{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2296211",
      "dok_id": "GQ01SFU7",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "SFU7",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:SFU7",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SFU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "7",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-03-11 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:52",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:56",
      "titel": "Integrationspolitik",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01SFU7/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01SFU7",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01SFU7",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01SFU7",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Socialförsäkringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:SFU7</div><h1>Integrationspolitik</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI    betänkandet    behandlas   motionsyrkanden   om\r\nintegrationsfrågor som  väckts  under  den  allmänna\r\nmotionstiden 2002 och ett motionsyrkande som  väckts\r\nmed  anledning  av  regeringens skrivelse 2002/03:28\r\nMigration och asylpolitik.  Frågorna  rör  bl.a. mål\r\noch  grunder för integrationspolitiken, introduktion\r\nför    nyanlända    invandrare,    utvecklingen    i\r\nstorstadsregionerna,   etnisk   diskriminering  samt\r\nkvinnor  och flickor med utländsk  bakgrund.  Vidare\r\nbehandlas motioner om svenskt medborgarskap avseende\r\nfrågor om bl.a. krav på bosättningstid och kunskaper\r\ni     svenska,      medborgarskapsceremonier     och\r\nsäkerhetsärenden.\r\n\r\nUtskottet avstyrker samtliga motioner.\r\nTill betänkandet har fogats 17 reservationer och 3\r\nsärskilda yttranden.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Mål och grunder för\r\nintegrationspolitiken\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf214\r\nyrkande    1,    2002/03:Sf226     yrkande     1,\r\n2002/03:Sf284,     2002/03:Sf323    yrkande    2,\r\n2002/03:Sf332 yrkandena  1,  3,  4,  7 och 20 och\r\n2002/03:N397 yrkande 21.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (c)\r\n\r\n2. Invandrarbegreppet\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Sf332  yrkande\r\n27.\r\nReservation 4 (m)\r\n\r\n3. Introduktion av nyanlända flyktingar\r\nm.fl.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf7 yrkande\r\n5 och 2002/03:Sf289 yrkande 1.\r\nReservation 5 (m)\r\n\r\n4. Mottagande av nyanlända flyktingar\r\nm.fl.\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:Sf214 yrkande\r\n5.\r\nReservation 6 (c)\r\n\r\n5. Utvecklingen av storstadsregionerna\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf226\r\nyrkande    24,   2002/03:Sf283,    2002/03:Sf318,\r\n2002/03:Sf332  yrkandena  2  och 5, 2002/03:Sf334\r\nyrkande 46, 2002/03:Sf336 yrkandena  1  och 2 och\r\n2002/03:Sf339.\r\nReservation 7 (m)\r\nReservation 8 (fp)\r\nReservation 9 (kd)\r\nReservation 10 (v)\r\n\r\n6. Etnisk diskriminering och rasism\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf289\r\nyrkande     11,    2002/03:Sf323    yrkande    1,\r\n2002/03:Sf336    yrkande    41,    2002/03:Sf371,\r\n2002/03:Sf374 och 2002/03:K433 yrkande 4.\r\n\r\n7. Kvinnor och flickor med utländsk\r\nbakgrund\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf332\r\nyrkande    28,    2002/03:Sf350,   2002/03:Sf360,\r\n2002/03:L277 yrkande  3  och 2002/03:A323 yrkande\r\n1.\r\nReservation 11 (m)\r\nReservation 12 (v)\r\n\r\n8. Tolkfrågor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:Sf289  yrkande\r\n2.\r\n\r\n9. Forskning\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:K433 yrkandena\r\n1 och 2.\r\n\r\n10. Inflytande och delaktighet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K433 yrkande 3.\r\n\r\n11. Bosättningskrav för erhållande av\r\nsvenskt medborgarskap\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sf289 yrkandena\r\n17 och 18.\r\nReservation 13 (mp)\r\n\r\n12. Säkerhetsärenden\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sf241.\r\n\r\n13. Kunskaper i svenska språket\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2002/03:Sf201 och\r\n2002/03:Sf226 yrkandena 17-18.\r\nReservation 14 (m)\r\nReservation 15 (fp)\r\n\r\n14. Medborgarskapsceremonier m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf226\r\nyrkande 16 och 2002/03:\r\nSf334 yrkande 49.\r\nReservation 16 (fp)\r\nReservation 17 (kd)\r\nStockholm den 11 mars 2003\r\n\r\nPå socialförsäkringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nTomas Eneroth\r\n\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har deltagit i beslutet:  Tomas\r\nEneroth (s), Ronny Olander  (s),  Sten Tolgfors (m),\r\nBo  Könberg (fp), Anita Jönsson (s),  Mona  Berglund\r\nNilsson  (s),  Kalle  Larsson (v), Mariann Ytterberg\r\n(s), Anita Sidén (m), Lennart  Klockare  (s), Linnéa\r\nDarell   (fp),   Birgitta   Carlsson   (c),  Kerstin\r\nKristiansson  Karlstedt  (s),  Anna Lilliehöök  (m),\r\nGöte Wahlström (s), Mona Jönsson  (mp)  och  Kenneth\r\nLantz (kd).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nSfU7\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet    behandlar    i   detta\r\nbetänkande  drygt  40 motionsyrkanden om integration\r\noch   svenskt  medborgarskap   från   den   allmänna\r\nmotionstiden  2002 och ett motionsyrkande som väckts\r\nmed anledning av  regeringens  skrivelse  2002/03:28\r\nMigration  och  asylpolitik. De behandlade förslagen\r\nåterges i bilaga.  Under  ärendets  handläggning har\r\nutskottet besökt Integrationsverket som  informerade\r\nom sin verksamhet.\r\n\r\n\r\n\r\nMål och grunder för\r\nintegrationspolitiken\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om tillämpningen\r\nav    integrationspolitikens    grunder   och\r\nmålsättningar   och   om  Integrationsverkets\r\nställning m.m.\r\nJämför reservationerna  1(m),  2  (fp)  och 3\r\n(c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nMålen   för   integrationspolitiken  beslutades   av\r\nriksdagen  hösten   1997   (prop.  1997/98:16,  bet.\r\n1997/98:SfU6,    rskr.    1997/98:68)     och    har\r\nkompletterats   eller  ändrats  vid  två  tillfällen\r\n(prop.   2000/01:1,    bet.    2000/01:SfU2,   rskr.\r\n2000/01:72 och prop. 2002/03:1,  bet.  2002/03:SfU2,\r\nrskr. 2002/03:46). Integrationspolitikens mål som de\r\nformulerats   fr.o.m.   2003  är  lika  rättigheter,\r\nskyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk\r\noch  kulturell  bakgrund, en  samhällsgemenskap  med\r\nsamhällets    mångfald    som    grund    samt    en\r\nsamhällsutveckling  som  kännetecknas  av  ömsesidig\r\nrespekt för olikheter inom de gränser som följer  av\r\nsamhällets  grundläggande  demokratiska  värderingar\r\noch som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i\r\noch medansvariga för.\r\n\r\nMålen   för   integrationspolitiken  innebär   att\r\nsamhällets etniska och kulturella mångfald skall tas\r\nsom  utgångspunkt   för   den  generella  politikens\r\nutformning och genomförande  på alla samhällsområden\r\noch  nivåer.  Invandrares behov  skall,  precis  som\r\nandras behov, beaktas  inom  ramen för den generella\r\npolitiken. Integrationspolitiken  skall således inte\r\n- som tidigare - vara inriktad på invandrare.  Dessa\r\nskall  inte  heller  behandlas  som en homogen grupp\r\nutan  åtgärder  skall  utformas  flexibelt   utifrån\r\nindividuella   behov.  Introduktionen  av  nyanlända\r\nflyktingar m.fl. skall däremot fortsätta att vara en\r\nsäråtgärd.  Denna   skall  utgå  från  den  enskilda\r\ninvandrarens bakgrund och förutsättningar.\r\nDet integrationspolitiska  arbetet  skall särskilt\r\ninriktas på att ge stöd till individers  försörjning\r\noch  delaktighet  i  samhället,  värna grundläggande\r\ndemokratiska värden och verka för  kvinnors och mäns\r\nlika rättigheter och möjligheter samt  förebygga och\r\nmotverka     rasism,     främlingsfientlighet    och\r\ndiskriminering.\r\nEn ändrad formulering av  de integrationspolitiska\r\nmålen fr.o.m. 2003 (rskr. 2002/03:46),  varvid bl.a.\r\nbegreppet  tolerans togs bort, var föranlett  av  en\r\nvilja  att tydligare  markera  att  olikheter  måste\r\nrespekteras på lika villkor men även att markera att\r\nrespekten  för  etniska,  religiösa  och  kulturella\r\nolikheter  inte  innebär  att  varje  handling eller\r\nyttring  som  har  sin  grund i sådana olikheter  är\r\nacceptabla i ett demokratiskt  samhälle.  Samhällets\r\ngrundläggande värderingar skall gälla alla,  och  de\r\nyttersta  gränserna  i  samhället  sätts  av landets\r\nlagar.\r\nIntegrationsverket   är  sedan  den  1  juni  1998\r\ncentral          förvaltningsmyndighet           för\r\nintegrationsfrågor.   Verket  har  ett  övergripande\r\nansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt\r\nfår   genomslag  på  olika   samhällsområden.   Dess\r\nhuvuduppgifter   är  att  verka  för  att  nyanlända\r\nflyktingar m.fl. får  stöd för sin integration i det\r\nsvenska  samhället,  verka   för  lika  rättigheter,\r\nskyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk\r\noch  kulturell  bakgrund,  förebygga   och  motverka\r\nfrämlingsfientlighet, rasism och diskriminering samt\r\nfölja   och   utvärdera   samhällsutvecklingen   mot\r\nbakgrund  av  samhällets  etniska   och   kulturella\r\nmångfald.\r\nRegeringen   har  under  våren  2002  i  skrivelse\r\n2001/02:129   Integrationspolitik   för   2000-talet\r\nredovisat utvecklingen  inom olika samhällsområden i\r\nförhållande  till  riksdagens   beslut  om  mål  och\r\ninriktning  för  integrationspolitiken.   Regeringen\r\nredovisade   också   sin   syn   på   den   framtida\r\ninriktningen  av  integrationspolitiken.  Skrivelsen\r\nbehandlades av utskottet i betänkande 2001/02:SfU15.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion Sf332 yrkandena 1, 3, 4, 7 och 20  av  Sten\r\nTolgfors  m.fl.  (m) framhåller motionärerna att den\r\nsocialdemokratiska   integrationspolitiken   brister\r\ngenom  att  dels  ovanifrån betrakta samhället såsom\r\nbestående av ett antal  kollektiv vari människor har\r\ngemensamma  problem  och  behov,  dels  ta  hand  om\r\nmänniskor,  styra deras liv  och  lägga  till  rätta\r\nderas situation.  Socialdemokraterna söker även lösa\r\nfrågorna  om ofrivillig  segregation  med  särskilda\r\nmyndigheter  och  särlösningar.  I stället behövs en\r\nbättre generell politik och så få  särlösningar  som\r\nmöjligt. Denna generella politik måste vara inriktad\r\npå   att  göra  det  möjligt  för  och  få  enskilda\r\nmänniskor  att  ta  ansvar, utbilda sig och växa. Så\r\nlångt det är möjligt skall det ställas samma krav på\r\noch ges lika möjligheter för alla som bor i Sverige.\r\nNuvarande   skatte-   och    bidragssystem    skapar\r\ntillsammans   fastlåsningseffekter  som  leder  till\r\nutanförskap. Hög  beskattning  på  låga  inkomster i\r\nkombination  med bidragsregler verkar passiviserande\r\npå den som redan  av andra skäl har svårt att ta sig\r\nin på arbetsmarknaden.  Motionärerna  begär  att vad\r\nsom nu anförts skall ges regeringen tillkänna.\r\n\r\nI motion Sf226 yrkande 1 av Lars Leijonborg  m.fl.\r\n(fp) begärs ett tillkännagivande om att strukturella\r\nproblem  och  omhändertagandementalitet utgör hinder\r\nför integration. Motionärerna menar att strukturella\r\nproblem finns i  form  av skatter som hindrar arbete\r\noch  företagande,  rigida   arbetsmarknadslagar  och\r\nkrångliga    regler    för    nyföretagande     samt\r\nbidragssystem     som    hindrar    egenförsörjning.\r\nOmhändertagandementaliteten        innebär       att\r\nsocialdemokratin underkastar människorna  samhällets\r\nmakt i stället för att lita på den kraft och förmåga\r\natt   bestämma  själv  som  varje  individ  besitter\r\noavsett födelseort, hudfärg eller religion.\r\nI motion  N397  yrkande  21  av  Martin Andreasson\r\nm.fl.  (fp)  begärs ett tillkännagivande  om  en  ny\r\nintegrationspolitik  som  bättre  utnyttjar de idéer\r\noch resurser som finns i de invandrartäta  områdena.\r\nMotionärerna  framhåller att politiken bör bygga  på\r\nbättre     språkkunskaper      och     en     bättre\r\nsmåföretagarpolitik. Viktiga delar  i  denna politik\r\när  en  omläggning  av arbetsmarknadspolitiken,  ett\r\nbättre företagsklimat samt en adekvat validering och\r\nen  därefter  anpassad   språkutbildning.  Andra  är\r\nrätten  att  välja  bostad,  skola,  barnomsorg  och\r\nvårdgivare.\r\nI  motion  Sf214  yrkande 1 av  Birgitta  Carlsson\r\nm.fl. (c) begär motionärerna  att  vad som anförs om\r\nåtgärder  för att minska segregeringen  i  samhället\r\nges regeringen  till  känna. Motionärerna framhåller\r\natt    människor    får    stå    vid    sidan    av\r\nsamhällsutvecklingen eftersom de inte  får  tillgång\r\ntill  arbetsmarknaden eller på grund av att bidrags-\r\noch   skattesystemen    låser    fast   dem   i   en\r\nfattigdomsfälla.  En  ny  politik behövs  som  bl.a.\r\ninnebär  att  människor  görs   medvetna   om   sina\r\nrättigheter   och   skyldigheter   och  att  de  får\r\nmöjligheter   att   omsätta   sina   kunskaper   och\r\nfärdigheter  i  arbetslivet  samt  göra sina  röster\r\nhörda.\r\nI  motion Sf323 yrkande 2 av Lars Johansson  m.fl.\r\n(s) begärs  ett  tillkännagivande  om  att  fördjupa\r\nintegrationsarbetet  så  att invandrarna kan erhålla\r\nmer jämlika levnadsförhållanden.\r\nI motion Sf284 av Inger  Lundberg m.fl. (s) begärs\r\nett tillkännagivande om en översyn av organisationen\r\nav  integrationsarbetet.  Enligt   motionärerna  bör\r\nIntegrationsverkets     ställning     som    central\r\nkunskapsmyndighet stärkas samtidigt som  det i varje\r\nlän  skall  finnas  en  funktion som, i samspel  med\r\növrig offentlig verksamhet,  följer upp utvecklingen\r\ni det egna länet och bidrar till  kunskapsutveckling\r\noch till ökat fokus på integrationsfrågorna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom angivits ovan är integrationspolitiken inget som\r\nenbart gäller vissa delar av befolkningen  som t.ex.\r\npersoner  som invandrat eller personer med utländskt\r\nmedborgarskap.  Integration  är i stället en process\r\nsom omfattar hela befolkningen  oavsett etnisk eller\r\nkulturell bakgrund. Invandrare skall inte ses som en\r\nhomogen grupp. Integrationspolitiken  är  långsiktig\r\noch     berör     alla     samhällsområden,    t.ex.\r\narbetsmarknaden, utbildningen, hälso- och sjukvården\r\noch   kulturen.   Att   insatser  sker   inom   alla\r\npolitikområden är av avgörande  betydelse för att de\r\nintegrationspolitiska målen skall kunna uppnås.\r\n\r\nEnligt utskottets mening är en  förutsättning  för\r\natt   de  integrationspolitiska  målen  skall  kunna\r\nuppfyllas   en   generell   politik   som  ger  lika\r\nmöjligheter för alla och som även förmår att ta till\r\nvara     allas     erfarenheter,    kunskaper    och\r\nkvalifikationer.    Särskilt     betydelsefull    är\r\ninriktningen  på  arbetsmarknads-, utbildnings-  och\r\nbostadspolitiken.\r\nDet  är den enskildes  behov  som  skall  motivera\r\neventuella  åtgärder.  Som  utskottet  i  betänkande\r\n2001/02:SfU15   Integrationspolitik  för  2000-talet\r\nuttalat bör på den  individuella  nivån  integration\r\nbetraktas som ett livsprojekt, vars innehåll och mål\r\nendast  kan  bestämmas  av  individen själv. På  den\r\nsamhälleliga nivån kan dock staten sätta upp mål för\r\nvad som bör uppnås inom olika  områden  med hjälp av\r\narbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik  osv.  och\r\nstödja  den individuella integrationsprocessen genom\r\natt   föra    en    politik    som   ger   individen\r\nförutsättningar att förverkliga sina mål i livet.\r\nVidare   konstaterade   utskottet   i   betänkande\r\n2001/02:SfU15 att även om det  finns  tendenser till\r\nen  positiv  utveckling  så  är  utvecklingen   inom\r\nintegrationsområdet         fortfarande         inte\r\ntillfredsställande  i  förhållande  till  de mål som\r\nställts  upp.  Den etniska och sociala segregationen\r\när  fortfarande  stor.   Insatser   för   att  vända\r\nutvecklingen  sker  visserligen inom en mängd  olika\r\nsamhällsområden, men det behövs ytterligare insatser\r\nför  att  den etniska och  kulturella  mångfalden  i\r\nsamhället  skall   kunna   tas   till  vara.  Enligt\r\nutskottet  var  den  tid  som  gått sedan  riksdagen\r\ngodkände  målen  för  den  nya integrationspolitiken\r\nalltför kort för att man skulle  ha  hunnit  åtgärda\r\nproblemen   med   segregation   och   utanförskap  i\r\nsamhället.   Att   politiken  ännu  inte  har   fått\r\ngenomslag  på  alla områden  visade  inte  minst  de\r\nåtgärder som vidtagits  eller  pågick  inom  en  rad\r\nområden på både kommunal och statlig nivå.\r\nUtskottet   kan   åter  konstatera  att  inom  det\r\nintegrationspolitiska     området     pågår    flera\r\nutredningar och flera förslag har lagts och är under\r\nberedning.  Enligt utskottets mening är  det  mycket\r\nviktigt   att  noggrant   följa   utvecklingen   och\r\nresultaten av det långsiktiga integrationsarbetet.\r\nMed   det  anförda   avstyrks   motionerna   Sf332\r\nyrkandena  1, 3, 4, 7 och 20, Sf214 yrkande 1, Sf226\r\nyrkande 1, N397 yrkande 21 samt Sf323 yrkande 2.\r\nNär det gäller  integrationsarbetets  organisation\r\nhar  Integrationsverket  enligt utskottet en  viktig\r\nroll    som   central   förvaltningsmyndighet    för\r\nintegrationsfrågor.   Verket  har  två  övergripande\r\nuppdrag. Det ena är att påverka samhället i enlighet\r\nmed de integrationspolitiska målen. Det andra är att\r\nöka kunskapen om frågor som rör integration.\r\nPå  den  regionala  nivån  bedriver  framför  allt\r\nlänsstyrelserna  ett aktivt  integrationsbefrämjande\r\narbete. Länsstyrelserna  i  Stockholms,  Skånes  och\r\nVästra  Götalands län har sedan 1999 särskilda medel\r\nför  sådan   verksamhet.  Integrationsverket  har  i\r\nuppdrag  att utifrån  länens  olika  förutsättningar\r\nsamverka med  bl.a. länsstyrelserna för att utveckla\r\ndet integrationspolitiska  arbetet på regional nivå.\r\nLänsstyrelsernas verksamhet  är  i huvudsak inriktad\r\npå insatser inom arbetsliv och arbetsmarknad.\r\nUtskottet  föreslog  i april 2002  att  Riksdagens\r\nrevisorer    skulle   granska    Integrationsverkets\r\nverksamhet  för   att   se   i   vilken   omfattning\r\nmyndigheten fyller det syfte som avsetts. Riksdagens\r\nrevisorer  har  beslutat att genomföra en granskning\r\nmed inriktning på  verkets  huvudsakliga  uppgifter,\r\nnämligen  att påverka myndigheter och andra  aktörer\r\noch att göra  detta  genom  att producera och sprida\r\nkunskap. En rapport beräknas till juni 2003.\r\nMed hänvisning till det pågående arbetet avstyrker\r\nutskottet motion Sf284.\r\n\r\nInvandrarbegreppet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå en motion om användningen\r\nav begreppet invandrare.\r\nJämför reservation 4 (m).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI motion Sf332 yrkande 27 av Sten Tolgfors m.fl. (m)\r\nbegärs    ett   tillkännagivande   om    regeringens\r\nanvändning   av   invandrarbegreppet.   Motionärerna\r\nframhåller att även om begreppet numera allt  oftare\r\nanvänds  om  människor  som  är födda i andra länder\r\nmåste det användas med urskiljning. Det förhållandet\r\natt  en person är född i eller  adopterad  från  ett\r\nvisst  land är sällan relevant för livet i övrigt. I\r\nstället  är det delaktigheten i samhället som är det\r\ncentrala.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI den integrationspolitiska propositionen 1997/98:16\r\nSverige,   framtiden    och    mångfalden   -   från\r\ninvandrarpolitik till integrationspolitik  anges att\r\nbegreppet  invandrare  inte bör användas så att  det\r\nförstärker  ett \"vi-och-dom-tänkande\".  I  synnerhet\r\nbör det undvikas  som  benämning  på personer som är\r\nfödda   i   Sverige   och   som   ofta  har  kallats\r\nandragenerationsinvandrare. Enligt  den  arbetsgrupp\r\nsom   har   sett   över  användningen  av  begreppet\r\ninvandrare   i   lagar  och   förordningar   och   i\r\nmyndigheters verksamhet  (Ds 1999:48 och Ds 2000:43)\r\nbör  begreppet invandrare användas  endast  när  det\r\ngäller människor som själva har flyttat till Sverige\r\noch folkbokförts här. Personer med utländsk bakgrund\r\navser såväl utrikes födda personer som har invandrat\r\nsom personer  födda  i Sverige med minst en förälder\r\nfödd utrikes. Invandrarbegreppet är inte tillämpligt\r\npå asylsökande och andra  som  väntar  på  beslut om\r\nuppehållstillstånd.   Vidare   anges  i  regeringens\r\nskrivelse 2001/02:129 Integrationspolitik  för 2000-\r\ntalet   att   begreppet  invandrare  skall  användas\r\nnyanserat och på ett relevant sätt och att begreppet\r\ni skrivelsen avser personer som själva har invandrat\r\ntill Sverige.\r\n\r\nI betänkande 2001/02:SfU15 Integrationspolitik för\r\n2000-talet delade  utskottet regeringens uppfattning\r\natt begreppet invandrare  skulle  användas nyanserat\r\noch  på  ett  relevant  sätt.  Utskottet  ansåg  att\r\nbegreppet  främst  borde  användas   när   de   hade\r\nbetydelse för det man vill beskriva.\r\nEnligt utskottet är en annan möjlighet att använda\r\nbegreppet  invandrad,  då  detta  till skillnad från\r\ninvandrarbegreppet beskriver en aktiv handling.\r\nMed hänvisning till det anförda får  motion  Sf332\r\nyrkande   27   i  huvudsak  anses  tillgodosedd  och\r\navstyrks.\r\n\r\nMottagande och introduktion av\r\nnyanlända flyktingar m.fl.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå  motioner om introduktion\r\noch  individuella  introduktionsprogram  samt\r\nspridning        av       det       kommunala\r\nflyktingmottagandet.\r\nJämför reservationerna 5 (m) och 6 (c).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nInom   det  samordnade   flyktingmottagandet   skall\r\nsamhällets  insatser  under  den  första tiden syfta\r\ntill   att  ge  de  nyanlända  förutsättningar   att\r\nsnabbast   möjligt   få   en   bostad,  en  reguljär\r\nsysselsättning   med   normal   försörjning,    goda\r\nsvenskkunskaper  samt  förutsättningar  för  att bli\r\ndelaktiga   i  samhällslivet.  Introduktionen  skall\r\nbygga  på helhetssyn  och  samordning  mellan  olika\r\nmyndigheter.  Kommunerna  har ett samordnande ansvar\r\nför introduktionsinsatser för nyanlända.\r\n\r\nUnder  den  första  tiden  i   en  kommun  får  de\r\nnyanlända   flyktingarna   m.fl.   sin   försörjning\r\ntillgodosedd  genom  introduktionsersättning   eller\r\nförsörjningsstöd       enligt      socialtjänstlagen\r\n(2001:453).  Det  är  kommunerna   som   svarar  för\r\ninsatserna.    Introduktionsersättning   lämnas    i\r\nenlighet med de normer som varje kommun fastställt.\r\nStaten  lämnar   ersättning  till  kommunerna  för\r\nkostnader   i   samband    med    mottagandet    och\r\nintroduktionen  av  flyktingar  och  deras  anhöriga\r\nenligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning\r\nför   flyktingmottagande   m.m.  Huvuddelen  av  den\r\nstatliga ersättningen är en  schablonersättning  som\r\nlämnas  med  ett  fast  belopp  per mottagen person.\r\nErsättningen   avser   att   täcka   kostnader   för\r\nförsörjningsstöd,   svenskundervisning   och   andra\r\nintroduktionsinsatser.  En  förutsättning  för   att\r\nkommunen  skall  få schablonersättningen är att den,\r\ntillsammans med den  berörda  personen, upprättar en\r\nindividuell introduktionsplan.  Samråd  skall alltid\r\nske  med andra myndigheter som deltar i arbetet  med\r\nintroduktionen.    Det    övergripande   målet   med\r\nintroduktionsplanen  är att  genom  en  individuellt\r\nanpassad    introduktion     ge    individen    goda\r\nförutsättningar   att   bli   självförsörjande   och\r\ndelaktig i det svenska samhället.\r\nEn  kommun  som  träffar  en  överenskommelse  med\r\nIntegrationsverket om att ta emot nyanlända får även\r\nen  grundersättning  som  är  oberoende  av  antalet\r\nmottagna nyanlända. Integrationsverket  har för 2003\r\növerenskommelser   om  flyktingmottagande  med   148\r\nkommuner.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion Sf7 yrkande  5  av  Sten Tolgfors m.fl. (m)\r\nbegärs         ett        tillkännagivande        om\r\nintroduktionsverksamheten       för      flyktingar.\r\nMotionärerna anser att staten måste  ställa  tydliga\r\nkrav  på  introduktionens kvalitet i kommunerna  och\r\nsamtidigt   fullt    ut    finansiera   mottagandet.\r\nFörbättrad      introduktion,     syftande      till\r\negenförsörjning,  är en nyckel till ökad integration\r\nav flyktingar i det svenska samhället.\r\n\r\nI motion Sf289 yrkande  1  av Peter Eriksson m.fl.\r\n(mp) begärs ett tillkännagivande om att individuella\r\nintroduktionsprogram bör upprättas  genast för varje\r\nnyanländ person.\r\nI  motion  Sf214  yrkande  5 av Birgitta  Carlsson\r\nm.fl.  (c) begärs ett tillkännagivande  om  en  ökad\r\ndecentralisering  av flyktingmottagandet så att alla\r\nkommuner som kan erbjuda god kvalitet på mottagandet\r\nges möjlighet till detta.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nIntroduktionen för  nyanlända invandrare syftar till\r\natt ge dem förutsättningar  att  kunna  försörja sig\r\nsjälva    och    bli    delaktiga    i    samhället.\r\nIntegrationsverket  har till uppgift att stödja  och\r\nfölja kommunernas introduktion.\r\n\r\nInom   ramen  för  den   satsning   på   att   öka\r\nsysselsättningen   bland  invandrare  som  riksdagen\r\nbeslutade om under behandlingen  av vårpropositionen\r\n2000, disponerar Integrationsverket  särskilda medel\r\nunder   åren   2001-2003  för  att  bl.a.  förbättra\r\nintroduktionen  för   invandrare.   Verket  bedriver\r\nutvecklingsarbetet     tillsammans    med    berörda\r\nmyndigheter och ett flertal kommuner.\r\nRegeringen har bedömt  att  arbetet  att  utveckla\r\nintroduktionen  för  flyktingar och andra invandrare\r\nkan behöva kompletteras  med strukturella åtgärder i\r\nform  av t.ex. författningsändringar.  En  utredning\r\nför en översyn av mottagande av och introduktion för\r\nflyktingar  (dir.  2001:87)  har  därför  tillsatts.\r\nUtredningen  skall  bl.a.  se över vilka hinder  som\r\nfinns för att flyktingar skall  få  en  individuellt\r\nanpassad  introduktion och bli självförsörjande  och\r\ndelaktiga i  det svenska samhällslivet. Vidare skall\r\nutredaren undersöka  hur  kommunerna hittills använt\r\nintroduktionsersättningen   och   om   ersättningens\r\nutformning     haft     någon     betydelse      för\r\nintroduktionsresultaten.  Utredningen  skall därtill\r\nföreslå  hur en obligatorisk introduktionsersättning\r\nkan  utformas   samt   analysera   om  det  statliga\r\nersättningssystemet   kan  utgöra  hinder   för   en\r\neffektiv  och  individuellt  anpassad  introduktion.\r\nÖversynen skall  ha  ett  helhetsperspektiv och avse\r\nbåde  den praktiska verksamhetens  organisation  och\r\ninnehåll   samt   lagar   och  andra  författningar.\r\nUppdraget  skall redovisas senast  den  1  september\r\n2003.\r\nHärefter har  Integrationsverket  i  en delrapport\r\nfrån  det  utvecklingsarbete  som  bedrivits   under\r\nförsta   halvåret   2002,  Förbättrad  introduktion,\r\nbedömt  att utvecklingen  av  nyanlända  invandrares\r\nintroduktion  är  på  rätt väg. Enligt rapporten har\r\nintroduktionen nu blivit  mer  individualiserad  och\r\nmer inriktad på arbetslivet. Alltfler av de kommuner\r\nsom  använder sig av introduktionsersättning gör det\r\npå ett  sätt  som innebär att det blir tydligare för\r\nindividen att målet  med  introduktionen  är att han\r\neller  hon  snabbt skall komma ut i arbetslivet  och\r\nkunna försörja  sig  själv.  Även näringslivet visar\r\nett  allt  större intresse för nyanlända  invandrare\r\noch deras kompetens.  Samtidigt  konstateras att det\r\nfortfarande finns brister i introduktionen  och  att\r\ndet    behövs   ett   fortsatt   och   intensifierat\r\nutvecklingsarbete.\r\nRiksrevisionsverket   (RRV)   har   överlämnat  en\r\nrapport, \"Att etablera sig i Sverige. En  granskning\r\nav  introduktionsverksamheten  för  flyktingar   och\r\nderas  anhöriga\"  (RRV  2002:15), till regeringen. I\r\nrapporten      gör      RRV     bedömningen      att\r\nintroduktionsverksamheten   utvecklats   i   positiv\r\nriktning i flera kommuner, där egen försörjning  och\r\ntilltro till individernas egen förmåga står i fokus.\r\nUtrymme  finns  dock  för  väsentliga  förbättringar\r\navseende verksamhetens förmåga att ge flyktingar och\r\nderas   anhöriga  förutsättningar  att  snabbt   och\r\neffektivt  etablera  sig  i samhället när det gäller\r\nsamverkan mellan olika inblandade  aktörer i det RRV\r\nkallar migrationskedjan. Regeringen  har  överlämnat\r\nrapporten  till utredningen om översyn av mottagande\r\nav och introduktion för flyktingar.\r\nUtskottet              konstaterar             att\r\nintroduktionsverksamheten  har  utvecklats i positiv\r\nriktning, men att det fortfarande  finns  brister  i\r\ndenna.  Av  stor  betydelse för introduktionen i det\r\nsvenska samhället är  att samordning sker mellan den\r\nintroduktion    som    sker   i    Migrationsverkets\r\norganiserade verksamhet  och  den  som  ligger  inom\r\nramen för det kommunala flyktingmottagandet.\r\nMed   hänvisning  till  den  pågående  utredningen\r\navstyrks  motionerna Sf7 yrkande 5 och Sf289 yrkande\r\n1.\r\nUtskottet  noterar  att  utredningen om översyn av\r\nmottagande av och introduktion  för  flyktingar  och\r\nandra  invandrare (dir. 2001:87) skall beakta frågor\r\nrörande  boendet  för asylsökande och bosättning för\r\nnyanlända  flyktingar.   Utgångspunkt  för  analysen\r\nskall  vara att den som beviljas  uppehållstillstånd\r\nskall ges  goda förutsättningar för att snabbt komma\r\nut i arbetslivet och bli självförsörjande. Utredaren\r\nskall analysera  i  vilken  mån  koncentrationen  av\r\nasylsökande  och  nyanlända  flyktingar  till  vissa\r\nkommuner       och      bostadsområden      påverkar\r\nintegrationsprocessen.    Utredaren   skall   vidare\r\növerväga om det finns behov  av  åtgärder för att få\r\npersoner att välja ett boende som  innebär  så  goda\r\nförutsättningar   som   möjligt,  dels  under  tiden\r\nasylansökan  prövas,  dels   för   en   individuellt\r\nanpassad  introduktion  och  dels för en långsiktigt\r\nhållbar    integration.   Även   vilken    betydelse\r\ninformationsinsatserna   från  Migrationsverket  och\r\nIntegrationsverket om bl.a.  tillgång  på  bostäder,\r\narbete  och  utbildning på olika orter har haft  för\r\nflyktingars   bosättning    skall   analyseras.   Om\r\nutredaren finner att det finns  behov  av att i ökad\r\nutsträckning   söka   påverka   boendet,  bör  olika\r\nalternativ  övervägas. Därtill skall  utredaren,  om\r\ndenne anser att  det  finns skäl till det, analysera\r\noch    överväga    om    samarbetsformerna     eller\r\nansvarsfördelningen  mellan  stat och kommun i fråga\r\nom mottagandet av asylsökande behöver förändras.\r\nMed  hänvisning  till  den  pågående   utredningen\r\navstyrks motion Sf214 yrkande 5.\r\n\r\nUtvecklingen i storstadsregionerna\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om innebörden av\r\netnisk  segregation,  åtgärder  för att bryta\r\nsegregation,          uppföljning          av\r\nstorstadspolitiken,  spridning  av  kunskaper\r\nfrån   storstadssatsningen,  upprättande   av\r\nintegrationsplan i s.k. överklassområden samt\r\nom storstadssatsningens övergripande mål.\r\nJämför reservationerna  7 (m), 8 (fp), 9 (kd)\r\noch 10 (v).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nGenom riksdagens beslut med anledning av proposition\r\nUtveckling och rättvisa -  en politik för storstaden\r\npå 2000-talet (prop. 1997/98:165,  bet. 1998/99:AU2,\r\nrskr. 1998/99:34) lades grunden för  en ny nationell\r\nstorstadspolitik.  En  särskild  Storstadsdelegation\r\ninom Regeringskansliet fick i uppdrag  att  utveckla\r\noch  samordna politikområdet. Det storstadspolitiska\r\narbetet  har  främst  inriktats  på  målet att bryta\r\nsegregationen    i    storstäderna    genom   lokala\r\nutvecklingsavtal   med   sju  storstadskommuner   om\r\ninsatser   i   de   socioekonomiskt   mest   utsatta\r\nstadsdelarna. Storstadspolitiken  är  långsiktig och\r\ntvärsektoriell och berör flera andra politikområden.\r\nStrukturella    insatser    i    syfte   att   uppnå\r\nstorstadspolitikens  tillväxtmål  sker  främst  inom\r\nandra politikområden. I de lokala utvecklingsavtalen\r\nhar kompletterande riktlinjer antagits  i  maj  2001\r\navseende   en   ökad   fokusering  på  insatser  för\r\ntillväxt, sysselsättning och utbildning.\r\n\r\nStorstadspolitikens övergripande  mål  för 2003 är\r\ndels att ge storstadsregionerna goda förutsättningar\r\nför  långsiktigt  hållbar tillväxt och därmed  kunna\r\nbidra  till att nya  arbetstillfällen  skapas  såväl\r\ninom  storstadsregionerna  som  i  övriga  delar  av\r\nlandet  (tillväxtmålet), dels att bryta den sociala,\r\netniska   och    diskriminerande   segregationen   i\r\nstorstadsregionerna  och  att  verka för jämlika och\r\njämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare\r\n(segregationsmålet).\r\nRegeringen håller på att utvärdera arbetet inom de\r\nlokala  utvecklingsavtalen och avser  att  återkomma\r\ntill   riksdagen    under    2003    i   frågan   om\r\nstorstadspolitikens utveckling.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion Sf332 yrkande 2 av Sten Tolgfors  m.fl. (m)\r\nbegärs   ett  tillkännagivande  om  den  ofrivilliga\r\nsegregationens    sociala    orsaker.   Motionärerna\r\nframhåller att den inte är en ursprungsfråga utan en\r\nsocialt  betingad  situation  som   är   möjlig  att\r\nförändra.   I   motionens   yrkande   5  begärs  ett\r\ntillkännagivande   om   problemen   med  regeringens\r\nanvändning    av   begreppet   etnisk   segregation.\r\nMotionärerna  anför   att  det  är  den  ofrivilliga\r\nsegregationen - utanförståendet  och  maktlösheten -\r\nsom   måste  brytas.  Däremot  inte  segregation   i\r\nallmänhet,  som kan vara både positiv och negativ ur\r\nindividens synvinkel.\r\n\r\nI motion Sf226 yrkande 24 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) begärs ett tillkännagivande om åtgärder för att\r\n\"lyfta\"  socialt   utsatta   områden.   Motionärerna\r\nframhåller  att  i  invandrartäta,  socialt  utsatta\r\nområden  behöver  en positiv spiral skapas. Det  kan\r\nhandla  om att skapa  magnetskolor,  tillträde  till\r\narbetsmarknaden  och  att  lokalisera  kommunala och\r\nstatliga förvaltningar till områdena.\r\nI motion Sf334 yrkande 46 av Sven Brus  m.fl. (kd)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande om bostadssegregering,\r\nutplacering  av   myndigheter,   institutioner   och\r\nkommunal verksamhet till \"invandrartäta\" områden och\r\natt  det  i  förändrade  och  nya detaljplaner skall\r\nfinnas    en    konsekvensbeskrivning     ur     ett\r\nintegrationsperspektiv.    Motionärerna   framhåller\r\nbl.a.  att  den  mest kraftfulla  åtgärden  för  att\r\nmotverka  segregation   är  att  se  till  att  alla\r\nbostadsområden har en blandad  bebyggelse  med flera\r\nolika       upplåtelseformer.      Vidare      måste\r\nbrottsförebyggande   åtgärder  uppmärksammas  mer  i\r\nstadsplaneringen, bl.a.  i  översiktsplanen. Därtill\r\nbör kommunala verksamheter och  myndigheter  flyttas\r\nut    eller    stora   privatföretag   lockas   till\r\nmiljonprogramsområden.\r\nI motion Sf283  av Inger Lundberg m.fl. (s) begärs\r\nett  tillkännagivande   om   att   uppföljningen  av\r\nstorstadspolitiken också bör omfatta  situationen  i\r\nmotsvarande bostadsområden i andra kommuner.\r\nI motion Sf318 av Catherine Persson (s) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  att  det är viktigt att sprida\r\nkunskaper och ge stöd till andra kommuner utifrån de\r\nerfarenheter      som      har     erhållits      av\r\nstorstadssatsningen.\r\nI motion Sf339 av Yilmaz Kerimo  m.fl.  (s) begärs\r\nett tillkännagivande om att regeringen redan  nu bör\r\nutforma  en  långsiktig  strategi  för  nästa steg i\r\nstorstadspolitiken. Denna bör bygga på den generella\r\nvälfärdens   grund   och  beskriva  hur  de  utsatta\r\nbostadsområdena   kan  ges   möjligheter   till   en\r\nlångsiktig positiv utveckling.\r\nI motion Sf336 yrkande  1  av Gudrun Schyman m.fl.\r\n(v)  framhåller motionärerna att  grundläggande  för\r\nintegrationspolitiken   är  att  bryta  de  verkligt\r\netniskt    segregerade    områden,     dvs.     vita\r\növerklassområden  som  Östermalm, Askim och Limhamn.\r\nDärför begärs ett tillkännagivande  om  att  en plan\r\nskall  upprättas  för  att  integrera människor från\r\ndessa  etniskt segregerade bostadsområden  på  samma\r\nsätt som  gjorts för dem som invandrat till Sverige.\r\nI motionens yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om\r\natt   hålla   kvar    de    övergripande   målen   i\r\nstorstadssatsningen  om  tillväxt   och   att  bryta\r\nsegregationen.  Storstadssatsningen  får inte  sluta\r\nsom en traditionell arbetsmarknadsinsats.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet anser att storstadspolitiken  är en viktig\r\ndel  i  arbetet  med  att  bryta  segregationen  och\r\nförbättra    storstadsregionernas   förutsättningar.\r\nDetta  arbete  är,   liksom   integrationspolitiken,\r\nlångsiktigt    och   tvärsektoriellt.    Kommunernas\r\nordinarie  insatser  är  av  stor  betydelse  liksom\r\ninsatser  som   sker   inom   andra  politikområden,\r\nexempelvis arbetsmarknads- och utbildningsinsatser.\r\n\r\nI betänkande 1997/98:SfU6 Sverige,  framtiden  och\r\nmångfalden     -    från    invandrarpolitik    till\r\nintegrationspolitik     uttalade    utskottet    att\r\nsegregationen i storstäderna  i  första  hand  är en\r\nekonomisk   och   social  segregation  och  inte  en\r\nsegregation på etniska  grunder. Utskottet ansåg det\r\ndärför riktigt att regeringen  talade  om  särskilda\r\ninsatser  i  utsatta  bostadsområden  och inte,  som\r\ndittills,  om  särskilda  insatser  i  invandrartäta\r\nområden.  Detta  ändrade  uttryckssätt  var  riktigt\r\nockså  av  det  skälet  att  ett  etniskt segregerat\r\nområde inte i sig är negativt.\r\nMed  hänvisning  till  det nu anförda  får  motion\r\nSf332  yrkandena  2  och 5 anses  tillgodosedda  och\r\navstyrks.  Utskottet  avstyrker  även  motion  Sf336\r\nyrkande 1.\r\nUtskottet noterar att regeringen avser att göra en\r\nutvärdering      av      den     hittills      förda\r\nstorstadspolitiken. Därefter  kommer  regeringen att\r\nta   ställning   till  formerna  för  den  fortsatta\r\nstorstadspolitiken   och  återkomma  till  riksdagen\r\nunder  2003 om storstadspolitikens  inriktning.  Som\r\nangavs  i   höstens   budgetbetänkande  2002/03:SfU2\r\nkommer  utskottet  noga  att   följa   arbetet   med\r\nutvärdering av storstadsarbetet.\r\nIntegrationsverket  kommer,  förutom att fortsätta\r\natt följa arbetet inom storstadssatsningen, även att\r\nfölja andra städer och bostadsområden.\r\nMed  hänvisning  till  det  nu  anförda  avstyrker\r\nutskottet motionerna Sf283, Sf226 yrkande  24, Sf336\r\nyrkande 2 och Sf339.\r\nEnligt   1  §  lagen  (2000:1383)  om  kommunernas\r\nbostadsförsörjningsansvar skall varje kommun planera\r\nbostadsförsörjningen     i     syfte    att    skapa\r\nförutsättningar för alla i kommunen  att leva i goda\r\nbostäder  och  för  att  främja  att  ändamålsenliga\r\nåtgärder  för  bostadsförsörjningen  förbereds   och\r\ngenomförs.  Vid  planeringen av bostadsförsörjningen\r\nskall kommunen, om  det  behövs,  samråda  med andra\r\nkommuner  som berörs av planeringen. Riktlinjer  för\r\nbostadsförsörjningen       skall       antas      av\r\nkommunfullmäktige under varje mandatperiod.\r\nBostadsutskottet     behandlade    i    betänkande\r\n2002/03:BoU1 Utgiftsområde  18  Samhällsplanering en\r\nmotion   om   boendeintegration.  Utskottet   delade\r\nmotionärernas uppfattning  om vikten av att på olika\r\nsätt  motarbeta  segregation  i   boendet  liksom  i\r\nsamhällslivet    i    övrigt.    I   det   mål   för\r\nbostadsförsörjningen  som  regeringen   redovisat  i\r\nbudgetpropositionen  ingick  också  att  det  skulle\r\nbidra  till  minskad  segregation  i  boendet.   Det\r\ninnebar att frågan måste ägnas stor uppmärksamhet  i\r\nsåväl  den  fysiska  planeringen  som  i kommunernas\r\narbete med bostadsförsörjningsplaneringen  i övrigt.\r\nEtt naturligt inslag i detta arbete var att slå vakt\r\nom   en   blandning   av   upplåtelseformer.  Enligt\r\nbostadsutskottet torde det stå  utom allt tvivel att\r\näven regeringen var av åsikten att  segregationen  i\r\nboendet  måste  motverkas  med  bostadspolitiska och\r\nandra   tillgängliga   medel.  Motionen   avstyrktes\r\nsålunda.\r\nMed   hänvisning  till  det   anförda   och   till\r\nregeringens    utvärdering   av   storstadspolitiken\r\navstyrks motion Sf334 yrkande 46.\r\nI  budgetpropositionen   för   2003  (utg.omr.  8)\r\nframhåller regeringen att det är viktigt  att stärka\r\nerfarenhetsutbyte  och  kunskapsuppbyggnad inom  det\r\nstorstadspolitiska området. De erfarenheter som görs\r\ni storstäderna bör även spridas  till  andra  städer\r\noch  bostadsområden  med liknande förhållanden. Inom\r\npolitikområdet  pågår en  omfattande  uppbyggnad  av\r\nkunskapsnätverk på  alla  nivåer: lokalt, regionalt,\r\ncentralt och internationellt.\r\nSom  nämnts  ovan  kommer  Integrationsverket  att\r\nfölja utvecklingen i andra städer och bostadsområden\r\nän de som ingår i storstadssatsningen.\r\nMotion  Sf318  får därmed anses  tillgodosedd  och\r\navstyrks.\r\n\r\nEtnisk diskriminering och rasism\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå   motioner   om  etnisk\r\ndiskriminering    och    rasism,   nationellt\r\nhandlingsprogram  för  ökad   integration   i\r\narbetslivet samt om mångfaldsplaner.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nI   brottsbalken   finns   bestämmelser   om   olaga\r\ndiskriminering och enligt skadeståndslagen kan någon\r\nsom   tillfogar  annan  lidande  genom  bl.a.  olaga\r\ndiskriminering bli ersättningsskyldig.\r\n\r\nLagen    (1999:130)   om   åtgärder   mot   etnisk\r\ndiskriminering  i  arbetslivet  trädde i kraft den 1\r\nmaj  1999 i syfte att få till stånd  en  effektivare\r\nlagstiftning på området. Lagen ställer bl.a. krav på\r\narbetsgivarna att bedriva ett målinriktat arbete för\r\natt  aktivt   främja   lika   rättigheter  och  lika\r\nmöjligheter  i fråga om arbete,  anställningsvillkor\r\nsamt utvecklingsmöjligheter i arbetet oavsett etnisk\r\ntillhörighet.  Arbetsgivare skall vidare bedriva ett\r\nmålinriktat arbete att aktivt främja etnisk mångfald\r\ni arbetslivet och  DO skall utöva tillsyn över detta\r\narbete. Myndigheten  skall  även  ta  initiativ till\r\nåtgärder mot etnisk diskriminering i form  av  bl.a.\r\növerläggningar, information och opinionsbildning.\r\nAlla  myndigheter har till uppgift att fortlöpande\r\nbeakta samhällets  etniska mångfald när verksamheten\r\nutformas och bedrivs.  Regeringen har i oktober 1999\r\nuppdragit   åt   samtliga  myndigheter   som   lyder\r\nomedelbart    under    regeringen    att    upprätta\r\nhandlingsplaner för att främja etnisk mångfald bland\r\nde anställda.\r\nIntegrationsverket  har  i  uppdrag  att  öka  den\r\netniska mångfalden i arbetslivet.  Detta  sker bl.a.\r\ngenom samverkan med arbetslivets organisationer  och\r\narbetsgivare  i  såväl  privat som offentlig sektor.\r\nFör perioden 2001-2003 har  Integrationsverket  fått\r\nsärskilda  medel  för  att driva på utvecklingen att\r\nfrämja den etniska mångfalden i arbetslivet.\r\nDen långsiktiga inriktningen  på  arbetet  med att\r\nförebygga och motverka rasism m.m. lades fast  genom\r\natt   regeringen   beslutade   anta   en   nationell\r\nhandlingsplan   mot   rasism,  främlingsfientlighet,\r\nhomofobi    och   diskriminering,    vilken    också\r\npresenterades för riksdagen (skr. 2000/01:59).\r\nEU:s ministerråd  antog under år 2000 två direktiv\r\nsom  syftar  till  att  främja   likabehandling  och\r\nmotverka diskriminering - rådets direktiv 2000/43/EG\r\nav den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om\r\nlikabehandling av personer oavsett  deras  ras eller\r\netniska     ursprung    (direktivet    mot    etnisk\r\ndiskriminering)  och  rådets  direktiv 2000/78/EG av\r\nden 27 november 2000 om inrättande  av en allmän ram\r\nför        likabehandling        i       arbetslivet\r\n(arbetslivsdirektivet). Direktiven  utgör  en del av\r\nett   \"antidiskrimineringspaket\"   som   består   av\r\ndirektiven     och    ett    handlingsprogram    mot\r\ndiskriminering. Båda direktiven skall tillämpas inom\r\nvad  som  i  EU  benämns   arbetslivsområdet.  Detta\r\nbegrepp    täcker   inte   bara   förhållanden    på\r\narbetsplatsen   utan  även  andra  områden  som  har\r\nberöring med arbetet. Därutöver skall direktivet mot\r\netnisk diskriminering  tillämpas på samhällsområdena\r\nsocialt  skydd,  sociala förmåner,  utbildning  samt\r\ntillgång till och  tillhandahållande  av  varor  och\r\ntjänster   som   är  tillgängliga  för  allmänheten,\r\ninklusive bostäder.\r\nI december 2000 beslutade regeringen att tillkalla\r\nen  utredare  med uppdrag  att  lämna  förslag  till\r\nåtgärder för genomförande  av  bl.a.  rådets  nämnda\r\ndirektiv    (Diskrimineringsutredningen   2001).   I\r\nbetänkande Ett  utvidgat  skydd  mot  diskriminering\r\n(SOU 2002:43) föreslår utredningen bl.a.  en  lag om\r\nförbud   mot   diskriminering  på  grund  av  etnisk\r\ntillhörighet,   religion   eller   övertygelse.   En\r\nproposition är aviserad till den 20 mars 2003.\r\nRegeringen  har   vidare  gett  en  parlamentarisk\r\nkommitté i uppdrag att  bl.a.  överväga  en gemensam\r\nlagstiftning  mot  diskriminering som omfattar  alla\r\neller    flertalet    diskrimineringsgrunder     och\r\nsamhällsområden   (Diskrimineringskommittén   2002).\r\nKommittén  skall  även  överväga en samordning eller\r\nsammanslagning av några eller samtliga ombudsmän mot\r\ndiskriminering    samt    om    den     eller     de\r\nombudsmannainstitutioner  som  föreslås  skall  vara\r\nunderställda  regeringen  eller riksdagen. Kommittén\r\nskall redovisa uppdraget senast den 1 december 2004.\r\nEn av Integrationsverkets  huvuduppgifter  är  att\r\nförebygga  och motverka rasism, främlingsfientlighet\r\noch etnisk diskriminering.  Verket  har byggt upp en\r\nkunskapsbank     i     form     av     en    hemsida\r\n(www.sverigemotrasism.nu)  med bl.a. information  om\r\nerfarenheter och metoder som  kan användas i arbetet\r\nmot   rasism,   främlingsfientlighet    och   etnisk\r\ndiskriminering.  Verket  bedriver även en rådgivande\r\noch stödjande verksamhet för  kommuner och andra som\r\nhar behov av stöd i arbetet med  att  bekämpa rasism\r\noch   främlingsfientlighet   samt   samarbetar   med\r\nfrivilligorganisationerna     i     dessa    frågor.\r\nFörsöksverksamhet    med    lokal    och    regional\r\nantidiskrimineringsverksamhet pågår.\r\nMedel har i årets budget avsatts för stöd till ett\r\nantirasistiskt   centrum   och   andra   former   av\r\nintolerans   samt   för   projektstöd   till   andra\r\norganisationer     som     bedriver    antirasistisk\r\nverksamhet.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion Sf289 yrkande 11 av  Peter  Eriksson  m.fl.\r\n(mp)  begärs  ett tillkännagivande om att prioritera\r\narbetet   för   norm-    och   beteendeförändringar.\r\nMotionärerna    framhåller    att     kampen     mot\r\ndiskriminering,  främlingsfientlighet,  etnocentrism\r\noch  rasism måste föras på flera plan. Viktigast  är\r\narbetet   för  att  ändra  den  diskriminerande  och\r\nrasistiska  behandling  som  människor  utsätts för.\r\nDetta  i sin tur leder till attitydförändringar  och\r\nen konkret  normbildning  som  motverkar  rasism och\r\ndiskriminering.\r\n\r\nI  motion Sf323 yrkande 1 av Lars Johansson  m.fl.\r\n(s) begärs  ett  tillkännagivande  om att regeringen\r\noch arbetsmarknadens parter utarbetar ett nationellt\r\nhandlingsprogram för ökad integration i arbetslivet.\r\nMotionärerna framhåller att flyktinginvandrarna  får\r\nleva  med  dramatiskt  sämre  levnadsvillkor än både\r\nsvenskar  och arbetskraftsinvandrare  från  de  rika\r\nländerna.  Sammantaget   ger   det  en  bild  av  en\r\nomfattande diskriminering.\r\nI motion K433 yrkande 4 av Anders  Bengtsson m.fl.\r\n(s)   begärs  ett  tillkännagivande  om  stöd   till\r\nkommuner  i  arbetet  mot  främlingsfientlighet  och\r\nrasism.  Motionärerna  framhåller att det är av stor\r\nbetydelse    att   fortsätta    att    skapa    goda\r\nförutsättningar  för  kommunerna  att  hantera olika\r\nfrågor  som  kan  uppstå i samband med möten  mellan\r\nolika kulturer och vid främlingsfientlighet.\r\nI motion Sf336 yrkande  41 av Gudrun Schyman m.fl.\r\n(v) begärs ett tillkännagivande om att ändra statens\r\nroll   vad   gäller   det  antirasistiska   arbetet.\r\nMotionärerna anser att en bodelning bör göras mellan\r\nvad som är statens uppgift  och vad som är partiers,\r\nfrivilligorganisationers  och  enskildas  uppgift  i\r\narbetet  mot  rasism.  Staten   skall   genom   sina\r\nmyndigheter  direkt  motarbeta  diskriminering, dvs.\r\nhandlandet  att  diskriminera  en  annan   människa.\r\nStaten  skall dock inte vara direkt opinionsbildande\r\ni åsiktsfrågor.  Denna  uppgift bör staten i stället\r\nge  partier,  frivilligorganisationer  och  enskilda\r\nförutsättningar att sköta.\r\nI motion Sf371  av  Eva Arvidsson m.fl. (s) begärs\r\nett  tillkännagivande om  vikten  av  att  kommuner,\r\nlandsting,   myndigheter   och   företag   upprättar\r\nintegrations-  och  mångfaldsplaner  och  att  dessa\r\nkontinuerligt revideras.\r\nI motion Sf374 av Cinnika Beiming m.fl. (s) begärs\r\nett     tillkännagivande     om     åtgärder     mot\r\nkrogdiskriminering.   Motionärerna   framhåller  att\r\nproblem   finns   vad  avser  bl.a.  bevisning   och\r\nsanktionsmöjligheter  och  att  man  utgår  från att\r\nregeringen kontinuerligt följer frågan och vidtar de\r\nåtgärder  som  visar  sig  behövas  för att motverka\r\ndiskrimineringen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAlla  som  bor  i  Sverige  skall  oavsett   etniskt\r\nursprung   ha  lika  rättigheter,  skyldigheter  och\r\nmöjligheter.   Detta   ligger  till  grund  för  den\r\ngenerella politikens inriktning.  Principen om allas\r\nrätt  till lika möjligheter oavsett  ursprung  eller\r\netnisk  tillhörighet  tydliggörs  i  de övergripande\r\nmålen  för  integrationspolitiken.  Handlingar   som\r\nkränker  denna  princip  måste  bekämpas  både genom\r\nförändringar  av  lagar och regler och genom  aktivt\r\narbete med attitydförändringar  inom samhällets alla\r\ndelar.\r\n\r\nAnsvaret  för  att åstadkomma förändringar  ligger\r\ninte bara på det offentliga  utan  också på enskilda\r\narbetsgivare   och  deras  organisationer,   på   de\r\nfackliga  organisationerna   och   på   de  enskilda\r\nmänniskorna.  En stor del av det arbete som  bedrivs\r\nkan anses svara  mot flera av de synpunkter som förs\r\nfram  i  motionerna.   Utskottet   finner  det  inte\r\npåkallat   att   riksdagen   initierar   ytterligare\r\nåtgärder med anledning av dessa motionsyrkanden. Med\r\ndet  anförda  avstyrks motionerna Sf289 yrkande  11,\r\nSf323 yrkande 1 och K433 yrkande 4.\r\nI betänkande 2001/02:SfU15 Integrationspolitik för\r\n2000-talet uttalade  utskottet  att  det  finns  all\r\nanledning   för   de   statliga   arbetsgivarna  att\r\ntillvarata  mångfald  och  undvika  alla  former  av\r\ndiskriminering i sina organisationer. Som framgår av\r\nskrivelsen    pågår   arbetet   med   att   samtliga\r\nmyndigheter   under    regeringen   skall   utarbeta\r\nhandlingsplaner för att  främja  mångfalden bland de\r\nanställda.   Utskottet   förutsatte   att   samtliga\r\nmyndigheter   upprättar   handlingsplaner  för   att\r\npåskynda arbetet med etnisk mångfald.\r\nI budgetpropositionen för  2003 (utg.omr. 8) anges\r\natt de statliga myndigheternas  redovisning under de\r\nsenaste fyra åren visar att alltfler myndigheter har\r\nupprättat  handlingsplaner  för  mångfald   och  att\r\nytterligare  ett antal har redovisat att de planerar\r\nandra  aktiva  åtgärder.   Utskottet   noterar  även\r\nsärskilt att regeringen i nämnda proposition uttalat\r\natt  man  avser  att ta initiativ till att  samtliga\r\nmyndigheter, alla  kommuner och landsting sätter upp\r\nmål  och utarbetar handlingsplaner  för  att  främja\r\nmångfalden    och    motverka   diskriminering   vid\r\nanställning.\r\nUtskottet avstyrker därmed motion Sf371.\r\nNär det gäller frågan  om  krogdiskriminering  har\r\nDiskrimineringsutredningen  2001  i  sitt betänkande\r\nSOU  2002:43  lämnat  ett  förslag  på civilrättslig\r\nreglering   till   skydd   mot  diskriminering   vid\r\ntillhandahållande   av   varor  och   tjänster.   En\r\nproposition  är  aviserad till  den  20  mars  2003.\r\nVidare  har  Diskrimineringskommittén   2002  enligt\r\ndirektiven bl.a. i uppgift att överväga om det finns\r\nskäl att ersätta straffbestämmelsen i 16  kap.  9  §\r\nbrottsbalken  om  olaga  diskriminering med en annan\r\ntyp av reglering. Med hänvisning  härtill  avstyrker\r\nutskottet motion Sf374.\r\nBeträffande   motion   Sf336   yrkande   41   vill\r\nutskottet,    liksom   vid   behandlingen   av   ett\r\nmotsvarande  yrkande   i  betänkande  2001/02:SfU15,\r\nhänvisa     till     att     ett    antal     lokala\r\ndiskrimineringsbyråer  som  bygger   på   frivilliga\r\nkrafter  har etablerats på olika orter i landet  och\r\natt DO bl.a. svarar för utbildning av nyckelpersoner\r\ni antidiskrimineringsarbetet. DO har en central roll\r\ni  arbetet   med  handlingsplanen  mot  rasism  m.m.\r\nUtskottet ser  positivt  på  den  rollfördelning som\r\ntydliggjorts       mellan       myndigheter      och\r\nfrivilligorganisationer    när   det   gäller    det\r\nantirasistiska   arbetet.  Frivilligorganisationerna\r\nkan söka ekonomiskt  stöd  från  Integrationsverket,\r\noch  en  målsättning  är  att de skall  kunna  sköta\r\nkonkret arbete mot rasism och främlingsfientlighet.\r\nUtskottet  vill understryka  att  aktiva  insatser\r\nfrån  folkrörelser  och  frivilligorganisationer  av\r\nolika slag  är  oumbärliga  i  arbetet  mot  rasism,\r\nfrämlingsfientlighet och diskriminering.\r\nMed det ovan anförda anses motion Sf336 yrkande 41\r\ntillgodosedd och avstyrks.\r\n\r\nKvinnor och flickor med utländsk\r\nbakgrund\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motioner om kvinnor och\r\nflickor   som   utsätts    för    patriarkala\r\nvärderingar, om tvångs- och barnäktenskap och\r\nom jämställdhetsmålets konsekvenser för ökade\r\nklyftor mellan invandrade personer och andra.\r\nJämför reservationerna 11 (m) och 12 (v).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion Sf332 yrkande 28 av Sten Tolgfors m.fl. (m)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om  situationen   för\r\nkvinnor   och   unga   flickor  i  särskilt  utsatta\r\nsituationer. Motionärerna  anför  att när människors\r\nidentitet    blir   svår   att   upprätthålla    och\r\nsjälvkänslan bryts  ned av arbetslöshet, svag social\r\nstatus och utanförstående,  återstår  bara  att söka\r\nsig  tillbaka  till värderingar från förr och ibland\r\nt.o.m.  att  förstärka   dessa  värderingar.  Sådana\r\nvärderingar  kan  innebära  en  oacceptabel  syn  på\r\nkvinnor.  Detta  ökar risken för  könsstympning  och\r\n\"hedersmord\".\r\n\r\nI motion Sf350 av Anne Ludvigsson m.fl. (s) begärs\r\nett tillkännagivande  om att regeringen åter utreder\r\nhur kunskapen om svenska  lagar  och rättigheter kan\r\nöka  hos  grupper  med  annan  kulturell   bakgrund.\r\nMotionärerna framhåller att flickor som växer  upp i\r\npatriarkala    miljöer    och    som    vill    leva\r\n\"västerländskt\" hamnar i mycket utsatta situationer.\r\nÄven  gifta kvinnor utsätts för hedersbrott. Kunskap\r\nom     rättigheter     och     skyldigheter     inom\r\njämställdhetsområdet  är  viktiga att känna till för\r\natt  lagar och förordningar  skall  få  genomslag  i\r\nverkligheten.\r\nI  motion   Sf360   av  Lena  Ek  (c)  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om att  det  behövs  en  nationell\r\nhandlingsplan för skydd av unga invandrarkvinnor.\r\nI motion L277 yrkande  3 av Tasso Stafilidis m.fl.\r\n(v) begärs ett tillkännagivande  om  att  frågan  om\r\nbarnäktenskap  och tvångsäktenskap skall lyftas in i\r\nintegrationspolitiken.  Motionärerna  anser att man,\r\nför att komma till rätta med patriarkala  strukturer\r\ni  samhället,  måste  föra  en  ständig  dialog  och\r\ntålmodigt arbeta tillsammans med alla de progressiva\r\nkrafter  som finns i invandrarorganisationerna, i de\r\npolitiska partierna, i kvinnorörelsen etc.\r\nI motion A323 yrkande 1 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)\r\nbegärs  ett   tillkännagivande   om  att  regeringen\r\ntillsätter  en utredning med uppdrag  att  analysera\r\njämställdhetsmålets  konsekvenser  vad  gäller ökade\r\nklyftor  mellan  majoritetssamhällets  invånare  och\r\npersoner  med  invandrarbakgrund.  Genom att  koppla\r\njämställdhet till något förmodat svenskt  skapas  en\r\nyttre  sammanhållning  gentemot de icke jämställda -\r\n\"de andra\", dvs. invandrare  vars  kulturella bagage\r\nfår bära skulden för kvinnoförtrycket.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMålet för jämställdhetspolitiken är  att kvinnor och\r\nmän  skall  ha  samma  möjligheter, rättigheter  och\r\nskyldigheter inom livets  alla områden. Detta gäller\r\nalla  kvinnor  och män, oberoende  av  bakgrund  och\r\nhärkomst.  Därmed   är   jämställdhet   en   del  av\r\nintegrationspolitiken. Insatserna berör områden  som\r\nt.ex.          rättsväsende,          socialpolitik,\r\nutbildningspolitik och ungdomspolitik.\r\n\r\nSom tidigare angivits i betänkandet var  en ändrad\r\nformulering av de inte-\r\ngrationspolitiska    målen   fr.o.m.   2003   (rskr.\r\n2002/03:46), varvid bl.a.  begreppet  tolerans  togs\r\nbort,  föranlett  av  en vilja att tydligare markera\r\natt olikheter måste respekteras  på lika villkor men\r\näven   att   markera  att  respekten  för   etniska,\r\nreligiösa och  kulturella olikheter inte innebär att\r\nvarje handling eller  yttring  som  har  sin grund i\r\nsådana  olikheter  är  acceptabla i ett demokratiskt\r\nsamhälle. Samhällets grundläggande värderingar skall\r\ngälla  alla och de yttersta  gränserna  i  samhället\r\nsätts av landets lagar.\r\nUtskottet   konstaterar   att   arbetet   med  att\r\nförebygga   konflikter   i   familjer   med   starkt\r\npatriarkala  värderingar har sin utgångspunkt i  den\r\ngenerella inte-grationspolitiken  som särskilt skall\r\nverka  för  kvinnors  och mäns lika rättigheter  och\r\nmöjligheter  samt  förebygga  bl.a.  diskriminering.\r\nIntegrationsverket  har   fått   mer   resurser  för\r\nintegrationsåtgärder,  och  stödet skall fördelas  i\r\nenlighet  med  de  integrationspolitiska  målen  där\r\nkvinnors och mäns lika  rättigheter  är  ett  av  de\r\ngrundläggande  värden  som  betonas.  Dessutom skall\r\nIntegrationsverket varje år redovisa till regeringen\r\nstatsbidragens   användning   i   förhållande   till\r\nbidragets  syfte  och  till de integrationspolitiska\r\nmålen. Regeringen inrättade  år  2000 Nationellt råd\r\nför kvinnofrid. Rådet utgör ett rådgivande organ för\r\nfrågor   som   rör   våld  mot  kvinnor.  Bland   de\r\narbetsområden som rådet  särskilt beaktar finns våld\r\nmot  invandrade kvinnor och  insatser  för  män  som\r\nmisshandlar kvinnor.\r\nI  budgetpropositionen   för   2003  (utg.omr.  8)\r\nredovisar  regeringen  ett  antal åtgärder  avseende\r\nfamiljer  med  starkt  patriarkaliska   värderingar.\r\nMyndigheter   som   berörs   är  Integrationsverket,\r\nSkolverket, Folkhälsoinstitutet,  länsstyrelserna  i\r\nde  tre  storstadslänen  och Socialstyrelsen. Vidare\r\nhar  regeringen  utsett  en  expertgrupp  som  skall\r\nföreslå åtgärder och arbetsmetoder  som  kan  skydda\r\noch  stödja  flickor  och  unga  kvinnor  i  utsatta\r\nsituationer.   Även   män   och  pojkar  med  starkt\r\npatriarkala    värderingar    är   målgrupper    för\r\nexpertgruppens arbete.\r\nRegeringen     redovisar    vidare    i     nämnda\r\nbudgetproposition   att  arbetet  med  att  utveckla\r\ninsatser och förebygga  konflikter  i  familjer  med\r\nstarkt  patriarkala  värderingar skall fortsätta med\r\nfull  kraft.  Åtgärder  för  att  påverka  synen  på\r\nkvinnors    och   mäns   rättigheter    bör    också\r\nintensifieras.  Viktiga  opinionsbildare  är  härvid\r\norganisationer   bildade   på   etnisk   grund   och\r\ntrossamfund.  Arbete  för  ökad  jämställdhet  skall\r\ndärför  2003  vara  ett prioriterat insatsområde vid\r\nInte-grationsverkets   beslut  om  verksamhetsbidrag\r\ntill  organisationer  bildade   på   etnisk   grund.\r\nRegeringen     avser    också    att    uppdra    åt\r\nSamarbetsnämnden  för  statsbidrag  till trossamfund\r\natt fördjupa dialogen med trossamfunden kring frågor\r\nsom rör kvinnors och barns rättigheter.\r\nSom  redovisats  ovan  föranstaltar regeringen  om\r\nolika  åtgärder  inom  det aktuella  problemområdet.\r\nUtskottet  finner det inte  påkallat  att  riksdagen\r\ninitierar  ytterligare  åtgärder.  Motionerna  Sf332\r\nyrkande 28, Sf350, Sf360 och A323 yrkande 1 avstyrks\r\ndärför.\r\nBeträffande  motion  L277 yrkande 3 vill utskottet\r\npeka  på  att  frågor  om kvinnor  och  flickor  med\r\nutländsk bakgrund ingår i integrationspolitiken. Som\r\nredovisats  ovan  har  regeringen   föranstaltat  om\r\nåtgärder  som  inkluderar  samråd och samarbete  med\r\nolika  organisationer  och  trossamfund.   Utskottet\r\nförutsätter   att  sådana  åtgärder  innefattar  att\r\nmotverka lagstridiga  äktenskap med avseende både på\r\nålder och tvång. Utskottet  noterar  härvid  att det\r\ninom Justitiedepartementet pågår förberedelser  till\r\nen lagändring som innebär att den svenska lagens 18-\r\nårsgräns  för  äktenskap  skall  tillämpas  även för\r\nutländska  medborgare  som  gifter  sig inför svensk\r\nmyndighet. En proposition är aviserad till maj 2003.\r\nMotion  L277 yrkande 3 får med hänvisning  till  det\r\nanförda anses tillgodosedd och avstyrks.\r\n\r\nTolkfrågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå en motion om tolkfrågor.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI motion  Sf289  yrkande  2  av Peter Eriksson m.fl.\r\n(mp) begärs ett tillkännagivande om att auktoriserad\r\ntolkservice  och  kvalificerade   översättare  måste\r\nfinnas   att   tillgå   för  att  missförstånd   med\r\nallvarliga   konsekvenser   inte    skall    uppstå.\r\nMotionärerna  framhåller  att tolkservicen är mycket\r\neftersatt.      Dels     saknas     tillsyn      och\r\nkvalitetskontroll,   dels   sparar   ofta  kommuner,\r\nlandsting  och  stat  pengar  på  att  inte   anlita\r\nauktoriserade  tolkar.  Vidare  behövs kvalificerade\r\növersättare av t.ex. intyg och andra dokument.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nIntegrationsverket har i sin rapport  Tillgång  till\r\ntolk  -  en  samhällsservice  (1999:2) redogjort för\r\nolika  problem  när det gäller tillhandahållande  av\r\ntolkservice till  myndigheter  och till personer som\r\ninte behärskar det svenska språket.  Verket pekar på\r\nproblem   som   bl.a.  rör  bristande  tillgång   på\r\nkvalificerade tolkar  samt  tolkarnas ersättning och\r\narbetsvillkor.\r\n\r\nRegeringen har tillsatt en  utredning  om  tillsyn\r\növer tolkförmedlingar (dir. 2001:114) för att utreda\r\nbehovet   av   tillsyn  och  kvalitetskontroll  över\r\ntolkförmedlingarnas  verksamhet  och,  om  det finns\r\nbehov,    föreslå   hur   en   sådan   tillsyn   och\r\nkvalitetskontroll   kan  utformas.  Utredaren  skall\r\nklarlägga  om  en  branschorganisation   kan  utgöra\r\nlämpligt  kontrollorgan över tolkförmedlingar  eller\r\nom en myndighet  bör  få  detta  uppdrag.  Utredaren\r\nskall    även    överväga    om   auktorisation   av\r\ntolkförmedlare bör införas och  i så fall vilka krav\r\nsom   bör  ställas  för  bemyndigande.   Utredningen\r\nberäknas avsluta sitt arbete den 15 september 2003.\r\nUtskottet   framhöll  i  betänkande  2001/02:SfU15\r\nIntegrationspolitik  för  2000-talet  att det är ett\r\nsamhällsintresse att myndigheterna får tillgång till\r\neffektiv tolkservice som innebär att tolkar med rätt\r\nkvalifikationer får uppdraget. Tolkning är en viktig\r\nsamhällsservice  som ger möjlighet för personer  som\r\ninte behärskar svenska  att  förstå vad som sägs och\r\natt komma till tals i kontakterna  med  myndigheter.\r\nDet är viktigt att myndigheterna använder  tolk  när\r\nbehov  föreligger.  Utskottet ansåg att utredningens\r\n(dir. 2001:114) resultat borde inväntas.\r\nUtskottet anser att  resultatet  av  den  pågående\r\nutredningen  avseende  tolkfrågor  bör avvaktas  och\r\navstyrker motion Sf289 yrkande 2.\r\n\r\nForskning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om\r\nforskning.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI motion K433 yrkande  1  av  Anders Bengtsson m.fl.\r\n(s)  begärs  ett tillkännagivande  om  att  resurser\r\nfördelas för att  initiera  forskning  med  fokus på\r\nutvecklingen av de främlingsfientliga och nazistiska\r\npartiernas senaste framgångar i de allmänna valen. I\r\nmotionens  yrkande 2 begärs ett tillkännagivande  om\r\natt   fördela    resurser    till    forskning    på\r\nintegrationsområdet   i   syfte  att  förstärka  och\r\nutveckla  arbetet  med  att  skapa   ett  fungerande\r\nmångkulturellt Sverige.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI  proposition  2000/01:3  Forskning  och  förnyelse\r\nframhöll    regeringen   att   integrationspolitiken\r\ninnebär  ett  förändrat   synsätt   där  integration\r\nuppfattas   som   en   ömsesidig,   nyskapande   och\r\nutvecklande process som omfattar hela samhället. Som\r\nen  konsekvens  av integrationspolitiken  måste  ett\r\nintegrations-  och   mångfaldsperspektiv   genomsyra\r\nforskningen.       Ett       integrations-       och\r\nmångfaldsperspektiv   bidrar   till   förståelse  om\r\nvärderingars  betydelse  för  problemval  m.m.   För\r\nintegrationen  är  individers  möjligheter till egen\r\nförsörjning, utbildning, inflytande  och delaktighet\r\ni samhälleliga processer de mest centrala  områdena.\r\nDärför  är  det  viktigt  att  forskningen  särskilt\r\ninriktas  på  dessa forskningsområden. Andra viktiga\r\nforskningsområden  är etniska relationer, rasism och\r\netnisk diskriminering.  Ökade  kunskaper behövs både\r\nom   mekanismerna  bakom  främlingsfientlighet   och\r\ndiskriminering   och  om  arbetsmetoder.  Regeringen\r\nframhöll vidare att den svenska demokratiforskningen\r\när  väsentlig  för  att   stärka  och  fördjupa  det\r\noffentliga  samtalet  om  folkstyrelsen   samt   för\r\ngenomförandet   av   politiken.  Det  är  emellertid\r\nangeläget  att frågan om  demokratiforskning  bereds\r\nytterligare,   och   regeringen   avser  därför  att\r\nåterkomma i frågan om framtida demokratiforskning.\r\n\r\nI   yttrande  till  socialförsäkringsutskottet   i\r\nsamband  med  behandlingen  av regeringens skrivelse\r\n20001/02:129  Integrationspolitik   för   2000-talet\r\nframhöll  utbildningsutskottet  den  mängd forskning\r\nsom pågår inom områdena invandring och  integration,\r\nbl.a.  inom  verksamhetsområdet  för Forskningsrådet\r\nför  arbetsliv  och  socialvetenskap   (FAS).  Andra\r\nfinansiärer  inom  området  är  Vetenskapsrådet  och\r\nRiksbankens     Jubileumsfond.     Inom     områdena\r\ninternationell   migration  och  etniska  relationer\r\npågår projekt vid  en rad högskolor, och möjligheten\r\natt  bedriva forskarutbildning  inom  området  finns\r\nsedan  1999.  Vidare  tas en mängd statistik som rör\r\ndessa områden fram. Med  anledning  av  det  anförda\r\navstyrkte       socialförsäkringsutskottet       ett\r\nmotionsyrkande   om  kunskap  om  integrationsfrågor\r\ngenom forskning, djupstudier och statistik.\r\nMed hänvisning till  det  anförda  avstyrks motion\r\nK433 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nInflytande och delaktighet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  ett motionsyrkande  om\r\ndemokratiarbete.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI motion K433 yrkande 3  av  Anders  Bengtsson m.fl.\r\n(s)  begärs  ett  tillkännagivande  om att  överväga\r\nolika   möjligheter   till   en   fortsättning   och\r\nutveckling  av  det demokratiarbete som  inleddes  i\r\nflera kommuner och  i  invandrartäta  områden  inför\r\nvalet 2002.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI  enlighet  med  2002 års ekonomiska vårproposition\r\nbeslutade riksdagen  att tillföra 30 miljoner kronor\r\nför riksdagspartiernas  information  till invandrare\r\ninför 2002 års val. Som en del i denna  satsning har\r\nregeringen givit Göteborgs universitet i uppdrag att\r\nfölja upp och utvärdera information som har  lämnats\r\nav  de politiska partierna och andra uppgiftslämnare\r\ntill  invandrare inför valet 2002. I uppdraget ingår\r\nbl.a. att  analysera effekterna av informationen när\r\ndet   gäller   valdeltagandet    bland   invandrare.\r\nUppdraget     skall     redovisas     senast     den\r\n1 november 2003.\r\n\r\nRegeringen  har  tillsatt en utredning, Fördelning\r\nav makt och inflytande  ur ett integrationspolitiskt\r\nperspektiv (dir. 2000:57).  Utredningen  skall bl.a.\r\nuppmärksamma  frågor  om  invandrares valdeltagande.\r\nEtt  slutbetänkande  skall  lämnas   senast  den  31\r\ndecember 2003.\r\nMed hänvisning till de pågående utvärderings-  och\r\nutredningsarbetena  avstyrker  utskottet motion K433\r\nyrkande 3.\r\n\r\nSvenskt medborgarskap\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  motioner  om  krav  på\r\nbosättningstid och språkkunskaper  i  svenska\r\nför   beviljande  av  svenskt  medborgarskap,\r\nsäkerhetsärenden,    medborgarskapsceremonier\r\noch medborgarbok. Jämför  reservationerna  13\r\n(mp), 14 (m), 15 (fp), 16 (fp) och 17 (kd).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion  Sf289 yrkande 17 av Peter Eriksson  m.fl.\r\n(mp) begärs ett tillkännagivande om att femårskravet\r\nför  beviljandet   av  svenskt  medborgarskap  skall\r\nändras till tre år.  I  motionens  yrkande 18 begärs\r\nett tillkännagivande om att barn som  föds i Sverige\r\nskall ges rätt till svenskt medborgarskap  utan krav\r\npå tidsvillkor.\r\n\r\nI  motion  Sf241  av  Cecilia  Magnusson och Anita\r\nSidén    (m)   begärs   ett   tillkännagivande    om\r\npersonkontroll  inför  beslut  om uppehållstillstånd\r\neller medborgarskap. Motionärerna framhåller att det\r\nförekommer  att  personer får svenskt  medborgarskap\r\neller uppehållstillstånd  trots att Säkerhetspolisen\r\ntill    Migrationsverket   lämnat    en    motiverad\r\nrekommendation  om  avslag  på ansökan. Har en sådan\r\nrekommendation  lämnats  bör det  krävas  synnerliga\r\nskäl för att frångå den.\r\nI motion Sf201 av Marietta  de Pourbaix-Lundin och\r\nInger  René (m) begärs ett tillkännagivande  om  att\r\nregeringen  lägger  fram  ett förslag om att test av\r\nkunskaper  i det svenska språket  skall  utgöra  ett\r\nkriterium  för   att   få   svenskt   medborgarskap.\r\nMotionärerna framhåller att genom att lära  sig  ett\r\nnytt språk skaffar man sig insikter i och förståelse\r\nför ett nytt samhälle med ett annat kulturmönster än\r\nvad  man är uppväxt med. Resultaten från svenska för\r\ninvandrare  visar  att  elever  i allmänhet inte har\r\ntillräckliga    språkkunskaper    efter     avslutad\r\nutbildning    för   att   kunna   ta   sig   in   på\r\narbetsmarknaden.  Motionärerna  anser att minimikrav\r\nför  svenskt  medborgarskap borde vara  kunskaper  i\r\nsvenska språket.  Lagreglering av detta bör införas,\r\nliksom  en  reglering   av  på  vilket  sätt  sådana\r\nkunskaper  skall  kunna dokumenteras.  Undantag  bör\r\nkunna medges då särskilda omständigheter föreligger.\r\nI motion Sf226 yrkande 16 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp)    begärs   ett   tillkännagivande    om    att\r\nmedborgarskapsceremonier  med  en officiell innebörd\r\nbör   införas   för   att  markera  medborgarskapets\r\nbetydelse. I motionen yrkandena  17  och  18  begärs\r\ntillkännagivanden  om  att  acceptabla  kunskaper  i\r\nsvenska språket bör vara ett krav för att få svenskt\r\nmedborgarskap och att en utredning bör tillsättas om\r\nhur   språktester   skall   utformas.   Motionärerna\r\nframhåller   att   om  medborgarskapet  skall  kunna\r\nutnyttjas förutsätter  detta  kunskaper  om  svenska\r\nlagar  och  andra  förhållanden,  vilket  i  sin tur\r\nkräver  vissa  kunskaper i svenska språket. Undantag\r\nskall naturligtvis  kunna  göras för personer som av\r\nolika skäl kan ha mycket svårt att lära sig ett nytt\r\nspråk. Frågan om den exakta  kunskapsnivån som skall\r\nkrävas bör utredas vidare. Utgångspunkten  bör  dock\r\nvara nivån för svenska för invandrare.\r\nI  motion Sf334 yrkande 49 av Sven Brus m.fl. (kd)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om  införandet  av en\r\nmedborgarbok.   För   att   betona  medborgarskapets\r\nrättigheter och skyldigheter  föreslår  motionärerna\r\natt alla nya medborgare och alla 18-åringar skall få\r\nen   medborgarbok   där   medborgarskapets  innebörd\r\ntydliggörs     och    samhällets    grundvärderingar\r\nformuleras. Denna  värdegrund  härleds från den etik\r\nsom   förvaltats   i   kristen   tradition   och   i\r\nvästerländsk humanism. Boken bör även  innehålla  en\r\nkort  historik över Sveriges demokratiska utveckling\r\noch information  om  hur  det  politiska  systemet i\r\nSverige och Europasamarbetet fungerar. Överlämnandet\r\nav medborgarboken bör ske i samband med en  ceremoni\r\ni hemkommunen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDen   svenska  medborgarskapslagen  grundar  sig  på\r\nhärstamningsprincipen.  Det innebär att föräldrarnas\r\nmedborgarskap avgör vilket  medborgarskap deras barn\r\nfår.  Barn  till en svensk mor  får  alltid  svenskt\r\nmedborgarskap  vid födelsen. Barn till en svensk far\r\nfår också svenskt  medborgarskap  om  barnet  föds i\r\nSverige.  Är  fadern  gift med barnets utländska mor\r\nfår  barnet  svenskt  medborgarskap   vid   födelsen\r\noavsett  var  barnet  föds.  Ett  statslöst barn som\r\nfötts i Sverige skall kunna få svenskt medborgarskap\r\ngenom    anmälan    om    barnet    har    permanent\r\nuppehållstillstånd  i Sverige och hemvist här.  Barn\r\nmed utländskt medborgarskap  skall  kunna få svenskt\r\nmedborgarskap     om     barnet     har    permanent\r\nuppehållstillstånd  i landet och hemvist  här  sedan\r\nminst fem år, eller om barnet är statslöst, tre år.\r\n\r\nFör att bli svensk medborgare genom naturalisation\r\nkrävs i princip att man  har  fyllt  18  år  och har\r\nvarit  bosatt  i  Sverige  sedan  fem år (två år för\r\nnordiska  medborgare).  Den  som  är flykting  eller\r\nstatslös skall ha bott fyra år i Sverige  för att få\r\nmedborgarskap.   Därutöver   ställs   krav   på  ett\r\nhederligt levnadssätt.\r\nDe   nämnda  bestämmelserna  är  intagna  i  lagen\r\n(2001:82) om medborgarskap som har trätt i kraft den\r\n1 juli 2001. Utskottet anser inte att det föreligger\r\nskäl att  ändra  i  nu  aktuella  regler.  Utskottet\r\navstyrker därför motion Sf289 yrkandena 17 och 18.\r\nEtt av de villkor för naturalisation som uppställs\r\ni  11 § lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap  är\r\natt  sökanden  fört och kan förväntas komma att föra\r\nett hederligt levnadssätt.  Som ett led i prövningen\r\nav    om    detta   villkor   är   uppfyllt    begär\r\nMigrationsverket    i   naturalisationsärenden   där\r\nsökanden fyllt 15 år  ett  s.k.  kontrollbesked  hos\r\nRikspolisstyrelsen  (Säkerhetspolisen).  Syftet  med\r\ndenna  begäran  är  att  utröna  om  det finns några\r\nhinder av säkerhetsmässig karaktär mot  att  bevilja\r\nsökanden svenskt medborgarskap.\r\nEnligt  den nya lagen om svenskt medborgarskap  är\r\nMigrationsverket  första  instans.  Migrationsverket\r\nkan välja att överlämna bl.a. säkerhetsärenden  till\r\nregeringen  för  beslut.  Migrationsverkets beslut i\r\nsäkerhetsärenden    överklagas    hos    regeringen.\r\nRegeringen  har  det yttersta  ansvaret  för  rikets\r\nsäkerhet  och  för den  allmänna  säkerheten.  Såväl\r\nsökanden  som  Rikspolisstyrelsen   har   rätt   att\r\növerklaga  Migrationsverkets beslut, om beslutet går\r\nparten  emot.   Därför  gäller  förvärv  av  svenskt\r\nmedborgarskap i ett  säkerhetsärende fr.o.m. den dag\r\ndå   beslutet   har   vunnit    laga    kraft.   Med\r\nsäkerhetsärende     avses     ett     ärende     där\r\nRikspolisstyrelsen    hos    Migrationsverket    har\r\nföreslagit att ansökan avslås av skäl som rör rikets\r\nsäkerhet eller allmän säkerhet.\r\nUtskottet   anser   att  den  nuvarande  ordningen\r\ntillgodoser  de  krav  som   bör   ställas   på  ett\r\nsäkerhetsärende.\r\nVid  prövning  av  en  fråga om uppehållstillstånd\r\nmåste även andra frågor än  säkerhetsfrågor beaktas.\r\nUtskottet vill dock nämna att en ny processordning i\r\nsäkerhetsärenden har föreslagits i utredningsförslag\r\nom   ny   rättsordning   i  utlänningsärenden   (SOU\r\n1999:16).\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Sf241.\r\nBeträffande frågan om krav  på kunskaper i svenska\r\nspråket   kan   nämnas   att   den   parlamentariska\r\nMedborgarskapskommittén hade i uppdrag (dir. 1997:5)\r\natt genomföra en allmän översyn av lagen  om svenskt\r\nmedborgarskap. Bland annat skulle kommittén överväga\r\nom  krav på kunskaper i svenska språket och  om  det\r\nsvenska samhället borde uppställas för beviljande av\r\nmedborgarskap.  I  dess slutbetänkande (SOU 1999:34)\r\nansåg kommittén, främst  på  grund  av rättviseskäl,\r\natt  krav  på  språkkunskaper och kunskaper  om  det\r\nsvenska   samhället    inte    borde   knytas   till\r\nmedborgarskapet. Frågor som berörde sådana kunskaper\r\noch     undervisning    var    en    uppgift     för\r\nutbildningväsendet,  och erforderliga åtgärder borde\r\nvidtas långt tidigare  än då frågan om naturlisation\r\naktualiserades.\r\nRegeringen ansåg i proposition  1999/2000:147  Lag\r\nom  svenskt medborgarskap att krav på språkkunskaper\r\neller kunskaper om det svenska samhället inte skulle\r\ninföras    som    villkor   för   att   få   svenskt\r\nmedborgarskap. Regeringen gjorde den bedömningen att\r\ndet skulle vara förenat  med  betydande  svårigheter\r\natt  skapa  en  rättvis  och  praktiskt  genomförbar\r\nordning  för  det  fall  språkkrav  skulle  införas.\r\nKontrollen  av  att  kunskapskravet  uppnåtts skulle\r\nockså  enligt  regeringen  innebära en administrativ\r\nbelastning som var svår att försvara.\r\nVid behandling av propositionen uttalade utskottet\r\ni  betänkande  2000/01:SfU8  att  enligt  utskottets\r\nmening ökar goda kunskaper i svenska  språket och om\r\nsvenska  samhällsförhållanden förutsättningarna  för\r\narbete och  deltagande  i  samhällslivet.  Utskottet\r\ndelade   regeringens  bedömning  att  det  allmännas\r\nuppgift bör  vara  att  se  till  att  professionell\r\nundervisning erbjuds och att den är av god  kvalitet\r\nsamt  att  undervisningen  så långt möjligt anpassas\r\ntill   individuella   förutsättningar   och   behov.\r\nUtskottet ansåg också att det ytterst är de enskilda\r\nindividerna   som   måste   ta    ansvar   för   sin\r\nspråkinlärning.      Samhället     kan     stimulera\r\nspråkinlärningen, men  motivationen  och kunskaperna\r\nkan inte tvingas fram. Enligt utskottets uppfattning\r\nskulle  ett  språkkrav  för  erhållande  av  svenskt\r\nmedborgarskap   medföra   svårigheter.  Bland  annat\r\nuppkommer frågan om vilken  kunskapsnivå  som  skall\r\nuppnås  och  hur  denna  skall  dokumenteras. Vidare\r\nskulle  kontrollen  av  att kunskapskravet  uppnåtts\r\ninnebära  en ökad administration.  Utskottet  delade\r\nregeringens  bedömning  att  det skulle vara förenat\r\nmed  betydande svårigheter att  få  till  stånd  ett\r\nrättvist och praktiskt system.\r\nUtskottet   vidhöll   sitt   ställningstagande   i\r\nbetänkande 2001/02:SfU15.\r\nUtskottet  noterar  att  regeringen under sommaren\r\n2002 har beslutat om en ändrad  kursplan för svenska\r\nför invandrare. I denna kursplan har i högre grad än\r\ntidigare utbildningsmålen och utbildningen anpassats\r\ntill varje studerandes bakgrund, förutsättningar och\r\nplaner för sin vistelse i Sverige.  Var och en skall\r\nerbjudas  goda  förutsättningar  till  att   få   de\r\nspråkkunskaper  som  svarar mot behoven och kraven i\r\nden verksamhet som han  eller hon avser att söka sig\r\ntill i Sverige. Regeringen  har  utöver  detta  även\r\navsatt  medel  för  kompetensutveckling av lärarna i\r\nsvenska för invandrare.\r\nUtskottet noterar vidare  att  regeringen  i  juni\r\n2002  även tillsatt utredningen Utbildning i svenska\r\nför invandrare  (dir.  2002:105)  för  att pröva hur\r\nskolformen  svenska  för invandrare kan förnyas  och\r\norganiseras. En högkvalitativ  utbildning  i svenska\r\nspråket  skall  skapas  och  möjligheterna  öka  att\r\nanpassa   utbildningen   och  utbildningsmålen  till\r\nindividens  behov  och  förutsättningar.   Uppdraget\r\nskall redovisas senast den 1 september 2003.\r\nUtskottet, som konstaterar att regeringen vidtagit\r\nåtgärder för att förbättra undervisningen i  svenska\r\nför     invandrare,    vidhåller    sitt    tidigare\r\nställningstagande och avstyrker motionerna Sf201 och\r\nSf226 yrkandena 17 och 18.\r\nUtskottet  har tidigare vid ett flertal tillfällen\r\navstyrkt motionsyrkanden om införande av en statligt\r\narrangerad   ceremoni   vid   förvärv   av   svenskt\r\nmedborgarskap,  senast i betänkande 2000/01:SfU8 Lag\r\nom  svenskt  medborgarskap.   Utskottet  har  därvid\r\npåtalat att det står kommunerna fritt att anordna en\r\nhögtidlighet för sådana kommuninvånare  som beviljas\r\nsvenskt  medborgarskap  och  att  så  sker  i  flera\r\nkommuner. Utskottet delade regeringens bedömning att\r\ndet är viktigt att nya medborgare välkomnas till det\r\nsvenska  samhället under värdiga former. Detta borde\r\nemellertid som hittills vara ett frivilligt åtagande\r\nför kommunerna.\r\nIntegrationsverket har haft i uppdrag att utarbeta\r\nett informationsmaterial  som  ger  exempel  på  hur\r\nsärskilda  ceremonier  kan  hållas  för personer som\r\nförvärvat    svenskt    medborgarskap   och   sprida\r\ninformationen till kommunerna.  Verket har utarbetat\r\nskriften  Du  gamla,  du  nya  - Kommuner  välkomnar\r\nlandets nya medborgare.\r\n\r\nUtskottet    vidhåller   sin   tidigare    intagna\r\nuppfattning och avstyrker motion Sf226 yrkande 16.\r\nIntegrationsverket har fått i uppdrag att utarbeta\r\ninformation   om   medborgarskapets   innebörd   och\r\nmedverka till att det  sprids på lämpligt sätt bland\r\nsåväl   svenska   som   utländska   medborgare   och\r\nstatslösa.\r\nRegeringen har tillsatt en utredning om mottagande\r\nav  och  introduktion  för  flyktingar.  Utredningen\r\nskall bl.a. överväga hur alla  nyanlända invandrare,\r\ngenom introduktionen eller på annat sätt skall kunna\r\nfå ökad kunskap om och förståelse  för grundläggande\r\nnormer  i  det  svenska  samhället  och det  svenska\r\ndemokratiska  systemet  (dir. 2001:87).  Utredningen\r\nberäknas avsluta sitt arbete den 1 september 2003.\r\nEnligt  utskottets  mening   bör   resultatet   av\r\növervägandena  i  den pågående utredningen inväntas.\r\nMotion Sf334 yrkande 49 avstyrks därmed.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   förslag    till    riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Mål och grunder för integrationspolitiken\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  1. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf332 yrkandena  1, 3, 4, 7\r\noch  20 och avslår motionerna 2002/03:Sf214  yrkande\r\n1,   2002/03:Sf226    yrkande    1,   2002/03:Sf284,\r\n2002/03:Sf323 yrkande 2 och 2002/03:N397 yrkande 21.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTiotusentals  människor i Sverige lever  under  helt\r\nandra ekonomiska  och  sociala omständigheter än vad\r\nsom vore möjligt. Den ofrivilliga  segregationen  är\r\ninte  en  ursprungsfråga  utan  en  socialt betingad\r\nsituation,  som  är möjlig att förändra.  Regeringen\r\ntalar om \"etnisk segregation\",  dels som ett problem\r\ni   sig,   dels   som  beskrivning  av  ett   större\r\nsamhällsproblem. Detta  är  en  felaktig definition.\r\nBland dem som invandrat till Sverige finns människor\r\nav olika religioner, kulturer, etnicitet, åldrar och\r\nyrken.   De   har   olika   utbildning,  ambitioner,\r\nerfarenheter och behov. Var och  en  har  sina  egna\r\ndrömmar.  Ingen  politik  som bortser från detta kan\r\nbli   framgångsrik.   Tanken   att    en    särskild\r\nintegrationspolitik   kan   bryta   utanförskap  och\r\nmaktlöshet   eller   öka   tillgången  till   övriga\r\nsamhället  är fel. Det visar  bara  att  de  vanliga\r\npolitiska systemen  inte fungerar tillräckligt bra i\r\nSocialdemokraternas Sverige.  Det  behövs  en bättre\r\ngenerell   politik   för  att  bryta  kunskapsbrist,\r\nfattigdom, arbetslöshet, maktlöshet och utanförskap.\r\nGenerella   hinder  för  social   rörlighet   skapar\r\nutanförskap.  Störst  effekt  får  utanförskapet för\r\nmänniskor    som    är   nya   i   landet   och   på\r\narbetsmarknaden. Nuvarande skatte- och bidragssystem\r\nskapar tillsammans inlåsningseffekter som leder till\r\nutanförskap.  Så  få  politiska   särlösningar   som\r\nmöjligt   skall   användas.  Detta  gäller  särskilt\r\nsärlösningar som utgår  från  ursprung. De generella\r\nsystemen skall vara så flexibla  att de kan anpassas\r\nefter allas våra behov. Kraven på, och möjligheterna\r\nför  alla  som  bor  i  Sverige  skall  vara   lika.\r\nPolitiken  skall  vara  inriktad  på  att  göra  det\r\nmöjligt   för  enskilda  människor  att  ta  ansvar,\r\nutbilda sig och växa som individer.\r\n\r\n\r\n2. Mål och grunder för integrationspolitiken\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  2.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2002/03:Sf226  yrkande 1  och\r\n2002/03:N397   yrkande   21  och  avslår  motionerna\r\n2002/03:Sf214      yrkande     1,     2002/03:Sf284,\r\n2002/03:Sf323 yrkande 2 samt 2002/03:Sf332 yrkandena\r\n1, 3, 4, 7 och 20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen s.k. etniska segregationen  är i grunden social.\r\nArbetslöshet och fattigdom, brist  på utbildning och\r\nservice är avgörande snarare än etniciteten. Men det\r\ngår  aldrig  att  bortse från det faktum  att  dessa\r\nsociala faktorer i  betydligt  högre  grad  slår mot\r\nmänniskor  med  invandrarbakgrund. Enligt vår mening\r\nkommer ingenting  att  ändra sig om inte individerna\r\nsjälva och deras civila  gemenskaper  får  praktiska\r\nmöjligheter   att   själva   agera,   ta  initiativ,\r\nförverkliga   egna   planer   och   verka   för  att\r\ntillfredsställa  egna  behov.  Rätt att välja skola,\r\nbarnomsorg,  vårdgivare och möjlighet  att  äga  sin\r\negen  bostad  är   viktiga   delar   i   en  liberal\r\nintegrationspolitik.   En   radikal  omläggning   av\r\narbetsmarknadspolitiken, med  stora  möjligheter för\r\nindivider och grupper att själva forma de verktyg de\r\nbehöver  för  att  ta  sig  in  på  arbetsmarknaden,\r\nbetyder  extra  mycket  för människor i  segregerade\r\nförorter. Företagsklimatet  måste  även  bli  mycket\r\nbättre.  Det  är vidare en skam att en majoritet  av\r\ninvandrare och  flyktingar  som  kommer till Sverige\r\nfortfarande inte behandlas som unika  individer  för\r\nvilka  språkutbildningen anpassas efter vars och ens\r\nförutsättningar  utan som kollektiv. Därför krävs en\r\nadekvat validering av i utlandet/hemlandet förvärvad\r\nutbildning och en därefter anpassad språkutbildning.\r\n\r\n\r\n3. Mål och grunder för integrationspolitiken\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  3.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion  2002/03:Sf214 yrkande 1 och avslår\r\nmotionerna 2002/03:Sf226  yrkande  1, 2002/03:Sf284,\r\n2002/03:Sf323 yrkande 2, 2002/03:Sf332  yrkandena 1,\r\n3, 4, 7 och 20 samt 2002/03:N397 yrkande 21.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMänniskor får stå vid sidan av samhällsutvecklingen,\r\neftersom  de  inte får tillgång till arbetsmarknaden\r\neller för att bidrags- och skattesystemen låser fast\r\ndem i en fattigdomsfälla.  En  höjning av ett bidrag\r\nleder till att ett annat sänks.  Det  behövs  en  ny\r\npolitik som gör att alla kan känna sig delaktiga och\r\nmedansvariga  i samhället och där alla kan göra sina\r\nröster  hörda  och   omsätta   sina   kunskaper  och\r\nfärdigheter i arbetslivet. Politiken skall  motverka\r\nrasism  och  främlingsfientlighet samtidigt som  den\r\nförmår  undanröja   diskriminerande  strukturer  och\r\nsystem.  För  att  motverka  segregation  krävs  att\r\nmänniskor  är  medvetna   om  sina  rättigheter  och\r\nskyldigheter. Skolan har därvid ett stort ansvar att\r\nförmedla humanistiska värden.\r\n\r\n\r\n4. Invandrarbegreppet (punkt 2)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 4. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf332 yrkande 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  stor  del  av  dem  som   staten  betraktar  som\r\ninvandrare ses som helt svenska  av  allmänheten. De\r\när  fullt \"integrerade\", har jobb och familj.  Många\r\nsvenskar  tycker  förmodligen  att man är svensk när\r\nman är delaktig i samhället. Detta kan ta kort eller\r\nlång tid, allt beroende på person.  Poängen  är  att\r\nansvaret  ligger i människornas egna händer. Det har\r\nemellertid varit svårare att betraktas som svensk av\r\nregeringen. Staten har under många år räknat dem som\r\när födda utomlands  eller  har minst en förälder som\r\när   född   utomlands   som  invandrare.   Även   om\r\ninvandrarbegreppet numera  begränsas  till människor\r\nsom  själva  är  födda  i  andra  länder  måste  det\r\nanvändas  med urskiljning. Det förhållandet  att  en\r\nperson är född i ett visst land säger mycket lite om\r\nlivet  och personen  i  övrigt.  I  stället  är  det\r\ndelaktigheten i samhället som är det centrala.\r\n\r\n\r\n5. Introduktion av nyanlända flyktingar m.fl.\r\n(punkt 3)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  5.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motion  2002/03:Sf7  yrkande 5 och avslår\r\nmotion 2002/03:Sf289 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStaten  borde, tillsammans med kommunerna,  utveckla\r\nintroduktionsverksamheten  så  att  den i högre grad\r\nuppmuntrar   till   arbete   och  eget  ansvar   för\r\nlivssituationen. Staten måste  därvid ställa tydliga\r\nkrav  på  introduktionens  kvalitet   i  kommunerna.\r\nSamtidigt   skall   staten   fullt   ut   finansiera\r\nmottagandet.\r\n\r\nRiksrevisionsverket,  RRV,  menar i skriften  \"Att\r\netablera  sig  i  Sverige\"  att  utvecklingen  varit\r\npositiv i kommuner \"där egen försörjning och tilltro\r\ntill individernas egen förmåga står  i  fokus på ett\r\nsjälvklart sätt\". Förbättrad introduktion,  syftande\r\ntill   egenförsörjning,   är  en  nyckel  till  ökad\r\nintegration av flyktingar i det svenska samhället.\r\n\r\n6. Mottagande av nyanlända flyktingar m.fl.\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  6.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf214 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är  viktigt   att  de  kommuner  som  tar  emot\r\ninvandrare och flyktingar  är  väl förberedda så att\r\nmottagandet  blir  kvalitetssäkert.   Beslut   skall\r\nfattas  så  nära den enskilda individen som möjligt.\r\nFörst då känner  människor  sig delaktiga och att de\r\nhar möjlighet att påverka de  beslut som fattas. Det\r\nfinns       anledning       att       decentralisera\r\nflyktingmottagandet  så  att alla kommuner  som  kan\r\nerbjuda  god  kvalitet  på  mottagandet   också  ges\r\nmöjlighet  till  detta.  En  jämnare  fördelning  av\r\nmottagandet över landet bidrar till en  positiv  syn\r\npå   flyktingpolitiken   och   underlättar   för  de\r\nmottagande kommunerna.\r\n\r\n\r\n7. Utvecklingen av storstadsregionerna\r\n(punkt 5)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 5  borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  7. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf332 yrkandena 2 och 5 och\r\navslår   motionerna   2002/03:Sf226   yrkande    24,\r\n2002/03:Sf283,  2002/03:Sf318, 2002/03:Sf334 yrkande\r\n46,   2002/03:Sf336    yrkandena   1   och   2   och\r\n2002/03:Sf339.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen  ofrivilliga  segregationen  är  inte  bara  ett\r\nstorstadsproblem, utan ett generellt problem. Det är\r\nett av skälen till  att  det är fel att bryta ut ett\r\nmindre antal områden, i ett mindre antal kommuner, i\r\nen särlösning. Alla människor  i berörda områden har\r\ninte  samma livssituation och samma  problem.  I  de\r\nområden  där  regeringen  fokuserar sina insatser på\r\natt bryta just \"etnisk segregation\"  är  den etniska\r\nmångfalden stor. Där finns människor från dussintals\r\netniska grupper. Regeringens agerande blir med detta\r\nperspektiv synnerligen motsägelsefullt och bygger på\r\natt  regeringen  utgår  från  att  invandrare är  en\r\nenhetlig grupp inom vilken alla skall tas om hand på\r\nsamma sätt.\r\n\r\nDet     är    den    ofrivilliga    segregationen,\r\nutanförståendet  och maktlösheten, som måste brytas.\r\nDärför  måste  insatser  ske  på  individnivå  genom\r\nbättre  fungerande   och   mer   flexibla  generella\r\nvälfärdssystem.\r\n\r\n8. Utvecklingen av storstadsregionerna\r\n(punkt 5)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  8. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf226 yrkande 24 och avslår\r\nmotionerna       2002/03:Sf283,       2002/03:Sf318,\r\n2002/03:Sf332   yrkandena  2  och  5,  2002/03:Sf334\r\nyrkande 46, 2002/03:Sf336  yrkandena  1  och  2  och\r\n2002/03:Sf339.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nProblemen  i  invandrartäta områden beror i sig inte\r\npå den stora andelen  invandrare  utan på att det är\r\nområden  med en hög arbetslöshet och  stora  sociala\r\nproblem. Dessa  socialt utsatta områden måste lyftas\r\nupp genom att det  skapas  en  positiv  spiral.  Det\r\nhandlar  bl.a.  om att se till att de nya svenskarna\r\nverkligen får tillträde  till arbetsmarknaden och om\r\natt skapa magnetskolor. En annan åtgärd kan vara att\r\nlokalisera kommunala och statliga förvaltningar till\r\nde  utsatta områdena. Förvaltningarna  för  med  sig\r\narbetstillfällen och behov av restauranger och andra\r\nservicenäringar uppkommer.\r\n\r\n\r\n9. Utvecklingen av storstadsregionerna\r\n(punkt 5)\r\n\r\nav Kenneth Lantz (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  9.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf334 yrkande 46 och avslår\r\nmotionerna  2002/03:Sf226 yrkande 24, 2002/03:Sf283,\r\n2002/03:Sf318,  2002/03:Sf332  yrkandena  2  och  5,\r\n2002/03:Sf336 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:Sf339.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen   mest  kraftfulla  åtgärden  för  att  motverka\r\nsegregation  är  att se till att alla bostadsområden\r\nhar   en   blandad  bebyggelse   med   flera   olika\r\nupplåtelseformer.  För  detta  behövs fler bostäder.\r\nDet  behövs  även  en större andel  bostadsrätter  i\r\nmånga    förorter.   En   viktig    målsättning    i\r\nintegrationsarbetet  är att alla skall bo i en trygg\r\noch  attraktiv  stadsdel.   Kommunerna   bör  därför\r\nutveckla  en  bebyggelseinriktad  brottsförebyggande\r\npolicy, vilken framgår av översiktsplanen. Det skall\r\ndessutom  finnas  1 närpolis per 1 000  invånare.  I\r\nalla  nya  detaljplaner   och  vid  förändringar  av\r\ndetaljplaner  bör  vidare  en  konsekvensbeskrivning\r\ngöras  av  hur  planen  kan tänkas  förbättra  eller\r\nförsämra integrationen. Ännu en idé är att flytta ut\r\nkommunala  verksamheter och  myndigheter  eller  att\r\nlocka        stora         privatföretag        till\r\nmiljonprogramsområden, vilket  kan  öka  behovet  av\r\nservicetjänster   i   området  och  därmed  generera\r\narbetstillfällen.\r\n\r\n\r\n10. Utvecklingen av storstadsregionerna\r\n(punkt 5)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  10.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf336 yrkandena 1 och 2 och\r\navslår    motionerna   2002/03:Sf226   yrkande   24,\r\n2002/03:Sf283,      2002/03:Sf318,     2002/03:Sf332\r\nyrkandena  2  och 5, 2002/03:Sf334  yrkande  46  och\r\n2002/03:Sf339.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  finns  omfattande   jämställdhetsforskning  som\r\nvisar  att män väljer andra  män  när  de  anställer\r\neller nominerar,  därför  att  det  är vad de känner\r\nigen. Liknande diskriminering riktas  mot  människor\r\nmed    utländskt    ursprung.    Grundläggande   för\r\nintegrationspolitiken är att bryta  upp  de  etniskt\r\nverkligt     segregerade    bostadsområdena,    dvs.\r\növerklassområden  som  Östermalm, Askim och Limhamn,\r\noch att rikta ifrågasättandet  mot  dem  som innehar\r\npositionerna  och makten. Regeringen bör därför  med\r\ndet snaraste upprätta en plan, på samma sätt som man\r\ngjort för dem som  invandrat  till Sverige, över hur\r\nman  skall  integrera människor från  dessa  etniskt\r\nsegregerade bostadsområden i samhället.\r\n\r\nRegeringen      har,      inom      ramen      för\r\nstorstadssatsningen,  betalat  ut  mer  pengar  till\r\nkommuner  som  har  fokuserat  på  arbetsmarknad och\r\nutbildning     och     kunnat    påvisa    resultat.\r\nStorstadssatsningen  har   från   början   haft   en\r\nlångsiktighetsprägel  som  inte  går  att förena med\r\nkravet  på  snabb prestation. Vidare är risken  stor\r\natt  målområdena   folkhälsa,  trygghet,  miljö  och\r\ndemokratiskt deltagande,  liksom  strategin  om s.k.\r\nunderifrånperspektiv,    kommer   i   skymundan   om\r\ntillväxtperspektivet       ensidigt       fokuseras.\r\nStorstadssatsningen  bör  återta  sitt  ursprungliga\r\nhelhetsperspektiv    på    människors    växt    och\r\nvälbefinnande.   Den   får   inte   sluta   som   en\r\ntraditionell arbetsmarknadsinsats, utan måste lyckas\r\nmed  att  hålla  kvar  sina  två  övergripande  mål,\r\nnämligen   tillväxt   och   att  bryta  segregation.\r\nBalansen  mellan målen kan endast  upprätthållas  om\r\nmålområdet demokratisk delaktighet samt strategierna\r\nlångsiktighet  och  underifrånperspektiv bevaras och\r\nförstärks.\r\n\r\n11. Kvinnor och flickor med utländsk bakgrund\r\n(punkt 7)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  11.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf332 yrkande 28 och avslår\r\nmotionerna       2002/03:Sf350,       2002/03:Sf360,\r\n2002/03:L277 yrkande 3 och 2002/03:A323 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMånga av dem som kommit till Sverige har  flytt från\r\nfundamentalism  och  politiskt  förtryck. Andra  har\r\nflytt   från  förföljelse  grundad  på   kön   eller\r\nreligion.  Många har inte bara flytt från någonting,\r\nutan också till  någonting,  nämligen  till  frihet,\r\nmänskliga  rättigheter och demokrati. Därför är  det\r\nen paradox att  det  förekommer  att människor väl i\r\ndet nya landet accepterar och ibland  förstärker  en\r\noacceptabel   syn   på   kvinnor  och  vidmakthåller\r\nkulturella  traditioner  som   förminskar   kvinnors\r\nvärde.  Här  finns  ett samband med utanförskapet  i\r\nSverige.  När människors  identitet  blir  svår  att\r\nupprätthålla   och   självkänslan   bryts   ned   av\r\narbetslöshet, svag social status och utanförstående,\r\nsöker sig många tillbaka till förlegade värderingar.\r\nDetta  har  gjort att särskilt unga flickor, som har\r\ndrabbats eller riskerar att drabbas av könsstympning\r\noch \"hedersmord\",  har  svikits. Deras situation har\r\ninte  tillräckligt uppmärksammats.  Det  är  oerhört\r\nviktigt  att  markera  att  respekten för allas lika\r\nvärde och demokratins grundvärderingar  skall  gälla\r\nalla i Sverige.\r\n\r\n\r\n12. Kvinnor och flickor med utländsk bakgrund\r\n(punkt 7)\r\n\r\nav Kalle Larsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 12. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:A323  yrkande  1 och avslår\r\nmotionerna  2002/03:Sf332 yrkande 28, 2002/03:Sf350,\r\n2002/03:Sf360 och 2002/03:L277 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nGenom att koppla  jämställdhet  till  något förmodat\r\nsvenskt skapas en yttre sammanhållning  gentemot  de\r\nicke-jämställda,   de   andra.  I  och  med  att  de\r\ninvandrades kulturella bagage  får  bära skulden för\r\nkvinnoförtrycket frikänns det svenska samhället från\r\nallt  medansvar. De invandrade kvinnorna  definieras\r\ndå som offer för kulturkrockar, i vilka de söker den\r\nfrihet  som  den svenska livsstilen kan erbjuda. Det\r\nvåld som utspelas  förklaras som repressalier mot de\r\ninvandrade kvinnor som  bryter mot familjens normer.\r\nDetta definierar alla invandrade män som potentiella\r\nförövare  och alla invandrade  kvinnor  som  möjliga\r\noffer.  Den   svenska   jämställdhetspolitiken   har\r\nmedfört  tydliga  klyftor i samhället och en ny form\r\nav    ojämlikhet,   nämligen    \"svenskar\"    kontra\r\n\"invandrare\"   i  en  mycket  tydlig  moraliserande,\r\nhierarkisk   ordning.    Själva    grundtanken   med\r\njämställdhetspolitiken - att eliminera  en  form  av\r\nförtryck - har alltså bidragit till uppkomsten av en\r\nannan.  Därför  bör riksdagen med bifall till motion\r\nA323 yrkande 1 begära  att  regeringen tillsätter en\r\nutredning      med     uppdrag     att     analysera\r\njämställdhetsmålets  konsekvenser  vad  gäller ökade\r\nklyftor  mellan  majoritetssamhällets  invånare  och\r\npersoner med invandrarbakgrund.\r\n\r\nMotion 2002/03:L277 yrkande 3 är, enligt  vad  som\r\nanförs i betänkandet, tillgodosedd.\r\n\r\n13. Bosättningskrav för erhållande av svenskt\r\nmedborgarskap (punkt 11)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 13. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf289 yrkandena 17 och 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMedborgarskapet har  en  grundläggande betydelse för\r\nmänniskornas möjligheter att  påverka förhållanden i\r\nsamhället  och deras känsla av att  tillhöra  detta.\r\nDärför  bör  det   underlättas   för   de  utländska\r\nmedborgare  som  bor  i Sverige att erhålla  svenskt\r\nmedborgarskap. Dagens krav  på fem års folkbokföring\r\ni Sverige bör ändras till tre  år. Vidare skall alla\r\nbarn  som  föds  i  Sverige  ha  rätt  till  svenskt\r\nmedborgarskap utan något krav på tidsvillkor.\r\n\r\n\r\n14. Kunskaper i svenska språket (punkt 13)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 14. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf201  samt  avslår  motion\r\n2002/03:Sf226 yrkandena 17 och 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSpråkkunskaper  är  viktiga främst för den enskilde,\r\ndvs. för människors möjligheter att få jobb, sociala\r\nkontakter  och  att  klara   sig   på  egen  hand  i\r\nsamhället. Dessutom är språket en förutsättning  för\r\natt  föräldrar  fullt  ut  skall  kunna upprätthålla\r\nföräldrarollen.\r\n\r\nKunskaper i svenska språket skall vara ett normalt\r\nkrav  för erhållande av medborgarskap.  Det  har  vi\r\nmoderater   tidigare  anfört.  Detta  språkkrav  bör\r\nmotsvara   avklarad   utbildning   i   svenska   för\r\ninvandrare,  sfi.  I  utbildningen  ingår  också  de\r\ngrundläggande  kunskaper  om  svenska  samhället som\r\nalla behöver ha.\r\nSpråkkrav  är  ett medel för att fler skall  delta\r\naktivt   i  utbildningen.   Tillsammans   med   ökad\r\nindividualisering av undervisningen och en sfi-check\r\nskulle  kvaliteten   på   sfi-undervisningen   kunna\r\nförbättras.  Undantag  från  språkkravet  bör  kunna\r\ngöras  om sökandens ålder eller andra omständigheter\r\ngör det orimligt att hävda språkkravet.\r\n\r\n15. Kunskaper i svenska språket (punkt 13)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  15. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf226 yrkandena  17  och 18\r\nsamt avslår motion 2002/03:Sf201.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBättre  kunskaper  i  svenska  hos  invandrare är en\r\nviktig  faktor  i  integrationsprocessen.   För  att\r\nstimulera invandrare att lägga ned mer tid och kraft\r\npå  att  lära sig svenska behöver mycket göras.  Det\r\nviktigaste   är   att  undervisningen  i  svenska  -\r\n\"svenska för invandrare\",  sfi  -  förbättras. Andra\r\nvägar  som  också  är  viktiga  handlar om  att  öka\r\nincitamenten     att     påbörja    och    fullfölja\r\nspråkutbildning    i    svenska.     Reglerna    för\r\nmedborgarskap kan vara viktiga för integrationen. Vi\r\nmenar att ett krav på acceptabla kunskaper i svenska\r\nför  medborgarskap  skulle  förbättra integrationen.\r\nMotsvarande krav ställs i elva EU-länder och i flera\r\nandra länder som Sverige brukar jämföra sig med.\r\n\r\nFör  att  man  fullt  ut  skall  ha  nytta  av  de\r\nrättigheter ett medborgarskap ger ( till exempel att\r\nfå rösta i riksdagsval ( och  på  ett bra sätt kunna\r\nfullgöra    de    skyldigheter   som   följer    med\r\nmedborgarskap ( till  exempel  att  göra värnplikt (\r\nbehövs kunskaper i svenska. Värnpliktsverket skrev i\r\nsitt   remissvar   över   utredningen   om   dubbelt\r\nmedborgarskap att det är otillfredsställande att  ta\r\nut   värnpliktiga  till  tjänstgöring,  innan  vissa\r\nspråkkunskaper  föreligger.  Samtidigt  ansåg de det\r\norättvist om medborgare med utländsk bakgrund skulle\r\nundantas  från  tjänstgöring. Vad gäller rätten  att\r\nrösta i riksdagsval  har  Integrationsverket  slagit\r\nfast att det främst är bristande språkkunskaper  som\r\ngör  att personer med invandrarbakgrund deltar i det\r\npolitiska livet i mindre utsträckning än andra.\r\nEn ny  medborgarskapsutredning  bör tillsättas för\r\natt utreda hur språkkunskaperna skall  redovisas och\r\npå vilken nivå de behöver ligga. En utgångspunkt för\r\nutredningen skall vara att om man har genomgått sfi-\r\nutbildning  med godkända resultat, så uppfyller  man\r\nkravet på språkkunskaper  för medborgarskap. Dispens\r\nfrån språkkravet skall kunna ges till äldre personer\r\neller funktionshindrade. Barn  skall,  liksom i dag,\r\nges   svenskt   medborgarskap  när  deras  föräldrar\r\nerhåller det.\r\n\r\n16. Medborgarskapsceremonier m.m. (punkt 14)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha  följande  lydelse:  Riksdagen  tillkännager  för\r\nregeringen  som   sin   mening   vad  som  anförs  i\r\nreservation  16.  Därmed  bifaller riksdagen  motion\r\n2002/03:Sf226   yrkande   16   och   avslår   motion\r\n2002/03:Sf334 yrkande 49.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi tror att frågor kring det svenska medborgarskapet\r\när  viktiga,  också  i  ett  integrationsperspektiv.\r\nMedborgarskapet ger unika rättigheter,  till exempel\r\nrösträtt i riksdagsval och en ovillkorlig  rätt  att\r\nstanna i Sverige, som inte kan uppnås på annat sätt.\r\nMen  medborgarskapet  skall  också  vara förenat med\r\nvissa  tydliga  krav.  Dit hör exempelvis  att  inte\r\nbedriva brottslig verksamhet  under  den tid man har\r\nuppehållstillstånd.  Det  skall således  vara  något\r\neftersträvansvärt   att   bli   svensk   medborgare.\r\nMedborgarskapet skall vara ett erkännande av att man\r\nuppfyllt ett antal kriterier som ger vissa fördelar.\r\nOm det blir så, kan det ha positiva  effekter  redan\r\ntidigt i integrationsprocessen. Med denna syn är det\r\nnaturligt  att själva erhållandet av medborgarskapet\r\nförknippas med  en  viss  högtidlighet.  I  flera av\r\nSveriges  kommuner har medborgarskap sedan några  år\r\ndelats  ut  i  samband  med  mindre  ceremonier  som\r\nuppmärksammar  händelsen  och  dess betydelse för de\r\ninvolverade.   Med   anledning   av   de    positiva\r\nerfarenheterna av detta bör regeringen överväga  att\r\ngenomföra   medborgarskapsceremonier   i  en  större\r\nutsträckning och med en officiell innebörd.\r\n\r\n\r\n17. Medborgarskapsceremonier m.m. (punkt 14)\r\n\r\nav Kenneth Lantz (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  14\r\nborde  ha  följande lydelse: Riksdagen  tillkännager\r\nför regeringen  som  sin  mening  vad  som  anförs i\r\nreservation  17.  Därmed  bifaller  riksdagen motion\r\n2002/03:Sf334   yrkande   49   och   avslår   motion\r\n2002/03:Sf226 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  att  betona  medborgarskapets  rättigheter, men\r\nockså  dess  skyldigheter,  anser  vi att  alla  nya\r\nmedborgare   och   alla  18-åringar  skall   få   en\r\nmedborgarbok    där    medborgarskapets     innebörd\r\ntydliggörs     och    samhällets    grundvärderingar\r\nformuleras. Boken  bör  förmedla  den värdegrund som\r\nbeskrivs   i   skolplanen,  nämligen  människolivets\r\nokränkbarhet, individens frihet och integritet, alla\r\nmänniskors lika  värde,  jämställdhet mellan kvinnor\r\noch  män  samt solidaritet med  svaga  och  utsatta,\r\nvilka är de  värden  som  skolan  skall gestalta och\r\nförmedla. Denna värdegrund härleds från den etik som\r\nförvaltats  i kristen tradition och  i  västerländsk\r\nhumanism. Överlämnandet  av medborgarboken bör ske i\r\nsamband  med  en  ceremoni i  hemkommunen,  där  man\r\nvälkomnar och uppmärksammar de nya svenskarna och de\r\nsom blivit myndiga.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Kvinnor och flickor med utländsk bakgrund\r\n(punkt 7)\r\n\r\nav Bo Könberg (fp), Linnéa Darell (fp) och Kenneth\r\nLantz (kd).\r\n\r\nKvinnor och män har lika rätt  att  leva sina liv så\r\nsom  de  själva  önskar.  Den  rätten går  inte  att\r\nkompromissa  med  hänvisning till  religion,  kultur\r\neller sedvänjor. Det  är  dock  en  myt att våld mot\r\nkvinnor skulle vara ett problem avgränsat till vissa\r\ninvandrargrupper.\r\n\r\nÄven då dessa problem berör ett mindre  antal, får\r\nvi  inte  blunda  för att de existerar i vårt  land.\r\nKvinnoförtryck förekommer  i  alla delar av världen,\r\nmen   de   former,   uttryck   och   sedvänjor   som\r\nförtryckarna  hänvisar till för att rättfärdiga  sig\r\nkan  skifta.  Den   gemensamma   nämnaren   är   att\r\nförtrycket  är  vidrigt och oacceptabelt. Svensk lag\r\nkriminaliserar hot  och  våld  mot  kvinnor, och den\r\nlagen skall tillämpas.\r\nFolkpartiet  har  lämnat motionsförslag  om  bl.a.\r\nbreddning   av   polisens    kulturella   kompetens,\r\nförbättring      av      svenskundervisning      för\r\ninvandrarkvinnor,  förstärkning   av   arbetet   med\r\ninformation  angående  kvinnoförtryckande  seder och\r\nskärpning   av  denna  lagstiftning,  möjlighet  för\r\nsocialtjänsten  att  i  extrema  fall  agera  för en\r\nminderårig  utan  vårdnadshavarens kännedom samt  om\r\neffektiviserat skydd för hotade kvinnor.\r\nVidare vill vi framhålla  att  morden  på  de unga\r\nkvinnor  som  brutit med sina familjer som inträffat\r\npå  senare  år  betyder   att   rättssamhället   har\r\nmisslyckats.  Samhället  har  således inte kunnat ge\r\ndem det stöd och det skydd de har rätt till.\r\n\r\n2. Kvinnor och flickor med utländsk bakgrund\r\n(punkt 7)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nRegeringen och svenska myndigheter  har  ett  mycket\r\nstort  ansvar, dels för de enorma historiska misstag\r\nsom      skett       inom      invandrings-      och\r\nintegrationspolitiken, dels för hur dagens situation\r\nskall lösas. Beträffande unga invandrade flickor och\r\nkvinnor är det oerhört  mycket  att göra innan dessa\r\nkan känna att mänskliga rättigheter i Sverige gäller\r\näven  dem.  För  att  kunna ta helhetsgrepp  och  nå\r\nsamsyn och framgång när  det  gäller  skydd av dessa\r\nkvinnor  kan  en  nationell handlingsplan  om  detta\r\nbehöva upprättas. Inom  Centerpartiet  kommer vi att\r\nfölja  utvecklingen  i  frågan  och  om  det  behövs\r\nåterkomma i annat sammanhang. Jag avstår därför från\r\natt reservera mig.\r\n\r\n\r\n3. Tolkfrågor (punkt 8)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nTolkservicen är mycket eftersatt. Bland annat sparar\r\nofta kommuner, landsting och stat pengar på att inte\r\nanlita     auktoriserade     tolkar.    Auktoriserad\r\ntolkservice  och  kvalificerade   översättare  måste\r\nfinnas   att   tillgå   för  att  missförstånd   med\r\nallvarliga konsekvenser inte  skall  uppstå.  Det är\r\ndärför inte motiverat att avvakta resultatet av  den\r\npågående     utredningen     om     tillsyn     över\r\ntolkförmedlingar.  Med  hänsyn  till  de brister som\r\nsåledes  råder  inom  området  förutsätter  jag  att\r\nregeringen vidtar åtgärder omgående.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nMotion väckt med anledning av\r\nskrivelse 2002/03:28 Migration och\r\nasylpolitik\r\n\r\n2002/03:Sf7 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   som    i    motionen    anförs   om\r\nintroduktionsverksamheten för flyktingar.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2002/03:Sf201 av Marietta de Pourbaix-Lundin och\r\nInger René (m):\r\n\r\nRiksdagen  begär att regeringen lägger fram  förslag\r\ntill  sådan  ändring   i   lagen   om  medborgarskap\r\n(2001:82)  att  test  av kunskaperna i  det  svenska\r\nspråket ingår som ett kriterium  för  att  kunna  få\r\nsvenskt  medborgarskap i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n\r\n2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ökade insatser för\r\natt minska segregeringen i samhället.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i   motionen   anförs   om   ökad\r\ndecentralisering av flyktingmottagandet.\r\n\r\n2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  strukturella\r\nproblem  och  omhändertagandementalitet  som   ett\r\nhinder för integration.\r\n\r\n16.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen    anförs     om\r\nmedborgarskapsceremonier.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att acceptabla\r\nkunskaper i svenska språket  bör vara ett krav för\r\nmedborgarskap.\r\n\r\n18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att tillsätta en\r\nutredning om hur språktester bör utformas.\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om åtgärder för  att\r\nlyfta upp socialt utsatta områden.\r\n\r\n2002/03:Sf241 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om personkontroll inför beslut\r\nom uppehållstillstånd eller medborgarskap.\r\n\r\n2002/03:Sf283 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   i   motionen   anförs   om   segregerade\r\nbostadsområden.\r\n\r\n2002/03:Sf284 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i motionen  anförs  om  organisationen  av\r\nintegrationsarbetet.\r\n\r\n2002/03:Sf289 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  individuella\r\nintroduktionsprogram.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om tolkservice.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att prioritera\r\narbetet för norm- och beteendeförändringar.\r\n\r\n17.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag   till   ändring   av   5-årskravet    för\r\nbeviljandet av svenskt medborgarskap till 3 år för\r\nalla kategorier.\r\n\r\n18.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till sådan lagändring att barn som föds  i\r\nSverige  ges rätt till svenskt medborgarskap, utan\r\nkrav och tidsvillkor.\r\n\r\n2002/03:Sf318 av Catherine Persson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen  anförs  om  integrationsbefrämjande\r\ninsatser.\r\n\r\n2002/03:Sf323 av Lars Johansson m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om ett nationellt\r\nhandlingsprogram.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  att fördjupa\r\narbetet med integrationen.\r\n\r\n2002/03:Sf332 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    den\r\nsocialdemokratiska integrationspolitikens brister.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om den  ofrivilliga\r\nsegregationens sociala orsaker.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om problemen med\r\nregeringens vilja att använda särlösningar för att\r\nbryta segregationen.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  grunderna  i en\r\ngenerell   politik   för   att   bryta  ofrivillig\r\nsegregation och utanförskap.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  problemen  med\r\nregeringens   användning   av   begreppet   etnisk\r\nsegregation.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  det  så långt\r\ndet är möjligt skall ställas samma krav på och ges\r\nlika möjligheter för alla som bor i Sverige.\r\n\r\n20.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  hur skatte- och\r\nbidragssystem          tillsammans          skapar\r\nfastlåsningseffekter som leder till utanförskap.\r\n\r\n27.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om  regeringens\r\nanvändning av invandrarbegreppet.\r\n\r\n28.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om situationen för\r\nkvinnor  och  unga   flickor  i  särskilt  utsatta\r\nsituationer.\r\n\r\n2002/03:Sf334 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n46. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nbostadssegregering,  utplacering  av  myndigheter,\r\ninstitutioner   och   kommunal   verksamhet   till\r\n\"invandrartäta\"  områden  och att det i förändrade\r\noch    nya    detaljplaner   skall    finnas    en\r\nkonsekvensbeskrivning            ur            ett\r\nintegrationsperspektiv.\r\n\r\n49.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  införandet av en\r\nmedborgarbok.\r\n\r\n2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  en  plan\r\nupprättas för att integrera människor från etniskt\r\nsegregerade  bostadsområden   på  samma  sätt  som\r\ngjorts för dem som invandrat till Sverige.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att hålla kvar de\r\növergripande   målen   i  storstadssatsningen   om\r\ntillväxt och att bryta segregationen.\r\n\r\n41. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om behov av att ändra\r\nstatens   roll   vad   gäller  det  antirasistiska\r\narbetet.\r\n\r\n2002/03:Sf339 av Yilmaz Kerimo m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om behovet  av  ett  fortsatt\r\nsteg  i   storstadspolitiken   inom   den  generella\r\nvälfärdspolitikens   ram  för  att  motverka   ökade\r\nsamhällsklyftor och segregation i storstadsområdena.\r\n\r\n2002/03:Sf350 av Anne Ludvigsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att regeringen  åter  utreder  hur\r\nkunskapen om svenska  lagar  och rättigheter kan öka\r\nhos grupper med annan kulturell bakgrund.\r\n\r\n2002/03:Sf360 av Lena Ek (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en nationell handlingsplan  för  skydd  av\r\nunga invandrarkvinnor.\r\n\r\n2002/03:Sf371 av Eva Arvidsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om vikten av att kommuner,\r\nlandsting,   myndigheter   och   företag   upprättar\r\nintegrations-  och  mångfaldsplaner   och   att   de\r\nkontinuerligt revideras.\r\n\r\n2002/03:Sf374 av Cinnika Beiming m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs   om   åtgärder   mot\r\nkrogdiskriminering.\r\n\r\n2002/03:K433 av Anders Bengtsson m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att resurser\r\nfördelas för att initiera forskning med  fokus  på\r\nutvecklingen    av   de   främlingsfientliga   och\r\nnazistiska  partiernas  senaste  framgångar  i  de\r\nallmänna valen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  fördela\r\nresurser till forskning på integrationsområdet.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att överväga olika\r\nmöjligheter till en fortsättning och utveckling av\r\ndet demokratiarbete som inleddes  i flera kommuner\r\noch i invandrartäta områden inför valet 2002.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om stöd till kommuner\r\ni arbetet mot främlingsfientlighet och rasism.\r\n\r\n2002/03:L277 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att frågan om\r\nbarnäktenskap och tvångsäktenskap skall  lyftas in\r\ni integrationspolitiken.\r\n\r\n2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n21.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening   vad   i  motionen   anförs   om   en   ny\r\nintegrationspolitik  som bättre utnyttjar de idéer\r\noch resurser som finns i de invandrartäta områdena\r\noch bygger på bl.a. bättre  språkkunskaper  och en\r\nbättre småföretagarpolitik.\r\n\r\n2002/03:A323 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär att regeringen tillsätter  en\r\nutredning     med     uppdrag      att     analysera\r\njämställdhetsmålets  konsekvenser vad  gäller  ökade\r\nklyftor  mellan  majoritetssamhällets  invånare  och\r\npersoner med invandrarbakgrund.\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Mål och grunder för integrationspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf214 yrkande 1, 2002/03:Sf226 yrkande 1, 2002/03:Sf284, 2002/03:Sf323 yrkande 2, 2002/03:Sf332 yrkandena 1, 3, 4, 7 och 20 och 2002/03:N397 yrkande 21.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "9E96980C-5881-11D7-AF0E-0004755047F4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "17",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "41",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "25",
                    "1",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "194",
                    "50",
                    "58",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9E96980C-5881-11D7-AF0E-0004755047F4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Invandrarbegreppet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf332 yrkande 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Introduktion av nyanlända flyktingar m.fl.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf7 yrkande 5 och 2002/03:Sf289 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Mottagande av nyanlända flyktingar m.fl.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf214 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Utvecklingen av storstadsregionerna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf226 yrkande 24, 2002/03:Sf283, 2002/03:Sf318, 2002/03:Sf332 yrkandena 2 och 5, 2002/03:Sf334 yrkande 46, 2002/03:Sf336 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:Sf339.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "9E96981E-5881-11D7-AF0E-0004755047F4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "49",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "0",
                    "25",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "2",
                    "0",
                    "23",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "163",
                    "41",
                    "98",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9E96981E-5881-11D7-AF0E-0004755047F4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Etnisk diskriminering och rasism",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K433 yrkande 4, 2002/03:Sf289 yrkande 11, 2002/03:Sf323 yrkande 1, 2002/03:Sf336 yrkande 41, 2002/03:Sf371 och 2002/03:Sf374.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Kvinnor och flickor med utländsk bakgrund",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L277 yrkande 3, 2002/03:Sf332 yrkande 28, 2002/03:Sf350, 2002/03:Sf360 och 2002/03:A323 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Tolkfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf289 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Forskning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K433 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Inflytande och delaktighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K433 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Bosättningskrav för erhållande av svenskt medborgarskap",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf289 yrkandena 17 och 18.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "9E969844-5881-11D7-AF0E-0004755047F4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "287",
                    "14",
                    "1",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9E969844-5881-11D7-AF0E-0004755047F4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Säkerhetsärenden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf241.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Kunskaper i svenska språket",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf201 och 2002/03:Sf226 yrkandena 17 och 18.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "15",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "9E969849-5881-11D7-AF0E-0004755047F4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 15 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "49",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "38",
                    "2",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "212",
                    "39",
                    "51",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9E969849-5881-11D7-AF0E-0004755047F4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Medborgarskapsceremonier m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf226 yrkande 16 och 2002/03:Sf334 yrkande 49.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "17",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "9E96984D-5881-11D7-AF0E-0004755047F4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 17 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "41",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "234",
                    "26",
                    "41",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/9E96984D-5881-11D7-AF0E-0004755047F4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Mål och grunder för integrationspolitiken",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Mål och grunder för integrationspolitiken",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Mål och grunder för integrationspolitiken",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Invandrarbegreppet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Introduktion av nyanlända flyktingar m.fl.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Mottagande av nyanlända flyktingar m.fl.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Utvecklingen av storstadsregionerna",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Utvecklingen av storstadsregionerna",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Utvecklingen av storstadsregionerna",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Utvecklingen av storstadsregionerna",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Kvinnor och flickor med utländsk bakgrund",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Kvinnor och flickor med utländsk bakgrund",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Bosättningskrav för erhållande av svenskt medborgarskap",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Kunskaper i svenska språket",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Kunskaper i svenska språket",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Medborgarskapsceremonier m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Medborgarskapsceremonier m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2002-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-03-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-21 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-03-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-03-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-03-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-19 15:32:04"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner bl.a. från allmänna motionstiden 2002 om integrationspolitik. Motionerna handlar bl.a. om mål och grunder för integrationspolitiken, introduktion för nyanlända invandrare, utvecklingen i storstadsregionerna, etnisk diskriminering samt kvinnor och flickor med utländsk bakgrund. Andra motioner handlar om svenskt medborgarskap när det gäller frågor om bl.a. krav på bosättningstid och kunskaper i svenska, medborgarskapsceremonier och säkerhetsärenden. ",
          "dok_id": "GQ01SFU7",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om integrationspolitik (SfU7)",
          "dok_id": "GQ01SFU7",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-19 15:32:04"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01SFU7",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:40"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>  Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner bl.a. från allmänna motionstiden 2002 om integrationspolitik. Motionerna handlar bl.a. om mål och grunder för integrationspolitiken, introduktion för nyanlända invandrare, utvecklingen i storstadsregionerna, etnisk diskriminering samt kvinnor och flickor med utländsk bakgrund. Andra motioner handlar om svenskt medborgarskap när det gäller frågor om bl.a. krav på bosättningstid och kunskaper i svenska, medborgarskapsceremonier och säkerhetsärenden.</p><p></p>",
          "dok_id": "GQ01SfU7",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:17"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om integrationspolitik (SfU7)",
          "dok_id": "GQ01SfU7",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:18"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01SFU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_sfu_7.docx",
          "filstorlek": "118331",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Integrationspolitik",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/E944752B-7723-46C2-8EA6-F9F3EA7D3E45"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01SFU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_sfu_7.pdf",
          "filstorlek": "466191",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_sfu_7",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/D2CC5CE3-4E4A-46CB-96A7-BBF2178F04FC"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A323 Jämställdhetens paradox",
          "ref_dok_id": "GQ02A323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A323",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhetens paradox",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K433 Integration och demokrati",
          "ref_dok_id": "GQ02K433",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K433",
          "ref_dok_titel": "Integration och demokrati",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Bengtsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L277 Barnäktenskap",
          "ref_dok_id": "GQ02L277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L277",
          "ref_dok_titel": "Barnäktenskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N397 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GQ02N397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N397",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf201 Språket och svenskt medborgarskap",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf201",
          "ref_dok_titel": "Språket och svenskt medborgarskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin och Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf214 Migrations- och integrationspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf214",
          "ref_dok_titel": "Migrations- och integrationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf226 En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf226",
          "ref_dok_titel": "En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf241 Utlåtande om medborgarskap",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf241",
          "ref_dok_titel": "Utlåtande om medborgarskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf283 Segregerade bostadsområden",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf283",
          "ref_dok_titel": "Segregerade bostadsområden",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf284 Regionalt perspektiv i integrationsarbetet",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf284",
          "ref_dok_titel": "Regionalt perspektiv i integrationsarbetet",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf289 Ett mångkulturellt samhälle",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf289",
          "ref_dok_titel": "Ett mångkulturellt samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf318 Insatser för ökad integration",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf318",
          "ref_dok_titel": "Insatser för ökad integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Catherine Persson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf323 Integrationspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf323",
          "ref_dok_titel": "Integrationspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf332 Segregation är en social situation",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf332",
          "ref_dok_titel": "Segregation är en social situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf334 Invandrare och flyktingar, utgiftsområde 8",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf334",
          "ref_dok_titel": "Invandrare och flyktingar, utgiftsområde 8",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf336 Integration",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf336",
          "ref_dok_titel": "Integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf339 Storstadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf339",
          "ref_dok_titel": "Storstadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Yilmaz Kerimo m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf350 Jämställdhetens grunder - en kunskap för alla",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf350",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhetens grunder - en kunskap för alla",
          "ref_dok_subtitel": "av Anne Ludvigsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf360 Nationell handlingsplan för skydd av unga invandrarkvinnor",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf360",
          "ref_dok_titel": "Nationell handlingsplan för skydd av unga invandrarkvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf371 Integrations- och mångfaldsplaner",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf371",
          "ref_dok_titel": "Integrations- och mångfaldsplaner",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf374 Krogdiskriminering",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf374",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf374",
          "ref_dok_titel": "Krogdiskriminering",
          "ref_dok_subtitel": "av Cinnika Beiming m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf7 med anledning av skr. 2002/03:28 Migration och asylpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf7",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:28 Migration och asylpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-03-27",
          "ref_dok_id": "GQ0980",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "80",
          "ref_dok_titel": "2003-03-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-03-26",
          "ref_dok_id": "GQ0979",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "79",
          "ref_dok_titel": "2003-03-26",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}