{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2227848",
      "dok_id": "GQ01NU9",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "NU9",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:NU9",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "9",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-04-08 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:19",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:23",
      "titel": "Statliga företag",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01NU9/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01NU9",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01NU9",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01NU9",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:NU9</div><h1>Statliga företag</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nUtskottet har inget att erinra mot 2002 års redogörelse för företag med\r\nstatligt ägande, vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens\r\nskrivelse 2001/02:120. Skrivelsen bör därmed läggas till handlingarna.\r\nSamtliga motionsyrkanden i betänkandet avstyrks. Yrkandena gäller synen på\r\nstatligt ägande av företag och försäljning av statliga företag, statens\r\nägarutövning och könsfördelningen i de statliga bolagsstyrelserna. När\r\ndet gäller försäljning säger utskottet att det i vissa fall kan vara\r\nmotiverat med försäljning av del av eller hela det statliga ägandet i ett\r\nbolag. Den ordning som för närvarande gäller och som innebär att regeringen\r\n- i det fall den inte redan har beslutsmöjlighet - lägger fram förslag till\r\nriksdagen om försäljning, anser utskottet vara ändamålsenlig. I en\r\nreservation (m, fp, kd, c) begärs en plan för försäljning av statliga\r\nföretag och en redovisning av syftet med det statliga ägandet för\r\nrespektive bolag.\r\nI fråga om statens ägarutövning hänvisar utskottet till pågående arbete\r\ninom Regeringskansliet avseende riktlinjer, offentliga bolagsstämmor, etisk\r\npolicy, m.m. En annan uppfattning redovisas i en reservation (m, fp, kd,\r\nc), där det föreslås ett tillkännagivande av riksdagen i dessa frågor.\r\nBeträffande könsfördelningen i de statliga bolagsstyrelserna utgår\r\nutskottet från att regeringen ökar sina ansträngningar för att uppfylla\r\nden målsättning rörande jämställdhet i fråga om representation, lön och\r\ninflytande som riksdagen vid ett flertal tillfällen uttalat, och som en\r\nbred opinion klart ställt sig bakom. Detta måste, påpekar utskottet, leda\r\ntill en ökande andel kvinnor i både styrelserna och ledningarna för de\r\nstatliga företagen, liksom bland styrelseordförandena. I en reservation (m,\r\nfp, kd, c) understryks vikten av en allmän vidgning av kompetensen i\r\nstyrelserna för de statliga företagen.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n1.    Synen på statligt ägande av företag\r\nRiksdagen lägger regeringens skrivelse 2001/02:120 till handlingarna och\r\navslår motionerna 2001/02:N65 yrkandena 1 och 6, 2001/02:N66 yrkandena\r\n1-4, 2001/02:N67 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Fi236 yrkandena 3 och 4,\r\n2002/03:MJ425 yrkande 3, 2002/03:N263 yrkande 8, 2002/03: N269 yrkande\r\n4 och 2002/03:N395 yrkande 18.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n2.    Statens ägarutövning, m.m.\r\nRiksdagen avslår motionerna 2001/02:N65 yrkandena 2, 4 och 5,\r\n2001/02:N66 yrkandena 5 och 6, 2002/03:N249, 2002/03:N276, 2002/03:\r\nN281 yrkandena 1-6 och 2002/03:N316.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n3.    Könsfördelningen i de statliga bolagsstyrelserna, m.m.\r\nRikdagen avslår motionerna 2001/02:N65 yrkande 3, 2002/03:N310 och\r\n2002/03:A242 yrkandena 3 och 4.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\nStockholm den 8 april 2003\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\nMarie Granlund\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie Granlund (s), Mikael\r\nOdenberg (m), Ingegerd Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Fly-\r\nborg (fp), Sylvia Lindgren (s), Ann-Marie Fagerström (s), Maria Larsson\r\n(kd), Lennart Beijer (v), Karl Gustav Abramsson (s), Ulla Löfgren (m),\r\nYvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c), Anne Ludvigsson (s), Stefan\r\nHagfeldt (m), Lars Johansson (s) och Reynoldh Furustrand (s).\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\nNU9\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas\r\ndels regeringens skrivelse 2001/02:120 med 2002 års redogörelse för fö-\r\nretag med statligt ägande,\r\ndels 3 motioner som väckts med anledning av skrivelsen,\r\ndels 11 motioner från allmänna motionstiden.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör lägga regeringens skrivelse om statliga företag till\r\nhandlingarna och samtidigt avslå ett antal motionsyrkanden rörande\r\nbl.a. försäljning av statliga företag, statens ägarutövning och för-\r\nändring av könsfördelningen i de statliga bolagsstyrelserna. Ut-\r\nskottet redovisar sin syn på statligt ägande av företag. När det gäller\r\nstatens ägarutövning hänvisar utskottet till pågående arbete inom\r\nRegeringskansliet avseende riktlinjer, offentliga bolagsstämmor,\r\netisk policy, m.m. Beträffande könsfördelningen utgår utskottet från\r\natt regeringen ökar sina ansträngningar för att öka andelen kvinnor i\r\nbåde styrelserna och ledningarna för de statliga företagen, liksom\r\nbland styrelseordförandena. Jämför reservationerna 1-3 (m, fp, kd,\r\nc).\r\nSkrivelsen om statliga företag\r\nInledning\r\nI skrivelse 2001/02:120 lämnar regeringen sin årliga redogörelse för förvalt-\r\nningen av statens företagsägande samt för verksamheten i företagen med\r\nstatligt ägande och i affärsverken. I redogörelsen beskrivs utvecklingen i\r\nfråga om förvaltningen av statens företagsägande under år 2001 och fram\r\nt.o.m. mars 2002. I redovisningen ingår dels aktiebolag vars aktier förvaltas\r\nav departementen, dels de affärsdrivande verken Luftfartsverket, Sjöfartsver-\r\nket och Affärsverket svenska kraftnät. Statens järnvägar (SJ) ombildades till\r\naktiebolag den 1 januari 2001.\r\nSystemet med årliga redogörelser från regeringen baseras på ett beslut av\r\nriksdagen våren 1981 (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29). Från och med\r\når 1999 utger regeringen också en mer lättillgänglig version av skrivelsen. I\r\nregeringens redogörelse redovisas mer fullständiga resultat- och balansräk-\r\nningar. I sammanställningarna följer Regeringskansliet sedvanliga regler\r\nrörande redovisningsinformation. Sedan år 2001 redovisas även en konsolide-\r\nrad balans- och resultaträkning. Redovisningen ger en bild av statens samlade\r\nföretagsengagemang och de totala värdena i denna företagssfär. I avsnittet om\r\nRegeringskansliets ägarförvaltning finns en redovisning av Regeringskansli-\r\nets förvaltningskostnader, och i avsnittet om den statliga företagssfären finns\r\nbranschöversikter som belyser under vilka förutsättningar företag med statligt\r\nägande verkar.\r\nI den siffermässiga presentationen och i den skriftliga analysen av den\r\nstatliga företagssfären har företagen delats upp i två huvudgrupper, nämligen\r\nföretag som verkar under marknadsmässiga villkor och krav och företag som\r\nhar särskilda samhällsintressen. Uppdelningen avses ge underlag för en mer\r\nrättvisande bild, samtidigt som analysen av såväl det samlade företagsägandet\r\nsom de enskilda företagens resultat och måluppfyllelse underlättas. I syfte att\r\nöka genomlysningen av staten som ägare och av företagen med statligt ägan-\r\nde publicerar Regeringskansliet sedan år 2000 kvartalsrapporter över företag\r\nmed statligt ägande. I skrivelsen ingår också uppgifter om de riktlinjer och\r\nriksdagsbeslut som ligger till grund för företagens verksamhet samt uppgift\r\nom de styrelser som utsetts på bolagsstämmorna under våren 2002 eller ge-\r\nnom regeringsbeslut våren 2002.\r\nOlika förbättringar har gjorts i den nu aktuella redogörelsen. Avsnittet om\r\nstatens ägarpolitik har - när det gäller genomlysning - kompletterats med\r\ninformation om de av regeringen beslutade riktlinjerna för extern ekonomisk\r\nrapportering för företag med statligt ägande, om bolagsstämmor och om revi-\r\nsorernas roll i de statliga företagen. I avsnittet om viktiga policyfrågor\r\nfinns en samlad redovisning av hur många av de statliga företagen och hur\r\nstor del av de totala tillgångarna som omfattas av miljöpolicy och\r\nmiljöledningssystem. Även jämställdhetsfrågor och mångfaldsarbete\r\nredovisas. I branschavsnitten har analysen av de olika branscherna\r\nutvecklats, och i företagspresentationerna lämnas information om\r\nföretagens utdelningspolicy, förutsatt att bolaget omfattas av ett\r\nutdelningskrav. Verksamhetsberättelsen tillhandahålls även på engelska,\r\neftersom regeringen mött ett stort intresse från utlandet för den svenska\r\nmodellen för förvaltning av företag med statligt ägande.\r\nStatens ägarpolitik\r\nDen svenska staten är Sveriges största företagsägare och arbetsgivare. Genom\r\nRegeringskansliet förvaltas 62 företag/koncerner, varav 47 ägs helt och\r\n15 tillsammans med andra. Totalt är ca 200 000 personer anställda i dessa\r\nbolag. Staten är den största ägaren på Stockholmsbörsen. Statens ägarroll är\r\nkomplex då staten äger företag inom verksamheter som spänner från gruvin-\r\ndustri och fastigheter till opera och spel. Regeringen har infört värdeskapande\r\nsom övergripande mål. Företagen har, som nämnts, delats in i två grupper,\r\nnämligen företag som verkar under marknadsmässiga villkor och krav samt\r\nföretag som främst har särskilda samhällsintressen att uppfylla.\r\nFöretag med marknadsmässiga krav kännetecknas av något eller båda av\r\nföljande kriterier: De verkar på en marknad med full konkurrens; Ägaren,\r\nstaten, ställer marknadsmässiga krav på resultat och avkastning baserade på\r\nriskprofil. Målet för ägarpolitiken inom denna grupp sätts utifrån marknads-\r\nmässiga krav. För flera av dessa företag används det gängse måttet för värde-\r\nskapande, dvs. att nuvärdet av de framtida kassaflödena skall vara större än\r\nföretagets sammanvägda kostnad för det lånade kapitalet och ägarens kapital.\r\nUnder de senaste fyra åren har regeringens förvaltning varit inriktad på en\r\nfinansiell omvandling av företagen i syfte att maximera aktieägarvärdet.\r\nUtvärderingen av företagen i denna grupp sker genom att utvärdera lönsam-\r\nheten hos företaget för att avgöra om företaget genererar en acceptabel av-\r\nkastning. Avkastningskraven måste bl.a. i konkurrenshänseende motsvara\r\nkraven på övriga företag i samma bransch.\r\nFöretag med särskilda samhällsintressen kännetecknas av något eller några\r\nav följande kriterier: Staten styr verksamheten på ett påtagligt och direkt\r\nsätt; Företagen verkar på en marknad med särskilda förbehåll; En del av\r\nföretagen verkar helt eller delvis utan konkurrens, andra är fullt\r\nkonkurrensutsatta. För denna grupp av företag gäller att speciella mål\r\nsätts, varvid bl.a. kraven på avkastning avviker från vad som är gängse i\r\nverksamheter som bedrivs helt på marknadsmässiga villkor. Utvärderingen och\r\nuppföljningen baseras bl.a. på kvalitativa parametrar härledda ur\r\nsamhällsekonomiska eller sektorspolitiska mål och effektivitets- eller\r\nresultatskrav. Kraven på t.ex. kostnadseffektivitet kan vara högt ställda\r\näven om andra mål har stor betydelse. Graden av samhällsintresse och\r\nstatens styrning skiljer sig mycket mellan de olika bolagen i denna grupp.\r\nSom ägare har regeringen tillgång till tre verktyg för att nå de uppsatta\r\nmålen, nämligen genomlysning, fokus på kärnverksamhet och effektiva sty-\r\nrelser. Beträffande genomlysning anser regeringen att företagen med statligt\r\nägande skall vara minst lika genomlysta som börsnoterade företag. Ur statens\r\nsynvinkel är företagens rapportering av speciell vikt eftersom den är ett vik-\r\ntigt styrinstrument i uppföljningen och utvärderingen av företaget. Den finan-\r\nsiella informationen är grunden för företagens offentliga rapportering och bör\r\nkompletteras med beskrivningar om marknadsutveckling, känslighetsanaly-\r\nser, etc. för att ge vägledning i tolkningen av de faktorer som skapar värde i\r\nföretaget. I vilken mån de berörda särskilda samhällsintressena uppfyllts bör\r\nbetraktas som lika väsentlig som annan redovisning. Även den miljö-, jäm-\r\nställdhets- och mångfaldsrelaterade rapporteringen bör i möjligaste mån in-\r\ntegreras i årsredovisningen.\r\nNär det gäller bolagstämmor sägs att dessa - i aktiebolag - syftar till att\r\nbereda aktieägarna möjlighet att besluta i företagets angelägenheter. I aktie-\r\nbolagslagen (1975:1385) görs ingen skillnad mellan statligt ägda aktiebolag\r\noch privata aktiebolag. Bolagsstämman är således i första hand en samman-\r\nkomst för aktieägarna, men det finns inga hinder, om bolagsstämman medger\r\ndet, att stämman öppnas för allmänheten. För att tillgodose behovet av insyn\r\noch offentlighet finns inskrivet i företagens bolagsordning att riksdagsleda-\r\nmöter har rätt att närvara vid bolagsstämman och i anslutning till denna ställa\r\nfrågor. Det är styrelsens ansvar att kallelse till bolagsstämman skickas till\r\nriksdagen i god tid före stämman. Detta gäller samtliga företag i vilka staten\r\näger minst 50 % av aktierna och som har fler än 50 anställda. Riksdagsleda-\r\nmöters önskan att närvara på stämman skall anmälas till företagets styrelse\r\nsenast två veckor i förväg. Vattenfall AB är ett av de företag med statligt\r\nägande som har en öppen bolagsstämma. Det har setts som ett lämpligt till-\r\nfälle att beskriva företagets verksamhet och mål för en bredare målgrupp.\r\nNär det gäller fokus på kärnverksamheten sägs i skrivelsen att det\r\ngenerellt sett har funnits två problem inom den statliga företagssfären,\r\nnämligen ineffektiv kapitalbalans och expansion utanför kärnverksamheten.\r\nUnder de senaste åren har Regeringskansliet i samråd med företagen med\r\nstatligt ägande vidtagit flera åtgärder för att öka fokusen på\r\nkärnverksamheten och optimera kapitalstrukturen. Vissa företag med statligt\r\nägande tenderar dock fortfarande att vara överkapitaliserade i förhållande\r\ntill en optimal kapitalstruktur, dvs. de har för mycket eget kapital i\r\nrelation till lånat kapital. En anledning till detta är en osäkerhet om\r\nstaten är beredd att skjuta till nytt kapital om det uppstår ett\r\ninvesteringsbehov. Detta försvårar möjligheten för företagen att öka utdel-\r\nningen till ägaren, eftersom företaget vill försäkra sig om att ha en\r\nbuffert för eventuella framtida investeringar. Det egna kapitalet är dyrare\r\nän det lånade kapitalet. För att kompensera den större risken som detta\r\ninnebär kräver aktieägare generellt en högre riskpremie som av externa\r\nbedömare bedöms ligga inom intervallet 3,5-5,0 procentenheter baserat på\r\nett genomsnitt. Det andra problemet har varit att flera av företagen med\r\nstatligt ägande tidigare har expanderat inom verksamheter som ligger\r\nutanför företagets kärnverksamhet. Generellt sett ökar detta risken i\r\nföretaget, eftersom det på så sätt börjat konkurrera inom områden där\r\nföretaget har ringa eller ingen erfarenhet. Ledningen förlorar fokus på\r\nkärnverksamheten, och ägaren löper risken att företagets mål inte uppfylls\r\neller åsidosätts. Flera företag med statligt ägande har under de senaste\r\nåren tydligt fokuserat på kärnverksamheten.\r\nBeträffande det tredje verktyget, effektiva styrelser, sägs att regeringens\r\nmål är att styrelserna skall innehålla hög kompetens anpassad till\r\nrespektive företags verksamhet, situation och framtida utmaningar.\r\nNomineringen och tillsättningen av nya ledamöter föregås av en löpande\r\ndialog mellan ansvarigt departement, styrelseordförande, andra ledamöter,\r\nföretagsledning och eventuellt andra delägare. Regeringens ambition är\r\natt styrelseförändringar skall utlysas i god tid före stämman. För att\r\nkomma i fråga för en styrelseplats fordras en hög allmän kompetens inom\r\nlöpande affärsverksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella\r\nfrågor eller andra relevanta områden. Styrelsens ordförande har en\r\nsärställning i företagets styrelse, varför särskilt höga krav bör ställas\r\npå styrelsens ordförande när det gäller kompetens och förmåga att leda\r\nstyrelsearbetet. Sammansättningen av styrelserna skall också ske så att en\r\nbalans uppnås avseende kompetens, bakgrund, ålder och kön. För att uppnå\r\neffektiva styrelser bör dessa inte vara för stora. År 2001 bestod\r\nstyrelserna i företag med statligt ägande i genomsnitt av 7,3 ledamöter,\r\ninklusive suppleanter (motsvarande antal var 7,8 respektive 7,6 åren 1999\r\noch 2000). Regeringens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter i\r\nstyrelserna, om inte särskilda skäl kräver annat. Styrelsenomineringar i\r\nbörsnoterade företag där staten är delägare skall ske i samråd med övriga\r\nhuvudägare, företrädesvis genom en nomineringskommitté. Revisorernas roll i\r\nföretagen är bl.a. att granska styrelsens förvaltning av företaget på ett\r\nopartiskt och självständigt sätt. Detta är av central betydelse, varför\r\nRegeringskansliet kontinuerligt utvärderar revisorerna och deras medverkan\r\ni statligt ägda företag. Revisorerna kan med sin insyn i företagets\r\nförvaltning även vara ett stöd för styrelsen i utvärderingen av hur de av\r\nregeringen givna riktlinjerna avseende extern ekonomisk rapportering,\r\nincitamentsprogram och anställningsvillkor efterlevs.\r\nI ett avsnitt med rubriken Viktiga policyfrågor redogörs för regeringens\r\npolicy i vissa frågor av principiell karaktär och hur dessa berör företagen\r\nmed statligt ägande. När det gäller etik, moral och globalt ansvar sägs att\r\ndet är styrelsens och ledningens ansvar att de företag där staten har\r\nägarintressen sköts på ett föredömligt sätt och väl inom gällande\r\nlagstiftning. Miljö- och etikhänsyn bör vara självklara\r\nutvärderingsparametrar för de beslut som rör förvaltningen av företag med\r\nstatligt ägande. OECD utformade år 1976, tillsammans med 35 regeringar,\r\nrekommendationer avseende god praxis för företag avseende t.ex. mänskliga\r\nrättigheter, information, konkurrens och beskattning. FN lanserade år 1999\r\n\"The Global Compact\", där näringslivet uppmanades att stödja och respektera\r\nnio principer som rör mänskliga rättigheter, arbete och miljö.\r\nMiljöanpassning är i många fall en förutsättning för lönsamhet. Företag med\r\nstatligt ägande bör därför, i likhet med näringslivet i övrigt, bidra till\r\natt de nationella miljömålen uppfylls. Styrelserna bör aktivt följa\r\nföretagens insatser i frågor som rör ekonomiskt, ekologiskt och socialt\r\nhållbar utveckling. Miljöfrågornas hantering och ställning hos företagen\r\nmed statligt ägande redovisas i skrivelsen i följande tabell:\r\n\r\nja\r\nnej\r\n%-andel ja,\r\nberäknad\r\nsom berört\r\nantal företag\r\ni förhållande\r\ntill totala\r\nantalet fö-\r\nretag\r\n%-andel ja,\r\nberäknad som\r\ntillgångar i de\r\nberörda företa-\r\ngen i förhållan-\r\nde till tillgångar\r\ni totala antalet\r\nföretag\r\nMiljöpolicy\r\n37\r\n16\r\n70\r\n92\r\nStäller miljökrav på leverantörer\r\n30\r\n171\r\n57\r\n74\r\nMiljöutbildar de anställda\r\n30\r\n171\r\n57\r\n60\r\nLämnar separat miljöredovisning\r\n10\r\n402\r\n19\r\n21\r\nHar ett miljöledningssystem\r\n28\r\n243\r\n53\r\n71\r\n1) 6 företag har inte lämnat någon uppgift\r\n2) 3 företag har inte lämnat någon uppgift\r\n3) 1 företag har inte lämnat någon uppgift\r\nBeträffande jämställdhet sägs att regeringens mål avseende könsfördelningen\r\ni de statliga bolagsstyrelserna är en jämn könsfördelning. Ett delmål är\r\natt andelen kvinnor skall vara minst 40 % år 2003. År 2001 uppgick andelen\r\nkvinnliga styrelseledamöter till 37 %, jämfört med 30 % år 2000 och 29 % år\r\n1999. Detta kan jämföras med att ca 8 % av ledamöterna i de svenska börs-\r\nnoterade företagen utgörs av kvinnor. Genom ett kontinuerligt och systema-\r\ntiskt nomineringsarbete, med målsättningen att öka andelen kvinnor i\r\nstatliga bolagsstyrelser, samtidigt som det aktuella kompetensbehovet i\r\nvarje företag tillgodoses, räknar regeringen med att kunna uppnå ett av\r\ndelmålen för jämställdhetspolitiken år 2003. I princip samtliga anställda\r\ni företag med statligt ägande omfattas av jämställdhetspolicy.\r\nKönsfördelningen i statligt ägda företag och förekomst av\r\njämställdhetspolicy framgår av följande tabell:\r\n\r\nBefattning\r\nKvinnor\r\nMän\r\nTotalt\r\nAndel kvinnor\r\n%\r\nLedamöter utsedda av bolagsstämman\r\n\r\nOrdförande\r\n7\r\n48\r\n55\r\n13\r\nVice ordförande\r\n5\r\n16\r\n21\r\n24\r\nÖvriga ordinarie ledamöter\r\n134\r\n178\r\n312\r\n43\r\nSuppleanter\r\n9\r\n24\r\n33\r\n27\r\nSumma ledamöter\r\n155\r\n266\r\n421\r\n37\r\nArbetstagarrepresentanter\r\n\r\n\r\nOrdinarie\r\n17\r\n62\r\n79\r\n22\r\nSuppleanter\r\n14\r\n51\r\n65\r\n22\r\nLedning\r\n\r\n\r\nVD/GD\r\n8\r\n45\r\n53\r\n15\r\nLedningsgrupp\r\n84\r\n252\r\n336\r\n25\r\n\r\nNär det gäller mångfald säger regeringen att erfarenheten från företag i såväl\r\nSverige som utomlands visar att mångfald lönar sig. Mångfaldsarbetets över-\r\ngripande mål är att alla medarbetares kompetens och erfarenheter skall tillva-\r\nratas i verksamheten. Handlingsplaner kan upprättas för hur företagen skall ta\r\ntill vara det humankapital som finns hos personer som kommer från skilda\r\nkulturella, etniska och sociala miljöer. Handlingsplanerna skall användas som\r\nverktyg för att kunna rekrytera de bäst lämpade genom att bredda basen för\r\nrekrytering. Regeringen anser att arbetet med mångfald är viktigt och utgår\r\nfrån att företagen med statligt ägande beaktar detta i sin verksamhet och att\r\ndet kommer till uttryck i personalpolitiken.\r\nI ett särskilt avsnitt redogörs för de riktlinjer som beslutats av\r\nregeringen avseende incitamentsprogram, anställningsvillkor och den externa\r\nekonomiska rapporteringen för företag med statligt ägande. Regeringen\r\nbeslöt i november 1999 om riktlinjer för incitamentsprogram för anställda\r\ni statliga företag, dvs. ett system för belöning av arbetstagarens\r\narbetsinsats där belöningen är beroende av insatsens värdeskapande i\r\nföretaget. Det ankommer på företagets styrelse att säkerställa att\r\nregeringens riktlinjer för incitamentsprogram följs om ett sådant program\r\ninförs. Riktlinjerna avser företag som är helägda av staten. I företag där\r\nstaten är delägare bör riktlinjerna enligt regeringsbeslutet så långt\r\nmöjligt tillämpas efter en dialog med övriga aktieägare. Det förhållandet\r\natt regeringen beslutat om riktlinjer för incitamentsprogram skall inte\r\nuppfattas som att regeringen rekommenderar att det införs sådana program i\r\nsamtliga företag med statligt ägande. Riktlinjerna anger även att samtliga\r\nanställda skall omfattas av det aktuella incitamentsprogrammet och att\r\nföretaget skall beskriva incitamentsprogrammen i årsredovisningen.\r\nBeträffande anställningsvillkor sägs att förhandling om verkställande di-\r\nrektörernas anställningsvillkor i första hand är en fråga för\r\nstyrelseordföranden i förening med ytterligare personer från styrelsen.\r\nFöretagets styrelse skall dock i sin helhet ta ställning till\r\nanställningsvillkoren för VD och även ta ställning till om villkoren\r\növerensstämmer med riktlinjer som regeringen utfärdade i december 1996.\r\nStyrelsen och VD skall säkerställa att dessa riktlinjer även tillämpas\r\nför övriga personer med företagsledande eller därmed jämförliga uppgifter\r\noch att de tillämpas på motsvarande sätt i övriga koncernföretag om\r\nsådana finns. I regeringens riktlinjer sägs bl.a. att löner och andra\r\nförmåner till företagsledare skall vara konkurrenskraftiga men att före-\r\ntag som ägs av staten inte skall vara löneledande jämfört med motsvarande\r\nprivatägda företag. Vid uppsägning från företagets sida kan\r\navgångsersättning utgå. Denna ersättning får motsvara högst 24 månadslöner\r\ninklusive uppsägningstid och skall utbetalas månadsvis. Vid ny\r\nanställning eller inkomst från annan förvärvsverksamhet skall\r\navgångsersättningen reduceras med belopp motsvarande ny inkomst under\r\n24-månadersperioden. En genomgång av ca 500 anställningsavtal gjordes år\r\n1996 och ytterligare en uppföljning genomfördes vid årsskiftet 1997/98\r\nför att se om riktlinjerna följdes. I skrivelsen omnämns näringsutskottets\r\nbeslut från februari 2002 om att låta Riksdagens revisorer genomföra en ny\r\nutvärdering av bonus- och pensionsförmåner hos företagsledningar i statliga\r\nföretag.\r\nRegeringen beslöt i mars 2002 om riktlinjer för den externa ekonomiska\r\nrapporteringen i företag med statligt ägande. Syftet med riktlinjerna är\r\natt förbättra genomlysningen så att företag med statligt ägande blir minst\r\nlika genomlysta som börsnoterade företag. Regeringen anser att detta är en\r\ndemokratifråga då företagen som omfattas av riktlinjerna ytterst ägs av\r\nsvenska folket. Riktlinjerna innebär bl.a. att företagen skall\r\noffentliggöra kvartalsrapporter inom två månader från\r\nverksamhetsperiodens utgång. Alla företag bör även redovisa sin finansiella\r\ninformation på hemsidan.\r\nDen statliga företagssfären år 2001\r\nI skrivelsen redovisas utvecklingen inom den statliga företagssfären under år\r\n2001. Därefter lämnas en redogörelse för vart och ett av de statliga företagen,\r\nvarvid följande parametrar redovisas (i förekommande fall): syfte eller af-\r\nfärsidé, strategi, omvärldsanalys eller marknad, viktiga händelser åren 2001\r\noch 2002, miljöarbete, mångfald och jämställdhet, prognos för år 2002, utvär-\r\ndering, styrelse år 2001, verkställande direktör, resultaträkning och balans-\r\nräkning.\r\nResultatet för företag med statligt ägande föll med 15 % mellan åren 2000\r\noch 2001 - från 20,5 till 17,4 miljarder kronor. Omsättningen ökade med\r\n19 % från 246,7 till 294,2 miljarder kronor, främst till följd av Vattenfalls\r\nförvärv i Tyskland. Kassaflödet från den löpande verksamheten försämrades\r\nkraftigt, från 47,4 till 31,3 miljarder kronor. Företagens sammanlagda egna\r\nkapital ökade från 161,8 till 176 miljarder kronor. Investeringsviljan var\r\nfortsatt god. Statens aktieinnehav var vid årsskiftet 2001/02 värt\r\n141,4 miljarder kronor.\r\nTotalt var 201 059 personer sysselsatta i företag med statligt ägande. Av\r\nde anställda utgjorde kvinnor 40 %, jämfört med 43 % år 2000. Statliga\r\nföretag bidrar av flera skäl till en hög servicenivå och likvärdighet över\r\nhela landet, sägs det i skrivelsen. De statliga företagens anställda\r\nfördelade på län skiljer sig från fördelningen av det totala antalet\r\nsysselsatta i landet. De statliga företagen är mer representerade i\r\nregioner som t.ex. Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Gotland och\r\nÖstergötland.\r\nMotionerna\r\nSynen på statligt ägande av företag\r\nI motion 2001/02:N66 (m) begärs ett tillkännagivande av riksdagen om kon-\r\nkurrensutsättning och försäljning av offentligt ägda företag och verksamheter.\r\nVidare begärs att regeringen skall lägga fram förslag till ändring av statlig\r\nverksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen och att regeringen skall\r\nlägga fram motivering till varför vart och ett av bolagen med statlig ägarin-\r\nblandning även i fortsättningen bör ha en sådan. Slutligen föreslås ett tillkän\r\nnagivande om en avveckling av sådan myndighetsverksamhet som snedvrider\r\nkonkurrensen. Statlig, kommersiell verksamhet utgör ett betydande problem\r\nför en fri och rättvis konkurrens, anför motionärerna och hänvisar till att i\r\nKonkurrensverkets statistik över företag som missbrukat sin dominerande\r\nställning dominerar SAS AB, Telia AB, SJ AB och Posten AB. Av domstols-\r\navgöranden angående missbruk av dominerande ställning som Konkurrens-\r\nverket redovisar på sin hemsida rör över 60 % företag med statlig ägarin-\r\nblandning. Även beträffande ifrågasatt konkurrensbegränsande beteende är de\r\nstatliga och kommunala bolagen överrepresenterade. Moderata samlingsparti-\r\net anser inte att staten med skattemedel skall snedvrida konkurrensen och\r\ndärmed inverka hämmande på verksamheter som skulle må bättre av en friare\r\ntillvaro, sägs det. Dessutom bedriver en rad myndigheter konkurrensutsatt\r\nverksamhet, vilket leder till att konkurrenssituationen på marknaden påverkas,\r\nsäger motionärerna. De föreslår att regeringen snarast skall återkomma till\r\nriksdagen med förslag om att avveckla denna typ av konkurrenssnedvridning.\r\nTrots statens dominans över företag i Sverige har det aldrig funnits några\r\nhållbara förklaringar till varför staten skall äga företag, utan motiven\r\nhar varierat, anför motionärerna. De pekar på att det i industrialismens\r\nbarndom ansågs viktigt att staten kunde utöva inflytande över användningen\r\nav naturresurserna och att motiveringarna senare ofta har varit av\r\nregionalpolitisk eller beredskapsmässig karaktär. I vissa fall har staten\r\näven ansett det angeläget att ta över nedläggningshotade företag, säger\r\nmotionärerna. De framhåller att med början under 1980-talet har dock en ny\r\nsyn på statligt företagsägande vuxit fram, med innebörd att privatiseringar\r\nmer är en praktisk än en ideologisk fråga. Skälen till förändringen är\r\nflera, t.ex. starkare krav på tydliga och aktiva ägare i företagen,\r\nansträngda statsfinanser och krav på högre effektivitet både för staten\r\noch för de nya ägarna. I regeringens skrivelse om företag med statligt\r\nägande finns det inte redovisat några motiv i anslutning till de berörda\r\nbolagen till varför de bör vara statliga, säger motionärerna. De anser att\r\nregeringen i skrivelsen för varje bolag bör motivera varför det även i\r\nfortsättningen skall ägas av staten. De företag vars koppling till staten\r\ninte kan motiveras bör ingå i den privatiseringsplan som motionärerna\r\nföreslår att regeringen omgående skall presentera. I syfte att bl.a.\r\nförbättra arbetsmiljöerna, förbättra konkurrenssituationen, öka\r\nallmänhetens aktieägande och ge de statligt ägda företagen förbättrade\r\nmöjligheter på den internationella marknaden föreslås att ett trettiotal\r\nstatligt ägda bolag skall privatiseras i ett inledande skede.\r\nPrivatiseringarna måste ske på ett ansvarsfullt sätt och så att företa-\r\ngens framtidsförutsättningar stärks, säger motionärerna. De anser att det\r\ndessutom är viktigt att privatiseringarna genomförs på ett sådant sätt\r\natt staten får god ersättning och att försäljningarna bidrar till att\r\nsprida aktieägandet.\r\nEtt tillkännagivande om privatisering av de statliga företagen begärs i mo-\r\ntion 2002/03:Fi236 (m). Där föreslås också att riksdagen skall bemyndiga\r\nregeringen att privatisera och omstrukturera de i motionen uppräknade\r\nstatliga företagen. Det statliga ägandet av företag innebär en\r\nmaktutövning som är till ondo för det svenska näringslivsklimatet, anför\r\nmotionärerna. De menar att en viktig förutsättning för en fungerande och\r\neffektiv konkurrens är att det gäller lika villkor för privata och\r\noffentliga aktörer. Offentligt ägda företag kan påverkas negativt av sin\r\nägarstruktur, anser motionärerna och hänvisar till följande: Företagen\r\nriskerar att bli redskap för politiska ambitioner som kan komma att gå ut\r\növer rent affärsmässiga prioriteringar; Statligt ägande kan vara ett hinder\r\nför tillväxten på exportmarknaderna eftersom andra länder kan uppfatta det\r\nstatliga ägandet som en dold subvention. Även annan internationell\r\nexpansion - t.ex. företagsuppköp, sammanslagningar och s.k. joint ventu-\r\nres - kan hindras på grund av statligt ägande.\r\nStatens främsta uppgift inom näringspolitiken skall vara att skapa ramar\r\noch regler för företagens verksamhet och bidra till att skapa gynnsamma\r\nförutsättningar för långsiktig tillväxt, fler företag, fler\r\narbetstillfällen och god konkurrens, anför motionärerna vidare. De föreslår\r\nsom nämnts att de statliga företagen skall privatiseras. Genom försäljning\r\nav statliga företag avlastas staten uppgifter och kan ägna sig åt andra,\r\nviktiga uppgifter som ingen annan än staten kan ta ansvar för, säger\r\nmotionärerna. De anser att genom privatiseringar kan de statliga\r\nföretagen ges mer konkurrenskraftig struktur, kompetenta ägare och\r\ntillgång till riskkapitalmarknaden via börsen. Försäljningen av de statliga\r\nföretagen måste ske på ett ansvarsfullt sätt, vilket innebär att hänsyn\r\nmåste tas till företagens intressen, bl.a. vid valet av tidpunkt för\r\nförsäljning, ägarstrukturen och metoderna för genomförande, anför\r\nmotionärerna. De anser att staten skall sträva efter att öka intresset för\r\nsvenska aktier genom breda spridningar av aktierna i de statliga företagen\r\ntill allmänheten och till de anställda. Motionärerna vill också att\r\nprivatiseringarna skall bidra till att göra ett svenskt ägande av\r\nnäringslivet möjligt. Trenden med placeringar av svenskt sparkapital i\r\nutländska fonder, försäkringar eller investmentbolag med utländsk\r\nbeskattning motverkar det svenska ägandet i Sverigebaserade företag, vilket\r\när olyckligt, anser motionärerna. Alla privatiseringar av statliga företag\r\nkan dock inte genomföras som breda aktiespridningar till börs och\r\nallmänhet, utan företagen måste behandlas individuellt, sägs det. I vissa\r\nfall, såsom när det gäller OM AB eller Telia, kan det vara aktuellt att\r\nsälja börsposter, medan det i andra fall kan gälla försäljning till\r\nfolkrörelser, t.ex. AB Svenska Spel till idrottsrörelsen, och när det\r\ngäller företag som Apoteket AB handlar det om att bryta monopol och\r\ngenomföra strukturförändringar, anför motionärerna.\r\nI motionen anges följande bolag vara aktuella för omstruktureringar i ett\r\ninledande skede: Apoteket, Arlanda och Landvetter flygplatser, Assi Domän\r\nAB, Lernia AB, Luossavaara Kiirunavaara AB (LKAB), Nordea AB, OM,\r\nPosten, SAS, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB), SJ, Sveaskog\r\nAB, Svenska Lagerhus AB, Svenska rymdaktiebolaget, Svenska Skogsplantor\r\nAB, Svenska Spel, AB Svensk Bilprovning, Svensk-Danska Broförbindelsen\r\nAB (SVEDAB), Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, Sveriges\r\nRese- och Turistråd AB, Telia, Teracom AB, Vasakronan AB, Vattenfall, Vin\r\n& Sprit AB och Vägverket Produktion.\r\nI motion 2002/03:N269 (m) begärs ett tillkännagivande om utförsäljning av\r\nskog till enskilda. Det är angeläget att familjeskogsbruket inte minskar\r\noch att offentligt ägd skog utnyttjas för att tillgodose behovet av\r\nkollektiva nyttigheter, anför motionärerna. De konstaterar att staten\r\ninnehar närmare 4,8 miljoner ha produktiv skogsmark som förvaltas av ett\r\nantal myndigheter, varibland Sveaskog är inräknat. Staten bör ta särskilt\r\nansvar för sådan skog som kan behövas för att bevara speciella naturvärden,\r\nkunna erbjuda ersättningsmark till enskilda brukare vid reservatsbildning\r\noch ta ansvar för markbytesreserv i omarronderingsområden, anser\r\nmotionärerna. De menar dock att det även måste ingå i statlig markpolicy\r\natt sälja ut mark som lämpligen kan ägas av enskilda. Ett ökat inslag av\r\nenskilt ägande i statliga bolag är eftersträvansvärt, anser motionärerna\r\noch som efterföljansvärt exempel hänvisar de till den försäljning av Assi\r\nDomän som den borgerliga regeringen år 1994 beslöt om. Statens förvärv av\r\nAssi Domän via Sveaskog innebär en motsatt utveckling, säger motionärerna.\r\nDe anser att det saknas skäl för att staten skall äga och förvalta skog på\r\nkommersiella grunder.\r\nTvå tillkännagivanden begärs i motion 2001/02:N67 (fp), nämligen om en\r\nsystematisk försäljning av de statligt ägda företagen och om att statligt\r\nägda företag snedvrider konkurrensen på marknaden. Motiven för det statliga\r\nägandet är mycket grumliga och har ofta historisk, sedan länge överspelad,\r\nbakgrund, anför motionärerna. De hänvisar till att i industrialismens\r\nbarndom ansågs det t.ex. viktigt att staten hade kontroll över nationella\r\nresurser, såsom skog och gruvor. Statligt ägande och statligt monopol inom\r\nkommunikationssektorn, såsom järnvägen och teletrafiken, motiverades av\r\natt det saknades förutsättningar för fler företag på marknaden, dvs. det\r\nansågs föreligga s.k. naturliga monopol, säger motionärerna. De menar dock\r\natt den tekniska utvecklingen, t.ex. informationstekniken, har medfört\r\natt detta begrepp alltmer saknar relevans. Flera statliga, kommunala och\r\nprivata monopol har brutits upp och utsatts för ökad konkurrens, t.ex.\r\ntelemarknaden, elmarknaden, posten, flyget och järnvägen, konstaterar\r\nmotionärerna. De anser att den omständigheten att det finns vissa\r\noffentliga åtaganden som staten vill skall bli uppfyllda inte i sig är\r\nett tillräckligt skäl för att motivera statligt ägande av bolag. I stället\r\nkan lagar användas för att se till att företag inom en viss bransch\r\nuppträder på ett önskat sätt. Ekonomiska styrmedel och koncessionsförfaran-\r\nden är andra lösningar som gör det möjligt att kombinera offentliga\r\nåtaganden med privat ägande, sägs det.\r\nI de fall det framstår som önskvärt att det offentliga skall svara för en\r\nproduktion är det dock inte självklart att bolagsformen är den bästa,\r\nanför motionärerna. De anser att i sådana fall kan myndighets- eller\r\nstiftelseformer ofta vara att föredra. Bakom det omfattande statliga\r\nbolagsägandet finns framför allt ideologiska motiv - statligt ägda företag\r\nhar varit, och är fortfarande, ett inslag i socialdemokratisk\r\nnäringspolitik - säger motionärerna. Folkpartiet liberalerna intar motsatt\r\nståndpunkt: statligt ägande är aldrig något självändamål. Statliga och\r\nkommunala bolag är ett hot mot demokratin och den fria konkurrensen,\r\npolitiker är ofta dåliga företagsledare och det statliga bolagsägandet\r\ninnebär ett stort slöseri med skattebetalarnas pengar, anför mo-\r\ntionärerna. Staten är en stor aktör i svenskt näringsliv, och de berörda\r\nföretagen bedriver verksamhet av skiftande karaktär, konstaterar\r\nmotionärerna. De anser att de näringsområden inom vilka företagen med\r\nstatligt ägande är verksamma är sådana som privata företag minst lika bra\r\nskulle kunna klara av att driva företag inom. Det finns många exempel på\r\natt statligt ägande snedvrider konkurrensen genom en öppen eller dold\r\nsubvention och diskriminerande offentlig upphandling, hävdar\r\nmotionärerna. Därigenom får privata företag sämre lönsamhet och\r\nexpansionsmöjligheter, och några tvingas lägga ned sin verksamhet.\r\nPolitiskt subventionerade konkurrenter skapar också en extra osäkerhet för\r\nprivata företag som inte kan falla tillbaka på att tillfredsställa\r\npolitiska önskemål, säger motionärerna. De påpekar att i stort sett samt-\r\nliga statliga företag dessutom agerar på en marknad där det redan finns\r\nprivata företag.\r\nEn renodling av statens roll, så att staten inte agerar domare och spelare på\r\nsamma gång, skapar förutsättningar för fler livskraftiga företag med fler akti-\r\nva och engagerade ägare, anför motionärerna. De anser att ett mer spritt ägan-\r\nde av företagen ger ett större utrymme för tillväxtbefrämjande investeringar\r\ngenom att företagens tillgång till kapitalmarknaden ökar. Motionärerna före-\r\nspråkar en successiv försäljning av de statliga företagen i en takt som mark-\r\nnaden medger - vissa bolag kan säljas omgående och utan några speciella\r\nriktlinjer, andra bör säljas till många små ägare och en tredje grupp av bolag\r\nmåste först avmonopoliseras. Folkpartiet har tidigare pekat ut följande företag\r\nsom lämpliga för försäljning: hela det statliga innehavet i Telia, innehavet i\r\nNordea AB, Civitas Holding AB (bl.a. Vasakronan), Vin & Sprit, Assi Do-\r\nmän, SBAB, Vattenfall, LKAB, SAS, SJ, Apoteket, Luftfartsverket, Teracom.\r\nUppdelningen i skrivelsen av företagen i sådana som har marknadsmässiga\r\nkrav och sådana som inte har det bör kunna utgöra riktlinje för en utförsälj-\r\nning av bolag, anser motionärerna.\r\nI motion 2002/03:N263 (fp) begärs också ett tillkännagivande om försälj-\r\nning av statliga företag - med en likartad motivering som i nyssnämnda mo-\r\ntion 2001/02:N67 (fp).\r\nRiksdagen bör göra ett tillkännagivande om ökad ägarspridning genom ut-\r\nförsäljning av statliga företag, anförs det i motion 2002/03:N395 (kd).\r\nEftersom staten sätter spelreglerna inom näringspolitiken bör staten inte\r\nsjälv äga företag, utom i undantagsfall, anser motionärerna. De menar att\r\nstatens dubbla roller inom näringspolitiken hindrar förutsättningarna för\r\nen sund och rättvis konkurrens. Det statliga ägandet är till nackdel för\r\nekonomins funktionssätt, för företagen och deras anställda, och innebär\r\nen orimlig inlåsning av statens förmögenhet, anför motionärerna. Ett skäl\r\nför försäljning av statens aktier är, enligt motionärerna, att renodla\r\nstatens roll. Ett annat är att ägandet bör spridas. Ett omfattande privat\r\nsparande i aktier är en av de viktigaste förutsättningarna för att nya\r\nföretag skall kunna bildas och nya jobb skapas, sägs det. Ett tredje skäl\r\när att det förbättrar förutsättningarna för de berörda företagen - en\r\nägarspridning ger företaget kapital för framtida investeringar, vilket\r\nenligt motionärerna inte bör finansieras via statsbudgeten. Försäljningen\r\nskall ske till marknadsmässiga priser och i den takt som är möjlig med\r\nhänsyn till andra introduktioner på aktiemarknaden, säger motionärerna. De\r\nanser dock att vissa företag skall behållas av sociala eller hälsopolitiska\r\nskäl, t.ex. bör staten av dessa skäl inte avhända sig ägandet av\r\nSystembolaget. Staten bör gå vidare med att minska sitt ägande av företag,\r\ni princip enligt det program som antogs av riksdagen hösten 1991, menar\r\nmotionärerna. De föreslår att - utöver de företag som då var aktuella -\r\nbl.a. följande företag skall bli föremål för försäljning: Civitas Holding,\r\nVin & Sprit, resterande delar av SAS, Telia, Nordea och Assi Domän. De\r\nföretag som är aktuella är sådana som är verksamma inom konkurrensutsatt\r\nverksamhet, anför motionärerna. De anser att monopolföretag inte kan\r\nsäljas innan omstrukturering skett och att allmänheten och de anställda i\r\nföretagen bör vara en viktig målgrupp vid en utförsäljning.\r\nÄven i motion 2001/02:N65 (kd) begärs en ökad utförsäljning av statliga\r\nföretag, med likartade motiveringar som i den nyssnämnda motionen\r\n2002/03:N395 (kd). Vidare begärs ett tillkännagivande av riksdagen om stat-\r\nligt och privat ägande. Statens roll i samhällsekonomin skall vara att\r\nsätta ramar och övervaka spelreglerna på marknaden, ansvara för\r\nsamhällsplanering och infrastruktur samt att skapa förutsättningar för\r\nlångsiktig tillväxt, anför motionärerna. De anser att när staten agerar\r\nsåväl domare som spelare på marknaden uppstår en rad problem, bland vilka\r\nföljande omnämns: risk för konkurrenssnedvridning; risk för icke optimala\r\ninvesteringsbeslut; svårigheter att tillföra kapital till företag som\r\nbehöver kapital för expansion. En renodling av statens roll bör bl.a. ske\r\ngenom en successiv utförsäljning av statliga företag, säger motionärerna.\r\nDe anser att statligt ägande bör avvecklas på marknader där privata\r\nföretag konkurrerar eller skulle kunna konkurrera och där inte sociala\r\neller hälsomässiga restriktioner motiverar ett offentligt ägande.\r\nEtt tillkännagivande av riksdagen om privat och statligt ägande inom det\r\nsvenska skogsbruket begärs i motion 2002/03:MJ425 (kd). Regering och\r\nriksdag har tidigare markerat samstämmighet i synen på ägarstrukturen i det\r\nsvenska skogsbruket, vilket inneburit att det enskilda ägandet skall stimuleras\r\ni förhållande till ett ökat storbolagsägande, säger motionärerna. De anser att\r\nstatligt ägande av den produktiva skogsmarken inte är ett primärt intresse men\r\natt det ibland kan finnas skäl som talar för statligt ägande. Enskilda skogsäga\r\nre och privata bolag kan bruka skogen miljö- och tillväxtsmässigt lika bra\r\nsom staten, och därför finns ingen anledning för staten att äga produktions-\r\nskog i stor omfattning, anför motionärerna. De menar att statens uppgift är att\r\nta hand om områden med höga naturvärden som skall undantas brukning, att\r\ninförskaffa och hålla viss produktionsmark som bytesvara när allmänintresset\r\nkräver att privata skogsägares marker inte längre kan brukas. Behovet är,\r\nenligt motionärerna, störst i södra Sverige, där mer mark behöver skyddas.\r\nStatens ägarutövning, m.m.\r\nI motion 2002/03:N316 (s) föreslås att regeringen skall göra en utvärdering\r\nav statens ägarpolitik. Den miljö i vilken de statliga företagen verkar har\r\ndramatiskt förändrats under de senaste åren - internationaliseringen har\r\ninneburit en hårdare konkurrens, monopol har brutits ned eller helt\r\nförsvunnit, den tekniska utvecklingen har tagit nya språng - säger\r\nmotionären. Han anser att avregleringar och bolagiseringar av statlig\r\nverksamhet i många fall har inneburit att samhällsintressen har fått stå\r\ntillbaka för vinstintressen, en utveckling som han finner olycklig. Det i\r\nskrivelsen angivna målet med den statliga ägarpolitiken - att skapa värde\r\n- menar han är torftigt och omodernt. Det statliga ägandet skall användas\r\nför att styra utvecklingen på vissa marknader eller på områden där\r\nmarknadslösningar inte är lämpliga, anför motionären. Han anser det är\r\nsynnerligen tveksamt att företag som t.ex. Posten och SJ har värdeskapande\r\nsom mål för sin verksamhet, eftersom det kan tränga undan de\r\nsamhällsuppgifter som dessa företag måste ha. Statliga företag skall,\r\nenligt motionären, kunna användas för att ta till vara arbetsmarknads-,\r\nnärings- och regionalpolitiska intressen, och statliga verksamheter skall\r\ngenerellt sett inte ha vinstmaximering och värdeskapande som övergripande\r\nmål. I den av motionären föreslagna utvärderingen anser han att följande\r\nfrågeställningar skall analyseras: Vilket är syftet med det statliga\r\nägandet? Finns det anledning att ha ett statligt ägande på marknader där en\r\nfungerande och sund konkurrens föreligger, och vilka krav skall staten som\r\nägare ställa på dessa företag? Kan och skall det statliga ägandet användas\r\nför att även ta till vara arbetsmarknads-, närings- och regionalpolitiska\r\nintressen, och på vilket sätt kan det ske? Är det möjligt att kombinera\r\nvinstintressen med ett samhällsansvar, och i vilka företag är detta\r\nmöjligt? Kan rent företagsekonomiska mål kombineras med och balanseras av\r\nandra mål? Vilka åtgärder kan och bör staten som ägare vidta? Vilka\r\nstatliga företag skall fortsätta att drivas vidare i bolagsform, och\r\nvilka är lämpliga att ha i myndighetsform?\r\nMotion 2001/02:N66 (m) innehåller förslag till tillkännagivanden om bl.a.\r\noffentliga bolagsstämmor i statliga företag och om ökad öppenhet i förvalt-\r\nningen av dessa företag. Hanteringen av vissa statliga bolag visar att det\r\nfinns betydande brister i form av mörkläggning och hemligstämpling, anför\r\nmotionärerna vidare. De hänvisar till att när Teracom hade extra\r\nbolagsstämma i november 2001 hemligstämplade Kulturdepartementet\r\ndagordningen till bolagsstämman. Riksdagsledamöter, som har rätt att\r\nnärvara, visste alltså inte i förväg vilka frågor stämman skulle behandla,\r\nkonstaterar motionärerna och påpekar att allmänhet och journalister inte\r\nhade rätt att närvara. Vid färdigställandet av propositionen om Teracom\r\nAB - garanti och omstrukturering (prop. 2001/02:76) gjorde regeringen\r\nbedömningen att bolagets ekonomiska ställning inte kunde redovisas i\r\npropositionen och heller inte var nödvändig för riksdagens beslut, säger\r\nmotionärerna. Allt underlag var hemligstämplat. I ett privatägt börsnoterat\r\nföretag vore ett sådant hemlighetsmakeri otänkbart, anför motionärerna.\r\nÖppenheten i statliga företag bör öka - allmänhet och journalister bör ges\r\nmöjlighet att närvara vid bolagsstämmor, dagordningar bör inte\r\nhemligstämplas, underlag för större beslut på bolagsstämmor bör också vara\r\noffentliga - föreslår motionärerna.\r\nOckså i motion 2002/03:N276 m) begärs ett tillkännagivande om offentli-\r\nga bolagsstämmor i de statligt ägda bolagen. Även i detta fall hänvisas till\r\nomständigheterna omkring Teracom och den extra bolagsstämman hösten\r\n2001.\r\nI motion 2001/02:N65 (kd) begärs tillkännagivanden i bl.a. följande tre av-\r\nseenden: om ägarutövningen; om ägaransvaret och laglydigheten; om etisk\r\npolicy. Enligt regeringens skrivelse sker ägarförvaltningen i huvudsak inom\r\nsärskilda ägarenheter på Närings- och Finansdepartementen. Vid tidpunkten\r\nför skrivelsens färdigställande förvaltades därutöver vissa företag av Social-,\r\nKultur-, Miljö-, Utrikes-, Justitie- och Utbildningsdepartementen. Motionä-\r\nrerna anser att Regeringskansliets ägarförvaltning av de statliga företagen bör\r\nsamordnas så att ägarkompetensen utnyttjas maximalt. Det anses inte effektivt\r\natt ägarförvaltningen är spridd på flera departement. Värdemaximering är det\r\nuttalade gemensamma målet för de företag som verkar under marknadsmässi-\r\nga villkor, och förvaltningen av dessa företag bör föras samman till en enhet,\r\nanför motionärerna. De anser att även förvaltningen av företag med särskilda\r\nsamhällsintressen bör kunna föras samman till en gemensam enhet.\r\nEn lång rad statliga företag har under senare tid fått utstå kritik för\r\nsitt agerande, säger motionärerna vidare. De hävdar att flera statliga\r\nbolag inte följer lagen (1992:1558) om offentlig upphandling. Staten är den\r\nföretagsägare som är mest förekommande hos Konkurrensverket, både som\r\nanmäld och som fälld, uppger motionärerna. De anser att detta väcker frågan\r\nom statens lämplighet som företagsägare och menar att det i ägaransvaret\r\nligger en skyldighet att tydligt markera vilket förhållningssätt som skall\r\nråda. De statliga företagens agerande väcker också frågan om deras etiska\r\nförhållningssätt, säger motionärerna vidare. De hänvisar till att de stora\r\nsvenska privata företagen har insett behovet av att utveckla etiska och\r\nsociala principer för verksamheten och att ställa krav på\r\nunderleverantörerna. Om inte en etisk policy redan finns i de statliga\r\nföretagen bör regeringen snarast kräva en sådan, anser motionärerna. De\r\nförordar att varje företags etiska policy skall redovisas i årsbe-\r\nrättelsen och att det i regeringens årliga redogörelse skall anges om\r\nföretaget har en etisk policy, på motsvarande sätt som för närvarande görs\r\nbeträffande miljöarbete, mångfald och jämställdhet. Regeringens riktlinjer\r\nför incitamentsprogram för anställda i bolag som är helägda av staten\r\nanses bidra till att stimulera de anställda att arbeta för de aktuella\r\nverksamhetsmålen, noterar motionärerna. De menar dock att\r\nincitamentsprogrammen kan ifrågasättas när det gäller sådana statliga bolag\r\nsom har till huvudsaklig uppgift att tillhandahålla lokaler och tjänster\r\ntill andra statliga företag och myndigheter som inte verkar på den\r\nkonkurrensutsatta marknaden. De anser att det uppstår en risk för rundgång\r\nav statliga medel och att incitamentsprogram därför bör användas med\r\nförsiktighet.\r\nTillkännagivanden i följande sex avseenden begärs i motion 2002/03:N281\r\n(v): om de statliga bolagsstämmorna; om fler indikatorer för att utveckla\r\nde statliga företagen; om ägarstyrning; om forskning och utveckling (FoU)\r\noch de statliga företagen; om ökade rekryteringsmöjligheter för de statliga\r\nföretagen; om sponsring. Det statliga ägandet har utvecklats och\r\nförändrats under årens lopp; tidigare naturliga statliga monopol för\r\ninfrastruktur har helt eller delvis blivit konkurrensutsatt verksamhet,\r\nnoterar motionärerna. De erinrar om en motion av Vänsterpartiet hösten\r\n1998, i vilken presenterades olika förslag avseende de statliga företagen -\r\nönskemål om åtgärder när det gäller regionalt ansvar, jämställdhet,\r\nmiljöpolicy och en aktiv personalrekrytering för att motverka etnisk\r\ndiskriminering. Motionärerna anser sig kunna konstatera att en hel del\r\nhar hänt inom de nämnda områdena men att det nu är dags att gå vidare. För\r\nVänsterpartiet är det självklart att det statliga ägandet har en funktion i\r\nen marknadsekonomi. Ägandet bör vara långsiktigt, engagerat och aktivt samt\r\nha kompetens, inte bara för att skapa värden utan också för att bidra till\r\nen hållbar tillväxt, säger motionärerna. De anser att det statliga ägandet\r\nbör fungera som förebild för näringslivet och präglas av framsynthet,\r\nlyhördhet och ansvarstagande.\r\nMotiven bakom de statliga företagen måste förankras hos medborgarna,\r\nanför motionärerna. De anser att medborgarna, som är både ägare och kunder,\r\nmåste få mer att säga till om utan att omvägen via statsmakterna behöver tas.\r\nFör närvarande har endast riksdagsledamöter rätt att bevista ett statligt före-\r\ntags bolagsstämma. I de statliga företagens årsredovisningar finns inte heller\r\n- till skillnad från de börsnoterade bolagen - några uppgifter om var och när\r\nbolagsstämman skall hållas, och i de flesta fall saknas dessa uppgifter också\r\npå företagens hemsidor och någon annonsering i pressen äger inte rum, säger\r\nmotionärerna. De föreslår att bolagsstämmorna i statliga bolag skall vara\r\noffentliga. De anser också att stämmor ibland borde kunna förläggas till an-\r\nnan plats än Stockholm och att de små statsägda företagen skulle kunna\r\ngenomföra gemensamma stämmor för företag med likartad verksamhet, t.ex.\r\ninom fastighetsbranschen.\r\nDet måste utvecklas fler indikatorer för att mäta utvecklingen i de statliga\r\nföretagen på ett bättre sätt och för att se om ägarens krav uppfylls, anser mo-\r\ntionärerna vidare. Enligt deras mening är den traditionella måttstocken med\r\navkastning, soliditet och kassaflöde inte tillräcklig. När det gäller mänskliga\r\nresurser föreslås indikatorer på följande områden: antal anställda, andel kvin-\r\nnor och antal nyanställda samt andel inhyrd arbetskraft och anlitade konsulter,\r\nliksom underleverantörer; övertid, personalutbildning, hälsa och ohälsa samt\r\nanställningsvillkor för företagsledning och relationer mellan högsta lön, me-\r\ndellön och lägsta lön; relationerna till de fackliga organisationerna; förekom-\r\nmande incitamentsprogram och resultatbonus; jämställdhetsplaner och mång-\r\nfaldsprogram; företagets samhällskontakter; företagets engagemang i de be-\r\nrörda produktionsanläggningarnas närsamhälle, t.ex. genom redovisning av\r\nkontakter med föreningsliv, konsumentorganisationer, skolor och eventuella\r\nsponsorsengagemang; deltagande i branschorganisationer, nätverk, kluster\r\noch projekt. Beträffande miljöpåverkan föreslås att indikatorer på följande\r\nområden redovisas: miljöplaner och certifiering samt hur företagen minskar\r\nsin miljöpåverkan, genom t.ex. redovisning av utsläpp, buller och avfall; krav\r\nsom ställs på underleverantörer och konsulter.\r\nBeträffande ägarstyrning sägs i motionen att statliga företag behöver ge-\r\nmensamma riktlinjer för styrelsernas och ledningarnas agerande och att det\r\nför varje företag behövs särskilda ägardirektiv. Behovet av åtgärder på detta\r\nområde har, enligt motionärerna, framgått bl.a. av debatterna kring Vattenfall\r\noch byn Horno i Tyskland samt statens ansvar för Teliaaktiens utveckling.\r\nForskningen kring det statliga ägandets problem behöver utvecklas, anför\r\nmotionärerna vidare. De anser att det behövs forskning kring utveckling,\r\ninflytande och strukturer för statliga företag och att forskningen bör ta upp\r\nfrågor kring de anställdas makt och ansvar samt medborgarinflytandet. De\r\nstatliga företagen bör också kunna stödja forskningscentrum och forsknings-\r\nprojekt, och platser för doktorander och praktikanter bör kunna erbjudas i\r\nföretagen.\r\nDet är ett samhällsintresse att de unga väljer utbildningar som är\r\nanpassade till olika yrkesgruppers och branschers behov, säger\r\nmotionärerna. De anser att de statliga företagen, tillsammans med privata\r\nföretag, branschorganisationer och berörda fackliga organisationer,\r\nskulle kunna aktivt stödja kommunala teknikskolor, varigenom företagen\r\nkan bredda rekryteringsbasen och bidra till jämställdhet och integration.\r\nDe flesta statliga företagen bör också, själva eller tillsammans med andra\r\nföretag, kunna starta projekt för att bryta segregationen, menar\r\nmotionärerna. De föreslår att även sponsringsområdet skall ses över och\r\nkonstaterar att de statliga företagen hanterar sponsring på olika sätt och\r\nexemplifierar med Vattenfall och Telia.\r\nI motion 2002/03:N249 (v) föreslås ett tillkännagivande av riksdagen om\r\natt etiska policyfrågor vid statligt ägande bör utvecklas. Motionärerna ser det\r\nsom oerhört viktigt att staten som ägare gör etiska ställningstaganden och att\r\nden handlar därefter. Att frågan lyfts fram i regeringens skrivelse anser mo-\r\ntionärerna är bra, men de vill dock att regeringen skall utarbeta mer precise-\r\nrade regler, där det uttryckligt framgår att staten inte skall förknippas med\r\nföretag som kan ha samröre med områden eller företeelser som t.ex. våld,\r\ndroger, prostitution, barnarbete eller undermåliga arbetsförhållanden. Staten\r\nsom ägare/delägare i företag måste påtala vikten av att etiska ställningstagan-\r\nden skall göras och komma till uttryck i företagens agerande, anför motionä-\r\nrerna. De anser att det också bör utarbetas instruktioner om att bolagens sty-\r\nrelser ansvarar för implementering av etikfrågorna och att arbetet följs upp\r\noch utvärderas.\r\nKönsfördelningen i de statliga bolagsstyrelserna, m.m.\r\nI motion 2002/03:N310 (s) begärs ett tillkännagivande om antalet kvinnor i\r\nstatliga bolagsstyrelser. Sverige framhålls i många utländska rapporter som\r\nett föredöme när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män, säger\r\nmotionärerna. De noterar dock att FN:s granskningskommitté för\r\njämställdhetsfrågor i sin rapport om Sverige har konstaterat att det\r\nfortfarande finns alldeles för få kvinnor på ledande poster inom det\r\nprivata näringslivet. Trots att riksdag och regering har begränsade\r\nmöjligheter att påverka denna brist på jämställdhet menar motionärerna att\r\nregeringen kan vidta åtgärder när det gäller de statliga bolagsstyrelserna.\r\nVid årsskiftet 2001/02 hade de 55 statligt helägda bolagen i endast 7 fall\r\nen kvinna som ordförande och i resterande 48 bolag hade en man den posten,\r\nuppger motionärerna. De konstaterar vidare att av sammanlagt 421 personer i\r\nbolagsstyrelserna var bara 37 % kvinnor, varvid arbetstagarre-\r\npresentanterna inte ingår. Visserligen har regeringen under den senaste\r\ntiden försökt att skapa en mer balanserad sammansättning i\r\nbolagsstyrelserna, men det finns fortfarande bolag som helt saknar kvinnor\r\ni styrelsen eller där det finns bara en eller två kvinnor, t.ex. SBAB och\r\nVattenfall, säger motionärerna och betecknar detta som oacceptabelt. Det är\r\nendast hos Apoteket och Kungl. Dramatiska Teatern AB som kvinnor utgör\r\nhälften av bolagsstyrelsen, konstaterar motionärerna.\r\nKristdemokraterna anser att regeringen på ett helt annat sätt än hittills\r\nbör sträva efter att bredda kompetensen i de statliga företagens styrelser,\r\nsägs det i motion 2001/02:N65 (kd). Fler kvinnor är därvid en självklarhet,\r\nmen personer från andra länder som har erfarenheter från verksamheter\r\nutanför Sverige bör också i ökad utsträckning komma i fråga vid\r\nstyrelsetillsättningar, anför motionärerna.\r\nI motion 2002/03:A242 (kd) föreslås tillkännagivanden i följande två avse-\r\nenden: om att öka andelen kvinnor i styrelsen i de börsbolag där staten är\r\nstor ägare; om jämn könsfördelning i statliga bolagsstyrelser och en årlig\r\nredovisning till riksdagen om hur arbetet fortskrider för att detta mål\r\nskall nås. År 2001 ägde staten aktier i 6 börsbolag, varav staten var\r\nindirekt ägare i 2 bolag, säger motionärerna. Ingen av bolagsstyrelserna\r\nhade en kvinnlig ordförande och endast 1 bolag, Telia, hade en kvinna som\r\nVD. År 2001 fanns i de 6 bolagen 56 ordinarie styrelseledamöter, varav bara\r\n9 var kvinnor, uppger motionärerna. De anser att regeringen bör agera för\r\natt öka andelen kvinnor i dessa bolag och varje år rapportera till\r\nriksdagen om sitt arbete i nomineringskommittéer, m.m. för att uppnå en\r\nökad kvinnorepresentation i börsbolag där staten är delägare. Motionärerna,\r\nsom länge har förespråkat en jämn könsfördelning i de statliga\r\nbolagstyrelserna, välkomnar att regeringen har ställt upp målet att andelen\r\nkvinnor skall vara minst 40 % år 2003.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nRiksdagen avslog våren 2002 motioner med förslag om utförsäljning av stat-\r\nliga företag, liknande de här aktuella (skr. 2000/01:120, bet.\r\n2000/01:NU13). Av bl.a. sysselsättningsskäl, konkurrensskäl och\r\nregionalpolitiska skäl kan ett statligt ägande vara motiverat, och det\r\nbehövs därutöver för att bevaka viktigare naturtillgångar som skogen,\r\nmalmen och vattenkraften, anförde utskottet. Dessutom kan statliga företag\r\nha andra funktioner att fylla, t.ex. att bidra till en hög servicenivå och\r\nlikvärdighet över hela landet. I två reservationer (m, kd, c, fp; mp)\r\npresenterades dessa partiers syn på det statliga ägandet.\r\nI betänkandet våren 2002 behandlades också frågan om förvaltningen av\r\nstatens aktier i en separat beslutspunkt. Utskottet såg det som en\r\nsjälvklarhet att förvaltningen av de aktier som staten äger skall ske på\r\nett professionellt och effektivt sätt. Utskottet välkomnade den granskning\r\nav statens ägarroll som Riksdagens revisorer inledde våren 2002. Utskottet\r\nansåg att regeringen bör ta ett samlat grepp när det gäller förvaltningen\r\nav statens aktier i företag för att ytterligare utveckla den allmänna\r\nbolagskompetensen. Utskottet förordade ett tillkännagivande till\r\nregeringen av denna innebörd. I en reservation (s, v) avvisades förslaget\r\nom ett tillkännagivande, med hänvisning till att förvaltningen av statens\r\naktier i företag redan ansågs ske på ett professionellt och effektivt sätt.\r\nRiksdagen beslöt i enlighet med reservationen; något tillkännagivande\r\ntill regeringen gjordes alltså inte.\r\nÄven frågan om könsfördelningen i de statliga bolagsstyrelserna behand-\r\nlades i betänkandet våren 2002. Utskottet instämde i de uppfattningar som\r\nfördes fram i de då aktuella motionerna om att det måste bli en bättre\r\nbalans från jämställdhetssynpunkt i de statliga bolagsstyrelserna.\r\nUtskottet fann det vidare oacceptabelt att det finns mycket få kvinnor på\r\nposten som styrelseordförande i statliga företag. Regeringen uppmanades\r\natt öka sina ansträngningar för att åstadkomma en jämnare könsfördelning.\r\nDet är inte tillräckligt att uppnå en jämn könsfördelning bland\r\nstyrelseledamöter som grupp, utan det måste också vara en jämnare\r\nkönsfördelning bland styrelseordförandena, anförde utskottet. När det\r\ngällde den mer övergripande frågan om sammansättningen av styrelserna för\r\nde statliga företagen hänvisade utskottet till att regeringen i den då\r\naktuella skrivelsen angav att sammansättningen skall ske så att en balans\r\nuppnås avseende kompetens, bakgrund, ålder och kön. Utskottet utgick från\r\natt regeringen skulle öka sina ansträngningar för att uppfylla den\r\nmålsättning om jämställd representation, lön och inflytande som riksdagen\r\nvid ett flertal tillfällen uttalat och som en bred opinion klart ställt sig\r\nbakom. Något riksdagsuttalande i saken ansåg utskottet dock inte erford-\r\nrades. I en reservation (m, kd, c, fp) föreslogs ett tillkännagivande om\r\nvikten av en allmän vidgning av kompetensen i styrelserna för de statliga\r\nföretagen. Reservanterna anförde att en ökad andel kvinnor i styrelserna -\r\noch därmed en jämnare könsfördelning - utgör en del av den breddning av\r\nkompetens som de ansåg erfordras. I reservationen sades också att inte bara\r\nsvenska kvinnor och män, utan också personer från andra länder, bör komma i\r\nfråga vid tillsättning av styrelserna. Riksdagen följde utskottet.\r\nNäringsminister Leif Pagrotsky besvarade i januari 2003 en fråga (fr.\r\n2002/03:328) av Tina Acketoft (fp) om vilka åtgärder regeringen avser att\r\nvidta för att öka jämställdheten inom ledning och styrelse av statligt ägda\r\nföretag. I sitt svar sade näringsministern att som ägare ansvarar\r\nregeringen för att utse kompetenta styrelser anpassade till varje företags\r\nspeciella situation. Det är företagens styrelser som ansvarar för att\r\nföretagsledningen har den kompetens som är nödvändig för verksamhetens\r\ndrift och utveckling. I detta ligger även att ta till vara möjligheterna\r\nsom en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom företaget och dess\r\nledning ger, sade näringsministern. Ett delmål för jämställdhetspolitiken\r\när att andelen kvinnor i statligt ägda företags styrelser skall vara minst\r\n40 % år 2003, uppgav näringsministern. Ett kontinuerligt och systematiskt\r\nnomineringsarbete, med målsättning att öka andelen kvinnor vid\r\ntillsättningar i statliga bolagsstyrelser, pågår inom Regeringskansliet.\r\nArbetet har gett resultat, vilket framgår av att andelen kvinnor i statliga\r\nbolagsstyrelser har ökat från 29 % år 1999 till 37 % år 2001, sade\r\nnäringsministern. Detta kan jämföras med att ca 8 % av ledamöterna i de\r\nsvenska börsnoterade bolagens styrelser är kvinnor. Regeringen har alltså\r\nnått långt beträffande jämställdheten i statliga bolagsstyrelser, sade\r\nnäringsministern. Regeringen fortsätter sitt målmedvetna\r\nnomineringsarbete och han hoppades att regeringen efter vårens\r\nbolagsstämmor skall ha nått delmålet 40 % kvinnor, samtidigt som\r\nkompetensbehovet i respektive företags styrelse tillgodosetts.\r\nFrågan om kvinnorepresentationen i statens bolag togs också upp vid en\r\nmuntlig frågestund i mars 2003 (prot. 2002/03:71). Gunnar Andrén (fp)\r\nställde med hänvisning till granskningsrapporten från Riksdagens\r\nrevisorer om staten som bolagsägare (rapport 2002/03:10, se vidare i det\r\nföljande) en fråga till vice statsminister Margareta Winberg om hur\r\nregeringen skall förmås att leva upp till sina egna uttalanden i frågan.\r\nFrågeställaren erinrade om att det i rapporten sägs att i ett mindre antal\r\nav de statliga företagen har kvinnorna den representation som statsminister\r\nGöran Persson har förespråkat. I sitt svar hänvisade Margareta Winberg till\r\ndiskussioner som hon fört om det privata näringslivet och hur det styrs.\r\nHon konstaterade att det i de börsnoterade bolagens styrelser finns 6,3 %\r\nkvinnor. I den statliga sfären har ett mål satts upp som innebär att under\r\når 2003 skall 40 % av ledamöterna i de statliga bolagsstyrelserna vara\r\nkvinnor. För närvarande är andelen 37 %, så hon bedömde att en andel på\r\n40 % kommer att nås före årets slut. Hon uppgav vidare att på sikt vill\r\nregeringen även få till stånd en jämn fördelning av företagsledningarna.\r\nJämställdheten i statliga företagsstyrelser togs ånyo upp vid ytterligare\r\nen frågestund i mars 2003 (prot. 2002/03:89). Nyamko Sabuni (fp) frågade\r\nnäringsminister Leif Pagrotsky - med referens till vad regeringen sagt i\r\nskrivelsen om att den på sikt avser att arbeta för att uppnå jämställdhet\r\nnär det gäller ordförande, vice ordförande och ledning - vad som avses med\r\nuttrycket \"på sikt\". Vidare undrade hon vad regeringen gör för att också\r\nuppnå mångfald när det gäller människor med annan bakgrund. I sitt svar\r\nhänvisade näringsministern till att målet om 40 % kvinnlig representation\r\ni styrelserna för statliga företag snart är uppnått. Han räknade med att\r\ndet med automatik kommer att innebära att det gradvis kommer att bli fler\r\nkvinnor på posterna som ordförande och vice ordförande i bolagen.\r\nStyrelserna kommer också i sin rekryteringspolitik att se till att det\r\nblir mer jämställdhet i de personalgrupper som styrelsen beslutar över,\r\ndvs. den verkställande ledningen i bolagen, sade näringsministern. När\r\ndet gäller ökad mångfald i styrelserna meddelade han sin avsikt att arbeta\r\nför en sådan, inte bara vad gäller etniskt och geografiskt ursprung, utan\r\nockså för att få en breddning av erfarenheter. Traditionellt är styrelser i\r\nsvenskt näringsliv dominerade av män i övre medelåldern som är\r\ncivilingenjörer eller civilekonomer och som har arbetat i företagsledande\r\npositioner, konstaterade han.\r\nUtskottet beslöt våren 2002 att som granskningsärende hos Riksdagens re-\r\nvisorer föreslå en granskning av regler och utställda utfästelser i fråga om\r\nbonus- och pensionsförmåner för företagsledningarna i statliga bolag. Före-\r\nträdarna för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hänvisade till de riktlinjer\r\nrörande anställningsvillkor för personer i företagsledande ställning i statliga\r\nbolag som utfärdats av Regeringskansliet. Riksdagens revisorer beslöt att den\r\ngranskning av staten som bolagsägare som revisorerna just vid den aktuella\r\ntidpunkten planerade att starta även borde omfatta anställningsvillkoren för\r\npersoner i företagsledande ställning i de statliga bolagen, bl.a. vad gäller\r\nbonus- och pensionsförmåner.\r\nRiksdagen beslöt våren 1996 om riktlinjer för statens företagsägande\r\n(prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26), enligt vilka följande huvudprinciper\r\nskall gälla för förvaltningen av statliga företag:\r\n- Statligt ägda företag skall arbeta under krav på effektivitet, avkastning på\r\ndet kapital företaget representerar och strukturanpassning.\r\n- Den som utövar förvaltningen av ett statligt ägt företag skall med ut-\r\ngångspunkt i uppsatt verksamhetsmål aktivt följa företagets utveckling och\r\nvidta erforderliga åtgärder för att företaget skall uppfylla kraven på\r\neffektivitet, avkastning och strukturanpassning.\r\nHärutöver beslöt riksdagen att bemyndiga regeringen att - med vissa givna\r\nrestriktioner - kunna minska statens ägande i åtta angivna företag, nämligen\r\nAssi Domän AB, Celsius AB, Enator AB, Pharmacia & Upjohn Inc., SAQ\r\nKontroll AB, AB Svensk Exportkredit, SBL Vaccin AB och Lantbrukskredit\r\nAB. Detta bemyndigande ersatte det bemyndigande som riksdagen lämnat år\r\n1991 (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10). Samtidigt angavs att av riksda-\r\ngen tidigare lämnade bemyndiganden avseende Nordbanken, Securum AB\r\noch Svenska Skogsplantor AB skulle fortsätta att gälla.\r\nVåren 1998 behandlade utskottet ett förslag från Riksdagens revisorer\r\n(1997/98:RR9, bet. 1997/98:NU15) om statens roll som ägare av bolag. För-\r\nslaget avstyrktes med hänvisning till pågående utvecklingsarbete inom Re-\r\ngeringskansliet. I en reservation (m, fp, kd) tillstyrktes förslaget.\r\nRiksdagen beslöt våren 1999, på regeringens förslag, att godkänna ett\r\nsamgående mellan svenska Telia och norska Telenor (prop. 1998/99:99, bet.\r\n1998/99:NU14). Sammanslagningen sågs som en väsentlig förutsättning för att\r\nföretagen skulle kunna hävda sig i den allt hårdare konkurrenssituationen i\r\nEuropa. Företrädarna för Moderata samlingspartiet och Kristdemokraterna\r\naccepterade sammanslagningen av Telia och Telenor under förutsättning att\r\ndet skedde en omförhandling av aktieägaravtalet; i annat fall avvisades\r\npropositionen. I en annan reservation (c) tillstyrktes sammanslagningen\r\nav Telia och Telenor på villkor att riksdagen uttalade att en utbyggnad av\r\ndigital infrastruktur skulle komma till stånd, med den finansiering som\r\nförordades i reservationen. Folkpartiets representant avstyrkte\r\npropositionen och förordade i stället att hela Telia skulle privatiseras. I\r\ndecember 1999 meddelade de svenska och norska regeringarna att fusionen\r\nmellan Telia och Telenor skulle avbrytas. Företrädarna för Moderata\r\nsamlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet väckte\r\ni januari 2000 frågan om initiativ av utskottet i ärendet om Telia, med\r\ninnebörd att riksdagen skulle ge regeringen fullmakt att sälja Telia.\r\nFöreträdarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet\r\navvisade detta förslag, varefter företrädarna för de övriga fyra parti-\r\nerna reserverade sig mot beslutet och menade att utskottet borde ha tagit\r\nett sådant initiativ.\r\nVåren 2000 beslöt riksdagen att ge regeringen bemyndigande att minska\r\nstatens ägande i Telia till lägst 51 % av samtliga aktier (prop.\r\n1999/2000:84, bet. 1999/2000:NU18). Utskottet anförde att bolaget genom en\r\nbörsintroduktion får likvärdiga verksamhetsförutsättningar som\r\nkonkurrenterna och möjligheter att fortsätta utvecklas på ett positivt\r\nsätt. I flera motioner från företrädare för Moderata samlingspartiet,\r\nKristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet förordades att regeringen\r\nskulle bemyndigas att sälja hela Telia. Utskottet ansåg emellertid att det\r\nvar en fördel att staten då behöll ett majoritetsägande i bolaget. I en\r\nreservation (m, kd, c, fp) förordades att det aktuella bemyndigandet inte\r\nskulle begränsas till 49 % av aktierna, utan avse hela det statliga ägandet\r\ni Telia.\r\nRiksdagen beslöt därefter i juni 2001 - efter ett initiativ av\r\nnäringsutskottet - att bemyndiga regeringen att utan begränsningar kunna\r\nförändra statens ägande i Telia (bet. 2000/01:NU11). Genom att den\r\ndåvarande begränsningen i regeringens bemyndigande - att kunna minska\r\nägandet till lägst 51 % av samtliga aktier - togs bort gavs regeringen en\r\nmöjlighet att agera utifrån det som kan anses bäst gagna bolaget men också\r\nstaten, dvs. svenska folket, som ägare av bolaget, anförde utskottet. I en\r\nreservation (v) föreslogs att riksdagen skulle avslå utskottets begäran.\r\nReservanterna, som vill ha ett starkt, statligt ägande i Telia för att\r\nsäkra att bolaget skall finnas kvar i Sverige, ansåg att några hållbara\r\nskäl för att utskottet skulle ta ett eget initiativ beträffande statens\r\nägande i Telia inte hade presenterats.\r\nVåren 2000 beslöt riksdagen att ge regeringen bemyndigande att sälja sta-\r\ntens samtliga A-aktier i Celsius AB (prop. 1999/2000:29, bet. 1999/2000:\r\nNU9). Utskottet delade regeringens bedömning att ett samgående mellan Saab\r\nAB och Celsius var industriellt riktigt.\r\nHösten 2001 beslöt riksdagen att staten - genom Sveaskog AB - skulle få öka\r\nsitt ägande av Assi Domän till att avse samtliga aktier (prop. 2001/02:39,\r\nbet. 2001/02:NU7). Staten har, anförde utskottet, ett intresse av att äga\r\noch förvalta företag som hanterar viktigare naturtillgångar, såsom skogen,\r\nmalmen och vattenkraften. Inrättandet av det statliga företaget Sveaskog\r\nsyftade till att skapa en mer rationell förvaltning av skogen, en bättre\r\nfungerande virkesmarknad och en ökad naturhänsyn, erinrade utskottet om.\r\nGenom förvärvet införlivades Assi Domäns skogsmark i Sveaskog, vilket\r\nförbättrade förutsättningarna avsevärt för Sveaskog att uppfylla statens\r\nambitioner beträffande förvaltning av skogsmark, anförde utskottet.\r\nRiksdagen upphävde samtidigt sitt tidigare bemyndigande till regeringen\r\natt sälja statens aktier i Assi Domän. I en reservation (m, kd, fp)\r\nföreslogs att riksdagen skulle avslå förslaget om förvärv av aktier i\r\nAssi Domän, med hänvisning till att konkurrensutsatt verksamhet skall\r\nbedrivas i privat regi och att staten bör främja ett ökat privat ägande av\r\nskogsmark. I en annan reservation (c) efterfrågades ett nytt förslag från\r\nregeringen med en annan inriktning rörande det statliga skogsinnehavet.\r\nRiksdagen beslöt också hösten 2001 att bemyndiga regeringen att - vid\r\nlämplig tidpunkt och i den takt som är affärsmässigt fördelaktig - sälja aktier\r\nna i Svenska Lagerhus AB och vidta de åtgärder som krävs för genomföran-\r\ndet av försäljningen (prop. 2001/02:39, bet. 2001/02:NU8).\r\nI februari 2003 beslöt riksdagen att samtliga aktier i det av staten helägda\r\nSvenska Skogsplantor AB skall överlåtas till Sveaskog (prop. 2002/03:24,\r\nbet. 2002/03:NU4). Utskottet utgick från att regeringen följer den pågående\r\nrekonstruktionen av Svenska Skogsplantor och att Sveaskog, under inneva-\r\nrande mandatperiod, påbörjar ett försäljningsförfarande av Svenska Skogs-\r\nplantor. I två reservationer avstyrktes förslaget. I den ena (m, fp) yrkades på\r\nen likvidering av Svenska Skogsplantor, och i den andra (kd) förordades att\r\nregeringen skulle ges i uppdrag att tillse att Svenska Skogsplantors verksam-\r\nhet snarast avyttras till privata intressenter.\r\nRiksdagens revisorers granskningsrapport\r\nInledning\r\nRiksdagens revisorer presenterade nyligen sin granskning av statens roll\r\nsom ägare av bolag (rapport 2002/03:10). Revisorernas granskning har\r\nomfattat styrningen och uppföljningen av de statliga bolagens verksamheter\r\nsamt ägarföreträdarens, Regeringskansliets, roll i det avseendet. En\r\nsärskild studie har gjorts av bolagsledningarnas löner och pensioner.\r\nRevisorerna noterar i granskningen en ökad aktivitet inom Regeringskansliet\r\npå flera områden. Det gäller dock främst de senaste två åren då flera\r\nbeslut fattats eller andra åtgärder vidtagits rörande regeringens och\r\nRegeringskansliets ägarstyrning. Revisorerna anser att flera av\r\ninsatserna skulle ha kunnat genomföras tidigare och att det ännu inte går\r\natt fullt ut se effekterna av vissa av insatserna. I rapporten lämnas\r\nföljande synpunkter och förslag under angivna rubriker:\r\nRegeringskansliet som ägarföreträdare\r\nRegeringen har tagit flera initiativ för att stärka sin roll som\r\nägarföreträdare. Enligt granskningen har de olika departementen ibland valt\r\nskilda lösningar i ägarstyrningen. Bristen på samordning inom\r\nRegeringskansliet kan vara en bidragande orsak till de kvarstående problem\r\nsom revisorerna pekar på. Den årliga redogörelsen för de statliga bolagen\r\nhar utvecklats sedan revisorernas förra granskning. Revisorerna pekar\r\nsamtidigt på vissa brister i återrapporteringen, bl.a. i fråga om\r\nmåluppfyllelsen för vissa bolag. Den årliga redogörelsen är ett viktigt\r\ndokument för att ge riksdagen och allmänheten ökad insyn i förvaltningen av\r\nde statliga bolagen. Det är uppenbart att Regeringskansliet lagt ned stort\r\narbete på att utveckla redogörelsen. Revisorerna ser positivt på det\r\narbetet och förutsätter att dokumentet fortsätter att utvecklas.\r\nSamordning och enhetlighet inom Regeringskansliet\r\nRegeringen har beslutat att överföra Finansdepartementets samtliga bolag\r\nförutom Svenska Spel samt Teracom från Kulturdepartementet till näringsmi-\r\nnister Leif Pagrotskys ansvarsområde under Näringsdepartementet. Närings-\r\nministern har därtill fått ansvar för att i respektive departementschefs ställe\r\nföredra ärenden i regeringen som ställer krav på enhetlig ägarpolitik eller\r\navser styrelsenomineringar. Revisorerna välkomnar regeringens beslut att\r\nkoncentrera ägarutövandet till färre departement samt initiativet till att en\r\nminister getts ansvar för flera bolagsärenden. Revisorerna kan inte bedöma\r\nom beslutet att utse en minister som föredragande av ärenden som ställer krav\r\npå en enhetlig ägarpolitik också leder till att ägarstyrningen vid de olika de-\r\npartementen blir mer enhetlig, men förutsättningarna för detta bedöms bli\r\nbättre. Regeringskansliet kommer under våren 2003 att anordna en gemensam\r\ntredagarsutbildning för samtliga handläggare som handhar bolagsfrågor. Detta\r\när den första egentliga utbildningsinsatsen för de bolagsansvariga på flera år.\r\nRevisorerna ser positivt på Regeringskansliets initiativ men betonar samtidigt\r\nvärdet av en mer systematisk och fortlöpande utbildning av den berörda grup-\r\npen. Regeringen bör ges i uppdrag att årligen återkomma till riksdagen med\r\nen redovisning av hur utvecklingsarbetet inom Regeringskansliet bedrivs.\r\nMålen och styrningen\r\nRevisorerna konstaterar att staten fortfarande använder sig av flera olika\r\ndokument i ägarstyrningen. Verksamhetsmål och ekonomiska mål anges i olika\r\ntyper av dokument såsom bolagsordning, ägardirektiv, avtal, riksdags-\r\nbeslut, propositioner, m.m. Revisorerna har vidare funnit att det\r\nfortfarande brister i uppföljningen av de ekonomiska målen och\r\nverksamhetsmålen för bolagen. I granskningen framhåller revisorerna att\r\nbolagsordningarna inte alltid anger det övergripande syftet med\r\nverksamheten. Vidare framgår det inte klart av bolagsordningen när\r\nverksamheten inte syftar till vinst. Revisorerna anser att det ankommer\r\npå regeringen att se till att aktiebolagslagens regler i det avseendet\r\nalltid följs. Revisorerna noterar att bolagens verksamhetsmål och\r\nekonomiska mål i flera fall har blivit mer preciserade sedan revisorernas\r\nförra granskning. Fortfarande finns emellertid flera exempel på att målen\r\neller kraven är angivna i opreciserade eller allmänt hållna dokument. Att\r\nmer än en fjärdedel av bolagen i revisorernas enkät svarar att de\r\nekonomiska målen framgår av andra dokument än ägardirektiv eller avtal\r\nanser revisorerna otillfredsställande. Det bör enligt revisorerna vara en\r\nprioriterad uppgift för ägaren att se till att floran av styrdokument\r\nbegränsas samt att verksamhetsmålen och de ekonomiska målen ses över och\r\nformuleras i skriftliga dokument som är direkt riktade till bolaget.\r\nStyrelsernas effektivitet\r\nRegeringen betonar vikten av effektiva styrelser, sägs det i rapporten.\r\nRevisorerna noterar att regeringen varit aktiv i det här avseendet, bl.a.\r\ngenom att utfärda riktlinjer för styrelsearbetet och att i ökad\r\nutsträckning arbeta med särskilda rutiner inför nomineringen av nya\r\nledamöter. Enligt revisorerna bör Regeringskansliet följa upp hur dessa\r\nriktlinjer följs av bolagen. Något departement, förslagsvis\r\nNäringsdepartementet, bör ges denna uppgift och bör också sprida\r\nregeringens policy och redovisa \"goda exempel\" på hur nomine-\r\nringsprocessen bör gå till samt verka för mer heterogena styrelser.\r\nRevisorerna anser vidare att styrelsefrågorna bör vara ett återkommande\r\ndiskussionsämne i den fortlöpande utbildning för de bolagsansvariga inom\r\nRegeringskansliet som revisorerna föreslår. Enligt revisorerna bör nya\r\nstyrelseledamöter tillhandahållas utbildning av regeringen i frågor som\r\nrör bl.a. ledamöternas roll och ansvar i bolaget samt i allmän\r\nbolagskunskap. Granskningen visar att riksdagsledamöter utses i\r\nbolagsstyrelser där det tidigare funnits riksdagsledamöter. Revisorerna\r\nanser att det bör ankomma på Regeringskansliet att vid varje\r\nnomineringstillfälle pröva vilken kompetens och vilken insyn som behövs i\r\nstyrelserna. I det sammanhanget bör t.ex. behovet av flera ägarföreträ-\r\ndare i styrelsen diskuteras. Flera ägarföreträdare i styrelserna leder,\r\nenligt revisorerna, inte automatiskt till en starkare ägarroll eller att\r\nbolagsstyrelserna blir effektivare. Det kan i stället öka risken för\r\nmålkonflikter mellan ägaren och bolaget. Revisorerna anser därutöver att\r\nregeringen bör följa upp styrelsearvodena på ett bättre sätt än för\r\nnärvarande och fastställa riktlinjer för hur dessa skall beräknas.\r\nRiktlinjer om löner och pensioner bör ses över\r\nRegeringen har gett ut riktlinjer som rör anställningsvillkor för personer\r\ni företagsledande ställning i de statliga bolagen. De omfattar bl.a. löner,\r\navgångsvederlag och pensioner. Revisorerna konstaterar att de flesta\r\nbolagen följer regeringens riktlinjer, men att de oftast väljer att\r\nutnyttja det för verkställande direktören (VD) mest förmånliga löne-\r\nrespektive pensionsavtalet. Granskningen visar att VD i några bolag har\r\nbetydligt högre lön än generaldirektörer för affärsverken eller statliga\r\nmyndigheter av motsvarande storlek. I det avseendet följs inte regeringens\r\nriktlinjer. Revisorernas samlade bedömning i fråga om lönerna för VD och\r\narvodena för styrelseordförandena är att regeringen bör undersöka vilka\r\nmotiv som ligger till grund för de stora löneskillnaderna. I\r\nårsredovisningslagen anges som krav att det sammanlagda beloppet av löner\r\noch ersättningar för gruppen VD och styrelseledamöter skall redovisas i\r\nårsredovisningen. För att undvika oklarhet om vilken rapportering som\r\nkrävs av bolagen bör, enligt revisorerna, regeringen överväga att i stället\r\nför att ge ut riktlinjer ta initiativ till att förtydliga eller ändra\r\nårsredovisningslagens bestämmelser. Enligt regeringens riktlinjer kan vid\r\nuppsägning från bolagets sida en avgångsersättning få utgå. Granskningen\r\nvisar att samtliga bolag, med ett undantag, nu följer riktlinjerna i fråga\r\nom uppsägningstid och avgångsvederlag. Det är fem bolag som inte följer\r\nriktlinjernas rekommendation om att det skall ske en avräkning från\r\navgångsersättningen om VD erhåller en ny anställning. Flera pensionsavtal\r\nuppvisar oklarheter eller saknar uppgifter, vilket ger utrymme för\r\ntolkningar i fråga om vilka pensioner som bolaget har att betala.\r\nRevisorerna finner det otillfredsställande att staten inte har en bättre\r\nkontroll över vilka pensionsavtal som ingås i de statliga bolagen. Det är\r\nenligt revisorerna viktigt att pensionsavtalen är klara och precisa och att\r\navtalen inte ger utrymme för olika tolkningar. En oberoende funktion\r\neller resurs bör tillföras Regeringskansliet med uppgift att tillsammans\r\nmed styrelsen - i första hand styrelseordföranden - bevaka att behövlig\r\nkompetens finns när nya VD-avtal skall bestämmas. Det bör enligt\r\nrevisorerna ankomma på regeringen att vidta de eventuella åtgärder som\r\nbehövs för att åstadkomma de för staten mest fördelaktiga avtalen.\r\nRevision och uppföljning\r\nRevisorerna har i granskningen funnit att regeringen varit mer aktiv än\r\ntidigare när det gäller att ställa krav på bolagen och gå ut med\r\nriktlinjer för verksamheterna. Däremot tycks regeringen inte ha varit\r\nlika aktiv i fråga om att följa upp om kraven och riktlinjerna har\r\nuppfyllts. Revisorerna anser att det behövs mer frekventa och systematiska\r\nkontakter mellan ägaren och bolagets revisorer. I granskningen har vidare\r\nnoterats att Riksrevisionsverkets revisorer ännu inte återfinns i\r\nsamtliga bolag med samhällsintressen eller bolag som ålagts\r\nsamhällsåtaganden. Fortfarande råder det en viss osäkerhet om Riksre-\r\nvisionsverkets roll i fråga om att bedriva revision av samhällsåtaganden.\r\nDen nya Riksrevisionen, som bildas den 1 juli 2003, får befogenhet att\r\nsjälv utse revisorer i bolagen och rätt att infordra uppgifter från\r\nbolagsrevisorerna. Revisorerna anser att regeringen redan nu bör ta\r\ninitiativ till att finna lämpliga metoder för att utveckla utbytet mellan\r\nrevisorerna i bolagen och ägaren. Revisorerna anser därtill att regeringen\r\ninom något eller några år bör återkomma till riksdagen och redovisa\r\nresultatet av det utvecklingsarbetet.\r\nVilka dotterbolag bör inte avyttras utan riksdagens medgivande?\r\nDe bestämmelser som reglerar förhållandet mellan regering och riksdag när\r\ndet gäller försäljning av statliga företag avser moderbolagen, men inte deras\r\ndotterbolag. Frågan om lämpligheten av den ordningen ifrågasattes i reviso-\r\nrernas förra granskning. Revisorerna konstaterar att antalet dotterbolag i\r\nprincip är lika många nu som vid revisorernas förra granskning, eller 250\r\nstycken. Av granskningen framgår att 15 bolag sålt dotterbolag under de tre\r\nsenaste åren. I endast två av fallen har försäljningen underställts riksdagen.\r\nFlera dotterbolag har sådana verksamheter som riksdagen tidigare fattat beslut\r\nom att de skall drivas i statlig regi. Andra har samhällsåtaganden att uppfylla\r\neller andra mål som kan vara av politisk karaktär. Revisorerna vidhåller sitt\r\nförslag från den förra granskningen att regeringen bör inventera vilka dotter-\r\nbolag som har sådana verksamheter. Utifrån den informationen borde det\r\nsedan vara möjligt att avgöra vilka dotterbolag som inte bör säljas utan riks-\r\ndagens hörande. Revisorerna anser att regeringen bör återkomma till riksda-\r\ngen med resultatet av en sådan översyn.\r\nRapporten från Riksdagens revisorer är nu föremål för remissbehandling, och\r\nremisstiden utgår den 25 april 2003. Därefter skall en skrivelse till riksdagen\r\nutarbetas - beslut om denna planeras kunna fattas av revisorerna vid månads-\r\nskiftet maj/juni 2003.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInledning\r\nUtskottet behandlar först frågan om synen på statligt ägande av företag, där-\r\nefter frågan om statens ägarutövning, m.m. och slutligen frågan om könsför-\r\ndelningen i de statliga bolagsstyrelserna, m.m.\r\nSynen på statligt ägande av företag\r\nUtskottet har i olika sammanhang redovisat sin syn på statligt ägande av\r\nföretag. Det kan i vissa fall vara motiverat med ett statligt ägande. De\r\nstatligt ägda företagen kan t.ex. bidra till en hög servicenivå och\r\nlikvärdighet över hela landet.\r\nDe statliga företagen har i flertalet fall sitt ursprung i en infrastruktur\r\nsom en gång byggts upp med offentliga medel. Som regel har bolagen varit\r\nmyndigheter eller verkat under monopol i bolagsform som genom den\r\ntekniska och marknadsmässiga utvecklingen omvandlats till konkurrensutsatta\r\nföretag, vilka numera i många fall arbetar på en internationell marknad.\r\nStaten är Sveriges största företagsägare och arbetsgivare. Totalt är ca 200\r\n000 personer, fördelade över hela landet, anställda i företag med statligt\r\nägande. Detta medför ett stort ansvar och ställer krav på en långsiktig\r\noch professionell förvaltning för att säkerställa tillväxt och därmed\r\nsysselsättningen.\r\nUtskottet intar en pragmatisk hållning i frågan om huruvida staten skall\r\näga vissa företag eller inte. Det kan i vissa fall vara motiverat med\r\nförsäljning av del av eller hela det statliga ägandet i ett bolag. Den\r\nordning som för närvarande gäller och som innebär att regeringen - i det\r\nfall den inte redan har beslutsmöjlighet - lägger fram förslag till\r\nriksdagen om försäljning, anser utskottet vara ändamålsenlig.\r\nI den nu aktuella skrivelsen från regeringen har, som tidigare redovisats,\r\nytterligare förbättringar genomförts vad gäller redogörelsen om den\r\nstatliga företagssektorn. Sålunda har avsnittet om statens ägarpolitik\r\nkompletterats med information om de av regeringen beslutade riktlinjerna\r\nför extern ekonomisk rapportering för företag med statligt ägande, om\r\nbolagsstämmor och om revisorernas roll i de statliga företagen. I avsnittet\r\nom viktiga policyfrågor finns en samlad redovisning över hur många av de\r\nstatliga företagen och hur stor del av de totala tillgångarna som omfattas\r\nav miljöpolicy och miljöledningssystem. Även jämställdhetsfrågor och\r\nmångfaldsarbetet redovisas. I branschavsnitten har analysen av de olika\r\nbranscherna utvecklats, och i företagspresentationerna lämnas information\r\nom företagens utdelningspolicy, förutsatt att bolaget omfattas av ett\r\nutdelningskrav.\r\nUtskottet ser positivt på de förbättringar som gjorts. Redogörelsen är ett\r\nviktigt redskap för att förmedla information om den statliga företagssektorn\r\ntill både riksdagen och allmänheten. Arbetet med utformningen av innehållet i\r\nskrivelsen bör ses som en ständigt pågående process, inte minst gäller detta\r\nbeskrivningarna av målet med ägandet. Utskottet utgår från att regeringen\r\nkommer att driva detta arbete vidare.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att riksdagen skall lägga regeringens\r\nskrivelse till handlingarna. Samtliga här aktuella motioner avstyrks\r\nsamtidigt i berörda delar.\r\nStatens ägarutövning, m.m.\r\nUtskottet har i det föregående redovisat sin syn på statligt ägande av företag.\r\nHär tar utskottet upp vissa frågor om statens ägarutövning, som aktualiserats i\r\nolika motioner.\r\nI några motioner, bl.a. motion 2002/03:N281 (v), föreslås att bolagsstäm-\r\nmorna i de statliga företagen skall vara offentliga. Utskottet anser\r\nallmänt sett att förvaltningen av företagen med statligt ägande bör ske\r\nunder så stor öppenhet som möjligt. Detta är naturligt med hänsyn till\r\natt det ytterst är svenska folket som är ägare till dessa företag.\r\nUtskottet vill också erinra om att samtliga riksdagsledamöter, som\r\nrepresentanter för det svenska folket, har möjlighet att delta i\r\nbolagsstämmorna för företagen med statligt ägande. Denna möjlighet bör\r\nutnyttjas i väsentligt högre grad än vad som hittills varit fallet.\r\nSom redovisats är genomlysning ett av regeringens tre verktyg för att nå de\r\nmål som satts upp för företagen med statligt ägande. När det gäller bolags-\r\nstämmor konstateras i regeringens skrivelse att enligt aktiebolagslagen\r\n(1975: 1385) gäller samma regler för statligt ägda aktiebolag som för\r\nprivata. Bolagsstämman är i första hand en sammankomst för aktieägarna,\r\nmen det finns inga hinder - om stämman medger det - mot att den öppnas för\r\nallmänheten. Utskottet anser att det vore lämpligt om de helstatliga\r\nbolagen kunde erbjuda någon form av utåtriktad aktivitet i samband med\r\nbolagsstämman, där även allmänheten bereds möjlighet att ställa frågor till\r\nföreträdare för företagen. Enligt utskottets mening är det önskvärt att\r\nsvenska folket på detta sätt ges möjlighet att ställa frågor till\r\nbolagsledningen. Därvid är det viktigt att kallelse och därtill hörande\r\nhandlingar till bolagsstämmorna är offentliga. Hur stämman praktiskt skall\r\ngenomföras är en fråga för bolagets ledning och styrelse att avgöra. Av\r\nplaneringsskäl är det rimligt att de som önskar komma till en stämma måste\r\nanmäla sitt deltagande i god tid före stämman. Enligt vad utskottet erfarit\r\npågår för närvarande ett arbete inom Näringsdepartementet med sikte på\r\natt alla helstatliga bolag över en viss storlek skall uppmanas att\r\narrangera offentliga bolagsstämmor. Med hänvisning till det anförda anser\r\nutskottet att det inte finns något behov av ett uttalande av riksdagen\r\nbeträffande offentliga bolagsstämmor.\r\nI ett par motioner begärs tillkännagivanden rörande etisk policy för\r\nföretagen med statligt ägande. I regeringens skrivelse finns ett särskilt\r\navsnitt om viktiga policyfrågor. När det gäller etik, moral och globalt\r\nansvar sägs där att det är styrelsens och ledningens ansvar att de företag\r\ndär staten har ägarintressen sköts på ett föredömligt sätt och väl inom\r\ngällande lagstiftning. Miljö- och etikhänsyn bör vara självklara\r\nutvärderingsparametrar för de beslut som rör förvaltningen av företag med\r\nstatligt ägande.\r\nOECD utformade år 1976, tillsammans med 35 regeringar, gemensamma\r\nrekommendationer avseende god praxis för företag i en mängd viktiga frågor,\r\nsom t.ex. mänskliga rättigheter, information, konkurrens och beskattning.\r\nDessa riktlinjer riktas främst till multinationella företag men kan i stor ut-\r\nsträckning även vara till stöd för företag som verkar nationellt, sägs det i\r\nskrivelsen. FN lanserade år 1999 \"The Global Compact\" där näringslivet\r\nuppmanades att stödja och respektera nio principer som rör mänskliga rättig-\r\nheter, arbete och miljö. Regeringen har i ett öppet brev uppmanat svenska\r\nföretag att stödja och efterleva OECD:s riktlinjer och FN:s Global Compact.\r\nEnligt utskottets mening är vad som anförs i de aktuella motionerna röran-\r\nde etisk policy för företagen med statligt ägande således redan\r\ntillgodosett. Det är styrelsernas ansvar att tillse att företagens\r\nageranden i olika avseenden står i överensstämmelse med regeringens\r\nriktlinjer. Något behov av ett uttalande av riksdagen i frågan kan\r\nutskottet inte se.\r\nI motion 2002/03:N281 (v) föreslås även ett antal tillkännagivanden som\r\nrör den statliga ägarstyrningen i olika avseenden, bl.a. om framtagande av\r\nolika indikatorer för de statliga företagen. Det finns många synpunkter värda\r\natt ta fasta på i de tankegångar som redovisas i motionen och som ligger\r\nbakom de förslag som läggs fram. Ur ägarens synvinkel är företagens rap-\r\nportering av speciell vikt, eftersom den är ett viktigt underlag för utformning\r\n-\r\nen av styrinstrument som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvär-\r\nderingen av företaget. Den finansiella informationen är grunden för företa-\r\ngens offentliga rapportering och bör kompletteras med beskrivningar i fråga\r\nom marknadsutveckling, känslighetsanalyser, etc. för att ge vägledning i\r\ntolkningen av de faktorer som skapar värde i företaget. I vilken mån särskilda\r\nsamhällsintressen uppfyllts - i de fall sådana finns - bör betraktas som lika\r\nväsentlig information som annan redovisning. Även den miljö-, jämställdhets-\r\noch mångfaldsrelaterade rapporteringen skall i möjligaste mån integreras i\r\nföretagens årsredovisningar. Enligt vad utskottet erfarit pågår ett arbete inom\r\nNäringsdepartementet med att utöka redovisningen i verksamhetsberättelsen i\r\nlinje med vad som här har angetts. Utskottet anser att detta arbete är mycket\r\nangeläget. Något behov av ett riksdagsuttalande i frågan kan utskottet, med\r\nhänvisning till det anförda, inte se.\r\nRiksdagens revisorer har i sin granskning, som tidigare redovisats, bl.a.\r\nkonstaterat att de flesta företagen följer regeringens riktlinjer rörande\r\nanställningsvillkor för personer i företagsledande ställning i de\r\nstatliga bolagen, men påpekar även att vissa skillnader finns. Enligt vad\r\nutskottet erfarit avser Regeringskansliet att genomföra en översyn av\r\nbefintliga riktlinjer. Utskottet anser att detta är en viktig åtgärd.\r\nI motion 2001/02:N65 (kd) efterfrågas en mer enhetlig ägarutövning av\r\nRegeringskansliet när det gäller det statliga ägandet av företag och ett\r\nuttalande om laglydighet. Som framgått av den tidigare redovisningen har\r\nregeringen vidtagit olika åtgärder som sammantaget kan förväntas innebära\r\nen ökad samordning och enhetlighet i ägarutövningen. Näringsminister Leif\r\nPagrotsky har sålunda tillförts ansvaret för fler företag med statligt\r\nägande, så att huvuddelen av dessa nu ligger inom hans ansvarsområde. Han\r\nhar också fått ansvar för att i respektive departementschefs ställe föredra\r\närenden i regeringen som ställer krav på enhetlig ägarpolitik eller avser\r\nstyrelsenomineringar. När det gäller frågan om laglydighet vill utskottet\r\nslutligen - som en fullständig självklarhet - notera att företag med\r\nstatlig ägande lyder under samma lagar som andra företag.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet samtliga här aktuella motioner i berör-\r\nda delar.\r\nKönsfördelningen i de statliga bolagsstyrelserna, m.m.\r\nUtskottet instämmer i de uppfattningar som förs fram i de tre här aktuella\r\nmotionerna 2002/03:N310 (s), 2001/02:N65 (kd) och 2002/03:A242 (kd) om att\r\ndet måste bli en bättre balans ur jämställdhetssynpunkt i de statliga\r\nbolagsstyrelserna. Regeringen har, som redovisats, angivit en klar\r\nmålsättning som innebär att det skall vara en jämn könsfördelning i\r\nstyrelserna för de statliga företagen; ett delmål är att andelen kvinnor\r\nskall vara minst 40 % år 2003. År 2001 var andelen kvinnor 37 %. Regeringen\r\ngör, som nämnts, bedömningen att delmålet om 40 % skall vara uppnått före\r\nslutet av innevararande år. Det bör i detta sammanhang noteras att andelen\r\nkvinnor i styrelserna för de svenska börsnoterade bolagen uppgår till ca 8\r\n%!\r\nUtskottet vill också fästa uppmärksamheten på en omständighet som nämns i\r\nden förstnämnda motionen, nämligen att det finns mycket få kvinnor på\r\nposten som styrelseordförande i statliga företag. I motionen noteras att i\r\ndecember 2001 hade endast 7 av 55 helägda statliga företag en kvinna som\r\nstyrelseordförande. Det innebär alltså en andel på endast 13 %. Utskottet\r\nfinner detta helt oacceptabelt. Regeringen måste öka sina ansträngningar så\r\natt det blir en jämnare könsfördelning även bland styrelseordförandena i\r\nstatliga företag. Det är inte tillräckligt att uppnå en jämn könsfördelning\r\nbland styrelseledamöter som grupp, utan det måste också vara en jämnare\r\nkönsfördelning bland styrelseordförandena. Detta är nödvändigt om en jämn\r\nkönsfördelning skall uppnås vad gäller makt och inflytande i de statliga\r\nbolagsstyrelserna.\r\nNär det gäller den mer övergripande frågan om sammansättningen av sty-\r\nrelserna för de statliga företagen bör nämnas att regeringen i skrivelsen anger\r\natt sammansättningen skall ske så att en balans uppnås avseende kompetens,\r\nbakgrund, ålder och  kön. Vidare framhålls att det är värdefullt om styrelsen,\r\nsom kollektiv och avseende respektive individ, utvärderas. Den samlade\r\nutvärderingen, som vanligen görs årligen, kan tjäna som underlag för utveck-\r\nling av styrelsernas arbetssätt och också som underlag för ägaren, påpekas\r\ndet.\r\nUtskottet utgår från att regeringen ökar sina ansträngningar för att\r\nuppfylla den målsättning rörande jämställdhet i fråga om representation,\r\nlön och inflytande som riksdagen vid ett flertal tillfällen uttalat, och\r\nsom en bred opinion klart ställt sig bakom. Detta måste leda till en\r\nökande andel kvinnor i både styrelserna och ledningarna för de statliga\r\nföretagen, liksom bland styrelseordförandena. Något riksdagsuttalande i\r\nsaken anser utskottet dock inte erfordras i nuläget och avstyrker därmed\r\nde tre här aktuella motionerna i berörda delar.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskot-\r\ntets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n1.      Synen på statligt ägande av företag (punkt 1)\r\nav Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg (fp), Maria Larsson (kd), Ulla\r\nLöfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c) och Stefan\r\nHagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 1. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:N65 yrkandena\r\n1 och 6, 2001/02:N66 yrkandena 1-4, 2001/02:N67 yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:Fi236 yrkandena 3 och 4, 2002/03:MJ425 yrkande 3, 2002/03:N263\r\nyrkande 8, 2002/03:N269 yrkande 4 och 2002/03:N395 yrkande 18 och lägg-\r\ner regeringens skrivelse 2001/02:120 till handlingarna.\r\nStällningstagande\r\nNär det gäller frågan om statliga företag överensstämmer vår syn med den\r\nsom kommer till uttryck i de här aktuella motionerna från företrädare för\r\nModerata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet, liksom i tidiga-\r\nre motioner från Centerpartiet. Likartade synpunkter har genom åren fram-\r\nförts i reservationer från företrädare för dessa fyra partier.\r\nStatens främsta näringspolitiska uppgift är att ange ramar och regelsystem\r\nför näringslivets verksamhet och bidra till att skapa betingelser för\r\nlångsiktig tillväxt. Om staten samtidigt uppträder som ägare och som\r\nutformare av de regler som gäller för näringslivets verksamhet uppstår en\r\nrad problem, bland vilka följande kan nämnas: risk för\r\nkonkurrenssnedvridning, risk för inoptimala investeringsbeslut samt\r\nsvårigheter att tillföra kapital till företag som behöver kapital för\r\nexpansion. Grundprincipen måste, enligt vår mening, vara att\r\nkonkurrensutsatt verksamhet skall bedrivas i privat regi.\r\nEn privatisering av de statliga företagen kommer att leda till följande:\r\n- renodling av statens roll som lagstiftare och normgivare,\r\n- stärkande av de privatiserade företagen,\r\n- spridning av intresset för sparande i aktier till nya grupper och breddning\r\nav riskkapitalmarknaden,\r\n- tillskott av statsinkomster som kan användas till andra, mer angelägna\r\nändamål,\r\n- sundare konkurrens.\r\nDet arbete med att minska statens företagsägande som påbörjades under fyr-\r\npartiregeringen i början av 1990-talet bör, enligt vår uppfattning, återupptas.\r\nMed en privatisering av statliga företag uppnås en tydligare ägarroll, kom-\r\nmersiellt mer kompetenta företag och en ökad aktiespridning. Sammanlagt\r\ninbringade de försäljningar som gjordes under den borgerliga regeringen ett\r\nbetydande belopp till statskassan, vilket minskade statens upplåningsbehov\r\nmed motsvarande summa. Försäljningen ledde också till en spridning av\r\naktieägandet till grupper som inte tidigare innehaft aktier och därmed till en\r\nbreddning av riskkapitalmarknaden. Riksdagen bör således begära att reger-\r\ningen lägger fram en plan för försäljning av statliga företag i enlighet med\r\nvad som här har angetts.\r\nFörsäljningen av de statliga företagen skall ske på ett ansvarsfullt sätt.\r\nDet berörda företaget skall bli starkare och mer konkurrenskraftigt efter\r\nslutförd privatisering. Hänsyn måste därför tas till företagens intressen,\r\nbl.a. vid valet av tidpunkt för försäljningen och hur ägarstrukturen skall\r\nse ut samt vid valet av metoderna för genomförandet av försäljningen. Vi\r\nanser vidare, som nämnts, att en strävan bör vara att stärka\r\nriskkapitalmarknadens funktion vid försäljningarna genom att bredda\r\naktiesparandet till en bredare allmänhet och därmed öka den långsiktiga\r\nkapaciteten för tillförsel av inhemskt riskkapital. Detta innebär att\r\nhänsyn måste tas till det allmänna marknadsläget och att försäljning skall\r\nske i den takt som är möjlig med beaktande av andra introduktioner på\r\naktiemarknaden.\r\nHärutöver menar vi att riksdagen skall anmoda regeringen att i skrivelsen\r\nmed redogörelse för företag med statligt ägande redovisa syftet med det\r\nstatliga ägandet för varje företag. Genom att tvingas formulera syftet\r\nmed det statliga ägandet måste regeringen ta aktiv ställning till vilka\r\nmotiv det finns för ett fortsatt statligt ägande av alla de berörda\r\nföretagen. Detta måste vara till fördel både för staten som ägare och för\r\nde olika företagen, i stället för att, som för närvarande, av ren slentrian\r\nlåta ägandet fortgå i statlig regi. Det finns vidare anledning att\r\nanalysera och överväga om huruvida det är lämpligt med statligt ägda\r\nföretag på marknader där en sund och fungerande konkurrens föreligger. En\r\nomprövning av det statliga ägandet kan förväntas medföra\r\neffektivitetsvinster såväl på det samhällsekonomiska planet som för de en-\r\nskilda företagen.\r\nStatens olämplighet som företagsägare framgår klart av den nyligen pre-\r\nsenterade bokslutskommunikén för år 2002 för företagen med statligt ägande.\r\nKommunikén visar på ett katastrofalt resultat för den statliga företagssektorn.\r\nResultatet efter skatt har mer än halverats mellan åren 2001 och 2002 - från\r\n17,4 miljarder kronor till 8,6 miljarder kronor. Kraftiga resultatförsämringar\r\nredovisades av Posten, SJ och Civitas Holding (Vasakronan). Bland de före-\r\ntag som uppvisade resultatförbättringar återfinns främst sådana företag som\r\nVin & Sprit och Svenska Spel.\r\nVi vill också något kommentera vad som sägs i ett par motioner om för-\r\nsäljning av statligt ägd skog till enskilda. Det statligt ägda\r\nskogsinnehavet bör användas bl.a. för att tillhandahålla\r\nomarronderingsmöjligheter och tillköpsmöjligheter för att förstärka det\r\nenskilda privata skogsbruket. Ett spritt privat ägande av skogsmark är\r\nviktigt för att människor skall kunna få utkomstmöjligheter i glesbygden.\r\nRiksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad\r\nsom här anförts. Därmed blir alla här aktuella motionsyrkanden tillgodosedda\r\noch tillstyrks därmed.\r\n2.      Statens ägarutövning, m.m. (punkt 2)\r\nav Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg (fp), Maria Larsson (kd), Ulla\r\nLöfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c) och Stefan\r\nHagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 2. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2001/02:N65 yrkandena\r\n4 och 5, 2001/02:N66 yrkandena 5 och 6 och 2002/03:N276, bifaller delvis\r\nmotionerna 2001/02:N65 yrkande 2, 2002/03:N249 och 2002/03:N281 yrkan-\r\nde 1 och avslår motionerna 2002/03:N281 yrkandena 2-6 och 2002/03:N316.\r\nStällningstagande\r\nVi har i det föregående redovisat vår syn på statligt ägande av företag.\r\nHär tar vi upp vissa frågor om statens ägarutövning, som aktualiserats i\r\nolika motioner.\r\nVi anser - i likhet med vad som anförs i bl.a. motionerna 2001/02:N66 (m)\r\noch 2002/03:N276 (m) - att öppenheten i företagen med statligt ägande bör\r\nöka. Ytterst är det svenska folket som är ägare till dessa företag. Det är\r\ndå rimligt att allmänheten ges möjlighet att närvara vid bolagsstämmor.\r\nLikaså bör dessa stämmor vara öppna för journalister, som i sin tur kan\r\nförmedla information om de statliga företagen till allmänheten. Riksdagens\r\nledamöter har, som tidigare nämnts, rätt att delta vid bolagsstämmorna; en\r\nrätt som vi anser bör utnyttjas i större utsträckning än vad som har gjorts\r\nhittills. Detta är dock inte tillräckligt, utan allmänheten bör ges\r\ntillträde till stämmorna.\r\nYtterligare en sak som vi vill lyfta fram är regeringens benägenhet att\r\nhemligstämpla olika typer av material rörande företag med statligt ägande. En\r\nförutsättning för att riksdagsledamöterna skall kunna fullgöra sin uppgift som\r\nombud för det svenska folket är givetvis att de har tillgång till det underlag\r\nsom finns för olika förslag till beslut. Det har till och med förekommit att\r\ndagordningar för bolagsstämmor har hemligstämplats.\r\nRiksdagen bör med hänvisning till det anförda anmoda regeringen att vidta\r\nåtgärder så att bolagsstämmorna i företagen med statligt ägande blir offentliga\r\noch så att förvaltningen av dessa företag präglas av en ökad grad av öppenhet.\r\nDärmed blir de nämnda motionerna tillgodosedda och tillstyrks. Även motion\r\n2002/03:N281 (v) blir tillgodosedd i här aktuell del.\r\nI motionerna 2001/02:N65 (kd) och 2002/03:N249 (v) begärs tillkännagi-\r\nvanden rörande etisk policy för företagen med statligt ägande. De stora\r\nsvenska privata företagen har för länge sedan insett behovet av att\r\nutveckla etiska och sociala principer för verksamheten och ställer också\r\nkrav på underleverantörerna. Även Stockholmsbörsen gör etiska\r\navvägningar. Vi anser att det bör finnas en etisk policy i vart och ett av\r\nde statliga företagen och att varje företags etiska policy skall redovisas\r\ni årsberättelsen. I regeringens årliga redogörelse för företag med statligt\r\nägande bör anges om företaget har en etisk policy, på motsvarande sätt som\r\nför närvarande görs beträffande miljöarbete, mångfald och jämställdhet.\r\nVi vill också i detta sammanhang något uppmärksamma frågan om löner,\r\npensioner och förmåner för företagsledningarna i statliga bolag. På förslag\r\nav utskottet har Riksdagens revisorer, som tidigare redovisats, genomfört\r\nen granskning av anställningsvillkoren för personer i företagsledande\r\nställning i de statliga bolagen. Revisorernas samlade bedömning i fråga om\r\nlönerna för VD och arvodena för styrelseordförandena är att regeringen bör\r\nundersöka vilka motiv som ligger till grund för de stora löneskillnader som\r\nkonstaterats mellan VD i några bolag och generaldirektörer för affärsverk\r\neller statliga myndigheter av motsvarande storlek. För flera pensionsavtal\r\nfinns oklarheter eller saknas uppgifter, vilket ger utrymme för tolkningar\r\ni fråga om vilka pensioner som bolaget har att betala, säger revisorerna\r\nvidare och anser det otillfredsställande att staten inte har en bättre\r\nkontroll över vilka pensionsavtal som ingås i de statliga bolagen. Vi\r\nkommer att återkomma till denna fråga när riksdagen senare skall behandla\r\nett planerat förslag från revisorerna till riksdagen.\r\nRiksdagen bör genom ett tillkännagivande anmoda regeringen att vidta åt-\r\ngärder i enlighet med vad som här anförs. Därmed blir de nämnda motionerna\r\ntillgodosedda i aktuell del.\r\nI motion 2001/02:N65 (kd) efterfrågas en mer enhetlig ägarutövning av\r\nRegeringskansliet när det gäller det statliga ägandet av företag och ett\r\nuttalande om laglydighet. Vi vill härvid erinra om vad utskottet våren\r\n2002 anförde i den förstnämnda frågan. Ett tillkännagivande av riksdagen\r\nföreslogs då, med innebörd att regeringen borde ta ett samlat grepp när det\r\ngäller förvaltningen av statens aktier i företag. Riksdagen beslöt dock\r\ninte enligt utskottets förslag utan enligt en reservation (s, v). Behovet\r\nav större enhetlighet i styrningen av företagen med statligt ägande har\r\nockså framkommit vid den granskning som Riksdagens revisorer nyligen\r\ngenomfört. Som tidigare redovisats föreslår revisorerna bl.a. att floran\r\nav styrdokument skall begränsas och att verksamhetsmålen och de ekonomiska\r\nmålen skall ses över och formuleras i skriftliga dokument riktade direkt\r\ntill berört bolag. I den nyssnämnda motionen berörs också frågan om\r\nlaglydigheten hos företagen med statligt ägande, bl.a. med hänvisning till\r\nhur lagen om offentlig upphandling efterlevs. Enligt vår mening är det en\r\nfullständig självklarhet att de statliga företagen - likaväl som andra\r\nföretag - skall bedriva sin verksamhet i enlighet med gällande lagar och\r\nregler.\r\nMed hänvisning till det anförda bör riksdagen genom ett tillkännagivande\r\nanmoda regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad som här har anförts.\r\nDärmed blir de nu aktuella motionerna i varierande grad tillgodosedda i be-\r\nrörda delar.\r\n3.      Könsfördelningen i de statliga bolagsstyrelserna, m.m.\r\n(punkt 3)\r\nav Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg (fp), Maria Larsson (kd), Ulla\r\nLöfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c) och Stefan\r\nHagfeldt (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i\r\nreservation 3. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:N65\r\nyrkande 3, 2002/03:N310 och 2002/03:A242 yrkandena 3 och 4.\r\nStällningstagande\r\nVi anser att frågan om sammansättningen av styrelserna i de statliga företagen\r\nbör ses i ett bredare perspektiv än vad regeringen gör. I de tre här aktuella\r\nmotionerna 2001/02:N65 (kd), 2002/03:A242 (kd) och 2002/03:N310 (s)\r\nkrävs att andelen kvinnor i de statliga bolagsstyrelserna skall öka. En ökad\r\nandel kvinnor i styrelserna - och därmed en jämnare könsfördelning - utgör\r\nen del av den breddning av kompetens som vi anser erfordras. Vi vill i detta\r\nsammanhang erinra om att det var den borgerliga regeringen som först satte\r\nupp ett mål för andelen kvinnor i styrelserna för de statliga företagen. Detta\r\nmål bestämdes till 30 % och höjdes senare ytterligare av den borgerliga re-\r\ngeringen till 40 %.\r\nFör att uppnå en ökad kvalitet i styrelsearbetet krävs det emellertid\r\nytterligare åtgärder. Vi anser att regeringen på ett helt annat sätt än\r\nhittills måste sträva efter att styrelserna för statliga företag får en\r\nallsidig kompetens. Det innebär t.ex. att inte bara svenska kvinnor och män\r\nutan också personer från andra länder bör komma i fråga vid tillsättning av\r\nstyrelserna. Personer med erfarenheter från verksamheter utanför Sverige\r\nkan anlägga ett annat synsätt på olika frågor och problemställningar än\r\npersoner med erfarenhet från enbart svenska förhållanden.\r\nDet viktiga är således att få en allmän vidgning av kompetensen i styrel-\r\nserna för de statliga företagen. Detta bör riksdagen genom ett tillkännagivan-\r\nde anmoda regeringen att tillse. Därmed blir de tre nämnda motionerna vä-\r\nsentligen tillgodosedda i berörda delar.\r\n\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nSkrivelse 2001/02:120\r\nI regeringens skrivelse 2001/02:120 lämnas en redogörelse för förvaltningen\r\nav statens företagsägande samt för verksamheten i de företag och affärsverk\r\nsom Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2001/02.\r\nMotioner med anledning av skrivelsen\r\n2001/02:N65 av Inger Strömbom m.fl. (kd):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om statligt och privat ägande.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om ägarutövningen.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om styrelsesammansättningen.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om ansvaret och laglydigheten.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om etisk policy.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om utförsäljning av statliga företag.\r\n2001/02:N66 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om konkurrensutsättning och försäljning av offentligt ägda företag\r\noch verksamheter.\r\n2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av statlig\r\nverksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram motivering till varför vart och\r\nett av bolagen med statlig ägarinblandning även i fortsättningen bör ha en\r\nsådan.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en avveckling av sådan myndighetsverksamhet som snedvrider\r\nkonkurrensen.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om offentliga bolagsstämmor i statliga företag.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökad öppenhet i förvaltningen av statliga företag.\r\n2001/02:N67 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en systematisk försäljning av de statligt ägda företagen.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att statligt ägda företag snedvrider konkurrensen på marknaden.\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n2002/03:Fi236 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om privatisering av de statliga företagen.\r\n4. Riksdagen bemyndigar regeringen att privatisera och omstrukturera de i\r\nmotionen uppräknade statliga företagen.\r\n2002/03:MJ425 av Björn von der Esch m.fl. (kd):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen\r\nanförs om privat och statligt ägande.\r\n2002/03:N249 av Marie Engström m.fl. (v):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom att utveckla etiska policyfrågor vid statligt ägande.\r\n2002/03:N263 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en försäljning av statliga företag.\r\n2002/03:N269 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utförsäljning av skog till enskilda.\r\n2002/03:N276 av Tomas Högström (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom offentliga bolagsstämmor i de statligt ägda bolagen.\r\n2002/03:N281 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om de statliga bolagsstämmorna.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om fler indikatorer för att utveckla de statliga företagen.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ägarstyrning.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om FoU och de statliga företagen.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökade rekryteringsmöjligheter för de statliga företagen.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om sponsring.\r\n2002/03:N310 av Susanne Eberstein och Kerstin Kristiansson Karlstedt (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom antalet kvinnor i statliga bolagsstyrelser.\r\n2002/03:N316 av Håkan Juholt (s):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom statens ägarpolitik.\r\n2002/03:N395 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om ökad ägarspridning genom utförsäljning av statliga företag.\r\n2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att öka andelen kvinnor i styrelsen i de börsbolag där staten är\r\nstorägare.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om jämn könsfördelning i statliga bolagsstyrelser samt behovet av en\r\nårlig redovisning till riksdagen om hur arbetet fortskrider för att nå målet om\r\njämn könsfördelning.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Synen på statligt ägande av företag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:N65 yrkandena 1 och 6, 2001/02:N66 yrkandena 1-4, 2001/02:N67 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Fi236 yrkandena 3 och 4, 2002/03:MJ425 yrkande 3, 2002/03:N263 yrkande 8, 2002/03:N269 yrkande 4 och 2002/03:N395 yrkande 18 och lägger skrivelse 2001/02:120 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "658CF349-6C17-11D7-AEF2-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "1",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "167",
                    "139",
                    "0",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/658CF349-6C17-11D7-AEF2-000475504AA4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Statens ägarutövning, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:N65 yrkandena 2, 4 och 5, 2001/02:N66 yrkandena 5 och 6, 2002/03:N249, 2002/03:N276, 2002/03:N281 yrkandena 1-6 och 2002/03:N316.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "EEC7B173-6E90-11D7-AEF3-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "168",
                    "138",
                    "0",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EEC7B173-6E90-11D7-AEF3-000475504AA4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Könsfördelningen i de statliga bolagsstyrelserna, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2001/02:N65 yrkande 3, 2002/03:N310 och 2002/03:A242 yrkandena 3 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Synen på statligt ägande av företag",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Statens ägarutövning, m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Könsfördelningen i de statliga bolagsstyrelserna, m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-03-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-04-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-04-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-04-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-05-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-05-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-05-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Regeringens skrivelse 2001/02:120 läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 22:08:24"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för företag med statligt ägande. Motioner om statliga företag avslogs. Motionerna handlar om ägandet av de statliga företagen, ägarutövningen och könsfördelningen i styrelserna för de statliga företagen.",
          "dok_id": "GQ01NU9",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Statliga företag (NU9)",
          "dok_id": "GQ01NU9",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 22:08:24"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01NU9",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:41"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Näringsutskottet föreslår att riksdagen lägger till handlingarna regeringens redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen föreslås också avslå motioner om statliga företag. Motionerna handlar om ägandet av de statliga företagen, ägarutövningen och könsfördelningen i styrelserna för de statliga företagen.</p>",
          "dok_id": "GQ01NU9",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:07"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Statliga företag (NU9)",
          "dok_id": "GQ01NU9",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:07"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01NU9",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_nu_9.docx",
          "filstorlek": "117135",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Statliga företag",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/E81A6EED-9489-47AA-9B65-07725262BFE5"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01NU9",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_nu_9.pdf",
          "filstorlek": "430500",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_nu_9",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/22C7020F-7C8F-47EC-A94C-72CA80ECECBA"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:N65 med anledning av skr. 2001/02:120 2002 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_id": "GP02N65",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "N65",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2001/02:120 2002 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Strömbom m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:N66 med anledning av skr. 2001/02:120 2002 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_id": "GP02N66",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "N66",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2001/02:120 2002 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2001/02:N67 med anledning av skr. 2001/02:120 2002 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_id": "GP02N67",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "N67",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2001/02:120 2002 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A242 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A242",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi236 Konkurrensklimatet",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi236",
          "ref_dok_titel": "Konkurrensklimatet",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ425 Skogsnäringen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ425",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ425",
          "ref_dok_titel": "Skogsnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Björn von der Esch m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N249 Etiska regler vid statligt ägande",
          "ref_dok_id": "GQ02N249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N249",
          "ref_dok_titel": "Etiska regler vid statligt ägande",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Engström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N263 Företagsklimatet",
          "ref_dok_id": "GQ02N263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N263",
          "ref_dok_titel": "Företagsklimatet",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N269 En svensk skogspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N269",
          "ref_dok_titel": "En svensk skogspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av  Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N276 Ökad offentlighet i de statliga företagen",
          "ref_dok_id": "GQ02N276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N276",
          "ref_dok_titel": "Ökad offentlighet i de statliga företagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Tomas Högström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N281 Det statliga ägandet",
          "ref_dok_id": "GQ02N281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N281",
          "ref_dok_titel": "Det statliga ägandet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N310 Antalet kvinnor i bolagsstyrelser",
          "ref_dok_id": "GQ02N310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N310",
          "ref_dok_titel": "Antalet kvinnor i bolagsstyrelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Susanne Eberstein och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N316 Statens ägarpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N316",
          "ref_dok_titel": "Statens ägarpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N395 Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_id": "GQ02N395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N395",
          "ref_dok_titel": "Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2001/02:120 2002 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_id": "GP03120",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2001/02",
          "ref_dok_bet": "120",
          "ref_dok_titel": "2002 års redogörelse för företag med statligt ägande",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-05-08",
          "ref_dok_id": "GQ0999",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "99",
          "ref_dok_titel": "2003-05-08",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-05-08",
          "ref_dok_id": "GQ0999",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "99",
          "ref_dok_titel": "2003-05-08",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}