{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2226911",
      "dok_id": "GQ01SOU1",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "SOU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:SOU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SOU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2002-12-03 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:37",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:41",
      "titel": "Utgiftsområde  9  Hälsovård,  sjukvård  och socialomsorg",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01SOU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01SOU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01SOU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01SOU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Socialutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:SOU1</div><h1>Utgiftsområde  9  Hälsovård,  sjukvård  och socialomsorg</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI    betänkandet   behandlas   regeringens   förslag\r\nbeträffande    anslagen    under   utgiftsområde   9\r\nHälsovård, sjukvård och social omsorg för budgetåret\r\n2003 samt totalt drygt 180 motionsyrkanden  från den\r\nallmänna motionstiden 2002.\r\nFinansutskottet   har   den   21   november   2002\r\nföreslagit  att  riksdagen  fastställer utgiftsramen\r\nför utgiftsområde 9 Hälsovård,  sjukvård  och social\r\nomsorg  för  budgetåret 2003 till 33 357 000 000  kr\r\n(bet.  2002/03:FiU1).  Socialutskottet  noterar  att\r\nutgiftsområdet  härigenom  tillförts ytterligare 186\r\nmiljoner  kronor  i  förhållande   till  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nI  ett  antal motioner har framställts  yrkanden  om\r\nändringar,   huvudsakligen   ökningar,  av  enskilda\r\nanslag.\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till\r\nmedelsanvisningar,  dock  med   den   ändringen  att\r\nanslaget  13:3  Bidrag till hälso- och sjukvård  bör\r\ntillföras ytterligare 186 miljoner kronor i enlighet\r\nmed ett motionsyrkande från s, v, mp.\r\nÖvriga motioner  angående  anslagen  avstyrks. M-,\r\nfp-, kd- och c- ledamöterna deltar inte  i beslutet,\r\nutan   har  i  särskilda  yttranden  redovisat  sina\r\nalternativa budgetförslag m.m.\r\nUtskottet tillstyrker vidare begärda bemyndiganden\r\nsamt regeringens lagförslag.\r\nUtskottet  föreslår en viss ändring av regeringens\r\nförslag till nytt  mål  för barnpolitiken. Utskottet\r\nanser att riksdagen bör godkänna  följande mål: Barn\r\noch  unga skall respekteras och ges  möjlighet  till\r\nutveckling   och   trygghet   samt  delaktighet  och\r\ninflytande.\r\n\r\nUtskottet  behandlar  vidare ytterligare  ett  antal\r\nmotionsyrkanden med anknytning till utgiftsområdet.\r\n\r\nUtskottet föreslår, med  anledning  av motioner, två\r\ntillkännagivanden.\r\n\r\nDet  ena tillkännagivandet innebär att  regeringen\r\nvid  det   kommande   arbetet   med   att  genomföra\r\nhandlingsprogrammet  för  att  motverka spelberoende\r\nsamt  för  att  minska  de  skadliga  effekterna  av\r\növerdrivet spelande bör beakta det som tas upp i mo-\r\ntioner  om  spelets samhällsekonomiska  konsekvenser\r\noch forskning på området.\r\nDet   andra   tillkännagivandet    rör   personlig\r\nassistans  m.m.  Utskottet anser att regeringen  bör\r\ngöra en kartläggning och analys av hur tillämpningen\r\nser  ut vad gäller  makars  och  sambors  gemensamma\r\nansvar   för   hem   och  hushåll  när  den  ene  är\r\nfunktionshindrad  och  har   rätt   till   personlig\r\nassistans.  Utskottet anser också att det behövs  en\r\nkartläggning  och  analys  av  hur  barns  rätt till\r\npersonlig   assistans  utvecklats  i  tillämpningen.\r\nRegeringen  bör  återkomma  till  riksdagen  med  en\r\nredovisning av  resultaten  i  dessa  båda avseenden\r\nsamt  om det behövs även med förslag till  åtgärder.\r\nVidare  anser  utskottet  att  det  mot  bakgrund av\r\nbestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453)  finns\r\nskäl   att  kartlägga  och  analysera  hur  psykiskt\r\nfunktionshindrades    behov   av   någon   form   av\r\nsysselsättning i realiteten  tillgodoses.  Utskottet\r\nanser   det   också  värdefullt  att  kartlägga  och\r\nanalysera huruvida  psykiskt  funktionshindrade  får\r\ndaglig  verksamhet  enligt  lagen (1993:387) om stöd\r\noch service till vissa funktionshindrade. Regeringen\r\nbör,  även  i dessa båda avseenden,  återkomma  till\r\nriksdagen med  en  redovisning av resultaten och med\r\nförslag till åtgärder.\r\nÖvriga motionsyrkanden avstyrks.\r\nI   betänkandet   finns   19   reservationer   och\r\nytterligare 7 särskilda yttranden.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1.Anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård,\r\nsjukvård och social omsorg\r\nRiksdagen  anvisar   för   2003   anslag  under\r\nutgiftsområde  9  Hälsovård, sjukvård och  social\r\nomsorg  enligt utskottets  förslag  i  bilaga  4.\r\nRiksdagen  bifaller  därmed proposition 2002/03:1\r\nutgiftsområde  9  punkt   10  delvis  och  motion\r\n2002/03:Fi230     yrkande    3    samt     avslår\r\nmotionsyrkandena som förtecknats i bilaga 5.\r\n\r\n2.Målet för barnpolitiken\r\n\r\n  a)  Riksdagen  godkänner   följande  mål  för\r\nbarnpolitiken:  Barn  och unga skall  respekteras\r\noch ges möjlighet till  utveckling  och  trygghet\r\nsamt delaktighet och inflytande.\r\nb)  Riksdagen  godkänner  att följande mål upphör\r\natt gälla: Barn och ungdomar skall växa upp under\r\ntrygga och goda förhållanden.\r\n\r\n3.Bemyndigande angående ramanslag 13:6\r\nSocialstyrelsen\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,\r\nför   ramanslaget   13:6  Socialstyrelsen,   ingå\r\nekonomiska förpliktelser  som  inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter  på högst 10 000\r\n000 kr efter 2003.\r\n\r\n4.Bemyndigande angående ramanslag 14:4\r\nStatens folkhälsoinstitut\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,\r\nför  ramanslaget  14:4 Statens folkhälsoinstitut,\r\ningå  ekonomiska  förpliktelser   som   inklusive\r\ntidigare  gjorda  åtaganden  medför  utgifter  på\r\nhögst 40 000 000 kr efter 2003.\r\n\r\n5.Bemyndigande angående ramanslag 16:3\r\nStatsbidrag till särskilt utbildningsstöd\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,\r\nför  ramanslaget  16:3 Statsbidrag till  särskilt\r\nutbildningsstöd,  ingå  ekonomiska  förpliktelser\r\nsom inklusive tidigare  gjorda  åtaganden  medför\r\nutgifter på högst 80 000 000 kr efter 2003.\r\n\r\n6.Bemyndigande angående ramanslag 17:1\r\nStimulansbidrag och åtgärder inom\r\näldrepolitiken\r\n\r\n  Riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under\r\n2003,  för  ramanslaget  17:1 Stimulansbidrag och\r\nåtgärder  inom  äldrepolitiken,  ingå  ekonomiska\r\nförpliktelser  som   inklusive   tidigare  gjorda\r\nåtaganden medför utgifter på högst  30 000 000 kr\r\nefter 2003.\r\n\r\n7.Bemyndigande angående ramanslag 18:2\r\nStatens institutionsstyrelse\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,\r\nför        ramanslaget        18:2        Statens\r\ninstitutionsstyrelse,    ingå   ekonomiska   för-\r\npliktelser   som   inklusive   tidigare    gjorda\r\nåtaganden medför utgifter på högst 18 000 000  kr\r\nefter 2003.\r\n\r\n8.Bemyndigande angående ramanslag 26:2\r\nForskningsrådet för arbetsliv och\r\nsocialvetenskap: Forskning\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,\r\nför    ramanslaget   26:2   Forskningsrådet   för\r\narbetsliv  och  socialvetenskap:  Forskning, ingå\r\nekonomiska  förpliktelser som inklusive  tidigare\r\ngjorda  åtaganden   medför   utgifter   på  högst\r\n600 000 000 kr efter 2003.\r\n\r\n9.Propositionens lagförslag\r\n\r\n  Riksdagen antar regeringens förslag till  lag\r\nom    ändring     i     lagen    (2002:160)    om\r\nläkemedelsförmåner m.m.\r\n\r\n10.Speciella funktionshinder\r\n\r\n         Riksdagen  avslår  motion   2002/03:So362\r\nyrkande 10.\r\n\r\nReservation 1 (fp)\r\n\r\n11.Utveckling genom den s.k.\r\nDagmaröverenskommelsen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So433.\r\n\r\n12.Äldreombudsman m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:So417,\r\n2002/03:So460   yrkandena    3    och    10   och\r\n2002/03:So503.\r\nReservation 2 (kd)\r\n\r\n13.Försäkringsbolagens läkare\r\n\r\n   Riksdagen  avslår  motionerna  2002/03:So359\r\nyrkande    1,    2002/03:So409,    2002/03:So500,\r\n2002/03:L278  yrkandena  3 och 5 och 2002/03:L279\r\nyrkande 3.\r\n\r\n14.Tatuering m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So493.\r\n\r\n15.Hiv- och aidsprevention\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So224\r\nyrkandena 3 och 5 och 2002/03:So422.\r\n\r\n16.Klass- och könsmässiga\r\nhälsoskillnader\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion   2002/03:So448\r\nyrkandena 2 och 3.\r\n\r\nReservation 3 (v)\r\n\r\n17.Homo-, bi- och transfrågor\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:So512 yrkande\r\n6.\r\n\r\nReservation 4 (fp, v)\r\n\r\n18.Ungdomar och sexualitet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So250\r\nyrkande  6,  2002/03:So360      yrkande   9   och\r\n2002/03:So456 yrkandena 6 och 7.\r\nReservation 5 (kd)\r\n19.Kost, hälsa och miljö\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:MJ419 yrkande\r\n13.\r\nReservation 6 (v, mp)\r\n\r\n20.Europeiskt smittskyddscentrum\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So227.\r\n\r\n21.Spelberoende\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  utskottet  anfört  om  spelberoende.\r\nRiksdagen   bifaller   därmed  delvis  motionerna\r\n2002/03:So252 yrkandena 1 och 5 och 2002/03:So364\r\nyrkande  1  samt avslår motionerna  2002/03:So252\r\nyrkandena 2-4  och  6,  2002/03:So445  yrkande 1,\r\n2002/03:Kr212 yrkande 4 och 2002/03:Kr368 yrkande\r\n12.\r\n\r\n22.Kommunernas alkoholförebyggande arbete\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:So212  yrkande\r\n2.\r\n\r\n23.Fastställande av könstillhörighet\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2002/03:So469 och\r\n2002/03:So512   yrkan-dena 10 och 11.\r\nReservation 7 (fp,v)\r\n\r\n24.Kvinnlig könsstympning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju233\r\nyrkande  2,  2002/03:U328  yrkandena 10  och  11,\r\n2002/03:Sf226   yrkande   13  och   2002/03:Ub557\r\nyrkandena 6 och 7.\r\n\r\n25.Omskärelse av pojkar\r\n\r\n Riksdagen avslår motion 2002/03:So204.\r\n\r\n26.Bidrag till nationella\r\nanhörigorganisationer\r\n\r\n  Riksdagen  avslår  motionerna   2002/03:So260\r\nyrkande     1,    2002/03:So362    yrkande    13,\r\n2002/03:So470 yrkande 1 och 2002/03:So508 yrkande\r\n7.\r\nReservation 8 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n27.Förändringar av bilstödet\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2002/03:So201,\r\n2002/03:So256, 2002/03: So305, 2002/03:So395  och\r\n2002/03:So457 yrkandena 11 och 12.\r\nReservation 9 (m)\r\nReservation 10 (kd, c)\r\n\r\n28.Personlig assistans m.m.\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening   vad   utskottet  anfört   om   personlig\r\nassistans m.m. Riksdagen  bifaller  därmed delvis\r\nmotionerna 2002/03:So230, 2002/03:So296 yrkandena\r\n11 och 12, 2002/03: So344, 2002/03:So362  yrkande\r\n7,   2002/03:So457   yrkandena   8   och   9  och\r\n2002/03:So513 yrkande 7.\r\n\r\n29.Det mellankommunala kostnadsansvaret\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So506.\r\n\r\n\r\n30.Statligt kostnadsansvar för\r\nassistansersättningen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So296\r\nyrkande  13,  2002/03:  So482  och  2002/03:So509\r\nyrkande 19.\r\nReservation 11 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n31.Övriga ändringsförslag angående\r\nassistansersättningen\r\n\r\n   Riksdagen   avslår  motionerna  2002/03:So275\r\nyrkande 4, 2002/03:So296 yrkande 9, 2002/03:So414,\r\n2002/03:So480, 2002/03:So504  och  2002/03:  Ub429\r\nyrkande 23.\r\n\r\nReservation 12 (kd)\r\nReservation 13 (c)\r\n\r\n32.Utredning om en hjälpmedelsgaranti\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:So296\r\nyrkande 7 och 2002/03: So362 yrkandena 8 och 9.\r\nReservation 14 (fp, kd, c)\r\n\r\n33.Stöd till kvinnojourer m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:So319,\r\n2002/03:So353,  2002/03:   So380,  2002/03:So393,\r\n2002/03:So451 yrkande 5, 2002/03:Sf214 yrkande 16\r\noch 2002/03:A322 yrkandena 4 och 5.\r\nReservation 15 (v)\r\n34. Rikskvinnocentrum\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju250 yrkande 6.\r\n\r\n35.Regionala kvinnocentrum\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:So451  yrkande\r\n7.\r\n36.Statens institutionsstyrelses monopol\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:So285.\r\n\r\n37.Insatser för hemlösa\r\n\r\n  Riksdagen  avslår   motionerna  2002/03:So363\r\nyrkandena 1, 2 och 11, 2002/03:So366  yrkandena 1\r\noch   2,   2002/03:So449   yrkandena   2  och  3,\r\n2002/03:Bo266    yrkandena    3    och   5   samt\r\n2002/03:Bo267 yrkande 20.\r\nReservation 16 (kd)\r\nReservation 17 (v)\r\n\r\n38.Apoteksmonopolet\r\n\r\n  Riksdagen  avslår  motionerna  2002/03:So209,\r\n2002/03:So278, 2002/03:So281 yrkandena 10 och 19,\r\n2002/03:So282 yrkande 1, 2002/03:So298 yrkande 9,\r\n2002/03:So336,    2002/03:So437    yrkande    19,\r\n2002/03:So443   yrkande   34   och  2002/03:So509\r\nyrkande 25.\r\nReservation 18 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n39.Systembolaget\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:So455  yrkande\r\n5.\r\nReservation 19 (m) - motiv.\r\n\r\nStockholm den 3 december 2002\r\n\r\nPå socialutskottets vägnar\r\n\r\nIngrid Burman\r\n\r\nFöljande ledamöter  har  deltagit i beslutet: Ingrid\r\nBurman  (v),  Chatrine  Pålsson  (kd)[1]1,  Kristina\r\nZakrisson (s), Margareta  Israelsson  (s),  Cristina\r\nHusmark    Pehrsson   (m)[2]1,   Kerstin   Heinemann\r\n(fp)[3]1, Conny  Öhman  (s),  Lars  U  Granberg (s),\r\nCatherine Persson (s), Carl-Axel Johansson  (m)[4]1,\r\nMarina  Pettersson  (s),  Kenneth Johansson (c)[5]1,\r\nChrister Engelhardt (s), Anne  Marie Brodén (m)[6]1,\r\nElina  Linna  (v),  Kerstin-Maria  Stalin  (mp)  och\r\nMarita Aronson (fp)[7]1.\r\n\r\nFOOTNOTES\r\n[1]:m\r\n[2]:)\r\n[3]:\r\n[4]:2\r\n[5]:1\r\n[6]:\r\n[7]:80721 807\r\n\r\n26:2   Forskningsrådet\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nSoU1\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nSocialutskottet  har  i yttrande 2002/03:SoU1y  till\r\nfinansutskottet    över    proposition     2002/03:1\r\nBudgetpropositionen  2003  (volym 1) föreslagit  att\r\nramen   för   utgiftsområde   9   fastställs    till\r\n33 357 000 000  kr  för  2003.  Utskottet  förordade\r\ndärmed  att propositionen borde tillstyrkas i  denna\r\ndel, dock med den ändringen att utgiftsområdet borde\r\ntillföras ytterligare 186 miljoner kronor i enlighet\r\nmed motion  Fi230  (s, v, mp) yrkande 1 såvitt avser\r\nutgiftsområde 9.\r\n\r\nFinansutskottet   har   den   21   november   2002\r\nföreslagit  att riksdagen  fastställer  utgiftsramen\r\nför utgiftsområde  9  Hälsovård, sjukvård och social\r\nomsorg för budgetåret 2003  till  33 357 000 000  kr\r\n(bet.  2002/03:FiU1).  Socialutskottet  noterar  att\r\nutgiftsområdet  härigenom  tillförts ytterligare 186\r\nmiljoner  kronor  i  förhållande   till  regeringens\r\nförslag.\r\nRiksdagen  kommer  den  4  december  2002  att  ta\r\nställning  till finansutskottets förslag  och  bl.a.\r\nfastställa ramar för de olika utgiftsområdena.\r\nI  detta ärende  behandlar  utskottet  regeringens\r\nförslag i budgetpropositionen för 2003 utgiftsområde\r\n9 Hälsovård,  sjukvård och social omsorg samt totalt\r\ndrygt   180  motionsyrkanden   från   den   allmänna\r\nmotionstiden 2002. Summan för de till utgiftsområdet\r\nhörande utgifterna  får  högst uppgå till det belopp\r\nriksdagen   kommer   att  besluta.   Anslagen   inom\r\nutgiftsområdet skall därtill  fastställas  genom ett\r\nsärskilt beslut.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nPolitikområde Hälso- och sjukvårdspolitik\r\n\r\n\r\n\r\nSjukvårdsförmåner m.m. (13:1)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    13:1\r\nSjukvårdsförmåner m.m. Riksdagen  bör  därmed\r\navslå    ett    motionsyrkande    om    annan\r\nmedelsanvisning till anslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås att 2 608 000 000  kr\r\nanvisas under anslag 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m.\r\n\r\nAnslaget         finansierar         vuxentandvård\r\n(tandvårdsstödet)       och      ersättning      för\r\nsjukvårdsförmåner  i  internationella  förhållanden.\r\nTill  och  med  2001  finansierade   anslaget  också\r\nersättning till sjukvårdshuvudmännen för tandvård åt\r\nvissa patientgrupper.\r\nUtgifterna för tandvårdsersättning under  2001 var\r\nbetydligt lägre än beräknat. Sannolikt berodde detta\r\ntill  stor  del  på  att  många valde att skjuta upp\r\nbehandlingar   i   väntan  på  de   förändringar   i\r\ntandvårdsstödet som  hade  aviserats. Detta gäller i\r\nförsta hand personer som är  över  eller strax under\r\n65 år. Även förändringar i hushållens köpkraft kan i\r\nnågon mån ha påverkat efterfrågan på tandvård. Under\r\nförsta halvåret 2002 kan det antas att  många  äldre\r\nfortsatte  att  skjuta  upp tandvård i väntan på det\r\nhögkostnadsskydd samt de  förbättringar i stödet för\r\nbastandvård som infördes den 1 juli 2002.\r\nUnder andra halvåret 2002  bör  konsumtionen stiga\r\nefter  ikraftträdandet  av  de  nya  bestämmelserna.\r\nMycket   talar  dock  för  att  effekterna  av   det\r\nförbättrade  tandvårdsstödet  för  äldre  blir fullt\r\nsynliga  först  under  2003.  Omfattande  protetiska\r\nbehandlingar  tar  ofta lång tid att genomföra,  och\r\ndet är troligt att antalet  räkningar  därför kommer\r\natt  ligga  på en måttlig nivå under 2002.  Dessutom\r\nkommer förhandsprövningarna  av protetik förmodligen\r\natt ta längre tid i början.  Samtidigt  finns det nu\r\nett  uppdämt  behov, och det är troligt att  antalet\r\nansökningar om förhandsprövning ökar mycket kraftigt\r\nefter den 1 juli  2002.  Den  höjda ersättningen för\r\nbastandvård  kommer däremot att  påverka  utgifterna\r\nredan 2002.\r\nTandvårdsstödet  tillfördes  100  miljoner  kronor\r\n2001  och  300  miljoner  kronor  2002. För 2003 och\r\nframåt föreslås ytterligare 300 miljoner kronor\r\n\r\ntillföras tandvårdsstödet. Detta tillskott  skall  i\r\nhuvudsak  användas  till  att  förbättra skyddet mot\r\nhöga tandvårdskostnader för de äldre  i enlighet med\r\nde  ändringar i tandvårdsstödet som trädde  i  kraft\r\nden 1 juli 2002.\r\n\r\nVid   beräkningen   av   anslaget   för  2003  har\r\nregeringen  antagit  att  en  viss  volymökning  kan\r\nförväntas utöver den konsumtionsökning som följer av\r\nförändringarna i tandvårdsstödet.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So466 av Chris Heister m.fl.  (m) yrkas att\r\nriksdagen     för     2003    till    anslag    13:1\r\nSjukvårdsförmåner m.m.  anvisar  100 miljoner kronor\r\nutöver   vad  regeringen  föreslagit  (yrkande   1).\r\nMotionärerna  anser att regeringens satsningar på en\r\nförbättrad tandvård  är  otillräckliga och vill från\r\n2003   förstärka   tandvårdsförsäkringen   med   100\r\nmiljoner kronor utöver  den av regeringen föreslagna\r\nnivån. Vidare yrkas i motion  So452 av Chris Heister\r\nm.fl. (m) att riksdagen begär att  regeringen lägger\r\nfram   förslag   till   ändring  om  ett  förbättrat\r\nbehovsstyrt    högkostnadsskydd     (yrkande     1).\r\nMotionärerna   anför   att   personer   med   normal\r\ntandstatus själva bör stå för tandvårdskostnaden upp\r\ntill  ett  högkostnadsskydd på 3 000 kr. Självrisken\r\npå 3 000 kr  skall kombineras med en subventionsgrad\r\npå    60    %    för    högre    tandvårdskostnader.\r\nTandvårdskostnader som överstiger  15 000  kr per år\r\nskall  dock täckas med en subventionsgrad på  80  %.\r\nSjälvrisken  skall  slås  ihop  med  kostnaderna för\r\nbastandvård respektive protetik m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtredningen    om    en    samlad   utvärdering   av\r\ntandvårdsreformen  m.m.  har i  sitt  slutbetänkande\r\nTandvården till 2010 (SOU  2002:53)  lagt  fram  ett\r\nantal  förslag till förbättringar i tandvårdsstödet,\r\nsom    bl.a.    inbegriper    en    utvidgning    av\r\nhögkostnadsskyddet  till alla åldrar samt satsningar\r\npå bastandvård. Betänkandet  bereds för närvarande i\r\nRegeringskansliet. Regeringens  kommande  förslag på\r\nområdet   bör  enligt  utskottets  uppfattning  inte\r\nföregripas.   Utskottet   anser   vidare   att   den\r\nföreslagna    medelsanvisningen   är   väl   avvägd.\r\nUtskottet  avstyrker  därmed  motionerna  So452  (m)\r\nyrkande 1 och So466 (m) yrkande 1.\r\n\r\n\r\nBidrag för läkemedelsförmånen (13:2)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning till anslaget 13:2 Bidrag för\r\nläkemedelsförmånen.   Riksdagen   bör  därmed\r\navslå      motionsyrkanden      om      annan\r\nmedelsanvisning till anslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås att 18 550 000 000 kr\r\nanvisas     under    anslag    13:2    Bidrag    för\r\nläkemedelsförmånen.\r\n\r\nFrån  detta   anslag   utbetalas   det   särskilda\r\nstatsbidraget  till  landstingen för deras kostnader\r\nför  läkemedelsförmånen.   Medlen  syftar  till  att\r\nändamålsenliga  och  säkra  läkemedel   skall  kunna\r\nförskrivas till en rimlig kostnad för den enskilde.\r\nFrån anslaget utbetalas under 2003 ersättning till\r\nlandstingen  för  kostnaderna för läkemedelsförmånen\r\ndels under månaderna  november  och  december  2002,\r\ndels  under  månaderna  januari t.o.m. oktober 2003.\r\nDen utnyttjade anslagskrediten  på  anslaget uppgick\r\nvid början av 2001 till drygt 1,6 miljarder  kronor.\r\nUtbetalningarna för läkemedelsförmånen uppgick  2001\r\ntill  drygt  16,5  miljarder kronor och anslaget för\r\nåret var ungefär lika  stort, vilket innebar att den\r\nutnyttjade  anslagskrediten   uppgick  till  ca  1,6\r\nmiljarder  kronor  även  vid  årets  slut.  Anslaget\r\ntillfördes 219 miljoner kronor  på  tilläggsbudget i\r\nsamband med 2002 års ekonomiska vårproposition.\r\nLandstingen     övertog     i    formell    mening\r\nkostnadsansvaret   för   läkemedelsförmånen    (dvs.\r\nläkemedel i öppenvård) den 1 januari 1998. Samtidigt\r\ninfördes  emellertid  ett  särskilt statsbidrag till\r\nlandstingen  för  kostnader för  läkemedelsförmånen.\r\nStatens ekonomiska  ersättning  till landstingen för\r\nderas    kostnader   för   läkemedelsförmånen    har\r\nfastställts  genom  en  årlig överenskommelse mellan\r\nstaten  och  Landstingförbundet.   Den  överenskomna\r\nersättningen för ett visst år utbetalas  från  detta\r\nanslag  till  landstingen  med  ett  fast  månatligt\r\nbelopp.   Det   månatliga   beloppet   motsvarar  en\r\ntolftedel  av  den  överenskomna  ersättningen   och\r\nutbetalas två månader i efterhand. Statsbidraget har\r\nhittills  i princip täckt landstingens kostnader för\r\nförmånen.   Landstingen   har   emellertid   årligen\r\nriskerat att  få  stå  för en liten del av de totala\r\nkostnaderna eftersom ett  system  för  vinst-  eller\r\nförlustdelning mellan parterna har tillämpats.\r\nRegeringen   träffade   i   anslutning   till  den\r\nekonomiska   vårpropositionen   i   april   2001  en\r\növerenskommelse  med  Landstingsförbundet  om en  ny\r\nmodell  för statens ersättning till landstingen  för\r\nläkemedelsförmånens       kostnader       2002-2004.\r\nÖverenskommelsen  innebär i korthet att ersättningen\r\nför  läkemedelsförmånens   kostnader  under  de  tre\r\nkommande åren läggs fast samt  hur stor landstingens\r\nekonomiska risk för den aktuella perioden kommer att\r\nvara.  Slutligen  lägger överenskommelsen  fast  ett\r\nantal åtgärder som respektive part skall vidta under\r\nden aktuella perioden  och att en överenskommelse om\r\nersättningen för tiden fr.o.m.  2005  skall  träffas\r\nsenast  under  våren 2004. Statens ersättning uppgår\r\ntill  17,8 miljarder  kronor  för  2002,  till  18,7\r\nmiljarder  kronor  för  2003 och till 19,6 miljarder\r\nkronor  för  2004.  För  kostnader   som  sammanlagt\r\növerstiger  56,1  miljarder  kronor  under  perioden\r\nskall  en  slutreglering  ske  våren  2005.   Staten\r\nersätter   då   landstingen  enligt  en  modell  där\r\nlandstingen först  får stå för 1,5 miljarder kronor,\r\ndärefter ersätter staten  25  %  av kostnadsökningen\r\nmellan 57,6 och 59,1 miljarder kronor  och  50  % av\r\nkostnadsökningen  mellan  59,1  och  61,1  miljarder\r\nkronor  samt  75 % av kostnader som överstiger  61,1\r\nmiljarder kronor.\r\nI  december  2001   träffades  en  överenskommelse\r\nmellan    staten    och    Landstingsförbundet    om\r\nfördelningen   mellan   landstingen    av    statens\r\nersättning    för    läkemedelsförmånens   kostnader\r\n2002-2004.   Parterna   enades    om   att   statens\r\nersättningar skall fördelas mellan landstingen efter\r\nen  modell som beaktar befolkningens  sammansättning\r\nmed avseende på kön, ålder och vissa socioekonomiska\r\nvariabler.  Behovsmodellen  infördes med början 2002\r\noch skall enligt avtalet vara  helt  genomförd 2005.\r\nFör  att  ge  landstingen omställningstid  till  nya\r\nersättningsnivåer sker införandet stegvis.\r\nI    syfte    att    nå     en    mer    rationell\r\nläkemedelsanvändning har regeringen  tagit initiativ\r\ntill   att   genomföra   förändringar  i  vissa   av\r\nregelsystemen  inom  läkemedelsområdet.   Regeringen\r\nlämnade   därför   i   januari   2002  propositionen\r\n(2001/02:63)   De   nya  läkemedelsförmånerna   till\r\nriksdagen. Riksdagen fattade beslut om propositionen\r\ni april 2002 (bet. 2001/02:SoU10, rskr. 2001/02:194)\r\noch de nya reglerna trädde  i  kraft  den  1 oktober\r\n2002. En ny myndighet, Läkemedelsförmånsnämnden,  är\r\nnu  ansvarig för att fatta beslut om vilka läkemedel\r\nsom skall ingå i läkemedelsförmånen samt vilket pris\r\nett läkemedel  skall  ha.  En  ny regel om utbyte på\r\napotek  har införts som innebär att  ett  förskrivet\r\nläkemedel  skall bytas ut på apotek om det finns ett\r\nlikvärdigt,  utbytbart  läkemedel  som  är billigare\r\ntillgängligt på det enskilda apoteket. Från  och med\r\nden  1  oktober  2002  infördes att ett recept skall\r\nvara försett med en arbetsplatskod  som identifierar\r\nvilken  arbetsplats  som förskrivaren tjänstgör  vid\r\nför att läkemedlet skall  expedieras  inom förmånen.\r\nDetta  är ett led i att uppnå en bättre  uppföljning\r\nav förskrivningen  av läkemedel. För att ytterligare\r\nförsöka  förbättra möjligheten  till  medicinsk  och\r\nekonomisk uppföljning av förskrivning och användning\r\nav läkemedel  tillsatte  regeringen  i  mars 2002 en\r\nsärskild   utredare   med   uppgift   att  analysera\r\nmöjligheterna och komma med förslag till  förbättrad\r\nuppföljning inom läkemedelsområdet.\r\nRegeringens   bedömning   är  att  dessa  åtgärder\r\nsammantaget  leder till bättre  förutsättningar  för\r\nlandstingen att hantera de förstärkta incitament och\r\nökade   ekonomiska   risker   som   överenskommelsen\r\ninnebär.  Vidare  förväntas åtgärderna bidra till en\r\nmer  kontrollerad  utveckling   av  kostnaderna  för\r\nläkemedelsförmånen. Regeringen anser  att  det är av\r\nstörsta   vikt   att   följa   upp   vilka  effekter\r\nförändringarna som har genomförts under  2002 har på\r\nbåde kostnadsutvecklingen av läkemedelsförmånen  och\r\nanvändningen   av   läkemedel.  I  syfte  att  följa\r\nkostnadsutvecklingen   samt  ge  landstingen  större\r\nekonomisk trygghet har man  i  avtalet mellan staten\r\noch    Landstingsförbundet    lagt   in    att    en\r\nkontrollstation skall finnas i  syfte  att analysera\r\nhur läkemedelskostnaderna har utvecklats.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So466 av Chris Heister m.fl. (m)  yrkas att\r\nriksdagen  för  år 2003 till anslag 13:2 Bidrag  för\r\nläkemedelsförmånen  anvisar  1 900  miljoner  kronor\r\nmindre  än  vad  regeringen  föreslagit (yrkande 2).\r\nMotionärerna    anför    att   deras   förslag    på\r\nläkemedelsområdet sammantaget  medför  en  successiv\r\nminskning  av  kostnaderna  under  de närmaste åren,\r\nsamtidigt   som   skyddet   för   de   mest  utsatta\r\nförbättras.  I  motion So281 av Chris Heister  m.fl.\r\n(m)  finns  bl.a. följande  yrkanden.  I  yrkande  2\r\nbegärs  ett  tillkännagivande   om   marknadsmässiga\r\nprinciper  på läkemedelsområdet. Motionärerna  anför\r\natt   de   nya   subventionsreglerna    innebär   en\r\ntvångssänkning   av   priserna.   Redan   etablerade\r\nläkemedel     gynnas     och     nya     missgynnas.\r\nFörutsättningarna  för en mångfald av läkemedel  som\r\nkonkurrerar med varandra  undergrävs.  I  yrkande  7\r\nbegärs  ett  tillkännagivande om utbyte av läkemedel\r\npå  apotek.  Det   nyligen   införda  utbytestvånget\r\ninnebär  enligt  motionärerna risk  för  förvirring,\r\nfeldosering, sämre  följsamhet  till  doseringen och\r\ndärmed  sämre  effekt och mer kassation.  En  orolig\r\npatient  blir  lätt  en  samhällskostnad  genom  att\r\nbehovet av insatser  ökar,  heter  det  i  motionen.\r\nVidare  begärs i yrkande 11 ett tillkännagivande  om\r\nfrikoppling  av  subvention  från  handelspriset.  I\r\nyrkande   12  begärs  ett  tillkännagivande  om  ett\r\nförbättrat  högkostnadsskydd. Motionärerna anför att\r\nen  frivillig   försäkring  bör  införas  som  skall\r\nadministreras   av    försäkringskassan.   Förslaget\r\ninnebär en premie på 1200  kr per år. Den som väljer\r\natt  inte ansluta sig till försäkringen  omfattas  i\r\nstället av ett likviditetsskydd på 1 500 kr. Därtill\r\nbetalar    man    även    en   expeditionsavgift   i\r\nstorleksordningen   25   kr   för    varje   recept.\r\nMotionärerna begär i yrkande 15 ett tillkännagivande\r\nom      subventionering     av     läkemedel     vid\r\nförskrivningstillfället.   Motionärerna   anför  att\r\nfaran  med  de  nya  kriterierna  för subvention  av\r\nläkemedel är att bedömningen kommer  att ske utifrån\r\nrent teoretiska grunder som inte tar hänsyn till den\r\nenskilde  patientens egenart eller det  förhållandet\r\natt   ett   läkemedel    visar    sig    ha    andra\r\nindikationsområden än de ursprungliga. I yrkande  17\r\nbegärs  ett tillkännagivande om marknadslösningarnas\r\nbetydelse    för    användning   av   generika   och\r\nparallellimporterade  läkemedel.  Motionärerna anför\r\natt    en   ökad   användning   av   generika    och\r\nparallellimporterade     läkemedel     ger    bättre\r\nmöjligheter   till  priskonkurrens  som  kan   hejda\r\nläkemedelsförmånens  kostnadsökning utan att riskera\r\notrygghet för patienterna.  Vidare  begärs i yrkande\r\n18   ett   tillkännagivande  om  ökad  receptfrihet.\r\nMotionärerna  anför  att subventionskostnaden skulle\r\nminska   väsentligt  med   en   20-procentig   andel\r\nreceptfria  läkemedel  samtidigt  som  möjligheterna\r\ntill egenvård blir bättre. I yrkande 20  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  fri prissättning på läkemedel.\r\nEnligt   motionärerna   är   goda   incitament   för\r\nläkemedelsindustrin   en   förutsättning   för   att\r\nutvecklingen skall gå framåt.  För att garantera att\r\nforskningskostnader betalas är en  fri  prissättning\r\natt   föredra   framför   ett  prisregleringssystem.\r\nSlutligen begärs i yrkande  21  ett tillkännagivande\r\nom  behovet  av ekonomiska incitament  för  att  öka\r\nanvändningen  av   startförpackningar.  Motionärerna\r\nanför  att det i dag  innebär  en  extrakostnad  för\r\nkonsumenten    att    inleda   en   behandling   med\r\nstartförpackning. Ekonomiska  incitament  bör därför\r\ninföras som inte gör det oförmånligt att först hämta\r\nut    en    provförpackning    inför    en    längre\r\nläkemedelsbehandling.\r\n\r\nI motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas\r\natt  riksdagen för år 2003 till anslaget 13:2 Bidrag\r\nför läkemedelsförmånen  anvisar  300 miljoner kronor\r\nmindre  än  vad  regeringen föreslagit  (yrkande  15\r\ndelvis). Motionärerna  anför att man avser att sätta\r\nin  åtgärder  för att minska  läkemedelskostnaderna.\r\nEtt likalydande  yrkande  framförs i motion Sf377 av\r\nBo  Könberg och Kerstin Heinemann  (fp)  (yrkande  8\r\ndelvis).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  så  sent  som  i mars innevarande år\r\nställt  sig bakom regeringens förslag  till  lag  om\r\nläkemedelsförmåner  m.m.  (bet. 2001/02:SoU10 De nya\r\nläkemedelsförmånerna,  rskr.   2001/02:194).   Lagen\r\nträdde  i kraft den 1 oktober 2002. Som en följd  av\r\nlagen har  en  ny ordning införts för det offentliga\r\nsubventionssystemet rörande läkemedel. Vidare har en\r\nsjälvständig            nämndmyndighet             -\r\nLäkemedelsförmånsnämnden - inrättats med uppgift att\r\nansvara   för  beslut  rörande  subventionering  och\r\nprisreglering  i  fråga om läkemedel och andra varor\r\nsom ingår i läkemedelsförmånerna. Utskottet har inte\r\nändrat uppfattning  i  frågan  och  kan  därför inte\r\nställa  sig bakom motion So281 (m) yrkandena  2,  7,\r\n11, 12, 15,  17,  18,  20  och  21. Motionsyrkandena\r\navstyrks.  Utskottet tillstyrker därmed  regeringens\r\nförslag   till    medelsanvisning    och   avstyrker\r\nmotionerna Fi232 (fp) yrkande 15 delvis,  So466  (m)\r\nyrkande 2 och Sf377 (fp) yrkande 8 delvis.\r\n\r\n\r\nBidrag till hälso- och sjukvård\r\n(13:3)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    bör    med   bifall   till   ett\r\nmotionsyrkande från s,  v  och  mp fastställa\r\nanslaget 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård\r\ntill  287 095 000  kr.  Riksdagen bör  därmed\r\navslå      motionsyrkanden      om      annan\r\nmedelsanvisning till anslaget. Riksdagen  bör\r\nvidare  avslå  ett  motionsyrkande  om  vissa\r\ngrupper    av   flerhandikappade.   Utskottet\r\nhänvisar bl.a.  till  att regeringen inrättat\r\nett projekt för den högspecialiserade vården.\r\nRiksdagen bör också avslå  ett motionsyrkande\r\nom      utveckling     genom     den     s.k.\r\nDagmaröverenskommelsen.  Jämför reservation 1\r\n(fp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås  att  101 095 000  kr\r\nanvisas  under  anslag  13:3  Bidrag till hälso- och\r\nsjukvård.\r\n\r\nFrån  anslaget  har  utbetalats  statsbidrag  till\r\nlandstingen    i    enlighet    med     de    årliga\r\növerenskommelser som träffats mellan regeringen  och\r\nLandstingsförbundet   om   vissa  ersättningar  till\r\nhälso-       och      sjukvården      (den      s.k.\r\nDagmaröverenskommelsen).    Vidare    betalas   från\r\nanslaget   ersättningar  för  vissa  kostnader   och\r\nförluster    som     uppkommit     på    grund    av\r\nmyndighetsingripanden  för  att  förhindra  smittsam\r\nsjukdom.        Vissa        kostnader        enligt\r\nsmittskyddsförordningen   (1989:301)  betalas  också\r\nfrån    detta    anslag,   liksom   kostnader    för\r\npatientförsäkring  och  vissa  skadeersättningar.  I\r\nanslaget      ingår     stöd     till     nationellt\r\nutvecklingsarbete inom vården och omsorgen. För 2001\r\noch  2002  har  även  ersättning  till  Dopingjouren\r\ningått.\r\nVid beräkningen  av  anslaget  för  2003 har detta\r\nminskats med ytterligare 125 miljoner kronor  som en\r\ndelvis    finansiering    av    insatserna    enligt\r\npropositionen    om   avgifter   inom   äldre-   och\r\nhandikappomsorg (prop. 2000/01:149).\r\nAnslaget har vidare  minskats  med ca 186 miljoner\r\nkronor,  medel som ingått i den s.k.  Dagmaröverens-\r\nkommelsen, som en delvis finansiering av arbetet mot\r\nohälsa som  närmare  beskrivs under utgiftsområde 10\r\nEkonomisk trygghet vid  sjukdom och handikapp. Detta\r\nmedför  att  vissa  specialdestinerade   medel  till\r\nhälso-  och sjukvården som tidigare utbetalats  från\r\ndetta   anslag    dras   in.   Samtidigt   ges   den\r\nlandstingskommunala sektorn genom andra åtgärder som\r\naviseras   i   denna  budgetproposition   ett   ökat\r\nresursutrymme,      genom      förlängningen      av\r\nsysselsättningsstödet  till  2003,  vilket  beräknas\r\nuppgå   till   ca   3 miljarder   kronor  2003,  och\r\nförlängningen  av  överföringen  av  statliga  medel\r\n(\"200-kronan\") till 2003, som beräknas uppgå till ca\r\n1,3 miljarder   kronor.   Regeringen   bedömer   att\r\nlandstingen mot bakgrund av det ökade resursutrymmet\r\nges  förutsättningar  att  under 2003 fortsätta  med\r\nvissa  gemensamma utvecklingsinsatser  som  tidigare\r\nfinansierats   med  specialdestinerade  medel.  Till\r\ndessa insatser hör  bl.a.  arbetet  för  att  stärka\r\npatientens  ställning, IT-utvecklingen i hälso-  och\r\nsjukvården,   databasen    Väntetider    i   vården,\r\nInfomedica  och  nationella informationsinsatser  om\r\norgandonation.\r\nI  och  med att Läkemedelsförmånsnämnden  inrättas\r\nföreslås    att     ett     nytt     anslag,    13:7\r\nLäkemedelsförmånsnämnden, anvisas fr.o.m. 2003. Till\r\ndet  nya anslaget överförs 40 miljoner  kronor  från\r\ndetta anslag 2003 och 59 miljoner kronor fr.o.m. med\r\n2004.\r\nSom   delvis   finansiering  av  verksamheten  vid\r\nDopingjouren   vid   Huddinge    sjukhus    överförs\r\n750 000 kr  från  detta  anslag  fr.o.m.  2003  till\r\nanslag    14:8   Alkohol-   och   narkotikapolitiska\r\nåtgärder, inom politikområde Folkhälsa.\r\nEtt syfte  med  den nationella handlingsplanen för\r\nutveckling av hälso- och sjukvården är att förstärka\r\nprimärvården så att  den  kan  utvecklas till en väl\r\nfungerande  bas  i  hälso- och sjukvården.  För  att\r\nbidra till detta har  ett familjemedicinskt institut\r\ninrättats      med      uppgift      att      stärka\r\nkunskapsutvecklingen  inom  området. Regeringen  har\r\ndärför under anslaget avsatt  20 miljoner kronor för\r\nvardera  av  åren  2002-2004.  Statskontoret   skall\r\nutvärdera  verksamheten.  Utvärderingen  skall ligga\r\ntill grund för överläggningar mellan staten, Svenska\r\nKommunförbundet     och    Landstingsförbundet    om\r\ninstitutets fortsatta  verksamhet  och  finansiering\r\nför tiden efter 2004.\r\nVid  beräkningen  av  detta  anslag  har  2 miljoner\r\nkronor  avsatts  för  Socialstyrelsens  arbete   med\r\nprioriteringar  inom hälso- och sjukvården för 2003.\r\nInom anslaget beräknas  också ca 4,9 miljoner kronor\r\navsättas för stöd till nationellt  utvecklingsarbete\r\ninom vården och omsorgen. Vidare beräknar regeringen\r\n51,2 miljoner     kronor     till     bidrag    inom\r\nhjälpmedelsområdet  samt  424 000 kr till  kostnader\r\nför patientförsäkring och vissa skadeersättningar.\r\n\r\nInom föreslagen anslagsram ryms även ca 9,4 miljoner\r\nkronor  som  finansiering  av  vissa  kostnader  för\r\nläkemedel    m.m.   enligt   smittskyddsförordningen\r\n(1989:301) vid behandling av samhällsfarlig sjukdom.\r\n\r\nDessutom avser  regeringen att årligen fram t.o.m.\r\n2004  stödja  dels  Vidarkliniken   med   3 miljoner\r\nkronor, dels Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa\r\n(Kilen) med 3,2 miljoner kronor. Slutligen  föreslår\r\nregeringen   att   ett  stöd  på  7 miljoner  kronor\r\nutbetalas  till  Rett   Center   i   Jämtlands  läns\r\nlandsting under 2003.\r\nSåvitt gäller vårdgaranti anför regeringen (s. 36)\r\natt det nu finns förutsättningar för att en enhetlig\r\nnationell vårdgaranti skall kunna införas.  Hela den\r\nsvenska sjukvården skall präglas av den s.k. 0-7-90-\r\nregeln.  Den innebär att patienten omedelbart  skall\r\nkunna komma  i  kontakt  med  primärvården,  att man\r\nskall erbjudas besök hos läkare i primärvården  inom\r\nmaximalt   7  dagar  samt  att  man  skall  erbjudas\r\nbehandling senast inom 90 dagar från det att behovet\r\nhar fastställts.  Regeringens  avsikt  är  att under\r\nhösten      2002      föra      diskussioner     med\r\nLandstingsförbundet    om   förutsättningarna    för\r\ninförande av en sådan nationell vårdgaranti.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion Fi230 av Britt  Bohlin  m.fl.  (s,  v,  mp)\r\nyrkas  att  riksdagen till anslaget 13:3 Bidrag till\r\nhälso-  och sjukvård  anvisar  186  miljoner  kronor\r\nutöver  vad   regeringen   föreslagit  (yrkande  3).\r\nMotionärerna     anför     att     regeringen      i\r\nbudgetpropositionen föreslår en minskning av de s.k.\r\nDagmarmedlen   med   186   miljoner  kronor.  Enligt\r\nmotionärerna  bör inte denna  besparing  genomföras.\r\nMotionärerna  hänvisar  bl.a.  till  vikten  av  att\r\nstärka patientens  ställning samt till frågor om ett\r\nnationellt    informationssystem,    kunskapsbaserad\r\nsjukvård,   informationsteknik,    ett    nationellt\r\nkvalitetsregister           och           nationella\r\ninformationsinsatser om organdonation.\r\n\r\nI  motion  So466 av Chris Heister m.fl. (m)  yrkas\r\natt riksdagen  för år 2003 till anslaget 13:3 Bidrag\r\ntill  hälso-  och  sjukvård  anvisar  1 980 miljoner\r\nkronor utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 3).\r\nMotionärerna anför  att en nationell vårdgaranti bör\r\ninföras som skall gälla  alla  medicinskt motiverade\r\ndia-gnoser  och vårdkedjans alla  insatser.  Även  i\r\nmotionerna So298  av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 1\r\noch  Sf291  av  Bo  Lundgren  m.fl.  (m)  yrkande  3\r\nframförs yrkanden om vårdgaranti. Motionärerna anför\r\nbl.a.  att  ingen skall  behöva  vänta  mer  än  tre\r\nmånader på operation  eller behandling efter det att\r\nbehovet  fastställts. Klarar  det  egna  landstinget\r\ninte av att  ge  vård inom den tiden skall man kunna\r\nfå vården utförd hos  ett  annat landsting eller hos\r\nen privat vårdgivare.\r\nI motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas\r\natt riksdagen för år 2003 till  anslaget 13:3 Bidrag\r\ntill hälso- och sjukvård anvisar 750 miljoner kronor\r\nutöver   vad  regeringen  föreslagit   (yrkande   15\r\ndelvis). Motionärerna  anför  att medlen avsätts för\r\natt   finansiera   införandet  av  en   vårdgaranti.\r\nLiknande yrkanden framförs  i  motion  Sf377  av  Bo\r\nKönberg   och  Kerstin  Heinemann  (fp)  (yrkande  8\r\ndelvis) och  motion  So437  av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) (yrkandena 5 och 6). Motionärerna  anför  bl.a.\r\natt  vårdgarantin innebär en rätt att få vård senast\r\ntre månader  efter  det  att behovet fastslagits. Om\r\ninte patientens hemlandsting klarar av att ge vård i\r\ntid skall patienten ha rätt  att  på hemlandstingets\r\nbekostnad få vård i ett annat landsting eller hos en\r\nannan vårdgivare. Vidare skall vårdgarantin  omfatta\r\nalla  medicinskt  motiverade  behandlingar och gälla\r\nför alla åldrar.\r\n\r\n(Ytterligare motioner om vårdgaranti behandlas nedan\r\nunder Nationell vårdgaranti 13:10, förslag till nytt\r\nanslag).\r\n\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI  motion  So362  av  Kerstin Heinemann  m.fl.  (fp)\r\nbegärs ett tillkännagivande  om  statens  ekonomiska\r\nansvar beträffande vissa grupper av flerhandikappade\r\noch  centrum  med expertis om vissa små grupper  med\r\nspeciella funktionshinder (yrkande 10). Motionärerna\r\nanför   att   det  för   vissa   små   grupper   med\r\nfunktionshinder  inte  är  möjligt att ha expertis i\r\nvarje kommun eller landsting.  Centrum  med expertis\r\nmåste samlas på ett eller några få ställen i landet.\r\n\r\nI  motion  So433  av  Berit Högman (s) begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  vad  i   motionen   anförs  om\r\nutveckling    genom    Dagmaröverenskommelsen    och\r\nstimulansbidrag       för      samverkan      mellan\r\nsjukvårdshuvudmän. Motionären anför att vård på lika\r\nvillkor över hela landet är ett nationellt intresse,\r\noch staten bör därför även  fortsättningsvis  stödja\r\nett utvecklingsarbete inom strategiska områden.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nRegeringen  redovisar  att  en nationell vårdgaranti\r\nskall  införas  och  avser  att  inför   detta  föra\r\ndiskussioner med Landstingsförbundet. Utskottet  ser\r\npositivt på regeringens avsikt att föra diskussioner\r\nmed   Landstingsförbundet   om   införandet   av  en\r\nvårdgaranti.\r\n\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att det är\r\nav stor vikt att insatserna för att minska ohälsan i\r\narbetslivet   genomförs.   Utskottet  vidhåller  sin\r\ntveksamhet till den besparing på 186 miljoner kronor\r\nsom   föreslås   på   de   s.k.  Dagmarmedlen   (jfr\r\nsocialutskottets yttrande till  finansutskottet över\r\nramen  för  utgiftsområde  9  för  budgetåret  2003,\r\n2002/03:SoU1y s. 5). Utskottet anser att dessa medel\r\nkrävs  bl.a.  för arbetet med att stärka  patientens\r\nställning,  för   utvecklande   av   ett  nationellt\r\ninformationssystem    och    för    att   säkra   en\r\nkunskapsbaserad  hälso-  och  sjukvård.   Resurserna\r\nbehövs också för att stimulera IT-utvecklingen  inom\r\nhälso-  och  sjukvården  för  att  uppnå  ett bättre\r\nsamspel  mellan  olika  vårdnivåer,  vårdgivare  och\r\nvårdenheter samt för nationella informationsinsatser\r\nom  organdonation.  Utskottet  föreslår således  att\r\nriksdagen med bifall till motion  Fi230  (s,  v, mp)\r\nyrkande 3 fastställer anslaget till 287 095 000  kr.\r\nMotionerna So298 (m) yrkande 1, So437 (fp) yrkandena\r\n5  och 6, So466 (m) yrkande 3, Fi232 (fp) yrkande 15\r\ndelvis, Sf291 (m) yrkande 3 och Sf377 (fp) yrkande 8\r\ndelvis avstyrks.\r\n\r\nAv propositionen  framgår  (s.  36)  att  regeringen\r\ninrättat ett projekt för att göra en översyn  av den\r\nhögspecialiserade  vården.  Syftet med översynen  är\r\natt  komma  till rätta med vissa  problem  samt  att\r\nskapa förutsättningar  för  en  god  utveckling  och\r\neffektiv  resursanvändning. Utskottet utgår från att\r\neventuella  brister  i  de  nuvarande  formerna  för\r\nsamordning  av  den  högspecialiserade vården mellan\r\nlandstingen belyses i detta sammanhang. Motion So362\r\n(fp) yrkande 10 avstyrks med det anförda.\r\n\r\nUtskottet delar uppfattningen  i  motion So433 (s)\r\nom  vikten  av  ett fortsatt utvecklingsarbete  inom\r\nstrategiska         områden.         De         s.k.\r\nDagmaröverenskommelserna  innebär  enligt  utskottet\r\natt    en   sådan   utveckling   understöds.   Något\r\ntillkännagivande     från    riksdagen    är    inte\r\nerforderligt. Motionen avstyrks.\r\n\r\nStatens beredning för medicinsk\r\nutvärdering (13:4)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla  regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning  till anslaget  13:4  Statens\r\nberedning    för    medicinsk    utvärdering.\r\nRiksdagen bör därmed avslå ett motionsyrkande\r\nom annan medelsanvisning till anslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen  föreslås  att  38 675 000  kr\r\nanvisas  under  anslag  13:4  Statens  beredning för\r\nmedicinsk utvärdering.\r\n\r\nStatens beredning för medicinsk utvärdering  (SBU)\r\nskall   bidra   till   god   kvalitet  och  effektiv\r\nresursanvändning  inom hälso- och  sjukvården  genom\r\natt  utvärdera  och  sprida   kunskap  om  medicinsk\r\nmetodik.  Syftet  är  att  förse beslutfattare  inom\r\nhälso- och sjukvården med kunskapsunderlag  för  att\r\npå så sätt bidra till att förbättra vårdens kvalitet\r\noch   kostnadseffektivitet.   Regeringen  anför  att\r\nanslagsnivån  har  justerats  i syfte  att  begränsa\r\nstatlig konsumtion.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So466 av Chris Heister  m.fl. (m) yrkas att\r\nriksdagen  för  år 2003 till anslaget  13:4  Statens\r\nberedning   för   medicinsk    utvärdering   anvisar\r\n10 miljoner kronor utöver vad regeringen  föreslagit\r\n(yrkande 4). Motionärerna anför att SBU:s verksamhet\r\nhar  stor betydelse för sjukvårdens utveckling  samt\r\natt SBU:s  rapporter  är  av  god  kvalitet  och att\r\nspridningen av dem ökat.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEnligt  utskottets  uppfattning  är  den  föreslagna\r\nmedelstilldelningen  väl  avvägd.  Motion So466  (m)\r\nyrkande 4 avstyrks.\r\n\r\n\r\nSocialstyrelsen (13:6)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    13:6\r\nSocialstyrelsen. Riksdagen bör  därmed  avslå\r\nmotionsyrkanden om annan medelsanvisning till\r\nanslaget.   Riksdagen   bör  bifalla  det  av\r\nregeringen     under     anslaget     begärda\r\nbemyndigandet.  Riksdagen  bör  vidare  avslå\r\nmotionsyrkanden   om   tillsättande   av   en\r\näldreombudsman m.m. Utskottet  hänvisar bl.a.\r\ntill att Socialstyrelsen tillförs  medel  för\r\natt  förstärka  sin regionala tillsyn. Jämför\r\nreservation 2 (kd).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen  föreslås  att  470 619 000 kr\r\nanvisas under anslag 13:6 Socialstyrelsen.\r\n\r\nRegeringen    föreslår    vidare   att   riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att, i  fråga  om  ramanslaget\r\n13:6  Socialstyrelsen,  under  2003  ingå ekonomiska\r\nförpliktelser    som   inklusive   tidigare   gjorda\r\nåtaganden medför utgifter  på  högst  10 000 000  kr\r\nefter 2003.\r\nSocialstyrelsen    är    nationell   expert-   och\r\ntillsynsmyndighet   för   hälso-    och    sjukvård,\r\nsocialtjänst,   tandvård,   stöd  och  service  till\r\nfunktionshindrade,   hälsoskydd    och   smittskydd.\r\nMyndigheten skall säkerställa och främja  god hälsa,\r\nsocial  välfärd, omsorg och vård av hög kvalitet  på\r\nlika villkor  för  hela  befolkningen.  Vidare ingår\r\nSocialstyrelsen  i  samverkansområdena Spridning  av\r\nallvarliga  smittämnen,   giftiga   kemikalier   och\r\nradioaktiva ämnen samt Skydd, undsättning och vård.\r\nUtgifterna  under anslaget uppgick under 2001 till\r\ndrygt 445 miljoner  kronor.  Vid  utgången  av  2001\r\nuppgick   anslagssparandet  till  ca  54,4  miljoner\r\nkronor. Anslagssparandet  från 2001 beror i huvudsak\r\npå  att  Socialstyrelsen  det   året  tillfördes  43\r\nmiljoner    kronor    för   informationsförsörjning,\r\nverksamhetsuppföljning  m.m.  med  anledning  av den\r\nnationella    handlingsplanen    för    hälso-   och\r\nsjukvården.  Dessa  medel är emellertid avsedda  att\r\nanvändas under hela perioden 2001-2004. Från och med\r\n2002  har  därutöver  3   miljoner   kronor  per  år\r\ntillförts     anslaget     för     detta    ändamål.\r\nAnslagssparandet   avseende  utvecklingsmedel   inom\r\nsocialtjänsten kommer att förbrukas under 2002-2004.\r\nBeroende på omprioriteringar i den statliga budgeten\r\nminskades  anslaget  med   5,1  miljoner  kronor  på\r\ntilläggsbudgeten   i  anslutning   till   2002   års\r\nekonomiska vårproposition.\r\nInom   ramen   för   regeringens    satsning    på\r\näldreskyddsombud tillförs Socialstyrelsen 4 miljoner\r\nkronor  per  år  fr.o.m.  2003 för att förstärka sin\r\nregionala tillsyn inom vården och omsorgen om äldre.\r\nRegeringen  avser  att  senare   återkomma  med  ett\r\nuppdrag till länsstyrelserna och Socialstyrelsen med\r\nriktlinjer   och   villkor   för   medlens   närmare\r\nanvändning  samt  anvisningar  för  uppföljning  och\r\nredovisning av resultat.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So466 av Chris Heister m.fl.  (m) yrkas att\r\nriksdagen   för   år   2003   till   anslaget   13:6\r\nSocialstyrelsen  anvisar  108 miljoner kronor mindre\r\nän   vad   regeringen   föreslagit    (yrkande   5).\r\nMotionärerna anför att tillsyn och kvalitetskontroll\r\npå  sjukvårdens  område är av central betydelse  för\r\natt garantera patienternas  säkerhet och välfärd. En\r\nsärskild medicinalstyrelse bör  därför  inrättas och\r\nbudgetmedel  överföras  från  Socialstyrelsen   till\r\ndetta ändamål.\r\n\r\nI  motion  So509  av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas\r\natt  riksdagen  till anslaget  13:6  Socialstyrelsen\r\nanvisar 24 miljoner  kronor mindre än vad regeringen\r\nföreslagit   (yrkande   29   delvis).   Motionärerna\r\nföreslår  besparingar  på  ett   antal  myndigheters\r\nadministration,        bl.a.       Socialstyrelsens.\r\nFörvaltningsanslagen bör minskas med 5 %.\r\nI  motion  So518 av Kenneth  Johansson  m.fl.  (c)\r\nyrkas    att   riksdagen    till    anslaget    13:6\r\nSocialstyrelsen anvisar 50 miljoner kronor mindre än\r\nvad  regeringen   föreslagit   (yrkande  3  delvis).\r\nMotionärerna   föreslår   besparingar    på    några\r\nmyndigheters administration, bl.a. Socialstyrelsens.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI motion So460 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs\r\nett   tillkännagivande   om   tillsättande   av   en\r\näldreombudsman    med    uppgift   att   verka   för\r\nförbättringar i de äldres  förhållanden (yrkande 3).\r\nI   yrkande   10  begärs  ett  tillkännagivande   om\r\ntillsynsmyndighet   i   äldreomsorgen.  Motionärerna\r\nanför att tillsynen över äldreomsorgen bör skötas av\r\nSocialstyrelsen. Vidare begärs  i  motion  So417  av\r\nUlrik   Lindgren   och  Chatrine  Pålsson  (kd)  ett\r\ntillkännagivande        om        att        utvidga\r\näldreombudsmannaskapet   till   att   omfatta   hela\r\nsocialtjänsten.   Motionärerna    anför    att    en\r\nmotsvarighet   till   äldreombudsman   skulle  kunna\r\nunderlätta enskildas kontakter med socialtjänsten.\r\n\r\nI motion So503 av Inger Nordlander (s)  begärs ett\r\ntillkännagivande   om   behovet   av   en  utvecklad\r\nnationell samordning av tillsynen av vård och omsorg\r\nför  äldre.  En  sådan uppgift bör enligt motionären\r\növervägas  i  samband   med  införandet  av  de  nya\r\näldreskyddsombuden.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI  ett  par  av  motionerna föreslås  besparingar  i\r\nSocialstyrelsens  administration.  Av  propositionen\r\nframgår att Socialstyrelsen  under 2001 har präglats\r\nav ett omställningsarbete inom  personalområdet samt\r\natt   regeringen  bedömer  att  dessa   förändringar\r\ngenomförts  på  ett  förtjänstfullt  sätt. Utskottet\r\ndelar denna bedömning och tillstyrker den föreslagna\r\nmedelstilldelningen.   Utskottet   tillstyrker   att\r\nriksdagen bemyndigar regeringen att  under  2003 för\r\nanslaget ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive\r\ntidigare   gjorda   åtaganden   medför  utgifter  på\r\n10 000 000  kr  efter  2003.  Motionerna  So466  (m)\r\nyrkande 5, So509 (kd) yrkande 29  delvis  och  So518\r\n(c)  yrkande 3 delvis avstyrks. Utskottet återkommer\r\nnedan till anslaget rörande Medicinalstyrelse.\r\n\r\nUtskottet  ser  positivt  på  att  Socialstyrelsen\r\ntillförs  medel  för  att  förstärka  sin  regionala\r\ntillsyn  inom  vården  och omsorgen av äldre. Vidare\r\nkonstaterar  utskottet  att   regeringen  avser  att\r\nåterkomma med ett uppdrag till  länsstyrelserna  och\r\nSocialstyrelsen   med  riktlinjer  och  villkor  för\r\nmedlens  närmare  användning  samt  anvisningar  för\r\nuppföljning och resultat.  Riksdagen bör därför inte\r\nta något initiativ med anledning av motionerna So417\r\n(kd), So460 (kd) yrkandena 3  och  10 och So503 (s).\r\nMotionerna avstyrks.\r\n\r\nLäkemedelsförmånsnämnden (13:7)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    13:7\r\nLäkemedelsförmånsnämnden.    Riksdagen    bör\r\ndärmed   avslå   motionsyrkanden   om   annan\r\nmedelsanvisning till anslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI  budgetpropositionen  föreslås  att 39 720 000  kr\r\navsätts under anslag 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden.\r\n\r\nEn ny lag om läkemedelsförmåner m.m.  har  trätt i\r\nkraft den 1 oktober 2002. I samband med detta har en\r\nny       självständig      myndighet      inrättats,\r\nLäkemedelsförmånsnämnden.   Den   nya   myndighetens\r\nuppgift är att ansvara för beslut om subventionering\r\noch prisreglering av läkemedel och andra  varor  som\r\ningår  i  läkemedelsförmånerna.  Tidigare  ansvarade\r\nRiksförsäkringsverket (RFV) för att fastställa  pris\r\npå  läkemedel.  Den  uppgiften  har nu övertagits av\r\nLäkemedelsförmånsnämnden. Nämnden skall även göra en\r\nsystematisk genomgång av det läkemedelssortiment som\r\nfanns när reformen trädde i kraft.  För att nämndens\r\nbeslut   skall   bidra   till   en   rationell   och\r\nkostnadseffektiv  läkemedelsanvändning  i  samhället\r\nmåste  arbetet  med  att  följa  upp  och  utvärdera\r\nfattade   beslut   och   deras    konsekvenser    på\r\nläkemedelsförbrukningen  få  en  framskjuten  plats.\r\nMyndigheten    måste   också   fortlöpande   inhämta\r\ninformation   om  den   allmänna   utvecklingen   på\r\nläkemedelsområdet  i  vid  bemärkelse. Därtill skall\r\nmyndigheten  bedriva en bred  informationsverksamhet\r\nsamt utfärda föreskrifter.  Myndigheten  skall också\r\nfölja  utvecklingen  i  andra länder och ta vara  på\r\nerfarenheterna därifrån.\r\nEn preliminär internbudget utvisar att myndigheten\r\nsnabbare än väntat kommer  att  ha  en fullt utbyggd\r\nverksamhet.    Medelsbehovet   för   2003   beräknas\r\növerstiga tilldelat  anslag  för året med 3 miljoner\r\nkronor,    vilket    dock    täcks    av   förväntat\r\nanslagssparande  för  2002  på anslaget 13:3  Bidrag\r\ntill hälso- och sjukvård. Anslagsnivån har justerats\r\ni syfte att begränsa statlig konsumtion.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So466 av Chris Heister  m.fl. (m) yrkas att\r\nriksdagen avslår förslaget att för  budgetåret  2003\r\nanvisa       medel       till       anslag      13:7\r\nLäkemedelsförmånsnämnden  (yrkande 6).  Motionärerna\r\nanför  att Läkemedelsförmånsnämnden  är  överflödig.\r\nEnligt  motionärerna   bör   läkemedelssubventionens\r\nberäkning   frikopplas  från  preparatens   verkliga\r\nhandelspris.  Beslut  om subventionering bör avgöras\r\nvid förskrivningstillfället  vid mötet mellan läkare\r\noch patient. Även i motion So281  av  Chris  Heister\r\nm.fl.   (m)   begärs   att  Läkemedelsförmånsnämnden\r\navskaffas (yrkande 1).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom ovan anförts har utskottet  så  sent  som i mars\r\ninnevarande år ställt sig bakom regeringens  förslag\r\ntill    lag   om   läkemedelsförmåner   m.m.   (bet.\r\n2001/02:SoU10  De  nya  läkemedelsförmånerna,  rskr.\r\n2001/02:194).   Som   en   följd  av  lagen  har  en\r\nsjälvständig            nämndmyndighet             -\r\nLäkemedelsförmånsnämnden - inrättats med uppgift att\r\nansvara   för  beslut  rörande  subventionering  och\r\nprisreglering  i  fråga om läkemedel och andra varor\r\nsom ingår i läkemedelsförmånerna. Utskottet har inte\r\nändrat  uppfattning   i   denna   fråga.   Utskottet\r\ntillstyrker   den   föreslagna  medelstilldelningen.\r\nMotionerna So281 (m) yrkande 1 och So466 (m) yrkande\r\n6 avstyrks.\r\n\r\n\r\nMedicinalstyrelse (13:8, förslag\r\ntill nytt anslag)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå ett  motionsyrkande  med\r\nförslag om att  anvisa  medel  till  ett nytt\r\nanslag 13:8 Medicinalstyrelse.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So466 av Chris Heister m.fl.  (m) yrkas att\r\nriksdagen  till anslaget Medicinalstyrelsen  anvisar\r\n108 miljoner  kronor (yrkande 7). Motionärerna anför\r\natt ett inrättande  av en särskild medicinalstyrelse\r\ninnebär en ytterligare förstärkning av den oberoende\r\ntillsynen  på  området.   Medicinalstyrelsen   skall\r\nutnyttja    resurser    som    finns   i   nuvarande\r\nSocialstyrelsen. Budgetmedel skall  därför överföras\r\nfrån  Socialstyrelsen till ett nytt anslag.  Även  i\r\nmotion  So298  av Bo Lundgren m.fl. (m) framförs ett\r\nyrkande om att en  oberoende  tillsynsverksamhet bör\r\nskapas på sjukvårdens område (yrkande 12).\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nUtskottet har vid flera tillfällen behandlat förslag\r\nom  inrättande  av en statlig medicinalstyrelse,  se\r\nbetänkandena      1993/94:SoU20,      1994/95:SoU15,\r\n1997/98:SoU12,     1998/99:SoU1,     1999/2000:SoU1,\r\n2000/01:SoU1 och 2001/02:  SoU1.  Utskottet  har vid\r\nsamtliga tillfällen avslagit motioner om in-rättande\r\nav en medicinalstyrelse.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vidhåller  sin inställning att en statlig\r\nmedicinalstyrelse  inte   bör  inrättas.  Motionerna\r\nSo298  (m)  yrkande  12  och  So466  (m)  yrkande  7\r\navstyrks.\r\n\r\n\r\nStimulansbidrag för psykiatrin\r\n(13:9, förslag till nytt anslag)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå ett motionsyrkande  med\r\nförslag om att anvisa  medel  till  ett  nytt\r\nanslag 13:9 Stimulansbidrag för psykiatrin.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So466 av Chris Heister m.fl. (m)  yrkas att\r\nriksdagen    till   anslaget   Stimulansbidrag   för\r\npsykiatrin anvisar  200 miljoner kronor (yrkande 8).\r\nMotionärerna     anför    att     många     psykiskt\r\nfunktionshindrade   har   en  passiv  och  sysslolös\r\ntillvaro   eftersom  arbetsinriktad   rehabilitering\r\nsaknas.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nUtskottet behandlade  i  betänkande 2001/02:SoU1 ett\r\nmotionsyrkande  med förslag  om  inrättande  av  ett\r\nstimulansbidrag    för     psykiatrin.     Utskottet\r\nkonstaterade  att  vården  och  omsorgen kommer  att\r\ntillföras ekonomiska resurser de  närmaste  åren och\r\natt  psykiatrin  är  ett  av de områden som särskilt\r\nkommer att prioriteras samt att utskottet inte ansåg\r\natt det fanns något skäl att inrätta ett nytt anslag\r\npå det aktuella området.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  kan återigen konstatera  att  vården  och\r\nomsorgen kommer att tillföras ekonomiska resurser de\r\nnärmaste åren  och  att  psykiatrin  är  ett  av  de\r\nområden   som   särskilt   kommer  att  prioriteras.\r\nUtskottet vidhåller att det  inte  finns  något skäl\r\natt inrätta ett nytt anslag på det aktuella området.\r\nMotion So466 (m) yrkande 8 avstyrks.\r\n\r\n\r\nNationell vårdgaranti (13:10,\r\nförslag till nytt anslag)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden  med\r\nförslag om att anvisa  medel  till  ett  nytt\r\nanslag 13:10 Nationell vårdgaranti.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So509 av Alf Svensson m.fl. (kd)  yrkas att\r\nriksdagen   för  år  2003  till  anslaget  Nationell\r\nvårdgaranti anvisar  2  miljarder kronor (yrkande 29\r\ndelvis). Även i yrkande 3  framförs  ett  yrkande om\r\nvårdgaranti.  Motionärerna  anför att den nationella\r\nvårdgarantin    skall   omfatta   alla    medicinskt\r\nmotiverade behandlingar  och  vara  fullt  genomförd\r\ninom  två  år.  Vidare  skall garantin innebära  att\r\nkontakt skall garanteras  med primärvården samma dag\r\nsom  kontakten tas. Garantin  skall  också  innebära\r\nbesök hos distrikts- eller husläkare senast inom fem\r\ndagar  efter  att  kontakten  tagits. Då garantin är\r\ngenomförd   skall   denna   tid  vara   48   timmar.\r\nVårdgarantin   skall  vidare  innebära   besök   hos\r\nspecialist  inom  två  månader.  Vårdgarantin  skall\r\nslutligen innebära  rätt  till  behandling  inom tre\r\nmånader efter det att beslut om sådan fattats.  Även\r\ni  motion  Sf335  av Sven Brus m.fl. (kd) framställs\r\nett yrkande om vårdgaranti (yrkande 13).\r\n\r\nI  motion So518 av  Kenneth  Johansson  m.fl.  (c)\r\nyrkas   att   riksdagen   till   anslaget  Nationell\r\nvårdgaranti för år 2003 anvisar 250  miljoner kronor\r\n(yrkandena 1 och 3 delvis). Även i motion  So443  av\r\nKenneth  Johansson  m.fl. (c) framställs ett yrkande\r\nom  vårdgaranti ( yrkande  18).  Motionärerna  anför\r\nbl.a.  att  vårdgarantin  skall innebär att alla har\r\nrätt  att  få vård inom tre månader  efter  det  att\r\nbehovet fastslagits.  Vidare  anförs  att kravet att\r\nhälso- och sjukvård skall ges i tid bör skrivas in i\r\nhälso-  och  sjukvårdslagen (1982:763). Vårdgarantin\r\nbör omfatta prioriteringsgrupp  2  och  3. Patienter\r\ninom prioriteringsgrupp 1 skall alltid ha  företräde\r\ntill vård genom akutsjukvård eller på annat sätt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom  ovan  anförts  under  anslag  13:3  Bidrag till\r\nhälso-  och  sjukvård  redovisar  regeringen att  en\r\nnationell vårdgaranti skall införas  och  avser  att\r\ninför      detta      föra      diskussioner     med\r\nLandstingsförbundet.  Utskottet  ser   positivt   på\r\nregeringens   avsikt   att   föra  diskussioner  med\r\nLandstingsförbundet om införandet av en vårdgaranti.\r\nUtskottet anser emellertid inte  att  det finns skäl\r\natt  inrätta ett nytt anslag på området.  Motionerna\r\nSo443  (c) yrkande 18, So509 (kd) yrkandena 3 och 29\r\ndelvis, So518 (c) yrkandena 1 och 3 delvis och Sf335\r\n(kd) yrkande 13 avstyrks.\r\n\r\n\r\nForskning i palliativ vård (13:11,\r\nförslag till nytt anslag)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  ett motionsyrkande med\r\nförslag  om att anvisa medel  till  ett  nytt\r\nanslag 13:11 Forskning i palliativ vård.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So509  av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas att\r\nriksdagen för år  2003  till  anslaget  Forskning  i\r\npalliativ  vård  anvisar 35 miljoner kronor (yrkande\r\n29 delvis). Motionärerna anför att kommittén om vård\r\ni livets slutskede  kunde  konstatera  att  vården i\r\nlivets  slutskede  har  stora brister. I yrkande  17\r\nbegärs ett tillkännagivande om forskning i palliativ\r\nmedicin.  Forskning  och  utbildning   i   palliativ\r\nmedicin är svagt utvecklade områden, anförs  det.  I\r\nmotionen  begärs också ett tillkännagivande om vad i\r\nmotionen anförs  om  god  vård  i  livets  slutskede\r\n(yrkande 16). Motionärerna anför att en värdig  vård\r\ni  livets  slutskede  omfattar flera aspekter på det\r\nlidande och den smärta  som döendet kan föra med sig\r\noch att det förutom rent  fysiska  behov  även finns\r\npsykiska, sociala och existentiella behov.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nKommittén  om vård i livets slutskede överlämnade  i\r\njanuari 2001  slutbetänkandet Döden angår oss alla -\r\nvärdig   vård  vid   livets   slut   (SOU   2001:6).\r\nBetänkandet      bereds     för     närvarande     i\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vill erinra om att\r\nriksdagen, efter förslag av ett\r\nenigt utskott, ställt sig bakom\r\nriktlinjer för prioriteringar inom\r\nhälso- och sjukvården (prop.\r\n1996/97:60, bet. 1996/97:SoU14,\r\nrskr. 1996/97:186) samt att det av\r\ndessa riktlinjer framgår att\r\npalliativ vård och vård i livets\r\nslutskede tillhör prioriteringsgrupp\r\n1. Kommittén om vård i livets\r\nslutskede överlämnade vidare i\r\njanuari 2001 slutbetänkandet Döden\r\nangår oss alla - värdig vård vid\r\nlivets slut (SOU 2001:6). I\r\nbetänkandet, som nu bereds i\r\nRegeringskansliet, berörs flera av\r\nde frågor som motionärerna tar upp.\r\nEnligt utskottets mening bör\r\nriksdagen avvakta regeringens\r\nkommande förslag på området. Skäl\r\nsaknas att initiera ett nytt anslag.\r\nMotion So509 (kd) yrkandena 16, 17\r\noch 29 delvis avstyrks.\r\nHälsonät (13:12, förslag till nytt\r\nanslag)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå  ett  motionsyrkande  med\r\nförslag  om  att  anvisa  medel till ett nytt\r\nanslag 13:12 Hälsonät.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So518 av Kenneth Johansson  m.fl. (c) yrkas\r\natt  riksdagen  till  anslaget  Hälsonät anvisar  25\r\nmiljoner   kronor  (yrkandena  2  och   3   delvis).\r\nMotionärerna  vill  satsa på ett hälsonät som knyter\r\nsamman alla vårdcentraler,  äldreboenden,  stora och\r\nsmå  sjukhus  samt  gör  det  möjligt  för  alla som\r\narbetar  inom  hälso- och sjukvården att kommunicera\r\nmed varandra för konsultation och utbildning. Även i\r\nmotion So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c) framförs\r\nett yrkande om hälsonät (yrkande 41).\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI  budgetpropositionen   anförs   att  regeringen  i\r\npropositionen  Ett  informationssamhälle   för  alla\r\n(prop.  1999/2000:86)  gjorde  bedömningen  att   en\r\nutökad  satsning  bör göras för att med hjälp av IT-\r\nstöd  utveckla  och förnya  hälso-  och  sjukvården.\r\nVidare konstaterade  regeringen att det är angeläget\r\natt  förutsättningarna  för  en  nationellt  breddad\r\nanvändning av telemedicin klargörs.\r\n\r\nTelemedicin/televård   är   ett  av  de  viktigare\r\nkommunikationsmedlen i vården och  kan medföra stora\r\nmöjligheter till effektivisering. Genom att utveckla\r\nen  gemensam  infrastruktur  för  IT  i  hälso-  och\r\nsjukvården  kan  informationsutbytet  mellan   olika\r\nvårdgivare  och vårdnivåer bli effektivare. Men även\r\nför sjukvårdens  personal  och  patienter  och deras\r\nanhöriga  kan  olika  IT-lösningar  vara  till  stor\r\nnytta.\r\nI    november   2000   tillsatte   regeringen   en\r\narbetsgrupp  vars uppdrag var att föreslå strategier\r\nför att bredda  användningen  av  IT och telemedicin\r\ninom  vården.  Arbetsgruppen överlämnade  i  januari\r\n2002  sin  rapport,   Vård  IT-iden  (Ds 2002:3).  I\r\nrapporten  lämnas  ett  antal   olika   förslag  och\r\nsynpunkter på vad som behöver göras för att driva på\r\nIT-utvecklingen  inom  vården. Bland annat  föreslås\r\natt ett samlat strategi- och åtgärdsprogram tas fram\r\nför   att   bredda  användningen   av   telemedicin.\r\nRapporten  har   remissbehandlats   och  bereds  för\r\nnärvarande inom Regeringskansliet.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nUtskottet   har  i  betänkandena  2000/01:SoU1   och\r\n2001/02:SoU1   behandlat   motionsyrkanden   om  att\r\ninrätta ett hälsonät. Motionsyrkandena har avslagits\r\nmed  hänsyn till att det pågår ett aktivt arbete  på\r\nolika  nivåer  med dessa frågor och att skäl saknats\r\natt inrätta ett nytt anslag.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom  framgår  ovan  bereds  rapporten  Vård  IT-iden\r\n(Ds 2002:3)   i   Regeringskansliet.   I   rapporten\r\nföreslås att ett samlat strategi- och åtgärdsprogram\r\ntas fram för att bredda användningen av telemedicin.\r\nEnligt utskottets uppfattning  bör  denna  beredning\r\ninte  föregripas. Skäl saknas att initiera ett  nytt\r\nanslag.  Motionerna  So443  (c) yrkande 41 och So518\r\n(c) yrkandena 2 och 3 delvis avstyrks.\r\n\r\n\r\nÖvrig medelsanvisning\r\n\r\n\r\nRegeringens   förslag  till  medelsanvisning   under\r\nanslaget 13:5 Hälso-  och  sjukvårdens  ansvarsnämnd\r\nhar inte mött någon erinran i form av motioner.\r\n\r\nUtskottet       tillstyrker      den      föreslagna\r\nmedelsanvisningen.\r\n\r\n\r\nFörslag till regeländring\r\n\r\n\r\nRegeringen föreslår  att riksdagen antar regeringens\r\nförslag till lag om ändring  i  lagen  (2002:160) om\r\nläkemedelsförmåner m.m.\r\n\r\nUtskottet tillstyrker den föreslagna regeländringen.\r\n\r\n\r\nÖvriga frågor inom politikområdet\r\n\r\n\r\nFörsäkringsbolagens läkare\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden angående\r\ntillsynen  av   försäkringsbolagens   läkare.\r\nUtskottet    förutsätter    att    regeringen\r\nskyndsamt  låter denna fråga bli föremål  för\r\nen översyn.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion  So359  av  Chatrine  Pålsson  och  Ragnwi\r\nMarcelind (kd)  begärs  ett  tillkännagivande om att\r\nSocialstyrelsen  även skall ha  tillsynsansvar  över\r\nförsäkringsbolagens   sakkunnigläkare  (yrkande  1).\r\nMotionärerna  anför att  sakkunnigläkare  varken  är\r\nbehandlande eller journalskrivande och därmed faller\r\nutanför Socialstyrelsens tillsynsmöjligheter med den\r\nlagstiftning som  finns  i  dag.  Trots detta kan en\r\nsakkunnigläkares  beslut ha livsavgörande  betydelse\r\nför den skadelidande,  anförs det. Även i motionerna\r\nSo409 av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson\r\n(v), L278 av Viviann Gerdin  (c)  yrkandena 3 och 5,\r\nL279  av  Kerstin-Maria  Stalin (mp) yrkande  3  och\r\nSo500 av Kenth Högström (s)  framställs  yrkanden om\r\nförsäkringsbolagens sakkunnigläkare.\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\nLagutskottet  behandlade  i  betänkande 2001/02:LU10\r\nfrågan  om  försäkringsbolagens   läkare.  Utskottet\r\nanförde  (s.  26)  att det enligt utskottets  mening\r\nkunde finnas skäl att  närmare  belysa  och överväga\r\nrutinerna  för  hur  försäkringsbolagen bedömer  den\r\nmedicinska  utredningen   och   hur   värderingen  i\r\nskaderegleringen sker av de bedömningar  som görs av\r\nförsäkringsbolagets   läkare   och   den  behandlade\r\nläkaren.  Utskottet  anförde vidare att  det  utgick\r\nfrån att sådana överväganden skulle komma till stånd\r\ninom regeringen.\r\n\r\nSocialministern har i ett frågesvar den 26 juni 2002\r\nanfört följande.\r\n\r\nChatrine Pålsson har  frågat  mig  om  regeringen\r\navser   att  vidta  åtgärder  för  att  förbättra\r\ntillsynen över sakkunnigläkares bedömningar.\r\n\r\nJag har  inte  fått någon information som tyder\r\npå   att   det   är  vanligt   förekommande   att\r\nsakkunnigläkare som  arbetar för försäkringsbolag\r\nutformar intyg och utlåtanden på ett otillbörligt\r\nsätt.  Emellertid kan det  innebära  problem  att\r\nSocialstyrelsen inte har ett klart tillsynsansvar\r\npå detta område varför denna fråga kommer att bli\r\nföremål för en översyn.\r\n\r\nEnligt uppgift  från  Socialdepartementet har beslut\r\ninte fattats om i vilken form frågan skall ses över.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet delar motionärernas  uppfattning  att  det\r\nkan  innebära  problem  att Socialstyrelsen inte har\r\nett   klart   tillsynsansvar    när    det    gäller\r\nförsäkringsbolagens  läkare.  Utskottet  förutsätter\r\natt  regeringen  skyndsamt  låter  denna  fråga  bli\r\nföremål   för  en  översyn.  Motionerna  So359  (kd)\r\nyrkande 1,  So409 (v), So500 (s), L278 (c) yrkandena\r\n3  och  5  samt   L279  (mp)  yrkande  3  får  anses\r\ntillgodosedda med det anförda.\r\n\r\n\r\nTatuering m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå  ett  motionsyrkande  om\r\ntatuering  m.m.   Utskottet   hänvisar   till\r\npågående arbete vid Socialstyrelsen.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI motion So493 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s)  begärs\r\nett  tillkännagivande  om  vad  i motionen anförs om\r\npiercing,    \"bodymodification\"    och    tatuering.\r\nMotionärerna anför att piercing och tatuering blivit\r\nallt vanligare, främst bland ungdomar. Vidare anförs\r\natt den senaste trenden inom kroppssmyckning är s.k.\r\nbodymodification, som innebär att en  snitt  skärs i\r\nhuden   där   ett  föremål  av  plast  eller  metall\r\nplaceras. Enligt  motionärerna  bör det av hälsoskäl\r\ninte    vara    tillåtet    att   utföra   piercing,\r\n\"bodymodification\"  eller  tatuering  på  minderårig\r\nutan    att    godkännande   lämnats    av    dennes\r\nvårdnadshavare.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nUtskottet  har  tidigare   behandlat   motioner  med\r\nyrkanden  om åldersgräns för tatuering och  piercing\r\npå  minderåriga   m.m.  I  betänkande  1997/98:SoU22\r\nåterges  delar  av  Socialstyrelsens   allmänna  råd\r\n1995:3  Yrkesmässig  hygienisk behandling  (s.  17).\r\nUtskottet behandlade senast  en  motion på området i\r\nbetänkande  2001/02:SoU1.  Utskottet   vidhöll   sin\r\nuppfattning   att   verksamhet   med   piercing  och\r\ntatuering  visserligen  kan  skapa problem  men  att\r\nSocialstyrelsen och Läkemedelsverket får förutsättas\r\nfölja   utvecklingen   och   vid   behov    initiera\r\nerforderliga    åtgärder.    Ifrågavarande    motion\r\navstyrktes.\r\n\r\nFrån  Socialstyrelsen  har  inhämtats  att det vid\r\nstyrelsen  för  närvarande  pågår  ett  arbete   med\r\nframtagande   av   ett   s.k.  branschfaktablad  som\r\ninnehåller   råd   om   piercing,    tatuering   och\r\n\"bodymodification\".\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har erfarit att det vid\r\nSocialstyrelsen pågår ett arbete med\r\nframtagande av ett s.k. branschfaktablad\r\nsom innehåller råd om piercing, tatuering\r\noch \"bodymodification\". Något initiativ\r\nfrån riksdagens sida behövs därför för\r\nnärvarande inte. Motion So493 (s)\r\navstyrks.\r\n\r\n\r\n\r\nPolitikområde Folkhälsa\r\n\r\n\r\n\r\nInsatser mot aids (14:1)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning  till  anslaget 14:1 Insatser\r\nmot  aids.  Riksdagen bör  därmed  avslå  ett\r\nmotionsyrkande  om annan medelsanvisning till\r\nanslaget. Riksdagen bör vidare avslå motioner\r\nom  åtgärder för hiv/aids-prevention,  främst\r\nmed hänvisning  till att en särskild utredare\r\nhar  förordnats  att   göra   en  översyn  av\r\nsamhällets insatser på området.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås  att  58  122  000 kr\r\nanvisas under anslag 14:1 Insatser mot aids.\r\n\r\nAnslaget  disponeras av Statens folkhälsoinstitut.\r\nMedlen skall  användas  för  insatser  mot hiv/aids.\r\nInstitutet skall samverka med Smittskyddsinstitutet,\r\nSocialstyrelsen,        smittskyddsläkarna       och\r\nLandstingsförbundet och stimulera till regionala och\r\nlokala aktiviteter. De största  stöden  lämnas  till\r\nNoaks  Ark-Röda  korset,  RFSL  och RFSU. Ekonomiskt\r\nstöd  lämnas  också  direkt  till  de   hivsmittades\r\nfrivilligorganisationer  på riksnivå. Från  anslaget\r\n48:2  Särskilda  insatser  i   vissa   kommuner  och\r\nlandsting  under  utgiftsområde 25 kommer  särskilda\r\nmedel  tillfälligt  att   utbetalas  även  2003  för\r\nhivpreventivt arbete i storstadsregionerna.\r\nI juni 2001 hölls en särskild  session om hiv/aids\r\ni  FN:s  generalförsamling.  För att  följa  upp  de\r\nbeslut som då fattades med beslut  på nationell nivå\r\nhar regeringen tillkallat en särskild  utredare  med\r\nuppdrag  att  göra  en  samlad översyn av samhällets\r\ninsatser  mot hiv/aids. Utredarens  huvuduppgift  är\r\natt lämna förslag  till en nationell handlingsplan i\r\nsyfte att begränsa spridningen och konsekvenserna av\r\nhiv/aids.  Utredaren   skall   bl.a.   utvärdera  de\r\ninsatser  som  vidtas  inom  ramen  för de särskilda\r\nstatliga   medel   som  avsatts  för  insatser   mot\r\nhiv/aids.   Mot  bakgrund   av   ovanstående   skall\r\nutredaren lämna  förslag till framtida inriktning av\r\nmedlen under anslaget  14:1  Insatser  mot  aids och\r\ntill hur medlen skall administreras. Uppdraget skall\r\nredovisas den 31 januari 2004.\r\nRegeringens   bedömning  är  att  de  förebyggande\r\ninsatser  som gjorts  med  de  medel  som  tillförts\r\nanslaget har bidragit till att Sverige lyckats hålla\r\nhiv/aids-epidemin   på   en   mycket  låg  nivå  med\r\ninternationella mått mätt. Under  året  har  en  rad\r\ninsatser  vidtagits för att komma till rätta med det\r\nökade antalet  fall  av  hiv/aids och andra sexuellt\r\növerförbara  sjukdomar.  Det   arbete   som  Statens\r\nfolkhälsoinstitut  bedriver i samverkan med  berörda\r\nmyndigheter och andra  aktörer  för att utveckla det\r\nnationella  förebyggande  arbetet  av  hiv/aids  och\r\nandra sexuellt överförbara sjukdomar har regeringens\r\nfortsatta stöd. Statens folkhälsoinstitut skall även\r\nfortsättningsvis   samarbeta  med  intresseorganisa-\r\ntionerna i det preventiva arbetet.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So466 av Chris  Heister m.fl. (m) yrkas att\r\nriksdagen  till  anslaget  14:1  Insatser  mot  aids\r\nanvisar  75  miljoner kronor utöver  vad  regeringen\r\nföreslagit  (yrkande   9).  Motionärerna  anser  att\r\nsatsningarna på arbetet  mot  hiv/aids  måste  öka i\r\nstället  för  att  stagnera  eller urholkas och vill\r\ndärför satsa ytterligare 75 miljoner  kronor årligen\r\nför att bl.a. kunna säkerställa ett fortsatt  kraft-\r\nfullt hivpreventivt arbete.\r\n\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI  motion  So224  av  Birgitta  Carlsson och Viviann\r\nGerdin (båda c) yrkas tillkännagivande  om vikten av\r\natt ha ett samlat anslag från staten för att bedriva\r\nkampen   mot   hiv/aids  i  regioner  och  landsting\r\n(yrkande 3). Motionärerna  anför  att hiv/aids i dag\r\ninte bara är ett storstadsproblem utan att det finns\r\növer  hela landet. Dessutom begärs  tillkännagivande\r\nom att  det  krävs en ny bred informationskampanj om\r\nriskerna för att  drabbas  av  sexuellt  överförbara\r\nsjukdomar  (yrkande  5). Motionärerna pekar  på  att\r\nandelen personer drabbade  av  sexuellt  överförbara\r\nsjukdomar har ökat.\r\n\r\nI  motion  So422 av Börje Vestlund m.fl. (s)  begärs\r\ntillkännagivande  om  vikten  av att staten har kvar\r\ndet   övergripande  ansvaret  för  en   framgångsrik\r\nhivprevention.  Motionärerna  anför  att  ett  av de\r\nstarkaste   argumenten   för   att  staten  också  i\r\nframtiden  skall  ha det övergripande  ansvaret  för\r\ndetta område är att,  för det fall ansvaret läggs ut\r\npå kommuner och landsting,  medel vars avsikt är att\r\nfinansiera  hivpreventiva  åtgärder  kan  komma  att\r\nanvändas  till  andra  angelägna   ändamål   om  den\r\nenskilda  kommunen  eller  landstinget kanske endast\r\nhar  en  mycket  liten  grupp  som  befinner  sig  i\r\nriskzonen.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtskottet behandlade motioner om hiv/aids-prevention\r\näven     vid     beredningen    av    förra    årets\r\nbudgetproposition,  betänkande  2001/02:SoU1  (s. 97\r\nf.).   Utskottet  avstyrkte  motionerna,  bl.a.  med\r\nhänvisning  till  att  den handlingsplan som Statens\r\nfolkhälsoinstitut tagit  fram  för  att  ytterligare\r\nförhindra  spridning  av  hiv/aids  kan  komma   att\r\nförstärka det förebyggande arbetet. Riksdagen följde\r\nutskottet (rskr. 2001/02:94 och 95).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDen  av  regeringen  föreslagna medelsanvisningen är\r\nväl avvägd och tillstyrks  därför.  Motion So466 (m)\r\nyrkande 9 avstyrks.\r\n\r\nUtskottet konstaterar att en särskild utredare har\r\nförordnats  för  att  göra  en  samlad  översyn   av\r\nsamhällets   insatser   mot  hiv/aids  (S  2002:11).\r\nUtredaren skall utvärdera de tidigare insatserna och\r\nlämna  förslag  till  en nationell  handlingsplan  i\r\nsyfte att begränsa spridningen och konsekvenserna av\r\nsjukdomen. Utredaren skall  också lämna förslag till\r\nframtida  inriktning  av  medlen   under   anslaget.\r\nUppdraget skall redovisas till regeringen senast den\r\n31  januari  2004. Utskottet ser mycket positivt  på\r\ndetta utredningsarbete  liksom  på  det  arbete  som\r\nStatens  folkhälsoinstitut  bedriver i samverkan med\r\nberörda  myndigheter  och  andra   aktörer  för  att\r\nutveckla  det  nationella  förebyggande  arbetet  av\r\nhiv/aids och andra sexuellt  överförbara  sjukdomar.\r\nDet  finns  även skäl att betona att information  om\r\nhiv/aids  till   såväl   allmänheten  som  särskilda\r\nriskgrupper  är  av stort värde.  Sammanfattningsvis\r\nanser utskottet att ett omfattande arbete bedrivs på\r\nflera fronter. Resultatet  härav bör avvaktas. Något\r\ninitiativ från riksdagens sida  behövs  därför inte.\r\nMotionerna  So224  (c) yrkandena 3 och 5 samt  So422\r\n(s) avstyrks.\r\n\r\nStatens folkhälsoinstitut (14:4)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla  regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning  till anslaget  14:4  Statens\r\nfolkhälsoinstitut. Riksdagen bör därmed avslå\r\nmotionsyrkanden om annan medelsanvisning till\r\nanslaget. Riksdagen bör vidare bifalla det av\r\nregeringen     under     anslaget     begärda\r\nbemyndigandet. Riksdagen bör  också, främst i\r\navvaktan på regeringens kommande  förslag med\r\nanledning  av  en  aviserad  proposition   på\r\nfolkhälsoområdet     avslå    motionsyrkanden\r\ngällande dels behovet av undersökningar av de\r\nklass-         respektive         könsmässiga\r\nhälsoskillnaderna, dels rörande ungdomar  och\r\nsexualitet.  Dessutom  bör  riksdagen, främst\r\nmed       hänvisning       till       Statens\r\nfolkhälsoinstituts nya inriktning, avslå  ett\r\nmotionsyrkande  om  institutets behandling av\r\nhomo-  och  bisexuellas  samt  transpersoners\r\nlivssituation.  Riksdagen bör slutligen också\r\navslå  en  motion  rörande  kost,  hälsa  och\r\nmiljö. Jämför reservationerna  3  (v), 4 (fp,\r\nv), 5 (kd) och 6 (v, mp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås att  124  894  000 kr\r\nanvisas under anslag 14:4 Statens folkhälsoinstitut.\r\n\r\nStatens folkhälsoinstitut fick den 1 juli 2001  en\r\nny  roll och nya uppgifter. Institutet skall ansvara\r\nför sektorsövergripande  uppföljning och utvärdering\r\nav insatser inom folkhälsoområdet,  vara  nationellt\r\nkunskapscentrum   för  metoder  och  strategier   på\r\nområdet samt ansvara  för  övergripande tillsyn inom\r\nalkohol-, narkotika- och tobaksområdena.  Institutet\r\nskall  även  kunna  genomföra  nationellt samordnade\r\ninsatser på folkhälsområdet efter  beslut  av reger-\r\ningen.\r\nRegeringens bedömning är att institutet under året\r\ngjort     värdefulla     insatser    inom    viktiga\r\nfolkhälsoområden   och   i  väsentlig   utsträckning\r\nuppfyllt sina verksamhetsmål. Institutet har även på\r\nett  förtjänstfullt  sätt  bistått   regeringen  med\r\nexpertkunskap  och stöd i arbetet med att  forma  en\r\nnationell folkhälsopolitik.\r\nVidare   föreslås    att    riksdagen   bemyndigar\r\nregeringen  att under 2003, i fråga  om  ramanslaget\r\n14:4  Statens   folkhälsoinstitut,  ingå  ekonomiska\r\nförpliktelser  som   inklusive   tidigare  åtaganden\r\nmedför utgifter på högst 40 000 000 kr efter 2003.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So466 av Chris Heister m.fl.  (m) yrkas att\r\nriksdagen     till     anslaget     14:4     Statens\r\nfolkhälsoinstitut  anvisar  64  844  000 kr (yrkande\r\n10).    Motionärerna    anför   att   det   statliga\r\nengagemanget kraftigt bör  minska  till  förmån  för\r\nregionalt  och  lokalt  folkhälsoarbete samt riktade\r\nspecialinsatser.     Anslaget      till      Statens\r\nfolkhälsoinstitut   bör  därför  successivt  sänkas;\r\nunder  år  2003  med  knappt   60  miljoner  kronor.\r\nInriktningen bör vara att Statens  folkhälsoinstitut\r\när helt avvecklat vid utgången av år 2005.\r\n\r\nI motion So509 av Alf Svensson m.fl.  (kd) yrkas att\r\nriksdagen     till     anslaget     14:4     Statens\r\nfolkhälsoinstitut  anvisar  6 miljoner kronor mindre\r\nän  regeringen  föreslagit  (yrkande   29   delvis).\r\nMotionärerna  föreslår  besparingar och effektivise-\r\nringar av en rad myndigheters administration.\r\n\r\nI motion So518 av Kenneth  Johansson m.fl. (c) yrkas\r\natt   riksdagen   till   anslaget    14:4    Statens\r\nfolkhälsoinstitut  anvisar  8 miljoner kronor mindre\r\nän   regeringen  föreslagit  (yrkande   3   delvis).\r\nMotionärerna  föreslår  besparingar inom administra-\r\ntionen  vid  vissa  myndigheter  med  sammanlagt  64\r\nmiljoner kronor (anslagen 13:6, 14:4 och 14:5).\r\n\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI motion So448 av Gudrun  Schyman  m.fl.  (v) begärs\r\ntillkännagivande  om  att  Statens folkhälsoinstitut\r\nbör ges i uppdrag att fördjupat analysera den klass-\r\nrelaterade ohälsan (yrkande  2).  Motionärerna anför\r\natt   de   könsmässiga,   ekonomiska   och   sociala\r\nförhållandena skall vägas in i det offensiva arbetet\r\nmed  folkhälsan.  Vidare begärs ett tillkännagivande\r\nom att Statens folkhälsoinstitut  bör  ges i uppdrag\r\natt  fördjupat  analysera  den  ojämställda  ohälsan\r\n(yrkande   3).   Motionärerna  anför  att   särskilt\r\nkvinnors  situation   bör   beaktas   ur  ett  folk-\r\nhälsoperspektiv.\r\n\r\nI  motion MJ419 av Gudrun Schyman m.fl.  (v)  begärs\r\ntillkännagivande  om  att  Statens folkhälsoinstitut\r\nbör få i uppdrag att se över  sambanden mellan livs-\r\nmedelsproduktionens    och    livsmedelshanteringens\r\neffekter  på  den  slutliga  produktens  miljö-  och\r\nhälsopåverkan samt hur i detta  sammanhang  de nega-\r\ntiva  hälsoeffekterna  kan  motverkas  (yrkande 13).\r\nMotionärerna pekar på att det är svårt att  räkna ut\r\nvad  samhället  får  betala  för  de  kostrelaterade\r\nsjukdomarna. Bara sjukvård och sjukfrånvaro orsakade\r\nav övervikt beräknas till 6 miljarder kronor per år.\r\nDet finns behov av en studie över relationen  mellan\r\nkost, hälsa och miljö.\r\n\r\nI motion So512 av Martin Andreasson m.fl. (fp, s, v,\r\nc,  mp)  begärs  tillkännagivande  om  utvidgning av\r\nStatens   folkhälsoinstituts   s.k.   homosexuppdrag\r\n(yrkande  6).  Motionärerna anser att uppdraget  bör\r\nutvidgas  till  att   omfatta  även  bisexuella  och\r\ntranspersoner,  ett  HBT-uppdrag,   samt   att   det\r\nsäkerställs  att  uppdraget  inte  enbart handlar om\r\nhälsofrågor.\r\n\r\nI motion So456 av Chatrine Pålsson m.fl.  (kd) yrkas\r\ntillkännagivande om forskning gällande samlevnad och\r\nsexualitet i ett mångkulturellt sammanhang  (yrkande\r\n6).   Motionärerna   anför  att  ett  mångkulturellt\r\nsamhälle ställer nya krav  på synen på samlevnad och\r\nsexualitet. Regeringen bör ta  initiativ till en vid\r\noch öppen dialog kring frågor om  kultur,  religion,\r\netnicitet,  samlevnad  och  sexualitet. Motionärerna\r\nbegär  även tillkännagivande om  forskning  gällande\r\npornografins inverkan på ungdomar (yrkande 7).\r\n\r\nI motion  So250  av  Maud  Olofsson  m.fl. (c) yrkas\r\ntillkännagivande om ungdomsmottagningarnas  sex- och\r\nsamlevnadsrådgivning (yrkande 6). Motionärerna anför\r\natt    ungdomsmottagningarna   behöver   ge   riktad\r\ninformation,   ha  särskilda  mottagningstider  samt\r\nsamtalsgrupper i  samverkan  med högstadieskolor och\r\ngymnasieskolor.\r\n\r\nI  motion  So360  av  Anneli  Enochson  (kd)  begärs\r\ntillkännagivande  om  att regeringen  tillsätter  en\r\nutredning  om  hur  barn påverkas  av  sexualiserade\r\nbilder som de möter i  samhället  via  TV, tidningar\r\noch filmer (yrkande 9).\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nVid  fjolårets  behandling  av  budgetpropositionen,\r\nbetänkande    2001/02:SoU1,    behandlades    senast\r\nmotionsyrkanden  rörande Statens  folkhälsoinstitut,\r\nho-mo-,  bi-  och  transfrågor   samt  ungdomar  och\r\nsexualitet (s. 98 f.). Motionerna avstyrktes, främst\r\nmed hänvisning till regeringens kommande förslag med\r\nanledning    av    Nationella    folkhälsokommitténs\r\nslutbetänkande.  Riksdagen  följde utskottet  (rskr.\r\n2001/02:94 och 95).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   anser   den  av  regeringen   föreslagna\r\nmedelsanvisningen väl  avvägd. Utskottet tillstyrker\r\ndärför medelstilldelningen  och avstyrker motionerna\r\nSo466 (m) yrkande 10, So509 (kd) yrkande 29 (delvis)\r\noch So518 (c) yrkande 3 (delvis).\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  att  riksdagen  bemyndigar\r\nregeringen att under år 2003, i fråga om ramanslaget\r\n14:4 Statens folkhälsoinstitut, ingå ekonomiska för-\r\npliktelser som inklusive tidigare  åtaganden  medför\r\nutgifter på högst 40 000 000 kr efter år 2003.\r\nUtskottet   konstaterar   liksom   vid   fjolårets\r\nbehandling av budgetpropositionen att en av  Statens\r\nfolkhälsoinstituts  huvuduppgifter  skall  vara  att\r\nansvara för uppföljning och utvärdering av folkhälsa\r\noch  insatserna  på  folkhälsoområdet enligt den nya\r\nroll som institutet har  fått  från  den 1 juli 2001\r\n(prop.   2000/01:  99,  bet.  2000/01:SoU16,   rskr.\r\n2000/01:233).  Uppföljningen och utvärderingen skall\r\nske  ur ett målgruppsperspektiv  och  med  fokus  på\r\nkönsskillnader   och  socioekonomiska  skillnader  i\r\nhälsa. Motion So448  (v)  yrkandena  2 och 3 får mot\r\ndenna  bakgrund  i  någon  mån  anses  tillgodosedd.\r\nEnligt  uppgift  beslutar regeringen en proposition,\r\nMål för folkhälsan,  under  december 2002. Riksdagen\r\nbör inte föregripa kommande förslag på området.\r\nNågot uppdrag att specifikt följa de homosexuellas\r\nsituation  åligger  inte  Statens  folkhälsoinstitut\r\nsedan institutet från den 1  juli  2001  fått  en ny\r\nroll.  Regeringen  har emellertid i regleringsbrevet\r\nför     budgetåret     2002     avseende     Statens\r\nfolkhälsoinstitut uttalat  att  det  är  ett mål att\r\nfolkhälsan   skall  förbättras  för  de  grupper   i\r\nsamhället som  är  mest eftersatta ur hälsosynpunkt.\r\nStatens     folkhälsoinstitut      skall      enligt\r\nregleringsbrevet  återrapportera  bl.a.  dels  vilka\r\ngrupper som är mest eftersatta ur hälsosynpunkt, med\r\nhänsyn   till   bl.a.   kön,  ålder,  socioekonomisk\r\ntillhörighet samt etnicitet,  dels  de väsentligaste\r\nåtgärderna som vidtagits nationellt,  regionalt  och\r\nlokalt  för  att  minska ojämlikheten i hälsa. Genom\r\ndetta arbete sammantaget  med det arbete som bedrivs\r\nav  Ombudsmannen  mot  diskriminering  på  grund  av\r\nsexuell   läggning,  HomO,   anser   utskottet   att\r\nlivsvillkoren  för  såväl  homo-  och bisexuella som\r\ntranspersoner  kan  följas på ett tillfredsställande\r\nsätt. Motion So512 (fp,  s,  v,  c,  mp)  yrkande  6\r\navstyrks.\r\nEtt  antal  motioner  rör ungdomar och sexualitet.\r\nSom  utskottet  nyss  anfört   har   en  ändring  av\r\ninriktningen på nuvarande Statens folkhälsoinstituts\r\narbete genomförts. Avsikten är att institutet  skall\r\nspela   en   avgörande   roll  i  uppföljningen  och\r\nutvärderingen  av  de  nationella  folkhälsomål  som\r\nNationella   folkhälsokommittén    föreslagit   (SOU\r\n2000:91).  Ett av dessa mål rör en trygg  och  säker\r\nsexualitet  (mål   11).  Mot  denna  bakgrund  torde\r\nStatens  folkhälsoinstitut  alltjämt  ha  ett  stort\r\ninflytande  över  samhällets behandling av frågor om\r\nsex och samlevnad.  Riksdagen  bör  därför också här\r\navvakta regeringens kommande förslag i den aviserade\r\npropositionen  Mål för folkhälsan. Motionerna  So250\r\n(c) yrkande 6, So360  (kd)  yrkande 9 och So456 (kd)\r\nyrkandena 6 och 7 avstyrks.\r\nEtt motionsyrkande rör behovet  av  en  studie  av\r\nrelationen  mellan  kost,  hälsa  och miljö. När det\r\ngäller  frågor  om  kost  konstaterar utskottet  att\r\nStatens    folkhälsoinstitut   i    samarbete    med\r\nLivsmedelsverket   arbetar   med  kunskapsspridning,\r\npolicyutveckling både nationellt och internationellt\r\nsamt   stöd   till   det   lokala   och    regionala\r\nnutritionsarbetet.   Vidare   kan   konstateras  att\r\nStatens    folkhälsoinstitut,    tillsammans     med\r\nLivsmedelsverket  som  har ett överordnat ansvar för\r\natt  leda  och  samordna  kontrollen  av  livsmedel,\r\ninklusive  dricksvatten,  bedriver  arbete  inom  de\r\nområden  som  motionärerna  berör.   Utskottet   har\r\nförståelse för motionärernas uppfattning men är inte\r\nberett  att föreslå ett särskilt uppdrag på området.\r\nMotion MJ419 (v) yrkande 13 avstyrks därför.\r\n\r\nSmittskyddsinstitutet (14:5)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    14:5\r\nSmittskyddsinstitutet. Riksdagen  bör  därmed\r\navslå      motionsyrkanden      om      annan\r\nmedelsanvisning till anslaget. Riksdagen  bör\r\nvidare  avslå en motion om placeringen av ett\r\neuropeiskt smittskyddscentrum.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen  föreslås  att  173 343 000 kr\r\nanvisas under anslag 14:5 Smittskyddsinstitutet.\r\n\r\nSmittskyddsinstitutet    (SMI)   är   en   central\r\nförvaltningsmyndighet  med uppgift  att  bevaka  det\r\nepidemiologiska   läget  i   fråga   om   smittsamma\r\nsjukdomar bland människor  och  främja  skyddet  mot\r\nsådana sjukdomar.\r\nI  budgetunderlaget  som  redovisades  i mars 2002\r\nkonstaterar     SMI    att    fem    områden    även\r\nfortsättningsvis  är  särskilt  prioriterade:  ökade\r\ninsatser    mot   antibiotikaresistens   och   annan\r\nantimikrobiell     resistens,    epidemiologi    och\r\ndiagnostik av Creutzfeldt-Jakobs  sjukdom  och andra\r\nzoonoser,  vaccinationsuppföljning,  ökade  insatser\r\nbeträffande   sexuellt  överförbara  infektioner   i\r\nSverige  och  i  närområdet   samt  ökat  stöd  till\r\nRegeringskansliet      avseende      internationella\r\nsmittskyddsfrågor.\r\nRegeringens  bedömning  är  att   SMI  har  kunnat\r\nuppfylla  uppställda  mål  för verksamheten relativt\r\nväl   trots   störningar,   främst    i    form   av\r\nmögelproblemen.  Under året har SMI aktivt medverkat\r\ntill  att  skyddet  mot   smittsamma  sjukdomar  har\r\nupprätthållits och förstärkts  och  i  dessa  frågor\r\nsamverkat     med     berörda     myndigheter    och\r\norganisationer.  Samarbetet  och  kontakterna   inom\r\nsmittskyddsområdet   har   utvecklats   väl,   såväl\r\nnationellt  som  internationellt.  SMI har bl.a. ett\r\nväl fungerande kontaktnät med smittskyddsläkarna och\r\nde mikrobiologiska laboratorierna.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So509 av Alf Svensson m.fl.  (kd) yrkas att\r\nriksdagen  till  anslaget 14:5 Smittskyddsinstitutet\r\nanvisar  9  miljoner  kronor  mindre  än  regeringen\r\nföreslagit   (yrkande   29   delvis).   Motionärerna\r\nföreslår besparingar och effektiviseringar av en rad\r\nmyndigheters administration.\r\n\r\nI motion So518  av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas\r\natt      riksdagen      till      anslaget      14:5\r\nSmittskyddsinstitutet  anvisar   6  miljoner  kronor\r\nmindre än regeringen föreslagit (yrkande  3 delvis).\r\nMotionärerna  föreslår  besparingar inom administra-\r\ntionen  vid  vissa  myndigheter  med  sammanlagt  64\r\nmiljoner kronor (anslagen 13:6, 14:4 och 14:5).\r\n\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\n\r\nI  motion So227 av Sinikka  Bohlin  (s)  begärs  ett\r\ntillkännagivande       om       ett       europeiskt\r\nsmittskyddscentrum. Motionären anför att det inom EU\r\nunder  flera  år  har  diskuterats  behovet  av  ett\r\ngemensamt   institut  för  smittskydd.  Sverige  och\r\nFinland är de  enda  länderna i EU som inte har fått\r\nen EU-myndighet. Mot denna  bakgrund  och då Sverige\r\när  det  land  i  EU  som  har  det  bäst fungerande\r\nsmittskyddet bör, enligt motionären, ett  europeiskt\r\nsmittskyddscentrum  placeras  i  Sverige. Här  finns\r\nförutsättningarna och kompetensen.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nUtrikesutskottet   har  i  maj  2002  i   betänkande\r\n2001/02:UU10 Verksamheten i Europeiska unionen under\r\når 2001 samt det svenska  ordförandeskapet behandlat\r\noch  avstyrkt en motion, 2000/01:U508  (c),  rörande\r\nlokalisering   av   myndighet  för  EU-bistånd  till\r\nJönköping.  Utrikesutskottet  anförde  därvid  bl.a.\r\nföljande (s. 113 f.)\r\n\r\nUtskottet  konstaterar att frågan om lokalisering\r\nav ett antal  framtida  organ  har diskuterats av\r\nEuropeiska rådet i Göteborg och i Laeken. Vid Eu-\r\nropeiska rådets möte i Göteborg  bekräftade rådet\r\natt man kommer att fortsätta sina  ansträngningar\r\nför att förbereda ett beslut om lokaliseringen av\r\nett antal organ med beaktande av det  beslut  som\r\nfattades  i  Edinburgh 1992. Detta beslut innebär\r\nstöd till synsättet  att länder utan EU-myndighet\r\ni första hand skall få  en  sådan. För närvarande\r\när det endast Sverige och Finland  som  saknar en\r\nEU-myndighet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   anser   den   av  regeringen  föreslagna\r\nmedelsanvisningen väl avvägd.  Utskottet tillstyrker\r\ndärför medelstilldelningen och avstyrker  motionerna\r\nSo509 (kd) yrkande 29 (delvis) och So518 (c) yrkande\r\n3 (delvis).\r\n\r\nUtskottet  anser  att  förslaget  att placera  ett\r\neuropeiskt smittskyddscentrum i Sverige  kan ses som\r\nen  god  idé.  Utskottet  är  dock  inte berett  att\r\nföreslå något tillkännagivande härom från riksdagens\r\nsida. Motion So227 (s) avstyrks.\r\n\r\nFolkhälsopolitiska åtgärder (14:7)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    14:7\r\nFolkhälsopolitiska  åtgärder.  Riksdagen  bör\r\ndärmed   avslå   motionsyrkanden   om   annan\r\nmedelsanvisning till anslaget. Riksdagen  bör\r\nvidare,    med   delvis   bifall   till   tre\r\nmotionsyrkanden\r\nrörande  spelberoende,   ge  regeringen  till\r\nkänna  att den vid det kommande  arbetet  med\r\natt  genomföra  handlingsprogrammet  för  att\r\nmotverka  spelberoende och minska de skadliga\r\neffekterna  av överdrivet spelande bör beakta\r\ndet  som  tas upp  i  motionerna  om  spelets\r\nsamhällsekonomiska konsekvenser och forskning\r\npå området.   Övriga motioner om spelberoende\r\nbedöms  vara  tillgodosedda.   Riksdagen  bör\r\ndärför avslå dessa.\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås att  86  554  000  kr\r\nanvisas   under   anslag   14:7   Folkhälsopolitiska\r\nåtgärder.\r\n\r\nBidrag    från    detta    anslag    lämnas   till\r\nnykterhetsorganisationer  och  andra  organisationer\r\nsom  arbetar  med  att stödja och hjälpa missbrukare\r\noch som arbetar med drogskadeförebyggande verksamhet\r\noch     fördelas     av    Socialstyrelsen.     Även\r\nCentralförbundet       för       alkohol-        och\r\nnarkotikaupplysning  (CAN) erhåller statsbidrag från\r\ndetta anslag.\r\nFrån anslaget disponerar Statens folkhälsoinstitut\r\n30 miljoner kronor för  olika  förebyggande insatser\r\nmot tobak. Medlen skall bl.a. användas som stöd till\r\norganisationer på tobaksområdet,  stöd  till Centrum\r\nför     tobaksprevention    för    verksamhet    med\r\ntelefonrådgivning samt till metodutveckling.\r\nFrån anslaget disponerar Statens folkhälsoinstitut\r\nockså 4 miljoner kronor årligen för insatser i syfte\r\natt  öka  kunskapen  om  spelberoende  och  för  att\r\ninitiera aktiviteter för att förebygga spelberoende.\r\nFrivilliga    organisationer   på   alkohol-   och\r\nnarkotikaområdet  utför  insatser av betydande värde\r\noch   omfattning.   På   exempelvis   alkohol-   och\r\nnarkotikaområdet når de frivilliga  organisationerna\r\nfler   människor  med  sina  insatser  än  vad   den\r\nkommunala   socialtjänsten   gör.   Det  uppsökande,\r\nrådgivande   och   motivationsskapande  arbetet   är\r\nomfattande  och  en allt  större  del  av  opinions-\r\nbildning,   kunskapsspridning    och    förebyggande\r\ninsatser  sker genom de frivilliga organisationerna.\r\nRegeringen  bedömer det som angeläget att Socialsty-\r\nrelsen även i  fortsättningen kan fördela medel till\r\norganisationer  som   arbetar   med   alkohol-   och\r\nnarkotikafrågor   och   utveckla  samarbetet  mellan\r\norganisationerna  och staten  på  det  här  området.\r\nStatens  övergripande   syfte   med   bidraget,  att\r\nförstärka    och    komplettera    de   samhälleliga\r\ninsatserna,  har i hög grad uppnåtts.  Statens  stöd\r\ntill CAN kanaliseras  från  2002  helt genom det här\r\nanslaget via Statens folkhälsoinstitut. Ett särskilt\r\navtal  har  träffats  mellan  staten  och   CAN  som\r\nreglerar användning, uppföljning och utvärdering  av\r\nmedlen.   Regeringens   bedömning  är  att  den  här\r\nnyordningen har fungerat  bra och bör fortsätta. Det\r\när  vidare  angeläget  att statens  stöd  för  olika\r\nförebyggande  insatser  mot  tobak  utvecklas.  Från\r\nanslaget disponerar därför Statens folkhälsoinstitut\r\nmedel  till  bl.a. metodutveckling  när  det  gäller\r\ntobaksprevention.  Regeringens  bedömning  är vidare\r\natt  Statens folkhälsoinstitut även fortsättningsvis\r\nskall  arbeta  för att öka kunskapen om spelberoende\r\noch   stödja   verksamheter    som   kan   förebygga\r\nspelberoende. 5\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So466 av Chris Heister  m.fl. (m) yrkas att\r\nriksdagen   till  anslaget  14:7  Folkhälsopolitiska\r\nåtgärder anvisar  45 554 000 kr (yrkande 11). Motio-\r\nnärerna anför att en  rad  organisationer har kommit\r\natt  betyda alltmer för många  människors  trygghet.\r\nTill skillnad  från  myndigheter  står ideella orga-\r\nnisationer     för     en     mer    lättillgänglig,\r\nindividanpassad och riktad verksamhet.  Motionärerna\r\nanser att det är angeläget att dessa kan  stöttas på\r\nett bättre sätt än i dag.\r\n\r\nI  motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)  yrkas\r\natt  riksdagen till anslaget 14:7 Folkhälsopolitiska\r\nåtgärder  anvisar  100  miljoner  kronor  utöver vad\r\nregeringen föreslagit (yrkande 15 delvis).  I motion\r\nSf377 av Bo Könberg och Kerstin Heinemann (båda  fp)\r\nframställs   ett   likalydande  yrkande  (yrkande  8\r\ndelvis).\r\n\r\nI motion So509 av Alf  Svensson m.fl. (kd) yrkas att\r\nriksdagen  till  anslaget   14:7  Folkhälsopolitiska\r\nåtgärder  anvisar  30  miljoner   kronor  mindre  än\r\nregeringen    föreslagit    (yrkande   29   delvis).\r\nMotionärerna  anser  att  regeringens   avsikt   att\r\navsätta  30  miljoner  kronor  årligen för åren 2003\r\ntill   2004   för   att   förstärka   arbetet    med\r\ntobaksprevention  i  huvudsak  är vällovlig, men att\r\ndet preventiva arbetet skall utföras  i skolorna som\r\nANT-undervisning, varför det delvis är  en  kommunal\r\nangelägenhet.\r\n\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI motion Kr368 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) yrkas\r\ntillkännagivande   om   spelberoende  (yrkande  12).\r\nMotionärerna anför att det  är  hög tid att ta spel-\r\nberoende  på  allvar  och  satsa  på  ett  effektivt\r\nförebyggande arbete.\r\n\r\nI  motion  Kr212  av  Ragnwi  Marcelind (kd)  begärs\r\ntillkännagivande  om att utreda  ungas  spelberoende\r\noch  komma  med  förslag  till  preventiva  åtgärder\r\n(yrkande 4).\r\n\r\nI motion So252 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin\r\n(båda    c)    yrkas    tillkännagivande    om    en\r\nsamhällsekonomisk  konsekvensanalys   av   spel  och\r\nspelets negativa konsekvenser i Sverige (yrkande 1).\r\nVidare yrkas tillkännagivanden om utökad service  på\r\nhjälplinjen  för  spelberoende  (yrkande  2),  om en\r\nkraftfull  insats  av förebyggande åtgärder (yrkande\r\n3), om tillgång till  effektiva  behandlingsinsatser\r\n(yrkande   4),  om  ökade  forskningsinsatser   inom\r\nområdet  spelberoende   (yrkande   5)  och  om  ökad\r\ntillgång   till  behandlingsplatser  för   dem   som\r\ndrabbats av spelberoende (yrkande 6).\r\n\r\nI motion So445  av Eskil Erlandsson och Sofia Larsen\r\n(båda c) begärs tillkännagivande  om  behovet av att\r\nvidta   åtgärder   för   att  minska  spelmissbruket\r\n(yrkande 1).\r\n\r\nI motion So364 av Barbro Feltzing  (mp) begärs tillkännagivande\r\nom behovet av en utredning om hur man  skall  stävja\r\nproblemet  med  det  ökade spelberoendet i samhället\r\nsamt hur ökade resurser skall ges till forskning och\r\nstödjande behandling (yrkande 1).\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nRegeringen  uttalade  i  proposition  2000/01:80  Ny\r\nsocialtjänstlag m.m. bl.a.  följande  angående  vård\r\noch  behandling  under  rubriken Rätten till bistånd\r\n(s. 93).\r\n\r\nDen  vård och behandling  som  närmast  avses  är\r\nsådan    som    ligger    inom    socialtjänstens\r\nansvarsområde,  dvs. framför allt behandling  för\r\nmissbruk av alkohol,  narkotika och liknande. Men\r\näven behandling för spelmissbruk kan i vissa fall\r\nvara  en insats som ligger  inom  socialtjänstens\r\nansvarsområde.  Vård  och  behandling av barn och\r\nunga är också sådana insatser  som  blir  föremål\r\nför biståndsbedömning.\r\n\r\nDen   skiljelinje   som   måste   dras   är,  enligt\r\nregeringens uppfattning, mot sådana insatser  som är\r\natt  hänföra  till  hälso-  och  sjukvård och som är\r\nsjukvårdshuvudmannens ansvar att tillgodose. Det kan\r\ninte   vara   rimligt   att   t.ex.  kostnader   för\r\npsykoterapi, alternativ medicinsk  behandling  eller\r\nandra   sjukvårdande   insatser  skall  bekostas  av\r\nsocialtjänsten.  Det  är  viktigt  att  markera  att\r\nkommunernas yttersta ansvar  för att de som vistas i\r\nkommunen får det stöd och den  hjälp  som de behöver\r\ninte  skall  omfatta  insatser  som  åligger   annan\r\nhuvudman.   Att  enskilda  i  vissa  fall  kan  vara\r\nmissnöjda med  att  de  inte  får  den behandling de\r\nönskar inom hälso- och sjukvården får  inte  medföra\r\natt  kommunerna  tvingas  ta  över det ansvaret från\r\nlandstingen.\r\n\r\nSamtidigt  måste  vikten  av att socialtjänsten  och\r\nsjukvården utvecklar samverkan  kring  personer  som\r\nhar   problem,   vilka  kräver  insatser  från  båda\r\nhuvudmännen, betonas.\r\n\r\nUtskottet ställde  sig  bakom  regeringens förslag i\r\nhär aktuella delar. Riksdagen följde utskottet (bet.\r\n2000/01:SoU18, rskr. 2000/01:259).\r\n\r\nVid  fjolårets  behandling  av  budgetpropositionen,\r\nbetänkande 2001/02:SoU1, behandlades senast motioner\r\nrörande spelberoende (s. 101). Motionerna avstyrktes\r\nfrämst      med      hänvisning     till     Statens\r\nfolkhälsoinstituts uppdrag  att utarbeta ett förslag\r\ntill handlingsprogram för att motverka spelberoende.\r\nRiksdagen  följde  utskottet (rskr.  2001/02:94  och\r\n95).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser  den   av   regeringen   föreslagna\r\nmedelsanvisningen  väl avvägd. Utskottet tillstyrker\r\ndärför medelstilldelningen  och avstyrker motionerna\r\nSo466  (m)  yrkande  11,  So509  (kd)   yrkande   29\r\n(delvis),  Fi232  (fp) yrkande 15 (delvis) och Sf377\r\n(fp) yrkande 8 (delvis).\r\n\r\nSocialutskottet konstaterade under förra riksmötet\r\n(bet. 2001/02SoU1 s.  101,  rskr. 2001/02:94-95) att\r\nett aktivt arbete pågår för att bygga upp kunskap om\r\nspelberoende.  Detta  arbete,  som  utskottet  anser\r\nutomordentligt värdefullt, fortgår.\r\nEtt   av   de   arbeten   som  pågår  är   Statens\r\nfolkhälsoinstituts   (FHI)   regeringsuppdrag    att\r\nutarbeta  ett  förslag till handlingsprogram för att\r\nmotverka spelberoende  och minska de skadliga effek-\r\nterna  av  överdrivet spelande.  Handlingsprogrammet\r\nskall bl.a.  innehålla  åtgärder  i  detta  syfte på\r\nnationell  nivå  samt  ge exempel på sådana åtgärder\r\nsom kan vidtas på regional och lokal nivå. Förslagen\r\nskall vidare gälla hur skadeverkningarna skall kunna\r\nbegränsas till följd av  spel på värdeautomater, hur\r\nvården av spelberoende skall  organiseras  samt  hur\r\nfrivilligorganisationer inom spelberoendeområdet kan\r\nstödjas   och  stimuleras.  Institutet  kan,  enligt\r\nuppdraget,  även  peka  på behovet av att regeringen\r\ntillkallar  särskilda  utredningar   för   att  göra\r\nfördjupningar  eller specialstudier kring frågor  om\r\nspelberoende, som  inte  ryms  inom ramen för själva\r\nuppdraget. Programmet skall också, om analysen visar\r\natt   det   behövs,  innehålla  förslag   till   hur\r\nmarknadsföringen  av  spel  kan  begränsas  och  hur\r\nåtgärder  för  att  möta  en  framtida spelmarknad i\r\nSverige,  särskilt  med  avseende  på  Internetspel,\r\nskall   utformas   samt   ge   förslag    till   hur\r\nspelbranschens aktörer, i samverkan med myndigheter,\r\nkan  bidra  till  att minska oönskade effekter  till\r\nföljd av spel. En särskild  fråga i uppdraget är att\r\nbelysa och analysera de risker som spelandet innebär\r\nför  barn  och  ungdomar.  Institutet   skall  också\r\növerväga om åldersgränser bör införas eller  skärpas\r\nför  vissa  spelformer.  Slutligen  skall institutet\r\nsärskilt utreda olika möjligheter till en långsiktig\r\nfinansiering  av  förebyggande insatser  samt  vård,\r\nbehandlings-  och  stödåtgärder.   Uppdraget  kommer\r\nenligt uppgift att redovisas till regeringen  den 21\r\njanuari 2003.\r\nSocialutskottet     konstaterar     vidare     att\r\nkulturutskottet  i  våras i samband med behandlingen\r\nav  regeringens  proposition  2001/02:153  Lotterier\r\növer  Internet m.m.  behandlat  ett  antal  motioner\r\nvarav ett tiotal innefattat frågeställningar rörande\r\nspelberoende   (bet.  2001/02:KrU21  s.  15  f.).  I\r\nbetänkandet     föreslog     kulturutskottet     ett\r\ntillkännagivande  med anledning av två motioner, (m)\r\nrespektive  (kd,  fp).   I   (m)-motionen   begärdes\r\ntillkännagivande   om   spelberoende.   Motionärerna\r\nframhöll   vikten   av  preventiv  information   och\r\neffektiv  behandling  av  den  som  kan  anses  vara\r\nspelmissbrukare.   Motionärerna    hemställde    att\r\nregeringen  i  aviserad  proposition  återkommer med\r\nförslag  till  hur  finansieringen  av  detta  skall\r\nmöjliggöras. I den andra motionen (kd, fp)  begärdes\r\ntillkännagivande  om  statens ansvar för arbete  mot\r\nspelberoende. Motionärerna  anförde att staten måste\r\nöka stödet såväl till förebyggande åtgärder som till\r\nbehandling av dem som inte längre  kan  hantera sitt\r\nspelande.\r\nUnder    rubriken   spelandets   negativa   sidor,\r\nspelmissbruk  och  reklam  anförde kulturutskottet i\r\nsin bedömning, vilken också  inbegrep en redovisning\r\nav omfattningen av FHI:s uppdrag, bl.a. följande:\r\n\r\nUtskottet  förutsätter att regeringen  i  samband\r\nmed den av regeringen  aviserade  propositionen i\r\nhöst  överväger  sådana  frågor  som  tas  upp  i\r\nmotionerna,  bl.a.  om  spelbegränsande åtgärder,\r\nforskning avseende spelandets negativa sidor samt\r\nmarknadsföringen av spel.\r\n\r\nMed  hänsyn  till  FHI:s  uppdrag   anser   sig\r\nutskottet inte böra lägga synpunkter på vilka åt-\r\ngärder   som   bör   vidtas   utan  vill  avvakta\r\nresultaten  av  FHI:s utredning.  Utskottet  vill\r\ndock  slå  fast  att  propositionen  i  höst  bör\r\ninnehålla  förslag  om  ökade  medel  till  bl.a.\r\nförebyggande    åtgärder    för    att   motverka\r\nspelmissbruk och till behandling av  dem som inte\r\nlängre kan hantera sitt spelande.\r\n\r\nKulturutskottet   avstyrkte   bifall   till   övriga\r\nbehandlade  motioner  på  området.  Riksdagen följde\r\nutskottet (rskr. 2001/02:313).\r\n\r\nI   sammanhanget   bör   nämnas   att   regeringen\r\n(Finansdepartementet)  har  aviserat en proposition,\r\nVissa frågor inom spelområdet,  till  december månad\r\n2002.  Enligt uppgift avses propositionen  lämnas  i\r\njanuari 2003.\r\n\r\nStatens  folkhälsoinstituts  arbete med förslag till\r\nhandlingsprogram skall redovisas  inom  kort.  Detta\r\nsammantaget med kulturutskottets tillkännagivande  i\r\nvåras  gör att socialutskottet bedömer att flertalet\r\nav nu aktuella  motioner  får  anses  tillgodosedda.\r\nSocialutskottet  anser dock att regeringen  vid  det\r\nkommande     arbetet     med      att      genomföra\r\nhandlingsprogrammet bör beakta det som tas upp i mo-\r\ntionerna So252 (c) yrkandena 1 och 5 samt So364 (mp)\r\nyrkande 1 om spelets samhällsekonomiska konsekvenser\r\noch forskning på området.\r\n\r\nMot bakgrund av det anförda och med delvis  bifall\r\ntill  motionerna  So252  (c)  yrkandena  1 och 5 och\r\nSo364   (mp)   yrkande   1  föreslår  utskottet  att\r\nriksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad utskottet anfört. Motionerna  So252  yrkande 2-4\r\noch  6,  So445 yrkande 1, Kr212 yrkande 4 och  Kr368\r\nyrkande 12 är åtminstone delvis tillgodosedda.\r\n\r\nAlkohol- och narkotikapolitiska åtgärder\r\n(14:8)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning  till  anslaget 14:8 Alkohol-\r\noch  narkotikapolitiska  åtgärder.  Riksdagen\r\nbör  därmed  avslå  motionsyrkanden  dels  om\r\nannan medelsanvisning  till anslaget, dels om\r\nvillkor för medelsanvisningen.  Riksdagen bör\r\nvidare  avslå  ett  motionsyrkande  om  ökade\r\nresurser    till    det   alkoholförebyggande\r\narbetet,    främst   med   hänvisning    till\r\nAlkoholkommitténs arbete på området.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen  föreslås  att  193 250 000 kr\r\nanvisas    under    anslag    14:8    Alkohol-   och\r\nnarkotikapolitiska åtgärder.\r\n\r\nInternationaliseringen och det svenska EU-inträdet\r\nhar   ändrat   förutsättningarna   att  bedriva   en\r\ntraditionell svensk alkoholpolitik. Mot den bakgrun-\r\nden  presenterade regeringen 2001 för  riksdagen  en\r\nnationell    handlingsplan    för    att   förebygga\r\nalkoholskador.  Syftet  med handlingsplanen  är  att\r\nlägga fast grundvalarna för  en  alkoholpolitik  som\r\nbegränsar      alkoholskadorna.     Handlingsplanens\r\nhuvudinriktning  är  att  stimulera  utvecklingen av\r\nmålinriktade och samordnade förebyggande insatser på\r\nkommunal    nivå.    En    särskild    kommitté    -\r\nAlkoholkommittén  -  har  tillsatts  med uppdrag att\r\nsamordna  insatserna  på nationell nivå  och  att  i\r\nsamspel   med  kommuner  och   landsting   stimulera\r\ninsatserna  på  regional  och  lokal  nivå.  För att\r\ngenomföra  den  nationella  handlingsplanen  har 400\r\nmiljoner  kronor  avsatts  för  åren  2001-2003 från\r\nanslaget.\r\nI  propositionen  Nationell narkotikahandlingsplan\r\n(prop. 2001/02:91) redovisar  regeringen  sin syn på\r\nden   samlade  narkotikapolitiken  och  lägger  fast\r\ngrundvalarna  för  hur en förstärkning av samhällets\r\ninsatser under perioden  2002-2005 skall genomföras.\r\nHandlingsplanens  syfte  är   bl.a.   att  förstärka\r\nnarkotikainsatserna på alla nivåer för  att  få till\r\nstånd  ett  bättre förebyggande arbete och vård  för\r\nmissbrukare samt  att  begränsa  tillgängligheten av\r\nnarkotika.   En  särskild  narkotikasamordnare   har\r\nutsetts för att  samordna  insatserna  på  nationell\r\nnivå.\r\nRegeringen  anför  att  de förebyggande insatserna\r\nblir  av  avgörande betydelse  när  det  gäller  att\r\nmotverka alkohol-  och  narkotikamissbrukets utbred-\r\nning.   Information,  opinionsbildning   och   andra\r\nalkohol- och narkotikaförebyggande insatser, framför\r\nallt på lokal  och regional nivå, får därför en ökad\r\nbetydelse i ansträngningarna  att  påverka attityder\r\noch   beteenden.   Att  stimulera  utvecklingen   av\r\nmålinriktade och samordnade förebyggande insatser på\r\nkommunal nivå blir särskilt  viktigt  i  arbetet med\r\natt  förverkliga  de  nationella  handlingsplanernas\r\nintentioner.   För  att  genomföra  den   nationella\r\nnarkotikahandlingsplanen  har  325  miljoner  kronor\r\navsatts under åren 2002-2004.\r\nRegeringen anför vidare att en kommunal handbok  i\r\nalkohol-  och  drogförebyggande  lokalt  arbete  har\r\ntagits  fram  av Svenska Kommunförbundet med stöd av\r\nmedel  från  regeringen   liksom   ett   metod-  och\r\ninformationsutvecklingsprojekt om alkoholfrågor inom\r\nfritidsgårdsverksamheterna. Sammanlagt har  drygt 50\r\nmiljoner  kronor  fördelats till olika alkohol-  och\r\nnarkotikaförebyggande     projekt     under    2001.\r\nLänsstyrelserna  har  dessutom  för  2001  och  2002\r\nsammanlagt erhållit 180 miljoner kronor att  fördela\r\ntill    kommunernas    alkoholförebyggande   arbete,\r\nöppenvårdsinsatser samt  till  verksamheter för barn\r\ntill missbrukare.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion Fi232 av Lars Leijonborg  m.fl.  (fp) yrkas\r\natt   riksdagen  till  anslaget  14:8  Alkohol-  och\r\nnarkotikapolitiska  åtgärder  anvisar  100  miljoner\r\nkronor utöver vad regeringen föreslagit (yrkande  15\r\ndelvis).  I  motion  Sf377 av Bo Könberg och Kerstin\r\nHeinemann (båda fp) framställs  ett  likalydande yr-\r\nkande (yrkande 8 delvis).\r\n\r\nI  motion  So442  av  Kerstin  Heinemann m.fl.  (fp)\r\nbegärs tillkännagivande om att upp  till  3 miljoner\r\nkronor   ur   anslaget   14:8   för   alkohol-   och\r\nnarkotikapolitiska  åtgärder bör användas till extra\r\nbidrag till WHO:s Europaregions  arbete med att föra\r\nut den alkoholpolitiska handlingsplanen (yrkande 9).\r\nMotionärerna anför att WHO-Europas  arbete  med  att\r\nföra  ut  den alkoholpolitiska handlingsplanen utgör\r\nett område  där en begränsad ekonomisk insats kan få\r\nstor betydelse  för  Sveriges möjlighet att fortsatt\r\nföra en effektiv alkoholpolitik.  Sverige bör därför\r\nförklara  sig  berett  att  bidra  med  upp  till  3\r\nmiljoner svenska kronor per år under de närmaste tre\r\nåren  till  WHO-Europas arbete med att föra  ut  den\r\nalkoholpolitiska planen.\r\n\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\n\r\nI motion So212  av  Sofia Larsen och Birgitta Sellén\r\n(båda c) yrkas tillkännagivande  om  att  tillskjuta\r\nmer  medel  till  kommunerna för alkoholförebyggande\r\nåtgärder  (yrkande  2).   Motionärerna   anför   att\r\nkommunerna      behöver     mer     resurser     för\r\nalkoholförebyggande  åtgärder  än  de  300  miljoner\r\nkronor  under  tre  år  som  de får för förebyggande\r\narbete.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   anser   den  av  regeringen   föreslagna\r\nmedelsanvisningen väl  avvägd. Utskottet tillstyrker\r\ndärför medelstilldelningen  och avstyrker motionerna\r\nFi232  (fp)  yrkande  15  (delvis)  och  Sf377  (fp)\r\nyrkande   8   (delvis).   Utskottet    har,   liksom\r\nmotionärerna  i  motion  So442  (fp) yrkande  9,  en\r\npositiv  syn  på det internationella  samarbetet  på\r\nalkoholområdet.    Utskottet    delar    dock   inte\r\nbedömningen   om   anslagsvillkor  som  framförs   i\r\nmotionen.\r\n\r\nUtskottet  anser  att   kommunernas   arbete   med\r\nalkoholförebyggande  arbete  är mycket angeläget och\r\nser  därför positivt på att en  kommunal  handbok  i\r\nalkohol-  och  drogförebyggande  lokalt  arbete  har\r\ntagits  fram  av  Svenska Kommunförbundet. Utskottet\r\nanser  också  att  Alkoholkommitténs   uppdrag   att\r\nsamordna  insatserna  på  nationell  nivå  och att i\r\nsamspel   med   kommuner   och  landsting  stimulera\r\ninsatserna  på  regional och lokal  nivå  är  mycket\r\nvärdefullt    ur   alkoholförebyggande    synvinkel.\r\nRiksdagen  bör inte ta något initiativ med anledning\r\nav motion So212 (c) yrkande 2. Motionen avstyrks.\r\n\r\nAlkoholsortimentsnämnden (14:9)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör    bifalla    regeringens   förslag   om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    14:9\r\nAlkoholsortimentsnämnden.    Riksdagen    bör\r\ndärmed avslå ett motionsyrkande  med  förslag\r\nom att anslaget skall avskaffas.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  budgetpropositionen  föreslås  att  118   000  kr\r\nanvisas under anslag 14:9 Alkoholsortimentsnämnden.\r\n\r\nAlkoholsortimentsnämnden  inrättades den 1 januari\r\n1995   i   enlighet  med  de  krav  som   Europeiska\r\nkommissionen  uppställt  inför Sveriges inträde i EU\r\nför    att    Sverige    skulle    kunna     behålla\r\ndetaljhandelsmonopolet    på    alkohol.   Samtidigt\r\navskaffades   övriga  monopol  inom  alkoholområdet.\r\nDetaljhandelsmonopolet     skall    fungera    icke-\r\ndiskriminerande  i  enlighet med  de  principer  som\r\nfastlagts i avtalet mellan staten och Systembolaget.\r\nFör att säkerställa icke-diskrimineringen inrättades\r\nAlkoholsortimentsnämnden  som en oberoende nämnd med\r\nuppgift att pröva besvär över  Systembolagets beslut\r\natt  avvisa  eller  avföra viss alkoholhaltig  dryck\r\nfrån  sortimentet. Nämnden  består  av  en  lagfaren\r\ndomare  som ordförande samt fyra andra ledamöter. De\r\nutses av  regeringen  för  tre  år. För beredning av\r\närenden hos nämnden utses en sekreterare  som  skall\r\nvara lagfaren.\r\nRegeringen anför att det i ett inledningsskede har\r\nvarit  svårbedömt  hur  många  ärenden  som  nämnden\r\nskulle  komma  att  få  behandla.  Numera bedöms att\r\nverksamheten och antalet ärenden har stabiliserats.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So466 av Chris Heister m.fl.  (m) yrkas att\r\nriksdagen  avslår förslaget att för budgetåret  2003\r\nanvisa medel till anslag 14:9 Alkoholsortimentsnämn-\r\nden (yrkande 12). Motionärerna anför att det med ett\r\navvecklat  detaljhandelsmonopol   för  Systembolaget\r\nockså  blir  naturligt  att lägga ned  Alkoholsorti-\r\nmentsnämnden.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEnligt  utskottet bör Alkoholsortimentsnämnden  vara\r\nkvar i sin  nuvarande  form.  Utskottet  tillstyrker\r\nmedelstilldelningen.  Motion  So466  (m) yrkande  12\r\navstyrks.\r\n\r\n\r\nLokalt folkhälsoarbete (14:10,\r\nförslag till nytt anslag)\r\n\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå ett motionsyrkande  med\r\nförslag om att anvisa  medel  till  ett  nytt\r\nanslag 14:10 Lokalt folkhälsoarbete.\r\n\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So466 av Chris Heister m.fl. (m)  yrkas att\r\nriksdagen  för  budgetåret  2003  till anslag Bidrag\r\ntill lokalt folkhälsoarbete anvisar  60  000  000 kr\r\n(yrkande   13).  För  att  stimulera  framväxten  av\r\nriktade   insatser   och   regionalt   samt   lokalt\r\nfolkhälsoarbete  vill  motionärerna  under  år  2003\r\nanslå    sammanlagt    60   miljoner   kronor   till\r\nanslagsområde 14:11 Lokalt folkhälsoarbete.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nÄven      vid      fjolårets      behandling      av\r\nbudgetpropositionen,     betänkande    2001/02:SoU1,\r\nföreslogs    ett    nytt   anslag    14:10    Lokalt\r\nfolkhälsoarbete   (s.  81).   Motionen   avstyrktes.\r\nRiksdagen  följde utskottet  (rskr.  2001/02:94  och\r\n95).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet konstaterar  att regeringen enligt uppgift\r\nbeslutar en proposition,  Mål  för folkhälsan, under\r\ndecember 2002. Skäl saknas att anslå  medel till ett\r\nnytt anslag inom området. Motion So466  (m)  yrkande\r\n13 avstyrks.\r\n\r\n\r\nÖvrig medelsanvisning\r\n\r\n\r\nRegeringens  förslag  till  medelsansvisningar  till\r\nanslagen  14:2  Bidrag  till  WHO,  14:3 Bidrag till\r\nNordiska hälsovårdshögskolan och 14:6 Institutet för\r\npsykosocial  medicin har inte mött någon  erinran  i\r\nform av motioner.\r\n\r\nUtskottet      tillstyrker       de       föreslagna\r\nmedelsanvisningarna.\r\n\r\n\r\nÖvriga frågor inom politikområdet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå ett antal motionsyrkanden  med  krav\r\npå   ändringar   i   och   översyn  av  lagen\r\n(1972:119)      om      fastställande      av\r\nkönstillhörighet  i  vissa   fall.  Utskottet\r\nanser  inte  att  någon  ändring av  gällande\r\nlagstiftning     bör    initieras.     Jämför\r\nreservation 7 (fp, v).\r\n\r\nLagen (1972:119) om fastställande av\r\nkönstillhörighet i vissa fall\r\n\r\n\r\nI motion So512 av Martin Andreasson m.fl. (fp, s, v,\r\nc,  mp) begärs tillkännagivande  om  en  fullständig\r\nutvärdering  av  och  översyn av lagen (1972:119) om\r\nfastställande  av  könstillhörighet   i  vissa  fall\r\n(yrkande  10). Motionärerna pekar på att  kravet  på\r\natt ny könstillhörighet  endast kan meddelas den som\r\när ogift är orimligt då det  tvingar  redan  utsatta\r\nmänniskor  att  skilja  sig  från  en partner som är\r\nvillig att stanna och ge stöd. Vidare  bör kravet på\r\nsvenskt medborgarskap utgå ur lagen och den gällande\r\nåldersgränsen 18 år utredas. I motionen  begärs även\r\ntillkännagivande om skyndsamt upphävande av  3  §  i\r\nlagen     (1972:119)     om     fastställande     av\r\nkönstillhörighet i vissa fall (yrkande 11).\r\n\r\nI   motion   So469  av  Börje  Vestlund  (s)  begärs\r\ntillkännagivande  om  att  ur  lagen  (1972:119)  om\r\nfastställande  av  könstillhörighet  i vissa fall ta\r\nbort följande krav för att ny könstillhörighet skall\r\nkunna  meddelas:  kravet  på  att  den ansökande  är\r\nogift,  kravet  på  att  den  ansökande  är   svensk\r\nmedborgare,  kravet  på  att den ansökande undergått\r\nsterilisering eller på andra  sätt saknar fortplant-\r\nningsförmåga    (yrkande    1).    Vidare     begärs\r\ntillkännagivande  om  att  utforma och tillfoga till\r\nlagen     (1972:119)     om     fastställande     av\r\nkönstillhörighet  i  vissa  fall  bestämmelser   som\r\nreglerar  hur  och  under  vilka villkor ny juridisk\r\nkönstillhörighet får meddelas personer som genomgått\r\nkönskorrigerande behandling  utomlands  (yrkande 2).\r\nSlutligen  begärs  tillkännagivande om att  låta  se\r\növer  hur  lagen  (1972:119)   om  fastställande  av\r\nkönstillhörighet  i  vissa  fall  bör   utformas   i\r\nframtiden (yrkande 3).\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\nVid  fjolårets  behandling  av  budgetpropositionen,\r\nbetänkande    2001/02:SoU1,    behandlades    senast\r\nmotionsyrkanden  som  rörde frågan  om  ändringar  i\r\nlagen om fastställande  av  könstillhörighet i vissa\r\nfall  (s.  102).  Motionsyrkandena   avstyrktes  med\r\nhänvisning   till  att  någon  ändring  av  gällande\r\nlagstiftning inte  borde initieras. Riksdagen följde\r\nutskottet (rskr. 2001/02:94 och 95).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet, som inte  ändrat  inställning  i  frågan,\r\nanser alltjämt att riksdagen inte bör initiera någon\r\nändring   av   gällande   lagstiftning  på  området.\r\nFöljaktligen anser utskottet  inte  heller att någon\r\növersyn  av  lagstiftningen är behövlig.  Motionerna\r\nSo469 (s) samt  So512 (fp, s, v, c, mp) yrkandena 10\r\noch 11 avstyrks.\r\n\r\n\r\nPolitikområde Barnpolitik\r\n\r\n\r\n\r\nMålet för barnpolitiken\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör godkänna  följande  nya mål för\r\nbarnpolitiken:    Barn    och    unga   skall\r\nrespekteras och ges möjlighet till utveckling\r\noch trygghet samt delaktighet och inflytande.\r\nUtskottet föreslår därmed en viss  ändring  i\r\nförhållande  till  regeringens  förslag  till\r\nmål.\r\n\r\nI   budgetpropositionen   föreslår  regeringen   att\r\nriksdagen  godkänner följande  mål:  Barn  och  unga\r\nskall respekteras,  ges  möjlighet  till utveckling,\r\ntrygghet  och delaktighet (avsnitt 6.3).  Regeringen\r\nföreslår vidare  att  följande mål upphör att gälla:\r\nBarn och ungdomar skall  växa  upp  under trygga och\r\ngoda förhållanden.\r\n\r\nRegeringen    anser   att   nuvarande   mål    för\r\npolitikområdet är  för  snävt och föreslår därför en\r\nmålformulering som avser  att återspegla budskapet i\r\nFN:s konvention om barnets rättigheter.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser  att  målet för  barnpolitiken  bör\r\nfastställas i enlighet med  vad  regeringen föreslår\r\nunder rubrik 6.3 i budgetpropositionen  (utg.omr. 9,\r\ns. 80), med en smärre justering. Utskottet  föreslår\r\ndärmed  att  riksdagen  godkänner  följande  mål för\r\nbarnpolitiken:  Barn och unga skall respekteras  och\r\nges  möjlighet till  utveckling  och  trygghet  samt\r\ndelaktighet  och  inflytande.  Utskottet tillstyrker\r\nvidare att nuvarande mål för politikområdet upphävs.\r\n\r\n\r\nAnslagen\r\n\r\n\r\nAnslagen  15:1  Barnombudsmannen  och  15:2  Statens\r\nnämnd för internationella adoptionsfrågor  har  inte\r\nmött någon erinran i form av motioner.\r\n\r\nUtskottet       tillstyrker       de      föreslagna\r\nmedelsanvisningarna.\r\n\r\n\r\nÖvriga frågor inom politikområdet\r\n\r\n\r\nKvinnlig könsstympning\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  motioner  om  kvinnlig\r\nkönsstympning mot bakgrund av pågående arbete\r\npå området.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion Ub557 av Viviann Gerdin m.fl.  (c,  m,  fp)\r\nbegärs ett tillkännagivande om att könsstympning som\r\nutförts  utomlands  på  en  flicka  boende i Sverige\r\nskall betraktas som ett grovt brott (yrkande 6). Det\r\nbegärs vidare ett tillkännagivande om  att förebygga\r\nkönsstympning  genom  riktad information samt  genom\r\natt    klarlägga   vårdnadshavarnas    ansvar    för\r\nminderåriga (yrkande 7).\r\n\r\nI  motion   Ju233  av  Inger  René  (m)  begärs  ett\r\ntillkännagivande om att det förebyggande arbetet mot\r\nkönsstympning måste intensifieras inom bl.a. skolan,\r\nsocialtjänsten,   fritidsgårdarna,   förskolan   och\r\npolisen (yrkande 2).\r\n\r\nI  motion Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs\r\nett  tillkännagivande  om  åtgärder för att motverka\r\nkvinnlig  könsstympning (yrkande  13).  Motionärerna\r\nanser att arbetet  med  information  i samverkan med\r\nbl.a. invandrares föreningar bör förstärkas samt att\r\nen skärpning av lagstiftningen bör övervägas.\r\n\r\nI motion U328 av Rosita Runegrund m.fl.  (kd) begärs\r\ntillkännagivanden  dels  om  information  till   och\r\nutbildning   av  invandrarkvinnor  i  vårt  land  om\r\nSveriges syn på  könsstympning (yrkande 10), dels om\r\nutbildning  av  hälso-   och   sjukvårdspersonal  om\r\nkvinnlig könsstympning (yrkande 11).\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\nI 2 § lagen (1982:316) med förbud  mot könsstympning\r\nav kvinnor stadgas att om ett brott  mot  lagen  har\r\nmedfört  livsfara,  allvarlig  sjukdom eller i annat\r\nfall inneburit ett synnerligen hänsynslöst  beteende\r\nskall  det  bedömas  som  grovt.  Faktorer  som  kan\r\npåverka bedömningen av om brottet är grovt är enligt\r\nförarbetena  (prop. 1981/82:172) skadans fysiska och\r\nkänslomässiga   omfattning,   kvinnans   ålder   vid\r\ningreppet,  hennes  inställning  till det och om det\r\nbegåtts som ett led i en verksamhet  som  bedrivs  i\r\nstor omfattning m.m.\r\n\r\nSedan  den 1 juli 1999 kan lagföring ske i Sverige\r\näven för könsstympning  som  utförts  i ett land där\r\ningreppet inte är brottsligt.\r\n\r\nEnligt budgetpropositionen har regeringen för avsikt\r\natt uppdatera den strategi för att förverkliga  FN:s\r\nbarnkonvention  i  Sverige  som riksdagen godkände i\r\nmars  1999  (prop. 1997/98:182,  bet.  1998/99:SoU6,\r\nrskr. 1998/99:171)  samt  återkomma  till  riksdagen\r\nunder  våren  2003.  Under de år som strategiarbetet\r\nhar  pågått  har  regeringen  definierat  ett  antal\r\nområden där det är  viktigt  att gå vidare i arbetet\r\nmed  att  stärka  barns  och ungas  rättigheter.  Av\r\nsärskild vikt är därvid bl.a.  att motverka kvinnlig\r\nkönsstympning.   Vidare   påtalar   regeringen   att\r\nBarnombudsmannen har tillförts medel  för att främja\r\nåtgärder mot könsstympning.\r\n\r\nUtskottet    behandlade    motioner    om   kvinnlig\r\nkönsstympning  senast  i  det av riksdagen  godkända\r\nbetänkandet 2001/02:SoU1 (s.  47  f. och s. 102 f.).\r\nUtskottet    vidhöll    sin    tidigare   redovisade\r\ninställning  att  det är synnerligen  angeläget  med\r\ninformation och utbildning om kvinnlig könsstympning\r\ntill vuxna och barn  inom de grupper där traditionen\r\nlever  kvar.  Inställningen   till  sedvänjan  måste\r\nförändras  för  att  förhindra att  föräldrar  låter\r\nkönsstympa sina barn.  Utskottet  framhöll  återigen\r\nvikten   av   att   öka   kunskaperna   hos  berörda\r\npersonalgrupper,   dels  om  hur  de  bör  agera   i\r\nsituationer där de möter  barn  som riskerar att bli\r\nkönsstympade, dels om hur redan drabbade flickor och\r\nkvinnor   bör   behandlas  och  bemötas.   Utskottet\r\nhänvisade till ett  uppdrag som Socialstyrelsen inom\r\nkort   skulle   redovisa   och   ansåg   att   något\r\ntillkännagivande  inte  borde  göras  i  avvaktan på\r\nstyrelsens rapport. Motionerna avstyrktes.\r\n\r\nJustitieutskottet     behandlade     i    betänkande\r\n2001/02:JuU10   Straffrättsliga  frågor  en   motion\r\nrörande straffansvaret för könsstympning (s. 14 f.).\r\nUtskottet anförde att det finns all anledning att se\r\nmycket allvarligt  på  den  typ  av  ingrepp  som en\r\nkönsstympning  innebär. Sådana ingrepp är oförenliga\r\nmed  vår  syn  på  individens  rätt  till  kroppslig\r\nintegritet och kvinnans  rätt  att bestämma över sig\r\nsjälv. Det strider också mot vetenskap  och beprövad\r\nerfarenhet  att  utföra  ett  sådant  ingrepp.  Alla\r\nformer   av   könsstympning  innebär  ett  bestående\r\nlidande för den stympade kvinnans del, och ingreppet\r\nleder  ofta till  allvarliga  fysiska  och  psykiska\r\nskador.   Enligt   justitieutskottet   är   dock  de\r\nstraffrättsliga bestämmelserna på området, såvitt nu\r\nkan  bedömas, utformade på ett ändamålsenligt  sätt.\r\nYtterligare  insatser  måste  alltså  i  första hand\r\ngöras   för   att  förebygga  denna  typ  av  brott.\r\nUtskottet  ansåg   vidare   att   beredningen   inom\r\nSocialdepartementet   av   Socialstyrelsens  rapport\r\nborde avvaktas och avstyrkte motionen.\r\n\r\nSocialstyrelsen  har  haft ett  treårigt  regeringsuppdrag  att\r\nvidareutveckla  och  sprida  metoder  samt  initiera\r\nprojekt   i   syfte  att  förebygga   könsstympning.\r\nUppdraget rapporterades  till  regeringen i december\r\n2001 (skrivelse 2001-107-18). I  rapporten  beskrivs\r\nbl.a.  de olika aktiviteter som genomförts i samband\r\nmed   uppdraget    samt   vilka   erfarenheter   och\r\nkonklusioner som gjorts.  Enligt  Socialstyrelsen är\r\ndet  t.ex.  viktigt att fortsätta informations-  och\r\nkunskapsspridningen  till  olika  professioner  inom\r\nsocialtjänst,  skola  och  hälso-  och sjukvård samt\r\ntill berörda invandrargrupper. Det är  också viktigt\r\natt få med de religiösa ledarna i arbetet  samt  att\r\nutveckla  det internationella samarbetet på området.\r\nSlutligen har  Socialstyrelsen  funnit att det finns\r\nbehov av central samordning. En central  myndighet -\r\nförslagsvis  Socialstyrelsen  -  bör  därför  ges  i\r\nuppdrag att fortsättningsvis samordna arbetet, t.ex.\r\natt    underlätta    samverkan    mellan    centrala\r\nmyndigheter,  bevaka  utvecklingen  när  det  gäller\r\nlagstiftning,  forskning  och  riktlinjer  samt  att\r\nbibehålla    och    utveckla   det   internationella\r\nsamarbetet.\r\n\r\nSocialstyrelsen   har    också    publicerat   ett\r\nutbildningsmaterial   för   personal  inom   skolan,\r\nsocialtjänsten och hälso- och  sjukvården som kommer\r\ni kontakt med människor som har könsstympning som en\r\ndel  av  sin  kultur.  Avsikten  är  att  ge  berörd\r\npersonal  möjlighet  att förvärva och fördjupa  sina\r\nkunskaper i ämnet, vilket  i  sin  tur kan leda till\r\nförbättrade  metoder vad gäller omhändertagande  och\r\nbemötande av kvinnor  som könsstympats eller flickor\r\nsom riskerar att könsstympas.\r\n\r\nEnligt    uppgift   från   Socialdepartementet    är\r\nSocialstyrelsens    rapport    under   beredning   i\r\nRegeringskansliet.   Bland   annat   utarbetas   för\r\nnärvarande    en    nationell   handlingsplan    mot\r\nkönsstympning, vilken  kommer  att presenteras våren\r\n2003.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSocialutskottet  konstaterar  att  justitieutskottet\r\nansett  att  de  straffrättsliga  bestämmelserna  på\r\nområdet, såvitt nu kan bedömas, är  utformade på ett\r\nändamålsenligt   sätt.  I  första  hand  bör   andra\r\ninsatser göras för  att  förebygga  könsstympning av\r\nflickor    och    kvinnor    än   att   skärpa   den\r\nstraffrättsliga lagstiftningen.  Utskottet vidhåller\r\nsin inställning att det är synnerligen angeläget med\r\ninformation och utbildning om kvinnlig könsstympning\r\ntill  såväl  vuxna  som  barn  inom de  grupper  där\r\ntraditionen lever kvar. Inställningen till sedvänjan\r\nmåste  förändras  för  att förhindra  att  föräldrar\r\nlåter könsstympa sina barn. Det är också viktigt att\r\nöka kunskaperna hos berörda personalgrupper, dels om\r\nhur de bör agera i situationer där de möter barn som\r\nriskerar att bli könsstympade,  dels  om  hur  redan\r\ndrabbade  flickor  och  kvinnor  bör  behandlas  och\r\nbemötas.   Utskottet  ser  mycket  positivt  på  att\r\ninsatser för  att motverka kvinnlig könsstympning är\r\nen prioriterad  del  i  arbetet  för att förverkliga\r\nbarnkonventionen  i  Sverige. Utskottet  förutsätter\r\natt Socialstyrelsens utbildningsmaterial för skolan,\r\nsocialtjänsten och hälso-  och sjukvården kommer att\r\nspridas   till   och  tillämpas  av   personalen   i\r\nverksamheterna.  Socialstyrelsens  rapport  avseende\r\nregeringsuppdraget  på  området är under beredning i\r\nRegeringskansliet  med  siktet   inställt   på   att\r\npresentera  en  handlingsplan på området våren 2003.\r\nRiksdagen   bör  enligt   utskottets   mening   inte\r\nföregripa resultatet  av  detta  arbete.  Motionerna\r\nJu233 (m) yrkande 2, U328 (kd) yrkandena 10  och 11,\r\nSf226 (fp) yrkande 13 och Ub557 (c, m, fp) yrkandena\r\n6  och  7  får  med  det  anförda  anses  i huvudsak\r\ntillgodosedda.\r\n\r\n\r\nOmskärelse av pojkar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå en motion om att införa\r\nen   åldersgräns   för   manlig   omskärelse.\r\nUtskottet hänvisar bl.a.  till  att  den  nya\r\nlagen  om  omskärelse  av pojkar beslutats på\r\nbred politisk grund.\r\n\r\nI motion So204 av Marietta  de  Pourbaix-Lundin  och\r\nInger   René  (m)  yrkas  att  riksdagen  begär  att\r\nregeringen   lägger   fram   förslag   till   sådana\r\nlagändringar  att en åldersgräns på 15 år för manlig\r\nomskärelse som ej är medicinskt motiverad införs.\r\n\r\nEnligt lagen (2001:499)  om omskärelse av pojkar får\r\nicke  medicinskt  betingad  omskärelse   av   pojkar\r\nutföras  av  legitimerad  läkare eller, såvitt avser\r\npojkar upp till två månaders  ålder,  av  person med\r\nsärskilt  tillstånd från Socialstyrelsen. Omskärelse\r\nfår inte utföras  utan smärtlindring. Lagen trädde i\r\nkraft den 1 oktober 2001.\r\n\r\nI samband med behandlingen  av lagförslaget gjorde\r\nriksdagen ett tillkännagivande om att regeringen bör\r\nfölja  tillämpningen  av lagen under  fyra  år  från\r\nikraftträdandet samt snarast därefter återkomma till\r\nriksdagen med en bred redovisning  av erfarenheterna\r\nav   lagregleringen   (bet.   2000/01:SoU17;   rskr.\r\n2000/01:258).\r\n\r\nI  betänkande  2001/02:SoU1 avstyrkte  utskottet  en\r\nlikalydande motion. Utskottet hänvisade till att det\r\nnyligen  i  huvudsak   ställt  sig  bakom  lagen  om\r\nomskärelse  av  pojkar  samt  att  det  inte  ändrat\r\ninställning i frågan (s. 103 f.).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nLagen (2001:499) om omskärelse av pojkar, som delvis\r\nutformades  under  riksdagsbehandlingen,   på   bred\r\npolitisk  grund,  har  varit i kraft i drygt ett års\r\ntid.  Utskottet kan konstatera  att  regeringen,  på\r\nutskottets  initiativ,  har  gett  Socialstyrelsen i\r\nuppdrag att följa tillämpningen av lagen. I avvaktan\r\npå redovisningen av uppföljningen finns  det  enligt\r\nutskottets   mening   inte   någon   anledning  till\r\ninitiativ  i  den  fråga som tas upp i motion  So204\r\n(m). Motionen avstyrks.\r\n\r\n\r\nPolitikområde Handikappolitik\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nVissa statsbidrag inom\r\nhandikappområdet (16:2)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla  regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning  till  anslaget   16:2  Vissa\r\nstatsbidrag inom handikappområdet.  Riksdagen\r\nbör  avslå  en motion om annan fördelning  av\r\nstatsbidraget till tolktjänst.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen  föreslås  att  279 000 000 kr\r\nanvisas  under anslaget 16:2 Vissa statsbidrag  inom\r\nhandikappområdet.\r\n\r\nFrån  detta   anslag   lämnas   statsbidrag   till\r\nlandstingen för vissa handikappinsatser som avser:\r\n1. statsbidrag  till  råd  och  stöd  (200  miljoner\r\nkronor), samt\r\n2.\r\n3. statsbidrag till tolktjänst (75 miljoner kronor).\r\n4.\r\nFör   insatser  i  syfte  att  stödja  kommuner  och\r\nlandsting  när  det gäller att tillgodose behovet av\r\nsocialt   råd  och  stöd   samt   habilitering/reha-\r\nbilitering hos dövblinda vuxna har 4 miljoner kronor\r\növerförts från utgiftsområde 16 anslag 25:4 Special-\r\npedagogiska institutet.\r\n\r\nSyftet med  bidraget  till  tolktjänsten  är  att ge\r\nlandstingen   förutsättningar  att  bygga  ut  tolk-\r\ntjänsten för döva  och  dövblinda  m.fl.  Socialsty-\r\nrelsen  har  kartlagt  2001 års verksamhet och  kon-\r\nstaterar att förutsättningarna  för  en fortsatt ut-\r\nbyggnad  av  tolktjänsten  är god beträffande  till-\r\ngången på utbildade tolkar. Samtidigt visar de på en\r\nojämn fördelning när det gäller statsbidragets andel\r\nav de olika landstingens kostnader för tolktjänsten.\r\nRiksrevisionsverket (RRV) har  därför på regeringens\r\nuppdrag granskat statsbidraget.  RRV  menar  att det\r\nskulle vara kostsamt, om ens möjligt, att åstadkomma\r\nen fördelningsmodell som tar hänsyn till de faktiska\r\nbehoven   av  tolktjänst  och  de  merkostnader  som\r\nreformen medfört.\r\n\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So389  av  Inger  Lundberg m.fl. (s) begärs\r\ntillkännagivande    om   att   statsbidraget    till\r\ntolktjänst för döva bör  fördelas  med  hänsyn  till\r\nbehoven  i  respektive  län.  Motionärerna anför att\r\nstatsbidraget     i    princip    beräknas     efter\r\nbefolkningsandel,  men   med  ett  mycket  begränsat\r\ntillskott,  som  efter  tidigare   riksdagsuttalande\r\ngjorts   till  förmån  för  Örebro  läns  landsting.\r\nMotionärerna  anser   att  detta inte räcker och att\r\nÖrebro  läns  landsting  måste   få   stöd   av  ett\r\nstatsbidragssystem  som tar hänsyn till de speciella\r\nåtaganden länet har.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  finner den  föreslagna  medelsanvisningen\r\nväl avvägd.  Utskottet  är  inte  berett att föreslå\r\nnågot tillkännagivande med anledning av motion So389\r\n(s). Motionen avstyrks.\r\n\r\n\r\nStatsbidrag till särskilt\r\nutbildningsstöd (16:3)\r\n\r\n\r\nI  budgetpropositionen föreslås att  166 884 000  kr\r\nanvisas  under anslag 16:3 Statsbidrag till särskilt\r\nutbildningsstöd.\r\n\r\nVidare   föreslås    att    riksdagen   bemyndigar\r\nregeringen att under år 2003, för  ramanslaget  16:3\r\nStatsbidrag   till  särskilt  utbildningsstöd,  ingå\r\nekonomiska  förpliktelser   som  inklusive  tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst 80 000 000\r\nkr efter 2003.\r\n\r\nUtskottet       tillstyrker      den      föreslagna\r\nmedelsanvisningen och det begärda bemyndigandet.\r\n\r\n\r\nBidrag till viss verksamhet för\r\npersoner med funktionshinder (16:4)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla  regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning  till  anslaget  16:4  Bidrag\r\ntill   viss  verksamhet  för   personer   med\r\nfunktionshinder.  Riksdagen  bör därmed avslå\r\nmotionsyrkanden om annan medelsanvisning till\r\nanslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI  budgetpropositionen föreslås  att  80 394 000  kr\r\nanvisas till anslag 16:4 Bidrag till viss verksamhet\r\nför personer med funktionshinder.\r\n\r\nBidraget   är  avsett  att  öka  organisationernas\r\nmöjligheter att  själva  bedriva  viss verksamhet av\r\nbetydelse  för personer med funktionshinder.  Bidrag\r\nlämnas till  ett  tiotal organisationer och verksam-\r\nheter  under  2002. Organisationerna  redovisar  sin\r\nverksamhet  och  lämnar  in  sina  ansökningar  till\r\nSocialstyrelsen  som  följer  upp  och utvärderar de\r\nverksamheter som bedrivs med bidrag  från  anslaget.\r\nBland   de  som  erhållit  stöd  är  Naturhistoriska\r\nriksmuseet/palynologiska   laboratoriet   för  bl.a.\r\npollenmätningar  och  rapportering  av pollenhalt  i\r\nluften.     Vidare    har    stöd    lämnats    till\r\nhandikapporganisationer för att driva riksomfattande\r\nrekreationsanläggningar     för     personer     med\r\nfunktionshinder.  Regler  för fördelning av bidraget\r\ntill rekreationsanläggningar  finns  i  förordningen\r\n(1994:950)         om        statsbidrag        till\r\nrekreationsanläggningar.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So466 av Chris  Heister m.fl. (m) yrkas att\r\nriksdagen  under  anslag  16:4   Bidrag   till  viss\r\nverksamhet för personer med funktionshinder  för  år\r\n2003  anvisar  1 miljon kronor utöver vad regeringen\r\nföreslår     (yrkande      14).      Stödet     till\r\nhandikapporganisationernas   rekreationsanläggningar\r\nbör höjas, anför motionärerna.  Det  är centralt att\r\nfunktionshindrade   och  deras  anhöriga  ges   goda\r\nmöjligheter till rekreation  vid anläggningar som är\r\nsärskilt anpassade för specifika funktionshinder.\r\n\r\nI motion So280 av Anita Sidén  och  Anna  Lindgren\r\n(båda      m)     begärs     tillkännagivande     om\r\npolleninformation  till  allergikerna. För att i tid\r\nkunna motverka och förebygga  pollenallergi  behöver\r\npollenallergikerna  i  hela  Sverige  få regelbundna\r\npollenrapporter via radion. En enhetlig  policy  för\r\nmätstationer,   analys-  och  prognosverksamhet  bör\r\ndärför utarbetas, anför motionärerna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser att  handikapporganisationerna  som\r\nfår del av anslaget  genom  sina verksamheter svarar\r\nför insatser som är av stor betydelse  för  personer\r\nmed  funktionshinder. Utskottet anser dock inte  att\r\nstödet   nu   skall  utökas  utöver  vad  regeringen\r\nföreslår.   Utskottet    tillstyrker    därmed   den\r\nföreslagna  medelsanvisningen  och avstyrker  motion\r\nSo466  (m)  yrkande  14.  Även  motion   So280   (m)\r\navstyrks.\r\n\r\n\r\nBidrag till handikapporganisationer\r\n(16:5)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning  till  anslaget  16:5  Bidrag\r\ntill  handikapporganisationer. Riksdagen  bör\r\ndärmed  avslå  ett  motionsyrkande  om  annan\r\nmedelsanvisning till anslaget. Riksdagen  bör\r\nvidare  avslå  motionsyrkanden om bidrag till\r\nnationella     anhörigorganisationer      med\r\nhänvisning   till  pågående  arbete  och  att\r\nfortsatt stöd  kommer  att  utgå  också under\r\n2003. Jämför reservation 8 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI  budgetpropositionen föreslås att  157 248 000  kr\r\nanvisas     till    anslag    16:5    Bidrag    till\r\nhandikapporganisationer.\r\n\r\nI  januari 2000  beslutade  regeringen  om  en  ny\r\nförordning   (2000:7)  om  statsbidrag  till  handi-\r\nkapporganisationer.   I  den  nya  förordningen  de-\r\nfinieras vad som avses  med en handikapporganisation\r\nsamt  hur  anslaget skall fördelas.  Sedan  den  nya\r\nförordningen trätt i kraft har anslaget fått en sam-\r\nmanlagd nivåhöjning med 28 miljoner kronor per år.\r\nEnligt    den     nya     förordningen    ansvarar\r\nSocialstyrelsen för såväl beslut  om  fördelning som\r\nadministration        av        bidraget        till\r\nhandikapporganisationerna.\r\nSocialstyrelsen  har  haft i uppdrag att kartlägga\r\noch redovisa effekterna av  de  nya  bestämmelserna.\r\nMyndigheten  redovisade resultaten i december  2001.\r\nDe  visade att  en  övervägande  del  av  handikapp-\r\norganisationerna  anser att det nya regelsystemet är\r\nbättre och mer rättvist  än det gamla. Kritik riktas\r\ndock  mot  det  nya  systemet  då  ett  fåtal  gamla\r\norganisationer  får  och   kommer  att  få  kraftigt\r\nminskade bidrag. Regeringen  redovisar att den anser\r\natt dessa negativa effekter bör  begränsas och avser\r\natt återkomma på tilläggsbudget i  samband  med  den\r\nekonomiska vårpropositionen för 2003.\r\n\r\nUnder   politikområdet   Äldrepolitik   anslag  17:1\r\nStimulansbidrag  och  åtgärder  inom  äldrepolitiken\r\nredovisas   att   fortsatt   stöd   till  nationella\r\nanhörigorganisationer  m.m.  utgår  inom  ramen  för\r\ndetta  anslag. Under politikområdet redovisas  också\r\natt regeringen har beslutat tillsätta en arbetsgrupp\r\nmed uppdrag  att  kartlägga förhållanden i samhället\r\nför personer med demenssjukdom  och  deras anhöriga.\r\nMålsättningen  med  arbetet  är  att  på  sikt   öka\r\nkvaliteten  i  samhällets  olika  insatser för dessa\r\npersoner samt åstadkomma en mer effektiv  användning\r\nav samhällets resurser, bl.a. inom vård och omsorg.\r\n\r\nDet  utbyggda  stödet till anhöriga har haft  stor\r\nbetydelse för de många,  ofta  äldre  personer,  som\r\nvårdar   närstående   i  hemmet,  anför  regeringen.\r\nBehovet av en fortsatt  utveckling av stödet är dock\r\nstort, och det är därför angeläget att det vid sidan\r\nav den fortsatta ekonomiska  satsningen från statens\r\nsida   också   sker  en  kontinuerlig   utvärdering,\r\ndokumentation och spridning av metoder, insatser och\r\nresultat    från    den     pågående     satsningen.\r\nSocialstyrelsen  har  regeringens uppdrag att  följa\r\nupp den fortsatta utvecklingen. Regeringen utesluter\r\ninte att det också kan  krävas  lagändringar för att\r\nytterligare stärka anhörigas ställning inom vård och\r\nomsorg.  Frågan  bereds  för närvarande  inom  rege-\r\nringskansliet.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So466 av Chris Heister  m.fl. (m) yrkas att\r\nriksdagen    under    anslag   16:5   Bidrag    till\r\nhandikapporganisationer    för   år   2003   anvisar\r\n2 miljoner  kronor  utöver vad  regeringen  föreslår\r\n(yrkande   15).   Motionärerna    anför   att   alla\r\nhandikapporganisationer,  även de som  representerar\r\nmycket små grupper av handikappade  eller som väljer\r\natt  inte  samordna sin verksamhet inom  ett  större\r\nkollektiv, skall  ha  rimliga möjligheter att arbeta\r\nsom självständiga organisationer.  Ytterligare medel\r\nskall särskilt riktas till dessa organisationer.\r\n\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI  motion  So362  av  Kerstin Heinemann  m.fl.  (fp)\r\nbegärs  tillkännagivande   om   bidragssystemet  för\r\nhandikapporganisationer (yrkande  13).  Motionärerna\r\nanser det angeläget att avgränsningen av  vad som är\r\nen handikapporganisation inte blir så snäv  att  den\r\nutestänger de föreningar som består av anhöriga till\r\npersoner  som  själva har så dålig hälsa att de inte\r\nförmår  vara aktiva  i  föreningar.  Bidragssystemet\r\nbehöver omarbetas  och det bör vara klart i tid till\r\nriksdagens  beslut  om   budget   för   2004,  anför\r\nmotionärerna.\r\n\r\nI  motion  So260  av Kerstin Heinemann m.fl.  (fp)\r\nbegärs   tillkännagivande    om   Anhörigrådet   och\r\nDemensförbundet        som        bidragsberättigade\r\nhandikapporganisationer  (yrkande  1).  Motionärerna\r\nanför   att   föreningar   som   Anhörigrådet    och\r\nDemensförbundet  gör  ovärderliga  insatser  när det\r\ngäller  utbildning  och  stöd för anhöriga. De anser\r\natt dessa föreningar snarast  bör  klassificeras som\r\nhandikapporganisationer  och få bidrag  som  sådana.\r\nSamma yrkande finns också  i motion So470 av Kerstin\r\nHeinemann m.fl. (fp) yrkande 1.\r\n\r\nI  motion  So508  av  Rosita  Runegrund   m.fl.   (kd)   begärs\r\ntillkännagivande  om  vad  i  motionen anförs om ett\r\nnytt statsbidrag till anhörigorganisationer (yrkande\r\n7).    För    att    frivilligorganisationer     och\r\nanhörigföreningar  tillsammans  med kommunerna skall\r\nkunna stödja anhörigvårdarna med utbildning och stöd\r\nbehöver de ekonomiska resurser, anför  motionärerna.\r\nDe  anser att ett nytt statsbidrag bör inrättas  som\r\nskiljer   sig  till  inriktning  och  karaktär  från\r\nnuvarande bidrag till handikapporganisationer.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet konstaterar  att i samband med att den nya\r\nförordningen        om       statsbidrag        till\r\nhandikapporganisationer  trädde  ikraft  den  1 juli\r\n2001  fick  Socialstyrelsen  i uppdrag att kartlägga\r\noch  redovisa effekterna av de  nya  bestämmelserna.\r\nMyndigheten  redovisade  resultaten i december 2001.\r\nDe  visade  att  en övervägande  del  av  handikapp-\r\norganisationerna anser  att det nya regelsystemet är\r\nbättre och mer rättvist än  det gamla. Kritik riktas\r\ndock  mot  det  nya  systemet  då  ett  fåtal  gamla\r\norganisationer  får  och  kommer  att   få  kraftigt\r\nminskade bidrag. Regeringen anser att dessa negativa\r\neffekter  bör  begränsas och avser att återkomma  på\r\ntilläggsbudget  i   samband   med   den   ekonomiska\r\nvårpropositionen  för  2003.  Utskottet finner  inte\r\nskäl  att  nu föreslå någon ytterligare  översyn  av\r\nanslaget.   Utskottet    tillstyrker    därmed   den\r\nföreslagna  medelsanvisningen  och avstyrker  motion\r\nSo466 (m) yrkande 15.\r\n\r\nMot bakgrund dels av den nyss nämnda översynen som\r\nskall  redovisas  våren 2003, dels  det  arbete  som\r\nplaneras   och   beskrivs    under   anslaget   17:1\r\nStimulansbidrag  och  åtgärder  inom  äldrepolitiken\r\nanser utskottet att resultatet av  detta  arbete bör\r\navvaktas. Utskottet konstaterar vidare att  fortsatt\r\nstöd   till  nationella  anhörigorganisationer  m.m.\r\nkommer att  utgå även för 2003. Riksdagen bör därför\r\ninte ta  något initiativ med anledning av motionerna\r\nSo260 (fp)  yrkande  1, So362 (fp) yrkande 13, So470\r\n(fp) yrkande 1 och So508 (kd) yrkande 7.\r\n\r\nBidrag till utrustning för\r\nelektronisk kommunikation (16:6)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla  regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning  till  anslaget  16:6  Bidrag\r\ntill      utrustning      för     elektronisk\r\nkommunikation. Riksdagen bör därmed avslå ett\r\nmotionsyrkande om att inte  anvisa medel till\r\nanslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI  budgetpropositionen föreslås  att  20 126 000  kr\r\nanvisas  under  anslaget 16:6 Bidrag till utrustning\r\nför elektronisk kommunikation.\r\n\r\nSyftet med ersättningen  till utrustning för elek-\r\ntronisk  kommunikation är att  ge  personer  som  är\r\ndöva,   gravt    hörselskadade,   talskadade   eller\r\nspråkstörda  möjlighet   att   kommunicera  via  ett\r\nkommunikationsnät.\r\nDe  utgifter som belastar anslaget  är  ersättning\r\ntill  landstingen  för  inköp  av  sådan  kommunika-\r\ntionsutrustning   samt   för  utrustning  som  skall\r\nanvändas  av  närstående.  Verksamheten  regleras  i\r\nförordningen   (2001:638)   om   statsbidrag    till\r\nutrustning för elektronisk kommunikation.\r\nSocialstyrelsen  skall  följa  upp  effekterna för\r\nbrukarna  av  de  nya  reglerna för ersättning  till\r\nlandstingen som trädde i  kraft  den 1 juli 2001. En\r\nuppföljning skall redovisas senast den 31 juli 2003.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So466 av Chris Heister m.fl.  (m) yrkas att\r\nriksdagen  avslår  förslaget att för år 2003  anvisa\r\nmedel till anslag 16:6  Bidrag  till  utrustning för\r\nelektronisk kommunikation (yrkande 16). Motionärerna\r\nhänvisar till att de i ett flertal år föreslagit att\r\nen  hjälpmedelsgaranti  skall införas. Den  konkreta\r\nutformningen   av  hjälpmedelsgarantin   måste   bli\r\nföremål  för  särskild   utredning   där   noggranna\r\nanalyser  och avvägningar görs. Enligt motionärernas\r\nuppfattning  finns  det  dock redan nu anledning att\r\npröva  införandet  av en statlig  hjälpmedelsgaranti\r\nomfattande de hjälpmedel som i dagsläget finansieras\r\nmed statliga anslag,  d.v.s.  bilstödet  och  bidrag\r\ntill utrustning för elektronisk kommunikation. Dessa\r\nanslag  bör överföras till ett nytt anslag betecknat\r\nstatlig hjälpmedelsgaranti. Motionärerna bedömer att\r\ngarantin ryms inom nuvarande ramar.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser att anslaget bör bibehållas och att\r\nSocialstyrelsens  uppföljning av de nya reglerna bör\r\navvaktas.  Utskottet   kan  inte  ställa  sig  bakom\r\nförslaget att slå samman  anslaget  med anslaget för\r\nbilstöd till handikappade för att införa  en statlig\r\nhjälpmedelsgaranti.  Motion  So466  (m)  yrkande  16\r\navstyrks    därmed.    Utskottet   tillstyrker   den\r\nföreslagna medelsanvisningen.\r\n\r\n\r\nBilstöd till handikappade (16:7)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens  förslag om\r\nmedelsanvisning  till  anslaget  16:7 Bilstöd\r\ntill handikappade. Riksdagen bör därmed avslå\r\nmotionsyrkanden om annan medelsanvisning till\r\nanslaget.    Riksdagen   bör   vidare   avslå\r\nmotionsyrkanden  om förändringar av bilstödet\r\nmed hänvisning till att utskottet förutsätter\r\natt   regeringen   snarast   återkommer   mot\r\nbakgrund     av     ett    redan     beslutat\r\ntillkännagivande.  Jämför  reservationerna  9\r\n(m) och 10 (kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen  föreslås  att  164 000 000 kr\r\nanvisas    under    anslaget   16:7   Bilstöd   till\r\nhandikappade.\r\n\r\nSyftet med anslaget är att lämna bidrag till funk-\r\ntionshindrade  personer   och  föräldrar  med  funk-\r\ntionshindrade barn för anskaffning och anpassning av\r\nmotorfordon m.m. Bestämmelser om bilstöd finns bl.a.\r\ni  lagen (1988:360) om handläggning  av  ärenden  om\r\nbilstöd till handikappade. Riksförsäkringsverket och\r\nde   allmänna   försäkringskassorna   ansvarar   för\r\nbilstödet.  Stöd  kan  lämnas i form av grundbidrag,\r\ninkomstprövat         anskaffningsbidrag         och\r\nanpassningsbidrag. Från och med den 1 juli 1995 kan,\r\nunder  vissa förutsättningar,  bidrag  också  lämnas\r\ntill  körkortsutbildning   till  den  som  beviljats\r\nbilstöd.  Genom en förordningsändring  under  hösten\r\n1997 begränsades  utbetalningarna  för  bilstödet så\r\natt de för respektive budgetår ryms inom  ramen  för\r\nde medel som anslås.\r\nAnslaget tillfördes 50 miljoner kronor för 2002  i\r\ntilläggsbudget  i  samband  med  2002 års ekonomiska\r\nvårproposition. I samband med riksdagens  behandling\r\nav  budgetpropositionen  för  2002 lämnade riksdagen\r\nett  tillkännagivande  (rskr.  2001/02:94)   om  att\r\nregeringen   snarast  bör  vidta  åtgärder  för  att\r\neffektivisera och förbättra tillämpningen av bilstöd\r\nsamt under 2002  återkomma  till  riksdagen  med  en\r\nredovisning av vilka åtgärder som vidtas.\r\nFrågan  om  effektiviseringar och förbättringar av\r\ntillämpningen av  bilstöd  bereds  för  närvarande i\r\nRegeringskansliet.   Regeringen  avser  att  snarast\r\nåterkomma i frågan.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So466 av Chris  Heister m.fl. (m) yrkas att\r\nriksdagen avslår förslaget  att  för  år 2003 anvisa\r\nmedel  till  anslag  16:7  Bilstöd till handikappade\r\n(yrkande   17).   Som   tidigare   redovisats   vill\r\nmotionärerna   införa  ett  nytt  anslag   betecknat\r\nstatlig  hjälpmedelsgaranti   och   överföra   bl.a.\r\nföreslagna   medel  för  bilstödet  till  detta  nya\r\nanslag.\r\n\r\nI motion Fi232  av  Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas\r\natt riksdagen anvisar  50 miljoner kronor mer än vad\r\nregeringen föreslagit till  anslag 16:7 Bilstöd till\r\nhandikappade  (yrkande  15, delvis).  Samma  yrkande\r\nfinns också i motion Sf377 av Bo Könberg och Kerstin\r\nHeinemann (båda fp) yrkande 8, delvis.\r\n\r\nI motion So509 av Alf Svensson  m.fl.  (kd) yrkas att riksdagen\r\nbeslutar  att  höja anslaget för bilstöd i  enlighet\r\nmed vad som anförs  i  motionen (yrkande 28) och att\r\nanvisa  20 miljoner  kronor  utöver  vad  regeringen\r\nföreslagit   till   anslag    16:7    Bilstöd   till\r\nhandikappade  (yrkande  29, delvis). Regeringen  har\r\nåterigen sänkt anslaget för  bilstöd.  Detta  kommer\r\natt leda till att personer med funktionshinder nekas\r\nbilstöd långt före årets utgång med hänvisning  till\r\natt  det saknas pengar, anför motionärerna. De anser\r\nsamtidigt  att det bör skapas en större flexibilitet\r\nmellan de olika systemen för bilstöd, färdtjänst och\r\nutökad tillgänglighet i kollektivtrafiken.\r\n\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI motion So457 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) begärs\r\ntillkännagivanden   om   principerna  för  bilstödet\r\n(yrkande   11)  och  att  teknisk   och   ergonomisk\r\nkompetens  måste   finnas  hos  dem  som  handlägger\r\nbilstödet (yrkande 12).  Motionärerna  anser att den\r\nfaktiska  funktionsnedsättningen skall utgöra  grund\r\nför    rätt   till    bilstöd.    Kan    inte    den\r\nfunktionshindrade  själv  framföra  ett fordon skall\r\nfamiljemedlemmar eller assistenter kunna fungera som\r\nchaufförer.    Motionärerna    anser    också    att\r\nåldersgränserna skall slopas.\r\n\r\nI ytterligare fyra motioner begärs tillkännagivanden\r\nom förändringar av bilstödet. I motion So305 av Lars\r\nGustafsson  (kd) begärs tillkännagivande om  bilstöd\r\nför   funktionshindrade.    Motionären   anser   att\r\nregeringen snarast bör återkomma med förslag till en\r\npermanent lösning.\r\n\r\nI  motion  So201  av  Rolf Gunnarsson  (m)  begärs\r\ntillkännagivande om vad i  motionen  anförts  om  en\r\nförändring   av  gällande  bestämmelser  vad  gäller\r\nbilstöd  för  handikappade.   Motionären  anser  att\r\nåldersgränsen vid 50 år måste tas bort.\r\nI  motion  So256  av  Sonja  Fransson  (s)  begärs\r\ntillkännagivande om nödvändigheten  av förbättringar\r\nav    bilstödet.   Motionären   anför   att   dagens\r\nlagstiftning snarast behöver ses över och justeras.\r\nOckså  i  motion So395 av Kerstin Engle och Barbro\r\nHietala Nordlund (båda s) begärs tillkännagivande om\r\natt  se  över  möjligheterna   till   förändring   i\r\nbilstödsreglerna. Motionärerna anser att kriterierna\r\nför  bilstöd  är  för  hårda  vad  gäller  väsenliga\r\nförflyttningssvårigheter   och/eller   avsaknad   av\r\nmöjlighet att använda allmänna kommunikationer.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet kan inte, som just redovisats,  ställa sig\r\nbakom förslaget att slå samman anslaget för  bilstöd\r\ntill  handikappade  med  anslaget  för  bidrag  till\r\nutrustning  för  elektronisk  kommunikation  för att\r\ndärigenom   införa  en  statlig  hjälpmedelsgaranti.\r\nMotion So466 (m) yrkande 17 avstyrks därmed.\r\n\r\nUtskottet erinrar  om  det uttalande som utskottet\r\ngjorde angående reglerna för  och  tillämpningen  av\r\nbilstödet    i    samband    med   behandlingen   av\r\nbudgetpropositionen  jämte  motionerna   för   2002.\r\nUtskottet   konstaterade   då,  efter  en  inledande\r\nomfattande     beskrivning,     vartill     hänvisas\r\n(2001/02:SoU1 s. 104 f.), att ett  flertal  motioner\r\ntog  upp  olika problem som är förenade med reglerna\r\nför bilstöd  till handikappade. Vad som anfördes gav\r\nvid handen att en förändring av gällande regelsystem\r\nsyntes nödvändig.  Omständigheter  som borde beaktas\r\nvid  en  översyn  som  borde  föregå  en ändring  av\r\nregelsystemet gäller bl.a. kriterierna  för bilstöd,\r\nförutsättningarna       för       anpassningsbidrag,\r\nnödvändigheten   av   körkortskrav   för    personer\r\nberättigade    till   statlig   assistansersättning,\r\nåldersgränserna   samt   nivån  på  grundbidrag  och\r\nanpassningsbidrag. Utskottet  ansåg  att  regeringen\r\nsnarast   skulle   vidta   åtgärder   i   syfte  att\r\neffektivisera   och   förbättra   tillämpningen   av\r\nbilstödet  till  handikappade.  Utskottet förväntade\r\nsig  att  regeringen  under  2002  återkommer   till\r\nriksdagen  med  en redovisning av vilka åtgärder som\r\nvidtas. Riksdagen beslöt, på utskottets förslag, att\r\nge regeringen detta  till känna (2001/02:SoU1, rskr.\r\n2001/02:94).\r\nUtskottet  konstaterar  att  någon  redovisning  i\r\nenlighet   med   tillkännagivandet   hittills   inte\r\nlämnats.  Utskottet   förutsätter   att   regeringen\r\nsnarast   återkommer.   Utskottet   tillstyrker  den\r\nföreslagna     medelsanvisningen    och    avstyrker\r\nmotionerna So509  (kd) yrkandena 28 och 29 (delvis),\r\nFi232  (fp)  yrkande  15  (delvis)  och  Sf377  (fp)\r\nyrkande 8 (delvis).\r\nMot bakgrund  av  vad  som  anförts ovan avstyrker\r\nutskottet  också motionerna So201  (m),  So256  (s),\r\nSo305 (kd),  So395  (s)  och So457 (kd) yrkandena 11\r\noch 12.\r\n\r\nKostnader för statlig\r\nassistansersättning (16:8)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens  förslag om\r\nmedelsanvisning  till anslaget 16:8 Kostnader\r\nför  statlig  assistansersättning.  Riksdagen\r\nbör  därmed avslå  motionsyrkanden  om  annan\r\nmedelsanvisning  till anslaget. Riksdagen bör\r\nvidare  som  sin mening  ge  regeringen  till\r\nkänna  vad  utskottet   anfört  om  personlig\r\nassistans m.m. Utskottet  anser  att tiden nu\r\när  mogen  för en kartläggning och analys  av\r\nhur tillämpningen  ser  ut  vad gäller makars\r\noch  sambors gemensamma ansvar  för  hem  och\r\nhushåll  när  den ene är funktionshindrad och\r\nhar rätt till personlig assistans. Det behövs\r\nockså en kartläggning och analys av hur barns\r\nrätt till personlig  assistans  utvecklats  i\r\ntillämpningen. Utskottet anser vidare att det\r\nfinns skäl att nu kartlägga och analysera hur\r\npsykiskt  funktionshindrades  behov  av någon\r\nform    av    sysselsättning   i   realiteten\r\ntillgodoses. Riksdagen bifaller därmed delvis\r\nmotionsyrkanden.    Riksdagen    bör    avslå\r\nmotionsyrkanden  om  statligt  kostnadsansvar\r\nför assistansersättningen m.m. med hänvisning\r\ntill  pågående  arbete  på  området.   Jämför\r\nreservationerna  11  (m,  fp, kd, c), 12 (kd)\r\noch 13 (c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås  att 8 436 000 000 kr\r\nanvisas  under anslaget 16:8 Kostnader  för  statlig\r\nassistansersättning.\r\n\r\nStatlig assistansersättning lämnas till funktions-\r\nhindrade  personer   som   har  behov  av  personlig\r\nassistans  för  sin  dagliga  livsföring   under   i\r\ngenomsnitt mer än 20 timmar per vecka.\r\nAnslaget  disponeras  av Riksförsäkringsverket. De\r\nallmänna   försäkringskassorna   administrerar   och\r\nbeslutar  om   ersättningen.  Frågor  om  assistans-\r\nersättning   regleras    i   lagen   (1993:389)   om\r\nassistansersättning och i  förordningen  (1993:1091)\r\nom  assistansersättning.  Rätten  gäller  för  svårt\r\nfunktionshindrade  personer  som  inte fyllt 65  år.\r\nFrån och med den 1 januari 2001 gäller  att personer\r\nsom beviljats assistansersättning före 65  års ålder\r\nfår behålla denna rätt även därefter.\r\nRegeringen  redovisar  att  såväl antalet personer\r\nsom   beviljats  assistansersättning   som   antalet\r\nassistanstimmar  har  ökat  kraftigt  sedan reformen\r\ninfördes 1994. Utgiftsökningen de senaste åren beror\r\ntill    lika    delar   på   ökningen   av   antalet\r\nassistansberättigade,   ökningen  av  genomsnittligt\r\nantal    assistanstimmar    och     höjningen     av\r\nersättningsnivån.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI  motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att\r\nriksdagen  under anslaget 16:8 Kostnader för statlig\r\nassistansersättning     för    år    2003    anvisar\r\n1 900 000 000  kr  utöver  vad  regeringen  föreslår\r\n(yrkande   18).  Motionärerna  vill   återföra   det\r\nekonomiska   ansvaret   för   assistansersättningens\r\nförsta 20 timmar  till  staten.  De anser att rätten\r\ntill  personlig  assistans  under  skoltid  och  vid\r\nvistelse  på  dagcenter  skall  återföras  samt  att\r\nschablonersättningen  skall  slopas.   Rätten   till\r\npersonlig     assistans     bör     också    omfatta\r\nfunktionshindrade i gruppboende. För  detta avsätter\r\nde ytterligare en miljard kronor samt vill  återföra\r\n900  miljoner  kronor av kommunens kostnader för  de\r\nförsta 20 timmarna till staten.\r\n\r\nI motion So229  av  Anders G Högmark och Elizabeth\r\nNyström (båda m) begärs  tillkännagivande  om att på\r\nprov      införa      en     icke     schabloniserad\r\nassistansersättning.\r\n\r\nI motion Fi232 av Lars  Leijonborg  m.fl. (fp) yrkas\r\natt riksdagen anvisar 3 039 000 000 kr  mer  än  vad\r\nregeringen föreslagit till anslag 16:8 Kostnader för\r\nstatlig  assistansersättning  (yrkande  15, delvis).\r\nMotionärerna   anser   att  systemet  med  personlig\r\nassistans  skall  föras över  från  kommunerna  till\r\nstaten och samtidigt skall de tidigare rättigheterna\r\nvad gäller assistans  återställas.  Vidare bör medel\r\navsedda för kommuner med höga kostnader för stöd och\r\nservice  till  vissa  funktionshindrade  samt  medel\r\navsatta   för  särskilt  kostnadskrävande   insatser\r\növerföras från  utgiftsområde  25 till utgiftsområde\r\n9. Samma yrkande finns också i motion  Sf377  av  Bo\r\nKönberg  och  Kerstin Heinemann (båda fp) yrkande 8,\r\ndelvis.\r\n\r\nI motion So362  av  Kerstin  Heinemann  m.fl. (fp)\r\nbegärs  att  regeringen  lägger  fram  förslag  till\r\nåterställare  av  tidigare  gällande  regler  enligt\r\nhandikappreformen  (yrkande 4). Vidare bör riksdagen\r\nbesluta att den 1 januari 2003 återföra ansvaret för\r\nde  20  första assistanstimmarna  enligt  LASS  från\r\nkommunerna  till  försäkringskassorna  (yrkande  5).\r\nMotionärerna  anser  att de rättigheter som lagen om\r\nstöd  och  service för vissa  funktionshindrade  och\r\nlagen  om  assistansersättning  ursprungligen  givit\r\npersoner  med  funktionshinder  och  deras  anhöriga\r\nmåste återinföras.\r\n\r\nI  motion  So513  av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs\r\ntillkännagivande om  vad  i  motionen  anförs om att\r\nstaten  och försäkringskassan övertar hela  ekonomi-\r\noch handläggningsansvaret  för  lagen  om  stöd  och\r\nservice  till  vissa funktionshindrade, LSS (yrkande\r\n5). Motionärerna  anser  att kommunens ansvar för de\r\nförsta 20 timmarna  medför  problem för den enskilde\r\noch ger olika utslag, beroende  på  handläggning och\r\npå  kommunens  ekonomi  samt på hur man  organiserar\r\nhemtjänsten. Motionärerna anför att en återgång till\r\ntidigare system inte är budgetpåverkande  utan skall\r\nske  genom  att  motsvarande  bidrag till kommunerna\r\nminskar.\r\n\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI  ett  antal motioner begärs utredningar  av  olika\r\nslag. I motion  So230  av  Anders G Högmark och Ulla\r\nLöfgren  (båda  m)  begärs tillkännagivande  om  att\r\nutreda om funktionshindrades  rätt till föräldraskap\r\nkan   införas  som  ett  femte  kriterium   i   LSS.\r\nMotionärerna  anser  att de behov som föräldraskapet\r\ngenererar  skall  tillgodoräknas  som  grundläggande\r\nbehov. Eftersom detta  är en komplicerad fråga anser\r\nde att en noggrann beredning  bör  göras så att inte\r\ntillägget påverkar annan relevant lagstiftning.\r\n\r\nI  motion  So362  av  Kerstin  Heinemann   m.fl.   (fp)  begärs\r\ntillkännagivande   om   vad  i  motionen  anförs  om\r\nutredning för att möjliggöra  utvidgningen av rätten\r\ntill  daglig  verksamhet  enligt  LSS  (yrkande  7).\r\nMotionärerna anser att rätten till daglig verksamhet\r\nockså  bör  omfatta  varaktigt  psykiskt  sjuka.  En\r\nutvidgning av LSS när det gäller  daglig  verksamhet\r\nmåste  dock av praktiska skäl ske successivt,  bl.a.\r\nmed hänsyn  till  möjligheterna  att  rekrytera  och\r\nutbilda  personal.  Vidare  behövs regler för hur en\r\nstegvis  uppbyggnad  skall  kunna   förenas  med  en\r\nrättighetslagstiftning. Detta och andra  frågor  bör\r\nutredas.\r\n\r\nI  motion  So509  av  Alf Svensson m.fl. (kd) begärs\r\ntillkännagivande om en utredning kring möjligheterna\r\nför  staten att ta över  kostnadsansvaret  för  LSS-\r\ninsatser  (yrkande  19).  Motionärerna  anför att de\r\npsykiskt funktionshindrade inte får hjälp genom LSS-\r\ninsatser    i   avsedd   omfattning.   LSS   är   en\r\nrättighetslag   som  ger  den  funktionshindrade  en\r\nabsolut rätt till  vissa  insatser.  I  praktiken är\r\ndock  LSS för hårt reglerad för att finansieras  med\r\nkommunala  medel,  anför  de.  Regeringen bör därför\r\nutreda  möjligheterna  för  staten   att   ta   över\r\nkostnadsansvaret för LSS.\r\n\r\nI  motion  So457  av  Chatrine  Pålsson m.fl. (kd)\r\nbegärs tillkännagivande om ett förtydligande  av LSS\r\nvad  gäller  bedömningen  av  barns  omvårdnadsbehov\r\n(yrkande  8). Motionärerna anser att det  behövs  en\r\nlagändring  som  förtydligar  att samma bedömning av\r\nomvårdnadsbehovet  skall göras vid  ansökan  om  LSS\r\noavsett  om  det gäller  ett  barn  eller  en  vuxen\r\nperson. Motionärerna  begär  vidare  att  regeringen\r\nåterkommer med direktiv till en utredning med  syfte\r\natt   se   över   LSS   tillämpning   för   psykiskt\r\nfunktionshindrade   (yrkande   9).   De   anför  att\r\nhandläggare  på  kommunerna har ansett LSS svår  att\r\ntillämpa när det gäller  psykiskt funktionshindrade,\r\nvarför  de ofta i stället beviljar  insatser  enligt\r\nsocialtjänstlagen.   En   översyn   bör  belysa  hur\r\ninsatserna  i  LSS  är  preciserade  med  tanke   på\r\npsykiskt funktionshindrades behov och personkretsens\r\navgränsning, anför motionärerna.\r\nÄven i motion So275 av Lars Gustafsson (kd) begärs\r\ntillkännagivande om en översyn av LSS-lagstiftningen\r\n(yrkande   4).   Motionären   anför   att   psykiskt\r\nfunktionshindrade  inte  får del av LSS-insatser  på\r\nsamma sätt som andra funktionshindrade.\r\n\r\nI motion So513 av Gudrun Schyman  m.fl.  (v)  begärs\r\natt  regeringen  låter  göra  en översyn av lagen om\r\nassistansersättning enligt vad  i motionen anförs om\r\nmakars  ansvar, ersättningstider,  personkrets  m.m.\r\n(yrkande  7).  Motionärerna  anför att det förväntas\r\natt äkta makar/sambor alltid skall finnas till hands\r\nför att tillhandahålla assistans inom ramen för äkta\r\nmakars ansvar för varandra. Detta  vill motionärerna\r\nändra  på.  De anser också att dagens  begränsningar\r\nvad  gäller  rätt   till  assistansersättning  under\r\nsjukhusvistelse skall  tas  bort  och att ersättning\r\nskall  utgå en månad efter den assistansberättigades\r\ndödsfall.    Vidare    vill    de    att   begreppet\r\nbegåvningsmässigt funktionshinder skall  ersättas av\r\nkognitivt  funktionshinder. Regeringen bör  göra  en\r\növersyn och  komma med förslag till åtgärder i dessa\r\nfrågor.\r\n\r\nI motion So296  av Kenneth Johansson m.fl. (c) yrkas\r\natt riksdagen hos  regeringen  begär en utredning om\r\npsykiskt  funktionshindrades  rätt   till  personlig\r\nassistans  (yrkande  9). Förutsättningarna  för  att\r\nutvidga assistansreformen  till  att  gälla personer\r\nmed  psykiska  funktionshinder  bör  utredas,  anför\r\nmotionärerna.  De  begär vidare tillkännagivande  om\r\nbarns rätt till personlig  assistans  (yrkande  11).\r\nBarn  och  ungdomar  som  är i behov av en personlig\r\nledsagare   skall  kunna  erhålla   ersättning   för\r\nassistans för  de  timmar som de är i barnomsorg och\r\nskola. Motionärerna  anför  vidare att riksdagen bör\r\nbegära  att  regeringen  lägger  fram  förslag  till\r\nändring i lagen (1993:387)  om stöd och service till\r\nvissa funktionshindrade (yrkande  12).  Motionärerna\r\nanser att även psykiskt funktionshindrade  skall ges\r\nrätt till daglig verksamhet. Slutligen anför  de att\r\nriksdagen  bör  begära  att  regeringen  lägger fram\r\nförslag  om en utredning av ett eventuellt  statligt\r\nkostnadsansvar  för  lagen  (1993:387)  om  stöd och\r\nservice  till vissa funktionshindrade (yrkande  13).\r\nEn verksamhet  som  är  så reglerad som LSS bör inte\r\nfinansieras via kommunala  skattepengar,  då  det  i\r\npraktiken  inte  finns någon möjlighet att kommunalt\r\npåverka besluten, anför motionärerna.\r\n\r\nI motion So414 av  Kenneth  Johansson  (c)  begärs\r\ntillkännagivande      om      en      översyn     av\r\npersonkretsindelningen i lagen om stöd  och  service\r\ntill vissa funktionshindrade (LSS). Motionären anför\r\natt   personer  med  kognitiva  funktionshinder  med\r\nnuvarande   lagstiftning  inte  får  möjlighet  till\r\ndaglig verksamhet. Detta bör ses över.\r\nI motion Ub429  av  Sofia  Larsen m.fl. (c) begärs\r\ntillkännagivande  om  att låta vuxenutbildning  vara\r\nunderlag för rätt till assistent enligt LSS (yrkande\r\n23).\r\n\r\nI   motion  So344  av  Håkan   Juholt   (s)   begärs\r\ntillkännagivande    om   att   se   över   LSS   och\r\nfunktionshindrades rätt till daglig verksamhet.\r\n\r\nI motion So480 av Marie  Nordén  m.fl.  (s) begärs\r\ntillkännagivande   om   översyn  av  LSS  och  LASS.\r\nMotionärerna anför att reformen  präglats  av  vissa\r\ntillämpnings-   och   finansieringsproblem  och  att\r\nrätten till personlig assistans snävats in.\r\nI  motion  So482  av  Kenth  Högström  (s)  begärs\r\ntillkännagivande   om  kostnadsansvaret   för   LSS.\r\nMotionären   anser   att    staten   bör   ta   över\r\nkostnadsansvaret för LSS.\r\nI  motion  So504  av Christer  Adelsbo  och  Göran\r\nPersson    i    Simrishamn     (båda    s)    begärs\r\ntillkännagivande om behovet av en  översyn  av  LSS.\r\nMotionären  anser  att försäkringskassan bör stå för\r\nde kostnader som uppstår vid en brukares bortgång.\r\nI motion So506 av  Tomas  Eneroth m.fl. (s) begärs\r\ntillkännagivande om att en översyn av LSS genomförs.\r\nMotionärerna  anser  det  inte minst  angeläget  att\r\nbelysa det mellankommunala kostnadsansvaret.\r\n\r\nTidigare behandling m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottet har behandlat flera av de frågeställningar\r\nsom  motionärerna  tar  upp  senast   i   betänkande\r\n2001/02:SoU1.  Utskottet  anförde  då  följande  (s.\r\n84-85):\r\n\r\nUtskottet   vill   understryka  att  syftet   med\r\nassistansreformen  har   uppnåtts.  Reformen  har\r\ninneburit ökad valfrihet,  större  inflytande och\r\nbättre     livskvalitet     för    många    svårt\r\nfunktionshindrade    personer.   Såväl    antalet\r\npersoner  som beviljats  assistansersättning  som\r\nantalet assistanstimmar  har  ökat kraftigt sedan\r\nreformen infördes 1994. Utskottet  kan konstatera\r\natt  regeringen  räknar  med  en fortsatt  ökning\r\nockså framöver och att anslaget  föreslås  räknas\r\nupp med ca 1 miljard kronor för år 2002. - - -\r\n\r\nUtskottet   motsätter  sig  fortfarande  ett\r\nförstatligande av de 20 första timmarna.\r\nUtskottet   vidhåller   sin   uppfattning   att\r\nfunktionshindrade   barns  och  vuxnas  behov  av\r\nsärskilt  stöd  i  t.ex.  barnomsorg  och  daglig\r\nverksamhet i princip  bör  tillgodoses inom ramen\r\nför den kommunala verksamheten,  t.ex. genom höjd\r\npersonaltäthet,  specialpedagogiskt   stöd  eller\r\nelevassistent. Det bör vara huvudmannens  uppgift\r\natt  se till att de resurser som krävs med hänsyn\r\ntill  den   funktionshindrades   behov   tillförs\r\nverksamheten.   Utskottet   vidhåller  också  att\r\nstatlig assistansersättning kan erhållas även vid\r\ndessa verksamheter, om särskilda skäl föreligger,\r\nnämligen  om  funktionshindret  är  sådant  eller\r\nkombinationen av  funktionshinder  sådan  att den\r\nfunktionshindrade  behöver  tillgång  till  någon\r\nperson    med    ingående    kunskap    om    den\r\nfunktionshindrade och dennes hälsotillstånd.\r\nEnligt  lagen om assistansersättning (1993:389)\r\nfår  ersättning   inte  lämnas  för  tid  då  den\r\nfunktionshindrade bor  i en gruppbostad (4 §). Av\r\nför-arbetena framgår att  det  i  en  gruppbostad\r\nskall finnas erforderlig fast kollektiv bemanning\r\nsom  i  huvudsak  skall  täcka  de  boendes  hela\r\nstödbehov.  Utskottet  konstaterar  vidare  att i\r\ninsatsen  bostad  med särskild service för  vuxna\r\nockså skall ingå omvårdnad  enligt  9  b  § lagen\r\n(1993:387)   om   stöd  och  service  till  vissa\r\nfunktionshindrade (LSS).  I insatserna bostad med\r\nsärskild service för barn och  ungdom samt bostad\r\nmed  särskild  service  för  vuxna  ingår   också\r\nfritidsverksamhet   och   kulturella  aktiviteter\r\nenligt  samma  paragraf.  Utskottet   anser   det\r\nviktigt  att  de  boende  får  det  stöd  och den\r\nstimulans som de behöver för att leva ett värdigt\r\nliv.  Utskottet  finner  inte  skäl  att  biträda\r\nmotionsförslag  om att införa rätt till personlig\r\nassistans i gruppboende.\r\nMed anledning av motionen (kd) om bemötandet av\r\npsykiskt   funktionshindrade    vill    utskottet\r\nframhålla  att  det  ser  mycket positivt på  det\r\nkompetensutvecklingsprogram  för  personalen  vid\r\nstatliga  och  kommunala myndigheter som startats\r\ngenom   den   nationella    handlingsplanen   för\r\nhandikappolitiken. En ökad kompetens bör innebära\r\natt handläggare i valet mellan  beslut enligt LSS\r\nrespektive socialtjänstlagen kan  komma  att göra\r\nbättre  underbyggda  beslut  vid  val  av insats.\r\nUtskottet   konstaterar  samtidigt  att  insatsen\r\npersonligt ombud  är  ytterligare  ett  sätt  att\r\nstärka     psykiskt    funktionshindrades    egen\r\ninitiativförmåga.  Detta gäller även utvecklingen\r\nav brukarstödet. Utskottet anser att utvecklingen\r\nav dessa insatser noga bör följas.\r\n\r\nVidare anför utskottet följande (s. 106-107):\r\n\r\nI motion So500 (v) yrkande 3 begärs en översyn av\r\nlagen  om  assistansersättning  med  avseende  på\r\nmakars ansvar,  ersättningsperioder,  personkrets\r\nm.m.   Utskottet   har   behandlat  dessa  frågor\r\ntidigare.  (Se  bl.a.  betänkande  1998/99:SoU1.)\r\nUtskottet  uttalade  då  bl.a.   att   målet  för\r\nverksamheten   enligt  LSS  skall  vara  att  den\r\nenskilde får möjlighet  att  leva som andra trots\r\nsitt  funktionshinder  (5 §). Vad  gäller  makars\r\ngemensamma    ansvar   enligt    äktenskapsbalken\r\nhänvisades till  två domar i Regeringsrätten (mål\r\nnr 11598-1995 och  11599-1995) varvid rätten haft\r\natt  bedöma  frågan  om  äkta  makars  gemensamma\r\nansvar  enligt  äktenskapsbalken   i  förevarande\r\nsammanhang.  Vid bedömningen av tidsåtgången  för\r\ndet personliga  stödet  bör  det  enligt  domarna\r\nbeaktas  att  makar har ett gemensamt ansvar  för\r\nhushållet.  Mot   bakgrund   av  syftet  med  den\r\npersonliga  assistansen  -  att funktionshindrade\r\npersoner så långt möjligt skall  kunna  leva  som\r\nandra  -  fann  Regeringsrätten  att  assistansen\r\nskulle omfatta en del uppgifter som avsåg  makars\r\ngemensamma   hushåll   och  skötseln  av  barnen.\r\nUtskottet   ansåg   att  regeringen   bör   följa\r\nutvecklingen på området samt vid behov återkomma.\r\nVad  utskottet  anförde  gav  riksdagen  som  sin\r\nmening regeringen  till känna. Vidare konstaterar\r\nutskottet  att  en  arbetsgrupp   tillsatts  inom\r\nSocialdepartementet  med  uppgift  att  analysera\r\nförutsättningarna      för     att     underlätta\r\nrekryteringen    av    personliga    assistenter.\r\nArbetsgruppen skall bl.a.  analysera  de  villkor\r\nsom påverkar möjligheten att rekrytera personliga\r\nassistenter,  t.ex.  arbetsmiljö,  arbetsledning,\r\ndriftsformer,       schablonersättningen      och\r\narbetstider,  och  föreslå   åtgärder   för   att\r\nmotverka    framtida    brist    på    personliga\r\nassistenter.   Utskottet  anser  motionen  delvis\r\ntillgodosedd och avstyrker den.\r\n\r\nI motionerna So359  (m) och So611 (m) yrkande 6\r\nbegärs tillkännagivande om att föräldraskap skall\r\ninföras som ytterligare  kriterium  för rätt till\r\npersonlig assistans. Utskottet behandlade  senast\r\ni    betänkande   2000/01:SoU12   två   likartade\r\nmotioner.  För en utförligare bakgrund se sidorna\r\n10, 11 och 13 i betänkandet. Utskottet redovisade\r\nbl.a. vad som  anförts  i  frågan  i  proposition\r\n1992/93:159   om  stöd  och  service  till  vissa\r\nfunktionshindrade     liksom     Socialstyrelsens\r\nAllmänna  råd  1994:1  och Riksförsäkringsverkets\r\nAllmänna   råd  1998:6.  Utskottet   konstaterade\r\ndärvid att funktionshindrade föräldrar självklart\r\nhar möjlighet att erhålla assistans så att de kan\r\nfungera i föräldrarollen.  Utskottet  ansåg  inte\r\natt  det behövdes något initiativ från riksdagens\r\nsida.   Utskottet  vidhåller  denna  uppfattning.\r\nMotionerna avstyrks därmed.\r\nI  motion   So619   (kd)   yrkande   12  begärs\r\ntillkännagivande om ett förtydligande av  LSS vad\r\ngäller   bedömningen  av  barns  omvårdnadsbehov.\r\nUtskottet  har  flera  gånger  uttalat,  senast i\r\nbetänkande           1999/2000:SoU1,          att\r\nförsäkringskassorna vid  bedömning  av barns rätt\r\ntill personlig assistans skall ta hänsyn till vad\r\nsom  normalt kan anses falla inom ramen  för  det\r\nföräldraansvar  som  enligt föräldrabalken åvilar\r\nalla  vårdnadshavare  med   hänsyn  till  barnets\r\nålder,  utveckling och omständigheter  i  övrigt.\r\nDet  är således  behovet  av  extra  tillsyn  och\r\nomvårdnad  med  anledning  av ett funktionshinder\r\nsom  skall  ligga  till grund för  bedömning  och\r\nbeslut   om   personlig    assistans.   Utskottet\r\nvidhåller denna uppfattning.  Utskottet har också\r\ni betänkande 1998/99:SoU1 uttalat  att regeringen\r\nnoga  bör  följa utvecklingen och återkomma  till\r\nriksdagen  om  det  skulle  visa  sig  att  barns\r\nmöjligheter   att   erhålla  personlig  assistans\r\nskulle    försämras    till    följd    av    att\r\nrättstillämpningen visar  sig bli mer restriktiv.\r\nRiksdagen  beslöt  att ge regeringen  detta  till\r\nkänna. Utskottet anser  att  det  inte  nu behövs\r\nnågot ytterligare initiativ från riksdagens sida.\r\nMotionen avstyrks. - - -\r\nI motion So326 (kd) begärs tillkännagivande  om\r\natt  staten bör ta över kostnadsansvaret för LSS.\r\nEnligt  motion So240 (c) bör tilläggsdirektiv ges\r\ntill   utredningen    Nationell    utjämning   av\r\nverksamhetskostnaderna enligt lagen  om  stöd och\r\nservice  till vissa funktionshindrade av innebörd\r\natt staten  tar över verksamheten (yrkande 16). I\r\nmotion   So446    (s)   begärs   ett   nationellt\r\nutjämningssystem  för  kostnadsskillnader  mellan\r\nkommuner avseende LSS.  Utskottet konstaterar att\r\nen parlamentarisk kommitté  tillkallats  för  att\r\nutreda    hur    utjämning    skall    ske    för\r\nkostnadsskillnader   mellan   kommuner   avseende\r\nverksamhet  enligt  lagen (1993:387) om stöd  och\r\nservice   till  vissa  funktionshindrade   (LSS).\r\nKommittén skall  som  tidigare  anförts  redovisa\r\nsitt   uppdrag   senast   den  1  november  2002.\r\nKommittén skall dock senast  den  1 februari 2002\r\nrapportera till regeringen om dels  den  allmänna\r\ninriktningen   på   utredningens   arbete,   dels\r\nförbättringar   i   det   nuvarande   tillfälliga\r\nstatsbidragssystemet.  Utredningens  förslag  bör\r\navvaktas. Motionerna avstyrks.\r\n\r\nDen parlamentariska kommitté som haft i uppdrag  att\r\nlämna   förslag   till  en  nationell  utjämning  av\r\nverksamhetskostnader  enligt  LSS (dir. 2000:28) har\r\nden 21 november överlämnat betänkandet  Utjämning av\r\nLSS-kostnader, SOU 2002:103, till regeringen.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  finner  den  föreslagna medelsanvisningen\r\nväl avvägd och ställer sig inte bakom motionsförslag\r\nom    bl.a.    att    överföra    det     ekonomiska\r\nkostnadsansvaret  för  de  20  första timmarna  till\r\nstaten. Utskottet tillstyrker därmed  den föreslagna\r\nmedelsanvisningen  och  avstyrker  motionerna  So229\r\n(m), So362 (fp) yrkandena 4 och 5, So466 (m) yrkande\r\n18,  So513  (v)  yrkande  5, Fi232 (fp)  yrkande  15\r\n(delvis) och Sf377 yrkande 8 (delvis).\r\n\r\nUtskottet   står   fast   vid   bedömningen    att\r\nassistansreformen   har  inneburit  ökad  valfrihet,\r\nstörre inflytande och  bättre livskvalitet för många\r\nsvårt funktionshindrade  personer.  Lagen (1993:387)\r\nom  stöd  och  service  till vissa funktionshindrade\r\n(LSS) syftar till att främja  jämlika levnadsvillkor\r\noch full delaktighet i samhällslivet för de personer\r\nsom omfattas av lagen. Målen för  verksamheten skall\r\nvara  att den enskilde får möjlighet  att  leva  som\r\nandra trots  sitt  funktionshinder  (5 § LSS). Såväl\r\nantalet  personer  som beviljats assistansersättning\r\nsom antalet assistanstimmar  har ökat kraftigt sedan\r\nreformen  infördes  1994.  Utskottet   noterar   att\r\nregeringen räknar med en fortsatt ökning framöver.\r\nUtskottet  har självfallet noga följt utvecklingen\r\noch tillämpningen  av  reformen.  Efter initiativ av\r\nutskottet   har  rätten  till  personlig   assistans\r\nutvidgats på  så sätt att den som erhållit personlig\r\nassistans har,  fr.o.m. den 1 januari 2001, rätt att\r\nbehålla denna också efter att han/hon fyllt 65 år.\r\nVid  behandlingen  av  förslaget  till statsbudget\r\nför  1999,  betänkande  1998/99:SoU1  (s.   47   f.)\r\nuppmärksammade  utskottet,  bl.a.  mot  bakgrund  av\r\nmotionsyrkanden,   frågan   om  makars  och  sambors\r\ngemensamma  ansvar  för hem och  hushåll.  Utskottet\r\nredovisade  bl.a.  att  av  förarbetena  till  lagen\r\nframgår att assistansersättning  kan utges för hjälp\r\nmed  skötsel av hushållssysslor, om  dessa  insatser\r\nutförs   tillsammans   med   den   funktionshindrade\r\npersonen  som  ett  led  i  det  personliga  stödet.\r\nUtskottet   ansåg   att   regeringen   borde   följa\r\nutvecklingen på området och vid behov återkomma  vad\r\ngäller  makars och sambors gemensamma ansvar för hem\r\noch hushåll,  inklusive  skötseln av barnen, när den\r\nene är funktionshindrad och  har rätt till personlig\r\nassistans   och   det   är  fråga  om   att   bedöma\r\ntidsåtgången  för det personliga  stödet.  Riksdagen\r\nbeslöt att ge regeringen detta till känna.\r\nUtskottet hade  vid sagda tillfälle även anledning\r\natt  uppmärksamma olika  frågor  i  anslutning  till\r\nbedömningen  av barns rätt till personlig assistans.\r\nUtskottet utgick  från  att  regeringen  noga följer\r\nutvecklingen.  Skulle det därvid visa sig att  barns\r\nmöjligheter   att    erhålla   personlig   assistans\r\nförsämras     till     följd    av     att     bl.a.\r\nrättstillämpningen, så vitt  gäller  t.ex.  vad  som\r\nbedöms  falla  inom  föräldraansvaret respektive vad\r\nsom bedöms vara \"omfattande  omvårdnadsbehov\", visar\r\nsig  bli  restriktivare  utgick utskottet  från  att\r\nregeringen återkommer i frågan.  Riksdagen beslöt ge\r\nregeringen detta till känna.\r\nUtskottet  anser  att  tiden nu är  mogen  för  en\r\nkartläggning och analys av  hur tillämpningen ser ut\r\nvad gäller makars och sambors  gemensamma ansvar för\r\nhem och hushåll när den ene är funktionshindrad  och\r\nhar  rätt till personlig assistans. Det behövs också\r\nen kartläggning  och  analys  av hur barns rätt till\r\npersonlig  assistans  utvecklats   i  tillämpningen.\r\nRegeringen  bör  återkomma  till  riksdagen  med  en\r\nredovisning  av  resultaten  i dessa båda  avseenden\r\nsamt om det behövs även med förslag till åtgärder.\r\nUtskottet  anser  det också angeläget  att  belysa\r\nsituationen för psykiskt funktionshindrade. 1995 års\r\npsykiatrireform syftade  till att förbättra psykiskt\r\nfunktionshindrade personers  situation  i  samhället\r\ngenom  att  bl.a.  stimulera utbyggnaden av bostäder\r\noch utveckla dagliga  verksamheter.  Genom  reformen\r\ntydliggjordes   kommunernas   ansvar   för   boende,\r\nsysselsättning,    m.m.    för    gruppen   psykiskt\r\nfunktionshindrade.  Utskottet  står  fast   vid  sin\r\nbedömning  att  psykiatrireformen  varit  i huvudsak\r\npositiv  för  psykiskt  funktionshindrade  personer.\r\nEnligt 5 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453) skall\r\nsocialnämnden   verka   för  att  människor  som  av\r\nfysiska, psykiska eller andra  skäl  möter betydande\r\nsvårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta\r\ni  samhällets  gemenskap  och  att  leva som  andra.\r\nSocialnämnden  skall  bl.a.  medverka till  att  den\r\nenskilde får en meningsfull sysselsättning.\r\nUtskottet  anser  att  det  finns   skäl   att  nu\r\nkartlägga     och     analysera     hur     psykiskt\r\nfunktionshindrades    behov   av   någon   form   av\r\nsysselsättning i realiteten  tillgodoses.  Utskottet\r\nanser   det   också  värdefullt  att  kartlägga  och\r\nanalysera huruvida  psykiskt  funktionshindrade  får\r\ndaglig  verksamhet  enligt lagen om stöd och service\r\ntill vissa funktionshindrade. Regeringen bör, även i\r\ndessa båda avseenden,  återkomma  till riksdagen med\r\nen  redovisning av resultaten och med  förslag  till\r\nåtgärder.\r\nVad   utskottet  anfört  med  delvis  bifall  till\r\nmotionerna So230 (m), So296 (c) yrkandena 11 och 12,\r\nSo344  (s),   So362   (fp)  yrkande  7,  So457  (kd)\r\nyrkandena  8  och  9 och So513  (v)  yrkande  7  bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\nUtskottet är, som nyss redovisats, inte berett att\r\nställa  sig  bakom  förslag   om   att   förstatliga\r\nassistansreformen.    Utskottet    konstaterar   att\r\nkommittén om utjämning av kostnadsskillnader  mellan\r\nkommunerna  i  dagarna  har avlämnat sitt betänkande\r\nUtjämning av LSS-kostnader,  SOU 2002:103. Utskottet\r\nvill  inte  föregripa kommande förslag  på  området.\r\nMotion So506  (s)  är  därmed  delvis  tillgodosedd.\r\nUtskottet avstyrker motionerna So296 (c) yrkande 13,\r\nSo482  (s)  och So509 (kd) yrkande 19. Utskottet  är\r\ninte heller berett  att  ställa sig bakom de förslag\r\nsom  framförs i motionerna  So275  (kd)  yrkande  4,\r\nSo296  (c)  yrkande  9, So414 (c), So480 (s),  So504\r\n(s) och Ub429 (c) yrkande 23. Motionerna avstyrks.\r\n\r\nHandikappombudsmannen (16:10)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla  regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning    till    anslaget     16:10\r\nHandikappombudsmannen.  Riksdagen  bör därmed\r\navslå  ett motionsyrkande om att inte  anvisa\r\nmedel till anslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen  föreslås  att  16 425 000  kr\r\nanvisas under anslaget 16:10 Handikappombudsmannen.\r\n\r\nHandikappombudsmannen  (HO)  skall  bidra till att\r\nuppnå målet för handikappolitiken genom  att  bevaka\r\nfrågor   som   angår   funktionshindrade   personers\r\nrättigheter   och   intressen  samt  verka  för  att\r\npersoner med funktionshinder uppnår full delaktighet\r\ni samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkoren.\r\nI samband med att riksdagen fattat beslut om lagen\r\n(1999:130)   om   förbud    mot   diskriminering   i\r\narbetslivet  av  personer  med  funktionshinder  och\r\nlagen (2001:1286) om lika behandling  av studenter i\r\nhögskolan så har HO:s roll i arbetet med att bekämpa\r\noch   förebygga   diskriminering  av  personer   med\r\nfunktionshinder blivit tydligare.\r\nRegeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté\r\n(dir.         2002:11         En        sammanhållen\r\ndiskrimineringslagstiftning)   med    uppdrag    att\r\növerväga   införande   av  en  gemensam  diskrimine-\r\nringslagstiftning som omfattar  alla eller flertalet\r\ndiskrimineringsgrunder      och     samhällsområden.\r\nKommittén  skall inom ramen för  sitt  uppdrag  även\r\növerväga ett  skydd mot missgynnande av personer med\r\nfunktionshinder  på  grund  av  bristande  tillgäng-\r\nlighet. Ytterligare ett uppdrag för kommittén är att\r\nse  över  uppgifter och ansvarsområden för de  olika\r\nombudsmännen     och     överväga    en    eventuell\r\nsammanslagning av dessa.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\nI motion So466 av Chris Heister m.fl. (m) yrkas\r\natt riksdagen avslår förslaget att för år 2003\r\nanvisa medel till anslaget 16:10\r\nHandikappombudsmannen (yrkande 19). I samband\r\nmed riksdagens behandling av\r\ndiskrimineringslagarna framförde motionärerna\r\nförslag om att slå ihop flera olika\r\nombudsmannaverksamheter, varav\r\nHandikappombudsmannen var en, till en enda\r\nmyndighet. Motionärerna vidhåller denna\r\nståndpunkt och anser att medel till en samlad\r\nombudsmannaorganisation bör anvisas under\r\nutgiftsområde 14. Således bör något anslag till\r\nHandikappombudsmannen inte tilldelas under\r\nutgiftsområde 9.\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   konstaterar  att   den   parlamentariska\r\nkommitté som  bl.a. har till uppdrag att överväga en\r\neventuell   sammanslagning    av    uppgifter    och\r\nansvarsområden   för   de   olika  ombudsmännen  och\r\növerväga en eventuell sammanslagning  av dessa skall\r\nredovisa  resultatet  av  sitt arbete senast  den  1\r\ndecember  2004.  Utskottet  anser   att   kommitténs\r\nförslag  bör  avvaktas.  Utskottet  tillstyrker  den\r\nföreslagna  medelsanvisningen  och avstyrker  motion\r\nSo466 (m) yrkande 19.\r\n\r\n\r\nBostadsstöd till funktionshindrade\r\n(16:11, förslag till nytt anslag)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå ett motionsyrkande  med\r\nförslag om att anvisa  medel  till  ett  nytt\r\nanslag       16:11      Bostadsstöd      till\r\nfunktionshindrade.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So466  av Chris Heister m.fl. (m) yrkas att\r\nriksdagen i enlighet  med  vad som anförs i motionen\r\ntill utgiftsområde 9 för år  2003  anvisar  ett nytt\r\nanslag  16:11 Bostadsstöd till funktionshindrade  om\r\n100 miljoner  kronor  (yrkande  20). För att undvika\r\nett ökat socialbidragsberoende för funktionshindrade\r\noch  för  att  underlätta för kommunerna  ekonomiskt\r\nanser motionärerna  att ett särskilt bostadsstöd för\r\nfunktionshindrade bör inrättas.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtskottet  har behandlat  likalydande  yrkanden  vid\r\nbudgetbehandlingen   under   flera   år,   senast  i\r\nbetänkande 2001/02:SoU1. Utskottet har hittills inte\r\nfunnit skäl att föreslå ett nytt anslag.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vidhåller  sin  tidigare uppfattning  och\r\nfinner inte skäl att föreslå ett nytt anslag. Motion\r\nSo466 (m) yrkande 20 avstyrks.\r\n\r\n\r\nHjälpmedelsgaranti (16:12, förslag\r\ntill nytt anslag)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå ett motionsyrkande  med\r\nförslag om att anvisa  medel  till  ett  nytt\r\nanslag  16:12  Hjälpmedelsgaranti.  Riksdagen\r\nbör vidare avslå motionsyrkanden med  begäran\r\nom  utredning  om  en hjälpmedelsgaranti m.m.\r\nmed hänvisning till  att  riksdagen  inte bör\r\nföregripa pågående arbete på området.  Jämför\r\nreservation 14 (fp, kd, c).\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI  motion So466 av Chris Heister m.fl. (m)  )  yrkas\r\natt  riksdagen  i  enlighet  med  vad  som  anförs i\r\nmotionen  till  utgiftsområde  9 för år 2003 anvisar\r\nett   nytt   anslag   16:12  Hjälpmedelsgaranti   om\r\n184 126 000 kr (yrkande 21). Som tidigare redovisats\r\nvill motionärerna slå samman resurserna under anslag\r\n16:6   Bidrag   till  utrustning   för   elektronisk\r\nkommunikation och  16:7  Bilstöd  till  handikappade\r\ntill   ett   nytt   stöd  -  en  hjälpmedelsgaranti.\r\nKostnaden för hjälpmedelsgarantin  kommer att rymmas\r\ninom nuvarande ramar anser motionärerna.\r\n\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI  motion  So362  av  Kerstin Heinemann  m.fl.  (fp)\r\nbegärs att regeringen lägger  fram  förslag  till de\r\nlagändringar   som   kan  vara  nödvändiga  för  att\r\navhjälpa oklarheter i  regelverk  om  hjälpmedel för\r\nfunktionshindrade   (yrkande   8).   Vidare   begärs\r\ntillkännagivande   om   vad  i  motionen  anförs  om\r\nhjälpmedelsgaranti (yrkande  9).  Motionärerna anför\r\natt oklarheter i arbetsfördelning,  tillämpning  och\r\nregelverk       har      påtalats      av      flera\r\nhandikapporganisationer. Det har gällt sådana frågor\r\nsom i vilken utsträckning  val av slag av hjälpmedel\r\nomfattas  av  hälso- och sjukvårdslagens  regler  om\r\nbehandlingsalternativ   samt   sjukvårdshuvudmannens\r\nformella möjlighet att avgiftsbelägga hjälpmedel och\r\nom dessa hjälpmedel omfattas av högkostnadsskyddet i\r\nöppen    vård.    Motionärerna   vill   införa    en\r\nhjälpmedelsgaranti    som    innebär   att   enklare\r\nhjälpmedel skall kunna erhållas i princip omedelbart\r\noch komplicerade hjälpmedel senast inom tre månader.\r\n\r\nI motion So296 av Kenneth Johansson m.fl. (c) begärs\r\ntillkännagivande  om  vad  i  motionen   anförs   om\r\nhjälpmedelsgaranti  (yrkande  7). Motionärerna anser\r\natt  en  helhetssyn  och en samlad  bedömning  måste\r\ngöras  i  ansvarsfördelningen   mellan   kommun  och\r\nlandsting.   För   att   avhjälpa   detta   föreslår\r\nmotionärerna  en  hjälpmedelsgaranti med normer  för\r\nväntetider och utprovning samt reparationstider inom\r\nrimliga tidsgränser.\r\n\r\n\r\nTidigare ställningstagande m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottet behandlade  en  motion  med begäran om att\r\nslå   ihop  anslaget  Bidrag  till  utrustning   för\r\nelektronisk  kommunikation  och anslaget Bilstöd för\r\nhandikappade      till      ett     nytt     anslag,\r\nHjälpmedelsgaranti,  senast  i  betänkande  2001/02:\r\nSoU1  (s.  86). Utskottet biträdde  inte  förslaget.\r\nUtskottet erinrade  om  att  regeringen  tillsatt en\r\nutredning  om  vissa  hjälpmedel  för  personer  med\r\nfunktionshinder samt om vissa insatser enligt  lagen\r\n(1993:387)   om   stöd   och   servi-ce  till  vissa\r\nfunktionshindrade  (dir. 2001:81).  Utredaren  skall\r\nbl.a.   analysera   hjälpmedelsförsörjningen    inom\r\nutbildningsområdet,  de förändrade förutsättningarna\r\npå  hjälpmedelsområdet   genom   utvecklingen   inom\r\ninformations- och kommunikationstekniken och digital\r\nteknik,  avgiftssystemet  för hjälpmedel och därtill\r\nhörande   regler   i   hälso-   och   sjukvårdslagen\r\n(1982:763) samt gränsdragningen vad  gäller ansvaret\r\nmellan  individuella  hjälpmedel  för  personer  med\r\npersonlig   assistans   och   arbetshjälpmedel   för\r\nassistenterna.\r\n\r\nUtskottet    behandlade    också    motioner    om\r\nhjälpmedelsgaranti  m.m.  i betänkande 2001/02:SoU7.\r\nUtskottet vidhöll då sin tidigare ståndpunkt att det\r\ninte  finns  realistiska  förutsättningar   för   en\r\nhjälpmedelsgaranti.  Utskottet  hänvisade  åter till\r\natt  regeringen tillkallat en särskild utredare  för\r\natt analysera  vissa  frågor  på hjälpmedelsområdet.\r\nMotionerna avstyrktes.\r\n\r\nDen    särskilde    utredaren   har   senare    fått\r\ntilläggsdirektiv (dir.  2002:20)  om att se över det\r\nnuvarande  systemet för arbetshjälpmedel.  Utredaren\r\nskall  slutredovisa   sitt   arbete  senast  den  15\r\nseptember 2003.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vidhåller  sin  tidigare  ståndpunkt  och\r\navstyrker  därmed förslaget att  slå  ihop  anslaget\r\nBidrag till utrustning för elektronisk kommunikation\r\noch anslaget  Bilstöd för handikappade till ett nytt\r\nanslag  för  en statlig  hjälpmedelsgaranti.  Motion\r\nSo466 (m) yrkande 21 avstyrks således.\r\n\r\nUtskottet erinrar  om att en särskild utredare har\r\ni   uppdrag   att   analysera    vissa   frågor   på\r\nhjälpmedelsområdet och lämna förslag  till åtgärder.\r\nUppdraget  skall  redovisas senast den 15  september\r\n2003. Riksdagen bör  inte föregripa kommande förslag\r\npå området. Motionerna So296 (c) yrkande 7 och So362\r\n(fp) yrkandena 8 och 9 avstyrks därför.\r\n\r\nTillgänglighetsreform (16:13,\r\nförslag till nytt anslag)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  avslå  motionsyrkanden   med\r\nförslag om att  anvisa  medel  till  ett nytt\r\nanslag 16:13 Tillgänglighetsreform.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl.  (fp)  yrkas\r\natt   riksdagen   under   utgiftsområde   9  anvisar\r\n500 000 000     kr    till    ett    nytt    anslag,\r\nTillgänglighetsreform    (yrkande    15,    delvis).\r\nMotionärerna anser att en tillgänglighetsreform  bör\r\npåbörjas  nästa år i syfte att göra allmänna miljöer\r\nmer tillgängliga  för  handikappade.  Samma  yrkande\r\nfinns också i motion Sf377 av Bo Könberg och Kerstin\r\nHeinemann (båda fp) yrkande 8, delvis.\r\n\r\nI  motion  So362  av  Kerstin Heinemann m.fl. (fp)\r\nbegärs att regeringen lägger  fram  förslag  till en\r\nplan  för  att  under  de  närmaste  fem  åren satsa\r\nsammanlagt   5  miljarder  kronor  på  ett  statligt\r\nstimulansbidrag     till     landsting,    kommuner,\r\nfastighetsägare, kollektivtrafikbolag  m.fl. för att\r\nanpassa samhället så att det blir tillgängligt också\r\nför  funktionshindrade  (yrkande  1). Vidare  begärs\r\ntillkännagivande     om    inriktningen    av     en\r\ntillgänglighetsreform          (yrkande          2).\r\nHandikappombudsmannen  och  Boverket har i rapporter\r\nvisat   att   arbetet  med  att  öka   handikappades\r\ntillgänglighet  går  alldeles  för långsamt. För att\r\npåskynda   arbetet  vill  motionärerna   avsätta   5\r\nmiljarder kronor  under  de  närmaste  åren  för  en\r\ngenomgripande   tillgänglighetsreform.  Motionärerna\r\nframhåller att ansvars-  och finansieringsprincipen,\r\ndvs. att varje sektor i samhället har ansvar för att\r\njust    deras   verksamhet   är   tillgänglig    för\r\nfunktionshindrade   och   att  detta  normalt  skall\r\ntillgodoses inom ordinarie budget, dock ligger fast.\r\nPengarna  är tänkta som stimulansmedel  för  att  få\r\nfart på en  utveckling som trots stolta paroller har\r\ngått mycket långsamt.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtskottet   behandlade    likalydande   motioner   i\r\nbetänkande   2001/02:SoU1.  Utskottet   anförde   då\r\nföljande (s. 86):\r\n\r\nUtskottet vidhåller  sin  bedömning  att insatser\r\nbehövs  för  att  förbättra  tillgängligheten   i\r\nvardagsmiljön  och att utvecklingen mot en bättre\r\ntillgänglighet   för    alla   måste   påskyndas.\r\nUtskottet  vill  än  en  gång   understryka   att\r\nansvars-  och finansieringsprincipen ligger fast.\r\nDen innebär  att  varje  sektor i samhället skall\r\nutforma  och bedriva sin verksamhet  så  att  den\r\nblir tillgänglig  för  alla medborgare, inklusive\r\npersoner med funktionshinder.  Kostnaderna för de\r\nnödvändiga      anpassningsåtgärderna       skall\r\nfinansieras   inom   ramen   för   den  ordinarie\r\nverksamheten. Utskottet konstaterar att plan- och\r\nbygglagen   (PBL)  ändrades  den  1  juli   2001.\r\nÄndringen innebär att enkelt åtgärdade hinder mot\r\ntillgänglighet  och användbarhet för personer med\r\nnedsatt rörelse-  och  orienteringsförmåga  skall\r\nvara avhjälpta före utgången av 2010 i befintliga\r\nlokaler  dit  allmänheten  har  tillträde  och på\r\nallmänna  platser.  I  PBL  finns  också  krav på\r\ntillgänglighet   i   samband  med  nybyggnad  och\r\nändring av allmänna platser. Vidare har riksdagen\r\nbeslutat om ett statsbidrag  för  åren  1998-2002\r\nför  att  göra  kollektivtrafiken mer tillgänglig\r\nför funktionshindrade.  I  proposition 2001/02:20\r\nInfrastruktur   för   ett  långsiktigt   hållbart\r\ntransportsystem föreslås nu att bidraget skall få\r\nutnyttjas  även  under åren  2003  och  2004.  En\r\nomfattande utvärdering  av handikappolitiken inom\r\ntransportområdet  kommer  att  avrapporteras  vid\r\nårsskiftet. Utskottet avstyrker motionen.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  vidhåller  sin  tidigare   bedömning  att\r\ninsatser behövs för att förbättra tillgängligheten i\r\nvardagsmiljön  och  att utvecklingen mot  en  bättre\r\ntillgänglighet för alla  måste  påskyndas. Utskottet\r\nvill dock än en gång understryka  att  ansvars-  och\r\nfinansieringsprincipen  ligger  fast.  Utskottet kan\r\ndärmed  inte  ställa  sig  bakom  förslaget  om  att\r\ninrätta     ett     särskilt     anslag    för    en\r\ntillgänglighetsreform.   Motionerna    So362    (fp)\r\nyrkandena  1  och  2, Fi232 (fp) yrkande 15 (delvis)\r\noch Sf377 (fp) yrkande 8 (delvis) avstyrks.\r\n\r\nÖvriga medelsanvisningar\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag  till  medelsanvisning till 16:1\r\nPersonligt  ombud  och  16:9  Statens  institut  för\r\nsärskilt utbildningsstöd har inte mött någon erinran\r\ni form av motioner.\r\n\r\nUtskottet       tillstyrker       de      föreslagna\r\nmedelsanvisningarna.\r\n\r\n\r\nPolitikområde Äldrepolitik\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nStimulansbidrag och åtgärder inom\r\näldrepolitiken (17:1)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    17:1\r\nStimulansbidrag     och     åtgärder     inom\r\näldrepolitiken.  Riksdagen  bör  därmed avslå\r\nmotionsyrkanden   om  annan  medelsanvisning.\r\nRiksdagen   bör   vidare   bifalla   det   av\r\nregeringen     under     anslaget     begärda\r\nbemyndigandet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI  budgetpropositionen  förelås  att  35 446 000  kr\r\nanvisas  under  anslag  17:1   Stimulansbidrag   och\r\nåtgärder inom äldrepolitiken.\r\n\r\nVidare    föreslås    att   riksdagen   bemyndigar\r\nregeringen att under år 2003,  för  ramanslaget 17:1\r\nStimulansbidrag  och  åtgärder  inom äldrepolitiken,\r\ningå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst 30 000 000\r\nkr efter 2003.\r\nI   propositionen   Nationell  handlingsplan   för\r\näldrepolitiken    (prop.   1997/98:113)    aviserade\r\nregeringen att särskilda  medel  skulle avsättas för\r\natt  genomföra prioriterade insatser  för  att  för-\r\nverkliga   målen   i   handlingsplanen   under  åren\r\n1999-2001.  Från  och  med år 2001 omfattar anslaget\r\näven bidrag till pensionärsorganisationerna.\r\nHandlingsplanen   genomfördes    under    perioden\r\n1999-2001.  Cirka  1,3  miljarder  kronor  har under\r\ndenna  period fördelats inom ett tiotal områden  för\r\natt stimulera  kommuner, landsting och andra aktörer\r\ntill förnyelse och utveckling inom äldreområdet.\r\nStimulansbidrag  beviljades  bl.a.  för uppbyggnad\r\noch  utveckling  av  15  regionala  forsknings-  och\r\nutvecklingscentrum,   där  landsting  och   kommuner\r\ntillsammans med universitet  och  högskolor bedriver\r\nverksamhet inom äldreområdet. Regeringen  har bedömt\r\natt denna satsning bör förlängas. Därför beslutades,\r\ninom  ramen  för den nationella handlingsplanen  för\r\nutveckling av  hälso-  och  sjukvården,  om fortsatt\r\nstöd  till forsknings- och utvecklingscentrum  under\r\nåren  2002-2004  med  20  miljoner  kronor  per  år.\r\nSocialstyrelsen  har  i uppdrag att administrera och\r\nfölja upp stödet. Inom ramen för anslaget utgår även\r\nfortsatt stöd till nationella  anhörigorganisationer\r\nm.m.\r\nRegeringen  har under åren 1999-2001  fördelat  25\r\nmiljoner kronor till fyra huvudmän för uppbyggnad av\r\nlongitudinella  områdesdatabaser  inom äldreområdet.\r\nDetta forskningsprojekt innebär att det under längre\r\ntid  (10-20  år) samlas in uppgifter  som  beskriver\r\nåldrandet ur medicinsk  och  social  synvinkel  samt\r\nvilka    insatser   den   enskilde   erhåller   från\r\näldreomsorg,  hälso- och sjukvård och anhöriga m.fl.\r\nSyftet är att öka  kunskapen  om  både åldrandet och\r\nhur  väl  vård och omsorg svarar mot  den  enskildes\r\nbehov. Projekten  är  långsiktiga och behöver därför\r\nfortsatt ekonomiskt stöd från staten med 10 miljoner\r\nkronor per år under kommande år.\r\nVillkoren för statsbidrag  till  pensionärsorgani-\r\nsationer  regleras  i  förordningen  (1994:316)   om\r\nstatsbidrag  till pensionärsorganisationer. Under år\r\n2002  har fem rikstäckande  pensionärsorganisationer\r\nerhållit bidrag.\r\nRegeringen   redovisar  vidare  att  det  utbyggda\r\nstödet till anhöriga  har haft stor betydelse för de\r\nmånga, ofta äldre personer,  som vårdar närstående i\r\nhemmet. Behovet av en fortsatt  utveckling av stödet\r\när  dock stort och det är därför angeläget  att  det\r\nvid sidan  av  den  fortsatta  ekonomiska satsningen\r\nfrån   statens  sida  också  sker  en   kontinuerlig\r\nutvärdering, dokumentation och spridning av metoder,\r\ninsatser  och resultat från den pågående satsningen.\r\nSocialstyrelsen  har  regeringens  uppdrag att följa\r\nupp den fortsatta utvecklingen.\r\nRegeringen utesluter inte att det också kan krävas\r\nlagändringar  för  att ytterligare stärka  anhörigas\r\nställning inom vård  och  omsorg.  Frågan bereds för\r\nnärvarande inom Regeringskansliet.\r\nEn  kontinuerlig utveckling av kvaliteten  i  äld-\r\nreomsorgen  vad  gäller såväl metoder och arbetssätt\r\nsom  det  närmare  innehållet   i   olika   insatser\r\nförutsätter  att  verksamheten på ett ändamålsenligt\r\nsätt kan anpassas efter  förändringar  i  de  äldres\r\nvårdbehov. Behovet av kunskap om dessa behov och  de\r\nförutsättningar  som  krävs för att kunna tillgodose\r\ndem är därför av stor betydelse.  Regeringen bedömer\r\natt  en  bred och mångsidig forskning  kring  äldres\r\nbehov här  är av avgörande betydelse för att på sikt\r\nge ett värdefullt tillskott av sådan kunskap.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion Fi232  av  Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkas\r\natt riksdagen under anslag  17:1 Stimulansbidrag och\r\nåtgärder inom äldrepolitiken  anvisar  296  miljoner\r\nkronor utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 15,\r\ndelvis). Samma yrkande finns också i motion Sf377 av\r\nBo  Könberg  och Kerstin Heinemann (båda fp) yrkande\r\n8, delvis.\r\n\r\nI  motion So358  av  Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp)\r\nbegärs    tillkännagivande    om    utveckling    av\r\nomsorgsgarantier  i  äldrevården  på  kommunal  nivå\r\n(yrkande 3). Vidare begärs att regeringen återkommer\r\nmed  nytt förslag om tillsyn av äldrevården (yrkande\r\n4). Motionärerna  yrkar  att riksdagen ökar anslaget\r\n17:1     Stimulansbidrag    och    åtgärder     inom\r\näldrepolitiken  med 296 miljoner kronor, jämfört med\r\nregeringens förslag  (yrkande 5). Motionärerna anser\r\natt det behövs en kommunal  omsorgsgaranti  för  att\r\nkvalitetssäkra  en  rad  olika delar av äldrevården.\r\nGarantin   skall  innehålla  rätt   till   medicinsk\r\nkompetens, rätt  till  ett  värdigt omhändertagande,\r\nrätt till en väl fungerande hemtjänst,  rätt till en\r\nväl fungerande färdtjänst och rätt till hjälpmedel i\r\ntid.  Omsorgsgarantin  skall  också  ge valfrihet  i\r\nboendet,  rätt  till  eget rum och rätt att  flytta.\r\nMotionärerna anser att  de  statliga stimulansbidrag\r\nsom  bör  ges  till kommunerna för  äldrevården  vid\r\nsidan om fortsatt  utveckling av anhörigstödet också\r\nbör  användas  för  att   underlätta  införandet  av\r\nomsorgsgarantier på kommunal nivå. Anslaget bör ökas\r\nmed   250   miljoner  kronor  för   dessa   ändamål.\r\nMotionärerna anser vidare att den statliga tillsynen\r\nav  äldrevården   bör  ges  en  tydligare  medicinsk\r\nkompetens     genom    att     koncentreras     till\r\nSocialstyrelsen  och  dess regionala avdelningar för\r\ntillsynsverksamhet. Tyngdpunkten  i kvalitetsarbetet\r\noch    tillsynen    skall    ligga    lokalt,    med\r\näldreombudsmän,         omsorgsgarantier         och\r\näldrevårdscentrum.  Regeringens  förslag  på den här\r\npunkten bör avvisas av riksdagen och regeringen  bör\r\nuppmanas  att  återkomma  med förslag i budgeten för\r\n2004   med   den   inriktning   som    angivits   av\r\nmotionärerna.  För budgetåret 2003 bör de  46  extra\r\nmiljoner  kronor  som  regeringen  önskar  lägga  på\r\nlänsstyrelserna   (utgiftsområde   18,  anslag  32:1\r\nLänsstyrelserna m.m.) i stället tillföras kommunerna\r\nsom  stimulansbidrag  för  ett  snabbt införande  av\r\näldreombudsmän.\r\n\r\nI motion So509 av Alf Svensson m.fl.  (kd) yrkas att\r\nriksdagen  beslutar  att  förlänga stimulansbidraget\r\ntill anhörigvården inom äldreomsorgen  2003 och 2004\r\nmed 40 miljoner kronor vardera året (yrkande 18) och\r\natt riksdagen anvisar ytterligare 40 miljoner kronor\r\ntill  anslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder  inom\r\näldrepolitiken  (yrkande  29,  delvis). Motionärerna\r\nanser att anhöriga förtjänar mer  stöd  och hjälp än\r\nvad  de för närvarande erhåller. Det behövs  stöd  i\r\nform  av  utbildningsinsatser,  möjlighet  för  viss\r\nledighet över helger, ekonomisk ersättning m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  nyss  uttalat  (s.  23)  att det ser\r\npositivt  på att Socialstyrelsen tillförs medel  för\r\natt förstärka  sin regionala tillsyn inom vården och\r\nomsorgen om äldre.  Regeringen  har  för  avsikt att\r\nåterkomma  med ett uppdrag till länsstyrelserna  och\r\nSocialstyrelsen   med  riktlinjer  och  villkor  för\r\nmedlens  närmare  användning  samt  anvisningar  för\r\nuppföljning och resultat.\r\n\r\nUtskottet  delar  regeringens  bedömning  att  det\r\nutökade  stödet till anhöriga  haft  stor  betydelse\r\nför  de  många,  ofta  äldre,  personer  som  vårdar\r\nnärstående  i  hemmet. Utskottet anser det angeläget\r\natt  Socialstyrelsen   följer   upp   den  fortsatta\r\nutvecklingen.  Utskottet ser också positivt  på  att\r\nregeringen  avser   att   ge   fortsatt   stöd  till\r\nnationella anhörigorganisationer m.m. inom ramen för\r\nanslaget.\r\nI betänkande 2001/02:SoU11 uttalade utskottet  att\r\ndet   vore   önskvärt  om  det  i  socialtjänstlagen\r\ninfördes  en  särskilt   reglerad   skyldighet   för\r\nsocialnämnden  att stödja dem som vårdar närstående.\r\nUtskottet ansåg  att  regeringen snarast bör göra en\r\nanalys av de ekonomiska  konsekvenserna  av en sådan\r\nlagändring   samt   redovisa   för  riksdagen  olika\r\nalternativa lagregleringar i avsikt  att ytterligare\r\nstödja     anhöriga.    Utskottet    föreslog    ett\r\ntillkännagivande  till  regeringen. Riksdagen följde\r\nutskottet (rskr. 2001/02:178). I budgetpropositionen\r\nredovisar regeringen att frågan bereds.\r\nUtskottet vill vidare erinra  om  att  det vid ett\r\nflertal     tillfällen,    senast    i    betänkande\r\n2001/02:SoU12,  konstaterat att det inte finns något\r\nhinder för de kommuner  som  vill  inrätta kommunala\r\näldreombudsmän.\r\nUtskottet   tillstyrker   därmed   den  föreslagna\r\nmedelsanvisningen   till   anslaget   och  avstyrker\r\nmotionerna  So358  (fp)  yrkandena  3-5, So509  (kd)\r\nyrkandena 18 och 29 (delvis), Fi232 (fp)  yrkande 15\r\n(delvis) och Sf377 (fp) yrkande 8 (delvis).\r\nUtskottet   tillstyrker   vidare   att   riksdagen\r\nbemyndigar   regeringen   att  under  år  2003,  för\r\nramanslaget 17:1 Stimulansbidrag  och  åtgärder inom\r\näldrepolitiken,  ingå  ekonomiska förpliktelser  som\r\ninklusive tidigare gjorda  åtaganden medför utgifter\r\npå högst 30 000 000 kr efter 2003.\r\n\r\n\r\nPolitikområde Socialtjänstpolitik\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBidrag till utveckling av socialt\r\narbete m.m. (18:1)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens  förslag om\r\nmedelsanvisning  till  anslaget  18:1  Bidrag\r\ntill   utveckling   av  socialt  arbete  m.m.\r\nRiksdagen bör därmed avslå motionsyrkanden om\r\nannan medelsanvisning  till  anslaget. Vidare\r\nbör   riksdagen   avslå  motionsyrkanden   om\r\nkommunalt   stöd  till   kvinno-   respektive\r\nmansjourer,  om   Rikskvinnocentrum   och  om\r\nregionala  kvinnocentrum.  Jämför reservation\r\n15 (v).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås  att  77  578  000 kr\r\nanvisas under anslag 18:1 Bidrag till utveckling  av\r\nsocialt arbete m.m.\r\n\r\nAnslaget  omfattar  bl.a. medel till utveckling av\r\nungdoms-    och    missbrukarvården     och     till\r\nkunskapsutveckling  inom socialtjänsten, bidrag till\r\norganisationer  som arbetar  för  utsatta  barn  och\r\nderas familjer samt  bidrag  till organisationer som\r\narbetar för att motverka våld  mot kvinnor och barn.\r\nAnslaget omfattar även medel till  insatser  för att\r\nförverkliga  FN:s  barnkonvention i Sverige och  för\r\natt motverka sexuell exploatering av barn.\r\nEnligt budgetpropositionen  ger  staten ekonomiskt\r\nstöd till kvinnojourer och andra organisationer  som\r\narbetar för att motverka våld mot kvinnor. Merparten\r\nav    bidraget    går   till   kvinnojourernas   två\r\nriksorganisationer och en mindre del till mansjourer\r\noch andra organisationer  som  också arbetar för att\r\nmotverka  våld  mot  kvinnor. Regeringen  anför  att\r\nanslaget   i  2002  års  ekonomiska   vårproposition\r\ntillfördes ytterligare  10 miljoner  kronor  för att\r\nutveckla    kvinnojourernas   verksamhet.   Särskild\r\nuppmärksamhet    skall    ges    åt    kvinnor   med\r\nfunktionshinder,  flickor  och kvinnor med  utländsk\r\nbakgrund samt kvinnor med missbruksproblem.\r\nEnligt  regeringen  fyller  Rikskvinnocentrum   en\r\nviktig funktion när det gäller att motverka våld mot\r\nkvinnor.  För  2003  avser regeringen att bidra till\r\nfinansieringen av verksamheten med 2 miljoner kronor\r\nutöver   de  1,2  miljoner   kronor   som   tidigare\r\naviserats,   således  totalt  3,2  miljoner  kronor.\r\nFrågan om att  inrätta  en nationell jourtelefon har\r\ndiskuterats de senaste åren. Regeringen föreslår att\r\n1 miljon kronor avsätts under  2003 för att utveckla\r\nen sådan verksamhet.\r\nRegeringen    redogör    i    propositionen    för\r\nSocialstyrelsens uppdrag med anledning  av  den s.k.\r\nKvinnofridsreformen  1998. Uppdraget slutredovisades\r\nvåren   2002.   Inom   ramen   för   uppdraget   har\r\nSocialstyrelsen bl.a. utarbetat  utbildningsmaterial\r\nriktat till socialtjänsten och hälso- och sjukvården\r\nsamt  initierat  och  utvecklat  en  myndighetsöver-\r\ngripande  webbplats,  riktad  till  dem som  i  sitt\r\narbete kommer i kontakt med kvinnor som  utsatts för\r\nvåld  och  hot.  Inom hälso- och sjukvården har  ett\r\ns.k. screeningprojekt genomförts. Kvinnor som besökt\r\nmödra-        och        barnhälsovården        samt\r\nungdomsmottagningarna  i tre  län  har  rutinmässigt\r\ntillfrågats om de någon  gång  har utsatts för våld.\r\nInom socialtjänsten har två projekt  genomförts. Det\r\nena rörde socialtjänstens roll och organisation. Det\r\nsyftade  till  att  identifiera förutsättningar  och\r\nhinder inom socialtjänsten  för  att  kunna  bedöma,\r\nbemöta  och  tillgodose misshandlade kvinnors behov.\r\nDet   andra   rörde    familjerättens   arbete   med\r\nsamarbetssamtal i familjer  där det förekommit våld.\r\nProjektet inriktades bl.a. på  att  utveckla metoder\r\nför att kunna identifiera våldsutsatta  kvinnor inom\r\nfamiljerättens verksamhet.\r\nRegeringen  framhåller  att  det  i många kommuner\r\npågår  ett  arbete  med att utveckla handlingsplaner\r\nsamt    stimulera    nätverksbyggande     för    att\r\neffektivisera  arbetet  med kvinnor som utsatts  för\r\nvåld. Länsstyrelserna konstaterar dock i sin sociala\r\ntillsyn  2001  att mycket fortfarande  återstår  att\r\ngöra.   Enligt   de    kommuner    som    ingick   i\r\nSocialstyrelsens socialtjänstprojekt behövs  en klar\r\nstrategi  i arbetet med misshandlade kvinnor och  en\r\ntydlig organisation.\r\nRegeringen  anför att insatser som syftar till att\r\nförebygga och ingripa  mot  våld och hot mot kvinnor\r\nbehöver  utvecklas kontinuerligt.  Samverkan  mellan\r\nmyndigheter  samt  en  helhetssyn  på  problemet  är\r\ncentralt  i  det  sammanhanget.  Socialstyrelsen har\r\nenligt regeringen en fortsatt viktig  uppgift  i att\r\nstödja  arbetet  inom  socialtjänsten och hälso- och\r\nsjukvården  i  frågor  som  rör  våld  och  hot  mot\r\nkvinnor.  Den  webbplats  som   har  utvecklats  för\r\nmyndighetssamarbete och spridning  av  goda  exempel\r\nsamt  det  utbildningsmaterial  som  Socialstyrelsen\r\nutarbetat  bör  kunna utgöra ett gott stöd  för  det\r\nfortsatta arbetet, anförs det.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion Ju364 av  Lars  Leijonborg m.fl. (fp) yrkas\r\natt  riksdagen  för  budgetåret   2003   anvisar  10\r\nmiljoner  kronor  mer än regeringen föreslagit  till\r\nanslag 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete\r\nm.m. (yrkande 28).  Motionärerna  anser det positivt\r\natt regeringen ökat anslaget med 10  miljoner kronor\r\nmen  anser  att ytterligare resurser krävs  för  att\r\nkvinnojourernas  verksamhet  skall  kunna utsträckas\r\növer hela landet.\r\n\r\nSamma yrkande återfinns i motionerna Fi232 av Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) (yrkande 15 delvis)  och Sf377\r\nav Bo Könberg och Kerstin Heinemann (fp) (yrkande  8\r\ndelvis).\r\n\r\nI  motion  Ju234  av Johan Pehrson m.fl. (fp) begärs\r\nett tillkännagivande  om ökat stöd till kvinnojourer\r\n(yrkande 10). Motionärerna anser det viktigt att\r\n\r\nkvinnojourerna kompenseras ekonomiskt för det arbete\r\nde bedriver och att anslagen inte urholkas.\r\n\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI motion Ju250 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m)\r\nbegärs ett tillkännagivande  om att de kunskaper och\r\nerfarenheter    om    våld    mot    kvinnor     som\r\nRikskvinnocentrum    erhållit   bör   spridas   till\r\nsjukvården i hela landet (yrkande 6).\r\n\r\nI motion So451 av Ulla  Hoffmann m.fl. (v) yrkas att\r\nriksdagen   begär  att  regeringen   kartlägger   de\r\nfinansiella konsekvenserna  av  ett  ökat  kommunalt\r\nstöd  till  de  lokala  kvinnojourerna (yrkande  5).\r\nVidare begär motionärerna  ett  tillkännagivande  om\r\natt  tillsätta en utredning angående upprättandet av\r\nregionala    kvinnocentrum    och   de   finansiella\r\nförutsättningarna för dessa (yrkande 7).\r\n\r\nI motion Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) begärs\r\nett  tillkännagivande  om att stärka  kvinnojourerna\r\noch uppmuntra mansjourer (yrkande 16).\r\n\r\nI  motion A322 av Lars Ångström  m.fl.  (mp)  begärs\r\ntillkännagivanden  dels om behovet av professionella\r\nmansjourer  (yrkande   4),  dels  om  att  uppmuntra\r\nkommuner  och  landsting  att   initiera  mansjourer\r\n(yrkande 5).\r\n\r\nI  motion So319 av Raimo Pärssinen  (s)  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  att  regeringen bör utreda hur\r\nkvinnojourerna  kan  få stöd och  etableras  i  fler\r\nkommuner än i dag.\r\n\r\nI  motion  So353  av  Christina   Nenes  och  Marina\r\nPettersson (s) begärs ett tillkännagivande  om vad i\r\nmotionen   anförs  om  kvinnojourerna.  Motionärerna\r\nanför bl.a.  att landstingens och kommunernas bidrag\r\ntill  kvinnojourerna   är   otillräckliga   och  att\r\nsamhället måste ta ett större ekonomiskt ansvar.\r\n\r\nI  motion  So380  av  Carina  Ohlsson  och Elisebeht\r\nMarkström (s) begärs ett tillkännagivande  om vikten\r\nav    jämnare    och    bättre   arbetsvillkor   för\r\nkvinnojourer.\r\n\r\nI  motion  So393  av Åsa Lindestam  (s)  begärs  ett\r\ntillkännagivande om  kvinnojourer.  Motionären anför\r\nbl.a.  att  kommunerna  minskar eller drar  in  sitt\r\nekonomiska   stöd  till  kvinnojourerna   samt   att\r\njourerna måste  erbjudas  ekonomiskt  stöd  för  att\r\nkunna driva sin verksamhet.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nMotioner  om  ekonomiskt  stöd till kvinnojourer, om\r\nRikskvinnocentrum  och  om  regionala  kvinnocentrum\r\nbehandlades av utskottet senast  i  det av riksdagen\r\ngodkända betänkandet 2001/02:SoU1. Utskottet vidhöll\r\nbl.a.    att   kvinnojourerna   utgör   ett   mycket\r\nbetydelsefullt   komplement   till   socialtjänstens\r\nverksamhet på området. Utskottet såg positivt på att\r\ndet  statliga  stödet till kvinnojourerna  ökat  men\r\nframhöll att denna  omständighet  inte får leda till\r\natt   kommunernas  engagemang  minskar.   Motionerna\r\nansågs  i  huvudsak tillgodosedda och avstyrktes (s.\r\n88). Motioner  om  stöd  till  våldsutsatta  kvinnor\r\navstyrktes  mot bakgrund av de omfattande insatserna\r\npå området (s.  109).  Slutligen avstyrkte utskottet\r\nen motion om regionala kvinnocentrum  med hänvisning\r\ntill  att  det  i  första  hand  är  en  fråga   för\r\nsjukvårdshuvudmännen (s. 109).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att erinra mot den föreslagna\r\nmedelsanvisningen  och avstyrker  därmed  motionerna\r\nFi232 (fp) yrkande 15 delvis, Ju234 (fp) yrkande 10,\r\nJu364  (fp) yrkande 28  och  Sf377  (fp)  yrkande  8\r\ndelvis.\r\n\r\nUtskottet  vill  åter  betona  att  det  arbete  som\r\nkvinnojourerna  utför  är  av  stort  värde  och att\r\nkvinnojourerna   utgör   ett  mycket  betydelsefullt\r\nkomplement   till  socialtjänstens   verksamhet   på\r\nområdet. Anslaget har under innevarande år tillförts\r\nytterligare 10  miljoner  kronor  för  utveckling av\r\nkvinnojourernas verksamhet. Utskottet vidhåller dock\r\natt den omständigheten att det statliga  stödet till\r\nkvinnojourerna  har  ökat  inte  får  leda till  ett\r\nminskat  kommunalt engagemang. Även fortsättningsvis\r\nbör kommunerna  ha  det  primära  ansvaret  för  att\r\nstödja  kvinnojourerna.  Mansjourer  kan också bidra\r\ntill   att   motverka  våld  och  hot  mot  kvinnor.\r\nUtskottet ser  självklart positivt på att kommunerna\r\nger stöd även till  dessa  verksamheter.  Motionerna\r\nSo319 (s), So353 (s) So380 (s), So393 (s), So451 (v)\r\nyrkande  5,  Sf214  (c)  yrkande  16  och  A322 (mp)\r\nyrkandena   4   och   5   får   anses   i   huvudsak\r\ntillgodosedda.\r\n\r\nUtskottet    delar    regeringens    bedömning   att\r\nRikskvinnocentrum fyller en viktig funktion  när det\r\ngäller  att motverka våld mot kvinnor och ser därför\r\npositivt  på  att  medel  inom  anslaget bidrar till\r\nfinansieringen  av  verksamheten.  Rikskvinnocentrum\r\nhar  ett  nationellt uppdrag att bl.a.  fungera  som\r\nrådgivande   resurs  för  andra  sjukvårdsenheter  i\r\nlandet  samt  utbilda  sjukvårdspersonal  och  andra\r\npersonalkategorier  som  möter våldsutsatta kvinnor.\r\nMotion  Ju250  (m)  yrkande 6  får  därmed  anses  i\r\nhuvudsak tillgodosedd.\r\n\r\nUtskottet vidhåller att  det  i  första  hand  är en\r\nfråga   för   sjukvårdshuvudmännen,   och  inte  för\r\nriksdagen,  hur  vården  av kvinnor som utsatts  för\r\nvåld skall organiseras. Motion  So451  (v) yrkande 7\r\navstyrks därför.\r\n\r\n\r\nStatens institutionsstyrelse (18:2)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning  till  anslaget  18:2 Statens\r\ninstitutionsstyrelse.  Riksdagen  bör  därmed\r\navslå      motionsyrkanden      om      annan\r\nmedelsanvisning till anslaget. Riksdagen  bör\r\nvidare  bifalla  det  av  regeringen  begärda\r\nbemyndigandet  under anslaget. I avvaktan  på\r\nresultatet av pågående  arbete på området bör\r\nriksdagen slutligen avslå  ett motionsyrkande\r\nom att upphäva SiS monopol.\r\n\r\nPropositionen m.m.\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås  att  735  346 000 kr\r\nanvisas      under      anslag      18:2     Statens\r\ninstitutionsstyrelse.  Vidare  yrkas  att  riksdagen\r\nbemyndigar    regeringen   att   under   2003,   för\r\nramanslaget 18:2  Statens institutionsstyrelse, ingå\r\nekonomiska  förpliktelser   som  inklusive  tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst 18 000 000\r\nkr efter 2003.\r\n\r\nStatens     institutionsstyrelse      (SiS)     är\r\nförvaltningsmyndighet för de hem som avses  i  12  §\r\nlagen  (1990:52)  med särskilda bestämmelser om vård\r\nav  unga  och  1  §  lagen   (1998:603)   om  sluten\r\nungdomsvård (särskilda ungdomshem) samt 22 och 23 §§\r\nlagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall\r\n(LVM-hem).     Verksamheten     är     indelad     i\r\nverksamhetsgrenarna  missbrukarvård, ungdomsvård och\r\nsluten      ungdomsvård.      Ungdomsvården      och\r\nmissbrukarvården  finansieras  till   omkring  60  %\r\nrespektive  två  tredjedelar  med  avgifter,   medan\r\nsluten ungdomsvård finansieras helt via myndighetens\r\nanslag.\r\nEnligt    budgetpropositionen    inrättades    tio\r\nvårdplatser när den straffrättsliga påföljden sluten\r\nungdomsvård  trädde  i  kraft  den  1  januari 1999.\r\nPåföljden  har  emellertid  fått  betydligt   större\r\ntillämpning än vad som då förutsågs. Under 2001  var\r\ni  genomsnitt 68 ungdomar intagna för verkställighet\r\nenligt   LSU.  Under  2002  kommer  SiS  att  behöva\r\ndisponera  mellan 70 och 75 årsplatser. Utvecklingen\r\nhar  inneburit   att   platser   vid   de  särskilda\r\nungdomshemmen  avsedda  för vård med stöd  av  lagen\r\n(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga\r\n(LVU) har fått tas i anspråk,  varvid  det  uppstått\r\nbrist  på  sådana  platser. Under förra året utökade\r\nSiS antalet med 57 nya  sådana  platser. Trots detta\r\nhar det förekommit köer till vård  för  de  ungdomar\r\nkommunerna    önskar    placera.    Den    fortsatta\r\nutvecklingen  av  påföljden  sluten  ungdomsvård  är\r\nenligt regeringen svår att bedöma. Mot  bakgrund  av\r\nden successiva ökning av efterfrågan som skett sedan\r\njanuari  1999 samt det faktum att den genomsnittliga\r\nstrafftiden  har  ökat  bedöms dock SiS fr.o.m. 2003\r\nbehöva   80   årsplatser   i   sluten   ungdomsvård.\r\nKostnaderna  för  LSU-vården  har blivit  dyrare  än\r\nberäknat, bl.a. på grund av att  vården  förutsätter\r\nhög  personaltäthet  och lokaler som uppfyller  höga\r\nkrav  på  säkerhet. Efterfrågan  på  LVU-vård  visar\r\nheller ingen  tendens  att  minska.  För  att  komma\r\ntillrätta med köerna till de särskilda ungdomshemmen\r\noch  motsvara  en  förväntad  ökning  av efterfrågan\r\nbedömer  SiS att man behöver fler platser  för  vård\r\nenligt LVU.\r\nI   samband   med   2002   års   budgetproposition\r\ntillfördes  anslaget  ytterligare 50 miljoner kronor\r\nfr.o.m. 2002 och 60 miljoner  kronor  per år fr.o.m.\r\n2003  och  framåt.  I  tilläggsbudget i samband  med\r\nbudgetpropositionen   för    2003    tillförs    SiS\r\nytterligare  6  miljoner  kronor för finansiering av\r\nden slutna ungdomsvården. Med  anledning  av  den nu\r\naktuella utvecklingen, och som ett led i regeringens\r\nnarkotikapolitiska satsning föreslår regeringen  att\r\nytterligare  50  miljoner  kronor tillförs SiS under\r\n2003.  Från  och  med  2004  tillförs   anslaget  35\r\nmiljoner kronor per år.\r\nRegeringen  kommer enligt budgetpropositionen  att\r\nnoga följa utvecklingen  av den slutna ungdomsvården\r\noch   vården   vid   de   särskilda   ungdomshemmen.\r\nRegeringen har uppdragit åt Brottsförebyggande rådet\r\n(BRÅ),   Socialstyrelsen   och    Statens   institu-\r\ntionsstyrelse  att  bl.a.  följa  upp och  utvärdera\r\npåföljden sluten ungdomsvård, såväl  inom  ramen för\r\ndet  straffrättsliga  systemet som verkställigheten.\r\n(Uppdraget har nyligen sammanfattningsvis redovisats\r\ni rapporten Unga lagöverträdare.)\r\nRegeringen har även beslutat tillkalla en särskild\r\nutredare för att följa  upp  och vidareutveckla 1999\r\nårs  påföljdsreform  avseende  unga  lagöverträdare.\r\nUtredaren skall göra en översyn  av påföljdssystemet\r\noch lämna förslag till hur detta kan vidareutvecklas\r\noch   förbättras.  Utredaren  kommer  att   behandla\r\nslutsatserna  av  det ovannämnda uppdraget till BRÅ,\r\nSocialstyrelsen och  SiS.  Uppdraget skall redovisas\r\nsenast vid utgången av september 2004.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So466 av Chris Heister  m.fl. (m) yrkas att\r\nriksdagen för budgetåret 2003 anvisar 610 346 000 kr\r\ntill   anslag   18:2   Statens  institutionsstyrelse\r\n(yrkande  22).  Genom  att   föra  över  den  slutna\r\nungdomsvården  till  kriminalvården   kan   anslaget\r\nminskas med 125 miljoner kronor.\r\n\r\nI motion Ju365 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) begärs\r\nett  tillkännagivande  om  vad i motionen anförs  om\r\nfler platser för sluten vård  av  unga  brottslingar\r\n(yrkande 5).\r\n\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\n\r\nI motion So285 av Lena Adelsohn Liljeroth (m) begärs\r\nett  tillkännagivande  om  att  upphäva SiS monopol.\r\nMotionären  kritiserar  dels de långa  väntetiderna,\r\ndels   att  en  enda  aktör,  med   ensamrätt   till\r\n\"marknaden\",  har  såväl  placerings- som vårdansvar\r\noch därtill själv utvärderar verksamheten.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nI det av riksdagen godkända betänkandet 2001/02:SoU1\r\navstyrkte utskottet motioner  om  att  överföra  den\r\nslutna  ungdomsvården  till  kriminalvården  samt om\r\nfler platser vid de särskilda ungdomshemmen (s. 89).\r\n\r\nRiksdagens    revisorer    har   på   initiativ   av\r\nsocialutskottet           granskat           Statens\r\ninstitutionsstyrelse.  Granskningen presenterades  i\r\noktober 2002 i rapporten  Med  tvång och god vilja -\r\nvad   gör  Statens  institutionsstyrelse?   (rapport\r\n2002/03:1).  Revisorerna  anser  bl.a. att det finns\r\nstora  brister  i uppföljningen av vårdens  resultat\r\noch  föreslår därför  att  SiS  får  i  uppdrag  att\r\nkonkretisera  målen  för  verksamheten och förbättra\r\nuppföljningen. I rapporten  påpekas  vidare  att SiS\r\nbedriver  tillsyn  över  sin egen verksamhet, vilket\r\nenligt revisorerna innebär ett trovärdighetsproblem.\r\nRevisorerna  föreslår  att  regeringen  utreder  hur\r\ntillsynen    av    SiS    verksamhet    kan    göras\r\norganisatoriskt  och  ekonomiskt oberoende  av  SiS.\r\nRevisorernas slutliga ställningstagande  och förslag\r\nkommer,  efter  remissbehandling  av rapporten,  att\r\nutformas i en skrivelse till riksdagen.\r\n\r\nRiksdagens  revisorer  har  vidare  även  granskat\r\nfamiljehemsvården. Granskningen presenterades i juni\r\n2002    i   rapporten   Familjehemsvården   (rapport\r\n2001/02:16).  Efter  remissbehandling  av  rapporten\r\nlämnade revisorerna den 21 november 2002 ett förslag\r\ntill  riksdagen,  2002/03:RR8  Riksdagens revisorers\r\nförslag  angående  Familjehemsvården.   Revisorernas\r\ngranskning visar bl.a. att kommunerna inte klarar av\r\natt rekrytera nya familjehem i den utsträckning  som\r\nskulle  behövas.  Detta  innebär  bl.a. att barn och\r\nunga  placeras  på  institution  i  stället   för  i\r\nfamiljehem. Revisorerna föreslår att regeringen  tar\r\ninitiativ  till  en satsning som stöder kommunerna i\r\narbetet med att rekrytera fler familjehem.\r\n\r\nRiksrevisionsverket    (RRV)    har   granskat   den\r\nplatsbrist som funnits sedan 1999  vid  de särskilda\r\nungdomshemmen  inom SiS. Granskningsrapporten  Ingen\r\nplats för ungdomar  (RRV 2002:13) överlämnades bl.a.\r\ntill regeringen i juni 2002. RRV:s förslag går bl.a.\r\nut på att minska inflödet  av ungdomar till SiS samt\r\natt  genomföra  vissa effektiviseringsåtgärder  inom\r\nSiS  och  en  viss  utökning   av  platsantalet  vid\r\nungdomshemmen.\r\n\r\nEnligt  uppgift  från  Socialdepartementet  kommer\r\nsannolikt en utredning att  tillsättas  under  våren\r\n2003   med   uppgift   att   föreslå   en  nationell\r\nhandlingsplan   för   barn-  och  ungdomsvården.   I\r\ndirektiven  till utredningen  kommer  att  ingå  att\r\nbeakta RRV:s rapport.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vidhåller  sin  inställning att den slutna\r\nungdomsvården    inte    bör   föras    över    till\r\nkriminalvården och avstyrker därmed motion So466 (m)\r\nyrkande   22.   Utskottet   anser   den   föreslagna\r\nmedelsanvisningen väl avvägd  och  avstyrker  därmed\r\näven motion Ju365 (kd) yrkande 5.\r\n\r\nUtskottet    tillstyrker    vidare   att   riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att under  2003  för  anslaget\r\ningå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst 18 000 000\r\nkr efter 2003.\r\n\r\nDe frågor som tas upp i motion So285 (m) omfattas av\r\nnyligen   presenterade   rapporter  från  Riksdagens\r\nrevisorer  respektive Riksrevisionsverket.  Det  kan\r\nockså  konstateras  att  en  särskild  utredare  för\r\nnärvarande   följer   upp  1999  års  påföljdsreform\r\navseende   unga   lagöverträdare.    Vidare   kommer\r\nregeringen  sannolikt  att arbeta fram en  nationell\r\nhandlingsplan    för   den   sociala    barn-    och\r\nungdomsvården. Utskottet anser att resultatet av det\r\npågående arbetet bör avvaktas. Riksdagen bör inte nu\r\nta något initiativ  på  området.  Motionen  avstyrks\r\ndärför.\r\n\r\n\r\nUtvecklingsmedel till åtgärder för\r\nhemlösa (18:3)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    18:3\r\nUtvecklingsmedel till åtgärder  för  hemlösa.\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att\r\nSocialstyrelsen   skall   disponera  anslaget\r\neftersom yrkandet är tillgodosett.  Riksdagen\r\nbör   även   avslå   ett   motionsyrkande  om\r\nsärskilda  regeringsinitiativ   på   området.\r\nSlutligen  anser utskottet att riksdagen  bör\r\navslå motionsyrkanden om insatser för hemlösa\r\ni avvaktan på  resultatet av pågående arbete.\r\nJämför reservationerna 16 (kd) och 17 (v).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen  föreslås  att  10  000 000 kr\r\nanvisas  under  anslag  18:3  Utvecklingsmedel  till\r\nåtgärder   för  hemlösa.  Anslaget   disponeras   av\r\nSocialstyrelsen.\r\n\r\nFör att stödja  och  stimulera utvecklingen av nya\r\nmetoder för att förebygga  hemlöshet  och  förbättra\r\nsituationen  för  hemlösa  avsatte regeringen mellan\r\n1999  och  2001 sammanlagt 30 miljoner  kronor.  Den\r\nparlamentariskt sammansatta Hemlöshetskommittén, med\r\nuppgift att  föreslå  och  initiera åtgärder för att\r\nskapa en bättre situation för  hemlösa  och  för att\r\nförebygga   hemlöshet,   avslutade   sitt  arbete  i\r\ndecember 2001. Hemlöshetskommittén har i sitt arbete\r\nbidragit   till  att  lyfta  fram  problem  som   är\r\nförknippade  med  hemlöshet,  både för individen och\r\nför  samhället.  Flera av de utvecklingsprojekt  som\r\ninitierats med hjälp  av statliga stimulansmedel har\r\ntillfört viktig kunskap om faktorer av betydelse för\r\natt   komma   tillrätta  med   hemlösheten.   Enligt\r\nregeringen är det väsentligt att erfarenheterna från\r\ndetta arbete tas till vara och vidareutvecklas.\r\nFör att fullfölja  och  fördjupa de satsningar som\r\nHemlöshetskommittén  initierat   avsatte  regeringen\r\n30 miljoner  kronor  i  samband  med den  ekonomiska\r\nvårpropositionen för 2001 för fortsatta  insatser  i\r\nsammanlagt   tre   år.   Socialstyrelsen   har  fått\r\nregeringens  uppdrag  att leda ett utvecklingsarbete\r\nsom  syftar  till  att  utveckla   metoder  för  att\r\nlångsiktigt  komma  tillrätta  med  problem  som  är\r\nkopplade till hemlöshet. Socialstyrelsen skall bl.a.\r\nmedverka  till  att  utveckla  metoder  för   lokala\r\nkartläggningar   av   hemlöshetens   omfattning  och\r\nutveckling  samt  stimulera  tillkomsten  av  lokala\r\nverksamheter som syftar till att förebygga hemlöshet\r\noch till att förbättra situationen för hemlösa.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So466 av Chris Heister  m.fl. (m) yrkas att\r\nriksdagen beslutar att anslag 18:3  Utvecklingsmedel\r\ntill  åtgärder  för  hemlösa  skall  disponeras   av\r\nSocialstyrelsen (yrkande 23).\r\n\r\nI   motion  So363  av  Gudrun  Schyman  m.fl.  (v)  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om att regeringen bör ta särskilda\r\ninitiativ för att förbättra  situationen för dem som\r\nblivit hemlösa till följd av avvecklingar  inom vård\r\noch  omsorg (yrkande 3). Motionärerna kan konstatera\r\natt de  som skrivits ut från psykiatrisk sluten vård\r\när kraftigt  överrepresenterade bland dem som vräkts\r\nunder de senaste fem åren.\r\n\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\n\r\nI  motion So366  av  Solveig  Hellquist  m.fl.  (fp)\r\nbegärs   ett  tillkännagivande  om  behovet  av  att\r\ntillsätta en utredning avseende bostadsproblematiken\r\nför hemlösa (yrkande 1). Motionärerna begär även ett\r\ntillkännagivande  om  vikten av att stärka nätverket\r\noch  samarbetsorganisationer  i  syfte  att  påbörja\r\narbetet med stödverksamhet till hemlösa och anhöriga\r\nunder pågående utredning (yrkande 2).\r\n\r\nI  motion   Bo266  av  Dan  Kihlström  m.fl.  (kd)  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  att socialtjänstlagen skall ge\r\nstöd för boende som en social rättighet (yrkande 3).\r\nVidare   begärs   ett   tillkännagivande    om    en\r\nrikstäckande   kampanj   med   en   nollvision   för\r\nhemlösheten (yrkande 5).\r\n\r\nI  motion  So363  av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs\r\nett  tillkännagivande  om  att  Socialstyrelsen  och\r\nBoverket  tillsammans  skall  kartlägga  hemlösheten\r\nminst vart tredje år (yrkande 1). I motionen  begärs\r\nvidare    ett    tillkännagivande    om    att    ge\r\nSocialstyrelsen   ett   särskilt   uppdrag  avseende\r\nhemlösa kvinnor (yrkande 2). Uppdraget skall bestå i\r\natt,     utifrån     dessa     kvinnors    specifika\r\nförutsättningar  och problem, utforma  åtgärder  och\r\nstödformer för att minska hemlösheten bland kvinnor.\r\nSlutligen  begärs  ett   tillkännagivande   om   att\r\nregeringen  bör  utreda  och lägga fram förslag till\r\nändringar i socialtjänstlagen  så  att  rätten  till\r\nbistånd  även  omfattar  rätten  till en egen bostad\r\n(yrkande 11).\r\n\r\nI  motion So449 av Gudrun Schyman m.fl.  (v)  begärs\r\nett   tillkännagivande   om   resurssamverkan  kring\r\nhemlösa  (yrkande  2).  De  anser att  den  psykiska\r\nohälsan  och missbruksproblemen  hos  hemlösa  måste\r\nbehandlas  samtidigt  samt  att  vård och behandling\r\nmåste bli mer lättillgänglig för denna grupp. Vidare\r\nbegärs      ett      tillkännagivande     om     att\r\nbesittningsskyddet bör  förstärkas  och  att  rätten\r\ntill  bostad  bör  skrivas  in  i  socialtjänstlagen\r\n(yrkande 3).\r\n\r\nI motion Bo267 av Maud Olofsson m.fl.  (c) yrkas att\r\nriksdagen begär att regeringen utarbetar en strategi\r\nför  att  minska  antalet  bostadslösa  och  hemlösa\r\n(yrkande 20).\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nI   budgetpropositionen   för   år   1999   föreslog\r\nregeringen   nytt   anslag,   Utvecklingsmedel  till\r\nåtgärder för hemlösa (dåvarande  anslag  B 20, sedan\r\nbudgetåret 2001 anslag 18:3). Sammanlagt 30 miljoner\r\nkronor skulle utgå under perioden 1999-2001.  Enligt\r\nregeringens förslag skulle Socialstyrelsen disponera\r\nmedlen.  Socialutskottet anförde dock att en lösning\r\npå   hemlöshetsproblemen   förutsätter   ett   brett\r\nspektrum   av  initiativ  och  en  bred  förankring.\r\nUtskottet ansåg  därför  att medlen borde disponeras\r\nav regeringen. De initiativ  som  tas skall ske inom\r\nramen  för  en bredare politisk samverkan,  anfördes\r\ndet. Utskottet  föreslog  ett  tillkännagivande till\r\nregeringen med denna innebörd (bet.  1998/99:SoU1 s.\r\n52; rskr. 1998/99:104).\r\n\r\nMotioner   om   insatser  för  hemlösa  och  om   ändringar   i\r\nsocialtjänstlagen   rörande   rätten   till   bostad\r\nbehandlades  senast  i  det  av  riksdagen  godkända\r\nbetänkandet    2001/02:SoU1.   Utskottet   avstyrkte\r\nmotionerna  i  avvaktan   på   slutbetänkandet  från\r\nKommittén för hemlösa (s. 110).\r\n\r\nKommittén för hemlösa gör i sitt slutbetänkande till\r\nregeringen, Att motverka hemlöshet - en sammanhållen\r\nstrategi  för  samhället  (SOU  2001:95)   en   bred\r\ngenomgång av de delar av samhället som har betydelse\r\nför  hemlösheten  samt visar på behovet av förnyelse\r\noch förändring på många  områden. Kommittén föreslår\r\nbl.a.  att  en  nationell  kartläggning  av  antalet\r\nhemlösa   bör   ske   vart  tredje   år   samt   att\r\nsocialtjänstlagen    bör   kompletteras    med    en\r\nbestämmelse om att rätten  till  bistånd också skall\r\nomfatta  en  fast  bostad.  Kommittén  uppmärksammar\r\nvidare missbruksproblemen hos  hemlösa samt kvinnors\r\nhemlöshet.\r\n\r\nEnligt uppgift från Socialdepartementet  är  vissa\r\ndelar av kommitténs slutbetänkande under beredning i\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nAv  budgetpropositionen  framgår att anslaget numera\r\navses  disponeras av Socialstyrelsen.  Motion  So466\r\n(m) yrkande  23  är  därmed  tillgodosedd. Utskottet\r\nanser den föreslagna medelstilldelningen väl avvägd.\r\nDet som tas upp i motion So363  (v) yrkande 3 ligger\r\ninom ramen för anslagets användning.\r\n\r\nUtskottet   vidhåller  att  det  är  angeläget   med\r\nkonkreta och  omedelbara  insatser  för att bistå de\r\nhemlösa och att målet måste vara att människor skall\r\nkunna få egna bostäder. Utskottet kan konstatera att\r\nKommittén  för hemlösa har presenterat  en  strategi\r\nför att motverka  hemlöshet som belyser i stort sett\r\nsamtliga de frågor  som  tas  upp i motionerna So363\r\n(v) yrkandena 1, 2 och 11, So366  (fp)  yrkandena  1\r\noch  2,  So449  (v)  yrkandena  2  och 3, Bo266 (kd)\r\nyrkandena  3  och  5  samt  Bo267  (c)  yrkande  20.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att  det  är\r\nväsentligt     att     erfarenheterna     från    de\r\nutvecklingsprojekt  som  initierats  med  hjälp   av\r\nstatliga stimulansmedel tas till vara. Utskottet ser\r\ndärför  positivt  på det uppdrag som Socialstyrelsen\r\nhar  fått  i syfte att  fullfölja  och  fördjupa  de\r\nsatsningar  som   Kommittén  för  hemlösa  påbörjat.\r\nSocialstyrelsen  skall   utveckla  metoder  för  att\r\nlångsiktigt  komma till rätta  med  problem  som  är\r\nkopplade till  hemlöshet  och  har  bl.a. kommitténs\r\nstrategi  som grund för sitt arbete. I  avvaktan  på\r\nresultatet  av  det  arbete som pågår på området bör\r\nmotionerna avslås.\r\n\r\n\r\nStatsbidrag till kvinnojourer (18:4,\r\nförslag till nytt anslag)\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  avslå  motionsyrkanden   med\r\nförslag om att  anvisa  medel  till  ett nytt\r\nanslag  18:4  Statsbidrag  till kvinnojourer.\r\nUtskottet anser inte att det  finns skäl till\r\nett särskilt anslag på området.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So509 av Alf Svensson  m.fl. (kd) yrkas att\r\nriksdagen för budgetåret 2003 anvisar  10 000 000 kr\r\ntill   ett   nytt   anslag,  18:4  Statsbidrag  till\r\nkvinnojourer (yrkande 29 delvis). Motionärerna anser\r\natt landets kvinnojourer  får för små anslag för att\r\nkunna bedriva och utveckla sin verksamhet effektivt.\r\n\r\nI motion A242 av Annelie Enochson  m.fl. (kd) begärs\r\nett   tillkännagivande   om   ökat  stöd  till   nya\r\nkvinnojourer  (yrkande 41). Motionärerna  anför  att\r\nKristdemokraterna vill anslå ytterligare 10 miljoner\r\nkronor till start av fler lokala kvinnojourer.\r\n\r\nI motion Sf334  av  Sven  Brus m.fl. (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande   om   stöd  till   kvinnojourernas\r\narbete, särskilt mot bakgrund  av  deras kunskap och\r\nerfarenhet av utsatta flickor i patriarkala familjer\r\n(yrkande  45).  Även  i  denna motion hänvisas  till\r\npartiets budgetalternativ.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nI det av riksdagen godkända betänkandet 2001/02:SoU1\r\navstyrkte utskottet liknande motioner om statsbidrag\r\ntill kvinnojourer, bl.a. med  motiveringen  att  det\r\ninte  förelåg  skäl  till  ett  särskilt  anslag  på\r\nområdet (s. 89 f.).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  tillstyrkt  medelsanvisningen  under\r\nanslag 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete\r\nm.m.,    varifrån   fördelas   bidrag   till   bl.a.\r\norganisationer som arbetar för att motverka våld mot\r\nkvinnor. Utskottet vidhåller sin inställning att det\r\ninte föreligger  skäl  till  ett  särskilt anslag på\r\nområdet.  Motionerna So509 (kd) yrkande  29  delvis,\r\nSf334 (kd)  yrkande  45  och  A242  (kd)  yrkande 41\r\navstyrks därför.\r\n\r\n\r\n\r\nPolitikområde Forskningspolitik\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nForskningspolitik under\r\nutgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning\r\n\r\n\r\nForskningsrådet för arbetsliv och\r\nsocialvetenskap: Forskning (26:2)\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    26:2\r\nForskningsrådet     för     arbetsliv     och\r\nsocialvetenskap:  Forskning.  Riksdagen   bör\r\ndärmed   avslå   motionsyrkanden   om   annan\r\nmedelsanvisning till anslaget. Riksdagen  bör\r\nvidare  bifalla  det  av  regeringen  begärda\r\nbemyndigandet under anslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI budgetpropositionen föreslås att 283  891  000  kr\r\nanvisas   under   anslag  26:2  Forskningsrådet  för\r\narbetsliv  och  socialvetenskap:  Forskning.  Vidare\r\nyrkas att riksdagen  bemyndigar regeringen att under\r\n2003,  för  ramanslaget   26:2  Forskningsrådet  för\r\narbetsliv  och  socialvetenskap:   Forskning,   ingå\r\nekonomiska   förpliktelser  som  inklusive  tidigare\r\ngjorda åtaganden  medför  utgifter  på högst 600 000\r\n000 kr efter 2003.\r\n\r\nÄndamålet med anslaget är att stödja forskning och\r\nforskningsinformation  om arbetsliv, socialvetenskap\r\noch folkhälsovetenskap. Anslaget skall användas till\r\nforskningsbidrag,                     anställningar,\r\ninformationsinsatser      samt     projektrelaterade\r\nkostnader  såsom  utvärderingar,   beredningsarbete,\r\nkonferenser, vissa resor och seminarier.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\n\r\nI motion So509 av Alf Svensson m.fl.  (kd) yrkas att\r\nriksdagen  för  budgetåret 2003 anvisar 30  miljoner\r\nkronor mindre än  regeringen  föreslagit till anslag\r\n26:2     Forskningsrådet    för    arbetsliv     och\r\nsocialvetenskap:   Forskning  (yrkande  29  delvis).\r\nAnslagsminskningen   förklaras    bl.a.    med   att\r\nKristdemokraternas\r\n\r\nförslag   om   en   rehabiliteringsförsäkring  under\r\nutgiftsområde 10 innehåller en betydande satsning på\r\nforskning kring arbetsliv och rehabilitering.\r\n\r\nI motion So518 av Kenneth  Johansson m.fl. (c) yrkas\r\natt  riksdagen  för  budgetåret   2003   anvisar  50\r\nmiljoner kronor mindre än regeringen föreslagit till\r\nanslag   26:2  Forskningsrådet  för  arbetsliv   och\r\nsocialvetenskap: Forskning (yrkande 3 delvis).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser  förslaget till medelsanvisning väl\r\navvägt och avstyrker  därmed  motionerna  So509 (kd)\r\nyrkande 29 och So518 (c) yrkande 3 i aktuella delar.\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker   vidare   att   riksdagen\r\nbemyndigar  regeringen  att  under 2003 för anslaget\r\ningå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter  på  högst  600 000\r\n000 kr efter 2003.\r\n\r\nÖvrig medelsanvisning\r\n\r\n\r\nAnslaget  26:1  Forskningsrådet  för  arbetsliv  och\r\nsocialvetenskap:  Förvaltning  har  inte  mött någon\r\nerinran i form av motioner.\r\n\r\nUtskottet       tillstyrker      den      föreslagna\r\nmedelsanvisningen.\r\n\r\n\r\nÖvrig statlig verksamhet\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nApoteket AB\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå  motionsyrkanden  om  att\r\nkonkurrensutsätta      detaljhandeln      med\r\nläkemedel.  Utskottet  hänvisar till tidigare\r\nställningstaganden    i    frågan.     Jämför\r\nreservation 18 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI budgetpropositionen anförs att Apoteket under 2001\r\nomsatte 29,7 miljarder kronor, en ökning  med  6,5 %\r\njämfört   med   föregående   år.   Försäljningen  av\r\nläkemedel mot recept ökade med 6,6 %.\r\n\r\nFrån 1980-talet fram t.o.m. 1996 har försäljningen\r\nökat konstant. Den minskade försäljningen  1997  var\r\nen effekt av det nya systemet med läkemedelsförmånen\r\nsom  trädde  i kraft den 1 januari 1997. Ändringen i\r\nläkemedelsförmånen  ledde bl.a. till en hamstring av\r\nläkemedel under senare delen av 1996 vilket medförde\r\nen minskad försäljning  under  första halvåret 1997.\r\nUnder  1999  och 2000 har försäljningen  åter  ökat.\r\nSänkta  handelsmarginaler   har  påverkat  Apotekets\r\nresultat negativt men kommit  samhället  till godo i\r\nform av sänkta läkemedelskostnader.\r\nÅr  2001  uttalade staten att en lämplig nivå  för\r\nvinstutdelning   är   omkring  100 miljoner  kronor.\r\nApoteket   AB   gjorde   emellertid    inte    någon\r\nvinstutdelning     till     bolagets    ägare    för\r\nverksamhetsåret  2001.  Staten   har  vid  ordinarie\r\nbolagsstämma i Apoteket AB (publ.) den 17 april 2002\r\nuttalat att en lämplig nivå för vinstutdelning  till\r\nbolagets  ägare  även  för  verksamhetsåret  2002 är\r\nomkring 100 miljoner kronor.\r\nRegeringen    avser    att    träffa    ett   nytt\r\nverksamhetsavtal mellan staten och Apoteket  AB  med\r\nanledning   av  de  förändringar  som  inträder  den\r\n1 oktober 2002  som  ett  resultat  av propositionen\r\n(prop.  2001/02:63)  om  de nya läkemedelsförmånerna\r\noch landstingens ökande ansvar  för  kostnaderna för\r\nläkemedel i öppen vård.\r\nRegeringen  anför vidare (s. 20) att  Apoteket  AB\r\nskall behållas i samhällets ägo för att garantera en\r\nfortsatt  hög  kvalitet  och  god  tillgänglighet  i\r\nläkemedelsförsörjningen.  Sverige  har  en säker och\r\nhögklassig distribution av läkemedel och  har  lägre\r\nkostnader  i  detaljist-  och  partihandelsleden  än\r\nflertalet andra länder i Europa.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nI  motion  So298  av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att\r\nriksdagen  beslutar  att  avveckla  apoteksmonopolet\r\n(yrkande 9). Motionärerna anför att apoteksmonopolet\r\nbör brytas upp  genom  att  licensierade butiker och\r\napotek ges möjlighet att sälja receptfria respektive\r\nreceptbelagda läkemedel. Vidare  anförs  att Sverige\r\när   det  enda  land  i  OECD  som  har  monopol  på\r\napoteksverksamheten.  Även  i  motionerna  So281  av\r\nChris  Heister  m.fl. (m) yrkande 10, So278 av Anita\r\nSidén  och  Anna  Lindgren   (m),  So282  av  Patrik\r\nNorinder  (m) yrkande 1, So437  av  Lars  Leijonborg\r\nm.fl. (fp)  yrkande  19, So509 av Alf Svensson m.fl.\r\n(kd)  yrkande  25, So336  av  Mikael  Oscarsson  och\r\nAnnelie Enochson  (kd), So209 av Rigmor Stenmark (c)\r\noch So443 av Kenneth Johansson (c) yrkande 34 begärs\r\ntillkännagivanden  som   syftar   till  att  upphäva\r\napoteksmonopolet.\r\n\r\nI motion So281 av Chris Heister m.fl.  (m)  begärs\r\nett  tillkännagivande  om  försäljning av receptfria\r\nläkemedel   i   dagligvaruhandeln    (yrkande   19).\r\nMotionärerna  anför  att  en  avreglering   av   det\r\nstatliga   apoteksmonopolet   är   en  grundläggande\r\nförutsättning  för  en  fungerande läkemedelsmarknad\r\nsamt   att   fri  etableringsrätt   och   receptfria\r\nläkemedel   som    finns    till    försäljning    i\r\ndagligvaruhandeln    ger    en    avsevärt    bättre\r\ntillgänglighet  till  läkemedel  både  i  tätort och\r\nglesbygd.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  vid  upprepade  tillfällen behandlat\r\nmotioner  med  yrkanden om att apoteksmonopolet  bör\r\navskaffas och att  detaljhandeln  med  läkemedel bör\r\nkonkurrensutsättas,      senast     i     betänkande\r\n2001/02:SoU10. Utskottet anförde att det vidhöll sin\r\ntidigare inställning att det  inte  finns  skäl  att\r\nförändra    läkemedelsdistributionen    genom    att\r\nkonkurrensutsätta detaljhandeln med läkemedel.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller sin tidigare inställning att det\r\ninte       finns       skäl       att       förändra\r\nläkemedelsdistributionen genom att konkurrensutsätta\r\ndetaljhandeln  med läkemedel. Motionerna So209  (c),\r\nSo278 (m), So281  (m) yrkandena 10 och 19, So282 (m)\r\nyrkande 1, So298 (m)  yrkande  9,  So336 (kd), So437\r\n(fp) yrkande 19, So443 (c) yrkande 34 och So509 (kd)\r\nyrkande 25 avstyrks.\r\n\r\n\r\nSystembolaget\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   ett  motionsyrkande   om   att\r\nSystembolagets   detaljhandelsmonopol   måste\r\nbevaras. Motionsyrkandet  anses  tillgodosett\r\ngenom den förda svenska alkoholpolitiken, som\r\nbl.a.    innefattar    ett    bevarande    av\r\ndetaljhandelsmonopolet. Jämför reservation 19\r\n(m) - motiv.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nRegeringen   anför   att  Systembolagets  verksamhet\r\nomfattar  detaljhandel   och  viss  partihandel  med\r\nalkoholdrycker.  Den  totala  försäljningen  uppgick\r\n2001  till 18 241 miljoner  kronor,  en  ökning  med\r\n873 miljoner  kronor jämfört med 2000. Totalt såldes\r\n318  miljoner  liter  alkoholdrycker  vilket  är  en\r\nökning med 7,3 %  sedan  2000.  Det  är  den största\r\nförsäljning Systembolaget haft mätt i volym.  Mätt i\r\nren alkohol var bolagets försäljning dock väsentligt\r\nhögre under såväl 70- som 80-talen. För både vin och\r\nstarköl  såldes  mer jämfört med föregående år medan\r\nspritförsäljningen  var oförändrad. Resultatet efter\r\nfinansiella intäkter och kostnader uppgick 2001 till\r\n197 miljoner kronor.\r\n\r\nI propositionen anförs  vidare  att eftersom vissa\r\nandra alkoholpolitiska instrument har försvagats har\r\nSystembolagets  roll  blivit  allt  viktigare.   Den\r\nsvenska  alkoholmarknaden  har  genomgått en kraftig\r\nförändring  sedan  Sverige  blev  medlem  i  EU  och\r\nSystembolaget har därigenom fått ökade uppgifter. En\r\ncentral uppgift för Systembolaget kommer  dock fort-\r\nfarande att vara att uppfylla EU:s krav på  objektiv\r\nbehandling av produkter och leverantörer.\r\n\r\nMotion\r\n\r\n\r\nI motion So455 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp,  kd,\r\nv,  c,  mp) begärs tillkännagivande om Systembolaget\r\n(yrkande  5).  Motionärerna anför att Systembolagets\r\ndetaljhandelsmonopol   måste  bevaras.  Motivet  för\r\nSystembolaget är att så  långt  som  möjligt undvika\r\nkonkurrens  och prispress och att kunna  kontrollera\r\nhandeln.  Systembolagets   monopol   bidrar   enligt\r\nmotionärerna också till att upprätthålla en starkare\r\nkontroll av åldersgränser, att försäljning inte sker\r\ntill  missbrukare  och att de vinstmedel som bolaget\r\ngenererar kan användas till vård, rehabilitering och\r\nupprustning av socialvården.\r\n\r\n\r\nBakgrund och tidigare behandling\r\n\r\n\r\nI     betänkande    2001/02:SoU6     Alkoholpolitik,\r\nbehandlades     senast    motionsyrkanden    rörande\r\nSystembolagets detaljhandelsmonopol. Motionsyrkanden\r\nom   att  detaljhandelsmonopolet   skulle   upphävas\r\navstyrktes      med      hänvisning     till     att\r\ndetaljhandelsmonopolet  är   ett  av  de  viktigaste\r\ninslagen  i  den svenska alkoholpolitiken  (s.  18).\r\nRiksdagen följde utskottet (prot. 2001/02:72-73).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDen  svenska  alkoholmarknaden  har  genomgått  en\r\nkraftig  förändring  sedan  Sverige blev medlem i EU\r\noch   Systembolaget   har   därigenom   fått   ökade\r\nuppgifter.    Utskottet   delar   regeringens    och\r\nmotionärernas uppfattning  att  eftersom vissa andra\r\nalkoholpolitiska   instrument  har  försvagats   har\r\nSystembolagets roll  blivit  allt  viktigare. Det är\r\nangeläget att detaljhandelsmonopolet bevaras. Motion\r\nSo455 (s, fp, kd, v, c, mp) yrkande  5 får härigenom\r\nanses tillgodosedd.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Speciella funktionshinder (punkt 10)\r\n\r\nav  Kerstin  Heinemann  (fp)  och  Marita Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 1. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So362 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKostnaderna    för    vissa   personer   med   svåra\r\nfunktionshinder är så stora  att  de  kan vara svåra\r\natt bära för en enskild kommun eller kommundel.  Det\r\nfinns  därför  anledning  att  införa ett system där\r\nstaten  övertar  det ekonomiska ansvaret  för  vissa\r\ngrupper  av flerhandikappade,  t.ex.  dövblinda.  Vi\r\nvill  framhålla   att  finansieringsprincipen  skall\r\ntillämpas och att statsbidragen  till kommunerna bör\r\nändras    för    att   neutralisera   inverkan    av\r\nansvarsförändringen   på  kommunsektorns  ekonomi  i\r\nstort.\r\n\r\nFör    vissa    små    grupper    med    speciella\r\nfunktionshinder är det inte  möjligt att ha expertis\r\ni varje kommun eller ens i varje  landsting. Centrum\r\nmed  expertis  måste  samlas på ett eller  några  få\r\nställen  i landet. Några  sådana  centrum  är  redan\r\netablerade,  t.ex.  Rett Center i Östersund, där det\r\nockså finns ett förslag i budgetpropositionen. Andra\r\nkan behöva byggas upp  under  kommande år. Det har i\r\npraktiken  visat  sig  svårt  att  klara  en  stabil\r\nfinansiering av dessa. Även här bör  staten  ta  ett\r\nansvar  som  säkerställer  att de centrum som behövs\r\nfår  erforderliga resurser. Vad  vi  nu  anfört  bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n2. Äldreombudsman m.m. (punkt 12)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 12\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 2. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna  2002/03:So417  och  2002/03:So460\r\nyrkandena 3 och 10 och avslår motion 2002/03:So503.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAllt  oftare kommer larmrapporter om äldre  som  far\r\nilla i  vården.  Även om det fortfarande är fråga om\r\nundantagsfall  är varje  fall  av  vanvård  ett  för\r\nmycket.  Att garantera  varje  patient  värdighet  i\r\nvården  och   omsorgen   handlar   ytterst   om  att\r\nkvalitetssäkra    vården,   såväl   medicinskt   som\r\nomvårdnadsmässigt.  Jag  anser  att  tillsynen  över\r\näldreomsorgen  bör  skötas  av  samma  myndighet som\r\nsköter  tillsynen  över  annan  hälso- och sjukvård,\r\ndvs. Socialstyrelsen. Den nuvarande uppdelningen vad\r\ngäller  tillsynen av hälso- och sjukvård  respektive\r\näldreomsorg  är  svårmotiverad.  Kvaliteten i vården\r\nbör    bedömas    av    samma   myndighet,   oavsett\r\nhuvudmannaskap.\r\n\r\nJag  anser  vidare  att  en   äldreombudsman   bör\r\ntillsättas.   Äldreombudsmannen   skall   verka  för\r\nförbättring   av   de  äldres  förhållanden  och  ta\r\ninitiativ till egna  utredningar  och  lämna förslag\r\ntill  åtgärder. Vad jag nu anfört bör riksdagen  som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n3. Klass- och könsmässiga hälsoskillnader\r\n(punkt 16)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservation 3. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So448 yrkandena 2 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att de könsmässiga,  ekonomiska och sociala\r\nförhållandena skall vägas in i det offensiva arbetet\r\nmed   folkhälsan.   I  detta  arbete   bör   Statens\r\nfolkhälsoinstitut  tillsammans   med   kommuner  och\r\nlandsting  ha  en ledande roll. Vi anser därför  att\r\nStatens folkhälsoinstitut  bör  ges  i  uppdrag  att\r\nfördjupat    analysera    de   klassmässiga   hälso-\r\nskillnaderna. Vi anser också  att  särskilt kvinnors\r\nsituation  bör  beaktas  ur ett folkhälsoperspektiv.\r\nStatens folkhälsoinstitut bör därvid tillsammans med\r\nkommuner och landsting ha en ledande och samordnande\r\nroll  i  arbetet  med att bryta  den  könsrelaterade\r\nohälsan i befolkningen.  En  studie  av den ojämlika\r\nhälsan  kräver  en  särskild  metodik och  teoretisk\r\nansats.  Mot  denna bakgrund anser  vi  att  Statens\r\nfolkhälsoinstitut   även   bör  ges  i  uppdrag  att\r\nfördjupat  analysera  de  könsmässiga  hälsoskillna-\r\nderna. Vad vi nu anfört bör riksdagen som sin mening\r\nge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n4.\r\nHomo-, bi- och transfrågor (punkt 17)\r\n\r\nav  Ingrid  Burman (v), Kerstin  Heinemann  (fp),\r\nElina Linna (v) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservation  4. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So512 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att Statens folkhälsoinstitut  bör  få  ett\r\növergripande     uppdrag    rörande    homosexuella,\r\nbisexuella och transpersoner,  ett  HBT-uppdrag.  Vi\r\nanser  vidare att det bör säkerställas att uppdraget\r\ninte enbart  handlar  om  hälsofrågor rörande nämnda\r\ngrupper. Vi anser vidare att detta HBT-uppdrag skall\r\nvara   övergripande   med  nationellt   ansvar   för\r\nforskning, utvärdering och kunskapsspridning. Vad vi\r\nnu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n5. Ungdomar och sexualitet (punkt 18)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  18\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i reservation 5. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna   2002/03:So360   yrkande  9  och\r\n2002/03:So456  yrkandena 6 och 7 samt avslår  motion\r\n2002/03:So250 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt mångkulturellt  samhälle  ställer  nya  krav  på\r\nsynen på samlevnad och sexualitet. Jag anser att det\r\ni  dag  finns  alltför  lite  kunskap  om  hur olika\r\nsynsätt  och  kulturer  kan  samexistera  och berika\r\nvarandra.  Regeringen bör ta initiativ till  en  vid\r\noch öppen dialog  kring  frågor om kultur, religion,\r\netnicitet, samlevnad och sexualitet.  Jag anser även\r\natt   det  behövs  forskning  gällande  pornografins\r\ninverkan  på  ungdomar  och  att det bör utredas hur\r\nbarn  påverkas  av de sexualiserade  bilder  som  de\r\nmöter i samhället  via TV, tidningar och filmer. Vad\r\njag  nu  anfört  bör riksdagen  som  sin  mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n6. Kost, hälsa och miljö (punkt 19)\r\n\r\nav  Ingrid  Burman   (v),  Elina  Linna  (v)  och\r\nKerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  6.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:MJ419 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  det  finns behov av en  studie  över\r\nrelationen mellan kost,  hälsa  och  miljö.  Statens\r\nfolkhälsoinstitut  bör  därför  få i uppdrag att  se\r\növer  sambanden  mellan livsmedelsproduktionens  och\r\nlivsmedelshanteringens   effekter  på  den  slutliga\r\nproduktens miljö- och hälsopåverkan  samt  hur  vi i\r\ndetta    sammanhang   kan   motverka   de   negativa\r\nhälsoeffekterna.  Vad vi nu anfört bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n7. Fastställande av könstillhörighet (punkt 23)\r\n\r\nav Ingrid Burman  (v),  Kerstin  Heinemann  (fp),\r\nElina Linna (v) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:So512  yrkande  10 och avslår\r\nmotionerna  2002/03:So469 och 2002/03:So512  yrkande\r\n11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att  kravet  på  att  ny  könstillhörighet\r\nendast  kan meddelas den som är ogift är orimligt då\r\ndet tvingar  redan  utsatta människor att skilja sig\r\nfrån en partner som är  villig  att  stanna  och  ge\r\nstöd.  Vidare  anser  vi  att kravet på svenskt med-\r\nborgarskap, som hänger samman med att man vid lagens\r\ntillkomst  bedömde  att det annars  fanns  risk  för\r\npatientinvandring, bör  utgå  ur  lagen. Detta bl.a.\r\neftersom  många  av  Sveriges  grannländer   nu  har\r\nliknande lagstiftning som vi har. Vi vill också peka\r\npå att den nuvarande åldersgränsen på 18 år för  att\r\nfå  ny  juridisk identitet tvingar barn som upplever\r\nsig tillhöra  det  motsatta  könet  att genomgå både\r\nbarndom  och  tonår  som  det kön vederbörande  inte\r\nanser sig tillhöra. Detta kan  ge  upphov till svåra\r\ntrauman,  vilka kanske skulle ha lindrats  med  rätt\r\nbehandling i tid. Vi anser därför att det finns skäl\r\natt utreda  om  ett  krav på att personen skall vara\r\nminst 18 år för att få  ny juridisk identitet alltid\r\när för patientens bästa. Sammanfattningsvis anser vi\r\natt lagen om fastställande  av  könstillhörighet  är\r\nmogen för en fullständig översyn och utvärdering.\r\n\r\n\r\n8. Bidrag till nationella anhörigorganisationer\r\n(punkt 26)\r\n\r\nav   Chatrine   Pålsson  (kd),  Cristina  Husmark\r\nPehrsson (m), Kerstin  Heinemann  (fp), Carl-Axel\r\nJohansson (m), Kenneth Johansson (c),  Anne Marie\r\nBrodén (m) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 8. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:So362 yrkande 13 och bifaller\r\ndelvis  motionerna   2002/03:So260   yrkande  1  och\r\n2002/03:So470   yrkande   1   samt   avslår   motion\r\n2002/03:So508 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser det angeläget att avgränsningen av vad  som\r\när  en  handikapporganisation  inte blir så snäv att\r\nden  utestänger  föreningar som består  av  anhöriga\r\ntill personer som  själva  har så dålig hälsa att de\r\ninte    förmår    vara    aktiva    i    föreningar.\r\nBidragssystemet för handikapporganisationer  behöver\r\ndärför  omarbetas.  Detta  behöver  vara klart i tid\r\ntill riksdagens beslut om budget för år 2004. Vad vi\r\nnu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n9. Förändringar av bilstödet (punkt 27)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark  Pehrsson  (m),   Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 9. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:So201  och  avslår motionerna\r\n2002/03:So256,     2002/03:So305,     2002/03:So395,\r\n2002/03:So457 yrkandena 11 och 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  åldersgränsen  50  år i förordningen\r\n(1988:890)  om bilstöd till handikappade  måste  tas\r\nbort. Vad vi  nu anfört bör riksdagen som sin mening\r\nge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n10.Förändringar av bilstödet (punkt 27)\r\n\r\nav Chatrine  Pålsson  (kd)  och Kenneth Johansson\r\n(c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 10.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna 2002/03:So201, 2002/03:  So305 och\r\n2002/03:So457   yrkandena   11  och  12  och  avslår\r\nmotionerna 2002/03:So256 och 2002/03:So395.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att regeringen snarast  bör  återkomma  med\r\nförslag  till en permanent lösning av bilstödet till\r\nfunktionshindrade.            Den           faktiska\r\nfunktionsnedsättningen skall utgöra  grund  för rätt\r\ntill bilstöd. I de fall då en person inte själv  kan\r\nframföra  ett  fordon  skall  familjemedlemmar eller\r\nassistenter kunna fungera som chaufförer.  Vi  anser\r\natt   kompetens   måste   tillföras  handläggare  på\r\nförsäkringskassan och försäkringsläkare, bl.a. måste\r\nteknisk och ergonomisk kompetens  finnas hos dem som\r\nhandlägger bilstödet. Åldersgränserna  skall slopas.\r\nAlla  anpassningar  som  är  nödvändiga på grund  av\r\nfunktionshindret        skall       täckas        av\r\nanpassningsbidraget. Vad  vi nu anfört bör riksdagen\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n11.Statligt kostnadsansvar för\r\nassistansersättningen (punkt 30)\r\n\r\nav  Chatrine  Pålsson  (kd),   Cristina   Husmark\r\nPehrsson  (m),  Kerstin Heinemann (fp), Carl-Axel\r\nJohansson (m), Kenneth  Johansson (c), Anne Marie\r\nBrodén (m) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  11. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna   2002/03:So296    yrkande   13,\r\n2002/03:So482 och 2002/03:So509 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att regeringen bör ges i uppdrag att utreda\r\nett eventuellt statligt kostnadsansvar för  LSS.  En\r\nverksamhet  som  är  så  reglerad  som  LSS bör inte\r\nfinansieras via kommunala skattepengar, eftersom det\r\ni praktiken inte finns någon möjlighet att kommunalt\r\npåverka beslutet. Vad vi nu anfört bör riksdagen som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n12.Övriga ändringsförslag angående\r\nassistansersättningen (punkt 31)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  31\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 12.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So414 och avslår  motionerna\r\n2002/03:So275 yrkande  4,  2002/03:So296  yrkande 9,\r\n2002/03:   So480,  2002/03:So504  och  2002/03:Ub429\r\nyrkande 23.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  noterar   att  många  personer  med  förvärvade\r\nhjärnskador inte  har  rätt  till  daglig verksamhet\r\nenligt  LSS. För att få rätt till daglig  verksamhet\r\nmåste de bedömas tillhöra personkrets 2 som omfattar\r\n\"personer     med     betydande     och    bestående\r\nbegåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i\r\nvuxen ålder föranledd av yttre våld eller  kroppslig\r\nsjukdom\".  Hjärnskador kan ge både fysiska, psykiska\r\noch     kognitiva     funktionshinder.     Kognitiva\r\nfunktionsnedsättningar  kan innebära nedsatt förmåga\r\nvad   gäller   exempelvis   minne,    kommunikation,\r\ninitiativ,     vakenhet,    inlärning,    planering,\r\nomvärldsuppfattning,  omdöme  och koncentration. Ett\r\nkognitivt funktionshinder innebär således en bredare\r\ndefinition, som även innefattar  personer med normal\r\nIQ men med skador som hindrar att  denna intelligens\r\nkan användas på ett rationellt sätt.  Jag  anser att\r\ndet  behövs  en översyn av personkretsindelningen  i\r\nLSS i syfte att  inkludera  personer  med  kognitiva\r\nfunktionshinder  i personkrets 2. Vad jag nu  anfört\r\nbör riksdagen som  sin  mening  ge  regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n13.Övriga ändringsförslag angående\r\nassistansersättningen (punkt 31)\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 31\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 13. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motionerna  2002/03:So414  och 2002/03:Ub429\r\nyrkande   23  och  avslår  motionerna  2002/03:So275\r\nyrkande 4,  2002/03:So296  yrkande  9, 2002/03:So480\r\noch 2002/03:So504.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att deltagande i vuxenutbildning  bör vara\r\nunderlag för rätt till personlig assistans.\r\n\r\nJag  noterar  att  många  personer  med förvärvade\r\nhjärnskador  inte  har  rätt  till daglig verksamhet\r\nenligt LSS. För att få rätt till  daglig  verksamhet\r\nmåste de bedömas tillhöra personkrets 2 som omfattar\r\n\"personer     med     betydande     och    bestående\r\nbegåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i\r\nvuxen ålder föranledd av yttre våld eller  kroppslig\r\nsjukdom\".  Hjärnskador kan ge både fysiska, psykiska\r\noch     kognitiva     funktionshinder.     Kognitiva\r\nfunktionsnedsättningar  kan innebära nedsatt förmåga\r\nvad   gäller   exempelvis   minne,    kommunikation,\r\ninitiativ,     vakenhet,    inlärning,    planering,\r\nomvärldsuppfattning,  omdöme  och koncentration. Ett\r\nkognitivt funktionshinder innebär således en bredare\r\ndefinition, som även innefattar  personer med normal\r\nIQ men med skador som hindrar att  denna intelligens\r\nkan användas på ett rationellt sätt.  Jag  anser att\r\ndet  behövs  en översyn av personkretsindelningen  i\r\nLSS i syfte att  inkludera  personer  med  kognitiva\r\nfunktionshinder i personkrets 2.\r\nVad jag nu anfört bör riksdagen som sin mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n14.Utredning om en hjälpmedelsgaranti m.m.\r\n(punkt 32)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd), Kerstin Heinemann (fp),\r\nKenneth Johansson (c) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 14. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna   2002/03:So296  yrkande  7  och\r\n2002/03:So362 yrkandena 8 och 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRätt  insatta  och  utprovade  hjälpmedel  har  stor\r\nbetydelse för mångas  välbefinnande. Vi oroas därför\r\nav att hjälpmedelsförsörjningen  i dag inte fungerar\r\npå  ett acceptabelt sätt. Väntetiderna  är  i  många\r\nfall    orimligt    långa.    Vi    anser   att   en\r\nhjälpmedelsgaranti       skall      införas      och\r\nhjälpmedelsmarknaden öppnas  för  konkurrens.  Detta\r\nskulle  leda till kortare köer, ett större utbud  av\r\nhjälpmedel  och  större  valfrihet för den enskilde.\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen  som  sin  mening  ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n15.Stöd till kvinnojourer m.m. (punkt 33)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 15. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So451  yrkande  5 och avslår\r\nmotionerna       2002/03:So319,       2002/03:So353,\r\n2002/03:So380, 2002/03:So393, 2002/03:Sf214  yrkande\r\n16 och 2002/03:A322 yrkandena 4 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKvinnojourerna   har  en  central  roll  när  det  gäller   att\r\nsynliggöra  och  beskriva  mäns  våld  mot  kvinnor,\r\nsprida kunskap om  våldets  mekanismer  och utveckla\r\nmetoder  för  att  hjälpa  och  stödja  kvinnor  som\r\nutsatts för misshandel och andra övergrepp. Vi anser\r\natt kommunerna i högre grad än för närvarande  måste\r\nta    det    ansvar    som    åligger   dem   enligt\r\nsocialtjänstlagen  att  se  till  att   våldsutsatta\r\nkvinnor som söker hjälp erbjuds kompetent stöd. Ökad\r\nfinansiering till de lokala kvinnojourerna  och stöd\r\ntill  uppbyggnad  av jourer i de kommuner som saknar\r\nsådana är en viktig  del  i detta arbete. Enligt vår\r\nmening  bör riksdagen ge regeringen  i  uppdrag  att\r\nkartlägga  de finansiella konsekvenserna av ett ökat\r\nkommunalt stöd till de lokala kvinnojourerna.\r\n\r\nVad vi nu  anfört  bör riksdagen som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n16.Insatser för hemlösa (punkt 37)\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  37\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 16. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:Bo266  yrkandena 3 och 5 samt\r\navslår motionerna 2002/03:So363  yrkandena  1, 2 och\r\n11,  2002/03: So366 yrkandena 1 och 2, 2002/03:So449\r\nyrkandena 2 och 3 och 2002/03: Bo267 yrkande 20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTill de  grundläggande behoven hos människan hör att\r\nha en bostad. Det kan inte accepteras att exempelvis\r\nkvinnor och  män med psykiska funktionshinder bor på\r\ngatan. Enligt min mening bör regeringen ta initiativ\r\ntill en rikstäckande  kampanj  med en nollvision för\r\nhemlösheten.\r\n\r\nI   Sverige   finns   -   frånsett   rätten   till\r\nspecialanpassad     bostad     för     äldre     och\r\nfunktionshindrade  -  ingen rätt till bostad ens för\r\nde mest utsatta individer  som  aldrig kommer att få\r\nbostad på den vanliga marknaden.  Varje persons rätt\r\ntill  bistånd  prövas  individuellt. Ett  fungerande\r\nsystem med sociala förturer,  sociala  kontrakt  och\r\nandra former av hjälp med att skaffa en bostad måste\r\nvara   fundamentalt  i  socialtjänstlagens  yttersta\r\nmening.   Jag  vill  därför  betona  vikten  av  att\r\nsocialtjänstlagen  också  i  praktiken  ger stöd för\r\nboende som en social rättighet.\r\nVad jag nu anfört bör riksdagen som sin  mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n17.Insatser för hemlösa (punkt 37)\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 17. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna  2002/03:So363 yrkandena 1, 2 och\r\n11 och 2002/03:So449  yrkandena  2 och 3 samt avslår\r\nmotionerna   2002/03:So366  yrkandena   1   och   2,\r\n2002/03:Bo266  yrkandena  3  och 5 och 2002/03:Bo267\r\nyrkande 20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att få en klar bild av hur hemlösheten ser ut är\r\ndet enligt vår mening viktigt att statistiken är väl\r\ntillgänglig  och  att  den  uppdateras   med   jämna\r\nmellanrum.  Socialstyrelsen  har under 1993 och 1999\r\ngenomfört  kartläggningar av hemlösheten.  Vid  båda\r\ntillfällena  har  kartläggningen skett på uppdrag av\r\nregeringen. Enligt  vår mening borde uppföljning och\r\nkartläggning rimligen  ingå  som  en självklar del i\r\nmyndighetens  verksamhet.  För  att  få  ytterligare\r\ninformation  och  kunskap  bör Boverket vara  med  i\r\nkartläggningsarbetet. För att  en sådan kartläggning\r\nskall ge tillräckliga kunskaper  för uppföljning och\r\nutvecklingsarbete    behöver   kartläggningen    ske\r\nåtminstone vart tredje år.\r\n\r\nVi   anser   vidare  att   regeringen   skall   ge\r\nSocialstyrelsen  ett  särskilt  uppdrag att, utifrån\r\nhemlösa   kvinnors  specifika  förutsättningar   och\r\nproblem, utforma  åtgärder  och  stödformer  för att\r\nminska hemlösheten bland kvinnor.\r\nDe   allra  flesta  hemlösa  i  Sverige  är  tunga\r\nmissbrukare  och/eller psykiskt sjuka. Människor med\r\npsykisk sjukdom och missbruk är särskilt utsatta som\r\nhemlösa eftersom  de ofta också utnyttjas ekonomiskt\r\nav andra samt utsätts  för  våld.  Vi  anser att den\r\npsykiska ohälsan och missbruksproblemen  hos hemlösa\r\nmåste   behandlas   samtidigt   samt  att  vård  och\r\nbehandling måste bli mer lättillgängliga  för  denna\r\ngrupp. Dessutom krävs en bättre resurssamordning för\r\natt den hjälp som finns skall bli mer effektiv.\r\nSocialtjänstlagen garanterar inte rätten till eget\r\nboende   utan  endast  tak  över  huvudet.  Alltfler\r\ntvingas i  dag  dessutom  att  bo  på  s.k.  sociala\r\nkontrakt  där  reglerna  för  den boende ofta är mer\r\nkrävande  än  vad  hyreslagen  föreskriver  och  där\r\nbesittningsskyddet är svagt. Vi anser att regeringen\r\nbör utreda och föreslå ändringar i socialtjänstlagen\r\ninnebärande  att  rätten  till bistånd  också  skall\r\nomfatta  rätten  till  en egen  bostad.  Enligt  vår\r\nmening    bör    vidare    besittningsskyddet    vid\r\nandrahandskontrakt via kommunerna stärkas.\r\nVad vi nu anfört bör riksdagen  som  sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n18.Apoteksmonopolet (punkt 38)\r\n\r\nav   Chatrine   Pålsson  (kd),  Cristina  Husmark\r\nPehrsson (m), Kerstin  Heinemann  (fp), Carl-Axel\r\nJohansson (m), Kenneth Johansson (c),  Anne Marie\r\nBrodén (m) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 38 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs\r\ni   reservation   18.   Riksdagen   bifaller  därmed\r\nmotionerna       2002/03:So209,       2002/03:So278,\r\n2002/03:So281  yrkandena  10  och  19, 2002/03:So282\r\nyrkande 1, 2002/03: So298 yrkande 9,  2002/03:So336,\r\n2002/03:So437 yrkande 19, 2002/03: So443  yrkande 34\r\noch 2002/03:So509 yrkande 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSverige är det enda land i hela OECD som har monopol\r\npå   apoteksverksamheten.   Vidare  är  den  svenska\r\napotekstätheten oacceptabelt låg.\r\n\r\nFlera  statliga  utredningar  har  visat att stora\r\nvälfärdsvinster finns att vinna med ett  avskaffande\r\nav  apoteksmonopolet.  Vi  vill  därför  bryta   upp\r\nmonopolet.  I  stället  bör licensierade butiker och\r\napotek ges möjlighet att sälja receptfria respektive\r\nreceptbelagda  läkemedel.  Erfarenheter  från  andra\r\nländer  visar att  ökad  mångfald har lett till fler\r\napotek, bättre tillgänglighet  och  service  såväl i\r\nglesbygd     som     i     storstad    samt    lägre\r\nläkemedelskostnader    för    den    enskilde.    En\r\nförutsättning för att ett företag skall få tillstånd\r\ntill  detaljhandel med receptbelagda  läkemedel  bör\r\nvara   att    farmaceututbildad    personal    finns\r\ntillgänglig.  På  så  sätt kan mindre privata apotek\r\nbedriva  egen  verksamhet  i  konkurrens  med  andra\r\nprivata  apotek.  Avknoppning  av  verksamheten  bör\r\nsåledes skyndsamt komma till stånd. Läkemedelsverket\r\nbör   få  ansvar   för   att   genom   tillsyn   och\r\ntillståndsgivning   garantera   att   säkerhet   och\r\nkvalitet upprätthålls och förbättras. Vad här anförs\r\nbör  riksdagen  som  sin  mening  ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n19.Systembolaget (punkt 39, motiveringen)\r\n\r\nav  Cristina  Husmark  Pehrsson  (m),   Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne Marie Brodén (m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser lika med utskottets majoritet\r\natt motion So455 yrkande 5 bör avslås.\r\nVåra motiv härför är dock andra än\r\nmajoritetens. Vi anser nämligen att\r\nSystembolagets monopol bör avskaffas då\r\ndet är en oförenlig uppgift att minska\r\ntillgängligheten till alkohol och\r\nsamtidigt gå med vinst, öka servicen och\r\ngöra tillgängligheten större. Dessutom\r\nanser vi att detaljhandelsmonopolet sned-\r\nvrider konkurrensen även för andra\r\nverksamheter då etablering och placering\r\nav systembutiker har stor betydelse för\r\nutvecklingen av annan kommersiell\r\nservice. Ett ytterligare skäl att\r\navskaffa Systembolagets monopol är att\r\nden bristande tillgängligheten sannolikt\r\nbidrar till att den illegala marknaden är\r\nså stor.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Anslag under utgiftsområde 9\r\n\r\n\r\nav  Cristina  Husmark  Pehrsson   (m),   Carl-Axel\r\nJohansson (m) och Anne  Marie Brodén (m).\r\n\r\nSocialutskottet   har  under  beredningen  av  detta\r\nbetänkande  arbetat  under  förutsättningen  att  en\r\nriksdagsmajoritet   bestående  av  socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och  miljöpartister  den 4 december\r\n2002 kommer att fastställa ekonomiska ramar  för  de\r\nolika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en\r\nberäkning  av  statens  inkomster avseende 2003 samt\r\nbesluta om preliminära utgiftstak för år 2004.\r\n\r\nModerata  samlingspartiet   har   i   parti-   och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska   politiken   och   budgetpolitiken.  Ett\r\növergripande  mål för den ekonomiska  politiken  bör\r\nvara  att  möjliggöra   ökad   tillväxt.   Då  måste\r\nutgiftskvoten  sänkas.  För  detta  krävs  bl.a.  en\r\nmoderniserad  arbetsmarknad,  avregleringar,  sänkta\r\nskatter   och  lägre  offentliga  utgifter.  Antalet\r\nsjukskrivna  och  förtidspensionerade  måste minskas\r\ngenom att sjukvård och rehabilitering förbättras.\r\nVåra   förslag   syftar   också   till  att  skapa\r\nförutsättningar  för ett ekonomiskt, kulturellt  och\r\nsocialt  växande  Sverige.   Vi  vill  satsa  på  en\r\nutbildning som ger alla större  möjligheter till ett\r\nrikare liv. Genom en större enskild  sektor  och ett\r\nstarkare   civilt  samhälle  kan  både  företag  och\r\nmänniskor växa.  Ännu  fler  kan  komma  in  på  den\r\nordinarie  arbetsmarknaden.  Den  sociala tryggheten\r\nökar också i andra bemärkelser genom  att  hushållen\r\nfår  en  större  ekonomisk självständighet. Friheten\r\natt  välja  bidrar både  till  mångfald,  en  bättre\r\nkvalitet  och   en   större  trygghet.  De  enskilda\r\nmänniskorna får ett större inflytande över sina liv.\r\nVi  har  föreslagit en  långtgående  växling  från\r\nsubventioner     och    bidrag    till    omfattande\r\nskattesänkningar   för   alla,   främst   låg-   och\r\nmedelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor\r\nsom är i störst behov av gemensamma insatser och som\r\nhar små eller inga möjligheter  att påverka sin egen\r\nsituation. Vi slår också fast att det allmänna skall\r\ntillföras resurser för att på ett tillfredsställande\r\nsätt  kunna genomföra de uppgifter  som  måste  vara\r\ngemensamma.  Avsevärda  resurser tillförs  t.ex. för\r\natt  bryta  den ökade sjukfrånvaron  och  de  ökande\r\nförtidspensioneringarna.\r\nVårt budgetalternativ  -  med  våra  förslag  till\r\nutgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar\r\n-  bör ses som en helhet där inte någon eller  några\r\ndelar  kan  brytas ut och behandlas isolerat från de\r\nandra.  Om  riksdagens   majoritet  den  4  december\r\nbeslutar  om  ramar för de olika  utgiftsområdena  i\r\nenlighet  med finansutskottets  förslag  och  därmed\r\nväljer en annan  inriktning  av politiken, deltar vi\r\ninte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning\r\ninom utgiftsområde 9. För budgetåret  2003  föreslår\r\nvi   i   våra   parti-   och   kommittémotioner   en\r\nanslagsfördelning   inom   utgiftsområde   9  som  i\r\nhuvudsak innebär följande.\r\nVi   anser   att   regeringens  satsningar  på  en\r\nförbättrad tandvårdsförsäkring  är otillräckliga. Vi\r\nhar   föreslagit  ett  förbättrat  och   behovsstyrt\r\nhögkostnadsskydd  som omfattar alla. För år 2003 bör\r\ntandvårdsförsäkringen  förstärkas  med  100 miljoner\r\nkronor.\r\nVåra    förslag    på   läkemedelsområdet   medför\r\nsammantaget en successiv  minskning  av  kostnaderna\r\nunder  de  nästkommande åren, samtidigt som  skyddet\r\nför  de  mest   utsatta   förbättras.  En  frivillig\r\nläkemedelsförsäkring bör införas  och  administreras\r\nav  försäkringskassan.  Vi anser att marknadsmässiga\r\nprinciper skall gälla på  läkemedelsområdet.  De nya\r\nsubventionsreglerna innebär en tvångsmässig sänkning\r\nav  priserna. Redan etablerade läkemedel gynnas  och\r\nnya missgynnas. Förutsättningarna för en mångfald av\r\nläkemedel  som  konkurrerar med varandra undergrävs.\r\nDet nyligen införda  utbytestvånget innebär risk för\r\nförvirring,  feldosering,   sämre   följsamhet  till\r\ndoseringen   och   därmed   sämre  effekt  och   mer\r\nkassation. Vi vill ha en frikoppling av subventionen\r\nfrån handelspriset. Faran med de nya kriterierna för\r\nsubvention  av läkemedel är att  bedömningen  kommer\r\natt ske utifrån rent teoretiska grunder som inte tar\r\nhänsyn till den  enskilde  patientens  egenart eller\r\ndet  förhållandet  att  ett läkemedel visar  sig  ha\r\nandra  indikationsområden  än  de  ursprungliga.  Vi\r\nanser  att   en  ökad  användning  av  generika  och\r\nparallellimporterade  läkemedel ger bättre möjlighet\r\ntill      priskonkurrens     som      kan      hejda\r\nläkemedelsförmånens   kostnadsökning.   Med  en  20-\r\nprocentig    andel   receptfria   läkemedel   skulle\r\nsubventionskostnaden    kunna    minska   väsentligt\r\nsamtidigt som egenvården blir bättre.  I dag innebär\r\ndet  en extrakostnad för konsumenten att  inleda  en\r\nbehandling    med    startförpackning.    Ekonomiska\r\nincitament  bör  därför  införas  som  inte gör  det\r\noförmånligt  att  först  hämta ut en provförpackning\r\ninför en längre läkemedelsbehandling. Vi anser också\r\natt   fri   prissättning  på  läkemedel   ger   goda\r\nincitament  för  läkemedelsindustrin  och  utgör  en\r\nförutsättning  för att utvecklingen skall gå framåt.\r\nDen läkemedelsförmånsnämnd som regeringen tillsätter\r\när enligt vår mening  överflödig.  Slutligen  är  en\r\navreglering   av   det   statliga   apoteksmonopolet\r\ngrundläggande för en fungerande läkemedelsmarknad.\r\nVi  har  tillsammans med Folkpartiet  liberalerna,\r\nKristdemokraterna  och Centerpartiet  kommit överens\r\nom en nationell vårdgaranti. För år 2003 avsätter vi\r\nmoderater 2 miljarder  kronor  och  för  år 2004 1,5\r\nmiljarder    kronor.    Vad   gäller   den   närmare\r\nutformningen av vårdgarantin  hänvisar  vi  till ett\r\ngemensamt   särskilt  yttrande  från  de  borgerliga\r\npartierna.\r\nDen verksamhet som Statens beredning för medicinsk\r\nutvärdering  bedriver   har   stor   betydelse   för\r\nsjukvårdens   utveckling.   Vi  avsätter  därför  10\r\nmiljoner  kronor  årligen  utöver   vad   regeringen\r\nföreslagit.\r\nVi  har föreslagit en ytterligare förstärkning  av\r\nden  oberoende   tillsynen   inom  sjukvården  genom\r\ninrättande   av   en   särskild   medicinalstyrelse.\r\nBudgetmedel överförs från Socialstyrelsen  till  ett\r\nnytt   anslag.   Vidare  föreslår  vi  ett  särskilt\r\nstimulansbidrag  till  psykiatrin  på  200  miljoner\r\nkronor.  Många  psykiskt  funktionshindrade  har  en\r\npassiv    och    sysslolös     tillvaro     eftersom\r\narbetsinriktad rehabilitering saknas. Kommunerna bör\r\nstimuleras till insatser för denna grupp.\r\nSatsningarna   på  det  förebyggande  arbetet  mot\r\nhiv/aids måste öka  i  stället  för att stagnera och\r\nminska.  Vi  föreslår  att ytterligare  75  miljoner\r\nkronor anvisas för detta ändamål.\r\nVi  anser  att  det  statliga   engagemanget  inom\r\nfolkhälsoområdet kraftigt bör minska till förmån för\r\nlokalt folkhälsoarbete. För att stimulera framväxten\r\nav   riktade  insatser  och  regionalt  och   lokalt\r\nfolkhälsoarbete  vill  vi  under  år  2003  anslå 60\r\nmiljoner   kronor   till  ett  nytt  anslag,  Lokalt\r\nfolkhälsoarbete.     Anslaget      till      Statens\r\nfolkhälsoinstitut     bör     successivt     sänkas.\r\nInriktningen  bör vara att Statens folkhälsoinstitut\r\när helt avvecklat  vid utgången av år 2005. Vi anser\r\natt  en rad organisationer  har  kommit  att  betyda\r\nalltmer   för  många  människors  trygghet.  Det  är\r\nangeläget att  dessa  kan stöttas på ett bättre sätt\r\nän i dag.\r\nVi  är kritiska mot arbetssättet  med  storskaliga\r\nhandlingsplaner  och  anser  att handlingsplanen mot\r\nnarkotika inte gör skäl för namnet.  Det  är snarast\r\nen  skrivbordsprodukt som saknar såväl åtgärder  som\r\nförankring  i  verkligheten.  Vi  har i ett särskilt\r\nyttrande vid utskottets behandling av den nationella\r\nnarkotikahandlingsplanen   våren  2002,   betänkande\r\n2001/02:SoU15, utförligt redovisat  vår  syn i dessa\r\nfrågor, vartill hänvisas.\r\nEn  rad  frivilligorganisationer  på alkohol-  och\r\nnarkotikaområdet har kommit att betyda  alltmer  för\r\nmånga   människors   trygghet.  Till  skillnad  från\r\nmyndigheter står ideella  organisationer  för en mer\r\nlättillgänglig,     individanpassad    och    riktad\r\nverksamhet. Vi anser  det  angeläget  att  dessa kan\r\nstöttas på ett bättre sätt än i dag.\r\nVi  anser  vidare  att detaljhandelsmonopolet  för\r\nSystembolaget bör avvecklas  varvid  det  också blir\r\nnaturligt att avveckla Alkoholsortimentsnämnden.  De\r\nnya  förutsättningarna  för alkoholpolitiken - bl.a.\r\nöppna gränser och ett nytt  konsumtionsmönster - kan\r\nbara  hanteras med en väl underbyggd  och  förankrad\r\nalkoholpolitik, genom upplysning och information.\r\nVi vill införa ett stöd till funktionshindrade som\r\när  mångsidigt   och  anpassat  till  den  enskildes\r\nsärskilda  förutsättningar.   Den  funktionshindrade\r\nskall  kunna  påverka sin egen situation  genom  att\r\nt.ex.  kunna  välja  vårdpersonal,  omsorgsform  och\r\nhjälpmedel.\r\nVi anser att det är centralt att funktionshindrade\r\noch  deras  anhöriga   ges   goda  möjligheter  till\r\nrekreation   vid   anläggningar  som   är   särskilt\r\nanpassade för specifika funktionshinder. Vi förordar\r\ndärför  att  stödet till  handikapporganisationernas\r\nrekreationsanläggningar höjs med 1 miljon kronor.\r\nVi anser att rätten till personlig assistans under\r\nskoltid  och  vid   vistelse   på   dagcenter  skall\r\nåterinföras    och    att    schabloniseringen    av\r\nassistansersättningen skall slopas.  Vi  anser också\r\natt  rätten  till  personlig  assistans  bör omfatta\r\nfunktionshindrade  som  bor  i gruppbostad. För  att\r\nfunktionshindrades  behov  inte  skall  ställas  mot\r\nandra behov i kommunen utan  gå  direkt till den som\r\nhar  rätt  till  stöd  anser  vi att det  ekonomiska\r\nansvaret  för  de  20  första assistanstimmarna  bör\r\nåterföras  till  staten.  För  att  garantera  detta\r\ntillför  vi  anslaget  för  kostnader   för  statlig\r\nassistansersättning  ytterligare nästan 2  miljarder\r\nkronor.\r\nVi  står fast vid vår  uppfattning  att  flera  av\r\nombudsmannaverksamheterna  bör  slås ihop, däribland\r\nHandikappombudsmannen.  Inget  anslag   bör   därmed\r\nanvisas    till   Handikappombudsmannen.   Den   nya\r\nmyndigheten bör tilldelas anslag under utgiftsområde\r\n14.\r\nVad gäller  äldrepolitiken  har vi inga yrkanden i\r\nbudgeten    men    vill   hänvisa   till    tidigare\r\nställningstaganden  till  äldrepolitiken,  senast  i\r\nbetänkande 2001/02:SoU12.  Vi  vill  bl.a. införa en\r\näldrepeng,  vilken ger den enskilde äldre  rätt  att\r\nvälja den form  av omsorg eller särskilda inriktning\r\nsom passar honom eller henne bäst.\r\nFör att undvika ett ökat socialbidragsberoende för\r\nfunktionshindrade   och   för   att  underlätta  för\r\nkommunerna  ekonomiskt,  anser vi att  ett  särskilt\r\nbostadsstöd för funktionshindrade  bör inrättas. För\r\ndetta föreslår vi att 100 miljoner kronor avsätts.\r\nVi anser att en hjälpmedelsgaranti  skall införas.\r\nDen  konkreta  utformningen  av  hjälpmedelsgarantin\r\nmåste   bli  föremål  för  särskild  utredning   där\r\nnoggranna  analyser  och avvägningar görs. Det finns\r\ndock  skäl  att  redan nu  pröva  införandet  av  en\r\nstatlig hjälpmedelsgaranti, omfattande de hjälpmedel\r\nsom  i dagsläget finansieras  med  statliga  anslag,\r\nnämligen  bilstöd  för  handikappade och bidrag till\r\nutrustning för elektronisk kommunikation.\r\nVi vill tillföra 2 miljoner  kronor  till anslaget\r\nför bidrag till handikapporganisationer. Dessa extra\r\nmedel    skall    riktas    särskilt   till   mindre\r\nhandikapporganisationer som arbetar  oberoende av de\r\nstora samarbetsorganen inom handikapprörelsen.\r\nSlutligen  anser vi att verksamheten  vid  Statens\r\ninstitutionsstyrelse          inte          fungerar\r\ntillfredsställande.  Enligt vår uppfattning bör  den\r\nslutna ungdomsvården överföras  till kriminalvården.\r\nÖverföringen    innebär    att   anslaget    Statens\r\ninstitutionsstyrelse kan minskas  med  125  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\n2. Anslag under utgiftsområde 9\r\n\r\nav  Kerstin  Heinemann (fp) och Marita Aronson\r\n(fp).\r\n\r\nSocialutskottet  har   under  beredningen  av  detta\r\nbetänkande  arbetat  under  förutsättningen  att  en\r\nriksdagsmajoritet  bestående   av  socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och miljöpartister  den  4 december\r\n2002 kommer att fastställa ekonomiska ramar  för  de\r\nolika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en\r\nberäkning  av  statens  inkomster avseende 2003 samt\r\nbesluta om preliminära utgiftstak för år 2004.\r\n\r\nFolkpartiet   liberalerna   har   i   parti-   och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ekonomiska\r\nframsteg och välfärd  i ett modernt samhälle är bara\r\nmöjliga om befolkningen  i  yrkesaktiv  ålder  är  i\r\nstort sett frisk, arbetsför och i arbete. Detta blir\r\nännu  viktigare  när de äldres andel av befolkningen\r\nökar i förhållande till de yrkesverksammas.\r\nVårt budgetalternativ  -  med  våra  förslag  till\r\nutgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar\r\n-  bör ses som en helhet där inte någon eller  några\r\ndelar  kan  brytas ut och behandlas isolerat från de\r\nandra.  Om  riksdagens   majoritet  den  4  december\r\nbeslutar  om  ramar för de olika  utgiftsområdena  i\r\nenlighet  med finansutskottets  förslag  och  därmed\r\nväljer en annan  inriktning  av politiken, deltar vi\r\ninte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning\r\ninom utgiftsområde 9.\r\n\r\nVi redovisar här kortfattat  inriktningen  på våra\r\nanslagsförslag  för  utgiftsområdet  där  de avviker\r\nfrån regeringens förslag.\r\nVi  har  tillsammans med Moderata samlingspartiet,\r\nCenterpartiet  och  Kristdemokraterna kommit överens\r\nom att en nationell vårdgaranti bör införas. Över de\r\nbåda  åren  2003  och  2004   avsätter   vi   därför\r\nsammanlagt 1 miljard kronor för detta ändamål, varav\r\n750  miljoner  kronor  för  år  2003. Vad gäller den\r\nnärmare  utformningen  av vårdgarantin  hänvisar  vi\r\ntill  ett  gemensamt  särskilt   yttrande   från  de\r\nborgerliga partierna.\r\nVi   anser   att   anslaget   för   alkohol-   och\r\nnarkotikapolitiska     åtgärder     bör    tillföras\r\nytterligare 100 miljoner kronor. Vidare anser vi att\r\nupp  till  3  miljoner  kronor  ur detta anslag  bör\r\nanvändas till extra bidrag till WHO:s  Europaregions\r\narbete med att föra ut den alkoholpolitiska  planen.\r\nÄven  anslaget  för folkhälsopolitiska åtgärder  bör\r\nenligt  vår uppfattning  tillföras  ytterligare  100\r\nmiljoner kronor.\r\nVi  föreslår   omfattande   satsningar   för   att\r\nunderlätta    för    handikappade    att   delta   i\r\nsamhällslivet.  Således anser vi att de  rättigheter\r\nsom lagen (1993:387)  om stöd och service till vissa\r\nfunktionshindrade    och   lagen    (1993:389)    om\r\nassistansersättning ursprungligen givit personer med\r\nfunktionshinder    och    deras    anhöriga    måste\r\nåterinföras.  Vi  anser  att  staten   skall  återta\r\nansvaret för de 20 första assistanstimmarna.  Likaså\r\nanser  vi  att  rätten  till  personlig  assistans i\r\nförskola  och  skola  skall  återställas.  Personlig\r\nassistans bör också användas mer i arbetslivet och i\r\nstudieverksamheten.  Medel avsedda för kommuner  med\r\nhöga  kostnader  för stöd  och  service  till  vissa\r\nfunktionshindrade  samt  medel  avsatta för särskilt\r\nkostnadskrävande   insatser   bör   överföras   från\r\nutgiftsområde 25 till utgiftsområde 9.  Anslaget för\r\nstatlig  assistansersättning  bör sammanfattningsvis\r\ntillföras  ytterligare  drygt  3  miljarder  kronor.\r\nVidare    bör   anslaget   för   bilstöd   tillföras\r\nytterligare 50 miljoner kronor.\r\nVidare anser  vi  att en tillgänglighetsreform bör\r\npåbörjas nästa år i syfte  att göra allmänna miljöer\r\ntillgängliga   för  personer  med   funktionshinder.\r\nHandikappombudsmannen  och  Boverket har i rapporter\r\nvisat att arbetet med att öka  tillgängligheten  går\r\nalldeles   för   långsamt.  Vi  vill  framhålla  att\r\nansvars- och finansieringsprincipen,  dvs. att varje\r\nsektor  i  samhället  har ansvar för att just  deras\r\nverksamhet är tillgänglig  för funktionshindrade och\r\natt detta normalt skall tillgodoses  inom  ordinarie\r\nbudget,  ligger  fast.  Riksdagen  bör dock påskynda\r\nutvecklingen    genom    att    fatta   beslut    om\r\nstimulansbidrag med i genomsnitt 1 miljard kronor om\r\nåret under fem år fr.o.m. den 1 juli 2003.\r\nEnligt   vår   uppfattning   bör   anslaget    för\r\nstimulansbidrag  och  åtgärder  inom  äldrepolitiken\r\nökas  med  296  miljoner  kronor. Vi anser  att  det\r\nbehövs   en   kommunal   omsorgsgaranti    för   att\r\nkvalitetssäkra  en  rad  olika delar av äldrevården.\r\nGarantin   skall  innehålla  rätt   till   medicinsk\r\nkompetens, rätt  till  ett  värdigt omhändertagande,\r\nrätt till en väl fungerande hemtjänst,  rätt till en\r\nväl fungerande färdtjänst och rätt till hjälpmedel i\r\ntid.  Omsorgsgarantin  skall  också  ge valfrihet  i\r\nboendet, rätt till eget rum och rätt att  flytta. De\r\nstatliga stimulansbidrag som bör ges till kommunerna\r\nför äldrevården vid sidan om fortsatt utveckling  av\r\nanhörigstödet  bör också användas för att underlätta\r\ninförandet  av omsorgsgarantier  på  kommunal  nivå.\r\nAnslaget bör  ökas med 250 miljoner kronor för dessa\r\nändamål. Vi anser  vidare att den statliga tillsynen\r\nav  äldrevården  bör  ges   en  tydligare  medicinsk\r\nkompetens     genom     att    koncentreras     till\r\nSocialstyrelsen och dess  regionala  avdelningar för\r\ntillsynsverksamhet.  Tyngdpunkten i kvalitetsarbetet\r\noch    tillsynen    skall    ligga    lokalt,    med\r\näldreombudsmän,         omsorgsgarantier         och\r\näldrevårdscentrum. Regeringens  förslag  på  den här\r\npunkten bör avvisas av riksdagen, och regeringen bör\r\nuppmanas  att  återkomma med förslag i budgeten  för\r\n2004  med  den  inriktning   som   vi  angivit.  För\r\nbudgetåret 2003 bör de 46 extra miljoner  kronor som\r\nregeringen    önskar    lägga   på   länsstyrelserna\r\n(utgiftsområde 18, anslag 32:1 Länsstyrelserna m.m.)\r\ni stället tillföras kommunerna  som  stimulansbidrag\r\nför ett snabbt införande av äldreombudsmän.\r\nFör att säkerställa att kvinnojourernas verksamhet\r\nskall kunna utsträckas över hela landet krävs enligt\r\nvår  mening att anslaget för bidrag till  utveckling\r\nav  socialt  arbete  m.m.  tillförs  ytterligare  10\r\nmiljoner kronor.\r\nVi  vill  också  erinra  om  att vi i motion So430\r\nframfört    förslag    om    riktlinjer    för    en\r\ntandvårdsreform som kan genomföras stegvis från 2005\r\noch framåt.\r\nSlutligen anser vi att åtgärder bör vidtas för att\r\nminska läkemedelskostnaderna.\r\n\r\n3. Anslag under utgiftsområde 9\r\n\r\nav Chatrine Pålsson (kd).\r\n\r\nSocialutskottet   har  under  beredningen  av  detta\r\nbetänkande  arbetat  under  förutsättningen  att  en\r\nriksdagsmajoritet   bestående  av  socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och  miljöpartister  den 4 december\r\n2002 kommer att fastställa ekonomiska ramar  för  de\r\nolika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en\r\nberäkning  av  statens  inkomster avseende 2003 samt\r\nbesluta om preliminära utgiftstak för år 2004.\r\n\r\nKristdemokraterna     har     i     parti-     och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska   politiken   och  budgetpolitiken.   Vår\r\npolitik   stärker   tillväxtkraften    och    därmed\r\nresurserna     för     de     viktiga     gemensamma\r\nvälfärdstjänsterna.    Vården    måste    inta    en\r\nsärställning    vid   fördelningen   av   samhällets\r\nresurser. Hälso-  och  sjukvården skall kännetecknas\r\nav    värdighet,   kvalitet   och    tillgänglighet.\r\nValfrihet,   bättre  utnyttjande  av  de  ekonomiska\r\nresurserna, men  också  mer  pengar,  krävs  för att\r\nskapa en bättre vård och omsorg.\r\nVårt  budgetalternativ  -  med  våra förslag  till\r\nutgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar\r\n- bör ses som en helhet där inte någon  eller  några\r\ndelar  kan brytas ut och behandlas isolerat från  de\r\nandra.  Om   riksdagens  majoritet  den  4  december\r\nbeslutar om ramar  för  de  olika  utgiftsområdena i\r\nenlighet  med  finansutskottets förslag  och  därmed\r\nväljer en annan  inriktning  av poltiken, deltar jag\r\ninte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning\r\ninom utgiftsområde 9.\r\nJag redovisar här kortfattat  inriktningen på våra\r\nanslagsförslag för utgiftsområdet  på de punkter där\r\nden avviker från regeringens förslag.\r\nVi  har  tillsammans med Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet  och Centerpartiet kommit överens om att\r\nen nationell vårdgaranti  bör  införas.  För år 2003\r\navsätter  Kristdemokraterna  2 miljarder kronor  för\r\ndetta ändamål under ett särskilt  anslag. Vad gäller\r\nden  närmare  utformningen av vårdgarantin  hänvisar\r\njag till ett gemensamt  särskilt  yttrande  från  de\r\nborgerliga partierna.\r\nJag  vill erinra om att Kristdemokraterna i motion\r\nSo509 föreslår  att  det  tillsätts  en  utredning i\r\nsyfte   att  klarlägga  förutsättningarna  för   att\r\ninkludera   tandvårdsförsäkringen   i  den  allmänna\r\nsjukförsäkringen.\r\nKommittén   om  vård  i  livets  slutskede   kunde\r\nkonstatera stora  brister  i den palliativa vården i\r\nSverige. En värdig vård i livets  slutskede omfattar\r\nflera  aspekter  på det lidande och den  smärta  som\r\ndöendet kan föra med  sig. Hänsyn bör tas till såväl\r\nrent  fysiska  behov  som   psykiska,   sociala  och\r\nexistentiella  behov. Det är viktigt att hospicevård\r\noch  palliativa  team   vidareutvecklas   och  finns\r\ntillgängliga i hela landet. Jag vill också framhålla\r\nvikten  av  forsknings-  och utbildningsinsatser  på\r\nområdet och avsätter därför  35  miljoner kronor för\r\når 2003 till forskning kring palliativ medicin under\r\nett särskilt anslag.\r\nRegeringen  avser att avsätta 30  miljoner  kronor\r\nårligen för åren  2003  och  2004  för att förstärka\r\narbetet  med  tobaksprevention.  Satsningen   är   i\r\nhuvudsak  vällovlig, men enligt min mening skall det\r\npreventiva  arbetet  utföras  i  skolorna  som  ANT-\r\nundervisning.    Detta   är   delvis   en   kommunal\r\nangelägenhet.   Anslaget   14:7   Folkhälsopolitiska\r\nåtgärder bör därför  minskas med 30 miljoner kronor.\r\nLiksom tidigare avsätter  dock Kristdemokraterna mer\r\npengar till kommunerna under utgiftsområde 25, vilka\r\nmedel kan användas bl.a. för tobaksprevention.\r\nJag kan konstatera att regeringen  återigen sänker\r\nanslaget  för  bilstöd  till handikappade  efter  en\r\ntemporär  höjning  i  vårpropositionen  2002.  Detta\r\nkommer   att   resultera   i    att   personer   med\r\nfunktionshinder  nekas  bilstöd  långt   före  årets\r\nutgång  med  hänvisning till att det saknas  pengar.\r\nFör att bättre  tillgodose  behoven  av bilstöd vill\r\njag öka anslaget med 20 miljoner kronor för år 2003.\r\nSamtidigt  anser  jag  att  det  bör  skapas  större\r\nflexibilitet  mellan  de olika systemen för  bilstöd\r\noch   färdtjänst   samt  utökad   tillgänglighet   i\r\nkollektivtrafiken.\r\nKristdemokraterna  föreslår för åren 2003 och 2004\r\natt  40 miljoner kronor  avsätts  vardera  året  för\r\nstimulansbidrag  till  kommunernas utvecklingsarbete\r\nmed anhörigvården. Jag anser  att  resultatet  av de\r\ns.k.   Anhörig   300-projekten   bör  förvaltas  och\r\nutvecklas.\r\nLandets  kvinnojourer  bedriver en  mycket  viktig\r\nverksamhet  som  har  stor  betydelse   för  utsatta\r\nkvinnor. För stöd till denna verksamhet föreslår jag\r\natt 10 miljoner kronor avsätts på ett nytt anslag.\r\nJag  anser  det  också  angeläget  att det avsätts\r\nytterligare        resurser       till       Statens\r\ninstitutionsstyrelse  för  att tillgodose behovet av\r\nbehandlingsplatser för ungdomar.  Ungdomar  som  har\r\ndömts   till  sluten  ungdomsvård  har  förtur  till\r\nvårdplatserna vid institutionerna, vilket leder till\r\noacceptabla   väntetider   för  ungdomar  som  skall\r\nplaceras enligt LVU.\r\nAnslaget till Forskningsrådet  för  arbetsliv  och\r\nsocialvetenskap  bör minskas med 30 miljoner kronor,\r\nbl.a.   mot  bakgrund   av   att   Kristdemokraterna\r\nföreslagit    en   rehabiliteringsförsäkring   under\r\nutgiftsområde  10   som   innehåller   en  betydande\r\nsatsning    på   forskning   kring   arbetsliv   och\r\nrehabilitering.\r\nSlutligen    föreslår    jag    besparingar    och\r\neffektiviseringar    av   ett   antal   myndigheters\r\nadministration med 5 %  av förvaltningsanslagen. Jag\r\nanser  att  anslaget  till Socialstyrelsen,  Statens\r\nfolkhälsoinstitut   och  Smittskyddsinstitutet   bör\r\nminskas med 24 miljoner,  6  miljoner  respektive  9\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\n4. Anslag under utgiftsområde 9\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nSocialutskottet   har  under  beredningen  av  detta\r\nbetänkande  arbetat  under  förutsättningen  att  en\r\nriksdagsmajoritet   bestående  av  socialdemokrater,\r\nvänsterpartister och  miljöpartister  den 4 december\r\n2002 kommer att fastställa ekonomiska ramar  för  de\r\nolika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en\r\nberäkning  av  statens  inkomster avseende 2003 samt\r\nbesluta om preliminära utgiftstak för år 2004.\r\n\r\nCenterpartiet har i parti-   och  kommittémotioner\r\nförordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska\r\npolitiken  och  budgetpolitiken. Vården och omsorgen\r\nskall  utgå  från  människors  behov  och  utövas  i\r\nenlighet med den enskildas  önskemål och aktiva val.\r\nCenterpartiet  har  medverkat till  att  vården  och\r\nomsorgen  nu får ytterligare  resurser.  En  jämnare\r\nbefolkningsutveckling, en solidarisk skatteutjämning\r\noch  en breddad  skattebas  ger  resurser  och  lika\r\nvillkor.\r\nVårt  budgetalternativ  -  med  våra förslag  till\r\nutgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar\r\n- bör ses som en helhet där inte någon  eller  några\r\ndelar  kan brytas ut och behandlas isolerat från  de\r\nandra.  Om   riksdagens  majoritet  den  4  december\r\nbeslutar om ramar  för  de  olika  utgiftsområdena i\r\nenlighet  med  finansutskottets förslag  och  därmed\r\nväljer en annan  inriktning  av  poltiken, deltar vi\r\ninte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning\r\ninom utgiftsområde 9.\r\nJag redovisar här kortfattat inriktningen  på våra\r\nanslagsförslag för utgiftsområdet på de punkter  där\r\nden avviker från regeringens förslag.\r\nDe nya resurserna inom hälso- och sjukvården skall\r\nhjälpa  primärvården  att utveckla sin kompetens och\r\nnyckelroll. Vidare skall  den  nära  vården  nå alla\r\nindividuellt, och patienten skall ha inflytande över\r\nvården.  Distriktssköterskornas  roll och framtidens\r\nsjukvård måste också stärkas. Jag  anser  vidare att\r\nresurserna   bör  användas  till  att  utveckla  och\r\nförbättra den  psykiatriska  vården. Landstingen och\r\nkommunerna skall därvid i samverkan  utveckla stödet\r\ntill   barn,   ungdomar   och   vuxna   med  psykisk\r\nproblematik.   Dessutom   skall   landstingens   om-\r\nhändertagande   av  personer  med  neuropsykiatriska\r\ntillstånd  förbättras   och   tillgången   till  lä-\r\nkarmedverkan   för   psykiskt  funktionshindrade   i\r\nkommunal verksamhet säkras.  Jag anser också att väl\r\nfungerande vårdkedjor inom äldrevården måste säkras.\r\nDen medicinska kompetensen i särskilda  boendeformer\r\noch  i  hemsjukvården  skall  också  förbättras  och\r\nläkarmedverkan   i   fråga   om  allmänmedicin   och\r\ngeriatrik  garanteras.  Även kommunernas  stöd  till\r\nanhöriga  bör  förstärkas.   Vidare   måste  vårdens\r\nkvalitet i livets slutskede särskilt uppmärksammas.\r\nJag anser att en rad åtgärder bör vidtas  för  att\r\nförhindra     att    läkemedelsförmånen    försämras\r\nytterligare.     Ett      sätt     att     förbättra\r\nläkemedelshanteringen  kan  vara   att  införa  s.k.\r\nsmartcard i vården, vilket innebär att patienten kan\r\nha sin journal i själva patientbrickan. Vidare anser\r\njag  att Apoteket AB:s monopol bör avvecklas.  Detta\r\nkommer  på  sikt  att  leda till ökad tillgänglighet\r\nsamt lägre läkemedelskostnader för den enskilde.\r\nVi har tillsammans med  Moderata  samlingspartiet,\r\nFolkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna kommit\r\növerens om att en nationell vårdgaranti bör införas.\r\nVi avsätter 1 miljard kronor, utöver  vad regeringen\r\nanslagit,   för   att   introducera   en   nationell\r\nvårdgaranti under åren 2003-2005, varav 250 miljoner\r\nkronor   för   år   2003.  Vad  gäller  den  närmare\r\nutformningen av vårdgarantin  hänvisar  vi  till ett\r\ngemensamt   särskilt  yttrande  från  de  borgerliga\r\npartierna.\r\nJag  vill  avsätta  resurser  för  ett  nationellt\r\nhälsonät för att  knyta  samman  alla vårdcentraler,\r\näldreboenden, stora och små sjukhus,  privatkliniker\r\noch  göra  det  möjligt  för  alla som arbetar  inom\r\nhälso- och sjukvården att kommunicera  med  varandra\r\nför  konsultation  och  utbildning.  Ett  nationellt\r\nhälsonät  förbättrar möjligheten till vård i  hemmen\r\nsamtidigt som  den  internationella  arenan  blir en\r\nkontinuerlig   kontaktyta   för   professionen.  För\r\nprojektets      initierande,     utbildning      och\r\norganisationsutveckling   bör  därför  för  år  2003\r\navsättas 25 miljoner kronor  under  ett nytt anslag,\r\nHälsonät.\r\nJag   vill   även   erinra  om  våra  förslag   på\r\ntandvårdsområdet som vi  framför  i vår motion So443\r\nyrkandena 44-50.\r\nJag har lagt förslag om att utreda  en  utvidgning\r\nav  assistansreformen  som enbart delvis tillgosetts\r\noch    även    anfört    att    det     behövs    en\r\nhjälpmedelsgaranti.      Jag      hänvisar      till\r\nreservationerna 11 och 14 i dessa frågor.\r\nSlutligen    föreslår    jag    besparingar   inom\r\nadministrationen   vid   Socialstyrelsen,    Statens\r\nfolkhälsoinstitut   och   Smittskyddsinstitutet  med\r\nsammanlagt 64 miljoner kronor samt att anslaget till\r\nforskning  vid  Forskningsrådet  för  arbetsliv  och\r\nsocialvetenskap minskas med 50 miljoner kronor.\r\n\r\n5. Vårdgaranti\r\n\r\nav  Chatrine  Pålsson   (kd),   Cristina   Husmark\r\nPehrsson  (m),  Kerstin Heine-mann (fp), Carl-Axel\r\nJohansson (m), Kenneth  Johansson  (c), Anne Marie\r\nBrodén (m) och Marita Aronson (fp).\r\n\r\nHälso- och sjukvården möter människorna  när  de  är\r\nsom   mest  utsatta.  Det  är  därför  av  avgörande\r\nbetydelse  att  vården  är  tillgänglig.  Var och en\r\nskall  veta att vården finns där när de behöver  den\r\noch att  den  är av hög kvalitet. Det är utifrån den\r\nenskilda    människan     som     förtroendet    för\r\nvälfärdssystemet måste byggas.\r\n\r\nVi  vill  framhålla  att  uppskjutna  vårdinsatser\r\nminskar möjligheterna till goda  behandlingsresultat\r\noch  innebär  dessutom ökade kostnader.  En  del  av\r\ndessa    kostnader     syns     först    senare    i\r\nlandstingsbudgetarna.  De  visar  sig   i   form  av\r\nförsämrat   hälsoläge,   som   resulterar   i  extra\r\nläkarbesök  under väntetiden och mer omfattande  och\r\ndärmed  dyrare   behandlingar,   än  vad  som  varit\r\nnödvändigt om patienten fått vård i tid.\r\nKöernas  största  kostnader  syns  inte   alls   i\r\nlandstingens  ekonomi.  Det  handlar om det pris som\r\nenskilda människor tvingas betala  i  form  av sänkt\r\nlivskvalitet,     sjukskrivning     med    försämrad\r\nprivatekonomi  och  risk  för  att  halka   efter  i\r\nutvecklingen  på arbetet. Staten tvingas betala  för\r\nsjukskrivningar,          rehabilitering         och\r\nförtidspensioneringar. Kommunerna tvingas betala för\r\nhemtjänst  och  färdtjänst  och   företagen  tvingas\r\nbetala       för       produktionsbortfall       och\r\ndubbelanställningar.\r\nI      dag      ökar     sjukskrivningarna     och\r\nförtidspensioneringarna  dramatiskt. Endast varannan\r\nlångtidssjukskriven  kommer   i  dag  tillbaka  till\r\narbetsmarknaden.  En  nationell  vårdgaranti  är  en\r\nviktig  del  i  att  möta  denna  utveckling   genom\r\nsnabbare     behandling    och    därmed    snabbare\r\nrehabilitering.\r\nSammantaget handlar det om stora välfärdsförluster\r\nför   samhället.    Sjukvårdens    planerings-   och\r\nrationaliseringsinstitut, SPRI, beräknade  för några\r\når  sedan att den samhällsekonomiska kökostnaden  är\r\nnärmare 20 000 kr per månad och patient.\r\nEnligt    vår   uppfattning   bör   en   nationell\r\nvårdgaranti införas  fr.o.m.  den  1  januari  2003.\r\nVårdgarantin  skall innebära att alla har en uttalad\r\nrätt att få vård  inom  senast tre månader efter det\r\natt  behovet fastslagits.  Den  skall  omfatta  alla\r\nmedicinskt   motiverade  behandlingar.  Vårdgarantin\r\nskall vidare innebära  att  kontakt  garanteras  med\r\nvårdcentral   eller   primärvården   samma  dag  som\r\nkontakten  tas  och  att besök hos distrikts-  eller\r\nhusläkare garanteras senast inom fem dagar efter att\r\nkontakten tagits. Då vårdgarantin är fullt genomförd\r\nskall  besök garanteras  inom  48  timmar.  Garantin\r\nskall också innebära besök hos annan specialist\r\ninom    två   månader   och\r\ndbehandling        inom       tre\r\nmånader    efter    det    att\r\nbeslut  om  sådan  fattats.\r\nNär       inte       det      egna\r\nsjukhuset  kan  ge   vård  i\r\ntid        skall       patienten\r\nerbjudas  vård  efter  eget\r\nval       inom       det      egna\r\nlandstinget,  i  ett  annat\r\nlandsting   eller   hos    en\r\nannan      vårdgivare.      Det     åligger\r\nhemlandstinget  att  se  till att patienträttigheten\r\nuppfylls. Det är landstingets  skyldighet  att  både\r\ninformera patienten om hennes rättigheter samt bistå\r\nmed den praktiska hjälp som kan behövas.\r\nVårdgarantin  skall  omfatta  prioriteringsgrupp 2\r\noch  3.  Patienter  inom  prioriteringsgrupp  1  har\r\nalltid företräde till vård  genom akutsjukvård eller\r\npå annat sätt.\r\nEn  vårdgaranti  som  omfattar   operation   eller\r\nbehandling  finner  vi  nödvändig, men den är enligt\r\nvår mening inte tillräcklig.  Den  totala väntetiden\r\när i själva verket längre. Därför måste vårdgarantin\r\nbeakta  vårdens  alla  delar;  symtom,  diagnos  och\r\nbehandling.\r\nEn lättillgänglig primärvård som snabbt  kan ordna\r\nen   besökstid   är  avgörande  för  den  personliga\r\ntryggheten och för  förtroendet  för sjukvården. Det\r\navlastar den kostnadskrävande akutvården  som då får\r\nmer  tid  och  resurser  för  de  riktigt  akuta och\r\nkrävande  fallen.  Det  ger  en mer kostnadseffektiv\r\nvård som är bättre för alla. Det  är  också  viktigt\r\natt  onödiga väntetider inte uppstår under utredning\r\nför att  avgöra behovet av åtgärder. Köer till t.ex.\r\nröntgen och laboratorieundersökning får inte urholka\r\nvårdgarantin.\r\nDen vårdgaranti  vi  nu  föreslår  syftar till att\r\nkorta    vårdkedjans   samtliga   väntetider    från\r\npatientens  första  kontakt med vården till dess att\r\nhan  eller  hon  är  slutbehandlad.   Om   inte  den\r\nvårdenhet  som patienten valt kan ge vård i tid  har\r\nhuvudmannen  skyldighet  att  hänvisa patienten till\r\nnågon annan vårdgivare i eller utom landstinget.\r\nVi anser att kravet på att hälso-  och sjukvården\r\nskall ges i tid bör  anges\r\ni               hälso-              och\r\nsjukvårdslagen\r\n(1982:763).    På   så   sätt\r\nfår         den        nationella\r\nvårdgarantin   det   stöd  i\r\nlag  som gör att patienten\r\nkan      ställa      krav      på\r\nsjukvårdshuvudmannen.  d\r\nVi   vill    framhålla   att\r\nför       att      vårdgarantin\r\nskall  kunna  genomföras  måste\r\npersonalens kreativitet  tas  till vara genom bättre\r\nmöjligheter till ökat inflytande  och en mångfald av\r\nvårdgivare.\r\nDen vårdgaranti vi föreslår ersätter inte och står\r\nheller  inte  i  motsats  till valfrihet  i  vården.\r\nPatientens valfrihet skall  inte  vara  bunden  till\r\n\"det egna\" sjukhusets möjligheter att ge vård i tid.\r\nValfriheten  skall  omfatta hela landet och får inte\r\nbegränsas till ett geografiskt  eller administrativt\r\nområde. Vi vill därför att patienten  skall  ha rätt\r\ntill  ett  fritt val av distriktssköterska,\r\nläkare,            sjukgymnast,\r\nbarnmorska                        och\r\narbetsterapeut.        Vidare\r\nskall   patienten   ha  rätt\r\ntill       fritt       val      av\r\nvårdcentral,            sjukhus\r\neller   motsvarande  samt   d\r\nförnyad                  medicinsk\r\nbedömning.     Hälso-      och\r\nsjukvården                    skall\r\nfinansieras        gemensamt.\r\nAtt  få  sitt  behov   av  vård\r\ntillgodosett i tid måste vara en rättighet  för alla\r\noavsett den egna betalningsförmågan.\r\n\r\n6. Omskärelse av pojkar\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nVänsterpartiet  ställde  sig  våren  2001  bakom den\r\nproposition vari föreslogs regler för omskärelse  av\r\npojkar.   Lagen  var  ett  viktigt  steg  då  manlig\r\nomskärelse  dessförinnan  varit helt oreglerad, både\r\nvad gäller utförande och smärtlindring. Enligt lagen\r\nkrävs  att ingreppet utförs  av  legitimerad  läkare\r\neller, såvitt avser pojkar under två månaders ålder,\r\nav    person    med    särskilt    tillstånd    från\r\nSocialstyrelsen.   Det   krävs   också  att  fullgod\r\nsmärtlindring kan ges.\r\n\r\nSocialstyrelsen  har  genomfört två  tillsynsbesök\r\nsedan lagstiftningen trädde i kraft, ett i Stockholm\r\noch  ett i Malmö. Vid båda  dessa  besök  kunde  det\r\nkonstateras att antalet ingrepp är få och främst rör\r\npojkar   med  judisk  tillhörighet.  Socialstyrelsen\r\nkonstaterade  att lagstiftningen efterlevdes och att\r\ninga allvarliga  tillbud  eller komplikationer i den\r\nbemyndigade verksamheten kunde iakttas.\r\nSocialstyrelsen har regeringens  uppdrag att följa\r\nupp  lagen i dess helhet. Vänsterpartiet  anser  att\r\nman på  sikt bör införa ett förbud mot omskärelse av\r\npojkar   utifrån    FN:s   konvention   om   barnets\r\nrättigheter men avvaktar  tills vidare resultatet av\r\nSocialstyrelsens uppdrag.\r\n\r\n7. Omskärelse av pojkar\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nJag erinrar om att det i en  mp-motion,  som väcktes\r\nmed  anledning  av  propositionen  om omskärelse  av\r\npojkar våren 2001, föreslogs att lagförslaget skulle\r\nändras  så  att  ingen  annan än legitimerad  läkare\r\ntillåts utföra ingreppet,  oavsett ålder på pojken i\r\nfråga.  Det  saknas  inte  muslimska  eller  judiska\r\nläkare  som  kan  utföra ingreppet,  och  det  finns\r\nheller inget religiöst  förbud  mot att läkare utför\r\nomskärelsen. Varför i så fall göra undantag för just\r\nspädbarn? Det är knappast försvarbart  att  utelämna\r\nde   allra   minsta  barnen  till  lekmän  och  inte\r\ngarantera dem  bästa möjliga behandling. Jag har för\r\navsikt  att  återkomma   i   frågan   vid   lämpligt\r\ntillfälle.\r\n\r\n\r\n8. Ungdomar och sexualitet\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nUngdomsmottagningarna  runt  om  i  landet  gör  ett\r\nviktigt  arbete  och kan vittna om olika problem som\r\nde möter hos tonåringarna.  Jag  känner  sympati för\r\ndet  som  tas  upp  i  motion  So250 yrkande 6,  men\r\neftersom  skolhälsovården  och ungdomsmottagningarna\r\när verksamheter som kommunen ansvarar för avstår jag\r\nfrån att reservera mig.\r\n\r\n\r\n9. Regionala kvinnocentrum\r\n\r\nav Ingrid Burman (v) och Elina Linna (v).\r\n\r\nRikskvinnocentrum  i  Uppsala   är   ett  nationellt\r\ncentrum  och  etablerades  genom ett riksdagsbeslut.\r\nDet finns alltså tillfällen  när  rikspolitiken  tar\r\nansvar  och  initiativ  till  att  utveckla  viktiga\r\nhälso-  och  sjukvårdsområden. Enligt Vänsterpartiet\r\när vård och behandling  av  kvinnor  som utsatts för\r\nvåld  ett  sådant område. Vi menar att på  sikt  bör\r\näven regionala  kvinnocentrum  etableras.  Om  detta\r\ninte   sker  inom  ramen  för  sjukvårdshuvudmännens\r\narbete avser Vänsterpartiet att återkomma i frågan.\r\n\r\n\r\n10. Mansjourer\r\n\r\nav Kerstin-Maria Stalin (mp).\r\n\r\nI dag finns  det  mansjourer  endast  på  ett  fåtal\r\nplatser  i  Sverige.  De vänder sig till män i kris,\r\nexempelvis  i  samband  med  skilsmässor  eller  vid\r\nvårdnadstvister. Män som misshandlar kvinnor är inte\r\nnågon  målgrupp  för  mansjourerna.   Att   män  ges\r\ntillfälle  att  tillsammans  med andra män diskutera\r\nsina  tankar  och funderingar kan  dock  enligt  min\r\nmening ha en våldsförebyggande  verkan.  Jag  känner\r\nsympati  för  det  som  anförs  i  motion  A322 (mp)\r\nyrkandena 4 och 5 men finner inte tillräckliga  skäl\r\natt  reservera  mig. Jag förbehåller mig dock rätten\r\natt återkomma i frågan.\r\n\r\n\r\n11. Insatser för hemlösa\r\n\r\nav Kenneth Johansson (c).\r\n\r\nKommittén  för  hemlösa   har  presenterat  en  bred\r\nstrategi för att motverka hemlöshet.  Jag kommer att\r\nnoga följa det arbete som pågår på området och avser\r\natt återkomma om insatserna inte leder  till tydliga\r\npositiva förändringar när det gäller hemlösheten.\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n2002/03:1 Regeringen föreslår\r\n\r\n1. att riksdagen antar regeringens förslag  till lag\r\nom     ändring     i     lagen    (2002:160)    om\r\nläkemedelsförmåner m.m. (avsnitt 2.1),\r\n\r\n2.  att riksdagen bemyndigar  regeringen  att  under\r\n2003,  för  ramanslaget 13:6 Socialstyrelsen, ingå\r\nekonomiska förpliktelser  som  inklusive  tidigare\r\ngjorda  åtaganden medför utgifter på högst 10  000\r\n000 kronor efter 2003 (avsnitt 4.8.6),\r\n\r\n3. att riksdagen  godkänner  följande  mål: Barn och\r\nunga   skall   respekteras,  ges  möjlighet   till\r\nutveckling,  trygghet   och  delaktighet  (avsnitt\r\n6.3),\r\n\r\n4. att riksdagen godkänner  att  följande mål upphör\r\natt gälla: Barn och ungdomar skall  växa upp under\r\ntrygga och goda förhållanden,\r\n\r\n5.  att  riksdagen bemyndigar regeringen  att  under\r\n2003,     för     ramanslaget     14:4     Statens\r\nfolkhälsoinstitut,  ingå  ekonomiska förpliktelser\r\nsom  inklusive  tidigare gjorda  åtaganden  medför\r\nutgifter på högst  40  000  000  kronor efter 2003\r\n(avsnitt 5.8.4),\r\n\r\n6.  att  riksdagen bemyndigar regeringen  att  under\r\n2003,  för   ramanslaget   16:3  Statsbidrag  till\r\nsärskilt    utbildningsstöd,    ingå    ekonomiska\r\nförpliktelser   som   inklusive  tidigare   gjorda\r\nåtaganden medför utgifter  på  högst  80  000  000\r\nkronor efter 2003 (avsnitt 7.8.3),\r\n\r\n7.  att riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2003,  för  ramanslaget  17:1  Stimulansbidrag och\r\nåtgärder  inom  äldrepolitiken,  ingå   ekonomiska\r\nförpliktelser   som   inklusive   tidigare  gjorda\r\nåtaganden  medför  utgifter på högst  30  000  000\r\nkronor efter 2003 (avsnitt 8.8.1),\r\n\r\n8.  att riksdagen bemyndigar  regeringen  att  under\r\n2003,     för     ramanslaget     18:2     Statens\r\ninstitutionsstyrelse,        ingå       ekonomiska\r\nförpliktelser   som   inklusive  tidigare   gjorda\r\nåtaganden medför utgifter  på  högst  18  000  000\r\nkronor efter 2003 (avsnitt 9.8.2),\r\n\r\n9.  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen att under\r\n2003,  för  ramanslaget  26:2 Forskningsrådet  för\r\narbetsliv  och  socialvetenskap:  Forskning,  ingå\r\nekonomiska förpliktelser  som  inklusive  tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter på högst 600  000\r\n000 kronor efter 2003 (avsnitt 10.1.2),\r\n\r\n10.   att  riksdagen  för  budgetåret  2003  anvisar\r\nanslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård\r\noch social omsorg enligt följande uppställning:\r\n\r\n\r\n(tkr)\r\n----------------------------------------------------------\r\nAnslag                                 Anslagstyp\r\nRegeringens\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------\r\n13:1  Sjukvårdsförmåner m.m.           (ram)        2 608\r\n000\r\n----------------------------------------------------------\r\n13:2  Bidrag för läkemedelsförmånen    (ram)       18 550\r\n000\r\n----------------------------------------------------------\r\n13:3  Bidrag till hälso- och sjukvård  (ram)      101 095\r\n----------------------------------------------------------\r\n13:4  Statens beredning för medicinsk  (ram)       38 675\r\nutvärdering\r\n----------------------------------------------------------\r\n13:5  Hälso- och sjukvårdens           (ram)       25 473\r\nansvarsnämnd\r\n----------------------------------------------------------\r\n13:6  Socialstyrelsen                  (ram)      470 619\r\n----------------------------------------------------------\r\n13:7  Läkemedelsförmånsnämnden         (ram)       39 720\r\n----------------------------------------------------------\r\n14:1  Insatser mot aids                (ram)       58 122\r\n----------------------------------------------------------\r\n14:2  Bidrag till WHO                  (ram)       41 371\r\n----------------------------------------------------------\r\n14:3  Bidrag till Nordiska             (ram)       20 507\r\nhälsovårdshögskolan\r\n----------------------------------------------------------\r\n14:4  Statens folkhälsoinstitut        (ram)      124 894\r\n----------------------------------------------------------\r\n14:5  Smittskyddsinstitutet            (ram)      173 343\r\n----------------------------------------------------------\r\n14:6  Institutet för psykosocial       (ram)       14 359\r\nmedicin\r\n----------------------------------------------------------\r\n14:7  Folkhälsopolitiska åtgärder      (ram)       86 554\r\n----------------------------------------------------------\r\n14:8  Alkohol- och narkotikapolitiska  (ram)      193 250\r\nåtgärder\r\n----------------------------------------------------------\r\n14:9  Alkoholsortimentsnämnden         (ram)          118\r\n----------------------------------------------------------\r\n15:1  Barnombudsmannen                 (ram)       16 294\r\n----------------------------------------------------------\r\n15:2  Statens nämnd för                (ram)        7 823\r\ninternationella adoptionsfrågor\r\n----------------------------------------------------------\r\n16:1  Personligt ombud                 (ram)       90 000\r\n----------------------------------------------------------\r\n16:2  Vissa statsbidrag inom           (res.)     279 000\r\nhandikappområdet\r\n----------------------------------------------------------\r\n16:3  Statsbidrag till särskilt        (ram)      166 884\r\nutbildningsstöd\r\n----------------------------------------------------------\r\n16:4  Bidrag till viss verksamhet\r\nför personer med funk- tionshinder\r\n(obet.)     80 394\r\n----------------------------------------------------------\r\n16:5  Bidrag till                      (obet.)    157 248\r\nhandikapporganisationer\r\n----------------------------------------------------------\r\n16:6  Bidrag till utrustning för\r\nelektronisk kommunikation\r\n(ram)       20 126\r\n----------------------------------------------------------\r\n16:7  Bilstöd till handikappade        (ram)      164 000\r\n----------------------------------------------------------\r\n16:8  Kostnader för statlig            (ram)        8 436\r\nassistansersättning                                   000\r\n----------------------------------------------------------\r\n16:9  Statens institut för särskilt    (ram)       26 373\r\nutbildningsstöd\r\n----------------------------------------------------------\r\n16:10  Handikappombudsmannen           (ram)       16 425\r\n----------------------------------------------------------\r\n17:1  Stimulansbidrag och åtgärder     (ram)       35 446\r\ninom äldrepolitiken\r\n----------------------------------------------------------\r\n18:1  Bidrag till utveckling av        (ram)       77 578\r\nsocialt arbete m.m.\r\n----------------------------------------------------------\r\n18:2  Statens institutionsstyrelse     (ram)      735 346\r\n----------------------------------------------------------\r\n18:3  Utvecklingsmedel till åtgärder   (res.)      10 000\r\nför hemlösa\r\n----------------------------------------------------------\r\n26:1  Forskningsrådet för\r\narbetsliv och socialvetenskap:\r\nFörvaltning                        (ram)       21 807\r\n----------------------------------------------------------\r\n26:2  Forskningsrådet för\r\narbetsliv och socialvetenskap:\r\nForskning                          (ram)      283 891\r\n----------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------\r\nSumma                                              33 170\r\n735\r\n----------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\nHälso- och sjukvårdspolitik\r\n\r\n\r\n2002/03:So281 av Chris Heister m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om Läkemedelsförmånsnämnden.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening\r\nvad  i  motionen anförs om marknadsmässiga principer  på\r\nläkemedelsområdet.\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om utbyte av läkemedel vid apotek.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om frikoppling av subventionen\r\nfrån handelspriset.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs    om    ett   förbättrat\r\nhögkostnadsskydd.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening\r\nvad  i  motionen anförs om beslut om subventionering  av\r\nläkemedel vid förskrivningstillfället.\r\n\r\n17. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om marknadslösningarnas  betydelse\r\nför  användning  av  generika  och  parallellimporterade\r\nläkemedel.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening\r\nvad i motionen anförs om ökad receptfrihet.\r\n\r\n20.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad i motionen anförs om fri prissättning på läkemedel.\r\n\r\n21. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad   i  motionen  anförs  om  behovet   av   ekonomiska\r\nincitament     för     att     öka    användningen    av\r\nstartförpackningar.\r\n\r\n2002/03:So298 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar att införa en nationell vårdgaranti,\r\ni enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om  tillsynsverksamhet  på\r\nsjukvårdens område.\r\n\r\n2002/03:So359 av Chatrine Pålsson och Ragnwi Marcelind\r\n(kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening\r\nvad  i motionen anförs om att Socialstyrelsen även skall\r\nha     tillsynsansvar      över      försäkringsbolagens\r\nsakkunnigläkare.\r\n\r\n2002/03:So362 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  statens  ekonomiska ansvar\r\nbeträffande   vissa  grupper  av  flerhandikappade   och\r\ncentrum med expertis  om vissa små grupper med speciella\r\nfunktionshinder.\r\n\r\n2002/03:So409 av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik\r\nKarlsson (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om tillsyn över sakkunnigläkarna.\r\n\r\n2002/03:So417 av Ulrik Lindgren och Chatrine Pålsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utvidga  äldreombudsmannaskapet att\r\nomfatta hela socialtjänsten.\r\n\r\n2002/03:So433 av Berit Högman (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utveckling genom Dagmaröverenskommelsen\r\noch      stimulansbidrag     för     samverkan      mellan\r\nsjukvårdshuvudmän.\r\n\r\n2002/03:So437 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n5. Riksdagen  anvisar  till anslag 13:3 Bidrag till hälso-\r\noch sjukvård under utgiftsområde  9  för budgetåret 2003\r\n750   miljoner  kr  utöver  vad  regeringen   föreslagit\r\navseende  stimulansbidrag vid genomförandet av nationell\r\nvårdgaranti.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om införandet  och utformningen av\r\nen nationell vårdgaranti.\r\n\r\n2002/03:So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n18.  Riksdagen  beslutar  om  införandet av  en  nationell\r\nvårdgaranti i enlighet   med vad i motionen anförs.\r\n\r\n41. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ett hälsonät.\r\n\r\n2002/03:So452 av Chris Heister m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till\r\nändring om ett förbättrat behovsstyrt högkostnadsskydd i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:So460 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening\r\nvad   som  i  motionen  anförs  om  tillsättande  av  en\r\näldreombudsman med uppgift att verka för förbättringar i\r\nde äldres förhållanden.\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   tillsynsmyndighet   i\r\näldreomsorgen.\r\n\r\n2002/03:So466 av Chris Heister m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde  9  politikområde\r\n13:1 Sjukvårdsförmåner för år 2003 100 000 000 kr utöver\r\nvad regeringen föreslår eller således 2 708 000 000 kr.\r\n\r\n2. Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde 9 politikområde\r\n13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen  för  år  2003 16 650\r\n000 000 kr.\r\n\r\n3.  Riksdagen  anvisar  till utgiftsområde 9 politikområde\r\n13:3 Bidrag till hälso-  och  sjukvården  för 2003 1 980\r\n000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller  således\r\n2 081 095 000 kr.\r\n\r\n4.  Riksdagen  anvisar  till utgiftsområde 9 politikområde\r\n13:4 Statens beredning för medicinsk metodik för år 2003\r\n10  000  000  kr utöver vad  regeringen  föreslår  eller\r\nsåledes 48 675 000 kr.\r\n\r\n5. Riksdagen anvisar  till  utgiftsområde  9 politikområde\r\n13:6 Socialstyrelsen för år 2003 362 619 000 kr.\r\n\r\n6. Riksdagen avslår förslaget att för budgetår 2003 anvisa\r\nmedel till anslag 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden.\r\n\r\n7.  Riksdagen  anvisar  till utgiftsområde 9 politikområde\r\n13:8 Medicinalstyrelsen för år 2003 108 000 000 kr.\r\n\r\n8. Riksdagen anvisar till  utgiftsområde  9  politikområde\r\n13:9 Stimulansbidrag till psykiatrin för år 2003 200 000\r\n000 kr.\r\n\r\n2002/03:So493 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs   om   piercing,  bodymodification   och\r\ntatuering.\r\n\r\n2002/03:So500 av Kenth Högström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som sin mening vad\r\nsom  i  motionen  anförs  om att stärka den trafikskadades\r\nmedicinska rättstrygghet.\r\n\r\n2002/03:So503 av Inger Nordlander (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om behovet  av  en  utvecklad  nationell\r\nsamordning av tillsynen av vård och omsorg för äldre.\r\n\r\n2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en nationell vårdgaranti.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening\r\nvad i motionen anförs om god vård i livets slutskede.\r\n\r\n17.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om forskning i palliativ medicin.\r\n\r\n29. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande\r\ntill regeringens  förslag anslagen under utgiftsområde 9\r\nHälsovård,   sjukvård    och    social   omsorg   enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag 13:6 Socialstyrelsen  -24 000 000 kr.\r\nNytt anslag: Nationell vårdgaranti 2 000 000 000 kr.\r\nNytt anslag: Forskning i palliativ vård 35 000 000 kr.\r\n\r\n2002/03:So518 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar att uppta ett  nytt  anslag  för  en\r\nnationell vårdgaranti.\r\n\r\n-\r\n2.  Riksdagen  beslutar att uppta ett nytt anslag för ett\r\nhälsonät.\r\n-\r\n3. Riksdagen anvisar  med följande ändringar i förhållande\r\ntill regeringens  förslag  anslagen under utgiftsområde 9\r\nHälsovård,    sjukvård   och   social    omsorg    enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag 13:6 Socialstyrelsen  -50 000 000 kr.\r\nNytt anslag: Hälsonät 25 000 000 kr.\r\nNytt anslag:Vårdgaranti 250 000 000 kr.\r\n\r\n2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp):\r\n\r\n3. Riksdagen anvisar  med följande ändringar i förhållande\r\ntill regeringens förslag  anslagen under utgiftsområde 9\r\nHälsovård,   sjukvård   och   social    omsorg    enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag   13:3   Bidrag  till  hälso-  och  sjukvård\r\n+186 000 000 kr.\r\n\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n15. Riksdagen anvisar för  budgetåret  2003 anslagen under\r\nutgiftsområde 9   Hälsovård, sjukvård  och social omsorg\r\nenligt uppställning:\r\n\r\nAnslag 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen -300 000 000\r\nkr.\r\nAnslag  13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård  +750  000\r\n000 kr.\r\n\r\n2002/03:L278 av Viviann Gerdin (c):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om att  medicinska  bedömningar\r\nskall göras av läkare  som  står  under Socialstyrelsens\r\noch Ansvarsnämndens tillsyn.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening\r\nvad  som  i motionen anförs om behovet av att medicinska\r\nbedömningar  skall  göras  efter  medicinsk och beprövad\r\nerfarenhet samt moralisk.\r\n\r\n2002/03:L279 av Kerstin-Maria Stalin (mp):\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om att Socialstyrelsens tillsyn\r\nockså skall omfatta förtroendeläkarnas yttranden.\r\n\r\n2002/03:Sf291 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om att en nationell vårdgaranti\r\ninförs.\r\n\r\n2002/03:Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ytterligare  resurser  för att\r\ninföra   en   nationell   vårdgaranti  och  ytterligare\r\nresurser till kommun och landsting  för  god  vård  och\r\nomsorg.\r\n\r\n2002/03:Sf377 av Bo Könberg och Kerstin Heinemann (fp):\r\n\r\n8.  Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande\r\ntill  regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9\r\nHälso-   och   sjukvård   och   social   omsorg   enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånen  -300 000\r\n000 kr.\r\nAnslag   13:3  Bidrag  till  hälso-  och  sjukvården\r\n+750 000 000 kr.\r\n\r\nFolkhälsopolitik\r\n\r\n\r\n2002/03:So212 av Sofia Larsen och Birgitta Sellén (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att tillskjuta mer  medel  till\r\nkommunerna för alkoholförebyggande åtgärder.\r\n\r\n2002/03:So224 av Birgitta Carlsson och Viviann Gerdin (c):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om vikten  av  att  ha  ett samlat\r\nanslag från staten för att bedriva kampen mot hiv/aids i\r\nregioner och landsting.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad i motionen  anförs  om  att  det  krävs  en  ny bred\r\ninformationskampanj  om  riskerna  för  att  drabbas  av\r\nsexuellt överförbara sjukdomar.\r\n\r\n2002/03:So227 av Sinikka Bohlin (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om ett europeiskt smittskyddscentrum.\r\n\r\n2002/03:So250 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ungdomsmottagningarnas sex- och\r\nsamlevnadsrådgivning.\r\n\r\n2002/03:So252 av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   en  samhällsekonomisk\r\nkonsekvensanalys   av   spel   och   spelets    negativa\r\nkonsekvenser i Sverige.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om utökad  service  på hjälplinjen\r\nför spelberoende.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening\r\nvad   i  motionen  anförs  om  en  kraftfull  insats  av\r\nförebyggande åtgärder.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  tillgång   till  effektiva\r\nbehandlingsinsatser.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening\r\nvad  i  motionen anförs om ökade forskningsinsatser inom\r\nområdet spelberoende.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   ökad  tillgång   till\r\nbehandlingsplatser för dem som drabbats av spelberoende.\r\n\r\n2002/03:So360 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening\r\nvad  i  motionen anförs om att regeringen tillsätter  en\r\nutredning  om  hur  barn  påverkas  av  de sexualiserade\r\nbilder  som  de möter i samhället via TV, tidningar  och\r\nfilmer.\r\n\r\n2002/03:So364 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av en utredning  om hur\r\nman skall stävja problemet med det ökade spelberoendet i\r\nsamhället   samt  hur  ökade  resurser  skall  ges  till\r\nforskning och stödjande behandling.\r\n\r\n2002/03:So422 av Börje Vestlund m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om  vikten  av  att  staten  har kvar det\r\növergripande ansvaret för en framgångsrik hivprevention.\r\n\r\n2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n9.  Riksdagen tillkännager för regeringen att upp  till  3\r\nmiljoner  kronor  ur  anslaget  14:8  för  alkohol-  och\r\nnarkotikapolitiska  åtgärder  bör  användas  till  extra\r\nbidrag  till WHO:s Europaregions arbete med att föra  ut\r\nden alkoholpolitiska handlingsplanen.\r\n\r\n2002/03:So445 av Eskil Erlandsson och Sofia Larsen (c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet  av  att vidta åtgärder\r\nför att minska spelmissbruket.\r\n\r\n2002/03:So448 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening\r\nvad  i  motionen    anförs  om  att  regeringen  bör  ge\r\nFolkhälsoinstitutet i uppdrag att genomföra en fördjupad\r\nanalys av den klassrelaterade ohälsan.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen   anförs om att regeringen bör ge\r\nFolkhälsoinstitutet i uppdrag att genomföra en fördjupad\r\nanalys av den ojämställda ohälsan.\r\n\r\n\r\n\r\n2002/03:So456 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om forskning  gällande  samlevnad\r\noch sexualitet i ett mångkulturellt sammanhang.\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen    anförs   om   forskning   gällande\r\npornografins inverkan på ungdomar.\r\n\r\n2002/03:So466 av Chris Heister m.fl. (m):\r\n\r\n9.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde  9  politikområde\r\n14:1  Insatser mot aids för år 2003 75 000 000 kr utöver\r\nvad regeringen föreslår eller således 133 122 000 kr.\r\n\r\n10. Riksdagen  anvisar  till utgiftsområde 9 politikområde\r\n14:4 Folkhälsoinstitutet för år 2003 64 844 000 kr.\r\n\r\n11. Riksdagen anvisar till  utgiftsområde  9 politikområde\r\n14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder för år 2003  45 554 000\r\nkr.\r\n\r\n12.  Riksdagen  avslår  förslaget  om att budgetåret  2003\r\nanvisa medel till anslag 14:9 Alkoholsortimentsnämnden.\r\n\r\n13. Riksdagen anvisar till utgiftsområde  9  politikområde\r\n14:11 Bidrag till lokalt folkhälsoarbete för  år 2003 60\r\n000 000 kr.\r\n\r\n2002/03:So469 av Börje Vestlund (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad i motionen  anförs  om  att  ur  lagen (1972:119) om\r\nfastställande av könstillhörighet i vissa  fall  ta bort\r\nföljande  krav  för  att ny könstillhörighet skall kunna\r\nmeddelas: kravet på att  den  ansökande är ogift, kravet\r\npå att den ansökande är svensk medborgare, kravet på att\r\nden  ansökande undergått sterilisering  eller  på  andra\r\nsätt saknar fortplantningsförmåga.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att utforma  och  tillfoga till\r\nlagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet  i\r\nvissa fall bestämmelser som reglerar hur och under vilka\r\nvillkor   ny   juridisk  könstillhörighet  får  meddelas\r\npersoner  som  genomgått   könskorrigerande   behandling\r\nutomlands.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad i motionen  anförs  om  att  vidare låta se över hur\r\nlagen (1972:119) om fastställande  av könstillhörighet i\r\nvissa fall bör utformas i framtiden.\r\n\r\n2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n29. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande\r\ntill regeringens   förslag anslagen  under utgiftsområde\r\n9   Hälsovård,   sjukvård   och  social  omsorg   enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag 14:4 Statens folkhälsoinstitut -6 000 000 kr.\r\nAnslag 14:5 Smittskyddsinstitutet -9 000 000 kr.\r\nAnslag 14:7 Folkhälsopolitiska  åtgärder  -30  000 000\r\nkr.\r\n\r\n2002/03:So512  av  Martin  Andreasson m.fl. (fp, s, v,  c,\r\nmp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs  om  utvidgning  av  Statens\r\nfolkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  göra  en  fullständig\r\nutvärdering   och   översyn   av  lagen  (1972:119)   om\r\nfastställande av könstillhörighet i vissa fall.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening\r\nvad i motionen anförs om ett skyndsamt upphävande av 3 §\r\ni  lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet\r\ni vissa fall.\r\n\r\n2002/03:So518 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n3. Riksdagen  anvisar med följande ändringar i förhållande\r\ntill regeringens  förslag anslagen under utgiftsområde 9\r\nHälsovård,   sjukvård    och    social   omsorg   enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag 14:4 Folkhälsoinstitutet -8 000 000 kr.\r\nAnslag 14:5 Smittskyddsinstitutet -6 000 000 kr.\r\n\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n15. Riksdagen anvisar för budgetåret  2003  anslagen under\r\nutgiftsområde  9  Hälsovård, sjukvård och social  omsorg\r\nenligt uppställning:\r\n\r\nAnslag  14:7 Folkhälsopolitiska  åtgärder  +100 000 000\r\nkr.\r\nAnslag  14:8  Alkohol- och narkotikapolitiska  åtgärder\r\n+100 000 000 kr.\r\n\r\n2002/03:Sf377 av Bo Könberg och Kerstin Heinemann (fp):\r\n\r\n8. Riksdagen anvisar  med följande ändringar i förhållande\r\ntill regeringens förslag  anslagen under utgiftsområde 9\r\nHälso-   och   sjukvård   och   social   omsorg   enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag 14:7 Folkhälsopolitiska  åtgärder +100 000 000\r\nkr.\r\nAnslag  14:8  Alkohol- och narkotikapolitiska  åtgärder\r\n+100 000 000 kr.\r\n2002/03:Kr212 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  utreda  ungas  ökande\r\nspelberoende  och  komma  med  förslag  till  preventiva\r\nåtgärder.\r\n\r\n2002/03:Kr368 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad i motionen anförs om spelberoende.\r\n\r\n2002/03:MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n13. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  Folkhälsoinstitutet bör få\r\ni    uppdrag    att    se    över    sambanden    mellan\r\nlivsmedelsproduktionens    och    livsmedelshanteringens\r\neffekter   på   den  slutliga  produktens   miljö-   och\r\nhälsopåverkan samt  hur  i  detta sammanhang de negativa\r\nhälsoeffekterna kan motverkas.\r\n\r\n\r\nBarnpolitik\r\n\r\n\r\n2002/03:So204 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Inger\r\nRené (m):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen  lägger  fram  förslag till\r\nsådana lagändringar att en åldersgräns på 15 år för manlig\r\nomskärelse  som  ej  är  medicinskt  motiverad  införs   i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:Ju233 av Inger René (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad   i  motionen  anförs  om  förebyggande   arbete   mot\r\nkönsstympning.\r\n\r\n2002/03:U328 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om information till och utbildning\r\nav  invandrarkvinnor  i vårt land  om  Sveriges  syn  på\r\nkönsstympning.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om utbildning  av  hälso-  och\r\nsjukvårdspersonal om kvinnlig könsstympning.\r\n\r\n2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  åtgärder  för att motverka\r\nkvinnlig könsstympning.\r\n\r\n2002/03:Ub557 av Viviann Gerdin m.fl. (c, m, fp):\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening\r\nvad  i  motionen anförs om att könsstympning som utförts\r\nutomlands  på en flicka boende i Sverige skall betraktas\r\nsom ett grovt brott.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att förebygga\r\nkönsstympning genom riktad information samt\r\nklarlägga vårdnadshavarnas ansvar för minderåriga.\r\n\r\nHandikappolitik\r\n\r\n2002/03:So201 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs  om en förändring av gällande bestämmelser\r\nvad gäller bilstödet till handikappade.\r\n\r\n\r\n\r\n2002/03:So229 av Anders G Högmark och Elizabeth Nyström\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om   att   på   prov   införa   en  icke\r\nschabloniserad assistansersättning.\r\n\r\n2002/03:So230 av Anders G Högmark och Ulla Löfgren (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs om att utreda om funktionshindrades  rätt\r\ntill föräldraskap  kan  införas  som ett femte kriterium i\r\nLSS.\r\n\r\n2002/03:So256 av Sonja Fransson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  nödvändigheten   av  förbättring  av\r\nbilstödet.\r\n\r\n2002/03:So260 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening\r\nvad   som   i   motionen   anförs  om  Anhörigrådet  och\r\nDemensförbundet          som          bidragsberättigade\r\nhandikapporganisationer.\r\n\r\n2002/03:So275 av Lars Gustafsson (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   en  översyn  av  LSS-\r\nlagstiftningen.\r\n\r\n2002/03:So280 av Anita Sidén och Anna Lindgren (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om polleninformation till allergikerna.\r\n\r\n2002/03:So296 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening\r\nvad i motionen anförs om hjälpmedelsgaranti.\r\n\r\n9. Riksdagen begär hos regeringen en utredning om psykiskt\r\nfunktionshindrades rätt till personlig assistans.\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  barns  rätt  till  personlig\r\nassistans i daglig verksamhet.\r\n\r\n12.  Riksdagen  begär  att  regeringen lägger fram förslag\r\ntill ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till\r\nvissa  funktionshindrade  enligt   vad  som  angivits  i\r\nmotionen.\r\n\r\n13. Riksdagen begär att regeringen lägger  fram förslag om\r\nen  utredning  av ett eventuellt statligt kostnadsansvar\r\nför lagen (1993:387)  om  stöd  och  service  till vissa\r\nfunktionshindrade.\r\n\r\n2002/03:So305 av Lars Gustafsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om bilstöd för funktionshindrade.\r\n\r\n2002/03:So344 av Håkan Juholt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs   om   att   låta   se   över   LSS  och\r\nfunktionshindrades rätt till dagverksamhet.\r\n\r\n2002/03:So362 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till\r\nen  plan  för  att  under  de  närmaste  fem  åren satsa\r\nsammanlagt   5   miljarder   kronor   på   ett  statligt\r\nstimulansbidrag      till      landsting,      kommuner,\r\nfastighetsägare,  kollektivtrafikbolag  m.fl.  för   att\r\nanpassa samhället så att det blir tillgängligt också för\r\nfunktionshindrade.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om  inriktningen   av   en\r\ntillgänglighetsreform.\r\n\r\n4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till\r\nåterställande   av  tidigare  gällande   regler   enligt\r\nhandikappreformen.\r\n\r\n5. Riksdagen beslutar  att  den  1  januari  2003 återföra\r\nansvaret för de 20 första assistanstimmarna  enligt LASS\r\nfrån kommunerna till försäkringskassorna.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad i motionen  anförs  om  utredning för att möjliggöra\r\nutvidgning av rätten till daglig verksamhet enligt LSS.\r\n\r\n8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till\r\nde lagändringar som kan vara nödvändiga för att avhjälpa\r\noklarheter    i    regelverket    om   hjälpmedel    för\r\nfunktionshindrade.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening\r\nvad i motionen anförs om hjälpmedelsgaranti.\r\n\r\n13.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen   anförs  om  bidragssystemet  för\r\nhandikapporganisationer.\r\n\r\n2002/03:So389 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att statsbidragen till tolktjänster för\r\ndöva bör fördelas med hänsyn  till  behoven  i  respektive\r\nlän.\r\n\r\n2002/03:So395 av Kerstin Engle och Barbro Hietala Nordlund\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs   om  att  se  över  möjligheterna  till\r\nförändringar i bilstödsreglerna.\r\n\r\n2002/03:So414 av Kenneth Johansson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en översyn av personkretsindelningen i\r\nlagen om stöd och service till vissa funktionshindrade\r\n(LSS).\r\n\r\n\r\n\r\n2002/03:So457 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ett förtydligande  av  LSS  vad\r\ngäller bedömningen av barns omvårdnadsbehov.\r\n\r\n9.  Riksdagen begär att regeringen återkommer med direktiv\r\ntill  en utredning med syfte att se över LSS tillämpning\r\nför psykiskt funktionshindrade.\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om principerna för bilstödet.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  teknisk  och ergonomisk\r\nkompetens måste finnas hos dem som handlägger bilstödet.\r\n2002/03:So466 av Chris Heister m.fl. (m):\r\n\r\n14.  Riksdagen  anvisar till utgiftsområde 9 politikområde\r\n16:4  Bidrag  till  viss  verksamhet  för  personer  med\r\nfunktionshinder  för  år  2003  1  000 000 kr utöver vad\r\nregeringen föreslår eller således 81 394 000 kr.\r\n\r\n15. Riksdagen anvisar till utgiftsområde  9  politikområde\r\n16:5 Bidrag till handikapporganisationer för  år  2003 2\r\n000  000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således\r\n159 248 000 kr.\r\n\r\n16. Riksdagen  avslår  förslaget  att  för budgetåret 2003\r\nanvisa medel till anslag 16:6 Alternativ telefoni.\r\n\r\n17.  Riksdagen  avslår  förslaget att för budgetåret  2003\r\nanvisa medel till anslag 16:7 Bilstöd.\r\n\r\n18. Riksdagen anvisar till  utgiftsområde  9 politikområde\r\n16:8  Kostnader för statlig assistansersättning  för  år\r\n2003 1  900  000 000 kr utöver regeringens förslag eller\r\nsåledes 10 336 000 000 kr.\r\n\r\n19. Riksdagen avslår  förslaget  att  för  budgetåret 2003\r\nanvisa medel till anslag 16:10 Handikappombudsmannen.\r\n\r\n20.  Riksdagen  anvisar till utgiftsområde 9 politikområde\r\n16:11 Bostadsstöd till funktionshindrade för år 2003 100\r\n000 000 kr.\r\n\r\n21. Riksdagen anvisar  till  utgiftsområde 9 politikområde\r\n16:12 Hjälpmedelsgaranti för år 2003 184 126 000 kr.\r\n\r\n2002/03:So470 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs   om   Anhörigrådet   och\r\nDemensförbundet          som          bidragsberättigade\r\nhandikapporganisationer.\r\n\r\n2002/03:So480 av Marie Nordén m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om översyn av LSS och LASS.\r\n\r\n2002/03:So482 av Kenth Högström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om kostnadsansvaret för LSS.\r\n\r\n2002/03:So504  av  Christer  Adelsbo och Göran  Persson  i\r\nSimrishamn (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av en översyn av LSS.\r\n\r\n2002/03:So506 av Tomas Eneroth m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en översyn av LSS genomförs.\r\n\r\n2002/03:So508 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  ett  nytt statsbidrag till\r\nanhörigorganisationer.\r\n\r\n2002/03:So509 av Alf Svenssom m.fl. (kd):\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   en   utredning  kring\r\nmöjligheterna  för  staten  att ta över kostnadsansvaret\r\nför LSS-insatser.\r\n\r\n28. Riksdagen beslutar att höja  anslaget  för  bilstöd  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n29. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande\r\ntill  regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9\r\nHälsovård,    sjukvård    och   social   omsorg   enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag 16:7 Bilstöd till handikappade +20 000 000 kr.\r\n\r\n2002/03:So513 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs   om   att   staten   och\r\nförsäkringskassan    övertar     hela    ekonomi-    och\r\nhandläggningsansvaret för lagen om stöd och service till\r\nvissa funktionshindrade, LSS.\r\n\r\n7. Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av\r\nlagen  om  assistansersättning  enligt  vad  i  motionen\r\nanförs  om makars ansvar, ersättningstider,  personkrets\r\nm.m.\r\n\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n15. Riksdagen  anvisar  för budgetåret 2003 anslagen under\r\nutgiftsområde 9 Hälsovård,  sjukvård  och  social omsorg\r\nenligt uppställning:\r\n\r\nAnslag 16:7 Bilstöd till handikappade +50 000 000 kr.\r\nAnslag 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning\r\n+3 039 000 000 kr.\r\nNytt anslag: Tillgänglighetsreform 500 000 000 kr.\r\n\r\n\r\n2002/03:Sf377 av Bo Könberg och Kerstin Heinemann (fp):\r\n\r\n8. Riksdagen  anvisar med följande ändringar i förhållande\r\ntill regeringens  förslag anslagen under utgiftsområde 9\r\nHälso-   och   sjukvård   och   social   omsorg   enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag 16:7 Bilstöd till handikappade +50 000 000 kr.\r\nAnslag 16:8 Kostnader  för statlig assistansersättning\r\n+3 039 000 000 kr.\r\nNytt anslag: Tillgänglighetsreform 500 000 000 kr.\r\n\r\n2002/03:Ub429 av Sofia Larsen m.fl. (c):\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin mening\r\nvad  som  i  motionen anförs om att låta vuxenutbildning\r\nvara underlag för rätt till assistent enligt LSS.\r\n\r\n\r\nÄldrepolitik\r\n\r\n\r\n2002/03:So358 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening\r\nvad   som   i   motionen   anförs   om   utveckling   av\r\nomsorgsgarantier i äldrevården på kommunal nivå.\r\n\r\n4.  Riksdagen  begär  att  regeringen  återkommer med nytt\r\nförslag  om tillsyn av äldrevården, med  den  inriktning\r\nsom anges i motionen.\r\n\r\n5.  Riksdagen   ökar  anslaget  17:1  Stimulansbidrag  och\r\nåtgärder inom äldrepolitiken  med  296  miljoner kronor,\r\njämfört med regeringens förslag.\r\n\r\n2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n18. Riksdagen beslutar att förlänga stimulansbidraget till\r\nanhörigvården inom äldreomsorgen 2003 och  2004  med  40\r\nmiljoner kronor vartdera året.\r\n\r\n29. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande\r\ntill  regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9\r\nHälsovård,    sjukvård    och   social   omsorg   enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag  17:1  Stimulansbidrag   och   åtgärder   inom\r\näldrepolitiken  +40 000 000 kr.\r\n\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n15.  Riksdagen  anvisar för budgetåret 2003 anslagen under\r\nutgiftsområde 9  Hälsovård,  sjukvård  och social omsorg\r\nenligt uppställning:\r\n\r\nAnslag   17:1   Stimulansbidrag   och   åtgärder   inom\r\näldrepolitiken +296 000 000 kr.\r\n\r\n2002/03:Sf377 av Bo Könberg och Kerstin Heinemann (fp):\r\n\r\n8. Riksdagen anvisar med följande ändringar  i förhållande\r\ntill regeringens förslag anslagen under utgiftsområde  9\r\nHälso-   och   sjukvård   och   social   omsorg   enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag   17:1   Stimulansbidrag  och  åtgärder  inom\r\näldrepolitiken +296 000 000 kr.\r\n\r\nSocialtjänstpolitik\r\n\r\n\r\n2002/03:So285 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att upphäva SiS monopol.\r\n\r\n2002/03:So319 av Raimo Pärssinen (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening vad\r\nsom anförs angående kvinnojourer.\r\n\r\n2002/03:So353 av Christina Nenes och Marina Pettersson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kvinnojourerna.\r\n\r\n2002/03:So363 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening\r\nvad   i  motionen  anförs  om  att  Socialstyrelsen  och\r\nBoverket  tillsammans  skall kartlägga hemlösheten minst\r\nvart tredje år.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om att ge Socialstyrelsen  ett\r\nsärskilt uppdrag avseende hemlösa kvinnor.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om särskilda initiativ för  att\r\nförbättra situationen  för  dem  som blivit hemlösa till\r\nföljd av avvecklingar inom vård och omsorg.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  utreda och lägga fram\r\nförslag till ändringar i socialtjänstlagen.\r\n\r\n2002/03:So366 av Solveig Hellquist m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om behovet av att tillsätta en\r\nutredning avseende bostadsproblematiken för hemlösa.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening\r\nvad  i motionen anförs om vikten av att stärka nätverket\r\noch samarbetsorganisationer  i syfte att påbörja arbetet\r\nmed  stödverksamhet  till hemlösa  samt  anhöriga  under\r\npågående utredning.\r\n\r\n2002/03:So380 av Carina Ohlsson och Elisebeht Markström\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  vikten   av   jämnare   och   bättre\r\narbetsvillkor för kvinnojourer.\r\n\r\n2002/03:So393 av Åsa Lindestam (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kvinnojourer.\r\n\r\n2002/03:So449 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om resurssamverkan kring hemlösa.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening\r\nvad  i motionen anförs om förstärkt besittningsskydd  och\r\natt rätten till bostad skrivs in i socialtjänstlagen.\r\n\r\n2002/03:So451 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n5.  Riksdagen   begär   att   regeringen   kartlägger   de\r\nfinansiella  konsekvenserna  av  ett  ökat  stöd till de\r\nlokala kvinnojourerna enligt vad i motionen anförs.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  inrättandet  av  regionala\r\nkvinnocentrum.\r\n\r\n2002/03:So466 av Chris Heister m.fl. (m):\r\n\r\n22. Riksdagen  anvisar  till utgiftsområde 9 politikområde\r\n18:2 Statens institu- tionsstyrelse  för år 2003 610 346\r\n000 kr.\r\n\r\n23. Riksdagen beslutar att anslaget under  utgiftsområde 9\r\npolitikområde  18:3  Utvecklingsmedel till åtgärder  för\r\nhemlösa skall disponeras av Socialstyrelsen.\r\n\r\n2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n29. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande\r\ntill regeringens förslag  anslagen under utgiftsområde 9\r\nHälsovård,   sjukvård   och   social    omsorg    enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nNytt  anslag:  Statsbidrag till kvinnojourer 10 000 000\r\nkr.\r\n\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n15. Riksdagen anvisar  för budgetåret 2003 anslagen under utgiftsområde\r\n9   Hälsovård,   sjukvård   och   social   omsorg   enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag 18:1 Bidrag till utveckling  av  socialt  arbete\r\nm.m. +10 000 000 kr.\r\n\r\n2002/03:Ju234 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ökat stöd till kvinnojourer.\r\n\r\n2002/03:Ju250 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening\r\nvad i motionen anförs om Rikskvinnocentrum.\r\n\r\n\r\n\r\n2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n28. Riksdagen anvisar till 18:1 Bidrag till utveckling  av\r\nsocialt  arbete med mera för budgetåret 2003 10 miljoner\r\nkronor utöver vad regeringen föreslagit eller således 87\r\n578 000 kronor.\r\n\r\n2002/03:Ju365 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om fler platser för sluten vård av\r\nunga brottslingar.\r\n\r\n2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att stärka kvinnojourerna  och\r\nuppmuntra mansjourer.\r\n\r\n2002/03:Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n45. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om stöd  till  kvinnojourernas\r\narbete, särskilt mot  bakgrund  av  deras  kunskap  och\r\nerfarenhet av utsatta flickor i patriarkala familjer.\r\n\r\n2002/03:Sf377 av Bo Könberg och Kerstin Heinemann (fp):\r\n\r\n8.  Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande\r\ntill  regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 9\r\nHälso-   och   sjukvård   och   social   omsorg   enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag  18:1  Bidrag  till utveckling av socialt arbete\r\nm.m. +10 000 000 kr.\r\n\r\n2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n41. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs  om  ökat  stöd   till   nya\r\nkvinnojourer.\r\n\r\n2002/03:A322 av Lars Ångström m.fl. (mp):\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  behov  av   professionella\r\nmansjourer.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att uppmuntra kommuner och\r\nlandsting att initiera mansjourer.\r\n\r\n2002/03:Bo266 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening\r\nvad i motionen anförs om att socialtjänstlagen skall  ge\r\nstöd för boende som en social rättighet.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en  rikstäckande kampanj med en\r\nnollvision för hemlösheten.\r\n\r\n2002/03:Bo267 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n20. Riksdagen begär att regeringen  utarbetar  en strategi\r\nför att minska antalet bostadslösa och hemlösa.\r\n\r\nForskningspolitik\r\n2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n29. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande\r\ntill regeringens förslag anslagen under utgiftsområde  9\r\nHälsovård,    sjukvård    och   social   omsorg   enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag   26:2   Forskningsrådet   för   arbetsliv   och\r\nsocialvetenskap: Forskning  -30 000 000 kr.\r\n\r\n2002/03:So518 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n3. Riksdagen anvisar  med följande ändringar i förhållande\r\ntill regeringens förslag  anslagen under utgiftsområde 9\r\nHälsovård,   sjukvård   och   social    omsorg    enligt\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och\r\nsocialvetenskap: Forskning -50 000 000 kr.\r\n\r\nÖvrig statlig verksamhet\r\n\r\n2002/03:So209 av Rigmor Stenmark (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen     anförs     om     konkurrensutsättning     av\r\nläkemedelsförsäljning.\r\n2002/03:So278 av Anita Sidén och Anna Lindgren (m):\r\n\r\nRiksdagen  begär att regeringen tillsätter en utredning som  undersöker\r\ngrunderna för att kunna slopa apoteksmonopolet.\r\n\r\n2002/03:So281 av Chris Heister m.fl. (m):\r\n\r\n10. Riksdagen  beslutar  att  avveckla  apoteksmonopolet i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  försäljning  av receptfria\r\nläkemedel i dagligvaruhandeln.\r\n\r\n2002/03:So282 av Patrik Norinder (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening\r\nvad i motionen anförs om avveckling av apoteksmonopolet.\r\n\r\n2002/03:So298 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n9.   Riksdagen   beslutar   avveckla  apoteksmonopolet,  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:So336 av Mikael Oscarsson och Annelie Enochson\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att avskaffa apoteksmonopolet.\r\n\r\n2002/03:So437 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n19.  Riksdagen begär att regeringen  lägger  fram  förslag\r\nrörande formerna för upphävande av apoteksmonopolet.\r\n\r\n2002/03:So443 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n34. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om avmonopolisering  av  Apoteket\r\nAB.\r\n\r\n2002/03:So455 av Göran Magnusson m.fl. (s, fp, kd, v, c,\r\nmp):\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om Systembolaget.\r\n\r\n2002/03:So509 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n25.  Rik[8]sdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad   i   motionen   anförs   om   avskaffande  av\r\napoteksmonopolet.\r\n\r\nFOOTNOTES\r\n[8]: för arbetsliv och\r\nsocialvetenskap: Forskning</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n2.1  Förslag  till  lag  om  ändring  i  lagen\r\n(2002:160) om\r\n\r\nläkemedelsförmåner m.m.\r\nHärigenom  föreskrivs  att  4  §  lagen  (2002:160)   om\r\nläkemedelsförmåner m.m. skall ha följande lydelse.\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Föreslagen lydelse\r\n-----------------------------------------------------\r\n4  §\r\n-----------------------------------------------------\r\nRätt till förmåner enligt denna lag har\r\n1. den som är bosatt i Sverige, och\r\n-----------------------------------------------------\r\n2.  den som, utan att vara bosatt här, har rätt till\r\nvårdförmåner  i  Sverige vid sjukdom eller moderskap\r\nenligt vad som följer  av rådets förordning (EEG) nr\r\n1408/71  av  den 14 juni 1971  om  tillämpningen  av\r\nsystemen   för  social   trygghet   när   anställda,\r\negenföretagare  eller deras familjemedlemmar flyttar\r\ninom gemenskapen.1\r\n-----------------------------------------------------\r\nRätt till förmåner enligt   Rätt    till    förmåner\r\n5  och 21 §§ med undantag  enligt  5  och  20 §§ med\r\nför  varor som avses i 19  undantag  för  varor  som\r\n§  andra punkten har även  avses   i   18   §  andra\r\nden  som  i  annat  fall,  punkten  har även den som\r\nutan  att  vara  bosatt i  i  annat  fall,  utan att\r\nSverige,  har anställning  vara  bosatt  i  Sverige,\r\nhär.           har anställning här.\r\n-----------------------------------------------------\r\nSärskilda  bestämmelser  om  kostnadsfria  läkemedel\r\ngäller för dem som får sjukhusvård som avses  i  5 §\r\nhälso-  och sjukvårdslagen (1982:763) eller i 2 kap.\r\n4 § lagen  (1962:381)  om allmän försäkring samt för\r\nden som åtnjuter hemsjukvård  som  avses i 3 e eller\r\n18 d § hälso- och sjukvårdslagen och för den som bor\r\ni sådan särskild boendeform som avses i 18 d § samma\r\nlag.\r\n-----------------------------------------------------\r\n_______________________\r\nDenna  lag träder i kraft den 1 januari 2003. Den nya bestämmelsen tillämpas do\r\nmed den 1 oktober 2002.\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nRegeringens och riksdagspartiernas förslag till anslag för år 2003 inom\r\nutgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg\r\n\r\n\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nAnslag         AnslagstypRegeringens\r\nförslag\r\n(s, v,\r\nmp)           (m)      (fp)      (kd)    (c)\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n13:1  Sjukvårdsförmåner m.m.           (ram)     2 608 000          +100 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n13:2  Bidrag för läkemedelsförmånen    (ram)    18 550 000            -1 900  -\r\n000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n13:3  Bidrag till hälso- och sjukvård  (ram)       101 095    +186    +1 980  +\r\n000       000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n13:4  Statens beredning för medicinsk  (ram)        38 675           +10 000\r\nutvärdering\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n13:5  Hälso- och sjukvårdens           (ram)        25 473\r\nansvarsnämnd\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n13:6  Socialstyrelsen      (ram)       470 619          -108 000 -24 000    -50\r\n000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n13:7  Läkemedelsförmånsnämnden         (ram)        39 720           -39 720\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n13:8  Medicinalstyrelse    (ram)            +108 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n13:9  Stimulansbidrag till psykiatrin  (ram)            +200 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n13:10  Nationell vårdgaranti           (ram)          +2 000   +250\r\n000    000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n13:11  Forskning i palliativ vård      (ram)         +35 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n13:12  Hälsonät            (ram)        +25\r\n000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n14:1  Insatser mot aids    (ram)        58 122           +75 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n14:2  Bidrag till WHO      (ram)        41 371\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n14:3  Bidrag till Nordiska (ram)        20 507\r\nhälsovårdshögskolan\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n14:4  Statens folkhälsoinstitut        (ram)       124 894           -60 000  -\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n14:5  Smittskyddsinstitutet            (ram)       173 343        -9 000 -6 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n14:6  Institutet för psykosocial       (ram)        14 359\r\nmedicin\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n14:7  Folkhälsopolitiska åtgärder      (ram)        86 554           -41 000  +\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n14:8  Alkohol- och narkotikapolitiska  (ram)       193 250        +100 000\r\nåtgärder\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n14:9  Alkoholsortimentsnämnden         (ram)           118  -118\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n14:10  Bidrag till lokalt  (ram)             +60 000\r\nfolkhälsoarbete\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n15:1  Barnombudsmannen     (ram)        16 294\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n15:2  Statens nämnd för    (ram)         7 823\r\ninternationella adoptionsfrågor\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n16:1  Personligt ombud     (ram)        90 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n16:2  Vissa statsbidrag inom           (res.)      279 000\r\nhandikappområdet\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n16:3  Statsbidrag till särskilt        (ram)       166 884\r\nutbildningsstöd\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n16:4  Bidrag till viss verksamhet för  (obet.)      80 394            +1 000\r\npersoner med funktionshinder\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n16:5  Bidrag till          (obet.)     157 248            +2 000\r\nhandikapporganisationer\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n16:6  Bidrag till utrustning för       (ram)        20 126           -20 126\r\nelektronisk kommunikation\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n16:7  Bilstöd till handikappade        (ram)       164 000          -164 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n16:8  Kostnader för statlig            (ram)     8 436 000            +1 900\r\nassistansersättning      000       000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n16:9  Statens institut för särskilt    (ram)        26 373\r\nutbildningsstöd\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n16:10  Handikappombudsmannen           (ram)        16 425           -16 425\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n16:11  Bostadsstöd till    (ram)            +100 000\r\nfunktionshindrade\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n16:12  Hjälpmedelsgaranti  (ram)            +184 126\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n16:13  Tillgänglighetsreform           (ram)          +500 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n17:1  Stimulansbidrag och åtgärder     (ram)        35 446        +296 000   +4\r\ninom äldrepolitiken\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n18:1  Bidrag till utveckling av        (ram)        77 578         +10 000\r\nsocialt arbete m.m.\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n18:2  Statens institutionsstyrelse     (ram)       735 346          -125 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n18:3  Utvecklingsmedel till åtgärder   (res.)       10 000\r\nför hemlösa\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n18:4  Statsbidrag till kvinnojourer    (ram)         +10 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n26:1  Forskningsrådet för arbetsliv    (ram)        21 807\r\noch socialvetenskap: Förvaltning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n26:2  Forskningrådet för arbetsliv och (ram)       283 891       -30 000    -50\r\nsocialvetenskap: Forskning              000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nSumma       33 170 735    +186    +2 245    +4 545    +2 006   +161\r\n000       737       000       000    000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\n\r\nUtskottets förslag till medelsanvisning på\r\nanslag inom utgiftsområde 9\r\n\r\n\r\nHälsovård, sjukvård och social omsorg\r\n\r\nModerata    samlingspartiet,   Folkpartiet    liberalerna,\r\nKristdemokraterna   och   Centerpartiet   redovisar   sina\r\nställningstaganden  i  särskilda  yttranden som fogas till\r\nbetänkandet.\r\n\r\n1 000-tal kronor\r\n---------------------------------------------------------------\r\nAnslag och anslagstyp   Regeringens UtskottetsAvvikelse\r\nförslag     förslag\r\n---------------------------------------------------------------\r\n13:1 Sjukvårdsförmåner m.m.          2 608     2 608\r\n(ram)          000       000\r\n---------------------------------------------------------------\r\n13:2 Bidrag för         18 550    18 550\r\nläkemedelsförmånen (ram)   000       000\r\n---------------------------------------------------------------\r\n13:3 Bidrag till hälso- och        101 095   287 095  +186 000\r\nsjukvård (ram)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n13:4 Statens beredning för          38 675    38 675\r\nmedicinsk utvär-\r\ndering (ram)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n13:5 Hälso- och sjukvårdens         25 473    25 473\r\nansvarsnämnd\r\n(ram)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n13:6 Socialstyrelsen (ram)         470 619   470 619\r\n---------------------------------------------------------------\r\n13:7 Läkemedelsförmånsnämnden       39 720    39 720\r\n(ram)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n14:1 Insatser mot aids (ram)        58 122    58 122\r\n---------------------------------------------------------------\r\n14:2 Bidrag till WHO (ram)          41 371    41 371\r\n---------------------------------------------------------------\r\n14:3 Bidrag till Nordiska           20 507    20 507\r\nhälsovårds-\r\nhögskolan (ram)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n14:4 Statens folkhälsoinstitut     124 894   124 894\r\n(ram)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n14:5 Smittskyddsinstitutet         173 343   173 343\r\n(ram)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n14:6 Institutet för     14 359    14 359\r\npsykosocial medicin (ram)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n14:7 Folkhälsopolitiska 86 554    86 554\r\nåtgärder (ram)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n14:8 Alkohol- och      193 250   193 250\r\nnarkotikapolitiska\r\nåtgärder (ram)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n14:9 Alkoholsortimentsnämnden          118       118\r\n(ram)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n15:1 Barnombudsmannen (ram)         16 294    16 294\r\n---------------------------------------------------------------\r\n15:2 Statens nämnd för   7 823     7 823\r\ninternationella\r\nadoptionsfrågor (ram)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n16:1 Personligt ombud (ram)         90 000    90 000\r\n---------------------------------------------------------------\r\n16:2 Vissa statsbidrag inom        279 000   279 000\r\nhandikapp-\r\nområdet (res.)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n16:3 Statsbidrag till särskilt     166 884   166 884\r\nutbildningsstöd\r\n(ram)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n16:4 Bidrag till viss   80 394    80 394\r\nverksamhet för personer\r\nmed funktionshinder (anslag)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n16:5 Bidrag till       157 248   157 248\r\nhandikapporganisationer\r\n(anslag)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n16:6 Bidrag till utrustning         20 126    20 126\r\nför elektronisk\r\nkommunikation (ram)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n16:7 Bilstöd till handikappade     164 000   164 000\r\n(ram)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n16:8 Kostnader för statlig\r\nassistansersättning\r\n(ram)        8 436     8 436\r\n000       000\r\n---------------------------------------------------------------\r\n16:9   Statens institut för\r\nsärskilt utbildnings-\r\nstöd (ram)  26 373    26 373\r\n---------------------------------------------------------------\r\n16:10 Handikappombudsmannen         16 425    16 425\r\n(ram)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n17:1   Stimulansbidrag och          35 446    35 446\r\nåtgärder inom\r\näldrepolitiken (ram)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n18:1   Bidrag till utveckling       77 578    77 578\r\nav socialt arbete\r\nm.m. (ram)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n18:2   Statens         735 346   735 346\r\ninstitutionsstyrelse (ram)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n18:3   Utvecklingsmedel till        10 000    10 000\r\nåtgärder för\r\nhemlösa (res.)\r\n---------------------------------------------------------------\r\n26:1   Forskningsrådet för\r\narbetsliv och\r\nsocialvetenskap:\r\nFörvaltning (ra</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Anslag inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg",
          "forslag": "Riksdagen bifaller motion 2002/03:Fi230 yrkande 3, bifaller delvis proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 9 punkt 10 och avslår motionerna 2002/03:Fi232 yrkande 15, 2002/03:Ju234 yrkande 10, 2002/03:Ju364 yrkande 28, 2002/03:Ju365 yrkande 5, 2002/03:Sf291 yrkande 3, 2002/03:Sf334 yrkande 45, 2002/03:Sf335 yrkande 13, 2002/03:Sf377 yrkande 8, 2002/03:So229, 2002/03:So280, 2002/03:So281 yrkandena 1, 2, 7, 11, 12, 15, 17, 18, 20 och 21, 2002/03:So298 yrkandena 1 och 12, 2002/03:So358 yrkandena 3-5, 2002/03:So362 yrkandena 1, 2, 4 och 5, 2002/03:So363 yrkande 3, 2002/03:So389, 2002/03:So437 yrkandena 5 och 6, 2002/03:So442 yrkande 9, 2002/03:So443 yrkandena 18 och 41, 2002/03:So452 yrkande 1, 2002/03:So466 yrkandena 1-23, 2002/03:So509 yrkandena 3, 16-18, 28 och 29, 2002/03:So513 yrkande 5, 2002/03:So518 yrkandena 1-3 och 2002/03:A242 yrkande 41.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Målet för barnpolitiken",
          "forslag": "\r\na) a\r\n\r\nb) b\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Bemyndigande angående ramanslag 13:6 Socialstyrelsen",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 9 punkt 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Bemyndigande angående ramanslag 14:4 Statens folkhälsoinstitut",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 9 punkt 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Bemyndigande angående ramanslag 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 9 punkt 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Bemyndigande angåedne ramanslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 9 punkt 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Bemyndigande angående ramanslag 18:2 Statens institutionsstyrelse",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 9 punkt 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Bemyndigande angående ramanslag 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 9 punkt 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Propositionens lagförslag",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 9 punkt 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Speciella Funktionshinder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So362 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Utveckling genom den s.k. Dagmaröverenskommelsen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So433.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Äldreombudsman m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So417, 2002/03:So460 yrkandena 3 och 10 och 2002/03:So503.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "901DC648-01DB-11D7-AE39-0004755038EE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "1",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "1",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "2",
                    "28",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "280",
                    "29",
                    "1",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/901DC648-01DB-11D7-AE39-0004755038EE",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Försäkringsbolagens läkare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L278 yrkandena 3 och 5, 2002/03:L279 yrkande 3, 2002/03:So359 yrkande 1, 2002/03:So409 och 2002/03:So500.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Tatuering m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So493.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Hiv- och aidsprevention",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So224 yrkandena 3 och 5 och 2002/03:So422.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Klass- och könsmässiga hälsoskillnader",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So448 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "901DC64C-01DB-11D7-AE39-0004755038EE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "1",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "285",
                    "26",
                    "0",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/901DC64C-01DB-11D7-AE39-0004755038EE",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Homo- bi och transfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So512 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Ungdomar och sexualitet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So250 yrkande 6, 2002/03:So360 yrkande 9 och 2002/03:So456 yrkandena 6 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Kost, hälsa och miljö",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ419 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "901DC64F-01DB-11D7-AE39-0004755038EE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "1",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "271",
                    "40",
                    "1",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/901DC64F-01DB-11D7-AE39-0004755038EE",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Europeiskt smittskyddscentrum",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So227.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Spelberoende",
          "forslag": "Riksdagen bifaller delvis motionerna 2002/03:So252 yrkandena 1 och 5 samt 2002/03:So364 yrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:So252 yrkandena 2-4 och 6, 2002/03:So445 yrkande 1, 2002/03:Kr212 yrkande 4 och 2002/03:Kr368 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Kommunernas alkoholförebyggande arbete",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So212 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Fastställande av könstillbeörighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So469 yrkandena 1-3 och 2002/03:So512 yrkandena 10 och 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Kvinnlig könstympning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju233 yrkande 2, 2002/03:U328 yrkandena 10 och 11, 2002/03:Sf226 yrkande 13 och 2002/03:Ub557 yrkandena 6 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Omskärelse av pojkar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So204.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Bidrag till nationella anhörigorganisationer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So260 yrkande 1, 2002/03:So362 yrkande 13, 2002/03:So470 yrkande 1 och 2002/03:So508 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "901DC656-01DB-11D7-AE39-0004755038EE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "173",
                    "137",
                    "0",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/901DC656-01DB-11D7-AE39-0004755038EE",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Förändringar i bilstödet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So201, 2002/03:So256, 2002/03:So305, 2002/03:So395 och 2002/03:So457 yrkandena 11 och 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "901DC657-01DB-11D7-AE39-0004755038EE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "1",
                    "47",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "2",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "213",
                    "51",
                    "48",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/901DC657-01DB-11D7-AE39-0004755038EE",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Personlig assistans m.m.",
          "forslag": "Riksdagen bifaller delvis motionerna 2002/03:So230, 2002/03:So296 yrkandena 11 och 12, 2002/03:So344, 2002/03:So362 yrkande 7, 2002/03:So457 yrkandena 8 och 9 samt 2002/03:So513 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Det mellankommunala kostnadsansvaret",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So506.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Statligt kostnadsansvar för assistansersättningen m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So296 yrkande 13, 2002/03:So482 och 2002/03:So509 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "901DC659-01DB-11D7-AE39-0004755038EE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "173",
                    "139",
                    "0",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/901DC659-01DB-11D7-AE39-0004755038EE",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Övriga ändringsförslag angående assistansersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So275 yrkande 4, 2002/03:So296 yrkande 9, 2002/03:So414, 2002/03:So480, 2002/03:So504 och 2002/03:Ub429 yrkande 23.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Utredning om en hjälpmedelsgaranti m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So296 yrkande 7 och 2002/03:So362 yrkandena 8 och 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Stöd till kvinnojourer m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf214 yrkande 16, 2002/03:So319, 2002/03:So353, 2002/03:So380, 2002/03:So393, 2002/03:So451 yrkande 5 och 2002/03:A322 yrkandena 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Rikskvinnocentrum",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju250 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Regional kvinnocentrum",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So451 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Ststens instutionsstyrelse monopl",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So285.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Insatser för hemlösa",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So363 yrkandena 1, 2 och 11, 2002/03:So366 yrkandena 1 och 2, 2002/03:So449 yrkandena 2 och 3, 2002/03:Bo266 yrkandena 3 och 5 och 2002/03:Bo267 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "17",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "901DC65F-01DB-11D7-AE39-0004755038EE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 17 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "0",
                    "29",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "242",
                    "40",
                    "29",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/901DC65F-01DB-11D7-AE39-0004755038EE",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Apoteksmonopolet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So209, 2002/03:So278, 2002/03:So281 yrkandena 10 och 19, 2002/03:So282 yrkande 1, 2002/03:So298 yrkande 9, 2002/03:So336, 2002/03:So437 yrkande 19, 2002/03:So443 yrkande 34 och 2002/03:So509 yrkande 25.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "18",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "901DC660-01DB-11D7-AE39-0004755038EE",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 18 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "2",
                    "41",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "1",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "173",
                    "139",
                    "0",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/901DC660-01DB-11D7-AE39-0004755038EE",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Systembolaget",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So455 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SOU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Speciella Funktionshinder",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Äldreombudsman m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Klass- och könsmässiga hälsoskillnader",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Homo- bi och transfrågor",
          "partier": "\"fp\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Ungdomar och sexualitet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Kost, hälsa och miljö",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Fastställande av könstillbeörighet",
          "partier": "\"fp\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Bidrag till nationella anhörigorganisationer",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Förändringar i bilstödet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Förändringar i bilstödet",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Statligt kostnadsansvar för assistansersättningen m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Övriga ändringsförslag angående assistansersättning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Övriga ändringsförslag angående assistansersättning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Utredning om en hjälpmedelsgaranti m.m.",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Stöd till kvinnojourer m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Insatser för hemlösa",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Insatser för hemlösa",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Apoteksmonopolet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "38"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Systembolaget",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2002-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2002-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2002-12-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2002-12-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2002-12-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2002-12-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2002-12-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2002-12-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till propositionen och motion om anslag. Delvis bifall till motioner om spelberoende och motion om personlig assistans m.m. Avslag på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 05:40:09"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände, med ett viktigt undantag, regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2003. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att inte godkänna regeringens förslag att minska de s.k. Dagmarpengarna med 186 miljoner. Dagmarpengarna är ett statsbidrag till hälso- och sjukvården. Därmed uppgår anslagen inom utgiftsområdet till 33,4 miljarder kronor. Riksdagen gjorde två uttalanden till regeringen med följande innebörd. När regeringen genomför handlingsprogrammet för att motverka spelberoende bör man bl.a. analysera spelets samhällsekonomiska konsekvenser. Vidare bör regeringen se över tillämpningen av personlig assistans vad gäller makars och sambors gemensamma ansvar för hem och hushåll när den ene är funktionshindrad och har rätt till personlig assistans. Även tillämpningen av barns rätt till personlig assistans bör belysas. Slutligen bör regeringen undersöka hur psykiskt funktionshindrades behov av någon form av sysselsättning i realiteten tillgodoses. ",
          "dok_id": "GQ01SOU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)",
          "dok_id": "GQ01SOU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 05:40:09"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01SOU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:37"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Socialutskottet föreslår att riksdagen, med ett viktigt undantag, godkänner regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2003. Utskottet föreslår, med anledning av motionsförslag (s, v, mp) att riksdagen inte godkänner regeringens förslag att minska de s.k. Dagmarpengarna med 186 miljoner. Dagmarpengarna är ett statsbidrag till hälso- och sjukvården. Därmed uppgår anslagen inom utgiftsområdet till 33,4 miljarder kronor. Två tillkännagivanden till regeringen föreslås med följande innebörd. När regeringen genomför handlingsprogrammet för att motverka spelberoende bör man bl.a. analysera spelets samhällsekonomiska konsekvenser. Vidare bör regeringen se över tillämpningen av personlig assistans vad gäller makars och sambors gemensamma ansvar för hem och hushåll när den ene är funktionshindrad och har rätt till personlig assistans. Även tillämpningen av barns rätt till personlig assistans bör belysas. Slutligen bör regeringen undersöka hur psykiskt funktionshindrades behov av någon form av sysselsättning i realiteten tillgodoses.</p>",
          "dok_id": "GQ01SoU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:29"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till hälsovård, sjukvård och social omsorg (SoU1)",
          "dok_id": "GQ01SoU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:29"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01SOU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_sou_1.docx",
          "filstorlek": "243336",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde  9  Hälsovård,  sjukvård  och socialomsorg",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/FB5424E1-1F3F-4A77-84A3-8E80C1D8A7AE"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01SOU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_sou_1.pdf",
          "filstorlek": "1337566",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_sou_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/61934582-A92A-4068-9434-01D4C368D726"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A242 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A242",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A322 Jämställdhet och mannen",
          "ref_dok_id": "GQ02A322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A322",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet och mannen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ångström m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo266 Boendeintegration",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo266",
          "ref_dok_titel": "Boendeintegration",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo267 Bostadspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo267",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi230 För ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi230",
          "ref_dok_titel": "För ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt Bohlin m.fl. (S, V, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi232 Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi232",
          "ref_dok_titel": "Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju233 Kvinnlig könsstympning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju233",
          "ref_dok_titel": "Kvinnlig könsstympning",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju234 Våld i nära relationer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju234",
          "ref_dok_titel": "Våld i nära relationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju250 Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju250",
          "ref_dok_titel": "Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju364 Stärkt rättstrygghet och rättssäkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju364",
          "ref_dok_titel": "Stärkt rättstrygghet och rättssäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju365 Unga lagöverträdare",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju365",
          "ref_dok_titel": "Unga lagöverträdare",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr212 Åtgärder mot spelberoende",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr212",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot spelberoende",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr368 Idrott och spel",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr368",
          "ref_dok_titel": "Idrott och spel",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L278 Rättssäkerhet vid bedömning av skadeersättning",
          "ref_dok_id": "GQ02L278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L278",
          "ref_dok_titel": "Rättssäkerhet vid bedömning av skadeersättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L279 Försäkringstagarens rättigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02L279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L279",
          "ref_dok_titel": "Försäkringstagarens rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ419 Miljö och hälsa",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ419",
          "ref_dok_titel": "Miljö och hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf214 Migrations- och integrationspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf214",
          "ref_dok_titel": "Migrations- och integrationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf226 En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf226",
          "ref_dok_titel": "En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf291 Det sjuka Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf291",
          "ref_dok_titel": "Det sjuka Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf334 Invandrare och flyktingar, utgiftsområde 8",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf334",
          "ref_dok_titel": "Invandrare och flyktingar, utgiftsområde 8",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf335 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 10",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf335",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 10",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf377 Vissa socialförsäkringsfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf377",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf377",
          "ref_dok_titel": "Vissa socialförsäkringsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg och Kerstin Heinemann (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So201 Bilstödet till handikappade",
          "ref_dok_id": "GQ02So201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So201",
          "ref_dok_titel": "Bilstödet till handikappade",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So204 Omskärelse av minderåriga",
          "ref_dok_id": "GQ02So204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So204",
          "ref_dok_titel": "Omskärelse av minderåriga",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin och Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So209 Konkurrensutsättning av läkemedelsförsäljning",
          "ref_dok_id": "GQ02So209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So209",
          "ref_dok_titel": "Konkurrensutsättning av läkemedelsförsäljning",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So212 Alkoholförebyggande åtgärder",
          "ref_dok_id": "GQ02So212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So212",
          "ref_dok_titel": "Alkoholförebyggande åtgärder",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So224 Hiv, aids och andra smittsamma sjukdomar",
          "ref_dok_id": "GQ02So224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So224",
          "ref_dok_titel": "Hiv, aids och andra smittsamma sjukdomar",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So227 Ett europeiskt smittskyddscentrum",
          "ref_dok_id": "GQ02So227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So227",
          "ref_dok_titel": "Ett europeiskt smittskyddscentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Sinikka Bohlin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So229 Schablonbeloppet",
          "ref_dok_id": "GQ02So229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So229",
          "ref_dok_titel": "Schablonbeloppet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So230 LSS/LASS och föräldraskap",
          "ref_dok_id": "GQ02So230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So230",
          "ref_dok_titel": "LSS/LASS och föräldraskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark och Ulla Löfgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So250 Barn- och familjepolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02So250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So250",
          "ref_dok_titel": "Barn- och familjepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So252 Spelberoende",
          "ref_dok_id": "GQ02So252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So252",
          "ref_dok_titel": "Spelberoende",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So256 Förbättring av bilstödet",
          "ref_dok_id": "GQ02So256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So256",
          "ref_dok_titel": "Förbättring av bilstödet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So260 Anhörigvårdares villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02So260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So260",
          "ref_dok_titel": "Anhörigvårdares villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So275 Psykiskt funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GQ02So275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So275",
          "ref_dok_titel": "Psykiskt funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So278 Avskaffande av apoteksmonopolet",
          "ref_dok_id": "GQ02So278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So278",
          "ref_dok_titel": "Avskaffande av apoteksmonopolet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So280 Pollen",
          "ref_dok_id": "GQ02So280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So280",
          "ref_dok_titel": "Pollen",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Sidén och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So281 Marknad i stället för monopol: en läkemedelspolitik för framtiden",
          "ref_dok_id": "GQ02So281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So281",
          "ref_dok_titel": "Marknad i stället för monopol: en läkemedelspolitik för framtiden",
          "ref_dok_subtitel": "av Chris Heister m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So282 Glukosamin och läkemedelslagen",
          "ref_dok_id": "GQ02So282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So282",
          "ref_dok_titel": "Glukosamin och läkemedelslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Patrik Norinder (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So285 Upphävande av SiS monopol",
          "ref_dok_id": "GQ02So285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So285",
          "ref_dok_titel": "Upphävande av SiS monopol",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Adelsohn Liljeroth (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So296 Handikappolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02So296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So296",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So298 Sjukvård på dina villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02So298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So298",
          "ref_dok_titel": "Sjukvård på dina villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So305 Bilstöd till funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GQ02So305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So305",
          "ref_dok_titel": "Bilstöd till funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So319 Kvinnojourer",
          "ref_dok_id": "GQ02So319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So319",
          "ref_dok_titel": "Kvinnojourer",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So336 Apoteksmonopolet",
          "ref_dok_id": "GQ02So336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So336",
          "ref_dok_titel": "Apoteksmonopolet",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson och Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So344 Funktionshindrades rätt till dagverksamhet",
          "ref_dok_id": "GQ02So344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So344",
          "ref_dok_titel": "Funktionshindrades rätt till dagverksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So353 Finansiering av kvinnojourer",
          "ref_dok_id": "GQ02So353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So353",
          "ref_dok_titel": "Finansiering av kvinnojourer",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Nenes och Marina Pettersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So358 Liberal politik för äldre",
          "ref_dok_id": "GQ02So358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So358",
          "ref_dok_titel": "Liberal politik för äldre",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So359 Tillsynen över försäkringsbolagens sakkunnigläkare ",
          "ref_dok_id": "GQ02So359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So359",
          "ref_dok_titel": "Tillsynen över försäkringsbolagens sakkunnigläkare ",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson och Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So360 Sexuella övergrepp",
          "ref_dok_id": "GQ02So360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So360",
          "ref_dok_titel": "Sexuella övergrepp",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So362 Liberal politik för funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GQ02So362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So362",
          "ref_dok_titel": "Liberal politik för funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So363 Allas rätt till bostad",
          "ref_dok_id": "GQ02So363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So363",
          "ref_dok_titel": "Allas rätt till bostad",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So364 Spelberoende och spelmissbruk",
          "ref_dok_id": "GQ02So364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So364",
          "ref_dok_titel": "Spelberoende och spelmissbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So366 Hemlösas rätt till bostad",
          "ref_dok_id": "GQ02So366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So366",
          "ref_dok_titel": "Hemlösas rätt till bostad",
          "ref_dok_subtitel": "av Solveig Hellquist m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So380 Kvinnojourernas villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02So380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So380",
          "ref_dok_titel": "Kvinnojourernas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Ohlsson och Elisebeht Markström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So389 Rättvis fördelning av statsbidragen till tolkservice för döva",
          "ref_dok_id": "GQ02So389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So389",
          "ref_dok_titel": "Rättvis fördelning av statsbidragen till tolkservice för döva",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So393 Kvinnojourer",
          "ref_dok_id": "GQ02So393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So393",
          "ref_dok_titel": "Kvinnojourer",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Lindestam (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So395 Bilstödsreglerna",
          "ref_dok_id": "GQ02So395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So395",
          "ref_dok_titel": "Bilstödsreglerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Engle och Barbro Hietala Nordlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So409 Sakkunnig läkare",
          "ref_dok_id": "GQ02So409",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So409",
          "ref_dok_titel": "Sakkunnig läkare",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So414 Översyn av personkretsindelningen i LSS",
          "ref_dok_id": "GQ02So414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So414",
          "ref_dok_titel": "Översyn av personkretsindelningen i LSS",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So417 Bättre kontakt med socialtjänsten",
          "ref_dok_id": "GQ02So417",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So417",
          "ref_dok_titel": "Bättre kontakt med socialtjänsten",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren och Chatrine Pålsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So422 Hivprevention",
          "ref_dok_id": "GQ02So422",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So422",
          "ref_dok_titel": "Hivprevention",
          "ref_dok_subtitel": "av Börje Vestlund m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So433 Sjukvårdens utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02So433",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So433",
          "ref_dok_titel": "Sjukvårdens utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Högman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So437 Liberal politik för sjukvården",
          "ref_dok_id": "GQ02So437",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So437",
          "ref_dok_titel": "Liberal politik för sjukvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So442 Narkotika-, alkohol- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02So442",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So442",
          "ref_dok_titel": "Narkotika-, alkohol- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So443 Hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_id": "GQ02So443",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So443",
          "ref_dok_titel": "Hälso- och sjukvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So445 Stöd och hjälp för spelberoende",
          "ref_dok_id": "GQ02So445",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So445",
          "ref_dok_titel": "Stöd och hjälp för spelberoende",
          "ref_dok_subtitel": "av Eskil Erlandsson och Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So448 Folkhälsa för jämställdhet och jämlikhet",
          "ref_dok_id": "GQ02So448",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So448",
          "ref_dok_titel": "Folkhälsa för jämställdhet och jämlikhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So449 De mest utsatta",
          "ref_dok_id": "GQ02So449",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So449",
          "ref_dok_titel": "De mest utsatta",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So451 Sexualiserat våld",
          "ref_dok_id": "GQ02So451",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So451",
          "ref_dok_titel": "Sexualiserat våld",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So452 Tandvårdspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02So452",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So452",
          "ref_dok_titel": "Tandvårdspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Chris Heister m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So455 Alkoholpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02So455",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So455",
          "ref_dok_titel": "Alkoholpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Magnusson m.fl. (S, FP, KD, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So456 Åtgärder för att minska antalet tonårsaborter",
          "ref_dok_id": "GQ02So456",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So456",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder för att minska antalet tonårsaborter",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So457 Handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02So457",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So457",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So460 Äldrepolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02So460",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So460",
          "ref_dok_titel": "Äldrepolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So466 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 9",
          "ref_dok_id": "GQ02So466",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So466",
          "ref_dok_titel": "Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 9",
          "ref_dok_subtitel": "av Chris Heister m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So469 Revidering av lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall",
          "ref_dok_id": "GQ02So469",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So469",
          "ref_dok_titel": "Revidering av lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall",
          "ref_dok_subtitel": "av Börje Vestlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So470 Anhörigvårdares villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02So470",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So470",
          "ref_dok_titel": "Anhörigvårdares villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So480 Personlig assistans enligt LSS och LASS",
          "ref_dok_id": "GQ02So480",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So480",
          "ref_dok_titel": "Personlig assistans enligt LSS och LASS",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Nordén m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So482 LSS-kostnaderna",
          "ref_dok_id": "GQ02So482",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So482",
          "ref_dok_titel": "LSS-kostnaderna",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So493 Piercing och tatuering",
          "ref_dok_id": "GQ02So493",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So493",
          "ref_dok_titel": "Piercing och tatuering",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So500 Trafikskadades medicinska rättstrygghet",
          "ref_dok_id": "GQ02So500",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So500",
          "ref_dok_titel": "Trafikskadades medicinska rättstrygghet",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So503 Nationell samordning av tillsynen av vård och omsorg för äldre",
          "ref_dok_id": "GQ02So503",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So503",
          "ref_dok_titel": "Nationell samordning av tillsynen av vård och omsorg för äldre",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Nordlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So504 Fördelning av kostnader inom lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GQ02So504",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So504",
          "ref_dok_titel": "Fördelning av kostnader inom lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So506 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GQ02So506",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So506",
          "ref_dok_titel": "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Tomas Eneroth m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So508 Anhörigvård",
          "ref_dok_id": "GQ02So508",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So508",
          "ref_dok_titel": "Anhörigvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So509 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 9",
          "ref_dok_id": "GQ02So509",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So509",
          "ref_dok_titel": "Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 9",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So512 Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsa och sociala situation m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02So512",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So512",
          "ref_dok_titel": "Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsa och sociala situation m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP, S, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So513 Handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02So513",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So513",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So518 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 9",
          "ref_dok_id": "GQ02So518",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So518",
          "ref_dok_titel": "Hälsovård, sjukvård och social omsorg, utgiftsområde 9",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U328 Kvinnan i världen",
          "ref_dok_id": "GQ02U328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U328",
          "ref_dok_titel": "Kvinnan i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub429 Allmän utbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub429",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub429",
          "ref_dok_titel": "Allmän utbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub557 Villkor för invandrarkvinnor och deras barn",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub557",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub557",
          "ref_dok_titel": "Villkor för invandrarkvinnor och deras barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin m.fl. (C, M, FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_id": "GQ031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2002-12-19",
          "ref_dok_id": "GQ0940",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "40",
          "ref_dok_titel": "2002-12-19",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2002-12-19",
          "ref_dok_id": "GQ0940",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "40",
          "ref_dok_titel": "2002-12-19",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:81",
          "ref_dok_id": "GQ0K81",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "81",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:81",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:1145",
          "ref_dok_id": "2002:160",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}