{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2227106",
      "dok_id": "GQ01SKU16",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "SKU16",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:SKU16",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SKU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "16",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-04-29 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:22",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:26",
      "titel": "Administrativa    avgifter    på    skatte-    ochtullområdet, m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01SKU16/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01SKU16",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01SKU16",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01SKU16",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Skatteutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:SKU16</div><h1>Administrativa    avgifter    på    skatte-    ochtullområdet, m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet  behandlas  proposition  2002/03:106\r\nAdministrativa  avgifter på skatte- och tullområdet,\r\nm.m. - förutom en  mindre del som redan behandlats -\r\nsamt en motion av m,  fp,  kd  och  c som väckts med\r\nanledning av propositionen. I propositionen föreslås\r\nändringar   av   bestämmelserna   om  skattetillägg,\r\ntulltillägg,   förseningsavgift   och   anstånd    i\r\ntaxeringslagen   (1990:324),   skattebetalningslagen\r\n(1997:483) och ytterligare några  lagar. Ändringarna\r\nföreslås träda i kraft den 1 juli 2003.\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  propositionen   med   viss\r\nkomplettering    och    avstyrker    motionen.   Vid\r\nbetänkandet  har fogats en reservation  till  förmån\r\nför den nyss nämnda motionen av m, fp, kd och c.\r\nI propositionen föreslås också att riksdagen antar\r\nett förslag till  lagändring  för  att genomföra ett\r\nnytt  EU-direktiv med tillämpningsföreskrifter  till\r\nindrivningsdirektivet.   Eftersom  denna  lagändring\r\navses träda i kraft redan  den  30  april  2003  har\r\npropositionen  i denna del redan behandlats särskilt\r\nav utskottet i betänkandet 2002/03:SkU15.\r\nI betänkandet  behandlas  slutligen  tre  motioner\r\nfrån    den    allmänna    motionstiden    2002   om\r\nmervärdesskatten   vid  viss  handel  med  begagnade\r\nbilar. Utskottet avstyrker  motionerna. Ett särskilt\r\nyttrande med anledning av denna  fråga  har avgivits\r\nav m, fp, kd och c.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Administrativa avgifter på skatte- och\r\ntullområdet, m.m.\r\n\r\nRiksdagen   bifaller   proposition  2002/03:106\r\ndelvis  i denna del, avslår  motion  2002/03:Sk10\r\nyrkandena 1-7 och antar\r\ndels  de  i   bilaga   2  till  detta  betänkande\r\nåtergivna förslagen till\r\n1. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),\r\n2.   lag   om   ändring  i  skattebetalningslagen\r\n(1997:483),\r\n3. lag om ändring i tullagen (2000:1281),\r\n4.   lag   om   ändring    i   fordonsskattelagen\r\n(1988:327),\r\ndels det i bilaga 3 återgivna  förslaget till lag\r\nom ändring i skattebetalningslagen (1997:483).\r\nReservation (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2. Mervärdesskatten vid viss handel med\r\nbegagnade bilar\r\n\r\nRiksdagen    avslår    motionerna   2002/03:Sk261,\r\n2002/03:Sk360 och 2002/03:Sk394.\r\n\r\nStockholm den 29 april 2003\r\n\r\nPå skatteutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nArne Kjörnsberg\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit  i  beslutet: Arne\r\nKjörnsberg (s), Anna Grönlund (fp), Lennart Hedquist\r\n(m),  Ulla Wester (s), Marie Engström (v),  Per-Olof\r\nSvensson   (s),   Anne-Marie  Pålsson  (m),  Lennart\r\nAxelsson (s), Gunnar  Andrén  (fp),  Roger  Karlsson\r\n(c),   Inger   Nordlander   (s),  Ulf  Sjösten  (m),\r\nCatharina  Bråkenhielm  (s), Fredrik  Olovsson  (s),\r\nLars  Gustafsson  (kd),  Britta   Rådström  (s)  och\r\nMarianne Samuelsson (mp).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nSkU16\r\n\r\n(prop. 2002/03:106, delvis)\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI  beslut  den 23 april 1998 bemyndigade  regeringen\r\nfinansministern  att  tillkalla en särskild utredare\r\nmed uppdrag att se över  reglerna  om skattetillägg.\r\nMed stöd härav förordnades justitierådet Johan Munck\r\nsom särskild utredare fr.o.m. den 10  februari 1999.\r\nUtredningen    antog   namnet   1999   års   skatte-\r\ntilläggskommitté.  Kommittén  hade enligt direktiven\r\natt    göra   en   förutsättningslös   översyn    av\r\nskattetilläggsinstitutet, kartlägga tillämpningen av\r\nskattetilläggsreglerna      och      utforma     ett\r\nsanktionssystem som uppfyllde högt ställda  krav  på\r\neffektivitet,    förutsebarhet,   likformighet   och\r\nrättssäkerhet samt  de  krav  som Europakonventionen\r\nkunde  ställa  på förfarandet (dir.  1998:34).  Kom-\r\nmittén  lämnade  i  februari  2001  sitt  betänkande\r\nSkattetillägg m.m.  (SOU  2001:25)  med förslag till\r\nförändrade bestämmelser om skatte- och  tulltillägg.\r\nBetänkandet remissbehandlades.\r\n\r\nDen   europeiska   domstolen   för   de  mänskliga\r\nrättigheterna (Europadomstolen) prövar klagomål  mot\r\nstater   för   påstådda  brott  mot  den  europeiska\r\nkonventionen av  den 4 november 1950 om skydd för de\r\nmänskliga   rättigheterna   och   de   grundläggande\r\nfriheterna (Europakonventionen).  Den  23  juli 2002\r\nkom  två domar mot Sverige från Europadomstolen  som\r\nbåda      gällde       skattetilläggsbestämmelsernas\r\nförenlighet med artikel  6 i Europakonventionen, som\r\när avsedd att bl.a. garantera  enskilda  rätten till\r\ndomstolsprövning  och en rättssäker process  vid  en\r\nprövning  av  enskildas   civila   rättigheter   och\r\nskyldigheter eller av en anklagelse för brott.\r\nEuropadomstolen   konstaterade  att  skattetillägg\r\ninte klassificerades  som  ett  straff i den svenska\r\nrätten  utan  som en administrativ  sanktion  men  i\r\nvissa avseenden ändå jämställdes med straff samt att\r\nbestämmelserna  om  skattetillägg  var generella och\r\ngällde  alla  skattskyldiga.  Europadomstolen   drog\r\nslutsatsen att skattetilläggen omfattades av artikel\r\n6  i  Europakonventionen,  just  därför  att  de var\r\ngenerella och deras syfte var både avskräckande  och\r\nbestraffande.   Domstolen   ansåg   vidare  att  den\r\nsituation som de skattskyldiga hade försatts  i, med\r\nanledning   av  de  vidtagna  indrivningsåtgärderna,\r\ninnebar att processerna  hade bort ske skyndsamt för\r\natt   de   enskildas   rätt   till    en    effektiv\r\ndomstolsprövning inte skulle anses kränkt. Genom att\r\nen   domstolsprövning   av   sakfrågorna   fördröjts\r\noskäligt  länge hade de skattskyldiga hindrats  från\r\natt få en effektiv  tillgång  till domstolsprövning.\r\nEuropadomstolen fann därför att  svenska staten hade\r\nbrutit mot artikel 6.1 med avseende  på  rätten till\r\neffektiv tillgång till domstolsprövning.\r\nEuropadomstolen  fann  vidare  att  varken  målens\r\nsvårighetsgrad   eller  de  skattskyldigas  beteende\r\nmotiverade de långa  handläggningstiderna.  Dessutom\r\npåpekade  domstolen  att  de exekutiva åtgärder  som\r\npåbörjats mot de skattskyldiga borde ha motiverat en\r\nsnabb    handläggning    av    målen.    De    långa\r\nhandläggningstiderna  kunde  enligt  domstolen  bara\r\nskyllas     på     myndigheterna.    Därmed     fann\r\nEuropadomstolen att  Sverige  brutit mot artikel 6.1\r\näven med avseende på processens längd.\r\nDen föreliggande propositionen bygger främst på de\r\nförslag   som   lagts   fram  i  det  ovan   angivna\r\nbetänkandet SOU 2001:25 Skattetillägg  m.m.  Även de\r\nnyss   beskrivna   domarna  av  Europadomstolen  har\r\nbeaktats under beredningen  av propositionen. Syftet\r\nhar  varit  att  skapa ett skattetilläggssystem  som\r\nframstår som rimligt  och legitimt och inte kommer i\r\nkonflikt med Europakonventionen. Regeringen föreslår\r\ni   detta   sammanhang   också   följdändringar   av\r\nbestämmelserna om skattetillägg i fordonsskattelagen\r\n(1988:327).\r\nI propositionen behandlas  också  de  förslag till\r\nförändringar   av  bestämmelserna  i  taxeringslagen\r\n(1990:324)  om förseningsavgift  som  lades  fram  i\r\ndepartementspromemorian     En     ny     lag     om\r\nsjälvdeklarationer    och    kontrolluppgifter   (Ds\r\n2000:70). Även denna promemoria remissbehandlades.\r\nRegeringen  behandlar  i propositionen  också  ett\r\nförslag om ändring av bestämmelsen  om  undanröjande\r\nav  skattetillägg  vid  skönstaxering i avsaknad  av\r\ndeklaration,        vilket        lämnades        av\r\nSkattekontrollutredningen        i       betänkandet\r\nSjälvdeklaration och kontrolluppgifter  - förenklade\r\nförfaranden  (SOU  1998:12).  Även  detta betänkande\r\nremissbehandlades.\r\nPropositionen  innehåller  slutligen  ett  förslag\r\ntill  en lagändring för att genomföra  kommissionens\r\ndirektiv  2002/94/EG  av  den  9  december  2002  om\r\ntillämpningsföreskrifter  för  vissa  bestämmelser i\r\nrådets direktiv 76/308/EEG om ömsesidigt bistånd för\r\nindrivning av fordringar som har avseende  på  vissa\r\navgifter,  tullar, skatter och andra åtgärder. Detta\r\nförslag   har   utskottet   behandlat   särskilt   i\r\nbetänkandet 2002/03:SkU15.\r\nLagförslagen i propositionen har i alla väsentliga\r\ndelar granskats  av  Lagrådet.  Några lagförslag som\r\nbedömts vara av så enkel beskaffenhet  att Lagrådets\r\nhörande   skulle  sakna  betydelse  har  dock   inte\r\nremitterats till Lagrådet.\r\nI betänkandet behandlas även tre motioner från den\r\nallmänna motionstiden  2002  om mervärdesskatten för\r\nvissa näringsidkare som handlar  med begagnade bilar\r\nsom förts in från andra EU-länder.  Riksskatteverket\r\nhar yttrat sig över dessa motioner.\r\nEn  sammanställning av de behandlade  förslagen  i\r\npropositionen  och  motionerna  återfinns i bilaga 1\r\ntill betänkandet. Regeringens lagförslag  har tagits\r\nin som bilaga 2 och utskottets lagförslag som bilaga\r\n3 till betänkandet. Riksskatteverkets yttrande  över\r\nde  nyssnämnda motionerna har bifogats som bilaga  4\r\ntill betänkandet.\r\n\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nI    propositionen    föreslås    förändringar    av\r\nbestämmelserna  om  skattetillägg  i  taxeringslagen\r\n(1990:324)   och  skattebetalningslagen  (1997:483).\r\nFöljdändringar  av bestämmelserna om skattetillägg i\r\nfordonsskattelagen (1988:327) föreslås också.\r\n\r\nSkattetillägg skall  alltjämt  tas ut vid lämnande\r\nav en oriktig uppgift eller i fall  av skönstaxering\r\nrespektive skönsbeskattning. Förslagen  innebär  att\r\nmöjligheterna  att  göra  nyanserade  bedömningar av\r\nfrågan om skattetillägg i varje enskilt  fall utökas\r\noch  förbättras.  De  befintliga  befrielsegrunderna\r\nförtydligas och kompletteras med nya grunder för när\r\nbefrielse från skattetillägg skall  ske.  Exempelvis\r\nföreslås  att  befrielse  från  skattetillägg  skall\r\nkunna  ske  när det förflutit oskäligt lång tid till\r\ndess att skattetillägget  skall bestämmas. Även i de\r\nfall då en skattskyldig döms  till en påföljd enligt\r\nskattebrottslagen (1971:69) till följd av en gärning\r\nsom  innefattar lämnande av en oriktig  uppgift  som\r\nföranleder  skattetillägg skall befrielse kunna ske.\r\nBefrielse skall kunna ges helt eller delvis.\r\nEn  rätt att  erhålla  anstånd  med  betalning  av\r\nskattetillägget  till dess att länsrätten prövat den\r\nfråga  som föranlett  tillägget  föreslås.  Dessutom\r\nskall säkerhet aldrig behöva ställas vid anstånd med\r\nskattetilläggsbeloppet.\r\nFör att den enskildes rätt att förhålla sig passiv\r\ni en utredning  om skattetillägg skall säkras införs\r\nett förbud att förelägga  den skattskyldige vid vite\r\natt medverka i utredningen  av  den oriktiga uppgift\r\nsom kan leda till skattetillägg.\r\nGenom  de  föreslagna  förändringarna   kommer  de\r\nrättssäkerhetskrav  som  ställs  i  artikel 6 i  den\r\neuropeiska  konventionen av den 4 november  1950  om\r\nskydd  för  de   mänskliga   rättigheterna   och  de\r\ngrundläggande  friheterna  (Europakonventionen)  och\r\nsom  har  bärighet  på skattetilläggsprocessen  till\r\nuttryck direkt i lagtexten.\r\nMotsvarande förändringar  föreslås  i huvudsak för\r\nbestämmelserna om tulltillägg.\r\nFörseningsavgift enligt taxeringslagen skall kunna\r\ntas ut i tre nivåer.\r\nVidare föreslås att det krav på prövningstillstånd\r\nvid fråga om befrielse från skattetillägg  som finns\r\ni skattebetalningslagen slopas.\r\n\r\nÄndringarna  bör  träda i kraft den 1 juli 2003.  De\r\nföreslagna ändringarna i bestämmelserna om uttag och\r\nbefrielse av skattetillägg i taxeringslagen föreslås\r\ndock tillämpas första  gången vid 2004 års taxering.\r\nMotsvarande   ändringar   i    skattebetalningslagen\r\nföreslås tillämpas när det gäller  preliminär skatt;\r\npå skatt som avser inkomståret 2004, skatt som skall\r\nredovisas i en skattedeklaration; på skatt som avser\r\nen redovisningsperiod som påbörjas efter utgången av\r\når 2003 och skatt som skall redovisas  i en särskild\r\nskattedeklaration;    på    skatt   som   avser   en\r\nskattepliktig händelse som skett  efter  utgången av\r\når 2003.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nAdministrativa avgifter på skatte-\r\noch tullområdet, m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bifaller  proposition  2002/03:106\r\nsåvitt    avser    skattetillägg,    anstånd,\r\nförseningsavgift, tulltillägg m.m. och avslår\r\nen   motion   (m,   fp,   kd,  c)  med  andra\r\nändringsförslag.\r\nJämför reservation (m, fp, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nAllmänna utgångspunkter\r\n\r\nSom  framgår av inledningen  till  detta  betänkande\r\nbygger  propositionen i väsentliga delar på 1999 års\r\nskattekommittés betänkande SOU 2001:25 Skattetillägg\r\nm.m. med  förslag  till  förändrade  bestämmelser om\r\nskatte- och tulltillägg samt anstånd.  Ett par domar\r\nav  Europadomstolen  som  gått  Sverige emot  i  vad\r\ngäller  delar  av skattetilläggssystemet  har  också\r\nbeaktats    under    beredningsarbetet.    Därutöver\r\ninnehåller propositionen  vissa förslag som tidigare\r\nlagts   fram   i   dels   Skattekontrollutredningens\r\nbetänkande   SOU   1998:12   Självdeklaration    och\r\nkontrolluppgifter - förenklade förfaranden (angående\r\nskönstaxering   i  avsaknad  av  deklaration),  dels\r\ndepartementspromemorian  Ds  2000:70  En  ny  lag om\r\nsjälvdeklarationer  och  kontrolluppgifter (angående\r\nförseningsavgift).\r\n\r\nHuvudsyftet med skattetilläggssystemet kommer även\r\ni  fortsättningen  att vara  att  garantera  att  de\r\nskattskyldiga fullgör  sin uppgiftsskyldighet på ett\r\nkorrekt  sätt.  Regeringens  strävan  har  samtidigt\r\nvarit att utforma  ett  regelverk  som på ett bättre\r\nsätt än det nuvarande kan tillgodose  kravet  på  en\r\nrimlig  nyansering  av  skattetillägget  utan att ge\r\navkall    på   den   schablonisering   som   är   en\r\nförutsättning för förutsebarhet och likformighet vid\r\npåföring av  skattetillägg.  En  viktig utgångspunkt\r\nhar  också  varit att tillgodose Europakonventionens\r\nkrav. Motsvarande  ambitioner  gäller tulltillägget,\r\ndär  också  utrymme  skapas  för  en  nyansering  av\r\nsanktionerna  för att systemet skall  uppfattas  som\r\nlegitimt       och       rimligt.        Beträffande\r\nförseningsavgiften,    vars    huvudsyfte   även   i\r\nfortsättningen skall vara att förmå de skattskyldiga\r\natt  lämna  deklaration  eller  särskilda  uppgifter\r\n(gäller handelsbolag, stiftelser  och  föreningar) i\r\nrätt  tid,  omskapas  systemet  till ett system  där\r\nmaximalt tre förseningsavgifter kan  tas ut beroende\r\nav hur lång tid som går utan att deklaration  lämnas\r\nin. Förslaget innebär även vissa generella höjningar\r\nav förseningsavgifterna.\r\nGrundförutsättningen  för  att skattetillägg skall\r\nutgå bör enligt propositionen  även i fortsättningen\r\nvara att den skattskyldige på något  annat  sätt  än\r\nmuntligen   under   förfarandet  lämnat  en  oriktig\r\nuppgift   till   ledning    för   taxeringen   eller\r\nbeskattningen.   Vidare   bör   skattetillägg   även\r\nfortsatt tas ut när en oriktig uppgift på annat sätt\r\nän  muntligen  lämnats i ett mål om  taxering  eller\r\nbeskattning och  uppgiften  inte har godtagits efter\r\nprövning  i  sak.  Det  skall uttryckligen  anges  i\r\nbestämmelserna  när  en  uppgift  skall  anses  vara\r\noriktig  i  dessa  sammanhang.   Om   den   oriktiga\r\nuppgiften  rättats  eller  hade  kunnat  rättas  med\r\nledning     av    visst    kontrollmaterial    skall\r\nskattetillägg  inte  tas ut. Om rättelsen kunnat ske\r\nmed  ledning av visst annat  kontrollmaterial  skall\r\nskattetillägget   sättas   ned.   Principen  om  att\r\nskattetillägg  skall  tas  ut  vid  skönstaxering  i\r\navsaknad av självdeklaration och skönsbeskattning  i\r\navsaknad  av  skattedeklaration bör enligt förslaget\r\nbehållas, men skattetillägget  skall  i  dessa  fall\r\nberäknas  endast  på den skatt som till följd av den\r\nskönsmässiga uppskattningen påförs den skattskyldige\r\nutöver  den  skatt  som  skulle  ha  påförts  enligt\r\nföreliggande kontrolluppgifter.\r\nEnligt propositionen  kommer  skattetillägg även i\r\nfortsättningen att påföras om en oriktig uppgift har\r\nlämnats,  oberoende  av  om detta skett  med  uppsåt\r\neller  av  oaktsamhet.  De subjektiva  förhållandena\r\nkommer   alltså   alltjämt   att    ha   formen   av\r\nbefrielsegrunder.   Den   skattskyldige   skall   få\r\nbefrielse     från     skattetillägg     -    liksom\r\nförseningsavgift    -    helt    eller   delvis   om\r\nfelaktigheten  eller  underlåtenheten  framstår  som\r\nursäktlig eller om det  annars  skulle vara oskäligt\r\natt ta ut avgift med fullt belopp.\r\nVid  bedömningen  av ursäktlighet  skall  särskilt\r\nbeaktas om felaktigheten eller underlåtenheten\r\n·  berott på den skattskyldiges  ålder,  hälsa eller\r\nliknande förhållande,\r\n·\r\n·  berott  på  att  den  skattskyldige felbedömt  en\r\nskatteregel   eller   betydelsen    av   faktiska\r\nförhållanden eller\r\n·\r\n·  föranletts   av  vilseledande  eller  missvisande\r\nkontrolluppgifter.\r\n·\r\nVid oskälighetsprövningen skall särskilt beaktas\r\n·  om avgiften inte  står  i  rimlig proportion till\r\nfelaktigheten eller underlåtenheten,\r\n·\r\n·  om  oskäligt  lång tid förflutit  efter  det  att\r\nskattemyndigheten  har  funnit anledning att anta\r\natt den skattskyldige skall påföras skattetillägg\r\nutan  att  den  skattskyldige   kan   lastas  för\r\ndröjsmålet eller\r\n·\r\n·  om felaktigheten eller underlåtenheten  även  har\r\nmedfört  att den skattskyldige fällts till ansvar\r\nför brott enligt skattebrottslagen.\r\n·\r\nVid delvis  befrielse  skall  avgiften  sättas ned\r\ntill hälften eller en fjärdedel.\r\n\r\nBeräkning av skattetillägg m.m.\r\n\r\nSkattetillägg kommer enligt förslaget som huvudregel\r\nalltjämt  att  tas  ut  med  40 % av den undandragna\r\nskatten  vid  inkomsttaxeringen  och  20 %  på  mer-\r\nvärdesskatte-, punktskatte- samt arbetsgivaravgifts-\r\noch källskatteområdena.  Skattetillägg på underskott\r\nsom inte utnyttjas under taxeringsåret  kommer  även\r\nframdeles  att  beräknas  på  en  fjärdedel  av  den\r\nminskning  av  underskottet  som  rättelsen  av  den\r\noriktiga  uppgiften har medfört. Skattetillägg skall\r\nvidare kunna tas ut även när en oriktig uppgift till\r\nföljd av en invändning av den skattskyldige påverkar\r\nskatten först  för ett kommande år eller en kommande\r\nperiod   och  inte   det   taxeringsår   eller   den\r\ntaxeringsperiod  som uppgiften egentligen tillhör. I\r\ndessa fall skall den  undandragna  skatten  motsvara\r\nden skattelättnad som den oriktiga uppgiften  skulle\r\nha  medfört  om  invändningen inte hade framställts.\r\nNågot maximibelopp för skattetillägg införs inte.\r\n\r\nRedovisning vid fel beskattningsår eller\r\nredovisningsperiod\r\n\r\nOm  ett belopp har  hänförts  eller  kan  komma  att\r\nhänföras     till     fel    beskattningsår    eller\r\nredovisningsperiod    skall     enligt     förslaget\r\nskattetillägg  tas  ut  med 2 %, om det är fråga  om\r\nskatt   som  skall  tvåmånadersredovisas   och   den\r\nskattskyldige  hänfört eller kan antas ha avsett att\r\nhänföra beloppet  till  en period högst fyra månader\r\nefter   rätt   period.   I   övriga    fall    skall\r\nskattetillägget  tas  ut  med 10 % eller, vad gäller\r\nmervärdesskatte-,    punktskatte-    samt    arbets-\r\ngivaravgifts- och källskatteområdena, 5 %.\r\n\r\nVitesförbud\r\n\r\nNär   det  finns  anledning   att   anta   att   den\r\nskattskyldige  har  begått  en  gärning som kan leda\r\ntill   skattetillägg  får  den  skattskyldige   inte\r\nföreläggas  vid  vite  att medverka i utredningen av\r\nden  taxerings-  eller  beskattningsfråga   som  har\r\nsamband med den misstänkta gärningen.\r\n\r\nAnstånd\r\n\r\nPrincipen  om  omedelbar  verkställighet  av  beslut\r\neller    dom   om   skattetillägg   behålls   enligt\r\npropositionen.  Det innebär att beslutet eller domen\r\ninte behöver vinna laga kraft för att verkställighet\r\nskall  kunna  ske.   Om   den   skattskyldige  begär\r\nomprövning    av   skattemyndighetens    taxerings-,\r\nbeskattnings- eller skattetilläggsbeslut och då även\r\nbegär anstånd med  att  betala skattetillägget skall\r\nden  skattskyldige  få  anstånd   med   att   betala\r\nskattetillägget   till  dess  att  skattemyndigheten\r\nomprövat sitt beslut.  På motsvarande sätt skall den\r\nskattskyldige,  om  han  eller  hon  överklagar  ett\r\nbeslut  från  skattemyndigheten   i   beskattnings-,\r\ntaxerings-     eller    skattetilläggsfrågan    till\r\nlänsrätten och begär  anstånd,  beviljas anstånd med\r\nskattetilläggsbeloppet  till  dess   att  länsrätten\r\nprövat överklagandet. Den skattskyldige skall inte i\r\nnågot fall behöva ställa säkerhet för att få anstånd\r\nmed att betala skattetilläggsbeloppet.\r\n\r\nFörseningsavgift\r\n\r\nPropositionen innebär att förseningsavgift skall tas\r\nut   om  en  deklarationsskyldig  inte  har   lämnat\r\nsjälvdeklaration  inom  föreskriven  tid.  Enligt de\r\nregler   som  gäller  för  närvarande  uppgår  enkel\r\nförseningsavgift  för  aktiebolag  till 1 000 kr och\r\nför   andra   skattskyldiga  till  500  kr.   Enligt\r\npropositionen     skall     förseningsavgiften     i\r\nfortsättningen uppgå  till  5 000  kr för aktiebolag\r\noch  ekonomiska föreningar samt till  1 000  kr  för\r\növriga  skattskyldiga. Om deklarationen sedan kommer\r\nin men mer än tre månader för sent skall ytterligare\r\nen förseningsavgift  tas  ut  med  samma  belopp. Om\r\ndeklarationen  inte  har  kommit in inom fem månader\r\nskall   en   tredje   förseningsavgift    tas    ut.\r\nFörseningsavgift skall enligt förslaget också tas ut\r\nav  svenska  handelsbolag, stiftelser och föreningar\r\nsom  inte  har  lämnat   särskilda   uppgifter  inom\r\nföreskriven  tid. För den som har fått  anstånd  med\r\natt lämna deklaration  skall förseningsavgift tas ut\r\npå samma sätt om anståndstiden  har gått ut utan att\r\nnågon deklaration har kommit in.\r\n\r\nTulltillägg\r\n\r\nI huvudsak motsvarande förändringar  som beträffande\r\nskattetillägg föreslås beträffande tulltillägg.  När\r\ndet  gäller procentsatserna för tulltillägg föreslås\r\natt tulltillägget  som huvudregel alltjämt skall tas\r\nut med 20 % av den tull  som  inte skulle ha påförts\r\nom  den oriktiga uppgiften godtagits.  Vidare  skall\r\ntulltillägget   tas  ut  med  10 %  när  det  gäller\r\nmervärdesskatt som  får  dras  av vid redovisning av\r\nskatt enligt mervärdesskattelagen. Om avvikelse från\r\ndeklaration  har  skett vid skönstulltaxering  skall\r\nenligt förslaget gäldenären  påföras  tulltillägg om\r\n20 %   av   den  tull  som  vid  taxeringen  påförts\r\ngäldenären utöver  vad  som annars skulle ha påförts\r\nhonom   eller   henne.   Principen    om   omedelbar\r\nverkställighet av beslut om tulltillägg behålls, och\r\nnågon   ny   anståndsbestämmelse  införs  inte,   då\r\ngällande bestämmelser enligt regeringens uppfattning\r\nger tillräckligt skydd.\r\n\r\nIkraftträdande\r\n\r\nÄndringarna föreslås  träda i kraft den 1 juli 2003.\r\nDe föreslagna ändringarna  skall vad gäller utvidgat\r\nförbud  att  använda vitesföreläggande  och  ändrade\r\nanståndsregler tillämpas direkt vid ikraftträdandet.\r\n\r\nDe  föreslagna  ändringarna  i  bestämmelserna  om\r\nskattetillägg   och   förseningsavgift   i   5  kap.\r\ntaxeringslagen föreslås dock tillämpas första gången\r\nvid  2004  års taxering. Motsvarande ändringar i  15\r\nkap. skattebetalningslagen  skall enligt regeringens\r\nförslag tillämpas\r\n\r\n1. på  skatt  som  avser inkomståret  2004  när  det\r\ngäller preliminär skatt,\r\n2.\r\n3. på  skatt  som avser  en  redovisningsperiod  som\r\npåbörjas efter utgången av år 2003 när det gäller\r\nskatt som skall  redovisas i en skattedeklaration\r\nsamt\r\n4.\r\n5. på skatt som avser  en skattepliktig händelse som\r\nskett efter utgången  av  år  2003 när det gäller\r\nskatt   som   skall   redovisas  i  en   särskild\r\nskattedeklaration.\r\n6.\r\nStatsfinansiella konsekvenser\r\n\r\nEfter   diverse   överslagsvisa    beräkningar   har\r\nregeringen      bedömt      att      de      samlade\r\nskattetilläggsbeloppen  kommer  att  minska  statens\r\ninkomster med ca 420 miljoner kronor per år medan de\r\nhöjda  förseningsavgifterna  kommer att innebära  en\r\ninkomstförstärkning på ca 232  miljoner  kronor  per\r\når.  Det sammanlagda resultatet skulle alltså bli en\r\nårlig  minskning  på  ca  188  miljoner  kronor.  De\r\nadministrativa   kostnaderna   bedöms   rymmas  inom\r\nRiksskatteverkets  och skattemyndigheternas  normala\r\nanslag. Detta gäller även kostnaden för IT-systemet.\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nEnligt Sk10 av Ulf Sjösten  m.fl.  (m, fp, kd, c) är\r\nskattetilläggen  orimligt  hårda.  De  framstår  för\r\nmånga skattskyldiga som helt absurda och  kan träffa\r\nenkla    förbiseenden    i    deklarationen,   anför\r\nmotionärerna.  Motionärerna  anser  att  regeringens\r\nförslag  inte  är  tillräckliga  och   föreslår   av\r\nrättssäkerhetsskäl  vissa längre gående förändringar\r\nän vad regeringen föreslår.  Bland annat i vad avser\r\nsubjektiva  rekvisit  och handläggningstider  finner\r\nmotionärerna  att  reglerna   bör  utformas  så  att\r\nSverige i fortsättningen inte balanserar  på gränsen\r\nför  vad  som är tillåten skattelagstiftning  enligt\r\nartikel 6 i  Europakonventionen. Motionärerna kräver\r\nbl.a.  automatiskt  anstånd  med  skattetillägg  vid\r\nbegäran   om   omprövning   eller   överklagande  av\r\ntaxeringen till dess att den rättsliga prövningen är\r\nslutförd (yrkande 1). Vidare anser de  att det skall\r\nfinnas  krav  på  uppsåt  eller  oaktsamhet för  att\r\nskattetillägg skall komma i fråga  (yrkande  2).  De\r\nföreslår  också  ett  skattetillägg med fasta belopp\r\nmen med en möjlighet till  högre sanktionsavgift vid\r\nstora  undanhållna belopp (yrkande  3).  Beträffande\r\nförseningsavgift  yrkar  motionärerna  att den skall\r\nbestämmas   till   3 000   kr   för  aktiebolag  och\r\nekonomiska  föreningar  (yrkande 4).  Även  när  det\r\ngäller tulltillägg yrkar  motionärerna att det skall\r\nföreligga krav på uppsåt eller  oaktsamhet  för  att\r\ntulltillägg skall kunna påföras (yrkande 5) samt att\r\ntulltillägget  skall  utgå  med fasta belopp men med\r\nmöjlighet  till  högre  sanktionsavgift   vid  stora\r\nundanhållna  belopp  (yrkande  6).  Slutligen  begär\r\nmotionärerna    att    det   skall   tillsättas   en\r\nparlamentarisk utredning om taxeringsförfarandet och\r\nhandläggningen av skattemål (yrkande 7).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet    delar    regeringens     uppfattning    att    ett\r\nskattetilläggssystem behövs för att garantera att de\r\nskattskyldiga fullgör sin uppgiftsskyldighet  på ett\r\nkorrekt  sätt samt att det nuvarande schabloniserade\r\nsystemet i princip bör bibehållas. Reglerna bör dock\r\nreformeras  för  att  göra  systemet  mera  rimligt,\r\nrättvist  och legitimt i de skattskyldigas ögon,  ge\r\nstörre möjligheter att göra nyanserade bedömningar i\r\nvarje enskilt  fall  samt  beakta  de skattskyldigas\r\nolika förutsättningar för att deklarera.\r\n\r\nUtskottet  anser  att  det föreliggande  förslaget\r\nuppfyller  de  uppställda  kraven.  Utskottet  delar\r\ndessutom regeringens bedömning  att systemet med den\r\nutformning det kommer att ha efter  regeländringarna\r\nkommer  att  vara  helt  förenligt med artikel  6  i\r\nEuropakonventionen.  Genom  att  ytterligare  främja\r\nförutsättningarna för  en  nyanserad  bedömning  och\r\nförtydliga    och   komplettera   befrielsegrunderna\r\nåstadkoms en mer  rättvis  och  generös  tillämpning\r\nsamt  en  ökad förutsebarhet. Genom att inte  endast\r\nhel utan även  delvis  befrielse  från skattetillägg\r\nskall kunna ges ökas möjligheterna  att  beakta dels\r\nförutsättningarna   i   det  enskilda  fallet,  dels\r\noskäligheter hänförliga till skattetilläggsbeloppets\r\nstorlek.  Dessa  bestämmelser   i  förening  med  de\r\nbestämmelser som innebär att skattetillägg ibland på\r\nobjektiva grunder inte skall tas  ut  eller  att det\r\nskall  undanröjas  (gäller  ibland  vid  rättelse av\r\nuppenbar  felräkning m.m.) ger dessutom utrymme  för\r\nhänsynstagande    som    innebär    befrielse   från\r\nskattetillägg i större omfattning än  vad som skulle\r\nvara  fallet om uttag av skattetillägg var  beroende\r\nav att  den  skattskyldige förfarit uppsåtligt eller\r\noaktsamt. Utskottet  håller därför med regeringen om\r\natt   det   saknas  skäl  att   med   anledning   av\r\nEuropakonventionen  införa  de subjektiva rekvisiten\r\nuppsåt och oaktsamhet.\r\nUtskottet anser också i likhet  med  regeringen  -\r\noch 1999 års skattetilläggskommitté som lagt fram de\r\nförslag  som  ligger  till grund för propositionen -\r\natt gällande system för beräkning av skattetillägg i\r\nhuvudsak    bör   behållas.    Det    innebär    att\r\nskattetillägget  i  princip  bör  beräknas  med  den\r\nundandragna   skatten  som  underlag.  Utskottet  är\r\nmedvetet om att  detta system kan göra det svårt att\r\nberäkna  skattetilläggen,   t.ex.   när   det  skall\r\nproportioneras  på  grund av att olika procentsatser\r\när tillämpliga, men, som regeringen anför, bör dessa\r\nproblem     kunna     bemästras     med     lämpliga\r\nskatteberäkningsprogram       för      automatiserad\r\ndatabehandling.  Den  metod  för  skattetillägg  med\r\nfasta   belopp  som  föreslås  i  motionen   befarar\r\nutskottet     skulle     leda     till    besvärande\r\ntröskeleffekter.  Utskottet vill därför  ställa  sig\r\nbakom de principer  för beräkning av skattetillägget\r\nsom föreslås i propositionen  och  finner  också  de\r\nuttagsprocent   som  föreslås  i  propositionen  väl\r\navvägda.\r\nNär det gäller frågan om anstånd med skattetillägg\r\nanser  utskottet  att   regeringen   har  funnit  en\r\ngodtagbar  lösning  som  innebär  att  principen  om\r\nomedelbar  verkställighet av beslut om skattetillägg\r\nvisserligen  behålls,  men att en skattskyldig efter\r\nbegäran  skall  beviljas  anstånd   med  att  betala\r\nskattetillägget  när han eller hon begär  omprövning\r\nav  det  beskattnings-   eller  taxeringsbeslut  som\r\nligger  till grund för skattetilläggsbeslutet  eller\r\nomprövning  av själva skattetilläggsbeslutet, liksom\r\nom  den skattskyldige  överklagar  ett  beslut  från\r\nskattemyndigheten  i beskattnings-, taxerings- eller\r\nskattetilläggsfrågan  och  dessutom  begär  anstånd.\r\nFörslaget  innebär  en  ökad  rättssäkerhet  för  de\r\nskattskyldiga.     Huvudprincipen    om    omedelbar\r\nverkställighet  av  skattetillägg   kommer   att  få\r\ngenomslag  endast  i  de fall dels den skattskyldige\r\nvarken   begär  omprövning   av   eller   överklagar\r\nskattemyndighetens     beslut,    dels    att    den\r\nskattskyldige visserligen  begär omprövning av eller\r\növerklagar skattemyndighetens beslut men avstår från\r\natt   begära   anstånd  med  skattetillägget   innan\r\nverkställighet sker.  Genom  att  de skattskyldiga i\r\nalla   fall   får   en   möjlighet  att  skjuta   på\r\nverkställigheten av skattetillägg  i  tvistiga  fall\r\ntills  frågan  om  skattskyldigheten  har prövats av\r\ndomstol anser utskottet i likhet med regeringen  att\r\nrättssäkerhetsgarantierna     i    artikel    6    i\r\nEuropakonventionen är uppfyllda.\r\nDe nuvarande reglerna för förseningsavgift  fick i\r\nväsentliga    delar    sin   utformning   år   1987.\r\nBestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 1998 och\r\nde nuvarande förseningsavgiftsbeloppen  gäller också\r\nsedan   dess  (prop.  1987/88:55,  SkU  1987/98:12).\r\nSyftet med  förseningsavgiften  är  att motverka att\r\ndeklarationer lämnas in för sent eller  inte  lämnas\r\nin  alls.  En  översyn  av  systemet  för  att  göra\r\npåtryckningen effektivare och systemet smidigare har\r\nvisat   sig   motiverad   med  hänsyn  till  antalet\r\nförsenade eller uteblivna deklarationer under senare\r\når. Utskottet anser att den  modell  som  regeringen\r\nföreslår med en förseningsavgift i tre steg,  så att\r\ndet    blir   så   att   säga   dyrare   ju   längre\r\ndeklarationsinlämnandet  dröjer,  är en bra lösning.\r\nUtskottet  finner  vidare  att de avgiftsbelopp  som\r\nregeringen föreslår är bättre  avvägda  än  dem  som\r\nföreslås   i  motionen.  Det  bör  betonas  att  den\r\nskattskyldige     alltid    kan    se    till    att\r\nförseningsavgiften i varje fall inte växer genom att\r\nomedelbart lämna in  en  självdeklaration.  Det  bör\r\nockså  framhållas  att  bestämmelserna  om befrielse\r\nfrån avgift gäller även förseningsavgifter  och  att\r\ndet med det nya systemet alltså är möjligt att medge\r\ndelvis  befrielse  från  förseningsavgift. Utskottet\r\nbiträder  således  sammanfattningsvis  propositionen\r\noch  inte  motionen  när  det  gäller  storleken  på\r\nförseningsavgifterna.\r\nSyftet med tulltilläggen  är  att på ett effektivt\r\nsätt  understryka vikten av att uppgiftsskyldigheten\r\niakttas med noggrannhet och omsorg även på tullområ-\r\ndet. Tulltilläggen  är  också  avsedda  att  avlasta\r\nåklagare och domstolar från mindre allvarliga mål om\r\nvarusmuggling  och  liknande  brott.  Propositionens\r\nförslag  innebär  att  ett system med administrativa\r\nsanktioner    som    riktar   sig    mot    oriktigt\r\nuppgiftslämnande på tullområdet  skall  finnas  kvar\r\nmen  att  systemet  ändras  så  att  det tillgodoser\r\nEuropakonventionens  krav samt kraven på  en  rimlig\r\nnyansering av systemet.  De  föreslagna  ändringarna\r\nmotsvarar  i stort sett de ändringar som föreslås  i\r\nfråga om skattetillägg.\r\nUtskottet  vill  betona  att  tulltilläggen har en\r\nnära  koppling  till  skattetilläggen,   och   denna\r\nkoppling bör enligt utskottets mening bibehållas  så\r\nlångt  som  möjligt.  Det  innebär  bl.a. att själva\r\nkonstruktionen  för  ett  tilläggssystem,   som   är\r\nutformat så att tillägget utgår på objektiva grunder\r\nmed   schablonartade  beräkningar  men  med  en  rad\r\ntydliga   befrielsegrunder  som  ändå  gör  systemet\r\nmöjligt att nyansera i enskilda fall, bör gälla även\r\nför  tulltillägg.  Vad  gäller  procentsatserna  för\r\ntulltillägg  överensstämmer  dessa med vad som redan\r\ngäller (den nuvarande regeln om  lägre tulltillägg i\r\nsådana   fall   då  det  av  tillgängligt   material\r\nuppenbart framgått  att  den lämnade uppgiften varit\r\nfel  kommer  dock  att  regleras   på  annat  sätt).\r\nUtskottet   noterar   vidare  att  redan  1999   års\r\nskattetilläggskommitté  konstaterade  att  det  inte\r\nfanns någon avsevärd kritik mot de procentsatser som\r\ntulltilläggen  tas  ut  med. Det anförda innebär att\r\nutskottet vill ställa sig bakom propositionen även i\r\nnu  nämnda  avseenden och därför  inte  kan  biträda\r\nmotionens förslag.\r\nNär  det  slutligen   gäller  motionärernas  sista\r\nyrkande   om  tillsättande  av   en   parlamentarisk\r\nutredning för  en  översyn  av  skatteprocessen vill\r\nutskottet  framhålla  att  lagstiftningen  på  flera\r\nområden inom denna sektor är  relativt ny. Utskottet\r\ntänker bl.a. på skattebetalningslagen  från  år 1997\r\noch      lagen     om     självdeklarationer     och\r\nkontrolluppgifter  från  år 2001. Med de nu aktuella\r\nändringarna i bl.a. taxeringslagen  görs  även denna\r\nlag   mera   tidsenlig   och  bättre  anpassad  till\r\nEuropakonventionens krav. Det förtjänar att omnämnas\r\natt  även  skatteförvaltningens   organisation  står\r\ninför  förändringar  och att en lagrådsremiss  härom\r\nnyligen  har  avlämnats.  Det  är  enligt  utskottet\r\nviktigt att lagstiftningen  på detta område ständigt\r\nföljs upp och att regeringen  lägger fram de förslag\r\ntill  förändringar som kan visa  sig  motiverade  då\r\nbrister  i  systemet uppenbaras. Så sker också, både\r\ngenom  arbete   inom   Finansdepartementet   och   i\r\nRiksskatteverkets  regi.  Bland  annat uppmärksammas\r\nfrågor om en uppsnabbning av handläggningen  och  en\r\nförbättring     av     kompetensförsörjningen    och\r\nutbildningen inom skatteförvaltningen  - som i grund\r\noch   botten  är  ett  resursproblem  -  normalt   i\r\nbudgetpropositionen  varje år. Däremot kan utskottet\r\ninte finna att det nu finns anledning att prioritera\r\nen parlamentarisk utredning  med  den inriktning som\r\nmotionärerna föreslår.\r\nSlutligen  vill  utskottet  anföra  att  utskottet\r\nfunnit  anledning  att  komplettera  den  föreslagna\r\nlagstiftningen   på   några   punkter   som   gäller\r\nskattebetalningslagen. Utskottet lägger fram förslag\r\nhärom i bilaga 3.\r\n\r\nMervärdesskatten vid viss handel med\r\nbegagnade bilar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  avslår tre motioner om amnesti för\r\nmervärdesskatten    vid   viss   handel   med\r\nbegagnade bilar.\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\n\r\nFrån och med den 1 november  1995  förändrades lagen\r\n(1994:200) om mervärdesskatt (ML) med  anledning  av\r\nSveriges  inträde  i  EU.  Före  detta datum var det\r\nmöjligt att göra avdrag för s.k. fiktiv  skatt,  som\r\ninnebar  att en mervärdesskattskyldig fick dra av en\r\nfingerad mervärdesskatt  på  20 % även vid varuinköp\r\nfrån icke skattskyldiga (t.ex. en privatperson). Med\r\nde nya reglerna uppstod två alternativ  som  innebar\r\natt man antingen följer de \"vanliga\" reglerna  eller\r\nreglerna om vinstmarginalbeskattning, s.k. VMB.  VMB\r\ninnebär   i  princip  en  beskattning  av  uppkommen\r\nvinstmarginal  mot normalfallet där beskattning sker\r\nmed utgångspunkt från avtalat pris för en vara eller\r\ntjänst. Villkoren  för VMB måste dock vara uppfyllda\r\nför att denna beskattningsmetod  skall få tillämpas.\r\nI  en  verksamhet kan man tillämpa både  och  -  man\r\nväljer själv  vilket - men man måste ha en och samma\r\nmetod för både  inköpet  och  försäljningen av varje\r\nenskild vara.\r\n\r\nVMB tillämpas också vid handel  mellan  EG-länder.\r\nBestämmelserna om VMB är samlade i 9 a kap.  ML.  En\r\nsvensk återförsäljare kan således med tillämpning av\r\n9  a  kap.  ML omsätta varor till köpare i annat EG-\r\nland  och  svensk  köpare  kan  förvärva  varor  som\r\nbeskattats i enlighet med motsvarande bestämmelser i\r\nannat EG-land.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  flera motioner  från  den  allmänna  motionstiden\r\nframhålls  att  de  nya reglerna varit krångliga och\r\nbesvärliga  att  förstå   och   tillämpa   och   att\r\nåtskilliga  näringsidkare  som handlar med begagnade\r\nbilar  oförskyllt  drabbats  av  att  behöva  betala\r\ndubbel mervärdesskatt då de fört in bilar från andra\r\nEG-länder   och   sedan   sålt   dem  vidare,   dvs.\r\nmervärdesskatt både i inköpslandet  och  i  Sverige.\r\nAnsvaret för detta missförhållande anser de ligga på\r\nskatteförvaltningen,   som   sägs  ha  gått  ut  med\r\nmissvisande  eller  rentav felaktig  information.  I\r\nmotion  Sk261  av  Jan-Evert   Rådhström  och  Runar\r\nPatriksson (m, fp) begärs därför  en  utredning  för\r\natt genomföra en momsamnesti för begagnade bilar som\r\nförts in under perioden 1995-2000. Även i motionerna\r\nSk349  av  Tommy Ternemar m.fl. (s) och Sk360 av Per\r\nRosengren (v)  förespråkas en utredning av frågan om\r\nmomsamnesti för felinformerade bilhandlare som bl.a.\r\nägnat  sig åt försäljning  av  begagnade  bilar  som\r\nförts in från andra EG-länder.\r\n\r\n\r\nRiksskatteverkets (RSV) yttrande\r\n\r\n\r\nRSV har yttrat sig över motionerna (se bilaga 4 till\r\ndetta betänkande)  och sammanfattningsvis anfört att\r\ndet inte finns skäl  att  införa någon momsamnesti i\r\nde  aktuella införselfallen.  Mot  en  sådan  åtgärd\r\ntalar  enligt RSV dels den stora mängden företag som\r\nskulle  omfattas   av  amnestin,  dels  att  korrekt\r\ninformation lämnats  i rimlig omfattning och att det\r\ni efterhand inte går att  på ett rimligt sätt avgöra\r\nvilka som eventuellt blivit felinformerade och vilka\r\nsom i efterhand påstår sig  ha  blivit  det. För dem\r\nsom kan visa att de blivit felinformerade  före  ett\r\nfelaktigt  handlande  finns  i dag andra rättsmedel,\r\nframhåller RSV. Vidare betonar  RSV  att det inte är\r\nförenligt med EG:s regelverk att i efterhand efterge\r\nmervärdesskatten  för  vissa  företag men  inte  för\r\nandra,       eftersom      det      skulle      vara\r\nkonkurrenssnedvridande  och  strida mot likhetsprin-\r\ncipen. Ej heller är det förenligt  med EG-rätten att\r\nefterge mervärdesskatten för hela branschen,  då det\r\nenligt        sjätte       mervärdesskattedirektivet\r\nobligatoriskt skall  tas  ut  moms på försäljning av\r\nbegagnade bilar, framhåller RSV.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom RSV anfört anser utskottet  att  det skulle vara\r\nkonkurrenssnedvridande   att  i  efterhand   efterge\r\nmervärdesskatten för denna  typ  av  handel  på  ett\r\nsådant  sätt  som  motionärerna förespråkar. Även de\r\nEG-synpunkter   som   RSV   framhåller   är   enligt\r\nutskottets  uppfattning   viktiga.   Utskottet  vill\r\nändock erinra om behovet av tydliga, pedagogiska och\r\nlättöverskådliga  anvisningar  till de skattskyldiga\r\nnär  det  gäller  sådana  krångliga  och  invecklade\r\nregelkomplex som det här är fråga om. Utskottet vill\r\nockså    framhålla,    vilket    också     görs    i\r\nRiksskatteverkets   yttrande,   att   det  finns  en\r\nmöjlighet  för  det  enskilda  företaget att  begära\r\nskadestånd för eventuell skada man lidit på grund av\r\nfelaktig   information,  dock  att  det   då   bl.a.\r\nförutsätts att  företaget  kan  visa  att det blivit\r\nfelinformerat.\r\n\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motionerna.\r\n\r\n\r\n\r\nReservation\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservation. I rubriken anges inom  parentes  vilken\r\npunkt  i utskottets förslag till riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\nAdministrativa avgifter på skatte- och\r\ntullområdet, m.m. (punkt 1) - m, fp, kd, c\r\n\r\nav Anna  Grönlund  (fp), Lennart Hedquist (m), Anne-\r\nMarie  Pålsson  (m),  Gunnar   Andrén   (fp),  Roger\r\nKarlsson  (c),  Ulf  Sjösten (m) och Lars Gustafsson\r\n(kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen antar\r\ndels de i bilaga 2 till detta  betänkande  återgivna\r\nförslagen till\r\n1.  lag  om ändring i taxeringslagen (1990:324)  med\r\nden ändringen  i  5  kap.  10 § att beloppet \"5 000\r\nkronor\" byts mot beloppet \"3 000 kronor\",\r\n2.    lag   om   ändring   i   skattebetalningslagen\r\n(1997:483),\r\n3. lag om ändring i tullagen (2000:1281),\r\n4. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),\r\ndels det  i bilaga 3 återgivna förslaget till lag om\r\nändring i skattebetalningslagen (1997:483)\r\nsamt tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\ni reservationen anförts  om  behovet  av ytterligare\r\nändringar i skattetilläggssystemet m.m.\r\nDärmed   bifaller  riksdagen  motion  2002/03:Sk10\r\nyrkandena 1-7  delvis  och  proposition  2000/03:106\r\ndelvis i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi delar till fullo den uppfattning som förs  fram i\r\nmotion  Sk10  (m, fp, kd, c) att skattetilläggen  är\r\norimligt hårda.  För många skattskyldiga framstår de\r\nsom helt absurda och  de  träffar  i många fall även\r\nenkla förbiseenden i deklarationen.  Att  Sverige nu\r\nhar  fällts  i  Europadomstolen  för  att  delar  av\r\nskattetilläggssystemet          strider          mot\r\nEuropakonventionen   om   skydd   för  de  mänskliga\r\nrättigheterna  och  de grundläggande  friheterna  är\r\nytterst genant för landet  men  knappast förvånande,\r\noch vi kan bara med beklagande konstatera att reger-\r\ningen alltför länge vägrat lyssna  på  de  varningar\r\nsom framförts från olika håll, bl.a. i riksdagen.  I\r\noch  för  sig  kan  vi  hålla  med regeringen om att\r\npropositionens förslag i olika hänseenden innebär en\r\ni förhållande till Europakonventionen bättre ordning\r\nän den som nu gäller, men i likhet  med motionärerna\r\nanser vi att man nu bör gå betydligt  längre  än vad\r\nregeringen    föreslagit    och   därigenom   stärka\r\nrättssäkerheten. Bland annat  i vad avser subjektiva\r\nrekvisit   och   handläggningstider   bör   reglerna\r\nutformas  så  att  Sverige   i  fortsättningen  inte\r\nbalanserar  på  gränsen  till vad  som  är  tillåten\r\nlagstiftning enligt konventionen. Detta synsätt står\r\ni betydligt bättre samklang  än  regeringens förslag\r\nmed både Lagrådets uppfattning och den utredning som\r\npropositionen    bygger    på,    dvs.   1999    års\r\nskattetilläggskommittés      betänkande      2001:25\r\nSkattetillägg m.m.\r\n\r\nVad först gäller reglerna om anstånd med betalning\r\nav skattetillägg har vi svårt  att förstå vitsen med\r\nregeringens förslag som innebär  att  den  som begär\r\nomprövning  av  eller  överklagar  en taxering skall\r\nanhålla   särskilt  om  anstånd  med  betalning   av\r\nskattetillägget.  Till  saken  hör enligt vår mening\r\natt straff normalt inte går i verkställighet  förrän\r\nde vunnit laga kraft. Vad gäller skattetillägg - som\r\nenligt  Europadomstolen  är  att  anse som ett slags\r\nstraff  -  bör  självklart ingenting behöva  betalas\r\nförrän skulden prövats i samtliga instanser. Anstånd\r\nmed  betalning  bör   således  ske  automatiskt  vid\r\nbegäran av omprövning eller  vid överklagande av det\r\nbeslut som föranlett skattetillägget.\r\nVad  därefter  gäller  kriterierna  för  uttag  av\r\nskattetillägg och tulltillägg  anser  vi att man bör\r\nutgå  från en ordning som innebär att tilläggen  tas\r\nut endast  om  den oriktiga uppgiften måste antas ha\r\nlämnats med uppsåt  eller av oaktsamhet. Det innebär\r\n- och det är enligt vår  mening  viktigt  för att få\r\nallmänhetens förståelse för rättssystemet -  att man\r\ninte    kan    straffas    eller    påföras    någon\r\nsanktionsavgift  om  man  försökt  rätta  sig  efter\r\nregelverket  så  gott  man  kan. Liksom motionärerna\r\nbedömer vi dock att denna förändring inte kommer att\r\nfå någon märkbar effekt på antalet påförda tillägg.\r\nBeträffande  skatte-  och  tulltilläggens  storlek\r\ndelar  vi  motionärernas  uppfattning  att  man  bör\r\nsläppa den direkta anknytningen  till  storleken  av\r\nden  undanhållna  skatten  eller  tullen som gör att\r\nsummorna  kan  bli  avsevärda  även  om   felet   är\r\nförhållandevis  obetydligt.  Liksom på andra områden\r\ndär  sanktionsavgifter används  bör  de  enligt  vår\r\nmening utgå med fasta belopp. Regeringen bör således\r\nåterkomma  med  förslag till fasta tillägg men even-\r\ntuellt med möjlighet  till högre sanktionsavgift för\r\nstora undanhållna belopp.\r\nDen föreslagna höjningen  av  förseningsavgifterna\r\nför aktiebolag och ekonomiska föreningar  från 1 000\r\nkr till 5 000 kr är enligt vår uppfattning för stor.\r\nDen nya nivån bör i stället stanna vid 3 000  kr som\r\när  ett  mera  rimligt  belopp  men  som ändå fyller\r\nfunktionen att vara avskräckande.\r\nVi  delar slutligen motionärernas uppfattning  att\r\nden    nuvarande     ordningen     med     långsamma\r\nskatteprocesser, uttunnad kompetens på skatteområdet\r\ninom förvaltningsdomstolarna, straffrättsliga inslag\r\ni   förfarandet,   ny   kommande   organisation   på\r\nskatteområdet  med allmänna ombud i skatteprocessen,\r\nnya  metoder  för   skatterevisioner   samt  alltför\r\nrestriktiva bestämmelser om ersättning är  avgörande\r\nskäl  för  att  ompröva skatteprocessen i syfte  att\r\nstärka rättssäkerheten.  Vidare  bör  taxeringslagen\r\nfrån   1990   utvärderas   när   det   gäller   lek-\r\nmannainflytande, skönstaxeringar och eftertaxeringar\r\noch frågor om specialisering av skattemål övervägas,\r\nliksom    kompetens-    och   utbildningsbehov   vid\r\nhandläggningen av skattemål.  En annan fråga som bör\r\ngranskas  gäller tillämpningen av  officialprincipen\r\noch  dess  förhållande  till  nuvarande  restriktiva\r\nbestämmelser  om  ersättning  för den skattskyldiges\r\nkostnader för biträden och ombud  i skatteprocessen.\r\nDen   nya  organisationen  inom  skatteförvaltningen\r\nliksom   förvaltningens   nya   arbetssätt  avseende\r\nrevisionsverksamheten,  inte minst  på  koncernnivå,\r\nbör också undersökas utifrån  behoven  av  en rätts-\r\nsäker     skatteprocess.    Vi    biträder    därför\r\nmotionärernas krav på att regeringen skall tillsätta\r\nen  parlamentarisk   utredning  för  en  översyn  av\r\nskatteprocessen. Denna  utredning  bör  ta  upp  och\r\ngranska de nu berörda frågorna.\r\nAllt   vad  vi  anfört  i  denna  reservation  med\r\nanledning  av den ovan nämnda motionen bör riksdagen\r\nsom sin mening ge regeringen till känna. Beträffande\r\nden  lägre  förseningsavgiften  för  aktiebolag  och\r\nekonomiska föreningar  lägger  vi dock redan nu fram\r\nett eget förslag som framgår av  vårt  förslag  till\r\nriksdagsbeslut.   Denna  lagändring  är  enligt  vår\r\nbedömning  av  så tekniskt  enkel  beskaffenhet  att\r\nLagrådet inte behöver höras.\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttrande. I  rubriken  anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i  utskottets förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\nMervärdesskatten vid viss handel med begagnade\r\nbilar (punkt 2) - m, fp, kd, c\r\n\r\nav Anna Grönlund (fp), Lennart  Hedquist  (m), Anne-\r\nMarie   Pålsson   (m),  Gunnar  Andrén  (fp),  Roger\r\nKarlsson (c), Ulf Sjösten  (m)  och  Lars Gustafsson\r\n(kd).\r\n\r\nVi instämmer i utskottets mening att de  tre  väckta\r\nmotionerna   inte  bör  föranleda  någon  riksdagens\r\nåtgärd.  Vi  delar  också  Riksskatteverkets  grund-\r\nläggande åsikt  att den bilimportör som kan visa att\r\nvederbörande blivit  felinformerad  måste använda de\r\nandra rättsmedel som finns för att hållas skadeslös.\r\n\r\nProblemet i det aktuella fallet synes ha varit att\r\ninformationen om vilka regler som gäller  och hur de\r\nskall   tolkas  och  tillämpas  har  varit  otydlig.\r\nRiksskatteverkets  egna  siffror antyder just att så\r\nvarit fallet när hela 443 revisioner avslutats under\r\nfyra  kalenderår och totalt  lett  till  höjning  av\r\nskatt  exklusive   skatte-   och  avgiftstillägg  om\r\n292 271 272 kr. Dessa uppgifter  är  i  sig en stark\r\nindikation   på   att  tydligheten  i  lagstiftning,\r\ntolkning och tillämpning inte varit utan anmärkning.\r\nAtt även informationen  till  och svaren på frågorna\r\nfrån  de  skattskyldiga  brustit framgår  direkt  av\r\nRSV:s eget yttrande till skatteutskottet.  Här måste\r\nju  strävan  vara  att  uppnå  100  procents korrekt\r\nsvarsfrekvens.\r\nAtt  det  handlar  om komplicerade frågor  framgår\r\ninte  minst av Finansdepartementets  inventering  av\r\ntänkbara   åtgärder   mot   skattefusk   inom   mer-\r\nvärdesskatteområdet  (Dnr  Fi  2001/3993).  Här  har\r\ningående     diskuterats    de    svårigheter    och\r\nmissförhållanden  som  uppdagats  vid bl.a. inköp av\r\nbegagnade bilar från annat EU-land.  Det  handlar om\r\nsåväl \"omedvetet\" skatteundandragande som omfattande\r\nupplägg  med  anknytning  till grov kriminell  verk-\r\nsamhet.   Att   motverka   denna   brottslighet   är\r\nsynnerligen angeläget, inte bara av statsfinansiella\r\nskäl utan allra mest ur rättstrygghetsaspekter.\r\nAndra  problem  som  diskuteras  i  promemorian  -\r\nutöver  bristerna  i  kontrollen   -   gäller  bl.a.\r\noklarheter     i     fråga    om    vem    som    är\r\nregistreringsansvarig,     inköpshandlingars     och\r\nfullmakters        äkthet       samt       bristande\r\nidentitetskontroller.  Även  RSV  har  nyligen  i en\r\nutredning  Övergripande  underlag  för riskbedömning\r\n2004  påtalat  de  problem  som föreligger  när  det\r\ngäller  kontrollen och aviserat  nya  åtgärder  inom\r\nområdet.\r\nEnligt  vår  mening  föreligger ett starkt behov -\r\ninte  minst  mot  bakgrund   av   de   problem   som\r\nRiksskatteverket självt har upptäckt och arbetar med\r\n-  att  klarlägga  och förebygga missförstånd, också\r\nför  att  understryka   att   brott   mot   gällande\r\nlagstiftning   inte   skall  kunna  förklaras  eller\r\nursäktas med okunskap eller  felaktiga informationer\r\noch   därigenom   undgå   sedvanliga   skattemässiga\r\nsanktioner och i slutändan också brottsutredning.\r\n\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen    (Finansdepartementet)    föreslår    i\r\nproposition 2002/03:106  i  denna  del att riksdagen\r\nantar de i propositionen framlagda förslagen till\r\n\r\n1. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),\r\n\r\n2.    lag   om   ändring   i   skattebetalningslagen\r\n(1997:483),\r\n\r\n3. lag om ändring i tullagen (2000:1281),\r\n\r\n4. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327).\r\n\r\n</pre><pre>\r\nFöljdmotion\r\n\r\n\r\n2002/03:Sk10 av Ulf Sjösten m.fl. (m, fp, kd, c):\r\n\r\n1. Riksdagen  beslutar  att  automatiskt anstånd med\r\nbetalning av skattetillägg skall ske till dess att\r\nden rättsliga prövningen är slutförd.\r\n\r\n2. Riksdagen beslutar att skattetillägg  endast  får\r\ntas  ut  om  oriktig  uppgift  lämnats uppsåtligen\r\neller av oaktsamhet.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att skattetillägg\r\nbör utgå som fasta belopp med möjlighet till högre\r\nsanktionsavgift vid stora undanhållna belopp.\r\n\r\n4.  Riksdagen  beslutar  att   förseningsavgift  för\r\nsjälvdeklaration  för  aktiebolag  och  ekonomiska\r\nföreningar skall bestämmas till 3 000 kr.\r\n\r\n5. Riksdagen beslutar att tulltillägg endast får tas\r\nut om oriktig uppgift lämnats uppsåtligen eller av\r\noaktsamhet.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att tulltillägg\r\nbör utgå som fasta belopp med möjlighet till högre\r\nsanktionsavgift vid stora undanhållna belopp.\r\n\r\n7.  Riksdagen begär  att  regeringen  tillsätter  en\r\nparlamentarisk   utredning   för   att   se   över\r\ntaxeringsförfarandet    och    handläggningen   av\r\nskattemål.\r\n\r\n\r\nMotioner under allmänna motionstiden\r\n2002\r\n\r\n\r\n2002/03:Sk261 av Jan-Evert Rådhström och Runar\r\nPatriksson (m, fp):\r\n\r\nRiksdagen   begär   att  regeringen  tillsätter   en\r\nutredning  för att klarlägga  förutsättningarna  för\r\noch med avsikt  att  genomföra  en  momsamnesti  för\r\nimporterade    begagnade    bilar   under   perioden\r\n1995-2000.\r\n\r\n2002/03:Sk360 av Per Rosengren (v):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen  låter  utreda frågan\r\nom momsamnesti för felinformerade bilimportörer.\r\n\r\n2002/03:Sk394 av Tommy Ternemar m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  momsamnesti för  vissa\r\nbilimportörer.\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nUtskottets lagförslag\r\n\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i\r\nskattebetalningslagen (1997:483)\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att 2 kap.  7 §,  10  kap. 32\r\nc § och 13 kap. 2 § skattebetalningslagen (1997:483)\r\nskall ha följande lydelse.\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Föreslagen lydelse\r\n-----------------------------------------------------\r\n2 kap.\r\n7 §\r\n-----------------------------------------------------\r\nRiksskatteverket  får  överta de befogenheter som en\r\nskattemyndighet har enligt 14 kap.\r\n-----------------------------------------------------\r\nRiksskatteverket      har   Riksskatteverket     har\r\nbefogenhet    att   fatta  befogenhet    att   fatta\r\nsådana      beslut     om  sådana      beslut     om\r\nförseningsavgift   enligt  förseningsavgift   enligt\r\n15  kap.  6  och 7 §§ som  15  kap.  8 och 10 §§ som\r\nrör      en     periodisk  rör      en     periodisk\r\nsammanställning,       om  sammanställning,       om\r\nsammanställningen   skall  sammanställningen   skall\r\nlämnas               till  lämnas               till\r\nRiksskatteverket.          Riksskatteverket.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\n10 kap.\r\n32 c §[1]\r\n-----------------------------------------------------\r\nSärskild   skattedeklaration   skall   lämnas   till\r\nRiksskatteverket enligt fastställt formulär.\r\nRegeringen   eller  den  myndighet  som  regeringen\r\nbestämmer får meddela  närmare föreskrifter om vilka\r\nuppgifter som skall lämnas  i  en  särskild  skatte-\r\ndeklaration.\r\n-----------------------------------------------------\r\nVad  som  sägs  i 10 kap.   Vad  som  sägs i 10 kap.\r\n24-27 §§,  11 kap. 16 och  24-27 §§,  11 kap. 16 och\r\n18 §§,  14  kap.  6 §, 15  18 §§,  14  kap.  6 §, 15\r\nkap.  4-6 §§,  21  kap. 9  kap.  3,  7  och 8 §§, 21\r\noch  11 §§  samt  23 kap.  kap.  9 och 11 §§ samt 23\r\n9 §    om    skattedekla-  kap.   9 §   om   skatte-\r\nrationer  skall,  om inte  deklarationer  skall,  om\r\nnågot  annat anges, gälla  inte  något  annat anges,\r\näven   särskilda  skatte-  gälla    även   särskilda\r\ndeklarationer.             skattedeklarationer.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\n13 kap.\r\n2 §\r\n-----------------------------------------------------\r\nBestämmelser om befrielse   Bestämmelser          om\r\nfrån       skattetillägg,  befrielse            från\r\nförseningsavgift      och  skattetillägg,\r\nränta  finns  även  i  15  förseningsavgift      och\r\nkap.  7  och 8 §§ samt 19  ränta  finns  även  i  15\r\nkap. 11 §.                 kap. 10 och 12 §§ samt 19\r\nkap. 11 §.\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\nDenna  lag  träder i kraft den 1 juli 2003. De nya\r\nbestämmelserna   tillämpas  första  gången  när  det\r\ngäller\r\na)   preliminär  skatt:   på   skatt   som   avser\r\ninkomståret 2004,\r\nb)   skatt    som    skall    redovisas    i    en\r\nskattedeklaration:    på    skatt   som   avser   en\r\nredovisningsperiod som påbörjas efter utgången av år\r\n2003,\r\n\r\nc)  skatt  som  skall  redovisas   i   en   särskild\r\nskattedeklaration:    på    skatt   som   avser   en\r\nskattepliktig händelse som inträffat  efter utgången\r\nav år 2003.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]: Senaste lydelse 2002:400.\r\nBilaga 4\r\n\r\nRiksskatteverkets yttrande\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Administrativa avgifter på skatte- och tullområdet, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:106 i denna del och avslår motion 2002/03:Sk10 yrkandena 1-7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "4ED67E45-6F30-11D7-AEF5-000475503825",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "29",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "166",
                    "131",
                    "0",
                    "52"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4ED67E45-6F30-11D7-AEF5-000475503825",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Mervärdesskatten vid viss handel med begagnade bilar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk261, 2002/03:Sk360 och 2002/03:Sk394.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SKU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": {
        "nummer": "1",
        "rubrik": "Administrativa avgifter på skatte- och tullområdet, m.m.",
        "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
        "typ": "reservation",
        "utskottsforslag_punkt": "1"
      }
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-04-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-05-05 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-05-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-05-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-05-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-05-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-05-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till propositionen i denna del. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 16:58:28"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen beslutade om ändrade bestämmelser för skattetillägg. Skattetillägg är det belopp som man kan bli tvungen att betala om man lämnat felaktiga uppgifter i deklarationen. Skattetillägg ska även i fortsättningen tas ut när felaktiga uppgifter i deklarationen lämnats antingen med avsikt eller på grund av slarv. Det ska dock gå att undgå skattetillägg om felaktigheten bedöms som ursäktlig eller om det kan bedömas som oskäligt att ta ut skattetillägget. Hänsyn ska tas till personens ålder och hälsa, möjligheten att den skattskyldige felbedömt en skatteregel, felaktigheter i kontrolluppgifterna samt om det tagit oskäligt lång tid att besluta om ett skattetillägg. Ingen som överklagar sitt skattebeslut och begär uppskov med att betala skattetillägget ska vara tvingad att betala det förrän det finns en dom i länsrätten. Förseningsavgiften för deklarationer som lämnats in för sent höjs från 500 kronor till 1 000 kronor för vanliga skattskyldiga och från 1 000 kronor till 5 000 kronor för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Om förseningen blir långvarig eller om någon deklaration över huvud taget inte lämnas in kan flera förseningsavgifter tas ut. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2003 men ska tillämpas första gången vid 2004 års taxering.",
          "dok_id": "GQ01SKU16",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Skattetillägg (SkU16)",
          "dok_id": "GQ01SKU16",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 16:58:28"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01SKU16",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:38"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändrade bestämmelser för skattetillägg. Skattetillägg är det belopp som man kan bli tvungen att betala om man lämnat felaktiga uppgifter i deklarationen. Skattetillägg ska även i fortsättningen tas ut när felaktiga uppgifter i deklarationen lämnats antingen med avsikt eller på grund av slarv. Det ska dock gå att undgå skattetillägg om felaktigheten bedöms som ursäktlig eller om det kan bedömas som oskäligt att ta ut skattetillägget. Hänsyn ska tas till personens ålder och hälsa, möjligheten att den skattskyldige felbedömt en skatteregel, felaktigheter i kontrolluppgifterna samt om det tagit oskäligt lång tid att besluta om ett skattetillägg. Ingen som överklagar sitt skattebeslut och begär uppskov med att betala skattetillägget ska vara tvingad att betala det förrän det finns en dom i länsrätten. Förseningsavgiften för deklarationer som lämnats in för sent höjs från 500 kronor till 1 000 kronor för vanliga skattskyldiga och från 1 000 kronor till 5 000 kronor för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Om förseningen blir långvarig eller om någon deklaration över huvud taget inte lämnas in kan flera förseningsavgifter tas ut. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2003 men ska tillämpas första gången vid 2004 års taxering.</p>",
          "dok_id": "GQ01SkU16",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:06"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Skattetillägg (SkU16)",
          "dok_id": "GQ01SkU16",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:06"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01SKU16",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200203_SkU_16.doc",
          "filstorlek": "144384",
          "filtyp": "doc",
          "titel": "Administrativa    avgifter    på    skatte-    ochtullområdet, m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/D82EA66E-23E8-401A-872B-CDC8684EA9B9"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01SKU16",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_sku_16.pdf",
          "filstorlek": "386049",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_sku_16",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/B8914372-EFC6-4878-BE5E-1E3886EDF119"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk10 med anledning av prop. 2002/03:106 Administrativa avgifter på skatte- och tullområdet, m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk10",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk10",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:106 Administrativa avgifter på skatte- och tullområdet, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Sjösten m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk261 Momsamnesti för bilimportörer",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk261",
          "ref_dok_titel": "Momsamnesti för bilimportörer",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan-Evert Rådhström (M) och Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk360 Momsamnesti för felinformerade bilimportörer",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk360",
          "ref_dok_titel": "Momsamnesti för felinformerade bilimportörer",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Rosengren (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk394 Momsfrågor gällande bilimportörer",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk394",
          "ref_dok_titel": "Momsfrågor gällande bilimportörer",
          "ref_dok_subtitel": "av Tommy Ternemar m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:106 Administrativa avgifter på skatte- och tullområdet, m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ03106",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "106",
          "ref_dok_titel": "Administrativa avgifter på skatte- och tullområdet, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "Ds",
          "uppgift": "2000:70",
          "ref_dok_id": "GOB470",
          "ref_dok_typ": "Ds",
          "ref_dok_rm": "2000",
          "ref_dok_bet": "70",
          "ref_dok_titel": "Ds 2000:70",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Departementsserien"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-05-14",
          "ref_dok_id": "GQ09103",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "103",
          "ref_dok_titel": "2003-05-14",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-05-14",
          "ref_dok_id": "GQ09103",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "103",
          "ref_dok_titel": "2003-05-14",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:167",
          "ref_dok_id": "GQ0K167",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "167",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:167",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "1998:12",
          "ref_dok_id": "GMB312",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "1998",
          "ref_dok_bet": "12",
          "ref_dok_titel": "SOU 1998:12",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2001:25",
          "ref_dok_id": "GPB325",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2001",
          "ref_dok_bet": "25",
          "ref_dok_titel": "SOU 2001:25",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003.142",
          "ref_dok_id": "1969:200",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:211",
          "ref_dok_id": "1990:324",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:212",
          "ref_dok_id": "1997:483",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:213",
          "ref_dok_id": "1997:483",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:214",
          "ref_dok_id": "2000:1281",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:215",
          "ref_dok_id": "1988:327",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}