{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2229454",
      "dok_id": "GQ01SFU8",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "SFU8",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:SFU8",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SFU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "8",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-03-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:58",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:02",
      "titel": "Migration och asylpolitik",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01SFU8/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01SFU8",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01SFU8",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01SFU8",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Socialförsäkringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:SFU8</div><h1>Migration och asylpolitik</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet  behandlar  i detta betänkande regeringens\r\nskrivelse 2002/03:28 Migration  och asylpolitik samt\r\nsex motioner som väckts med anledning av skrivelsen.\r\nDessutom behandlas ett stort antal motioner från den\r\nallmänna  motionstiden  år 2002 som  rör  asyl-  och\r\nmigrationsfrågor.\r\n\r\nRegeringen  redovisar  i  skrivelsen  den  svenska\r\nmigrationspolitiken sedan  hösten  2001 mot bakgrund\r\nav migrations- och flyktingsituationen  i världen. I\r\nskrivelsen  redogörs  också  för  Sveriges  roll   i\r\nEuropasamarbetet  och det internationella samarbetet\r\ni övrigt.\r\nI motionerna, som rör såväl de nationella frågorna\r\nsom  internationella,  och  då  främst  EG-rättsliga\r\naspekter  och EU-samarbetet, tas bl.a. upp frågor om\r\nflyktingbegreppet,  anhöriginvandring, visumkrav och\r\npraxis   vid   besöksvisum,    asylprocessen    samt\r\nmottagande  av asylsökande. Flera motionsförslag tar\r\nupp  frågan  om   ökad  arbetskraftsinvandring  till\r\nSverige.\r\nUtskottet har den 13 mars 2003 hållit en offentlig\r\nutfrågning  om  Sverige   och   asylmottagandet.  En\r\nutskrift   från   utfrågningen   har   fogats   till\r\nbetänkandet som bilaga.\r\nSamtliga  motioner  avstyrks.  Utskottet  föreslår\r\nockså  att  riksdagen  lägger regeringens  skrivelse\r\ntill handlingarna.\r\nI  betänkandet  finns  73  reservationer  och  ett\r\nsärskilt yttrande.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Den svenska migrationspolitikens mål och\r\ninriktning\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna    2002/03:Sf8\r\nyrkandena 1 och 3 samt 2002/03:Sf256 yrkande 9.\r\nReservation 1 (fp, c)\r\nReservation 2 (mp)\r\n\r\n2. Återvandring\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf8 yrkande\r\n18, 2002/03:Sf256  yrkande  10  och 2002/03:Sf334\r\nyrkande 22.\r\nReservation 3 (fp, kd)\r\nReservation 4 (mp)\r\n\r\n3. En kommission för att granska\r\nflyktingpolitiken\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sf255.\r\nReservation 5 (mp)\r\n\r\n4. EU:s flyktingpolitik\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf4 yrkande\r\n1,  2002/03:Sf5  yrkandena  7 och 8,  2002/03:Sf7\r\nyrkandena  9  och  10,  2002/03:Sf8  yrkande  12,\r\n2002/03:Sf256 yrkande 12, 2002/03:Sf334 yrkandena\r\n1  och  2, 2002/03:K432 yrkande  9,  2002/03:U323\r\nyrkande 4 och 2002/03:U326 yrkande 8.\r\nReservation 6 (fp, kd, c)\r\nReservation 7 (m)\r\nReservation 8 (mp)\r\n\r\n5. Stöd till kandidatländer\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:Sf334 yrkande\r\n3.\r\nReservation 9 (kd)\r\n\r\n6. Sveriges agerande i EU\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sf239 yrkandena\r\n2, 5 och 7.\r\nReservation 10 (v)\r\n\r\n7. Arbetskraftsinvandring\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna     2002/03:Sf7\r\nyrkande  8,  2002/03:Sf8 yrkande 4, 2002/03:Sf214\r\nyrkande 9, 2002/03:Sf216  yrkandena 1 i denna del\r\noch 2, 2002/03:Sf239 yrkande  16,  2002/03:Sf248,\r\n2002/03:Sf265,     2002/03:Sf296,    2002/03:A239\r\nyrkande 26 och 2002/03:A320 yrkande 13.\r\nReservation 11 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n8. Arbetstillstånd efter inresa m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf4 yrkande\r\n5 och 2002/03:Sf216 yrkande 1 i denna del.\r\nReservation 12 (fp, c)\r\n\r\n9. Handläggningstider för arbetstillstånd\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf8 yrkande\r\n5 och 2002/03:Sf367 yrkande 29.\r\nReservation 13 (mp)\r\n\r\n10. Gäststuderande\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:Ub486  yrkande\r\n7.\r\nReservation 14 (m)\r\n\r\n11. Anhöriginvandring\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf3 yrkande\r\n2, 2002/03:Sf5 yrkande 1 i denna del, 2002/03:Sf8\r\nyrkandena  6  i  denna  del och 13, 2002/03:Sf216\r\nyrkande 3 och 2002/03:Sf334 yrkandena 25 och 26.\r\nReservation 15 (kd, v, c, mp)\r\nReservation 16 (fp)\r\n\r\n12. Direktiv om familjeåterförening\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:Sf239  yrkande\r\n9.\r\nReservation 17 (v, mp)\r\n\r\n13. Försörjningskrav\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf8 yrkande\r\n6 i denna del och 2002/03:Sf216 yrkande 4.\r\nReservation 18 (fp)\r\nReservation 19 (mp)\r\n\r\n14. Uppehållstillstånd efter inresa\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf239\r\nyrkande 12 och 2002/03:Sf334 yrkande 29.\r\nReservation 20 (kd, v, c)\r\n\r\n15. Uppehållstillstånd före referentens\r\nhemresa\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sf223.\r\nReservation 21 (v)\r\n\r\n16. DNA-analys\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sf202.\r\nReservation 22 (m)\r\n\r\n17. Uppskjuten invandringsprövning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf8 yrkande\r\n20,   2002/03:Sf239   yrkande  11,  2002/03:Sf334\r\nyrkande   27,  2002/03:Sf367   yrkande   19   och\r\n2002/03:Ju249 yrkande 21.\r\nReservation 23 (kd, v, c, mp)\r\n\r\n18. Seriositetsprövning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sf8 yrkande 6 i\r\ndenna del.\r\nReservation 24 (mp)\r\n\r\n19. Registerkontroll\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf334\r\nyrkande   28,   2002/03:A242   yrkande   35   och\r\n2002/03:Ju363 yrkande 10.\r\nReservation 25 (kd)\r\n\r\n20. Fullmaktsäktenskap m.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2002/03:Sf299 och\r\n2002/03:Ju249 yrkande 19.\r\nReservation 26 (c)\r\n\r\n21. Utvidgat flyktingbegrepp\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf3 yrkande\r\n1, 2002/03:Sf4 yrkande 3, 2002/03:Sf5 yrkande 1 i\r\ndenna  del, 2002/03:Sf6  yrkande  6,  2002/03:Sf8\r\nyrkande    17,    2002/03:Sf214    yrkande    15,\r\n2002/03:Sf217,    2002/03:Sf228,    2002/03:Sf239\r\nyrkande     8,     2002/03:Sf256    yrkande    2,\r\n2002/03:Sf317,   2002/03:Sf319,    2002/03:Sf320,\r\n2002/03:Sf334 yrkande 7, 2002/03:Sf367  yrkandena\r\n17  och  18,  2002/03:L249  yrkandena 23 och  24,\r\n2002/03:U326 yrkandena 6 och  7 samt 2002/03:U328\r\nyrkande 17.\r\nReservation 27 (fp, kd, v, c, mp)\r\n\r\n22. Avvisningsbeslut vid risk för tortyr\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sf5 yrkande 6.\r\nReservation 28 (fp)\r\n\r\n23. Asylsökande från Iran\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:U238 yrkande 7.\r\nReservation 29 (v)\r\n\r\n24. Inre flyktalternativ\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Sf334  yrkande\r\n20.\r\nReservation 30 (kd)\r\n\r\n\r\n25. Vidarebosättning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf5 yrkande\r\n3, 2002/03:Sf6 yrkande 8 och 2002/03:U297 yrkande\r\n1.\r\nReservation 31 (fp, kd)\r\n\r\n26. Människosmuggling\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf5 yrkande\r\n4, 2002/03:Sf7  yrkande 6, 2002/03:Sf8 yrkande 7,\r\n2002/03:Sf239 yrkande 4 och 2002/03:Sf256 yrkande\r\n14.\r\nReservation 32 (fp, c)\r\nReservation 33 (m)\r\nReservation 34 (v)\r\nReservation 35 (mp)\r\n\r\n27. Dublinärenden\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf8 yrkande\r\n16,  2002/03:Sf239   yrkande   6,   2002/03:Sf256\r\nyrkande   13,   2002/03:Sf334   yrkande   6  samt\r\n2002/03:Sf367 yrkandena 26 och 27.\r\nReservation 36 (fp, kd, c, mp)\r\nReservation 37 (v)\r\n\r\n28. Säkra länder\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf256\r\nyrkande 1 samt 2002/03:Sf334 yrkandena 9 och 10.\r\nReservation 38 (fp, kd)\r\n\r\n29. Humanitära skäl\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf256\r\nyrkandena 3-5 och 2002/03:Sf334 yrkande 17.\r\nReservation 39 (fp, c)\r\nReservation 40 (kd)\r\n\r\n30. Barnets bästa\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf256\r\nyrkande   6,   2002/03:Sf334   yrkande   23   och\r\n2002/03:Sf367 yrkande 6.\r\nReservation 41 (fp, kd, c, mp)\r\n\r\n31. Uppehållstillstånd efter viss tid\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf239\r\nyrkande 13 samt 2002/03:Sf300 yrkandena 2 och 3.\r\nReservation 42 (v)\r\n\r\n32. Uppehållstillstånd vid\r\nverkställighetshinder\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Sf334  yrkande\r\n18.\r\nReservation 43 (kd)\r\n\r\n33. Gömda personer\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf8 yrkande\r\n23, 2002/03:Sf256  yrkande  20  och 2002/03:Sf367\r\nyrkande 8.\r\nReservation 44 (fp, mp)\r\n\r\n34. Människohandel\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf5 yrkande\r\n5, 2002/03:Sf6 yrkande 5, 2002/03:Sf8  yrkande 8,\r\n2002/03:Ju248 yrkande 1 och 2002/03:U328  yrkande\r\n3.\r\nReservation 45 (fp, c)\r\nReservation 46 (m)\r\nReservation 47 (kd)\r\nReservation 48 (mp)\r\n\r\n35. Direktivförslag om människohandel\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:Sf239 yrkande\r\n10.\r\nReservation 49 (v)\r\n\r\n36. Skyddade vistelseorter\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sf4 yrkande 2.\r\nReservation 50 (c)\r\n\r\n37. Familjesplittring\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:Sf256  yrkande\r\n7.\r\nReservation 51 (fp, c)\r\n\r\n38. S.k. god man vid verkställighet\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:Sf367 yrkande\r\n25.\r\nReservation 52 (mp)\r\n\r\n39. Besöksvisum\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf8 yrkande\r\n15,  2002/03:Sf214  yrkande   3   i   denna  del,\r\n2002/03:Sf216  yrkande  5, 2002/03:Sf239  yrkande\r\n15, 2002/03:Sf334 yrkande  31  och  2002/03:Sf367\r\nyrkande 24.\r\nReservation 53 (fp, kd, v, c, mp)\r\n\r\n40. Viseringspliktiga länder\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf5 yrkande\r\n9,   2002/03:Sf214   yrkande   3   i  denna  del,\r\n2002/03:Sf239   yrkande   14   och  2002/03:Sf256\r\nyrkande 16.\r\nReservation 54 (fp, v, c)\r\n\r\n41. Norra Irak\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sf224.\r\nReservation 55 (v)\r\n\r\n42. Visum för asylsökande och asylansökan i\r\nutlandet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf8 yrkande\r\n14,   2002/03:Sf239   yrkande  18,  2002/03:Sf334\r\nyrkande 5 och 2002/03:Sf367 yrkande 20.\r\nReservation 56 (kd, c)\r\nReservation 57 (v, mp)\r\n\r\n43. Handläggningstid\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna    2002/03:Sf7\r\nyrkandena    1-3,   2002/03:Sf8    yrkande    19,\r\n2002/03:Sf214  yrkande 6, 2002/03:Sf264 yrkande 1\r\noch 2002/03:Sf300 yrkande 1.\r\nReservation 58 (m)\r\nReservation 59 (c)\r\nReservation 60 (mp)\r\n\r\n44. Asylprocessen\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf7 yrkande\r\n4,  2002/03:Sf233,   2002/03:Sf334  yrkandena  8,\r\n12-14   och   16,  2002/03:Sf363,   2002/03:Sf367\r\nyrkandena 21 och  23,  2002/03:A242  yrkande  36,\r\n2002/03:A270  yrkande 3 och 2002/03:Ju363 yrkande\r\n11.\r\nReservation 61 (kd, v, mp)\r\nReservation 62 (m)\r\n\r\n45. Instansordning\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf5 yrkande\r\n2, 2002/03:Sf6  yrkande 1, 2002/03:Sf7 yrkande 11\r\noch 2002/03:Sf239 yrkande 19.\r\nReservation 63 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 64 (v, mp)\r\n\r\n46. Förvar\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf8 yrkande\r\n2,  2002/03:Sf239   yrkande   17,   2002/03:Sf334\r\nyrkande 19 och 2002/03:Sf367 yrkande 22.\r\nReservation 65 (kd, v, c, mp)\r\n\r\n47. Mottagande av asylsökande\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf214\r\nyrkande 4, 2002/03:Sf226 yrkandena 3  i denna del\r\noch  4, 2002/03:Sf336 yrkande 3 och 2002/03:Ub555\r\nyrkande 2.\r\nReservation 66 (fp, c)\r\nReservation 67 (v)\r\n\r\n48. Arbetstillstånd för asylsökande\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf4 yrkande\r\n4,  2002/03:Sf226  yrkande  3  i  denna  del  och\r\n2002/03:Sf334 yrkande 35.\r\nReservation 68 (fp, kd, c)\r\n\r\n49. Ersättningar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sf8 yrkande 9.\r\nReservation 69 (mp)\r\n\r\n50. Barn i asylutredningar\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf6 yrkande\r\n2,  2002/03:Sf8  yrkande  22  samt  2002/03:Sf367\r\nyrkandena 5 och 13-15.\r\nReservation 70 (kd)\r\nReservation 71 (mp)\r\n\r\n51. Särskola och gymnasieskola\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:Sf8 yrkandena\r\n10 och 11.\r\nReservation 72 (mp)\r\n\r\n52. Ansvar för asylsökande barn m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf4 yrkande\r\n6, 2002/03:Sf6 yrkandena  3  och  4,  2002/03:Sf7\r\nyrkande  7, 2002/03:Sf8 yrkande 21, 2002/03:Sf256\r\nyrkande    8,    2002/03:Sf277,    2002/03:Sf321,\r\n2002/03:Sf334    yrkande    24,    2002/03:Sf361,\r\n2002/03:Sf367 yrkande 16 och 2002/03:Sf375.\r\nReservation 73 (fp, kd, c, mp)\r\n\r\n53. Skrivelsen\r\n\r\nRiksdagen lägger regeringens skrivelse  2002/03:28\r\ntill handlingarna.\r\n\r\nStockholm den 25 mars 2003\r\n\r\nPå socialförsäkringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nTomas Eneroth\r\n\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har deltagit i beslutet:  Tomas\r\nEneroth (s), Sven Brus (kd), Ronny Olander (s), Sten\r\nTolgfors  (m),  Anita  Jönsson  (s),  Mona  Berglund\r\nNilsson (s), Kalle Larsson  (v),  Mariann  Ytterberg\r\n(s), Anita Sidén (m), Lennart Klockare (s), Birgitta\r\nCarlsson  (c),  Kerstin Kristiansson Karlstedt  (s),\r\nAnna  Lilliehöök  (m),   Göte  Wahlström  (s),  Mona\r\nJönsson  (mp),  Solveig  Hellquist   (fp)  och  Erik\r\nUllenhag (fp).\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottet  behandlar i detta betänkande  regeringens\r\nskrivelse 2002/03:28  Migration  och  asylpolitik. I\r\nskrivelsen,  som  är  daterad den 19 december  2002,\r\nredovisas den svenska migrations-  och asylpolitiken\r\nsedan  hösten 2001. Vidare ingår en redogörelse  för\r\nSveriges   roll   i   Europasamarbetet   och  i  det\r\ninternationella samarbetet i övrigt.\r\n\r\nI  betänkandet  behandlas vidare sex motioner  som\r\nväckts med anledning  av  skrivelsen  och  ett stort\r\nantal  motioner  från  den allmänna motionstiden  år\r\n2002. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1.\r\nUtskottet   har  under  beredningen   av   ärendet\r\ninhämtat kompletterande  information  vid  besök hos\r\nUtlänningsnämnden  och  Migrationsverket.  Utskottet\r\nhar också hållit en offentlig utfrågning om  Sverige\r\noch asylmottagandet.\r\nSom  bilaga  2  till betänkandet finns en utskrift\r\nfrån utskottets offentliga utfrågning om Sverige och\r\nasylmottagandet den 13 mars 2003.</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nSfU8\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nMigrationspolitiken\r\n\r\n\r\nDen svenska migrationspolitikens mål och\r\ninriktning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om\r\n-  den svenska migrationspolitikens  mål  och\r\ninriktning\r\n- återvandring\r\n-   en    kommission    för    att    granska\r\nflyktingpolitiken\r\nJämför  reservationerna 1 (fp, c), 2 (mp),  3\r\n(fp, kd), 4 (mp) och 5 (mp)\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nEnligt  riksdagens   beslut   hösten   1996   (prop.\r\n1996/97:25, bet. 1996/97:SfU5, rskr. 1996/97:80) bör\r\nden  svenska  migrationspolitiken ses som en helhet,\r\nsom    omfattar    flykting-,    invandrings-    och\r\nåtervändandepolitik  och i sin tur ingår i utrikes-,\r\nsäkerhets-,    handels-    och    biståndspolitiken.\r\nMigrationspolitikens  mål  är   att  verka  för  att\r\nmigration  till och från vårt land  sker  i  ordnade\r\nformer, att  värna  asylrätten  och upprätthålla den\r\nreglerade  invandringen.  Vidare skall  verksamheten\r\npräglas av rättssäkerhet, humanitet  och respekt för\r\nindividens mänskliga rättigheter.\r\n\r\nMed  invandringspolitik  avses  de  principer  och\r\nregler  som  anger  vilka utlänningar som  skall  få\r\ntillstånd att bosätta  sig  i  Sverige. Invandringen\r\ntill  Sverige  är  sedan år 1967 reglerad  utom  för\r\nnordiska medborgare  samt,  numera, för EU- och EES-\r\nmedborgare. Medlemskapet i EU innebär att medborgare\r\ni medlemsländerna fritt kan flytta  mellan  länderna\r\nför  att  arbeta, studera, bo och leva utan krav  på\r\narbetstillstånd.  Den fria rörligheten omfattar även\r\nfamiljemedlemmar oavsett medborgarskap.\r\nMottagandet av flyktingar  i Sverige är endast ett\r\nav  flera  element i den svenska  flyktingpolitiken.\r\nDessutom  ingår   bl.a.   arbete   i  FN  och  andra\r\ninternationella organisationer, ekonomiskt stöd till\r\nUNHCR    (FN:s   flyktingkommissarie)   och    andra\r\norganisationer,  arbete inom EU som syftar till ökad\r\nharmonisering  av  politiken   och   internationellt\r\nsamarbete  i  syfte  att  verka  för  en  solidarisk\r\nansvarsfördelning  mellan länder och för att  stärka\r\nflyktingars rättsliga skydd och mottagande i Sverige\r\nav andra skyddsbehövande än flyktingar.\r\nEn   ändring   av  de  migrationspolitiska   målen\r\ngodkändes av riksdagen hösten 2000 (prop. 2000/01:1,\r\nbet. 2000/01:SfU2, rskr. 2000/01:69 och 70). Jämfört\r\nmed målen för migrationspolitiken  såsom de uttrycks\r\ni  propositionen 1996/97:25 Svensk migrationspolitik\r\ni    globalt     perspektiv    innebär    den    nya\r\nmålformuleringen att  harmoniseringen  av  flykting-\r\noch  invandringspolitiken  i EU betonas tydligare  i\r\nmigrationspolitiken. Vidare  förtydligades  att hela\r\nkedjan   från   mottagande   av   asylsökande   till\r\nåtervändande   eller  integration  i  Sverige  skall\r\npräglas av rättssäkerhet,  humanitet och respekt för\r\nindividens mänskliga rättigheter.\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nAv  skrivelsen framgår att svensk  migrationspolitik\r\nsedan  mitten  av 1990-talet i allt högre grad utgår\r\nfrån ett helhetsperspektiv  där  migrationspolitiken\r\nses  integrerad  med utrikes-, säkerhets-,  handels-\r\noch biståndspolitiken.  Sverige  prioriterar  därför\r\nHögnivågruppen för asyl- och migrationsfrågor (HLWG)\r\ninom EU som värnar om detta breda perspektiv.\r\n\r\nEuropeiska   kommissionen   har   under   år  2002\r\npresenterat dels en grönbok, dels ett meddelande som\r\nbygger      på      grönboken      om     gemensamma\r\nåtervändandeprogram   för   personer   som    vistas\r\nolagligt.  Rådet  har  i  november  2002 antagit ett\r\nprogram i vilket anges ett antal åtgärder,  särskilt\r\ni    fråga    om    operativt    samarbete    mellan\r\nmedlemsstaternas verkställande myndigheter.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf256 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nyrkandena  9  och  10  begärs  tillkännagivanden  om\r\nåtgärder för återvändande och förebyggande av flykt.\r\nMotionärerna  påkallar  ett ökat stöd till olika FN-\r\norgan  och  generös  mottagning   av  asylsökande  i\r\nSverige.  Internationella hjälpinsatser  har  enligt\r\nmotionärerna    aldrig    varit   tillräckliga   för\r\nflyktingar i tredje världen. Det krävs ett ökat stöd\r\ni närområdet, som dock aldrig får tas som intäkt för\r\natt bedriva en mer restriktiv asylpolitik i Sverige.\r\nEn  återvändandepolitik  måste  enligt  motionärerna\r\nfullt  ut  respektera den enskildes  valfrihet,  och\r\nkonjunkturskäl   får  aldrig  vara  orsak  till  att\r\nstimulera flyktingar att återvända.\r\n\r\nSven Brus m.fl. (kd)  begär  i  motion 2002/03:Sf334\r\nyrkande  22 ett tillkännagivande om  ett  förbättrat\r\noch   formaliserat    återvändandeprogram.    Enligt\r\nmotionärerna är det viktigt att seriös, generös  och\r\ntidig information ges om möjligheterna till stöd vid\r\nfrivillig  återvandring.  Studier  och  praktik  som\r\nunderlättar    återkomsten    till   hemlandet   bör\r\nuppmuntras.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf8  av Mona Jönsson  m.fl.  (mp)\r\nbegärs i yrkande 1 ett tillkännagivande  om  att  de\r\nmigrationspolitiska  målen först och främst bör ange\r\natt  verksamheten skall  präglas  av  rättssäkerhet,\r\nhumanitet   och  respekt  för  individens  mänskliga\r\nrättigheter.   Vidare  bör  målformulering  att  den\r\nreglerade  invandringen   skall  upprätthållas  utgå\r\nhelt. I yrkande 3 anges att  Sverige i EU-sammanhang\r\nmåste  verka  för att bidragen till  UNHCR  inte  på\r\nnågot sätt minskar.  Vidare  anser  motionärerna att\r\ndet  inte  är  humant att kräva att folk  återvänder\r\ntrots   att  det  inte   finns   förutsättningar   i\r\nhemlandet.   Motionärerna  påtalar  behovet  av  att\r\nhjälpa  till  med   återuppbyggnad   av   exempelvis\r\nkrigshärjade  länder  för  att göra det möjligt  att\r\nåtervända.  Ett  tillkännagivande   härom  begärs  i\r\nyrkande 18.\r\n\r\nGustav  Fridolin  (mp)  begär i motion 2002/03:Sf255\r\natt   regeringen   tillsätter   en   kommission   om\r\nflyktingpolitiken. Kommissionen bör få tillgång till\r\nsamtliga relevanta dokument  och ha rätt att förhöra\r\nministrar från regeringarna från  1985  och  framåt.\r\nDen   bör   enligt  motionären  ges  befogenhet  att\r\nmoraliskt fria eller fälla dessa regeringar från att\r\nha initierat  den flyktingpolitik vi har i dag. Inga\r\npartipolitiker  bör  ingå  i kommissionen, i stället\r\nbör såväl jurister som människor  engagerade  i  den\r\nantirasistiska och flyktingvänliga rörelsen ingå.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet anser att Sverige måste söka samarbete och\r\naktivt  medverka  till att migrationsfrågor löses på\r\nett  humant  och  rättssäkert   sätt   även   i  det\r\ninternationella samarbetet. Ett viktigt inslag i den\r\nsvenska  politiken  är  att ge stöd i närområdet och\r\natt medverka till förebyggande  insatser.  Utskottet\r\nvill  betona att flyktingpolitiken inte bara  består\r\nav att  ta  emot flyktingar i Sverige. Det behövs en\r\nhelhetssyn   och   en   samordning   av   de   olika\r\npolitikområdena  för  att  förebygga  och  undanröja\r\norsaker till flykt och påtvingad migration.  Sverige\r\nhar  enligt  utskottets  mening  i  alla sammanhang,\r\ninternationellt och nationellt, alltid strävat efter\r\natt flyktingpolitiken skall präglas av humanitet och\r\nrespekt  för  individens mänskliga rättigheter  samt\r\natt internationella åtaganden skall följas.\r\n\r\nUtskottet anser  att stöd till återvandring är ett\r\nviktigt  inslag i migrationspolitiken  och  att  det\r\nalltid måste  ske  med  respekt för individen. Ingen\r\ntvekan får råda om att den  som  fått  ett permanent\r\nuppehållstillstånd själv avgör om och när  han eller\r\nhon   vill   återvända   till   sitt  ursprungsland.\r\nUtskottet   noterar   att  det  inom  det   nordiska\r\nsamarbetet bl.a. pågår ett projekt för stöd åt äldre\r\nbosnier  som  vill återvända.  Vidare  har  vid  ett\r\nseminarium diskuterats  möjligheterna att bidra till\r\nutvecklingen   i  Somalia  och   möjligheterna   för\r\nsomalier   att   tillfälligt   eller   stadigvarande\r\nåtervända. Motsvarande  möjligheter  har diskuterats\r\nmed  afghaner  i  Sverige.  Beträffande  stöd   till\r\nutvecklingen   i   ursprungsländer   kan   utskottet\r\nkonstatera  att  ett sådant arbete också pågår  inom\r\nEU.\r\nI samband med ändringen  i  formuleringen av målen\r\nför  migrationspolitiken  våren  2000   konstaterade\r\nutskottet  att den föreslagna ändringen innebar  ett\r\nförtydligande  av att hela kedjan från mottagande av\r\nasylsökande till  återvändande  eller  integration i\r\nSverige  skall  präglas av rättssäkerhet,  humanitet\r\noch  respekt för individens  mänskliga  rättigheter.\r\nSamma  mål  gäller  för  2003 (prop. 2002/03:1, bet.\r\n2002/03:SfU2, rskr. 2002/03:45  och  46).  Utskottet\r\nser ingen anledning att nu göra annan bedömning.\r\nNär   det  gäller  internationellt  samarbete  och\r\nhumanitärt  bistånd står FN-organen, främst UNHCR, i\r\nfokus. Utskottet  vill  peka på att Sverige ligger i\r\ntopp när det gäller ländernas ekonomiska bidrag till\r\nUNHCR. Sverige spelar också  en aktiv roll i UNHCR:s\r\nstyrelsearbete  liksom i den reformering  som  skett\r\noch  sker  inom  organisationen.  Enligt  utskottets\r\nmening bör Sverige  också vara pådrivande i fråga om\r\nEU:s roll i det internationella  arbetet.  Detta kan\r\nske bl.a. genom att värna om stödet till UNHCR,  där\r\nEU  och  EU:s  medlemsländer  står  för  ca  40 % av\r\nUNHCR:s budget.\r\nUtskottet  avstyrker  med  det  anförda motionerna\r\n2002/03:Sf8  yrkandena  1,  3 och 18,  2002/03:Sf256\r\nyrkandena 9 och 10 samt 2002/03:Sf334 yrkande 22.\r\nUtskottet kan inte se något  skäl till att föreslå\r\natt  en  kommission får i uppdrag  att  granska  den\r\nförda flyktingpolitiken.  Utskottet avstyrker därför\r\nmotion 2002/03:Sf255.\r\n\r\nEU-samarbetet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om\r\n- harmonisering av EU:s flyktingpolitik\r\n- stöd till kandidatländernas  uppbyggnad  av\r\nasylsystem\r\n- Sveriges agerande i EU\r\nJämför  reservationerna 6 (fp, kd, c), 7 (m),\r\n8 (mp), 9 (kd) och 10 (v)\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nGenom     EU-fördragets      ikraftträdande     1993\r\nformaliserades  det  som kallas  det  rättsliga  och\r\ninrikes samarbetet inom  EU. Detta samarbete bildade\r\ndå EU:s tredje pelare och  handlade  om  att  ge  en\r\nallmän  ram för uppbyggnaden av ett samarbete mellan\r\nmedlemsländerna     i     fråga     om    migration,\r\ngränskontroller, asyl- och invandringsfrågor.\r\n\r\nAmsterdamfördraget trädde i kraft den  1 maj 1999.\r\nDärigenom  fördes  bl.a.  frågor om asyl, invandring\r\noch vissa frågor om fri rörlighet  för personer över\r\nfrån  tredje  till  första pelaren. Viseringsfrågor,\r\nsom tidigare reglerades  i EG-fördragets artikel 100\r\nc,      återfinns      efter     Amsterdamfördragets\r\nikraftträdande  i  avdelning  IV.  Också  frågan  om\r\nfördelning   mellan  EU-länderna   i   samband   med\r\nmottagandet     av      flyktingar     kom     genom\r\nAmsterdamfördraget  att  omfattas  av  EG-fördraget.\r\nEfter en övergångsperiod på  fem  år, dvs. den 1 maj\r\n2004, skall fri rörlighet för personer garanteras.\r\nI      och     med     Amsterdamfördraget     blev\r\nSchengensamarbetet,  som  kom  till  som  en separat\r\növerenskommelse  utanför det dåvarande EG-samarbetet\r\nför att skynda på samarbetet kring fri rörlighet för\r\npersoner,  en  del  av  EU:s  gemensamma  regelverk.\r\nSchengenregelverket  omfattar   samtliga   EU:s   15\r\nmedlemsländer,  med  undantag  av Storbritannien och\r\nIrland. Norge och Island deltar  i  samarbetet genom\r\nett  specialavtal.  Danmark, som har reserverat  sig\r\nfrån  att  Schengenavtalet  flyttas  över  till  den\r\nförsta pelaren,  kan inom sex månader besluta om man\r\nskall   genomföra   de   beslut   som   fattats   av\r\nSchengenländerna i deras nationella lagstiftning.\r\nVid Europeiska rådets  möte i Wien i december 1998\r\nantogs   en   handlingsplan   för    att   genomföra\r\nbestämmelserna  i Amsterdamfördraget om  upprättande\r\nav ett område med  frihet,  säkerhet och rättvisa. I\r\nhandlingsplanen anges prioriteringar  och  tidsramar\r\nför hur uppgifterna i fördraget om fri rörlighet för\r\npersoner,   asyl,  invandring  samt  civilrättsligt,\r\npolisiärt   och    straffrättsligt   samarbete   bör\r\ngenomföras     och     inom     vilka     tidsramar.\r\nGenomförandetiden varierar  mellan  två  och  fem år\r\nfrån Amsterdamfördragets ikraftträdande.\r\nVid  Europeiska  rådets sammanträde hösten 1999  i\r\nTammerfors drogs riktlinjerna  upp  för  hur  man så\r\nsnart  som  möjligt  skall  kunna genomföra den fria\r\nrörligheten för personer fullt  ut. Europeiska rådet\r\nefterlyste  vid  sitt möte en gemensam  politik  för\r\ninvandring och en gemensam asylpolitik grundad på en\r\nfullständig   och  absolut   tillämpning   av   FN:s\r\nkonvention  från   1951   om  flyktingars  rättsliga\r\nställning,   Genèvekonventionen.   Fyra   huvuddelar\r\nfastställdes: partnerskap med ursprungsländerna, ett\r\ngemensamt europeiskt  asylsystem, som på längre sikt\r\nbör leda till ett gemensamt  asylförfarande  och  en\r\nenhetlig  status  för dem som beviljas asyl, rättvis\r\nbehandling  av  medborgare   i   tredjeland  och  en\r\neffektivare hantering av migrationsflöden.\r\nVid toppmötet i Laeken i december 2001 bekräftades\r\nde riktlinjer och mål som fastställdes i Tammerfors.\r\nEuropeiska rådet konstaterade att  det,  även om det\r\ngår  att  notera vissa framåtskridanden, behövs  nya\r\nuppslag   och    riktlinjer    för    att    inhämta\r\neftersläpningarna  på  vissa  områden.  Trots  vissa\r\ngenomförda      satsningar,     såsom     Europeiska\r\nflyktingfonden, Eurodacförordningen  och  direktivet\r\nom tillfälligt skydd, har framstegen visat  sig vara\r\nmindre snabba och mindre betydande än avsett. Enligt\r\nEuropeiska  rådet  förutsätter  en  genuint gemensam\r\nasyl-   och   invandringspolitik   bl.a.   att    en\r\nhandlingsplan     om    illegal    invandring    och\r\nmänniskohandel och  ett europeiskt system för utbyte\r\nav    information    om    asyl,    migration    och\r\nursprungsländer      inrättas.      Vidare       bör\r\nDublinförordningen  antas  liksom  gemensamma normer\r\nför       asylförfaranden,       mot-       tagande,\r\nfamiljeåterförening  och  en definition av begreppet\r\n\"flykting\" samt former för subsidiärt skydd.\r\nEuropeiska rådet i Sevilla,  juni  2002,  uttalade\r\nbl.a.   att   det  är  fast  beslutet  att  påskynda\r\ngenomförandet av  samtliga  aspekter  av det program\r\nsom antogs i Tammerfors för att skapa ett område med\r\nfrihet,  säkerhet  och  rättvisa  och  erinrade   om\r\nnödvändigheten  av  att  utforma en gemensam politik\r\nför EU när det gäller de skilda  men  nära förbundna\r\nfrågorna  om  asyl och invandring. Europeiska  rådet\r\nuttalade att för  de åtgärder som vidtas på kort och\r\nmedellång sikt för  att hantera migrationsströmmarna\r\nmåste en rättvis jämvikt  upprätthållas mellan å ena\r\nsidan en politik för integration  av  invandrare som\r\när  lagligen  etablerade  och  en  asylpolitik   som\r\nrespekterar   de   internationella   konventionerna,\r\nsärskilt  1951  års  Genèvekonvention, och  å  andra\r\nsidan en beslutsam kamp  mot  olaglig invandring och\r\nmänniskohandel.\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nI   skrivelsen   anges   att   på   det  asyl-   och\r\nmigrationspolitiska området prioriterar  Sverige ett\r\nskyndsamt   genomförande   av  fastlagda  åtaganden,\r\nsärskilt slutsatserna från toppmötena  i Tammerfors,\r\nLaeken  och  Sevilla.  Kommissionen  har presenterat\r\nsamtliga   förslag  till  rättsakter  som  fördraget\r\nföreskriver.  Lagstiftningsarbetet har kommit i gång\r\nmen  processen  mot   en  harmonisering  har  enligt\r\nskrivelsen hittills gått  långsamt.  Sverige arbetar\r\npådrivande  för  en  utveckling mot en gemensam  EU-\r\npolitik som återspeglar  en  harmonisering  med  hög\r\nstandard.  Det är enligt skrivelsen av stor vikt att\r\nen EU-politik  på asyl- och migrationsområdet formas\r\nutifrån  ett  helhetsperspektiv   där   även   andra\r\npolitikområden vägs in.\r\n\r\nVad  rör framtidsfrågorna har Sverige i de senaste\r\nregeringskonferenserna  stött tanken på införande av\r\nkvalificerad         majoritetsröstning          och\r\nmedbestämmanderätt  för  Europaparlamentet  på asyl-\r\noch  migrationsområdet.  Samma  linje  gäller  också\r\nenligt  skrivelsen  för  regeringskonferensen  2004.\r\nFrån svensk sida framhålls att ett sådant arbetssätt\r\nborde  kunna  bana  väg för framtagande av ambitiösa\r\nkompromisser. Vidare skulle Europaparlamentet ges en\r\nframträdande  roll,  vilket   skulle   främja   ökad\r\nöppenhet och ett ökat demokratiskt stöd.\r\nAv  skrivelsen framgår att kommissionen i november\r\n2001 lade fram ett meddelande om en gemensam politik\r\nom  olaglig   invandring  (KOM(2001)  672  slutlig).\r\nSyftet  med  meddelandet   var   att  presentera  en\r\nsammanhållen och gemensam politik,  som skulle kräva\r\ngemensamma   insatser   från   medlemsstaterna.   På\r\ngrundval  av  meddelandet  presenterade   sedan  det\r\nspanska   ordförandeskapet   en   handlingsplan  mot\r\nolaglig invandring och människohandel  som antogs av\r\nrådet  i  februari 2002. En färdplan för uppföljning\r\nav slutsatserna  från  Europeiska  rådet  i  Sevilla\r\nupprättades   i  juli  2002.  Färdplanen  innehåller\r\ntidsramar  för  när   olika   åtgärder   skall  vara\r\ngenomförda.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf7  av  Sten Tolgfors m.fl.  (m)\r\nbegärs  i yrkandena 9 och 10 tillkännagivanden  dels\r\nom betydelsen av gemensamma minimiregler inom EU vad\r\ngäller asylärenden  för att därigenom bättre fördela\r\nansvaret    mellan    fler     länder     och    där\r\nmottagandekvaliteten   är  hög,  dels  om  gemensamt\r\nagerande  i  EU  för  att  undvika   och   förebygga\r\nflyktingkatastrofer och arbeta för fredsskapande och\r\nfredsbevarande  åtgärder.  Motionärerna  anser   att\r\ngenom  s.k.  safe  havens  kan  flyktingar hjälpas i\r\nnärområdet.\r\n\r\nI  motion  2002/03:U323  av  Bo Lundgren  m.fl.  (m)\r\nyrkande 4 begärs ett tillkännagivande  om  att  EU:s\r\nflyktingpolitik   skall  baseras  på  humanitet  och\r\ngemensam ansvarsfördelning.  Motionärerna  menar att\r\nmed öppna gränser och fri rörlighet inom Europa blir\r\ndet  naturligt  med gemensamma regler för invandring\r\noch  en gemensam flyktingpolitik,  vilket  också  är\r\nnödvändigt för att de immigranter och flyktingar som\r\nkommer  till  Europa  skall kunna åtnjuta samma fria\r\nrörlighet inom EU som medborgare i EU-länder.\r\n\r\nBo  Könberg m.fl. (fp) anför  i  motion  2002/03:Sf5\r\nyrkandena  7  och  8  att länderna tvingas ta ansvar\r\ngenom  en human gemensam  flyktingpolitik  inom  EU.\r\nMotionärerna  anser att de mest solidariska länderna\r\nskall  sätta normen.  Som  ett  komplement  till  en\r\ngenerös  flyktingpolitik  i  EU  bör  man  på  plats\r\nbekämpa  orsakerna  till  flykt  och  ge  stöd  till\r\ngrannstater.  Sverige skall enligt motionärerna vara\r\nett flyktingpolitiskt  föredöme i EU genom att ha en\r\negen human flyktingpolitik.  Tillkännagivanden härom\r\nbegärs i motionen.\r\n\r\nLars    Leijonborg    m.fl.    (fp)    begär     ett\r\ntillkännagivande  i  motion 2002/03:Sf256 yrkande 12\r\nom    nödvändigheten    av   att    samordna    EU:s\r\nmedlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska\r\nområdet.   I  motionen  anförs   att   en   gemensam\r\nflyktingpolitik  fördelar flyktingströmmar mellan de\r\neuropeiska länderna  och  medför att alla tvingas ta\r\nansvar. Praxis för beviljandet  av asyl varierar och\r\nen  samordning av medlemsstaternas  minimiansvar  är\r\nnödvändig.  Det är enligt motionärerna inte de minst\r\ngenerösa länderna som skall sätta normen.\r\n\r\nI motion 2002/03:K432  av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nyrkande  9 begärs ett tillkännagivande  om  åtgärder\r\nför ökad solidaritet och öppenhet gentemot omvärlden\r\ngenom den  gemensamma  asyl-  och  flyktingpolitiken\r\nsamt     utvecklings-     och     biståndspolitiken.\r\nMotionärerna    poängterar    att   asylrätten    på\r\nGenèvekonventionens grund gäller även inom ramen för\r\nen  gemensam  europeisk  flyktingpolitik   och   att\r\nenskilda  medlemsländer  bör  kunna  bedriva  en mer\r\ngenerös   politik.   Vidare  bör  bördorna  fördelas\r\nbättre.\r\n\r\nI  motion 2002/03:Sf334  av  Sven  Brus  m.fl.  (kd)\r\nbegärs  i  yrkandena  1-3  tillkännagivanden  om att\r\nverka  för  en  mer  generös  och  rättighetsbaserad\r\neuropeisk  flyktingpolitik  med  full  respekt   för\r\ninternationella  åtaganden.  Enligt motionen bör man\r\nfokusera på flyktingars rättigheter  väl  så  mycket\r\nsom på kontroller. Det är EU:s skyldighet, som en av\r\nvärldens  rikaste  regioner,  att ta sitt ansvar för\r\nvärldens  flyktingproblem  och leva  upp  till  sina\r\nåtaganden  enligt bl.a. Genèvekonventionen.  EU  bör\r\ngöra mer inom  alla  relevanta politikområden, såsom\r\nbistånd,  krishantering,   handel,   m.m.,  för  att\r\nlångsiktigt  bearbeta  flyktingströmmarnas  orsaker.\r\nVidare bör inslaget av finansiell solidaritet i EU:s\r\nflyktingpolitik öka. För  att  sprida  kostnader och\r\nhjälpa  de  länder som tar emot en oproportionerligt\r\nstor andel flyktingar  behövs  en  ökad  solidaritet\r\nmellan  medlemsländerna. Kandidatländerna måste  ges\r\nhjälp med  att  bygga upp system och öka kapaciteten\r\nför att ta emot och hantera asylsökande. Bland annat\r\ngäller  det  att  utbilda   kompetent  personal  vid\r\ngränskontroller och migrationsmyndigheter.\r\n\r\nBirgitta   Carlsson   m.fl.  (c)  begär   i   motion\r\n2002/03:Sf4 yrkande 1 ett  tillkännagivande  om  att\r\nSverige  bör  verka  för  en generös och humanistisk\r\nasylpolitik  i  EU.  Gemensamma  regler  kan  enligt\r\nmotionärerna motverka  en  ojämn  fördelning  mellan\r\nländerna  och  s.k.  social  dumpning. Asylpolitiken\r\nförefaller  gå  mot  en  skärpning.  Det  är  därför\r\nviktigt att motverka \"fästning Europa\".\r\n\r\nI  motion 2002/03:U326 av Maud  Olofsson  m.fl.  (c)\r\nyrkande  8  begärs ett tillkännagivande om vikten av\r\natt Europa förblir  en  säker  fristad för offer för\r\nförföljelse  och  att  en utvidgad  Genèvekonvention\r\nstår  som  grund  för  den  gemensamma   asyl-   och\r\nflyktingpolitiken i Europa.\r\n\r\nMona  Jönsson  m.fl. (mp) begär i motion 2002/03:Sf8\r\nyrkande    12    ett   tillkännagivande    om    att\r\nmigrationspolitiken inom EU inte bör harmoniseras då\r\ndet medför en risk för försämringar.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf239  av  Gudrun Schyman m.fl. (v)\r\nbegärs i yrkandena 2, 5 och 7  tillkännagivanden  om\r\natt  regeringen inte bör godta direktivförslag som i\r\nallt   väsentligt   saknar   reellt   innehåll.   De\r\ndirektivförslag  som  tillförsäkrar  asylsökande och\r\ninvandrare  rättigheter  har  i många fall  fått  en\r\nlångt   utdragen   behandling   och   inte    blivit\r\naccepterade  eller  urvattnade. Regeringen bör också\r\nanvända  sin  vetorätt  mot  ytterligare  repressiva\r\nförslag inom området  för asyl och immigration innan\r\ndirektivförslag som syftar  till att garantera vissa\r\nminiminivåer för skyddsregler och mottagningsvillkor\r\nantagits. Enligt motionärerna  borde  regeringen  ha\r\nvägrat  godta  direktivet  om mottagningsvillkor för\r\nasylsökande.  Motionärerna anser  att  kommissionens\r\nursprungliga förslag  har  berövats på allt positivt\r\ninnehåll  och  att  det  är tveksamt  om  direktivet\r\nkommer  att  bidra  med  en märkbar  förbättring  av\r\nminiminivån  i  de  stater  som   haft   de   sämsta\r\nmottagningsvillkoren.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  vill  inledningsvis  påtala vikten av att\r\nSverige aktivt arbetar för att påverka  utformningen\r\nav   de   gemensamma   reglerna   inom   EU  på  det\r\nflyktingpolitiska området. Utskottet anser  att  det\r\nbl.a. till följd av den fria rörligheten inom EU och\r\nför  att uppnå målsättningen att utveckla ett område\r\nmed frihet, säkerhet och rättvisa behövs en gemensam\r\npolitik  för invandring och en gemensam asylpolitik.\r\nSom utskottet  tidigare uttalat, senast i betänkande\r\n2001/02:SfU8,   bör   flyktingpolitiken   bygga   på\r\nflyktingars rättigheter,  internationell solidaritet\r\noch full respekt för internationella  åtaganden. Den\r\ngemensamma politiken bör utgöras av miniminormer som\r\nläggs på en så hög nivå som möjligt. Utskottet  vill\r\näven  åter  poängtera  att mer tyngd måste läggas på\r\narbetet med de grundläggande  direktivförslagen  som\r\nrör   exempelvis   skyddsgrunderna.   Utskottet  kan\r\nkonstatera att kommissionen i sin halvårsuppdatering\r\n(andra   halvåret   2002)   av  resultattavlan   för\r\nframstegen  i skapandet av ett  område  med  frihet,\r\nsäkerhet  och  rättvisa  i  EU  anger  att  det  vid\r\nEuropeiska  rådets  möte  i Laeken konstaterades att\r\ndet bl.a. när det gäller den  gemensamma  asyl-  och\r\ninvandringspolitiken  förekommer en \"eftersläpning\",\r\ntrots  att alla nödvändiga  förslag  för  närvarande\r\nbehandlas  av  rådet.  Vid  Europeiska rådets möte i\r\nSevilla ville stats- och regeringscheferna  ändå  ge\r\nny  drivkraft  åt  arbetet  genom  att  markera  sin\r\nbeslutsamhet  att  påskynda  genomförandet  av  alla\r\naspekter  av  det  program  som antogs i Tammerfors.\r\nKommissionen anger att svårigheterna  bl.a. beror på\r\nproblemen  med  att  jämka  samman  olika nationella\r\nförhållningssätt till känsliga frågor,  som unionens\r\ninstitutionella     ramar    och    den    nuvarande\r\nbeslutsprocessen inte kan bidra till att lösa.\r\n\r\nDet krävs vidare enligt utskottets uppfattning ett\r\nökat  inslag  av  finansiell   solidaritet   i  EU:s\r\nflyktingpolitik.   En   europeisk  flyktingfond  har\r\ninrättats för att stödja  projekt  för mottagande av\r\nasylsökande, integration och återvändande, men medel\r\nkan även användas för s.k. akutåtgärder, föreskrivna\r\ni  direktivet  om  tillfälligt skydd vid  massflykt.\r\nDirektivet om tillfälligt skydd har antagits i syfte\r\natt EU skall ta ett  gemensamt  ansvar  för att i en\r\nkrissituation  ge omedelbart tillfälligt skydd  till\r\nett  stort  antal   fördrivna  personer.  Direktivet\r\nsyftar också till att  bidra  till  en balans mellan\r\nmedlemsstaternas  insatser  samt  till  att  omsätta\r\nprincipen om solidaritet vid mottagande av fördrivna\r\npersoner  till  praktisk  handling.  Direktivet  har\r\ngenomförts  i svensk rätt genom nya bestämmelser  om\r\ntillfälligt skydd från den 15 januari 2003.\r\nInom EU behövs  det  enligt  utskottets  mening en\r\nhelhetssyn   och   en   samordning   av   de   olika\r\npolitikområdena  för  att  förebygga  och  undanröja\r\norsaker  till  flykt  och  påtvingad  migration.   I\r\nslutsatserna  från  det  Europeiska  rådets  möte  i\r\nSevilla   2002  slås  fast  att  migrationspolitiken\r\ntydligare   skall    integreras    i    gemenskapens\r\nutrikespolitik.  Utskottet kan också konstatera  att\r\nSverige inom EU poängterar  vikten  av  förebyggande\r\ninsatser  och  att  stöd  i  närområdet ges. Sverige\r\nprioriterar    Högnivågruppen    för     asyl    och\r\nmigrationsfrågor  (HLWG), som värnar om detta  breda\r\nperspektiv.   För   ett    antal    länder    håller\r\nhandlingsplaner,   som   syftar   till  att  på  ett\r\növergripande    sätt    angripa    orsakerna    till\r\nflyktingströmmarna   i   ursprungslandet,   på   att\r\ngenomföras.\r\nNär   det   gäller   tredjelandsmedborgares   fria\r\nrörlighet har kommissionen  lagt  fram  ett  förslag\r\ntill  direktiv som rör villkoren för dessa personers\r\nfrihet  att  resa  inom  unionen och ett förslag som\r\nbehandlar         de        varaktigt        bosatta\r\ntredjelandsmedborgarnas   rättsliga  ställning.  Det\r\nsistnämnda förslaget syftar  till  att  ge  dem  som\r\nvarit  bosatta i en medlemsstat i fem år en särskild\r\npermanent status som under vissa förutsättningar ger\r\nrätt till bl.a. bosättning i en annan medlemsstat.\r\nUtskottet,  som anser att regeringen så aktivt som\r\nmöjligt  skall  verka  för  en  gemensam  asyl-  och\r\nmigrationspolitik inom EU, kan ha förståelse för att\r\nkompromisser        kan         krävas         under\r\nharmoniseringsprocessen.  Utskottet  utgår dock från\r\natt  regeringen  i alla lägen strävar efter  förslag\r\ntill direktiv med  miniminormer som höjer den lägsta\r\nnivån bland medlemsländerna.\r\nUtskottet återkommer  nedan  i skilda avsnitt till\r\nolika EG-rättsliga frågor, direktivförslag m.m.\r\nMed  det  anförda  avstyrker utskottet  motionerna\r\n2002/03:Sf4 yrkande 1,  2002/03:Sf5  yrkandena 7 och\r\n8,  2002/03:Sf7  yrkandena  9  och  10,  2002/03:Sf8\r\nyrkande  12,  2002/03:Sf239  yrkandena  2, 5 och  7,\r\n2002/03:Sf256 yrkande 12, 2002/03:Sf334 yrkandena  1\r\noch  2, 2002/03:K432 yrkande 9, 2002/03:U323 yrkande\r\n4 och 2002/03:U326 yrkande 8.\r\nNär  det  gäller  EU:s  utvidgning delar utskottet\r\nuppfattningen i motion 2002/03:Sf334  yrkande  3 att\r\nvad   gäller   de   nya  medlemsländerna  och  andra\r\nkandidatländer, dessa  måste ges hjälp med att bygga\r\nupp  sina  system  för  att   ta  emot  och  hantera\r\nasylsökande. Utskottet kan konstatera  att  Sveriges\r\nstöd och bistånd på detta område redan ges i form av\r\nbl.a.    besöksutbyte   och   seminarier   på   både\r\ntjänstemannanivå     och     politisk    nivå.    Av\r\nMigrationsverkets årsredovisning  för  2002  framgår\r\natt  verket  har  samarbete  med de flesta länder  i\r\nCentral-   och   Östeuropa   som   kandiderar   till\r\nmedlemskap  i  EU. Syftet med förvaltningsstödet  är\r\natt  medverka  till   att   aktivt   bygga   upp  en\r\nmigrationspolitisk  rättsordning som stämmer överens\r\nmed  de  av  EU  accepterade   och   internationella\r\nnormerna    och    konventionerna   på   asyl-   och\r\nmigrationsområdet. Vidare  noterar  utskottet att EU\r\nhar finansierat projekt i kandidatländerna som gällt\r\nbl.a.   asylmottagande   och   organisations-    och\r\nkapacitetsuppbyggnad   inom  hela  migrationsfältet,\r\nexempelvis genom utbildning  av  kompetent  personal\r\nvid   gränskontroller   och   migrationsmyndigheter.\r\nMotionen  får  anses  i  huvudsak  tillgodosedd  och\r\navstyrks.\r\n\r\nInvandringspolitiken\r\n\r\n\r\nArbetskraftsinvandring\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om\r\n-      behov      och      utformning      av\r\narbetskraftsinvandring\r\n- arbetstillstånd efter inresa m.m.\r\n- handläggningstider för arbetstillstånd\r\n- arbete för gäststuderande\r\nJämför reservationerna 11 (m, fp, kd, c, mp),\r\n12 (fp, c), 13 (mp) och 14 (m)\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nAv  2  kap.  6  §  utlänningslagen (1989:529), UtlL,\r\nframgår att arbetstillstånd  beviljas  endast  under\r\nvissa  särskilda  villkor  och  för  viss  tid.  Ett\r\nuppehållstillstånd   får   ges  till  den  som  fått\r\narbetstillstånd  eller  som  har   sin   försörjning\r\ntryggad på annat sätt (2 kap. 4 § UtlL).\r\n\r\nI  1  kap.  5  §  UtlL anges att en utlänning  som\r\narbetar  i  Sverige  enligt   huvudregeln  skall  ha\r\narbetstillstånd. Detta gäller oavsett om utlänningen\r\nhar  anställning här eller utomlands.  Den  som  har\r\npermanent   uppehållstillstånd   eller   är  nordisk\r\nmedborgare     behöver     emellertid     inte    ha\r\narbetstillstånd. Personer som är medborgare  i något\r\nav  EES-länderna är också undantagna från kravet  på\r\narbetstillstånd.     Detsamma     gäller,    oavsett\r\nmedborgarskap,  för deras anhöriga,  maka/make/sambo\r\noch barn om dessa  är  under 21 år eller beroende av\r\nföräldrarna för sin försörjning (4 kap. 1 § UtlF).\r\nArbetsmarknadsstyrelsen    (AMS)    beslutar    om\r\nriktlinjer    för    bedömningen   av   ärenden   om\r\narbetstillstånd. Innan  sådana  riktlinjer  utfärdas\r\neller  ändras skall sammanslutningar av arbetsgivare\r\noch arbetstagare  få tillfälle att yttra sig (4 kap.\r\n6  §  UtlF).  Det är Migrationsverket  som  beviljar\r\narbetstillstånd.\r\nAv 2 kap. 5 § första stycket och 6 § andra stycket\r\nUtlL framgår att  ansökan  om arbetstillstånd enligt\r\nhuvudregeln   skall  göras  innan   ankomsten   till\r\nSverige.  Flyktingar   som   befinner  sig  här  och\r\npersoner  som  till  stöd för sin  ansökan  åberopar\r\nhumanitära   skäl   eller    familjeanknytning    är\r\nundantagna  (2 kap. 5 § andra stycket, 5 a § och 6 §\r\nandra stycket  UtlL).  Medborgare i ett EES-land och\r\nderas anhöriga behöver inte arbetstillstånd.\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nAv skrivelsen framgår att  några  mindre justeringar\r\nav   utlänningsförordningen  har  gjorts   för   att\r\nunderlätta  för viss utländsk arbetskraft att arbeta\r\ni Sverige. Syftet  med  ändringarna  har  varit  att\r\nminska  administrationen  när  det  gäller besök för\r\nnågon enstaka dag. Vidare är det mot bakgrund av den\r\nalltmer    internationaliserade   ekonomin    enligt\r\nskrivelsen    rimligt     att     specialister     i\r\ninternationella koncerner skall kunna utföra kortare\r\nuppdrag  i  Sverige  utan  att  behöva gå igenom det\r\nvanliga förfarandet med att söka arbetstillstånd.\r\n\r\nI skrivelsen anges att regeringen  den  7 februari\r\n2002   beslutade  att  tillsätta  en  utredning  med\r\nuppdrag  att  föreslå hur arbetstagare från EU:s nya\r\nmedlemsstater från  anslutningsdagen  skall kunna få\r\ntillgång till den svenska arbetsmarknaden  på  samma\r\nvillkor  som  medborgare  i  nuvarande  EU- och EES-\r\nländer (dir. 2002:1). Utredningen, som antog  namnet\r\nEU:s  utvidgning  och  arbetskraftens  rörlighet (UD\r\n2002:01), kommer att redovisa sitt uppdrag i januari\r\n2003.\r\nEtt  undantag  från kravet på arbetstillstånd  för\r\ngäststudenter under  hela  tiden  uppehållstillstånd\r\nför studier gäller i Sverige trädde  i  kraft den 10\r\ndecember 2002.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nArbetskraftsinvandring\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf7  av  Sten Tolgfors m.fl.  (m)\r\nyrkande  8 begärs ett tillkännagivande  om  en  ökad\r\narbetskraftsinvandring  för att klara tillväxten och\r\nvälfärden   och   för   att   minska    trycket   på\r\nasylprövningen.\r\n\r\nPer  Bill  (m)  begär  i motion 2002/03:Sf265  ett\r\ntillkännagivande   om  att  möjliggöra   en   svensk\r\nmotsvarighet till s.k.  Green Card. Motionären anser\r\natt Sverige måste konkurrera  om  den  kvalificerade\r\narbetskraften genom bl.a. lägre skatter. I Östeuropa\r\nfinns en kunskapsbank som borde kunna tas till vara.\r\nDe  slumpmässiga  inslagen i Green Card-systemet  är\r\nenligt motionären inget  att  anamma.  I stället bör\r\nrekryteringsansvaret  läggas  över  på  företag  vad\r\ngäller  kompetensinvandringen.  Ett arbetserbjudande\r\nborde  leda  till  snabb  handläggningstid  och  ett\r\nomedelbart uppehållstillstånd och arbetstillstånd.\r\nI motion 2002/03:Sf248 av  Henrik  von  Sydow  (m)\r\nbegärs     ett    tillkännagivande    om    en    ny\r\nimmigrationspolitik.  Motionären  anser att eftersom\r\npensionärerna blir alltfler och det  föds allt färre\r\nbarn behöver Sverige fler människor som flyttar hit.\r\nFöretagsamhet i allmänhet och företag i synnerhet är\r\nenligt     motionären    nyckeln    till    en    ny\r\nimmigrationspolitik.  Regler och skatter som gör det\r\nsvårt att anställa måste ses över - och några av dem\r\nmåste   avskaffas.  Arbetstillstånd   borde   enligt\r\nmotionären kunna delas ut direkt vid gränsen.\r\n\r\nBo Könberg  m.fl.  (fp) begär i motion 2002/03:Sf216\r\nyrkandena  1 och 2 tillkännagivanden  om  att  öppna\r\nSverige för  arbetskraftsinvandring även från länder\r\nutanför EU och kandidatländerna och att tillsätta en\r\nutredning   som    klarlägger   behoven   av   vilka\r\nförändringar  i  regelverket   som   krävs  för  att\r\nmöjliggöra en mer omfattande arbetskraftsinvandring.\r\nEnligt     motionärerna     kommer     en    växande\r\narbetskraftsbrist inte att kunna täckas  med inhemsk\r\narbetskraft.   De   anser   att  den  som  inte  har\r\nflyktingskäl skall få chansen  att  söka  sig  en ny\r\nframtid  i  Sverige  som arbetskraftsinvandrare. Den\r\nsom har en anställning  som väntar i Sverige skall i\r\nnormala fall ges uppehållstillstånd, och den som har\r\nturistvisum och fått arbete  skall  inte  behöva åka\r\ntillbaka     till    hemlandet    för    att    söka\r\nuppehållstillstånd.  Svenska  lagar  och  de  flesta\r\nsociala   trygghetssystem  bör  enligt  motionärerna\r\ngälla.  För   rätt   till   försörjningsstöd  enligt\r\nsocialtjänstlagen bör en karenstid  på  tre till fem\r\når   gälla.   Permanent   uppehållstillstånd   skall\r\nerhållas automatiskt efter fem år, men med möjlighet\r\natt få sådant redan efter tre år. Motionärerna anser\r\natt  en  större  turistinvandring  med möjlighet att\r\nsöka  arbetstillstånd  i  Sverige  ökar   företagens\r\nmöjligheter att själva avgöra vem de vill anställa.\r\n\r\nI motion 2002/03:A320 av Stefan Attefall m.fl.  (kd)\r\nyrkande   13  begärs  ett  tillkännagivande  om  att\r\narbetskraftens        ålderssammansättning       och\r\nbefolkningsutvecklingen visar att Sverige kommer att\r\nbehöva arbetskraftsinvandring.  Från  länder utanför\r\nEU bör det gälla nyckelpersoner. Mycket talar enligt\r\nmotionärerna  för  att arbetskraftsinvandring  också\r\nunderlättar för invandrare  som  i  dag står utanför\r\narbetsmarknaden att få jobb.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson  m.fl.\r\n(c) yrkande  9  begärs  att  regeringen  lägger fram\r\nförslag   om   ett  regelverk  som  underlättar  för\r\narbetskraftsinvandring.   I   motionen   anförs  att\r\nSverige  står  inför  en  situation  med  brist   på\r\narbetskraft som hotar den generella välfärden.\r\n\r\nOckså i motion 2002/03:A239 av Margareta Andersson\r\nm.fl.  (c) yrkande 26 begärs ett tillkännagivande om\r\nett     regelverk     för     en     mer     generös\r\narbetskraftsinvandring.  Motionärerna  anser  att de\r\ninvandrare  som  ordnat  sin  försörjning,  antingen\r\ngenom  arbete  eller  eget  företagande, skall kunna\r\nerhålla  uppehållstillstånd  i   Sverige.   Utländsk\r\narbetskraft skall kunna komma till Sverige om arbete\r\när ordnat och det inte finns inhemsk arbetskraft att\r\ntillgå.\r\nBirgitta   Carlsson   m.fl.  (c)  anser  i  motion\r\n2002/03:Sf4   yrkande   5  att   det   behövs   ökad\r\nflexibilitet  vid beviljande  av  uppehållstillstånd\r\ntill personer som inte har tillräckliga asylskäl men\r\nsom har etablerat  sig på arbetsmarknaden och klarar\r\negen försörjning. Ett tillkännagivande härom begärs.\r\n\r\nGudrun   Schyman   m.fl.    (v)   begär   i   motion\r\n2002/03:Sf239  yrkande  16  att   regeringen   skall\r\ntillsätta en parlamentarisk utredning om behovet  av\r\nen  framtida  arbetskraftsinvandring  och  hur denna\r\nlämpligen  bör regleras. Motionärerna menar att  det\r\ninte   kommer    att    vara    möjligt   att   lösa\r\narbetskraftsbristen  enbart  genom  att  sysselsätta\r\narbetslösa. Inte heller kommer  EU:s  utvidgning att\r\nkunna bidra då de nya medlemsländerna har  en än mer\r\nåldrande  befolkning.  Det  är  enligt  motionärerna\r\nviktigt  att  utvecklingsländer  inte  utsätts   för\r\n\"brain-drain\"   och   att  \"gästarbetarsystem\",  där\r\nutländsk arbetskraft exploateras,  inte tillåts. Det\r\nfår  inte  heller  förekomma att skyddssökande,  som\r\nhaft    otillräckliga    skäl    för    asyl,    ges\r\narbetstillstånd  för  att  de  har  en  tillräckligt\r\nattraktiv yrkesutbildning.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf8 av Mona  Jönsson  m.fl.  (mp)\r\nyrkande 4 begärs  ett  tillkännagivande  om  att  en\r\nparlamentarisk           utredning          gällande\r\narbetskraftsinvandring  bör  tillsättas.  Det  krävs\r\nenligt    motionärerna    en    plan     för     hur\r\narbetskraftsinvandring  skall  kunna  ske  i ordnade\r\nformer.  Motionärerna  vill  se en generell öppenhet\r\nmed lika möjligheter för kvinnor  och  män från alla\r\nyrkesgrupper och inte elitgästarbetare.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf296 av Anna Grönlund  (fp) begärs\r\nett  tillkännagivande  om  att Norrbotten bör  göras\r\ntill försökslän för arbetskraftsinvandring.  För att\r\ninte   arbetskraftsbristen   skall  bli  akut  måste\r\nrekrytering ske utifrån, både  från  andra  delar av\r\nlandet och från andra länder. Norrbottens län skulle\r\nvara  försökslän  under en femårsperiod. Förståelsen\r\nför   arbetskraftsinvandring   och   dess   positiva\r\neffekter skulle enligt motionären öka.\r\n\r\nAndra frågor om arbetstillstånd\r\n\r\nI motion  2002/03:Sf8  av  Mona  Jönsson  m.fl. (mp)\r\nyrkande    5    begärs   ett   tillkännagivande   om\r\nhandläggningstiderna       när       det      gäller\r\nuppehållstillstånd  på  grund av arbetsmarknadsskäl.\r\nMotionärerna vill ha förslag till åtgärder.\r\n\r\nPeter   Eriksson  m.fl.  (mp)   begär   i   motion\r\n2002/03:Sf367 yrkande 29 ett tillkännagivande om att\r\nhandläggningstiderna    för    arbetstillstånd   bör\r\nförkortas.\r\n\r\nGunilla   Carlsson   m.fl.   (m)  begär   i   motion\r\n2002/03:Ub486 yrkande 7 ett tillkännagivande  om att\r\nsamtliga  utländska  studenter med utländsk bakgrund\r\nautomatiskt  bör  få  arbetstillstånd.   Även  efter\r\navlagd examen skall de som så önskar kunna  förlänga\r\nsina arbetstillstånd.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet      har     behandlat     motioner     om\r\narbetskraftsinvandring  i  tidigare  betänkanden  om\r\nmigration   och  asylpolitik,  senast  i  betänkande\r\n2001/02:SfU8.\r\n\r\nPå senare år  har  det  presenterats  ett  flertal\r\nstudier  och  rapporter  som  visat  att  det  råder\r\narbetskraftsbrist  inom  en  rad olika branscher och\r\nyrken.  Migrationsverket  och  AMS   har  därför  på\r\nregeringens uppdrag utarbetat förslag till ett antal\r\nförändringar  i  AMS riktlinjer. Vidare  har  mindre\r\njusteringar av utlänningsförordningen gjorts för att\r\nunderlätta för viss  utländsk arbetskraft att arbeta\r\ni Sverige.\r\nI  rapporten Arbetskraftsinvandring  och  åtgärder\r\nför att  möta  framtida arbetskraftsbehov från april\r\n2001 anger AMS och  Migrationsverket bl.a. följande.\r\nInom  vissa områden har  svårigheten  att  rekrytera\r\narbetskraft  vuxit  markant, framför allt inom flera\r\nyrken   som   kräver  högskoleutbildning,   och   de\r\ndemografiska  förändringarna   kommer  att  ha  stor\r\nbetydelse  för  utvecklingen  på  arbetsmarknaden  i\r\nbörjan  av  2000-talet. Eftersom arbetskraftsbristen\r\nökar inom EU  kommer  fler länder att vilja vara med\r\noch  dela på denna arbetskraftsreserv  som  finns  i\r\nkandidatländerna.   Enligt   rapporten  bör  Sverige\r\ndärför  i  god  tid förbereda för  ett  arbets-  och\r\nkompetensutbyte med  dessa  länder.  När  det gäller\r\nfrågan  om  en  ökad  sysselsättning  och förbättrad\r\nintegration  av invandrare i Sverige kan  svara  för\r\narbetsmarknadens  behov, anges att det på flera håll\r\ni landet pågår arbete  med att aktivera högutbildade\r\narbetslösa från tredjeland men att mer går att göra.\r\nEn tröskel att komma över  är oftast språkbarriären.\r\nVidare  anges i rapporten att  deltidsarbetslösheten\r\noch   timanställningen    fortfarande    är   mycket\r\nomfattande  i Sverige och att denna grupp utgör  ett\r\nviktigt   arbetskraftsutbud    som    torde    kunna\r\ntillvaratas  på  ett bättre sätt än tidigare och att\r\nman bör stimulera rörligheten inom Sverige.\r\nUtskottet kan konstatera  att  Europeiska  rådet i\r\njuni 2001 beslutat om övergångsperioder på minst två\r\når  och  upp  till  sju år för arbetstagare från nya\r\nmedlemsstater vad gäller  rätten  till fri rörlighet\r\ninom  EU.  Om  ett  land  redan  på förhand  befarar\r\nnegativa  effekter  har det enligt övergångsreglerna\r\nmöjlighet att skjuta  upp  det fulla ikraftträdandet\r\nav  den öppna arbetsmarknaden  i  maximalt  sju  år.\r\nDetta   måste   göras   i   förväg   via   nationell\r\nlagstiftning.  I  januari  presenterades betänkandet\r\nEU:s  utvidgning och arbetskraftens  rörlighet  (SOU\r\n2002:116).   Utredaren   anser   att  Sverige  skall\r\ngarantera att seriösa företag och  arbetstagare från\r\nde nya medlemsstaterna skall kunna mötas  lika  lätt\r\nsom  i övriga EU i dag. Däremot bör effektiva hinder\r\nför missbruk av välfärdssystemet sättas upp. Sverige\r\nbör använda  övergångsreglerna  som  skydd mot brott\r\noch  missbruk  så länge detta är möjligt.  Utredaren\r\nföreslår därför  att  Sverige  inte omedelbart skall\r\ntillämpa   EG-reglerna   fullt  ut,  utan   i   viss\r\nutsträckning behålla den nationella  lagstiftningen.\r\nI   betänkandet   lämnas  också  förslag  om   bl.a.\r\nförlängning  av  vissa  arbetstillstånd,  förbättrat\r\nsamarbete  mellan  myndigheter,   bättre   kontroll,\r\narbetsmarknadspolitiska  åtgärder  för invandrare  i\r\nbristyrken,  ökat  köp  av  arbetsmarknadsutbildning\r\nfrån kommunerna inom vårdområdet samt att regeringen\r\ni samarbete med AMS inbjuder arbetsmarknadens parter\r\ntill  en  överenskommelse  om gemensamt  organiserad\r\nrekrytering vid stora arbetskraftsbehov. Utredningen\r\nremissbehandlas       för      närvarande       inom\r\nRegeringskansliet.\r\nOckså inom EU pågår en intensiv diskussion rörande\r\nbehovet  av  arbetskraft  på  kort  och  lång  sikt.\r\nEuropeiska kommissionen har tidigare presenterat ett\r\nmeddelande om en invandringspolitik för gemenskapen,\r\nKOM(2000) 757. Kommissionen menar att frågan om EU:s\r\nroll  i  samband  med  migrationen  är  av  särskilt\r\nintresse  på   grund   av   bl.a.  den  demografiska\r\nsituationen med en befolkningsnedgång  samt  bristen\r\npå  arbetskraft  inom vissa sektorer i flera länder.\r\nEnligt meddelandet måste emellertid EU också granska\r\noch  inta  en  ansvarsfull   ställning  i  fråga  om\r\nemigrationens effekter på ursprungsländerna.  En mer\r\nöppen  och  tydlig  migrationspolitik  skulle enligt\r\nkommissionen,  i samverkan med en samordnad  politik\r\nför  att  minska de  faktorer  som  uppmuntrar  till\r\nutvandring s.k. push factors i ursprungsländerna och\r\nökade      ansträngningar       att       verkställa\r\narbetslagstiftningen i medlemsstaterna, också  kunna\r\nhjälpa till att minska den illegala invandringen.  I\r\njuli  2001  presenterade kommissionen ett meddelande\r\nsom rör en öppen  samordningsmetod  för gemenskapens\r\ninvandringspolitik,      KOM(2001)      387.     Här\r\nvidareutvecklar  kommissionen  sina  idéer kring  en\r\nsamordning av invandringspolitiken.\r\nVidare  är  frågan om tredjelandsmedborgares  fria\r\nrörlighet föremål för debatt inom EU. En rad förslag\r\nhärom har presenterats  av kommissionen. I förslaget\r\ntill direktiv om villkor  för tredjelandsmedborgares\r\ninresa och vistelse i syfte  att  bedriva verksamhet\r\nsom  anställd eller egenföretagare,  KOM(2001)  386,\r\nanges   att   förslaget   syftar  till  att  som  en\r\ninvandringspolitisk åtgärd harmonisera de nationella\r\nbestämmelserna  om tredjelandsmedborgares  rätt  att\r\narbeta  i EU. Tredjelandsmedborgaren  skall  ha  ett\r\ns.k. uppehållstillstånd  för arbetstagare respektive\r\negenföretagare. Tillstånd kan ges efter en bedömning\r\nav  situationen  på den nationella  arbetsmarknaden.\r\nViktiga  förändringar  av  arbetsgivare  eller  yrke\r\nkräver nytt tillstånd.\r\nNär det  gäller  frågan  om arbetskraftsinvandring\r\nvill utskottet framhålla följande.\r\nUtbudet av arbetskraft behöver långsiktigt öka för\r\natt undvika arbetskraftsbrist  och  flaskhalsar  och\r\nsäkra  en hållbar ekonomisk tillväxt och välfärd. En\r\nviktig del  i  det  arbetet  är enligt utskottet att\r\ngenomföra  insatser för att främja  ett  bättre  och\r\neffektivare     arbetskraftsutbud     genom    aktiv\r\narbetsmarknadspolitik,  motverka  diskriminering  på\r\narbetsmarknaden och genomföra åtgärder mot den ökade\r\nohälsan i arbetslivet och de höga sjuktalen.  Utöver\r\ndessa   åtgärder   finns   det   enligt   utskottets\r\nuppfattning      skäl     att     närmare     utreda\r\nförutsättningarna         för         en        ökad\r\narbetskraftsinvandring. Redan under nästa  år öppnas\r\nmöjligheter  för  ytterligare arbetskraftsinvandring\r\ninom ramen för EU:s  inre  marknad.  Utskottet anser\r\nemellertid att det finns skäl att även  analysera de\r\nbehov av arbetskraftsinvandring från länder  utanför\r\nEU/EES-området  som  kan uppstå framöver och att  så\r\nsker i ett globalt perspektiv. Utskottet har erfarit\r\natt regeringen kommer  att  tillsätta en utredning i\r\nsyfte   att  analysera  det  framtida   behovet   av\r\narbetskraft  i  olika  yrken  och  sektorer  och  de\r\nkonsekvenser som detta kan få på arbetsmarknaden och\r\nsamhället  i  övrigt.  En viktig utgångspunkt för en\r\nsådan  utredning  är  att  bibehålla   och  utveckla\r\ntrygghetsreglerna  på  arbetsmarknaden så  att  även\r\ninvandrad arbetskraft omfattas av de arbetsrättsliga\r\nregler  som  i  övrigt  gäller  på  arbetsmarknaden.\r\nKollektivavtalsrätten måste  bevaras.  Som utskottet\r\ntidigare framhållit är det inte lämpligt  att införa\r\nett s.k. gästarbetarsystem. Enligt utskottets mening\r\nmåste hänsyn även tas till emigrationens ekonomiska,\r\ndemografiska,  sociala  och  politiska  effekter  på\r\nursprungsländerna.  Det  är också viktigt att  hålla\r\nisär frågorna om flyktinginvandring,  dvs.  Sveriges\r\nskyldighet  att  ta emot människor i behov av skydd,\r\noch   övrig   invandring    så    att    en   utökad\r\narbetskraftsinvandring  inte  tillåts  leda till  en\r\nförsämrad     rättssäkerhet    vid    prövning    av\r\nskyddsgrunderna  för  asyl.  För  rätt  till asyl är\r\nskyddsskälen  avgörande,  inte  möjligheterna   till\r\nförvärvsarbete    eller   lämplig   yrkesutbildning.\r\nUtskottet förutsätter  att  den kommande utredningen\r\nsker i nära samråd med arbetsmarknadens  parter  och\r\nriksdagens partier.\r\nUtskottet noterar att det också inom EU och i EU:s\r\nmedlemsstater pågår en bred diskussion om behovet av\r\narbetskraft   inom   EU   utifrån  ett  demografiskt\r\nperspektiv.   Diskussionen  rör   även   frågan   om\r\nsambandet    mellan     invandringspolitiken     och\r\nasylpolitiken.\r\nMed det anförda får motionerna 2002/03:Sf8 yrkande\r\n4, 2002/03:Sf216 yrkande 2 och 2002/03:Sf239 yrkande\r\n16  anses  delvis  tillgodosedda  och avstyrks. Även\r\nmotionerna   2002/03:Sf7  yrkande  8,  2002/03:Sf214\r\nyrkande 9, 2002/03:Sf216  yrkande  1  i  denna  del,\r\n2002/03:Sf248,  2002/03:Sf265,  2002/03:A239 yrkande\r\n26  och  2002/03:A320  yrkande 13 avstyrks  med  det\r\nanförda.    Utskottet    avstyrker    även    motion\r\n2002/03:Sf296  om  att  Norrbotten  bör  göras  till\r\nförsökslän för arbetskraftsinvandring.\r\nNär det gäller asylsökandes  möjlighet  att  ändra\r\nsin    ansökan    till    att    avse   ansökan   om\r\nuppehållstillstånd    av   arbetsmarknadsskäl    har\r\nutskottet ovan pekat på  att det är angeläget att en\r\nutökad arbetskraftsinvandring inte tillåts leda till\r\nen   försämrad   rättssäkerhet   vid   prövning   av\r\nskyddsgrunderna för  asyl.  För  rätt  till  asyl är\r\nskyddsskälen   avgörande,  inte  möjligheterna  till\r\nförvärvsarbete   eller    lämplig   yrkesutbildning.\r\nUtskottet  kan  inte  heller ställa  sig  bakom  att\r\narbetstillstånd annat än i undantagsfall skall kunna\r\nsökas av den som redan  befinner  sig i Sverige. Ett\r\nsådant system skulle bl.a. kunna medföra att skyddet\r\nför  personer  med  skyddsbehov  på  sikt  urholkas.\r\nUtskottet   avstyrker  med  det  anförda  motionerna\r\n2002/03:Sf4 yrkande  5 och 2002/03:Sf216 yrkande 1 i\r\ndenna del.\r\nUnder  2002  avgjorde   Migrationsverket   20  068\r\närenden  rörande arbetstillstånd. Den genomsnittliga\r\nhandläggningstiden var 49 dagar. Utskottet avstyrker\r\nmotionerna  2002/03:Sf8  yrkande 5 och 2002/03:Sf367\r\nyrkande 29 om handläggningstider.\r\nTanken med systemet för  gäststuderande  är att de\r\nskall  ges  en möjlighet att komma till Sverige  för\r\natt bedriva studier.  Utskottet  kan inte ställa sig\r\nbakom  yrkanden  om  att  gäststuderande  skall  ges\r\nuppehållstillstånd  med  automatik  efter  avslutade\r\nstudier. Utskottet, som konstaterar att ett undantag\r\nfrån kravet på arbetstillstånd under studietiden har\r\nträtt  i  kraft  i december 2002,  avstyrker  motion\r\n2002/03:Ub486 yrkande 7.\r\n\r\nAnhöriginvandring\r\n\r\n\r\nFamiljeåterförening\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om\r\n- nya regler för anhöriginvandring\r\n- försörjningskrav vid anhöriginvandring\r\n- ansökan om uppehållstillstånd efter inresa\r\n- uppehållstillstånd före referentens hemresa\r\n- DNA-analys\r\nJämför reservationerna  15 (kd, v, c, mp), 16\r\n(fp), 17 (v, mp), 18 (fp),  19  (mp), 20 (kd,\r\nv, c), 21 (v) och 22 (m)\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nI   2   kap.   4  §  UtlL  regleras  i  vilka   fall\r\nuppehållstillstånd  får ges till en utlänning som är\r\nanhörig till någon som är bosatt i Sverige eller har\r\nfått  uppehållstillstånd   för  bosättning  här.  De\r\nanhöriga  som  omfattas  enligt  paragrafens  första\r\nstycke  1-3  är  make, maka och  sambo  (och  därmed\r\njämställda förhållanden),  ogifta  barn under 18 år,\r\nom  de är eller har varit hemmavarande,  samt  annan\r\nnära   anhörig   som  ingått  i  samma  hushåll  som\r\nanknytningspersonen.    Homosexuella    förhållanden\r\nlikställs  med  heterosexuella.  Paragrafens  första\r\nstycke  4 föreskriver vidare att tillstånd  kan  ges\r\ntill en utlänning  som  på  annat  sätt har särskild\r\nanknytning till Sverige. Om makar eller  sambor  har\r\nsammanbott    stadigvarande    utomlands    ges   de\r\nuppehållstillstånd.   En   förutsättning   för   att\r\ntillstånd  skall  beviljas  make, maka eller sambo i\r\nett förhållande som inte är etablerat sedan tidigare\r\när  att  förhållandet  bedöms som  seriöst  och  att\r\nsärskilda  skäl  inte  talar   mot   att   tillstånd\r\nbeviljas.\r\n\r\nVid  prövning  av en ansökan om uppehållstillstånd\r\nenligt förevarande  bestämmelser  skall  beaktas  om\r\nutlänningen kan förväntas föra en hederlig vandel.\r\nUppehållstillstånd    i    anknytningsfall   skall\r\nutverkas före inresan till Sverige,  och  en ansökan\r\nom  uppehållstillstånd  får  som  huvudprincip  inte\r\nbifallas  efter inresan. Undantag skall  dock  kunna\r\ngöras om utlänningen  har stark anknytning till en i\r\nSverige  bosatt person och  det  skäligen  inte  kan\r\nkrävas att  utlänningen  återvänder  till  ett annat\r\nland för att ge in ansökan där.\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nI skrivelsen anges att utlänningslagens bestämmelser\r\nom  anhöriginvandring  ändrades den 1 januari  1997.\r\nBland  annat  begränsades   möjligheterna  för  nära\r\nanhöriga  utanför  kärnfamiljen  att  invandra  till\r\nSverige. Den parlamentariska  Anhörigkommittén har i\r\ndelbetänkandet Vår anhöriginvandring  (SOU  2002:13)\r\nföreslagit  att  invandringsmöjligheterna för sådana\r\nanhöriga åter skall vidgas något. Kommittén föreslår\r\nsom huvudregel vid  oetablerade förhållanden och för\r\nnära    anhöriga    utanför     kärnfamiljen     att\r\nanknytningspersonen  skall  svara  för försörjningen\r\nunder  högst  två år. Förslagen har remissbehandlats\r\noch bereds för  närvarande  inom  Regeringskansliet.\r\nSamtidigt  pågår  inom  EU  förhandlingar   om   ett\r\ndirektiv  om  familjeåterförening med ambitionen att\r\nett beslut skall  föreligga  senast juni 2003. Detta\r\nkan    komma    att    påverka    beredningen     av\r\nutlänningslagens bestämmelser om anhöriginvandring.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf216  av  Bo  Könberg m.fl. (fp)\r\nyrkande   3  begärs  ett  tillkännagivande   om   en\r\nflexiblare  lagstiftning  i  Sverige  och EU när det\r\ngäller  anhöriginvandring.  Motionärerna  anser  att\r\nantalet månader man levt eller inte levt tillsammans\r\nföre eller efter uppbrottet från  hemlandet inte bör\r\nvara avgörande vid prövningen av uppehållstillstånd.\r\nPå EU-nivå är det synnerligen viktigt att det kommer\r\ntill  stånd gemensamma minimiregler  för  rätt  till\r\nfamiljeåterförening.   I   yrkande   4   begärs  ett\r\ntillkännagivande      om      att     införa     ett\r\nförsörjningsansvar  i  tre  år  för   dem  som  inte\r\ndefinieras    som    nära    släktingar    och   för\r\narbetskraftsinvandrare   som   vill   ta   med  sina\r\nanhöriga.  Förhandsprövningen  bör hållas så minimal\r\nsom möjligt, och enligt motionärerna kan regresskrav\r\nvara      en      rimlig      sanktion      gentemot\r\nanknytningspersonen.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf5  av  Bo  Könberg  m.fl.  (fp)\r\nyrkande 1 i denna del begärs ett tillkännagivande om\r\nen  vidgad anhöriginvandring. Motionärerna anser att\r\nden långsamma beredningen av frågan är oacceptabel.\r\n\r\nSven  Brus  m.fl.  (kd) begär i motion 2002/03:Sf334\r\nyrkande  25 att riksdagen  beslutar  att  återinföra\r\nbestämmelsen  om  sista  länken.  I  motionen begärs\r\nockså   i   yrkande   26   att  familjebegreppet   i\r\nutlänningsärenden bör vidgas och omfatta bl.a. äldre\r\nföräldrar.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf3 av Ulla  Hoffmann  m.fl.  (v)\r\nyrkande 2 begärs  ett  tillkännagivande  om  att  en\r\nproposition   om  invandring  för  anhöriga  utanför\r\nkärnfamiljen bör  läggas  under våren. Förslagen bör\r\nenligt  motionärerna  grundas  på  Anhörigkommitténs\r\nbetänkande SOU 2002:13.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf239  av  Gudrun Schyman m.fl. (v)\r\nbegärs  i  yrkande  9  ett tillkännagivande  om  att\r\nfamiljeåterföreningsdirektivet       kräver       en\r\ngrundläggande   omarbetning   för   att   bringas  i\r\növerensstämmelse  med de principer som fastslogs  av\r\nEuropeiska  rådet i  Tammerfors  1999.  Motionärerna\r\nanser  att  regeringen   annars   inte   bör   godta\r\nförslaget.\r\n\r\nMona  Jönsson  m.fl. (mp) begär i motion 2002/03:Sf8\r\nyrkandena 6 i denna  del och 13 tillkännagivanden om\r\natt  familjerna  bör  få   bestämma   själva   vilka\r\nfamiljemedlemmar som skall förenas med dem som redan\r\nbor  i Sverige. Motionärerna är också bekymrade över\r\nförslag  om  försörjningsansvar.  Motionärerna anser\r\nvidare      att     eftersom     EU-förslaget     om\r\nfamiljeåterförening  anger  s.k. minimiregler är det\r\ninget  som  hindrar  Sverige  från  att  införa  mer\r\ngenerösa regler.\r\n\r\nSten  Tolgfors  och  Henrik von Sydow  (m)  begär  i\r\nmotion    2002/03:Sf202   yrkandena    1    och    2\r\ntillkännagivanden om att DNA-prov skall kunna utgöra\r\ngrund för familjeåterförening,  i fall där skriftlig\r\ndokumentation saknas eller har brister.  Huvudregeln\r\nbör  vara att utförande av DNA-prov medges  för  att\r\nfastställa  grund  för återförening när detta begärs\r\nav enskild person.\r\n\r\nSven Brus m.fl. (kd)  begär  i  motion 2002/03:Sf334\r\nyrkande 29 ett tillkännagivande om att det bör kunna\r\ngöras   ett   undantag   från  huvudprincipen,   att\r\nuppehållstillstånd skall beviljas  före  inresa, när\r\nutlänningen  har  barn  i  Sverige  eller kvinnan  i\r\nförhållandet väntar barn eller om sökanden  med  all\r\nsannolikhet skulle få sin ansökan beviljad.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf239 av Gudrun Schyman m.fl. (v)\r\nbegär motionärerna i yrkande 12 att regeringen skall\r\nåterkomma med  förslag om ändring i 2 kap. 5 § andra\r\nstycket UtlL. Intentionerna  med  lagändringen 2000,\r\natt  en  ansökan  om  uppehållstillstånd  skulle  få\r\nbifallas  trots  att den  i  strid  mot  huvudregeln\r\ningivits medan den  sökande  befinner sig i Sverige,\r\nhar  enligt  motionärerna  inte  fått   genomslag  i\r\npraktiken. Det har visat sig att praxis blivit  ännu\r\nhårdare  än  tidigare,  tvärtemot  vad  lagstiftaren\r\nåsyftat.\r\n\r\nUlla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion 2002/03:Sf223\r\natt regeringen lägger fram förslag till ändring  i 2\r\nkap.  4 § UtlL så att möjlighet ges för personer som\r\nlevt tillsammans utomlands att få uppehållstillstånd\r\nbeviljat före referentens hemresa. I motionen anförs\r\natt uppehållstillstånd  på grund av anknytning i dag\r\ninte  kan  ges  då  bägge  parterna   befinner   sig\r\nutomlands.   Detta   kan  skapa  stora  problem  för\r\npersoner som t.ex. arbetat utomlands.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnhörigkommittén  har  bl.a.   haft  i  uppdrag  att\r\nutvärdera effekterna av de begränsningar  vad gäller\r\nutlänningslagens  bestämmelser  om anhöriginvandring\r\nsom  infördes den 1 januari 1997.  Kommittén  har  i\r\nsitt  delbetänkande   Vår   anhöriginvandring   (SOU\r\n2002:13) anfört bl.a. att en human migrationspolitik\r\nmåste  innebära  att  reglerna för anhöriginvandring\r\nger     möjlighet     att    undvika     oacceptabel\r\nfamiljesplittring och att  olika  familjemönster och\r\nsociala  förhållanden  skall  beaktas  inom  rimliga\r\ngränser.   Synen   på   anhöriginvandring    utanför\r\nkärnfamiljen  har  i  såväl Sverige som framför allt\r\növriga EU-länder varit  betydligt  mer restriktiv än\r\nden som avser kärnfamiljen. Kommittén  menar att det\r\ninte går att bortse från detta när riktlinjerna  för\r\nsvensk praxis läggs fast.\r\n\r\nKommittén  har föreslagit att föräldrar och ogifta\r\nbarn över 18 år  skall  kunna ges uppehållstillstånd\r\nom  de är beroende av anknytningspersonen  eller  om\r\nandra  särskilda  skäl  föreligger.  Andra särskilda\r\nskäl    skall    utgöras    av    särskilt   ömmande\r\nomständigheter,  t.ex.  att  sökanden  utgör  \"sista\r\nlänk\". Kraven på hushållsgemenskap, beroende redan i\r\nhemlandet och snar ansökan skall  enligt  kommitténs\r\nförslag  upphöra.  För  övriga nära anhöriga utanför\r\nkärnfamiljen  förutsätts  att  synnerliga  skäl  för\r\nuppehållstillstånd föreligger.  Med  synnerliga skäl\r\navses    närmast    \"sista    länk\".    Behovet   av\r\nfamiljekontakt  i  den  gruppen  bör  i första  hand\r\nupprätthållas     genom     besök.     Kraven     på\r\nhushållsgemenskap,  beroende  redan  i hemlandet och\r\nsnar ansökan skall även här upphöra. När  det gäller\r\nåterförening  med  äldre föräldrar påpekar kommittén\r\natt det inte skall vara  omöjligt att ta viss hänsyn\r\ntill andra kulturers familjegemenskap.  Detta  skall\r\nemellertid  inte  innebära  ett  allmänt sett vidgat\r\nfamiljebegrepp     för     personer    från    vissa\r\nkulturkretsar.\r\nNär det gäller uppehållstillstånd  för  bl.a. nära\r\nanhöriga  utanför  kärnfamiljen  föreslår  kommittén\r\natt,    om    inte    särskilda   skäl   föreligger,\r\nanknytningspersonen  skall  svara  för  utlänningens\r\nförsörjning.  Försörjningskrav   liksom   uppskjuten\r\ninvandringsprövning skall som huvudregel gälla under\r\nhögst  två  år.  Om försörjningskravet inte fullgörs\r\nkan förlängning av  uppehållstillstånd och permanent\r\nuppehållstillstånd vägras.  Enligt  kommittén kommer\r\nförslagen i övrigt med största sannolikhet  att leda\r\ntill  en  ökad  invandring  av nära anhöriga utanför\r\nkärnfamiljen. Antalet beviljade  tillstånd kan antas\r\nfördubblas  på längre sikt och tredubblas  under  de\r\ntvå  första åren  efter  ikraftträdandet.  Kommittén\r\nanser  därför att statsfinansiella skäl starkt talar\r\nför   att    ett   försörjningskrav   bör   införas.\r\nYtterligare  ett   skäl  är  att  de  flesta  övriga\r\neuropeiska länder uppställer  ett  sådant  krav.  Om\r\nSveriges   regler   för   anhöriginvandring  avviker\r\nväsentligt från övriga EU-länders  kan  detta enligt\r\nkommittén  leda till att intresset för att  invandra\r\ntill just Sverige blir större.\r\nI  ett frågesvar  den  26  februari  2003  anförde\r\nstatsrådet   Jan   O.  Karlsson,  beträffande  vilka\r\nåtgärder som kommer  att  vidtas för att förslagen i\r\nAnhörigkommitténs         delbetänkande          Vår\r\nanhöriginvandring    (SOU   2002:13)   skall   kunna\r\ngenomföras som planerat  och  inte  fördröjas av EU-\r\nförhandlingarna, att ambitionen är att  ett direktiv\r\nskall föreligga i juni 2003. Statsrådet anförde  att\r\nregeringen  därefter  kommer  att  låta  utreda  hur\r\ndirektivet  skall  genomföras  i  Sverige  och efter\r\nremissbehandling  av  utredningsförslaget  lämna  en\r\nproposition    till    riksdagen.    Ändringar    av\r\nutlänningslagens  bestämmelser  om anhöriginvandring\r\nkommer enligt ministern inte att kunna träda i kraft\r\nunder 2003.\r\nUtskottet  har  i  ett  yttrande  till  EU-nämnden\r\n(yttr.  2000/01:SfU7y)  över  kommissionens  förslag\r\ntill direktiv om familjeåterförening, KOM(2000) 624,\r\nuttalat att en klar fördel med  direktivförslaget är\r\natt  rätten  till  familjeåterförening   kommer  att\r\nregleras   enligt   för  medlemsstaterna  gemensamma\r\nregler  och  att  rätten   till  familjeåterförening\r\ndärmed   torde   komma   att   stärkas    i    vissa\r\nmedlemsstater. Utskottet beklagade av det skälet att\r\nsubsidiärt  skyddsbehövande  -  på  förslag  av  EU-\r\nparlamentet  -  inte längre omfattas av direktivför-\r\nslaget och att nationella regler tills vidare kommer\r\natt gälla för den  gruppen.  Vidare  angav utskottet\r\natt eftersom direktivförslaget är utformat  som  ett\r\nminimidirektiv  innebär det att det blir möjligt för\r\nSverige  att  ha  generösare   regler   än  vad  som\r\nföreskrivs i direktivet.\r\nRådet  för  rättsliga  och  inrikes frågor  har  i\r\nfebruari i år fattat en politisk  överenskommelse om\r\nändrat förslag till direktiv om familjeåterförening,\r\nKOM(2002)   225.   I   samband  med  förhandlingarna\r\ninfördes  en  särskild,  avgränsad  bestämmelse  som\r\nmöjliggör    en   15-årsgräns   för    ansökan    om\r\nfamiljeåterförening.   Vidare  godkändes  krav  från\r\nvissa  medlemsstater  i  fråga   om  tillträde  till\r\narbetsmarknaden.  En  sådan  begränsning  får  gälla\r\nhögst ett år.\r\nUtskottet föreslog i betänkande  1998/99:SfU5  ett\r\ntillkännagivande   om   att   det   borde  göras  en\r\nutvärdering     av     anhöriglagstiftningen     som\r\nuppmärksammar speciellt udda och ömmande fall liksom\r\näven   sista   länken-fall   och   andra   speciella\r\nanknytningar.  En  sådan  utvärdering  borde  enligt\r\nutskottet  ske  skyndsamt.  Riksdagen   gjorde   ett\r\ntillkännagivande  till  regeringen  i  enlighet  med\r\nutskottets  förslag.  Anhörigkommittén har nu lämnat\r\nsina förslag till regeringen. Utskottet utgår därför\r\nfrån att regeringen skyndsamt  lägger  fram förslag.\r\nMed hänsyn till det anförda är det enligt utskottets\r\nmening  inte  nödvändigt  med  något  uttalande   av\r\nriksdagen   i   dessa  frågor.  Utskottet  avstyrker\r\nmotionerna  2002/03:Sf3   yrkande   2,   2002/03:Sf5\r\nyrkande  1  i denna del, 2002/03:Sf8 yrkandena  6  i\r\ndenna del och  13,  2002/03:Sf216 yrkandena 3 och 4,\r\n2002/03:Sf239 yrkande 9 samt 2002/03:Sf334 yrkandena\r\n25 och 26.\r\nI några motioner yrkas  att  möjligheten  att göra\r\nundantag från regeln om att uppehållstillstånd skall\r\nsökas  för  inresan  bör  utökas.  I samband med att\r\nnuvarande  undantag  från  regeln infördes  uttalade\r\nutskottet i betänkande 1999/2000:SfU9  bl.a. att det\r\nbör    finnas   ett   principiellt   krav   på   att\r\nuppehållstillstånd  skall  ha beviljats före inresan\r\noch att detta även bör gälla  för  den som har stark\r\nanknytning hit. Undantag skall dock  kunna  göras om\r\nutlänningen  har  stark anknytning till en i Sverige\r\nbosatt person och det  skäligen  inte kan krävas att\r\nutlänningen återvänder till ett annat  land  för att\r\nge  in  ansökan  där.  Utskottet  ansåg  att när det\r\ngäller  de  situationer  när  utlänningen har  eller\r\nväntar barn med någon person bosatt  i  Sverige  kan\r\ninte   heller   detta   undantagslöst  innebära  att\r\nhuvudregeln skall frångås  men bör liksom tidigare i\r\nde  flesta  fall  innebära  att   uppehållstillstånd\r\nbeviljas,   i   dessa   fall   då   med   uppskjuten\r\ninvandringsprövning.  Utskottet  menade att det  får\r\nankomma på de tillämpande myndigheterna  att vid sin\r\nbedömning av de enskilda fallen och med beaktande av\r\nlagstiftningen   och   de  uttalanden  som  görs   i\r\nförarbetena avgöra när undantag  skall  kunna göras.\r\nUtskottet vidhåller denna inställning.\r\nUtskottet  avstyrker  med  det  anförda motionerna\r\n2002/03:Sf239  yrkande 12 och 2002/03:Sf334  yrkande\r\n29.\r\nUtskottet noterar  att  när  det gäller etablerade\r\nförhållanden mellan makar som bott utomlands och där\r\nanknytningspersonen är svensk medborgare ställs krav\r\npå  att  den  anhöriga  skall  söka  uppehålls-  och\r\narbetstillstånd  innan  makarna reser tillbaka  till\r\nSverige. Ansökan görs via  den  svenska ambassaden i\r\ndet  land  där  makarna  bor.  Motion  2002/03:Sf223\r\navstyrks med det anförda.\r\nFör  att  en ansökan om familjeåterförening  skall\r\nbeviljas krävs  bl.a.  att  sökandens  identitet  är\r\nfastställd       och      att      det      påstådda\r\nsläktskapsförhållandet     mellan    sökanden    och\r\nanknytningspersonen   i  Sverige   är   styrkt.   Om\r\nutredningen  inte  kan  anses   tillräcklig   avslås\r\nansökan om familjeåterförening. En sökande kan i dag\r\nsjälv  ta  initiativ  till och bekosta en DNA-analys\r\nför  att  styrka ett påstått  släktskapsförhållande.\r\nUtlänningsmyndigheterna  har  däremot inte möjlighet\r\natt erbjuda och bekosta någon sådan analys.\r\nNär  det  gäller  DNA-analys för  att  styrka  ett\r\npåstått släktskapsförhållande  har  Anhörigkommittén\r\nmed hänsyn framför allt till barns bästa  föreslagit\r\natt en sådan möjlighet bör införas då det rör sig om\r\nsläktskap i rakt upp- och nedstigande led.  Analysen\r\nskall vara frivillig och kunna göras när tillräcklig\r\nutredning  om  släktskapsförhållandet  inte kan  tas\r\nfram  på annat sätt. Var och en som undergår  testet\r\nskall   ge    sitt    skriftliga    samtycke    före\r\nprovtagningen.\r\nUtskottet  anser  att  beredningen  av  kommitténs\r\nförslag    bör   avvaktas   och   avstyrker   motion\r\n2002/03:Sf202 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nNyligen etablerade förhållanden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om\r\n- uppskjuten invandringsprövning\r\n- seriositetsprövning för unionsmedborgare\r\n-  registerkontroll  vid  nyligen  etablerade\r\nförhållanden\r\n- invandring efter fullmaktsäktenskap\r\nJämför  reservationerna 23 (kd, v, c, mp), 24\r\n(mp), 25 (kd) och 26 (c)\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nAv 2 kap.  4  §  första  stycket  1 UtlL framgår att\r\nuppehållstillstånd får ges till en  utlänning som är\r\ngift  med  eller  sambo till någon som är  bosatt  i\r\nSverige eller har beviljats  uppehållstillstånd  för\r\nbosättning  här, om makarna stadigvarande sammanbott\r\nutomlands. Av andra stycket 1 samma paragraf framgår\r\natt  uppehållstillstånd   också  får  ges  utan  att\r\nmakarna eller samborna stadigvarande  har sammanbott\r\nutomlands  eller  har för avsikt att ingå  äktenskap\r\neller inleda ett samboförhållande  om  det  framstår\r\nsom  seriöst  och särskilda skäl inte talar mot  att\r\ntillstånd ges.\r\n\r\nDen   1   juli  2000   har   genom   ändringar   i\r\nutlänningslagen     skyddet     för     kvinnor    i\r\nanknytningsärenden  förstärkts  (prop. 1999/2000:43,\r\nbet. 1999/2000:SfU9, rskr. 1999/2000:159).  När  det\r\ngäller  anknytningar  som  inte bestått någon längre\r\ntid,   kan   ett   uppehållstillstånd   vid   första\r\nbeslutstillfället  tidsbegränsas,   s.k.  uppskjuten\r\ninvandringsprövning.    Ett    nytt    tidsbegränsat\r\nuppehållstillstånd      eller      ett     permanent\r\nuppehållstillstånd  får ges om förhållandet  består.\r\nUppskjuten  invandringsprövning   tillämpas  normalt\r\nunder  två  år  innan  permanent  uppehållstillstånd\r\nbeviljas.\r\nFortsatt uppehållstillstånd kan beviljas  även  om\r\nförhållandet   upphört   inom  tvåårstiden  för  den\r\nuppskjutna  invandringsprövningen,  om  förhållandet\r\nhar upphört främst  på  grund  av att sökanden eller\r\nsökandens barn utsatts för våld eller för handlingar\r\nsom  innefattar  allvarlig  kränkning  av  sökandens\r\neller  barnets  frihet eller frid.  Vidare  kan  ett\r\nförsta   uppehållstillstånd    nekas    trots    att\r\nförhållandet  framstår  som seriöst, om det finns en\r\npåtaglig risk för att sökanden  kommer  att utsättas\r\nför   våld   eller   annan  allvarlig  kränkning   i\r\nförhållandet.\r\nEn make/maka till en EU/EES-medborgare som arbetar\r\ni  Sverige  och  har utnyttjat  sin  rätt  till  fri\r\nrörlighet har rätt  att ansluta sig till den som bor\r\ni Sverige med stöd av EG-regler. I dessa fall prövas\r\ninte äktenskapets seriositet.  En  sambos  rätt  att\r\nkomma    till    Sverige    prövas    dock    enligt\r\nutlänningslagens    regler    i    2 kap.    4    §.\r\nSeriositetsprövning  görs således när det rör sig om\r\nsambor i nyligen etablerade förhållanden.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nSven Brus m.fl. (kd) begär  i  motion  2002/03:Sf334\r\nyrkande 27 att regeringen ser över lagstiftning  och\r\npraxis avseende anknytningsärenden där förhållandet,\r\npå  grund av misshandel, upphör före tvåårstiden för\r\nden uppskjutna  invandringsprövningen.  Motionärerna\r\nanför att om man finner att förhållandet  inte varit\r\nseriöst  eller varit kortvarigt bedöms orsaken  till\r\nuppbrottet  i  dag som relativt oväsentlig. Kvinnans\r\nsituation i hemlandet bör beaktas.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf239  av  Gudrun Schyman m.fl. (v)\r\nyrkande  11  begärs  att riksdagen  beslutar  om  en\r\növersyn   av  2  kap.  4  §   UtlL.   Den   tidigare\r\nlagändringen  till  skydd  för utländska kvinnor som\r\nmisshandlats   av   sin  man  under   den   tvååriga\r\nprövotiden begränsades till fall när det varit fråga\r\nom  våld  eller  handlingar  som  innebär  allvarlig\r\nkränkning. Motionärerna anser att försöket att genom\r\nlagändring  åstadkomma  en  rimligare  och  humanare\r\nrättstillämp-ning inte har fungerat.\r\n\r\nJohan   Linander    m.fl.   (c)   begär   i   motion\r\n2002/03:Ju249 yrkande 21 ett tillkännagivande om att\r\nreglerna  om  uppehållstillstånd   för  misshandlade\r\nkvinnor  bör  ses över. Motionärerna anser  att  det\r\ninte för permanent uppehållstillstånd bör krävas att\r\nkvinnan bor minst två år med mannen i Sverige.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf367  av Peter Eriksson m.fl. (mp)\r\nyrkande  19  begärs  ett  tillkännagivande   om  att\r\nskyddet  för de kvinnor och barn som lever i Sverige\r\npå grund av  anknytning  skall stärkas. Motionärerna\r\nmenar  att  de  ändringar  som  genomförts  för  att\r\nunderlätta    och    förbättra    möjligheten    för\r\nmisshandlade  kvinnor att få uppehållstillstånd  har\r\nfått ett minimalt genomslag i verkligheten.\r\n\r\nMona Jönsson m.fl. (mp) begär i motion 2002/03:Sf8\r\nyrkande 20 ett  tillkännagivande  om  att man bör se\r\növer   förändringen   av   skyddet  för  kvinnor   i\r\nanknytningsärenden. Det har enligt motionärerna inte\r\nblivit särskilt mycket lättare  för kvinnorna att få\r\nuppehållstillstånd  och  hjälp  efter  lagändringen.\r\nKvinnor som innan tvåårstiden går  ut lämnar sin man\r\nkan ha svårt att bevisa misshandel.\r\nI samma motions yrkande 6 i denna  del  begärs ett\r\ntillkännagivande  om att samma regler bör gälla  för\r\nalla dem som bor i  Sverige,  och som vill ta hit en\r\nanhörig, oavsett om det är EU-medborgare som flyttat\r\ntill     Sverige     eller    inte.    Kravet     på\r\nseriositetsprövningar          och         kränkande\r\nanknytningsutredningar   bör   enligt   motionärerna\r\nupphöra.\r\n\r\nSven  Brus  m.fl. (kd) begär i motion  2002/03:Sf334\r\nyrkande  28 ett  tillkännagivande  om  kontroll  och\r\ninformation  i  anknytningsärenden.  Det  bör enligt\r\nmotionärerna finnas en möjlighet att göra utdrag  ur\r\nregister.\r\n\r\nI  motion  2002/03:A242  av Annelie Enochson m.fl.\r\n(kd) yrkande 35 begärs ett tillkännagivande  om  att\r\nMigrationsverket  bör  ges rätt att i polisregistret\r\nkontrollera män som för  in  kvinnor  till  Sverige.\r\nUppgifterna kan avse bl.a. hur många kvinnor  mannen\r\ntidigare  fört  in  i  Sverige  och  om han tidigare\r\nmisshandlat någon av dessa.\r\nÄven  i  motion 2002/03:Ju363 av Ragnwi  Marcelind\r\nm.fl. (kd) yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om\r\natt   Migrationsverket    bör   ges   rätt   att   i\r\npolisregistret kontrollera  män som för in en kvinna\r\ntill Sverige.\r\n\r\nI motion 2002/03:Ju249 av Johan  Linander  m.fl. (c)\r\nyrkande   19  begärs  ett  tillkännagivande  om  att\r\nanhöriginvandring  på  basis  av  fullmaktsäktenskap\r\nskall förbjudas. Motionärerna anger  att  det  i dag\r\nförekommer att en flicka i Sverige gifts bort med en\r\nman i ett annat land, genom användandet av fullmakt.\r\nEftersom äktenskapet accepteras i Sverige kan mannen\r\nflytta  hit  genom anhöriginvandring och flickan har\r\ndå   inte   någon   möjlighet   att   motsätta   sig\r\näktenskapet.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf299 av Carina Hägg (s) begärs ett\r\ntillkännagivande om behovet av att se över frågan om\r\nskenäktenskap och dess följder.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har  tidigare  vid  ett  antal  tillfällen\r\nbehandlat  motioner  om  bl.a. seriositetsprövningen\r\nvid s.k. snabba anknytningar,  senast  i  betänkande\r\n2001/02: SfU8.\r\n\r\nMakar    eller    sambor    som   har   sammanbott\r\nstadigvarande     utomlands     har    rätt     till\r\nuppehållstillstånd. Är förhållandet  inte  etablerat\r\nsedan  tidigare  krävs  för  uppehållstillstånd  att\r\nförhållandet bedöms som seriöst  och  att  särskilda\r\nskäl  inte  talar  mot  att tillstånd beviljas.  Den\r\nseriositetsprövning  som  görs  innebär  inte  någon\r\nkontroll av förhållandets allmänna  lämplighet eller\r\nparternas  moraliska eller andra kvaliteter.  Syftet\r\när       främst       att        förhindra       att\r\ninvandringsbestämmelserna kringgås  och  att  skydda\r\nparter som riskerar att i förhållandet utsättas  för\r\nvåld eller annan allvarlig kränkning.\r\nDen   1   juli  2000  infördes  i  utlänningslagen\r\nuttryckligen    möjligheten    att    ge    fortsatt\r\nuppehållstillstånd   i   vissa   fall   vid  nyligen\r\netablerade förhållanden. Regleringen motsvarade  vad\r\nsom   dittills  gällt  i  praxis.  Av  framför  allt\r\nrättssäkerhetsskäl   infördes   möjligheten  att  ge\r\nuppehållstillstånd  trots  att det  förhållande  som\r\ngrundade anknytning upphört.  Regeln syftar till att\r\navhjälpa  t.ex. att kvinnor som  misshandlats  under\r\nförhållandet blir utvisade när förhållandet upphört.\r\nVidare kan ett första uppehållstillstånd nekas trots\r\natt förhållandet  framstår som seriöst, om det finns\r\nen  påtaglig  risk  för   att  sökanden  kommer  att\r\nutsättas för våld eller annan  allvarlig kränkning i\r\nförhållandet.\r\nAnhörigkommittén  har  i  sitt  delbetänkande  Vår\r\nanhöriginvandring   (SOU   2002:13)  redovisat   hur\r\nseriositetsprövningen vanligtvis går till och lämnat\r\nförslag     till    viss    ändring    av     dagens\r\nseriositetsprövning     av     nyligen    etablerade\r\nförhållanden. Kommittén anger att  i  dag gäller att\r\nanknytningspersonen    tillfrågas    om   eventuella\r\ntidigare   brott   i   syfte   att   förhindra   att\r\nuppehållstillstånd  ges  om  det finns påtaglig risk\r\nför att sökanden kommer att utsättas  för misshandel\r\neller  annan  kränkande  behandling  i förhållandet.\r\nVidare görs registerkontroll om det finns  särskilda\r\nskäl,  t.ex.  om  något framkommit som ger anledning\r\natt   misstänka  tidigare   relevant   kriminalitet.\r\nMigrationsverket  har  direktåtkomst  till registren\r\noch  kan  kontrollera  om  personen dömts för  brott\r\nenligt  3,  4  eller 6 kap. brottsbalken  eller  har\r\nmeddelats  besöksförbud.  Anhörigkommittén  föreslår\r\natt utredningens  omfattning  bör  minskas  och till\r\nviss   del   ersättas  av  att  anknytningspersonens\r\nförmåga att försörja  sökanden  utreds. För att söka\r\nundvika att utsatta parter utnyttjas föreslås vidare\r\natt  anknytningspersonens förhållanden  i  fråga  om\r\neventuell tidigare brottslighet och äktenskap alltid\r\nundersöks  genom  registerkontroll.  Kommittén menar\r\natt  skyddsaspekten  utgör ett skäl för  att  införa\r\nförsörjningskrav     vid     nyligen      etablerade\r\nförhållanden.   Ett  försörjningskrav  skulle  också\r\nenligt kommittén motverka skenförhållanden.\r\nSom  anges  i  föregående  avsnitt  har  utskottet\r\ntidigare yttrat sig  till  EU-nämnden över förslaget\r\ntill       direktiv      om      familjeåterförening\r\n(2000/01:SfU7y).   Utskottet   berörde   frågan   om\r\nbestämmelser  för  unionsmedborgare  som inte utövat\r\nsin   rätt   till  fri  rörlighet.  Vidare  uttalade\r\nutskottet  att   det   är   mycket   kritiskt   till\r\nutformningen framför allt när det gäller möjligheten\r\natt  göra en seriositetsprövning redan i samband med\r\nprövningen  av  det  första uppehållstillståndet vid\r\nnyligen etablerade förhållanden.\r\nStatsrådet Jan O Karlsson  har i ett frågesvar den\r\n13 februari i år angett att regeringen  avser att ge\r\nMigrationsverket i uppgift att se över de regler som\r\nändrades  år  2000  i  syfte att stärka skyddet  för\r\nkvinnor som misshandlas.\r\nSom angetts under tidigare  avsnitt har vid möte i\r\nrådet  för rättsliga och inrikes  frågor  den  27-28\r\nfebruari  2003  uppnåtts en politisk överenskommelse\r\nom  familjeåterföreningsdirektivet,  KOM(2002)  225.\r\nDirektivet  kommer  inte  att  vara  tillämpligt  på\r\nfamiljemedlemmar  till  EU-medborgare, oavsett om de\r\nutnyttjat rätten till fri rörlighet eller inte.\r\nEG-förordningen  1612/68  om  arbetskraftens  fria\r\nrörlighet omfattar bl.a.  make/maka, dock inte sambo\r\ntill  en  arbetstagare  som  är   medborgare   i  en\r\nmedlemsstat  och  anställd  i  en annan medlemsstats\r\nterritorium, dvs. unionsmedborgare som utnyttjat sin\r\nrätt till fri rörlighet. Eftersom make/maka har rätt\r\natt ansluta sig till den som bor  i Sverige med stöd\r\nav EES-reglerna prövas inte äktenskapets seriositet.\r\nSeriositetsprövning görs däremot när  det rör sig om\r\nsambor  eftersom  en  sambos  rätt  att  komma  till\r\nSverige prövas enligt utlänningslagens regler.\r\nUtskottet har tidigare i betänkande 1999/2000:SfU9\r\nuttalat  att uppehållstillstånd inte skall  beviljas\r\nvid tvångsäktenskap.  Därvidlag  blir  den  muntliga\r\nutredningen  av  mycket  stor  betydelse  och  måste\r\nomgärdas med olika åtgärder för att säkerställa  att\r\ndet  verkligen  är  parternas  fria vilja som kommer\r\ntill uttryck vid så kallade arrangerade äktenskap.\r\nUtskottet     anser    att    beredningen     inom\r\nRegeringskansliet  av  Anhörigkommitténs förslag bör\r\navvaktas. Utskottet avstyrker motionerna 2002/03:Sf8\r\nyrkandena  6  i  denna  del  och  20,  2002/03:Sf239\r\nyrkande 11, 2002/03:Sf299,  2002/03:Sf334  yrkandena\r\n27  och  28,  2002/03:Sf367 yrkande 19, 2002/03:A242\r\nyrkande 35, 2002/03:Ju249  yrkandena  19 och 21 samt\r\n2002/03:Ju363 yrkande 10.\r\n\r\nFlyktingpolitiken\r\n\r\n\r\nFlyktingbegreppet och andra skyddsgrunder\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om\r\n-  ett  utvidgat  flyktingbegrepp  omfattande\r\nbl.a. könsrelaterad förföljelse\r\n- avvisningsbeslut vid risk för tortyr\r\n- asylsökande från Iran\r\n-     regeringens     bedömning    av    inre\r\nflyktalternativ\r\nJämför reservationerna 27 (fp, kd, v, c, mp),\r\n28 (fp), 29 (v) och 30 (kd)\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nFN-konventionen  från  1951   angående   flyktingars\r\nrättsliga       ställning,       Genèvekonventionen,\r\nkompletterades  år  1967 med ett protokoll  angående\r\nflyktingars rättsliga  ställning, det s.k. New York-\r\nprotokollet.  Protokollet   innebär   att   staterna\r\nförbinder   sig   att   tillämpa  konventionen  utan\r\nbegränsning till händelser  som  inträffat  före den\r\n1 januari   1951   och  som  regel  utan  geografisk\r\nbegränsning till händelser som inträffat i Europa.\r\n\r\nGenèvekonventionen  innehåller bl.a. en definition\r\nav vem som skall anses  som flykting och föreskriver\r\nförbud  mot avvisning eller  utvisning  av  personer\r\ntill ett land där de riskerar förföljelse eller till\r\nett land  där de inte åtnjuter trygghet gentemot att\r\nbli sända till ett land där de riskerar förföljelse.\r\nI  konventionen  definieras  en  flykting  som  en\r\nperson  som  \"i  anledning av välgrundad fruktan för\r\nförföljelse  på  grund   av   sin   ras,   religion,\r\nnationalitet,  tillhörighet  till viss samhällsgrupp\r\neller politisk åskådning befinner  sig  utanför sitt\r\nhemland  och  som  inte  kan  eller på grund av  sin\r\nfruktan inte vill begagna sig av hemlandets skydd\".\r\nI  Genèvekonventionens artikel  33  anges  att  en\r\nflykting  inte  får  avvisas  eller utvisas till ett\r\nland där hans liv eller frihet  hotas  på  grund  av\r\nhans  ras, religion, nationalitet, tillhörighet till\r\nviss samhällsgrupp eller politiska åskådning.\r\n\r\nEn   flykting    har   enligt   utlänningslagen   en\r\nprincipiell  rätt  att   få   uppehållstillstånd   i\r\nSverige.  Definitionen  av  vem  som  är flykting är\r\nintagen i 3 kap. 2 § UtlL och har samma  lydelse som\r\ni Genèvekonventionen, dock med uttryckligt angivande\r\natt  denna  rätt gäller oberoende av om förföljelsen\r\nutgår från landets  myndigheter  eller om dessa inte\r\nkan   antas   bereda  skydd  mot  förföljelse   från\r\nenskilda.\r\n\r\nUtöver flyktingar  har tre andra kategorier enligt\r\n3 kap. 3 § UtlL en principiell  rätt  att få skydd i\r\nSverige.  Det  rör  sig om personer som lämnat  sitt\r\nland av andra skäl än  av  flyktinggrundande orsaker\r\noch som\r\n1. känner en välgrundad fruktan  för  att straffas\r\nmed döden eller med kroppsstraff eller att  utsättas\r\nför  tortyr  eller annan omänsklig eller förnedrande\r\nbehandling eller bestraffning,\r\n2. på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt\r\nbehöver skydd  eller  på  grund av en miljökatastrof\r\ninte kan återvända till sitt hemland, eller\r\n3.  på  grund  av  sitt  kön eller  homosexualitet\r\nkänner välgrundad fruktan för förföljelse.\r\nSom   flykting  och  som  skyddsbehövande   enligt\r\novanstående  grunder  anses  även  en  person som är\r\nstatslös  och  som av de uppräknade skälen  befinner\r\nsig utanför det land där han eller hon tidigare haft\r\nsin  vanliga vistelseort,  under  förutsättning  att\r\npersonen inte kan eller på grund av sin fruktan inte\r\nvill återvända dit.\r\nEnligt  8 kap.  1  §  UtlL  får en avvisning eller\r\nutvisning  aldrig verkställas om  det  finns  skälig\r\nanledning   att   tro   att   utlänningen   riskerar\r\ndödsstraff,  kroppsstraff  eller  tortyr  eller  att\r\nutsättas  för  annan   omänsklig  eller  förnedrande\r\nbehandling eller bestraffning.\r\nVerkställighet får inte  heller  ske till ett land\r\ndär  han  eller hon inte är skyddad mot  att  sändas\r\nvidare  till   ett   land   där   personen  riskerar\r\ndödsstraff m.m.\r\nI  4  kap.  12 § UtlL anges att när  en  fråga  om\r\navvisning eller  utvisning  prövas  skall hänsyn tas\r\ntill  om  utlänningen  på grund av bestämmelserna  i\r\nbl.a. 8 kap. 1 § UtlL inte kan sändas till ett visst\r\nland eller om det annars  finns särskilda hinder mot\r\natt avgörandet verkställs.\r\n\r\nI artikel 3 i FN:s konvention  mot  tortyr och annan\r\nomänsklig   eller   förnedrande   behandling   anges\r\nföljande.\r\n\r\n1.  Ingen  konventionsstat skall utvisa,  återföra\r\neller utlämna en person till en annan stat, i vilken\r\ndet finns anledning  att  tro  att han skulle vara i\r\nfara för att utsättas för tortyr.\r\n2.  För  att fastställa huruvida  sådan  anledning\r\nföreligger,  skall  de behöriga myndigheterna beakta\r\nalla hänsyn av betydelse,  vari  i förekommande fall\r\näven  skall  inbegripas förekomsten  i  den  berörda\r\nstaten av ett  konsekvent handlingsmönster av grova,\r\nuppenbara eller  talrika kränkningar av de mänskliga\r\nrättigheterna.\r\n\r\nOckså i artikel 3 i Europeiska konventionen angående\r\nskydd  för  de  mänskliga   rättigheterna   och   de\r\ngrundläggande  friheterna, Europakonventionen, finns\r\nett förbud mot tortyr.\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nAv skrivelsen framgår  att  regeringen  den 11 april\r\n2002   beslutade   att  en  utredare  skall  föreslå\r\nförfattningsändringar  som  är  nödvändiga  för  att\r\npersoner   som  känner  en  välgrundad  fruktan  för\r\nförföljelse  på  grund av kön eller sexuell läggning\r\nskall kunna betraktas som flyktingar enligt 1951 års\r\nGenèvekonvention (dir. 2002:49).\r\n\r\nI skrivelsen anges  att  EG-kommissionen i oktober\r\n2001  presenterade  ett  förslag  till  direktiv  om\r\nminiminormer  för när medborgare  i  tredjeland  och\r\nstatslösa personer  skall  betraktas  som flyktingar\r\neller   som  personer  som  av  andra  skäl  behöver\r\ninternationellt   skydd   samt  om  dessa  personers\r\nrättsliga ställning (KOM(2001)  510  slutlig).  Från\r\nsvensk  sida  har  framhållits  vikten  av att icke-\r\nstatlig förföljelse liksom förföljelse på  grund  av\r\nkön    och    sexuell    läggning    inkluderas    i\r\nflyktingbegreppet.  Förhandlingarna  pågår  alltjämt\r\noch  enligt  slutsatserna  från  Europeiska rådet  i\r\nSevilla  i juni 2002 skall direktivet  vara  antaget\r\nsenast före utgången av juni 2003.\r\nI skrivelsen  anges  vidare  att FN:s kommitté mot\r\ntortyr (CAT) hittills har prövat  20  ärenden  i sak\r\navseende klagomål mot Sverige. Kommittén har uttalat\r\nkritik  mot Sverige i nio fall. För närvarande finns\r\ni kommittén åtta öppna ärenden. En förutsättning för\r\natt  kommittén   skall  kunna  pröva  klagomål  från\r\nenskilda är att staten  i  fråga  har accepterat den\r\nindividuella klagorätten. Många av de 131 stater som\r\när anslutna till konventionen har inte  gjort detta.\r\nIngen avvisning har skett i de fall där Sverige  har\r\nkritiserats.\r\nEuropadomstolen är behörig att pröva klagomål från\r\nenskilda  mot  samtliga  stater som är anslutna till\r\nEuropakonventionen. I skrivelsen  anges  att Sverige\r\nhittills inte har fällts i Europadomstolen  i  något\r\närende avseende artikel 3 i konventionen.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nKönsrelaterad förföljelse\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf5 av Bo Könberg m.fl. (fp) begärs\r\ni yrkande 1 i denna del ett tillkännagivande om  att\r\nvidga   flyktingbegreppet   till  att  omfatta  även\r\nförföljelse  på grund av kön och  sexuell  läggning.\r\nMotionärerna anser  att den långsamma beredningen är\r\noacceptabel.\r\n\r\nI motion 2002/03:L249  av  Lars  Leijonborg  m.fl.\r\n(fp) yrkandena 23 och 24 begärs tillkännagivanden om\r\natt  flyktingpolitiken  bör  vara  generös och human\r\ninte  bara  i högtidstalen när det gäller  förföljda\r\nhomosexuella,    bisexuella    och    transpersoner.\r\nMotionärerna  anser  att  Sverige  i internationella\r\nforum  bör  verka  för  ett  tilläggsprotokoll  till\r\nGenèvekonventionen för att ge flyktingstatus även åt\r\npersoner som förföljs på grund av kön, könsidentitet\r\neller sexuell läggning.\r\nLars   Leijonborg  m.fl.  (fp)  begär   i   motion\r\n2002/03:Sf256    yrkande   2   i   denna   del   ett\r\ntillkännagivande om att flyktingbegreppet bör vidgas\r\ntill att omfatta även  förföljelse  på  grund av kön\r\neller  sexuell  läggning.  Svensk  lagstiftning  bör\r\nenligt   motionärerna   ändras   redan   innan   det\r\nföreslagna EU-direktivet antas.\r\n\r\nSven  Brus  m.fl.  (kd)  begär  i motion 2002/03:Sf6\r\nyrkande 6 ett tillkännagivande om  att  en  utredare\r\nmed  uppgift att stärka skyddet för dem som riskerar\r\nförföljelse  på  grund av kön eller sexuell läggning\r\nbör   tillsättas  samt   att   beslutsunderlag   och\r\nkompetens hos myndigheterna bör ses över.\r\n\r\nRosita   Runegrund   m.fl.  (kd)  begär  i  motion\r\n2002/03:U328 yrkande 17  ett tillkännagivande om att\r\nlagstiftning och praxis bör  ge ett reellt skydd för\r\nden som söker asyl för förföljelse  på grund av kön.\r\nKvinnlig   könsstympning   bör  enligt  motionärerna\r\nerkännas  som ett brott mot grundläggande  mänskliga\r\nrättigheter.\r\n\r\nUlla Hoffmann  m.fl.  (v) begär i motion 2002/03:Sf3\r\nyrkande 1 ett tillkännagivande om att det omedelbart\r\nbör  tillsättas  en särskild  utredare  enligt  dir.\r\n2002:49  om  flyktingstatus   för  personer  som  är\r\nförföljda på grund av kön eller sexuell läggning.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf228 av Gudrun Schyman m.fl. (v)\r\nbegärs   att  regeringen  omgående   tillsätter   en\r\nutredning om nödvändiga författningsändringar för en\r\nutvidgad tolkning  av  Genèvekonventionen.  Personer\r\nsom känner en välgrundad fruktan för förföljelse  på\r\ngrund  av  kön  eller  sexuell läggning skall enligt\r\nmotionärerna kunna betraktas som flyktingar. Den som\r\nerkänts  som  flykting  har  en  i  flera  avseenden\r\nförmånligare ställning än  den  som  beviljats skydd\r\nmed stöd av andra bestämmelser i utlänningslagen.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf4 av Birgitta Carlsson  m.fl. (c)\r\nyrkande   3   begärs  ett  tillkännagivande  om  att\r\nregeringen  skyndsamt  bör  lägga  förslag  för  att\r\nstärka möjligheten  till  asyl  för  de  grupper som\r\nförföljs på grund av kön eller sexuell läggning.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson  m.fl.\r\n(c)  yrkande  15  begärs  att  regeringen  ser  över\r\nkönsbestämmelsen   i  utlänningslagen.  Motionärerna\r\nanser att det är av  yttersta  vikt  att kvinnor som\r\nfår  uppehållstillstånd  på  grund av genusrelaterad\r\nförföljelse  erhåller samma rättigheter  och  starka\r\nskydd  som  den   som   får  uppehållstillstånd  som\r\nflykting.\r\nMaud   Olofsson   m.fl.   (c)   begär   i   motion\r\n2002/03:U326   yrkande   7   i   denna    del    ett\r\ntillkännagivande  om  att Genèvekonventionen behöver\r\nses över. Definitionen  av  flyktingbegreppet  måste\r\nutvidgas till att avse även förföljelse på grund  av\r\nkön eller sexuell läggning.\r\nLena  Ek  och  Jörgen Johansson (c) begär i motion\r\n2002/03:Sf320 ett  tillkännagivande  om en utredning\r\nför  att klargöra rättsläget vad gäller  förföljelse\r\npå grund  av  kön som kriterium vid asylansökan. Det\r\när  enligt  motionärerna   möjligen  rätt  att  unga\r\nflickor  som  förföljs  på grund  av  sitt  kön  och\r\nriskerar könsstympning i  stället  skall  ges  skydd\r\nenligt  regler  om  skydd  undan  tortyr  och  annan\r\nförnedrande   eller  omänsklig  behandling  eftersom\r\nSverige då också  förbjuds  att  återsända  personen\r\ntill  ett land där hon kan riskera att utsättas  för\r\njust tortyr  eller  annan  omänsklig och förnedrande\r\nbehandling.\r\n\r\nMona Jönsson m.fl. (mp) begär  i  motion 2002/03:Sf8\r\nyrkande  17 ett tillkännagivande om  att  vid  t.ex.\r\nhedersmord,  könsstympning  eller homosexualitet bör\r\nen person ges uppehållstillstånd som skyddsbehövande\r\ni stället för av humanitära skäl.\r\n\r\nPeter   Eriksson   m.fl.  (mp)  begär   i   motion\r\n2002/03:Sf367 yrkande 18 ett tillkännagivande om att\r\nförföljelse på grund av kön eller homosexualitet bör\r\ninbegripas i flyktingbegreppet  utan  att eventuella\r\nbeslut  i  EU  avvaktas.  Könsstympning skall  också\r\nenligt  motionärerna utgöra  skäl  för  att  erhålla\r\nflyktingstatus.\r\n\r\nHillevi Larsson  och  Börje  Vestlund  (s)  begär  i\r\nmotion 2002/03:Sf319 ett tillkännagivande om att i 3\r\nkap.  2 §  UtlL  skall inbegripas flyktingstatus för\r\nhomosexuella.\r\n\r\nI flerpartimotionen  2002/03:Sf317 av Ulf Holm m.fl.\r\n(mp, s, fp, v, c) begärs ett tillkännagivande om att\r\nutlänningslagen bör ändras  så  att  förföljelse  på\r\ngrund  av  kön, sexuell läggning eller könsidentitet\r\nger flyktingstatus. Regeringens aviserade ståndpunkt\r\nom att låta  ett  utvidgat flyktingbegrepp inkludera\r\nkön och sexuell läggning är enligt motionärerna inte\r\ntillräckligt eftersom  transpersoner lämnas utanför.\r\nFörföljelse på grund av  kön, sexuell läggning eller\r\nkönsidentitet måste föras in under 3 kap. 2 § UtlL.\r\n\r\nÖvriga motioner om flyktingbegreppet\r\n\r\nLars   Leijonborg   m.fl.  (fp)   begär   i   motion\r\n2002/03:Sf256   yrkande    2   i   denna   del   ett\r\ntillkännagivande om att Sverige aktivt bör verka för\r\natt  kommissionens  förslag och  skyddsgrunder  inte\r\nurholkas, utan i stället  förbättras  genom att även\r\nlåta   personer  som  flyr  undan  krig  och  svält,\r\nkrigsvägrare  samt personer som förföljs av annan än\r\nstaten anses som flyktingar.\r\n\r\nI  motion 2002/03:Sf334  av  Sven  Brus  m.fl.  (kd)\r\nyrkande    7    begärs   ett   tillkännagivande   om\r\nnödvändigheten av  att  snarast utarbeta en gemensam\r\ndefinition    av    flyktingbegreppet    inom    EU.\r\nMotionärerna pekar på  att en asylsökande som kommer\r\ntill   Sverige,   och  som  här   skulle   ha   fått\r\nflyktingstatus, enligt  Dublinkonventionen kan komma\r\natt  avvisas  till första asyllandet  där  en  annan\r\ntolkning av flyktingbegreppet leder till avvisning.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf239  av  Gudrun Schyman m.fl. (v)\r\nbegärs  i  yrkande  8  ett tillkännagivande  om  att\r\nregeringen  inte bör godta  några  inskränkningar  i\r\nskyddet för flyktingar  och  andra  skyddssökande  i\r\ndirektivförslaget om miniminormer för när medborgare\r\ni  tredjeland  skall  betraktas som flyktingar eller\r\nsom   personer   som   av   andra    skäl    behöver\r\ninternationellt skydd.\r\n\r\nMaud  Olofsson m.fl. (c) begär i motion 2002/03:U326\r\nyrkandena  6  och 7 i denna del tillkännagivanden om\r\natt  innan  EU  kan  gå  vidare  och  fastställa  en\r\ngemensam asylpolitik  måste  man  vara överens om en\r\nklar och entydig definition på flykting,  immigrant,\r\nasylsökande  och  tvångsflyttade. En gemensam  asyl-\r\noch flyktingpolitik  inom EU kan enligt motionärerna\r\nförhindra tävlan mellan  medlemsländer. Motionärerna\r\nanser  vidare  att  Genèvekonventionen  behöver  ses\r\növer.  Flyktorsaker  som   krig   och  inbördeskrig,\r\nodemokratiska regimer, förtryck av  minoriteter samt\r\nnatur-   och   hungerkatastrofer   innebär    enligt\r\nmotionärerna   att  de  tidigare  definitionerna  av\r\nbegreppen flykt och asyl måste utvidgas.\r\n\r\nPeter   Eriksson   m.fl.   (mp)   begär   i   motion\r\n2002/03:Sf367 yrkande 17 ett tillkännagivande om att\r\nbestämmelsen   om   övriga   skyddsbehövande   skall\r\nanvändas i betydligt  mer  generös  utsträckning  än\r\ntidigare.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf5 av Bo Könberg m.fl. (fp) yrkande  6 begärs\r\nett  tillkännagivande  om  en samlad analys av vilka\r\nåtgärder  som  behövs  för att  Sverige  inte  skall\r\nfällas av FN:s kommitté mot tortyr.\r\n\r\nI motion 2002/03:U238 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande\r\n7 begärs ett tillkännagivande  om  att händelserna i\r\nIran   sedan  våren  år  2000  innebär  en   kraftig\r\nförsämring  när det gäller mänskliga rättigheter och\r\natt den svenska  regeringen  beaktar  detta  när det\r\ngäller    behandlingen    av   iranska   flyktingars\r\nmöjligheter att få uppehållstillstånd i Sverige.\r\n\r\nSven Brus m.fl. (kd) begär  i  motion  2002/03:Sf334\r\nyrkande   20  att  regeringen  återkommer  med   ett\r\nklargörande  om  hur  Sverige ser på asylsökande som\r\nvid   utvisning   hänvisas    till   ett   liv   som\r\ninternflyktingar.\r\n\r\nYilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (s) begär i motion\r\n2002/03:Sf217  ett  tillkännagivande  om  att  många\r\nupplever    själva    ordet     främlingspass    som\r\nnedvärderande  varför det bör döpas  om  till  t.ex.\r\nresepass.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUNHCR   har  sett  över   flyktingbegreppet   enligt\r\nGenèvekonventionen och hållit globala konsultationer\r\nmed   alla   136   länder   som   har   undertecknat\r\nkonventionen.    Översynen   har   utmynnat   i   en\r\nhandlingsplan för  internationellt skydd, Agenda for\r\nProtection.\r\n\r\nEuropeiska kommissionen  presenterade  hösten 2001\r\nett förslag till direktiv om miniminormer för när en\r\nmedborgare i tredjeland och statslösa personer skall\r\nbetraktas som flyktingar eller som personer  som  av\r\nandra  skäl  behöver  internationellt  skydd samt om\r\ndessa  personers rättsliga ställning, KOM(2001)  510\r\n(skyddsgrundsdirektivet).    Förslaget    innehåller\r\nbestämmelser  för  fastställande  av  vilka  av   de\r\npersoner  som  söker internationellt skydd som skall\r\nanses  uppfylla  villkoren  för  flyktingstatus  och\r\nvilka som skall anses  berättigade  till  subsidiärt\r\nskydd. Förslaget omfattar dock inte den som befinner\r\nsig   på   medlemsstaternas   territorier   och  som\r\nmedlemsstaterna fortlöpande tillåter att stanna  där\r\nav  skäl  som  inte  hänger  samman  med  behovet av\r\ninternationellt skydd, t.ex. av humanitära skäl.\r\nEn   av   Genèvekonventionens   fem   grunder  för\r\nförföljelse  som  kan  leda  till flyktingstatus  är\r\ntillhörighet  till  viss  samhällsgrupp.  Europeiska\r\nkommissionen har ansett att  denna  grund bör tolkas\r\nbrett  och  övergripande och således innefatta  även\r\nförföljelse på  grund av kön eller sexuell läggning.\r\nRegeringen har med  anledning  av  direktivförslaget\r\nuttalat att innehållet i förslaget i  sak är bra och\r\natt bl.a. tolkningen av begreppet \"tillhörighet till\r\nviss  samhällsgrupp\"  är  i  linje  med den  svenska\r\nståndpunkten.  Förhandlingarna  pågår  alltjämt  och\r\nenligt slutsatserna från Europeiska rådet  i Sevilla\r\ni  juni  2002  skall  direktivet vara antaget senast\r\nföre utgången av juni 2003.\r\nUtskottet   kan   konstatera    att    frågan   om\r\ninternationellt   skydd   och  om  definitionen   av\r\nbegreppet flykting samt alternativa  skyddsformer är\r\nföremål för diskussion i olika forum internationellt\r\noch inom EU. Enligt utskottets mening  är  frågan om\r\ndefinitionen  av  begreppet flykting och möjligheten\r\natt  erhålla  flyktingstatus   mycket   viktig   och\r\ngrundläggande  inte  minst när det gäller det övriga\r\narbetet  inom  EU  med  att   utforma   en  gemensam\r\nasylpolitik.  Sverige  har  varit  drivande i  dessa\r\nfrågor. I utlänningslagen infördes också  redan 1997\r\nbestämmelser om att förföljelse från tredje part kan\r\nutgöra   grund   för  flyktingskap.  Utskottet  vill\r\nunderstryka  vikten   av   att   arbetet  med  detta\r\ngrundläggande direktivförslag inte fördröjs.\r\nRegeringen  beslutade  i  april 2002  om  direktiv\r\n(2002:49)  för  att  se  över  frågan   om   att   i\r\nutlänningslagen införa en möjlighet för personer som\r\nförföljs  på grund av kön eller sexuell läggning att\r\nerhålla flyktingstatus.  En  utredare har förordnats\r\nfrån den 4 mars 2003 och i tilläggsdirektiv  den  13\r\nfebruari  2003  (dir.  2003:7) anges att utredningen\r\nskall ha slutfört sitt arbete  senast den 1 november\r\n2003. I direktivet anges också att utredningen skall\r\nfölja  utvecklingen  av  förhandlingarna   i   rådet\r\nrörande direktivförslaget.\r\nUtskottet  anser  med  det anförda att de motioner\r\nsom rör förföljelse på grund  av  kön  eller sexuell\r\nläggning   får   anses   i  huvudsak  tillgodosedda.\r\nUtskottet avstyrker motionerna  2002/03:Sf3  yrkande\r\n1,  2002/03:Sf4 yrkande 3, 2002/03:Sf5 yrkande  1  i\r\ndenna   del,   2002/03:Sf6  yrkande  6,  2002/03:Sf8\r\nyrkande 17, 2002/03:Sf214 yrkande 15, 2002/03:Sf228,\r\n2002/03:Sf256 yrkande  2 i denna del, 2002/03:Sf317,\r\n2002/03:Sf319,     2002/03:Sf320,      2002/03:Sf367\r\nyrkandena  17  i  denna  del  och  18,  2002/03:L249\r\nyrkandena 23 och 24, 2002/03:U326 yrkande  7 i denna\r\ndel och 2002/03:U328 yrkande 17.\r\nUtskottet   avstyrker   även   med   det   anförda\r\nmotionerna  2002/03:Sf239  yrkande  8, 2002/03:Sf256\r\nyrkande  2  i  denna del, 2002/03:Sf334  yrkande  7,\r\n2002/03:Sf367   yrkande   17   i   denna   del   och\r\n2002/03:U326 yrkandena 6 och 7 i denna del.\r\nFlyktingar och  övriga  skyddsbehövande  har  rätt\r\ntill  uppehållstillstånd  i  Sverige.  I samband med\r\nprövningen  av  en  asylansökan skall den beslutande\r\nmyndigheten     ta    hänsyn     till     eventuella\r\nverkställighetshinder.  Framkommer  det att beslutet\r\ninte kommer att kunna verkställas bör  ett beslut om\r\navlägsnande  inte  fattas.  Uppstår eller framkommer\r\nhinder   mot   verkställighet   först    efter   ett\r\nlagakraftvunnet beslut om avvisning eller  utvisning\r\nfinns dessutom regler om hinder mot verkställighet i\r\n8 kap., bl.a. anges att en avvisning eller utvisning\r\naldrig  får  verkställas till ett land om det  finns\r\nskälig anledning  att tro att utlänningen där skulle\r\nvara  i  fara  att  straffas  med  döden  eller  att\r\nutsättas för tortyr.  Verkställighet  får  inte  ske\r\ntill  ett  land  där utlänningen inte är skyddad mot\r\natt sändas vidare  till ett land där han skulle vara\r\ni   sådan  fara.  Utskottet   kan   konstatera   att\r\nverkställighetshindret  i  dessa fall är absolut och\r\natt svensk lag därmed till fullo  överensstämmer med\r\nEuropakonventionen  och  med  FN:s tortyrkonvention.\r\nUtskottet    utgår   från   att   regeringen    även\r\nfortsättningsvis   noggrant  granskar  de  fall  där\r\nkritik har uttalats  mot  Sverige.  Med  det anförda\r\navstyrker utskottet motion 2002/03:Sf5 yrkande 6.\r\nVad  gäller  motionsyrkanden om avvisningar  eller\r\nutvisningar till  vissa länder förutsätter utskottet\r\natt vid prövningen  av  uppehållstillståndsfrågor en\r\nbedömning av skyddsbehovet  alltid sker individuellt\r\nvarvid omständigheterna i det  enskilda  fallet  och\r\nsituationen i hemlandet beaktas. Motion 2002/03:U238\r\nyrkande 7 avstyrks med det anförda.\r\nUnder det senaste årtiondet har ett viktigt inslag\r\ni  den  svenska  politiken  varit  att medverka till\r\nåtgärder för att förebygga samt, när det inte kunnat\r\nske  hantera  och långsiktigt komma till  rätta  med\r\nflyktingsituationer  i  olika  delar av bl.a. västra\r\nBalkan. I Daytonöverenskommelsen år 1995 bekräftades\r\nrätten  att återvända till hemorterna  efter  krigen\r\noch fördrivningarna  i  Bosnien och Hercegovina samt\r\nKroatien.  Regeringen  har   i   april  2002  i  ett\r\npraxisbeslut     gjort    den    bedömningen     att\r\nnormaliseringsprocessen  i  Bosnien  och Hercegovina\r\nfortskridit så långt att det numera finns  möjlighet\r\natt tillämpa principen om inre flyktalternativ fullt\r\nut.  Personer  som  anser  sig ha svårigheter på  en\r\nbosättningsort   i  Bosnien  och   Hercegovina   har\r\nmöjlighet   att   i   stället    välja    en   annan\r\nbosättningsort  inom  landet.  Utskottet  anser  att\r\nnågon redovisning av regeringen inte är påkallad och\r\navstyrker   med  det  anförda  motion  2002/03:Sf334\r\nyrkande 20.\r\nNär det gäller yrkandet om att ordet främlingspass\r\nkan upplevas diskriminerande och därför bör bytas ut\r\nhar  utskottet   tidigare,   senast   i   betänkande\r\n2000/2001:SfU9,  avstyrkt  likalydande yrkanden  med\r\nmotiveringen att uttrycket främlingspass  är ett väl\r\ninarbetat  begrepp  och  att  ett  byte av benämning\r\nskulle   kunna  vara  ägnat  att  skapa  förvirring.\r\nUtskottet  vidhåller  sin  tidigare  uppfattning och\r\navstyrker motion 2002/03:Sf217.\r\n\r\nVidarebosättning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motioner  om  bl.a.\r\nredogörelse    för    avsatta    medel    för\r\nvidarebosättning\r\nJämför reservation 31(fp, kd)\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nI skrivelsen anges att under år 2001  hade 14 stater\r\ni Europa, Amerika och Afrika samt Australien och Nya\r\nZeeland  kommit överens om att regelbundet  ta  emot\r\nflyktingar  för  vidarebosättning. Under år 2001 tog\r\ndessa stater emot ca 33 000 personer. Därutöver hade\r\n5 stater tillfälliga överenskommelser om att ta emot\r\nett mindre antal flyktingar. Under år 2002 har UNHCR\r\ningått avtal med ett  antal länder om att ca 100 000\r\npersoner skall kunna överföras för vidarebosättning.\r\nBehovet  av  ytterligare  platser  bedöms  dock  som\r\nmycket stort av UNHCR.\r\n\r\nUnder  budgetåren  2001  och  2002  har  riksdagen\r\nanvisat   medel    motsvarande    kostnaderna    för\r\nvidarebosättning  av  1 840  personer per år. Medlen\r\nhar  kunnat  användas  med  viss  flexibilitet.   Av\r\nskrivelsen  framgår att år 2001 och 2002 avsattes 10\r\nmiljoner kronor  för  medicinska  insatser  såväl  i\r\nSverige  som  i  Bosnien-Hercegovina och i provinsen\r\nKosovo i Förbundsrepubliken  Jugoslavien. Medlen har\r\näven använts för samverkan mellan svenska vårdgivare\r\noch medicinsk personal i f.d.  Jugoslavien.  När det\r\ngäller  insatser  på  plats  i Colombia för särskilt\r\nutsatta  personer,  som  påbörjades   1998,  avsatte\r\nregeringen  i  juni  2001  ytterligare 2,7  miljoner\r\nkronor  för  att  projektet skulle  kunna  fortsätta\r\nunder ytterligare ett år.\r\nUnder  år  2001  överfördes  1 279  personer  till\r\nSverige, huvudsakligen  flyktingar från Afghanistan,\r\nIrak  och Iran. Under tiden  januari-september  2002\r\nhar 713  personer överförts till Sverige. Även dessa\r\nkommer främst från Afghanistan, Irak och Iran.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf5  av  Bo  Könberg  m.fl.  (fp)\r\nyrkande 3 begärs ett tillkännagivande om att det för\r\nkvotflyktingar har anvisats medel mot-svarande 1 840\r\npersoner 2001.  Emellertid  överfördes  endast 1 279\r\npersoner.  Motionärerna  anser  att  regeringen  bör\r\nåterkomma med en förklaring till varför  målen  inte\r\nuppnåtts.\r\n\r\nSven  Brus  m.fl.  (kd)  begär  i motion 2002/03:Sf6\r\nyrkande  8 ett tillkänna-givande om  att  regeringen\r\nbör   klargöra    huruvida    medel    avsatta   för\r\nkvotflyktingar  skall  användas  för  att föra  över\r\n1 840 personer eller täcka även annat.\r\n\r\nI  motion  2002/03:U297  av  Lotta  N Hedström  (mp)\r\nyrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att Sverige\r\nbör verka internationellt för att en  särskild  kvot\r\nför  afghanska  flyktingar  skall upprättas inom EU.\r\nDetta  skulle  under  uppbyggnadsåren   ge  särskild\r\nuppmärksamhet  till  innevånare  i flyktinglägren  i\r\ngrannländerna  och  underlätta  repatrieringsprogram\r\nsamt garantera försörjningen inne i Afghanistan.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEtt   viktigt   inslag   i  migrationspolitiken   är\r\nberedskapen    att    ta    emot   flyktingar    för\r\nvidarebosättning i Sverige. Enligt utskottets mening\r\när det viktigt att uttagningarna,  liksom  hittills,\r\ngörs  i  samarbete  med  UNHCR.  Utskottet kan också\r\nkonstatera  att de nordiska länderna  har  haft  ett\r\nnära      samarbete       när       det       gäller\r\nvidarebosättningsarbetet.  Inom ramen för samarbetet\r\nmed UNHCR har Migrationsverket  bistått med personal\r\nför att återföra afghanska flyktingar  från Pakistan\r\ntill  Afghanistan.  Inom  EU har Högnivågruppen  för\r\nasyl och migrationsfrågor,  HLWG,  utarbetat en s.k.\r\nhandlingsplan för bl.a. Afghanistan.  I  en  rapport\r\nfrån HLWG till Europeiska rådet i Nice år 2000 anges\r\natt   handlingsplanerna   innehåller   förslag  till\r\nåtgärder  för samarbete på tre integrerade  områden:\r\nutrikespolitik,  utveckling  och  ekonomiskt bistånd\r\nsamt migration och asyl. Viktiga delar  i  strategin\r\när    enligt    högnivågruppen    bl.a.   stöd   för\r\ndemokratisering        och        främjande       av\r\nrättsstatsprincipen,     social     och    ekonomisk\r\nutveckling,   lindring   av   fattigdom,  stöd   för\r\nkonfliktförebyggande  och försoning,  samarbete  med\r\nUNHCR   och  organisationerna   för   de   mänskliga\r\nrättigheterna  och  integrering av migranter. Vidare\r\nanges i rapporten att  UNHCR  är  en nödvändig aktör\r\nnär  det  gäller  att  fastställa  och genomföra  en\r\nmigrations-  och  asylpolitik,  med  iakttagande  av\r\nskyldigheterna         i         Genèvekonventionen.\r\nFlyktingkommissariatet   har  knutits   till   såväl\r\nutarbetandet   av   handlingsplanerna    som   deras\r\ngenomförande.\r\n\r\nUtskottet   anser   med   det  anförda  att  något\r\ntillkännagivande    med    anledning    av    motion\r\n2002/03:U297 yrkande 1 inte är nödvändigt. Utskottet\r\navstyrker motionen.\r\nUtskottet  kan konstatera att  riksdagen  beslutat\r\natt för 2003 avsätta medel motsvarande kostnader för\r\nvidarebosättning   för   1   840  flyktingar  (prop.\r\n2002/03:1, bet. 2002/03:SfU2,  rskr.  2002/03:45 och\r\n46).  Utskottet,  som  i  betänkandet  uttalade  att\r\nmedlen även avser att täcka bidrag till lösningar av\r\nflyktingsituationer utanför Sverige också  på  annat\r\nsätt  än  genom  organiserad  överföring hit, delade\r\nregeringens    uppfattning    att    medlen     även\r\nfortsättningsvis   skall   få   användas   med  viss\r\nflexibilitet.  Utskottet poängterade vidare att  det\r\nvid en massflyktssituation är viktigt att inte andra\r\nangelägna överföringar  av  skyddsbehövande  får stå\r\ntillbaka.\r\nAv regleringsbrevet för Migrationsverket för  2003\r\nframgår  att anslagsposterna Vidarebosättning (bl.a.\r\nschablonberäknade  ersättningar till kommunerna) och\r\nResor vid vidarebosättning  m.m.  inom anslaget 12:3\r\nMigrationspolitiska åtgärder uppgår  till sammanlagt\r\ndrygt 261 miljoner kronor. Utskottet noterar  att av\r\ndessa   medel  får  Migrationsverket  utan  särskilt\r\nbeslut av  regeringen  disponera knappt 150 miljoner\r\nkronor,  dvs.  motsvarande   ca   1   000  överförda\r\nkvotflyktingar.  I  budgetunderlaget  för  2003-2005\r\npåpekar   Migrationsverket   att   restriktionen   i\r\nregleringsbrevet  skapar osäkerhet för  myndigheten,\r\nUNHCR, Integrationsverket  och  kommunerna i samband\r\nmed   planeringen   av  uttagning,  överföring   och\r\nmottagande.  Härtill  kommer   att  avräkningen  mot\r\nkvoten  sker,  inte  med  antalet beslut,  utan  med\r\nantalet   anlända.   Migrationsverket   har   därför\r\nföreslagit  en planerings-  och  finansieringsmodell\r\nsom sträcker sig över flera år. Denna fråga tas åter\r\nupp i budgetunderlaget.  Utskottet  vill  betona att\r\nmöjligheten   till  vidarebosättning  är  en  mycket\r\nviktig del i det migrationspolitiska arbetet.\r\nMed  det anförda  avstyrker  utskottet  motionerna\r\n2002/03:Sf5 yrkande 3 och 2002/03:Sf6 yrkande 8.\r\n\r\nMänniskosmuggling\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen     bör     avslå    motioner    om\r\nmänniskosmuggling\r\nJämför reservationerna 32 (fp, c), 33 (m), 34\r\n(v) och 35 (mp)\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nDe  nuvarande straffbestämmelserna  för  hjälp  till\r\nolaglig  inresa finns i 10 kap. 2 a § UtlL. Fängelse\r\ni högst sex  månader  eller, när omständigheterna är\r\nmildrande, böter kan den  dömas  till som hjälper en\r\nutlänning  att  komma  in  i  Sverige  i  strid  med\r\nlagbestämmelserna. Är brottet grovt kan  fängelse  i\r\nhögst  två  år dömas ut. Vid bedömande av om brottet\r\när  grovt  skall   domstolen   särskilt   beakta  om\r\ngärningen  utförts mot ersättning, avsett ett  stort\r\nantal  personer   eller  utförts  under  hänsynslösa\r\nformer. Även försök och förberedelse till brottet är\r\nstraffbart.\r\n\r\nI och med Sveriges  inträde som operativ deltagare\r\ni Schengensamarbetet har  bestämmelsen i 10 kap. 2 a\r\n§  UtlL  utvidgats  till att även  avse  hjälp  till\r\nolaglig inresa i övriga Schengenstater. Förändringen\r\nframgår av 10 kap. 3  a § UtlL. Förutsättningen är i\r\ndet fallet, till skillnad  från  om  gärningen avser\r\ninresa i Sverige, att det finns ett vinstsyfte.\r\nI 10 kap. 5 § UtlL stadgas straff för  den  som  i\r\nvinstsyfte   organiserar   resor  till  Sverige  för\r\nutlänningar  som  saknar  behövliga   tillstånd  för\r\ninresa. Enligt bestämmelsen kan den som i vinstsyfte\r\nplanlägger  eller  organiserar  verksamhet   som  är\r\ninriktad  på  att  främja att utlänningar reser till\r\nSverige utan pass eller  de  tillstånd som krävs för\r\ninresa till Sverige dömas till fängelse i högst fyra\r\når  eller,  om  brottet är mindre  allvarligt,  till\r\nböter eller fängelse i högst sex månader. Även vissa\r\nformer av medhjälp till sådana brott är straffbara.\r\nEnligt 10 kap.  3  § UtlL kan den som i vinstsyfte\r\nförsöker    förhindra    verkställighet    av    ett\r\navvisningsbeslut eller utvisningsbeslut  dömas  till\r\nfängelse i högst ett år.\r\nÄven  denna  bestämmelse  har,  i och med Sveriges\r\ninträde  i  Schengensamarbetet, utvidgats  till  att\r\navse gärning  som  berör  övriga  Schengenstater (10\r\nkap. 3 a § UtlL).\r\nEnligt  10  kap.  6 § UtlL kan transportmedel  som\r\nanvänts för att begå  brott mot 10 kap. 2 a och 5 §§\r\nUtlL förverkas. Enligt  4  kap.  7  §  UtlL  kan  en\r\nutlänning  utvisas  ur Sverige om han eller hon döms\r\nför brott som kan leda till fängelse.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nSten Tolgfors m.fl. (m)  begär  i motion 2002/03:Sf7\r\nyrkande    6    ett    tillkännagivande    om    att\r\nmänniskosmuggling  är ett gissel som måste motverkas\r\noch bekämpas genom bättre  yttre  gränskontroll  och\r\npolisiära    insatser    mot   internationella   och\r\norganiserade  ligor.  Enligt   motionärerna   skulle\r\ndessutom        lagliga       möjligheter       till\r\narbetskraftsinvandring    minska    marknaden    för\r\nsmuggling.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf5  av  Bo  Könberg  m.fl.  (fp)\r\nyrkande   4  anges  att  debatten  bör  fokusera  på\r\nbristerna i  EU-ländernas  nuvarande migrations- och\r\nasylpolitik i stället för på  hur  man skall bekämpa\r\nmänniskosmuggling. Åtgärder mot smugglarna  får inte\r\nanvändas  som  ett  instrument för att försvåra  för\r\nmänniskor att ta sig  till Europa. I motionen begärs\r\nett tillkännagivande härom.\r\n\r\nLars   Leijonborg   m.fl.  (fp)   begär   i   motion\r\n2002/03:Sf256 yrkande 14 ett tillkännagivande om att\r\nskärpta och harmoniserade straff kan vara nödvändiga\r\nför att komma åt människohandel.  Det får dock under\r\ninga    omständigheter   införas   sanktioner    mot\r\nmänniskosmugglare   där   vinstsyftet  tagits  bort.\r\nGemensamma  regler krävs också  enligt  motionärerna\r\nför vilka skäl  som  skall  bedömas som tillräckliga\r\nför att bevilja asyl.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf239 av Gudrun  Schyman  m.fl. (v)\r\nbegärs  i  yrkande  4  ett  tillkännagivande  om att\r\nregeringen  bör begära omförhandlingar av direktivet\r\noch rambeslutet  om  straff  för den som underlättar\r\nicke   auktoriserad   inresa   eller    vistelse   i\r\nmedlemsstat  för  att  eliminera  alla  inslag   som\r\nförsvårar  för dem som är i behov av asyl att ta sig\r\ntill  ett  EU-land.   Det   är  enligt  motionärerna\r\norimligt att låta medlemsstaterna  själva  avgöra om\r\nen humanitär klausul skall finnas eller ej.\r\n\r\nMona  Jönsson  m.fl. (mp) anger i motion 2002/03:Sf8\r\nyrkande  7 att om  Sveriges  migrationspolitik  vore\r\ngenerösare   behövdes   inte   smugglingsresor.   Om\r\nstraffen höjs kommer troligtvis smugglingen inte att\r\nminska  utan  fortsätta  till högre kostnader och på\r\nfarligare sätt för migranterna.  Redan i dag anges i\r\nbrottsbalken  straff för brott mot  liv  och  hälsa.\r\nDärför  behöver  straffen  för  människosmuggling  i\r\nutlänningslagen  enligt  motionärerna  inte höjas. I\r\nmotionen begärs ett tillkännagivande om detta.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har i tidigare avsnitt betonat  vikten  av\r\natt  EU utarbetar en gemensam asylpolitik grundad på\r\nen   fullständig    och   absolut   tillämpning   av\r\nGenèvekonventionen   och   att   Sverige   i   detta\r\nsammanhang bör verka för  att  politiken  utformas i\r\nsyfte  att  stärka  flyktingars rättsliga skydd  och\r\nvärna  humaniteten  och   respekten  för  individens\r\nmänskliga rättigheter.\r\n\r\nUtskottet   anser   att   det  migrationspolitiska\r\nutvecklingssamarbetet för svensk  del  bl.a.  syftar\r\ntill  att  aktivt  medverka  till att i tredjeländer\r\nbygga upp en migrationspolitisk rättsordning i linje\r\nmed internationella normer och konventioner. Viktiga\r\nmål för Sveriges samarbete med  vissa  länder är att\r\nbekämpa   människosmuggling  och  olika  former   av\r\nmänniskohandel     genom     utveckling    av    ett\r\nrättssamhälle.\r\nI    det   av   riksdagen   godkända    betänkande\r\n2001/02:SfU6   Rambeslut   om  förstärkning  av  den\r\nstraffrättsliga  ramen  för  bekämpning  av  olaglig\r\ninresa  m.m.  har  utskottet  behandlat  regeringens\r\nproposition  2001/02:37 i vilken  det  föreslås  att\r\nriksdagen  godkänner  att  det  inom  EU  upprättade\r\nutkastet till  rambeslut  antas.  Utskottet uttalade\r\natt  i utkastet till direktiv fastställs  i  artikel\r\n1.2 att  humanitära handlingar får undantas från det\r\nförbjudna  området, vilket medför att Sverige även i\r\nfortsättningen  har  rätt att behålla ett straffritt\r\nområde för humanitära  handlingar. Enligt utskottets\r\nmening hade det varit önskvärt  att  den  humanitära\r\nklausulen  i  vissa  avseenden  varit  bindande  för\r\nmedlemsstaterna. Utskottet kunde dock konstatera att\r\ndet   inte  varit  möjligt  att  enas  om  en  sådan\r\nutformning av klausulen.\r\nAnhörigkommittén  överlämnade  i augusti 2002 sitt\r\nslutbetänkande  Människosmuggling  och   offer   för\r\nmänniskohandel (SOU 2002:69). Kommittén föreslår att\r\nbestämmelserna   i   10   kap.   UtlL   som   i  dag\r\nkriminaliserar  hjälp  till olaglig inresa i Sverige\r\nskall  föras  samman  i  en   ny   bestämmelse   med\r\nbrottsrubriceringen     människosmuggling.    Vidare\r\nföreslås  en straffskärpning  för  människosmuggling\r\ntill fängelse  i  lägst  två  år  och  högst sex år.\r\nBetänkandet     bereds     för    närvarande    inom\r\nRegeringskansliet.\r\nUtskottet, som anser att de kommande förslagen med\r\nanledning   av  Anhörigkommitténs   betänkande   bör\r\navvaktas,  avstyrker   med  det  anförda  motionerna\r\n2002/03:Sf5  yrkande  4,  2002/03:Sf7   yrkande   6,\r\n2002/03:Sf8  yrkande  7, 2002/03:Sf239 yrkande 4 och\r\n2002/03:Sf256 yrkande 14.\r\n\r\nDublinärenden m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner  om  undantag  i\r\nDublinärenden\r\nJämför reservationerna 36 (fp, kd, c, mp) och\r\n37 (v)\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nI  den s.k. Dublinkonventionen från 1990 behandlades\r\nbestämmandet  av den ansvariga staten för prövningen\r\nav  en ansökan om  asyl  som  framställts  i  en  av\r\nmedlemsstaterna    i    Europeiska    gemenskaperna.\r\nKonventionen,   är   tillämplig   i  samtliga   EU:s\r\nmedlemsstater samt Island och Norge,  och  gäller  i\r\nförhållande till Sverige sedan 1997.\r\n\r\nSom en följd av Amsterdamfördragets ikraftträdande\r\n1999  blev de frågor som Dublinkonventionen reglerar\r\nen del av gemenskapsrätten. I juli 2001 presenterade\r\nEuropeiska  kommissionen ett förslag till förordning\r\nom kriterier  och  mekanismer  för att avgöra vilken\r\nmedlemsstat  som  har  ansvaret  för  att  pröva  en\r\nasylansökan som en medborgare i ett  tredjeland  har\r\ngett in i någon medlemsstat, KOM(2001) 447, den s.k.\r\nDublin  II.  Den av rådet beslutade förordningen, EG\r\nnr 343/2003 med  samma namn, Dublinförordningen, har\r\nträtt i kraft den 17 mars 2003 och tillämpas fr.o.m.\r\nden 1 september 2003.  Förordningen bygger till stor\r\ndel  på  samma  principer  som   Dublinkonventionen.\r\nAnsvaret för prövning av en asylansökan  (en ansökan\r\nom    internationellt    skydd    i   enlighet   med\r\nGenèvekonventionen) åligger den medlemsstat  som har\r\ntagit  störst  del  i den asylsökandes inresa (genom\r\natt utfärda visering  eller  uppehållstillstånd) med\r\nundantag    av    regler   om   familjeåterförening.\r\nFörändringarna i förhållande till Dublinkonventionen\r\ngår huvudsakligen ut på att förkorta tidsfristerna i\r\nhandläggningen  av  ansökningar  för  att  uppnå  en\r\nsnabbare asylprocess. Varje medlemsstat får pröva en\r\nasylansökan     som     lämnats     in     av     en\r\ntredjelandsmedborgare även  om  det  inte föreligger\r\nnågon  skyldighet  enligt förordningen.  Vidare  får\r\nvarje medlemsstat, även  om  den  inte  är  ansvarig\r\nenligt förordningen, sammanföra familjemedlemmar och\r\nandra  släktingar  i beroendeställning av humanitära\r\nskäl. I förordningen anges att medlemsstaterna bl.a.\r\nbeaktar principen om non-refoulement.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nLars   Leijonborg  m.fl.   (fp)   begär   i   motion\r\n2002/03:Sf256 yrkande 13 ett tillkännagivande om att\r\nSverige bör vara drivande för att Dublinförordningen\r\ninte medför  de  brister  som  finns i den nuvarande\r\nDublinkonventionen. Motionärerna anser att det måste\r\nfinnas  större utrymme för att av  humanitära  skäl,\r\nexempelvis     på    grund    av    sjukdom    eller\r\nfamiljeanknytning,   låta   asylprövningen   ske   i\r\nexempelvis  Sverige. Tidsfristerna bör förkortas och\r\nreglerna förenklas. En genomresa i ett annat land än\r\nSverige skall enligt motionärerna inte hindra att en\r\nasylansökan prövas i Sverige.\r\n\r\nSven Brus m.fl.  (kd)  begär  i motion 2002/03:Sf334\r\nyrkande  6 ett tillkännagivande  om  att  Sverige  i\r\nstörre  utsträckning   bör  utnyttja  möjligheten  i\r\nDublinkonventionen att pröva asylärenden i syfte att\r\nundvika att asylsökande  hamnar  i stater som har en\r\nstriktare  lagstiftning och praxis  än  vad  Sverige\r\nhar. Motionärerna  anser  att det kan uppstå problem\r\nnär det gäller tillämpningen av Dublinkonventionen i\r\nförhållande till principen om non-refoulement.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf8 av Mona  Jönsson  m.fl.  (mp)\r\nyrkande 16 anges  att varje medlemsstat har rätt att\r\nmed den sökandes samtycke  pröva  en asylansökan som\r\nframställs till den, även om prövningen inte åligger\r\nstaten enligt Dublinkonventionen. Motionärerna anser\r\natt  Sverige  i vissa fall bör använda  sig  av  den\r\nmöjligheten. Ett tillkännagivande härom begärs.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf367  av Peter Eriksson m.fl. (mp)\r\nanförs att principen om non-refoulement  skall  vara\r\nabsolut  och  att  Sverige  skall  tillämpa  en  mer\r\ngenerös   tolkning   av  Dublinkonventionen.  Oaktat\r\nprincipen  om  första asylland  bör  Sverige  enligt\r\nmotionärerna i högre  grad pröva asylskälen här, och\r\nsärskilt då det gäller  barn.  I yrkandena 26 och 27\r\nbegärs tillkännagivanden härom.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf239 av Gudrun  Schyman  m.fl. (v)\r\nbegärs  i  yrkande  6  ett  tillkännagivande  om att\r\nregeringen vid förhandlingarna om Dublinförordningen\r\nbör  verka  för  principen att den asylsökande skall\r\nkunna avgöra i vilket  land  han eller hon vill söka\r\nasyl.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  vill inledningsvis peka  på  att  Sverige\r\nliksom  övriga  medlemsstater  i  EU  är  bundna  av\r\nfolkrättsliga      förpliktelser      inom     såväl\r\ninternationell     flyktingrätt     som    mänskliga\r\nrättigheter  i  övrigt.  Detta  innebär att  viktiga\r\nhörnstenar   inom  flyktingrätten,  t.ex.   att   en\r\nasylsökande inte  får avvisas eller utvisas till ett\r\nland där sökandens  liv  eller frihet hotas på grund\r\nav  hans eller hennes ras,  religion,  nationalitet,\r\ntillhörighet  till viss samhällsgrupp eller politisk\r\nåskådning,  alltid   skall   följas.   Detta  gäller\r\ngivetvis  även i förhållande till Dublinförordningen\r\noch  den  tidigare  Dublinkonventionen.  Syftet  med\r\ndessa är att bl.a. garantera de asylsökande tillgång\r\ni praktiken  till  ett  förfarande  för  att  avgöra\r\nflyktingstatus  men också att förebygga missbruk  av\r\nasylförfarandet.    Såväl   Dublinkonventionen   som\r\nförordningen bygger på principen om första asylland.\r\nDetta innebär att medlemsstaterna  i  varje  enskilt\r\nfall  skall göra en individuell bedömning av om  det\r\nföreligger omständigheter som gör att en asylansökan\r\nskall  prövas   av   ett   annat  land  än  det  som\r\nhuvudregeln anger.\r\n\r\nUtskottet    kan    konstatera    att     det    i\r\nDublinförordningen anges att en medlemsstat dels får\r\npröva   en   asylansökan   som   lämnats  in  av  en\r\ntredjelandsmedborgare,     dels    får    sammanföra\r\nfamiljemedlemmar    och    andra    släktingar     i\r\nberoendeställning av humanitära skäl. Rekvisiten för\r\nvad  som  är att anse som humanitära skäl anges vara\r\nsärskilt  familjeskäl   och   kulturellt   betingade\r\nfaktorer.  Genom  förordningen har en, i förhållande\r\ntill konventionen, effektivare och snabbare procedur\r\nskapats  där bl.a. barns  ställning  stärks,  liksom\r\nrätten   för    familjemedlemmar    att    få   sina\r\nasylansökningar prövade av en och samma medlemsstat.\r\nVid   utskottets  besök  vid  Migrationsverket   i\r\nfebruari  2003  angav generaldirektören att det är i\r\nfå fall som Sverige gör förfrågningar i andra länder\r\nenligt  Dublinkonventionen.   Sökanden   har  oftast\r\nanhöriga i Sverige varför ansökan ändå skall  prövas\r\ni sak.\r\nMed   det   anförda   och   med   hänsyn  till  de\r\nförbättringar    som   Dublinförordningen    innebär\r\navstyrker utskottet motionerna 2002/03:Sf256 yrkande\r\n13, 2002/03:Sf334  yrkande 6, 2002/03:Sf8 yrkande 16\r\noch 2002/03:Sf367 yrkandena 26 och 27.\r\nNär det gäller frågan om möjligheten för en person\r\natt välja vilket land  han eller hon vill söka skydd\r\ni kan utskottet konstatera  att  principen om första\r\nasylland  fortsatt  bör  gälla som utgångspunkt  för\r\nprövningen  av en asylansökan.  Utskottet  avstyrker\r\nmotion 2002/03:Sf239 yrkande 6.\r\n\r\nSäkra länder\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om säkra länder\r\nJämför reservation 38 (fp, kd)\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nLars  Leijonborg   m.fl.   (fp)   begär   i   motion\r\n2002/03:Sf256 yrkande 1 ett tillkännagivande om  att\r\nasylrätten   måste  värnas  i  Sverige  och  Europa.\r\nMotionärerna anser  att asylansökningar skall prövas\r\nindividuellt för den  enskilde  på hans eller hennes\r\negna meriter och inte som medlem  i  en  grupp. Alla\r\nstater kan potentiellt kränka mänskliga rättigheter,\r\noch inget land kan automatiskt betraktas som säkert.\r\nEU  bör  inte införa begreppet säkra ursprungsländer\r\noch säkra tredjeländer.\r\n\r\nI  motion 2002/03:Sf334  av  Sven  Brus  m.fl.  (kd)\r\nyrkandena  9  och 10 begärs tillkännagivanden om att\r\nen lista över \"säkra  länder\"  inte  skall upprättas\r\nrespektive  om  EU-medborgares rätt att  söka  asyl.\r\nMotionärerna anför  att  det  inte  är otänkbart att\r\nsituationer skulle uppstå där människor  löper  risk\r\natt  förlora  livet eller sina mänskliga rättigheter\r\näven  i Europa och  att  det  s.k.  Aznarprotokollet\r\ninskränker EU-medborgares rätt att söka asyl i andra\r\nmedlemsländer.   Regeringen  bör  snarast  deklarera\r\nhuruvida man kommer  att  verka  för  en  ändring på\r\ndenna punkt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt  förslag till EG-direktiv om förfaranden  för\r\natt bevilja  eller  återkalla  flyktingstatus  skall\r\nminiminormer  fastställas för procedurerna, det s.k.\r\nasylprocedurdirektivet,        KOM(2002)        326.\r\nMedlemsstaterna   ges  därigenom  en  möjlighet  att\r\nanvända sig av principen  om  säkert  tredjeland vid\r\nprövningen av asylansökningar. Fastställandet  av om\r\nett land skall anses som ett säkert tredjeland skall\r\ni  sådana fall ske enligt vissa principer angivna  i\r\nbilaga  till direktivet. Exempelvis måste landet för\r\nden enskilde  asylsökanden  betraktas som ett säkert\r\ntredjeland. För att ett land  skall  anses  som  ett\r\nsäkert   tredjeland   krävs  därvid  bl.a.  att  den\r\nasylsökande där har rätt  att  söka  asyl, att få en\r\nrättvis prövning och inte löper risk att sändas till\r\nett   land   där  han  riskerar  att  utsättas   för\r\nförföljelse.\r\n\r\nRådet för rättsliga  och  inrikes  frågor gjorde i\r\nnovember 2002 ett uttalande om säkra tredjeländer. I\r\nuttalandet angavs bl.a. att ett gemensamt europeiskt\r\nasylsystem  måste grundas på Genèvekonventionen  och\r\nprincipen  om   non-refoulement.   Flyktingar  måste\r\ngaranteras ett snabbt och effektivt  skydd  och  ett\r\nförfarande   måste   inrättas   för   att  förhindra\r\nmissbruk.    Rådet    ansåg    att   den   skiftande\r\nlagstiftningen i medlemsstaterna  är  ett hinder för\r\nen  väl fungerande asylpolitik i EU. Rådet  uttalade\r\ndärefter  att  de stater som är medlemmar i Efta får\r\nbetraktas   som   säkra    tredjeländer    och   att\r\nkandidatländerna  i princip får betraktas som  säkra\r\ntredjeländer   från  det   datum   de   undertecknar\r\nanslutningsfördragen. Rådet beslutade att prioritera\r\narbetet med hur  säkra tredjeländer skall utses inom\r\nramen för arbetet  med  förslaget  till  direktiv om\r\nasylprocedurer.\r\nDen parlamentariska utredningen om en ny  instans-\r\noch processordning i utlänningsärenden (NIPU)  har i\r\nsitt slutbetänkande Ökad rättssäkerhet i asylärenden\r\n(SOU 1999:16) i samband med övervägandena om en s.k.\r\nsnabbprocess  för  uppenbart  ogrundade  ansökningar\r\nföreslagit    en    särskild   ordning   för   vissa\r\ntredjeländer som typiskt  sätt  kan anses vara säkra\r\nförsta asylland. Kommittén menade  att för att detta\r\nskall kunna tillämpas skall regeringen  ha  fört upp\r\nlandet i fråga på en särskild förteckning.\r\nStatsrådet    Jan    O    Karlsson   har   i   ett\r\ninterpellationssvar den 7 mars  2003 anfört att han,\r\nnär  det  gäller  diskussionen  i  ministerrådet  om\r\nlistor över säkra länder, har gjort  klart  att inte\r\nens EU:s medlemsstater i Genèvekonventionens  mening\r\när  undantagna från skyldigheten att ge varje person\r\nen individuell prövning av sina asylskäl.\r\nUtskottet   har   i  yttrande  1997/98:SfU4y  till\r\nutrikesutskottet   över    proposition    1997/98:58\r\nAmsterdamfördraget      beträffande     det     s.k.\r\nasylprotokollet  eller  Aznarprotokollet  framhållit\r\natt Sverige alltid i internationella sammanhang lagt\r\nstor   vikt   vid  att  verka  för   en   solidarisk\r\nansvarsfördelning  och  för  att  stärka flyktingars\r\nrättsliga  skydd. Utskottet kunde inte  godta  någon\r\nsom  helst inskränkning  av  Genèvekonventionen  och\r\ndess  tilläggsprotokoll  och  andra  internationella\r\nåtaganden  avseende  asyl.  Utskottet  delade  också\r\nregeringens   uppfattning   att   protokollet   inte\r\ninskränker   medlemsstaternas   skyldigheter  enligt\r\nflyktingkonventionen.   Utskottet  vidhåller   denna\r\nuppfattning.\r\nMed  det  anförda avstyrker  utskottet  motionerna\r\n2002/03:Sf256 yrkande 1 samt 2002/03:Sf334 yrkandena\r\n9 och 10.\r\n\r\nUppehållstillstånd av humanitära skäl\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om innebörden av\r\nbegreppet humanitära skäl\r\nJämför reservationerna 39 (fp, c) och 40 (kd)\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nEnligt 2 kap.  4 § 5 UtlL får uppehållstillstånd ges\r\ntill en utlänning  som  av  humanitära  skäl  bör få\r\nbosätta sig i Sverige.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf256 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nyrkandena  3-5  begärs tillkännagivanden om dels  en\r\nförändring  av  utlänningslagstiftningen   för   att\r\nmöjliggöra  en  mer  generös  tolkning  av begreppet\r\nhumanitära   skäl,   dels   att   vid  bedömning  av\r\nhumanitära  skäl  skall,  förutom  klara  medicinska\r\nvårdbehov, även vistelsetid samt integration  tas  i\r\nbeaktande,  dels  att  integration  och  vistelsetid\r\nskall tillmätas särskild betydelse i barnärenden.\r\n\r\nSven  Brus  m.fl.  (kd) begär i motion 2002/03:Sf334\r\nyrkande 17 att regeringen  tillsätter  en  utredning\r\nför  att  se  över tillämpningen av bestämmelsen  om\r\nuppehållstillstånd     av     \"humanitära     skäl\".\r\nMotionärerna  anför  att  många  gånger  anses  inte\r\nallvarliga    sjukdomar    eller,    som   t.ex.   i\r\nKosovoflyktingarnas fall, såväl psykiska trauman som\r\nrisk  för konflikter ha varit tillräckligt  för  att\r\nbehandlas som humanitära skäl.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har  tidigare  i  betänkande 2001/02:SfU8\r\navstyrkt liknande motionsyrkanden.  Utskottet har då\r\nanfört      följande.     Möjligheten     att     få\r\nuppehållstillstånd på grund av humanitära skäl fanns\r\nredan före 1989  års  utlänningslag. En genomgång av\r\ngällande   praxis  gjordes   av   Invandrarpolitiska\r\nkommittén,   SOU    1983:29.    Där    angavs    att\r\nuppehållstillstånd  undantagsvis  skall kunna ges åt\r\nutlänningar som kan anföra mycket starka  humanitära\r\nskäl för att få stanna i landet. I förarbetena  till\r\n1989  års  utlänningslag  anges  i  fråga  om  vilka\r\npersoner  som  kan  omfattas  bl.a.  personer som på\r\ngrund av sjukdom eller andra personliga förhållanden\r\ninte bör nekas uppehållstillstånd här eller personer\r\nsom inte omfattas av asylreglerna men  där  det  ter\r\nsig  inhumant  att  tvinga personen att återvända på\r\ngrund av förhållandena i det andra landet, t.ex. ett\r\npågående krig. I utskottets  betänkande 1996/97:SfU5\r\nSvensk migrationspolitik i globalt perspektiv angavs\r\natt något förslag till ändrad lagstiftning vad avser\r\nuppehållstillstånd  av humanitära  skäl  inte  lagts\r\nfram i proposition 1996/97:25.  Enligt propositionen\r\nkommer, genom de nya skyddsregler  som  föreslås för\r\nandra skyddsbehövande än flyktingar, humanitära skäl\r\ni  fortsättningen  främst  att  avse  dem  som   har\r\nrenodlat   humanitära   skäl.   I   ett   vägledande\r\nregeringsavgörande  anges att behovet av vård  skall\r\navse en livshotande sjukdom för vilken vård inte kan\r\nberedas   i  hemlandet  eller   ett   handikapp   av\r\nsynnerligen   allvarlig   art.  I  samband  med  att\r\nportalparagrafen  om  barnets  bästa  infördes  1997\r\nbetonade regeringen att  de  humanitära  skälen  bör\r\nkunna  vara av något mindre allvar och tyngd när ett\r\nbarn berörs. Bland annat lång vistelsetid i Sverige,\r\nbarnens  anknytning  hit  och föräldrarnas hälsa bör\r\nvägas  in.  Enligt ett regeringsavgörande  kan  även\r\nsläktskap i kombination  med  skäl  av humanitär art\r\nmotivera ett uppehållstillstånd.\r\n\r\nI yttrande över regeringens lagrådsremiss om en ny\r\ninstans-   och  processordning  i  utlänningsärenden\r\nuttalade  Lagrådet   hösten   2002   bl.a.  att  som\r\nbestämmelsen  om humanitära skäl utformats  överlåts\r\ntill den beslutande myndigheten/domstolen att avgöra\r\nvad  som skall anses  vara  tillräckliga  humanitära\r\nskäl    för    att    en    utlänning    skall    få\r\nuppehållstillstånd  i  Sverige.  Det  innebär enligt\r\nLagrådet   att   en  närmast  diskretionär  prövning\r\növerlåts  till  migra-tionsdomstolarna.   Trots  att\r\nbestämmelsen  således  riktar  sig  direkt till  den\r\nbeslutande  förvaltningsmyndigheten och  domstolarna\r\nfinns  i  lagförslaget  även  ett  bemyndigande  för\r\nregeringen   att   meddela   föreskrifter  om  bl.a.\r\nuppehållstillstånd av humanitära skäl. Lagrådet hade\r\nprincipiella invändningar häremot och uttalade att i\r\nde fall en bestämmelse riktad  direkt till domstolen\r\nfinns   i  lagen  bör  domstolen  döma   efter   den\r\nbestämmelsen och inte bindas av några mellankommande\r\ndirektiv av regeringen. Lagrådet, som anförde att de\r\nytterligare  kriterier  som skall gälla måste framgå\r\nav  lagen, ansåg att detta  borde  övervägas  i  det\r\nfortsatta lagstiftningsarbetet.\r\nDirektiv  har nyligen antagits för en kommitté som\r\nskall   se   över   utlänningslagstiftningen   (dir.\r\n2003:28). Kommittén skall bl.a. lämna förslag till -\r\nutifrån  förarbeten   och   författningar   samt  en\r\nkartläggning  av praxis - hur förutsättningarna  för\r\nuppehållstillstånd    av   humanitära   skäl   skall\r\npreciseras i lag. I direktiven  anges  bl.a. att det\r\nknappast i lagtext är möjligt att försöka  räkna upp\r\nalla  de  kriterier  som  kan  ligga  till grund för\r\nuppehållstillstånd  av  humanitära skäl.  Humanitära\r\nskäl är ett begrepp som kan  innehålla  vitt  skilda\r\nomständigheter.  Det  rör  sig  ofta  om  att  olika\r\nfaktorer  vägs  samman.  I  direktiven anges att det\r\nlikväl  bör  vara  möjligt  att  ange  några  av  de\r\nomständigheter  som skall beaktas.  Kommittén  skall\r\nlämna förslag med  utgångspunkt  i den lagrådsremiss\r\nmed  förslag  till ny instans- och processordning  i\r\nutlännings- och medborgarskapsärenden som regeringen\r\nbeslutade om den 6 juni 2002 samt Lagrådets yttrande\r\nfrån den 9 oktober 2002.\r\nMed  hänvisning   till   det   anförda   avstyrker\r\nutskottet motionerna 2002/03:Sf256 yrkandena 3-5 och\r\n2002/03:Sf334 yrkande 17.\r\n\r\nBarnets bästa\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om innebörden av\r\nbegreppet barnets bästa\r\nJämför reservation 41 (fp, kd, c, mp)\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf256 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nyrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att se över\r\nbestämmelserna    om    barnets    bästa    så   att\r\nbarnkonventionen  uppfylls  fullt ut även vad gäller\r\nasylsökande. Motionärerna anser  att  hänsynen  till\r\nbarnets  bästa  som  regel  måste gå före samhällets\r\nintresse av att reglera invandringen.\r\n\r\nSven  Brus m.fl. (kd) anför i  motion  2002/03:Sf334\r\natt vid  avvisning och utvisning skall barnets bästa\r\noreserverat  sättas  främst  och att föräldrabalkens\r\nbestämmelser   om   hämtning   vid   vårdnads-   och\r\numgängestvister bör gälla. I yrkande 23  begärs  ett\r\ntillkännagivande härom.\r\n\r\nI  motion 2002/03:Sf367 av Peter Eriksson m.fl. (mp)\r\nyrkande   6   begärs  ett  tillkännagivande  om  att\r\nbarnkonventionens  portalparagraf  skall prioriteras\r\nframför samhällsintresset av en reglerad invandring.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI  samband  med  att  den  s.k. portalparagrafen  om\r\nbarnets  bästa  infördes  i utlänningslagen  anförde\r\nregeringen       (prop.      1996/97:25       Svensk\r\nmigrationspolitik  i globalt perspektiv) att barnets\r\nbästa är en omständighet  som  skall  beaktas  bland\r\nandra  intressen  vid  utformningen  av  de  svenska\r\ninvandringsreglerna. Många gånger måste en avvägning\r\ngöras  mellan  alternativ  som  har  såväl  goda som\r\ndåliga   konsekvenser   för  barnet.  Avgörande  vid\r\nbedömningen av barnets bästa borde enligt regeringen\r\nvara  i  vilken  grad  barnet   i  sin  psykosociala\r\nutveckling  kan  antas  ta bestående  skada  av  att\r\nflytta tillbaka till hemlandet,  att skiljas från de\r\noftast  tillfälliga påfrestningar som  en  flyttning\r\ntill  andra  miljöer  ofta  innebär  för  ett  barn.\r\nUtskottet  fann  i  sitt betänkande 1996/97:SfU5 det\r\nmycket värdefullt att  hänsynen  till  barnets hälsa\r\noch  utveckling  samt barnets bästa i övrigt,  genom\r\ninförandet av portalbestämmelsen, sattes i fokus och\r\natt lagen därigenom kom att genomsyras av den hänsyn\r\nsom  måste tas till  barn  vid  lagens  tillämpning.\r\nUtskottet  betonade  även hur viktigt det är att ett\r\nsådant synsätt också präglar  myndigheternas arbete.\r\nUtskottet   delade   regeringens   uppfattning   att\r\nprövningen  av  barnets  bästa  inte  generellt  får\r\ntillåtas att ta över samhällsintresset  att  reglera\r\ninvandringen. Utskottet finner inte anledning att nu\r\ngöra annan bedömning.\r\n\r\nI   direktiven  till  den  nämnda  parlamentariska\r\nkommittén    som    skall   göra   en   översyn   av\r\nutlänningslagstiftningen  (dir.  2003:28)  anges att\r\nkommittén  bl.a.  skall rikta särskild uppmärksamhet\r\npå  hur  den  år  1997  införda  portalparagrafen  i\r\nutlänningslagen om  barnets  bästa  har  kommit till\r\nuttryck  i bedömningar huruvida tillräckligt  starka\r\nhumanitära  skäl  för uppehållstillstånd skall anses\r\nföreligga i ärenden där barn är berörda.\r\nUtskottet avstyrker  med  det  anförda  motionerna\r\n2002/03:Sf256  yrkande  6, 2002/03:Sf334 yrkande  23\r\noch 2002/03:Sf367 yrkande 6.\r\n\r\nUppehållstillstånd efter viss tid m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om\r\n- uppehållstillstånd efter viss tid\r\n-            uppehållstillstånd           vid\r\nverkställighetshinder\r\n- uppehållstillstånd för gömda personer\r\nJämför reservationerna 42 (v), 43 (kd) och 44\r\n(fp, mp)\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nGudrun   Schyman    m.fl.   (v)   begär   i   motion\r\n2002/03:Sf239 yrkande  13  att riksdagen beslutar om\r\nsådan ändring av utlänningslagen  att den som väntat\r\nlängre  tid  än  18  månader  på ett lagakraftägande\r\navlägsnandebeslut  automatiskt  beviljas   permanent\r\nuppehållstillstånd om det inte föreligger synnerliga\r\nskäl häremot.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf300 av Mauricio Rojas m.fl.  (fp,\r\nm)  yrkandena  2  och  3 begärs tillkännagivanden om\r\nautomatiskt uppehållstillstånd  då  normalväntetiden\r\nsex  månader  i  första  instans överskrids  och  om\r\nautomatiskt uppehållstillstånd när ettårsgränsen för\r\nden  totala  asylprocessen överskrids.  Motionärerna\r\nmenar att man  härmed  bara  följer regeringens egna\r\ndirektiv  om  att  den  totala  väntetiden  för  den\r\nasylsökande bör vara högst 12 månader.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf334  av  Sven Brus  m.fl.  (kd)\r\nyrkande 18 begärs att regeringen lägger fram förslag\r\ntill tidsgräns då uppehållstillstånd  måste ges i de\r\nfall verkställighet av utvisningen inte  kan ske med\r\nanledning av att ursprungslandet inte tar  emot  sin\r\nmedborgare.\r\n\r\nLars   Leijonborg   m.fl.   (fp)   begär   i  motion\r\n2002/03:Sf256 yrkande 20 ett tillkännagivande om att\r\nsom  en  unik  engångsåtgärd  bör  gömda  flyktingar\r\nbeviljas  amnesti.  De som i nuläget sedan lång  tid\r\nhar hållit sig gömda  sedan ett avvisningsbeslut har\r\nvunnit  laga  kraft  bör enligt  motionärerna  kunna\r\nbeviljas uppehållstillstånd. Vid synnerliga skäl som\r\nallvarlig brottslighet skall undantag göras.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf367  av Peter Eriksson m.fl. (mp)\r\nyrkande   8  begärs  att  regeringen   beviljar   en\r\nengångsamnesti  för alla barn och deras familjer som\r\nlever gömda i Sverige.\r\n\r\nMona Jönsson m.fl.  (mp)  menar i motion 2002/03:Sf8\r\nyrkande 23 att gömda barn och  deras  familjer skall\r\nges  amnesti eller uppehållstillstånd av  humanitära\r\nskäl. I motionen begärs ett tillkännagivande härom.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har  tidigare  och  senast  i  betänkande\r\n2001/02:SfU8     behandlat     motionsyrkanden    om\r\nuppehållstillstånd efter viss tid och då uttalat att\r\nvarje  ansökan  om uppehållstillstånd  skall  prövas\r\nindividuellt. Utskottet  uttalade att det måste vara\r\nen  rättssäker process där  samtliga  omständigheter\r\noch skäl för beslutet utreds. I begreppet rättssäker\r\nla då  utskottet  även  frågan  om tidsutdräkten och\r\npåtalade att självklart får handläggningstiden  inte\r\nvara  orimligt  lång. Utskottet ansåg sig inte kunna\r\nställa   sig   bakom    yrkanden    om    att    ett\r\nuppehållstillstånd skall ges enbart på den grund att\r\nen  viss  tid  förflutit.  Utskottet vidhåller denna\r\ninställning  och avstyrker motionerna  2002/03:Sf239\r\nyrkande 13 samt 2002/03:Sf300 yrkandena 2 och 3.\r\n\r\nEtt beslut om avvisning eller utvisning upphör att\r\ngälla om det inte  har verkställts inom fyra år från\r\ndet att beslutet vunnit  laga  kraft.  Om  det finns\r\nhinder   mot   verkställighet   på   grund   av  att\r\nutlänningen bl.a. riskerar dödsstraff, tortyr  eller\r\nförföljelse  av  t.ex. politiska skäl eller på grund\r\nav   kön   eller  sexuell   läggning   innebär   det\r\nregelmässigt   att   utlänningen   har   rätt   till\r\nuppehållstillstånd    som    flykting    eller   som\r\nskyddsbehövande i övrigt. Finns praktiska hinder mot\r\nverkställigheten,   exempelvis   då   det  land  dit\r\nverkställighet   skulle  ske  vägrar  att  ta   emot\r\nutlänningen och svårigheterna  inte  till  någon del\r\nberor på den enskildes vägran att medverka,  kan det\r\nanses  strida  mot  humanitetens krav att verkställa\r\nbeslutet om avvisning  eller  utvisning.  Det  kan i\r\ndessa fall föreligga grund för uppehållstillstånd.\r\nKommittén  om  ny  instans-  och  processordning i\r\nutlänningsärenden  (NIPU)  har i sitt slutbetänkande\r\nÖkad  rättssäkerhet  i  asylärenden   (SOU  1999:16)\r\nanfört  att  det  kan  finnas  praktiska hinder  för\r\nverkställighet,   exempelvis   när  det   land   dit\r\navvisning eller utvisning skall  ske  vägrar  att ta\r\nemot utlänningen, och att denna situation i dag inte\r\när  klart  reglerad  i lag. Kommittén föreslog vissa\r\nändringar i utlänningslagen.  Vidare  har Riksdagens\r\nrevisorer  i sitt förslag om uppehållstillstånd  för\r\nasylsökande påtalat att en snabbare verkställighet i\r\nvissa fall är en förutsättning för att asylprocessen\r\nskall kunna  avslutas  inom  rimlig  tid.  Utskottet\r\nunderströk    i    samband   med   behandlingen   av\r\nrevisorernas förslag  vikten av att finna en lösning\r\nnär det gäller utlänningar  som  inte  kan återvända\r\nhem  därför  att  hemlandet inte tar emot sina  egna\r\nmedborgare (2001/02:RR16,  bet. 2001/02:SfU13, rskr.\r\n2001/02:250 och 251).\r\nEnligt folkrätten är alla  länder  skyldiga att ta\r\nemot sina egna medborgare. Utskottet utgår  från att\r\nregeringen  i  alla sammanhang arbetar för att  alla\r\nländer skall respektera  denna  princip  och att den\r\näven bör gälla personer som varit varaktigt  bosatta\r\ni   ett   land   utan  att  vara  medborgare,  t.ex.\r\nstatslösa.  Utskottet   anser   att  det  är  mycket\r\nolyckligt med fall där en person  som  har  erhållit\r\nett avvisningsbeslut och som vill återvända inte kan\r\ndet. Det kan emellertid handla om en person som inte\r\nvill   återvända   hem   och  som  därför  försvårat\r\nutredningen  och  verkställigheten.  Utskottet  vill\r\nockså  peka  på att det  i  dessa  fall  handlar  om\r\npersoner som har fått sina skäl prövade individuellt\r\noch  som  inte  har   ansetts   vara   i   behov  av\r\ninternationellt skydd.\r\nUtskottet   avstyrker   med   det  anförda  motion\r\n2002/03:Sf334 yrkande 18.\r\nUtskottet  kan  inte  tillstyrka  en  ordning  där\r\npersoner som fått avslag på en asylansökan  och  som\r\nhåller sig gömda för att undgå verkställighet av ett\r\navvisnings-  eller  utvisningsbeslut  enbart  på den\r\ngrunden  beviljas uppehållstillstånd. Prövningen  av\r\nen   ansökan   om   uppehållstillstånd   skall   ske\r\nindividuellt i förhållande till gällande lag.\r\nUtskottet  avstyrker  med  det  anförda motionerna\r\n2002/03:Sf8 yrkande 23, 2002/03:Sf256 yrkande 20 och\r\n2002/03:Sf367 yrkande 8.\r\n\r\nUppehållstillstånd vid människohandel\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om\r\n- uppehållstillstånd vid människohandel\r\n-   EG-direktiv  om  uppehållstillstånd   vid\r\nmänniskohandel\r\n- skyddade  vistelseorter  för  personer utan\r\nuppehållstillstånd\r\nJämför reservationerna 45 (fp, c), 46 (m), 47\r\n(kd), 48 (mp), 49 (v) och 50 (c)\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nEtt   för   Sverige   prioriterat   inslag   i   all\r\nmigrationspolitisk  samverkan  med andra  länder  är\r\nenligt  skrivelsen att ta initiativ  till  samarbete\r\nför  att  bekämpa  människohandel  som  syftar  till\r\nsexuell exploatering,  liksom  att stödja offren för\r\ndenna handel. Sverige kommer att  fortsatt verka för\r\natt  yrkesutbildning organiseras för  bl.a.  poliser\r\noch åklagare  för att på alla sätt medverka till att\r\nstävja detta problem.  I skrivelsen anges vidare att\r\nSverige också stöder ett stort antal insatser direkt\r\nriktade  mot  olika aspekter  av  människohandeln  i\r\nCentral-   och   Östeuropa,    huvudsakligen   genom\r\nInternational Organization for Migration  (IOM). Det\r\nhandlar  bl.a.  om  informationsinsatser, stöd  till\r\nlagstiftningsarbete och  utveckling  av förmågan att\r\nlagföra förövare. Insatser sker också för att stödja\r\nmänniskohandelns     offer    med    rehabilitering,\r\nrepatriering och återintegrering.\r\n\r\nAnhörigkommittén har  haft  i  uppdrag  att utreda\r\nfrågan   om   uppehållstillstånd   till   offer  för\r\nmänniskosmuggling   och   människohandel.  Kommittén\r\növerlämnade  i  augusti  2002   sitt  slutbetänkande\r\nMänniskosmuggling och offer för människohandel  (SOU\r\n2002:69).  Betänkandet  remissbehandlas under hösten\r\n2002.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nBo  Könberg m.fl. (fp) anför  i  motion  2002/03:Sf5\r\nyrkande  5  att  det  är  angeläget att lagändringar\r\ngenomförs  som ger möjlighet  att  lagföra  dem  som\r\nlåter människor bli handelsvaror. Motionärerna anger\r\natt  Anhörigkommittén   föreslagit   att  offer  för\r\nmänniskohandel       skall      ges      tillfälliga\r\nuppehållstillstånd.   I    motionen    begärs    ett\r\ntillkännagivande härom.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf6 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande\r\n5 begärs förslag som motverkar handel med människor.\r\nMotionärerna anför att målet bör vara att skydda och\r\nhjälpa  offren  och  samtidigt  upptäcka och straffa\r\nförövarna.  Det bör utredas hur offren  kan  skyddas\r\nnär de återvänder  hem,  och  det  måste  finnas ett\r\ngenderperspektiv i biståndet.\r\n\r\nRosita   Runegrund   m.fl.   (kd)   begär  i  motion\r\n2002/03:U328  yrkande  3  ett  tillkännagivande   om\r\ntemporära uppehållstillstånd och riktat stöd till de\r\ngenom  trafficking  utsatta  kvinnorna. Motionärerna\r\nförordar  uppsökande  verksamhet   så   att  utsatta\r\nkvinnor  får stöd i de länder de sålts till  och  de\r\ns.k.    beskyddarna     åtalas     och     temporära\r\nuppehållstillstånd beviljas kvinnorna.\r\n\r\nI  motion 2002/03:Sf239 av Gudrun Schyman m.fl.  (v)\r\nyrkande    10   begärs   ett   tillkännagivande   om\r\nförändringar    i   förslaget   till   direktiv   om\r\ntillfälligt   uppehållstillstånd   för   offer   för\r\nmänniskohandel  som  är  beredda  att  samarbeta med\r\nmyndigheterna.   Syftet  med  direktivförslaget   är\r\nenligt   motionärerna    enbart    att    underlätta\r\nmyndigheternas    kamp    mot    människohandel.   I\r\nmotivtexten  till direktivet sägs mycket  klart  att\r\ndet inte har något som helst syfte att ge skydd till\r\noffren.\r\n\r\nMona Jönsson m.fl.  (mp)  begär i motion 2002/03:Sf8\r\nyrkande  8 ett tillkännagivande  om  att  offer  för\r\nmänniskohandel      skall     beviljas     permanent\r\nuppehållstillstånd av humanitära skäl.\r\n\r\nI motion 2002/03:Ju248  av  Catharina Elmsäter-Svärd\r\n(m)  yrkande 1 anförs att de utsatta  kvinnorna  bör\r\nges   tillfälliga    uppehållstillstånd    för   att\r\nsäkerställa  att  offren  kan  vittna om smugglarnas\r\nbrottsliga  handlingar.  Ett tillkännagivande  härom\r\nbegärs.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf4 av Birgitta  Carlsson m.fl. (c)\r\nyrkande  2  begärs  ett  tillkännagivande   om   att\r\nmöjligheterna   att   stärka   tryggheten   och  den\r\nrättsliga  ställningen  för  utsatta  människor  som\r\nvistas   i   landet   utan   uppehållstillstånd  bör\r\nundersökas. Motionärerna menar  att det skulle kunna\r\nupprättas särskilda enheter inom  bl.a.  polisen som\r\nkan  hjälpa  och  skydda  illegala  invandrare  från\r\nmänniskohandlare  eller  smugglare. Vidare  bör  det\r\nenligt   motionärerna   finnas   vistelseorter   med\r\nsärskilt skydd för dem som upplever hot.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI februari 2002 lade kommissionen  fram  ett förslag\r\ntill direktiv om tillfälligt uppehållstillstånd  för\r\noffer  för  medhjälp  till  olaglig  invandring  och\r\nmänniskohandel   som  samarbetar  med  myndigheterna\r\nKOM(2002) 71. I direktivet  anges bl.a. att medhjälp\r\ntill  olaglig invandring och människohandel  är  två\r\nskilda   brott   i  lagens  ögon,  men  i  praktiken\r\nsammanfaller de ofta. Så är fallet enligt direktivet\r\nnär invandrare utnyttjas  under  resan för att kunna\r\nbetala den, när människor hålls i  skuldslaveri  när\r\nde  väl  anlänt  till resans mål eller när människor\r\ntror sig ha hittat  en väg till ett bättre liv i ett\r\nmer  utvecklat  land men  i  stället  utnyttjas  för\r\nsexuella   syften   eller    som    arbetskraft.   I\r\ndirektivför-   slaget anges vidare att  trots att de\r\när  offer  för brottsliga handlingar vågar  de  ofta\r\ninte vända sig  till  myndigheterna  i värdlandet av\r\nrädsla  för  att  omedelbart  skickas tillbaka  till\r\nursprungslandet.   Detta  är  ett  misslyckande   ur\r\noffrens synvinkel och  gör  att de inte varnar andra\r\nfrån  att  göra  samma misstag.  Till  detta  kommer\r\nrädslan  för repressalier  från  människosmugglarna,\r\nantingen direkt  mot  offren  själva eller mot deras\r\nanhöriga i ursprungslandet. Med  begreppet  offer  i\r\nförslaget  avses  personer  som  lidit  skada, t.ex.\r\ngenom att de utsatts för fara eller därför att deras\r\nkroppsliga  integritet  kränkts. Förhandlingar  inom\r\nEuropaparlamentet  pågår.  Europaparlamentet  har  i\r\nsitt yttrande den 5  december  2002 gjort en positiv\r\nbedömning och framhåller att människohandel  innebär\r\nen    allvarlig    kränkning    av    de   mänskliga\r\nrättigheterna. Parlamentet bekräftar att  offren har\r\nmöjlighet  att  utnyttja  tillämpligt asylförfarande\r\nsamt försvarar frivilligorganisationernas  roll  när\r\ndet gäller att skydda offren.\r\n\r\nNär  det  gäller offer för människohandel föreslår\r\nAnhörigkommittén i betänkandet Människosmuggling och\r\noffer för människohandel (SOU 2002:69) att det skall\r\ninföras en särskild bestämmelse i utlänningslagen om\r\natt ett tidsbegränsat  uppehållstillstånd får ges en\r\nutlänning, om det med hänsyn  till  genomförandet av\r\nförundersökning  eller huvudförhandling  i  brottmål\r\nkan anses befogat.  Ett  kortare  uppehållstillstånd\r\nföreslås också kunna ges en utlänning  som i en akut\r\noch  uppslitande  situation  behöver viss betänketid\r\nför att ta ställning till sin eventuella medverkan i\r\nen  brottsutredning.  I  den  mån   utlänningar  som\r\nbeviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd  under sin\r\nvistelse  är  i  behov  av  bistånd  i form av t.ex.\r\nhälso-  och sjukvård, föreslår kommittén  att  detta\r\nskall ges i samma utsträckning som till asylsökande.\r\nAnnat  eventuellt  bistånd  föreslår  kommittén  att\r\nvistelsekommunen  skall ansvara för. Kommittén anser\r\näven  att  offren i vissa  situationer  skall  kunna\r\nbeviljas permanent  uppehållstillstånd av humanitära\r\nskäl.   Ärendet   bereds    för    närvarande   inom\r\nRegeringskansliet.\r\nI ett frågesvar den 30 januari 2003 har statsrådet\r\nJan O Karlsson angett att han avser  att under våren\r\nlägga   fram   en   proposition   som   utgår   från\r\nAnhörigkommitténs   förslag   och   som  kommer  att\r\nförbättra       möjligheterna       att      lagföra\r\nmänniskohandelsbrott.\r\nDen  som är offer för människohandel  har  utsatts\r\nför en mycket  allvarlig brottslighet. Det är därför\r\nenligt  utskottets   mening  ytterst  angeläget  att\r\noffrets rätt till information,  skydd och vistelse i\r\nsamband    med   det   straffrättsliga   förfarandet\r\nsäkerställs.   Utskottet  finner,  med  hänsyn  till\r\nAnhörigkommitténs förslag och det pågående arbetet i\r\nEU, inte anledning  för  riksdagen att nu göra något\r\nuttalande.  Utskottet  avstyrker   med  det  anförda\r\nmotionerna   2002/03:Sf4   yrkande   2,  2002/03:Sf5\r\nyrkande   5,   2002/03:Sf6  yrkande  5,  2002/03:Sf8\r\nyrkande 8, 2002/03:Sf239  yrkande  10, 2002/03:Ju248\r\nyrkande 1 och 2002/03:U328 yrkande 3.\r\n\r\nVerkställighet av avvisnings- och\r\nutvisningsbeslut\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om\r\n- familjesplittring vid verkställighet\r\n- närvaro av s.k. god man vid verkställighet\r\nJämför reservationerna 51 (fp, c) och 52 (mp)\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nAv  skrivelsen  framgår  att  en  särskild  utredare\r\ntillkallats  i april 2002 med uppgift  att  se  över\r\nregler och praxis  vid verkställighet av avvisnings-\r\noch utvisningsbeslut (dir. 2002:43). Utredaren skall\r\nse  över  om  nuvarande   regler   på   området   är\r\nändamålsenliga,  särskilt när det gäller ärenden där\r\nutlänningens identitet  är  oklar.  Den  28 november\r\n2002   beslutade   regeringen   att  ge  utredningen\r\ntilläggsdirektiv (dir. 2002:147)  att  se över vissa\r\nsekretessfrågor.  Uppdraget  skall redovisas  senast\r\nden 20 mars 2003.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf256 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nyrkande  7 begärs ett tillkännagivande  om  åtgärder\r\nför att undvika att familjer splittras i samband med\r\nförvarstagning och verkställighet av avvisning.\r\n\r\nPeter   Eriksson   m.fl.   (mp)   begär   i   motion\r\n2002/03:Sf367 yrkande 25 ett tillkännagivande om att\r\nen god man skall närvara vid avvisning. Motionärerna\r\nanser att man därigenom kan säkerställa att allt går\r\nrätt till.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nNär det gäller  frågan  om att hålla samman familjen\r\nvid  en avvisning noterade  utskottet  i  betänkande\r\n2001/02:SfU8  att dåvarande statsrådet med anledning\r\nav en fråga om avvisning av familj till olika länder\r\nuttalat  bl.a.  att  utlänningslagen  inte  särskilt\r\nreglerar  frågan  om   hur   verkställighet  av  ett\r\navvisningsbeslut skall ske. Enligt  den  praxis  som\r\nutlänningsmyndigheterna  följer  skall familjer inte\r\nsplittras  vid  en  avvisning.  Respekten   för   de\r\nmänskliga  rättigheterna  måste vara en ledstjärna i\r\nutlänningsmyndigheternas     arbete,      och      i\r\nutlänningslagen  stadgas  att myndigheterna särskilt\r\nskall beakta barnets bästa.\r\n\r\nMed   det   anförda   och   då   beredningen    av\r\nutredningsförslagen om verkställighet av avvisnings-\r\noch    utvisningsbeslut   bör   avvaktas   avstyrker\r\nutskottet motion 2002/03:Sf256 yrkande 7.\r\nUtskottet finner inte skäl att förorda att en s.k.\r\ngod man alltid skall närvara vid verkställigheten av\r\nbeslut  om   avvisning   eller   utvisning.   Motion\r\n2002/03:Sf367 yrkande 25 avstyrks.\r\n\r\nVisering\r\n\r\n\r\nViseringsplikt och besöksvisum\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om\r\n- viseringspliktiga länder\r\n- praxis vid besöksvisum\r\n- norra Irak\r\nJämför reservationerna 53 (fp, kd, v, c, mp),\r\n54 (fp, v, c) och 55 (v)\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nAv  1 kap. 3 §  UtlL  framgår  att  en utlänning som\r\nreser in i eller vistas i Sverige skall  ha visering\r\nom   inte   utlänningen  är  medborgare  i  Danmark,\r\nFinland,  Island   eller   Norge.   Regeringen   får\r\nföreskriva   undantag   från   kravet  på  visering.\r\nUndantagen finns angivna i 2 kap. 4  och  5 §§  UtlF\r\noch omfattar bl.a. medborgare i EU-länderna.\r\n\r\nEnligt  Schengenavtalet  gäller  i princip att ett\r\nvisum   som   är   beviljat  i  ett  EU-land   (utom\r\nStorbritannien och Irland)  eller i Norge och Island\r\ngäller för besök i samtliga dessa länder.\r\nI förordning EG nr 539/2001 regleras vilka länders\r\nmedborgare som behöver visering respektive vilka som\r\när undantagna från viseringskrav.\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nI  skrivelsen  anges  att  arbetet   med   att   öka\r\nharmoniseringen  av  viseringspolitiken  inom EU och\r\nSchengenstaterna   fortsätter.   En  revidering   av\r\nförordningen över vilka länders medborgare som måste\r\nha visering vid inresa i medlemsstaterna  och  vilka\r\nsom   är   befriade   från   detta   krav  är  under\r\nutarbetande. En enhetlig utformning av  visering och\r\nuppehållstillstånd     skall     ha     införts    i\r\nmedlemsstaterna under 2003.\r\n\r\nDe  nya  gemensamma konsulära anvisningarna  skall\r\ntas i bruk senast den 1 januari 2003.\r\nI  handlingsplanen   gällande  olaglig  invandring\r\nanges  att ett europeiskt  identifieringssystem  för\r\nviseringar  skall  inrättas. Kommissionen har fått i\r\nuppdrag  att  lägga  fram  en  genomförbarhetsstudie\r\ngällande dessa frågor.  En  delrapport planeras till\r\nbörjan av 2003, och slutrapporten förväntas i slutet\r\nav mars 2003.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nAllmänt om visumpolitiken\r\n\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) begär i motion 2002/03:Sf256 yrkande\r\n16 ett tillkännagivande om att  viseringspolitiken i\r\ndag används på ett oacceptabelt sätt  för  att  göra\r\ndet  svårare  för människor med skyddsbehov att söka\r\nasyl i Västeuropa och att Sverige aktivt måste verka\r\nför att korta listan över viseringspliktiga länder.\r\n\r\nOckså i motion  2002/03:Sf5  av  Bo  Könberg m.fl.\r\n(fp)  yrkande 9 begärs ett tillkännagivande  om  att\r\nSverige  aktivt  bör verka för att korta listan över\r\nviseringspliktiga länder.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf239  av  Gudrun Schyman m.fl. (v)\r\nyrkande  14  begärs  ett  tillkännagivande   om  att\r\nregeringen  i  EU  bör  verka  för en förkortning av\r\nlistan över visumpliktiga länder  och  att visumkrav\r\ninte får används som medel att utestänga  flyktingar\r\noch  andra  skyddsbehövande från EU:s medlemsstaters\r\nterritorium.\r\n\r\nBirgitta  Carlsson   m.fl.   (c)   begär   i  motion\r\n2002/03:Sf214    yrkande   3   i   denna   del   ett\r\ntillkännagivande    om     att    den    restriktiva\r\nvisumpolitiken har gjort det svårt för människor att\r\nta sig in i EU. Bland annat  har  listan över länder\r\nmed visumtvång ökat.\r\n\r\nVisum vid besök\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf216  av Bo Könberg  m.fl.  (fp)\r\nyrkande    5    anförs    att    om   den    normala\r\nviseringspolitiken för släktbesök  gjordes  enklare,\r\nsnabbare och generösare skulle många anhöriga,  inte\r\nminst  åldriga  föräldrar,  inte se sig tvingade att\r\nsöka  uppehållstillstånd  i  Sverige.   Motionärerna\r\nbegär ett tillkännagivande härom.\r\n\r\nSven  Brus  m.fl.  (kd) begär i motion 2002/03:Sf334\r\nyrkande  31  ett  tillkännagivande  om  rutiner  och\r\npraxis vid svenska  ambassader avseende besöksvisum.\r\nMotionärerna  anser  att   samma  krav  skall  gälla\r\noavsett  från  vilket  land  man   söker   och   att\r\nregelförenklingar bör genomföras.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf239 av Gudrun Schyman m.fl. (v)\r\nyrkande  15  begärs   ett  tillkännagivande  om  att\r\nregeringen bör utfärda  tydliga  riktlinjer  så  att\r\nMigrationsverkets   handläggning   av   visumärenden\r\ngenomsyras av en inställning av humanitet  och icke-\r\ndiskriminering.\r\n\r\nBirgitta   Carlsson   m.fl.   (c)   begär  i  motion\r\n2002/03:Sf214    yrkande   3   i   denna   del   ett\r\ntillkännagivande om att personer som bor permanent i\r\nSverige skall kunna få besök av sina anhöriga.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf367  av Peter Eriksson m.fl. (mp)\r\nyrkande  24 begärs ett tillkännagivande  om  en  mer\r\ngenerös  linje   när   det   gäller  utfärdandet  av\r\nbesöksvisum.   Motionärerna   anser   att   det   är\r\ndiskriminerande  att  anse  vissa   länder  som  mer\r\nriskabla utifrån avhoppsbenägenhet.\r\n\r\nOckså i motion 2002/03:Sf8 av Mona  Jönsson  m.fl.\r\n(mp) yrkande 15 begärs ett tillkännagivande om besök\r\ni Sverige.\r\n\r\nVisum i andra fall\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf224 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)  yrkandena  1\r\noch  2 begärs tillkännagivanden om att en restriktiv\r\nhållning  när  det  gäller  visum för utbytesstudier\r\nmellan Sverige och irakiska Kurdistan  lett till att\r\nalla vägar är stängda. Utbyte skulle vara  till gagn\r\nför   hela   regionens  uppbyggnad  och  bör  enligt\r\nmotionärerna   snarast   möjliggöras.   Vidare   bör\r\nresehandlingar för  kurder  som lever i den autonoma\r\nzonen i irakiska Kurdistan kunna  utställas  av  FN.\r\nDessa  personer  lever  under  ett ständigt hot från\r\nregimen  i Bagdad och kan härmed  inte  få  tillgång\r\ntill nödvändiga resedokument.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAv  det av  riksdagen  godkända  betänkandet  Svensk\r\nmigrationspolitik   i   globalt   perspektiv   (bet.\r\n1996/97:SfU5,  rskr.  1996/97:80)  framgår  att  det\r\növergripande      målet      för     den     svenska\r\nviseringspolitiken är att skapa  så  stor frihet som\r\nmöjligt  för  personer att röra sig över  gränserna.\r\nDet  är  av  största   vikt   att  kontakter  mellan\r\nmänniskor i olika länder underlättas,  såväl i fråga\r\nom  släktkontakter  som  kommersiella och kulturella\r\nförbindelser  på  olika  plan.   Önskemålet  om  fri\r\nrörlighet  måste dock ställas mot nödvändigheten  av\r\natt upprätthålla den reglerade invandringen.\r\n\r\nBeträffande  förhållandet  mellan viseringspolitik\r\noch   möjligheten  att  söka  asyl   har   utskottet\r\ntidigare,    senast   i   betänkande   2001/02:SfU8,\r\nvidhållit den  uppfattning som kommit till uttryck i\r\nproposition 1996/97:25  Svensk  migrationspolitik  i\r\nglobalt   perspektiv,   nämligen  att  viseringskrav\r\nendast  i  mycket  liten utsträckning  torde  hindra\r\nmänniskor från att söka  skydd,  men att det däremot\r\nkan  vara ett hinder för dem att söka  asyl  just  i\r\nSverige  samt  att  det  inte  finns  någon rätt för\r\nasylsökande  att  själv  välja  asylland.  Utskottet\r\nvidhåller  denna  uppfattning. Utskottet vill  också\r\nåter nämna att genom  förordning  EG  nr 539/2001 om\r\nvilka   länders   medborgare  som  behöver  visering\r\nrespektive   vilka   som    är    undantagna    från\r\nviseringskrav  harmoniseras viseringspolitiken fullt\r\nut vad avser landförteckningarna,  vilket  i sin tur\r\ninnebär att det inte längre finns några tredjeländer\r\nför  vilka medlemsstaterna ensidigt får bestämma  om\r\nmedborgarna   i   dessa  länder  skall  omfattas  av\r\nviseringskrav eller inte. Utskottet vill understryka\r\nvikten av att Sverige inom EU fortsatt aktivt driver\r\nfrågan om viseringsfrihet  för  så  många länder som\r\nmöjligt.\r\nAnhörigkommittén  har  när  det gäller  frågan  om\r\nviseringskrav  liksom visum för  släktbesök  i  sitt\r\nbetänkande  Vår  anhöriginvandring   (SOU   2002:13)\r\nangett   att   målet   för  viseringspolitiken,  att\r\nmöjliggöra kontakter och  besök,  uppfylls genom att\r\nSverige beviljar en stor del - mellan  85 och 90 % -\r\nav  de  dryga 200 000 ansökningar i viseringsärenden\r\nsom  avgörs   varje   år.   Anhörigkommittén   anför\r\nemellertid    att    regeringens   tidigare   gjorda\r\nuttalanden   om   vikten   av    en    så    generös\r\nviseringspolitik   som   möjligt   bör   få   större\r\ngenomslag.   Kommitténs  bedömning  är  att  det  är\r\nviktigt att besöksmöjligheterna  för släktingar inte\r\nbegränsas  mer  än nödvändigt. Presumtionen  vid  en\r\ntillståndsprövning  måste vara att det inte är fråga\r\nom en person som avser  att hoppa av. Exempelvis bör\r\nen tidigare ansökan om permanent  uppehållstillstånd\r\nenligt kommittén inte nödvändigtvis negativt påverka\r\nbedömningen av om tillstånd kan ges. Kommittén pekar\r\npå  svårigheten att i enskilda fall  försöka  avgöra\r\nvad som  väger  tyngst,  en generös viseringspolitik\r\neller risken för avhopp. Det  är  svårt  att utfärda\r\nmer  precisa  riktlinjer  för var gränsen skall  gå.\r\nJust den individuella bedömning  som  skall  göras i\r\nvarje   fall   talar   enligt   kommittén   för  att\r\nriktlinjerna måste ges ett ganska allmänt innehåll.\r\nMigrationsverkets styrelse utfärdar riktlinjer för\r\nbeslut  i ärenden om visering. I varje ärende  skall\r\ngöras en  bedömning av om det finns risk för att den\r\nsökande,  på   grund   av   personliga  eller  andra\r\nförhållanden,   inte  återvänder   till   hemlandet.\r\nUtskottet    kan    i    detta    sammanhang    dela\r\nAnhörigkommitténs bedömning  att  det är viktigt att\r\nbesöksmöjligheterna  för släktingar  inte  begränsas\r\nmer  än  nödvändigt.  En   strikt   viseringspolitik\r\ndrabbar särskilt hårt invandrare som inte själva har\r\nmöjlighet  att  resa till hemlandet för  släktbesök.\r\nUtskottet  vill  framhålla   vikten   av  att  varje\r\nvisumansökan  noga  prövas  utifrån  de individuella\r\nomständigheterna.\r\nUtskottet  kan  konstatera  att viseringspolitiken\r\ninom EU och Schengensamarbetet har harmoniserats vad\r\navser vilka länders medborgare som skall ha visering\r\noch    vilka   som   skall   vara   befriade    från\r\nviseringstvång vid inresa i medlemsstaterna (för. EG\r\nnr 539/2001).  Förordningen  innebär inte att praxis\r\nharmoniseras. Svenska myndigheter  beslutar  vem som\r\nskall   beviljas   visering.   När  det  gäller  den\r\npraktiska  handläggningen  av  viseringsansökningar,\r\nhandböckers  innehåll och utveckling  av  datasystem\r\nåterstår   mycket   arbete.   I   maj   2001   antog\r\nministerrådet   slutsatser   om   lokalt   konsulärt\r\nsamarbete  som  ett  led  i  strävan att harmonisera\r\ntolkningen av det gemensamma regelverket.\r\nEn  migrationspolitisk  utvärdering   av  Sveriges\r\ntillträde till det operativa Schenegensamarbetet har\r\ngenomförts  (Ds  2002:64).  I  promemorian  beskrivs\r\nkonsekvenserna   av   deltagandet  i  det  operativa\r\nsamarbetet vad gäller bl.a. visumhanteringen.\r\nDirektiv har nyligen  antagits för en kommitté som\r\nskall   se   över   utlänningslagstiftningen   (dir.\r\n2003:28). Kommittén skall bl.a. lämna förslag till -\r\nutifrån  förarbeten  och   författningar   samt   en\r\nkartläggning  av  praxis - hur förutsättningarna för\r\nvisering skall preciseras i lag.\r\nMed  det  anförda  och   med   hänsyn  till  bl.a.\r\nberedningen  av  Anhörigkommitténs betänkande  anser\r\nutskottet  att  riksdagen   inte   bör   göra  något\r\nuttalande  med  anledning  av motionerna 2002/03:Sf5\r\nyrkande  9,  2002/03:Sf8 yrkande  15,  2002/03:Sf214\r\nyrkande 3, 2002/03:Sf216  yrkande  5,  2002/03:Sf239\r\nyrkandena  14  och  15,  2002/03:Sf256  yrkande  16,\r\n2002/03:Sf334  yrkande 31 och 2002/03:Sf367  yrkande\r\n24. Motionerna avstyrks.\r\nNär det gäller  frågor  om visum för personer från\r\nnorra Irak förutsätter utskottet att utlännings- och\r\nutlandsmyndigheterna gör en prövning i varje enskilt\r\nfall.  Utskottet  kan också konstatera  att  Sverige\r\nsedan ett flertal år  ger  humanitärt  bistånd  till\r\nnorra  Irak.  Förra  året uppgick detta bistånd, som\r\nkanaliseras  via  ett  antal   enskilda   humanitära\r\norganisationer,  till  totalt  45  miljoner  kronor.\r\nUtskottet  vill även peka på att Sverige i samarbete\r\nmed UNHCR tar  emot  personer  i  behov av skydd för\r\nvidarebosättning i Sverige. Utskottet  avstyrker med\r\ndet anförda motion 2002/03:Sf224 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nVisum för asylsökande och asylansökan i\r\nutlandet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  motioner  om visum för\r\nasylsökande och asylansökan i utlandet\r\nJämför reservationerna 56 (kd, c)  och 57 (v,\r\nmp)\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nSven  Brus  m.fl. (kd) begär i motion  2002/03:Sf334\r\nyrkande 5 ett  tillkännagivande  om att Sverige inom\r\nEU bör ta initiativ till att visumsystemet  ses över\r\nsamt  till  en  undersökning  av hur \"nödvisum\" till\r\nasylsökande skulle fungera.  I  motionen  anförs att\r\ndet  i dag inte går att söka asyl från utlandet  och\r\natt det  inte  heller  går att få visum till Sverige\r\nför att söka asyl. Detta  har  till viss del medfört\r\natt alltfler människor på flykt  ser  sig  hänvisade\r\ntill  illegala  metoder som den växande organiserade\r\nflyktingsmugglingen.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf239  av  Gudrun Schyman m.fl. (v)\r\nyrkande  18  begärs  att  regeringen  tillsätter  en\r\nutredning med uppgift att lägga  fram  förslag om en\r\nmöjlighet för beskickningar att utfärda  visum  till\r\nskyddsbehövande  antingen  när  dessa befinner sig i\r\nhemlandet  eller  i  tredjeland  (asylvisum).  Flera\r\nstater  har  redan infört olika varianter  av  denna\r\nmöjlighet, som  dock  enligt motionärerna endast bör\r\nfå  utgöra  ett komplement  till  det  traditionella\r\nsättet att söka  asyl.  Praktiska  problem  kan vara\r\navsaknad   av   en  svensk  ambassad  i  flyktingens\r\nhemland,  risker  för  den  asylsökande  att  besöka\r\nambassaden, problem  med  sekretessen,  frånvaro  av\r\nmöjlighet till advokathjälp m.m.\r\n\r\nPeter   Eriksson   m.fl.   (mp)   begär   i   motion\r\n2002/03:Sf367 yrkande 20 ett tillkännagivande om att\r\nregeringen   bör  se  över  förslaget  om  ett  s.k.\r\nhumanitärt visum.  Motionärerna  anser  att  det bör\r\nskapas  en  möjlighet för presumtiva flyktingar  att\r\nsnabbt lämna  ursprungsregionen  eller transitländer\r\ngenom   att   kunna   söka   humanitärt  visum   via\r\nambassader,  under förutsättning  att  personen  kan\r\ngöra  gällande  att  han  eller  hon  annars  skulle\r\nutsättas för mycket grava hot till liv och frihet.\r\n\r\nI motion  2002/03:Sf8  av  Mona  Jönsson  m.fl. (mp)\r\nyrkande   14  begärs  ett  tillkännagivande  om  att\r\nmöjligheten att införa ett s.k. humanitärt visum bör\r\nses över.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEuropeiska kommissionen har för avsikt att följa upp\r\nen studie av  tre  forskare  om möjligheten att söka\r\nasyl vid EU-ländernas ambassader  runt om i världen.\r\nKommissionen avser att komma med ett  meddelande  så\r\natt  medlemsländerna  får  diskutera denna och andra\r\nmöjligheter.\r\n\r\nStatsrådet  Jan  O  Karlsson  har  i  svar  på  en\r\ninterpellation den 7 mars  2003 angett att han tagit\r\ndel  av studien och att argumentet  för  möjligheten\r\natt söka  asyl  vid  en  ambassad  är  att förhindra\r\nmänniskosmuggling. Statsrådet, som till fullo stöder\r\narbetet mot människosmuggling, menar att man i detta\r\nsammanhang  måste  beakta  första asyllandsprincipen\r\noch  att  det  är utlänningsmyndigheterna  och  inte\r\nutlandsmyndigheterna  som har att pröva vem som är i\r\nbehov av skydd.\r\nViseringsinstrumentet  är  inte avsett att ta till\r\nvara  personers  behov  av  skydd.  Utlänningslagens\r\nbestämmelser uppfyller enligt utskottets uppfattning\r\nGenèvekonventionen i fråga om  skyldigheten  att  ge\r\nskydd till den som riskerar förföljelse i hemlandet.\r\nSverige tar också emot personer i behov av skydd för\r\nvidarebosättning   i   Sverige,   genom   den   s.k.\r\nflyktingkvoten. Detta sker efter samråd med UNHCR.\r\nMed  det  anförda  och  då  något tillkännagivande\r\nbeträffande möjligheten att söka  asyl från utlandet\r\ninte  enligt  utskottets mening bör göras  avstyrker\r\nutskottet   motionerna   2002/03:Sf8   yrkande   14,\r\n2002/03:Sf239  yrkande  18,  2002/03:Sf334 yrkande 5\r\noch 2002/03:Sf367 yrkande 20.\r\n\r\n\r\nAsylprocessen\r\n\r\n\r\nHandläggningen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om\r\n- handläggningstiden i asylprocessen\r\n- processen och handläggningen av asylärenden\r\n- instansordningen i asylprocessen\r\nJämför  reservationerna 58 (m),  59  (c),  60\r\n(mp), 61  (kd,  v, mp), 62 (m), 63(m, fp, kd,\r\nc) och 64 (v, mp)\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nHandläggningstid\r\n\r\nSten Tolgfors m.fl.  (m)  begär i motion 2002/03:Sf7\r\nyrkande  1 förslag till åtgärder  för  att  motverka\r\npass- och  dokumentlöshet.  Motionärerna  anför  att\r\nnära 90 % av de asylsökande saknade pass 2002. Detta\r\nförsvårar  fastställandet  av  identitet  och därmed\r\nmöjligheterna   att   snabbt   och   korrekt  bedöma\r\nskyddsbehov. En förutsättning för kortare väntetider\r\när  enligt  motionärerna  att  de  som  söker   asyl\r\nsamverkar  under utredningen genom att lämna riktiga\r\nuppgifter  och   dokument.   Människor  med  genuina\r\nasylskäl   kan   sakna  pass,  varför   innehav   av\r\nidentitetshandlingar  inte  kan  vara  ett orubbligt\r\nkrav.\r\n\r\nI  yrkandena  2 och 3 begärs tillkännagivanden  om\r\nåtgärder för att korta väntetiderna vid asylprövning\r\noch    om    flexiblare     anslagsanvändning    för\r\nMigrationsverket. Detta skulle  enligt  motionärerna\r\nmöjliggöra en långsiktig, fungerande verksamhet  och\r\nkortare väntetider.\r\nI   yrkande   4  begärs  ett  tillkännagivande  om\r\nagerande vid avvisningar. Motionärerna anser att det\r\nkrävs att Migrationsverket  åtnjuter  förtroende och\r\natt   verket   alltid   måste   agera  oklanderligt.\r\nGränslinjen  mellan  verket  och polisen  måste  bli\r\ntydligare.\r\n\r\nPer  Bill  m.fl.  (m)  begär i motion  2002/03:Sf264\r\nyrkande   1   ett   tillkännagivande    om   kortare\r\nhandläggningstider   i  asylprocessen.  Motionärerna\r\nanför  att  det  vid den  förestående  ändringen  av\r\nasylprocessen   finns    en    risk    att    själva\r\nomorganiserandet  tar större tid och plats än själva\r\nkärnuppgiften,      nämligen       att      behandla\r\nasylansökningar. Det är viktigt att  det  skapas  en\r\nbättre  ordning  i  den  del  av asylhanteringen som\r\nsköts av Migrationsverket.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf300 av Mauricio  Rojas m.fl. (fp,\r\nm) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande  om  att de\r\noacceptabelt långa väntetiderna måste kortas.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf214  av Birgitta Carlsson m.fl.\r\n(c) yrkande 6 anförs att en  utökad handläggningstid\r\när  nödvändig ur rättssäkerhetssynpunkt  och  medför\r\natt handläggarna  på Migrationsverket får en verklig\r\nmöjlighet att utföra en bra utredning där alla olika\r\naspekter  vägs  in. Motionärerna  begär  därför  att\r\nregeringen  lägger   fram   förslag   om  en  bortre\r\ntidsgräns  för beslut om asyl vid tolv månader  från\r\nansökningsdagen.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf8  av  Mona  Jönsson  m.fl.  (mp)\r\nyrkande    19   begärs   ett   tillkännagivande   om\r\nnödvändigheten av att korta handläggningstiderna hos\r\nMigrationsverket och Utlänningsnämnden.\r\n\r\nÖvrigt om asylprocessen\r\n\r\nSven Brus m.fl.  (kd)  begär  i motion 2002/03:Sf334\r\nyrkandena   8,   14  och  16  tillkännagivanden   om\r\nmöjlighet att få rättshjälp  vid  Dublinärenden,  om\r\natt ta större hänsyn till psykologers, psykiatrikers\r\noch  kuratorers  intyg  och  om  att kompetensen vid\r\ninvandringsmyndigheterna  och  beslutsunderlaget  om\r\nsituationen    i    hemländerna   för   homosexuella\r\nrespektive för kvinnor  ses över. Motionärerna anser\r\natt   flyktingars  och  asylsökandes   hälsoproblem,\r\nfysiska  såväl som psykiska, måste uppmärksammas mer\r\noch i ett tidigare skede.\r\n\r\nI yrkandena  12  och  13 begärs att regeringen ser\r\növer frågan om asylsökandes  rätt  till auktoriserad\r\ntolk      och/eller     översättare     samt     att\r\nMigrationsverkets  bruk av språktester bör upphöra i\r\navvaktan på resultatet av översynen.\r\n\r\nI motion 2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd)\r\nyrkande  36  begärs  ett   tillkännagivande  om  att\r\nMigrationsverkets  personal,   som  skall  handlägga\r\närenden om utvisning där kvinnan kommit till Sverige\r\nför  att  leva  med  en  man  men  där  förhållandet\r\nupphört, bör ha specialkompetens.\r\n\r\nOckså  i motion 2002/03:Ju363 av Ragnwi  Marcelind\r\nm.fl.  (kd)   yrkande   11   begärs   ett   likadant\r\ntillkännagivande.\r\n\r\nUlla Hoffmann m.fl. (v) begär i motion 2002/03:Sf233\r\nett    tillkännagivande    om   att   regeringen   i\r\nregleringsbrev     till     Migrationsverket     bör\r\nuppmärksamma  de  risker  som  kurdiska   flyktingar\r\nutsätts  för i kontakter med den irakiska ambassaden\r\nangående  upprättande   av  giltiga  resehandlingar.\r\nEnligt praxis ges inte irakiska kurder främlingspass\r\nmed     undantag     från     konventionsflyktingar.\r\nPraxisändringen motiveras med att berörda flyktingar\r\nkan vända sig till irakiska ambassaden och ansöka om\r\npass där.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf367 av Peter  Eriksson m.fl. (mp)\r\nyrkandena 21 och 23 begärs tillkännagivanden  om att\r\nlandinformationen måste baseras på en bred basis och\r\nutifrån  flera  olika  källor i landet. Motionärerna\r\nanser att det bör ses över  på  vilket  sätt Sverige\r\nfår    sin   landinformation.   Slutligen   bör   en\r\nauktoriserad  tolk  alltid användas och om så önskas\r\nen tolk av samma kön som asylsökanden.\r\n\r\nHans Stenberg och Agneta Lundberg (s) begär i motion\r\n2002/03:Sf363 ett tillkännagivande  om  att eftersom\r\nde uppgifter som en asylsökande lämnar i  den första\r\nintervjun tillmäts så stor betydelse i den fortsatta\r\nhandläggningen av asylansökan är det viktigt att den\r\ngenomförs med största kvalitet och noggrannhet.  Det\r\när  också  av  största  vikt att man tillser att den\r\nasylsökande inte är uttröttad efter en lång resa när\r\nintervjun genomförs.\r\n\r\nI motion 2002/03:A270 av Hillevi Larsson (s) yrkande\r\n3    begärs    ett    tillkännagivande     om    att\r\nMigrationsverket  skall ge alla utländska medborgare\r\nsom  kommer hit som  au  pair  information  om  sina\r\nrättigheter på ett språk de förstår.\r\n\r\nInstansordning m.m.\r\n\r\nSten Tolgfors  m.fl.  (m) begär i motion 2002/03:Sf7\r\nyrkande 11 ett tillkännagivande  om att det krävs en\r\nrättssäker     bedömning     i    utlänningsärenden.\r\nMotionärerna  anser  att  de  av  Lagrådet  påtalade\r\nproblemen  måste utredas innan en ny  instansordning\r\nsjösätts.     Överklagande      bör     ske     till\r\nförvaltningsdomstol och bl.a. tvåpartsförfarande med\r\nmuntlig förhandling införas.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf5  av  Bo  Könberg  m.fl.  (fp)\r\nyrkande  2  begärs  ett  tillkännagivande   om   att\r\nutlänningsärenden    skall    flyttas    över   till\r\nförvaltningsdomstolar.   Motionärerna   anser    att\r\nLagrådets synpunkter från oktober 2002 bör beaktas.\r\n\r\nSven  Brus  m.fl.  (kd)  begär  i motion 2002/03:Sf6\r\nyrkande   1   ett   tillkännagivande   om    en   ny\r\nprocessordning     i    utlänningsärenden.    Enligt\r\nmotionärerna är det  viktigt  med  rättssäkerhet och\r\natt  den  nya  processen  blir  juridiskt   hållbar.\r\nMotionärerna  anser att Migrationsverket skall  göra\r\nen grundlig utredning  och  fatta ett första beslut.\r\nOm  det  är negativt skall ärendet  gå  vidare  till\r\nlänsrätt och sedan kunna överklagas till kammarrätt.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf239  av  Gudrun Schyman m.fl. (v)\r\nyrkande   19   begärs   ett   tillkännagivande    om\r\novillkorlig   rätt   till   muntlig   förhandling  i\r\nlänsrätten   i  asylärenden.  Regleringen  i   9   §\r\nförvaltningsprocesslagen   bör  enligt  motionärerna\r\nfrångås.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nBeträffande handläggningstiderna  i  asylärenden har\r\nutskottet   vid   ett  flertal  tillfällen  tidigare\r\npåtalat  att  det är  mycket  viktigt  att  förkorta\r\nhandläggningstiderna. Utskottet har emellertid också\r\npåtalat  att  utredningarna   måste   ske   på   ett\r\nrättssäkert  sätt och att problem med att exempelvis\r\nfastställa någons  identitet förekommer allt oftare.\r\nUtskottet  har  senast   i  betänkande  2002/03:SfU2\r\npåpekat att det är viktigt  att de medel som anvisas\r\nför  migrationspolitiken används  rationellt.  Långa\r\nhandläggningstider   blir   särskilt   kostsamma   i\r\nasylärenden,  inte  bara  på grund av att de sökande\r\nunder     tiden     vistas    i    Migrationsverkets\r\nmottagandesystem utan också på grund av den psykiska\r\npress som sökandena under  tiden tvingas leva under.\r\nVad    gäller   frågan   om   anslagsstruktur    och\r\nflexibilitet  inom  Migrationsverket har utskottet i\r\nbetänkande 2001/02:SfU13  vid  behandlingen  av  ett\r\nförslag från Riksdagens revisorer framhållit att det\r\när  nödvändigt  att anlägga ett flerårigt synsätt på\r\nresursfördelningen  till  migrationspolitiken.  Inte\r\nminst  i  asylprövningen, där det måste ställas höga\r\nkrav på personalens kompetens, finns det gränser för\r\nhur mycket  verksamheten med kort varsel kan utökas.\r\nUtskottet delade  revisorernas  uppfattning  att det\r\nbehövs  ett  förbättrat  underlag  för  bedömning av\r\nbehovet   av   och   utnyttjandet  av  resurser  för\r\nasylprocessen. Detta gav  riksdagen  som  sin mening\r\nregeringen till känna (rskr. 2001/02:250 och 251).\r\n\r\nVid    utskottets    offentliga    utfrågning   om\r\nflyktingmottagandet  den 13 mars i år påtalades  att\r\nbåde Migrationsverket och Utlänningsnämnden har fått\r\nresursförstärkningar  för   att  bl.a.  kunna  korta\r\nhandläggningstiderna.   Det   framkom    också   att\r\nhandläggningstiderna inte har blivit längre hos vare\r\nsig  Migrationsverket eller Utlänningsnämnden  trots\r\nden    stora     inströmningen    av    asylärenden.\r\nGenomsnittstiden ligger  på  sju  månader  för  både\r\nverket  och  nämnden,  dvs.  en  total genomsnittlig\r\nhandläggningstid    på    14    månader   för    ett\r\nlagakraftvunnet   beslut  efter  överklagande   till\r\nUtlänningsnämnden.\r\nEnligt utskottets  mening  är det viktigt att noga\r\nfölja      utvecklingen      när      det     gäller\r\nhandläggningstiderna.  Utskottet avstyrker  med  det\r\nanförda   motionerna  2002/03:Sf7   yrkandena   1-3,\r\n2002/03:Sf8  yrkande  19,  2002/03:Sf214  yrkande 6,\r\n2002/03:Sf264 yrkande 1 och 2002/03:Sf300 yrkande 1.\r\nUtskottet   kan  konstatera  att  Migrationsverket\r\nfortlöpande arbetar  med  att förbättra kvaliteten i\r\nasylutredningarna. Bland annat pågår utveckling inom\r\nområdena      bevisvärdering      och       kognitiv\r\nintervjumetodik.    På   regeringens   uppdrag   har\r\nMigrationsverket     utformat     riktlinjer     för\r\nhomosexuella  i  asylprocessen.   Det  har  skett  i\r\nsamverkan   med   företrädare   för  HomO,   Statens\r\nfolkhälsoinstitut och RFSL. Verket har även inhämtat\r\nsynpunkter  från  Amnesty International  och  UNHCR.\r\nRiktlinjerna, som tar  upp såväl utredningsfasen som\r\nbedömningsaspekterna, syftar  till  att uppmärksamma\r\npersonalen  på de särskilda omständigheter  som  kan\r\ngälla  i  ärenden   där   homosexualitet   åberopas.\r\nMigrationsverket har också utarbetat riktlinjer  för\r\nutredning  och  bedömning  av  kvinnors skyddsbehov.\r\nDessa riktlinjer skall följas upp  med kunskaps- och\r\nkompetensutveckling  hos personalen för  att  få  en\r\nökad  lyhördhet  för kvinnor  i  en  så  här  utsatt\r\nsituation. Kompetensutveckling  sker  också  då  det\r\ngäller  tortyrutsatta personer. Migrationsverket har\r\ngenomgångar    av    vägledande   beslut,   genomför\r\npraxisdagar  och  har  kontinuerlig  uppdatering  av\r\nlandinformationssystemet     för    att    härigenom\r\nkvalitetssäkra utredningarna.\r\nUtskottet    noterar    vidare    att    det    av\r\nMigrationsverkets  regleringsbrev för  2003  framgår\r\natt verket senast den  31  mars  2003 skall redovisa\r\ndels  hur riktlinjerna för att kvinnors  skyddsbehov\r\nbättre   skall  uppmärksammas  i  asylprocessen  har\r\ngenomförts,   dels   hur   arbetet   framöver  skall\r\nbedrivas. Vid utskottets utfrågning den 13 mars 2003\r\nangavs    att    Migrationsverket    nyligen   bland\r\nhandläggarna    genomfört   fördjupningsutbildningar\r\ngällande bl.a. kvinnors asylskäl.\r\nNär det gäller  frågan om utlänningsmyndigheternas\r\nbedömningsunderlag,  speciellt  i  fråga  om de s.k.\r\nländerrapporterna,  vill  utskottet  först  peka  på\r\nvikten  av att handläggarna och beslutsfattarna  har\r\nstor kunskap  om de länder som de asylsökande kommer\r\nifrån. Det kan  gälla  det  politiska läget, etniska\r\nkonflikter,     rättssystemet,    tillämpning     av\r\nlagstiftning m.m.  Utskottet  som i mars i år besökt\r\nUtlänningsnämnden har där fått  en  redogörelse  för\r\nbl.a.  informationsinhämtandet. Vid nämnden finns en\r\nspeciell  enhet  som  ansvarar  för  inhämtande  och\r\nanalys  av  landinformationen. Utlänningsnämnden gör\r\nockså  egna  utredningsresor  till  länder  varifrån\r\nasylsökande   personer    kommer.   Vid   utskottets\r\noffentliga  utfrågning  i mars  i  år  anfördes  att\r\nMigrationsverket kontinuerligt  försöker  bredda och\r\nfördjupa  informationsbilden.  Den länderinformation\r\nsom samlas in har systematiserats  i  datasystem som\r\nall  personal  som  handlägger ärenden har  tillgång\r\ntill. Verket och nämnden  hämtar  sin information om\r\nrespektive  land  från  bl.a.  Utrikesdepartementet,\r\nUNHCR      samt      från      en      rad     olika\r\nfrivilligorganisationer.\r\nBeträffande bl.a. länderrapporter har Kommittén om\r\nny  instans-  och processordning i utlänningsärenden\r\n(NIPU)  i  slutbetänkandet   Ökad   rättssäkerhet  i\r\nasylärenden  (SOU 1999:16) redogjort för  hur  olika\r\nslags   information   inhämtas   och   lagras   inom\r\nMigrationsverket  och  Utlänningsnämnden.  Kommittén\r\nansåg  att domstolarnas bibliotek och tillgång  till\r\ninformationskällor  får  utvecklas  och kompletteras\r\nmed hänsyn till de nya uppgifterna. Domstolarna  bör\r\nockså enligt kommittén självfallet ha enkel tillgång\r\ntill   de   externa   tillgängliga   uppgifterna   i\r\nMigrationsverkets    länderinformationssystem.   Den\r\nkunskapsuppbyggnad som  finns inom Utlänningsnämnden\r\nbör även tas till vara av domstolarna.\r\nUtskottet  har  vid  flera  tillfällen,  senast  i\r\nbetänkande 2001/02:SfU8,  uttalat  att  rätten  till\r\noffentligt   biträde  är  en  väsentlig  del  av  en\r\nrättssäker asylprocess.  Det  är  därför av vikt att\r\nett biträde kan förordnas på ett så  tidigt  stadium\r\nsom    möjligt    och    därmed   bidra   till   att\r\nMigrationsverkets  asylutredning  kan  påbörjas  och\r\näven avslutas så fort  som möjligt. Generellt gäller\r\nenligt utlänningslagen att  offentligt biträde skall\r\nförordnas i ärende hos Migrationsverket om avvisning\r\nom det inte måste antas att behov av biträde saknas.\r\nBeträffande tolkar angavs att  utskottet  utgår från\r\natt  auktoriserade tolkar anlitas i första hand  och\r\natt en  asylsökande  vid  behov får en tolk av samma\r\nkön.\r\nI  ett  reviderat  förslag  till   EG-direktiv  om\r\nminiminormer  för  förfaranden vid beviljande  eller\r\nåterkallande  av  flyktingstatus,   KOM(2002)   326,\r\nberörs  rätten  till tolk och rättshjälp samt frågan\r\nom länderkunskap och förvarsmöjligheter.\r\nMed hänsyn till  att  en  rad åtgärder vidtagits i\r\nsyfte att förbättra asylprocessen, exempelvis då det\r\ngäller asylsökande kvinnor, och  då beredningen inom\r\nRegeringskansliet  av  NIPU:s  förslag   liksom   de\r\npågående       förhandlingarna      rörande      EG-\r\ndirektivförslaget  bör avvaktas, avstyrker utskottet\r\nmotionerna 2002/03:Sf7  yrkanden  4,  2002/03:Sf233,\r\n2002/03:Sf334    yrkandena    8,   12-14   och   16,\r\n2002/03:Sf363, 2002/03:Sf367 yrkandena  21  och  23,\r\n2002/03:A242  yrkande  36  och 2002/03:Ju363 yrkande\r\n11.\r\nI  ett frågesvar den 12 mars  2003  av  statsrådet\r\nHans Karlsson  anges  att det för den som är au pair\r\nfinns särskilda arbetsmiljö-  och  arbetstidsregler.\r\nMigrationsverket har ett informationsblad  som anger\r\nkraven  för att tillstånd skall beviljas, exempelvis\r\nhögst  25   timmars   arbetsvecka  och  lägsta  lön.\r\nStatsrådet påtalar dock att reglerna ofta inte följs\r\noch    att    myndigheterna   inte    känner    till\r\nmissförhållandena, varför informationen till dem som\r\nsöker som au pair  om deras rättigheter skulle kunna\r\nförbättras. Motion 2002/03:A270  yrkande  3 avstyrks\r\nmed det anförda.\r\nI   samband   med   behandlingen   av   betänkande\r\n2001/02:SfU2 (rskr. 2001/02:69 och 70) gav riksdagen\r\nregeringen  i uppdrag att under våren återkomma  med\r\nförslag  om en  ny  instans-  och  processordning  i\r\nutlänningsärenden  för  riksdagsbeslut före sommaren\r\n2002. Regeringen överlämnade i juni 2002 ett förslag\r\nom     ny    instans-    och    processordning     i\r\nutlänningsärenden till Lagrådet.\r\nI  sitt  yttrande  över  lagrådsremissen  uttalade\r\nLagrådet    att    det    är    en    fördel    från\r\nrättssäkerhetssynpunkt om proceduren organiseras som\r\nett   tvåpartsförfarande   med   inslag  av  muntlig\r\nförhandling.   De   föreslagna  åtgärderna   rörande\r\nproceduren är koncentrerade  till  överprövningen av\r\nbeslut som fattas i första instans. En grundläggande\r\nförutsättning   för   att   regleringen   skall   ge\r\ngodtagbara    rättssäkerhetsgarantier    är   enligt\r\nLagrådet att de materiella reglerna är utformade  så\r\natt  tillämpningen  kan bli enhetlig och förutsebar.\r\nLagrådet menade vidare  att  det  måste  beaktas hur\r\ndenna  nyordning återverkar på handläggningstiderna.\r\nEtt alldeles  särskilt  problem  på  rättsområdet är\r\nenligt   Lagrådet   att   överklagandefrekvensen   i\r\navlägsnandeärenden är ytterligt  hög.  Lagrådet  var\r\nvidare   tveksamt  till  tanken  på  den  föreslagna\r\nordningen  med att lägga ansvaret för praxisbildning\r\npå  utlänningsrättens   område   på   en  kammarrätt\r\n(migrationsöverdomstol).\r\nDen  6  mars  2003  beslutades  om  direktiv   för\r\nutredningen  om  översyn av utlänningslagstiftningen\r\n(dir. 2003:28 ). Kommittén  skall  göra en genomgång\r\nav  utlänningslagens  materiella  bestämmelser   och\r\nanpassa dessa till en övergång från handläggning hos\r\nförvaltningsmyndigheter   och  regeringen  till  ett\r\nsystem där överprövningen sker  i domstol. Kommittén\r\nskall därvid, med utgångspunkt i  den  lagrådsremiss\r\nmed  förslag  till ny instans- och processordning  i\r\nutlännings- och medborgarskapsärenden som regeringen\r\nbeslutade om den 6 juni 2002 samt Lagrådets yttrande\r\nfrån den 9 oktober 2002, utreda hur vissa materiella\r\nbestämmelser i  utlänningslagen  skall  utformas för\r\natt   säkerställa  en  rättssäker,  förutsebar   och\r\nenhetlig  tillämpning  i  såväl första instans som i\r\nhögre  instans  vid  en  reformerad   instans-   och\r\nprocessordning. I detta ligger att utredningen skall\r\növerväga hur regeringen genom bemyndiganden eller på\r\nannat  sätt  skall  kunna påverka rättstillämpningen\r\nutan   att   domstolarnas    oberoende    roll   och\r\nsjälvständighet skall kunna sättas i fråga och lämna\r\nförslag till eventuella lagändringar.\r\nFör   att   inte   föregripa  den  parlamentariska\r\nutredningen bör enligt  utskottets uppfattning något\r\nuttalande i dessa frågor inte göras nu. Utredningens\r\nförslag  bör  avvaktas, varför  utskottet  avstyrker\r\nmotionerna  2002/03:Sf5   yrkande   2,   2002/03:Sf6\r\nyrkande  1, 2002/03:Sf7 yrkande 11 och 2002/03:Sf239\r\nyrkande 19.\r\n\r\nFörvar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motioner  om  bl.a.\r\nförvarstidens längd\r\nJämför reservation 65 (kd, v, c, mp)\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nMigrationsverket  har  sedan   den   1 oktober  1997\r\nansvaret för de utlänningar som tas i  förvar enligt\r\nutlänningslagen   och   för   de   lokaler   där  de\r\nförvarstagna skall vistas.\r\n\r\nI  6  kap. utlänningslagen finns regler om förvar.\r\nEn utlänning  över 18 år får enligt 2 § tas i förvar\r\nom identiteten  är  oklar,  om det är nödvändigt för\r\nutredningen om hans rätt att  stanna i Sverige eller\r\nom det är sannolikt att han kommer att avvisas eller\r\nutvisas. Beslut om förvar får endast meddelas om det\r\nfinns  anledning  att anta att personen  kommer  att\r\nhålla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet.\r\nAv  4  §  samma kapitel  framgår  att  om  det  är\r\nnödvändigt för  utredningen  av  en persons rätt att\r\nstanna i Sverige får förvaret vara i högst 48 timmar\r\noch  i  övriga fall högst två veckor,  om  det  inte\r\nfinns synnerliga  skäl  för en längre tid. Finns ett\r\nbeslut  om avvisning eller  utvisning  får  förvaret\r\nvara högst två månader om inte synnerliga skäl finns\r\nför längre tid.\r\nReglerna  för  förvar  av  barn  är  betydligt mer\r\nrestriktiva.  Vidare gäller att förvar av  barn  får\r\ntillgripas först efter det att man prövat att ställa\r\nbarnet under uppsikt.  Uppsikt  innebär  inte  något\r\nfrihetsberövande  men kan förenas med vissa villkor,\r\nsåsom anmälningsplikt. Barn får inte hållas i förvar\r\nlängre tid än 72 timmar  och  vid  synnerliga skäl i\r\nytterligare  72  timmar. Ett barn får  inte  skiljas\r\nfrån sin vårdnadshavare eller, om de är flera, en av\r\ndem genom att vårdnadshavaren  eller  barnet  tas  i\r\nförvar.\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nI   betänkandet  Utlandsmyndigheternas  medverkan  i\r\nutlänningsärenden m.m. (SOU 2001:110) som lades fram\r\ni  december   2001   behandlas   bl.a.   frågor   om\r\nanvändningen  av tvång i samband med förvarstagande.\r\nBetänkandet   har    remissbehandlats   och   enligt\r\nskrivelsen pågår utarbetandet av en lagrådsremiss.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nSven Brus m.fl. (kd) begär  i  motion  2002/03:Sf334\r\nyrkande   19   att  regeringen  utreder  frågan   om\r\ntidsbegränsning    m.m.   avseende   förvarstagande.\r\nMotionärerna anser att  förvarstagande  endast skall\r\nske  i  undantagsfall  och  att det måste finnas  en\r\ntidsbegränsning. Den asylsökande  får  i  dag  inget\r\nbesked  om  hur  länge  hon  eller  han  kommer  att\r\nfrihetsberövas.   Även   alternativa   former   till\r\nförvarstagning  bör  enligt motionärerna utredas och\r\nprövas. Kvinnor skall  erbjudas  förvar avskilt från\r\nmän.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf239 av Gudrun Schyman  m.fl.  (v)\r\nyrkande  17  begärs  att  regeringen  tillsätter  en\r\nutredning  för  att  se över 6 kap. 2 och 4 §§ UtlL.\r\nAtt   beröva  en  människa   friheten   är   en   ur\r\nintegritetssynpunkt  oerhört  ingripande åtgärd. Den\r\nnuvarande regleringen i utlänningslagen  ger  enligt\r\nmotionärerna   stort   utrymme   för  godtycke  från\r\ntillämpande myndigheter. Det är inte acceptabelt att\r\ndet inte finns någon tidsbegränsning  av  förvar  om\r\ndet föreligger synnerliga skäl.\r\n\r\nÄven  i motion 2002/03:Sf367 av Peter Eriksson m.fl.\r\n(mp) yrkande  22  begärs  att regeringen lägger fram\r\nförslag  om  att  införa  en  bortre  tidsgräns  för\r\nförvarstagande.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf8  av Mona Jönsson  m.fl.  (mp)\r\nyrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att det bör\r\ninföras en bortre tidsgräns  för förvarstagning. För\r\natt ta någon i förvar bör det  föreligga  synnerliga\r\nskäl, såsom att personen är kriminell. Att frånta en\r\nmänniska hennes rörelsefrihet är enligt motionärerna\r\nen kränkande handling. Det föreligger mycket  starka\r\nskäl att inte ta vuxna med barn i förvar.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFörutsättningarna  för  att  hålla en asylsökande  i\r\nförvar  regleras  i utlänningslagen.  Ett  barn  kan\r\nenligt  utlänningslagen   under   starkt  begränsade\r\nförutsättningar  tas i förvar och får  inte  skiljas\r\nfrån sin vårdnadshavare genom att denne eller barnet\r\ntas i förvar. Är det  tillräckligt att barnet ställs\r\nunder uppsikt får förvar  inte tillgripas. Utskottet\r\nkan  konstatera  att  det,  sedan  nuvarande  regler\r\ngällande förvarstagning av barn  infördes  1993, vid\r\nytterst få tillfällen förekommit att barn har tagits\r\ni förvar.\r\n\r\nUtskottet  kan  inte ställa sig bakom yrkanden  om\r\natt   en  absolut  tidsgräns   skall   införas   för\r\nförvarstagande  av  vuxna.  Utskottet beaktar därvid\r\natt ett beslut om förvar fattas av den myndighet som\r\nhandlägger ärendet, och beslutet kan enligt gällande\r\nordning överklagas till allmän  förvaltningsdomstol.\r\nBeslutet omprövas inom vissa tidsfrister,  och varje\r\nny prövning av ett beslut om förvar skall föregås av\r\nen förhandling.\r\nUtskottet  avstyrker  med  det  anförda motionerna\r\n2002/03:Sf8  yrkande  2, 2002/03:Sf239  yrkande  17,\r\n2002/03:Sf334 yrkande 19  och  2002/03:Sf367 yrkande\r\n22.\r\n\r\nMottagande av asylsökande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om\r\n- asylsökandes möjligheter i mottagandet\r\n- arbetstillstånd för asylsökande\r\n- asylsökandes ersättningar\r\nJämför reservationerna 66 (fp, c), 67 (v), 68\r\n(fp, kd, c) och 69 (mp)\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nUnder  tiden  som  asylansökan prövas  omfattas  den\r\nasylsökande av lagen  (1994:137)  om  mottagande  av\r\nasylsökande.\r\n\r\nPersoner     som     väntar     på    beslut    om\r\nuppehållstillstånd får välja om de vill bo hos t.ex.\r\nsläkt och vänner eller på någon av Migrationsverkets\r\nanläggningar.  De  flesta anläggningarna  består  av\r\nvanliga lägenheter, där de asylsökande själva sköter\r\nsitt hushåll. För asylsökande  som  saknar medel och\r\nbor  på  en  av  Migrationsverkets  anläggningar  är\r\nbostaden  kostnadsfri.  Den  som  väljer  att  ordna\r\nbostad  på  egen  hand erhåller en bostadsersättning\r\nmed 500 kr per månad  för ensamstående och med 1 000\r\nkr för en familj. Till de personer som inte har egna\r\ninkomster  eller  tillgångar   utges   bidrag,  s.k.\r\ndagersättning,  som  skall  räcka till mat,  kläder,\r\ntelefon  och andra utgifter. En  ensamstående  vuxen\r\nfår 71 kr  i  dagersättning.  Om  den  asylsökande i\r\nanslutning   till  ankomsten  inkvarteras  vid   ett\r\nmottagningscenter  där  bl.a.  mat  och  logi ingår,\r\nlämnas  en  lägre ersättning. Regeringen fastställer\r\nnivån på ersättningen.\r\nMigrationsverket   har   skyldighet   att  erbjuda\r\norganiserad  verksamhet  till alla vuxna asylsökande\r\noch ungdomar över 16 år. Deltagande  i  verksamheten\r\när  obligatoriskt. För asylsökande som utan  giltigt\r\nskäl   vägrar   att   delta   i   den   organiserade\r\nverksamheten    skall   dagersättningen   reduceras.\r\nDetsamma gäller för  den som håller sig undan så att\r\nasylutredningen försvåras.\r\n\r\nI det fall en utlänning utan giltigt skäl vägrar att\r\nmedverka till åtgärd som  är  nödvändig  för att ett\r\nbeslut  om  avvisning  eller  utvisning skall  kunna\r\nverkställas kan Migrationsverket  enligt  10  §  LMA\r\nsätta ned bostadsersättning och dagersättning.\r\n\r\nEnligt   4  kap.  3  a  §  UtlF  är  en  asylsökande\r\nundantagen  från skyldigheten att ha arbetstillstånd\r\ni  de fall Migrationsverket  bedömer  att  beslut  i\r\närendet inte kan fattas inom fyra månader.\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nAv skrivelsen  framgår  att  antalet  asylsökande  i\r\nSverige har ökat under de senaste tre åren.\r\n\r\nJämfört  med  övriga  EU  samt  Norge och Schweiz,\r\ntillhör  Sverige  den grupp av länder  som  haft  en\r\nrelativt sett stor  ökning  av  antalet  asylsökande\r\nunder de senaste åren.\r\nI skrivelsen anges att regeringen i november  2001\r\nbeslutade  att  tillsätta  en  utredning med uppdrag\r\natt, utifrån ett helhetsperspektiv,  göra en översyn\r\nav mottagandet av och introduktionen för flyktingar.\r\nÖversynen  skall även omfatta systemet  för  statlig\r\nersättning till  kommunerna  för flyktingmottagandet\r\nsamt i relevanta delar mottagandet  av  asylsökande.\r\nUtredaren skall redovisa sitt uppdrag senast  den  1\r\nseptember 2003.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nyrkande 3 begärs tillkännagivanden om att arbete och\r\negenförsörjning   bör   vara   regel   i  väntan  på\r\nuppehållstillstånd. Om den asylsökande inte  kan  få\r\nett   arbete   på   den  öppna  arbetsmarknaden  bör\r\nsubventionerad  arbetspraktik  och  studier  kopplat\r\ndirekt     till     yrkeslivet,      varvat      med\r\nspråkundervisning, erbjudas.\r\n\r\nI yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att det\r\nkrävs  åtgärder  för  att  förbättra  mottagandet av\r\nasylsökande.    Riksrevisionsverket    har    enligt\r\nmotionärerna angett att det finns brister i form  av\r\notydliga    mål    med    verksamheten,    en   svag\r\nindividanpassning, undermålig svenskundervisning och\r\nmöjligheten  till  praktik och arbete. Attityden  är\r\nenligt motionärerna  omhändertagande  och  planering\r\ninte   en   verksamhet  där  de  sökande  själva  är\r\ndelaktiga och drivande.\r\n\r\nGudrun   Schyman    m.fl.   (v)   begär   i   motion\r\n2002/03:Sf336 yrkande  3 ett tillkännagivande om att\r\nintegrationsinsatser,   såsom    svenskundervisning,\r\nskall börja omedelbart då en asylsökande  söker asyl\r\ni Sverige och att dessa inte bör avbrytas vid avslag\r\nhos  Migrationsverket.  Betyg skall ekvivaleras  och\r\nnödvändig   kompletterande   utbildning   ges   utan\r\ndröjsmål.\r\n\r\nSven Brus m.fl.  (kd)  begär  i motion 2002/03:Sf334\r\nyrkande 35 ett tillkännagivande  om  att  underlätta\r\nmöjligheten för asylsökande att få arbetstillstånd.\r\n\r\nBirgitta    Carlsson    m.fl.    (c)    begär    ett\r\ntillkännagivande  i  motion 2002/03:Sf4 yrkande 4 om\r\natt  alla  asylsökande  automatisk   skall  ges  ett\r\narbetstillstånd.   Alla  som  önskar  skall   enligt\r\nmotionärerna kunna försörja sig på eget arbete.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf214  av  Birgitta  Carlsson m.fl.\r\n(c) begärs i yrkande 4 ett tillkännagivande  om ökat\r\nsamarbete  mellan  kommuner  och berörda myndigheter\r\nvid  mottagandet  av  asylsökande.   Byråkrati   och\r\ntrubbiga  direktiv  har  gjort  att samarbetet varit\r\nbristfälligt. Genom ett ökat samarbete skapas enligt\r\nmotionärerna en helhetsbild i ärendet, och individen\r\nges ökat inflytande över sin situation.\r\n\r\nLuciano  Astudillo (s) begär i motion  2002/03:Ub555\r\nyrkande 2  ett tillkännagivande om att se över bl.a.\r\nsvenskundervisningen    för   asylsökande   som   är\r\nbristfällig och dåligt planerad.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf8 av Mona  Jönsson  m.fl.  (mp)\r\nyrkande  9  begärs   ett   tillkännagivande  om  att\r\nasylsökandes bostadsersättning och dagersättning bör\r\nses över. Ersättningarna är  enligt  motionärerna  i\r\ndag  mycket  låga  och  stämmer inte med de faktiska\r\nkostnaderna. Det bör vidare  krävas  starka skäl för\r\natt reducera ersättningarna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har i betänkande 2001/02:SfU8 behandlat en\r\nrad liknande yrkanden om mottagandet av asylsökande.\r\nUtskottet   kan  nu  vidhålla  sin  mening  att   de\r\nfastställda målen  för  migrationspolitiken  innebär\r\nett  tydligt  ställningstagande  för att hela kedjan\r\nfrån  mottagande  av  asylsökande till  återvändande\r\neller  integration  i  Sverige   skall   präglas  av\r\nrättssäkerhet,  humanitet och respekt för individens\r\nmänskliga  rättigheter.  Utskottet  utgår  från  att\r\nMigrationsverket  i samarbete med kommuner och andra\r\naktörer  gör  sitt  yttersta  för  att  erbjuda  ett\r\nvärdigt mottagande för de asylsökande, där vistelsen\r\ntas  till vara på ett  bra  sätt  bl.a.  vad  gäller\r\nsvenskundervisning.   Utskottet  vill  peka  på  att\r\nMigrationsverket  enligt   lagen  om  mottagande  av\r\nasylsökande skall ge den asylsökande  tillfälle  att\r\ndelta  i  svenskundervisning  och  att detta inte är\r\nbegränsat  till  tiden  för  handläggning  i  första\r\ninstans. Vid utskottets offentliga utfrågning den 13\r\nmars 2003 framkom att numera gäller  samma  läroplan\r\nför undervisningen i svenska för asylsökande som vid\r\nsfi-undervisningen. Detta innebär att planeringen av\r\ninnehållet i undervisningen kan samordnas bättre och\r\növergången   underlättas.  Utskottet  vill  i  detta\r\nsammanhang poängtera  vikten  av att egenförsörjning\r\nuppmuntras och att individen ges att ökat ansvar. Om\r\nMigrationsverket  bedömer  att  ett   beslut  i  ett\r\nasylärende inte kan fattas inom fyra månader kan den\r\nasylsökande arbeta utan krav på arbetstillstånd. Vid\r\nutskottets    utfrågning   angav   Migrationsverkets\r\ngeneraldirektör  bl.a.  att  denna regel gällt sedan\r\n1992  men  att det ankommer på den  asylsökande  att\r\nfinna lämpligt  arbete.  Hon  hänvisade dock till de\r\nsärskilda  insatser  på  arbetsmarknadsområdet   som\r\nbeslutats om i samband med budgetbehandlingen.\r\n\r\nI  budgetpropositionen  för  2003 (prop. 2002/03:1\r\nutg.omr. 13 Arbetsmarknad, bet.  2002/03:AU1,  rskr.\r\n2002/03:78) anför regeringen när det gäller insatser\r\nför    att    öka    sysselsättningen   och   minska\r\narbetslösheten  bland invandrare  bl.a.  att  tidiga\r\ninsatser   för   att    underlätta    inträdet    på\r\narbetsmarknaden  för  dem  som  nyligen  kommit till\r\nSverige  är  av central betydelse. AMS har tillförts\r\nextra  medel  och   skall   i  samverkan  med  bl.a.\r\nkommunerna och Migrationsverket  medverka  till  att\r\nnyanlända  invandrares  och  asylsökandes  kompetens\r\ntidigt   tas  till  vara  på  ett  sådant  sätt  att\r\narbetsmarknadsinträdet       effektiviseras      och\r\ntidigareläggs.\r\nI  regleringsbrev  för Migrationsverket  för  2003\r\nanges  att  i  utformningen   och  genomförandet  av\r\nverksamheten   skall   den  asylsökandes   kompetens\r\ntillvaratas     så     att    arbetsmarknadsinträdet\r\neffektiviseras    och    tidigareläggs     så    att\r\nintroduktionen  i  det svenska samhället underlättas\r\nvid ett eventuellt beslut om uppehållstillstånd.\r\nRegeringen  har  beslutat   att   ge  en  särskild\r\nutredare i uppdrag att göra en översyn av mottagande\r\nav och introduktion för flyktingar (dir. 2001:87). I\r\ndirektivet anges att det behövs en samlad översyn av\r\nmottagande  av  och  introduktion  för flyktingar  i\r\nsyfte att identifiera, analysera och förklara hinder\r\nför    en   effektiv   och   individuellt   anpassad\r\nintroduktion.  En  sådan  översyn  bör utgå från ett\r\nhelhetsperspektiv  och  även  omfatta  systemet  för\r\nstatlig  ersättning  för flyktingmottagandet  och  i\r\nrelevanta  delar den tid  en  asylsökande  vistas  i\r\nlandet och väntar på beslut i asylärendet. Utredaren\r\nskall redovisa  sitt  uppdrag senast den 1 september\r\n2003. Vidare har regeringen beslutat att en särskild\r\nutredare skall ta ställning till hur rådets direktiv\r\nom  miniminormer  för mottagande  av  asylsökande  i\r\nmedlemsstaterna skall  genomföras  i  Sverige  (dir.\r\n2003:11).  Uppdraget  skall  redovisas senast den 31\r\noktober 2003.\r\nUtskottet  har  i betänkande 2002/03:SfU2  uttalat\r\natt Migrationsverkets  organiserade  verksamhet, som\r\nsyftar  till  att  ge  den  asylsökande  meningsfull\r\nsysselsättning medan han eller hon väntar  på besked\r\nom  uppehållstillstånd,  skall vara av värde oavsett\r\nom personen senare kommer  att få uppehållstillstånd\r\neller  inte.  Vidare  menade utskottet  att  det  är\r\nviktigt  att  de  delar  av   aktiviteterna  som  är\r\ninriktade på vistelse i Sverige  utformas  så att de\r\nförbereder för kommunernas introduktionsprogram.\r\nUtskottet  avstyrker  med  det  anförda motionerna\r\n2002/03:Sf4  yrkande  4,  2002/03:Sf214  yrkande  4,\r\n2002/03:Sf226  yrkandena  3  och   4,  2002/03:Sf334\r\nyrkande    35,    2002/03:Sf336   yrkande   3    och\r\n2002/03:Ub555 yrkande 2.\r\nNär  det  gäller  nivåerna  på  asylbidraget  vill\r\nutskottet  hänvisa  till   att   det   ankommer   på\r\nregeringen  att  besluta  om  dessa  inom  ramen för\r\nanvisade   medel.  Enligt  lagen  om  mottagande  av\r\nasylsökande  är det möjligt för Migrationsverket att\r\nbesluta   om   nedsatt   dagersättning   för   vuxna\r\nasylsökande som utan giltigt skäl vägrar att delta i\r\nden     organiserade     sysselsättningen,     t.ex.\r\nsvenskundervisning,  som  genom  att hålla sig undan\r\nförsvårar      utredningen      i     ärendet     om\r\nuppehållstillstånd  eller  som  utan   giltigt  skäl\r\nvägrar    att    medverka   till   verkställigheten.\r\nNedsättningen får  inte  avse  den del som är avsedd\r\natt  täcka  utgifter för egen mathållning.  Beslutet\r\nkan  överklagas   hos   allmän  förvaltningsdomstol.\r\nUtskottet   avstyrker   med   det   anförda   motion\r\n2002/03:Sf8 yrkande 9.\r\n\r\nBarn i asylprocessen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om\r\n- barn i asylutredningar\r\n- gymnasie- och särskola för asylsökande barn\r\noch ungdomar\r\n-  fördelningen  av ansvaret för  asylsökande\r\nbarn\r\nJämför reservationerna  70  (kd), 71 (mp), 72\r\n(mp) och 73 (fp, kd, c, mp)\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nAv  skrivelsen  framgår  att  Migrationsverket   och\r\nSocialstyrelsen  i  juni  2002  redovisade uppdraget\r\nfrån  regeringen  att  gemensamt och  i  samråd  med\r\nIntegrationsverket  och  Barnombudsmannen  förbättra\r\nmottagandet av barn från annat  land som kommer till\r\nSverige utan legal vårdnadshavare.  I  redovisningen\r\nanges bl.a. vikten av att ansvarsfördelningen mellan\r\nberörda myndigheter tydliggörs. Vidare föreslås  att\r\nMigrationsverket  skall  träffa överenskommelser med\r\nett   mindre  antal  kommuner   om   mottagande   av\r\nensamkommande barn samt att statens ersättning skall\r\ngå till  den kommun som har ansvaret. Dessa kommuner\r\nbör få full  täckning  för  sina  kostnader för alla\r\nensamkommande  barn,  asylsökande  såväl   som  inte\r\nasylsökande.  Dessutom  föreslås  införandet av  ett\r\nnytt  institut, företrädare för ensamkommande  barn,\r\nmed större  ansvar  och  befogenheter än dagens gode\r\nmän. I övrigt redovisas förslag  rörande  förbättrat\r\nsamarbete  mellan  berörda  myndigheter,  förbättrad\r\nstatistik    samt    förbättrad   information   till\r\nlandsting, kommuner och berörda myndigheter.\r\n\r\nFörslaget  till  förändringar   av  lagstiftningen\r\nrörande  företrädare för ensamkommande  barn  kommer\r\natt beaktas  inom  ramen  för Justitiedepartementets\r\nutredning om förmyndare, gode män och förvaltare. En\r\nsärskild utredare tillkallades  i  april  2002 (dir.\r\n2002:55)   med   uppgift   att  utvärdera  1995  års\r\nförmyndarskapsreform. I utredningen  rörande översyn\r\nav  mottagande  av  och introduktion för  flyktingar\r\ningår  bl.a. att särskilt  uppmärksamma  situationen\r\nför   barn    som    kommer    till   Sverige   utan\r\nvårdnadshavare. Utredningen kan  inom ramen för sitt\r\ndirektiv komma att föreslå ytterligare åtgärder.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nSven  Brus  m.fl.  (kd)  begär i motion  2002/03:Sf6\r\nyrkande 2 ett tillkännagivande  om  att en tidsfrist\r\npå  tre  månader  skall gälla för handläggningen  av\r\nasylansökan  för  ensamkommande  barn.  Motionärerna\r\nnoterar   att   detta   redan    finns   angivet   i\r\nMigrationsverkets  regleringsbrev  men   att  verket\r\nockså måste ges resurser så att det klarar målet.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf8  av  Mona Jönsson m.fl.  (mp)\r\nyrkande  22  begärs  ett  tillkännagivande   om  att\r\nhandläggningstiden  inte  bör  överstiga tre månader\r\nför ensamkommande barn.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf367 av Peter  Eriksson  m.fl.\r\n(mp) yrkandena  5, 13-15 begärs tillkännagivanden om\r\natt alla handläggare  på  Utlänningsnämnden skall ha\r\ns.k.  barnkompetens,  att ytterligare  åtgärder  bör\r\nsättas in för att göra asylprocessen mer barnvänlig,\r\natt ensamkommande barn  endast  skall  intervjuas av\r\npersonal      med      barnkompetens     och     att\r\nhandläggningstiden för ensamkommande barn inte skall\r\növerstiga tre månader.\r\nI motion 2002/03:Sf8 av  Mona  Jönsson  m.fl. (mp)\r\nyrkandena 10 och 11 begärs tillkännagivanden  om att\r\nsärskola  för  asylsökande  ej folkbokförda barn bör\r\ngenomföras som en rättighet och  att alla ungdomar i\r\ngymnasieåldern, dvs. t.o.m. det år man fyller 20 år,\r\nskall     erbjudas    undervisning    i    ordinarie\r\ngymnasieskola.  Undervisningen  skall kunna anpassas\r\nefter   de   asylsökande   ungdomarnas   behov   och\r\nkunskapsnivå.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf7 av Sten  Tolgfors  m.fl.  (m)\r\nyrkande   7   begärs    ett    tillkännagivande   om\r\nensamkommande  barn.  Motionärerna   efterlyser  ett\r\nfungerande    samarbete   mellan   Migrationsverket,\r\nkommuner  och  landsting   och   anser  att  det  är\r\nregeringens ansvar att se till att  dessa  barn inte\r\nfar  illa.  Finns det behov av att förtydliga  eller\r\nändra  lagstiftningen   för   att   omsorgen  om  de\r\nensamkommande  barnen  skall  kunna  garanteras  bör\r\nförslag läggas fram.\r\n\r\nLars   Leijonborg   m.fl.   (fp)   begär   i  motion\r\n2002/03:Sf256 yrkande 8 ett tillkännagivande  om att\r\nsocialtjänsten  bör  ta hand om ensamma flyktingbarn\r\nredan vid ankomsten. Kommuner  och landsting bör ges\r\nsärskilda  resurser att ta hand om  flyktingbarn  på\r\nbästa möjliga sätt.\r\n\r\nSven Brus m.fl.  (kd)  begär  i  motion  2002/03:Sf6\r\nyrkande  3  förslag  till  inrättande av en särskild\r\nföreträdare   för   ensamkommande    barn.    Enligt\r\nmotionärerna  är det en akut situation, och systemet\r\nmed en företrädare  bör inrättas snarast enligt BO:s\r\nförslag. Företrädaren skall utses inom 24 timmar och\r\nen familjehemsplacering  skall ske snabbt. I yrkande\r\n4 begärs ett tillkännagivande  om  att landsting och\r\nkommun måste uppmärksammas på asylsökande barns rätt\r\ntill vård och skolgång.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf334 av Sven Brus  m.fl.  (kd)\r\nyrkande 24 begärs att regeringen lägger fram förslag\r\ntill  ändring  av   mottagandet   av   ensamkommande\r\nflyktingbarn  i  enlighet med Migrationsverkets  och\r\nSocialstyrelsens förslag.\r\nI motion 2002/03:Sf277  av  Mikael  Oscarsson (kd)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om att socialtjänsten\r\nskall  ha  det  entydiga  ansvaret  för  att  ge  de\r\nensamkommande barnen bästa möjliga omhändertagande i\r\nform  av  boende  och  särskilt stöd. Socialtjänsten\r\nmåste få kompetensutveckling. Migrationsverket skall\r\nenbart utreda barnets asylskäl  och  barnet omgående\r\nbeviljas en god man som har stor kunskap  om  barn i\r\nutsatta situationer.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf4 av Birgitta Carlsson m.fl.  (c)\r\nyrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att ensamma\r\nbarn bör placeras i familjemiljö.\r\n\r\nLena  Ek  och  Jörgen Johansson (c) begär i motion\r\n2002/03:Sf321 ett  tillkännagivande  om en nationell\r\nhandlingsplan    för    behandlingen    av   ensamma\r\nasylsökande barn. Motionärerna menar att  man  måste\r\nklara      ut     behovet     av     regeländringar,\r\nmyndighetsstyrning   och  myndighetsutövning  liksom\r\nfrågan om samverkan mellan olika myndigheter.\r\n\r\nI  motion 2002/03:Sf8 av  Mona  Jönsson  m.fl.  (mp)\r\nyrkande  21 begärs ett tillkännagivande om vikten av\r\natt socialtjänsten  kopplas  in i ett tidigt skede i\r\nasylutredningen. Kommuner som  tar  emot ett flertal\r\nensamkommande barn borde få extra resurser.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Sf367  av Peter Eriksson  m.fl.\r\n(mp)  yrkande  16  begärs att extra  resurser  måste\r\ntillföras socialtjänsten i kommuner med barnenheter.\r\nI motion 2002/03:Sf361 av Lars Ångström och Gustav\r\nFridolin (mp) begärs ett tillkännagivande om att ett\r\ntydligt ansvar måste  finnas  för de barn som vistas\r\npå flyktingmottagningar i Sverige.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf375 av Maria  Hassan  (s)  begärs\r\nett  tillkännagivande  om åtgärder för att förbättra\r\nmottagandet   av   ensamkommande   flyktingbarn.   I\r\nmotionen anges att många  av de ensamkommande barnen\r\nhar grava problem i form av  ångest,  stark  oro och\r\ndepressiva  symtom.  De  hamnar  olyckligtvis i kläm\r\nmellan Migrationsverket och socialtjänsten  på grund\r\nav en otydlig ansvarsfördelning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI   början  av  2001  presenterade  Migrationsverket\r\nrapporten  Barn  i  utlänningsärenden.  Verket för i\r\nrapporten  ett  resonemang  kring  de  åsikter   som\r\nframförts  i Barnombudsmannens rapport Barnets bästa\r\ni    asylärenden    (Barnombudsmannen    2000).    I\r\nMigrationsverkets   rapport   lämnas   förslag  till\r\nåtgärder mot de problem som uppmärksammats.  Som ett\r\ndirekt  resultat  av  rapporten har Migrationsverket\r\nbeslutat  att  genomföra   en  utbildning  om  bl.a.\r\nbarnkonventionen     och     dess    betydelse     i\r\nutlänningsrätten,  samtalsmetodik   och  hur  barnet\r\npåverkas av en utredningssituation. Utbildningen har\r\ntillkommit  i  samarbete  med  UNHCR, Rädda  Barnen,\r\nBarnombudsmannen och Universitetet i Linköping.\r\n\r\nRädda  Barnen  har  i  början av året  kommit  med\r\nrapporten  Barns  egna  asylskäl.   I   studien  har\r\nundersökts    i    vilken   utsträckning   ansvariga\r\nmyndigheter hör barn  i  asylsökande familjer, om de\r\ntar  reda  på  om barnen har  egna  asylskäl,  eller\r\nhumanitära  skäl,   att  få  uppehållstillstånd  och\r\nvilken  hänsyn  som har  tagits  till  barnens  egna\r\nasylskäl. Enligt rapporten finns det stora brister i\r\nhanteringen. Bland  annat har endast en tredjedel av\r\nbarnen  i familj som åberopat  egna  asylskäl  eller\r\nhumanitära skäl fått en noggrann bedömning av skälen\r\ni Migrationsverkets eller Utlänningsnämndens beslut.\r\nI rapporten  föreslås att Migrationsverket i princip\r\nskall  höra  varje  barn.  Om  ett  barn  inte  hörs\r\npersonligen  måste   Migrationsverket  höra  barnets\r\nvårdnadshavare extra noga  om barnets egna asylskäl.\r\nVidare måste Migrationsverket  och Utlänningsnämnden\r\nbeakta  barns  egna  grunder för asyl  och  göra  en\r\nnoggrann bedömning av  barns  skäl  i  sina  beslut.\r\nSlutligen   skall  asylutredningar  av  barn  ske  i\r\nbarnanpassad miljö.\r\nVid utskottets  offentliga  utfrågning i mars i år\r\nanförde Migrationsverket att det finns visst fog för\r\nden kritik som framförs i Rädda  Barnens rapport men\r\npåpekade att de ärenden som gåtts  igenom  är ett år\r\ngamla.   Sedan   dess   har   verket  genomfört  ett\r\nomfattande utbildningsprogram kring barnkonventionen\r\nför all personal. Generaldirektören  angav  att  det\r\nalltid  är föräldrarna som har det yttersta ansvaret\r\nmen att barnen  som huvudprincip alltid bör få komma\r\ntill tals. När det  gäller  utbildningsinsatser  har\r\nflera  regioner  haft  fördjupningsutbildningar  och\r\ninom   verket   har   ett  barnnätverk  bildats.  De\r\nkontorsrum där barn intervjuas har anpassats till en\r\nmer   hemlik  miljö.  Barnombudsmannen   angav   vid\r\nutfrågningen    att   myndigheten   samarbetat   med\r\nMigrationsverket     när     det     gäller    bl.a.\r\nutbildningsfrågor.   Syftet  har  varit  att   vidga\r\nkunskaperna  om  barnkonventionen   och  att  barnen\r\nalltid  måste  ses  som  individer  i asylprocessen.\r\nBarnombudsmannen påpekade också att det  fortfarande\r\nfinns  brister, framför allt för ensamkommande  barn\r\nnär det gäller stödet av en god man.\r\nUtlänningsnämnden    har    en   särskilt   utsedd\r\nhandläggare    som    bevakar    tillämpningen    av\r\nbarnkonventionen och den särskilda  bestämmelsen  om\r\nbarnets     bästa    i    utlänningslagen.    Enligt\r\nUtlänningsnämnden  uppmärksammas  barnperspektivet i\r\nvarje ärende som rör ett barn.\r\nEnligt  utskottets  mening  bör  barnkonventionens\r\ninnehåll    alltid    stå    i    blickpunkten   för\r\nmyndigheternas agerande i olika situationer. Det får\r\nanses särskilt betydelsefullt i asylprocessen, då de\r\nbarn som kommer hit som asylsökande  på  olika  sätt\r\nkan  ha  varit  utsatta  för svåra trauman och andra\r\numbäranden. Utskottet kan  mot  bakgrund av det ovan\r\nanförda konstatera att det pågår  ett  väl utvecklat\r\narbete  som  syftar  till  att sätta barn och  deras\r\nsärskilda behov i fokus i asylprocessen.  Vidare kan\r\nutskottet       konstatera      att      beträffande\r\nhandläggningstider  i  barns  asylärenden framgår av\r\nregleringsbrev  för  2003  för Migrationsverket  att\r\nsärskilt stöd skall ges till s.k. ensamkommande barn\r\noch att beslut om uppehållstillstånd eller avvisning\r\nskall fattas inom tre månader.  Migrationsverket har\r\nockså  tillförts 118 miljoner kronor  2003  för  att\r\nkunna minska balansen av ärenden.\r\nUtskottet  avstyrker  mot  bakgrund av det anförda\r\nmotionerna   2002/03:Sf6  yrkande   2,   2002/03:Sf8\r\nyrkande 22 och 2002/03:Sf367 yrkandena 5 och 13-15,\r\nNär det gäller  barns utbildning har riksdagen vid\r\nett flertal tillfällen  tidigare  avslagit  motioner\r\nsom  rör  särskola och gymnasieskola för asylsökande\r\n(senast  bet.   2001/02:SfU4,   rskr.   2002/03:47).\r\nUtskottet  redogjorde därvid för gällande  regler  i\r\nbl.a.   skollagen,   förordningen   om   utbildning,\r\nförskoleverksamhet     och    skolbarnsomsorg    för\r\nasylsökande    barn    m.fl.   samt    specialskole-\r\nförordningen. Utskottet  uttalade  att  genom de nya\r\nreglerna om skolgång för asylsökande barn m.fl., som\r\nträdde  i  kraft den 1 januari 2002, ges dessa  barn\r\nrätt att delta  i  bl.a.  obligatorisk  särskola och\r\ngrundskola på samma villkor som barn som  är bosatta\r\ni  Sverige. Från den 1 januari 2002 höjdes även  den\r\nstatliga  ersättningen  till  kommunerna  för nämnda\r\nbarns skolgång. Utskottet utgick från att regeringen\r\nföljer    frågan    om   kostnadsersättningen   till\r\nkommunerna. Beträffande gymnasieundervisning anförde\r\nutskottet att rätt för  asylsökande  m.fl.  barn att\r\ndelta  i  gymnasieundervisning  gäller  för  dem som\r\npåbörjar  sina gymnasiala studier före 18 års ålder.\r\nUngdomar   bosatta    i    Sverige    kan    påbörja\r\ngymnasieskolan     fram     t.o.m.     det    första\r\nkalenderhalvåret det år de fyller 20 år.  I  samband\r\nmed införandet av rätten till gymnasieutbildning för\r\nasylsökande m.fl. barn anfördes att barnkonventionen\r\nomfattar  barn upp till 18 år, varför det är rimligt\r\natt rätten  till  gymnasieutbildning  för dessa barn\r\nbör  gälla om studierna påbörjas före 18  års  ålder\r\n(prop.   2000/01:115,   bet.   2001/02:UbU3,   rskr.\r\n2001/02:11).  Utskottet  såg  ingen anledning att då\r\ngöra  en  annan  bedömning  och påtalade  också  att\r\nkommunerna  även har full frihet  att  erbjuda  även\r\nasylsökande    ungdomar     som    fyllt    18    år\r\ngymnasieutbildning.   Utskottet    vidhåller    sina\r\ntidigare  ställningstaganden  och  avstyrker  motion\r\n2002/03:Sf8 yrkandena 10 och 11.\r\nEtt   antal   motioner  tar  upp  frågor  om  dels\r\nkommuners och landstings resurser och ansvar när det\r\ngäller  asylsökande   barn,  dels  de  ensamkommande\r\nutländska barnens situation.  Den  12 mars 2002 höll\r\nutskottet, i samband med beredningen  av motioner om\r\nensamkommande   barn,   en  sluten  utfrågning   med\r\nMigrationsverket,      Svenska      Kommunförbundet,\r\nSocialstyrelsen och Rädda  Barnen.  Vid utfrågningen\r\nangavs  bl.a.  att de barn som kommer ofta  har  ett\r\nstörre behov av  vård,  stödåtgärder  eller  sociala\r\ninsatser än tidigare och att asylutredningen i dessa\r\nfall  endast utgör en mindre del. Mer än hälften  av\r\ndem som  då  var  är  inskrivna hos Migrationsverket\r\nbodde  i eget boende, dvs.  hos  släkt  och  vänner.\r\nRädda   Barnen   förordade   vid   utfrågningen   en\r\nansvarsfördelning  där  det  också  i  praktiken  är\r\nsocialtjänsten  som ansvarar för omhändertagandet av\r\nbarnen  och  Migrationsverket  endast  ansvarar  för\r\nasylutredningen. Rädda Barnen påtalade också behovet\r\nav ett ökat samarbete  mellan  Migrationsverket  och\r\nkommunerna.   Socialstyrelsen   anförde  att  enligt\r\nsocialtjänstlagen ligger det yttersta  ansvaret  för\r\nbarnen  på kommunerna. Det är emellertid viktigt att\r\nbarnets bästa  tillgodoses  fullt ut i det praktiska\r\nutförandet.\r\nVåren 2002 gjorde riksdagen  ett  tillkännagivande\r\ntill  regeringen  om  att  regeringen  snarast   bör\r\nåterkomma  till  riksdagen  vad  gäller  ansvar  för\r\nensamkommande  barn  beträffande asylfrågan, boendet\r\noch hälsan (bet. 2001/02:SfU15, rskr. 2001/02:287).\r\nEn särskild utredare  tillkallades  i  april  2002\r\n(dir.  2002:55)  med  uppgift att utvärdera 1995 års\r\nförmyndarskapsreform. I  utredningen rörande översyn\r\nav  mottagande  av och introduktion  för  flyktingar\r\ningår  bl.a. att särskilt  uppmärksamma  situationen\r\nför   barn    som    kommer    till   Sverige   utan\r\nvårdnadshavare. Utredningen kan  inom ramen för sitt\r\ndirektiv komma att föreslå ytterligare  åtgärder.  I\r\nett tilläggsdirektiv (dir. 2003:23) till utredningen\r\nanges  att  utredningen  med  förtur  skall behandla\r\nfrågan  om  det  rättsliga skyddet för ensamkommande\r\nbarn. Utredningen  skall  senast  den  30  juni 2003\r\nredovisa denna del.\r\nMigrationsverket  och  Socialstyrelsen har haft  i\r\nuppdrag   att   gemensamt   och    i    samråd   med\r\nIntegrationsverket  och  Barnombudsmannen  förbättra\r\nmottagandet  av  de  ensamkommande barnen. Uppdraget\r\ngenomfördes i samverkan med Svenska Kommunförbundet,\r\nLandstingsförbundet      och      andra      berörda\r\norganisationer.     I    juni    2002     redovisade\r\nMigrationsverket och  Socialstyrelsen  uppdraget.  I\r\nrapporten  om  förbättringar  i  mottagandet av barn\r\nfrån annat land som kommer till Sverige  utan  legal\r\nvårdnadshavare  föreslås  bl.a. att Migrationsverket\r\nskall träffa överenskommelser  med  ett mindre antal\r\nkommuner   om  mottagande  av  ensamkommande   barn.\r\nStatlig ersättning  utgår  till  den  kommun som har\r\nansvaret  med full täckning för kostnader  för  alla\r\nensamkommande   barn,  asylsökande  såväl  som  inte\r\nasylsökande. Dessutom  föreslås  införandet  av  ett\r\nnytt  institut,  företrädare för ensamkommande barn,\r\nmed större ansvar  och  befogenheter  än dagens gode\r\nmän.   I  övrigt  redovisas  förslag  om  förbättrat\r\nsamarbete  mellan  berörda  myndigheter,  förbättrad\r\nstatistik    samt    förbättrad   information   till\r\nlandsting,  kommuner  och   berörda  myndigheter.  I\r\nredovisningen    anges   bl.a.   vikten    av    att\r\nansvarsfördelningen   mellan   berörda   myndigheter\r\ntydliggörs.  Med  anledning  av  redovisningen   gav\r\nregeringen   Migrationsverket   i   uppdrag  att,  i\r\nsamarbete  med  Svenska  Kommunförbundet,  undersöka\r\nförutsättningarna  för att  träffa  överenskommelser\r\nmed kommuner om att ta emot ensamkommande barn.\r\nI   november   2002  redovisade   Migrationsverket\r\nregeringsuppdraget.  Av  redovisningen  framgår  att\r\nförhandlingar     pågår     mellan     verket    och\r\nKommunförbundet   om   att  teckna  avtal  med   ett\r\nfemtontal kommuner. Kommunförbundet  har  tillfrågat\r\nett  antal  kommuner,  samtliga  ligger i geografisk\r\nnärhet till barnpsykiatrisk klinik  och med tidigare\r\nerfarenhet   av  kontakt  med  ensamkommande   barn.\r\nRedovisningen pekar på vikten av att bygga nätverk i\r\nsyfte  att  få tillstånd  en  god  samverkan  mellan\r\nberörda  myndigheter.   De  kostnadsberäkningar  som\r\nredovisats    analyseras   för    närvarande    inom\r\nRegeringskansliet.\r\nEnligt   överenskommelse    mellan    staten   och\r\nLandstingsförbundet skall landstingen ge asylsökande\r\nm.fl.  akut  sjukvård  samt sådan vård som inte  kan\r\nanstå. Barn och ungdomar under 18 år skall ges samma\r\nvård  som barn bosatta i  Sverige.  Staten  ersätter\r\nlandstingen    för   den   vård   som   ges   enligt\r\növerenskommelsen.  Efter  uppföljning  i  samråd med\r\nMigrationsverket,         Socialstyrelsen        och\r\nLandstingsförbundet har i februari  2002 träffats en\r\nny     överenskommelse     mellan     staten     och\r\nLandstingsförbundet.    Den   nya   överenskommelsen\r\ninnebär främst att statens  ersättning höjts för att\r\ntäcka landstingens ökade kostnader  för  denna vård.\r\nVidare  ersätts  hälsoundersökningar/hälsosamtal   i\r\nsärskild  ordning i syfte att fler asylsökande skall\r\nerbjudas sådan undersökning.\r\nUtskottet  utgår  från  att  de  problem som bl.a.\r\nRädda  Barnen påtalat vid utskottets  utfrågning  år\r\n2002   skyndsamt   rättas   till.   Utskottet,   som\r\nförutsätter  att  regeringen  så  snart  som möjligt\r\nåterkommer  enligt  riksdagens  tidigare  beslut  om\r\nansvar    för    ensamkommande    barn   beträffande\r\nasylfrågan,   boendet  och  hälsan,  avstyrker   mot\r\nbakgrund  av  det   anförda  motionerna  2002/03:Sf4\r\nyrkande   6,  2002/03:Sf6   yrkandena   3   och   4,\r\n2002/03:Sf7   yrkande  7,  2002/03:Sf8  yrkande  21,\r\n2002/03:Sf256     yrkande      8,     2002/03:Sf277,\r\n2002/03:Sf321,     2002/03:Sf334     yrkande     24,\r\n2002/03:Sf361,   2002/03:Sf367   yrkande   16    och\r\n2002/03:Sf375.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Den svenska migrationspolitikens mål och\r\ninriktning (punkt 1)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c), Solveig  Hellquist (fp)\r\noch Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  1. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf256 yrkande  9 och avslår\r\nmotion 2002/03:Sf8 yrkandena 1 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInternationella   hjälpinsatser  har  aldrig   varit\r\ntillräckliga för flyktingar  i  tredje  världen. Det\r\nkrävs därför kraftfulla åtgärder för förebyggande av\r\nflykt  och  ett  ökat stöd till olika FN-organ.  Ett\r\nökat  stöd i närområdet  får  dock  aldrig  tas  som\r\nintäkt för att bedriva en mer restriktiv asylpolitik\r\ni Sverige.\r\n\r\n\r\n2. Den svenska migrationspolitikens mål och\r\ninriktning (punkt 1)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  2.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf8 yrkandena  1  och 3 och\r\navslår motion 2002/03:Sf256 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe  migrationspolitiska  målen  bör först och främst\r\nange    att    verksamheten    skall   präglas    av\r\nrättssäkerhet, humanitet och respekt  för individens\r\nmänskliga  rättigheter.  Målformuleringen   att  den\r\nreglerade invandringen skall upprätthållas bör  utgå\r\nhelt.  Vidare  bör Sverige i EU-sammanhang verka för\r\natt bidragen till UNHCR inte på något sätt minskar.\r\n\r\n\r\n3. Återvandring (punkt 2)\r\n\r\nav Sven Brus  (kd),  Solveig  Hellquist  (fp) och\r\nErik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 2  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  3. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:Sf256  yrkande  10  och\r\n2002/03:Sf334   yrkande   22   samt   avslår  motion\r\n2002/03:Sf8 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nÅtgärder  för  återvändande  måste alltid  fullt  ut\r\nrespektera  den enskildes valfrihet.  Konjunkturskäl\r\nfår aldrig vara  orsak till att stimulera flyktingar\r\natt återvända. Det  är  viktigt  att seriös, generös\r\noch tidig information ges om möjligheterna till stöd\r\nvid frivillig återvandring. Studier  och praktik som\r\nunderlättar    återkomsten   till   hemlandet    bör\r\nuppmuntras.  Återvändandeprogrammen  bör  förbättras\r\noch formaliseras.\r\n\r\n\r\n4. Återvandring (punkt 2)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  4.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf8 yrkande 18 samt  avslår\r\nmotionerna     2002/03:Sf256    yrkande    10    och\r\n2002/03:Sf334 yrkande 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet finns ett stort  behov  av  att  hjälpa till med\r\nåteruppbyggnad av exempelvis krigshärjade länder för\r\natt  göra  det  möjligt att återvända. Det  är  inte\r\nhumant att kräva  att människor skall återvända till\r\nett hemland där det  saknas  förutsättningar för ett\r\ndrägligt liv.\r\n\r\n\r\n5. En kommission för att granska\r\nflyktingpolitiken (punkt 3)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 5.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen delvis motion 2002/03:Sf255.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen bör tillsätta en oberoende kommission för\r\natt utvärdera den svenska flyktingpolitiken.\r\n\r\n\r\n6. EU:s flyktingpolitik (punkt 4)\r\n\r\nav Sven Brus (kd), Birgitta Carlsson (c), Solveig\r\nHellquist (fp) och Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  6.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna    2002/03:Sf4   yrkande   1,\r\n2002/03:Sf5 yrkandena 7 och 8, 2002/03:Sf256 yrkande\r\n12, 2002/03:Sf334 yrkandena  1  och  2, 2002/03:K432\r\nyrkande  9  samt 2002/03:U326 yrkande 8  och  avslår\r\nmotionerna   2002/03:Sf7   yrkandena   9   och   10,\r\n2002/03:Sf8 yrkande 12 och 2002/03:U323 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är  av  mycket   stor   betydelse  att  EU  får\r\ngemensamma  minimiregler  på  det  flyktingpolitiska\r\nområdet.   EU:s  flyktingpolitik  bör   baseras   på\r\nhumanitet  och   gemensam   ansvarsfördelning,   fri\r\nrörlighet   inom   Europa  och  en  hög  kvalitet  i\r\nmottagandet. Europa  bör förbli en säker fristad för\r\noffer    för   förföljelse.    Härför    krävs    en\r\nrättighetsbaserad europeisk flyktingpolitik med full\r\nrespekt  för   internationella   åtaganden  och  med\r\nGenèvekonventionen  som  grund.  Genom  att  fördela\r\nflyktingströmmar   mellan  de  europeiska   länderna\r\ntvingas  alla  ta  ansvar.  Inslaget  av  finansiell\r\nsolidaritet i EU:s flyktingpolitik  bör öka. Som ett\r\nkomplement till mottagandet av flyktingar  i  Europa\r\nbör man på plats bekämpa orsakerna till flykt och ge\r\nstöd  till  grannstater.  Det  behövs  ett gemensamt\r\nagerande   i   EU  för  att  undvika  och  förebygga\r\nflyktingkatastrofer.  Vidare  bör  EU  göra mer inom\r\nalla   relevanta   politikområden,   såsom  bistånd,\r\nkrishantering,  handel,  m.m.,  för  att långsiktigt\r\nbearbeta flyktingströmmarnas orsaker.\r\n\r\n\r\n7. EU:s flyktingpolitik (punkt 4)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  7. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:Sf7 yrkandena  9 och 10\r\noch  2002/03:U323  yrkande  4 samt avslår motionerna\r\n2002/03:Sf4 yrkande 1, 2002/03:Sf5  yrkandena  7 och\r\n8, 2002/03:Sf8 yrkande 12, 2002/03:Sf256 yrkande 12,\r\n2002/03:Sf334   yrkandena   1  och  2,  2002/03:K432\r\nyrkande 9 och 2002/03:U326 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är  lika tragiskt som oacceptabelt  att  Europa\r\nalltjämt är en flyktingproducerande kontinent. Genom\r\nett gemensamt  agerande  i EU kan många orsaker till\r\ntragedier    och    flyktingkatastrofer    undvikas.\r\nDiplomatiskt agerande  liksom  biståndsinsatser  kan\r\nvia  den  gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken\r\nfungera förebyggande.  Gemensamma fredsbevarande och\r\nfredsskapande åtgärder kan  hindra  akuta kriser och\r\nstoppa situationer som urartar. Med hjälp  av  säkra\r\nzoner,   s.k.   safe   havens,   kan   flyktingar  i\r\nkrissituationer hjälpas i närområdet.\r\n\r\nDet är nödvändigt och naturligt med en  utveckling\r\nmot gemensamma regler för flyktingpolitiken.  En EU-\r\ngemensam  politik  för  mottagande av flyktingar gör\r\natt ansvaret delas av flera länder.\r\nDet   ligger   i   Sveriges  intresse   med   höga\r\nminiminivåer  i  EU:s  gemensamma  regler.  Det  kan\r\ninnebära  både  att  fler  nuvarande  EU-länder  tar\r\nstörre ansvar för flyktingmottagande  och att de nya\r\nEU-medlemmarna  blir  asylmottagande länder  av  hög\r\nkvalitet.\r\n\r\n8. EU:s flyktingpolitik (punkt 4)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  8.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion  2002/03:Sf8  yrkande 12 och avslår\r\nmotionerna   2002/03:Sf4   yrkande  1,   2002/03:Sf5\r\nyrkandena 7 och 8, 2002/03:Sf7  yrkandena  9 och 10,\r\n2002/03:Sf256 yrkande 12, 2002/03:Sf334 yrkandena  1\r\noch  2, 2002/03:K432 yrkande 9, 2002/03:U323 yrkande\r\n4 och 2002/03:U326 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMigrationspolitiken  inom  EU  bör inte harmoniseras\r\nutan  varje  medlemsstat  måste få  forma  sin  egen\r\nmigrationspolitik. Det är viktigt  att Sverige i EU-\r\nsamarbetet motsätter sig införandet  av bestämmelser\r\nsom  innebär att det blir svårare för människor  att\r\nröra sig  inom  och  till  EU.  Sverige  bör inte ge\r\navkall på sin nationella politik till förmån  för en\r\nmer restriktiv EU-politik.\r\n\r\n\r\n9. Stöd till kandidatländer (punkt 5)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  9. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf334 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAtt   ta   emot  flyktingar  i  enlighet  med   EU:s\r\ngemensamma regler  kan  för  nya  medlemsländer  och\r\nkandidatländer  bli en svår börda, särskilt då många\r\nav dem kommer att  utgöra  EU:s  yttre gräns till de\r\nregioner  där  de största flyktingströmmarna  finns.\r\nUnionen bör planera för stöd efter kandidatländernas\r\nanslutning till  unionen  genom  hjälp med att bygga\r\nupp   system   och   kapacitet   för  att  ta   emot\r\nasylsökande.   Det  gäller  att  utbilda   kompetent\r\npersonal        vid       gränskontroller        och\r\nmigrationsmyndigheter  och  att  dessa  får  en  god\r\nskolning  i  hur  flyktingmottagning  i  EU-länderna\r\nförväntas gå till. Tillämpningen av minimiregler som\r\nunionen kommit överens om bör ges särskild  omsorg i\r\nkandidatländerna.\r\n\r\n\r\n10. Sveriges agerande i EU (punkt 6)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 10. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf239 yrkandena 2, 5 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInom  EU-samarbetet  bör   regeringen   inte   godta\r\ndirektivförslag  som i allt väsentligt saknar reellt\r\ninnehåll.  De  direktivförslag   som   tillförsäkrar\r\nasylsökande och invandrare rättigheter har  i  många\r\nfall   fått   en   långt  utdragen  behandling,  och\r\nresultatet har ofta blivit urvattnat. Exempelvis när\r\ndet  gäller  direktivet  om  mottagningsvillkor  för\r\nasylsökande har  kommissionens  ursprungliga förslag\r\nberövats på allt positivt innehåll.  Det är tveksamt\r\nom  direktivet  kommer  att  bidra  till en  märkbar\r\nförbättring av miniminivån i de stater  som  haft de\r\nsämsta   mottagningsvillkoren.   Ett   antagande  av\r\ndirektivförslaget om skyddsgrunder, som  syftar till\r\natt  garantera  vissa miniminivåer för skyddsregler,\r\nbör prioriteras. Regeringen bör i vissa fall använda\r\nsig av vetorätten  för att stoppa repressiva förslag\r\ninom området för asyl och immigration.\r\n\r\n\r\n11. Arbetskraftsinvandring (punkt 7)\r\n\r\nav Sven Brus (kd), Sten Tolgfors (m), Anita Sidén\r\n(m), Birgitta Carlsson  (c), Anna Lilliehöök (m),\r\nMona  Jönsson (mp), Solveig  Hellquist  (fp)  och\r\nErik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  11.  Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2002/03:Sf7  yrkande  8,\r\n2002/03:Sf8  yrkande  4,  2002/03:Sf214  yrkande  9,\r\n2002/03:Sf216   yrkandena  1  i  denna  del  och  2,\r\n2002/03:A239 yrkande 26 samt 2002/03:A320 yrkande 13\r\noch  avslår  motionerna  2002/03:Sf239  yrkande  16,\r\n2002/03:Sf248, 2002/03:Sf265 och 2002/03:Sf296.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInvandring är  i  grunden  en  stor tillgång för ett\r\nland, givet att förutsättningarna som skapas för att\r\nta till vara möjligheter för mänsklig utveckling och\r\nökat välstånd är tillräckligt goda.\r\n\r\nDet  finns  starka  skäl  -  både  ekonomiska  och\r\nmänskliga  -  att skapa regler som möjliggör  vidgad\r\narbetskraftsinvandring  till  Sverige.  I  dag finns\r\nregler som endast medger mycket begränsad invandring\r\nav främst utländska experter.\r\nI  en  globaliserad  värld  är  det  naturligt att\r\nmänniskor kan röra sig över nationsgränser och bygga\r\nsig en ny framtid i ett annat land än födelselandet.\r\nEtt  Sverige  som  öppnar för arbetskraftsinvandring\r\nger  människor  denna   möjlighet,   samtidigt   som\r\narbetskraftsinvandring  skulle  göra Sverige till en\r\nmer dynamisk ekonomi.\r\nNär  det  gäller arbetskraftsinvandring  från  EU-\r\nländer bör enligt vår uppfattning unionens regler om\r\nfri rörlighet  få  genomslag  så  snart som möjligt.\r\nRegeringens särskilda utredare kring  dessa  frågor,\r\nBerit  Rollén,  har  nyligen  överlämnat ett förslag\r\nenligt  vilket  Sverige  skulle utnyttja  de  längre\r\növergångstider  som  avtalen   med   ansökarländerna\r\nmedger. Utredningen remissbehandlas för  närvarande,\r\nmen  vår  bedömning är att Sverige skall besluta  om\r\natt fri rörlighet  skall gälla för alla medborgare i\r\nEU från medlemskapets första dag.\r\nSverige kommer att behöva fler som arbetar för att\r\nklara framtidens välfärd  och  tillväxt.  I  Sverige\r\nråder  redan  arbetskraftsbrist,  samtidigt  som  en\r\nmycket   stor   andel   människor   är   arbetslösa,\r\nsjukskrivna eller sjukpensionerade.\r\nAtt  som  regeringen hänvisa till att de som  står\r\nutanför arbetsmarknaden  först skall få arbete innan\r\narbetskraftsinvandring  medges   håller   inte.  Det\r\nsynsättet innebär ett alldeles för statiskt  synsätt\r\npå   arbetsmarknaden.   Framtida   arbetskraftsbrist\r\nriskerar  att  leda till lägre tillväxt  och  därmed\r\ntill högre arbetslöshet.\r\nI dag står en  stor  andel  av  de  nya svenskarna\r\nutanför  arbetsmarknaden  och  mångas kompetens  tas\r\ninte till vara. Vi anser det centralt att lyckas med\r\nintegrationen, men arbetskraftsinvandring  står inte\r\nemot       integration.       Snarare       tvärtom,\r\narbetskraftsinvandring  kan bidra till tillväxt  och\r\nnya arbetstillfällen. Det  är  vidare  sannolikt att\r\narbetskraftsinvandring, genom att den medför en ökad\r\nrepresentation av människor med utländsk bakgrund på\r\narbetsmarknaden,    kan    leda    till   förbättrad\r\nintegration  av  de  invandrare  som redan  lever  i\r\nSverige.\r\nEn  rad rapporter från bl.a. AMS,  Kommunförbundet\r\noch Svenskt Näringsliv pekar på en kommande brist på\r\narbetskraft.   De  bekräftar  vår  bild  att  dagens\r\nomfattning   av  arbetskraftsinvandringen   är   för\r\nrestriktiv.\r\nRiksdagen bör  därför  begära  att  regeringen mot\r\nbakgrund   av  hittillsvarande  erfarenheter   låter\r\nutreda    hur    ett     vidgat     regelverk    för\r\narbetskraftsinvandring skall se ut. I  detta uppdrag\r\nbör ingå att se över hur socialförsäkringar, sociala\r\nförmåner   och   arbetsrätt  skall  utformas.   Lön,\r\nförsäkringsskydd och  övriga anställningsvillkor får\r\ninte  vara sämre för arbetskraftsinvandrare  än  vad\r\nsom gäller  för  svensk  arbetskraft.  Sambandet med\r\nasylrätten  bör  också  studeras,  så  att den  inte\r\nurholkas.    Ett    EU-perspektiv   bör   finnas   i\r\nutredningens arbete.\r\nRiksdagen bör som sin  mening  ge  regeringen till\r\nkänna vad i reservationen anförs om tillsättande  av\r\nen  parlamentarisk  utredning med uppdrag att utreda\r\nkonsekvenser av och ta fram ett regelverk som medger\r\nvidgad arbetskraftsinvandring  från  länder  utanför\r\nEU.\r\n\r\n12. Arbetstillstånd efter inresa m.m. (punkt 8)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c), Solveig Hellquist  (fp)\r\noch Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  12. Därmed bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2002/03:Sf4  yrkande   5  och\r\n2002/03:Sf216 yrkande 1 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  behövs  ökad  flexibilitet  vid  beviljande  av\r\nuppehållstillstånd   till   personer  som  inte  har\r\ntillräckliga asylskäl men som  har  etablerat sig på\r\nden   svenska   arbetsmarknaden   och  klarar   egen\r\nförsörjning. Dessa personer bör inte  avvisas  eller\r\ntvingas  att  lämna  landet.  De  bör  i  stället få\r\nchansen  att  söka  sig en ny framtid i Sverige  som\r\narbetskraftsinvandrare.  Med dagens stelbenta system\r\nkan de inte anställas utan  måste resa ut ur Sverige\r\nför att söka arbetstillstånd.  Personer  som finns i\r\nSverige  med  turistvisum  och  som  har fått arbete\r\nskall inte heller behöva åka tillbaka till hemlandet\r\nför att ansöka om arbets- och uppehållstillstånd.\r\n\r\n\r\n13. Handläggningstider för arbetstillstånd\r\n(punkt 9)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 13. Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna   2002/03:Sf8  yrkande  5  och\r\n2002/03:Sf367 yrkande 29.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHandläggningstiderna      när       det       gäller\r\nuppehållstillstånd på grund av arbetsmarknadsskäl är\r\nalldeles  för  långa. Regeringen bör se över hur  de\r\nkan förkortas.\r\n\r\n\r\n14. Gäststuderande (punkt 10)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservation  14.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen delvis motion 2002/03:Ub486 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  syfte  att  skapa så jämlika och bra förhållanden\r\nsom möjligt för  utländska  studenter  bör  samtliga\r\ngäststuderande   självklart  kunna  jobba  extra  på\r\nkvällar, helger och  lov.  Det  kan  konstateras att\r\nregeringen numera har infört undantag från kravet på\r\narbetstillstånd   för   gäststuderande.  Det   finns\r\nexempel på studenter som  efter fullföljd utbildning\r\ninte tillåts stanna och arbeta  i Sverige, trots att\r\nde är mycket eftersökta av landets företag och andra\r\narbetsgivare. De som så önskar bör  därför  kunna få\r\narbetstillstånd efter avlagd examen.\r\n\r\n\r\n15. Anhöriginvandring (punkt 11)\r\n\r\nav  Sven  Brus  (kd), Kalle Larsson (v), Birgitta\r\nCarlsson (c) och Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  15.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen    motionerna   2002/03:Sf3   yrkande   2,\r\n2002/03:Sf8 yrkande  13 samt 2002/03:Sf334 yrkandena\r\n25   och   26   samt  bifaller   delvis   motionerna\r\n2002/03:Sf5  yrkande  1  i  denna  del,  2002/03:Sf8\r\nyrkande 6 i denna del och 2002/03:Sf216 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAnhöriginvandringen i Sverige och EU bör vidgas. Den\r\ns.k. sista länken-bestämmelsen  bör  återinföras och\r\nfamiljebegreppet  i  utlänningsärenden bör  utvidgas\r\noch omfatta bl.a. äldre föräldrar. Det behövs vidare\r\nen  mer  flexibel  lagstiftning  där  t.ex.  antalet\r\nmånader man levt eller  inte  levt  tillsammans före\r\neller  efter  uppbrottet  från  hemlandet   inte  är\r\navgörande vid prövningen av uppehållstillstånd.  Det\r\nnu  antagna  direktivet om familjeåterförening anger\r\nendast  minimivillkor   varför  detta  inte  hindrar\r\nSverige från att ha en generösare lagstiftning.\r\n\r\nRegeringens långsamma beredning,  när  det  gäller\r\nändringar  i  utlänningslagen för att möjliggöra  en\r\nvidgad  anhöriginvandring,   är   oaccep-tabel.   En\r\nproposition   om  invandring  för  anhöriga  utanför\r\nkärnfamiljen grundad  på Anhörigkommitténs förslag i\r\ndessa delar bör därför  föreläggas  riksdagen  under\r\nvåren.\r\n\r\n16. Anhöriginvandring (punkt 11)\r\n\r\nav Solveig Hellquist och Erik Ullenhag (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 16. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:Sf5  yrkande  1 i denna\r\ndel och 2002/03:Sf216 yrkande 3 och bifaller  delvis\r\nmotionerna   2002/03:Sf3   yrkande   2,  2002/03:Sf8\r\nyrkandena  6  i  denna del och 13 samt 2002/03:Sf334\r\nyrkandena 25 och 26.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är en rimlig human  utgångspunkt  att  människor\r\nskall kunna träffa en livskamrat från ett annat land\r\noch att familjer som skingrats i största möjliga mån\r\nskall kunna återförenas.\r\n\r\nDen praxis som utvecklats efter 1996 års ändringar\r\ni  utlänningslagen gör att såväl \"hushållsgemenskap\"\r\nsom   \"beroendeförhållande\"   skall   ha  funnits  i\r\nhemlandet  och  dessutom  mycket  nära  i  tiden   i\r\nförhållande  till  att  ansökan om anhöriginvandring\r\nsker.  Antalet  månader man  levt  eller  inte  levt\r\ntillsammans  före   eller   efter   uppbrottet  från\r\nhemlandet bör inte vara avgörande för  om  man skall\r\nbevilja uppehållstillstånd.\r\nPå  EU-nivå  är  det  synnerligen viktigt att  det\r\nkommer till stånd gemensamma  minimiregler  för rätt\r\ntill familjeåterförening. Det är ohållbart -  i  ett\r\nEU  med  fri rörlighet - att det hos medlemsstaterna\r\nfinns olika  definitioner  av  vem som är att klassa\r\nsom anhörig.\r\n\r\n17. Direktiv om familjeåterförening (punkt 12)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v) och Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 17.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen delvis motion 2002/03:Sf239 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet direktiv  om familjeåterförening som man nu nått\r\npolitisk   enighet    kring   torde   inte   stå   i\r\növerensstämmelse  med  de   principer  som  tidigare\r\nfastslagits  av  Europeiska  rådet   i   Tammerfors.\r\nRegeringen    bör   verka   för   en   grundläggande\r\nomarbetning av direktivet.\r\n\r\n\r\n18. Försörjningskrav (punkt 13)\r\n\r\nav Solveig Hellquist och Erik Ullenhag (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  18.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf216 yrkande  4 och avslår\r\nmotion 2002/03:Sf8 yrkande 6 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet behövs en betydligt mer generös lagstiftning när\r\ndet  gäller  anhöriginvandring.  För  dem  som  inte\r\ndefinieras    som    nära    släktingar    och   för\r\narbetskraftsinvandrare som vill ta med sina anhöriga\r\nbör  det  emellertid  införas ett försörjningsansvar\r\nunder tre år. Människor  måste  i  stor utsträckning\r\nsjälva  få  avgöra  sin  möjlighet  att ensam  eller\r\ntillsammans    med    andra    ta    det    aktuella\r\nförsörjningsansvaret.  En  formell  förhandsprövning\r\nbör   således   hållas   så   minimal  som  möjligt.\r\nRegresskrav  torde  kunna  vara en  rimlig  sanktion\r\ngentemot  den  anknytningsperson   som   med  avsikt\r\nfrånträder sitt åtagande om försörjningsansvar.\r\n\r\n\r\n19. Försörjningskrav (punkt 13)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  13\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 19.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion  2002/03:Sf8  yrkande 6 i denna del\r\noch avslår motion 2002/03:Sf216 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet förslag som Anhörigkommittén lagt fram om att en\r\nanknytningsperson   i  vissa  fall  skall   ha   ett\r\nförsörjningsansvar, under  två års tid, för anhöriga\r\nsom vill bosätta sig i Sverige bör inte införas.\r\n\r\n\r\n20. Uppehållstillstånd efter inresa (punkt 14)\r\n\r\nav Sven Brus (kd), Kalle Larsson (v) och Birgitta\r\nCarlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  20.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2002/03:Sf239  yrkande 12 och\r\n2002/03:Sf334 yrkande 29.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUndantag från huvudprincipen, att uppehållstillstånd\r\nskall  beviljas  före  inresa,  bör kunna göras  när\r\nutlänningen  har  barn  i  Sverige eller  kvinnan  i\r\nförhållandet väntar barn eller  om  sökanden med all\r\nsannolikhet   skulle   få   sin   ansökan  beviljad.\r\nIntentionerna med den lagändring som  trädde i kraft\r\n2000,  att  en  ansökan om uppehållstillstånd  skall\r\nkunna bifallas trots att den i strid mot huvudregeln\r\ningivits  medan sökanden  befinner  sig  i  Sverige,\r\ntorde  inte   ha   fått   tillräckligt  genomslag  i\r\npraktiken.  Regeringen  bör  därför   återkomma  med\r\nförslag i enlighet med det anförda.\r\n\r\n\r\n21. Uppehållstillstånd före referentens hemresa\r\n(punkt 15)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  15\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  21.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf223.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUppehållstillstånd  på grund av anknytning kan i dag\r\ninte  alltid  ges  då bägge  parterna  befinner  sig\r\nutomlands.  Detta  kan   skapa   stora  problem  för\r\npersoner som t.ex. arbetat utomlands. Regeringen bör\r\ndärför återkomma med förslag till ändring i 2 kap. 4\r\n§  första  stycket 1 UtlL så att personer  som  levt\r\ntillsammans   utomlands  kan  få  uppehållstillstånd\r\nbeviljat före referentens hemresa.\r\n\r\n\r\n22. DNA-analys (punkt 16)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  22.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf202.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDNA-prov     bör     kunna    utgöra    grund    för\r\nfamiljeåterförening    i     de    fall    skriftlig\r\ndokumentation saknas eller har  brister. Huvudregeln\r\nbör vara att utförande av DNA-prov  medges  för  att\r\nfastställa  grund  för återförening när detta begärs\r\nav  enskild  person. Regeringen  bör  återkomma  med\r\nförslag enligt det anförda.\r\n\r\n\r\n23. Uppskjuten invandringsprövning (punkt 17)\r\n\r\nav Sven Brus  (kd),  Kalle  Larsson (v), Birgitta\r\nCarlsson (c) och Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 23.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:Sf8   yrkande   20,\r\n2002/03:Sf239  yrkande 11, 2002/03:Sf334 yrkande 27,\r\n2002/03:Sf367 yrkande  19  och 2002/03:Ju249 yrkande\r\n21.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen tidigare lagändringen till  skydd  för utländska\r\nkvinnor  som  misshandlats  av  sin  man  under  den\r\ntvååriga  prövotiden  begränsades till fall när  det\r\nvarit  fråga om våld eller  handlingar  som  innebär\r\nallvarlig kränkning. Det har varit svårt för kvinnor\r\nsom lämnat  sin  man före tvåårstiden att bevisa att\r\nmisshandel   förekommit.    Kvinnans   situation   i\r\nhemlandet  har  inte  heller tillräckligt  beaktats.\r\nFörsöket   att   genom  lagändring   åstadkomma   en\r\nrimligare och humanare  rättstillämpning har således\r\ninte  fungerat.  För att komma  till  rätta  med  de\r\nfortsatta missförhållandena  bör  regeringen se över\r\nlagstiftning  och praxis avseende anknytningsärenden\r\ndär förhållandet,  på  grund  av  misshandel, upphör\r\nföre      tvåårstiden     för     den     uppskjutna\r\ninvandringsprövningen,  och  snarast  återkomma  med\r\nförslag som på ett bättre sätt skyddar kvinnorna.\r\n\r\n\r\n24. Seriositetsprövning (punkt 18)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 18\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 24. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf8 yrkande 6 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlla     seriositetsprövningar     och     kränkande\r\nanknytningsutredningar  bör  upphöra.  De regler som\r\ngäller för att ta en anhörig till Sverige  bör  vara\r\nsamma  för  alla  som bor i Sverige oavsett om de är\r\nEU-medborgare som flyttat  till  Sverige eller inte.\r\nRegeringen  bör  återkomma  med förslag  enligt  det\r\nanförda.\r\n\r\n\r\n25. Registerkontroll (punkt 19)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  19\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  25.  Därmed bifaller\r\nriksdagen   motionerna  2002/03:Sf334  yrkande   28,\r\n2002/03:A242  yrkande  35  och 2002/03:Ju363 yrkande\r\n10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMigrationsverket    bör    ges    rätt    att    vid\r\nanknytningsförfrågningar     begära    utdrag     ur\r\nbrottsregistret angående vissa  typer  av brott samt\r\nutföra kontroll utifrån folkbokföringsregistret samt\r\nregistret  om tidigare anknytningsförfrågningar  för\r\nreferenspersonen.  På  så sätt kan fastställas t.ex.\r\nhur många kvinnor en man  tidigare fört in i Sverige\r\noch om referenspersonen dömts  för  misshandel eller\r\növergrepp  mot  tidigare  partner.  Regeringen   bör\r\nåterkomma med förslag härom.\r\n\r\n\r\n26. Fullmaktsäktenskap m.m. (punkt 20)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 20\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 26. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju249 yrkande 19 och avslår\r\nmotion 2002/03:Sf299.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI dag förekommer det  att  en flicka i Sverige gifts\r\nbort med en man i ett annat  land  genom användandet\r\nav  fullmakt.  Eftersom  äktenskapet  accepteras   i\r\nSverige     kan     mannen    flytta    hit    genom\r\nanhöriginvandring och  flickan  har  då  inte  någon\r\nmöjlighet   att   motsätta  sig  äktenskapet.  Denna\r\nanhöriginvandring,      på      basis     av     ett\r\nfullmaktsäktenskap,  bör förbjudas.  Regeringen  bör\r\nåterkomma med förslag enligt det anförda.\r\n\r\n\r\n27. Utvidgat flyktingbegrepp (punkt 21)\r\n\r\nav Sven Brus (kd),  Kalle  Larsson  (v), Birgitta\r\nCarlsson   (c),   Mona   Jönsson   (mp),  Solveig\r\nHellquist (fp) och Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 27. Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna    2002/03:Sf4   yrkande   3,\r\n2002/03:Sf5  yrkande  1  i  denna  del,  2002/03:Sf6\r\nyrkande  6,  2002/03:Sf8 yrkande  17,  2002/03:Sf214\r\nyrkande 15, 2002/03:Sf228,  2002/03:Sf239 yrkande 8,\r\n2002/03:Sf256      yrkande     2,     2002/03:Sf320,\r\n2002/03:Sf334 yrkande  7, 2002/03:Sf367 yrkandena 17\r\noch   18,   2002/03:L249  yrkandena   23   och   24,\r\n2002/03:U326  yrkandena  6  och  7 samt 2002/03:U328\r\nyrkande    17   och   bifaller   delvis   motionerna\r\n2002/03:Sf317    och   2002/03:Sf319   samt   avslår\r\nmotionerna 2002/03:Sf3 yrkande 1 och 2002/03:Sf217.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFlyktingpolitiken  bör  vara  generös  och human och\r\nflyktingbegreppet  vidgas  till  att  omfatta   även\r\nförföljelse  på grund av kön eller sexuell läggning.\r\nDen  som  erkänts   som  flykting  har  en  i  flera\r\navseenden  förmånligare   ställning   än   den   som\r\nbeviljats  skydd  med  stöd  av andra bestämmelser i\r\nutlänningslagen.   Bland  annat  kvinnor   som   får\r\nuppehållstillstånd  på   grund   av   genusrelaterad\r\nförföljelse  måste  erhålla  samma  rättigheter  och\r\nstarka skydd som den som får uppehållstillstånd  som\r\nflykting. Kvinnlig könsstympning är att betrakta som\r\nett  brott  mot  grundläggande mänskliga rättigheter\r\noch bör utgöra skäl  för att erhålla flyktingstatus.\r\nVid t.ex. risk för hedersmord,  könsstympning  eller\r\nhomosexualitet  är  det  inte  tillräckligt  att  en\r\nperson  ges  uppehållstillstånd  av humanitära skäl.\r\nSvensk   lagstiftning   bör  ändras  även   om   det\r\nföreslagna  EU-direktivet   om   skyddsgrunder  inte\r\nantagits.\r\n\r\nDen  långsamma  beredningen  när  det  gäller  att\r\nstärka  skyddet för dem som riskerar förföljelse  på\r\ngrund av  kön eller sexuell läggning är oacceptabel.\r\nRegeringen   bör   därför   snarast  återkomma  till\r\nriksdagen     med     förslag     till    nödvändiga\r\nförfattningsändringar.  Eftersom  den  utredare  som\r\navses i motion 2002/03:Sf3 yrkande 1 nu utsetts, får\r\nmotionsyrkandet anses tillgodosett och avstyrks.\r\nInnan EU kan gå vidare och fastställa  en gemensam\r\nasylpolitik  måste  man vara överens om en klar  och\r\nentydig definition av  begreppet  flykting.  I annat\r\nfall kan en person avvisas från ett EU-land men inte\r\nett   annat   på  grund  av  olika  definitioner  av\r\nflyktingbegreppet.  Det är viktigt att kommissionens\r\nförslag  om  miniminormer   för   när  medborgare  i\r\ntredjeland skall betraktas som flyktingar  eller som\r\npersoner  som  av andra skäl behöver internationellt\r\nskydd,   det   s.k.   skyddsgrundsdirektivet,   inte\r\nurholkas. Regeringen  bör  verka för att det snarast\r\ninom  EU antas en gemensam definition  av  begreppet\r\nflykting.  Personer  som förföljs av annan än staten\r\nbör också omfattas.\r\nFlyktorsaker    som   krig    och    inbördeskrig,\r\nodemokratiska  regimer,   förtryck  av  minoriteter,\r\nnatur- och hungerkatastrofer  och  förtryck på grund\r\nav  kön  eller  sexuell  läggning  innebär   att  de\r\ntidigare   definitionerna  i  Genèvekonventionen  av\r\nbegreppet flykting  bör  utvidgas. Sverige bör verka\r\nhärför i internationella sammanhang.\r\n\r\n28. Avvisningsbeslut vid risk för tortyr\r\n(punkt 22)\r\n\r\nav Solveig Hellquist och Erik Ullenhag (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  28.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf5 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen  bör  återkomma  med  en samlad analys av\r\nvilka åtgärder som behövs för att Sverige inte skall\r\nfällas av FN:s kommitté mot tortyr.\r\n\r\n\r\n29. Asylsökande från Iran (punkt 23)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  23\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  29.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:U238 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtvecklingen   i   Iran  har  inneburit  en  kraftig\r\nförsämring  när  det gäller  mänskliga  rättigheter.\r\nDetta bör beaktas  när  det  gäller  behandlingen av\r\niranska     flyktingars     möjligheter    att    få\r\nuppehållstillstånd i Sverige.\r\n\r\n\r\n30. Inre flyktalternativ (punkt 24)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  24\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  30.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf334 yrkande 20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen bör återkomma till riksdagen och redovisa\r\nhur  den  ser  på  frågan  om  asylsökande  som  vid\r\navvisning  från  Sverige  hänvisas till ett liv  som\r\ninternflyktingar.\r\n\r\n\r\n31. Vidarebosättning (punkt 25)\r\n\r\nav  Sven Brus (kd), Solveig  Hellquist  (fp)  och\r\nErik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  31. Därmed bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2002/03:Sf5  yrkande   3  och\r\n2002/03:Sf6    yrkande    8   samt   avslår   motion\r\n2002/03:U297 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör kvotflyktingar har för  budgetåret 2001 anvisats\r\nmedel  motsvarande 1 840 personer.  Enligt  vad  som\r\nanges i  skrivelsen  har  endast 1 279 personer dock\r\növerförts.   Regeringen   bör  åter-komma   med   en\r\nförklaring till varför målen  inte  uppnåtts  och  i\r\nvilken  omfattning  medel avsatta för kvotflyktingar\r\nhar täckt även annat.\r\n\r\n\r\n32. Människosmuggling (punkt 26)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson  (c), Solveig Hellquist (fp)\r\noch Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  32.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna  2002/03:Sf5  yrkande  4  och\r\n2002/03:Sf256  yrkande  14  samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:Sf7  yrkande  6, 2002/03:Sf8 yrkande  7  och\r\n2002/03:Sf239 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInom  EU  bör  arbetet  fokuseras   på  bristerna  i\r\nmedlemsländernas    nuvarande    migrations-     och\r\nasylpolitik  i  stället för på hur man skall bekämpa\r\nmänniskosmuggling.  Åtgärder mot smugglarna får inte\r\nanvändas som ett instrument  för  att  försvåra  för\r\nmänniskor  att  ta  sig  till  Europa.  Skärpta  och\r\nharmoniserade  straff kan emellertid vara nödvändiga\r\nför att komma åt  dem  som  bedriver människohandel.\r\nNär det gäller sanktioner mot  människosmugglare får\r\nsådana införas endast om ett vinstsyfte kan påvisas.\r\n\r\n\r\n33. Människosmuggling (punkt 26)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 33.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion  2002/03:Sf7  yrkande  6 och avslår\r\nmotionerna   2002/03:Sf5   yrkande   4,  2002/03:Sf8\r\nyrkande 7, 2002/03:Sf239 yrkande 4 och 2002/03:Sf256\r\nyrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKombinationen  av organiserad brottslighet  som  ser\r\nstor potentiell ekonomisk lönsamhet, visumregler och\r\nsanktioner mot resebolag  som inte kontrollerar pass\r\ngör att människosmugglingen  ökar. Detta är av många\r\nskäl problematiskt. Människosmugglingen  organiseras\r\nav  kriminella  ligor  som  är  mer intresserade  av\r\nekonomisk  förtjänst  än  flyktingars  väl  och  ve.\r\nMänniskosmuggling  medför  inte   bara  problem  vid\r\nasylbedömningen  på  grund  av  dokumentlöshet,  den\r\nskapar      också      problem     genom     illegal\r\narbetskraftsinvandring och sexhandel.\r\n\r\nFörutsättningen  för lönsam  människosmuggling  är\r\natt den är illegal och  att  inga  andra möjligheter\r\ntill  migration  finns.  Det  är detta som  gör  att\r\nmänniskor   är  villiga  att  betala   pengar   till\r\nsmugglare.\r\nMänniskosmuggling är ett gissel som måste bekämpas\r\ngenom  bättre   yttre  gränskontroll  och  polisiära\r\ninsatser  mot internationella,  organiserade  ligor.\r\nSamtidigt   skulle    lagliga    möjligheter    till\r\narbetskraftsinvandring    minska    marknaden    för\r\nsmuggling.\r\n\r\n34. Människosmuggling (punkt 26)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 26\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 34. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf239  yrkande 4 och avslår\r\nmotionerna   2002/03:Sf5   yrkande  4,   2002/03:Sf7\r\nyrkande 6, 2002/03:Sf8 yrkande  7  och 2002/03:Sf256\r\nyrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att eliminera alla inslag som försvårar  för dem\r\nsom  är  i behov av asyl att ta sig till ett EU-land\r\nbör regeringen  begära omförhandlingar av direktivet\r\noch rambeslutet om  straff  för  den som underlättar\r\nicke   auktoriserad   inresa   eller   vistelse    i\r\nmedlemsstat.    Det    är    orimligt    att    låta\r\nmedlemsstaterna   själva   avgöra  om  en  humanitär\r\nklausul skall finnas eller ej.\r\n\r\n\r\n35. Människosmuggling (punkt 26)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  26\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  35.  Därmed bifaller\r\nriksdagen  motion 2002/03:Sf8 yrkande 7  och  avslår\r\nmotionerna  2002/03:Sf5   yrkande   4,   2002/03:Sf7\r\nyrkande 6, 2002/03:Sf239 yrkande 4 och 2002/03:Sf256\r\nyrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMed  en mer generös svensk migrationspolitik  skulle\r\nmänniskor  inte  behöva  smugglas.  Om  straffen för\r\nsmugglarna  höjs  kommer  smugglingen  troligen  att\r\nfortsätta till högre kostnader och på farligare sätt\r\nför  migranterna.  Redan  i dag anges i brottsbalken\r\nstraff  för brott mot liv och  hälsa.  Straffen  för\r\nmänniskosmuggling  i  utlänningslagen behöver därför\r\ninte höjas.\r\n\r\n\r\n36. Dublinärenden (punkt 27)\r\n\r\nav Sven Brus (kd), Birgitta  Carlsson  (c),  Mona\r\nJönsson  (mp),  Solveig  Hellquist  (fp) och Erik\r\nUllenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 36. Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:Sf8   yrkande   16,\r\n2002/03:Sf256  yrkande  13,  2002/03:Sf334 yrkande 6\r\nsamt 2002/03:Sf367 yrkandena 26  och  27 samt avslår\r\nmotion 2002/03:Sf239 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI Dublinförordningen som ersätter Dublinkonventionen\r\nmåste större utrymme ges för att av humanitära skäl,\r\nexempelvis     på    grund    av    sjukdom    eller\r\nfamiljeanknytning,   låta   asylprövningen   ske   i\r\nSverige,  särskilt  då  det gäller barn. Sverige bör\r\npröva en persons ansökan om asyl i syfte att undvika\r\natt ansökan prövas i ett  land  som har en striktare\r\nlagstiftning   och   praxis  än  vad  Sverige   har.\r\nPrincipen om non-refoulement måste vara absolut. Det\r\nanförda bör riksdagen  som  sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n37. Dublinärenden (punkt 27)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  27\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  37.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf239 yrkande  6 och avslår\r\nmotionerna  2002/03:Sf8  yrkande  16,  2002/03:Sf256\r\nyrkande    13,    2002/03:Sf334   yrkande   6   samt\r\n2002/03:Sf367 yrkandena 26 och 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen  bör  verka   för   en   omarbetning   av\r\nDublinförordningen  i syfte att införa principen att\r\nden asylsökande skall kunna avgöra i vilket land han\r\neller hon vill söka asyl.\r\n\r\n\r\n38. Säkra länder (punkt 28)\r\n\r\nav Sven Brus (kd),  Solveig  Hellquist  (fp)  och\r\nErik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 38. Därmed bifaller\r\nriksdagen  motionerna 2002/03:Sf256  yrkande  1  och\r\n2002/03:Sf334 yrkandena 9 och 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAsylansökningar  skall  prövas  individuellt för den\r\nenskilde på hans eller hennes egna  meriter och inte\r\nsom  medlem i en grupp. Alla stater kan  potentiellt\r\nkränka  mänskliga rättigheter och inget land kan med\r\nautomatik   betraktas   som   säkert.  Det  är  inte\r\notänkbart att situationer skulle  kunna  uppstå  där\r\nmänniskor  löper  fara  att förlora livet eller sina\r\nmänskliga rättigheter även  i  Europa. En lista över\r\nsäkra länder bör inte upprättas. EU-medborgares rätt\r\natt söka asyl i andra medlemsländer  inskränks redan\r\ni  dag  genom det s.k. Aznarprotokollet.  Regeringen\r\nbör därför  dels verka för en ändring när det gäller\r\nAznarprotokollet, dels verka för att begreppet säkra\r\nursprungsländer  och  säkra tredjeländer inte införs\r\ninom EU.\r\n\r\n\r\n39. Humanitära skäl (punkt 29)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson  (c), Solveig Hellquist (fp)\r\noch Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  39.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motion  2002/03:Sf256  yrkandena  3-5 och\r\navslår motion 2002/03:Sf334 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtlänningslagstiftningen   bör   förändras  för  att\r\nmöjliggöra  en  mer  generös tolkning  av  begreppet\r\nhumanitära skäl. Vid bedömningen  av humanitära skäl\r\nbör,   förutom  klara  medicinska  vårdbehov,   även\r\nvistelsetid och integration tas i beaktande. När det\r\ngäller  barnärenden  skall  vistelsetiden  tillmätas\r\nsärskild  betydelse.  Regeringen  bör  återkomma med\r\nförslag till ändringar i utlänningslagen  enligt det\r\nanförda.\r\n\r\n\r\n40. Humanitära skäl (punkt 29)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  29\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 40.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf334 yrkande 17 och avslår\r\nmotion 2002/03:Sf256 yrkandena 3-5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMånga gånger  anses  allvarliga  sjukdomar, psykiska\r\ntrauman   eller  risk  för  konflikter   inte   vara\r\ntillräckliga  skäl  för att få uppehållstillstånd på\r\nhumanitära  grunder.  Regeringen  bör  tillsätta  en\r\nutredning   för   att  se  över   tillämpningen   av\r\nbestämmelsen  om  uppehållstillstånd  av  humanitära\r\nskäl.\r\n\r\n\r\n41. Barnets bästa (punkt 30)\r\n\r\nav Sven Brus (kd),  Birgitta  Carlsson  (c), Mona\r\nJönsson  (mp),  Solveig  Hellquist (fp) och  Erik\r\nUllenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  41.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:Sf256   yrkande  6,\r\n2002/03:Sf334  yrkande 23 och 2002/03:Sf367  yrkande\r\n6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHänsynen till barnets  bästa  bör  som regel gå före\r\nsamhällets  intresse  av  att  reglera invandringen.\r\nBestämmelserna om barnets bästa  bör ses över så att\r\nbarnkonventionen uppfylls fullt ut  även  vad gäller\r\nasylsökande   barn.  Också  vid  verkställighet   av\r\navvisnings- och  utvisningsbeslut  bör barnets bästa\r\noreserverat sättas främst.\r\n\r\n\r\n42. Uppehållstillstånd efter viss tid\r\n(punkt 31)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  31\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  42.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf239 yrkande 13 och avslår\r\nmotion 2002/03:Sf300 yrkandena 2 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtlänningslagen  bör  ändras  så  att den som väntat\r\nlängre  tid  än  18  månader  på ett lagakraftägande\r\navlägsnandebeslut  automatiskt  beviljas   permanent\r\nuppehållstillstånd,    om    det   inte   föreligger\r\nsynnerliga  skäl häremot. Regeringen  bör  återkomma\r\nmed förslag härom.\r\n\r\n\r\n43. Uppehållstillstånd vid\r\nverkställighetshinder (punkt 32)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  32\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 43. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf334 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen bör lägga fram  förslag till tidsgräns då\r\nuppehållstillstånd    måste   ges    i    de    fall\r\nverkställighet       av      avvisnings-       eller\r\nutvisningsbeslutet inte  kan  ske  på  grund  av att\r\nursprungslandet inte tar emot sin medborgare.\r\n\r\n\r\n44. Gömda personer (punkt 33)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp), Solveig Hellquist (fp)  och\r\nErik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 44. Därmed bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:Sf8   yrkande   23,\r\n2002/03:Sf256 yrkande 20 och  2002/03:Sf367  yrkande\r\n8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom  en  engångsåtgärd  bör  gömda personer beviljas\r\namnesti. Uppehållstillstånd bör  kunna beviljas alla\r\nbarn och deras familjer som i nuläget sedan lång tid\r\nhar hållit sig gömda efter att ett  avvisningsbeslut\r\nhar  vunnit  laga  kraft.  Vid synnerliga  skäl  som\r\nallvarlig brottslighet skall undantag kunna göras.\r\n\r\n\r\n45. Människohandel (punkt 34)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c),  Solveig Hellquist (fp)\r\noch Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 45.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion  2002/03:Sf5  yrkande  5 och avslår\r\nmotionerna   2002/03:Sf6   yrkande   5,  2002/03:Sf8\r\nyrkande 8, 2002/03:Ju248 yrkande 1 och  2002/03:U328\r\nyrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMänniskohandel  är  en  modern  form av slaveri  där\r\nmänniskor  hänsynslöst  utnyttjas.  När  det  gäller\r\noffer för människohandel  föreslog  Anhörigkommittén\r\natt  det  skall  införas  en särskild bestämmelse  i\r\nutlänningslagen    om    att    ett    tidsbegränsat\r\nuppehållstillstånd får ges en utlänning  om  det med\r\nhänsyn  till  genomförandet  av  en  förundersökning\r\neller huvudförhandling i brottmål kan anses befogat.\r\nDet är angeläget att lagändringar genomförs  som ger\r\nmöjlighet  att  lagföra dem som låter människor  bli\r\nhandelsvaror.\r\n\r\n\r\n46. Människohandel (punkt 34)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 34 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservation  46.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju248 yrkande 1 och  avslår\r\nmotionerna   2002/03:Sf5   yrkande   5,  2002/03:Sf6\r\nyrkande  5,  2002/03:Sf8  yrkande 8 och 2002/03:U328\r\nyrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSnara   insatser   bör   ske   för    att    bekämpa\r\nmänniskohandel. Målet bör vara att skydda och hjälpa\r\noffren,   oftast   kvinnor,  samtidigt  som  de  ges\r\nmöjlighet att medverka  till att brottliga gärningar\r\nbeivras. Det bör införas möjlighet för en kvinna som\r\nutsatts för människohandel  att  få stanna i Sverige\r\nunder  den  tid  som  behövs  för  att  medverka   i\r\npolisutredning och domstolsförhandling.\r\n\r\nEtt  stöd  riktat direkt till de utsatta kvinnorna\r\nbehövs.  Det  bör  vidare  utredas  hur  offren  kan\r\nskyddas när de återvänder hem.\r\n\r\n47. Människohandel (punkt 34)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  34\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  47. Därmed bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2002/03:Sf6  yrkande   5  och\r\n2002/03:U328   yrkande   3  samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:Sf5  yrkande 5, 2002/03:Sf8  yrkande  8  och\r\n2002/03:Ju248 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSnara insatser  bör  ske  på  olika  nivåer  för att\r\nbekämpa  människohandel.  Målet  bör vara att skydda\r\noch hjälpa offren, oftast kvinnor,  samtidigt som de\r\nges   möjlighet   att   vittna   om   de  brottsliga\r\nhandlingarna så att de s.k. beskyddarna  kan  åtalas\r\noch  förövarna  straffas.  En kvinna som utsatts för\r\nmänniskohandel måste få stanna  i  Sverige under den\r\ntid  som  en  rättsprocess  pågår.  Ett stöd  riktat\r\ndirekt till de utsatta kvinnorna behövs,  och  genom\r\nuppsökande  verksamhet bör dessa få stöd i de länder\r\nde sålts till.  Det bör vidare utredas om offren kan\r\nberedas ett skydd  när de återvänder hem. De kvinnor\r\nsom inte kan garanteras  skydd  vid  hemkomsten  bör\r\nkunna söka asyl.\r\n\r\n\r\n48. Människohandel (punkt 34)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 34\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 48. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf8  yrkande  8  och avslår\r\nmotionerna   2002/03:Sf5   yrkande   5,  2002/03:Sf6\r\nyrkande 5, 2002/03:Ju248 yrkande 1 och  2002/03:U328\r\nyrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlltför  många av offren för människohandel,  oftast\r\nkvinnor, återvänder  till  ren  misär och utfrysning\r\noch med psykiska och kanske fysiska  skador  som kan\r\nge  men  för livet om de inte får adekvat hjälp  och\r\nstöd. Det  vore  därför  inhumant  att  inte bevilja\r\npersoner  som är offer för människohandel  permanent\r\nuppehållstillstånd.\r\n\r\n\r\n49. Direktivförslag om människohandel\r\n(punkt 35)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  35\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 49. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf239 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSyftet med förslaget till  direktiv  om  tillfälligt\r\nuppehållstillstånd för offer för människohandel  som\r\när beredda att samarbeta med myndigheterna är enbart\r\natt     underlätta     myndigheternas    kamp    mot\r\nmänniskohandel. I motivtexten  till  direktivet sägs\r\nmycket  klart  att  förslaget inte syftar  till  att\r\nskydda   offren.  Regeringen   bör   inte   godkänna\r\nförslaget  utan  grundläggande  förändringar som ger\r\nuttryck  för  att  många  av  dem  som  omfattas  av\r\ndirektivförslaget  torde  uppfylla  kraven   på  att\r\nbetraktas som konventionsflyktingar.\r\n\r\n\r\n50. Skyddade vistelseorter (punkt 36)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 36\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 50. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf4 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSärskilda enheter inom  bl.a.  polisen  borde  kunna\r\nupprättas  i  syfte  att  hjälpa och skydda illegala\r\ninvandrare   som   t.ex.  utsätts   för   hot   från\r\nmänniskosmugglare.    Vidare    bör    det    finnas\r\nvistelseorter  med  särskilt   skydd   för  dem  som\r\nupplever  hot.  Möjligheterna  att stärka tryggheten\r\noch den rättsliga ställningen för  utsatta människor\r\nsom  vistas  i  landet  utan uppehållstillstånd  bör\r\nundersökas.\r\n\r\n\r\n51. Familjesplittring (punkt 37)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c),  Solveig Hellquist (fp)\r\noch Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 51.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf256 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen  bör återkomma till riksdagen med förslag\r\ntill åtgärder för att undvika att familjer splittras\r\ni samband med  förvarstagning  och verkställighet av\r\navvisningsbeslut.\r\n\r\n\r\n52. S.k. god man vid verkställighet (punkt 38)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  38\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  52.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf367 yrkande 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att säkerställa att allt går rätt  till  bör  en\r\ngod man närvara vid alla avvisningar. Regeringen bör\r\nåterkomma med förslag härom.\r\n\r\n\r\n53. Besöksvisum (punkt 39)\r\n\r\nav  Sven  Brus  (kd), Kalle Larsson (v), Birgitta\r\nCarlsson   (c),  Mona   Jönsson   (mp),   Solveig\r\nHellquist (fp) och Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  53.  Därmed bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:Sf8   yrkande   15,\r\n2002/03:Sf214  yrkande  3 i denna del, 2002/03:Sf216\r\nyrkande 5, 2002/03:Sf239  yrkande  15, 2002/03:Sf334\r\nyrkande 31 och 2002/03:Sf367 yrkande 24.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nViseringspolitiken bör förändras så  att utfärdandet\r\nav  besöksvisum  för  släktbesök  kan  ske  enklare,\r\nsnabbare och generösare. Många anhöriga,  inte minst\r\nåldriga  föräldrar,  skulle  därigenom  inte se  sig\r\ntvingade  att  söka  uppehållstillstånd  i  Sverige.\r\nBeträffande rutiner och praxis bör samma krav  gälla\r\noavsett  från  vilket  land  personen  är  som söker\r\nvisum.  Personer  som bor permanent i Sverige  skall\r\ninte hindras från att  få  besök  av  sina anhöriga.\r\nRegeringen  bör  utfärda tydliga riktlinjer  så  att\r\nMigrationsverkets   handläggning   av   visumärenden\r\ngenomsyras av en inställning av humanitet  och icke-\r\ndiskriminering.\r\n\r\n\r\n54. Viseringspliktiga länder (punkt 40)\r\n\r\nav  Kalle  Larsson  (v),  Birgitta  Carlsson (c),\r\nSolveig Hellquist (fp) och Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 40 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 54. Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna    2002/03:Sf5   yrkande   9,\r\n2002/03:Sf214 yrkande 3 i denna  del,  2002/03:Sf239\r\nyrkande 14 och 2002/03:Sf256 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nViseringspolitiken används i dag på ett oacceptabelt\r\nsätt och försvårar för människor med skyddsbehov att\r\nsöka  asyl  i Europa. Visumkrav får aldrig  användas\r\nsom ett medel  att  utestänga  flyktingar  och andra\r\nskyddsbehövande     från     EU:s     medlemsstaters\r\nterritorium.  Sverige  måste  aktivt verka  för  att\r\nkorta listan över viseringspliktiga länder.\r\n\r\n\r\n55. Norra Irak (punkt 41)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  41\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  55.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf224.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  restriktiv  hållning  när det gäller  visum  för\r\nutbytesstudier mellan Sverige  och  norra  Irak  har\r\nlett  till  att  alla  vägar  är stängda. Ett utbyte\r\nskulle vara till gagn för hela  regionens uppbyggnad\r\noch bör snarast möjliggöras. Kurder  som lever i den\r\nautonoma zonen i norra Irak lever under ett ständigt\r\nhot från regimen i Bagdad och kan inte  få  tillgång\r\ntill  nödvändiga  resedokument.  FN  bör  därför ges\r\nmöjlighet  att  ställa  ut resehandlingar för  dessa\r\npersoner.\r\n\r\n\r\n56. Visum för asylsökande och asylansökan i\r\nutlandet (punkt 42)\r\n\r\nav Sven Brus (kd) och Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  56.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf334 yrkande 5 samt avslår\r\nmotionerna  2002/03:Sf8  yrkande  14,  2002/03:Sf239\r\nyrkande 18 och 2002/03:Sf367 yrkande 20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet går i dag inte att söka asyl från utlandet eller\r\natt  få visum till Sverige för att söka asyl.  Detta\r\nhar till  viss del medfört att alltfler människor på\r\nflykt ser sig hänvisade till illegala metoder med en\r\nväxande  organiserad  flyktingsmuggling  som  följd.\r\nSverige bör  därför  inom  EU  ta initiativ till att\r\nvisumsystemet  ses  över  och  att  möjligheten  att\r\nutfärda  visum  för  personer  som  vill  söka  asyl\r\nundersöks.\r\n\r\n\r\n57. Visum för asylsökande och asylansökan i\r\nutlandet (punkt 42)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v) och Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 42 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 57. Därmed bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:Sf8   yrkande   14,\r\n2002/03:Sf239 yrkande 18 och  2002/03:Sf367  yrkande\r\n20 samt avslår motion 2002/03:Sf334 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  bör  införas  en  möjlighet  för ambassader och\r\nbeskickningar att utfärda visum till skyddsbehövande\r\nantingen när dessa befinner sig i hemlandet  eller i\r\ntredjeland.  Denna  möjlighet får dock endast utgöra\r\nett  komplement till det  traditionella  sättet  att\r\nsöka asyl.  Flera  stater  har  redan  infört  olika\r\nvarianter av denna möjlighet. Praktiska problem  med\r\nett  sådant  system  skulle kunna vara bl.a. att det\r\ninte  finns  någon  svensk  ambassad  i  flyktingens\r\nhemland,  risker  för  den  asylsökande  att  besöka\r\nambassaden, problem med  sekretessen och frånvaro av\r\nmöjlighet  till  advokathjälp.  Systemet  skulle  ge\r\npersoner som annars skulle utsättas för mycket grava\r\nhot till liv och frihet  möjlighet  att snabbt lämna\r\nursprungsregionen  eller  transitländer.  Regeringen\r\nbör tillsätta en utredning  med  uppgift  att  lägga\r\nfram förslag i enlighet med det anförda.\r\n\r\n\r\n58. Handläggningstid (punkt 43)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 43 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 58. Därmed bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2002/03:Sf7   yrkandena  1-3,\r\n2002/03:Sf264 yrkande 1 och 2002/03:Sf300  yrkande 1\r\nsamt  avslår  motionerna 2002/03:Sf8 yrkande 19  och\r\n2002/03:Sf214 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen   har    löpande   underskattat   antalet\r\nasylsökande. Handläggningstiderna  i  asylärenden är\r\noacceptabelt  långa.  Väntetiden  i första  instans,\r\nMigrationsverket, skall normalt inte  överstiga  sex\r\nmånader.   En   flexiblare   anslagsanvändning   för\r\nMigrationsverket  skulle  möjliggöra  en långsiktig,\r\nfungerande verksamhet och kortare väntetider.\r\n\r\nNära  90  %  av de asylsökande saknade pass  2002.\r\nDetta  försvårar  fastställandet  av  identitet  och\r\ndärmed möjligheterna  att  snabbt och korrekt bedöma\r\nen persons skyddsbehov. En förutsättning för kortare\r\nväntetider är att de som söker  asyl samverkar under\r\nutredningen  genom att lämna riktiga  uppgifter  och\r\ndokument.  Människor   med   genuina   asylskäl  kan\r\nemellertid    sakna    pass    varför   innehav   av\r\nidentitetshandlingar  inte  kan vara  ett  orubbligt\r\nkrav.\r\n\r\n59. Handläggningstid (punkt 43)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  43\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  59.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf214 yrkande 6 samt avslår\r\nmotionerna  2002/03:Sf7  yrkandena 1-3,  2002/03:Sf8\r\nyrkande   19,   2002/03:Sf264    yrkande    1    och\r\n2002/03:Sf300 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn   utökad   handläggningstid   är   nödvändig   ur\r\nrättssäkerhetssynpunkt  och  medför att handläggarna\r\npå  Migrationsverket  får en verklig  möjlighet  att\r\nutföra en bra utredning där alla olika aspekter vägs\r\nin. Regeringen bör lägga  fram  förslag om en bortre\r\ntidsgräns för beslut om asyl vid  tolv  månader från\r\nansökningsdagen.\r\n\r\n\r\n60. Handläggningstid (punkt 43)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  43\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 60.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion  2002/03:Sf8 yrkande 19 samt avslår\r\nmotionerna 2002/03:Sf7  yrkandena 1-3, 2002/03:Sf214\r\nyrkande 6, 2002/03:Sf264 yrkande 1 och 2002/03:Sf300\r\nyrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är omänskligt att människor  skall  behöva vänta\r\nca  ett år på ett beslut i första instans.  Därefter\r\nkan det  ta flera år innan en person slutgiltigt får\r\nveta om han  eller  hon  får  stanna  eller  ej.  Ur\r\nrättssäkerhetssynpunkt  är  det nödvändigt att korta\r\nhandläggningstiderna   hos   Migrationsverket    och\r\nUtlänningsnämnden.   Regeringen  bör  återkomma  med\r\nförslag i syfte att förkorta handläggningstiderna.\r\n\r\n\r\n61. Asylprocessen (punkt 44)\r\n\r\nav Sven Brus (kd),  Kalle  Larsson  (v)  och Mona\r\nJönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 61. Därmed bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2002/03:Sf233,  2002/03:Sf334\r\nyrkandena 8, 12-14 och 16,  2002/03:Sf367  yrkandena\r\n21 och 23, 2002/03:A242 yrkande 36 och 2002/03:Ju363\r\nyrkande   11   samt  avslår  motionerna  2002/03:Sf7\r\nyrkande 4, 2002/03:Sf363 och 2002/03:A270 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  rad  förbättringar  krävs  för  att  stärka  den\r\nasylsökandes  ställning i asylprocessen. Bland annat\r\nbör det finnas  möjlighet att få rättshjälp även vid\r\ns.k.   Dublinärenden.   Asylsökandes   hälsoproblem,\r\nfysiska  såväl som psykiska, måste uppmärksammas mer\r\noch i ett tidigare skede. Det måste också tas större\r\nhänsyn   till    psykologers,    psykiatrikers   och\r\nkuratorers  intyg.  Vidare bör en auktoriserad  tolk\r\nalltid användas och om  så  önskas  en tolk av samma\r\nkön  som  asylsökanden.  Migrationsverkets  bruk  av\r\nspråktester bör upphöra i  avvaktan  på den pågående\r\növersynen av dessa. Personal som handlägger  ärenden\r\nom avvisning där kvinnan kommit till Sverige för att\r\nleva med en man men där förhållandet upphört bör  ha\r\nspecialkompetens.   Generellt  bör  kompetensen  vid\r\nutlänningsmyndigheterna   och  beslutsunderlaget  om\r\nsituationen    i   hemländerna   för    homosexuella\r\nrespektive för kvinnor  ses  över.  När  det  gäller\r\nlandinformationen  bör  denna  inhämtas  från  flera\r\nolika källor i landet och utifrån så bred basis  som\r\nmöjligt. Regeringen bör se över dessa frågor och vid\r\nbehov  återkomma  till  riksdagen  med förslag. Även\r\npraxis vid utfärdande av främlingspass bör ses över,\r\nsärskilt när det gäller kurder från norra Irak.\r\n\r\n\r\n62. Asylprocessen (punkt 44)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 62. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf7  yrkande  4 samt avslår\r\nmotionerna 2002/03:Sf233, 2002/03:Sf334 yrkandena 8,\r\n12-14 och 16, 2002/03:Sf363, 2002/03:Sf367 yrkandena\r\n21  och  23,  2002/03:A242  yrkande 36, 2002/03:A270\r\nyrkande 3 och 2002/03:Ju363 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMigrationsverkets  agerande  vid  avvisningar  måste\r\nvara  oklanderligt  för  att  verket  skall  åtnjuta\r\nförtroende. Gränslinjen mellan  Migrationsverket och\r\npolisen   måste   bli   tydligare.  Regeringen   bör\r\nåterkomma med förslag härom.\r\n\r\n\r\n63. Instansordning (punkt 45)\r\n\r\nav Sven Brus (kd), Sten Tolgfors (m), Anita Sidén\r\n(m), Birgitta Carlsson  (c), Anna Lilliehöök (m),\r\nSolveig Hellquist (fp) och Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  63.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen    motionerna   2002/03:Sf5   yrkande   2,\r\n2002/03:Sf6 yrkande  1  och  2002/03:Sf7  yrkande 11\r\nsamt avslår motion 2002/03:Sf239 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  att  bibehålla  tilltron till flyktingpolitiken\r\nkrävs att bedömningen  i  utlänningsärenden  sker på\r\nett rättssäkert sätt. Regeringen har nu beslutat  om\r\ndirektiv  för en parlamentarisk kommitté att göra en\r\növersyn  av   utlänningslagstiftningen.   Kommitténs\r\narbete måste ske skyndsamt så att riksdagens  beslut\r\nom  en  ny  instans-  och  processordning  så  snart\r\nmöjligt  kan  genomföras.  Det  är  viktigt  att  de\r\nproblem    Lagrådet    påtalade    i   samband   med\r\nlagrådsremissen om en ny instans- och processordning\r\ni  utlänningsärenden  därvid beaktas.  Innan  en  ny\r\ninstansordning kan sjösättas måste det stå klart att\r\nden  nya  processen  är  juridiskt  hållbar.  En  ny\r\ninstansordning måste bygga på ett tvåpartsförfarande\r\nmed ökad möjlighet till muntlig  förhandling och med\r\növerprövning i de allmänna förvaltningsdomstolarna.\r\n\r\n\r\n64. Instansordning (punkt 45)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v) och Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 64. Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motion  2002/03:Sf239   yrkande  19  samt\r\navslår motionerna 2002/03:Sf5 yrkande 2, 2002/03:Sf6\r\nyrkande 1 och 2002/03:Sf7 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är  nödvändigt  att vid en ny instansordning  i\r\nutlänningsärenden   frångå   regleringen   i   9   §\r\nförvaltningsprocesslagen  och  i  stället  införa en\r\novillkorlig   rätt   till   muntlig   förhandling  i\r\nasylärenden   hos   länsrätt   när   yrkande   härom\r\nframställs  av  den asylsökande. Detta bör riksdagen\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n65. Förvar (punkt 46)\r\n\r\nav Sven Brus (kd),  Kalle  Larsson  (v), Birgitta\r\nCarlsson (c) och Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 65. Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna    2002/03:Sf8   yrkande   2,\r\n2002/03:Sf239 yrkande 17, 2002/03:Sf334  yrkande  19\r\noch 2002/03:Sf367 yrkande 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAtt   beröva   en   människa   friheten   är  en  ur\r\nintegritetssynpunkt  oerhört ingripande åtgärd.  Den\r\nnuvarande   regleringen    i   utlänningslagen   ger\r\ntillämpande    myndigheter   stort    utrymme    för\r\nbedömningar. För  att  ta  någon  i  förvar  bör det\r\nföreligga   synnerliga   skäl.   Förvarstagande  bör\r\nsåledes  ske endast i undantagsfall  och  det  måste\r\nfinnas en  tidsbegränsning.  Den  asylsökande bör få\r\nbesked  om  hur  länge hon eller han kan  komma  att\r\nfrihetsberövas. Mycket  starka  skäl  finns  för att\r\ninte  ta  vuxna med barn i förvar, och kvinnor skall\r\nerbjudas förvar avskilt från män. Alternativa former\r\ntill  förvarstagning   bör   utredas   och   prövas.\r\nRegeringen bör utreda frågan om tidsbegränsning  och\r\nalternativa förvarsformer och därefter återkomma med\r\nförslag enligt det anförda.\r\n\r\n\r\n66. Mottagande av asylsökande (punkt 47)\r\n\r\nav  Birgitta Carlsson (c), Solveig Hellquist (fp)\r\noch Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 47 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  66. Därmed bifaller\r\nriksdagen  motionerna 2002/03:Sf214  yrkande  4  och\r\n2002/03:Sf226  yrkandena  3  i  denna del och 4 samt\r\navslår  motionerna  2002/03:Sf336  yrkande   3   och\r\n2002/03:Ub555 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nOmfattande   åtgärder   krävs   för   att  förbättra\r\nmottagandet av asylsökande, som i dag har  brister i\r\nform  av  otydliga  mål  med  verksamheten,  en svag\r\nindividanpassning, undermålig svenskundervisning och\r\nfå  möjligheter till praktik och arbete. Arbete  och\r\negenförsörjning  bör  vara regel för asylsökande som\r\nväntar  på  beslut  om  uppehållstillstånd.  Om  den\r\nasylsökande  inte kan få ett  arbete  på  den  öppna\r\narbetsmarknaden bör subventionerad arbetspraktik och\r\nstudier kopplade  direkt till yrkeslivet, varvat med\r\nspråkundervisning,   erbjudas.   Verksamheten  måste\r\npräglas  av att de sökande själva är  delaktiga  och\r\ndrivande.  Byråkrati och trubbiga direktiv har gjort\r\natt   samarbetet   mellan   kommuner   och   berörda\r\nmyndigheter   varit  bristfälligt.  Genom  ett  ökat\r\nsamarbete  skapas  en  helhetsbild  i  ärendet,  och\r\nindividen  ges   ett   ökat   inflytande   över  sin\r\nsituation.\r\n\r\n\r\n67. Mottagande av asylsökande (punkt 47)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  47\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 67.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf336 yrkande 3 samt avslår\r\nmotionerna  2002/03:Sf214  yrkande  4, 2002/03:Sf226\r\nyrkandena  3  i  denna  del och 4 samt 2002/03:Ub555\r\nyrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nIntegrationsinsatser,   såsom    svenskundervisning,\r\nskall börja omedelbart då en asylsökande  söker asyl\r\ni Sverige. Dessa insatser bör inte avbrytas  vid ett\r\nbeslut  av Migrationsverket om avslag på ansökan  om\r\nuppehållstillstånd. Vidare bör betyg ekvivaleras och\r\nnödvändig  kompletterande  utbildning  erbjudas  den\r\nasylsökande utan dröjsmål.\r\n\r\n\r\n68. Arbetstillstånd för asylsökande (punkt 48)\r\n\r\nav Sven Brus (kd), Birgitta Carlsson (c), Solveig\r\nHellquist (fp) och Erik Ullenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 68. Därmed bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:Sf4    yrkande   4,\r\n2002/03:Sf226    yrkande   3   i   denna   del   och\r\n2002/03:Sf334 yrkande 35.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMöjligheten för asylsökande  att  få arbetstillstånd\r\nbör   underlättas.   Alla  asylsökande  som   önskar\r\nförsörja  sig  på  eget  arbete  bör  kunna  få  ett\r\narbetstillstånd.\r\n\r\n\r\n69. Ersättningar (punkt 49)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  49\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  69.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf8 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAsylsökandes bostadsersättning och dagersättning  är\r\ni  dag  mycket låga och stämmer inte med de faktiska\r\nkostnaderna.  Det  bör  också krävas starka skäl för\r\natt reducera ersättningarna.  Regeringen bör se över\r\nreglerna för reducering av ersättningarna  och nivån\r\npå dessa.\r\n\r\n\r\n70. Barn i asylutredningar (punkt 50)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  50\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 70.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion  2002/03:Sf6  yrkande 2 samt avslår\r\nmotionerna 2002/03:Sf8 yrkande 22  och 2002/03:Sf367\r\nyrkandena 5 och 13-15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  dag  är  handläggningstiderna för asylansökningar\r\nlånga. Detta  drabbar  inte  bara  vuxna asylsökande\r\nutan även barn. Även om det understryks  att  barnen\r\nskall  ha  förtur  i hanteringen kan det ta upp till\r\nåtta månader innan ett  barn  får  ett första beslut\r\nfrån   Migrationsverket.   Regeringen   har   nu   i\r\nregleringsbrev   för  Migrationsverket  angett   att\r\nhandläggningen av asylansökan för ensamkommande barn\r\ninte bör överstiga  tre  månader.  Det  är  dock  av\r\nstörsta   vikt  att  Migrationsverket  nu  även  får\r\nresurser för att leva upp till detta mål.\r\n\r\n\r\n71. Barn i asylutredningar (punkt 50)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  50\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 71. Därmed bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2002/03:Sf8  yrkande  22  och\r\n2002/03:Sf367 yrkandena  5  och  13-15  samt  avslår\r\nmotion 2002/03:Sf6 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTrots att Migrationsverket vidtagit åtgärder för att\r\nstärka  barnkompetensen bland sin anställda fungerar\r\ndet  fortfarande   inte   tillfredsställande.   Alla\r\nhandläggare,  inte bara särskilt utsedda, vid verket\r\noch Utlänningsnämnden  bör  vidareutbildas  och  ges\r\nsärskild  barnkompetens. Asylprocessen behöver göras\r\nmer  barnvänlig   och  samtliga  ensamkommande  barn\r\nintervjuas av personal  som  har  särskild kompetens\r\natt tala med barn. De ensamkommande  barnen  måste i\r\nförsta   hand   behandlas  som  barn  och  inte  som\r\nasylsökande.  De bör  när  de  kommer  till  Sverige\r\ngenast  beviljas   en   god   man   eller   särskild\r\nföreträdare  som  har  kunskap  om  barn  i  utsatta\r\nsituationer.     För    ensamkommande    barn    bör\r\nhandläggningstiden inte överstiga tre månader. Dessa\r\nasylärenden måste ha högsta prioritet.\r\n\r\n\r\n72. Särskola och gymnasieskola (punkt 51)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  51\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  72. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf8 yrkandena 10 och 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSärskola  för asylsökande ej folkbokförda  barn  bör\r\ngenomföras   som   en  rättighet.  Vidare  bör  alla\r\nasylsökande ungdomar  i  gymnasieåldern, dvs. t.o.m.\r\ndet  år  de  fyller 20 år, erbjudas  undervisning  i\r\nordinarie gymnasieskola.  Undervisningen skall kunna\r\nanpassas efter de asylsökande  ungdomarnas behov och\r\nkunskapsnivå.\r\n\r\n\r\n73. Ansvar för asylsökande barn m.m. (punkt 52)\r\n\r\nav  Sven Brus (kd), Birgitta Carlsson  (c),  Mona\r\nJönsson  (mp),  Solveig  Hellquist  (fp) och Erik\r\nUllenhag (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 52 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 73. Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna    2002/03:Sf4   yrkande   6,\r\n2002/03:Sf6 yrkandena 3 och  4,  2002/03:Sf8 yrkande\r\n21,    2002/03:Sf256   yrkande   8,   2002/03:Sf277,\r\n2002/03:Sf321,    2002/03:Sf334   yrkande   24   och\r\n2002/03:Sf367  yrkande  16  samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:Sf7    yrkande    7,    2002/03:Sf361    och\r\n2002/03:Sf375.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär  det  gäller  asylsökande   barn  i  familj  och\r\nensamkommande  barn  är det helt avgörande  att  det\r\nfinns     ett     fungerande    samarbete     mellan\r\nMigrationsverket, kommuner  och  landsting. Kommuner\r\noch landsting bör uppmärksammas på asylsökande barns\r\nrätt  till  skolgång  och vård. De måste  också  ges\r\nsärskilda resurser att  ta  hand  om barnen på bästa\r\nmöjliga sätt.\r\n\r\nSocialtjänsten bör ha det entydiga ansvaret för de\r\nensamkommande barnen redan vid ankomsten och bör ges\r\nmöjlighet till särskild kompetensutveckling  härför.\r\nBarnen måste få bästa möjliga omhändertagande i form\r\nav boende och särskilt stöd. En särskild företrädare\r\nbör  utses  inom  24  timmar enligt BO:s förslag.  I\r\nvissa  fall  kan  en familjehemsplacering  vara  det\r\nbästa  för barnen. Migrationsverket  bör  endast  ha\r\nansvar för att utreda barnens asylskäl.\r\nVåren  2002  gjorde riksdagen ett tillkännagivande\r\ntill  regeringen   om  att  regeringen  snarast  bör\r\nåterkomma  till  riksdagen  vad  gäller  ansvar  för\r\nensamkommande barn  beträffande  asylfrågan, boendet\r\noch hälsan. Vid utskottets utfrågning  den 13 mars i\r\når     angav     Migrationsverket     och    Svenska\r\nKommunförbundet  att  man  för  närvarande  avvaktar\r\nbesked  från  regeringen beträffande  de  avtal  som\r\navses slutas mellan  Migrationsverket  och ett antal\r\nkommuner om mottagande av ensamkommande barn.\r\nRegeringen bör snarast återkomma med förslag  till\r\nändring  av  mottagandet  av asylsökande barn enligt\r\nvad som anförts och vad gäller  ensamkommande barn i\r\nenlighet med Migrationsverkets och  Socialstyrelsens\r\nförslag.\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttrande.  I  rubriken anges inom\r\nparentes  vilka  punkter i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\nHumanitära skäl m.m. (punkterna 29, 30, 31, 45\r\noch 52)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nEnsamkommande barn\r\n\r\nDet råder oklarhet  kring  ansvaret  för de barn som\r\nanländer ensamma till Sverige. Vi efterlyser  därför\r\nett  fungerande  samarbete  mellan Migrationsverket,\r\nkommuner  och  landsting.  Ytterst   är   det   dock\r\nregeringens  ansvar  att se till att dessa barn inte\r\nfar  illa  och  att de ges  samma  möjligheter  till\r\nutbildning och vård som andra barn. Vi förväntar oss\r\nförslag från regeringen  för  det fall att det finns\r\nbehov av att förtydliga eller ändra  lagstiftningen,\r\nså  att  omsorgen  om de ensamkommande barnen  skall\r\nkunna garanteras.\r\n\r\nÖversyn av utlänningslagen\r\n\r\nVi har hävdat och sedermera  fått  regeringens  stöd\r\nför  att  en  ny  instansordning kräver en förändrad\r\nutlänningslag.\r\n\r\nEn del av utlänningslagen  som  behöver  ses  över\r\ninför   en   ny  instansordning  är  regleringen  av\r\nhumanitära skäl. Lagen är oklar om vilka skäl det är\r\nfrågan om.\r\nDet bör vidare  ses  över  hur FN:s barnkonvention\r\nfår genomslag i hanteringen av asylärenden.\r\nLänderkunskapen  finns inom Migrationsverket,  som\r\näven fattar beslut som första instans i asylärenden.\r\nI  andra instans kommer  Migrationsverket  i  en  ny\r\ninstansordning  att vara part i målet. Tillgång till\r\nkunskap  och  underlag   riskerar   därmed  att  bli\r\nojämlikt  mellan  parterna.  En lösning  som  skulle\r\nkunna prövas är om länderunderlag kan tas fram av en\r\nfrån parterna skild, särskild verksamhet.\r\nRegeringen har inte gjort någon  bedömning  av hur\r\nhandläggningstiderna  kommer  att  förändras  med ny\r\ninstansordning.  Eftersom  en  ny instans läggs till\r\ninstansordningen      kan      tidsutdräkten       i\r\nutlänningsärenden  förväntas  öka  enligt  Lagrådet.\r\nResurserna  för  hantering av utlänningsärenden  kan\r\nbedömas behöva öka.\r\nI lagöversynen bör  också  uppmärksammas  hur  nya\r\nansökningar   från   personer  som  fått  avslag  på\r\ntidigare     asylansökningar     skall     hanteras.\r\nUtgångspunkten  skall vara att asylärenden prövas en\r\ngång, men att utrymme för undantagssituationer måste\r\nfinnas i lagen.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nSkrivelse 2002/03:28\r\n\r\nRegeringen har till  riksdagen  överlämnat skrivelse\r\n2002/03:28 Migration och asylpolitik.\r\n\r\n\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2002/03:Sf3 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om tillsättande av en\r\nsärskild utredare.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om framläggande av en\r\nproposition     grundad    på    Anhörigkommitténs\r\nbetänkande.\r\n\r\n2002/03:Sf4 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  i  motionen  anförs  om Sveriges\r\nhävdande av en generös och humanistisk asylpolitik\r\ni EU:s beslutsfattande.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  undersökning  av\r\nmöjligheterna   att   stärka  tryggheten  och  den\r\nrättsliga ställningen för  utsatta  människor  som\r\nvistas i landet utan uppehållstillstånd.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om flyktingstatus för\r\npersoner förföljda på grund av kön  eller  sexuell\r\nläggning.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  automatiskt\r\narbetstillstånd    åt   alla   asylsökande   under\r\nhandläggningstiden.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om behovet av ökad\r\nflexibilitet vid  beviljande av uppehållstillstånd\r\ntill personer utan  tillräckliga  asylskäl som har\r\netablerat sig på arbetsmarknaden och  klarar  egen\r\nförsörjning.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  placera\r\nensamkommande barn i familjemiljö.\r\n\r\n2002/03:Sf5 av Bo Könberg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening att den  långsamma beredningen av förslaget\r\nom en vidgad anhöriginvandring är oacceptabel samt\r\natt regeringen snarast  bör tillsätta den tidigare\r\nutlovade     utredningen     om     att      vidga\r\nflyktingbegreppet till att omfatta förföljelse  på\r\ngrund av kön och sexuell läggning.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  att utlännings- och medborgarskapsärenden,\r\nmed beaktande av Lagrådets synpunkter från oktober\r\n2002,    snarast     skall     överflyttas    från\r\nUtlänningsnämnden till förvaltningsdomstolar.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om   s.k.\r\nkvotflyktingar.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs  om  åtgärder  mot\r\nmänniskosmuggling.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  offer  för\r\nmänniskohandel.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   att   regeringen   skall  återkomma  till\r\nriksdagen med en samlad analys  av  vilka åtgärder\r\nsom   behöver  vidtas  för  att  Sverige  inte   i\r\nframtiden   skall  fällas  av  FN:s  kommitté  mot\r\ntortyr.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en\r\nhuman gemensam europeisk flyktingpolitik.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i  motionen  anförs om att Sverige\r\nskall vara ett flyktingpolitiskt föredöme inom EU.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att aktivt verka\r\nför   att   korta  listan  över  viseringspliktiga\r\nländer.\r\n\r\n2002/03:Sf6 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  som  i  motionen  anförs  om  en  ny\r\nprocessordning i utlänningsärenden.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om handläggningen  av\r\nasylansökan för ensamkommande barn.\r\n\r\n3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett\r\nförslag    till   inrättandet   av   en   särskild\r\nföreträdare för ensamkommande barn.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att landsting och\r\nkommun på  lämpligt  sätt  måste  uppmärksammas på\r\nasylsökande barns obestridliga rätt  till vård och\r\nskolgång.\r\n\r\n5.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer  med\r\nförslag  som motverkar  handel  med  människor,  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om tillsättandet  av\r\nen  utredare  som  har  till  uppgift  att  stärka\r\nskyddet  för dem som riskerar förföljelse på grund\r\nav sexuell  läggning  och/eller  kön,  samt att se\r\növer    beslutsunderlag    och    kompetens    hos\r\ninvandringsmyndigheterna.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  frågan  om\r\nkvotflyktingar bör förtydligas.\r\n\r\n2002/03:Sf7 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen begär  att  regeringen  återkommer  med\r\nförslag   till   åtgärder   om   hur   pass-   och\r\ndokumentlöshet skall motverkas.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  åtgärder för\r\natt korta väntetiderna vid asylprövning.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i  motionen  anförs  om flexiblare\r\nanslagsanvändning för Migrationsverket.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   som    i    motionen    anförs   om\r\nMigrationsverkets agerande vid avvisning.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  åtgärder för\r\natt motverka människosmuggling.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i motionen anförs om ensamkommande\r\nbarn.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\narbetskraftsinvandring.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  betydelsen  av\r\ngemensamma   minimiregler   inom   EU  vad  gäller\r\nasylärenden.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  motionen om gemensamt\r\nagerande  i  EU  för  att  undvika  och  förebygga\r\nflyktingkatastrofer    och    för    att    arbeta\r\nfredsskapande och fredsbevarande.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad som anförs i motionen om en rättssäker\r\nbedömning i utlänningsärenden.\r\n\r\n2002/03:Sf8 av Mona Jönsson m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om ändring av de\r\nmigrationspolitiska målen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om förvar.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om UNHCR.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om utredning gällande\r\narbetskraftsinvandring.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i    motionen     anförs     om\r\nhandläggningstiderna vad gäller uppehållstillstånd\r\npå grund av arbetsmarknadsskäl.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   anförts  om\r\nanhöriginvandring.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om människosmuggling.\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om människohandel.\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  översyn  av\r\nbostadsersättning och dagersättning.\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om särskolan.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om gymnasieskolan.\r\n\r\n12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    som   i   motionen   anförs    om\r\nharmoniseringen av migrationspolitiken inom EU.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  införa\r\ngenerösare regler vad gäller familjeåterförening.\r\n\r\n14. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att  se  över\r\nmöjligheten att införa ett s.k. humanitärt visum.\r\n\r\n15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om besök i Sverige.\r\n\r\n16. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nDublinkonventionen.\r\n\r\n17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   övriga\r\nskyddsgrunder.\r\n\r\n18.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om återvändande.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om nödvändigheten av\r\natt      korta       handläggningstiderna      hos\r\nMigrationsverket och Utlänningsnämnden.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  översyn  av\r\nförändringen    av    skyddet    för   kvinnor   i\r\nanknytningsärenden.\r\n\r\n21.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att\r\nsocialtjänsten kopplas in i ett tidigt skede.\r\n\r\n22.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nhandläggningstiden inte  bör överstiga tre månader\r\nför ensamkommande barn.\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att ge gömda barn\r\noch deras familjer amnesti.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2002/03:Sf202 av Sten Tolgfors och Henrik von Sydow\r\n(m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att DNA-prov skall\r\nkunna utgöra grund för familjeåterförening, i fall\r\ndär   skriftlig  dokumentation  saknas  eller  har\r\nbrister.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att huvudregeln\r\nbör vara att utförande av DNA-prov medges, för att\r\nfastställa  grund   för  återförening,  när  detta\r\nbegärs av enskild person.\r\n\r\n2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att verka för\r\nhumanare visumregler.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  ökat  samarbete\r\nmellan   kommuner   och  berörda  myndigheter  vid\r\nmottagandet av asylsökande och flyktingar.\r\n\r\n6.  Riksdagen  begär  att   regeringen  lägger  fram\r\nförslag om en bortre tidsgräns  för beslut om asyl\r\nvid tolv månader från ansökningsdagen.\r\n\r\n9.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag  om  ett  regelverk  som  underlättar  för\r\narbetskraftsinvandring.\r\n\r\n15.  Riksdagen  begär  hos  regeringen en översyn av\r\nkönsbestämmelsen  i utlänningslagen  (1989:529)  i\r\nenlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n2002/03:Sf216 av Bo Könberg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att öppna Sverige\r\nför arbetskraftsinvandring.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att tillsätta  en\r\nutredning   som   klarlägger   behoven   av  vilka\r\nförändringar  i  regelverket  som  krävs  för  att\r\nmöjliggöra         en        mer        omfattande\r\narbetskraftsinvandring.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en flexiblare\r\nlagstiftning  i  Sverige  och  EU  när det  gäller\r\nanhöriginvandring.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  införa ett\r\nförsörjningsansvar för anhöriginvandring  som  går\r\nutanför  den  invandring  som  i dag sker på denna\r\ngrund.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en  enklare,\r\nsnabbare och mer generös besöksviseringspolitik.\r\n\r\n2002/03:Sf217 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om främlingspass.\r\n\r\n2002/03:Sf223 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen begär att  regeringen  lägger fram förslag\r\ntill  ändring  i  2  kap.  4  § 1 utlänningslagen  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:Sf224 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  visum  för\r\nutbytesstudenter från irakiska Kurdistan.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  utställning  av\r\nresehandlingar.\r\n\r\n2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  arbete   och\r\negenförsörjning   för  nyanlända  asylsökande  och\r\ninvandrare.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om åtgärder för att\r\nförbättra mottagandet av asylsökande.\r\n\r\n2002/03:Sf228 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen begär  att  regeringen omgående tillsätter\r\nen utredning om nödvändiga författningsändringar för\r\nen utvidgad tolkning av Genèvekonventionen.\r\n\r\n2002/03:Sf233 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i  motionen  anförs  om   att   regeringen   i\r\nregleringsbrev     till     Migrationsverket     bör\r\nuppmärksamma   de  risker  som  kurdiska  flyktingar\r\nutsätts för i kontakter  med den irakiska ambassaden\r\nangående upprättande av giltiga resehandlingar.\r\n\r\n2002/03:Sf239 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen\r\ninte bör godta direktivförslag  som  i  likhet med\r\ndet   som   behandlar   mottagningsvillkoren   för\r\nasylsökande   i   allt  väsentligt  saknar  reellt\r\ninnehåll.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nbegära    omförhandlingar    av   direktivet   och\r\nrambeslutet om straff för den som underlättar icke\r\nauktoriserad inresa eller vistelse  i  medlemsstat\r\nför  att  eliminera alla inslag som försvårar  för\r\ndem som är i behov av asyl att ta sig till ett EU-\r\nland.\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nanvända  sin  vetorätt  mot ytterligare repressiva\r\nförslag  inom  området för  asyl  och  immigration\r\ninnan  direktivförslag   som   syftar   till   att\r\ngarantera  vissa miniminivåer för skyddsregler och\r\nmottagningsvillkor antagits.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen vid\r\nförhandlingarna  om  Dublinförordningen kraftfullt\r\nbör verka för principen  att den asylsökande skall\r\navgöra i vilket land han eller hon vill söka asyl.\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  villkor  för\r\nregeringens  stöd  för  förslaget till direktiv om\r\nmottagningsvillkor för asylsökande.\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen\r\ninte bör godta några inskränkningar  i skyddet för\r\nflyktingar   och   andra   skyddssökande   i   det\r\ndirektivförslag  kommissionen  lade  fram  den  12\r\nseptember  2001 om miniminormer för när medborgare\r\ni tredjeland  skall betraktas som flyktingar eller\r\nsom   personer   som   av   andra   skäl   behöver\r\ninternationellt skydd.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om grundläggande\r\nomarbetning av familjeåterföreningsdirektivet  för\r\natt bringa det i överensstämmelse med de principer\r\nsom  fastslogs  av  Europeiska  rådet i Tammerfors\r\n1999.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om förändringar i\r\nförslaget    till    direktiv    om    tillfälligt\r\nuppehållstillstånd  för  offer  för människohandel\r\nsom är beredda att samarbeta med myndigheterna.\r\n\r\n11. Riksdagen beslutar om en översyn  av  2 kap. 4 §\r\nutlänningslagen.\r\n\r\n12. Riksdagen begär förslag hos regeringen  om sådan\r\nändring i 2 kap. 5 § andra stycket utlänningslagen\r\natt   intentionerna   i   lagändringen   2000  får\r\ngenomslag i praktiken.\r\n\r\n13.   Riksdagen   beslutar   om   sådan  ändring  av\r\nutlänningslagen att den som väntat  längre  tid än\r\n18      månader     på     ett     lagakraftägande\r\navlägsnandebeslut  automatiskt  beviljas permanent\r\nuppehållstillstånd    om   det   inte   föreligger\r\nsynnerliga skäl häremot.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att regeringen  i\r\nEU bör verka  för  en  förkortning  av listan över\r\nvisumpliktiga   länder  och  att  visumkrav   inte\r\nanvänds som medel  att  utestänga  flyktingar  och\r\nandra  skyddsbehövande  från  EU:s  medlemsstaters\r\nterritorium.\r\n\r\n15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nutfärda  tydliga  riktlinjer  för Migrationsverket\r\natt   dess  handläggning  av  visumärenden   skall\r\ngenomsyras  av  en  inställning  av  humanitet och\r\nicke-diskriminering.\r\n\r\n16.  Riksdagen  begär  att regeringen tillsätter  en\r\nparlamentarisk utredning om behovet av en framtida\r\narbetskraftsinvandring och hur denna lämpligen bör\r\nregleras.\r\n\r\n17.  Riksdagen begär att  regeringen  tillsätter  en\r\nutredning  för  att  se  över  6  kap.  2 och 4 §§\r\nutlänningslagen  i  enlighet  med  vad  i motionen\r\nanförs.\r\n\r\n18.  Riksdagen  begär  att regeringen tillsätter  en\r\nutredning med uppgift att lägga fram förslag om en\r\nprocedur för att söka asylvisum.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om ovillkorlig  rätt\r\ntill   muntlig    förhandling   i   länsrätten   i\r\nasylärenden.\r\n\r\n2002/03:Sf248 av Henrik von Sydow (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    som   i   motionen   anförs    om    en    ny\r\nimmigrationspolitik.\r\n\r\n2002/03:Sf255 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\nRiksdagen   begär   att   regeringen  tillsätter  en\r\nkommission  om  flyktingpolitiken   i  enlighet  med\r\nintentionerna i motionen.\r\n\r\n2002/03:Sf256 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  att  värna\r\nasylrätten i Sverige och Europa.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  ett  vidgat\r\nflyktingbegrepp.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en förändring av\r\nutlänningslagstiftningen för att möjliggöra en mer\r\ngenerös tolkning av begreppet humanitära skäl.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att vid bedömning\r\nav humanitära skäl skall, förutom klara medicinska\r\nvårdbehov, även vistelsetid samt integration tas i\r\nbeaktande.\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att integration\r\noch vistelsetid skall tillmätas särskild betydelse\r\ni barnärenden.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  se över\r\nbestämmelserna    om    barnets   bästa   så   att\r\nbarnkonventionen uppfylls fullt ut även vad gäller\r\nasylsökanden.\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om åtgärder för att\r\nundvika  att  familjer  splittras  i  samband  med\r\nförvarstagning och verkställighet av avvisning.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om omhändertagande av\r\nasylsökande barn.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om åtgärder  för\r\nförebyggande av flykt och återvändande.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  att  all\r\nåtervändandepolitik fullt ut måste  respektera den\r\nenskildes valfrihet och att konjunkturskäl  aldrig\r\nfår  vara orsak till att stimulera flyktingar  att\r\nåtervända.\r\n\r\n12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om nödvändigheten  av\r\natt  samordna  EU:s medlemsstaters minimiansvar på\r\ndet flyktingpolitiska området.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Sverige  bör\r\nvara drivande  för  att  Dublin  II inte medför de\r\nbrister som den nuvarande Dublinkonventionen har.\r\n\r\n14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att den enda rätta\r\nvägen   att   bekämpa   människosmuggling  är  att\r\ntillämpa en mer human europeisk flyktingpolitik.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att aktivt verka\r\nför att korta listan av viseringspliktiga länder.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att som en unik\r\nengångsåtgärd bevilja gömda flyktingar amnesti.\r\n\r\n2002/03:Sf264 av Per Bill m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om  kortare\r\nhandläggningstider i asylprocessen.\r\n\r\n2002/03:Sf265 av Per Bill (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs  om att möjliggöra  en\r\nsvensk motsvarighet till Green Card.\r\n\r\n2002/03:Sf277 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som i motionen anförs om att  förbättra  stödet\r\ntill ensamma flyktingbarn.\r\n\r\n2002/03:Sf296 av Anna Grönlund (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  i  motionen  anförs  om att göra Norrbotten\r\ntill försökslän för arbetskraftsinvandring.\r\n\r\n2002/03:Sf299 av Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om behovet  av  att  se  över\r\nfrågan om skenäktenskap och dess följder.\r\n\r\n2002/03:Sf300 av Mauricio Rojas m.fl. (fp, m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  väntetiden i\r\nasylprocessen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  automatiskt\r\nuppehållstillstånd då normalväntetiden sex månader\r\ni första instans överskrids.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  automatiskt\r\nuppehållstillstånd   när   ettårsgränsen  för  den\r\ntotala asylprocessen överskrids.\r\n\r\n2002/03:Sf317 av Ulf Holm m.fl. (mp, s, fp, v, c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om att göra  en  ändring  i\r\nutlänningslagen så  att förföljelse på grund av kön,\r\nsexuell    läggning    eller    könsidentitet    ger\r\nflyktingstatus enligt Genèvekonventionen.\r\n\r\n2002/03:Sf319 av Hillevi Larsson och Börje Vestlund\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om  att  flyktingstatus  för\r\nhomosexuella införs i 2 § flyktinglagen.\r\n\r\n2002/03:Sf320 av Lena Ek och Jörgen Johansson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen  anförs  om  en  utredning  för  att\r\nklargöra  rättsläget vad gäller förföljelse på grund\r\nav kön som kriterium vid asylansökan.\r\n\r\n2002/03:Sf321 av Lena Ek och Jörgen Johansson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om nationell handlingsplan för\r\nbehandlingen av ensamma asylsökande barn.\r\n\r\n2002/03:Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att verka för  en\r\nmer  generös   och   rättighetsbaserad   europeisk\r\nflyktingpolitik     med     full    respekt    för\r\ninternationella åtaganden.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att öka inslaget\r\nav finansiell solidaritet i EU:s flyktingpolitik.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  att  hjälpa\r\nkandidatländerna   att   bygga  upp   system   och\r\nkapacitet för att ta emot och hantera asylsökande.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att Sverige inom\r\nEU bör ta initiativ  till  att  visumsystemet  ses\r\növer  samt  till en undersökning av hur \"nödvisum\"\r\ntill asylansökande skulle fungera.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om problemet med\r\nDublinkonventionen    och   principen   om    non-\r\nrefoulement.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  snarast\r\nutarbeta     en     gemensam     definition     av\r\nflyktingbegreppet inom EU.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om möjlighet  att  få\r\nrättshjälp vid \"Dublinärende\".\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att  lista  över\r\n\"säkra länder\" ej skall upprättas.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om EU-medborgares\r\nrätt att söka asyl.\r\n\r\n12. Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om\r\nasylsökandes rätt till auktoriserad tolk och/eller\r\növersättare,  i  enlighet med  vad  som  anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n13.   Riksdagen   begär   att   regeringen   utreder\r\nMigrationsverkets bruk av språktester.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  psykologers,\r\npsykiatrikers och kuratorers intyg.\r\n\r\n16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att kompetensen\r\nvid invandringsmyndigheterna och beslutsunderlaget\r\nom  situationen  i  hemländerna  för  homosexuella\r\nrespektive för kvinnor ses över.\r\n\r\n17. Riksdagen begär  att  regeringen  tillsätter  en\r\nutredning  för att se över tillämpningen av 2 kap.\r\n3   §   första  stycket   5   utlänningslagen   om\r\n\"humanitära skäl\", i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n18.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag   till   en   faktisk  tidsgräns  avseende\r\nverkställighetshinder  för   utvisningsbeslut,   i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n19. Riksdagen begär att regeringen utreder frågan om\r\ntidsbegränsning  m.m.  avseende  förvarstagande, i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n20.  Riksdagen  begär att regeringen återkommer  med\r\nett klargörande  om hur Sverige ser på asylsökande\r\nsom  vid  utvisning  hänvisas  till  ett  liv  som\r\ninternflykting,  i  enlighet  med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n22.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om ett förbättrat och\r\nformaliserat återvändandeprogram.\r\n\r\n23. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om barnperspektivet\r\nvid utvisning och avvisning samt att barnets bästa\r\noreserverat     skall      sättas     främst     i\r\nutlänningsärenden.\r\n\r\n24.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag    till   ändring   av   mottagandet    av\r\nensamkommande flyktingbarn, i enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n25.  Riksdagen  beslutar  återinföra  sista  länken-\r\nbestämmelsen,  i  enlighet  med  vad  som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n26.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  ett  vidgat\r\nfamiljebegrepp i utlänningsärenden.\r\n\r\n27.  Riksdagen   begär   att   regeringen  ser  över\r\nlagstiftning       och       praxis       avseende\r\nanknytningsärenden  där förhållandet, på grund  av\r\nmisshandel,  upphör  före   tvåårstiden   för  den\r\nuppskjutna  invandringsprövningen, i enlighet  med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n\r\n28. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  kontroll och\r\ninformation i anknytningsärenden.\r\n\r\n29.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att undantag från\r\nhuvudprincipen,   att   uppehållstillstånd   skall\r\nbeviljas  före inresa, skall göras när utlänningen\r\nhar barn i  Sverige  eller  kvinnan i förhållandet\r\nväntar barn eller om sökanden  med all sannolikhet\r\nskulle få sin ansökan beviljad.\r\n\r\n31.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om rutiner och praxis\r\nvid svenska ambassader avseende besöksvisum.\r\n\r\n35. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  underlätta\r\nmöjligheten     för     asylsökande     att     få\r\narbetstillstånd.\r\n\r\n2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nintegrationsinsatser skall  börja omedelbart då en\r\nasylsökande  söker asyl i Sverige  och  att  dessa\r\ninte avbryts vid avslag hos Migrationsverket.\r\n\r\n2002/03:Sf361 av Lars Ångström och Gustav Fridolin\r\n(mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att  ett  tydligt  ansvar\r\nmåste  finnas för de barn som vistas på flyktingmot-\r\ntagningar i Sverige.\r\n\r\n2002/03:Sf363 av Hans Stenberg och Agneta Lundberg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  den första intervjun vid\r\nasylansökan.\r\n\r\n2002/03:Sf367 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att  alla\r\nhandläggarna på Utlänningsnämnden skall ha en s.k.\r\nbarnkompetens.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nbarnkonventionens portalparagraf skall prioriteras\r\nframför   samhällsintresset    av    en   reglerad\r\ninvandring.\r\n\r\n8.  Riksdagen  begär  att  regeringen  beviljar   en\r\nengångsamnesti  för  alla  barn och deras familjer\r\nsom lever gömda i Sverige.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att ytterligare\r\nåtgärder sätts in  för  att göra asylprocessen mer\r\nbarnvänlig.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att ensamkommande\r\nbarn  endast  skall  intervjuas  av  personal  med\r\nbarnkompetens.\r\n\r\n15. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att   för\r\nensamkommande barn skall  handläggningstiden  inte\r\növerstiga tre månader.\r\n\r\n16.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  extra  resurser\r\ntill socialtjänsten i kommuner med barnenheter.\r\n\r\n17. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att  bestämmelsen\r\nom  övriga   skyddsbehövande   skall   användas  i\r\nbetydligt mer generös utsträckning än tidigare.\r\n\r\n18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att könsstympning\r\nskall utgöra skäl för att erhålla flyktingskap.\r\n\r\n19. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att skyddet för de\r\nkvinnor och barn som lever i Sverige  på  grund av\r\nanknytning skall stärkas.\r\n\r\n20.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  se  över\r\nförslaget angående ett s.k. humanitärt visum.\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om kvaliteten på\r\nlandinformation.\r\n\r\n22.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om  att  införa  en bortre tidsgräns  för\r\nförvarstagande.\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av tolk.\r\n\r\n24.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  en  mer  generös\r\nlinje när det gäller utfärdandet av besöksvisum.\r\n\r\n25.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att god man skall\r\nnärvara vid avvisning.\r\n\r\n26. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att principen  om\r\nnon-refoulement skall vara absolut.\r\n\r\n27. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  Sverige skall\r\ntillämpa    en    mer    generös    tolkning    av\r\nDublinkonventionen.\r\n\r\n29.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs  om  att  förkorta\r\nhandläggningstiderna för arbetstillstånd.\r\n\r\n2002/03:Sf375 av Maria Hassan (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om åtgärder för att förbättra\r\nmottagandet av ensamkommande flyktingbarn.\r\n\r\n2002/03:K432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om åtgärder för ökad\r\nsolidaritet och öppenhet gentemot omvärlden genom\r\nden gemensamma asyl- och flyktingpolitiken samt\r\nutvecklings- och biståndspolitiken.\r\n\r\n\r\n\r\n2002/03:Ju248 av Catharina Elmsäter-Svärd (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om vikten av att de\r\nutsatta    kvinnorna    borde    få    tillfälliga\r\nuppehållstillstånd  för att säkerställa att offren\r\nkan vittna om smugglarnas brottsliga handlingar.\r\n\r\n2002/03:Ju249 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nanhöriginvandring  på  bas  av  fullmaktsäktenskap\r\nskall förbjudas.\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  se över\r\nreglerna  om  uppehållstillstånd  för misshandlade\r\nkvinnor.\r\n\r\n2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om  att  ge\r\nMigrationsverket   rätt   att   i   polisregistret\r\nkontrollera män som för in en kvinna till Sverige.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om specialkompetens\r\nhos personal som skall handlägga utvisningsärenden\r\nav kvinnor som  kommit  till  Sverige för att leva\r\nmed  en  man,  vilka trots anmälan  om  misshandel\r\nutsätts för utvisningshot.\r\n\r\n2002/03:L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  den  svenska\r\nflyktingpolitiken  rörande förföljda homosexuella,\r\nbisexuella och transpersoner.\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   ett\r\ntilläggsprotokoll till Genèvekonventionen,\r\n\r\n2002/03:U238 av Lars Ohly m.fl. (v):\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att händelserna  i\r\nIran  sedan  våren  år  2000  innebär  en  kraftig\r\nförsämring  när  det  gäller mänskliga rättigheter\r\noch att den svenska regeringen  beaktar  detta när\r\ndet  gäller  behandlingen  av  iranska flyktingars\r\nmöjligheter att få uppehållstillstånd i Sverige.\r\n\r\n2002/03:U297 av Lotta N Hedström (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av särskild\r\nafghansk flyktingkvot.\r\n\r\n\r\n\r\n2002/03:U323 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   att  EU:s\r\nflyktingpolitik  skall  baseras  på humanitet  och\r\ngemensam ansvarsfördelning.\r\n\r\n2002/03:U326 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att en klar och\r\nentydig   definition   på   flykting,   immigrant,\r\nasylsökande  och  tvångsflyttande  bidrar till  en\r\nrättvis och koherent politik.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  en  översyn  av\r\nGenèvekonventionen.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att det är viktigt\r\natt Europa förblir en säker fristad  för offer för\r\nförföljelse  och  att  Europa  erbjuder skydd  för\r\nmänniskor som har fått sina mänskliga  rättigheter\r\nkränkta.\r\n\r\n2002/03:U328 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs   om   temporära\r\nuppehållstillstånd  och  riktat stöd till de genom\r\ntrafficking utsatta kvinnorna.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att lagstiftningen\r\noch  praxis  innebär  ett reellt skydd för den som\r\nsöker asyl på grund av  förföljelse  på  grund  av\r\nkön.\r\n\r\n2002/03:Ub486 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  utländska\r\nstudenters möjlighet att få arbetstillstånd.\r\n\r\n2002/03:Ub555 av Luciano Astudillo (s):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  översynen av\r\nmottagandet av och introduktionen för flyktingar.\r\n\r\n2002/03:A239 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n26.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om regelverk för\r\nen mer generös arbetskraftsinvandring.\r\n\r\n2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n35. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  att   ge\r\nMigrationsverket   rätt   att   i   polisregistret\r\nkontrollera män som för in kvinnor till Sverige.\r\n\r\n36.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om specialkompetens\r\nhos personal som skall handlägga utvisningsärenden\r\nav kvinnor som  kommit  till  Sverige för att leva\r\nmed  en  man,  vilka trots anmälan  om  misshandel\r\nutsätts för utvisningshot.\r\n\r\n2002/03:A270 av Hillevi Larsson (s):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  att  alla  utländska medborgare som kommer\r\nhit som au pair skall  få information på ett språk\r\nde   förstår   från   Migrationsverket   om   sina\r\nrättigheter.\r\n\r\n2002/03:A320 av Stefan Attefall m.fl. (kd):\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening      vad     i     motionen     anförs     om\r\narbetskraftsinvandring.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\n\r\nOffentlig utfrågning om Migration och asylpolitik\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nDatum: torsdagen den 13 mars 2003\r\n\r\nTid: 09.00-12.00\r\n\r\nLokal: andrakammarsalen\r\n\r\nProgram:\r\n\r\nInledning\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottets    ordförande    Tomas\r\nEneroth\r\n\r\nVilka söker asyl i Sverige?\r\nLena      Häll      Eriksson,     generaldirektör,\r\nMigrationsverket\r\nCharles    Westin,    professor,    Centrum    för\r\ninvandringsforskning (Ceifo) vid\r\nStockholms Universitet\r\n\r\nHur tas de asylsökande emot?\r\n\r\nLena      Häll      Eriksson,     generaldirektör,\r\nMigrationsverket\r\nKent Andersson, kommunalråd, Malmö stad\r\nPer   Östberg,   chef  för   invandraravdelningen,\r\nSundsvalls kommun\r\n\r\nFöljande myndigheter och organisationer deltog vid\r\nutfrågningen:\r\nMigrationsverket\r\nLena Häll Eriksson\r\nTorsten Torstensson\r\nAnna Wessel\r\nJan Larsheim\r\nClas Lind\r\nKjell Ekfeldt\r\nCentrum för invandringsforskning (Ceifo)\r\nCharles Westin\r\nMalmö Stad\r\nKent Andersson\r\nSundsvalls kommun\r\nPer Östberg\r\nSaleh Dirawi\r\nUtrikesdepartementet,  enheten  för  migration och\r\nasylpolitik\r\nNils Eliasson\r\nChristina Sandqvist\r\nBjörn Berselius\r\nTommy Arwitz\r\nUtlänningsnämnden\r\nHåkan Sandesjö\r\nBarnombudsmannen\r\nLena Nyberg\r\nRikspolisstyrelsen\r\nPer Löwenberg\r\nHans Rosenqvist\r\nKenneth Edholt\r\nSvenska Kommunförbundet,\r\nQaisar Mahmood\r\nUtredningen om mottagande av och introduktion  för\r\nflyktingar\r\nBirgitta Ornbrant\r\nWiwi Samuelsson\r\nSvenska Röda Korset\r\nBrita Sydhoff\r\nRickard Olseke\r\nEva Ulfvebrand\r\nSvenska flyktingrådet\r\nMaria Appelqvist\r\nRådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar,\r\nAnders Sundquist\r\nMaja Rajs Lundström\r\nBo Johansson\r\nSveriges Kristna Råd\r\nMisha Jaksic\r\nMargareta Björn\r\nCaritas\r\nGeorge Joseph\r\nFARR,   Flyktinggruppernas  och  asylkommittéernas\r\nRiksråd,\r\nMichael Williams\r\nSanna Vestin\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nOrdföranden  Tomas  Eneroth  (s): Hjärtligt välkomna\r\nhit till socialförsäkringsutskottets  utfrågning  om\r\nasyl-  och  migrationspolitik. Särskilt välkomna hit\r\ntill riksdagen  och  andrakammarsalen  är förstås de\r\ninbjudna talarna och andra inbjudna gäster.\r\n\r\nDet är socialförsäkringsutskottet som är ansvarigt\r\ni riksdagen för asyl- och migrationsfrågorna. Det är\r\nju  ett  ständigt  aktuellt och omdebatterat  område\r\nbåde i den politiska  debatten  och  i  medierna och\r\nbland allmänheten. Kanske är det just därför som det\r\när angeläget för oss att öka våra kunskaper  om  det\r\naktuella läget men också faktiskt att avslöja en del\r\nmyter   som  förekommer  i  debatten  om  asyl-  och\r\nmigrationspolitiken.  Jag  tror  också  att  det  är\r\nviktigt att ha en sådan här utfrågning för att kunna\r\nbedöma förutsättningarna för framtida förändringar i\r\npolitiken.  Vi vet alla att det pågår debatter om ny\r\ninstans- och  processordning och andra förändringar.\r\nDå är det viktigt  att  vi får den avstämning som en\r\nutfrågning kan innebära.\r\nI socialförsäkringsutskottet  håller vi just nu på\r\natt  behandla regeringens skrivelse  om  migrations-\r\noch asylpolitik.  Det  är högaktuellt för oss att få\r\nen   uppdaterad   information    om    läget   inför\r\nutskottsbehandlingen.\r\nVi har valt att dela in utfrågningen i  två delar.\r\nVi  inleder  med  att  fokusera på vilka det är  som\r\nkommer till Sverige, men också vilka som kommer till\r\nvår  omvärld  och hur strömningarna  och  rörelserna\r\nfaktiskt ser ut.  Jag tror att det är viktigt att vi\r\ngör internationella  jämförelser  och  att vi får en\r\nbild  av  vilka  skäl man anför i sina asylsökningar\r\noch hur många som  faktiskt  får uppehållstillstånd.\r\nTill  vår  hjälp  i  den diskussionen  har  vi  dels\r\nMigrationsverkets generaldirektör Lena Häll Eriksson\r\noch  också  Charles Westin,  som  är  professor  vid\r\nStockholms universitet  och  arbetar vid Centrum för\r\ninvandringsforskning.\r\nDen andra delen handlar om själva mottagandet, och\r\ndå       inte       minst       om       kommunernas\r\nplaneringsförutsättningar. Det är en fråga  som  har\r\nvarit  högaktuell  det senaste året och som jag tror\r\natt det finns skäl för  oss  att  belysa. Där ger vi\r\nockså  generaldirektören för Migrationsverket,  Lena\r\nHäll Eriksson, en möjlighet att inleda. Därefter får\r\nen företrädare för Malmö kommun, Kent Andersson, som\r\när kommunalråd där, och dessutom Per Östberg, som är\r\nchef för  invandraravdelningen  i Sundsvalls kommun,\r\nmöjlighet att ge sina perspektiv  och  sin  bild  av\r\nkommunernas planeringsförutsättningar.\r\nFrågor  till  talarna och till inbjudna gäster och\r\nföreträdare  för  organisationer   och   myndigheter\r\nställs  i  första hand av utskottets ledamöter,  men\r\ngivetvis finns  det också möjlighet för er andra att\r\nbegära ordet och ställa frågor i mån av tid.\r\nDet här är en utfrågning  som  sänds  direkt i TV.\r\nDen  sänds  dessutom  på  webb-TV.  Går  man  in  på\r\nwww.riksdagen.se kan man säkert se oss även där.  Vi\r\nkommer   att   ha   stenografer   som   dokumenterar\r\nutfrågningen. Vad vi säger kommer att finnas  med  i\r\nriksdagens handlingar.\r\nVi  kommer  att  ha  en  liten paus om fem minuter\r\nmellan de båda avdelningarna.  Jag  beräknar att den\r\nkommer att vara ungefär vid kl. 10.30. Ambitionen är\r\natt  hela  utfrågningen avslutas ungefär  kl. 11.50.\r\nKlockan tolv har vi en aktuell debatt i kammaren som\r\njag vet att  många  är engagerade i och vill delta i\r\neller  lyssna  på.  Av  det   skälet   avslutar   vi\r\nutfrågningen ungefär tio i tolv.\r\nVarmt  välkomna allihop! Med denna korta inledning\r\ntänkte  jag   ge  ordet  till  Lena  Häll  Eriksson.\r\nVarsågod!\r\n\r\nVilka söker asyl i Sverige?\r\n\r\n\r\nLena  Häll Eriksson,  Migrationsverket:  Tack,  herr\r\nordförande! En kraftig ökning av antalet asylsökande\r\nde senaste tre åren har ställt stora krav på svenska\r\nmigrationsmyndigheter  och  kommuner. Regeringen har\r\ndock ökat anslagen till Migrationsverket, och vi har\r\nanställt  mer  personal.  25 % av  vår  personal  är\r\nanställd under det senaste  året.  En  sådan kraftig\r\nökning  av  arbetsstyrkan tar mycket tid och  kraft.\r\nDärför är jag  särskilt  glad över att vi hela tiden\r\nhar  lyckats  erbjuda alla asylsökande  ett  rimligt\r\nboende och försörjning.\r\n\r\nJag är också  väldigt stolt över att vi förra året\r\nklarade  av  att  fatta   hela   27 000   beslut   i\r\nasylärenden  mot  bara  16 500 året innan. Det är en\r\nmycket kraftig ökning av  vår  kapacitet. Men tyvärr\r\nräcker  inte  detta  goda  resultat   för   att   nå\r\nregeringens    mål    för    handläggningstider    i\r\nasylärenden.\r\nDen   stora   rekryteringsomgång  som  jag  nämnde\r\npåbörjades 2001 och accelererade förra året. Den gör\r\natt vi ändå kan se ljuset i tunneln det här året, om\r\nnu inte antalet asylsökande  fortsätter att öka. Jag\r\nvill passa på att nämna att högen  med öppna ärenden\r\nför  första gången på flera år sjönk  lite  grann  i\r\nfebruari. Låt oss hoppas att det är ett trendbrott -\r\nmen det  vågar jag inte vara säker på förrän jag har\r\nsett några  månader  till. Men jag blev oerhört glad\r\növer de siffrorna. Vi  har  hittills  i år gjort ett\r\ngigantiskt  jobb  och  fattat  över  5 000 beslut  i\r\nasylärenden på två månader.\r\nUnder förra året genomförde vi en stor satsning på\r\nkompetensutveckling både på bredden och  på  djupet.\r\nAll personal - och då talar jag om 2 700 personer  -\r\nhar  till  exempel fått en dags förvaltningsjuridisk\r\nutbildning. Många har ju det sedan tidigare, men den\r\ntypen   av   utbildning    behöver   upprepas,   och\r\nkunskaperna behöver aktualiseras.  Vi  har samordnat\r\nvåra introduktionsutbildningar i regionerna  så  att\r\nvi   ger   alla   samma   introduktion.   Hundratals\r\nhandläggare     och    beslutsfattare    har    fått\r\nfördjupningsutbildning  inom  flera sakområden, till\r\nexempel om barnkonventionen och  om att utreda barn,\r\nom kvinnor och om att utreda kvinnors  asylskäl samt\r\nom  tortyrskador.  Vi  har  haft intervjuteknik  och\r\nsamtalsmetodik  på  schemat, liksom  väldigt  mycket\r\nannat utvecklingsarbete  inom  ärendeprövningen. Det\r\nhär  är  en  utbildningssatsning  som   kommer   att\r\nfortsätta. Vi har startat Migrationsverkets högskola\r\n-     det     vi     kallar    migrationsprogrammet.\r\nUtbildningspaketet  kommer  att  fortsätta  för  all\r\npersonal.\r\nExempel på utvecklingsarbete  är helt nya sätt att\r\njobba med ärenden, där advokater  spelar en aktivare\r\nroll än i dag. Kvalitetssäkring och  bättre styrning\r\ngenom  en  mer  enhetlig organisation är  ett  annat\r\nexempel. Alla dessa insatser tillsammans med löpande\r\nuppdateringar    av    länderkunskap    och    annan\r\nomvärldsbevakning  tror  och  förutser vi kommer att\r\nleda till en smidigare och ännu  bättre handläggning\r\noch   prövning   av   både  asylärenden  och   andra\r\ntillståndsärenden. Detta  kan  vi se resultatet av i\r\noch  med  att  vi  har fått upp produktionssiffrorna\r\ntill en så bra nivå.\r\nÖkningen av antalet  asylärenden  gör  att vi inom\r\nkort kommer att öppna två nya transitenheter. Vi har\r\ntre i dag - i Malmö, Mölndal och Stockholm  - och vi\r\nöppnar  nu  en i Norrköping och en i Gävle. Det  gör\r\natt   det   blir   fler   enheter   som   tar   emot\r\nasylansökningar  och  gör  den första utredningen av\r\nasylärenden. Det här kommer  på sikt att ytterligare\r\nförbättra situationen både för  de  sökande  och för\r\npersonalen, som får en rimligare arbetssituation.\r\nSom  jag  nämnde  inledningsvis  är  det många som\r\nsöker  asyl  i  Sverige.  Förra  året kom det  drygt\r\n33 000  personer,  10 000  fler än året  innan.  Den\r\novanliga ökning vi har sett  de senaste åren är inte\r\nkopplad till något krig eller någon akut kris i vårt\r\nnärområde, som under Bosnien- eller Balkankrigen. De\r\nkonflikter som finns i bakgrunden  är Tjetjenien och\r\nVästbanken/Gaza,   men   det  är  inte  lika   stora\r\nkonflikter som då. Trafiken  över  Öresundsbron  och\r\ndet   faktum   att   vi  öppnade  våra  gränser  mot\r\nSchengenområdet är nog de tydligaste skälen till att\r\nvi har en ökning av sökande i Sverige.\r\n(Bild 1) Detta mönster är däremot inte typiskt för\r\nEuropa.  Några  länder hade  en  klar  minskning  av\r\nantalet asylsökande  förra  året.  För  hela  EU var\r\nantalet  sökande  i  stort  sett oförändrat. De röda\r\npilarna visar de länder som har  haft  en minskning,\r\noch   de   blå  pilarna  visar  länder  där  antalet\r\nasylsökande  ökar. Ni kan se att Sverige är det land\r\nsom har den kraftigaste  ökningen  procentuellt,  om\r\nman bortser från Finland. Finland hade en mycket låg\r\nnivå  när  man  fick en kraftig inströmning av 1 600\r\nromer från Östeuropa.  Det  slog  igenom högt om man\r\nser till procent, men ni ser att det  är ganska låga\r\ntal det handlar om.\r\nLänder  som  har  stora  minskningar  är  Danmark,\r\nNederländerna  och Spanien. Siffrorna talar för  sig\r\nsjälva. Det är intressant  att  se att inströmningen\r\ntill  EU:s  länder - listan innehåller  också  några\r\nländer som inte  är  EU-länder, nämligen Schweiz och\r\nNorge - inte har ökat  eller  minskat. Den ligger på\r\nen ganska konstant nivå. Så var  det 2000 också. Det\r\nsker  alltså  omfördelningar  inom och  mellan  EU:s\r\nmedlemsstater. Det är intressant  och  kan  väcka en\r\ndel frågor.\r\nFörra  året kom de flesta asylsökande till Sverige\r\nfortfarande  från  Irak och Jugoslavien - det som då\r\nhette Förbundsrepubliken  Jugoslavien  men  nu heter\r\nnågonting  annat. Det kom drygt 5 000 personer  från\r\nvardera landet.  De  senaste  åren  har  vi märkt en\r\ntydlig   ökning  av  sökande  från  länder  i  forna\r\nSovjetunionen.   De   sökande  som  kommer  därifrån\r\nåberopar en mängd olika  skäl,  till  exempel att de\r\nsaknar skydd från staten mot trakasserier  eller att\r\nde förföljs av maffian.\r\nSökande  från  afrikanska  länder  har också ökat.\r\nExempel  på  länder i Afrika som inströmningen  ökar\r\nifrån  är Burundi  och  Somalia.  Där  åberopar  man\r\nframför  allt  motsättningar  mellan etniska grupper\r\neller  klaner.  Andra  länder  är Nigeria,  där  man\r\nhänvisar till religiösa motsättningar, och Algeriet,\r\ndär  man  hänvisar  till  islamiskt  förtryck.  Från\r\nLibyen  har  vi  också  haft ökad  inströmning.  Där\r\nåberopar man rädsla för regimen sedan man deltagit i\r\naktioner   som  varit  negativa   till   Qadhdha`fi.\r\nEritreaner uppger att de har deserterat och riskerar\r\nhårda straff vid återkomst till hemlandet.\r\nVi kan också konstatera att kandidatländer till EU\r\nfortfarande   genererar   många   asylsökande   till\r\nSverige. Det är mycket ovanligt att några av dem har\r\nasylskäl.  Det  är  många  som  tillhör  den  romska\r\nminoriteten, och deras skäl för att söka asyl är att\r\nde hoppas på ett bättre liv än det de har i dag i de\r\nforna  östeuropeiska  länderna. Man talar alltså  om\r\narbete och bostad som skäl till att man söker asyl.\r\n(Bild  2)  På  den här overheadbilden  ser  ni  de\r\ntendenser jag pratar  om.  Det  är en kraftig ökning\r\nfrån före detta Sovjetunionen och  från Jugoslavien,\r\ndär  det ju inte pågår någon konflikt  längre.  Från\r\nkandidatländerna  i  Östeuropa  är  det framför allt\r\nromerna. Vi ser en liten minskning från Mellanöstern\r\noch  en ökning från Afrika. Tendenserna  är  väldigt\r\ntydliga.  Av de 33 000 personer som sökte asyl förra\r\nåret  var  majoriteten  män  och  pojkar.  37 %  var\r\nkvinnor, och  knappt  en  tredjedel  var minderåriga\r\nunder 18 år. Det handlar då framför allt  om  barn i\r\nfamilj.  550 minderåriga sökte asyl utan att ha  sin\r\nvårdnadshavare med sig, även om många kom i sällskap\r\nmed släktingar eller landsmän.\r\nVi prövar  naturligtvis  varje asylärende för sig,\r\noavsett varifrån människor kommer.  Det  gäller även\r\nogrundade ansökningar, även om vi där satsar  på  en\r\nsnabb   utredning   för   att   om   möjligt  minska\r\nbelastningen  i  vårt  system och få tid  för  andra\r\nsökande,  vars skäl behöver  prövas  grundligt.  Den\r\ntotala ökningen  av antalet sökande, liksom ökningen\r\nav antalet ogrundade  ansökningar, har påskyndat vår\r\nsatsning  på  att  utreda   ärenden  så  tidigt  som\r\nmöjligt.   Vi   har  tillfört  nya   resurser   till\r\ninledningsskedet   av   asylprocessen.   Förra  året\r\navgjordes 33 % av alla asylärenden inom tre månader.\r\nDet är så kallade korta ärenden.\r\nDet    är    intressant    och    glädjande    att\r\nhandläggningstiderna  trots  den stora inströmningen\r\ninte   har   ökat  vare  sig  hos  oss   eller   hos\r\nUtlänningsnämnden.  Vi  klarade 77 % av alla ärenden\r\ninom  tio månader. På den  nivån  har  vi  legat  de\r\nsenaste  åren.  Så  trots den stora ökningen och all\r\nkraft som har gått åt  till  att  bygga  ut systemet\r\nhåller  vi  ställningarna.  Vi  skulle  naturligtvis\r\nvilja    komma    ännu   längre   när   det   gäller\r\nhandläggningstiderna.\r\nSedan 1999 har vi  ansvaret  för  att personer som\r\nfår  avvisningsbeslut lämnar landet. Vi  tycker  att\r\ndet är  rätt  ordning  att vi har ansvar för det. Vi\r\nlyckas motivera många att  åka  hem utan att ta till\r\ntvångsåtgärder, men det är ett tungt arbete eftersom\r\nde     flesta     sökande     saknar    rese-    och\r\nidentitetshandlingar. Vi behöver  ofta  den sökandes\r\naktiva samverkan för att ambassaden ska utfärda  nya\r\nhandlingar. Förra året var det 88 % av dem som sökte\r\nasyl  som  saknade  handlingar.  I  dag är det flera\r\ntusen  som  är  inskrivna hos oss med lagakraftvunna\r\navvisningsbeslut,  men  där  vårt återvändandearbete\r\ndrar ut på tiden, liksom polisens  arbete  gör  i de\r\nfall  vi  har överlämnat ärenden till dem. Det beror\r\nväldigt ofta på bristen på handlingar, men det beror\r\nockså på att vissa hemländer vägrar ta tillbaka sina\r\nmedborgare.\r\n(Bild 3)  Jag  har  en  bild  som  visar  på vilka\r\ngrunder   människor  fick  uppehållstillstånd  förra\r\nåret. Vi avgjorde  27 000  asylärenden, som jag sade\r\ntidigare.  Bara  5 500  hade  sådana  skäl  som  ger\r\nuppehållstillstånd.       De       flesta       fick\r\nuppehållstillstånd  av  humanitära  skäl. Det är den\r\ngula delen av staplarna. 900 ansågs ha  skyddsbehov.\r\nDet är det röda fältet på staplarna. Det  blå fältet\r\nlängst  ned  är  de  som  har  asylskäl, alltså skäl\r\nenligt flyktingkonventionen. Det  ljusblå  fältet är\r\nkvotflyktingarna.\r\nSom  ni ser är det en väldigt liten andel som  har\r\nasylskäl   i  konventionens  mening.  Merparten  får\r\nuppehållstillstånd   på   humanitära   grunder.  Med\r\n\"humanitära  skäl\"  avses här i allmänhet  politiskt\r\nhumanitära skäl. Det  handlar alltså inte om sjukdom\r\neller  liknande.  Däremot   får  till  exempel  alla\r\nirakier      från     Bagdadkontrollerat      område\r\nuppehållstillstånd av politiskt humanitära skäl.\r\nHelt nyligen  presenterade Rädda Barnen en rapport\r\ndär man har tittat  på  87  minderårigas ärenden och\r\nhur deras asylskäl hade utretts  av myndigheterna. I\r\nden  rapporten kritiseras våra utredningar  för  att\r\nalltför  få  barn har blivit hörda. Nu talar vi inte\r\nom ensamkommande barn utan om barn i familj. Alltför\r\nfå har blivit  hörda om sina egna skäl. Den kritiken\r\nhar Rädda Barnen  ett  visst  fog  för.  Förra  året\r\ngenomförde vi emellertid, som jag sade tidigare, ett\r\nutbildningsprogram   om   barnkonventionen  för  all\r\npersonal. Vi genomförde även  annan  utbildning  med\r\ninriktning    på    barnärenden.   Därför   är   jag\r\nförhoppningsfull och  övertygad om att alla barn som\r\nkan och vill bli hörda  nu  blir det. De ärenden som\r\nRädda Barnen har tittat på är  ett  år gamla. Nu har\r\nvi fått en annan ordning.\r\nNär det gäller barn måste man dock  komma ihåg att\r\ndet  alltid  är  föräldrarna  som  har  det yttersta\r\nansvaret.  Om  inte föräldrarna vill att barnen  ska\r\nhöras kan vi inte  kräva  det. Det kan också vara en\r\nförklaring  till  att inte tillräckligt  många  barn\r\nanses bli hörda. Föräldrarnas  mening  har  varit en\r\nannan. Det tycker jag också är viktigt att notera  i\r\nsammanhanget.\r\n\r\nOrdföranden: Tack för det. Vi går direkt vidare till\r\nCharles  Westin.  Sedan  finns  möjlighet att ställa\r\nfrågor   med   anledning   av   Lenas  och   Charles\r\nanföranden,  både  till  talarna  och   till   andra\r\ninbjudna,  och  att komma med reflexioner om det som\r\nhar sagts. Varsågod,  Charles Westin från Stockholms\r\nuniversitet.\r\n\r\nCharles Westin (Ceifo):   Tack, herr ordförande. Jag\r\nblev ombedd att ge forskningsperspektiv  i  dag. Jag\r\nvar  lite  osäker över vad det innebär. Rent allmänt\r\nkan man säga att forskares frågor inte nödvändigtvis\r\när de frågor som politiker ställer. Forskare är ofta\r\nintresserade  av  de  större sammanhangen, av längre\r\ntidsperioder och teoretiska  aspekter.  Jag ska inte\r\ngå  in  på  teori  här,  men  jag  vill  ge  en viss\r\növerblick tidsmässigt.\r\n\r\nUnder  andra världskriget och tiden strax därefter\r\ntog Sverige  emot  hundratusentals  flyktingar  från\r\ngrannländerna.  Det  känner vi alla väl till. Men vi\r\ntog inte emot flyktingar från Jugoslavien, som också\r\ni   allra   högsta  grad  var   indraget   i   andra\r\nvärldskriget,  eller från Grekland, Nordafrika eller\r\nVietnam, som alla  var krigsskådeplatser under andra\r\nvärldskriget.\r\nUnder det kalla kriget  fram  till  1970-talet tog\r\nSverige emot kvotflyktingar genom samarbete  med FN,\r\nmen  under  vissa perioder - Ungern 1956, Polen  och\r\nTjeckoslovakien  1968-1969  -  kom  det flyktingar i\r\nlite större mängder. Vad vi inte tänker  på  är  att\r\ndet under hela perioden från andra världskriget fram\r\ntill    1970-talet    också   kom   flyktingar   som\r\narbetskraftsinvandrare    från    Jugoslavien    och\r\nGrekland.  De  behövde  inte ansöka om asyl utan kom\r\nsom arbetare, rekryterade  av den svenska industrin.\r\nAtt de var flyktingar uppmärksammades inte.\r\nI  och  med att arbetskraftsinvandringen  upphörde\r\nkom  allt  större   fokus   att   riktas   just  mot\r\nflyktinginvandringen  och  flyktingskälen,  eftersom\r\ndetta  var det sätt på vilket man kunde komma  in  i\r\nSverige. Samma sak gällde andra länder i Västeuropa.\r\nDe införde  ungefär  samtidigt  samma  förändring av\r\narbetskraftsinvandringen,  som  upphörde  då.  Under\r\n1970-talet   kom   utökade  kvoter  av  indier  från\r\nÖstafrika, som jag själv  har studerat. 1973 kom det\r\nmånga  chilenare,  och  den  invandringen  fortsatte\r\nsedan. Det kom syrianer, assyrier  och  under slutet\r\nav  1970-talet vietnameser, kurder och in  på  1980-\r\ntalet  iranier.  Att  jag  nämner just dessa grupper\r\nberor på att de har varit föremål  för forskning. Vi\r\nvet  lite grann om hur det gick, för  de  har  varit\r\ntillräckligt  länge  i Sverige. Forskare vet inte så\r\nmycket  om vad som har  hänt  med  till  exempel  de\r\nirakier som har kommit något av de senaste åren. Det\r\nhar gått för kort tid.\r\nSammanfattningsvis     kan     man     säga    att\r\nglobaliseringen har förändrat hela situationen. Hela\r\nvärlden har blivit grannländer på sätt och vis - som\r\nDanmark, Norge, Finland och Baltikum var under andra\r\nvärldskriget.\r\nJag  vill  också  fästa  uppmärksamhet  på att  de\r\nkvotflyktingar  som  Sverige  tog  emot under 1950-,\r\n1960-  och 1970-talen var ganska få.  Det  var  inga\r\nstörre grupper.  Men när det gällde exempelvis romer\r\nfrån  Östeuropa  och   indier  från  Östafrika  gick\r\nSverige in för att satsa  på grupper - individer och\r\nfamiljer  -  som  på  något sätt  var  handikappade.\r\nKanske  fanns det någon  förståndshandikappad  eller\r\nfysiskt handikappad  person i familjen, eller så var\r\ndet stora familjer. Skälet  till  att Sverige gjorde\r\npå det viset var att andra mottagande länder hade en\r\nmer  krass  syn.  Man  ville ha folk med  utbildning\r\neller pengar. Sverige anförde  ett  slags  humanitär\r\noch humanistisk grundsyn som jag tycker är värd  att\r\nuppmärksamma  och  som  det är viktigt att vi håller\r\nfast vid.\r\nDe stora flyktingskarorna  i världen finns förstås\r\ni Afrika och Asien, i tredje världen. Det handlar om\r\nmiljontals människor i länder  som  Pakistan,  Iran,\r\nTanzania   och  så  vidare.  Flyktingströmmarna  mot\r\nvästvärlden   är  i  det  perspektivet  små,  nästan\r\nförsumbara. Ändå  lägger  vi  givetvis stor vikt vid\r\ndet som händer i vårt eget land  och  i  Europa.  Ur\r\nforskningsperspektiv,  bland  forskare,  har dock de\r\nglobala  strömmarna  i  Afrika  och Asien rönt  mest\r\nuppmärksamhet.\r\nOm vi tar det land i Europa som  i dag har största\r\nantalet asylsökande - jag såg på Lenas  siffror  att\r\ndet  var  Storbritannien  -  finner vi att det är en\r\nganska ny företeelse. Storbritannien har visserligen\r\nunder  lång tid varit ett invandringsland,  men  det\r\nhar varit  fråga om postkolonial invandring. Det har\r\nhandlat  om folk  från  före  detta  kolonier,  inte\r\nflyktingar från Irak eller Afghanistan.\r\nI Storbritannien  verkar  man nu vara lite vilsen.\r\nMan söker efter förebilder och  modeller  och tittar\r\nbland  annat  just på Sverige eftersom man uppfattar\r\natt   vi   i  Sverige   har   lång   erfarenhet   av\r\nflyktingmottagning. Det vi gör här är alltså viktigt\r\noch kan också  påverka  vad  som sker i andra länder\r\ninom EU och i vårt grannskap.\r\nJag var nyligen på en konferens om migrations- och\r\nintegrationsfrågor i Sydney. Under  en lunch frågade\r\nen svensk ambassadtjänsteman vad jag  ansåg  om  den\r\naustraliska  flyktingpolitiken.  Jag kände inte till\r\nden så väldigt väl men sade att den är väldigt tuff,\r\noch att det är den i Europa och Sverige  också.  Det\r\när  tuffa  beslut  som  måste  fattas. Han blev lite\r\nkonfunderad, funderade en kort stund  och sade sedan\r\natt  han  inte höll med mig. Jag pratade  vidare  om\r\ndetta med honom  och  därefter  med  australier.  Ni\r\nkänner  säkert  redan  till  att  Australien  har en\r\nmycket  tuff  politik  på  så sätt att man i princip\r\ninternerar asylsökande, och de har inga rättigheter.\r\nEn del kritiker menar att det  som  pågår där nästan\r\när ett brott mot mänskliga rättigheter.\r\nMed   detta  vill  jag  säga  att  bara  för   att\r\nAustralien  missköter  sig  stort  i  det här fallet\r\nbetyder  det  inte  att vi ska slå oss till  ro  och\r\ntycka att det är bra  här.  Vi  måste  fortsätta att\r\nvara  kritiska  och  uppmärksamma  det som inte  har\r\nfungerat bra. Det är glädjande att höra att framsteg\r\nnu görs när det gäller långa handläggningstider. Det\r\när     mycket    positivt.    De    väldigt    långa\r\nhandläggningstiderna  har  varit  en  black om foten\r\njust med tanke på hur individer mår.\r\nNär  det  gäller  en  del  av  den  forskning  som\r\nbedrivits  kring  flyktingfrågor i Sverige  kan  man\r\ngrovt säga att det  finns en inriktning på juridiska\r\nfrågor i ett internationellt  sammanhang, alltså hur\r\nman  ska  utforma regler och system  för  att  kunna\r\nhantera  flyktingkriser   i   världen.  Bland  annat\r\nbedrivs  sådant  arbete  vid Wallenberginstitutet  i\r\nLund, och av jurister och statsvetare.\r\nEn annan inriktning är mera  politisk.  Man  söker\r\nhållbara lösningar i framför allt tredje världen för\r\nhur man ska hantera flyktingfrågorna. En stor del av\r\nforskningsintresset  är  också riktat mot medicinska\r\nfrågor,  hälsofrågor, psykologiska  frågor  när  det\r\ngäller flyktingkriser  i tredje världen. Det handlar\r\nom hur man ska undsätta  svältande barn och kvinnor,\r\nmotverka  epidemier  och  få  fram  hjälp  i  rimlig\r\nomfattning. Det handlar bland annat om logistik.\r\nMen  det  finns  också en medicinsk,  psykiatrisk,\r\npsykologisk dimension, eftersom många flyktingar och\r\nasylsökande i dag har  drabbats  av psykiska trauman\r\ngenom  tortyr, politiskt våld och krigserfarenheter.\r\nI Sverige  har vi behandlingsenheter som bland annat\r\nRöda Korset  står  för,  och  vi  har  också CTD vid\r\nKarolinska  Institutet,  som  både  forskar  om  och\r\nverkar för rehabilitering.\r\nDet  är  viktigt  att  komma  ihåg att kraven  och\r\nskälen  för att få uppehållstillstånd  har  skärpts,\r\neller tolkningen  av  vad  som  gäller  har skärpts,\r\nvilket  nog  är ganska klart åtminstone om  man  ser\r\ntillbaka till  80-talet.  Det  innebär att en större\r\nandel  av dem som kommer hit också  har  traumatiska\r\nerfarenheter.  Det  i  sin  tur  har  visat sig vara\r\nproblematiskt när det sedan gäller integrationen.\r\nDet  är  också  viktigt  att  påpeka  att  trauma,\r\nkrigserfarenheter,   tortyr   inte   är   det   enda\r\nproblematiska  i  sammanhanget. Det är inte den enda\r\nförklaringen, utan  det  spelar  också stor roll för\r\nhur människor med sådana erfarenheter kan komma in i\r\nsamhället. Arbetslöshet, diskriminering  och  rasism\r\nbidrar  i  allra  högsta grad till att förstärka och\r\nytterligare försvåra integrationen.\r\nDet handlar om ett  komplext  sammanhang. Jag tror\r\natt   forskningen   nu  framför  allt  uppmärksammar\r\nbarnens  situation.  Det   gäller   inte   bara   de\r\nensamkommande flyktingbarnen, utan också de barn som\r\nväxer  upp  i  familjer där föräldrarna inte mår bra\r\nefter trauman och uteslutningsprocesser i samhället.\r\nForskare vid min institution, bland annat psykologen\r\nVysse Linde, bedriver studier kring detta.\r\n\r\nOrdföranden:Vi tackar  för detta. Det finns givetvis\r\nmöjlighet  att  ställa  frågor  såväl  till  Charles\r\nWestin  som  till  Lena  Häll  Eriksson  och  övriga\r\ninbjuda gäster.\r\n\r\nVice ordföranden, Sven Brus  (kd):  Ordförande! Lena\r\nHäll  Eriksson  har fokuserat på en av  de  centrala\r\nfrågorna i den flyktingpolitiska  debatten, nämligen\r\nhandläggnings tiderna i asylärenden. Under en debatt\r\ni höstas aktualiserade vi det krav  som Rädda Barnen\r\nhade  fört  fram  när  det  gäller  de ensamkommande\r\nbarnen och menade att dessa barn borde garanteras en\r\nhandläggningstid på högst tre månader.  Verkligheten\r\npekade då mot att handläggningstiden låg  på  mellan\r\nåtta  och  nio  månader, vilket naturligtvis är helt\r\noacceptabelt.  Kravet  skulle  också  skrivas  in  i\r\nutlänningslagen, men i avvaktan på det har ministern\r\n- berättade han  alldeles  före  jul  - skrivit in i\r\nMigrationsverkets regleringsbrev att dessa  barn ska\r\ngaranteras högst tre månaders handläggningstid.\r\n\r\nJag  skulle  vilja  fråga  generaldirektören, Lena\r\nHäll  Eriksson,  vilka  möjligheter  det  finns  för\r\nverket  att komma ned till  denna  handläggningstid.\r\nDet är ett  tufft  beting,  men  jag förutsätter att\r\nMigrationsverket  naturligtvis  gör   allt   som  är\r\nmöjligt för att leva upp till det tuffa kravet.  Jag\r\nvill gärna be generaldirektören kommentera frågan om\r\nde  ensamkommande  barnen  och handläggningstiden på\r\ntre månader.\r\n\r\nLena Häll Eriksson, Migrationsverket: För det första\r\ntycker vi att det är väldigt bra att vi har fått ett\r\nså tydligt mål för handläggningstider när det gäller\r\njust gruppen ensamkommande barn.\r\n\r\nFör  det  andra  har  vi  satsat  på  att  utbilda\r\nsärskilda barnhandläggare så att varje region, varje\r\nasylenhet,  nu  har  särskilda  barnhandläggare  som\r\nutreder bland annat de ensamkommande barnen, men som\r\nsjälvklart  också kan göra utredningar  med  barn  i\r\nfamilj.  Det  är   en   kraftsamling   på  just  den\r\närendekategorin.\r\nFör  det  tredje  förändrar  vi  vårt  arbetssätt.\r\nTidigare   har  utredningarna  av  de  ensamkommande\r\nbarnen i hög  grad  varit  inriktade  på  att  hitta\r\nföräldrarna,   vilket   man   börjat   med  redan  i\r\ninledningsskedet. Och att hitta föräldrarna  kan  ta\r\nlång  tid.  Man  gör det i allmänhet, men det kan ta\r\nväldigt lång tid.  Nu får vi i stället vända på hela\r\narbetssättet  och göra  en  ordentlig  utredning  av\r\nasylskälen. Om  vi  då  konstaterar  att  det  finns\r\nasylskäl  blir  det  ett  uppehållstillstånd. Kan vi\r\nkonstatera  att  det inte finns  det  blir  det  ett\r\navslag.  Därefter påbörjar  arbetet  med  att  hitta\r\nföräldrarna.  Alltså  först  beslut  i  ärendet, och\r\nsedan  i  steg  två återföreningsproblematiken.  Det\r\ntror  vi  ska  vara   sättet   att   nå   målet  för\r\nhandläggningstiderna.\r\nNär det gäller återföreningsarbetet kan det  komma\r\natt  bli  så att kommunerna - i samverkan med oss  -\r\nfår bidra till  att  hitta  föräldrarna till de barn\r\nsom får uppehållstillstånd.\r\n\r\nAnne-Marie Ekström (fp): Charles  Westin  nämnde att\r\nnär  arbetskraftsinvandringen  upphörde  sökte  fler\r\npersoner asyl. Likaså nämnde Lena Häll Eriksson  att\r\nmånga  av  dem som kommer hit i dag saknar asylskäl.\r\nDe kommer hit för att få arbete och bostad.\r\n\r\nJag  tror  inte   att   de   är   lycksökare,  som\r\nmedarbetare på Migrationsverket kallar  dem, men när\r\nman  av  olika  skäl  inte kan försörja sig och  sin\r\nfamilj gör man allt för  att  hitta  en utväg. Då är\r\nett     alternativ     att     komma     hit     som\r\narbetskraftsinvandrare,    naturligtvis   utan   att\r\nurholka asylrätten.\r\nJag skulle därför vilja fråga  Lena  Häll Eriksson\r\nom hon tror att antalet asylsökande skulle  påverkas\r\nom  det  fanns möjlighet att komma till Sverige  som\r\narbetskraftsinvandrare.\r\n\r\nLena Häll  Eriksson,  Migrationsverket:  Nej  skulle\r\nmitt korta svar kunna vara, men jag ska motivera det\r\nockså.  Nej, jag tror inte det eftersom det inte  är\r\nutbytbart. Det handlar inte om samma människor. I så\r\nfall beror det också på hur möjligheten att invandra\r\nsom arbetskraft kommer att se ut.\r\n\r\nDe grupper jag nämnde tidigare var från Östeuropa,\r\noch de säger att de kommer till Sverige just för att\r\nde vill ha  arbete  och bostad. Det är människor med\r\nlåg eller ingen utbildning alls. De skulle i så fall\r\nbara kunna gå in på arbetsmarknaden  i  arbeten  som\r\nkräver  icke-kvalificerad  arbetskraft. Det är i och\r\nför sig arbetsmarknadsmyndigheternas  sak att bedöma\r\nbehovet av arbetskraft, och vilken typ  av kompetens\r\nsom behövs, men min bedömning är att vi inte behöver\r\nden  typen  av arbetskraft. Vi behöver framför  allt\r\nkvalificerat och utbildat folk.\r\nDen arbetskraftsinvandring  vi har i dag, som inte\r\när så liten, är framför allt i den senare kategorin.\r\nDet  är  fråga om kvalificerad arbetskraft:  läkare,\r\nsjuksköterskor, specialister på tekniska områden och\r\nså  vidare.   Därför  tror  jag  inte  att  en  ökad\r\narbetskraftsinvandring  skulle få några effekter för\r\njust den grupp som i dag söker asyl som en möjlighet\r\natt få ett bättre liv.\r\n\r\nGöte  Wahlström  (s):  Tack   för   två  intressanta\r\nföredragningar.  Lena  Häll  Eriksson  gav  oss  två\r\nbilder av situationen i Europa under de  senaste två\r\nåren.  Vi  har haft en ganska stabil migrationsström\r\nin i Europa under dessa två år.\r\n\r\nOm vi tittar  på  några  av de länder som beskrivs\r\nkan vi konstatera att tre av Europas länder tar emot\r\nungefär 180 000 asylsökande.  Nu vet vi att några av\r\nde länderna har fattat beslut,  eller står i begrepp\r\natt  fatta  beslut, om begränsande  åtgärder.  Eller\r\nockså har de  en situation som gör att de kommer att\r\nvidta åtgärder.  Det  innebär  att  strömmarna  in i\r\nEuropa  är  konstanta,  men kommer att gå till andra\r\nländer.\r\nKan vi för de kommande  åren  göra en bedömning av\r\nvad detta kan innebära för Sveriges  del? Det gäller\r\nexempelvis   Storbritanniens   beslut  att   försöka\r\nhalvera inströmningen till just Storbritannien.\r\n\r\nLena   Häll  Eriksson,  Migrationsverket:   Vi   gör\r\nprognoser  över  hur  vi bedömer antalet asylsökande\r\ntill Sverige och väger in den typen av faktorer. Det\r\när alldeles uppenbart att  de  länder  som  vidtagit\r\nåtgärder   i  sina  mottagnings  system  också  fått\r\neffekter i form  av  minskad  asylinströmning, medan\r\nSverige,  som  fortfarande  har  ett   i  europeiskt\r\nperspektiv generöst system, fått en kraftig  ökning.\r\nDet  finns  alltså  en samvariation här, men det  är\r\nsvårt att peka på vad  exakt  det  är i systemen som\r\nbidrar till detta.\r\n\r\nMan kan dock misstänka att om fler länder i Europa\r\nskärper sina system, och Sverige inte gör någonting,\r\nkommer    vi    att    få    ytterligare   ökningar.\r\nStorleksordningen är naturligtvis  svår  att sia om,\r\nmen   det   är   i   någon   utsträckning  fråga  om\r\nkommunicerande kärl.\r\n\r\nKjell Ekfeldt, Migrationsverket: Jag vill bara nämna\r\natt  till exempel Storbritannien  har  vidtagit  ett\r\nantal  åtgärder,  eller aviserat ett antal åtgärder,\r\nför  att  försöka få  ned  antalet  asylsökande.  De\r\nkommer   att   ändra   lagstiftningen   för   sådana\r\nansökningar  som  motsvaras av våra humanitära skäl.\r\nDe  har alltså som målsättning  att  minska  antalet\r\nasylsökande  med  ca 50 %  jämfört  med  den  högsta\r\nsiffran  de  hade,  som var i oktober förra året och\r\nlåg på ca 10 000 sökande.  Det kan givetvis få vissa\r\neffekter. Man har också ändrat  bidragssystemen  för\r\nde asylsökande, liksom rätten att arbeta.\r\n\r\nAnnika  Qarlsson  (c):  Herr  ordförande! Jag skulle\r\nlite grann vilja ta upp den grupp  som  kommer  från\r\ndet  forna  Jugoslavien.  Trots att det inte är krig\r\ndär i dag kommer stora strömmar  därifrån.  Jag  har\r\nhört  ryktas  om  och  förstått att många av dem som\r\nflydde kriget och då befann  sig  på  andra  håll  i\r\nEuropa  har,  när  de  efter  freden  återvänt  hem,\r\nbetraktats  som  paria.  De har inte kunnat etablera\r\nett normalt liv utan har återigen  gett  sig  ut  på\r\nflykt.  Efter  vad jag har förstått har många sådana\r\nkommit till oss. Hur hanterar man dessa grupper? Här\r\när   det  ju  inte  fråga   om   en   krigs-   eller\r\nkonfliktsituation,  men  situationen  i hemlandet är\r\nomöjlig för dem.\r\n\r\nLena Häll Eriksson, Migrationsverket: Det  är delvis\r\nen praxisfråga varför Utlänningsnämnden kanske också\r\nvill säga någonting om detta. Om man tittar  på hela\r\nföre   detta   Jugoslavien  domineras  inströmningen\r\ndärifrån av två  grupper.  Den  ena gruppen är romer\r\nfrån  Kosovo, och vi bedömer att romer  från  Kosovo\r\nfortfarande  har  skyddsbehov.  De  är  förföljda på\r\ngrund    av    sin    etnicitet   och   får   alltså\r\nuppehållstillstånd i Sverige.\r\nDen andra gruppen är  bosnier, och jag förstår att\r\ndet kanske framför allt var  dem  som frågeställaren\r\ntänkte på. Det är helt riktigt att dessa bosnier har\r\nvarit på flykt i Europa tidigare, kanske inte just i\r\nSverige men i andra europeiska länder  som  Tyskland\r\noch så vidare. En del personer har rört sig i Europa\r\nunder  kanske  tio  års  tid,  och  många mår mycket\r\ndåligt.\r\nVi ger en del uppehållstillstånd till  den gruppen\r\nav humanitära skäl, men det faktum att man  får  det\r\nsvårt  med  bostad  och sitt sociala liv på grund av\r\natt    man    betraktas   som    paria    är    inte\r\nskyddsbehovsgrundande.  I  de allra flesta fall blir\r\ndet alltså avslag och återsändande till Bosnien.\r\n\r\nHåkan  Sandesjö, Utlänningsnämnden:  Jag  vill  bara\r\ntillägga  att  regeringen  tog  ett  beslut  när det\r\ngäller  Bosnien.  Det  innebär  att man kan utnyttja\r\ninternflyktalternativet när det gäller personer från\r\nBosnien-Hercegovina,  vilket  naturligtvis  gör  att\r\nväldigt många inte får tillstånd.\r\n\r\nKarin Enström (m): Herr ordförande! Jag har en fråga\r\nmed anledning av det som Charles  Westin  talade om,\r\nnämligen kvotflyktingarna. Dem pratar vi ganska lite\r\nom. Charles sade att vi tidigare hade en policy  att\r\nframför  allt  ta  hand om utsatta familjer, när det\r\nvar  fråga  om  handikapp   i   familjen  eller  när\r\nfamiljerna var väldigt stora.\r\n\r\nJag vet inte riktigt vem som kan  svara,  men mina\r\nfrågor är: Har vi ändrat den policyn, och hur  väljs\r\nkvotflyktingarna  ut?  Är det Migrationsverket eller\r\nUtlänningsnämnden som väljer ut vilka kvotflyktingar\r\nvi ska ta emot, och hur går det till?\r\n\r\nLena Häll Eriksson, Migrationsverket:  Det  är svårt\r\natt  kort  svara på frågan, men Migrationsverket  är\r\nansvarigt för flyktingkvoten. Det är ett uppdrag som\r\nvi har från riksdag och regering.\r\n\r\nArbetet går  till  så att vi gör en avstämning med\r\nFN:s flyktingkommissarie kring behovet av bosättning\r\ni  andra  länder  än  de  länder   som  flyktingarna\r\nbefinner  sig  i.  Med  ledning  av den avstämningen\r\nbestämmer vi till vilka flyktingläger  vi  ska  resa\r\nför  att  ta  ut  flyktingar  i  lägren.  Vi gör det\r\nutifrån  en prioritering som innehåller flera  olika\r\nfaktorer.  Dels  försöker  vi hitta personer som har\r\nanknytning till Sverige. Det  kan handla om personer\r\nsom är släkt - kanske nära släkt  - och vi väljer ut\r\ndem eftersom det är bra av flera skäl.  Det kan vara\r\nbra  för  dem  som redan bor i Sverige, och  det  är\r\nockså bra för de kvotflyktingar som ska komma hit.\r\nVi   väljer   ut   kvinnor    som   har   särskilt\r\nbehjärtansvärda skäl. Det kan vara  ensamma  kvinnor\r\nmed  barn  som  skulle  få  det  mycket  svårt om de\r\nåtervände till sina hemländer, och som också har det\r\nsvårt  i  flyktinglägren.  Vi  väljer  också i  viss\r\nutsträckning ut sjuka och handikappade.  Ungefär  så\r\ngår det till.\r\nVi  försöker  ta hela familjer i den mån det finns\r\nhela familjer att  ta,  alltså  inte  bara  delar av\r\nfamiljer,   och  familjebegreppet  kan  vara  ganska\r\nstort. Det är så vi jobbar.\r\nDessutom håller  vi  undan  ett par hundra platser\r\nvarje  år för att kunna ta emot  akutfall.  Det  kan\r\ntill och  med  handla  om människor som finns kvar i\r\nsina  hemländer  men som löper  stor  risk  att  bli\r\nmördade eller fängslade av regimerna. Vi kan då göra\r\nakutinsatser och snabbt  lyfta ut dem inom ramen för\r\nde platser som vi håller undan. Av de kvotländer som\r\nfinns  är  Sverige  det enda  land  som  har  sådana\r\nplatser,  och UNHCR är  mycket  glad  för  just  den\r\nverksamheten.\r\n\r\nMona Jönsson  (mp): Jag skulle vilja ställa en fråga\r\nom anhöriginvandring.  Vi  har ju en regel som säger\r\natt anhöriginvandring ska gälla barn upp till 18 år.\r\nJag vet att vi inte kan diskutera enskilda fall, men\r\ndet  finns  exempel  på  familjer   som  har  blivit\r\nsplittrade  i kriget i Jugoslavien. Familjemedlemmar\r\nhar kommit till  olika länder, och först i efterhand\r\nhar de kunnat hitta  varandra. Och vid det laget har\r\nbarnen blivit över 18  år. Det har varit problem med\r\ndetta i flera fall, och  jag  undrar hur ni hanterar\r\ndet.\r\n\r\nLena Häll Eriksson, Migrationsverket:  Vi är tvungna\r\natt  följa utlänningslagen, och om vi ska  göra  det\r\nkan vi  inte  ge uppehållstillstånd till de barn som\r\nhar hunnit bli  äldre  än  18  år.  Då är man enligt\r\nBarnkonventionen inte heller att betrakta  som barn,\r\noch utlänningslagens gräns går vid 18 år. I  så fall\r\nmåste    det    finnas    beroendeförhållande    och\r\nhushållsgemenskap.   Det  finns  också  inskrivet  i\r\nutlänningslagen. Det kan  i  den  typen  av fall som\r\nbeskrivs  vara högst sannolikt att hushållsgemenskap\r\noch beroendeförhållande till föräldrarna föreligger,\r\noch på den  grunden kan man då få uppehållstillstånd\r\ni Sverige. Det är den möjlighet vi har i dag.\r\n\r\nEn kommitté  har tittat på lagstiftningen och haft\r\nsynpunkter och förslag  på förändringar i den. De är\r\nännu inte genomförda, och  i  den  delen  kanske det\r\nsnarast är en fråga för departementet.\r\n\r\nHåkan Sandesjö, Utlänningsnämnden: Jag ska bara göra\r\nett  litet tillägg. När det gäller åldersgränsen  18\r\når tillämpar  man  alltså  utlänningslagen  vid  det\r\ntillfälle  då man fattar beslutet. Detta gör att det\r\nkan få sådana  här  effekter. Det finns andra länder\r\nsom  tillämpar  lagen  så  att  det  är  åldern  vid\r\nansökningstillfället som är det gällande. Men så har\r\nvi det inte i Sverige.\r\n\r\nAnita  Jönsson  (s):  Anledningen   till   den   här\r\nhearingen är bland annat att vi vill försäkra oss om\r\natt  den  lagstiftning som vi har fattat beslut om i\r\nriksdagen   får    ett    rättssäkert   och   humant\r\ntillämpningssätt ute i verksamheten.\r\n\r\nIbland dyker det upp uppgifter  i  medierna om att\r\nden  ansökande  inte  tycker  att myndigheterna  vet\r\ntillräckligt om det land som det  hänvisas till. Min\r\nfråga gäller den länderkunskap som  Migrationsverket\r\nhar.   Den   ansökande  åberopar  skäl  och   känner\r\nsamtidigt att han eller hon inte blir rätt behandlad\r\neftersom  myndigheterna   inte   riktigt  har  samma\r\nuppgifter som den ansökande om det aktuella landet.\r\nDärför  undrar jag hur Migrationsverket  utvecklar\r\nsitt arbete för att skaffa sig så goda kunskaper som\r\nmöjligt om  de  länder som människorna kommer ifrån.\r\nDet var den ena frågan.\r\nDen andra frågan vill jag ställa till Svenska Röda\r\nKorset. Jag fick  i morse med posten en rapport från\r\nIntegrationsverket   som  handlar  om  ensamkommande\r\nbarn. Som ni förstår har jag inte hunnit läsa igenom\r\nden utan bara skummat  lite.  Vi  har från utskottet\r\ntagit  olika initiativ eftersom vi behöver  utveckla\r\nvårt arbete med att ta emot just ensamkommande barn.\r\nVad jag bland annat kan se i rapporten är att i de\r\nåtta kommuner  som  man  frågat  under  2002 har det\r\nskett en klar förbättring. Det hänvisas bland  annat\r\ntill  att  man utvecklat samarbetet med Röda Korset.\r\nEftersom vi  nu har den möjligheten vill jag höra om\r\näven Röda Korset har den uppfattningen.\r\n\r\nJan   Larsheim,    Migrationsverket:    Frågan    om\r\nländerkunskap är kanske enkel att ställa, med det är\r\nlite   komplicerad  att  ge  en  totalbild  av  den.\r\nInformationsinhämtningen     är     ju    inte    en\r\nengångsföreteelse,   utan   det   handlar   om    en\r\nkontinuitet.  Växlingarna  på den politiska scenen i\r\nolika   länder   varierar   kraftigt.   Det   gäller\r\nBalkanområdet och framför allt utvecklingsländerna i\r\nAfrika. Vi har komplicerade problem  i många länder,\r\ninte minst i Afrika.\r\n\r\nVi följer upp detta så långt det går.  Vi har våra\r\nutlandsmyndigheter,  som  tyvärr inte finns  i  alla\r\nländer.  Vi  har  nära kontakt  med  internationella\r\norganisationer,   humanitära    organisationer   och\r\nNGO:er.   Vi  har  Internet,  som  väsentligt   ökat\r\nmöjligheterna  att  få  fram  en  både djup och bred\r\nallmäninformation.     Vi     har     också     våra\r\nambassadanställda,  alltså  migrationstjänstemän som\r\ntjänstgör vid vissa ambassader.\r\nTotalt sett försöker vi så  gott  det  nu  går att\r\nbåde  bredda  och  fördjupa  informationsbilden  och\r\nkontinuerligt  följa upp den. Men i vissa lägen, och\r\nnär det gäller vissa  länder,  är  det  svårt.  Inte\r\nminst  är  det  tidskrävande.  Det är svårt även för\r\nambassaderna att komma till olika  platser  för  att\r\ngöra  objektiva  utvärderingar.  Den  är  ett  av de\r\nbidragande  faktorerna till att utredningstiderna  i\r\nvissa ärenden kan dra ut på tiden. Vi anser dock att\r\ndet är rimligt  att i dessa fall lägga ned den tiden\r\nför att få en hög grad av rättssäkerhet genom att så\r\nnoga som möjligt kolla upp läget.\r\n\r\nLena Häll Eriksson,  Migrationsverket: Jag vill bara\r\ngöra ett kort tillägg.  Den länderinformation som vi\r\npå   olika   sätt   samlar   in,    antingen   genom\r\nambassadrapporter      eller      rapporter     från\r\nfrivilligorganisationer och på annat  sätt,  har  vi\r\nsystematiserat     i     ett     datasystem,     ett\r\nländerinformationssystem.     All    personal    som\r\nhandlägger      ärenden     och     arbetar      med\r\nåtervändandeärenden    har    tillgång   till   det.\r\nTillgängligheten till den kunskap  vi  har är alltså\r\nmycket  god  ute  i  verksamheten. Det är en  viktig\r\nfaktor i sammanhanget.\r\n\r\nBrita Sydhoff, Svenska Röda Korset: Tack för frågan.\r\nSvenska Röda Korset har  naturligtvis  uppmärksammat\r\natt  väldigt  många barn - 550 barn är alldeles  för\r\nmånga - kommer  utan  vårdnadshavare.  Detta  har vi\r\nsärskilt  uppmärksammat  för  att vi tror att vi kan\r\nhjälpa till.\r\n\r\nSvenska  Röda  Korset  har 30 000  frivilliga  som\r\narbetar i Sverige. Vårt ungdomsförbund  har  framför\r\nallt  ägnat  sig  åt  dem  som  är något äldre, dock\r\nfortfarande under 18 år, genom att  helt enkelt vara\r\nen  medmänniska.  Det handlar om att ha  aktiviteter\r\nmed dem, som att spela  schack eller fotboll, så att\r\nderas väntan inte ska bli  så  odräglig och menen på\r\nderas psyken inte så stora.\r\nVi har också gjort en appell till  våra Röda Kors-\r\nmedlemmar  att komma och ställa sig till  förfogande\r\nsom gode män eftersom vi vet att det är svårt att få\r\ntag på gode  män  till  dessa  barn. Vi står också i\r\nbegrepp att ha en utbildning med Flyktingrådet, just\r\nför att utbilda fler gode män, för  det  är  där jag\r\ntror  att  det  ligger  en stor brist. Men hur sedan\r\ndetta  ska hanteras i framtiden  är  fortfarande  en\r\nöppen fråga.\r\n\r\nKalle Larsson  (v): Jag tackar för inledningarna och\r\nvill  börja  med  att   rikta  mig  till  Lena  Häll\r\nEriksson.  Min  fråga  gäller   kvinnors   asylskäl.\r\nMöjligen   finns   det  också  anledning  för  Håkan\r\nSandesjö  från  Utlänningsnämnden   att   kommentera\r\ndetta.\r\n\r\nJag   skulle   vilja  veta  hur  man  använder  de\r\nriktlinjer som man  för ett par år sedan tog fram på\r\nMigrationsverket    för     att    särskilt    väcka\r\nuppmärksamhet  runt  utredning   och   bedömning  av\r\nkvinnors asylskäl. Vi har till utskottet  inför  den\r\nhär  utfrågningen  fått  ett  brev från Terrafem, en\r\norganisation  som  har  god  kunskap   om   kvinnors\r\nasylskäl.   Man  menar  att  praxis  ännu  inte  har\r\nförändrats  på   den   här   punkten   och  att  det\r\nfortfarande finns oerhört mycket att göra.\r\nDet är ju viktigt med utbildning, och efter att ha\r\nbesökt  flera mottagningsenheter - för några  veckor\r\nsedan den  som  är  belägen  i Flen - har jag ställt\r\nfrågan om kvinnors asylskäl. I  alla  fall  har  det\r\ninte  nått  fram  till de mottagningsenheter jag har\r\nbesökt att  det finns möjlighet att få utbildning om\r\nkvinnors särskilda asylskäl. Man har inte hört talas\r\nom den här utbildningen  från  ansvariga  på  plats.\r\nDärför   vill   jag   veta   hur   det  går  med  de\r\nsatsningarna.\r\nMin  andra  fråga riktar sig till Micael  Williams\r\noch  Sanna  Vestin   från   Flyktinggruppernas   och\r\nasylkommittéernas riksråd. Jag skulle vilja veta hur\r\nni bedömer humanitära skäl. Vi såg ju tidigare under\r\nföredragningen att så mycket som 70 % ungefär av dem\r\nsom   beviljas   uppehållstillstånd   får   det   av\r\nhumanitära  skäl.  Då  är  det  ju  viktigt att veta\r\nvilken bedömning man egentligen gör av  vad  som  är\r\nhumanitära  skäl.  Ni företräder en organisation som\r\nhar nära kontakt med  många  av  de  människor  som,\r\nskulle  jag  vilja  säga, drabbas av asylprocessen i\r\ndag, och därför är jag  intresserad  av  att veta er\r\nsyn på det.\r\nVi  står  förhoppningsvis inte inför ett krig  mot\r\nIrak, eftersom  vi  är många som kommer att göra vad\r\nvi kan för att förhindra ett sådant, men det är ändå\r\nett tillfälle att rikta  särskild  uppmärksamhet mot\r\nvad  som  behöver  göras om ett sådant  krig  skulle\r\nutbryta. Jag skulle  därför  vilja  höra,  också det\r\nfrån FARR, hur man ser på verkställigheten i dag när\r\ndet  gäller  asylsökande  från  norra Irak som redan\r\nbefinner  sig  i Sverige och vad man  anser  behöver\r\ngöras för att förbättra situationen för dessa. Också\r\nhär riktar jag frågan  till  FARR därför att man har\r\nen  nära  koppling  till de människor  som  faktiskt\r\nberörs, och det är av avsevärd betydelse för oss som\r\nsysslar med frågorna att känna till hur verkligheten\r\nfaktiskt artar sig för människor.\r\n\r\nOrdföranden: Vi börjar med den första frågan som var\r\nriktad till Migrationsverket om kunskap om övergrepp\r\netcetera.\r\n\r\nLena Häll Eriksson, Migrationsverket: Som jag sade i\r\nmin   inledning   gör   vi   stora   satsningar   på\r\nutbildningar. Vi gjorde det  under  förra  året, och\r\ndet  kommer  att  fortsätta.  Det här med att utreda\r\nkvinnor och kvinnors asylskäl är  en del av det. Men\r\ndet  tar tid att  utbilda 2 700 anställda,  så  alla\r\nhar inte  fått   gå  igenom utbildningen än, men den\r\nkommer. Exakt hur region Mitt ligger i sin planering\r\nför Flen kan jag inte  svara  på,  men  där  ska man\r\nockså ha den här utbildningen. Det rullar alltså på.\r\n\r\nMen    av    det    faktum   att   handläggare   i\r\nmottagningsverksamheten   och  asylverksamheten  får\r\nutbildning  och lär sig använda  de  riktlinjer  som\r\nfinns i vår utlänningshandbok  på  vårt verksnät kan\r\nman däremot inte dra slutsatsen att  det  leder till\r\nförändrad  praxis  i  ärendena. Det sambandet  finns\r\ninte där tydligt. Hur praxis  ser  ut  beror  ju  på\r\nvilka   skäl   man   finner   att  människor  har  i\r\nutredningarna.   Så   om  man  förväntar   sig   att\r\nriktlinjerna i sig ska leda till förändrad praxis så\r\ntror jag att man kanske  har  förväntningar som inte\r\nriktigt kommer att motsvaras i verkligheten.\r\n\r\nOrdföranden:     Då     gäller    det    de    andra\r\nfrågeställningarna    om   humanitära    skäl    och\r\nverkställigheten  när det  gäller  norra  Irak  till\r\nFARR.\r\n\r\nSanna Vestin, FARR:  Vi möter ju en viss kategori av\r\nde asylsökande. Vi möter i stor utsträckning dem som\r\nhar bedömts inte ha några  skäl  över  huvud  taget,\r\nvarken  humanitära  eller  andra, och den del av dem\r\nsom i alla fall inte klarar av att återvända. Det är\r\nen speciell kategori. Vi anser nog ändå att vi genom\r\nmötena med dem kan påstå att  bedömningen  av  såväl\r\nasylskäl som humanitära skäl har skärpts. De som  vi\r\nmöter  har berättelser, upplevelser och erfarenheter\r\nfrån bedömningen  i Sverige som är så att säga värre\r\nän vad de kunde vara  för  några år sedan. Det finns\r\nju vissa mätbara saker, som till exempel den tid som\r\nräknas som anknytning till Sverige för ett barn, som\r\nalltså har ökat under några  år  från  ett  år  till\r\nuppemot  fyra  år  för att räknas som anknytning. Vi\r\nupplever nu också att man bedömer anknytning omvänt:\r\nHar  ett  barn bott i  Sverige  i  två  tre  år  och\r\nfungerar i Sverige - har kamrater och fungerar bra i\r\nskolan - så  är det ett skäl mot uppehållstillstånd,\r\nvilket bidrar  till  den  väldigt destruktiva effekt\r\nsom asylprövningen har på en  del familjer, nämligen\r\natt det blir något slags drivkraft  att man måste må\r\ndåligt för att få uppehållstillstånd.\r\n\r\nBland  dem  vi  möter  är  det  ofta  så  att   de\r\nhumanitära skälen, det vill säga hur dåligt man mår,\r\när   något   som  har  sin  grund  i  upplevelser  i\r\nhemlandet. Det  kan  i  och  för  sig  vara många år\r\nsedan,  som  har  sagts här vad gäller bosnier  till\r\nexempel. Det handlar  alltså om sådant som att pappa\r\nhar suttit i koncentrationsläger,  mamma  har blivit\r\nvåldtagen,  man  har själv sett människor dödas  och\r\nsådana saker. Nu talar  jag  alltså  fortfarande  om\r\nbarn,  därför att vi just har gjort en praxissamling\r\nom barn, så jag har det aktuellt för mig.\r\nUnder asylprocessen i Sverige, som redan innan man\r\nhar fått  ett  slutligt besked, alltså den ordinarie\r\nprocessen, kan vara ett par år, förvärras de problem\r\nman har genom den  utdragna  osäkerheten.  Det finns\r\nalltså, som vi kan se, mycket starka humanitära skäl\r\nför  många som ändå till slut får avslag därför  att\r\nde inte  uppfyller  kravet  på  att  man  ska befara\r\nnågonting  mer  eller  mindre  livshotande  när  man\r\nkommer hem.\r\n\r\nMichael Williams, FARR: Vad gäller norra Irak  menar\r\nvi att man omedelbart borde införa beslutsstopp, och\r\nom jag är rätt informerad så har det skett under  de\r\nsenaste dagarna både vad gäller Migrationsverket och\r\nUtlänningsnämnden,  och  det  gläder  vi oss åt. Men\r\nredan  har  många  människor  från  norra Irak  fått\r\navslagsbeslut.  De  är kvar i Sverige och  får  inte\r\nrätt att arbeta. Barnen  får  inte  rätt  att  gå  i\r\nskolan.  Vi  tycker  att  det  snart,  om det värsta\r\ninträffar, borde vara läge att överväga att ge dessa\r\ngrupper  tillfälliga uppehållstillstånd så  att  den\r\ntid som de tvingas vistas kvar i Sverige kan bli mer\r\nmeningsfull  än  nu. De bryts ju ned av den tillvaro\r\nde tvingas leva i  när  de  har  fått  verkställbara\r\navvisningsbeslut. Vi tycker också att det  är fel om\r\nmyndigheterna   utövar   påtryckningar  på  dem  att\r\nåtervända  genom  att minska  deras  dagbidrag.  Det\r\nborde man sluta med omedelbart.\r\n\r\nLena Häll Eriksson,  Migrationsverket:  Jag reagerar\r\nnär   Michael   Williams   talar   om   att   införa\r\nbeslutsstopp. Du får inte säga sådant om JO hör  på,\r\nför  vi  får  nämligen  inte  lägga  beslutsstopp på\r\närenden. Det strider emot förvaltningslagen. Däremot\r\när  det  riktigt  i  den  meningen  att  vi just  nu\r\nfaktiskt  avvaktar med handläggningen och väntar  på\r\nvad som sker. Ett viktigt skäl för det är att vi har\r\nhört rykten  om  att den turkiska gränsen är stängd,\r\noch vi försöker få det bekräftat. Om det är sant går\r\ndet  ju  inte längre  att  verkställa  avvisning  av\r\npersoner till  norra  Irak,  och  då får vi ett helt\r\nnytt läge som vi måste ta ställning  till hur vi ska\r\nhantera.\r\n\r\nNär  det  gäller  reducering  av  dagbidrag,   som\r\nMichael  var  inne på, sker det i enlighet med lagen\r\nom mottagande av  asylsökande.  Men det ska ju göras\r\nför   personer   som  vägrar  medverka   till   sitt\r\nåtervändande, och går det inte att verkställa så får\r\nvi ju också en ny situation i den delen som vi måste\r\nta ställning till.\r\n\r\nBirgitta Carlsson (c): Jag har en fråga till Charles\r\nWestin, och den gäller forskning om de människor som\r\nkommer till Sverige. Jag kommer själv från en kommun\r\ndär  vi  hade väldigt  stor  arbetskraftsinvandring,\r\neller rättare  sagt:  Flyktingar kom och fick direkt\r\nbostad och arbete. De kom  ena  veckan  och  började\r\narbeta   kanske   veckan  därpå.  Det  ser  ju  helt\r\nannorlunda ut i dag.\r\n\r\nFrågan  är  hur  hälsotillståndet   var   hos   de\r\nmänniskor  som  kom  till Sverige vid den tiden. Det\r\nmåste ni ju nästan ha  kunnat forska på, för det var\r\nju  60-  och  70-talen.  Hur   klarade   de  av  den\r\nomställning som det var att komma till ett främmande\r\nland  med  ett helt annat språk och direkt gå  ut  i\r\narbete? Frågan  gäller  om  det  finns  forskning på\r\ndetta och om man tar del av det på Migrationsverket.\r\nJag ställer då frågan till Lena Häll Eriksson. I dag\r\nfår  ju  människor  förvaras  alldeles för länge  på\r\nflyktingförläggningar,  tycker  vi,   och   det  tar\r\nalldeles  för lång tid för människor som kommer  hit\r\ninnan de får  chansen att arbeta och genom det, tror\r\nvi, få bättre hälsa. Att bara vänta och vänta gör ju\r\natt människor bryts ned ganska fort.\r\n\r\nCharles Westin,  Ceifo:  Arbetskraftsinvandrarna och\r\nde  som  var  flyktingar  -  de   flesta   var  inte\r\nflyktingar   -  var  ju  relativt  unga  personer  i\r\ntjugoårsåldern. Det normala vid migration är att det\r\nhandlar om unga  personer.  De hade alltså god hälsa\r\nnär de kom. Sedan var givetvis  omställningen ganska\r\nsvår för en del. Man kom direkt ut  i arbete, och på\r\nden tiden, på 50- och även 60-talen, var det ju inte\r\nfråga  om till exempel språkundervisning.  Det  fick\r\nman lära sig i jobbet.\r\n\r\nNu efteråt  har det ju visat sig att väldigt många\r\nav arbetskraftsinvandrarna  har  dålig  hälsa nu som\r\näldre. De har förslitningsskador och andra  typer av\r\nskador. Det var ju ett väldigt hårt arbetsliv som de\r\nkom  ut  i  inom  industrin  och i städbranschen och\r\nandra tunga jobb. På lång sikt  har  de  alltså fått\r\nbetala  ett  ganska  högt  pris  i form av försämrad\r\nhälsa.\r\nJag  tror  dock  att  modellen  att så  snart  som\r\nmöjligt komma ut i arbete var en bra  modell, därför\r\natt arbetslivet är den kanske viktigaste  arenan där\r\nmänniskor  kan  integreras i samhället vid sidan  av\r\nutbildning. Frågan är hur man ska åstadkomma det när\r\ndet inte lägre finns  samma  behov  av okvalificerad\r\narbetskraft.  Samhället har ju ändrats  mycket.  Det\r\nfinns ju ingen  återgång  till det som gällde på 50-\r\noch 60-talen, men likafullt är det viktigt att sikta\r\nmot arbete så snart som möjligt.\r\n\r\nHåkan Sandesjö, Utlänningsnämnden:  Jag skulle vilja\r\nbacka tillbaka till den förra frågan. Det är närmast\r\nen kommentar till vad Sanna Vestin och  även Charles\r\nWestin har sagt om att det har skett en skärpning av\r\npraxis. Det är inte rätt. Det finns inget  som helst\r\nvetenskapligt  stöd  för  att det har skett. Däremot\r\nhar vi under årens lopp fått  ändrad lagstiftning på\r\nväldigt  många  olika punkter och  förändrad  praxis\r\ngenom till exempel  så  kallade amnestiförordningar.\r\nSkärpningen vad gäller anhöriginvandringen för några\r\når sedan har gett väldiga  negativa resultat för dem\r\nsom söker.\r\n\r\nVad gäller frågan om humanitära  skäl påstår Sanna\r\nVestin att något slags tidsregel har förändrats från\r\nett år till fyra år när det gäller barn.  Det  är en\r\ntotalt  felaktig  historieskrivning.  Vad  som finns\r\nbeträffande   tidsregler  och  barnfamiljer  är  två\r\nstycken  praxisbeslut  från  Utlänningsnämnden  från\r\n1996 och 1997,  där  man säger att har man vistats i\r\nSverige i fyra år och har barn som är över tre år så\r\nfår anknytningen till  Sverige  anses  vara så stark\r\natt det finns skäl att bevilja uppehållstillstånd av\r\nhumanitära skäl. Några andra tidsregler finns inte.\r\nDet   åberopas  också  att  det  finns  ett  slags\r\ntreterminsregel.  Den  regeln fanns en gång i tiden.\r\nDen  infördes  av  regeringen   och   togs  bort  av\r\nregeringen 1992 i november.\r\nDet gäller för FARR att hålla sig till sanningen.\r\n\r\nOrdföranden:  Det finns nog skäl att återkomma  till\r\ndet  senare, ser jag på några handuppräckningar. Men\r\nförst  vet  jag  att  Lena  Häll Eriksson också vill\r\nkommentera Birgitta Carlssons fråga.\r\n\r\nLena   Häll  Eriksson,  Migrationsverket:   Vi   var\r\ninledningsvis  inne  på  några  myter som finns inom\r\nmigrationsområdet, och jag skulle vilja ta upp myten\r\nom de långa handläggningstiderna.  Jag  sade  i  min\r\ninledning  att vi klarar knappt 80 % av alla ärenden\r\ninom tio månader.  Tittar  man  på de genomsnittliga\r\nhandläggningstiderna  ligger  vi  på   sju  månader.\r\nUtlänningsnämnden   har   också   sju   månader    i\r\ngenomsnitt,  och  det  innebär  14  månader  totalt,\r\nalltså   lite   drygt   ett   år  om  man  inte  får\r\nuppehållstillstånd i första skedet  utan  överklagar\r\ntill nämnden. 14 månader är lång tid, förvisso,  men\r\ndet  är  inte  extremt lång tid. Extremt långa tider\r\nfår vi i ärenden  där det inte har varit möjligt att\r\nverkställa ett avvisningsbeslut, antingen därför att\r\nhemlandet inte tar  emot  eller  för att den sökande\r\nsjälv inte medverkar utan i stället  lämnar  in  nya\r\nansökningar gång efter gång och på så sätt förlänger\r\nprocessen.\r\n\r\nMyndigheterna   har   i  dag  inte  extremt  långa\r\nhandläggningstider - det är en myt. När man talar om\r\nlånga handläggningstider handlar det ofta om att den\r\nsökande inte accepterar avvisningsbeslutet och söker\r\npå nytt om och om igen. Jag lägger ingen värdering i\r\ndet, utan jag berättar bara  att det är så processen\r\nser ut.\r\n\r\nSolveig Hellquist (fp): Jag tänkte  ta upp fall från\r\nverkligheten.  Jag träffar många människor  som  har\r\nkontakt med människor  som kommer och söker asyl hos\r\noss. Det som är gemensamt  för dessa är att alla tar\r\nupp just barnens situation.  Det  är barn som själva\r\nhar   utsatts  för  övergrepp.  Det  är  barn   vars\r\nföräldrar  mår  så dåligt, så i princip är barnen så\r\natt säga föräldralösa  -  de  är  som föräldrar till\r\nsina  egna  föräldrar.  Det  är  barn som  inte  får\r\nerforderligt stöd av socialtjänsten. Det är barn som\r\ninte heller får erforderligt stöd  i skolan, och det\r\nkan vara kö till barnpsykiatrin.\r\n\r\nDe  människor  jag kommer i kontakt  med  åberopar\r\nalltid    barnkonventionen,    barns    bästa    och\r\nbarnperspektiv.    Min    fråga   går   först   till\r\nUtlänningsnämnden, och jag  önskar ett förtydligande\r\nom  den roll barnkonventionen  spelar  eftersom  den\r\nalltid  förs  fram  i  debatten.  Vilken roll spelar\r\nbarnkonventionen de facto?\r\nSedan vill jag gärna ha respons från  Röda  Korset\r\noch Barnombudsmannen om den verklighetsbild jag  har\r\noch om barnens situation i dag.\r\n\r\nHåkan Sandesjö, Utlänningsnämnden: Egentligen är det\r\ninte  särskilt lätt att svara på det här. Självklart\r\nbeaktar  vi  barnkonventionen och portalparagrafen i\r\nutlänningslagen  genom att väga in barnens situation\r\ni varje enskilt ärende.  Men det innebär ju inte att\r\nman därigenom ska bevilja  uppehållstillstånd i alla\r\nsituationer, utan man får väga  in  situationen  för\r\nbarnen och ta hänsyn till de uttalanden som gjorts.\r\n\r\nLena  Nyberg, Barnombudsmannen: Tack för frågan, och\r\ntack för  att  jag fick komma hit! Jag kan börja med\r\natt  säga  så  här:   Rent  generellt  har  vi  från\r\nBarnombudsmannen  haft samarbete  framför  allt  med\r\nMigrationsverket, och  där  har vi också varit med i\r\nen  del  av  de här diskussionerna  om  att  utbilda\r\npersonalen om  barnkonventionen  och  kunskap  kring\r\nbarnkonventionen.   Vi   har  just  nu  ett  väldigt\r\nspännande  projekt  tillsammans   med   regionen   i\r\nStockholm   där  vi  är  med  när  man  ska  utbilda\r\nhandläggare i  hur  man bättre kan samtala med barn.\r\nVi  har också haft kontakter  med  Utlänningsnämnden\r\noch diskuterat  hur  man  kan  jobba  med  att vidga\r\nkunskapen om barnkonventionen, men framför allt  hur\r\nman  kan tänka om de här fallen. Barnkonventionen är\r\nju varken  en  lag  eller  en  handledning, utan det\r\nhandlar  väldigt  mycket om att hela  tiden  ha  ett\r\nperspektiv i det beslutsfattande som ska ske.\r\n\r\nMin bild är att det  ser  väldigt  blandat ut. Jag\r\nfår också indikationer som liknar dem  du beskriver,\r\noch  inte minst känner jag en väldigt stor  oro  för\r\npsykiatrin, där vi vet att det är väldigt många barn\r\nsom står  i  kö  och  inte får den behandling som de\r\nbehöver ha. Där vet vi  att  den  här  gruppen  barn\r\nfinns  med  i  rätt  stor  omfattning. Man kan också\r\nkonstatera  att  det  finns - tycker  vi  -  brister\r\nframför  allt för de ensamkommande  barnen  när  det\r\ngäller stöd i sådana sammanhang som till exempel det\r\nhär  med  god  man.  En  god  man  har  ju  mer  ett\r\nekonomiskt  och  juridiskt ansvar. Det vi ser är att\r\nman också måste ha  mer  av vårdnadshavarens ansvar,\r\noch det är en av de frågor som vi har fört fram i de\r\ndiskussioner     som    har    förekommit     mellan\r\nSocialstyrelsen     och     Migrationsverket     där\r\nBarnombudsmannen har varit med.\r\nDet  finns,  tycker  jag,   en   ambition  och  en\r\nintention  som  vi  kan se hos både Migrationsverket\r\noch hos alla andra myndigheter  som  träffar  de här\r\nbarnen   att  ha  ett  barnperspektiv,  men  det  är\r\nsjälvklart  så  att på det individuella planet finns\r\ndet ju inte alltid  det  goda  bemötande  som skulle\r\nbehövas. Bristerna finns i att de här barnen behöver\r\nbo så hemlikt som möjligt, att gode männen  inte har\r\ndet  uppdrag  som  de  behöver  ha  när  det  gäller\r\nensamkommande  flyktingbarn och att man inte stöttar\r\nbarnen vad gäller  den  psykiska hälsan. I synnerhet\r\nvad  gäller  de  ensamkommande   barnen  är  det  ju\r\nfullständigt självklart att ett barn  som  har  gett\r\nsig  av  från  både  sin familj och sitt hemland och\r\nkommer själv till ett nytt land behöver ha hjälp för\r\natt kunna ha bra psykisk hälsa.\r\nDet  vi  har  fört  fram  är  vikten  av  att  man\r\nverkligen ser barnen, oavsett  om  barnen  är själva\r\neller  kommer  med  en  familj,  så  att  de får den\r\ninformation   som   de  behöver  -  att  barnen  får\r\ninformation  på  ett  språk  och  ett  sätt  som  är\r\ntillgängligt för dem. Man  måste  se  barnet  som en\r\negen  individ  i  de här sammanhangen. Vi tycker att\r\nman måste se behovet av introduktion och information\r\nsärskilt för barnen.\r\n\r\nGöte  Wahlström  (s):  Charles  Westin  gav  oss  en\r\nhistorisk bild av rörelser i Europa och mot Sverige,\r\noch Lena Häll Eriksson  beskrev  att det i dagsläget\r\när helt andra strömningar som sker  och  helt  andra\r\npersoner som kommer till Sverige. I medierna får  vi\r\nen  bild  av det historiska perspektivet, och det är\r\nganska kort.  Här  vid dagens utfrågning har vi FARR\r\nsom säger att praxis  bestämt  har skärpts. Det sker\r\nalltså förändringar över tid.\r\n\r\nDärför skulle jag vilja fråga:  Bedömer exempelvis\r\nRöda Korset att det har skett en skärpning av praxis\r\nunder  senare  år och det senaste året?  Är  det  er\r\nbedömning av hur det ser ut just nu?\r\n\r\nBrita  Sydhoff, Svenska  Röda  Korset:  Det  där  är\r\noerhört  svårt  att  svara på. Jag kan faktiskt inte\r\nsvara så generellt om  praxis  har skärpts. Jag tror\r\natt  problematiken  är så mycket större  än  vad  vi\r\nanar. Vi talar om personer  som  är asylsökande, men\r\ndär många är migranter av andra skäl,  och  eftersom\r\njag inte har överblick över de ärenden som finns  på\r\nMigrationsverket kan jag inte svara på om praxis har\r\nblivit hårdare.\r\n\r\nDet   vi  däremot  från  Röda  Korset  starkt  har\r\nframhållit  i  Europa är att vi behöver en ordentlig\r\nmigrationspolitik som gör att inte alla behöver söka\r\nasyl. Det är väl där som jag ser en brist i Sverige:\r\nVi har inte ett  system  för dem som faktiskt önskar\r\nsig ett bättre liv och som  har  sociala, ekonomiska\r\noch kulturella skäl för att lämna sitt land.\r\nJag  avstår  från  att  göra  den  bedömning   som\r\nefterfrågades.\r\n\r\nAnita  Sidén  (m):  Min fråga är delvis densamma som\r\nSolveig  Hellquist från  Folkpartiet  ställde.  Lena\r\nHäll Eriksson  nämnde  de akuta fallen. Här fanns ju\r\nstora familjer, och inom dem finns naturligtvis barn\r\ni alla olika åldrar. De  svårigheter  som  de barnen\r\ngår igenom tror jag att man knappast kan tänka sig i\r\nsinnevärlden.\r\n\r\nVad kan vi göra för att förbättra situationen  för\r\nde  här  utsatta  barnen och för alla andra barn? Är\r\ndet någonting i lagstiftningen som behöver förändras\r\nför att ge dem en bättre  tillvaro?  Den  här frågan\r\nkan  likaväl rikta sig till Barnombudsmannen,  Rädda\r\nBarnen   eller   Röda  Korset  som  till  Lena  Häll\r\nEriksson.\r\n\r\nLena Häll Eriksson,  Migrationsverket: Det är alltså\r\ninte flyktingkvoten det  handlar  om,  utan  det  är\r\nasylsökande   i   Sverige   du  tänker  på.  Det  är\r\nnaturligtvis  massor  av  saker   som   kan   göras.\r\nSjälvklart  har handläggningstiderna betydelse.  Jag\r\nsade att genomsnittet  är 14 månader. Det uppdrag vi\r\nhar tillsammans med Utlänningsnämnden är 12 månaders\r\nhandläggningstid, så där  finns  det ett par månader\r\ntill att ta.\r\n\r\nDet  är  självklart viktigt att barnen  också  får\r\nkomma  till  tals  i  asylärendet,  och  att  skolan\r\nfungerar för barnen.  De  måste  ha  stöd från andra\r\nvuxna  när  de  vuxna  runtomkring dem inte  riktigt\r\norkar vara vuxna.\r\nJust nu genomför vi konferenser  över  hela landet\r\ntillsammans      med     landstingen     om     just\r\nsjukvårdsfrågorna  och  inte  minst psykiatrin - det\r\nfinns stora brister där - och där  diskuterar vi med\r\nlandstingen  hur  vi ska kunna förbättra  samarbetet\r\noch samverkan oss emellan.  Tyvärr är det väl så att\r\nlandstingen - trots att den här  ordningen har gällt\r\ni flera år - inte riktigt är klara  över  att det är\r\nde   som   har   ansvaret  för  sjukvård  också  för\r\nasylsökande. Landstingsledningarna  vet nog det, men\r\ndet  finns  brister  i  deras organisation  när  det\r\ngäller kunskapen om vilket  ansvar de har. Det finns\r\ninte heller resurser. Resurserna  räcker ju inte för\r\nbarn  som  är  bosatta  i  Sverige heller,  och  det\r\ndrabbar  naturligtvis också de  asylsökande  barnen.\r\nJag kan räkna  upp  säkert  20 områden där det finns\r\nanledning  att utveckla och förbättra  arbetet,  och\r\ndet här var några.\r\n\r\nBrita Sydhoff,  Svenska  Röda  Korset:   Jag  skulle\r\nvilja   understryka   det   Lena   Häll   säger   om\r\nlandstingens  ansvar för dessa barn. Röda Korset har\r\nju också fem centrum  för torterade och krigsskadade\r\npersoner. Vi kan med glädje  säga  att  genom att vi\r\nhar  fått  ett bidrag från Allmänna arvsfonden,  men\r\nframför allt ett bidrag från EU, så kan vi nu arbeta\r\nmed barn och  ungdom på ett helt annat sätt, och det\r\när viktigt.\r\n\r\nDet andra är att de här personerna när de har fått\r\nsin behandling  måste komma ut till någonting som är\r\nså bedrövligt att  de  blir sjuka igen. Ofta handlar\r\ndet om att det nätverk som  vi  i Sverige vanligtvis\r\nhar inte finns. Därför är det återigen  så att många\r\ninom  Frivillig-Sverige  kan  göra  en  väldigt  god\r\ngärning  bara  genom  att  vara  medmänniska.  Många\r\nlandsting  har  inte  velat  ge  till  exempel  Röda\r\nKorsets center för asylsökande något stöd,  och  jag\r\nhoppas att det här kommer att ändras.\r\n\r\nLena  Nyberg, Barnombudsmannen: Den stora förändring\r\nsom håller på att ske, men som inte är helt klar än,\r\när ju att man faktiskt ser barnen. De här barnen har\r\ninte varit  sedda  i  familjerna  förut  när  de har\r\nkommit. Nu lyssnar man till dem och förstår att  man\r\nfaktiskt  måste  ta  hänsyn  till dem som individer,\r\ninte  bara  som  en  del av ett kollektiv,  nämligen\r\nfamiljen.\r\n\r\nMona Jönsson (mp): Jag  hade  tänkt  ställa  en  del\r\nfrågor   som   jag   redan   har  fått  svar  på  om\r\ntraumabehandling av barn och vuxna.  Ni säger att ni\r\nhar fått bättre resurser just nu. Är det tillfälligt\r\neller  ser  ni  att  det är långsiktigt? Jag  skulle\r\nockså ville höra lite om behovet. Frågan riktas dels\r\ntill Lena Häll Eriksson,  dels till Röda Korset. Det\r\nhandlade om samarbetet med  landstingen  och  om  de\r\nfrivilliga organisationerna. Det är viktigt att både\r\nvuxna  och  barn  får tillgång till det här eftersom\r\ndet har bäring på hur man klarar sig senare i livet.\r\n\r\nLena Häll Eriksson,  Migrationsverket:  Jag vet inte\r\nom  jag är rätt person att svara på den frågan.  Det\r\nkanske är utskottets ordförande som ska svara, eller\r\nregeringen.   Jag   hoppas   naturligtvis   att  den\r\nresursförstärkning  som  vi  har  fått i år inte  är\r\ntillfällig.  Vi har begärt resurser  på  motsvarande\r\nnivå både för  nästa  år och för året därpå. Men det\r\när  ju  statskassan  och slutgiltigt  riksdagen  som\r\nbestämmer hur mycket pengar vi ska få.\r\n\r\nNär det gäller resurser  till sjukvård är det inte\r\nvi  som har bristande resurser  utan  det  är  ju  i\r\nlandstinget  resurserna brister. Det kan tyvärr inte\r\njag bidra till att göra något åt.\r\n\r\nOrdföranden: Det  är  alldeles  sant.  Huvuddelen av\r\nresursfrågan är en budgetfråga. Vi får vänta ett tag\r\ntill  innan  vi  så småningom får höra sanningen  om\r\ndetta.  Ville  Röda  Korset  också  kommentera  Mona\r\nJönssons fråga?\r\n\r\nBrita  Sydhoff,  Svenska  Röda  Korset:  Jag  skulle\r\nsnarare vilja komplettera.  Det gäller inte just dem\r\nsom  har  starkt behov av psykisk  hjälp,  men  Röda\r\nkorset  har  ställt  upp  med  ett  erbjudande  till\r\nMigrationsverket  just  när det gäller ungdomar. Det\r\nhandlar om att vi på vår  folkhögskola  ska kunna ta\r\nhand om större grupper av ungdomar som sitter ganska\r\nsysslolösa   och   bara   väntar.  Väntetiderna   är\r\nmöjligtvis inte så långa, men  14  månader är i alla\r\nfall  alldeles  för  länge för en ung människa.  Jag\r\ntror att vi måste se på  tiden i Sverige och använda\r\nden.  Vare  sig detta barn eller  denna  ungdom  ska\r\nstanna  eller   inte   så  får  vi  inte  bryta  ned\r\nmänniskor. Jag tror att  vi alla får försöka hjälpas\r\nåt där.\r\n\r\nMona Jönsson(mp): Jag vet  mycket  väl att det är vi\r\nsom  har  hand  om  pengarna,  men vi behöver  också\r\nsignaler   om  hur  det  ser  ut.  Hur   mycket   är\r\ntillfredsställt   av  behovet,  hur  mycket  ser  ni\r\nbehövs? Det var mer  något  åt det hållet jag tänkte\r\nmig.\r\n\r\nLena Häll Eriksson, Migrationsverket:  Det här finns\r\ni   vårt   budgetunderlag   som   är  inlämnat  till\r\nregeringen  den  1  mars.  Vad vi säger  är  att  vi\r\nbehöver ha kvar den här resursförstärkningen  vi har\r\nbegärt i år under de kommande två åren. Sedan är  vi\r\ni  fas  med  handläggningstiderna.  Det  är  inte 14\r\nmånader hos oss utan det är 14 månader totalt om man\r\növerklagar  vårt beslut, om det blir ett avslag  hos\r\noss.  De analyserna  finns  och  det  underlaget  är\r\nalltså    gjort    och    finns    tillgängligt   på\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nKalle Larsson (v): Jag tänkte begränsa  mig  till en\r\nsnabb  fråga  som  möjligen  kräver  ett lite längre\r\nsvar. Det gäller Utlänningsnämndens nedläggning. Jag\r\nska börja med att instämma i den bild  som  FARR här\r\ntidigare  gav  om  svensk  praxis, eftersom den hårt\r\nattackerades. Vi är många som är eniga om att vi ser\r\nen bild i Sverige där praxis  förändras  och skärps,\r\noch  vi  är  oroliga  för det. Vi har också en  enig\r\nriksdag    som   har   ställt    sig    bakom    att\r\nUtlänningsnämnden  ska  läggas ned. Jag skulle vilja\r\nfråga   Håkan   Sandesjö:   Hur    går    det    med\r\nförberedelserna för nedläggningen?\r\n\r\nHåkan  Sandesjö,  Utlänningsnämnden:  Det är inte en\r\nfråga  som  du ska ställa till mig. Ställ  den  till\r\nregeringen!\r\n\r\nOrdföranden: Det är alldeles rätt. Det är i huvudsak\r\nen fråga som  regeringen och sedan riksdagen har att\r\nhantera. Vi har  ju  från  utskottets  sida varit på\r\nUtlänningsnämnden    och    fått    information   om\r\nförutsättningarna för det arbete som pågår.\r\n\r\nDå  tänker  jag  göra  så att jag utnyttjar  detta\r\ntillfälle till att få en paus  i utfrågningen på sju\r\nminuter.\r\n\r\nHur tas de asylsökande emot?\r\n\r\n\r\nOrdföranden: Hjärtligt välkomna  till  utfrågningens\r\nandra  halva.  Som ni vet, och som jag inledningsvis\r\nsade, kommer vi  att  använda  denna  andra halva åt\r\nsjälva  mottagandet.  När  vi  gjorde  upp  detta  i\r\nutskottet  var  inte  heller tanken att titta på  de\r\nriktigt   långsiktiga  integrationsaspekterna.   Det\r\nfinns det andra  tillfällen  att göra. Nu är det mer\r\nmottagandet som sådant det gäller,  och  inte  minst\r\nkommunernas planeringsförutsättningar. Det är av det\r\nskälet  som  vi inte bara ska låta Migrationsverkets\r\ngeneraldirektör inleda utan även två företrädare för\r\nkommunerna. Det  får  gå  på  rad,  och sedan har vi\r\nsamma  princip för frågorna därefter.  Jag  försöker\r\nfördela  dem  så  jämnt det bara går. Jag börjar med\r\natt ge ordet till Lena Häll Eriksson igen. Varsågod!\r\n\r\nLena  Häll  Eriksson,   Migrationsverket:   Tack  så\r\nmycket!   Jag   har  ju  tidigare  berättat  om  att\r\nmänniskor kommer  till Sverige i stora antal, kanske\r\nmed förhoppningen om  ett  tryggare  liv, kanske för\r\natt de har hört att Sverige tar emot asylsökande  på\r\nett  bra  sätt.  Vårt  mottagande  har ju ställts på\r\nganska stora och svåra prov det senaste året med den\r\ntydliga ökning av antalet asylsökande som har varit.\r\nVi har nu drygt 40 000 sökande inskrivna hos oss. Av\r\nde personerna valde ungefär 47 % att ordna sitt eget\r\nboende förra året. Resten, alltså drygt  50 %, bor i\r\nbostäder som är hyrda av oss.\r\n\r\nFrågan  om var de sökande ska bo i väntan  på  att\r\nasylansökan  prövas är fastlagd i lag sedan 1994. Då\r\nansåg   riksdagen    att    alla   människor,   även\r\nasylsökande, har rätt att välja  var  de  vill  bo i\r\nSverige.  Vi  på Migrationsverket har inte, och inte\r\nnågon annan heller,  gjort  någon större uppföljning\r\nav det egna boendet. Därför har vi inte heller något\r\nunderlag för att säga vad som  är  att föredra, eget\r\nboende  eller  boende  i  av  oss  hyrda lägenheter,\r\nvarken   för   den   sökande   eller   utifrån    en\r\nadministrativ horisont.\r\nDe senaste åren har andelen sökande som väljer att\r\nanvända  våra  bostäder ökat från 44 % till 53 %. En\r\norsak kan vara att  släkt,  landsmän  och vänner som\r\nman  har  bott hos tidigare inte längre räcker  till\r\nför att erbjuda  boende  till  de  stora  grupper av\r\nasylsökande som har kommit den senaste tiden. En del\r\nsläktingar och landsmän kan också vara avskräckta av\r\ntidigare   erfarenheter   med   personer  som  varit\r\ninneboende  i långa perioder i små  lägenheter.  Det\r\ntär på relationerna. En annan orsak kan vara att det\r\nkommer nya grupper av asylsökande som inte har släkt\r\noch landsmän  här  och inte heller någon vidare djup\r\nkunskap  om  hur  vårt  samhälle  fungerar.  Det  är\r\nsvårare för dem att välja eget boende.\r\nJag är inte emot principen om eget boende, och det\r\när sannolikt bra för  dem som är nyanlända om de kan\r\nlanda  en kortare tid i  en  bekant  omgivning.  Det\r\nfinns en trygghet i att bo tillsammans med människor\r\nsom man  känner.  Men  boendetiden  blir ju ofta för\r\nlång  beroende  på  överklaganden och upprepade  nya\r\nansökningar. Därför är  det  inte  ovanligt  att  de\r\nsökande  vill  byta  boendeform,  och då erbjuder vi\r\nplats hos oss.\r\nVårt  så kallade anläggningsboende  består  i  dag\r\nhuvudsakligen   av   vanliga  lägenheter  i  vanliga\r\nbostadsområden i vanliga hyreshus. Det är ett ganska\r\nspritt boende. Vi har  gått  in i många kommuner som\r\nhar  haft  tomma  lägenheter.  Det  har  passat  vår\r\nambition för boendet att sprida  det  så  mycket som\r\nmöjligt.  Det  har också gynnat kommunerna, som  har\r\nminskat sina utgifter för tomma lägenheter.\r\nAlla asylsökande  får  inte en egen lägenhet, utan\r\nprincipen är två personer  per rum och att en familj\r\nska  kunna stänga dörren om sig.  Alla  sköter  sitt\r\ndagliga liv själva, det vill säga det här med tvätt,\r\nstädning  och  matlagning. Det är också ett sätt att\r\nfylla väntetiden  med  meningsfulla  aktiviteter och\r\natt förbereda sig för det fortsatta livet i Sverige.\r\nDagbidraget på 71 kronor per dag för en vuxen person\r\nräcker ju inte heller till att äta ute  och till att\r\nköpa  tjänster.  Den sökande får alltså leva  precis\r\nsom alla vi andra  med  att handla själv och planera\r\nsin vardag.\r\nEn övergripande idé med  att  låta  personer bo på\r\negen hand och klara sitt vardagsliv är  att  vi  ser\r\nden  sökande som en person med vilja och förmåga att\r\nta ansvar  för  sin  vardag. Då behövs inte personal\r\nständigt,  dygnet runt,  där  det  bor  vuxna  eller\r\nfamiljer. Däremot  kan verkets personal kontaktas på\r\ndagtid  precis  som  alla   andra  stödfunktioner  i\r\nsamhället som de sökande får  information  om när de\r\nkommer till Sverige. Ensamkommande barn och ungdomar\r\nhar  självklart personal hos sig dygnet runt  om  de\r\nbor på våra grupphem.\r\nUnder  förra  året fick vi allt större svårigheter\r\natt hyra tomma lägenheter.  Därför har vi också hyrt\r\nnågra turistanläggningar, bland  annat  på  Gotland,\r\nmen  med fortsatt inriktning på självhushåll i  alla\r\nfall.\r\nJu  fler   som  kommer  desto  större  blir  också\r\nspridningen över  landet. Mottagandet i Norrland har\r\nmer  än  fördubblats   på   två   år.  I  dag  finns\r\nasylsökande  i  260  av  landets  290 kommuner,  och\r\nverket  har  verksamhet  eller  hyr bostäder  i  ett\r\nnittiotal  kommuner.  I Stockholm bodde  9 %  av  de\r\nsökande, i Göteborg 5 %  och  i Malmö 4 %. Det säger\r\njag för att indikera att merparten av de asylsökande\r\ninte finns i storstäderna utan på helt andra ställen\r\ni landet.\r\nVår   ambition   är   att  göra  mottagandet   för\r\nasylsökande så normalt som  möjligt.  Synen  på  den\r\nsökande har ändrats ganska rejält under de 20 år som\r\nvi har haft ansvaret för mottagandet. Under 80-talet\r\nförsökte  vi  hjälpa  de sökande med allt. Jag måste\r\nsäga att vi inte visade  någon  större  tilltro till\r\nderas egen förmåga att ordna saker. Följden  av  det\r\nblev passivitet.\r\nI  dag  har  vi  en  tydlig vision för arbetet. Vi\r\nsätter den sökande i centrum  och  ser  honom  eller\r\nhenne som en vuxen person som kan ta ansvar för  sig\r\nsjälv och sin familj och fatta sina egna beslut. Vår\r\nuppgift    är    att   erbjuda   boende   och   viss\r\nsysselsättning,  och   självklart  också  att  pröva\r\nasylansökningarna. I övrigt  ska  deras  liv fungera\r\nsom för andra boende i svenska kommuner. Landstinget\r\nsvarar  för  hälso-  och sjukvård, som vi har  varit\r\ninne på tidigare. Den  kommunala  skolan  svarar för\r\nbarnens  undervisning.  Det  är  polisen som beivrar\r\nbrott,  biblioteken  som  lånar  ut  böcker  och  så\r\nvidare. Så är det även för asylsökande.\r\nVi  har  i uppdrag att ordna sysselsättning  under\r\nväntetiden, och trots den snabba ökningen av antalet\r\ninskrivna  har   vi  lyckats  hålla  en  stor  andel\r\nsysselsatta. Vid det senaste uppföljningstillfället,\r\ni höstas, var det  27 214 personer som var mellan 16\r\noch 65 år bland de inskrivna.  81 %  av dem bedömdes\r\nkunna  delta i någon form av verksamhet.  Resultatet\r\nav den här  uppföljningen  visade  att  de deltar 27\r\ntimmar per vecka och person. Jag tycker att  det  är\r\nett jättebra resultat med tanke på omständigheterna.\r\nMan är alltså sysselsatt mer än halvtid.\r\nRätten  för  de asylsökande att arbeta finns sedan\r\n1992, men myndigheterna  har inte aktivt sökt arbete\r\nför       sökande,       varken       vi       eller\r\narbetsmarknadsmyndigheterna.  I  dag är det bara 2 %\r\nav de asylsökande vuxna som har eget  arbete. Kraven\r\npå   vad   vi  kan  åstadkomma  för  asylsökande   i\r\nförhållande    till   arbetsmarknaden   måste   vara\r\nrealistiska både  vad  gäller yrkesrelaterad praktik\r\noch arbete under väntetiden.  Det  är först i år som\r\nAMS har fått pengar i sin budget och ett uppdrag att\r\narbeta med asylsökande som målgrupp. Det arbetet ska\r\nnu  hitta  sina  former.  När  det  gör det  kan  de\r\nsökande,    med    erfarenhet    från   arbetslivet,\r\nnaturligtvis få bättre förutsättningar som de kan ha\r\nnytta  av  om  de  sedan får uppehållstillstånd  men\r\nockså om de återvänder hem.\r\nJag vill peka på hur  vår  verklighet ser ut i det\r\nhär sammanhanget. Drygt 7 000  personer  flyttade ut\r\ntill en kommun för fortsatt liv i Sverige förra året\r\nsamtidigt  som  verket  arbetade  med att verkställa\r\navvisningsbeslut för nästan 17 000 personer. Var och\r\nen  förstår ju då att den delen av vårt  arbete  tar\r\nmycket  tid och kraft. Det gör det komplext för våra\r\nanställda      att      satsa      helhjärtat     på\r\nintegrationsbefrämjande  åtgärder, särskilt  som  vi\r\ninte  fick  några  nya  resurser   för   att   klara\r\nåtervändandearbetet.\r\nVi  har  inte  heller  något  uttalat  uppdrag att\r\narbeta  för  asylsökandes  integration  i  samhället\r\nunder   väntetiden.  Vårt  uppdrag  är  att  erbjuda\r\naktiviteter  som gynnar de sökande oavsett om de ska\r\nstanna  i  Sverige   eller   återvända   till   sina\r\nhemländer.\r\n\r\nOrdföranden:  Tack för det, Lena! Det var en utmärkt\r\ninledning från  Migrationsverkets  sida.  Då  går vi\r\növer  till  Malmö  stad  och  Kent Andersson, som är\r\nkommunalråd där. Han ska få möjlighet att ge oss det\r\nsydliga perspektivet på dessa frågor.\r\n\r\nKent  Andersson, Malmö stad: Tack  så  mycket,  herr\r\nordförande!  Jag tackar för möjligheten att få komma\r\nhit och ge en  lokal  bild  av  något som diskuteras\r\nväldigt mycket. Förhoppningsvis ska jag klara av att\r\nge en flerdimensionell bild av någonting som väldigt\r\nofta diskuteras i termer av antingen-eller när det i\r\nsjälva  verket borde vara mycket mer  både-och.  Jag\r\nska försöka  sätta  in det här i ett perspektiv, det\r\nsom sker och det som  vi  ser  från  vår  horisont i\r\nMalmö.\r\n\r\n(Bild  4)  Där  har  vi  gått  igenom  en  väldigt\r\ndramatisk    utveckling    näringslivsmässigt    och\r\ndemografiskt.   Tittar   vi  näringslivsmässigt  för\r\nMalmös del förlorade vi i  början  av  90-talet vart\r\nfjärde  jobb  på tre och ett halvt år. Och  det  var\r\nefter varven, efter  textilindustrin.  Under den här\r\nnedgången  under  perioden  ökade  naturligtvis  vår\r\narbetslöshet något alldeles oerhört. Vårt näringsliv\r\nväxer i dag. Det ser inte alls likadant  ut  som då.\r\nOmställningen är mycket svår för många människor som\r\nförlorade  sina  arbeten,  men det handlar också  om\r\nmöjligheten  att  få  tillämpa   den   kunskap   och\r\nkompetens  man  hade  med sig hit. Den omställningen\r\nvar väldigt stor.\r\n(Bild 5) Parallellt med detta har Malmö förändrats\r\ndemografiskt. Vi har haft  två  linjer de senaste 30\r\nåren.   Vi  minskade  vår  befolkning   med   35 000\r\nmänniskor  från  1970  till 1985. Det är ungefär som\r\nett Trelleborg, lokalpolitiskt, som flyttar ut. Från\r\n1985  till år 2000 har ungefär  35 000  fler  blivit\r\nMalmöbor.   Men   det  är  naturligtvis  inte  samma\r\nmänniskor.\r\n(Bild 6) I samband  med  det  här  utbytet har det\r\nskett flera saker som är intressanta.  Tittar  vi på\r\ndet här med sysselsättning och arbetsmarknad så  har\r\nvi väldigt hög arbetslöshet. Men det är också så att\r\nmånga  av  dem  som valde att flytta till Malmö hade\r\nvarit kort tid i  Sverige.  Väldigt  många hade lång\r\nväg  till arbetsmarknaden. Förvärvsfrekvensen  sjönk\r\ndå dramatiskt.  Tittar vi på utvecklingen ser vi att\r\nmellan  1990  och 1995  sjönk  förvärvsfrekvensen  i\r\nMalmö från 78 %  till  60 %. Sedan fortsatte den att\r\nsjunka  för att därefter,  de  senaste  åren,  krypa\r\nuppåt igen.\r\n(Bild 7)  De här förändringarna sker samtidigt som\r\ndet sker en rad  andra förändringar i omvärlden. För\r\nvår del innebär detta  att vi i dag har ett läge där\r\nväldigt många nya Malmöbor  har  sina rötter i andra\r\nländer  och  att  vi  har en väldigt internationellt\r\nsammansatt befolkning.  I dag är det ungefär 40 % av\r\nMalmöborna  som har utländsk  bakgrund.  Nästan  var\r\nfjärde  är född  utomlands.  Det  är  drygt  100 000\r\nMalmöbor  som  har  utländsk  bakgrund.  Vi  har 165\r\nnationaliteter representerade i Malmö stad.\r\nDet  här  har  förstärkts  av dem som har valt att\r\nflytta till Malmö. Jag lägger nu på en overheadfigur\r\nsom visar nyanlända till Sverige  som  har  valt att\r\nflytta till Malmö. Det är den översta kurvan.  Nästa\r\nkurva  visar  andelen  som är flyktingar. Den första\r\nkurvan tar slut. Det var  på  den tid då vi hade ett\r\navtal med staten, på den tiden  Invandrarverket,  om\r\nhur  många  som skulle flytta till Malmö. Som ni ser\r\nfanns det ingen  stor  samstämmighet  med  det som i\r\nsjälva verket hände. Den gröna kurvan visar  dem som\r\nväljer  eget  boende och som då väljer att stanna  i\r\nMalmö. Det är en  växande grupp, och där har vi haft\r\nsynpunkter.\r\nI Malmö har vi i själva verket ett läge, tack vare\r\nden    befolkningsinvandring    som    beskrivs    i\r\nSydsvenskan,  en stor Malmötidning, förra året, där,\r\nsom Charles Westin påpekade, yngre människor flyttar\r\nmer än äldre. Vi har ett läge där 52 % av Malmöborna\r\nunder 19 år pratar ett annat språk än svenska i sitt\r\nhem. Vi har en  situation  i skolorna där vi väldigt\r\nofta  har tio eller tolv språk  närvarande  i  varje\r\nklass.  Det  enda  språk  man  inte delar är det som\r\nläraren har.\r\nDet här skapar speciella situationer.  Det  skapar\r\nsituationer  som vi har ganska lite kunskap om,  och\r\nsom det faktiskt  också  finns ganska lite forskning\r\nom.\r\n(Bild 8) I den här förändringen,  det  här  snabba\r\nflödet,  har  vi  ett  antal bekymmer. Och det finns\r\nockså ett antal möjligheter.  Ett av bekymren är att\r\nvi  i  den kommunala världen ibland  tycker  att  de\r\nstatliga strukturerna definierar bort människor. Det\r\nhär är en  bild  som  visar  utrikes födda och deras\r\nsituation på arbetsmarknaden i  Malmö. Den visar dem\r\nsom arbetar. Så visar den dem som är arbetslösa, det\r\när den lilla biten i mitten. Så visar  den  dem  som\r\nbor i Malmö som är i yrkesverksam ålder och som inte\r\nhar  arbete  men  som  inte  heller är arbetslösa på\r\ngrund  av  definitionen  att  man   ska   stå   till\r\narbetsmarkandens förfogande.\r\nDet här är naturligtvis ett stort bekymmer när det\r\ngäller  att  se  till att ge människor de redskap de\r\nbehöver    för   att   göra    sitt    inträde    på\r\narbetsmarknaden.  Det  ser  vi  till exempel också i\r\nförsäkringskassans  verksamhet. Människor  som  inte\r\nhar gjort inträde på  arbetsmarknaden är inte heller\r\nklassade, eller de är så  kallade  nollklassare.  Då\r\nkommer  man  inte  heller i åtnjutande av exempelvis\r\nrehabilitering  även   om   det   skulle   vara  det\r\nnödvändiga   steget   för   att   få  arbete.  Denna\r\ndiskrepans i definition och grupper  som  vi har att\r\narbeta med är ett bekymmer. Det är ett bekymmer  för\r\nkommunen,    och    det    är   ett   bekymmer   för\r\nkommuninvånarna.\r\nAvslutningsvis skulle jag  vilja  peka  på ett par\r\nsaker. Den ena är att vi har ett bra samarbete i dag\r\nmed  väldigt  många statliga myndigheter. En  viktig\r\ngrund för det är  det  storstadsarbete som riksdagen\r\nmed sitt beslut har lagt  grunden  för  och  som ger\r\nmöjligheter  till  och  utrymme  för  en  ny  typ av\r\nsamarbete mellan stat och kommun.\r\nEn  annan sak att peka på nu när vi hört så mycket\r\nberättas  om problemen är det positiva. Människor är\r\nyngre, och  de  rör sig mer än vi andra. Det innebär\r\natt vi i Malmö inte  har ett av de stora problemen i\r\nSverige och Västeuropa. Vi har en ung befolkning.\r\n(Bild  9)  Det  här  är   en   kurva   som   visar\r\nutvecklingen i åldersgruppen 20-34 år i Malmö och  i\r\nriket. Den visar att vi har en väldigt stark ökning.\r\nDet  innebär  tillväxt  och  möjlighet  att klara en\r\ngenerationsväxling. Det är en tillgång om  vi förmår\r\natt utnyttja den.\r\nFör  att vi ska klara det krävs det att vi  hittar\r\nsamarbetsformer men också att man från statligt håll\r\naccepterar  att Sverige inte ser likadant ut i olika\r\ndelar. En strategi  för Sverige som tillämpas i alla\r\nkommuner som går ut på  att  den  här  åldersgruppen\r\nfaktiskt  minskar  kommer  att  misslyckas i  Malmö.\r\nDärför  måste  vi  hitta medel för att  kunna  klara\r\nflera    strategier    som    bygger    på    lokala\r\nförutsättningar.   Det  är   oerhört   viktigt   för\r\nkommunvärlden.\r\nVi har tagit ett initiativ  och haft synpunkter på\r\neget  boende.  Som  ni  förstår  förenklas  debatten\r\nibland. Det har sagts att det är ett sätt att stänga\r\nMalmö   eller   bygga  murar.  Om  ni  kommer   ihåg\r\nföregående bild hade ungefär en fjärdedel av dem som\r\nväljer att komma till Malmö eget boende.\r\nVi är inte emot  att människor flyttar till Malmö,\r\noavsett var de är födda.  Vi  är  emot  systemet som\r\nförenklat bygger på tre parter: Staten, som  har  en\r\nnationell  strategi,  individen,  som  har ett fritt\r\nval,  och  kommunen,  som  står  för möjligheter.  I\r\nsystemet  för eget boende i dag är  en  av  parterna\r\ninte med, och det är en orimlig situation. Tack.\r\n\r\nOrdföranden:  Tack för det, Kent. Vi går direkt över\r\ntill    Per    Östberg,     som    är    chef    för\r\ninvandraravdelningen på Sundsvalls kommun. Vi får nu\r\nhöra också Sundsvalls perspektiv. Varsågod, Per.\r\n\r\nPer   Östberg,   Sundsvalls   kommun:   Tack,   herr\r\nordförande.  Jag  vill  börja  med   att   säga  att\r\nSundsvalls kommuns förhållande till Migrationsverket\r\när   gott.   För  Sundsvalls  del  är  det  bra  att\r\nMigrationsverket finns i kommunen. Alla verksamheter\r\nsom   är   viktiga    för    människan    finns    i\r\nMigrationsverkets                        verksamhet,\r\nförläggningsverksamhet,    tillståndsprövning    och\r\nasylprövning.  Det finns en geografisk  närhet  till\r\nbesluten  för  de   människor  som  är  beroende  av\r\nbesluten.\r\n\r\nFör kommunen är det  viktigt  att  verksamheten är\r\nbalanserad  och  välskött  och att man bedriver  god\r\ninformation i närsamhället. Det är också viktigt att\r\nman  samråder  med  kommunen  vid  förändringar.  Vi\r\ntycker nog att samarbetet fungerar  väl  i vardagen.\r\nDet är bra dialoger, och det är bra lösningar. Vi är\r\ninte  alltid  överens,  men det ska man heller  inte\r\nalltid vara.\r\nLångsiktighet    i    etableringen,     ömsesidiga\r\nerfarenheter  och  tydlig  rollfördelning är viktiga\r\ningredienser för god samverkan.  Antalet asylsökande\r\ni  en  kommun  är  alltid relativt. Strävan  är  att\r\nresurserna i närsamhället  måste  vara  i balans och\r\ntillräckliga  för  att  ge  de  asylsökande ett  bra\r\nmottagande och en god miljö.\r\nFör Sundsvalls del är det positivt  att invandrare\r\noch flyktingar väljer att bosätta sig i  vår kommun.\r\nDen  kommunala  planeringen  förutsätter  också  att\r\nSundsvall  växer. Kommunen arbetar därför med  flera\r\nstrategier   samtidigt    varav    en   gäller   nya\r\nsundsvallsbor med invandrar- och flyktingbakgrund.\r\nTillgången  till  bostäder  är för det  mesta  den\r\nförutsättning  som  leder till att  Migrationsverket\r\netablerar sig på en ort.  Men endast bostäder räcker\r\ninte. Det måste till mycket mer. Det är där kommunen\r\nkommer in.\r\nFör  Sundsvalls del att är  viktigt  att  man  som\r\nasylsökande  också  trivs i kommunen. Det kan kanske\r\nlåta  lite  patetiskt.   Det   handlar  om  att  den\r\nkommunala servicen kommer asylsökande  till del. Jag\r\ntänker på bibliotek, fritidsgårdar, kultur,  bad och\r\nsporthallar.\r\nDet  är viktigt att barnen trivs i skolan och  får\r\nen bra skolgång.  Det ger också föräldrarna trygghet\r\nför sina barn. Trivs man i kommunen är chansen också\r\nstor att man väljer  att  bosätta sig i Sundsvall om\r\nman får uppehållstillstånd.\r\nJag är medveten om att förhållandena  i  landet är\r\nolika.   Alltför   ofta  blir  storstadsperspektivet\r\nallenarådande. Sundsvall  är inte för litet och inte\r\nför  stort,  vilket  jag  tror   bidrar   till   bra\r\nförutsättningar.\r\nEn  av  frågorna  till utfrågningen var om det ska\r\nvara  anläggningsboende   eller   eget   boende.   I\r\nSundsvall  finns  det  inte  särskilt  många  i eget\r\nboende.  Det beror naturligtvis på att de som kommer\r\ntill  Sundsvall   väljer   att   bosätta   sig   hos\r\nMigrationsverket.\r\nMigrationsverket   erbjuder   flera  kontraster  i\r\nboendet  i vår kommun. Det är dels  boende  med  mer\r\nstöd inbyggt och närhet till personal, dels utspritt\r\nnormaliserat  boende  i  vanliga bostadsområden. Jag\r\ntror att variation i boendet är en förutsättning för\r\nen  väl  fungerande verksamhet.  Det  finns  ungefär\r\n700-800 asylsökande  varav  ungefär  en tredjedel är\r\nbarn.\r\nEn  självklarhet i sammanhanget är också  att  det\r\nfinns  god  tolkservice.  Här  är  det  viktigt  med\r\ntillgång  och  kvalitet. Här medverkar vi i kommunen\r\nmed  vår  kompetens.   Vi   har   också   en   lokal\r\növerenskommelse    med    arbetsförmedlingen   kring\r\nutveckling av introduktionen.\r\nVi   håller   nu   också   på  att   utveckla   en\r\növerenskommelse  med  Migrationsverket  där  vi  ska\r\narbeta   tillsammans   med   asylsökande   som   har\r\nbristyrkesutbildningar,    spetsutbildningar   eller\r\nbristyrkeserfarenheter. Vi behöver  bagare i det här\r\nlandet, säger vi. På det här sättet kommer också den\r\nkompetensen till nytta under asyltiden. Då skulle vi\r\nockså kunna erbjuda svenska för invandrare  för  dem\r\nsom finns i målgruppen.\r\nKompetens är ofta en färskvara och bör underhållas\r\noch  förbättras.  Vinsten blir med det en förbättrad\r\nintegration. Man börjar  tidigare.  Kompetensen  kan\r\nockså  bibehållas och utvecklas så att återvändandet\r\nunderlättas för dem som blir avvisade.\r\nSundsvalls  gymnasieskola bedriver ett program för\r\nnyanlända. Det  kallas  för  IREK-programmet. Det är\r\nett individuellt förberedelseprogram  innan  man går\r\nin  på de nationella programmen. Där deltar även  de\r\nasylsökande ungdomarna.\r\nDe ungdomarna är inte aktiva på riktigt samma sätt\r\nsom svenska  ungdomar  är.  Fritiden  blir  ofta ett\r\nproblem  för  de ungdomarna. Skolan är den naturliga\r\nförankringen i tillvaron. När skolan tar ledigt blir\r\nledigheten ett  bekymmer. Tio veckors sommarledighet\r\nkan upplevas som  en  katastrof.  Många frågar om de\r\ninte får komma till skolan i alla fall.\r\nTill sommaren planerar skolan och Migrationsverket\r\nen  sommarskola  för  dessa ungdomar med  inslag  av\r\nspecialstudier,      praktiska       ämnen       och\r\nfritidsaktiviteter.  Likaså  är  satsningen  på  bra\r\nskolgång  och  förskola  för  de  yngre  asylsökande\r\nbarnen viktiga inslag.\r\nEn   obalans   just   nu   är   att  den  statliga\r\nersättningen inte räcker till. Numera ska kommunerna\r\nockså erbjuda samma timtal som för svenska barn. Det\r\ngör   att   det   inte   räcker   med  det  statliga\r\nmarginalkostnadsresonemanget.   Det   håller    inte\r\nlängre.\r\nI  sammanhanget  är det också viktigt med en aktiv\r\nkommunal socialtjänst  så  att barn och unga som far\r\nilla under asyltiden får nödvändig  hjälp  och stöd.\r\nHär  har  Migrationsverket  och kommunen tillsammans\r\nbedrivit   ett   gemensamt   utvecklingsarbete   för\r\nasylsökande ungdomar på glid för  att stödja dem att\r\nklara boende och skola på bättre sätt.\r\nDet  finns många viktiga utvecklingsperspektiv  på\r\nområdet   som  Migrationsverket  och  socialtjänsten\r\nskulle  kunna   samverka  mer  kring,  till  exempel\r\nmetodutveckling för  nätverksbyggandet till stöd för\r\nfamiljer och barn i krissituationer.\r\nI ett bostadsområde som vi har, Nacksta, bor många\r\nasylsökande. Det finns  en  aktiv  bogrupp  som  tar\r\ntemperaturen  på  området  och  kan  fungera som ett\r\ntidigt   varningssystem.   Vi   har   problem    med\r\nersättningen   till   kommunerna   där  staten  inte\r\nersätter   utredningskostnaderna   i   samband   med\r\nanmälningar.\r\nEn fråga som var uppe här för en stund  sedan  var\r\nfrågan   om   psykiatrin.  Jag  får  rapporter  från\r\npsykiatrin  om den  obalans  som  har  uppstått  med\r\nanledning av att asylsökande som sviktar på grund av\r\nasylbesluten  söker  sig  till psykiatrin. Här menar\r\nföreträdare för psykiatrin  att  det  för  det mesta\r\nhandlar om förtvivlan över avslagsbeslut och inte om\r\npsykiatriska sjukdomstillstånd. Man begär intyg  och\r\nuttalar  självmordshot. Landstinget försöker nu möta\r\nbehoven  genom   att   flytta   ut  psykiatrisk  och\r\nbarnpsykiatrisk kompetens till asylverksamheten.\r\nI  Sundsvall  finns  ett  antal aktiva  frivilliga\r\norganisationer   som   i  sina  aktiviteter   bidrar\r\npositivt  i tillvaron även  för  asylsökande,  ingen\r\nnämnd och ingen  glömd. Det är många som bidrar. Men\r\ndet är en organisation  som  jag  vill nämna där det\r\nhär arbetet genomsyrar vardagen. Det  är  Sundsvalls\r\nboxningsklubb.\r\nSkärningspunkten mellan stat och kommun brukar för\r\ndet  mesta  reduceras  till  att  bli  en  fråga  om\r\ntransfereringar.  Jag  har  valt  att  tala  mer  om\r\nverksamhetens problem och bekymmer, och möjligheter,\r\noch  hur vi försöker att lösa dem. Ändå är asyltiden\r\nen statlig  angelägenhet  som  påverkar  kommunen på\r\nmånga sätt.\r\nKort  sagt  måste också kommunen kompenseras  rätt\r\nutifrån statens  uppdrag  till kommunerna inom detta\r\nområde. Tack för ordet.\r\n\r\nVice   ordförande,   Sven   Brus   (kd):   Den   här\r\nutfrågningen har hittills handlat  ganska  mycket om\r\nbarnens  situation.  Det  tycker jag är bra. Det  är\r\nangeläget. Jag ska vara konsekvent  med min fråga på\r\nområdet och också uppehålla mig kring barnen.\r\n\r\nJag  skulle  gärna vilja att både Migrationsverket\r\noch  gärna  Svenska   Kommunförbundets  representant\r\nkommenterar läget och om  man  kommit överens om ett\r\nförhållningssätt  när  det gäller  de  ensamkommande\r\nbarnen.  Vi  vet  att  det  finns  ett  uppdrag  att\r\nförhandla  med  ett  antal kommuner  om  att  stärka\r\nkompetensen och möjligheterna  att  hantera  just de\r\nsvåra situationerna.\r\nVi  har  här tidigare talat om att kommunerna  har\r\nansvaret att utse god man. Men god man är ett mycket\r\nbegränsat uppdrag i det här sammanhanget. Det barnet\r\nbehöver är en  person  att  identifiera sig med, ett\r\nslags vårdnadshavare, som kan ställa upp för barnets\r\ntotala behov och trygghet. Jag  skulle  kunna  tänka\r\nmig    att    man   kan   hitta   andra   lösningar,\r\nfamiljehemsplacering i någon form eller annat.\r\nJag    vill    gärna     höra    Migrationsverket,\r\nKommunförbundet och kanske gärna  också  någon annan\r\nkommentera  detta  förhållande.  Hur  långt har  man\r\nkommit, och hur löser man problemen?\r\n\r\nAnna Wessel, Migrationsverket: Först till  frågan om\r\növerenskommelse   med  kommunerna.  Migrationsverket\r\nfick  i slutet av juli  ett  uppdrag  att  räkna  på\r\nkostnaden  för  de  förslag som lades fram i vår och\r\nSocialstyrelsens  skrivelse   från  juni  om  ändrat\r\nmottagande  av ensamkommande barn.  Vi  lämnade  den\r\nrapporten till regeringen den 11 november.\r\n\r\nVi har ännu  inte fått regeringens reaktion på det\r\nförslag som vi lade fram. Det väntar vi idogt på. Så\r\nfort som vi får  ett  svar från regeringen kommer vi\r\natt tillsammans med Kommunförbundet  gå  vidare, men\r\nvi väntar alltså på regeringens svar.\r\nDu  ställde  också en fråga om ställföreträdarskap\r\nför ensamkommande  barn.  Lena  Nyberg berörde också\r\ndetta. Det är en fråga som vi inte äger. Men jag vet\r\natt den särskilde utredaren som utvärderar  1995 års\r\nförmyndarskapsreform  har  fått  ett uppdrag att  se\r\növer  ställföreträdarskapet för ensamkommande  barn,\r\noch han  har  också  fått  i uppdrag att särredovisa\r\ndenna del av sitt utredningsuppdrag.  Det  ska  vara\r\nklart  till  den sista juni. När jag sist talade med\r\nsekreteraren i  den  utredningen  beräknade  man att\r\nhålla tidsplanen.\r\n\r\nQaisar   Mahmood,   Svenska   Kommunförbundet:   Jag\r\ninstämmer  med  Anna  Wessel  från Migrationsverket.\r\nMigrationsverket lämnade i samråd med oss en rapport\r\nunder november månad. Vi väntar  fortfarande  på att\r\nregeringen  ska  reagera  på  den  rapporten,  eller\r\nsnarare det förslaget.\r\n\r\nGöte  Wahlström(s):  Herr  ordförande!  Det  var  en\r\nganska bred bild av mot tagandet som vi fick. Det är\r\nen bild som också ibland lanseras i medierna och som\r\nvi får i olika doser.\r\n\r\nFrågan  om  eget  boende  och anläggningsboende är\r\nnaturligtvis  central  för många  kommuner.  Vi  såg\r\nockså    här    olika    bilder    presenteras    av\r\nkommunföreträdarna.  I  ett  perspektiv  av  det  vi\r\ntidigare  diskuterade  under  förmiddagen   om   ett\r\neventuellt ökat mottagande är min fråga: Vad gör man\r\nför bedömningar av möjligheterna att hantera frågan?\r\nVilka  bostadspolitiska  åtgärder behöver vidtas för\r\natt vi skall kunna hitta en  infallsvinkel  som  gör\r\natt  vi  klarar situation? Frågan är kanske i första\r\nhand ställd  till  Migrationsverket men naturligtvis\r\nockså till kommunföreträdarna.\r\n\r\nLena Häll Eriksson, Migrationsverket: Till att börja\r\nmed kan jag glädja både  mig själv och andra med att\r\nsäga att vi just nu har en  ganska  hygglig balans i\r\nvårt   mottagningssystem.   Vi   hade   det  väldigt\r\nbesvärligt  i  höstas  med  att  få fram nya platser\r\neftersom inströmningen ökade kraftigt.\r\n\r\nMed  hjälp  av  de  nya  resurser  vi   fick   vid\r\nhalvårsskiftet  förra  året har vi nu fått en väldig\r\nskjuts   på   beslutsfattandet.    Det    gör    att\r\ninströmningen  i systemet just nu korresponderar mot\r\nutströmningen. Vi har för närvarande ett ringa behov\r\nav att utöka vårt  platsantal. Det känns väldigt bra\r\natt  det  är fart på beslutsfattandet.  Det  är  det\r\nviktiga.\r\nSjälvklart  kan det komma att inträffa situationer\r\nsom gör att vi  kommer  att  behöva  fler  platser i\r\nmottagningssystemet.  För  det  har vi kartlagt  och\r\nhaft kontakter med nästan samtliga kommuner i landet\r\ni  frågan.  Vi känner oss tillfredsställda  med  att\r\nveta att det i norra Sverige finns en stor reserv av\r\ntomma  lägenheter   och  också  en  väldigt  positiv\r\nhållning från kommunerna.  De är villiga att ta emot\r\noss som hyresgäster när det behovet uppstår.\r\nSka vi hålla oss till södra Sverige, och jag talar\r\ndå om någonstans från norr eller söder om Stockholm,\r\nser situationen helt annorlunda  ut. Där finns ingen\r\ntillgång till bostäder, och kommunernas  hållning är\r\ninte  heller  lika positiv. Även om vi hittar  andra\r\ntyper  av  anläggningar   är  det  inte  säkert  att\r\nkommunerna vill ha oss.\r\nVi är glada för Norrland.  De  tar  emot  oss  med\r\nöppna  armar.  Jag  känner  mig  ganska  lugn på den\r\npunkten för närvarande.\r\n\r\nAnnika Qarlsson (c): Herr ordförande! Jag tyckte att\r\ndet  var väldigt intressant att få bilden även  från\r\nverksamheterna i kommunerna.\r\n\r\nJag   har   suttit   med   och  lyssnat  på  olika\r\nseminarier, bland annat seminariet om hederskulturer\r\noch liknande. En av frågorna som kom upp då var: Vad\r\nger man för introduktion från  början? Vilken ingång\r\nfår  människor  i det svenska samhället  vad  gäller\r\nlagar och regler  men  också  koder? Det är de saker\r\nsom kanske inte finns på papper och på pränt.\r\nJag antar att man på något sätt informerar. Följer\r\nman upp och arbetar med de sakerna  under den första\r\ntiden  som dessa människor befinner sig  i  Sverige?\r\nJag vet  inte  vem som kan svara på det. Det får den\r\nsom besitter kunskapen och känner sig manad göra.\r\nJag satt också  med  på  ett  seminarium i går som\r\nhandlade  om  de kommersiellt sexuellt  exploaterade\r\nbarnen. Man säger  i  dag  att det inte finns ett så\r\nstort  antal  bland de ensamkommande  flyktingbarnen\r\nsom hamnar i dessa  situationer.  Men  man  har sett\r\nruntomkring  i  Europa att de som exploaterar barnen\r\nanvänder sig av flyktinganläggningar och dessa barn.\r\nHar   man   från   till    exempel   polisen   och\r\nMigrationsverket några planer och strategier för hur\r\nman ska se till att vara vaksam  och  se dessa saker\r\nså att det inte utvecklar sig så i Sverige,  om  man\r\nnu  säger  att  det  inte finns i dag? Jag vill även\r\nlite  grann  höra om Barnombudsmannen  finns  med  i\r\ndessa frågor och tittar på dem.\r\nSedan tyckte  jag  att det var roligt att höra hur\r\nman även arbetar med fritiden.  Förutom arbetet, som\r\när  ett viktigt integrationsinstrument,  har  vi  en\r\nmängd  olika  ideella  organisationer och föreningar\r\nruntomkring i landet. Det  skulle  vara  ett väldigt\r\nbra  instrument  både  för  föreningarna själva  att\r\nutvecklas men också för att få  ungdomar  och  vuxna\r\natt   få   en   naturlig   kontakt   med   samhället\r\nruntomkring.\r\nFinns det något mer arbete, förutom det jag  hörde\r\nfrån  Sundsvall,  och  konkreta  planer  för hur man\r\narbetar med de frågorna för att integrera den vägen?\r\n\r\nAnna   Wessel,   Migrationsverket:  När  det  gäller\r\nintroduktionen om  lagar,  regler  och  koder i vårt\r\nsamhälle  är  det  en  fråga  som  man  tar upp  för\r\nnyanlända  asylsökande.  Hur  man väljer att  arbeta\r\nmetodmässigt ser lite olika ut  beroende  på  om  de\r\nanlända  väljer  att  bo  i  eget  boende  eller  på\r\nförläggning.  Frågan  tas  upp i den information som\r\nges till nyanlända asylsökande.\r\n\r\nAnna Qarlsson (c): Sker det  en  gång och inget mer,\r\neller följer man upp det? Det handlar om en process.\r\n\r\nAnna  Wessel,  Migrationsverket:  Det  tas  upp  med\r\nasylsökande.  Det  tas också upp i svenskutbildning,\r\nsom är en del av utbildningen.  Det  följs  upp. Men\r\nvåra  metoder  kan  säkert utvecklas och bli bättre.\r\nJag tror säkert också  att  det  följs upp i samband\r\nmed   introduktionen   när   en   person  har   fått\r\nuppehållstillstånd.  Men  även  där  kan  vi  säkert\r\nutveckla metoderna mer.\r\n\r\nSedan var det också en fråga om hur  vi samarbetar\r\ntill  skydd  för  de  utsatta  barnen.  Vi  fick  en\r\nbeskrivning  från Sundsvalls kommun av hur man  från\r\nkommunens  sida   samarbetar  med  Migrationsverket.\r\nMotsvarande samarbete  finns  på  de orter där vi är\r\netablerade.     Det    är    ett    samarbete    med\r\npolismyndigheten,  socialtjänsten och så vidare. Det\r\när det sätt som vi kan  arbeta  på  till  skydd  för\r\nbarnen.\r\nÄven  där  kan  vi  utveckla  metoderna.  Vi har i\r\ndagarna  fått  in  en  ansökan  från  Upplands Väsby\r\nkommun   där   man   söker   pengar   ur  Europeiska\r\nflyktingfonden   och   vill  utarbeta  metoder   för\r\nutredning  av  just  ensamkommande   barn   som  har\r\nsärskilda  behov.  Det  är  vi  jätteglada  för. Där\r\nkommer    vi    att   fortsätta   utvecklingsarbetet\r\ntillsammans med kommunerna.\r\n\r\nLena  Nyberg,  Barnombudsmannen:   När   det  gäller\r\ninformation  och introduktion till barnen tycker  vi\r\natt det finns  väldigt  mycket kvar att göra. Barnen\r\nbehöver  själva  få reda på  vilka  rättigheter  och\r\nkanske också en del  av  de  skyldigheter  de  har i\r\nSverige  och  vilka  möjligheter,  vilken  hjälp och\r\nvilket stöd de kan få.\r\n\r\nDet  som  egentligen inte är mitt uppdrag men  som\r\njag ändå möter i mycket stor omfattning är vuxna som\r\nsäger att de  inte  har fått den introduktion som de\r\nbehöver      i      egenskap      av      föräldrar.\r\nFöräldraperspektivet  finns  inte  med  tillräckligt\r\nmycket.  De  frågor som du snuddade vid  är  väldigt\r\nmycket värderingsfrågor.\r\nDet handlar oerhört mycket som att försöka påverka\r\nföräldrar  i tidigt  skede  och  att  föräldraskapet\r\nkanske ser annorlunda  ut i Sverige än i det land de\r\nkommer ifrån. Där tror jag  att det finns mycket att\r\ngöra.\r\nI  det  gemensamma  förslag som  lades  fram  från\r\nMigrationsverket  och  Socialstyrelsen  förra  våren\r\nfanns det också med ett  förslag om att vi skulle ta\r\nfram särskilt material som introduktion till barnen.\r\nDet har vi inte fått någon respons på.\r\n\r\nBrita Sydhoff, Svenska Röda  Korset: Tack för ordet.\r\nI  mycket  vill jag hålla med Barnombudsmannen.  Jag\r\nvill också peka  på  det viktiga i att det inte bara\r\när   myndigheter   som   sköter    information   och\r\nintroduktion.\r\n\r\nDetta  är  levande  människor  som behöver  träffa\r\nvanliga  människor  av  annan  karaktär  som  bor  i\r\nSverige. Röda Korset har ökat sitt  arbete  just med\r\nintroduktion  i det svenska samhället. Jag tror  att\r\ndet är väldigt  viktigt att påpeka att det inte bara\r\när myndigheter som  ska  kontakta  nya  människor  i\r\nSverige.\r\nI  övrigt vill jag hålla med Barnombudsmannen. Jag\r\nupprepar mig inte där.\r\n\r\nPer Östberg, Sundsvalls kommun: Det finns mycket att\r\ngöra.  Det  är  alldeles  riktigt.  Traditionellt är\r\nintroduktionen väldigt vuxenfokuserad. Tanken är att\r\nman bidrar med verktyg till vuxna och  föräldrar som\r\nkommer barnen och ungdomarna indirekt till del.\r\n\r\nDet   vi   försöker   att   göra  inom  ramen  för\r\nintroduktionen  är  ett  arbete för  att  synliggöra\r\nbarnen på ett kanske lite  nytt och annorlunda sätt.\r\nDet   gör   vi   just   för   att  förbättra   deras\r\nintroduktionsplaner, följa upp  dem  och  hitta  nya\r\nmetoder.  Det  är  ett  arbete tillsammans med många\r\nandra aktörer.\r\nUtgångspunkten  är det förebyggande  perspektivet.\r\nSynliga handikapp ser  man, men inte de bekymmer som\r\nligger  på  insidan.  Vi  har   sådana   saker   som\r\nläxläsningsprojekt  med  den  stora fotbollsklubben,\r\nsamhällsinformation inom sfi och  sådana  saker. Det\r\nfinns otroligt mycket att göra. Tack.\r\n\r\nAnne-Marie Ekström (fp): Lena Häll Eriksson nämnde i\r\nsin inledning Migrationsverkets vision för  hur  man\r\nska  jobba. Där står det väldigt många fina ord. Man\r\nska värna  mänskliga rättigheter, stå för humanitet,\r\nrespekt,  rättssäkerhet   och  engagemang.  Man  ska\r\narbeta med empati och sätta den sökande i centrum.\r\n\r\nTyvärr  har  det  uppdagats   alldeles  för  många\r\nhändelser  som  inte  stämmer  med  detta.   Det  är\r\nasylsökande som lurats, asylsökande som placerats på\r\nlandet  utan hjälp och blivit hänvisade till vänliga\r\ngrannar -  tack alla frivilliga organisationer - och\r\ndet har varit negativa attityder hos personalen.\r\nDetta tror  jag  har lite att göra med att man har\r\nde dubbla roller som  Lena  Häll  Eriksson också var\r\ninne på. Man ska både utreda asylärenden  och stötta\r\nde människor som kommer hit i deras dagliga liv.\r\nHur ska man jobba för att få asylsökande att känna\r\nförtroende  för  Migrationsverket?  Hur  ska  man  i\r\nframtiden  klara  av  de  dubbla  rollerna?  Ska man\r\nkanske dela på de två rollerna? Jag vore intresserad\r\nav  att få höra Migrationsverkets åsikter och kanske\r\näven någon annans.\r\n\r\nLena  Häll Eriksson, Migrationsverket: Egentligen är\r\ndet en politisk fråga. Det är inte jag som bestämmer\r\nvilket   uppdrag   verket   ska   ha.  Min  bestämda\r\nuppfattning  är  att det vore mycket  olyckligt  att\r\ndela på mottagning  och  asyl.  De  är  båda delar i\r\nsamma process.\r\n\r\nDet vi har gjort under de senaste åren  är  att vi\r\nhar  satt  den  sökande  i  centrum. Metoden för att\r\nsätta den sökande i centrum är  att vi har utvecklat\r\nett processorienterat arbetssätt  där  man samverkar\r\noch  samarbetar  mellan mottagningsverksamheten  och\r\nasylprövningen för  att  få  den  sökandes väg genom\r\nsystemet att gå så smidigt som möjligt  och  för att\r\nklara  återvändandearbetet  för  dem  som  inte  får\r\nuppehållstillstånd.       Det       är      nämligen\r\nmottagningsverksamheten som svarar för  den delen av\r\nuppdraget.  Det  har  visat  sig  att  vi  har varit\r\nväldigt  lyckosamma i att få människor att återvända\r\nfrivilligt   och   självmant   i   stället  för  att\r\növerlämnas till polisen för verkställighet.\r\nDen  bild du ger av Migrationsverket  har  du  väl\r\nhämtat i  tidningarna,  misstänker  jag. Den stämmer\r\nväldigt   dåligt  med  den  bild  jag  har  av   min\r\nverksamhet, som jag reser runt i väldigt mycket. Det\r\nhar påståtts  att  vi  har  lurat människor. När man\r\ntittar  på vad som faktiskt har  hänt  är  det  inte\r\nsant. Vi  har  haft lite otydligheter i regelverket,\r\nmen vi har i princip skött oss enligt skolboken.\r\nJag känner inte igen detta med människor på landet\r\nutan hjälp. Vi betraktar  asylsökande - och det står\r\nockså i våra värderingar -  som  människor  som  har\r\nförmåga  och  vilja  att  ta  ansvar  för  sin  egen\r\nsituation. Det var jag också inne på tidigare.\r\nJag  såg  något  TV-inslag  där det påstods att de\r\nasylsökande  inte  hade tillgång  till  en  telefon.\r\nFemton  av  dem  som  bodde   på  den  enheten  hade\r\nmobiltelefoner. Det fanns gott om telefoner.\r\nDet är den bild jag har av verkligheten.  Medierna\r\nger  ofta  en  annan  bild  därför att det finns ett\r\nintresse av att framhålla asylsökande som hjälplösa.\r\nSå ser inte verkligheten ut.\r\n\r\nSven-Erik  Sjöstrand (v): Jag  tror  att  en  av  de\r\nviktigaste uppgifter  som  Migrationsverket har, och\r\nkanske  vi  andra  också,  är  ambitionen  att  göra\r\nmottagningen så normal som möjligt. Det tror jag att\r\nLena Häll Eriksson framhöll i inledningen.\r\n\r\nJag vill ge lite exempel på ett anläggningsboende.\r\nJag    har    varit    runt    på    ganska    många\r\nmottagningsenheter.  Det finns ett anläggningsboende\r\ni  Hässleholms  kommun,   Finjabacken.   Det  ligger\r\nväldigt  nära  min  hemkommun. Därför har jag  varit\r\ndärute ganska ofta.\r\nMottagningsenheten  startade  i höstas. Den har nu\r\nungefär 270 asylsökande. De bor alla  på  en  plats.\r\nNär  man  besöker  enheten  får  man  uppgift om att\r\nkanske   sex   personer  lever  i  ett  rum  på   20\r\nkvadratmeter. Ibland är det åtta på 24 kvadratmeter,\r\noch så vidare.\r\nDe ekonomiska  villkoren  är  att  en vuxen har 24\r\nkronor  per  dag.  Små  barn har 6 kronor  och  lite\r\nstörre barn 12 kronor. Med  det ska man köpa kläder,\r\nhygienartiklar, godis, cigaretter med mera. Många är\r\nväldigt oroliga för det.\r\nDet som oroar många mest är  att  man inte har råd\r\natt ta sig ifrån mottagningsanläggningen. Det tycker\r\njag  är ett mycket stort problem. Det  passificerar.\r\nBarn behöver  till  exempel  gå på olika aktiviteter\r\noch  besöka kulturinrättningar.  Det  behöver  vuxna\r\nockså.\r\nDärför vill jag i första hand ställa en fråga till\r\nMigrationsverket.    Borde   inte   Migrationsverket\r\nundersöka möjligheten  att  ordna gratis transporter\r\nfrån  anläggningarna?  Finns det  uppgifter  på  hur\r\nmånga asylsökande som får dessa lägre belopp? Det är\r\ninte rimligt. Jag tror inte  att många kan klara sig\r\npå 24 kr. 71 kr är också lite pengar. Hygienartiklar\r\noch sådant kostar mycket pengar.\r\n\r\nLena Häll Eriksson, Migrationsverket:  Jag  är  rädd\r\nför  att  jag blir lite långrandig. Frågan kräver en\r\nordentlig beskrivning av hur vårt system fungerar.\r\n\r\nNär man kommer  till Sverige och söker asyl vänder\r\nman sig i dag till  en  av  våra transitenheter. Som\r\njag sade förut finns det en i  Malmö, en i Stockholm\r\noch en i Mölndal. En är på gång  i Norrköping och en\r\ni Gävle. De öppnar under våren.\r\nMan  lämnar in sin asylansökan på  transitenheten.\r\nDär görs  också den första utredningen. Principen är\r\natt tiden där  ska  vara  fem dagar, men den kan bli\r\nlängre  när  vi  finner  att  det  är  en  uppenbart\r\nogrundad  asylansökan  och  det  ska  ske  en  snabb\r\nverkställighet. Det kan bli längre  tider i enskilda\r\nfall, dock inte längre än ett par tre veckor.\r\nDu nämnde Finja. Den är en del av transitenheten i\r\nMalmö.   Man   var   tvungen   att   utöka   antalet\r\nboendeplatser   genom   att  hyra  en  anläggning  i\r\nHässleholm.\r\nUnder tiden man bor på  transitenheten får man tre\r\nmål mat om dagen. Systemet  är då sådant att man ska\r\nbara ha 24 kr i fickpengar för  att klara utgifterna\r\nför  godis,  cigaretter eller vad folk  nu  har  för\r\nbehov  av  den  arten.   I   den   mån  man  behöver\r\nvinterkläder får man pengar till vinterkläder  eller\r\nvinterkläder     genom    frivilligorganisationernas\r\nförsorg. Tanken är  att när man sedan flyttar vidare\r\nut i systemet till en ordinarie mottagningsenhet får\r\nman det höga dagbidraget.  Då  har  man resurser för\r\natt klara detta. Det är skälet till varför  det  ser\r\nut på det sättet.\r\nNär  vi  finner att det är fråga om ett ärende som\r\ninte är en uppenbart  ogrundad  asylansökan  som kan\r\nleda   till  omedelbar  verkställighet  flyttar  man\r\nvidare till  en  mottagningsenhet.  Där  bor man när\r\nasylärendet handläggs. Är det ett uppenbart ogrundat\r\närende  försöker vi att fatta ett snabbt beslut.  Vi\r\nklarar 33 %  inom  tre  månader,  och  man får lämna\r\nlandet.\r\n\r\nSten  Tolgfors (m): Min fråga går till Röda  Korset.\r\nJag  vill  veta  hur  ni  ser  på  sambandet  mellan\r\nbehandling av tortyr- och traumaskador och möjlighet\r\ntill integration  och  hur  ni  ser  på att vården i\r\nallmänhet  klarar  av  att hjälpa personer  som  har\r\nupplevt tortyr, trauman,  våldtäkter,  försvinnanden\r\nav närstående och så vidare. Hur förmår  myndigheter\r\natt  ha  bra kontakt med dessa personer? Hur  klaras\r\nkombinationen   fysisk  och  psykisk  vård  som  kan\r\nbehövas vid tortyrskador?\r\n\r\nJag  har flera gånger  besökt  er  verksamhet  vid\r\ncentret  för  tortyrskador,  och  jag har imponerats\r\nmycket.  När  man  är  där  uppstår några  speciella\r\nfrågor.\r\nHur fungerar kunskapsspridningen från dessa center\r\ntill  sjukvården och övriga myndigheter?  Finns  det\r\nett nationellt  uppdrag  för  detta, eller borde det\r\nfinnas  ett  tydligare nationellt  uppdrag  för  den\r\nkunskapsspridningen?\r\nJag vet att  verksamheten  periodvis  har  haft en\r\nansträngd   finansiering,   trots   att  behovet  är\r\nskriande.  Mycket har byggt på lokal eller  regional\r\nfinansiering.  Finns det, eller borde det finnas, en\r\nnationell finansiering av den typen av verksamhet?\r\nSedan var det  dimensioneringen. Har man möjlighet\r\natt  hjälpa  alla  dem  som  behöver  den  typen  av\r\nspeciell hjälp för att komma vidare i livet?\r\nSedan   är  det  den  organiserade   verksamheten.\r\nRiksrevisionsverket  har  gjort två utvärderingar av\r\ndels   den  organiserade  verksamheten,   dels   det\r\nkommunala  mottagandet  av  människor.  De är mycket\r\nkritiska. Jag ska inte gå igenom hela rapporten. Den\r\nkan  var och en läsa. Men den går ut på att  det  är\r\nför lite  individualisering och att det är för dålig\r\nsamordning mellan organiserad verksamhet och det som\r\nsedan sker  i  kommunerna.  Till exempel pekar de på\r\nsvenskundervisningen. Man får  börja  om med sfi när\r\nman kommer ut i kommunen, och ingen bryr  sig om att\r\nfölja  upp  vad  man  kan  och  har  lärt sig innan.\r\nPlanerna   för   undervisningen   är   inte   heller\r\nkoordinerade, vilket gör att många tröttnar. Det  är\r\nlite  allvarligt med system som inte är koordinerade\r\nmed  varandra,   vilket   förlänger   och  försvårar\r\nintroduktion.  Hur  gör vi för att få ett  enhetligt\r\nfungerande system tidigare?\r\n\r\nBrita Sydhoff, Svenska  Röda  Korset:  Tack för dina\r\ngoda  omdömen  om  centret  i  Stockholm,  som   jag\r\nförmodar att du har besökt.\r\n\r\nRöda  Korset  driver  fem center för torterade och\r\nkrigsskadade i Sverige. Centren  har  oerhört  långa\r\nväntetider.  Behovet  är stort. Vi kämpar enormt med\r\natt få ekonomisk täckning. Alla center har avtal med\r\nlandstingen, men det har  funnits landsting som inte\r\nhar  velat ersätta asylsökande.  Vi  behandlar  både\r\nasylsökande    och    personer    som    har    fått\r\nuppehållstillstånd.  Efter  det  att  vi nu har fått\r\nbidrag från Arbetsfonden och EU prioriterar  vi barn\r\noch ungdom.\r\nVi  satsar mer på att utveckla vår egen verksamhet\r\ngenom bidraget  vi  har  fått.  Vi  kommer att ha en\r\nnationell  konferens  i november i år.  Där  ska  vi\r\nframför allt ta upp situationen i Sverige och vad vi\r\nkan  vidareutveckla,  till  exempel  hur  samarbetet\r\nmellan Röda Korset och landstingen kan utvecklas. Vi\r\nhar en kunskapsspridning. Vi har arbetat tillsammans\r\nmed Migrationsverket när  det  gäller  utbildning av\r\nMigrationsverkets  egen  personal.  Det  kan  säkert\r\nutvecklas  ytterligare. Så mycket personalen  hinner\r\npå dessa center  försöker  man  undervisa i kommuner\r\noch    där   efterfrågan   finns.   Vi   prioriterar\r\nbehandlingen.  Vi  skulle  önska  att  vi kunde göra\r\nmycket mer. Vi kan göra mycket mer. Det  som hindrar\r\noss är naturligtvis ekonomin.\r\nDu frågar om vi vill ha ett nationellt uppdrag. Vi\r\nskulle  kunna  öppna  fler  center  om  vi hade  mer\r\npengar.  Det  som  är viktigt är att vi kompletterar\r\nlandstingens vård, och  det  vi kan erbjuda, som ett\r\nlandsting inte kan erbjuda, och  som  är  värt något\r\nmer,  nämligen att vi genom frivilligrörelsen  också\r\nkan ta  hand  om  människor  efter det att vården är\r\nfärdig.  Även  om  du har fått vård  för  ett  svårt\r\nkrigstrauma tar det  inte  slut  när behandlingen är\r\növer, utan du behöver någon typ av  nätverk efteråt.\r\nDet  är  det  som  vi  strävar efter att utveckla  i\r\nSvenska Röda Korset. Jag  hoppas  att  jag  på detta\r\nsätt har svarat på dina frågor.\r\n\r\nKent Andersson, Malmö stad: Först var det frågan  om\r\nmänniskor  med traumatiska upplevelser. Vi ser långt\r\ni   processen.    I   Malmö   har   vi   gjort   ett\r\nutvecklingsarbete  tillsammans   med   Röda  Korset,\r\nframför  allt  på  grundval  av de erfarenheter  som\r\nfinns. Vi har upptäckt att trots  att det har gjorts\r\nen  lång  rad  insatser  som  i sig är adekvata  och\r\nindividualiserade tar det ändå stopp någonstans. Man\r\ngår  inte  vidare  i  utvecklingen.   Då  finns  det\r\nanledning att misstänka att det finns en  grupp  som\r\nbär på upplevelser som kräver den extra insatsen.\r\n\r\nProblemet  är naturligtvis finansieringen, framför\r\nallt landstingens  bristande resurser när det gäller\r\npsykiatrin.   Vi   har   gjort    utvecklingsarbetet\r\ntillsammans  med europeisk finansiering.  Vi  mäktar\r\nsom kommun inte  med  att  själva  bära den delen av\r\nansvaret,  och  det  ligger  inte heller  inom  vårt\r\nuppdrag.\r\nHur  löser  vi  det  här?  Jag  har   en   bestämd\r\nuppfattning att all form av individualisering bygger\r\npå   att   vi  klarar  myndighetssamverkan,  att  vi\r\nfaktiskt klarar  av  att allokera resurser så att de\r\nleder   vidare   för   individen.    Vi    har   ett\r\nutvecklingsarbete   i   Malmö   kring   arbets-  och\r\nutvecklingscenter,       där       arbetsförmedling,\r\nförsäkringskassa och kommun sitter runt  samma  bord\r\noch   möter   en   person  och  gör  en  individuell\r\nhandlingsplan. Arbetet  utvärderas  nu,  och  vi ser\r\nmycket   goda  resultat,  både  i  möjligheten  till\r\nindividualisering  men  också i att vi klarar att på\r\nhandläggarnivå skapa lösningar som vi inte klarar på\r\nsystemnivå.\r\n\r\nDet finns hinder i strukturerna  mellan  myndigheter\r\nsom  vi  inte  alltid kan lösa upp utan att gå  till\r\nriksdagen  och ändra  lagar  och  förordningar.  Men\r\nlagstiftningen   ger  handläggarna  möjligheter  att\r\nhitta individuella  lösningar  lokalt.  Det  är  ett\r\nviktigt framsteg framöver.\r\n\r\nPer  Östberg, Sundsvalls kommun: Det var bra frågor.\r\nJag vill  kort  säga  något  om  övergång. Det är en\r\nutvecklingsfråga för Migrationsverket  att  titta på\r\nvilket  underlag som ska presenteras för kommunerna.\r\nJag upplever  ofta  att det är alltför övergripande.\r\nDen enskilde kan tycka  att  vi ställer samma frågor\r\nigen. Det borde inte vara nödvändigt.\r\n\r\nDen individuella uppläggningen  av sfi är otroligt\r\nviktig. Det ska finnas preparandkurser,  kurser  för\r\nanalfabeter, för psykiskt sköra, normalkurser och så\r\nvidare.\r\nI  Sundsvall har det blivit en effekt, och 70 % av\r\ndem som  har  slutat  under de senaste åren har fått\r\ngodkänt betyg. En trend  är  att  60 %  av  dem  som\r\nslutar utan godkänt betyg får arbete.\r\nI  vår överenskommelse med Migrationsverket tänker\r\nvi oss att detta måste ses över.\r\n\r\nLena Häll Eriksson, Migrationsverket: Det var frågan\r\nom informationen  till  kommunerna. Vi håller på att\r\nutveckla det vi kallar för  individplan,  och vi ska\r\nse  till att bättre dokumentera den information  som\r\nfinns  och  som kan föras vidare, om den enskilde så\r\nönskar. Att information  går vidare från oss till en\r\nkommun måste ske med den enskildes godkännande.\r\n\r\nRFV har i sin rapport inte  tagit  särskilt mycket\r\nhänsyn  till  det  utvecklingsarbete  som  pågår  på\r\nMigrationsverket.  Bland  annat  har den här  frågan\r\ninte tagits upp där.\r\nNär  det gäller svenskundervisningen  har  vi  ett\r\nuppdrag  som härrör från en proposition från 1993/94\r\nom mottagande  av  asylsökande.  Där  gör regeringen\r\nbedömningen    att    asylsökande    bör    erbjudas\r\nsvenskundervisning  i  annan  form  än sfi, det vill\r\nsäga genom Invandrarverkets försorg -  som  vi hette\r\ndå.  Det  uppdraget  har  vi  följt, men vi har inte\r\ntyckt att det har varit särskilt  bra.  För något år\r\nsedan  tog  vi kontakt med Skolverket och efterhörde\r\nom inte den läroplan  som  hade  tagits fram för sfi\r\nkunde  anpassas  till  asylsökande. Det  har  verket\r\ngjort, och vi genomför svenskundervisning enligt den\r\nläroplanen, vilket ger helt  nya förutsättningar för\r\nen fortsättning i kommunerna.\r\nVi  har  skrivit  på en överenskommelse  med  AMS,\r\nIntegrationsverket med  flera. Det är inom ramen för\r\nden överenskommelsen som  vi nu ska skriva avtal med\r\nSundsvalls kommun och många  andra kommuner i landet\r\nom hur vi ska kunna få en bra  övergång  för dem som\r\nfår     uppehållstillstånd    till    den    svenska\r\narbetsmarknaden. AMS har också fått pengar för detta\r\ni år. Mycket är på gång.\r\n\r\nCharles Westin,  Ceifo:  Jag  är medlem av styrelsen\r\nför Röda Korsets center i Stockholm  sedan 1989, och\r\njag har följt verksamheten nära.\r\n\r\nKunskapsspridningen  och  kunskapsutvecklingen  är\r\nett   centralt   uppdrag  hos  dessa   center,   men\r\nresurserna har inte  varit  tillräckliga.  Som Brita\r\nSydhoff  nämnde är köerna långa, och personalen  har\r\nmycket att stå i när det gäller behandling.\r\nUnder några  år  hade Socialstyrelsen ett särskilt\r\nkansli  för  trauma- och  tortyrskadade.  Där  fanns\r\nmöjlighet   till    visst   utvecklingsarbete.   Jag\r\nunderstryker vikten av att stödja kunskapsutveckling\r\npå området.\r\nMona Jönsson (mp): Jag uttryckte mig tydligen dåligt\r\nförra gången. Jag fick nu svar på frågor om trauman.\r\nDessutom hade jag tänkt att ställa frågor om sfi.\r\nDen grupp som vi i  Sverige  över huvud taget inte\r\ntänker på att den finns är analfabeterna. Jag skulle\r\nvilja  höra lite om hur ni hanterar  den  gruppen  i\r\nsvenskundervisning     och     annan    stöd-    och\r\nhjälpverksamhet.\r\n\r\nLena Häll Eriksson, Migrationsverket:  Alla  erbjuds\r\nsvenskundervisning.   För   analfabeter  är  det  en\r\nanpassad undervisning. De får  använda  sig av andra\r\nmetoder för att lära sig språket.\r\n\r\nMona  Jönsson (mp): Är det ett förhållandevis  stort\r\nantal analfabeter som kommer? Hur ser problemen ut i\r\nkommunerna  för  den  gruppen? Det handlar om att de\r\nska gå vidare i livet.  Alla  ska,  som  bekant,  så\r\nsmåningom  anmäla sig till arbetsförmedlingar och så\r\nvidare.\r\n\r\nLena Häll Eriksson,  Migrationsverket:  Jag kan inte\r\nsvara  på  några  antal  eller procentsatser.  Visst\r\nfinns det en andel analfabeter.  Jag tror inte att i\r\nförsta  hand  vi  har  så stor andel av  dem.  Många\r\nkommer som anknytningar  till  personer som har fått\r\nuppehållstillstånd av asylskäl.  Det är till exempel\r\nvanligt att från norra Irak kommer  mannen först och\r\nfamiljen sedan. Där finns ofta analfabeter.\r\n\r\nSjälvklart finns det analfabeter i  vår verksamhet\r\nockså. Det finns kurser för analfabeter. Man erbjuds\r\nspeciell undervisning.\r\n\r\nKent   Andersson,   Malmö   stad:   Det  finns   två\r\nperspektiv. Ja, det kommer analfabeter. Vi upptäcker\r\natt vi tvingas att utveckla nya metoder och ett nytt\r\nsätt att tänka. Det sker på flera ställen i Sverige,\r\nockså i Malmö. Skolverket är en aktör och är med och\r\nutvecklar   detta   gemensamt.   Det   sker   mycket\r\nutveckling.\r\n\r\nVi   har   byggt   en  strategi  i  enlighet   med\r\nKunskapslyftet.  Vi  har  byggt  en  strategi  kring\r\nlivslångt  lärande.  Det   finns  ett  bekymmer  med\r\nmänniskor som kommer hit till  Sverige  eftersom  de\r\ninte  passar  in  i den struktur vi ser framför oss:\r\nalla ska ha gått nio år i skolan, nästan alla ska ha\r\ngått  tolv  år  i  skolan.   Sedan   finns  det  ett\r\nvuxenutbildningssegment.  Vi upplever att  många  av\r\ndem som kommer till Malmö är  antingen eller. Det är\r\nmänniskor som är analfabeter eller  har tre fyra års\r\nskolgång, eller 18-20 års skolgång. Det  finns också\r\nhögutbildade.  Det gör att de inte passar in  i  den\r\nallmänna  vuxenutbildningsstrategin.   Det   är  ett\r\nproblem på flera ställen i Malmö.\r\n\r\nRonny Olander (s): Med tanke på tiden ska jag  fatta\r\nmig    kort.    Min    fråga    vänder    sig   till\r\nkommunföreträdarna, främst till Kent Andersson  från\r\nMalmö  stad. Han nämnde en av kärnfrågorna, nämligen\r\nde tre benen:  den  nationella strategin, individens\r\negen önskan och att kommuner i Sverige ska ta emot.\r\n\r\nVilka förväntningar  har  egentligen Malmö stad på\r\njust staten att försöka se perspektivet - vilka krav\r\nhar ni på staten?\r\nJag  noterar  också  att  storstadssatsningen  har\r\nvarit positiv. Det är glädjande  med  tanke  på  den\r\nintensiva debatt vi har haft i riksdagen.\r\n\r\nKent  Andersson, Malmö stad: I grunden är allting en\r\nresursfråga.  Vi har en ganska stor grupp som kommer\r\ntill   Malmö   som    ligger    inom    ramen    för\r\nschablonbidraget.   Vi   upplever   i  kommunen  att\r\nresurserna inte är tillräckliga för att  nå målen om\r\nsjälvförsörjning.\r\n\r\nDet  andra  är  planeringshorisonten.  Vi vill  ha\r\nmycket  bättre  och  närmare  samarbete med statliga\r\nmyndigheter, avlämnande myndigheter.  Vi utvecklar i\r\ndag  modeller  med  Migrationsverket,  men   vi  har\r\nfortfarande bekymmer med eget boende såtillvida  att\r\näven  om Lena Häll Erikssons siffror är rätt när det\r\ngäller  eget  boende  är det fråga om en person. När\r\nman får permanent uppehållstillstånd  är det fem-sju\r\nsom   kommer   till   kommunen.  Hos  oss  blir   de\r\nautomatiskt bostadslösa och hamnar inom ramen för en\r\nannorlunda verksamhet än  vad  vi  skulle  vilja  ge\r\nmänniskor  som  ska  introduceras  till  det svenska\r\nsamhället.  Vi  måste  se  helheten i det sambandet.\r\nBättre  samarbete  och  mer  kunskapsöverföring   är\r\nnycklarna.\r\n\r\nAvslutning\r\n\r\nOrdföranden:  Vi  tackar  för  det.  Det innebär att\r\nutfrågningen  närmar sig sitt slut. För  att  betona\r\nden ofta breda  politiska  enigheten  i dessa frågor\r\ntänker jag låta avslutningen genomföras  av vår vice\r\nordförande, Sven Brus.\r\n\r\nVice ordföranden, Sven Brus (kd): Vi har kommit till\r\nslutet  på de tre förmiddagstimmarna. Det har  varit\r\nmycket  spännande,   givande   och   berikande   för\r\nutskottet  -  för  oss  alla. Tack till alla som har\r\nmedverkat, kanske främst  till de huvudtalare vi har\r\nbjudit in.\r\n\r\nLena Häll Eriksson från Migrationsverket  har haft\r\nen   huvudroll   denna   förmiddag.   Tack  för  din\r\nmedverkan.  Det  gäller  också  Charles Westin  från\r\nStockholms  universitet, Kent Andersson  från  Malmö\r\nstad och Per Östberg från Sundsvalls kommun.\r\nTack alla ni  som  har kommit från myndigheter och\r\norganisationer och berikat  denna  förmiddag  med er\r\nmedverkan.  Tack till utskottets ledamöter för kloka\r\nfrågor.\r\nI   socialförsäkringsutskottet    har    vi   fyra\r\nutgiftsområden. Dit hör migrationsfrågorna.  Det  är\r\nförvisso  inte vårt största utgiftsområde ekonomiskt\r\nsett,  men  det   är   ett   av   de  mest  centrala\r\npolitikområdena både i utskottet och  i den allmänna\r\nsamhällsdebatten.  Vi  lever  ständigt med  behovet,\r\nvärdet och vikten av att förmera  våra kunskaper och\r\nbredda  våra perspektiv. Jag upplever  att  den  här\r\nförmiddagen   har  berikat  oss,  givit  oss  vidare\r\nperspektiv  och   ökat   våra   kunskaper.  Det  var\r\nhuvudsyftet med att mötas vid denna utfrågning.\r\nVarje  ord  har  dokumenterats  och  bevaras  till\r\neftervärlden.   Mycket   klokt   har   sagts.   Både\r\nordföranden och jag får sammanfatta med ett citat av\r\nCharles Westin: Hela världen har blivit grannländer.\r\nDet är i den världen vi lever, i den världen  vi ska\r\ngå ut och göra något bättre.\r\nLycka   till   allesammans,  och  tack  för  denna\r\nförmiddag!\r\n\r\nBild 1\r\n\r\n\r\nBild 2\r\n\r\n\r\nBild 3\r\n\r\nBild 4\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBild 5\r\n\r\nBild 6\r\n\r\n\r\nBild 7\r\n\r\n\r\nBild 8\r\n\r\n\r\n\r\nBild 9\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Den svenska migrationspolitikens mål och inriktning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf8 yrkandena 1 och 3 och 2002/03:Sf256 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Återvandring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf8 yrkande 18, 2002/03:Sf256 yrkande 10 och 2002/03:Sf334 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "En kommission för att granska flyktingpolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf255.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "78182959-5F61-11D7-AE63-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "44",
                    "0",
                    "1",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "268",
                    "15",
                    "1",
                    "65"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/78182959-5F61-11D7-AE63-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "EU:s flyktingpolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K432 yrkande 9, 2002/03:U323 yrkande 4, 2002/03:U326 yrkande 8, 2002/03:Sf4 yrkande 1, 2002/03:Sf5 yrkandena 7 och 8, 2002/03:Sf7 yrkandena 9 och 10, 2002/03:Sf8 yrkande 12, 2002/03:Sf256 yrkande 12 och 2002/03:Sf334 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "7818295B-5F61-11D7-AE63-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "2",
                    "0",
                    "43",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "34",
                    "1",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "15",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "145",
                    "81",
                    "59",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/7818295B-5F61-11D7-AE63-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Stöd till kandidatländer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf334 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Sveriges agerande i EU",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf239 yrkandena 2, 5 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "7818296A-5F61-11D7-AE63-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "34",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "1",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "260",
                    "24",
                    "0",
                    "65"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/7818296A-5F61-11D7-AE63-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Arbetkraftsinvandring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf7 yrkande 8, 2002/03:Sf8 yrkande 4, 2002/03:Sf214 yrkande 9, 2002/03:Sf216 yrkandena 1 i denna del och 2, 2002/03:Sf239 yrkande 16, 2002/03:Sf248, 2002/03:Sf265, 2002/03:Sf296, 2002/03:A239 yrkande 26 och 2002/03:A320 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "7818296E-5F61-11D7-AE63-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "116",
                    "0",
                    "0",
                    "28"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "35",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "139",
                    "142",
                    "0",
                    "68"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 11"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/7818296E-5F61-11D7-AE63-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "reservation 11",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Arbetstillstånd efter inresa m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf4 yrkande 5 och 2002/03:Sf216 yrkande 1 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Handläggningstider för arbetstillstånd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf8 yrkande 5 och 2002/03:Sf367 yrkande 29.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Gäststuderande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub486 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Anhöriginvandring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf3 yrkande 2, 2002/03:Sf5 yrkande 1 i denna del, 2002/03:Sf8 yrkandena 6 i denna del och 13, 2002/03:Sf216 yrkande 3 och 2002/03:Sf334 yrkandena 25 och 26.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "15",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "9CA9DF50-6669-11D7-88BD-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 15 (c, kd, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "4",
                    "0",
                    "31",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "169",
                    "85",
                    "31",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9CA9DF50-6669-11D7-88BD-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Direktiv om familjeåterförening",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf239 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Försörjningskrav",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf8 yrkande 6 i denna del och 2002/03:Sf216 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Uppehållstillstånd efter inresa",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf239 yrkande 12 och 2002/03:Sf334 yrkande 29.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Uppehållstillstånd före referentens hemresa",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf223.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "DNA-analys",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf202 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Uppskjuten invandringsprövning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 21, 2002/03:Sf8 yrkande 20, 2002/03:Sf239 yrkande 11, 2002/03:Sf334 yrkande 27 och 2002/03:Sf367 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Seriositetsprövning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf8 yrkande 6 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Registerkontroll",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju363 yrkande 10, 2002/03:Sf334 yrkande 28 och 2002/03:A242 yrkande 35.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Fullmaktsäktenskap m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 19 och 2002/03:Sf299.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Utvidgat flyktingbegrepp",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L249 yrkandena 23 och 24, 2002/03:U326 yrkandena 6 och 7, 2002/03:U328 yrkande 17, 2002/03:Sf3 yrkande 1, 2002/03:Sf4 yrkande 3, 2002/03:Sf5 yrkande 1 i denna del, 2002/03:Sf6 yrkande 6, 2002/03:Sf8 yrkande 17, 2002/03:Sf214 yrkande 15, 2002/03:Sf217, 2002/03:Sf228, 2002/03:Sf239 yrkande 8, 2002/03:Sf256 yrkande 2, 2002/03:Sf317, 2002/03:Sf319, 2002/03:Sf320, 2002/03:Sf334 yrkande 7 och 2002/03:Sf367 yrkandena 17 och 18.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "27",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "9CA9DF74-6669-11D7-88BD-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 27 (c, fp, kd, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "35",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "165",
                    "120",
                    "0",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9CA9DF74-6669-11D7-88BD-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Avvisningsbeslut vid risk för tortyr",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf5 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Asylsökande från Iran",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:U238 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Inre flyktalternativ",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf334 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Vidarebosättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U297 yrkande 1, 2002/03:Sf5 yrkande 3 och 2002/03:Sf6 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Människosmuggling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf5 yrkande 4, 2002/03:Sf7 yrkande 6, 2002/03:Sf8 yrkande 7, 2002/03:Sf239 yrkande 4 och 2002/03:Sf256 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Dublinärenden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf8 yrkande 16, 2002/03:Sf239 yrkande 6, 2002/03:Sf256 yrkande 13, 2002/03:Sf334 yrkande 6 och 2002/03:Sf367 yrkandena 26 och 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Säkra länder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf256 yrkande 1 och 2002/03:Sf334 yrkandena 9 och 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Humanitära skäl",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf256 yrkandena 3-5 och 2002/03:Sf334 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "39",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\"",
          "votering_id": "4A560EC1-666E-11D7-AF23-0004755047F4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 39 (c, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "44",
                    "0",
                    "1",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "35",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "1",
                    "27",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "187",
                    "70",
                    "28",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4A560EC1-666E-11D7-AF23-0004755047F4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Barnets bästa",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf256 yrkande 6, 2002/03:Sf334 yrkande 23 och 2002/03:Sf367 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "41",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "4A560EC5-666E-11D7-AF23-0004755047F4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 41 (c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "35",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "188",
                    "97",
                    "0",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4A560EC5-666E-11D7-AF23-0004755047F4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Uppehållstillstånd efter viss tid",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf239 yrkande 13 och 2002/03:Sf300 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "42",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "4A560EC9-666E-11D7-AF23-0004755047F4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 42 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "34",
                    "1",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "246",
                    "39",
                    "0",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4A560EC9-666E-11D7-AF23-0004755047F4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Uppehållstillstånd vid verkställighetshinder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf334 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Gömda personer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf8 yrkande 23, 2002/03:Sf256 yrkande 20 och 2002/03:Sf367 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Människohandel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju248 yrkande 1, 2002/03:U328 yrkande 3, 2002/03:Sf5 yrkande 5, 2002/03:Sf6 yrkande 5 och 2002/03:Sf8 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Direktivförslag om människohandel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf239 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Skyddade vistelseorter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf4 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Familjesplittring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf256 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "S.k. god man vid verkställighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf367 yrkande 25.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Besöksvisum",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf8 yrkande 15, 2002/03:Sf214 yrkande 3 i denna del, 2002/03:Sf216 yrkande 5, 2002/03:Sf239 yrkande 15, 2002/03:Sf334 yrkande 31 och 2002/03:Sf367 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "40",
          "rubrik": "Viseringspliktiga länder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf5 yrkande 9, 2002/03:Sf214 yrkande 3 i denna del, 2002/03:Sf239 yrkande 14 och 2002/03:Sf256 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "41",
          "rubrik": "Norra Irak",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf224 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "42",
          "rubrik": "Visum för asylsökande och asylansökan i utlandet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf8 yrkande 14, 2002/03:Sf239 yrkande 18, 2002/03:Sf334 yrkande 5 och 2002/03:Sf367 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "43",
          "rubrik": "Handläggningstid",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf7 yrkandena 1-3, 2002/03:Sf8 yrkande 19, 2002/03:Sf214 yrkande 6, 2002/03:Sf264 yrkande 1 och 2002/03:Sf300 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "44",
          "rubrik": "Asylprocessen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju363 yrkande 11, 2002/03:Sf7 yrkande 4, 2002/03:Sf233, 2002/03:Sf334 yrkandena 8, 12-14 och 16, 2002/03:Sf363, 2002/03:Sf367 yrkandena 21 och 23, 2002/03:A242 yrkande 36 och 2002/03:A270 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "45",
          "rubrik": "Instansordning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf5 yrkande 2, 2002/03:Sf6 yrkande 1, 2002/03:Sf7 yrkande 11 och 2002/03:Sf239 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "46",
          "rubrik": "Förvar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf8 yrkande 2, 2002/03:Sf239 yrkande 17, 2002/03:Sf334 yrkande 19 och 2002/03:Sf367 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "47",
          "rubrik": "Mottagande av asylsökande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf214 yrkande 4, 2002/03:Sf226 yrkandena 3 i denna del och 4, 2002/03:Sf336 yrkande 3 och 2002/03:Ub555 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "48",
          "rubrik": "Arbetstillstånd för asylsökande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf4 yrkande 4, 2002/03:Sf226 yrkande 3 i denna del och 2002/03:Sf334 yrkande 35.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "49",
          "rubrik": "Ersättningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf8 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "50",
          "rubrik": "Barn i asylutredningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf6 yrkande 2, 2002/03:Sf8 yrkande 22 och 2002/03:Sf367 yrkandena 5 och 13-15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "71",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "4A560F21-666E-11D7-AF23-0004755047F4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 71 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "28",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "242",
                    "15",
                    "28",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4A560F21-666E-11D7-AF23-0004755047F4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "51",
          "rubrik": "Särskola och gymnasieskola",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf8 yrkandena 10 och 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "52",
          "rubrik": "Ansvar för asylsökande barn m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf4 yrkande 6, 2002/03:Sf6 yrkandena 3 och 4, 2002/03:Sf7 yrkande 7, 2002/03:Sf8 yrkande 21, 2002/03:Sf256 yrkande 8, 2002/03:Sf277, 2002/03:Sf321, 2002/03:Sf334 yrkande 24, 2002/03:Sf361, 2002/03:Sf367 yrkande 16 och 2002/03:Sf375.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "73",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "4A560F2B-666E-11D7-AF23-0004755047F4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 73 (c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "35",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "188",
                    "97",
                    "0",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/4A560F2B-666E-11D7-AF23-0004755047F4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "53",
          "rubrik": "Skrivelsen",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2002/03:28 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Den svenska migrationspolitikens mål och inriktning",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Den svenska migrationspolitikens mål och inriktning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Återvandring",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Återvandring",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "En kommission för att granska flyktingpolitiken",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "EU:s flyktingpolitik",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "EU:s flyktingpolitik",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "EU:s flyktingpolitik",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Stöd till kandidatländer",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Sveriges agerande i EU",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Arbetkraftsinvandring",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Arbetstillstånd efter inresa m.m.",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Handläggningstider för arbetstillstånd",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Gäststuderande",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Anhöriginvandring",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Anhöriginvandring",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Direktiv om familjeåterförening",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Försörjningskrav",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Försörjningskrav",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Uppehållstillstånd efter inresa",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Uppehållstillstånd före referentens hemresa",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "DNA-analys",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Uppskjuten invandringsprövning",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Seriositetsprövning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Registerkontroll",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Fullmaktsäktenskap m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Utvidgat flyktingbegrepp",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Avvisningsbeslut vid risk för tortyr",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Asylsökande från Iran",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Inre flyktalternativ",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Vidarebosättning",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Människosmuggling",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Människosmuggling",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Människosmuggling",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Människosmuggling",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Dublinärenden",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "Dublinärenden",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "38",
          "rubrik": "Säkra länder",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "39",
          "rubrik": "Humanitära skäl",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "40",
          "rubrik": "Humanitära skäl",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "41",
          "rubrik": "Barnets bästa",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "42",
          "rubrik": "Uppehållstillstånd efter viss tid",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "43",
          "rubrik": "Uppehållstillstånd vid verkställighetshinder",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "44",
          "rubrik": "Gömda personer",
          "partier": "\"fp\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "45",
          "rubrik": "Människohandel",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "46",
          "rubrik": "Människohandel",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "47",
          "rubrik": "Människohandel",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "48",
          "rubrik": "Människohandel",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "49",
          "rubrik": "Direktivförslag om människohandel",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "50",
          "rubrik": "Skyddade vistelseorter",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        },
        {
          "nummer": "51",
          "rubrik": "Familjesplittring",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        },
        {
          "nummer": "52",
          "rubrik": "S.k. god man vid verkställighet",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "38"
        },
        {
          "nummer": "53",
          "rubrik": "Besöksvisum",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "54",
          "rubrik": "Viseringspliktiga länder",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "40"
        },
        {
          "nummer": "55",
          "rubrik": "Norra Irak",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "56",
          "rubrik": "Visum för asylsökande och asylansökan i utlandet",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "57",
          "rubrik": "Visum för asylsökande och asylansökan i utlandet",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "58",
          "rubrik": "Handläggningstid",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "59",
          "rubrik": "Handläggningstid",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "60",
          "rubrik": "Handläggningstid",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "61",
          "rubrik": "Asylprocessen",
          "partier": "\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "44"
        },
        {
          "nummer": "62",
          "rubrik": "Asylprocessen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "44"
        },
        {
          "nummer": "63",
          "rubrik": "Instansordning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "45"
        },
        {
          "nummer": "64",
          "rubrik": "Instansordning",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "45"
        },
        {
          "nummer": "65",
          "rubrik": "Förvar",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "46"
        },
        {
          "nummer": "66",
          "rubrik": "Mottagande av asylsökande",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "47"
        },
        {
          "nummer": "67",
          "rubrik": "Mottagande av asylsökande",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "47"
        },
        {
          "nummer": "68",
          "rubrik": "Arbetstillstånd för asylsökande",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "48"
        },
        {
          "nummer": "69",
          "rubrik": "Ersättningar",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "49"
        },
        {
          "nummer": "70",
          "rubrik": "Barn i asylutredningar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "50"
        },
        {
          "nummer": "71",
          "rubrik": "Barn i asylutredningar",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "50"
        },
        {
          "nummer": "72",
          "rubrik": "Särskola och gymnasieskola",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "51"
        },
        {
          "nummer": "73",
          "rubrik": "Ansvar för asylsökande barn m.m.",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "52"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2002-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-03-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-04-08 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-04-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-04-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-04-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-04-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-04-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 23:38:34"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen gav regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentarisk utredning om hur ett regelverk som öppnar för en större arbetskraftsinvandring från länder utanför EU skulle kunna se ut. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag. Riksdagen lade också regeringens skrivelse om den svenska migrationspolitiken sedan hösten 2001 till handlingarna och avslog motioner om bl.a. flyktingbegreppet, anhöriginvandring och mottagande av asylsökande. ",
          "dok_id": "GQ01SFU8",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:31:07"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Utredning om större arbetskraftsinvandring (SfU8)",
          "dok_id": "GQ01SFU8",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:31:07"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Bifall till reservation 11 punkt 7. I övrigt biföll kammaren utskottets förslag.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 23:38:34"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01SFU8",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:40"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>  Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse om den svenska migrationspolitiken sedan hösten 2001 till handlingarna. Utskottet föreslår också att riksdagen avslår motioner om bl.a. arbetskraftsinvandring, flyktingbegreppet, anhöriginvandring och mottagande av asylsökande. Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i en gemensam reservation att riksdagen ger regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentarisk utredning om hur ett regelverk som öppnar för en större arbetskraftsinvandring från länder utanför EU skulle kunna se ut. Majoriteten i utskottet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, anser att en utredning först behöver analysera behovet av arbetskraftsinvandring från länder utanför EU och konsekvenser för bland annat arbetsmarknaden.</p>",
          "dok_id": "GQ01SFU8",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:31:07"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Migration och asylpolitik (SfU8)",
          "dok_id": "GQ01SFU8",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:31:07"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01SFU8",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_sfu_8.docx",
          "filstorlek": "1435018",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Migration och asylpolitik",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/7E6913B8-47BA-42A9-A332-2947EB61B404"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01SFU8",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_sfu_8.pdf",
          "filstorlek": "1847291",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_sfu_8",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/6BA7CDAB-5E7B-4EF5-AA76-BAC30FF17CB9"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A239 Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02A239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A239",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A242 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A242",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A270 Aupair - dagens pigor",
          "ref_dok_id": "GQ02A270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A270",
          "ref_dok_titel": "Aupair - dagens pigor",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A320 Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 13 och 14",
          "ref_dok_id": "GQ02A320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A320",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknad och arbetsliv, utgiftsområde 13 och 14",
          "ref_dok_subtitel": "av Stefan Attefall m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju248 Handel med kvinnor",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju248",
          "ref_dok_titel": "Handel med kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju249 Rättstrygghet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju249",
          "ref_dok_titel": "Rättstrygghet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju363 Brottsoffer och kvinnofrid",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju363",
          "ref_dok_titel": "Brottsoffer och kvinnofrid",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K432 Liberal europapolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02K432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K432",
          "ref_dok_titel": "Liberal europapolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L249 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GQ02L249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L249",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf202 Användning av DNA-prov  vid familjeåterförening",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf202",
          "ref_dok_titel": "Användning av DNA-prov  vid familjeåterförening",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors och Henrik von Sydow (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf214 Migrations- och integrationspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf214",
          "ref_dok_titel": "Migrations- och integrationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf216 Ett Sverige öppet för arbetskrafts- och anhöriginvandring",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf216",
          "ref_dok_titel": "Ett Sverige öppet för arbetskrafts- och anhöriginvandring",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf217 Främlingspass",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf217",
          "ref_dok_titel": "Främlingspass",
          "ref_dok_subtitel": "av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf223 Uppehållstillstånd på grund av anknytning",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf223",
          "ref_dok_titel": "Uppehållstillstånd på grund av anknytning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf224 Visum för studerande från irakiska Kurdistan",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf224",
          "ref_dok_titel": "Visum för studerande från irakiska Kurdistan",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf226 En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf226",
          "ref_dok_titel": "En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf228 Skyddet i utlänningslagen för förföljda kvinnor och homosexuella",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf228",
          "ref_dok_titel": "Skyddet i utlänningslagen för förföljda kvinnor och homosexuella",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf233 Kurdiska flyktingars rätt till svenska resehandlingar",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf233",
          "ref_dok_titel": "Kurdiska flyktingars rätt till svenska resehandlingar",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf239 Flykting- och immigrationspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf239",
          "ref_dok_titel": "Flykting- och immigrationspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf248 Ny immigrationspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf248",
          "ref_dok_titel": "Ny immigrationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik von Sydow (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf255 Granskning av flyktingpolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf255",
          "ref_dok_titel": "Granskning av flyktingpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf256 Liberal flyktingpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf256",
          "ref_dok_titel": "Liberal flyktingpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf264 Uppehållstillstånd för asylsökande",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf264",
          "ref_dok_titel": "Uppehållstillstånd för asylsökande",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf265 Ett svenskt Green Card-system",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf265",
          "ref_dok_titel": "Ett svenskt Green Card-system",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf277 Stödet till ensamma flyktingbarn",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf277",
          "ref_dok_titel": "Stödet till ensamma flyktingbarn",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf296 Norrbotten som försökslän för arbetskraftsinvandring",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf296",
          "ref_dok_titel": "Norrbotten som försökslän för arbetskraftsinvandring",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Grönlund (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf299 Skenäktenskap",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf299",
          "ref_dok_titel": "Skenäktenskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf3 med anledning av skr. 2002/03:28 Migration och asylpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf3",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf3",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:28 Migration och asylpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf300 Automatiskt uppehållstillstånd för asylsökande då gränserna för väntetiden överskrids",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf300",
          "ref_dok_titel": "Automatiskt uppehållstillstånd för asylsökande då gränserna för väntetiden överskrids",
          "ref_dok_subtitel": "av Mauricio Rojas m.fl. (FP, M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf317 Flyktingstatus på grund av sexuell läggning och könstillhörighet",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf317",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf317",
          "ref_dok_titel": "Flyktingstatus på grund av sexuell läggning och könstillhörighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP, S, FP, V, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf319 Flyktingstatus för homosexuella",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf319",
          "ref_dok_titel": "Flyktingstatus för homosexuella",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson och Börje Vestlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf320 Förföljelse på grund av kön som kriterium vid asylsökandet",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf320",
          "ref_dok_titel": "Förföljelse på grund av kön som kriterium vid asylsökandet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek och Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf321 Nationell handlingsplan rörande ensamma asylsökande barn",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf321",
          "ref_dok_titel": "Nationell handlingsplan rörande ensamma asylsökande barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek och Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf334 Invandrare och flyktingar, utgiftsområde 8",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf334",
          "ref_dok_titel": "Invandrare och flyktingar, utgiftsområde 8",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf336 Integration",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf336",
          "ref_dok_titel": "Integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf361 Ansvar för barn på flyktingmottagningar",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf361",
          "ref_dok_titel": "Ansvar för barn på flyktingmottagningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ångström och Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf363 Första intervjun vid asylansökan",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf363",
          "ref_dok_titel": "Första intervjun vid asylansökan",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Agneta Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf367 En mer generös flyktingpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf367",
          "ref_dok_titel": "En mer generös flyktingpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf375 Flyktingbarn",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf375",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf375",
          "ref_dok_titel": "Flyktingbarn",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Hassan (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf4 med anledning av skr. 2002/03:28 Migration och asylpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf4",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf4",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:28 Migration och asylpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf5 med anledning av skr. 2002/03:28 Migration och asylpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf5",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf5",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:28 Migration och asylpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf6 med anledning av skr. 2002/03:28 Migration och asylpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf6",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf6",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:28 Migration och asylpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf7 med anledning av skr. 2002/03:28 Migration och asylpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf7",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:28 Migration och asylpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf8 med anledning av skr. 2002/03:28 Migration och asylpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf8",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf8",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:28 Migration och asylpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Mona Jönsson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U238 Iran",
          "ref_dok_id": "GQ02U238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U238",
          "ref_dok_titel": "Iran",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Ohly m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U297 Afghanistan",
          "ref_dok_id": "GQ02U297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U297",
          "ref_dok_titel": "Afghanistan",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U323 Sverige i Europa",
          "ref_dok_id": "GQ02U323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U323",
          "ref_dok_titel": "Sverige i Europa",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U326 Ett EU för framtiden",
          "ref_dok_id": "GQ02U326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U326",
          "ref_dok_titel": "Ett EU för framtiden",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U328 Kvinnan i världen",
          "ref_dok_id": "GQ02U328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U328",
          "ref_dok_titel": "Kvinnan i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub486 Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub486",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub486",
          "ref_dok_titel": "Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub555 Svenska för invandrare",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub555",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub555",
          "ref_dok_titel": "Svenska för invandrare",
          "ref_dok_subtitel": "av Luciano Astudillo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2002/03:28 Migration och asylpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ0328",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "28",
          "ref_dok_titel": "Migration och asylpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-04-11",
          "ref_dok_id": "GQ0989",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "89",
          "ref_dok_titel": "2003-04-11",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-04-10",
          "ref_dok_id": "GQ0988",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "88",
          "ref_dok_titel": "2003-04-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:143",
          "ref_dok_id": "GQ0K143",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "143",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:143",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}