{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2227847",
      "dok_id": "GQ01NU8",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "NU8",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:NU8",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "8",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-04-16 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:21",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:25",
      "titel": "Vissa frågor om regional utvecklingspolitik",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01NU8/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01NU8",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01NU8",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01NU8",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:NU8</div><h1>Vissa frågor om regional utvecklingspolitik</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet     behandlar     i     betänkandet    126\r\nmotionsyrkanden  rörande  olika  frågor   inom   den\r\nregionala    utvecklingspolitiken.    Bland    annat\r\nbehandlas  yrkanden  om  regionala  tillväxtprogram,\r\nkapitalförsörjning,    återförande    av   del    av\r\nvattenkraftsvinsterna,  utlokalisering  av   statlig\r\nverksamhet,   servicefrågor   samt  landsbygds-  och\r\nskärgårdsfrågor.  Samtliga  motioner   avstyrks   av\r\nutskottet.\r\n\r\nI  fråga  om  regionala  tillväxtprogram avstyrker\r\nutskottet  motionsyrkandena  med   hänvisning   till\r\npågående  arbete.  I  en  reservation (m, fp, kd, c)\r\nförordas  att  underifrånperspektivet  ges  en  ökad\r\nvikt.  När  det  gäller   kapitalförsörjning   anser\r\nutskottet att samtliga motionsyrkanden bör avslås av\r\nriksdagen  bl.a. mot bakgrund av det nyligen införda\r\nföretagarlånet.  I  en  reservation  (m,  fp, kd, c)\r\ntillstyrks  motioner  som  skisserar olika lösningar\r\nför att förbättra kapitalförsörjningen  och föreslås\r\nen   ny   utredning   för   att   allsidigt   belysa\r\nriskkapitalförsörjningen  på landsbygden. I en annan\r\nreservation  (mp) framhålls  att  kapitalförsörjning\r\nvia lokala banker/börser  kan  vara  ett  intressant\r\nalternativ.\r\nVidare  avstyrker  utskottet  motionsyrkanden   om\r\nåterföring  av  del av vattenkraftsvinsterna till de\r\nproducerande regionerna eller om en utredning av ett\r\nsådant  system;  utskottet  hänvisar  till  gällande\r\nprinciper   för  statens   budgethantering.   I   en\r\nreservation  (kd,   v,  c,  mp)  begärs  att  en  ny\r\nutredning tillsätts för att studera frågan om vilken\r\nmetod som lämpligen kan användas för att återföra en\r\ndel av vattenkraftsvinsterna.\r\nNär   det   gäller   utlokalisering   av   statlig\r\nverksamhet    bör    riksdagen     avslå    samtliga\r\nmotionsyrkanden med hänvisning till  att nu gällande\r\nriktlinjer  för  utlokalisering  bör  följas,  anser\r\nutskottet. I en motivreservation (fp, kd) förutsätts\r\natt det pågående utredningsarbetet om utlokalisering\r\nockså inkluderar samhällsekonomiska konsekvenser  av\r\nolika  lokaliseringsmönster.  I en annan reservation\r\n(v, mp) krävs en långsiktig och  strategisk plan för\r\nomlokalisering av statlig verksamhet, medan det i en\r\ntredje  reservation  (c) förordas en  planering  som\r\nutgår  från  att  50  000   arbetstillfällen   skall\r\nutlokaliseras   från   Stockholmsområdet   under  en\r\nfemårsperiod.\r\nSamtliga   motioner   gällande   kommersiell   och\r\noffentlig  service  avstyrks av utskottet, också det\r\nmed hänvisning till vidtagna  och pågående åtgärder.\r\nI en reservation (m, fp, kd, c)  föreslås  att  idén\r\nmed  lokala  servicepunkter  utreds och att statliga\r\nupphandlingsförfaranden  i  ökad   utsträckning  bör\r\ngynna lokala, alternativa serviceproducenter.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår  de väckta\r\nmotionerna   med   inriktning   på  landsbygds-  och\r\nskärgårdsfrågor   med   hänvisning  till   beslutade\r\nåtgärder och pågående utredningsarbete.  Regeringens\r\npolitik på området, hävdas det i en reservation  (m,\r\nfp,  kd,  c),  är  alltför inriktad på användande av\r\nriktade   bidrag   i   stället    för    att   skapa\r\nförutsättningar  för  lokal utveckling i landsbygds-\r\noch  skärgårdsområden  genom   tillhandahållande  av\r\ngrundläggande service och gott företagsklimat.\r\nSlutligen  avstyrker utskottet  samtliga  motioner\r\nmed krav på åtgärder  i  specifika län och regioner.\r\nUtskottets principiella inställning  är att insatser\r\nsom  begärs  för olika delar av landet skall  prövas\r\ninom ramen för  de  möjligheter  som  av riksdag och\r\nregering  anförtros  regionala  organ  och  statliga\r\nmyndigheter.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Vissa bakgrundsfrågor\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:N336,\r\n2002/03:N343  yrkandena  4  och  5,  2002/03:N345\r\nyrkande 24, 2002/03:N362 yrkandena 1,  3  och  4,\r\n2002/03:N398  yrkande  6 och 2002/03:N399 yrkande\r\n1.\r\n\r\n2. Regionala tillväxtprogram\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ428\r\nyrkande 10, 2002/03:N267 yrkande 18, 2002/03:N302\r\nyrkande   4,   2002/03:N393    yrkande    2   och\r\n2002/03:N398 yrkande 1.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3. Kapitalförsörjning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Fi237\r\nyrkande 2, 2002/03:N274, 2002/03:N280 yrkandena 1\r\noch  2, 2002/03:N302 yrkandena 7, 8, 12  och  13,\r\n2002/03:N307  yrkande 1, 2002/03:N324 yrkandena 1\r\noch  2, 2002/03:  N344  yrkande  2,  2002/03:N345\r\nyrkande    16,   2002/03:N362   yrkande   7   och\r\n2002/03:N373.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 3 (mp)\r\n\r\n4. Lokal utveckling\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:N207\r\nyrkande     6,    2002/03:N224,     2002/03:N244,\r\n2002/03:N361 och 2002/03:N364.\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n5. Återförande av del av\r\nvattenkraftsvinsterna\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:N205,\r\n2002/03:N210,   2002/03:    N246,   2002/03:N259,\r\n2002/03:N290,     2002/03:N302    yrkande     15,\r\n2002/03:N325 och 2002/03:N345 yrkande 15.\r\nReservation 5 (kd, v, c, mp)\r\n\r\n6. Utlokalisering av statlig verksamhet\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2002/03:Kr203,\r\n2002/03:N203,    2002/03:   N213,   2002/03:N232,\r\n2002/03:N235 yrkandena   1  och  2,  2002/03:N238\r\nyrkandena    1-3,    2002/03:N266    yrkande   4,\r\n2002/03:N267     yrkande     16,    2002/03:N279,\r\n2002/03:N308     yrkande     1,     2002/03:N309,\r\n2002/03:N318,  2002/03:N332 yrkandena  1  och  2,\r\n2002/03:N342  yrkandena  1  och  2,  2002/03:N343\r\nyrkande 2, 2002/03:N345  yrkande 7, 2002/03:N363,\r\n2002/03:N370,  2002/03:N379,   2002/03:N384   och\r\n2002/03:N386.\r\nReservation 6 (fp, kd) - motiv.\r\nReservation 7 (v, mp)\r\nReservation 8 (c)\r\n\r\n7. Servicefrågor\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:N267\r\nyrkande  11, 2002/03:N275,  2002/03:N302  yrkande\r\n10, 2002/03:N304 yrkande 11, 2002/03:N307 yrkande\r\n10,  2002/03:N313,   2002/03:N319,  2002/03:N320,\r\n2002/03:N326, 2002/03:N341  yrkandena  1-3 och 5,\r\n2002/03:N345   yrkande   5,   2002/03:  N376  och\r\n2002/03:N398 yrkande 2.\r\nReservation 9 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n8. Landsbygds- och skärgårdsfrågor\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ429\r\nyrkande     12,    2002/03:N241,    2002/03:N254,\r\n2002/03:N265  yrkande 1, 2002/03:N267 yrkandena 1\r\noch  19,  2002/03:N270   yrkandena   1   och   2,\r\n2002/03:N307    yrkandena    6-8,   2002/03:N317,\r\n2002/03:N323, 2002/03:N329, 2002/03:N343  yrkande\r\n7,   2002/03:N345   yrkandena  1-3,  2002/03:N362\r\nyrkande 2, 2002/03:N372 och 2002/03:N381.\r\nReservation 10 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n9. Utvecklingen i län och regioner\r\n\r\nRiksdagen avslår\r\na)   motionerna   2002/03:T377    yrkande    1,\r\n2002/03:N236, 2002/03: N255, 2002/03:N340 yrkande\r\n1,   2002/03:N346   yrkandena   1   och   2   och\r\n2002/03:N353 (Skåne/Öresundsregionen),\r\nb)   motionerna   2002/03:N243,   2002/03:N252,\r\n2002/03:N253,   2002/03:  N256  och  2002/03:N282\r\n(Kalmar län),\r\nc) motion 2002/03:N294 (Gotland),\r\nd)   motionerna   2002/03:N305    yrkande    1,\r\n2002/03:N385   och   2002/03:   N397   yrkande  5\r\n(Stockholmsregionen),\r\ne)   motionerna   2002/03:N347  yrkande  1  och\r\n2002/03:N358 (Mälardalen),\r\nf) motion 2002/03:N265  yrkande 6 (Värmland och\r\nDalsland),\r\ng)  motionerna  2002/03:N257  och  2002/03:N380\r\n(Norrland).\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 16 april 2003\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\nFöljande ledamöter har  deltagit i beslutet: Marie\r\nGranlund (s), Mikael Odenberg (m), Ingegerd Saarinen\r\n(mp), Nils-Göran Holmqvist  (s),  Eva  Flyborg (fp),\r\nSylvia Lindgren (s), Ann-Marie Fagerström  (s), Karl\r\nGustav  Abramsson  (s),  Ulla  Löfgren  (m),  Carina\r\nAdolfsson  Elgestam  (s),  Åsa Torstensson (c), Anne\r\nLudvigsson  (s),  Stefan  Hagfeldt   (m),   Reynoldh\r\nFurustrand (s), Nyamko Sabuni (fp), Lars Lindén (kd)\r\noch Gunilla Wahlén (v).</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nNU8\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI   detta  betänkande  behandlas  83  motioner  från\r\nallmänna    motionstiden    om    vissa    regionala\r\nutvecklingsfrågor.\r\n\r\nUpplysningar  och  synpunkter  i  ärendet  har inför\r\nutskottet  lämnats  av  företrädare  för  Föreningen\r\nSveriges     Vattenkraftskommuner.     Vidare    har\r\nInlandsdelegationens  ordförande  Tord Andnor  m.fl.\r\nlämnat  information  om  delegationens   verksamhet.\r\nUtskottet  har  vid en studieresa till Oslo  i  mars\r\n2003 fått information om norska förhållanden när det\r\ngäller  regional  utvecklingspolitik.   Bland  annat\r\ninformerades  utskottet av statssekreteraren  Morten\r\nAndreas Meyer på Kommunal- och regionaldepartementet\r\nsamt av Näringskommittén inom Stortinget.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nVissa bakgrundsfrågor\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör med  hänvisning  till  pågående\r\narbete      avslå      motionsyrkanden     om\r\narbetsmarknadsregioner, jämställdhet m.m.\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  2002/03:N336 (s)  begärs  att  regeringen\r\ntillsätter en utredning i syfte att forma en politik\r\nsom  ger  stöd  åt  utvecklingen  av  de  medelstora\r\nstäderna runt  om  i  landet. En sådan politik måste\r\ninnehålla satsningar på  infrastruktur,  utbildning,\r\nregionalpolitiskt        utvecklingsstöd,       ökat\r\nsjälvbestämmande   i   regionerna    över   statliga\r\nstödåtgärder   samt  sänkt  fastighetsskatt,   anser\r\nmotionären.\r\n\r\nI motion 2002/03:N362 (s) framhålls att det aldrig\r\nkan accepteras att  inte alla invånare i hela landet\r\nhar tillgång till grundläggande service oberoende av\r\nbostadsort.  Därför  måste  skatteutjämningssystemet\r\nmellan kommuner och landsting värnas. Vidare påpekar\r\nmotionärerna  att fungerande  arbetsmarknadsregioner\r\nstärker förutsättningarna  för  tillväxt. Samarbetet\r\npå    kommunnivå   inklusive   möjligheterna    till\r\narbetspendling  måste  utvecklas. Det kommer att bli\r\nsvårare  att rekrytera nyckelpersoner  inom  vården,\r\nskolan  och   industrin,  varnar  motionärerna  för.\r\nDärför  är det angeläget  att  med  kraft  förbättra\r\nförutsättningarna för att kunna rekrytera personal.\r\nI motion  2002/03:N398 (s) anförs att erfarenheter\r\nvisar att arbetsmarknader  fungerar bättre ju större\r\nde  är. Såväl de arbetssökandes  som  arbetsgivarnas\r\nmöjligheter  att  hitta  rätt arbete respektive rätt\r\nperson  ökar  på  en  sådan  arbetsmarknad.   Enligt\r\nmotionärerna  är  det  av  yttersta  vikt  att skapa\r\narbetstillfällen  för de högskoleutbildade i  städer\r\nmen också på landsbygden.\r\nEnligt motionärerna  bakom motion 2002/03:N399 (s)\r\nbehöver Sverige utveckla  starka  regioner  för  att\r\nklara den tilltagande globala konkurrensen. Regionen\r\nsom drivkraft behöver prioriteras i stat och kommun.\r\nStockholmsregionen   bör   ses  som  en  del  av  en\r\nframväxande Mälarregion. Alltfler arbetspendlar allt\r\nlängre    i    Mälardalen,    vilket     gör     att\r\narbetsmarknaderna  växer ihop, påpekar motionärerna.\r\nDe  framhåller  att de  goda  kommunikationerna  ger\r\nmöjlighet till ett  friare val av etableringsort men\r\nockså en bredare bas för rekrytering av arbetskraft.\r\nI motion 2002/03:N343  (c) hävdar motionärerna att\r\nsjälvbestämmandet  i  regionerna   måste   få   öka.\r\nSkattesystemet  bör  utformas  så att kommunerna får\r\nbehålla mer av sin skattebas, och  vattenkraften bör\r\ngenerera   inkomster   där  den  produceras,   anser\r\nmotionärerna.\r\nVidare  är jämställdheten  viktig  för  de  mindre\r\nstädernas och  landsbygdens  framtid. Fler kvinnliga\r\nföretagare måste få möjlighet  att  förverkliga sina\r\naffärsidéer,     och    lönerna    bör    höjas    i\r\nkvinnodominerade yrken, framhåller motionärerna.\r\nI Centerpartiets  motion  2002/03:N345 (c) betonas\r\natt  det  måste  finnas  ett könsperspektiv  på  all\r\nregionalpolitik. För att kvinnor, men även ungdomar,\r\ninvandrare  och  funktionshindrade,  skall  få  ökat\r\ninflytande  över utvecklingsarbetet  är  det  enligt\r\nmotionärerna  nödvändigt att kontinuerligt utvärdera\r\noch följa upp utvecklingen  i regioner, kommuner och\r\nlokala utvecklingsgrupper. Inte minst har offentliga\r\naktörer     ett     stort     ansvar     för     att\r\njämställdhetsarbetet utvärderas.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nDen nya regionala utvecklingspolitiken lades fast av\r\nriksdagen   hösten   2001   (prop.  2001/02:4,  bet.\r\n2001/02:NU4). En utgångspunkt  är  att  varje region\r\nskall utvecklas utifrån sina förutsättningar.  Målet\r\nför  politiken är väl fungerande och hållbara lokala\r\narbetsmarknadsregioner  med  en  god  service i alla\r\ndelar     av     landet.    Med    väl    fungerande\r\narbetsmarknadsregioner avses att de är så attraktiva\r\nför människor och  företag att det är möjligt att ta\r\ntill vara den potential  och  livskraft  som finns i\r\nalla regioner. Med hållbar avses att politiken skall\r\nbidra  till  att nuvarande och kommande generationer\r\nkan   erbjudas   sunda   ekonomiska,   sociala   och\r\nekologiska  förhållanden.   Politiken  skall  därmed\r\nbidra till att öka den ekonomiska  tillväxten i alla\r\nlokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner)  för att\r\ndärigenom öka den nationella tillväxten.\r\n\r\nLA-regionerna är ett funktionellt begrepp eftersom\r\ndet återspeglar det område inom vilket människor bor\r\noch arbetar. Övrig statistik som finns på kommunnivå\r\neller  lägre  (och  således  kan aggregeras till LA-\r\nregioner)  är  bl.a.  statistik  över  bostäder  och\r\nbyggande,    sysselsättning,    löner,    inkomster,\r\nförädlingsvärden,    näringsverksamhet,    lantbruk,\r\nnaturresurshushållning,      offentlig      ekonomi,\r\nsocialtjänst  och utbildning. Uppföljning med  hjälp\r\nav  jämförelser  och  nyckeltalsmätning  underlättas\r\ndärmed.\r\nDe   flesta  LA-regioner  kommer  att  få  se  sin\r\nbefolkning minska, samtidigt som andelen äldre ökar.\r\nKostnaderna   för  framför  allt  äldreomsorgen  kan\r\nförväntas stiga.  En LA-region av Stockholms storlek\r\nkan i stort sett klara  strukturomvandlingsprocessen\r\nsjälv, medan en liten LA-region i högre utsträckning\r\när  beroende  av  regionförstoring   och   en   ökad\r\nrörlighet  mellan  regionerna.  Den lokala dynamiken\r\nhänger  också  samman med att regionerna  ömsesidigt\r\nkan stödja varandra  när  det  gäller  tillgång till\r\nspecialiserade      arbetsmarknader,     utbildning,\r\ntransporter, pendlingsmöjligheter osv.\r\nDet  kan  i  detta  sammanhang   nämnas   att   en\r\ndelegation  tillsattes år 2002 för att medverka till\r\natt   långsiktigt   stärka   en   hållbar   regional\r\nutveckling    inom    de    mest    utsatta   lokala\r\narbetsmarknadsregionerna  i  norra  Sveriges  inland\r\n(dir.  2002:15).  Detta  skall  ske  i  dialog   med\r\ncentrala,  regionala  och  lokala aktörer. En första\r\nrapport  utmynnade i slutsatserna  att  tillgängliga\r\nresurser används  på  ett alltför splittrat sätt och\r\natt  det  finns  en stor outnyttjad  potential  inom\r\nverkstadsindustrin,  tränäringen och besöksnäringen.\r\nDelegationens uppdrag  skall  vara avslutat senast i\r\nslutet av år 2004.\r\nFrågan  om att kvalificerad arbetskraft  saknas  i\r\nmånga  mindre   LA-regioner  har  behandlats  av  en\r\nutredning om rörlighetsstimulanser  (dir.  2002:80).\r\nUppdraget (särskild utredare: generaldirektör Jörgen\r\nAndersson)  slutredovisades  i början av april  2003\r\ngenom betänkandet Ökad rörlighet  för sysselsättning\r\noch tillväxt (SOU 2003:37). I betänkandet  visas att\r\narbetsmarknadsrelaterade flyttningar - bortsett från\r\narbetspendling   -  har  minskat  under  de  senaste\r\ndecennierna. De flyttningsbidrag  som  i  dag lämnas\r\ninom arbetsmarknadspolitiken utgör inte tillräckliga\r\nstimulanser  för  att  påverka  människors  val  att\r\nflytta  eller  pendla.  Bidragen stöder i stället  i\r\nstor utsträckning flyttningar  som skulle ha ägt rum\r\näven  utan  flyttningsbidrag.  Utredningen  föreslår\r\ndärför    att    pendlingsstöden   förstärks,    att\r\nskattegynnade  tjänster   införs   i   delar  av  de\r\nnationella    stödområdena   (efter   prövning    av\r\nLänsarbetsnämnderna  i  varje  enskilt fall) och att\r\nnuvarande     ersättningar    för    tillträdesresa,\r\nbohagstransport   och   starthjälp  tas  bort.  Både\r\npendlingsbidragen  och de  skattegynnade  tjänsterna\r\navser   att   stimulera   den   arbetssökande   till\r\ngeografisk rörlighet i ett inledande skede. Bidragen\r\när därför tidsbegränsade.\r\nGenom     att     betona      de      funktionella\r\narbetsmarknadsregionernas    roll    för    regional\r\nutveckling  kan en tydligare och mer integrerad  syn\r\npå regionala utvecklingsförutsättningar främjas över\r\nett sammanhållet geografiskt område, där både städer\r\noch landsbygd behandlas i ett sammanhang.\r\nEn ny nationell  storstadspolitik kom till stånd i\r\nslutet  av  1990-talet.   De   av  riksdagen  (prop.\r\n1997/98:165,     bet.     1998/99:AU2)     beslutade\r\növergripande   målen   för   storstadspolitiken   är\r\n******************************************************************************\r\nd\r\n*\r\n*   a*t*t*                                   *g*e*\r\n*s*t*o*r*s*t*a*d*s*r*e*g*i*o*n*e*r*n*a*\r\n*g*o*d*a*      *f*ö*r*u*t*s*ä*t*t*n*i*n*g*a*r*\r\n*f*ö*r*                *l*å*n*g*s*i*k*t*i*g*t*\r\n*h*å*l*l*b*a*r*   *t*i*l*l*v*ä*x*t*    *o*c*h*\r\n*d*ä*r*m*e*d*      *k*u*n*n*a*     *b*i*d*r*a*\r\n*t*i*l*l*            *a*t*t*           *n*y*a*\r\n*a*r*b*e*t*s*t*i*l*l*f*ä*l*l*e*n*\r\n*s*k*a*p*a*s*       *s*å*v*ä*l*      *i*n*o*m*\r\n*r*e*g*i*o*n*e*r*n*a*        *s*o*m*       *i*\r\n*ö*v*r*i*g*a* *d*e*l*a*r* *a*v*  *l*a*n*d*e*t*\r\n*(*t*i*l*l*v*ä*x*t*m*å*l*e*t*)* *o*c*h*\r\n1. *\r\n2. *a*t*t*  *b*r*y*t*a* *d*e*n* *s*o*c*i*a*l*a*,*\r\n*e*t*n*i*s*k*a*  *o*c*h* *d*i*s*k*r*iminerande\r\nsegregationen  i storstadsregionerna  och  att\r\nverka    för    jämlika     och     jämställda\r\nlevnadsvillkor   för   storstädernas  invånare\r\n(integrationsmålet).\r\n3.\r\nStorstadspolitikens tillväxtmål  tar sikte på att ge\r\ngoda   förutsättningar   i   samtliga   kommuner   i\r\nstorstadsregionerna.  För  arbetet  med  att   bryta\r\nsegregationen  föreslogs att lokala utvecklingsavtal\r\nskulle    tecknas   mellan    staten    och    vissa\r\nstorstadskommuner.      Vidare     inrättades     en\r\nstorstadsdelegation,   bestående    av   ett   antal\r\nstatssekreterare   med  uppgift  att  utveckla   den\r\nnationella          storstadspolitiken.          Vid\r\nriksdagsbehandlingen  betonades att den principiella\r\nutgångspunkten  för  storstadspolitiken  skall  vara\r\ndensamma  som  för den dåvarande  regionalpolitiken,\r\ndvs.  att utjämna  de  strukturella  orättvisor  som\r\nfinns mellan olika områden.\r\n\r\nUtskottet    utvecklade    sina    synpunkter   på\r\nstorstadsfrågorna  hösten 2001 och anförde  följande\r\n(bet. 2001/02:NU4 s. 47):\r\n\r\nLikheten        mellan       den        regionala\r\nutvecklingspolitiken  och  storstadspolitiken  är\r\nuppenbar. I båda fallen är det fråga om att finna\r\nde  bästa  instrumenten  för att uppnå en hållbar\r\ntillväxt  och goda sociala  förhållanden.  I  den\r\nallmänna debatten  framförs ibland synpunkten att\r\ndet skulle finnas en  motsättning mellan tillväxt\r\ni storstäder och tillväxt  i  övriga regioner. En\r\nsådan tanke är främmande för utskottets  sätt att\r\nse.   Utskottet   är   tvärtom  av  den  bestämda\r\nuppfattningen    att    tillväxt     och     goda\r\nlevnadsvillkor   med   trygghet,   jämlikhet  och\r\njämställdhet inte ingår i ett s.k. nollsummespel,\r\ndär  en  uppgång  för en region motsvaras  av  en\r\nnedgång för en annan  region.  En  tillväxtregion\r\nsom   Stockholm   kan  förväntas  \"spilla   över\"\r\nutvecklingsmöjligheter till närliggande regioner.\r\nVidare   kan   ett   kluster    som    innehåller\r\nframgångsrika   företag   i   en  storstadsregion\r\nmedföra utveckling även för övriga  företag  inom\r\nklustret i andra regioner.\r\n\r\nSåväl                de               regionala\r\ntillväxtavtalen/tillväxtprogrammen            som\r\nstorstadspolitiken   står   inför  en  omfattande\r\nutvärderingsprocess. Enligt utskottets  mening är\r\ndet  viktigt  att  erfarenheterna  från  de  båda\r\nområdena  analyseras  också ur den synvinkeln att\r\ntillväxtprogrammen kan  hämta inspiration från de\r\nlokala utvecklingsavtalen  och  vice  versa.  Ett\r\nkontinuerligt       erfarenhetsutbyte      mellan\r\nStorstadsdelegationen   och  Tvärdelegationen  är\r\nockså väsentligt, vilket  arbetsmarknadsutskottet\r\ntidigare har betonat.\r\nEtt  sådant  gemensamt  erfarenhetsutbyte   kan\r\nockså  motivera  att  ett närmande mellan de båda\r\nområdena prövas. Särskilt med hänsyn till den nya\r\nmålformuleringen      för      den      regionala\r\nutvecklingspolitiken,   om  väl  fungerande   och\r\nhållbara  arbetsmarknadsregioner   med   en   god\r\nservicenivå   i   alla   delar   av  landet,  kan\r\nreflexionen   göras   att   tillgänglighet   till\r\narbetsplatser  och service är  viktig  även  inom\r\nutsatta storstadsmiljöer.  Ytterligare  en faktor\r\nsom  talar  för  att ett närmande mellan de  båda\r\nområdena prövas är att det finns glesbygdsområden\r\nockså helt nära de  stora städerna, vilket medför\r\natt  storstadsproblem  och  glesbygdsproblem  kan\r\nföreligga samtidigt.\r\n\r\nStorstadsdelegationen  är  det  beredningsorgan inom\r\nRegeringskansliet som har i uppdrag att samordna och\r\nutveckla storstadspolitiken. Vid  årsskiftet 2002/03\r\nflyttades           storstadsfrågorna           från\r\nNäringsdepartementet  till Justitiedepartementet med\r\nhänsyn till integrationsfrågornas  vikt.  Inom ramen\r\nför   det   nämnda  uppdraget  överlämnades  nyligen\r\nStorstadsdelegationens  årsrapport  för år 2002 till\r\nregeringen. Under året har arbete bedrivits  i de 24\r\nstadsdelar  som omfattas av lokala utvecklingsavtal.\r\nDetta  instrument   har  etablerats  för  att  bryta\r\nsegregationen i storstädernas socialt och ekonomiskt\r\nmest   utsatta  stadsdelar   och   kan   även   vara\r\nbetydelsefullt  för  att  främja  tillväxten.  Stat,\r\nkommun,            landsting,            näringsliv,\r\nfrivilligorganisationer   och  lokala  aktörer   har\r\nsamverkat  kring  insatserna.   Sammanlagt  har  1,4\r\nmiljarder  kronor  avsatts  till  insatser  inom  de\r\nlokala utvecklingsavtalen för perioden 1999-2002.\r\n\r\nInom Regeringskansliet pågår en samlad  avstämning\r\noch  utvärdering  av denna politik. Ett stort  antal\r\nnationella och lokala  utvärderingar  finns  samlade\r\noch  kommer  att  ligga  till  grund för regeringens\r\nbeslut  om den fortsatta politiken.  Enligt  uppgift\r\navser regeringen  att  lägga  fram  en  skrivelse om\r\nstorstadspolitikens utveckling till riksdagen  under\r\nhösten 2003.\r\nVidare  har  Nationalkommittén  för  Agenda 21 och\r\nHabitat  nyligen presenterat slutbetänkandet  om  en\r\nhållbar framtid  i  sikte (SOU 2003:31). Ett förslag\r\när att skapa ett nationellt  forum för Agenda 21 och\r\nHabitat.    (I   Habitatbegreppet   ingår    boende,\r\nstadsutveckling  och  livsmiljö  m.m.)  Bland  annat\r\nberörs  samhällsplaneringen  på  lokal  och regional\r\nnivå,   boende,   bebyggelse  och  stadsmiljö.   Det\r\nföreslås att Boverket,  länsstyrelser  och regionala\r\nsjälvstyrande  organ  skall  ges  i  uppdrag  att  i\r\nsamverkan   utveckla   metoder   för  att  integrera\r\nHabitatfrågorna        med        de       regionala\r\nutvecklingsprogrammen.  Vidare  förordas   att   den\r\nnuvarande  storstadspolitiken  breddas  så  att även\r\nmiljö-  och  tillväxtfrågorna  får  en tydlig plats.\r\nIntegrationsfrågorna föreslås bli inkluderade  i all\r\nfysisk utvecklingsplanering.\r\nSåväl  den  nya regionala utvecklingspolitiken som\r\nEU-samarbetet   har    gett    upphov    till    nya\r\nfrågeställningar   kring   städernas   roll   i  ett\r\nregionalt  sammanhang. I fokus ligger olika aspekter\r\npå städerna  som utvecklingsmotorer för regioner och\r\nför en balanserad  regional  utveckling. I slutet av\r\når  2003  kommer  kommissionen att  lägga  fram  den\r\ntredje sammanhållningsrapporten med konkreta förslag\r\nför den framtida sammanhållningspolitiken.\r\nI september 2001  fattade  regeringen beslut om en\r\nparlamentarisk kommitté för översyn av det kommunala\r\nstatsbidrags-  och  utjämningssystemet,   den   s.k.\r\nUtjämningskommittén     (dir.    2001:73).    Enligt\r\ndirektivet  skall de grundläggande  principerna  för\r\nstatsbidrags-  och  utjämningssystemet  ligga  fast.\r\nKommittén    skall    analysera    om    målen   för\r\nutjämningssystemet   uppnås  i  den  del  som  avser\r\nutjämning  för strukturella  kostnadsskillnader  och\r\nvid  behov  föreslå   förändringar.   Vidare   skall\r\nkommittén  analysera  och  lämna  förslag  till  hur\r\nkommuner      och      landsting     med     kraftig\r\nbefolkningsminskning     kan      ges     likvärdiga\r\nförutsättningar att tillhandahålla  vård, omsorg och\r\nutbildning.   Möjligheterna  till  förenklingar   av\r\nstatsbidrags-  och  utjämningssystemet  skall  också\r\nundersökas.   Uppdraget    skall    redovisas   till\r\nregeringen senast den 1 oktober 2003.\r\nBeträffande  motionsyrkandet  om att  lönerna  bör\r\nhöjas i kvinnodominerade sektorer  kan  noteras  att\r\nlönestatistiken  (Lönestatistisk årsbok, Statistiska\r\nCentralbyrån) visar  att  Stockholm  har den största\r\nlöneskillnaden   mellan   könen.  Kvinnors   lön   i\r\nförhållande till mäns är 79  %  i  Stockholm jämfört\r\nmed   86 %   i  mellersta  och  övre  Norrland.   En\r\ndelförklaring   är  att  olika  regioner  har  olika\r\nyrkessammansättning.\r\nNär det gäller jämställdhet på arbetsmarknaden kan\r\nvidare  rapporteras   att  regeringen  har  beslutat\r\ntillkalla en särskild utredare för att öka kunskapen\r\nom  varför  könssegregeringen   på   arbetsmarknaden\r\nbestår  och  var hindren för ökad integrering  finns\r\n(dir.  2003:18).  Utredaren  skall  också  analysera\r\neffekterna   av   de   mer  betydande  åtgärder  som\r\nvidtagits under senare tid.  Eftersom  problemet med\r\nkönssegregering  inte  är  unikt  för Sverige  skall\r\nutredningen  dessutom  anlägga  ett  internationellt\r\nperspektiv. Uppdraget skall redovisas  senast den 15\r\nmars 2004.\r\nAv        Jämställdhetsombudsmannens        (JämO)\r\nregleringsbrev  för  år 2003 framgår att myndigheten\r\nbl.a.  skall  redovisa  tillgängliga   metoder   för\r\nkönsneutral   lönesättning   och   lönekartläggning.\r\nVidare driver JämO projektet Lönelots  som  omfattar\r\nlönebildningen  i  dess helhet med metoder både  för\r\narbetsvärdering   och    bedömning   av   individens\r\nkvalifikationer.\r\nKvinnor    och    företagande     behandlas     av\r\nnäringsutskottet       i      betänkandet      Vissa\r\nnäringspolitiska  frågor  (bet.  2002/03:NU7),  till\r\nvilket  hänvisas.  Särskilt   kan  nämnas  att  inom\r\nutvecklingsarbetet       med       de      regionala\r\ntillväxtprogrammen  (se följande avsnitt)  framhålls\r\nvikten  av  att  främja   positiva   attityder  till\r\nentreprenörskap  hos  kvinnor  och  män  och  främja\r\nmiljöer  i  vilka  individers entreprenörsegenskaper\r\ntas till vara oberoende av kön.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDen omfattande omprövning som gjorts av den tidigare\r\nregionalpolitiken  har   lett   fram   till   dagens\r\nregionala utvecklingspolitik. Bakgrunden är bl.a. de\r\nstora  förändringar som ägt rum i samhället, framför\r\nallt     när      det      gäller     den     snabba\r\ninternationaliseringen av ekonomin, EU-medlemskapet,\r\navregleringen  av  olika marknader,  IT-utvecklingen\r\noch omsorgen om statsfinanserna.\r\n\r\nSammanfattningsvis anförde utskottet hösten 2002 i\r\nsitt   betänkande  om  regional   utvecklingspolitik\r\n(prop. 2001/02:4,  bet.  2001/02:NU4)  att  det  nya\r\nmålet  för  denna  politik,  dvs. väl fungerande och\r\nhållbara   arbetsmarknadsregioner    med    en   god\r\nservicenivå   i   alla   delar  av  landet,  var  en\r\nframåtsyftande lösning. Utskottet  välkomnade  målet\r\nangående   servicenivån,  där  såväl  offentlig  som\r\nkommersiell  service  skall  inräknas.  Med  den nya\r\nmålformuleringen   blir   det,  framhöll  utskottet,\r\nnödvändigt att definiera vad  som  är en god service\r\noch i vilken mån den kan variera.\r\nTrenden när det gäller befolkningsutvecklingen har\r\ninte   förändrats  under  det  senaste  året,   utan\r\nobalansen  består.  Storstadsregionerna har fortsatt\r\natt   expandera,   medan    många    andra    lokala\r\narbetsmarknadsregioner  har en minskande befolkning.\r\nSamtidigt  pågår en förstoring  av  de  funktionella\r\narbetsmarknadsregionerna     genom    allt    längre\r\narbetspendling.  Pendlingen  möjliggör   utflyttning\r\ntill regioner i närheten av storstäderna.\r\nDen samlade avstämning och utvärdering som nu görs\r\nav   den   hittillsvarande   storstadspolitiken   är\r\nvärdefull  enligt  utskottets  mening.  Särskilt  är\r\nförhållandet  och  erfarenhetsutbytet   mellan   den\r\nregionala          utvecklingspolitiken          och\r\nstorstadspolitiken av intresse.\r\nDen  kommunala  skatteutjämningen  är av avgörande\r\nbetydelse   för   kommuner   och   landsting.    Den\r\nparlamentariska  kommitté  som ser över systemet har\r\natt  redovisa sitt uppdrag senast  i  oktober  2003.\r\nUtskottet  anser att detta nya material bör inväntas\r\ninnan ställning tas till dessa frågor.\r\nNär det gäller  svårigheterna i matchningen mellan\r\narbetsmarknadens    behov     och     arbetssökandes\r\nkvalifikationer har olika åtgärder vidtagits i syfte\r\natt   angripa   dessa   problem.   Inte   minst  har\r\nmöjligheterna  till  arbetspendling  inom regionerna\r\nkommit i fokus. Den i dagarna färdiga utredningen om\r\nrörlighetsstimulanser,   vilken  nämns  om   i   det\r\nföregående,   ger   ytterligare   underlagsmaterial.\r\nUtskottet    vill    särskilt     peka     på    att\r\njämställdhetsaspekterna bör beaktas när det är fråga\r\nom  åtgärder  för ökad rörlighet på arbetsmarknaden,\r\nså att även kvinnornas  rörlighet på arbetsmarknaden\r\nblir verklig. Slutligen skall  också  pekas  på  den\r\nutmaning  som  det  svenska  samhället  står inför i\r\nfråga   om   att   öka  antalet  personer  i  arbete\r\ngenerellt.\r\nI det ovan nämnda  betänkandet  tog  utskottet upp\r\nden  modell  med  sårbarhetsanalys  som  Verket  för\r\nnäringslivsutveckling  (Nutek)  var  i färd med  att\r\nutveckla.   Analysen   tog  huvudsakligen  upp   LA-\r\nregioners sårbarhet vid industriell omstrukturering.\r\nUtskottet  förmodade att  modellen  skulle  bli  mer\r\ntydlig  och upplysande  om  den  kompletterades  med\r\ntjänstesektorn  och  den  offentliga  sektorn.  Inte\r\nminst   med  hänsyn  till  kvinnornas  arbetsmarknad\r\nföreföll begränsningen till industrisysselsättningen\r\natt minska  relevansen  av  modellen.  Utskottet ser\r\ndärför positivt på att Nutek i sitt nuvarande arbete\r\nmed  att  formulera  ett  scenario för den regionala\r\nutvecklingen  fram  till  år 2020  (ett  arbete  för\r\nLångtidsutredningen    2003)   särskilt    redovisar\r\nstatistik och överväganden  rörande företagstjänster\r\noch handel respektive offentlig verksamhet.\r\nBetydelsen  av  jämställdhet   för  den  regionala\r\nutvecklingen  tas upp i ett par motioner.  Utskottet\r\nhar inte någon från motionärerna skild syn på vikten\r\nav  jämställdhet   för   att  förverkliga  ett  gott\r\nsamhälle i alla delar av landet. Särskilt viktigt är\r\natt utvecklingen i regioner,  kommuner  och på lokal\r\nnivå  följs  upp  och  kontinuerligt utvärderas  med\r\navseende på såväl kvinnornas medverkan som medverkan\r\nfrån  ungdomar,  invandrare  och  funktionshindrade.\r\nJämställdhetsfrågor   i  samband  med  de  regionala\r\ntillväxtprogrammen kommer att tas upp i ett följande\r\navsnitt.\r\nMed hänvisning till vad  som anförts bör riksdagen\r\navslå samtliga här behandlade motionsyrkanden.\r\n\r\nRegionala tillväxtprogram\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  med  hänvisning   till  bl.a.\r\npågående  arbete  avslå motioner om regionala\r\ntillväxtprogram. Jämför reservation 1 (m, fp,\r\nkd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:N398  (s)  förordas att regionernas\r\nroll  i  näringspolitiken bör stärkas  i  syfte  att\r\nuppnå bättre  samordning  och  utbyte  av befintliga\r\nresurser  samt  högre  effektivitet.  Det  regionala\r\ninflytandet   bör   enligt  motionärerna  ges  ökade\r\nmöjligheter att påverka  såväl  de statliga resurser\r\nsom fördelas som medel från EU:s strukturfonder. Med\r\nfördel  kan  detta  ske  inom  ramen  för  nybildade\r\nkommunalförbund.\r\n\r\nI   motion   2002/03:N267  (fp)  varnas  för   att\r\ntillväxtprogrammen  inte  får  bli  ytterligare  ett\r\nforum för diskussioner, som inte leder till konkreta\r\nåtgärder.  Enligt motionärerna kan det vara värt att\r\npröva   ett   franskt    system,    vilket   innebär\r\ntillväxtavtal  av  en  annan modell med  en  statlig\r\ngaranti om tillväxtmedel.\r\nEnligt motionärerna till  motion 2002/03:N393 (kd)\r\nblev    det    regionala    partnerskapet,     trots\r\nnäringslivets  deltagande,  alltför  avlägset för de\r\npersoner och de små företag som antas  bäst kunna ta\r\ntill   vara  tillväxtavtalens  intentioner.   I   de\r\nkommande  tillväxtprogrammen måste tillväxtkapitalet\r\ngöras synligare  och bli mer lättillgängligt, hävdar\r\nmotionärerna.    De    anser     att     kommunernas\r\nnäringslivsansvariga står närmare företagsamheten än\r\ntjänstemännen   på  länsstyrelserna.  Om  kommunerna\r\nskall   åta  sig  denna   uppgift   bör   den   dock\r\nfinansieras,  anser  motionärerna,  som inte avvisar\r\ntanken  på  ett  kommunalförbund som samverkansorgan\r\nunder en övergångsperiod.\r\nCenterpartiet förordar  i motion 2002/03:MJ428 att\r\ninte bara miljöperspektivet  tidigt  integreras i de\r\nnya regionala tillväxtprogrammen. Även  den  sociala\r\ndimensionen med bl.a. jämställdhet bör införlivas  i\r\nprogrammen.\r\nI  motion  2002/03:N302 (mp) anförs att kommunerna\r\ngenom rådgivning  och information bör stimuleras att\r\nvara     mer     aktiva     vid     skrivning     av\r\ntillväxtavtal/program.  De  bör  på  eget  initiativ\r\nhitta  möjliga  lösningar för hur  näringslivet  och\r\nmiljöutvecklingen    kan   utvecklas.   Motionärerna\r\npåpekar att det uppstår ett dynamiskt samspel mellan\r\naktörerna när fler kompetenser  och  näringar agerar\r\ninom samma region.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nGenomförandet  av tillväxtavtalen pågår  nu  i  alla  delar  av\r\nlandet. Näringsdepartementet har sedan genomförandet\r\npåbörjades presenterat två uppföljningsrapporter (Ds\r\n2001:15, Ds 2002:34).  Det  framgår  av  den senaste\r\nrapporten       att       en       majoritet      av\r\npartnerskapsföreträdarna anser att de  har ökat sina\r\nkunskaper  om  såväl  andra  aktörer i regionen  som\r\ntillväxtfrågor.  Framväxten  av   ett   lokalt   och\r\nregionalt klusterperspektiv sägs medföra ett tydligt\r\ninslag  av  lärande i angreppssättet. De svagheter i\r\nprocessen som  kommit  fram  gäller  bl.a. målen. En\r\nmajoritet  av  de svarande anser att insatserna  bör\r\nkoncentreras liksom  att  målen  bör vara tydligare.\r\nDessutom   har   de  horisontella  målen   ekologisk\r\nhållbarhet och jämställdhet,  vilka skall integreras\r\ni  avtalen,  fått  ett  relativt svagt  genomslag  i\r\ntillväxtarbetet.\r\n\r\nUtskottet    har   tidigare    framhållit    (bet.\r\n2001/02:NU4)    att     de     framtida    regionala\r\ntillväxtprogrammen kommer att utgöra  en  bas  i det\r\nlångsiktiga   arbetet   för   en   hållbar  regional\r\nutveckling.  En  nära samverkan med annan  planering\r\nförutsätts,       t.ex.        den       långsiktiga\r\nplaneringsprocessen  för  infrastrukturinvesteringar\r\noch för strukturfondsprogrammen.  Om  ett  kommunalt\r\nsamverkansorgan  har bildats bör detta fatta  beslut\r\nom förslag till regionalt tillväxtprogram.\r\nSom ett stöd till  länen  och  för att säkerställa\r\nkvaliteten  kommer  Institutet för tillväxtpolitiska\r\nstudier   (ITPS)   att  granska   programmen.   Även\r\nprogrammens förhållande  till  nationella mål kommer\r\natt granskas. Granskningen av ITPS kommer att utgöra\r\nett   underlag   för   regeringens  godkännande   av\r\nprogrammen.\r\nUtskottet  ansåg att den  nya  planeringsprocessen\r\nger  goda förutsättningar  för  en  hög  kvalitet  i\r\nprogrammen    och   ville   samtidigt   uttala   att\r\nmöjligheter     till     regelförenklingar     måste\r\nuppmärksammas. Enligt  utskottets uppfattning kommer\r\nen     samordning     av     programperioden     för\r\ntillväxtprogrammen      med      den     långsiktiga\r\nplaneringsprocessen  för  infrastrukturinvesteringar\r\natt ge bättre förutsättningar  för  en  helhetssyn i\r\nplaneringen.    Utskottet    instämde   vidare   med\r\nregeringen i att målen om ekologisk  hållbarhet  och\r\njämställdhet  bättre  bör  komma  till uttryck i det\r\nfortsatta  arbetet. Genom pilotlänsarbetet  kan  nya\r\nerfarenheter spridas och utnyttjas.\r\n\r\nI en reservation  (m,  kd, c, fp) om inriktningen av\r\nden  regionala  utvecklingspolitiken   anfördes  att\r\nformerna  för tillväxtprogrammen är mindre  viktiga,\r\nså   länge   det    ges   ett   ökat   utrymme   för\r\nunderifrånperspektivet. Reservanterna menade att det\r\när osannolikt att tillväxtprogrammen  kommer  att ge\r\npositiva  effekter  om  inte  planeringsprocessen är\r\nsådan   att   den  attraherar  även  företagen   och\r\nkvinnorna. Mångfald och kreativitet utvecklas bättre\r\ninom ramen för  lokala initiativ; däremot bör enligt\r\nreservanterna det statliga inflytandet begränsas.\r\n\r\nErfarenheter att  ta  till  vara,  bl.a.  i fråga om\r\njämställdhet och sociala aspekter\r\n\r\nRegeringens  uppdrag  till länsstyrelserna m.fl.  att  utarbeta\r\nförslag    till   regionala    tillväxtavtalsprogram\r\n(regeringsbeslut    2002-11-14)   utgår   från   att\r\nprogrammen   skall   genomföras    under    perioden\r\n2004-2007.    Emellertid    kan   en   ändamålsenlig\r\nharmonisering med EG:s strukturfondsprogram efter år\r\n2006  innebära att det blir nödvändigt  att  justera\r\nstarten  för  nästa period för tillväxtprogrammen. I\r\nen bilaga till  beslutet  om  uppdrag ges riktlinjer\r\nför  arbetet  med  regionala tillväxtprogram.  Bland\r\nriktlinjerna märks bl.a. följande punkter.\r\n\r\n- De regionala tillväxtprogrammen  skall  bidra till\r\nen   hållbar   tillväxt.   Nuvarande   och  kommande\r\ngenerationer  kvinnor  och män skall kunna  erbjudas\r\nsunda    ekonomiska,    sociala    och    ekologiska\r\nförhållanden.\r\n\r\n- Inom Regeringskansliet  har  ett  arbete påbörjats\r\nför   att   anpassa   och   uppdatera   förordningen\r\n(1998:1634) om regionalt utvecklingsarbete. Avsikten\r\när bl.a. att samtliga län skall utarbeta  breda s.k.\r\nregionala  utvecklingsprogram  (RUP).  De  regionala\r\ntillväxtprogrammen  betraktas som ett delprogram  av\r\nRUP.\r\n\r\n-  Arbetet  med  regionala   tillväxtprogram   skall\r\npräglas   av   en  process-  och  resultatorienterad\r\narbetsform där analys,  utformning,  planering  samt\r\nuppföljning  och  utvärdering  ses som kontinuerliga\r\ninslag under hela programperioden.\r\n\r\n-   Erfarenheter   av   de   nu  löpande   regionala\r\ntillväxtavtalen  är  att  de enskilda  kommunerna  i\r\nalltför  liten  utsträckning  blivit  involverade  i\r\narbetet  eftersom   avtalen   bygger  på  länen  och\r\nmotsvarande      som      administrativ      region.\r\nTillväxtprogrammen  bör utformas med särskild hänsyn\r\ntill lokala arbetsmarknadsregioner.\r\n\r\n-  En  annan erfarenhet  är  att  partnerskapen  bör\r\nbreddas,  bl.a.  att andelen kvinnor bör öka för att\r\nen jämn fördelning  mellan  könen skall uppnås. Även\r\nkompetens  när  det  gäller miljö,  integration  och\r\nmångfald, ungdomsfrågor  samt  i  förekommande  fall\r\nstorstadsfrågor bör ingå i partnerskapen.\r\n\r\n-  De regionala tillväxtprogrammen skall inte enbart\r\nfinansieras  med statliga medel. En utgångspunkt bör\r\nvara att även  kommuner,  landsting  och  näringsliv\r\nskall   bidra   till   finansieringen  av  regionala\r\ntillväxtprogram. Medfinansiering  från  näringslivet\r\när     särskilt    viktig    för    att    få    ett\r\nnäringslivsperspektiv på hållbar tillväxt.\r\n\r\n-   Strategiska   frågor   som   skall   beaktas   i\r\nanalysarbetet      är     arbetskraftsförsörjningen,\r\nentreprenörskap, företagande och företagsklimat samt\r\ninnovationssystem och kluster.\r\n\r\n- En tydlig målstruktur  med tillhörande indikatorer\r\nskall definieras för varje  program,  vilket  är  av\r\nbetydelse   för   uppföljning   och  utvärdering  av\r\ngenomförda   insatser.  Målstrukturen   skall   även\r\nsynliggöra programmens  hållbarhetsperspektiv så att\r\neffekterna av programarbetet kan avläsas utifrån ett\r\nekonomiskt,     ekologiskt    respektive     socialt\r\nperspektiv.\r\n\r\nDen kommunala nivåns medverkan\r\n\r\nNär det gäller det lokala och regionala inflytandet kan noteras\r\natt  i  regeringens   ovan   nämnda  riktlinjer  för\r\nregionala  tillväxtprogram  betonas  vikten  av  att\r\nfördjupa   och   utveckla   den   kommunala   nivåns\r\nmedverkan.  Aktörer  som  är  engagerade   i   lokal\r\nutveckling  och  inom  den  sociala  ekonomin, t.ex.\r\nkooperativa  utvecklingscentrum och företrädare  för\r\ns.k.  lokala utvecklingsgrupper,  skall  också  vara\r\nrepresenterade   i   partnerskapen.  Syftet  är  att\r\nutveckla      det     lokala     perspektivet      i\r\nnäringslivsfrågor.     I     de    fall    kommunala\r\nsamverkansorgan  bildas enligt  lagen  (2002:34)  om\r\nsamverkansorgan i  länen  får dessa ansvaret för att\r\nsamordna     och    implementera    de     regionala\r\ntillväxtprogrammen. Den kommunala förankringen torde\r\ndärmed bli tydligare  på  regional  nivå. Kommuner i\r\nfem  län  (Blekinge, Halland, Östergötland,  Uppsala\r\noch  Dalarna)   har   valt   att   bilda   kommunala\r\nsamverkansorgan från år 2003.\r\n\r\nRegeringen  beslutade  i  mars 2002 att uppdra  till\r\nNutek att, i samråd med Svenska  kommunförbundet och\r\nLandstingsförbundet,  utarbeta  ett   förslag   till\r\nprogram    för    att   långsiktigt   stärka   lokal\r\nnäringslivsutveckling.   Vid   halvårsskiftet   2002\r\nuppdrogs   åt   Nutek  att  genomföra  programmet  i\r\nenlighet   med  det   förslag   som   lämnats   till\r\nregeringen. Under programperioden 2002-2004 omsluter\r\nprogrammet totalt  25 miljoner kronor. Detta program\r\nsyftar  till  att  stödja   projekt  som  förbättrar\r\nsamspelet  mellan  den  lokala  och   den  regionala\r\nnäringslivsutvecklingen.  Avsikten  är  att   stärka\r\nlokal näringslivsutveckling och ge kommunerna bättre\r\nförutsättningar  för  att  medverka  i det regionala\r\nutvecklingsarbetet.       Programmets       insatser\r\nkoncentreras    till   de   två   första   åren   av\r\nprogramperioden i  syfte  att ta till vara kunskaper\r\noch erfarenheter inför genomförandet av de regionala\r\ntillväxtprogrammen som startar  år  2004. Programmet\r\nskall främst riktas till samverkande kommuner. Nutek\r\nkommer att ha en kontinuerlig dialog med projekten i\r\nsyfte att utbyta kunskaper och erfarenheter.\r\n\r\nTidtabell för tillväxtprogrammens utarbetande\r\n\r\nAv redovisningen på nästa sida framgår tidtabellen\r\nför utarbetandet av tillväxtprogrammen.\r\n\r\n\r\n-----------------------------------------------------\r\n|30 april    |Utkast till regionala tillväxtprogram |\r\n|2003        |från   län   där   länsstyrelser   och|\r\n|            |regionala självstyrelseorgan (inklusive\r\n|\r\n|            |Gotlands    och    Kalmar    län)   är|\r\n|            |huvudansvariga för arbetet skall  vara|\r\n|            |ITPS        till       handa       för|\r\n|            |förhandsutvärdering.   ITPS  bedömning|\r\n|            |skall lämnas till huvudansvariga så att\r\n|\r\n|            |eventuella  justeringar av  programmen|\r\n|            |kan   göras  innan   de   skall   vara|\r\n|            |regeringen till handa för godkännande.|\r\n-----------------------------------------------------\r\n|30    juni  |Utkast till regionala tillväxtprogram |\r\n|2003        |skall  lämnas  till  ITPS från län där|\r\n|            |nybildade   kommunala  samverkansorgan|\r\n|            |ansvarar     för      de     regionala|\r\n|            |tillväxtprogrammen.   ITPS   bedömning|\r\n|            |skall vara huvudansvariga till handa så\r\n|\r\n|            |att    eventuella    justeringar    av|\r\n|            |programmen kan göras innan  de  lämnas|\r\n|            |till regeringen för godkännande.      |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|september   |Budgetpropositionen för år 2004       |\r\n|2003        |avlämnas.                             |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|1  oktober  |Slutliga regionala tillväxtprogram från\r\n|\r\n|2003        |länsstyrelser       och      regionala|\r\n|            |självstyrelseorgan (inklusive Gotlands|\r\n|            |och Kalmar län) skall  vara regeringen|\r\n|            |(Näringsdepartementet) till  handa för|\r\n|            |godkännande.                          |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|15 oktober  |Slutliga regionala tillväxtprogram från\r\n|\r\n|2003        |kommunala  samverkansorgan  skall vara|\r\n|            |regeringen (Näringsdepartementet) till|\r\n|            |handa för godkännande.                |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|december    |Riksdagen fattar beslut om            |\r\n|2003        |budgetpropositionen för år 2004.      |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|december    |Regeringen godkänner de regionala     |\r\n|2003        |tillväxtprogrammen.                   |\r\n-----------------------------------------------------\r\n|1  januari  |Genomförandet av de regionala         |\r\n|2004        |tillväxtprogrammen påbörjas.          |\r\n-----------------------------------------------------\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom  framgår  av  den lämnade redovisningen av arbetet med\r\natt ta till vara erfarenheterna  från  verksamheten med de\r\nregionala   tillväxtavtalen   och   utnyttja   dessa   vid\r\nförberedelserna inför de regionala tillväxtprogrammen  har\r\nett  mycket  omsorgsfullt  grundarbete  utförts.  Detta är\r\nviktigt    för    att    de    höga    ambitionerna    med\r\ntillväxtprogrammen skall kunna tillgodoses. Utskottet vill\r\nliksom     tidigare    framhålla    att    de    regionala\r\ntillväxtprogrammen   kommer   att  utgöra  en  bas  i  det\r\nlångsiktiga arbetet för en hållbar regional utveckling.\r\n\r\nRiktlinjerna  för  uppdraget  till  länen  att  utarbeta\r\nförslag  till  regionala  tillväxtprogram   speglar  dessa\r\nambitioner,  bl.a. genom att partnerskapens sammansättning\r\nskall inkludera  olika grupperingar som aktivt arbetar med\r\nhållbara tillväxtfrågor. I partnerskapen skall företrädare\r\nför  den privata, offentliga  och  ideella  sektorn  ingå.\r\nUtskottet  vill understryka vad som sägs i riktlinjerna om\r\nvikten  av att  andelen  kvinnor  ökar  för  att  en  jämn\r\nfördelning  mellan  könen  skall  uppnås.  En  sådan  jämn\r\nfördelning    är    även    viktig    inom   många   andra\r\nkompetensområden   när   det  gäller  regional   tillväxt.\r\nUtskottet  stöder  också grundtanken  bakom  riktlinjernas\r\nutformning i fråga om  att  den kommunala nivåns medverkan\r\nbör  utvecklas  för att åstadkomma  ett  fördjupat  lokalt\r\nperspektiv i näringslivsfrågor.  Aktörer som är engagerade\r\ni  lokal utveckling och inom den sociala  ekonomin,  t.ex.\r\nkooperativa  utvecklingscentrum  och  företrädare för s.k.\r\nlokala utvecklingsgrupper, skall också vara representerade\r\ni partnerskapen.\r\nFrån  utskottets  utgångspunkter är det  väsentligt  att\r\nsåväl miljöaspekterna  som  de  sociala  aspekterna, bl.a.\r\njämställdhet,   verkligen  kommer  till  uttryck   i   det\r\nfortsatta arbetet  på ett bättre sätt än tidigare. För att\r\nöka medvetenheten om  miljön som tillväxtfaktor förutsätts\r\natt miljöfrågorna tydligt  kommer  in  i programmens olika\r\ndelar  redan  från  början.  I syfte att kunna  överblicka\r\nutvecklingen  och  vid  behov anpassa  åtgärderna  bör  de\r\nnämnda målsättningarna för tillväxtprogrammen - liksom för\r\növrigt  regionalt  utvecklingsarbete   -  följas  upp  och\r\nresultaten utvärderas.\r\nMed hänvisning till vad som anförts avstyrks  motionerna\r\ni aktuella delar.\r\n\r\nKapitalförsörjning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   med   hänvisning  till  vidtagna\r\nåtgärder och pågående arbete avslå motionsyrkanden\r\nom  kapitalförsörjning. Jämför  reservationerna  2\r\n(m, fp, kd, c) och 3 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion  2002/03:N344  (s)  hävdas  att  det finns mycket\r\nkapital  till  olika  utrednings- och stimulansåtgärder  -\r\ninte  minst  inom  EU:s strukturområde  -  i  samband  med\r\nnyföretagande men att  tillgången på lokalt riskkapital är\r\nminimal.\r\n\r\nI motion 2002/03:N362  (s) anförs att små företag, t.ex.\r\ni  Dalarna,  har svårt att utvecklas  om  det  inte  finns\r\ntillgång till  krediter  på  nära  håll.  En  trend är att\r\nbanker   och   andra   kreditinstitut  centraliserar  sina\r\nverksamheter.  Insikten  och   kunskapen   om   de  lokala\r\nföretagens  behov  försämras  med  avståndet. Motionärerna\r\nanser därför att om kreditgivningen  skall  fungera  måste\r\nregionala  utvecklingsresurser  skapas som komplement till\r\nbefintlig regelstyrd kreditgivning.\r\nMotionärerna  bakom motion 2002/03:N373  (s)  anser  att\r\nföretag, bl.a. i  Norrlands  inland, i dag kan tvingas att\r\nge upp intressanta affärsidéer  på  grund av kapitalbrist.\r\nEftersom  bankerna  är  restriktiva  är  det   svårt   för\r\nföretagen   att   expandera.   Det   är  angeläget  enligt\r\nmotionärerna att samhället tar ett ansvar  för  att ställa\r\nmer riskvilligt kapital till förfogande för dessa företag.\r\nI motion 2002/03:Fi237 (kd) framhålls att behovet av lån\r\ntill  rimliga  villkor  är  mycket  stort,  inte  minst  i\r\nglesbygden.  Möjliga  sätt  att  lösa  detta  är dels s.k.\r\nkreditgarantiföreningar,  där  föreningens  medlemsföretag\r\nskapar  egna  riskfonder,  dels s.k. nätverkslån,  där  en\r\ngrupp företagare gemensamt tar ansvar för lånet. Detta kan\r\nvara en framkomlig väg att få nya företag i Sverige.\r\nKraftansträngningar  måste   göras   för  att  förbättra\r\ntillgången  på  riskvilligt  kapital, sägs  det  i  motion\r\n2002/03:N274  (kd).  En  möjlighet   är  att  inom  mindre\r\ngeografiska områden bilda ekonomiska föreningar  byggda på\r\nengagemang  för  bygdens och företagens utveckling.  Genom\r\ndet lokala engagemanget  från företag och enskilda kan ett\r\ngrundkapital garanteras, som  kan  ökas  ytterligare genom\r\natt staten och kreditinstituten tillskjuter medel.\r\nI  motion  2002/03:N307  (kd)  framhålls  att   det   är\r\nangeläget   att   frågor  om  riskkapitalförsörjningen  på\r\nlandsbygden belyses  på  ett  allsidigt  sätt  i syfte att\r\nuppnå    en    lösning.    För   att   skapa   ytterligare\r\narbetstillfällen är tillgången  till riskkapital en viktig\r\nförutsättning,   hävdar   motionärerna.    Även    socialt\r\nföretagande,  dvs.  samverkan  mellan privat/ideell sektor\r\noch   offentlig   verksamhet,   ingår   i   den   framtida\r\nutvecklingspotentialen, påpekas det i motionen.\r\nEnligt motionärerna till motion  2002/03:N280  (v) råder\r\ndet  en  brist  på  institutioner för lokalt och regionalt\r\nsparande. Det behövs  en  sparform som kanaliserar kapital\r\ntill  de onoterade företagen  i  landsorten.  Eftersom  en\r\nsådan sparform  är  riskfylld  måste  den  kringgärdas med\r\nsärskild lagstiftning, samtidigt som staten  ger ekonomisk\r\nstimulans.  Ett  kanadensiskt system där lokalbefolkningen\r\ntar ansvar för att utveckla det lokala näringslivet är ett\r\nexempel. Motionärerna  föreslår att en utredning tillsätts\r\nför  att  se  över hela riskkapitalsituationen,  inklusive\r\nregionala sparformer m.m.\r\nVidare bör initiativ tas från statens sida för att bygga\r\nupp  en  utvecklingsfond   för  exempelvis  nyföretagande,\r\nsamverkan  och  kompetenshöjning.   En  sådan  fond  skall\r\növerbrygga den brist på kapital som kan  uppstå  när  EU:s\r\nstrukturfonder  försvinner  eller  minskas radikalt, anser\r\nmotionärerna.\r\nEnligt motionärerna bakom motion 2002:N324  (c,  kd) bör\r\nden svenska regionalpolitiken förändras i riktning mot  en\r\nkanadensisk  modell, vilken innebär att centralt planerade\r\noch initierade  regionala  projekt minskas till förmån för\r\nlokala  projekt.  I  stället  för  sedvanliga  bidrag  och\r\nsubventioner innebär den kanadensiska  modellen att staten\r\nställer  resurser till förfogande på icke  marknadsmässiga\r\nvillkor. I  Sverige  skulle  modellen betyda att det stora\r\nantalet offentliga stödorgan skulle  försvinna till förmån\r\nför  statligt  stöd till lokalt utvecklingsarbete.  Vidare\r\nanser motionärerna att en utredning bör tillsättas i syfte\r\natt skapa ett privatoffentligt  partnerskap  för  regional\r\nutveckling.   Utredningen  måste  klargöra  hur  en  sådan\r\nframtida regionalpolitik skall utformas för att inrymmas i\r\nEU:s regelverk.\r\nCenterpartiet   anför  i  motion  2002/03:N345  (c)  att\r\nbristen på riskkapital  är stor i hela landet men särskilt\r\npå landsbygden. En modell  som  bör prövas är att återföra\r\nen    del   av   vattenkraftsvinsterna   till    regionala\r\nriskkapitalfonder  med  regionala  styrelser. Detta skulle\r\ngynna startande av nya företag.\r\nI motion 2002/03:N302 (mp) föreslås  att  riksdagen  ger\r\nregeringen  i  uppdrag  att finna en lösning på företagens\r\nsvårigheter  att  finna  kapital.   Ett  sätt  kan  enligt\r\nmotionärerna  vara  att stimulera upprättandet  av  lokala\r\nbörser/banker  och  kreditgarantiföreningar.   Exempel  på\r\nlokala   banker  finns  i  Australien  och  på  fungerande\r\nkreditgarantiföreningar    i    södra    Europa.    I   en\r\nkreditgarantiförening  bygger  föreningens  medlemsföretag\r\nupp egna riskfonder och kan därigenom garantera  delar  av\r\ndet lån en medlem beviljats. En viss procentandel av lånet\r\nfår den enskilde företagaren själv svara för.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nHösten  2001 behandlades frågan om kapitalförsörjningen ur\r\nregionalt utvecklingspolitiska synpunkter i betänkandet om\r\nen politik  för tillväxt och livskraft i hela landet (bet.\r\n2001/02:NU4).  I  betänkandet  anförde utskottet bl.a. att\r\ndet  av  regeringen  aviserade  införandet   av  generella\r\nmikrolån är en ändamålsenlig lösning, som kan  bidra  till\r\natt  småföretag  lättare kan etableras och växa. Samtidigt\r\nskall de tidigare prioriterade grupperna kvinnor, ungdomar\r\noch invandrare ges  fortsatt förtur. Det är därför viktigt\r\natt lånen följs upp genom  statistik  över  låntagarna, så\r\natt hanteringen av olika gruppers låneansökningar  och lån\r\nkan utvärderas, ansåg utskottet.\r\n\r\nUtskottet betonade för sin del vikten av att kunskaperna\r\nhos  finansiärerna  om  kvinnor,  unga  och  personer  med\r\ninvandrarbakgrund  som  driver  företag  förbättras. Detta\r\nborde   enligt   utskottet   också  utmynna  i  förändrade\r\nattityder   gentemot   de  grupper   som   tidigare   haft\r\nsvårigheter att få krediter.\r\nVidare togs en för svenska  förhållanden  ny  företeelse\r\nupp, nämligen kreditgarantiföreningar. Utskottet ansåg att\r\ndenna  nya  kreditform  bör  få  utvecklas  på  marknadens\r\nvillkor.   De  statliga  insatserna  på  området  bör  bli\r\nmarknadskompletterande  i fråga om verksamheter som annars\r\ninte skulle komma till stånd trots stor samhällsnytta. När\r\ndet gällde den s.k. Kanadamodellen m.fl. uppslag borde det\r\nenligt utskottets mening tydliggöras att modellerna oftast\r\ninnehåller en skatteproblematik,  som dock inte togs upp i\r\nmotionerna.\r\nUtskottet   har   helt  nyligen  behandlat   frågor   om\r\nkapitalförsörjning och  riskkapitalförsörjning ur allmänna\r\nutgångspunkter i sitt betänkande om vissa näringspolitiska\r\nfrågor  (bet.  2002/03:NU7).  I  detta  betänkande  lämnas\r\ninformation om\r\n\r\n- Almi Företagspartner  AB, bl.a. rörande lån och råd till\r\nväxande småföretag,\r\n\r\n-     Industrifonden,     Norrlandsfonden,      Stiftelsen\r\nInnovationscentrum och Sjätte AP-fonden,\r\n\r\n- Nutek,\r\n\r\n- ett nytt lånegarantisystem,\r\n\r\n- regionala kreditgarantiföreningar.\r\n\r\nDet  skall  vidare  nämnas  att när utskottet hösten  2002\r\nbehandlade förslag gällande anslaget  Landsbygdslån (33:2)\r\nrefererades   uppgifter   från  Näringsdepartementet   att\r\nanslaget borde ligga kvar på  nivån  60  miljoner  kronor,\r\ntrots att utnyttjandet under år 2002 prognosticerades till\r\nendast  13,8 miljoner kronor. En orsak till detta var  att\r\nföretag väntades  få  ökade  svårigheter  att låna i bank,\r\ndels  på  grund  av  ett  nytt  internationellt  regelverk\r\nangående riskvärdering i samband med bankutlåning, dels på\r\ngrund    av    kommande    förslag   om   förändringar   i\r\nförmånsrättsordningen.\r\n\r\nNär det gäller förmånsrättsordningen kan konstateras att\r\nregeringen  nyligen  har  lagt   fram   en  proposition  i\r\nriksdagen  (prop.  2002/03:49  om nya förmånsrättsregler),\r\nvilken  behandlas av lagutskottet.  Förmånsrättskommitténs\r\narbete  (SOU   1999:1),   vilket  ligger  till  grund  för\r\npropositionen,  har  föranlett   farhågor   för   att   en\r\nförsämring  av företagshypoteket riskerar att leda till en\r\nminskad kredittillgång  för  mindre  och  nya  företag,  i\r\nsynnerhet   i   glesbygdsområden.  I  propositionen  ägnas\r\nsärskild    uppmärksamhet     åt     denna    problematik.\r\nNäringsutskottet  har  i  ett  yttrande till  lagutskottet\r\n(yttr.  2002/03:NU1y) koncentrerat  sina  synpunkter  till\r\nfrågan om  förändringar av företagshypoteket. Av yttrandet\r\nframgår  att   näringsutskottet  känner  en  oro  för  att\r\nkreditsituationen  för  mindre företag och entreprenörer i\r\nfärd med att starta företag har blivit mer ansträngd sedan\r\når   1999,  då  Förmånsrättskommittén   lade   fram   sitt\r\nbetänkande.\r\nFör allmän information om kapitalförsörjningssituationen\r\nhänvisas   till  det  ovan  nämnda  betänkandet  om  vissa\r\nnäringspolitiska frågor; denna allmänna information kommer\r\nhär att kompletteras på vissa områden.\r\nFörordningen  (1994:1100)  om statlig finansiering genom\r\nregionala    utvecklingsbolag,    vilken     styr    Almis\r\nlåneverksamhet,  har  reviderats och nya regler  trädde  i\r\nkraft  den 15 februari 2003.  Dels  har  de  nya  reglerna\r\njämkats     ihop     med    EU-perspektivet    och    EU:s\r\nstatsstödsbestämmelser,  dels har reglerna anpassats efter\r\nnya krav. Enligt de nu införda reglerna skall företagarlån\r\npå högst 250 000 kr kunna  ges  till den som startar eller\r\ndriver mindre företag. För krediter  under  50  000 kr kan\r\nAlmi  Företagspartner finansiera hela kapitalbehovet  utan\r\nkrav  på   medfinansiering.   Under   högst   två  år  kan\r\nföretagarlånet  löpa  utan  ränta.  Vid handläggningen  av\r\nlånen  skall  särskild  prioritet  ges  till  kvinnor  och\r\nungdomar. Enligt uppgift planeras en uppföljning  av lånen\r\navseende år 2003.\r\nNäringsminister Leif Pagrotsky har i april 2003 besvarat\r\nen interpellation (ip. 2002/03:254) av Åsa Torstensson (c)\r\ngällande stimulans av nyföretagande. Näringsministern  tog\r\ni sitt svar bl.a. upp att det nya generella företagarlånet\r\nvar  ett  instrument  för  att  bemästra svårigheterna med\r\nsmåföretags   anskaffning  av  mindre   krediter.   Vidare\r\nframhöll  statsrådet  att  särskild  uppmärksamhet  skulle\r\nägnas   åt   finansiering    i    tidiga    skeden,   s.k.\r\nsåddfinansiering,   och   den  rådgivning  och  stöd   som\r\nföretagen behöver på detta stadium.\r\nEtt införande av ett lånegarantisystem  kan  göras  inom\r\nramen  för  dagens regelverk. Tidpunkten för införandet är\r\nännu   inte   fastställd,    men   enligt   uppgift   från\r\nNäringsdepartementet  innebär  arbetsplaneringen  att  ett\r\nlånegarantisystem skall införas under hösten 2003.\r\nEtt system med kreditgarantiföreningar  -  liknande  det\r\nsom  finns i södra Europa - är under uppbyggnad i Sverige.\r\nDet vanliga är att en förening verkar över ett geografiskt\r\navgränsat   område,  men  även  branschmässig  avgränsning\r\nförekommer  i  Europa.  Syftet  med  föreningarna  är  att\r\nförbättra  förutsättningarna   för   näringsverksamhet   i\r\nföreningens  område. Föreningarna har ett öppet medlemskap\r\nför   alla   som   är    intresserade    av   en   positiv\r\nnäringslivsutveckling  och  kan tänkas bidra  till  detta.\r\nFöreningarna erbjuder sina företagsmedlemmar dels tillgång\r\ntill kapital, dels tillgång till  stöd  och  rådgivning av\r\nandra  medlemmar  med erfarenhet av affärsutveckling.  Den\r\nlokala  föreningen har  ett  eget  kapital  som  står  som\r\nsäkerhet för en del av medlemmarnas lån.\r\nFör   närvarande    finns    i    Sverige   sex   lokala\r\nkreditgarantiföreningar  under  olika  uppbyggnadsstadier,\r\nnämligen    i    Västerbotten,   Jämtland,   Örnsköldsvik,\r\nBlekinge/Kronoberg,   Norra   Småland   och   Dalarna.  De\r\nföreningar  som  har  kommit längst står bakom en  central\r\nparaplyorganisationen,  Sveriges kreditgarantiförening för\r\nlokal  utveckling,  ekonomisk   förening   (SKGF).   Denna\r\nförening  är  enligt Finansinspektionen tillståndspliktig.\r\nSommaren 2002 begärde  SKGF  tillstånd, och för närvarande\r\npågår en dialog med Finansinspektionen,  som  begärt olika\r\nkompletterande uppgifter från föreningen.\r\nFrån  det  särskilda  bidrag på tre miljoner kronor  som\r\nregeringen     har    beräknat    för     främjande     av\r\nkreditgarantiföreningsverksamhet  har ännu bara 500 000 kr\r\nutbetalats.     Dessa     medel    har    använts     till\r\ninformationsinsatser av olika  slag, internutbildning m.m.\r\nför  att  främja tillkomsten av kreditgarantiföreningar  i\r\nSverige.\r\nI mars 2003  ställde  Agne Hansson (c) en interpellation\r\ntill      näringsminister      Leif      Pagrotsky      om\r\nriskkapitalförsörjning  för  små  företag   genom   lokala\r\nkreditgarantiföreningar    (ip.    2002/03:246).    Enligt\r\ninterpellanten   har   den   långsamma   hanteringen   hos\r\nFinansinspektionen  gjort att inga garantier kan ges av de\r\nnybildade     föreningarna.      Vidare     anförs     att\r\nNäringsdepartementets bristande besked gör att SKGF svävar\r\ni ovisshet om det finns något informationsuppdrag för åren\r\n2003  och 2004. Avslutningsvis frågas  om  vilka  åtgärder\r\nnäringsministern    är    beredd   att   vidta   för   att\r\nkreditgarantiföreningarnas verksamhet skall tryggas.\r\nNäringsministern klargjorde i sitt svar den 8 april 2003\r\natt   redovisningen   från   SKGF   hade   inkommit   till\r\ndepartementet   i   omgångar   och   att    den   slutliga\r\nredovisningen  lämnats  så  sent  som  en  vecka tidigare.\r\nStatsrådet ansåg att det var rimligt att avvakta  med  ett\r\nnytt  beslut  om finansiering tills dess att redovisningen\r\ngåtts igenom och  utvärderats.  Med  ett komplett underlag\r\nvar statsrådet berett att mycket snart  -  förhoppningsvis\r\ninom   den   närmaste   månaden  -  fatta  beslut  om   en\r\nfortsättning.   Enligt   statsrådet   kommer   SKGF   även\r\nfortsättningsvis att ha en  central roll för framväxten av\r\nkreditgarantiföreningsverksamheten.\r\nVidare finns det regionala nätverk av s.k. affärsänglar,\r\ndvs.  personer  som  har  erfarenhet   och   kunskaper   i\r\nföretagande,    tid    och    intresse    att    delta   i\r\nföretagsutveckling  samt  utrymme  i  sin ekonomi för  att\r\ninvestera  i  helt nya projekt. Det informella  kapitalet,\r\ndvs. kapital som  investeras  i onoterade företag utan att\r\ndet finns familjerelationer med  i  bilden, härrör från en\r\nrelativt stor andel invånare. Andelen  av  befolkningen  i\r\narbetsför  ålder  som  investerar  i sådana företag uppgår\r\ntill ca 7,0 % i USA, 5,1 % i Norge,  4,1  %  i Danmark och\r\n2,5  % i Sverige (källa: Nutek). En del av dessa  personer\r\när affärsänglar.  Uppskattningsvis  finns  det 3 000-5 000\r\naffärsänglar i Sverige.\r\nGrunden för verksamheten ligger enligt Nutek i skapandet\r\nav regionala nätverk, som tar ansvar för sin  närmiljö men\r\näven arbetar med större geografisk spridning där det finns\r\nbehov.   Nätverkens   uppgift  är  bl.a.  rekrytering   av\r\naffärsänglar,  genomförande   av   investeringsforum   och\r\nutbildningsinsatser.\r\nNutek  verkar  för  att  det skall finnas aktiva och väl\r\nfungerande  affärsängelnätverk  över  hela  landet.  Dessa\r\nnätverk bidrar  till  att  entreprenörer  kan  starta  nya\r\nföretag  samt att existerande företag kan växa. Totalt har\r\nNutek  satsat   2 miljoner   kronor   för   att  under  en\r\ntvåårsperiod  bygga  upp  verksamheten. Hittills  har  nio\r\norganisationer fått stöd för att starta regionala nätverk.\r\nEnligt  Nuteks  planering  kommer  emellertid  det  totala\r\nantalet regionala nätverk som  får  stöd att uppgå till 17\r\nunder tvåårsperioden.\r\nDen  s.k. Kanadamodellen och liknande  modeller  innebär\r\natt fonder  bildas  i  syfte att bygga upp riskkapital för\r\nbl.a.  företagsinvesteringar.   Även   staten   bidrar   i\r\nsatsningen,  t.ex.  genom att ge räntefria lån eller genom\r\natt   ge   skattefördelar.   Såväl   finansutskottet   som\r\nskatteutskottet  har  behandlat  frågor av denna karaktär.\r\nEnligt  finansutskottet har flera svenska  organisationer,\r\nbl.a. Landsorganisationen,  studerat den kanadensiska s.k.\r\nsolidaritetsfonden. Finansutskottet  förklarade  sig  inte\r\nberett  att  tillstyrka skattesubventioner för att inrätta\r\nfonder av kanadensisk  typ i Sverige (bet. 2001/02:FiU7 s.\r\n11).  Skatteutskottet  har  nyligen  behandlat  frågan  om\r\nskattestimulanser    för    aktivt     ägaransvar    (bet.\r\n2002/03:SkU8)  och fann därvid inte skäl  att  göra  något\r\nannat ställningstagande än finansutskottet gjort tidigare.\r\nI  en  motion  om   riskkapitalförsörjning  ur  regional\r\nsynvinkel kopplas denna  fråga  ihop  med återföring av en\r\ndel   av  vattenkraftsvinsterna.  Den  sistnämnda   frågan\r\nbehandlas separat i ett följande avsnitt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vill  betona att frågan om kapitalförsörjningen\r\när    av   central   betydelse    inom    den    regionala\r\nnäringspolitiken  -  liksom inom näringspolitiken i stort.\r\nEn    effektivt   fungerande    kapitalmarknad    är    en\r\ngrundförutsättning  för  skapandet  av nya företag och för\r\ntillväxt  i  befintliga företag. Som den  ovan  redovisade\r\ninformationen visar finns det - vid sidan av bankerna - en\r\nmängd olika organisationer,  som  på  olika  sätt står för\r\nkreditfunktioner  och  rådgivning  m.m.  Nya  former   som\r\nkreditgarantiföreningar    och    regionala   nätverk   av\r\naffärsänglar   innebär  nya  möjligheter   för   speciella\r\ngrupper.\r\n\r\nÄndå kan det finnas  svårigheter  att  få  tillgång till\r\nkrediter  och  riskkapital  i  den  egna regionen,  vilket\r\nmotionerna  vittnar  om.  Svårigheterna   har   ett  antal\r\norsaker, bl.a. konjunkturbilden och att företagare utanför\r\nstorstadsregionerna  har  förhållandevis  mindre värden  i\r\nbyggnader  som  säkerhet för lån. Vidare är den  ordinarie\r\nriskkapitalmarknaden i högre grad än tidigare koncentrerad\r\npå företag som har  kommit en bit i sin utveckling, vilket\r\nkan medföra att intressanta  affärsidéer inte utvecklas på\r\ngrund av kapitalbrist. Ytterligare  svårigheter kan uppstå\r\nom och när EU:s strukturfonder fasas ut. Motionärernas oro\r\nbör därför enligt utskottets mening tas på allvar.\r\nVid sidan av den ordinarie kapitalmarknaden  har  staten\r\nen   viktig   funktion   att  fylla  när  det  gäller  att\r\nkomplettera  denna  marknad   på   vissa   områden,  såväl\r\ngeografiska   som  organisatoriskt  eller  företagsmässigt\r\nbetingade områden.  Det  statliga  stödet  för  att främja\r\nkreditgarantiföreningarna    samt    Nuteks    stöd   till\r\nuppbyggnaden av de regionala nätverken av affärsänglar  är\r\nexempel på sådan komplettering av marknaden.\r\nFöretagarlånet   som   nyligen  har  införts  är  enligt\r\nutskottets  uppfattning en  positiv  utveckling.  Särskilt\r\nvälkomnar utskottet  att  prioritet  ges  till kvinnor och\r\nungdomar.  Som  utskottet  tidigare  har  påpekat  är  det\r\nviktigt   att   lånen  följs  upp  genom  statistik   över\r\nlåntagarna,  så  att   hanteringen   av   olika   gruppers\r\nlåneansökningar och lån kan utvärderas. Även det planerade\r\ninförandet   av   ett  lånegarantisystem  kan  bidra  till\r\nförbättring av småföretagens kreditsituation.\r\nEtt statligt främjande  av  lokala börser/banker samt en\r\nmodell  (inspirerad  från  Kanada)   med   vissa  statliga\r\nresurser till förmån för lokala projekt och  nya regionala\r\ninstitutioner   för  lokalt  och  regionalt  sparande   är\r\nmotionsförslag som  lagts  fram.  Utskottet har funnit att\r\nsåväl finansutskottet som skatteutskottet  har avvisat den\r\nkanadensiska    finansieringsmodellen;    näringsutskottet\r\nfinner  inte anledning till något annat ställningstagande.\r\nEnligt utskottets  sätt  att  se  finns  det anledning att\r\nuppmärksamt följa riskkapitalmarknaden och de förändringar\r\nsom    kommer   att   påverka   den,   bl.a.   genom   nya\r\ninternationella bankregler och utvecklingen när det gäller\r\nEU:s strukturfonder.  Om  det  visar sig att de instrument\r\ninom kapitalförsörjningsområdet  som  finns  i  dag,  inte\r\nskulle  vara  helt  anpassade  till  en  ny  situation  på\r\nkapitalmarknaden  och  de  krav  som  kan ställas inom den\r\nregionala utvecklingspolitiken, bör detta  fångas upp inom\r\nramen för kontinuerlig utveckling och omprövning  av dessa\r\ninsatser.\r\nMed   det   anförda  avstyrker  utskottet  samtliga  här\r\nbehandlade motioner i berörda delar.\r\n\r\nLokal utveckling\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  bör  med   hänvisning   till   vidtagna\r\nåtgärder och pågående arbete avslå motionsyrkanden\r\nom lokal utveckling. Jämför reservation 4 (m,  fp,\r\nkd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:N224 (s) anförs att förutsättningarna för\r\natt  kunna uppföra nya industri- och företagslokaler  inom\r\nområden   med   låg   tillväxt  måste  förbättras.  Enligt\r\nmotionären  är  det  inte  rimligt  att  små  och  utsatta\r\nkommuner måste ta på sig en stor risk för att nybyggnation\r\nav nödvändiga lokaler  skall  kunna  komma  till stånd. En\r\növersyn bör göras av denna fråga.\r\n\r\nI motion 2002/03:N361 (s) befaras att många  lands-  och\r\nglesbygdsorters  framtid  som  levande miljöer för boende,\r\narbete och företagande kommer att  urholkas.  Motionärerna\r\nanför att det saknas samlad kunskap och erfarenhet  av den\r\nlokala miljöns behov, önskemål och prioriteringar. I denna\r\nlokala  miljö  spelar  den  sociala ekonomin stor roll för\r\nutvecklingen där flera, ofta  ideellt baserade, byalag och\r\nutvecklingsgrupper   verkar.  Motionärerna   föreslår   en\r\ntankesmedja  i  syfte att  bygga  upp  kunskap,  analysera\r\neffekter av regler m.m., sprida erfarenheter om den lokala\r\nmiljön och fungera som inspirationskälla.\r\nI  motion  2002/03:N364   (s)  understryks  att  det  är\r\noacceptabelt  att  det inte finns  någon  koppling  mellan\r\nbeviljade  etableringsstöd   för   företag   och  krav  på\r\nkollektivavtal.  Enligt  motionärerna  är det rimligt  att\r\nkrav ställs på att kollektivavtal skall vara tecknat innan\r\nbidrag eller stöd beviljas till företaget.  Det  kan  inte\r\nvara  rätt  att  samhället  medverkar  till en ordning där\r\nosund konkurrens kan uppkomma genom t.ex. lönedumpning.\r\nInga  regionalpolitiska  åtgärder  kan  kompensera   ett\r\nbristfälligt lokalt näringsklimat framhåller motionären  i\r\nmotion  2002/03:N207  (m). Kommunens näringsklimat handlar\r\nom  faktorer  som  kommunikationer,   utbildning,   lokala\r\nregler,    attityden    från   kommunens   sida   gentemot\r\nnäringslivet, kommunalskatten,  smidigheten  vid plan- och\r\nbyggärenden  m.m.  Enligt motionären bör förutsättningarna\r\nför det lokala företagandet stärkas.\r\nFör  att  stimulera   regionernas   insatser   för   att\r\nlångsiktigt  öka  intresset  för naturvetenskap och teknik\r\nanser motionärerna i motion 2002/03:N244 (v) att Nutek bör\r\nges  i uppdrag att permanenta försöket  med  de  kommunala\r\nteknikskolorna.  Nutek  bör  från nationell nivå samordna,\r\ninitiera och utveckla tanken om kommunala teknikskolor.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nEnligt Nuteks uppfattning är investeringar i byggnader ett\r\nstort problem av olika skäl för  företag i stödområde. Den\r\nviktigaste orsaken är att byggnader  har  ett  mycket lågt\r\nvärde  som  säkerhet.  Nutek  startar  för närvarande  ett\r\nprojekt om företagens försörjning av lokaler  i stödområde\r\noch hur denna kan förbättras.\r\n\r\nEn  av  lösningarna  på  detta problem är att kommunerna\r\näger och hyr ut lokaler till  företag.  Detta är dock inte\r\nhelt  okomplicerat  på  grund  av  en rad faktorer,  t.ex.\r\nkommunal kompetens och konkurrensfrågor  m.m. Enligt Nutek\r\nhar problem företrädesvis uppstått i kommuner där kommunen\r\när   en   stor   aktör  på  lokalmarknaden  med  betydande\r\ninflytande  på  fastighetsmarknaden.  Problemen  har  dock\r\nvarit hanterbara  och  Nutek  har  sammantaget en relativt\r\npositiv bild av stödet till kommunala lokaler.\r\nInom  ramen  för  EU:s  statsstödsregler  kan  regionala\r\nutvecklingsbidrag  lämnas  till  kommuner  för  att  bygga\r\nlokaler  för  uthyrning. Enligt  reglerna  i  förordningen\r\n(2000:279)  om  regionalt   utvecklingsbidrag  får  bidrag\r\nlämnas  till  uppförande, ombyggnad  och  restaurering  av\r\nlokaler för uthyrning.  Det  skall gälla lokaler på mindre\r\norter (mindre än 10 000 invånare),  där  förutsättningarna\r\när   tillfredsställande  för  den  verksamhet  som   skall\r\nbedrivas  i  lokalerna.  I  lokalerna  får endast bedrivas\r\nsådan  verksamhet  som  är bidragsberättigad.  Vidare  får\r\nlokalerna inte byggas större  än  2 000 kvadratmeter eller\r\nvara avsedda bara för ett företag.  De får hyras ut endast\r\ntill små och medelstora företag som bedöms sakna möjlighet\r\natt  själva  bygga  lokaler. I en ort som  är  utsatt  för\r\nsärskilt    omfattande    strukturell     förändring    av\r\nsysselsättningen får bidrag även lämnas till ombyggnad och\r\nrestaurering av större lokaler.\r\nOm lokalen ägs av en kommun eller ett kommunägt  företag\r\nskall  uppgift  om  hyrans storlek meddelas i beslutet  om\r\nbidrag. Hyran skall därvid  bestämmas  lägst till en sådan\r\nnivå  att  den  inte innebär subventioner utöver  vad  som\r\nföljer av det regionala utvecklingsbidraget.\r\nTotalt sett har  drygt  36  miljoner  kronor i regionalt\r\nutvecklingsbidrag  beviljats  till  industrilokaler  under\r\nperioden 2000-2002.\r\nEnligt uppgift från Regeringskansliet  finns det förslag\r\nom  vissa  förändringar  i ovan nämnda förordning  och  en\r\nnotifiering  skickas  i dagarna  till  kommissionen.  Dels\r\nskulle en utvidgning ske  till  orter  mellan  10  000 och\r\n75 000  invånare,  dels  skulle  orter  som ligger utanför\r\nstödområdet men inom strukturfondsområdet kunna söka dessa\r\nstöd.\r\nSocial  ekonomi  och  dess utveckling har  behandlats  i\r\nutskottets     betänkande     2002/03:NU7     om     vissa\r\nnäringspolitiska frågor. Det framgår  av nämnda betänkande\r\natt  politikområdet folkrörelsepolitik bl.a.  syftar  till\r\natt stödja och stärka den sociala ekonomin i samhället.\r\nInom ramen för den sociala ekonomin kan nämnas de lokala\r\nkooperativa  utvecklingscentrumen  (LKU),  vilka  har till\r\nsyfte  att  på  ett  brett  sätt  främja  företagande  och\r\nföretagsutveckling.  Målet  med  verksamheten är bl.a. att\r\ndet  skall  startas  fler och starkare  företag  inom  den\r\nsociala ekonomin och att  de  som  startar kooperativa och\r\nandra  företag inom denna sektor skall  ha  tillgång  till\r\nprofessionell rådgivning. Sedan år 1999 har Nutek ansvaret\r\nför att  handlägga  det  statliga bidraget till kooperativ\r\nutveckling.\r\nUnder år 2002 har Nutek  låtit  genomföra  en studie för\r\natt fördjupa förståelsen av LKU:s verksamhet. Avsikten har\r\nvarit   att  få  en  grundläggande  beskrivning  av  LKU:s\r\nverksamhet  och  rådgivarnas  arbetssituation. Studien som\r\nnyligen  lagts  fram  innehåller  bl.a.   en   kvantitativ\r\nbeskrivning och problematisering av förutsättningarna  för\r\nLKU:s verksamhet, en kvalitativ beskrivning, en analys där\r\nde  nämnda  delarna kopplas samman samt en sammanfattning.\r\nStudien  kommer   enligt   uppgift  att  kompletteras  med\r\nsynpunkter från olika intressenter och därefter att utgöra\r\nunderlag för Nuteks rapportering till regeringen.\r\nDet kan erinras om att regeringen  under hösten 2002 har\r\nuppdragit åt berörda länsstyrelser och  självstyrelseorgan\r\natt   utarbeta   och   genomföra   lokala   program    för\r\nentreprenörskap      och     lokalt     utvecklingsarbete.\r\nLänsstyrelser m.fl. har beviljats högst 30 miljoner kronor\r\nför   perioden   2002-2004    för    att   främja   lokalt\r\nutvecklingsarbete.  Bidragen  skall  lämnas  till  ideella\r\norganisationer  som  är  verksamma  på  lokal   nivå   för\r\naktiviteter  inom  ramen  för  programmen.  Högst  10 % av\r\nmedlen  får - efter behovsprövning - användas för utgifter\r\nhos ideella organisationer i samband med deras medverkan i\r\nmötesaktiviteter på regional nivå.\r\nSyften  med  programmen  är  dels  att,  bl.a. genom ett\r\nförbättrat     entreprenörskap,    medverka    till    att\r\nutvecklingsidéer  av  särskild  betydelse  för  den lokala\r\nutvecklingen  tas till vara i ökad utsträckning, dels  att\r\nöka möjligheterna  för  ideella organisationer att delta i\r\noch påverka denna process. Programmen skall utarbetas inom\r\nramen  för  breda partnerskap,  där  särskild  vikt  skall\r\nläggas  vid  kvinnors  och  ungdomars  deltagande.  Enligt\r\nanvisningarna  bör  programmen lämpligen innehålla analys,\r\nmål  och  prioriterade  insatsområden  samt  en  indikativ\r\nfinansiering.  Senast den 28 mars 2003 skall de utarbetade\r\nprogrammen redovisas till Regeringskansliet.\r\nMöjligheterna  att  samordna  programarbetet  med  andra\r\nnärliggande    program    och    uppdrag,   t.ex.   lokala\r\nutvecklingsprogram för kommersiell  service  och  kommande\r\nregionala  tillväxtprogram,  skall beaktas. En slutrapport\r\nskall redovisas senast i augusti 2005.\r\nVidare  kan  redovisas  att regeringen  i  augusti  2002\r\nbeslutade att tillkalla en  särskild utredare för att göra\r\nen översyn av Glesbygdsverkets  roll  och uppdrag inom den\r\nnya regionala utvecklingspolitiken som  riksdagen beslutat\r\nom (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4). Enligt  direktiven\r\nskulle  utredaren  i  sitt  arbete  utgå från behovet  att\r\nfrämja   lokala  utvecklingsförutsättningar,   där   såväl\r\ntillväxtaspekter   som   välfärdsaspekter  sammanvägs  och\r\nbeaktas (dir. 2002:112). Utredaren  har  nyligen redovisat\r\nresultatet     av     sitt     arbete    (SOU    2003:29).\r\nUtredningsresultaten i stort berörs  vidare  i  ett senare\r\navsnitt  om  landsbygds- och skärgårdsfrågor, till  vilket\r\nhänvisas. Därför  skall  i detta sammanhang endast noteras\r\natt utredningen framhåller  att  det  varit en önskan från\r\nmånga personer att det finns ett organ  som tar vara på de\r\nerfarenheter som görs i byar och bygder och  sedan sprider\r\nde   goda   exemplen.   Det  nya  av  utredaren  förordade\r\nLandsbygdsverket föreslås  -  i  väntan  på ytterligare en\r\nutredning  -  att  bl.a.  få  uppgiften  att  ansvara  för\r\nkunskapsutveckling  om landsbygden och tillvaratagande  av\r\nlandsbygdens utvecklingsförutsättningar,  främst i arbetet\r\nmed regionala tillväxtprogram. I den förstnämnda uppgiften\r\ningår  bl.a.  att  sprida goda exempel och att  svara  för\r\nmetodkunskap,     lärande     och     förvaltningen     av\r\ngemenskapsinitiativet Leader+ m.m.\r\nDet kan också nämnas  att  Nutek vid halvårsskiftet 2002\r\nfick  regeringens uppdrag (N2002/2991/RUT)  att  genomföra\r\nett   program    för    att   långsiktigt   stärka   lokal\r\nnäringslivsutveckling  i  enlighet  med  det  förslag  som\r\nmyndigheten,  i  samråd  med Svenska  kommunförbundet  och\r\nLandstingsförbundet,  tidigare   hade   lämnat.  Samtidigt\r\nbeviljades  Nutek  ett bidrag på högst 25 miljoner  kronor\r\nunder perioden 2002-2004.  Enligt  regeringsbeslutet skall\r\nNutek,  efter samråd med Institutet för  tillväxtpolitiska\r\nstudier (ITPS),  kontinuerligt  följa upp programmet genom\r\nsärskilt utsedd intern eller extern  expertis. Nutek skall\r\nsenast den 1 mars 2003 (respektive 1 mars  2004)  redovisa\r\nprogrammets  genomförande  samt  ge  en  bedömning av dess\r\neffekter   till   Näringsdepartementet.  Slutrapport   med\r\nutförlig   redovisning    av   programmets   genomförande,\r\nfinansiering    och   effekter   skall    inlämnas    till\r\nNäringsdepartementet senast i augusti 2005.\r\nProgrammet   skall   öka   förutsättningarna   för   ett\r\nkvalitativt strategiskt  arbete  med näringslivsutveckling\r\npå lokal nivå och därmed öka möjligheterna  för den lokala\r\nnivån   att   få   en  mer  aktiv  roll  i  det  regionala\r\nutvecklingsarbetet. Målgruppen är\r\n\r\n- samverkande kommuner,\r\n\r\n- kommuner grupperade i lokala arbetsmarknadsregioner,\r\n\r\n- kommuner i samverkan med statliga regionala organ,\r\n\r\n- kommuner i samverkan med olika intressegrupper,\r\n\r\n- lokala intresseorganisationer i samverkan med kommuner.\r\n\r\nProgrammet  bygger  på  tre  prioriterade  åtgärdsområden,\r\nnämligen    ökad   lokal   anknytning    till    regionala\r\ntillväxtavtal/tillväxtprogram,  analyser  och  metoder för\r\nutveckling av lokala arbetsmarknadsregioner samt slutligen\r\ntemainriktade   analyser   och   metoder.   Enligt  Nuteks\r\nredovisning  av hittillsvarande programarbete  (dnr.  012-\r\n2002-1681) har,  efter  två  ansökningstillfällen under år\r\n2002,  sammanlagt  54  projektansökningar   inkommit  till\r\nNutek.\r\n\r\nNär   det   gäller   frågan   om   en   koppling  mellan\r\netableringsstöd för företag och krav på kollektivavtal kan\r\nnämnas  att  det  finns  vissa  regler  som  berör   denna\r\nkoppling.  Såväl  i  förordningen  (2000:279) om regionalt\r\nutvecklingsbidrag   som  i  förordningen   (1998:996)   om\r\nsysselsättningsbidrag  stadgas  att  de anställdas lön och\r\nandra    anställningsförmåner   skall   vara    åtminstone\r\nlikvärdiga    med    vad   som   följer   av   tillämpligt\r\nkollektivavtal.  Regionalt   utvecklingsbidrag   får  bara\r\nlämnas om verksamheten också tillförsäkrar de anställda en\r\ntillfredsställande  arbetsmiljö samt en tillfredsställande\r\nyttre miljö.\r\nDet  finns  således inget  krav  på  kollektivavtal  men\r\ndäremot   på  att   förmånerna   åtminstone   skall   vara\r\nlikvärdiga.\r\nNutek  har   regeringens  uppdrag  att  bidra  till  att\r\nkommuner     etablerar      kommunala      teknik-     och\r\nentreprenörskolor, KomTek. Den kommunala teknikskolan  har\r\nsyftet att på sikt få fler ungdomar, framför allt flickor,\r\natt  intressera sig för teknik och har utvecklats av Nutek\r\ni samarbete  med  Arbetsmarknadsstyrelsen. KomTek är tänkt\r\nsom  ett  komplement  till  undervisningen  i  skolan  och\r\narbetslivet.  Enligt  information från Nutek kan den också\r\nbli en mötesplats för alla  med  engagemang  för  teknik -\r\nlärare,   föräldrar,  innovatörer,  företagare,  kommunala\r\ntjänstemän  m.fl.  Till  grunderna  hör  en  pedagogik som\r\nbygger på glädje i att skapa med teknikens hjälp.  Idén är\r\nkopierad  efter de kommunala musikskolorna. Hälften av  de\r\nstuderande  skall  vara  flickor/kvinnor. Från år 2002 och\r\ntre  år framåt utvecklas idékonceptet  i  en  pilotkommun,\r\nnämligen  Örebro kommun, som invigde landets första KomTek\r\ni februari  2003.  Pilotverksamheten drivs av kommunen med\r\nstöd av Nutek, Rådet för europeiska socialfonden i Sverige\r\n(ESF-rådet)  och Arbetsmarknadsstyrelsen.  Under  år  2003\r\nstartar  kommunala  teknikskolor  i  Halmstad,  Jönköping,\r\nÖrnsköldsvik och Härnösand.\r\nI den kommunala  teknikskolan  skall  pojkar och flickor\r\nkunna  gå  på  sin fritid ända tills de slutar  gymnasiet.\r\nVidare är arbetslösa  en viktig målgrupp. Fortbildning för\r\nlärare  är  ett  annat  inslag  i  verksamheten  inklusive\r\nutveckling av teknikundervisningen.  Även arbetsgivare med\r\nyrkesgrupper som har behov av kompetensutveckling i teknik\r\noch naturkunskap kan hyra lokalerna liksom innovatörer som\r\nvill ta fram en prototyp.\r\nFör åren 2002 och 2003 har regeringen  respektive  Nutek\r\navsatt sammanlagt 4,6 miljoner kronor för KomTek.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nNär  det  gäller  lokalt  företagande  anser utskottet att\r\nutvecklingen  är  på  rätt  väg.  Den lokala  utvecklingen\r\nstimuleras  genom att de olika program  som  beslutats  av\r\nriksdagen i slutet  av  år  2001  (prop.  2001/02:4,  bet.\r\n2001/02:NU4)  nu  är  under genomförande. Utskottet lägger\r\nstor vikt vid att även  sådant företagande som ingår i den\r\nsociala ekonomin, bl.a. kooperativa  företag,  stärker sin\r\nroll.  En  god  beskrivning  av  verksamheten  vid  lokala\r\nkooperativa  utvecklingscentrum  (LKU)  och  en  analys av\r\nförutsättningarna  för dessa kan utgöra en startpunkt  för\r\nvidare  utveckling.  Även   den   i   dagarna  publicerade\r\nutredningen om en ny landsbygdspolitik kan - även om detta\r\nmåste  ses  på  betydligt  längre  sikt  -  innebära   att\r\nlandsbygden  och  dess företag betraktas på ett nytt sätt.\r\nAtt samla kunskap om  den  lokala  miljöns behov, önskemål\r\noch prioriteringar samt sprida goda erfarenheter kan genom\r\nen  ny  myndighetsorganisation  (se  även   avsnittet   om\r\nlandsbygds- och skärgårdsfrågor) få en större vikt.\r\n\r\nNär   det   gäller   frågan   om   en   koppling  mellan\r\netableringsstöd  för  företag  och  krav på kollektivavtal\r\nanser utskottet för sin del att en förutsättning  för  att\r\nstöd  inom  ramen  för  den regionala utvecklingspolitiken\r\nskall  utgå  är  att arbetsvillkoren  på  företaget  minst\r\nuppgår   till   den   nivå   som   anges   i   motsvarande\r\nkollektivavtal.\r\nI  frågan  om  kommuners  möjlighet  till  uthyrning  av\r\nlokaler till företag menar utskottet att det av motionären\r\nuppmärksammade problemet bör tas på allvar. Enligt uppgift\r\när förändringar på gång; som nämnts ovan skickas i dagarna\r\nen  notifiering  till   kommissionen  i  syfte  att  utöka\r\nmöjligheterna   för  kommuners   uthyrning   av   lokaler.\r\nUtskottet  ställer   sig   positivt   till  den  planerade\r\nutvidgningen.\r\nNär  det  gäller  den  kommunala  teknikskolan   är  ett\r\npilotprojekt  påbörjat. Enligt utskottets uppfattning  bör\r\npilotprojekt utvärderas  innan  frågan om en permanentning\r\nav utbildningsformen tas upp.\r\n\r\n\r\nMed hänvisning till vad som anförts bör\r\nriksdagen avslå samtliga här behandlade\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\n\r\nÅterförande av del av\r\nvattenkraftsvinsterna\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   med  hänvisning  till   gällande\r\nprinciper   för  statens   budgethantering   avslå\r\nsamtliga motionsyrkanden  om  återföring av del av\r\nvattenkraftsvinsterna    till    de   producerande\r\nregionerna  eller  om en utredning av  ett  sådant\r\nsystem. Jämför reservation 5 (kd, v, c, mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI ett antal motioner  begärs att det blir utrett på vilket\r\nsätt   en  del  av  vattenkraftsvinsterna   skulle   kunna\r\nåterföras   till  de  vattenkraftsproducerande  regionerna\r\neller att regeringen  läger  förslag  på  området.  Sådana\r\nyrkanden    finns    i   motionerna   2002/03:N259   (kd),\r\n2002/03:N290  (kd), 2002/03:N246  (v),  2002/03:N205  (c),\r\n2002/03:N210  (c),   2002/03:N325  (c,  fp,  kd,  v,  mp),\r\n2002/03:N345 (c) och 2002/03:N302  (mp).  Ett argument för\r\nen  sådan  ordning  är  att  det  lokala näringslivet  och\r\ninvånarna   inte   längre   kan   utnyttja    de   berörda\r\nnaturresurserna  för  rekreation  och  dylikt.  Ett  annat\r\nargument   är   att   vattenkraftskommunerna   har  blivit\r\nbidragsmottagare av regionalpolitiskt stöd m.m., när det i\r\nsjälva  verket  är  de vattenkraftsproducerande kommunerna\r\nsom bidrar till välfärden  i  landet.  Återbäringen skulle\r\nexempelvis  kunna  uppgå  till  1  öre  per kWh.  I  några\r\nmotioner  begärs  en  utredning  om förutsättningarna  för\r\nåterförande av vattenkraftsvinsterna  enligt norsk modell.\r\nTotalt  erhåller  de  norska vattenkraftskommunerna  ca  3\r\nmiljarder norska kronor  per  år,  varav  ca 1,7 miljarder\r\nnorska  kronor  avräknas i skatteutjämningssystemet,  sägs\r\ndet.  I  flera motioner  föreslås  att  en  parlamentarisk\r\nutredning  tillsätts.  I partimotioner från Vänsterpartiet\r\noch    Centerpartiet    förordas    att    en    del    av\r\nvattenkraftsvinsterna     används      till      regionala\r\nriskkapitalfonder med inriktning mot nyföretagande m.m.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nI   propositionen   med   förslag   om   en   ny  regional\r\nutvecklingspolitik (prop. 2001/02:NU4) redovisas  att  vid\r\nverksamhet   som   innebär   drift   av   vattenkraftverk,\r\nvattenreglering     eller    ytvattentäkt    m.m.    skall\r\ntillståndsinnehavaren  betala en särskild bygdeavgift till\r\nlänsstyrelsen. Bestämmelser  om detta finns i förordningen\r\n(1998:928) om bygde- och fiskeavgifter.  Bygdemedel  skall\r\nanvändas  till  \"investeringar  för  ändamål  som  främjar\r\nnäringsliv  eller  service  i  bygden eller annars är till\r\nnytta  för  denna\". Bidrag får dock  inte  lämnas  om  det\r\nmedför att det  blir  nödvändigt att även i fortsättningen\r\nbevilja medel för ändamålet  eller  att  stat eller kommun\r\nkan förorsakas inte avsedda kostnader. Hänsyn skall vidare\r\ntas till statligt bidrag som lämnas i annan  ordning.  Det\r\när  länsstyrelsen  som fastställer bidragen (på förslag av\r\nkommunerna). Det fanns  enligt  regeringens bedömning skäl\r\natt se över reglerna för användningen  av bygdemedel i ett\r\nvidare  perspektiv, så att de kan komma berörd  bygd  till\r\ndel på ett flexiblare sätt än vad som är möjligt i dag.\r\n\r\nHösten  2001  tog  riksdagen  ställning  till  ett antal\r\nmotioner av motsvarande innebörd som de här aktuella (bet.\r\n2001/02:NU4 s. 89).\r\nI betänkandet anfördes att frågan om återföring  av del\r\nav   vattenkraftsvinsterna  eller  i  vissa  fall  del  av\r\nintäkter  från  andra  naturresurser till de bygder där de\r\ngenereras  har  diskuterats  under  lång  tid.  Utskottets\r\nprincipiella  uppfattning   var   densamma  som  tidigare.\r\nSåledes ansåg utskottet att de befintliga principerna även\r\nfortsättningsvis skall gälla för statens  budgethantering.\r\nDetta innebar att statliga inkomster från ett  geografiskt\r\nområde  eller  från  en produktionsanläggning baserade  på\r\nnaturresurser inte skall  kopplas till statliga utgifter i\r\nsamma område. Om sådana kopplingar  skulle  införas skulle\r\nkorrigeringar behöva göras till dessa kommuner  via  andra\r\nstatliga  budgetposter,  vilket  sammantaget leder till en\r\nsvårgenomtränglig    statlig    budgethantering     enligt\r\nutskottets  uppfattning.  Samtidigt  anförde utskottet att\r\ndet otvivelaktigt var så att det lokala  näringslivet  och\r\ninvånarna  kan ha vissa nackdelar från rekreationssynpunkt\r\nm.m. av exempelvis  ett  vattenkraftverk  med  tillhörande\r\nuppdämda områden. Kompensationstanken finns inbyggd  i det\r\novan  nämnda  regelverket om bygde- och fiskeavgifter. Med\r\nhänsyn  till  att  bestämmelserna  är  \"stelbenta\"  delade\r\nutskottet regeringens  ståndpunkt  att  det finns skäl att\r\ngöra en översyn av användningen av bygdemedel,  så  att de\r\nkan  komma  berörd bygd till del på ett mer flexibelt sätt\r\nän i dag.\r\nEnligt uppgift  är frågan om översyn av bygdemedel under\r\nberedning   i  Regeringskansliet;   några   direktiv   för\r\növersynen eller  utredningsinsatser  har  emellertid  ännu\r\ninte redovisats.\r\nFöreningen Sveriges Vattenkraftskommuner bildades av  44\r\nkommuner  vid ett möte i Östersund i juni 1999. Syftet för\r\nföreningens   arbete   är   att   skapa  opinion  för  att\r\nvattenkraftskommunerna och berörda  regioner får del i det\r\nvärde vattenkraftsproduktionen genererar. Kommunerna skall\r\ndärvid  tillförsäkras  stabila och förutsägbara  intäkter.\r\nFöreningen  skall vara partipolitiskt  neutral  och  skall\r\ninte   ta  ställning   för   eller   emot   utbyggnad   av\r\nvattenkraften.  Det  krav  som  föreningen  ställer är att\r\nminst  600  miljoner  kronor  per år skall återföras  till\r\nvattenkraftskommunerna   och   berörda    regioner    från\r\nbefintliga energiskatter. Majoriteten av medlemskommunerna\r\nanser  att  de återförda medlen i första hand bör användas\r\ntill lokal utveckling  i  form  av infrastruktursatsningar\r\noch utvecklingsåtgärder.\r\nVidare  bör  i  detta  sammanhang  hänvisas   till   den\r\nomfördelning   som  sker  inom  ramen  för  det  kommunala\r\nskatteutjämningssystemet,  vilket  har berörts i avsnittet\r\nVissa bakgrundsfrågor.\r\nDet     kan     också     nämnas     att    frågan    om\r\nvattenkraftsåterbäring  var  ett  ämne som  togs  upp  vid\r\nnäringsutskottets  studieresa till Oslo  i  mars  2003.  I\r\nNorge      utbetalas     en     naturresursskatt      till\r\nvattenkraftskommunerna.  Mycket små kommuner kan därigenom\r\nfå stora resurser brutto.  Andra  instrument, vilka verkar\r\nekonomiskt  utjämnande mellan kommunerna,  gör  emellertid\r\natt det krävs ytterligare utredningsinsatser för att kunna\r\ngöra en rättvis jämförelse med Sverige.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nFrågan om återföring av del av vattenkraftsvinsterna eller\r\ni vissa fall del av intäkter från andra naturresurser till\r\nde bygder där de genereras har diskuterats under lång tid.\r\nI  den  regionalpolitiska   utredningen   redovisas  olika\r\nargument rörande återföring av vattenkraftsvinsterna  (SOU\r\n2000:87  s. 311).  Kommittén  hade i sitt utredningsarbete\r\nkommit in på frågan huruvida det  är  lämpligt  att koppla\r\nvissa  statliga skatteintäkter till geografisk användning.\r\nVare sig  det  är fråga om en areell råvaruresurs eller en\r\nlokal naturresurs  strider  idén  om att de som råkar bo i\r\nnärheten av en lönsam produktionsanläggning  skall  få  en\r\nsärskild  rätt  till  avkastningen helt mot den nationella\r\nsolidaritetstanken, menade kommittén.\r\n\r\nUtskottet   har  i  denna   fråga   samma   principiella\r\nuppfattning som  tidigare  (se  bet.  2001/02:NU4  s. 89).\r\nSåledes  anser  utskottet  att  nu gällande principer även\r\nfortsättningsvis skall gälla för  statens budgethantering.\r\nDetta innebär att statliga inkomster  från ett geografiskt\r\nområde  eller  från en produktionsanläggning  baserade  på\r\nnaturresurser inte  skall kopplas till statliga utgifter i\r\nsamma område. Om sådana  kopplingar  skulle införas skulle\r\nkorrigeringar  behöva göras till dessa  kommuner  via  ett\r\nnytt kommunalt utjämningssystem  eller  via andra statliga\r\nbudgetposter,    vilket   sammantaget   leder   till    en\r\nsvårgenomtränglig statlig budgethantering.\r\nSamtidigt  är  det   otvivelaktigt  så  att  det  lokala\r\nnäringslivet och invånarna  kan  ha  vissa  nackdelar från\r\nrekreationssynpunkt m.m. av exempelvis ett vattenkraftverk\r\nmed   tillhörande  uppdämda  områden.  Kompensationstanken\r\nfinns inbyggd  i det ovan nämnda regelverket om bygde- och\r\nfiskeavgifter.\r\nMed hänsyn till  att  bestämmelserna  är \"stelbenta\" har\r\nregeringen liksom utskottet uttryckt att  det  finns  skäl\r\natt  göra en översyn av användningen av bygdemedel, så att\r\nde kan  komma  berörd  bygd  till del på ett mer flexibelt\r\nsätt  än  i  dag.  Uppgifterna om  översynens  omfattning,\r\ntidsplanering m.m. har  ännu  inte  redovisats;  utskottet\r\nförutsätter   att  översynsarbetet  nu  påskyndas.  Därmed\r\navstyrks samtliga här berörda motioner i aktuella delar.\r\n\r\nUtlokalisering av statlig verksamhet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå  samtliga  motionsyrkanden med\r\nhänvisning  till  att  nu gällande  principer  för\r\nutlokalisering av statliga myndigheter bör följas.\r\nJämför reservationerna 6 (fp, kd), 7 (v, mp) och 8\r\n(c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nMed anledning av förslaget  om  lokalisering  av  den  nya\r\nspråkvårdsmyndigheten   till  Stockholm  hävdas  i  motion\r\n2002/03:N232  (s)  att  riksdagens  beslut  ännu  en  gång\r\nnonchalerats. Enligt riksdagens  beslut  skall möjligheten\r\natt  i  första  hand välja länscentrum eller  vissa  andra\r\norter    i    eller   i   anslutning    till    nationella\r\nregionalpolitiska   stödområden   analyseras.   Alternativ\r\nlokalisering  kan  vara  orter  eller regioner där statlig\r\nverksamhet  läggs  ned  eller  där det  finns  lite  sådan\r\nverksamhet, anför motionärerna.  Mot  den  bakgrunden sägs\r\ndet i motionen att det är angeläget att riksdagen studerar\r\nom   det   behövs   ytterligare  styrinstrument  för   att\r\nriksdagens beslut skall följas.\r\n\r\nI motion 2002/03:N318  (s)  understryks att Jönköping är\r\nen  ort  som  väl  lämpar  sig  för  en   lokalisering  av\r\nFastighetsmäklarnämnden. Enligt motionären  är  Jönköpings\r\nstrategiska läge geografiskt och kommunikationsmässigt  en\r\nbetydelsefull    faktor.    Vidare    är    merparten   av\r\nfastighetsmäklarna  verksamma  i  södra delen av  Sverige,\r\nvarför Jönköping ligger centralt även ur tillsynssynpunkt.\r\nI samband med försvarets nedläggningar  av  den militära\r\nverksamheten   beslutades  samtidigt  att  de  orter   som\r\ndrabbades särskilt  hårt  skulle få stöd och hjälp för att\r\nåterställa balansen på arbetsmarknaden,  erinras  det om i\r\nmotion  2002/03:N363  (s).  I  motionen  sägs  att det för\r\nSollefteås  del  gällde  600  nya  arbetstillfällen,   300\r\nstatliga  och  300 privata. Enligt motionärerna har en del\r\ninsatser  gjorts  från  regeringens  sida.  Dock  återstår\r\nmycket   att    göra    innan   kommunen   har   600   nya\r\narbetstillfällen.\r\nMotionärerna bakom motion 2002/03:N370 (s) menar att det\r\när angeläget att hejda den snabba befolkningsomflyttningen\r\ntill storstadsområdena. De  anser  att  omlokalisering  av\r\nstatlig  verksamhet  tidigare visat sig vara ett effektivt\r\nmedel  för  att  motverka   flyttning  till  storstäderna.\r\nRegeringen  uppmanas  därför  att   se  över  de  statliga\r\nverksamheternas   lokalisering   för  att   förhindra   en\r\nkoncentration till storstadsområdena.\r\nI verksamheter där staten har ett  ägarinflytande  måste\r\nregionalpolitiska   hänsyn   sättas   i   första   rummet,\r\nunderstryker motionärerna i motion 2002/03: N379 (s).  Det\r\nfinns  ett  genuint  och legitimt samhällsintresse för ett\r\nstarkare statligt agerande  när det gäller lokalisering av\r\nstatliga verksamheter, anser motionärerna.\r\nI motion 2002/03:N386 (s) framhålls  att  lokaliseringen\r\nav  myndigheter  kan  spela  en  stor  roll för att  bryta\r\ntrenden  mot  större  samhällsklyftor och segregation.  En\r\nflyttning av myndigheter  från  Stockholms stadskärna till\r\nexempelvis  Rågsved eller Husby skulle  innebära  att  det\r\nlokala centrumet kan överleva ekonomiskt, att stadsdelarna\r\nutvecklas och  att segregationstendenserna bryts. En annan\r\npositiv   effekt   är    minskade    hyreskostnader    för\r\nmyndigheterna.\r\nEn  lösning  för att minska överhettningen i Stockholm -\r\noch ett slag för  att  få  också andra delar av landet att\r\nleva  vidare  -  är  att  flytta  ut  ytterligare  statlig\r\nverksamhet   från   Stockholm,   anförs   det   i   motion\r\n2002/03:N203  (m).  Motionären   menar  att  kommuner  som\r\nexempelvis   Avesta   och   Hedemora   är   lämpliga   för\r\nutlokalisering av statlig verksamhet.\r\nI  motion  2002/03:N238  (fp, m, kd, mp)  framhålls  att\r\nstatens regionala utvecklingspolitik  inte  bara  bör avse\r\natt  ta hand om problem och rycka ut vid kriser. Därutöver\r\nbör staten ta ett strategiskt ansvar och stärka de områden\r\nsom har  en stark utveckling, t.ex. Göteborg. I denna stad\r\nsaknas ett  bra utbud av arbetsplatser för samhällsvetare,\r\nt.ex. huvudkontor  för  statliga  verk  m.m.  Motionärerna\r\nbegär   att   statliga   myndigheter   omlokaliseras  från\r\nStockholm   till   Göteborg.  Även  nya  myndigheter   bör\r\nlokaliseras till Göteborg.\r\nI motion 2002/03:N266  (fp)  begärs ett tillkännagivande\r\ntill   regeringen   att  statliga  myndigheter,   särskilt\r\nnytillkommande,  bör  spridas   över  hela  landet.  Också\r\nGotland bör få statliga myndigheter.\r\nI motion 2002/03:N267 (fp) sägs  att  undersökningar har\r\nvisat    att    utflyttningar    av    myndigheter    från\r\nStockholmsregionen  till  övriga  landet inte har gett den\r\neffekt som önskats. Motionärerna anser  med  anledning  av\r\ndetta att befintliga myndigheter i fortsättningen inte bör\r\nomlokaliseras.   När   det   gäller   nya  myndigheter  är\r\nlokalisering till andra delar av landet positivt.\r\nI  motion  2002/03:N332  (fp) understryks  att  Sveriges\r\nolika  regioner inte fått samma  förutsättningar  när  det\r\ngäller lokalisering  av  statliga verk och myndigheter. Om\r\nett statligt verk lokaliseras  till  en  ort  medför detta\r\ninte  bara  ett  ökat  inflytande beroende på närhet  utan\r\nockså arbetstillfällen och ett ökat skatteunderlag. Enligt\r\nmotionärerna  måste  de  samhälleliga   konsekvenserna  av\r\nkoncentration   av   statliga  verk  och  styrelser   till\r\nStockholmsområdet utredas.\r\nI motion 2002/03:Kr203  (kd)  hävdas  att det är hög tid\r\natt  bryta  invanda tankemönster och se möjligheterna  när\r\nnya myndigheter  skall  etableras. Detta är nödvändigt för\r\natt leva upp till målsättningen att ha ett levande Sverige\r\näven utanför storstadsområdena.  Som exempel nämns att när\r\ndet gäller lokaliseringen av en ny  myndighet  inom svensk\r\nspråkvård  skulle  Umeå  kunna  vara  ett alternativ  till\r\nStockholm.\r\nI motion 2002/03:N279 (v) anförs att  omlokalisering  av\r\nstatlig  verksamhet  kan  vara  ett verktyg för att främja\r\nbåde   en   myndighets   utveckling  och   den   regionala\r\nutvecklingen  i  Sverige.  Därför   behövs  en  långsiktig\r\nomlokaliseringsplan  av  statliga  verk  och  myndigheter.\r\nMotionärerna    understryker   att   varje    beslut    om\r\nomlokalisering av  befintlig verksamhet eller lokalisering\r\nav nya myndigheter bör  föregås av noggranna överväganden.\r\nBesluten  måste föregås av  kartläggningar,  analyser  och\r\nbedömningar  av  konsekvenserna för de regioner som tappar\r\narbetstillfällen liksom  för  de  regioner  som skulle dra\r\nnytta av omlokaliseringen. Planen måste vidare  kombineras\r\nmed  både  medflyttarstöd och stöd för dem som väljer  att\r\ninte flytta med, menar motionärerna.\r\nI motion 2002/03:N213  (c)  framhålls att det är hög tid\r\natt   uppfylla   målsättningen   om   en   decentraliserad\r\nlokalisering av nya myndigheter i landet  och följa den av\r\nriksdagen  fastlagda  prioriteringen.  Målsättningen   bör\r\nenligt    motionären    vara   att   inom   den   kommande\r\nfemårsperioden utlokalisera minst fem statliga myndigheter\r\noch  verk  till  Kalmar  län,   vilket   motsvarar  2  000\r\nårsarbetstillfällen.\r\nI    motion    2002/03:N235   (c)   krävs   en   radikal\r\ndecentraliseringspolitik,   som  ger  förutsättningar  för\r\ntillväxt i hela Sverige. Motionären  anser  att regeringen\r\nsnarast skall presentera en konkret plan för  lokalisering\r\nav statlig verksamhet över landet. Målsättningen  bör vara\r\n50  000 årsarbetstillfällen under en femårsperiod. Utifrån\r\nlokala  förutsättningar  och  behov  bör enligt motionären\r\nytterligare statlig verksamhet lokaliseras  till  Dalarnas\r\nlän.\r\nOmstruktureringar    av    statliga   verksamheter   har\r\nresulterat i bortfall av ett stort  antal arbetstillfällen\r\ni  Västmanlands  län samtidigt som länet  har  en  negativ\r\nbefolkningsutveckling, sägs det i motion 2002/03:N308 (c).\r\nKompensation via tillväxt  inom  den  privata  sektorn har\r\nuteblivit samtidigt som staten inte aktivt har verkat  för\r\nnya   arbetstillfällen.   Västmanlands   läge   med   goda\r\nkommunikationer  och  närhet  till  högre utbildningar gör\r\nlänet intressant för etablering av statliga verksamheter.\r\nI  motion  2002/03:N309  (c)  krävs  att  en  omfattande\r\nutlokalisering      av     statlig     verksamhet     från\r\nStockholmsregionen   påbörjas.    I    Stockholm   minskar\r\nexploateringstrycket  och  trängseln,  attraktiva  lokaler\r\nfrigörs  och hyreskostnaderna för staten  minskar.  Ute  i\r\nolika  regioner   bidrar  utflyttningen  av  kvalificerade\r\ntjänster  till  höjd  utbildningsnivå,  ökad  skattekraft,\r\nstärkt efterfrågan  på  service och därmed till en positiv\r\nutveckling  och tillväxt.  Enligt  motionärerna  bör  inte\r\nenbart de större  regionala  städerna  utan även de mindre\r\nkommunerna komma i fråga vid en sådan utlokalisering.\r\nVästernorrlands län har drabbats hårt  av  nedläggningar\r\nbåde av statlig verksamhet och annan verksamhet  under  en\r\nmycket  lång  tid,  hävdas  det i motion 2002/03:N342 (c).\r\nMest   kännbart   har   det   varit  för   Sollefteå   och\r\nÅdalsregionen till följd av försvarsnedläggningen.  Enligt\r\nmotionären har regeringen inte levt upp till sitt löfte om\r\natt  utlokalisera 300 statliga jobb till Sollefteå. Därför\r\när det  rimligt  att  delar  av  skattemyndigheten, som nu\r\nhåller på att utlokaliseras, kommer till Sollefteå.\r\nI   motion   2002/03:N343  (c)  understryks   att   fler\r\narbetstillfällen   behöver   skapas   i  Norrland.  Enligt\r\nmotionärerna  kan  regeringen  vara behjälplig  genom  att\r\nflytta      ut     statliga     arbetstillfällen      från\r\nStockholmsregionen  till  Norrland. I motionen sägs att de\r\nstatliga verken och myndigheterna  skall  ge  service till\r\nhela Sverige.\r\nI  Centerpartiets  motion  2002/03:N345  anförs  att  de\r\nstatliga   verksamheterna   bör  utlokalisera  motsvarande\r\n50 000  arbeten  på  fem  år  över   hela  landet.  Enligt\r\nmotionärerna   bidrar  statliga  verk  till   att   bredda\r\narbetsmarknaderna   i   de   regioner   som  myndigheterna\r\nlokaliseras  till.  I  motionen  sägs  vidare   att  många\r\nverksamheter ute i landet har dragit ned antalet anställda\r\nmedan verksamheten i Stockholm har tillåtits att växa.\r\nI    motion    2002/03:N384    (c,    s)    anförs   att\r\nförutsättningarna under senare år har ökat för att bedriva\r\nstatlig verksamhet över i stort sett hela landet med minst\r\nsamma   krav  på  kvalitet  och  snabbhet  som  ställs   i\r\nStockholmsområdet.  Enligt motionärerna är det därför dags\r\natt leva upp till de  direktiv  och riktlinjer som gång på\r\ngång  formulerats  av  riksdag  och regering  i  fråga  om\r\nlokalisering  av statlig verksamhet.  Enligt  motionärerna\r\nbör målsättningen  vara  att inom en tioårsperiod förändra\r\nsysselsättningsbalansen så  att  regioner  och  orter  med\r\nsviktande  befolkningsunderlag  kan tillföras 100 000 jobb\r\nmed hjälp av bl.a. omlokaliseringar  och nyetableringar av\r\nstatliga verk, bolag och myndigheter.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nÅr   1990   lade   riksdagen  fast  vissa  principer   för\r\nlokalisering      av      statlig       verksamhet.      I\r\narbetsmarknadsutskottets  betänkande  (bet.  1989/90:AU13)\r\nuttalades bl.a. att omlokalisering men kanske framför allt\r\ndecentralisering  är  viktiga  inslag  i  strävandena  att\r\nåstadkomma  en  balanserad  regional  utveckling.   Enligt\r\narbetsmarknadsutskottet bör en fortlöpande prövning ske av\r\nförutsättningarna för en decentralisering av verksamheter.\r\nEn   utgångspunkt  är  att  myndigheterna  även  efter  en\r\nomlokalisering eller decentralisering skall kunna fullgöra\r\nsina arbetsuppgifter  effektivt. Vidare uttalades att även\r\nandra  orter  än  stödjepunkterna,   särskilt  i  sydöstra\r\nSverige  och  Sjuhäradsbygden,  kan  komma   i  fråga  för\r\nlokalisering.\r\n\r\nI  arbetsmarknadsutskottets betänkande 1996/97:AU2  från\r\nhösten  1996,  preciserades principerna något. Bland annat\r\nuttalade    arbetsmarknadsutskottet     att     alternativ\r\nlokalisering  kan  vara  orter  eller regioner där statlig\r\nverksamhet  läggs ned eller som i  övrigt  är  mindre  väl\r\nförsörjda med  sådan  verksamhet. I vart fall bör en annan\r\nlokaliseringsort än Stockholm  övervägas.  En utgångspunkt\r\nskall  dock  vara  att myndigheterna även efter  en  sådan\r\nlokalisering  skall  kunna   utföra  sina  arbetsuppgifter\r\neffektivt. Enligt arbetsmarknadsutskottets uppfattning bör\r\nfrågor om lokalisering av statlig  verksamhet  som  är  av\r\nstörre  vikt  eller  på  annat  sätt  av  principiellt  av\r\nintresse         underställas         riksdagen.        På\r\narbetsmarknadsutskottets  förslag  riktade  riksdagen  ett\r\ntillkännagivande till regeringen av denna innebörd.\r\nHösten 1998 övertog näringsutskottet  beredningsansvaret\r\ni  riksdagen  för de regionalpolitiska frågorna  inklusive\r\nutlokaliseringsfrågor.  De  fastlagda principerna har inte\r\nändrats efter näringsutskottets  övertagande  av  ansvaret\r\nför de regionalpolitiska frågorna.\r\nUtskottet    har    tidigare    behandlat    frågan   om\r\nutlokalisering av statliga arbetstillfällen, bl.a.  i  ett\r\nbrett    perspektiv    i    samband    med    frågan    om\r\nutvecklingsprogram     för    kommuner    med    särskilda\r\nomställningsproblem     (skr.      1999/2000:33,      bet.\r\n1999/2000:NU10).\r\nEtt enhälligt utskott konstaterade i betänkandet att det\r\nförelåg    principer    för   såväl   lokaliseringen   som\r\nbeslutshanteringen i sådana  ärenden.  Dessa principer har\r\nriksdagen  som  sin  mening  givit regeringen  till  känna\r\nhösten  1996.  Innebörden  är  bl.a.   att  riksdagen  kan\r\nförvänta      sig      att     regeringen     underställer\r\nlokaliseringsärenden som  är av större vikt eller på annat\r\nsätt    av    principiellt   intresse    för    riksdagens\r\nställningstagande.\r\nRegeringen har  i juli 2002 givit ITPS och Statskontoret\r\ni    uppdrag   att   utvärdera    dels    effekterna    av\r\nomställningsarbetet  efter  de  strukturomvandlingar  inom\r\nförsvaret   som  genomförts  de  senaste  åren,  dels  den\r\narbetsmetod som använts. En slutrapport från Statskontoret\r\nskall redovisas senast den 15 juni 2003 och en slutrapport\r\nfrån ITPS senast den 31 maj 2004.\r\nDen  21  januari   2003  ägde  en  interpellationsdebatt\r\nrörande  omställningsavtalen   rum.  Gunilla  Wahléns  (v)\r\ninterpellation (ip. 2002/03:99)  gällde slutrapporten från\r\nomställningsarbetet  samt  eventuella  initiativ  om  fler\r\narbetstillfällen till Sollefteå  och  Gotland.  Statsrådet\r\nUlrica  Messing  svarade att regeringens löfte om statliga\r\narbetstillfällen hade infriats, även om alla ännu inte var\r\npå plats fysiskt.  Bland  annat var frågan om lokalisering\r\nav  hundverksamheten  inom Försvarsmakten  till  Sollefteå\r\nunder  beredning.  På  Gotland   har   enligt   statsrådet\r\nregeringens   löfte   om   90   statliga  arbetstillfällen\r\nuppfyllts med råge; cirka 150 arbetsplatser  var  på plats\r\neller   beslutade.  Sammanfattningsvis  gjorde  regeringen\r\nbedömningen  att  utvecklingsprogrammet  för berörda orter\r\nvarit framgångsrikt.\r\nEnligt     ett    brevsvar    från    regeringen    till\r\nNorrlandsförbundet  våren  2002  (dnr. N2002/2070/ RUT) är\r\nlokaliseringen av statliga myndigheter  även  framöver  en\r\nviktig fråga. I svaret anförs:\r\n\r\nFler statliga jobb skall hamna utanför Stockholm och de\r\nandra     storstadsregionerna.     Utvärderingar     av\r\nutlokaliseringar av statliga verk visar att de kan vara\r\nett   verktyg   både   för  att  främja  en  myndighets\r\nlångsiktiga   utveckling   och    för   den   regionala\r\nutvecklingen i Sverige.\r\n\r\nVidare framhålls i svaret att det inför  varje  beslut när\r\nnya   myndigheter   skall   lokaliseras  eller  befintliga\r\nmyndigheter omlokaliseras, sker  noggranna överväganden om\r\nmöjligheterna att i första hand placera dem på orter eller\r\ni regioner där statlig verksamhet  läggs  ned  eller som i\r\növrigt   är   mindre  väl  försörjda  med  statliga  jobb.\r\nKonsekvensen blir  att  det  tas  extra mycket hänsyn till\r\nregionala  utvecklingsaspekter när en  utredning  föreslår\r\natt det skall  bildas en ny statlig myndighet eller att en\r\nbefintlig sådan  skall organiseras om. Vid lokalisering av\r\nnya myndigheter och  verksamheter skall det finnas bärande\r\nskäl   för   att   Storstockholm    skall   föreslås   som\r\nlokaliseringsort.  Huvudregeln  är  att  varken  Stockholm\r\neller  andra storstäder ska väljas för  nya  verksamheter,\r\nförklaras  det  i  brevet.  Vidare  säger  regeringen  att\r\nutvecklingen  i  stort  går  åt  rätt  håll  och  att  den\r\növerrepresentation  som  av tradition funnits i Stockholms\r\nlän - delvis till följd av  politiska  beslut  - påtagligt\r\nhar  minskat  jämfört  med förhållandena för tre decennier\r\nsedan.\r\n\r\nNär  det  gäller den i motion  2002/03:N318  (s)  nämnda\r\nmyndigheten,  Fastighetsmäklarnämnden,  kan erinras om att\r\nlokalisering av denna myndighet har varit  föremål  för en\r\nskriftlig  fråga  i  riksdagen (fr. 2002/03:14). Dåvarande\r\nstatsrådet Britta Lejon,  som besvarade frågan från Ragnwi\r\nMarcelind (kd) i oktober 2002,  bekräftade  att regeringen\r\ngett  Statskontoret i uppdrag att utreda förutsättningarna\r\nför en  lokalisering  av  Fastighetsmäklarnämnden  utanför\r\nStockholmsområdet  och  att en lokalisering till Härnösand\r\nföreträdesvis skall undersökas.\r\nVid  sidan  av Statskontorets  huvuduppdrag  att  se  på\r\neffekterna   av   omställningsarbetet   och   de   använda\r\narbetsmetoderna, vilket  nämnts  ovan,  har  Statskontoret\r\nsåledes   utrett   förutsättningarna  för  att  lokalisera\r\nFastighetsmäklarnämnden       till       Härnösand.      I\r\nregeringsuppdraget  ingick inte att bedöma  eller  värdera\r\neventuella regionalpolitiska  effekter.  I  Statskontorets\r\nrapport (2002:27) konstateras att det är ofrånkomligt  med\r\npåfrestningar och negativa effekter, i första hand på kort\r\nsikt, vid en omlokalisering av Fastighetsmäklarnämnden:\r\n\r\nOm få anställda skulle flytta med - vilket är en trolig\r\nutveckling  -  så försvinner kunskap och erfarenhet som\r\ndet  kan  ta  lång  tid  att  återställa.  En  relativt\r\nomfattande nyrekrytering måste i så fall genomföras och\r\nverksamheten åter  byggas upp. Fastighetsmäklarnämndens\r\neffektivitet skulle minska under en övergångsperiod som\r\nkan sträcka sig över flera år.\r\n\r\nVidare  sägs  att  en  omlokalisering   skulle  leda  till\r\nförsvårade  kontakter  med de som ansöker om  registrering\r\nsamt  ökade kostnader för  resor.  Enligt  uppgift  väntas\r\nregeringens beslut i frågan under våren 2003.\r\n\r\nVad avser  frågan  om  lokalisering av ny myndighet inom\r\nspråkvården kan redovisas  att  en parlamentarisk kommitté\r\nhar   haft   i  uppdrag  att  lägga  fram   förslag   till\r\nhandlingsprogram  för svenska språket. I betänkandet Mål i\r\nmun - Förslag till  handlingsprogram  för  svenska språket\r\n(SOU  2002:27)  redovisas  en  mängd förslag angående  det\r\nsvenska språket och språkvården.  I  fråga om språkvårdens\r\norganisation   föreslås   att   en   ny   myndighet    för\r\nspråkvårdande  uppgifter, Sveriges språkråd, skall bildas.\r\nStaten bör samtidigt  avveckla  sitt  engagemang i Svenska\r\nspråknämnden  och  Sverigefinska  språknämnden   (formellt\r\nideella  föreningar  med  statligt  stöd).  Enligt uppgift\r\nbereds ärendet inom Regeringskansliet.\r\nFör fördjupad beredning av de nu aktuella motionerna har\r\ninom   utskottets   kansli   upprättats   en  rapport   om\r\nutlokalisering av statliga myndigheter, vilken  ger en mer\r\ndetaljerad    bild    över    beslut   och   effekter   av\r\nutlokalisering.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEfter omställningsarbetet i form av utvecklingsprogram för\r\nkommuner   med  anledning  av  strukturomvandlingar   inom\r\nFörsvarsmakten  (skr.  1999/2000:33,  bet. 1999/2000:NU10)\r\nhar  det  vuxit  fram  en  ökad  medvetenhet   om  att  en\r\nutlokalisering inte kan ses som en isolerad engångsåtgärd;\r\ntvärtom bör en helhetssyn anläggas på utvecklingsarbetet i\r\nde  berörda  orterna. Från statsmakternas sida gäller  det\r\natt stärka kommunernas  förmåga att arbeta långsiktigt och\r\nstrategiskt med näringslivsutveckling för att ta till vara\r\nbefintliga resurser på ett mer effektivt sätt.\r\n\r\nDe ovan redovisade och  nu  tillämpade  principerna  för\r\nutlokalisering   av   statliga  myndigheter  utgår  enligt\r\nutskottets  uppfattning   från   kriterier   som   bör  ge\r\nvägledning  vid  lokalisering  av  nya  myndigheter  eller\r\nenheter.  Bland annat bör alltid en annan lokaliseringsort\r\nän  Stockholm   övervägas.   När   det   är  fråga  om  en\r\nomlokalisering skall myndigheten också efter  denna  kunna\r\nutföra sina arbetsuppgifter effektivt.\r\nVidare är utgångspunkten att riksdagen kan förvänta  sig\r\natt  regeringen  underställer  ärenden  om lokalisering av\r\nstatlig verksamhet som är av större vikt  eller  på  annat\r\nsätt av principiellt intresse för riksdagens bedömning och\r\nbeslut.   Självklart  föreligger  alltid  möjligheten  för\r\nutskott och  riksdag  att  göra  bedömningen  att det inte\r\nfinns skäl att ta ställning i ett lokaliseringsärende.\r\nI  flera  här  aktuella motioner finns önskemål  som  på\r\nolika   sätt   skulle   leda   till   andra   resultat   i\r\nlokaliseringsfrågorna.\r\nUtskottet  är  medvetet  om  att  det  finns  ett  stort\r\nintresse för lokaliseringsfrågor  och  anser därför att de\r\nutvärderingar som nu pågår kan ge ytterligare underlag för\r\ndessa   känsliga  överväganden.  Det  kan  förväntas   att\r\nutvärderingarna  av  ITPS  och Statskontoret rörande såväl\r\nomställningsarbetet   efter  strukturomvandlingarna   inom\r\nförsvaret   som   arbetsmetoden   i   sig   kan   ge   nya\r\nutgångspunkter för  det  framtida  arbetet.  Vilka  mål är\r\nmöjliga  att  uppnå och vilka restriktioner finns? Vad  är\r\nett effektivt omställningsarbete? Sådana frågor är viktiga\r\natt få svar på.\r\nUtskottet anser  -  i  likhet med vad regeringen anför i\r\novan  citerat  brev  -  att  lokaliseringen   av  statliga\r\nmyndigheter  är  en  viktig  framtidsfråga  och  att  fler\r\nstatliga  arbeten  bör  placeras utanför Stockholm och  de\r\nandra storstadsregionerna.  Möjligheterna  att öka andelen\r\nstatliga arbeten utanför dessa regioner bör tas till vara,\r\ninte   minst   för   att  motverka  den  ojämna  regionala\r\nutvecklingen i Sverige.\r\nNär   det  gäller  önskemålen   om   lokaliseringen   av\r\nFastighetsmäklarnämnden  respektive  Sveriges språkråd bör\r\nenligt  utskottets  mening  den  pågående  beredningen  av\r\nlokaliseringsfrågorna avvaktas.\r\nSammanfattningsvis anser utskottet  att  de nu gällande\r\nprinciperna för utlokalisering av statliga myndigheter bör\r\nföljas    i    överensstämmelse   med   de   grunder   som\r\narbetsmarknadsutskottet  förordat  och  riksdagen uttalat.\r\nSamtidigt  måste  det  finnas  en  öppenhet  för  att  nya\r\nutredningsresultat på sikt kan visa på nya vägar.\r\nMed hänvisning till vad som anförts anser inte utskottet\r\natt  det  finns  behov  av något uttalande från riksdagens\r\nsida med anledning av de  nu aktuella motionsyrkandena. De\r\navstyrks således.\r\n\r\nServicefrågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  med  hänvisning   till   vidtagna\r\nåtgärder och pågående arbete avslå motionsyrkanden\r\nom  kommersiell   och  offentlig  service.  Jämför\r\nreservation 9 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:N313  (s)  hänvisas till Glesbygdsverkets\r\nuppgifter  om minskningar av antalet  butiker  i  Sverige.\r\nMotionären anser  att statens ägardirektiv, med inriktning\r\nmot lönsamhet, för  vissa  statliga  bolag  som Posten och\r\nSvenska  Spel  i  detta  avseende står i motsättning  till\r\nregeringens   ambition   att   utveckla    hela    landet.\r\nÄgardirektiven   bör   därför   ses   över.   Ett  bredare\r\nserviceutbud     sägs    underlätta    glesbygdsbutikernas\r\növerlevnadsmöjligheter.\r\n\r\nI  motion  2002/03:N319   (s)   begärs   en  översyn  av\r\nglesbygdsstödet   och  särskilt  stödet  till  kommersiell\r\nservice. Trots att kommunerna har fått ökade kostnader för\r\nhemsändning av varor  har  den statliga ersättningen varit\r\noförändrad sedan år 1997, är argumentet.\r\nI motion 2002/03:N320 (s)  uppmärksammas  problemet  med\r\natt  små  butiker  konkurreras  ut  av  stormarknader  och\r\nvaruhus.   Motionärerna   menar   att   marknadskrafternas\r\nrationaliseringsiver   inom   detaljhandeln   medför   att\r\nkonsumenterna  får  sämre  service  och sämre närhet  till\r\nbutiker.  De  föreslår  att  utarmningen   av  servicen  i\r\nfackhandeln  bör  studeras  i  ett längre perspektiv  inom\r\nramen för en utredning och att mål  för framtiden samlas i\r\nen handlingsplan.\r\nVikten   av  små  butiker  för  nödvändig   service   på\r\nlandsbygden  framhålls  i  motion  2002/03:N326  (s).  Med\r\nhänvisning  till  ett  exempel  i  Dalarna  kritiserar  de\r\ntillämpningen  av  de nuvarande stödreglerna, enligt vilka\r\nglesbygdsbutiker endast får stöd under en viss kvotperiod.\r\nMotionärerna   vill   att    reglerna    om    stöd   till\r\nglesbygdsbutiker ses över.\r\nMotionärerna   bakom  motion  2002/03:N398  (s)  betonar\r\nvärdet av god tillgång  på kommunal service i Västsverige.\r\nPå  landsbygden sägs både  byskolor  och  lanthandel  vara\r\ncentrala  för att upprätthålla en god livsmiljö. Problemet\r\nmed att skärgårdskommuner  får  ökade  kostnader, men inte\r\nintäkter,  för  säsongsinflyttade  äldre, berörs  också  i\r\nmotionen.  Motionärerna  anser  att förutsättningarna  för\r\nskolor, affärer och annan service  på  landsbygden bör ses\r\növer    och    pekar    också   på   byalags   och   andra\r\nsamverkansgruppers betydelse för utveckling i landsbygd.\r\nI Moderata samlingspartiets  kommittémotion 2002/03:N304\r\nförespråkas att det skapas möjligheter  för  småföretagare\r\neller  ekonomiska  föreningar  att  ta  över grundläggande\r\nsamhällsservice   som   post,   apotek,  systembolag   och\r\nliknande.  Samlokalisering  av  olika   typer  av  service\r\nframhålls  också  som  ett  medel att undvika  att  hotade\r\ntjänster försvinner. Den främsta  fördelen med ovanstående\r\nförslag sägs vara ökad flexibilitet  och  anpassning  till\r\nlokala behov.\r\nI   den  folkpartistiska  kommittémotionen  2002/03:N267\r\nbetonas   vikten   av   att  staten  tar  ansvar  för  sin\r\nkärnverksamhet   -   postservice,    apotek,   polis   och\r\nrättsmyndigheter - i hela landet. Motionärerna  menar  att\r\nkärnverksamhet allt oftare dras in utan tillfredsställande\r\nförklaring  och  att  utvecklingen  på  sikt kan hota hela\r\nbygder.    Även    kommunernas    ansvar,    i   form   av\r\nlandsbygdsskolor   och   säkrande  av  en  god  hemtjänst,\r\nbetonas. Motionärerna vill  införa  ett  särskilt anslag i\r\nstatsbudgeten    för    upphandling    av    grundläggande\r\nsamhällsservice  i  regionalpolitiskt utsatta områden.  De\r\nförordar  också  att  den  grundläggande  samhällsservicen\r\ntryggas i lag.\r\nKristdemokraterna    anför    i    sin    kommittémotion\r\n2002/03:N307 att Folkstyrelserådets  förslag  om  att post\r\noch  lanthandel skall tillhandahålla ett grundservicepaket\r\nbör  beaktas   för   att  undvika  serviceneddragningar  i\r\nglesbygd, landsbygd och småorter. Upphandlingsmodeller som\r\ngynnar lokala småföretag  i  stället för storskalighet bör\r\nutvecklas. Kristdemokraternas  förslag  om  servicepunkter\r\ninnebär  en samling av gemensamma tillgångar för  att  med\r\nutgångspunkt   i   lokala   förutsättningar  garantera  en\r\ngrundservicenivå inom rimligt avstånd.\r\nMotionären  bakom  motion  2002/03:N275   (kd)  föreslår\r\nsamordning  av  grundläggande samhällsservice i  glesbygd.\r\nPost och lantbrevbärare sägs också vara en viktig funktion\r\npå landsbygden för  såväl äldres sociala kontakter som för\r\nsmåföretagare. I motionen  förordas  att staten verkar för\r\nbildandet  av  s.k.  lokala  nav  som  kan  garantera   en\r\ngrundservicenivå inom rimliga avstånd.\r\nI  motion  2002/03:N341 (c) framhålls affärens betydelse\r\nför att få människors vardagsliv att fungera. Motionärerna\r\nmenar att neddragningar  av  statlig  service många gånger\r\nförsvaras med att ansvaret för servicen  kan föras över på\r\nortens   affär.   Ansvar   för   lanthandlare  att   anslå\r\nsamhällsinformation bör dock följas  av ersättning. Stödet\r\ntill lanthandlare och ersättning för hemsändning  av varor\r\nbör   samordnas   och   höjas.  Svenska  Spel  bör  gratis\r\ntillhandahålla spel i affärer  som  erhåller  sådant stöd.\r\nDessa  åtgärder  sägs  alla  främja  det regionalpolitiska\r\nmålet  att  människor  skall  ha tillgång  till  likvärdig\r\nservice  över  hela  landet.  Motionärerna   vill  att  en\r\nsärskild  utredning  skall  tillsättas  för  att  samordna\r\ninsatserna för uppfyllande av detta mål.\r\nCenterpartiet  hävdar  i motion 2002/03:N345 att det  är\r\ntotalt   oacceptabelt  att  den   statliga   grundläggande\r\nservicen utanför  tätorterna  brister.  För att komma till\r\nrätta med detta föreslås att de myndigheter  vars  service\r\nbrister  får  en  tid  på sig att komma på ett acceptabelt\r\nkompensationssystem. Om  så  inte  görs måste lagstiftning\r\nkunna  tillgripas  för  att  garantera  servicen.   Om  en\r\nansvarig  myndighet  inte  kan  ge  en  tillfredsställande\r\nförklaring till varför riksdagens mål inte  uppfylls skall\r\nden kunna placeras för direktförvaltning under  respektive\r\ndepartement.\r\nI  motion 2002/03:N376 (c) framhålls regeringens  ansvar\r\nför att  de  samhällsägda  bolagen  tar  sitt  ansvar  för\r\nservicen  i hela landet. En viktig del i detta sägs stödet\r\ntill  lanthandeln   vara.   Med   anledning   av  det  bör\r\nägardirektiven   i   de  statliga  bolagen  innehålla   en\r\nskyldighet  att utse apoteksombud  och  systembolagsombud.\r\nRegeringen bör  också åläggas att se till att Svenska Spel\r\noch  ATG  finns  utanför   tätorterna.  Ansvaret  för  att\r\nhandikappanpassa postservicelokaler på landsbygden behöver\r\näven klarläggas.\r\nMotionärerna  bakom motion  2002/03:N302  (mp)  hänvisar\r\ntill  Glesbygdsverket,  som  nyligen  konstaterat  att  de\r\nstatliga verken inte tar sitt regionalpolitiska ansvar när\r\ndet gäller lokalisering av egna verksamheter. Följaktligen\r\nanser motionärerna  att det krävs starkare styrning av och\r\ntydligare direktiv till  statliga  verk  och bolag för att\r\ndessa  inte  skall  överge  mindre orter och glesbygd  vid\r\nåtstramningar.  Basservicens  betydelse   för  en  positiv\r\nutvecklingsspiral vad gäller den sociala strukturen  på en\r\nort nämns också.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nStatens  ansvar  för  att  övervaka tillgången på kommersiell  service\r\n(varmed  främst  avses  tillgång   till   dagligvaror  och\r\ndrivmedel)  åvilar  i  första hand Konsumentverket,  medan\r\nGlesbygdsverket har motsvarande ansvar gällande tillgången\r\npå offentlig service (varmed  avses  servicefunktioner som\r\ntillhandahålls  av såväl statliga som kommunala  aktörer).\r\nKonsumentverket och  Glesbygdsverket  har den 14 mars 2003\r\ningått   ett   samverkansavtal   kring   målet    om   god\r\ntillgänglighet  till  service  i  alla  delar  av  landet.\r\nSamverkan  skall  primärt ske i form av informationsutbyte\r\noch samrådsförfaranden.\r\n\r\nI Glesbygdsverkets regleringsbrev för år 2003 ges verket i\r\nuppdrag att lämna förslag till hur politikområdet Regional\r\nutvecklingspolitik  bör följas upp och utvärderas avseende\r\nden  del  av  målet  som   gäller  tryggandet  av  en  god\r\nservicenivå  i  alla  delar  av  landet.  Uppdraget  skall\r\nredovisas till Näringsdepartementet senast den 31 december\r\n2003.\r\n\r\nKommersiell service\r\n\r\nFörordningen (2000:284) om stöd  till  kommersiell service\r\nbeskriver     fyra     stödformer:     investeringsbidrag,\r\nlandsbygdslån,   servicebidrag   samt  hemsändningsbidrag.\r\nGällande servicebidragen till näringsidkare kan nämnas att\r\nbidrag får lämnas högst tre år, men  att bidrag kan lämnas\r\nunder längre tid om det finns synnerliga  skäl. Vidare kan\r\nerinras om att näringsutskottet hösten 2002  behandlade en\r\nfråga  om  kommersiell  service  i  sitt  budgetbetänkande\r\n2002/03:NU2. Utskottet menade att det var positivt  att de\r\ndå  aktualiserade frågorna skulle undersökas närmare i  en\r\növersyn  som  Näringsdepartementet  meddelat att det avsåg\r\natt initiera. I regleringsbrev till Konsumentverket för år\r\n2003  fick verket i uppdrag att genomföra  en  översyn  av\r\nbestämmelserna  för  hemsändningsbidrag  i förordningen om\r\nstöd  till kommersiell service. Uppdraget skall  redovisas\r\ntill   Jordbruksdepartementet   och   Näringsdepartementet\r\nsenast den 30 april 2003.\r\n\r\nI budgetpropositionen  för  år  2002  skriver regeringen\r\n(utgiftsområde 19 s. 28) att stöd till kommersiell service\r\nunder  år  2001  beviljats  för  ca  43  miljoner  kronor.\r\nRegeringen   anser   att  åtgärderna  bidragit  till   att\r\nupprätthålla   servicenivån   i   gles-   och   landsbygd.\r\nRegeringen har under år 2002 gjort särskilda satsningar på\r\ntryggande  av  kommersiell   service,   framhålls   det  i\r\npropositionen.\r\nI  mars  2002  tilldelade  regeringen  länsstyrelser och\r\nregionala självstyrelseorgan sammanlagt 20 miljoner kronor\r\ni extra medel för stöd till lokala utvecklingsprogram  för\r\nkommersiell   service,   som   ett   led  i  att  motverka\r\nytterligare  försämringar på området. Konsumentverket  har\r\nregeringens uppdrag  att  stödja berörda länsstyrelser och\r\nsjälvstyrelseorgan i framtagande av programmen, liksom för\r\nlöpande  uppföljning  och utvärdering  (N2002/6171/  RUT).\r\nVerket   skall   senast  31   maj   2003   redovisa   till\r\nRegeringskansliet    hur   framtagandet   av   de   lokala\r\nutvecklingsprogrammen  för  kommersiell  service  löper. I\r\nregeringens instruktioner sägs att innehållet i de  lokala\r\nutvecklingsprogrammen  bör  förankras  i breda partnerskap\r\ndär   företrädare   för   kommuner,   lokalt   näringsliv,\r\nserviceinrättningar samt lokala utvecklingsgrupper  ingår.\r\nPå   så   vis  antas  programmen  ta  hänsyn  till  lokalt\r\nvarierande förutsättningar och samlade resurser.\r\nRegeringen  har  år  2002 också beviljat Konsumentverket\r\nytterligare sammanlagt 15  miljoner  kronor under perioden\r\n2002-2004  för att utveckla och testa nya  lösningar  inom\r\ndet kommersiella  serviceområdet (N2002/1515/RP (delvis)).\r\nProjekten  som  stöds   genom  detta  anslag  bör,  enligt\r\ndirektiven,  helst  avse  nya   samordningslösningar   och\r\ninnehålla   modern  informationsteknik  för  att  utveckla\r\nflexibla servicelösningar.\r\nEn  del  av dessa  medel  är  riktade  mot  projekt  för\r\nlanthandlare  via  programmet  Affär på landet, som är ett\r\nsamarbete    mellan   Konsumentverket    och    Föreningen\r\nLandsbygdshandelns  Främjande.  Affär  på  landet  är  ett\r\nkompetens- och utvecklingsprogram. Programmaterialet finns\r\natt  tillgå  skriftligen  samt via ett Internetstöd avsett\r\nför  regionala  och  lokala  aktörer   som   arbetar   med\r\nprogrammet.    I   Konsumentverkets   regi   finns   också\r\nLanthandelsdatabasen,   som   innehåller   uppgifter   som\r\nbeskriver  lanthandelns  lokala  marknad  och som särskilt\r\nriktar    sig    till    företagare    och   anställda   i\r\nlandsbygdshandeln,  planeringsansvariga  i   kommuner  och\r\n\"byalag\" på landsbygden.\r\nUtvecklingen  av  antalet  dagligvarubutiker är,  enligt\r\nGlesbygdsverkets rapport Utvecklingen år 2002 av offentlig\r\nservice i gles- och landsbygder,  fortsatt  negativ. Under\r\når 2001 minskade antalet dagligvarubutiker enligt  verkets\r\nrapportering med ca 70 butiker, motsvarande 3 %. Det finns\r\nännu  inga  uppgifter  om  utvecklingen  för  år 2002, men\r\nGlesbygdsverket gör bedömningen att inget tyder  på  annat\r\nän att det skett en ytterligare minskning under detta  år.\r\nVerket   uppger   att   den   bild   som  framkommer  från\r\nlänsstyrelser  och regionala självstyrelseorgan  tyder  på\r\natt  det i de flesta  län  försvunnit  någon  eller  några\r\nbutiker under det senaste året.\r\n\r\nAv   Glesbygdsverkets    granskning   framgår   även   att\r\nkonkurrensen från stormarknader, lågprisetableringar eller\r\nköpcentrum  i  tätorter  av  länsstyrelser  och  regionala\r\nsjälvstyrelseorgan bedöms vara  en starkt bidragande orsak\r\ntill  minskningen  av  dagligvarubutiker   i   gles-   och\r\nlandsbygd.  Glesbygdsverket  anser  därför  att  frågan om\r\nexternetableringarnas betydelse för serviceutvecklingen  i\r\nsåväl  landsbygd  som  stadskärnor  bör  utredas grundligt\r\ninnan ytterligare etableringar genomförs.\r\n\r\nOffentlig service\r\n\r\nInledningsvis     kan     nämnas    att    regeringen    i\r\nbudgetpropositionen    understryker    den    kommersiella\r\nservicens  - i synnerhet  lanthandelns  -  betydelsen  för\r\ntillgången till  offentlig  service,  då ortens affär ofta\r\ntjänar    som    serviceställe    även    för   offentligt\r\ntillhandahållna tjänster. Detta samband framhålls även som\r\nmycket   centralt   i   Glesbygdsverkets   översikt   över\r\nutvecklingen av offentlig service i gles- och  landsbygder\r\nunder år 2002.\r\n\r\nI      förordningen     (1998:1634)     om     regionalt\r\nutvecklingsarbete  betonas  att statliga myndigheter i god\r\ntid skall samråda med länsstyrelsen om de avser att minska\r\neller  dra  in  service  i  gles-  och  landsbygdsområden.\r\nLänsstyrelsen och myndigheter skall med bl.a. kommuner och\r\nprivata  intressenter undersöka  möjligheterna  att  genom\r\nsamordning  av  olika  verksamheter  upprätthålla servicen\r\ninom  området.  Som  tidigare  nämnts är förordningen  för\r\nnärvarande under omarbetning inom  Regeringskansliet under\r\nvåren 2003.\r\nMed anknytning till frågan om samordning  kan nämnas att\r\nKonsumentverket,  byggt  på  slutsatser  i en undersökning\r\nverket  låtit  göra om ombudsfunktioner hos  lanthandlare,\r\ntagit initiativ  till  ett  s.k. centralt samordningsforum\r\nmed deltagare från Apoteket,  Systembolaget, Svenska Spel,\r\nGlesbygdsverket m.fl. Syftet är  att  skapa  ett forum för\r\nsamverkan och samråd när det gäller arbetet med  de lokala\r\nutvecklingsprogrammen för kommersiell service m.m.\r\nDe  centrala  samordningforumen  skall  också  diskutera\r\nvidareutveckling   av   den   s.k.  Servicedatabasen,  som\r\nadministreras    gemensamt    av    Konsumentverket    och\r\nGlesbygdsverket.   Inom  Servicedatabasen   insamlas   och\r\ntillgängliggörs uppgifter  om  allmänhetens  tillgång till\r\nfem servicetyper: dagligvaror, post, bank, systembolag och\r\napotek.  Det  pågår också förberedelser för att  lägga  ut\r\nstatistik  om bensinstationer,  och  posttjänsterna  skall\r\nkompletteras    med    information    om   lantbrevbärare.\r\nGlesbygdsverket  har  kartlagt  tillgänglighet  till  viss\r\noffentlig  service:  skolor,  vårdcentraler  och  sjukhus.\r\nDessa   data  uppges  vara  tänkta  att   integreras   med\r\nServicedatabasen så snart som möjligt.\r\nAv  Glesbygdsverkets   översikt   över  utvecklingen  av\r\noffentlig  service  i gles- och landsbygder  för  år  2002\r\nframgår att förändringarna  i  utbudet av service avseende\r\nantalet ombudsfunktioner inte varit  särskilt  stort under\r\ndetta   år.  I  några  län  har  ett  mindre  antal  ombud\r\nförsvunnit  men  det  har  även  tillkommit  ett antal nya\r\nombud, vilket innebär små nettoförändringar. Som  tidigare\r\nnämnts betonar Glesbygdsverket det starka beroendet mellan\r\ntillgången   på   dagligvaruhandel   och   tillgången   på\r\nombudsfunktioner   från  de  statliga  bolagen.  Butikerna\r\nuppges ofta vara en  förutsättning för att den service som\r\ntillhandahålls av de statliga  bolagen  skall kunna finnas\r\nkvar i gles- och landsbygdsområden.\r\nGlesbygdsverket   anser   att   det   är   viktigt   att\r\nambitionerna  i  propositionen om en politik för  tillväxt\r\noch livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4) fullföljs på\r\nserviceområdet. Verket  menar  att det därför bör utformas\r\nen tydligare styrning och tydligare  instruktioner  för de\r\nstatliga  bolagen  att  ta ansvar även för utvecklingen  i\r\ngles-    och    landsbygder.    Dessutom    bör,    enligt\r\nGlesbygdsverket,  tillsynsverksamheten   förstärkas  genom\r\nbl.a. utökat stöd i lag och förordning samt i resurser för\r\ntillsynsmyndigheterna. Slutligen sägs att ägardirektiv bör\r\ninnehålla  krav  på  bolagen  att beakta möjligheter  till\r\nsamordning av service.\r\nAvslutningsvis kan nämnas att  Glesbygdsverket  år  2002\r\ntog  fram  en  rap-port  (Skolan  mitt  i  byn)  i  vilken\r\nerfarenheter från nedlagda och nedläggningshotade byskolor\r\nredovisas   och   analyseras.   Rapporten  innehåller  ett\r\ndiskussionsunderlag och en \"checklista\"  för  kommuner som\r\nställs  inför  frågan  om en eventuell nedläggning  av  en\r\nbyskola.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEnligt utskottets mening är frågorna om en god service för\r\nalla  delar  av  landet  av  mycket  stor  betydelse.  Som\r\nutskottet  konstaterade  vid  förra  årets  behandling  av\r\nproposition  2001/02:4  om en  politik  för  tillväxt  och\r\nlivskraft i hela landet är  det  glädjande  att regeringen\r\nmed   den  nya  regionala  utvecklingspolitiken  tar   ett\r\nhelhetsgrepp,  som  innefattar  ett antal olika instrument\r\nför att uppnå det nya målet om en  god  servicenivå i hela\r\nlandet.\r\n\r\nMotionskraven om grundservice inom rimliga  avstånd  kan\r\ninte sägas innebära någon stor skillnad i förhållande till\r\nmålsättningen  för den regionala utvecklingspolitiken. Det\r\när, enligt utskottets  uppfattning,  viktigt att dessa mål\r\ngörs   så   tydliga  och  utvärderingsbara  som   möjligt.\r\nUtskottet  ser  därför  positivt  på  att  Glesbygdsverket\r\ngivits i uppdrag att lämna förslag till hur politikområdet\r\nbör följas upp  och  effektutvärderas  avseende den del av\r\nmålet som gäller tryggandet av en god servicenivå  i  alla\r\ndelar  av landet. Det är även av stort värde att uppgifter\r\nom  servicenivån   i   landet   på   vissa   områden  görs\r\ntillgängliga  genom  Servicedatabasen. Däremot anser  inte\r\nutskottet att det är aktuellt att i lag lägga fast en viss\r\nservicenivå i hela landet,  vilken skulle gälla under alla\r\nbetingelser.\r\nUtskottet anser att den oro  som framkommer både i vissa\r\nmotioner och från Glesbygdsverket  för att en minskning av\r\nantalet  dagligvarubutiker  kan  få negativa  effekter  på\r\nmedborgarnas tillgång till såväl kommersiell som offentlig\r\nservice måste tas på allvar. Det är  därför värdefullt att\r\nregeringen  föreslår  en fortsättning av  den  förra  året\r\nintroducerade modellen  med  lokala utvecklingsprogram för\r\nkommersiell service. Med hänsyn  till  att  dessa  program\r\nutarbetas  på  länsnivå  eller motsvarande och i samarbete\r\nmed berörda aktörer, ges goda möjligheter till helhetssyn,\r\ndelaktighet och förankring i breda partnerskap.\r\nUtöver   de   lokala   utvecklingsprogrammen    föreslår\r\nregeringen att ytterligare 15 miljoner kronor satsas under\r\nde  kommande  åren på att testa och utveckla nya lösningar\r\ninom det kommersiella  serviceområdet. Utskottet anser att\r\ndetta är en välkommen och  nödvändig  åtgärd för att genom\r\nökat samarbete mellan servicegivare på  lokal  nivå  skapa\r\nbättre möjligheter att bibehålla en god servicenivå i hela\r\nlandet.   Betoningen   på   nya  samordningslösningar  och\r\nanvändande av modern informationsteknik  för  att utveckla\r\nflexibla   servicelösningar   motsvarar   även   vad   som\r\nefterlyses i många motioner. Med anledning av yrkandena  i\r\nmotionerna  2002/03:N319 (s) och 2002/03:N341 (c) påminner\r\nutskottet  om  den  översyn  av  hemsändningsbidraget  som\r\nKonsumentverket givits i uppdrag att genomföra.\r\nFrån Glesbygdsverket  och  vissa  motionärer  efterlyses\r\nstarkare styrning av statliga verk och bolag att  ta  sitt\r\nansvar  för  tryggande  av  en god servicenivå i glesbygd.\r\nEnligt förordningen om regionalt  utvecklingsarbete  måste\r\nstatliga  myndigheter  i god tid samråda med länsstyrelsen\r\nom de avser att minska eller  dra  in  service i gles- och\r\nlandsbygdsområden. Utskottet anser inte  att det i nuläget\r\nfinns   behov  av  förändrade  regelverk  men  vill   dock\r\nframhålla  vikten av att samrådsförfarandet utnyttjas till\r\natt finna lösningar  som medför att en god servicenivå kan\r\nupprätthållas.\r\nMed  hänvisning till  vad  som  anförts  får  de  väckta\r\nmotionerna   anses   besvarade   gällande   servicefrågor.\r\nRiksdagen   bör  således  avslå  samtliga  här  behandlade\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\nLandsbygds- och skärgårdsfrågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör   med   hänvisning   till  vidtagna\r\nåtgärder och pågående arbete avslå motionsyrkanden\r\nom   landsbygds-   och   skärgårdsfrågor.   Jämför\r\nreservation 10 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nMotionären  analyserar  i motion 2002/03:N317 (s)  orsaker\r\ntill  utflyttning  och  kommer  till  slutsatsen  att  det\r\nprimärt är ungdomar som flyttar  samt  att mindre tätorter\r\när hårdare drabbade av sådan utflyttning än ren landsbygd.\r\nDärefter  uppmärksammas  betydelsen  av  företagande   och\r\narbete,  skolor  av  god kvalitet, kommunal samordning för\r\natt trygga god samhällsservice  samt  möjligheten  till en\r\naktiv fritid som faktorer för att kunna vända den negativa\r\nbefolkningsutvecklingen i mindre tätorter.\r\n\r\nI motion 2002/03:N362 (s) framhålls betydelsen av lokala\r\noch  regionala  nätverk  -  mellan  myndigheter, kommuner,\r\norganisationer och näringsliv - för framväxt  av  företag.\r\nMotionärerna menar att en av regionalpolitikens viktigaste\r\nuppgifter måste vara att stärka förutsättningarna för  att\r\nskapa   varaktiga   arbetstillfällen   utifrån  småskaliga\r\nföretagsidéer  under lokala förutsättningar  och  villkor.\r\nDetta åstadkoms genom ökad samverkan som gör grundläggande\r\nservice tillgänglig för alla.\r\nI motion 2002/03:N372  (s)  betonas vikten av likvärdiga\r\nlevnadsvillkor   i   hela  landet,  med   utgångspunkt   i\r\nförhållandena  i Jämtlands  län.  Länet  sägs  ha  en  god\r\nlivsmiljö och stora utvecklingsmöjligheter, men ha problem\r\nmed  stora  avstånd,  vikande  befolkningstal,  medförande\r\nextra stora kostnader  för  offentlig  service  och lokalt\r\nnäringsliv.  Det kommunala utjämningssystemet sägs  därför\r\nvara  av  stor  betydelse  för  att  kunna  ge  ekonomiska\r\nförutsättningar för  en  samhällsservice  som är likvärdig\r\nmed  andra delar av Sverige. I övrigt efterlyses  åtgärder\r\nsom  riktade   ekonomiska   incitament   till  företagare,\r\nutlokalisering av statlig verksamhet, olika  satsningar på\r\ninfrastruktur,  fortsatt utveckling av Mitthögskolan  samt\r\nett \"folkhemsstöd\"  för  att  få  fler  att  bosätta sig i\r\nglesbygdsområden.\r\nI motion 2002/03:N381 (s) konstateras att det i glesbygd\r\när  svårt  att  bibehålla  tidigare  nivåer  av  offentlig\r\nservice    beroende    dels    på   kostnaden,   dels   på\r\nkompetensbrister. Som ett sätt att  mildra  detta  problem\r\nföreslår  motionären  en samordning mellan olika delar  av\r\noffentlig  förvaltning,   exempelvis   polis,   tull   och\r\nkustbevakning.  Med  utbildningsinsatser skulle tjänstemän\r\ninom  någon  av  verksamhetsgrenarna   även  kunna  utföra\r\ntjänster  inom  de  andra.  Detta skulle åstadkomma  såväl\r\nbättre  trygghet  som  fler arbetstillfällen  i  glesbygd.\r\nMotionären konstaterar att  det  på  det  statliga området\r\nskulle   krävas   ändringar   i   regelverket,   men   att\r\nkombinationstjänster  inom  olika  kommunala förvaltningar\r\nskulle    kunna   inrättas   utan   andra   åtgärder    än\r\nopinionsbildning.\r\nEn acceptabel  nivå  av  service  krävs,  enligt  motion\r\n2002/03:MJ429 (m), för att landsbygden skall vara ett gott\r\nalternativ   till   mer   tätbefolkade   trakter.  Förutom\r\nvarierade  utkomstmöjligheter,  goda  kommunikationer  och\r\nmöjligheter att starta eget, framhålls  också  tillgång på\r\nbarnomsorg och skola, gärna i alternativ, småskalig  regi,\r\nsom viktiga. Motionärerna yrkar på en skattesubvention  av\r\nhushållsnära    tjänster   för   att   underlätta   äldres\r\nmöjligheter att bo  hemma.  Upphävande  av  Apotekets  och\r\nPostens  monopolställning  pekas  ut som medel för att öka\r\ntillgänglighet och närhet till sådan service.\r\nVärmlands och Dalslands möjligheter  lyfts fram i motion\r\n2002/03:N265  (fp).  Motionärerna  anför  att  det  är  en\r\nliberal utgångspunkt att människor skall kunna  bo  där de\r\nsjälva  vill  och  ha ett bra liv där. För att hela landet\r\nskall kunna brukas krävs,  enligt motionärerna, ett klimat\r\nsom gynnar investeringar i hela landet.\r\nFolkpartiet framför i kommittémotionen  2002/03:N267 sin\r\nsyn på regionalpolitiken, vars inriktning sägs  skilja sig\r\nfrån   det   beslut  som  riksdagen  fattade  förra  året.\r\nMotionärerna betecknar  rörlighet  som en liberal grundidé\r\noch  betonar  därför  vikten  av goda kommunikationer  och\r\ninfrastruktur i hela landet, så  att människor skall kunna\r\nbo och arbeta där de vill. Motionärerna  anför  att  målen\r\nför  regionalpolitiken  inte  skall  vara att skapa jobb i\r\nglesbygd och en viss befolkningsfördelning.  Målen skall i\r\nstället  vara  att  skapa  förutsättningar  - i termer  av\r\ngrundläggande  service och ett gott företagsklimat  -  för\r\nmänniskors  frihet  att  bo  och  arbeta  var  som  helst.\r\nFolkpartiet framhäver  i  motionen också betydelsen av att\r\ndet finns ett rikt kulturliv  och  bra  fritidsaktiviteter\r\nför  att kunna attrahera och behålla landsbygdsinnevånare,\r\ninte minst ungdomar.\r\nI  motion   2002/03:N270   (kd)  anförs  att  fastboende\r\nskärgårdsbor  är  en  förutsättning   för   såväl   rimlig\r\nnäringsverksamhet   som   turistverksamhet  i  skärgården.\r\nMotionärerna      beklagar      att      den      statliga\r\nskärgårdsutredningen (SOU 1994:43) inte resulterade  i  en\r\nproposition   och   betonar   vikten  av  en  sammanhållen\r\nskärgårdspolitik. Fastighetsskattens  effekter  sägs  vara\r\norimliga  och  den bör ersättas med en kommunal avgift för\r\natt  täcka  kommunal  service  kopplad  till  fastigheter.\r\nBoendeplikt  nämns   också  som  ett  alternativ  som  bör\r\nundersökas som ett led  i  att trygga ett åretruntboende i\r\nskärgården.  Frågan  om  en samlad  skärgårdspolitik  har,\r\nenligt  motionärerna, bollats  mellan  olika  utredningar,\r\nregeringen  och Glesbygdsverket. De hänvisar till tidigare\r\nkristdemokratiska  förslag  om  att  inrätta  ett statligt\r\nskärgårdsråd för samordning av skärgårdspolitiken.\r\nI  den  kristdemokratiska  kommittémotionen 2002/03:N307\r\npekas skapandet av lokala förvaltningsmodeller  ut som ett\r\nsätt att rädda arbetstillfällen i glesbygd. Lokal  skogs-,\r\nsjö-    och    naturförvaltning    sägs   kunna   ge   nya\r\nutkomstmöjligheter inom såväl naturvård som turism och bör\r\ndärför få riksdagens stöd. Motionärerna uttalar sig vidare\r\npositivt om Folkrörelserådets arbete,  som  ett exempel på\r\nlokal     demokrati     i     ett    underifrånperspektiv.\r\nKristdemokraterna  föreslår  att  en  vidareutveckling  av\r\nrådets insatser prövas, exempelvis  genom  att  ge  det en\r\nsamordnande  funktion  med  placering  vid länsbygderåden.\r\nResurser   till   detta   bör   tas  från  anslaget   till\r\nlandsbygdsprogrammen.\r\nI motion 2002/03:N329 (v) presenteras  en lång lista med\r\nförslag på åtgärder som enligt motionären borde prövas och\r\nutvärderas  i  syfte att minska klyftan mellan  storstads-\r\noch landsbygdsregioner,  vilken beskrivs som ett stort hot\r\nmot den generella välfärden.  Bland åtgärdsförslagen finns\r\nbl.a. riktade stimulansåtgärder för avfolkningsregionerna,\r\nmedveten       regionalpolitisk       användning        av\r\npensionsfondsmedel,   ökade   statliga   medel   till  det\r\nkommunala utjämningssystemet, nolltaxa i kollektivtrafiken\r\noch   specialdesignade   yrkesutbildningar  för  regionala\r\nbristyrken.\r\nI motion 2002/03:N241 (c)  föreslås  att  ett nytt \"Hela\r\nSverige  skall  leva\"-projekt initieras. Motionären  menar\r\natt vi i dag ser  en  utarmning  av landsbygden, i form av\r\nsviktande     befolkningsunderlag,     försämringar     av\r\nsamhällsservicen  och  ett svagare föreningsliv.  För  att\r\nmotverka denna utveckling  och  skapa framtidstro föreslås\r\nett nytt \"Hela Sverige skall leva\"-projekt finansierat med\r\nEU-medel.\r\nMotionärerna  bakom motion 2002/03:N254  (c)  framhåller\r\nvikten av en skärgårdsmiljö  som  inte  bara  lever  under\r\nturistsäsongen,  utan  hela året. De pekar på kustområdena\r\npå  Öland  och  i  Kalmar  län  och  Östergötland  som  en\r\nutomordentlig tillgång. Småföretagande, där turismen är en\r\nviktig del, sägs vara basen  för  utvecklingen  av  nämnda\r\nskärgårdsmiljöer.   Ett   åtgärdsprogram  för  en  levande\r\nskärgård   året  runt  presenteras,   innefattande   bl.a.\r\nförändrad fastighetstaxering, förbättrade kommunikationer,\r\ntryggande av samhällsservice m.m.\r\n\r\nÖars speciella  förutsättningar  måste,  enligt  vad som\r\nsägs  i  motion  2002/03:N323  (c),  tas i beaktande i den\r\nsvenska   lagstiftningen,   för   att   det   av   Sverige\r\nratificerade Amsterdamfördragets artikel 158 skall  fyllas\r\nmed praktiskt innehåll. Motionärerna lyfter särskilt  fram\r\nGotland, vars beroende av \"export\" till fastlandsmarknader\r\ni  kombination  med höga transportkostnader, bör föranleda\r\nhänsyn, exempelvis gällande Gotlandstrafikens framtid.\r\nMotionärerna  bakom  motion  2002/03:N343  (c)  vill  ge\r\nmänniskor fler skäl  att flytta till Norrland. De konkreta\r\nförslag  som  nämns  med   detta  syfte  är  att  avskriva\r\nstudieskulder för dem som bosätter  sig i Norrlands inland\r\noch   att  ge  turistnäringen  goda  förutsättningar   för\r\nutveckling  genom  att  delegera beslut om strandskydd och\r\nskoterleder från stat till kommun.\r\nCenterpartiet  förordar   i   motion   2002/03:N345   en\r\navveckling  av  den  traditionella  regionalpolitiken  med\r\ntyngdpunkt  på  olika  bidrag. I dess ställe måste villkor\r\nskapas för att tillväxt  och  utveckling  skall komma hela\r\nlandet till del. Detta kräver, enligt Centerpartiet,  både\r\ngenerella  förändringar  och riktade insatser mot särskilt\r\nutsatta grupper och regioner i landet.\r\nI motionen betonas att stads- och landsbygdsregioner har\r\nväldigt olika förutsättningar  och därför måste det finnas\r\nen   särskild  politik  för  vardera.   Inom   ramen   för\r\nlandsbygdspolitiken  bör  insatser göras för utveckling av\r\nlandsbygdens   näringsverksamhet,    tillgänglighet   till\r\nservice, utbildning och utveckling av  personliga resurser\r\nsamt  infrastruktur  och kommunikation. Ett  institut  för\r\nlandsbygdsforskning bör inrättas för att samordna insatser\r\nvid en mängd institutioner.\r\nCenterpartiet vill också ha en särskild skärgårdspolitik\r\nsom speciellt tar hänsyn till de stora skillnaderna mellan\r\nåretruntliv  och  friluftsliv   och   deras   effekter  på\r\nsamhället  och  miljön. Motionärerna menar att skärgårdens\r\nattraktionskraft  för säsongsboende baseras på förekomsten\r\nav   en   naturlig  och   yrkesmässig   åretruntaktivitet.\r\nPlaneringsförutsättningar  och  lagstiftning  som hanteras\r\nlokalt     krävs     för     att     skapa    livskraftiga\r\nskärgårdssamhällen.\r\nStödjande av s.k. klusterbildningar, dvs. ansamlingar av\r\nföretag med liknande verksamhet, framhålls  i motionen som\r\nen strategi för att uppnå god tillväxt även på en relativt\r\nliten arbetsmarknad. Motionärerna betonar att  sådant stöd\r\ninte får hindras av administrativa gränser och att  stödet\r\ninnefattar också sådana aktörer, exempelvis högskolor  och\r\nregionala   offentliga  aktörer,  som  i  sin  tur  stöder\r\nproduktionssystemet/klustret.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nStatliga insatser för utsatta kommuner och landsting\r\n\r\nRiksdagen har godkänt inrättandet av ett särskilt statsbidrag för åren\r\n2003   och  2004   till   kommuner   och   landsting   med\r\nbefolkningsminskning     (prop.     2001/02:    4,    bet.\r\n2001/02:FiU3). Av dessa medel kommer  150  miljoner kronor\r\nper   år   att  användas  för  att  stödja  kommuner   med\r\nbefolkningsminskning.   Riksdagen  beslutade  vid  höstens\r\nbudgetbehandling   att  också   förlänga   det   särskilda\r\nomställningsbidraget    till    landsting    med   kraftig\r\nbefolkningsminskning till att omfatta även åren  2003  och\r\n2004,  till  ett  värde  av  ca 160 miljoner kronor per år\r\n(prop. 2002/03:1, bet. 2002/03:FiU3). För samverkan mellan\r\nkommuner  och  landsting  beräknas   125  miljoner  kronor\r\nfördelas under perioden 2002-2004.\r\n\r\nDet kommunala utjämningssystemet är för närvarande under\r\nutredning     av     den    parlamentariskt    sammansatta\r\nUtjämningskommittén  (ordförande:   landshövding   Lorentz\r\nAndersson).  I  utredningens direktiv (dir. 2001:73) anges\r\nsärskilt att kommittén  skall  analysera och lämna förslag\r\ntill    hur   kommuner   och   landsting    med    kraftig\r\nbefolkningsminskning  kan  ges  likvärdiga förutsättningar\r\natt  tillhandahålla  vård, omsorg och  utbildning.  Vidare\r\nsägs  att  förslag  bör  lämnas   om   hanteringen  av  de\r\neftersläpningseffekter som uppstår i kommuner  med kraftig\r\nbefolkningsökning.  Dessutom  skall  de samlade effekterna\r\nför enskilda kommuner och landsting av  utjämningssystemet\r\noch     andra    betalningsströmmar    (specialdestinerade\r\nstatsbidrag   m.m.)  belysas.  I  detta  sammanhang  skall\r\nkommittén även beakta om den åldersrelaterade delen av det\r\ngenerella statsbidraget  till  kommunerna kan medföra risk\r\nför   över-  och  underkompensation.   Utredningen   skall\r\nredovisa sitt uppdrag senast den 1 oktober 2003.\r\n\r\nI sammanhanget  kan  också  nämnas  den  nyligen tillsatta\r\nparlamentariska Ansvarskommittén (ordförande: landshövding\r\nMats  Svegfors)  med  uppdrag  att se över strukturen  och\r\nuppgiftsfördelningen  inom samhällsorganisationen.  I  den\r\nförsta etappen skall kommittén,  enligt  direktiven  (dir.\r\n2003:10),   bl.a.  identifiera,  belysa  och  övergripande\r\nanalysera de  samhällsförändringar  som  inverkar  på  och\r\nskulle  kunna  föranleda  förändringar  av  strukturen och\r\nuppgiftsfördelningen    i    relationen   mellan   staten,\r\nlandstingen  och  kommunerna.  Ett   delbetänkande   skall\r\nredovisas senast den 15 december 2003.\r\n\r\nSamordning mellan statliga myndigheter och bolag\r\n\r\nI  av  regeringen  antagna  riktlinjer  för  arbetet med de  regionala\r\ntillväxtprogrammen   betonas   länsstyrelsernas   kommande\r\nansvar  för  statligt helhetsperspektiv och att stödja  en\r\neffektiv    samordning     av     statliga     myndigheter\r\n(N2002/10715/RUT         (delvis),        N2002/9153/RUT).\r\nLänsstyrelserna skall, enligt  riktlinjerna,  bl.a.  bidra\r\ntill  en  utveckling  av hållbarhetsperspektivet genom att\r\nsamordna  statliga  myndigheter   på  området,  möjliggöra\r\nstatlig  finansiering  av  programmen   genom  dialog  med\r\nnationella  och  regionala  statliga myndigheter  för  att\r\npåvisa   samordningsvinster   och    verka   för   statlig\r\nsektorssamverkan inom ramen för programmen  samt vid behov\r\nuppmärksamma   regeringen   på   frågor   som  kan  stärka\r\nmöjligheterna till samverkan.\r\n\r\nÄven  för  sektorsmyndigheterna  betonas  i  regeringens\r\nriktlinjer myndigheternas deltagande i sektorsövergripande\r\nverksamhet.  I  syfte  att bl.a. främja en sådan medverkan\r\nhar regeringen givit ett  antal  myndigheter i uppdrag att\r\ndelta   i  det  s.k.  samordningsuppdraget.   Syftet   med\r\nuppdraget  är bl.a. att identifiera områden för samordning\r\nmellan politikområden  och  att  utveckla  metoder  för en\r\neffektiv   samordning   av   särskild  betydelse  för  den\r\nregionala utvecklingspolitikens måluppfyllelse.\r\nSamordning  mellan  olika  statliga   bolag   berörs   i\r\navsnittet om servicefrågor.\r\n\r\n\r\nGlesbygdsverkets framtida roll\r\n\r\nMed   anledning  av  motionsyrkanden  om  ansvaret  för  den  statliga\r\npolitiken  för  gles- och landsbygdsfrågor och i synnerhet\r\nskärgårdsfrågor,  har som tidigare nämnts Glesbygdsverkets\r\nframtida roll utretts.  Den  särskilda  utredaren  (docent\r\nErik  Westholm)  har  nyligen överlämnat sitt förslag till\r\nregeringen i betänkandet  Mot en ny landsbygdspolitik (SOU\r\n2003:29).\r\n\r\nEnligt gällande instruktioner  har  Glesbygdsverket till\r\nuppgift att genom påverkan på olika samhällssektorer verka\r\nför  goda  levnadsförhållanden  och utvecklingsmöjligheter\r\nför  gles- och landsbygdsbefolkningen  i  olika  delar  av\r\nlandet  med  tyngdpunkten  i skogslänens inre delar samt i\r\nskärgårdsområdena (SFS 1990:1008, 1 §).\r\nI   utredningens   betänkande    föreslås    ett   antal\r\nförändringar    av   såväl   Glesbygdsverkets   roll   som\r\npolitikområdet  i   stort.  Utredningen  föreslår  att  en\r\nsärskild  utvecklingsinriktad   landsbygdspolitik  införs,\r\nfrikopplad   från   den   regionala  utvecklingspolitiken.\r\nUtgångspunkten för landsbygdspolitiken  föreslås  vara det\r\nnationella  intresset  av  en  landsbygd som är ekonomiskt\r\nlivskraftig,  som  har höga natur-  och  kulturvärden  och\r\nsocialt välfungerande  och levande byar, bygder och orter.\r\nGlesbygdsverket föreslås  byta  namn till Landsbygdsverket\r\noch dess anslag bör flyttas från utgiftsområde 19 Regional\r\nutjämning     och     utveckling    till    politikområdet\r\nLandsbygdspolitik  under   utgiftsområde   23   Jord-  och\r\nskogsbruk, fiske med anslutande näringar (under ett omdöpt\r\nLandsbygds- och jordbruksdepartement). En ny utredning bör\r\ntillsättas   för   att   djupare  analysera  den  framtida\r\nlandsbygdspolitiken  med  utgångspunkt   i   två   frågor:\r\nlandsbygden   som  livsmiljö  och  den  glesa  strukturens\r\nproblem.\r\nI väntan på den  föreslagna utredningen föreslås det nya\r\nLandsbygdsverkets  uppdrag   bli   att   verka   för  goda\r\nlevnadsförhållanden  och utvecklingsmöjligheter för  gles-\r\noch  landsbygdsbefolkningen   i  olika  delar  av  landet.\r\nVerkets  roll som tillhandahållare  av  expertkunskap  och\r\nanalys stärks medan uppgiften att främja genom påverkan på\r\nolika samhällssektorer tonas ned.\r\n\r\nNär det gäller  den geografiska prioriteringen föreslås en\r\nflexibel definition  av  lands-  och glesbygd som varieras\r\nberoende på vilka förhållanden som  avses.  Den  särskilda\r\ngeografiska   prioriteringen   av   Norrlands  inland  och\r\nskärgårdsområden skall enligt förslaget slopas.\r\n\r\nSkärgården\r\n\r\nSom  ovan  redovisats föreslås i nyssnämnda  utredningsbetänkande  att\r\nGlesbygdsverkets    särskilda    prioritering   av   bl.a.\r\nskärgårdsområden skall slopas.\r\n\r\nI Glesbygdsverkets rapport Planering  för åretruntboende\r\ni kust och skärgård (från år 2001) analyseras,  bl.a.  med\r\nhjälp  av jämförelser med situationen i Norge, Danmark och\r\nÅland,  åtgärder   för   att   stärka   åretruntboendet  i\r\nskärgårdsområdena.\r\n\r\nRegeringen   beslutade   i   februari  2003  att   bevilja\r\nSkärgårdarnas  riksförbund 500 000  kronor  för  år  2003,\r\nbl.a. för att främja samverkan mellan olika organisationer\r\ni skärgården.\r\n\r\nLokalt näringsliv och kluster\r\n\r\nVerket för näringslivsutveckling  (Nutek) har fått regeringens uppdrag\r\natt  genomföra ett program under år  2002-2004  för  lokal\r\nnäringslivsutveckling   som  ger  stöd  till  projekt  som\r\nförbättrar  samspelet  mellan  den  lokala  och  regionala\r\nnäringslivsutvecklingen.   Länsstyrelserna   har   fått  i\r\nuppdrag  att  utarbeta  och  genomföra  lokala program för\r\nentreprenörskap  och lokalt utvecklingsarbete  m.m.  under\r\nsamma  tidsperiod.   Dessa   program  beskrivs  närmare  i\r\navsnittet Lokal utveckling.\r\n\r\nI budgetpropositionen (utgiftsområde  19 s. 17) beskrivs\r\nvissa    insatser    med    inriktning   på   att   främja\r\nföretagskluster.   Regeringen   gav   i   september   2002\r\nDelegationen för utländska investeringar  i Sverige (ISA),\r\nVerket för innovationssystem (Vinnova) och Nutek i uppdrag\r\natt  genomföra  ett  nationellt program för utveckling  av\r\ninnovationssystem och  kluster  under  perioden 2002-2004.\r\nProgrammet  skall  omfatta  totalt  70  miljoner   kronor,\r\nexklusive  medfinansiering.  Syftet  sägs  vara att främja\r\nutvecklingen   av   innovationssystem   och  kluster   och\r\ndärigenom stärka den regionala konkurrenskraften.\r\nRegeringen har även beslutat att genomföra  ett  program\r\nom  totalt  15 miljoner kronor, exklusive medfinansiering,\r\nför  utveckling   av  industri-,  mineral-,  ballast-  och\r\nstenindustrierna   inom    stödområdena   under   perioden\r\n2002-2004. Syftet med programmen  sägs  vara  att skapa en\r\nhållbar  tillväxt  i  ett kluster för de mineralutvinnande\r\nbranscherna.  Regeringen   har   dessutom   beslutat   att\r\ngenomföra  ett  program för att främja en hållbar tillväxt\r\ninom det nationella  träklustret under perioden 2002-2004,\r\nsom  omfattar  totalt  20   miljoner   kronor,   exklusive\r\nmedfinansiering.   Syftet   beskrivs   vara   att   främja\r\nutvecklingen av det större nationella skogsklustret.\r\n\r\nNyligen  har en slutrapport (Ds 2003:18) inkommit från  en\r\nutredning  med  uppdrag  att föreslå åtgärder som stödjer,\r\nstimulerar,   utvecklar   och    kompletterar   bil-   och\r\nkomponenttestklusterverksamheten i övre Norrlands inland.\r\n\r\nLokalt kultur- och föreningsliv\r\n\r\nDe s.k. Leader-programmens syfte,  inom ramen för EG:s strukturfonder,\r\nhar  varit  att  främja landsbygdsutveckling  genom  lokal\r\nmobilisering och lokalt  föreningsliv, ofta med deltagande\r\nav och verksamhet riktad mot ungdomar. Enligt uppgift från\r\nNäringsdepartementet                              omfattar\r\nlandsbygdsutvecklingsprogrammet    Leader+   1,2 miljarder\r\nkronor under perioden 2000-2006.\r\n\r\nVerksamheten  inom Leader har till  viss  del  varit  en\r\nfortsättning  på  den   verksamhet   som   startade  genom\r\nkampanjen Hela Sverige skall leva. Regeringen  har, enligt\r\nbeslut  i  januari  2003,  beviljat Folkrörelserådet  Hela\r\nSverige skall leva bidrag med  7,5  miljoner kronor för år\r\n2003.  Minst  40  %  av  medlen  skall  användas  för  att\r\nfinansiera länsbygderådens verksamhet lokalt och regionalt\r\ni form av direkta bidrag till dessa. Regeringen  motiverar\r\ndet  särskilda  stödet  till det lokala utvecklingsarbetet\r\nmed arbetets förmåga att tillvarata människors kreativitet\r\noch vilja till förändring,  vilket  sägs vara av betydelse\r\nför genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken.\r\nI sammanhanget kan också nämnas den pågående utredningen\r\nom    allmänna    samlingslokaler   (särskild    utredare:\r\nriksdagsledamot (s)  Kjell  Nordström). En av utredningens\r\nhuvuduppgifter  (dir. 2002:40)  är  att  utreda  i  vilken\r\nutsträckning de allmänna samlingslokalerna är tillgängliga\r\nför  det  lokala  föreningslivet   samt   olika   gruppers\r\nnyttjande av lokalerna. Utredningen beräknas avsluta  sitt\r\narbete senast den 31 december 2003.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser  att den regionala utvecklingspolitik som\r\nriksdagen beslutade  om  förra året utgör en god grund för\r\nutveckling  i  alla  delar  av   landet.   Som  påpekas  i\r\nbudgetpropositionen  kommer det dock även fortsättningsvis\r\natt behövas riktade åtgärder  för  geografiskt  avgränsade\r\nområden,  som  ur  ett  nationellt  perspektiv  bedöms  ha\r\nsärskilda  behov. Sådana riktade åtgärder kan komma  såväl\r\ngenom EU:s strukturfonder som genom nationella insatser.\r\n\r\nTillgång  till  grundläggande  samhällsservice  är,  som\r\npåpekas i vissa  motioner, en förutsättning för utveckling\r\noch god livsmiljö  i  glesbygdsområden. Utskottet delar de\r\nfarhågor  som framförs i  vissa  motioner  för  försämrade\r\nmöjligheter  att tillhandahålla viktig offentlig service i\r\nkommuner och län  med vikande befolkningstal. En angelägen\r\ninsats i detta sammanhang är, enligt utskottets mening, de\r\nsärskilda statsbidragen  till  kommuner  och landsting med\r\nbefolkningsminskning.    Det   är   också   viktigt    för\r\nutvecklingen på längre sikt  att  frågan  om hur offentlig\r\nservice  skall  kunna tryggas även i delar av  landet  där\r\nbefolkningen  sjunker   utreds   inom   ramen   för  såväl\r\nUtjämningskommitténs    som    Ansvarskommitténs   arbete.\r\nUtskottet vill härutöver understryka vikten av de insatser\r\nför  tryggande av kommersiell och  offentlig  service  som\r\nredovisats i föregående avsnitt.\r\nFörutom  tryggande  av  en grundläggande samhällsservice\r\nvill  utskottet  framhålla  tillgången   till  arbete  som\r\ncentral    för    utveckling    och    god   livsmiljö   i\r\nglesbygdsområden.   Utskottet   har  i  tidigare   avsnitt\r\nframhållit     den     betydelse    som    de    regionala\r\ntillväxtprogrammen,   liksom    programmen    för    lokal\r\nnäringslivsutveckling respektive för entreprenörskap,  har\r\nför  att  stimulera företagande och arbetsskapande i olika\r\ndelar av landet.  Utskottet  vill,  med anledning av vissa\r\nmotionsyrkanden, också erinra om de särskilda insatser med\r\ninriktning  på att främja företagskluster  som  regeringen\r\nföreslagit.   Utskottet   har   ingen   annan   åsikt   än\r\nmotionärerna när det gäller klusterbildningars förtjänster\r\nför att uppnå tillväxt och arbetstillfällen även på mindre\r\narbetsmarknader.\r\nSlutligen vill  utskottet  betona betydelsen av ett rikt\r\nkulturliv även utanför storstadsområdena,  inte  bara  för\r\nmänniskors  livsmiljö,  utan  också  för  möjligheten  att\r\nminska  utflyttning  från  glesbygdsområden och för att få\r\nungdomar  att stanna kvar eller  återvända  dit.  En  stor\r\nmängd  lokala   kulturprojekt   har  tillgång  till  såväl\r\nstatliga bidrag som stöd från EU-program.\r\nMed hänvisning till vad som anförts  bör riksdagen avslå\r\nsamtliga här behandlade motionsyrkanden.\r\n\r\nUtvecklingen i län och regioner\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motioner   inriktade  på\r\nutvecklingen   i  specifika  landsdelar.  Statliga\r\nåtgärder som begärs  för olika delar av landet bör\r\nprövas inom ramen för  den  generella  politik som\r\nbeslutas av riksdag och regering.\r\n\r\nMotionerna och vissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nDe  motioner  som  berör  åtgärder i särskilda  län  eller\r\nregioner  har  förtecknats  nedan,  liksom  kompletterande\r\nuppgifter och hänvisningar till ytterligare information om\r\nde frågor som tas upp i respektive motion.\r\n\r\n\r\n----------------------------------------------------------\r\n|LÄN/    |MOTION  |ÖNSKADE         |VISSA KOMPLETTERANDE |\r\n|REGION  |        |ÅTGÄRDER        |UPPGIFTER            |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|Skåne/  |2002/03:|Hinder mot      |Slutrapporten från   |\r\n|Öresunds-|T377   |utveckling   i  |Nordiska       rådets|\r\n|regionen|(fp)    |Öresundsregionen|särskilda utredare av|\r\n|        |        |måste rivas.    |nordbors  rättigheter|\r\n|        |        |                |vid bosättning i andra\r\n|\r\n|        |        |                |nordiska       länder|\r\n|        |        |                |avlämnades   i  april|\r\n|        |        |                |2002 (ANP 2002:719). |\r\n|        |        |                |                     |\r\n|        |        |                |Sverige är ordförande|\r\n|        |        |                |för    det   nordiska|\r\n|        |        |                |regeringssamarbetet  |\r\n|        |        |                |under 2003. Regeringen\r\n|\r\n|        |        |                |avser därvid bl.a. att\r\n|\r\n|        |        |                |prioritera           |\r\n|        |        |                |underlättandet     av|\r\n|        |        |                |rörlighet över gränser\r\n|\r\n|        |        |                |för          nordiska|\r\n|        |        |                |medborgare, genom att|\r\n|        |        |                |verka  för att  olika|\r\n|        |        |                |gränshinder och onödig\r\n|\r\n|        |        |                |byråkrati avskaffas. |\r\n|        |        |                |                     |\r\n|        |        |                |\r\nGränsintegrationsproblematiken                           |\r\n|        |        |                |har nyligen behandlats\r\n|\r\n|        |        |                |i          betänkande|\r\n|        |        |                |2002/03:KU8.         |\r\n|        |        |                |                     |\r\n|        |        |                |Regionen  är  föremål|\r\n|        |        |                |för   stöd  via  EU:s|\r\n|        |        |                |Interreg         III-|\r\n|        |        |                |initiativ,   syftande|\r\n|        |        |                |till    att    främja|\r\n|        |        |                |samarbete         och|\r\n|        |        |                |integration      över|\r\n|        |        |                |nationsgränser.      |\r\n|        |        |                |                     |\r\n|        |        |                |OECD    avlämnade   i|\r\n|        |        |                |januari    2003    en|\r\n|        |        |                |granskning           |\r\n|        |        |                |(Territorial Regional|\r\n|        |        |                |Review)          över|\r\n|        |        |                |Öresundsregionen,   i|\r\n|        |        |                |vilken  samordning av|\r\n|        |        |                |bl.a. fysisk planering\r\n|\r\n|        |        |                |och     arbetsmarknad|\r\n|        |        |                |efterlystes. Rapporten\r\n|\r\n|        |        |                |har  i februari  2003|\r\n|        |        |                |varit   föremål   för|\r\n|        |        |                |diskussion          i|\r\n|        |        |                |Öresundskommittén.   |\r\n|        |        |                |                     |\r\n|        |        |                |Den     s.k.    Sink-|\r\n|        |        |                |utredningen föreslår i\r\n|\r\n|        |        |                |sitt betänkande  (SOU|\r\n|        |        |                |2003:12) restriktivare\r\n|\r\n|        |        |                |regler            för|\r\n|        |        |                |schablonbeskattning av\r\n|\r\n|        |        |                |(främst       danska)|\r\n|        |        |                |gränspendlare.       |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|        |2002/03:|Rivande av 30   |Se motion            |\r\n|        |N236    |specificerade   |2002/03:T377.        |\r\n|        |(c)     |hinder     mot  |                     |\r\n|        |        |Öresundsintegration,|                 |\r\n|        |        |på       bl.a.  |                     |\r\n|        |        |skatte-    och  |                     |\r\n|        |        |arbetsmarknadsområdena.|              |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|        |2002/03:|Förbättring av  |Se motion            |\r\n|        |N255    |integrationsarbetet|2002/03:T377.     |\r\n|        |(kd)    |i        norra  |                     |\r\n|        |        |Öresund, genom  |                     |\r\n|        |        |att exempelvis  |                     |\r\n|        |        |förenkla        |                     |\r\n|        |        |pendling   och  |                     |\r\n|        |        |studier.        |                     |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|        |2002/03:|Tillkännagivande|                     |\r\n|        |N340    |om  vikten  av  |                     |\r\n|        |(c)     |regional balans |                     |\r\n|        |        |i grundservicen |                     |\r\n|        |        |i Skåne.        |                     |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|        |2002/03:|Regionala       |Se motion            |\r\n|        |N346    |särlösningar i  |2002/03:T377.        |\r\n|        |(m)     |arbetsmarknadsregleringen|            |\r\n|        |        |föreslås   för  |                     |\r\n|        |        |att        öka  |                     |\r\n|        |        |tillväxt   och  |                     |\r\n|        |        |stimulera       |                     |\r\n|        |        |Öresundsintegration.|                 |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|        |2002/03:|Harmonisering   |Se motion            |\r\n|        |N353    |av       olika  |2002/03:T377.        |\r\n|        |(s)     |regelverk       |                     |\r\n|        |        |mellan          |                     |\r\n|        |        |nordvästra      |                     |\r\n|        |        |Skåne      och  |                     |\r\n|        |        |Själland        |                     |\r\n|        |        |efterlyses.     |                     |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|Kalmar  |2002/03:|Insatser för    |Utjämningskommittén  |\r\n|län     |N243    |att   utveckla  |(dir.  2001:73) skall|\r\n|        |(s)     |Öland föreslås, |bl.a.  analysera  och|\r\n|        |        |t.ex.           |lämna förslag till hur\r\n|\r\n|        |        |kompensation,   |kommuner och landsting\r\n|\r\n|        |        |via             |som          genomgår|\r\n|        |        |utjämningssystemet,|\r\nbefolkningsförändringar                                  |\r\n|        |        |för       höga  |skall           kunna|\r\n|        |        |kostnader  för  |tillförsäkras      en|\r\n|        |        |offentlig       |likvärdig   nivå   av|\r\n|        |        |service,        |vård,    omsorg   och|\r\n|        |        |utbyggnad   av  |utbildning.          |\r\n|        |        |E22:an     och  |                     |\r\n|        |        |bättre          |                     |\r\n|        |        |miljöinsatser i |                     |\r\n|        |        |Östersjön.      |                     |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|        |2002/03:|Förenklade      |Småföretagandets     |\r\n|        |N252(c) |regelverk,      |villkor     behandlas|\r\n|        |        |lägre  skatter  |närmare  i betänkande|\r\n|        |        |och förbättrad  |2002/03:NU7.         |\r\n|        |        |infrastruktur   |                     |\r\n|        |        |föreslås   för  |                     |\r\n|        |        |att  stimulera  |                     |\r\n|        |        |småföretagandet |                     |\r\n|        |        |i Kalmar län.   |                     |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|        |2002/03:|En karta av     |Enligt Vägverkets    |\r\n|        |N253    |åtgärder        |planer          skall|\r\n|        |(c)     |föreslås   för  |nyinvesteringar     i|\r\n|        |        |regional        |E22:an motsvarande 2,9\r\n|\r\n|        |        |utveckling och  |miljarder kronor göras\r\n|\r\n|        |        |tillväxt     i  |fram    till    2015.|\r\n|        |        |Kalmar län och  |Dessutom     beräknas|\r\n|        |        |hela landet.    |ytterligare 100 km väg\r\n|\r\n|        |        |                |göras                |\r\n|        |        |                |mötesseparerande.    |\r\n|        |        |                |Högskolans anslag ökas\r\n|\r\n|        |        |                |med  15 %  till 2003.|\r\n|        |        |                |Många   av   de   mer|\r\n|        |        |                |allmänt        hållna|\r\n|        |        |                |förslagen         har|\r\n|        |        |                |besvarats av riksdagen\r\n|\r\n|        |        |                |i samband med höstens|\r\n|        |        |                |beredning   av  prop.|\r\n|        |        |                |2002/03:1.           |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|        |2002/03:|Åtgärder för    |Motion med liknande  |\r\n|        |N256    |att     stärka  |inriktning avslogs av|\r\n|        |(c)     |livskraft    i  |utskottet  förra året|\r\n|        |        |Emådalsområdet  |(bet. 2001/02:NU4).  |\r\n|        |        |föreslås,  som  |                     |\r\n|        |        |utvecklad       |                     |\r\n|        |        |fisketurism,    |                     |\r\n|        |        |garantier  för  |                     |\r\n|        |        |genomförande av |                     |\r\n|        |        |miljökonsekvensbeskrivningar|         |\r\n|        |        |av Emån etc.    |                     |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|        |2002/03:|Insatser för    |Se motion            |\r\n|        |N282    |att   utveckla  |2002/03:N253.        |\r\n|        |(s)     |Kalmar     län  |                     |\r\n|        |        |föreslås,       |                     |\r\n|        |        |utbyggnad   av  |                     |\r\n|        |        |E22:an     och  |                     |\r\n|        |        |högskolan    i  |                     |\r\n|        |        |Kalmar,         |                     |\r\n|        |        |satsningar  på  |                     |\r\n|        |        |turism     och  |                     |\r\n|        |        |upplevelseindustri,|                  |\r\n|        |        |m.m.            |                     |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|Gotland |2002/03:|Efterlyser      |Omlokaliseringen inom|\r\n|        |N294    |statliga        |Stockholms       läns|\r\n|        |(s)     |insatser   för  |försäkringskassa  har|\r\n|        |        |Gotland,        |givit  120  jobb till|\r\n|        |        |exempelvis      |Gotland,          och|\r\n|        |        |stärkning   av  |koncentrationen    av|\r\n|        |        |högskolan,      |försvarets           |\r\n|        |        |kompensation    |ekonomiredovisning   |\r\n|        |        |för       höga  |m.m.  väntas  ge  nya|\r\n|        |        |kostnader  och  |arbetstillfällen. Den|\r\n|        |        |att       göra  |nati-onella          |\r\n|        |        |Gotland   till  |omställningsgruppen  |\r\n|        |        |temporärt       |skall           skapa|\r\n|        |        |stödområde.     |förutsättningar   för|\r\n|        |        |                |ytterligare  260 jobb|\r\n|        |        |                |inom  privat  sektor.|\r\n|        |        |                |Högskolans anslag har|\r\n|        |        |                |höjts med 18 % jämfört\r\n|\r\n|        |        |                |med 2002.            |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|Stock-  |2002/03:|Behov av        |Storstadsdelegationen|\r\n|holms-  |N305    |åtgärder   för  |har     under    2001|\r\n|regionen|(m)     |att     främja  |förstärkt            |\r\n|        |        |tillväxt     i  |tillväxtaspekten inom|\r\n|        |        |Stockholmsregionen.|storstadspolitiken|\r\n|        |        |                |genom     att     öka|\r\n|        |        |                |fokuseringen       på|\r\n|        |        |                |tillväxt,            |\r\n|        |        |                |sysselsättning    och|\r\n|        |        |                |utbildning. Ett första\r\n|\r\n|        |        |                |steg  har  tagits för|\r\n|        |        |                |att   öka   samverkan|\r\n|        |        |                |mellan  arbetet   som|\r\n|        |        |                |pågår  inom de lokala|\r\n|        |        |                |utvecklingsavtalen och\r\n|\r\n|        |        |                |arbetet inom ramen för\r\n|\r\n|        |        |                |regionala            |\r\n|        |        |                |tillväxtavtal     och|\r\n|        |        |                |kommande    regionala|\r\n|        |        |                |tillväxtprogram.     |\r\n|        |        |                |                     |\r\n|        |        |                |Se    vidare   motion|\r\n|        |        |                |2002/03: N347.       |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|        |2002/03:|Förbättrade     |Se motion            |\r\n|        |N385    |förutsättningar |2002/03:N305.        |\r\n|        |(s)     |för tillväxt i  |                     |\r\n|        |        |Stockholmsregionen,|                  |\r\n|        |        |som       fler  |                     |\r\n|        |        |hyresbostäder,  |                     |\r\n|        |        |utbyggd         |                     |\r\n|        |        |kollektivtrafik |                     |\r\n|        |        |och       fler  |                     |\r\n|        |        |högskoleplatser.|                     |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|        |2002/03:|Ny              |Se motion            |\r\n|        |N397    |småföretagarpolitik|2002/03:N305.     |\r\n|        |(fp)    |för       fler  |Småföretagandets     |\r\n|        |        |service-   och  |villkor     behandlas|\r\n|        |        |turistarbeten i |närmare  i betänkande|\r\n|        |        |Stockholms län. |2002/03:NU7.         |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|Mälar-  |2002/03:|En              |En samlad avstämning |\r\n|dalen   |N347    |storstadspolitik|och utvärdering av den\r\n|\r\n|        |(kd)    |för Stockholms- |nya  storstadspolitik|\r\n|        |        |och             |som  presenterades  i|\r\n|        |        |Mälardalsregionen|prop.    1997/98:165|\r\n|        |        |efterlyses.     |pågår. Den kommer att|\r\n|        |        |                |ligga  till  underlag|\r\n|        |        |                |för ställningstaganden\r\n|\r\n|        |        |                |till    former    och|\r\n|        |        |                |omfattning   för  den|\r\n|        |        |                |fortsatta            |\r\n|        |        |                |storstadspolitiken.  |\r\n|        |        |                |Regeringen  avser att|\r\n|        |        |                |återkomma        till|\r\n|        |        |                |riksdagen  under 2003|\r\n|        |        |                |om storstadspolitikens\r\n|\r\n|        |        |                |utveckling.          |\r\n|        |        |                |                     |\r\n|        |        |                |Stockholmsberedningen|\r\n|        |        |                |har   i  uppgift  att|\r\n|        |        |                |föreslå förbättringar|\r\n|        |        |                |i transportsystemet i|\r\n|        |        |                |Stockholms-       och|\r\n|        |        |                |Mälardalsregionen. Den\r\n|\r\n|        |        |                |avlämnade  sitt andra|\r\n|        |        |                |betänkande       (SOU|\r\n|        |        |                |2002:11)   i  januari|\r\n|        |        |                |2002.                |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|        |2002/03:|Kraftfulla      |Motionärernas krav på|\r\n|        |N358    |insatser,    i  |förbifart  Sala längs|\r\n|        |(s)     |synnerhet       |riksväg 70 tillgodoses\r\n|\r\n|        |        |gällande vägar  |i Vägverkets plan för|\r\n|        |        |och järnvägar,  |framtida             |\r\n|        |        |är  nödvändiga  |investeringar.       |\r\n|        |        |för             |                     |\r\n|        |        |Västmanlands    |                     |\r\n|        |        |utveckling.     |                     |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|Värmland|2002/03:|Harmonisering   |Slutrapporten från   |\r\n|och     |N265    |av regelsystem  |Nordiska       rådets|\r\n|Dalsland|(fp)    |mellan          |särskilda utredare av|\r\n|        |        |gränsområden i  |nordbors  rättigheter|\r\n|        |        |Sverige    och  |vid bosättning i andra\r\n|\r\n|        |        |Norge           |nordiska       länder|\r\n|        |        |efterlyses.     |avlämnades   i  april|\r\n|        |        |                |2002 (ANP 2002:719). |\r\n|        |        |                |                     |\r\n|        |        |                |Sverige är ordförande|\r\n|        |        |                |för    det   nordiska|\r\n|        |        |                |regeringssamarbetet  |\r\n|        |        |                |under 2003. Regeringen\r\n|\r\n|        |        |                |avser därvid bl.a. att\r\n|\r\n|        |        |                |prioritera           |\r\n|        |        |                |underlättandet     av|\r\n|        |        |                |rörlighet över gränser\r\n|\r\n|        |        |                |för          nordiska|\r\n|        |        |                |medborgare, genom att|\r\n|        |        |                |verka  för att  olika|\r\n|        |        |                |gränshinder och onödig\r\n|\r\n|        |        |                |byråkrati avskaffas. |\r\n|        |        |                |                     |\r\n|        |        |                |\r\nGränsintegrationsproblematiken                           |\r\n|        |        |                |har nyligen behandlats\r\n|\r\n|        |        |                |i          betänkande|\r\n|        |        |                |2002/03:KU8.         |\r\n|        |        |                |                     |\r\n|        |        |                |Regionen  är  föremål|\r\n|        |        |                |för   stöd  via  EU:s|\r\n|        |        |                |Interreg         III-|\r\n|        |        |                |initiativ,   syftande|\r\n|        |        |                |till    att    främja|\r\n|        |        |                |samarbete         och|\r\n|        |        |                |integration      över|\r\n|        |        |                |nationsgränser.      |\r\n|        |        |                |                     |\r\n|        |        |                |Kommerskollegium  har|\r\n|        |        |                |nyligen        utrett|\r\n|        |        |                |handelshinder gentemot\r\n|\r\n|        |        |                |Norge.               |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|Norrland|2002/03:|Satsningar på   |Satsningar om ca 3,6 |\r\n|        |N257    |kommunikationsområdet,|miljarder kronor\r\npå                                                       |\r\n|        |(fp)    |främst          |E4:an    i   Norrland|\r\n|        |        |förstärkningar  |planeras   fram  till|\r\n|        |        |av   delar  av  |2015.   Förslagen  på|\r\n|        |        |E4:an           |högskoleområdet   får|\r\n|        |        |efterfrågas,    |anses besvarade i och|\r\n|        |        |liksom   vissa  |med           höstens|\r\n|        |        |förändringar på |behandlingen av prop.|\r\n|        |        |högskoleområdet.|2002/03:1.           |\r\n----------------------------------------------------------\r\n|        |2002/03:|Efterlyser      |Se motion            |\r\n|        |N380    |åtgärder   för  |2002/03:N265.        |\r\n|        |(s)     |att underlätta  |                     |\r\n|        |        |en              |                     |\r\n|        |        |\"regionförstoring\"|                   |\r\n|        |        |i               |                     |\r\n|        |        |Tornedalsområdet,|                    |\r\n|        |        |med ökat utbyte |                     |\r\n|        |        |över gränsen.   |                     |\r\n----------------------------------------------------------\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   vill   liksom   tidigare   peka  på  att  den  regionala\r\nutvecklingspolitiken enligt de gällande  målen skall inriktas på att\r\nskapa förutsättningar för hållbar ekonomisk  tillväxt,  rättvisa och\r\nvalfrihet, så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgarna i\r\nhela riket. Utskottet konstaterar att de regionalpolitiska problemen\r\ninte   kan   lösas   enbart   genom  de  åtgärder  som  vidtas  inom\r\nutgiftsområde 19 Regional utjämning  och  utveckling. Insatser krävs\r\ninom  många olika politikområden, såsom exempelvis  arbetsmarknads-,\r\nnärings-, utbildnings- och kommunikationsområdena.\r\n\r\nRiksdagen  beslutade  under  föregående  riksmöte  i  enlighet med\r\nförslagen i propositionen om en politik för tillväxt och livskraft i\r\nhela landet (prop. 2001/02:4, bet. 2002/03:NU4). Ett genomförande av\r\nde förslag som då beslutades kommer att få återverkningar för bygder\r\noch regioner i hela landet.\r\nUtskottets  principiella uppfattning är att åtgärder och  insatser\r\nsom begärs för  olika delar av landet skall prövas inom ramen för de\r\nmöjligheter som av  riksdag  och  regering  anförtros  de  regionala\r\norganen samt i förekommande fall Nutek, Glesbygdsverket och Vinnova.\r\nÄven EG:s strukturfondsstöd bör nämnas i detta sammanhang.\r\nMot  denna  bakgrund  avstår utskottet från att i detta sammanhang\r\ngöra   en   mer   detaljerad   bedömning    av   de   här   aktuella\r\nmotionsyrkandena, vilka således avstyrks.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  förslag  till riksdagsbeslut och ställningstaganden  har\r\nföranlett följande reservationer.  I  rubriken  anges  inom parentes\r\nvilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som  behandlas\r\ni avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Regionala tillväxtprogram (punkt 2)\r\n\r\nav  Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m),  Åsa\r\nTorstensson (c), Stefan Hagfeldt (m), Nyamko Sabuni (fp) och Lars\r\nLindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 2 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad  som\r\nanförs   i  reservation  1.  Därmed  bifaller  riksdagen  motionerna\r\n2002/03:MJ428  yrkande  10, 2002/03:N267 yrkande 18 och 2002/03:N393\r\nyrkande  2  och  avslår  motionerna   2002/03:N302   yrkande  4  och\r\n2002/03:N398 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   liksom   tidigare   att   formerna   för  de  regionala\r\ntillväxtprogrammen inte är den mest väsentliga frågan.  Däremot  bör\r\nökad vikt läggas vid underifrånperspektivet. Det avgörande har varit\r\noch  är  att  många  olika  parter  träffas  under  nya  former  och\r\ndiskuterar konkreta åtgärder i syfte att uppnå hållbar utveckling  i\r\nregionerna.\r\n\r\nInför  starten av de nya tillväxtprogrammen återstår vissa brister\r\natt åtgärda.  Särskilt efterlyser vi att näringslivet och då framför\r\nallt de små företagen  skall  bli  mer  delaktiga. Dessa är nämligen\r\nmycket viktiga aktörer för att uppnå den  önskade  utvecklingen. Det\r\nförefaller dock som om aktiva företagare känner sig  främmande inför\r\nkulturen  och  arbetsformerna kring tillväxtprogrammen.  Regeringens\r\nförslag  om  ett  program   för   lokal   näringslivsutveckling   är\r\notillräckligt  som  instrument  för  att  få  in  företagarkraften i\r\ntillväxtprogrammen.\r\nVi tror att mångfald och kreativitet utvecklas bättre  inom  ramen\r\nför lokala initiativ; t.ex. står kommunen och de kommunalt ansvariga\r\nnärmare  de  lokala problemen än länsstyrelserna och staten. När det\r\ngäller den sociala  dimensionen  får  det inte bara vara tomma ord i\r\nregeringens  riktlinjer.  Bland  annat  måste  kvinnorna  involveras\r\nbättre i partnerskapen genom att ambitionerna  och  arbetsformerna i\r\nprogrammen också attraherar kvinnor.\r\nFör att öka medvetenheten om miljöperspektivet som  tillväxtfaktor\r\nförutsätts  att  detta  perspektiv  tydligt  kommer in i programmens\r\nolika delar redan från början.\r\nDet är ett oavvisligt krav att alla insatser  inom  den  regionala\r\nutvecklingspolitiken utvärderas så att de instrument som kan behövas\r\ninom  den  nationella  politiken  och  inom de prioriterade områdena\r\nsuccesivt  kan  effektiviseras. Vidare bör  relationen  mellan  EU:s\r\nsammanhållningspolitik      och     den     nationella     regionala\r\nutvecklingspolitiken analyseras ytterligare.\r\nVad som här anförts bör riksdagen  som  sin  mening  ge regeringen\r\ntill  känna.  Därmed blir motionerna 2002/03:MJ428 (c), 2002/03:N267\r\n(fp) och 2002/03:N393  (kd) i det väsentliga tillgodosedda i berörda\r\ndelar och tillstyrks. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n2. Kapitalförsörjning (punkt 3)\r\n\r\nav Mikael Odenberg (m),  Eva  Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m), Åsa\r\nTorstensson (c), Stefan Hagfeldt (m), Nyamko Sabuni (fp) och Lars\r\nLindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt  3  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin mening vad som\r\nanförs  i  reservation  2.  Därmed  bifaller  riksdagen   motionerna\r\n2002/03:Fi237  yrkande  2,  2002/03:N274,  2002/03:N307  yrkande  1,\r\n2002/03:N324  yrkandena  1  och  2  och 2002/03:N345 yrkande 16  och\r\navslår  motionerna  2002/03:N280 yrkandena  1  och  2,  2002/03:N302\r\nyrkandena 7, 8, 12 och  13,  2002/03:N344  yrkande  2,  2002/03:N362\r\nyrkande 7 och 2002/03:N373.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill  betona  att  frågan  om kapitalförsörjningen är av central\r\nbetydelse  inom  den  regionala  näringspolitiken   -   liksom  inom\r\nnäringspolitiken i stort. En effektivt fungerande kapitalmarknad  är\r\nen  grundförutsättning för skapandet av nya företag och för tillväxt\r\ni befintliga företag.\r\n\r\nEnligt  vår uppfattning är kapitalförsörjningen ett särskilt stort\r\nproblem i glesbygden,  där låga fastighetsvärden innebär en brist på\r\nrealsäkerhet för t.ex. en  företagare  som  har  behov  av  att låna\r\npengar  till  en investering. Vidare har den rådande konjunkturen  i\r\nkombination     med      statliga      missgrepp,      bl.a.      på\r\nsåddfinansieringsområdet,  medfört  att  situationen  när det gäller\r\nkapitalförsörjning    -    inte    minst    inom    den    regionala\r\nutvecklingspolitiken   -  är  under  all  kritik.  På  sikt  drabbas\r\nlandsbygdsföretagen och  de olika utvecklingsprojekten av allvarliga\r\nproblem  om  inte  kraftansträngningar   görs   för   att  förbättra\r\ntillgången  på  riskvilligt  kapital,  även när det gäller  det  som\r\nkallas socialt företagande.\r\nMot den bakgrunden borde det vara naturligt  att pröva nya grepp i\r\npolitiken.  Kreditgarantiföreningar  är en ganska  ny  företeelse  i\r\nSverige;  där  anser  vi  att det statliga  stödet  borde  ha  varit\r\nsnabbare  och  mer  bestämt.  I   motionerna   2002/03:Fi237   (kd),\r\n2002/03:N274  (kd),  2002/03:N307  (kd),  2002/03:N324  (c,  kd) och\r\n2002/03:N345  (c)  skisseras  olika  lösningar  för  att råda bot på\r\nsituationen,  t.ex.  olika  lösningar  byggda  på lokalt engagemang,\r\nuppbyggnad  av  regionala riskkapitalfonder med regionala  styrelser\r\noch åtgärder inom  skatteområdet.  (När  det  gäller  återförande av\r\nvattenkraftsvinsterna  som  en finansiell bas för åtgärder  hänvisas\r\ntill den separata behandlingen av denna fråga i ett senare avsnitt i\r\nbetänkandet.)\r\nUtan  att  binda oss för vilken  metod  som  bör  användas  i  ett\r\npermanent system  för  kapitalförsörjningen  anser  vi  att  det bör\r\nfinnas  en  öppenhet  att  se på nya lösningar. Vi anser således att\r\nriskkapitalförsörjningen på landsbygden bör belysas på ett allsidigt\r\nsätt i en ny utredning.\r\nRiksdagen bör genom ett uttalande  ställs sig bakom vad vi här har\r\nanfört.  Därmed  blir  de  nämnda  motionerna   i   det   väsentliga\r\ntillgodosedda i berörda delar och tillstyrks. Övriga motionsyrkanden\r\navstyrks.\r\n\r\n3. Kapitalförsörjning (punkt 3)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt 3 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin  mening  vad som\r\nanförs   i   reservation   3.   Därmed   bifaller  riksdagen  motion\r\n2002/2003:N302  yrkandena  7,  8,  12 och 13 och  avslår  motionerna\r\n2002/03:Fi237 yrkande 2, 2002/03: N274, 2002/03:N280 yrkandena 1 och\r\n2,  2002/03:N307  yrkande  1,  2002/03:N324   yrkandena   1  och  2,\r\n2002/03:N344   yrkande  2,  2002/03:N345  yrkande  16,  2002/03:N362\r\nyrkande 7 och 2002/03:N373.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att frågan om kapitalförsörjningen är av central betydelse\r\ninom den regionala näringspolitiken - liksom inom näringspolitiken i\r\nstort.    En   effektivt    fungerande    kapitalmarknad    är    en\r\ngrundförutsättning  för  skapandet av nya företag och för tillväxt i\r\nbefintliga  företag.  Kapitalförsörjningen  är  ett  särskilt  stort\r\nproblem i glesbygden, där  låga fastighetsvärden innebär en brist på\r\nrealsäkerhet för t.ex. en företagare  som  har  behov  av  att  låna\r\npengar   till  en  investering.  Ett  problem  är  att  den  privata\r\nkapitalmarknaden  inte  är särskilt benägen att ta risker, ett annat\r\nproblem är att mindre företag ofta har lägre soliditet än större och\r\nett tredje problem är den  bristande  konkurrensen inom banksektorn.\r\nPå många orter finns det bara en enda bank.\r\n\r\nMot denna bakgrund bör kapitalförsörjningen  utredas  med särskilt\r\nfokus på landsbygdens och glesbygdens företag. Målet måste  vara att\r\nförbättra tillgången på riskvilligt kapital, även när det gäller det\r\nsom kallas socialt företagande.\r\nFör   att   stödja   lokalt  nyföretagande  bör  -  vid  sidan  av\r\nkreditgarantiföreningar  och  statliga  kreditgarantier - även andra\r\nnya idéer prövas. Ett system med lokala börser/banker  är ett sådant\r\nuppslag som bör prövas, vilket ligger i linje med vad som föreslås i\r\nmotion  2002/03:N302 (mp). En lösning av detta slag har testats  och\r\npermanentats  i Australien, där det visade sig att lokalbefolkningen\r\nhellre investerade  i  den lokala bankens kontor än i andra bankers,\r\neftersom de därmed fick tillgång till kontorets service.\r\nMot denna bakgrund anser  jag  att  kapitalförsörjning  via lokala\r\nbanker/börser  kan  vara ett intressant alternativ, som bör studeras\r\nnärmare. Riksdagen bör  ställa  sig  bakom  vad  jag här har anfört.\r\nDärmed  blir  den  nämnda  motionen i det väsentliga tillgodosedd  i\r\nberörda delar och tillstyrks. Övriga motionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n4. Lokal utveckling (punkt 4)\r\n\r\nav Mikael Odenberg (m), Eva  Flyborg  (fp), Ulla Löfgren (m), Åsa\r\nTorstensson (c), Stefan Hagfeldt (m), Nyamko Sabuni (fp) och Lars\r\nLindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt  4  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad som\r\nanförs   i   reservation   4.   Därmed   bifaller  riksdagen  motion\r\n2002/03:N207   yrkande   6   och  avslår  motionerna   2002/03:N224,\r\n2002/03:N244, 2002/03:N361 och 2002/03: N364.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInledningsvis vill vi understryka  att  goda  allmänna  villkor  för\r\nföretagande  är  en  grundläggande  förutsättning  för  att  svenska\r\nföretag  skall kunna upprätthålla en internationell konkurrenskraft.\r\nInga åtgärder inom den regionala utvecklingspolitiken kan kompensera\r\nett  bristfälligt   lokalt   näringsklimat.   Framför  allt  de  små\r\nföretagens förutsättningar är eftersatta.\r\n\r\nKommunernas välfärd hänger samman med företagsklimatets  kvalitet,\r\nvilken  varierar  betydligt  mellan  olika kommuner. Det handlar  om\r\nkommunikationer,  utbildning,  den lokala  regelbördan,  attityderna\r\nfrån kommunens sida vid kontakter  med  näringslivet, förekomsten av\r\noffentlig  konkurrens  med  privata näringsidkare,  kommunalskattens\r\nnivå och kommunens smidighet  vid plan- och byggärenden och liknande\r\nfrågor.  Beroende  på  dessa förutsättningar  för  företagande  ökar\r\nsysselsättningen i kommunen.\r\nFör att främja landsbygdens  små  företag  är  regeringens  lokala\r\nprogram  för entreprenörskap och lokal utveckling inte tillräckligt.\r\nVad som behövs är i först hand en reformering av regelverket, vilket\r\ni  dag  är  illa   anpassat   till  landsbygdens  verksamhetsformer.\r\nDärutöver behövs en allmän attitydförändring  gentemot  företag  och\r\nföretagare.\r\nVi  anser  att riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd.\r\nDärmed bifaller  riksdagen motion 2002/03:N207 (m) i aktuell del och\r\navslår övriga här berörda motionsyrkanden.\r\n\r\n5. Återförande av del av vattenkraftsvinsterna (punkt 5)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen  (mp), Åsa Torstensson (c), Lars Lindén (kd)\r\noch Gunilla Wahlén (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under  punkt  5  borde  ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad  som\r\nanförs i reservation 5. Därmed bifaller  riksdagen delvis motionerna\r\n2002/03:N205,     2002/03:N210,     2002/03:N246,      2002/03:N259,\r\n2002/03:N290, 2002/03:N302 yrkande 15, 2002/03:N325 och 2002/03:N345\r\nyrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är  otvivelaktigt så att det lokala näringslivet och  invånarna\r\nkan ha vissa  nackdelar  från rekreationssynpunkt m.m. av exempelvis\r\nett    vattenkraftverk    med    tillhörande    uppdämda    områden.\r\nKompensationstanken  finns  inbyggd  i  regelverket  om  bygde-  och\r\nfiskeavgifter. Med hänsyn till att bestämmelserna är \"stelbenta\" har\r\nregeringen  ansett  att  det finns  skäl  att  göra  en  översyn  av\r\nanvändningen av bygdemedel, så att de kan komma berörd bygd till del\r\npå ett mer flexibelt sätt  än  i  dag.  Vi delar den bedömningen och\r\nbeklagar att översynen knappast påbörjats.\r\n\r\nMed anledning av de motioner som tar upp  frågan om återförande av\r\nen   del   av  vinsterna  från  vattenkraftsproduktionen   till   de\r\nproducerande  regionerna  vill  vi framhålla att det är av stor vikt\r\natt denna fråga noggrant studeras. Enligt vår uppfattning har frågan\r\nom   återföring  av  del  av  vattenkraftsvinsterna   inte   utretts\r\ntillräckligt av den regionalpolitiska utredningen. Bland annat borde\r\nutredningen  ha  belyst  de  olika  metoder som kan utnyttjas för en\r\nvattenkraftsåterbäring samt konsekvenserna  av dessa metoder. Vidare\r\nbör det norska systemet studeras mer ingående. Med hänsyn till denna\r\nbrist  i  informationsunderlaget anser vi att en  ny  utredning  bör\r\ntillsättas  för att studera frågan om vilken metod som lämpligen kan\r\nanvändas för att återföra en del av vattenkraftsvinsterna. Frågan om\r\nhur  resurserna  bäst  kan  tillgodogöras  i  berörda  kommuner  och\r\nregioner  är  en uppgift som lämpligen bör lösas när huvudfrågan har\r\nretts ut. Med ett beslut i riksdagen i enlighet härmed tillgodoses i\r\nväsentlig mån förslagen  i motionerna 2002/03:N205 (c), 2002/03:N210\r\n(c),  2002/03:N246  (v),  2002/03:N259   (kd),   2002/03:N290  (kd),\r\n2002/03:N302 (mp), 2002/03:N325 (c, fp, kd, v, mp)  och 2002/03:N345\r\n(c).\r\n\r\n6. Utlokalisering av statlig verksamhet (punkt 6,\r\nmotiveringen)\r\n\r\nav Eva Flyborg (fp), Nyamko Sabuni (fp) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att den del av utskottets ställningstagande  som börjar med\r\n\"Efter omställningsarbetet\" och slutar med \"ett lokaliseringsärende\"\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nNär det gäller lokalisering av statliga myndigheter m.m.  delar vi\r\nden  uppfattning  som kommer till uttryck i flera av de här aktuella\r\nmotionerna, nämligen  att  syftet med riktlinjerna inte uppnås. Till\r\nexempel kan nya myndigheter placeras utanför Stockholm men i stadens\r\nomedelbara  närhet.  Misstanken   att  reglerna  kringgås  kan  inte\r\nundvikas.\r\nVi är positivt inställda till det  utredningsarbete  som nu utförs\r\nav  ITPS  respektive  Statskontoret  och  förutsätter - i linje  med\r\nönskemålet i motion 2002/03:N332 (fp) - att  detta arbete inbegriper\r\nockså de samhälleliga och samhällsekonomiska konsekvenserna av olika\r\nlokaliseringsmönster.\r\nFör att nå resultat anser vi att det förhållningssätt som förordas\r\ni  motion  2002/03:Kr203  (kd), dvs. att det är hög  tid  att  bryta\r\ninvanda tankemönster och se  nya  möjligheter  när  nya  myndigheter\r\netableras, är sympatiskt. Lokaliseringen av statliga myndigheter  är\r\nonekligen  en  viktig framtidsfråga och det måste bli självklart att\r\nta  till  vara möjligheten  att  lokalisera  fler  statliga  arbeten\r\nutanför Stockholm.\r\nMed hänvisning  till  vad  som anförts anser vi att flera motioner\r\nhelt eller delvis har tillgodosetts.  Mot  denna bakgrund finns inte\r\nbehov   av   något   uttalande   från   riksdagens  sida.   Samtliga\r\nmotionsyrkanden avstyrks således.\r\n\r\n7. Utlokalisering av statlig verksamhet (punkt 6)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp) och Gunilla Wahlén (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt  6  borde  ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad som\r\nanförs   i   reservation   7.   Därmed   bifaller  riksdagen  motion\r\n2002/03:N279  och  avslår  motionerna  2002/03:Kr203,  2002/03:N203,\r\n2002/03:N213,  2002/03:N232,  2002/03:N235   yrkandena   1   och  2,\r\n2002/03:N238  yrkandena  1-3,  2002/03: N266 yrkande 4, 2002/03:N267\r\nyrkande  16,  2002/03:N308 yrkande  1,  2002/03:N309,  2002/03:N318,\r\n2002/03:N332 yrkandena  1  och  2,  2002/03:N342  yrkandena 1 och 2,\r\n2002/03:N343   yrkande  2,  2002/03:N345  yrkande  7,  2002/03:N363,\r\n2002/03:N370, 2002/03:N379, 2002/03:N384 och 2002/03:N386.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att den  del av utskottets ställningstagande som börjar med\r\n\"Efter omställningsarbetet\" och slutar med \"ett lokaliseringsärende\"\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nTyvärr  följs  inte   alltid   de  fastlagda  principerna,  varför\r\nresultaten av den förda politiken  är  alltför blygsamma. Därför bör\r\nen ny och mer kraftfull metodik användas  för att nå målen. I första\r\nhand krävs att regeringen lägger fast en långsiktig  och  strategisk\r\nplan för omlokalisering av statlig verksamhet. Det måste beaktas att\r\nomlokalisering   både  kan  vara  ett  verktyg  för  att  främja  en\r\nmyndighetsutveckling   och   ett  verktyg  i  arbetet  för  regional\r\nutveckling. Besluten måste föregås  av  kartläggningar, analyser och\r\nbedömningar   av   konsekvenserna   för  de  regioner   som   tappar\r\narbetstillfällen    liksom    för   de   regioner    som    tillförs\r\narbetstillfällen. Stor hänsyn måste  visas  de  anställda  och deras\r\nfamiljer   i   en  omlokaliseringssituation.  Med  hänsyn  till  att\r\nbefolkningen  bör   kunna   ställa  samma  effektivitetskrav  på  en\r\nmyndighet som omlokaliseras och  med  hänsyn  till  att  de  berörda\r\nfamiljerna  har  att ta ställning till svåra frågor om medflyttning,\r\nbostad  och arbetstillfälle  för  övriga  vuxna  i  familjen,  måste\r\nomlokaliseringsplanen omspänna en tidsrymd på fem-tio år.\r\nMed hänvisning  till  vad som anförts bör riksdagen bifalla motion\r\n2002/03:N279 (v).\r\n\r\n8. Utlokalisering av statlig verksamhet (punkt 6)\r\n\r\nav Åsa Torstensson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets  förslag  under  punkt  6 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening  vad  som\r\nanförs   i   reservation  8.  Därmed   bifaller   riksdagen   motion\r\n2002/03:N345  yrkande   7   och   avslår  motionerna  2002/03:Kr203,\r\n2002/03:N203, 2002/03:N213, 2002/03:  N232, 2002/03:N235 yrkandena 1\r\noch   2,  2002/03:N238  yrkandena  1-3,  2002/03:N266   yrkande   4,\r\n2002/03:N267  yrkande  16,  2002/03:N279,  2002/03:N308  yrkande  1,\r\n2002/03:N309,   2002/03:N318,   2002/03:N332   yrkandena  1  och  2,\r\n2002/03:N342   yrkandena   1   och   2,   2002/03:N343  yrkande   2,\r\n2002/03:N363, 2002/03:N370, 2002/03:N379, 2002/03:N384  och 2002/03:\r\nN386.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSammanfattningsvis  anser  jag  att  de  gällande  principerna   för\r\nutlokalisering  av  statliga  myndigheter  även fortsättningsvis bör\r\ntillämpas.  Emellertid  kan  konstateras  att reglerna  i  praktiken\r\nkringgås   när   nya   myndigheter  och  enheter  lokaliseras   till\r\nkranskommunerna runt Stockholm.  Därför  bör regeringen överväga ett\r\nnytt angreppssätt i samband med lokalisering av statlig verksamhet.\r\n\r\nFör  det  första  bör  utlokaliseringen ske  planmässigt  för  att\r\nändamålsenliga rutiner skall kunna utvecklas och förfinas. Jag anser\r\natt det är lämpligt att en  sådan  planering  utgår  från att 50 000\r\narbeten  under  en femårsperiod utlokaliseras från Stockholmsområdet\r\ntill nya orter över  hela landet. Statliga verk bidrar verksamt till\r\natt  bredda  arbetsmarknaderna   i   de   regioner  som  myndigheten\r\nlokaliseras till. För det andra bör regeringen  redan  i  direktiven\r\ntill  en  utredning  som  rör  ny  statlig verksamhet påminna om  de\r\nprinciper som finns för lokalisering.\r\nMed hänvisning till vad som anförts  bör  riksdagen bifalla motion\r\n2002/03:N345 (c) i berörd del.\r\n\r\n9. Servicefrågor (punkt 7)\r\n\r\nav Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg (fp),  Ulla  Löfgren (m), Åsa\r\nTorstensson (c), Stefan Hagfeldt (m), Nyamko Sabuni (fp) och Lars\r\nLindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag under punkt 7 borde ha  följande\r\nlydelse:\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin  mening  vad som\r\nanförs  i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2002/03:N267  yrkande  11,  2002/03:N304  yrkande  11,  2002/03:N307\r\nyrkande   10  och  2002/03:N345  yrkande  5  och  avslår  motionerna\r\n2002/03:N275,  2002/03: N302 yrkande 10, 2002/03:N313, 2002/03:N319,\r\n2002/03:N320, 2002/03:  N326,  2002/03:N341  yrkandena  1-3  och  5,\r\n2002/03:N376 och 2002/03:N398 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår  mening  är frågorna om en god service för alla delar av\r\nlandet av mycket stor  betydelse.  Vi  anser  inte  att  regeringens\r\nprogram och initiativ är tillräckliga för att uppnå målet  om en god\r\nservicenivå i hela landet.\r\n\r\nVi   anser  att  målet  om  en  god  servicenivå  väsentligen  bör\r\nförtydligas.  Vidare  bör  regeringen genom riktlinjer till statliga\r\nmyndigheter   och  bolag  ålägga   dessa   att   tillhandahålla   en\r\ngrundläggande samhällsservice.  De  statliga myndigheterna måste bli\r\nbättre på att ta regional hänsyn i enlighet  med  det  regelverk som\r\nfinns. Utan att binda oss för någon särskild form anser  vi att idén\r\nmed lokala servicepunkter bör utredas.\r\nNär  det  gäller tillgänglighet till service som post, apotek  och\r\nannan grundläggande  service  vill  vi  framhålla  nödvändigheten av\r\nsamverkan och samlokalisering, vilket också fungerar på flera håll i\r\nlandet.   Vi  anser  även  att  småskaliga,  lokalt  anpassade   och\r\nalternativa  driftsformer  i  ökad  utsträckning  bör  gynnas av den\r\nstatliga  politiken  för  tryggande av offentlig service. Detta  kan\r\nexempelvis ske genom att statens upphandlingsförfaranden inriktas på\r\natt  tjänster  i första hand  skall  upphandlas  av  mindre,  lokala\r\nserviceproducenter.\r\nMed hänvisning till vad som anförts bör riksdagen i det väsentliga\r\nställa sig bakom  de  här  behandlade  motionskraven  i  parti-  och\r\nkommittémotioner    från   Moderata   samlingspartiet,   Folkpartiet\r\nliberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet.\r\n\r\n10.Landsbygds- och skärgårdsfrågor (punkt 8)\r\n\r\nav Mikael Odenberg  (m),  Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren (m), Åsa\r\nTorstensson (c), Stefan Hagfeldt (m), Nyamko Sabuni (fp) och Lars\r\nLindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under  punkt  8  borde  ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad  som\r\nanförs i reservation 10. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna\r\n2002/03:N267 yrkandena 1 och 19, 2002/03:N270  yrkandena  1  och  2,\r\n2002/03:N307 yrkandena 6-8 och 2002/03:N345 yrkandena 1-3 och avslår\r\nmotionerna  2002/03:  MJ429  yrkande 12, 2002/03:N241, 2002/03:N254,\r\n2002/03:N265  yrkande 1, 2002/03:N317,  2002/03:N323,  2002/03:N329,\r\n2002/03:N343 yrkande  7,  2002/03:N362  yrkande  2, 2002/03:N372 och\r\n2002/03:N381.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att regeringens politik för glesbygds- och skärgårdsområden\r\ni  alltför stor utsträckning är inriktad på statligt  användande  av\r\nolika  typer av riktade bidrag. Statens uppgift borde i stället vara\r\natt skapa  förutsättningar,  i  termer  av grundläggande service och\r\ngott företagsklimat, för lokala krafter att  bidra till tillväxt och\r\nforma en god livsmiljö för människor i glesbygd.  Vi anser att dessa\r\nsträvanden    skulle    underlättas    om   statens   insatser   för\r\nlandsbygdsområden  samlades  till  en landsbygdspolitik,  liksom  om\r\ninsatserna för öar och skärgårdsområden samordnades till en särskild\r\nskärgårdspolitik.\r\n\r\nEtt  lokalt utvecklingsarbete som har  samhällsnytta  som  främsta\r\ndrivkraft  kan mobilisera medborgarnas engagemang och arbetsinsatser\r\ninom sådana  områden  som  har  stor  betydelse  för vardagen, t.ex.\r\ndagis,   skola,   arbetskooperativ,   folkbildning,   idrott   eller\r\nmiljöprojekt. Detta engagemang kan kanaliseras på olika sätt, vilket\r\nockså  exemplifieras  i  motionerna.  En  modell  är Byskogsforum  i\r\nDalarna, där lokala krafter arbetar för att skapa utkomstmöjligheter\r\ni   den   yttersta   glesbygden.  Målsättningen  att  skapa   lokala\r\nförvaltningsmodeller i  berörda  områden kan vara ett sätt att rädda\r\noch  skapa  nya  arbetstillfällen. Kärnpunkten  är  att  det  lokala\r\nutvecklingsarbetet  bygger  på  under-ifrånperspektivet,  vilket kan\r\nleda  till  att lokal identitet skapas och att den lokala demokratin\r\nförnyas.\r\nTillgång till  kultur  och  bra  fritidsaktiviteter  är  en mycket\r\nviktig  förutsättning för att skapa utvecklingskraft och en anda  av\r\nkreativitet i landsbygderna. Tillgång till kultur är också en viktig\r\nförutsättning    för   att   kunna   attrahera   och   behålla   nya\r\nlandsbygdsinnevånare.  Kultur  är därför ingen lyx som kan ges lägre\r\nprioritet än andra ansträngningar  för att utveckla landsbygden. Det\r\när angeläget att kulturkonsumtion kan  spridas över hela landet, och\r\ndärför bör kulturanslagen riktas på ett annat sätt än i dag.\r\nFörutom  att  vara nyckeln till försörjning  för  många  människor\r\nutgör småföretag  på  landsbygden  även  en viktig del av den lokala\r\nkulturen. En anda av företagsamhet kan spridas och skapa livskraft i\r\nbygden.  För  att  främja  landsbygdens små företag  är  regeringens\r\nförordande  av  lokala  program   för   entreprenörskap   dock  inte\r\ntillräckligt.  Vad  som  behövs  är i första hand en reformering  av\r\nskatter och regler, vilka i dag är  illa anpassade till landsbygdens\r\nverksamhetsformer.\r\nMed hänvisning till vad som anförts bör riksdagen i det väsentliga\r\nställa sig bakom motionerna 2002/03:N267  (fp),  2002/03:N270  (kd),\r\n2002/03:N307  (kd)  och  2002/03:N345  (c)  i aktuella delar. Övriga\r\nmotioner bör avslås av riksdagen.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n2002/03:Fi237 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om behovet av  att  främja  tillkomsten av privata\r\nförsäkringssystem eller nätverk där mindre företag kan förena sina\r\nresurser i form av t.ex. gemensamma lånesäkerheter  och  hjälp vid\r\nlåneutvärderingar och bankkontakter.\r\n\r\n2002/03:Kr203 av Gunilla Tjernberg (kd):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om lokalisering av nya statliga myndigheter.\r\n\r\n2002/03:T377 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om hinder mot utveckling i Öresundsregionen.\r\n\r\n2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om att tidigt integrera miljöperspektivet  i  de\r\nregionala tillväxtprogrammen  samt  förstärka den sociala aspekten\r\nför att nå en hållbar utveckling.\r\n\r\n2002/03:MJ429 av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (m):\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om att leva och bo på landsbygden.\r\n\r\n2002/03:N203 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utlokalisering  av statlig verksamhet från det överhettade\r\nStockholm.\r\n\r\n2002/03:N205 av Kenneth Johansson och Viviann Gerdin (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om återförande av pengar  från  vattenkraftsproduktionen till\r\nkommuner och regioner där den produceras.\r\n\r\n2002/03:N207 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om  vikten  av förbättrade lokala förutsättningar\r\nför företagande.\r\n\r\n\r\n2002/03:N210 av Birgitta Sellén och Sven Bergström (c):\r\n\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att utreda förutsättningarna för  en  återföring av pengar\r\nfrån   vattenkraftsproduktionen  till  kommuner  och  regioner   där\r\nvattenkraften produceras.\r\n\r\n2002/03:N213 av Agne Hansson (c):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utlokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län.\r\n\r\n2002/03:N224 av Sven-Erik Österberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om nödvändigheten  av  att  vidta  åtgärder  som  underlättar\r\nnybyggnation  av  industri  och  företagslokaler i regioner med  låg\r\ntillväxt.\r\n\r\n2002/03:N232 av Håkan Juholt och Krister Örnfjäder (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad i motionen\r\nanförs om lokalisering av myndigheter.\r\n\r\n2002/03:N235 av Kenneth Johansson (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om  en  konkret  plan för lokalisering av statlig\r\nverksamhet    över    landet,    med    målsättningen    50    000\r\nårsarbetstillfällen under en femårsperiod.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  lokalisering   av  statlig  verksamhet  till\r\nDalarnas län.\r\n\r\n2002/03:N236 av Johan Linander och Sofia Larsen (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad i motionen\r\nanförs om att kraftfullt påskynda arbetet för  att  undanröja hinder\r\nför integration, företagande och utveckling i Öresundsregionen.\r\n\r\n2002/03:N238 av Cecilia Nilsson Wigström m.fl. (fp, m, kd, mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  att  en  regional utvecklingspolitik  kräver\r\nåtgärder för att skapa en arbetsmarknad för samhällsvetare.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om  att  för få huvudkontor för statliga verk och\r\nmyndigheter är lokaliserade till Göteborg.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  att  fler  huvudkontor för statliga verk och\r\nmyndigheter bör lokaliseras till Göteborg.\r\n\r\n2002/03:N241 av Lars-Ivar Ericson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att initiera ett \"Hela Sverige skall leva\"-projekt.\r\n\r\n2002/03:N243 av Agneta Ringman (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad i motionen\r\nanförs om insatser för att utveckla Öland.\r\n\r\n2002/03:N244 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad i motionen\r\nanförs  om att Nutek ges i uppdrag att permanenta  försöket  med  de\r\nkommunala teknikskolorna.\r\n\r\n2002/03:N246 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen  begär att regeringen lägger fram förslag om hur en del av\r\nvattenkraftsvinsten     skall     kunna     återföras     till    de\r\nvattenkraftsproducerande  regionerna  i  enlighet med vad i motionen\r\nanförs.\r\n\r\n2002/03:N252 av Agne Hansson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad i motionen\r\nanförs om lika villkor för företagsamhet i Kalmar län.\r\n\r\n2002/03:N253 av Agne Hansson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad i motionen\r\nanförs om åtgärder för regional utveckling i Kalmar län.\r\n\r\n2002/03:N254 av Agne Hansson och Lena Ek (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad i motionen\r\nanförs om åtgärder för en levande skärgård året om.\r\n\r\n2002/03:N255 av Kenneth Lantz och Tuve Skånberg (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  i motionen\r\nanförs om integrationsarbetet i Öresundsområdet.\r\n\r\n2002/03:N256 av Agne Hansson och Margareta Andersson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om att stärka livskraften i Emådalsområdet.\r\n\r\n2002/03:N257 av Anna Grönlund m.fl. (fp):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i motion\r\nanförs  om  regionala  flygplatser,   E  4  i  Norrland  samt  vissa\r\nhögskolefrågor.\r\n\r\n2002/03:N259 av Erling Wälivaara och Gunilla Tjernberg (kd):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen låter utreda  frågan om återbäring av\r\nen  del  av  vattenkraftsvinsterna  till  de  län där  vattenkraften\r\nproduceras.\r\n\r\n2002/03:N265 av Runar Patriksson och Anita Brodén (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om människors rätt att bo där de vill.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen   anförs    om    förenklingar    i   regelsystemet   för\r\ngränsövergångar        beträffande        arbete,        tjänster,\r\narbetsmarknadsförsäkringar,   sjukförsäkringsförmåner   och  varor\r\nmellan Sverige och övriga nordiska länder.\r\n\r\n2002/03:N266 av Helena Bargholtz (fp):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad  i\r\nmotionen anförs om statlig verksamhet på Gotland.\r\n\r\n2002/03:N267 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om människans rätt att välja var man vill bo.\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  att den grundläggande  samhällsservicen  bör\r\ntryggas i lag.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om statliga myndigheters lokalisering.\r\n\r\n18.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen   anförs   om  behovet  av  att  reformera  de  regionala\r\ntillväxtavtalen.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om kultur och fritidsaktiviteter på landsbygden.\r\n\r\n2002/03:N270 av Rosita Runegrund och Sven Brus (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär att regeringen lägger fram förslag om en samlad\r\npolitik för utveckling av de svenska skärgårdsområdena.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförts  om samordningsansvaret för statlig verksamhet i\r\nskärgården.\r\n\r\n2002/03:N274 av Erling Wälivaara (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs    om    riskkapitalförsörjning     för     utveckling     av\r\nlandsbygdsföretag.\r\n\r\n2002/03:N275 av Erling Wälivaara (kd):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om förutsättningarna för en levande landsbygd.\r\n\r\n2002/03:N279 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om en nationell plan  för  lokalisering  av statliga verk och\r\nmyndigheter.\r\n\r\n2002/03:N280 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om en bred riskkapitalutredning.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om en utvecklingsfond.\r\n\r\n2002/03:N282 av Krister Örnfjäder m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om insatser för att utveckla Kalmar län.\r\n\r\n2002/03:N290 av Ulrik Lindgren (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som sin mening att frågan om\r\nåterbäring  av  en  del av vattenkraftsvinsterna  till  de  län  där\r\nvattenkraften produceras utreds.\r\n\r\n2002/03:N294 av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om insatser för att utveckla Gotland.\r\n\r\n2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (mp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  att stimulera kommunerna att vara aktivare i\r\narbetet kring tillväxtavtalens skrivningar.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  att  stimulera upprättandet av lokala börser\r\neller riskkapitalbolag.\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen    anförs    om    att    stimulera    upprättandet    av\r\nkreditgarantiföreningar.\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  starkare styrning av statliga verk  och  att\r\ntydligare direktiv skall krävas av statliga verk och bolag för att\r\ndessa inte skall överge mindre orter och glesbygd.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om kreditgarantiföreningar.\r\n\r\n13.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen anförs om lokala banker och börser.\r\n\r\n15.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om vattenkraften.\r\n\r\n2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om en god samhällsservice i alla delar av landet.\r\n\r\n2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  behovet  av åtgärder för att främja fortsatt\r\ntillväxt i Stockholmsregionen.\r\n\r\n2002/03:N307 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs   om  riskkapitalförsörjning  för  utveckling  av\r\nlandsbygdsföretag.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om möjligheter till lokal förvaltning.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen   anförs  om  en  vidareutveckling  av  Folkrörelserådets\r\nverksamhet.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen   anförs   om   behov   av   en  samordningsfunktion  vid\r\nlänsbygderåden.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om grundservicepaket och servicepunkter.\r\n\r\n2002/03:N308 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs om lämpligheten av utlokalisering av ett statligt\r\nverk till Västmanlands län.\r\n\r\n2002/03:N309 av Håkan Larsson och Sven Bergström (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utlokalisering av statlig verksamhet till mindre kommuner.\r\n\r\n2002/03:N313 av Håkan Juholt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om statens ansvar för glesbygdens dagligvarubutiker.\r\n\r\n2002/03:N317 av Lars Wegendal (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad i motionen\r\nanförs om de mindre tätorternas situation i dag.\r\n\r\n2002/03:N318 av Margareta Sandgren (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som  sin  mening  vad  som  i\r\nmotionen anförs  om  lokalisering  av  Fastighetsmäklarnämnden  till\r\nJönköping.\r\n\r\n2002/03:N319 av Sonia Karlsson (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad som i\r\nmotionen anförs om översyn av glesbygdsstödet.\r\n\r\n2002/03:N320 av Lilian Virgin m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad i motionen\r\nanförs om mindre butiker på landsbygden.\r\n\r\n2002/03:N323 av Lena Ek och Roger Karlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  i motionen\r\nanförs   om   vikten   av   att   fylla   regeln   om   ö-status   i\r\nAmsterdamfördragets artikel 158 med nationellt innehåll.\r\n\r\n\r\n2002/03:N324 av Birgitta Sellén och Lars Lindén (c, kd):\r\n\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen anförs om förändringar i den svenska regionalpolitiken.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad  i\r\nmotionen  anförs  om  en  utredning  om  skapandet  av ett  privat\r\npartnerskap för regional utveckling.\r\n\r\n2002/03:N325 av Håkan Larsson m.fl. (c, mp, fp, kd, v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  i motionen\r\nanförs  om  att  låta  utreda förutsättningarna för återbäring  från\r\nvattenkraften.\r\n\r\n2002/03:N326 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att reglerna om\r\nstöd till butiker i glesbygd ses över.\r\n\r\n2002/03:N329 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som sin mening att pröva och\r\nutvärdera   motionens   olika   förslag   i  syfte   att   ge   goda\r\nförutsättningar  för  medborgarna att kunna bo  och  arbeta  i  hela\r\nlandet.\r\n\r\n2002/03:N332 av Eva Flyborg och Yvonne Ångström (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs om nyetablering, utlokalisering eller avknoppning\r\nav statliga styrelser, myndigheter eller verk.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen   anförs   om   att   en  utredning  om  de  samhälleliga\r\nkonsekvenserna av koncentration  av  statliga  verk  och styrelser\r\ntill Stockholmsområdet bör tillsättas.\r\n\r\n2002/03:N336 av Berndt Sköldestig (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  i motionen\r\nanförs om vikten av att satsa på utveckling av medelstora städer.\r\n\r\n2002/03:N340 av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  som  i\r\nmotionen anförs om grundservice för regional balans i Skåne.\r\n\r\n2002/03:N341 av Lena Ek m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om lanthandeln som nav i regional utveckling.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  ersättning  till  lanthandlar  för samordnad\r\noffentlig information.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om stödformer till lanthandlar.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om en särskild utredning för att samordna insatser\r\nför att uppfylla det regionalpolitiska  målet om likvärdig service\r\növer hela landet med statliga bolags verksamhet  och bevarandet av\r\nlanthandlar som nav i regional utveckling.\r\n\r\n2002/03:N342 av Birgitta Sellén (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin mening  vad  i\r\nmotionen   anförs   om  utlokalisering  av  statliga   jobb   till\r\nVästernorrlands län.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs om att regeringen inte har uppfyllt sitt löfte om\r\nutlokalisering av 300 statliga jobb till Sollefteå.\r\n\r\n2002/03:N343 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  att flytta ut statliga arbetstillfällen till\r\nNorrland.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om att återlämna mer pengar till kommunerna.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen anförs om att öka jämställdheten.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad  i\r\nmotionen anförs om att skapa bättre förutsättningar för att flytta\r\ntill Norrland.\r\n\r\n2002/03:N344 av Lennart Axelsson m.fl. (s):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om problemet med brist på lokalt riskkapital.\r\n\r\n2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om att formulera en särskild landsbygdspolitik.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om att formulera en särskild skärgårdspolitik.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om att stödja en utveckling av klusterbildningar.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen   anförs   om   en   statligt  garanterad  tillgång  till\r\ngrundservice.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om  utlokalisering av statliga myndigheter, bolag\r\noch verk.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen anförs om att utreda en modell för återföring av delar av\r\nresurserna  som genereras av vattenkraften till regional och lokal\r\nnivå.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad i\r\nmotionen  anförs  om  att  inrätta regionala riskkapitalfonder med\r\nregionala styrelser för startandet av nya företag.\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen    anförs    om    utvärdering    och   förändringar   av\r\nregionalpolitiken utifrån ett jämställdhetsperspektiv.\r\n\r\n2002/03:N346 av Cristina Husmark Pehrsson och Margareta Pålsson (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om åtgärder för att öka tillväxten.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs  om ökade insatser för att förstärka integrationen\r\növer Öresund, i första hand mellan Skåne och Själland.\r\n\r\n2002/03:N347 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen   anförs   om   behovet   av   en   storstadspolitik  för\r\nStockholm-Mälardalsregionen  (Stockholm,  Södermanland,   Uppsala,\r\nVästmanland och Örebro) inom alla berörda politikområden.\r\n\r\n2002/03:N353 av Kent Härstedt m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om integrationsarbetet i norra Öresund.\r\n\r\n2002/03:N358 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs  om behovet och nödvändigheten  av  kraftfulla  insatser  för\r\nkommunikationer och annan regionalpolitik i Västmanland.\r\n\r\n2002/03:N361 av Ann-Kristine Johansson och Kristina Zakrisson (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten  av  att samla och bygga upp kunskap och att sprida\r\nerfarenheter om den lokala miljön.\r\n\r\n2002/03:N362 av Per Erik Granström m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om det kommunala skatteutjämningssystemet.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  ökad  samverkan mellan statliga myndigheter,\r\nkommuner, organisationer och näringsliv.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om fungerande och hållbara arbetsmarknadsregioner.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen anförs om förutsättningar att rekrytera personal.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening vad i\r\nmotionen anförs om tillgång på riskkapital.\r\n\r\n2002/03:N363 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans Stenberg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  i motionen\r\nanförs  om  försvarsbeslutets  konsekvenser  för sysselsättningen  i\r\nSollefteå.\r\n\r\n2002/03:N364 av Hans Stenberg och Kerstin Kristiansson Karlstedt\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad i motionen\r\nanförs om kollektivavtal vid företagsetableringar.\r\n\r\n2002/03:N370 av Hans Stenberg och Agneta Lundberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad i motionen\r\nanförs om en översyn av den statliga verksamheten.\r\n\r\n2002/03:N372 av Rune Berglund m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  i motionen\r\nanförs om likvärdiga levnadsvillkor i hela landet.\r\n\r\n2002/03:N373 av Gunnar Sandberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i  motionen\r\nanförs om riskvilligt kapital.\r\n\r\n2002/03:N376 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att  stödja  lanthandeln  som en viktig del av servicen på\r\nlandsbygden.\r\n\r\n2002/03:N379 av Birgitta Ahlqvist och Lennart Klockare (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som sin mening vad i motionen\r\nanförs om utlokalisering av statliga verk.\r\n\r\n2002/03:N380 av Anders Sundström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin mening vad i motionen\r\nanförs om en utveckling av Tornedalen.\r\n\r\n2002/03:N381 av Kristina Zakrisson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening vad i motionen\r\nanförs om ökad samordning inom olika närliggande verksamhetsområden.\r\n\r\n2002/03:N384 av Sven Bergström och Kenth Högström (c, s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening  vad i motionen\r\nanförs om fördelningen av statliga verk och myndigheter.\r\n\r\n\r\n2002/03:N385 av Tommy Waidelich m.fl. (s):\r\n\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad  i motionen\r\nanförs    om    förbättrade    förutsättningar    för   tillväxt   i\r\nStockholmsregionen.\r\n\r\n2002/03:N386 av Anders Ygeman och Maria Hassan (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening  vad  som  i\r\nmotionen anförs om att flytta statliga  myndigheter  till Stockholms\r\nförorter.\r\n\r\n2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin mening  vad  i\r\nmotionen anförs om tillväxtavtalen.\r\n\r\n2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs om vikten av en ny  småföretagarpolitik  för  att\r\nskapa fler  jobb  i bl.a. servicesektorn i Stockholms län och inte\r\nminst i skärgården.\r\n\r\n2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om att arbetet med tillväxtavtalen bör fortsätta\r\noch vidareutvecklas.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen   anförs  om  vikten  av  att  fungerande  service  finns\r\ntillgänglig på landsbygd och i glesbygd.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  vikten  av  att  skapa  arbetstillfällen för\r\nhögskoleutbildade också p</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Vissa bakgrundsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N336, 2002/03:N343 yrkandena 4 och 5, 2002/03:N345 yrkande 24, 2002/03:N362 yrkandena 1, 3 och 4, 2002/03:N398 yrkande 6 och 2002/03:N399 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Regionala tillväxtprogram",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ428 yrkande 10, 2002/03:N267 yrkande 18, 2002/03:N302 yrkande 4, 2002/03:N393 yrkande 2 och 2002/03:N398 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "10919333-7966-11D7-AEC8-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "167",
                    "138",
                    "0",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/10919333-7966-11D7-AEC8-0004755038E0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Kapitalförsörjning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi237 yrkande 2, 2002/03:N274, 2002/03:N280 yrkandena 1 och 2, 2002/03:N302 yrkandena 7, 8, 12 och 13, 2002/03:N307 yrkande 1, 2002/03:N324 yrkandena 1 och 2, 2002/03:N344 yrkande 2, 2002/03:N345 yrkande 16, 2002/03:N362 yrkande 7 och 2002/03:N373.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "1091934D-7966-11D7-AEC8-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "1",
                    "0",
                    "14",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "154",
                    "138",
                    "14",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1091934D-7966-11D7-AEC8-0004755038E0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Lokal utveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N207 yrkande 6, 2002/03:N224, 2002/03:N244, 2002/03:N361 och 2002/03:N364.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Återförande av del av vattenkraftsvinsterna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N205, 2002/03:N210, 2002/03:N246, 2002/03:N259, 2002/03:N290, 2002/03:N302 yrkande 15, 2002/03:N325 och 2002/03:N345 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "10919399-7966-11D7-AEC8-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (c, kd, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "1",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "216",
                    "89",
                    "0",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/10919399-7966-11D7-AEC8-0004755038E0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Utlokalisering av statlig verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr203, 2002/03:N203, 2002/03:N213, 2002/03:N232, 2002/03:N235 yrkandena 1 och 2, 2002/03:N238 yrkandena 1-3, 2002/03:N266 yrkande 4, 2002/03:N267 yrkande 16, 2002/03:N279, 2002/03:N308 yrkande 1, 2002/03:N309, 2002/03:N318, 2002/03:N332 yrkandena 1 och 2, 2002/03:N342 yrkandena 1 och 2, 2002/03:N343 yrkande 2, 2002/03:N345 yrkande 7, 2002/03:N363, 2002/03:N370, 2002/03:N379, 2002/03:N384 och 2002/03:N386.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "109195A8-7966-11D7-AEC8-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "1",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "1",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "18",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "20",
                    "0",
                    "21",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "9",
                    "0",
                    "22",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "1",
                    "23",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "205",
                    "38",
                    "63",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/109195A8-7966-11D7-AEC8-0004755038E0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Servicefrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N267 yrkande 11, 2002/03:N275, 2002/03:N302 yrkande 10, 2002/03:N304 yrkande 11, 2002/03:N307 yrkande 10, 2002/03:N313, 2002/03:N319, 2002/03:N320, 2002/03:N326, 2002/03:N341 yrkandena 1-3 och 5, 2002/03:N345 yrkande 5, 2002/03:N376 och 2002/03:N398 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "10919603-7966-11D7-AEC8-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "168",
                    "138",
                    "0",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/10919603-7966-11D7-AEC8-0004755038E0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Landsbygds- och skärgårdsfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ429 yrkande 12, 2002/03:N241, 2002/03:N254, 2002/03:N265 yrkande 1, 2002/03:N267 yrkandena 1 och 19, 2002/03:N270 yrkandena 1 och 2, 2002/03:N307 yrkandena 6-8, 2002/03:N317, 2002/03:N323, 2002/03:N329, 2002/03:N343 yrkande 7, 2002/03:N345 yrkandena 1-3, 2002/03:N362 yrkande 2, 2002/03:N372 och 2002/03:N381.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Utvecklingen i län och regioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T377 yrkande 1, 2002/03:N236, 2002/03:N243, 2002/03:N252, 2002/03:N253, 2002/03:N255, 2002/03:N256, 2002/03:N257, 2002/03:N265 yrkande 6, 2002/03:N282, 2002/03:N294, 2002/03:N305 yrkande 1, 2002/03:N340 yrkande 1, 2002/03:N346 yrkandena 1 och 2, 2002/03:N347 yrkande 1, 2002/03:N353, 2002/03:N358, 2002/03:N380, 2002/03:N385 och 2002/03:N397 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Regionala tillväxtprogram",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Kapitalförsörjning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Kapitalförsörjning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Lokal utveckling",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Återförande av del av vattenkraftsvinsterna",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Utlokalisering av statlig verksamhet",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Utlokalisering av statlig verksamhet",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Utlokalisering av statlig verksamhet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Servicefrågor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Landsbygds- och skärgårdsfrågor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-04-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-04-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-04-30 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-05-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-05-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-05-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 05:14:12"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om regional utvecklingspolitik. Motionerna handlar bl.a. om regionala tillväxtprogram, kapitalförsörjning, återförande av del av vattenkraftsvinsterna, utlokalisering av statlig verksamhet, servicefrågor samt landsbygds- och skärgårdsfrågor.",
          "dok_id": "GQ01NU8",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om regional utvecklingspolitik (NU8)",
          "dok_id": "GQ01NU8",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 05:14:12"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01NU8",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:41"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Näringsutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om regional utvecklingspolitik. Motionerna handlar bl.a. om regionala tillväxtprogram, kapitalförsörjning, återförande av del av vattenkraftsvinsterna, utlokalisering av statlig verksamhet, servicefrågor samt landsbygds- och skärgårdsfrågor.</p>",
          "dok_id": "GQ01NU8",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:07"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om regional utvecklingspolitik (NU8)",
          "dok_id": "GQ01NU8",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:07"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01NU8",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_nu_8.docx",
          "filstorlek": "148233",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Vissa frågor om regional utvecklingspolitik",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/4347AD45-7100-4AA2-AE87-9BAA68A5E99D"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01NU8",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_nu_8.pdf",
          "filstorlek": "723931",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_nu_8",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/D0A8D659-947C-4C0F-A3A4-9E8E4F4DCA49"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi237 Kapital till nyföretagande",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi237",
          "ref_dok_titel": "Kapital till nyföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr203 Lokalisering av nya statliga myndigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr203",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av nya statliga myndigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ428 Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ428",
          "ref_dok_titel": "Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ429 Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ429",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ429",
          "ref_dok_titel": "Skånskt jordbruk",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N203 Utlokalisering från Stockholm",
          "ref_dok_id": "GQ02N203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N203",
          "ref_dok_titel": "Utlokalisering från Stockholm",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N205 Vattenkraftsåterbäring",
          "ref_dok_id": "GQ02N205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N205",
          "ref_dok_titel": "Vattenkraftsåterbäring",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson och Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N207 Företagandets villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02N207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N207",
          "ref_dok_titel": "Företagandets villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N210 Inkomster från vattenkraftsproduktionen",
          "ref_dok_id": "GQ02N210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N210",
          "ref_dok_titel": "Inkomster från vattenkraftsproduktionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N213 Utlokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GQ02N213",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N213",
          "ref_dok_titel": "Utlokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N224 Nybyggnation av industrilokaler",
          "ref_dok_id": "GQ02N224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N224",
          "ref_dok_titel": "Nybyggnation av industrilokaler",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Österberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N232 Lokalisering av myndigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02N232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N232",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av myndigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt och Krister Örnfjäder (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N235 Lokalisering av statlig verksamhet till Dalarnas län",
          "ref_dok_id": "GQ02N235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N235",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av statlig verksamhet till Dalarnas län",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N236 Öresundsintegrationen",
          "ref_dok_id": "GQ02N236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N236",
          "ref_dok_titel": "Öresundsintegrationen",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander och Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N238 Utlokalisering av statliga myndigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02N238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N238",
          "ref_dok_titel": "Utlokalisering av statliga myndigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Nilsson Wigström m.fl. (FP, M, KD, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N241 Ett nytt  \"Hela Sverige skall leva\"-projekt",
          "ref_dok_id": "GQ02N241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N241",
          "ref_dok_titel": "Ett nytt  \"Hela Sverige skall leva\"-projekt",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N243 Insatser för Ölands utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02N243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N243",
          "ref_dok_titel": "Insatser för Ölands utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Ringman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N244 Kommunala teknikskolor för regional utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02N244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N244",
          "ref_dok_titel": "Kommunala teknikskolor för regional utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Gustavsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N246 Återföring av vattenkraftsvinster",
          "ref_dok_id": "GQ02N246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N246",
          "ref_dok_titel": "Återföring av vattenkraftsvinster",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N252 Lika villkor för företagsamhet i Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GQ02N252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N252",
          "ref_dok_titel": "Lika villkor för företagsamhet i Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N253 Åtgärder för regional utveckling i Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GQ02N253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N253",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder för regional utveckling i Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N254 Åtgärder för en levande Östersjöskärgård",
          "ref_dok_id": "GQ02N254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N254",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder för en levande Östersjöskärgård",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson och Lena Ek (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N255 Integrationen i norra Öresund",
          "ref_dok_id": "GQ02N255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N255",
          "ref_dok_titel": "Integrationen i norra Öresund",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz och Tuve Skånberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N256 Utveckling i Emådalsområdet",
          "ref_dok_id": "GQ02N256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N256",
          "ref_dok_titel": "Utveckling i Emådalsområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson och Margareta Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N257 Norrlandsfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02N257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N257",
          "ref_dok_titel": "Norrlandsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Grönlund m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N259 Vattenkraftsvinster",
          "ref_dok_id": "GQ02N259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N259",
          "ref_dok_titel": "Vattenkraftsvinster",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara och Gunilla Tjernberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N265 Livsbetingelser och företagande i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_id": "GQ02N265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N265",
          "ref_dok_titel": "Livsbetingelser och företagande i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson och Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N266 Gotland ",
          "ref_dok_id": "GQ02N266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N266",
          "ref_dok_titel": "Gotland ",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N267 Regionalpolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02N267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N267",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N270 Skärgården",
          "ref_dok_id": "GQ02N270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N270",
          "ref_dok_titel": "Skärgården",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N274 Riskkapitalförsörjning",
          "ref_dok_id": "GQ02N274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N274",
          "ref_dok_titel": "Riskkapitalförsörjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N275 Landsbygden",
          "ref_dok_id": "GQ02N275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N275",
          "ref_dok_titel": "Landsbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Erling Wälivaara (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N279 Nationell plan för lokalisering av statliga verk och myndigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02N279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N279",
          "ref_dok_titel": "Nationell plan för lokalisering av statliga verk och myndigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N280 Riskkapital och utvecklingsfond",
          "ref_dok_id": "GQ02N280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N280",
          "ref_dok_titel": "Riskkapital och utvecklingsfond",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N282 Utveckling av Kalmar län",
          "ref_dok_id": "GQ02N282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N282",
          "ref_dok_titel": "Utveckling av Kalmar län",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Örnfjäder m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N290 Vattenkraftsvinster",
          "ref_dok_id": "GQ02N290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N290",
          "ref_dok_titel": "Vattenkraftsvinster",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulrik Lindgren (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N294 Insatser för att utveckla Gotland",
          "ref_dok_id": "GQ02N294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N294",
          "ref_dok_titel": "Insatser för att utveckla Gotland",
          "ref_dok_subtitel": "av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N302 Landsbygden",
          "ref_dok_id": "GQ02N302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N302",
          "ref_dok_titel": "Landsbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N304 Effektiv regionalpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N304",
          "ref_dok_titel": "Effektiv regionalpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N305 Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GQ02N305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N305",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N307 En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_id": "GQ02N307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N307",
          "ref_dok_titel": "En livskraftig landsbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N308 Etablering av statlig verksamhet i Västmanland",
          "ref_dok_id": "GQ02N308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N308",
          "ref_dok_titel": "Etablering av statlig verksamhet i Västmanland",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N309 Utlokalisering av statlig verksamhet",
          "ref_dok_id": "GQ02N309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N309",
          "ref_dok_titel": "Utlokalisering av statlig verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N313 Statens ansvar för små butiker",
          "ref_dok_id": "GQ02N313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N313",
          "ref_dok_titel": "Statens ansvar för små butiker",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N317 Utvecklingen i landets mindre tätorter",
          "ref_dok_id": "GQ02N317",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N317",
          "ref_dok_titel": "Utvecklingen i landets mindre tätorter",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Wegendal (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N318 Lokalisering av Fastighetsmäklarnämnden till Jönköping",
          "ref_dok_id": "GQ02N318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N318",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av Fastighetsmäklarnämnden till Jönköping",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Sandgren (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N319 Glesbygdsstöd",
          "ref_dok_id": "GQ02N319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N319",
          "ref_dok_titel": "Glesbygdsstöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonia Karlsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N320 Svensk handel",
          "ref_dok_id": "GQ02N320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N320",
          "ref_dok_titel": "Svensk handel",
          "ref_dok_subtitel": "av Lilian Virgin m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N323 Uppfyllelse av Amsterdamfördraget om särskild ö-status",
          "ref_dok_id": "GQ02N323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N323",
          "ref_dok_titel": "Uppfyllelse av Amsterdamfördraget om särskild ö-status",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek och Roger Karlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N324 Skapande av ett privat-offentligt partnerskap i regionalpolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02N324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N324",
          "ref_dok_titel": "Skapande av ett privat-offentligt partnerskap i regionalpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén (C) och Lars Lindén (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N325 Utredning om återbäring från vattenkraften",
          "ref_dok_id": "GQ02N325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N325",
          "ref_dok_titel": "Utredning om återbäring från vattenkraften",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Larsson m.fl. (C, MP, FP, KD, V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N326 Stöd till glesbygdsbutiker",
          "ref_dok_id": "GQ02N326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N326",
          "ref_dok_titel": "Stöd till glesbygdsbutiker",
          "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N329 Rätten att bo och arbeta i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02N329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N329",
          "ref_dok_titel": "Rätten att bo och arbeta i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N332 Statliga verks lokalisering",
          "ref_dok_id": "GQ02N332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N332",
          "ref_dok_titel": "Statliga verks lokalisering",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg och Yvonne Ångström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N336 De medelstora städernas utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02N336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N336",
          "ref_dok_titel": "De medelstora städernas utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Berndt Sköldestig (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N340 Skåne",
          "ref_dok_id": "GQ02N340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N340",
          "ref_dok_titel": "Skåne",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander och Lars-Ivar Ericson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N341 Samverkan mellan statliga myndigheter till stöd för lanthandlar",
          "ref_dok_id": "GQ02N341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N341",
          "ref_dok_titel": "Samverkan mellan statliga myndigheter till stöd för lanthandlar",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N342 Utlokalisering av statliga jobb till Västernorrland",
          "ref_dok_id": "GQ02N342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N342",
          "ref_dok_titel": "Utlokalisering av statliga jobb till Västernorrland",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N343 Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen",
          "ref_dok_id": "GQ02N343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N343",
          "ref_dok_titel": "Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N344 Förenklade regler för att stimulera lokalt entreprenörskap",
          "ref_dok_id": "GQ02N344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N344",
          "ref_dok_titel": "Förenklade regler för att stimulera lokalt entreprenörskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N345 Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02N345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N345",
          "ref_dok_titel": "Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N346 Skåne som tillväxtmotor",
          "ref_dok_id": "GQ02N346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N346",
          "ref_dok_titel": "Skåne som tillväxtmotor",
          "ref_dok_subtitel": "av Cristina Husmark Pehrsson och Margareta Pålsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N347 En storstadsnära politik",
          "ref_dok_id": "GQ02N347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N347",
          "ref_dok_titel": "En storstadsnära politik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N353 Integrationen i norra Öresund",
          "ref_dok_id": "GQ02N353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N353",
          "ref_dok_titel": "Integrationen i norra Öresund",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Härstedt m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N358 Regionalpolitik i Västmanlands län",
          "ref_dok_id": "GQ02N358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N358",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitik i Västmanlands län",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Österberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N361 Samling och uppbyggnad av kunskap om den lokala miljön",
          "ref_dok_id": "GQ02N361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N361",
          "ref_dok_titel": "Samling och uppbyggnad av kunskap om den lokala miljön",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson och Kristina Zakrisson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N362 Regional utveckling för Dalarna",
          "ref_dok_id": "GQ02N362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N362",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling för Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N363 Sysselsättningen i Sollefteå",
          "ref_dok_id": "GQ02N363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N363",
          "ref_dok_titel": "Sysselsättningen i Sollefteå",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Hans Stenberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N364 Kollektivavtal vid företagsetableringar",
          "ref_dok_id": "GQ02N364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N364",
          "ref_dok_titel": "Kollektivavtal vid företagsetableringar",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N370 Omlokalisering av statlig verksamhet",
          "ref_dok_id": "GQ02N370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N370",
          "ref_dok_titel": "Omlokalisering av statlig verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Agneta Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N372 Levnadsvillkor i Jämtlands län",
          "ref_dok_id": "GQ02N372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N372",
          "ref_dok_titel": "Levnadsvillkor i Jämtlands län",
          "ref_dok_subtitel": "av Rune Berglund m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N373 Riskvilligt kapital för företagare i Norrlands inland",
          "ref_dok_id": "GQ02N373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N373",
          "ref_dok_titel": "Riskvilligt kapital för företagare i Norrlands inland",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Sandberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N376 Lanthandel",
          "ref_dok_id": "GQ02N376",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N376",
          "ref_dok_titel": "Lanthandel",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N379 Utlokalisering av statliga verk",
          "ref_dok_id": "GQ02N379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N379",
          "ref_dok_titel": "Utlokalisering av statliga verk",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist och Lennart Klockare (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N380 Arbetsmarknaden i Tornedalen",
          "ref_dok_id": "GQ02N380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N380",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknaden i Tornedalen",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Sundström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N381 Samordning och kombinationstjänster i glesbygd",
          "ref_dok_id": "GQ02N381",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N381",
          "ref_dok_titel": "Samordning och kombinationstjänster i glesbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Kristina Zakrisson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N384 Utlokalisering av statliga verk, bolag och myndigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02N384",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N384",
          "ref_dok_titel": "Utlokalisering av statliga verk, bolag och myndigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström (C) och Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N385 Tillväxt i Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GQ02N385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N385",
          "ref_dok_titel": "Tillväxt i Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Tommy Waidelich m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N386 Lokalisering av statliga myndigheter till Stockholms förorter",
          "ref_dok_id": "GQ02N386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N386",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av statliga myndigheter till Stockholms förorter",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Ygeman och Maria Hassan (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N393 Regional utjämning och utveckling, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_id": "GQ02N393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N393",
          "ref_dok_titel": "Regional utjämning och utveckling, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N397 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GQ02N397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N397",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N398 Västsverige",
          "ref_dok_id": "GQ02N398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N398",
          "ref_dok_titel": "Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Monica Green m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N399 En storstadsnära politik",
          "ref_dok_id": "GQ02N399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N399",
          "ref_dok_titel": "En storstadsnära politik",
          "ref_dok_subtitel": "av Reynoldh Furustrand m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T377 Skåne och Själland",
          "ref_dok_id": "GQ02T377",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T377",
          "ref_dok_titel": "Skåne och Själland",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Nilsson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-05-08",
          "ref_dok_id": "GQ0999",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "99",
          "ref_dok_titel": "2003-05-08",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-05-08",
          "ref_dok_id": "GQ0999",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "99",
          "ref_dok_titel": "2003-05-08",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}