{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2289437",
      "dok_id": "GQ01SKU7",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "SKU7",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:SKU7",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SKU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "7",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-03-04 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:51",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:55",
      "titel": "Allmänna motioner om inkomstbeskattning",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01SKU7/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01SKU7",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01SKU7",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01SKU7",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Skatteutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:SKU7</div><h1>Allmänna motioner om inkomstbeskattning</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet motioner som väckts under den\r\nallmänna motionstiden i oktober år 2002. I motionerna finns förslag\r\nsom berör skatteskalan för förvärvsinkomster, avdraget för resor till\r\noch från arbetet, avdraget för arbetsrum i bostaden, avdraget för\r\nökade levnadskostnader vid dubbel bosättning, värderingen av förmån av\r\nfri bil, skattefriheten för viss plockning av bär, svamp och kottar\r\noch beskattningen av hobbybiodling. I motionerna finns vidare förslag\r\nom en skattereduktion på 50 % för hushållstjänster, en höjning av\r\navdraget för premier för pensionsförsäkringar, avdrag för gåvor till\r\nolika former av ideell verksamhet, en skattebefrielse för uthyrning av\r\nprivatbostad, etc. Också skatteeffekter som kan uppkomma när en\r\nreseersättning betalas till deltagarna i debattprogram etc. behandlas.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motioner.\r\nI betänkandet finns 14 reservationer och 3 särskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Skatteskala, grundavdrag, m.m.\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk210, 2002/03:Sk214,\r\n2002/03:Sk283, 2002/03:Sk290, 2002/03:Sk294, 2002/03:Sk342,\r\n2002/03:Sk399, 2002/03:Sk417 yrkandena 12 och 13, 2002/03:Sf332\r\nyrkande 22, 2002/03:Sf376 yrkande 3, 2002/03:So19 yrkande 17,\r\n2002/03:Kr297 yrkandena 15-17, 2002/03:N207 yrkande 2, 2002/03:N395\r\nyrkande 8, 2002/03:A241 yrkande 4, 2002/03:A314 yrkande 7 och\r\n2002/03:A316 yrkande 6.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (kd)\r\nReservation 4 (v)\r\n\r\n2.      Grundavdrag för barns ränteinkomster\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk220.\r\n\r\n3.      Beskattningen av barnpension\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:So516 yrkande 2.\r\nReservation 5 (mp)\r\n\r\n4.      Resor till och från arbetet och i tjänsten\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk254 yrkande 3,\r\n2002/03:Sk359, 2002/03:Sk371 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Sk380,\r\n2002/03:Sk382 yrkande 5, 2002/03:N265 yrkande 5, 2002/03:N266 yrkande\r\n8, 2002/03:N267 yrkande 9, 2002/03:N345 yrkandena 18 och 19 och\r\n2002/03:A241 yrkande 20.\r\nReservation 6 (fp)\r\n\r\n5.      Glesbygdsavdrag\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:N272.\r\n\r\n6.      Resor vid vissa uppdrag\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk300 och 2002/03:Kr335\r\nyrkande 3.\r\n\r\n7.      Arbetsrum i bostaden\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk221, 2002/03:Sk321\r\noch 2002/03:Sk396 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 7 (m)\r\n\r\n8.      Bilförmån\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk304 yrkandena 1-3 och\r\n2002/03:A366 yrkande 13.\r\n\r\n9.      Dubbel bosättning\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk235.\r\n\r\n10.     Pensionsförsäkring\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi287 yrkande 17,\r\n2002/03:Sk205 och 2002/03:Sk378.\r\n\r\n11.     Förmånstagare till pensionsförsäkring\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk256 och\r\n2002/03:Sk323.\r\n\r\n12.     Hushållstjänster\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk208 yrkandena 1-3,\r\n2002/03:Sk231, 2002/03:Sk264, 2002/03:Sk275, 2002/03:Sk280,\r\n2002/03:Sk351, 2002/03:Sk382 yrkande 6, 2002/03:Sk383 yrkande 15,\r\n2002/03:Sk402, 2002/03:Sf291 yrkande 19, 2002/03:Sf332 yrkande 29,\r\n2002/03:Sf335 yrkande 9, 2002/03:Sf376 yrkande 5, 2002/03:Sf380\r\nyrkande 16, 2002/03:N227 yrkande 10, 2002/03:N392 yrkande 3,\r\n2002/03:N395 yrkande 12 i denna del, 2002/03:A241 yrkande 5,\r\n2002/03:A242 yrkande 18 och 2002/03:A315 yrkande 5.\r\nReservation 8 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n13.     Förmån av fria hemtjänster\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk343 och 2002/03:N395\r\nyrkande 12 i denna del.\r\nReservation 9 (kd)\r\n\r\n14.     Persondatorer\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:T463 yrkande 4.\r\n\r\n15.     Biodling\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ421 yrkande 1.\r\n\r\n16.     Bärplockning\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk237 och\r\n2002/03:Sk336.\r\n\r\n17.     Gåvor till ideell verksamhet\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk232, 2002/03:Sk255,\r\n2002/03:Sk270 yrkandena 1-3, 2002/03:Sk279, 2002/03:Sk340 yrkandena 1\r\noch 2, 2002/03:Sk348 yrkande 1, 2002/03:U207 yrkandena 3 och 4,\r\n2002/03:U294 yrkande 10, 2002/03:Kr366 yrkande 2 och 2002/03:Ub367\r\nyrkande 2.\r\nReservation 10 (fp)\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\n18.     Universiteten och externa finansiärer\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub367 yrkande 3.\r\nReservation 12 (m)\r\n\r\n19.     Allmännyttiga ideella föreningar\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk310.\r\n\r\n20.     Hälsovård\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk257 yrkande 1.\r\n\r\n21.     Ersättning vid ideell skada\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk334.\r\n\r\n22.     Idrottskonto\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr266 yrkande 10,\r\n2002/03:Kr335 yrkande 4 och 2002/03:Kr368 yrkande 7.\r\nReservation 13 (fp, kd, c)\r\n\r\n23.     Musikinstrument\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk369.\r\n\r\n24.     Uthyrning av privatbostad\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk376, 2002/03:Ub487\r\nyrkande 6, 2002/03:N305 yrkande 3, 2002/03:Bo216 yrkande 1,\r\n2002/03:Bo238 yrkande 5, 2002/03:Bo290 yrkande 3 och 2002/03:Bo291\r\nyrkande 10.\r\nReservation 14 (m, fp, kd)\r\n\r\n25.     Hyresgästers självförvaltning\r\n        Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo291 yrkande 21.\r\n\r\n26.     Öresundsregionen\r\n        Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk241 och\r\n2002/03:Sk406.\r\nStockholm den 4 mars 2003\r\nPå skatteutskottets vägnar\r\nArne Kjörnsberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna\r\nGrönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Erik Granström (s), Per\r\nLandgren (kd), Per-Olof Svensson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lennart\r\nAxelsson (s), Roger Karlsson (c), Inger Nordlander (s), Catharina\r\nBråkenhielm (s), Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson (s), Björn\r\nHamilton (m), Anne-Marie Ekström (fp), Per Rosengren (v) och Bo\r\nBernhardsson (s).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nRiksdagen har under höstens behandling av statsbudgeten för år 2003\r\nställt sig bakom de förslag om förändringar på skatteområdet som lagts\r\nfram i budgetpropositionen och i en motion av Socialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet. Härvid avstyrktes de förslag som\r\nModerata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och\r\nFolkpartiet liberalerna lagt fram i sina respektive budgetalternativ\r\nför år 2003 (prop. 2002/03:1 Förslag till statsbudget, finansplan\r\nm.m., bet. 2002/03:FiU1).\r\nI detta betänkande behandlar utskottet de motionsyrkanden angående\r\ninkomstbeskattningen som väckts under den allmänna motionstiden hösten\r\n2002, men som inte behandlats i anslutning till höstens\r\nbudgetberedning. Vidare behandlas ett motionsyrkande som väckts med\r\nanledning av skrivelse 2002/03:30 Uppföljning av den Nationella\r\nhandlingsplanen för äldrepolitiken. Motionsyrkandena återges i\r\nbilagan.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nSkatteskala, grundavdrag, m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet.\r\nRiksdagen avslår de förslag om ändringar i skatteskala, grundavdrag,\r\nm.m. som läggs fram i motioner från Moderata samlingspartiet,\r\nFolkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna. Riksdagen avslår även\r\nVänsterpartiets förslag om en översyn av skatteskalans utformning och\r\nen översyn av skattelättnaden för utländska nyckelpersoner.\r\nJämför reservationerna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (v). Jämför\r\nsärskilt yttrande 1 (c).\r\nMotioner\r\nI ett antal motioner framställs yrkanden till stöd för de förslag som\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och\r\nKristdemokraterna lagt fram i anslutning till sina budgetförslag för\r\når 2003. Även Centerpartiet har redovisat ett samlat förslag till\r\nutformning av inkomstbeskattningen i anslutning till sitt\r\nbudgetförslag för år 2003.\r\nI motionerna från Moderata samlingspartiet framhålls betydelsen av de\r\nolika förslag till skattesänkningar som lagts fram i höstens\r\nbudgetalternativ. Motionärerna nämner bl.a. förslagen om en höjning av\r\ngrundavdraget till 50 000 kr, en höjning av gränsen för uttag av\r\nstatlig inkomstskatt, ett slopande av det andra steget i den statliga\r\ninkomstskatteskalan och en på sikt slopad statlig inkomstskatt.\r\nMotionärerna tar även upp betydelsen av att ett förvärvsavdrag införs\r\noch att förmögenhetsskatten slopas. I motion Sk417 yrkandena 12 och 13\r\nav Lennart Hedquist m.fl. (m) framhålls vikten av sänkta skatter för\r\nSveriges möjlighet att ha en individbeskattning som är internationellt\r\nkonkurrenskraftig och i motion Sf332 yrkande 22 av Sten Tolgfors m.fl.\r\n(m) framhålls betydelsen av sänkta skatter för låg- och\r\nmedelinkomsttagarna. I motion Kr297 yrkandena 15-17 av Kent Olsson\r\nm.fl. (m) anför motionärerna att sänkta skatter skulle öka de enskilda\r\nmedborgarnas möjlighet att bidra till idrottsföreningarnas verksamhet\r\noch minska risken för att idrottsstjärnor flyttar ut. I motionerna\r\nA314 yrkande 7 av Anders G Högmark m.fl. (m) och A316 yrkande 6 av\r\nAnders G Högmark m.fl. (m) anförs att förutsättningarna för en öppen\r\narbetsmarknad med tillträde för alla skulle förbättras och att sänkta\r\nskatter är nödvändiga både för att enskilda människor skall ha råd att\r\narbeta mindre och för att de skall tycka att arbete är lönsamt.\r\nMotionsyrkanden med en liknande inriktning framställs i motionerna\r\nSk210 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sk214 av Rolf Gunnarsson\r\n(m), Sk283 av Karin Enström (m), Sk399 av Peter Danielsson och Lars\r\nLindblad (m), N207 yrkande 2 av Sten Tolgfors (m) och motion So19\r\nyrkande 17 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m).\r\nI motionerna A241 yrkande 4 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) och Sf376\r\nyrkande 3 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) anförs att skattesystemet bör\r\nta hänsyn till den extra försörjningsbörda och lägre bärkraft som\r\nföräldrar har, och motionärerna begär ett tillkännagivande om att\r\nframtida ökningar av det generella barnstödet bör utformas som en\r\nskattereduktion.\r\nI motion N395 yrkande 8 av Alf Svensson m.fl. (kd) föreslås att\r\nriksdagen begär ett förslag som innebär sänkt statlig inkomstskatt, en\r\nhöjning av grundavdraget, ett förvärvsavdrag, en skattereduktion för\r\nlåginkomsttagare, en skattereduktion för hushållstjänster, en sänkning\r\nav gränsen för reseavdrag, etc.\r\nI motion Sk290 av Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslår motionärerna ett\r\ntillkännagivande om att en översyn bör genomföras i syfte att ersätta\r\ndet nuvarande varierade grundavdraget med ett relativt högt, generellt\r\ngrundavdrag som börjar avtrappas först på en nivå som motsvarar\r\nbrytpunkten för det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan.\r\nHärvid bör den återstående avdragsrätten för 25 % av den allmänna\r\npensionsavgiften avskaffas. I motion Sk294 av Marie Engström m.fl. (v)\r\nanförs att skattelättnaden för utländska nyckelpersoner utgör ett\r\navsteg från likformigheten i inkomstbeskattningen, att gränsdragningen\r\nkring skattelättnaden kan vara svår att göra och att\r\nForskarskattenämnden har fått många fler ansökningar än man förutsatte\r\nnär reglerna antogs. Mot denna bakgrund begärs ett tillkännagivande om\r\natt en utvärdering av skattelättnaden för utländska nyckelpersoner bör\r\ngenomföras.\r\nSlutligen begärs i motion Sk342 av Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp) ett\r\ntillkännagivande om att den statliga inkomstskatten på arbete bör\r\nsänkas och på sikt avskaffas för att inte hindra en fortsatt ekonomisk\r\ntillväxt.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInkomstbeskattningen har i dag en utformning som stämmer\r\nförhållandevis väl överens med den skatteskala som beslutades under\r\nskattereformen och som därefter kompletterades med ett sista steg som\r\nen fördelningspolitisk korrigering. Flertalet skattskyldiga betalar\r\nendast kommunal inkomstskatt och för grupper med högre inkomster\r\ntillkommer en statlig inkomstskatt på 20 % respektive 25 %.\r\nDet finns enligt utskottets mening anledning att erinra om att\r\nskatteskalan under de år som följde på krisåren i början av 1990-talet\r\navvek väsentligt från vad som gäller i dag. De kraftansträngningar som\r\nkrävdes för att sanera de stora budgetunderskott som krisen genererade\r\nhade bl.a. lett till ett gradvis sänkt grundavdrag och till att\r\nlöntagarna i stigande grad belastades med egenavgifter. Egenavgifterna\r\ninnebär en särskilt tung belastning för låg- och medelinkomsttagarna\r\neftersom de är avdragsgilla.\r\nSedan krisen avvärjts har ett stort arbete lagts ner på att återställa\r\nskatteskalan. En skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare\r\ninfördes inkomståret 1999, och inkomståret 2000 påbörjades en\r\ngenomgripande reformering av inkomstbeskattningen som syftar till att\r\neliminera effekterna av egenavgiften. Kostnaden för denna reform\r\nberäknas uppgå till ca 50 miljarder kronor. Tre steg har tagits\r\ninkomståren 2000, 2001 och 2002, och detta är bakgrunden till att de\r\nkombinerade skatte- och avgiftsnivåerna i skatteskalan nu kan sägas\r\nåter närma sig det mål som uppställdes under skattereformen. I\r\nreformen ingår också justeringar av skiktgränserna så att andelen\r\nskattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt begränsas. Reformen\r\ngynnar särskilt låg- och medelinkomsttagarna eftersom egenavgiften\r\ndrabbar dem särskilt hårt.\r\nSom nämnts innebar krisåren också att grundavdraget gradvis\r\nurholkades. I budgeten för inkomståret 2001 presenterade regeringen en\r\nstrategi för en grön skatteväxling som innebär att höjda skatter på\r\nenergi och miljöskadliga utsläpp finansierar en sänkning av skatten på\r\nfrämst arbete. Den gröna skatteväxlingen gjorde det möjligt att\r\npåbörja en återställning av grundavdraget. Detta höjdes inkomståret\r\n2001 med 1 200 kr, och höjningen avsåg även det särskilda grundavdrag\r\nsom utgår till pensionärer. Det höjda grundavdraget kostnadsberäknades\r\ntill 2,8 miljarder kronor. Inför inkomståret 2002 genomfördes\r\nytterligare en grön skatteväxling och finansierade en höjning av\r\ngrundavdraget och pensionärernas särskilda grundavdrag med 1 000 kr.\r\nDen särskilda skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare\r\nutvidgades så att den även gäller för pensionärer. Samtidigt fattades\r\nbeslut om att infoga den särskilda skattereduktionen för låg- och\r\nmedelinkomsttagare i grundavdraget fr.o.m. inkomståret 2003.\r\nOckså inför inkomståret 2003 har riksdagen fattat beslut om en\r\nskatteväxling med höjda skatter på energi och miljöskadliga utsläpp.\r\nSkatteväxlingen har en omfattning på 3 miljarder kronor och\r\nfinansierar återigen en höjning av grundavdraget. Höjningen har i år\r\ninriktats på låg- och medelinkomsttagarna och används för en\r\nförstärkning och utvidgning av området med förhöjt grundavdrag. Också\r\nvid de lägsta inkomstnivåerna genomförs en förstärkning. Resultatet är\r\natt grundavdraget i år börjar vid 16 400 kr, ökar till maximalt 25 900\r\nkr vid inkomster mellan 104 900 och 120 200 och sedan avtrappas ner\r\ntill 11 400 kr vid inkomster över 264 300 kr. Genom att området med\r\nförhöjt grundavdrag utvidgats uppåt har det också varit möjligt att\r\nuppnå en sänkning av marginaleffekterna i vissa inkomstskikt.\r\nNär det gäller de olika förslagen om förändringar i\r\ninkomstskatteskalan har dessa en varierande inriktning. Kraftiga\r\nallmänna sänkningar av inkomstskatten föreslås från flera håll, och\r\ndet uttalade målet är att detta skall finansieras genom en minskning\r\nav statens och kommunernas ansvar på olika områden. Var och en skall\r\nfå behålla mer av sin lön och skall på detta sätt kunna klara sig\r\nsjälv.\r\nEnligt utskottets mening innebär detta synsätt ett delvis\r\nunderkännande av den gemensamma sektorn och betydelsen av de\r\nkollektiva lösningar som i dag framstår som självklara för de allra\r\nflesta. Tillgång till sjukvård, skolor, polis, högre utbildning m.m.\r\ntas i dag för given eftersom finansiering sker via skattsedeln. Dagens\r\nskattefinansiering innebär en dubbel omfördelning. Skatteskalan är\r\nanpassad till individens förmåga att bidra till de gemensamma\r\nkostnaderna, och de skattefinansierade tjänsterna och förmånerna\r\nfördelas i princip efter behov. En kraftig neddragning av den\r\nskattefinansierade gemensamma sektorn skulle därför innebära en\r\nkraftig försämring för många grupper, och utskottet är inte övertygat\r\nom att de alternativ som skall träda i stället verkligen skulle vara\r\ntillgängliga för alla. Utskottet är inte berett att tillstyrka\r\nförslagen om kraftiga sänkningar av inkomstskatten.\r\nNär det gäller frågan om en översyn av inkomstskatteskalan i syfte att\r\nkomma till rätta med olika marginaleffekter och att ytterligare\r\növerväga dess fördelningspolitiska utformning framgår det av vad\r\nutskottet redan anfört att förändringar i inkomstskatteskalan måste\r\nutgöra en integrerad del i de överväganden som varje år görs i\r\nanslutning till budgetberedningen. Större förändringar är kostsamma\r\noch kan inte göras utan tillgång till en god och samlad information om\r\ndet ekonomiska utrymme som står till förfogande.\r\nI sammanhanget kan nämnas att det återstår att genomföra ett sista\r\nsteg i den reformering av inkomstskatteskalan som påbörjades\r\ninkomståret 2000. Av höstens budgetärende framgår att regeringen avser\r\natt föreslå att det fjärde och sista steget genomförs under\r\nmandatperioden om det statsfinansiella läget tillåter detta.\r\nEnligt utskottets mening finns det mot denna bakgrund inte någon\r\nanledning att nu initiera en allmän översyn av inkomstskatteskalan,\r\nutan överväganden om olika förbättringar bör på sedvanligt sätt göras\r\nav regeringen i anslutning till budgetberedningen. Utskottet avstyrker\r\ndärmed förslaget om en översyn av inkomstskatteskalan.\r\nNär det gäller undantaget för utländska nyckelpersoner innebär detta\r\natt högt kvalificerade utländska nyckelpersoner som arbetar\r\ntillfälligt i Sverige skall kunna få vissa skattelättnader efter\r\nbeslut av Forskarskattenämnden. Undantaget har tillkommit sedan våra\r\ngrannländer infört liknande lagstiftning och syftar till att eliminera\r\nrisken för att Sverige framstår som mindre konkurrenskraftigt när\r\ninternationella företag väljer land för en ny etablering. När\r\nexpertskatten infördes inkom ett stort antal ansökningar vilket\r\nmedförde att handläggningstiden inledningsvis var relativt lång. För\r\natt minska handläggningstiden har nämnden härefter tillförts\r\nytterligare resurser.\r\nUndantaget för utländska nyckelpersoner har ifrågasatts av\r\nSkattebasutredningen i betänkandet Våra skatter? (SOU 2002:47).\r\nUtredningen anser att skattelättnaderna kan slopas alternativt\r\nkraftigt begränsas och att Sverige både inom EU och i det nordiska\r\nsamarbetet bör driva frågan om att avskaffa expertskatterna.\r\nRegeringen har beslutat remissbehandla betänkandet. Remisstiden löper\r\nut den 31 maj 2003.\r\nUtskottet utgår ifrån att regeringen vid sina fortsatta överväganden\r\nmed anledning av Skattebasutredningens förslag kommer att behandla\r\nbl.a. frågor om expertskattens utformning och därvid uppmärksamma de\r\nfrågeställningar som motionärerna tar upp. Med hänsyn härtill finns\r\ndet enligt utskottets mening inte något behov av ett tillkännagivande\r\ntill regeringen i syfte att få till stånd en översyn av dessa regler.\r\nUtskottet avstyrker därför motion Sk294.\r\nUtskottet har under höstens behandling av förslaget till utgiftsramar\r\noch inkomstberäkning för budgetåret 2003 avstyrkt de förslag till\r\ninriktning av skattepolitiken som lagts fram av Moderata\r\nsamlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet\r\nliberalerna i det sammanhanget. Utskottet har inte ändrat uppfattning\r\ni dessa frågor och avstyrker därför även de nu aktuella\r\nmotionsyrkandena.\r\nGrundavdrag för barns ränteinkomster\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om ett grundavdrag för barns\r\nränteinkomster.\r\nGällande regler\r\nRänteinkomster skall tas upp i inkomstslaget kapital. Banker m.fl.\r\nbehöver emellertid inte lämna kontrolluppgift beträffande räntor som\r\nunderstiger 100 kr per person och år. Sådana småräntor är enligt 8\r\nkap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229) skattefria om de sammanlagt\r\ninte uppgår till 500 kr.\r\nMotion\r\nI motion Sk220 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (c) anför\r\nmotionärerna att skatten på ränteinkomster minskar barns och ungdomars\r\nintresse för att spara och de föreslår ett grundavdrag för barns\r\nränteinkomster om 2 000 kr i syfte att stimulera barn och ungdomar att\r\nskaffa ett sparkapital att ta till vid oförutsedda utgifter. Riksdagen\r\nbör hos regeringen begära ett förslag om ett sådant grundavdrag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nFöre 1990 års skattereform var det vanligt att föräldrar förde över\r\nkapital till sina barn av skatteskäl. Barnen hade en lägre skattesats\r\noch var dessutom berättigade till ett grundavdrag som kunde kvittas\r\nmot ränteinkomsten. Skattereformen syftade bl.a. till att eliminera\r\nden här formen av vardaglig skatteplanering genom att göra\r\nbeskattningen mer likformig. Kapitalinkomsterna sammanfördes i ett\r\ninkomstslag och fick en proportionell skattesats. Möjligheten att få\r\ngrundavdrag från inkomst av kapital slopades. Ett då gällande särskilt\r\nsparavdrag slopades också. Resultatet blev en så långt möjligt\r\nlikformig beskattning av kapitalinkomster.\r\nEnligt utskottets mening finns det goda skäl att upprätthålla\r\nskattereformens princip om en likformig beskattning av\r\nkapitalinkomster. Utskottet är inte berett att på nytt införa ett\r\ngrundavdrag för denna typ av inkomster och avstyrker därför motion\r\nSk220.\r\nBeskattningen av barnpension\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om ändrade skatteregler för barnpensioner.\r\nJämför reservation 5 (mp).\r\nMotion\r\nI motion So516 yrkande 2 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp) anförs att\r\nbeskattningen av barnpension medför att barn med en avliden förälder\r\nfår en högre inkomstskatt än andra barn vid sommarjobb. Motionärerna\r\nföreslår att riksdagen begär att regeringen lägger fram ett förslag\r\nsom innebär att en inkomst av sommarjobb inte blir hårdare beskattad\r\npå grund av barnpension.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDe problem som beskattningen av barnpension gav upphov till vid\r\nsommarjobb uppmärksammades i samband att med skattereformen beslutades\r\nvåren 1990 och skatteutskottet föreslog då ett tillkännagivande till\r\nregeringen om att det slopade grundavdraget för kapitalinkomster och\r\nden lägre beskattningen av förvärvsinkomster borde göra det möjligt\r\natt åstadkomma en rimlig lösning på detta problem, genom att helt\r\neller delvis undanta barnpension från beskattningen. Riksdagen biföll\r\nutskottets förslag (1998/99:SkU30). Regeringen återkom härefter med\r\nett förslag om reducerad skatteplikt för barnpension som antogs under\r\nhösten 1990 (prop. 1990/91:54, bet. 1990/91:SkU12).\r\nDe regler som infördes på skatteutskottets initiativ innebär att\r\nbarnpension bara skall tas upp till beskattning till den del pensionen\r\nför varje månad överstiger en tolftedel av 40 % av prisbasbeloppet\r\neller, vid pension efter båda föräldrarna, 80 % av prisbasbeloppet.\r\nDetta gäller också efterlevandelivränta enligt annan författning till\r\nden del livräntan enligt 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring\r\nmedfört minskning av en sådan del av barnpensionen som inte skall tas\r\nupp.\r\nEnligt utskottets mening har skattepliktsregeln för barnpension fått\r\nsin nuvarande utformning bl.a. därför att särskild hänsyn tagits till\r\nde av motionärerna framhållna problemen. Utskottet anser att den\r\nnuvarande lösningen utgör en rimlig avvägning i denna del och är inte\r\nberett att tillstyrka motionärernas förslag om ändring av reglerna.\r\nUtskottet avstyrker motion So516 yrkande 2.\r\nResor till och från arbetet och i tjänsten\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår motionsförslagen om höjda milavdrag för bilar och\r\nmotorcyklar och förslagen om att resor för att hämta och lämna barn på\r\ndagis skall beaktas när rätten avdraget för resa till och från arbetet\r\nbestäms.\r\nRiksdagen avslår också förslagen om en sänkning av gränsbeloppet på\r\n7 000 kr för arbetsresor och om olika former av differentieringar av\r\ndetta belopp.\r\nRiksdagen avslår slutligen förslagen om en skattebefrielse för förmån\r\nav fria resor med kollektiva färdmedel.\r\nJämför reservation 6 (fp).\r\nGällande regler, m.m.\r\nRiksdagen höjde avdraget resor med egen bil mellan bostad och\r\narbetsplats och i tjänsten från 13 kr per mil till 15 kr per mil\r\nfr.o.m. 1999 års taxering. Samtidigt höjdes gränsen för avdrag för\r\nkostnader för resor mellan bostad och arbetsplats från 6 000 kr till\r\n7 000 kr per år (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU1). Vid 2002 års\r\ntaxering höjdes avdraget för resor med bil mellan bostad och arbete\r\nfrån 15 kr till 16 kr per mil (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:FiU1).\r\nAvdrag för kostnad för resa mellan bostad och arbetsplats inkluderar\r\ninte eventuell omväg eller tidsförlust när barn hämtas eller lämnas på\r\nvägen. En sådan kostnad anses utgöra en ej avdragsgill levnadskostnad.\r\nFör motorcykel medges avdrag med 8 kr per mil.\r\nMotioner\r\nI motion 2002/03:Sk380 av Jarl Lander m.fl. (s) föreslår motionärerna\r\nett tillkännagivande om att gränsbeloppet för arbetsresor bör sänkas\r\noch subventioner till anställda för kollektivt resande skattebefrias i\r\nsyfte att stimulera ett ökat kollektivt resande.\r\nI flera motioner framställs yrkanden om att hämtning och lämning av\r\nbarn på dagis skall beaktas då rätten till avdrag för resor till och\r\nfrån arbetet bedöms. Yrkanden med denna inriktning finns i motionerna\r\nSk382 yrkande 5 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), A241 yrkande 20 av Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp), Sk254 yrkande 3 av Hans Backman (fp), N265\r\nyrkande 5 av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp), N266 yrkande 8 av\r\nHelena Bargholtz (fp) och N267 yrkande 9 av Yvonne Ångström m.fl.\r\n(fp). I de båda sistnämnda motionerna föreslås också att bilavdraget\r\nskall följa prisutvecklingen.\r\nI motion Sk371 av Johnny Gylling (kd) föreslås att gränsbeloppet\r\nproportioneras så att det blir lägre för den som inte kan arbeta\r\nheltid på grund av arbetsoförmåga (yrkande 1). Vidare föreslås att\r\nmilavdraget för motorcykel höjs från nuvarande 8 kr per mil till 70 %\r\nav milavdraget för bil. Motionären anför bl.a. att en motorcykel\r\nsläpper ut mindre koldioxid, skapar mindre trängsel i trafiken och tar\r\nmindre plats att parkera (yrkande 2).\r\nI motion Sk359 av Peter Pedersen (v) föreslås att riksdagen skall\r\nbegära en allsidig utredning av konsekvenserna av en höjning av\r\nreseavdraget från 16 kr per mil till exempelvis 20 kr per mil och av\r\nen regional differentiering av gränsbeloppet för arbetsresor.\r\nI motion N345 av Maud Olofsson m.fl. (c) föreslås att reseavdraget\r\nhöjs till 20 kr per mil och får omfatta resor till och från barnomsorg\r\n(yrkande 18). Vidare föreslås att gränsbeloppet skall kunna delas upp\r\npå årets tolv månader för att öka möjligheten för säsongsarbetare att\r\nkunna ta del av reseavdrag (yrkande 19).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nNär riksdagen under hösten 1997 behandlade frågan om en uppjustering\r\nav det avdragsgilla beloppet för resor med egen bil hade detta legat\r\npå 13 kr sedan 1993. Ökade rörliga kostnader, bl.a. för bensin, gav då\r\nanledning till en uppjustering av avdraget. Eftersom den nya nivån\r\nborde bestå under flera år bestämdes uppjusteringen till 2 kr. Med\r\nhänsyn till statsfinanserna och för att ge åtgärden en\r\ntillfredsställande fördelningsprofil höjdes samtidigt gränsen för\r\navdragsgilla kostnader för resor till och från arbetet från 6 000 kr\r\ntill 7 000 kr. Härigenom fick åtgärden en inriktning mot dem med\r\nförhållandevis långa avstånd mellan bostaden och arbetsplatsen.\r\nHärefter har det avdragsgilla beloppet för resor med bil mellan bostad\r\noch arbete, m.m. höjts från 15 kr till 16 kr per mil för att på det\r\nsättet stimulera rörligheten på arbetsmarknaden.\r\nUtskottet har vid höstens budgetberedning tagit ställning till en rad\r\nförändringar i skattereglerna som bl.a. innebär en ökad\r\nmiljörelatering av skattesystemet och sänkta inkomstskatter för stora\r\ngrupper. Härvid har utskottet avstyrkt ett förslag om en höjning av\r\nmilavdragen och en sänkning av gränsbeloppet för resor till och från\r\narbetet som en del i ställningstagandet till de olika budgetalternativ\r\nsom behandlades. Utskottet har inte ändrat inställning i denna del och\r\när därför inte heller nu berett att tillstyrka att milavdragen höjs\r\neller att gränsbeloppet sänks.\r\nNär det gäller förslagen om att gränsbeloppet skall proportioneras,\r\nregionaliseras eller fördelas på månad anser utskottet att sådana\r\nförändringar skulle leda till att de förenklingsvinster som\r\ngränsbeloppet medför i stor utsträckning skulle gå förlorade.\r\nUtskottet är inte berett att tillstyrka dessa förslag.\r\nNär det gäller förslagen om en möjlighet att räkna in den extra tiden\r\nför att lämna barn på dagis finns det enligt utskottets mening skäl\r\natt hålla gränsdragningen kring dagens avdragsrätt för resor till och\r\nfrån arbetet så enkel och lättillämpad som möjligt. Att låta\r\nskattemyndigheterna beakta resan för inlämning och hämtning av barn på\r\ndagis när tidsvinsten beräknas skulle komplicera de bedömningar som\r\nmåste göras i dessa fall. Härtill kommer att fördelningspolitiska\r\ninvändningar kan riktas mot åtgärder som innebär att endast vissa\r\nbarnfamiljer erbjuds en avdragsrätt för en del av sina\r\nlevnadskostnader. Om syftet är att förbättra barnfamiljernas\r\nekonomiska situation bör andra lösningar användas, t.ex. förbättringar\r\nav de olika stöd som i dag går direkt till barnfamiljerna.\r\nEn skattebefrielse för subventioner till anställda som använder\r\nkollektiva färdmedel skulle enligt utskottets mening bl.a. ge upphov\r\ntill gränsdragnings- och tillämpningsproblem. Utskottet är inte berett\r\natt tillstyrka en sådan skattebefrielse.\r\nUtskottet avstyrker med det anförda de aktuella motionsyrkandena.\r\nGlesbygdsavdrag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om ett glesbygdsavdrag.\r\nMotion\r\nI motion 2002/03:N272 av Erling Wälivaara (kd) anför motionären att\r\nreella förutsättningar måste skapas för befolkningen att bo kvar i\r\nglesbygden om hela landet skall leva och motionären begär ett\r\ntillkännagivande om att en utredning bör tillsättas i syfte att utröna\r\nom det är möjligt att på något sätt kompensera boende i glesbygden,\r\nt.ex. genom införande av ett särskilt glesbygdsavdrag.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening bör skattereglerna så långt möjligt utformas\r\ngenerellt för hela landet och i första hand andra medel än\r\nskattereglerna användas för att åstadkomma en regional utjämning.\r\nUtskottet avstyrker motion N272.\r\nResor vid vissa uppdrag\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om ett tillkännagivande till regeringen med\r\nanledning av de beskattningseffekter som kan uppkomma för deltagare i\r\ndebatter, m.m.\r\nRiksdagen avslår också ett motionsyrkande om att idrottsdomare skall\r\nanses ha sitt tjänsteställe i hemmet.\r\nJämför särskilt yttrande 2 (m, fp, kd, c).\r\nBakgrund\r\nAvdrag för kostnad för reor till och från arbetet medges endast till\r\nden del kostnaden överstiger ett gränsbelopp om 7 000 kr. Särskilda\r\nregler om avdrag för kostnaden för den första resan när en anställning\r\ntillträds och den sista resan när en anställning lämnas infördes den 1\r\napril 1994 (prop. 1994/95:90). Skillnaden i avdragsrätt i förhållande\r\ntill vanliga arbetsresor hade av många uppfattats som orättvis. På\r\nsamma sätt som för övriga arbetsresor gäller att inställelseresorna\r\nomfattas av gränsbeloppet på 7 000 kr.\r\nI betänkandet Förmåner och ökade levnadskostnader (SOU 1999:94) har\r\nföreslagits dels att förmån av inställelseresa inte skall tas upp som\r\nintäkt av tjänst, dels att gränsbeloppet på 7 000 kr inte skall gälla\r\nför inställelseresor vid kortvariga uppdrag.\r\nMotioner\r\nI motion 2002/03:Sk300 av Henrik S Järrel (m)  tar motionären upp de\r\nskatteffekter som uppkommer för den som inbjuds att medverka vid en\r\nintervju eller debatt hos t.ex. Sveriges Television. Om\r\nprogramföretaget bekostar en flyg- eller tågresa skall ersättningen\r\neller förmånen tas upp som intäkt och ett motsvarande avdrag göras.\r\nAvdragsgränsen på 7 000 kr lägger dock hinder i vägen för många, och\r\nde blir i praktiken beskattade för sin kostnadsersättning. Dessutom\r\nmåste programföretaget betala arbetsgivaravgifter på den medverkandes\r\nresekostnadsersättning. Motionären begär ett tillkännagivande om att\r\nregeringen bör lägga fram ett förslag som innebär att dessa\r\nbeskattningseffekter undviks.\r\nI motion 2002/03:Kr335 av Birgitta Sellén m.fl. (c) yrkande 3 tas\r\nidrottsdomarnas situation upp. Motionärerna anför att det är ett\r\nproblem för domarna att resorna till och från en match inte ses som\r\ntjänsteresor utan som arbetsresor. Härigenom går domarna miste om\r\nmöjligheten att få traktamente och reseersättning, med motsvarande\r\nskattemässiga behandling. Motionärerna begär ett tillkännagivande om\r\natt en översyn bör genomföras för att slå fast att hemmet skall räknas\r\nsom tjänsteställe för domarkåren.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtredningen om avdrag för ökade levnadskostnader m.m. har i sitt\r\nbetänkande Förmåner och ökade levnadskostnader uppmärksammat att det\r\nkan uppkomma oönskade beskattningskonsekvenser i samband med att\r\nresekostnadsersättning lämnas för en inställelseresa vid ett\r\nkortvarigt uppdrag och har i betänkandet föreslagit en lösning som\r\ninnebär att denna typ av kostnadsersättningar skall undantas från\r\nskatteplikt och att avdrag för motsvarande kostnader medges utan\r\nhänsyn till gränsbeloppet på 7 000 kr. Utredningens förslag har\r\nremissbehandlats och är nu föremål för överväganden i\r\nRegeringskansliet.\r\nRegeringen har i januari 2003 aviserat att en proposition som\r\nbehandlar frågor om förmåner och ökade levnadskostnader kommer att\r\navlämnas till riksdagen i maj 2003. Enligt vad utskottet inhämtat är\r\navsikten att frågan om beskattning av kostnadsersättningar i samband\r\nmed deltagande i debatter och liknande skall behandlas i det\r\nsammanhanget.\r\nEnligt utskottets mening bör de förslag och överväganden som\r\nregeringen avser att redovisa i den aviserade propositionen nu\r\navvaktas. Utskottet avstyrker därför motion Sk300.\r\nÄven idrottsdomarna omfattas av de förslag till lösning som\r\nutredningen lagt fram, även om utredningen inte ansett att det är en\r\nframkomlig väg att låta hemmet utgöra tjänsteställe i dessa fall.\r\nUtskottet anser att regeringens överväganden bör avvaktas också i\r\ndenna del och avstyrker därför även motion Kr335.\r\nArbetsrum i bostaden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om ändrade regler för avdrag för kostnad\r\nför arbetsrum i bostaden i samband med distansarbete.\r\nJämför reservation 7 (m).\r\nBakgrund\r\nPraxis är mycket restriktiv när det gäller avdrag för anställds\r\nkostnad för arbetsrum i den egna bostaden. Avdrag medges inte om\r\narbetsrummet även kan användas som bostadsrum.\r\nNäringsidkare medges ett schablonavdrag för arbete i hemmet om arbete\r\ni bostaden utförts minst 800 timmar under beskattningsåret. Om arbetet\r\nutförts i bostad på egen fastighet uppgår avdraget till 2 000 kr och\r\nannars till 4 000 kr. Distansutredningen föreslog i SOU 1998:115 att\r\nmotsvarande schablonavdrag skulle medges vid distansarbete i hemmet.\r\nMotioner\r\nI motion 2002/03:Sk321 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Tomas\r\nHögström (m) begär motionärerna ett tillkännagivande om att den praxis\r\nsom utvecklats beträffande rätten till skatteavdrag för arbetsrum i\r\nhemmet måste anpassas till rådande förhållanden på arbetsmarknaden,\r\ndär fler och fler fasta arbetsplatser ersätts med distansarbete. De\r\nanför att skattelagstiftningen annars riskerar att kraftigt motverka\r\nen dynamisk och i övrigt önskvärd utveckling.\r\nI motion 2002/03:Sk396 av Peter Pedersen (v) yrkandena 1 och 2 begär\r\nmotionären en översyn som belyser hur reglerna om avdrag för arbetsrum\r\ni bostaden tolkas och tillämpas och hur de påverkar möjligheten till\r\ndistansarbete från hemmet. Om reglerna inte kan ändras bör man enligt\r\nvad som anförs i motionen i stället överväga att helt avskaffa\r\nmöjligheten till avdrag för eget arbetsrum.\r\nI motion 2002/03:Sk221 av Rigmor Stenmark (c) begärs ett\r\ntillkännagivande om att möjligheten att göra avdrag för kostnader för\r\narbetsrum i hemmet måste ses över i syfte att möjliggöra nya\r\narbetstillfällen, där bl.a. informationstekniken är ett medel.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet kan konstatera att frågan om särskilda regler för avdrag vid\r\ndistansarbete har utretts av Distansutredningen, som i betänkande SOU\r\n1998:115 föreslagit att det införs en möjlighet till schablonavdrag\r\nför kostnad för arbetsrum i hemmet vid distansarbete. Utredningens\r\nförslag är föremål för överväganden inom Regeringskansliet.\r\nEnligt utskottets mening bör resultatet av regeringens överväganden\r\navvaktas. Utskottet avstyrker motionerna Sk221, Sk321 och Sk396.\r\nBilförmån\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om ändrade regler för värderingen av\r\nbilförmån och ett förslag om ett tillkännagivande om\r\nförmånsbeskattningens allmänna utformning.\r\nBakgrund\r\nVärdet av förmån av fri bil exklusive drivmedel beräknas med hjälp av\r\ndet nybilspris som Riksskatteverket fastställt för bilmodellen,\r\nanskaffningskostnaden för eventuell extrautrustning, aktuellt\r\nprisbasbelopp och statslåneräntan. Under inkomståret 2002 uppgår t.ex.\r\nförmånsvärdet för en bil med ett nybilspris på 200 000 kr till 36 700\r\nkr. Detta förmånsvärde kan delas upp i en fast del på 11 370 kr (30 %\r\nav prisbasbeloppet), en ränte- och prisberoende del på 7 410 kr (75 %\r\nav statslåneräntan gånger nybilspriset) och en prisberoende del på 18\r\n000 kr (9 % av nybilspriset). Särskilda regler gäller för dyrare\r\nbilar, och för äldre bilar finns en spärregel som gör att nybilspriset\r\ninklusive extrautrustning inte får understiga en viss nivå.\r\nVärdet av en bilförmån kan justeras uppåt eller nedåt enligt olika\r\nregler. Dessa gäller t.ex. om bilen använts under del av år, som\r\narbetsredskap, i taxinäring, i betydande omfattning i tjänsten, under\r\nsemester etc.\r\nVärdet av förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel beräknas till\r\nmarknadsvärdet multiplicerat med 1,2 av den mängd drivmedel som kan\r\nantas ha förbrukats för förmånsbilens totala körsträcka under den tid\r\nden skattskyldige varit skattskyldig för bilförmånen. Om den\r\nskattskyldige gör sannolikt att den mängd drivmedel som han har\r\nförbrukat vid privat körning är lägre, skall marknadsvärdet för\r\ndrivmedelsförmånen sättas ned i motsvarande mån.\r\nMotioner\r\nI motion 2002/03:Sk304 av Ragnwi Marcelind (kd) yrkandena 1-3 begärs\r\nen översyn av beskattningen av bilförmån. Motionären föreslår att\r\nanskaffningsvärdet och inte nybilsvärdet skall läggas till grund för\r\nvärderingen, att gränsdragningen mellan tjänsteresa och privat\r\nanvändning görs tydligare och att förmånsvärdet fördelas mellan\r\nföretaget och den anställde med ledning av antalet körda mil.\r\nI motion 2002/03:A366 av Margareta Andersson m.fl. (c) yrkande 13\r\nanförs att många av de löneförmåner som finns i dag är speciellt\r\nriktade mot män och att en av de vanligaste formerna av löneförmån är\r\ntillgång till tjänstebil. De begär ett tillkännagivande om att\r\nskattereglerna bör vara utformade på ett sätt som förbättrar kvinnors\r\nmöjligheter att ta del av löneförmåner.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDen nuvarande förhållandevis starka schabloniseringen vid värdering av\r\nbilförmån tillkom 1987 och var en följd av att de tidigare reglerna\r\nföranlett problem. Reglerna hade givit upphov till ett inte obetydligt\r\nantal tvister, och de kunde av kontrollskäl inte heller tillämpas på\r\navsett sätt. De regler som tillkom 1987 utsattes så småningom för\r\nkritik, bl.a. på den grunden att schabloniseringen skapade en alltför\r\nkraftig stimulans till privat körning. Den 1 januari 1997 delades\r\ndärför beskattningen upp i en förmån av privat nyttjande av bil och en\r\nförmån av fritt drivmedel. Drivmedelsförmånen utgår från bilens totala\r\nkörsträcka men innehåller en möjlighet för den skattskyldige att\r\nreducera förmånen genom styrkt tjänstekörning.\r\nEnligt utskottets mening syftar de nuvarande reglerna och den praxis\r\nsom gäller på området till att upprätthålla en förhållandevis\r\nschabloniserad beskattning för att på det sättet få enkla och\r\nlättillämpade regler. Utskottet är medvetet om att önskemålet om en ur\r\nmiljösynpunkt mer rimlig utformning har fört med sig att reglerna\r\nblivit mer komplicerade att tillämpa för dem som har förmån av fritt\r\ndrivmedel men anser att reglerna trots allt måste anses utgöra en\r\nrimlig kompromiss i sammanhanget. Utskottet är inte berett att frångå\r\nde grundläggande principer för beskattningen av bilförmån som de\r\nnuvarande reglerna är ett uttryck för.\r\nNär det gäller gränsdragningen mellan privat körning och\r\ntjänstekörning är det enligt utskottets mening ofrånkomligt att denna\r\ni sista hand måste vara beroende av en tillämpning av allmänna\r\nprinciper på omständigheterna i ett enskilt fall. Frågan om att införa\r\nen definition av vad som skall anses utgöra en tjänsteresa har dock\r\növervägts av Utredningen om avdrag för ökade levnadskostnader, och\r\nutredningen föreslår i sitt betänkande bl.a. att en uttrycklig\r\ndefinition av tjänsteresa skall införas i inkomstskattelagen. Frågan\r\növervägs för närvarande i Regeringskansliet.\r\nVad slutligen gäller frågan om skattereglernas mer allmänna utformning\r\nbör det enligt utskottets mening vara ett mål att skattereglerna så\r\nlångt möjligt förhåller sig neutrala i olika hänseenden, och utskottet\r\nhar därför också regelmässigt ställt sig avvisande till förslag om att\r\nskattereglerna skall användas i olika stimulanssyften. Det\r\ngrundläggande syftet med reglerna om beskattning av bilförmån och\r\nandra förmåner är t.ex. att upprätthålla neutraliteten gentemot andra\r\nersättningsformer så att uppkomsten av skattemotiverade förmåner\r\nundviks.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.\r\nDubbel bosättning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår ett förslag om att reglerna om avdrag för ökade\r\nlevnadskostnader i samband med dubbel bosättning bör övervägas som en\r\ndel i en strategi för ökad sysselsättning.\r\nBakgrund\r\nAv 12 kap. 19-21 §§ inkomstskattelagen framgår att ökade\r\nlevnadskostnader skall dras av om den skattskyldige på grund av sitt\r\narbete flyttat till en ny bostadsort, om en bostad för den\r\nskattskyldige, dennes make, sambo eller familj behållits på den\r\ntidigare bostadsorten och sådan dubbel bosättning är skälig på grund\r\nav makens eller sambons förvärvsverksamhet, svårigheter att skaffa en\r\nfast bostad på arbetsorten, eller någon annan särskild omständighet.\r\nKostnaderna får dras av under längst tre år för gifta och sambor och\r\nlängst ett år för övriga skattskyldiga. Avdrag medges dock för längre\r\ntid om anställningens natur eller andra särskilda skäl talar för det.\r\nMotion\r\nI motion 2002/03:Sk235  av Raimo Pärssinen och Sinikka Bohlin (s)\r\nanför motionärerna att tillämpningen av reglerna om avdrag för dubbel\r\nbosättning motverkar rörligheten i arbetskraften, och de begär ett\r\ntillkännagivande om att reglerna bör övervägas i en samlad strategi\r\nför att år 2004 uppnå målet om 80 % sysselsättning i gruppen 20-64 år.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSkatteutskottet har vid sin behandling av en v-motion om en utvidgning\r\nav avdraget för ökade levnadskostnader under våren 2000 anfört bl.a.\r\nföljande.\r\nDen fråga som motionärerna tar upp har numera behandlats utförligt av\r\nUtredningen om avdrag för ökade levnadskostnader i betänkandet\r\nFörmåner och ökade levnadskostnader (SOU 1999:94). Utredningen\r\nkonstaterar - i likhet med motionärerna - att beslutet att slopa\r\ntvåårsgränsen för avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt\r\narbete väcker frågan om en motsvarande åtgärd när det gäller avdraget\r\nför ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning. Efter en genomgång\r\nav motiven för de båda avdragen finner utredningen att det finns\r\navgörande skillnader mellan avdragen och att dessa kan sammanfattas\r\nmed att avdraget vid tillfälligt arbete har sin grund i den\r\nskattskyldiges anställningsförhållanden under det att avdraget vid\r\ndubbel bosättning motiveras av den skattskyldiges bostads- och\r\nfamiljeförhållanden. När det gäller avdraget vid tillfälligt arbete\r\ngör knytningen till arbetsförhållandena att det finns en naturlig\r\nslutpunkt för avdragsrätten även sedan två-årsgränsen slopats.\r\nAvdragsrätten kvarstår bara så länge arbetet är kortvarigt. Någon\r\nmotsvarande spärr finns emellertid inte när det gäller avdraget vid\r\ndubbel bosättning, och utredningen anser att en dubbel bosättning som\r\npågår under längre tid snarast är att betrakta som en följd av ett\r\ninom familjen mer eller mindre frivilligt träffat val. Det är\r\nutredningens bestämda uppfattning att ett sådant val av skilda\r\nbosättningsorter inom familjen inte skall stödjas med skattelättnader,\r\noch utredningen förordar därför att tidsbegränsningen av avdraget vid\r\ndubbel bosättning skall finnas kvar. Utredningen föreslår endast att\r\nmöjligheten till en förlängning av avdragsperioden slopas av\r\nförenklingsskäl.\r\nÄven om utskottet kan instämma i utredningens principiella resonemang\r\nanser utskottet, i likhet med motionärerna, att en utvidgning av\r\navdragsrätten för ökade levnadskostnader i dessa fall skulle kunna ge\r\npositiva effekter. Rörligheten på arbetsmarknaden skulle öka och\r\nmöjligheterna att bo och arbeta i glesbygd skulle förbättras. Enligt\r\nutskottets mening finns det skäl att genomföra en kompletterande\r\nutredning som belyser dessa effekter. Även den statsfinansiella\r\nkostnaden för en sådan reform bör belysas.\r\nDet anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\nRiksdagen biföll utskottets förslag (bet. 1999/2000:SkU13).\r\nRegeringen har i januari 2003 aviserat att en proposition som\r\nbehandlar frågor om förmåner och ökade levnadskostnader kommer att\r\navlämnas till riksdagen i maj 2003. Enligt utskottets mening bör de\r\nförslag och överväganden som regeringen avser att redovisa i den\r\naviserade propositionen nu avvaktas. Utskottet avstyrker därför motion\r\nSk235.\r\nPensionsförsäkring\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om höjningar av avdraget för premier för\r\npensionsförsäkringar och ett förslag om en övergång från avdrag till\r\nskattereduktion för sådana premier.\r\nBakgrund\r\nPensionssparavdrag får enligt 59 kap. 2 § IL göras för premier för\r\npensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på\r\npensionsspararens eget pensionssparkonto. Pensionssparavdraget får\r\ninte överstiga summan av 0,5 prisbasbelopp och ett särskilt tillägg\r\nsom är beroende av om pensionsrätt föreligger eller ej. Om\r\npensionsrätt föreligger i anställningen uppgår tillägget till 5 % av\r\ninkomsten mellan 10 och 20 prisbasbelopp. Om den skattskyldige inte\r\nhar pensionsrätt i sin anställning eller om inkomsten utgör aktiv\r\nnäringsinkomst uppgår tillägget till 35 % av inkomsten, dock högst 10\r\nprisbasbelopp.\r\nMotioner\r\nI motion Sk378 av Susanne Eberstein och Agneta Lundberg (s) anförs att\r\navdragsrätten för premier för pensionsförsäkring är mer värd för en\r\nhöginkomsttagare än för en låginkomsttagare. För att komma till rätta\r\nmed denna olikformighet föreslår motionärerna att det övervägs att i\r\nstället medge en skattereduktion som är lika för alla. De begär ett\r\ntillkännagivande om att en översyn med denna inriktning bör\r\ngenomföras.\r\nI motion Fi287 yrkande 17 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslår\r\nmotionärerna att riksdagen beslutar att höja avdraget för premie för\r\npensionsförsäkring till högst 1 basbelopp från den 1 januari 2005. I\r\nmotion Sk205 av Carl-Axel Johansson (m) föreslås dels att avdraget\r\nhöjs till 1 basbelopp, dels att det införs en högre gemensam gräns på\r\n2 basbelopp för familjer med hemmavarande barn, så att den make som\r\nreducerar sin arbetstid kan ges ett bättre pensionsskydd.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet har i samband med höstens budgetberedning avstyrkt yrkanden\r\nom en höjning av avdraget för pensionspremier som en del i\r\nställningstagandet till riktlinjerna för skattepolitiken. Utskottet är\r\ninte heller nu berett att tillstyrka förslag med denna inriktning av\r\navstyrker därför motionerna Fi287 yrkande 17 och Sk205.\r\nNär det gäller förslaget om att ersätta den nuvarande avdragsrätten\r\nmed en skattereduktion som är lika för alla anser utskottet att\r\nmöjligheten för den enskilde att själv skapa ett pensionsskydd bör\r\nfinnas kvar i sin nuvarande form. För den som inte har något\r\npensionsskydd och för den som vill förstärka sitt skydd är möjligheten\r\natt skjuta upp beskattningen av en del av inkomsten viktig. De\r\nallmänna principer som tillämpas inom beskattningen innebär bl.a. att\r\nen uppskjuten beskattning bör vara utformad som en avdragsrätt så att\r\nrisken för dubbelbeskattningseffekter kan undvikas. Utskottet\r\navstyrker även motion Sk378.\r\nFörmånstagare till pensionsförsäkring\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om en utvidgning av den krets som kan vara\r\nförmånstagare till pensionsförsäkring.\r\nGällande regler\r\nAv 58 kap. 13 § IL framgår att efterlevandeförmåner enligt en\r\npensionsförsäkring endast får betalas ut till den försäkrades make och\r\nsambo, den försäkrades barn och den försäkrades makes och sambos barn.\r\nAvlider den försäkrade innan pensionen hunnit slutbetalas och finns\r\ndet inte någon förmånstagare tillfaller överskottet\r\nförsäkringskollektivet.\r\nFörmånstagarkretsen till pensionssparkonton (IPS) är densamma, 58 kap.\r\n27 § IL. Om innehavaren avlider och det inte finns någon förmånstagare\r\närvs behållningen på kontot enligt vanliga regler, dvs. även barnbarn\r\närver.\r\nFörslaget om individuellt kompetenssparande (IKS) har samma utformning\r\nsom IPS i dessa delar (SOU 2000:119).\r\nMotioner\r\nI motion Sk323 av Peter Danielsson (m) anför motionären att det är en\r\nkraftig inskränkning i den medborgerliga friheten att barnbarn,\r\nsyskon, syskonbarn och andra familjemedlemmar inte kan vara\r\nförmånstagare till en pensionsförsäkring och motionären begär ett\r\ntillkännagivande om att begränsningarna i förmånstagarkretsen till\r\npensionsförsäkringar bör tas bort.\r\nI motion Sk256 av Tuve Skånberg (kd) begär motionären ett\r\ntillkännagivande om att det är principiellt fel att staten sätter\r\ngränser för vem inom familjen som skall kunna ärva och att sådana\r\ngränser i varje fall inte skall sättas så att de som är släkt med\r\nvarandra missgynnas.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEn utgångspunkt vid bestämning av förmånskretsen till\r\npensionsförsäkringar bör enligt utskottets mening i första hand vara\r\natt pensionen skall tillfalla den försäkrade och i andra hand den\r\nkrets av personer som för sin försörjning är beroende av den\r\nförsäkrade. Det är härvid rimligt att barnbarn inte tas med i kretsen.\r\nEn följd är att pensionsförmånerna någon gång kan tillfalla\r\nkollektivet och att pensionsförmånerna i övriga fall kan göras\r\nförmånligare. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att\r\ntillstyrka den av motionärerna föreslagna utvidgningen av den\r\npersonkrets som kan vara förmånstagare till pensionsförsäkring.\r\nUtskottet avstyrker därför motionerna Sk256 och Sk323.\r\nHushållstjänster\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om en skattereduktion för hushållstjänster.\r\nJämför reservation 8 (m, fp, kd, c).\r\nBakgrund\r\nFrågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn har behandlats i\r\nTjänsteutredningens betänkande Uppskattad sysselsättning (SOU 1994:43)\r\noch i Tjänstebeskattningsutredningens betänkande Skatter, tjänster och\r\nsysselsättning (SOU 1997:17).\r\nMotioner\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna\r\noch Centerpartiet lägger i motion Sk402 av Anne-Marie Pålsson m.fl.\r\n(m, fp, kd, c) fram ett gemensamt förslag om införande av en\r\nskattereduktion på 50 % av arbetskostnaden för ROT-arbeten och\r\nhushållstjänster som utförs i hemmet. I motionen anförs att skatten\r\nhärigenom sänks för ett antal hushållstjänster där det är lätt att\r\n\"göra det själv\" och där någon vit marknad knappast förekommer,\r\nexempelvis städning, gräsklippning och barntillsyn. Förslaget omfattar\r\näven sådana tjänster som redan delvis utförs på en vit marknad, som\r\nmålning, snickeriarbete och reparation av hushållsapparater. Däremot\r\nutesluts enligt vad som anförs offentligt subventionerade tjänster,\r\nexempelvis offentlig barnomsorg och andra tjänster som normalt inte\r\nutförs i hemmet, exempelvis advokat- och arkitekttjänster. Den\r\nmaximala skattereduktionen begränsas till 25 000 kr per hushåll och år\r\nså att hushållet kan köpa tjänster för 50 000 kr per år och få\r\nskattereduktion för dessa. Motionärerna begär ett tillkännagivande om\r\natt regeringen bör lägga fram ett förslag med detta innehåll.\r\nI ett stort antal motioner framställs yrkanden med en liknande\r\ninriktning. Sådana yrkanden framställs i motionerna Sf291 yrkande 19\r\nav Bo Lundgren m.fl. (m), Sf332 yrkande 29 av Sten Tolgfors m.fl. (m),\r\nN227 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m), A315 yrkande 5 av Anders G\r\nHögmark m.fl. (m), Sk208 yrkandena 1-3 av Sten Tolgfors (m), Sk231 av\r\nCristina Husmark Pehrsson och Inger René (m), Sk264 av Catharina\r\nElmsäter-Svärd (m), Sk275 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (m),\r\nSk280 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (m), Sk351 av Tobias\r\nBillström och Peter Danielsson (m), Sk382 yrkande 6 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp), A241 yrkande 5 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sf376\r\nyrkande 5 av Karin Pilsäter m.fl. (fp), Sf380 yrkande 16 av Alf\r\nSvensson m.fl. (kd), N395 yrkande 12 delvis av Alf Svensson m.fl.\r\n(kd), Sk383 yrkande 15 av Per Landgren m.fl. (kd), Sf335 yrkande 9 av\r\nSven Brus m.fl. (kd), N392 yrkande 3 av Maria Larsson m.fl. (kd) och\r\nA242 yrkande 18 av Annelie Enochson m.fl. (kd).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening skulle införandet av en särskild stimulans\r\nför tjänstesektorn i de former motionärerna föreslår innebära ett\r\navsteg från de principer om en likformig och neutral beskattning som\r\nligger till grund för skattereformen och som enligt utskottets mening\r\nbör gälla. Det är också kostsamt att genom stimulanser försöka skapa\r\nen tjänsteproduktion som kan konkurrera med hushållens egen\r\ntjänsteproduktion. Risken är att effekterna på sysselsättningen blir\r\nmycket små eller inga alls, samtidigt som kostnaderna blir stora. De\r\nerfarenheter som man har gjort i Danmark talar för en sådan utgång. En\r\nstimulans av denna typ skulle också leda till gränsdragningsproblem\r\noch ge upphov till svårkontrollerade gråzoner. Utskottet avstyrker med\r\ndet anförda de nu aktuella motionerna.\r\nFörmån av fria hemtjänster\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om en låg schablon för värdering av förmån\r\nav fria hemtjänster.\r\nJämför reservation 9 (kd).\r\nGällande regler\r\nFörmån av fri städning, fri barnomsorg etc. som tillhandahålls av en\r\narbetsgivare är skattepliktig och tas upp till marknadsvärde, dvs. det\r\npris som den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han själv\r\nskaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant\r\nbetalning (11 kap. 1 § och 61 kap. IL)\r\nDen mervärdesskatt som arbetsgivaren erlägger vid inköp av tjänsterna\r\nfår inte lyftas av, eftersom det inte rör sig om ett förvärv för\r\nverksamheten. Arbetsgivaren kan i stället yrka avdrag vid\r\ninkomstbeskattningen för hela kostnaden inklusive moms (RSV:s\r\nskrivelse angående \"Hemtjänster\" dnr 10326-98/900).\r\nMotioner\r\nI motion N395 yrkande 12 delvis av Alf Svensson m.fl. (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande om att den svarta sektorns utbredning kan motverkas\r\ngenom sänkt skatt på hemservice som löneförmån. I motion Sk343 av\r\nAnnika Qarlsson m.fl. (c, m, fp, kd) föreslår motionärerna att förmån\r\nav fria hemtjänster skall värderas med stöd av ett schablonbelopp som\r\nbestämts på ett sådant sätt att det tar hänsyn till hushållens\r\nbetalningsvilja. På detta sätt skulle det bli förmånligare att använda\r\nfria hemtjänster än svart arbetskraft.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening är det viktigt att neutraliteten vid\r\nbeskattningen av olika typer av löneförmåner upprätthålls.\r\nSkattefrihet eller lägre beskattning för vissa förmåner medför\r\ngränsdragningsproblem och leder till konkurrenssnedvridningar. Det är\r\nockså kostsamt att genom stimulanser försöka skapa en\r\ntjänsteproduktion som kan konkurrera med hushållens egen\r\ntjänsteproduktion. På samma sätt som i frågan om skattereduktionen för\r\nhushållstjänster är risken att effekterna på sysselsättningen blir\r\nmycket små eller inga alls, samtidigt som kostnaderna blir stora.\r\nUtskottet är inte berett att tillstyrka att särregler införs för\r\nbeskattningen av förmånen fria hemtjänster och avstyrker därför\r\nmotionerna N395 yrkande 12 och Sk343.\r\nPersondatorer\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om en avdragsrätt för utgifter för inköp av\r\npersondatorer, programvara, m.m.\r\nBakgrund\r\nDen som installerar bredband och tar installationen i bruk mellan den\r\n1 januari 2001 och den 31 december 2003 kan få en skattereduktion.\r\nSkattereduktionen uppgår till 50 % av de utgifter som överstiger 8 000\r\nkr per hus eller, i fråga om hyreshus, 8 000 kr per ansluten bostad\r\neller lokal. Skattereduktionen utgår med högst 5 000 kr per hus,\r\nbostad eller lokal. Om ansökan kommer in senast den 1 mars 2002 eller\r\nsenast den 1 mars 2003 tillgodoräknas reduktionen vid debitering av\r\nslutlig skatt på grund av taxeringen samma år (prop. 2000/01:24, bet.\r\n2000/01:SkU8, prop. 2002/03:1, bet. 2002/03: FiU1).\r\nFörmånen av att använda en datorutrustning som arbetsgivaren\r\ntillhandahåller för privat bruk skall inte tas upp som intäkt om\r\nförmånen väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen\r\npå arbetsplatsen, 11 kap. 7 § IL (prop. 1996/97:173, bet. 1997/98:\r\nSkU4).\r\nMotion\r\nI motion T463 yrkande 4 av Johnny Gylling m.fl. (kd) anför\r\nmotionärerna att skattereduktionen för bredband bör ges en ny\r\nutformning. I delstaten Minnesota, i USA, finns det möjligheter för\r\nfamiljer med en inkomst under en viss nivå att hjälpa sina barn med\r\ndator och programvara genom ett speciellt skatteavdrag. Avdrag kan\r\näven göras för viss utbildning, sommarläger och instruktionsböcker,\r\noch det finns i USA även andra typer av skatteavdrag som bidrar till\r\natt minska den digitala klyftan. Motionärerna begär ett\r\ntillkännagivande om att det anförda bör beaktas när regeringen\r\növerväger frågan om förändringar i skattereduktion för\r\nbredbandsanslutningar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEn allmän avdragsrätt för inköp av datorer och programvara skulle\r\nenligt utskottets mening innebära en oönskad snedvridning av\r\nkonkurrensen på detta område, ge upphov till en mängd\r\ngränsdragningsproblem och dessutom medföra ett mycket kraftigt\r\ninkomstbortfall. Som utskottet i olika sammanhang framhållit är det\r\nönskvärt att skattesystemet så långt möjligt hålls fritt från inslag\r\nsom inte hänger samman med dess grundläggande funktion att utgöra en\r\nsäker bas för finansiering av den gemensamma sektorn. Utskottet\r\navstyrker motion T463 yrkande 4.\r\nBiodling\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om en skattebefrielse för hobbybiodling.\r\nBakgrund\r\nVid 1991 års skattereform infördes särskilda skatteregler för\r\nhobbyverksamhet. Inkomst av hobbyverksamhet beskattas under inkomst av\r\ntjänst. Avdrag får göras för utgifter som erlagts under\r\nbeskattningsåret eller under något av de fem år som föregår\r\nbeskattningsåret. Avdrag för utgift som erlagts före beskattningsåret\r\nmedges endast i den mån utgiften överstiger eventuella inkomster under\r\ndet året. Vid biodling utan anknytning till jordbruk går gränsen\r\nmellan hobby och näringsverksamhet normalt vid 15 bikupor.\r\nMotion\r\nI motion MJ421 yrkande 1 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c)\r\nanför motionärerna att värdet av biodling är vida större än just\r\ninkomsten för biodlaren och de begär ett tillkännagivande om att man\r\nbör återgå till att betrakta biodlare med upp till 15 bisamhällen som\r\nskattefria hobbyodlare och befria dem från\r\nskatteredovisningsskyldighet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening finns det anledning att undvika att ha regler\r\nsom gör det möjligt att varaktigt bedriva en vinstgivande verksamhet\r\nutan att den underkastas samma skatteregler som andra liknande\r\nverksamheter. Skattefriheten för inkomst av hobbyverksamhet\r\navskaffades därför under 1991 års skattereform, och särskilda regler\r\nför beskattningen av sådan verksamhet infördes.\r\nNär det gäller biodling innebär det anförda att eventuella överskott\r\nav hobbybiodling beskattas och att en odlare som vill dra av utgifter\r\nfrån år då någon inkomst inte deklarerats måste kunna redovisa sina\r\ninkomster under ett sådant år. De krav som ställs gäller en\r\nredovisning av de inkomster som förekommit och ett underlag som\r\nstyrker utgifterna. Enligt utskottets bedömning bör en sådan\r\nredovisning inte medföra alltför mycket besvär.\r\nUtskottet är inte berett att ompröva sitt ställningstagande när det\r\ngäller beskattningen av hobbyverksamhet och avstyrker därför motion\r\nMJ421 yrkande 1.\r\nBärplockning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om en skattebefrielse för plockning av bär,\r\nsvamp och kottar och en eventuell schablonskatt för uppköparen.\r\nBakgrund\r\nIntäkt av försäljning av vilt växande bär, svampar samt kottar som den\r\nskattskyldige själv plockar är skattefri till den del intäkten under\r\nbeskattningsåret inte överstiger 5 000 kr. Detta gäller inte om\r\nplockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller\r\nersättningen utgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst (8\r\nkap. 28 § IL). Bestämmelsen är uttömmande och skattefriheten omfattar\r\ndärmed endast försäljning av just bär, svampar och kottar, se RÅ 1992\r\nnot 513.\r\nNär utomlands bosatta personer kommer hit för att ta tillfällig\r\nanställning är normalt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för\r\nutomlands bosatta (Sink) tillämplig. Lagen innebär att en skatt på 25\r\n% av bruttointäkterna tas ut, och skatten betalas genom att\r\narbetsgivaren gör ett avdrag på lönen. Sink-lagen gäller framför allt\r\nför löner och andra ersättningar som betalas vid anställningar.\r\nBärplockare som kommer från viseringspliktiga länder skall i ansökan\r\nbl.a. ange namnet på arbetsgivaren i Sverige. Dessa bärplockare är\r\nsåledes anställda och har en arbetsgivare som skall se till att skatt\r\nenligt Sink betalas in.\r\nFör bärplockare som kommer från viseringsfria länder finns det inga\r\nuppgifter om en eventuell arbetsgivare. Dessa plockar och säljer\r\nnormalt till olika uppköpare på egen hand. Eftersom de inte anses ha\r\nnågon anställning här kan de inte heller beskattas enligt SINK. Då\r\nderas verksamhet normalt inte utgör näringsverksamhet från ett fast\r\ndriftställe i Sverige blir det inte heller aktuellt att beskatta dem\r\nenligt inkomstskattelagens bestämmelser. Dessa bärplockare skall i\r\nstället betala en eventuell inkomstskatt i hemlandet på sina i Sverige\r\nförvärvade intäkter.\r\nMotioner\r\nI motion Sk237 av Anders G Högmark och Ulla Löfgren (m) anför\r\nmotionärerna att det i dag finns tre olika skatteregler för\r\nbärplockare. Utlänningar utan visumtvång betalar ingen skatt i\r\nSverige, utlänningar med visumtvång betalar 25 % skatt i Sverige och\r\nsvenskar kan tjäna upp till 5 000 kr på bärplockning utan att betala\r\nskatt. En av anledningarna till att Sverige tappar i konkurrenskraft\r\npå området är de svenska skattereglerna. Motionärerna begär ett\r\ntillkännagivande om att det vore önskvärt att skatten i plockarledet\r\ntas bort för att på det sättet åstadkomma en harmonisering med de\r\nfinska skattereglerna.\r\nI motion Sk336 av Erling Wälivaara (kd) anför motionären att den\r\nnuvarande beloppsgränsen för skattefri hobbyplockning antogs för mer\r\nän 20  år sedan (1981) och att det numera alltför låga beloppet lockar\r\nskolungdomar, arbetslösa och pensionärer att inte uppge sina riktiga\r\nnamn vid försäljning till uppköpare. Eftersom inkomsten är näst intill\r\nomöjlig att kontrollera kan det lätt uppfattas som en uppmuntran till\r\n\"svartjobb\". En åtgärd för att komma till rätta med problemet kan vara\r\natt avskaffa skatten helt. Skattebortfallet bör enligt vad som anförs\r\nvara marginellt. En annan möjlighet är att införa en schablonskatt som\r\nbäruppköparen/bärindustrin betalar. Motionären föreslår att en översyn\r\nmed denna inriktning genomförs.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSkattefriheten upp till 5 000 kr för vissa intäkter av bärplockning är\r\nett undantag från den allmänna principen om en likformig och neutral\r\nbeskattning av arbetsinkomster och motiveras av speciella praktiska\r\nskäl i samband med denna verksamhet och även av önskemålet att\r\nstimulera ett tillvaratagande av naturtillgångar.\r\nEnligt utskottets mening finns det anledning att vara restriktiv med\r\nundantag från beskattningen av arbetsinkomster. Det finns hela tiden\r\nen risk att sådana undantag leder till konkurrenssnedvridningar på\r\narbetsmarknaden och på den marknad där företagen avsätter sina\r\nprodukter. Skatteregler som avser att gynna en viss bransch kan också\r\nkomma att ifrågasättas i olika internationella sammanhang. Utskottet\r\när mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka en utvidgning av den\r\nnuvarande skattefriheten.\r\nNär det gäller beskattningen av utländska bärplockare framgår det av\r\nvad utskottet anfört bakgrundsvis att dessa beskattas i enlighet med\r\nde generella skatteregler som gäller när utomlands bosatta utför\r\narbete i Sverige. Den omständigheten att vissa personer beskattas i\r\nSverige och andra i sitt hemland är ett uttryck för en allmän princip.\r\nUtskottet avstyrker motionerna Sk237 och Sk336.\r\nGåvor till ideell verksamhet\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om en avdragsrätt för gåvor till olika\r\nideella ändamål.\r\nJämför reservationerna 10 (fp) och 11 (kd).\r\nBakgrund\r\nNågon avdragsrätt för gåvor till olika ideella ändamål finns inte.\r\nMotioner\r\nI flera motioner framställs yrkanden som syftar till att införa en\r\navdragsrätt för gåvor till frivilliga hjälporganisationer,\r\norganisationer för nationell välfärdsverksamhet, ideella föreningar,\r\nideella biståndsorganisationer, internationell biståndsverksamhet,\r\ns.k. 90-konton, etc. Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk232 av\r\nCristina Husmark Pehrsson (m), Sk270 yrkandena 1-3 av Sten Tolgfors\r\noch Lena Adelsohn Liljeroth (m), Sk279 av Anna Lilliehöök och Anita\r\nSidén (m), U207 yrkandena 3 och 4 av Sten Tolgfors (m), Ub367\r\nyrkande 2 av Ewa Björling (m), U294 yrkande 10 av Lars Leijonborg\r\nm.fl. (fp), Kr366 yrkande 2 av Helena Höij m.fl. (kd), Sk255 av Tuve\r\nSkånberg (kd), Sk340 yrkandena 1 och 2 av Mikael Oscarsson (kd) och\r\nSk348 yrkande 1 av Inger Davidson och Sven Brus (kd).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDet är enligt utskottets mening viktigt att det finns en demokratisk\r\nprocess bakom det stöd som samhället ger till frivilligarbete i\r\nkyrkliga organisationer, idrottsorganisationer, humanitära\r\norganisationer, internationellt biståndsarbete, m.m. En avdragsätt för\r\ngåvor till den här typen av verksamhet skulle minska utrymmet för det\r\nsamhälleliga stödet och öka dessa viktiga verksamheters beroende av\r\nenskilda personers förmögenheter, förmåga och vilja att bidra.\r\nDet är vidare önskvärt att skattesystemet så långt möjligt hålls fritt\r\nfrån inslag som inte hänger samman med dess grundläggande funktion att\r\nutgöra en säker bas för finansieringen av den gemensamma sektorn. Att\r\nbelasta skattemyndigheterna med en kontroll av den här typen av stöd\r\när enligt utskottets mening inte lämpligt. En ytterligare nackdel med\r\natt lämna stödet som ett skatteavdrag är att det inte på vanligt sätt\r\nblir föremål för en årlig och samlad prövning i samband med\r\nbudgetberedningen.\r\nUtskottet är av dessa skäl inte berett att medverka till en omläggning\r\nsom innebär att gåvor till olika ändamål blir avdragsgilla vid\r\ninkomstbeskattningen och avstyrker därför de nu aktuella motionerna.\r\nUniversiteten och externa finansiärer\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om att universitetens och högskolornas\r\npåslag för externa finansiärer skall slopas.\r\nJämför reservation 12 (m).\r\nMotionen\r\nI motion Ub367 yrkande 3 framställer motionären också ett yrkande om\r\natt universitetens forskningsanslag från externa finansiärer bör\r\nskattebefrias. Motionären anför att de extremt höga\r\noverheadkostnaderna kan leda till att externa finansiärer väljer att\r\nlåta anslagen gå utanför universiteten, med negativa effekter för\r\nuniversiteten och deras forskare som följd.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nMotionsyrkandet gäller det påslag för indirekta kostnader som tas ut\r\nav externa finansiärer av forskning vid universitet och högskolor. I\r\nregleringsbrev för 2002 har regeringen, liksom tidigare år,\r\nföreskrivit att när universitet och högskolor får inkomster i form av\r\navgifter och bidrag i den egna verksamheten skall samtliga kostnader\r\nsom är förenade med den på detta sätt finansierade verksamheten täckas\r\nmed dessa medel, inklusive verksamhetens andel av gemensamma kostnader\r\n(full kostnadstäckning). En lägsta nivå för påslag för indirekta\r\nkostnader skall för lärosätet vara minst 18 % av forskningsprojektets\r\ndirekta kostnader, exklusive lokalkostnader. Ett liknande yrkande har\r\navstyrkts av utbildningsutskottet i betänkande 2002/03:UbU1 med\r\nhänvisning till att en korrekt tillämpning av principen om full\r\nkostnadstäckning är nödvändig för att inte universitetens och\r\nhögskolornas egna resurser skall urholkas.\r\nUtskottet delar utbildningsutskottets bedömning när det gäller behovet\r\nav en korrekt tillämpning av principen om full kostnadstäckning för\r\natt universitetens och högskolornas egna resurser inte skall urholkas\r\noch avstyrker därför även motion Ub367 yrkande 3.\r\nAllmännyttiga ideella föreningar\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om en översyn i syfte att tillse att\r\nreglerna om de allmännyttiga ideella föreningarnas skattebefrielse\r\nföljs.\r\nBakgrund\r\nAllmännyttiga ideella föreningar är begränsat skattskyldiga.\r\nFöreningens huvudsakliga ändamål skall vara att främja\r\nförsvarsändamål, främja vård och uppfostran av barn, lämna understöd\r\nför beredande av undervisning eller utbildning, utöva hjälpverksamhet\r\nbland behövande, främja vetenskaplig forskning (i första hand\r\nvetenskap vid akademier, högskolor och motsvarande institutioner),\r\nfrämja nordiskt samarbete eller vara allmännyttigt på annat sätt,\r\nt.ex. religiöst, välgörande, socialt, politiskt, konstnärligt,\r\nidrottsligt, kulturellt eller därmed jämförbart. Ytterligare\r\nförutsättningar skall vara uppfyllda om en förening skall vara\r\nbegränsat skattskyldig. Till föreningar med allmännyttiga ändamål hör\r\nbl.a. de fria trossamfunden, de politiska partierna,\r\nnykterhetsföreningar, invandrarföreningar, föreningar för social\r\nhjälpverksamhet och handikappföreningar.\r\nEn förutsättning för att en förening skall anses som allmännyttig är\r\natt den uppfyller ett öppenhetskrav. Föreningen får inte vägra någon\r\ninträde eller utesluta någon som delar föreningens målsättning och\r\nföljer dess stadgar. Verksamhetens art eller omfattning kan dock i\r\nvissa fall göra ett begränsat medlemskap naturligt, t.ex. en viss\r\nminimiålder. Godtagbar naturlig begränsning är också t.ex. krav på\r\nmusikalitet i musikföreningar eller körer och geografiska\r\nbegränsningar.\r\nMotion\r\nI motion Sk310 av Carina Hägg (s) anför motionären att det i dagens\r\nmångskiftande samhälle finns både gamla traditionella öppna\r\norganisationer och mer slutna, som inte visar den öppenhet som skall\r\nfinnas för att komma i åtnjutande av skattebefrielse. Det är enligt\r\nvad som anförs i praktiken svårt att få insyn i en mer sluten\r\norganisation, exempelvis en nyandlig rörelse, och då också svårt att\r\nveta om den uppfyller reglerna för begränsat skattskyldig\r\norganisation. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att det är\r\nangeläget att reglerna för skattebefrielse följs och att en översyn av\r\ntillämpningen bör genomföras.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEtt av de grundläggande kraven för att en förening skall bedömas som\r\nen allmännyttig ideell förening är att föreningen uppfyller ett\r\nöppenhetskrav. Enligt utskottets mening finns det härigenom goda\r\nförutsättningar för att göra en korrekt bedömning och kontroll av\r\nolika föreningars status och efterlevnad av de krav som utgör en\r\nförutsättning för den begränsade skattskyldigheten. Vad motionären\r\nanfört föranleder inte någon annan slutsats, och utskottet ser därför\r\ninte något skäl att tillstyrka förslaget om en översyn av dessa\r\nreglers tillämpning. Utskottet avstyrker motion Sk310.\r\nHälsovård\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om en avdragsrätt för egna kostnader för\r\nmotion etc.\r\nBakgrund\r\nPersonalvårdsförmåner i form av motion och annan friskvård är\r\nskattefria. Någon avdragsrätt för egna utgifter för kostnader för\r\nmotion etc. finns inte. Sådana kostnader räknas till ej avdragsgilla\r\nlevnadskostnader.\r\nMotion\r\nI motion Sk257 yrkande 1 av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd) anför\r\nmotionärerna att det bästa sättet att bli av med arbetsskador är att\r\nförebygga dem genom motion, och de föreslår därför att effekterna av\r\nen avdragrätt för styrkta kostnader för gym och andra förebyggande\r\nhälsovårdskostnader undersöks.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEn allmän avdragsrätt för styrkta kostnader för gym, m.m. skulle\r\ninnebära en oönskad snedvridning av konkurrensen på detta område, ge\r\nupphov till en mängd gränsdragningsproblem och dessutom medföra ett\r\nkraftigt inkomstbortfall. Som utskottet framhållit i olika sammanhang\r\när det önskvärt att skattesystemet så långt möjligt hålls fritt från\r\ninslag som inte hänger samman med dess grundläggande funktion att\r\nutgöra en säker bas för finansiering av den gemensamma sektorn.\r\nUtskottet avstyrker motion Sk257.\r\nErsättning vid ideell skada\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om en översyn av reglerna om beskattning av\r\nideella skadestånd i syfte att helt skattebefria dessa också i de fall\r\ndå en arbetsgivare betalar skadeståndet till en anställd.\r\nGällande regler\r\nErsättning (skadestånd) för förlorad arbetsförtjänst är skattepliktig\r\näven om den inte utgår som livränta eller på grund av tjänst och\r\noavsett om ersättningen utbetalas från försäkring eller direkt från\r\nden ersättningsskyldige.\r\nOm ett skadestånd utgör gottgörelse för själsligt lidande (t.ex.\r\närekränkning, sveda och värk eller lyte och men) är det att anse som\r\nideellt skadestånd. Sådana engångsbelopp är undantagna från\r\nbeskattning om de inte har ett sådant samband med en anställning att\r\nbeloppen ändå är skattepliktiga.\r\nEnligt 38 § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) har\r\narbetstagare rätt till skadestånd om arbetsgivaren brutit mot lagen,\r\nsåsom då arbetsgivare utan giltig grund sagt upp eller avskedat\r\narbetstagaren. Regeringsrätten har konstaterat att allmänt skadestånd\r\nsom utgått på grund av felaktig uppsägning enligt denna paragraf utgör\r\nskattepliktig inkomst av tjänst (RÅ80 1:10, RÅ87 ref. 10).\r\nNär det gäller sexuella trakasserier finns i jämställdhetslagen\r\n(1991:433) en skadeståndssanktionerad skyldighet för en arbetsgivare\r\natt vidta utredningsåtgärder och andra åtgärder vid ett påstående om\r\natt sådana trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren\r\ninte fullgör dessa skyldigheter skall arbetsgivaren betala skadestånd\r\ntill arbetstagaren för den kränkning som underlåtenheten innebär.\r\nKammarrätten i Göteborg har i en dom den 14 september 1999 funnit att\r\nen utgiven kompensation för själsligt lidande utgjorde skattepliktig\r\ninkomst av tjänst.\r\nMotion\r\nI motion Sk334 av Ingemar Vänerlöv (kd) anför motionären att\r\nersättning vid sexuella trakasserier bör vara skattefri eftersom den\r\ngrundar sig på det lidande och den kränkning som en drabbad person\r\nutsatts för. Motionären begär en översyn i syfte att skattebefria\r\ndessa ersättningar.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening talar starka kontrollskäl för att de\r\nersättningar som en arbetsgivare betalar till en anställd bör vara\r\nbeskattade. En skattefrihet för ideella skadestånd skulle mycket lätt\r\nkunna missbrukas, och möjligheten att komma till rätta med ett sådant\r\nmissbruk är små.\r\nNuvarande praxis i fråga om beskattning av skadestånd som har sin\r\ngrund i anställningsförhållanden är känd, fungerar väl och är också\r\nmöjlig att förena med de syften som ligger bakom de olika\r\nbestämmelserna om ersättning för ideell skada. Utskottet är inte\r\nberett att tillstyrka förslagen om ändrade regler på detta område och\r\navstyrker därför motion Sk334.\r\nIdrottskonto\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om ett idrottskonto för fördelning av\r\nidrottares inkomster över tiden.\r\nJämför reservation 13 (fp, kd, c). Jämför särskilt yttrande 3 (m).\r\nMotioner\r\nI tre motioner föreslår motionärerna att ett idrottskonto införs så\r\natt idrottsutövare får en möjlighet att fördela sina inkomster även\r\ntill år då idrotten inte längre utgör en inkomstskälla. Yrkandena\r\nframställs i motionerna Kr266 yrkande 10 av Lennart Kollmats m.fl.\r\n(fp), Kr368 yrkande 7 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd) och Kr335\r\nyrkande 4 av Birgitta Sellén m.fl. (c).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening är det viktigt att skattereglerna så långt\r\nmöjligt har en generell utformning och att undantag för olika grupper\r\nundviks. I allmänhet leder undantag från de generella reglerna till\r\ngränsdragningsproblem och till att frågan om en utvidgning av\r\nundantaget omedelbart blir aktuell. Att införa särskilda regler för\r\nelitidrottare framstår enligt utskottets mening som mindre lämpligt,\r\noch utskottet har också vid tidigare tillfällen avstyrkt liknande\r\nyrkanden med hänvisning till skattereformens principer om en likformig\r\noch enhetlig beskattning. Utskottet är inte heller nu berett att\r\ntillstyrka förslagen om särskilda skatteregler för elitidrottare och\r\navstyrker därför motionerna Kr266 yrkande 10, Kr368 yrkande 7 och\r\nKr335 yrkande 4.\r\nMusikinstrument\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om ett tillkännagivande till regeringen om\r\natt musikinstrument bör behandlas som andra arbetsredskap vid\r\nbeskattningen.\r\nBakgrund\r\nOm ett musikinstrument är nödvändigt för tjänsten kan avdrag medges\r\nför värdeminskning (förslitning) och för kostnad för reparation och\r\nunderhåll. En förutsättning för värdeminskningsavdrag är att\r\ninstrumentet minskar i värde. I RÅ 1978 1:20 fick en yrkesmusiker\r\nfullt avdrag för reparation av sin flygel och i RÅ 1979 1:9 fick en\r\nmusiklärare ett jämkat avdrag för värdeminskning och underhåll av sin\r\nflygel. Ett exempel på ett fall då värdeminskning inte ansågs\r\nföreligga är rättsfallet RRK 1973 1:63, där avdrag vägrades för\r\nvärdeminskning av en antik och dyrbar violin som tillverkats 1737 av\r\nen italiensk mästare.\r\nMotion\r\nI motion Sk369 av Cristina Husmark Pehrsson (m) anför motionären att\r\ndet är orättfärdigt att avdrag för förslitning vägras med hänvisning\r\ntill att musikinstrumentet eventuellt kan öka i värde. Motionären\r\nframhåller att en musiker inte kan spela på instrumentet och uppbära\r\ninkomst från sitt musicerande om instrumentet säljs och därför inte\r\nhar någon möjlighet att dra fördel av det ökade värdet. Skattereglerna\r\ntillämpas också enligt vad som anförs olika på olika typer av\r\ninstrument. Motionären begär ett tillkännagivande om att\r\nmusikinstrument bör jämställas med andra arbetsredskap, så att\r\nmusikernas verkliga kostnader kan dras av.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening är de grundläggande syftet med de nu aktuella\r\nreglerna och den praxis som utvecklats att åstadkomma ett så riktigt\r\nbeskattningsresultat som möjligt, med beaktande bl.a. av uppkomna\r\nkostnader, förslitning etc. Utskottet ser inte någon anledning att\r\ninföra särskilda regler för musikinstrument utan förutsätter att dessa\r\nvid beskattningen bedöms på samma sätt som andra arbetsredskap.\r\nUtskottet avstyrker motion Sk369.\r\nHyresgästers självförvaltning\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslaget om lättnader i de regler som gäller för\r\nersättningar i samband med hyresgästers självförvaltning.\r\nGällande regler\r\nErsättningar i form av avdrag på hyran som en hyresgäst får för att\r\nutföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett\r\nöppet system för självförvaltning är enligt 8 kap. 31 § IL skattefria.\r\nDet krävs att villkoren bestämts i en överenskommelse enligt\r\nhyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en\r\nhyresvärd och en eller flera hyresgäster. Avdraget får inte överstiga\r\nden egna bostadens andel av den totala utgiften för dessa\r\nförvaltningsuppgifter. En ytterligare förutsättning är att samtliga\r\nhyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag med samma\r\nbelopp. Skattefriheten gäller i motsvarande utsträckning för avdrag på\r\navgifter i bostadsrättsföreningar m.m. (prop. 1996/97:119).\r\nMotion\r\nI motion Bo291 yrkande 21 av Göran Hägglund m.fl. (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande om att taket för skattefrihet vid självförvaltning\r\nbör höjas och att kravet på en enhetlig ersättning slopas för att på\r\ndet sättet öka hyresgästernas intresse för självförvaltning.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nSärskilda regler om hyresgästernas självförvaltning har införts för\r\natt inte hindra den positiva utveckling som hyresgästernas\r\nsjälvförvaltning medför och för att man bör ta vara på de fördelar som\r\nsjälvförvaltningen innebär. Tidigare medförde skattefrågorna problem i\r\ndessa sammanhang eftersom det i praktiken var svårt att bedöma var\r\ngränsen går mellan skattefriheten för privata insatser för egen\r\nräkning och den skatteplikt som råder för alla ersättningar för arbete\r\neller liknande prestationer.\r\nReglerna utgör resultatet av en avvägning mellan delvis motstående\r\nintressen och innebär att man håller fast vid grundläggande\r\nskatterättsliga principer samtidigt som man möjliggör kollektiva\r\nformer av självförvaltning i hyreshus som kan fungera flexibelt och\r\nadministreras enkelt. Ett viktigt inslag i reglerna är bl.a. att alla\r\nhyresgäster skall ha rätt att efter förmåga delta i självförvaltningen\r\noch att hyresavdraget skall vara lika stort för alla som är med.\r\nEnligt utskottets mening har reglerna i nu aktuella delar en välavvägd\r\nutformning, och utskottet är därför inte berett att tillstyrka att de\r\nändras. Utskottet avstyrker motion Bo291 yrkande 21.\r\nUthyrning av privatbostad\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om helt eller delvis skattefri uthyrning av\r\nprivatbostad.\r\nJämför reservation 14 (m, fp, kd).\r\nGällande regler\r\nNär en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts skall\r\nersättningen tas upp i inkomstslaget kapital. Detsamma gäller när en\r\nbostad som innehas med hyresrätt upplåts. Utgifterna för upplåtelsen\r\nfår inte dras av. I stället skall avdrag göras med 4 000 kr per år för\r\nvarje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Vid\r\nupplåtelse av en privatbostadsfastighet skall vidare ett belopp som\r\nmotsvarar 20 % av intäkten av upplåtelsen dras av. Upplåts en\r\nhyresrätt skall i stället den del av upplåtarens hyra som avser den\r\nupplåtna delen dras av. För bostadsrätt gäller att den del av\r\ninnehavarens avgift eller hyra som avser den upplåtna delen skall dras\r\nav. Avdragsmöjligheterna är mer begränsade om upplåtelsen gäller någon\r\nform av närstående (42 kap. 30-32 §§ IL, prop. 1989/90:110 s. 512,\r\nbet. 1989/90:SkU30).\r\nMotioner\r\nI motion Ub487 yrkande 6 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m)\r\nföreslås att inkomsten skall vara skattefri om mindre än 50 % av en\r\nprivatpersons stadigvarande bostad hyrs ut. Syftet är att enkelt och\r\nbilligt få fram bostäder för ungdomar och studerande. Motsvarande\r\nyrkanden framställs i motionerna Bo238 yrkande 5 av Marietta de\r\nPourbaix-Lundin m.fl. (m) och N305 yrkande 3 av Marietta de Pourbaix-\r\nLundin m.fl. (m).\r\nI motion Bo290 yrkande 3 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås att\r\nuthyrning av rum i privatbostäder skattebefrias i syfte att snabbt få\r\nfram fler hyresrum. Motionärerna anför att det både skulle\r\neffektivisera användningen av det befintliga bostadsbeståndet och råda\r\nbot på den allra mest akuta bostadsbristen, inte minst bland\r\nstudenter.\r\nI motion Sk376 av Johan Pehrson och Tobias Krantz (fp) anförs att ett\r\nborttagande av skatten på uthyrning av privatbostad eller åtminstone\r\nett höjt schablonavdrag skulle kunna underlätta den akuta\r\nbostadsbristen. Vid lägre skatt för uthyrning av privatbostad skulle\r\nsannolikt tusentals nya bostäder skapas - inte minst för behövande\r\nstudenter. Det är en enkel åtgärd i avvaktan på att fler\r\nstudentbostäder byggs och att hela bostadspolitiken får en fungerande\r\ninriktning.\r\nI motion Bo291 yrkande 10 av Göran Hägglund m.fl. (kd) föreslår\r\nmotionärerna en kraftig höjning av det generella avdraget på 4 000 kr\r\nför att göra det ekonomiskt intressant att hyra ut en del av sin\r\nbostad till studerande och andra som är i behov av ett rum eller en\r\nmindre lägenhet i en privatbostad. Ett motsvarande yrkande framställs\r\ni motion Bo216 yrkande 1 av Annelie Enochson (kd).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDe gällande reglerna om uthyrning av privatbostadsfastigheter och\r\nprivatbostäder infördes i samband med skattereformen 1990. Tidigare\r\nkunde olika regler gälla och resultatet kunde bli allt från hel\r\nskattefrihet till full beskattning. Dessa förhållanden hade utsatts\r\nför kritik från flera olika utredningar. Skattereformen innebar en\r\növergång till nuvarande enkla och likformiga regler för beskattningen\r\npå detta område. Reglerna får anses täcka såväl kostnader som normalt\r\nförorsakas av uthyrningen som eventuella utgifter för reparation och\r\nunderhåll som uppkommit under uthyrningstiden.\r\nEnligt utskottets mening skulle en skattebefrielse för uthyrning av\r\ndel av bostad medföra gränsdragnings- och kontrollproblem och dessutom\r\ninnebära ett inkomstbortfall. Utskottet är inte berett att ställa sig\r\nbakom sådana förslag och avstyrker därför de nu aktuella motionerna.\r\nÖresundsregionen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen avslår förslagen om en särskild skattsedel för\r\nÖresundspendlare och om en utredning av skattefrågorna i\r\nÖresundsregionen.\r\nBakgrund\r\nDen svenska och den danska regeringen har i rapporten \"Öresund - en\r\nregion blir till\" i maj 1999 redovisat en första kartläggning av\r\nhinder och möjligheter vad gäller integrationen i Öresundsregionen. En\r\ndansk-svensk styrgrupp för Öresundsintegrationen har tillsatts på\r\nstatssekreterarnivå. I styrgruppen ingår från svensk sida\r\nrepresentanter från Finans-, Närings- och Socialdepartementen samt\r\nfrån dansk sida motsvarande ministerier.\r\nUtskottet har den 19 februari 2002 arrangerat en offentlig utfrågning\r\nom integrationen i Öresundsregionen där den allmänna utvecklingen av\r\nintegrationen i regionen belysts och information lämnats om aktuella\r\nskattefrågor.\r\nMotioner\r\nI motion Sk406 av Leif Jakobsson (s) anförs att regeringarnas arbete\r\nmed integrationen i Öresund har tagit alltför lång tid och hotar\r\ntrovärdigheten i ländernas uppriktiga intresse av att underlätta\r\nintegrationen. Motionären föreslår att Öresundspendlare snarast förses\r\nmed en särskild skattsedel (Ö-skattsedel) som är kopplad till ett\r\ngemensamt konto för Sverige och Danmark dit källskatt, sociala\r\navgifter etc. betalas. Länderna kan härefter avtala om antingen en\r\nschabloniserad fördelning mellan staterna och de kommuner som står för\r\nservicen eller via uppföljningssystem se till att medlen kommer till\r\nden part som står för utgifterna.\r\nI motion Sk241 av Kenneth Lantz (kd) anför motionären att det vore\r\nvärdefullt med en utredning om beskattningsfrågor i Öresundsregionen\r\nsom belyser skillnader och likheter inom skatte- och\r\nsocialförsäkringsområdet.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet kunde under våren 2002 konstatera att det arbete som\r\nbedrivits inom styrgruppen för Öresundsregionen lett fram till\r\nlösningar på en del av de problem som tagits upp i ländernas\r\ngemensamma rapport och att det också pågick diskussioner om hur\r\nreglerna i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet beträffande\r\nbeskattningen av tjänsteinkomster skall vara utformade för\r\nÖresundspendlare. Ambitionen var då att komma fram till en snabb\r\nlösning, och det fanns förhoppningar om att en överenskommelse skulle\r\nkunna nås före sommaren 2002. Tre politiska kriterier som en\r\nskatteordning i Öresundsregionen skall uppfylla har angivits, nämligen\r\nlåga trösklar för integrationen, kostnadstäckning och att systemet\r\nskall vara enkelt för den enskilde och för företagen.\r\nSom framhålls av motionärerna har förhoppningarna om en snabb lösning\r\ninte kunnat infrias utan diskussionerna mellan Danmark och Sverige har\r\ndragit ut på tiden. Olika modeller diskuteras och från dansk sida har\r\nman bl.a. tagit upp ett förslag som innebär att personer som arbetar\r\npå bägge sidor om Öresund fritt skall få välja land för beskattning\r\noch socialförsäkring (den s.k. frittvalsmodellen). Denna och andra\r\nmodeller är nu föremål för en omfattande och komplex förhandling\r\nmellan Sverige och Danmark.\r\nEnligt utskottets mening förutsätter en lösning att en överenskommelse\r\nkan träffas med Danmark. Den svenska regeringen driver aktivt frågan i\r\nflera olika sammanhang. I avvaktan på att en överenskommelse till sist\r\nkan nås ser utskottet inte något skäl att rikta olika\r\ntillkännagivanden till den svenska regeringen och avstyrker därför\r\nmotionerna Sk241 och Sk406.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n1.      Skatteskala, grundavdrag, m.m., punkt 1 (m)\r\n        av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Björn\r\nHamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nreservationen anförs om utformningen av beskattningen av\r\nförvärvsinkomster. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk210,\r\n2002/03:Sk399, 2002/03:Sk417 yrkandena 12 och 13, 2002/03:Sf332\r\nyrkande 22, 2002/03:So19 yrkande 17, 2002/03:Kr297 yrkandena 15-17,\r\n2002/03:N207 yrkande 2, 2002/03:A314 yrkande 7 och 2002/03:A316\r\nyrkande 6, bifaller delvis motionerna 2002/03:Sk214, 2002/03:Sk283,\r\n2002/03:Sk342, 2002/03:Sf376 yrkande 3, 2002/03:N395 yrkande 8 och\r\n2002/03:A241 yrkande 4 och avslår motionerna 2002/03:Sk290 och\r\n2002/03:Sk294.\r\nStällningstagande\r\nEtt av de viktigaste skattepolitiska målen är att alla skall kunna\r\nleva på sin lön. Människor skall ges möjlighet att klara av sina egna\r\ngrundläggande behov innan de börjar betala skatt. Varje människa skall\r\nha rätt att bestämma över sitt eget liv och fatta de avgörande\r\nbesluten själv.\r\nDet är viktigt att sänka skatterna för både lättrörliga skattebaser\r\noch för låg- och medelinkomsttagare. I dagens värld, då både människor\r\noch kapital är lättrörliga, riskerar man annars att allt högre skatter\r\nmåste tas ut på allt färre skattebaser och till sist blir\r\nlåginkomsttagare, nödvändig konsumtion och fastigheter det enda som är\r\nmöjligt att beskatta vilket vore förödande för Sverige.\r\nVi vill genomföra en inkomstskattereform som ger ökad social trygghet\r\noch motverkar fattigdomsfällor. Skattereformen har sin tyngdpunkt hos\r\nlåg- och medelinkomsttagarna och innehåller tre viktiga\r\nskattesänkningar.\r\nMänniskor skall ges möjlighet att klara av sina egna grundläggande\r\nbehov innan de börjar betala skatt. Därför bör grundavdraget höjas\r\nrejält. På sikt vill vi att de första 50 000 kr skall vara befriade\r\nfrån inkomstskatt.\r\nDet är orimligt att skattesystemet inte tar hänsyn till\r\nförsörjningsbörda. Framför allt är det barnfamiljer som har det svårt\r\natt få ekonomin att gå ihop. Utöver dagens barnbidrag vill vi därför\r\ninföra ett extra grundavdrag på 15 000 kr per år och barn upp till 16\r\når vid den kommunala beskattningen. För dem som inte kan tillgodogöra\r\nsig avdraget utgår ett motsvarande bidrag.\r\nBeskattningen skall utformas så att fler motiveras att arbeta. Vi vill\r\ndärför omvandla dagens skattereduktion för allmän pensionsavgift till\r\nett förvärvsavdrag med 13 % av den pensionsgrundande inkomsten.\r\nSamtidigt återställs avdraget för den allmänna pensionsavgiften.\r\nHärigenom sänks inkomstskatten för dem som tjänar allra minst. Det är\r\nde unikt höga skatterna på låga inkomster, ytterligare förvärrat av de\r\nmycket kraftiga kommunala och landstingskommunala skattehöjningar som\r\nnu genomförs, som skapar beroendet av bidrag och som dämpar viljan att\r\narbeta.\r\nSverige måste ha en internationellt konkurrenskraftig\r\nindividbeskattning. Inriktningen bör därför vara att inkomstskatten på\r\nsikt blir proportionell. I ett första steg måste värnskatten\r\navskaffas. Den fungerar som en straffskatt på kunskap och\r\nheltidsarbete och riskerar att få vår mest välutbildade arbetskraft\r\natt söka sig utomlands eller minska sitt arbetskraftsdeltagande. På\r\nlängre sikt bör målet vara en proportionell inkomskatt för inkomster\r\növer grundavdraget och övriga avdrag.\r\nMed dessa förändringar blir det lönsamt att arbeta och ta risker.\r\nFörutsättningarna för en öppen arbetsmarknad med tillträde för alla\r\nförbättras och olika inlåsningseffekter försvinner. Några särregler\r\nför utländska nyckelpersoner behövs inte och idrottsmän och andra som\r\nhar höga inkomster under några år får en mer rättvis beskattning.\r\nVi tillstyrker de motionsyrkanden som ligger i linje med Moderata\r\nsamlingspartiets skattepolitiska inriktning.\r\n\r\n2.      Skatteskala, grundavdrag, m.m., punkt 1 (fp)\r\n        av Anna Grönlund (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nreservationen anförs om utformningen av beskattningen av\r\nförvärvsinkomster. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sf376\r\nyrkande 3 och 2002/03:A241 yrkande 4, bifaller delvis motion\r\n2002/03:Sk342 och avslår motionerna 2002/03:Sk210, 2002/03:Sk214,\r\n2002/03:Sk283, 2002/03:Sk290, 2002/03:Sk294, 2002/03:Sk399,\r\n2002/03:Sk417 yrkandena 12 och 13, 2002/03:Sf332 yrkande 22,\r\n2002/03:So19 yrkande 17, 2002/03:Kr297 yrkandena 15-17, 2002/03:N207\r\nyrkande 2, 2002/03:N395 yrkande 8, 2002/03:A314 yrkande 7 och\r\n2002/03:A316 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nDen liberala skattepolitiken vill bryta vanmakten genom att ge den\r\nenskilda människan större makt över sin egen vardag. Genom att se till\r\natt småbarnsföräldrar får ägna mer tid till barnen i stället för till\r\ntvätten, genom att anställda ges möjlighet till makt och delaktighet i\r\narbetslivet och genom att lönen räcker hela månaden kan vanmakten\r\nbytas till makt över vardagen.\r\nDen fortsatta inriktningen av skattepolitiken skall ha som\r\nutgångspunkt att det totala skattetrycket kan och måste sänkas.\r\nSkatterna skall först och främst sänkas så att det lönar sig bättre\r\natt arbeta. Samtidigt bör skattesystemet förenklas t.ex. genom att de\r\nnuvarande komplicerade reglerna för grundavdraget, de särskilda\r\nskattereduktionerna och avdragsbegränsningen för pensionsavgiften\r\nförsvinner. Det är viktigt att komma ihåg att det finns höga\r\nmarginaleffekter även utanför skattesystemet, t.ex. i bostadsbidraget,\r\nsocialbidragen, studiemedelssystemet, varför arbetet mot höga\r\nmarginaleffekter inte kan begränsas till skattesystemet.\r\nFolkpartiet vill därför se en omfattande ny skattereform i samma anda\r\nsom skattereformen 1990/91. Denna måste genomföras med kontinuerlig\r\nuppmärksamhet på den rådande situationen i de offentliga finanserna.\r\nNaturligtvis kan också saker inträffa som gör att valet av\r\nskattesänkningar kan behöva korrigeras. I det senare avseendet måste\r\nhänsyn tas till att ingenjörer, sjuksköterskor, läkare, företagare\r\nm.fl. kommer att ha en arbetsmarknad utomlands.\r\nI stället för dagens modell med grundavdrag som trappas upp och ned\r\nvill vi pröva möjligheten av en generell och lägre skattesats för de\r\nlägre inkomst-nivåerna. Vi vill koncentrera skatteförändringarna till\r\nde för tillväxt och jobb mest skadliga inslagen, marginalskatterna.\r\nGenom avskaffad värnskatt, höjd brytpunkt för statlig skatt och\r\nsuccessivt borttagande av den s.k. LO-puckeln vill vi uppnå den\r\ngrundläggande principen: De flesta skall bara betala 30 % i skatt, de\r\nmed högst inkomster skall betala 50 % på de högre inkomstdelarna.\r\nMarginaleffekterna minskas såväl genom inkomstskattesänkningar som\r\ngenom växling av inkomstprövat bostadsbidrag mot generellt barnstöd\r\noch genom enhetliga taxor för barnomsorg.\r\nBrytpunkten för statlig skatt bör höjas upp till gränsen för\r\negenavgifterna (ca 313 000 kr/år) bl.a. för att undvika att, som i dag\r\nsker, personer som betalar både statlig skatt och egenavgifter får\r\nmarginaleffekter om ca 55 %. På sikt skall bara 10 % av de\r\nskattskyldiga betala statlig skatt, vilket var skatteuppgörelsens\r\nutgångspunkt.\r\nVärnskatten skall avskaffas. Denna skatt leder till att människor med\r\ngoda kunskaper flyr till andra länder.\r\nEtt förvärvsavdrag mot kommunalskatten införs. Detta sänker skatten\r\noch gör det mera lönsamt att arbeta även vid lägre inkomster.\r\nEn skattereduktion som är lika för alla införs för att garantera att\r\nalla får del av en skattesänkning. Skattereduktionen höjs stegvis och\r\nuppgår år 2004 till 600 kr. Den innefattar även pensionärer.\r\nVid beskattningen bör hänsyn tas till den extra försörjningsbörda och\r\nlägre bärkraft som föräldrar har. Utökningen av det generella\r\nbarnstödet bör därför ske i form av en skattereduktion för barn som\r\nmotsvarar en barnbidragshöjning med mellan 900 och 1 000 kr per barn\r\noch år. I kombination med en nedtrappning av den del av\r\nbostadsbidraget som i praktiken utgör ett rent inkomstprövat\r\nbarnbidrag sänks marginaleffekten med 20 % i de inkomstlägen där\r\nmaxtaxan inte fått någon större betydelse. Skattereduktionen motsvarar\r\ni storleksordningen 3 000 kr i höjt grundavdrag, men tillfaller även\r\nföräldrar som inte kan utnyttja grundavdragshöjningar. Tillsammans med\r\nförbättrad föräldraförsäkring och införande av barnkonto utgör detta\r\nviktiga delar i en politik för ökad egenmakt, bättre jämställdhet och\r\nstörre ekonomiska marginaler för barnfamiljerna.\r\nI detta sammanhang tillstyrker vi motionsyrkandena om att\r\nskattereglerna måste ta hänsyn till den extra försörjningsbörda som\r\nföräldrar har.\r\n\r\n3.      Skatteskala, grundavdrag, m.m., punkt 1 (kd)\r\n        av Per Landgren (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nreservationen anförs om utformningen av beskattningen av\r\nförvärvsinkomster. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:N395\r\nyrkande 8 och avslår motionerna 2002/03:Sk210, 2002/03:Sk214,\r\n2002/03:Sk283, 2002/03:Sk290, 2002/03:Sk294, 2002/03:Sk342,\r\n2002/03:Sk399, 2002/03:Sk417 yrkandena 12 och 13, 2002/03:Sf332\r\nyrkande 22, 2002/03:Sf376 yrkande 3, 2002/03:So19 yrkande 17,\r\n2002/03:Kr297 yrkandena 15-17, 2002/03:N207 yrkande 2, 2002/03:A241\r\nyrkande 4, 2002/03:A314 yrkande 7 och 2002/03:A316 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nDet övergripande målet med skatter är det gemensamma bästa. Till detta\r\nkommer målet att styra den ekonomiska utvecklingen och tillväxten i en\r\nsocialt och ekologiskt hållbar riktning. För att skapa ett gott\r\nsamhälle för alla, behövs en gemensam finansiering Till detta kommer\r\näven principer om förvaltarskap och solidaritet men även respekt för\r\netiska värden och skatterättsliga principer. Skatter och skattenivåer\r\nskall såväl medverka till det övergripande målet som harmoniera med\r\ngrundläggande etiska värden och skatterättsliga principer. Skatter\r\nskall vara såväl effektiva ur statens samhällsekonomiska perspektiv\r\nsom moraliskt legitima ur skattebetalarens perspektiv. Strävan måste\r\ndärför vara att utforma skattepolitiken så att den stimulerar arbete,\r\nsparande, hederlighet och företagande. Om skattepolitiken är moraliskt\r\nlegitim, undergräver den varken skattemoralen eller grunden för en\r\nsolidarisk finansiering av den gemensamma välfärden. En\r\nmarknadsekonomi baserad på etiska principer och styrd av ekologiska\r\noch sociala hänsyn är därför den bästa grunden för ett gott samhälle.\r\nVad gäller inkomstbeskattning bör i princip alla medborgare som är i\r\nförvärvsaktiv ålder och som har en inkomst vara med och betala skatt\r\ntill våra gemensamma kostnader för till exempel skola, vård och\r\nrättsväsende. Det ger en delaktighet och ett delansvar i den\r\noffentliga verksamheten.\r\nDagens inkomstskatter är emellertid för höga och drabbar låg- och\r\nmedelinkomsttagare hårt. Därför måste inkomstskattens nivåer\r\nhuvudsakligen fastställas med utgångspunkt från låg- och\r\nmedelinkomsttagarens perspektiv. Kristdemokraterna vill arbeta för\r\nlägre inkomstskatter så att alla kan leva på sin egen lön och få en\r\nökad makt över sina liv. En heltidsanställd person skall inte behöva\r\nvara beroende av bidrag för att få hushållsekonomin att gå ihop.\r\nVidare behöver förändringar göras för att de val människor gör,\r\nexempelvis att öka eller minska sin arbetstid, inte påverkas negativt\r\nav kombinationen statliga regler och bidrag. Det första handlar alltså\r\nom att sänka det totala skattetrycket; det andra om att minska\r\nmarginaleffekterna. Vi föreslår en rad inkomstskattesänkningar och\r\nandra skattesänkningar som riktar sig främst till förvärvsarbetande.\r\nFör det första föreslår vi ett kraftigt höjt och rakt grundavdrag om\r\n26 500 kr vid beräkningen av den kommunala inkomstskatten.\r\nFör det andra införs en skattereduktion för låg- och\r\nmedelinkomsttagare på 4 000 kr per år för pensionsgrundande inkomster\r\nupp till 276 000 kr. Reduktionen trappas därefter ned med 2,5\r\nprocentenheter på överstigande inkomster och upphör vid årsinkomster\r\npå 436 000 kr.\r\nFör det tredje föreslås ett generellt statligt förvärvsavdrag om 5 %\r\nav inkomst av anställning eller näringsverksamhet. Avdraget beräknas\r\nmot kommunalskatten och ersätter regeringens kompensation för\r\npensionsavgiften.\r\nVärnskatten bör halveras från och med 2004 och avskaffas helt fr.o.m.\r\når 2005. Det bör vara en vägledande princip för skattepolitiken att\r\ningen skall behöva betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt.\r\nVi tillstyrker förslaget i motion N395 om ett tillkännagivande till\r\nregeringen om att skattepolitiken bör ges den inriktning som\r\nKristdemokraterna förslagit.\r\n\r\n4.      Skatteskala, grundavdrag, m.m., punkt 1 (v)\r\n        av Per Rosengren (v).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nreservationen anförs om utformingen beskattningen av\r\nförvärvsinkomster. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk290\r\noch 2002/03:Sk294 och avslår motionerna 2002/03:Sk210, 2002/03:Sk214,\r\n2002/03:Sk283, 2002/03:Sk342, 2002/03:Sk399, 2002/03:Sk417 yrkandena\r\n12 och 13, 2002/03:Sf332 yrkande 22, 2002/03:Sf376 yrkande 3,\r\n2002/03:So19 yrkande 17, 2002/03:Kr297 yrkandena 15-17, 2002/03:N207\r\nyrkande 2, 2002/03:N395 yrkande 8, 2002/03:A241 yrkande 4,\r\n2002/03:A314 yrkande 7 och 2002/03:A316 yrkande 6.\r\nStällningstagande\r\nInkomstskattesystemet har under 1900-talet genomgått stora\r\nförändringar. Successivt har inkomstskatterna höjts samtidigt som en\r\növergång skett mot ökad indirekt beskattning. Framför allt har\r\nkommunalskatten ökat, vilket bl.a. drivit upp marginalskatterna.\r\nAlltför höga marginaleffekter kan få till följd att skattemoralen\r\nförsämras och att en ökande svart sektor drivs fram. Inriktningen på\r\nskattereformen som genomfördes på 1980-talet var därför bl.a. att\r\nsänka marginalskatterna som då kunde uppgå till 87 %. Reformen kom\r\ndock att urholkas relativt snabbt.\r\nDen ökade internationaliseringen har bidragit till att olika länders\r\nskattenivåer jämförs i högre utsträckning än tidigare. Det är också\r\nett uttryck för de delvis nya förutsättningar som alltmer lättrörliga\r\nskattebaser innebär. Olikheter i skatteuttag avspeglar ofta olika\r\nambitionsnivåer i välfärdsåtaganden mellan länder. Det kan också vara\r\nett uttryck för det faktum att en förmån i ett land rent tekniskt\r\nhanteras som en skattereduktion medan den i ett annat land kan vara en\r\nskattepliktig ersättning. Det senare är vanligt bl.a. i Sverige.\r\nVi menar att Sveriges modell för att organisera och finansiera den\r\ngenerella välfärden är unik. Vi vill bygga vidare på den modellen.\r\nMålsättningen är att hitta varaktig finansiering för en tryggad och på\r\nsikt utbyggd välfärd. För att ge legitimitet åt detta krävs acceptans\r\nhos breda grupper.\r\nDagens inkomstskattesystem utgår till stora delar från skattereformen\r\ni början på 1990-talet. Under hand har dock förändringar och tillägg\r\ngjorts. Det handlar t.ex. om de allmänna egenavgifterna. Dessa\r\ninfördes under mitten av 1990-talet och är avdragsgilla. Efterhand har\r\nlöntagarna kompenserats för dessa avgifter genom en skattereduktion.\r\nFrån och med år 2002 utgår kompensation för 75 % av den allmänna\r\npensionsavgiften. De återstående 25 procenten är avdragsgilla.\r\nInkomstbeskattningen ger upphov till oönskade marginaleffekter som\r\nbåde är fördelningspolitiskt tvivelaktiga och som i vissa fall\r\nmotverkar arbetslinjen. Vi föreslår en utredning där\r\ninkomstskattesystemet ses över. Vi anser att det är nödvändigt att ta\r\nfram en modell för beräkning av inkomstskatt som har en klar\r\nfördelningspolitisk profil och där vissa marginaleffekter så långt det\r\när möjligt tas bort.\r\nÄven om grundavdraget år 2003 givits en förbättrad utformning genom\r\natt upp- och nedtrappningen genomförs i ett större inkomstintervall\r\noch genom att grundavdraget höjts vid de allra lägsta inkomstnivårerna\r\nfinns det anledning att ifrågasätta dess grundläggande konstruktion.\r\nKonstruktionen med ett grundavdrag som först trappas upp och sedan\r\ntrappas ner ger upphov till oönskade marginaleffekter och bör\r\nifrågasättas i en översyn av inkomstskattesystemnet. Ett alternativ är\r\natt i stället införa ett relativt högt generellt grundavdrag som inte\r\nmedges vid den statliga inkomsttaxeringen och som avtrappas först vid\r\ninkomster över den övre brytpunkten. Nivån på grundavdraget bör\r\nbestämmas utifrån förväntat skatteuttag. Eftersom rätten till avdrag\r\nför 25 % av den allmänna pensionsavgiften bidrar till en felaktig\r\nfördelningsprofil bör den tas bort i en sådan omläggning.\r\nEn inkomstbeskattning som går i linje med ovanstående resonemang\r\nskulle kunna skapa ett system som både är enklare och som upplevs som\r\nmer rättvist än dagens. En översyn bör även utreda om det finns\r\nytterligare förändringar som kan förbättra inkomstskattesystemet vad\r\ngäller fördelningsprofil och marginaleffekter.\r\nSkattelättnaden för utländska nyckelpersoner innebär att dessa på\r\nvissa villkor och efter beslut av Forskarskattenämnden kan få 25 % av\r\nlönen undantagen från beskattning och vissa ytterligare lättnader. För\r\natt kunna tillämpa bestämmelserna har krav ställts på\r\nspecialistkompetens eller att det är fråga om kvalificerat forsknings-\r\neller utvecklingsarbete med en sådan inriktning eller på sådan\r\nkompetensnivå att det finns betydande svårigheter att rekrytera inom\r\nlandet. Det har visat sig att Forskarskattenämnden, som prövar rätten\r\ntill skattelättnad, fått många fler ansökningar än vad man antog att\r\nman skulle få då riksdagen fattade beslutet. Det har fått till följd\r\natt en lång rad ansökningar lagts på hög, vilket i sin tur innebär\r\nosäkerhet för både den sökande och arbetsgivaren i fråga.\r\nRedan då beslutet fattades i riksdagen påpekade vi från\r\nVänsterpartiets sida att det kan uppstå gränsdragnings- och\r\navvägningsproblem. Vi såg två skäl till detta. Dels på grund av de\r\navsteg från likformighet i inkomstbeskattningen som förslaget innebar,\r\ndels på grund av de ibland svåra bedömningar av vilka som tillhör\r\npersonkretsen, som måste göras i Forskarskattenämnden.\r\nMot bakgrund av detta anser Vänsterpartiet att tillämpningen av\r\nbeslutet om skattelättnader för utländska nyckelpersoner snarast bör\r\nutvärderas.\r\n\r\n5.      Beskattningen av barnpension, punkt 3 (mp)\r\n        av Barbro Feltzing (mp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin uppfattning vad i\r\nreservationens anförs om ett förslag om ändrade regler för\r\nbeskattningen av barnpension. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:So516 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nBarn som har en förälder som har dött får en pension som varierar med\r\nden döde förälderns inkomst. Pensionen beskattas till stor del som en\r\ninkomst hos barnet.\r\nEn följd av denna beskattning är att barn med pension inte har samma\r\nmöjlighet som andra barn att sommarjobba för att få ihop lite egna\r\npengar och samtidigt skaffa sig en arbetslivserfarenhet. För andra\r\nbarn är en sådan inkomst skattefri upp till grundavdragets nivå, men\r\nett barn med barnpension måste betala inkomstskatt på summan av\r\npensionen och sommarinkomsten och får då kanske inte mycket kvar.\r\nDetta är en orättvisa som regeringen bör uppmärksamma. Regeringen bör\r\nlägga fram ett förslag som innebär att sommarjobb inte blir beskattade\r\npå grund av barnpension.\r\n\r\n6.      Resor till och från arbetet och i tjänsten, punkt 4 (fp)\r\n        av Anna Grönlund (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nreservationen anförs om resor för hämtning och lämning av barn på\r\ndagis. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Sk254 yrkande 3,\r\n2002/03:Sk382 yrkande 5, 2002/03:N265 yrkande 5, 2002/03:N267 yrkande\r\n9 och 2002/03:A241 yrkande 20, bifaller delvis motionerna 2002/03:N266\r\nyrkande 8 och 2002/03:N345 yrkande 18 och avslår motionerna\r\n2002/03:Sk359, 2002/03:Sk371 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Sk380 och\r\n2002/03:N345 yrkande 19.\r\nStällningstagande\r\nDet är en förlegad syn på förutsättningar för förvärvsarbete som\r\nligger bakom det faktum att man i resa till och från arbetet inte får\r\nräkna in tid och resväg via barnens omsorg. Det kan mycket väl vara så\r\natt det faktum att en förälder behöver hämta eller lämna gör att resan\r\ntar avsevärt mycket längre tid, vid beaktande av bussbyten eller\r\nväntetider på tåg. Därför bör hämtning och lämning på barnomsorg kunna\r\nräknas in då tidsvinst och resesträcka beräknas för rätt till avdrag\r\nför resor till och från arbetet.\r\n\r\n7.      Arbetsrum i bostaden, punkt 7 (m)\r\n        av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Björn\r\nHamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nreservationen anförs om en översyn av reglerna om avdrag för kostnad\r\nför arbetsrum i bostaden. Därmed bifaller riksdagen motionerna\r\n2002/03:Sk221, 2002/03:Sk321 och 2002/03:Sk396 yrkande 1 och avslår\r\nmotion 2002/03:Sk396 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nDagens samhällsutveckling på arbetsmarknaden präglas bl.a. av att\r\nalltfler arbetstagare utför arbete i hemmet, s.k. distansarbete. Fler\r\noch fler fasta arbetsplatser på en gemensam arbetsplats ersätts av\r\nrörliga arbetsplatser och av ett arbetssätt som innebär att en ökande\r\ndel av arbetet utförs i arbets-tagarens hem.\r\nDenna samhällsutveckling motiverar en radikal omprövning av den hit-\r\ntillsvarande mycket stränga lagstiftning för avdrag för arbetsrum i\r\nhemmet som har gällt i princip oförändrad i decennier. I våra\r\nförvaltningsdomstolar har också utvecklats en extremt fyrkantig och\r\nrigid rättspraxis på området. Denna praxis har i vissa fall tagit sig\r\nnärmast parodiska uttryck. Begrepp som \"från bostaden avskilt utrymme\"\r\nhar föranlett företagare med särskilt arbetsrum i sin lägenhet att\r\nundra om man måste mura igen dörren och ordna entré till arbetsrummet\r\nvia repstege.\r\nLagen och rättstillämpningen måste enligt vår mening anpassas till\r\nrådande aktuella förhållanden på arbetsmarknaden. Skattelagstiftningen\r\nriskerar annars att kraftigt motverka en dynamisk och i övrigt\r\nönskvärd utveckling. Den nya informationsteknikens möjligheter att\r\nskapa nya arbetsvillkor och nya arbetstillfällen, bl.a. distansarbete,\r\nmåste tas till vara.\r\nRegeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att det blir\r\nlättare att få avdrag för arbetsrum i bostaden.\r\n\r\n8.      Hushållstjänster, punkt 12 (m, fp, kd, c)\r\n        av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren\r\n(kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger Karlsson (c), Björn Hamilton (m)\r\noch Anne-Marie Ekström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nreservationen anförs om en skattereduktion för hushållstjänster.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Sk402 och bifaller delvis\r\nmotionerna 2002/03:Sk208 yrkandena 1-3, 2002/03:Sk231, 2002/03:Sk264,\r\n2002/03:Sk275, 2002/03:Sk280, 2002/03:Sk351, 2002/03:Sk382 yrkande 6,\r\n2002/03:Sk383 yrkande 15, 2002/03:Sf291 yrkande 19, 2002/03:Sf332\r\nyrkande 29, 2002/03:Sf335 yrkande 9, 2002/03:Sf376 yrkande 5,\r\n2002/03:Sf380 yrkande 16, 2002/03:N227 yrkande 10, 2002/03:N392\r\nyrkande 3, 2002/03:N395 yrkande 12 i denna del, 2002/03:A241 yrkande\r\n5, 2002/03:A242 yrkande 18 och 2002/03:A315 yrkande 5.\r\nStällningstagande\r\nVi föreslår att en skattereduktion på 50 % införs för privatpersoners\r\nbetalning av arbetskostnaden inklusive moms för hushållstjänster som\r\nutförs i det egna hemmet, upp till 25 000 kr per år.\r\nDet finns en stor efterfrågan på hushållstjänster. Totalt är nästan\r\nvart fjärde hushåll i Sverige intresserat av hjälp ibland eller\r\nregelbundet. Vi vet dock att det är det höga skatteuttaget som hindrar\r\nefterfrågan och utbud från att mötas på en vit marknad.\r\nInkomstskatter, sociala avgifter och moms driver upp timpriset till\r\nnivåer som nästan inga hushåll med normala inkomster är beredda att\r\nbetala. Så gott som alla hushållstjänster, som städning,\r\nfönsterputsning eller barnpassning, som utförs mot betalning sker\r\ndärför svart. Riksskatteverkets undersökningar visar att skatt på\r\noredovisade inkomster uppskattas till ca 60 miljarder kronor per år.\r\nHushållstjänsterna utgör sannolikt en betydande del av dessa\r\nmiljarder.\r\nVårt förslag förbättrar förutsättningarna för den vita marknaden för\r\nhushållstjänster.\r\nDet gör svarta jobb vita. Det är djupt olyckligt att orimliga\r\nskatteregler pressar människor till svart arbete. För många unga\r\nriskerar den första kontakten med arbetsmarknaden att bli svartjobb.\r\nGenom vårt förslag till skattereduktion får de som i dag arbetar svart\r\nmöjlighet att inordna sig i ett legalt system och som alla andra få\r\ndel av förmånerna i socialförsäkringssystemen: sjukförsäkring, pension\r\nm.m.\r\nDet ökar valfriheten för hushållen. Med ett ökat utbud av\r\nservicetjänster ökar också valfriheten. Människor får större möjlighet\r\natt välja mellan att arbeta mycket och köpa tjänster till hemmet eller\r\natt arbeta mindre och i stället göra hemarbetet själva.\r\nDet ökar jämställdheten. Jämställdheten har visserligen gjort framsteg\r\nunder de senaste decennierna, men fortfarande är det kvinnorna som har\r\nhuvudansvaret för hemmet och barnen och som utför merparten av det\r\noavlönade hemarbetet. Skattereglerna hindrar kvinnor såväl från att\r\nbjuda ut sitt kunnande på en vit marknad som att köpa sig\r\nservicetjänster.\r\nDet ökar antalet jobb. Det är svårt att med någon större precision\r\nange hur många nya arbetstillfällen som kan tillkomma med vårt\r\nförslag. Helt klart är det ett betydande antal personer, av vilka\r\nflera har svårt att komma in på arbetsmarknaden, som genom vårt\r\nförslag får arbete.\r\nDet ökar effektiviteten i ekonomin. Individens fria val mellan fritid,\r\noavlönat hemarbete och beskattat marknadsarbete snedvrids av de stora\r\nskattekilarna på tjänsteproduktion. Genom att minska skattekilarna\r\nminskar snedvridningarna. Människor kommer då i större utsträckning\r\natt kunna köpa hushållstjänster och använda den frigjorda tiden till\r\nökat förvärvsarbete eller till att tillbringa den med barnen.\r\nDet är de tjänster som utförs i det egna hemmet eller på den egna\r\ntomten som skall berättiga till skattelättnad. Det innebär att skatten\r\nsänks för ett antal hushållstjänster där det är lätt att \"göra det\r\nsjälv\" och där någon vit marknad knappast förekommer, exempelvis\r\nstädning, gräsklippning och barntillsyn. Förslaget omfattar även\r\nsådana tjänster som redan delvis utförs på en vit marknad som målning,\r\nsnickeriarbete och reparation av hushållsapparater. Däremot utesluts\r\noffentligt subventionerade tjänster, exempelvis offentlig barnomsorg\r\noch andra tjänster som normalt inte utförs i hemmet, exempelvis\r\nadvokat- och arkitekttjänster.\r\nNär en privatperson köper en tjänst som är berättigad till\r\nskattereduktion från ett företag skall företaget dra av kundens\r\nskattereduktion direkt vid betalningen. På kvittot kommer då att stå\r\nhur mycket kunden har betalat och hur mycket tjänsten skulle ha kostat\r\nom kunden betalat full skatt. Företaget drar sedan av kundens\r\nskattereduktion i den egna månatliga skattedeklarationen.\r\n\r\n9.      Förmån av fria hemtjänster, punkt 13 (kd)\r\n        av Per Landgren (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nreservationen anförs om förmån av fria hemtjänster. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:N395 yrkande 12 i denna del och avslår motion\r\n2002/03:Sk343.\r\nStällningstagande\r\nKristdemokraterna vill underlätta för de arbetstagare som erbjuds\r\nhemservice som löneförmån från sina arbetsgivare. Dagens förmånsvärde\r\när satt så högt att få har råd att ta emot löneförmånen. Om vårt\r\nförslag om en 50-procentig skattereduktion för hushållstjänster\r\nförverkligas bör också förmånsvärdet sänkas. Då skulle till exempel\r\nmånga personer som i dag arbetar i överhettade branscher kunna ta emot\r\ndenna förmån. Skattesystemet blir därmed effektivitetsbefrämjande\r\nsamtidigt som det skapas nya arbetstillfällen.\r\n\r\n10.     Gåvor till ideell verksamhet, punkt 17 (fp)\r\n        av Anna Grönlund (fp) och Anne-Marie Ekström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nreservationen anförs om gåvor till ideell verksamhet. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:U294 yrkande 10 och avslår motionerna\r\n2002/03:Sk232, 2002/03:Sk255, 2002/03:Sk270 yrkandena 1-3,\r\n2002/03:Sk279, 2002/03:Sk340 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Sk348 yrkande\r\n1, 2002/03:U207 yrkandena 3 och 4, 2002/03:Kr366 yrkande 2 och\r\n2002/03:Ub367 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nDen frivilliga internationella biståndsverksamheten betyder mycket.\r\nFörst och främst är den viktig för att den ofta kan bedrivas närmare\r\nfolket i mottagarlandet än statlig biståndsverksamhet kan komma. I\r\nvissa fall är frivilliga hjälparbetare den enda vägen att förmedla\r\nutländskt bistånd. Dessa människor drivs av ett starkt ideellt\r\nengagemang och åstadkommer ofta stora resultat med förhållandevis små\r\nresurser. Den frivilliga hjälpen är också viktig för att förankra den\r\ninternationella solidariteten hos det svenska folket.\r\nFadderbarnsverksamhet, Röda korset, Amnesty, Rädda Barnen och Diakonia\r\när exempel på verksamheter och organisationer som inte bara gör\r\nfantastiska insatser i fjärran länder utan också för in tredje världen\r\ni vår svenska vardagsverksamhet. Årligen skänker svenska folket i\r\nstorleksordningen en och en halv miljard kronor till internationell\r\nhjälpverksamhet.\r\nDet finns goda skäl att ytterligare stimulera ett frivilligt\r\nresursflöde från Sverige till behövande människor på andra\r\nkontinenter. En avdragsrätt för denna typ av stöd finns i ett flertal\r\nandra länder, såsom Danmark, Finland, Belgien, Holland, Frankrike,\r\nKanada och USA. Möjligheterna att införa en avdragsrätt för gåvor till\r\ninternationellt biståndsarbete även i Sverige bör enligt vår mening\r\nutredas.\r\nArgumenten för en avdragsrätt för gåvor till biståndsverksamhet är\r\nflera:\r\nDen ger givaren möjlighet att styra bidrag till ändamål som han/hon\r\nsjälv prioriterar och att samtidigt få en fördel av detta.\r\nDen tydliggör för allmänheten det angelägna arbete som\r\nbiståndsorganisationerna utför.\r\nDen ökar incitamentet för ideellt engagemang hos allmänheten och\r\nnäringslivet.\r\nDen ökar intäkterna för landets erkända biståndsorganisationer.\r\nDen bidrar till att försvåra för oseriösa insamlingar eftersom dessa\r\nhamnar \"utanför listan\".\r\nRegeringen bör så snart som möjligt lägga fram ett förslag om en\r\navdragsrätt för gåvor till internationell biståndsverksamhet, med en\r\nbeloppsbegränsning. Avdragsrätten bör kunna utformas så att den gäller\r\nför gåvor till enskilda organisationer som utövar just internationell\r\nbiståndsverksamhet, eller på något annat sätt verkar för\r\ninternationellt samförstånd, demokrati eller respekt för de mänskliga\r\nrättigheterna.\r\n\r\n11.     Gåvor till ideell verksamhet, punkt 17 (kd)\r\n        av Per Landgren (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nreservationen anförs om gåvor till ideell verksamhet. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:Sk255, 2002/03:Sk340 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Sk348 yrkande 1 och 2002/03:Kr366 yrkande 2 och bifaller\r\ndelvis motionerna 2002/03:Sk232, 2002/03:Sk270 yrkandena 1-3,\r\n2002/03:Sk279, 2002/03:U207 yrkandena 3 och 4, 2002/03:U294 yrkande 10\r\noch 2002/03:Ub367 yrkande 2.\r\nStällningstagande\r\nI Sverige får normalt varken privatpersoner eller företag göra avdrag\r\nför gåvor och donationer till ideella föreningar. Detta gäller oavsett\r\nom det är fråga om allmännyttiga eller ej allmännyttiga ideella\r\nföreningar.\r\nPå många håll i världen är det möjligt att göra skatteavdrag för\r\nkostnaden för gåvor till ideella organisationer. Övriga 14 EU-länder\r\nhar olika typer av system för avdragsmöjligheter. Vårt grannland Norge\r\när ett exempel där medborgarna har viss möjlighet att göra avdrag för\r\ngåvor. Där ges möjlighet till skatteavdrag för såväl enskilda personer\r\nsom näringsidkare när det är fråga om gåvor till vetenskaplig\r\nforskning eller yrkesutbildning som kan ha betydelse för givarens\r\nverksamhet. Vidare gäller att enskilda personer medges en begränsad\r\navdragsrätt för gåvor till vissa frivilligorganisationer som har säte\r\ni Norge och har minst 3 000 medlemmar. Dessa frivilligorganisationer\r\nskall inte ha näringsverksamhet som ändamål och skall bedriva särskilt\r\nangivna verksamheter såsom omsorgs- och hälsofrämjande arbete för barn\r\noch ungdomar, religiös verksamhet, verksamhet till värn för människors\r\nrättigheter, katastrofhjälp m.m.\r\nI England och Wales finns 180 000 registrerade\r\nvälgörenhetsorganisationer. Dessa står under tillsyn av en statlig\r\nmyndighet (the Charity Commission). Enskilda kan sägas erhålla\r\nskattelättnader/avdrag genom gåvor till brittiska\r\nvälgörenhetsorganisationer på olika sätt: genom gåvohjälp (Gift Aid),\r\navlöningsgåvosystem (Payroll Giving Scheme), som drivs av\r\narbetsgivaren, eller genom att man ger bort aktier eller värdepapper.\r\nFörutom Norge och England finns det alltså en rad andra länder som har\r\nliknande arrangemang för att ge medborgarna möjlighet att göra\r\nskatteavdrag för bidrag till olika typer av organisationer.\r\nFRII, Frivilligbranschens insamlingsråd, har uttalat att det borde\r\ngöras möjligt för medborgare att göra avdrag för gåvor till välgörande\r\nändamål till organisationer som har s.k. 90-konton. På detta sätt\r\nskulle oseriösa insamlingar kunna konkurreras ut, menar företrädare\r\nför FRII. I exempelvis Danmark och USA har man ett system som tillåter\r\natt man gör avdrag även för gåvor till olika typer av ideella\r\nföreningar och kyrkor. Detta är ett stort stöd för denna typ av\r\norganisationer, eftersom deras verksamhet till stor del bygger just på\r\nfrivilligt givande från medlemmar.\r\nMed tanke på de kraftiga nedskärningar som görs av den offentliga\r\nsektorn bör nu tiden vara inne att genom skatteavdrag för donationer\r\ntill ideella föreningar frigöra kapital och resurser som annars aldrig\r\nkommit dessa till del. En gräns för praktisk tillämplighet bör\r\nförslagsvis sättas vid donationer under 10 000 kr.\r\nJag anser att regeringen bör återkomma med ett förslag om skatteavdrag\r\nför donationer till ideella föreningar i enlighet med vad jag anfört.\r\n\r\n12.     Universiteten och externa finansiärer, punkt 18 (m)\r\n        av Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Björn\r\nHamilton (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nreservationen anförs om påslaget vid extern finansiering av forskning\r\nvid universitet och högskolor. Därmed bifaller riksdagen delvis motion\r\n2002/03:Ub367 yrkande 3.\r\nStällningstagande\r\nDet påslag som tas ut av externa finansiärer av forskning vid\r\nuniversitet och högskolor och som skall täcka lärosätenas\r\nadminstration, etc. låg tidigare på 12 %. Nu har påslaget höjts till\r\n18 %, och detta har medfört att Cancerfondens viktiga forskning\r\ndrabbas.\r\nCancerfonden, som är en ideell organisation med brett folkligt stöd,\r\när huvudfinansiär av cancerforskningen i Sverige. Genom en rad\r\ninitiativ under årens lopp har Cancerfonden bidragit till att svensk\r\ncancerforskning på flera områden blivit världsledande. Enligt en\r\nflerårig praxis har universitet och högskolor tidigare inte debiterat\r\nCancerfonden lokalkostnader för de projekt som fonden finansierar. Ett\r\npåslag på 12 % på anslagen, för att täcka de merkostnader som\r\nuniversiteten har t.ex. för administration, har accepterats av fonden\r\nsom rimligt, men en nivå på minst 18 % innebär för Cancerfonden att\r\nforskningsprojekt av betydande omfattning inte kommer att kunna\r\nfinansieras. Påslaget bör därför fortsatt stanna vid 12 %, och\r\nundantaget för lokalkostnader bör bestå.\r\n\r\n13.     Idrottskonto, punkt 22 (fp, kd, c)\r\n        av Anna Grönlund (fp), Per Landgren (kd), Roger Karlsson\r\n(c) och Anne-Marie Ekström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nreservationen anförs om införande av ett idrottskonto. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:Kr266 yrkande 10, 2002/03:Kr335 yrkande 4\r\noch 2002/03:Kr368 yrkande 7.\r\nStällningstagande\r\nIdrottsutövare kan under några aktiva år erhålla höga, eller mycket\r\nhöga, inkomster, ofta som en följd av att man satsat intensivt på sin\r\nidrott. Utbildning och \"civil karriär\" kommer ofta i andra hand. Men\r\nde aktiva åren med höga inkomster kan å andra sidan vara mycket\r\nbegränsade till antalet.\r\nDe regler för inkomstutjämning genom exempelvis olika former av pen-\r\nsionsarrangemang som för närvarande finns är ofta klart otillräckliga.\r\nFöljden blir många gånger att idrottsutövare, efter sin karriär, måste\r\nbörja från början, inte minst med utbildning. En annan följd är att\r\nframgångsrika idrottsutövare av ekonomiska skäl väljer att bosätta sig\r\ni något annat land. Sverige tappar därmed goodwill och\r\nskatteinkomster. Problemet skulle till väsentlig del kunna lösas med\r\nen möjlighet att fördela inkomsten under en längre tidsperiod, t.ex.\r\ngenom att inrätta ett idrottskonto, som fungerar på liknande sätt som\r\nett skogskonto för skogsägare eller ett upphovsmannakonto för\r\nförfattare.\r\nDet innebär att uppskov med beskattning medges för medel som avsätts\r\ntill kontona ett visst år och att beskattningen i stället sker det år\r\nmedlen tas från kontot. Med ett idrottskonto fonderas pengarna och\r\nbeskattas vid uttag. Motsvarande kan också gälla andra med mycket\r\nosäkra eller mycket periodiska inkomster såsom författares,\r\nkonstnärers och musikers inkomster.\r\nFrågan om införande av ett konto för utjämning i vissa fall av\r\ninkomster över tiden bör med det snaraste utredas.\r\n\r\n14.     Uthyrning av privatbostad, punkt 24 (m, fp, kd)\r\n        av Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren\r\n(kd), Anne-Marie Pålsson (m), Björn Hamilton (m) och Anne-Marie\r\nEkström (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nreservationen anförs om ändrade regler för uthyrning av privatbostad.\r\nDärmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2002/03:Sk376,\r\n2002/03:Ub487 yrkande 6, 2002/03:N305 yrkande 3, 2002/03:Bo216 yrkande\r\n1, 2002/03:Bo238 yrkande 5, 2002/03:Bo290 yrkande 3 och 2002/03:Bo291\r\nyrkande 10.\r\nStällningstagande\r\nSituationen för våra studenter vad gäller bostäder är kritisk. Bristen\r\när så extrem att studenterna numera börjar undvika de större\r\nuniversitetsstäderna som Stockholm, Uppsala och Lund. Bostadsbristen\r\nhar blivit ett hot mot valfriheten och den öppna högskolan.\r\nBostadssituationen för de studerande är sådan att de inte kan vänta på\r\natt nya bostäder skall byggas. De behöver bostäder nu. Det är därför\r\nav yttersta vikt att man omedelbart får fram studentbostäder till\r\nlandets bostadslösa studerande. Ett sätt att snabbt få fram många\r\nbostäder är att göra det mer attraktivt att hyra ut ett eller flera\r\nrum i sin privata bostad. Inte minst skulle många villaägare kunna\r\nerbjuda uthyrningsrum.\r\nDagens skatteregler för uthyrning av privatbostäder är dock ett hinder\r\nför detta. I princip skall alla hyresintäkter beskattas, och många\r\ndrar sig därför för att ta det extra besvär det innebär att hyra ut.\r\nDet är inte omöjligt att en del sådan uthyrning sker men utan att den\r\nextra inkomsten deklareras. Med en skattelagstiftning som gör det mer\r\nintressant att hyra ut privatbostäder skulle många också med\r\nbegränsade ombyggnader kunna få ytterligare en mindre lägenhet i sin\r\nvilla.\r\nGränsen för skattebefrielse vid uthyrning av privatbostäder bör därför\r\nhöjas. Det skulle omgående skapa tusentals hyresmöjligheter för\r\nstudenter - och för den delen andra människor som vill bo centralt,\r\nt.ex. människor som flyttar till en storstad för att arbeta eller\r\ninvandrar hit från andra länder.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n1.      Skatteskala, grundavdrag, m.m., punkt 1 (c)\r\n        Roger Karlsson (c) anför:\r\nCenterpartiet anser att skattepolitiken måste utformas så att den ger\r\ngoda förutsättningar för fler företag att startas och växa, större\r\nekonomiskt utrymme för landets familjer och inriktas på förbättringar\r\nför dem som bäst behöver ökat ekonomiskt utrymme, inte på dem som\r\nropar högst. Därför bör skattesänkningar riktade mot småföretagande\r\noch uthållig tillväxt, låg- och medelinkomsttagare samt boende\r\nprioriteras i skattepolitiken framgent.\r\nEn skattepolitik som belönar investeringar i arbete och miljö men\r\nockså styr bort från utnyttjande av ändliga naturresurser och skadliga\r\nutsläpp, bidrar till omställningen av Sverige till ett modernt land\r\ndär miljöhänsyn är en avgörande del i den framtida tillväxten.\r\nCenterpartiet vill genomföra en inkomstskattereform som ger möjlighet\r\nför fler att leva på sin lön och som stimulerar arbete framför bidrag.\r\nDet förutsätter en tydlig premie för dem som tar sig från\r\nbidragsberoende till eget arbete, och det ger utrymme att minska\r\nbidragsberoendet för dem som redan är förvärvsarbetande. Den nuvarande\r\nkonstruktionen av grundavdraget med en grundnivå samt en upp- och\r\nnedtrappning i inkomstskikten med låga och medelstora inkomster, ger\r\nupphov till negativa marginaleffekter.\r\nGrundavdraget bör ersättas med en rak skatterabatt som skall komma\r\nalla till del, oavsett om inkomsten kommer från lön, företagsinkomst,\r\na-kassa, sjukpenning eller pension. Vid höstens budgeteberedning\r\nförslogs en sådan rabatt på 9 000 kr, vilket ungeffärligen motsvarar\r\nett grundavdrag på 30 000 kr. När ekonomiskt utrymme kan frigöras är\r\navsikten att skatterabatten skall uppgå till 10 000 kr.\r\nEn särskild skatterabatt utformad för att minska bidragsberoendet och\r\nslå undan marginaleffekter i lägre inkomstskikt bör införas. Vi\r\nföreslog i vårt budgetalternativ för år 2003 år en förvärvsrabatt på 9\r\n600 kr, riktad framför allt till låginkomsttagare. Förvärvsrabatten\r\nskall enbart ges på inkomster från förvärvsarbete eller företagande.\r\nFörvärvsrabatten skall fasas in med 10 % av arbetsinkomsten upp till\r\nen årlig arbetsinkomst på 96 000 kr, vilket ger en maximal rabatt på\r\nskatten om 9 600 kr. Den maximala förvärvsrabatten ligger sedan kvar\r\nupp till en årlig arbetsinkomst på 180 000 kr och trappas därefter ned\r\nmed 5 % av överstigande förvärvsinkomst upp till 276 000 kr. Däröver\r\nblir förvärvsrabatten 4 800 kr.\r\nFörvärvsrabatten bör förstärkas ytterligare genom att uppgå till högst\r\n10 800 kr, vilket innebär en infasning upp till en årsinkomst på 108\r\n000 kr. Den innebär också att alla förvärvsarbetande med höga\r\ninkomster får en förvärvs-rabatt på 5 400 kr.\r\nReformen innebär att olika slags specialkonstruktioner som\r\nskattereduk-tionen för fackföreningsavgifter blir obehövliga.\r\nEftersom Centerpartiets förslag om förändringar i inkomstbeskattningen\r\nhar behandlats redan i anslutning höstens budgetberedning (bet.\r\n2002/03:FiU1) har jag inte något yrkande i denna del.\r\n\r\n2.      Resor vid vissa uppdrag, punkt 6 (m, fp, kd, c)\r\n        Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist (m), Per Landgren\r\n(kd), Anne-Marie Pålsson (m), Roger Karlsson (c), Björn Hamilton (m)\r\noch Anne-Marie Ekström (fp) anför:\r\nVi anser att det är orimligt att en person som bjuds in för att\r\nmedverka i en intervju, ett debattprogram eller liknande kan beskattas\r\nfullt ut för den reseersättning som utgår. Det kan innebära att den\r\nsom redan tidigare har svårt att göra sin stämma hörd i medievärlden i\r\nstället avstår från att delta i exempelvis samhällsdebatter.\r\nDet är bra att frågan har behandlats av Utredningen om avdrag för\r\nökade levnadskostnader och att det nu pågår ett arbete inom\r\nRegeringskansliet med ett förslag om ändrade regler. Arbetet har dock\r\npågått länge utan något synbart resultat, och vi påminner om att vi\r\nredan våren 2001 (bet. 2000/01:SkU14) föreslog ett tillkännagivande\r\ntill regeringen om att det var viktigt att detta arbete påskyndades.\r\nDet är naturligtvis ett steg framåt att regeringen avser att behandla\r\nfrågan i i en proposition under våren 2003 och vi ser i detta läge\r\ninte någon anledning att föreslå tillkännagivanden till regeringen i\r\nfrågan. Vi vill dock understryka att det är angeläget att regeringen\r\nnu lägger fram ett förslag som innebär att problemet får en\r\nändamålsenlig lösning.\r\n\r\n3.      Idrottskonto, punkt 22 (m)\r\n        Lennart Hedquist (m), Anne-Marie Pålsson (m) och Björn\r\nHamilton (m) anför:\r\nVåra förslag innebär att värnskatten skall tas bort så snart som\r\nmöjligt och att den statliga inkomstskatten på sikt skall slopas helt.\r\nMed dessa förslag skapas en generell lösning för de idrottare och\r\nandra som har mycket höga inkomster under en kort period. Vi anser att\r\nvår lösning är att föredra och har därför inte något yrkande i denna\r\ndel.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nFöljdmotion\r\n2002/03:So19 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om äldres ekonomi.\r\nMotioner från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:Fi287 av Lennart Hedquist m.fl. (m):\r\n\r\n17.     Riksdagen beslutar att avdrag för pensionsförsäkring får\r\nuppgå till högst ett basbelopp från den 1 januari 2005.\r\n2002/03:Sk205 av Carl-Axel Johansson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nmotionen avseende avdragsrätt för privata pensionsförsäkringar.\r\n2002/03:Sk208 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av att bringa ned skattekilen på arbete för\r\natt möjliggöra nya privata tjänstearbeten.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en skattereduktion för hushållstjänster med 50 % av\r\nbetald arbetskostnad.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om privata tjänsters betydelse för människors välfärd.\r\n\r\n2002/03:Sk210 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att kraftigt sänka inkomstskatterna i Sverige.\r\n2002/03:Sk214 av Rolf Gunnarsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sänkta skatter i Sverige.\r\n2002/03:Sk220 av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (c):\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till höjning av\r\ngrundavdrag på barns ränteinkomster.\r\n2002/03:Sk221 av Rigmor Stenmark (c):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avdrag för arbetsrum i hemmet.\r\n2002/03:Sk231 av Cristina Husmark Pehrsson och Inger René (m):\r\nRiksdagen begär att regeringen snarast återkommer med ett förslag som\r\ninnebär en skattereduktion av hushållstjänster i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n2002/03:Sk232 av Cristina Husmark Pehrsson (m):\r\nRiksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som syftar till\r\natt utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att införa\r\navdragsrätt för gåvor och bidrag till frivilliga hjälporganisationer.\r\n2002/03:Sk235 av Raimo Pärssinen och Sinikka Bohlin (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om arbetspendling och dubbelbosättning.\r\n2002/03:Sk237 av Anders G Högmark och Ulla Löfgren (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skattebefria bärplockning.\r\n2002/03:Sk241 av Kenneth Lantz (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om värdet av en utredning om beskattningsfrågor i\r\nÖresundsregionen.\r\n2002/03:Sk254 av Hans Backman (fp):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att även transporter till och från barntillsyn\r\nskall inräknas i sträckan för reseavdrag.\r\n2002/03:Sk255 av Tuve Skånberg (kd):\r\nRiksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om skatteavdrag för\r\ngåvor till ideella föreningar och liknande ändamål.\r\n2002/03:Sk256 av Tuve Skånberg (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om begränsningar för förmånstagare till pensionsförsäkringar.\r\n2002/03:Sk257 av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utvärdering av ett skatteavdrag för styrkta\r\nkostnader för förebyggande hälsovård.\r\n2002/03:Sk264 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att skattereducera hushållsnära tjänster.\r\n2002/03:Sk270 av Sten Tolgfors och Lena Adelsohn Liljeroth (m):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om vikten av de ideella välfärdsinsatserna.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om skatteavdrag för gåvor till ideella\r\norganisationer för nationell välfärdsverksamhet.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om att regeringen bör låta utreda hur ett system\r\nför avdrag för gåvor till ideella organisationers nationella\r\nvälfärdsinsatser bör se ut.\r\n2002/03:Sk275 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skattelättnader för hemnära tjänster som utförs av\r\nkooperativa företag.\r\n2002/03:Sk279 av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att skatteavdrag bör införas för gåvor till ideella\r\norganisationer.\r\n2002/03:Sk280 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en skattereducering på hushållsnära tjänster.\r\n2002/03:Sk283 av Karin Enström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om nödvändigheten av att sänka skatterna.\r\n2002/03:Sk290 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en översyn av inkomstskattesystemet.\r\n2002/03:Sk294 av Marie Engström m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utvärdering av tillämpningen av beslutet om beskattning\r\nav utländska nyckelpersoner.\r\n2002/03:Sk300 av Henrik S Järrel (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förslag till ändring i berörd skattelagstiftning.\r\n2002/03:Sk304 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förmånsvärdet på bilar och ett rättvist och\r\nrealistiskt system byggt på bilens inköpspris.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att förtydliga reglerna om omvänd bevisbörda, så\r\natt den skattskyldige inte drabbas av avgifter för att t.ex. kunna ta\r\nsig till en restaurang eller ett övernattningsställe under\r\naffärsresan.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att justera beräkningsgrunden så att den gäller\r\nlika för den enskilde som för företaget.\r\n2002/03:Sk310 av Carina Hägg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en översyn av tillämpningen av\r\nskattelagstiftningen för att se till att endast de organisationer som\r\nuppfyller kraven för att få skattebefrielse, blir de som i realiteten\r\nfår det.\r\n2002/03:Sk321 av Marietta de Pourbaix-Lundin och Tomas Högström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förslag till sådan ändring i berörd lagstiftning att rätten\r\ntill skatteavdrag för arbetsrum i bostaden utvidgas.\r\n2002/03:Sk323 av Peter Danielsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att begränsningarna avseende förmånstagare till\r\npensionsförsäkringar bör tas bort.\r\n2002/03:Sk334 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att det bör göras en översyn av lagstiftningen i syfte att\r\nskattebefria all ersättning av ideell skada.\r\n2002/03:Sk336 av Erling Wälivaara (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av förändring av regelverket för beskattning av\r\ninkomster från hobbyplockning av svampar, kottar och vildvuxna bär.\r\n2002/03:Sk340 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att överväga att göra gåvor till s.k. 90-konton\r\navdragsgilla.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att överväga att göra gåvor till ideella\r\norganisationer avdragsgilla.\r\n2002/03:Sk342 av Jeppe Johnsson m.fl. (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en reform av inkomstskatten på arbete.\r\n2002/03:Sk343 av Annika Qarlsson m.fl. (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om införande av schablonbelopp för förmån av hushållstjänster\r\ntillhandahållna av arbetsgivaren.\r\n2002/03:Sk348 av Inger Davidson och Sven Brus (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om avdragsrätt för gåvor till ideella\r\norganisationer.\r\n2002/03:Sk351 av Tobias Billström och Peter Danielsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av att skattereducera hushållsnära tjänster.\r\n2002/03:Sk359 av Peter Pedersen (v):\r\nRiksdagen begär att regeringen låter utreda konsekvenserna av en\r\nhöjning och differentiering av bilreseavdraget för arbetsresor.\r\n2002/03:Sk369 av Cristina Husmark Pehrsson (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om avdragsrätt för musikinstrument.\r\n2002/03:Sk371 av Johnny Gylling (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om reseavdrag för personer med nedsatt arbetsförmåga.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om avdrag för resa med motorfordon.\r\n2002/03:Sk376 av Johan Pehrson och Tobias Krantz (fp):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om skattefrihet för uthyrning av del av bostad.\r\n2002/03:Sk378 av Susanne Eberstein och Agneta Lundberg (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om behovet av en översyn av regelsystemet för pensionssparande.\r\n2002/03:Sk380 av Jarl Lander m.fl. (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om incitament för ökat kollektivtrafikresande.\r\n2002/03:Sk382 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att räkna in omväg till barnomsorg i bilavdraget.\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skattereduktion för hushållsnära tjänster.\r\n2002/03:Sk383 av Per Landgren m.fl. (kd):\r\n\r\n15.     Riksdagen beslutar införa en 50-procentig skattereduktion\r\nför hushållstjänster i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2002/03:Sk396 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\n1.      Riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av de\r\nregler som finns vad gäller avdrag för arbetsrum i den egna bostaden\r\nsamt på vilket sätt utformningen av dessa regler påverkar\r\ndistansarbete från den egna bostaden i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att i stället överväga att helt avskaffa\r\nmöjligheten att yrka på avdrag för eget arbetsrum om den i yrkande 1\r\nomnämnda översynen kommer fram till att befintliga regler och\r\ntillämpningen av dessa inte skall ändras.\r\n2002/03:Sk399 av Peter Danielsson och Lars Lindblad (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att införa ett skattesystem med platt skatt.\r\n2002/03:Sk402 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förslag till sänkt skatt på hushållsnära tjänster.\r\n2002/03:Sk406 av Leif Jakobsson (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om insatser för att underlätta arbetspendling över Öresund.\r\n2002/03:Sk417 av Lennart Hedquist m.fl. (m):\r\n\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att slopa den statliga skatten för inkomst av\r\ntjänst.\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om slopande av värnskatten.\r\n2002/03:U207 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att regeringen bör låta utreda hur ett system för\r\navdrag för gåvor till ideella biståndsorganisationer bör se ut.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att en lagreglering av hur stora kostnader en\r\ninsamlingsstiftelse får ha bör införas.\r\n2002/03:U294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om avdragsrätt för gåvor till internationell\r\nbiståndsverksamhet.\r\n2002/03:Sf291 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n19.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sänkning av skatten på hushållsnära tjänster.\r\n2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n22.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om vikten av sänkta skatter för låg- och\r\nmedelinkomsttagare för att bryta bidragsberoende.\r\n29.     Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till\r\nskattereduktion för hushållsnära tjänster i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n2002/03:Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om kvinnors dubbelarbete och om att möjliggöra köp av\r\nhushållstjänster även för låg- och medelinkomsttagare.\r\n2002/03:Sf376 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om en riktad skattesänkning till barnfamiljer.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om hushållsnära tjänster.\r\n2002/03:Sf380 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om hushållstjänster.\r\n2002/03:So516 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):\r\n\r\n2.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till\r\nändring i lag så att sommarjobb inte blir beskattat på grund av\r\nbarnpension.\r\n2002/03:Kr266 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):\r\n\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att utreda införandet av ett idrottskonto för att\r\nidrottsutövare skall kunna fördela sina inkomster även till år då\r\nidrotten inte längre utgör en inkomstkälla,\r\n2002/03:Kr297 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n15.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att höja grundavdraget.\r\n16.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa ett förvärvsavdrag.\r\n17.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att slopa såväl den statliga inkomst- som\r\nförmögenhetsskatten.\r\n2002/03:Kr335 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om en översyn för att slå fast att hemmet skall\r\nräknas som tjänsteställe för domarkåren.\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om införande av ett idrottskonto.\r\n2002/03:Kr366 av Helena Höij m.fl. (kd):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.\r\n\r\n2002/03:Kr368 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om s.k. idrottskonton.\r\n2002/03:Ub367 av Ewa Björling (m):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skattebefrielse för forskningsdonationer.\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skattebefrielse för anslag från externa\r\nfinansiärer.\r\n2002/03:Ub487 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (m):\r\n\r\n6.      Riksdagen beslutar avskaffa skatteplikt för uthyrning av\r\ndel i privatbostad i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n2002/03:T463 av Johnny Gylling m.fl. (kd):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skatteavdragskonstruktion för bredband.\r\n2002/03:MJ421 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (c):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att upp till 15 bisamhällen bör betraktas som\r\nhobbyodling och befrias från skatteredovisningsskyldighet.\r\n2002/03:N207 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n2.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om beskattning av arbete.\r\n2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att öppna marknaden för hushållsnära tjänster.\r\n2002/03:N265 av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp):\r\n\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om utökad avdragsrätt för resor.\r\n2002/03:N266 av Helena Bargholtz (fp):\r\n\r\n8.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om en ändring av reseavdraget så att det följer\r\nprisutvecklingen och tar hänsyn till transporter till och från\r\nbarntillsyn.\r\n2002/03:N267 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):\r\n\r\n9.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att reseavdraget bör breddas.\r\n2002/03:N272 av Erling Wälivaara (kd):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utredning om glesbygdens villkor och införande av ett\r\nsärskilt glesbygdsavdrag.\r\n2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n3.      Riksdagen beslutar att inkomst från uthyrning av del i\r\nstadigvarande bostad skall vara skattefri i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n18.     Riksdagen beslutar att reseavdraget till och från arbetet\r\nhöjs till 20 kr per mil och även kommer att omfatta resor till och\r\nfrån barnomsorg.\r\n19.     Riksdagen beslutar att den \"självkostnadspremie\"\r\nmotsvarande 7 000 kr som i dag finns i reseavdraget fortsättningsvis\r\ndelas upp på årets tolv månader för att öka möjligheten för\r\nsäsongsarbetare att kunna ta del av reseavdraget.\r\n2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sänkt skatt för köp av hushållstjänster.\r\n2002/03:N395 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n8.      Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om\r\nsänkta skatter och avgifter i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n12.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om behovet av krafttag mot svartjobben.\r\n2002/03:A241 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n4.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att införa en riktad skattesänkning till\r\nbarnfamiljer.\r\n5.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att sänka skatten på hushållsnära tjänster.\r\n20.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att resa till och från dagis får räknas in i resan\r\ntill och från arbetet och därmed berättiga till avdrag.\r\n2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n18.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om beskattningen av hushållstjänster för att öka\r\nkvinnors möjlighet till karriär.\r\n2002/03:A314 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n7.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om sänkt skatt på arbete.\r\n2002/03:A315 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n5.      Riksdagen beslutar införa en skattereduktion på 50 % för\r\nprivatpersoners betalning av arbetskraftskostnaden inom hushållsnära\r\ntjänster, upp till 50 000 kr per år, i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n2002/03:A316 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n6.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att kunna leva på sin lön.\r\n2002/03:A366 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n13.     Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs\r\nom att utforma ett skattesystem som förbättrar kvinnors möjligheter\r\natt ta del av löneförmåner.\r\n2002/03:Bo216 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skattebefrielse för uthyrning till studenter i\r\nprivatvilla eller lägenhet.\r\n2002/03:Bo238 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n5.      Riksdagen beslutar att möjliggöra skattefri uthyrning av\r\ndel i stadigvarande bostad.\r\n2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n3.      Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om skattefrihet för den som hyr ut rum i\r\nprivatbostäder.\r\n2002/03:Bo291 av Göran Hägglund m.fl. (kd):\r\n\r\n10.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förändrade skatteregler vid uthyrning av lägenhet i\r\nprivatbostad.\r\n21.     Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om förändrade skattekrav för att öka hyresgästernas\r\nmöjligheter till självförvaltning.      </pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Skatteskala, grundavdrag, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk210, 2002/03:Sk214, 2002/03:Sk283, 2002/03:Sk290, 2002/03:Sk294, 2002/03:Sk342, 2002/03:Sk399, 2002/03:Sk417 yrkandena 12 och 13, 2002/03:Sf332 yrkande 22, 2002/03:Sf376 yrkande 3, 2002/03:So19 yrkande 17, 2002/03:Kr297 yrkandena 15-17, 2002/03:N207 yrkande 2, 2002/03:N395 yrkande 8, 2002/03:A241 yrkande 4, 2002/03:A314 yrkande 7 och 2002/03:A316 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "B43F8DAB-22DF-11D7-AE65-0004755038A1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "42",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "30",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "0",
                    "22",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "160",
                    "48",
                    "94",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B43F8DAB-22DF-11D7-AE65-0004755038A1",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Grundavdrag för barns ränteinkomster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk220.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Beskattningen av barnpension",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So516 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "DB294B42-2FA8-11D7-AE74-0004755038A1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "1",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "283",
                    "16",
                    "1",
                    "49"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DB294B42-2FA8-11D7-AE74-0004755038A1",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Resor till och från arbetet och i tjänsten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk254 yrkande 3, 2002/03:Sk359, 2002/03:Sk371 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Sk380, 2002/03:Sk382 yrkande 5, 2002/03:N265 yrkande 5, 2002/03:N266 yrkande 8, 2002/03:N267 yrkande 9, 2002/03:N345 yrkandena 18 och 19 och 2002/03:A241 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Glesbygdsavdrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:N272.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Resor vid vissa uppdrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk300 och 2002/03:Kr335 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Arbetsrum i bostaden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk221, 2002/03:Sk321 och 2002/03:Sk396 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Bilförmån",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk304 yrkandena 1-3 och 2002/03:A366 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Dubbel bosättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk235.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Pensionsförsäkring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi287 yrkande 17, 2002/03:Sk205 och 2002/03:Sk378.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Förmånstagare till pensionsförsäkring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk256 och 2002/03:Sk323.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Hushållstjänster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk208 yrkandena 1-3, 2002/03:Sk231, 2002/03:Sk264, 2002/03:Sk275, 2002/03:Sk280, 2002/03:Sk351, 2002/03:Sk382 yrkande 6, 2002/03:Sk383 yrkande 15, 2002/03:Sk402, 2002/03:Sf291 yrkande 19, 2002/03:Sf332 yrkande 29, 2002/03:Sf335 yrkande 9, 2002/03:Sf376 yrkande 5, 2002/03:Sf380 yrkande 16, 2002/03:N227 yrkande 10, 2002/03:N392 yrkande 3, 2002/03:N395 yrkande 12 i denna del, 2002/03:A241 yrkande 5, 2002/03:A242 yrkande 18 och 2002/03:A315 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "DB294B9F-2FA8-11D7-AE74-0004755038A1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "165",
                    "137",
                    "0",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DB294B9F-2FA8-11D7-AE74-0004755038A1",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Förmån av fria hemtjänster",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk343 och 2002/03:N395 yrkande 12 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Persondatorer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T463 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Biodling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ421 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Bärplockning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk237 och 2002/03:Sk336.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Gåvor till ideell verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk232, 2002/03:Sk255, 2002/03:Sk270 yrkandena 1-3, 2002/03:Sk279, 2002/03:Sk340 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Sk348 yrkande 1, 2002/03:U207 yrkandena 3 och 4, 2002/03:U294 yrkande 10, 2002/03:Kr366 yrkande 2 och 2002/03:Ub367 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Universiteten och externa finansiärer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub367 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Allmännyttiga ideella föreningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk310.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Hälsovård",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk257 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Ersättning vid ideell skada",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk334.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Idrottskonto",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr266 yrkande 10, 2002/03:Kr335 yrkande 4 och 2002/03:Kr368 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "DB294B50-2FA8-11D7-AE74-0004755038A1",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "1",
                    "46",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "164",
                    "90",
                    "47",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/DB294B50-2FA8-11D7-AE74-0004755038A1",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Musikinstrument",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk369.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Uthyrning av privatbostad",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk376, 2002/03:Ub487 yrkande 6, 2002/03:N305 yrkande 3, 2002/03:Bo216 yrkande 1, 2002/03:Bo238 yrkande 5, 2002/03:Bo290 yrkande 3 och 2002/03:Bo291 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Hyresgästers självförvaltning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo291 yrkande 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Öresundsregionen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk241 och 2002/03:Sk406.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Skatteskala, grundavdrag, m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Skatteskala, grundavdrag, m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Skatteskala, grundavdrag, m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Skatteskala, grundavdrag, m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Beskattningen av barnpension",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Resor till och från arbetet och i tjänsten",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Arbetsrum i bostaden",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Hushållstjänster",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Förmån av fria hemtjänster",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Gåvor till ideell verksamhet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Gåvor till ideell verksamhet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Universiteten och externa finansiärer",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Idrottskonto",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Uthyrning av privatbostad",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-01-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-03-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-03-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-11 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-03-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-03-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-03-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 21:46:08"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om inkomstbeskattning.",
          "dok_id": "GQ01SKU7",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om inkomstskatt (SkU7)",
          "dok_id": "GQ01SKU7",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 21:46:08"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01SKU7",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:37"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Skatteutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om inkomstbeskattning.</p>",
          "dok_id": "GQ01SkU7",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:20"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om inkomstskatt (SkU7)",
          "dok_id": "GQ01SkU7",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:20"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01SKU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200203_SkU_7.pdf",
          "filstorlek": "375098",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Allmänna motioner om inkomstbeskattning",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/335D0E81-6D40-44B7-B863-9ECD0B5A15A6"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A241 Liberal jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02A241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A241",
          "ref_dok_titel": "Liberal jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A242 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A242",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A314 Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GQ02A314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A314",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A315 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A315",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A316 Arbetstid",
          "ref_dok_id": "GQ02A316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A316",
          "ref_dok_titel": "Arbetstid",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A366 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A366",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo216 Studentbostäder",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo216",
          "ref_dok_titel": "Studentbostäder",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo238 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo238",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo290 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo290",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo291 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, utgiftsområde 18",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo291",
          "ref_dok_titel": "Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, utgiftsområde 18",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Hägglund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi287 Vissa skattefrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi287",
          "ref_dok_titel": "Vissa skattefrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr266 Idrottsrörelsen",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr266",
          "ref_dok_titel": "Idrottsrörelsen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr297 Idrottens villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr297",
          "ref_dok_titel": "Idrottens villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr335 Idrott",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr335",
          "ref_dok_titel": "Idrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr366 Den ideella sektorn, folkrörelser och folkbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr366",
          "ref_dok_titel": "Den ideella sektorn, folkrörelser och folkbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Höij m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr368 Idrott och spel",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr368",
          "ref_dok_titel": "Idrott och spel",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ421 Bin och biodling",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ421",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ421",
          "ref_dok_titel": "Bin och biodling",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N207 Företagandets villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02N207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N207",
          "ref_dok_titel": "Företagandets villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N227 Företagsklimatet i Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02N227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N227",
          "ref_dok_titel": "Företagsklimatet i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N265 Livsbetingelser och företagande i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_id": "GQ02N265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N265",
          "ref_dok_titel": "Livsbetingelser och företagande i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson och Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N266 Gotland ",
          "ref_dok_id": "GQ02N266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N266",
          "ref_dok_titel": "Gotland ",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N267 Regionalpolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02N267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N267",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N272 Glesbygdens villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02N272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N272",
          "ref_dok_titel": "Glesbygdens villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N305 Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GQ02N305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N305",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N345 Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02N345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N345",
          "ref_dok_titel": "Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N392 Småföretagande",
          "ref_dok_id": "GQ02N392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N392",
          "ref_dok_titel": "Småföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N395 Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_id": "GQ02N395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N395",
          "ref_dok_titel": "Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf291 Det sjuka Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf291",
          "ref_dok_titel": "Det sjuka Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf332 Segregation är en social situation",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf332",
          "ref_dok_titel": "Segregation är en social situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf335 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 10",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf335",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 10",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf376 Liberal familjepolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf376",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf376",
          "ref_dok_titel": "Liberal familjepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf380 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, utgiftsområde 12",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf380",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet för familjer och barn, utgiftsområde 12",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk205 Avdragsrätt för privata pensionsförsäkringar",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk205",
          "ref_dok_titel": "Avdragsrätt för privata pensionsförsäkringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk208 Arbetstillfällen i tjänstesektorn",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk208",
          "ref_dok_titel": "Arbetstillfällen i tjänstesektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk210 Inkomstskatterna i Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk210",
          "ref_dok_titel": "Inkomstskatterna i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk214 Skatter i Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk214",
          "ref_dok_titel": "Skatter i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk220 Grundavdrag på barns ränteinkomster",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk220",
          "ref_dok_titel": "Grundavdrag på barns ränteinkomster",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk221 Avdrag för arbetsrum i hemmet",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk221",
          "ref_dok_titel": "Avdrag för arbetsrum i hemmet",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk231 Avdrag för hushållstjänster",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk231",
          "ref_dok_titel": "Avdrag för hushållstjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson och Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk232 Avdragsrätt för sponsring och gåva",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk232",
          "ref_dok_titel": "Avdragsrätt för sponsring och gåva",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk235 Avdrag för dubbel bosättning",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk235",
          "ref_dok_titel": "Avdrag för dubbel bosättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen och Sinikka Bohlin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk237 Beskattning av bärplockare",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk237",
          "ref_dok_titel": "Beskattning av bärplockare",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark och Ulla Löfgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk241 Beskattningsrätt i Öresundsregionen",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk241",
          "ref_dok_titel": "Beskattningsrätt i Öresundsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk254 Bensinskatten",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk254",
          "ref_dok_titel": "Bensinskatten",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk255 Skatteavdrag för donationer till ideella ändamål",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk255",
          "ref_dok_titel": "Skatteavdrag för donationer till ideella ändamål",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk256 Pensionsförsäkringars förmånstagare",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk256",
          "ref_dok_titel": "Pensionsförsäkringars förmånstagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk257 Förebyggande hälsovård",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk257",
          "ref_dok_titel": "Förebyggande hälsovård",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk264 Hushållsnära tjänster ",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk264",
          "ref_dok_titel": "Hushållsnära tjänster ",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk270 Avdragsrätt för gåva till ideell organisation",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk270",
          "ref_dok_titel": "Avdragsrätt för gåva till ideell organisation",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors och Lena Adelsohn Liljeroth (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk275 Skattelättnader för hemnära tjänster",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk275",
          "ref_dok_titel": "Skattelättnader för hemnära tjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk279 Ideellt arbete ",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk279",
          "ref_dok_titel": "Ideellt arbete ",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk280 Skattereducering för hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk280",
          "ref_dok_titel": "Skattereducering för hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk283 Sänkt skatt",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk283",
          "ref_dok_titel": "Sänkt skatt",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Enström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk290 Inkomstskattesystemet",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk290",
          "ref_dok_titel": "Inkomstskattesystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk294 Utländska nyckelpersoner",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk294",
          "ref_dok_titel": "Utländska nyckelpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Engström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk300 Skattelagstiftningen",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk300",
          "ref_dok_titel": "Skattelagstiftningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik S Järrel (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk304 Bilförmån",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk304",
          "ref_dok_titel": "Bilförmån",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk310 Skatteregler för olika former av organisationer",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk310",
          "ref_dok_titel": "Skatteregler för olika former av organisationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk321 Avdragsrätt för arbetsrum",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk321",
          "ref_dok_titel": "Avdragsrätt för arbetsrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin och Tomas Högström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk323 Diskriminering avseende pensionsförsäkringars förmånstagare",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk323",
          "ref_dok_titel": "Diskriminering avseende pensionsförsäkringars förmånstagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk334 Skattefri ersättning för ideell skada",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk334",
          "ref_dok_titel": "Skattefri ersättning för ideell skada",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk336 Hobbyplockning",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk336",
          "ref_dok_titel": "Hobbyplockning",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk340 Införande av avdragsgilla gåvor",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk340",
          "ref_dok_titel": "Införande av avdragsgilla gåvor",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk342 Reformering av skatten på arbetsinkomster",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk342",
          "ref_dok_titel": "Reformering av skatten på arbetsinkomster",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson m.fl. (M, FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk343 Schablonbelopp för förmån av hushållstjänster tillhandahållna av arbetsgivaren",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk343",
          "ref_dok_titel": "Schablonbelopp för förmån av hushållstjänster tillhandahållna av arbetsgivaren",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk348 Ideella organisationers skatter",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk348",
          "ref_dok_titel": "Ideella organisationers skatter",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk351 Sänkt skatt på hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk351",
          "ref_dok_titel": "Sänkt skatt på hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström och Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk359 Bilreseavdraget för arbetsresor",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk359",
          "ref_dok_titel": "Bilreseavdraget för arbetsresor",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk369 Musikinstrument som arbetsredskap",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk369",
          "ref_dok_titel": "Musikinstrument som arbetsredskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk371 Reseavdrag",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk371",
          "ref_dok_titel": "Reseavdrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk376 Uthyrning i andra hand",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk376",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk376",
          "ref_dok_titel": "Uthyrning i andra hand",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson och Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk378 Översyn av regelsystemet för pensionssparande",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk378",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk378",
          "ref_dok_titel": "Översyn av regelsystemet för pensionssparande",
          "ref_dok_subtitel": "av Susanne Eberstein och Agneta Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk380 Incitament för ökat kollektivtrafikresande",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk380",
          "ref_dok_titel": "Incitament för ökat kollektivtrafikresande",
          "ref_dok_subtitel": "av Jarl Lander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk382 Skatter en fråga om makt",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk382",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk382",
          "ref_dok_titel": "Skatter en fråga om makt",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk383 Företagsskatter",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk383",
          "ref_dok_titel": "Företagsskatter",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Landgren m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk396 Avdrag för arbetsrum",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk396",
          "ref_dok_titel": "Avdrag för arbetsrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk399 Skattesystemet",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk399",
          "ref_dok_titel": "Skattesystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson och Lars Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk402 Hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk402",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk402",
          "ref_dok_titel": "Hushållsnära tjänster",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne-Marie Pålsson m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk406 Öresundspendlare",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk406",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk406",
          "ref_dok_titel": "Öresundspendlare",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Jakobsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk417 En skattepolitik för företagande",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk417",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk417",
          "ref_dok_titel": "En skattepolitik för företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So19 med anledning av skr. 2002/03:30 Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02So19",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So19",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:30 Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för äldrepolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So516 Socialbidrag och andra inkomster",
          "ref_dok_id": "GQ02So516",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So516",
          "ref_dok_titel": "Socialbidrag och andra inkomster",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T463 Post, tele och informationsteknik",
          "ref_dok_id": "GQ02T463",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T463",
          "ref_dok_titel": "Post, tele och informationsteknik",
          "ref_dok_subtitel": "av Johnny Gylling m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U207 Det ideella biståndets förutsättningar",
          "ref_dok_id": "GQ02U207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U207",
          "ref_dok_titel": "Det ideella biståndets förutsättningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U294 Global solidaritet",
          "ref_dok_id": "GQ02U294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U294",
          "ref_dok_titel": "Global solidaritet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub367 Ökning av anslagen till Vetenskapsrådet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub367",
          "ref_dok_titel": "Ökning av anslagen till Vetenskapsrådet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub487 Studenters vardagsproblem",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub487",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub487",
          "ref_dok_titel": "Studenters vardagsproblem",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-03-19",
          "ref_dok_id": "GQ0974",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "74",
          "ref_dok_titel": "2003-03-19",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-03-19",
          "ref_dok_id": "GQ0974",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "74",
          "ref_dok_titel": "2003-03-19",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}