{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2227251",
      "dok_id": "GQ01SFU1",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "SFU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:SFU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "SFU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2002-12-03 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:41",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:45",
      "titel": "Anslag        inom        socialförsäkringsområdet(utgiftsområdena 10, 11 och 12)",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01SFU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01SFU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01SFU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01SFU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Socialförsäkringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:SFU1</div><h1>Anslag        inom        socialförsäkringsområdet(utgiftsområdena 10, 11 och 12)</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet  behandlar i detta betänkande  regeringens\r\noch samarbetspartiernas  (v, mp) förslag till anslag\r\nm.m. inom utgiftsområde 10  Ekonomisk  trygghet  vid\r\nsjukdom  och  handikapp,  utgiftsområde 11 Ekonomisk\r\ntrygghet vid ålderdom och utgiftsområde 12 Ekonomisk\r\ntrygghet för familjer.\r\nI  betänkandet  behandlas  också   de   delar   av\r\nregeringens      proposition     2002/03:2     Vissa\r\nsocialförsäkringsfrågor  m.m.  som  gäller samverkan\r\noch  samordning  inom  rehabiliteringsområdet   samt\r\nföräldraförsäkringen.\r\nUtskottet  behandlar  samtliga  motioner  från den\r\nallmänna     motionstiden     2002     som    gäller\r\nsocialförsäkringsområdet. Motionerna gäller anslagen\r\neller anslutande frågor men även allmänna  principer\r\nför     socialförsäkringarna,     det    reformerade\r\npensionssystemet    och    socialavgifter.    Vidare\r\nbehandlas två motioner har väckts  med  anledning av\r\nproposition 2002/03:2.\r\n\r\nPropositionerna\r\n\r\nSåvitt  gäller  utgiftsområde 10 föreslår regeringen\r\natt riksdagen skall  godkänna ett mål för ökad hälsa\r\ni   arbetslivet,   nämligen   att   frånvaron   från\r\narbetslivet på grund av sjukskrivning, i förhållande\r\ntill 2002, skall halveras  fram  till 2008 samtidigt\r\nsom  antalet  nya  aktivitets-  och sjukersättningar\r\nskall  minska,  varvid  hänsyn skall  tas  till  den\r\ndemografiska  utvecklingen  under  perioden.  Vidare\r\nlämnas förslag  till fördelning av medel på de olika\r\nanslagen samt föreslås  såvitt  avser  anslaget 19:1\r\nSjukpenning och rehabilitering m.m. att högst 5 % av\r\nde  beräknade  utgifterna för sjukpenning  skall  få\r\nanvändas för samverkan  inom rehabiliteringsområdet.\r\nI proposition 2002/03:2 föreslås ändring i 18 kap. 2\r\n§ lagen (1962:381) om allmän  försäkring  (AFL)  med\r\ninnebörd att försäkringskassan fr.o.m. den 1 januari\r\n2003  skall  få  utökade  möjligheter  att bidra med\r\nmedel  för  samverkan  inom  rehabiliteringsområdet.\r\nDessa  medel  får  enligt förslaget  utgöra  statens\r\nsamlade  andel  för sådan  samverkan.  Det  föreslås\r\nockså    att    lagen    (1994:566)     om     lokal\r\nförsöksverksamhet  med  finansiell samordning mellan\r\nsocialförsäkring,   hälso-    och    sjukvård    och\r\nsocialtjänst (Socsam) förlängs till och med utgången\r\nav 2003.\r\n\r\nInom   utgiftsområde  11  föreslår  regeringen  en\r\nutvidgning   av   målet   för   utgiftsområdet  samt\r\nfördelning av medel på de olika anslagen.\r\nInom utgiftsområde 12 föreslås att den grundnivå i\r\nföräldraförsäkringen som ersätter  dagar  med belopp\r\nmotsvarande förälderns sjukpenning höjs från  120 kr\r\ntill  150  kr  per  dag  fr.o.m. den 1 januari 2003.\r\nRegeringen  föreslår att målet  för  den  ekonomiska\r\nfamiljepolitiken  skall  vara  att skillnaderna i de\r\nekonomiska villkoren mellan familjer  med  och  utan\r\nbarn  skall  minska  inom  ramen  för  den generella\r\nvälfärden.  I  proposition  2002/03:2  föreslås  att\r\ntillfällig  föräldrapenning  skall kunna utges  till\r\nföräldrar som vårdar ett barn  i hemmet om barnet är\r\nyngre  än  240  dagar  och barnet annars  skulle  ha\r\nvårdats på sjukhus. Ändringen föreslås träda i kraft\r\nden 1 januari 2003. Dessutom  föreslås  att  de  tio\r\ndagar  med  tillfällig  föräldrapenning  som utges i\r\nsamband med adoption av ett barn skall fördelas  med\r\nhälften  till  var  och en av föräldrarna om de inte\r\nkommit överens om annat.  Även  adoptivföräldrar  av\r\nsamma  kön  får  denna rätt och detsamma skall gälla\r\nför  särskilt förordnade  vårdnadshavare.  Ändringen\r\nföreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\nVad gäller  utgiftsområde  10  tillstyrker utskottet\r\nregeringens  förslag  om  mål  för  ökad   hälsa   i\r\narbetslivet. Utskottet tillstyrker även förslaget om\r\nmedelsfördelningen, vilket bl.a. innebär att högst 5\r\n%  av  de beräknade utgifterna för sjukpenning skall\r\nfå      användas       för       samverkan      inom\r\nrehabiliteringsområde. Utskottet tillstyrker  vidare\r\nregeringens   förslag  i  proposition  2002/03:2  om\r\nändring  i  18  kap.   2  §  AFL  och  förslaget  om\r\nförlängning  av  försökslagstiftningen   om  Socsam.\r\nMotionsyrkandena   inom  utgiftsområde  10  avstyrks\r\ndärmed.\r\n\r\nBeträffande utgiftsområde 11 tillstyrker utskottet\r\nregeringens  förslag  om  utvidgning  av  målet  för\r\nutgiftsområdet  och  förslag  till  medelsfördelning\r\nsamt avstyrker motionsyrkandena.\r\nInom   utgiftsområde   12   tillstyrker  utskottet\r\nlagförslagen  och  förslagen till  medelsfördelning.\r\nUtskottet föreslår dock  att  riksdagen beslutar att\r\nlagändringen    om    fördelning    av    tillfällig\r\nföräldrapenning vid adoption skall träda i kraft den\r\n1     februari     2003.    Motionsyrkandena    inom\r\nutgiftsområdet avstyrks.\r\nUtskottet avstyrker  övriga  motioner väckta under\r\nden allmänna motionstiden.\r\nM-,  kd-, c- och fp-ledamöterna  har  i  särskilda\r\nyttranden   redovisat   sina   respektive   partiers\r\nbudgetförslag.\r\nI  ärendet finns 92 reservationer och 18 särskilda\r\nyttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\nSocialförsäkringarna\r\n\r\n1. Allmänna principer för\r\nsocialförsäkringarna\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Sf230,\r\n2002/03:Sf331 yrkandena  1  och  2, 2002/03:Sf335\r\nyrkande 1 och 2002/03:N227 yrkande 11.\r\nReservation 1 (m)\r\nReservation 2 (fp)\r\nReservation 3 (kd)\r\nReservation 4 (c)\r\n\r\n2. Studiesocial utredning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Sf213,\r\n2002/03:Sf246,   2002/03:Sf266,    2002/03:Sf337,\r\n2002/03:Sf338, 2002/03:Sf362, 2002/03:\r\nSf373,  2002/03:Ub487  yrkande  8,  2002/03:Ub489\r\nyrkande 3, 2002/03:\r\nUb491 yrkande 1 och 2002/03:A242 yrkande 24.\r\nReservation 5 (m)\r\nReservation 6 (kd)\r\nReservation 7 (c)\r\n\r\n3. Uppbyggnad av verksamhet i\r\naktiebolagsform\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2002/03:Sf270  och\r\n2002/03:N396 yrkande 2.\r\nReservation 8 (c)\r\n\r\n4. Egenföretagares uppbyggnadsskede\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:A240 yrkande 1.\r\n\r\n5. Bruttoinkomst som beräkningsgrund för\r\negenföretagare\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf271\r\nyrkande 1, 2002/03:N227  yrkande  13 i denna del,\r\n2002/03:N263   yrkande   12   i  denna  del   och\r\n2002/03:N306 yrkande 4 i denna del.\r\nReservation 9 (m, fp, c)\r\n\r\n6. Egenföretagares karenstid\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:N396 yrkande 3.\r\n\r\n7. Tillfällig föräldrapenning för\r\negenföretagare\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf271\r\nyrkande  2, 2002/03:Sf303, 2002/03:Sf331  yrkande\r\n4,  2002/03:N227   yrkande   13   i   denna  del,\r\n2002/03:N263 yrkande 12 i denna del, 2002/03:N306\r\nyrkande 4 i denna del, 2002/03:A202 yrkande 1 och\r\n2002/03:A241 yrkande 16.\r\nReservation 10 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n8. Konstnärers socialförsäkringsskydd\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Kr264 yrkandena\r\n8 och 9.\r\nReservation 11 (m)\r\n\r\n9. Norden och socialförsäkringssystemen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Sf240,\r\n2002/03:Sf366 och 2002/03:T377 yrkande 2.\r\nReservation 12 (c)\r\n\r\nUtgiftsområde 10\r\n\r\n10. Mål för ökad hälsa i arbetslivet\r\n\r\nRiksdagen  godkänner  mål   enligt  regeringens\r\nförslag i proposition 2002/03:1  utgiftsområde 10\r\npunkt   2.  Därmed  avslår  riksdagen  motionerna\r\n2002/03:Sf290 yrkande 1, 2002/03:Sf291 yrkande 1,\r\n2002/03:Sf313,   2002/03:Sf331   yrkande   5  och\r\n2002/03:Sf335 yrkandena 5 och 6.\r\nReservation 13 (m)\r\nReservation 14 (fp)\r\nReservation 15 (kd)\r\nReservation 16 (c)\r\n\r\n11. Anslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk\r\ntrygghet vid sjukdom och handikapp\r\n\r\na) Lagförslag\r\nRiksdagen  antar  regeringens  förslag i proposition  2002/03:2\r\ntill lag om\r\n1.   ändring   i   lagen  (1962:381)  om   allmän\r\nförsäkring (lagförslag  2.1) såvitt avser 18 kap.\r\n2 och 36 §§,\r\n2.  fortsatt  giltighet av  lagen  (1994:566)  om\r\nlokal försöksverksamhet med finansiell samordning\r\nmellan socialförsäkring,  hälso- och sjukvård och\r\nsocialtjänst (lagförslag 2.10).\r\nDärmed   avslår   riksdagen  motion   2002/03:Sf1\r\nyrkande 1.\r\nb) Bemyndigande\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2003, för ramanslaget\r\n19:7   Riksförsäkringsverket,   ingå   ekonomiska\r\nförpliktelser  som  inklusive  tidigare åtaganden\r\nmedför utgifter på högst 9 000 000 kr efter 2003.\r\nDärmed  bifaller riksdagen proposition  2002/03:1\r\nutgiftsområde 10 punkt 1.\r\nc) Anslag\r\nRiksdagen   anvisar   för   budgetåret   2003   anslagen   inom\r\nutgiftsområde  10  Ekonomisk trygghet vid sjukdom\r\noch handikapp enligt  utskottets förslag i bilaga\r\n3.\r\nDärmed bifaller riksdagen  proposition  2002/03:1\r\nutgiftsområde  10  punkt 3 samt avslår motionerna\r\n2002/03:Sf212,    2002/03:Sf285     yrkande    5,\r\n2002/03:Sf290 yrkande 7, 2002/03:Sf291  yrkandena\r\n7-10, 12 och 14, 2002/03:Sf331 yrkandena 3, 9, 10\r\noch 12, 2002/03:Sf335 yrkandena 14, 17 och 20-24,\r\n2002/03:Sf342    yrkande    1    i   denna   del,\r\n2002/03:Sf347,    2002/03:Sf357,    2002/03:Sf377\r\nyrkandena  1  och 9, 2002/03:Sf380 yrkande  30  i\r\ndenna    del,    2002/03:Fi231     yrkande    13,\r\n2002/03:Fi232  yrkandena 14 i denna del  och  23,\r\n2002/03:So298 yrkande  2,  2002/03:A224 yrkande 7\r\noch 2002/03:A318 yrkande 8.\r\n\r\n12. Kvinnors rehabilitering\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2002/03:Sf234  och\r\n2002/03:Sf328.\r\n\r\n13. Rehabiliteringsfrågor i övrigt\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf203\r\nyrkandena  2  och  3,  2002/03:Sf208  yrkande  1,\r\n2002/03:Sf211, 2002/03:Sf215, 2002/03:\r\nSf262,  2002/03:Sf275, 2002/03:Sf290 yrkandena  2\r\noch  3, 2002/03:Sf291  yrkande  4,  2002/03:Sf331\r\nyrkande 8, 2002/03:Sf335 yrkande 4, 2002/03:\r\nSo296   yrkande   6,  2002/03:So362  yrkande  11,\r\n2002/03:A313 yrkande  2  och 2002/03:A367 yrkande\r\n3.\r\nReservation 17 (fp)\r\nReservation 18 (kd)\r\nReservation 19 (c)\r\n\r\n14. Samverkan och finansiell samordning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf203\r\nyrkande    1,    2002/03:Sf205,    2002/03:Sf276,\r\n2002/03:Sf322, 2002/03:Sf335 yrkande 19, 2002/03:\r\nSo457 yrkande 5 och 2002/03:N343 yrkande 6.\r\nReservation 20 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n15. Övriga sjukförsäkringsfrågor\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2002/03:Sf247,\r\n2002/03:Sf271     yrkande    3,    2002/03:Sf280,\r\n2002/03:Sf290 yrkande  6,  2002/03:Sf291  yrkande\r\n11, och 2002/03:A239 yrkandena 14 och 15.\r\nReservation 21 (m)\r\nReservation 22 (fp)\r\nReservation 23 (c)\r\nReservation 24 (mp)\r\n\r\n16. Sjukpenninggrundande inkomst\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Sf231,\r\n2002/03:Sf298 och 2002/03:Sf330.\r\n\r\n17. Närståendepenning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:Sf377  yrkande\r\n2.\r\nReservation 25 (fp)\r\n\r\n18. Arbetsgivares kostnadsansvar m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Sf206,\r\n2002/03:Sf220,   2002/03:Sf245,    2002/03:Sf286,\r\n2002/03:Sf290 yrkande 11, 2002/03:\r\nSf309,  2002/03:Sf335  yrkande  3, 2002/03:Sf369,\r\n2002/03:N306  yrkande 9 och 2002/03:A239  yrkande\r\n18.\r\nReservation 26 (fp)\r\nReservation 27 (kd)\r\nReservation 28 (v)\r\nReservation 29 (c)\r\n\r\n19. Åtgärder för återgång i arbete vid\r\naktivitets- och sjukersättning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf291\r\nyrkande 5 och 2002/03:Sf335 yrkande 18.\r\nReservation 30 (m)\r\nReservation 31 (kd)\r\n\r\n20. Vilande aktivitets- och sjukersättning\r\nvid studier\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:Sf290 yrkande\r\n10.\r\nReservation 32 (fp)\r\n\r\n21. Förtroendevalda\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2002/03:Sf355  och\r\n2002/03:Sf364.\r\n\r\n22. Övriga frågor om aktivitets- och\r\nsjukersättning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Sf287,\r\n2002/03:Sf294, 2002/03:\r\nSf305, 2002/03:Sf331 yrkande 7 och 2002/03:Sf368.\r\nReservation 33 (v)\r\nReservation 34 (c)\r\n\r\n23. Handikappersättning\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Sf273,\r\n2002/03:Sf274 och 2002/03:Sf354.\r\n\r\n24. Privatisering av\r\narbetsskadeförsäkringen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf285\r\nyrkandena 1-4, 2002/03:Sf304 och 2002/03:Sf316.\r\nReservation 35 (m)\r\nReservation 36 (kd)\r\n\r\n25. Övriga frågor om\r\narbetsskadeförsäkringen\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2002/03:Sf307,\r\n2002/03:Sf370, 2002/03:\r\nMJ419 yrkande 6 och 2002/03:A365 yrkande 5.\r\n\r\n26. Utbildning av försäkringsläkare\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf291\r\nyrkande 16 och 2002/03:Sf333 yrkandena 1-3 och 6.\r\nReservation 37 (m)\r\nReservation 38 (kd)\r\n\r\n27. Utbildning av läkare i\r\nförsäkringsmedicin\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf290\r\nyrkande 4 och 2002/03:Sf333 yrkande 4.\r\nReservation 39 (fp)\r\nReservation 40 (kd)\r\n\r\n28. Övriga frågor om läkare m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf290\r\nyrkandena 5 och 9 och 2002/03:Sf291 yrkande 17.\r\nReservation 41 (m)\r\nReservation 42 (fp)\r\n\r\n29. Dröjsmålsränta m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Sf221,\r\n2002/03:Sf242 och 2002/03:Sf377 yrkande 7.\r\nReservation 43 (fp)\r\nReservation 44 (kd)\r\n\r\n30. Frågor rörande\r\nsocialförsäkringsadministrationen i övrigt\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf208\r\nyrkande   2,   2002/03:   Sf250,   2002/03:Sf267,\r\n2002/03:Sf268,   2002/03:Sf279,    2002/03:Sf281,\r\n2002/03:\r\nSf291 yrkandena 6 och 13, 2002/03:Sf335 yrkandena\r\n15 och 16 och 2002/03:A314 yrkande 4.\r\nReservation 45 (m)\r\nReservation 46 (kd)\r\n\r\nUtgiftsområde 11\r\n\r\n31. Anslag inom utgiftsområde 11 Ekonomisk\r\ntrygghet vid ålderdom\r\n\r\na) Mål\r\nRiksdagen   godkänner   mål   enligt  regeringens   förslag   i\r\nproposition 2002/03:1 utgiftsområde 11 punkt 1.\r\nb) Anslag\r\nRiksdagen   anvisar   för   budgetåret   2003   anslagen   inom\r\nutgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet  vid ålderdom\r\nenligt utskottets förslag i bilaga 3.\r\nDärmed  bifaller riksdagen proposition  2002/03:1\r\nutgiftsområde  11  punkt  2 och avslår motionerna\r\n2002/03:Sf329,   2002/03:Sf353,    2002/03:Sf356,\r\n2002/03:Sf377   yrkandena   3,   4  och  10   och\r\n2002/03:Fi232 yrkande 14 i denna del.\r\n\r\n32. Återställande av pensioner\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sf314.\r\nReservation 47 (v)\r\n\r\n33. Pension till gift pensionär\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2002/03:Sf204  och\r\n2002/03:Sf207.\r\n\r\n34. Flexibel pensionsålder\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2002/03:Sf219,\r\n2002/03:Sf261 och\r\n2002/03:Sf324.\r\nReservation 48 (kd)\r\n\r\n35. Samordning av engångsbelopp inom\r\nyrkesskadeförsäkringen m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sf310.\r\nReservation 49 (v)\r\n\r\n36. Pensionsrätt för konstnärer\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Kr264  yrkande\r\n10.\r\nReservation 50 (m)\r\n\r\n37. Bostadstillägg vid särskilt boende\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sf229.\r\nReservation 51 (m, fp, c)\r\n\r\nUtgiftsområde 12\r\n\r\n38. Anslag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk\r\ntrygghet för familjer och barn\r\n\r\na) Lagförslag\r\nRiksdagen antar  regeringens  förslag  i  proposition 2002/03:1\r\nutgiftsområde  12  punkt 1 till lag om ändring  i\r\nlagen (1962:381) om allmän försäkring.\r\nb) Mål\r\nRiksdagen  godkänner   mål   enligt   regeringens   förslag   i\r\nproposition 2002/03:1 utgiftsområde 12 punkt 2.\r\nc) Anslag\r\nRiksdagen   anvisar   för   budgetåret   2003   anslagen   inom\r\nutgiftsområde  12 Ekonomisk trygghet för familjer\r\noch barn enligt utskottets förslag i bilaga 3.\r\nDärmed bifaller  utskottet  proposition 2002/03:1\r\nutgiftsområde  12 punkt 3 och  avslår  motionerna\r\n2002/03:Sf342 yrkandena  1  i  denna del och 2-9,\r\n2002/03:Sf352,    2002/03:Sf376    yrkande     2,\r\n2002/03:Sf377  yrkandena  5 och 11, 2002/03:Sf379\r\nyrkande  3  i denna del, 2002/03:Sf380  yrkandena\r\n18, 28, 29, 30  i  denna  del,  36 och 37 i denna\r\ndel, 2002/03:So250 yrkandena 9, 10,  12  och 13 i\r\ndenna del, 2002/03:Fi232 yrkande 14 i denna  del,\r\n2002/03:A241  yrkandena  2 och 3 och 2002/03:A242\r\nyrkande 27.\r\n\r\n39. Familjepolitikens inriktning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf238\r\nyrkandena 1, 2 och 4, 2002/03:Sf311  yrkandena  1\r\noch  2,  2002/03:Sf341,  2002/03:Sf376 yrkande 1,\r\n2002/03:Sf379 yrkandena 3  i  denna  del  och  6,\r\n2002/03:Sf380  yrkandena  1, 5, 6, 8, 11, 17, 19,\r\n27 och 37 i denna del, 2002/03:So250  yrkandena 7\r\noch  13  i  denna  del, 2002/03:So514 yrkande  1,\r\n2002/03:A241 yrkande  1,  2002/03:A242 yrkande 28\r\noch 2002/03:L319 yrkande 16.\r\nReservation 52 (fp)\r\nReservation 53 (kd)\r\nReservation 54 (c)\r\n\r\n40. Allmänna barnbidrag\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Sf235,\r\n2002/03:Sf237,     2002/03:Sf311    yrkande    8,\r\n2002/03:Sf340, 2002/03:Sf343 och 2002/03:\r\nSf380 yrkande 34.\r\nReservation 55 (kd)\r\n\r\n41. Utbyggd föräldraförsäkring m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2002/03:Sf232  och\r\n2002/03:Sf327.\r\n\r\n42. Beräkningsunderlag och 2,5-årsregeln\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Sf244,\r\n2002/03:Sf311    yrkande    7,     2002/03:Sf349,\r\n2002/03:Sf359 och 2002/03:Sf380 yrkande 31.\r\nReservation 56 (kd)\r\nReservation 57 (v)\r\n\r\n43. Fördelning av mamma- och pappamånad\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Sf254,\r\n2002/03:Sf297, 2002/03:Sf311  yrkandena  3-6  och\r\n2002/03:Sf372.\r\nReservation 58 (m) - motiv.\r\nReservation 59 (v)\r\n\r\n\r\n44. Jämställdhetsbonus\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2002/03:Sf210 och\r\n2002/03:So250 yrkande 11.\r\nReservation 60 (m) - motiv.\r\nReservation 61 (fp)\r\nReservation 62 (c)\r\n\r\n45. Överlåtelse av föräldrapenningförmån\r\ntill annan\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Sf302,\r\n2002/03:Sf326,   2002/03:So514   yrkande   3  och\r\n2002/03:A241 yrkande 17.\r\nReservation 63 (fp)\r\nReservation 64 (c)\r\nReservation 65 (mp)\r\n\r\n46. Tillfällig föräldrapenning\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna 2002/03:Sf225  och\r\n2002/03:Sf380 yrkande 32.\r\nReservation 66 (kd)\r\n\r\n47. Semesterersättning till\r\nföräldralediga\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:A242  yrkande\r\n16.\r\nReservation 67 (kd)\r\n\r\n48. Tillfällig föräldrapenning för vård av\r\nbarn under 240 dagar\r\n\r\nRiksdagen    antar    regeringens   förslag   i\r\nproposition 2002/03:2 till lag om ändring i lagen\r\n(1962:381) om allmän försäkring  (lagförslag 2.1)\r\nsåvitt avser 4 kap. 10 §.\r\nDärmed avslår riksdagen motion 2002/03:Sf2.\r\nReservation 68 (fp)\r\n\r\n49. Pappadagar vid adoption m.m.\r\n\r\nRiksdagen    antar   regeringens   förslag    i\r\nproposition 2002/03:2 till lag om ändring i lagen\r\n(1962:381) om allmän försäkring med den ändringen\r\natt lagen träder  i  kraft  den  1  februari 2003\r\n(lagförslag 2.2).\r\nDärmed   avslår   riksdagen   motion  2002/03:Sf1\r\nyrkande 2.\r\nReservation 69 (m)\r\n\r\n\r\n50. Underhållsstöd\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf209\r\nyrkande    2,    2002/03:Sf263,    2002/03:Sf272,\r\n2002/03:Sf295,    2002/03:Sf301,    2002/03:Sf311\r\nyrkandena   9-11,  2002/03:Sf315,  2002/03:Sf346,\r\n2002/03:Sf351,   2002/03:Sf379   yrkande   7  och\r\n2002/03:Sf380 yrkande 33.\r\nReservation 70 (m)\r\nReservation 71 (kd)\r\nReservation 72 (c)\r\n\r\n51. Bidrag till kostnader för\r\ninternationella adoptioner\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:Sf377 yrkande\r\n6.\r\nReservation 73 (fp)\r\n\r\n52. Barnpension och efterlevandestöd till\r\nbarn\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sf306.\r\nReservation 74 (v)\r\n\r\n53. Vårdbidrag för funktionshindrade barn\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:Sf209  yrkande\r\n1.\r\nReservation 75 (c)\r\n\r\nVissa frågor om det reformerade\r\npensionssystemet\r\n\r\n54. Utdelning av överskott i\r\npensionssystemet\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:Fi288 yrkande\r\n1.\r\nReservation 76 (v)\r\n\r\n55. Automatisk balansering i\r\npensionssystemet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:Fi288  yrkande\r\n2.\r\nReservation 77 (v)\r\n\r\n56. Delad pensionsrätt\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion  2002/03:A242 yrkande\r\n10.\r\nReservation 78 (kd)\r\n\r\n57. Pensionsrätt vid studier\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sf312.\r\nReservation 79 (v)\r\n\r\n58. Pensionsgrundande belopp vid\r\nplikttjänstgöring\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Fö219  yrkande\r\n3.\r\nReservation 80 (v)\r\n\r\n59. Aktiefonder ur ett etiskt perspektiv\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sf292 yrkandena\r\n3 och 5.\r\nReservation 81 (v, mp)\r\n\r\n60. Ideella fonder\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2002/03:Sf260,\r\n2002/03:Sf308 yrkande 2 och 2002/03:Sf345.\r\nReservation 82 (v, mp)\r\n\r\n61. Realräntefond inom Sjunde AP-fonden\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Sf308  yrkande\r\n1.\r\nReservation 83 (v)\r\n\r\n62. Aktivt val av Premiesparfonden\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Sf292\r\nyrkande   1,   2002/03:Sf308    yrkande   3   och\r\n2002/03:Sf325.\r\nReservation 84 (v, mp)\r\n\r\n63. Generationsfonder inom Sjunde AP-\r\nfonden\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Sf308  yrkande\r\n4.\r\nReservation 85 (v)\r\n\r\n64. Förvaltning av Premiesparfonden\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:Sf292 yrkande\r\n2.\r\nReservation 86 (mp)\r\n\r\nSocialavgifter\r\n\r\n65. Sänkta socialavgifter\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Sf249,\r\n2002/03:N266 yrkande  6  och 2002/03:N393 yrkande\r\n6.\r\nReservation 87 (fp)\r\nReservation 88 (kd)\r\n\r\n66. Regional nedsättning av\r\nsocialavgifter\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Sf253,\r\n2002/03:Sf257,     2002/03:Sf278,    2002/03:N304\r\nyrkande 6 och 2002/03:N345 yrkande 17.\r\nReservation 89 (m)\r\n\r\n67. Socialavgifter för företag med\r\nsäsongsanställd personal\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:Sk347  yrkande\r\n2.\r\nReservation 90 (kd)\r\n\r\n68. Avgiftsskyldighet för andra föreningar\r\nän idrottsföreningar\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Sf251,\r\n2002/03:Sf288,    2002/03:Sf344,    2002/03:Sk348\r\nyrkande   3,   2002/03:Kr336   yrkande   12   och\r\n2002/03:Kr366 yrkande 4.\r\nReservation 91 (kd)\r\nReservation 92 (c)\r\nStockholm den 3 december 2002\r\n\r\nPå socialförsäkringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nTomas Eneroth\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter  har  deltagit  i beslutet: Tomas\r\nEneroth (s), Sven Brus (kd), Ronny Olander (s), Sten\r\nTolgfors (m)*, Bo Könberg (fp), Anita  Jönsson  (s),\r\nMona   Berglund  Nilsson  (s),  Ulla  Hoffmann  (v),\r\nMariann  Ytterberg  (s),  Anita  Sidén (m)*, Lennart\r\nKlockare (s), Linnéa Darell (fp),  Birgitta Carlsson\r\n(c),  Kerstin  Kristiansson  Karlstedt   (s),   Anna\r\nLilliehöök (m)*, Göte Wahlström (s) och Mona Jönsson\r\n(mp).\r\n\r\n*)    Har    ej    deltagit    i    beslutet   under\r\nförslagspunkterna 11, 31 och 38.</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nSfU1\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nSocialförsäkringarna\r\n\r\nAllmänna principer för socialförsäkringarna\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  motioner  om  allmänna\r\nprinciper för socialförsäkringarna och  behov\r\nav socialförsäkringsreformer.\r\nJämför  reservationerna  nr 1 (m), 2 (fp),  3\r\n(kd) och 4 (c).\r\n\r\nNuvarande ordning\r\n\r\nCentrala       delar       i       det       svenska\r\nsocialförsäkringssystemet    är    sjukförsäkringen,\r\nföräldraförsäkringen,  arbetsskadeförsäkringen   och\r\ndet allmänna pensionssystemet.\r\n\r\nI  såväl sjukförsäkringen som föräldraförsäkringen\r\när kompensationsnivån  80  %  av arbetsinkomster upp\r\ntill 7,5 prisbasbelopp. I föräldraförsäkringen finns\r\ndärtill en grundnivå om 120 kr  per dag. Grundnivån,\r\nsom avser de dagar som utges med  sjukpenningbelopp,\r\nföreslås  nu  höjas till 150 kr. För  de  dagar  som\r\ntidigare      betecknades       garantidagar      är\r\nersättningsnivån  fortfarande  60 kr  om  dagen,  nu\r\nkallad   lägstanivå.  I  budgetpropositionen   anger\r\nregeringen     att     taket     i     sjuk-     och\r\nföräldraförsäkringen bör höjas till 10 prisbasbelopp\r\nfr.o.m.  den  1  juli  2003, om det statsfinansiella\r\nläget tillåter det.\r\nFörtidspensioneringen  ingår för närvarande som en\r\ndel i pensionssystemet men  kommer  fr.o.m. 2003 att\r\ntillhöra   sjukförsäkringen.   Ersättningsförmånerna\r\nbenämns därefter sjukersättning  och, för personer i\r\nåldern 19-29 år, aktivitetsersättning. Förmånerna är\r\ninkomstrelaterade  men  garantiförmåner  kommer  att\r\nfinnas.\r\nFörmåner från arbetsskadeförsäkringen utges främst\r\ni form av livränta som i  princip  skall täcka 100 %\r\nav  inkomstförlusten  till följd av en  arbetsskada.\r\nÄven   här   är  förmånstaket   7,5   prisbasbelopp.\r\nBeviskravet i arbetsskadeförsäkringen har sänkts för\r\nskador som inträffar  den  1 juli 2002 eller senare.\r\nLivräntan skall fr.o.m. 2003 till viss del följa den\r\nallmänna löneutvecklingen.\r\nFrågan   om   indexering  av  sjukersättning   och\r\naktivitetsersättning bereds i Regeringskansliet.\r\nDet   allmänna   pensionssystemet    har   nyligen\r\nreformerats  med omfattande övergångsregler.  Syftet\r\nhar  varit  att  skapa  ett  pensionssystem  som  är\r\nföljsamt mot den samhällsekonomiska och demografiska\r\nutvecklingen.  Enligt  de  helt reformerade reglerna\r\nkommer   inkomstgrundad   ålderspension   att   vara\r\navgiftsdefinierad  och grundas  på  de  under  livet\r\nsammanlagda   förvärvsinkomsterna.    Pensionsrätten\r\nmotsvarar 18,5 % av den årliga förvärvsinkomsten upp\r\ntill  7,5  inkomstbasbelopp  (efter avdrag  för  den\r\nallmänna   pensionsavgiften).   Förmånerna   i   det\r\nreformerade    inkomstgrundade   fördelningssystemet\r\nanpassas      bl.a.      till      den      allmänna\r\ninkomstutvecklingen,  men avvikelse  skall  ske  vid\r\nekonomisk obalans i systemet. Grundskyddet utgörs av\r\ngarantipension. Även efterlevandeförmånerna anpassas\r\n2003    till    det   nya   pensionssystemet.    Ett\r\näldreförsörjningsstöd   införs   som   innebär   att\r\npersoner  som  är bosatta i Sverige och som är 65 år\r\neller äldre fr.o.m.  2003  garanteras en viss lägsta\r\nlevnadsnivå.\r\n\r\nTill  begreppet  socialförsäkring  hänförs  i  många\r\nsammanhang  andra  förmånssystem  av  socialpolitisk\r\nart. Någon definition  av begreppet finns inte i den\r\nsvenska  lagstiftningen.   I  socialförsäkringslagen\r\n(1999:799), som trädde i kraft  den  1 januari 2001,\r\nhar  en  avgränsning  skett  utifrån  ett  praktiskt\r\nbetingat  synsätt.  Socialförsäkringslagen  omfattar\r\nsåledes  trygghetssystem  som administreras av  RFV,\r\nförsäkringskassorna  och  Premiepensionsmyndigheten.\r\nLagen omfattar dock inte förmåner  som  enbart avser\r\nvissa  särskilda angivna persongrupper eller  ligger\r\nunder            den             landstingskommunala\r\nsjälvbestämmanderätten.         Förmåner        från\r\narbetslöshetsförsäkringen omfattas  inte  heller  av\r\nsocialförsäkringslagen   bl.a.   på   grund  av  att\r\narbetslöshetsförsäkringen till väsentliga  delar  är\r\nfrivillig.\r\n\r\nGenom socialförsäkringslagen har förmånerna delats\r\nin  i  bosättningsbaserade respektive arbetsbaserade\r\nförmåner.  I  förhållande  till  andra EU/EES-länder\r\ngäller förordning nr (EEG) 1408/71 om tillämpning av\r\nsystemen   för   social   trygghet   när  anställda,\r\negenföretagare eller deras familjemedlemmar  flyttar\r\ninom gemenskapen. Ett flertal konventioner om social\r\ntrygghet  har  dessutom träffats mellan Sverige  och\r\nandra länder. Genom EU-medlemskapet är Sverige också\r\nbundet   av  avtal   om   social   trygghet   mellan\r\ngemenskapen och tredje land.\r\n\r\nSocialförsäkringarna         finansieras         med\r\narbetsgivaravgifter,    egenavgifter    och   allmän\r\npensionsavgift   när   det   gäller  inkomstgrundade\r\nålderspensioner, efterlevandepensioner, sjukpenning,\r\ninkomstgrundad      del     av     förtidspensioner,\r\narbetsskadeersättningar och föräldrapenningförmåner.\r\nDen  allmänna  pensionsavgiften  tas  endast  ut  på\r\ninkomster  upp till  8,07  inkomstbasbelopp,  vilket\r\nmotsvarar 7,5  inkomstbasbelopp efter avdrag för den\r\nallmänna pensionsavgiften,  medan  arbetsgivar-  och\r\negenavgifter  även  tas  ut  på inkomster över denna\r\nnivå.   Däremot   är   det   endast   den   del   av\r\nålderspensionsavgiften  i  form av arbetsgivaravgift\r\noch   egenavgift  som  motsvarar   inkomster   under\r\nförmånstaket  som  förs  till premiepensionssystemet\r\neller AP-fonderna. I socialavgiftslagen  (2000:980),\r\nsom   trädde   i  kraft  den  1  januari  2001,  har\r\nskyldigheten  att  betala  socialavgifter  anpassats\r\ntill socialförsäkringslagen  så att avgifter betalas\r\npå arbetsinkomster för personer  som omfattas av den\r\narbetsbaserade socialförsäkringen.  Bestämmelser  om\r\navgifternas   fördelning   har   samlats   i   lagen\r\n(2000:981) om fördelning av socialavgifter.\r\n\r\nLagen om allmän försäkring (AFL) intog tidigare  den\r\ncentrala       platsen       i      det      svenska\r\nsocialförsäkringssystemet.      I      och       med\r\nålderspensionsreformen  och efterföljande anpassning\r\noch     reformering     av     efterlevande-     och\r\nförtidspensioneringen   har  dock  AFL:s   ställning\r\nändrats. En särskild utredare har fått i uppdrag att\r\ngöra   en   teknisk  översyn  av   AFL   och   andra\r\nförfattningar   på   socialförsäkringsområdet  (dir.\r\n2001:70). Huvudsyftet  med  översynen  är  att  göra\r\nsocialförsäkringslagstiftningen   mer   tydlig   och\r\növerskådlig   och   därmed   lättare  att  tillämpa.\r\nUppdraget  skall redovisas senast  den  31  december\r\n2003.\r\n\r\nEn särskild  utredare  har haft i uppdrag att göra\r\nen  samlad  översyn  av de processuella  regler  som\r\ngäller inom socialförsäkringen.  Utredningen  har  i\r\njuni  2001  redovisat  sina förslag i betänkandet En\r\nhandläggningslag (SOU 2001:47).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nI motion N227 av Bo Lundgren  m.fl.  (m)  yrkande 11\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om att socialavgifter\r\nskall  synliggöras  och  relateras   till   utgående\r\nförmåner.  Motionärerna  anför  att sociala avgifter\r\nsom inte är förmånsanknutna är en extra skatt.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nBo  Könberg  m.fl.  (fp)  begär i motion  Sf230  ett\r\ntillkännagivande    om    att   en    parlamentarisk\r\narbetsgrupp    med   företrädare    för    de    sju\r\nriksdagspartierna  bör  tillsättas för att gå igenom\r\nproblem kring socialförsäkringarna.  Avsikten  skall\r\nvara   att  eftersträva  en  samsyn  kring  hållbara\r\nprinciper  för  en  stor socialförsäkringsreform som\r\nomfattar       främst       sjukförsäkring       och\r\narbetslöshetsförsäkring.\r\n\r\nI  motionen redovisas också  följande  som  bidrag\r\ntill diskussionen om hur socialförsäkringarna skulle\r\nkunna utformas.\r\nDet  skall  vara  obligatoriska  försäkringar  mot\r\ninkomstbortfall   som   innebär   en  fördelning  av\r\nriskkostnader. Försäkringarna skall  utformas så att\r\ndet  lönar  sig att arbeta. Det måste därför  finnas\r\nsjälvrisker och  en  allmän  inriktning  på  arbete,\r\nrehabilitering  och  aktivitet. Försäkringarna skall\r\ninte  bidra  till  skadligt   stora   marginal-  och\r\ntröskeleffekter  för  människor som vill  inträda  i\r\neller  återvända  till arbetslivet  eller  öka  sina\r\narbetsinsatser. En försäkringsmässig koppling mellan\r\navgifter  och  förmåner  bidrar  till  det.  En  väl\r\nutformad generell  välfärdspolitik  bidrar  till  en\r\nflexibilitet      i      samhället      och     till\r\nvälståndsutvecklingen.\r\nDet  bör  så  långt som det är möjligt finnas  ett\r\ndirekt  samband  mellan   inbetalda   avgifter   och\r\nförmåner. En socialförsäkringsreform skall utgå från\r\nprincipen  om  \"raka rör\" där varje förmån motsvaras\r\nav  en  inbetald  avgift   och  där  avgifterna  och\r\nförmånerna hänger ihop. Det  är  viktigt att taket i\r\nsocialförsäkringarna   sätts   så  att   det   stora\r\nflertalet  inkomsttagares  inkomster   ligger  under\r\ntaket.  Förmånstaket  bör  höjas till tio basbelopp.\r\nVidare   bör   en   övergång  till   \"lönebasbelopp\"\r\növervägas  så  att  taket   kan   räknas   upp   med\r\nstandardstegringen i samhället.\r\nKostnaderna   för  fördelningspolitiska  inslag  i\r\nsjukförsäkring   och   arbetslöshetsförsäkring   bör\r\nfinansieras   med   anslag    över    statsbudgeten.\r\nEgenavgifter för löntagare bör prövas som  en viktig\r\ndel   av   finansieringen.   Avgifterna  skall  vara\r\noberoende av den enskilda människans  risk,  men det\r\när  tänkbart att skillnader i kollektiva risker  kan\r\nmotivera särskilda avgiftsuttag eller nedsättningar.\r\nKostnader    för    trafikolyckor    tas   ut   på\r\ntrafikförsäkringen  och  arbetsolycksfall   överförs\r\ntill en obligatorisk icke-statlig försäkring.\r\nUtgifterna  i  arbetslöshets- och sjukförsäkringen\r\nvarierar med konjunkturen  och  arbetsmarknadsläget.\r\nDet kan behövas en automatiskt verkande mekanism som\r\nomfördelar avgiftsuttaget mellan  försäkringarna när\r\narbetsmarknadsläget förändras. Ändringar av avgifter\r\neller  förmåner  skall  bara kunna ske  när  det  är\r\nförsäkringsmässigt motiverat. Socialförsäkringar som\r\nfrikopplas  från  statens  budget   måste  samtidigt\r\nförses med mekanismer som gör att deras  finansiella\r\nstabilitet   upprätthålls.  Försäkringarna  bör   få\r\nbuffertfonder.\r\nDet  tre  stora  socialförsäkringssystemen  -  för\r\nålderspensioner, för arbetslöshetsförsäkring och för\r\nsjukförsäkring   (sjukpenning,   rehabilitering  och\r\nmotsvarigheten  till  förtidspension)   -  bör  vara\r\noffentliga  och  obligatoriska,  ges  en  fristående\r\nställning med egna styrelser och redovisas vid sidan\r\nav statsbudgeten.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nI  motion  Sf335  av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande  1\r\nbegärs        ett        tillkännagivande         om\r\nsocialförsäkringssystemets utformning.\r\n\r\nHuvudtanken  är  att ett statligt generellt system\r\nbäst försäkrar människor  mot vissa mer eller mindre\r\npåverkbara inkomstbortfall men att dessa system även\r\nbör  ge  utrymme för egna lösningar  och  personligt\r\nansvarstagande.  Detta  gäller  i  första  hand  vid\r\nsjukdom, arbetslöshet, barnafödande och pension. Med\r\nundantag     för    pensionssystemet    är    dagens\r\nsocialförsäkringssystem    dock    varken   särskilt\r\nrobusta, överskådliga eller träffsäkra  och  behöver\r\ndärför reformeras.\r\nI ett kortare perspektiv bör socialförsäkringarna,\r\nutöver pensionssystemet, renodlas och samordnas. Ett\r\nbättre  samband  mellan  avgifter och förmåner måste\r\nupprättas   genom   någon   form    av   löne-   och\r\navgiftsväxling då det är fråga om att  försäkra  ett\r\ninkomstbortfall.  I  ett  längre  perspektiv  är det\r\nönskvärt    att    hela    skatte-,   avgifts-   och\r\ntransfereringssystemet effektiviseras.  Därtill  bör\r\näven  incitamenten för enskilda individer förbättras\r\nvid givna  förmåner.  Därigenom  skulle  den svenska\r\nekonomiska  tillväxtkraften stärkas. Reformerna  kan\r\ngenomföras  utan   att   den   offentliga   sektorns\r\nomfördelande funktion behöver ändras.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nMaud  Olofsson  m.fl.  (c) begär i motion Sf331  att\r\nregeringen tillsätter en parlamentarisk utredning om\r\nde   ekonomiska   trygghetssystemen   (yrkande   1).\r\nMotionärerna anför  att socialförsäkringarna inte är\r\nanpassade    efter    dagens    anställnings-    och\r\nsysselsättningsformer.  Många  står  utanför  dagens\r\nsocialförsäkringssystem.  De  som inte kommit in  på\r\narbetsmarknaden   har  inte  rätt  till   vare   sig\r\nsjukpenning, a-kassa  eller  tjänstepension. För att\r\nett framtida ekonomiskt trygghetssystem  skall  vara\r\nlångsiktigt hållbart är det viktigt att det stöds av\r\nen   bred  politisk  majoritet,  i  likhet  med  den\r\növerenskommelse    som   ingicks   i   samband   med\r\nreformeringen av pensionssystemet.\r\n\r\nCenterpartiet  anser   att  trygghetssystemet  bör\r\nbygga på följande principer (yrkande 2):\r\nTrygghetssystemet skall  vara långsiktigt hållbart\r\noch   klara   svängningar   i  konjunkturen   liksom\r\nförändringar i demografin. Detta är särskilt viktigt\r\nmed hänsyn till den budgetlagstiftning  som reglerar\r\nnivån på de statliga utgifterna genom utgiftstaket.\r\nTrygghetssystemet  skall  syfta  till  att  hjälpa\r\nmänniskor som på grund av sjukdom eller arbetslöshet\r\nförlorar    sin    arbetsinkomst    tillbaka    till\r\narbetslivet.  Krav  skall  ställas på att de som får\r\nersättning aktivt söker arbete  och egen försörjning\r\neller  deltar  i  rehabilitering. Dessa  krav  skall\r\nmotsvaras av ett statligt  ansvar att bidra med stöd\r\nför att hjälpa individen tillbaka.  Det måste skapas\r\nekonomiska  incitament för båda parter  så  att  den\r\nnödvändiga aktiviteten  sätts in i ett tidigt skede.\r\nGenom    att   renodla   trygghetssystemets    olika\r\nersättningsnivåer  och  skapa  ett  enhetligt system\r\nblir  det  också  mer  förutsägbart  såväl  för  den\r\nenskilde som för staten. Riskerna måste  spridas  så\r\natt människor kan delta på lika villkor.\r\nAlla   människor  skall  garanteras  en  ekonomisk\r\ngrundtrygghet. Samtidigt har alla ett ansvar för att\r\naktivt försöka  påverka  sin situation och skapa sig\r\nen egen försörjning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nVad  gäller  utskottets  syn   på   principerna  för\r\nsocialförsäkringarna och de förslag som  tas  upp  i\r\nmotionerna  vill  utskottet,  i  enlighet  med  sitt\r\nställningstagande  i betänkande 2001/02:SfU1, anföra\r\nföljande.\r\n\r\nVillkoren   på   arbetsmarknaden   utvecklas   och\r\nförändras   liksom   samhället    i    övrigt,   och\r\ntrygghetssystemen  måste  därför ständigt  utvecklas\r\noch  förnyas.  Socialförsäkringarna   skall   enligt\r\nutskottet   vara  trygga,  rättvisa  och  effektiva,\r\nvilket  bäst  uppnås  genom  en  generell  offentlig\r\nförsäkring.  Socialförsäkringarna   skall   dels  ge\r\nstandardtrygghet  genom  att ersätta inkomstbortfall\r\nupp  till en viss nivå, dels  ge  ett  grundläggande\r\nskydd  vid varaktig ohälsa för grupper som inte fått\r\nfotfäste på arbetsmarknaden. Försäkringssystem som i\r\nförsta hand  ersätter  bortfall av inkomst har stora\r\nfördelar framför försäkringar  som  enbart bygger på\r\nen       ren       grundtrygghetsprincip.      Genom\r\ninkomstbortfallsprincipen  garanteras  individen  en\r\nbestämd standardnivå när han eller hon av olika skäl\r\ninte  kan försörja sig själv genom arbete, och denna\r\nprincip    bör   enligt   utskottets   mening   vara\r\nutgångspunkten     för    försäkringsskyddet    även\r\nframdeles. Förmåner  från socialförsäkringarna skall\r\nges  på  lika villkor för  alla  och  innehålla  ett\r\nbetydande mått av utjämning mellan grupper som löper\r\nolika risk  att  drabbas  av  sjukdom och skada. Det\r\nförhållandet  att  i  princip  alla   är   med   och\r\nfinansierar   försäkringsskyddet   möjliggör  enligt\r\nutskottets   mening   omfördelningar  mellan   olika\r\ngrupper  och över livet.  Vidare  skall  det  finnas\r\nmöjligheter  att kontrollera och begränsa samhällets\r\nkostnader för försäkringen. Arbetslinjen är central.\r\nAngeläget  är  också   att   försäkringsskyddet   är\r\nutformat  så  att  det  inte  motverkar jämställdhet\r\nmellan könen.\r\nBeträffande frågan om huruvida  socialförsäkringen\r\nskall  bestå  av  skilda  delar eller av  en  samlad\r\nförsäkring  vill  utskottet  påpeka   att  de  olika\r\ndelarna av trygghetssystemet samspelar  med varandra\r\nvad  gäller såväl finansiering som regelverk.  Detta\r\nhar inte  minst  förändringarna  på  arbetsmarknaden\r\ntill följd av lågkonjunkturen i början av 1990-talet\r\ntydliggjort.             Kostnaderna             för\r\narbetslöshetsförsäkringen    ökade    då    kraftigt\r\nsamtidigt   som   kostnaderna  för  sjukförsäkringen\r\nminskade. Vidare har  de besparingar som under denna\r\ntid var nödvändiga att  göra  i  systemen  visat att\r\ningrepp   i   en   del  av  systemen  utan  samtidig\r\nanpassning av regelverket  i andra delar kan medföra\r\növerströmningseffekter.\r\nUtskottet anser emellertid  att  det är nödvändigt\r\natt    tydliggöra    gränserna    för    de    olika\r\nförsäkringssystemen  och  vad  som bör ersättas från\r\nsocialförsäkringen     respektive     från     andra\r\ntrygghetssystem,   t.ex.  arbetslöshetsförsäkringen.\r\nSom ett led i renodlingen  har fr.o.m. den 1 januari\r\n1997 kriterierna för sjukpenning  och förtidspension\r\nskärpts  så  att sjukpenning och förtidspension  som\r\nhuvudregel endast  utges  vid arbetsoförmåga som har\r\nsin  grund i medicinska orsaker.  Enligt  utskottets\r\nmening    kan    mycket    vinnas    på   att   göra\r\nsocialförsäkringssystemet    tydligare    och    mer\r\nlättöverskådligt. Det är också viktigt att samverkan\r\nsker  mellan  dem  som administrerar olika delar  av\r\nvälfärdssystemen.\r\nVad gäller förmånstaket  inom socialförsäkringarna\r\nhar utskottet tidigare framhållit  att  utformningen\r\nav  intjänandetaket inte får leda till att  alltfler\r\nförsäkrade  genom en normal löneutveckling med tiden\r\ndelvis hamnar utanför försäkringsskyddet. En höjning\r\nav förmånstaket  borde därför ske så snart det finns\r\nekonomiskt utrymme,  som  inte behöver utnyttjas för\r\nandra, mer angelägna reformer. I budgetpropositionen\r\nför  2002  angav  regeringen att  de  senaste  årens\r\nreallöneökningar       har        luckrat        upp\r\ninkomstbortfallsprincipen   och   att   privata  och\r\navtalsmässiga försäkringslösningar har fått  en allt\r\nstörre   betydelse.  Enligt  regeringen  är  det  av\r\nyttersta vikt  att  de  senaste årens utveckling med\r\nallt större andel av inkomsterna  över taket hindras\r\ngenom att inkomsttaket höjs. Regeringens  avsikt  är\r\ndärför  att  taket skall höjas till 10 prisbasbelopp\r\nfr.o.m. den 1  juli  2003,  om  det statsfinansiella\r\nläget  tillåter  det. - En proposition  är  aviserad\r\ntill januari 2003.\r\nBeträffande sambandet mellan förmåner och avgifter\r\nvill utskottet påpeka  att  stora  förändringar  har\r\nskett    i   strukturen   för   socialavgifter   och\r\navgiftsuttag i avsikt att skapa bättre samstämmighet\r\nmellan inkomster  och utgifter i socialförsäkringen.\r\nSärskilt    har    genomförandet    av    det    nya\r\nålderspensionssystemet  medfört  stora förändringar.\r\nFinansieringen  av de olika försäkringsgrenarna  har\r\nblivit  mer  renodlad.   Genom   att  inkomster  och\r\nutgifter för olika försäkringar lättare  kan  följas\r\nökar  trovärdigheten  för socialförsäkringssystemen.\r\nNågon   exakt   samstämmighet    mellan   förväntade\r\ninkomster  och  utgifter  för t.ex. sjukförsäkringen\r\nhar  inte  eftersträvats.  Smärre   och  tillfälliga\r\nskillnader mellan inkomster och utgifter  bör  kunna\r\nfinnas   utan  att  det  föranleder  justeringar  av\r\navgiftsnivån.\r\nVad gäller frågan om huruvida socialförsäkringarna\r\nskall göras  fristående  från  statsbudgeten  är det\r\nendast         det        nya        inkomstgrundade\r\nålderspensionssystemet    som    redovisas   utanför\r\nstatsbudgeten.  För  övriga  delar  av  försäkringen\r\ngäller numera att utgifterna skall bruttoredovisas i\r\nstatsbudgeten.  Senast gjordes denna förändring  för\r\narbetsskadeförsäkringen och delpensionsförsäkringen.\r\nDet  pågående  reformarbetet   av   olika  delar  av\r\nsocialförsäkringssystemet  kan dock få  betydelse  i\r\ndenna  fråga.  Utskottet noterar  härvid  att  såväl\r\nSjukförsäkringsutredningen  (SOU  2000:121) som HpH-\r\nutredningen   (SOU   2002:5)   har  föreslagit   att\r\nsjukförsäkringen    finansieras   vid    sidan    av\r\nstatsbudgeten.\r\nEn  annan  fråga som  behöver  övervägas  noga  är\r\nsocialförsäkringarnas  förhållande  till  utgiftstak\r\nm.m.    i    budgetprocessen.    Frågan    om    hur\r\nålderspensionsutgifterna bör hanteras i budgeten och\r\ni förhållande till utgiftstaken har aktualiserats  i\r\noch       med      att      det      inkomstgrundade\r\nålderspensionssystemet  gjorts  finansiellt  stabilt\r\ngenom  regler  för  automatisk  balansering.  Enligt\r\nregeringen  (prop.  2000/01:70)  kräver  frågan  ett\r\nhelhetsperspektiv  på  den statliga budgetprocessen.\r\nRegeringen hänvisade till  att  det  inom Regerings-\r\nkansliet övervägs slutsatser och eventuella åtgärder\r\nmed  anledning av vad Utredningen om utvärdering  av\r\nbudgetprocessen  föreslagit  samt  att  det inom det\r\ns.k. Vestaprojektet pågår ett arbete med att i vissa\r\navseenden    ändra    redovisningsprinciperna    för\r\nstatsbudgeten.  Hur  utgiftstak  och saldomål kommer\r\natt anpassas till de nya principerna  är  ännu  inte\r\navgjort.  Mot  bakgrund av detta föreslog regeringen\r\ningen  förändring  av  nuvarande  ordning.  Här  kan\r\nnämnas   att    Utredningen    om   utvärdering   av\r\nbudgetprocessen i betänkande SOU  2000:61 har ansett\r\natt   såväl   ålderspensionssystemet   som    övriga\r\nsocialförsäkringar bör omfattas av utgiftstaket  och\r\ndet  av  utredningen  föreslagna  utgiftsmålet.  Vid\r\nbehandlingen    av   propositionen   om   automatisk\r\nbalansering tillade utskottet (bet. 2000/01:SfU13) i\r\ndenna fråga att det  nya  ålderspensionssystemet  är\r\nett s.k. avgiftsdefinierat system, som är fristående\r\nfrån  statsbudgeten och i sin helhet finansieras med\r\nen specialdestinerad  och  fast  pensionsavgift. Med\r\nföreslagna regler för automatisk balansering  skulle\r\npensionssystemet därtill bli långsiktigt finansiellt\r\nstabilt. Varken den allmänna ekonomiska utvecklingen\r\neller  demografiska  förändringar  skulle  därutöver\r\nkunna   föranleda  politiska  beslut  som  begränsar\r\npensionsutgifternas    storlek.   Det   var   enligt\r\nutskottets mening därför  viktigt att osäkerhet inte\r\ni    något    sammanhang    uppkommer     om     det\r\ninkomstrelaterade  ålderspensionssystemets autonomi.\r\nFör den händelse denna  del av pensionssystemet även\r\nfortsättningsvis skulle ingå  under  ett  utgiftstak\r\nvar  det enligt utskottet viktigt att innebörden  av\r\nett   sådant    utgiftstak    i   förhållande   till\r\npensionssystemet tydligt klargörs.\r\nUtskottet konstaterar sammanfattningsvis att det i\r\nmånga  avseenden  finns en samsyn  mellan  flera  av\r\nriksdagens  partier   om  socialförsäkringssystemens\r\nprincipiella utformning.  I  den  mån här behandlade\r\nmotioner  inte  är tillgodosedda med  vad  utskottet\r\novan  anfört  avstyrker  utskottet  motionerna  N227\r\nyrkande  11,  Sf230,   Sf335  yrkande  1  och  Sf331\r\nyrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStuderande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motioner   om   den\r\nstudiesociala    utredningen,     om     s.k.\r\npostdoktorander  samt om deltidssjukskrivning\r\nvid studier. Jämför reservationerna nr 5 (m),\r\n6 (kd) och 7 (c)\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion Ub489 av  Sofia Larsen m.fl. (c) anförs att\r\ndirektiven  till  den   nu  tillsatta  studiesociala\r\nutredningen är begränsade. I yrkande 3 begärs därför\r\nett  tillkännagivande  om  att  en  ny  studiesocial\r\nutredning  bör  tillsättas  som  är  parlamentariskt\r\nsammansatt   och  där  studenterna   ges   ordentlig\r\nrepresentation.\r\n\r\nSåväl Torsten  Lindström m.fl. (kd) i motion Ub491\r\nyrkande 1 som Annelie  Enochson  m.fl. (kd) i motion\r\nA242   yrkande   24   anser  att  den  studiesociala\r\nutredningen   bör   få   tilläggsdirektiv   om   att\r\nutredningen får lägga förslag till förbättringar.\r\nÄven Britt-Marie Danestig m.fl. (v) begär i motion\r\nSf246 ett tillkännagivande  om  tilläggsdirektiv med\r\nsådan inriktning.\r\nI motion Sf362 av Kerstin-Maria  Stalin m.fl. (mp)\r\nbegärs  i yrkande 1 att utredningens  uppdrag  genom\r\ntilläggsdirektiv  även  omfattar  föräldraförsäkring\r\noch barnomsorg kvällar och helger,  en student-SGI i\r\nsjukförsäkringen        samt        förslag       om\r\narbetslöshetsersättning  och försörjningsstöd  under\r\nsommaren. Motionärerna framhåller  i yrkande 2 också\r\nbehovet   av   bättre  framförhållning  vad   gäller\r\nbostäder, lärare och handledare.\r\nI  motion Sf338  av  Susanne  Eberstein  och  Hans\r\nStenberg   (s)   begärs   ett   tillkännagivande  om\r\nekonomiska    förutsättningar    för    ensamstående\r\nföräldrar  som  studerar  och  att den studiesociala\r\nutredningen  ges hög prioritet så  att  det  innebär\r\nkonkreta förbättringar inom kort.\r\nÄven i motionerna  Sf373  av  Mikael Damberg m.fl.\r\n(s)  och  Sf337  av  Christin  Nilsson  (s)  påtalas\r\nbehovet av en översyn av studenters sociala villkor.\r\nEn översyn av studiesociala förhållanden  för s.k.\r\npostdoktorander begärs i motionerna Ub487 av Gunilla\r\nCarlsson  i Tyresö m.fl. (m) yrkande 8 och Sf266  av\r\nPer Bill (m).  Motionärerna  tar särskilt upp rätten\r\natt   behålla   SGI   samt  kvalifikationskraven   i\r\nföräldraförsäkringen.\r\nI  motion  Sf213  av  Maria   Larsson  och  Ragnwi\r\nMarcelind  (kd) begärs ett tillkännagivande  om  att\r\nmöjliggöra studier  vid deltidssjukskrivning. Enligt\r\nmotionärerna minskar t.ex. vid halvtidssjukskrivning\r\nstudiemedlet med 50 %. Eftersom SGI är vilande under\r\nstudietiden - och inte  aktiveras  med mindre än att\r\nstudierna  avbryts - kan inte sjukpenning  utbetalas\r\npå den andra  halvan,  om  man  inte dessutom har en\r\nstudietids-SGI.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringen  har  den  19  september  2002   utfärdat\r\ndirektiv   till   en  studiesocial  utredning  (dir.\r\n2002:120). En särskild  utredare  skall få i uppdrag\r\natt  göra  en  samlad  analys av den ekonomiska  och\r\nsociala   situationen  för   studerande   på   olika\r\nutbildningsnivåer  under  den  samlade  studietiden,\r\ninklusive   studieuppehåll.  Utredaren  skall,   mot\r\nbakgrund  av  de   studerandes   skiftande   sociala\r\nsituation,      kartlägga      samspelet      mellan\r\nstudiestödssystemet  och  andra  förmånssystem inkl.\r\nbostadsbidrag,     ekonomiskt     bistånd     enligt\r\nsocialtjänstlagen   och   arbetslöshetsförsäkringen.\r\nGrundstrukturen  i  de  befintliga   förmånssystemen\r\nskall      ligga     fast.     Dit     hör     bl.a.\r\ninkomstbortfallsprincipen. Utredaren skall analysera\r\nom  gränsen  mellan   studiestöd  å  ena  sidan  och\r\nsocialförsäkring  inklusive  bostadsbidrag  och  det\r\nekonomiska   biståndet   å   andra   sidan   behöver\r\nförtydligas.   Om   utredaren   finner   alternativa\r\nmöjligheter att förtydliga gränserna mellan systemen\r\nskall sådana möjligheter  och  konsekvenserna av dem\r\nredovisas för såväl staten som kommunerna.  När  det\r\ngäller   arbetslöshetsförsäkringen  skall  utredaren\r\nendast   kartlägga   hur   arbetslöshetsförsäkringen\r\nsamspelar  med studiestödssystemet. Som ett särskilt\r\nuppdrag  skall   utredaren   föreslå   hur  det  nya\r\nstudiestödssystemet bör samverka med bostadsbidragen\r\npå  lång  sikt. I den delen skall även förslag  till\r\neventuella författningsändringar lämnas. - Uppdraget\r\nskall  enligt  direktivet  avslutas  senast  den  31\r\ndecember 2003.\r\n\r\nVidare har en särskild utredare fått i uppdrag att\r\ngöra en  analys  av och föreslå ändringar i reglerna\r\nom  skyddstider  för   sjukpenninggrundande  inkomst\r\n(dir.  2001:104).  Utredaren   skall  bl.a.  föreslå\r\ngrundläggande principer för rätten  att  behålla SGI\r\nunder  tid  då förvärvsarbete inte utförs. Även  det\r\nefterskydd  som   finns   i   form  av  en  särskild\r\nberäkningsgrund  för föräldrapenning  skall  ingå  i\r\nutredningen. Förslagen  skall  så  långt som möjligt\r\nutformas   så   att  de  underlättar  ett  livslångt\r\nlärande. Det är även  viktigt  att förslagen beaktar\r\nrelevanta jämställdhetsaspekter  och  kan  gynna ett\r\nökat barnafödande.\r\nUtredaren  skall i förslagen särskilt uppmärksamma\r\nregelsystemets effekter för personer som på grund av\r\nnedsatt studieförmåga  vill kombinera deltidsstudier\r\nmed sjukskrivning på deltid, varvid hänsyn skall tas\r\ntill effekterna av eventuella  förslag i förhållande\r\ntill andra studerandegrupper. Utredaren  skall också\r\nsärskilt  uppmärksamma  regelsystemets effekter  för\r\npersoner som får s.k. postdoktorala stipendier.\r\nDet står utredaren fritt  att  ta  upp och föreslå\r\näven   andra   förändringar  som  har  samband   med\r\nuppdraget,       t.ex.        skyddstiderna        i\r\nsocialförsäkringslagen  och  de särskilda regler som\r\ngäller för studerande inom studiestödssystemets  ram\r\ni  samband  med  sjukdom. - Utredaren skall redovisa\r\nuppdraget senast den 30 april 2003 (tilläggsdirektiv\r\n2002:118).\r\nEnligt utskottets  mening  kommer  den  analys som\r\nskall  göras  av  den studiesociala utredningen  att\r\nutgöra en god grund  för  de  fortsatta överväganden\r\nsom kommer att behöva ske. Flera  av  de problem som\r\ntas    upp   i   motionerna   finns   redovisade   i\r\nutredningsdirektivet.   Särskilt   som   en  översyn\r\nsamtidigt   pågår   av   SGI-skyddade  tider  finner\r\nutskottet  inte  skäl  att  föreslå   några  ändrade\r\ndirektiv till den studiesociala utredningen.  I  den\r\nmån   motionerna   inte   helt   eller   delvis   är\r\ntillgodosedda  med  de nämnda utredningarna avstyrks\r\nmotionerna Sf213, Sf246, Sf266, Sf337, Sf338, Sf362,\r\nSf373,  Ub487 yrkande  8,  Ub489  yrkande  3,  Ub491\r\nyrkande 1 och A242 yrkande 24.\r\n\r\nFöretagare\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motioner  om  bl.a.\r\nföretagares sjukpenninggrundande  inkomst och\r\nom    kalenderdagberäkning    av   tillfällig\r\nföräldrapenning till företagare.\r\nJämför reservationerna nr 8 (c),  9 (m, fp, c\r\n), 10 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion N227 av Bo Lundgren m.fl.  (m)  yrkande  13\r\npåpekas  brister i det sociala trygghetssystemet för\r\nföretagare. Motionärerna anför att en egenföretagare\r\nhar    fasta     kostnader     vid    sjukdom    och\r\nföräldraledighet.     Samtidigt    som     företaget\r\ntillfälligt  är  stängt med  bortfall  av  inkomster\r\nriskeras även ett  mer  långsiktigt  inkomstbortfall\r\ngenom  att  kunderna  söker sig till andra  företag.\r\nDetta är särskilt känsligt för de företag som verkar\r\ninom  tjänstesektorn. Motionärerna  kritiserar  även\r\natt  den   tillfälliga   föräldrapenningen   för  en\r\negenföretagare   beräknas  per  kalenderdag,  vilket\r\ninnebär att egenföretagare  får  lägre ersättning än\r\nanställda när han eller hon är hemma och tar hand om\r\nsjuka barn.\r\n\r\nMotsvarande yrkande framställs i  motionerna  N263\r\nav  Eva  Flyborg  m.fl.  (fp) yrkande 12 och N306 av\r\nMaud Olofsson m.fl. (c) yrkande 4.\r\nEn    ändring    av   reglerna   i    sjuk-    och\r\nföräldraförsäkringarna      när      det      gäller\r\nkalenderdagberäkningen   för   företagare  begärs  i\r\nmotionerna Sf331 av Maud Olofsson  m.fl. (c) yrkande\r\n4 och A202 av Roger Karlsson (c) yrkande 1.\r\nSten  Tolgfors  m.fl.  (m)  begär  i motion  Sf271\r\nyrkande 1 förslag till ändring så att  beräkning  av\r\nSGI  ger  egenföretagare  en  inkomsttrygghet som är\r\nlikvärdig den som gäller för löntagare. Motionärerna\r\nanser att beräkningen av SGI bör  utgå  från taxerad\r\ninkomst   justerad  för  resultatreglerande  poster.\r\nDärefter bör  den  framräknade  inkomsten korrigeras\r\nför skäliga fasta kostnader för lokaler, räntor m.m.\r\nMotionärerna påpekar att sjukförsäkringsavgiften för\r\negenföretagare är högre än för anställda.\r\nI motion A240 av Marie Engström m.fl. (v) begärs i\r\nyrkande 1 ett tillkännagivande om  en översyn av det\r\nsociala   försäkringssystemet.  Egenföretagare   bör\r\nenligt motionärerna ha samma trygghet som anställda.\r\nNettointäkten  är många gånger låg i samband med att\r\nman    startar    ett     företag.     Så    kallade\r\nlevebrödsföretag,    som    regelmässigt   har   låg\r\nnettointäkt, drivs i stor utsträckning  av  kvinnor.\r\nMotionärerna   anser  vidare  att  tillämpningen  av\r\nreglerna om att  låta  företagaren  få  en högre SGI\r\nunder uppbyggnadsskedet är godtycklig.\r\nI motion Sf270 av Annika Qarlsson m.fl. (c, m, fp,\r\nkd) begärs ett tillkännagivande om att även  den som\r\nstartar  ett  aktiebolag  bör  kunna få en högre SGI\r\nunder ett uppbyggnadsskede.\r\nI motion N396 av Ingegerd Saarinen  (mp)  begärs i\r\nyrkande   2  ett  tillkännagivande  om  att  ur  ett\r\nrättviseperspektiv  utreda  företagarnas  ekonomiska\r\nsituation    vid   sjukdom   jämfört   med   vanliga\r\nlöntagares. Aktiebolagsägare  bör  enligt motionären\r\nfå  samma regler under uppbyggnadsskedet  som  andra\r\nföretagare.  I  samma  motion  yrkande  3 begärs ett\r\ntillkännagivande   om   att   utreda  de  ekonomiska\r\nkonsekvenserna   av   att   ändra  karenstiden   för\r\nföretagare.   Motionären   anser   att   företagaren\r\nmaximalt skall kunna välja 14  dagars  karenstid men\r\nmed samma avgift som vid 30-dagarskarens.\r\nI flerpartimotionen Sf303 av Yvonne Ångström m.fl.\r\n(fp,  m, kd, c) begärs ett tillkännagivande  om  att\r\negenföretagare  bör  få  rätt  till  ersättning  vid\r\ntillfällig föräldraledighet på samma villkor som för\r\nanställda,  dvs.  att  den  skall  beräknas  utifrån\r\nårsarbetstiden.\r\nEtt sådant yrkande framställs även i motion  Sf271\r\nSten Tolgfors m.fl. (m) yrkande 2.\r\nDessutom anser Lars Leijonborg m.fl. (fp) i motion\r\nA241 yrkande 16 att villkoren i föräldraförsäkringen\r\nbör  företagare  för  jämställas  med  villkoren för\r\nanställda.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFör en person som driver näringsverksamhet i form av\r\nett  aktiebolag  beräknas  den  sjukpenninggrundande\r\ninkomsten, SGI, på den lön som tas  ut  från bolaget\r\n(SGI  på grund av inkomst av anställning).  Personen\r\nlikställs således med en anställd. Det innebär också\r\natt när  han eller hon blir sjuk är bolaget skyldigt\r\natt  betala  sjuklön  enligt  lagen  (1991:1047)  om\r\nsjuklön. Socialavgifter betalas på lönesumman i form\r\nav arbetsgivaravgifter.\r\n\r\nNär     det    gäller    personer    som    driver\r\nnäringsverksamhet  som fysisk person eller i form av\r\nenkelt     bolag     eller    handelsbolag,     s.k.\r\negenföretagare,  räknas   SGI:n  i  princip  på  den\r\ntaxerade  nettoinkomsten,  dock   högst  motsvarande\r\nskälig lön för liknande arbete som  anställd (SGI på\r\ngrund  av  inkomst  av annat förvärvsarbete).  Under\r\nuppbyggnadsskedet kan  SGI:n  sättas  högre  än  den\r\nskatterättsliga  nettointäkten,  dock även här högst\r\nvad som motsvarar skälig lön för liknande arbete som\r\nanställd.  Rätt  till  sjuklön enligt  sjuklönelagen\r\ngäller inte sådan egenföretagare.  Vidare gäller att\r\nsocialavgifter betalas i form av egenavgifter  och i\r\nhuvudsak på den taxerade nettoinkomsten.\r\nDet   är   således  skillnader  i  regleringen  av\r\nsocialförsäkringsskyddet  mellan  egenföretagare och\r\npersoner  som  driver  verksamhet i aktiebolagsform.\r\nDen  som  genom  en  anställning   redan   har   ett\r\nupparbetat    socialförsäkringsskydd    men   slutar\r\nanställningen  för  att  starta  egen  verksamhet  i\r\naktiebolagsform  får inte någon SGI och därmed  inte\r\nsjukpenning om han eller hon under uppbyggnadsskedet\r\ninte anser sig kunna  ta  ut  lön  från företaget. I\r\nnormalfallet  får  han  eller  hon  då  inte  heller\r\nföräldrapenning över grundnivån. För den  som driver\r\nverksamheten   som   egenföretagare   finns  däremot\r\nsärregler  under  uppbyggnadsskedet som innebär  att\r\nsjukpenning och föräldrapenningförmåner kan beräknas\r\npå  ett  högre  underlag   än   den  skatterättsliga\r\nnettointäkten.\r\nUtredningen  för översyn av inkomstbegreppet  inom\r\nbidrags- och socialförsäkringssystemen  (IBIS) har i\r\nbetänkandet   Förmån  efter  inkomst  (SOU  1997:85)\r\nföreslagit att  den  som  startar  ett eget företag,\r\noberoende  av  i  vilken företagsform som  företaget\r\nstartas, under vissa  förutsättningar  skall ha rätt\r\ntill  sjukpenning  m.m.  även  om företagaren  under\r\nuppbyggnadsskedet inte kan redovisa någon inkomst av\r\neget förvärvsarbete. Under tre år  av  verksamhetens\r\nuppbyggnadsskede skall SGI enligt förslaget beräknas\r\ntill  lägst  den  SGI  som  skulle  ha beräknats  om\r\nsjukfallet inträffat omedelbart innan den försäkrade\r\nbörjade arbeta i verksamheten.\r\nEfter     beredning    inom    Socialdepartementet\r\nredovisades   därefter   i   departementspromemorian\r\nBeräkningsunderlag  för dagersättning - sjukpenning,\r\nföräldrapenning  m.m.   (Ds  1999:19)  ett  liknande\r\nförslag. Dessutom föreslogs att beräkningsunderlaget\r\nför dagersättning under tre  år  inte  skulle  uppgå\r\ntill   ett   lägre   årligt   belopp  än  250  %  av\r\nprisbasbeloppet.\r\nDe   huvudsakliga   förslagen   såväl    i   IBIS-\r\nutredningens  betänkande  som  i  Ds  1999:19 gällde\r\nförändrade  beräkningar  av ersättningsunderlag  för\r\nanställda. Av budgetpropositionen  för  2001 (s. 12,\r\nutgiftsområde  10)  framgår att regeringen  övervägt\r\nförslagen i Ds 1999:19  och  kommit fram till att de\r\ninte bör genomföras. Arbetet skulle i stället drivas\r\nvidare inom ramen för Regeringskansliets  arbete med\r\nen handlingsplan för att öka hälsan.\r\nMed hänsyn till att det blivit allt vanligare att\r\növergå från anställning till att driva verksamhet  i\r\negen   regi   kan   det   enligt  utskottets  mening\r\nifrågasättas  om  det  är  rimligt  att  en  person,\r\nsärskilt när han eller hon redan  har ett upparbetat\r\nsocialförsäkringsskydd,  skall riskera  att  ställas\r\nutan försäkringsskydd under  uppbyggnadsskedet av en\r\nverksamhet bara av det skälet  att vederbörande valt\r\naktiebolagsformen   för   verksamheten.    Utskottet\r\nnoterar  att  regeringen bl.a. i budgetpropositionen\r\nför år 2002 framhållit  att statliga insatser behövs\r\nför att utveckla en ökad  anda  av  entreprenörskap,\r\nöka   nyföretagandet   och  gynna  utvecklingen   av\r\nlivskraftiga  företag.  Det   är  enligt  regeringen\r\nviktigt  att  bidra  till  positiva  attityder  till\r\nentreprenörskap i alla dess former för att därigenom\r\nskapa  incitament för att fler  människor  skall  se\r\nföretagande  som  ett  alternativ  till anställning.\r\nÄven  företagandet  bland kvinnor och  personer  med\r\ninvandrarbakgrund bör främjas.\r\nUtskottet har i föregående  avsnitt  redovisat att\r\nen särskild utredare har fått i uppdrag  att göra en\r\nanalys  av  och  föreslå  ändringar  i  reglerna  om\r\nskyddstider  för sjukpenninggrundande inkomst  (dir.\r\n2001:104).  Enligt  direktiven  står  det  utredaren\r\nfritt att ta upp och föreslå även andra förändringar\r\nsom har samband  med  uppdraget.  Utredningen  skall\r\nvara avslutad den 30 april 2003.\r\nEnligt  utskottets  mening  har  utredaren  därmed\r\nmöjlighet  att  även  överväga  hur  den  som driver\r\nverksamhet  i  ett  aktiebolag  skall  kunna få  ett\r\ntryggare  socialförsäkringsskydd under verksamhetens\r\nuppbyggnadsskede,   i   vart  fall  när  det  gäller\r\npersoner som tidigare har ett försäkringsskydd.\r\nMed  det  anförda får motionerna  Sf270  och  N396\r\nyrkande 2 anses tillgodosedda och bör avslås.\r\nDen pågående utredningen av SGI-skyddade tider kan\r\nockså komma att  få  betydelse  för  egenföretagares\r\nsjukförsäkringsskydd    i    ett   uppbyggnadsskede.\r\nUtskottet  vill  här  också nämna  att  gränssnittet\r\nmellan   egenföretagande    och    anställning   har\r\nuppmärksammats  inom Regeringskansliet  och  att  en\r\ngenerell kartläggning sker av effekterna.\r\nUtskottet anser  att  detta i huvudsak tillgodoser\r\nsyftet med motion A240 yrkande  1,  varför  motionen\r\nbör avslås.\r\nUtskottet   motsätter   sig   däremot   en   sådan\r\nprincipiell    förändring   av   socialförsäkringens\r\nkonstruktion att  SGI:n för en egenföretagare skulle\r\nkunna  täcka  även  kostnader   i  verksamheten  och\r\nsåledes mer eller mindre beräknas  på  verksamhetens\r\nbruttoinkomst.  Utskottet  anser  att riksdagen  bör\r\navslå  motionerna N227 yrkande 13, N263  yrkande  12\r\noch N306  yrkande  4,  alla i nu behandlad del, samt\r\nmotion Sf271 yrkande 1.\r\nUtskottet motsätter sig  även  att karenstiden för\r\negenföretagare förkortas utan att  detta följs av en\r\nanpassning   i   uttaget  av  sjukförsäkringsavgift.\r\nMotion N396 yrkande 3 avstyrks därmed.\r\nFlera motioner tar  upp  frågan  om att tillfällig\r\nföräldrapenning till egenföretagare  beräknas  efter\r\nkalenderdag.    Tidigare    beräknades    tillfällig\r\nföräldrapenning  per  kalenderdag för alla. Reglerna\r\nändrades   1987   (prop.   1986/87:69,    bet.   SfU\r\n1986/87:12) så att tim- eller dagberäknad tillfällig\r\nföräldrapenning   enligt   huvudregeln   gäller  för\r\nförsäkrad    med   inkomst   av   anställning.   För\r\negenföretagare      kalenderdagberäknas      således\r\nfortfarande   den   tillfälliga   föräldrapenningen,\r\nvilket i praktiken innebär att företagare  i princip\r\nfår  en  lägre  ersättning  per  dag. Som motiv till\r\ndetta   angavs   bl.a.  att  den  som  arbetar   som\r\negenföretagare inte  omfattas av arbetstidslagen och\r\ndärför  själv  har  möjlighet   att   förlägga  sina\r\narbetstider på ett lämpligt sätt. Det kunde  för den\r\nförsäkrade  vara svårt att avgöra hur han eller  hon\r\nskulle ha arbetat  om han eller hon inte hade vårdat\r\nsjukt barn och därför  ansågs  det  inte möjligt att\r\nutge   ersättning   för   det   antal   timmar   som\r\negenföretagaren skulle ha arbetat.\r\nIBIS-utredningen påpekade i ovannämnda  betänkande\r\nSOU 1997:85 att tillfällig föräldrapenning till egna\r\nföretagare  enbart  utges  för  dagar  då  föräldern\r\nannars skulle ha förvärvsarbetat varför bl.a.  någon\r\nutjämning  över  tiden  inte kan göras. Utredningens\r\nuppfattning var att det inte  finns  någon möjlighet\r\natt timberäkna ersättningen till egna  företagare av\r\nde skäl som motiverade 1987 års ändring. Utredningen\r\nansåg  emellertid att kalenderdagberäkningen  skulle\r\nkunna ersättas  med  s.k. dagberäkning. Med en sådan\r\nberäkning   skulle   ersättningen   anpassas   efter\r\nårsinkomsten fördelad på arbetsdagar beräknade efter\r\nen femdagarsvecka. Med  hänsyn  till  de besparingar\r\nutredningen skulle göra inom sjukförsäkringen  ansåg\r\nsig   utredningen  dock  inte  kunna  föreslå  några\r\nytterligare      förändringar      som      medförde\r\nkostnadsökningar.\r\nUtskottet  konstaterar, i likhet med motionärerna,\r\natt kalenderdagberäkningen medför att egenföretagare\r\nmissgynnas vid  uttag av tillfällig föräldrapenning.\r\nIBIS-utredningen har redovisat en teknisk lösning på\r\nproblemet men har  av kostnadsskäl inte kunnat lägga\r\nfram något förslag.  Av  kostnadsskäl anser sig inte\r\nheller    utskottet   kunna   föreslå    en    sådan\r\nregeländring.\r\nMed  det anförda  avstyrker  utskottet  motionerna\r\nN227 yrkande 13, N263 yrkande 12 och N306 yrkande 4,\r\nalla  i nu  behandlad  del,  samt  motionerna  Sf271\r\nyrkande  2,  Sf303,  Sf331 yrkande 4, A202 yrkande 1\r\noch A241 yrkande 16.\r\n\r\nKonstnärers socialförsäkringsskydd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå en  motion om konstnärers\r\nsocialförsäkringsskydd.\r\nJämför reservation nr 11 (m).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI motion Kr264 av Kent Olsson  m.fl. (m) yrkandena 8\r\noch   9   framhålls  att  det  karaktäristiska   för\r\nkonstnärsyrket  är att det tar lång tid att etablera\r\nsig som konstnär  och att inkomsterna är ojämna över\r\ntiden.   För   konstnärerna    behövs   därför   mer\r\nindividanpassade  socialförsäkringssystem.   För  en\r\nkonstnär  som  är  egenföretagare gäller i nuvarande\r\nsystem att sjukpenningen  grundas på nettoinkomsten.\r\nKostnader som t.ex. ateljéhyra ersätts således inte.\r\nKonstnären bör därför få möjlighet  att  komplettera\r\nsjukpenningen     med     en     tilläggsförsäkring.\r\nTilläggsförsäkringen skall även täcka inkomstförlust\r\nvid   föräldraförsäkring,  havandeskapspenning   och\r\narbetsskadeförsäkring.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEn  särskild   utredare   har  fått  i  uppdrag  att\r\nkartlägga  hur gällande trygghetssystem  inom  bl.a.\r\nsocialförsäkringsområdet    förhåller    sig    till\r\nkonstnärlig  verksamhet  (dir.  2001:90).  Utredaren\r\nskall  pröva  om  de  nuvarande  regelverken innebär\r\nsärskilda  problem  för  konstnärliga  yrkesutövare,\r\nsärskilt egenföretagande och frilansande konstnärer,\r\nsamt i förekommande fall analysera  och redogöra för\r\norsaken  till  problemen. Uppdraget skall  redovisas\r\nsenast den 28 februari 2003 (dir. 2002:143).\r\n\r\nUtskottet anser  att beredningen av de förslag som\r\nutredningen  lägger  fram   bör  avvaktas.  Med  det\r\nanförda avstyrker utskottet motion Kr264 yrkandena 8\r\noch 9.\r\n\r\nNorden och socialförsäkringssystemen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner  om  rättigheter\r\ninom Norden.\r\nJämför reservationer nr 12 (c).\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nFörbindelserna  på  socialförsäkringsområdet  mellan\r\nSverige och de övriga  nordiska länderna regleras av\r\nEG-förordningar samt den  nordiska  konventionen  om\r\nsocial  trygghet.  Den  sistnämnda  har  i  huvudsak\r\nbetydelse  för  personer  som  inte  omfattas av EG-\r\nrätten  om social trygghet, dvs. personer  som  inte\r\nhar utnyttjat  den  fria  rörligheten,  som inte har\r\neller har haft arbete, eller som inte är  medborgare\r\ni EU/EES-land men är bosatta i Norden.\r\n\r\nDen  EG-förordning som här främst är av intresse\r\när förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av\r\nsystemen  för   social   trygghet   när   anställda,\r\negenföretagare eller deras familjemedlemmar  flyttar\r\ninom  gemenskapen. Förordningen skall garantera  att\r\nden som  utnyttjar  rätten till fri rörlighet mellan\r\nmedlemsländerna omfattas av lagstiftningen om social\r\ntrygghet  i  ett  av  dessa.  I  förordningen  finns\r\nbestämmelser   om   bl.a.  likabehandling   av   EU-\r\nmedborgare, bestämmande  av tillämplig lagstiftning,\r\nsammanläggning  av  kvalifikationstider,  export  av\r\nförmåner och proportionell  beräkning  av pensioner.\r\nEn  grundläggande  princip  är  att  den för  vilken\r\nförordningen gäller skall omfattas av lagstiftningen\r\ni bara en stat, i regel arbetslandets lagstiftning.\r\nDet ankommer på den nationella lagstiftningen  att\r\nange  närmare  villkor  för att tillhöra det landets\r\nsystem för social trygghet och förutsättningarna för\r\natt  få  förmåner.  I den nationella  lagstiftningen\r\nfastställs  också villkor  för  tillgodoräknande  av\r\nförsäkringsperioder.  Den  nationella lagstiftningen\r\nfår   dock   inte  avvika  från  gemenskapsrättsliga\r\nprinciper och regler.\r\nOm en person enligt förordningen skall omfattas av\r\nett  visst  medlemslands   lagstiftning   om  social\r\ntrygghet  skall  också avgifter som hänför sig  till\r\ndennes förvärvsinkomster  betalas enligt samma lands\r\nlagstiftning.  Det  gäller  oberoende   av  var  den\r\nanställde   eller  egenföretagaren  är  bosatt   och\r\noavsett var arbetsgivaren  bor  eller  företaget har\r\nsitt säte.\r\nFör enskilda fall eller för definierade grupper är\r\ndet  möjligt för länderna att sluta överenskommelser\r\nom undantag från de allmänna reglerna i EG-rätten om\r\nvilket  lands  lagstiftning  om  social trygghet som\r\nskall tillämpas i olika situationer.\r\nEnligt 1996 års dubbelbeskattningsavtal  mellan de\r\nnordiska  länderna  skall  personer  i  Danmark  och\r\nSverige, som bor i ett av länderna och arbetar i det\r\nandra, beskattas i arbetslandet för inkomsten där. I\r\nförhållandet  mellan  Sverige  och  övriga  nordiska\r\nländer   gäller   däremot  att  beskattning  sker  i\r\nbosättningslandet.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion  Sf240 av Johan  Linander  (c)  anges  att\r\nriksdagen bör  begära  en redovisning av regeringens\r\narbete för att tillgodose medborgarnas rättigheter i\r\nNorden  vid  arbetslöshet,   vid   utbildning,   vid\r\nbeskattning och i samband med sociala rättigheter så\r\natt  inte  enskilda människors rättigheter inskränks\r\npå grund av flyttning över nationsgränser i Norden.\r\n\r\nI  en motion  om  Öresundsregionen,  T377  av  Ulf\r\nNilsson   m.fl.   (fp),   begärs  i  yrkande  2  ett\r\ntillkännagivande om att ett  \"skatta  var  du vill\"-\r\nsystem snarast bör utredas. Enligt motionärerna  har\r\nidén  till  ett  sådant  system väckts av den danska\r\nregeringen    och    skulle    innebära    att    en\r\nÖresundspendlare själv får välja  i  vilket land han\r\neller  hon  betalar  skatt men då också ingå  i  det\r\nlandets socialförsäkringssystem.\r\nAnita Johansson m.fl. (s) anför i motion Sf366 att\r\ndet finns åtskilliga hinder  för rörlighet i Norden,\r\nt.ex.    vissa    regler   i   föräldraförsäkringen.\r\nMotionärerna anser  att  regeringen  bör låta utreda\r\nförutsättningarna  att  undanröja  dessa   hinder  i\r\nföräldraförsäkringen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nNordiska  ministerrådet  gav i mars 2001 en särskild\r\nutredare  i  uppdrag att utreda  de  rättigheter  en\r\nmedborgare i ett  nordiskt  land har vid bosättning,\r\narbete, studier, besök eller  liknande  i  ett annat\r\nnordiskt land. En slutrapport har avlämnats  i april\r\n2002, Nordbornas rättigheter (ANP 2002:719). I rap-\r\nporten  anges  att det av många skäl krävs en bättre\r\nsamordning  av  lagar  och  regelverk.  Det  växande\r\ngränsregionala samarbetet,  som just nu är synligast\r\nkring  Öresund  och  i Tornedalen,  gör  behovet  av\r\nsamordning akut. Behovet  förstärks  dessutom av att\r\nalltfler kommer att arbeta och bo i mer  än ett land\r\nsom  en  följd  av  globaliseringen,  den europeiska\r\nintegrationen  och  det  växande  samarbetet  mellan\r\nföretag i Norden. I rapporten anges  bl.a.  att  nya\r\ngemensamma   nordiska   regler  som  berör  EU/EES:s\r\nkompetensområde    även   bör    gälla    EU-länders\r\nmedborgare.   Bilaterala   överenskommelser   mellan\r\nnordiska länder  som  reglerar  nordbors rättigheter\r\nbör   undvikas.   Skillnader   mellan   länderna   i\r\nbeskattningen,  i  de  sociala välfärdsstrukturerna,\r\nsärskilt när det gäller pensioner och familjepolitik\r\noch inom utbildningen, anges  ha  skapat  de  flesta\r\nproblemen.\r\n\r\nSverige    är    ordförande   för   det   nordiska\r\nregeringssamarbetet  under  2003.  Regeringen  avser\r\ndärvid   att   prioritera   bl.a.  arbetet  med  att\r\nunderlätta rörligheten över gränserna  för  nordiska\r\nmedborgare.  Sverige  vill under sitt ordförandeskap\r\nverka för att olika gränshinder och onödig byråkrati\r\navskaffas.  En viktig uppgift  blir  att  följa  upp\r\nministerrådsförslaget  om  nordbors  rättigheter och\r\ndriva  arbetet  vidare.  När  det  gäller  den  fria\r\nrörligheten är problemet på socialförsäkringsområdet\r\nofta  tillämpningen  av  gällande  regler. Särskilda\r\nmöten skall sammankallas för att försöka  åstadkomma\r\nen  mer  systematisk hantering av vissa gränshinder.\r\nExempel  på   gränshinder   som   berörts   i  olika\r\nsammanhang    och   som   kan   tas   upp   här   är\r\nsocialförsäkringsfrågor,     tillgodoräknande     av\r\nstudier,  ID-handlingars  giltighet  i  de  nordiska\r\nländerna, förarcertifikat, finansiella transaktioner\r\nsamt  regler  för  anskaffning  av  fritidshus  i de\r\nnordiska länderna.\r\n\r\nGenom   den   fasta   Öresundsförbindelsen  har  det\r\ngränsöverskridande  samarbetet  mellan  Sverige  och\r\nDanmark    fördjupats.   Länderna    bedriver    ett\r\nsystematiskt arbete för att gemensamt söka lösningar\r\npå de problem  som  enskilda och företag stöter på i\r\nregionen.  Även  mellan   bl.a.   Norge/Sverige  och\r\nFinland/Sverige   har   liknande  integrationsarbete\r\nkommit till stånd.\r\n\r\nI en rapport, \"Öresund - en region blir till\", som\r\ni maj 1999 gemensamt getts  ut  av  de  svenska  och\r\ndanska  regeringarna,  anförs om det sociala området\r\nbl.a. följande.\r\nReglerna  är desamma för  alla  gränsöverskridande\r\naktiviteter  i   hela  EU,  och  några  bestämmelser\r\nsärskilt anpassade  för förhållandena mellan Danmark\r\noch  Sverige  finns  inte.   Reglerna  i  förordning\r\n1408/71  får  enligt  rapporten  i  vissa  avseenden\r\nsärskilt komplicerade effekter i de  fall Danmark är\r\ninblandat, eftersom Danmark skiljer sig  från övriga\r\nmedlemsstater  vad  gäller  den  sociala trygghetens\r\nfinansiering såtillvida att socialavgifter  knappast\r\nexisterar.  Företagen i det svenska systemet betalar\r\ndäremot sociala  avgifter till staten som då uppgick\r\ntill 33 % av den anställdes lön.\r\nI  rapporten  anges   att   när   det  gäller  EG-\r\nförordningarnas            tillämpning           kan\r\ntillämpningsföreskrifter  i  vissa   speciella  fall\r\nsaknas  eller  skilja  sig  åt  i  de båda länderna.\r\nDessutom kan man identifiera problem  för medborgare\r\nsom arbetar under mer flexibla förutsättningar  i de\r\nbåda  länderna, t.ex. personer som ofta byter arbete\r\nmellan  länderna eller personer med samtidigt arbete\r\ni båda länderna.  De danska och svenska regeringarna\r\nskall bl.a. verka för  att tillämpningen av gällande\r\nregler så långt möjligt sker på ett sätt som främjar\r\nintegrationen och kommer  att  ta initiativ till att\r\nutarbeta  en  gemensam  tolkning av  EG-reglerna  om\r\nsocial trygghet.\r\nÄven  skattepolitik  behandlas  i  rapporten.  Det\r\nanges att systemen för personbeskattning  i  de båda\r\nländerna   kännetecknas   av   relativt  sett  lägre\r\nskatteuttag men väsentligt högre  sociala avgifter i\r\nSverige och det omvända förhållandet  i Danmark. Den\r\nsamlade  belastningen  av personskatter och  sociala\r\navgifter  i  Danmark  och Sverige  är  dock  i  allt\r\nväsentligt  ungefär  densamma.   Huvudprincipen   om\r\nbeskattning  i arbetslandet är enligt vad som anförs\r\ni rapporten fast  förankrad  i  den  internationella\r\nskatterätten,  och den står också i överensstämmelse\r\nmed de principer  som gäller i EG:s regler om social\r\ntrygghet. Regeringarna  i Danmark och Sverige kommer\r\natt  aktivt följa integrationsutvecklingen  för  att\r\nbedöma  vilka  skillnader  i  skattesystemen som kan\r\nverka     hämmande     eller    snedvridande     för\r\ngränsöverskridande  arbetskraft   eller  yrkesmässig\r\nverksamhet.\r\nUtskottet  har  tidigare  behandlat   motioner  om\r\nproblem för gränsgångare i Öresundsregionen  (senast\r\ni  bet. 2001/02:SfU1) och därvid framhållit att  det\r\när  av   största   vikt,   inte   minst  vad  gäller\r\nsocialförsäkringssystemen,    att    dessa    frågor\r\nuppmärksammas och får en lösning. Utskottet noterade\r\nsenast  en  pågående  lösning  för  vissa  fall   av\r\ndistansarbete.  Utskottet  förutsatte  att  liknande\r\nfrågor även fortsättningsvis uppmärksammas och löses\r\nmellan  de  båda länderna. De generella reglerna  om\r\nsamordning av  socialförsäkringssystem är emellertid\r\nen fråga för samarbetet  på  EU-nivå. Ett arbete med\r\nmodernisering av förordningen  pågår  för närvarande\r\ninom    EU.    Utskottet   konstaterade   även   att\r\nbeskattningsrätten   och   bl.a.   frågan   om   ett\r\nutjämningssystem för att kompensera skattebortfallet\r\nskulle utredas.\r\nUtskottet   underströk   vikten   av  att  möjliga\r\nförändringar   för  att  förbättra  utvecklingen   i\r\nÖresundsregionen  genomförs  så  snart  som möjligt.\r\nUtskottet  förutsatte att erfarenheter av  samarbete\r\ninom andra gränsområden  inom  EU  därvid  tas  till\r\nvara.\r\nMed hänsyn till att regeringen under\r\nsitt ordförandeskap i Nordiska\r\nministerrådet nästa år avser att\r\nprioritera undanröjandet av\r\ngränshinder inom Norden, och till\r\ndet pågående samarbetet i\r\nÖresundsregionen anser utskottet att\r\nnågot uttalande från riksdagens sida\r\nmed anledning av motionerna Sf240,\r\nSf366 och T377 yrkande 2 inte är\r\npåkallat. Motionerna avstyrks.\r\n\r\nUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet\r\nvid sjukdom och handikapp\r\n\r\nUtgiftsområdet  omfattar  politikområdet  Ersättning\r\nvid    arbetsoförmåga.    Politikområdet    omfattar\r\nsjukpenning,    rehabilitering,   närståendepenning,\r\naktivitets- och sjukersättning  (förtidspension  och\r\nsjukbidrag  t.o.m.  2002),  ersättning vid handikapp\r\noch   arbets-   och  kroppsskador,   kostnader   för\r\nsysselsättning av vissa personer med aktivitets- och\r\nsjukersättning       samt        socialförsäkringens\r\nadministration, dvs. Riksförsäkringsverket (RFV) och\r\nde allmänna försäkringskassorna.\r\n\r\nFinansutskottet   har  för  budgetåret   2003,   i\r\nenlighet  med regeringens  förslag,  föreslagit  att\r\nramen   för   utgiftsområde   10   fastställs   till\r\n119 398 964 000 kr (bet. 2002/03:FiU1).\r\n\r\nMål för ökad hälsa i arbetslivet\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör godkänna  regeringens  förslag\r\ntill  följande   mål   för   ökad   hälsa   i\r\narbetslivet:  Frånvaron  från  arbetslivet på\r\ngrund  av  sjukskrivning  skall i förhållande\r\ntill 2002 halveras fram till 2008. Parallellt\r\nskall    antalet    nya    aktivitets-    och\r\nsjukersättningar minska och  hänsyn  tas till\r\nden demografiska utvecklingen under perioden.\r\nDärmed  bör  riksdagen  avslå motionsyrkanden\r\nbl.a.   om   komplettering   av   regeringens\r\nförslag.\r\nJämför reservationerna 13 (m),  14  (fp,)  15\r\n(kd) och 16 (c).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nEnligt  vad  som  anges  i  propositionen fortsätter\r\nantalet  långtidssjukskrivna att  öka.  Att  antalet\r\nsjukskrivna  ökat  och  synes  fortsätta att öka har\r\nflera förklaringar, och orsakssambanden är komplexa.\r\nSjukfall som varat minst ett år  har  ökat mest. För\r\nsjukfall  kortare  än  ett  år har däremot  ökningen\r\nungefär   halverats.   Liknande   utvecklingsmönster\r\ngäller både för kvinnor och män.\r\n\r\nKvinnorna  utgör  63  %  av  de  sjukskrivna,  och\r\nskillnaderna     mellan     mäns     och    kvinnors\r\nsjukskrivningar har ökat. Sedan 1994 har  kvinnornas\r\nandel   av   sjukfrånvaron   ökat   med  ungefär  en\r\nprocentenhet  varje  år.  En  förklaring   till  att\r\nkvinnors   andel   av   sjukfrånvaron  ökar  är  att\r\nsysselsättningen ökat för kvinnorna.\r\nBland annat för att understryka  vikten av att den\r\nnegativa   utvecklingen  inom  ohälsoområdet   vänds\r\nföreslår regeringen att riksdagen skall godkänna ett\r\nmål  för ökad  hälsa  i  arbetslivet,  nämligen  att\r\nfrånvaron    från    arbetslivet    på    grund   av\r\nsjukskrivning,   i   förhållande  till  2002,  skall\r\nhalveras fram till 2008  samtidigt  som  antalet nya\r\naktivitets-   och   sjukersättningar  skall  minska,\r\nvarvid  hänsyn  skall  tas   till  den  demografiska\r\nutvecklingen under perioden.\r\nEnligt regeringen måste arbetet  med  att  halvera\r\nsjukskrivningarna   särskilt  fokusera  på  kvinnors\r\narbetsplatser, arbetsmiljöer  och arbetsvillkor. Det\r\när vidare viktigt att målet följs  upp  årligen  och\r\natt    särskild    uppmärksamhet   då   riktas   mot\r\nutvecklingen av kvinnors ohälsa.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nBo Lundgren m.fl. (m) begär i motion Sf291 yrkande 1\r\nett tillkännagivande om målsättningen för att minska\r\nsjukfrånvaron. Motionärerna tror inte på regeringens\r\nmål om en halvering  av  sjukfrånvaron till 2008. De\r\nanser  att  det krävs kraftfullare  åtgärder,  bl.a.\r\nförbättringar  av  vård  och  rehabilitering samt en\r\nminskad benägenhet att sjukskriva sig.\r\n\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) begär  i  motion  Sf290\r\nyrkande  1  ett  tillkännagivande  om  vikten av att\r\nförebyggande  insatser  med  en  bred  ansats   sker\r\ntillsammans  med snabbare vård för dem som ändå blir\r\nsjuka.   Motionärerna    anser    att   det   behövs\r\nförändringar  på  en  rad  områden såsom  ekonomiska\r\nförbättringar för barnfamiljer, en arbetstidsreform,\r\nen mer aktiv roll för företagshälsovården och större\r\nutrymme för nya organisationsformer.\r\nSven Brus m.fl. (kd) begär  i motion Sf335 yrkande\r\n5  ett  tillkännagivande  om  ett bredare  fokus  på\r\nohälsans   orsaker.  Motionärerna   framhåller   att\r\narbetsplatsen inte är den enda orsaken. Utformningen\r\nav familje-, social-, folk-\r\nhälso-, skatte-  och jämställdhetspolitiken har stor\r\nbetydelse.  I samma  motion  yrkande  6  begärs  ett\r\ntillkännagivande om prevention. Motionärerna påpekar\r\natt   det  är  alltför   snävt   att   fokusera   på\r\narbetsplatsen  och  att  strukturer för förebyggande\r\ninsatser måste komma till stånd.\r\nGudrun Schyman m.fl. (v)  begär i motion Sf313 ett\r\ntillkännagivande om det nationella  målet  för  ökad\r\nhälsa  i  arbetslivet. Enligt motionärerna bör målet\r\nvara att antalet  ersättningsdagar för frånvaro från\r\narbetslivet på grund av sjukskrivning skall halveras\r\ntill 2008 i förhållande  till  2002.  Minst  50 % av\r\ndenna    halvering   skall   utgöras   av   minskade\r\nersättningsdagar  bland  kvinnor.  Parallellt  skall\r\nantalet  nya  aktivitets-  och sjukersättningar inte\r\nöka.   Hänsyn   skall  tas  till  den   demografiska\r\nutvecklingen under perioden.\r\nMaud  Olofsson m.fl.  (c)  begär  i  motion  Sf331\r\nyrkande 5  ett  tillkännagivande  om  att  målet att\r\nhalvera sjukskrivningarna till 2008 bör kompletteras\r\nmed  delmål  om minskning med 20 % respektive  40  %\r\ntill  2004  och  2006.  Motionärerna  menar  att  en\r\nminskning    med     20    %    skulle    återställa\r\nsjukskrivningarna  till   2000  års  nivå  medan  en\r\nminskning med 40 % motsvarar sjukskrivningarna 1998.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSjukfrånvaron  och  kostnaderna   härför   har  ökat\r\ndramatiskt under senare år. Det är särskilt de långa\r\nsjukfallen (365 dagar eller mer) som har ökat.\r\n\r\nAv RFV:s budgetunderlag för 2003-2005 framgår  att\r\nantalet långa sjukfall ökade med ca 27 % mellan 1999\r\noch  2000  och med 24 % mellan 2000 och 2001. Av dem\r\nsom var sjukskrivna  i  slutet  av  juli  2002  hade\r\nenligt  RFV:s  statistik den 21 oktober 2002 117 500\r\nvarit sjukskrivna i mer än ett år. Det var ca 15 200\r\nfler än i juli 2001,  vilket  är en ökning med 15 %.\r\nAv statistiken den 22 november  2002  framgår att av\r\ndem  som  var  sjukskrivna i slutet av augusti  2002\r\nhade 120 000 varit  sjukskrivna i mer än ett år. Det\r\nvar ca 14 000 fler än  i augusti 2001. Det senare är\r\nen ökning med 13 %.\r\nTrots att ökningstakten  vad  gäller antalet långa\r\nsjukfall  har  avtagit  är  antalet sådana  sjukfall\r\nalltjämt alldeles för högt och  fortsätter  dessutom\r\natt  öka.  Därtill  kommer  att försäkringskassornas\r\narbete med de långa sjukfallen  sannolikt kommer att\r\ninnebära    en    fortsatt    ökning    av   antalet\r\nförtidspensioner/sjukbidrag     (aktivitets-     och\r\nsjukersättningar fr.o.m. 2003) de kommande åren.\r\nEnligt vad som anges i budgetpropositionen  (volym\r\n1)  är  det  flera  faktorer som samspelar, t.ex. en\r\nåldrande arbetskraft,  hårdare  krav  i arbetslivet,\r\nändrade attityder och brister i försäkringskassornas\r\noch arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar. Även andra\r\nfaktorer  kan  enligt  utskottet ha betydelse  såsom\r\nersättningssystemens    utformning,    den    ökande\r\nförvärvsfrekvensen bland  kvinnor kombinerat med att\r\nmännen inte tar sin del av ansvaret för barn och hem\r\nsamt läkarnas roll i sjukskrivningsprocessen.\r\nFör att komma till rätta  med  problemet  med  den\r\nalltjämt  ökande  sjukfrånvaron  anser  utskottet  i\r\nlikhet  med  regeringen att det krävs insatser under\r\nflera år på många  olika  områden,  där åtgärder för\r\nbättre   arbetsmiljö,   inklusive   inflytande    på\r\narbetsplatsen    för    de    anställda,   tydligare\r\narbetsgivaransvar   och   en   förnyelse    av   den\r\narbetslivsinriktade   rehabiliteringen   är  viktiga\r\nkomponenter. Andra komponenter kan vara att  få till\r\nstånd  en ändring av läkarnas sjukskrivningsmönster,\r\nsatsningar  på  en  utbyggnad av företagshälsovården\r\noch förebyggande arbete  i  form  av folkhälsoarbete\r\noch friskvård. Därtill måste det finnas  möjligheter\r\natt  kombinera  arbete  med  familj och fritid  samt\r\njämställdheten  både  på  och utanför  arbetsplatsen\r\nstärkas.  Enligt  utskottet  kräver   sjukfrånvarons\r\nkomplexitet  således  både  ett brett perspektiv  på\r\nfrågan och krafttag från alla  berörda  parter såsom\r\narbetsgivare,          sjukskrivande         läkare,\r\nförsäkringskassan  och andra  aktörer  verksamma  på\r\nområdet.\r\nDet av regeringen presenterade 11-punktsprogrammet\r\nför bättre hälsa i arbetslivet  innefattar flertalet\r\novannämnda  komponenter.  Enligt vad  som  anförs  i\r\nbudgetpropositionen har arbetet  bl.a.  resulterat i\r\natt regeringen nu preciserat ett mål för  ökad hälsa\r\ni   arbetslivet,   nämligen   att   frånvaron   från\r\narbetslivet på grund av sjukskrivning skall halveras\r\ntill  2008  och  att  antalet  nya  aktivitets-  och\r\nsjukersättningar samtidigt skall minska.\r\nRegeringens   och   samarbetspartiernas   (v,  mp)\r\nfortsatta  strategi  för  ökad  hälsa  i arbetslivet\r\ninnefattar  också  en  satsning  på  ca 750 miljoner\r\nkronor per år under 2003 och 2004. Insatserna består\r\nbl.a.  av  ekonomiska  drivkrafter för arbetsgivare,\r\nökade                  resurser                  för\r\nsocialförsäkringsadministrationen,  rätt  till  egen\r\nkontaktperson    för    långtidssjukskrivna,    fler\r\nförsäkringsläkare hos försäkringskassorna, förstärkt\r\nutbildning    för   läkare   i   försäkringsmedicin,\r\nobligatorisk rehabiliteringsutredning,  i vissa fall\r\ninhämtande  av  läkarintyg  från annan läkare  efter\r\nåtta   veckors  sjukskrivning  och   beviljande   av\r\nsjukersättning,  som  ersätter  förtidspension,  för\r\nhögst    tre    år   i   taget.   Som   framgår   av\r\nbudgetpropositionen   (volym   1)   antas  förslagen\r\nmedföra  att  antalet  sjukdagar minskar  med  10  %\r\nmellan 2002 och 2003, vilket  minskar utgifterna med\r\nca   fem   miljarder  kronor.  2004  antas   antalet\r\nsjukdagar minska med ytterligare ca 5 %.\r\nUtskottet  välkomnar  regeringens strategi för det\r\nfortsatta  arbetet som innebär  en  vidareutveckling\r\noch konkretisering  av  11-punktsprogrammet.  I  det\r\nfortsatta   arbetet   har   regeringen   till   sitt\r\nförfogande  ett  omfattande underlag i form av olika\r\nutredningar, t.ex.  HpH-utredningens  slutbetänkande\r\nHandlingsplan  för  ökad  hälsa  i arbetslivet  (SOU\r\n2002:5).     Därtill     kommer    att    RFV    och\r\nArbetsmarknadsstyrelsen (AMS)  fått  i  uppdrag  att\r\nunder   2002-2004   förnya  den  arbetslivsinriktade\r\nrehabiliteringen.  I  uppdraget   ingår   bl.a.  att\r\nutveckla   metoder   för   en  tidig  och  fördjupad\r\nbedömning av den enskildes behov  av rehabilitering.\r\nÄven  sjukskrivningsprocessen  är  föremål   för  en\r\növersyn.  Det  uppdraget skall slutredovisas den  15\r\nfebruari 2003.\r\nEnligt utskottets  mening är såväl inriktningen på\r\nregeringens arbete som dess omfattning och bredd väl\r\navpassad för den kraftfulla  satsning  som nu behövs\r\nför  att  komma  till  rätta  med problemet med  den\r\nökande sjukfrånvaron. Det finns därför all anledning\r\natt anta att arbetet på sikt kommer  att  ge  önskat\r\nresultat i form av färre antal sjukskrivna och färre\r\nnybeviljade aktivitets- och sjukersättningar. För en\r\nsådan  omfattande  satsning är det vidare nödvändigt\r\natt det finns ett klart  uttalat mål mot vilket alla\r\nberörda parter kan arbeta  samtidigt  som  vikten av\r\natt    prioritera   det   nödvändiga   ohälsoarbetet\r\npoängteras.    Utskottet    hyser    således    goda\r\nförhoppningar  om  att  det av regeringen föreslagna\r\nmålet kommer att uppnås.\r\nVad gäller frågan om att komplettera målet med att\r\nminst  50 % av halveringen  av  sjukfrånvaron  skall\r\nutgöras  av  minskade ersättningsdagar bland kvinnor\r\nkonstaterar utskottet att kvinnor utgör en betydligt\r\nstörre  andel  av  de  långtidssjukskrivna  och  den\r\nstörre andelen av  personer med förtidspension eller\r\nsjukbidrag.  Mot  bakgrund   härav  torde  det  vara\r\nnärmast självklart att ohälsoarbetet  till  stor del\r\nkommer    att    vara   inriktat   på   att   minska\r\nsjukskrivningar  bland   kvinnor.   Regeringen   har\r\ndessutom  framhållit  att  arbetet  med  att halvera\r\nsjukskrivningarna   särskilt   måste   fokusera   på\r\nkvinnors arbetsmiljöer och arbetsvillkor,  att målet\r\nårligen  skall följas och att särskild uppmärksamhet\r\ndå skall riktas mot utvecklingen av kvinnors ohälsa.\r\nUtskottet  vill i sammanhanget erinra om att det för\r\nnärvarande pågår särskilda försök att minska ohälsan\r\ninom den offentliga  sektorn,  dvs.  inom den del av\r\narbetsmarknaden  där  en  stor  del av de  anställda\r\nutgörs av kvinnor. Något skäl att i målformuleringen\r\nspecifikt ange ett mål för minskningen  av  kvinnors\r\nsjukskrivning kan utskottet därför inte se. Med  det\r\nanförda  anser  utskottet att riksdagen bör godkänna\r\nregeringens  förslag  till  mål  för  ökad  hälsa  i\r\narbetslivet. Därmed  avstyrker  utskottet motionerna\r\nSf291 yrkande 1, Sf290 yrkande 1,  Sf335 yrkandena 5\r\noch 6 samt Sf331 yrkande 5. Motion Sf313  får  anses\r\ndelvis tillgodosedd med vad utskottet anfört.\r\n\r\n19:1 Sjukpenning och rehabilitering\r\nm.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning  till anslaget 19:1 som bl.a.\r\ninnebär  att  högst   5  %  av  de  beräknade\r\nutgifterna för sjukpenning  skall få användas\r\nför  samverkan  inom  rehabiliteringsområdet.\r\nVidare   bör   riksdagen   anta   regeringens\r\nlagförslag i proposition 2002/03:2  om att ge\r\nförsäkringskassan  utökade  möjligheter   att\r\nbidra   med   medel   till   samverkan   inom\r\nrehabiliteringsområdet  och om en förlängning\r\nav försökslagstiftningen  om  Socsam.  Därmed\r\nbör  riksdagen  avslå motionsyrkanden om dels\r\nannan  medelsanvisning  till  anslaget,  dels\r\navslag på  förslaget  om  utökade möjligheter\r\nför  försäkringskassan  att bidra  med  medel\r\ntill samverkan inom rehabiliteringsområdet.\r\nRiksdagen bör även avslå  motionsyrkanden\r\nbl.a.  om en ny rehabiliteringsförsäkring, om\r\nkvinnors  rehabilitering,  om  samverkan  och\r\nfinansiell samordning, om ansvarsfördelningen\r\nmellan  myndigheterna  vid rehabilitering och\r\nom retroaktiv sjukpenning.\r\nJämför reservationerna nr  17  (fp), 18 (kd),\r\n19 (c), 20 (kd, m, fp, c), 21 (m),  22  (fp),\r\n23(c) 24 (mp) och 25 (fp).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nFrån  anslaget  bekostas  utgifter  för sjukpenning,\r\nrehabilitering   och   närståendepenning   inklusive\r\nstatlig ålderspensionsavgift.\r\n\r\nSom  redovisas  nedan  i  avsnittet  Arbetsgivares\r\nkostnadsansvar m.m. har en arbetstagare enligt lagen\r\n(1991:1047)  om  sjuklön  (SjLL)   rätt   att  under\r\nsjuklöneperioden få sjuklön motsvarande en  viss del\r\nav lönen och andra anställningsförmåner. Vad  gäller\r\nreglerna  om sjuklön i övrigt hänvisas till följande\r\navsnitt.\r\nEfter sjuklöneperioden  utges  sjukpenning  enligt\r\nlagen   (1962:381)   om   allmän  försäkring  (AFL).\r\nSjukpenningen utgör 80 % av den sjukpenninggrundande\r\ninkomsten (SGI). För den som  inte omfattas av SjLL,\r\nt.ex.   egenföretagare  och  uppdragstagare,   utges\r\nsjukpenning  enligt  AFL  från sjukperiodens början.\r\nSjukpenning utges dock inte  för  den första dagen i\r\nsjukperioden  (karensdag).  För  tid därefter  utges\r\nsjukpenning med 80 % av SGI. Antalet  karensdagar är\r\nbegränsat     till     högst     tio     under    en\r\ntolvmånadersperiod.\r\nSGI   är  den  årliga  inkomst  i  pengar  som  en\r\nförsäkrad  kan  antas  komma att tills vidare få för\r\neget  arbete,  antingen som  arbetstagare  i  allmän\r\neller enskild tjänst  (inkomst av anställning) eller\r\npå annan grund (inkomst  av  annat  förvärvsarbete).\r\nFör  rätt till sjukpenning krävs att den  försäkrade\r\nhar en  SGI som uppgår till 24 % av prisbasbeloppet.\r\nVid beräkning  av  SGI  bortses  från  inkomster som\r\növerstiger 7,5 prisbasbelopp.\r\nRehabiliteringsersättning   utges   under    vissa\r\nförutsättningar när en försäkrad, vars arbetsförmåga\r\ntill  följd  av  sjukdom  är  nedsatt  med  minst en\r\nfjärdedel,    deltar    i    en   arbetslivsinriktad\r\nrehabilitering. Rehabiliteringsersättning  består av\r\nrehabiliteringspenning,  som utges med 80 % av  SGI,\r\noch  ett  särskilt  bidrag. För  samverkan,  köp  av\r\narbetslivsinriktade   rehabiliteringstjänster    och\r\narbetstekniska    hjälpmedel    m.m.    liksom   för\r\nrehabiliterings- och behandlingsinsatser inom hälso-\r\noch sjukvården (s.k. Dagmarmedel) avsätts  särskilda\r\nmedel.\r\nNärståendepenning  utges  enligt lagen (1988:1465)\r\nom ersättning och ledighet för  närståendevård  till\r\nden som avstår från förvärvsarbete för att vårda  en\r\nnärstående  svårt  sjuk person. Ersättning kan utges\r\näven om vården sker  på sjukvårdsinrättning. Antalet\r\nersättningsdagar  är begränsat  till  60  dagar  för\r\nvarje person som vårdas. Närståendepenning utges med\r\n80  %  av SGI och kan  utges  som  hel,  halv  eller\r\nfjärdedels förmån.\r\nMed   stöd    av   lagen   (1992:863)   om   lokal\r\nförsöksverksamhet  med  finansiell samordning mellan\r\nsocialförsäkring  och hälso-  och  sjukvård  bedrevs\r\nunder åren 1993-1997 försöksverksamhet på lokal nivå\r\ninom  fem  försöksområden   (Finsam).   Syftet   med\r\nförsöksverksamheten  var  att skapa drivkrafter inom\r\nsystemen för socialförsäkring  respektive hälso- och\r\nsjukvård för ett bättre utnyttjande av de gemensamma\r\nresurserna.\r\nEnligt lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet\r\nmed  finansiell samordning mellan  socialförsäkring,\r\nhälso-   och   sjukvård  och  socialtjänst  får,  om\r\nregeringen  medger  det,  en  försäkringskassa,  ett\r\nlandsting och  en  kommun  som har kommit överens om\r\ndet  bedriva  sådan försöksverksamhet  i  syfte  att\r\npröva möjligheterna  till  en effektivare användning\r\nav       tillgängliga       resurser       (Socsam).\r\nFörsöksverksamheten, som är begränsad till högst tio\r\nförsöksområden,  startade den 1 juli 1994 och  skall\r\navslutas senast vid utgången av 2002.\r\nSedan  den 1 januari  1998  får  försäkringskassan\r\nträffa överenskommelse  med  kommun,  landsting  och\r\nlänsarbetsnämnd om att samverka i syfte att uppnå en\r\neffektivare   användning  av  tillgängliga  resurser\r\n(Frisam).\r\nFrån och med den 1 januari 2003 kommer aktivitets-\r\neller sjukersättning  att  utges vid långvarig eller\r\nvaraktig   medicinskt   grundad    nedsättning    av\r\narbetsförmågan.   Dessa   förmåner,   som   ersätter\r\nnuvarande förtidspension och sjukbidrag, kommer  att\r\nutgöra  en  del  av  sjukförsäkringen  och utges som\r\ninkomstrelaterad   förmån  eller  garantiersättning.\r\nFrågor om sjuk- och  aktivitetsersättning  behandlas\r\nnedan    i    avsnittet    19:2    Aktivitets-   och\r\nsjukersättningar.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI  budgetpropositionen  föreslås  att riksdagen  för\r\nbudgetåret 2003 till anslaget 19:1  Sjukpenning  och\r\nrehabilitering  m.m.  anvisar  ett  ramanslag  på 46\r\n943,4 miljoner kronor.\r\n\r\nSom  tidigare redovisats har regeringen föreslagit\r\natt riksdagen  skall godkänna ett mål för ökad hälsa\r\ni arbetslivet bl.a.  för  att  understryka vikten av\r\natt  den  negativa  utvecklingen inom  ohälsoområdet\r\nvänds.  Utskottet har  ovan  tillstyrkt  regeringens\r\nförslag.\r\nDen fortsatta  ökningen av antalet sjukskrivna och\r\ninte minst långtidssjukskrivna  är enligt regeringen\r\nett  allvarligt  hot  mot  välfärden   i  samhället.\r\nRegeringen   har  därför  under  det  senaste   året\r\nintensifierat  arbetet  med  att  bryta den negativa\r\nutvecklingen,  bl.a.  inom ramen för  det  s.k.  11-\r\npunktsprogrammet  för  ökad   hälsa  i  arbetslivet.\r\nProgrammet, som presenterades i  budgetpropositionen\r\nför  2002, omfattar åtgärder för bättre  arbetsmiljö\r\noch tydligare  arbetsgivaransvar, åtgärder för snabb\r\nåtergång till arbete efter ohälsa, åtagande för ökad\r\ntillgänglighet i hälso- och sjukvården samt insatser\r\ninom statistik, forskning m.m.\r\nRegeringen     och      samarbetspartierna     (v,\r\nmp)fortsätter nu arbetet med  att förbättra hälsan i\r\narbetslivet  genom en kraftfull  satsning  på  flera\r\nområden. För åren  2003  och 2004 skjuter regeringen\r\noch samarbetspartierna till  medel  (ca 750 miljoner\r\nkronor  vartdera  året)  för  att  bl.a. stärka  det\r\nförebyggande arbetet. Stora satsningar görs också på\r\nett ökat stöd till dem som redan drabbats.  Det sker\r\nbl.a.  genom  ett  förändrat  rehabiliteringsarbete,\r\nt.ex.   genom   att   införa  en  rätt   till   egen\r\nkontaktperson för långtidssjukskrivna  och  att göra\r\nrehabiliteringsutredningen obligatorisk, samt  genom\r\natt  tillföra mer resurser till försäkringskassorna,\r\nbl.a.     för     köp     av     arbetslivsinriktade\r\nrehabiliteringsutredningar.  Sjukförsäkringssystemet\r\nskall  vidare  underlätta  en  snabb  återgång  till\r\narbete.  Därför  måste också sjukskrivningsprocessen\r\nförändras i flera  delar,  bl.a.  genom att partiell\r\nsjukskrivning   skall   vara   utgångspunkten    vid\r\nsjukskrivning    liksom   en   fördjupad   medicinsk\r\nbedömning   i  vissa   fall   efter   åtta   veckors\r\nsjukskrivning.   Arbetslinjen  är  en  annan  viktig\r\nutgångspunkt, och  förändringar  som underlättar att\r\nden enskildes arbetsförmåga tas till  vara  så långt\r\nsom möjligt måste genomföras. Inriktningen är  också\r\natt    införa    ekonomiska   incitament   för   att\r\narbetsgivare i ökad utsträckning skall ta ett större\r\nansvar   för  förebyggande   arbetsmiljöarbete   och\r\nrehabilitering.\r\nFör att  skapa  förutsättningar för en effektivare\r\nrehabilitering i samverkan  krävs  enligt regeringen\r\natt   det  tillförs  ytterligare  medel  för   detta\r\nändamål. Regeringen föreslår därför att högst 5 % av\r\nde beräknade  utgifterna  för  sjukpenning  skall få\r\nanvändas  för  samverkan inom rehabiliteringsområdet\r\n(Frisam). Regeringen avser att återkomma med förslag\r\nom ändring av reglerna  för  sådan  samverkan  i  en\r\nsärskild  proposition.  I  proposition 2002/03:2 har\r\nregeringen   därefter   återkommit    med   förslag.\r\nPropositionen redovisas nedan.\r\nEnligt  regeringens  uppfattning  är  det   vidare\r\nmotiverat    att    närmare   överväga   att   vidga\r\nmöjligheterna att uppbära rehabiliteringspenning vid\r\narbetsträning och studier.\r\nFrågan     om    att    införa     en     särskild\r\nrehabiliteringsförsäkring har under senare tid förts\r\nfram från olika  håll.  Regeringen  avser därför att\r\nförutsättningslöst studera möjligheterna  att införa\r\nen sådan försäkring.\r\nEnligt  vad som anges i budgetpropositionen  skall\r\nden solidariskt finansierade försäkringen grundas på\r\ninkomstbortfallsprincipen, och den som är berättigad\r\ntill  försäkringsersättning   skall  ges  en  skälig\r\nlevnadsstandard. För att nå denna  målsättning avser\r\nregeringen  att  föreslå  riksdagen  en  höjning  av\r\ninkomsttaket  i sjuk- och föräldraförsäkringen  från\r\n7,5 till 10 prisbasbelopp  fr.o.m.  den 1 juli 2003,\r\nom det statsfinansiella läget medger det.\r\n\r\nProposition 2002/03:2\r\n\r\nSedan      1998      bedrivs      samverkan     inom\r\nrehabiliteringsområdet i enlighet med riktlinjerna i\r\nproposition           1996/97:63          Samverkan,\r\nsocialförsäkringens      ersättningsnivåer       och\r\nadministration,   m.m.   I   proposition  1996/97:63\r\ntydliggörs  behovet  av  samverkan   mellan  berörda\r\nmyndigheter  i  syfte  att  stödja  de personer  som\r\nbehöver särskilda insatser. Det handlar  om personer\r\nsom  är  aktuella  hos  olika rehabiliteringsaktörer\r\nsamtidigt  eller  som  vandrar  mellan  dem.  Enligt\r\nproposition  1996/97:63  skall   samverkan   ges  en\r\ngemensam  ram  för  åtgärder  och  insatser,  men de\r\nekonomiska   besluten  skall  fattas  av  respektive\r\nmyndighet/förvaltning.  En  förutsättning  för denna\r\nsamverkan  är att alla inblandade parter bidrar  med\r\nmedel som står  i  proportion  till deras ansvar för\r\nåtgärder för den grupp som samverkan riktar sig till\r\n(bet. 1996/97:SfU12, rskr. 1996/97:273).\r\n\r\nMed   anledning   av  riksdagens  tillkännagivande\r\nhösten  2001 om att regeringen  bör  återkomma  till\r\nriksdagen  med  förslag  om en finansiell samordning\r\nsom   omfattar   socialförsäkringen,    hälso-   och\r\nsjukvården,            socialtjänsten            och\r\narbetsmarknadsmyndigheterna   har   en   arbetsgrupp\r\ntillsatts  inom  Regeringskansliet  för att utarbeta\r\nett  sådant förslag. Förslaget skall träda  i  kraft\r\nunder   2003.  I  avvaktan  på  en  lagstiftning  om\r\nfinansiell samordning och i syfte att minska ohälsan\r\noch sjukskrivningskostnaderna  anser  regeringen att\r\ndet  redan  nu  bör skapas utökade möjligheter  till\r\nsamverkan inom rehabiliteringsområdet.\r\nSituationen med  kraftigt  ökande  sjukskrivningar\r\nmotiverar  enligt  regeringen  att försäkringskassan\r\nfår  ytterligare  medel i syfte att  förbättra  sam-\r\nverkansformerna och  effektivisera rehabiliteringen.\r\nI  budgetpropositionen   för   2003  har  regeringen\r\nföreslagit att högst 5 % av de beräknade  utgifterna\r\nför sjukpenning skall få användas för samverkan inom\r\nrehabiliteringsområdet.\r\nI  proposition 2002/03:2 förslås en ändring  i  18\r\nkap. 2  §  AFL som innebär att försäkringskassan får\r\nutökade  möjligheter   att   bidra   med  medel  för\r\nsamverkan   inom   rehabiliteringsområdet.    Enligt\r\nförslaget,  som  avses  träda  i kraft den 1 januari\r\n2003, får dessa medel utgöra statens samlade andel i\r\nsamverkan.\r\nFörslaget    innebär   att   i   de   fall    både\r\nförsäkringskassan och länsarbetsnämnden deltar i ett\r\nsamverkansprojekt  får  försäkringskassan  svara för\r\nstatens   andel   av  kostnaderna.  I  de  fall  som\r\nlänsarbetsnämnden,   men   inte   försäkringskassan,\r\ndeltar skall länsarbetsnämnden liksom  i  dag  svara\r\nför   sin   del   av  finansieringen.  Kommuner  och\r\nlandsting  skall  även  fortsättningsvis  bidra  med\r\nmedel som står i proportion till deras ansvar.\r\nRegeringen avser  att  ge  berörda  myndigheter  i\r\nuppdrag   att   utforma  ett  system  för  ekonomisk\r\nredovisning  samt   för   uppföljning   av  uppnådda\r\nresultat.  Det betonas särskilt att berörda  myndig-\r\nheter har ansvar för att, i enlighet med nu gällande\r\nriktlinjer     för      samverkan     inom     reha-\r\nbiliteringsområdet, utarbeta gemensamma verksamhets-\r\noch handlingsplaner på central och regional nivå.\r\nEnligt regeringen är det också angeläget att de\r\nnuvarande Socsamförsöken får möjlighet att utan\r\navbrott i verksamheten ställa om denna till den\r\nlagstiftning om finansiell samordning som skall\r\nträda i kraft under 2003. Regeringen föreslår\r\ndärför att lagen (1994:566) om lokal\r\nförsöksverksamhet med finansiell samordning\r\nmellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård\r\noch socialtjänst förlängs t.o.m. utgången av\r\n2003.\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nSten  Tolgfors  m.fl.  (m)  begär   i  motion  Sf357\r\nyrkandena  8 och 12 (delvis) att riksdagen  beslutar\r\natt för budgetåret  2003 till anslaget 19:1 anvisa 8\r\n380  miljoner  kronor  mindre   än   vad  regeringen\r\nföreslagit.\r\n\r\nI  samma  motion  yrkande 1 liksom även  i  motion\r\nSf291 yrkandena 7 och  8  av  Bo  Lundgren m.fl. (m)\r\nbegärs dels att ytterligare en karensdag den åttonde\r\nfrånvarodagen införs, dels att ett  högkostnadsskydd\r\nför  karensdagar  för  särskilt  behövande  personer\r\nutreds.  Ett  sådant skydd behövs för  personer  med\r\nkroniska och återkommande sjukdomar.\r\nI motion Sf357  yrkande  2  begärs  att  SGI skall\r\nberäknas  på  ett  genomsnitt  av  de två föregående\r\nårens  inkomster.  Likalydande  yrkanden   finns   i\r\nmotionerna  Sf291  yrkande  9  och  Sf342  yrkande 1\r\n(delvis) av Sten Tolgfors m.fl. (m).\r\nI motion Sf357 yrkandena 3 och 4 begärs att  sjuk-\r\noch  rehabiliteringsersättning  utges  för lönedelar\r\nupp till 7,5 inkomstbasbelopp och att kostnaden  för\r\nsjukskrivningar  på  grund  av  trafikolyckor  skall\r\növerföras       från      sjukförsäkringen      till\r\ntrafikförsäkringen.\r\nI motion Sf291  yrkande  10  begärs att taket i\r\nsjukförsäkringen inte skall höjas.\r\nBo Lundgren m.fl. (m) begär i motion Fi231 yrkande\r\n13    verksamma    åtgärder    mot    sjukfrånvaron.\r\nMotionärerna  anser  att  vårdgaranti och  en  extra\r\nkarensdag  bör  införas  samt   att  resurser  måste\r\ntillföras försäkringskassorna för  köp  av  vård och\r\nrehabilitering.\r\nSten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf1 yrkande\r\n1 avslag på regeringens förslag om ändring i 18 kap.\r\n2  § AFL. Enligt motionärerna är förslaget kryptiskt\r\nformulerat  och dåligt motiverat. Dessutom saknas en\r\nekonomisk konsekvensanalys.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nI motionerna  Fi232  yrkande  14  (delvis)  av  Lars\r\nLeijonborg  m.fl.  (fp) och Sf377 yrkande 9 (delvis)\r\nav Bo Könberg och Kerstin  Heinemann (fp) begärs att\r\nriksdagen  beslutar  att  för budgetåret  2003  till\r\nanslaget 19:1 anvisa 5 135 miljoner kronor mindre än\r\nvad regeringen föreslagit.  Motionärerna anser bl.a.\r\natt höjningen av förmånstaket  bör  genomföras först\r\nfr.o.m. den 1 januari 2004.\r\n\r\nI motion Fi232 yrkande 23 begärs en  lagändring så\r\natt  sjukförsäkringens  kostnader  för trafikolyckor\r\nförs över till trafikförsäkringen.\r\nI  motion Sf377 yrkande 1 begärs att  rätten  till\r\nnärståendepenning  och  ledighet  för närståendevård\r\nförlängs från den 1 januari 2003.\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) begär  i  motion  Sf290\r\nyrkande 7 en lag om finansiell samordning i huvudsak\r\nenligt de av riksdagen 1992 antagna principerna  för\r\nden  s.k. Finsamverksamheten. Motionärerna anser att\r\nfinansiell  samordning  mellan försäkringskassan och\r\nsjukvården måste möjliggöras.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nSven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf335 yrkande 24\r\n(delvis) att riksdagen beslutar  att  för budgetåret\r\n2003 till anslaget 19:1 anvisa 4 990 miljoner kronor\r\nmindre  än  vad  regeringen  förslagit. Motionärerna\r\navvisar tanken på att höja taket  i sjukförsäkringen\r\noch  vill  införa  två  karensdagar  med  bibehållet\r\nhögriskskydd om tio dagar.\r\n\r\nI samma motion yrkande 14 liksom även i motionerna\r\nA224  yrkande 7 av Annelie Enochson m.fl.  (kd)  och\r\nA318 yrkande 8 av Annelie Enochson m.fl. (kd) begärs\r\natt en  ny  rehabiliteringsförsäkring införs fr.o.m.\r\nden  1 juli 2003  i  enlighet  med  den  modell  som\r\nföreslagits      av      Gerhard      Larsson      i\r\nutredningsbetänkandet  SOU  2000:78.  I motion Sf335\r\nyrkande  17  begärs  att  regeringen  påbörjar   det\r\nnödvändiga  lagstiftningsarbete  som  krävs  för att\r\ninföra den nya rehabiliteringsförsäkringen. I  samma\r\nmotion  yrkande  22  begärs  att  en  ny  modell för\r\ntrafikförsäkringen  införs.  Motionärerna anser  att\r\npersonskador  på grund av trafik  skall  föras  över\r\ntill trafikförsäkringen.\r\nI motion Sf335  yrkande  20  begärs  att SGI skall\r\nberäknas på ett genomsnitt av de senaste  två  årens\r\ninkomster   och   att  skattepliktiga  förmåner  och\r\nsemesterersättning  skall  vara  SGI-grundande.  Ett\r\nlikalydande  yrkande finns i motion Sf380 yrkande 30\r\n(delvis) av Alf Svensson m.fl. (kd).\r\nI   motion  Sf335   yrkande   21   begärs   ett\r\ntillkännagivande  om en steglös ersättningsnivå i\r\nsjukförsäkringen. Ett likalydande yrkande finns i\r\nmotion Sf212 av Maria  Larsson  (kd). Motionären,\r\nsom   hänvisar  till  Sjukförsäkringsutredningens\r\nförslag   om   att   partiell   ersättning   från\r\nsjukförsäkringen   skall  kunna  utges  efter  en\r\nindividuell prövning,  dock lägst med 20 %, anser\r\natt frågan snarast bör utredas.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nBirgitta Carlsson m.fl.  (c)  begär  i  motion Sf347\r\nyrkande  1 (delvis) att riksdagen beslutar  att  för\r\nbudgetåret  2003  till  anslaget  19:1  anvisa 3 650\r\nmiljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.\r\n\r\nI  samma  motion yrkandena 2 och 3 begärs  att  av\r\nanslaget  19:1   skall  dels  3,3  miljarder  kronor\r\nanvändas    till    rehabiliteringsersättning    och\r\nrehabiliteringsstöd,  och  i  motsvarande grad skall\r\nsjukpenningen  minskas,  dels  500  miljoner  kronor\r\navsättas    för    finansiell   samordning    (eller\r\nmotsvarande) och för rehabiliteringsutredningar m.m.\r\nMaud  Olofsson m.fl.  (c)  begär  i  motion  Sf331\r\nyrkande 3  en  höjning av grundnivån i sjukpenningen\r\ntill 200 kr per  dag.  Motionärerna anser att det är\r\nnödvändigt    för   att   möjliggöra    en    rimlig\r\nlevnadsstandard.  I samma motion yrkande 9 begärs en\r\nrehabiliteringsgaranti.      Efter     30     dagars\r\nsjukskrivning skall den försäkrade undersökas av två\r\nläkare, efter sex veckor skall  den försäkrade delta\r\ni   en  åtgärd  och  inom  tre  månader   skall   en\r\nindividuell rehabiliteringsplan upprättas som syftar\r\ntill  återgång i arbete. Tre miljarder kronor per år\r\nbör  anslås   för   rehabiliteringsutredningar   och\r\nförsäkringskassans   handläggning   och   bedömning,\r\ninklusive  finansiering  av tvåläkarkontrollerna.  I\r\nyrkande 12 begär motionärerna  en  lag  om permanent\r\nfinansiell  samordning mellan hälso- och sjukvården,\r\nsocialtjänsten,        socialförsäkringen        och\r\narbetsmarknadsmyndigheterna.  Ett  första delmål bör\r\nvara   att   10 %   av   medlen   för   sjukpenning,\r\narbetsskadesjukpenning och rehabiliteringsersättning\r\navsätts för sådan samordning.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nRehabilitering\r\n\r\nBo Lundgren m.fl. (m) begär i motion Sf291 yrkande 4\r\nett       tillkännagivande       om      att      en\r\nrehabiliteringsutredning  skall  starta  senast  den\r\n29:e sjukfrånvarodagen.\r\n\r\nI motion Sf203 av Carl-Axel Johansson (m) begärs i\r\nyrkande  2 att en rehabiliteringsförsäkring  skapas.\r\nSjukpenning och arbetslöshetsersättning bör utformas\r\ntill en rehabiliteringsförsäkring som gäller oavsett\r\nom arbetshindret  utgörs  av  sjukdom  eller inte. I\r\nsamma  motion  yrkande 3 begärs ett tillkännagivande\r\nom  försäkringskassans  monopol  på  rehabilitering.\r\nAndra  konkurrerande rehabiliteringskassor bör kunna\r\nfå ansvar för rehabiliteringen.\r\nI motion  Sf275 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)\r\nbegärs   ett   tillkännagivande    om   behovet   av\r\nrehabilitering  för  alla.  Rehabiliteringsbegreppet\r\nmåste   ges  en  definition  som  infattar   social,\r\nmedicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.\r\nLars Leijonborg  m.fl.  (fp)  begär i motion Sf290\r\nyrkande 2 ett förslag om rehabiliteringsgaranti  och\r\ntvå  läkares  prövning av längre sjukskrivningar. En\r\nrehabiliteringsgaranti  bör  förenas med krav på att\r\nen annan läkare skall pröva rehabiliteringsbehov och\r\nfortsatt sjukskrivning normalt  inom fyra veckor men\r\nsenast  efter  åtta veckors sjukskrivning.  I  samma\r\nmotion  yrkande 3  begärs  ett  tillkännagivande  om\r\nfördelningen av rehabiliteringsinsatser. Bland annat\r\nlångtidssjuka arbetslösa och förtidspensionerade bör\r\nomfattas av rehabiliteringsinsatser.\r\nI motion  So362  av  Kerstin  Heinemann m.fl. (fp)\r\nbegärs   i   yrkande  11  ett  tillkännagivande   om\r\nrehabilitering  och habilitering. Alla människor med\r\nen  funktionsnedsättning   bör   ha   tillgång  till\r\nrehabilitering/habilitering.\r\nSven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf335  yrkande\r\n4  ett  tillkännagivande  om  sanktionsåtgärder  mot\r\narbetsgivare      som      inte      skickar      in\r\nrehabiliteringsunderlag.  Motionärerna  är tveksamma\r\ntill   sanktionsåtgärder   och  anser  att  positiva\r\nincitament i stället bör utvecklas.\r\nUlla Hoffmann och Ingrid Burman (v) begär i motion\r\nSf328  ett  tillkännagivande  om   behovet   av  att\r\nskyndsamt   tillsätta   en  utredning  som  särskilt\r\nbelyser  det totala behovet  av  rehabilitering  för\r\nkvinnor     med      kroniska      sjukdomar     och\r\nfunktionsnedsättningar.   Motionärerna   anser   att\r\nkvinnors behov av rehabilitering ofta bedöms utifrån\r\nett manligt perspektiv.\r\nI motion Sf234 av Sven-Erik  Sjöstrand  och Kjell-\r\nErik  Karlsson  (v)  begärs ett tillkännagivande  om\r\nbehovet av tydliga riktlinjer för försäkringskassans\r\nhandläggning av rehabilitering  så  att inte kvinnor\r\ndiskrimineras  samt att i arbetet för  att  motverka\r\nohälsa  i  arbetslivet   särskilt   belysa  kvinnors\r\nsituation.\r\nMaud  Olofsson  m.fl.  (c)  begär  i motion  Sf331\r\nyrkande  8 ett tillkännagivande om införande  av  en\r\nsjuk-  och   rehabiliteringsförsäkring.   Sjuk-  och\r\narbetsskadeförsäkringarna  bör  omvandlas  till   en\r\nsamlad  sjuk-  och rehabiliteringsförsäkring. Vidare\r\nbör den som tackar  nej  till  rehabilitering få sin\r\nersättning  sänkt  och  nuvarande  ettårsgräns   för\r\nrehabiliteringsersättning tas bort.\r\nI  motion  Sf208  av  Rigmor Stenmark och Birgitta\r\nCarlsson (c) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande\r\nom      whiplash-skadades      möjligheter      till\r\nrehabilitering. Enligt motionärerna är det svårt att\r\nställa diagnos vid denna typ av  skador,  och  detta\r\npåverkar möjligheterna till rehabilitering.\r\nI  motion  Sf211  av  Birgitta Carlsson och Annika\r\nQarlsson  (c)  begärs  ett tillkännagivande  om  att\r\ntillsätta en arbetsgrupp som arbetar med sjukdomar i\r\nrörelseorganen.  En  sådan   arbetsgrupp  bör  lägga\r\nkonkreta förslag för att minska  andelen sjukskrivna\r\noch  förtidspensionerade  på  grund av  problem  med\r\nrörelseorganen.   Arbetsgruppen   bör    bestå    av\r\nrepresentanter  för  olika  myndigheter  och berörda\r\norganisationer.\r\nI  motion Sf215 av Birgitta Carlsson och  Birgitta\r\nSellén  (c) begärs ett tillkännagivande om att medel\r\nför rehabilitering  av  psykiskt långtidssjukskrivna\r\nskall  kunna  användas  för  att  starta  och  driva\r\nytterligare klubbhus enligt  Fountainhousemodellen i\r\nSverige. De klubbhus som redan  finns  i Sverige har\r\nenligt  motionärerna  lyckats väl med rehabilitering\r\nav denna grupp.\r\nI  motion  So296 av Kenneth  Johansson  m.fl.  (c)\r\nbegärs i yrkande  6  ett  tillkännagivande  om  alla\r\nmänniskors   rätt   till   rehabilitering.  Även  de\r\nsjukdomsgrupper som har liten möjlighet att återgå i\r\narbete skall ha denna rätt.\r\nAnn-Marie Fagerström (s) begär  i motion Sf262 ett\r\ntillkännagivande  om  omdisponering  av   medel  för\r\nrehabilitering.    Rehabilitering   måste   bli   en\r\nrättighet   för   alla  och   fokus   flyttas   från\r\nsjukskrivning till aktivt arbete.\r\nI motion A313 av Ann-Kristine Johansson och Helena\r\nZakariasén   (s)   begärs    i    yrkande    2   ett\r\ntillkännagivande om en rehabiliteringsförsäkring. En\r\nsådan  försäkring  bör  kunna leda till mer flexibla\r\nlösningar     t.ex.     vid    arbetsträning     och\r\narbetsprövning.\r\nI motion A367 yrkande 3  av  Siw  Wittgren-Ahl och\r\nRonny Olander (s) begärs ett tillkännagivande  om en\r\növersyn  av möjligheterna att komplettera lönebidrag\r\nmed     rehabiliteringsbidrag     eller     insatser\r\nfinansierade   ur   sjukförsäkringen.  En  förstärkt\r\nrehabilitering måste  innefatta  en strategi för att\r\nöppna fler anpassade arbetsplatser  som  ger rum för\r\nmänniskor som inte presterar maximalt.\r\n\r\nSamverkan och finansiell samordning\r\n\r\nI motion Sf203 av Carl-Axel Johansson (m)  begärs  i\r\nyrkande    1    ett    gemensamt    regelverk    för\r\nförsäkringskassan och arbetsförmedlingen. Motionären\r\nkritiserar   det  förhållandet  att  en  sjukskriven\r\narbetslös person  som  behöver  ett nytt arbete inte\r\nanses stå till arbetsmarknadens förfogande  så länge\r\nsjukskrivningen pågår.\r\n\r\nI motion Sf205 av Marietta de Pourbaix-Lundin  (m)\r\nbegärs   ett   tillkännagivande  om  behovet  av  en\r\nsammanhållen     rehabiliteringsprocess.      Enligt\r\nmotionären  behövs  det gemensamma mål och regelverk\r\nför försäkringskassan och arbetsförmedlingen.\r\nI motion Sf335 av Sven  Brus  m.fl.  (kd) begärs i\r\nyrkande  19  ett  tillkännagivande om att regeringen\r\nmåste   leverera   en   proposition   om   permanent\r\nfinansiell samordning där länsarbetsnämnden deltar.\r\nI motion Sf276 av Lars  Gustafsson (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  att  regeringen   snarast  bör\r\nåterkomma   med   förslag   om   permanentning   och\r\nutvidgning av finansiell samverkan.\r\nI motion Sf322 av Annelie Enochson (kd) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  samordning  av  de  offentliga\r\nförsörjningssystemen.  En  samordning  bör  ske   av\r\nutbetalningar   av   olika   försörjningsstöd  t.ex.\r\nsocialbidrag,  sjukpenning,  rehabiliteringspenning,\r\nutbildningsbidrag      och      ersättning      från\r\narbetslösthetsförsäkringen.\r\nI  motion  So457  av Chatrine Pålsson  m.fl.  (kd)\r\nbegärs   i   yrkande  5  ett   tillkännagivande   om\r\nansvarsfördelningen    mellan    myndigheterna   vid\r\nrehabilitering.  Arbetsmarknadsmyndigheterna  kräver\r\natt den funktionshindrade  är  anställningsbar medan\r\nförsäkringskassans  ansvar sträcker  sig  fram  till\r\ndess att den försäkrade är arbetsförmögen.\r\n\r\nI motion N343 av Birgitta  Sellén m.fl. (c) begärs i\r\nyrkande 6 ett tillkännagivande  om att de gemensamma\r\nresurserna    används    aktivt    och    effektivt.\r\nMotionärerna anser att man måste samordna hälso- och\r\nsjukvård, socialtjänst och socialförsäkring  för ett\r\nfriskare  Norrland, där sjukfrånvaron är oroväckande\r\nhög.\r\n\r\nSjukförsäkringsfrågor i övrigt\r\n\r\nSten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf271 yrkande\r\n3 ett tillkännagivande  om  att  egenföretagare  och\r\nvisstidsanställda  inte  skall  riskera att stå utan\r\ninkomstbortfallsförsäkring  i  händelse  av  sjukdom\r\neller föräldraskap. Kravet på att  man  skall  ha en\r\ninkomst  på  minst  sex  månader  framåt  missgynnar\r\negenföretagare och tillfälligt anställda i  de  fall\r\nuppdraget inte är tillräckligt långt.\r\n\r\nBo Lundgren m.fl. (m) begär i motion Sf291 yrkande\r\n11  ett  tillkännagivande om att sjukpenningperioden\r\nskall  vara   ett   år,   om   inte  särskilda  skäl\r\nföreligger.\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) begär  i  motion  Sf290\r\nyrkande      6      ett      tillkännagivande     om\r\ndeltidssjukskrivning.   Regeringens    förslag    om\r\ndeltidssjukskrivning      som     huvudregel     kan\r\nifrågasättas.   Om   byte  av  arbetsplats   är   en\r\nförutsättning  för  återvunnen   arbetsförmåga   kan\r\ndeltidssjukskrivning göra ont värre.\r\nI  motion  Sf247  av Martin Andreasson (fp) begärs\r\nett    tillkännagivande     om     karensdagar     i\r\nsjukförsäkringen    för    anställda    med    flera\r\narbetsgivare.  Motionären  framhåller  att anställda\r\nmed  mer  än  en  arbetsgivare kan drabbas av  flera\r\nkarensdagar vid samma sjukfall.\r\nMargareta Andersson  m.fl. (c) begär i motion A239\r\nyrkande   14   ett  tillkännagivande   om   att   en\r\nkartläggning bör  göras  kring  vilka  faktorer  som\r\nbidrar  till  skillnader  i  ökning  av sjukfrånvaro\r\nmellan   olika  regioner.  Enligt  motionärerna   är\r\nsjukfrånvaron  högst  i  Västerbotten,  Jämtland och\r\nNorrbotten  och  lägst  i  Halland,  Jönköping   och\r\nKronoberg.  I  samma  motion  yrkande  15 begärs ett\r\ntillkännagivande  om  att  en  översyn bör göras  av\r\nvilka   faktorer   som   bidrar   till   att   vissa\r\nyrkesgrupper  och regioner är mer långtidsfriska  än\r\nandra.\r\nMona Jönsson och Kerstin-Maria Stalin (mp) begär i\r\nmotion Sf280 ett  tillkännagivande  om att tillsätta\r\nen utredning som ser över om andra grupper än läkare\r\nkan  utfärda  sjukskrivningar  och friskskrivningar,\r\nt.ex. sjukgymnast eller psykolog.\r\nI  motion  Sf231  av  Britt-Marie   Lindkvist  och\r\nChristina  Nenes (s) begärs ett tillkännagivande  om\r\nfördelarna med  att  öppna för en mer schabloniserad\r\nberäkningsgrund vid fastställande  av  SGI i samband\r\nmed kollektiva löneförändringar. Enligt motionärerna\r\när   det   krångligt   för  bl.a.  försäkringskassa,\r\narbetsgivare och löntagare att hantera alla intyg om\r\nlöneförändringar.\r\nI motion Sf298 av Billy  Gustafsson (s) begärs ett\r\ntillkännagivande om att utreda förutsättningarna för\r\nretroaktiv  höjning  av SGI. Retroaktiv  sjukpenning\r\nbör  utges  från den tidpunkt  det  nya  löneavtalet\r\ngäller och inte  som  i  dag  från  den  dag avtalet\r\nunderskrivs.\r\nI  motion  Sf330  av  Hans  Unander (s) begärs  en\r\növersyn    av    reglerna    för    beräkning     av\r\nsjukförsäkringen.  Motionären  anser  att det är ett\r\nproblem att man bara får retroaktiv sjukpenning från\r\nlöneavtalets underskrivande.\r\n\r\nNärståendepenning\r\n\r\nBo Könberg och Kerstin Heinemann (fp) begär i motion\r\nSf377 yrkande 2 ett tillkännagivande om vidgad krets\r\nför rätt till närståendepenning och motsvarande rätt\r\ntill  ledighet.  Närståendepenning  bör kunna  utges\r\näven i situationer då den närstående  inte  är fullt\r\nså allvarligt sjuk som dagens regler kräver.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   redovisar   i   de  olika  avsnitten  om\r\nrehabilitering, samverkan och  finansiell samordning\r\nm.fl.    frågor    dels    skälen   för   utskottets\r\nställningstaganden  till  motionsyrkanden   som  har\r\nbetydelse  för  medelsanvisningen,  dels  utskottets\r\nställningstaganden   till   övriga  motionsyrkanden.\r\nUtskottets ställningstaganden  till  motionsyrkanden\r\nmed  betydelse  för  medelsanvisningen  liksom  till\r\nregeringens  förslag till medelsanvisning  redovisas\r\nnedan i avsnittet  Förslag rörande medelsanvisningen\r\ntill anslag 19:1 Sjukpenning och rehabilitering.\r\n\r\nRehabilitering\r\n\r\nSom redovisats ovan  innebär  regeringens  fortsatta\r\nstrategi  för  ökad  hälsa i arbetslivet att ca  750\r\nmiljoner kronor per år under 2003 och 2004 satsas på\r\nolika  åtgärder,  varvid   en   förnyelse   av   den\r\narbetslivsinriktade  rehabiliteringen  är  en viktig\r\ndel.  Därtill  föreslås ökade resurser för samverkan\r\ninom rehabiliteringsområdet  och att riksdagen skall\r\ngodkänna ett mål för ökad hälsa i arbetslivet.\r\n\r\nNär  det gäller det viktiga rehabiliteringsarbetet\r\nansvarar    försäkringskassan    sedan    1992   års\r\nrehabiliteringsreform  för  att  samordna samhällets\r\nresurser för rehabilitering.\r\nRFV har som riksmål fastställt att  minst  65 % av\r\ndem  som  varit föremål för samordnad rehabilitering\r\nskall ha ökat  sin  arbetsförmåga  ett  halvår efter\r\navslutad  rehabilitering. Enligt propositionen  fick\r\n62 % av de  försäkrade  som genomgick rehabilitering\r\nen  ökad  arbetsförmåga, vilket  är  en  förbättring\r\njämfört med  2000.  Endast  8 % av de försäkrade som\r\nvarit sjukskrivna längre än 60  dagar var emellertid\r\nföremål för samordnad rehabilitering,  vilket enligt\r\nregeringen är en oacceptabelt låg siffra.\r\nEnligt propositionen har en undersökning  (Senvall\r\n2002, Försäkringskassan i Stockholms län) visat  att\r\nkvinnor  får  kortare  perioder med rehabilitering i\r\nform av arbetsträning och  studier än män och att de\r\nutbildningar   som  försäkringskassan   köpte   till\r\nkvinnor var betydligt mindre kostsamma än de som man\r\nköpte    till    män.     Dessutom    framkom    att\r\nförsäkringskassan tenderar att bevilja kvinnor såväl\r\narbetsträning  som  studier  senare   i  sjukfallen.\r\nEnligt regeringen bekräftar undersökningen  den bild\r\nsom framkommit i andra studier. I uppdraget till RFV\r\noch  AMS  ingår  bl.a.  att  utveckla strukturen och\r\nmetodiken  i  försäkringskassornas  handläggning  av\r\nbl.a. rehabiliteringsärenden. De osakliga skillnader\r\ni försäkringskassornas  bedömning av kvinnor och män\r\nmåste enligt regeringen upphöra.  Det  kan ske genom\r\natt  RFV  och  AMS  anlägger ett genderperspektiv  i\r\narbetet  med  att  förnya   den  arbetslivsinriktade\r\nrehabiliteringen.  RFV  skall aktivt  utvärdera  och\r\nrapportera  till  regeringen   hur  förnyelsearbetet\r\npåverkar    försäkringskassornas   bedömningar    av\r\nkvinnors och mäns rehabiliteringsbehov.\r\nDet  finns  enligt   regeringen   vissa   positiva\r\nfaktorer, t.ex. att andelen försäkrade som har  ökad\r\narbetsförmåga  efter  samordnad rehabilitering ökade\r\nunder  2001  och  att  försäkringskassorna  lyckades\r\nanvända   en   större  del  av   de   administrativa\r\nresurserna för den samordnade rehabiliteringen.\r\nUtskottet kan  konstatera att försäkringskassornas\r\nrehabiliteringsverksamhet   inte  har  fungerat.  De\r\npositiva  faktorer som regeringen  nämner  kan  inte\r\ndölja det faktum att endast 8 % av de försäkrade som\r\nvarit sjukskrivna  längre  än 60 dagar varit föremål\r\nför   samordnad  rehabilitering.   Det   är   mycket\r\nnedslående  även  om  det  finns vissa förklaringar,\r\nt.ex.  att  de  senaste årens dramatiska  ökning  av\r\nantalet sjukfall  medfört att rehabiliteringsarbetet\r\nblivit eftersatt.\r\nRegeringens fortsatta  arbete  med  att  förbättra\r\nhälsan  i  arbetslivet  rymmer  dock  satsningar  på\r\nrehabiliteringsområdet som inger hopp för framtiden.\r\nDet gäller de nya metoder och arbetssätt  som håller\r\npå  att  utvecklas  inom  ramen för arbetet med  att\r\nförnya  rehabiliteringsarbetet  och  som  successivt\r\nskall spridas  och  tillämpas fullt ut i hela landet\r\nsenast vid utgången av  2004.  Det  gäller  även det\r\nförhållandet  att  ytterligare  medel skall avsättas\r\nför     köp     av     bl.a.     arbetslivsinriktade\r\nrehabiliteringsutredningar  samt  att   de   som  är\r\nlångtidssjukskrivna  skall  få  rätt  till  en  egen\r\nkontaktperson som bl.a. skall koordinera insatser av\r\narbetsgivare,      läkare     och     andra.     Att\r\nförsäkringskassorna för sin administration får ökade\r\nresurser liksom att  det  skapas  utökade ekonomiska\r\nmöjligheter        till        samverkan        inom\r\nrehabiliteringsområdet är enligt utskottet också  av\r\nstor betydelse och kan skapa förutsättningar för att\r\nfå        till       stånd       en       fungerande\r\nrehabiliteringsverksamhet.\r\nMot bakgrund  således av regeringens satsningar på\r\nrehabiliteringsområdet  finns  det enligt utskottets\r\nmening  inte skäl att nu föreslå  riksdagen  att  ta\r\nställning  i  olika frågor, såsom tidpunkten för när\r\narbetsgivarens     rehabiliteringsutredning    skall\r\npåbörjas,   ett  slopande   av   ettårsgränsen   för\r\nrehabiliteringsersättning   och   införande   av  en\r\nrehabiliteringsgaranti.\r\nSåvitt    gäller    motionsyrkanden   om   en   ny\r\nrehabiliteringsförsäkring   noterar   utskottet  att\r\nregeringen  i budgetpropositionen har förklarat  sin\r\navsikt att förutsättningslöst  studera möjligheterna\r\natt införa en sådan försäkring.  Utskottet anser att\r\nregeringens beredning av frågan bör avvaktas.\r\nI  fråga  om  kvinnors rehabilitering  konstaterar\r\nutskottet att det av budgetpropositionen framgår att\r\nandelen  kvinnor som  varit  föremål  för  samordnad\r\nrehabilitering  är  något högre än vad som motsvarar\r\nderas  relativa  andel   av   det   totala   antalet\r\nsjukskrivna.  Undersökningar  har  dock  som  nämnts\r\nvisat  att  kvinnor  får  både  sämre  och billigare\r\nrehabiliteringsinsatser  än  män.  Insatserna  sätts\r\ndessutom  in senare för kvinnor än för  män.  Enligt\r\nutskottet är detta oacceptabelt, särskilt som det av\r\nbudgetpropositionen framgår att andelen män som ökar\r\nsin arbetsförmåga  efter  avslutad rehabilitering är\r\nstörre   än  andelen  kvinnor.   Det   är   knappast\r\nförvånande  att rehabiliteringsinsatser som sätts in\r\ntidigt och är  av hög kvalitet ger resultat. Däremot\r\när  det förvånande  att  försäkringskassorna  väljer\r\nrehabiliteringsåtgärder  så att det blir skillnad på\r\nkvinnor  och  män  och  då  oftast  till  kvinnornas\r\nnackdel. Utskottet anser det  självklart att kvinnor\r\noch   män   skall   behandlas   lika.  Detta   skall\r\nnaturligtvis  ske  utan  ett  tillkännagivande  från\r\nriksdagens  sida.  Utskottet  förutsätter  dock  att\r\nregeringen  i  det fortsatta ohälsoarbetet  markerar\r\nvikten av att kvinnor  och  män  behandlas lika även\r\ninom  rehabiliteringsområdet.  Det  är  viktigt  att\r\nockså kroniskt sjuka och funktionshindrade  kvinnors\r\nrehabilitering beaktas.\r\nMed  det  anförda  avstyrker  utskottet motionerna\r\nSf291 yrkande 4, Sf203 yrkandena  2  och  3,  Sf275,\r\nSf290  yrkandena  2  och  3, So362 yrkande 11, Sf335\r\nyrkande 4, Sf331 yrkande 8,  Sf208 yrkande 1, Sf211,\r\nSf215, So296 yrkande 6, Sf262,  A313  yrkande  2 och\r\nA367 yrkande 3.\r\nMotionerna   Sf328  och  Sf234  får  anses  delvis\r\ntillgodosedda med  vad  utskottet anfört om kvinnors\r\nrehabilitering.\r\n\r\nSamverkan och finansiell samordning\r\n\r\nFrågan   om  finansiell  samordning   mellan   olika\r\nsamverkande parter har fått allt större betydelse de\r\nsenaste åren.  Bakgrunden är att samhällets resurser\r\nmåste utnyttjas  mer  effektivt för att bättre kunna\r\ntillgodose  enskilda  människors   behov   av  stöd,\r\nsärskilt   när   det   är   fråga  om  personer  med\r\nsammansatta problem. Om problembilden inte ryms inom\r\nen enda myndighets ram kan det leda till en rundgång\r\nmellan olika myndigheter. Det  är  därför  angeläget\r\natt samarbete mellan alla berörda myndigheter kommer\r\ntill stånd vid rehabilitering av personer med  behov\r\nav stödinsatser från flera aktörer.\r\n\r\nSom   redovisats   i   det  föregående  har  lokal\r\nförsöksverksamhet    med    finansiell    samordning\r\ngenomförts dels i form av Finsamförsöken  under åren\r\n1993-1997,  dels  i  form  av  de  alltjämt pågående\r\nSocsamförsöken.  Riksdagen  har  vid två  tillfällen\r\n(hösten  2000 respektive hösten 2001)  beslutat  att\r\nregeringen   skall   återkomma  till  riksdagen  med\r\nförslag  om finansiell  samordning.  Vid  sistnämnda\r\ntillfälle  begärde  riksdagen  att  regeringen under\r\nvåren  2002 skulle återkomma med förslag  som  skall\r\nomfatta  socialförsäkringen,  hälso- och sjukvården,\r\nsocialtjänsten och arbetsmarknadsmyndigheterna.\r\nI  budgetpropositionen  har regeringen  föreslagit\r\natt  högst  5  %  av  de  beräknade  utgifterna  för\r\nsjukpenning  skall få användas  för  samverkan  inom\r\nrehabiliteringsområdet.   Regeringen   har  därefter\r\nlämnat  förslag  om  ändring i 18 kap. 2 §  AFL  som\r\ninnebär  att  försäkringskassan   skall  få  utökade\r\nmöjligheter att bidra med medel för  samverkan  inom\r\nrehabiliteringsområdet  och  att de medel som kassan\r\nbidrar med får utgöra statens  samlade andel i denna\r\nverksamhet (prop. 2002/03:2). Ändringen  avses träda\r\ni  kraft  den 1 januari 2003. Regeringen har  vidare\r\nföreslagit   att   försökslagstiftningen  om  Socsam\r\nförlängs t.o.m. utgången av 2003.\r\nRegeringen har vidare  aviserat att en proposition\r\nom   politisk   och   finansiell   samordning   inom\r\nrehabiliteringsområdet  skall föreläggas riksdagen i\r\njanuari 2003.\r\nEnligt utskottets mening  är  det  en stor brist i\r\nden  nuvarande  Socsammodellen att länsarbetsnämnden\r\nformellt inte ingår  i  samordningen.  Den samverkan\r\nsom bedrivs inom ramen för Frisam är inte  begränsad\r\npå samma sätt eftersom försäkringskassan kan  träffa\r\növerenskommelse  inte  bara med kommun och landsting\r\nutan också med länsarbetsnämnd. En nackdel med denna\r\nfyrpartssamverkan   är   emellertid   att   den   är\r\nfrivillig, vilket innebär att berörda parter när som\r\nhelst kan dra sig ur samarbetet. Den utvärdering som\r\ngjorts av Frisamverksamheten (Samverkan för särskilt\r\nutsatta. Utvärdering av frivillig  samverkan FRISAM,\r\nSocialstyrelsen  2001)  visar  att länsarbetsnämnden\r\nmedverkar i allt mindre omfattning.\r\nFör att en samverkan skall kunna  ge  erforderligt\r\nstöd  åt enskilda individer med sammansatta  problem\r\när   det    i    princip    nödvändigt    att   även\r\nlänsarbetsnämnden  deltar  i samverkansarbetet.  För\r\nt.ex. arbetslösa personer som är sjukskrivna men som\r\nändå   bedöms   ha   en  restarbetsförmåga   är   en\r\narbetsmarknadspolitisk  åtgärd  i många fall vad som\r\nerfordras  -  efter  det  att medicinska  och  andra\r\nåtgärder  vidtagits  -  för  att  personen  i  fråga\r\nverkligen      skall     kunna     utnyttja      sin\r\nrestarbetsförmåga.  Länsarbetsnämnden  är  med andra\r\nord  en viktig samverkanspart. Utskottet ser  därför\r\npositivt  på regeringens förslag om att dels avsätta\r\nmedel   motsvarande    5    %    av   de   beräknade\r\nsjukpenningutgifterna,  dels  ge försäkringskassorna\r\nutökade    möjligheter    till    samverkan     inom\r\nrehabiliteringsområdet.  Förslaget  innebär att i de\r\nfall  både  försäkringskassan  och länsarbetsnämnden\r\ndeltar i ett samverkansprojekt får försäkringskassan\r\nsvara  för  statens  andel  av  kostnaderna.  Därmed\r\nskapas  enligt  utskottets  mening  nya  och  bättre\r\nmöjligheter      att      aktivt      arbeta     med\r\narbetsmarknadspolitiska åtgärder i de fall  där både\r\nförsäkringskassan  och  länsarbetsnämnden  deltar  i\r\nsamverkansarbetet. Utskottet vill dock poängtera att\r\nsyftet   med  samverkan  skall  vara  att  uppnå  en\r\neffektivare användning av tillgängliga resurser.\r\nUtskottet  noterar  att  försäkringskassorna under\r\n2001  använde  drygt  103  miljoner   kronor  av  de\r\nsärskilda  medlen  (totalt 899 miljoner kronor  2001\r\noch  939 miljoner kronor  2002)  för  samverkan  med\r\nandra  myndigheter  inom  rehabiliteringsområdet. De\r\nmedel  som  försäkringskassorna   nu   föreslås   få\r\ndisponera  uppgår  till  ca  två  miljarder  kronor.\r\nUtskottet  förutsätter  att  samverkansmedlen liksom\r\nhittills kommer att riktas till  personer  med behov\r\nav  åtgärder  från  flera myndigheter och att det  i\r\nvarje  särskilt  fall  görs   upp   en   individuell\r\nhandlingsplan där planerade åtgärder preciseras. Med\r\nhänsyn  till  beloppets  storlek  och  till att  det\r\nhandlar om medel som annars är avsedda för att täcka\r\nkostnaden för människors försörjning vid  sjukdom är\r\ndet     också     angeläget    att    utforma    ett\r\nredovisningssystem  inte bara för medelsanvändningen\r\nutan också för uppnådda  resultat.  Av propositionen\r\nframgår   att   regeringen   avser  att  ge  berörda\r\nmyndigheter i uppdrag att utforma ett sådant system.\r\nMed det anförda tillstyrker  utskottet regeringens\r\nlagförslag     om     utökade    möjligheter     för\r\nförsäkringskassan att bidra  med medel för samverkan\r\ninom    rehabiliteringsområdet.    Därmed    avvisar\r\nutskottet motionsförslag om en finansiell samordning\r\nsom   är   begränsad   till   två  parter,  nämligen\r\nförsäkringskassan och hälso- och  sjukvården, liksom\r\nförslag  om  att  avsätta 10 % av medlen  för  bl.a.\r\nsjukpenning för sådan samordning.\r\nMotionerna Sf203  yrkande  1,  Sf205, Sf276, So457\r\nyrkande  5  och  N343  yrkande  6 får däremot  anses\r\ntillgodosedda med vad utskottet anfört.  Även motion\r\nSf322  får anses åtminstone delvis tillgodosedd  med\r\nvad utskottet anfört.\r\nUtskottet   tillstyrker   också   den   föreslagna\r\nförlängningen av försökslagstiftningen om Socsam.\r\nMot  bakgrund av regeringens nu framlagda  förslag\r\noch med  hänsyn  till  att  regeringen  aviserat  en\r\nproposition  om  finansiell  samordning till januari\r\n2003 är något tillkännagivande  till  regeringen  om\r\natt  återkomma  till riksdagen med en proposition om\r\nfinansiell  samordning  inte  påkallat.  I  den  mån\r\nmotion Sf335 yrkande 19 inte är tillgodosedd med vad\r\nutskottet anfört avstyrks motionsyrkandet i fråga.\r\n\r\nFrågor i övrigt rörande sjukpenningförsäkringen m.m.\r\n\r\nVissa av frågorna  som  tas  upp i motionerna (såväl\r\nmotioner med anslagseffekt som andra) ingår antingen\r\nsom  en del av underlaget för regeringens  fortsatta\r\narbete  för  ökad hälsa i arbetslivet eller är redan\r\nföremål   för   regeringens    beredning   och/eller\r\növerväganden.  Det  gäller t.ex. en  begränsning  av\r\nsjukpenningperiodens   längd,   frågan  om  partiell\r\nsjukskrivning  som  utgångspunkt, införandet  av  en\r\nsteglös    ersättningsnivå    i    sjukförsäkringen,\r\nkartläggning  i  olika  avseenden  av  skillnader  i\r\nsjukfrånvaron     liksom    sjukskrivningsprocessen.\r\nUtskottet  anser  inte   att   det  finns  skäl  att\r\nföregripa  regeringens  arbete  genom   att  föreslå\r\nriksdagen  att  nu  ta  ställning  i  dessa  frågor.\r\nUtskottet avstyrker med det anförda motionerna Sf290\r\nyrkande  6, Sf291 yrkande 11, A239 yrkandena 14  och\r\n15 samt Sf280.\r\n\r\nÄven frågan  om  det s.k. taket i sjukförsäkringen\r\när föremål för regeringens  överväganden.  Som redan\r\nnämnts  har regeringen aviserat en höjning av  taket\r\ntill 10 prisbasbelopp  från  den 1 juli 2003, om det\r\nstatsfinansiella läget tillåter  det. Utskottet, som\r\nvälkomnar   en   sådan  höjning,  anser   dock   att\r\nregeringens förslag bör avvaktas.\r\nNär det gäller frågan om att införa ytterligare en\r\nkarensdag  i sjukförsäkrings-  och  sjuklönesystemen\r\nanser utskottet  att  en sådan åtgärd skulle medföra\r\nalltför  stora  påfrestningar   på   redan   utsatta\r\ngruppers       försörjningssituation.       Eftersom\r\narbetsgivare  med  hög  sjukfrånvaro dessutom skulle\r\ngynnas av högre självrisk  kan utskottet inte ställa\r\nsig  bakom en sådan ordning.  Utskottet  kan  därmed\r\ninte heller ställa sig bakom förslaget om att införa\r\nen karensdag  från  den  åttonde frånvarodagen, inte\r\nens om ytterligare högriskskydd införs.\r\nI en av motionerna framhålls att anställda med mer\r\nän en arbetsgivare kan drabbas  av flera karensdagar\r\nvid   samma  sjukfall.  Utskottet  har   vid   flera\r\ntillfällen  avstyrkt  motionsyrkanden  om ändring av\r\nkarensdagssystemet   för  denna  kategori  anställda\r\nliksom   motionsyrkanden   rörande   anställda   med\r\nkoncentrerad    arbetstid,    bl.a.   i   betänkande\r\n1999/2000:SfU1.   Utskottet  förutsatte   dock   att\r\nregeringen skulle återkomma  i  frågan om det visade\r\nsig vara möjligt att finna en lämplig åtgärd för att\r\nmildra konsekvenserna. Utskottet  konstaterar nu att\r\nregeringen  avser  att  göra en teknisk  översyn  av\r\nreglerna  om karensdag, bl.a.  mot  bakgrund  av  de\r\norättvisa konsekvenser  som reglerna kan få just för\r\npersoner    med   nämnda   anställningsförhållanden.\r\nUtskottet anser  att  den  av  regeringen  aviserade\r\növersynen  bör avvaktas och avstyrker därmed  motion\r\nSf247.\r\nEn modell  där kostnaderna för sjukfall och skador\r\ntill    följd    av     trafiken    överförs    till\r\ntrafikförsäkringen skulle  leda till lägre kostnader\r\nför den allmänna sjukförsäkringen. Emellertid skulle\r\neffekten bli att vissa sjukdoms- och skadetyper inte\r\nlängre handhas inom den allmänna försäkringen. Det i\r\nsin  tur  skulle  innebära  att   försäkringskassans\r\nansvar  för  den samordnade rehabiliteringen  skulle\r\nurholkas. Med hänsyn härtill är det enligt utskottet\r\ninte aktuellt att låta trafikförsäkringen ta över nu\r\nnämnda kostnader.\r\n\r\nSjukpenninggrundande inkomst (SGI)\r\n\r\nVid beräkning av SGI skall enligt RFV:s föreskrifter\r\nRFFS 1998:12 endast  sådan  inkomst  beaktas  som en\r\nförsäkrad kan anta komma att tills vidare åtnjuta av\r\neget  arbetet  under  minst  sex månader i följd. Av\r\nRFV:s  Vägledning  2002:4 framgår  dock  att  nämnda\r\nbestämmelse inte innebär  att en person i realiteten\r\nmåste ha ett arbete som varar  minst  sex  månader i\r\nsträck   för   att  inkomsten  skall  kunna  ingå  i\r\nberäkningen av årsinkomsten.  Genom  utvecklingen  i\r\npraxis  har  det  slagits  fast  att den försäkrades\r\nframtida  avsikt  med  sitt förvärvsarbetande  skall\r\nvägas in i bedömningen. Om försäkringskassan bedömer\r\natt det är den försäkrades avsikt att förvärvsarbeta\r\ni minst sex månader innebär bestämmelsen att SGI kan\r\nfastställas med utgångspunkt  i  inkomsten  från det\r\naktuella arbetet, även i det fall anställningen  kan\r\nantas  pågå  kortare  tid än sex månader. Enligt RFV\r\nkan  en  persons avsikt med  sitt  förvärvsarbetande\r\nnumera beaktas  i  alla  tänkbara situationer, t.ex.\r\nvid nytillträde, återinträde  efter  förvärvsavbrott\r\noavsett orsak till avbrottet, arbetsbyte  eller  vid\r\nutökad  arbetstid.  Mot  bakgrund  av vad nu anförts\r\nanser  utskottet  att  motion  Sf271  yrkande  3  är\r\ntillgodosedd.\r\n\r\nI  två  av  motionerna kritiseras det förhållandet\r\natt sjukpenning  inte  utges från tidpunkten för ett\r\nnytt  löneavtal  utan först  från  den  dag  avtalet\r\nskrevs under. Utskottet  konstaterar  att  i de fall\r\nlöneavtal  träffas  under pågående sjukpenningperiod\r\noch  avtalet  samtidigt  ger  rätt  till  retroaktiv\r\nutbetalning av  lön  för  kanske en avsevärd tid kan\r\nsjukpenning grundad på det  nya avtalet endast utges\r\nfrån det att avtalet undertecknades. I grunden beror\r\ndetta förhållande på att löneförhandlingarna  dragit\r\nut  på  tiden.  I  betänkande  2001/02:SfU1 uttalade\r\nutskottet förståelse för att den  som är sjukskriven\r\ninvänder mot en sådan ordning, inte  minst  eftersom\r\nbl.a.     sjukförsäkringsavgiften    tas    ut    på\r\nlöneutbetalningar  för  hela  den retroaktiva tiden.\r\nUtskottet  ansåg det rimligt att  sjukpenning  utges\r\nretroaktivt  från  den tidpunkt avtalet börjar gälla\r\nunder  förutsättning  att  försäkringskassorna  rent\r\nadministrativt   kan   hantera   en  sådan  ordning.\r\nUtskottet ansåg också att regeringen lämpligen borde\r\növerväga en sådan ändring i samband  med  frågan  om\r\nhöjning  av  taket  i sjukförsäkringen och att detta\r\nborde kunna ske utan något särskilt tillkännagivande\r\nfrån riksdagens sida. Utskottet, som vidhåller denna\r\ninställning,  förutsätter   att   en  sådan  ändring\r\növervägs inom Regeringskansliet och avstyrker därmed\r\nmotionerna  Sf298  och  Sf330.  Även  motion   Sf231\r\navstyrks med det anförda.\r\nÖvriga SGI-frågor som tas upp i motionerna är  att\r\nSGI  skall  beräknas på historisk inkomst respektive\r\natt skattepliktiga  förmåner  och semesterersättning\r\nskall göras sjukpenninggrundande.  Utskottet har vid\r\nflera  tillfällen avstyrkt liknande motionsyrkanden,\r\nsenast i  betänkande  2001/02:SfU1. Utskottet finner\r\ninte anledning att nu inta  en  annan  ståndpunkt  i\r\ndessa frågor.\r\n\r\nNärståendepenning\r\n\r\nNärståendepenning  utges  till  den  som avstår från\r\nförvärvsarbete  för  att  vårda en närstående  svårt\r\nsjuk person. Utskottet har tidigare avstyrkt förslag\r\nbåde om att förlänga rätten  till  närståendepenning\r\nfrån 60 till 120 dagar och om att vidga  kretsen för\r\nrätt    till    förmånen   (se   2001/02:SfU1y   och\r\n2001/02:SfU1). Utskottet  finner  inte  skäl  att nu\r\ngöra   annan   bedömning.  Motion  Sf377  yrkande  2\r\navstyrks därmed.\r\n\r\nFörslag rörande medelsanvisningen till anslag\r\n19:1 Sjukpenning och rehabilitering, m.m.\r\n\r\nBeträffande regeringens  förslag  till  medelsanvisning noterar\r\nutskottet  att  utgifterna  för  sjukpenningen   har\r\nfortsatt  att  stiga  även  under  2002.  Trots  att\r\nökningstakten avtagit finns det för närvarande inget\r\nsom  tyder på att utgifterna kommer att minska under\r\nde närmaste  åren.  Enligt RFV:s kvartalsredovisning\r\n(oktober  2002)  visar   prognosen   för   2003  att\r\ntillgängliga medel kommer att överskridas med ca 8,6\r\nmiljarder kronor om åtgärder inte vidtas. Med hänsyn\r\nhärtill  är  det enligt utskottet särskilt angeläget\r\natt regeringen  noga följer utvecklingen och framför\r\nallt  fullföljer  den  strategi  för  ökad  hälsa  i\r\narbetslivet    som    regeringen    presenterat    i\r\nbudgetpropositionen.\r\n\r\nMot bakgrund av det anförda  tillstyrker utskottet\r\nregeringens   förslag   till   medelsanvisning   för\r\nanslaget 19:1 för budgetåret 2003 och om att högst 5\r\n% av de beräknade utgifterna för  sjukpenning  skall\r\nfå       användas       för      samverkan      inom\r\nrehabiliteringsområdet. Utskottet tillstyrker vidare\r\nregeringens lagförslag i  proposition  2002/03:2  om\r\natt  ge  försäkringskassan  utökade  möjligheter att\r\nbidra     med     medel     för    samverkan    inom\r\nrehabiliteringsområdet  och  om  en  förlängning  av\r\nförsökslagstiftningen om Socsam.  Därtill tillstyrks\r\nen föreslagen rättelse i 18 kap. 36 § AFL.\r\nUtskottet   avstyrker   därmed  motionerna   Sf357\r\nyrkandena  1-4, 8 och 12 (delvis),  Sf291  yrkandena\r\n7-10, Sf342  yrkande  1  (delvis), Fi231 yrkande 13,\r\nSf1 yrkande 1, Fi232 yrkande  14  (delvis)  och  23,\r\nSf377  yrkandena  1 och 9 (delvis), Sf290 yrkande 7,\r\nSf335 yrkandena 14, 17, 20-22 och 24 (delvis), Sf380\r\nyrkande 30 (delvis), A224 yrkande 7, A318 yrkande 8,\r\nSf212, Sf347 yrkandena  1  (delvis),  2  och  3 samt\r\nSf331 yrkandena 3, 9 och 12.\r\n\r\nArbetsgivares kostnadsansvar m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden bl.a. om\r\natt  reformera   systemen   för  sjuklön  och\r\nsjukpenning,     om     att    en    förlängd\r\nsjuklöneperiod slår mot handikappade  och  om\r\nen översyn för att minska sjuklönekostnaderna\r\ni mindre företag.\r\nJämför  reservationerna  nr 26 (fp), 27 (kd),\r\n28 (v) och 29 (c).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nDen 1 januari 1992 infördes  en sjuklöneperiod genom\r\nlagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL).  Införandet  av\r\nen  sjuklöneperiod  innebär  minskade  kostnader för\r\nsjukförsäkringen  för korta sjukfall. Samtidigt  får\r\narbetsgivarna svara för kostnaderna för sjuklön till\r\nsina anställda under  sjuklöneperioden.  För  att ge\r\narbetsgivarna  kompensation för de ökade kostnaderna\r\nsänktes arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen.\r\n\r\nEnligt SjLL har  arbetstagare  under  de första 14\r\ndagarna  av  ett  sjukfall  rätt  till sjuklön  från\r\narbetsgivaren.  Rätten till sjuklön  gäller  fr.o.m.\r\nden  första  dagen   av  anställningstiden.  Är  den\r\navtalade  anställningstiden   kortare  än  en  månad\r\ninträder   dock  rätten  till  sjuklön   endast   om\r\narbetstagaren  tillträtt  anställningen och därefter\r\nvarit anställd 14 kalenderdagar, i princip i följd.\r\nFör  den  första dagen i sjuklöneperioden  betalas\r\ningen ersättning  (karensdag).  För  de  återstående\r\ndagarna behåller den anställde 80 % av lön och andra\r\nanställningsförmåner.\r\nAntalet karensdagar är begränsat till tio under en\r\ntolvmånadersperiod  (allmänt högriskskydd).  För  en\r\narbetstagare som lider  av  sjukdom  som  kan  antas\r\nmedföra  ett  större  antal sjukperioder med sjuklön\r\nunder  en tolvmånadersperiod  kan  försäkringskassan\r\nbesluta  om  s.k.  särskilt  högriskskydd.  Då utges\r\nsjuklön  för  första  dagen  och  arbetsgivaren  får\r\nersättning  från sjukförsäkringen. Vidare gäller ett\r\nutökat särskilt  högriskskydd  för  den  som  har en\r\nsjukdom  som  medför  risk för en eller flera längre\r\nsjukperioder  under  en tolvmånadersperiod.  Även  i\r\ndessa   fall  får  arbetsgivaren   ersättning   från\r\nsjukförsäkringen.  Däremot  utges  inte  sjuklön för\r\nkarensdag.\r\nFöretag   med   en  viss  högsta  lönekostnad  har\r\nmöjlighet att försäkra sig hos försäkringskassan mot\r\nsjuklönekostnader.   Rätt   att   teckna   en  sådan\r\nförsäkring   har   arbetsgivare   vars   sammanlagda\r\nlönekostnader   under  ett  kalenderår  -  exklusive\r\nsociala  avgifter  och  särskild  löneskatt  -  inte\r\nberäknas överstiga  130  prisbasbelopp. Försäkringen\r\nersätter försäkringstagarens  kostnader  för sjuklön\r\nfr.o.m.    den    tredje   ersättningsdagen   liksom\r\nkostnaderna  för socialavgifter,  allmän  löneavgift\r\noch särskild löneskatt.  Avgiften  för 2002 är 1,4 %\r\nav de sammanlagda lönekostnaderna.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nAnnika Qarlsson m.fl. (c, m, fp, kd)  begär i motion\r\nSf286   ett  tillkännagivande  om  behovet  av   att\r\nreformera  systemen  för  sjuklön  och  sjukpenning.\r\nArbetsgivare  bör  betala för så många sjuklönedagar\r\nper  år  och anställd  som  det  finns  anställda  i\r\nföretaget. Ett företag med fem anställda får således\r\nansvara   för    fem    dagar.    När   det   gäller\r\nsjukförsäkringsavgiften får företaget  betala avgift\r\nefter hur många sjuklönedagar som verksamheten  bär.\r\nFler  dagar ger lägre avgift. Arbetsgivaren kan dock\r\nvälja att  ansvara  för  fler  dagar  än vad antalet\r\nanställda motiverar och får då en sänkt avgift.\r\n\r\nI  motion  Sf290  av  Lars  Leijonborg m.fl.  (fp)\r\nbegärs   i   yrkande  11  ett  tillkännagivande   om\r\nsocialförsäkringsmodellen         och         utökat\r\narbetsgivaransvar. Enligt motionärerna kan en önskan\r\nom  att  kringgå  tidigare  beslut  om  utgiftstaket\r\nfresta       till       att       stegvis      lämna\r\nsocialförsäkringsmodellen   och   i  stället   dölja\r\nsjukskrivningskostnaderna  i ökade skyldigheter  för\r\narbetsgivare, dvs. en dold löneskatt.\r\nSven  Brus  m.fl.  (kd)  avvisar  i  motion  Sf335\r\nyrkande  3  tanken  på  en förlängd  sjuklöneperiod.\r\nMotionärerna  anser  att  en  förlängning  slår  mot\r\nhandikappade   och  kvinnor,  och   de   begär   ett\r\ntillkännagivande härom.\r\nI motion Sf309 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs\r\nförslag till utformning  av ekonomiska drivkrafter i\r\nohälsoarbetet  för  arbetsgivare   på  avgiftssidan.\r\nEnligt  motionärerna  finns  inget  belägg  för  att\r\narbetsgivare   skulle   bli   mer  intresserade   av\r\narbetsmiljöarbete på grund av att  de  får  bära  en\r\nstörre  del  av kostnaden när arbetstagare är sjuka.\r\nAtt ge kommuner och landsting ökat ekonomiskt ansvar\r\nför sjukfrånvaron  skulle  slå  hårt mot deras redan\r\nansträngda ekonomi. Ekonomiska incitament kan skapas\r\ngenom  att  man  på avgiftssidan växlar  en  del  av\r\narbetsgivaravgiften  till en arbetsmiljöavgift eller\r\natt      arbetsgivaravgiften      reduceras      vid\r\narbetsmiljöcertifiering  och  minskade ohälsotal. På\r\nsikt bör den nuvarande sjuklöneperioden tas bort.\r\nMarie Engström m.fl. (v) begär  i motion Sf245 ett\r\ntillkännagivande  om  en  översyn  för   att  minska\r\nsjuklönekostnaderna  i  mindre företag. Motionärerna\r\nanser  att  man måste beakta  de  mindre  företagens\r\nsituation när  man överväger ekonomiska incitament i\r\narbetet mot ohälsan.\r\nMaud  Olofsson  m.fl.  (c)  begär  i  motion  N306\r\nyrkande 9  ett  tillkännagivande  om  att  utreda en\r\ndifferentierad     modell     för     arbetsgivarens\r\nsjuklöneansvar.  Antalet sjuklönedagar bör  anpassas\r\nefter antalet anställda. En arbetsgivare skall kunna\r\nöka   men   inte   minska    sitt    sjuklöneansvar.\r\nArbetsgivaravgiften   bestäms   med   hänsyn    till\r\nomfattningen av sjuklöneansvaret.\r\nI motion Sf220 av Claes Västerteg och Sofia Larsen\r\n(c)  begärs förslag om undantag vad gäller sjuklönen\r\nvid sjukskrivning  på grund av olyckor i samband med\r\nidrottsutövande   och   övriga   fritidsaktiviteter.\r\nArbetsgivare  bör  betala   sjuklön   vid   ordinära\r\nsjukskrivningar      och     vid     arbetsrelaterad\r\nsjukfrånvaro, men inte annars.\r\nI  motion A239 av Margareta  Andersson  m.fl.  (c)\r\nbegärs  i  yrkande  18  ett  tillkännagivande om att\r\nutreda   kriterier   för  en  god  arbetsmiljö   och\r\nnedsättning av arbetsgivaravgifter  för  företag som\r\nuppfyller dessa.\r\nI  motion  Sf206 av Barbro Feltzing (mp) begärs  i\r\nyrkande 1 ett  tillkännagivande  om  att låta utreda\r\nmöjligheten           till           differentierade\r\nsjukförsäkringsavgifter för småföretag som ett led i\r\natt få ned ohälsotalet. Differentierade avgifter bör\r\nkunna  användas  både  som  ett  slags  bonus   till\r\nföretagen  för  deras låga antal sjukskrivna och som\r\nen uppmuntran till arbetsmiljöförbättringar. I samma\r\nmotion yrkande 2  begärs  ett tillkännagivande om en\r\nutredning   om  lägre  sjukförsäkringsavgifter   för\r\nsmåföretag.     Småföretagens      kostnader     för\r\nsjukfrånvaron  är  enligt  motionären två  till  tre\r\ngånger högre i procent räknat  av  lönesumman än för\r\nde större företagen.\r\nI motion Sf369 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa\r\noch    Lena    Sandlin-Hedman    (s)    begärs   ett\r\ntillkännagivande  om  sjuklöneperioden. Motionärerna\r\nser   det   som   angeläget   att    se    över   om\r\nsjuklöneperioden  påverkat  anställningsbenägenheten\r\noch  hur  det  förebyggande  arbetsmiljöarbetet  har\r\nutvecklats.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAv  budgetpropositionen  framgår   att   regeringens\r\nfortsatta  strategi  för  ökad  hälsa  i arbetslivet\r\ninnebär att ca 750 miljoner kronor per år under 2003\r\noch 2004 satsas på olika åtgärder, varvid ekonomiska\r\ndrivkrafter     för    arbetsgivare    att    minska\r\nsjukfrånvaron hos de anställda utgör en viktig del.\r\n\r\nEnligt regeringen  är det angeläget att det i ökad\r\nutsträckning blir lönsamt  för enskilda arbetsgivare\r\natt   såväl   förhindra   att  långvariga   sjukfall\r\nuppkommer som att försöka få  tillbaka  personer som\r\när sjukskrivna i arbete. Enskilda arbetsgivare bör i\r\nökad  utsträckning  få ett större direkt ansvar  för\r\nfinansiering av försörjning  till  anställda  som är\r\nsjukskrivna     samtidigt     som     uttaget     av\r\nsjukförsäkringsavgifter skall minskas. Arbetsgivarna\r\nsom  kollektiv skall sammantaget inte betala mer för\r\nanställdas  sjukdom  än  i  nuvarande system. Vidare\r\nskall situationen för personer  som  bedöms ha högre\r\nrisk för längre sjukskrivningsperioder beaktas.\r\nEnligt  regeringen finns det olika vägar  att  gå,\r\nantingen   att    införa    en   avsevärt   förlängd\r\nsjuklöneperiod inom enbart den  offentliga  sektorn,\r\ndär   sjukfrånvaron   är  särskilt  hög,  eller  att\r\ngenomföra en omläggning för samtliga arbetsgivare.\r\nFinansieringsansvaret  skulle  -  vid en generell\r\nomläggning  för  samtliga  arbetsgivare  -  antingen\r\nkunna utgöras av sjuklön av viss omfattning eller av\r\nen särskild sjukförsäkringsavgift som relateras till\r\nsjukfrånvaron  hos  en enskild arbetsgivare.  Enligt\r\nregeringen  missgynnar  nuvarande  arbetsgivarperiod\r\ninte mindre företagare  som  grupp  då  sjuktalen  i\r\ngenomsnitt  är  lägre  i  mindre företag än i större\r\nföretag  och  offentlig  sektor.  Eftersom  enskilda\r\nmindre företag kan drabbas hårt avser regeringen att\r\nutforma  nya  system med särskilt  beaktande  av  de\r\nmindre    företagens    situation.    De    tänkbara\r\nalternativen behöver dock utredas vidare. Regeringen\r\navser att lägga  fram  förslag  till riksdagen under\r\nvåren 2003 för ikraftträdande den 1 juli samma år.\r\nEnligt utskottets mening är det  viktigt  att  det\r\nfinns  ekonomiska  drivkrafter  för arbetsgivare att\r\ngenom        förebyggande        insatser        och\r\nrehabiliteringsåtgärder   minska   sjukfrånvaron  på\r\narbetsplatsen.     Genom    sjuklöneperioden     har\r\narbetsgivare fått ett  ansvar  för  och en möjlighet\r\natt   påverka   kostnaderna  för  sjukfrånvaron   på\r\narbetsplatsen. Mot  bakgrund  av  de hittillsvarande\r\nsvårigheterna att komma till rätta  med  den  ökande\r\nsjukfrånvaron   anser   utskottet   i   likhet   med\r\nregeringen  att arbetsgivare i ökad utsträckning bör\r\nta ett större  finansieringsansvar för anställda som\r\när sjukskrivna.  Om detta lämpligen bör ske genom en\r\nförlängning av sjuklöneperioden  för  den offentliga\r\nsektorn  eller  genom en generell lösning  för  alla\r\narbetsgivare   skall   utredas   vidare.   Utskottet\r\navstyrker med det  anförda  motionerna  Sf286, Sf335\r\nyrkande 3, N306 yrkande 9, A239 yrkande 18 och Sf206\r\nyrkande 1. Även motion Sf290 yrkande 11 avstyrks med\r\ndet anförda.\r\nNär   det   gäller   frågan   om   den   nuvarande\r\nsjuklöneperioden       har       påverkat      bl.a.\r\nanställningsbenägenheten  finns  som   redan  nämnts\r\nsärskilda högriskskydd för arbetstagare som lider av\r\nsjukdom  som  kan  antas  medföra  ett större  antal\r\nsjukperioder  eller medför risk för en  eller  flera\r\nlängre sjukperioder under en tolvmånadersperiod. Det\r\nfinns vidare skäl  att  anta  att  de kommande årens\r\nbehov  av  nyrekryteringar  till  följd   av   stora\r\npensionsavgångar        kommer        att        öka\r\nanställningsbenägenheten.    Därtill    kommer   att\r\nregeringen  i sitt arbete med att utforma  ett  ökat\r\nekonomiskt ansvar  för arbetsgivare avser att beakta\r\nsituationen för personer  som  bedöms  ha högre risk\r\nför  längre sjukskrivningsperioder. Med det  anförda\r\navstyrker utskottet motion Sf369.\r\nEftersom  regeringen  i  det kommande arbetet även\r\nskall  beakta de mindre företagens  situation  anser\r\nutskottet  att  det  inte  finns  skäl  att  föreslå\r\nriksdagen  att  nu göra ett uttalande i denna fråga.\r\nMotionerna  Sf245   och  Sf206  yrkande  2  avstyrks\r\ndärmed.\r\nEtt ökat ekonomiskt  ansvar  för sjukfrånvaron för\r\nkommuner och landsting kan enligt  vad  som anförs i\r\nen av motionerna slå hårt mot deras redan ansträngda\r\nekonomi.   Anställda  inom  kommuner  och  landsting\r\nsvarar emellertid   för  en  betydligt större del av\r\nsjukfrånvaron  än  vad  som  motiveras   av  antalet\r\nanställda.  Kommuner  och landsting behöver  således\r\nunder  alla  förhållanden   komma   till  rätta  med\r\nsjukfrånvaron. Som nyss nämnts anser  utskottet  att\r\nregeringens fortsatta beredningsarbete bör avvaktas.\r\nHär  bör nämnas att det inom Regeringskansliet finns\r\nen samarbetsgrupp  kring  ohälsoarbetet bestående av\r\ns,  v och mp. Utskottet avstyrker  med  det  anförda\r\nmotion Sf309.\r\nI  en   av   motionerna   föreslås  att  man  från\r\nsjuklönesystemet skall utesluta  ersättning på grund\r\nav olyckor i samband med idrottsutövande  och  andra\r\nfritidsaktiviteter.  En  sådan  lösning  skulle dock\r\nkunna    få    vissa    oönskade   effekter,   t.ex.\r\nframtvingandet av privata  lösningar med en samtidig\r\nrisk     för     underförsäkring    liksom     vissa\r\ngränsdragningsproblem    i   förhållande   till   av\r\narbetsgivare,    helt   eller   delvis,    bekostade\r\naktiviteter. Utskottet  kan  vidare förutse att krav\r\nskulle resas på att även andra  kategorier undantas.\r\nUtskottet kan inte ställa sig bakom motionsförslaget\r\noch avstyrker därmed motion Sf220.\r\n\r\n19:2 Aktivitets- och\r\nsjukersättningar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens  förslag om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    19:2\r\nAktivitets- och sjukersättningar.  Därmed bör\r\nriksdagen   avslå  motionsyrkanden  om  annan\r\nmedelsanvisning till anslaget.\r\nRiksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden\r\nbl.a. om åtgärder  för  att  få fler personer\r\nmed aktivitets- och sjukersättning att återgå\r\ni    arbete,   om   villkoren   för   vilande\r\naktivitets-  och  sjukersättning  och  om att\r\naktivitetsersättning  skall  kunna  utges vid\r\nstudier t.ex. vid högskola.\r\nJämför  reservationerna  30 (m), 31 (kd),  32\r\n(fp,) 33 (v) och 34 (c) .\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nFrån  anslaget  bekostas t.o.m.  2002  utgifter  för\r\ntilläggspension   och    folkpension   i   form   av\r\nförtidspension/sjukbidrag samt pensionstillskott och\r\nbarntillägg   till   förtidspension    och   statlig\r\nålderspensionsavgift.\r\n\r\nEtt  nytt ersättningssystem träder i kraft  den  1\r\njanuari  2003  och  innebär  att  förtidspension och\r\nsjukbidrag ersätts av aktivitets- och sjukersättning\r\n(prop. 2000/01:96,    bet.   2000/01:SfU15,    rskr.\r\n2000/01:257). De nya förmånerna  skall  kunna  utges\r\ntill   personer  som  drabbats  av  långvarig  eller\r\nvaraktig    medicinskt    grundad   nedsättning   av\r\narbetsförmågan. Reglerna innebär  att försäkrade som\r\när  under 30 år skall få aktivitetsersättning,  dock\r\ntidigast  fr.o.m. den 1 juli det år de fyller 19 år.\r\nErsättningen  skall kunna beviljas för längst tre år\r\ni taget. Försäkringskassan  skall  vara  skyldig att\r\nerbjuda   den   som  beviljats  aktivitetsersättning\r\nmöjlighet att delta  i  aktiviteter.  Sjukersättning\r\nskall kunna utges till personer i åldern  30-64  år.\r\nBåde  aktivitets-  och  sjukersättning  skall  kunna\r\nutges  i  form av en inkomstrelaterad ersättning och\r\nett grundskydd  i  form av garantiersättning för den\r\nsom inte har haft några förvärvsinkomster eller låga\r\nsådana. Förmånerna skall  kunna  utges  som hel, tre\r\nfjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån.\r\nAlla   de   som   vid  årsskiftet  2002/03  uppbär\r\nförtidspension eller  sjukbidrag  skall  få förmånen\r\nomvandlad  till  sjukersättning  eller tidsbegränsad\r\nsjukersättning.    Tilläggspension   i    form    av\r\nförtidspension   omvandlas   till   inkomstrelaterad\r\nsjukersättning.  Om  den  försäkrade  får  låg/ingen\r\ninkomstrelaterad        sjukersättning         utges\r\ngarantiersättning som en utfyllnadsförmån.\r\nDen  1  januari  2000  infördes  regler om vilande\r\nförtidspension. Reglerna syftar till  att  stimulera\r\ntill återgång i arbetslivet och ett i övrigt  aktivt\r\nliv  och  innebär  bl.a.  följande. En försäkrad som\r\nuppburit  förtidspension  under  minst  ett  år  får\r\nbehålla förmånen under högst  tre  månader  under en\r\ntolvmånadersperiod,  samtidigt  som  han  eller  hon\r\nprövar   att  arbeta.  Om  den  försäkrade  därefter\r\nfortsätter   att   arbeta   skall   förtidspensionen\r\nförklaras  vilande  under  den  tid som återstår  av\r\ndenna  tolvmånadersperiod.  Efter  de   första  tolv\r\nmånaderna  av  förvärvsarbete  skall  den försäkrade\r\nkunna ha förtidspensionen vilande under  ytterligare\r\n24  kalendermånader.  Om den försäkrade under  denna\r\ntid anmäler att han eller  hon  önskar  få  tillbaka\r\npensionen kan pensionen efter prövning minskas eller\r\ndras  in  om utredning visar att arbetsförmågan  har\r\nförbättrats  väsentligt.  När  beslutet  om  vilande\r\nförtidspension  löper  ut skall den fortsatta rätten\r\ntill   förtidspension   prövas    på   samma   sätt.\r\nMotsvarande  bestämmelser  har  införts  i  det  nya\r\nsjukersättningssystemet.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI  budgetpropositionen  föreslås att  riksdagen  för\r\nbudgetåret 2003 till anslaget  19:2  Aktivitets- och\r\nsjukersättningar  anvisar ett ramanslag  på  58  024\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nEnligt regeringen  har  det skett en successiv och\r\ntilltagande    ökning    av   antalet    nybeviljade\r\nförtidspensioner och sjukbidrag  alltsedan slutet av\r\n1999. De utbetalade ersättningarna ökade med drygt 2\r\n400 miljoner kronor mellan 2000 och 2001. Under 2002\r\nhar   antalet   nybeviljade   förtidspensioner   och\r\nsjukbidrag  ökat  markant,  och  i  slutet  av  året\r\nberäknas  sammanlagt  ca  480  000 personer  uppbära\r\ndessa förmåner. Ökningen är till  stor  del en följd\r\nav den kraftiga uppgången av antalet långa  sjukfall\r\nunder   de   senaste   åren.   Därtill   kommer  den\r\ndemografiska  situationen  med  relativt sett  många\r\npersoner i arbetskraften som är födda på 1940-talet.\r\nAntalet          personer         som         uppbär\r\nförtidspension/sjukbidrag      (aktivitets-      och\r\nsjukersättning  fr.o.m.  2003) bedöms öka successivt\r\ntill ca 500 000 i slutet av  2003. Möjligheterna att\r\npå  kort  sikt motverka denna utveckling  är  enligt\r\nregeringen begränsade.\r\nFör  att  kunna   påverka   situationen  under  de\r\nnärmaste åren krävs åtgärder på  olika  områden inom\r\nohälsoområdet.  Utgångspunkten  för  detta  är   det\r\npågående  arbetet  med att genomföra regeringens 11-\r\npunktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet. Dessutom\r\nkrävs  åtgärder  för  att   få  till  stånd  en  väl\r\nfungerande     rehabilitering     och      effektiva\r\nförsäkringssystem.\r\nEnligt regeringen är det angeläget med en aktivare\r\nuppföljning    och    efterkontroll   av   beviljade\r\nförtidspensioner.  RFV  har   fått   i  uppdrag  att\r\nredovisa   hur   försäkringskassorna  bedriver   sin\r\nverksamhet    med   att    följa    upp    beviljade\r\nförtidspensioner  och  sjukbidrag  i anslutning till\r\nårsredovisningen för 2002.\r\nDen fortsatta uppföljningen av reglerna om vilande\r\nförtidspension visar att även under  2001 utnyttjade\r\nfärre  förtidspensionärer än väntat möjligheten  att\r\npröva att förvärvsarbeta med sin förmån vilande utan\r\natt förlora rätten till sin pension. Våren 2001 fick\r\nRFV i uppdrag att snarast genomföra insatser i syfte\r\natt   informera    om   möjligheten   till   vilande\r\nförtidspension  på i  första  hand  lokal  nivå.  En\r\nslutlig utvärdering  skall  lämnas senast den 1 juni\r\n2004.\r\nFör  att  ytterligare  stimulera   försäkrade  med\r\naktivitets-   och   sjukersättning  att  pröva   att\r\nförvärvsarbeta utan att  rätten  till  förmånen  går\r\nförlorad,  avser  regeringen  att  återkomma med ett\r\nförslag som innebär att den vilandetid  under vilken\r\nrätten  till  förmånen kvarstår utan prövning  skall\r\nkunna utsträckas från ett till längst två år.\r\nRegeringen anser vidare att tidsbegränsning om tre\r\når i princip skall  gälla  inte  bara  för  den  som\r\nbeviljas    aktivitetsersättning   utan   även   för\r\nförsäkrade som  beviljas  sjukersättning. Regeringen\r\navser att senare återkomma med förslag härom.\r\nAllmänt sett anser regeringen att studier är\r\nett av flera sätt att stimulera till och\r\nmöjliggöra såväl återgång till arbetslivet som\r\nett mera aktivt liv i övrigt. Mot denna\r\nbakgrund avser regeringen att senare återkomma\r\ntill riksdagen med ett förslag om vilande\r\naktivitets- och sjukersättning vid studier.\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nSten  Tolgfors  m.fl.  (m)  begär   i  motion  Sf357\r\nyrkandena  9 och 12 (delvis) att riksdagen  beslutar\r\natt för budgetåret  2003  till  anslaget 19:2 anvisa\r\n800   miljoner  kronor  mindre  än  vad   regeringen\r\nföreslagit.    Motionärerna    anser    att    ökade\r\nkontrollinsatser    av   förtidspensioneringar   ger\r\nminskade utgifter för förtidspensioner.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nLars Leijonborg m.fl.  (fp)  begär i motion Fi232\r\nyrkande  14 (delvis) att riksdagen  beslutar  att\r\nför budgetåret  2003 till anslaget 19:2 anvisa 40\r\nmiljoner   kronor  mindre   än   vad   regeringen\r\nföreslagit.   Enligt   motionärerna   ger   lägre\r\nsjukfrånvaro      minskade      kostnader     för\r\nförtidspensioner. Ett likalydande yrkande finns i\r\nmotion Sf377 yrkande 9 (delvis) av Bo Könberg och\r\nKerstin Heinemann (fp).\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nSven Brus m.fl. (kd) begär i motion  Sf335  yrkande 24 (delvis)\r\natt  riksdagen  beslutar  att för 2003 till anslaget\r\n19:2  anvisa  950  miljoner  kronor  mindre  än  vad\r\nregeringen  föreslagit.  Till  följd   av   den   av\r\nmotionärerna  föreslagna rehabiliteringsförsäkringen\r\nkommer    utgifterna    för    förtidspensioneringar\r\n(aktivitets-  och  sjukersättning  fr.o.m. 2003) att\r\nminska.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nBirgitta  Carlsson  m.fl. (c) begär i  motion  Sf347\r\nyrkande 1 (delvis) att  riksdagen  beslutar  att för\r\n2003 till anslaget 19:2 anvisa 1 160 miljoner kronor\r\nmindre  än  vad  regeringen föreslagit. Motionärerna\r\nanser att bl.a. de  satsningar på rehabilitering som\r\nde föreslår ger färre förtidspensionärer.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nBo Lundgren m.fl. (m) begär i motion Sf291 yrkande 5\r\nförslag om åtgärder för  att fler förtidspensionärer\r\nskall   återgå   till   arbetslivet.    Motionärerna\r\nframhåller     att    möjligheten    till    vilande\r\nförtidspension inte slagit så väl ut.\r\n\r\nLars Leijonborg  m.fl.  (fp)  begär i motion Sf290\r\nyrkande  10 förslag om villkoren för  vilande  sjuk-\r\neller aktivitetsersättning vid studier. Motionärerna\r\nanser att  studier  kan  vara  en  väg tillbaka till\r\narbetslivet.\r\nSven Brus m.fl. (kd) begär i motion  Sf335 yrkande\r\n18    ett    tillkännagivande   om   villkoren   för\r\nförtidspensionärer  som  vill  komma  tillbaka  till\r\narbetslivet  men saknar arbete. Systemet med vilande\r\npension löser  problemet  för  dem  som kan börja en\r\nanställning. För dem som inte genast  kommer  in  på\r\narbetsmarknaden måste andra lösningar tas fram.\r\nUlla  Hoffmann  m.fl.  (v)  begär  i  motion Sf305\r\nförslag  om att nära anhörig till intern inte  skall\r\nkunna     erhålla      internens     sjuk-     eller\r\naktivitetsersättning,  helt   eller   delvis.  Varje\r\nindivid  förutsätts  försörja sig själv via  arbete.\r\nDet är då inte rimligt  att  anhöriga  skall ha rätt\r\natt få internens ersättning.\r\nMaud  Olofsson  m.fl.  (c)  begär  i motion  Sf331\r\nyrkande   7   förslag  om  åtgärder  mot  de  ökande\r\nförtidspensioneringarna.  Enligt  motionärerna finns\r\ntecken som tyder på att förtidspension  används  som\r\nett sätt att hyfsa arbetslöshetsstatistiken.\r\nI  motion  Sf287  av Sonja Fransson (s) begärs ett\r\ntillkännagivande   om  att   ungdomar   som   uppbär\r\naktivitetsersättning  också  skall  ha möjlighet att\r\nstudera vid folkhögskola, högskola och universitet.\r\nI motion Sf294 av Carina Adolfsson  Elgestam m.fl.\r\n(s)  begärs  ett  tillkännagivande  om en översyn  i\r\nsyfte att stärka arbetslinjen. Om en  person får ett\r\nhalvt  sjukbidrag och samtidigt ett nytt  arbete  på\r\nhalvtid  med  högre  lön  får  personen i fråga inte\r\ntillgodogöra sig den högre lönen  i  halvtidsarbetet\r\nom    helt   sjukbidrag   senare   beviljas.   Detta\r\nförhållande    kan    enligt   motionären   motverka\r\nrehabilitering.\r\nI motion Sf368 av Carin Lundberg och Lena Sandlin-\r\nHedman (s) begärs ett tillkännagivande om sjukbidrag\r\noch   förtidspension   för    gifta    och   ogifta.\r\nMotionärerna  påpekar  att ogifta förtidspensionärer\r\nenligt  nuvarande regler  får  högre  ersättning  än\r\ngifta.    Detta     ändras     genom     det     nya\r\nsjukersättningssystemet.  Denna  förbättring  kommer\r\ndock   inte   att   omfatta   dem   som   redan   är\r\nförtidspensionerade  eftersom  omvandlingen till den\r\nnya  förmånen  innebär  att  personen  i  fråga  får\r\nungefär  lika  mycket som tidigare.  En  översyn  av\r\nnuvarande regler bör därför göras.\r\nI motion Sf355  av  Michael Hagberg (s) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  översyn   av   reglerna  kring\r\nmöjligheten     att     på     lika    villkor    ta\r\nförtroendeuppdrag. Enligt motionären  kan  listan på\r\nexempel  där förtidspensionerade, sjukskrivna  m.fl.\r\ntvingas säga nej till förtroendeuppdrag göras lång.\r\nI  motion   Sf364  av  Agneta  Lundberg  och  Hans\r\nStenberg   (s)  begärs   ett   tillkännagivande   om\r\nsjukskrivnas       möjligheter       att      inneha\r\nförtroendeuppdrag.     Motionärerna    anser     att\r\nmöjligheten att delta i  politiskt arbete där arvode\r\nutges är begränsade.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt  utskottets  mening  måste   det  finnas  ett\r\nrimligt  ekonomiskt  skydd  vid  långvarigt  nedsatt\r\narbetsoförmåga av medicinsk art. De  nya  förmånerna\r\nsjuk- och aktivitetsersättning skall kunna  utges  i\r\nform  av  en  inkomstrelaterad  ersättning  och  ett\r\ngrundskydd.   Utskottet  anser  att  de  reformerade\r\nreglerna väl fyller  kravet  på att ge en långsiktig\r\nekonomisk trygghet.\r\n\r\nDen  förväntade  utvecklingen   mot   en  fortsatt\r\nsuccessiv   ökning   av   antalet   aktivitets-  och\r\nsjukersättningar (förtidspensioner/sjukbidrag t.o.m.\r\n2002)     är     emellertid     otillfredsställande.\r\nMöjligheterna  att  på  kort  sikt  motverka   denna\r\nutveckling  synes mycket begränsade. Utskottet hyser\r\ndock  vissa  förhoppningar   om   att  de  aviserade\r\nförslagen    om   att   vilande   aktivitets-    och\r\nsjukersättning  skall  införas  vid  studier och att\r\nvilandetiden   med   bibehållen  förmånsrätt   skall\r\nutsträckas till två år skall kunna få genomslag.\r\nRegeringens fortsatta  arbete för att öka hälsan i\r\narbetslivet   med   bl.a.   ökade    resurser   till\r\nförsäkringskassorna      både     för     köp     av\r\nrehabiliteringstjänster  och   för   samverkan  inom\r\nrehabiliteringsområdet bör på sikt kunna få positiva\r\neffekter  också  vad gäller antalet aktivitets-  och\r\nsjukersättningar.       Även      den      aviserade\r\ntidsbegränsningen   om   tre    år    för   beviljad\r\nsjukersättning bör få betydelse liksom  arbetet  med\r\natt  aktivt  följa  upp  redan  beviljade  förmåner.\r\nDärtill  kommer  att  regeringen har föreslagit  ett\r\nkonkret mål för ökad hälsa i arbetslivet som innebär\r\nbl.a.    att    antalet    nya    aktivitets-    och\r\nsjukersättningar  skall minska. Med  hänsyn  härtill\r\nfinns det enligt utskottet  inte  skäl att föregripa\r\nregeringens  arbete  genom  att  riksdagen   nu  tar\r\nställning     t.ex.    till    kravet    på    ökade\r\nkontrollinsatser. Mot bakgrund härav anser utskottet\r\natt resultatet  av  regeringens fortsatta arbete för\r\nökad  hälsa i arbetslivet  bör  avvaktas.  Utskottet\r\navstyrker  med  det anförda motionerna Sf291 yrkande\r\n5, Sf290 yrkande 10 och Sf331 yrkande 7.\r\nFör  den  som  efter   att   ha   uppburit   t.ex.\r\nsjukersättning  ställer  sig  till  arbetsmarknadens\r\nförfogande,    dock    utan    att    få    förmånen\r\nvilandeförklarad,  kan problem uppstå om personen  i\r\nfråga inte omedelbart  kommer in på arbetsmarknaden.\r\nReglerna   inom   arbetsmarknadsområdet    är   inte\r\nanpassade till den situation som en person som  haft\r\nsjukersättning  kan ställas inför vid återgång, helt\r\neller delvis, till arbetsmarknaden när han eller hon\r\nväntar   på   att   få    ett    arbete   eller   en\r\narbetsmarknadsåtgärd.    HpH-utredningen    har    i\r\nutredningsbetänkandet  SOU   2002:5  föreslagit  att\r\narbetsmarknadspolitikens ansvarsområde  skall vidgas\r\ni  syfte  att  skapa en kompletterande arbetsmarknad\r\nför människor med  begränsad  arbetsförmåga på grund\r\nav   sjukdom.   Utredningen  har  sammanfattningsvis\r\nanfört att det är  ytterst  angeläget att regeringen\r\nvidtar     åtgärder     för     att     skapa     en\r\narbetsmarknadspolitik   som   i   ökad  utsträckning\r\ninriktas  på  att  stödja  personer  med   begränsad\r\narbetsförmåga   att  ta  del  av  arbetslivet.  HpH-\r\nutredningens  förslag   har  remissbehandlats  under\r\nvåren   2002.   Utskottet  anser   att   regeringens\r\nfortsatta  beredning   av  förslaget  bör  avvaktas.\r\nMotion Sf335 yrkande 18 avstyrks därmed.\r\nVad därefter gäller frågan  om rätten för anhöriga\r\ntill  en  intern  att uppbära internens  aktivitets-\r\neller sjukersättning (helt eller delvis) konstaterar\r\nutskottet  att  riksdagen   under   våren  2002  har\r\nbeslutat  att  personer som uppbär sådan  ersättning\r\nnär  de  tas  in på  institution  skall  få  behålla\r\nförmånen   under    de    första   60   dagarna   av\r\ninstitutionsvistelsen och att  den  därefter dras in\r\ntillfälligt. Från och med den trettionde  dagen före\r\nfrigivningsdagen  skall  förmånen  åter betalas  ut.\r\nLiksom  i  dag  skall  det enligt riksdagens  beslut\r\nfinnas  en möjlighet att  utbetala  aktivitets-  och\r\nsjukersättning  till  nära  anhöriga  som  för  sitt\r\nuppehälle är beroende av förmånstagaren när förmånen\r\när  tillfälligt  indragen  (prop.  2001/02:164, bet.\r\n2001/02:SfU16, rskr. 2001/02:252). Utskottet  finner\r\ninte anledning att föreslå riksdagen att ändra  sitt\r\nnyligen  fattade  beslut. Utskottet avstyrker därmed\r\nmotion Sf305.\r\nBeträffande frågan  om  att  öppna  möjlighet  för\r\npersoner  med  aktivitetsersättning  att studera vid\r\nt.ex.    högskola   har   utskottet   i   betänkande\r\n2000/01:SfU15    (s.    27    och    28)    avstyrkt\r\nmotionsyrkanden  om  att  aktivitetsersättning skall\r\nkunna   utges  även  vid  eftergymnasiala   studier.\r\nUtskottet delade regeringens bedömning i proposition\r\n2000/01:96  (s.  84)  att  frågan,  inte  minst  mot\r\nbakgrund  av  att  studiestödssystemet  nyligen hade\r\nreformerats, behövde utredas. Enligt utskottet borde\r\ndärvid   en  avvägning  göras  mellan  å  ena  sidan\r\nmöjligheten  att  finansiera  studier inom ramen för\r\nohälsoförsäkringen  och  å andra  sidan  hur  övriga\r\nstuderande klarar försörjningen  under  studietiden.\r\nFrågan  var också om ett eventuellt ökat ansvar  för\r\nförsäkringen  borde medföra en motsvarande skärpning\r\nav kraven på den enskilde att uppnå egen försörjning\r\ngenom   arbete.  Vidare   framhöll   utskottet   att\r\nrehabiliteringsåtgärder,         under         vissa\r\nförutsättningar,  kan  innefatta studier och att det\r\nkommer att gälla även för  dem  som  har aktivitets-\r\neller   sjukersättning.  Utskottet  förutsatte   att\r\nregeringen skulle bereda frågan vidare och återkomma\r\nmed förslag.  Utskottet finner inte nu skäl att göra\r\nannan bedömning och avstyrker därmed motion Sf287.\r\nI en av motionerna påtalas det förhållandet att en\r\nhögre  lön  i  ett   deltidsarbete   inte   påverkar\r\nstorleken  av  en  hel  förmån om en partiell förmån\r\nsenare  byts  mot  en hel förmån.  Enligt  nuvarande\r\nregler finns möjlighet  för  en förtidspensionär att\r\nunder  tiden  med partiell förtidspension  tjäna  in\r\npensionspoäng.  Enligt RFV:s allmänna råd 1996:4 (s.\r\n53) får den intjänade  eller  högre  pensionspoängen\r\ninte  användas  för  att höja en förtidspension  som\r\nbetalas ut. Däremot får  den  användas vid beräkning\r\nav  t.ex.  ålderspension.  Av  RFV:s   allmänna  råd\r\n1998:16  (s.  40)  framgår  att  pensionspoäng   som\r\ntjänats   in   under  tid  då  förtidspension  eller\r\nsjukbidrag  har  betalats   ut   inte   beaktas  när\r\npensionen  ändras  i  samband  med  omprövning   som\r\nföranleds    av    förbättring   eller   ytterligare\r\nnedsättning  av  arbetsförmågan.   Det  innebär  att\r\nantagandepoäng   som   fastställs   i  samband   med\r\nbeviljandet  av  en  partiell  förtidspension   inte\r\nändras    när   den   försäkrade   efter   en   tids\r\nförvärvsarbete  beviljas  hel förmån. En inkomst som\r\nen   försäkrad   haft   parallellt   med   en   halv\r\nförtidspension påverkar således  inte beräkningen av\r\nden  hela  förmånen,  och  detta  gäller   även   om\r\nhalvtidsinkomsten  varit  väsentligt  högre  än  den\r\ninkomst  den  försäkrade hade när den halva förmånen\r\nbeviljades. Motsvarande  kommer  att gälla i det nya\r\nsjukersättningssystemet fr.o.m. 2003. Enligt vad som\r\nanförs  i proposition 2000/01:96 (s.  96)  torde  en\r\nsådan lösning  i  det  flesta  fall  ge  ett rimligt\r\nresultat.  Utskottet förutsätter att regeringen  tar\r\ninitiativ till ändring av dessa regler om det skulle\r\nvisa sig att reglerna motverkar försäkringskassornas\r\narbete med att  få  personer  med  aktivitets- eller\r\nsjukersättning    att   fullt   ut   utnyttja    sin\r\nrestarbetsförmåga.  Med det anförda får motion Sf294\r\nanses tillgodosedd.\r\nMed   anledning  av  påpekandet   att   de   olika\r\nersättningsnivåerna   för  gifta  respektive  ogifta\r\nenligt hittillsvarande  system  kommer att bestå vid\r\nomvandlingen av förtidspension och  sjukbidrag  till\r\nde  nya  förmånerna  fr.o.m.  2003,  vill  utskottet\r\nerinra  om  att  principen  för omvandlingen är  att\r\nersättningens   nivå   skall  behållas   i   princip\r\noförändrad för alla. Med det anförda avstyrks motion\r\nSf368.\r\nEnligt bestämmelser som gäller sedan den 1 januari\r\n1999      krävs      för      rätt     till      hel\r\nförtidspension/sjukbidrag att arbetsförmågan är helt\r\neller i det närmaste helt nedsatt.  Därmed avses att\r\narbetsförmågan är nedsatt med minst sju  åttondelar.\r\nHärigenom  har  personer  möjlighet att utnyttja  en\r\nrestarbetsförmåga t.ex. för  ideellt eller politiskt\r\narbete  utan  att rätten till förmånen  ifrågasätts.\r\nMotsvarande  regel  kommer  att  gälla  för  de  nya\r\nförmånerna aktivitets-  och sjukersättning. I övrigt\r\nnoterar utskottet att en  särskild utredare har fått\r\ni  uppdrag  att  göra  en  analys   av  och  föreslå\r\nändringar  i reglerna om skyddstider för  SGI  (dir.\r\n2001:104).   Utredaren    skall    även    analysera\r\nKommundemokratikommitténs     förslag     om     att\r\nförtroendevalda   som   uppbär   ersättning   enligt\r\nkommunallagen  (1991:900)  under  vissa förhållanden\r\nskall ha rätt att få sin tidigare SGI  vilande under\r\nden  tid  det  politiska  uppdraget  fullföljs  (SOU\r\n2001:48).  Syftet  med  kommitténs förslag  var  att\r\nförtroendevalda  inte skall  förlora  ekonomiskt  på\r\ngrund av sitt politiska åtagande i samband med t.ex.\r\nsjukfrånvaro    eller    föräldraledighet.    Enligt\r\ntilläggsdirektiv  2002:118 skall uppdraget redovisas\r\nsenast den 30 april  2003. Med det anförda avstyrker\r\nutskottet motionerna Sf355 och Sf364.\r\nUtskottet   har   inte  något   att   erinra   mot\r\nregeringens   förslag  till   medelsanvisning   till\r\nanslaget   19:2.    Utskottet   tillstyrker   därmed\r\nregeringens förslag och  avstyrker  motionerna Sf357\r\nyrkandena  9  och  12  (delvis),  Fi232  yrkande  14\r\n(delvis), Sf377 yrkande 9 (delvis), Sf335 yrkande 24\r\n(delvis) och Sf347 yrkande 1 (delvis).\r\n\r\n19:3 Handikappersättningar\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    19:3\r\nHandikappersättningar.\r\nVidare bör riksdagen avslå motionsyrkanden\r\nom   en   översyn   dels   av  reglerna   för\r\nhandikappersättning  efter  65  år,  dels  av\r\nersättningsnivåerna.\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nEnligt nuvarande bestämmelser  i lagen (1998:703) om\r\nhandikappersättning     och     vårdbidrag     utges\r\nhandikappersättning till försäkrad  som  fyllt 16 år\r\noch som före 65 års ålder för avsevärd tid  fått sin\r\nfunktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att  han\r\neller  hon  i  sin  dagliga  livsföring behöver mera\r\ntidskrävande hjälp av annan eller  behöver  hjälp av\r\nannan  för  att  förvärvsarbeta  eller har betydande\r\nmerutgifter  på grund av sitt handikapp.  Enligt  de\r\nbestämmelser som  gäller  fr.o.m. den 1 januari 2003\r\nkommer  handikappersättning   att   utges   tidigast\r\nfr.o.m.  juli månad det år den försäkrade fyller  19\r\når  (prop.  2000/01:96,  bet.  2000/01:SfU15,  rskr.\r\n2000/01:257).\r\n\r\nHandikappersättning  utbetalas med belopp som per\r\når   motsvarar   69   %,   53 %  eller   36   %   av\r\nprisbasbeloppet, alltefter hjälpbehovets  omfattning\r\neller merutgifternas storlek.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nAntalet  personer  med  handikappersättning  uppgick\r\n2001 till 58 773. Enligt regeringen beräknas antalet\r\nminska  som  en följd av att den nedre åldersgränsen\r\nför rätt till ersättning höjs den 1 januari 2003.\r\n\r\nI  propositionen   föreslås   att   riksdagen  för\r\nbudgetåret      2002      till     anslaget     19:3\r\nHandikappersättningar anvisar  ett  ramanslag  på  1\r\n190,9 miljoner kronor.\r\n\r\nMotioner som ej har anslagseffekt budgetåret\r\n2003\r\n\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin (m) begär i motion Sf273\r\nett  tillkännagivande  om  behovet  av en översyn av\r\nreglerna för handikappersättning efter 65 års ålder.\r\nMotionären  anser  att det bör vara en  självklarhet\r\natt  handikappersättning  utbetalas  oavsett  när  i\r\nlivet  funktionsnedsättningen inträffar. I dag måste\r\nden försäkrade  styrka att behovet uppkommit före 65\r\nårs ålder.\r\n\r\nI motion Sf274  av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)\r\nbegärs ett tillkännagivande om behovet av översyn av\r\nnivåerna    för   handikappersättning.    Motionären\r\nframhåller att nivåerna inte har ändrats på länge.\r\nI motion Sf354 av Catherine Persson (s) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  att  många  kroniskt sjuka har\r\nkostnader som ligger strax under den  nedre  gränsen\r\nför rätt till handikappersättning och att det därför\r\nfinns skäl att överväga andra ersättningsnivåer.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAvsikten   med   handikappersättning   är   att   ge\r\nkompensation för hjälpbehov som uppkommit till följd\r\nav  sjukdom eller skada, medan hjälpbehov som hänför\r\nsig  till   åldrandet   inte   bör   ersättas  genom\r\nhandikappersättning.   Av   det   skälet  finns   en\r\nbestämmelse    som    innebär   att   den   nedsatta\r\nfunktionsförmågan skall  ha  uppkommit  före  65 års\r\nålder.  Om 65-årsgränsen slopades skulle svårigheter\r\nsannolikt  uppstå  när  det  gäller  att  skilja  ut\r\nsjukdomar  som  hör  till det normala åldrandet från\r\nandra sjukdomar. Med hänsyn  härtill  kan  utskottet\r\ninte  ställa  sig  bakom förslaget om en översyn  av\r\nreglerna i syfte att slopa 65-årsgränsen.\r\n\r\nUtskottet anser inte  heller  att  det är aktuellt\r\natt  göra  en  översyn  av  nivåerna  för rätt  till\r\nhandikappersättning eller att överväga  andra nivåer\r\ni handikappersättningen.\r\nMed  det  anförda  avstyrker  utskottet motionerna\r\nSf273,   Sf274  och  Sf354.  Utskottet   tillstyrker\r\nregeringens   förslag   till   medelsanvisning  till\r\nanslaget 19:3.\r\n\r\n19:4 Arbetsskadeersättningar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens  förslag om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    19:4\r\nArbetsskadeersättningar. Därmed bör riksdagen\r\navslå      motionsyrkanden      om      annan\r\nmedelsanvisning till anslaget.\r\nRiksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden\r\nbl.a.        om        att        privatisera\r\narbetsskadeförsäkringen  och om att  överföra\r\narbetssjukdomarna                        till\r\nsjukpenningförsäkringen  och färdolycksfallen\r\ntill trafikförsäkringen.\r\nJämför reservationerna 35 (m) och 36 (kd).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nDen  som  förvärvsarbetar  här  i  riket  är  enligt\r\nsocialförsäkringslagen  (1999:799)   försäkrad   för\r\narbetsskada.   Detsamma   gäller  den  som  genomgår\r\nutbildning  i den mån utbildningen  är  förenad  med\r\nsärskild risk  för  arbetsskada. Lagen (1976:380) om\r\narbetsskadeförsäkring  (LAF)  omfattar  skador  till\r\nföljd  av olycksfall eller annan skadlig inverkan  i\r\narbetet.  Även  olycksfall  vid  färd  till och från\r\narbetet räknas som olycksfall i arbetet,  om  färden\r\nföranleddes av och stod i nära samband med arbetet.\r\n\r\nReglerna   för  ersättning  enligt  LAF  genomgick\r\nomfattande förändringar  under  1993.  Den 1 januari\r\n1993   höjdes   beviskravet   vid  prövning  av   en\r\narbetsskada, och den 1 juli samma år slopades rätten\r\ntill arbetsskadesjukpenning för den som är försäkrad\r\nenligt  AFL.  Från  och  med  den 1  juli  2002  har\r\nbeviskravet sänkts för skador som  inträffar  den  1\r\njuli  2002  eller  senare.  Vid  en helhetsbedömning\r\nskall en skada anses ha uppkommit  av ett olycksfall\r\neller   annan   skadlig   inverkan   i  arbetet   om\r\növervägande  skäl  talar för det (prop.  2001/02:81,\r\nbet 2001/02:SfU10, rskr. 2001/02:213).\r\nFör den som ådragit  sig  en  arbetsskada  utges i\r\nregel     endast     ersättning     i     form    av\r\narbetsskadelivränta.  Livränta  utges  vid bestående\r\nnedsättning   av  arbetsförmågan,  och  ersättningen\r\nskall i princip utgöra skillnaden mellan den inkomst\r\nsom den försäkrade kan antas ha haft som oskadad och\r\nden inkomst som  han  eller  hon  trots  skadan  kan\r\nberäknas    få.    Livräntan   ersätter   en   årlig\r\ninkomstförlust upp till 7,5 prisbasbelopp.\r\nFrån och med den 1  januari  2003  kommer  den som\r\nfått  sin skada godkänd som arbetsskada även att  få\r\nkompensation  för  det  inkomstbortfall som systemet\r\nmed karensdag medför. Ersättning skall utges för två\r\nkarensdagar,  om  inte  den   försäkrade  visar  att\r\ninkomstbortfall har uppstått för  flera  karensdagar\r\n(prop.    2001/02:81,   bet   2001/02:SfU10,   rskr.\r\n2001/02:213).\r\nArbetsskadeförsäkringen     finansieras    med\r\narbetsgivaravgifter  och  egenavgifter,  1,38  %  av\r\navgiftsunderlaget.      Regeringen       har       i\r\nbudgetpropositionen  föreslagit  att  avgiften den 1\r\njanuari 2003 sänks till 0,68 % av avgiftsunderlaget.\r\nDetta   har  tillstyrkts  av  utskottet  i  yttrande\r\n2002/03:SfU1y.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI   propositionen   föreslås   att   riksdagen   för\r\nbudgetåret      2003      till     anslaget     19:4\r\nArbetsskadeersättningar anvisar  ett  ramanslag på 6\r\n406,9 miljoner kronor.\r\n\r\nAntalet    arbetsskadeanmälningar    har    enligt\r\nregeringen fortsatt att öka även under 2001. Antalet\r\nanmälda   arbetssjukdomar   ökade,   medan   anmälda\r\narbetsolycksfall      minskade      något.     Högre\r\nförvärvsfrekvens,  utvecklingen av arbetsmiljön  och\r\ndemografiförändringar har i olika grad betydelse för\r\narbetsskadeområdet.\r\nDe      brister     i     handläggningen      inom\r\narbetsskadeförsäkringen  som  fortfarande förekommer\r\när enligt regeringen inte acceptabla.  Det  är också\r\nmycket otillfredsställande att bedömningarna skiftar\r\nmellan   försäkringskassorna.   Åtgärder   för   att\r\nförbättra   resultaten   i  dessa  delar  är  därför\r\nnödvändiga. En särskild utredare kommer under hösten\r\n2002   att   lämna   förslag   till   en   förändrad\r\norganisation        av       handläggningen       av\r\narbetsskadeförsäkringen.   Den   nya  organisationen\r\nskall   bidra   till   höjning   av   kvaliteten   i\r\nhandläggningen och ökad likformighet i besluten.\r\nDet sänkta beviskravet vid prövning av arbetsskada\r\nväntas  enligt  regeringen  medföra  att  det   blir\r\nlättare  för  kvinnor att få sina sjukdomar godkända\r\nsom arbetsskada.\r\nFör  att  möjliggöra   en   uppföljning   av   den\r\nreformerade  arbetsskadeförsäkringen  krävs  ett väl\r\nutvecklat  statistiksystem.  Därför  har  regeringen\r\ngivit  RFV  i  uppdrag att inom ramen för befintliga\r\nstatistiksystem       följa      förändringar      i\r\narbetsskadeförsäkringens ersättningsmönster och mäta\r\nförsäkringens  effekter  för  kvinnor  och  män.  En\r\nförsta rapportering  skall  göras  i anslutning till\r\nårsredovisningen.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nSten  Tolgfors  m.fl.  (m)  begär  i  motion   Sf357\r\nyrkandena  10 och 12 (delvis) att riksdagen beslutar\r\natt för budgetåret  2003  till  anslaget 19:4 anvisa\r\n688   miljoner  kronor  mindre  än  vad   regeringen\r\nföreslagit.\r\n\r\nI samma  motion  yrkande  5  liksom  även i motion\r\nSf285  yrkande  5 av Sten Tolgfors m.fl. (m)  begärs\r\natt      de      tidigare      bevisreglerna       i\r\narbetsskadeförsäkringen återinförs.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nBirgitta  Carlsson  m.fl.  (c)  begär i motion Sf347\r\nyrkande 1 (delvis) att riksdagen  beslutar  att till\r\nanslaget 19:4 anvisa 1 000 miljoner kronor mindre än\r\nvad  regeringen  föreslagit.  Motionärerna motsätter\r\nsig     de    nyligen    sänkta    beviskraven     i\r\narbetsskadeförsäkringen.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nJeppe Johnsson  m.fl.  (m,  fp,  kd)  begär i motion\r\nSf304 ett tillkännagivande om behovet av att utforma\r\nen  ny  försäkring för arbetsskador som hanteras  av\r\nprivata försäkringsbolag.\r\n\r\nSten Tolgfors  m.fl.  (m)  begär  i  motion  Sf285\r\nyrkandena   1-4  förslag  om  en  riskdifferentierad\r\narbetsskadeförsäkring,  att  arbetsolycksfall skiljs\r\nfrån arbetssjukdomar, att arbetssjukdomarna  på sikt\r\növerförs   till   sjukpenningförsäkringen,   att  en\r\növergångslösning       från       en       offentlig\r\narbetsskadeförsäkring            till            ett\r\narbetsskadeobligatorium för arbetsgivare utreds samt\r\natt  färdolycksfall  till  och från arbetet lyfts ur\r\nförsäkringen för arbetsolycksfall  och betalas genom\r\ntrafikförsäkringen.\r\nKenneth Lantz m.fl. (kd) begär i motion  Sf316 ett\r\ntillkännagivande om att utreda konsekvenserna av att\r\nprivatisera arbetsskadeförsäkringen.\r\nUlla  Hoffmann m.fl. (v) begär i motion Sf307  ett\r\ntillkännagivande  om  minst  en arbetsskadeenhet per\r\nlän.   Det  arbete  som  försäkringskassorna   redan\r\npåbörjat   med   en   koncentrerad  handläggning  av\r\narbetsskadeförsäkringen bör få fortsätta.\r\nI motion Mj419 av Gudrun  Schyman m.fl. (v) begärs\r\ni yrkande 6 ett tillkännagivande  om att symtomen på\r\nelöverkänslighet   bör  betraktas  som   grund   för\r\nbedömning  av arbetsskada.  Elöverkänsliga  personer\r\ntvingas övertala  läkaren att sätta annan diagnos på\r\nläkarintyget  för att  inte  riskera  att  stå  utan\r\nsjukpenning. Detta  är inte acceptabelt eftersom det\r\nfrån arbetsmiljösynpunkt är viktigt att läkarintyget\r\nvisar  den  rätta  diagnosen.  Elöverkänslighet  bör\r\nkunna   läggas   till   grund   för   bedömning   av\r\narbetsskada.\r\nI motion A365 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs i\r\nyrkande 5 ett tillkännagivande  om  att  en kommande\r\nutvärdering av arbetsskadeförsäkringen skall  ha ett\r\nkönsperspektiv. Ändringarna fr.o.m. den 1 juli  2002\r\nbör  följas  upp  och  utvärderas utifrån ett sådant\r\nperspektiv.\r\nI  motion Sf370 av Christina  Axelsson  m.fl.  (s)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande om arbetsskadades rätt\r\ntill stöd och  hjälp  vid  anmälan  om ersättning av\r\narbetsskada,  anmälningsskyldighet  och   samordning\r\nm.m.    Den    försäkrade    bör    få   stöd   från\r\nförsäkringskassan  vid  bl.a.  ansökningsförfarandet\r\nsamt få en kontaktperson på försäkringskassan.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom  framgår ovan har riksdagen så  sent  som  i  år\r\nbeslutat om förändringar av arbetsskadeförsäkringen.\r\nBland  annat  har  beviskravet  vid  prövning  av en\r\narbetsskada   sänkts.   I  betänkande  2001/02:SfU10\r\nanförde utskottet bl.a. att en arbetsskadeförsäkring\r\ni  offentlig  regi  som  bygger   på  ett  generellt\r\narbetsskadebegrepp,      som     även     innefattar\r\narbetssjukdomar   och   färdolycksfall,    och   där\r\nbeviskravet  är mindre strikt ger ett bra skydd  vid\r\narbetsskada  för   både   kvinnor  och  män  och  en\r\ntillräcklig avgränsning mot  skador  som  har  andra\r\nuppkomstorsaker   än   arbete.  Utskottet  avstyrkte\r\ndärmed    motionsyrkanden   om    att    privatisera\r\narbetsskadeförsäkringen   och   om   att   lyfta  ut\r\nfärdolycksfall      och      arbetssjukdomar      ur\r\narbetsskadeförsäkringen.   Utskottet   finner   inte\r\nanledning att frångå sitt tidigare ställningstagande\r\noch   avstyrker   därmed   motionerna  Sf304,  Sf285\r\nyrkandena 1-4 och Sf316.\r\n\r\nI en av motionerna tas frågan  om  en koncentrerad\r\nhandläggning    av   arbetsskadeförsäkringen    upp.\r\nMotionärerna anser  att  det  skall  finnas minst en\r\narbetsskadeenhet per län. Som nämnts har en särskild\r\nutredare  haft i uppdrag att lämna förslag  till  en\r\nförändrad   organisation    av   handläggningen   av\r\narbetsskadeförsäkringen.       I      delbetänkandet\r\nKoncentrerad       arbetsskadehandläggning       för\r\nlikformighet   och  rättvisa   (SOU   2002:80)   har\r\nutredaren  föreslagit   att  det  skall  finnas  tre\r\nenheter       i      landet      som      handlägger\r\narbetsskadeförsäkringen.     En     arbetsskadeenhet\r\nföreslås  få  sin  placering i södra Sverige,  en  i\r\nMellansverige och en  i  norra Sverige. Det föreslås\r\nvidare      att      ett      nytt     beslutsorgan,\r\narbetsskadenämnden, skall inrättas  som  skall bestå\r\nav  fem  ledamöter.  Nämndens ordförande skall  vara\r\njurist,  och  två  av  ledamöterna  skall  utses  på\r\nförslag      av      Socialstyrelsen      respektive\r\nArbetsmiljöverket.   Utredningsförslaget    är   för\r\nnärvarande föremål för remissbehandling till  den 15\r\njanuari    2003.    Utskottet    delar   regeringens\r\nuppfattning  att  kvaliteten i handläggningen  måste\r\nförbättras och större likformighet i besluten uppnås\r\nför att skapa tilltro  till arbetsskadeförsäkringen.\r\nArbetsskadeförsäkringen  är  emellertid  komplicerad\r\noch  ställer krav på omfattande kunskaper.  För  att\r\nkomma   till   rätta  med  de  stora  olikheter  som\r\nförekommer kan en  koncentrering  av  handläggningen\r\nvara  en  lösning.  Huruvida  handläggningen   skall\r\nkoncentreras  till  tre eller fler försäkringskassor\r\när för närvarande föremål  för  beredning. Utskottet\r\nanser  att  regeringens beredning bör  avvaktas  och\r\navstyrker därmed motion Sf307.\r\nNämnda utredning  har vidare i uppdrag att föreslå\r\nhur en kunskapsbank för  frågor  om  samband  mellan\r\narbetsmiljö  och sjukdom skall kunna byggas upp  och\r\norganiseras. Den  delen av uppdraget skall redovisas\r\nsenast  den  15  januari   2003.   När   det  gäller\r\nsjukdomsbesvär   som   är   mycket   svårbedömda   i\r\narbetsskadehänseende,  t.ex.  elöverkänslighet,  kan\r\nförekomsten   av   en   kunskapsbank  vara  av  stor\r\nbetydelse   vid  arbetsskadebedömningen.   Utskottet\r\nanser  att  utredningsuppdraget   bör  avvaktas  och\r\navstyrker därmed motion Mj419 yrkande 6.\r\nEtt  av skälen till att regeringen  i  proposition\r\n2001/02:81  föreslog  en  sänkning  av beviskravet i\r\narbetsskadeförsäkringen            var           att\r\narbetsskadeförsäkringen  bör  vara utformad  på  ett\r\nsådant sätt att kvinnor allmänt  sett inte har sämre\r\nförutsättningar   än   män   att  få  sjukdomsbesvär\r\ngodkända   som  arbetsskador.  För   att   analysera\r\neffekten       av        regeländringarna        och\r\nkostnadsutvecklingen    skall    enligt   nyssnämnda\r\nproposition en kontrollstation införas  2004. Om det\r\ndå  framkommer  att  önskade effekter på individnivå\r\ninte uppnås, t.ex. vad gäller könsfördelningen bland\r\nförmånstagarna, har regeringen  för avsikt att vidta\r\nåtgärder. Eftersom utvärderingen  av de nya reglerna\r\nsåledes  kommer att ske med hänsyn tagen  även  till\r\nkönsperspektivet  anser  utskottet  att  motion A365\r\nyrkande 5 får anses tillgodosedd.\r\nSom   redovisats  ovan  ingår  det  i  regeringens\r\nfortsatta  strategi för ökad hälsa i arbetslivet att\r\nlångtidssjukskrivna   skall   få   rätt   till  egen\r\nkontaktperson.  Den som till följd av en arbetsskada\r\när långtidssjukskriven kommer sannolikt att kunna få\r\nstöd och hjälp av  sådan kontaktperson också när det\r\ngäller   t.ex.  att  ansöka   om   ersättning   från\r\narbetsskadeförsäkringen.  Med det anförda får motion\r\nSf370 anses tillgodosedd.\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till\r\nmedelsanvisning  till anslaget  19:4  och  avstyrker\r\nmotionerna Sf357 yrkandena  5,  10  och 12 (delvis),\r\nSf285 yrkande 5 och Sf347 yrkande 1 (delvis).\r\n\r\n19:5 Kostnader för sysselsättning av\r\nvissa personer med aktivitets- och\r\nsjukersättning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens förslag  om\r\nmedelsanvisning  till anslaget 19:5 Kostnader\r\nför  sysselsättning  av  vissa  personer  med\r\naktivitets- och sjukersättning.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nFörsäkringsstödet  infördes fr.o.m. 1999 i syfte att\r\nfinansiera ersättning  som  i  vissa  fall enligt en\r\nsärskild  lag utges till arbetsgivare som  anställer\r\npersoner som  står  till arbetsmarknadens förfogande\r\nmed avseende på resterande  arbetsförmåga  på  25 %.\r\nDet skall i första hand vara fråga om ersättning för\r\nanställning   på   den   ordinarie  arbetsmarknaden,\r\neventuellt med hjälp av lönebidrag.  Om  inte  detta\r\nkan  ske  inom  sex  månader  skall berörda personer\r\nkunna beredas anställning vid Samhall AB.\r\n\r\nRegeringen föreslår att riksdagen  för  budgetåret\r\n2003 till anslaget 19:5 anvisar ett ramanslag  på  8\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringens  förslag  till  medelsanvisning har inte\r\nföranlett    några    motionsyrkanden.     Utskottet\r\ntillstyrker förslaget.\r\n\r\n\r\n19:6 Ersättning för kroppsskador\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning till anslaget 19:6 Ersättning\r\nför kroppsskador.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nFrån anslaget  bekostas  ersättningar  enligt  lagen\r\n(1977:265) om statligt personskadeskydd i de fall en\r\nskada   inträffar  under  militär  verksamhet.  Även\r\nersättningar      enligt     militärersättningslagen\r\n(1950:261) avseende  skador  som inträffat före juli\r\n1977 bekostas från anslaget.\r\n\r\nFrån och med 2003 bekostar anslaget även kostnader\r\nför   vissa  yrkesskadeersättningar   som   tidigare\r\nbelastade anslaget 19:4 Arbetsskadeersättningar.\r\nI  propositionen   föreslås   att   riksdagen  för\r\nbudgetåret  2003  till  anslaget  19:6  anvisar  ett\r\nramanslag på 69 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringens  förslag till medelsanvisning  har  inte\r\nföranlett    några     motionsyrkanden.    Utskottet\r\ntillstyrker förslaget.\r\n\r\n\r\n19:7 Riksförsäkringsverket och 19:8\r\nAllmänna försäkringskassor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens  förslag om\r\nmedelsanvisning   dels   till  anslaget  19:7\r\nRiksförsäkringsverket,  dels   till  anslaget\r\n19:8  Allmänna  försäkringskassor.  Riksdagen\r\nbör  därmed avslå  motionsyrkanden  om  annan\r\nmedelsanvisning till anslagen 19:7 och 19:8.\r\nRiksdagen  bör  bemyndiga  regeringen  att\r\nunder   2003,   för   anslaget   19:7,   ingå\r\nekonomiska   förpliktelser   som,   inklusive\r\ntidigare åtaganden, medför utgifter på  högst\r\n9 miljoner kronor efter 2003.\r\nRiksdagen bör vidare avslå motionsyrkanden\r\nbl.a.    om    krav   på   försäkringsläkare,\r\nutbildning av läkare i försäkringsmedicin och\r\nförstatligande av försäkringskassorna.\r\nJämför reservationerna nr 37 (m), 38 (kd), 39\r\n(fp), 40 (kd), 41  (m),  42 (fp), 43 (fp), 44\r\n(kd), 45 (m) och 46 (kd).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nSocialförsäkringens administration utgörs av RFV och\r\nde  allmänna försäkringskassorna.  RFV  skall  bl.a.\r\nutöva  tillsyn över de allmänna försäkringskassorna,\r\nvara ansvarig  systemägare  för  de  gemensamma  IT-\r\nsystemen,   utarbeta  normer  för  regeltillämpning,\r\nsvara för ekonomistyrningen  inom  verksamheten samt\r\nförebygga och minska ohälsa.\r\n\r\nFörsäkringskassorna ansvarar för handläggning  och\r\nutbetalning   av  socialförsäkringsersättningar  och\r\nbidrag samt har  att förebygga och minska ohälsa och\r\naktivt arbeta med rehabilitering.\r\nSedan budgetåret  1999  har  RFV  fått  ekonomiskt\r\nutrymme   för  att  stödja  och  medverka  till  att\r\nforskning bedrivs inom området för socialförsäkring.\r\nMed  anledning   härav   föreslås   att   regeringen\r\nbemyndigas  att  under  2003, i fråga om ramanslaget\r\n19:7,  ingå ekonomiska förpliktelser  som  inklusive\r\ntidigare  åtaganden  innebär  utgifter  om  högst  9\r\nmiljoner kronor efter 2003.\r\nFör  att klara anslagsbelastningen på grund av den\r\nökande ohälsan  och  för  att framgångsrikt slutföra\r\ngenomförandet    av    pensionssystemet     föreslår\r\nregeringen     att    anslagen    till    RFV    och\r\nförsäkringskassorna   höjs.  För  RFV:s  vidkommande\r\nföreslås  en  höjning  av   anslaget  19:7  med  175\r\nmiljoner kronor 2003, varav 20 miljoner kronor avser\r\nen      förstärkning      av     utbildningen      i\r\nförsäkringsmedicin.    Därutöver     föreslås    att\r\nanslagsnivån  justeras ned med 0,7 % till  följd  av\r\nett generellt besparingskrav,  vilket  motsvarar  ca\r\nfem miljoner kronor.\r\nFör försäkringskassornas del föreslås att anslaget\r\n19:8  höjs  med 501 miljoner kronor 2003, varav 22,5\r\nmiljoner   kronor    avser   anställning   av   fler\r\nförsäkringsläkare.    Därutöver     föreslås     att\r\nanslagsnivån   justeras   ned   med  0,7  %,  vilket\r\nmotsvarar ca 38 miljoner kronor.\r\nI   propositionen  föreslås  att  riksdagen   till\r\nanslaget   19:7  Riksförsäkringsverket  anvisar  ett\r\nramanslag på  933,5 miljoner kronor. Vidare föreslås\r\natt   riksdagen   till    anslaget   19:8   Allmänna\r\nförsäkringskassor  anvisar ett  ramanslag  på  5 822\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nSten  Tolgfors  m.fl.   (m)  begär  i  motion  Sf357\r\nyrkandena  6,  11  och  12  (delvis)  att  riksdagen\r\nbeslutar att för budgetåret 2003  till anslaget 19:7\r\nanvisa  30  miljoner  kronor  mer än vad  regeringen\r\nföreslagit för utbildning i försäkringsmedicin.  Ett\r\nlikalydande  yrkande finns i motion Sf291 yrkande 14\r\nav Bo Lundgren m.fl. (m).\r\n\r\nI motion Sf357  yrkandena  7 och 12 (delvis) begär\r\nmotionärerna  att  riksdagen  till   anslaget   19:8\r\nanvisar  520  miljoner  kronor mer än vad regeringen\r\nföreslagit  för köp av rehabiliteringstjänster.  Ett\r\nlikalydande yrkande finns i motion Sf291 yrkande 12.\r\nI motion So298  av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs i\r\nyrkande  2 beslut om  att  låta  försäkringskassorna\r\nköpa     vård.      Motionärerna      anser      att\r\nförsäkringskassorna under de kommande tre åren skall\r\nfå  upphandla  vård  om vården inte inom tre månader\r\nkan erbjudas av landstinget.  Vården  skall få köpas\r\nprivat, offentligt, inom eller utom landet.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nI  motionerna  Fi232  yrkande  14 (delvis)  av  Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) och Sf377  yrkande  9 (delvis)\r\nav Bo Könberg och Kerstin Heinemann (fp) begärs  att\r\nriksdagen  beslutar  att  för  budgetåret  2003 till\r\nanslaget 19:8 anvisa 550 miljoner kronor mer  än vad\r\nregeringen  föreslagit. Resurstillskottet krävs  för\r\ninköp av rehabiliteringstjänster  och  för  åtgärder\r\nmot felaktiga utbetalningar.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nSven  Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf335 yrkandena\r\n23 och  24  (delvis)  att riksdagen beslutar att för\r\nbudgetåret  2003  till  anslaget   19:7   anvisa  10\r\nmiljoner  kronor  mer  än vad regeringen föreslagit.\r\nMotionärerna  vill  öka  anslaget   till   RFV   för\r\nadministration  av den utvecklingspeng som skall ges\r\ntill flyktingar.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nBirgitta Carlsson  m.fl.  (c)  begär  i motion Sf347\r\nyrkande  1 (delvis) att riksdagen beslutar  att  för\r\nbudgetåret   2003   till  anslaget  19:7  anvisa  70\r\nmiljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.\r\nMotionärerna anser att  det  finns  utrymme  för  en\r\nadministrativ besparing.\r\n\r\nI motion Sf331 av Maud Olofsson m.fl. (c) begärs i\r\nyrkande  10  ett  tillkännagivande om utökade anslag\r\ntill försäkringskassorna. Cirka tre miljarder kronor\r\nper  år  bör anslås till  rehabiliteringsutredningar\r\noch till försäkringskassans  handläggning, inklusive\r\nfinansiering av tvåläkarkontrollerna.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nFörsäkringsläkare m.m.\r\n\r\nBo Lundgren m.fl. (m) begär i  motion Sf291 yrkandena 16 och 17\r\ntillkännagivanden       om      riktlinjer       för\r\nförsäkringsläkare vad gäller krav på utbildning m.m.\r\noch om läkarnas sjukskrivningsrutiner.  Inom ett par\r\når bör det finnas klara riktlinjer för vilka krav på\r\nutbildning    m.m.    som    bör   ställas   på   en\r\nförsäkringsläkare. Vid sjukfall  som  överstiger  28\r\ndagar bör en annan läkare än sjukskrivande läkare ta\r\nställning    till    fortsatt    sjukskrivning   och\r\nbehandling.\r\n\r\nLars Leijonborg m.fl. (fp) begär  i  motion  Sf290\r\nyrkande  4  ett  tillkännagivande  om  utbildning av\r\nläkare i försäkringsmedicin som villkor  för  att få\r\nskriva  sjukintyg för utbetalning av sjukpenning.  I\r\nyrkande 5 begärs ett tillkännagivande om begränsning\r\nav    möjligheterna     för     en     läkare    med\r\nspecialistutbildning att skriva sjukintyg för längre\r\ntids   sjukpenning   med  diagnoser  inom  en  annan\r\nmedicinsk   specialitet.    I    yrkande   9   begär\r\nmotionärerna förslag om att försäkringskassorna  bör\r\nkunna  föreskriva  att arbetsplatser med många långa\r\nsjukfall skall köpa  in medicinsk expertis i form av\r\nföretagshälsovård.\r\nKenneth Lantz m.fl.  (kd)  begär  i  motion  Sf333\r\nyrkandena   1-4   och   6   att  försäkringsläkarnas\r\nbedömningar skall grundas på  vetenskap och beprövad\r\nerfarenhet  samt tillgodose kraven  på  likformighet\r\noch   rättssäkerhet,    att   vidareutbildning   för\r\nförsäkringsläkarna bör vara kontinuerlig och baserad\r\npå  aktuell kunskap, att försäkringsläkare  bör  stå\r\nunder  tillsyn  på  samma sätt som andra läkare, att\r\nutbildning  i  försäkringsmedicin   skall   ges   en\r\nstarkare  ställning  i läkarutbildningen och att ett\r\nreformerat försäkringsmedicinskt  system bör utredas\r\ngrundligt. Motionärerna framhåller  att  Utredningen\r\nom   en   översyn   av   processuella   regler  inom\r\nsocialförsäkringen           har          diskuterat\r\nförsäkringsläkarens uppgifter  men  stannat  för att\r\nnuvarande  system bör behållas. En ny utredning  bör\r\ntillsättas i  syfte  att göra en grundlig översyn av\r\nsystemet.\r\n\r\nDröjsmålsränta m.m.\r\n\r\nBo Könberg och Kerstin Heinemann (fp) begär i motion\r\nSf377   yrkande  7  ett  tillkännagivande   om   att\r\nförsäkringskassan   vid   försenad   eller  felaktig\r\närendehantering   skall  vara  skyldig  att   betala\r\ndröjsmålsränta. I motion  Sf242  yrkande 1 av Helena\r\nBargholtz   (fp)  finns  ett  likalydande   yrkande.\r\nMotionären framhåller  att  den  enda möjligheten är\r\natt begära skadestånd av staten. Även  Kenneth Lantz\r\n(kd)  begär i motion Sf221 att dröjsmålsränta  skall\r\nbetalas     vid     felaktig     utbetalning    från\r\nförsäkringskassan.\r\n\r\nI    motion    Sf242   yrkande   2   begärs    ett\r\ntillkännagivande om  preskriptionstiden  vid löpande\r\nutbetalningar  från försäkringskassan. Tiden  räknas\r\nfrån dagen för försäkringskassans  beslut och det är\r\norimligt att det inte går att söka skadestånd för en\r\nlöpande utbetalning.\r\n\r\nFrågor om socialförsäkringsadministrationen i övrigt\r\n\r\nBo Lundgren m.fl. (m) begär i motion Sf291 yrkande 6\r\nett  tillkännagivande  om  att  försäkringskassornas\r\neffektivitet kan förbättras om - på sätt Moderaterna\r\nföreslagit  i andra motioner - ekonomisk  ersättning\r\nför  sjukfrånvaro   som   beror   på   arbets-   och\r\ntrafikolyckor    övertas    av    arbetsgivare   och\r\nförsäkringsbolag. I samma motion yrkande  13  begärs\r\natt    riksdagen    för    budgetåret    2004   till\r\nförsäkringskassorna  anvisar  1,15 miljarder  kronor\r\nmer än vad regeringen föreslagit för köp av vård.\r\n\r\nI  motion  A314 av Anders G Högmark  m.fl.  (m)\r\nbegärs i yrkande  4  en handlingsplan mot ohälsan\r\ninnebärande bl.a. att  en  nationell  vårdgaranti\r\ninförs  och  att  försäkringskassorna  ges   1,15\r\nmiljarder  kronor  2004  för  köp av vård och 520\r\nmiljoner       kronor       för       köp      av\r\nrehabiliteringstjänster.\r\nI motion Sf250 av Henrik S Järrel (m)  begärs  ett\r\ntillkännagivande   om   att  ett  förstatligande  av\r\nförsäkringskassorna bör övervägas  i  samband med en\r\növersyn av kassornas organisation.\r\nMarietta  de  Pourbaix-Lundin (m) begär  i  motion\r\nSf268  ett  tillkännagivande   om   behovet  av  att\r\nklarlägga RFV:s roll. RFV skall både kontrollera och\r\nkritisera försäkringskassorna men också  ge  råd och\r\nutveckla  arbetet  inom  socialförsäkringen.  Enligt\r\nmotionären  fungerar  det  inte  med  så  oförenliga\r\nroller.\r\nSven Brus m.fl. (kd) begär i motion Sf335  yrkande\r\n15    ett    tillkännagivande   om   en   fungerande\r\nsocialförsäkringsadministration.   Utan   en   sådan\r\nkommer  problemet  med  ohälsan  aldrig att lösas. I\r\nsamma     motion,    yrkande    16,    begärs    ett\r\ntillkännagivande  om  särskilda resultatenheter inom\r\nförsäkringskassan  som arbetar  med  rehabilitering.\r\nSådana    behövs    för    att     förhindra     att\r\nrehabiliteringsverksamheten  måste  stå tillbaka för\r\nutbetalningar av sjukpenning.\r\nRigmor Stenmark och Birgitta Carlsson  (c) begär i\r\nmotion  Sf208  yrkande  2  ett  tillkännagivande  om\r\nhandläggning     och     ekonomiska    medel     hos\r\nförsäkringskassorna.   Motionärerna    påpekar   att\r\nwhiplash-skadade  har  svårt  att  få rehabilitering\r\neftersom  försäkringskassornas rehabiliteringspengar\r\ntar slut långt innan året är slut.\r\nI motion  Sf267  av  Krister  Örnfjäder  m.fl. (s)\r\nbegärs  ett tillkännagivande om försäkringskassornas\r\narbete med  rehabiliteringsärenden.  Alla  medel för\r\nköp av rehabiliteringstjänster används inte på grund\r\nav     att    kassorna    har    fullt    upp    med\r\nsjukpenningutbetalningar.  Försäkringskassan  bör få\r\nmöjlighet  att  omdisponera  sina pengar så att fler\r\nkan arbeta med rehabilitering.\r\nI motion Sf279 av Ann-Marie  Fagerström (s) begärs\r\nett tillkännagivande om utbetalning  av pension. För\r\natt undvika att pension utbetalas efter  en helg bör\r\npensionen   betalas   ut   vardagen  före  ordinarie\r\nutbetalningsdag,  om  den  skulle   infalla   på  en\r\nhelgdag.\r\nI  motion  Sf281  av Kenneth G Forslund (s) begärs\r\nett    tillkännagivande    om    vikten    av    att\r\nförsäkringskassorna  i  sitt  arbete prioriterar att\r\nkorta handläggningstiden för LSS-  och LASS-ärenden.\r\nI   dag   tvingas   enligt   motionären   kommunerna\r\nförskottera  försäkringskassans ersättning på  grund\r\nav de långa handläggningstiderna.  Detta förhållande\r\nökar belastningen på kommunerna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslagen för socialförsäkringsadministrationen\r\n\r\nEtt   viktigt   verktyg   för   en   väl  fungerande\r\nsocialförsäkring  i  allmänhet  och ohälsoarbetet  i\r\nsynnerhet  är  socialförsäkringens   administration.\r\nEnligt  vad som anges i propositionen fungerar  inte\r\ndagens  administration  tillfredsställande  när  det\r\ngäller  effektivitet,  rättssäkerhet  och  kvalitet.\r\nGenomströmningstiden       för       ärenden       i\r\nsocialförsäkringsnämnd  är  t.ex. oacceptabelt lång.\r\nAllvarligt är också att endast  8 % av de försäkrade\r\nsom varit sjukskrivna längre än 60 dagar var föremål\r\nför samordnad rehabilitering.\r\n\r\nEnligt  regeringen beror de stora  skillnaderna  i\r\nresultat,  som   fortfarande   kan   påvisas  mellan\r\nförsäkringskassorna, i huvudsak på interna  faktorer\r\nhos administrationen, nämligen ledning, kontroll och\r\nstyrning.  Trots  flera  åtgärder  har  skillnaderna\r\nmellan      försäkringskassorna     inte     minskat\r\ntillräckligt.\r\nRegeringen  avser därför att tillsätta en kommitté\r\nsom skall se över och föreslå sådana förändringar av\r\nadministrationen  som fordras för att nå regeringens\r\nmål. Ambitionen är bl.a. att organisera verksamheten\r\nså  att  den  utgör det  instrument  som  regeringen\r\nbehöver    för    att     bryta     den     negativa\r\nohälsoutvecklingen.  En  grundläggande förutsättning\r\nför den framtida organisationen är enligt regeringen\r\natt  det  skapas  tydligt ledningsansvar,  nationell\r\nsamsyn,       likformighet        och       gemensam\r\nverksamhetsutveckling.  Det  är vidare  viktigt  att\r\norganisationens     funktioner    för     normering,\r\nhandläggning och tillsyn är tydligt definierade.\r\nSocialförsäkringens  administration  står inför en\r\nperiod med stora omställningar. Under 2003 genomförs\r\ndet  sista steget i ålderspensionsreformen  som  får\r\nsägas  vara  en av de största reformerna någonsin på\r\nsocialförsäkringsområdet.     Samtidigt    genomförs\r\nanpassningar  på  flera  områden  t.ex.  vad  gäller\r\nefterlevandepensioneringen,  bostadstillägget   till\r\npensionärer  och  förtidspensioneringen, som ersätts\r\nav  ett system med sjuk-  och  aktivitetsersättning.\r\nDärtill     kommer    försäkringskassornas    övriga\r\nverksamhet där  speciellt  den  ökande sjukfrånvaron\r\nfortfarande  är  det  stora  bekymret   liksom   den\r\nkraftigt eftersatta rehabiliteringsverksamheten.\r\nFör   att  administrationen  skall  få  en  rimlig\r\nmöjlighet  att  klara sitt åtagande framför allt vad\r\ngäller  arbetet  mot   ohälsan   krävs   även  ökade\r\nresurser.  Utskottet  välkomnar  därför  regeringens\r\nförslag om kraftigt ökade anslag till både  RFV  och\r\nförsäkringskassorna.     Genom     de     föreslagna\r\nresurstillskotten      anser      utskottet      att\r\nförutsättningar skapas för administrationen både att\r\nhöja   ambitionsnivån   vad  gäller  kvaliteten  och\r\neffektiviteten  i handläggningen  och  att  få  till\r\nstånd  en fungerande  rehabiliteringsverksamhet  för\r\ndet stora antalet långa sjukfall.\r\nMed det  anförda tillstyrker utskottet regeringens\r\nförslag till  medelsanvisning till anslagen 19:7 och\r\n19:8. Utskottet avstyrker motionerna Sf357 yrkandena\r\n6, 7, 11 och 12 (delvis), Sf291 yrkandena 12 och 14,\r\nSo298 yrkande 2,  Fi232  yrkande  14 (delvis), Sf377\r\nyrkande  9  (delvis),  Sf335  yrkandena  23  och  24\r\n(delvis), Sf347 yrkande 1 (delvis) och Sf331 yrkande\r\n10.\r\n\r\nÖvriga frågor om socialförsäkringens administration\r\n\r\nI några av motionerna berörs frågor om sjukskrivande\r\nläkare och vilka villkor som bör  ställas för att få\r\nrätt att utfärda läkarintyg för sjukskrivning.  Även\r\nförsäkringsläkarens  roll  och  de krav som rimligen\r\nkan ställas på denne berörs i flera motioner.\r\n\r\nNär  det  gäller sjukskrivande läkare  har  enligt\r\nregeringen flera  utredningar  konstaterat  att  den\r\nintygsskrivande   läkarens  kunskaper  om  sambandet\r\nmellan hälsa och arbetsförmåga  många gånger inte är\r\ntillräckliga, att läkarens intyg  om sjukskrivning i\r\nmycket liten utsträckning ifrågasätts  och att det i\r\nmånga  fall  är  patienten  själv  som  i  praktiken\r\nbestämmer  om  han eller hon skall sjukskrivas.  Det\r\nhar  även konstaterats  att  sjukfrånvaron  uppvisar\r\nanmärkningsvärt  stora regionala variationer. Enligt\r\nregeringen är det  ytterst  angeläget  att  åtgärder\r\nvidtas   i   syfte   att   begränsa   den   negativa\r\nutvecklingen     vad     gäller     antalet    långa\r\nsjukskrivningar.   För   att  förbättra  situationen\r\nbehöver  de intygsskrivande  läkarnas  utbildning  i\r\nförsäkringsmedicin  förbättras  och  utbildningen  i\r\nförsäkringsmedicin  stärkas under läkarutbildningens\r\nalla delar. Vidare avser  regeringen  att föreslå en\r\nändring  i  AFL så att det framgår att ersättning  i\r\nform   av   partiell    sjukpenning    skall    vara\r\nutgångspunkten    vid   utfärdande   av   intyg   om\r\nsjukskrivning. Regeringen gör vidare bedömningen att\r\nom sjukperioden pågår  längre  tid  än  åtta  veckor\r\nskall  försäkringskassan under vissa förutsättningar\r\nkunna inhämta  ett  fördjupat underlag från en annan\r\nläkare. Utskottet noterar  att  detta  är avsett för\r\nden  situationen att försäkringskassans underlag  är\r\notillräckligt  och  inte  något  som generellt skall\r\ntillämpas.\r\nEnligt regeringen behöver det också anställas fler\r\nförsäkringsläkare  hos försäkringskassorna  i  syfte\r\natt öka kvaliteten på  den  medicinska  bedömningen.\r\nVidare   skall   RFV  bl.a.  ges  ansvaret  för  att\r\nförsäkringsläkarna  kontinuerligt  ges möjlighet att\r\ndelta  i  relevanta  utbildningar. Regeringen  avser\r\näven  att överväga frågan  om  och  på  vilket  sätt\r\nförsäkringsläkarnas bedömningar skall kunnas ställas\r\nunder en  liknande  tillsyn  som  gäller  för övriga\r\nläkare.\r\nMot  bakgrund  av vad som nu anförts kan utskottet\r\nkonstatera att flera  av  de frågor som tagits upp i\r\nmotionerna   redan   är  föremål   för   regeringens\r\növerväganden  och/eller   beredning.   I   den   mån\r\nmotionerna   Sf291   yrkandena   16  och  17,  Sf290\r\nyrkandena 4, 5 och 9, Sf333 yrkandena 1-4 och 6 inte\r\nkan  anses  tillgodosedda  med vad utskottet  anfört\r\navstyrks motionerna i fråga.\r\nI  tre  av  motionerna  tas  frågan  upp  om  inte\r\nförsäkringskassan bl.a. vid försenad utbetalning bör\r\nbetala dröjsmålsränta till den försäkrade. Utskottet\r\nkonstaterar  att  försäkringskassan   saknar  laglig\r\nmöjlighet att betala sådan ränta men att  ersättning\r\nför  ränteförlust  kan  utges  i  form av skadestånd\r\nenligt  skadeståndsrättsliga principer.  Staten  kan\r\nåläggas  skadeståndsansvar  för  skada  som  vållats\r\ngenom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i\r\nverksamhet   för  vars  fullgörande  staten  svarar.\r\nEnligt förordningen  (1995:1301)  om handläggning av\r\nskadeståndsanspråk     mot     staten     handlägger\r\nJustitiekanslern  anspråk på ersättning om anspråket\r\ngrundas på ett påstående  om  felaktigt beslut eller\r\nunderlåtenhet  att  meddela  beslut.   I  betänkande\r\n2001/02:SfU1     avstyrkte     utskottet    liknande\r\nmotionsyrkanden.  Även frågan om  preskriptionstiden\r\nvid  löpande  utbetalningar  från  försäkringskassan\r\navstyrktes i detta  betänkande.  Utskottet vidhåller\r\nsina   tidigare  ställningstaganden  och   avstyrker\r\ndärmed motionerna Sf377 yrkande 7, Sf242 och Sf221.\r\nVad  gäller   frågan   om  ett  förstatligande  av\r\nförsäkringskassorna  liksom  att  RFV:s  roll  skall\r\nklarläggas har som nämnts  regeringen för avsikt att\r\ntillsätta    en    kommitté    för    översyn     av\r\nsocialförsäkringsadministrationen. Enligt regeringen\r\nbehöver   det  skapas  ett  tydligt  ledningsansvar,\r\nnationell   samsyn,    likformighet   och   gemensam\r\nverksamhetsutveckling.\r\nFrågan  om att överföra  försäkringskassorna  till\r\nden  statliga   myndighetsorganisationen  har  under\r\nårens lopp diskuterats  i olika sammanhang, t.ex. av\r\nUtredningen   om   översyn  av   socialförsäkringens\r\nadministration.   I  betänkandet   Försäkringskassan\r\nSverige    -    Översyn    av    socialförsäkringens\r\nadministration  (SOU 1996:64)  föreslog  utredningen\r\natt     det    formella     huvudmannaskapet     för\r\nförsäkringskassorna skulle ändras.\r\nEnligt   utskottets   uppfattning   är   effektiva\r\nstyrningsmöjligheter  nödvändiga  om målet med  ökad\r\nhälsa  i  arbetslivet  skall uppnås och  den  ökande\r\nsjukfrånvaron   därmed   kunna    bemästras.    Även\r\nrättssäkerhetsaspekter   talar   för  en  förbättrad\r\nstyrning.   Mot   bakgrund   av  den  av  regeringen\r\naviserade översynen anser utskottet att riksdagen nu\r\nvare  sig  bör  uttala  sig  för  eller   emot   ett\r\nförstatligande  av försäkringskassorna eller i fråga\r\nom RFV:s roll. Utskottet  avstyrker  med det anförda\r\nmotionerna Sf250 och Sf268.\r\nBeträffande  tidpunkt för utbetalning  av  pension\r\nkonstaterar  utskottet  att  regeringens  förordning\r\n(1980:624) om  sättet  och  tiden för utbetalning av\r\npension  enligt  AFL  fr.o.m.  den  1  januari  2003\r\nersätts av förordningen (2002:782)  om  ansökan  och\r\nutbetalning  av  pension m.fl. förmåner. Reglerna om\r\nutbetalningsdag i  samband  med  helgdagar  har inte\r\nändrats i den nya förordningen. Utskottet anser  att\r\ndet  i  första  hand  får  ankomma på regeringen att\r\nreglera  frågan om lämplig dag  för  utbetalning  av\r\npension i samband med helgdagar. Utskottet avstyrker\r\ndärmed motion Sf279.\r\nUtskottet anser inte att\r\nmotionsyrkandena i övrigt påkallar\r\nnågon åtgärd från riksdagens sida.\r\nUtskottet avstyrker därmed\r\nmotionerna Sf291 yrkandena 6 och 13,\r\nA314 yrkande 4, Sf335 yrkandena 15\r\noch 16, Sf208 yrkande 2, Sf267 och\r\nSf281.\r\n\r\nUtgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet\r\nvid ålderdom\r\n\r\nUtgiftsområdet   omfattar  politikområdet  Ekonomisk\r\näldrepolitik. I politikområdet ingår samtliga anslag\r\ninom   utgiftsområdet.   Fr.o.m.   2003   innefattar\r\nanslagen  garantipension  till ålderspensionärer och\r\nefterlevande,  omställningspension,   änkepension  i\r\nform   av   tilläggspension,   bostadstillägg   till\r\npensionärer, delpension samt äldreförsörjningsstöd.\r\n\r\nUtgifterna  för utgiftsområdet  blev  år  2001  29\r\nmiljoner kronor  högre  än  anslagna medel. För 2002\r\nberäknas  utgifterna  bli  290  miljoner   högre  än\r\nanvisade  medel.  Detta innebär en avvikelse med  ca\r\n0,87 %. Utgiftsområdet  kommer  att  påföras markant\r\nökade utgifter 2003. Utgifterna beräknas  då  bli 52\r\n547  miljoner  kronor,  vilket  är  18  781 miljoner\r\nkronor  högre  än  för  2002.  Anledningen  är   att\r\ngarantipension   ersätter   nuvarande   folkpension,\r\npensionstillskott  och  det  särskilda grundavdraget\r\nför pensionärer. Garantipensionen  är  en  utfyllnad\r\nmot  den inkomstrelaterade pensionen. I och med  att\r\ndet  särskilda   grundavdraget  avskaffas  beskattas\r\ngarantipensionen fullt  ut. För att bibehålla nettot\r\nmåste bruttopensionen därmed  höjas,  vilket innebär\r\nen utgiftsökning med ca 16 miljarder kronor.  Vidare\r\ntillkommer        äldreförsörjningsstödet       inom\r\nutgiftsområdet  fr.o.m.   2003,  vilket  innebär  en\r\nutgiftsökning med 735 miljoner  kronor.  Avskaffande\r\nav  inkomstprövningen inom änkepensionen innebär  en\r\nutgiftsökning med ca 800 miljoner kronor.\r\nFr.o.m.     2003     träder     det    reformerade\r\npensionssystemet i full kraft i och  med  att de som\r\när  födda  1938  då  fyller  65  år och kan beviljas\r\ngarantipension.    Därmed   har   alla   delar    av\r\npensionsreformen fallit  på  plats.  Det reformerade\r\npensionssystemet  innebär  att  Sverige nu  har  ett\r\nmodernt  och  politiskt  stabilt pensionssystem  som\r\nautomatiskt följer den ekonomiska  och  demografiska\r\nutvecklingen.     Systemet,     som     bygger    på\r\nlivsinkomstprincipen, dvs. att varje inbetald avgift\r\nger  rätt  till  pension,  ger  människor  en större\r\nmöjlighet   att  själva  påverka  storleken  på  sin\r\nframtida pension.  Det  är  därför  av stor vikt att\r\nkunskapsnivån  om hur pensionssystemet  fungerar  är\r\nhög. Regeringen  anser därför att det är viktigt att\r\nde försäkrade ges  sådan information att alla, redan\r\ntidigt  i  livet,  ges   förutsättningar  att  kunna\r\nplanera inför sin pensionering. Här spelar de årliga\r\npensionsbeskeden,  och att  budskapen  i  dessa  når\r\nfram, en avgörande roll.\r\nUtöver den allmänna  pensionen  har kompletterande\r\npensionsinkomster,  i  form av tjänstepensioner  och\r\nprivata pensionsförsäkringar, för många en väsentlig\r\nbetydelse  för  den  totala   pensionsinkomsten  och\r\ndärmed för pensionsplaneringen. Utvecklingen går mot\r\natt pensionsinkomsten kommer att komma från alltfler\r\nhåll och att den i allt större  utsträckning  kommer\r\natt  vara  avgiftsbaserad. Att få en total bild över\r\nsin framtida  pension  blir  därigenom mer komplext.\r\nFör att uppnå målsättningen att försäkrade skall ges\r\nmöjlighet  att  planera  för sin  pension  blir  det\r\ndärför  alltmer  angeläget  att   de  kompletterande\r\npensionsinkomsterna  redovisas samlat.  Mellan  RFV,\r\nPPM och Försäkringsförbundet  pågår  för  närvarande\r\nett  samarbete för att åstadkomma en Internetbaserad\r\ninformationstjänst  som  sammanställer  och  ger den\r\nenskilde   en  samlad  bild  av  hela  den  framtida\r\npensionen. Enligt  planerna  skall  Internetportalen\r\nkunna  tas  i  bruk  under  2004. En sådan  samlande\r\nportal  innebär  enligt regeringens  uppfattning  en\r\nbetydelsefull förbättring  vad  gäller informationen\r\noch därmed förutsättningen för att kunna planera för\r\nsin framtida pension.\r\nFinansutskottet har för budgetåret 2003 i enlighet\r\nmed regeringens förslag föreslagit  att  ramen   för\r\nutgiftsområde  11  fastställs  till  52 547 miljoner\r\nkronor (bet. 2002/03:FiU1).\r\n\r\nMål inom politikområdet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   godkänna   regeringens  förslag   till\r\nutvidgning av målet för utgiftsområdet enligt\r\nföljande.  Efterlevande  make skall  ges  ett\r\nrimligt   ekonomiskt  stöd  för   att   klara\r\nomställningen efter dödsfall.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nMålet för utgiftsområdet,  som  lades  fast  år 2001\r\n(prop.    2000/01:1,    bet.   2000/01:SfU1,   rskr.\r\n2000/01:101), är att personer  med  låg  eller ingen\r\ninkomstrelaterad   pension   skall  garanteras   ett\r\nvärdesäkrat grundskydd. Regeringens  ambition är att\r\nskyddet för efterlevande skall täckas  in  av  målet\r\nför  politikområdet.  Regeringen föreslår därför att\r\nmålet även skall innefatta  att  \"Efterlevande  make\r\nskall  ges ett rimligt ekonomiskt stöd för att klara\r\nomställningen efter dödsfall\".\r\n\r\nSom en  del  i  arbetet  med  att  mäta  graden av\r\nmåluppfyllelse    inom    politikområdet    genomför\r\nSocialdepartementet    regelbundet    studier   över\r\nålderspensionärernas  ekonomiska standardutveckling.\r\nBland annat mäts pensionärernas  ekonomiska standard\r\növer tiden, dels inbördes, dels i  förhållande  till\r\növriga  individer  i  samhället. Mot bakgrund av det\r\nutvidgade     målet     har     regeringen     givit\r\nRiksförsäkringsverket i uppdrag att  ta fram metoder\r\nför att mäta hur den ekonomiska standarden  för  ett\r\nhushåll  påverkas  vid  ett  dödsfall  samt redovisa\r\nberäkningar av detta.\r\nI budgetpropositionen anges bl.a. att  alla,  även\r\npensionärerna,  under  1990-talet  fick  bidra  till\r\nsaneringen  av  statens finanser. Dock prioriterades\r\nett   bibehållet  skydd   för   de   sämst   ställda\r\npensionärerna.  De  som  enbart  har folkpension och\r\npensionstillskott  har  till  och  med   fått  reala\r\nförbättringar.  Bostadstillägg och pensionstillskott\r\nhar höjts, vilket  i  första hand gynnar dem som har\r\nlåga   pensioner.   Samtidigt   som   ekonomin   har\r\nförbättrats  har regeringen  kunnat  återställa  och\r\nförbättra villkoren  för pensionärerna. Därutöver är\r\nfr.o.m. 2002 ATP-pensionerna  för  ålderspensionärer\r\nknutna  till  den  allmänna  inkomstutvecklingen   i\r\nstället     för    prisutvecklingen    genom    s.k.\r\nföljsamhetsindexering.       Följsamhetsindexeringen\r\ninnebär fr.o.m. 2003 att pensionerna  räknas  om med\r\nförändringen av inkomstindex minus normen 1,6.  Även\r\nATP-pensionernas   värde  är  därmed  kopplade  till\r\ninkomstutvecklingen i samhället.\r\nEfter de besparingar  som  genomfördes under 1990-\r\ntalet   har   höjningar  av  bostadstillägget   till\r\npensionärer och  det  särskilda grundavdraget kunnat\r\nprioriteras både 2001 och  2002.  Även  nivån  i det\r\nsärskilda   bostadstillägget   förbättrades  fr.o.m.\r\n2001.     Därtill     utvidgades    den    särskilda\r\nskattereduktionen  på  förvärvsinkomster   till  att\r\ngälla   pensionsinkomster  2002.  Framför  allt  har\r\nnämnda justeringar  i  regelverken kommit att beröra\r\ndem  med  låg  eller  ingen   ATP.  Inriktningen  på\r\nverksamheten under 2001 kan därför sägas ha överens-\r\nstämt med det mål som gällt för politikområdet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har inte något att erinra mot förslaget om\r\nutvidgning av målet för utgiftsområdet  och föreslår\r\natt riksdagen godkänner detta.\r\n\r\n\r\n20:1 Ålderspensioner\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    bör   bifalla   regeringens   förslag    om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    20:1\r\nÅlderspensioner.  Därmed bör riksdagen  avslå\r\nmotionsyrkanden om  annan medelsanvisning för\r\nanslaget 20:1.\r\nRiksdagen  bör avslå  motionsyrkanden  om\r\nåterställande av pensioner, pension till gift\r\npensionär, flexibel pensionsålder, samordning\r\nav engångsbelopp  inom yrkesskadeförsäkringen\r\nm.m. samt pensionsrätt för konstnärer.\r\nJämför reservationerna nr 47 (v); 48 (kd), 49\r\n(v), och 50 (m).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår  att  riksdagen  för  budgetåret\r\n2003  till  anslag 20:1 Ålderspensioner anvisar  ett\r\nramanslag på 25 437 miljoner kronor.\r\n\r\nFrån   och  med   2003   ersätts   det   nuvarande\r\ngrundskyddet     för     ålderspensionärer,     dvs.\r\nfolkpension,    pensionstillskott    och    särskilt\r\ngrundavdrag,   av   en   beskattad   garantipension.\r\nAnslaget    omfattar    då    garantipension    till\r\nålderspension,  barntillägg  till  ålderspension och\r\nhustrutillägg  samt  särskilt  pensionstillägg   för\r\nlångvarig vård av sjukt eller handikappat barn.\r\nUtgiftsstyrande  faktorer för anslaget är i första\r\nhand          prisbasbeloppets           utveckling,\r\nbefolkningsutvecklingen,    utvecklingen    av   den\r\ngenomsnittliga  pensionsnivån på inkomstpension  och\r\ntilläggspension.\r\nUtgifterna för  anslaget  uppgick  för  budgetåret\r\n2001  till  10  115 miljoner kronor. Anslagsbeloppet\r\nvar  10 197 miljoner  kronor.  Utgifterna  för  2002\r\nberäknas  överskrida  anslagsramen  med 133 miljoner\r\nkronor. Detta innebär att befintligt anslagssparande\r\nkan komma att tas i anspråk.\r\nÅr    2001    fanns    det    ungefär    219   000\r\nålderspensionärer  som saknade ATP. Antalet beräknas\r\natt minska, och under  2002  förväntas  ca  205  000\r\npensionärer  sakna  ATP. Till följd av ATP-systemets\r\nmognad  är  den  genomsnittliga   ATP:n   högre  för\r\nnyblivna  pensionärer jämfört med dem som redan  har\r\npension.  Antalet  personer  vars  pensionstillskott\r\nhelt eller  delvis  reduceras  av  ATP  ökar därmed.\r\nInförandet  av  en  fullt  beskattad  garantipension\r\ninnebär   ökade  utgifter  med  cirka  15  miljarder\r\nkronor. Av  dessa  motsvarar  ca  7 miljarder kronor\r\nminskade  kostnader för AP-fonden med  anledning  av\r\natt folkpension för ATP-pensionärer upphör.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nI motion Sf353  i  denna  del  av  Birgitta Carlsson\r\nm.fl. (c) begärs att garantipensionen höjs med 1 500\r\nkr   för   år  2003.  Motionärerna  framhåller   att\r\npensionärernas   ekonomiska   situation  kommer  att\r\nförbättras betydligt tillsammans  med Centerpartiets\r\nförslag till sänkta inkomstskatter  för dem med låga\r\noch   normala  inkomster.  Motionärerna  begär   att\r\nriksdagen  beslutar  att  för  budgetåret  2003 till\r\nanslaget  20:1  Ålderspension  anvisa  650  miljoner\r\nkronor mer än vad regeringen föreslagit.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nÅterställande av pensioner\r\n\r\nI  motion  Sf314  av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs\r\natt  regeringen  lägger  fram  ett  förslag  om  hur\r\npensionerna bäst återställs  till  1990  års  värde.\r\nMotionärerna  anser  att låginkomstpensionärer skall\r\nbeaktas i första hand vid ett återställande.\r\n\r\nPension till gift pensionär.\r\n\r\nI motion Sf204 av Marietta  de  Pourbaix-Lundin  (m)\r\nbegärs  ett tillkännagivande om att pensionsbeloppet\r\nskall   vara   detsamma   för   gifta   och   ogifta\r\npensionärer.\r\n\r\nI motion  Sf207  av  Henrik Westman (m) begärs att\r\nregeringen  lägger fram ett  förslag  om  att  gifta\r\npensionärer eller  motsvarande  skall  betraktas som\r\nenskilda individer i det statliga pensionssystemet.\r\n\r\nFlexibel pensionsålder\r\n\r\nI  motion  Sf219  av  Kenneth  Lanz (kd) begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  att  på lämpligt  sätt  utreda\r\nmöjligheterna till en ökad valfrihet  för  äldre  på\r\narbetsmarknaden.   Pensionsåldern   bör   vara   mer\r\nflexibel.  Deltidstjänster eller byte av arbetsplats\r\nmed lägre lön  bör inte försämra pensionsförmånerna.\r\nSocialförsäkringsförmåner  bör kunna gälla efter det\r\natt man fyllt 65 eller 67 år.\r\n\r\nI motion Sf324 av Margareta  Sandgren  och  Carina\r\nHägg  (s) begärs ett tillkännagivande om behovet  av\r\natt  skyndsamt   lösa   frågan   om   ett   fullgott\r\nförsäkringsskydd för de arbetstagare som väljer  att\r\nfortsätta att arbeta efter 65 års ålder.\r\nI  motion  Sf261 av Lennart Beijer och Britt-Marie\r\nDanestig  (v) begärs  ett  tillkännagivande  om  att\r\nregeringen  skall återkomma med ett förslag till ett\r\nsystem med frivillig  pension  från  fyllda  60  år.\r\nMotionärerna anser att löntagare som fyllt 60 år bör\r\nges  möjlighet  att  på frivillig basis gå i pension\r\neller  deltidspension  med   ersättning  motsvarande\r\narbetslöshetsersättningen.\r\n\r\nSamordning        av        engångsbelopp       inom\r\nyrkesskadeförsäkringen m.m.\r\n\r\nI motion Sf310 av Ulla Hoffmann  m.fl. (v) yrkande 1\r\nbegärs  att regeringen tillsätter en  utredning  som\r\nser      över       samordningsreglerna       mellan\r\nyrkesskadelivränta  i form av ett engångsbelopp  och\r\npension i syfte att den  yrkesskadade  inte skall få\r\ngöra ett större pensionsavdrag än vad denne erhållit\r\nsom   engångsbelopp.   Motionärerna  pekar  på   att\r\nsamordningsreglerna kan få just den effekten att den\r\nyrkesskadade   får   göra  ett   större   sammanlagt\r\npensionsavdrag än vad denne har erhållit i livränta.\r\nI motionen, yrkande 2,  begärs  ett tillkännagivande\r\nom   att   regeringen  bör  överväga  att   avskaffa\r\nmöjligheten  att  erhålla  livränta  i  form  av ett\r\nengångsbelopp.\r\n\r\nPensionsrätt för konstnärer.\r\n\r\nI  motion Kr264 av Kent Olsson m.fl. (m) yrkande  10\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om att stipendier med\r\nkortare  varaktighet än två år till  konstnärer  bör\r\nmedföra pensionsrätt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslag 20:1 Ålderspensioner\r\n\r\nDe insatser  som  gjorts  under  1990-talet  för att\r\nsanera    statens    finanser   har   även   drabbat\r\npensionärerna. Åtgärder har emellertid vidtagits för\r\natt  skydda  de  sämst ställda  pensionärerna  genom\r\nförbättringar,    såsom     höjt     bostadstillägg,\r\nskattelättnader    samt    höjt   pensionstillskott.\r\nMinskningen  av  prisbasbeloppet  vid  beräkning  av\r\npensioner  har även  avskaffats  fr.o.m.  budgetåret\r\n1999. Därtill  har  den  särskilda skattereduktionen\r\nutvidgats  på  förvärvsinkomster   till   att  gälla\r\npensionsinkomster från 2002. Utvidgningen har gjorts\r\nför  att kompensera pensionärerna för de besparingar\r\nsom tidigare  gjorts  på  basbeloppet.  Fr.o.m. 2003\r\ngäller även att personer bosatta i Sverige som är 65\r\når  eller  äldre  skall  garanteras  en  viss lägsta\r\nlevnadsnivå i form av ett äldreförsörjningsstöd.\r\n\r\nI  departementspromemorian  Ds 2002:14 Gyllene  år\r\nmed silverhår - för vissa eller  för  alla? görs ett\r\nbokslut  över  pensionärernas situation under  1990-\r\ntalet. Sammanfattningsvis konstateras att grundnivån\r\ninom pensionssystemet  klart  har förbättrats. Under\r\nbesparingsprogrammet fick samtidigt  pensionärer med\r\nen hög ATP lägre realinkomster, främst  genom att de\r\nbasbeloppsanknutna  pensionsinkomsterna försämrades.\r\nSett      ur      ett     individperspektiv      har\r\ninkomstutvecklingen   för   den   grupp   som  varit\r\npensionärer  under  hela  1990-talet  i  stort  sett\r\ninneburit  oförändrade  disponibla inkomster. De med\r\nhöga  inkomster  under  1990-talets  början  (främst\r\nyngre  manliga  pensionärer)   har  fått  försämrade\r\ninkomster  samtidigt som de med låga  inkomster  har\r\nfått      förbättrade       realinkomster.       När\r\npensionsförmånerna   1999  beräknades  utifrån  hela\r\nprisbasbeloppet  och  bostadstillägget  förbättrades\r\nsamma år, innebar detta  ökade  inkomster  inom alla\r\ninkomstnivåer   bland  pensionärerna.  Sett  ur  ett\r\ngrupperspektiv  har   pensionärerna  förbättrat  sin\r\ninkomststandard under 1990-talet.  Mellan  1991  och\r\n1999  hade  pensionärernas inkomststandard som andel\r\nav övrigas ökat  från  81  till 89 %. En stor del av\r\ndenna förbättring har att göra  med  att de nyblivna\r\npensionärerna har högre inkomster än dem  som  redan\r\nfinns   i  gruppen.  Pensionärsgruppens  förbättring\r\nrelativt  de  övrigas  kan  också  förklaras  av att\r\nkonsolideringsprogrammet, tillsammans med en svårare\r\narbetsmarknadssituation,   medförde   en  än  större\r\nekonomisk    belastning    för    de    yrkesaktiva.\r\nGrundskyddsnivån i pensionssystemet har förbättrats.\r\nDetta  medför  att skillnaden i inkomststandard  för\r\ndem med ingen ATP  upp till skiktet 3,5 ATP-poäng är\r\nrelativt liten (ca 13 %  1999).  De små skillnaderna\r\nberor  bl.a.  på  att de inkomstprövade  förmånerna,\r\nexempelvis  bostadstillägget,   minskar   med  högre\r\ninkomst. Dessa utträngningseffekter innebär  således\r\nrelativt  höga  marginaleffekter  i  de  lägre  ATP-\r\nskikten,   där  de  flesta  kvinnliga  pensionärerna\r\nfinns.\r\nSom  anförts  ovan  har  åtskilliga  förbättringar\r\ngenomförts  under  senare  år  och  särskilt  för de\r\npensionärer som har de lägsta inkomsterna. Utskottet\r\nnoterar     även     att    den    numera    införda\r\nföljsamhetsindexeringen  innebär  för  2002 att ATP-\r\npensionen räknas upp med 3,28 %, vilket  innebar  en\r\nökning  på  ca  0,56 %  mer  än  om  pensionen följt\r\nprisutvecklingen (prisbasbeloppet). Utskottet anser,\r\ni likhet med i betänkande 2001/02:SfU1,  att  det är\r\nav vikt att det tillgängliga utrymmet för ekonomiska\r\nförbättringar   används   selektivt,   så   att   de\r\npensionärer   som   har   lägst   inkomster  får  en\r\nförbättrad  standard,  t.ex. genom förbättringar  av\r\nbostadstillägget. Utskottet  kan  inte tillstyrka en\r\nhöjning av garantipensionen, men vill dock framhålla\r\natt   det  är  väsentligt  att  ålderspensionärernas\r\nekonomiska förhållanden fortlöpande uppmärksammas.\r\nUtskottet   har   inte   något   att   erinra  mot\r\nregeringens förslag till medelsanvisning.  Utskottet\r\navstyrker motion Sf353 i denna del.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nBeträffande   yrkandet   om   ett  återställande  av\r\npensioner till 1990 års nivå hänvisar utskottet till\r\nvad   utskottet   anfört  ovan  om  den   ekonomiska\r\nutvecklingen  för  pensionärerna  sedan  1990-talets\r\nbörjan.\r\n\r\nMed det anförda avstyrker utskottet motion Sf314.\r\nVad  avser  gifta pensionärer  kommer  i  det  nya\r\nålderspensionssystemet,      när      det     gäller\r\ninkomstpensionens   storlek,  inga  skillnader   att\r\nförekomma på den grunden  att  vederbörande  är gift\r\neller ogift. Vid beräkning av tilläggspension enligt\r\nlagen  (1998:674)  om  inkomstgrundad  ålderspension\r\n(LIP) kommer dock, för dem som är födda  1953  eller\r\ntidigare,  tilläggspensionen  till  den  del  den är\r\navsedd   att   ersätta  pensionsgrundande  inkomster\r\nmotsvarande   det    första   basbeloppet   (förhöjt\r\nprisbasbelopp) att utges  med  olika  belopp för den\r\nsom  är  ogift  eller gift. Det saknar betydelse  om\r\nmaken uppbär ålderspension  eller inte. Vidare skall\r\nliksom nu med gift pensionsberättigad likställas den\r\nsom stadigvarande sammanbor med  annan,  med  vilken\r\nden  pensionsberättigade  har  varit  gift eller har\r\neller  har  haft  barn. Med ogift pensionsberättigad\r\nskall likställas den  som  är gift men stadigvarande\r\nlever åtskild från sin make,  om inte särskilda skäl\r\nföranleder  annat.  För den som kommer  att  uppbära\r\nenbart    garantipension     eller    kompletterande\r\ngarantipension  kommer  också denna  att  utges  med\r\nolika stora belopp beroende  på  om  vederbörande är\r\ngift   eller   ogift.   Även   för  dem  som  uppbär\r\növergångsvis garantipension, dvs.  de  som  är födda\r\n1937  eller tidigare, utges pension med olika  stora\r\nbelopp  beroende  på  om  pensionären  är gift eller\r\nogift.\r\nAtt i det nya pensionssystemet likställa pensionen\r\nför gifta med pension för dem som är ogifta,  vilket\r\nsåledes skulle beröra pensionärer som är födda  1953\r\neller    tidigare   och   pensionärer   som   uppbär\r\ngarantipension, har tidigare beräknats kosta drygt 5\r\nmiljarder  kronor. I fempartiöverenskommelsen om det\r\nnya ålderspensionssystemet ansåg man att dessa medel\r\nborde  användas   till   mer   angelägna   delar  av\r\ngrundskyddet i pensionssystemet.\r\nI betänkande 2000/01:SfU1 anförde utskottet  bl.a.\r\nföljande.     Skillnaderna     i    pensionsnivåerna\r\nmotiverades   ursprungligen   med  att   gifta   har\r\nekonomisk   hushållsgemenskap   och   därmed   lägre\r\ngemensamma utgifter. Ekonomisk hushållsgemenskap kan\r\nockså föreligga för sambor. Det är  dock på grund av\r\nintegritetsskäl   och   med   risk   för  subjektiva\r\nbedömningar  vanskligt  att fastslå om två  personer\r\nlever under äktenskapsliknande former och därmed har\r\nekonomisk hushållsgemenskap.  Två vuxna personer som\r\när folkbokförda på samma adress har inte automatiskt\r\nnågot  ansvar  för varandras försörjning  medan  det\r\nomvända gäller för gifta eller motsvarande.\r\nUtskottet bedömde  att  pension  under mycket lång\r\ntid  i  flera avseenden skulle komma att  utges  med\r\nolika  stora  belopp  beroende  på  om  vederbörande\r\npensionär var gift eller ogift.\r\nI betänkande  2001/02:SfU1 erinrade utskottet även\r\nom  att  det  ekonomiska   utrymme   som  har  varit\r\ntillgängligt  för  förbättringar  för pensionärer  i\r\nförsta   hand  använts  selektivt,  särskilt   genom\r\nförbättringar  av bostadstillägget och det särskilda\r\nbostadstillägget,  så  att  de  pensionärer som haft\r\nlägst inkomster fått en förbättrad standard.\r\nMed  det  anförda  avstyrker utskottet  motionerna\r\nSf204 och Sf207.\r\nBeträffande yrkandena  om  flexibel  pensionsålder\r\nskall  i  det  nya  pensionssystemet  inkomstgrundad\r\nålderspension kunna tas ut tidigast fr.o.m.  61  års\r\nålder.  Någon  högsta  åldersgräns  för  att påbörja\r\nuttag  finns  inte,  men  pension betalas senast  ut\r\nfr.o.m. den månad den pensionsberättigade  fyller 70\r\når  om  denne inte begärt annat. Garantipension  får\r\ntas ut fr.o.m.  65 års ålder, och det gäller även om\r\ngarantipensionen bara utges som utfyllnad. Rätt till\r\ninkomstgrundad pension  skall  kunna tjänas in efter\r\n65   års   ålder  och  även  efter  uttag   av   hel\r\nålderspension. Pensionen skall kunna tas ut som hel,\r\ntre fjärdedels,  halv och en fjärdedels pension. Den\r\nnya inkomstgrundade  pensionen  är således flexibel.\r\nEnligt en tvingande bestämmelse i lagen (1982:80) om\r\nanställningsskydd  har arbetstagare  även  rätt  men\r\ninte skyldighet att  kvarstå  i  anställning till 67\r\nårs ålder. Lagen har trätt i kraft  den  1 september\r\n2001.    Enligt    en   övergångsbestämmelse   skall\r\nkollektivavtal  som  ingåtts   före  ikraftträdandet\r\ntrots  den  nya  regeln  gälla fram  till  dess  att\r\navtalet löpt ut eller längst  till  utgången  av  år\r\n2002.\r\nBeträffande   delpension  har  denna  förmån  inte\r\nkunnat  beviljas  efter   december  2000.  De  sista\r\nutbetalningarna kommer att  göras  i  december 2004.\r\nDet  främsta motivet för avskaffandet av  delpension\r\nhar varit att det reformerade ålderspensionssystemet\r\ninnefattar   en   sådan   flexibilitet   och  medger\r\nindividuella  lösningar  i  sådan  utsträckning  att\r\nbehovet  av  en särskild delpensionsförsäkring  inte\r\nlängre  har  ansetts  vara  tillräckligt.  Utskottet\r\nansåg i betänkande 1997/98:SfU13 att det inte längre\r\nfanns ett behov  av ett särskilt delpensionssystem i\r\ndet reformerade pensionssystemet.\r\nI  det  nya  statliga  pensionsavtalet  finns  det\r\nfr.o.m. 2003 möjlighet för arbetsgivarna att bevilja\r\ndelpension  för  personer   som   har   tio  år  med\r\nkollektivavtalad pensionsrätt och är i åldern  61-64\r\når.\r\nFrågan  om  flexibla  lösningar avseende de äldres\r\narbetstider   behandlas   i   den    parlamentariska\r\näldreberedningen  (S  1998:08), Senior 2005,  som  i\r\ndiskussionsbetänkande  SOU   2002:29  anförde  bl.a.\r\nföljande.   Den   äldre  arbetskraften   måste   ges\r\nmöjlighet till flexibla  arbetstider  och stimuleras\r\ntill deltidsarbete i stället för att sluta helt. Den\r\nålder  då  man  kan börja ta ut pension är  olika  i\r\nolika pensionssystem.  I  den allmänna pensionen kan\r\nman börja att ta ut pension  från  65  års ålder och\r\nden lägsta åldern för att ta ut tjänstepensioner och\r\nprivata   pensioner   är   55   år.   Det   allmänna\r\npensionssystemet ger stora möjligheter att kombinera\r\nförvärvsarbete  och  pension  efter  61  års  ålder.\r\nInsatser   bör   göras   för  att  informera  om  de\r\nmöjligheter som pensionssystemen  ger  till flexibla\r\narbetstider   och   vilka   de   samlade  ekonomiska\r\neffekterna blir för den enskilde.  -  Hur  den äldre\r\narbetskraftens    rätt    till   deltidsarbete   kan\r\nförbättras  bör  undersökas.   Reglerna  i  gällande\r\nlagstiftning bör ses över i detta avseende.\r\nMot  bakgrund  av det anförda kan  utskottet  inte\r\nfinna  att en utökad  flexibilitet  i  det  allmänna\r\npensionssystemet för närvarande är erforderlig.\r\nMed  hänvisning   till   det   anförda   avstyrker\r\nutskottet motionerna Sf219, Sf261 och Sf324.\r\nBeträffande           engångsbelopp           inom\r\nyrkesskadeförsäkringen   kan   enligt   16  §  lagen\r\n(1954:243) om yrkesskadeförsäkring (YFL)  på ansökan\r\nav den skadade och när skäl anses föreligga livränta\r\nbytas  ut  mot ett engångsbelopp som högst motsvarar\r\ndet   kapitaliserade    värdet    av    de   utbytta\r\nlivräntebeloppen.    Utbyte    av    livränta    mot\r\nengångsbelopp  kan  avse hela eller del av livräntan\r\neller livräntan för viss  tid. Beräkningsgrunder har\r\nfastställts av regeringen.\r\nEnligt lagstiftningen om  det nya pensionssystemet\r\nskall   ålderspension  i  form  av   inkomstpension,\r\ntilläggspension och garantipension, inkomstrelaterad\r\nsjukersättning    och    aktivitetsersättning    och\r\nsjukersättning i form av garantiersättning samordnas\r\nmed  yrkesskadelivränta.  Minskningen  skall ske med\r\ntre   fjärdedelar  av  den  del  av  livräntan   som\r\növerstiger  en  sjättedels  prisbasbelopp. Minskning\r\nskall även ske för livränta som  har  bytts  ut  mot\r\nengångsbelopp.  Samordningen görs då som om livränta\r\nutgick.\r\nI systemen finns vissa spärregler.\r\nI   betänkande  2000/01:SfU1   anförde   utskottet\r\nföljande.   Riksdagen   avslog   föregående  år  ett\r\nmotionsyrkande  om  att  ingen skall  behöva  betala\r\ntillbaka   mer  än  det  han  eller   hon   fått   i\r\nengångsbelopp     (bet.     1999/2000:SfU1,    rskr.\r\n1999/2000:98). I betänkandet angavs bl.a. att utbyte\r\nav  större  livräntor  mot  engångsbelopp  sker  med\r\nåterhållsamhet medan kravet på  skäl  för  utbyte är\r\nlitet när det gäller låga livräntor. Dessutom angavs\r\natt   engångsbeloppets   storlek   beräknas   enligt\r\nbestämmelser  som  fastställts  av  regeringen.  Med\r\nbeaktande  av  genomsnittlig medellivslängd beräknas\r\nett kapitaliseringsvärde  för  livräntan.  Utskottet\r\nhade erfarit att livräntetagaren förutom uppgift  om\r\nbeloppets   storlek   även   får   uppgift   om  vad\r\nengångsutbetalningen  kommer att medföra i framtiden\r\nbeträffande avdrag från  pension,  dvs.  att  avdrag\r\nfortfarande kommer att göras som om livräntan utgick\r\nmånadsvis.  Själva  avdraget  är  tre fjärdedelar av\r\nmånadsbeloppet,  dock  med  vissa  spärregler.   Det\r\navdrag  som efter engångsutbytet görs från pensionen\r\nökar  inte   vid   förändring  av  basbeloppet  utan\r\nberäknas    på    det    ursprungliga     månadsvisa\r\nlivräntebeloppet.\r\nVidare  angavs  i sistnämnda betänkande bl.a.  att\r\nengångsbeloppet  i  huvudsak   är   beräknat  enligt\r\nförsäkringsmässiga principer och i förhållande  till\r\nsamtliga   livräntetagare   som  får  engångsbelopp.\r\nUtskottet kunde därför inte se  någon  enkel lösning\r\npå  problemet, särskilt som det fortfarande  förekom\r\natt yrkesskadelivräntor  byts  ut mot engångsbelopp.\r\nDet hade t.o.m. varit någon ökning  under senare år.\r\nEn  förändring  skulle därtill beröra även  det  nya\r\npensionssystemet    eftersom    i    princip   samma\r\nsamordningsregler skall gälla i det systemet.\r\nI  betänkande  2000/01:SfU1  ansåg utskottet,  som\r\nbetonade  vikten  av  att  livräntetagaren   tydligt\r\ninformeras  om  vilka  effekter  det  kunde  få  med\r\navseende på pensionens storlek, inte att möjligheten\r\ntill  utbyte  av  livräntan  borde slopas. Utbyte av\r\nstörre  livräntor  mot  engångsbelopp   skedde   med\r\nåterhållsamhet,    vilket    också    innebar    att\r\nlivräntetagaren  skyddades  mot  alltför långtgående\r\nnegativa ekonomiska effekter.\r\nYFL upphörde att gälla fr.o.m. den  1  juli  1977.\r\nEnligt     övergångsbestämmelser     gäller    äldre\r\nbestämmelser  fortfarande i fråga om skada  som  har\r\ninträffat före  ikraftträdandet.  Utskottet har från\r\nRFV inhämtat att engångsbelopp utbetalades  1993 med\r\nca 19 miljoner kronor, 2000 med 4,1 miljoner  kronor\r\noch 2001 med 1,5 miljoner kronor.\r\nUtskottet,   som   konstaterar  att  engångsbelopp\r\nnumera  utbetalas  med  sammanlagt   endast   mindre\r\nbelopp,  vidhåller  tidigare  ställningstaganden och\r\navstyrker motion Sf310.\r\nVad till sist avser yrkandet  om  pensionsrätt för\r\nkonstnärer  noterar  utskottet  att  regeringen  har\r\ntillsatt en särskild utredare som har  i uppdrag att\r\nkartlägga  hur  gällande trygghetssystem inom  bl.a.\r\nsocialförsäkringsområdet    förhåller    sig    till\r\nkonstnärlig verksamhet. Av direktiven (dir. 2001:90)\r\ntill  utredningen  framgår att utredaren skall pröva\r\nom  de  nuvarande  regelverken   innebär   särskilda\r\nproblem   för   konstnärliga   yrkesutövare  samt  i\r\nförekommande fall analysera och redogöra för orsaken\r\ntill  problemen.  Utredaren  skall   analysera   hur\r\nkonstnärspolitiska  stipendier  och  bidrag påverkar\r\nkonstnärliga    yrkesutövares    rätt   till   andra\r\nstödformer  utanför  det  kulturpolitiska   området.\r\nUtredaren  skall  även  beakta  den  analys av bl.a.\r\nregler inom de sociala trygghetssystemen som utförts\r\nav Konstnärsstödsutredningen i betänkandet Generella\r\nkonstnärsstöd   (SOU   1997:184).  Uppdraget   skall\r\nredovisas  senast  den  28   februari   2003   (dir.\r\n2002:143).\r\nUtskottet avvaktar beredningen av nämnda utredning\r\noch avstyrker därmed motion Kr264 yrkande 10.\r\n\r\n20:2 Efterlevandepensioner till vuxna\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    bör    bifalla   regeringens   förslag   om\r\nmedelsanvisning    till     anslaget     20:2\r\nEfterlevandepensioner  till vuxna. Därmed bör\r\nriksdagen  avslå  motionsyrkanden   om  annan\r\nmedelsanvisning för anslaget 20:2.\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nOmställningspension   utges   under   en   tid   som\r\nbegränsats  till  sex månader från dödsfallet  (före\r\nden 1 april 1997 var  tiden  tolv månader). Därefter\r\nutges omställningspension endast om den efterlevande\r\nhar  vårdnaden  om och stadigvarande  sammanbor  med\r\nbarn under tolv år  som vid dödsfallet stadigvarande\r\nvistades   i  makarnas  hem.   Sedan   rätten   till\r\nomställningspension  upphört  kan  efterlevande make\r\nmed   nedsatt   förvärvsförmåga  beviljas   särskild\r\nefterlevandepension, som alltefter förvärvsförmågans\r\nnedsättning utges som hel, trefjärdedels, halv eller\r\nfjärdedelsförmån.\r\n\r\nFör dem som beviljas  efterlevandepension på grund\r\nav  ett  dödsfall som inträffar  2003  eller  senare\r\nförlängs  den  period  som  omställningspension  kan\r\nbetalas ut.  För  efterlevande  utan underåriga barn\r\nförlängs perioden från sex till tio  månader fr.o.m.\r\n2003.  För  familjer  med  barn  i  åldern 12-18  år\r\nförlängs omställningspensionen från 6  månader  till\r\n22 månader från 2003 (förlängd omställningspension).\r\nÄr  något eller några av barnen yngre än 12 år skall\r\nsom i  dag  gälla  att omställningspensionen, utöver\r\nden inledande perioden,  utges  till  dess  att  det\r\nyngsta  barnet  fyllt  12  år.  Regeringen  har även\r\naviserat  att  den  inledande  omställningspensionen\r\nfr.o.m. 2005 skall förlängas till 12 månader och den\r\nförlängda omställningspensionen till 24 månader. Som\r\nen utfyllnadsförmån till omställningspensionen skall\r\ndet   finnas   en   garantipension.   Rätten    till\r\ngarantipension gäller för motsvarande tid som rätten\r\ntill den inkomstrelaterade förmånen.\r\nSärskild efterlevandepension kan inte beviljas  om\r\ndödsfallet inträffar efter 2002. De som vid utgången\r\nav 2002 uppbär förmånen får dock behålla den.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  riksdagen  för budgetåret\r\n2003  till  anslag  20:2 Efterlevandepensioner  till\r\nvuxna  anvisar  ett ramanslag  på  15  525  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nAnslaget       omfattar        fr.o.m.        2003\r\nomställningspension,  förlängd  omställningspension,\r\nsärskild   efterlevandepension,   änkepension   samt\r\ngarantipension till dessa förmåner.\r\nDe  utgiftsstyrande  faktorerna  för  anslaget  är\r\nfrämst utvecklingen av prisbasbeloppet  och  antalet\r\nkvinnor  som  är  berättigade till änkepension. Från\r\noch    med    årsskiftet     2003/04    kommer    de\r\ninkomstrelaterade    efterlevandepensionerna     att\r\nföljsamhetsindexeras.\r\nUtgifterna  för  anslaget uppgick 2001 till 13 056\r\nmiljoner kronor medan  anslaget  uppgick till 13 171\r\nmiljoner   kronor.   Anslaget  beräknas   för   2002\r\nunderskridas med ca 66 miljoner kronor.\r\nFrån    och   med   1   januari    2003    betalas\r\nefterlevandepension   ut   enligt   regler  som  har\r\nanpassats   till   det  nya  ålderspensionssystemet.\r\nReglerna innehåller  både  ett  grundskydd i form av\r\ngarantipension  och en inkomstbaserad  del.  De  nya\r\nreglerna beräknas öka utgifterna med ca 800 miljoner\r\nkronor.\r\nI   och  med  att  de   anpassade   reglerna   för\r\nefterlevandepension  träder  i  kraft  den 1 januari\r\n2003  upphör  inkomstprövningen  av änkepensionerna.\r\nDetta  medför en ökad anslagsbelastning  på  ca  800\r\nmiljoner kronor.\r\nAntalet   kvinnor   med   änkepension  i  form  av\r\nfolkpension var under 2001 ungefär  11 900  och  med\r\nänkepension  i  form  av  ATP  ca  388 000.  Antalet\r\nkvinnor med änkepension har minskat sedan 1998,  och\r\ndenna  utveckling  beräknas  fortsätta  de  närmaste\r\nåren.   Medelbeloppet  för  änkepension  i  form  av\r\nfolkpension  och pensionstillskott har minskat bl.a.\r\npå grund av inkomstprövningen  och till följd av att\r\nde genomsnittliga ATP-nivåerna har höjts.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nI motion Sf377 av Bo Könberg och  Kerstin  Heinemann\r\n(fp) yrkande 4 begärs att regeringen skall återkomma\r\nmed    ett    förslag    om    att   den   inledande\r\nomställningspensionen  skall återställas  till  tolv\r\nmånader fr.o.m. den 1 juli 2003. I motionen, yrkande\r\n10  i  denna  del,  och  i  motion   Fi232  av  Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) yrkande 14 i denna  del begärs\r\natt riksdagen beslutar att för budgetåret 2003  till\r\nanslaget   20:2   Efterlevandepensioner  till  vuxna\r\nanvisa 35 miljoner  kronor  mer  än  vad  regeringen\r\nföreslagit.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nÄven i motion Sf329 av Sven Brus m.fl. (kd)  yrkande\r\n1  begärs  att  den  inledande omställningspensionen\r\nskall återställas till  tolv  månader  fr.o.m. den 1\r\njuli 2003. I motionen, yrkande 3 i denna del, begärs\r\natt riksdagen beslutar att för budgetåret  2003 till\r\nanslaget   20:2   Efterlevandepensioner  till  vuxna\r\nanvisa 35 miljoner  kronor  mer  än  vad  regeringen\r\nföreslagit.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har  tidigare  vid ett flertal tillfällen\r\npåpekat att också inom detta  område  har omfattande\r\nåtgärder  varit  nödvändiga  för att sanera  statens\r\nfinanser. Utskottet noterar att inkomstprövningen av\r\nänkepensionerna upphör och att  tider  under  vilken\r\nomställningspension  kan utgå förlängs fr.o.m. 2003.\r\nRegeringen  har  vidare   aviserat  sin  avsikt  att\r\nåterkomma  med förslag som förlänger  den  inledande\r\nomställningspensionen   till   tolv   månader  2005.\r\nUtskottet   vill   i  sammanhanget  erinra  om   att\r\nutskottet i betänkande 1999/2000:SfU13, och senast i\r\nyttrande 2001/02:SfU1y, har förutsatt att regeringen\r\nåterkommer med förslag  till  riksdagen om det visar\r\nsig   ekonomiskt   möjligt  att  tidigarelägga   den\r\naviserade förlängningen till tolv månader.\r\n\r\nUtskottet   har  inte   något   att   erinra   mot\r\nregeringens förslag till medelsanvisning.\r\nUtskottet avstyrker  motionerna  Sf329 yrkandena 1\r\noch 3 i denna del, Sf377 yrkandena 4  och 10 i denna\r\ndel samt Fi232 yrkande 14 i denna del.\r\n\r\n20:3 Bostadstillägg till pensionärer\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    bör   bifalla   regeringens   förslag    om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    20:3\r\nBostadstillägg till pensionärer.  Därmed  bör\r\nriksdagen   avslå  motionsyrkanden  om  annan\r\nmedelsanvisning för anslaget 20:3.\r\nRiksdagen    bör    avslå    motion   om\r\nbostadstillägg vid särskilt boende.\r\nJämför reservation nr 51 (m, fp, c)\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nDet  kommunala  bostadstillägget  till   pensionärer\r\nersattes fr.o.m. den 1 januari 1995 med ett statligt\r\nbostadstillägg till pensionärer (BTP). Fr.o.m.  2003\r\nregleras  BTP  i  lagen (2001:761) om bostadstillägg\r\ntill pensionärer m.fl.\r\n\r\nBTP är en inkomstprövad  förmån  som med nuvarande\r\nregler kan utges till den som uppbär  folkpension  i\r\nform  av  ålderspension (från 65 år), förtidspension\r\neller efterlevandepension.  Från  den  1  april 1997\r\ngäller   att   endast  privatbostadsfastighet  eller\r\nprivatbostadsrätt   som   permanent   bebos  av  den\r\npensionsberättigade   skall  vara  undantagen   från\r\ninkomstprövningen av BTP.  Detta  innebär  att  även\r\ninnehav   av   bl.a.  fritidsfastighet  kan  påverka\r\nbostadstilläggets storlek.\r\nI  och  med  ålderspensionsreformen  fr.o.m.  2003\r\navskaffas    det   särskilda    grundavdraget    för\r\npensionärer. För  att  kompensera  för  detta kommer\r\nbruttopensionerna att höjas, vilket leder  till  att\r\nnuvarande  system  för  BTP  måste  anpassas till de\r\nhöjda  bruttopensionerna.  Det  nya BTP  skall  vara\r\ntidsbestämt.  Utgångspunkten är att  beslut  om  BTP\r\nskall gälla ett  år.  Är förhållandena okomplicerade\r\nkan beslutsperioden i stället  vara upp till tre år.\r\nVidare  skall den försäkrade ha en  huvudsaklig  och\r\nlångsiktig  försörjning  av  pension  eller  uppbära\r\nsjuk-     eller    aktivitetsersättning.    Partiell\r\nålderspension  och  omställningspension  kommer inte\r\natt  grunda  rätt  till  det  nya  BTP.  Inte heller\r\nänkepension  till  kvinnor födda 1945 eller  senare,\r\nsom grundar sig på dödsfall  efter utgången av 2002,\r\nföreslås ge rätt till BTP.\r\nFör ensamstående bidragstagare  skall  BTP  lämnas\r\nmed  högst  91  %  av  bostadskostnaden till den del\r\ndenna inte överstiger 4  500  kr  per  månad. För en\r\ngift  bidragstagare  skall  BTP lämnas med  91 %  av\r\ndennes del av bostadskostnaden  till  den  del denna\r\ninte överstiger 2 250 kr per månad. Bostadskostnaden\r\nför gift bidragstagare, vars make inte är berättigad\r\ntill BTP, föreslås således beräknas till hälften  av\r\nmakarnas  totala  bostadskostnad - till skillnad mot\r\nnuvarande  regler  där   BTP   beräknas  efter  hela\r\nbostadskostnaden. Samtidigt införs ett fribelopp vid\r\ninkomstberäkningen för den make som saknar rätt till\r\nBTP, vilket delvis neutraliserar försämringen.\r\nInkomstbegreppet  kommer  i  huvudsak   att  följa\r\nskattelagstiftningen med vissa tillägg.\r\nFörutom  BTP  kan förmånen särskilt bostadstillägg\r\n(SBTP) betalas ut  som  en  utfyllnad  om  inkomsten\r\nunderstiger  summan av en skälig bostadskostnad  och\r\nen skälig levnadsnivå.  Från  och  med den 1 januari\r\n2001 höjdes den skäliga bostadskostnaden  från högst\r\n5  200  kr  till  högst  5  700 kr per månad. Vidare\r\nhöjdes den skäliga levnadsnivån med 6 procentenheter\r\ntill 129,4 % av prisbasbeloppet för ensamstående och\r\ntill 108,4 % för gift pensionär.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att riksdagen  för  budgetåret\r\n2003   till   anslag   20:3   Bostadstillägg    till\r\npensionärer anvisar ett ramanslag på 10 735 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nAnslaget  omfattar bostadstillägg till pensionärer\r\noch  särskilt   bostadstillägg   till   pensionärer.\r\nAnslaget  finansieras  med allmänna skattemedel.  De\r\nutgiftsstyrande faktorerna  för  anslaget  är främst\r\nprisbasbeloppsutvecklingen,\r\nboendekostnadsutvecklingen   och   utvecklingen   av\r\nmedelpensionerna.\r\nUtgifterna  för  anslaget uppgick 2001 till 10 407\r\nmiljoner kronor. Det anvisade anslagsbeloppet var 10\r\n144  miljoner kronor.  Anslaget  för  2002  beräknas\r\növerskridas  med  253 miljoner kronor. Detta innebär\r\natt anslagskrediten  kan  komma  att utnyttjas under\r\n2002.\r\nDen  långsiktiga  trenden  för  anslaget   är  att\r\nantalet som uppbär BTP minskar. Det är framför  allt\r\nantalet   ålderspensionärer  med  BTP  som  sjunker.\r\nAnledningen  till denna minskning är att de nyblivna\r\npensionärerna,   i  genomsnitt,  har  högre  pension\r\njämfört   med   dem  som   redan   uppbär   pension.\r\nRegelförändringarna som träder i kraft den 1 januari\r\n2003 innebär en tillfällig  nivåhöjning  av  antalet\r\nsom  uppbär BTP. Den långsiktiga trenden att antalet\r\nsom uppbär BTP minskar förväntas dock kvarstå.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nI motion  Sf356 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkande 1\r\nbegärs ett tillkännagivande om att BTP skall ersätta\r\n90 % av bostadskostnaden  mellan 100 kr och 4 500 kr\r\ni månaden. Motionärerna framhåller  att utformningen\r\nav BTP har verkat kostnadsdrivande på  framför  allt\r\nkommunernas  hyressättning. För pensionärer med full\r\nBTP innebär förslaget som mest en försämring med 144\r\nkr  i månaden.  Detta  kompenseras  av  Moderaternas\r\nförslag  om höjning av grundavdraget, vilket innebär\r\natt  en pensionär  med  garantipension  får  ca  130\r\nrespektive  156  kr  mer  i månaden efter skatt 2003\r\nrespektive 2004. I yrkande  2 begär motionärerna att\r\nriksdagen  beslutar  att  för budgetåret  2003  till\r\nanslaget 20:3 Bostadstillägg till pensionärer anvisa\r\n570  miljoner  kronor  mindre   än   vad  regeringen\r\nföreslagit.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nI  motion  Sf377 av Bo Könberg och Kerstin  Heineman\r\n(fp) yrkande  3  begärs  att  riksdagen beslutar att\r\nfr.o.m.  den  1 januari 2003 skall  fritidsfastighet\r\ninte ingå i underlaget  för  inkomstprövning av BTP.\r\nMotionärerna  framhåller  att vid  inkomstprövningen\r\nbeaktas inte eventuellt värde  av  ett småhus som är\r\nden sökandes permanentbostad, däremot  värdet  av en\r\nfritidsfastighet.  Följderna  kan ibland stå i strid\r\nmed   ambitionen   att   människor   med   likartade\r\nförhållanden också skall behandlas lika  inom  olika\r\ntrygghets- eller bidragssystem. Det kan också få den\r\nolyckliga  effekten  att påskynda avyttringen av ett\r\nfritidshus som kan ha  stor betydelse för den äldres\r\nlivskvalitet. I motionen  yrkande 10 i denna del och\r\ni motion Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande\r\n14 i denna del begärs att riksdagen beslutar att för\r\nbudgetåret  2003 till anslaget  20:3  Bostadstillägg\r\ntill pensionärer  anvisa  90  miljoner kronor mer än\r\nvad regeringen föreslagit.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nÄven i motion Sf329 av Sven Brus  m.fl. (kd) yrkande\r\n2 begärs att riksdagen beslutar att fritidsfastighet\r\ninte skall ingå i underlaget för inkomstprövning  av\r\nBTP.  Motionärerna framhåller att fritidsfastigheter\r\nkan ha ett så högt taxeringsvärde att det omöjliggör\r\nBTP och  att  det  inte  är rätt att människor skall\r\ntvingas  till  en  försäljning  av  fastigheten  och\r\ndärmed till en försämring  av livskvaliteten för att\r\nerhålla BTP. I motionen yrkande 3 i denna del begärs\r\natt  riksdagen  beslutar  att  till   anslaget  20:3\r\nBostadstillägg till pensionärer anvisa  90  miljoner\r\nkronor mer än vad regeringen föreslagit.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nBirgitta Carlsson m.fl. (c) föreslår i motion  Sf353\r\ni  denna  del  att  riksdagen  beslutar  att 80 % av\r\nbostadskostnaden  upp till 4 000 kr per månad  skall\r\nkunna läggas till grund  för BTP. Motionärerna menar\r\natt    den   i   motionen   under   anslaget    20:1\r\nÅlderspensioner      föreslagna     höjningen     av\r\ngarantipensionen   med  1 500   kr   per   år   samt\r\nCenterpartiets förslag  till  sänkta  inkomstskatter\r\nbättre  tillgodoser  de sämst ställda pensionärernas\r\nbehov. Vidare begärs att  riksdagen beslutar att för\r\nbudgetåret  2003 till anslaget  20:3  Bostadstillägg\r\ntill pensionärer anvisa 1 860 miljoner kronor mindre\r\nän vad regeringen föreslagit.\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\nI motion Sf229 av Kerstin Heineman m.fl. (fp) begärs\r\nett  tillkännagivande   att  BTP  inte  skall  kunna\r\nutbetalas för icke frivilligt boende i tvåbäddsrum i\r\nsärskilda  boendeformer för  äldre.  BTP  för  detta\r\nändamål bör  inte  utgå  fr.o.m.  den  1  juli 2005.\r\nMotionärerna    framhåller   att   det   fortfarande\r\nförekommer   att   äldre   människor   i   särskilda\r\nboendeformer i vissa kommuner får bo tillsammans med\r\nicke anhöriga, trots  att  de hellre skulle vilja ha\r\nett eget rum. Regeringen har  givit berörda kommuner\r\nen signal om att fortsatt ofrivilligt tvåbäddsboende\r\nkan  delfinansieras  av staten med  bidrag  och  att\r\ndetta därmed erkänns som  en  för  många  år  framåt\r\ngodtagbar  boendeform. Riksdagen ståndpunkt bör  bli\r\natt de som inte  vill  bo tillsammans med andra inte\r\nskall tvingas att göra det, och att bidrag för detta\r\nskall vara tillfälligt undantag med den 30 juni 2005\r\nsom en klart angiven sista dag.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslag 20:3 Bostadstillägg till pensionärer\r\n\r\nDen  1  januari  1999  höjdes   ersättningsnivån   i\r\nbostadstillägget  till pensionärer från 85 % till 90\r\n%. Det innebar att de pensionärer som hade de lägsta\r\ninkomsterna  sattes   i   främsta   rummet.   Då  en\r\növervägande  del  av  BTP-tagarna  var  kvinnor hade\r\nhöjningen  även  den  effekten att kvinnor med  låga\r\npensioner gynnades. Den  1 januari 2001 höjdes taket\r\ni BTP från 4 000 kr till 4  500 kr och golvet om 100\r\nkr togs bort. Vidare höjdes den skäliga levnadsnivån\r\ni  SBTP  med  6  procentenheter  till   129,4  %  av\r\nprisbasbeloppet  för ensamstående och till  108,4  %\r\nför  gift  pensionär.  Regeringen  anförde  i  detta\r\nsammanhang  att   det   fanns   skäl   att   föreslå\r\nytterligare åtgärder som i första hand tog sikte  på\r\nde  pensionärer som hade lägst inkomster och att det\r\ni den  gruppen i hög utsträckning återfanns kvinnor.\r\nEnligt regeringen  hade undersökningar visat att det\r\ni   första   hand   var   pensionärer    med    höga\r\nboendekostnader  som  fanns representerade i gruppen\r\nmed lägst inkomster. Genom  att  förbättra villkoren\r\nför     bostadsstöd     uppnåddes    således     ett\r\ntillfredsställande   resultat    för   de   aktuella\r\npensionärsgrupperna.   Utskottet   delade    de   av\r\nregeringen framförda uppfattningarna.\r\n\r\nRegeringen föreslog härefter i budgetpropositionen\r\n2001/02:1 förbättringar av BTP fr.o.m. den 1 januari\r\n2002  dels  i form av en höjning av ersättningsnivån\r\nfrån 90 % till  91  % av bostadskostnaden upp till 4\r\n500 kr, dels vid fastställande av bostadskostnad att\r\nhemmavarande barns andel  av bostadskostnaden skulle\r\ningå om barnet inte fyllt 20  år,  i  stället för 18\r\når, eller om barnet fick studiehjälp eller  förlängt\r\nbarnbidrag.  En  ytterligare  förutsättning var  att\r\nbarnet inte var självförsörjande.\r\nUtskottet noterade i betänkande  2001/02:SfU1  att\r\nförstnämnda  förbättring  skulle komma att gynna den\r\ngrupp pensionärer, däribland många kvinnor, som hade\r\nde lägsta inkomsterna och såg  således  positivt  på\r\nförslaget, som tillstyrktes.\r\nBeträffande  åldersgränsen  för  hemmavarande barn\r\nnoterade  utskottet att denna förbättring  i  första\r\nhand  berörde   personer   med   änkepension   eller\r\nförtidspension    och   i   begränsad   utsträckning\r\nålderspensionärer. Utskottet förklarade sig positivt\r\ntill förslaget.\r\nMot bakgrund av det  anförda  anser  utskottet att\r\nnågon  försämring  i  bostadstillägget  inte   skall\r\ngöras.\r\nBeträffande   frågan   om   huruvida   innehav  av\r\nfritidsfastighet skall påverka inkomstprövningen  av\r\nbostadstillägget, anser utskottet att det är rimligt\r\natt  inte  enbart  kapitalavkastningen utan att även\r\nsjälva    förmögenhetsinnehavet     påverkar     den\r\nbidragsberättigades     rätt     till     BTP.    En\r\nfritidsfastighet   inbringar   inte   någon  verklig\r\ninkomst för den bidragsberättigade, även  om  den är\r\nen  tillgång  som  kan omvandlas till likvida medel.\r\nFör   att  uppnå  det  s.k.   saneringsmålet   ansåg\r\nregeringen   att   det   var   nödvändigt  att  även\r\nförmögenhet i form av fritidsfastighet beaktades vid\r\ninkomstberäkningen.  Detta  blev  också   riksdagens\r\nbeslut  (prop.  1996/97:1, bet. 1996/97:SfU1,  rskr.\r\n1996/97:126).\r\nI den av riksdagen nyligen beslutade nya BTP-lagen\r\när stödet utformat  som  ett individinriktat stöd av\r\ngrundskyddskaraktär,  där  bidragstagarens   samlade\r\nekonomi  skall  vara avgörande för rätten till stöd.\r\nVärdet av fritidsfastighet  är  inte  undantaget vid\r\nberäkningen av förmögenhetstillägget.\r\nMot  bakgrund  av det anförda anser utskottet  att\r\ndet  inte  finns  skäl   att   undanta   värdet   av\r\nfritidsfastighet vid beräkningen av årsinkomsten.\r\nUtskottet   har   inte   något   att   erinra  mot\r\nregeringens förslag till medelsanvisning.\r\nUtskottet  avstyrker motionerna Sf329 yrkandena  2\r\noch 3 i denna  del,  Sf353 i denna del, Sf356, Sf377\r\nyrkandena 3 och 10 i denna del samt Fi232 yrkande 14\r\ni denna del.\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\nEnligt såväl nuvarande  bestämmelser  som  enligt de\r\nbestämmelser  som träder i kraft den 1 januari  2003\r\ngäller för bostad  i  särskild  boendeform  att  BTP\r\nendast lämnas för boende i lägenhet eller för boende\r\ni   en-   och  tvåbäddsrum.  Regeringen  uttalade  i\r\nproposition  2001/02:119  i  frågan att principiellt\r\ngäller fortfarande att det är  tveksamt  om boende i\r\ntvåbäddsrum  är  ett sådant boende som bör berättiga\r\ntill  BTP.  Regeringen   anser  emellertid  att  det\r\nalltjämt finns skäl för att  lämna  BTP för boende i\r\ntvåbäddsrum eftersom alla inte önskar  eget rum. Det\r\när t.ex. rimligt att två makar som delar  rum bör få\r\nBTP,  dvs.  omvänt vore det orimligt om makarna  var\r\ntvungna att bo  i  var sitt enkelrum för att få BTP.\r\nÄven andra personer  kan  vilja  dela  rum.  Det kan\r\nt.ex. vara två syskon eller personer som i ett visst\r\nskede   helt   enkelt   inte   vill   vara  ensamma.\r\nSammanfattningsvis är det enligt regeringen  rimligt\r\natt  BTP skall kunna lämnas för boende i tvåbäddsrum\r\nåtminstone   när  båda  har  valt  detta.  En  sådan\r\navgränsning i reglerna är dock tveksam, eftersom det\r\nfria valet kan  kännas  påtvingat  särskilt som \"ett\r\nfritt   val\"   innebär   en   ekonomisk  vinst   för\r\npensionären. Regeringen gör därför  bedömningen  att\r\nBTP  även  fortsättningsvis  bör  kunna  lämnas  för\r\nboende i tvåbäddsrum.\r\n\r\nI   betänkande  2001/02:SfU17  uttalade  utskottet\r\nföljande.    Utskottet   instämmer   i   regeringens\r\nbedömning att  det måste finnas möjlighet att få BTP\r\nför boende i tvåbäddsrum  under förutsättning att de\r\nboende själva valt det. Däremot  är  det  i  princip\r\ninte  rimligt  att BTP lämnas för ofrivilligt sådant\r\nboende. Att införa  en  regel  som ger rätt till BTP\r\nvid frivilligt boende i tvåbäddsrum  men inte annars\r\när emellertid inte är någon framkomlig väg. Så länge\r\nboende i tvåbäddsrum existerar torde en  sådan regel\r\nleda till att även personer som inte valt denna form\r\nav boende kommer att hävda motsatsen för att komma i\r\nåtnjutande av BTP. Emellertid utgör det förhållandet\r\natt det fortfarande förekommer ofrivilligt  boende i\r\ntvåbäddsrum det stora problemet. Oavsett om reglerna\r\nför BTP ger felaktiga signaler till kommunerna eller\r\nej kan detta problem inte angripas på annat sätt  än\r\ngenom  att  antalet  tvåbäddsrum  i  särskilt boende\r\nminskar. Som framgår av propositionen  sker också en\r\nstadig minskning av antalet pensionärer med boende i\r\ntvåbäddsrum    genom    ny-    och    ombyggnad   av\r\näldrebostäder. Antalet pensionärer som  får  BTP för\r\nboende   i  tvåbäddsrum  är  för  närvarande  1 266.\r\nAntalet har  sedan  1995  minskat eftersom tvåbädds-\r\noch flerbäddsrum successivt  minskar  i antal. - För\r\natt råda bot på problemet med ofrivilligt  boende  i\r\ntvåbäddsrum  är det enligt utskottets mening viktigt\r\nmed en fortsatt  satsning  på  enbäddsrum i särskilt\r\nboende.   Utskottet   förutsätter   att   kommunerna\r\nfortsätter  att  verka för en minskning  av  antalet\r\ntvåbäddsrum till förmån  för  enbäddsrum. Om så inte\r\nsker   kan  frågan  om  reglerna  för   BTP   behöva\r\naktualiseras på nytt.\r\nUtskottet    vidhåller    sitt    nu    redovisade\r\nställningstagande och avstyrker därmed motion Sf229.\r\n\r\n20:4 Delpension\r\n\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    20:4\r\nDelpension.\r\n\r\nGällande ordning\r\n\r\nDelpensionen  är  under  avveckling   eftersom   det\r\nreformerade  ålderspensionssystemet  ger  ett  stort\r\nutrymme  för  partiellt uttag av ålderspension såväl\r\nföre som efter  65  års  ålder.  Delpension har inte\r\nkunnat  beviljas  efter  december  2000.   De  sista\r\nutbetalningarna kommer att göras i december 2004.\r\n\r\nRätt  till  delpension förelåg från den månad  den\r\nförsäkrade fyllde 61 år. Syftet med pensionen är att\r\nmöjliggöra en successiv övergång från förvärvsarbete\r\ntill pension för de personer som är mellan 61 och 64\r\når.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår  att  riksdagen  för  budgetåret\r\n2002   till   anslag  20:4  Delpension  anvisar  ett\r\nramanslag på 115,320 miljoner kronor.\r\n\r\nUtgifterna för  anslaget  uppgick  2001 till 260,1\r\nmiljoner  kronor.  Det anvisade anslagsbeloppet  var\r\n297,6 miljoner kronor.  Anslaget  för  2002 beräknas\r\nunderskridas med 30 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att  erinra  mot  regeringens\r\nförslag till medelsanvisning.\r\n\r\n\r\n20:5 Äldreförsörjningsstöd\r\n\r\n\r\nRiksdagen   bör   bifalla  regeringens  förslag   om\r\nmedelsanvisning       till       anslaget       20:5\r\nÄldreförsörjningsstöd.\r\n\r\nAnslaget är nytt fr.o.m.  2003.  Stödet, som är helt\r\ninkomstprövat, skall garantera de  personer  som  är\r\nbosatta  i  Sverige och är 65 år eller äldre en viss\r\nskälig levnadsnivå.  Dessutom kan ersättning ges för\r\nen skälig bostadskostnad  på  högst 5 700 kronor per\r\nmånad, dvs. samma nivå som gäller  för det särskilda\r\nbostadstillägget.  De  som  kan  komma att  beviljas\r\näldreförsörjningsstöd är personer  som  har fyllt 65\r\når  och  som  inte  uppfyller bosättningskravet  för\r\noavkortad garantipension.  I  den  mån  de  inte kan\r\nförsörja  sig  på  annan  pension  är denna grupp  i\r\ndagsläget   i   stor   utsträckning  hänvisad   till\r\nsocialbidrag.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår att  riksdagen  för  budgetåret\r\n2003 till anslag  20:5 Äldreförsörjningsstöd anvisar\r\nett ramanslag på 735 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att  erinra  mot  regeringens\r\nförslag till medelsanvisning.\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet\r\nför familjer och barn\r\n\r\n\r\nPolitikområdet  Ekonomisk   familjepolitik  omfattar\r\nförutom utgiftsområde 12 anslaget 21:1 Bostadsbidrag\r\ninom   utgiftsområde  18.  Statens   utgifter   inom\r\npolitikområdet  beräknas  uppgå  till 56,7 miljarder\r\nkronor  2003.  Statens övriga ekonomiska  stöd  till\r\nbarnfamiljerna     är      studiebidragen,     under\r\nutgiftsområde  15,  samt  maxtaxan  i  barnomsorgen,\r\nunder utgiftsområde 16.\r\n\r\nUtgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och\r\nbarn   omfattar   allmänna   barnbidrag    inklusive\r\nflerbarnstillägg     och     förlängt    barnbidrag,\r\nföräldraförsäkring   inklusive  havandeskapspenning,\r\nunderhållsstöd,    bidrag    till    internationella\r\nadoptioner, barnpension  och  efterlevandestöd  till\r\nbarn,  vårdbidrag  för  funktionshindrade  barn samt\r\npensionsrätt för barnår.\r\n\r\nFinansutskottet har för budgetåret 2003 i enlighet\r\nmed  regeringens  förslag  föreslagit att ramen  för\r\nutgiftsområdet  fastställs  till   52  889  miljoner\r\nkronor (bet.2002/03:FiU1).\r\n\r\nFamiljepolitikens inriktning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  bifalla  regeringens  förslag\r\ntill   tillägg  i  målformuleringen  för  den\r\nekonomiska    familjepolitiken,    dvs.   att\r\nskillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan\r\nfamiljer med och utan barn skall minska  inom\r\nramen för den generella välfärden.\r\nRiksdagen  bör  avslå  motionsyrkanden om\r\ninförande   av  barnomsorgskonto,   om   höjt\r\nbarnbidrag för barn i åldern 1-5 år och om\r\nfamiljepolitikens inriktning i övrigt.\r\nJämför reservationerna  nr  52  (fp), 53 (kd)\r\noch 54 (c).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår i budgetpropositionen  att målet\r\nför  den ekonomiska familjepolitiken skall vara  att\r\nskillnaderna   i   de  ekonomiska  villkoren  mellan\r\nfamiljer med och utan  barn  skall minska inom ramen\r\nför  den generella välfärden. \"Inom  ramen  för  den\r\ngenerella  välfärden\"  är  ett  tillägg  jämfört med\r\ntidigare formulering och enligt regeringen möjliggör\r\ndet  ett  långsiktigt  arbete  för  att  stärka  den\r\ngenerella politiken.\r\n\r\nRegeringen  anför  vidare att generella system  på\r\nsikt ger goda fördelningseffekter,  samtidigt som de\r\nhar  en hög legitimitet. Genom mer generella  bidrag\r\nkommer    systemens   långsiktiga   stabilitet   och\r\neffektivitet   att  öka,  vilket  enligt  regeringen\r\nskapar trygghet  och  gynnsamma  förutsättningar för\r\nett ökat barnafödande.\r\nI  propositionen  anges  att det familjeekonomiska\r\nstödet   bör   utformas   så   att   barnfamiljernas\r\nhandlingsutrymme och möjligheter att själva  påverka\r\nsin  ekonomiska situation ökar, samtidigt som stödet\r\ntill  de  mest  utsatta  grupperna  förblir  starkt.\r\nRegeringen  överväger  en  strukturell omläggning av\r\nfamiljepolitiken i denna riktning. Ambitionen är att\r\nkombinera en politik för sysselsättning och tillväxt\r\nmed  en  politik  för  ökad  rättvisa  och  minskade\r\nklyftor.\r\nBarnens     bästa    är    enligt    propositionen\r\nutgångspunkten  för familjepolitikens utformning. En\r\ngrundläggande strävan  är  att skapa förutsättningar\r\nför jämlika uppväxtvillkor för alla barn, vilket kan\r\nåstadkommas  dels genom att stödja  föräldrarna  att\r\nklara de ekonomiska  åtaganden  som  är  viktiga för\r\nbarnens  välfärd under deras uppväxttid, dels  genom\r\natt erbjuda  möjligheter  att kombinera föräldraskap\r\nmed förvärvsarbete eller studier. En fortsatt ökning\r\nav  männens  uttag  av  föräldrapenning  är,  enligt\r\nregeringen, också önskvärd.  I  detta syfte infördes\r\nytterligare en mamma- och pappamånad 2002.\r\nI propositionen anges vidare att  de senaste årens\r\nekonomiska  återhämtning  i  kombination   med  ökad\r\nsysselsättning  och  sänkta  skatter  för  låg-  och\r\nmedelinkomsttagare    har   gynnat   barnfamiljerna.\r\nDessutom  har en rad insatser  inom  politikområdet,\r\nbl.a.   höjda    barnbidrag   och   utbyggnaden   av\r\nföräldraförsäkringen,   genomförts   i   syfte   att\r\nförbättra  barnfamiljernas  situation. Även åtgärder\r\nvidtagna utanför politikområdet, t.ex. införandet av\r\nmaxtaxan      inom     förskoleverksamheten      och\r\nskolbarnsomsorgen,  förväntas  få stor betydelse för\r\nbarnfamiljernas ekonomi.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nI  motionerna  Sf376  av Karin Pilsäter  m.fl.  (fp)\r\nyrkande  1 och A241 av Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp)\r\nyrkande 1  begärs tillkännagivande om att införa ett\r\nbarnkonto för  barn  i  förskoleåldern  från och med\r\n2004.  Kontot skall omfatta 40 000 kr per  barn  och\r\nskall användas  under  barnets  förskoleålder enligt\r\nfamiljens egna önskemål.\r\n\r\nI  motion  L319  av  Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp)\r\nyrkande     16     begärs    tillkännagivande     om\r\nbarnfamiljernas  ekonomiska  utsatthet.  I  motionen\r\nanförs att Folkpartiet liberalerna vill genomföra en\r\nfamiljepolitisk reform  som  ger mer makt och större\r\nmarginaler i barnfamiljernas vardag  -  bl.a.  genom\r\natt de ges ökade möjligheter att själva bestämma hur\r\nbarnomsorgen skall utformas.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nI motion Sf380 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 37\r\ni   denna  del  begärs  beslut  om  att  införa  ett\r\nbarnomsorgskonto.  Barnomsorgskontot  skall  omfatta\r\n80 000  kr  för  barn  som  fyller  ett  år,  med en\r\nbegränsning  av  uttaget  på  maximalt 40 000 kr per\r\nbarn och år. I motion Sf379 av  Inger Davidson m.fl.\r\n(kd)  yrkande 3 i denna del begärs  tillkännagivande\r\nom att  införa  ett  barnomsorgskonto  enligt  samma\r\nmodell,   vilket   skulle   göra   det  möjligt  för\r\nensamstående föräldrar att gå ner i arbetstid.\r\n\r\nAlf  Svensson  m.fl. (kd) betonar i  motion  Sf380\r\nfamiljens  oersättliga   ställning   och  uppgift  i\r\nsamhället    samt    behovet   av   att   uppvärdera\r\nföräldrarollen.  Motionärerna   anser   vidare   att\r\nlagstiftningen    samt    sociala   och   ekonomiska\r\nstödformer bör utformas så  att  de innebär ett stöd\r\nför  stabila  relationer. Enligt motionärerna  finns\r\näven ett behov  av  att sammanställa information för\r\nföräldrastödjande  verksamhet,   i  likhet  med  det\r\nnorska  Föräldrahanteringsprogrammet.   Föräldrarnas\r\nönskemål  att  få  mer  tid  för  barnen  bör  också\r\nuppfyllas och begreppet hemarbete måste uppvärderas.\r\nVidare         anser         motionärerna        att\r\nsubsidiaritetsprincipen  skall  vara  utgångspunkten\r\nför familjepolitiken. Så många  beslut  som  möjligt\r\nskall  fattas  av  familjen  själv.  Stat och kommun\r\nskall  underlätta  - inte styra - föräldrarnas  val.\r\nKristdemokraterna anser  att  det nuvarande systemet\r\nhar  brister ur såväl fördelningspolitisk  synvinkel\r\nsom valfrihetssynpunkt,  varför motionärerna vill ha\r\nen  familjepolitisk  reform  där  man  t.ex.  medger\r\nalternativa    barnomsorgsreformer     och    gynnar\r\nresurssvaga hushåll. I motionen, yrkandena  1, 5, 6,\r\n8,  11,  17, 19 och 27, begärs tillkännagivanden  om\r\novanstående.\r\nÄven i motion  Sf379  av Inger Davidson m.fl. (kd)\r\nyrkande  6  begärs  ett  tillkännagivande   om   att\r\nfamiljestödet skall ha en bättre fördelningspolitisk\r\nprofil.\r\nI  motion Sf238 av Tuve Skånberg (kd) yrkandena 1,\r\n2 och  4  begärs  tillkännagivanden  om  att  stödja\r\nflerbarnsidealet,   om  stöden  till  barnfamiljerna\r\ngenom bostadsbidrag,  barnbidrag  och vårdnadsbidrag\r\noch  om att låta konsekvenspröva varje  beslut  från\r\nregering  och  riksdag för att se hur det gagnar och\r\npåverkar familjen. I motion A242 av Annelie Enochson\r\nm.fl.  (kd)  yrkande   28,   slutligen,  begärs  ett\r\ntillkännagivande   om  vikten  av   att   uppvärdera\r\nhemarbete och anhörigvård.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nI motion So250 av Maud  Olofsson m.fl. (c) yrkandena\r\n7 och 13 i denna del begärs  ett tillkännagivande om\r\nprinciperna  för  en  ny  familjepolitik   med  ökat\r\nsjälvbestämmande,  bättre  möjlighet  att  kombinera\r\nfamiljeliv  och  arbetsliv  samt mer tid för barnen.\r\nDetta   förutsätter,   enligt   motionärerna,    att\r\nfamiljernas   ekonomiska  utrymme  stärks  samt  att\r\nföräldrarna har  möjlighet att ta ansvar för barnens\r\nuppväxt när det gäller  både  barnomsorg  och skola.\r\nDärför föreslås i motionen höjda barnbidrag för barn\r\ni  åldern 1-5 år. Bidraget föreslås höjas successivt\r\nfram till 2006.\r\n\r\nVänsterpartiet\r\n\r\nGudrun  Schyman  m.fl.  (v)  begär  i  motion  Sf311\r\nyrkande 1 ett tillkännagivande om att politikområdet\r\nEkonomisk   familjepolitik   i   stället   bör  heta\r\nEkonomisk  barnpolitik,  i syfte att sätta barnen  i\r\ncentrum. I yrkande 2 begärs  ett tillkännagivande om\r\natt det behövs ett tillägg till  målsättningen  inom\r\npolitikområdet  där  det  fastställs  att  politiken\r\nskall  vara  utformad  på  ett  sådant  sätt att den\r\nbidrar till ökad jämställdhet.\r\n\r\nMiljöpartiet\r\n\r\nI motion So514 av Peter Eriksson m.fl. (mp)  yrkande\r\n1   begärs   ett   tillkännagivande  om  behovet  av\r\nindividrelaterade och  flexibla lösningar vad gäller\r\nfamiljepolitiken, mot bakgrund av att barn växer upp\r\nunder många olika familjeförhållanden.\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\nCarina Adolfsson m.fl. (s)  begär i motion Sf341 ett\r\ntillkännagivande    om    ensamstående    föräldrars\r\nekonomiska och sociala situation. Motionärerna anser\r\natt regeringens ambition bör  vara att, när ekonomin\r\nså  medger, se över de familjeekonomiska  stöden  ur\r\nett ensamförsörjarperspektiv  och  göra systemet mer\r\nfördelningspolitiskt rättvist.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom  utskottet  tidigare  uttalat  (senast   i  bet.\r\n2001/02:SfU1)  är  föräldrarna i regel de viktigaste\r\npersonerna i barnens  liv.  Hur  föräldrarna mår och\r\nhur deras ekonomi ser ut påverkar i hög grad barnens\r\nvälbefinnande,    varför   samhällets   stöd    till\r\nbarnfamiljerna är grundläggande.  Enligt  utskottets\r\nmening måste barnens bästa sättas i centrum och vara\r\nutgångspunkten   för  familjepolitikens  utformning.\r\nSamhällets insatser  måste  inriktas  på  att  skapa\r\nförutsättningar  för jämlika uppväxtvillkor för alla\r\nbarn.  Det  kan  uppnås   dels   genom   att  stödja\r\nföräldrarna att klara de ekonomiska åtaganden som är\r\nviktiga  under  barnens  uppväxttid, dels genom  att\r\nerbjuda möjligheter att kombinera  föräldraskap  med\r\nförvärvsarbete eller studier.\r\n\r\nTidigare    löd    målet    för   den   ekonomiska\r\nfamiljepolitiken att skillnaderna  i  de  ekonomiska\r\nvillkoren  mellan  familjer med och utan barn  skall\r\nminska.  Nu  föreslår   regeringen   ett  tillägg  i\r\nmålformuleringen.  Det  föreslagna målet  lyder  att\r\nskillnaderna  i  de  ekonomiska   villkoren   mellan\r\nfamiljer  med  och utan barn skall minska inom ramen\r\nför den generella  välfärden.  Utskottet  anser  att\r\ntillägget markerar vikten av det långsiktiga arbetet\r\nmed att stärka den generella välfärdspolitiken.\r\nUtskottet   anser   att   barnbidraget   med  dess\r\nomfördelande effekter och stora träffsäkerhet  är en\r\nviktig  del  av  det  familjeekonomiska  stödet. Det\r\nbidrar  till att resurser omfördelas över livscykeln\r\noch mellan familjer med och familjer utan barn. Även\r\nföräldraförsäkringssystemet      har      en     god\r\nfördelningspolitisk  effekt  samtidigt  som det  ger\r\nutrymme    för    flexibla   lösningar   för   olika\r\nfamiljesituationer.  Utrymmet för flexibla lösningar\r\när betydelsefullt, inte  minst  mot  bakgrund av att\r\nbarn     växer     upp     under     många     olika\r\nfamiljeförhållanden.\r\nSom  utskottet  tidigare  uttalat  (senast  i bet.\r\n2001/02:SfU1)  är en väl utbyggd familjepolitik  ett\r\nviktigt  medel för  att  uppnå  jämställdhet  mellan\r\nkvinnor  och   män.   Utskottet   delar  regeringens\r\nmålsättning      att      såväl     familje-     som\r\njämställdhetspolitiken skall  syfta  till  att  både\r\nkvinnor  och  män  skall kunna vara föräldrar och ta\r\ndet praktiska ansvaret  för  sina barn samtidigt som\r\nde arbetar för sin försörjning.  För  att  stimulera\r\ndenna   utveckling   har   två   mamma-   respektive\r\npappamånader införts i föräldraförsäkringen.  Enligt\r\nvad som anförs i propositionen har detta medfört att\r\nbetydligt  fler  pappor nu tar del av vården av sina\r\nbarn jämfört med tidigare.  Det är viktigt både från\r\njämställdhetssynpunkt och med  hänsyn  till  barnens\r\nbästa.  Enligt  RFV:s  utvärderingar  togs  14  % av\r\nföräldrapenningdagarna ut av pappor 2001, vilket  är\r\nen ökning jämfört med 1990 då 7 % togs ut av pappor.\r\nUtskottet  ser  positivt  på  denna  utveckling, men\r\nanser  att  ytterligare  insatser  behövs   för  att\r\nstimulera  fler  män att ta ut föräldrapenningdagar.\r\nRegeringens  aviserade  höjning  av  inkomsttaket  i\r\nföräldraförsäkringen  kan, enligt utskottets mening,\r\nkomma    att   bidra   till   detta    och    stärka\r\nfamiljepolitikens  betydelse  som  ett medel för att\r\nuppnå jämställdhet mellan könen.\r\nBarnfamiljernas ekonomiska situation  har under de\r\nsenaste  åren  förbättrats och den positiva  trenden\r\nförväntas   fortsätta.   Förbättringen   är   enligt\r\nutskottet inte  bara  följden  av  de  senaste årens\r\nekonomiska  återhämtning,  utan  även  höjningen  av\r\nbarnbidragen  och  den utbyggda föräldraförsäkringen\r\nhar bidragit till den  positiva  utvecklingen.  Även\r\nåtgärder   vidtagna  utanför  politikområdet,  t.ex.\r\ninförandet av maxtaxan inom förskoleverksamheten och\r\nskolbarnsomsorgen,  har  fått och kommer att få stor\r\nbetydelse    för    barnfamiljernas    ekonomi.    I\r\nFamiljeutredningens        slutbetänkande         Ur\r\nfattigdomsfällan  (SOU  2001:24)  påtalades dock att\r\nmånga  ensamföräldrar,  särskilt kvinnor,  har  höga\r\nmarginaleffekter.   Som   påpekades   i   utskottets\r\nyttrandet till finansutskottet (yttr. 2002/03:SfU1y)\r\nvälkomnar utskottet därför  regeringens  avsikt  att\r\nlångsiktigt  verka för att minska marginaleffekterna\r\noch därigenom  minska  risken  för  att familjer med\r\nlåga  inkomster hamnar i s.k. fattigdomsfällor.  Med\r\ndet   anförda    anser    utskottet   motion   Sf341\r\ntillgodosedd.\r\nUnder  1990-talet har utskottet  vid  ett  flertal\r\ntillfällen  uppmärksammat  det  låga  barnafödandet.\r\nUtskottet kan dock med tillfredsställelse konstatera\r\natt  antalet  födda  barn  i  år  väntas uppgå  till\r\n94 800,  vilket  är  det högsta antalet  födda  barn\r\nunder de senaste sex åren. I rapporten Barnafödandet\r\ni fokus (Ds 2001:57) konstaterades att det finns ett\r\nsamband        mellan        födelsetals-        och\r\nsysselsättningsutvecklingen.  Vikten   av   en  fast\r\nförankring  i  arbetslivet ses av många unga som  en\r\nförutsättning   för    att    bilda   familj.   Även\r\njämställdheten  på individuell nivå  är  befrämjande\r\nför familjebildning och barnafödandet, vilket enligt\r\nutskottet  gör  det   än   viktigare   att  befrämja\r\njämställdheten inom föräldraförsäkringen.\r\nRegeringen  anger  i budgetpropositionen  att  man\r\növerväger    en    strukturell     omläggning     av\r\nfamiljepolitiken  där  det  familjeekonomiska stödet\r\nbör utformas så att barnfamiljernas handlingsutrymme\r\noch  möjligheter att själva påverka  sin  ekonomiska\r\nsituation  ökar  samtidigt  som  stödet till de mest\r\nutsatta   grupperna  fortsättningsvis   är   starkt.\r\nAmbitionen   är   att   kombinera   en  politik  för\r\nsysselsättning och tillväxt med en politik  för ökad\r\nrättvisa  och  minskade  klyftor. Regeringen betonar\r\nockså  att barnens bästa måste  vara  utgångspunkten\r\nför  familjepolitiken.   Utskottet  förutsätter  att\r\nomläggningen av familjepolitiken  i  kombination med\r\nföreslagna  och  aviserade  åtgärder  inom   området\r\nkommer  att leda till ytterligare förbättringar  för\r\nbarnfamiljernas  ekonomi,  ge  dem ökade möjligheter\r\natt    själva   påverka   sin   situation,    främja\r\njämställdheten    samt    bidra   till   gynnsammare\r\nförutsättningar för ett ökat  barnafödande. En sådan\r\nomställning skulle tillgodose motion  So514  yrkande\r\n1.\r\nMotion Sf311 yrkandena 1 och 2 får mot bakgrund av\r\ndet anförda anses vara väl tillgodosedd.\r\nUtskottet anser inte att det finns någon anledning\r\natt  införa  ett  särskilt  barnomsorgskonto. Enligt\r\nutskottets   mening   ger   den   nyligen   utbyggda\r\nföräldraförsäkringen      i     kombination      med\r\nmaxtaxereformen  ett  bättre   stöd   till  ett  mer\r\njämställt  föräldraansvar.  Tillsammans  underlättar\r\ndessa   stödformer   för   föräldrarna   att  förena\r\nförvärvsarbete  och  föräldraskap. Utskottet  finner\r\ninte heller skäl till  att  införa  höjda barnbidrag\r\nför barn i åldern 1-5 år.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet  regeringens\r\nföreslagna  målformulering  och avstyrker motionerna\r\nSf376 yrkande 1, A241 yrkande  1,  L319  yrkande 16,\r\nSf380 yrkandena 1, 5, 6, 8, 11, 17, 19, 27  och 37 i\r\ndenna  del,  Sf379  yrkandena  3 i denna del och  6,\r\nSf238  yrkandena 1, 2 och 4, A242  yrkande  28  samt\r\nSo250 yrkandena 7 och 13 i denna del.\r\n\r\n21:1 Allmänna barnbidrag\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning  till  anslaget 21:1 Allmänna\r\nbarnbidrag och avslå motionsyrkanden  om höjt\r\nbarnbidrag   för  barn  i  åldern  13-16  år,\r\nutbetalning  av   barnbidrag  till  annan  än\r\nvårdnadshavaren samt  om delat barnbidrag vid\r\nväxelvis boende.\r\nJämför reservation nr 55 (kd).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nFrån anslaget bekostas  barnbidrag, flerbarnstillägg\r\noch förlängt barnbidrag.  Från och med den 1 januari\r\n2001 utges barnbidrag med 11 400 kr/barn och år (950\r\nkr/mån). Flerbarnstillägg höjdes  den 1 januari 2001\r\ntill 3 048 kr/år för det tredje barnet,  till  9 120\r\nkr/år  för  det  fjärde barnet och till 11 400 kr/år\r\nför det femte och varje ytterligare barn.\r\n\r\nFörlängt barnbidrag utbetalas med samma belopp som\r\nbarnbidraget från  och  med  kvartalet efter det att\r\nbarnet  har  fyllt  16  år  om barnet  studerar  vid\r\ngrundskola  eller  deltar i viss  annan  motsvarande\r\nutbildning.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nEnligt regeringen fyller barnbidragen väl målet att,\r\nutan   att   skapa  marginaleffekter,   bidra   till\r\nutjämningen av de ekonomiska levnadsvillkoren mellan\r\nfamiljer med respektive utan barn. Stödet omfördelar\r\nockså inkomster  mellan  hög-  och  låginkomsttagare\r\ngenom att inkomstskatten är progressiv  och eftersom\r\nbarnbidrag utges med samma belopp till alla  barn. I\r\npropositionen  anges  vidare att barnbidragssystemet\r\när  lätt  att överblicka,  enkelt  och  billigt  att\r\nadministrera samt har hög legitimitet.\r\n\r\nUnder budgetåret  2001  uppgick  utgifterna för de\r\nallmänna  barnbidragen till 21 108 miljoner  kronor.\r\nDet  innebär   att   utgifterna  detta  år  översteg\r\nanslaget  med  194  miljoner   kronor,   vilket  kan\r\nförklaras  av  det  ökade  antalet  födda barn.  För\r\ninnevarande  budgetår  beräknas utgifterna  till  ca\r\n21 031 miljoner kronor,  vilket  är  ca  37 miljoner\r\nkronor högre än anvisat anslag.\r\nRegeringen  föreslår  att riksdagen för budgetåret\r\n2003 till anslaget 21:1 Allmänna  barnbidrag anvisar\r\n20 965,1 miljoner kronor.\r\n\r\nMotioner som ej har anslagseffekt budgetåret\r\n2003\r\n\r\nI motion Sf380 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 34\r\nföreslås  att riksdagen beslutar om  en  höjning  av\r\nbarnbidraget  och  flerbarnstillägget från och med 1\r\njanuari 2004. Höjningen  skall enligt förslaget vara\r\n100 kr per månad och barn  och  gälla  för  barn som\r\nfyllt  13  år  men  inte  16  år. Flerbarnstillägget\r\nföreslås höjas i motsvarande mån.\r\n\r\nCecilia  Magnusson  och Anita Sidén  (m)  begär  i\r\nmotion Sf343 ett tillkännagivande  om  en  ändring i\r\nlagen (1947:529) om allmänna barnbidrag i de fall då\r\nen  vårdnadshavare  har  uppenbara  svårigheter  att\r\nsköta  sin ekonomi. De anser att ren misshushållning\r\nmed familjens  ekonomiska medel är så allvarligt att\r\ndet  borde  kunna  leda  till  att  barnbidraget  på\r\nframställan av socialnämnd betalas ut till den andre\r\nföräldern eller annan lämplig person.\r\nGudrun Schyman  m.fl.  (v)  begär  i  motion Sf311\r\nyrkande  8 ett tillkännagivande om att barnbidraget,\r\nefter  önskemål  från  båda  vårdnadshavarna,  skall\r\nkunna delas vid växelvis boende.\r\nÄven i  motionerna  Sf235  av  Conny Öhman (s) och\r\nSf237  av  Håkan Juholt (s) begärs tillkännagivanden\r\nom att barnbidraget bör delas vid växelvis boende.\r\nI motion Sf340 av Margareta Sandgren (s) begärs en\r\nändring   i  regeln   för   betalningsmottagare   av\r\nbarnbidrag vid växelvis boende. Motionären anser att\r\nförsäkringskassan  vid  växelvis  boende  bör  kunna\r\npröva   vem   av   föräldrarna  som  skall  stå  som\r\nbetalningsmottagare av barnbidraget.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt  utskottets  mening  fungerar  det  nuvarande\r\nbarnbidragssystemet  väl.   Barnbidraget   har   hög\r\nlegitimitet   hos  allmänheten,  det  uppfattas  som\r\nrättvist, administrationskostnaden är låg och risken\r\nför fusk är liten.\r\n\r\nI en motion föreslås  en  höjning  av barnbidraget\r\noch flerbarnstillägget för barn som fyllt  13 år men\r\ninte 16 år. I Familjeutredningens slutbetänkande  Ur\r\nfattigdomsfällan  (SOU 2001:4) anförs att de direkta\r\nkostnaderna för barn  visserligen stiger med barnens\r\nålder, men det kompenseras  i  stor  utsträckning av\r\natt  även  föräldrarnas  inkomster stiger.  Dessutom\r\nanförs    att   barnbidragets   legitimitet    bland\r\nmedborgarna  troligen beror på att det är enkelt och\r\nlika för alla.  Av  dessa skäl anser utredningen att\r\nbarnbidraget  inte  borde   relateras  till  barnets\r\nålder. Utskottet står härvidlag  bakom  utredningens\r\nanalys och avstyrker motion Sf380 yrkande 34.\r\nBeträffande möjligheten för socialnämnd att betala\r\nut barnbidrag till annan än vårdnadshavaren då denne\r\nhar  svårigheter  att sköta sin ekonomi, anser  inte\r\nutskottet att det finns  anledning  att  ändra lagen\r\n(1947:529) om allmänna barnbidrag i enlighet  med de\r\nskäl som åberopas. I 5 § stipuleras att bidraget  på\r\nframställning  av socialnämnd får utbetalas till den\r\nandre  av föräldrarna,  till  annan  lämplig  person\r\neller till  nämnden  att användas för barnets bästa,\r\nom synnerliga skäl föreligger.  Av  förarbetena till\r\nlagen  (prop. 1979/80:1, bet. SoU 1980/81:44,  rskr.\r\n1980/81:130) framgår att möjligheterna att betala ut\r\nallmänna  barnbidrag  till  annan än vårdnadshavaren\r\nbegränsades till att avse fall  när  synnerliga skäl\r\nföreligger, i syfte att markera att det  endast är i\r\nrena  undantagsfall och efter noggrann prövning  som\r\nen  vårdnadshavare   eller   någon   annan   som  är\r\nberättigad  att  uppbära  barnets bidrag skall kunna\r\nfråntas sin rätt att själv  sörja  för  barnet.  Som\r\nexempel  angavs  när  det  är  klarlagt  att barnets\r\nbidrag  används  för  att  finansiera  missbruk   av\r\nalkohol  eller  narkotika,  äventyrligt  spel  eller\r\ndylikt.  Utskottet  finner  ej  skäl  att nu göra en\r\nannan bedömning och avstyrker därmed motion Sf343.\r\nVad gäller frågan om delat barnbidrag vid gemensam\r\nvårdnad konstaterar utskottet att rätten att uppbära\r\nbarnbidrag vid gemensam vårdnad enligt  4 § lagen om\r\nallmänna barnbidrag tillkommer barnets moder  eller,\r\nom    föräldrarna    gjort    anmälan   härom   till\r\nförsäkringskassan,  barnets  fader.  Om  föräldrarna\r\ngemensamt  har  vårdnaden  om ett  barn  men  barnet\r\nvaraktigt bor tillsammans med  endast en av dem, har\r\nefter  anmälan  den  föräldern  rätt   att   uppbära\r\nbidraget.    Rätt   att   uppbära   flerbarnstillägg\r\ntillkommer enligt  4  a  §  samma lag den som uppbär\r\nbarnbidrag.\r\nEn  arbetsgrupp  inom  RFV  har  analyserat  delat\r\nbarnbidrag  (RFV analyserar 2000:3).  Arbetsgruppens\r\nslutsats är att det bör bli möjligt för de föräldrar\r\nsom är överens  att  välja  hur  barnbidraget  skall\r\nbetalas  ut.  Barnbidragsreglerna  bör,  enligt RFV,\r\nutgå från barnets bästa och bör öka möjligheten  för\r\nbarn  att ha nära och regelbundna kontakter med båda\r\nsina föräldrar, oavsett om dessa är separerade eller\r\ninte. Familjeutredningen  tog  i sitt slutbetänkande\r\n(SOU  2001:24)  inte ställning till  RFV:s  förslag,\r\nutan  framförde  alternativet   att  det  ekonomiska\r\nfamiljestödet  och  andra  mellanhavanden   med  det\r\nallmänna,  t.ex.  studiestöd,  skulle täckas av  ett\r\ngemensamt informationskonto enligt  samma modell som\r\nnu gäller för skattekonton. Enligt utredarna  skulle\r\ndå   varje   individ   och  sammanlevande  föräldrar\r\ngemensamt få meddela de  myndigheter  som betalar ut\r\nstödet, dvs. i första hand RFV, var de ville ha sitt\r\nfamiljestöd utbetalat. De skulle sedan aviseras från\r\ndet  allmänna  om  sin ekonomiska ställning  och  få\r\ninformation om de löpande transaktionerna. Utredarna\r\npåpekar dock att en  sådan  lösning  kräver en mängd\r\ntekniska  och  administrativa lösningar,  vilka  man\r\ninte närmare kunnat gå in på.\r\nUtskottet har  förståelse  för  önskemålen  om att\r\nföräldrarna vid gemensam vårdnad skall kunna få dela\r\npå barnbidraget, särskilt i situationer med växelvis\r\nboende.  I  avvaktan  på  den  pågående översynen av\r\nlagen  om  underhållsstöd  (dir. 2002:39),  och  med\r\nbeaktade av den ökade belastning  som ändrade regler\r\nskulle           kunna          medföra          för\r\nsocialförsäkringsadministrationen,  är utskottet för\r\nnärvarande  inte  berett att tillstyrka  ett  sådant\r\nförslag. Utskottet avstyrker därmed motionerna Sf311\r\nyrkande 8, Sf235, Sf237 och Sf340.\r\n\r\n21:2 Föräldraförsäkring\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla  regeringens förslag om\r\nhöjning av den lägsta ersättningsnivån för de\r\ndagar som kan ersättas med  sjukpenningbelopp\r\nfrån 120 kr till 150 kr per dag  från  den  1\r\njanuari 2003.\r\nVidare  bör riksdagen bifalla regeringens\r\nförslag om medelsanvisning till anslaget 21:2\r\nFöräldraförsäkring.   Därmed   bör  riksdagen\r\navslå      motionsyrkanden      om      annan\r\nmedelsanvisning för anslaget 21:2.\r\nRiksdagen  bör även avslå motionsyrkanden\r\nom bl.a.\r\n- utbyggd föräldraförsäkring,\r\n- beräkningsunderlag och 2,5-årsregeln,\r\n- fördelning av mamma- och pappamånaderna,\r\n- jämställdhetsbonus,\r\n- överlåtelse av föräldrapenningförmåner till\r\nannan,\r\n- tillfällig föräldrapenning och\r\n- semesterersättning till föräldraledig.\r\nJämför reservationerna nr 56 (kd), 57 (v), 58\r\n(m), 59 (v), 60  (m),  61  (fp),  62  (c), 63\r\n(fp), 64 (c), 65 (mp), 66 (kd) och 67 (kd).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nFöräldraförsäkringen   omfattar  föräldrapenning   i\r\nsamband     med     barns    födelse,     tillfällig\r\nföräldrapenning och havandeskapspenning.\r\n\r\nSedan    den    1    januari     2002     omfattar\r\nföräldrapenningen totalt 480 dagar i anslutning till\r\nbarns  födelse  eller adoption. När båda föräldrarna\r\när vårdnadshavare  har  de  rätt till hälften var av\r\ndet totala antalet ersättningsdagar. En förälder kan\r\növerlåta rätten till föräldrapenning  till den andra\r\nföräldern    med    undantag   av   60   dagar   med\r\nsjukpenningbelopp,    de     s.k.     mamma-     och\r\npappamånaderna.\r\nErsättning    utges    med    80    %    av    den\r\nsjukpenninggrundande  inkomsten  under 390 dagar. En\r\nförutsättning är dock, såvitt gäller  de  första 180\r\nersättningsdagarna,  att  föräldern under minst  240\r\ndagar  i  följd  före  barnets   födelse  eller  den\r\nberäknade   tidpunkten   för  födelsen   har   varit\r\nförsäkrad för en sjukpenning  över  lägstanivån  och\r\nskulle  ha  varit det om försäkringskassan känt till\r\nsamtliga förhållanden.  Ersättning utges dock alltid\r\nlägst enligt grundnivån,  som  är  120  kr  per dag.\r\nUtöver   de   390   dagarna   utges   90  dagar  med\r\nersättningen lika med lägstanivån (60 kr per dag).\r\nVid  flerbarnsfödsel  utges föräldrapenning  under\r\nytterligare  180 dagar för  varje  barn  utöver  det\r\nförsta, varav 90 dagar enligt lägstanivån. För varje\r\nbarn  utöver det  andra  utges  föräldrapenning  med\r\nbelopp   motsvarande   förälderns   sjukpenning  för\r\nsamtliga tillkommande dagar.\r\nFöräldrapenning kan utges som hel, tre fjärdedels,\r\nhalv, en fjärdedels och en åttondels förmån.\r\nTillfällig  föräldrapenning  kan  utges   till  en\r\nförälder  som behöver avstå från förvärvsarbete  för\r\nexempelvis vård av sjukt barn under tolv år, i vissa\r\nfall även vid  vård av barn över tolv år. Tillfällig\r\nföräldrapenning kan även utges när barnets ordinarie\r\nvårdare är sjuk,  när  en förälder behöver följa med\r\nbarnet till barnavårdscentral  m.m.  samt till någon\r\nav föräldrarna vid vårdbehov som uppkommer  när  den\r\nandra föräldern besöker läkare med ett annat barn.\r\nEn     förälder     kan     överlåta    tillfällig\r\nföräldrapenning till en annan försäkrad  som  avstår\r\nfrån  förvärvsarbete för att vårda barnet om det  är\r\nsjukt eller  om den ordinarie vårdaren är sjuk. Även\r\nensamstående förälder  som själv är sjuk kan låta en\r\nannan  person  vårda  barnet   och   få   tillfällig\r\nföräldrapenning.\r\nTillfällig  föräldrapenning  kan  utges under  120\r\ndagar  per  barn  och år, varav högst 60  dagar  vid\r\nordinarie vårdares sjukdom eller smitta.\r\nFöräldrar   har   även    rätt   till   tillfällig\r\nföräldrapenning i form av en kontaktdag per barn och\r\når, från och med det kalenderår  under vilket barnet\r\nfyller sex år t.o.m. det kalenderår under vilket det\r\nfyller  elva  år,  för  besök  i barns  skola  eller\r\nfritidshem.\r\nFadern  har  en  särskild  rätt  till   tillfällig\r\nföräldrapenning under högst tio dagar i samband  med\r\nbarns  födelse eller adoption. Försäkringskassan kan\r\nfrån och  med  den  1 juli 2001 i vissa fall besluta\r\natt en annan försäkrad  än  en fader eller moder som\r\navstår  från  förvärvsarbete  i  samband  med  barns\r\nfödelse eller adoption skall få rätt till tillfällig\r\nföräldrapenning.\r\nTillfällig föräldrapenning utges  med  80 % av den\r\nsjukpenninggrundande   inkomsten   och  kan,  liksom\r\nföräldrapenning,   utges   som   hel,   halv,    tre\r\nfjärdedels, en fjärdedels och en åttondels förmån.\r\n\r\nHavandeskapspenning  kan  utges till blivande mödrar\r\nsom  under  graviditetens  senare   del   inte   kan\r\nfortsätta  i sitt vanliga arbete och inte heller kan\r\nomplaceras. Förmånen utges tidigast från och med den\r\nsextionde dagen  före  och  längst  t.o.m. den elfte\r\ndagen  före  den  beräknade  tidpunkten för  barnets\r\nfödelse. Även havandeskapsersättning  utges med 80 %\r\nav den sjukpenninggrundande inkomsten.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nEnligt   propositionen  syftar  föräldraförsäkringen\r\ntill att ge  båda  föräldrarna  möjlighet att förena\r\nförvärvsarbete  eller studier med  föräldraskap  och\r\natt  bidra  till  att   minska   skillnaderna  i  de\r\nekonomiska villkoren mellan familjer  med  och  utan\r\nbarn.\r\n\r\nUnder   2001  utbetalades  ersättning  för  ca  37\r\nmiljoner föräldrapenningdagar  och medelersättningen\r\nvar   350   kr   per  dag.  Av  de  som  2001   fick\r\nföräldrapenning var  nästan  40  % män, vilket är en\r\nökning  med  2  procentenheter  jämfört   med  2000.\r\nMännens  andel  utbetalda  dagar har samtidigt  ökat\r\ntill  nära  14  %.  Av  antalet  uttagna  dagar  med\r\ntillfällig  föräldrapenning under 2001  var  männens\r\nandel  35  %,  exklusive  pappadagarna.  Under  året\r\nnyttjade 75 % av papporna pappadagarna, vilket visar\r\npå en svag ökning jämfört med 2000.\r\nSom en följd av det ökade antalet födda barn, ökar\r\nantalet  utbetalda  dagar  med  havandeskapspenning.\r\nUnder  2001  betalades  havandeskapspenning  ut  för\r\n813 000 dagar, vilket är ca 6 000 dagar mer än 2000.\r\nRFV har i en rapport bl.a. redovisat resultaten från\r\nden      tillsyn      verket      bedrivit      inom\r\nhavandeskapspenningen   under   2001.  Av  rapporten\r\nframgår   att   kvaliteten   i   handläggningen   av\r\nhavandeskapspenning är acceptabel,  medan  det finns\r\nbrister i handläggningen av SGI i dessa ärenden. Med\r\nanledning  av detta avser RFV att genomföra lämpliga\r\nåtgärder. Regeringen  har även uppmärksammat att det\r\nfinns vissa tillämpningsproblem  med  den ersättning\r\nsom kvinnor har rätt till i samband med havandeskap.\r\nDessa  frågor  är  för  närvarande  föremål  för  en\r\nuppföljning hos RFV.\r\nRegeringen  har  under  2002  utsett  en  särskild\r\nutredare  som  skall göra en analys av samt  föreslå\r\nförändringar i reglerna om skyddstider för SGI. Även\r\ndet efterskydd som  finns  i  form  av  en  särskild\r\nberäkningsgrund  för  föräldrapenning  skall ingå  i\r\nutredningen. Det är, enligt direktivet,  viktigt att\r\nförslagen        bl.a.       beaktar       relevanta\r\njämställdhetsaspekter   och   kan   gynna  ett  ökat\r\nbarnafödande.  Utredaren  skall  redovisa  uppdraget\r\nsenast den 31 mars 2003 (dir. 2001:104).\r\nRegeringen föreslår att riksdagen  för  budgetåret\r\n2003  till anslaget 21:2 Föräldraförsäkring  anvisar\r\nett ramanslag på 22 340 miljoner kronor.\r\nRegeringen föreslår i propositionen att grundnivån\r\ninom föräldrapenningen  fr.o.m.  den  1 januari 2003\r\nhöjs  från 120 kr till 150 kr per dag. Vidare  anges\r\natt regeringen  avser  att  föreslå  en  höjning  av\r\ninkomsttaket  i  sjuk- och föräldraförsäkringen till\r\n10   prisbasbelopp  den   1   juli   2003   om   det\r\nstatsfinansiella läget så medger.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nI motion  Sf342 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkandena\r\n1 i denna del  och  2  begärs att riksdagen beslutar\r\natt   den   sjukpenninggrundande   inkomsten   skall\r\nberäknas på de två föregående årens inkomst samt ett\r\ntillkännagivande  om  att föräldraförsäkringen skall\r\nberättiga till ersättning  för lönedelar om maximalt\r\n7,5 inkomstbasbelopp. Motionärerna begär i yrkande 6\r\natt riksdagen till anslaget  21:2 Föräldraförsäkring\r\nanvisar 2 100 miljoner kronor  mindre  än regeringen\r\nföreslagit för budgetåret 2003.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nI  motionerna  A241  av  Lars Leijonborg m.fl.  (fp)\r\nyrkande  2 och Sf376 av Karin  Pilsäter  m.fl.  (fp)\r\nyrkande 2  begärs tillkännagivanden om att införa en\r\njämställdhetsbonus  i  föräldraförsäkringen  för att\r\nstimulera     fler    föräldrar    att    dela    på\r\nföräldraledigheten.   Förslaget  innebär  att  varje\r\nmånad som en förälder tar ut i föräldraledighet, och\r\nsom motsvaras av en månad  som  den  andra föräldern\r\nockså  tar ut, ger en ersättning på 90 %  i  stället\r\nför 80 %.  I  motion  A241  av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 3 begärs även ett  tillkännagivande  om\r\natt  höjningen  av taket i föräldraförsäkringen till\r\n10 prisbasbelopp  bör göras först från och med den 1\r\njanuari 2004.\r\n\r\nI motionerna Fi232  av  Lars Leijonborg m.fl. (fp)\r\nyrkande 14 i denna del och  Sf377  av Bo Könberg och\r\nKerstin Heinemann (fp) yrkande 11 i denna del begärs\r\natt  riksdagen till anslaget 21:2 Föräldraförsäkring\r\nanvisar   60 miljoner   kronor   mer  än  regeringen\r\nföreslagit för budgetåret 2003.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nAlf Svensson m.fl. (kd) begär i motion Sf380 yrkande\r\n18  att  riksdagen beslutar införa två  kontaktdagar\r\nper år och barn för barn mellan 4 och 15 år från och\r\nmed 2003. I yrkande 28 begärs att riksdagen beslutar\r\nhöja grundnivån  i  föräldraförsäkringen till 180 kr\r\nper dag den 1 januari  2003  och till 200 kr per dag\r\n2004. I yrkande 29 begärs att riksdagen beslutar att\r\ntaket   i   föräldraförsäkringen   höjs    till   11\r\nprisbasbelopp    och    att    ersättningsnivån    i\r\nföräldraförsäkringen  höjs till 90 % från den 1 juli\r\n2003. Även i motion A242  av  Annelie Enochson m.fl.\r\n(kd) yrkande 27 begärs tillkännagivanden  om höjning\r\nav taket och ersättningsnivån i föräldraförsäkringen\r\nenligt ovan, i syfte att stimulera fler män  att  ta\r\nut föräldraledighet.\r\n\r\nI  motion Sf380 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande\r\n30 i denna  del,  begärs  att riksdagen beslutar att\r\nden sjukpenninggrundande inkomsten skall beräknas på\r\nett genomsnitt av de senaste  två årens inkomster. I\r\nyrkande  37  i denna del begärs att  riksdagen  till\r\nanslaget 21:2 Föräldraförsäkring anvisar 60 miljoner\r\nkronor   mindre   än   regeringen   föreslagit   för\r\nbudgetåret 2003.\r\n\r\nCenterpartiet\r\n\r\nI motion So250  av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 9\r\noch  10  begärs  att  riksdagen  beslutar  att  höja\r\ngrundnivån i föräldraförsäkringen  till  200  kr per\r\ndag samt att höja taket i föräldraförsäkringen  till\r\n11   prisbasbelopp.   Vidare  begär  motionärerna  i\r\nyrkande 12 ett tillkännagivande  om att ersättningen\r\nför de 90 lägstanivådagarna höjs till  90 kr per dag\r\noch  att  de  skall  kunna användas flexibelt  under\r\nbarnens första 15 år. Kontaktdagarna kan därför dras\r\nin.\r\n\r\nBirgitta Carlsson m.fl. (c) begär i motion Sf352 i\r\ndenna del att riksdagen  till  anslaget 21:2 anvisar\r\n640 miljoner kronor mindre än regeringen  föreslagit\r\nför budgetåret 2003.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nUtbyggd föräldraförsäkring m.m.\r\n\r\nKerstin  Lundgren  (c)  begär  i  motion  Sf232  att\r\nregeringen återkommer med förslag till förändring av\r\nföräldraförsäkringen   för  att  öka  föräldramakten\r\ngenom att bortre gränsen  utgår  eller  förskjuts så\r\natt   föräldrapenningdagarna   kan   tas   ut   hela\r\ngrundskoleperioden.\r\n\r\nI motion Sf327 av Annika Qarlsson och Sofia Larsen\r\n(c)   begärs   att  regeringen  gör  en  översyn  av\r\nföräldraförsäkringen   i   mening   att  lika  många\r\nföräldrapenningdagar skall utgå för varje barn, även\r\nvid flerbarnsfödslar.\r\n\r\nBeräkningsunderlag och 2,5-årsregeln m.m.\r\n\r\nI  motion  Sf359  av Göran Lindblad (m)  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  ändrade  regler  för  SGI  och\r\nföräldraledighet. Motionären  anser  att föräldrarna\r\nförbehållslöst  bör  kunna  behålla  SGI  till  dess\r\nbarnet är 8 år eller har gått ut första klass.\r\n\r\nAlf  Svensson  m.fl.  (kd)  begär  i  motion Sf380\r\nyrkande  31  att  regeringen återkommer med  förslag\r\ntill  ändring  av  föräldraförsäkringens   regelverk\r\navseende    tidsgränsen    för    sjukpenning-   och\r\nföräldrapenninggrundande  inkomst samt  dagens  s.k.\r\n2,5-årsgräns.   Enligt   motionärerna    bör   samma\r\ntidsgräns     gälla     för     sjukpenning-     och\r\nföräldrapenninggrundande  inkomst, förslagsvis under\r\ntre år efter första barnets födelse.\r\nGudrun  Schyman m.fl. (v)  anför  i  motion  Sf311\r\nyrkande  7  att   \"240-dagarsregeln\"  bör  tas  bort\r\neftersom  den diskriminerar  kvinnor  samt  troligen\r\nleder  till   uppskjutande   av   barnafödande.  Ett\r\ntillkännagivande härom begärs i motionen.\r\nI  motionerna  Sf244  av  Barbro Hietala  Nordlund\r\nm.fl. (s) och Sf349 av Agneta  Lundberg  och Susanne\r\nEberstein  (s)  begärs  tillkännagivanden  om   ökad\r\nflexibilitet  i  föräldraförsäkringssystemet och ett\r\nslopat krav på att  ta  ut föräldrapenning minst fem\r\ndagar i veckan efter barnets  1-årsdag  för  att  få\r\nbehålla den sjukpenninggrundande inkomsten.\r\n\r\nFördelning av mamma- och pappamånaderna\r\n\r\nI motion Sf311 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkandena\r\n3-6  anförs att mäns uttag av föräldraledighet skall\r\nutgöra   en   resultatindikator   på  politikområdet\r\nEkonomisk familjepolitik. Vidare anför  motionärerna\r\natt  en  utredning  skall  tillsättas  i  syfte  att\r\nreformera      föräldraförsäkringen      så      att\r\nföräldrapenninguttaget   delas  lika  mellan  könen.\r\nVårdnadshavare  bör även få  ökade  möjligheter  att\r\nvara  hemma  samtidigt  under  barnets  första  tid.\r\nUtöver detta skall,  enligt  motionärerna,  framtida\r\nförlängningar    av   nuvarande   föräldraförsäkring\r\nutgöras  av  ytterligare  pappamånader.  I  motionen\r\nbegärs tillkännagivanden om detta.\r\n\r\nBirgitta  Ohlsson   (fp)   begär  i  motion  Sf254\r\nyrkandena   1   och   2  tillkännagivanden   om   en\r\nindividualiserad föräldraförsäkring samt om att inte\r\nfortsätta   utbyggnaden   av   föräldraförsäkringen.\r\nEnligt  motionären  skulle  detta   leda  till  ökad\r\njämställdhet.\r\nÄven  Veronica Palm (s) begär i motion  Sf297  ett\r\ntillkännagivande          om          individbaserad\r\nföräldraförsäkring. Enligt motionären skall  hälften\r\nav föräldraförsäkringen gå till mamman och den andra\r\nhälften    till   pappan,   i   syfte   att   främja\r\njämställdheten.\r\nAnders Ygeman  och  Annika  Nilsson  vill i motion\r\nSf372 ge båda föräldrarna möjlighet att under en tid\r\nvara hemma med barnet samtidigt, dvs. längre  tid än\r\nde  tio  s.k.  pappadagarna  i  samband  med barnets\r\nfödsel.\r\n\r\nJämställdhetsbonus\r\n\r\nI  motion  Sf210 av Anna Grönlund och Tobias  Krantz\r\n(fp)   begärs    ett    tillkännagivande    om    en\r\njämställdhetsbonus  i föräldraförsäkringen, dvs. att\r\nersättning utgår med  90 %  i  stället  för 80 % för\r\nvarje  uttagen  månad  i  föräldraförsäkringen   som\r\nmotsvaras  av  en  månad som den andra föräldern tar\r\nut.\r\n\r\nI motion So250 av  Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande\r\n11 begärs att regeringen  utreder  samt  lägger fram\r\nförslag      om      en     jämställdhetsbonus     i\r\nföräldraförsäkringen  i   syfte   att  stimulera  en\r\njämnare  fördelning  av  föräldraledigheten   mellan\r\nföräldrarna.\r\n\r\nÖverlåtelse av föräldrapenningförmån till annan\r\n\r\nI  motion A241 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande\r\n17    begärs     tillkännagivande    om    att    en\r\növerlåtelsemöjlighet  av  både  föräldrapenning  och\r\ntillfällig  föräldrapenning åt en annan person borde\r\ninföras. Enligt  motionärerna skall det vara möjligt\r\natt utnyttja denna förmån för att anlita barnvakt om\r\ndet inte är möjligt att ta ut den själv.\r\n\r\nChristina  Nenes  och  Britt-Marie  Lindkvist  (s)\r\nbegär i motion  Sf302  ett  tillkännagivande  om att\r\nutvidga  rätten  till tillfällig föräldrapenning  så\r\natt  den  kan  överlåtas  till  en  annan  namngiven\r\nperson, t.ex. till  en kommunal personalpool kopplad\r\ntill förskoleverksamheten.\r\nI  motion  Sf326  begär  Roger  Karlsson  (c)  ett\r\ntillkännagivande om möjligheten  för  föräldrar  att\r\nvid   akuta   situationer   med   ett   barn,  t.ex.\r\nsjukhusbesök,      kunna     överlåta     tillfällig\r\nföräldrapenning för  de  övriga  barnen  till  någon\r\nnärstående. Problem uppstår, enligt motionären,  för\r\nensamstående  föräldrar men även i fall då den andre\r\nföräldern t.ex. är sjukskriven.\r\nPeter Eriksson  m.fl.  (mp)  begär  i motion So514\r\nyrkande  3  ett tillkännagivande om möjligheten  att\r\növerlåta  till   någon   annan   än   de  biologiska\r\nföräldrarna eller adoptivföräldrarna att ta ut de 90\r\nlägstanivådagarna (f.d. garantidagarna).\r\n\r\nTillfällig föräldrapenning\r\n\r\nAlf Svensson m.fl. (kd) anför i motion Sf380 yrkande\r\n32   att   regeringen   utreder  hur  systemet   med\r\ntillfällig föräldrapenning  slår  mot  familjer  med\r\nbarn som är sjuka ofta och/eller under lång tid.\r\n\r\nI  motion  Sf225  av Tuve Skånberg (kd) begärs att\r\nregeringen lägger fram förslag till ändring av lagen\r\nom allmän försäkring  så  att  föräldrapenning utgår\r\nvare  sig behandling sker vid öppenvårdsavdelning  i\r\nkommunens eller landstingets regi.\r\n\r\nSemesterersättning till föräldraledig\r\n\r\nI motion A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd) yrkande\r\n16    begärs    ett    tillkännagivande    om    att\r\nsemesterersättning  till föräldraledig skall betalas\r\nvia      försäkringskassan,       eftersom       den\r\nsemesterersättning   som   arbetsgivare  idag  måste\r\nbetala  till  såväl  den  föräldralediga   som  till\r\nvikarien  enligt  motionärerna motverkar anställning\r\nav människor i åldrar där föräldraskap är troligt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget 21:2 Föräldraförsäkring\r\n\r\nUnder de senaste åren  har  riksdagen beslutat om en\r\nrad förbättringar inom föräldraförsäkringen.  Den  1\r\njanuari   2002   förlängdes   föräldrapenningen  med\r\nytterligare  30  dagar  med  ersättning  motsvarande\r\nförälderns sjukpenning, varefter  60 sådana dagar nu\r\när reserverade för vardera mamman och  pappan. Efter\r\nförlängningen omfattar föräldrapenningen  480 dagar.\r\nVidare  har  en  femte  förmånsnivå  motsvarande  en\r\nåttondels förmån införts inom föräldrapenningen. Det\r\ninnebär att föräldrar givits möjlighet  att reducera\r\nsin arbetstid motsvarande en timme per dag och få en\r\nsådan  reduktion  ersatt  genom föräldraförsäkringen\r\n(prop.   2000/01:44,   bet.   2000/01:SfU10,   rskr.\r\n2000/01:169).\r\n\r\nRiksdagen  har  även  beslutat om  en  höjning  av\r\ngrundnivån i föräldrapenningen  från  60 kr till 120\r\nkr  per  dag  fr.o.m.  den  1  januari  2002  (prop.\r\n2001/02:1,  bet.  2001/02:SfU1,  rskr.  2001/02:84).\r\nHöjningen  avsåg  de  390  dagar som kan betalas  ut\r\nenligt   förälderns  sjukpenninggrundande   inkomst.\r\nRedan i budgetpropositionen  för  2002 aviserades en\r\nytterligare höjning av grundnivån till  150  kr  per\r\ndag  från  och  med  den  1  januari 2003. Utskottet\r\nvälkomnar denna höjning, som nu  tillstyrks,  liksom\r\nden aviserade höjningen till 180 kr per dag 2004  om\r\ndet  statsfinansiella  läget  så  medger.  Den höjda\r\ngrundnivån bidrar till att förbättra situationen för\r\nde  föräldrar  som  saknar  inkomst, har låg inkomst\r\neller  inte  uppfyller kvalifikationsvillkoret  inom\r\nföräldrapenningen. Regeringen avser även att, om det\r\nstatsfinansiella läget så medger, föreslå en höjning\r\nav inkomsttaket  i  sjuk-  och  föräldraförsäkringen\r\ntill 10 prisbasbelopp den 1 juli 2003. Som utskottet\r\nanfört  ovan välkomnas även den aviserade  höjningen\r\nav inkomsttaket.\r\nUtskottet  anser  att  de beslutade och föreslagna\r\nförbättringarna i föräldraförsäkringen väl uppfyller\r\nmålen att underlätta för båda  föräldrarna att kunna\r\nkombinera föräldraskap med förvärvsarbete liksom att\r\ninom  ramen för den generella välfärden  bidra  till\r\natt  minska   de   ekonomiska   skillnaderna  mellan\r\nfamiljer med och utan barn. Den aviserade  höjningen\r\nav inkomsttaket till 10 prisbasbelopp kommer, enligt\r\nutskottet,  att på ett bra sätt bidra till ett  ökat\r\nuttag  av  pappornas  föräldraförsäkring.  Utskottet\r\nfinner  därför   ingen  anledning  att  i  dagsläget\r\nföreslå    en    särskild    jämställdhetsbonus    i\r\nföräldraförsäkringen.\r\nVidare  är  det  enligt   utskottets  mening  inte\r\nmöjligt att höja grundnivån och  inkomsttaket utöver\r\nvad  regeringen  nu  aviserat eller att  införa  två\r\nkontaktdagar från 2003. Det är ej heller möjligt att\r\nnu höja lägstanivån inom  föräldrapenningen  till 90\r\nkr per dag.\r\nBeträffande        beräkningen        av       den\r\nsjukpenninggrundande    inkomsten   har   regeringen\r\ntillsatt en utredning som  skall  göra  en analys av\r\nsamt  föreslå ändringar i reglerna och skyddstiderna\r\nför denna.  Utredaren  skall  redovisa  sitt förslag\r\nsenast  den  30 april 2003. I avvaktan på utredarens\r\nförslag finner  utskottet  inte att någon förändring\r\nav beräkningssättet bör göras.\r\nMed det anförda tillstyrker  utskottet regeringens\r\nförslag    till   medelsanvisning   och    avstyrker\r\nmotionerna Sf342  yrkandena  1 i denna del, 2 och 6,\r\nA241  yrkandena  2  och 3, Sf376  yrkande  2,  Fi232\r\nyrkande 14 i denna del,  Sf377  yrkande  11  i denna\r\ndel, Sf380 yrkandena 18, 28, 29, 30 i denna del  och\r\n37 i denna del, A242 yrkande 27, So250 yrkande 9, 10\r\noch 12 samt Sf352 i denna del.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nI  en motion begärs att den bortre gränsen för uttag\r\nav föräldrapenningdagarna  utgår  eller förskjuts så\r\natt  de  kan  tas  ut under hela grundskoleperioden.\r\nUtskottet  anser  dock  att  det  är  angeläget  att\r\nmerparten av föräldrapenningdagarna  utnyttjas under\r\nden tid barnen är små. Utskottet avstyrker  med  det\r\nanförda motion Sf232.\r\n\r\nNär     det     gäller     frågan    om    antalet\r\nföräldrapenningdagar vid flerbarnsfödsel konstaterar\r\nutskottet    att   föräldrapenning    utges    under\r\nytterligare 180  dagar  för  varje  barn  utöver det\r\nförsta,   varav   90   dagar   med   belopp   enligt\r\nlägstanivån.   Utskottet   har   tidigare   avstyrkt\r\nyrkanden om att tvillingar skall ge rätt till dubbla\r\nantalet  föräldrapenningdagar  (bet.  1998/99:SfU1).\r\nBarnen   vårdas   i   regel   tillsammans   och  det\r\ninkomstbortfall som föräldrapenningen är avsedd  att\r\ntäcka  är  detsamma  oavsett om man vårdar ett eller\r\nflera barn. Däremot är  behovet för båda föräldrarna\r\natt vara hemma samtidigt  av  naturliga skäl större.\r\nFöräldrarna    har   därför   rätt   att    ta    ut\r\nföräldrapenning samtidigt för vård av var sitt barn.\r\nUtskottet har inte  ändrat uppfattning härvidlag och\r\navstyrker med det anförda motion Sf327.\r\nI ett antal motioner berörs den SGI-skyddade tiden\r\noch den s.k. 2,5-årsregeln.  Som  tidigare  anförts,\r\npågår för närvarande en översyn av skyddstiderna för\r\nsjukpenninggrundande inkomst (dir. 2001:104). Enligt\r\ndirektiven  skall  utredaren  föreslå  grundläggande\r\nprinciper för rätten att behålla SGI under  tid  som\r\nförvärvsarbete  inte  utförs.  Förslagen skall bl.a.\r\nbeakta relevanta jämställdhetsaspekter och gynna ett\r\nökat barnafödande. I avvaktan på utredarens förslag,\r\navstyrker utskottet motionerna Sf359,  Sf380 yrkande\r\n31, Sf244 samt Sf349.\r\nBeträffande kvalifikationstiden om 240  dagar inom\r\nföräldrapenningen vill utskottet erinra om  att  den\r\ngäller  för  de första 180 ersättningsdagarna enligt\r\nsjukpenningnivå  och  att  den  höjda  grundnivån  i\r\nföräldraförsäkringen bl.a. syftar till att förbättra\r\nsituationen    för    dem    som    inte   uppfyller\r\nkvalifikationskraven    inom   föräldraförsäkringen.\r\nUtskottet    finner    inte    skäl     att    ändra\r\nkvalifikationstiden    i    föräldrapenningen    och\r\navstyrker därför motion Sf311 yrkande 7.\r\nNär  det  gäller  männens  vilja och möjlighet att\r\nutnyttja föräldraförsäkringen  anser  utskottet  att\r\nförlängningen  av antalet dagar i föräldrapenningen,\r\nliksom den aviserade  höjningen  av  inkomsttaket  i\r\nföräldraförsäkringen,  på  ett  positivt  sätt torde\r\npåverka  pappornas uttag av föräldrapenningförmåner.\r\nUtskottet  anser  att  det är viktigt att uttaget av\r\nföräldrapenningen fördelas  jämnare mellan könen och\r\nförutsätter   att   regeringen   noga   följer   och\r\nanalyserar  denna  utveckling.  Pappors   uttag   av\r\nföräldraledighet  skulle  på  sikt  kunna  utgöra en\r\nresultatindikator inom politikområdet. Utskottet  är\r\ndock inte berett att föreslå en sådan förändring nu.\r\nUtskottet  kan inte heller förorda en individbaserad\r\nföräldrapenning  där  föräldrarna  inte  själva  har\r\nnågon  möjlighet  att fördela uttaget. Utskottet ser\r\ndet inte som uteslutet  att föräldraförsäkringen kan\r\nkomma  att förlängas i framtiden.  Med  det  anförda\r\navstyrker  utskottet motionerna Sf311 yrkandena 3, 4\r\noch 6, Sf254 yrkandena 1 och 2 samt Sf297.\r\nUtskottet    har    tidigare    (senast   i   bet.\r\n2001/02:SfU1) behandlat motioner om  möjligheten för\r\nföräldrarna  att  samtidigt uppbära föräldrapenning.\r\nEnligt nuvarande regler  är  detta  möjligt  t.ex. i\r\nsamband   med   föräldrautbildning   och   besök   i\r\nförskoleverksamhet,  vid uttag av de tio dagarna med\r\ntillfällig  föräldrapenning   i  samband  med  barns\r\nfödelse  samt  vid flerbarnsfödsel.  Om  rätten  för\r\nföräldrarna       att        samtidigt       uppbära\r\nföräldrapenningförmåner utvidgades  inom  ramen  för\r\ndet nuvarande systemet, skulle det enligt utskottets\r\nmening  i många fall leda till att tiden tillsammans\r\nmed barnet  minskar.  Med  hänsyn  till  detta,  och\r\neftersom  möjligheten för föräldrar att samtidigt ta\r\nut föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning är\r\nförhållandevis väl tillgodosedd, avstyrker utskottet\r\nmotionerna Sf311 yrkande 5 och Sf372.\r\nBeträffande      införande      av     en     s.k.\r\njämställdhetsbonus   i   föräldraförsäkringen    har\r\nutskottet ovan anfört att den aviserade höjningen av\r\ninkomsttaket  till 10 prisbasbelopp liksom höjningen\r\nav  grundnivån  kommer   att  stimulera  en  jämnare\r\nfördelning av föräldraledigheten mellan föräldrarna.\r\nUtskottet  ser för närvarande  inget  behov  av  att\r\ninföra en jämställdhetsbonus  och  avstyrker med det\r\nanförda motionerna Sf210 och So250 yrkande 11.\r\nNär det gäller överlåtelse av föräldrapenning till\r\nannan   anser   utskottet,  liksom  tidigare   (bet.\r\n2001/02:SfU1),  att   föräldrapenningen  skall  vara\r\nknuten  till föräldraskapet.  Någon  överlåtelse  av\r\nföräldrapenning,    som    ersättning    för   t.ex.\r\nbarntillsyn,  och  oavsett om föräldern avstår  från\r\narbete eller inte kan utskottet därför inte förorda.\r\nMed det anförda avstyrker  utskottet motionerna A241\r\nyrkande 17 i denna del och So514 yrkande 3.\r\nI    fråga    om    överlåtelse   av    tillfällig\r\nföräldrapenning har reglerna  nyligen  vidgats.  Vid\r\nsjukdom   eller  smitta  hos  barnet  eller  barnets\r\nordinarie vårdare kan en förälder i dag överlåta sin\r\nrätt  till  tillfällig  föräldrapenning  till  annan\r\nförsäkrad. Från  och med den 1 juli 2001 kan även en\r\nensamstående förälder  som  själv  är  sjuk  låta en\r\nannan   person   vårda   barnet  och  få  tillfällig\r\nföräldrapenning. Utskottet  är  positivt  till denna\r\nutvidgning,  men  kan  inte  ställa  sig  bakom  ett\r\nyrkande om att överlåtelse även skall kunna ske till\r\nannan   namngiven   person  vid  t.ex.  en  kommunal\r\npersonalpool. Utskottet  kan  ej  heller  ställa sig\r\nbakom  ett  yrkande  om att en närstående skall  ges\r\nrätt till tillfällig föräldrapenning för att ta hand\r\nom \"övriga barn\" då t.ex.  en  ensamstående förälder\r\nmåste vistas på sjukhus med ett annat av barnen. Med\r\ndet  anförda  avstyrker  utskottet  motionerna  A241\r\nyrkande 17 i denna del, Sf302 och Sf326.\r\nI    en    motion    föreslås    att    tillfällig\r\nföräldrapenning  skall utges oavsett  om  behandling\r\nsker  vid  öppenvårdsavdelning   i  kommunens  eller\r\nlandstingets  regi. Utskottet har tidigare  avstyrkt\r\nett likadant yrkande  (senast  i bet. 2001/02:SfU1).\r\nUtskottet konstaterade då att den  fråga som tas upp\r\ni motionen inte torde utgöra något problem,  men  om\r\nså  ändå skulle vara fallet förutsatte utskottet att\r\nRFV uppmärksammar  detta.  Utskottet vidhåller denna\r\ninställning och avstyrker motion Sf225.\r\nI  en  annan  motion  anförs att  den  tillfälliga\r\nföräldrapenningen bör utredas,  särskilt  med hänsyn\r\ntill hur systemet fungerar för familjer med barn som\r\när  sjuka  ofta och/eller länge. Utskottet avstyrkte\r\nett likadant  yrkande  i  bet.  2001/02:SfU1 och har\r\ninte   ändrat   inställning   härvidlag.   Utskottet\r\navstyrker därför motion Sf380 yrkande 32.\r\nUtskottet  anser inte att semesterersättning  till\r\nföräldralediga  skall  betalas via försäkringskassan\r\noch avstyrker motion A242 yrkande 16.\r\n\r\nProposition 2002/03:2 Avsnitt 4\r\nFöräldraförsäkring\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör bifalla regeringens  förslag om\r\natt  tillfällig  föräldrapenning skall  kunna\r\nutges till föräldrar  som  vårdar  ett barn i\r\nhemmet  om  barnet är yngre än 240 dagar  och\r\nbarnet annars  skulle  ha vårdats på sjukhus.\r\nLagändringen  träder i kraft  den  1  januari\r\n2003.   Därmed  bör   riksdagen   avslå   ett\r\nmotionsyrkande om att denna regel skall gälla\r\noavsett barnets ålder.\r\nRiksdagen  bör  även  bifalla  regeringens\r\nförslag  att  de  tio  dagar  med  tillfällig\r\nföräldrapenning  som  utges  i  samband   med\r\nadoption  av  ett  barn  skall  fördelas  med\r\nhälften  till var och en av föräldrarna om de\r\ninte   kommit   överens   om   något   annat.\r\nAdoptivföräldrar av samma kön får samma rätt.\r\nRiksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att\r\nföräldrarna  själva  skall  bestämma över hur\r\nföräldrapenningen  fördelas.  Riksdagen   bör\r\nbesluta   att  de  föreslagna  lagändringarna\r\nträder i kraft 1 februari 2003.\r\nJämför reservationerna nr 68 (fp) och 69 (m).\r\n\r\nProposition 2002/03:2\r\n\r\nI    propositionen     föreslås    att    tillfällig\r\nföräldrapenning skall kunna utges till föräldrar som\r\nvårdar barn i hemmet om barnet är yngre än 240 dagar\r\noch om barnet annars skulle  ha  vårdats på sjukhus.\r\nFörslaget innebär en ändring av 4  kap.  10  § lagen\r\n(1962:381) om allmän försäkring, och föreslås  träda\r\ni kraft den 1 januari 2003.\r\n\r\nEnligt  gällande  regler är rätten till tillfällig\r\nföräldrapenning för så  små  barn  helt kopplad till\r\natt  vården  ges  på sjukhus. Regeringen  anser  att\r\nföräldrar   till   dessa    barn    blir    negativt\r\nsärbehandlade i nuvarande regelsystem, enbart av den\r\norsaken  att  de väljer att vårda barnet i hemmet  i\r\nstället för att  låta barnet vara kvar på sjukhuset.\r\nMot denna bakgrund föreslås att föräldrar som vårdar\r\nsmå barn i hemmet,  där sjukhusvård annars skulle ha\r\nvarit  nödvändig, också  ges  rätt  till  tillfällig\r\nföräldrapenning.  Tillfällig  föräldrapenning  kan i\r\ndessa  fall  utges  under  den tid som sjukhuset har\r\nansvaret  för  vården i hemmet.  Förslaget  innebär,\r\nenligt regeringen,  endast  en  försumbar  ökning av\r\nstatens utgifter för anslaget föräldraförsäkring.\r\nI  propositionen  föreslås även att den ersättning\r\nför tio dagar som utges  i  samband  med adoption av\r\nett  barn  skall  tillkomma  båda  föräldrarna   och\r\nfördelas  med hälften till var och en av föräldrarna\r\nom de inte  kommer  överens  om en annan fördelning.\r\nDetsamma  gäller  när  två personer  utges  att  som\r\nsärskilt förordnade vårdnadshavare  gemensamt  utöva\r\nvårdnaden  om  ett  barn.  Vid  adoptioner  och  för\r\nsärskilt    förordnade   vårdnadshavare   skall   på\r\nmotsvarande sätt  som gäller för andra föräldrar, en\r\nannan försäkrad än  föräldrarna  kunna ges rätt till\r\ntillfällig  föräldrapenning  i tio dagar.  Förslaget\r\ninnebär  en ändring av 4 kap. 10  och  12  §§  lagen\r\n(1962:381)  om allmän försäkring. Ändringen föreslås\r\nträda i kraft den dag regeringen bestämmer.\r\nI propositionen  anges också att konstruktionen av\r\nfaderns särskilda dagar  i samband med barns födelse\r\ninte   alltid   är   applicerbar    på    de   olika\r\nfamiljekonstellationer  som  numera förekommer.  Det\r\nfinns därför, enligt regeringen,  anledning  att  se\r\növer  denna del av den tillfälliga föräldrapenningen\r\noch undersöka  möjligheterna  att  införliva  de tio\r\npappadagarna  med  de  dagar  som är reserverade för\r\nmamman och pappan inom föräldrapenningens regelverk.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion Sf2 av Ulla Hoffmann och  Kalle Larsson (v)\r\nbegärs att riksdagen beslutar om ändring i 4 kap. 10\r\n§  lagen  (1962:381)  om  allmän försäkring  så  att\r\ntillfällig  föräldrapenning   skall   utges  oavsett\r\nbarnets  ålder  när  en förälder vårdar ett  barn  i\r\nhemmet som annars skulle  ha vårdats på sjukhus. Det\r\nskulle, enligt motionärerna,  innebära att föräldrar\r\nmed barn som är äldre än 240 dagar  och  som  uppbär\r\nföräldrapenning  inte  skulle  tvingas  använda sina\r\nföräldrapenningdagar  när  vården av barnet  sker  i\r\nhemmet i stället för på sjukhus.\r\n\r\nSten Tolgfors m.fl. (m) begär i motion Sf1 yrkande\r\n2  ett  tillkännagivande om att  föräldrarna  själva\r\nskall bestämma  över hur föräldrapenningen fördelas.\r\nMotionärerna  motsätter   sig   således  regeringens\r\naviserade förslag att införliva de  10  pappadagarna\r\nmed   de   dagar   som  är  reserverade  för  mamman\r\nrespektive pappan inom föräldrapenningens regelverk.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nTillfällig föräldrapenning för ett barn som är yngre\r\nän  240  dagar kan i dag  endast  utges  när  barnet\r\nvårdas på  sjukhus  eller  om tillsynen av barnet är\r\nstadigvarande  ordnad. För barn  som  är  240  dagar\r\neller äldre gäller  däremot endast den begränsningen\r\natt tillfällig föräldrapenning  inte  utges  för tid\r\nunder   vilken   annars  föräldrapenning  skulle  ha\r\nuppburits, med undantag  om barnet vårdas på sjukhus\r\neller, liksom för de yngre  barnen,  vid  tillfällig\r\nvård i övergångsboende.\r\n\r\nI motion Sf2 begärs att tillfällig föräldrapenning\r\nskall  utges  oavsett  barnets ålder när en förälder\r\nvårdar  ett  barn  i hemmet  som  annars  skulle  ha\r\nvårdats på sjukhus.  Motionsyrkandet  överensstämmer\r\nmed   RFV:s  remissyttrande  över  promemorian   dnr\r\nS2001/1028/SF.    Regeringen    skriver    dock    i\r\npropositionen att de problem som aktualiserats under\r\närendets beredning endast avsett nyfödda barn och då\r\ni  första  hand  för tidigt födda barn. Av praktiska\r\noch   administrativa    skäl   finns   det,   enligt\r\npropositionen, anledning  att  knyta  förslaget till\r\ndet redan befintliga regelverket avseende tillfällig\r\nföräldrapenning för barn som är yngre än  240 dagar.\r\nSom ovan nämnts är de ekonomiska konsekvenserna  för\r\ndenna ändring enligt regeringen försumbara.\r\nOm  föräldrar  till  barn  som  är 240 dagar eller\r\näldre  erbjuds  att  vårda  ett barn i  hemmet,  när\r\nsjukhusvård annars skulle ha varit alternativet, och\r\nen  av föräldrarna uppbär föräldrapenning  har  inte\r\nden andra  föräldern  möjlighet  att samtidigt ta ut\r\ntillfällig föräldrapenning. Om ingen  av föräldrarna\r\nuppbär    föräldrapenning    kan   inkomstbortfallet\r\nkompenseras av tillfällig föräldrapenning.\r\nMed hänsyn till barnets bästa  anser utskottet att\r\nvård i hemmet om barnet annars skulle  ha vårdats på\r\nsjukhus bör underlättas, även då barnet är 240 dagar\r\neller  mer.  Eftersom  tillfällig föräldrapenning  i\r\ndessa fall redan i dag kan  utges - med undantag för\r\ndå en förälder skulle ha uppburit  föräldrapenning -\r\nanser  utskottet att det får ankomma  på  regeringen\r\natt återkomma  till  riksdagen  med  förslag  om  en\r\nutvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning\r\nom  det  visar  sig  att  nuvarande regelverk medför\r\npraktiska  problem. Enligt utskottets  mening  torde\r\näven en sådan utvidgning medföra endast en försumbar\r\nkostnad för  föräldraförsäkringen.  Med  det anförda\r\ntillstyrker  utskottet regeringens förslag  i  denna\r\ndel och finner  syftet  med  motion Sf2 tillgodosedd\r\nmed vad utskottet anfört.\r\nRegeringen föreslår vidare att  den ersättning för\r\ntio  dagar som utges i samband med adoption  av  ett\r\nbarn skall  tillkomma  båda föräldrarna och fördelas\r\nmed  hälften  till var och  en  om  de  inte  kommer\r\növerens om en annan fördelning. Utskottet, som i ett\r\nyttrande   till   lagutskottet    över   proposition\r\n2001/02:123   Partnerskap   och   adoption    (yttr.\r\n2001/02:SfU4y)    påtalat   vissa   ojämlikheter   i\r\nnuvarande reglering, tillstyrker förslaget.\r\nEnligt propositionen  skall  lagändringen  träda i\r\nkraft  den  dag regeringen bestämmer. Utskottet  har\r\ndock noterat  att  regeringen  beslutat  att  övriga\r\nlagar   som   gäller  möjligheten  för  registrerade\r\npartner att gemensamt  adoptera  barn  skall träda i\r\nkraft den 1 februari 2003. Utskottet föreslår därför\r\natt  riksdagen  beslutar  att  även denna lagändring\r\nskall träda i kraft detta datum.\r\nI   propositionen  anges  att  konstruktionen   av\r\npappans  särskilda  dagar inte alltid är applicerbar\r\npå de olika familjekonstellationer  som  förekommer.\r\nRegeringen  aviserar  därför  en  översyn av faderns\r\nsärskilda  dagar i samband med barns  födelse  eller\r\nadoption  och   möjligheten  att  införliva  de  tio\r\npappadagarna med  de  dagar  som  är reserverade för\r\npappan.  Utskottet  avvaktar  översynen.   Med   det\r\nanförda avstyrker utskottet motion Sf1 yrkande 2.\r\n\r\n21:3 Underhållsstöd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    21:3\r\nUnderhållsstöd.  Därmed  bör riksdagen  avslå\r\nmotionsyrkanden om annan medelsanvisning  för\r\nanslaget 21:3.\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\nåterbetalningsskyldighet                  och\r\nunderhållsstödets utformning.\r\nJämför reservationerna nr 70 (m), 71 (kd) och\r\n72 (c).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nUnderhållsstöd lämnas till barn vars föräldrar  inte\r\nbor  tillsammans  om barnet varaktigt endast bor hos\r\nen  av  föräldrarna och  är  folkbokfört  hos  denna\r\nförälder.  Ett  barn  som  varaktigt  bor  hos  båda\r\nföräldrarna (växelvis boende) och är folkbokfört hos\r\nen  av  dem  har  också  rätt  till  underhållsstöd.\r\nUnderhållsstöd lämnas med högst 1 173  kr  per  barn\r\noch  månad.  Vid  växelvis  boende ges var och en av\r\nföräldrarna rätt till ett halvt  underhållsstöd, 586\r\nkr  per  barn  och  månad. Från detta  belopp  skall\r\navräknas  det  återbetalningsbelopp  som  skulle  ha\r\nfastställts     om     föräldern      hade     varit\r\nåterbetalningsskyldig      enligt      lagen      om\r\nunderhållsstöd.\r\n\r\nDen   förälder   som  barnet  inte  varaktigt  bor\r\ntillsammans    med,    den    bidragsskyldige,    är\r\nåterbetalningsskyldig  gentemot   staten   för   det\r\nunderhållsstöd     som     lämnas    till    barnet.\r\nÅterbetalningsskyldigheten är  dock  begränsad  till\r\n1 173  kr per barn och månad. Återbetalningsbeloppet\r\nberäknas som en viss procent av den bidragsskyldiges\r\nårliga bruttoinkomst, efter ett avdrag på 72 000 kr.\r\nProcentsatsen  varierar  med det totala antalet barn\r\nsom  den bidragsskyldige är  underhållsskyldig  för.\r\nProcentsatserna  uppgår till 14 % för ett barn, 11,5\r\n% för två barn och  10  %  för  tre barn. Den totala\r\nprocentsatsen  ökar  med en procentenhet  för  varje\r\nytterligare barn utöver tre.\r\nÅterbetalningsskyldigheten  omprövas  årligen  och\r\nfastställs  i  enlighet  med det taxeringsbeslut som\r\nfattats   närmast  före  februari   månad   det   år\r\nåterbetalningsskyldighet avser.\r\nEn bidragsskyldig  som inte anser sig kunna betala\r\nfastställt  återbetalningsbelopp   kan   ansöka   om\r\nanstånd   med   betalningen.  När  anstånd  beviljas\r\nuppstår en skuld som skall betalas när anståndstiden\r\när slut. Ränta betalas på skulden.\r\nVad gäller umgängesavdrag får en förälder som haft\r\nbarnet hos sig under  en sammanhängande tid av minst\r\nfem  hela  dygn eller under  en  kalendermånad  haft\r\nbarnet  hos  sig   i   minst   sex  hela  dygn,  vid\r\nåterbetalning av underhållsstöd göra avdrag med 1/40\r\nav stödet för varje helt dygn.\r\nSedan  den 1 juli 2002 gäller att  en  fader  helt\r\neller delvis kan medges eftergift av statens fordran\r\npå    återbetalning     av     underhållsstöd     om\r\nåterbetalningsskyldighet  har beslutats för tid före\r\nden dag då hans faderskap fastställdes.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI    propositionen    anges    att    syftet     med\r\nunderhållsstödet  är  att  barn som inte sammanlever\r\nmed båda sina föräldrar skall  garanteras  en rimlig\r\nekonomisk  standard  samtidigt  som  systemet  skall\r\nbidra  till  att  båda  föräldrarna  skall  ta  sitt\r\nekonomiska ansvar gentemot sina barn.\r\n\r\nEnligt  propositionen  fanns det i maj 2002 totalt\r\n333 000  barn,  200 000  boföräldrar   och   227 000\r\nbidragsskyldiga föräldrar i underhållsstödssystemet.\r\nDrygt  302 000  barn fick fullt bidrag, 1 173 kronor\r\nper månad, 19 000  fick  underhållsstöd vid växelvis\r\nboende och 12 000 fick endast utfyllnadsbidrag.\r\nFamiljeutredningen  redovisade  i  betänkandet  Ur\r\nfattigdomsfällan  (SOU 2001:24)  en  utvärdering  av\r\nunderhållsstödet. Utredningens samlade bedömning var\r\natt   underhållsstödet    uppfyller   sina   syften.\r\nUtredningen påpekar dock att det finns vissa brister\r\nsom bl.a. hänger samman med  de  dubbla  syftena att\r\nreglera föräldrarnas inbördes relationer och  att ge\r\nett visst statligt ekonomiskt stöd.\r\nRegeringen  tillsatte  i  mars  2002  en  särskild\r\nutredare med uppdrag att göra en särskild översyn av\r\nunderhållsstödet  (dir. 2002:39). Utgångspunkten  är\r\natt de grundläggande  principerna  för det nuvarande\r\nstödsystemet  skall behållas. Det skall  finnas  ett\r\nstöd som garanterar de särlevande föräldrarnas barn,\r\nsom så behöver,  ett  visst  bidrag.  Barnets  bästa\r\nskall  stå  i centrum och det skall understrykas att\r\nunderhållsstödet  skall  vara en garanti för barnets\r\nförsörjning.      Utredaren     skall      analysera\r\nunderhållsstödssystemet  och  lämna förslag till hur\r\ndet skulle kunna förändras i en  riktning som bättre\r\növerensstämmer med det faktiska behov  av  stöd  som\r\nbarn  till  särlevande  föräldrar kan ha. Det finns,\r\nenligt direktiven, även skäl  för  en  större samsyn\r\nmellan de andra system som på olika sätt  garanterar\r\nförsörjningen  för  barn  som  lever  endast med  en\r\nförälder. Utredaren skall särskilt överväga om och i\r\nvilken  omfattning  underhållsstöd  i framtiden  bör\r\nlämnas till boföräldrar som själva eller tillsammans\r\nmed   den   andra  föräldern  kan  stå  för  barnens\r\nförsörjning.  Vidare skall utredaren pröva om stödet\r\noch återbetalningsskyldigheten  bör  anpassas  eller\r\ndifferentieras  efter  olika familjeförhållanden.  I\r\nuppdraget ingår också bl.a. att se över de nuvarande\r\nreglerna för anstånd och  eftergift. Utredaren skall\r\nredovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2003.\r\nUnder 2001 översteg utgifterna  för underhållsstöd\r\nanvisade   medel   med   92  miljoner  kronor.   För\r\ninnevarande  budgetår beräknas  utgifterna  till  ca\r\n2 357 miljoner  kronor, vilket är 84 miljoner kronor\r\nlägre än anvisade medel.\r\nRegeringen föreslår  att  riksdagen för budgetåret\r\n2003 till anslaget 21:3 Underhållsstöd  anvisar  ett\r\nramanslag på 2 487 miljoner kronor.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nI motion Sf342 av Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkande  3\r\nbegärs   ett   tillkännagivande  om  att  särlevande\r\nföräldrar  i  högre  utsträckning  än  i  dag  skall\r\nreglera underhållsskyldigheten  mellan varandra. Det\r\nskulle, enligt motionärerna, leda  till  besparingar\r\nför  staten.  I yrkande 7 begärs att riksdagen  till\r\nanslaget 21:3 Underhållsstöd  anvisar  400  miljoner\r\nkronor   mindre   än   regeringen   föreslagit   för\r\nbudgetåret 2003.\r\n\r\nFolkpartiet\r\n\r\nBo Könberg och Kerstin Heinemann (fp) begär i motion\r\nSf377   yrkande  5  att  regeringen  återkommer  med\r\nförslag om ändring av reglerna för underhållsstöd, i\r\nsyfte att genomföra besparingar inom anslaget.\r\n\r\nI motion  Fi232  av  Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp)\r\nyrkande  14  i  denna  del  och  motion  Sf377 av Bo\r\nKönberg  och  Kerstin  Heinemann (fp) yrkande  11  i\r\ndenna  del  begär motionärerna  att  riksdagen  till\r\nanslaget 21:3  anvisar 170 miljoner kronor mindre än\r\nregeringen föreslagit för budgetåret 2003.\r\n\r\nÖvriga motioner\r\n\r\nCecilia Magnusson  (m)  begär  i  motion  Sf346  ett\r\ntillkännagivande  om  att  direktiven för översyn av\r\nunderhållsstödet (dir. 2002:39) inte är tillräckligt\r\nlångtgående eftersom de utgår från att det nuvarande\r\nsystemet fungerar väl. En mer  genomgripande översyn\r\nbehövs.\r\n\r\nI motion Sf380 av Alf Svensson  m.fl. (kd) yrkande\r\n33  och  motion Sf379 av Inger Davidson  m.fl.  (kd)\r\nyrkande 7 begärs tillkännagivanden om att det behövs\r\ngrundliga    regelförändringar    när   det   gäller\r\nunderhållsstödet. Motionärerna välkomnar  därför den\r\nutredning som nyligen tillsatts.\r\nKenneth  Lantz  m.fl.  (kd)  anger  i motion Sf315\r\nyrkandena 1-3 att - när det gäller umgängesavdrag  -\r\nhämtande-  och lämnandedagen bör räknas som ett helt\r\ndygn samt att umgängesavdrag skall få göras med 1/20\r\nmedan avdraget  för  boföräldern  ändå får göras med\r\n1/40 av underhållsstödet. Motionärerna vill även att\r\nåterbetalningsreglerna ändras samt  att fordran inte\r\nbör överföras till kronofogdemyndigheten  förrän den\r\när  minst  tolv månader gammal eller uppgår till  en\r\nbeloppsgräns  på minst 1/7 prisbasbelopp. I motionen\r\nbegärs tillkännagivanden om detta.\r\nI  motion  Sf311   av  Gudrun  Schyman  m.fl.  (v)\r\nyrkandena  9-11  begärs   ett   tillkännagivande  om\r\nbehovet  av  en  \"CSN-metod\"  vid  fastställande  av\r\ninkomstunderlag  för  återbetalningsskyldighet  inom\r\nunderhållsstödet,              dvs.              att\r\nåterbetalningsskyldigheten      bestäms      utifrån\r\ndagsaktuell inkomst om inkomsten  ändrats med mer än\r\n15  %.  Vidare begärs att regeringen  tillsätter  en\r\nutredning  som  ser  över möjligheten att införa ett\r\nekonomiskt  stöd för umgängesresor  inom  ramen  för\r\nåterbetalningsskyldighet inom underhållsstödet, samt\r\nett tillkännagivande  om att umgängesavdrag bör utgå\r\nfrån faktisk umgängestid  och  inte  efter  klockans\r\ndygn.\r\nRigmor Stenmark (c) begär i motion Sf209 yrkande 2\r\nett    tillkännagivande    om    en    översyn    av\r\nunderhållsstödet  vid  delat  ansvar  för gemensamma\r\nbarn. Enligt motionären är det inte rättvist att den\r\nsom  vårdar  barnet  mindre än 50 % får betala  stöd\r\ntill den andre föräldern,  men  själv inte får något\r\nstöd för sin del av vårdåtagandet.\r\nI motionerna Sf301 av Birgitta Carlsson och Annika\r\nQarlsson (c), Sf272 av Raimo Pärssinen  och Per-Olof\r\nSvensson (s), Sf295 av Veronica Palm (s)  och  Sf351\r\nav   Mats  Berglind  och  Agneta  Gille  (s)  begärs\r\ntillkännagivanden  om  att  en total översyn görs av\r\nunderhållsbidraget   och   dess   konsekvenser   för\r\nbarnfamiljer  samt att bidragsbeloppet  justeras  så\r\natt det bättre motsvarar dagens kostnader för barn.\r\nÅsa  Domeij  (mp)   begär   i   motion  Sf263  ett\r\ntillkännagivande om att Utredningen  om  översyn  av\r\nlagen  om  underhållsstöd  (dir. 2002:39) bör få ett\r\ntilläggsdirektiv om att utreda  och föreslå åtgärder\r\nför att förbättra jämställdheten  för ogifta par som\r\nfår    barn.    Motionären   anser   att   nuvarande\r\nlagstiftning  - enligt  vilken  kvinnan  automatiskt\r\nblir  vårdnadshavare   om   paret  inte  är  gift  -\r\nmissgynnar mannen i de fall då kvinnan motsätter sig\r\ngemensam  vårdnad.  Även  detta   bör   ovan  nämnda\r\nutredning se över.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget 21:3 Underhållsstöd\r\n\r\nRegeringen  har i mars 2002 uppdragit åt en  särskild  utredare\r\natt genomföra  en översyn av lagen om underhållsstöd\r\n(dir. 2002:39),  i syfte att få systemet att fungera\r\nbättre. Utredaren  skall  redovisa  sina  resultat i\r\nmars  2003. Utskottet välkomnar denna utredning  och\r\nfinner   inga  skäl  att  under  pågående  utredning\r\nföreslå   några    förändringar   i   systemet   med\r\nunderhållsstöd.\r\n\r\nMed det anförda tillstyrker  utskottet regeringens\r\nförslag    till   medelsanvisning   och    avstyrker\r\nmotionerna Sf342 yrkandena 3 och 7, Sf377 yrkande 5,\r\nFi232 yrkande 14 i denna del samt Sf377 yrkande 11 i\r\ndenna del.\r\n\r\nÖvriga motioner om underhållsstöd\r\n\r\nUtskottet  anser,  beträffande  direktiven  till  den  pågående\r\nutredningen  om  översyn  av  underhållsstödet (dir.\r\n2002:39), att de är tillräckligt långtgående för att\r\nnödvändiga  förändringar av det  nuvarande  systemet\r\nskall kunna föreslås.  Utskottet  delar  direktivets\r\nutgångspunkt  att barnets bästa skall stå i  centrum\r\noch att underhållsstödet  skall  vara en garanti för\r\nbarnets  försörjning.  Med  det  anförda   avstyrker\r\nutskottet motion Sf346.\r\n\r\nI andra motioner begärs tillkännagivanden om bl.a.\r\ngrundläggande regelförändringar av underhållsstödet,\r\nberäkningen           av           umgängesavdraget,\r\nåterbetalningsreglerna, beräkning på mer närliggande\r\ninkomst,   underhållsstöd   vid  delat  ansvar   för\r\ngemensamma  barn  och  översyn  av  bidragsbeloppet.\r\nUtskottet anser att också dessa motionsyrkanden  som\r\nrör  förändringar  i underhållsstödet bör avslås mot\r\nbakgrund av den pågående  utredningen. I avvaktan på\r\nutredningens  förslag  avstyrker  utskottet  således\r\nmotionerna Sf380 yrkande  33, Sf379 yrkande 7, Sf315\r\nyrkandena 1-3, Sf311 yrkandena  9-11,  Sf209 yrkande\r\n2, Sf301, Sf272, Sf295 och Sf351.\r\nI  en  motion begärs ett tillkännagivande  om  att\r\nutredningen  om  översyn  av lagen om underhållsstöd\r\nbör få ett tilläggsdirektiv  att  utreda och föreslå\r\nåtgärder för att förbättra jämställdheten för ogifta\r\npar  som får barn. Utskottet vill här  hänvisa  till\r\nden  parlamentariska   kommitté  som  tillsattes  av\r\nregeringen i juni 2002 och  som skall utvärdera 1998\r\nårs  reform  om vårdnad, boende  och  umgänge  (dir.\r\n2002:89). Enligt  direktiven  skall  utredarna bl.a.\r\nundersöka  hur  de nya reglerna om gemensam  vårdnad\r\noch boende tillämpas  och  vilka  följder  1998  års\r\nvårdnadsreform  har  fått.  Utöver det som specifikt\r\nanges i direktiven, är kommittén \"oförhindrad att ta\r\nupp  även  andra närliggande frågor  om  det  bedöms\r\nmotiverat\".  Uppdraget  skall redovisas senast den 1\r\nnovember 2004. I avvaktan  på  utredningens  förslag\r\navstyrker utskottet motion Sf263.\r\n\r\n21:4 Bidrag till kostnader för internationella\r\nadoptioner\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning  till  anslaget  21:4  Bidrag\r\ntill     kostnader     för    internationella\r\nadoptioner.   Därmed   bör  riksdagen   avslå\r\nmotionsyrkanden om annan  medelsanvisning för\r\nanslaget 21:4.\r\nRiksdagen  bör  avslå  motionsyrkande  om\r\nutvecklingen av kostnader vid adoption.\r\nJämför reservation nr 73 (fp).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nBidrag till kostnader för internationella adoptioner\r\nutges  enligt  lagen  (1988:1463)   om   bidrag  vid\r\nadoption  av  utländska  barn.  Bidrag  lämnas   för\r\nnärvarande  med  40 000 kronor per barn vid adoption\r\nav barn upp till tio års ålder.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI propositionen anges  att  antalet  adoptivbarn som\r\nkommer  till Sverige från utlandet beräknas  till  1\r\n000 barn under 2003, vilket är samma antal som 2002.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att riksdagen för budgetåret\r\n2003 till anslaget 21:4 Bidrag  till  kostnader  för\r\ninternationella  adoptioner anvisar ett ramanslag på\r\n40 miljoner kronor.\r\n\r\nMotion med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nI motion Sf342 av  Sten Tolgfors m.fl. (m) yrkande 4\r\nyrkas    att    bidraget    till    kostnader    för\r\ninternationella  adoptioner  höjs   till   50  %  av\r\nkostnaden,  enligt  en  schablon grundad på varifrån\r\nbarnet  adopteras, dock till  högst  55 000  kr  per\r\nbarn. I yrkande 8 begärs att riksdagen till anslaget\r\n21:4  Bidrag   till  kostnader  för  internationella\r\nadoptioner  anvisar   8   miljoner   kronor  mer  än\r\nregeringen föreslagit för budgetåret 2003.\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\nBo Könberg och Kerstin Heinemann (fp) anför i motion\r\nSf377   yrkande   6   att   regeringen   bör   följa\r\nkostnadsutvecklingen  för internationella adoptioner\r\noch  återkomma  med förslag  till  en  justering  av\r\nbidraget om det visar  sig  att det har urholkats på\r\ngrund      av      valutakursförändringar.       Ett\r\ntillkännagivande begärs härom.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget    21:4    Bidrag    till   kostnader   för\r\ninternationella adoptioner\r\n\r\nEfter att adoptionsbidraget varit  oförändrat  sedan\r\n1991 höjdes det kraftigt den 1 januari 2001 till  40\r\n000  kr.  Utskottet  finner  inte  anledning  att nu\r\nföreslå ytterligare höjning av bidraget.\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till\r\nmedelsanvisning och avstyrker motion Sf342 yrkandena\r\n4 och 8.\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\nI  motion  Sf377 begärs tillkännagivande om att regeringen  bör\r\nåterkomma med  förslag  till  justering om det visar\r\nsig    att   bidraget   urholkats   på   grund    av\r\nvalutakursförändringar. Utskottet anser inte att det\r\nför närvarande  är  aktuellt  med  någon  ändring av\r\nadoptionsbidraget.\r\n\r\nMed  det anförda avstyrker utskottet motion  Sf377\r\nyrkande 6.\r\n\r\n21:5 Barnpension och efterlevandestöd till barn\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    21:5\r\nBarnpensioner och efterlevandestöd till barn.\r\nRiksdagen  bör  avslå  motionsyrkande  om\r\nändring  av reglerna för  efterlevandepension\r\ntill barn.\r\nJämför reservation nr 74 (v).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nFrån och med 2003 gäller nya regler för barnpension.\r\nBarnpension  från  folkpension  och  ATP ersätts med\r\ninkomstgrundad barnpension och efterlevandestöd till\r\nbarn   (prop.  1999/2000:91,  bet.  1999/2000:SfU13,\r\nrskr. 1999/2000:\r\n235).\r\n\r\nBarnpension  och  efterlevandestöd till barn skall\r\ngarantera barn under  18  år,  vars  ena  eller båda\r\nföräldrar avlidit, en rimlig ekonomisk standard. För\r\nbarn som går i grundskola, gymnasium eller  liknande\r\nkan  barnpensionen  förlängas,  längst  t.o.m.  juni\r\nmånad  det  år barnet fyller 20 år. De barnpensioner\r\nsom    beviljats    t.o.m.    2002    omfattas    av\r\növergångsregler  som  överensstämmer  med  de  gamla\r\nreglerna.\r\nBarnpension efter en förälder skall utges med 35 %\r\nav den avlidnes efterlevandepensionsunderlag om  den\r\navlidne  efterlämnar ett pensionsberättigat barn som\r\ninte fyllt  tolv  år. Från och med månaden då barnet\r\nfyller tolv år skall barnpension i stället utges med\r\n30 %. Finns det fler  barn  som  är berättigade till\r\nbarnpension   efter   den  avlidne  föräldern   ökas\r\nprocenttalen.  Barnpension  efter  båda  föräldrarna\r\nutges   med   35   %   av    respektive    förälders\r\nefterlevandepensionsunderlag.\r\nEfterlevandestödet  till  barn  skall  utgöra   en\r\nlägsta  garanterad nivå för barnet och därför endast\r\nges  som  en  utfyllnadsförmån  till  barnpensionen.\r\nEfterlevandestöd  till  barn skall utges med 40 % av\r\nprisbasbeloppet.  Dubbelt   efterlevandestöd   skall\r\nutges   i  de  fall  då  båda  föräldrarna  avlidit.\r\nBarnpension  efter  avliden  förälder  skall  minska\r\nefterlevandestödet till barn krona för krona.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nFrån   anslaget   bekostas  barnpension  i  form  av\r\ninkomstgrundad barnpension och efterlevandestöd till\r\nbarn. Från och med  2003  finansieras inkomstgrundad\r\nbarnpension  med  efterlevandepensionsavgift  enligt\r\nsocialavgiftslagen (2000:980). Efterlevandestöd till\r\nbarn finansieras med  skattemedel.  I och med de nya\r\nreglerna  avseende  inkomstgrundad  barnpension  och\r\nefterlevandestöd till barn kommer utgifterna  främst\r\natt       styras       av      inkomstindex      och\r\nprisbasbeloppsutvecklingen.\r\n\r\nDet  nya grundskyddet efterlevandestöd  till  barn\r\nsyftar,  enligt  regeringen,  till  att stärka barns\r\nrätt  till  en  garanterad  ersättning  när   barnet\r\nförlorar en av eller båda sina föräldrar. Syftet med\r\nbarnpensionerna  är  alltjämt  att trygga barns rätt\r\ntill en likvärdig standard även  efter  en  av eller\r\nbåda föräldrarnas frånfälle.\r\nEffekterna  av  de  nya reglerna har beaktats  vid\r\nberäkningen av anslaget.\r\nRegeringen föreslår att  riksdagen  för budgetåret\r\n2003    till    anslaget    21:5   Barnpension   och\r\nefterlevandestöd  anvisar  ett   ramanslag   på  976\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotion som ej har anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\nUlla  Hoffmann  m.fl.  (v)  begär i motion Sf306 att\r\nregeringen återkommer med förslag  till  ändring  av\r\nreglerna   för   efterlevandepension   i  syfte  att\r\nförbättra  situationen  för  skilsmässobarn.  Enligt\r\nmotionärerna kommer framför allt  skilsmässobarn att\r\nfå  försämrad  barnpension  med  det  nya  systemet,\r\nsamtidigt som de inte får ta del av de förbättringar\r\nsom       kommer       att      ske      beträffande\r\nomställningspensionen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUnder             remissbehandlingen              av\r\nEfterlevandepensionsutredningens   betänkande   (SOU\r\n1998:120) noterade vissa remissinstanser att det nya\r\nsystemet  skulle  kunna innebära en viss sänkning av\r\nbarnpensionerna    om    ersättningsnivåerna    inte\r\nändrades. Regeringen  påpekade att skillnader därvid\r\nskulle kunna uppstå dels  beroende  på  att  det nya\r\nsystemet   ger   en   lägre  ersättning  för  första\r\nprisbasbeloppets inkomster  än  vad som följer av de\r\nhittillsvarande bestämmelserna om  grundskydd i form\r\nav folkpension, dels att kompensationsgraden  i  det\r\nreformerade ålderspensionssystemet kan komma att bli\r\nlägre i jämförelse med tilläggspensioneringen. Några\r\nexakta  beräkningar  kunde  dock inte göras eftersom\r\nförvärvsmönstret är olika för  varje enskild person.\r\nVidare    menade    regeringen,    i   likhet    med\r\nEfterlevandepensionsutredningen, att  den  förlängda\r\ntiden för omställningspension från 6 månader till 10\r\nmånader  (alternativt till 22 månader) skulle  komma\r\nhela den efterlevande  familjen till godo och i viss\r\nmån  kompensera  för  den  begränsade   sänkning  av\r\nbarnpensionerna som i en del fall kunde bli  följden\r\nav det nya systemet. Då efterlevande med barn  under\r\ntolv år redan i det nuvarande systemet har rätt till\r\nförlängd omställningspension, skulle dock inte denna\r\nförbättring    komma    dem    till    godo   varför\r\nersättningsnivån för dessa höjdes från 30  % till 35\r\n%.\r\n\r\nUtskottet  har förståelse för den oro som uttrycks\r\ni motionen men  anser  att  det nu är för tidigt att\r\nuttala  sig  om  vilka  reella  effekter   den   nya\r\nbarnpensionen kommer att få för efterlevande barn  i\r\nförhållande  till  det  tidigare systemet. Utskottet\r\nförutsätter  att  regeringen  nogsamt  följer  denna\r\nutveckling.\r\nMed det anförda avstyrker  utskottet motion Sf306.\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens   förslag   till\r\nmedelsanvisning.\r\n\r\n21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning till anslaget 21:6 Vårdbidrag\r\nför  funktionshindrade   barn.   Därmed   bör\r\nriksdagen   avslå  motionsyrkanden  om  annan\r\nmedelsanvisning för anslaget 21:6.\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om att\r\nåterinföra  retroaktivitet   vid  ansökan  om\r\nvårdbidrag,  om införande av vårdbidrag  till\r\nbiståndsarbetare    samt    om   översyn   av\r\nvårdbidraget.\r\nJämför reservation nr 75 (c).\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nVårdbidrag   utges   enligt  lagen   (1998:703)   om\r\nhandikappersättning och  vårdbidrag  till  föräldrar\r\nmed  hemmavarande  barn  som  är i behov av särskild\r\ntillsyn eller vård. Från och med 1 januari 2003 höjs\r\nden övre åldersgränsen för rätt till vårdbidrag från\r\n16 år till halvårsskiftet det år  barnet  fyller  19\r\når,  enligt  riksdagsbeslut  (prop. 2000/01:96, bet.\r\n2000/01:SfU15, rskr. 2000/02:257).  Vid bedömning av\r\nrätt  till  vårdbidrag beaktas även merkostnader  på\r\ngrund av barnets  sjukdom eller funktionshinder. För\r\nbarn som vistas på  institution  eller  enskilt  hem\r\ngenom   samhällets   försorg   kan   ferievårdbidrag\r\nutbetalas under vissa förutsättningar  för  den  tid\r\nbarnet vistas hemma.\r\n\r\nVårdbidrag utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv\r\neller  en  fjärdedels förmån. Vårdbidraget relateras\r\ntill prisbasbeloppet  och  hel förmån utgör 250 % av\r\nprisbasbeloppet. Vårdbidraget  är skattepliktigt och\r\npensionsgrundande.\r\nErsättning  för merkostnader som  motsvarar  minst\r\n18 % av prisbasbeloppet  kan  betalas  ut utöver det\r\nannars gällande maximibeloppet för helt  vårdbidrag,\r\nunder  förutsättning  att  vård- och tillsynsbehovet\r\nför  ett barn är så stort att  det  räcker  för  att\r\ngrunda   rätt  till  helt  vårdbidrag.  Den  del  av\r\nvårdbidraget som motsvarar merkostnader är skattefri\r\noch inte pensionsgrundande.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nUnder  budgetåret   2001   uppgick   utgifterna  för\r\nvårdbidraget  till  knappt  2 053  miljoner  kronor,\r\nvarav ca 110 miljoner kronor bestod  av merkostnads-\r\nersättningar. Enligt propositionen innebär  det  att\r\nutgifterna  2001  understeg  anslaget  med  drygt 74\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nI   propositionen   anges  att  antalet  beviljade\r\nvårdbidrag  ökar. RFV fick  i  regleringsbrevet  för\r\n2002 ett uppdrag att kartlägga orsakerna till detta.\r\nRFV  konstaterar   i  sin  rapport  (RFV  Analyserar\r\n2002:10) att antalet  vårdbidrag ökat sedan 1990 och\r\natt  detta kan förklaras  av  en  rad  faktorer.  En\r\nmindre  del  av  ökningen kan t.ex. förklaras av att\r\nantalet barn ökar  i  befolkningen.  RFV  framhåller\r\nockså  att  införandet  av  en  fjärdedels nivå  har\r\nmedfört  att  en ny grupp barn med  bl.a.  diagnosen\r\nADHD/DAMP kan få  rätt till förmånen. Enligt RFV har\r\nden ökade fokuseringen  på  barn  med just diagnoser\r\nsom  t.ex. autism och ADHD/DAMP ökat  kännedomen  om\r\ndessa  diagnoser, vilket har inneburit att fler barn\r\nutreds.  Det  leder  i  sin  tur  till  att fler får\r\ninformation    om    samhällets    stödformer.   RFV\r\nkonstaterar  också  att  en  fastställd  diagnos  på\r\nbarnet, förutom att ge rätt till  vårdbidrag,  också\r\nkan ge möjlighet till pedagogiskt stöd och avlösning\r\ni skolan.\r\nEnligt  regeringen  är det angeläget att få frågan\r\nom   varför   antalet  beviljade   vårdbidrag   ökar\r\nytterligare  belyst.  Regeringen  avser  därför  att\r\nunder hösten ge  RFV  och  Socialstyrelsen i uppdrag\r\natt   i   samråd  med  andra  myndigheter   fördjupa\r\nkunskaperna  om  de  olika  faktorer  som  kan  vara\r\nbidragande   orsaker   till   ökningen   av  antalet\r\nvårdbidragsärenden.\r\nFör innevarande budgetår beräknas utgifterna  till\r\nca  2 123  miljoner  kronor, jämfört med anslaget på\r\n2 108 miljoner kronor.  Med hänsyn till att det från\r\n2001 finns ett ingående underskott på ca 17 miljoner\r\nkronor beräknas underskottet  för budgetåret till ca\r\n32 miljoner kronor.\r\nAnslagsbehovet för budgetåret  2003 utgår från det\r\nfastställda    prisbasbeloppet    38 600     kronor.\r\nBeräkningen   har   grundats  på  utbetalning  av  i\r\ngenomsnitt  ca 19 600  hela  vårdbidrag  2003.  Till\r\ndetta  skall  läggas   en  uppräkning  på  grund  av\r\nretroaktiva utbetalningar  och  ferievårdbidrag samt\r\nstatlig     ålderspensionsavgift.     Den      höjda\r\nåldersgränsen  beräknas  innebära  en kostnadsökning\r\nmed 130 miljoner kronor 2003.\r\nRegeringen föreslår att riksdagen  för  budgetåret\r\n2003    till    anslaget    21:6    Vårdbidrag   för\r\nfunktionshindrade  barn  anvisar  ett  ramanslag  på\r\n2 250 miljoner kronor.\r\n\r\nMotioner med anslagseffekt budgetåret 2003\r\n\r\nModeraterna\r\n\r\nI motion Sf342 av Sten Tolgfors m.fl. (m)  yrkande 5\r\nbegärs  att  riksdagen  beslutar  att återinföra  en\r\nmånads retroaktivitet vid ansökan om  vårdbidrag för\r\nfunktionshindrade  barn.  I  yrkande  9  begärs  att\r\nriksdagen   till   anslaget   21:6   Vårdbidrag  för\r\nfunktionshindrade  barn  anvisar 15 miljoner  kronor\r\nmer  än  vad  regeringen föreslagit  för  budgetåret\r\n2003.\r\n\r\nKristdemokraterna\r\n\r\nI motion Sf380 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 36\r\nbegärs att riksdagen  beslutar införa vårdbidrag för\r\nbarn till biståndsarbetare. I yrkande 37 i denna del\r\nbegärs  därmed  att  riksdagen  till  anslaget  21:6\r\nVårdbidrag   för  funktionshindrade   barn   anvisar\r\n500 000 kronor  mer  än  regeringen  föreslagit  för\r\nbudgetåret 2003.\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\nRigmor  Stenmark  (c) begär i motion Sf209 yrkande 1\r\nett tillkännagivande  om en översyn av vårdbidraget.\r\nMotionären  anser  att vårdbidraget  skall  fördelas\r\nprocentuellt rättvist mellan frånskilda föräldrar.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnslaget 21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn\r\n\r\nRegeringen föreslog  i  budgetpropositionen för 2002\r\natt vårdbidrag inte skall  kunna  utges  retroaktivt\r\nföre   ansökningsmånaden.   Förslaget   godtogs   av\r\nutskottet    och    bifölls   av   riksdagen   (bet.\r\n2001/02:SfU1,  rskr. 2001/02:84).  Utskottet  finner\r\ningen anledning att nu göra en annan bedömning.\r\n\r\nSocialförsäkringslagen  (1999:799)  som  trädde  i\r\nkraft den 1 januari 2001 innehåller två delar - dels\r\nbestämmelser om förmåner som grundas på bosättning i\r\nSverige,   dels  bestämmelser  om  förmåner  som  är\r\nberoende  av   arbete  här  i  landet.  Den  del  av\r\nförsäkringen  som   baseras   på   bosättning  avser\r\ngarantibelopp och bidrag, medan den  del som baseras\r\npå  arbete avser inkomstförlust. Båda försäkringarna\r\nskall  gälla lika för alla som är bosatta respektive\r\narbetar i Sverige.\r\nSocialförsäkringen  skall  ha  utsträckt giltighet\r\nvid  utlandsvistelse  för  vissa särskilda  grupper.\r\nBland  annat  föreskrivs att biståndsarbetare  m.fl.\r\nsom  av  svenskt  trossamfund  eller  svensk  ideell\r\norganisation  som  bedriver biståndsverksamhet sänds\r\nut  för  att  tjänstgöra   utomlands,   skall   vara\r\nförsäkrade    i    Sverige    såvitt    avser    den\r\nbosättningsbaserade försäkringen under förutsättning\r\natt  utlandsvistelsen  kan antas vara längst fem år.\r\nDenna    föreskrift    gäller    även    medföljande\r\nfamiljemedlemmar.   Beträffande    utbetalning    av\r\nbosättningsbaserade förmåner vid vistelse i ett land\r\nsom  varken  är  medlem  i EU eller omfattas av EES-\r\navtalet finns vissa begränsningar.  Den  som har sin\r\nhemvist  i Sverige skall räknas som boende  här  och\r\nför bl.a.  biståndsarbetare  gäller  att dessa skall\r\nanses  vara  bosatta  i  Sverige om utlandsvistelsen\r\nantas vara längst fem år. För vårdbidrag gäller dock\r\natt  förmånen får utges endast  om  utlandsvistelsen\r\nkan antas vara längst sex månader.\r\nUtskottet har tidigare avslagit motionsyrkanden om\r\natt vårdbidrag  för funktionshindrade barn bör kunna\r\nutges   till   biståndsarbetare   (senast   i   bet.\r\n2001/02:SfU1). Utskottet  fann  då  inget  skäl  att\r\nändra  det  ställningstagande  som gjordes i samband\r\nmed   att   socialförsäkringslagen   antogs   (prop.\r\n1998/99:119,      bet.     1999/2000:SfU3,     rskr.\r\n1999/2000:12). Utskottet  finner  inte anledning att\r\nnu göra en annan bedömning.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet  regeringens\r\nförslag  till medelsanvisning samt avstyrker  motion\r\nSf342 yrkandena  5 och 9 samt motion Sf380 yrkandena\r\n36 och 37 i denna del.\r\n\r\nÖvrig motion\r\n\r\nEnligt nuvarande regler gäller att föräldrar som har\r\ngemensam vårdnad av  ett  barn får dela vårdbidraget\r\nmellan sig om båda tar del  i  vården av barnet samt\r\nom  båda begär det. En delning av  utbetalningen  av\r\nvårdbidraget  innebär  dock  inte  någon  delning av\r\nrätten    till   bidraget   utan   det   är   endast\r\nutbetalningen  som  delas  mellan  föräldrarna.  Vid\r\noenighet  får  den förälder som har den huvudsakliga\r\nvården om barnet hela vårdbidraget. Någon omprövning\r\nav rätten till vårdbidrag krävs inte om en och samma\r\nförälder  både  före   och   efter   en   separation\r\nombesörjer  vården av barnet och därmed uppbär  hela\r\nvårdbidraget.  Omprövning sker däremot om en ändring\r\nav barnets boende eller byte av vårdare är aktuell i\r\nsamband med en separation.  Om  föräldrarna efter en\r\nseparation skall kunna dela vårdbidraget  krävs  att\r\nbåda föräldrarna begär det.\r\n\r\nUtskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om\r\natt   vårdbidraget   skall   fördelas   procentuellt\r\nrättvist mellan frånskilda föräldrar (senast  i bet.\r\n2001/02:SfU1). Liksom då anser utskottet att det får\r\nankomma på regeringen att överväga lämpliga åtgärder\r\nom  denna fråga medför problem av större omfattning.\r\nUtskottet avstyrker därmed motion Sf209 yrkande 1.\r\n\r\n21:7 Pensionsrätt för barnår\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör bifalla regeringens förslag om\r\nmedelsanvisning     till     anslaget    21:7\r\nPensionsrätt för barnår.\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nPensionsgrundande  belopp  för  barnår  skall  kunna\r\ntillgodoräknas från och med det år  barnet  föds och\r\nt.o.m.  det  år  då  barnet fyller tre år eller,  om\r\nbarnet är fött under någon  av månaderna juli t.o.m.\r\ndecember, från och med det år  då  barnet uppnår ett\r\nårs ålder t.o.m. det år då barnet fyller fyra år.\r\n\r\nFöräldrarna kan själva välja vem av  dem som skall\r\ntillgodoräknas det pensionsgrundande beloppet.\r\nFör     den     förälder     som    tillgodoräknas\r\npensionsgrundande belopp för barnår  skall en fiktiv\r\ninkomst beräknas för denna tid. Sådan fiktiv inkomst\r\nkan  beräknas på tre sätt, antingen genom  utfyllnad\r\ntill förälderns  pensionsgrundande inkomst året före\r\nbarnets födelse, genom  utfyllnad  till  75 % av den\r\ngenomsnittliga pensionsgrundande inkomsten  för alla\r\nförsäkrade  under  65  år  eller  med  ett  för alla\r\nförsäkrade enhetligt belopp. Det alternativ som  ger\r\ndet förmånligaste utfallet för ett givet år används.\r\nUtifrån   det   pensionsgrundande  beloppet  skall\r\npensionsrätt beräknas  med 18,5 % av underlaget. För\r\ndessa  pensionsgrundande  belopp  skall  en  statlig\r\nålderspensionsavgift     om    18,5    %    betalas.\r\nÅlderspensionsavgiften betalas  inte av den enskilde\r\nutan av staten.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nI  propositionen anges att syftet  med  pensionsrätt\r\nför barnår är att stödja den förälder i familjen som\r\nhar   lägst   inkomst  eller  tagit  störst  del  av\r\nvårdnaden av barnet.  Anslaget  har  tillkommit  med\r\nanledning av det reformerade ålderspensionssystemet.\r\n\r\nI   propositionen   anförs   att  barnårsrätt  för\r\nadoptivföräldrar har förbättrats  (prop. 2001/02:84,\r\nbet.  2001/02:SfU12,  rskr.  2001/02:215).   De  nya\r\nreglerna  innebär  bl.a. att pensionsrätt för barnår\r\nför adoptivföräldrar  ges  under  fyra år fram tills\r\nbarnet   fyller  tio  år,  räknat  från  dagen   den\r\nförsäkrade fick barnet i sin vård.\r\nUnder  budgetåret   2001  uppgick  utgifterna  för\r\npensionsrätt för barnår  till 3 276 miljoner kronor.\r\nFör  innevarande budgetår beräknas  utgifterna  till\r\n3 669 miljoner kronor.\r\nAvgiftsunderlaget,    på    vilket    en   statlig\r\nålderspensionsavgift  skall  betalas,  beräknas  för\r\n2003 till 19 204 miljoner kronor.\r\nRegeringen  föreslår att riksdagen för  budgetåret\r\n2003  till anslaget  21:7  Pensionsrätt  för  barnår\r\nanvisar ett ramanslag på 3 831 miljoner kronor.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRegeringens  förslag  till  medelsanvisning har inte\r\nföranlett    några    motionsyrkanden.     Utskottet\r\ntillstyrker förslaget.\r\n\r\n\r\nAndra anslagsfrågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om anslag\r\nför  barnomsorgskonto  samt  anslag  för höjt\r\nbarnbidrag för barn i åldern 1-5 år.\r\n\r\nMotioner om anslag för barnomsorgskonto 2003\r\n\r\nI motion Sf380 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 37\r\ni  denna  del  samt  motion Sf379 av Inger  Davidson\r\nm.fl. (kd) yrkande 3 i denna del begärs införande av\r\ndels ett barnomsorgskonto  fr.o.m.  den  1 juli 2003\r\noch  dels  ett  nytt  anslag, 21:8 Barnomsorgskonto,\r\ntill vilket riksdagen anvisar  1 800 miljoner kronor\r\nför budgetåret 2003. Barnomsorgskontot skall omfatta\r\n80 000  kr  för  barn  som  fyller ett  år,  med  en\r\nbegränsning  av uttaget på maximalt  40 000  kr  per\r\nbarn och år.\r\n\r\nMotioner om anslag för höjt barnbidrag för barn\r\ni åldern 1-5 år 2003\r\n\r\nI motion Sf352  av  Birgitta  Carlsson  m.fl.  (c) i\r\ndenna del samt i motion So250 av Maud Olofsson m.fl.\r\n(c)  yrkande  13  i  denna  del  begärs  dels  höjda\r\nbarnbidrag  för  barn  i åldern 1-5 år fr.o.m. 2003,\r\noch dels införande av ett  nytt  anslag,  21:9  Höjt\r\nbarnbidrag  för  barn  i  åldern 1-5 år, till vilket\r\nriksdagen   anvisar   1 100  miljoner   kronor   för\r\nbudgetåret 2003. Under  2003  föreslås en höjning av\r\nbarnbidraget  med  200  kr per månad  och  barn  och\r\ndärefter föreslås höjningar med 250 kr per månad och\r\nbarn under åren 2004-2006.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    har    ovan    under    avsnittet    om\r\nfamiljepolitikens        inriktning         avstyrkt\r\nmotionsyrkanden  om  att införa ett barnomsorgskonto\r\nsamt höjt barnbidrag för  barn  i åldern 1-5 år. Med\r\nhänvisning till detta avstyrker utskottet motionerna\r\nSf380  yrkande  37 i denna del, Sf379  yrkande  3  i\r\ndenna del, Sf352 i denna del samt So250 yrkande 13 i\r\ndenna del.\r\n\r\nVissa frågor om det reformerade\r\npensionssystemet\r\n\r\nUtdelning av överskott i pensionssystemet\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  motionsyrkande  om  utdelning  av\r\növerskott i pensionssystemet.\r\nJämför reservation nr 76 (v).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI motion Fi288 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 1\r\nbegärs  ett  tillkännagivande   om   överföring   av\r\nytterligare medel från AP-fonden. Motionärerna anser\r\natt   om   det   finns  ett  betydande  överskott  i\r\nbuffertfonden   skall   detta   gå   tillbaka   till\r\npensionärerna  i  form   av   ett  återställande  av\r\npensionerna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI  betänkande  2000/01:SfU13  har  utskottet  anfört\r\nföljande.  Som  anges  i  propositionen   finns  det\r\nekonomiska     och    demografiska    förlopp    där\r\nålderspensionssystemets   ekonomiska   styrka  växer\r\nsystematiskt,   t.ex.   om   den   förvärvsarbetande\r\nbefolkningen    växer    eller   om   buffertfondens\r\navkastning   väsentligt  överstiger   tillväxten   i\r\navgiftsunderlaget.  När systemet kan bedömas vara så\r\nstarkt  att  risken  för   att   balanseringen  inom\r\növerskådlig framtid skall aktiveras  kan  anses vara\r\nförsumbar,  finns  det  enligt  regeringen skäl  att\r\nanvända  överskottet  på  annat sätt  än  att  skapa\r\nytterligare  trygghet vad gäller  systemets  förmåga\r\natt   upprätthålla    inkomstindexeringen.    Enligt\r\nregeringen skall ett sådant utdelningsbart överskott\r\nfördelas på de försäkrade genom att tillägg görs  på\r\nindexeringen. Eftersom det för närvarande inte finns\r\ntillräcklig kunskap om vilken nivå balanstalet skall\r\nha för att överskott skall anses vara utdelningsbara\r\noch   det   eventuellt  inte  är  lämpligt  att  via\r\nautomatiskt      verkande       regler       hantera\r\növerskottsmöjligheten anser regeringen att det skall\r\nutredas  om  det  är  lämpligt och möjligt att i lag\r\nreglera   fördelningen   av    eventuellt   uppkomna\r\nutdelningsbara   överskott   i  fördelningssystemet.\r\nFörslag  i  denna fråga skall senast  presenteras  i\r\nsamband med den  analys  som  skall  göras inför den\r\ns.k. kontrollstationen år 2004 för att  se om det är\r\nmöjligt   att   överföra   ytterligare   medel  till\r\nstatsbudgeten   från  AP-fonderna.  Utskottet   vill\r\nunderstryka  betydelsen  av  att  även  överskott  i\r\nfördelningssystemet skall kunna fördelas på såväl de\r\nförvärvsaktiva  som  pensionärerna  och  att förslag\r\nhärom således bör redovisas i samband med den nämnda\r\nanalysen   år  2004.  Då  får  också  prövas  om  en\r\nfördelning  av   överskott   kan  göras  automatiskt\r\nverkande.\r\n\r\nFrågan om möjligheterna att reglera utdelningsbara\r\növerskott  i fördelningssystemet  skall  tas  upp  i\r\nutredningen   om   översyn   av   möjligheterna  att\r\nfastställa  och fördela utdelningsbara  överskott  i\r\nden         inkomstgrundade         ålderspensionens\r\nfördelningssystem  (dir. 2002:5).  Enligt direktiven\r\nskall uppdraget redovisas senast den 2 juni 2003.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet  motion  Fi288\r\nyrkande 1.\r\n\r\nAutomatisk balansering i pensionssystemet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  motion  om  automatisk\r\nbalansering i pensionssystemet.\r\nJämför reservation nr 77 (v).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI motion Fi288 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 2\r\nbegärs  att regeringen lägger fram förslag  till  ny\r\nautomatisk    balansering    av    pensionssystemet.\r\nMotionärerna  framhåller  att  de  vill   uppnå   en\r\nbalansering    av   pensionssystemet   som   stärker\r\nsolidariteten mellan  generationer. Det finns redan,\r\nförutom den automatiska  balanseringen, flera regler\r\ni  pensionssystemet  som  innebär   att   nivån   på\r\nutbetalade   pensioner   varierar   i  takt  med  de\r\nekonomiska    och    demografiska    förändringarna.\r\nPensionärerna får i det nya pensionssystemet  själva\r\nbära   ett   alltför   stort  ansvar  för  systemets\r\nfinansiella   balans.   Den    pensionsavgift    som\r\narbetstagare  betalar  bör  höjas tillfälligt om det\r\nfastställs att pensionssystemet är underfinansierat.\r\nDenna  avgiftshöjning  skall  avskiljas   från   den\r\nfastlagda    avgiftsnivån   och   därmed   inte   ge\r\npensionsrätt i framtiden. Samtidigt skall det finnas\r\nen fastlagd gräns  för  underskott  som kan hanteras\r\nmed  avgiftsökningar.  Passeras denna gräns  får  då\r\nansvariga  politiker ta ställning  till  hur  balans\r\nskall uppnås i systemet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDet  inkomstgrundade  ålderspensionssystemet  är  en\r\nfristående     försäkringsgren    vid    sidan    av\r\nstatsbudgeten.   Fördelningssystemets    finansiella\r\nstabilitet  säkras  genom  reglerna  för  automatisk\r\nbalansering.  Den  automatiska  balanseringen  avser\r\nindexomräkningen    av   pensionsbehållningar    och\r\npensioner och säkrar  att  systemets skulder på sikt\r\naldrig överskrider systemets  tillgångar. Detta sker\r\ngenom  en  årlig  beräkning  av fördelningssystemets\r\nsamlade skulder och tillgångar.  Om skulderna ett år\r\növerstiger tillgångarna skapas ett s.k. balansindex,\r\nsom    i    stället   för   inkomstindex   indexerar\r\npensionsbehållningarna   och   pensionerna   så  att\r\nbalansen  i systemet på sikt återställs. I takt  med\r\natt systemets  tillgångar  ökar  i  förhållande till\r\nskulderna återställs indexeringen till att göras med\r\ninkomstindex.   Balanstal   skall   första    gången\r\nfastställas  för  år  2003.  RFV har den 29 november\r\n2002 föreslagit regeringen att  balanstalet för 2003\r\nskall bli 1,03.\r\n\r\nUtskottet,  som  noterar  att  riksdagen   nyligen\r\nbeslutat  om  regler  om  automatisk  balansering  i\r\npensionssystemet,  finner inte anledning att föreslå\r\nen ändring av beslutet.  Utskottet  avstyrker därmed\r\nmotion Fi288 yrkande 2.\r\n\r\nDelad pensionsrätt\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motion   om   delad\r\npensionsrätt.\r\nJämför reservation nr 78 (kd).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI motion A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd) yrkande\r\n10 begärs att regeringen lägger fram förslag  om att\r\npensionspoäng  automatiskt  skall  delas lika mellan\r\nföräldrarna till dess barnet är åtta år.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nPensionsarbetsgruppen    föreslog    i   betänkandet\r\nReformerat  pensionssystem  (Ds  1992:89)   att   en\r\nmöjlighet  skulle  införas  för  makar födda år 1954\r\neller senare att dela pensionsrätt intjänad inom det\r\nreformerade pensionssystemet. Delningen  skulle vara\r\nfrivillig och ske fortlöpande år för år under  tiden\r\nför   äktenskapets   bestånd  så  länge  utträde  ur\r\nsystemet   inte   anmäldes.    Regeringen    gav   i\r\nprincippropositionen  uttryck  för samma uppfattning\r\n(prop. 1993/94:250 s. 129 f.). Denna godtogs även av\r\nriksdagen. Under det fortsatta beredningsarbetet med\r\npensionsreformen utarbetades ett  detaljerat förslag\r\ntill  en ordning för delning av pensionsrätt  mellan\r\nmakar (se  promemorian  Reformerat  pensionssystem -\r\nlag  om  inkomstgrundad pension m.m. [Ds  1995:41]).\r\nUnder remissbehandlingen  anfördes dock stark kritik\r\nmot den föreslagna ordningen.\r\n\r\nMed anledning av kritiken, främst det förhållandet\r\natt   delning   med   hänsyn  till   samspelet   med\r\ngarantipensionssystemet  skulle  kunna få ekonomiska\r\nkonsekvenser  som  makarna inte hade  möjlighet  att\r\nförutse, inriktades  det fortsatta beredningsarbetet\r\npå att undersöka om det kunde finnas andra lösningar\r\nsom   gav  makar  möjlighet   att   reglera   ojämna\r\npensionsrättsförhållanden.   De   överväganden   som\r\ndärefter   gjordes  resulterade  i  att  makar  gavs\r\nmöjlighet att  - i stället för att dela pensionsrätt\r\n-     löpande     överföra     pensionsrätt     inom\r\npremiereservsystemet  från  den  ena  maken till den\r\nandra (prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13,  rskr.\r\n1997/98:315).    Endast    premiepensionsrätt    som\r\nintjänats  under  äktenskapet  kan  bli  föremål för\r\növerföring.  Överföring  skall  vara frivillig,  ske\r\nfortlöpande  år  från  år  och  omfatta   hela   den\r\npremiepensionsrätt  som  en make tjänat in för året.\r\nÖverföring  av  rätt till premiepension  skall  inte\r\npåverka rätten till garantipension.\r\nI betänkande 1997/98:SfU13 s. 90 anförde utskottet\r\nföljande. Syftet  med  en delning av pensionsrätt är\r\natt   i   ett  större  perspektiv   utjämna   makars\r\npensionsrättsförhållanden.  Utskottet  anser att det\r\nförslag   som   nu   läggs,  om  en  rätt  att  inom\r\npremiepensionen överföra  pensionsrätt,  tillgodoser\r\ndetta syfte samtidigt som en överföring inte innebär\r\nnågon  avgörande  minskning  av  pensionsrätten  för\r\nmakarna.    Utskottet   delar   uppfattningen    att\r\növerföringen  skall  vara  frivillig och endast vara\r\nmöjlig  för  premiepension  som   tjänats  in  under\r\näktenskapet samt omfatta hela pensionen. Genom denna\r\nlösning blir konsekvenserna av en överföring lättare\r\natt  förutse. En eventuell rätt till  garantipension\r\nskall bedömas utan hänsyn till att överföring skett.\r\nDetta  kan  medföra  att den totala pensionen kommer\r\nunder den basnivå som  föreslås  för garantipension.\r\nUtskottet  anser emellertid att denna  reduktion  av\r\npensionen kan anses acceptabel.\r\nUtskottet  vidhöll sitt ställningstagande senast i\r\nbetänkande 2001/02:SfU12.\r\nUtskottet  vidhåller  sitt  ställningstagande  och\r\navstyrker motion A242 yrkande 10.\r\n\r\nPensionsrätt vid studier\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  avslå  motion  om pensionsrätt\r\nvid studier.\r\nJämför reservation nr 79 (v).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI motion Sf312 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs ett\r\ntillkännagivande  om  vad i motionen  anförs  om  en\r\növersyn av pensionsrätt  vid  studier.  Motionärerna\r\nanför   att  pensionsrätten  för  studier  bör   för\r\nstuderande   som  fyllt  20  år  motsvara  den  egna\r\nåldersklassens genomsnittsinkomst för heltidsarbete.\r\nAtt  öka pensionsrätten  vid  studier  är  motiverat\r\nutifrån  att  en  hel del högskolestudier inte leder\r\ntill hög lön. Det handlar  om  för samhället viktiga\r\nyrkesgrupper,    som    exempelvis   bibliotekarier,\r\nlaboratorieassistenter,              sjuksköterskor,\r\nförskolelärare   m.fl.   I  dessa  yrkesgrupper   är\r\nkvinnorna överrepresenterade,  och frågan har därför\r\nen jämställdhetsaspekt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt    nuvarande    regler   gäller   beträffande\r\npensionsgrundande  belopp   vid   studier   att   en\r\nförsäkrad som under någon del av ett år har uppburit\r\nstudiemedel  i  form  av  studiebidrag enligt 3 kap.\r\nstudiestödslagen  (1999:1395)  skall  tillgodoräknas\r\nett  pensionsgrundande  belopp  för  det  året.  Det\r\npensionsgrundande  beloppet  skall motsvara 138 % av\r\nangivet bidrag som den försäkrade har uppburit under\r\nåret. Fr.o.m. den 1 januari 2003  gäller motsvarande\r\nregler  även  för  rekryteringsbidrag  enligt  lagen\r\n(2002:624)      om      rekryteringsbidrag      till\r\nvuxenstuderande.\r\n\r\nAnledningen   till   att   det   pensionsgrundande\r\nbeloppet är högre än det bidrag  som  lämnats är att\r\nbidraget inte har gjorts skattepliktigt. Bland annat\r\nadministrativa skäl har talat emot detta. Till grund\r\nför  beloppet 138 % av studiebidragsbeloppet  ligger\r\nantagen      genomsnittlig      sidoinkomst      för\r\nstuderandekollektivet samt skattereglernas påverkan.\r\nBeräkningen  av  det  pensionsgrundande  beloppet på\r\nrekryteringsbidraget skall ske på samma villkor. Det\r\ninnebär    att   även   det   för   året   utbetalda\r\nrekryteringsbidraget  räknas  upp  med  38 %, vilket\r\nmotsvarar vad ett beskattat bidrag skulle ha uppgått\r\ntill.  Pensionsgrundande  belopp  för  studier   kan\r\nsåledes ses som en fiktiv inkomst med studiebidraget\r\neller rekryteringsbidraget som utgångspunkt.\r\nStudier är i allmänhet att anse som en investering\r\nför   en   högre   lön   i  framtiden.  De  aktuella\r\npensionsgrundande  beloppen   utgör   dock  en  viss\r\nkompensation för den enskilde för att han  eller hon\r\nhelt  eller  delvis avstått från förvärvsarbete  och\r\ndärigenom  inte   kunnat   tjäna   in  pensionsrätt.\r\nUtskottet  finner  inte  anledning  att  föreslå  en\r\nhöjning   av   de  pensionsgrundande  beloppen   och\r\navstyrker därmed motion Sf312.\r\n\r\nPensionsgrundande belopp vid plikttjänstgöring\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen     bör     avslå     motion     om\r\npensionsgrundande         belopp          vid\r\nplikttjänstgöring.\r\nJämför reservation nr 80 (v).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI  motion  Fö219  av  Berit  Jóhannesson  m.fl.  (v)\r\nyrkande  3 begärs ett tillkännagivande om en översyn\r\nav     det    pensionsgrundande     beloppet     för\r\ntotalförsvarspliktiga    i   syfte   att   förbättra\r\ndetsamma.  Motionärerna  framhåller  att  en  civil-\r\neller   värnpliktig   som   blir    inkallad    till\r\ngrundutbildning    förlorar    minst   ett   år   av\r\nförvärvsinkomst eller studier. Att  för  sin  insats\r\nför Sverige endast ackumulera hälften av den pension\r\nsom  man i genomsnitt erhåller som förvärvsarbetande\r\ni Sverige ger helt fel signaler till de ungdomar som\r\nsöker   sig   till  förvarsmakten  eller  de  civila\r\nutbildarna.    Det     bör    även    beaktas    att\r\ntotalförsvarsplikt är en plikttjänstgöring.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEn  försäkrad som under någon  del  av  ett  år  har\r\ngenomgått  grundutbildning  enligt lagen (1994:1809)\r\nom   totalförsvarsplikt  skall  tillgodoräknas   ett\r\npensionsgrundande  belopp  för  det året. Ett sådant\r\nbelopp   skall   dock   tillgodoräknas   endast   om\r\ntjänstgöringen har pågått sammanlagt minst 120 dagar\r\nutan att grundutbildningen  avbrutits.  Därvid skall\r\nhänsyn   tas   enbart   till  dagar  för  vilka  den\r\nförsäkrade har erhållit dagersättning  enligt  lagen\r\nom  totalförsvarsplikt. Ett pensionsgrundande belopp\r\nskall,  för  varje dag under året som tjänstgöringen\r\nhar  pågått  och   för  vilken  den  försäkrade  har\r\nerhållit   dagersättning,    motsvara   hälften   av\r\ngenomsnittet    av   samtliga   för   intjänandeåret\r\nfastställda    pensionsgrundande    inkomster    för\r\nförsäkrade som under  det året har fyllt högst 64 år\r\ndelat med 365.\r\n\r\nStorleken  av det pensionsgrundande  beloppet  vid\r\nplikttjänstgöring  grundar sig på antagna riktlinjer\r\nenligt pensionsöverenskommelsen.  Nivån har bestämts\r\nmed   utgångspunkt   i   genomsnittsinkomsten    för\r\nförsäkrade i de åldersgrupper som är aktuella. Genom\r\nreglernas konstruktion följer nivån löneutvecklingen\r\ni  samhället.  Utskottet  finner  inte anledning att\r\nändra  det aktuella pensionsgrundande  beloppet  och\r\navstyrker motion Fö219 yrkande 3.\r\n\r\nPremiepensionssystemet\r\n\r\n\r\nAktiefonder ur ett etiskt perspektiv\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå motion om aktiefonder ur\r\nett etiskt perspektiv.\r\nJämför reservation nr 81 (v, mp).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI motion Sf292  av  Kerstin-Maria  Stalin m.fl. (mp)\r\nyrkande 3 begärs ett tillkännagivande  att PPM får i\r\nuppgift      att      utvärdera      och     granska\r\npremiepensionsfonderna utifrån etiska,  sociala  och\r\nmiljömässiga aspekter. Motionärerna anser att det är\r\nviktigt  och  fullt möjligt att besluta att fonder i\r\npremiepensionssystemet  måste  följa  de  avtal  som\r\nSverige  ställt  sig  bakom såsom FN:s konventioner,\r\ninternationella   miljööverenskommelser    m.m.    I\r\nmotionen  yrkande  5 begärs ett tillkännagivande att\r\nett obligatoriskt krav om hänsyn till etik och miljö\r\ni placeringsverksamheten  bör ställas på alla fonder\r\nsom    människor   erbjuds   välja    mellan    inom\r\npensionssystemet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed   s.k.    etiska   fonder   avses   fonder   där\r\nfondförvaltaren   undviker  företag  som  producerar\r\nexempelvis  vapen,  alkohol,   möbler   av  tropiska\r\nträslag eller företag som tillåter barnarbete  eller\r\nhar  undermåliga  arbetsvillkor  för  de  anställda.\r\nFonderna kan även avstå från att investera i företag\r\ndär det förekommer diskriminering på grund  av  kön,\r\netnisk tillhörighet eller religion. Vidare finns  på\r\nmarknaden också fonder med miljöinriktning.\r\n\r\nI  samband med beslut våren 2000 om att organisera\r\nom Allmänna  pensionsfonden  beslutades  att de fyra\r\nnya   s.k.   buffertfonderna  och  Sjunde  AP-fonden\r\nårligen  skulle  fastställa  en  verksamhetsplan,  i\r\nvilken bl.a.  en  beskrivning  skulle  ingå av vilka\r\nmiljö-   och   etikhänsyn   fonden   skulle   ta   i\r\nplaceringsverksamheten.\r\nFinansutskottet    konstaterade    i    betänkande\r\n2001/02:FiU7   AP-fondernas  verksamhet  2000  (skr.\r\n2000/01:131)  m.m.   att   AP-fonderna   inlett  ett\r\nomfattande arbete med att formulera och implementera\r\netiska  regler  i  placeringsverksamheten.  Även   i\r\nregeringen  pågick  ett  arbete  med  att  formulera\r\netiska principer för det statliga ägandet.\r\nI  betänkande  2001/02:SfU12 gjorde utskottet  ett\r\nliknande uttalande  beträffande Sjunde AP-fonden och\r\natt utskottet såg positivt på detta.\r\nMed det anförda avstyrks  motion Sf292 yrkandena 3\r\noch 5.\r\n\r\nIdeella fonder\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  motioner   om  ideella\r\nfonder.\r\nJämför reservation nr 82 (v, mp).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion Sf260 av Kerstin-Maria Stalin  m.fl.  (mp)\r\nbegärs  att  riksdagen beslutar om en lagändring som\r\nmöjliggör att  premiepensionsmedel skall få placeras\r\ni s.k. ideella fonder.\r\n\r\nÄven Inger Davidson  (kd) begär i motion Sf345 ett\r\ntillkännagivande om att premiepensionsmedel skall få\r\nplaceras  i  ideella fonder.  Motionären  framhåller\r\nbl.a. att om ideella  fonder  inte finns med som ett\r\nalternativ  för premiepensionssparande  kan  det  på\r\nsikt påverka  de  ideella  fondernas  fortlevnad.  I\r\nsämsta  fall riskerar intresset för dessa fonder att\r\nminska, då  det kan hävdas att de inte \"godkänts\" av\r\nstaten.\r\nDärtill begär  Gudrun  Schyman  m.fl. (v) i motion\r\nSf308 yrkande 2 att regeringen ger  Sjunde AP-fonden\r\nmöjlighet  att  erbjuda placering i ideella  fonder.\r\nMotionärerna  anser   att  likaväl  som  en  del  av\r\navkastningen på premiepensionsspararens  pengar  går\r\nur  systemet på grund av förvaltarnas avgifter skall\r\npensionsspararen  ha  friheten  att  kunna välja att\r\nplacera sina medel i ideella fonder.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt 8 kap. 3 § andra stycket lagen  (1998:674) om\r\ninkomstgrundad      ålderspension      (LIP)     får\r\npremiepensionsmedel  inte  placeras  i  fonder   som\r\nenligt  de  för  fonden  gällande bestämmelserna kan\r\ndela   ut   medel   till   andra  än   andelsägarna.\r\nBestämmelserna infördes den  1  januari  2000 (prop.\r\n1999/2000:12,     bet.     1999/2000:SfU6,     rskr.\r\n1999/2000:99).   I   propositionen   framhölls   att\r\npremiepensionssystemet   skulle   vara   ett  slutet\r\nekonomiskt  system,  dvs. det skulle varken  skjutas\r\ntill ytterligare penningmedel  eller  användas medel\r\nför  andra  ändamål  än sådana som slutligt  syftade\r\ntill  pensionsutbetalningar.  Denna  princip  ansågs\r\nvara så  grundläggande  för  systemets  funktion och\r\nlegitimitet hos de enskilda att de fonder där en del\r\nav  fondförmögenheten  används för andra ändamål  än\r\nutbetalningar till andelsägarna  inte borde tillåtas\r\ni premiepensionssystemet. Den enskilde skulle alltså\r\ninte     ha     möjlighet     att    placera    sina\r\npremiepensionsmedel i s.k. ideella fonder.\r\n\r\nUtskottet noterade i nämnda betänkande  s.  11 att\r\nsparande  i  ideella  fonder  utgjorde  ett populärt\r\ninslag  för  den  breda  allmänheten  och  uttryckte\r\nförståelse  för  att det framstod som svårbegripligt\r\nom en sådan möjlighet  inte  fanns  inom  ramen  för\r\npensionssparandet   i   premiepensionssystemet.  Ett\r\nsparande i en sådan fond  innebar  dock  i praktiken\r\natt  spararen  skänkte bort avkastningen helt  eller\r\ndelvis  på  detta   pensionskapital.   Hade  utrymme\r\nfunnits   att   generellt   sett  avstå  från  denna\r\navkastning borde avsättningen  till pensionssystemet\r\ni  stället  ha  varit  motsvarande  lägre.   Så  var\r\nemellertid   inte   fallet.  Utskottet,  som  delade\r\nregeringens uppfattning  vad gällde det principiella\r\nresonemanget om varför medel  inte borde få placeras\r\ni  ideella  fonder,  framhöll dock  att  de  ideella\r\nfondernas   betydelse   för    samhällsnyttan    var\r\nutomordentligt   stor   och  att  medel  från  dessa\r\nfinansierade   väsentliga  delar   inom   exempelvis\r\nmedicinsk forskning  och  olika miljöprojekt. Enligt\r\nutskottets mening vore det  olyckligt  om  sparandet\r\ninom ramen för premiepensionssystemet skulle  få den\r\neffekten   att  sparande  i  ideella  fonder  i  mer\r\nbetydande  omfattning   skulle   komma  att  minska.\r\nUtskottet  ansåg  att  denna  fråga  särskilt  borde\r\nföljas   upp.   Utskottet   tillstyrkte  regeringens\r\nförslag och avstyrkte motioner om ideella fonder.\r\nUtskottet  vidhåller  sitt  ställningstagande  och\r\navstyrker motionerna Sf260, Sf345  och Sf308 yrkande\r\n2.\r\n\r\nRealräntefond inom Sjunde AP-fonden\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motion om realräntefond\r\ninom Sjunde AP-fonden.\r\nJämför reservation nr 83 (v).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI motion Sf308 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 1\r\nbegärs att regeringen ger Sjunde AP-fonden möjlighet\r\natt erbjuda en realräntefond  som placerar i svenska\r\nrealränteobligationer.  Motionärerna  anför  att  en\r\nsådan placering är skyddad  både  mot  inflation och\r\nväxelkursutveckling              och             att\r\nadministrationskostnaderna bör kunna  hållas  mycket\r\nlåga.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI  betänkande  2001/02:SfU12 tog utskottet ställning\r\ntill motsvarande motion. Utskottet anförde följande.\r\nEn bärande tanke i lagstiftningen om premiepensionen\r\när att den statliga  förvaltningen  hos  Sjunde  AP-\r\nfonden  skall  vara  jämförbar  och likvärdig med de\r\nprivata placeringsalternativen för  premiepensionen.\r\nAv den anledningen har det eftersträvats  att det så\r\nlångt  möjligt  skall  gälla samma regler för  dessa\r\nolika alternativ. Den totala  risknivån i Sjunde AP-\r\nfondens placeringar skall vara  låg  och fondmedlen,\r\nvid  vald risknivå, placeras så att långsiktigt  hög\r\navkastning     uppnås.    För    förvaltningen    av\r\nPremievalsfonden  krävs  dock  inte  att  den totala\r\nrisknivån  skall  vara låg. Utskottet har inget  att\r\nerinra mot dessa målsättningar.\r\n\r\nMed   hänvisning  till   det   anförda   avstyrkte\r\nutskottet motionen.\r\nUtskottet  vidhåller  sitt  ställningstagande  och\r\navstyrker motion Sf308 yrkande 1.\r\n\r\nAktivt val av Premiesparfonden\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motioner om aktivt val av\r\nPremiesparfonden.\r\nJämför reservation nr 84 (v, mp)\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion  Sf292  av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp)\r\nyrkande 1 begärs ett  tillkännagivande  om  val till\r\nPremiesparfonden. Motionärerna anför att denna fond,\r\nsom har en avsevärt mindre kostsam administration än\r\nandra  fonder, skall innebära ett mindre risktagande\r\noch  därmed   också   mindre  risk  för  icke-etiska\r\nplaceringar. Återplacering i fonden av pensionsmedel\r\nför den som placerat medel  i  en  annan  fond måste\r\ngöras möjlig.\r\n\r\nI motion Sf308 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande\r\n3 begärs att regeringen lägger fram förslag  till en\r\nlagändring      för      placeringsreglerna      för\r\npremiepensionen  så  att  aktivt  val  av Sjunde AP-\r\nfondens   premiesparfond   möjliggörs.  Motionärerna\r\nanför  att  man vill låta valfriheten  omfatta  även\r\nstatlig förvaltning av premiepensionsmedel.\r\nI motion Sf325  av  Birgitta  Ahlqvist  och  Maria\r\nÖberg  (s)  begärs  ett  tillkännagivande  om  vad i\r\nmotionen   anförs   om  val  till  Premiesparfonden.\r\nMotionärerna anför att  det  inte kan finnas sakliga\r\nargument för att en fond skall  vara undantagen från\r\nett fritt val. Svenska folket bör under livets olika\r\nskeden kunna välja den fond som de  tror  kan ge dem\r\ndet bästa sparalternativet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har tidigare (bet. 1999/2000:SfU6  s.  8)\r\nframhållit att  den som en gång gjort ett aktivt val\r\nav fond inte i ett senare skede genom att avstå från\r\nval   av   fond  kan  komma   att   tillhöra   icke-\r\nväljarkollektivet.  Denne  kan således varken få nya\r\nmedel placerade i Premiesparfonden  eller  medel som\r\ntidigare placerats i annan fond flyttade till  denna\r\nfond.    Utskottet    har    därför    ansett    att\r\npensionsspararna  aktivt bör kunna välja att placera\r\ni fond med samma låga risk och samma avkastningskrav\r\nsom  Premiesparfonden   och   att  regeringen  borde\r\nåterkomma    till    riksdagen    när   tillräckliga\r\nerfarenheter vunnits om val och byte av fond.\r\n\r\nBakom detta utskottets uttalande låg uppfattningen\r\natt  placeringsinriktningen  för  förvaltningen   av\r\nicke-väljarnas  medel  skulle  skilja sig från andra\r\nfonder.   Bland   annat   hade  i  det  ursprungliga\r\nutredningsbetänkandet  (SOU  1997:131)  anförts  att\r\ninriktningen exempelvis  skulle  kunna  vara  70 % i\r\nräntebärande placeringar, 20 % i svenska aktier  och\r\n10  % i utländska aktier. Den exakta utformningen av\r\nPremiesparfonden    låstes    dock   inte   fast   i\r\nlagstiftningen  för att placeringarna  skulle  kunna\r\nanpassas  efter  utvecklingen  (prop.  1997/98:151).\r\nHärefter  har  AP-fonderna  reformerats,  och  vissa\r\njusteringar har  gjorts  av  målet  för  Sjunde  AP-\r\nfondens   förvaltning.  Kravet  på  långsiktigt  hög\r\navkastning    har    kommit    i    förgrunden   för\r\nplaceringsverksamheten  men  med  en  fortsatt   låg\r\nriskprofil för Premiesparfonden.\r\nPremiesparfonden  startade  den  2 november 2000 i\r\noch med att PPM placerade de första \"icke-väljarnas\"\r\npensionsmedel  i fonden. I årsberättelsen  för  2000\r\nanges   att   förvaltningen   av   Premiesparfondens\r\ntillgångar styrs  av  en normportfölj. Den visar den\r\nlångsiktiga   fördelningen    av    fondens    olika\r\ntillgångsslag,  uttryckt som andel av fondens totala\r\nmarknadsvärde: aktier  85 % (svenska 20 %, utländska\r\n65   %)   och   räntebärande   placeringar   15   %.\r\nFondförmögenheten  den  31  december   2000  var  15\r\nmiljarder kronor. Marknadsvärdet för aktierelaterade\r\nvärdepapper var drygt 5 miljarder kronor  (33 %) och\r\nför ränterelaterade närmare 8,5 miljarder kronor (54\r\n%).   Övriga  fordringar  uppgick  till  närmare   2\r\nmiljarder kronor (13 %).\r\nMot bakgrund  av  det  anförda  ansåg  utskottet i\r\nbetänkande 2000/01:SfU13 att pensionsspararna  torde\r\nha relativt goda möjligheter att finna en annan fond\r\nmed  sådan placeringsinriktning som Premiesparfonden\r\nnumera hade.\r\nFör  närvarande  består Premiesparfondens portfölj\r\nav  svenska aktier 17  %,  utländska  aktier  65  %,\r\nhedgefonder  4 %, private equity-fonder 4 %, svenska\r\nrealränteobligationer 9 % och kassa 1 %.\r\nUtskottet anser  att det i första hand får ankomma\r\npå   regeringen  i  samråd   med   partierna   bakom\r\npensionsöverenskommelsen   att  överväga  frågan  om\r\naktivt val av Premiesparfonden.\r\nUtskottet  avstyrker  med det  anförda  motionerna\r\nSf292 yrkande 1, Sf308 yrkande 3 och Sf325.\r\n\r\nGenerationsfonder inom Sjunde AP-fonden\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen     bör     avslå     motion     om\r\ngenerationsfonder inom Sjunde AP-fonden.\r\nJämför reservation nr 85 (v).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI motion Sf308 av Gudrun Schyman  m.fl. (v) begärs i\r\nyrkande 4 att regeringen lägger fram  ett förslag om\r\natt  Sjunde  AP-fonden  ges  möjlighet  att  erbjuda\r\ngenerationsfonder. Motionärerna anför att  man  vill\r\nlåta valfriheten omfatta även statlig förvaltning av\r\npremiepensionsmedel.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed   generationsfonder  avses  fonder  som  vänder  sig   till\r\nsärskilda åldersgrupper. Syftet med sådana fonder är\r\natt bättre kunna beakta att pensionssparare av olika\r\nåldrar generellt har olika lång placeringshorisont.\r\n\r\nI proposition  1999/2000:12 Statlig förvaltning av\r\npremiepensionsmedel,   m.m.   s.   18   konstaterade\r\nregeringen att det i och för sig fanns goda skäl att\r\ngöra  det  möjligt för Sjunde AP-fondsstyrelsen  att\r\nerbjuda såväl  de  pensionssparare  som  inte gjorde\r\nnågot  val  av fond som dem som aktivt valt  statlig\r\nförvaltning av premiepensionsmedlen placering i s.k.\r\ngenerationsfonder.  Det  redovisades dock inte något\r\nlagförslag om detta. Till  stöd  härför anfördes det\r\nangelägna i att de första fondvalen  för de enskilda\r\nkunde  ske före utgången av år 2000. Inrättandet  av\r\ngenerationsfonder     skulle    kräva    ytterligare\r\nbearbetning  av de datasystem  hos  PPM  som  skulle\r\nhantera  bl.a.  dessa  fondval  och  som  var  under\r\nleverans  till  myndigheten.  Ett  sådant  merarbete\r\nbedömdes som  en  olämplig  belastning för PPM under\r\ndet   dåvarande   intensiva  uppbyggnadsarbetet.   I\r\npropositionen  slogs   dock   fast   att  frågan  om\r\ngenerationsfonder  borde  övervägas ytterligare  och\r\natt regeringen hade för avsikt att, efter samråd med\r\nGenomförandegruppen, återkomma  till riksdagen i den\r\ndelen.\r\nUtskottet har erfarit att frågan om förvaltning av\r\npensionsmedel i generationsfonder  inom  Sjunde  AP-\r\nfonden bereds inom Regeringskansliet.\r\nMed  det  anförda avstyrker utskottet motion Sf308\r\nyrkande 4.\r\n\r\nFörvaltning av Premiesparfonden\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  avslå motion om förvaltning av\r\nPremiesparfonden.\r\nJämför reservation nr 86 (mp).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI motion Sf292 av  Kerstin-Maria  Stalin  m.fl. (mp)\r\nyrkande 2 begärs ett tillkännagivande om risktagande\r\ni    Premiesparfonden.    Motionärerna   anför   att\r\nPremiesparfondens förvaltare  har  ökat risktagandet\r\ngenom  att satsa på s.k. private equite  (4  %)  och\r\nhedgefonder (4 %).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI samband  med  att AP-fonderna reformerades år 2000\r\ngjordes vissa justeringar  av  målet  för Sjunde AP-\r\nfondens  förvaltning.  Kravet  på  långsiktigt   hög\r\navkastning       kom      i      förgrunden      för\r\nplaceringsverksamheten   men  med  en  fortsatt  låg\r\nriskprofil för Premiesparfonden. Enligt bestämmelser\r\nom mål för placeringsverksamheten  skall således den\r\ntotala  risknivån  i  Premiesparfondens  placeringar\r\nvara låg och fondmedlen, vid vald risknivå, placeras\r\nså att långsiktigt hög avkastning uppnås.\r\n\r\nFör  närvarande  består,   som   tidigare  nämnts,\r\nPremiesparfondens portfölj av svenska  aktier  17 %,\r\nutländska  aktier  65  %,  hedgefonder  4 %, private\r\nequity fonder 4 %, svenska realränteobligationer 9 %\r\noch kassa 1 %.\r\nI regeringens skrivelse 2001/02:180 Redovisning av\r\nAP-fondernas  verksamhet år 2001 anges på  s.  41-43\r\natt Sjunde AP-fondens  styrelse  under 2002 beslutat\r\natt diversifiera båda fonderna ytterligare genom att\r\ninkludera s.k. alternativa investeringar  i  form av\r\nonoterade  aktier och hedgefonder. Detta ytterligare\r\ninslag av diversifiering  torde bidra till att dämpa\r\nPremiesparfondens  volatilitet   något.   Regeringen\r\nbedömde    att    Sjunde    AP-fondens   strategiska\r\nplaceringsinriktning  föreföll  vara  väl  övervägd.\r\nDock  torde  man  från  principiella  utgångspunkter\r\nkunna ifrågasätta lämpligheten  av  att utnyttja den\r\ngenomsnittligt valda fonden som utgångspunkt för att\r\nbygga en långsiktig portfölj.\r\nUtskottet avstyrker motion Sf292 yrkande 2.\r\n\r\nSocialavgifter\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om\r\n- sänkta socialavgifter,\r\n- regional nedsättning av socialavgifter,\r\n-     socialavgifter    för    företag    med\r\nsäsongsanställd personal och\r\n- avgiftsskyldighet  för  andra föreningar än\r\nidrottsföreningar.\r\nJämför reservationerna nr 87  (fp),  88 (kd),\r\n89 (m), 90 (kd), 91 (kd) och 92 (c).\r\n\r\nGällande bestämmelser m.m.\r\n\r\nSocialförsäkringarna     finansieras    av    allmän\r\npensionsavgift,       socialavgifter,        statlig\r\nålderspensionsavgift och allmänna skattemedel.\r\n\r\nDen  nya socialavgiftslagen (2000:980) (SAL),  som\r\nträdde i kraft den 1 januari 2001, innebär främst en\r\nlagteknisk  och  språklig bearbetning av de tidigare\r\nbestämmelserna om  socialavgifter samt en anpassning\r\ntill  den  nya  socialförsäkringslagen   (1999:799).\r\nSocialavgifter  utgörs  av  arbetsgivaravgifter  och\r\negenavgifter och tas ut för att  finansiera systemen\r\nför social trygghet.\r\nArbetsgivaravgifter  betalas  av arbetsgivare  och\r\nandra  personer  som  ger  ut  ersättning   som   är\r\navgiftspliktig  enligt  2  kap.  SAL. Avgiftspliktig\r\nersättning  är  främst  löner,  arvoden   och  andra\r\nskattepliktiga   förmåner.   Avgiftsunderlaget   för\r\nberäkning av arbetsgivaravgifter består av summan av\r\nde  avgiftspliktiga  ersättningar  som  har  utgetts\r\nunder en kalendermånad. Arbetsgivaravgifterna uppgår\r\ntill 30,13 % av avgiftsunderlaget.\r\nEgenavgifter betalas  av  fysiska personer som har\r\navgiftspliktig inkomst enligt  3  kap. SAL. I första\r\nhand   betalas   egenavgifter   för   överskott   av\r\nnäringsverksamhet i vilken den som har inkomsten har\r\narbetat     i    inte    oväsentlig    utsträckning.\r\nEgenavgifterna     uppgår     till     28,32 %    av\r\navgiftsunderlaget.\r\nI budgetpropositionen framhålls att ett  syfte med\r\nden   förändrade   avgiftsstruktur   som   riksdagen\r\nbeslutat med anledning av budgetpropositionen för år\r\n1998  (prop.  1997/98:1,  bet.  1997/98:FiU1,  rskr.\r\n1997/98:36)  är  att  inom  ramen  för ett i princip\r\noförändrat  avgiftsuttag skapa bättre  samstämmighet\r\nmellan    inkomster    och    utgifter    i    bl.a.\r\nsjukförsäkringssystemet.     Regeringen     har    i\r\npropositionen   föreslagit   ändringar  av  enskilda\r\navgiftssatser medan det totala  avgiftsuttaget skall\r\nvara    oförändrat.    Arbetsgivaravgifterna     har\r\nföreslagits  uppgå till 29,57 % av avgiftsunderlaget\r\noch egenavgifterna till 27,76 %. För att erhålla ett\r\noförändrat   avgiftsuttag    har   regeringen   även\r\nföreslagit att den allmänna löneavgiften  höjs  från\r\n2,69  %  till  3,25  %  av underlaget. Förslagen har\r\ntillstyrkts av utskottet i yttrande 2002/03:SfU1y.\r\nVid beräkning av arbetsgivaravgifterna  gäller att\r\nen arbetsgivare varje månad får göra avdrag  med 5 %\r\nav  avgiftsunderlaget,  dock  högst  med  3  550 kr,\r\nvilket  motsvarar en årlig lönesumma på 852 000  kr.\r\nNär det gäller  beräkning av egenavgifter får avdrag\r\ngöras med 5 % av avgiftsunderlaget, dock högst med 9\r\n000 kr per år, vilket  motsvarar ett avgiftsunderlag\r\npå 180 000 kr.\r\nSverige hade tidigare även en regional nedsättning\r\nav  socialavgifterna  men   tvingades   upphöra  med\r\nnedsättningen med anledning av att EG-kommissionen i\r\ndecember  2000 inte fann stödet förenligt  med  EG:s\r\nstatsstödsregler.  Dessa  regler tillät driftsstöd i\r\nSverige endast i form av bidrag  till  transport  av\r\nvaror.  Sverige  utnyttjade  denna  möjlighet  genom\r\nstödformen  regionalt  transportbidrag. I övrigt kan\r\ndriftsstöd  endast  lämnas   inom   ramen  för  s.k.\r\nförsumbart  stöd.  Det  innebär att offentligt  stöd\r\ntill ett enskilt företag  inte får uppgå till mer än\r\nsammanlagt 100 000 euro under  en  treårsperiod.  En\r\nsådan period kan sedan följas av en ny treårsperiod.\r\nGenom   lagen   (2001:1170)   om  utvidgning  av  de\r\nsärskilda    avdragen    enligt   socialavgiftslagen\r\n(2000:980), som trädde i kraft  den  1 januari 2002,\r\ninfördes  en  regional stimulans för företagandet  i\r\nstödområde A. Lagen är utformad så att den ryms inom\r\nramen för det s.k.  försumbara  stödet. Företag inom\r\nsektorerna  kol och stål, jordbruk,  vattenbruk  och\r\nfiske samt transport  omfattas därmed inte av lagen.\r\nStimulansen lämnas genom  utvidgade  avdrag på 10 %,\r\nutöver   avdragen   på  5  %,  vid  beräkningen   av\r\narbetsgivaravgifter och  egenavgifter.  Avdragen  är\r\nmaximerade  på  samma  sätt som avdragen på 5 %. Det\r\nutvidgade avdraget avseende  arbetsgivaravgifter  är\r\ndärför   maximerat  till  7 100  kr  per  månad  och\r\navseende egenavgifter  till 18 000 kr per år. Den 23\r\njuli  2002  upphörde  Fördraget  om  upprättande  av\r\nEuropeiska kol- och stålgemenskapen  att  gälla. Det\r\ninnebär att det inte längre finns något EG-rättsligt\r\nhinder   att   låta   verksamhet   inom   kol-   och\r\nstålindustrin  omfattas  av  det särskilda avdraget.\r\nRegeringen   har   i  proposition  2002/03:5   Vissa\r\nmervärdesskattefrågor, m.m. lagt fram ett förslag om\r\nupphävande  av bestämmelsen  att  lagen  inte  skall\r\ntillämpas på verksamhet inom kol- och stålindustri.\r\nEnligt 2 kap.  14  §  SAL är en ersättning till en\r\nperson fri från arbetsgivaravgifter  om ersättningen\r\ntill den personen under året har understigit  1  000\r\nkronor. Enligt 2 kap. 19 § SAL är en ersättning till\r\nen  idrottsutövare från en sådan ideell förening som\r\navses   i   7   kap.   7-13   §§  inkomstskattelagen\r\n(1999:1229) och som har till huvudsakligt  syfte att\r\nfrämja     idrottslig     verksamhet     fri    från\r\narbetsgivaravgifter  om ersättningen från föreningen\r\nunder  året  inte  har  uppgått   till   ett   halvt\r\nprisbasbelopp.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI detta avsnitt redovisas motioner om socialavgifter\r\nsom inte påverkar inkomsterna under 2003.\r\n\r\nSänkta socialavgifter\r\n\r\nI  motion  Sf249  av Per Bill och Anna Ibrisagic (m)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  om  en  halvering  av\r\negenavgifterna för egenföretagare.\r\n\r\nI motion N393  av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkande 6\r\nbegärs ett tillkännagivande  om  generellt  nedsatta\r\narbetsgivaravgifter med 10 % på lönesummor upp  till\r\n900  000  kr och för egenavgifterna upp till 250 000\r\nkr.\r\nI motion  N266  av Helena Bargholtz (fp) yrkande 6\r\nbegärs     ett    tillkännagivande     om     sänkta\r\narbetsgivaravgifter  inom tjänstesektorn. Motionären\r\nframhåller  att  detta skulle  även  underlätta  för\r\nturistbranschen på Gotland.\r\n\r\nRegional nedsättning av socialavgifter\r\n\r\nI motion Sf257 av  Håkan Larsson och Birgitta Sellén\r\n(c) begärs ett tillkännagivande  om  en utredning om\r\ngeografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna.\r\nGenerellt  nedsatta socialavgifter bör  införas  som\r\nett regionalpolitiskt  styrmedel  i  norra  delen av\r\nlandet.\r\n\r\nI  motion  Sf278  av  Camilla  Sköld  Jansson  och\r\nGunilla  Wahlén  (v)  begärs ett tillkännagivande om\r\natt  regeringen  söker  lösningar   för   att   även\r\njordbruksföretagen  skall  omfattas av den regionala\r\nnedsättningen av socialavgifter i stödområde A.\r\nI motion N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m) yrkande\r\n6  begärs  ett  beslut  om  utökad   nedsättning  av\r\nsocialavgifterna i stödområde A. Fler företag bör få\r\nmöjlighet till nedsättning inom ramen  för  det s.k.\r\nförsumbara stödet.\r\nI  motion  N345 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande\r\n17 begärs ett  tillkännagivande  om  att  regeringen\r\nskyndsamt  i EG-kommissionen prövar möjligheten  att\r\nutöka  den  regionala   nedsättningen   av   sociala\r\navgifter  även  till  de  branscher  som  undantas i\r\ndagens regelverk.\r\nI  motion  Sf253  av Hans Backman (fp) begärs  ett\r\ntillkännagivande  om att  arbetsgivaravgiften  skall\r\navskaffas för nyanställningar  av ungdomar mellan 18\r\noch 24 år och att Gävleborgs län  därvid  görs  till\r\nett försöksområde. Motionären framhåller att i länet\r\när  arbetslösheten  hög och att många som flyttar är\r\nungdomar.\r\n\r\nSocialavgifter  för  företag   med   säsongsanställd\r\npersonal\r\n\r\nI  motion Sk347 av Sven Gunnar Persson  m.fl.  (kd)  yrkande  2\r\nbegärs     ett    tillkännagivande    om    minskade\r\nsocialavgifter   för   företag  med  säsongsanställd\r\npersonal  och  att  sådana   företag  även  bör  ges\r\nmöjlighet  att  fullt  ut  utnyttja   den  generella\r\nnedsättningen   av  socialavgifterna  på  5   %   av\r\navgiftsunderlaget.\r\n\r\nAvgiftsskyldighet    för    andra    föreningar   än\r\nidrottsföreningar\r\n\r\nI motion Sf251 av Kerstin Heineman (fp)  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  att  alla  ideella kultur- och\r\nungdomsorganisationer    skall    jämställas     med\r\nidrottsrörelsen   vad   avser   avgiftsbefrielse  på\r\nersättningar understigande ett halvt basbelopp.\r\n\r\nI motion Sf288 av Sonja Fransson  (s)  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om  att  det  bör  prövas  om inte\r\nundantagsregeln   gällande   arbetsgivaravgifter  på\r\nersättningar till idrottsutövare  även bör gälla för\r\nde allmännyttiga ideella handikappföreningar som har\r\nmotionsverksamhet.    Motionären   framhåller    att\r\nidrottsledare inom handikappföreningar på ett aktivt\r\nsätt bidrar till en bättre folkhälsa och därmed till\r\nlägre kostnader för hälsa och sjukvård.\r\nI motion Sf344 av Peter  Pedersen  (v)  begärs ett\r\ntillkännagivande  om  att  beskattningen  inom   den\r\nallmännyttiga  ideella sektorn skall utformas på ett\r\nsätt  som underlättar  och  stimulerar  det  ideella\r\nengagemanget  och så att det ideella ledarskapet kan\r\nbevaras och utvecklas.  Motionären  framhåller bl.a.\r\natt den s.k. \"halva basbeloppsregeln\" som gäller för\r\nidrottsföreningar  även bör gälla för  allmännyttiga\r\nföreningar i stort, åtminstone för kulturföreningar.\r\nI motion Sk348 av  Inger  Davidsson  och Sven Brus\r\n(kd)  yrkande 3 begärs ett tillkännagivande  om  att\r\nlåta skatteförmåner  som  i  dag  gäller  idrottslig\r\nverksamhet   omfatta   hela   den  ideella  sektorn.\r\nMotionärerna framhåller att amatörkulturen  och  det\r\nfrivilliga  arrangörsarbetet inom kulturlivet liksom\r\növrig  ideell   verksamhet   är  i  stort  behov  av\r\nkvalificerade       ledare       och      eldsjälar.\r\nLedarrekryteringen    är   besvärlig,   och    många\r\nföreningar  har lidit stora  ekonomiska  avbräck  på\r\ngrund   av   nedskärningar    av   kommunernas   och\r\nlandstingens anslag.\r\nI  motion  Kr336  av  Birgitta  Sellén  m.fl.  (c)\r\nyrkande  12  begärs  ett  tillkännagivande   om  att\r\nideella  kultur-  och  ungdomsorganisationer bör,  i\r\nlikhet  med  vad som gäller  för  idrottsföreningar,\r\nundantas från  arbetsgivaravgifter  på  ersättningar\r\nunderstigande ett halvt basbelopp.\r\nI motion Kr366 av Helena Höij m.fl. (kd) yrkande 4\r\nbegärs      ett      tillkännagivande     om     att\r\namatörkulturföreningar     bör     undantas     från\r\narbetsgivaravgifter  på  ersättningar  understigande\r\nett halvt basbelopp.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nNär det gäller krav på sänkta egenavgifter generellt\r\nför  egenföretagare  är detta något som regelmässigt\r\nprövas i samband med det  sedvanliga  budgetarbetet,\r\nlikaså   krav  på  högre  generell  nedsättning   av\r\nsocialavgifter än 5 %.\r\n\r\nUtskottet   noterar   i   övrigt   att  Riksdagens\r\nrevisorer - på förslag av utskottet -  har  gjort en\r\ngranskning av den nedsättning av socialavgifterna om\r\n5  %  som  infördes  den 1 januari 1997. Revisorerna\r\nkonstaterade i förslag  till riksdagen (2001/02:RR2)\r\natt   syftet   med   stödet   är    att    stimulera\r\nnyanställningar   och   uppmuntra   egenföretagande.\r\nKonstruktionen   av   stödet   innebar   dock    att\r\nsysselsättningseffekterna  blev begränsade, medan de\r\nstatsfinansiella konsekvenserna  blev stora. Orsaken\r\nhärtill var framför allt att nedsättningen  endast i\r\nbegränsad     omfattning     påverkade    företagens\r\nanställningsbeslut. Revisorerna ansåg att regeringen\r\nborde  ges  i  uppdrag  att  inom  ett  år  redovisa\r\neffekterna av nedsättningen av socialavgifterna  och\r\natt   utvärderingen   i   första   hand  borde  avse\r\nsysselsättningseffekter.  Revisorerna  föreslog  att\r\nriksdagen som sin mening skall  ge  regeringen detta\r\ntill känna.\r\nFrågan  behandlades  i  betänkande  2001/02:FiU01.\r\nFinansutskottet anförde att regeringen i proposition\r\n2001/02:45 hade föreslagit en utökad nedsättning  av\r\nsocialavgifterna i stödområde A. Mot bakgrund av att\r\nden   generella  nedsättningen  av  socialavgifterna\r\nvarit i  kraft en relativt begränsad tidsperiod samt\r\natt regeringen  avsåg  att  föreslå  förändringar  i\r\nnedsättningen  gjorde  utskottet  bedömningen att en\r\nsådan  utvärdering  som  revisorerna efterlyste  för\r\nnärvarande inte var påkallad.  En  utvärdering borde\r\nske när det utvidgade systemet varit i kraft ett par\r\når. Därmed avstyrkte utskottet revisorernas yrkande.\r\nUtskottet  anser  att  det  inte  finns  skäl  för\r\nriksdagen  att  nu göra något uttalande  i  aktuella\r\nfrågor. Utskottet avstyrker därmed motionerna Sf249,\r\nN266 yrkande 6 och N393 yrkande 6.\r\nVad    gäller   motionsyrkandena    om    regional\r\nnedsättning    av    socialavgifterna   konstaterade\r\nutskottet   i  sitt  yttrande   2002/03:SfU1y   till\r\nfinansutskottet   att  lagen  om  utvidgning  av  de\r\nsärskilda avdragen  enligt socialavgiftslagen faller\r\ninom ramen för det s.k. försumbara stödet enligt EU-\r\nregler. I lagen undantas  därför  företag inom bl.a.\r\nsektorerna    kol-   och   stålindustri,   jordbruk,\r\nvattenbruk och  fiske.  Enligt utskottets mening var\r\ndet viktigt att stödet gavs  en  utformning  som var\r\nförenlig  med  de  regler  som  gäller  inom  EU för\r\nstatsstöd.  Utskottet  noterade  även att regeringen\r\nlämnat  förslag  om  upphävande av bestämmelsen  att\r\nlagen inte skall tillämpas  på  verksamhet inom kol-\r\noch stålindustri. Vidare anförde utskottet följande.\r\nDet    regionala    avdraget   vid   beräkning    av\r\narbetsgivaravgifterna   skall  i  första  hand  avse\r\nsjukförsäkringsavgiften         och         därefter\r\nföräldraförsäkringsavgiften.     Detsamma     gäller\r\navdraget från egenavgifterna som dessutom skall avse\r\narbetsskadeavgiften                              och\r\nefterlevandepensionsavgiften.             Utskottets\r\nprincipiella  inställning är att det bör finnas  ett\r\ntydligt samband mellan de socialavgifter som erläggs\r\noch  de  olika förmåner  som  dessa  avgifter  skall\r\nfinansiera.  Ett sådant samband är lagfäst i den nya\r\nlagen om fördelning  av  socialavgifter. En regional\r\nnedsättning  av  socialavgifter   avsedd  att  bl.a.\r\nstimulera småföretagandet i det aktuella stödområdet\r\nmåste betraktas som en del av regionalpolitiken. Mot\r\nbakgrund  av  detta  och  att  det  dessutom   finns\r\navgifter/löneskatter  som  inte  har  till syfte att\r\nfinansiera förmåner inom socialförsäkringen  kan det\r\nifrågasättas,   och   särskilt   vid   en  eventuell\r\nutvidgning av avdraget, om det är lämpligt  att  för\r\nen  regional  åtgärd  ta  i  anspråk avgifter som är\r\navsedda  att  finansiera  vissa preciserade  sociala\r\nförmåner som sjukpenning och föräldrapenning.\r\nUtskottet  avstyrker  med det  anförda  motionerna\r\nSf253, Sf257, Sf278, N304  yrkande  6,  N345 yrkande\r\n17.\r\nBeträffande företag med säsongsanställd  personal,\r\nt.ex. trädgårdsnäringen, vill utskottet hänvisa till\r\nsin ovan redovisade principiella inställning att det\r\nbör   finnas   ett   tydligt   samband   mellan   de\r\nsocialavgifter som erläggs och de olika förmåner som\r\ndessa  avgifter  skall  finansiera  och  att det kan\r\nifrågasättas om det är lämpligt att för en  regional\r\nåtgärd  ta  i  anspråk  avgifter  som är avsedda att\r\nfinansiera  vissa preciserade sociala  förmåner  som\r\nsjukpenning och föräldrapenning. Liksom i betänkande\r\n2001/02:SfU1  är  utskottet,  i  linje  med vad nyss\r\nsagts,   inte   berett   att  ställa  sig  bakom  en\r\nnedsättning av socialavgifterna  i  syfte  att komma\r\ntill  rätta  med  t.ex.  konkurrensproblem  inom  en\r\nsärskild     bransch     eller     för     särskilda\r\npersonalkategorier.  Utskottet konstaterar dock  att\r\nde   särskilda   reglerna    om    nedsättning    av\r\nsocialavgifterna  med  5  %  innebär en viss lättnad\r\näven för företag med säsongsanställd personal.\r\nFråga     är     även     om    reduktionen     av\r\narbetsgivaravgifterna skall beräknas  på  den årliga\r\neller  månatliga lönesumman. Utskottet behandlade  i\r\nbetänkande   2000/01:SfU5   regeringens  proposition\r\n2000/01:8  Ny socialavgiftslag,  vari  anfördes  att\r\nbetalningsperioden  för  arbetsgivaravgifter  enligt\r\nsocialavgiftslagen    av   både   systematiska   och\r\npedagogiska  skäl  borde   vara   densamma   som   i\r\nskattebetalningslagen.     Utskottet    ansåg    att\r\nbestämmelserna om månadsvis  beräkning och betalning\r\nav arbetsgivaravgifterna av administrativa  skäl  då\r\ninte  kunde ändras. Utskottet intog samma ståndpunkt\r\nsenast i yttrande 2002/03:SfU1y.\r\nUtskottet  avstyrker  med det anförda motion Sk347\r\nyrkande 2.\r\nUtskottet har vid flera  tillfällen  haft  att  ta\r\nställning  till  frågan  om  att  i avgiftshänseende\r\nlikställa  ersättningar  från idrottsföreningar  med\r\nersättningar från andra ideella föreningar, senast i\r\nyttrande  2002/03:SfU7y  till   kulturutskottet.   I\r\nyttrandet  lämnade utskottet en utförlig redogörelse\r\nför bakgrunden  till  den nuvarande bestämmelsen och\r\ntidigare ställningstagande  av  utskottet  i frågan,\r\nbl.a.  i  samband  med  behandlingen  av regeringens\r\nproposition   1997/98:151   med   förslag   om   ett\r\nreformerat   ålderspensionssystem.  I  propositionen\r\nangavs (s. 203)  att  regeln om att ersättningar upp\r\ntill ett halvt basbelopp  inte var pensionsgrundande\r\nkunde införas i ATP-systemet  utan  att  det uppstod\r\nnågon  mer  påtaglig  risk  för att idrottsutövarnas\r\nframtida   ålderspension   skulle    påverkas.   ATP\r\ngrundades  i  princip på inkomster överstigande  ett\r\nbasbelopp  under   ett   år,  samtidigt  som  det  i\r\nnormalfallet  var  långt  ifrån  alla  år  som  blev\r\navgörande  för  ålderspensionens   storlek.   I  det\r\nreformerade  pensionssystemet,  där  i princip varje\r\nkronas inkomst under hela livet skulle  få betydelse\r\nför  det  framtida  pensionsutfallet, kunde  däremot\r\nregeln ifrågasättas. Regeringen ansåg emellertid att\r\nett  slopande av särregeln  skulle  kräva  särskilda\r\növerväganden bl.a. när det gällde idrottsföreningars\r\nekonomiska       situation       och       därutöver\r\nställningstaganden  till  rimligheten  av eventuella\r\nkompenserande stödformer. Frågan borde därför, i den\r\nmån  så bedömdes som lämpligt, tas upp i  ett  annat\r\nsammanhang. Regeringen föreslog därmed att särregeln\r\nrörande   ersättning   till   idrottsutövare  skulle\r\növerföras  till  det  reformerade  pensionssystemet.\r\nUtskottet hade inte någon  annan uppfattning i denna\r\nfråga    (bet.    1997/98:SfU13).    I    betänkande\r\n2000/01:SfU5   om   ny    socialavgiftslag   anförde\r\nutskottet  att  undantag  från   avgiftsskyldigheten\r\nriskerade att urholka pensionsskyddet  och  att  det\r\nvar   viktigt  att  upprätthålla  principen  om  att\r\ninkomster      som      grundade      rätt      till\r\nsocialförsäkringsförmåner    borde   föranleda   att\r\nsocialavgifter erlades. Utskottet, som även erinrade\r\nom  att  undantaget  från  skyldigheten  att  betala\r\narbetsgivaravgifter hade uppkommit i första hand för\r\natt    förenkla    möjligheten   till    avdrag    i\r\navgiftssammanhang        för         idrottsutövares\r\nkostnadsersättningar,  kunde inte ställa  sig  bakom\r\nett  förslag  till  utvidgning   av   undantaget.  I\r\nyttrande  2001/02:SfU7y noterade utskottet  att  RFV\r\noch Riksskatteverket,  som  inkommit  med  yttranden\r\ntill   kulturutskottet,   hade   uppfattningen   att\r\nundantag  av  aktuell  typ inte borde göras utan att\r\neventuellt   stöd   till   idrottsföreningar   borde\r\nutformas  på  annat sätt. Socialförsäkringsutskottet\r\nunderströk  sin   tidigare   vid   flera  tillfällen\r\nframförda   mening  och  motsatte  sig  bestämt   en\r\nutvidgning    av     det     aktuella    undantaget.\r\nKulturutskottet  föreslog  med  hänvisning  till  de\r\nsamstämmiga yttrandena från de tre remissinstanserna\r\ninom   socialförsäkrings-  och  skatteområdena   att\r\nmotion  i   frågan   skulle   avslås  av  riksdagen.\r\nRiksdagen beslutade i enlighet härmed.\r\nUtskottets uppfattning är att  frågan om särregeln\r\navseende idrottsföreningar bör övervägas i vart fall\r\nsenast vid den s.k. kontrollstationen  2004 avseende\r\nfrågor om medel i pensionssystemet m.m.\r\nUtskottet finner således inte heller nu  skäl till\r\nen   utvidgning   av  det  aktuella  undantaget  och\r\navstyrker med det anförda  motionerna  Sf251, Sf288,\r\nSf344, Sk348 yrkande 3, Kr336 yrkande 12  och  Kr366\r\nyrkande 4.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n1. Allmänna principer för socialförsäkringarna\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 1. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:N227  yrkande 11 samt avslår\r\nmotionerna 2002/03:Sf230, 2002/03:Sf331  yrkandena 1\r\noch 2 samt 2002/03:Sf335 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe  sociala avgifterna utgör i dag en betydande  del\r\nav den  totala  arbetskraftskostnaden.  Vi anser att\r\nalla  socialavgifter  skall  synliggöras  och   vara\r\nförmånsrelaterade.  Sociala  avgifter  som  inte  är\r\nförmånsanknutna  utgör  en  extra skatt och skall då\r\nockså redovisas som en sådan.\r\n\r\n\r\n2. Allmänna principer för socialförsäkringarna\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 2. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:Sf230 samt avslår motionerna\r\n2002/03:Sf331  yrkandena   1  och  2,  2002/03:Sf335\r\nyrkande 1 och 2002/03:N227 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn parlamentarisk arbetsgrupp med företrädare för de\r\nsju  riksdagspartierna  bör tillsättas  för  att  gå\r\nigenom problem kring socialförsäkringarna.  Avsikten\r\nskall  vara att eftersträva en samsyn kring hållbara\r\nprinciper  för  en  stor socialförsäkringsreform som\r\nomfattar       främst       sjukförsäkring       och\r\narbetslöshetsförsäkring.\r\n\r\nFöljande utgör ett bidrag till diskussionen om hur\r\nsocialförsäkringarna skulle kunna utformas.\r\nDet  skall  vara  obligatoriska  försäkringar  mot\r\ninkomstbortfall  som  innebär   en   fördelning   av\r\nriskkostnader.  Försäkringarna skall utformas så att\r\ndet lönar sig att  arbeta.  Det  måste därför finnas\r\nsjälvrisker  och  en  allmän inriktning  på  arbete,\r\nrehabilitering och aktivitet.  Försäkringarna  skall\r\ninte   bidra   till  skadligt  stora  marginal-  och\r\ntröskeleffekter  för  människor  som  vill inträda i\r\neller  återvända  till  arbetslivet eller  öka  sina\r\narbetsinsatser. En försäkringsmässig koppling mellan\r\navgifter  och  förmåner  bidrar  till  det.  En  väl\r\nutformad  generell välfärdspolitik  bidrar  till  en\r\nflexibilitet      i      samhället      och     till\r\nvälståndsutvecklingen.\r\nDet bör så långt möjligt finnas ett direkt samband\r\nmellan   inbetalda   avgifter   och   förmåner.   En\r\nsocialförsäkringsreform skall utgå från principen om\r\n\"raka rör\" där varje förmån motsvaras av en inbetald\r\navgift  och  där  avgifterna  och  förmånerna hänger\r\nihop.     Det     är    viktigt    att    taket    i\r\nsocialförsäkringarna   sätts   så   att   det  stora\r\nflertalet   inkomsttagares  inkomster  ligger  under\r\ntaket. Förmånstaket  bör  höjas  till tio basbelopp.\r\nVidare   bör   en   övergång   till  \"lönebasbelopp\"\r\növervägas   så   att  taket  kan  räknas   upp   med\r\nstandardstegringen i samhället.\r\nKostnaderna  för   fördelningspolitiska  inslag  i\r\nsjukförsäkring   och   arbetslöshetsförsäkring   bör\r\nfinansieras    med   anslag   över    statsbudgeten.\r\nEgenavgifter för  löntagare bör prövas som en viktig\r\ndel  av  finansieringen.   Avgifterna   skall   vara\r\noberoende  av  den enskilda människans risk, men det\r\när tänkbart att  skillnader  i kollektiva risker kan\r\nmotivera särskilda avgiftsuttag eller nedsättningar.\r\nKostnader   för   trafikolyckor    tas    ut    på\r\ntrafikförsäkringen   och  arbetsolycksfall  överförs\r\ntill en obligatorisk icke-statlig försäkring.\r\nUtgifterna i arbetslöshets-  och  sjukförsäkringen\r\nvarierar  med  konjunkturen och arbetsmarknadsläget.\r\nDet kan behövas en automatiskt verkande mekanism som\r\nomfördelar avgiftsuttaget  mellan försäkringarna när\r\narbetsmarknadsläget förändras. Ändringar av avgifter\r\neller  förmåner  skall bara kunna  ske  när  det  är\r\nförsäkringsmässigt motiverat. Socialförsäkringar som\r\nfrikopplas  från  statens   budget  måste  samtidigt\r\nförses med mekanismer som gör  att deras finansiella\r\nstabilitet  upprätthålls.  Försäkringarna   bör   få\r\nbuffertfonder.\r\nDet  tre  stora  socialförsäkringssystemen  -  för\r\nålderspensioner, för arbetslöshetsförsäkring och för\r\nsjukförsäkring   (sjukpenning,   rehabilitering  och\r\nmotsvarigheten  till  förtidspension)   -  bör  vara\r\noffentliga  och  obligatoriska,  ges  en  fristående\r\nställning med egna styrelser och redovisas vid sidan\r\nav statsbudgeten.\r\n\r\n3. Allmänna principer för socialförsäkringarna\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 3. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:Sf335  yrkande  1 samt avslår\r\nmotionerna 2002/03:Sf230, 2002/03:Sf331  yrkandena 1\r\noch 2 samt 2002/03:N227 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFöljande      principer      bör      gälla      för\r\nsocialförsäkringssystemets utformning.\r\n\r\nHuvudtanken  är  att ett statligt generellt system\r\nbäst försäkrar människor  mot vissa mer eller mindre\r\npåverkbara inkomstbortfall men att dessa system även\r\nbör  ge  utrymme för egna lösningar  och  personligt\r\nansvarstagande.  Detta  gäller  i  första  hand  vid\r\nsjukdom, arbetslöshet, barnafödande och pension. Med\r\nundantag     för    pensionssystemet    är    dagens\r\nsocialförsäkringssystem    dock    varken   särskilt\r\nrobusta, överskådliga eller träffsäkra  och  behöver\r\ndärför reformeras.\r\nI ett kortare perspektiv bör socialförsäkringarna,\r\nutöver pensionssystemet, renodlas och samordnas. Ett\r\nbättre  samband  mellan  avgifter och förmåner måste\r\nupprättas   genom   någon   form    av   löne-   och\r\navgiftsväxling då det är fråga om att  försäkra  ett\r\ninkomstbortfall.  I  ett  längre  perspektiv  är det\r\nönskvärt    att    hela    skatte-,   avgifts-   och\r\ntransfereringssystemet effektiviseras.  Därtill  bör\r\näven  incitamenten för enskilda individer förbättras\r\nvid givna  förmåner.  Därigenom  skulle  den svenska\r\nekonomiska  tillväxtkraften stärkas. Reformerna  kan\r\ngenomföras  utan   att   den   offentliga   sektorns\r\nomfördelande funktion behöver ändras.\r\n\r\n4. Allmänna principer för socialförsäkringarna\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 4. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:Sf331  yrkandena 1 och 2 samt\r\navslår   motionerna   2002/03:Sf230,   2002/03:Sf335\r\nyrkande 1 och 2002/03:N227 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  parlamentarisk  utredning   om   de   ekonomiska\r\ntrygghetssystemen           bör          tillsättas.\r\nSocialförsäkringarna är inte  anpassade efter dagens\r\nanställnings- och sysselsättningsformer.  Många står\r\nutanför dagens socialförsäkringssystem. De  som inte\r\nkommit in på arbetsmarknaden har vare sig rätt  till\r\nsjukpenning,  a-kassa  eller tjänstepension. För att\r\nett framtida ekonomiskt  trygghetssystem  skall vara\r\nlångsiktigt hållbart är det viktigt att det stöds av\r\nen   bred  politisk  majoritet,  i  likhet  med  den\r\növerenskommelse    som   ingicks   i   samband   med\r\nreformeringen av pensionssystemet.\r\n\r\nFöljande principer bör gälla.\r\nTrygghetssystemet  skall vara långsiktigt hållbart\r\noch   klara  svängningar   i   konjunkturen   liksom\r\nförändringar i demografin. Detta är särskilt viktigt\r\nmed hänsyn  till den budgetlagstiftning som reglerar\r\nnivån på de statliga utgifterna genom utgiftstaket.\r\nTrygghetssystemet  skall  syfta  till  att  hjälpa\r\nmänniskor som på grund av sjukdom eller arbetslöshet\r\nförlorar    sin    arbetsinkomst    tillbaka    till\r\narbetslivet.  Krav  skall  ställas på att de som får\r\nersättning aktivt söker arbete  och egen försörjning\r\neller  deltar  i  rehabilitering. Dessa  krav  skall\r\nmotsvaras av ett statligt  ansvar att bidra med stöd\r\nför att hjälpa individen tillbaka.  Det måste skapas\r\nekonomiska  incitament för båda parter  så  att  den\r\nnödvändiga aktiviteten  sätts in i ett tidigt skede.\r\nGenom    att   renodla   trygghetssystemets    olika\r\nersättningsnivåer  och  skapa  ett  enhetligt system\r\nblir  det  också  mer  förutsägbart  för  såväl  den\r\nenskilde  som för staten. Riskerna måste spridas  så\r\natt människor kan delta på lika villkor.\r\nAlla  människor   skall  garanteras  en  ekonomisk\r\ngrundtrygghet. Samtidigt har alla ett ansvar för att\r\naktivt försöka påverka  sin  situation och skapa sig\r\nen egen försörjning.\r\n\r\n5. Studiesocial utredning (punkt 2)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 5. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motionerna  2002/03:Sf266  och 2002/03:Ub487\r\nyrkande  8  samt  avslår  motionerna  2002/03:Sf213,\r\n2002/03:Sf246,     2002/03:Sf337,     2002/03:Sf338,\r\n2002/03:Sf362, 2002/03:\r\nSf373,   2002/03:Ub489   yrkande   3,  2002/03:Ub491\r\nyrkande 1 och 2002/03:A242 yrkande 24.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPostdoktoral  forskning, s.k. post-doc,  finansieras\r\nofta   med   stipendier    och    dessa    är   inte\r\nsjukpenninggrundande.   Detta   får   effekter   för\r\nföräldrapenningförmånerna      på      grund      av\r\nföräldraförsäkringens   240-dagarsvillkor.  Post-doc\r\nsom är anställda inom EU/EES-området  kan lägga till\r\narbetsdagar     utomlands     för    att    uppfylla\r\nkvalifikationsvillkoret. Det gäller  dock  inte  vid\r\nanställning utanför EU/EES-området.\r\n\r\nVi   anser   att   en  översyn  bör  göras  av  de\r\nstudiesociala förhållandena  för  post-doc. En sådan\r\növersyn skall särskilt gälla rätten  att  behålla en\r\nsjukpenninggrundande           inkomst          samt\r\nkvalifikationskraven i föräldraförsäkringen.\r\n\r\n6. Studiesocial utredning (punkt 2)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 6.  Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna   2002/03:Ub491  yrkande  1  och\r\n2002/03:A242  yrkande  24   samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:Sf213,     2002/03:Sf246,     2002/03:Sf266,\r\n2002/03:Sf337, 2002/03:Sf338, 2002/03:\r\nSf362, 2002/03:Sf373,  2002/03:Ub487  yrkande  8 och\r\n2002/03:Ub489 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är nödvändigt att studenternas sociala situation\r\nsnarast  förbättras.  Det gäller t.ex. möjligheterna\r\natt kombinera föräldraskap  och  studier samt att ha\r\nen  ekonomisk  trygghet under sommaruppehållen.  Det\r\nnuvarande systemet  ger  i  dag  också  problem  vid\r\nsjukdom  eller skada i samband med studier. Även den\r\növre   åldersgränsen    för   bostadsbidrag   liksom\r\ninkomstprövningen bör förändras.\r\n\r\nDen studiesociala utredningen har enligt nuvarande\r\ndirektiv  rätt att lägga förslag  till  förändringar\r\nendast i mycket  begränsad  omfattning. Eftersom det\r\när angeläget att det nödvändiga  reformarbetet  inte\r\nfördröjs  bör utredningen genom tilläggsdirektiv ges\r\nfullt  mandat   att   inkomma   med   förslag   till\r\nförbättringar.\r\n\r\n7. Studiesocial utredning (punkt 2)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 7. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:Ub489  yrkande  3 samt avslår\r\nmotionerna       2002/03:Sf213,       2002/03:Sf246,\r\n2002/03:Sf266,     2002/03:Sf337,     2002/03:Sf338,\r\n2002/03:Sf362, 2002/03:Sf373, 2002/03:\r\nUb487  yrkande  8,  2002/03:Ub491  yrkande   1   och\r\n2002/03:A242 yrkande 24.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDirektiven   till  den  nu  tillsatta  studiesociala\r\nutredningen är  begränsade  till  en  analys  av den\r\nekonomiska  och  sociala situationen för studerande.\r\nEftersom regeringen  anser att grundstrukturerna för\r\nde olika socialförsäkringssystemen  skall ligga fast\r\nfinns  det  inget  som  talar  för  att  studenterna\r\nverkligen kommer att få ta del av trygghetssystemen.\r\nRegeringen  bör  därför tillsätta en ny studiesocial\r\nutredning som är parlamentariskt  sammansatt och där\r\nstudenterna ges ordentlig representation.\r\n\r\n\r\n8. Uppbyggnad av verksamhet i aktiebolagsform\r\n(punkt 3)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 8. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motion   2002/03:Sf270  och  avslår  motion\r\n2002/03:N396 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn företagare med aktiebolag  har  inte  samma skydd\r\nsom egenföretagare när det gäller sjukpenning  under\r\nverksamhetens uppbyggnadsskede. Vi anser att den som\r\nstartar  ett  aktiebolag  bör  kunna få en högre SGI\r\nunder  ett  uppbyggnadsskede i likhet  med  vad  som\r\ngäller för den som driver enskild näringsverksamhet.\r\nEn sådan lösning  skulle  täppa  till en lucka i det\r\nsociala skyddsnätet som har drabbat flera företagare\r\nsamt underlätta nyföretagande och  skapa neutralitet\r\nmellan olika företagsformer i detta avseende.\r\n\r\n\r\n9. Bruttoinkomst som beräkningsgrund för\r\negenföretagare (punkt 5)\r\n\r\nav  Sten  Tolgfors  (m), Bo Könberg  (fp),  Anita\r\nSidén (m), Linnéa Darell  (fp), Birgitta Carlsson\r\n(c) och Anna Lilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 9. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed    motionerna    2002/03:Sf271   yrkande   1,\r\n2002/03:N227 yrkande 13 i  denna  del,  2002/03:N263\r\nyrkande 12 i denna del och 2002/03:N306 yrkande  4 i\r\ndenna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet    finns    stora    brister   i   det   sociala\r\ntrygghetssystemet     för    egenföretagare.     När\r\negenföretagaren  är  sjuk  eller  föräldraledig  kan\r\nföretaget  tillfälligt   behöva   vara   stängt  med\r\nbortfall  av inkomster. Samtidigt riskeras  ett  mer\r\nlångsiktigt inkomstbortfall genom att kunderna söker\r\nsig till andra  företag.  Detta är särskilt känsligt\r\nför  de företag som verkar inom  tjänstesektorn  där\r\nlager  inte  kan  byggas upp som buffert och där det\r\nkan vara svårt att  få tag på vikarierande personal.\r\nEtt sätt att lösa detta  redovisas  t.ex.  i  motion\r\nSf271 yrkande 1. Förslaget innebär att beräkning  av\r\nSGI  ger  egenföretagare  en  inkomsttrygghet som är\r\nlikvärdig den som gäller för löntagare.  Beräkningen\r\nav  SGI  bör utgå från taxerad inkomst justerad  för\r\nresultatreglerande    poster.   Därefter   bör   den\r\nframräknade inkomsten korrigeras  för  skäliga fasta\r\nkostnader i form av lokaler, räntor m.m.\r\n\r\n\r\n10. Tillfällig föräldrapenning för\r\negenföretagare (punkt 7)\r\n\r\nav Sven Brus (kd), Sten Tolgfors (m),  Bo Könberg\r\n(fp),   Anita  Sidén  (m),  Linnéa  Darell  (fp),\r\nBirgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 10. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna    2002/03:Sf271    yrkande   2,\r\n2002/03:Sf303, 2002/03:Sf331 yrkande 4, 2002/03:N227\r\nyrkande  13 i denna del, 2002/03:N263 yrkande  12  i\r\ndenna del,  2002/03:N306  yrkande  4  i  denna  del,\r\n2002/03:A202 yrkande 1 och 2002/03:A241 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn företagare har sämre villkor än anställda när det\r\ngäller  möjligheterna att ta hand om sjuka barn. För\r\nden som driver sitt företag i en enskild firma eller\r\ni  ett handelsbolag,  egenföretagare,  beräknas  den\r\ntillfälliga  föräldrapenningen  så  att årsinkomsten\r\nfördelas på årets alla dagar, dvs. även på helgdagar\r\neller  andra  lediga  dagar.  Ersättningen   betalas\r\ndäremot  bara  ut  för de dagar föräldern skulle  ha\r\narbetat. Det innebär  att  egenföretagaren får lägre\r\nersättning än anställda när  han  eller hon är hemma\r\noch   tar   hand   om   sjuka   barn.   Reglerna   i\r\nföräldraförsäkringen  behöver därför ändras  så  att\r\negenföretagare   får  rätt   till   ersättning   vid\r\ntillfällig föräldraledighet  på  samma  villkor  som\r\nanställda.\r\n\r\n\r\n11. Konstnärers socialförsäkringsskydd\r\n(punkt 8)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 11. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:Kr264  yrkande  8  och avslår\r\nmotion 2002/03:Kr264 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVillkoren  för  de  professionella konstnärerna  att\r\nkunna basera sin försörjning  och  inbetalning  till\r\nsocialförsäkringssystemet  på  ersättning för utfört\r\narbete   måste   förbättras  och  underlättas.   Det\r\nkarakteristiska för  konstnärsyrket  är  att det tar\r\nlång  tid  att  etablera  sig  som konstnär och  att\r\ninkomsterna är ojämna över tiden.  För  konstnärerna\r\nbehövs       därför       mer       individanpassade\r\nsocialförsäkringssystem.\r\n\r\n\r\n12. Norden och socialförsäkringssystemen\r\n(punkt 9)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 12. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:Sf240 samt avslår motionerna\r\n2002/03:Sf366 och 2002/03:T377 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn utredning som  utförts för Nordiska ministerrådet\r\nvisar att det alltjämt  finns  åtskilliga hinder för\r\nrörlighet  i  Norden.  Vi  anser att  riksdagen  bör\r\nbegära en redovisning av hur  regeringen arbetar för\r\natt  tillgodose att enskilda människors  rättigheter\r\ninte  inskränks   på   grund   av   flyttning   över\r\nnationsgränser    i   Norden.   Det   gäller   t.ex.\r\nrättigheter vid arbetslöshet, vid utbildning och vid\r\nbeskattning samt sociala rättigheter.\r\n\r\n\r\n13. Mål för ökad hälsa i arbetslivet (punkt 10)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen godkänner mål enligt regeringens förslag i\r\nproposition 2002/03:1  utgiftsområde  10 punkt 2 och\r\ntillkännager för regeringen som sin mening  vad  som\r\nanförs  i  reservation 13. Riksdagen bifaller därmed\r\nmotion 2002/03:Sf291  yrkande  1 och bifaller delvis\r\nmotionerna 2002/03:Sf290 yrkande 1 och 2002/03:Sf335\r\nyrkandena   5   och   6   samt   avslår   motionerna\r\n2002/03:Sf313 och 2002/03:Sf331 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen har föreslagit ett mål för ökad  hälsa  i\r\narbetslivet  som innebär att sjukskrivningarna skall\r\nhalveras fram  till  2008.  Enligt  vår  uppfattning\r\nräcker  inte  de  förslagna  åtgärderna  för att  nå\r\nmålet. För att minska sjukfrånvaron krävs  i stället\r\nkrafttag  i form åtgärder bl.a. för förbättrad  vård\r\noch rehabilitering  samt  en minskad benägenhet till\r\nsjukskrivning. Vidare måste  försäkringskassorna  få\r\ntillräckliga resurser för att köpa vård samt för att\r\nkunna  sätta in rehabilitering tidigare än som nu är\r\nfallet.\r\n\r\n\r\n14. Mål för ökad hälsa i arbetslivet (punkt 10)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen godkänner mål enligt regeringens förslag i\r\nproposition  2002/03:1  utgiftsområde 10 punkt 2 och\r\ntillkännager för regeringen  som  sin mening vad som\r\nanförs i reservation 14. Riksdagen  bifaller  därmed\r\nmotion  2002/03:Sf290  yrkande 1 och bifaller delvis\r\nmotionerna 2002/03:Sf291 yrkande 1 och 2002/03:Sf335\r\nyrkandena   5   och   6   samt   avslår   motionerna\r\n2002/03:Sf313 och 2002/03:Sf331 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt  handlingsprogram  mot  ohälsan  som   skall  ge\r\nvaraktiga    resultat   måste   inriktas   både   på\r\nförebyggande insatser  och  på  att ge snabbare vård\r\nför   dem  som  ändå  blir  sjuka.  De  förebyggande\r\ninsatserna   måste   sättas   in  på  en  rad  olika\r\npolitikområden.  Det  handlar  bl.a.  om  ekonomiska\r\nförbättringar för barnfamiljer, en arbetstidsreform,\r\nen  mer aktiv roll för företagshälsovården  och  ett\r\nstörre  utrymme för nya organisationsformer. För att\r\nsjukskrivna    skall   bli   friska   snabbare   och\r\nsjukförsäkringskostnaderna minska behöver man ta itu\r\nmed bristerna i vården och inom försäkringskassorna.\r\nVidare måste man  få  försäkringskassorna och vården\r\natt fungera tillsammans  och  med  arbetsgivare  och\r\nanställda.\r\n\r\n\r\n15. Mål för ökad hälsa i arbetslivet (punkt 10)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen godkänner mål enligt regeringens förslag i\r\nproposition 2002/03:1 utgiftsområde 10  punkt  2 och\r\ntillkännager  för  regeringen som sin mening vad som\r\nanförs i reservation  15.  Riksdagen bifaller därmed\r\nmotion 2002/03:Sf335 yrkandena  5 och 6 och bifaller\r\ndelvis  motionerna  2002/03:Sf290  yrkande   1   och\r\n2002/03:Sf291   yrkande  1  samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:Sf313 och 2002/03:Sf331 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen   verkar    anse    att    arbetsplatsens\r\nbeskaffenhet  och  arbetsmiljön är de enda  faktorer\r\nsom påverkar om människor mår dåligt och sjukskriver\r\nsig.  Med ett så snävt  fokus  kommer  man  inte  åt\r\nproblemen  eftersom  det  finns  ett flertal orsaker\r\ntill   den  ökade  sjukfrånvaron.  Utformningen   av\r\nfamilje-,    social-,    folkhälso-,   skatte-   och\r\njämställdhetspolitiken  har   stor   betydelse   för\r\nmöjligheterna  att komma till rätta med ohälsan. Det\r\nförebyggande  arbetet  måste  vara  långsiktigt  och\r\ninriktas inte bara  på  rent  fysiska effekter, utan\r\nockså  på  psykologiska,  sociala   och   ekonomiska\r\neffekter. I det perspektivet blir det alltför  snävt\r\natt  bara  fokusera  på arbetsplatsen och de problem\r\nsom  kan  uppstå  där.  Att   skapa  strukturer  för\r\nförebyggande  insatser  är  den viktigaste  enskilda\r\nåtgärden  för  att komma till rätta  med  de  ökande\r\nohälsotalen.\r\n\r\n\r\n16. Mål för ökad hälsa i arbetslivet (punkt 10)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  10\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen godkänner mål enligt regeringens förslag i\r\nproposition  2002/03:1  utgiftsområde 10 punkt 2 och\r\ntillkännager för regeringen  som  sin mening vad som\r\nanförs i reservation 16. Riksdagen  bifaller  därmed\r\nmotion   2002/03:Sf331   yrkande   5   samt   avslår\r\nmotionerna  2002/03:Sf290  yrkande  1, 2002/03:Sf291\r\nyrkande 1, 2002/03:Sf313 och 2002/03:Sf335 yrkandena\r\n5 och 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen      dramatiska      ökningen     av     antalet\r\nlångtidssjukskrivna måste  brytas. Målsättningen att\r\nhalvera  sjukfrånvaron  fram  till   2008   är  inte\r\ntillräcklig  utan måste kompletteras med delmål  som\r\ninnebär att sjukskrivningarna  skall minska med 20 %\r\ntill budgetåret 2004 och med 40  %  till  budgetåret\r\n2006.   En   minskning   med   20   %   innebär  att\r\nsjukskrivningarna  skulle  motsvara  de  nivåer  som\r\ngällde  under  2000,  medan  en  minskning  på 40  %\r\ninnebär  att  sjukskrivningarna  motsvarar 1998  års\r\nnivå.\r\n\r\n\r\n17. Rehabiliteringsfrågor i övrigt (punkt 13)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 17. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motionerna  2002/03:Sf290 yrkandena 2 och  3\r\nsamt 2002/03:So362 yrkande 11 samt avslår motionerna\r\n2002/03:Sf203  yrkandena   2  och  3,  2002/03:Sf208\r\nyrkande     1,     2002/03:Sf211,     2002/03:Sf215,\r\n2002/03:Sf262, 2002/03:Sf275, 2002/03:Sf291  yrkande\r\n4, 2002/03:Sf331 yrkande 8, 2002/03:Sf335 yrkande 4,\r\n2002/03:So296 yrkande 6, 2002/03:A313 yrkande  2 och\r\n2002/03:A367 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDagens  system med sjukskrivningar som ofta förlängs\r\nutan att  rehabilitering  sätts  in  är  enligt  vår\r\nuppfattning  otillfredsställande.  Krav  bör  därför\r\nställas  på  att  en  annan  läkare än den som först\r\nsjukskrev skall - i normalfallet  inom  fyra  veckor\r\nmen  senast efter åtta veckors sjukskrivning - pröva\r\nbåde  rehabiliteringsbehovet   och   den   fortsatta\r\nsjukskrivningen.         Vidare        bör        en\r\nrehabiliteringsgaranti införas  som  innebär  att en\r\nrehabiliteringsplan, som upprättats tillsammans  med\r\nden försäkrade, sätts i verket senast inom en månad.\r\nDen  enskilde skall ha rätt till de insatser som man\r\nkommit överens om men också vara skyldig att delta i\r\nföreskriven   rehabilitering.   Om   den  försäkrade\r\nuteblir utan giltig orsak skall sjukpenningen  kunna\r\nminskas.\r\n\r\nEtt annat problem är att rehabiliteringsinsatserna\r\när   ojämnt   fördelade   mellan   olika  grupper  i\r\nsamhället.  Kvinnor,  äldre  och invandrare  erbjuds\r\nutbildningsinsatser   mer  sällan   än   yngre   och\r\nmedelålders    svenskfödda     män.    Långtidssjuka\r\narbetslösa  får  på  grund  av avsaknad  av  aktuell\r\narbetsplatsförankring  ofta  inte   del   av   några\r\nrehabiliteringsresurser.         Inte         heller\r\nförtidspensionerade  personer  får  som  regel någon\r\nrehabilitering, eftersom det inte i första  hand  är\r\nen ambition att de skall tillbaka i arbete. Vi anser\r\natt  även  nu  nämnda grupper bör ha samma rätt till\r\nrehabiliteringsinsatser.\r\n\r\n18. Rehabiliteringsfrågor i övrigt (punkt 13)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  13\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 18. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:Sf335  yrkande  4  och avslår\r\nmotionerna   2002/03:Sf203   yrkandena   2   och  3,\r\n2002/03:Sf208      yrkande     1,     2002/03:Sf211,\r\n2002/03:Sf215,     2002/03:Sf262,     2002/03:Sf275,\r\n2002/03:\r\nSf290 yrkandena 2 och  3,  2002/03:Sf291  yrkande 4,\r\n2002/03:Sf331  yrkande  8, 2002/03:So296 yrkande  6,\r\n2002/03:So362 yrkande 11, 2002/03:A313 yrkande 2 och\r\n2002/03:A367 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt budgetpropositionen  överväger regeringen ett\r\nförslag om sanktionsåtgärder  mot  arbetsgivare  som\r\ninte  skickar  in rehabiliteringsunderlag. Förslaget\r\när tveksamt eftersom  det  öppnar för godtycklighet.\r\nKraven på arbetsgivare måste  vara olika beroende på\r\narbetsplatsens     storlek.     I    stället     för\r\nsanktionsåtgärder bör positiva incitament  utvecklas\r\nför  ett gott samarbete mellan försäkringskassa  och\r\narbetsgivare,   t.ex.   att   försäkringskassan  och\r\narbetsgivarna  i  samverkan  planerar  åtgärder  och\r\ndelar på eventuella kostnader för rehabilitering.\r\n\r\n\r\n19. Rehabiliteringsfrågor i övrigt (punkt 13)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  13\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 19. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna    2002/03:Sf208    yrkande   1,\r\n2002/03:Sf211, 2002/03:Sf215, 2002/03:Sf331  yrkande\r\n8 och 2002/03:So296 yrkande 6 samt avslår motionerna\r\n2002/03:Sf203  yrkandena  2  och  3,  2002/03:Sf262,\r\n2002/03:Sf275,  2002/03:Sf290  yrkandena  2  och  3,\r\n2002/03:Sf291  yrkande 4, 2002/03:Sf335  yrkande  4,\r\n2002/03:So362 yrkande 11, 2002/03:A313 yrkande 2 och\r\n2002/03:A367 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRehabiliteringsansvaret   har  blivit  otydligt  och\r\nsektoriserat samtidigt som  de  gemensamma målen har\r\nblivit    oklara.    Individens   inflytande    över\r\nrehabiliteringsprocessen  är  också  litet.  För att\r\nkomma till rätta med problemen med dagens system bör\r\nflera  åtgärder vidtas. Först och främst skall  alla\r\nmänniskor  ha  rätt  till  rehabilitering,  även  de\r\nsjukdomsgrupper  som  har liten möjlighet att återgå\r\ntill arbete. Rehabiliteringsinsatserna skall således\r\ninte  vara beroende av ålder,  kön,  funktionshinder\r\neller av var personen bor.\r\n\r\nVidare  bör  sjuk-  och  arbetsskadeförsäkringarna\r\nomvandlas     till     en    samlad    sjuk-     och\r\nrehabiliteringsförsäkring    samtidigt    som    det\r\ntydliggörs  att  förmånstagaren  har  skyldighet att\r\ndelta i åtgärder som syftar till återgång  i arbete.\r\nEn    långtidssjukskriven    person    som   erbjuds\r\nrehabilitering  men  som  inte accepterar eller  som\r\ninte  följer  en  överenskommen  rehabiliteringsplan\r\nskall  få  sin  ersättning   sänkt.   Den  nuvarande\r\nettårsgränsen för rehabiliteringsersättning  bör tas\r\nbort  eftersom den sjukskrivne skall ha rätt att  få\r\nrehabiliteringsinsatser  till  dess  han  eller  hon\r\nantingen  kan  återgå i arbete eller övergår i annat\r\ntransfereringssystem.\r\nRehabilitering  av  personer  med  whiplash-skador\r\neller  sjukdomar  i  rörelseorganen är ett  särskilt\r\nbekymmer.  Verkningarna  av  en  whiplash-skada  kan\r\nuppträda  direkt,  men  ofta  kommer  inte  symtomen\r\nförrän en tid  efter  olyckstillfället.  Diagnos  är\r\nsvår  att  ställa och inte sällan får den skadade en\r\nfelaktig diagnos, vilket försvårar möjligheterna att\r\nfå      rätt      rehabilitering.      Med      rätt\r\nrehabiliteringsinsatser  kan dessa personer dock bli\r\nåterställda, helt eller delvis.\r\nSjukdomar i rörelseorganen  utgör  den  viktigaste\r\norsaken till sjukskrivningar. Sedan början  av 1990-\r\ntalet   har   antalet   kvinnor   med   sjukdomar  i\r\nrörelseorganen  ökat med 90 %, medan ökningen  bland\r\nmän är 50 %. Regeringen  bör  snarast  tillsätta  en\r\narbetsgrupp  som  bör  få till uppgift att analysera\r\noch lägga fram konkreta  förslag  till  åtgärder för\r\natt      minska      andelen     sjukskrivna     och\r\nförtidspensionerade   på    grund   av   problem   i\r\nrörelseorganen.\r\nSlutligen bör medel för rehabilitering av psykiskt\r\nlångtidssjuka  kunna användas  för  att  starta  och\r\ndriva s.k. Fountainhouse  i  Sverige.  I  dag  finns\r\nklubbhus som drivs enligt Fountainhouse-modellen  på\r\nnio platser i landet, och de har lyckats väl med sin\r\nrehabilitering av psykiskt långtidssjuka.\r\n\r\n20. Samverkan och finansiell samordning\r\n(punkt 14)\r\n\r\nav  Sven Brus (kd), Sten Tolgfors (m), Bo Könberg\r\n(fp),   Anita  Sidén  (m),  Linnéa  Darell  (fp),\r\nBirgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 20. Riksdagen bifaller\r\ndärmed     delvis     motionerna      2002/03:Sf205,\r\n2002/03:Sf276,   2002/03:Sf335   yrkande   19    och\r\n2002/03:So457   yrkande   5  och  avslår  motionerna\r\n2002/03:Sf203    yrkande   1,   2002/03:Sf322    och\r\n2002/03:N343 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringens  agerande   i   frågan   om   finansiell\r\nsamordning  fortsätter att förbrylla. Riksdagen  har\r\ntidigare begärt  att  en  proposition  om finansiell\r\nsamordning som omfattar socialförsäkring, hälso- och\r\nsjukvård, socialtjänst och arbetsmarknadsmyndigheter\r\nskulle  föreläggas  riksdagen  nu senast till  våren\r\n2002. I 2002 års ekonomiska vårproposition aviserade\r\nregeringen en proposition först  till  hösten  2002.\r\nEnligt vad som anges i höstens budgetproposition har\r\nförslaget  återigen  skjutits  på  framtiden.  Efter\r\nregeringens  upprepade  misslyckanden  med att komma\r\nmed förslag om en finansiell samordning  är  det  nu\r\nmycket angeläget att regeringen snarast levererar en\r\nproposition i enlighet härmed. Vi vill erinra om att\r\nen  utskottsmajoritet  under våren 2002 i betänkande\r\n2001/02:SfU18 Krisplan mot  ohälsa  var  överens  om\r\nprinciperna  för en finansiell samordning, som bl.a.\r\ninnebär att en  försäkringskassa  får  disponera upp\r\ntill  5 % av de anvisade medlen för sjukpenning  och\r\nrehabiliteringsersättning  för sådan samordning samt\r\n- efter särskild prövning -  upp  till 10 % av dessa\r\nmedel.\r\n\r\n\r\n21. Övriga sjukförsäkringsfrågor (punkt 15)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 21. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed   motionerna   2002/03:Sf271  yrkande  3  och\r\n2002/03:Sf291  yrkande  11   och  avslår  motionerna\r\n2002/03:Sf247, 2002/03:Sf280,  2002/03:Sf290 yrkande\r\n6 och 2002/03:A239 yrkandena 14 och 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVid  beräkning  av  SGI skall endast  sådan  inkomst\r\nbeaktas som en försäkrad  kan  antas komma att tills\r\nvidare  åtnjuta  av  eget  arbete  under  minst  sex\r\nmånader  i  följd.  Egenföretagare  och  tillfälligt\r\nanställda  kan  därmed  nekas sjukpenning  om  deras\r\nuppdrag inte är tillräckligt  långa.  Vi  anser  att\r\ndenna  regel  bör  ändras så att nämnda grupper inte\r\nriskerar att stå utan  inkomstbortfallsförsäkring  i\r\nhändelse av sjukdom eller föräldraskap.\r\n\r\nVi  vill  vidare betona att sjukpenning inte skall\r\nutges för sjukdom  som  medför bestående nedsättning\r\nav  arbetsförmågan.  Efter  ett  år  är  det  därför\r\nrimligt att försäkringskassan fattar beslut antingen\r\nom  en  arbetslivsinriktad  rehabilitering  eller  i\r\nfråga   om    rätten    till    aktivitets-    eller\r\nsjukersättning                            (nuvarande\r\nförtidspension/sjukbidrag).  Mot bakgrund härav  bör\r\nutbetalning av sjukpenning bör  begränsas  till  ett\r\når.\r\n\r\n\r\n22. Övriga sjukförsäkringsfrågor (punkt 15)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 22. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:Sf290  yrkande  6 och avslår\r\nmotionerna  2002/03:Sf247, 2002/03:Sf271 yrkande  3,\r\n2002/03:Sf280,    2002/03:Sf291   yrkande   11   och\r\n2002/03:A239 yrkandena 14 och 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  budgetpropositionen   aviserar   regeringen   ett\r\nförslag  som  innebär att deltidssjukskrivning skall\r\nvara huvudregel och att en utförlig motivering skall\r\nkrävas  i de fall  heltidssjukskrivning  ändå  skall\r\nske. Förslaget  är  intressant i de fall det handlar\r\nom  återgång  till  det  tidigare  arbetet.  Om  den\r\nförsäkrade emellertid behöver byta arbetsplats eller\r\nrentav    yrke   för   att   återvinna    långsiktig\r\narbetsförmåga kan deltidssjukskrivning i värsta fall\r\ngöra ont värre.  Detta bör beaktas när en huvudregel\r\nom deltidssjukskrivning utformas.\r\n\r\n\r\n23. Övriga sjukförsäkringsfrågor (punkt 15)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  15\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 23. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:A239  yrkandena 14 och 15 och\r\navslår   motionerna   2002/03:Sf247,   2002/03:Sf271\r\nyrkande 3, 2002/03:Sf280,  2002/03:Sf290  yrkande  6\r\noch 2002/03:Sf291 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSjukfrånvaron  är  hög  i samtliga regioner i landet\r\nmen  högst  är  den  i  Västerbotten,  Jämtland  och\r\nNorrbotten.  Lägst  är  sjukfrånvaron   i   Halland,\r\nJönköping   och   Kronoberg.  Skillnaderna  i  antal\r\nsjukpenningdagar mellan  de olika regionerna - lägst\r\n16,2 och högst 28,6 - ter  sig alltför stora för att\r\ndetta skall vara en tillfällighet.  En  kartläggning\r\nbör  därför göras av vilka faktorer som bidrar  till\r\ndessa skillnader.\r\n\r\nArbetsmiljöforskningen    har   under   lång   tid\r\nfokuserats  på  vad som är orsaken  till  den  ökade\r\nsjukfrånvaron. Däremot  har  intresset  varit  lägre\r\nkring    vilka   \"friskhetsfaktorerna\"   är   i   de\r\nyrkesgrupper  och  regioner  som under lång tid haft\r\nlåg sjukfrånvaro. En undersökning  bör  därför göras\r\nav   vilka   faktorer  som  bidrar  till  att  vissa\r\nyrkesgrupper och  regioner  är mer långtidsfriska än\r\nandra.\r\n\r\n24. Övriga sjukförsäkringsfrågor (punkt 15)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  15\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 24. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf280  och  avslår  motionerna\r\n2002/03:Sf247,      2002/03:Sf271     yrkande     3,\r\n2002/03:Sf290 yrkande  6,  2002/03:Sf291  yrkande 11\r\noch 2002/03:A239 yrkandena 14 och 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen snabba ökningen av sjukskrivningarna gör att det\r\nblir  svårt  att  få tid hos vårdcentralen samtidigt\r\nsom det blir svårt  för  läkaren  att  få  tiden att\r\nräcka till för patientbesök, telefontider m.m.\r\n\r\nOm   en   sjukskriven   person   ordineras   t.ex.\r\nsjukgymnastik  eller  psykologsamtal måste han eller\r\nhon under den tid behandlingen  pågår  besöka läkare\r\nför  att  få  sin  sjukskrivning  förlängd. Eftersom\r\nsjukvården  är hårt belastad skulle  förlängning  av\r\nsjukskrivning,  eller kanske rent av friskskrivning,\r\nkunna ske av t.ex. sjukgymnast eller psykolog.\r\nRegeringen bör  utreda  om andra grupper än läkare\r\nskall kunna sjuk- eller friskskriva patienter.\r\n\r\n25. Närståendepenning (punkt 17)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  25. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf377 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAnhöriga  utför  viktiga  insatser   inom  vård  och\r\nomsorg,   t.ex.  genom  att  vårda  en  svårt   sjuk\r\nnärstående. Reglerna för rätt till närståendepenning\r\när dock alltför  snäva  och  vi anser att ersättning\r\nbör kunna utges även i situationer då den närstående\r\ninte är fullt så allvarligt sjuk  som  dagens regler\r\nkräver.  Regeringen bör återkomma med förslag  härom\r\nsom kan träda i kraft från 2004.\r\n\r\n\r\n26. Arbetsgivares kostnadsansvar m.m.\r\n(punkt 18)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 26. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf290  yrkande  11  och avslår\r\nmotionerna       2002/03:Sf206,       2002/03:Sf220,\r\n2002/03:Sf245,     2002/03:Sf286,     2002/03:Sf309,\r\n2002/03:Sf335 yrkande 3, 2002/03:Sf369, 2002/03:N306\r\nyrkande 9 och 2002/03:A239 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVissa former av differentiering av sjukförsäkringens\r\navgifter  och  arbetsgivaransvar mellan t.ex.  stora\r\noch små arbetsgivare kan ha övervägande fördelar och\r\nrentav  öka sjukförsäkringens  försäkringsmässighet.\r\nDet står  emellertid  klart  att  flera  av  de  mer\r\nlångtgående  förändringar  som  regeringen antyder i\r\nbudgetpropositionen     skulle     kunna      drabba\r\nfunktionshindrade  och andra personer med svag hälsa\r\nhårt.\r\n\r\nVi  vill  kraftigt avråda  från  förslag  som  får\r\nnegativa följder för enskilda människor genom att de\r\nutestängs från  möjligheten  till anställning därför\r\natt de misstänks kunna bli sjuka.  Dessvärre  kan en\r\nönskan   om   att   kringgå   riksdagens  beslut  om\r\nutgiftstaket fresta regeringen  till att göra avsteg\r\nfrån socialförsäkringsmodellen och  i  stället dölja\r\nsjukskrivningskostnaderna i utökade skyldigheter för\r\narbetsgivare.\r\n\r\n27. Arbetsgivares kostnadsansvar m.m.\r\n(punkt 18)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  18\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 27.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion 2002/03:Sf335 yrkande  3  och  avslår\r\nmotionerna       2002/03:Sf206,       2002/03:Sf220,\r\n2002/03:Sf245, 2002/03:Sf286, 2002/03:Sf290  yrkande\r\n11,   2002/03:Sf309,   2002/03:Sf369,   2002/03:N306\r\nyrkande 9 och 2002/03:A239 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI budgetpropositionen redogör regeringen  sin syn på\r\nfrågan   om   att   införa  en  \"avsevärt  förlängd\"\r\nsjuklöneperiod för arbetsgivare.  Eftersom inte allt\r\nkan  relateras till arbetslivet eller  arbetsplatsen\r\när  det   helt   orimligt   att   ensidigt   belasta\r\narbetsgivare  för  alla ohälsoproblem som kan tänkas\r\ndrabba de anställda.\r\n\r\nEn förlängd sjuklöneperiod riskerar även att skapa\r\nosäkerhet   hos  småföretagare   och   en   olycklig\r\nindelning av  arbetssökande i ett A- och B-lag efter\r\nderas  fysiska  förutsättningar.   Dessutom  kan  en\r\nförlängning  slå  mot handikappade och  kvinnor  och\r\nleda till att rehabiliteringen fördröjs än mer.\r\n\r\n28. Arbetsgivares kostnadsansvar m.m.\r\n(punkt 18)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  18\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 28. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motionerna  2002/03:Sf245  och  2002/03:Sf309\r\noch  avslår motionerna 2002/03:Sf206, 2002/03:Sf220,\r\n2002/03:Sf286,     2002/03:Sf290     yrkande     11,\r\n2002/03:Sf335 yrkande 3, 2002/03:Sf369, 2002/03:N306\r\nyrkande 9 och 2002/03:A239 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFrågan om olika tänkbara modeller för ekonomiska incitament för\r\narbetsgivare inom rehabiliteringsområdet utreds inom\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nDet  finns i dag inget belägg för att arbetsgivare\r\nskulle bli  mer intresserade av arbetsmiljöarbete om\r\nde  får  bära  en   större   del  av  kostnaden  när\r\narbetstagare är sjuka. Däremot  är  risken  stor att\r\nett   utökat  finansieringsansvar  vid  sjukfrånvaro\r\nleder till en negativ inställning bland arbetsgivare\r\ntill enskilda  arbetstagare  med  hög  sjukfrånvaro.\r\nDärtill    öppnar    förslaget    för    en   privat\r\nförsäkringsmarknad där arbetsgivare kan återförsäkra\r\nsig mot höga sjukfrånvarokostnader.\r\nEtt alternativ där kommuner och landsting, som har\r\nmånga   kvinnor   anställda,   skulle  få  ett  ökat\r\nekonomiskt ansvar för sjukfrånvaron  skulle slå hårt\r\nmot kommunernas redan ansträngda ekonomi och riskera\r\natt öka pressen på personalen ytterligare.  En sådan\r\nåtgärd  skulle  därmed  snarast förvärra det problem\r\nsom skulle lösas.\r\nI  stället  bör ekonomiska  incitament  skapas  på\r\navgiftssidan. Det  kan göras genom att man omvandlar\r\nen    del    av    arbetsgivaravgiften    till    en\r\narbetsmiljöavgift.  Ett   annat  alternativ  är  att\r\narbetsgivaravgiften          reduceras           vid\r\narbetsmiljöcertifiering och minskade ohälsotal.\r\nRegeringen   bör   återkomma  till  riksdagen  med\r\nförslag om ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare i\r\nenlighet med vad ovan  anförts  som  även tar hänsyn\r\ntill de mindre företagens situation.\r\n\r\n29. Arbetsgivares kostnadsansvar m.m.\r\n(punkt 18)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  18\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  29. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna  2002/03:Sf220,   2002/03:Sf286,\r\n2002/03:N306  yrkande  9 och 2002/03:A239 yrkande 18\r\nsamt avslår motionerna 2002/03:Sf206, 2002/03:Sf245,\r\n2002/03:Sf290     yrkande     11,     2002/03:Sf309,\r\n2002/03:Sf335 yrkande 3 och 2002/03:Sf369.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSjukskrivningarna har ökat dramatiskt  under  senare\r\når.  Statens utgifter för sjukförsäkringen är i  dag\r\nmer än  100  miljarder  och har ökat med minst 100 %\r\nsedan  1997.  För  att  komma  till  rätta  med  den\r\nutbredda ohälsan krävs strukturella  förändringar av\r\nsystemet  för  ersättning vid sjukdom. Vårt  förslag\r\ninnebär följande.\r\n\r\nVarje   arbetsgivare   ansvarar   för   så   många\r\nsjuklönedagar  per  år  och  anställd  som det finns\r\nanställda  i  verksamheten.  Ett  företag  med   fem\r\nanställda    ansvarar   således   för   fem   dagar.\r\nArbetsgivaren  betalar  sjukförsäkringsavgift  efter\r\nhur  många  sjuklönedagar som verksamheten bär. Fler\r\ndagar ger en  lägre  avgift,  färre  dagar en högre.\r\nAdministrationen av modellen är enkel.  Inför  varje\r\nverksamhetsår   anmäler   arbetsgivaren   hur  många\r\nhelårstjänster    det    finns    i    verksamheten.\r\nArbetsgivaren  kan dock välja att ansvara  för  fler\r\ndagar än vad antalet  anställda motiverar och får då\r\nen sänkt avgift. Fördelarna med förslaget är att det\r\nskapar starka incitament för arbetsgivare med mycket\r\nohälsa  att  ta  itu  med  problemet.  Riskerna  för\r\nselektering  bland  arbetssökande   minskar.  Vidare\r\nbegränsar   förslaget   småföretagens   risker   för\r\nsjuklönekostnader.    Dessutom   befriar   förslaget\r\nförsäkringskassorna    från    ett    stort    antal\r\nutbetalningsärenden och  frigör  därmed resurser som\r\nkan användas för t.ex. rehabilitering.\r\nArbetsgivarna har ett stort ansvar  i  arbetet med\r\natt minska sjukskrivningarna i samhället.  Ett  sätt\r\natt   förbättra  det  förebyggande  arbetet  är  att\r\nutarbeta  kriterier  för  en  god arbetsmiljö. Dessa\r\nkriterier   skall   ligga   som   grund    för    en\r\narbetsmiljöcertifiering.  Företagare  som  lever upp\r\ntill   kriterierna   bör   få   en   nedsättning  av\r\narbetsgivaravgifterna.\r\nDet är också det rimligt att arbetsgivarna har ett\r\nsjuklöneansvar för att uppmuntra till  förbättringar\r\nav arbetsmiljön. Däremot är det inte rimligt att ett\r\nlitet  företag  drabbas  hårt  på  grund  av att  en\r\nanställd  på sin fritid får en skada som leder  till\r\nlångtidssjukskrivning.    Arbetsgivarinträdet    bör\r\ndärför  endast  gälla vid \"vanlig\" sjukdom eller vid\r\narbetsrelaterad frånvaro.\r\n\r\n30. Åtgärder för återgång i arbete vid\r\naktivitets- och sjukersättning (punkt 19)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservation 30. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf291  yrkande  5  och  avslår\r\nmotion 2002/03:Sf335 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är många unga människor med arbetshandikapp  som\r\nblir  förtidspensionerade  fastän de egentligen både\r\nvill och kan arbeta deltid.  Alla  som  kan och vill\r\narbeta bör dock få möjlighet att göra detta  utifrån\r\nsina  förutsättningar. En viktig fråga är om och  på\r\nvilka    villkor    en    beviljad    förtidspension\r\n(sjukersättning)  skall  kunna  omprövas. Regeringen\r\nbör därför återkomma till riksdagen  med  förslag om\r\nhur   reglerna   för  vilande  förtidspension  eller\r\nmotsvarande kan ändras  så  att  fler  människor kan\r\nåtergå  i arbete, helt eller delvis. Regeringen  bör\r\näven återkomma  med  förslag  till åtgärder i övrigt\r\nsom   leder   till   att  förtidspensionärer   eller\r\nmotsvarande kan förmås  att  återgå  i  arbete, helt\r\neller delvis.\r\n\r\n\r\n31. Åtgärder för återgång i arbete vid\r\naktivitets- och sjukersättning (punkt 19)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  19\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 31.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf335 yrkande  18  och  avslår\r\nmotion 2002/03:Sf291 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFörtidspensionärer  som  skall  återgå  i arbete har\r\ninte  rätt till arbetslöshetsförsäkring eftersom  de\r\nsaknar    anställning.    Systemet    med    vilande\r\nförtidspension eller motsvarande löser problemet för\r\ndem  som kan påbörja en anställning. De kvalificerar\r\nsig för  arbetslöshetskassa. För dem som ställer sig\r\ntill arbetsmarknadens förfogande men inte omedelbart\r\nfår ett arbete måste andra lösningar tas fram.\r\n\r\n\r\n32. Vilande aktivitets- och sjukersättning vid\r\nstudier (punkt 20)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde\r\nha  följande  lydelse:  Riksdagen  tillkännager  för\r\nregeringen   som   sin   mening  vad  som  anförs  i\r\nreservation  32. Riksdagen  bifaller  därmed  motion\r\n2002/03:Sf290 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår uppfattning  kan studier vara en väg till\r\nett   nytt   yrke  som  gör  att   den   som   varit\r\nförtidspensionerad  (aktivitets-  och sjukersättning\r\nfr.o.m.  2003)  kan komma tillbaka till  arbetslivet\r\nåtminstone på deltid. Vi anser därför att regeringen\r\nbör återkomma med  förslag  om  att  aktivitets- och\r\nsjukersättning skall kunna vara vilande vid studier.\r\n\r\n\r\n33. Övriga frågor om aktivitets- och\r\nsjukersättning (punkt 22)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  22\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  33. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion 2002/03:Sf305 och  avslår  motionerna\r\n2002/03:Sf287,  2002/03:Sf294, 2002/03:Sf331 yrkande\r\n7 och 2002/03:Sf368.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSverige har för länge  sedan  lämnat  ett system där\r\nrätten      till      försäkring      grundas     på\r\nfamiljetillhörighet. Att individen står i centrum är\r\nen viktig princip som leder till jämställdhet mellan\r\nkönen. Varje individ förutsätts försörja  sig  själv\r\nvia  arbete. Det är därför inte rimligt att anhöriga\r\ntill interner  skall  ha  rätt att uppbära internens\r\nsjuk- eller aktivitetsersättning.\r\n\r\n\r\n34. Övriga frågor om aktivitets- och\r\nsjukersättning (punkt 22)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  22\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 34. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf331  yrkande  7  och  avslår\r\nmotionerna       2002/03:Sf287,       2002/03:Sf294,\r\n2002/03:Sf305 och 2002/03:Sf368.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFörtidspensioneringarna har ökat mycket snabbt under\r\nsenare   tid.  Eftersom  förtidspension  ger   lägre\r\nersättning  än  sjukpenning förefaller det som om de\r\nanvänds  som  ett sätt  att  minska  den  ekonomiska\r\npåfrestningen  på   socialförsäkringssystemet.   Det\r\nfinns    också    tecken    som    tyder    på   att\r\nförtidspensioneringar används som ett sätt att hyfsa\r\narbetslöshetsstatistiken.  Detta måste betecknas  om\r\nett svek mot de drabbade och  är  ur  finanspolitisk\r\nsynvinkel en synnerligen kortsiktig åtgärd. Åtgärder\r\nmåste  vidtas  för  att  bryta denna utveckling  med\r\nständigt  ökande  antal  förtidspensionerade   eller\r\nmotsvarande.\r\n\r\n\r\n35. Privatisering av arbetsskadeförsäkringen\r\n(punkt 24)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs  i  reservation  35.  Riksdagen\r\nbifaller därmed  motion  2002/03:Sf285 yrkandena 1-4\r\noch  bifaller  delvis motionerna  2002/03:Sf304  och\r\n2002/03:Sf316.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nArbetsgivaren är  ansvarig  för arbetsmiljön, val av\r\nproduktionsteknik,  arbetsmetoder  m.m.  Därmed  bör\r\narbetsgivaren  också  svara   för  försäkringen  för\r\narbetsskador.   Staten   bör   i  lag   tillförsäkra\r\narbetstagaren  ett  skydd vid olycksfall  genom  att\r\narbetsgivaren åläggs  att  teckna  en försäkring för\r\narbetsskada  med riskdifferentierad premie.  Premien\r\nsätts då efter  de risker och skadefall verksamheten\r\ngenererar.\r\n\r\nEn riskdifferentierad  försäkring  är effektiv när\r\ndet gäller arbetsolyckor, men går i de  flesta  fall\r\ninte  att  tillämpa  när det gäller arbetssjukdomar.\r\nOrsaken  till  detta  är  att  sambanden  mellan  en\r\nsjukdom  och  dess  uppkomst  samt  arbetsmiljön  är\r\nkomplicerade och oklara  samt  att  sjukdomarna ofta\r\nuppträder        med        lång        fördröjning.\r\nArbetsskadeförsäkringen  bör  därför enbart  omfatta\r\narbetsolyckor.  På sikt bör arbetssjukdomarna  föras\r\növer till sjukförsäkringen.\r\nÖvergången från  nuvarande  finansiering  till  en\r\nrenodlad försäkringsfinansiering för arbetsolyckorna\r\nmåste få ta tid, dels på grund av skulderna på gamla\r\nlivräntor,  dels  på  grund av den stora spännvidden\r\nför  premierna mellan arbetsgivare  med  mycket  små\r\nrisker och arbetsgivare med mycket stora. Regeringen\r\nbör utreda  en  övergångslösning  från  en offentlig\r\narbetsskadeförsäkring            till            ett\r\narbetsskadeobligatorium för arbetsgivare.\r\nFärdolycksfallens   plats  inom  försäkringen  för\r\narbetsskador kan ifrågasättas. Arbetsgivare har inga\r\nmöjligheter att påverka  och  förhindra denna typ av\r\nolyckor.   Därför   bör   trafikolycksfallen    inom\r\narbetsskadeförsäkringen        överföras        till\r\ntrafikförsäkringen.\r\n\r\n36. Privatisering av arbetsskadeförsäkringen\r\n(punkt 24)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 24\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   framförs  i  reservation  36.  Riksdagen\r\nbifaller   därmed   motionerna   2002/03:Sf304   och\r\n2002/03:Sf316    samt    bifaller    delvis   motion\r\n2002/03:Sf285 yrkandena 1-4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår  uppfattning bör arbetsskadeförsäkringen\r\nlyftas bort från  den  offentliga  sektorn för att i\r\nstället   förvaltas   av  privata  försäkringsbolag.\r\nPrecis på samma sätt som  vi  i  dag är skyldiga att\r\nteckna en trafikförsäkring för att  få köra bil, bör\r\nden  som  vill  driva  ett företag vara skyldig  att\r\nteckna  en  försäkring  mot  arbetsskador.  För  att\r\nkompensera   arbetsgivarna    bör    den    del   av\r\narbetsgivaravgifterna            som           avser\r\narbetsskadeförsäkringen justeras.  Det  finns  flera\r\nfördelar  med  den  nu föreslagna lösningen. För det\r\nförsta  blir det en mer  kompetent  handläggning  av\r\närendena.  I  ett  system där försäkringen tecknas i\r\nprivata  försäkringsbolag  blir  det  professionella\r\nförsäkringstjänstemän i samarbete med läkare som får\r\nbedöma om en skada är en arbetsskada eller inte. För\r\ndet andra hamnar kostnaderna för arbetsskador där de\r\nhör hemma.  En  privat  försäkring  finansieras  med\r\npremier,  vars  storlek  beror  på  hur  drabbat ett\r\nföretag eller en bransch är av arbetsskador.\r\n\r\n\r\n37. Utbildning av försäkringsläkare (punkt 26)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 37. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion 2002/03:Sf291 yrkande 16 och bifaller\r\ndelvis motion  2002/03:Sf333  yrkande  2 samt avslår\r\nmotion 2002/03:Sf333 yrkandena 1, 3 och 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att   försäkringsläkarnas   roll  måste\r\ntydliggöras.   De   bör   t.ex.  ha  mer  likvärdiga\r\narbetsförhållanden        inom       de        olika\r\nförsäkringskassorna. Senast  inom ett par år bör det\r\nfinnas klara riktlinjer om vilka  krav på utbildning\r\nm.m. som bör ställas på en försäkringsläkare.\r\n\r\n\r\n38. Utbildning av försäkringsläkare (punkt 26)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  26\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  38. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf333 yrkandena  1-3 och 6 och\r\nbifaller delvis motion 2002/03:Sf291 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   övergripande   målet  med  försäkringsläkarens\r\nverksamhet   är   att   den    försäkringsmedicinska\r\nbedömningen skall grundas på vetenskap  och beprövad\r\nerfarenhet  samt  tillgodose  kraven på likformighet\r\noch rättssäkerhet. För att uppnå  detta  mål  är det\r\nviktigt     att     försäkringskassan     har     en\r\nförsäkringsläkarverksamhet   som   lever   upp  till\r\nkassans ansvar för socialförsäkringen gentemot såväl\r\nenskilda försäkrade som samhället.\r\n\r\nEn stor del av kritiken mot försäkringsläkarna har\r\nriktat  in  sig  på att deras yttranden ofta strider\r\nmot  vetenskap  och  beprövad  erfarenhet.  För  att\r\nmotverka detta är det viktigt att försäkringsläkarna\r\ntillförsäkras   en   kontinuerlig   och   uppdaterad\r\nvidareutbildning.   Endast   på   så  sätt  kan  det\r\ngaranteras att deras bedömningar baseras  på aktuell\r\nkunskap.\r\nFörsäkringsläkare     är     inte     underställda\r\nSocialstyrelsen som tillsynsmyndighet. Som rådgivare\r\ntill  försäkringskassor  är försäkringsläkarna  inte\r\nheller  ansvariga  för sina  bedömningar  inför  JO.\r\nDetta är en brist i systemet som inte är acceptabel.\r\nMot  bakgrund  härav  bör   det  övervägas  om  inte\r\nförsäkringsläkarna  bör  ställas  under  motsvarande\r\nkontroll som övriga läkare.\r\nRegeringen  bör  göra en grundlig  översyn  av  de\r\nproblem  som  finns inom  det  försäkringsmedicinska\r\nområdet och lämna  förslag  på en reformering av det\r\nförsäkringsmedicinska systemet.\r\n\r\n39. Utbildning av läkare i försäkringsmedicin\r\n(punkt 27)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  39. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion 2002/03:Sf290 yrkande  4  och  avslår\r\nmotion 2002/03:Sf333 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet av regeringen  aviserade förslaget om förbättrad\r\nutbildning  i  försäkringsmedicin   för   läkare  är\r\notillräckligt. En sådan utbildning bör omfatta  alla\r\nläkare,  även  de  som  är  i  tjänst.  På  sikt bör\r\ngenomgången utbildning i försäkringsmedicin vara ett\r\nvillkor   för   att   över  huvud  taget  få  skriva\r\nläkarintyg för sjukskrivning.\r\n\r\n\r\n40. Utbildning av läkare i försäkringsmedicin\r\n(punkt 27)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  27\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 40. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:Sf333  yrkande  4  och avslår\r\nmotion 2002/03:Sf290 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  nuvarande  regler  skall  försäkringsläkaren\r\ninte      undersöka     den     försäkrade,     utan\r\nförsäkringsläkarens   medicinska   bedömning   skall\r\ngrunda  sig på den behandlande läkarens uppgifter  i\r\nintyg och  utlåtanden. Så länge denna ordning gäller\r\nmåste  det  ställas  höga  krav  på  de  behandlande\r\nläkarnas intyg  och  utlåtanden. Av det skälet måste\r\nutbildning i försäkringsmedicin bli obligatorisk för\r\nläkare på alla nivåer och ges ett betydande inslag i\r\nläkarnas grundutbildning.\r\n\r\n\r\n41. Övriga frågor om läkare m.m. (punkt 28)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  41. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf291 yrkande  17  och  avslår\r\nmotion 2002/03:Sf290 yrkandena 5 och 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNuvarande hantering för utfärdande av läkarintyg för\r\nsjukskrivning   kan  ifrågasättas.  Det  borde  vara\r\nsjälvklart  att  förlängning  av  sjukskrivning  per\r\ntelefon  normalt inte  skall  få  förekomma.  Vidare\r\nmåste  utgångspunkten  vara  att  vid  sjukfall  som\r\növerstiger  28 dagar skall som regel en annan läkare\r\nän den som först  sjukskrev  patienten  ta ställning\r\ntill   frågan  om  fortsatt  sjukskrivning,  lämplig\r\nbehandling och rehabilitering. Därmed kan risken för\r\nmedicinska felbedömningar minska och en mer enhetlig\r\npraxis utbildas.\r\n\r\n\r\n42. Övriga frågor om läkare m.m. (punkt 28)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 42. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:Sf290  yrkandena  5 och 9 och\r\navslår motion 2002/03:Sf291 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är  inte  rimligt att vilken läkare som  helst,\r\noavsett specialitet,  i  princip skall kunna utfärda\r\nläkarintyg för långtidssjukskrivning där diagnoserna\r\när  sådana att en helt annan  medicinsk  specialitet\r\nstår   för  expertkunskapen.  Vi  anser  därför  att\r\nreglerna bör ses över.\r\n\r\nVi anser  vidare  att  försäkringskassan bör kunna\r\nföreskriva  att  arbetsplatser   med   många   långa\r\nsjukfall    skall   köpa   in   medicinsk   expertis\r\n(företagshälsovård)   och  att  försäkringskassan  i\r\nvissa fall också bör kunna  ge  ekonomiskt stöd till\r\ndenna verksamhet.\r\n\r\n43. Dröjsmålsränta m.m. (punkt 29)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 43.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna   2002/03:Sf221,   2002/03:Sf242\r\nyrkande  1  och  2002/03:Sf377 yrkande 7 och  avslår\r\nmotion 2002/03:Sf242 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFörsäkringskassan  har  sedan  1994  rätt  att ta ut\r\ndröjsmålsränta på de belopp som en person är skyldig\r\natt  återbetala  till  kassan.  Det framstår då  som\r\nrimligt att personer som drabbas  av  försenad eller\r\nfelaktig  hantering  från  försäkringskassans   sida\r\nskall kunna erhålla dröjsmålsränta. En sådan ordning\r\nskulle även ha fördelen att tydliggöra kostnader vid\r\nlångsam  handläggning  och  bidra  till att förkorta\r\nhandläggningstider.  Regeringen  bör  återkomma  med\r\nförslag om när försäkringskassan skall  vara skyldig\r\natt betala dröjsmålsränta.\r\n\r\n\r\n44. Dröjsmålsränta m.m. (punkt 29)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  29\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 44.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:Sf221  och  bifaller  delvis\r\nmotionerna 2002/03:Sf242 yrkande 1 och 2002/03:Sf377\r\nyrkande  7 samt avslår motion 2002/03:Sf242  yrkande\r\n2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFörsäkringskassorna  har många uppgifter och är hårt\r\nbelastade av det stora  antalet  sjukskrivningar och\r\nförtidspensioner.  Därmed  finns risk  för  att  den\r\nersättningsberättigade får felaktig  ersättning. När\r\ndetta  uppdagas  bör  försäkringskassan  och   andra\r\nstatliga  myndigheter  på  liknande sätt som privata\r\nförsäkringsbolag   utbetala   dröjsmålsränta    till\r\nmottagaren.   Regeringen   bör   se  över  nuvarande\r\nlagstiftning    som   omöjliggör   utbetalning    av\r\ndröjsmålsränta   vid    t.ex.   felaktigt   utbetald\r\nförtidspension.\r\n\r\n\r\n45. Frågor rörande\r\nsocialförsäkringsadministrationen i övrigt\r\n(punkt 30)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde\r\nha  följande  lydelse:  Riksdagen  tillkännager  för\r\nregeringen  som  sin  mening   vad   som   anförs  i\r\nreservation 45. Riksdagen bifaller därmed motionerna\r\n2002/03:Sf291  yrkandena  6  och 13 och 2002/03:A314\r\nyrkande  4  samt  avslår  motionerna   2002/03:Sf208\r\nyrkande     2,     2002/03:Sf250,     2002/03:Sf267,\r\n2002/03:Sf268,   2002/03:Sf279,  2002/03:Sf281   och\r\n2002/03:Sf335 yrkandena 15 och 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn    effektivisering     av    försäkringskassornas\r\nadministration skulle skapa  en  avsevärt förbättrad\r\nmöjlighet att handlägga det stora  antalet sjukfall.\r\nFörsäkringskassornas effektivitet kan  förbättras om\r\n-  såsom  Moderaterna föreslagit i andra motioner  -\r\nekonomisk ersättning  för  sjukfrånvaro som beror på\r\narbets-  och trafikolyckor övertas  av  arbetsgivare\r\noch   försäkringsbolag.    Det    är   rimligt   att\r\narbetsgivarna  står för inkomstförsäkringsskydd  när\r\nde  är ansvariga  för  arbetsmiljön  och  eventuella\r\nskaderisker på grund av denna.\r\n\r\nAndra   angelägna   åtgärder  som  bör  vidtas  är\r\ninförandet   av  en  nationell   handlingsplan   mot\r\nohälsan.   En   sådan    bör    omfatta   bl.a.   en\r\ntidigareläggning   av   rehabiliteringen   och   att\r\nförsäkringskassorna får 1,15  miljarder  kronor 2004\r\nför  inköp av sjukvård utöver det ökade anslaget  på\r\n520 miljoner kronor.\r\n\r\n46. Frågor rörande\r\nsocialförsäkringsadministrationen i övrigt\r\n(punkt 30)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 30\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 46. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion 2002/03:Sf335 yrkandena 15 och 16 och\r\navslår   motionerna    2002/03:Sf208    yrkande   2,\r\n2002/03:Sf250,     2002/03:Sf267,     2002/03:Sf268,\r\n2002/03:Sf279,        2002/03:Sf281,        2002/03:\r\nSf291yrkandena 6 och 13 och 2002/03:A314 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  takt  med  att  antalet  sjukskrivningar ökat har\r\nförsäkringskassorna       tvingats        prioritera\r\nutbetalningar  av  sjukpenning.  Personella resurser\r\nhar  flyttats  över  från rehabiliteringssidan  till\r\nutbetalningssidan.  Så   här  i  efterhand  kan  man\r\nkonstatera att denna kortsiktiga prioritering blivit\r\nmycket  kostsam.  Detta  är  dock   inte   det  enda\r\nproblemet.   Justitieombudsmannen   (JO),   som  har\r\npåpekat  allvarliga  brister  i  socialförsäkringens\r\nadministration, riktade så sent som förra året stark\r\nkritik   mot   regeringen   för   brister   avseende\r\nrättssäkerhet,  trygghet och effektivitet.  Utan  en\r\nfungerande  administration   kommer   problemen  med\r\nohälsan aldrig att kunna lösas.\r\n\r\nFör  att förhindra att rehabiliteringsverksamheten\r\nskall  behöva   stå   tillbaka  för  utbetalning  av\r\nsjukpenning     bör    det    inrättas     särskilda\r\nresultatenheter inom försäkringskassorna som arbetar\r\nmed rehabilitering.  Pengar  och personal kan därmed\r\ninte  utan vidare föras över från  en  resultatenhet\r\ntill en annan.\r\n\r\n47. Återställande av pensioner (punkt 32)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 32\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 47. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf314.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPensionärerna har under hela 1990-talet fått bära en\r\ntung   börda    av    osäkerhet    till   följd   av\r\nnedskärningarna  i den generella välfärden.  De  har\r\nfått känna på försämringar  inom  vård  och  omsorg.\r\nPensionernas  värde  har  därtill  minskat med 10  %\r\nunder  1990-talet  beroende  på  att prisbasbeloppet\r\ninte  har  följt prisutvecklingen. De  förbättringar\r\nsom regeringen genomfört för pensionärer under 1990-\r\ntalet och framåt  har  välkomnats av Vänsterpartiet.\r\nVi  anser emellertid inte  att  man  skall  betrakta\r\nförbättringar  på  skattesidan,  av bostadstillägget\r\noch   pensionstillskottet   som   återställande   av\r\npension.    I    stället   är   dessa   välbehövliga\r\nstandardhöjningar  för  låginkomstpensionärer  eller\r\nskattesänkningar  som  kommit alla skattebetalare  i\r\nsamhället   till  del.  Eftersom   situationen   för\r\nlåginkomstpensionärer  fortfarande är oacceptabel är\r\ndet  viktigt att denna grupp  även  fortsättningsvis\r\nkommer    i   första   rummet   när   återställandet\r\ndiskuteras.\r\n\r\n\r\n48. Flexibel pensionsålder (punkt 34)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  34\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 48. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna  2002/03:Sf219  och 2002/03:Sf324\r\nsamt avslår motion 2002/03:Sf261.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att pensionsåldern bör vara  mer  flexibel\r\noch därmed  ge  större  valfrihet  för individen att\r\nfortsätta  yrkeslivet  eller  avbryta  detsamma.  En\r\nbestämd  pensionsålder  borde inte finnas.  Det  bör\r\nvara upp till var och en  att förhandla fram dag och\r\når för pension. Däremot skall  det finnas fastställd\r\ntid och ålder för när pensionsbeloppet  skall  kunna\r\nutbetalas. Deltidstjänster eller byte av arbetsplats\r\nmed  lägre lön bör inte försämra pensionsförmånerna.\r\nI stället  skulle  arbetstagaren  kunna  erhålla  en\r\nlägre  lön  mot att arbetsgivaren således fortsätter\r\natt betala sociala avgifter motsvarande den nivå den\r\nanställde haft  de  senaste  fem  åren.  Social- och\r\navtalsförsäkringarna  bör  även  inkluderas i  dessa\r\nförslag.  Det är inte rimligt att försäkringsskyddet\r\nförsämras och  näst  intill upphör när man fyller 65\r\neller 67 år.\r\n\r\n\r\n49. Samordning av engångsbelopp inom\r\nyrkesskadeförsäkringen m.m. (punkt 35)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  35\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 49. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf310.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAktuella samordningsregler  kan  få den effekten att\r\nden  yrkesskadade  får  göra  ett större  sammanlagt\r\npensionsavdrag än vad denne har erhållit i livränta.\r\nDetta  är  djupt  orättvist  och torde  inte  stå  i\r\növerensstämmelse  med det allmänna  rättsmedvetandet\r\neller med Europarätten.  Dessa  regler  måste därför\r\nändras.  Det  bör även övervägas om inte möjligheten\r\ntill utbyte av livränta bör avskaffas.\r\n\r\n\r\n50. Pensionsrätt för konstnärer (punkt 36)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 36 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 50. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Kr264 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör konstnärer är  stipendier  med  varaktighet över\r\ntvå år pensionsgrundande. Eftersom ett  stort  antal\r\nkonstnärer  erhåller  stipendier  för kortare tid än\r\ntvå    år    bör    även   dessa   stipendier   vara\r\npensionsgrundande.\r\n\r\n\r\n51. Bostadstillägg vid särskilt boende\r\n(punkt 37)\r\n\r\nav  Sten Tolgfors (m),  Bo  Könberg  (fp),  Anita\r\nSidén  (m), Linnéa Darell (fp), Birgitta Carlsson\r\n(c) och Anna Lilliehöök (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 51. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf229.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är enligt vår  mening viktigt att de pensionärer\r\nsom önskar det får möjlighet  till  eget rum även om\r\nde bor i en särskild boendeform för äldre. Dessvärre\r\nförekommer  det  forfarande  att  äldre människor  i\r\nsärskilda  boendeformer  bor tillsammans  med  annan\r\nperson trots att de hellre  skulle vilja ha ett eget\r\nrum.  Det förhållandet att det  1994  var  brist  på\r\nenkelrum, och att det vid införandet av det statliga\r\nbostadstillägget  för pensionärer (BTP) fr.o.m. 1995\r\nansågs  som  orimligt   att   neka   BTP  när  något\r\nalternativ till tvåbäddsrum inte fanns, kan inte tas\r\ntill  intäkt  för  att  åtta  år senare ha  kvar  en\r\nprincipiellt  mindre  lämplig  regel.   I  praktiken\r\ninnebär ett bibehållande av regeln att statsmakterna\r\nger  berörda  kommuner  en  signal  om  att fortsatt\r\nofrivilligt  tvåbäddsboende  dels kan delfinansieras\r\nav   staten  med  bidrag,  dels  är   en   godtagbar\r\nboendeform.   Detta   är   enligt   vår  uppfattning\r\noacceptabelt  och  kan  leda till att BTP  blir  ett\r\nkommunalt  bidrag  och  inte   ett   grundskydd  för\r\npensionärer.  Det  kan vidare leda till  att  mindre\r\nlämpliga vårdmiljöer permanentas. Av nu anförda skäl\r\nbör det sättas en tydlig  gräns  för  hur  länge BTP\r\nskall  kunna  lämnas  för  icke frivilligt boende  i\r\ntvåbäddsrum. Det skulle ge en  tydlig signal till de\r\nkommuner som ännu har frågan om  eget  rum olöst. En\r\nlämplig  tidsgräns  bör  bestämmas till den  1  juli\r\n2005.    Det    innebär    att    det     påtvingade\r\n\"dubbelrumsboendet\" i äldrevården försvinner  senast\r\nden  30  juni  2005.  Regeringen  bör återkomma till\r\nriksdagen  med förslag till erforderlig  ändring  av\r\nBTP-reglerna.\r\n\r\n\r\n52. Familjepolitikens inriktning (punkt 39)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 52. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna    2002/03:Sf376    yrkande   1,\r\n2002/03:A241  yrkande 1 och 2002/03:L319 yrkande  16\r\nsamt avslår motionerna  2002/03:Sf238 yrkandena 1, 2\r\noch   4,   2002/03:Sf311   yrkandena    1   och   2,\r\n2002/03:Sf341, 2002/03:Sf379 yrkande 3 i  denna  del\r\noch  6,  2002/03:Sf380 yrkandena 1, 5, 6, 8, 11, 17,\r\n19, 27 och 37 i denna del, 2002/03:So250 yrkandena 7\r\noch 13 i denna  del,  2002/03:So514  yrkande  1  och\r\n2002/03:A242 yrkande 28.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMånga  föräldrar  skulle vilja ge barnen mer tid. Vi\r\nanser därför att det  måste bli lättare att gå ned i\r\narbetstid och vill därför  införa  ett  barnkonto på\r\n40 000 kr  per barn under förskoleåldern,  från  och\r\nmed 2004. Barnkontot kan användas under barnets hela\r\nförskoleålder, och varje familj får använda dem till\r\nvad de själva tycker är bäst. Det är inte staten som\r\nskall styra familjernas beslut, lika lite som staten\r\nstyr hur barnbidraget skall användas.\r\n\r\nEnligt vår  mening  är  det  viktigt att föräldrar\r\ntill barn i förskoleåldern skall  kunna växla mellan\r\natt vara hemma, arbeta heltid och arbeta  deltid. Vi\r\nvill  öka  möjligheterna att på olika sätt kombinera\r\nansvaret för  barnen  med  arbete och studier på det\r\nsätt föräldrarna finner mest  lämpligt. Därför skall\r\nsamhällets  stöd  till  barnfamiljerna   inte   vara\r\nstyrande.  Vi  anser  att fördelen med barnkontot är\r\natt det inte är villkorat till viss konsumtion eller\r\nvisst beteende. Det ger således inga marginal- eller\r\ntröskeleffekter.\r\nVi vill genomföra en  familjepolitisk  reform  som\r\nger  mera  makt  och  marginaler  i  barnfamiljernas\r\nvardag  och därmed öka deras möjligheter  att  välja\r\nvad och hur de vill konsumera.\r\n\r\n53. Familjepolitikens inriktning (punkt 39)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 39\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 53. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna  2002/03:Sf238 yrkandena 2 och 4,\r\n2002/03:Sf379  yrkandena   3  i  denna  del  och  6,\r\n2002/03:Sf380 yrkandena 1, 5,  6,  8, 11, 17, 19, 27\r\noch 37 i denna del och 2002/03:A242  yrkande 28 samt\r\navslår    motionerna   2002/03:Sf238   yrkande    1,\r\n2002/03:Sf311  yrkandena  1  och  2,  2002/03:Sf341,\r\n2002/03:Sf376 yrkande 1, 2002/03:So250  yrkandena  7\r\noch   13  i  denna  del,  2002/03:So514  yrkande  1,\r\n2002/03:A241 yrkande 1 och 2002/03:L319 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår  mening är familjen, även om den inte är\r\nfelfri, den viktigaste  byggstenen  i  samhället och\r\nden livsform som har störst möjlighet att  vara  den\r\nlilla nära gemenskap som behövs för att den enskilda\r\nmänniskan  skall  kunna växa. Sociala och ekonomiska\r\nstödformer  måste  utformas   utifrån  den  enskilda\r\nfamiljens  behov  samt  med  utgångspunkt  från  att\r\nstabila   familjerelationer   är   något   bra   och\r\neftersträvansvärt.\r\n\r\nAtt vara förälder kan enligt vår mening  betraktas\r\nsom den finaste uppgift man kan ha. Därför skall man\r\nsom förälder kunna kräva att få goda förutsättningar\r\nför  att  klara  den.  För att stödja föräldraskapet\r\nanser vi att det i Sverige,  liksom  i  t.ex. Norge,\r\nborde   finnas   ett  informativt  och  inspirerande\r\nmaterial om föräldraskap  och  barns  utveckling. Vi\r\nvill  uppvärdera  föräldraskapets  betydelse   genom\r\npolitiska  beslut  och  genom attitydbildning. Ingen\r\nkan bättre än föräldrarna avgöra vad som är bäst för\r\ndet egna barnet, och denna grundsyn måste komma till\r\nklart uttryck i samhället.  Kristdemokraterna  anser\r\natt  det  är  av största vikt att barn och föräldrar\r\nfår en väl fungerande  vardagskontakt  med varandra.\r\nFör  de flesta barnfamiljer är tid en bristvara  och\r\ndärför  måste  föräldrarna få bättre möjligheter att\r\nge  barnen  det  de   helst   vill   ha  -  mer  tid\r\ntillsammans.    Eftersom   många   föräldrar    även\r\nförvärvsarbetar  är   det   viktigt  att  skapa  ett\r\nbarnvänligt arbetsliv, alltså en arbetsmiljö där det\r\nses    som    en    kompetenshöjande   och    viktig\r\nsamhällsuppgift att vårda  och  fostra  barn.  Detta\r\ngäller både män och kvinnor.\r\nDet  arbete  som  utförs  utanför  den  etablerade\r\narbetsmarknaden    ger   i   dag   endast   en   låg\r\ngrundtrygghet. Vård  och underhåll av människor inom\r\nhemmet  återfinns  inte   heller  i  den  ekonomiska\r\nstatistiken.   Detta  trots  att   hemarbete   måste\r\nutföras,   inte  minst   ur   livskvalitetssynpunkt.\r\nKonsekvensen  av  systemet  blir  att  kvinnor,  som\r\narbetar  40  %  mindre på den öppna arbetsmarknaden,\r\ndrabbas i första  hand.  Kristdemokraterna anser att\r\nhemarbetet måste uppvärderas  bl.a.  genom  att  det\r\nbeaktas i olika reformer.\r\nEnligt  vår  mening  skall  så  många  beslut  som\r\nmöjligt som berör familjen fattas av familjen själv.\r\nDet  gäller  t.ex.  valet  av  barnomsorgsform.  Den\r\nfamiljepolitik  som  byggts upp genom åren har såväl\r\nfördelningspolitiska   brister    som   brister   ur\r\nvalfrihetssynpunkt. Fördelningspolitiskt  därför att\r\nbarnomsorgssubventionerna    i   stor   utsträckning\r\ntillfaller  redan  resursstarka   hushåll,   och  ur\r\nvalfrihetssynpunkt   eftersom  det  familjepolitiska\r\nstödet     inte     medger     flera     alternativa\r\nbarnomsorgsformer. Med barnens och familjernas behov\r\nsom   utgångspunkt  för  familjepolitiken   är   det\r\nangeläget  att  alla  har  möjlighet  att  välja den\r\nbarnomsorgsform  som  passar  de  egna förhållandena\r\nbäst.  Vid  sidan av maxtaxan, som stärker  ekonomin\r\nför dem som väljer  dagens  offentligt  finansierade\r\nbarnomsorg, vill vi även införa ett barnomsorgskonto\r\nsom  skall  omfatta alla barn som fyllt ett  år  men\r\ninte tre vid  ikraftträdandet.  Kontobeloppet  skall\r\nuppgå till 80 000 kr per barn och skall reduceras om\r\nbarnet  helt  eller  delvis har plats inom kommunalt\r\nfinansierad barnomsorg. Maximalt skall 40 000 kr per\r\nbarn och år få tas ut.\r\nMed vår familjepolitik  kommer  barnens  behov och\r\nföräldrarnas önskemål att spela huvudrollen. Det ger\r\nvalfrihet, flexibilitet och rättvisa.\r\n\r\n54. Familjepolitikens inriktning (punkt 39)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  39\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 54.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So250 yrkandena  7  och  13  i\r\ndenna   del  samt  avslår  motionerna  2002/03:Sf238\r\nyrkandena  1, 2 och 4, 2002/03:Sf311 yrkandena 1 och\r\n2,   2002/03:Sf341,    2002/03:Sf376    yrkande   1,\r\n2002/03:Sf379   yrkande   3   i  denna  del  och  6,\r\n2002/03:Sf380 yrkandena 1, 5, 6,  8,  11, 17, 19, 27\r\noch  37  i  denna  del,  2002/03:So514  yrkande   1,\r\n2002/03:A241  yrkande 1, 2002/03:A242 yrkande 28 och\r\n2002/03:L319 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt    vår    mening    måste    uppgiften    för\r\nfamiljepolitiken      vara       att      underlätta\r\nföräldraansvaret i ekonomiskt och  socialt hänseende\r\nsamt  att  ge  föräldrarna  stora  möjligheter   att\r\npåverka  barnens  uppväxtförhållanden. Ledstjärnorna\r\nför   Centerpartiets    familjepolitik    är    ökat\r\nsjälvbestämmande,  bättre  möjlighet  att  kombinera\r\nfamiljeliv och arbetsliv samt mer tid för barnen.\r\n\r\nDet    förutsätter,   enligt   vår   mening,   att\r\nfamiljernas   ekonomiska   utrymme  stärks  och  att\r\nföräldrarna har möjlighet att  ta ansvar för barnens\r\nuppväxt vad gäller både barnomsorg  och  skola.  För\r\natt  öka  självbestämmandet  är  det viktigt att det\r\nfinns olika former av barnomsorg att  välja  mellan.\r\nMakten  över  barnomsorgen skall flyttas från staten\r\noch kommunerna till föräldrarna.\r\nEnligt vår mening måste stödet till barnfamiljerna\r\nanpassas bättre  efter  olika familjers livsvillkor,\r\nförhållanden  och  önskemål.   Vi   vill   överlämna\r\nansvaret  till föräldrarna att själva bestämma  över\r\nsin  tid  med   och   omsorg   om   sina   barn.  En\r\nförutsättning  för  självbestämmande är, som nämnts,\r\nökat ekonomiskt utrymme.  Utöver  vår skattepolitik,\r\nsom  kraftigt  sänker  skatten  för de  grupper  som\r\nbehöver    det,    vill   vi   ytterligare    stärka\r\nsjälvbestämmandet och  möjligheten  till mer tid med\r\nbarnen   under   småbarnsåren  genom  att  fördubbla\r\nbarnbidraget för barn  i  åldern  1-5  år successivt\r\nfram  till  2006.  Fullt  utbyggt  skulle  en  sådan\r\nbarnbidragshöjning öka familjens ekonomiska  utrymme\r\nmed  11  400  kr  per barn och år, vilket enligt vår\r\nmening  skulle  ge  föräldrarna   en  möjlighet  att\r\nförkorta  arbetstiden  och tillbringa  mer  tid  med\r\nbarnen.\r\n\r\n55. Allmänna barnbidrag (punkt 40)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  40\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 55. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:Sf380  yrkande  34 och avslår\r\nmotionerna       2002/03:Sf235,       2002/03:Sf237,\r\n2002/03:Sf311    yrkande   8,   2002/03:Sf340    och\r\n2002/03:Sf343.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening  ökar  kostnaderna  för  barnen  i\r\ntonåren.  Mot bakgrund av detta ser vi det naturligt\r\natt barnbidraget  höjs med 100 kr per månad för barn\r\nsom fyllt 13 år men  inte  16  år från och med den 1\r\njanuari  2004.  Flerbarnstillägget   bör   höjas   i\r\nmotsvarande mån.\r\n\r\n\r\n56. Beräkningsunderlag och 2,5-årsregeln m.m.\r\n(punkt 42)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 42\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 56. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:Sf380 yrkande 31 samt avslår\r\nmotionerna 2002/03:Sf244,  2002/03:Sf311  yrkande 7,\r\n2002/03:Sf349 och 2002/03:Sf359.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening bör regelverket förenklas  så  att\r\nsamma      tidsgräns      gäller      för      såväl\r\nföräldrapenninggrundande     inkomst    (FGI)    som\r\nsjukförsäkringsgrundande inkomst (SGI). Det bör även\r\növervägas om inte SGI och FGI skall skyddas i tre år\r\nefter första barnets födelse,  i  stället  för som i\r\ndag  2,5  år,  för  att  därigenom  öka föräldrarnas\r\nvalfrihet.\r\n\r\n\r\n57. Beräkningsunderlag och 2,5-årsregeln m.m.\r\n(punkt 42)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  42\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  57. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf311 yrkande  7  samt  avslår\r\nmotionerna       2002/03:Sf244,       2002/03:Sf349,\r\n2002/03:Sf359 och 2002/03:Sf380 yrkande 31.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt   vår   mening   bör  regeln  om  240  dagars\r\nkvalifikationstid för att erhålla sjukpenninggrundad\r\nföräldrapenning  under de  första  180  dagarna  tas\r\nbort. Genom att regeln  endast  gäller de första 180\r\ndagarna, då det är flest kvinnor  som vårdar barnet,\r\noch  inte  resterade  dagar av föräldraförsäkringen,\r\ndiskriminerar den kvinnor.  Det är enligt vår mening\r\nockså   troligt   att   den   leder   till   onödigt\r\nuppskjutande av barnafödandet.\r\n\r\n\r\n58. Fördelning av mamma- och pappamånad\r\n(punkt 43, motiveringen)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  ställningstagande  under\r\npunkt 43 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nEnligt vår mening krävs det en  ökad  valfrihet inom\r\nföräldraförsäkringen.  Föräldrar skall själva  kunna\r\navgöra vem av dem som skall  ta  ut föräldrapenning.\r\nSärskilda mamma/pappamånader bör därmed avskaffas.\r\n\r\n\r\n59. Fördelning av mamma- och pappamånad\r\n(punkt 43)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  43\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  59. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf311 yrkandena  4  och 5 samt\r\navslår   motionerna   2002/03:Sf254,  2002/03:Sf297,\r\n2002/03:Sf311 yrkandena 3 och 6 samt 2002/03:Sf372.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att föräldrapenningen  skall  delas  lika\r\nmellan   könen.    I    dag   är   fördelningen   en\r\nförhandlingsfråga mellan  föräldrarna  och  styrs av\r\ndet  normsystem  vi  har att förhålla oss till.  Det\r\nleder till att kvinnorna  tar  ut  största  delen av\r\nföräldraförsäkringen.  För att komma till rätta  med\r\ndagens    situation    måste    föräldraförsäkringen\r\nreformeras   så   att  den  stärker  ett   jämställt\r\nvårdnadsansvar. En  utredning  bör se över hur detta\r\ngörs bäst.\r\n\r\nVänsterpartiet  anser att det finns  åtgärder  som\r\nkan       vidtas       inom      det       nuvarande\r\nföräldraförsäkringssystemet och som skulle verka för\r\nökad jämställdhet. Till  exempel  bör  möjligheterna\r\nför  vårdnadshavarna att vara hemma samtidigt  under\r\nbarnets  första  tid  utökas,  vilket  framför  allt\r\nskulle innebära att mäns tid med nyfödda barn ökade.\r\n\r\n60. Jämställdhetsbonus (punkt 44, motiveringen)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  ställningstagande  under\r\npunkt 44 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nEnligt  vår  mening skall statens stöd till familjer\r\noch   barn   inte    präglas   av   alltför   mycket\r\ndetaljreglering. Föräldrar skall själva kunna avgöra\r\nvem av dem som skall ta ut föräldrapenning, utan att\r\npåverkas av gällande regler.\r\n\r\n\r\n61. Jämställdhetsbonus (punkt 44)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 44 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  61. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:Sf210  och   avslår   motion\r\n2002/03:So250 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör   att  uppmuntra  fler  föräldrar  att  dela  på\r\nföräldraledigheten     vill     vi     införa     en\r\njämställdhetsbonus   som   innebär   att   en  högre\r\nersättningsnivå (90 %) utgår för varje uttagen månad\r\ni föräldraförsäkringen som motsvaras av en månad som\r\nden andra föräldern tar ut.\r\n\r\n\r\n62. Jämställdhetsbonus (punkt 44)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  44\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 62.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:So250 yrkande  11  och  avslår\r\nmotion 2002/03:Sf210.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår  mening är det önskvärt att öka fädernas\r\ndelaktighet i  ansvarstagandet för barnen. Den skeva\r\nfördelningen i det  direkta  ansvaret  för barnen är\r\ninte minst en av grundbultarna i ojämlikheten mellan\r\nkönen  och  bidrar  inte  bara  till att reproducera\r\nojämlika värderingar till de uppväxande barnen, utan\r\när  också  huvudorsaken  till  ojämlikheten   mellan\r\nkvinnor  och  män  i  arbetslivet. Vi vill stimulera\r\ntill en mer jämlik fördelning  av föräldraledigheten\r\ngenom     införandet     av     någon     form    av\r\n\"jämställdhetsbonus\".  Vilken  konstruktion  som  är\r\nmest  ändamålsenlig bör omgående bli föremål för  en\r\nutredning   så  att  ett  beslut  kan  fattas  under\r\ninnevarande mandatperiod.\r\n\r\n\r\n63. Överlåtelse av föräldrapenningförmån till\r\nannan (punkt 45)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 63. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:A241  yrkande  17  samt avslår\r\nmotionerna    2002/03:Sf302,    2002/03:Sf326    och\r\n2002/03:So514 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFöräldraförsäkringen bör enligt vår mening göras mer\r\nflexibel.  För att öka jämställdheten i vardagslivet\r\nbör det vara  möjligt  att  överlåta  dagar åt annan\r\nperson   både   vad   gäller   föräldrapenning   och\r\ntillfällig föräldrapenning. Det bör vara möjligt att\r\nutnyttja  denna  förmån  för  att  anlita  t.ex.  en\r\nprofessionell barnvakt för tillsynen  av  ett  sjukt\r\nbarn  om  föräldrarna  själva inte har möjlighet att\r\nstanna hemma.\r\n\r\n\r\n64. Överlåtelse av föräldrapenningförmån\r\ntill annan (punkt 45)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  45\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 64. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:Sf326  samt avslår motionerna\r\n2002/03:Sf302,   2002/03:So514   yrkande    3    och\r\n2002/03:A241 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår mening bör möjligheten för föräldrar att\r\nvid   akuta    situationer    överlåta    tillfällig\r\nföräldrapenning   till   någon   närstående  utökas.\r\nProblem uppstår enligt gällande regler i situationer\r\nnär  barn med syskon bara har en förälder  med  rätt\r\ntill tillfällig  föräldrapenning och något av barnen\r\nbehöver sjukvård.  Eftersom  föräldern då måste vara\r\nmed  i vården av det sjuka barnet  borde  tillfällig\r\nföräldrapenning    kunna    överlåtas   till   någon\r\nnärstående så att denne kan ta  hand  om  de  övriga\r\nbarnen.\r\n\r\n\r\n65. Överlåtelse av föräldrapenningförmån till\r\nannan (punkt 45)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 45\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 65. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed  motion  2002/03:So514  yrkande 3 samt avslår\r\nmotionerna    2002/03:Sf302,    2002/03:Sf326    och\r\n2002/03:A241 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör       att       skapa       flexibilitet       i\r\nföräldraförsäkringssystemet anser vi att någon annan\r\nän      de      biologiska     föräldrarna     eller\r\nadoptivföräldrarna  skall  ges möjligheten att ta ut\r\nde 90 s.k. lägstanivådagarna (f.d. garantidagarna).\r\n\r\n\r\n66. Tillfällig föräldrapenning (punkt 46)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  46\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 66. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna   2002/03:Sf380  yrkande  32  och\r\n2002/03:Sf225.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen tillfälliga föräldrapenningen  är  en ersättning\r\nsom  man kan få t.ex. när barnet är sjukt.  Familjer\r\nsom har  barn  som är sjuka ofta eller en längre tid\r\nkan   få  det  svårt   rent   ekonomiskt.   För   en\r\nensamstående  kan  situationen  dessutom  bli än mer\r\nbekymmersam. Vi anser att regeringen bör utreda  hur\r\nsystemet med tillfällig föräldrapenning fungerar för\r\nfamiljer med barn som är sjuka ofta eller under lång\r\ntid.\r\n\r\nVidare anser vi att lagen om allmän försäkring bör\r\nändras  så  att  föräldrapenning  utgår  oavsett  om\r\nbehandling   av   ett   sjukt   barn   sker  vid  en\r\nöppenvårdsavdelning i kommunens eller i landstingets\r\nregi.  Regeringen  bör återkomma till riksdagen  med\r\nett lagförslag om detta.\r\n\r\n67. Semesterersättning till föräldralediga\r\n(punkt 47)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  47\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 67. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:A242 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen extra  kostnad som en arbetsgivare har i form av\r\nsemesterersättning  till  såväl  en  anställd som är\r\nföräldraledig  som  till vikarien motverkar,  enligt\r\nvår mening, anställning  av  människor  i åldrar där\r\nföräldraskap  är troligt. Därför bör ersättning  för\r\nsemesterersättning  till  föräldraledig  betalas via\r\nförsäkringskassan.  Ersättningen  skall  finansieras\r\ngenom  arbetsgivaravgiften och inte belasta  enskild\r\narbetsgivare.\r\n\r\n\r\n68. Tillfällig föräldrapenning för vård av barn\r\nunder 240 dagar (punkt 48)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 48 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen  antar  regeringens  förslag i proposition\r\n2002/03:2 till lag om ändring i  lagen (1962:381) om\r\nallmän försäkring (lagförslag 2.1)  såvitt  avser  4\r\nkap.  10  § samt tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad  som  anförs  i reservation 68. Riksdagen\r\nbifaller därmed motion 2002/03:Sf2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår mening skall tillfällig  föräldrapenning\r\nkunna utges  oavsett  barnets  ålder när en förälder\r\nvårdar ett barn i hemmet då barnet  annars skulle ha\r\nvårdats  på  sjukhus. Det innebär således  att  även\r\nföräldrar till barn som är 240 dagar eller äldre bör\r\nges  denna  rätt.   Regeringen  bör  återkomma  till\r\nriksdagen med ett sådant förslag.\r\n\r\n\r\n69. Pappadagar vid adoption m.m. (punkt 49)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 49 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen antar regeringens  förslag  i  proposition\r\n2002/03:2 till lag om ändring i lagen (1962:381)  om\r\nallmän försäkring med den ändringen att lagen träder\r\ni  kraft  den  1  februari  2003  (lagförslag  2.2).\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 69 och bifaller därmed\r\nmotion 2002/03:Sf1 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser  att  vårdnadshavare  eller  därmed i lagen\r\nlikställda    skall    fördela    utnyttjandet    av\r\nföräldrapengar  mellan sig utan några begränsningar.\r\nVi motsätter oss  därmed eventuella framtida förslag\r\nsom  begränsar  föräldrarnas  möjlighet  att  själva\r\nvälja vem som skall utnyttja föräldrapengarna.\r\n\r\n\r\n70. Underhållsstöd (punkt 50)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 50 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservation 70. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf346  samt  avslår motionerna\r\n2002/03:Sf209      yrkande     2,     2002/03:Sf263,\r\n2002/03:Sf272,     2002/03:Sf295,     2002/03:Sf301,\r\n2002/03:Sf311 yrkandena 9-11, 2002/03:\r\nSf315, 2002/03:Sf351,  2002/03:Sf379  yrkande 7 samt\r\n2002/03:Sf380 yrkande 33.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringen  har  tillsatt  en utredning för  att  gå\r\nigenom underhållsstödets effekter.  Denna  utredning\r\nhar  av  regeringen  fått  som utgångspunkt att  det\r\nnuvarande  underhållsstödet  fungerar  väl.  Vid  en\r\nhearing som utredningen höll våren 2002 framgick att\r\nsystemet   måste   genomgå   en  mer   genomgripande\r\nförändring  än  den  regeringen  uttryckt   i   sina\r\ndirektiv.  Enligt  vår mening bör utredningen därför\r\nfå ändrade direktiv  så att en genomgripande översyn\r\nav lagen om underhållsstöd kan göras.\r\n\r\n\r\n71. Underhållsstöd (punkt 50)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  50\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 71. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna   2002/03:Sf315,   2002/03:Sf379\r\nyrkande 7  och  2002/03:Sf380 yrkande 33 samt avslår\r\nmotionerna 2002/03:Sf209  yrkande  2, 2002/03:Sf263,\r\n2002/03:Sf272,     2002/03:Sf295,     2002/03:Sf301,\r\n2002/03:Sf311 yrkandena 9-11, 2002/03:\r\nSf346 och 2002/03:Sf351.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKristdemokraterna  anser  att  underhållsstödet  bör\r\nutformas så att det tydligt framgår att det i första\r\nhand är föräldrarna som har det  ekonomiska ansvaret\r\nför  sina  barn.  Även  efter en separation  behöver\r\nbarnet se bägge föräldrarna  som  viktiga personer i\r\nsitt liv. Vi menar att det är fel att stöd utbetalas\r\ntill   vårdnadshavaren   oberoende   av  hur   stora\r\ninkomster    han    eller    hon    har.    Om   den\r\nunderhållsskyldige inte är återbetalningsskyldig för\r\nhela underhållet anser vi att en inkomstprövning  av\r\nden  mottagande  föräldern  bör  göras  innan stödet\r\nbetalas ut.\r\n\r\nVidare    förespråkar    vi,    när   det   gäller\r\numgängesavdrag,   att  hämtande-  och  lämnandedagen\r\nräknas  som ett helt  dygn.  Umgängesavdrag  kan  då\r\ngöras   med    t.ex.    1/20    av   det   månatliga\r\nunderhållsstödet   samtidigt   som   avdraget    för\r\nboföräldern    ändå    kan   göras   med   1/40   av\r\nunderhållsstödet. Enligt  vår  mening krävs dessutom\r\nen ändring av återbetalningsreglerna,  med bl.a. ett\r\nförbehållsbelopp   och   möjlighet   till  jämkning.\r\nSlutligen anser vi att en fordran inte bör överföras\r\ntill kronofogdemyndigheten förrän den  är minst tolv\r\nmånader  gammal  eller  uppgår till förslagsvis  1/7\r\nprisbasbelopp.\r\n\r\n72. Underhållsstöd (punkt 50)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  50\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 72. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna   2002/03:Sf209   yrkande  2  och\r\n2002/03:Sf301  samt avslår motionerna 2002/03:Sf263,\r\n2002/03:Sf272,     2002/03:Sf295,      2002/03:Sf311\r\nyrkandena 9-11, 2002/03:Sf315, 2002/03:\r\nSf346,  2002/03:Sf351, 2002/03:Sf379 yrkande  7  och\r\n2002/03:Sf380 yrkande 33.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnderhållsbidraget  har  legat  på  samma nivå under\r\nmånga   år.  Vi  anser  att  en  total  översyn   av\r\nunderhållsbidraget   och   dess   konsekvenser   för\r\nbarnfamiljer   bör  göras.  Det  gäller  inte  minst\r\nsituationer där  föräldrarna  delar  på ansvaret för\r\ngemensamma barn.\r\n\r\n\r\n73. Bidrag till kostnader för internationella\r\nadoptioner (punkt 51)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 51 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 73. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf377 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi     anser     att     regeringen     bör    följa\r\nkostnadsutvecklingen för internationella  adoptioner\r\noch  återkomma  med  förslag  till  en justering  av\r\nbidragsbeloppet  om  det skulle visa sig  att  detta\r\nurholkats av valutakursförändringar.\r\n\r\n\r\n74. Barnpension och efterlevandestöd till barn\r\n(punkt 52)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  52\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 74. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf306.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår  mening  innebär  de  nya  reglerna  för\r\nefterlevandepension   till  barn  att  framför  allt\r\nskilsmässobarn   kommer   att    få   en   försämrad\r\nbarnpension, eftersom de inte kommer  att  kunna  ta\r\ndel   av  de  förbättringar  som  skett  vad  gäller\r\nomställningspensionen.  För  att komma tillrätta med\r\ndenna orättvisa bör regeringen återkomma med förslag\r\ntill  ändring  av  reglerna  för efterlevandepension\r\ntill barn.\r\n\r\n\r\n75. Vårdbidrag för funktionshindrade barn\r\n(punkt 53)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  53\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 75. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf209 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVårdbidrag för funktionshindrade  barn  bör fördelas\r\nprocentuellt  rättvist  mellan frånskilda föräldrar,\r\neftersom   bidraget   skall  underlätta   för   båda\r\nföräldrarna att kunna ha barnet hos sig.\r\n\r\n\r\n76. Utdelning av överskott i pensionssystemet\r\n(punkt 54)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  54\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 76. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Fi288 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt      pensionsöverenskommelsen      är      en\r\nkontrollstation  satt  till år 2004. Medel kommer då\r\natt föras över till statskassan om analysen det året\r\nvisar att det är möjligt att göra detta utan att den\r\ns.k. bromsen aktiveras före  år  2050.  Eftersom  vi\r\nifrågasätter  pensionssystemets  hållbarhet  på lång\r\nsikt  är vi givetvis skeptiska till möjligheten  att\r\nta mer  pengar  från  AP-fonderna.  Skulle  det ändå\r\nfinnas  ett  betydande  överskott  så  anser  vi att\r\npengarna skall gå tillbaka till pensionärerna i form\r\nav  ett  återställande  av pensionerna till 1990 års\r\nnivå.\r\n\r\n\r\n77. Automatisk balansering i pensionssystemet\r\n(punkt 55)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  55\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 77. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Fi288 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi vill uppnå en balansering av pensionssystemet som\r\nstärker solidariteten mellan generationer. Det finns\r\nredan, förutom  den automatiska balanseringen, flera\r\nregler i pensionssystemet  som  innebär att nivån på\r\nutbetalade   pensioner  varierar  i  takt   med   de\r\nekonomiska    och    demografiska    förändringarna.\r\nPensionärerna får  i det nya pensionssystemet själva\r\nbära  ett  alltför  stort   ansvar   för   systemets\r\nfinansiella    balans.    Den   pensionsavgift   som\r\narbetstagare betalar bör höjas  tillfälligt  om  det\r\nfastställs att pensionssystemet är underfinansierat.\r\nDenna   avgiftshöjning   skall  avskiljas  från  den\r\nfastlagda   avgiftsnivån   och    därmed   inte   ge\r\npensionsrätt i framtiden. Samtidigt skall det finnas\r\nen  fastlagd gräns för underskott som  kan  hanteras\r\nmed avgiftsökningar.  Överskrids  denna gräns får då\r\nansvariga  politiker  ta ställning till  hur  balans\r\nskall uppnås i systemet.\r\n\r\n\r\n78. Delad pensionsrätt (punkt 56)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  56\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 78. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:A242 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKvinnor kan  förvänta  sig  en lägre pension än män.\r\nDet  beror  på  att  kvinnor i regel  har  en  lägre\r\nlivsinkomst än män. Det  i  sin  tur  beror  dels på\r\nojämlikheter  i  lönestrukturen, dels på att kvinnor\r\ntar ett större ansvar för barn och oftare drabbas av\r\nohälsa. Pensionssystemet måste utformas så att det i\r\nstörre  utsträckning   än  i  dag  tryggar  kvinnors\r\nålderdom. Redan i dag kan  premiepensionen överföras\r\nmellan makar, men det kräver aktiv begäran. Vi anser\r\natt  grundregeln  i  stället  bör   vara   att  hela\r\npensionen   automatiskt   skall  delas  lika  mellan\r\nföräldrarna till dess deras barn är åtta år. Den som\r\nönskar  frångå  denna  regel  bör  få  begära  detta\r\nskriftligt.\r\n\r\n\r\n79. Pensionsrätt vid studier (punkt 57)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  57\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 79. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf312.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att pensionsrätt för studier bör finnas för\r\nstuderande som fyllt  20  år  med motsvarande belopp\r\nsom  den egna åldersklassens genomsnittsinkomst  för\r\nheltidsarbete.  Att  höja pensionsrätten vid studier\r\när motiverat med utgångspunkt  från  att  en hel del\r\nhögskolestudier inte leder till hög lön. Det handlar\r\nom   för   samhället   viktiga   yrkesgrupper,   som\r\nexempelvis  bibliotekarier,  laboratorieassistenter,\r\nsjuksköterskor,   förskolelärare   m.fl.   I   dessa\r\nyrkesgrupper  är  kvinnorna  överrepresenterade  och\r\nfrågan har därför en jämställdhetsaspekt.\r\n\r\n\r\n80. Pensionsgrundande belopp vid\r\nplikttjänstgöring (punkt 58)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 58 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation  80. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Fö219 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn civil- eller värnpliktig som  blir  inkallad till\r\ngrundutbildning    förlorar    minst   ett   år   av\r\nförvärvsinkomst eller studier. Att  för  sin  insats\r\nför Sverige endast ackumulera hälften av den pension\r\nsom  man i genomsnitt erhåller som förvärvsarbetande\r\ni Sverige ger helt fel signaler till de ungdomar som\r\nsöker   sig   till   aktuella   tjänstgöringar  inom\r\nFörsvarsmakten.    Det   bör   även   beaktas    att\r\ntotalförsvarsplikt är en plikttjänstgöring.\r\n\r\n\r\n81. Aktiefonder ur ett etiskt perspektiv\r\n(punkt 59)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 59 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 81. Riksdagen begär hos\r\nregeringen att PPM får  i  uppgift att utvärdera och\r\ngranska   fonderna  utifrån  etiska,   sociala   och\r\nmiljömässiga  aspekter.  Riksdagen  bifaller  därmed\r\nmotion 2002/03:Sf292 yrkandena 3 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMänniskor  skall  kunna välja fonder som tar etiska,\r\nmoraliska och miljömässiga  hänsyn.  Många människor\r\nser det som en långsiktig investering  att  spara  i\r\nfonder  med  etiska  regler  för att på så vis kunna\r\npåverka  inriktningen  på  företags  verksamhet  och\r\ndärmed indirekt den värld vi  lever  i. Det har även\r\nvisat  sig  att fonder med etiska regler  inte  haft\r\nsämre avkastning än andra fonder.\r\n\r\nDet \"etiska\"  i  de  fonder  som  kallar  sig  så,\r\ninnebär  ofta  inte  mer  än  att  de  inte placerar\r\nkapital  i  företag  som  bygger  sin verksamhet  på\r\nalkohol,  tobak  och vapenproduktion.  Andra  fonder\r\nföljer  konventioner   och   andra   internationella\r\növerenskommelser angående barnarbete,  olika  former\r\nav diskriminering, miljön m.m.\r\nDet  kan ifrågasättas om det är rimligt att det  i\r\nett allmänt  pensionssystem  placeras skattepengar i\r\nfonder som investerar i företag  utan  att ha minsta\r\nkontroll på hur dessa företag förhåller  sig till de\r\netiska  aspekter  som i andra sammanhang anses  vara\r\ngrundläggande och som  Sverige  verkar för att ge en\r\nstörre  genomslagskraft  internationellt.   Det   är\r\nviktigt   och  fullt  möjligt  att  besluta  om  att\r\npremiepensionsfonderna  måste  acceptera  den typ av\r\navtal som Sverige enligt ovan ingått. PPM bör därför\r\nutvärdera   premiepensionsfonderna  utifrån  etiska,\r\nsociala och miljömässiga aspekter. Ett obligatoriskt\r\nkrav   om   hänsyn    till    etik   och   miljö   i\r\nplaceringsverksamheten bör ställas  på  alla  fonder\r\nsom    människor    erbjuds    välja   mellan   inom\r\npensionssystemet.\r\n\r\n82. Ideella fonder (punkt 60)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 60 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 82.  Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna   2002/03:Sf260,   2002/03:Sf308\r\nyrkande 2 och 2002/03:Sf345.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen    som    vill    skall   kunna   placera   sina\r\npremiepensionsmedel i ideella fonder. Likaväl som en\r\ndel   av  avkastningen  på   premiepensionsspararens\r\nkapital går ur systemet genom förvaltarnas avgifter,\r\nskall pensionsspararen  ha friheten att placera sina\r\nmedel  i  ideella  fonder  där   en   liten  del  av\r\navkastningen går till ideella ändamål.  Detta kommer\r\nendast  att  få en marginell inverkan på det  totala\r\npensionsbeloppet.   Att  inskränka  denna  möjlighet\r\nmotverkar människors  valfrihet och önskan att verka\r\nsolidariskt och ideellt.  Regeringen  bör lägga fram\r\nett  förslag  till  lagändring  som  möjliggör   att\r\npremiepensionsmedel kan placeras i ideella fonder.\r\n\r\n\r\n83. Realräntefond inom Sjunde AP-fonden\r\n(punkt 61)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 61\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 83. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf308 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAlla   måste   ha   möjlighet  att  välja  bort  den\r\nspekulation  och  det  risktagande  som  aktiefonder\r\ninnebär. En realräntefond  som  placerar  i  svenska\r\nrealränteobligationer  är skyddad både mot inflation\r\noch växelkursutveckling.  En  annan  fördel  är  att\r\nadministrationskostnaderna  kan  hållas mycket låga.\r\nEn    realräntefond    som    placerar   i   svenska\r\nrealränteobligationer bör således  finnas att tillgå\r\ninom Sjunde AP-fonden.\r\n\r\n\r\n84. Aktivt val av Premiesparfonden\r\n(punkt 62)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 62 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservation 84. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed    motionerna    2002/03:Sf292   yrkande   1,\r\n2002/03:Sf308 yrkande 3 och 2002/03:Sf325.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nPremiesparfondens   förvaltning   av   pensionsmedel\r\nliknar  många  andra  fonders   men   med  en  lägre\r\nriskprofil.   Det   är   inte  möjligt  att  placera\r\npremiepensionsmedel i Premiesparfonden  om  man  har\r\ngjort  ett  aktivt  val av en premiepensionsfond. Vi\r\nanser att denna begränsning  i valfriheten måste tas\r\nbort.  Pensionsspararna  måste  ges  möjlighet  till\r\naktiv    återplacering    i   Premiesparfonden    av\r\npensionsmedel som placerats  i  annan fond och kunna\r\nfå nya pensionsmedel placerade i fonden.\r\n\r\n\r\n85. Generationsfonder inom Sjunde AP-fonden\r\n(punkt 63)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  63\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 85. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf308 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEftersom vi anser  att  den enskilde skall ha frihet\r\natt välja inom premiepensionssystemet,  och  således\r\näven   kunna   välja  statlig  förvaltning  av  sina\r\npremiepensionsmedel,  anser  vi att Sjunde AP-fonden\r\nskall kunna erbjuda generationsfonder.\r\n\r\n\r\n86. Förvaltning av Premiesparfonden (punkt 64)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  64\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 86. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sf292 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi inom Miljöpartiet  anser  inte att förvaltarna av\r\nPremiesparfonden  skall  öka risktagandet  i  fonden\r\ngenom   att  satsa  på  s.k.  private   equity   och\r\nhedgefonder.\r\n\r\n\r\n87. Sänkta socialavgifter (punkt 65)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 65 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i reservation 87. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motion 2002/03:N266  yrkande  6  och  avslår\r\nmotionerna 2002/03:Sf249 och 2002/03:N393 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTuristbranschen  är  en del av tjänstesektorn som är\r\narbetsintensiv och därför  hårt  drabbad  av de höga\r\nskatterna  på  arbete.  Sänkta  inkomstskatter   och\r\narbetsgivaravgifter    samt   bättre   och   enklare\r\nskatteregler för småföretag  är därför avgörande för\r\nen bättre utveckling av branschen.  Skatterna bör så\r\nlångt   som   möjligt  vara  likformiga  och   lägre\r\ngenerella   skattesatser   eftersträvas.   Dock   är\r\nskattekilarna  mer  skadliga  för  vissa sektorer än\r\nandra och skatterna bör därför sänkas  först där. Vi\r\nföreslår    därför    sänkta   socialavgifter   inom\r\ntjänstesektorn.\r\n\r\n\r\n88. Sänkta socialavgifter (punkt 65)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  65\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 88. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion  2002/03:N393  yrkande  6  och  avslår\r\nmotionerna 2002/03:Sf249 och 2002/03:N266 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att socialavgifterna skall sänkas med  tio\r\nprocentenheter  på  lönesummor  upp till 900 000 kr.\r\nInledningsvis  blir  sänkningen  fr.o.m.   2004  sju\r\nprocentenheter.    För    egenföretagare   bör   den\r\nnedsättningsberättigade lönesumman  utökas  till 250\r\n000 kr.\r\n\r\n\r\n89. Regional nedsättning av socialavgifter\r\n(punkt 66)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 66 borde\r\nha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 89. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna   2002/03:N304   yrkande  6  och\r\n2002/03:Sf278  och  avslår motionerna 2002/03:Sf253,\r\n2002/03:Sf257 och 2002/03:N345 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNedsättningen   av  arbetsgivaravgifterna   med   15\r\nprocentenheter inom  stödområde  A  är  en  form  av\r\nregionalpolitik   som   är   att   föredra   framför\r\nbidragspolitik.   Vi   anser   emellertid  att  fler\r\nbranscher  i  stödområdet  bör  få sänkta  avgifter,\r\nsåsom  jordbruk,  vattenbruk, fiske  och  transport.\r\nDetta  bör kunna rymmas  inom  ramen  för  det  s.k.\r\nförsumbara stödet.\r\n\r\n\r\n90. Socialavgifter för företag med\r\nsäsongsanställd personal (punkt 67)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 67\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 90. Riksdagen bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:Sk347 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen generella  nedsättningen  av arbetsgivaravgiften\r\npå 5 procentenheter kan inte fullt  ut  utnyttjas av\r\nföretag  med  säsongssysselsättning.  I  detta  fall\r\nmissgynnas trädgårdsnäringens småföretagare på grund\r\nav  sitt säsongsmässigt betingade arbetskraftsbehov.\r\nEn  jämförelse   med   arbetskraftskostnaderna   för\r\nskördearbetskraften    i   EU-länderna   visar   att\r\narbetsgivaravgifterna   för    säsongspersonal    är\r\nreducerad  i  de  flesta  länder.  Den s.k. Björkska\r\nutredningen (SOU 1997:167) framhöll  också att andra\r\nländers  reducering  av  arbetskraftskostnaden   för\r\nsäsongsarbete  är en betydande konkurrensnackdel för\r\nden svenska trädgårdsnäringen.  Riksdagen bör begära\r\natt  regeringen  återkommer med förslag  som  syftar\r\ntill att dels ge företag  med  säsongssysselsättning\r\nmöjlighet  att utnyttja den generella  nedsättningen\r\nav socialavgifterna,  dels minska socialavgifterna i\r\nsig för dessa företag.\r\n\r\n\r\n91. Avgiftsskyldighet för andra föreningar än\r\nidrottsföreningar (punkt 68)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  68\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 91. Riksdagen bifaller\r\ndärmed  motionerna   2002/03:Sf251,   2002/03:Sf288,\r\n2002/03:Sf344,      2002/03:Sk348     yrkande     3,\r\n2002/03:Kr336 yrkande  12  och 2002/03:Kr366 yrkande\r\n4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAmatörkulturen  och det frivilliga  arrangörsarbetet\r\ninom kulturlivet liksom övrig ideell verksamhet är i\r\nstort behov av kvalificerade  ledare  och eldsjälar.\r\nLedarrekryteringen   är   besvärlig  i  det  moderna\r\nsamhället. Under de senaste  åren har dessutom många\r\nföreningar lidit stora ekonomiska  avbräck  på grund\r\nav  nedskärningar  av  kommunernas  och landstingens\r\nanslag. Mot bakgrund av detta anser vi  att hela den\r\nideella   sektorn   skall  omfattas  av  regeln   om\r\navgiftsfrihet  för  ersättningar  understigande  ett\r\nhalvt prisbasbelopp.\r\n\r\n\r\n92. Avgiftsskyldighet för andra föreningar än\r\nidrottsföreningar (punkt 68)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  68\r\nborde ha följande lydelse:\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs i reservation 92. Riksdagen bifaller\r\ndärmed   motionerna   2002/03:Sf251,   2002/03:Kr336\r\nyrkande 12,  och 2002/03:Kr366 yrkande 4 samt avslår\r\nmotionerna       2002/03:Sf288,       2002/03:Sf344,\r\n2002/03:Sk348 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nIdrotten är en verksamhet  för  många  ungdomar  och\r\ngagnar  barn  och  ungdomar  fysiskt,  psykiskt  och\r\nsocialt.  Alla ungdomar är dock inte intresserade av\r\nidrott.  Många   andra   organisationer   har  också\r\nverksamheter  som  bidrar  till  barns och ungdomars\r\ngoda uppväxtförhållanden. Som exempel  kan nämnas Vi\r\nUnga, Sveriges 4 H, Sverok, Scoutrörelsen,  kyrkliga\r\nungdomsverksamheter  och organisationer som bedriver\r\nkulturaktiviteter  för   ungdomar.   Skillnaderna  i\r\nskattelagstiftningen,  mellan för samhället  viktiga\r\nverksamheter     som    bedrivs     under     knappa\r\nomständigheter, kan inte anses vara motiverade eller\r\nrättvisa.   Samma  regler   och   samma   ekonomiska\r\nförutsättningar  bör  gälla  för ideella kultur- och\r\nungdomsorganisationer   som   i   dag   gäller   för\r\nidrottsrörelsen.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning  av  ärendet  har   föranlett\r\nföljande särskilda  yttranden. I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken punkt  i  utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Studiesocial utredning (punkt 2)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\nVi anser att  studier  bör jämställas med arbete och\r\natt  det  skall  vara  den enskildes  behov  som  är\r\navgörande för olika typer av stöd. Vi utgår från att\r\nresultatet av den pågående studiesociala utredningen\r\nkommer att leda till sådana  förändringar och avstår\r\ndärför från att nu reservera oss i frågan.\r\n\r\n2. Studiesocial utredning (punkt 2)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nVi  anser  det viktigt att de studerandes  situation\r\nförbättras.      Det      gäller      inte     minst\r\nföräldraförsäkringens   kvalifikationsvillkor,    en\r\nstudent-SGI i sjukförsäkringen samt försörjningsstöd\r\nunder   sommaren.   Men   situationen  behöver  även\r\nförbättras  i  andra avseenden  som  t.ex.  när  det\r\ngäller tillgång  till  barnomsorg  under kvällar och\r\nhelger. Vi utgår från att resultatet av den pågående\r\nstudiesociala  utredningen  kommer  att   leda  till\r\nförbättringar  för  de  studerande i dessa avseenden\r\noch  avstår  därför  från att  nu  reservera  oss  i\r\nfrågan.\r\n\r\n\r\n3. Egenföretagares uppbyggnadsskede (punkt 4)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nVi anser att egenföretagare  bör  ha  samma trygghet\r\nsom  anställda. Eftersom nettointäkten många  gånger\r\när låg  i samband med att man startar ett företag är\r\ndet  viktigt   att  den  nuvarande  bestämmelsen  om\r\nmöjligheterna   att   få   högre   SGI   under   ett\r\nuppbyggnadsskede   tillämpas   på  avsett  sätt.  Vi\r\nförutsätter  att  denna  fråga uppmärksammas  i  den\r\npågående SGI-översynen.\r\n\r\n\r\n4. Mål för ökad hälsa i arbetslivet (punkt 10)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nI budgetpropositionen har  regeringen föreslagit ett\r\nmål för ökad hälsa i arbetslivet.\r\n\r\nFör att ge en tydlig signal  om att jämställdheten\r\npå  området måste öka anser vi att  det  hade  varit\r\nbefogat  med  en  komplettering  av  målet  med  att\r\nantalet  ersatta  dagar för kvinnor skall minska med\r\nminst  50 %. Eftersom  kvinnors  sjukskrivningar  är\r\nhögre än  sjukskrivningar  bland män anser vi liksom\r\nmajoriteten i utskottet att  det då är naturligt att\r\nohälsoarbetet till stor del kommer  att  inriktas på\r\natt  minska  kvinnors sjukskrivningar. Vi avser  att\r\nåterkomma  om  det  visar  sig  att  minskningen  av\r\nkvinnors sjukskrivningar inte blir den avsedda.\r\n\r\n5. Moderaternas anslagsförslag (punkterna 11,\r\n31 och 38)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nSocialförsäkringsutskottet  har under beredningen av\r\ndetta betänkande arbetat under  förutsättningen  att\r\nen  riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater,\r\nvänsterpartister  och  miljöpartister den 4 december\r\n2002 kommer att fastställa  ekonomiska  ramar för de\r\nolika  utgiftsområdena  i den statliga budgeten  och\r\nberäkning av statens inkomster  avseende  2003  samt\r\nbesluta om ett preliminärt utgiftstak för 2004.\r\n\r\nModerata   samlingspartiet   har   i   parti-  och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska   politiken   och  budgetpolitiken.   Ett\r\növergripande  mål för den ekonomiska  politiken  bör\r\nvara  att  möjliggöra   ökad   tillväxt.   Då  måste\r\nutgiftskvoten sänkas. För detta krävs bland annat en\r\nmoderniserad  arbetsmarknad,  avregleringar,  sänkta\r\nskatter   och  lägre  offentliga  utgifter.  Antalet\r\nsjukskrivna  och  förtidspensionerade  måste minskas\r\ngenom att sjukvård och rehabilitering förbättras.\r\nVåra   förslag   syftar   också   till  att  skapa\r\nförutsättningar  för ett ekonomiskt, kulturellt  och\r\nsocialt  växande  Sverige.   Vi  vill  satsa  på  en\r\nutbildning som ger alla större  möjligheter till ett\r\nrikare liv. Genom en större enskild  sektor  och ett\r\nstarkare   civilt  samhälle  kan  både  företag  och\r\nmänniskor växa.  Ännu  fler  kan  komma  in  på  den\r\nordinarie  arbetsmarknaden.  Den  sociala tryggheten\r\nökar också i andra bemärkelser genom  att  hushållen\r\nfår  en  större  ekonomisk självständighet. Friheten\r\natt  välja  bidrar både  till  mångfald,  en  bättre\r\nkvalitet  och   en   större  trygghet.  De  enskilda\r\nmänniskorna får ett större inflytande över sina liv.\r\nVi  har  föreslagit en  långtgående  växling  från\r\nsubventioner     och    bidrag    till    omfattande\r\nskattesänkningar   för   alla,   främst   låg-   och\r\nmedelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor\r\nsom är i störst behov av gemensamma insatser och som\r\nhar små eller inga möjligheter  att påverka sin egen\r\nsituation. Vi slår också fast att det allmänna skall\r\ntillföras resurser för att på ett tillfredsställande\r\nsätt  kunna genomföra de uppgifter  som  måste  vara\r\ngemensamma.  Avsevärda  resurser  tillförs t.ex. för\r\natt  bryta  den  ökade sjukfrånvaron och  de  ökande\r\nförtidspensioneringarna.\r\nVårt budgetalternativ  -  med  våra  förslag  till\r\nutgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar\r\n-  bör  ses som en helhet där inte någon eller några\r\ndelar kan  brytas  ut och behandlas isolerat från de\r\nandra.   Eftersom  finansutskottets   majoritet   nu\r\nbeslutat om  ramar  för de olika utgiftsområdena och\r\ndärmed  ställt  sig bakom  en  annan  inriktning  av\r\npolitiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet\r\nom anslagsfördelning inom utgiftsområdena 10, 11 och\r\n12 men redovisar  i detta särskilda yttrande den del\r\nav vår politik som rör dessa utgiftsområden.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid\r\nsjukdom och handikapp\r\n\r\n\r\nModerata samlingspartiet anser att utgiftsområde 10 bör minskas\r\nmed 9 318 miljoner  kronor  jämfört  med regeringens\r\nförslag.\r\n\r\n19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.\r\n\r\nVi  föreslår  en  minskning  av  anslaget  19:1   på\r\nsammanlagt 8 380 miljoner kronor.\r\n\r\nDen  av  oss  föreslagna  besparingen uppnås bl.a.\r\ngenom att SGI beräknas på ett  genomsnitt  av de två\r\nföregående    årens   inkomster,   att   sjuk-   och\r\nrehabiliteringspenning  utges för lönedelar upp till\r\n7,5  inkomstbasbelopp  och  att  sjukskrivningar  på\r\ngrund     av     trafikolyckor     överförs     från\r\nsjukförsäkringen  till  trafikförsäkringen.  I  våra\r\nanslagsberäkningar ingår  också  att  ytterligare en\r\nkarensdag  den  åttonde frånvarodagen införs  liksom\r\nett högkostnadsskydd  för  karensdagar  för särskilt\r\nbehövande  personer.  Ett  sådant  skydd behövs  för\r\npersoner  med  kroniska och återkommande  sjukdomar.\r\nVårt förslag om att sjuk- och rehabiliteringspenning\r\nskall   utges   på   inkomster    upp    till    7,5\r\ninkomstbasbelopp   innebär   att   vi   avvisar  den\r\naviserade höjningen av taket i sjukförsäkringen.\r\nAnslaget  påverkas  även  av  andra  åtgärder  mot\r\nsjukfrånvaron  t.ex.  vårt förslag om en vårdgaranti\r\noch  om  att  försäkringskassorna   skall  tillföras\r\nytterligare    resurser    för    köp    av    bl.a.\r\nrehabiliteringstjänster.\r\nVi   är   kritiska   mot  förslaget  att  5  %  av\r\nsjukpenningen, dvs. två  miljarder  kronor,  avsätts\r\nför  finansiell  samordning med kommuner, landsting,\r\nlänsarbetsnämnder    och   försäkringskassor   innan\r\nregeringen  har  lagt  någon   proposition   om  hur\r\nfinansiell  samordning skall utformas. Vi anser  att\r\nregeringens förslag  om  ändring i 18 kap. 2 § lagen\r\n(1962:381)   om  allmän  försäkring   är   kryptiskt\r\nformulerat och  saknar  motivering.  Vi  ser en stor\r\nrisk   i   att  öka  redan  skenande  kostnader  för\r\nsjukpenning  med 5 % utan att redogöra för förväntat\r\nresultat i form  av  bättre  rehabilitering, minskad\r\nsjukskrivning  och  lägre sjukkostnader.  Vi  saknar\r\nekonomisk analys och  regler  för  hur  resultatet i\r\nform  av  att  fler  sjukskrivna  kommer tillbaka  i\r\narbete skall följas upp. Det räcker inte att hänvisa\r\ntill    att   medverkande   parter   skall   utforma\r\nredovisning  och hantering av över- eller underskott\r\ni samverkansprojekten,  särskilt  med hänsyn till de\r\nstora  regionala  skillnaderna  i sjukskrivning.  Vi\r\nefterlyser en genomarbetad proposition om finansiell\r\nsamordning  som  också  skall innehålla  regler  för\r\nredovisning av resultat och ekonomi.\r\nSamarbete  och  samverkan   för   att  uppnå  goda\r\nrehabiliteringsresultat  för  den sjukskrivne  är  i\r\nhögsta grad önskvärt. Alltför ofta  faller individen\r\nmellan  olika myndigheter och regelsystem.  För  att\r\nalla goda  krafter  skall  kunna  bidra  till att de\r\nsjukskrivna så snart som möjligt kan återgå i arbete\r\nfordras  en bred finansiell samordning av samhällets\r\nresurser   inom    sjukvård,    rehabilitering   och\r\nnäraliggande områden. Det är således  angeläget  att\r\nregeringen  snarast återkommer till riksdagen med en\r\nproposition om  samverkan och finansiell samordning.\r\nRiksdagen har vid  upprepade  tillfällen  begärt att\r\nregeringen skall återkomma med förslag om finansiell\r\nsamordning och det är nu hög tid att så sker.\r\nSom   framgår  nedan  har  vi  avsatt  medel  till\r\nförsäkringskassorna  för  köp  av rehabilitering och\r\nvård i samarbete med olika vårdgivare  inom och utom\r\nlandstingen,  fler  skall  komma tillbaka i  arbete.\r\nVårt budgetförslag har därför  inom  ramarna årligen\r\n520  miljoner kronor mer för rehabilitering,  pengar\r\nsom inte ökar på sjukpenningkontot och som är direkt\r\navsatta för rehabiliteringsåtgärder. Vi har dessutom\r\nfrån 2004  avsatt  pengar  för att försäkringskassan\r\nskall  kunna köpa sjukvård så  att  man  inte  skall\r\nbehöva gå  sjukskriven  och  ställas  i långa köer i\r\nväntan på operation eller behandling.\r\n\r\n19:2 Aktivitets- och sjukersättningar\r\n\r\nVi  föreslår  en  minskning  av  anslaget  19:2   på\r\nsammanlagt 800 miljoner kronor.\r\n\r\nVi  anser  att  kostnaderna  för  aktivitets-  och\r\nsjukersättningar  (förtidspension/sjukbidrag  t.o.m.\r\n2002)  kommer att minska dels genom våra förslag  på\r\nrehabiliteringsområdet,    dels    genom   att   öka\r\nkontrollinsatserna  i syfte att bringa  ner  antalet\r\nfelaktiga utbetalningar.\r\n\r\n19:4 Arbetsskadeersättningar\r\n\r\nVi  föreslår  en  minskning   av   anslag   19:4  på\r\nsammanlagt 688 miljoner kronor.\r\n\r\nVi  motsätter oss den sänkning av beviskravet  för\r\nprövning  av  en arbetsskada som nyligen införts och\r\nanser    att    de    tidigare    bevisreglerna    i\r\narbetsskadeförsäkringen skall återinföras.\r\n\r\n19:7   Riksförsäkringsverket   och   19:8   Allmänna\r\nförsäkringskassor\r\n\r\nVi föreslår  en ökning av anslag 19:7 på 30 miljoner\r\nkronor och en ökning av anslag 19:8 med 520 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nVi   anser   att    utbildningen   av   läkare   i\r\nförsäkringsmedicin   måste    förbättras   och   att\r\nregeringens   förslag   om   medelstilldelning    är\r\notillräckligt.  RFV  bör därför få ytterligare medel\r\nför detta ändamål.\r\nNär  det  gäller  anslag   19:8   anser   vi   att\r\nförsäkringskassorna  måste  kunna upphandla vård och\r\nrehabiliteringstjänster av annat  landsting  än  det\r\negna,  av  privata  företag  eller  utomlands om det\r\nbehövs.  För  detta  ändamål anslår vi 520  miljoner\r\nkronor mer än vad regeringen förslagit.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde  11 Ekonomisk trygghet vid\r\nålderdom\r\n\r\nModerata samlingspartiet anser att utgiftsområdet, i\r\nförhållande till regeringens  förslag,  bör  minskas\r\nmed 570 miljoner kronor.\r\n\r\n20:3 Bostadstillägg\r\n\r\nVi   föreslår  besparingar  inom  anslag  20:3  till\r\npensionärer med 570 miljoner kronor.\r\n\r\nVi anser  att 90 % av bostadskostnaden mellan 100 kr\r\noch 4 500 kr  skall  kunna läggas till grund för det\r\ngenerella bostadstillägget.  Enligt  vår uppfattning\r\nhar    utformningen   av   bostadstillägget   verkat\r\nkostnadsdrivande   på   framför   allt   kommunernas\r\nhyressättning. För pensionärer med full BTP  innebär\r\nförslaget  som  mest  en  försämring  med  144  kr i\r\nmånaden.  Detta  kompenseras av Moderaternas förslag\r\nom höjning av grundavdraget,  vilket  innebär att en\r\npensionär  med garantipension får ca 130  kr  mer  i\r\nmånaden efter skatt 2003.\r\n\r\nAnslag inom  utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för\r\nfamiljer och barn\r\n\r\nModerata samlingspartiet  anser  att  utgiftsområdet\r\nbör minskas med 2 477 miljoner kronor för budgetåret\r\n2003 i förhållande till regeringens förslag.\r\n\r\n21:2 Föräldraförsäkring\r\n\r\nVi  föreslår en utgiftsminskning på anslag  21:2  på\r\nsammanlagt 2 100 miljoner kronor.\r\n\r\nVi  motsätter  oss  den  extra  pappamånaden  samt\r\nregeringens  aviserade  förslag  om  en  höjning  av\r\ninkomsttaket   i  föräldraförsäkringen.  Enligt  vår\r\nmening bör taket  i  föräldraförsäkringen  begränsas\r\ntill  lönedelar  på  maximalt  7,5 inkomstbasbelopp.\r\nGenom     en     ändrad     beräkning     av     den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten kan en besparing inom\r\nanslaget göras.\r\n\r\n21:3 Underhållsstöd\r\n\r\nVi  föreslår  en  utgiftsminskning på anslag 21:3 på\r\nsammanlagt 400 miljoner kronor.\r\n\r\nVi  anser  att  särlevande   föräldrar   i   högre\r\nutsträckning     än     i    dag    skall    reglera\r\nunderhållsskyldigheten  mellan  varandra.  Genom  en\r\növersyn  av  de  gällande reglerna  kan  besparingar\r\ngöras inom anslaget.\r\n\r\n21:4  Bidrag  till  kostnader   för  internationella\r\nadoptioner\r\n\r\nVi  föreslår  en  utgiftsökning  på anslag  21:4  på\r\nsammanlagt 8 miljoner kronor.\r\n\r\nVi   anser   att   bidraget  till  kostnader   för\r\ninternationella adoptioner  bör  höjas  till 50 % av\r\nkostnaden,  enligt  en schablon grundad på  varifrån\r\nbarnet adopteras, dock högst 55 000 kr per barn.\r\n\r\n21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn\r\n\r\nVi  föreslår  en utgiftsökning  på  anslag  21:4  på\r\nsammanlagt 15 miljoner kronor.\r\n\r\nEnligt vår mening  bör  det  vara  möjligt  att få\r\nvårdbidrag   en  månad  retroaktivt  i  samband  med\r\nansökan om vårdbidrag för funktionshindrade barn.\r\n\r\n6. Folkpartiets anslagsförslag (punkterna 11,\r\n31 och 38)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp).\r\n\r\nFolkpartiet  liberalernas   budgetförslag  för  2003\r\ninnebär i sina huvuddrag sänkta  skatter  på  arbete\r\noch   företagande  som  syftar  till  att  uppnå  en\r\nlångsiktig  och  uthållig tillväxt. Det syftar också\r\ntill  en  mera  rättvis   skattepolitik   för  bl.a.\r\nbarnfamiljer.   Våra  utgiftsökningar  avser  främst\r\nbistånd, utbildning,  vård och omsorg, förbättringar\r\nför   handikappade,  åtgärder   mot   ohälsan   samt\r\nsatsningar på miljö och rättssäkerhet.\r\n\r\nVåra  förslag  till utgiftsram för utgiftsområdena\r\n10,   11  och  12  har   emellertid   avstyrkts   av\r\nfinansutskottet  i  budgetprocessens första steg. Då\r\nFolkpartiets budgetförslag  är en helhet är det inte\r\nmeningsfullt att delta i fördelningen på anslag inom\r\ndessa  utgiftsområden.  I det följande  redovisas  i\r\nsammanfattning innehållet  i  vårt budgetförslag för\r\nutgiftsområdena 10, 11 och 12.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid\r\nsjukdom och handikapp\r\n\r\n\r\nFolkpartiet anser att utgiftsområde  10  bör  minskas med 4 625\r\nmiljoner kronor jämfört med regeringens förslag.\r\n\r\n19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.\r\n\r\nVi   föreslår   en   minskning  av  anslag  19:1  på\r\nsammanlagt 5 135 miljoner kronor.\r\n\r\nDe av oss föreslagna besparingarna uppnås genom en\r\nfinansiell  samordning   i  huvudsak  enligt  de  av\r\nriksdagen  1992  antagna principerna  för  den  s.k.\r\nFinsamverksamheten. Därigenom kan vårdköer förkortas\r\noch rehabiliteringen  förbättras. Besparingar uppnås\r\nvidare  genom  att sjukförsäkringens  kostnader  för\r\ntrafikolyckor förs  över till trafikförsäkringen och\r\natt höjningen av förmånstaket  till 10 prisbasbelopp\r\nskjuts fram till den 1 januari 2004.\r\nI   våra   anslagsberäkningar   ingår    även   en\r\nförlängning  av  rätten  till närståendepenning  och\r\nledighet för närståendevård  till 120 dagar från den\r\n1 januari 2003.\r\n\r\n19:2 Aktivitets- och sjukersättningar\r\n\r\nVi   föreslår  en  minskning  av  anslag   19:2   på\r\nsammanlagt 40 miljoner kronor.\r\n\r\nEnligt  vår  uppfattning leder vårt förslag om att\r\nge försäkringskassorna  ökade  möjligheter  att köpa\r\nrehabiliteringstjänster  till  en lägre sjukfrånvaro\r\nvilket i sin tur minskar kostnaderna för aktivitets-\r\noch sjukersättningar (nuvarande  förtidspension  och\r\nsjukbidrag).\r\n\r\n19:8 Allmänna försäkringskassor\r\n\r\nVi  föreslår  en ökning av anslag 19:8 på sammanlagt\r\n550 miljoner kronor.\r\n\r\nResursförstärkningen  ger  ökade  möjligheter  för\r\nförsäkringskassorna att köpa rehabiliteringstjänster\r\noch att vidta åtgärder mot felaktiga utbetalningar.\r\n\r\nAnslag  inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid\r\nålderdom\r\n\r\nFolkpartiet  liberalerna anser att utgiftsområdet, i\r\nförhållande till  regeringens förslag, bör tillföras\r\n125 miljoner kronor.\r\n\r\n20:2 Efterlevandepensioner\r\n\r\nVi  anser  att  den inledande  omställningspensionen\r\nredan fr.o.m. den  1  juli 2003 skall förlängas till\r\ntolv månader. Folkpartiet föreslår därför att anslag\r\n20:2  till  vuxna  skall  tillföras  ytterligare  35\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\n20:3 Bostadstillägg till pensionärer\r\n\r\nVi  anser  även  att  fritidsfastighet   inte  skall\r\nomfattas  av  inkomstprövningen av bostadstillägget.\r\nFolkpartiet föreslår  därför  att  anslag 20:3 skall\r\ntillföras  ytterligare 90 miljoner kronor.  Vi  vill\r\nframhålla att  vid  inkomstprövningen  beaktas  inte\r\neventuellt  värde  av ett småhus som är den sökandes\r\npermanentbostad,    däremot     värdet     av     en\r\nfritidsfastighet.  Följderna  kan ibland stå i strid\r\nmed   ambitionen   att   människor   med   likartade\r\nförhållanden också skall behandlas lika  inom  olika\r\ntrygghets- eller bidragssystem. Det kan också få den\r\nolyckliga  effekten  att påskynda avyttringen av ett\r\nfritidshus vilket kan  ha  stor  betydelse  för  den\r\näldres livskvalitet.\r\n\r\nAnslag  inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för\r\nfamiljer och barn\r\n\r\nFolkpartiet  liberalerna  anser  att utgiftsområdet bör minskas\r\nmed  110  miljoner  kronor  för  budgetåret  2003  i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\n\r\n21:2 Föräldraförsäkring\r\n\r\nVi  föreslår  en  utgiftsökning  på anslag  21:2  på\r\nsammanlagt 60 miljoner kronor.\r\n\r\nVi  anser att en jämställdhetsbonus  bör  införas,\r\nvilken  innebär att en högre ersättning (90 %) utgår\r\nför varje  månad  som  tas ut i föräldraledighet och\r\nsom motsvaras av en månad  som  den  andra föräldern\r\ntar  ut.  Dessutom  anser  vi  att  inkomsttaket   i\r\nföräldraförsäkringen     bör     höjas    till    10\r\nprisbasbelopp,  dock  först fr.o.m.  den  1  januari\r\n2004.\r\n\r\n21:3 Underhållsstöd\r\n\r\nVi föreslår en utgiftsminskning  på  anslag  21:3 på\r\nsammanlagt 170 miljoner kronor.\r\n\r\nGenom markering av det gemensamma föräldraansvaret\r\nkan utgifterna för underhållsstödet hållas tillbaka.\r\n\r\n7. Kristdemokraternas anslagsförslag (punkterna\r\n11, 31 och 38)\r\n\r\nav Sven Brus (kd).\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid\r\nsjukdom och handikapp\r\n\r\nKristdemokraterna anser att utgiftsområde 10 bör  minskas med 5\r\n930 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.\r\n\r\n19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.\r\n\r\nVi   föreslår   en   minskning  av  anslag  19:1  på\r\nsammanlagt 4 990 miljoner kronor.\r\n\r\nDe av oss föreslagna  besparingarna  uppnås  genom\r\ninförandet   av   två   karensdagar  med  bibehållet\r\nhögriskskydd  om  tio  dagar   och   genom   en   ny\r\nberäkningsgrund  för  SGI.  Vi  anser  att SGI skall\r\nberäknas på ett genomsnitt av de senaste  två  årens\r\ninkomster   och   att  skattepliktiga  förmåner  och\r\nsemesterersättning    skall    vara   SGI-grundande.\r\nDessutom  avvisar  vi  tanken på att  höja  taket  i\r\nsjukförsäkringen. Den besparing  företagen  gör till\r\nföljd  av  vårt  förslag om ytterligare en karensdag\r\nreglerar   vi   med   en    marginell   höjning   av\r\narbetsgivaravgiften.\r\nVi vill också införa en steglös  ersättningsnivå i\r\nsjukförsäkringen.  Vi  anser  att  ersättning  skall\r\nkunna  lämnas  i  proportion  till nedsättningen  av\r\narbetsförmågan.\r\nVidare bör personskador som uppkommer  på grund av\r\ntrafiken  föras  över  till  trafikförsäkringen.  En\r\nsådan  ordning  leder  till minskade  kostnader  för\r\nsjukförsäkringen.\r\nVi anser att en ny rehabiliteringsförsäkring skall\r\ninföras fr.o.m. den 1 juli  2003  i enlighet med den\r\nmodell   som   föreslagits  av  Gerhard  Larsson   i\r\nutredningsbetänkandet  SOU  2000:78. En ny myndighet\r\nbör  dock  inte inrättas. För genomförandet  är  det\r\nviktigt  att   regeringen   snarast   påbörjar   det\r\nlagstiftningsarbete som krävs.\r\n\r\n19:2 Aktivitets- och sjukersättningar\r\n\r\nVi   föreslår   en   minskning  av  anslag  19:2  på\r\nsammanlagt 950 miljoner kronor.\r\n\r\nVi anser att den effektivare rehabilitering som en\r\nny rehabiliteringsförsäkring  ger upphov till kommer\r\natt leda till minskade utgifter  för aktivitets- och\r\nsjukersättningar   (nuvarande   förtidspension   och\r\nsjukbidrag).\r\n\r\n19:8 Allmänna försäkringskassor\r\n\r\nVi föreslår en ökning av anslag 19:8  på  sammanlagt\r\n10 miljoner kronor.\r\n\r\nVi  vill avskaffa dagens avtal med kommunerna  när\r\ndet gäller  flyktingmottagande.  I  stället  vill vi\r\ninföra  en utvecklingspeng som följer individen  och\r\nsom skall administreras av RFV. Vi tillför RFV medel\r\nför detta ändmål.\r\n\r\nAnslag inom  utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid\r\nålderdom\r\n\r\nKristdemokraterna   anser   att   utgiftsområdet,  i\r\nförhållande till regeringens förslag,  bör tillföras\r\n125 miljoner kronor.\r\n\r\n20:2 Efterlevandepensioner till vuxna\r\n\r\nEnligt  vår  mening  bör  tiden  för  den  inledande\r\nomställningspensionen utökas till tolv månader  från\r\nden  1  juli 2003. Kristdemokraterna föreslår därför\r\natt  anslag  20:2  skall  tillföras  ytterligare  35\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\n20:3 Bostadstillägg till pensionärer\r\n\r\nVidare  anser  vi  att  fritidsfastighet  inte skall\r\nomfattas  av  inkomstprövningen av bostadstillägget.\r\nFritidsfastigheter kan ha ett så högt taxeringsvärde\r\natt  det  omöjliggör  BTP.  Det  är  inte  rätt  att\r\nmänniskor  skall  tvingas  till  en  försäljning  av\r\nfastigheten,  som kan ha ägts i många år, och därmed\r\ntill en försämring av livskvaliteten för att erhålla\r\nBTP. Kristdemokraterna  föreslår  därför  att anslag\r\nskall tillföras ytterligare 90 miljoner kronor.\r\n\r\nKristdemokraterna arbetar för att pensionerna  för\r\nde   sämst   ställda  pensionärerna  skall  öka  med\r\nmotsvarande 1 000  kr i månaden (före skatt) jämfört\r\nmed nivån 2002. Från  och  med  2003 kommer de sämst\r\nställda  pensionärerna att få en högre  pension  med\r\nanledning      av     den     pensionsreform     som\r\nKristdemokraterna  står  bakom. Dessutom kommer vårt\r\ngrundavdrag att förstärka  det  ekonomiska  utrymmet\r\nytterligare  för  dem med lägst pension. Sammantaget\r\ninnebär     det     nya     pensionssystemet     och\r\nKristdemokraternas  skattesänkning  att  pensionerna\r\nför dem med lägst pension  förbättras  med ca 620 kr\r\nper  månad  efter skatt eller ca 900 kr före  skatt.\r\nKristdemokraterna  har  avsatt ett budgetutrymme för\r\natt under 2004 kunna ta det  sista  steget  för  att\r\nuppnå en förbättring med totalt 1 000 kr före skatt.\r\n\r\nAnslag  inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för\r\nfamiljer och barn\r\n\r\nKristdemokraterna  anser  att utgiftsområdet bör ökas med 1 741\r\nmiljoner kronor för budgetåret  2003  i  förhållande\r\ntill regeringens förslag.\r\n\r\n21:2 Föräldraförsäkring\r\n\r\nVi  föreslår en utgiftsminskning på anslag  21:2  på\r\nsammanlagt 60 miljoner kronor.\r\n\r\nVi anser att grundnivån i föräldraförsäkringen bör\r\nhöjas  till  180 kr per dag från den 1 januari 2003.\r\nDe 90 s.k. lägstanivådagarna och den extra månaden i\r\nföräldraförsäkringen  kan enligt vårt förslag slopas\r\ni  samband med att barnomsorgskontot  börjar  gälla.\r\nDessutom    anser    vi   att   ersättningsnivån   i\r\nföräldraförsäkringen bör  höjas  från 80 % till 90 %\r\nfrån och med den 1 juli 2003, samtidigt  som taket i\r\nföräldraförsäkringen  höjs  från  7,5  prisbasbelopp\r\ntill  11  prisbasbelopp. Vidare bör två kontaktdagar\r\nper år och  barn,  för barn mellan fyra och tolv år,\r\ninföras i stället för  den  nuvarande  kontaktdagen.\r\nGenom     en     ändrad     beräkning     av     den\r\nsjukpenninggrundande inkomsten kan en besparing inom\r\nanslaget göras.\r\n\r\n21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn\r\n\r\nVi  föreslår  en  utgiftsökning  på  anslag  21:6 på\r\nsammanlagt 0,5 miljoner kronor.\r\n\r\nVi anser att vårdbidrag bör kunna utges till  barn\r\ntill biståndsarbetare.\r\n\r\nAndra anslagsfrågor\r\n\r\nVi    föreslår    att    ett   nytt   anslag,   21:8\r\nBarnomsorgskonto, införs fr.o.m.  den 1 januari 2003\r\ntill vilket riksdagen anvisar 1 800  miljoner kronor\r\nbudgetåret 2003.\r\n\r\n\r\n8. Centerpartiets anslagsförslag (punkterna 11,\r\n31 och 38)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid\r\nsjukdom och handikapp\r\n\r\nCenterpartiet anser att utgiftsområde  10 bör minskas med 5 880\r\nmiljoner kronor jämfört med regeringens förslag.\r\n\r\n19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.\r\n\r\nVi   föreslår   en  minskning  av  anslag  19:1   på\r\nsammanlagt 3 650 miljoner kronor.\r\n\r\nDe av oss föreslagna  besparingarna  uppnås  bl.a.\r\ngenom  vårt  förslag om att övergå från passivt stöd\r\ntill   aktiva  insatser   bl.a.   i   form   av   en\r\nrehabiliteringsgaranti.      Efter     30     dagars\r\nsjukskrivning skall den försäkrade undersökas av två\r\nläkare, efter sex veckor skall  den försäkrade delta\r\ni   en  åtgärd  och  inom  tre  månader   skall   en\r\nindividuell rehabiliteringsplan upprättas som syftar\r\ntill   återgång   i   arbete.  Genom  anslagsvillkor\r\nföreslår  vi  att  av anslag  19:1  skall  dels  3,3\r\nmiljarder        kronor        användas         till\r\nrehabiliteringsersättning  och  rehabiliteringsstöd,\r\noch  vi räknar med att sjukpenningkostnaderna  skall\r\nminska  i motsvarande grad, dels 500 miljoner kronor\r\navsättas     för     finansiell    samordning    och\r\nrehabiliteringsutredningar.\r\nNär det gäller finansiell  samordning anser vi att\r\nriksdagen skall fatta beslut om att införa en lag om\r\npermanent finansiell samordning  mellan  hälso-  och\r\nsjukvården,  socialtjänsten,  socialförsäkringen och\r\narbetsmarknadsmyndigheterna. Ett  första  delmål bör\r\nvara   att   10 %   av   medlen   för   sjukpenning,\r\narbetsskadesjukpenning och rehabiliteringsersättning\r\navsätts för sådan samordning.\r\nVidare  föreslår  vi  att  SGI  skall  baseras  på\r\nhistorisk inkomst och att en grundnivå skall införas\r\ni  sjukpenningen  på 200 kr per dag. Vi anser  detta\r\nnödvändigt   för   att    möjliggöra    en    rimlig\r\nlevnadsstandard.\r\n\r\n19:2 Aktivitets- och sjukersättningar\r\n\r\nVi   föreslår   en   minskning  av  anslag  19:2  på\r\nsammanlagt 1 160 miljoner kronor.\r\n\r\nVi  anser  att våra satsningar  på  rehabilitering\r\nkommer  att innebära  en  lägre  ökning  av  antalet\r\naktivitets-    och    sjukersättningar    (nuvarande\r\nförtidspension och sjukbidrag).\r\n\r\n19:4 Arbetsskadeersättningar\r\n\r\nVi   föreslår   en   minskning  av  anslag  19:4  på\r\nsammanlagt 1 000 miljoner kronor.\r\n\r\nVi motsätter oss de  nyligen  sänkta beviskraven i\r\narbetsskadeförsäkringen och anser  att  de  tidigare\r\nbevisreglerna bör återinföras.\r\n\r\n19:7   Riksförsäkringsverket   och   19:8   Allmänna\r\nförsäkringskassor\r\n\r\nVi   föreslår   en   minskning  av  anslag  19:7  på\r\nsammanlagt 70 miljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget   19:7   minskas   till   följd   av   en\r\nadministrativ besparing.\r\nNär  det  gäller  anslag  19:8  har  vi  vid  våra\r\nberäkningar av satsningarna  på  rehabilitering (3,3\r\nmiljarder    kronor)    avsatt    viss   del    till\r\nförsäkringskassans administration.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde 11 Ekonomisk  trygghet vid\r\nålderdom\r\n\r\nCenterpartiet    anser    att    utgiftsområdet,   i\r\nförhållande  till regeringens förslag,  bör  minskas\r\nmed 1 160 miljoner kronor.\r\n\r\n20:1 Ålderspensioner\r\n\r\nVi anser att garantipensionen  skall höjas med 1 500\r\nkr  för  år  2003.  Tillsammans  med  Centerpartiets\r\nförslag om sänkta inkomstskatter för  dem  med  låga\r\noch  normala  inkomster,  kommer  dessa pensionärers\r\nekonomiska  situation att förbättras  betydligt.  Vi\r\nföreslår därför  att  anslag  20:1  skall  tillföras\r\nytterligare 650 miljoner kronor.\r\n\r\n20:3 Bostadstillägg till pensionärer\r\n\r\nVidare föreslår vi att 80 % av bostadskostnaden  upp\r\ntill 4 000 kr skall kunna läggas till grund för BTP.\r\nVi   menar   att   den   föreslagna   höjningen   av\r\ngarantipensionen    och    förslaget   till   sänkta\r\ninkomstskatter bättre tillgodoser  de  sämst ställda\r\npensionärernas   behov.   Vi  föreslår  därför   att\r\nanslaget  20:3  skall minskas  med  1  810  miljoner\r\nkronor jämfört med regeringens föreslag.\r\n\r\nAnslag inom utgiftsområde  12 Ekonomisk trygghet för\r\nfamiljer och barn\r\n\r\nCenterpartiet  anser  att  utgiftsområdet   bör  ökas  med  460\r\nmiljoner  kronor  för  budgetåret 2003 i förhållande\r\ntill regeringens förslag.\r\n\r\n21:2 Föräldraförsäkring\r\n\r\nVi föreslår en utgiftsminskning  på  anslag  21:2 på\r\nsammanlagt 640 miljoner kronor.\r\n\r\nVi anser att grundnivån i föräldraförsäkringen bör\r\nhöjas  till  200 kr per dag. Ersättningen för de  90\r\ns.k. lägstanivådagarna  bör höjas från 60 kr till 90\r\nkr  per  dag.  Dessa  dagar  skall   kunna  användas\r\nflexibelt under barnens första 15 år, och därför kan\r\nkontaktdagarna dras in. Vidare anser vi  att taket i\r\nföräldraförsäkringen     bör     höjas    till    11\r\nprisbasbelopp.\r\n\r\nAndra anslagsfrågor\r\n\r\nVi   föreslår   att  ett  nytt  anslag,  21:9   Höjt\r\nbarnbidrag för barn  i åldern 1-5 år, införs fr.o.m.\r\nden  1 januari 2003 till  vilket  riksdagen  anvisar\r\n1 100 miljoner kronor budgetåret 2003.\r\n\r\n\r\n9. Privatisering av arbetsskadeförsäkringen\r\n(punkt 24)\r\n\r\nav Bo Könberg och Linnéa Darell (båda fp)\r\n\r\nEnligt  vår  uppfattning bör arbetsskadeförsäkringen\r\nvad gäller arbetsolycksfallen  lyftas  bort från den\r\noffentliga  sektorn  för att i stället förvaltas  av\r\nprivata försäkringsbolag.  Precis  på samma sätt som\r\nvi  i dag är skyldiga att teckna en trafikförsäkring\r\nför att  få  köra  bil,  bör  den som vill driva ett\r\nföretag vara skyldig att teckna  en  försäkring  mot\r\narbetsolycksfall.  För  att kompensera arbetsgivarna\r\nbör  den  del  av  arbetsgivaravgifterna  som  avser\r\narbetsskadeförsäkringen    justeras.    En    privat\r\nförsäkring  finansieras  med  premier,  vars storlek\r\nsannolikt    kommer    att   bero   på   hur   många\r\narbetsolycksfall ett företag eller en bransch har.\r\n\r\n\r\n10. Övriga frågor om arbetsskadeförsäkringen\r\n(punkt 25)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nAllt fler människor upplever  en elöverkänslighet av\r\nvarierande grad. Det finns ännu  inte någon enhetlig\r\noch  samstämmig  förklaring till elöverkänsligheten.\r\nFlera     försäkringskassor      godkänner      inte\r\nelöverkänslighet   som  sjukdom.  Inledningsvis  kan\r\nsjukpenning utbetalas  men  efter  utredning kan den\r\ndras in om diagnosen är elallergi.\r\n\r\nElöverkänsliga  personer  kan inte heller  få  sin\r\nskada  bedömd som arbetsskada.  För  att  den  sjuke\r\nskall  erhålla   sjukpenning  kan  därför  diagnosen\r\nelallergi inte anges  på  intyget.  Samtidigt är det\r\nviktigt    utifrån    arbetsgivarens   ansvar    för\r\narbetsmiljön    och   rehabiliteringsansvaret    att\r\nläkarintyget visar  den  rätta  diagnosen.  För  att\r\nkomma  till  rätta  med  det  nu beskrivna problemet\r\nanser     Vänsterpartiet     att     symtomen     på\r\nelöverkänslighet bör kunna betraktas som  grund  för\r\nbedömning av arbetsskada.\r\nNyligen  har  en  utredare lagt sitt förslag om en\r\nkoncentrerad  handläggning   av  arbetsskadeärenden.\r\nFörslaget  innebär  att handläggningen  koncentreras\r\ntill tre enheter i landet.  Vänsterpartiet  har dock\r\nerfarit   att   det   redan  pågår  ett  arbete  med\r\nkoncentrerad handläggning  hos  försäkringskassorna.\r\nVi anser att det är viktigt att det  arbete  mot  en\r\nkoncentrera  handläggning av arbetsskadeförsäkringen\r\nsom försäkringskassorna  påbörjat  får fortsätta. En\r\nökad koncen-\r\ntration   bör   ske  men  det  bör  vara  minst   en\r\narbetsskadeenhet per län. Vi avser att verka för att\r\nen koncentration av det slaget kommer till stånd.\r\n\r\n11. Familjepolitikens inriktning (punkt 39)\r\n\r\nav Sten Tolgfors, Anita Sidén och Anna Lilliehöök\r\n(alla m).\r\n\r\nVi anser att statens  stöd  till  familjer  och barn\r\npräglas  av alltför mycket detaljreglering. Vi  vill\r\nåterge barnfamiljerna  valfriheten,  bl.a.  när  det\r\ngäller  valet  av  barnomsorgsform.  Vi anser att en\r\nbarnomsorgspeng skall införas från 2004 för familjer\r\nsom inte utnyttjar kommunalt finansierad barnomsorg.\r\nBarnomsorgspengen   skall   utgå   med   3  000   kr\r\nskattefritt  per månad för barn mellan ett  och  tre\r\når. För att barnfamiljerna  skall  få mer pengar att\r\nfritt   förfoga  över,  vill  vi  även  införa   ett\r\ngrundavdrag inom den kommunala beskattningen.\r\n\r\n\r\n12. Familjepolitikens inriktning (punkt 39)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nVi anser  att  begreppet Ekonomisk familjepolitik är\r\nmissvisande, eftersom  det  utgår  från kärnfamiljen\r\nsom  norm.  Vi vill komma bort från detta  tankesätt\r\noch sätta barnen  i  centrum, och av denna anledning\r\nborde  politikområdet  i   stället   heta  Ekonomisk\r\nbarnpolitik.  Det  vore  även  önskvärt  om  det  av\r\nmålsättningen   inom  utgiftsområdet  framgick   att\r\npolitiken skall vara utformad på ett sådant sätt att\r\nden bidrar till en  utveckling mot ökad jämställdhet\r\ni samhället.\r\n\r\n\r\n13. Allmänna barnbidrag (punkt 40)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nVid växelvis boende tar  vårdnadshavarna  ett aktivt\r\ndelat  ansvar  för  omsorgen  om  barnen och i detta\r\nsammanhang  kan  det  därför vara befogat  att  dela\r\nbarnbidragen    under   förutsättning    att    även\r\nförsörjningsansvaret     delas    rättvist    mellan\r\nvårdnadshavarna.  Vi förutsätter  att  den  pågående\r\nÖversynen  av  lagen  om  underhållsstöd  undersöker\r\nmöjligheterna  att   genomföra   en   förändring  av\r\nreglerna vid växelvis boende.\r\n\r\n\r\n14. Utbyggd föräldraförsäkring m.m. (punkt 41)\r\n\r\nav Birgitta Carlsson (c).\r\n\r\nEnligt  min mening bör föräldrarna själva  få  välja\r\nhur  och när  föräldrapenningdagarna  skall  brukas.\r\nVidare  bör lika många föräldrapenningdagar utgå för\r\nvarje barn,  även  vid  flerbarnsfödslar. Jag väljer\r\ndock att inte nu reservera mig i dessa delar.\r\n\r\n\r\n15. Tillfällig föräldrapenning för vård av barn\r\nunder 240 dagar (punkt 48)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v) och Mona Jönsson (mp).\r\n\r\nVi anser att tillfällig föräldrapenning  skall utges\r\noavsett  barnets  ålder  när en förälder vårdar  ett\r\nbarn  i  hemmet  som  annars skulle  ha  vårdats  på\r\nsjukhus.  Ur  ett samhällsekonomiskt  perspektiv  är\r\ndet, enligt vår  mening,  mer  kostnadseffektivt att\r\nvårda  barn i hemmet än på sjukhus.  Vi  förutsätter\r\natt   regeringen,   enligt   utskottets   skrivning,\r\nåterkommer  till  riksdagen  med  ett  förslag om en\r\nutvidgning av rätten till tillfällig föräldrapenning\r\nenligt ovan.\r\n\r\n\r\n16. Underhållsstöd (punkt 50)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nEnligt vår mening fyller underhållsstödet  en mycket\r\nviktig   funktion   vad   gäller  att  se  till  att\r\nvårdnadshavare uppfyller sitt försörjningsansvar för\r\nbarn  även efter separation  mellan  vårdnadshavare.\r\nFör att  så långt som möjligt undvika konflikter, är\r\ndet viktigt  att systemet uppfattas som rättvist. Vi\r\nförutsätter   att    den   pågående   översynen   av\r\nunderhållsstödet     (dir.      2002:39)     beaktar\r\nVänsterpartiets förslag vad gäller  aktuell  inkomst\r\nvid  fastställandet  av  återbetalningsskyldigheten,\r\numgängesavdrag  samt umgängesresor  inom  ramen  för\r\nunderhållsstödet.\r\n\r\n\r\n17. Underhållsstöd (punkt 50)\r\n\r\nav Mona Jönsson (mp).\r\nEnligt  dagens  system   blir   kvinnan  automatiskt\r\nvårdnadshavare om föräldrarna inte  är  gifta. Detta\r\ngör  att  mannen  hamnar i ett underläge om  kvinnan\r\nmotsätter sig gemensam  vårdnad.  Vi förutsätter att\r\ndenna    orättvisa    beaktas    av    de   pågående\r\nutredningarna.\r\n\r\n18. Regional nedsättning av socialavgifter\r\n(punkt 66)\r\n\r\nav Ulla Hoffmann (v).\r\n\r\nViktiga  näringsgrenar i Norrlands inland  är  jord-\r\noch skogsbruksföretagen.  De  utgör  en stabil bas i\r\nlandsbygdens    företagande.   För   att   stimulera\r\nsmåföretagandet  i   området   har  socialavgifterna\r\nsänkts. Men, med hänvisning till EG-regler, omfattas\r\ninte de viktiga jordbruksföretagen av sänkningen. Vi\r\nanser inte att det är rimligt att  dessa  skall  ges\r\nsämre  förutsättningar  än  andra  företag  i  samma\r\nområde.\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nPropositionerna\r\n\r\nProposition 2002/03:1\r\n\r\nRegeringen     har     i    proposition    2002/03:1\r\nBudgetpropositionen  för  2003  volym  6  föreslagit\r\nriksdagen att\r\n\r\nunder utgiftsområde 10\r\n\r\ndels  bemyndiga  regeringen   att  under  2003,  för\r\nramanslaget    19:7    Riksförsäkringsverket    ingå\r\nekonomiska  förpliktelser   som  inklusive  tidigare\r\nåtaganden medför utgifter på  högst 9 000 000 kronor\r\nefter 2003 (avsnitt 2.13.7),\r\n\r\ndels   godkänna   följande   mål:   Frånvaron   från\r\narbetslivet  på  grund  av  sjukskrivning   skall  i\r\nförhållande  till  2002  halveras  fram  till  2008.\r\nParallellt   skall   antalet   nya  aktivitets-  och\r\nsjukersättningar minska. Hänsyn  skall  tas till den\r\ndemografiska  utvecklingen  under perioden  (avsnitt\r\n2.3),\r\n\r\ndels  för  budgetåret  2003  anvisa  anslagen  under\r\nutgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet  vid sjukdom och\r\nhandikapp  enligt  följande  uppställning  (tusental\r\nkronor):\r\n\r\n-   19:1   Sjukpenning  och  rehabilitering,   m.m.;\r\nramanslag; 46 943 496,\r\n\r\n- 19:2 Aktivitets- och sjukersättning; ramanslag; 58\r\n024 970,\r\n\r\n- 19:3 Handikappersättningar; ramanslag; 1 190 915,\r\n\r\n-  19:4 Arbetsskadeersättningar;  ramanslag;  6  406\r\n977,\r\n\r\n-  19:5   Kostnader   för  sysselsättning  av  vissa\r\npersoner   med   aktivitets-   och   sjukersättning;\r\nramanslag; 8 000,\r\n\r\n- 19:6 Ersättning  för  kroppsskador;  ramanslag; 69\r\n056,\r\n\r\n- 19:7 Riksförsäkringsverket; ramanslag; 933 523,\r\n\r\n- 19:8 Allmänna försäkringskassor; ramanslag;  5 822\r\n027.\r\n\r\nunder utgiftsområde 11\r\n\r\ndels  godkänna  följande mål: Personer med låg eller\r\ningen inkomstrelaterad  pension skall garanteras ett\r\nvärdesäkrat grundskydd. Efterlevande  make skall ges\r\nett   rimligt   ekonomiskt   stöd   för   att  klara\r\nomställningen efter dödsfall (avsnitt 2.4),\r\n\r\ndels  för  budgetåret  2003  anvisa  anslagen  under\r\nutgiftsområde  11  Ekonomisk  trygghet  vid ålderdom\r\nenligt följande uppställning (tusental kronor):\r\n\r\n- 20:1 Ålderspensioner; ramanslag; 25 437 000,\r\n\r\n- 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna;  ramanslag;\r\n15 525 000,\r\n\r\n- 20:3 Bostadstillägg till pensionärer; ramanslag;\r\n10 735 000,\r\n\r\n- 20:4 Delpension, ramanslag; 115 320,\r\n\r\n- 20:5 Äldreförsörjningsstöd; ramanslag; 735 000.\r\n\r\nutgiftsområde 12\r\n\r\ndels  anta regeringens förslag till lag om ändring i\r\nlagen (1962:381) om allmän försäkring (avsnitt 4.8),\r\n\r\ndels  godkänna   följande  mål:  Skillnaderna  i  de\r\nekonomiska villkoren  mellanfamiljer  med  och  utan\r\nbarn  skall  minska  inom  ramen  för  den generella\r\nvälfärden (avsnitt 4.3),\r\n\r\ndels  för  budgetåret  2003  anvisa  anslagen  under\r\nutgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och\r\nbarn enligt följande uppställning (tusental kronor):\r\n\r\n- 21:1 Allmänna barnbidrag; ramanslag; 20 965 100,\r\n\r\n- 21:2 Föräldraförsäkring; ramanslag 22 340 000,\r\n\r\n- 21:3 Underhållsstöd; ramanslag; 2 487 000,\r\n\r\n-  21:4  Bidrag  till  kostnader för internationella\r\nadoptioner; ramanslag; 40 000,\r\n\r\n- 21:5 Barnpensioner och  efterlevandestöd för barn;\r\nramanslag; 976 000,\r\n\r\n-   21:6  Vårdbidrag  för  funktionshindrade   barn;\r\nramanslag; 2 250 000,\r\n\r\n- 21:7  Pensionsrätt  för  barnår;  ramanslag; 3 831\r\n000.\r\n\r\nLagförslaget    återfinns    som   bilaga   2   till\r\nbetänkandet.\r\n\r\n\r\nProposition 2002/03:2\r\n\r\n\r\nRegeringen (Socialdepartementet)  har  i proposition\r\n2002/03:2    Vissa   socialförsäkringsfrågor    m.m.\r\nföreslagit att  riksdagen  antar  de i propositionen\r\nframlagda förslagen till\r\n\r\n1.  lag  om  ändring  i lagen (1962:381)  om  allmän\r\nförsäkring,\r\n\r\n2.  lag  om  ändring i lagen  (1962:381)  om  allmän\r\nförsäkring,\r\n\r\n10. lag om fortsatt giltighet av lagen (1994:566) om\r\nlokal försöksverksamhet  med finansiell samordning\r\nmellan socialförsäkring, hälso-  och  sjukvård och\r\nsocialtjänst.\r\n\r\nLagförslagen    återfinns    som   bilaga   2   till\r\nbetänkandet.\r\n\r\nÖvriga lagförslag i proposition  2002/03:2 återfinns\r\ni betänkande 2002/03:\r\nSfU5.\r\n\r\n\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2002/03:Sf1 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen avslår regeringens förslag  om  ändring\r\nav   18  kap.  2  §  lagen  (1962:381)  om  allmän\r\nförsäkring   i  enlighet  med  vad  som  anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att föräldrarna\r\nsjälva skall bestämma  över  hur föräldrapenningen\r\nfördelas.\r\n\r\n2002/03:Sf2 av Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (v):\r\n\r\nRiksdagen beslutar om ändring i  4  kap.  10 § lagen\r\n(1962:381)  om  allmän  försäkring så att tillfällig\r\nföräldrapenning skall utges  oavsett  barnets  ålder\r\nnär  en förälder vårdar ett barn i hemmet som annars\r\nskulle ha vårdats på sjukhus.\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n2002/03:Sf203 av Carl-Axel Johansson (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  begär hos regeringen att ett gemensamt\r\nregelverk      för      försäkringskassan      och\r\narbetsförmedlingen införs i enlighet med vad som i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n2.   Riksdagen   begär   hos   regeringen   att   en\r\nrehabiliteringsförsäkring  skapas  i  enlighet med\r\nvad som i motionen anförs.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om försäkringskassans\r\nmonopol avseende rehabilitering.\r\n\r\n2002/03:Sf204 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om att pensionsbeloppet skall\r\nvara detsamma oberoende av pensionärens civilstånd.\r\n\r\n2002/03:Sf205 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  behovet av en sammanhållen\r\nrehabiliteringsprocess.\r\n\r\n2002/03:Sf206 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att låta utreda\r\nmöjligheten          till          differentierade\r\nsjukförsäkringsavgifter för småföretag, som en del\r\ni att kunna få ned ohälsotalet.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en utredning om\r\nlägre sjukförsäkringsavgifter för småföretag.\r\n\r\n2002/03:Sf207 av Henrik Westman (m):\r\n\r\nRiksdagen begär att  regeringen  lägger fram förslag\r\ntill lagändring som slår fast att  gifta pensionärer\r\neller  motsvarande  skall  betraktas  som   enskilda\r\nindivider i det statliga pensionssystemet i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:Sf208 av Rigmor Stenmark och Birgitta\r\nCarlsson (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  whiplashskadades\r\nmöjligheter till rehabilitering.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om handläggning och\r\nekonomiska medel hos försäkringskassorna.\r\n\r\n2002/03:Sf209 av Rigmor Stenmark (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  en  översyn  av\r\nvårdbidraget till handikappade barn.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en  översyn  av\r\nunderhållsstödet  vid  delat ansvar för gemensamma\r\nbarn.\r\n\r\n2002/03:Sf210 av Anna Grönlund och Tobias Krantz\r\n(fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om föräldraförsäkringen.\r\n\r\n2002/03:Sf211 av Birgitta Carlsson och Annika\r\nQarlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen  anförs  om  att   tillsätta   en\r\narbetsgrupp    som    arbetar    med   sjukdomar   i\r\nrörelseorganen.\r\n\r\n2002/03:Sf212 av Maria Larsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en steglös  ersättningsnivå\r\nför sjukförsäkringen.\r\n\r\n2002/03:Sf213 av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind\r\n(kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att möjliggöra  studier vid\r\ndeltidssjukskrivning.\r\n\r\n2002/03:Sf215 av Birgitta Carlsson och Birgitta\r\nSellén (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   att   medel   för\r\nrehabilitering av psykiskt långtidssjuka skall kunna\r\nanvändas   för  att  starta  och  driva  ytterligare\r\nklubbhus enligt Fountainhouse-modellen i Sverige.\r\n\r\n2002/03:Sf219 av Kenneth Lantz (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att på lämpligt sätt utreda\r\nmöjligheterna  till ändring av regelverket som skall\r\nleda   till   ökad   valfrihet    för    äldre    på\r\narbetsmarknaden.\r\n\r\n2002/03:Sf220 av Claes Västerteg och Sofia Larsen\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att regeringen lägger fram förslag\r\ntill ändring gällande undantag i arbetsgivarinträdet\r\ni sjuklönen vid sjukskrivning  på grund av olyckor i\r\nsamband     med    idrottsutövande    och     övriga\r\nfritidsaktiviteter.\r\n\r\n2002/03:Sf221 av Kenneth Lantz (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  att  dröjsmålsränta  bör\r\nutbetalas     vid    felaktig    utbetalning    från\r\nförsäkringskassa och liknande.\r\n\r\n2002/03:Sf225 av Tuve Skånberg (kd):\r\n\r\nRiksdagen begär  att  regeringen lägger fram förslag\r\ntill ändring av lagen om  allmän  försäkring, så att\r\nföräldrapenning utgår oavsett om behandling sker vid\r\nöppenvårdsavdelning i kommunens eller i landstingets\r\nregi.\r\n\r\n2002/03:Sf229 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om att bostadstillägg  för\r\npensionärer (BTP) efter den  1  juli 2005 inte skall\r\nkunna  utbetalas  för  icke  frivilligt   boende   i\r\ntvåbäddsrum i särskilda boendeformer för äldre.\r\n\r\n2002/03:Sf230 av Bo Könberg m.fl. (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om  en  parlamentarisk\r\narbetsgrupp för en stor socialförsäkringsreform  som\r\nomfattar       främst       sjukförsäkring       och\r\narbetslöshetsförsäkring.\r\n\r\n2002/03:Sf231 av Britt-Marie Lindkvist och Christina\r\nNenes (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om fördelarna med att öppna\r\nför  en  mer  schabloniserad   beräkningsgrund   vid\r\nfastställande  av sjukpenninggrundande inkomst (SGI)\r\ni samband med kollektiva löneförändringar.\r\n\r\n2002/03:Sf232 av Kerstin Lundgren (c):\r\n\r\nRiksdagen  begär   att   regeringen  återkommer  med\r\nförslag till förändring av  föräldraförsäkringen för\r\natt öka föräldramakten i enlighet med vad i motionen\r\nanförs.\r\n\r\n2002/03:Sf234 av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik\r\nKarlsson (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i motionen anförs om  behovet  av  tydliga\r\nriktlinjer  för  försäkringskassans  handläggning av\r\nrehabilitering  så  att  inte kvinnor diskrimineras,\r\nsamt  att  i  arbetet  för  att  motverka  ohälsa  i\r\narbetslivet särskilt belysa kvinnors situation.\r\n\r\n2002/03:Sf235 av Conny Öhman (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  vid  delad  vårdnad av\r\nbarn bör delat barnbidrag gälla.\r\n\r\n2002/03:Sf237 av Håkan Juholt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i   motionen   anförs   om   utbetalning   av\r\nbarnbidraget.\r\n\r\n2002/03:Sf238 av Tuve Skånberg (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  stödja\r\nflerbarnsidealet.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om resurser till\r\nbarnfamiljerna genom bostadsbidrag, barnbidrag och\r\nbarnomsorgskonto.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   att  låta\r\nkonsekvenspröva  varje  beslut  från regering  och\r\nriksdag,  för att se hur det gagnar  och  påverkar\r\nfamiljen.\r\n\r\n2002/03:Sf240 av Johan Linander (c):\r\n\r\nRiksdagen begär en redovisning av regeringens arbete\r\nför att tillgodose medborgarnas rättigheter i Norden\r\nvid arbetslöshet,  vid  utbildning,  vid beskattning\r\noch i samband med sociala rättigheter  så  att  inte\r\nenskilda  människors  rättigheter inskränks på grund\r\nav flyttning över nationsgränser i Norden.\r\n\r\n2002/03:Sf242 av Helena Bargholtz (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nförsäkringskassan  bör  betala  dröjsmålsränta  på\r\npengar som av olika skäl  inte  har  utbetalats  i\r\ntid.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om preskriptionstiden\r\nvid löpande utbetalningar från försäkringskassan.\r\n\r\n2002/03:Sf244 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad     i     motionen     anförs     om    flexibel\r\nföräldraförsäkring.\r\n\r\n2002/03:Sf245 av Marie Engström m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en översyn för  att  minska\r\nsjuklönekostnaderna i mindre företag.\r\n\r\n2002/03:Sf246 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om tilläggsdirektiv till  den\r\nstudiesociala  utredningen så att den även kan komma\r\nmed förslag till  förbättringar av det studiesociala\r\nstödet.\r\n\r\n2002/03:Sf247 av Martin Andreasson (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs    om    karensdagar   i\r\nsjukförsäkringen    för    anställda    med    flera\r\narbetsgivare.\r\n\r\n2002/03:Sf249 av Per Bill och Anna Ibrisagic (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   en  halvering  av\r\negenavgifterna för egenföretagare.\r\n\r\n2002/03:Sf250 av Henrik S Järrel (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att ett förstatligande  av\r\nförsäkringskassorna  bör  övervägas i samband med en\r\növersyn av kassornas organisation.\r\n\r\n2002/03:Sf251 av Kerstin Heinemann (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen  anförs  om  en   förändring   av\r\nskattereglerna  så  att  alla  ideella  kultur-  och\r\nungdomsorganisationer  jämställs med idrottsrörelsen\r\ni skattehänseende.\r\n\r\n2002/03:Sf253 av Hans Backman (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om  att  arbetsgivaravgiften\r\nskall  avskaffas  för  nyanställningar  av  ungdomar\r\nmellan 18 och 24 år och att Gävleborgs län görs till\r\nett försöksområde.\r\n\r\n2002/03:Sf254 av Birgitta Ohlsson (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om   en\r\nindividualiserad föräldraförsäkring.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att inte fortsätta\r\nutbyggnaden av föräldraförsäkringen.\r\n\r\n2002/03:Sf257 av Håkan Larsson och Birgitta Sellén\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en utredning och geografisk\r\ndifferentiering av arbetsgivaravgifterna.\r\n\r\n2002/03:Sf260 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):\r\n\r\nRiksdagen beslutar  om  ändring  i 20 kap. 6 § lagen\r\n(1962:381) om allmän försäkring och  15  kap.  16  §\r\nlagen  (1998:674)  om  inkomstgrundad  ålderspension\r\nenligt vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:Sf261 av Lennart Beijer och Britt-Marie\r\nDanestig (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att återkomma med  förslag\r\ntill ett system med frivillig pension från fyllda 60\r\når.\r\n\r\n2002/03:Sf262 av Ann-Marie Fagerström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen anförs om omdisponering av medel för\r\nrehabilitering.\r\n\r\n2002/03:Sf263 av Åsa Domeij (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs om att Utredningen om översyn\r\nav lagen om underhållsstöd  (dir.  2002:39)  bör  få\r\ntilläggsdirektiv  om att utreda och föreslå åtgärder\r\nför att förbättra jämställdheten  för ogifta par som\r\nfår barn.\r\n\r\n2002/03:Sf266 av Per Bill (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av  en  översyn  av\r\ns.k. post-docs studiesociala förhållanden.\r\n\r\n2002/03:Sf267 av Krister Örnfjäder m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om försäkringskassornas arbete\r\nmed rehabliteringsärenden.\r\n\r\n2002/03:Sf268 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om behovet av att klarlägga\r\nRikförsäkringsverkets  roll  i  enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:Sf270 av Annika Qarlsson m.fl. (c, m, fp,\r\nkd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om behovet  av  att  ändra\r\nsjukförsäkringens regler om uppbyggnadsskede.\r\n\r\n2002/03:Sf271 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag   till   ändring   så   att  beräkning  av\r\nsjukpenninggrundande inkomst ger egenföretagare en\r\ninkomsttrygghet som är likvärdig  den  som  gäller\r\nför löntagare.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att  arbetstiden\r\nskall beräknas  på  samma  sätt för egenföretagare\r\nsom löntagare vid beräkning  av dagsersättningen i\r\nden tillfälliga föräldrapenningen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att egenföretagare\r\neller visstidsanställda inte riskerar att stå utan\r\ninkomstbortfallsförsäkring  i  händelse av sjukdom\r\neller föräldraskap.\r\n\r\n2002/03:Sf272 av Raimo Pärssinen och Per-Olof\r\nSvensson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  som anförs om underhållsstöd  till\r\nbarn med särlevande föräldrar.\r\n\r\n2002/03:Sf273 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  behovet  av en översyn av\r\nreglerna för handikappersättning efter 65 års ålder.\r\n\r\n2002/03:Sf274 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om behovet av en  översyn  av\r\nnivåerna för handikappersättningen.\r\n\r\n2002/03:Sf275 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen  anförs om behovet av rehabilitering\r\nför alla.\r\n\r\n2002/03:Sf276 av Lars Gustafsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  försöken  med  finansiell\r\nsamordning.\r\n\r\n2002/03:Sf278 av Camilla Sköld Jansson och Gunilla\r\nWahlén (v):\r\n\r\nRiksdagen  begär att regeringen söker lösningar  för\r\natt  även  jordbruksföretagen   skall   omfattas  av\r\nsänkningar av arbetsgivaravgiften.\r\n\r\n2002/03:Sf279 av Ann-Marie Fagerström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om utbetalning av pension.\r\n\r\n2002/03:Sf280 av Mona Jönsson och Kerstin-Maria\r\nStalin (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att tillsätta en  utredning\r\nsom ser över om andra grupper än läkare kan  utfärda\r\nsjukskrivningar och friskskrivningar.\r\n\r\n2002/03:Sf281 av Kenneth G Forslund (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   vikten   av   att\r\nförsäkringskassorna  i  sitt  arbete prioriterar att\r\nkorta handläggningstiden för LSS- och LASS-ärenden.\r\n\r\n2002/03:Sf285 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär att regeringen  återkommer  med\r\nförslag       om       en       riskdifferentierad\r\narbetsskadeförsäkring  i   enlighet  med  vad  som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\narbetsolycksfall skiljs  från arbetssjukdomar samt\r\natt  arbetssjukdomarna  på  sikt   överförs   till\r\nsjukpenningförsäkringen.\r\n\r\n3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med  en\r\nutredning om en övergångslösning från en offentlig\r\narbetsskadeförsäkring           till           ett\r\narbetsskadeobligatorium    för    arbetsgivare   i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att färdolycksfall\r\ntill och från  arbetet  lyfts  ur försäkringen för\r\narbetsolycksfall       och      betalas      genom\r\ntrafikförsäkringen.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att bevisreglerna\r\ni arbetsskadeförsäkringen  återgår  till  1992 års\r\nlagstiftning.\r\n\r\n2002/03:Sf286 av Annika Qarlsson m.fl. (c, m, fp,\r\nkd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om behovet av att reformera\r\nsystemen för sjuklön och sjukpenning.\r\n\r\n2002/03:Sf287 av Sonja Fransson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om att ungdomar som uppbär\r\naktivitetsersättning  också  skall  ha möjlighet att\r\nstudera vid folkhögskola, högskola och universitet.\r\n\r\n2002/03:Sf288 av Sonja Fransson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om att det bör  prövas  om\r\nundantagsregeln    gällande    ersättningar     till\r\nidrottsutövare även borde gälla för de allmännyttiga\r\nideella       handikappföreningar       som      har\r\nmotionsverksamhet.\r\n\r\n2002/03:Sf290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i motionen anförs om vikten av att\r\nförebyggande insatser  med  en  bred  ansats  sker\r\ntillsammans  med  snabbare  vård  för dem som ändå\r\nblir sjuka.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär att regeringen återkommer  till\r\nriksdagen med  förslag  om  rehabiliteringsgaranti\r\noch     två    läkares    prövning    av    längre\r\nsjukskrivningar,  i  enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs om fördelningen\r\nav rehabiliteringsinsatser.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om utbildning av\r\nläkare   i   försäkringsmedicin   och   om   sådan\r\nutbildning som villkor för att få skriva sjukintyg\r\nsom underlag för utbetalning av sjukpenning.\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad som i motionen anförs om begränsning av\r\nmöjligheterna    för    en    läkare    med   viss\r\nspecialistutbildning  att  skriva  sjukintyg   för\r\nlängre  tids  sjukpenning  med  diagnoser  inom en\r\nannan medicinsk specialitet.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om  utformningen\r\nav en huvudregel om deltidssjukskrivning.\r\n\r\n7.  Riksdagen  beslutar  om  en  lag  om  finansiell\r\nsamordning   i  huvudsak  i  enlighet  med  de  av\r\nriksdagen 1992  antagna  principerna  för den s.k.\r\nFinsam-verksamheten.\r\n\r\n9.  Riksdagen  begär att regeringen återkommer  till\r\nriksdagen  med   förslag  om  försäkringskassornas\r\nverksamhet  såvitt  gäller  företagshälsovården  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n10. Riksdagen begär  att  regeringen återkommer till\r\nriksdagen  med förslag om  villkoren  för  vilande\r\nsjukersättning   eller   aktivitetsersättning  vid\r\nstudier.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    som    i   motionen   anförs   om\r\nsocialförsäkringsmodellen        och        utökat\r\narbetsgivaransvar.\r\n\r\n2002/03:Sf291 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om målsättningen  för\r\natt minska sjukfrånvaron.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  att   en\r\nrehabiliteringsutredning skall  starta  senast den\r\n29:e sjukfrånvarodagen.\r\n\r\n5.  Riksdagen  begär att regeringen återkommer  till\r\nriksdagen med  förslag  om  åtgärder  för att fler\r\nförtidspensionärer skall återgå till arbetslivet.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    hur\r\nförsäkringskassornas effektivitet kan förbättras.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  en  karensdag\r\ninförs den åttonde sjukfrånvarodagen.\r\n\r\n8.   Riksdagen  begär  att  regeringen  utreder  ett\r\nhögkostnadsskydd   för  karensdagar  för  särskilt\r\nbehövande personer,  i  enlighet  med  vad  som  i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att   den\r\nsjukpenninggrundande  inkomsten  skall beräknas på\r\nde två föregående årens inkomst.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att det s.k. taket\r\ni sjukförsäkringen inte skall höjas.\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nsjukpenningperioden skall  vara  ett  år  om  inte\r\nsärskilda skäl föreligger.\r\n\r\n12.      Riksdagen     anvisar     till     Allmänna\r\nförsäkringskassor     (utgiftsområde    10)    för\r\nbudgetåret 2003 520 miljoner  kronor  för  köp  av\r\nrehabiliteringstjänster   utöver   vad  regeringen\r\nföreslagit.\r\n\r\n13.      Riksdagen     anvisar     till     Allmänna\r\nförsäkringskassor (utgiftsområde10) för budgetåret\r\n2003 1,15 miljarder kronor år 2004 för köp av vård\r\nutöver vad regeringen föreslagit.\r\n\r\n14.     Riksdagen      anvisar     till     Allmänna\r\nförsäkringskassor    (utgiftsområde     10)    för\r\nbudgetåret  2003  30  miljoner  kronor mer än  vad\r\nregeringen anslagit för detta ändamål.\r\n\r\n16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om riktlinjer för\r\nförsäkringsläkare.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  läkarnas\r\nsjukskrivningsrutiner.\r\n\r\n2002/03:Sf292 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  anförs  i  motionen  om  val  till\r\nPremiepensionsfonden.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som anförs i motionen  om risktagande i\r\nPremiesparfonden.\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär hos regeringen att  PPM  får  i\r\nuppgift att utvärdera och granska fonderna utifrån\r\netiska, sociala och miljömässiga aspekter.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening att ett obligatoriskt krav om hänsyn till\r\netik och miljö i placeringsverksamheten bör ställas\r\npå alla fonder som människor erbjuds välja mellan\r\ninom pensionssystemet.\r\n\r\n2002/03:Sf294 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl.\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om översyn i syfte att stärka\r\narbetslinjen.\r\n\r\n2002/03:Sf295 av Veronica Palm (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om underhållsstödet.\r\n\r\n2002/03:Sf297 av Veronica Palm (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen   anförs   om    individbaserad\r\nföräldraförsäkring.\r\n\r\n2002/03:Sf298 av Billy Gustafsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   i  motionen   anförs   om   att   utreda\r\nförutsättningarna    för   retroaktiv   höjning   av\r\nsjukpenninggrundande inkomst.\r\n\r\n2002/03:Sf301 av Birgitta Carlsson och Annika\r\nQarlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att göra en total översyn\r\nav  underhållsbidraget  och  dess  konsekvenser  för\r\nbarnfamiljer.\r\n\r\n2002/03:Sf302 av Christina Nenes och Britt-Marie\r\nLindkvist (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om en utvidgning  av  rätten\r\ntill tillfällig föräldrapenning.\r\n\r\n2002/03:Sf303 av Yvonne Ångström m.fl. (fp, m, kd,\r\nc):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av att skapa regler\r\ni föräldraförsäkringen  som  ger egenföretagare rätt\r\ntill ersättning vid tillfällig  föräldraledighet  på\r\nsamma villkor som för anställda.\r\n\r\n2002/03:Sf304 av Jeppe Johnsson m.fl. (m, fp, kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om behovet av att utforma en\r\nny  försäkring  för  arbetsskador  som  hanteras  av\r\nprivata försäkringsbolag.\r\n\r\n2002/03:Sf305 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att regeringen lägger fram förslag\r\ntill  ändring  som innebär  att  nära  anhörig  till\r\nintern inte skall kunna erhålla internens hela eller\r\ndelvisa sjuk- eller aktivitetsersättning.\r\n\r\n2002/03:Sf306 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen  begär   att   regeringen  återkommer  med\r\nförslag    till    ändring    av    reglerna     för\r\nefterlevandepension    i    syfte    att   förbättra\r\nsituationen för skilsmässobarn.\r\n\r\n2002/03:Sf307 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om minst en arbetsskadeenhet\r\nper län.\r\n\r\n2002/03:Sf308 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen  begär  att  regeringen  ger Sjunde AP-\r\nfonden möjlighet att erbjuda en realräntefond  som\r\nplacerar i svenska realränteobligationer.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att  regeringen ger Sjunde AP-\r\nfonden möjlighet att erbjuda  placering  i ideella\r\nfonder.\r\n\r\n3.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  lagändring  så  att  aktivt  val av\r\npremiesparfonden möjliggörs.\r\n\r\n4.  Riksdagen  begär  att  regeringen ger Sjunde AP-\r\nfonden möjlighet att erbjuda generationsfonder.\r\n\r\n2002/03:Sf309 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen  lägger  fram förslag\r\ntill   utformning   av   ekonomiska  drivkrafter   i\r\nohälsoarbetet  för  arbetsgivare   på   avgiftssidan\r\nenligt vad i motionen anförs.\r\n\r\n2002/03:Sf310 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen tillsätter  en\r\nutredning som ser över lagen  om allmän försäkring\r\ni     syfte    att    pensionärer    som    uppbär\r\nyrkesskadelivränta  och  är återbetalningsskyldiga\r\nenligt samordningsregler skall  anses  ha  betalat\r\nsin skuld när engångsbeloppet är inbetalat.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening att möjligheten att växla  in  livränta mot\r\nkapitalbelopp bör tas bort.\r\n\r\n2002/03:Sf311 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att politikområdet\r\nEkonomisk  familjepolitik   i   stället  bör  heta\r\nEkonomisk barnpolitik.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att det behövs ett\r\ntillägg  till  målsättningen  inom  politikområdet\r\nEkonomisk familjepolitik,  vilken  slår  fast  att\r\npolitiken  skall  vara utformad på ett sådant sätt\r\natt den bidrar till ökad jämställdhet.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att mäns uttag av\r\nföräldraledighet skall utgöra en resultatindikator\r\npå politikområdet Ekonomisk familjepolitik.\r\n\r\n4. Riksdagen  begär  att  regeringen  tillsätter  en\r\nutredning      i      syfte      att     reformera\r\nföräldraförsäkringen så att föräldrapenninguttaget\r\ndelas lika mellan könen.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att vårdnadshavare\r\nbör få ökad möjlighet  att  vara  hemma  samtidigt\r\nunder barnets första tid.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  vad  i\r\nmotionen  anförs om att framtida förlängningar  av\r\nnuvarande  föräldraförsäkring   skall  utgöras  av\r\nytterligare \"pappamånader\".\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs   om   \"240-\r\ndagarsregeln\".\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att barnbidraget,\r\nefter  önskemål från båda  vårdnadshavarna,  skall\r\nkunna delas vid växelvis boende.\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en\r\n\"CSN-metod\"  vid  fastställande av inkomstunderlag\r\nför         återbetalningsskyldighet          inom\r\nunderhållsstödet.\r\n\r\n10.  Riksdagen  begär  att  regeringen tillsätter en\r\nutredning som ser över möjligheten  att införa ett\r\nekonomiskt stöd för umgängesresor inom  ramen  för\r\nåterbetalningsskyldighet i underhållsstödet.\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att umgängesavdrag\r\nbör utgå ifrån faktisk umgängestid  och inte efter\r\nklockans dygn.\r\n\r\n2002/03:Sf312 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en översyn av  pensionsrätt\r\nvid studier.\r\n\r\n2002/03:Sf313 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\natt   det   nationella   målet   för  ökad  hälsa  i\r\narbetslivet bör formuleras i enlighet  med  vad  som\r\nanges i motionen.\r\n\r\n2002/03:Sf314 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att regeringen lägger fram förslag\r\nom hur pensionerna  bäst  återställs  till  1990 års\r\nvärde.\r\n\r\n2002/03:Sf315 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  en ny modell för\r\numgängesavdrag.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  en  ändring  av\r\nåterbetalningsreglerna      med      bl.a.     ett\r\nförbehållsbelopp och möjlighet till jämkning.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  överföring  av\r\nfordran till kronofogdemyndigheten.\r\n\r\n2002/03:Sf316 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om att utreda konsekvenserna\r\nav att privatisera arbetsskadeförsäkringen.\r\n\r\n2002/03:Sf322 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om samordning av de offentliga\r\nförsörjningssystemen.\r\n\r\n2002/03:Sf324 av Margareta Sandgren och Carina Hägg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  behovet  av  att skyndsamt\r\nlösa frågan om ett fullgott försäkringsskydd  för de\r\narbetstagare  som  väljer  att  fortsätta att arbeta\r\nefter 65 års ålder.\r\n\r\n2002/03:Sf325 av Birgitta Ahlqvist och Maria Öberg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om val till premiesparfonden.\r\n\r\n2002/03:Sf326 av Roger Karlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om möjlighet för föräldrar att\r\nvid  akuta situationer med ett barn  kunna  överlåta\r\nsin rätt  till  tillfällig  föräldrapenning  för  de\r\növriga barnen till någon närstående.\r\n\r\n2002/03:Sf327 av Annika Qarlsson och Sofia Larsen\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen skall göra en översyn\r\nav  föräldraförsäkringen  i  mening  att  lika många\r\nföräldrapenningdagar skall utgå för varje barn, även\r\nvid flerbarnsfödslar.\r\n\r\n2002/03:Sf328 av Ulla Hoffmann och Ingrid Burman\r\n(v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om behovet av att skyndsamt\r\ntillsätta  en utredning  som  särskilt  belyser  det\r\ntotala behovet  av  rehabilitering  för  kvinnor med\r\nkroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar.\r\n\r\n2002/03:Sf329 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n1.      Riksdagen      beslutar     att     förlänga\r\nomställningspensionen  till 12 månader, i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2.  Riksdagen  beslutar att  fritidshus  inte  skall\r\nmedräknas   i   underlaget    för    inkomstprövat\r\nbostadstillägg för pensionärer.\r\n\r\n3.   Riksdagen  anvisar  för  budgetåret  2003   med\r\nföljande  ändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag anslagen  under utgiftsområde 11 Ekonomisk\r\ntrygghet  vid  ålderdom   enligt   uppställning  i\r\nmotionen.\r\n\r\n2002/03:Sf330 av Hans Unander m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen som sin mening gör en\r\növersyn     av    reglerna    för    beräkning    av\r\nsjukförsäkringen enligt vad i motionen anförs.\r\n\r\n2002/03:Sf331 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen  begär  att  regeringen  tillsätter  en\r\nparlamentarisk    utredning   om   de   ekonomiska\r\ntrygghetssystemen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om principerna för\r\ntrygghetssystemet.\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag om en höjning  av  grundnivån  till 200 kr\r\nper dag i sjukpenningen.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om förändrade regler\r\ni sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen så att\r\nsmåföretagare   omfattas  av  samma   regler   som\r\nanställda  när  det   gäller   kvalifikation   och\r\nersättning.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om målet  att halvera\r\nsjukskrivningarna  till år 2008 samt om delmål  på\r\n20 % respektive 40 % minskning till 2004 och 2006.\r\n\r\n7. Riksdagen begär att  regeringen  som  sin  mening\r\nlägger  fram  förslag  om  åtgärder  mot  de ökade\r\nförtidspensioneringarna  i  enlighet  med  vad   i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om införande  av  en\r\nsjuk- och rehabiliteringsförsäkring.\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om   en\r\nrehabiliteringsgaranti.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om utökade anslag\r\ntill försäkringskassorna.\r\n\r\n12.  Riksdagen  beslutar  om  en  lag  om  permanent\r\nfinansiell  samordning av hälso-  och  sjukvården,\r\nsocialtjänsten,       socialförsäkringen       och\r\narbetsmarknadsmyndigheterna     utifrån     lokala\r\nförutsättningar  i  enlighet  med  vad  i motionen\r\nanförs.\r\n\r\n2002/03:Sf333 av Kenneth Lantz m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs   om   krav   på\r\nförsäkringsläkarnas bedömningar.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om vidareutbildning\r\nför försäkringsläkarna.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att på något sätt\r\nställa          försäkringsläkarna           under\r\nmyndighetskontroll.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  verka för att\r\nutbildning  i  försäkringsmedicin ges en  starkare\r\nställning i läkarutbildningen.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att grundligt\r\nutreda    ett   reformerat   försäkringsmedicinskt\r\nsystem.\r\n\r\n2002/03:Sf335 av Sven Brus m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nsocialförsäkringssystemets utformning.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen   anförs   om   förlängd\r\nsjuklöneperiod.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om sanktionsåtgärder\r\nmot   arbetsgivare    som    inte    skickar    in\r\nrehabiliteringsunderlag.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ett  bredare fokus\r\npå ohälsans orsaker.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om prevention.\r\n\r\n14.    Riksdagen    beslutar     införa     en    ny\r\nrehabiliteringsförsäkring, i enlighet med vad  som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n15.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  en  fungerande\r\nsocialförsäkringsadministration.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  särskilda\r\nresultatenheter inom försäkringskassan som arbetar\r\nmed rehabilitering.\r\n\r\n17.  Riksdagen  begär att  regeringen  påbörjar  det\r\nnödvändiga  lagstiftningsarbetet   för   den   nya\r\nrehabiliteringsförsäkringen,  i  enlighet  med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n\r\n18.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  villkoren  för\r\nförtidspensionärer  som  vill  komma tillbaka till\r\narbetslivet men saknar arbete.\r\n\r\n19.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  finansiell\r\nsamverkan.\r\n\r\n20. Riksdagen beslutar  om en ny beräkningsgrund för\r\nden  sjukpenninggrundande   inkomsten   (SGI),   i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n21.  Riksdagen  beslutar  om  att  de  fasta  steg i\r\nsjukersättningen  avskaffas  och att den i stället\r\nskall kunna lämnas i proportion  till  nedsättning\r\nav arbetsförmågan, i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n22.  Riksdagen  beslutar  införa  en  ny modell  för\r\ntrafikförsäkringen, i enlighet med vad  som anförs\r\ni motionen.\r\n\r\n23.  Riksdagen  beslutar  öka anslaget till RFV  för\r\nadministrering av den \"utvecklingspeng\"  som skall\r\nutgå  till  flyktingar,  i  enlighet  med  vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n24.   Riksdagen  anvisar  för  budgetåret  2003  med\r\nföljande  ändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag anslaget  under utgiftsområde 10 Ekonomisk\r\ntrygghet   vid  sjukdom   och   handikapp   enligt\r\nuppställning i motionen:\r\n\r\n2002/03:Sf337 av Christin Nilsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om studenters sociala villkor.\r\n\r\n2002/03:Sf338 av Susanne Eberstein och Hans Stenberg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nom  ekonomiska   förutsättningar   för  ensamstående\r\nföräldrar som studerar.\r\n\r\n2002/03:Sf340 av Margareta Sandgren (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  ändring  i regeln  för\r\nbetalningsmottagare av barnbidrag.\r\n\r\n2002/03:Sf341 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl.\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om ensamstående föräldrars\r\nekonomiska och sociala situation.\r\n\r\n2002/03:Sf342 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen beslutar att den  sjukpenninggrundande\r\ninkomsten  skall  beräknas  på  de  två föregående\r\nårens  inkomst  i  enlighet med vad som  anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nföräldraförsäkringen  berättigar  till  ersättning\r\nför lönedelar om maximalt 7,5 inkomstbasbelopp.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att särlevande\r\nföräldrar  i högre utsträckning  än  i  dag  skall\r\nreglera underhållsskyldigheten mellan varandra.\r\n\r\n4. Riksdagen beslutar  att  bidraget  till kostnader\r\nför internationella adoptioner höjs till  50  % av\r\nkostnaden  enligt  en schablon för varifrån barnet\r\nadopteras,  dock  högst  55  000  kr  per  barn  i\r\nenlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n5. Riksdagen beslutar  att  en månads retroaktivitet\r\nåterinförs   vid   ansökan   av   vårdbidrag   för\r\nfunktionshindrade  barn  i  enlighet  med   vad  i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n6.   Riksdagen   anvisar   till  politikområde  21:2\r\nFöräldraförsäkring för budgetåret  2003 20 240 000\r\n000 kr.\r\n\r\n7.   Riksdagen   anvisar  till  politikområde   21:3\r\nUnderhållsstöd för  budgetåret  2003 2 087 000 000\r\nkr.\r\n\r\n8. Riksdagen anvisar till politikområde  21:4 Bidrag\r\ntill kostnader för internationella adoptioner  för\r\nbudgetåret 2003 8 000 000 kr utöver vad regeringen\r\nföreslagit eller således 48 000 000 kr.\r\n\r\n9.   Riksdagen   anvisar   till  politikområde  21:6\r\nVårdbidrag   för   funktionshindrade    barn   för\r\nbudgetåret   2003   15   000  000  kr  utöver  vad\r\nregeringen föreslagit eller  således 2 265 000 000\r\nkr.\r\n\r\n2002/03:Sf343 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om att ändra  i  lagen  om\r\nallmänna barnbidrag.\r\n\r\n2002/03:Sf344 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  beskattningen inom den\r\nallmännyttiga ideella sektorn skall  utformas på ett\r\nsätt  som  underlättar  och  stimulerar det  ideella\r\nengagemanget och så att det ideella  ledarskapet kan\r\nbevaras och utvecklas enligt vad i motionen anförs.\r\n\r\n2002/03:Sf345 av Inger Davidson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om att premiepensionsmedel\r\nskall få placeras i s.k. ideella fonder.\r\n\r\n2002/03:Sf346 av Cecilia Magnusson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om direktiven för översynen av\r\nlagen om underhållsstöd.\r\n\r\n2002/03:Sf347 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  anvisar  med  följande   ändringar  i\r\nförhållande   till  regeringens  förslag  anslagen\r\nunder  utgiftsområde  10  Ekonomisk  trygghet  vid\r\nsjukdom   och   handikapp  enligt  uppställning  i\r\nmotionen:\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att av anslaget\r\n19:1   Sjukpenning    och   rehabilitering   skall\r\n3 300 000 000        kr       användas        till\r\nrehabiliteringsersättning och rehabiliteringsstöd,\r\noch   i  motsvarande  grad   skall   sjukpenningen\r\nminskas.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att till anslaget\r\n19:1 Sjukpenning och rehabilitering 500 000 000 kr\r\navsätts   för    finansiell    samordning   (eller\r\nmotsvarande)  och  för  rehabiliteringsutredningar\r\nmed mera.\r\n\r\n2002/03:Sf349 av Agneta Lundberg och Susanne\r\nEberstein (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad     i     motionen     anförs     om    flexibel\r\nföräldraförsäkring.\r\n\r\n2002/03:Sf351 av Mats Berglind och Agneta Gille (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om  att  systemet  med\r\nunderhållsstöd behövs men att det nuvarande systemet\r\nmåste ses över.\r\n\r\n2002/03:Sf352 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen   anvisar   med   följande   ändringar   i\r\nförhållande till regeringens  förslag anslagen under\r\nutgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och\r\nbarn enligt uppställning i motionen.\r\n\r\n2002/03:Sf353 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen   anvisar   med   följande   ändringar   i\r\nförhållande till regeringens  förslag anslagen under\r\nutgiftsområde  11  Ekonomisk trygghet  vid  ålderdom\r\nenligt uppställning i motionen.\r\n\r\n2002/03:Sf354 av Catherine Persson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om handikappersättning.\r\n\r\n2002/03:Sf355 av Michael Hagberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  en  översyn  av  reglerna\r\nkring   möjligheten   att   på   lika   villkor   ta\r\nförtroendeuppdrag.\r\n\r\n2002/03:Sf356 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  det generella\r\nbostadstillägget för pensionärer skall  vara  90 %\r\nför  boendekostnader  mellan  100  och  4 000 kr i\r\nmånaden.\r\n\r\n2.   Riksdagen   anvisar   till  politikområde  20:3\r\nBostadstillägg  till  pensionärer  för  budgetåret\r\n2003  570  000  000 kr mindre  än  vad  regeringen\r\nföreslagit eller således 10 165 000 000 kr.\r\n\r\n2002/03:Sf357 av Sten Tolgfors m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att ytterligare en\r\nkarensdag, den åttonde frånvarodagen, införs.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att   den\r\nsjukpenninggrundande  inkomsten  beräknas  på  ett\r\ngenomsnitt av de två föregående årens inkomst.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  ersättning\r\nfrån  sjuk-  och  rehabiliteringspenningförsäkring\r\nutgår för lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nsjukskrivningarna på grund  av  trafikolyckor  kan\r\növerföras  från den allmänna sjukförsäkringen till\r\nden obligatoriska trafikskadeförsäkringen.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att tidigare\r\nbevisregler i arbetsskadeförsäkringen återinförs.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att utbildning i\r\nförsäkringsmedicin tillförs 30 miljoner kronor mer\r\nän vad regeringen anslagit för detta ändamål.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nförsäkringskassorna  tillförs  520 miljoner kronor\r\nytterligare för inköp av rehabiliteringstjänster.\r\n\r\n8.   Riksdagen   anvisar  till  politikområde   19:1\r\nSjukpenning och rehabilitering m.m. för budgetåret\r\n2003 38 563 496 000 kr.\r\n\r\n9.  Riksdagen  anvisar   till   politikområde   19:2\r\nAktivitets- och sjukersättning för budgetåret 2003\r\n57 224 970 000 kr.\r\n\r\n10.   Riksdagen   anvisar  till  politikområde  19:4\r\nArbetsskadeersättningar  för budgetåret 2003 5 718\r\n977 000 kr.\r\n\r\n11.   Riksdagen  anvisar  till  politikområde   19:7\r\nRiksförsäkringsverket  för  budgetåret 2003 30 000\r\n000  kr  utöver  vad regeringen  föreslagit  eller\r\nsåledes 963 523 000 kr.\r\n\r\n12.  Riksdagen  anvisar   till   politikområde  19:8\r\nAllmänna försäkringskassor för budgetåret  2003  6\r\n342 027 000 kr.\r\n\r\n2002/03:Sf359 av Göran Lindblad (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om ändrade regler för SGI och\r\nföräldraledighet.\r\n\r\n2002/03:Sf362 av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag    till    tilläggsdirektiv    till    den\r\nstudiesociala utredningen  (2002:120)  i  enlighet\r\nmed vad i motionen anförs.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  i enlighet med vad i  motionen  anförs  om\r\nbättre framförhållning vad gäller bostäder, lärare\r\noch handledare.\r\n\r\n2002/03:Sf364 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  sjukskrivnas möjligheter\r\natt inneha förtroendeuppdrag.\r\n\r\n2002/03:Sf366 av Anita Johansson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om möjligheten  att  utnyttja\r\nföräldraförsäkringen i nordiskt grannland.\r\n\r\n2002/03:Sf368 av Carin Lundberg och Lena Sandlin-\r\nHedman (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i    motionen   anförs   om   sjukbidrag   och\r\nförtidspension för gifta och ogifta.\r\n\r\n2002/03:Sf369 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa\r\noch Lena Sandlin-Hedman (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen   anförs   om   sjuklöneperioden  i\r\nsjukförsäkringen.\r\n\r\n2002/03:Sf370 av Christina Axelsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om arbetsskadades  rättighet\r\ntill stöd  och  hjälp  vid  anmälan om ersättning av\r\narbetsskada,  anmälningsskyldighet   och  samordning\r\nm.m.\r\n\r\n2002/03:Sf372 av Anders Ygeman och Annika Nilsson\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i  motionen  anförs  om  möjlighet  för   båda\r\nföräldrarna  att under en tid tillsammans vara hemma\r\nmed barnet.\r\n\r\n2002/03:Sf373 av Mikael Damberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen    anförs    om   att   se   över\r\ntrygghetssystemens,  särskilt föräldraförsäkringens,\r\nfunktionssätt och effekter för Sveriges studenter.\r\n\r\n2002/03:Sf376 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att införa ett\r\nbarnkonto.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om   en\r\njämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen.\r\n\r\n2002/03:Sf377 av Bo Könberg och Kerstin Heinemann\r\n(fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen beslutar att från den 1  januari  2003\r\nförlänga   rätten   till   närståendepenning   och\r\nledighet,  enligt  lagen (1988:1465) om ersättning\r\noch ledighet för närståendevård, till 120 dagar.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om vidgad krets som\r\nkan vara berättigad  till närståendepenning och om\r\nändring av den motsvarande rätten till ledighet.\r\n\r\n3. Riksdagen beslutar att värdet av fritidsfastighet\r\nfrån  den  1  januari  2003   inte  skall  påverka\r\nberäkningen  av  bostadstillägg  för   pensionärer\r\n(BTP).\r\n\r\n4.  Riksdagen  begär  att regeringen återkommer  med\r\nförslag om att omställningspension från den 1 juli\r\n2003  åter skall utgå  under  tolv  månader  efter\r\ndödsfallet.\r\n\r\n5. Riksdagen  begär  att  regeringen  återkommer med\r\nförslag  om  ändring  av regler för underhållsstöd\r\nenligt vad som anförs i motionen.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    som    i   motionen   anförs   om\r\ninternationella adoptioner.\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om dröjsmålsränta vid\r\nförsenad   eller   felaktig   ärendehantering  vid\r\nförsäkringskassa.\r\n\r\n9.  Riksdagen  anvisar  med  följande   ändringar  i\r\nförhållande   till  regeringens  förslag  anslagen\r\nunder  utgiftsområde  10  Ekonomisk  trygghet  vid\r\nsjukdom   och   handikapp  enligt  uppställning  i\r\nmotionen.\r\n\r\n10.  Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar  i\r\nförhållande  till   regeringens  förslag  anslagen\r\nunder  utgiftsområde  11  Ekonomisk  trygghet  vid\r\nålderdom enligt uppställning i motionen.\r\n\r\n11.  Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar  i\r\nförhållande  till  regeringens   förslag  anslagen\r\nunder  utgiftsområde  12  Ekonomisk  trygghet  för\r\nfamiljer och barn enligt uppställning i motionen.\r\n\r\n2002/03:Sf379 av Inger Davidson m.fl. (kd):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om barnomsorgskonto\r\nsom  möjliggör för ensamstående föräldrar  att  gå\r\nned i arbetstid.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att familjestödet\r\nskall ha en bättre fördelningspolitisk profil.\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om underhållsstödet.\r\n\r\n2002/03:Sf380 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  familjens\r\noersättliga ställning och uppgift i samhället.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att uppvärdera\r\nföräldrarollen.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att lagstiftningen\r\nsamt sociala och ekonomiska stödformer utformas så\r\natt de innebär ett stöd för stabila relationer.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om information  för\r\nföräldrastödjande verksamhet.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  föräldrarnas\r\nönskemål att få mer tid för barnen.\r\n\r\n17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att uppvärdera\r\nhemarbetet.\r\n\r\n18. Riksdagen beslutar införa  två  kontaktdagar per\r\når  och  barn  för  barn  mellan  4 och 15  år,  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n19.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nsubsidiaritetsprincipen   som   utgångspunkt   för\r\nfamiljepolitiken.\r\n\r\n27.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en\r\nfamiljepolitisk reform.\r\n\r\n28.   Riksdagen   beslutar   höja   garantinivån   i\r\nföräldraförsäkringen,  i  enlighet  med   vad  som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n29.    Riksdagen    beslutar    höja    taket    och\r\nersättningsnivån    i    föräldraförsäkringen,   i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n30. Riksdagen beslutar att den  sjukpenninggrundande\r\ninkomsten skall beräknas på ett  genomsnitt  av de\r\nsenaste    två    årens    inkomster    samt   att\r\nskattepliktiga   förmåner  och  semesterersättning\r\nskall vara SGI-grundande,  i  enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n31.  Riksdagen begär att regeringen  återkommer  med\r\nförslag   till  ändring  av  föräldraförsäkringens\r\nregelverk avseende  tidsgränsen  för  SGI  och FGI\r\nsamt dagens s.k. 2,5-årsgräns, i enlighet med  vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n\r\n32.  Riksdagen  begär  att  regeringen  utreder  hur\r\nsystemet  med  tillfällig föräldrapenning slår mot\r\nfamiljer med barn  som  är  sjuka  ofta  och/eller\r\nunder lång tid.\r\n\r\n33.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om underhållsstödet.\r\n\r\n34. Riksdagen beslutar  om  höjning  av barnbidraget\r\noch  flerbarnstillägget,  i enlighet med  vad  som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n36. Riksdagen beslutar införa  vårdbidrag  för  barn\r\ntill  biståndsarbetare,  i  enlighet  med  vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n37.  Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar  i\r\nförhållande   till  regeringens  förslag  anslaget\r\nunder  utgiftsområde  12  Ekonomisk  trygghet  för\r\nfamiljer och barn enligt uppställning i motionen.\r\n\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om verksamma åtgärder\r\nmot sjukfrånvaron.\r\n\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n14. Riksdagen anvisar för budgetåret  2003  anslagen\r\nunder (utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar),\r\nutgiftsområde  10  Ekonomisk  trygghet vid sjukdom\r\noch handikapp, utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet\r\nvid  ålderdom  samt  utgiftsområde   12  Ekonomisk\r\ntrygghet    för    familjer    och   barn   enligt\r\nuppställningen i tabell 9.\r\n\r\n23.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till lagändring så  att  sjukförsäkringens\r\nkostnader   för   trafikolyckor  förs  över   från\r\nsjukförsäkringen till trafikförsäkringen.\r\n\r\n2002/03:Fi288 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om överföring av\r\nytterligare medel från AP-fonden.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag   till   ny   automatisk   balansering  av\r\npensionssystemet  i  enlighet med vad  i  motionen\r\nanförs.\r\n\r\n2002/03:Sk347 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\narbetsgivaravgifter   och  sociala  avgifter   för\r\nsäsongsanställd personal.\r\n\r\n2002/03:Sk348 av Inger Davidson och Sven Brus (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att  låta\r\nskatteförmåner  som  i   dag   gäller   idrottslig\r\nverksamhet omfatta hela den ideella sektorn.\r\n\r\n2002/03:L319 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n16.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  barnfamiljernas\r\nekonomiska utsatthet.\r\n\r\n2002/03:Fö219 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om en översyn av det\r\npensionsgrundande           beloppet           för\r\ntotalförsvarspliktiga   i  syfte   att   förbättra\r\ndetsamma.\r\n\r\n2002/03:So250 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om principerna för en\r\nny familjepolitik.\r\n\r\n9.  Riksdagen   beslutar   höja   garantibeloppet  i\r\nföräldraförsäkringen till 200 kr per dag.\r\n\r\n10.     Riksdagen     beslutar    höja    taket    i\r\nföräldraförsäkringen till 11 basbelopp.\r\n\r\n11.  Riksdagen  begär att  regeringen  utreder  samt\r\nlägger fram förslag  om  en  jämställdhetsbonus  i\r\nföräldraförsäkringen.\r\n\r\n12.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om ökad flexibilitet\r\noch  höjd  ersättning för garantidagarna  samt  om\r\nindragning av kontaktdagarna.\r\n\r\n13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en  fördubbling av\r\nbarnbidraget.\r\n\r\n2002/03:So296 av Kenneth Johansson m.fl. (c):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  alla människors\r\nrätt till rehabilitering.\r\n\r\n2002/03:So298 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  beslutar att låta försäkringskassorna\r\nköpa  vård  i  enlighet   med  vad  som  anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n2002/03:So362 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om rehabilitering och\r\nhabilitering.\r\n\r\n2002/03:So457 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nansvarsfördelningen    mellan   myndigheter    vid\r\nrehabilitering.\r\n\r\n2002/03:So514 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av\r\nflexibla lösningar vad gäller familjepolitiken.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om möjligheten  att\r\növerlåta  till   någon   annan  än  de  biologiska\r\nföräldrarna eller adoptivföräldrarna att ta ut de.\r\n90 s.k. garantidagarna.\r\n\r\n2002/03:Kr264 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om konstnärerna och\r\nsocialförsäkringssystemet.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om konstnärerna och\r\nsjukpenningen.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om konstnärerna  och\r\npensionssystemet.\r\n\r\n2002/03:Kr336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs  om  att  samma\r\nregler och samma  ekonomiska  förutsättningar  som\r\ngäller  för  idrottsrörelsen bör gälla för ideella\r\nkultur- och ungdomsorganisationer.\r\n\r\n2002/03:Kr366 av Helena Höij m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om skatteförmåner för\r\namatörkulturföreningar.\r\n\r\n2002/03:Ub487 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om behovet  av  en\r\növersyn  av studiesociala  förhållanden  för  post\r\ndoc.\r\n\r\n2002/03:Ub489 av Sofia Larsen m.fl. (c):\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om att tillsätta\r\nen ny studiesocial utredning.\r\n\r\n2002/03:Ub491 av Torsten Lindström m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om tilläggsdirektiv\r\ntill den studiesociala utredningen.\r\n\r\n2002/03:T377 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om tankarna kring ett\r\n\"skatta var du vill\"-system.\r\n\r\n2002/03:MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att  symtomen  på\r\nelöverkänslighet   bör  betraktas  som  grund  för\r\nbedömning av arbetsskada.\r\n\r\n2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om förmånsrelaterade\r\nsocialavgifter.\r\n\r\n13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om trygghet också för\r\nföretagare.\r\n\r\n2002/03:N263 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om lika regler för\r\nföretagare och anställda i trygghetssystemen.\r\n\r\n2002/03:N266 av Helena Bargholtz (fp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  som  i  motionen  anförs  om  sänkta\r\narbetsgivaravgifter inom tjänstesektorn.\r\n\r\n2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n6.  Riksdagen  beslutar  om  utökad  nedsättning  av\r\nsocialavgifterna i stödområde A i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n4.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag      till     sådana      ändringar      i\r\nsocialförsäkringarna  att  samma regler gäller för\r\nföretagare   som   för  anställda   i   fråga   om\r\nkvalifikation     och     ersättningsregler      i\r\nsjukförsäkring och föräldraförsäkring.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  utreda  en\r\ndifferentierad    modell     för    arbetsgivarens\r\nsjuklöneansvar.\r\n\r\n2002/03:N343 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att de gemensamma\r\nresurserna används aktivt och effektivt.\r\n\r\n2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n17. Riksdagen begär att regeringen  skyndsamt  i EG-\r\nkommissionen  prövar  möjligheten  att  införa  en\r\nnedsättning  av  de sociala avgifterna även för de\r\nbranscher som undantas i dagens regelverk.\r\n\r\n2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om generellt nedsatta\r\narbetsgivaravgifter.\r\n\r\n2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  ur  ett\r\nrättviseperspektiv utreda företagarnas  ekonomiska\r\nsituation   vid  sjukdom  jämförbart  med  vanliga\r\nlöntagare.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att utreda de\r\nekonomiska    konsekvenserna   av   att   förändra\r\nkarenstiden för företagare.\r\n\r\n2002/03:A202 av Roger Karlsson (c):\r\n\r\n1.   Riksdagen  beslutar   om   en   förändring   av\r\nsocialförsäkringarna   så  att  småföretagare  får\r\nsamma  regler  som  anställda   när   det   gäller\r\nkvalifikation  och  ersättning  i sjukförsäkringen\r\noch föräldraförsäkringen.\r\n\r\n2002/03:A224 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n7.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag till en ny rehabiliteringsförsäkring.\r\n\r\n2002/03:A239 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs   om   att   en\r\nkartläggning bör  göras  kring  vilka faktorer som\r\nbidrar  till  skillnader i ökning av  sjukfrånvaro\r\nmellan olika regioner.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att en översyn bör\r\ngöras av vilka faktorer som bidrar till att  vissa\r\nyrkesgrupper och regioner är mer långtidsfriska än\r\nandra.\r\n\r\n18.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om  att  utreda\r\nkriterier  för en god arbetsmiljö och  nedsättning\r\nav arbetsgivaravgifter  för  företag som uppfyller\r\ndessa.\r\n\r\n2002/03:A240 av Marie Engström m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i motionen anförs om en översyn av\r\ndet    sociala    försäkringssystemet     avseende\r\nsmåföretagare.\r\n\r\n2002/03:A241 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  införa  ett\r\nbarnkonto för barn i förskoleåldern.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  införa  en\r\njämställdhetsbonus  i föräldraförsäkringen för att\r\npå så sätt stimulera  fler  föräldrar  att dela på\r\nföräldraledigheten.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att höja taken i\r\nföräldraförsäkringen.\r\n\r\n16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   bättre\r\nföräldraförsäkringsvillkor för företagare.\r\n\r\n17.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att möjliggöra att\r\növerlåta dagar åt en annan person  både vad gäller\r\nföräldraförsäkring och tillfällig föräldrapenning.\r\n\r\n2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n10.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  ändring i pensionssystemet  så  att\r\npensionspoängen     automatiskt    delas    mellan\r\nföräldrarna,  i enlighet  med  vad  som  anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nsemesterersättning till  föräldraledig betalas via\r\nförsäkringskassa.\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om tilläggsdirektiv\r\nför den studiesociala utredningen.\r\n\r\n27. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att en höjning  av\r\ntaket  och ersättningsnivån i föräldraförsäkringen\r\nkan stimulera män att ta ut mer föräldraledighet.\r\n\r\n28. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om vikten  av  att\r\nuppvärdera hemarbete och anhörigvård.\r\n\r\n2002/03:A313 av Ann-Kristine Johansson och Helena\r\nZakariasén (s):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nrehabiliteringsförsäkring.\r\n\r\n2002/03:A314 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om en handlingsplan\r\nmot ohälsan.\r\n\r\n2002/03:A318 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  tillgång  till\r\nsnabba    insatser    med    rehabilitering    vid\r\narbetsrelaterad ohälsa.\r\n\r\n2002/03:A365 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att en kommande\r\nutvärdering  av arbetsskadeförsäkringen  skall  ha\r\nett könsperspektiv.\r\n\r\n2002/03:A367 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander\r\n(s):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en  översyn  av\r\nmöjligheterna   att   komplettera   lönebidrag   med\r\nrehabiliteringsbidrag eller insatser finansierade ur\r\nsjukförsäkringen.\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\nProposition 2002/03:1\r\n\r\nProposition 2002/03:2\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nFörslag till beslut om anslag inom\r\nutgiftsområdena 10, 11 och 12\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet\r\nvid sjukdom och handikapp\r\n\r\n1 000-tal kronor\r\n\r\nUtskottets  förslag  överensstämmer med  regeringens\r\nförslag till anslagsfördelning.\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nPolitikområde                          Utskottets\r\n-----------------------------------------------------\r\nAnslag                                    förslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n19 Ersättning vid arbetsoförmåga\r\n-----------------------------------------------------\r\n1  Sjukpenning och rehabilitering,        46 943 496\r\nm.m. (ram)\r\n-----------------------------------------------------\r\n2  Aktivitets- och sjukersättningar       58 024 970\r\n(ram)\r\n-----------------------------------------------------\r\n3  Handikappersättningar (ram)             1 190 915\r\n-----------------------------------------------------\r\n4  Arbetsskadeersättningar (ram)           6 406 977\r\n-----------------------------------------------------\r\n5  Kostnader för sysselsättning av             8 000\r\nvissa personer med aktivitets-\r\noch sjukersättning (ram)\r\n-----------------------------------------------------\r\n6  Ersättning för kroppsskador (ram)          69 056\r\n-----------------------------------------------------\r\n7  Riksförsäkringsverket (ram)               933 523\r\n-----------------------------------------------------\r\n8  Allmänna försäkringskassor (ram)        5 822 027\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet              119 398 964\r\n-----------------------------------------------------\r\nUtgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom\r\n\r\n\r\n1 000-tal kronor\r\n\r\nUtskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin\r\n\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nPolitikområde                          Utskottets\r\n-----------------------------------------------------\r\nAnslag                                    förslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n20 Ekonomisk äldrepolitik\r\n-----------------------------------------------------\r\n1  Ålderspensioner (ram)                  25 437 000\r\n-----------------------------------------------------\r\n2  Efterlevandepensioner till vuxna       15 525 000\r\n(ram)\r\n-----------------------------------------------------\r\n3  Bostadstillägg till pensionärer        10 735 000\r\n(ram)\r\n-----------------------------------------------------\r\n4  Delpension (ram)                          115 320\r\n-----------------------------------------------------\r\n5  Äldreförsörjningsstöd (ram)               735 000\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet               52 547 320\r\n-----------------------------------------------------\r\nUtgiftsområde 12  Ekonomisk trygghet för familjer och barn\r\n\r\n1 000-tal kronor\r\n\r\nUtskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelnin\r\n\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\nPolitikområde                          Utskottets\r\n-----------------------------------------------------\r\nAnslag                                    förslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n21 Ekonomisk familjepolitik\r\n-----------------------------------------------------\r\n1  Allmänna barnbidrag (ram)              20 965 100\r\n-----------------------------------------------------\r\n2  Föräldraförsäkring (ram)               22 340 000\r\n-----------------------------------------------------\r\n3  Underhållsstöd (ram)                    2 487 000\r\n-----------------------------------------------------\r\n4  Bidrag till kostnader för                  40 000\r\ninternationella adoptioner (ram)\r\n-----------------------------------------------------\r\n5  Barnpensioner och efterlevandestöd        976 000\r\nför barn (ram)\r\n-----------------------------------------------------\r\n6  Vårdbidrag för funktionshindrade        2 250 000\r\nbarn (ram)\r\n-----------------------------------------------------\r\n7  Pensionsrätt för barnår (ram)           3 831 000\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet               52 889 100\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Allmänna principer för socialförsäkringarna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf230, 2002/03:Sf331 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Sf335 yrkande 1 och 2002/03:N227 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "D08CFDD9-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "1",
                    "43",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "30",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "173",
                    "51",
                    "92",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D08CFDD9-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Studiesocial utredning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf213, 2002/03:Sf246, 2002/03:Sf266, 2002/03:Sf337, 2002/03:Sf338, 2002/03:Sf362 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Sf373, 2002/03:Ub487 yrkande 8, 2002/03:Ub489 yrkande 3, 2002/03:Ub491 yrkande 1 och 2002/03:A242 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Uppbyggnad av verksamhet i aktiebolagsform",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf270 och 2002/03:N396 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Egenföretagares uppbyggnadsskede",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A240 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Bruttoinkomst som beräkningsgrund för egenföretagare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf271 yrkande 1, 2002/03:N227 yrkande 13 i denna del, 2002/03:N263 yrkande 12 i denna del och 2002/03:N306 yrkande 4 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Egenföretagares karenstid",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:N396 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Tillfällig föräldrapenning för egenföretagare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf271 yrkande 2, 2002/03:Sf303, 2002/03:Sf331 yrkande 4, 2002/03:N227 yrkande 13 i denna del, 2002/03:N263 yrkande 12 i denna del, 2002/03:N306 yrkande 4 i denna del, 2002/03:A202 yrkande 1 och 2002/03:A241 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "D08CFDF8-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "1",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "172",
                    "143",
                    "2",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D08CFDF8-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Konstnärers socialförsäkringsskydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr264 yrkandena 8 och 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Norden och socialförsäkringssystemen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf240, 2002/03:Sf366 och 2002/03:T377 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Mål för ökad hälsa i arbetslivet",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 10 punkt 2 i denna del och avslår motionerna 2002/03:Sf290 yrkande 1, 2002/03:Sf291 yrkande 1, 2002/03:Sf313, 2002/03:Sf331 yrkande 5 och 2002/03:Sf335 yrkandena 5 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "14",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "D08CFE08-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 14 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "50",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "30",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "172",
                    "44",
                    "99",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D08CFE08-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Anslag inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp",
          "forslag": "Riksdagen bifaller propositionerna 2002/03:1 Utgiftsområde 10 punkterna 1 och 3 och 2002/03:2 i denna del och avslår motionerna 2002/03:Fi231 yrkande 13, 2002/03:Fi232 yrkandena 14 i denna del och 23, 2002/03:Sf1 yrkande 1, 2002/03:Sf212, 2002/03:Sf285 yrkande 5, 2002/03:Sf290 yrkande 7, 2002/03:Sf291 yrkandena 7-10, 12 och 14, 2002/03:Sf331 yrkandena 3, 9, 10 och 12, 2002/03:Sf335 yrkandena 14, 17 och 20-24, 2002/03:Sf342 yrkande 1 i denna del, 2002/03:Sf347 yrkandena 1-3, 2002/03:Sf357 yrkandena 1-12, 2002/03:Sf377 yrkandena 1 och 9, 2002/03:Sf380 yrkande 30 i denna del, 2002/03:So298 yrkande 2, 2002/03:A224 yrkande 7 och 2002/03:A318 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Kvinnors rehabilitering",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Rehabiliteringsfrågor i övrigt",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Samverkan och finansiell samordning",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "20",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "D08CFE62-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 20 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "29",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "175",
                    "141",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D08CFE62-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Övriga sjukförsäkringsfrågor",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "24",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "D08CFE6A-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 24 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "49",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "0",
                    "43",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "185",
                    "16",
                    "112",
                    "36"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D08CFE6A-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Sjukpenninggrundande inkomst",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Närståendepenning",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Arbetsgivares kostnadsansvar m.m.",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "28",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "D08CFE78-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 28 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "4",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "18",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "2",
                    "40",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "1",
                    "26",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "188",
                    "28",
                    "88",
                    "45"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D08CFE78-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Åtgärder för återgång i arbete vid aktivitets- och sjukersättning",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Vilande aktivitets- och sjukersättning vid studier",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Förtroendevalda",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Övriga frågor om aktivitets- och sjukersättning",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Handikappersättning",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Privatisering av arbetsskadeförsäkringen",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Övriga frågor om arbetsskadeförsäkringen",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Utbildning av försäkringsläkare",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Utbildning av läkare i försäkringsmedicin",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Övriga frågor om läkare m.m.",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Dröjsmålsränta m.m.",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Frågor rörande socialförsäkringsadministrationen i övrigt",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Anslag inom utgiftsområde 11 Ekonimisk trygghet vid ålderdom",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Återställande av pensioner",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "47",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "D08CFED0-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 47 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "3",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "1",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "288",
                    "25",
                    "4",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D08CFED0-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Pension till gift pensionär",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Flexibel pensionsålder",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "48",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "D08CFED5-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 48 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "2",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "284",
                    "32",
                    "0",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D08CFED5-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Samordning av engångsbelopp inom yrkesskadeförsäkringen m.m.",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "49",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "D08CFED9-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 49 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "3",
                    "13",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "279",
                    "38",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D08CFED9-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Pensionsrätt för konstnärer",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Bostadstillägg vid särskilt boende",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "51",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "votering_id": "D08CFEDE-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 51 (m, c, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "204",
                    "113",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D08CFEDE-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Anslag inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 12 punkterna 1 i denna del, 2 och 3 och avslår motionerna 2002/03:Fi232 yrkande 14 i denna del, 2002/03:Sf342 yrkandena 1 i denna del och 2-9, 2002/03:Sf352, 2002/03:Sf376 yrkande 2, 2002/03:Sf377 yrkandena 5 och 11, 2002/03:Sf379 yrkande 3 i denna del, 2002/03:Sf380 yrkandena 18, 28-30, det senare i denna del, 36 och 37 i denna del, 2002/03:So250 yrkandena 9, 10, 12 och 13 i denna del, 2002/03:A241 yrkandena 2 och 3 och 2002/03:A242 yrkande 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Familjepolitikens inriktning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L319 yrkande 16, 2002/03:Sf238 yrkandena 1, 2 och 4, 2002/03:Sf311 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Sf341, 2002/03:Sf376 yrkande 1, 2002/03:Sf379 yrkandena 3 i denna del och 6, 2002/03:Sf380 yrkandena 1, 5, 6, 8, 11, 17, 19, 27 och 37 i denna del, 2002/03:So250 yrkandena 7 och 13, 2002/03:So514 yrkande 1, 2002/03:A241 yrkande 1 och 2002/03:A242 yrkande 28.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "52",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "D08CFF04-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 52 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "2",
                    "0",
                    "46",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "42",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "30",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "175",
                    "42",
                    "96",
                    "36"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D08CFF04-0B4B-11D7-AEAF-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "40",
          "rubrik": "Allmänna barnbidrag",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "41",
          "rubrik": "Utbyggd föräldraförsäkring m.m.",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "42",
          "rubrik": "Beräkningsunderlag och 2,5-årsregeln m.m.",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "43",
          "rubrik": "Fördelning av mamma- och pappamånad",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "59",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "FB21B35A-0C15-11D7-AEB0-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 59 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "0",
                    "41",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "1",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "2",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "3",
                    "1",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "228",
                    "29",
                    "46",
                    "46"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FB21B35A-0C15-11D7-AEB0-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "44",
          "rubrik": "Jämställdhetsbonus",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "61",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "FB21B363-0C15-11D7-AEB0-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 61 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "49",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "202",
                    "43",
                    "70",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FB21B363-0C15-11D7-AEB0-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "45",
          "rubrik": "Överlåtelse av föräldrapenningförmån till annan",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "65",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "FB21B366-0C15-11D7-AEB0-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 65 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "1",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "4",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "19",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "44",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "1",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "233",
                    "15",
                    "69",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FB21B366-0C15-11D7-AEB0-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "46",
          "rubrik": "Tillfällig föräldrapenning",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "47",
          "rubrik": "Semesterersättning till föräldralediga",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "48",
          "rubrik": "Tillfällig föräldrapenning för vård av barn under 240 dagar",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "49",
          "rubrik": "Pappadagar vid adoption m.m.",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "50",
          "rubrik": "Underhållsstöd",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "51",
          "rubrik": "Bidrag till kostnader för internationella adoptioner",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "52",
          "rubrik": "Barnpension och efterlevandestöd till barn",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "53",
          "rubrik": "Vårdbidrag för funktionshindrade barn",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "54",
          "rubrik": "Utdelning av överskott i pensionssystemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi288 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "55",
          "rubrik": "Automatisk balansering i pensionssystemet",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "56",
          "rubrik": "Delad pensionsrätt",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "57",
          "rubrik": "Pensionsrätt vid studier",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "58",
          "rubrik": "Pensionsgrundande belopp vid plikttjänstgöring",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "59",
          "rubrik": "Aktiefonder ur ett etiskt perspektiv",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf292 yrkandena 3 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "81",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "744226AA-0C2E-11D7-AEB1-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 81 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "276",
                    "41",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/744226AA-0C2E-11D7-AEB1-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "60",
          "rubrik": "Ideella fonder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf260, 2002/03:Sf308 yrkande 2 och 2002/03:Sf345.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "82",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "744226AD-0C2E-11D7-AEB1-000475504757",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 82 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "1",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "1",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "272",
                    "42",
                    "2",
                    "33"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/744226AD-0C2E-11D7-AEB1-000475504757",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "61",
          "rubrik": "Realräntefond inom Sjunde AP-fonden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf308 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "62",
          "rubrik": "Aktivt val av Premiesparfonden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf292 yrkande 1, 2002/03:Sf308 yrkande 3 och 2002/03:Sf325.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "63",
          "rubrik": "Generationsfonder inom Sjunde AP-fonden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf308 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "64",
          "rubrik": "Förvaltning av Premiesparfonden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf292 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "65",
          "rubrik": "Sänkta socialavgifter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf249, 2002/03:N266 yrkande 6 och 2002/03:N393 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "66",
          "rubrik": "Regional nedsättning av socialavgifter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sf253, 2002/03:Sf257, 2002/03:Sf278, 2002/03:N304 yrkande 6 och 2002/03:N345 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "67",
          "rubrik": "Socialavgifter för företag med säsongsanställd personal",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sk347 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "68",
          "rubrik": "Avgiftsskyldighet för andra föreningar än idrottsföreningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk348 yrkande 3, 2002/03:Sf251, 2002/03:Sf288, 2002/03:Sf344, 2002/03:Kr336 yrkande 12 och 2002/03:Kr366 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "SFU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Allmänna principer för socialförsäkringarna",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Allmänna principer för socialförsäkringarna",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Allmänna principer för socialförsäkringarna",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Allmänna principer för socialförsäkringarna",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Studiesocial utredning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Studiesocial utredning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Studiesocial utredning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Uppbyggnad av verksamhet i aktiebolagsform",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Bruttoinkomst som beräkningsgrund för egenföretagare",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Tillfällig föräldrapenning för egenföretagare",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Konstnärers socialförsäkringsskydd",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Norden och socialförsäkringssystemen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Mål för ökad hälsa i arbetslivet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Mål för ökad hälsa i arbetslivet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Mål för ökad hälsa i arbetslivet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Mål för ökad hälsa i arbetslivet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Rehabiliteringsfrågor i övrigt",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Rehabiliteringsfrågor i övrigt",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Rehabiliteringsfrågor i övrigt",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Samverkan och finansiell samordning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Övriga sjukförsäkringsfrågor",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Övriga sjukförsäkringsfrågor",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Övriga sjukförsäkringsfrågor",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Övriga sjukförsäkringsfrågor",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Närståendepenning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Arbetsgivares kostnadsansvar m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Arbetsgivares kostnadsansvar m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Arbetsgivares kostnadsansvar m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Arbetsgivares kostnadsansvar m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Åtgärder för återgång i arbete vid aktivitets- och sjukersättning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Åtgärder för återgång i arbete vid aktivitets- och sjukersättning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Vilande aktivitets- och sjukersättning vid studier",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Övriga frågor om aktivitets- och sjukersättning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Övriga frågor om aktivitets- och sjukersättning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Privatisering av arbetsskadeförsäkringen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Privatisering av arbetsskadeförsäkringen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "Utbildning av försäkringsläkare",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "38",
          "rubrik": "Utbildning av försäkringsläkare",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "39",
          "rubrik": "Utbildning av läkare i försäkringsmedicin",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "40",
          "rubrik": "Utbildning av läkare i försäkringsmedicin",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "41",
          "rubrik": "Övriga frågor om läkare m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "42",
          "rubrik": "Övriga frågor om läkare m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "43",
          "rubrik": "Dröjsmålsränta m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "44",
          "rubrik": "Dröjsmålsränta m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "45",
          "rubrik": "Frågor rörande socialförsäkringsadministrationen i övrigt",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "46",
          "rubrik": "Frågor rörande socialförsäkringsadministrationen i övrigt",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "47",
          "rubrik": "Återställande av pensioner",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "48",
          "rubrik": "Flexibel pensionsålder",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "34"
        },
        {
          "nummer": "49",
          "rubrik": "Samordning av engångsbelopp inom yrkesskadeförsäkringen m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "50",
          "rubrik": "Pensionsrätt för konstnärer",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        },
        {
          "nummer": "51",
          "rubrik": "Bostadstillägg vid särskilt boende",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        },
        {
          "nummer": "52",
          "rubrik": "Familjepolitikens inriktning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "53",
          "rubrik": "Familjepolitikens inriktning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "54",
          "rubrik": "Familjepolitikens inriktning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "55",
          "rubrik": "Allmänna barnbidrag",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "40"
        },
        {
          "nummer": "56",
          "rubrik": "Beräkningsunderlag och 2,5-årsregeln m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "57",
          "rubrik": "Beräkningsunderlag och 2,5-årsregeln m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "58",
          "rubrik": "Fördelning av mamma- och pappamånad",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "59",
          "rubrik": "Fördelning av mamma- och pappamånad",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "60",
          "rubrik": "Jämställdhetsbonus",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "44"
        },
        {
          "nummer": "61",
          "rubrik": "Jämställdhetsbonus",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "44"
        },
        {
          "nummer": "62",
          "rubrik": "Jämställdhetsbonus",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "44"
        },
        {
          "nummer": "63",
          "rubrik": "Överlåtelse av föräldrapenningförmån till annan",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "45"
        },
        {
          "nummer": "64",
          "rubrik": "Överlåtelse av föräldrapenningförmån till annan",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "45"
        },
        {
          "nummer": "65",
          "rubrik": "Överlåtelse av föräldrapenningförmån till annan",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "45"
        },
        {
          "nummer": "66",
          "rubrik": "Tillfällig föräldrapenning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "46"
        },
        {
          "nummer": "67",
          "rubrik": "Semesterersättning till föräldralediga",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "47"
        },
        {
          "nummer": "68",
          "rubrik": "Tillfällig föräldrapenning för vård av barn under 240 dagar",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "48"
        },
        {
          "nummer": "69",
          "rubrik": "Pappadagar vid adoption m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "49"
        },
        {
          "nummer": "70",
          "rubrik": "Underhållsstöd",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "50"
        },
        {
          "nummer": "71",
          "rubrik": "Underhållsstöd",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "50"
        },
        {
          "nummer": "72",
          "rubrik": "Underhållsstöd",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "50"
        },
        {
          "nummer": "73",
          "rubrik": "Bidrag till kostnader för internationella adoptioner",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "51"
        },
        {
          "nummer": "74",
          "rubrik": "Barnpension och efterlevandestöd till barn",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "52"
        },
        {
          "nummer": "75",
          "rubrik": "Vårdbidrag för funktionshindrade barn",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "53"
        },
        {
          "nummer": "76",
          "rubrik": "Utdelning av överskott i pensionssystemet",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "54"
        },
        {
          "nummer": "77",
          "rubrik": "Automatisk balansering i pensionssystemet",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "55"
        },
        {
          "nummer": "78",
          "rubrik": "Delad pensionsrätt",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "56"
        },
        {
          "nummer": "79",
          "rubrik": "Pensionsrätt vid studier",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "57"
        },
        {
          "nummer": "80",
          "rubrik": "Pensionsgrundande belopp vid plikttjänstgöring",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "58"
        },
        {
          "nummer": "81",
          "rubrik": "Aktiefonder ur ett etiskt perspektiv",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "59"
        },
        {
          "nummer": "82",
          "rubrik": "Ideella fonder",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "60"
        },
        {
          "nummer": "83",
          "rubrik": "Realräntefond inom Sjunde AP-fonden",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "61"
        },
        {
          "nummer": "84",
          "rubrik": "Aktivt val av Premiesparfonden",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "62"
        },
        {
          "nummer": "85",
          "rubrik": "Generationsfonder inom Sjunde AP-fonden",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "63"
        },
        {
          "nummer": "86",
          "rubrik": "Förvaltning av Premiesparfonden",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "64"
        },
        {
          "nummer": "87",
          "rubrik": "Sänkta socialavgifter",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "65"
        },
        {
          "nummer": "88",
          "rubrik": "Sänkta socialavgifter",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "65"
        },
        {
          "nummer": "89",
          "rubrik": "Regional nedsättning av socialavgifter",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "66"
        },
        {
          "nummer": "90",
          "rubrik": "Socialavgifter för företag med säsongsanställd personal",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "67"
        },
        {
          "nummer": "91",
          "rubrik": "Avgiftsskyldighet för andra föreningar än idrottsföreningar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "68"
        },
        {
          "nummer": "92",
          "rubrik": "Avgiftsskyldighet för andra föreningar än idrottsföreningar",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "68"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-12 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2002-12-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2002-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2002-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2002-12-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2002-12-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till proposition 2002/03:1, delvis bifall till proposition 2002/03:2.  Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 20:41:12"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom socialförsäkringsområdet. Vidare beslutade riksdagen om samverkan inom rehabiliteringsområdet samt om föräldraförsäkringen. De viktigaste besluten är följande. Ett mål för ökad hälsa i arbetslivet skapas. Målet innebär att sjukfrånvaron i arbetslivet ska halveras till år 2008. Samtidigt ska antalet nya aktivitets- och sjukersättningar minska. Vidare får upp till 5 % av de beräknade utgifterna för sjukpenning användas för samverkan inom rehabiliteringsområdet. Försäkringskassan får fr.o.m. den 1 januari 2003 utökade möjligheter att bidra med medel för samverkan inom rehabiliteringsområdet. Dessa medel får utgöra statens samlade andel för sådan samverkan. Den lokala försöksverksamheten med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst (Socsam) förlängs t.o.m. utgången av 2003. Den grundnivå i föräldraförsäkringen som ersätter dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning höjs från 120 kr till 150 kr per dag fr.o.m. den 1 januari 2003. Föräldrar som vårdar ett barn i hemmet ska kunna få tillfällig föräldrapenning om barnet är yngre än 240 dagar och barnet annars skulle ha vårdats på sjukhus. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2003. De tio dagar med tillfällig föräldrapenning som ges i samband med adoption av ett barn ska fördelas med hälften till var och en av föräldrarna om de inte kommit överens om annat. Även adoptivföräldrar av samma kön och särskilt förordnade vårdnadshavare får denna rätt. Den sistnämnda ändringen träder i kraft den 1 februari 2003. ",
          "dok_id": "GQ01SFU1",
          "systemdatum": "2016-08-12 16:13:14"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag inom socialförsäkringsområdet (SfU1)",
          "dok_id": "GQ01SFU1",
          "systemdatum": "2016-08-12 16:13:14"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 20:41:12"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01SFU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:41"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom socialförsäkringsområdet. Vidare föreslås riksdagen besluta om samverkan inom rehabiliteringsområdet samt om föräldraförsäkringen. De viktigaste förslagen är följande. Ett mål för ökad hälsa i arbetslivet skapas. Målet innebär att sjukfrånvaron i arbetslivet ska halveras till år 2008. Samtidigt ska antalet nya aktivitets- och sjukersättningar minska. Vidare ska upp till 5 % av de beräknade utgifterna för sjukpenning få användas för samverkan inom rehabiliteringsområdet. Försäkringskassan ska fr.o.m. den 1 januari 2003 få utökade möjligheter att bidra med medel för samverkan inom rehabiliteringsområdet. Dessa medel får utgöra statens samlade andel för sådan samverkan. Den lokala försöksverksamheten med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst (Socsam) förlängs t.o.m. utgången av 2003. Den grundnivå i föräldraförsäkringen som ersätter dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning höjs från 120 kr till 150 kr per dag fr.o.m. den 1 januari 2003. Föräldrar som vårdar ett barn i hemmet ska kunna få tillfällig föräldrapenning om barnet är yngre än 240 dagar och barnet annars skulle ha vårdats på sjukhus. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2003. De tio dagar med tillfällig föräldrapenning som ges i samband med adoption av ett barn ska fördelas med hälften till var och en av föräldrarna om de inte kommit överens om annat. Även adoptivföräldrar av samma kön och särskilt förordnade vårdnadshavare får denna rätt. Den sistnämnda ändringen ska träda i kraft den 1 februari 2003.</p>",
          "dok_id": "GQ01SFU1",
          "systemdatum": "2016-08-12 16:13:14"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag inom socialförsäkringsområdet (SfU1)",
          "dok_id": "GQ01SFU1",
          "systemdatum": "2016-08-12 16:13:14"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01SFU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_sfu_1.docx",
          "filstorlek": "329643",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Anslag        inom        socialförsäkringsområdet(utgiftsområdena 10, 11 och 12)",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/F0B4FE6E-992D-43EA-A5A4-62F18929012B"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01SFU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_sfu_1.pdf",
          "filstorlek": "1709177",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_sfu_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/F94993A8-5621-4D2B-8832-A218F28E5B22"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A202 Villkoren för småföretagare",
          "ref_dok_id": "GQ02A202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A202",
          "ref_dok_titel": "Villkoren för småföretagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Karlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A224 Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GQ02A224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A224",
          "ref_dok_titel": "Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A239 Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02A239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A239",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A240 Socialt skyddsnät för småföretagare",
          "ref_dok_id": "GQ02A240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A240",
          "ref_dok_titel": "Socialt skyddsnät för småföretagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Engström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A241 Liberal jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02A241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A241",
          "ref_dok_titel": "Liberal jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A242 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A242",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A313 Arbetsmiljö",
          "ref_dok_id": "GQ02A313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A313",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmiljö",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson och Helena Zakariasén (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A314 Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GQ02A314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A314",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A318 Ett hälsosamt arbetsliv",
          "ref_dok_id": "GQ02A318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A318",
          "ref_dok_titel": "Ett hälsosamt arbetsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A365 Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_id": "GQ02A365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A365",
          "ref_dok_titel": "Kvinnors arbetsmarknad",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A367 Anpassade arbetsplatser",
          "ref_dok_id": "GQ02A367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A367",
          "ref_dok_titel": "Anpassade arbetsplatser",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi231 Den ekonomiska politiken",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi231",
          "ref_dok_titel": "Den ekonomiska politiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi232 Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi232",
          "ref_dok_titel": "Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi288 Buffertfonden, bromsen och återställandet i pensionssystemet",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi288",
          "ref_dok_titel": "Buffertfonden, bromsen och återställandet i pensionssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö219 Livslångt lärande och totalförsvarsplikt",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö219",
          "ref_dok_titel": "Livslångt lärande och totalförsvarsplikt",
          "ref_dok_subtitel": "av Berit Jóhannesson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr264 Kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr264",
          "ref_dok_titel": "Kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr336 Kultur",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr336",
          "ref_dok_titel": "Kultur",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr366 Den ideella sektorn, folkrörelser och folkbildning",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr366",
          "ref_dok_titel": "Den ideella sektorn, folkrörelser och folkbildning",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Höij m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L319 Liberal konsumentpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02L319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L319",
          "ref_dok_titel": "Liberal konsumentpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ419 Miljö och hälsa",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ419",
          "ref_dok_titel": "Miljö och hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N227 Företagsklimatet i Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02N227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N227",
          "ref_dok_titel": "Företagsklimatet i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N263 Företagsklimatet",
          "ref_dok_id": "GQ02N263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N263",
          "ref_dok_titel": "Företagsklimatet",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N266 Gotland ",
          "ref_dok_id": "GQ02N266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N266",
          "ref_dok_titel": "Gotland ",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N304 Effektiv regionalpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N304",
          "ref_dok_titel": "Effektiv regionalpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N306 Företagande och näringsliv",
          "ref_dok_id": "GQ02N306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N306",
          "ref_dok_titel": "Företagande och näringsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N343 Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen",
          "ref_dok_id": "GQ02N343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N343",
          "ref_dok_titel": "Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N345 Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02N345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N345",
          "ref_dok_titel": "Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N393 Regional utjämning och utveckling, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_id": "GQ02N393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N393",
          "ref_dok_titel": "Regional utjämning och utveckling, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N396 Företagspolitiska strategier",
          "ref_dok_id": "GQ02N396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N396",
          "ref_dok_titel": "Företagspolitiska strategier",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf1 med anledning av prop. 2002/03:2 Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf1",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf1",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:2 Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf2 med anledning av prop. 2002/03:2 Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf2",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf2",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:2 Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann och Kalle Larsson (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf203 Rehabiliteringsförsäkring",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf203",
          "ref_dok_titel": "Rehabiliteringsförsäkring",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf204 Civilstånd och pensionsbeloppets storlek",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf204",
          "ref_dok_titel": "Civilstånd och pensionsbeloppets storlek",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf205 Sammanhållen rehabilitering",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf205",
          "ref_dok_titel": "Sammanhållen rehabilitering",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf206 Sjukförsäkringsavgifterna för småföretagare",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf206",
          "ref_dok_titel": "Sjukförsäkringsavgifterna för småföretagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf207 Gifta pensionärer",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf207",
          "ref_dok_titel": "Gifta pensionärer",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik Westman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf208 Whiplashskador och deras behandling",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf208",
          "ref_dok_titel": "Whiplashskador och deras behandling",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf209 Vårdbidrag samt underhållsstöd till föräldrar med handikappade barn",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf209",
          "ref_dok_titel": "Vårdbidrag samt underhållsstöd till föräldrar med handikappade barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf210 Jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf210",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Grönlund och Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf211 Rörelseorganens sjukdomar",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf211",
          "ref_dok_titel": "Rörelseorganens sjukdomar",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf212 Steglös ersättningsnivå i sjukförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf212",
          "ref_dok_titel": "Steglös ersättningsnivå i sjukförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf213 Studier vid deltidssjukskrivning",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf213",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf213",
          "ref_dok_titel": "Studier vid deltidssjukskrivning",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf215 Rehabilitering av psykiskt långtidssjukskrivna",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf215",
          "ref_dok_titel": "Rehabilitering av psykiskt långtidssjukskrivna",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf219 Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf219",
          "ref_dok_titel": "Äldre på arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf220 Sjuklönereglerna",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf220",
          "ref_dok_titel": "Sjuklönereglerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg och Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf221 Utebliven dröjsmålsränta",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf221",
          "ref_dok_titel": "Utebliven dröjsmålsränta",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf225 Tillfällig föräldrapenning",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf225",
          "ref_dok_titel": "Tillfällig föräldrapenning",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf229 Eget rum i särskilda boendeformer för äldre",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf229",
          "ref_dok_titel": "Eget rum i särskilda boendeformer för äldre",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf230 Socialförsäkringarna i framtiden",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf230",
          "ref_dok_titel": "Socialförsäkringarna i framtiden",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf231 Sjukpenninggrundande inkomst",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf231",
          "ref_dok_titel": "Sjukpenninggrundande inkomst",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Lindkvist och Christina Nenes (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf232 Föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf232",
          "ref_dok_titel": "Föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf234 Jämlik rehabilitering",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf234",
          "ref_dok_titel": "Jämlik rehabilitering",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf235 Barnbidraget",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf235",
          "ref_dok_titel": "Barnbidraget",
          "ref_dok_subtitel": "av Conny Öhman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf237 Delning av barnbidraget",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf237",
          "ref_dok_titel": "Delning av barnbidraget",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf238 Familjepolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf238",
          "ref_dok_titel": "Familjepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf240 Rörlighet i Norden",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf240",
          "ref_dok_titel": "Rörlighet i Norden",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf242 Ränta på sena utbetalningar från försäkringskassan",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf242",
          "ref_dok_titel": "Ränta på sena utbetalningar från försäkringskassan",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf244 Flexibel  föräldraförsäkring",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf244",
          "ref_dok_titel": "Flexibel  föräldraförsäkring",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf245 Sjuklönekostnader i små företag",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf245",
          "ref_dok_titel": "Sjuklönekostnader i små företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Engström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf246 Studiesocial utredning",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf246",
          "ref_dok_titel": "Studiesocial utredning",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Danestig m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf247 Karensdagar i sjukförsäkringen för anställda med flera arbetsgivare",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf247",
          "ref_dok_titel": "Karensdagar i sjukförsäkringen för anställda med flera arbetsgivare",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf249 Egenföretagarna",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf249",
          "ref_dok_titel": "Egenföretagarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill och Anna Ibrisagic (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf250 Försäkringskassornas organisation",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf250",
          "ref_dok_titel": "Försäkringskassornas organisation",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik S Järrel (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf251 Stödet till ungdomsorganisationer",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf251",
          "ref_dok_titel": "Stödet till ungdomsorganisationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf253 Avskaffande av  arbetsgivaravgiften för ungdomar mellan 18 och 24 år",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf253",
          "ref_dok_titel": "Avskaffande av  arbetsgivaravgiften för ungdomar mellan 18 och 24 år",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf254 En individualiserad föräldraförsäkring",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf254",
          "ref_dok_titel": "En individualiserad föräldraförsäkring",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ohlsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf257 Geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf257",
          "ref_dok_titel": "Geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf260 Ideella fonder i statlig förvaltning av premiepensionsmedel",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf260",
          "ref_dok_titel": "Ideella fonder i statlig förvaltning av premiepensionsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf261 Frivillig pension vid fyllda 60 år",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf261",
          "ref_dok_titel": "Frivillig pension vid fyllda 60 år",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Beijer och Britt-Marie Danestig (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf262 Rehabilitering för arbete och hälsa",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf262",
          "ref_dok_titel": "Rehabilitering för arbete och hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Marie Fagerström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf263 Vårdnad av barn",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf263",
          "ref_dok_titel": "Vårdnad av barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Domeij (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf266 Den studiesociala situationen för post doc",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf266",
          "ref_dok_titel": "Den studiesociala situationen för post doc",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf267 Rehabilitering av långtidssjuka",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf267",
          "ref_dok_titel": "Rehabilitering av långtidssjuka",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Örnfjäder m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf268 Riksförsäkringsverkets roll",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf268",
          "ref_dok_titel": "Riksförsäkringsverkets roll",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf270 Uppbyggnadsskede i sjukförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf270",
          "ref_dok_titel": "Uppbyggnadsskede i sjukförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf271 Egenföretagare och socialförsäkringar",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf271",
          "ref_dok_titel": "Egenföretagare och socialförsäkringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf272 Underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf272",
          "ref_dok_titel": "Underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen och Per-Olof Svensson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf273 Handikappersättning efter 65 års ålder",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf273",
          "ref_dok_titel": "Handikappersättning efter 65 års ålder",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf274 Ändrade nivåer för handikappersättning",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf274",
          "ref_dok_titel": "Ändrade nivåer för handikappersättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf275 Rehabilitering ",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf275",
          "ref_dok_titel": "Rehabilitering ",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf276 Försök med Socsam",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf276",
          "ref_dok_titel": "Försök med Socsam",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf278 Sänkta arbetsgivaravgifter till jordbruksföretagare",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf278",
          "ref_dok_titel": "Sänkta arbetsgivaravgifter till jordbruksföretagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Camilla Sköld Jansson och Gunilla Wahlén (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf279 Utbetalning av pension och förtidspension",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf279",
          "ref_dok_titel": "Utbetalning av pension och förtidspension",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Marie Fagerström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf280 Sjukskrivning ",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf280",
          "ref_dok_titel": "Sjukskrivning ",
          "ref_dok_subtitel": "av Mona Jönsson och Kerstin-Maria Stalin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf281 Kortare handläggningstider för LSS- och LASS-ärenden",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf281",
          "ref_dok_titel": "Kortare handläggningstider för LSS- och LASS-ärenden",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth G Forslund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf285 Arbetsskadeförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf285",
          "ref_dok_titel": "Arbetsskadeförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf286 Ett nytt sjuklönesystem",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf286",
          "ref_dok_titel": "Ett nytt sjuklönesystem",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf287 Studier vid högskola med aktivitetsersättning",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf287",
          "ref_dok_titel": "Studier vid högskola med aktivitetsersättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf288 Ideella handikappföreningar",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf288",
          "ref_dok_titel": "Ideella handikappföreningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf290 Ohälsa och sjukskrivningar",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf290",
          "ref_dok_titel": "Ohälsa och sjukskrivningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf291 Det sjuka Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf291",
          "ref_dok_titel": "Det sjuka Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf292 Premiepensionsfonder med etiska regler",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf292",
          "ref_dok_titel": "Premiepensionsfonder med etiska regler",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf294 Arbetslinjen i socialförsäkringarna",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf294",
          "ref_dok_titel": "Arbetslinjen i socialförsäkringarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf295 Underhållsstödet",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf295",
          "ref_dok_titel": "Underhållsstödet",
          "ref_dok_subtitel": "av Veronica Palm (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf297 Delad föräldraledighet",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf297",
          "ref_dok_titel": "Delad föräldraledighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Veronica Palm (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf298 Förbättringar för långtidssjukskrivna",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf298",
          "ref_dok_titel": "Förbättringar för långtidssjukskrivna",
          "ref_dok_subtitel": "av Billy Gustafsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf301 Översyn av underhållsbidraget",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf301",
          "ref_dok_titel": "Översyn av underhållsbidraget",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf302 Tillfällig föräldrapenning",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf302",
          "ref_dok_titel": "Tillfällig föräldrapenning",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Nenes och Britt-Marie Lindkvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf303 Egenföretagares ställning i föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf303",
          "ref_dok_titel": "Egenföretagares ställning i föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP, M, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf304 En privatiserad arbetsskadeförsäkring",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf304",
          "ref_dok_titel": "En privatiserad arbetsskadeförsäkring",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson m.fl. (M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf305 Individbaserat försäkringssystem",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf305",
          "ref_dok_titel": "Individbaserat försäkringssystem",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf306 Skilsmässobarns efterlevandepension",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf306",
          "ref_dok_titel": "Skilsmässobarns efterlevandepension",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf307 Koncentrerad handläggning av arbetsskadeärenden",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf307",
          "ref_dok_titel": "Koncentrerad handläggning av arbetsskadeärenden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf308 Verklig valfrihet vid placering av premiepension",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf308",
          "ref_dok_titel": "Verklig valfrihet vid placering av premiepension",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf309 Ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare i ohälsoarbetet",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf309",
          "ref_dok_titel": "Ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare i ohälsoarbetet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf310 Skuldfälla vid arbetsskada",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf310",
          "ref_dok_titel": "Skuldfälla vid arbetsskada",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf311 Jämställd ekonomisk barnpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf311",
          "ref_dok_titel": "Jämställd ekonomisk barnpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf312 Pensionsrätt vid studier",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf312",
          "ref_dok_titel": "Pensionsrätt vid studier",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf313 Kvinnors ohälsa i arbetslivet",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf313",
          "ref_dok_titel": "Kvinnors ohälsa i arbetslivet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf314 Återställande av pensioner",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf314",
          "ref_dok_titel": "Återställande av pensioner",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf315 Underhållsskyldigas situation",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf315",
          "ref_dok_titel": "Underhållsskyldigas situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf316 Privatiserad arbetsskadeförsäkring",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf316",
          "ref_dok_titel": "Privatiserad arbetsskadeförsäkring",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf322 Samordning av de offentliga försörjningssystemen",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf322",
          "ref_dok_titel": "Samordning av de offentliga försörjningssystemen",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf324 Försäkringsskydd för de som väljer att arbeta efter 65 år",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf324",
          "ref_dok_titel": "Försäkringsskydd för de som väljer att arbeta efter 65 år",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Sandgren och Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf325 Val till premiesparfond",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf325",
          "ref_dok_titel": "Val till premiesparfond",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist och Maria Öberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf326 Överlåtelse av tillfällig föräldrapenning",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf326",
          "ref_dok_titel": "Överlåtelse av tillfällig föräldrapenning",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Karlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf327 Föräldraförsäkringen och flerbarnsfödslar",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf327",
          "ref_dok_titel": "Föräldraförsäkringen och flerbarnsfödslar",
          "ref_dok_subtitel": "av Annika Qarlsson och Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf328 Rehabilitering av kvinnor med kroniska sjukdomar och funktionshinder",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf328",
          "ref_dok_titel": "Rehabilitering av kvinnor med kroniska sjukdomar och funktionshinder",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann och Ingrid Burman (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf329 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, Utgiftsområde 11",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf329",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid ålderdom, Utgiftsområde 11",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf330 Värdesäkring av sjukpenningen ",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf330",
          "ref_dok_titel": "Värdesäkring av sjukpenningen ",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Unander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf331 Hälsa och trygghet - förutsättningar för hållbar välfärd",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf331",
          "ref_dok_titel": "Hälsa och trygghet - förutsättningar för hållbar välfärd",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf333 Försäkringsläkare",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf333",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf333",
          "ref_dok_titel": "Försäkringsläkare",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf335 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 10",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf335",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 10",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf337 Studenters sociala villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf337",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf337",
          "ref_dok_titel": "Studenters sociala villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Christin Nilsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf338 Ensamstående föräldrar som studerar",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf338",
          "ref_dok_titel": "Ensamstående föräldrar som studerar",
          "ref_dok_subtitel": "av Susanne Eberstein och Hans Stenberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf340 Mottagare av barnbidragsutbetalning",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf340",
          "ref_dok_titel": "Mottagare av barnbidragsutbetalning",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Sandgren (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf341 Ensamstående föräldrar",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf341",
          "ref_dok_titel": "Ensamstående föräldrar",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf342 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, utgiftsområde 12",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf342",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet för familjer och barn, utgiftsområde 12",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf343 Tvångsförvaltning av barnbidrag",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf343",
          "ref_dok_titel": "Tvångsförvaltning av barnbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf344 Beskattning inom den allmännyttiga ideella sektorn",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf344",
          "ref_dok_titel": "Beskattning inom den allmännyttiga ideella sektorn",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf345 Ändrade regler för premiepensionssparande",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf345",
          "ref_dok_titel": "Ändrade regler för premiepensionssparande",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf346 Översyn av lagen om underhållsstöd",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf346",
          "ref_dok_titel": "Översyn av lagen om underhållsstöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Magnusson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf347 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 10",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf347",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 10",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf349 Flexibel föräldraförsäkring",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf349",
          "ref_dok_titel": "Flexibel föräldraförsäkring",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg och Susanne Eberstein (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf351 Uppräkning av underhållsstöd",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf351",
          "ref_dok_titel": "Uppräkning av underhållsstöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Mats Berglind och Agneta Gille (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf352 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, utgiftsområde 12",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf352",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet för familjer och barn, utgiftsområde 12",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf353 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, utgiftsområde 11",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf353",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid ålderdom, utgiftsområde 11",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf354 Handikappersättning",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf354",
          "ref_dok_titel": "Handikappersättning",
          "ref_dok_subtitel": "av Catherine Persson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf355 Förtroendeuppdrag för sjukskrivna, förtidspensionerade m.fl.",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf355",
          "ref_dok_titel": "Förtroendeuppdrag för sjukskrivna, förtidspensionerade m.fl.",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf356 Ekonomisk trygghet vid ålderdom, utgiftsområde 11",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf356",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid ålderdom, utgiftsområde 11",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf357 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 10",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf357",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, utgiftsområde 10",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf359 Ändrade regler för SGI och föräldraledighet",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf359",
          "ref_dok_titel": "Ändrade regler för SGI och föräldraledighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf362 Studentekonomi",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf362",
          "ref_dok_titel": "Studentekonomi",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf364 Förutsättningar för sjukskrivna att ta förtroendeuppdrag",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf364",
          "ref_dok_titel": "Förutsättningar för sjukskrivna att ta förtroendeuppdrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg och Hans Stenberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf366 Ändring av föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf366",
          "ref_dok_titel": "Ändring av föräldraförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Johansson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf368 Sjukbidrag för gifta",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf368",
          "ref_dok_titel": "Sjukbidrag för gifta",
          "ref_dok_subtitel": "av Carin Lundberg och Lena Sandlin-Hedman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf369 Sjuklöneperioden i sjukförsäkringen",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf369",
          "ref_dok_titel": "Sjuklöneperioden i sjukförsäkringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Lena Sandlin-Hedman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf370 Arbetsskadades rätt till stöd och hjälp",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf370",
          "ref_dok_titel": "Arbetsskadades rätt till stöd och hjälp",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf372 Möjligheten för båda föräldrarna att under en tid tillsammans vara hemma med barnet",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf372",
          "ref_dok_titel": "Möjligheten för båda föräldrarna att under en tid tillsammans vara hemma med barnet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Ygeman och Annika Nilsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf373 Trygghetssystemens funktionssätt för studenter",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf373",
          "ref_dok_titel": "Trygghetssystemens funktionssätt för studenter",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Damberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf376 Liberal familjepolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf376",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf376",
          "ref_dok_titel": "Liberal familjepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf377 Vissa socialförsäkringsfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf377",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf377",
          "ref_dok_titel": "Vissa socialförsäkringsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Könberg och Kerstin Heinemann (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf379 Ensamstående",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf379",
          "ref_dok_titel": "Ensamstående",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf380 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, utgiftsområde 12",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf380",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk trygghet för familjer och barn, utgiftsområde 12",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk347 Trädgårdsnäringens konkurrenssituation",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk347",
          "ref_dok_titel": "Trädgårdsnäringens konkurrenssituation",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk348 Ideella organisationers skatter",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk348",
          "ref_dok_titel": "Ideella organisationers skatter",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So250 Barn- och familjepolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02So250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So250",
          "ref_dok_titel": "Barn- och familjepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So296 Handikappolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02So296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So296",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So298 Sjukvård på dina villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02So298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So298",
          "ref_dok_titel": "Sjukvård på dina villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So362 Liberal politik för funktionshindrade",
          "ref_dok_id": "GQ02So362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So362",
          "ref_dok_titel": "Liberal politik för funktionshindrade",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So457 Handikappolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02So457",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So457",
          "ref_dok_titel": "Handikappolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So514 Grön familjepolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02So514",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So514",
          "ref_dok_titel": "Grön familjepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T377 Skåne och Själland",
          "ref_dok_id": "GQ02T377",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T377",
          "ref_dok_titel": "Skåne och Själland",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub487 Studenters vardagsproblem",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub487",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub487",
          "ref_dok_titel": "Studenters vardagsproblem",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub489 Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub489",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub489",
          "ref_dok_titel": "Högre utbildning och forskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub491 Studenters trygghet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub491",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub491",
          "ref_dok_titel": "Studenters trygghet",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_id": "GQ031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:2 Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ032",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "2",
          "ref_dok_titel": "Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2002-12-18",
          "ref_dok_id": "GQ0939",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "39",
          "ref_dok_titel": "2002-12-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2002-12-17",
          "ref_dok_id": "GQ0938",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "38",
          "ref_dok_titel": "2002-12-17",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:72",
          "ref_dok_id": "GQ0K72",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "72",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:72",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:1137",
          "ref_dok_id": "1962:381",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:1138",
          "ref_dok_id": "1962:381",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2002:1139",
          "ref_dok_id": "1994:566",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}