{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2303218",
      "dok_id": "GQ01NU7",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "NU7",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:NU7",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "7",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-03-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:00",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:04",
      "titel": "Vissa näringspolitiska frågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01NU7/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01NU7",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01NU7",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01NU7",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:NU7</div><h1>Vissa näringspolitiska frågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI    detta   betänkande   behandlar   utskottet   89\r\nmotionsyrkanden  om  olika  näringspolitiska frågor.\r\nOmråden   som  berörs  är  bl.a.  innovationer   och\r\nnyföretagande,   kapitalförsörjning  samt  kvinnors,\r\ninvandrares  och  ungas   företagande.   Även   inom\r\nområdena  forskning  och kompetensutveckling, social\r\nekonomi, turism och design  har  det väckts motioner\r\nsom  är  föremål  för  utskottets ställningstagande.\r\nVidare behandlas förslag  med  koppling  till  vissa\r\nindustrisektorer.  Bland  dessa  märks skogs-, trä-,\r\nglas-,   varvs-   och  rymdindustrierna.   Utskottet\r\navstyrker samtliga yrkanden. I de flesta fallen sker\r\ndetta med hänvisning  till  pågående utrednings- och\r\nberedningsarbete   eller   till   av   statsmakterna\r\nvidtagna   åtgärder  som  tillgodoser  förslagen   i\r\nmotionerna.\r\n\r\nInom några  områden har reservationer anmälts. När\r\ndet gäller innovationer  och nyföretagande framhålls\r\ni en reservation (m, fp, kd,  c)  betydelsen av goda\r\nallmänna  villkor  för  företagande. Vidare  betonas\r\nvikten av åtgärder för att  förbättra  villkoren för\r\nuppfinnare  och  innovatörer.  I en motivreservation\r\nframför   företrädaren   för   Miljöpartiet    vissa\r\nsynpunkter  på det arbete som bedrivs för att främja\r\ninnovationer  och nyföretagande. I två reservationer\r\n(m, fp, kd, c) presenteras dessa partiers gemensamma\r\nsyn på kvinnors,  invandrares  och ungas företagande\r\nrespektive    på   betydelsen   av   en   fungerande\r\nkapitalförsörjning.  När  det  gäller social ekonomi\r\nfinns  en  motivreservation (m, fp)  där  det  bl.a.\r\nframhålls att aktörer inom den sociala ekonomin inte\r\nbör särbehandlas  i  jämförelse med andra företag. I\r\nen annan reservation (kd, c) tillstyrks motioner som\r\nbl.a.    innehåller    förslag     om     förbättrad\r\nåterrapportering  från  regeringen  om  arbetet  med\r\nsocial  ekonomi  samt  om  bättre  möjligheter   att\r\napplicera  den  sociala  ekonomin  på mindre enheter\r\ninom  skolor,  sjukhus  och vårdinrättningar.  Andra\r\nbedömningar än utskottet om behovet av åtgärder inom\r\nturistområdet förordas i  en reservation (m, fp, kd,\r\nc).\r\nUnder      avsnittet     om     forskning      och\r\nkompetensutveckling  har två reservationer avgivits.\r\nI den ena (m, fp, kd)  yrkas  bifall  till en motion\r\ndär  det  föreslås en samhällsekonomiskt  definierad\r\nåterbetalning av teknikbrostiftelsernas medel. I den\r\nandra reservationen  (mp)  föreslås vissa uttalanden\r\nom                     industriforskningsinstitutens\r\nforskningsinriktning  och   lokalisering.   När  det\r\ngäller  frågor  om  företagsnedläggningar reserverar\r\nsig   representanterna    för   Vänsterpartiet   och\r\nMiljöpartiet till förmån för  två  motioner  i vilka\r\ndet   bl.a.  föreslås  förbättrade  möjligheter  för\r\nanställda   m.fl.  att  ta  över  nedläggningshotade\r\nföretag. I en  annan  reservation  (m,  fp,  kd,  c)\r\nframhålls  att  en  sådan  ordning  skulle  innebära\r\nbetydande    ingrepp   i   äganderätten.   Samtidigt\r\ntillstyrker reservanterna  en  motion  där vikten av\r\natt  svenska  företag  har  lika  villkor  som  sina\r\nkonkurrenter  i  andra  EU-länder  lyfts fram. Samma\r\nföreträdare redovisar i ytterligare  en  reservation\r\natt  de  har  en  annan  uppfattning  än  utskottets\r\nmajoritet, när det gäller forskning, vidareförädling\r\noch    regionala    satsningar   inom   skogs-   och\r\nträindustrin. Slutligen  tillstyrks i en reservation\r\n(fp, c, mp) en motion där det föreslås att frågan om\r\nbidrag till miljöcertifiering  av  småföretag  skall\r\nutredas.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n1. Innovationer och nyföretagande\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:L250\r\nyrkande 1, 2002/03:N201  och 2002/03:N395 yrkande\r\n16.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 2 (mp) - motiv.\r\n\r\n2. Industriella utvecklingscentrum\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:N286,\r\n2002/03:N292 och 2002/03: N327.\r\n\r\n3. Kapitalförsörjning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:T458\r\nyrkandena  5  och  6,  2002/03: N267 yrkande  15,\r\n2002/03:N306 yrkande 16 och 2002/03:N359.\r\nReservation 3 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n4. Kvinnors, invandrares och ungas\r\nföretagande\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ub258\r\nyrkande     2,    2002/03:N208,     2002/03:N248,\r\n2002/03:N263 yrkande 13, 2002/03:N302 yrkandena 5\r\noch 6, 2002/03:N306  yrkandena  17,  19  och  20,\r\n2002/03:N312, 2002/03: N389, 2002/03:N395 yrkande\r\n10,  2002/03:N396  yrkande  16  och  2002/03:A366\r\nyrkande  14.\r\nReservation 4 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n5. Forskning och kompetensutveckling\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:N347\r\nyrkande   7,   2002/03:N369    och   2002/03:N396\r\nyrkandena 20, 22 och 23.\r\nReservation 5 (m, fp, kd)\r\nReservation 6 (mp)\r\n\r\n6. Auktorisation och certifiering\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:N220,\r\n2002/03:N284,  2002/03:  N383 yrkandena  1-3  och\r\n2002/03:N396 yrkande 35.\r\nReservation 7 (fp, c, mp)\r\n\r\n7. Social ekonomi\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Kr371\r\nyrkande 7, 2002/03:N306 yrkande 32, 2002/03:N375,\r\n2002/03:N387,   2002/03:N396   yrkande   19   och\r\n2002/03:A239 yrkande 35.\r\nReservation 8 (m, fp) - motiv.\r\nReservation 9 (kd, c)\r\n\r\n8. Turism\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Kr336\r\nyrkande   13,   2002/03:    MJ428   yrkande   22,\r\n2002/03:N214, 2002/03:N217, 2002/03:N267  yrkande\r\n17,   2002/03:N304   yrkande   12,  2002/03:N328,\r\n2002/03:N331 yrkandena 1-4, 2002/03:N345  yrkande\r\n10,   2002/03:N362   yrkande   6,  2002/03:  N391\r\nyrkandena 1 och 3-7 och 2002/03:N398 yrkande 3.\r\nReservation 10 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n9. Företagsetablering och\r\nföretagsnedläggning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:N218,\r\n2002/03:N225 yrkandena 1 och 2, 2002/03:N261  och\r\n2002/03:N330 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 11 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 12 (v, mp)\r\n\r\n10. Företagare och anställda\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna  2002/03:N247 och\r\n2002/03:N377 yrkandena 1-4.\r\n\r\n11. Skogs-, trä- och stålindustrin\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ425\r\nyrkande  8,  2002/03:N233  yrkandena  1  och   2,\r\n2002/03:N269  yrkandena  1  och  2,  2002/03:N285\r\nyrkandena  1 och 2, 2002/03:N302 yrkande  17  och\r\n2002/03:N362 yrkande 5.\r\nReservation 13 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n12. Varvsindustrin\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:N234.\r\n\r\n13. Glasindustrin\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:N349.\r\n\r\n14. Rymdindustrin\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:N322.\r\n\r\n15. Nanoteknik\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna  2002/03:N237 och\r\n2002/03:N245.\r\n\r\n16. Design\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ub335  yrkande\r\n4.\r\n\r\n17. Centrum för miljöteknikexport\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:N314.\r\n\r\nStockholm den 25 mars 2003\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\nFöljande ledamöter  har deltagit i beslutet: Marie\r\nGranlund (s), Mikael Odenberg (m), Ingegerd Saarinen\r\n(mp), Nils-Göran Holmqvist  (s),  Eva  Flyborg (fp),\r\nSylvia Lindgren (s), Ann-Marie Fagerström (s), Maria\r\nLarsson   (kd),  Lennart  Beijer  (v),  Karl  Gustav\r\nAbramsson (s),  Ulla  Löfgren  (m), Carina Adolfsson\r\nElgestam (s), Åsa Torstensson (c),  Anne  Ludvigsson\r\n(s),  Stefan  Hagfeldt (m), Reynoldh Furustrand  (s)\r\noch Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nNU7\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI  detta  betänkande   behandlas  56  motioner  från\r\nallmänna motionstiden.\r\n\r\nUtskottet  har  vid  ett  besök   hos   Verket   för\r\nnäringslivsutveckling  (Nutek)  den  4 februari 2003\r\nfått  upplysningar  i  ärendet. Vid detta  tillfälle\r\ninformerades utskottet även av företrädare för Almi-\r\nkoncernen.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nInnovationer och nyföretagande\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör med hänvisning  till  vidtagna\r\nåtgärder   och    pågående    arbete    avslå\r\nmotionsyrkanden     om    innovationer    och\r\nnyföretagande. Jämför  reservationerna  1 (m,\r\nfp, kd, c) och 2 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI     motion    2002/03:L250    (m)    begärs    ett\r\ntillkännagivande  om  behoven  av bättre villkor för\r\nuppfinnare och innovatörer. Motionären anför att små\r\noch  medelstora företag saknar goda  existensvillkor\r\noch  att   den   s.k.  Simplexgruppen  hittills  har\r\npresterat förvånansvärt  lite i regelförenklingsväg.\r\nDet  fordras,  enligt  motionären,  en  målmedveten,\r\nstrukturell och samlad strategi  inom  flera områden\r\nför att skapa konkurrenskraftiga förutsättningar för\r\nnäringsverksamhet   och  företagande.  Kvalificerade\r\nutbildningsmöjligheter  i  kombination med gynnsamma\r\nforskningsbetingelser   är,   påpekar    motionären,\r\nviktiga   förutsättningar   för   ett  allmänt  gott\r\ninnovationsklimat.\r\n\r\nÄven   i   motion  2002/03:N201  (m)  begärs   ett\r\ntillkännagivande  om  villkoren  för  uppfinnare.  I\r\nmotionen   refereras   uppgifter  från  Patent-  och\r\nregistreringsverket  (PRV)  som  säger  att  antalet\r\nsvenska patentansökningar  har minskat med mer än 10\r\n% det senaste året. Samtidigt  har antalet utländska\r\npatentansökningar legat på oförändrad  nivå. För att\r\nförhindra   denna   negativa   utveckling   föreslår\r\nmotionären   avdragsrätt  för  patentkostnader  samt\r\ntillsättandet  av en ombudsman för patenträttsfrågor\r\nalternativt en intressenämnd inom PRV.\r\nI Kristdemokraternas motion 2002/03:N395 framhålls\r\natt  det  är  avgörande   för   svenskt  näringslivs\r\nkonkurrenskraft att tillräckliga  resurser satsas på\r\nforskning  och  utveckling.  Det  är nödvändigt  att\r\nsamhället  bistår  de mindre företagen  för  att  de\r\nskall    kunna    ta   del   i    forsknings-    och\r\nutvecklingsarbetet.   Förutom   ett   allmänt   gott\r\ninvesterings-  och  företagsklimat måste ytterligare\r\nåtgärder vidtas som främjar  kommersialiseringen  av\r\ninnovationer  i  Sverige.  Av avgörande betydelse är\r\natt  innovatörer  och  exploatörer   kopplas   ihop.\r\nMöjligheter för anställda att utveckla egna idéer på\r\narbetsplatsen med rätt till eget patent bör utredas.\r\nAvtal  om  delad vinst skulle kunna vara en form för\r\nsamverkan. Kristdemokraterna anser att satsningen på\r\ninnovativ teknikupphandling  till mindre företag och\r\nuppfinnare bör utökas. Nya rön  inom  forskning  och\r\nutveckling   bör   göras   mer  lättillgängliga  för\r\nsmåföretagen, understryks det i motionen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nRegelförenklingar\r\n\r\nNär det gäller allmänna villkor  för företagande kan\r\ndet inledningsvis konstateras att näringsutskottet i\r\nanslutning  till behandlingen av budgetpropositionen\r\nför år 2003 också  tog  ställning  till  regeringens\r\nskrivelse  om  det  pågående regelförenklingsarbetet\r\n(skr. 2002/03:8, bet. 2002/03:NU1). Riksdagen gjorde\r\npå förslag i en reservation  (m,  fp, kd, c, mp) ett\r\ntillkännagivande       till       regeringen      om\r\nregelförenklingsarbetet.  Regeringen  anmodades  att\r\nunder innevarande mandatperiod  gå  igenom  hela det\r\nregelverk som berör företagandet, så att onödiga och\r\nkrångliga regler kan tas bort. Regeringen bör vidare\r\nsätta     upp     ett     kvantitativt    mål    för\r\nregelförenklingsarbetet, i  syfte  att  redan  under\r\ninnevarande mandatperiod påtagligt minska företagens\r\nkostnader  för administration av regelverket. Takten\r\ni regelförenklingsarbetet  måste  öka redan under år\r\n2003,  och därför skall ett mått som  kan  visa  hur\r\nregelbördan  utvecklas  tas  fram.  Vidare anmodades\r\nregeringen  att under år 2003 inge en  anmälan  till\r\nOECD     med    begäran     om     granskning     av\r\nregelförenklingsarbetet  i  Sverige.  När det gäller\r\nregelverket vid företagsstart bör regeringen  tillse\r\natt  det  sätts  upp  en  bestämd  tid,  inom vilken\r\nberörda  myndigheter måste ha svarat eller  handlagt\r\nett ärende.  Myndigheterna  måste  generellt  sett i\r\nstörre   utsträckning  fungera  som  \"lots\"  i  sina\r\nkontakter med företagen, anfördes det.\r\n\r\nFöreträdarna  i  utskottet  för Socialdemokraterna\r\noch   Vänsterpartiet   hade   också   förordat   ett\r\ntillkännagivande  om  att  regeringen  skulle  vidta\r\nolika      åtgärder     för     att     intensifiera\r\nregelförenklingsarbetet,   dock  utan  krav  på  ett\r\nkvantitativt  mål för regelförenklingsarbetet  eller\r\natt hela regelverket  kring  företagande  borde  gås\r\nigenom under innevarande mandatperiod.\r\nSedan  riksdagens tillkännagivande i december 2002\r\nhar   regelförenklingsarbetet    fortskridit    inom\r\nRegeringskansliet.    Enligt    Näringsdepartementet\r\nkommer departement och myndigheter  att  utifrån  en\r\ngenomgång av de regelverk som berör företagandet att\r\nvidta  åtgärder  för  att  minska den administrativa\r\nbördan.  Beredningen  av  detta  arbete  pågår  inom\r\nRegeringskansliet.  Vidare  kommer   Institutet  för\r\ntillväxtpolitiska  studier  (ITPS) att i  mars  2003\r\nredovisa  ett förslag på mätmetod  av  administrativ\r\nbörda. Regeringens  ambition är att inleda mätningar\r\nunder   år   2003.   Ett   kvantitativt    mål   för\r\nregelförenklingsarbetet  kommer  att  redovisas   så\r\nsnart  en  fungerande mätmetod finns tillgänglig. En\r\nanmälan till  OECD  med  begäran  om  granskning  av\r\nregelreformeringsarbetet  kommer att inlämnas i mars\r\n2003.\r\n\r\nInnovationspolitik och entreprenörskap\r\n\r\nI budgetpropositionen för år  2003  (prop. 2002/03:1\r\nutg.omr. 24, s. 15) anförde regeringen  att  statens\r\nroll  är  att  verka  för  att  det  finns  ett  väl\r\nfungerande  ramverk  för  företagande.  Insatser som\r\nsärskilt     kommer     att     prioriteras     inom\r\nnäringspolitiken är entreprenörskapsfrågor, skatter,\r\nkapitalförsörjning,    väl   fungerande   marknader,\r\nenkla/ändamålsenliga regler  och  utvecklingen av en\r\ninnovationsstrategi.\r\n\r\nVidare  framhöll regeringen att kunskapsutveckling\r\noch   innovativ   verksamhet   i   kombination   med\r\nentreprenörskap   är   av   avgörande   betydelse  i\r\nansträngningarna   att   säkra   Sveriges   framtida\r\nkonkurrenskraft.  Staten har en viktig roll när  det\r\ngäller att uppmuntra  och befrämja sådan verksamhet.\r\nRiksdagen har tagit ställning  till  propositionerna\r\nom  FoU  och samverkan i innovationssystemet  (prop.\r\n2001/02:2,  bet.  2001/02:NU5) och om en politik för\r\ntillväxt  och  livskraft   i   hela   landet  (prop.\r\n2001/02:4,    bet.   2001/02:NU4).   Propositionerna\r\ninnehåller  bl.a.  förslag  till  åtgärder  för  att\r\nutveckla innovationssystem och kluster.\r\nInnovationspolitiken  skall  främja nyskapande och\r\nnyttiggörande  av  kunskap.  Av  budgetpropositionen\r\nframgår att regeringen har tagit initiativ  till  en\r\nprocess med näringsliv, arbetsmarknadens parter samt\r\nuniversitet  och  högskola  för  att  diskutera  och\r\nformulera   en   offensiv  innovationsstrategi.  Det\r\nhuvudsakliga syftet  med en sådan strategi är att ny\r\nkunskap från universitet  och  högskola,  näringsliv\r\nsamt offentlig sektor i högre utsträckning omsätts i\r\nnyföretagande  och  hållbar  tillväxt  och därigenom\r\nsocial  välfärd. Frågor med koppling till  forskning\r\nkommer att inta en viktig roll i denna strategi. För\r\natt forskningsresultat  skall  bidra till tillväxten\r\nmåste  de omsättas i innovationer,  dvs.  nya  eller\r\nförbättrade processer, produkter och tjänster.\r\nRegeringen  ser  det  som  angeläget  att  antalet\r\nkommersialiserade  innovationer ökar. Ambitionen  är\r\natt andelen kunskapsintensiva  företag  och  företag\r\nsom  är  baserade på immaterialrättsliga tillgångar,\r\nfrämst patent, ökar under perioden 2003-2006. Därför\r\navser regeringen  att arbeta med att ta fram mål och\r\nmätmetoder avseende  kunskapsbaserat företagande och\r\nkommersialiserade, hållbara  innovationer  under  år\r\n2003.  Verket  för  innovationssystem  (Vinnova) har\r\nfått  i uppdrag att bl.a. se över de strukturer  som\r\nfinns   i    dag,    särskilt   teknikbrostiftelser,\r\nholdingbolag och teknikparker.  I september 2002 gav\r\nregeringen  Vinnova i uppdrag att  föreslå  åtgärder\r\nför    att    underlätta     kommersialisering    av\r\nforskningsresultat.  Uppdraget  skall  avrapporteras\r\nunder våren 2003. Regeringen  menade  vidare att det\r\nbl.a. behövs särskilda miljöer - inkubatorer  -  som\r\nkan  möjliggöra  för  forskare och entreprenörer vid\r\nuniversitet   och   högskolor    att    starta   små\r\nhögteknologiska    företag.   Av   Vinnovas   anslag\r\nreserverades sedermera  30  miljoner  kronor som ett\r\nstartbidrag  för  genomförandet  av ett program  för\r\ninkubatorer.\r\nI   regeringens   senaste  s.k.  regionalpolitiska\r\nproposition (prop. 2001/02:4,  bet. 2001/02:NU4) gör\r\nregeringen  bedömningen  att  Sverige   behöver  ett\r\nentreprenörskapsklimat   på  högsta  internationella\r\nnivå.   Regeringen   föreslog    ett    sammanhållet\r\nnationellt  entreprenörskapsprogram  med  syfte  att\r\nskapa  ett  mer entreprenöriellt klimat, att  främja\r\npositiva attityder  till  entreprenörskap  samt  att\r\nskapa ett ökat nyföretagande.\r\nI  juni  2002  uppdrog  regeringen  åt  Verket för\r\nnäringslivsutveckling  (Nutek) att utarbeta  förslag\r\ntill  ett  nationellt program  för  entreprenörskap.\r\nFokus skall  vara  på  ungdomar,  och andra aktörers\r\nmedverkan skall eftersträvas för att  ge  programmet\r\nen  större  ekonomisk  omfattning. Nutek överlämnade\r\ni september  2002  ett  förslag  till  program  till\r\nregeringen. Regeringen uppdrog  sedermera  åt  Nutek\r\natt    genomföra    ett   nationellt   program   för\r\nentreprenörskap  med  inriktning   mot   unga.   För\r\nprogrammets  genomförande beviljade regeringen Nutek\r\nbidrag under perioden 2002-2004 med sammanlagt högst\r\n12 miljoner kronor.\r\nNutek framförde  vissa  synpunkter  på programmets\r\ninriktning  till  Regeringskansliet.  Verket  menade\r\nbl.a. att satsningen var för snävt inriktad  på unga\r\noch  att  den  omfattade  för  lite  resurser. Nutek\r\naviserade  att verket önskade få återkomma  med  ett\r\nbredare  entreprenörsprogram  i  samverkan  med  den\r\nverksamhet  som  sker  regionalt  inom  ramen för de\r\nregionala  tillväxtprogrammen.  Mot  den  bakgrunden\r\ngick Nutek i december 2002 ut med en förfrågan  till\r\nrepresentanter för de regionala partnerskapen om att\r\nutse en ansvarig för entreprenörsfrågor. Avsikten är\r\natt  Nutek  skall  utarbeta  ett  förslag  till  ett\r\nbredare  program för entreprenörskap i samverkan med\r\ndessa personer.  Planen  är att förslaget skall vara\r\nklart  i  månadsskiftet augusti/september  2003.  En\r\nskiss över programmets inriktning har redovisats för\r\nNäringsdepartementet i januari 2003.\r\nTill detta  skall  även  fogas  att  Nutek på eget\r\ninitiativ arbetar med att ta fram en policyskrift på\r\ntemat  entreprenörskap.  Denna skrift skall  ta  ett\r\nbredare grepp på entreprenörsfrågorna och inkluderar\r\nbl.a. förslag till åtgärder  inom  områden  som inte\r\nomfattas  av Nuteks mandat, däribland skatteområdet.\r\nSkriften behandlades  av  Nuteks styrelse i februari\r\n2003.  Styrelsen  förordade vissa  justeringar,  men\r\ngodtog i huvudsak den  breda  ansatsen.  Publicering\r\nväntas ske i mars 2003.\r\nI  januari  2003  presenterade EG-kommissionen  en\r\ngrönbok   med   titeln  Entreprenörskap   i   Europa\r\n(KOM/2003/27).  I   denna   redovisas  kommissionens\r\ninställning till frågor kring  entreprenörskap  samt\r\nbetonas  att  Europa  måste bli bättre på att främja\r\nentreprenörsanda.  Tillsammans  med  en  rapport  om\r\ngenomförandet   av  den   europeiska   stadgan   för\r\nsmåföretag  och  ett   meddelande   om   \"att  tänka\r\nsmåskaligt   i   ett   växande  Europa\"  behandlades\r\ngrönboken vid konkurrenskraftsrådets möte den 3 mars\r\n2003.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser  att  de  allmänna   villkoren  för\r\nföretagande  skall  fungera  som  en  god grund  för\r\ninnovationer,  entreprenörskap och kommersialisering\r\nav goda idéer. I  det  avseendet  skiljer  sig  inte\r\nutskottets  uppfattning från det som anförs i de här\r\nbehandlade  motionerna.  Utskottet  menar  dock  att\r\ndessa förutsättningar i betydande utsträckning redan\r\nfinns  i  Sverige.  Samtidigt  vill  utskottet  ändå\r\nunderstryka  vikten  av  ytterligare åtgärder. De av\r\nregeringen     prioriterade     insatserna      inom\r\nnäringspolitiken,    dvs.    entreprenörskapsfrågor,\r\nskatter,    kapitalförsörjning,    väl    fungerande\r\nmarknader,  enkla/ändamålsenliga  regler   och   ut-\r\nveckling  av  en  innovationsstrategi,  kommer i det\r\navseendet       att       ytterligare      förbättra\r\nföretagsklimatet. Det ovan beskrivna arbetet med att\r\nta   fram  en  innovationsstrategi,   insatser   för\r\nkommersialisering  av  innovationer samt de insatser\r\nsom görs både på regerings-  och  myndighetsnivå för\r\natt lyfta fram frågor om entreprenörskap  kommer att\r\npå   flera   sätt   gagna  svenska  innovatörer  och\r\nentreprenörer.  Att  det   även  har  initierats  en\r\ndiskussion  om  entreprenör-skapsfrågor  på  EU-nivå\r\nbidrar till att intresset för dessa frågor ges extra\r\nstimulans.\r\n\r\nAvslutningsvis vill utskottet betona vikten av att\r\ntakten upprätthålls i det regelförenklingsarbete som\r\nbedrivs   inom  Regeringskansliet.   Utskottet   ser\r\npositivt på  de  åtgärder som hittills har vidtagits\r\noch på den planering  av  det  fortsatta arbetet som\r\nhar beskrivits av Näringsdepartementet.\r\nMed   det   anförda   avstyrks  de  här   aktuella\r\nmotionerna i berörda delar.\r\n\r\nIndustriella utvecklingscentrum\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå  motionsyrkanden   om\r\nindustriella  utvecklingscentrum.   Utskottet\r\nhänvisar till pågående beredningsarbete.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nSvensk industristruktur har, enligt vad  som  anförs\r\nmotion 2002/03:N286 (s), en tämligen svagt utvecklad\r\ngrupp  medelstora  företag.  Ett naturligt fokus för\r\nnäringspolitiken är att stödja de mindre företag som\r\nvill  och  har  möjligheter  att  växa.   Motionären\r\nframhåller     verksamheten     inom    industriella\r\nutvecklingscentrum (IUC) och det  s.k. UPA-uppdraget\r\n(Uppsökande            verksamhet-Produktutveckling-\r\nAvknoppning)   som  framgångsrika   satsningar.   En\r\nvidareutveckling  av IUC-verksamheten kräver, enligt\r\nmotionären, emellertid  mer långsiktig finansiering.\r\nRegeringen  bör  därför  ges  i  uppdrag  att  skapa\r\nförutsättningar för ett minst  sjuårigt  program för\r\natt säkra verksamhetens fortsättning.\r\n\r\nÄven i motion 2002/03:N292 (s) framhålls vikten av\r\nen     fortsatt     utveckling    av    industriella\r\nutvecklingscentrum.  Det  påpekas  att  den  svenska\r\nindustristrukturen domineras  av enstaka företag och\r\natt orter som är beroende av ett  stort  företag  är\r\nsårbara  om  verksamheten  läggs ned. På Gotland har\r\nexempelvis  neddragningar  hos   Flextronics  slagit\r\nhårt. Motionärerna anser att det behövs stöd för att\r\nbåde nya och befintliga företag skall kunna växa.\r\nI  motion  2002/03:N327 (s) anförs  det  att  IUC-\r\nsatsningen  har  varit  framgångsrik  vad  beträffar\r\nproduktutvecklingsuppdrag,     avknoppningar     med\r\nnyetableringar, sysselsättningstillfällen, regionalt\r\nsamarbete  för utveckling och nya marknadskontakter.\r\nMotionärerna     framhåller    att    IUC-konceptets\r\nnätverksstruktur   ger   varje   enskilt   IUC-bolag\r\nmöjlighet   att  åta  sig   utvecklingsuppdrag   där\r\nregional förankring  och  nationell  spridning är en\r\nförutsättning  för  resultat.  Det  ger också  unika\r\nmöjligheter  att  hålla  kostnader för en  nationell\r\növerbyggnad  och struktur på  en  mycket  låg  nivå.\r\nUnder försöksverksamheten  har  konceptet  visat sig\r\nvara  så  framgångsrikt  att  näringsliv,  fack  och\r\nkommuner  i  alltfler  regioner  vill utveckla denna\r\nsamverkansform. Att utvidga IUC-nätverket  med  fler\r\nregionala  IUC-bolag  skapar,  enligt  motionärerna,\r\nökad  kompetens,  och  mer  resurser möjliggör  ökad\r\ntillväxt  i  hela  Sverige. Försöksverksamheten  bör\r\ndärför  avslutas  och   ett   väl   definierat   och\r\nlångsiktigt program tas fram för att nå målet om ett\r\ninnovationsprogram i världsklass.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nVia     Nutek     stöder     staten     industriella\r\nutvecklingscentrum  (IUC)  som skall stimulera  till\r\nutveckling  och  nya  jobb i mindre  och  medelstora\r\nföretag. Varje IUC-bolag  är  ett  fristående privat\r\naktiebolag    där   det   lokala   eller   regionala\r\nnäringslivet  är   majoritetsägare.  Även  kommuner,\r\nfackliga   organisationer   samt   andra   regionala\r\nintressenter kan ingå i bolaget. Staten lämnar genom\r\ndet s.k. UPA-uppdraget stöd till tre aktiviteter vid\r\nIUC.     Dessa     är     uppsökande     verksamhet,\r\nproduktutveckling och  förstudier  för  avknoppning.\r\nIUC skall utforma avtal med företagen så  att de får\r\ndel  av de intäkter som uppstår i företagen  som  en\r\nföljd        av        produktutvecklings-       och\r\navknoppningsprojekten.\r\n\r\nVåren 2001 behandlade  utskottet  motioner  om IUC\r\n(bet.  2000/01:NU7).  Utskottet betonade att det  är\r\nviktigt  att staten på olika  sätt  kan  stödja  den\r\nverksamhet  som  IUC  bedriver  och  att  den typ av\r\nunderifrån  och  regionalt initierad verksamhet  som\r\nIUC  representerar   är   ett  värdefullt  inslag  i\r\nnäringspolitiken.  Med  hänvisning   till   pågående\r\narbete   vid   Nutek,   Almi   och   IUC  avstyrktes\r\nmotionerna.\r\nI  november  2001 gavs en särskild utredare  (f.d.\r\nlandshövdingen Ulf  Lönnqvist)  i  uppdrag att lämna\r\nförslag   till   inriktning,   effektivisering   och\r\norganisering av statens insatser  på  regional  nivå\r\n(dir. 2001:103). En fråga för utredningen var vilken\r\nroll  staten  skall  ha  gentemot  IUC-bolagen i ett\r\nlängre  perspektiv  och  hur  ett sådant  eventuellt\r\nengagemang  i  så fall skall finansieras.  Utredaren\r\nskulle   lämna   förslag   på   hur   den   statliga\r\nuppdragsverksamhet   som   i   dag   utförs  av  IUC\r\nlångsiktigt skall hanteras.\r\nI  finansplanen  för  år  2003  (prop.  2002/03:1)\r\nframhöll regeringen att den vill bygga vidare på den\r\npositiva   anda   som  företagsledare  och  fackliga\r\nföreträdare bl.a. har utvecklat. Regeringen sade sig\r\nvara  beredd  att  föreslå   nya   medel   för   att\r\nförverkliga  förslag  som hade presenterats av bl.a.\r\ngruppen   Framtid  för  svensk   industri   (Bennet-\r\nJohnsson-gruppen).  Regeringens  förbehåll  var dock\r\natt  andra  aktörer  är  beredda att tillskjuta lika\r\nmycket.\r\nI  november  2002  presenterade   Utredningen   om\r\nstatens  regionala  insatser  för företagsutveckling\r\nsina slutsatser (SOU 2002:101).  Utredaren  framhöll\r\natt IUC-bolagen bedriver en verksamhet som är viktig\r\nför innovationsutveckling och för tillkomsten av nya\r\nföretag.  Vidare  bidrar  den till produktutveckling\r\noch  till utarbetande av produktionsprocesser.  IUC-\r\nbolagen  har  även  en  stark  förankring  i  lokalt\r\nnäringsliv.   Utredaren  föreslog  därför  att  UPA-\r\nuppdraget skulle  ges en långsiktig inriktning genom\r\natt en miljard kronor  satsas  på verksamheten under\r\nen  femårsperiod.  Utredaren  hänvisade   även  till\r\nregeringens  löfte i finansplanen om nya medel  till\r\nrealiserandet   av   förslag  från  Bennet-Johnsson-\r\ngruppen. Bland dessa förslag fanns sådana som gällde\r\nIUC och som hade samma  inriktning  som de utredaren\r\nförespråkade.\r\nVid sin behandling av budgetpropositionen  för  år\r\n2003  och  i anslutning därtill väckt motionsyrkande\r\nom  ett  nytt   anslag  för  IUC-verksamhet  anförde\r\nnäringsutskottet  ånyo att den typ av underifrån och\r\nregionalt initierad verksamhet som IUC representerar\r\när ett värdefullt inslag  i  näringspolitiken  (bet.\r\n2002/03:NU1). Med hänvisning till pågående beredning\r\ninom    Näringsdepartementet   av   förslagen   från\r\nUtredningen   om   statens  regionala  insatser  för\r\nföretagsutveckling,  ansåg  utskottet  att riksdagen\r\ninte borde ta något eget initiativ på området.\r\nIUC-företagens situation behandlades även i början\r\nav  februari  2003  i en interpellationsdebatt.  Med\r\nanledning av en interpellation av Maria Larsson (kd)\r\nom IUC-företagens framtid  (ip. 2002/03:127) anförde\r\nnäringsminister Leif Pagrotsky  bl.a. att regeringen\r\nhar för avsikt att ta ställning till förslagen i den\r\nnyssnämnda  utredningen efter den  remissomgång  som\r\nlöpte fram till den 28 februari 2003.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet har  vid flera tidigare tillfällen uttalat\r\nsig positivt om  den  verksamhet  som  bedrivs  inom\r\nramen för s.k. industriella utvecklingscentrum (IUC)\r\noch att staten framgent bör stödja denna verksamhet.\r\nRegionalt    förankrad   och   underifrån   uppbyggd\r\nutvecklingsverksamhet  med  intressenter  från såväl\r\nregionalt      och     lokalt     näringsliv     som\r\narbetstagarorganisationer  och offentliga aktörer är\r\nen  modell  som har goda förutsättningar  att  kunna\r\nstimulera nyföretagande  och därigenom framväxten av\r\nnya arbetstillfällen.\r\n\r\nUtskottets  grundläggande  positiva  syn  på  IUC-\r\nverksamheten överensstämmer därmed i allt väsentligt\r\nmed  den  som  hösten   2002  presenterades  av  den\r\ntidigare beskrivna Utredningen  om statens regionala\r\ninsatser för företagsutveckling.  Det är emellertid,\r\nenligt  utskottets mening, angeläget  att  det  s.k.\r\nUPA-uppdraget    och   den   därtill   knutna   IUC-\r\nverksamheten  ses som  en  del  av  det  långsiktiga\r\nhelhetsgrepp som  övervägs i samband med beredningen\r\nav   utredningens   förslag.    Enligt    utskottets\r\nuppfattning bör regeringens ställningstagande  i det\r\navseendet  avvaktas  innan  det kan anses nödvändigt\r\nmed några tillkännagivanden från  riksdagen om dessa\r\nfrågor.  Med  det  anförda  avstyrks  samtliga   här\r\nbehandlade motioner i berörda delar.\r\n\r\nKapitalförsörjning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  med  hänvisning till vidtagna\r\nåtgärder    och   pågående    arbete    avslå\r\nmotionsyrkanden om kapitalförsörjning. Jämför\r\nreservation 3 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nDen framtida  sysselsättningen i Sverige är beroende\r\nav att nya företag  kan  utvecklas,  framhålls det i\r\nmotion   2002/03:N359  (s).  Motionären  anför   att\r\nriskkapitalsatsningar  på de yngsta företagen och de\r\nallra fräschaste företagsidéerna  på  senare tid har\r\nminskat  betydligt. I stället har riskkapitalisterna\r\nökat  sina   satsningar  på  företag  som  redan  är\r\netablerade.  Detta   är  en  utveckling  som  enligt\r\nmotionären  för  med  sig   negativa   konsekvenser.\r\nMotionären begär ett tillkännagivande om  bristen på\r\nfinansiärer på riskkapitalmarknaden.\r\n\r\nÄven   i   motion  2002/03:N267  (fp)  begärs  ett\r\ntillkännagivande  om tillgången på riskkapital. Inom\r\nregionalpolitiken är  tillgången  på  riskkapital av\r\nstor betydelse, anförs det i motionen.  Motionärerna\r\nframhåller  att  det kan vara svårt att få  tillgång\r\ntill riskkapital om  man  saknar  eget  kapital  att\r\nsätta  in.  Flyktingar, långtidsarbetslösa, ungdomar\r\nutan  sparkapital,  invandrare  utan  a-kassa  eller\r\nkvinnor som blir övertaliga efter lågavlönade jobb i\r\noffentlig  sektor nämns som exempel på människor som\r\nhar svårt att spara ihop till ett eget kapital.\r\nBristen  på   riskkapital   lyfts   också  fram  i\r\nCenterpartiets  motion  2002/03:N306.  Svårigheterna\r\natt få tag på kapital för att utveckla sitt  företag\r\när ett problem för många småföretagare, anförs  det.\r\nFör  att  bredda  tillgången  på  riskkapital  nämns\r\nföljande modeller i motionen: förbättrade regler för\r\nperiodisering    av   vinst   och   beskattning   av\r\nägarkapital,     stimulerande      av      regionala\r\nentreprenörsfonder och möjlighet för placering av en\r\ndel    av    pensionsavsättningarna    i   regionala\r\npensionsfonder  inom  ramen för premiepensionsvalet.\r\nVidare    föreslås    införande     av    personligt\r\nriskkapitalavdrag och införande av mikrolån  för att\r\nunderlätta  lån till de minsta företagen. Mikrolånen\r\nskall     enligt      Centerpartiet      ha      ett\r\njämställdhetsperspektiv  genom  att hälften skall gå\r\ntill kvinnliga och hälften till manliga företagare.\r\nI motion 2002/03:T458 (c) framhålls att produktion\r\nav  IT-varor  och  därtill knuten utrustning  är  en\r\nförutsättning   för   utveckling   i   basindustrin.\r\nRegeringens,  enligt motionärerna,  misslyckade  IT-\r\nsatsningar     har      emellertid     gjort     att\r\ndatapenetrationen inte längre  är  märkvärdig ur ett\r\ninternationellt perspektiv. Motionärerna  menar  att\r\ndå  riskkapitalet har minskat behövs nu att särskild\r\nuppmärksamhet    riktas    mot    möjligheten   till\r\nriskkapital  för  nya  företag  inom  näringen.  Ett\r\ntillkännagivande  begärs  om särskilda åtgärder  för\r\natt öka tillgången till riskkapital inom IT-området.\r\nMotionärerna  anser  också  att   det   behövs   ett\r\ntillkännagivande  om exportinriktade satsningar inom\r\nIT-sektorn.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nRiksdagen behandlade  motioner om kapitalförsörjning\r\nsenast     våren    2002    (bet.     2001/02:NU12).\r\nNäringsutskottet     framhöll    att    frågan    om\r\nkapitalförsörjning för  småföretag  intar en central\r\nställning  inom  näringspolitiken. Utskottet  menade\r\natt  en effektivt fungerande  kapitalmarknad  är  en\r\ngrundförutsättning  för skapandet av nya företag och\r\nför   tillväxt  i  befintliga   företag.   Utskottet\r\nframhöll     också     att     statens    roll    på\r\nkapitalförsörjningsområdet tydligt  skall  motiveras\r\noch  fungera  som  ett  komplement  till  den övriga\r\nkapitalmarknaden.   Med  referens  till  regeringens\r\nuttalanden i frågan,  betonade  utskottet  även  att\r\nstatsmakternas  insatser  på  området  löpande måste\r\nomprövas. Utskottet konstaterade vidare att flera av\r\nde  aspekter  som berördes i motionerna var  föremål\r\nför utredning inom  Regeringskansliet samt att några\r\nmotionsyrkanden kunde  anses vara tillgodosedda. Det\r\ngällde bl.a. införandet  av  ett  särskilt mikrolån,\r\nstöd  till kreditgarantiföreningar och  utvecklandet\r\nav   ett    statligt   lånegarantisystem.   Samtliga\r\nmotionsyrkanden avstyrktes.\r\n\r\nI en reservation  (m,  kd, c, fp) betonades vikten\r\nav      skattesänkningar      för     att      skapa\r\ninvesteringsvilligt   kapital   och   motverka   den\r\nsnedvridning     av    konkurrensen    som     vissa\r\narbetsmarknadspolitiska       program       innebär.\r\nReservanterna  framhöll även vikten av åtgärder  för\r\natt  tillgodose  att   det   finns  riskkapital  för\r\nfinansieringen   av   forskning,   utveckling    och\r\nmarknadsbedömning i ett inledande skede.\r\nI   budgetpropositionen   för   år  2003  framhöll\r\nregeringen     att     en    effektivt    fungerande\r\nkapitalmarknad   är   en   grundförutsättning    för\r\nskapandet  av  nya företag och tillväxt i befintliga\r\nföretag. Kapitalmarknaden  är ett område inom vilket\r\nprivata aktörer huvudsakligen står för verksamheten.\r\nFör  att motverka brister i kapitalmarknadens  utbud\r\nbör  staten   ha   ett   antal  instrument  för  att\r\nkomplettera marknaden. Bland dessa instrument nämnde\r\nregeringen  tillförsel  av riskkapital,  lånekapital\r\noch  bidrag.  Regeringen  konstaterade   också   att\r\nskattelagstiftningen  har  betydelse  för företagens\r\nkapitalförsörjning.\r\nI  förra  årets näringspolitiska motionsbetänkande\r\n(bet.  2001/02:NU12)  beskrev  näringsutskottet  det\r\nutbud av lån och stöd till företag som administreras\r\nav statliga myndigheter, bolag och stiftelser. Något\r\nav detta  förtjänar att upprepas i sammanfattad form\r\näven detta år.\r\nFör det första kan Almi Företagspartner AB nämnas.\r\nAlmi lämnar  bl.a.  lån  med  tillhörande rådgivning\r\ntill  växande  småföretag, till individer  som  vill\r\nstarta nya företag  och  till  innovatörer. Almi har\r\nlånat  ut  2,6  miljarder  kronor  till  ca  13  000\r\nlånekunder. Dessutom ger Almi strategisk  rådgivning\r\noch  utvecklingsinsatser till ca 20 000 företag  per\r\når. Almi  skall  komplettera  bankerna och ta större\r\nrisker, men även säkerställa att  det egna kapitalet\r\nhålls  intakt. Riksdagen beslutade hösten  2001  att\r\nett  generellt   mikrolån   skulle   införas  (prop.\r\n2001/02:4,  bet.  2001/02:NU4).  Under  hösten  2002\r\nintroducerade   Almi  detta  mikrolån  under  namnet\r\nFöretagarlån. Almi  skall  enligt sina direktiv inom\r\nsin finansieringsverksamhet  sträva  efter att ha en\r\njämn  könsfördelning mellan kunderna. Bolaget  skall\r\näven i  högre  grad  än  tidigare  inrikta  sig  mot\r\nfinansiering  i  tidiga skeden. Det framgår även att\r\ndet nya företagarlånet  skall inriktas på behovet av\r\nsmå  lån och att kvinnor,  invandrare  och  ungdomar\r\nskall  ha  minst  en  andel  av  finansieringen  som\r\nmotsvarar den de erhållit i tidigare års låneformer.\r\nEn  förordning  som  reglerar det nya företagarlånet\r\ntillkom sedan i januari  2003 (SFS 2003:4). Av denna\r\nframgår att företagarlånet  får  täcka högst 50 % av\r\nföretagets  totala  kapitalbehov om  det  överstiger\r\n50 000  kr  och  dess beloppsgräns  är  250 000  kr.\r\nAmorteringar  och ränta  anpassas  efter  företagets\r\nutveckling och  ekonomiska  situation.  Under hösten\r\n2002  ökade  antalet  företagarlån till kvinnor  med\r\n40 % jämfört med samma  period 2001 då det fanns ett\r\nsärskilt företagarlån till kvinnor.\r\nIndustrifonden,    Norrlandsfonden,     Stiftelsen\r\nInnovationscentrum  och Sjätte AP-fonden är  exempel\r\npå andra aktuella långivare.  Industrifonden ger lån\r\ntill     industriella     utvecklingsprojekt     och\r\nmarknadssatsningar  samt  lämnar   finansiering  via\r\nägarkapital  till  i  huvudsak  små  och  medelstora\r\nföretag.     Industrifonden    kan    även    stötta\r\nföretagsetableringar     genom    att    köpa    vid\r\nnyemissioner. Norrlandsfonden  erbjuder  riskvilliga\r\nlån till företrädesvis små och medelstora  företag i\r\nNorrland. Sjätte AP-fonden gör investeringar  i  små\r\noch  medelstora  svenska  bolag som inte är noterade\r\noch   som   bedöms   ha   goda   möjligheter    till\r\nvärdetillväxt. Vanligen överstiger Sjätte AP-fondens\r\ninvesteringar   15   miljoner   kronor.   AB  Svensk\r\nExportkredit   och   Exportkreditnämnden  kan  lämna\r\nkrediter och garantier  som  skyddar  företagen  mot\r\nrisker  vid  utlandsaffärer. Den statliga Stiftelsen\r\nInnovationscentrum  (SIC)  beviljar  ekonomiskt stöd\r\ntill   innovationer   i  tidiga  utvecklingsstadier.\r\nStödet beviljas antingen  som  förstudiebidrag  utan\r\nåterbetalningsskyldighet   eller  som  ett  lån  med\r\nvillkorlig återbetalningsskyldighet.  Målgruppen  är\r\nprivatpersoner  samt  nystartade  företag.  Då SIC:s\r\nverksamhet  upphör år 2004 har Almi och SIC påbörjat\r\nett arbete med  att  samordna  SIC:s  verksamhet med\r\nAlmis rådgivnings- och finansieringsverksamhet.\r\nSom  ett  stöd  för  företags  och  entreprenörers\r\nsökande  efter  kapital  har  Nutek  tagit  fram  en\r\nsärskild   finansierings-   och  riskkapitaldatabas.\r\nDatabasen  innehåller  information   om  svensk  och\r\nnordisk offentlig finansiering riktad  till  företag\r\nsamt information om andra riskkapitalaktörer och  om\r\nvissa EU-stöd.\r\nSedan    juni   2001   bedriver   Nutek/Almi   och\r\nIndustrifonden  ett samarbete kring finansiellt stöd\r\ntill tekniska innovationer i deras inledningsskeden,\r\ns.k. såddfinansiering.  Samarbetet innebär att Nutek\r\ni samråd med Industrifonden  avgör om ett projekt är\r\nintressant  för  vidare undersökning.  Nutek  svarar\r\nsedan för det analysarbete  som  bl.a. krävs för att\r\nfastställa   hur   mycket   kapital   som    behövs.\r\nIndustrifonden    fattar    därefter    beslut    om\r\nfinansieringen  och tar över ansvaret för projektet.\r\nSamarbetet gäller  insatser på mellan 250 000 kr och\r\n2 miljoner   kronor   med    maximalt    50   %   av\r\nprojektkostnaden.  Företag  med  större kapitalbehov\r\nkan vända sig direkt till Industrifonden.  Av  de 34\r\nprojekt som sökte stöd under år 2002 erhöll fem s.k.\r\nstartkapital.   Problemen   med  att  hitta  externa\r\nmedfinansiärer bidrog dock till  att  endast  ett av\r\ndessa  kunde  beviljas  stöd från Industrifonden.  I\r\nbudgetpropositionen för år  2003 framhöll regeringen\r\natt     den     noga     följer     det     aktuella\r\nsåddfinansieringssamarbetet  och  att  den  statliga\r\nkapitalförsörjningen   i   större  utsträckning  bör\r\nfokuseras till dessa tidiga utvecklingsfaser.\r\nRegeringen   har  vid  flera  tillfällen   uttalat\r\nönskemål om en utökad  användning  av  lånegarantier\r\n(se  bl.a.  prop.  2001/02:4  och prop. 1997/98:62).\r\nDessa ställningstaganden utmynnade i juni 2001 i att\r\nregeringen gav Nutek i uppdrag att ta fram en modell\r\nför  ett  statligt  lånegarantisystem.   Ett  sådant\r\nsystem  bygger på att staten garanterar banklån  och\r\ndelar risktagandet  med  banken  eller  något  annat\r\nprivat  låneinstitut.  En fördel med detta kan t.ex.\r\nvara  att utbudet av privata  aktörer  som  erbjuder\r\nlånefinansiering   till   företag  ökar.  Eventuellt\r\nskulle ett utvecklat lånegarantisystem kunna ersätta\r\nnågra    av   statens   kapitalförsörjningsinsatser.\r\nUppdraget  redovisades  till  regeringen  i februari\r\n2002. En arbetsgrupp med uppgift att presentera  ett\r\nförslag  till  lånegarantisystem tillsattes därefter\r\ninom Regeringskansliet.  Enligt  budgetpropositionen\r\nför  år  2003 skulle ett utvecklat lånegarantisystem\r\nha funnits  i  drift  fr.o.m. januari 2003. Aktuella\r\nuppgifter   från   Näringsdepartementet   gör   dock\r\ngällande att införandet  kommer att ske senare under\r\når 2003.\r\nSom tidigare har nämnts  redovisade Utredningen om\r\nstatens  regionala  insatser för  företagsutveckling\r\nsitt slutbetänkande (SOU  2002:101) i november 2002.\r\nI detta föreslås en kraftsamling  på finansiering av\r\nde    tidigaste    skedena   i   innovations-    och\r\nföretagsutveckling.  Enligt utredarens förslag skall\r\n500 miljoner kronor överföras  från  Almis  lånefond\r\ntill en särskild fond för sådd- och innovationslån i\r\ntidiga  skeden.  Denna  nya fond skall förvaltas  av\r\nAlmi.  Nutek skall ha rätt  att  använda  högst  100\r\nmiljoner  kronor  per  år  ur  fonden till sådd- och\r\ninnovationsfinansiering.  Utredaren  uppmanar  också\r\nregeringen  att överväga möjligheterna  att  använda\r\ndelar av Industrifondens  avkastning  för  sådd- och\r\ninnovationsfinansiering.   Vidare   bör   delar   av\r\nanslaget  till  allmänna  regionalpolitiska insatser\r\nöronmärkas   för  detta  ändamål.   Totalt   innebär\r\nutredarens förslag att ca 200 miljoner kronor per år\r\navsätts för sådd-  och  innovationsfinansiering i de\r\nmest  riksfyllda  skedena.   Remissbehandlingen   av\r\nbetänkandet har nyligen avslutats.\r\nSvenska   Riskkapitalföreningen   och   Nutek  gör\r\nkvartalsvisa  undersökningar av händelseutvecklingen\r\npå riskkapitalmarknaden.  Av  den senaste rapporten,\r\nsom  avser  fjärde  kvartalet och  helåret  2002  (R\r\n2003:1),    framgår    att     en    majoritet    av\r\nriskkapitalbolagen  (74  %)  anser   att  det  finns\r\ntillräckligt  många  goda  idéer  eller projekt  att\r\ninvestera  i  på  dagens marknad. Riskkapitalbolagen\r\nser också positivt på branschens framtid. Huvuddelen\r\nav företagen (78 %) kommer att fortsätta investera i\r\nminst samma utsträckning  som tidigare. Noterbart är\r\ndock att antalet investeringar  inom  såddfasen  har\r\nminskat  under  sju  kvartal  i  rad  och  verkar ha\r\nstabiliserat  sig på en låg nivå. Rapportförfattarna\r\nunderströk behovet  av  statliga  insatser  på detta\r\nområde.\r\nRegionala kreditgarantiföreningar är en ny form av\r\norganisation  för  finansieringslösningar i Sverige.\r\nEn kreditgarantiförening  ställer  garantier för lån\r\noch andra krediter som småföretagare  har  behov  av\r\nför  sin  rörelse.  Regeringen har betonat vikten av\r\natt det regionala näringslivet  tar  ett  ansvar för\r\ndessa initiativ och att de är oberoende från staten.\r\nRegeringen anser dock att det är viktigt att  främja\r\nframväxten  av  lokala  initiativ inom detta område.\r\nEtt  särskilt  bidrag om totalt  3  miljoner  kronor\r\nunder perioden 2002-2004  för information om hur man\r\nstartar lokala och regionala kreditgarantiföreningar\r\nhar därför beslutats.\r\nI juni 2002 överlämnade den  s.k. 3:12-utredningen\r\n(dir.   1999:72)  sitt  betänkande  Beskattning   av\r\nsmåföretagare   (SOU   2002:52)   till   regeringen.\r\nUtredningens   förslag   kan   ha  konsekvenser  för\r\nkapitalförsörjningen    i   småföretag.    Förslaget\r\nremissbehandlades  under  hösten   2002.   Flera  av\r\nremissinstanserna och flera av utredningens experter\r\nvar kritiska till de slutsatser som presenterades  i\r\nbetänkandet.   Beredning   av   förslaget  sker  för\r\nnärvarande inom Regeringskansliet.\r\nRiksdagen  tar  under  våren 2003  ställning  till\r\nregeringens    proposition   2002/03:49    om    nya\r\nförmånsrättsregler.  Utskottets  syn på dessa frågor\r\nkommer   att   redovisas   i   ett   yttrande   till\r\nlagutskottet (yttr. 2002/03:NU1y).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEtt    effektivt    tillvaratagande    av   tekniska\r\ninnovationer     liksom    utvecklingen    av    ett\r\nframgångsrikt entreprenörskap  förutsätter  vanligen\r\ntillgång till extern finansiering. För detta ändamål\r\nfinns  i första hand den ordinarie kapitalmarknaden.\r\nDet står  emellertid  klart att staten har en viktig\r\nfunktion att fylla när  det  gäller  att komplettera\r\ndenna  marknad  inom  vissa områden. Detta  är  inte\r\nminst tydligt under rådande  konjunkturläge  då  den\r\nordinarie riskkapitalmarknaden i större utsträckning\r\nän  tidigare  riktar  blickarna  mot företag som har\r\nkommit en bit i sin utveckling. För  att  potentiell\r\nsamhällsnytta  inte skall gå till spillo är  behovet\r\nav statliga insatser påtagligt.\r\n\r\nStatens åtgärder på kapitalförsörjningsområdet har\r\nbeskrivits   ovan.    Enligt    utskottets    mening\r\ntillhandahåller staten ett varierat utbud av lån och\r\nandra   stöd   till   företagande.   Det   generella\r\nföretagslån  som  infördes  under  hösten  2002  är,\r\nenligt   utskottets  uppfattning,  en  utveckling  i\r\npositiv    riktning.     Utskottet    noterar    med\r\ntillfredsställelse  att  hittillsvarande  långivning\r\nsvarar upp mot kraven på en fortsatt prioritering av\r\nkvinnor. Utskottet förutsätter  att  regeringen  med\r\nsärskild   vaksamhet  följer  utvecklingen  i  detta\r\navseende och  vidtar  nödvändiga  åtgärder  om denna\r\ngrupp missgynnas.\r\nUtskottet   konstaterar  att  det  hittillsvarande\r\nsamarbetet mellan  Nutek  och Industrifonden när det\r\ngäller  såddfinansiering  ännu  inte  kan  anses  ha\r\nsvarat upp mot förväntningarna.  Utfallet  i form av\r\nbeviljade krediter måste betraktas som alltför lågt.\r\nRegeringen  har  aviserat att den skall följa  detta\r\nsamarbete noga, och  utskottet  förutsätter  att  så\r\nsker.      Utvecklas      inte      de      statliga\r\nsåddfinansieringsinsatserna  inom  ramen  för  detta\r\nsamarbete  i  en  mer positiv riktning förväntar sig\r\nutskottet att regeringen vidtar åtgärder.\r\nTrots förekomsten  av  ett mångfasetterat statligt\r\nutbud på kapitalförsörjningsområdet  vill  utskottet\r\nframhålla  vikten  av  kontinuerlig  utveckling  och\r\nomprövning  av  dessa  insatser. Mot den  bakgrunden\r\nanser  utskottet  det  vara  positivt  att  det  för\r\nnärvarande pågår ett arbete  inom  Regeringskansliet\r\nsom   under  år  2003  kan  förväntas  resultera   i\r\nytterligare  åtgärder  för  att  stärka  de statliga\r\ninsatserna på kapitalförsörjningsområdet. Det gäller\r\nbl.a. regeringens ställningstagande till de  förslag\r\nsom  hösten  2002  presenterades  av  Utredningen om\r\nstatens  regionala  insatser  för företagsutveckling\r\nsamt införandet av ett statligt kreditgarantisystem.\r\nÄven  på  skatteområdet pågår beredningsarbete  inom\r\nRegeringskansliet  som  kan  resultera i förslag med\r\nkonsekvenser    för   företags   kapitalförsörjning.\r\nUtskottet anser att regeringens överväganden i dessa\r\navseenden bör avvaktas innan det kan finnas skäl för\r\nriksdagen att agera.\r\nNär  det  gäller  de  i  motion  2002/03:T458  (c)\r\nframförda förslagen om särskilda satsningar inom IT-\r\nområdet hänvisar utskottet till befintliga generella\r\nstatliga riskkapitalinsatser samt det arbete med att\r\nutveckla dessa  som  har  beskrivits ovan. Utskottet\r\nfinner  heller  inte  motiv  för   några   särskilda\r\nexportfrämjande  insatser  på  detta  område. Enligt\r\nutskottets mening är det utbud som tillhandahålls av\r\nExportkreditnämnden och AB Svensk Exportkredit i det\r\navseendet tillfyllest.\r\nMed  det anförda avstyrker utskottet samtliga  här\r\nbehandlade motioner i berörda delar.\r\n\r\nKvinnors, invandrares och ungas\r\nföretagande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\nkvinnors, invandrares och ungas  företagande.\r\nUtskottet  åberopar  bl.a.  pågående  arbete.\r\nJämför reservation 4 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:N312 (s) begärs en översyn av såväl\r\nbankernas  som samhällets instrument  för  att  göra\r\nlånemöjligheterna för nyföretagande mer tillgängliga\r\nför invandrare.  Det framhålls att invandrare kan ha\r\nsvårigheter  att få  lån  för  att  starta  företag.\r\nMotionären menar  att  det  bl.a. kan vara svårt att\r\nbedöma     deras     återbetalningsförmåga.      Vid\r\nkreditgivning  får  ingen  diskrimineras på grund av\r\nras, hudfärg, ursprung eller  trosbekännelse.  Trots\r\ndetta   upplever   invandrare,   enligt  motionären,\r\nemellanåt  att  de  inte  får samma möjligheter  som\r\nsvenska  nyföretagare  när  det   exempelvis  gäller\r\nbankkontakter  och  lånemöjligheter.   Bankerna   är\r\nheller  inte  alltid intresserade av att bevilja små\r\nlån till servicenäringen.\r\n\r\nSmåföretagen  har  på  senare  tid  spelat en allt\r\nstörre  roll  för  sysselsättning  av  personer  med\r\nutländsk  bakgrund påpekas det i motion 2002/03:N389\r\n(s). För dessa  personer  kan dock språksvårigheter,\r\nsvårigheter att få krediter och ett sämre kontaktnät\r\ngöra etablering av småföretag problematiskt. Det är,\r\nenligt motionärerna, angeläget  att  regeringen  ser\r\növer     förutsättningarna    för    personer    med\r\ninvandrarbakgrund att etablera småföretag.\r\nI motion  2002/03:N263 (fp) anförs att företag som\r\ndrivs av personer med invandrarbakgrund är en viktig\r\ndel  av  den svenska  ekonomin.  Det  är  dock  ofta\r\nsvårare för  invandrare  att  starta  företag än för\r\ninfödda svenskar, eftersom många processer  är svåra\r\nför  någon som inte behärskar språket fullt ut.  Det\r\när,  enligt   motionärerna,  viktigt  att  alla  ges\r\nförutsättningar  att  kunna  delta  i den nya tidens\r\nföretagande.  En  anledning  till att det  är  färre\r\nkvinnor än män som startar företag  är  det kraftiga\r\nmotståndet  mot privata alternativ inom områden  där\r\nkvinnor  traditionellt   sett   har  erfarenhet  och\r\nkompetens,   framhålls   det   vidare  i   motionen.\r\nMotionärerna  anser att det måste  bli  lättare  för\r\nkvinnor att starta och driva företag. De problem som\r\nnämns  i motionen  är  bl.a.  att  många  banker  är\r\novilliga  att  bevilja lån och krediter till kvinnor\r\noch  invandrare samt  det  krångliga  regelverk  som\r\ngenomsyrar  företagandet.  Ett positivt beslut under\r\nde senare åren är beslutet om s.k. mikrokrediter.\r\nRelativt få människor startar  företag  i  Sverige\r\noch  antalet företagare minskar, anförs det i motion\r\n2002/03:Ub258   (fp).   För   att   uppmuntra   ungt\r\nföretagande bör riksdagen tillkännage att alla skall\r\nfå  ett  informationspaket  om  företagande  med ett\r\nprovexemplar av en F-skattsedel då de fyller 18  år.\r\nDenna  provskattsedel skall sedan kunna bytas ut mot\r\nen riktig F-skattsedel.\r\nI Kristdemokraternas  motion  2002/03:N395  begärs\r\nett   tillkännagivande   om  kvinnligt  företagande.\r\nKristdemokraterna  anser  att   ett  ökat  kvinnligt\r\nföretagande kan ge näringslivet förnyelse  och  ökad\r\nmångfald  och  bör  därför  uppmuntras  och stödjas.\r\nBland   annat  bedriver  Almi  speciella  kurser   i\r\nkvinnligt     företagande    samt    tillhandahåller\r\nföretagarlån riktade  till  kvinnor. Dessa kvinnolån\r\nkommer att upphöra. Att kvinnliga  företagare  i hög\r\nutsträckning  verkar  i  tjänstesektorn  innebär att\r\nmotionärernas  förslag  om  avdragsrätt  vid köp  av\r\nhushållstjänster särskilt skulle förbättra villkoren\r\nför kvinnors företagande, påpekas det.\r\nEtt  tillkännagivande om att en handlingsplan  för\r\nökat kvinnligt  företagande  bör  tas  fram begärs i\r\nmotion  2002/03:N248 (v). Det framhålls att  andelen\r\nföretag som  startas  av  kvinnor bör vara högre och\r\natt kvinnliga företagares position  i debatten måste\r\nflyttas  fram.  Skolan  kan  på ett mer aktivt  sätt\r\nutbilda inom områden som stimulerar  småföretagande.\r\nVidare  påpekas  att kvinnor ofta har svårt  att  få\r\nbanklån. En del av  förklaringen  till  detta är den\r\nmanliga strukturen i bankvärlden. Bankerna har dålig\r\nkunskap om kvinnors kreativitet och \"otraditionella\"\r\naffärsidéer.  Det  är  vidare,  enligt motionärerna,\r\nviktigt   att   nyföretagarrådgivningen    har   ett\r\njämställdhetsperspektiv. För att få fler kvinnor att\r\nstarta företag måste vissa regler ändras. Alla skall\r\nha samma möjligheter att starta företag, oavsett kön\r\noch etnisk bakgrund.\r\nDet   saknas,   enligt   vad  som  sägs  i  motion\r\n2002/03:N208 (c), ett samlat  grepp kring projekt om\r\nungt företagande. Projektformen försvårar långsiktig\r\nplanering.  Kommunerna  har ofta  viljan  att  satsa\r\nmedel men vågar inte för  ovissheten  om  projektets\r\nutveckling. För att skapa kontinuitet bör regeringen\r\nsnarast  göra  en översyn av de olika projekten  och\r\nutreda möjligheterna  för  en  permanent lösning för\r\nlångvariga    verksamheter    som    främjar    ungt\r\nföretagande.\r\nCenterpartiet anför i motion 2002/03:N306  att det\r\nbehövs  en  rad  åtgärder  för  att främja kvinnligt\r\nföretagande.  Regelverk  och  utformning   gör   att\r\nkvinnor  bara  får  10  %  av  samhällets  stöd till\r\nföretag. Den förda näringslivspolitiken har,  enligt\r\nCenterpartiet,  lett  till  att kvinnors företagande\r\nhar diskriminerats. Riksdagen bör därför tillkännage\r\natt målet skall vara att hälften av de nya företagen\r\nskall  startas av kvinnor. Motionärerna  konstaterar\r\nvidare att  bland  många kvinnor nämns svårigheterna\r\natt få tillgång till  riskkapital  som  det  enskilt\r\nstörsta  hindret  för att etablera företag. Modellen\r\nmed   lån  till  kvinnliga   företagare,   kvinnliga\r\nresurscentrum   och  särskilda  affärsrådgivare  för\r\nkvinnor bör återinföras  nationellt och permanentas.\r\nDetta bör ges regeringen till känna. Även invandrare\r\noch ungdomar kan möta problem  när  de  vill  starta\r\neget,  anförs  det  i  motionen. Centerpartiet anser\r\ndärför att riksdagen bör  ge  regeringen  till känna\r\natt    liknande    modeller   med   speciella   lån,\r\nresurscentrum samt affärsrådgivare  bör införas även\r\nför invandrare och ungdomar.\r\nÄven  i  motion  2002/03:A366 (c) anförs  det  att\r\nmålet måste vara att  hälften  av  de  nya företagen\r\nskall  startas  av  kvinnor. Trots ett framgångsrikt\r\narbete med jämställdhet  i  Sverige  har  den  förda\r\nnäringslivspolitiken    lett   till   att   kvinnors\r\nföretagande  har  diskriminerats,   hävdas   det   i\r\nmotionen.  Att Almi har sammanfört sina låneformer i\r\nett    enda   småföretagarlån    riskerar,    enligt\r\nmotionärerna,  att leda till att kvinnor får svårare\r\natt hitta riskkapital.\r\nI   motion   2002/03:N302    (mp)    begärs    två\r\ntillkännagivanden  om  kvinnors företagande. Det ena\r\ngäller hur den s.k. mainstreamingen  (dvs. beaktande\r\nav jämställdhetsaspekter i alla sammanhang) på Nutek\r\nkan  förbättras.  Det andra gäller Almi:s  lån  till\r\nkvinnliga  företagare.   Yrkandena   saknar  närmare\r\nmotiveringar.   Även  i  motion  2002/03:N396   (mp)\r\nbehandlas Almi:s  lån  till  kvinnligt  företagande.\r\nAlmi:s   krav   på   att   lånesökande   skall   var\r\nintresserade  av  tillväxt  i företaget står, enligt\r\nmotionären,  helt  i  strid  med   de   ursprungliga\r\nintentionerna att villkoren skulle svara  mot  många\r\nkvinnors sätt att bedöma sitt lånebehov. Att anpassa\r\nvillkoren  för  Almi:s  lån  för målgrupper av bägge\r\nkönen är, enligt motionärerna,  ett  sätt  att  göra\r\nlåneverksamheten  mera  jämställd. Den översynen bör\r\nAlmi göra före år 2004.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nVåren 2002 behandlade utskottet  senast  motioner om\r\nkvinnors    och    invandrares   företagande   (bet.\r\n2001/02:NU12), varav flera med liknande innehåll som\r\nde som är föremål för utskottets ställningstagande i\r\når. Utskottet betonade  att  en  viktig  uppgift för\r\nnäringspolitiken är att stödja kvinnors företagande.\r\nUtskottet ansåg det vara angeläget att fler  kvinnor\r\nblir företagare. Hinder för kvinnors möjligheter att\r\nstarta och driva företag bör därför identifieras och\r\nelimineras. Utskottet menade vidare att beaktande av\r\njämställdhetsaspekter   i   alla   sammanhang,  s.k.\r\nmainstreaming,   bör   prägla   de  näringspolitiska\r\ninsatserna för att främja tillkomsten av nya företag\r\noch tillväxten i befintliga företag.\r\n\r\nVid den senaste behandlingen underströk  utskottet\r\näven   betydelsen   av   en   effektivt   fungerande\r\nkapitalförsörjning    för    småföretag    som    en\r\ngrundförutsättning  för skapandet av nya företag och\r\ntillväxt i befintliga  företag.  Utskottet hänvisade\r\ntill pågående arbete inom kapitalförsörjningsområdet\r\n- däribland utformningen av generella mikrolån - och\r\ntill de principer som vid flera tillfällen  tidigare\r\nhar    framförts   beträffande   statens   roll   på\r\nkapitalförsörjningsområdet.   Dessa   principer  har\r\nredovisats under avsnittet Kapitalförsörjning  ovan.\r\nBeträffande generella mikrolån menade utskottet  att\r\ndessa  kan  vara  en  ändamålsenlig  lösning som kan\r\nbidra till att småföretag lättare kan  etableras och\r\nväxa.  Vidare  anfördes att de tidigare prioriterade\r\ngrupperna kvinnor, ungdomar och invandrare skall ges\r\nfortsatt förtur.  Utskottet  betonade  vikten av att\r\ndessa lån följs upp genom statistik över låntagarna,\r\nså att hanteringen av olika gruppers låneansökningar\r\noch  lån  kan utvärderas. Vidare framhöll  utskottet\r\nbetydelsen  av  att kunskaperna hos finansiärerna om\r\nkvinnor, unga och personer med invandrarbakgrund som\r\ndriver företag förbättras. Utskottets mening var att\r\ndet är viktigt att  arbeta  för förändrade attityder\r\ngentemot  de  grupper  som  har svårigheter  att  få\r\nkrediter. Staten bör främja framväxten  av regionala\r\nkreditgarantiföreningar,  ansåg utskottet.  Med  det\r\nanförda avstyrktes samtliga motionsyrkanden.\r\nI  en  reservation  (m,  kd,  c,  fp)  efterlystes\r\nåtgärder för att eliminera de  hinder  som finns för\r\nkvinnor  att starta och driva företag. Reservanterna\r\nförordade  också  ett förbättrat företagsklimat, ett\r\nförenklat    regelverk     och    avdragsrätt    för\r\nhushållstjänster. De betonade även vikten av att den\r\nverksamhet  som bedrivs för att  främja  och  stödja\r\nkvinnors företagande nogsamt följs upp.\r\nStatens insatser på kapitalförsörjningsområdet har\r\nbeskrivits  närmare  ovan.  Angående  det  generella\r\nföretagarlån   som  infördes  hösten  2002  och  som\r\nadministreras  av   Almi  kan  tilläggas  att  under\r\nperioden september till  december  2002 gick 45 % av\r\nföretagarlånen till företag med minst 50 % kvinnligt\r\ndelägande. Detta är en ökning med 40 % mot det antal\r\nföretagarlån till kvinnor som beviljades under samma\r\nperiod år 2001. Andelen företagarlån  till  personer\r\nmed utländsk härkomst var under samma period  20  %.\r\nUtöver  att administrera företagarlånet, bistår Almi\r\nmed rådgivning.  Flera  av  de regionala Almibolagen\r\nhar  en  särskild  person  med  ansvar   för  frågor\r\ngällande  kvinnors  företagande.  Almi driver  också\r\nolika  program för kompetens- och företagsutveckling\r\nmed små  och  medelstora företag som målgrupp. Vissa\r\nprogram riktar sig enbart till kvinnor. Det kan vara\r\nföretagarskolor, mentorsprogram och seminarier.\r\nNutek skall öka  kunskapen  om  de  villkor och de\r\nmöjligheter som kvinnliga företagare och  företagare\r\nmed   invandrarbakgrund   möter.   För   att  främja\r\nföretagandet   bland   kvinnor   och   personer  med\r\ninvandrarbakgrund      föreslog     regeringen     i\r\nbudgetpropositionen  för  år  2002  en  utökning  av\r\nanslaget   för  näringslivsutveckling   m.m.   under\r\nperioden 2002-2004.  Under år 2003 innebär detta att\r\n14 miljoner kronor har avsatts för Nuteks arbete med\r\natt  integrera  affärsrådgivning   bland  etablerade\r\nrådgivningsaktörer  och för att söka  samverkan  med\r\norganisationer och företagare  i  syfte  att  sprida\r\nförebilder för kvinnors entreprenörskap. Medlen  får\r\nockså      användas     till     stöd     åt     den\r\nrådgivningsverksamhet som bedrivs av Internationella\r\nFöretagarföreningen   i   Sverige   med   syfte  att\r\nunderlätta invandrares företagande. För år  2003 har\r\nNutek  erhållit  2,5 miljoner kronor för en särskild\r\nsatsning på att öka  sysselsättningen bland personer\r\nmed invandrarbakgrund.\r\nNutek driver två nationella  program  riktade till\r\nkvinnor: Att främja kvinnors företagande och Kvinnor\r\noch  innovationer.  Det  förstnämnda programmet  tar\r\nfram  kunskaper om kvinnors  företagande,  synliggör\r\nkvinnliga   företagare   och  hinder  för  kvinnliga\r\nföretagare  samt  verkar för  att  undanröja  sådana\r\nhinder. Programmet Kvinnor och innovationer har sitt\r\nursprung   i  det  förslag   till   ett   nationellt\r\nhandlingsprogram  för  kvinnor  och innovationer som\r\nNutek   överlämnade   till  Näringsdepartementet   i\r\njanuari  2001. Programmet  syftar  till  att  främja\r\nkvinnors möjligheter  att arbeta med innovationer så\r\natt antalet kvinnor som  är uppfinnare ökar samt att\r\nfler   av  kvinnors  uppfinningar   kommer   ut   på\r\nmarknaden.  Regeringen  avsatte  sedermera medel för\r\ngenomförandet av de kommunala teknikskolorna. Övriga\r\ndelar  av programmet Kvinnor och innovationer  drivs\r\nvidare inom ramen för Nuteks ordinarie anslag.\r\nNutek  samordnar,  delfinansierar  och  utvärderar\r\nockså  projektet  med  affärsrådgivare  för kvinnor.\r\nMålet  med  projektet  är att få kvinnor att  starta\r\nföretag eller utveckla sina  befintliga  företag  så\r\natt   de  kan  stanna  kvar  och  ha  sin  fortsatta\r\nförsörjning  på  hemorten.  För att ge möjlighet för\r\nfler kvinnor att få rådgivning  för att starta eller\r\nutveckla    sitt    företag   har   Nutek   erbjudit\r\nnyföretagarcentrum  och   Almi:s   regionala   bolag\r\nmöjlighet  till  medfinansiering  av projekt riktade\r\ntill  kvinnor.  För  närvarande  pågår   ett  30-tal\r\nprojekt   med  affärsrådgivning  till  kvinnor   och\r\nytterligare  ett 40-tal har sökt finansiering för år\r\n2003.  Nutek samlar  också  två  gånger  per  år  de\r\nrådgivare   som  arbetar  med  att  främja  kvinnors\r\nföretagande     till      erfarenhetsutbyte      och\r\nkompetensutveckling.\r\nSedan år 1998 har regeringen givit Nutek i uppdrag\r\natt årligen avsätta medel för projekt vid lokala och\r\nregionala  resurscentrum  för  kvinnor. Medlen skall\r\ntilldelas projekt som utgår från  kvinnors behov och\r\nvillkor i regionen eller kommunen.  Projekten  skall\r\nbygga  på  samverkan  mellan  olika  aktörer för att\r\nfrämja kvinnors idéer om hur regionen eller kommunen\r\neller   bygdens   möjligheter  tas  till  vara   och\r\nutvecklas. För perioden 2002-2004 avsätts årligen 10\r\nmiljoner kronor per år för att täcka delar av utgif-\r\nterna för basfinansieringen  av regionala och lokala\r\nresurscenter för kvinnor. För  år 2003 har därutöver\r\n26 miljoner kronor avsatts för projektverksamhet vid\r\ndessa   center.  För  att  komma  i  åtnjutande   av\r\nprojektmedlen  krävs annan medfinansiering med minst\r\n40 %.\r\nNutek har regeringens  uppdrag  att bidra till att\r\nkommuner    etablerar    kommunala    teknik-    och\r\nentreprenörskolor, KomTek. Syftet är att  på sikt få\r\nfler  ungdomar, framför allt flickor, att välja  ett\r\ntekniskt  inriktat  yrke.  KomTek  skall bl.a. bidra\r\ntill   en  ny  rekryteringsbas  för  utbildning   av\r\ntekniker  och  naturvetare av båda könen och fungera\r\nsom ett komplement  till  undervisningen i skola och\r\narbetsliv.  Förebilden  är  kommunala   musikskolan.\r\nHälften  av  de studerande skall vara flickor  eller\r\nkvinnor. År 2001  beviljades  Nutek  samt Örebro och\r\nNorrköpings  kommuner  medel  från EU:s Equalprogram\r\nför  ett  treårigt  utvecklingspartnerskap  för  att\r\netablera KomTek. Sedermera har 19 kommuner ansökt om\r\nmedel för att etablera KomTek. Landets första KomTek\r\ninvigdes i Örebro i februari 2003.\r\nNär det gäller arbetet med mainstreaming vid Nutek\r\nkan nämnas att det pågår  flera  olika  aktiviteter.\r\nBland  dessa  kan ett projekt om ledningssystem  för\r\nhållbar tillväxt nämnas. Projektet syftar bl.a. till\r\natt integrera jämställdhet i all verksamhet, internt\r\nsåväl  som externt.  All  personal  vid  myndigheten\r\nkommer dessutom  att  få  utbildning  i jämställdhet\r\nunder våren 2003.\r\nNär  det  gäller  hinder för kvinnligt företagande\r\ninom områden som domineras av den offentliga sektorn\r\nkan  nämnas att finansminister  Bosse  Ringholm  vid\r\nflera tillfällen de senaste åren har besvarat frågor\r\nom vilka  åtgärder  han  avser  att  vidta  för  att\r\nunderlätta  för  företagare  inom  vård,  skola  och\r\nomsorg   att  erhålla  F-skattsedel  (se  bl.a.  fr.\r\n2001/02:719, fr. 2001/02:1298 och fr. 2001/02:1299).\r\nVid  det senaste  tillfället  i  juni  2002  anförde\r\nfinansministern  att  generellt  gäller att alla som\r\nansöker om F-skattsedel och som uppger  sig  bedriva\r\neller  ha  för  avsikt att bedriva näringsverksamhet\r\nskall tilldelas en  sådan.  Finansministern framhöll\r\natt   inget   i   nuvarande   lagstiftning   hindrar\r\nsjuksköterskor som avser att driva  vårdföretag  att\r\nfå   F-skattsedel.  En  förutsättning  är  dock  att\r\nverksamheten   anses  som  näringsverksamhet  enligt\r\ndefinitionen i inkomstskattelagen. Det innebär bl.a.\r\natt verksamheten  skall  bedrivas självständigt. Det\r\när enligt finansministern  ofta  där  det kan finnas\r\nbrister. Finansministern menade att det  är en fråga\r\nför rättstillämpningen att närmare precisera  när en\r\nverksamhet  skall  anses  självständigt bedriven och\r\ndärmed  kunna betraktas som  näringsverksamhet.  Han\r\navsåg  inte  vidta  några  åtgärder  för  att  ändra\r\nreglerna i det avseendet.\r\nBeträffande  andelen  kvinnor  i chefspositioner i\r\nnäringslivet  kan  det  noteras  att regeringen  har\r\ntillsatt en utredning som skall göra  en  översyn av\r\nkvinnors   representation   på   ledande   poster  i\r\nnäringslivet (dir. 2002:19). Utredningen, som  skall\r\npresenteras   i   mars  2003,  skall  också  föreslå\r\nåtgärder  för  att öka  kvinnors  representation  på\r\nledande poster i näringslivet.\r\nI början av år  2002  fattade regeringen beslut om\r\nprojektet Jämnt på toppen, som bl.a. syftar till att\r\nsnabba  upp  processen  i  näringslivet   mot   ökad\r\njämställdhet mellan kvinnor och män. Jämnt på toppen\r\nkommer  att  avslutas  under  våren  2004.  Därefter\r\nkommer en utvärdering av projektet att ske.\r\nUnder  våren  2003 kommer regeringen att överlämna\r\nen      skrivelse      till       riksdagen       om\r\njämställdhetspolitiken.  Till skrivelsen kommer även\r\nen   handlingsplan   för  regeringens   arbete   med\r\njämställdhetspolitiken       under       innevarande\r\nmandatperiod   att   fogas.   Enligt   uppgift  från\r\nNäringsdepartementet  kommer  skrivelsen  bl.a.  att\r\nbehandla frågor om kvinnors företagande.\r\nNär  det  gäller  ungas företagande har det  redan\r\nnämnts att regeringen  hösten  2002 uppdrog åt Nutek\r\natt    genomföra   ett   nationellt   program    för\r\nentreprenörskap   med   inriktning  på  unga.  Under\r\nperioden  2002-2004 beviljas  programmet  sammanlagt\r\nhögst 12 miljoner  kronor.  Insatserna  i programmet\r\nskall  anpassas  efter  flickors och pojkars  skilda\r\nbeteenden, villkor och möjligheter. Programmet skall\r\näven rikta sig till unga med utländsk bakgrund. Inom\r\nramen  för  programmet skall  Nutek  bl.a.  göra  en\r\nfördjupad  nationell   kartläggning  av  existerande\r\nprojekt      för     attitydpåverkan      respektive\r\nföretagsutveckling hos unga.\r\nStiftelsen  Innovationscentrum   driver   de   två\r\nprogrammen  Innovativa kvinnor och Unga innovatörer.\r\nSyftet  är att  stimulera  innovationsarbetet  bland\r\ndessa båda grupper.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nNäringsutskottet har vid flera tillfällen poängterat\r\nbetydelsen  av  att  kvinnors företagande stimuleras\r\noch   underlättas.   Statens   insatser   inom   det\r\nnäringspolitiska området för att synliggöra kvinnors\r\nföretagande  och  för  att   undanröja   hinder  för\r\nkvinnligt   entreprenörskap   är   därvidlag  mycket\r\nbetydelsefulla.   Det  är  emellertid  viktigt   att\r\npoängtera  att jämställdhetssträvanden  inte  enbart\r\nfår resultera  i  särskilda  satsningar  på kvinnors\r\nföretagande.  Dessa  tankar  måste  genomsyra   hela\r\nnäringspolitiken  på ett sätt som på sikt leder till\r\nän mer positiva attityder till kvinnors företagande.\r\n\r\nNäringspolitiken  har en betydelsefull uppgift när\r\ndet gäller att säkerställa  tillgången  till kapital\r\nför  nyföretagande. Denna roll är inte minst  viktig\r\ninom områden  där den ordinarie kapitalmarknaden har\r\nett begränsat utbud.  Utskottet konstaterar att Almi\r\nsedan hösten 2002 erbjuder  ett  generellt  mikrolån\r\ntill  företagare.  Det  är  enligt utskottets mening\r\ntillfredsställande att den kontinuerliga uppföljning\r\nsom sker av långivningen visar  att  antalet lån som\r\nhar  beviljats  företag  med en majoritet  kvinnligt\r\nägande har ökat. Detta visar att utskottets tidigare\r\nuttalanden om fortsatt prioritering av bl.a. kvinnor\r\nhar fått genomslag i praktiken.  Samtidigt vidhåller\r\nutskottet sin tidigare framförda uppfattning att det\r\nvore       önskvärt       att       den      privata\r\nkapitalförsörjningsmarknadens   kunskaper   om   och\r\ninställning  till  vissa  gruppers  efterfrågan   på\r\nkrediter  förändrades  i  en  mer  positiv riktning.\r\nInvandrares, kvinnors och ungas svårigheter  på  den\r\nprivata  kreditmarknaden måste undanröjas. Utskottet\r\när övertygat  om  att  det  arbete  som  bl.a. Nutek\r\nbedriver   i   samverkan   med   organisationer  och\r\nföretagare  för att sprida förebilder  för  kvinnors\r\nentreprenörskap   kommer  att  bidra till en positiv\r\nutveckling i det avseendet.\r\nUtskottet konstaterar också att  Nutek tillsammans\r\nmed    Almi    svarar   för   ett   omfattande   och\r\nmångfasetterat arbete för att främja såväl kvinnors,\r\nungas som invandrares  företagande. Affärsrådgivning\r\nför  såväl  kvinnor  som  invandrare,   lokala   och\r\nregionala   resurscentrum   för   kvinnor  samt  ett\r\nsärskilt  program inriktat på entreprenörskap  bland\r\nunga  är  bara   några   exempel  på  detta  arbete.\r\nUtskottet ser även positivt  på  det arbete med s.k.\r\nmainstreaming inom Nutek som har redovisats ovan.\r\nUtskottet anser att kvinnliga förebilder  i  olika\r\npositioner  i  samhället är en viktig faktor för att\r\nstimulera kvinnors  företagande.  Regeringens arbete\r\ninom  projektet  Jämnt på toppen samt  i  anslutning\r\ntill   beredningen  av   utredningen   om   kvinnors\r\nrepresentation  på ledande poster i näringslivet kan\r\nenligt utskottets  mening  förväntas  ha  en positiv\r\ninverkan på denna faktor.\r\nAvslutningsvis   vill   utskottet   redovisa   sin\r\npositiva  inställning till ett ökat företagande inom\r\nområden  där   kvinnor   dominerar.   Utskottet   är\r\nemellertid   inte   berett   att  verka  för  sådana\r\nlösningar  som  innebär att ett  offentligt  monopol\r\ninom dessa sektorer  riskerar  att ersättas av stora\r\nprivata  företag  som  exempelvis  köper   upp   små\r\nlönsamma  vårdföretag.  Utskottet  återkommer längre\r\nfram  i  detta  betänkande  till  verksamheter   som\r\nomfattas  av  begreppet  social  ekonomi,  däribland\r\nkooperativa    verksamhetsformer    utan   utpräglat\r\nvinstintresse.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet här behandlade\r\nmotioner i berörda delar.\r\n\r\nForskning och kompetensutveckling\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  med  hänvisning till vidtagna\r\nåtgärder    och   pågående    arbete    avslå\r\nmotionsyrkanden      om     forskning     och\r\nkompetensutveckling. Jämför reservationerna 5\r\n(m, fp, kd) och 6 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nDe  mindre  och medelstora  företagen  blir  alltmer\r\nbetydelsefulla  för  sysselsättningen,  anförs det i\r\nmotion    2002/03:N369   (s).   Möjligheterna   till\r\nkompetensutveckling  för den enskilde företagaren är\r\nemellertid  begränsade.   För   att   möjliggöra  en\r\növervintring   av   företaget   samtidigt   som   en\r\nkompetensutveckling  och  tekniköversyn kommer  till\r\nstånd,  bör  särskilda  samhällsinsatser  göras  för\r\nkompetensutveckling av ensamföretagare.\r\n\r\nI    motion   2002/03:N347   (kd)    begärs    ett\r\ntillkännagivande  om  att  det  skall  tillämpas  en\r\nsamhällsekonomisk  definiering av återbetalningen av\r\nmedlen          från          teknikbrostiftelserna.\r\nTeknikbrostiftelsen i Lund har skapat ett system som\r\nårligen   producerar  25-30  nya  företag   ur   det\r\nakademiska   systemet   och   har   också  förmedlat\r\nakademisk  kompetens  till  3 500  företag  i  södra\r\nSverige.  Enligt  motionärerna visar en  utvärdering\r\natt  varje  krona  som  satsas  på  koppling  mellan\r\nuniversitet/högskola och små företag ger en tillväxt\r\ni samhällsekonomin på 50 kr.\r\nI   motion   2002/03:N396    (mp)    begärs    tre\r\ntillkännagivanden    om    industriforskningen:   om\r\nsmåföretagens  möjligheter  att   ta   del  av  FoU-\r\nsatsningarna,    om    industriforskningsinstitutens\r\nforskningsinriktning             samt             om\r\nindustriforskningsinstitutens          lokalisering.\r\nMotionärerna framhåller att den svenska  forskningen\r\nspelar  en  central  roll  för  utvecklingen av  det\r\nsvenska    innovationssystemet   och   näringslivets\r\nkonkurrenskraft. Att göra högskolornas forskning och\r\nutbildning mer  tillgänglig  för de mindre företagen\r\nskulle ta till vara den kunskap  och  initiativkraft\r\nsom finns på lokal och regional nivå på  ett  bättre\r\nsätt.  Vidare bör industriforskningsinstituten rikta\r\nen större  del  av  forskningsinsatserna mot områden\r\nsom baseras på svenska  råvaror.  På  det sättet kan\r\nanvändningen av ny teknik och nya tillämpningar inom\r\ndessa sektorer stödjas. Industriforskningsinstituten\r\nkan med fördel lokaliseras i anslutning till kluster\r\nmed  spjutspetsteknik.  Som  det  är i dag  riskerar\r\ninstitutens    verksamhet   att   förläggas    kring\r\nstorstäderna, påpekas det i motionen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nNär     det    gäller    kompetensutveckling     för\r\nensamföretagare      kan     det     noteras     att\r\narbetsmarknadsutskottet    behandlade    motsvarande\r\nmotionsyrkanden   våren   2002   i  anslutning  till\r\nberedningen  av  propositionen  om  ett  system  för\r\nindividuell kompetensutveckling (prop.  2001/02:175,\r\nbet.   2001/02:AU10).   I   propositionen  föreslogs\r\ninförandet av särskilda kompetenskonton  där fysiska\r\npersoner  ges  möjlighet  att  göra insättningar  på\r\nkompetenssparkonto som de kan disponera fritt. I ett\r\nyttrande från utbildningsutskottet  konstateras  att\r\ndet     föreslagna     systemet     även    omfattar\r\negenföretagare.    Arbetsmarknadsutskottet    yrkade\r\nbifall till propositionen  och  avstyrkte  bl.a. den\r\nmotion       som       gällde       ensamföretagares\r\nkompetensutvecklingsmöjligheter.\r\n\r\nHösten 2001 tog riksdagen ställning till frågan om\r\nteknikbrostiftelsernas    framtida   verksamhet    i\r\nanslutning till behandlingen av propositionen om FoU\r\noch    samverkan   i   innovationssystemet    (prop.\r\n2001/02:2,   bet.   2001/02:NU5).  Av  propositionen\r\nframgår att skälet till att regeringen vid bildandet\r\nav teknikbrostiftelserna  fastställde  ett slutdatum\r\nför  stiftelsernas  verksamhet  var  önskemålet  att\r\nefter viss tid kunna utvärdera dessa för  att  sedan\r\nta  ställning  till verksamheternas fortsättning.  I\r\npropositionen framhåller  regeringen att den har för\r\navsikt  att i god tid före år  2007  göra  en  sådan\r\nutvärdering  och  bedöma  om  -  och i så fall hur -\r\nverksamheten      skall      bedrivas      därefter.\r\nNäringsutskottet  fann ingen anledning att föregripa\r\nresultaten   av   denna    utvärdering.    Utskottet\r\ntillstyrkte  således  propositionen i berörda  delar\r\noch avstyrkte de motionsyrkanden  som  hade väckts i\r\nmotsvarande delar.\r\nDet     kapital     som    tillfördes    de    sju\r\nteknikbrostiftelserna vid  bildandet  hade ett värde\r\nmotsvarande    sammanlagt    en    miljard   kronor.\r\nTeknikbrostiftelsernas   förmögenhet  skall   enligt\r\nstiftelseförordnandet  från   år  1993  återgå  till\r\nstaten då deras verksamhet upphör  den  31  december\r\n2007. I juni 2002 föreslog flera landshövdingar i en\r\nskrivelse     att    en    bred    samhällsekonomisk\r\nåterbetalning av teknikbrostiftelsernas medel skulle\r\ntillämpas. Innebörden av detta var att de pengar som\r\ngenererar inkomster  till  samhället  skulle  utgöra\r\nåterbetalning. I november 2002 beslutade regeringen,\r\nmed hänvisning till stiftelseförordnandet, att  inte\r\nvidta någon åtgärd med anledning av skrivelsen.\r\nSynpunkter     på    industriforskningsinstitutens\r\ninriktning  tas  upp  i  motion  2002/03:N396  (mp).\r\nRegeringen  framhöll  i  propositionen  om  FoU  och\r\nsamverkan  i innovationssystemet  (prop.  2001/02:2)\r\natt Vinnova  bör  bidra  till att små och medelstora\r\nföretag lättare kan börja  använda  nya material och\r\nny  kunskap i sin verksamhet. Ett viktigt  inslag  i\r\ndetta  arbete  är  nätverksbyggande med universitet,\r\nhögskolor,   industriforskningsinstitut   och   även\r\nstörre företag.  Regeringen  menade att FoU-insatser\r\nockså  bör  inriktas mot den tillverkande  industrin\r\nsamt verksamheter  som  baseras på svenska råvaror i\r\nsyfte att stödja användningar  av  ny teknik och nya\r\ntillämpningar inom denna. I sammanhanget  kan nämnas\r\natt  ett  av  Vinnovas  prioriterade tillväxtområden\r\nunder   verksamhetsperioden   2003-2007   är   gröna\r\nmaterial  från förnybara råvaror. Avsikten är att ny\r\nkunskap om  det  biologiska systemets uppbyggnad och\r\nfunktion     skall     skapa      innovativa     och\r\nkunskapsintensiva produkter av råvaror  från  grödor\r\noch träd.\r\nBeträffande småföretags möjligheter att ta del  av\r\nforskningsresultat   kan   även  nämnas  att  en  av\r\nindustriforskningsinstitutens   uppgifter   är   att\r\nförädla   och   förmedla   forskningsresultat   till\r\nnäringslivet,   speciellt  små  företag.  Regeringen\r\nangav i nyssnämnda  proposition om FoU och samverkan\r\ni              innovationssystemet               att\r\nindustriforskningsinstituten  i  högre grad bör vara\r\nen   resurs   för   utvecklingsinriktade   små   och\r\nmedelstora   företag.   De   bör   även   i   större\r\nutsträckning ta forsknings-  och  utvecklingsuppdrag\r\nfrån  dessa  företag.  Utskottet delade  regeringens\r\nbedömning  i  det  avseendet   (bet.   2001/02:NU5).\r\nHoldingbolaget Ireco AB (Institute for Research  and\r\nCompetence),   som   förvaltar   statens   aktier  i\r\nindustriforskningsinstituten,  har  även regeringens\r\nuppdrag  att  genomföra  omstruktureringen   av   de\r\nstatligt delägda industriforskningsinstituten.\r\nVidare   kan   noteras   att  det  i  EU:s  sjätte\r\nramprogram för forskning och  utveckling,  som pågår\r\nunder åren 2003-2006, finns krav på att 15 %  av  de\r\ntotala  forskningsresurserna  skall utnyttjas av små\r\noch medelstora företag. Frågan om små och medelstora\r\nföretags   deltagande  var,  enligt   uppgift   från\r\nNäringsdepartementet,  prioriterad  av Sverige under\r\nförhandlingsarbetet.\r\nNär   det   gäller   industriforskningsinstitutens\r\nlokalisering  kan  det  noteras   att  regeringen  i\r\npropositionen    om    FoU    och    samverkan     i\r\ninnovationssystemet   (prop.  2001/02:2)  angav  att\r\ninriktningen mot större  institut inte utesluter att\r\ndessa kan vara lokaliserade till flera orter. Vidare\r\nkan  nämnas  att  Ireco:s  delägare  Stiftelsen  för\r\nkunskaps-  och  kompetensutveckling  (KK-stiftelsen)\r\navsatte 50 miljoner  kronor under åren 2001 och 2002\r\nför \"särskilda samverkansprojekt mellan institut och\r\nnya    universitet   och   högskolor.\"    Satsningen\r\nresulterade  i  att  tio  industriforskningsinstitut\r\netablerades hos elva nya universitet  och högskolor.\r\nTill detta kan fogas att Ireco inom ramen  för  sitt\r\nuppdrag        skall       verka       för       att\r\nindustriforskningsinstituten samverkar med företag i\r\nhela landet. Institutens  inriktning  mot  tillämpad\r\nforskning  gör  att  geografisk  kundnärhet ofta  är\r\nviktig.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vill inledningsvis understryka  betydelsen\r\nför   samhällsekonomin   av  att  forskningsresultat\r\nkommer  små  och  medelstora   företag   till   del.\r\nUtskottet  anser att dessa kategorier företag spelar\r\nen    avgörande    roll    för    en    framgångsrik\r\nkommersialisering  av  helt  eller delvis offentligt\r\nfinansierade satsningar inom innovationssystemet.\r\n\r\nI anslutning till behandlingen av propositionen om\r\nFoU   och   samverkan   i  innovationssystemet   tog\r\nutskottet  hösten  2001  ställning   för  ett  antal\r\nprinciper   för   utvecklingen   av  behovsmotiverad\r\nforskning  inom  det  nationella innovationssystemet\r\noch  åtgärder  för  att  stärka  innovationssystemet\r\n(prop.  2001/02:2, bet. 2001/02:NU5).  En  av  dessa\r\nprinciper  är  att små och medelstora företags behov\r\nskall     beaktas.     Industriforskningsinstituten,\r\nuniversiteten och högskolorna  har en viktig uppgift\r\ni  att bidra till att kunskapsöverföringen  fungerar\r\npå   ett    effektivt    sätt,   inte   minst   till\r\nutvecklingsorienterade små  och  medelstora företag.\r\nUtskottet menar att denna princip  alltjämt vägleder\r\narbetet, varför ett särskilt uttalande  om  att  öka\r\nsmåföretagens   möjligheter   att  ta  del  av  FoU-\r\nsatsningar i enlighet med vad som  anförs  i  motion\r\n2002/03:N396 (mp) inte är påkallat.\r\nI    motion    2002/03:N396    (mp)   begärs   att\r\nindustriforskningsinstituten  i större  utsträckning\r\nbör  inrikta  sina  satsningar  mot   användning  av\r\nsvenska    råvaror.   Utskottet   konstaterar    att\r\nregeringens    prioriteringar,    som   stöddes   av\r\nriksdagen,  bl.a.  innebär en prioritering  av  FoU-\r\ninsatser  som baseras  på  svenska  råvaror.  Därmed\r\ntorde motionsyrkandet redan vara tillgodosett.\r\nNär   det   gäller   industriforskningsinstitutens\r\nlokalisering, som också tas upp i nyssnämnda motion,\r\när   utskottets   bedömning    att    den   pågående\r\nomstruktureringen  av  instituten  inte  kommer  att\r\nresultera  i  en ökad geografisk koncentration.  Det\r\nuppdrag som innebär att industriforskningsinstituten\r\nskall samverka  med  företag  över  hela  landet och\r\ninrikta sina insatser mot tillämpad forskning borgar\r\nför   en   fortsatt   geografisk  spridning.  Motion\r\n2002/03:N396 (mp) avstyrks  i  här berörda delar med\r\ndet nu anförda.\r\nSom      tidigare     har     redovisats     skall\r\nteknikbrostiftelserna  avvecklas år 2007. Regeringen\r\nhar tidigare aviserat att  den  i god tid före detta\r\ndatum  skall ha utvärderat stiftelsernas  verksamhet\r\noch tagit  ställning  till  hur  den  därefter skall\r\nutformas. Utskottet godtog denna ordning  och finner\r\ningen    anledning    att    genom    ett   särskilt\r\ntillkännagivande  nu  ta  ställning  för  ett  annat\r\ntillvägagångssätt. Motion 2002/03:N347 (kd) avstyrks\r\ni berörd del.\r\nAvslutningsvis konstaterar utskottet att riksdagen\r\nhar  beslutat att införa ett system för individuellt\r\nkompetenssparande.  Då  detta  system  även omfattar\r\nensamföretagare finner utskottet ingen anledning att\r\nförorda   någon   särlösning   för   denna  kategori\r\nföretagare  i  linje  med  vad som begärs  i  motion\r\n2002/03:N369 (s). Motionen avstyrks således.\r\n\r\nAuktorisation och certifiering\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed  hänvisning  till vidtagna  åtgärder  och\r\npågående   arbete   bör    riksdagen    avslå\r\nmotionsyrkanden    om    auktorisation    och\r\ncertifiering.  Jämför  reservation  7 (fp, c,\r\nmp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI     motion    2002/03:N220    (s)    begärs    ett\r\ntillkännagivande  om  näringskörkort för företagare.\r\nMotionärerna menar att det inte ställs några krav på\r\nbranschvana och på förkunskaper vad gäller lagar och\r\nregler om bokföring, arbetsgivaravgifter  m.m. Detta\r\nkan  leda  till  att näringsidkaren får anmärkningar\r\nfrån olika myndigheter.  En intensivkurs på cirka en\r\nvecka  skulle  kunna  bespara   dessa  småföretagare\r\nsådana anmärkningar och från att  bli skönstaxerade.\r\nKursen bör examineras, och den blivande  företagaren\r\nbör få ett körkort/bevis som kan bifogas ansökan  om\r\nregistrering av firma.\r\n\r\nÄven   i   motion   2002/03:N284  (s)  begärs  ett\r\ntillkännagivande om företagskörkort.  Det anförs att\r\nkonflikter med myndigheter och fackliga  företrädare\r\npå   en   arbetsplats   ofta   grundar  sig  på  att\r\nföretagaren har bristande kunskaper.  De som har för\r\navsikt  att starta företag bör, enligt motionärerna,\r\ndärför ha  genomgått en grundläggande utbildning för\r\natt få ett företagskörkort. Utbildningen bör omfatta\r\nskattelagstiftning,    bokföring,   arbetsrätt   och\r\narbetsmiljölagstiftning.\r\nArbetsgivare  saknar ofta  kunskap  om  lagar  och\r\nföreskrifter i arbetslivet  och  på arbetsmarknaden,\r\nanförs  det  i  motion 2002/03:N383 (s).  Det  finns\r\nenligt  motionärerna  ett  behov  av  att  förstärka\r\narbetsgivarnas  incitament  att skaffa sig relevanta\r\nkunskaper. Ett sätt att göra  detta  är att utarbeta\r\nett   certifieringssystem.   För   att   ytterligare\r\nunderstödja   en   utveckling  i  positiv  riktning,\r\nsärskilt   bland  mindre   företag   och   utländska\r\narbetsgivare,   är   det   önskvärt  med  en  riktad\r\nutbildning         på         området.         Såväl\r\narbetsgivarorganisationer        som        fackliga\r\norganisationer   bör   ges   en   betydande  roll  i\r\nplaneringen  och  i  genomförandet av  utbildningen.\r\nUtbildningen   bör   utmynna   i   någon   form   av\r\nkompetensbevis  som  visar   att   företagaren   har\r\ntillgodogjort   sig   gällande   lagar,  regler  och\r\nbranschföreskrifter. Mot bakgrund  av  detta  begärs\r\ntillkännagivanden  dels  om  att det skall utarbetas\r\nett certifieringssystem för företagare,  dels om att\r\ndet skall tas fram en utbildningsplan för att stödja\r\nett   sådant   certifieringssystem.   Avslutningsvis\r\nönskas  ett  tillkännagivande  om  att regeringen  i\r\nsamverkan    med    arbetsmarknadens   parter    och\r\nKommunförbundet bör lägga  fram  förslag till hur en\r\nsådan   utbildning   skall   kunna   erbjudas    och\r\nfinansieras i samtliga kommuner.\r\nI  motion  2002/03:N396  (mp) framförs önskemål om\r\natt  staten  skall införa ett  särskilt  bidrag  för\r\nmiljöcertifiering av mindre företag. Kostnaderna för\r\nett sådant bidrag  bör  senast  den  1  mars 2004 ha\r\ngranskats    av    en    särskild    utredning    om\r\nsmåföretagarnas villkor.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nFöretagskörkort\r\n\r\nSåväl  näringsutskottet  som  lagutskottet  har  vid\r\nflera   tillfällen   behandlat   motionsyrkanden  om\r\nsärskilda  kunskapskrav  m.m.  på  dem   som  önskar\r\netablera företag och om införande av någon  form  av\r\nföretagskörkort.  Lagutskottet  påpekade  våren 1999\r\natt  det  naturligtvis  är  angeläget att det i  ett\r\nnystartat företag finns kunskaper  om  de regler som\r\när  av  betydelse  för näringsverksamheten  och  att\r\nföretagaren allmänt  sett  är  lämplig för uppgiften\r\n(bet. 1998/99:LU15). Samtidigt framhöll lagutskottet\r\natt  brister  i  företagskunnande  dock   inte   bör\r\nåtgärdas  genom  införande av krav på kompetensbevis\r\neller liknande för företagare.\r\n\r\nVåren 2002 tog näringsutskottet  senast  ställning\r\ntill  frågor om företagskörkort (bet. 2001/02:NU12).\r\nUtskottet  redovisade  bl.a.  att  ett enigt utskott\r\nvåren 2001 hade framhållit att ett generellt ingrepp\r\ni näringsfriheten inte är rätt väg att  gå  för  att\r\nkomma  till  rätta  med problem som kan uppstå genom\r\nekonomisk  brottslighet.  I  stället  förordades  en\r\neffektiv tillsyn  av gällande lagar och bestämmelser\r\npå olika områden.\r\nUtskottet  beskrev   också   i   detalj   i  vilka\r\nsammanhang    en    lagstadgad   auktorisation   kan\r\ntillgripas  och i vilka  sammanhang  det  förekommer\r\nkrav på tillståndsprövning för att bedriva aktivitet\r\ninom  viss näringsverksamhet  (exempelvis  tillstånd\r\nför servering  av  alkohol  inom restaurangbranschen\r\noch  tillståndsprövning  för  yrkesmässig   trafik).\r\nUtskottet               refererade              även\r\nBranschsaneringsutredningens   slutbetänkande   (SOU\r\n1997:111),  där  det  bl.a. anfördes att ett krav på\r\natt den presumtive företagaren  personligen eller på\r\nannat sätt har tillgång till grundläggande kunskaper\r\ni  bokföring, skatteregler, arbetslagstiftning  m.m.\r\n(företagarkunskaper)    kan    verka   förebyggande.\r\nUtskottet noterade att utredningen  emellertid  inte\r\nhade  lett  till  några  vidare  åtgärder  på  detta\r\nområde.  Enligt  uppgifter från Näringsdepartementet\r\när  några  sådana  åtgärder  ej  heller  aktuella  i\r\nnuläget.\r\nI sitt ställningstagande  betonade  utskottet  att\r\nden   fria  etableringsrätten  är  den  övergripande\r\nprincipen för näringsverksamhet i Sverige. Utskottet\r\nmenade  vidare att det är viktigt att företagare har\r\ngoda  kunskaper  om  gällande  regelverk.  Samtidigt\r\npåpekades  att detta i sig inte är någon garanti för\r\natt  brott  mot  lagstiftningen  beivras.  Utskottet\r\nbetonade  betydelsen   av  en  effektiv  tillsyn  av\r\ngällande lagar och bestämmelser  på  olika  områden,\r\nt.ex.    beträffande    skatter,   arbetsmiljö   och\r\narbetstider. Vidare underströk  utskottet betydelsen\r\nav   att   information   om   gällande   lagar   och\r\nbestämmelser är lätt åtkomlig för företagen  och att\r\nbestämmelserna  är  klart  och  tydligt formulerade.\r\nUtskottet framhöll även att regelsystemet  inte  bör\r\nutformas  på  ett  sådant  sätt att dess komplexitet\r\nutgör ett hinder för nyföretagare.\r\nNär det gäller information  till  nyföretagare kan\r\nnämnas   att  Nutek  sedan  1994  driver  den   s.k.\r\nStartlinjen.   Startlinjen   är   en   telefon-  och\r\nwebbaserad    informationstjänst,    genom    vilken\r\nnyföretagaren kan få information om regler och  krav\r\ninför   företagsstarten,   registreringar,  skatter,\r\nföretagsformer,   finansiering,   olika   typer   av\r\ntillstånd m.m.\r\n\r\nBidrag till miljöcertifiering\r\n\r\nDe  företag  som  arbetar   efter   riktlinjerna   i\r\nmiljöledningssystemen EMAS (EU:s miljöstyrnings- och\r\nmiljörevisionsordning)  och  ISO  14001  kan låta en\r\noberoende   part   granska   miljöstyrningssystemet.\r\nUppfyller miljöstyrningssystemet uppställda krav kan\r\nföretaget erhålla en EMAS-registrering eller ett ISO\r\n14001-certifikat.\r\n\r\nI regeringens skrivelse 2001/02:173  om  en samlad\r\nnaturvårdspolitik erinrades om att marknadskrafterna\r\nger  företagen  möjlighet  att  komma  längre i sitt\r\nmiljöarbete  än vad som föreskrivs i lagstiftningen.\r\nUtvecklingen  av   marknadsbaserade   styrmedel  bör\r\nfortsätta  och  på  så  sätt  bidra  till att  olika\r\nmiljökvalitetsmål    uppnås.   Regeringen   framhöll\r\nemellertid att sådana  verktyg  i  första  hand  bör\r\nutvecklas  av aktörerna på marknaden, dvs. konsumen-\r\nter, producenter,  handel  samt  miljö-  och  miljö-\r\nmärkningsorganisationer.    Regeringen   ansåg   att\r\nmyndigheterna och vetenskapssamhället har ett ansvar\r\nför att tillhandahålla och presentera  underlag  som\r\nkan vara relevant för utformning eller revidering av\r\nett system.\r\nUnder  åren  1996-1998 genomförde Nutek programmet\r\nMiljöstyrning i  småföretag.  Huvuduppgiften var att\r\nstärka  små och medelstora företags  konkurrenskraft\r\ngenom att  skapa förutsättningar för att påbörja ett\r\nmiljöstyrningsarbete.       Stöd      gavs      till\r\nmiljöstyrningsprojekt  samt  till   information  och\r\nvägledning  i  miljöstyrningsfrågor  till   små  och\r\nmellanstora företag.\r\nI  början  av  februari  2003  presenterade  Nutek\r\nrapporten  Miljöarbete  i småföretag - en ren vinst?\r\nAv rapporten framgår att  miljöledningssystem är det\r\nviktigaste  verktyget  i småföretagens  miljöarbete.\r\nResultat från flera undersökningar  visar  dock  att\r\ndet  är  relativt  sett  dyrare  för  småföretag att\r\nmiljöcertifiera    sig.    I   rapporten   framhålls\r\nemellertid  också  att  det  är   mer   tveksamt  om\r\nsubventioner  är  ett lämpligt verktyg för  att  öka\r\nföretags    miljöanpassning.     Enligt     tidigare\r\nundersökningar  som  refereras  i rapporten har  det\r\nframkommit att många företag är kritiska till bidrag\r\ndå  sådana  lätt  snedvrider  konkurrensen.   Enligt\r\nMiljövårdsberedningen,   som   också   refereras   i\r\nrapporten,  tycker dessutom många företag att det är\r\nkrångligt att söka bidrag.\r\nNutek  menar   att   det  måste  bli  lättare  för\r\nsmåföretag att miljöcertifiera  sig enligt ISO 14001\r\noch EMAS. Myndigheten anser att språket  i ISO 14001\r\nbör  bli  enklare och ges en tolkning som är  bättre\r\nanpassad till  småföretagens  förutsättningar. Nutek\r\nmenar också att det finns goda skäl att utreda vilka\r\nkonsekvenser stegvis certifiering  kan  få  när  det\r\ngäller   miljöarbete   i   småföretag.   Alternativa\r\ncertifieringssystem    som    är    anpassade   till\r\nsmåföretagens  villkor  bör utformas på  ett  sådant\r\nsätt att de lägger grunden  till  senare  anslutning\r\ntill ISO 14001 eller EMAS-standarderna.\r\nEnligt  uppgift  från  Nutek  har det inte funnits\r\nnågot bidrag på central statlig nivå till småföretag\r\nsom vill miljöcertifiera sin verksamhet. Nutek anser\r\natt  det  är  ett  samhällsintresse  att   stimulera\r\nmiljöcertifiering men att certifiering främst  skall\r\nses som ett konkurrensmedel och därför inte bör  ges\r\nsärskilda  bidrag. Nutek menar att man i stället bör\r\nvisa att det  lönar  sig  att  satsa  på  ett aktivt\r\nmiljöarbete.  Problemet  är dock, enligt Nutek,  att\r\ndet  är  få småföretag som tillräckligt  snabbt  kan\r\ngöra kostnadsbesparingar eller öka intäkterna på ett\r\nsätt som motsvarar den höga kostnaden för att införa\r\nmiljöledningssystem.  Enligt  Nutek  skulle en metod\r\nför att göra införandet lönsamt kunna  vara  att  ge\r\nrabatt    på   tillsynsavgifter.   Sådana   rabatter\r\nförekommer  redan  i  dag  i  vissa kommuner. Vidare\r\nförespråkar    Nutek    stöd    till   småföretagens\r\nmiljöarbete  genom information och  rådgivning  samt\r\ngenom  att det  utvecklas  verktyg  som  underlättar\r\ndetta arbete.  Ett  viktigt instrument är här Nuteks\r\ns.k. miljöledningspraktika. Denna handledning syftar\r\ntill att hjälpa företag  att komma en bit på väg mot\r\nen  certifiering enligt ISO  14001  och/eller  EMAS.\r\nMaterialet kostar 800 kr och har hittills sålts i ca\r\n1 700 exemplar.\r\nNär  det gäller stimulering av företags anslutning\r\ntill   miljöledningssystem    genom    sänkning   av\r\ntillsynsavgifter     bör     det     noteras     att\r\nNaturvårdsverket  i  ett  remissvar  har motsatt sig\r\ndenna  lösning.  Naturvårdsverket  menade   att  det\r\nsaknas  grund  för  en  sådan sänkning, särskilt  om\r\navgiften    skall    fortsätta     vara    en    ren\r\nfinansieringsavgift.  Verket  ansåg att  det  behövs\r\nstarkare  incitament  för en anslutning,  exempelvis\r\nsänkt  arbetsgivaravgift,  för  att  säkerställa  en\r\nfinansiering        via       registreringsavgifter.\r\nNaturvårdsverket menade  vidare  att incitamenten av\r\nmiljöskäl även bör inkludera andra  samhällssektorer\r\noch   branscher   än   dem   som   betalar  statliga\r\ntillsynsavgifter,   exempelvis   areella   näringar,\r\ntransportsektorn   samt   bygg-,   fastighets-   och\r\nbostadssektorn.\r\nMed  Almi  Företagspartners program  Miljö  4  kan\r\nsmåföretag genom en serie gruppseminarier införa ISO\r\n14001 och/eller  EMAS och en egen miljömanual. Cirka\r\n400-500  företag  har  deltagit  i  programmet.  Ett\r\nkomplett program som  skall  leda  till certifiering\r\nkostar   120   000   kr  (exklusive  kostnader   för\r\ncertifiering).\r\nI    sammanhanget    bör    även     AB    Svenska\r\nMiljöstyrningsrådet nämnas. Företaget ägs  gemensamt\r\nav    staten,   industrin   och   kommunerna   genom\r\nMiljödepartementet,  Svenskt  Näringsliv och Svenska\r\nKommunförbundet.  Miljöstyrningsrådets   uppgift  är\r\nbl.a. att stödja industri, näringsliv och  offentlig\r\nförvaltning      i      deras     miljöarbete.     I\r\nMiljöstyrningsrådets verksamheter  ingår  bl.a.  att\r\nförvalta,      utveckla     och     informera     om\r\nmiljöstyrningssystem och miljövarudeklarationer.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nFrågor  om  särskilda   utbildningar   för  blivande\r\nföretagare  som  leder  fram  till  någon  form   av\r\nkompetensbevis  har  varit  föremål  för  utskottets\r\nställningstagande   vid   ett   flertal  tillfällen.\r\nUtskottet  har  då betonat betydelsen  av  den  fria\r\netableringsrätten  som  en grundläggande princip vid\r\nföretagsetablering samt framfört  tvivel  på  att en\r\nmodell   med   företagskörkort   eller   motsvarande\r\nverkligen  kan  motverka  den  typ  av  problem  som\r\nbeskrivs  i  motionerna.  Utskottet  har  i  stället\r\nförordat en effektiv tillsyn och information som  de\r\nviktigaste instrumenten för det ändamålet.\r\n\r\nNär  nu  dessa  frågor på nytt tas upp i ett antal\r\nmotioner kan inte utskottet  finna  några  nya motiv\r\nsom   föranleder   ett  annat  ställningstagande  än\r\ntidigare.  Utskottet   menar   därför  att  det  får\r\nförutsättas    att    nyföretagare   besitter    den\r\ngrundläggande  kännedom   om   centrala  regler  för\r\nföretagande   som   kan   anses   erforderlig.    Om\r\nföretagaren  själv  finner  att  det finns brister i\r\ndessa  kunskaper  skall  det vara lätt  att  inhämta\r\nnödvändig information. I det  avseendet  fyller  den\r\ninformationstjänst  som  Nutek  tillhandahåller  med\r\ninriktning  mot nyföretagare (Startlinjen) en viktig\r\nfunktion.  Även  Almi  bistår  med  rådgivning  till\r\nnyföretagare.  I  de  fall  ett  företag uppsåtligen\r\neller   på   grund   av   bristande  kunskaper   hos\r\nföretagaren drivs utanför lagarnas råmärken är det i\r\nförsta hand olika kontroll-  och tillsynsmyndigheter\r\nsom  skall  svara  för att detta  uppmärksammas  och\r\nbeivras.   Med  det  anförda   avstyrker   utskottet\r\naktuella yrkanden  i  motionerna  2002/03:N220  (s),\r\n2002/03:N284 (s) och 2002/03:N383 (s).\r\nNär  det  gäller  frågan  om  att  underlätta  för\r\nsmåföretagare  att miljöcertifiera sina företag, som\r\ntas upp i motion  2002/03:N396  (mp), vill utskottet\r\ninledningsvis understryka värdet  av  att företagens\r\nmiljöarbete stimuleras. Detta bör företrädesvis  ske\r\ngenom rådgivning och genom att staten på olika sätt,\r\noch  i  samverkan  med  företagar-,  konsument-  och\r\nmiljövårdsorganisationer,  medverkar  i utarbetandet\r\nav    miljöledningssystem   och   miljöcertifiering.\r\nMiljöstyrningsrådet tillhör också de aktörer som har\r\nen viktig  funktion i sammanhanget. Utskottet anser,\r\nliksom Nutek,  att  företagens  miljöarbete i första\r\nhand bör grundas på synsättet att miljösatsningar är\r\nen metod för att stärka företagens  konkurrenskraft.\r\nStaten   bör   på   olika  sätt  påverka  företagens\r\nattityder i det avseendet.  Direkta  subventioner är\r\nemellertid  inte  en  metod  som har den långsiktiga\r\neffekt som eftersträvas och kan  dessutom  vara svår\r\natt   förena  med  EU:s  statsstödsregler.  Med  det\r\nanförda  avstyrker  utskottet  motion  2002/03: N396\r\n(mp) i berörd del.\r\n\r\nSocial ekonomi\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  med  hänvisning till vidtagna\r\nåtgärder    och   pågående    arbete    avslå\r\nmotionsyrkanden  om  social  ekonomi.  Jämför\r\nreservationerna 8 (m, fp) och 9 (kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI     motion    2002/03:N375    (s)    begärs    ett\r\ntillkännagivande    om    den    sociala   ekonomins\r\nmöjligheter. Motionärerna menar att  social ekonomi,\r\ndär  småföretagandet  är  en  viktig  del,   är  ett\r\nalternativ  inte  minst  ur  sysselsättningsskapande\r\nsynvinkel.  Det är angeläget med  en  diskussion  om\r\nalternativa    driftsformer.     Personalkooperativ,\r\nbrukarkooperativ  och  ideella  organisationer  utan\r\nvinstsyfte måste ges större utrymme i vårt samhälle.\r\nI  Spanien  och  Frankrike  finns  möjligheter   för\r\narbetslösa   att   omvandla   hela  eller  delar  av\r\narbetslöshetsersättningen    till     insatser     i\r\nkooperativa  företag.  En sådan modell bör även vara\r\ntänkbar i Sverige anser  motionärerna  och tillägger\r\natt även andra former av fonder bör undersökas.\r\n\r\nRegeringen  bör  ingående diskutera de möjligheter\r\nsom  den  sociala  ekonomin   kan   erbjuda.   Denna\r\ndiskussion   bör   föras   i  nära  samband  med  de\r\nregionalpolitiska       frågorna       och       med\r\nnäringslivsfrågorna.\r\nI    motion    2002/03:N387   (s)   refereras   en\r\nundersökning där det konstateras att 83 % av svenska\r\nfolket  inte  kan associera  till  begreppet  social\r\nekonomi.    Motionärerna     begär     därför    ett\r\ntillkännagivande  om  behovet  av  kunskap  om   den\r\nsociala  ekonomin. Insatser kan exempelvis innefatta\r\ninformation  till  och  utbildning  av  medlemmar  i\r\nföreningar,     kooperativ,    stiftelser,    lokala\r\nutvecklingsgrupper och till politiker och tjänstemän\r\ninom offentlig förvaltning.  Bland de två sistnämnda\r\ngrupperna är det extra viktigt  att stärka kunskapen\r\nom den sociala ekonomin i samband med upphandlingar.\r\nEnligt motionärerna finns det även  ett behov av att\r\netablera en bild av begreppet social  ekonomi  bland\r\nelever  i  grundskola  och  gymnasium. Syftet skulle\r\nvara  att  visa att verksamheten  inom  den  sociala\r\nekonomin  är   ett  alternativ  till  vanlig  privat\r\nverksamhet.  Verksamheter   och  organisationer  med\r\nsocial ekonomi som inriktning  skall  även  kunna få\r\nstörre utrymme inom den högre utbildningen.\r\nDen ideella sektorn är en kraft och en tillgång  i\r\ndet  kulturella  nätverket  som  kan  stödjas på ett\r\npositivt sätt av statsmakterna, anförs  det i motion\r\n2002/03:Kr371 (kd). Motionärerna vill se  en nystart\r\nför  det  nationella  stödet  för utveckling av  den\r\nideella sektorn. I motionen konstateras att det inom\r\nRegeringskansliet  finns en arbetsgrupp  för  samråd\r\nkring  social  ekonomi.  Motionärerna  har  tidigare\r\nframfört  att  en  sådan  arbetsgrupp  huvudsakligen\r\nborde  bestå av representanter  från  organisationer\r\noch föreningar  och  inte  enbart  av representanter\r\nfrån   departementen.   Enligt   motionärerna    bör\r\nregeringen  återkomma till riksdagen med ytterligare\r\ninformation om arbetsgruppens arbete.\r\nI Centerpartiets  motion  2002/03:N306  anförs att\r\nden  sociala  ekonomin  har  växt  sig allt starkare\r\nunder  senare  år.  Allt vanligare är att  människor\r\növertar verksamheter  från  den  offentliga sektorn.\r\nMotionärerna menar dock att den sociala ekonomin har\r\nmotarbetats  på  senare  tid.  Ett  orört  kommunalt\r\nsjälvstyre  är nämligen en viktig del  för  att  den\r\nskall  kunna  växa.   De  av  regeringen  föreslagna\r\ninskränkningarna av det  kommunala  självstyret  har\r\nhindrat    den    sociala    ekonomins   utveckling.\r\nMotionärerna  anser att den sociala  ekonomin  skall\r\nkunna appliceras  på  mindre enheter, som komplement\r\ntill hela verksamheter,  inom  skolor,  sjukhus  och\r\nvårdinrättningar  för  att  främja  en utveckling av\r\nverksamheter  som  annars  riskerar  att  avvecklas.\r\nGenom att möjliggöra för kommuner och  landsting att\r\ni  större  utsträckning  än  i  dag  kunna dela  upp\r\nupphandlingar  i  mindre delar kan förutsättningarna\r\nför den sociala ekonomins aktörer förbättras.\r\nGenom medborgarnas  engagemang  och  delaktighet i\r\nverksamheten förstärks den lokala demokratin, vilket\r\nenligt vad som sägs i motion 2002/03: A239 (c) måste\r\nses som positivt. Den sociala ekonomin skapar bättre\r\nförutsättningar för människorna att själva ha makten\r\növer  sina  liv, stärka och förbättra välfärden  och\r\nbidra till en  mer  utvecklad  medborgardemokrati. I\r\nden sociala ekonomin reduceras inte medborgaren till\r\nklient  eller  kund  utan ges, enligt  motionärerna,\r\nmöjlighet  att  bära  sitt  medborgaransvar  med  de\r\nrättigheter  och  skyldigheter  som  detta  innebär.\r\nMotionärerna  begär   ett  tillkännagivande  om  att\r\nframtidens  välfärd  kan   utvecklas   utifrån   ett\r\nunderifrånperspektiv genom den sociala ekonomin.\r\nNär   civilsamhällets  engagemang  tas  till  vara\r\nutvecklas  samhällen,  byar, stadsdelar och kvarter,\r\nanförs  det i motion 2002/03:N396  (mp).  Medlemmars\r\nengagemang    i   icke-traditionella   och   ideella\r\nverksamheter  kan   vara  en  inkörsport  till  eget\r\nföretagande.     Den    sociala     ekonomin     har\r\nförutsättningar  att   bidra  med  arbetstillfällen,\r\nspeciellt   för   grupper   som    är    svaga    på\r\narbetsmarknaden  och  kan  öka  samhällets  service,\r\ngenom  nya  välfärdslösningar  inom vård och omsorg.\r\nMotionären  menar  att  satsningar  på  den  sociala\r\nekonomin   kan  få  avsevärd   betydelse   för   den\r\nekonomiska   tillväxten    och    för   landsbygdens\r\növerlevnadsmöjligheter.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nRiksdagen behandlade frågor om social ekonomi senast\r\nvåren  2002  (bet.  2001/02:NU12), varvid  utskottet\r\nframhöll  att  det  ser  mycket  positivt  på  sådan\r\nverksamhet  som  bedrivs  inom  ramen  för  det  som\r\nbenämns social ekonomi.  Med  referens till pågående\r\noch  planerade insatser om kooperativa  företag  och\r\nsocial   ekonomi  avstyrkte  utskottet  samtliga  de\r\naktuella motionerna i berörda delar.\r\n\r\nI en motivreservation  (m,  kd,  fp)  anfördes att\r\nkooperativa   företag   är   likvärdiga   med  andra\r\nföretagsformer  och att det därför är angeläget  att\r\nframhålla vikten  av  att  olika  företagsformer ges\r\nmöjlighet    att   konkurrera   på   lika   villkor.\r\nReservanterna   menade  att  en  generellt  verkande\r\nnäringspolitik bör  eftersträvas.  Några ytterligare\r\nåtgärder  för  att  främja de kooperativa  företagen\r\nansågs inte vara nödvändiga.  I en annan reservation\r\n(c)  förordades  ett  tillkännagivande  om  att  det\r\nbehövs  åtgärder för att  underlätta  framväxten  av\r\nverksamheter  inom  den sociala ekonomin. Inte minst\r\ngäller  detta  verksamheter   på   områden  där  den\r\noffentliga  sektorn  dominerar. Detta  skulle  bl.a.\r\nunderlätta  för den sociala  ekonomins  aktörer  att\r\nutveckla mindre verksamheter som annars riskerar att\r\navvecklas.\r\nHösten    1997     tillsatte     regeringen     en\r\ninterdepartemental   arbetsgrupp   om   den  sociala\r\nekonomin  och  dess utveckling. Gruppens arbete  låg\r\nbl.a. till grund  för  identifierandet  av ett antal\r\nområden  där det behövs vidare utredning och  dialog\r\nsamt ett antal  frågeställningar  som bedöms ha stor\r\nbetydelse  för  de berörda verksamheternas  framtida\r\nutvecklingsmöjligheter.  Våren 2001 utgav regeringen\r\nen skrift om social ekonomi  i vilken arbetsgruppens\r\nslutsatser behandlades ytterligare.\r\nI  budgetpropositionen  för år  2002  nämndes  den\r\nsociala  ekonomin som en utvecklingsfaktor  inom  en\r\nrad politikområden.  Regeringen  lanserade också det\r\nnya     politikområdet    folkrörelsepolitik.     Av\r\nbudgetpropositionen   för   år   2003   framgår  att\r\npolitikområdet folkrörelsepolitik bl.a. syftar  till\r\natt   stödja  och  stärka  den  sociala  ekonomin  i\r\nsamhället.  Med  social  ekonomi åsyftas organiserad\r\nverksamhet   som   bedrivs   fristående   från   den\r\noffentliga sektorn i syfte att  göra  konkret  nytta\r\nför   medlemmar   eller   andra   grupper   och  där\r\nvinstintresset är underordnat.\r\nDen  sociala  ekonomin  behandlades  också  i  den\r\nregionalpolitiska  propositionen  hösten 2001 (prop.\r\n2001/02:4).  Där  framgår  att  lokala   kooperativa\r\nutvecklingscentrum (LKU) på ett bredare sätt  skulle\r\nfrämja  företagande  och  företagsutveckling  i  den\r\nsociala    ekonomin.   Stöd   avsattes   även   till\r\ninformation      om     lokala     och     regionala\r\nkreditgarantiföreningar  (se ovan). I förslagen till\r\nnationellt  program för entreprenörskap  och  lokala\r\nutvecklingsprogram för kommersiell service framhölls\r\natt  den  sociala   ekonomins   aktörer  skall  vara\r\nrepresenterade   i   partnerskap.   Näringsutskottet\r\nställde  sig bakom dessa förslag (bet.  2001/02:NU4)\r\noch   de   ekonomiska   åtaganden   som   följde   i\r\nbudgetpropositionen  (bet.  2001/02:NU2).  Riksdagen\r\nföljde utskottets förslag till beslut.\r\nRegeringen   tillsatte  i  september  2001  en  ny\r\ninterdepartemental  arbetsgrupp  för  frågor rörande\r\nfolkrörelser och social ekonomi. Gruppen  har främst\r\nfungerat som ett samrådsforum och utformat  underlag\r\nför    en   samlad   politik.   Då   sakfrågor   med\r\nfolkrörelseanknytning   finns   spridda   på   flera\r\ndepartement  har  gruppen  spelat en viktig roll när\r\ndet  bl.a.  gäller kunskapssamordning.  Gruppen  har\r\näven deltagit  i  arbetet med det i propositionen om\r\ndemokrati  för  det nya  seklet  (prop.  2001/02:80)\r\naviserade folkrörelseforumet  för  samråd och dialog\r\nmellan regeringen och föreningslivet. Inom ramen för\r\nfolkrörelseforum genomförs tre tematiska  seminarier\r\nunder  våren  2003.  En större konferens kommer  att\r\nanordnas under hösten 2003.\r\nSedan år 1999 har Nutek ansvaret för att handlägga\r\ndet statliga bidraget  till  kooperativ  utveckling.\r\nAnslaget  för  kooperativ  utveckling ökade till  25\r\nmiljoner kronor år 2002 och  skall  därefter årligen\r\nöka med 5 miljoner kronor fram till år  2004.  Under\r\når  2003 kommer 26 miljoner kronor att fördelas till\r\n25 LKU  och  4  miljoner  kronor skall användas till\r\nkompetensutveckling,     utvecklingsprojekt     samt\r\nutvärdering av LKU:s insatser.  Nutek  har  under år\r\n2002 påbörjat en analys av effekterna av stödet till\r\nLKU. Studien kommer att redovisas i mars 2003.\r\nAv den verksamhetsplan som Nutek har upprättat för\r\nområdet  kooperativt företagande för år 2003 framgår\r\natt  verksamheten   syftar   till   att  skapa  goda\r\nförutsättningar  för  en utveckling av  företagandet\r\ninom den sociala ekonomin.  Målen  är  bl.a. att det\r\nskall  startas  fler och starkare företag  inom  den\r\nsociala ekonomin och att de som startar företag inom\r\nden  sociala  ekonomin   skall   ha   tillgång  till\r\nprofessionell rådgivning. Vidare skall  kunskapen om\r\nföretagandet  inom området höjas väsentligt  hos  de\r\naktörer som företagare  ofta kommer i kontakt med. I\r\nverksamhetsplanen  framhålls  också  att  företagare\r\ninom  den  sociala  ekonomin   skall  behandlas  och\r\nbedömas på samma grunder som övriga  småföretagare i\r\nsina    kontakter    med    myndigheter,    företag,\r\norganisationer  och  banker.  Företagandet inom  den\r\nsociala ekonomin skall vara väl  integrerat i Nuteks\r\nföretagsstödjande arbete.\r\nI  den s.k. Upphandlingskommitténs  slutbetänkande\r\n(SOU 2001:31) presenterades förslag som bl.a. skulle\r\ngöra det  möjligt  för kommuner och landsting att ge\r\nföreträde   för  icke  vinstsyftande   företag   och\r\norganisationer  vid  upphandling av vård och omsorg.\r\nUpphandlingskommittén  behandlade  också  frågor  om\r\ns.k.    lokal   upphandling.   I   begreppet   lokal\r\nupphandling   inkluderades  bl.a.  sådana  uppdelade\r\nupphandlingar som  efterlyses  i några av motionerna\r\noch som kan gynna mindre och medelstora företag samt\r\naktörer      inom      den     sociala     ekonomin.\r\nUpphandlingskommittén menade  att  det  redan  i dag\r\nfinns  möjlighet  att  dela upp upphandlingar på ett\r\nsådant   sätt   att  även  mindre   och   medelstora\r\nleverantörer   ges    möjlighet    att    delta    i\r\nupphandlingen.\r\nKommitténs  förslag behandlades i propositionen om\r\nändringar i lagen  om  offentlig  upphandling,  m.m.\r\n(prop. 2001/02:142). Regeringen ansåg att det skulle\r\nvara  mot  reglerna  om  en  upphandlande  enhet tog\r\nlokala  hänsyn vid offentlig upphandling. Regeringen\r\nmenade dock  att det i likhet med vad kommittén hade\r\nanfört finns vissa möjligheter att inom regelverkets\r\nram   förbättra    förutsättningarna    för   lokala\r\nleverantörer att lämna anbud. Beträffande  frågan om\r\nföreträde   för  icke  vinstsyftande  företag  valde\r\nregeringen  att   avvakta  med  vidare  åtgärder  på\r\nområdet i avvaktan  på  en pågående utredning om ett\r\nnytt  slag  av  aktiebolag för  icke  vinstutdelande\r\nverksamhet (dir.  2002:30).  Denna  utredning  skall\r\nredovisas senast den 15 september 2003.\r\nUtredningen  om vårdens ägarformer (dir. 2000:103)\r\nhar  behandlat situationen  för  personalkooperativ,\r\nekonomiska  föreningar  och  andra  som verkar eller\r\nvill  verka  inom  hälso-  och  sjukvården.   I  ett\r\nidébetänkande  (SOU  2002:31)  ägnas  ett kapitel åt\r\nvillkoren  för  vård utan vinstsyfte. Idébetänkandet\r\nhar remissbehandlats  och  ett  slutbetänkande skall\r\npresenteras i mars 2003.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nBegreppet   social  ekonomi  innefattar   en   mängd\r\nverksamheter med det gemensamma att de bygger på ett\r\nengagemang underifrån utan utpräglat vinstsyfte. Det\r\nkan handla om  att  människor  sluter  sig  samman i\r\nideella   föreningar   eller   kooperativ   för  att\r\nexempelvis odla ett gemensamt intresse eller för att\r\nproducera tjänster inom vård eller omsorg.\r\n\r\nUtskottet   har   vid  flera  tidigare  tillfällen\r\nframhållit   sin  positiva   inställning   till   de\r\nverksamheter  som   omfattas   av  begreppet  social\r\nekonomi.  Den  allmännytta  eller samhällsnytta  som\r\nfungerar  som  drivkraft  för  aktörerna   inom  den\r\nsociala ekonomin stimulerar ett fördjupat engagemang\r\ni   frågor   som  rör  medborgarnas  vardag.  Enligt\r\nutskottet skapar  detta  bl.a. en djupare förståelse\r\nför  samhällets  funktion  och   bidrar   till   att\r\nupprätthålla grundläggande demokratiska värderingar.\r\nDenna utskottets positiva syn på verksamheter inom\r\nden  sociala ekonomin tycks delas av regeringen. Det\r\nframgår  inte  minst  av den beskrivning av pågående\r\naktiviteter  på  området   som   givits   ovan.  Ett\r\ntillkännagivande som i allmänna ordalag understryker\r\nden   sociala   ekonomins   fördelar   kan,   enligt\r\nutskottets  mening,  därför  inte  anses nödvändigt.\r\nDäremot anser utskottet, i likhet med vad som anförs\r\ni  motion 2002/03:N387 (s), att det är  bekymmersamt\r\natt   allmänhetens   kännedom  om  begreppet  social\r\nekonomi är så begränsad. Mot bakgrund av regeringens\r\npositiva  syn  på den sociala  ekonomins  potential,\r\nförutsätter utskottet  emellertid  att regeringen på\r\nett ändamålsenligt sätt säkerställer att medborgare,\r\nverksamheter  och beslutsfattare informeras  om  den\r\nsociala ekonomins  innebörd och förtjänster. Med det\r\nanförda avstyrks samtliga  här  aktuella  motioner i\r\nberörda delar.\r\n\r\nTurism\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  med  hänvisning till vidtagna\r\nåtgärder och pågående arbete, bl.a. genom det\r\ns.k.        Framtidsprogrammet,         avslå\r\nmotionsyrkanden om turism. Jämför reservation\r\n10 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI     motion    2002/03:N217    (s)    begärs    ett\r\ntillkännagivande   om  åtgärder  mot  pornografi  på\r\nhotell och konferensanläggningar. Motionären betonar\r\nvikten av att pornografins  utbredning  hindras  och\r\nmenar  att  det  är angeläget att initiativ tas till\r\nsamtal och åtgärder mot pornografi på dessa platser.\r\nStaten, kommunerna,  landstingen,  näringslivet  och\r\nden  fackliga rörelsen bör ha ett gemensamt intresse\r\nav att  slopa tillgången på pornografi på hotell och\r\nkonferensanläggningar, anförs det.\r\n\r\nI motion  2002/03:N328  (s) föreslås ett uttalande\r\nav  riksdagen  om vikten av fisketurismen.  För  att\r\nfrämja  denna  turism   bör   flera  olika  åtgärder\r\ntillgripas. Åtgärder som nämns  i motionen är att ta\r\nfram  en samlad kunskapsbas om fisketurism  och  att\r\nalla relevanta organisationer och myndigheter förses\r\nmed en  offensiv strategi på området. Vidare behövs,\r\nenligt  motionärerna,   regelförändringar   så   att\r\nföretagande inom fisketurismen blir möjligt.\r\nI  Dalarna finns goda förutsättningar att utveckla\r\nturismen,  anförs  det  i  motion  2002/03:N362 (s).\r\nBesöksnäringen    måste    därför    bli    än   mer\r\nkonkurrenskraftig både på den svenska hemmamarknaden\r\noch när det gäller att locka utländska besökare till\r\nlänet.  Lönsamheten  för de enskilda företagen  inom\r\nbesöksnäringen kan öka  genom  produktutveckling och\r\nförstärkt marknadsföring, där helhetsprodukten skall\r\nvara  miljöanpassad. Turismen kan  bidra  till  ökad\r\nsysselsättning    hos    företag    verksamma   inom\r\nbesöksnäringen.   För   att   möjliggöra  en   sådan\r\nutveckling  krävs  också  förbättrad  infrastruktur.\r\nMotionären  begär ett tillkännagivande  om  vad  som\r\nanförs om ökad sysselsättning inom turismbranschen.\r\nTurismens förutsättningar  i Dalarna berörs även i\r\nmotion  2002/03:N214 (m). Det framhålls  att  det  i\r\ndetta  län   finns   många   möjligheter   till  nya\r\narbetstillfällen   inom   turistsektorn.  Motionären\r\nefterlyser åtgärder på flera  olika  områden för att\r\nturistbranschen skall kunna växa. I motionen  anförs\r\nbl.a.      att     turistbranschen     är     mycket\r\narbetskraftsintensiv        och       att       höga\r\narbetsgivarkostnader  och sociala  kostnader  därför\r\ndrabbar turistnäringen  hårt.  En  stor  andel av de\r\nanställda  inom  skidturismen  är  säsongsanställda,\r\npåpekar  motionären  och menar att förändrade  lagar\r\nskulle underlätta för  säsongsanställda  att få ihop\r\ntill en heltid och därmed kunna bosätta sig i bygden\r\n-  och  betala  skatt  där.  För  små  kommuner  kan\r\ngästarbetarna  innebära en tung belastning genom att\r\nkommunen  tvingas   investera   i   samhällsservice,\r\nframhålls det.\r\nI motion 2002/03:N398 (s) framhålls  att  turismen\r\när   en   av   de   snabbast   växande   branscherna\r\ninternationellt.  Motionärerna anser att Västsverige\r\nskall  ha en hög attraktionskraft  som  turistregion\r\nmed    konkurrenskraftiga     och    marknadsledande\r\nanläggningar   och   evenemang   inom    strategiska\r\nturistsegment. Detta bör ges regeringen till känna.\r\nTurismen    är    en    näring    med    betydande\r\ntillväxtmöjligheter    som    är   viktig   ur   ett\r\nregionalpolitiskt perspektiv, framhålls det i motion\r\n2002/03:N304 (m). Det behövs dock bättre villkor för\r\nturismen    som    näring.    Turistindustrin     är\r\npersonalintensiv  och motionärerna förespråkar sänkt\r\nskatt    på    arbete    och     bättre    anpassade\r\narbetsmarknadsregler  för  att Sverige  skall  klara\r\nkonkurrensen  och  kunna  utveckla   turistnäringen.\r\nMotionärerna framhåller att kommuners  engagemang på\r\nturismens   område  ofta  innebär  svårigheter   för\r\nturistföretagen,  eftersom konkurrensen inte sker på\r\nlika villkor. Kommunerna  bör,  enligt motionärernas\r\nuppfattning,  inte  engagera sig i  aktiviteter  som\r\nbättre   kan   skötas   av    privata    företagare.\r\nMotionärerna anser att de insatser som har gjorts på\r\nturistområdet inte har gynnat företagen nämnvärt.\r\nEn  fungerande  turistsektor  kan  ge  fler  jobb,\r\nbättre statliga finanser, ett levande Sverige och en\r\nbättre miljö, anförs det i motion 2002/03:N267 (fp).\r\nDen  s.k.  ekoturismen är intressant med hänsyn till\r\nvad Sverige  kan  erbjuda  turister  i form av orörd\r\nnatur och andra kultur- och skönhetsupplevelser.\r\nI      motion     2002/03:N331     (fp)     begärs\r\nriksdagsuttalanden  i  följande  fyra  avseenden: om\r\nbehovet    av    att    utvärdera   verksamheten   i\r\nTuristdelegationen;  om  behovet   av   att  granska\r\nverksamheten  i  Sveriges  Rese-  och  Turistråd  AB\r\n(Turistrådet);  om  behovet  av  att  undersöka   om\r\neffektivitetsvinster   kan   uppnås  dels  genom  en\r\nsammanslagning     av     Turistdelegationen     och\r\nTuristrådet,  dels genom att  överföra  Turistrådets\r\ninformationsverksamhet till Utrikesdepartementet; om\r\nbehovet av att ersätta de strategiska riktlinjerna i\r\nTuristdelegationens handlingsprogram med en generell\r\npolitik        avseende         arbetskraftsintensiv\r\ntjänsteproduktion.     Motionärerna    anser     att\r\nTuristrådets roll bör vara att sprida information om\r\nSverige som turistland,  inte  att  engagera  sig  i\r\nenskilda företags intressen, som har skett vid flera\r\ntillfällen    under   årens   lopp.   Vidare   anser\r\nmotionärerna  att   frågan   om  hur  anslagen  till\r\nTuristrådet  har  disponerats  och   hur  riksdagens\r\nbeslut  har  förverkligats  bör  utredas  liksom  om\r\neffektivitetsvinster    kan    uppnås    genom    en\r\nsammanslagning        av       Turistrådet       och\r\nTuristdelegationen. Den  statistikförsörjning  som i\r\nekonomisk mening är Turistdelegationens huvuduppgift\r\ninnehåller    viktiga    marknadsfakta    för   både\r\nTuristrådet  och  näringen  och frågan är därför  om\r\ninte    Turistrådet    är    bättre    skickat    än\r\nTuristdelegationen  att hantera detta material.  Det\r\när  även  angeläget  att   frågan   om  huruvida  en\r\növerföring  av  Turistrådets  informationsverksamhet\r\ntill Utrikesdepartementet skulle  kunna  skapa  ökad\r\neffektivitet görs till föremål för en utvärdering  i\r\ndetta sammanhang.\r\nStatens  mål  för  turistpolitiken  ligger i stort\r\nsett  utanför  det  näringspolitiska  området.   Det\r\nförutsätts  en  omfattande omläggning av skatte- och\r\narbetsmarknadspolitiken  för  att  det  skall  kunna\r\nuppnås.  Målet bör därför omformuleras. Verksamheten\r\ni  både  Turistdelegationen  och  Turistrådet  inger\r\nenligt   motionärerna    betänkligheter    i   flera\r\nhänseenden.  Den har nu bedrivits i åtta år och  bör\r\ndärför granskas  och  utvärderas  för  att utröna om\r\ninriktningen   är   den   rätta  och  om  riksdagens\r\nintentioner förverkligats eller  har förutsättningar\r\natt förverkligas.\r\nMotion 2002/03:N391 (kd) innehåller  förslag  till\r\nsex  tillkännagivanden,  bl.a.  om  turismen  som en\r\nnationell    angelägenhet,    om    infrastrukturens\r\nbetydelse för turismen och om forskningens betydelse\r\nför  turistnäringen. Vidare begärs tillkännagivanden\r\nom tillväxtpotentialen  inom  evenemangsturismen och\r\nkonferensturismen,       om      den      småskaliga\r\nlandsbygdsturismens       och       fjäll-       och\r\nskärgårdsturismens  betydelse  samt  om  behovet  av\r\nminskad   byråkrati   och  myndighetskontroll   samt\r\nregelförenklingar.\r\nI motionen framhålls  att turism är ett område som\r\när typiskt nationellt till  sin karaktär. Om politik\r\nskall bedrivas på turistområdet  bör  det  därför  i\r\nallt   väsentligt   ske  nationellt,  regionalt  och\r\nlokalt.   Konferensturismen    är    den    del   av\r\nturistnäringen   som   omsätter   mest   pengar  per\r\nbesökare. För att Sverige skall kunna konkurrera  om\r\nstora  kongresser  måste  skattenivåerna  på  turism\r\nharmoniseras.   Motionärerna  framhåller  också  att\r\nSverige har en bred  evenemangsstruktur  som  lockar\r\ntill  sig  alltfler besökare. För skärgårdsturismens\r\ndel menar motionärerna  att  det  behövs  en  rimlig\r\nservicenivå,   vilken   i   sin   tur   kräver   att\r\nförutsättningarna  för åretruntboende måste stärkas.\r\nMotionärerna     anser    att     den     småskaliga\r\nlandsbygdsturismen  kan  vara  en  möjlighet för att\r\nmånga skall kunna bo kvar på sin hemort. Den kan bli\r\nen  positiv sysselsättningsfaktor. Fjällturismen  är\r\nsedan  länge  etablerad.  Fisketurism  är  ett annat\r\nområde där det finns möjligheter till företagande.\r\nMotionärerna   framhåller   vidare   att   en  väl\r\nfungerande  infrastruktur  är av avgörande betydelse\r\nför turismen på landsbygden.  Priser  på  flyg-  och\r\ntågresor liksom vägarnas standard betyder mycket för\r\nen lönsam turistnäring. Motionärerna framhåller även\r\nvikten  av att Sverige deltar aktivt i den forskning\r\nsom  bedrivs  kring  turism.  Lika  viktigt  är  att\r\nerfarenheter och forskningsrön på ett effektivt sätt\r\nförs ut  till näringen. Sverige bör i samarbetet med\r\nEU hävda behovet  av  minskad  byråkrati.  Slutligen\r\npåpekar  motionärerna  att  det behövs genomgripande\r\nförändringar  av regelverket,  men  även  förändrade\r\nattityder vid regeltillämpningen  så  att  den  inte\r\nhämmar verksamheten i turistföretagen.\r\nI    motion    2002/03:Kr336    (c)   begärs   ett\r\ntillkännagivande om att Turistdelegationen bör ges i\r\nuppdrag att se hur kulturen på ett  mer  aktivt sätt\r\nkan  placeras i turistsammanhang. Det framhålls  att\r\nturismen     är    en    av    Sveriges    starkaste\r\nexportindustrier  och  den  basnäring  som  har  den\r\nstarkaste  tillväxten.  Motionärerna  menar  att det\r\nbehövs     samverkan    mellan    kulturlivet    och\r\nturistorganisationerna  för  att göra landets kultur\r\noch   konstnärliga   verksamhet   mer    känd    och\r\nlättillgänglig.  Medvetna satsningar på kulturturism\r\när   en   drivkraft  för   den   lokala   ekonomiska\r\nutvecklingen och sysselsättningen, anförs det.\r\nCenterpartiet  framhåller  i  motion 2002/03:MJ428\r\natt den breda allmänhetens naturintresse och kunskap\r\nom   naturvärden   kan  stimuleras  genom   att   en\r\nekologiskt hållbar turism  i  skyddade  naturområden\r\nfrämjas. Det finns, enligt motionärerna,  annars  en\r\nrisk   att   naturskyddsområden  blir  en  undangömd\r\ntillgång för särskilt  bevandrade naturvårdskännare.\r\nFör  landsbygden  och i skärgården  är  turismen  på\r\nmånga håll ekonomiskt mycket betydelsefull.\r\nCenterpartiet  berör  också  frågor  om  turism  i\r\nmotion    2002/03:N345.     Där     framhålls    att\r\nlandsbygdsturismen  är  viktig för att  hela  landet\r\nskall kunna utvecklas. Motionärerna menar att utöver\r\nregelförenklingar och minskade  personalkostnader är\r\ndet   viktigt   att  olika  aktörer  samordnar   sin\r\nmarknadsföring och  att  det  finns paketerbjudanden\r\nför  turister. Regeringen bör därför  i  samråd  med\r\nbl.a.    hushållningssällskapen,    turistbranschens\r\naktörer,  Lantbrukarnas  Riksförbund  och  regionala\r\nföreträdare  utveckla  ett  samlat program  för  att\r\nutveckla landsbygdsturismen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nAllmänt om politiken på turistområdet\r\n\r\nVåren 2002 behandlade utskottet  (bet. 2001/02:NU12)\r\nflera motioner om turism med liknande  innehåll  som\r\nde   nu   aktuella.   Utskottet  avstyrkte  samtliga\r\nyrkanden i berörda delar  och konstaterade bl.a. att\r\nturistnäringen är sysselsättningsintensiv och har en\r\nstor betydelse i många delar av landet, inte minst i\r\nglesbygden.  Utskottet  erinrade   vidare  bl.a.  om\r\nförslagen   från   den   av   regeringen   tillsatta\r\nFramtidsgruppen  (Framtidsprogrammet),  som  berörde\r\nflera  av  de  spörsmål  som  togs upp i motionerna.\r\nGenomförandet av Framtidsprogrammet  skulle,  enligt\r\nutskottets    uppfattning,    utgöra   grunden   för\r\nutvecklandet  av  den  svenska  turistnäringen,  och\r\nutskottet  fann  inget  skäl  att  föregripa   detta\r\narbete.\r\n\r\nI  en  reservation  (m, kd, c och fp) anfördes att\r\nnärings- och konkurrensvillkoren  för turistnäringen\r\ni  Sverige  måste  förbättras.  Särskilt   betonades\r\nbetydelsen    av    generellt   goda   villkor   för\r\nföretagandet.\r\nI budgetpropositionen  för  år  2003  konstaterade\r\nregeringen  att  turismen är ett viktigt område  för\r\natt öka tillväxten  i  Sverige. Vidare framhölls att\r\nstaten  tillsammans med näringen  ansvarar  för  att\r\nimplementera   Framtidsprogrammet.   Denna   process\r\nbedöms  pågå  under  minst en treårsperiod och skall\r\nkontinuerligt följas upp  och utvärderas. Regeringen\r\nbetonade även att detta arbete  bör  koordineras med\r\nde regionala tillväxtprogrammen. Det ansågs  viktigt\r\natt  eftersträva villkor för företagen i den svenska\r\nrese-  och  turistindustrin som så långt som möjligt\r\njämställs   med    vad    som   gäller   i   viktiga\r\nkonkurrentländer. Villkoren  skall  heller inte göra\r\natt turistföretagen missgynnas jämfört med företag i\r\nandra branscher.\r\nI    sin    behandling    av   budgetpropositionen\r\nkonstaterade  näringsutskottet   att  anslaget  till\r\nturistfrämjande  höjdes med 10 miljoner  kronor  för\r\nbudgetåret 2002 bl.a.  för genomförandet av det s.k.\r\nFramtidsprogrammet (bet.  2002/03:NU1). I programmet\r\nförordas bl.a. att anslaget till turismen successivt\r\nbör    öka    under    de    kommande   tre    åren.\r\nFramtidsprogrammet hade också  legat  till grund för\r\nden  satsning på turistfrämjande som gjordes  i  den\r\nregionalpolitiska  propositionen  hösten 2001 (prop.\r\n2001/02:4, bet. 2001/02:NU4).\r\nUtskottet  konstaterade  vidare  att   Turistrådet\r\ndärefter  hade  fått  i  uppdrag  att  utveckla  och\r\nmarknadsföra   varumärket   Fjällvärlden   och   att\r\nregeringen  i  juli  2002  gav Turistdelegationen  i\r\nuppdrag   att   genomföra  ett  program   för   ökad\r\ninnovationskraft  inom  turistnäringen. Insatser som\r\nfrämjar   turismforskningen    skulle   utgöra   ett\r\ninsatsområde. Ett delprogram för  hållbar utveckling\r\noch miljömärkning skulle också vara  en  del  av det\r\nprogrammet.   Med   hänvisning   till  höjningen  av\r\nanslaget  till  turistfrämjande  och  de  medel  som\r\navsattes  genom den regionalpolitiska  propositionen\r\nhösten    2001    avstyrkte    utskottet    samtliga\r\nmotionsyrkanden.\r\nSom har framgått  ovan  genomför  staten  delar av\r\npolitiken   på   turistområdet  genom  den  statliga\r\nmyndigheten Turistdelegationen  och det med näringen\r\ngemensamt ägda bolaget Sveriges Rese-  och Turistråd\r\nAB (Turistrådet). Turistdelegationen och Turistrådet\r\ndeltar  i  arbetet  med de regionala tillväxtavtalen\r\nsamt i arbetet med att genomföra Framtidsprogrammet.\r\nAv  budgetpropositionen  för  år  2003  framgår  att\r\nTuristrådet  har  påbörjat en omstrukturering av sin\r\nverksamhet. Minskade  fasta  kostnader  och  en  mer\r\nflexibel  organisation  skall  möjliggöra en bredare\r\noch  mer  kostnadseffektiv representation  utomlands\r\noch   att   medel    frigörs    till   bl.a.   olika\r\nmarknadsaktiviteter.     Enligt     uppgift     från\r\nNäringsdepartementet     kommer    turistfrämjandets\r\norganisation att ses över under år 2003.\r\n\r\nFörutsättningar för företagande inom\r\nturistsektorn\r\n\r\nNär det gäller allmänna villkor  för  småföretagande\r\nhänvisas främst till vad som i detta betänkande  har\r\nredovisats    under   avsnittet   innovationer   och\r\nnyföretagande.   Där   behandlas   bl.a.  frågor  om\r\nregelförenklingar   m.m.   Nämnas   bör   dock   att\r\nTuristdelegationen  för  närvarande  arbetar med  en\r\nuppdatering   av   skriften  Sundare  Förnuft   från\r\nnovember 1999. I denna  beskrivs de näringspolitiska\r\nvillkoren för turistnäringen  i  Sverige och även de\r\nhinder  för  utveckling  som  har  identifierats  av\r\nbranschorganisationer    och    företag.    Skriften\r\nbehandlar   även   konkurrensfrågor  och  frågor  om\r\nrollfördelningen mellan turistföretag och offentliga\r\naktörer.\r\n\r\nKulturturism\r\n\r\nBeträffande    kulturturism    kan    noteras    att\r\nTuristdelegationen  har  bildat  en  mötesplats  med\r\nanledning  av de regionala tillväxtavtalen, Centralt\r\nPartnerskap-Turism,  för  myndigheter  som  på olika\r\nsätt  är  involverade  i turistnäringens utveckling.\r\nMyndigheterna träffas några  gånger  per  år och tar\r\nupp  frågor  som  rör  turistnäringens tillväxt  och\r\nvillkor för utveckling.  Ett  område  som  berörs  i\r\ndessa sammanhang är kultur kopplad till turism. Inom\r\nramen   för  Turistdelegationens  innovationsprogram\r\ndiskuteras  ett  antal konkreta samarbetsprojekt med\r\nRiksantikvarieämbetet      (RAÄ)     och     Statens\r\nfastighetsverk   rörande   bl.a.    världsarv    och\r\naffärsutveckling  av kulturturistiska produkter. RAÄ\r\nhar    nyligen    i    skriften     Kulturarvet    -\r\nUtvecklingsområde  för svensk turism föreslagit  att\r\ndet skall inrättas ett nytt centrum för kulturturism\r\ni Östersund.\r\n\r\nInfrastruktur och turism\r\n\r\nInfrastrukturens betydelse  för  turismen  tas upp i\r\nnågra  motionsyrkanden. I anslutning till detta  kan\r\nkonstateras   att   ett   av  utvecklingsområdena  i\r\nFramtidsprogrammet  gäller  just   infrastruktur.  I\r\npropositionen  om infrastruktur för ett  långsiktigt\r\nhållbart transportsystem  (prop.  2001/02:20) lyftes\r\nturismen   och  dess  behov  fram.  I  propositionen\r\nframhölls att en grundläggande förutsättning för att\r\nturistnäringen   skall   fortsätta   att   utvecklas\r\npositivt  är att vägnätet är tillfredsställande  där\r\nturismen är  under stark utveckling. Särskild hänsyn\r\nmåste  tas  till   sådana   behov  i  den  regionala\r\nplaneringen  av  transportinfrastrukturen,  anfördes\r\ndet.\r\n\r\nForskning och turism\r\n\r\nFrån och med juli  2002  och  tre  år  framåt satsar\r\nstaten genom Turistdelegationen 7,5 miljoner  kronor\r\npå    att    främja    forskningen   kring   turism.\r\nTuristdelegationen skall bl.a. i samråd med forskare\r\nutarbeta ett program för  att  främja  forskning  om\r\nturism  samt  se  till att avsatta medel används för\r\nforskning  inom  turistområdet  som  har  strategisk\r\nbetydelse  för  turistnäringen.  Satsningarna  skall\r\nbl.a. kopplas till Framtidsprogrammets olika områden\r\noch   ligga   till   grund    för   ett   nationellt\r\nforskningsprogram som utvecklar  tankegångarna i var\r\nett  nationellt  forsknings-  och utvecklingsprogram\r\nför rese- och turistindustrin - Turismforskning 2005\r\n-  som togs fram av Turistdelegationen  och  Svenska\r\nRese-   och  Turistindustrins  Samarbetsorganisation\r\n(RTS) men som saknade egen finansiering.\r\n\r\nForskningsinstitutet  ETOUR  vid  Mitthögskolan  i\r\nÖstersund   kan   sägas  vara  den  enskilt  största\r\nforskningsmiljön med inriktning på turism i Sverige.\r\nForskningen     bedrivs     inom     programområdena\r\nföretagsutveckling,   destinationsutveckling,  natur\r\noch  naturresurser samt  kultur  och  kulturmiljöer.\r\nETOUR      finansieras      i     dagläget     genom\r\nstrukturfondsmedel.   Denna   finansiering    upphör\r\nemellertid   den   30  september  2004.  Den  årliga\r\nbudgeten uppgår till  ca  25  miljoner  kronor.  För\r\nnärvarande  pågår  ett arbete med att stärka ETOUR:s\r\ntillväxtorientering,  bl.a.  genom  nya  projekt med\r\ninriktning  på innovationssystem och klusterdynamik.\r\nSom ett komplement  till turismforskningen har ETOUR\r\nunder det senaste året  startat  en enhet för analys\r\noch  statistik.  Syftet är att förse  turistnäringen\r\nmed  analyser  som  ger   företag,  myndigheter  och\r\norganisationer  möjlighet  att  skapa  en  stabilare\r\ngrund för sin utveckling. En  viktig  del av ETOUR:s\r\nverksamhet      utgör      kunskapsöverföring     av\r\nforskningsresultat  till  privata   och   offentliga\r\nintressenter   inom   turistnäringen.   Förutom  via\r\nforskningsrapporter     sprids     resultaten    via\r\npopulärvetenskapliga  sammanfattningar,   faktablad,\r\nnyhetsbrev  och  hemsida. Ett stort antal seminarier\r\noch  föreläsningsserier   ordnas  årligen  runtom  i\r\nlandet.  Avslutningsvis kan  nämnas  att  ETOUR  har\r\nkartlagt all  aktuell  turismforskning  i Sverige. I\r\nkartläggningen identifierades över 200 projekt.  Det\r\nvisade  sig att majoriteten av landets högskolor och\r\nuniversitet  på  något sätt har deltagit i forskning\r\nom turism.\r\n\r\nEkoturism och annan naturturism\r\n\r\nTuristdelegationen  har fått i uppdrag att stimulera\r\nen ökad miljömärkning  av  turistföretag. I februari\r\n2002    lanserades    ett    av   världens    första\r\nekoturismmärkningssystem: Naturens  Bästa. Målet med\r\nmärkningen  är att reseköparna lättare  skall  hitta\r\nfram till unika  natur- och kulturarrangemang. Bakom\r\nmärkningen    står   Svenska    Ekoturismföreningen,\r\nTuristrådet        och        Naturskyddsföreningen.\r\nTuristdelegationen arbetar också inom ramen för sitt\r\nordinarie   uppdrag  med   hållbar   utveckling   av\r\nturistprodukter.  Under  år  2002  gjordes  bl.a. en\r\nkartläggning av de olika märkningssystem som används\r\nav företag och destinationer.\r\n\r\nTuristdelegationen  och Skogsstyrelsen driver  ett\r\nprojekt som syftar till att nå ett närmare samarbete\r\nmellan   turismens   företrädare,   skogsägare   och\r\nskogsbruk samt att vidga  det ekonomiska utbytet och\r\nsysselsättningen från skogen  genom  turism. Arbetet\r\nhar bl.a. mynnat ut i en informations- och idéskrift\r\nsom berör småföretagarnas och myndigheternas  roller\r\ninom  området.  Avsikten  är att skriften Skogen och\r\nTurismen - en gren av naturturismen  skall stimulera\r\nmarkägare, entreprenörer och myndigheter till arbete\r\nmed  turism kopplad till skogen samt underlätta  för\r\nnya  entreprenörer.   I  maj  2002  genomfördes  ett\r\nseminarium på temat turism i skogsmiljö.\r\nTuristdelegationen    driver    tillsammans    med\r\nFiskeriverket   och   Turistrådet    ett    särskilt\r\nutvecklingsprojekt kring fisketurism. Inom ramen för\r\ndetta arbete har flera delprojekt genomförts,  bl.a.\r\nen  kartläggning av fiskeentreprenörer i landet samt\r\nmöten  och  seminarier om fisketurismens möjligheter\r\natt  utvecklas.  Som  en  direkt  följd  av  arbetet\r\nbildades  under  år  2002 en branschorganisation för\r\nentreprenörerna. I februari  2003 hölls en konferens\r\ndär  strategiskt  viktiga  myndigheter   och   andra\r\nintressenter deltog.\r\nNär    det    gäller   det   som   kan   betecknas\r\nlandsbygdsturism    kan    det    konstateras    att\r\nTuristdelegationen        inom       ramen       för\r\ninnovationsprogrammet  driver   och   deltar  i  ett\r\nflertal   utvecklingsprocesser  med  koppling   till\r\nlandsbygdsutveckling. Den redan nämnda satsningen på\r\nfisketurism  och  ekoturismprojektet  Naturens Bästa\r\nhör   till  dessa.  Hästturism  i  Sverige  är   ett\r\nnystartat  projekt.  Jaktturism är alldeles i början\r\nav en utvecklingsprocess liksom området måltider och\r\nturism   med   koppling  till   lokalt   producerade\r\nlivsmedel.        Lantbrukarnas         Riksförbund,\r\nJordbruksverket,               hushållningssällskap,\r\nforskningsinstitutioner   m.fl.   är   knutna   till\r\nprojekten.\r\n\r\nTurism i särskilda regioner\r\n\r\nNär det gäller att tillvarata förutsättningarna  för\r\nturism   i   särskilda   regioner   kan  nämnas  att\r\nTuristdelegationen följer och deltar med kunskap och\r\nandra   resurser   i   arbetet   med   de  regionala\r\ntillväxtprogrammen.  På  så  sätt  bidrar  man  till\r\nutveckling inom sådana områden som är specifika  för\r\nen  viss  region,  t.ex.  Dalarna som nämns i två av\r\nmotionerna.\r\n\r\nRegeringen har också tillsatt två delegationer för\r\natt långsiktigt stärka den  regionala utvecklingen i\r\nnorra  Sverige  respektive  i delar  av  Bergslagen,\r\nDalsland  och Värmland (dir. 2002:15  och  2002:16).\r\nDelegationerna   skall   i   dialog   med  centrala,\r\nregionala  och  lokala  aktörer  medverka  till  att\r\nlångsiktigt  stärka  en  hållbar regional utveckling\r\ninom de aktuella områdena.  I direktiven konstateras\r\natt  turismen har förutsättningar  att  expandera  i\r\ndessa  regioner.  De  båda  delegationerna redovisar\r\nsitt  uppdrag  löpande,  och  arbetet   skall   vara\r\navslutat den 31 december 2004.\r\n\r\nEU och turism\r\n\r\nEU     har     ingen     gemensam     turistpolitik.\r\nTuristdelegationen  bevakar  emellertid  tillsammans\r\nmed   Näringsdepartementet   det   samarbete   kring\r\nturismfrågor  som  finns  inom  EU.  I kommissionens\r\narbete  kring Turism och sysselsättning  deltar  man\r\nbl.a. i flera  arbetsgrupper.  Det gäller exempelvis\r\ngrupper  som  arbetar med kvalitetsförbättringar  av\r\nturistprodukter samt med främjande av miljöskydd och\r\nen     hållbar     utveckling     inom     turismen.\r\nTuristdelegationen och Näringsdepartementet är också\r\nrepresenterade  i  styrgruppen  för  det  europeiska\r\nturismsamarbetet.\r\n\r\nOm pornografi i hotell-TV\r\n\r\nFrågan   om   att   TV-utbudet    på    hotell   och\r\nkonferensanläggningar bör vara fritt från pornografi\r\nbehandlades    av   utskottet   våren   2001   (bet.\r\n2000/01:NU7).  Utskottet  avstyrkte  motionsyrkandet\r\nmed motivet att  den  aktuella  frågan främst var en\r\nangelägenhet  för  de  berörda företagen.  Samtidigt\r\npekade  utskottet på den  möjlighet  som  riksdagen,\r\nregeringen  och  myndigheter har att föregå med gott\r\nexempel    genom    att     välja     hotell     och\r\nkonferensanläggningar som inte har pornografi i sitt\r\nTV-utbud.\r\n\r\nVidare  kan  noteras  att statsrådet Gunnar Lund i\r\njanuari 2003 besvarade en  fråga  (fr.  2002/03:430)\r\nfrån motionären Carina Hägg (s) om att införa regler\r\ni             Regeringskansliets             interna\r\nupphandlingsbestämmelser  med  innebörden att hotell\r\noch kursgårdar som inte har pornografi  i  sitt  TV-\r\nutbud skall väljas. Av svaret framgår att regeringen\r\ndelar   motionärens   uppfattning   om  att  det  är\r\nangeläget   att   politiker   tar   ställning    mot\r\npornografi.  Statsrådet  uttryckte  förhoppningar om\r\natt kravet på begränsning i hotells och  kursgårdars\r\nTV-utbud   skall   vara   möjligt   att  föra  in  i\r\nRegeringskansliets interna upphandlingsregler  trots\r\natt  EU:s  upphandlingsregler  säger att sådana krav\r\ninte får utgöra en konkurrensbegränsning.\r\nEnligt  uppgift från Justitiedepartementet  skulle\r\nett förbud mot utsändning av pornografi i hotell-TV-\r\nanläggningar  sannolikt kräva grundlagsförändringar.\r\nEtt  skäl  till detta  är  att  pornografi  inte  är\r\nolagligt i Sverige.\r\nRiksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer\r\ni  Sverige  (ROKS)   har   nyligen   presenterat  en\r\nkartläggning  av  porrfria  hotell i Sverige.  I  en\r\nsärskild katalog listas ca 200  hotell  som inte har\r\npornografi i TV-utbudet på rummen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nTurismens   betydelse   för   Sverige   torde   vara\r\noomtvistad.  Detta  gäller  inte minst i de delar av\r\nlandet  där utbudet av arbetstillfällen  inom  andra\r\nsektorer är begränsat. Det är utskottets uppfattning\r\natt  staten   har   ett  betydande  ansvar  för  att\r\nturistnäringens potential tas till vara. Det handlar\r\ninte bara om utformningen  av  turistpolitiken  utan\r\näven om att tillskapa gynnsamma allmänna villkor för\r\nsmåföretagande i exempelvis glesbygden.\r\n\r\nSom  utskottet  har  framhållit tidigare återfinns\r\ngrunden för den svenska  turistpolitiken  i det s.k.\r\nFramtidsprogrammet.  Enligt  utskottets  uppfattning\r\ninnebär   den   strategi   som   har  lagts  fast  i\r\nFramtidsprogrammet ett tydligt ställningstagande för\r\nen  offensiv  satsning  på att utveckla  turismen  i\r\nSverige   och  därigenom  på   att   stärka   svensk\r\nturistnäring. De ekonomiska satsningar som riksdagen\r\nhar tagit ställning  till i samband med behandlingen\r\nav   den  regionalpolitiska   propositionen   (prop.\r\n2001/02:4) och budgetpropositionen för år 2002 utgör\r\ngrunden   för  programmets  praktiska  genomförande.\r\nGenomförandet    är   dessutom   högprioriterat   av\r\nTuristdelegationen  och  Turistrådet,  och utskottet\r\nförväntar  sig  en  fortsatt  hög  intensitet  i  de\r\nnärmaste årens implementeringsarbete. Den översyn av\r\nturistfrämjandets organisation som har  aviserats av\r\nNäringsdepartementet bör kunna resultera  i  ett  än\r\nmer  effektivt  genomförande.  Utskottet förutsätter\r\nockså att översynen tar sin utgångspunkt i en analys\r\nav  hur  effektiv  den nuvarande organisationen  har\r\nvarit   när   det   gäller    att   nå   målen   för\r\nturistpolitiken.\r\nFramtidsprogrammets olika delområden  berör  flera\r\nav  de  områden  som  tas  upp  i  de här behandlade\r\nmotionerna.   Det  gäller  exempelvis  de   allmänna\r\nvillkoren   för  turistnäringen,   fisketurism   och\r\nekoturism.   Framtidsprogrammet   innehåller   också\r\nsatsningar på  forskning om turism samt inom området\r\ninfrastruktur  och  turism.  Även  natur-,  kultur-,\r\nlandsbygds- och  konferensturismen  är  föremål  för\r\nolika  insatser.  Näringsutskottet  finner inga skäl\r\ntill att riksdagen genom särskilda uttalanden  skall\r\nföregripa den pågående genomförandeprocessen.\r\nAvslutningsvis    vill   utskottet   upprepa   sin\r\nståndpunkt från våren 2001 angående pornografi i TV-\r\nutbudet   på   hotell   och   konferensanläggningar.\r\nUtskottet anser att frågan främst är en angelägenhet\r\nför berörda företag, men att det finns möjlighet för\r\nriksdag,  regering och myndigheter  att  föregå  med\r\ngott exempel  genom  att välja anläggningar som inte\r\ntillhandahåller  pornografi.   Utskottet  ser  också\r\npositivt   på   det   arbete   som   bedrivs    inom\r\nRegeringskansliet  för att se över möjligheterna att\r\ni upphandlingssammanhang  ställa  särskilda  krav på\r\nhotell  och  konferensanläggningar  vad  gäller  TV-\r\nutbudet.\r\nMed  det  anförda avstyrker utskottet här aktuella\r\nmotioner i berörda delar.\r\n\r\nFöretagsetablering och\r\nföretagsnedläggning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör  med  hänvisning  till vidtagna\r\nåtgärder    och    pågående    arbete   avslå\r\nmotionsyrkanden  om  företagsetablering   och\r\nföretagsnedläggning.  Jämför  reservationerna\r\n11 (m, fp, kd, c) och 12 (v, mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:N218 (s) önskas  en kartläggning av\r\nproblem   och  åtgärder  i  samband  med   utländska\r\nföretags etablering i Sverige. Det hävdas i motionen\r\natt konfrontationen  med  våra  arbetsmarknadsregler\r\nkan leda till kulturkrockar vid sådana tillfällen. I\r\nmånga   länder   har   man  inte  samma  önskan   om\r\növerenskommelser  och  samsyn  mellan  den  fackliga\r\norganisationen och arbetsgivaren,  vilket  kan  leda\r\ntill  problem.  Enligt motionären är en kartläggning\r\nav dessa problem  liksom  vilka åtgärder som behöver\r\nvidtas en angelägen fråga.\r\n\r\nUnder de senaste 30 åren  har inga nya storföretag\r\nstartats  och  stannat  kvar i landet,  sägs  det  i\r\nmotion 2002/03:N225 (kd).  Idéer  som  vuxit  fram i\r\nSverige  förverkligas  i  andra  länder,  och  stora\r\nföretag  flyttar  allt oftare till länder som är mer\r\nföretagsvänliga. Det  är  av  stor  vikt att svenska\r\nstorföretag får likvärdiga villkor med  konkurrenter\r\ni  andra  EU-länder.  Det  gäller  såväl  ekonomiska\r\ngarantier  som  handläggningstider.  Får storföretag\r\nsämre  förmåner  riskerar vi att förlora  åtskilliga\r\narbetstillfällen i  landet, anförs det. Motionärerna\r\nexemplifierar  problemet  med  långsam  handläggning\r\ngenom    att    beskriva     Saabs     ansökan    om\r\nriskkapitalfinansiering  för deltagande i  det  s.k.\r\nAirbusprojektet A380. Det tog enligt motionärerna ca\r\n20 månader innan Saab fick  besked från regeringen i\r\närendet.  Mot bakgrund av detta  begär  motionärerna\r\ntvå tillkännagivanden.  Det ena gäller ett uttalande\r\nom att ge svenska företag  samma  villkor  som deras\r\nkonkurrenter i andra EU-länder. Det andra avser  ett\r\nuttalande   om   betydelsen  av  att  företagen  ges\r\nekonomiska  garantier   och  att  beslut  fattas  så\r\nskyndsamt att företagen stannar kvar i landet.\r\nI  motion 2002/03:N330 (v)  begärs  att  riksdagen\r\nlägger  fram  förslag till nya lagar eller reviderar\r\nbefintliga lagar  för att tydliggöra regelverket vid\r\nnedläggning av företag eller företagsenheter. Vidare\r\nbegärs att regeringen  låter  utreda  frågan  om  en\r\nlagstiftning  som ökar de anställdas förutsättningar\r\natt förvärva ett  företag  eller  en enhet som skall\r\nläggas ned samt föreslår åtgärder som gör ett sådant\r\növertagande praktiskt möjligt. Motionären  anser att\r\ndet  under  de  senaste  decennierna  har fokuserats\r\nmindre  på  vad  som  produceras  och  mer på  total\r\nvinstmaximering.  Inte  ens mycket lönsamma  enheter\r\neller  företag  kan  känna  sig  säkra.  I  motionen\r\nexemplifieras    detta    med    processen     kring\r\nnedläggningen  av  stålverket  i  Degerfors.  Det är\r\nuppenbart    att   det   svenska   regelverket   vid\r\nnedläggning av fungerande och lönsamma företag eller\r\nenheter  måste   ses   över,  anser  motionären  och\r\nefterlyser förslag från regeringen som tydliggör och\r\nskärper  företagens ansvar  gentemot  anställda  och\r\nberörda orter.  Inriktningen  skall  också  vara att\r\nstärka de anställdas rättigheter och inflytande  vid\r\nbeslut  om  nedläggning.  Regeringen bör överväga en\r\nlagstiftning som ger de anställda  rätt att förvärva\r\nett företag eller en enhet, som hotas av nedläggning\r\noch  föreslå  åtgärder  som gör sådana  övertaganden\r\nmöjliga,  t.ex. genom statliga  lånegarantier  eller\r\nstatligt medägande  direkt  eller indirekt. En sådan\r\nlag skulle dessutom minska risken  för  företagsköp,\r\nsom  syftar  till  att  begränsa konkurrensen  genom\r\nnedläggning.   Motionären   anser    att    ägandets\r\nrättigheter   måste   begränsas  och  de  anställdas\r\nrättigheter utökas.\r\nÅtgärder   för  att  möjliggöra   övertagande   av\r\nnedläggningshotade  företag  begärs  även  i  motion\r\n2002/03:N261    (mp).    Orter    som   drabbas   av\r\nfabriksnedläggningar  drabbas  hårt.  Inget  företag\r\nskall, enligt motionären, ha rätt  att  lägga ned en\r\nenhet  utan  att först bjuda ut den till försäljning\r\ntill, i tur och  ordning,  enhetens arbetare, ortens\r\nbefolkning     och    den    allmänna     marknaden.\r\nFörsäljningssummans  storlek  skall  lagregleras och\r\nvara  skälig.  Utrustning  som krävs för  att  driva\r\nenheten vidare skall undantas från försäljning.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nVåren 2001 behandlade näringsutskottet en motion med\r\ni  stort  sett  likalydande innehåll  som  i  motion\r\n2002/03:N218 (s).  Utskottet (bet. 2000/01:NU7), som\r\ndelade motionärens uppfattning  att  det är positivt\r\nmed utländska företags investeringar i Sverige, fann\r\ndet   självklart   att   utländska   företag   skall\r\nrespektera  de lagar och bestämmelser som gäller  på\r\nolika områden.  Vidare  framhöll utskottet vikten av\r\natt konkurrensneutrala villkor  gäller för utländska\r\nföretags investeringar i olika länder  och  noterade\r\nmed   tillfredsställelse  det  arbete  med  direktiv\r\nbeträffande  arbetstagarinflytande  som bedrevs inom\r\nEU.   Ett   enigt  utskott  avstyrkte  den  aktuella\r\nmotionen.\r\n\r\nAngående förköpsrätt för anställda m.fl. som nämns\r\ni motionerna 2002/03: N330 (v) och 2002/03:N261 (mp)\r\nkan noteras att  liknande  yrkanden  behandlades  av\r\nutskottet    i    mitten    av    1990-talet   (bet.\r\n1994/95:NU18).  Utskottet  avstyrkte   yrkandet  med\r\nmotivet  att  den  typ  av  reglering  av företagens\r\nverksamhet som förordades skulle kräva genomgripande\r\nförändringar   av  lagstiftningen,  främst  avseende\r\naktiebolagen. När  liknande  förslag  framfördes  av\r\nMiljöpartiet under riksmötet 1998/99 ansåg utskottet\r\ndet  vara  viktigt  att möjligheten ökas för dem som\r\narbetar i ett företag  -  arbetare,  tjänstemän  och\r\nföretagsledning  -  att ta över ägandet om företaget\r\nskall    säljas   (bet.   1998/99:NU6).    Utskottet\r\nförespråkade  en  mångfald i ägandet och utgick från\r\natt   regeringen   hade    ett   likartat   synsätt.\r\nMotionsyrkandena avstyrktes.\r\nVåren   2002   behandlade  arbetsmarknadsutskottet\r\n(bet. 2001/02:AU6)  en  motion med liknande innehåll\r\nsom       i      motion      2002/03:N330       (v).\r\nArbetsmarknadsutskottet  konstaterade att regeringen\r\nmot   bakgrund   av  ett  ökat  antal   varsel   vid\r\ndriftsinskränkningar hade ansett det vara nödvändigt\r\natt  kartlägga vilka  regler  som  finns  inom  EU:s\r\nmedlemstater    om    arbetsgivarens    ansvar   vid\r\nföretagsnedläggelser. Arbetsmarknadsstyrelsen,  AMS,\r\nfick      sedermera      ett     sådant     uppdrag.\r\nArbetsmarknadsutskottet hänvisade  också till att en\r\nsärskild utredare hade fått i uppdrag  att  bl.a. se\r\növer  effekterna  av  s.k.  omställningsavtal  (dir.\r\n2000:55).    Utskottet    avstyrkte   motionen   med\r\nhänvisning   till   att   dessa  utredningar   borde\r\nslutföras innan utskottet tog närmare ställning.\r\nSlutsatsen från AMS kartläggning var bl.a. att EU-\r\nmedlemsstaternas   regelsystem    som   gäller   vid\r\nföretagsnedläggningar   uppvisar  vissa   gemensamma\r\ndrag, som beror på att staternas  regleringar  utgår\r\nfrån   samma   minimikrav   enligt   internationella\r\narbetsorganisationen    (ILO)    och    EG-direktiv.\r\nSamtidigt  finns  det  också  många  skillnader  som\r\nförklaras  av  staternas  olika syn på arbetsrättens\r\noch    arbetsmarknadsmyndigheternas     roll     och\r\nfunktionssätt i samhället.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI   två  av  de  här  aktuella  motionerna  föreslås\r\nåtgärder   för   att   underlätta   övertagande   av\r\nnedläggningshotade  företag eller enheter. Utskottet\r\nhar tagit ställning till  liknande yrkanden tidigare\r\noch    då,    utan   att   förorda   ett    särskilt\r\ntillkännagivande, understrukit vikten av en mångfald\r\ni  ägandet.  Vidare  har  utskottet  framhållit  att\r\nmöjligheten bör  ökas  för  dem  som  arbetar  i ett\r\nföretag,  arbetare,  tjänstemän och företagsledning,\r\natt  ta  över  ägandet om  företaget  skall  säljas.\r\nUtskottets  står  fast  vid  denna  uppfattning  och\r\nförutsätter att  regeringen  fortlöpande  prövar  om\r\nkompletterande  åtgärder  erfordras  för  att främja\r\nsådant övertagande.\r\n\r\nVidare vill utskottet instämma i vad som  anförs i\r\nmotion  2002/03:N225  (kd)  om  vikten av likvärdiga\r\nkonkurrensvillkor för svenska företags  agerande  på\r\nden    europeiska   arenan.   Till   skillnad   från\r\nmotionärerna  menar  utskottet  dock  att de svenska\r\nföretagen  i  allt  väsentligt  har minst lika  goda\r\nallmänna villkor som aktörer från  andra  EU-länder.\r\nEnligt   utskottets   mening  kan  det  exempel  som\r\nbeskrivs  i  motionen  inte   tas   som  intäkt  för\r\nförekomsten av ett generellt problem  när det gäller\r\nexempelvis långa handläggningstider. Därutöver  vill\r\nutskottet    framhålla    att    det    pågår    ett\r\nregelförenklingsarbete  som  ytterligare  kommer att\r\nförbättra de svenska företagens konkurrenssituation.\r\nBeträffande  vad  som anförs i motion 2002/03:N218\r\n(s) om utländska företags  etablering i Sverige vill\r\nutskottet upprepa sin tidigare  ståndpunkt i frågan.\r\nUtskottet   finner  det  självklart  att   utländska\r\nföretag skall  respektera  de lagar och bestämmelser\r\nsom gäller på olika områden  samt att det är viktigt\r\natt konkurrensneutrala villkor  gäller för utländska\r\nföretags investeringar. Till detta  kan  även  fogas\r\natt  utskottet  inte  uppfattar  att  de problem som\r\nbeskrivs i motionen är av sådan art eller omfattning\r\natt  den  föreslagna  kartläggningen kan anses  vara\r\nmotiverad.\r\nMed det anförda avstyrks  samtliga  här behandlade\r\nmotioner i berörda delar.\r\n\r\nFöretagare och anställda\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  med hänvisning till bl.a.  en\r\npågående  rättsprocess   avslå   motioner  om\r\nföretagare och anställda.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nDet   finns   all  anledning  att  se  positivt   på\r\nmöjligheterna att  använda  okonventionella  metoder\r\nför   att   finna   nya   verksamhetsidéer  i  bl.a.\r\navfolkningsbygder, anförs det  i motion 2002/03:N247\r\n(v).  I  orter  med  en  ensidig näringslivsstruktur\r\nsaknas ofta traditionen att  starta företag, påpekar\r\nmotionären  och förordar därför  en  bolagsform  där\r\nidéer kan prövas  samtidigt  som  den  enskilde  kan\r\nbehålla  sin  A-skattsedel  och därmed betraktas som\r\nformellt anställd. Efter en tid skall det bedömas om\r\nidén  kan  ligga  till  grund  för  en  självständig\r\nverksamhet.  Motionären  föreslår   att   regeringen\r\nsamlar  information  om  den här typen av verksamhet\r\ninom   ramen  för  det  förenklingsarbete   avseende\r\nsmåföretag som pågår och sedan föreslår erforderliga\r\nförbättringar.\r\n\r\nI  motion  2002/03:N377  (c)  anförs  att  svenska\r\nföretagare  är omgärdade av en omfattande byråkrati.\r\nDe minsta företagen  är  särskilt  drabbade. Mot den\r\nbakgrunden  förespråkar motionären ett  pilotprojekt\r\nsom grundar sig  på  företagsmodellen Bolagsbolaget.\r\nModellen bygger på att  enskilda  entreprenörer  hyr\r\nsin arbetsgivare: Bolagsbolaget. Den enskilde får en\r\nanställning  i  Bolagsbolaget  AB  som  genom sin F-\r\nskattsedel  ansvarar för redovisning av skatter  och\r\narbetsgivaravgifter.   Bolagsbolaget  hanterar  även\r\nfakturering, bokföring m.m.  Bolagsbolaget har också\r\nfått betydelse för dem som är i arbetsmarknadsåtgärd\r\nefter    långtidsarbetslöshet.    De     arbetslösas\r\nmotivation till eget företagande har ökat  då de har\r\nkunnat  erhålla kompletterande ersättning under  den\r\ntid de prövar sina idéer i Bolagsbolagets hängd.\r\nInvandrare    som   har   ambitionerna   att   bli\r\negenföretagare   eller    anställda,    kan    genom\r\nBolagsbolaget  lära sig den svenska företagskulturen\r\noch samtidigt prova  sig fram, visa sina färdigheter\r\noch  \"sälja  in  sig\" på  marknaden.  Bolagsbolagets\r\nverksamhetsmodell  har  många fördelar och måste ses\r\nsom ett komplement till andra  företagsmodeller  och\r\nutbildningsformer.   Mot   denna   bakgrund   önskas\r\ntillkännagivanden     om     att    företagsmodellen\r\nBolagsbolaget skall utses till pilotprojekt under en\r\nbegränsad    tidsperiod,   om   att   Bolagsbolagets\r\nverksamhet kan betraktas som en lärande organisation\r\nför  enskilda  blivande   företagare   samt  om  att\r\nBolagsbolagets modell utgör ett utbildningsforum för\r\ninvandrare  där  de  kan  få kunskap om den  svenska\r\nföretagskulturen och möjlighet  till  integrering  i\r\nsamhället  på  ett naturligt sätt. En begäran om ett\r\nfjärde tillkännagivande saknar närmare motiveringar.\r\nLydelsen    är   endast    att    direktiven    till\r\nlänsstyrelserna,       skattemyndigheterna       och\r\narbetslöshetskassorna skall vara enhetliga.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nBeträffande   Bolagsbolaget   kan  det  noteras  att\r\nNäringsdepartementet vid uppvaktningar  har  fått ta\r\ndel  av  de  idéer  som  återges  i motionen. Enligt\r\nuppgift  har  departementets  näringslivsenhet  sett\r\nförhållandevis     positivt     på    Bolagsbolagets\r\nverksamhet, medan större tveksamhet  har funnits hos\r\narbetsmarknadsenheten. Detta bottnar huvudsakligen i\r\nhur     de     s.k.     bolagsbrukarna     utnyttjar\r\narbetslöshetsförsäkringen.\r\n\r\nSkattemyndigheten  i  Värmlands  län  beslutade  i\r\nfebruari  2001  att  återkalla  ett Bolagsbolags  F-\r\nskattsedel.   Skälet   var   bl.a.   att    bolagets\r\nredovisningsrutiner   stred  mot  bestämmelserna   i\r\nbokföringslagen.      Enligt       skattemyndigheten\r\nsammanhängde     detta     bl.a.     med    bolagets\r\nverksamhetsidé. Skattemyndigheten menade  också  att\r\nbolaget  missbrukat sin F-skattsedel genom att gå in\r\nsom betalningsmottagare i stället för den person som\r\nhade  utfört   arbetet.   Detta  ansågs  strida  mot\r\nbestämmelserna  i  skattebetalningslagen.   Beslutet\r\növerklagades till länsrätten som i en dom i februari\r\n2003  gick  på skattemyndighetens linje. Länsrättens\r\nbeslut har sedermera överklagats till kammarrätten.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet har en positiv inställning till nytänkande\r\nsom kan stimulera  framväxten  av  nya  företag  och\r\narbetstillfällen.  Inte  minst  gäller  detta sådana\r\ninitiativ som innebär att människors kreativitet  på\r\nlokal  och  regional  nivå  tas  till  vara.  Enligt\r\nutskottets   uppfattning   bör  den  ovan  beskrivna\r\nrättsliga prövning som för närvarande pågår avvaktas\r\ninnan riksdagen tar eventuella  initiativ  till  att\r\nförändra  aktuella  regler  eller för att tillse att\r\nokonventionella företagsmodeller utreds närmare. Det\r\nkan  under  den  pågående rättsliga  processen  inte\r\nheller  anses lämpligt  med  några  uttalanden  från\r\nriksdagens   sida  som  har  direkt  bäring  på  den\r\nverksamhet  som   är   föremål   för  den  rättsliga\r\nprövningen. Med det anförda avstyrker  utskottet här\r\nbehandlade motioner i berörda delar.\r\n\r\n\r\nSkogs-, trä- och stålindustrin\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed  hänvisning  till  vidtagna  åtgärder och\r\npågående    arbete    bör   riksdagen   avslå\r\nmotionsyrkanden   om   skogs-,    trä-    och\r\nstålindustrin.  Jämför reservation 13 (m, fp,\r\nkd, c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI    motion    2002/03:N362     (s)    anförs    att\r\nförädlingsgraden borde kunna öka  på  det  virke som\r\ntas  ut  från  skogarna  i Dalarnas län. Genom ökade\r\nFoU-insatser skulle detta  vara  möjligt  att uppnå.\r\nEnligt motionärerna kan skogen i större utsträckning\r\nbidra till ökad sysselsättning, ökade inkomster  och\r\nett  mer  ekologiskt hållbart samhälle. Motionärerna\r\nframhåller också att det mesta av det som produceras\r\ninom  stålindustrin   i  Dalarna  lämnar  länet  med\r\nalltför låg vidareförädlingsgrad.  Därför  måste  en\r\nökad  satsning  på  utvecklingsinsatser  i samarbete\r\nmellan  industrin  och  högskolan komma till  stånd.\r\nÖkad vidareförädling stärker basindustrin och bidrar\r\ntill ökad sysselsättning, sägs det i motionen.\r\n\r\nI motion 2002/03:N269 (m)  framhålls  skogsbrukets\r\noch   skogsindustrins   betydelse   som   en  viktig\r\nbasnäring.   Staten  har  ett  delansvar  att  skapa\r\nförutsättningar  för  att  skogsbruk och skogsnäring\r\nkan  utvecklas, sägs det i motionen.  Skogspolitiken\r\nmåste  breddas  för  att  kunna  medverka  till  att\r\nuppfylla  de  övergripande  målen för den ekonomiska\r\npolitiken  samt för regional-,  arbetsmarknads-  och\r\nmiljöpolitiken. Enligt motionärerna måste staten mer\r\nbeslutsamt än  tidigare analysera vilka åtgärder som\r\nbehövs för att skogsklustret  skall  kunna spela den\r\nroll  det  hittills  har  gjort. Motionärerna  anser\r\nvidare   att  staten  måste  ta   ansvar   för   att\r\nforskningen  inom  den trätekniska sektorn ges ökade\r\nresurser. Det begärs  ett  tillkännagivande  om  den\r\nsvenska  skogsnäringens  betydelse  för  den svenska\r\nekonomin  och om en satsning på vidareutveckling  av\r\nträanvändning.\r\nI motion  2002/03:MJ425 (kd) betonas vikten av att\r\nVetenskapsrådet   harmoniserar   den   grundläggande\r\nforskningen     och     tillämpade     innovationer.\r\nIndustriforskningsinstitutens               statliga\r\ngrundfinansiering är en förutsättning för långsiktig\r\nforskningsverksamhet    där   näringen   tillskjuter\r\nhuvuddelen av medlen. Ett tillkännagivande begärs om\r\natt  regeringen måste prioritera  forskningen  kring\r\nträ och träanvändning.\r\nDet    finns   stora   förutsättningar   att   öka\r\nvidareförädlingsgraden  inom  skogsbranschen, anförs\r\ndet   i   motion   2002/03:N233   (c).    En   högre\r\nvidareförädlingsgrad    skulle    stärka    näringen\r\nytterligare,   vidareutveckla   landets   viktigaste\r\nexportnäring  och  ge  ett  tillskott  av värdefulla\r\narbetstillfällen.   Motionärerna   konstaterar   att\r\nriksdagen  våren 2002 beslutade om ett  program  för\r\nökad träanvändning  i  Sverige. För att bryta dagens\r\nutveckling  och  ge  byggande,   träanvändning   och\r\nförädling ett nytt avstamp krävs enligt motionärerna\r\natt  detta  program  utformas  till  ett  kraftfullt\r\ninstrument för arbete och utveckling, inte  minst  i\r\nskogslänen.    Motionärerna    önskar    även    ett\r\ntillkännagivande  om  vikten  av att skapa regionala\r\nträcentrum/utvecklingscentrum.  Det  behövs,  enligt\r\nmotionärerna,  regionala  program  för  att utveckla\r\nskogsnäringen  och vidareförädlingen av skogsråvaran\r\ni berörda områden.\r\nVidareförädling  av  trä  behandlas också i motion\r\n2002/03:N285 (c). Även i denna motion erinras om att\r\nriksdagen     har     antagit     ett     nationellt\r\nhandlingsprogram för vidareförädling av trä.  Enligt\r\nmotionärerna    bör   det   eftersträvas   en   ökad\r\nvidareförädling.  Helst  bör förädlingen ske så nära\r\nväxtplatsen   som   möjligt   för    att    minimera\r\nmiljöskadliga  transporter.  Med  ökad  förädling  i\r\nSverige  skapas  också nya arbetstillfällen.  Vidare\r\npläderas  för  en  ökad   satsning  på  trädesign  i\r\nVästernorrlands och Jämtlands län.\r\nTrä är en förnyelsebar resurs och i ett ekologiskt\r\nhållbart samhälle måste trä  på sikt ersätta plast i\r\nmånga  produkter, anförs det i  motion  2002/03:N302\r\n(mp).  Skogsråvaran   borde  kunna  skapa  betydande\r\nmervärden om den förädlades  i  högre grad än i dag,\r\nhävdas det i motionen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nTrä\r\n\r\nUtskottet   behandlade  motionsyrkanden   på   temat\r\nvidareförädling  av  trä  senast  våren  2002  (bet.\r\n2001/02:NU12).   Beredningen   resulterade   i   att\r\nriksdagen   på   förslag  av  utskottet  gjorde  ett\r\ntillkännagivande i syfte att driva på regeringens då\r\nnyligen  initierade  arbete  med  att  ta  fram  ett\r\nnationellt   träprogram.  Utskottet  framhöll  också\r\nskogsindustrins  stora  betydelse för den ekonomiska\r\nutvecklingen i Sverige, bl.a.  genom  dess ansenliga\r\nbidrag  till exportnettot, och genom dess  betydelse\r\nför sysselsättningen på vissa orter.\r\n\r\nMed hänvisning  till tidigare uttalanden upprepade\r\nutskottet uppfattningen  att  det borde vara möjligt\r\nför    den    svenska   skogsindustrin    att    öka\r\nförädlingsgraden  i  de produkter som exporteras. En\r\nökad vidareförädling vore, enligt utskottet, bra för\r\nsvensk ekonomi, sysselsättning  och miljö. Utskottet\r\nfann   det   även  positivt  att  ett  arbete   hade\r\ninitierats inom  Regeringskansliet  i  syfte att öka\r\nträanvändningen i byggandet. Med referens till det i\r\nden     regionalpolitiska    propositionen    (prop.\r\n2001/02:4)  aviserade  programmet  för utveckling av\r\ndet  nationella träklustret betonade  utskottet  det\r\ncentrala  i  näringslivets  medverkan i framtagandet\r\noch genomförandet av programmet.\r\nNär   utskottet   behandlade   den   ovan   nämnda\r\nregionalpolitiska  propositionen och  tog  ställning\r\nför den satsning på ett program för hållbar tillväxt\r\ninom det nationella  träklustret  som där föreslogs,\r\nunderströk   utskottet  (bet.  2001/02:   NU4)   det\r\nangelägna i att  stimulera  en snabb utveckling inom\r\nskogs-  och  träbranschen. Motivet  till  detta  var\r\nbl.a.    den   ökande    konkurrensen    från    nya\r\nträvaruleverantörer  i  bl.a.  östra Europa och även\r\nfrån nya material.\r\nNutek  har  sedermera, i samråd  med  Vinnova  och\r\nDelegationen för  utländska  investeringar i Sverige\r\n(ISA), utarbetat insatsområdet träkluster inom ramen\r\nför  ett  nationellt  program  för   utveckling   av\r\ninnovationssystem  och kluster. Träklusterprogrammet\r\nomfattar totalt 20 miljoner  kronor  under åren 2003\r\noch  2004.  Programmet  delfinansierar projekt  till\r\nföretagsnätverk/kluster   inom   den   trärelaterade\r\nindustrin med upp till 50 % av projektens kostnader.\r\nSyftet är att främja samverkan  mellan företag genom\r\nsådana  affärsmässiga  relationer  som   leder  till\r\nutveckling  och  tillväxt  utöver vad företagen  och\r\nandra aktörer var för sig kan  åstadkomma.  Målet är\r\natt    programmet    skall    medverka    till   att\r\nföretagsnätverk  tillsammans  med  aktörer inom  den\r\nträrelaterade  industrin möjliggör nya  kommersiella\r\naktiviteter   på  nationella   och   internationella\r\nmarknader.\r\nUnder år 2002 genomförde Vinnova en utvärdering av\r\nde olika strategiska  insatser  som  gjorts  för att\r\nstimulera  utvecklingen  av svensk skogsnäring under\r\nperioden  1997-2000 (Vinnova  rapport  VR  2002:24).\r\nBland slutsatserna  kan  nämnas att en utveckling av\r\nbyggsystem    som   baseras   på    massivträ    och\r\nlättbyggnadsteknik har initierats. Samarbetet mellan\r\nträleverantörer  och  byggnadsföretag har utvecklats\r\nså   att   fungerande   demonstrationsprojekt    har\r\ntillkommit.   Problemet   inom   trä-,   bygg-   och\r\nmöbelprogrammet tycks dock främst ha varit bristande\r\nmarknadsbearbetning    och    avsaknad    av    egna\r\ninternationella  marknadskanaler. Rapportförfattarna\r\nframhöll vikten av  att de uppnådda resultaten under\r\nde kommande åren omsätts  i affärsmässig verksamhet.\r\nDe betonade även värdet av  att  berörda myndigheter\r\nsamordnar  sina  insatser mot en gemensam  mål-  och\r\nhelhetsbild.\r\nUtvärderingen låg  sedermera  bl.a. till grund för\r\nVinnovas    verksamhetsplanering    för     perioden\r\n2003-2007.  Av  denna  framgår  att  myndigheten har\r\nidentifierat   arton  prioriterade  tillväxtområden.\r\nInom dessa tillväxtområden  kraftsamlar  Vinnova för\r\natt   öka   den   tekniska   forskningen.   Ett   av\r\ntillväxtområdena   är   trämanufaktur.   Målet   för\r\nverksamheten   inom   det   tillväxtområdet  är  att\r\nvidareförädlingen  av  trä på nationell  nivå  skall\r\nfördubblas under den kommande tioårsperioden. Främst\r\nskall detta ske inom modulära träbaserade byggsystem\r\noch  interiöra,  funktionella   lösningar  med  högt\r\ninnehåll av vidareförädlat trä.\r\nI   december   2002   tillkallade  regeringen   en\r\nförhandlare  för  att  tillsammans   med   trä-  och\r\nbyggsektorn utarbeta en långsiktig strategi  för att\r\nmoderna  träbaserade  byggsystem  skall  bli  bättre\r\netablerade  på  marknaden. Strategin skall innehålla\r\nen  plan  med  förslag   till  åtgärder  för  staten\r\nrespektive näringslivet. Förhandlaren  ansvarar  för\r\natt  olika  intressenter aktivt involveras i arbetet\r\noch bidrar till  att utforma förslagen. Senast den 1\r\ndecember  2003  skall   förhandlaren  redovisa  sitt\r\narbete.\r\nNär det gäller forskning på träområdet kan noteras\r\natt utskottet tidigare har  uttalat  vikten  av FoU-\r\ninsatser  inom den svenska skogsindustrin. Utskottet\r\nhar också framhållit  att  skogsindustrin tillhör de\r\nområden som bör prioriteras av Vinnova och i samband\r\nmed               omstruktureringen               av\r\nindustriforskningsinstituten.  Näringsutskottet  har\r\näven  betonat  vikten  av  en  hög kunskapsnivå inom\r\nskogsindustrin (bet. 2001/02:NU5).\r\nPå   det  skogsindustriella  området   finns   två\r\nindustriforskningsinstitut,      Institutet      för\r\nträteknisk  forskning  (Trätek)  och Skogsindustrins\r\nTekniska Forskningsinstitut (STFI). STFI har nyligen\r\nslagits     ihop     med    Packforskningsinstitutet\r\n(Packforsk). Detta sägs  ge  större möjligheter till\r\nuppbyggnad   av  en  kvalificerad   skogsindustriell\r\nforskning som  inkluderar  flera förädlingsled. Även\r\nTrätek har uttryckt önskemål om att integrera framåt\r\ni förädlingskedjan.\r\nFör  att utveckla svensk träindustri  inleddes  år\r\n2000   en   treårig   försöksverksamhet   med   s.k.\r\nindustriella   utvecklingscentrum  för  träindustrin\r\n(IUC-Trä). Som tidigare  nämnts  har  statens roll i\r\nförhållande  till  IUC behandlats av Utredningen  om\r\nstatens regionala insatser  för  företagsutveckling.\r\nRegeringen kommer att ta ställning till utredningens\r\nförslag efter den remissomgång som löpte ut i slutet\r\nav februari 2003.\r\n\r\nStål\r\n\r\nNär det gäller vidareförädling av  stål  kan  nämnas\r\natt  regeringen i propositionen om FoU och samverkan\r\ni innovationssystemet (prop. 2001/02:2) framhöll att\r\nproduktutvecklingen  inom  stål- och metallindustrin\r\nhar  gjort  svenska  företag till  världsledande  på\r\ndessa områden. Regeringen  ansåg  att  det  finns en\r\nstor  potential  för svenska industriella framgångar\r\nom   nödvändiga  kunskaper   kan   komma   företagen\r\ntillgodo.  Vinnova  bör enligt regeringen bidra till\r\natt små och medelstora  företag  lättare  kan  börja\r\nanvända   nya   material   och   ny  kunskap  i  sin\r\nverksamhet.  Ett  viktigt inslag i detta  arbete  är\r\nnätverksbyggande   med    universitet,    högskolor,\r\nindustriforskningsinstitut och även större  företag.\r\nRegeringen menade att FoU-insatser även bör inriktas\r\nmot den tillverkande industrin samt verksamheter som\r\nbaseras  på  svenska  råvaror  i  syfte  att  stödja\r\nanvändningar av ny teknik och nya tillämpningar.\r\n\r\nI   samband   med   behandlingen   av   ett  antal\r\nmotionsyrkanden  om  stålindustrin  som  väcktes   i\r\nanslutning till propositionen framhöll utskottet att\r\nden svenska stålindustrin har stor betydelse för den\r\nsvenska  ekonomin. Utskottet noterade att regeringen\r\ni propositionen  lyfte  fram  materialteknik som ett\r\nprioriterat område och framhöll  att  det är viktigt\r\nmed såväl vidareutveckling som introduktion  av helt\r\nnya  material  om  svenska  konkurrensfördelar  inom\r\nstål-  och  metallindustrin  skall  kunna bibehållas\r\n(prop. 2001/02:2, bet. 2001/02:NU5).\r\nMed   anledning   av   vad  som  anförs  i  motion\r\n2002/03:N362  (s)  om  vidareförädling   av  stål  i\r\nDalarnas  län  kan nämnas att det i detta län  finns\r\nett företagssamarbete  som  kallas Nätverk Tunnplåt.\r\nNätverket  består  av  ett tjugofemtal  företag  med\r\nverksamhet  inom  tunnplåtsförädling.   Arbetet   är\r\ninriktat  mot en ökad regional vidareförädling bl.a.\r\nav den tunnplåt  som är den viktigaste produkten vid\r\nSSAB:s anläggning  i  Borlänge.  Genom samarbete kan\r\nmedlemsföretagen  åtaga  sig  större   uppdrag   och\r\ndärigenom  tillföra  Dala-Bergslagsregionen  en ökad\r\nordervolym. SSAB Tunnplåt, Avesta Polarit, Högskolan\r\nDalarna     och    IUC    stöder    nätverket    med\r\nföretagsanpassad   utbildning  i  nya  material  och\r\nbearbetningsmetoder.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSkogsnäringens   betydelse    för   den   ekonomiska\r\nutvecklingen  i Sverige är uppenbar.  Skogsbruk  och\r\nskogsindustri    skapar    ett    betydande    antal\r\narbetstillfällen,   inte   minst   i  glesbygd,  och\r\ngenererar ett betydande positivt exportnetto.  Denna\r\nsyn  på  skogsnäringen  har  utskottet  framfört vid\r\nflera  tillfällen  tidigare; utskottet finner  ingen\r\nanledning  att  ompröva   denna   ståndpunkt.   Från\r\nutskottets  sida  har även framhållits vikten av att\r\nåtgärder vidtas för  att stimulera vidareförädlingen\r\nav skogsråvaran. Regeringens initiativ att tillsätta\r\nen särskild \"träförhandlare\"  ligger väl i linje med\r\ndessa utskottets tankegångar. Utskottet anser vidare\r\natt den valda förhandlingsmodellen  kommer att kunna\r\nleda   fram   till  en  strategi  för  att  etablera\r\nträbaserade byggsystem  på  marknaden och som är väl\r\nförankrad hos såväl privata som  offentliga  aktörer\r\npå området.\r\n\r\nUtskottet  vill  också  lyfta  fram det arbete som\r\nsker  inom  ramen för det s.k. Träklusterprogrammet.\r\nUtvärderingar av tidigare satsningar på utvecklingen\r\nav svensk skogsråvara har visat på vissa svårigheter\r\natt omsätta de utvecklingsprojekt som har initierats\r\ni affärsmässiga produkter.\r\nUtskottet     bedömer     att     den     pågående\r\nomstruktureringen   av  industriforskningsinstituten\r\nkommer  att leda till  förbättrade  möjligheter  att\r\nbedriva en  kvalificerad  skogsindustriell forskning\r\nsom   inkluderar   flera  vidareförädlingsled.   Den\r\nsammanslagning som redan  har  skett av två institut\r\nmed  skogsindustriell  koppling kan  anses  visa  på\r\nviljan att stärka den skogsindustriella  forskningen\r\nytterligare.\r\nBeträffande      regionala      satsningar      på\r\nvidareförädling  av  trä  som nämns i några motioner\r\nnoterar utskottet den verksamhet  som  bedrivs  inom\r\nindustriella   utvecklingscentrum  för  träindustrin\r\n(IUC-Trä). Utskottet har tidigare i detta betänkande\r\nredogjort för de  förslag  kring statens långsiktiga\r\nengagemang  i  IUC  som för närvarande  bereds  inom\r\nRegeringskansliet.  Enligt   utskottets  mening  bör\r\ndessa  överväganden  avvaktas  innan  riksdagen  tar\r\nnågra initiativ på området.\r\nAvslutningsvis konstaterar utskottet att det pågår\r\nett  flertal  aktiviteter  för  att  uppnå  en  ökad\r\nregional vidareförädling av stål.  Det  arbete som i\r\ndet  avseendet  bedrivs  av  ett  företagsnätverk  i\r\nDalarnas län ligger i linje med vad  som önskas i en\r\nav de här aktuella motionerna.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet  samtliga  här\r\nbehandlade motioner i berörda delar.\r\n\r\nVarvsindustrin\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  med  hänvisning till vidtagna\r\nåtgärder avslå en motion om varvsindustrin.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:N234  (s)  konstateras  att ett EU-\r\nbeslut  från  juni  2002 innebär att medlemsländerna\r\nfår   möjlighet   att   ge    statligt   stöd   till\r\nfartygstillverkning. Beslutet är  en  konsekvens  av\r\nhandelstvisten  med Republiken Korea (Sydkorea), men\r\nmåste enligt motionärerna  även  ses mot bakgrund av\r\natt  flera länder i Europa inte har  avvecklat  sina\r\nindustristöd till varvsnäringen. Det stöd som EU har\r\nbeslutat   att   införa   gäller   tillverkning   av\r\ncontainerfartyg   och   gastankfartyg.  Motionärerna\r\nanser att det är orimligt  att  stödet endast gäller\r\nvissa  fartygstyper. De menar att  om  det  inom  EU\r\nskall finnas  utrymme  för statliga varvsstöd är det\r\nangeläget att det blir ett  rättvist  stöd.  Sverige\r\nbör  därför i EU verka för att denna differentiering\r\ntas bort.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nNäringsutskottet  har vid flera tillfällen behandlat\r\nfrågor  om  varvsstöd,   senast   våren  2001  (bet.\r\n2000/01:NU7). I betänkandet noterade  utskottet  att\r\nSverige  avskaffade  den sista formen av direkt stöd\r\ntill varvsindustrin vid  årsskiftet 1992/93 samt att\r\ndriftsstöd till varvsindustrin är förbjudet inom EU.\r\nUtskottet  konstaterade vidare  att  ett  eventuellt\r\nriktat driftsstöd,  endast  kunde  bli  aktuellt  om\r\nkommissionen  lägger fram ett förslag om ett sådant,\r\nvilket  i  sin  tur   beror   på   utvecklingen   av\r\nsituationen  i  Sydkorea. Den motion som hade väckts\r\nmed  önskemål om statligt  stöd  till  varvsnäringen\r\navstyrktes av ett enigt utskott.\r\n\r\nBakgrunden   till  det  beslut  om  en  tillfällig\r\nstödmekanism som  nämns i motion 2002/03:N234 (s) är\r\natt EU anser att Sydkorea konkurrerar illojalt genom\r\nunderprissättning i  delar av sin fartygsproduktion.\r\nFörhandlingar med Sydkorea har pågått under flera år\r\nutan resultat. Mot den  bakgrunden beslutade rådet i\r\njuni 2002 om att införa en  tillfällig  stödmekanism\r\nför  viss varvsproduktion samt att inleda  ett  s.k.\r\nWTO-förfarande  mot Sydkorea om en bilateral lösning\r\ninte  uppnåddes  före   den   30   september   2002.\r\nFörhandlingarna  med Sydkorea bröt emellertid samman\r\noch ett WTO-förfarande  inleddes  samtidigt  som den\r\ntillfälliga  stödförordningen trädde i kraft den  24\r\noktober 2002.\r\nSom   nämns  i   motionen   omfattas   inte   alla\r\nfartygsslag  av det aktuella stödet. Den tillfälliga\r\nstödmekanismen  riktar  sig  till de marknadssegment\r\nsom  är  särskilt  utsatta för konkurrens  från  den\r\nsydkoreanska varvsindustrin  och  där det har kunnat\r\nkonstateras  att det förekommer underprissättning  i\r\nkoreansk    varvsindustri.    Dessa    segment    är\r\ncontainerfartyg  och  produkt-  och kemikalietanker.\r\nStödet  för  gastanker träder inte  i  kraft  förrän\r\nkommissionen,  på  grundval  av  undersökningar  som\r\nomfattar   år   2002,   bekräftar  att  gemenskapens\r\nindustri  har  skadats  av illojal  konkurrens  från\r\nSydkorea. Denna undersökning beräknas bli klar under\r\nvåren 2003.\r\nStödförordningen skall  gälla  så  länge  en  WTO-\r\nprocedur  pågår  eller tills konflikten med Sydkorea\r\nhar lösts, dock ej  längre  än  till mars 2004. WTO-\r\nprocessen beräknas ta minst 18 månader.  I  februari\r\n2003 har medlemsländerna börjat notifiera stöd enlig\r\nden tillfälliga stödmekanismen, men kommissionen har\r\nännu inte beslutat om något fall. I sammanhanget bör\r\ndet  erinras  om  att  det  är  medlemsländerna  som\r\nbestämmer  om de vill ge stöd enligt den tillfälliga\r\nstödmekanismen.  Det  handlar  således inte om något\r\nstöd från EU.\r\nSverige     anser,     enligt     uppgift     från\r\nNäringsdepartementet,   att   statligt   stöd   till\r\nvarvsindustrin  inte  gynnar branschen i ett  längre\r\nperspektiv.  Enligt  Näringsdepartementet   avvisade\r\nSverige   bestämt   kommissionens   förslag   om  en\r\ntillfällig    skyddsordning    för   varvsindustrin.\r\nFöljaktligen   röstade   Sverige,  tillsammans   med\r\nStorbritannien, Finland, Danmark  och Nederländerna,\r\nutan  framgång  mot förslaget. Enligt  uppgift  från\r\nRegeringskansliet kommer Sverige framgent att bevaka\r\natt beslutet inte utvidgas i tid eller omfattning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nNäringsutskottet anser, i likhet med regeringen, att\r\nstatliga  stöd  till   varvsindustrin   inte  gagnar\r\nbranschen   i   ett   längre   perspektiv.  Mot  den\r\nbakgrunden ställer sig utskottet  bakom  regeringens\r\nansträngningar  att  förhindra införandet av  sådana\r\nstöd. Regeringskansliets  utfästelser  om  att  även\r\nframgent  försöka  motverka  en  utvidgning  av  den\r\naktuella  stödmekanismen  överensstämmer med vad som\r\nbl.a.  efterfrågas  i  den  här  aktuella  motionen.\r\nSamtidigt anser utskottet att  Sverige  får foga sig\r\nefter  det beslut om en tillfällig stödmekanism  som\r\nhar fattats  av  EU.  Utskottet  menar  att  det  är\r\nrimligt  att  den  tillfälliga stödmekanismen endast\r\nfår omfatta de fartygstyper där det med säkerhet har\r\nkunnat  påvisas att Sydkorea  har  använt  otillåtna\r\nkonkurrensmetoder.   Utskottet   finner  inte  några\r\nargument   i   den   här  behandlade  motionen   som\r\nföranleder utskottet att  ändra  denna  uppfattning.\r\nMotion 2002/03:N234 (s) avstyrks.\r\n\r\n\r\nGlasindustrin\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  med  hänvisning bl.a. till en\r\nsträvan  efter att undvika  särlösningar  för\r\nvissa industrisektorer  avslå  en  motion  om\r\nglasindustrin.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nDen  svenska glasindustrin är väl känd och står  för\r\nhög kvalitet, påpekas det i motion 2002/03:N349 (s).\r\nBranschen   är   personalintensiv  och  kräver  stor\r\nerfarenhet och kunskap.  Glasriket  är ett etablerat\r\nnamn   med   gott   renommé,  och  verksamheten   är\r\novärderlig  för  Kronobergs   och  Kalmar  län  från\r\nsysselsättnings-, kultur- och turistsynpunkt.\r\n\r\nGlasindustrin är emellertid en  liten bransch sett\r\nutifrån den totala industrisysselsättningen, påpekas\r\ndet  i  motionen.  Antalet  anställda har  halverats\r\nsedan  år 1980. I dag är endast  ca  1 100  personer\r\nsysselsatta  inom glasindustrin. Enligt motionärerna\r\när detta mycket oroande, då branschen är känslig för\r\nkonjunkturnedgångar och då majoriteten av glasbruken\r\nligger i små tätorter  i glesbygd. På många av dessa\r\norter   är  glasbruket  dessutom   den   dominerande\r\narbetsplatsen.\r\nÄgarbilden   har   förändrats   och   är,   enligt\r\nmotionärerna,  i  dag  av  mer  kortsiktig karaktär.\r\nEkonomisk   vinst   utgör   ägarnas   huvudintresse.\r\nGlasforskningsinstitutet  (Glafo)  behöver  en  ökad\r\nsäkerhet   vad   gäller   ekonomin  för  att   kunna\r\nutvecklas. Enligt motionärerna behövs det ekonomiskt\r\nstöd samt satsningar på forskning och utbildning för\r\nsåväl     glasblåsare    som    formgivare.     Även\r\nfortbildningen inom industrin behöver förstärkas.\r\nMotionärerna  begär  ett  tillkännagivande  om att\r\nregeringen  skall se över vad som kan göras för  att\r\nstödja Glasriket  och  trygga  dess  verksamhet  och\r\nfortlevnad.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nDen  manuella glasnäringens situation har behandlats\r\nvid ett par tillfällen av näringsutskottet (se bl.a.\r\nbet. 1997/98:NU10).  Yrkandena har varit av liknande\r\nslag som det nu aktuella  och  har inte resulterat i\r\nnågra tillkännagivanden från riksdagen.\r\n\r\nUtskottet  tog  hösten  2001  ställning  till  ett\r\nmotionsyrkande   om   att   Glasforskningsinstitutet\r\nskulle       återfå       sin       status       som\r\nindustriforskningsinstitut  och därmed kunna erhålla\r\nstatligt    grundanslag    för    forskning    (bet.\r\n2001/02:NU5).  I  betänkandet  redovisade  utskottet\r\nregeringens      prioriterade      områden       vid\r\nomstruktureringen av industriforskningsinstituten  -\r\ndäribland   materialteknik   -   och   framhöll  att\r\nutskottet  inte  hade  något  att invända mot  denna\r\nprioritering.    Utskottet    ansåg    också     att\r\nstatsmakternas  styrning  av myndigheters verksamhet\r\nbör   ske   genom   riktlinjer   i    propositioner,\r\nutskottsbetänkanden och regleringsbrev. Därefter har\r\nmyndigheterna  -  i  detta fall Vinnova -  att  göra\r\navvägningar  mellan  insatser   på   olika  områden.\r\nDetaljstyrning  bör  undvikas.  Utskottet  avstyrkte\r\nsamtliga   motioner   med  krav  på  mer   specifika\r\ninriktningar, däribland motionen om Glafo.\r\nI     februari     2002    besvarade     dåvarande\r\nnäringsministern  Björn   Rosengren  en  fråga  (fr.\r\n2001/02:645) från Carina Adolfsson  Elgestam  (s) om\r\nvad  han avsåg att göra för att säkra glasindustrins\r\nframtid.  Näringsministern  framhöll att regeringens\r\narbete  i  första  hand  bygger på  att  skapa  goda\r\nbasvillkor  för  alla  branscher.   Vidare  framhöll\r\nstatsrådet  att  det  i  den berörda regionen  finns\r\norgan som har till uppgift  att  bl.a.  med statliga\r\nmedel främja nya företag och företag som  vill  växa\r\nmed produktutveckling och marknadsföring. Exempel på\r\nsådana   statliga   medel   är   stöd  till  allmänt\r\nnäringsfrämjande   åtgärder   som  ges   från   EG:s\r\nstrukturfonders     mål     2    och    industriella\r\nutvecklingscentrum   samt  genom   lån   från   Almi\r\nFöretagspartner  AB.  Näringsministern   menade  att\r\nföretag inom glasindustrin kan söka stöd från  dessa\r\nfinansieringsorgan.     Inom    ramen    för    EG:s\r\nstrukturfonder  finns  också   gemenskapsinitiativet\r\nLeader-plus   som   ger   stöd  till  glas-,   trä-,\r\naluminium- och designprojekt inom regionen. Statliga\r\nmedel  beviljas  som s.k. medfinansiering  i  sådana\r\nprojekt. Stiftelsen Svensk Industridesign driver med\r\nhjälp av statliga  medel  regionala projekt, bl.a. i\r\nKalmar län, som syftar till ökad lönsamhet med hjälp\r\nav design i små företag.\r\nAv budgetpropositionen för  år  2003  framgår  att\r\nVäxjö universitet prioriterar en fortsatt utveckling\r\nav  forskningsområdet  glasteknik.  Tillsammans  med\r\nGlafo  har  universitetet bl.a. för avsikt att satsa\r\npå fortbildning,  grundläggande  utbildning  och FoU\r\ninom  glasteknologi/glaskemi, glasdesign och glasets\r\nkulturhistoria.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nNäringsutskottet  delar  den  syn  på  glasnäringens\r\nbetydelse  som  framförs i motion 2002/03:N349  (s).\r\nDet gäller dels branschens  roll  som tillskapare av\r\narbetstillfällen i Kalmar och Kronobergs  län,  dels\r\ndess  roll  som bärare av gamla hantverkstraditioner\r\nsamt dels dess betydelse för turismen i det aktuella\r\nområdet.  Glasnäringen   kan  också  anses  vara  en\r\nnationell angelägenhet.\r\n\r\nUtskottet vidhåller dock  sin  tidigare  framförda\r\nuppfattning   att   Vinnova   utifrån   övergripande\r\nriktlinjer  skall  ta ställning till vilka  insatser\r\nsom  behövs  på  olika  områden.  Enligt  utskottets\r\nuppfattning  saknas   hållbara   argument   för  att\r\nglasindustrin  bör  särbehandlas  i  det  avseendet.\r\nUtskottets  ambition  att skapa goda basvillkor  för\r\nalla  branscher talar också  emot  särlösningar  för\r\nglasindustrin.   Med  det  anförda  avstyrks  motion\r\n2002/03:N349 (s).\r\n\r\nRymdindustrin\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  med  hänvisning  till  gjorda\r\nprioriteringar och  pågående  arbete avslå en\r\nmotion om rymdverksamheten i Trollhättan.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:N322 (s) framhålls  att  Volvo Aero\r\nsedan  över  20  år  har  deltagit  i det europeiska\r\nrymdsamarbetet  och  bl.a.  fungerat som  leverantör\r\ntill   det   s.k.   Arianeprogrammet.   Verksamheten\r\nsysselsätter 130 personer  och  den  högteknologiska\r\nkompetens  som  har  byggts  upp har betydelse  även\r\nutanför   företaget.   Området   kring   Trollhättan\r\n(Fyrstadsregionen)  gynnas bl.a. genom  Volvo  Aeros\r\nsamarbete med ett antal mindre företag.\r\n\r\nRiksdagen reducerade  anslaget  för rymdverksamhet\r\nför budgetåret 2002 med ca 50 miljoner  kronor. Fram\r\ntill år 2005 kommer en minskning att ske  med totalt\r\n200  miljoner kronor. Rymdstyrelsen har, enligt  vad\r\nsom anförs i motionen,  ifrågasatt om det är möjligt\r\natt bedriva  en  balanserad  rymdverksamhet på denna\r\nlägre anslagsnivå, som inkluderar  en  så omfattande\r\nverksamhet som Arianeprogrammet.\r\nMotionären  konstaterar  att  EU:s  ministerråd  i\r\nbörjan av år 2003 väntades ta ställning till Arianes\r\nframtid.  Om  Arianeprogrammet skulle avbrytas  blir\r\neffekten 100-120 personers övertaglighet. Om Sverige\r\nensidigt skulle  ta ställning mot programmet kan det\r\nha   negativa   konsekvenser    för    den   viktiga\r\nspetskunskap som Sverige behöver för att  hävda  sig\r\ninternationellt.  Enligt  motionären  bör  riksdagen\r\ndärför  ge  regeringen till känna vad som i motionen\r\nanförs om rymdverksamheten i Trollhättan.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nHuvuddelen av  den  svenska rymdverksamheten bedrivs\r\ninom  ramen  för  den europeiska  rymdorganisationen\r\n(ESA) men även inom  bilaterala  samarbeten,  främst\r\nmed  Frankrike.  Av  budgetpropositionen för år 2003\r\nframgår att resurserna för rymdverksamhet successivt\r\nhar minskat under senare  år, vilket har medfört att\r\ndet   svenska  deltagandet  i  ESA:s   program   har\r\nreducerats.  Statens  resurser  till  rymdverksamhet\r\nkanaliseras via Rymdstyrelsen, som ansvarar  för det\r\nsvenska   deltagandet  i  ESA-samarbetet  och  andra\r\ninternationella  samarbeten.  Basen  för  de svenska\r\nrymdföretagens  verksamhet  är  i  stor utsträckning\r\nockså    deltagande    i   internationella   utveck-\r\nlingsprojekt, framför allt  inom  ESA. För ESA:s del\r\nutgör bärraketen Ariane en strategisk  tillgång  och\r\nen  förutsättning  för  Europas  oberoende tillträde\r\ntill rymden.\r\n\r\nKommissionen har nyligen presenterat en grönbok om\r\neuropeisk rymdpolitik (KOM/2003/17).  Grönboken  har\r\ntagits  fram i samarbete med ESA och i den behandlas\r\nett antal  strategiska  frågeställningar av teknisk,\r\nekonomisk och politisk natur  som  har betydelse för\r\nrymdverksamhetens  framtid  i  Europa.  Sverige  har\r\nställt  sig  positivt till en vidgad  diskussion  om\r\nrymdfrågor. Grönboken  har  sänts  ut på remiss till\r\nden  15  april  2003. Rådsslutsatser kan  eventuellt\r\nförväntas på Konkurrenskraftsrådets  möte den 12 och\r\n13 maj 2003.\r\nI maj 2003 planeras också ett möte med  ESA:s  råd\r\npå  ministernivå.  Då skall bl.a. ställning tas till\r\nden   europeiska   rymdtransportsektorn   och   dess\r\nproblem. Enligt Rymdstyrelsens  bedömning  torde det\r\ndock vara uteslutet att Arianeprogrammet läggs  ned.\r\nRymdstyrelsen    anser    emellertid   att   svenska\r\nrymdföretag kan drabbas om  Sverige  väljer att inte\r\nlängre   garantera   sitt  fortsatta  deltagande   i\r\nprogrammet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSverige  har  en  viktig   roll   i  det  europeiska\r\nrymdsamarbetet och svensk industri  har etablerat en\r\nstark  position  i  det  sammanhanget.  Det  svenska\r\ndeltagandet       genererar       också      viktiga\r\nsamhällsekonomiska värden på flera  platser  i  vårt\r\nland.   Mest   påtagligt  är  detta  i  Kiruna,  men\r\nrymdverksamheten    är    också    på   flera   sätt\r\nbetydelsefull i Fyrstadsregionen.\r\n\r\nUtskottet  finner  det  angeläget att  betona  den\r\nmultilaterala dimensionen i  det  rymdsamarbete  som\r\nbedrivs    i    Europa.   Sverige   måste   som   en\r\nförhållandevis liten  bidragsgivare  i  sammanhanget\r\nkontinuerligt  omvärdera sina insatser i förhållande\r\ntill  rymdsamarbetets  resultat  och  andra  länders\r\nekonomiska     åtaganden.    Till    detta    kommer\r\nrestriktioner i form av ett begränsat budgetutrymme.\r\nSammantaget har  detta  resulterat  i prioriteringar\r\nsom   bl.a.   har   inneburit   att  anslaget   till\r\nrymdverksamhet har reducerats. Utskottet förutsätter\r\natt  frågan  om  Arianeprogrammets  fortlevnad   har\r\nbeaktats i det sammanhanget.\r\nAvslutningsvis   vill  utskottet  lyfta  fram  det\r\narbete på rymdområdet  som  har  inletts på EU-nivå.\r\nUtskottet förutsätter att regeringen spelar en aktiv\r\nroll  i detta arbete och att Sverige  även  framgent\r\nkommer   att  kunna  hävda  sin  position  inom  den\r\neuropeiska rymdverksamheten.\r\nMed det anförda avstyrks motion 2002/03:N322 (s).\r\n\r\nNanoteknik\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  med  hänvisning till vidtagna\r\nåtgärder    och   pågående    arbete    avslå\r\nmotionsyrkanden om nanoteknik.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  2002/03:N245   (v)  hävdas  att  en  bred\r\ntillämpning  av  s.k. nanoteknik  (dvs.  teknik  där\r\nstorleken  på  applikationerna  mäts  i  miljarddels\r\nmeter) är nästa industriella revolution. Ett flertal\r\nledande industriländer  har  identifierat nanoteknik\r\nsom en trolig framtidsteknik. Motionärerna anser att\r\nregeringen bör ges i uppdrag att  komma  med förslag\r\ntill  ett  nationellt  initiativ i syfte att  stödja\r\nforskning och utveckling  av  nanoteknik. Då Sverige\r\när  ett  litet  land  är  en  förutsättning,  enligt\r\nmotionärerna,   emellertid   att  man   identifierar\r\nnanoteknikområden  som är lämpliga  att  utveckla  i\r\nSverige.\r\n\r\nNanoteknisk  forskning  behandlas  även  i  motion\r\n2002/03:N237 (c).  Det  anförs att nanovetenskap och\r\nnanoteknik   är   ett   av   de   mest   strategiska\r\nforskningsområdena    med    en   stor   industriell\r\npotential.  Stora  satsningar görs  internationellt.\r\nSvensk forskning inom det aktuella området bör ligga\r\nvid den internationella  frontlinjen  och motionären\r\nförordar därför en nationell satsning på nanoteknisk\r\nforskning och utveckling.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nI    propositionen    om   FoU   och   samverkan   i\r\ninnovationssystemet  (prop.  2001/02:2)  konstaterar\r\nregeringen att nanotekniken  bl.a.  kommer att spela\r\nen  viktig  roll vid framtida materialframställning.\r\nVinnova driver  ett  program som heter Bionanoit där\r\nlivsvetenskaper kopplas ihop med mikro/nanovetenskap\r\noch IT. En första utlysning av medel från programmet\r\nägde  rum  under våren 2002  och  flera  utlysningar\r\nplaneras under programmets löptid 2002-2007.\r\n\r\nFrån och med  år  2003  har  Vinnova förändrat sin\r\nprogramstruktur.    Verket    definierar    nu    18\r\nprioriterade tillväxtområden. Ett av dessa är mikro-\r\noch nanoelektronik. Området tros  få  stor betydelse\r\nför utvecklingen av nya material och teknologier och\r\nför  nanoteknikområdet  i  allmänhet. Ett  annat  av\r\nVinnovas prioriterade tillväxtområden  är  designade\r\nmaterial  inklusive nanomaterial. Design av material\r\npå nano-, mikro-  eller  makronivå i samspel med nya\r\ntillverkningsmetoder  förväntas   bl.a.   möjliggöra\r\nutveckling  av material med helt nya egenskaper  och\r\ntillverkning  av komponenter med unika kombinationer\r\nav funktion och geometrisk form.\r\nVinnovas ambitioner  är  vidare  att  utvecklingen\r\nfrämst   skall   ske   på   områden  där  det  finns\r\ntillväxtmöjligheter   för   svensk    industri.   En\r\nkartläggning skall därför påbörjas för  att  närmare\r\nutröna   näringslivets   behov   av   forskning  och\r\nutveckling på nanoområdet.\r\nDet  kan även nämnas att Nordisk Industrifond  har\r\nvissa planer för gemensamma insatser på nanoområdet.\r\nPlaner  finns  exempelvis  på  samarbete  kring  ett\r\nutbildningsprogram  samt  på att försöka identifiera\r\ngemensamma styrkeområden.\r\nI EG:s sjätte ramprogram för forskning, utveckling\r\noch   teknisk   demonstration  ingår   delprogrammet\r\nNanoteknik   och   nanovetenskap,   kunskapsbaserade\r\nmultifunktionella material, nya produktionsprocesser\r\noch produktionsanordningar.  I  december  2002  gick\r\nprogrammet  ut  med  sin första begäran om att få in\r\nprojektansökningar.   Budgeten   för   delprogrammet\r\nligger på 1 300 miljoner euro.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom anförs i de båda motionerna är det angeläget att\r\nSverige    håller   sig   väl    framme    på    nya\r\nvetenskapsområden,  däribland  det nanovetenskapliga\r\nområdet.     De     svenska     traditionerna     på\r\nelektronikområdet  och ett brett kunnande  inom  det\r\nsom brukar betecknas livsvetenskaperna utgör, enligt\r\nutskottet, en god grund  för  en  gynnsam utveckling\r\näven inom det nanotekniska området. Av redovisningen\r\novan framgår att regeringen genom Vinnova  redan har\r\nvidtagit  flera  åtgärder  för  att  stimulera denna\r\nutveckling.     Av    Vinnovas    18    prioriterade\r\ntillväxtområden innefattar  exempelvis  två  direkta\r\nnanovetenskapliga inslag. Till detta kan även  fogas\r\natt   svenska   forskare   har  möjlighet  att  söka\r\nnanotekniskt inriktade forskningsanslag från EU.\r\n\r\nMot bakgrund av detta anser inte utskottet att det\r\nfinns  några  motiv  för  riksdagen  att  genom  ett\r\ntillkännagivande förespråka  ytterligare  satsningar\r\ninom  nanoteknikområdet. Motionerna 2002/03:N245 (v)\r\noch 2002/03: N237 (c) avstyrks.\r\n\r\nDesign\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed hänvisning  till  vidtagna  åtgärder  och\r\npågående   arbete  bör  riksdagen  avslå  ett\r\nmotionsyrkande  om  designens  betydelse  för\r\nnäringslivet  och  om åtgärder för att främja\r\nsvensk design.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI    motion    2002/03:Ub335    (m)    begärs    ett\r\ntillkännagivande    om   designens   betydelse   för\r\nnäringslivet. Det påpekas  att  intresset för svensk\r\narkitektur, form och design ökar  och  att  design i\r\nlika  hög  grad  är  en  kultur- och näringspolitisk\r\nfråga  som en utbildningsfråga.  Motionärerna  menar\r\natt designen  måste  bli  mer näringslivsorienterad.\r\nExportrådet har en viktig roll  när  det  gäller att\r\nexponera  svensk  design och form utomlands.  Enligt\r\nmotionärerna bör denna  roll ses över och ges större\r\nutrymme. I motionen framhålls  även  vikten  av  att\r\nstatusen för svensk slöjd höjs.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nUtskottet  behandlade  frågor om design i anslutning\r\ntill beredningen av budgetpropositionen  för år 2003\r\n(bet.  2002/03:NU1).  Regeringen hade föreslagit  en\r\nsatsning med 20 miljoner kronor för att utveckla ett\r\ndesignprogram        som        skall         främja\r\nnäringslivsutvecklingen  på området. Den vision  som\r\nenligt regeringen skall ligga till grund för arbetet\r\när   att   Sverige   redan   år  2006   skall   vara\r\nvärldsledande på design. Programmet  skall  bygga på\r\nsamverkan  mellan  näringslivet  och det offentliga,\r\noch   insatserna   skall   koordineras   med   andra\r\ninitiativ,    främst    inom   närings-,   regionala\r\nutvecklings-,    kultur-    ,    utbildnings-    och\r\nmiljöpolitiken.   I  samband  med  behandlingen   av\r\nbudgetpropositionen    refererade   utskottet   även\r\nregeringsförklaringen  från  oktober  2002  där  det\r\nsades   att   ökade  satsningar   skall   göras   på\r\nindustriell design  och  att  ett  svenskt  designår\r\nplaneras till år 2005.\r\n\r\nUtskottet  ställde  sig  mycket  positivt till  de\r\naviserade   satsningarna   och  framhöll   att   den\r\ndesignfrämjande verksamheten  har en självklar plats\r\ninom    näringspolitiken.    Med    anledning     av\r\nmotionsyrkanden  om  att  hemslöjdens och slöjdarnas\r\nkunnande skall tas till vara  inom den av regeringen\r\nföreslagna satsningen och att regionala projektmedel\r\nskall  kunna komma i fråga, framhöll  utskottet  att\r\ndet bör  vara  fullt  möjligt att ta in denna typ av\r\ninsatser  i  de  ökade  medel  avseende  design  som\r\nregeringen har föreslagit.  Något tillkännagivande i\r\nsaken   ansåg   utskottet   emellertid   inte   vara\r\nnödvändigt, varför motionerna avstyrktes.\r\nI  december  2002  överlämnade  Stiftelsen  Svensk\r\nIndustridesign  och  För-eningen   Svensk  Form  ett\r\nförslag   till   handlingsprogram  till  regeringen.\r\nProgrammet innehåller aktiviteter inom flera områden\r\n-  näringsliv (t.ex.  fordon,  biomedicinsk  teknik,\r\nförpackningsindustri),  samhälle (designinsatser för\r\nett  friskare arbetsliv, insatser  inom  sjukvården,\r\ndesign  för  offentlig  upphandling),  forskning och\r\nutbildning. Genom att föra in design i nya  sektorer\r\noch   områden   skapas   förutsättningar   för   nya\r\naffärsmöjligheter   och   stärkt  konkurrenskraft  i\r\nsvenska företag. Programmet inbegriper också förslag\r\nom  att  visa  upp  nyskapande   exempel  under  ett\r\ndesignår   2005   samt   ett  exportdesignår   2006.\r\nSatsningen  skulle  enligt  förslaget  ha  en  total\r\nbudget på 250 miljoner kronor  per  år  varav staten\r\nskall  svara  för  drygt  100  miljoner  kronor  och\r\nnäringslivet, EU och regionerna för resten.\r\nI februari 2003 beslutade regeringen att  anslå 20\r\nmiljoner   kronor   till  de  inledande  delarna  av\r\narbetet.   Medlen   skall    täcka   kostnader   för\r\nkonkurrensstärkande            projekt           och\r\nproduktutvecklingssatsningar inom  förpacknings- och\r\nfordonsindustrin.   Förberedelserna  inför   det   i\r\nregeringsförklaringen   aviserade   designåret  2005\r\nskall  också  rymmas  inom  de  avsatta  resurserna.\r\nFortsatt     beredning     av     förslaget     till\r\nhandlingsprogram sker inom Regeringskansliet.\r\nI  sammanhanget  kan också nämnas att Nutek enligt\r\nsitt  regleringsbrev  för  år  2003  skall  utveckla\r\nformer    för    stiftelsens   återrapportering   av\r\ndesigninsatsernas resultat och effekter i samråd med\r\nStiftelsen Svensk Industridesign.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   har   tidigare    framhållit   att   den\r\ndesignfrämjande  verksamheten har  en  viktig  plats\r\ninom näringspolitiken.  Genom  det  handlingsprogram\r\nsom  har presenterats och arbetet med  det  designår\r\nsom planeras till år 2005 synes motion 2002/03:Ub335\r\n(m) redan  vara  tillgodosedd.  Utskottet anser inte\r\natt  det  finns  skäl till några uttalanden,  varför\r\nmotionen avstyrks i berörd del.\r\n\r\n\r\nCentrum för miljöteknikexport\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör med  hänvisning  till  pågående\r\nberedningsarbete  avslå  en motion om behovet\r\nav  ett  centrum  för  hållbar  utveckling  i\r\nÖstersjön.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI    motion    2002/03:N314    (s)     begärs    ett\r\ntillkännagivande  om  behovet  av  ett  centrum  för\r\nhållbar  utveckling  i Östersjön (Baltic Sustainable\r\nCentre)   i  samverkan  med   regionala   initiativ.\r\nMotionärerna  refererar  regeringsförklaringen  från\r\nhösten  2002  där  etableringen  av  ett  nationellt\r\ncentrum     för     miljöteknikexport     utlovades.\r\nMotionärerna  framhåller  att  tankar  kring hållbar\r\nutveckling  har utvecklats till idén om ett  \"Baltic\r\nSustainable Centre\"  i  Kalmar  län.  Syftet  är att\r\ndriva på utvecklingen mot en hållbar tillväxt i hela\r\nÖstersjöregionen.  Nästa  steg  blir  att  analysera\r\nmöjligheter och förutsättningar att skapa ett sådant\r\ncentrum.  Motionärerna  menar att genom att utnyttja\r\noch     förädla     regionala     initiativ      kan\r\nregeringsförklaringens  utfästelse om ett nationellt\r\ncentrum för miljöteknikexport bli framgångsrik.\r\n\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nEn grupp av statssekreterare  från Utrikes-, Miljö-,\r\nUtbildnings- och Näringsdepartementen har diskuterat\r\nfrågan  om  det  i  regeringsförklaringen  aviserade\r\ncentrumet           för           miljöteknikexport.\r\nStatssekreterargruppen  har  i sin tur  tillsatt  en\r\narbetsgrupp som skall göra en  djupare  analys kring\r\nresursbehov m.m. Arbetsgruppen skall rapportera sina\r\nslutsatser till statssekreterargruppen i  början  av\r\nmars  2003.  Enligt  uppgift från Miljödepartementet\r\nfinns  ännu  inget  ställningstagande  för  en  viss\r\ngeografisk lokalisering  av  centrumet.  Dessutom är\r\ndet  fortfarande  möjligt att det i stället  för  en\r\ngeografiskt koncentrerad  verksamhet  i  första hand\r\nsatsas   på   nätverksuppbyggnad  mellan  befintliga\r\naktörer på miljöteknikområdet.\r\n\r\nI regleringsbrevet  för år 2003 har Nutek givits i\r\nuppdrag att lämna förslag  till  hur  ett nationellt\r\ncentrum  för  miljödriven näringslivsutveckling  och\r\nmiljöteknikexport   kan  inrättas.  Uppdraget  skall\r\nredovisas till regeringen  senast den 30 april 2003.\r\nSamtidigt  skall  Nutek  redovisa   hur  myndigheten\r\nplanerar att använda anslagna medel för  miljödriven\r\nnäringslivs- och affärsutveckling under år 2003.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet ser positivt på regeringens initiativ  att\r\ninrätta ett centrum för miljöteknikexport. Utskottet\r\nfinner  det  emellertid  inte påkallat att genom ett\r\nsärskilt     tillkännagivande      föregripa     det\r\nplaneringsarbete  som  pågår  inom Regeringskansliet\r\noch  Nutek  när det gäller formerna  för  centrumets\r\nverksamhet och  dess  lokalisering. Det får dessutom\r\nförutsättas att regionala  initiativ beaktas i detta\r\nförberedelsearbete.   Med  det   anförda   avstyrker\r\nutskottet den här aktuella motionen.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\nUtskottets   förslag   till    riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n1. Innovationer och nyföretagande (punkt 1)\r\n\r\nav  Mikael  Odenberg (m), Eva Flyborg (fp), Maria\r\nLarsson (kd),  Ulla  Löfgren (m), Åsa Torstensson\r\n(c), Stefan Hagfeldt (m) och Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  1.  Därmed\r\nbifaller riksdagen  motionerna  2002/03:L250 yrkande\r\n1, 2002/03:N201 och 2002/03:N395 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi vill inledningsvis understryka  att goda allmänna\r\nvillkor   för   företagande   är   en  grundläggande\r\nförutsättning  för att svenska företag  skall  kunna\r\nupprätthålla en  internationell  konkurrenskraft.  I\r\ndagsläget  missgynnas  svenskt  företagande bl.a. av\r\nett      överbyråkratiskt      regelsystem,       en\r\nföretagarfientlig   arbetsrätt   och  ett  för  högt\r\nskattetryck.  Om inte kraftfulla insatser  görs  för\r\natt  undanröja  dessa   hinder  kommer  den  svenska\r\nkonkurrenskraften  att  urholkas  och  tillväxten  i\r\nbefintliga     företag     att     avstanna.     Den\r\nentreprenörsanda  som  skall fungera som  grund  för\r\nnyföretagande   kommer   att   kvävas.   Regeringens\r\ninsatser  för  att  stimulera   entreprenörskap  och\r\nkommersialisering     av     innovationer     saknar\r\nförutsättningar att fungera effektivt  med mindre än\r\natt  radikala  förbättringar  görs  av  det allmänna\r\nföretagsklimatet.\r\n\r\nUtöver     dessa     allmänna     synpunkter    på\r\nföretagsklimatet vill vi fästa uppmärksamhet  på  de\r\nproblem som finns när det gäller tillvaratagandet av\r\ninnovationer   i   Sverige.  Enligt  uppgifter  från\r\nPatent-  och  registreringsverket   (PRV)   minskade\r\nantalet nationella patentansökningar med 13 % mellan\r\nåren 2001 och 2002. Antalet är därmed det lägsta  på\r\ntio   år.   Antalet   patentansökningar   i   övriga\r\neuropeiska   länder   minskade  något  mindre  än  i\r\nSverige. För patentansökningar  till  den europeiska\r\npatenträttsorganisationen (EPO) var antalet  ingivna\r\npatentansökningar  oförändrat  mellan åren 2001  och\r\n2002 samtidigt som det ökade på  global  nivå  under\r\nsamma period.\r\nMot   bakgrund  av  detta  anser  vi  att  det  är\r\nmotiverat   att   regeringen  närmare  överväger  de\r\nförslag som förs fram  i här behandlade motioner och\r\nåterkommer till riksdagen  med  förslag  till  olika\r\nåtgärder  för att förbättra villkoren för uppfinnare\r\noch  innovatörer.   Med   det   anförda  tillstyrker\r\nutskottet motionerna 2002/03:L250  (m), 2002/03:N201\r\n(m) och 2002/03:N395 (kd) i berörda delar.\r\n\r\n2. Innovationer och nyföretagande (punkt 1,\r\nmotiveringen)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att de allmänna villkoren  för företagande\r\nskall  fungera  som  en  god grund för innovationer,\r\nentreprenörskap och kommersialisering av goda idéer.\r\nI  det avseendet skiljer sig  inte  min  uppfattning\r\nfrån  det som anförs i de här behandlade motionerna.\r\nEnligt    min    mening    är    de    grundläggande\r\nförutsättningarna     i    dagsläget    inte    helt\r\ntillfredsställande och  jag  vill därför understryka\r\nvikten  av ytterligare åtgärder.  De  av  regeringen\r\nprioriterade  insatserna inom näringspolitiken, dvs.\r\nentreprenörskapsfrågor, skatter, kapitalförsörjning,\r\nväl   fungerande   marknader,   enkla/ändamålsenliga\r\nregler  och  utveckling  av  en innovationsstrategi,\r\nkommer sannolikt att kunna bidra till förbättringar.\r\nArbetet  med att ta fram en innovationsstrategi  och\r\nåtgärder   för    en   ökad   kommersialisering   av\r\ninnovationer samt de insatser som görs för att lyfta\r\nfram frågor om entreprenörskap  kan  förväntas gagna\r\nsvenska innovatörer och entreprenörer.  Att det även\r\nhar       initierats      en      diskussion      om\r\nentreprenörskapsfrågor  på  EU-nivå  bidrar till att\r\nintresset för dessa frågor ges extra stimulans.\r\n\r\nAvslutningsvis  vill  jag  betona  vikten  av  att\r\ntakten ökas i det regelförenklingsarbete som bedrivs\r\ninom Regeringskansliet. Med det anförda  avstyrks de\r\nhär aktuella motionerna i berörda delar.\r\n\r\n3. Kapitalförsörjning (punkt 3)\r\n\r\nav  Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg (fp),  Maria\r\nLarsson  (kd),  Ulla Löfgren (m), Åsa Torstensson\r\n(c), Stefan Hagfeldt (m) och Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  3.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2002/03:T458 yrkandena\r\n5  och  6,  2002/03:N267 yrkande 15 och 2002/03:N306\r\nyrkande 16 och avslår motion 2002/03:N359.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSvenskt företagande  är  beroende  av  goda allmänna\r\nvillkor,  däribland  sådana villkor som säkerställer\r\ntillgången på riskkapital.  Enligt  vår  uppfattning\r\nmotverkar  bl.a. flera bestämmelser på skatteområdet\r\nden   kapitalbildning    som   möjliggör   de   egna\r\nkapitalinsatser  som ofta är  en  förutsättning  vid\r\nriskkapitalprojekt.   Förmögenhetsskatten   är   ett\r\nexempel  på  ett  sådant hinder. Regeringen bör även\r\növerväga de förslag  till breddning av tillgången på\r\nriskkapital som föreslås i motion 2002/03:N306 (c).\r\n\r\nVi vill vidare understryka  vikten  av  en  större\r\neffektivitet    i    de   statliga   insatserna   på\r\nriskkapitalområdet. Enligt  vår  uppfattning har det\r\nhittillsvarande arbetet främst genererat ett flertal\r\nutredningsförslag, samtidigt som utfallet  i form av\r\nkonkreta    insatser    har    varit    magert.   På\r\nsåddfinansieringsområdet    har   visserligen    ett\r\nsamarbete   kommit   i   gång   mellan   Nutek   och\r\nIndustrifonden, men resultatet i  form  av  konkreta\r\nsåddfinansieringsinsatser    har    i   stort   sett\r\nuteblivit. Regeringen har ett betydande  ansvar  för\r\natt  skapa en samsyn mellan Industrifonden och Nutek\r\nnär det  gäller  hur  samarbetet  skall bedrivas och\r\nvilka  projekt som bör erhålla stöd.  Det  är  djupt\r\nbeklagligt   att   denna   situation  har  uppkommit\r\nsamtidigt  som  den  rådande  konjunkturen  gör  att\r\nbehovet    av    de    statliga    insatserna     på\r\nsåddfinansieringsområdet är som mest påtagligt.\r\nVi  anser  också,  i  likhet  med vad som anförs i\r\nmotion 2002/03:T458 (c), att det  är  motiverat  med\r\nsärskilda  satsningar  för  att  öka  tillgången  på\r\nriskkapital  inom  IT-området och att det finns skäl\r\nför regeringen att agera  när det gäller exporten av\r\nIT-produkter.\r\nRiksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom\r\nvad  vi  här  har  anfört.  Därmed  blir  de  nämnda\r\nmotionerna i sak tillgodosedda  i  berörda delar och\r\ntillstyrks. Även motion 2002/03:N267 (fp) yrkande 15\r\ntillstyrks. Motion 2002/03:N359 (s) avstyrks.\r\n\r\n4. Kvinnors, invandrares och ungas företagande\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg  (fp),  Maria\r\nLarsson  (kd),  Ulla Löfgren (m), Åsa Torstensson\r\n(c), Stefan Hagfeldt (m) och Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  4.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen motionerna 2002/03:Ub258 yrkande\r\n2,   2002/03:N208,    2002/03:N263    yrkande    13,\r\n2002/03:N306  yrkandena  17, 19 och 20, 2002/03:N395\r\nyrkande 10, och 2002/03:A366  yrkande  14 och avslår\r\nmotionerna  2002/03:N248,  2002/03:N302 yrkandena  5\r\noch 6, 2002/03:N312, 2002/03:N389  och  2002/03:N396\r\nyrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn viktig uppgift för näringspolitiken är att främja\r\nkvinnors  företagande.  Ett  ökat företagande  bland\r\nkvinnor kan emellertid endast  uppnås  om  de hinder\r\nsom  finns  för kvinnor att starta och driva företag\r\nelimineras. Näringspolitiken  har  en viktig uppgift\r\nnär det gäller att identifiera dessa  hinder och när\r\ndet gäller att föreslå åtgärder för att  komma  till\r\nrätta med dessa problem. En grundläggande åtgärd som\r\nkommer   att   stärka   förutsättningarna  för  ökat\r\nnyföretagande hos kvinnor,  unga  och  invandrare är\r\natt   förbättra  det  allmänna  företagsklimatet   i\r\nSverige.   Ett   mer   begripligt   regelsystem  för\r\nföretagande är en viktig åtgärd som kan  ha särskilt\r\nstor  effekt  för  att  stimulera företagande  bland\r\nsådana grupper som inte behärskar  språket fullt ut.\r\nSkattesänkningar och förändringar i  arbetsrätten är\r\nandra   åtgärder   som   kan   förväntas   uppmuntra\r\nnyföretagande.\r\n\r\nTillgången   på   kapital   är   en  grundläggande\r\nförutsättning  för allt företagande.  Det  får  inte\r\nvara så att de villkor  som  reglerar  kreditgivning\r\ndiskriminerar  exempelvis  kvinnor,  invandrare  och\r\nunga.  För  att  säkerställa kvinnors tillgång  till\r\noffentligt riskkapital  bör  målet  vara  att  minst\r\nhälften  av Almis företagslån skall gå till kvinnors\r\nföretagande.  Visar uppföljningar att målet inte nås\r\nbör  modellen  med   särskilda   lån   för   kvinnor\r\nåterinföras.  Samtidigt  bör  lån  som  riktas  till\r\ninvandrare och unga prövas.\r\nKvinnors  företagande  skulle  även  gynnas av ett\r\nåterinförande   av   kvinnliga   resurscentrum   och\r\nsärskilda   kvinnliga   affärsrådgivare.    Liknande\r\nmodeller bör även prövas för invandrare och unga.\r\nAndra åtgärder som gynnar kvinnors företagande  är\r\natt  stimulera  ökat  företagande  inom sektorer där\r\nmånga  kvinnor  är  verksamma.  Det  kan  exempelvis\r\nhandla  om  att  vidga  möjligheterna  till   privat\r\nföretagande  inom  den  offentliga  sektorn.  Vi  är\r\növertygade om att kvinnors företagande skulle öka om\r\nexempelvis  vård,  skola  och  omsorg  öppnades  för\r\nprivata  alternativ. Många kvinnor verkar inom dessa\r\nområden, och  den  samlade  kompetensen  är stor. Vi\r\ntror emellertid inte att denna kompetens kommer till\r\nsin rätt i den monopolsituation som i dag råder inom\r\ndessa verksamheter.\r\nEtt  annat  område  som bör göras mer tillgängligt\r\nför entreprenörskap är  hushållsområdet.  Här  krävs\r\nfrämst åtgärder på skatteområdet. Det kan exempelvis\r\nhandla om avdragsrätt eller skattereduktion vid  köp\r\nav hushållstjänster.\r\nNär  det gäller ungas företagande behövs en bättre\r\nkontinuitet  i insatserna. Kortsiktiga satsningar på\r\nolika        projekt        utan        tillräckliga\r\nresultatuppföljningar är inte ett effektivt sätt att\r\nstimulera    ungdomars    entreprenörskap.    Större\r\nlångsiktighet  måste  eftersträvas,  och  insatserna\r\nmåste   bygga   på   såväl   goda  som  mindre  goda\r\nerfarenheter  av det som hittills  gjorts.  För  att\r\nytterligare   främja    en   positiv   grundsyn   på\r\nföretagande bland unga kan  det finnas anledning att\r\nta till mer okonventionella metoder.  En  sådan  som\r\nregeringen  bör  överväga  är  att,  som  föreslås i\r\nmotion    2002/03:Ub258    (fp),   distribuera   ett\r\ninformationspaket om företagande  till  landets alla\r\n18-åringar.\r\nRiksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom\r\nvad  vi här har anfört om kvinnors, invandrares  och\r\nungas    företagande.    Därmed    blir   motionerna\r\n2002/03:Ub258  (fp), 2002/03:N208 (c),  2002/03:N263\r\n(fp),  2002/03:N306   (c),  2002/03:N395  (kd),  och\r\n2002/03:A366 (c) i huvudsak  tillgodosedda i berörda\r\ndelar   och   tillstyrks.   Övriga  här   behandlade\r\nmotionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n5. Forskning och kompetensutveckling (punkt 5)\r\n\r\nav Mikael Odenberg (m), Eva  Flyborg  (fp), Maria\r\nLarsson  (kd), Ulla Löfgren (m), Stefan  Hagfeldt\r\n(m) och Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  5.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:N347 yrkande 7 och\r\navslår   motionerna  2002/03:N369  och  2002/03:N396\r\nyrkandena 20, 22 och 23.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTeknikbrostiftelserna  har  skapat  ett  system  som\r\nårligen  främjar  tillkomsten  av nya företag ur det\r\nakademiska systemet. Stiftelserna ägnar sig också åt\r\natt  förmedla  akademisk  kompetens   till  små  och\r\nmedelstora  företag.  I förhållande till  en  mycket\r\nringa investering får tillväxten  i såväl ekonomiska\r\ntermer   som   sysselsättningstermer   anses    vara\r\nomfattande.\r\n\r\nVi   anser   att  den  regionala  näringspolitiken\r\nbehöver  en  bättre   koppling   till   universitet,\r\nhögskolor  och forskning. De positiva erfarenheterna\r\nfrån teknikbrostiftelsernas arbete borde, enligt vår\r\nuppfattning, utvecklas till en nationell politik.\r\nTeknikbrostiftelserna  och  Vinnova har föreslagit\r\natt  regeringen skall tillämpa en  samhällsekonomisk\r\ndefiniering  av  stiftelsernas tilldelade medel. Med\r\nen sådan tillämpning  skulle  det  finnas  drygt  en\r\nmiljard  kronor  till  praktisk  tillväxtpolitik. Vi\r\nanser  att  riksdagen  som  sin  mening   skall   ge\r\nregeringen   till  känna  att  det  förslaget  skall\r\ngenomföras. Genom  detta  tillgodoses  det  aktuella\r\nyrkandet  i  motion  2002/03:N347 (kd),  som  därmed\r\ntillstyrks.  Övriga  motioner  som  behandlas  under\r\navsnittet    Forskning    och    kompetensutveckling\r\navstyrks.\r\n\r\n6. Forskning och kompetensutveckling (punkt 5)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  6.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:N396 yrkandena 20,\r\n22 och 23 och avslår motionerna 2002/03:N347 yrkande\r\n7 och 2002/03:N369.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt min uppfattning  bör  vad som anförs i motion\r\n2002/03:N396  (mp)  om industriforskningsinstitutens\r\ninriktning och lokalisering ligga till grund för ett\r\ntillkännagivande  från   riksdagen.  Jag  anser  att\r\nindustriforskningsinstituten  spelar  en viktig roll\r\nsom  stöd  för företagens kunskapsutveckling.  Deras\r\nFoU-arbete är  ett  komplement  till universitet och\r\nhögskolor  och företagen. Samtidigt  är  den  totala\r\nresurs som de  svenska  FoU-instituten utgör liten i\r\njämförelse  med motsvarande  sektor  i  andra  OECD-\r\nländer.    Den   pågående    omstruktureringen    av\r\nindustriforskningsinstituten    mot    större    och\r\nkonkurrenskraftigare   enheter   får,   enligt   min\r\nuppfattning,   inte   resultera  i  att  institutens\r\nverksamhet    koncentreras     till    storstäderna.\r\nIndustriforskningsinstituten    kan    med    fördel\r\nlokaliseras   i   anslutning   till   kluster    med\r\nspjutspetsteknik.\r\n\r\nNär   det   gäller   industriforskningsinstitutens\r\ninriktning  anser jag, med  instämmande  i  vad  som\r\nanförs i motion 2002/03:N396 (mp), att en större del\r\nav forskningsinsatserna bör inriktas mot områden som\r\nbaseras  på  svenska   råvaror.   På   så  sätt  kan\r\nanvändningen av ny teknik och nya tillämpningar inom\r\ndessa  sektorer  stödjas.  Jag vill även understryka\r\nvikten av att småföretagens  intressen  inte  kommer\r\ntill  korta  i  samband  med den omstrukturering som\r\nskall  genomföras  av  industriforskningsinstituten.\r\nMed det anförda tillstyrker  jag motion 2002/03:N396\r\n(mp) i berörda delar.\r\nSom     tidigare     har     redovisats      skall\r\nteknikbrostiftelserna  avvecklas år 2007. Regeringen\r\nhar tidigare aviserat att  den  i god tid före detta\r\ndatum  skall ha utvärderat stiftelsernas  verksamhet\r\noch tagit  ställning  till  hur  den  därefter skall\r\nutformas.  Utskottet  godtog denna ordning  och  jag\r\nfinner ingen anledning  till att utskottet genom ett\r\nsärskilt tillkännagivande  nu  tar ställning för ett\r\nannat  tillvägagångssätt. Motion  2002/03:N347  (kd)\r\navstyrks i berörd del.\r\nAvslutningsvis  konstaterar  jag att riksdagen har\r\nbeslutat  att  införa  ett  system för  individuellt\r\nkompetenssparande.  Då  detta system  även  omfattar\r\nensamföretagare  finner  jag   ingen  anledning  att\r\nförorda   någon   särlösning   för  denna   kategori\r\nföretagare  i  linje  med  vad som begärs  i  motion\r\n2002/03:N369   (s).   Även  den  motionen   avstyrks\r\nsåledes.\r\n\r\n7. Auktorisation och certifiering (punkt 6)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen  (mp), Eva Flyborg (fp), Åsa\r\nTorstensson (c) och Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  7.  Därmed\r\nbifaller riksdagen  motion  2002/03:N396  yrkande 35\r\noch  avslår  motionerna  2002/03:N220, 2002/03:N284,\r\n2002/03:N383 yrkandena 1-3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFrågor  om  särskilda  utbildningar   för   blivande\r\nföretagare   som  leder  fram  till  någon  form  av\r\nkompetensbevis  har  varit  föremål  för  utskottets\r\nställningstagande   vid   ett   flertal  tillfällen.\r\nUtskottet  har  då betonat betydelsen  av  den  fria\r\netableringsrätten  som  en grundläggande princip vid\r\nföretagsetablering samt framfört  tvivel  på  att en\r\nmodell   med   företagskörkort   eller   motsvarande\r\nverkligen  kan  motverka  den  typ  av  problem  som\r\nbeskrivs  i  motionerna.  Utskottet  har  i  stället\r\nförordat en effektiv tillsyn och information som  de\r\nviktigaste instrumenten för det ändamålet.\r\n\r\nNär  nu  dessa  frågor på nytt tas upp i ett antal\r\nmotioner  finner  vi   inte   några  nya  motiv  som\r\nföranleder ett annat ställningstagande  än tidigare.\r\nVi   menar   därför  att  det  får  förutsättas  att\r\nnyföretagare besitter  den grundläggande kännedom om\r\ncentrala  regler  för  företagande   som  kan  anses\r\nerforderlig.  Om  företagaren själv finner  att  det\r\nfinns brister i dessa  kunskaper skall det vara lätt\r\natt inhämta nödvändig information.  I  det avseendet\r\nfyller     den    informationstjänst    som    Nutek\r\ntillhandahåller   med  inriktning  mot  nyföretagare\r\n(Startlinjen) en viktig  funktion.  Även Almi bistår\r\nmed  rådgivning  till  nyföretagare. I de  fall  ett\r\nföretag  uppsåtligen eller  på  grund  av  bristande\r\nkunskaper  hos  företagaren  drivs  utanför lagarnas\r\nråmärken  är  det i första hand olika kontroll-  och\r\ntillsynsmyndigheter  som  skall  svara för att detta\r\nuppmärksammas och beivras. Med det  anförda avstyrks\r\naktuella  yrkanden i motionerna 2002/03:  N220  (s),\r\n2002/03:N284 (s) och 2002/03:N383 (s).\r\nVi anser  i  likhet  med  vad  som anförs i motion\r\n2002/03:N396   (mp)   att   de   mindre   företagens\r\nmiljöarbete  bör  stimuleras ytterligare. Rådgivning\r\noch  information  är   i   det   avseendet   viktiga\r\ninstrument.  Samtidigt  menar  vi  att de ekonomiska\r\nförutsättningarna för mindre företag  att  investera\r\nresurser  i  miljöledningssystem  i  syfte att uppnå\r\neftersträvansvärda     miljöcertifieringskrav     är\r\nbegränsade.  De  mindre  företagens  attityder  till\r\nmiljöarbete   blir   alltmer  positiva,   men   höga\r\nambitioner på området  begränsas  inte sällan av att\r\nde kostnader som miljöanpassningen  innebär  på kort\r\nsikt uppfattas som alltför höga. Risken är stor  att\r\nde  mindre  företagens  miljöengagemang  kvävs i sin\r\nlinda, vilket vore beklagligt inte minst i ljuset av\r\nSveriges  ambitioner  att vara ett föregångsland  på\r\nmiljöområdet.  Mot  bakgrund   av   detta   och  att\r\nmiljöledningssystem   anses   vara   det  viktigaste\r\ninstrumentet  för  de mindre företagens  miljöarbete\r\nanser vi att det är motiverat att regeringen närmare\r\növerväger   hur   ett   system   med   bidrag   till\r\nmiljöcertifiering i småföretag  kan utformas. Därmed\r\ntillgodoses motion 2002/03:N396 (mp)  i  berörd  del\r\noch tillstyrks i motsvarande del.\r\n\r\n8. Social ekonomi (punkt 7, motiveringen)\r\n\r\nav  Mikael  Odenberg  (m), Eva Flyborg (fp), Ulla\r\nLöfgren  (m),  Stefan  Hagfeldt  (m)  och  Nyamko\r\nSabuni (fp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att det är positivt  med  det  engagemang\r\nunderifrån som  kännetecknar  den  sociala ekonomin.\r\nUtskottet har också vid flera tillfällen  framhållit\r\nsin  positiva  inställning till de verksamheter  som\r\nomfattas   av   begreppet    social   ekonomi.   Den\r\nallmännytta  eller samhällsnytta  som  fungerar  som\r\ndrivkraft för  aktörerna  inom  den sociala ekonomin\r\nstimulerar ett fördjupat engagemang i frågor som rör\r\nmedborgarnas vardag.\r\n\r\nVi  finner  dock  inga  hållbara  motiv  till  att\r\nverksamheter   inom   den  sociala  ekonomin   skall\r\nsärbehandlas i förhållande  till  annat företagande.\r\nDet  är  enligt  vår mening likvärdiga  villkor  som\r\nskall  gälla för allt  företagande,  och  detta  bör\r\nuppnås genom  en  generellt verkande näringspolitik.\r\nMed  det  anförda  avstyrks  samtliga  här  aktuella\r\nmotioner i berörda delar.\r\n\r\n9. Social ekonomi (punkt 7)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd) och Åsa Torstensson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  9.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen motionerna 2002/03:Kr371 yrkande\r\n7, 2002/03:N306  yrkande 32 och 2002/03:A239 yrkande\r\n35 och avslår motionerna  2002/03:N375, 2002/03:N387\r\noch 2002/03:N396 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVerksamheter  som bedrivs inom  ramen  för  det  som\r\nbetecknas social  ekonomi  har  fått  en allt större\r\nbetydelse  under  senare  år.  Det gäller bl.a.  som\r\ngrund    för    ett    brett    underifrån   baserat\r\nsamhällsengagemang som genererar såväl samhällsnytta\r\nsom  olika  värden  för  enskilda individer.  I  den\r\nsociala ekonomin tillåts medborgarna  själva  att ta\r\nansvar  på ett sådant sätt att den lokala demokratin\r\nförstärks, vilket är positivt. Mot bakgrund av detta\r\när  det  högst   besvärande  att  de  av  regeringen\r\nföreslagna   inskränkningarna   av   det   kommunala\r\nsjälvstyret  har   tillåtits   hämma   den   sociala\r\nekonomins utveckling.\r\n\r\nVi anser att likvärdiga allmänna villkor är  en av\r\nde  viktigaste förutsättningarna för företagandet  i\r\nSverige. Ett steg på vägen mot detta är att göra det\r\nmöjligt  för  aktörer  inom den sociala ekonomin att\r\nverka  inom  områden  där  den   offentliga  sektorn\r\ndominerar  så  som exempelvis inom vård,  skola  och\r\nomsorg. Om den sociala  ekonomin  kan  appliceras på\r\nmindre  enheter,  skulle detta även kunna  förhindra\r\natt  vissa  verksamheter   avvecklas.   Vidare   bör\r\noffentliga   aktörer  ges  möjlighet  att  i  större\r\nutsträckning  än   i   dag  kunna  dela  upp  större\r\nupphandlingar  i  mindre  delar.  Inom  den  sociala\r\nekonomin är många aktörer små  och har därför endast\r\nbegränsade möjligheter att delta  i upphandlingar av\r\nstörre volym.\r\nRegeringen har vidtagit ett antal åtgärder i syfte\r\natt  underlätta  för bl.a. kooperativt  företagande.\r\nInsynen i hur detta  arbete  bedrivs  är  emellertid\r\nbegränsat. Vi anser därför att det är motiverat  att\r\nden  särskilda  arbetsgrupp  för den ideella sektorn\r\nsom har bildats inom Regeringskansliet  redogör  för\r\ndet  pågående  arbetet.  Med det anförda tillstyrker\r\nutskottet     motionerna     2002/03:Kr371     (kd),\r\n2002/03:N306 (c)  och  2002/03:A239  (c)  i  berörda\r\ndelar.  Övriga  här  aktuella  motioner  avstyrks  i\r\nberörda delar.\r\n\r\n10. Turism (punkt 8)\r\n\r\nav Mikael Odenberg  (m),  Eva Flyborg (fp), Maria\r\nLarsson (kd), Ulla Löfgren  (m),  Åsa Torstensson\r\n(c), Stefan Hagfeldt (m) och Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som anförs  i  reservation  10.  Därmed\r\nbifaller riksdagen  motionerna 2002/03:Kr336 yrkande\r\n13,   2002/03:MJ428   yrkande    22,   2002/03:N214,\r\n2002/03:N267  yrkande 17, 2002/03:N304  yrkande  12,\r\n2002/03:N331 yrkandena  1-4, 2002/03:N345 yrkande 10\r\noch 2002/03:N391 yrkandena  1  och  3-7  och  avslår\r\nmotionerna  2002/03:N217, 2002/03:N328, 2002/03:N362\r\nyrkande 6 och 2002/03:N398 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTuristnäringen   fyller   en   viktig  funktion  som\r\ntillskapare  av arbetstillfällen  på  flera  håll  i\r\nlandet, inte minst  på landsbygden där turistsektorn\r\ninte sällan utgör den dominerande arbetsgivaren. För\r\natt företagandet inom  turistområdet  även  framgent\r\nskall kunna bidra med nödvändiga arbetstillfällen  i\r\nbl.a.    glesbygden,    krävs    att   de   allmänna\r\nförutsättningarna för småföretagande förbättras. Det\r\nhandlar  exempelvis  om  åtgärder för  att  förenkla\r\nregelverket  för  företagande  och  förändringar  på\r\nskatteområdet. I det senare fallet skulle exempelvis\r\nett  avskaffande av  fastighetsskatten  kunna  bidra\r\ntill  att   folk  ges  möjlighet  att  bo  kvar  och\r\nupprätthålla den servicestruktur som i många fall är\r\nnödvändig  för  utvecklingen  av  turismen  i  vissa\r\nområden. Det  finns  enligt  vårt  förmenande heller\r\ninget rimligt skäl till att alpin skidsport skall ha\r\nen högre momssats än andra idrotter. Turismbranschen\r\när   också   arbetskraftsintensiv,   varför   sänkta\r\narbetsgivaravgifter och mer flexibla regler  på  det\r\narbetsrättsliga området skulle få positiva effekter.\r\nEn   ytterligare   åtgärd   som   skulle  underlätta\r\nföretagande  inom  turistområdet  vore   en   bättre\r\nsamordning  mellan de myndigheter som utövar tillsyn\r\noch   kontroll    av    turistföretags   verksamhet.\r\nTillsynsarbetet    bör    dessutom    inriktas    på\r\nverksamheter  där  det  finns  indikationer  på  att\r\nproblem föreligger. Uteblir  reformer  på de områden\r\nsom  här  har  nämnts,  riskerar  utvecklingen  inom\r\nturistsektorn   att   avstanna   och   den   svenska\r\nkonkurrenskraften på området att hämmas.\r\n\r\nUtöver dessa allmänna villkor för företagande inom\r\nturistområdet  finner  vi  det  angeläget att  flera\r\nolika  områden  inom turistsektorn  uppmärksammas  i\r\nenlighet med vad  som  anförs i några av motionerna.\r\nDet   gäller  exempelvis  landsbygds-,   skärgårds-,\r\nfjäll-,  kultur-, konferens- och evenemangsturismen.\r\nVi vill också betona vikten av att den forskning som\r\nbedrivs på  turistområdet på ett effektivt sätt även\r\nkommer näringsidkare  inom  turistområdet  till del.\r\nInfrastrukturens   betydelse  bl.a.  för  turism   i\r\nglesbygd tas upp i några motioner, och vi finner det\r\nnödvändigt att understryka  vad  motionärerna  anför\r\ndärvidlag.\r\nI  några  motioner efterlyses utvärderingar av den\r\nstatliga turistpolitiken  och den myndighetsstruktur\r\nsom  finns  på  området.  Vi noterar  avsikten  inom\r\nRegeringskansliet att under  år  2003  genomföra  en\r\növersyn av myndighetsstrukturen på turistfrämjandets\r\nområde.  En  sådan översyn är enligt vår uppfattning\r\nnödvändig  och   måste,   såsom   föreslås  i  några\r\nmotioner, bl.a. ta sin utgångspunkt i en utvärdering\r\nav    målen   för   de   statliga   insatserna    på\r\nturistområdet. Vidare måste den på ett genomgripande\r\noch objektivt sätt belysa hur Turistdelegationen och\r\nTuristrådet  har  genomfört  sina uppdrag. Härutöver\r\nbör översynen inriktas på att  generera  förslag som\r\ninnebär   tydliga   begränsningar   i   de   berörda\r\naktörernas  agerande på en konkurrensutsatt marknad.\r\nEnligt   vår   uppfattning    skall   företag   inom\r\nturistsektorn  inte  behöva konkurrera  på  ojämlika\r\nvillkor med offentligt finansierade aktörer.\r\nRiksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder\r\ni enlighet med vad vi  här  har  anfört. Därmed blir\r\nmotionerna  2002/03:Kr336  (c),  2002/03:MJ428  (c),\r\n2002/03:N214  (m),  2002/03:N267 (fp),  2002/03:N304\r\n(m),  2002/03:  N331  (fp),   2002/03:N345  (c)  och\r\n2002/03:N391 (kd) tillgodosedda  i berörda delar och\r\ntillstyrks. Övriga här behandlade motioner avstyrks.\r\n\r\n11. Företagsetablering och företagsnedläggning\r\n(punkt 9)\r\n\r\nav Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg  (fp),  Maria\r\nLarsson  (kd),  Ulla Löfgren (m), Åsa Torstensson\r\n(c), Stefan Hagfeldt (m) och Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  11. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion  2002/03:N225 yrkandena  1\r\noch    2   och   avslår   motionerna   2002/03:N218,\r\n2002/03:N261 och 2002/03: N330 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  två  av   de  här  aktuella  motionerna  föreslås\r\nåtgärder   för   att   underlätta   vissa   gruppers\r\növertagande  av  nedläggningshotade   företag  eller\r\nenheter.  Förslagen  innefattar bl.a. idéer  om  att\r\nföretag eller företagsenheter  skall  erbjudas olika\r\nköpare  i  en  viss lagstadgad turordning  samt  att\r\nköpeskillingens  storlek  skall  lagregleras.  Dessa\r\nförslag innebär betydande intrång i äganderätten och\r\när  för  oss  helt främmande. De aktuella motionerna\r\navstyrks å det bestämdaste.\r\n\r\nBeträffande det  som  anförs i motion 2002/03:N218\r\n(s)  om  utländska  företags  etablering  i  Sverige\r\nansluter vi oss till  utskottets tidigare ståndpunkt\r\ni  frågan.  Vi anser det  självklart  att  utländska\r\nföretag skall  respektera  de lagar och bestämmelser\r\nsom gäller på olika områden  samt att det är viktigt\r\natt konkurrensneutrala villkor  gäller för utländska\r\nföretags investeringar. Till detta  kan  även  fogas\r\natt vi inte uppfattar att de problem som beskrivs  i\r\nmotionen  är  av  sådan art eller omfattning att den\r\nföreslagna kartläggningen  kan anses vara motiverad.\r\nMotionen avstyrks.\r\nDäremot finner vi det motiverat  att  uppmärksamma\r\nde problem som beskrivs i motion 2002/03:N225  (kd).\r\nVi  menar  att  det,  i  likhet med vad som anförs i\r\nmotionen,   är   av   yttersta  vikt   att   svenska\r\nstorföretag får likvärdiga  villkor som konkurrenter\r\ni  andra  EU-länder.  Det  gäller  såväl  ekonomiska\r\ngarantier  som  den  tid som får  åtgå  för  beslut.\r\nLångsam handläggning av  riskkapitalansökningar  och\r\nuteblivna  ekonomiska  garantier  får inte leda till\r\natt  svenska  företag  tvingas  utomlands   för  att\r\nerhålla    likvärdiga   konkurrensförhållanden   som\r\nföretag i andra länder. Vi anser inte heller att det\r\när acceptabelt  att EU:s konkurrenspolitik försvårar\r\nför    små    europeiska     länder     att    skapa\r\nkonkurrenskraftiga   företag   och   som  förhindrar\r\nuppkomsten av skalfördelar och därmed  lägre priser.\r\nMed   det   anförda   tillstyrks  den  här  aktuella\r\nmotionen.\r\n\r\n12. Företagsetablering och företagsnedläggning\r\n(punkt 9)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp) och Lennart Beijer (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  12. Därmed\r\nbifaller   riksdagen  motionerna  2002/03:N261   och\r\n2002/03:N330 yrkandena 1 och 2 och avslår motionerna\r\n2002/03:N218 och 2002/03:N225 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI motionerna  2002/03:N330 (v) och 2002/03:N261 (mp)\r\nbeskrivs  de  bekla-gansvärda  situationer  som  kan\r\nuppkomma  på  mindre   orter   när   en  dominerande\r\narbetsgivare  avvecklar  sin  verksamhet.  Människor\r\nförlorar   sina   arbeten,  och  hela   den   lokala\r\nsamhällsstrukturen  hotas. Vi menar att ett sätt att\r\nmotverka  dessa  problem   är   att   ge  anställda,\r\nföretagsledning m.fl. större möjligheter att ta över\r\nnedläggningshotade   enheter   i  syfte  att   driva\r\nverksamheten vidare.\r\n\r\nUtskottet   har  tidigare,  utan  något   särskilt\r\ntillkännagivande,    framhållit    vikten   av   att\r\nmöjligheten ökas för dem som arbetar  i  ett företag\r\natt  ta  över ägandet om företaget skall säljas.  Vi\r\nanser inte  att  detta  ställningstagande  har givit\r\nönskvärt  resultat i form av konkreta åtgärder  från\r\nregeringens  sida.  Mot  den bakgrunden anser vi att\r\nriksdagen nu bör anmoda regeringen  att  utreda  hur\r\nregelverket    kring    företagsnedläggningar    kan\r\nförtydligas.  Vidare  bör  frågan om en lagstiftning\r\nsom ökar de anställdas förutsättningar  att förvärva\r\nett  företag  eller en enhet utredas. Med det  sagda\r\nblir yrkandena  i  motionerna  2002/03:N330  (v) och\r\n2002/03:N261  (mp)  helt  eller delvis tillgodosedda\r\noch tillstyrks. Övriga motioner avstyrks.\r\n\r\n13. Skogs-, trä- och stålindustrin (punkt 11)\r\n\r\nav Mikael Odenberg (m),  Eva  Flyborg (fp), Maria\r\nLarsson (kd), Ulla Löfgren (m),  Åsa  Torstensson\r\n(c), Stefan Hagfeldt (m) och Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  13. Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2002/03:MJ425  yrkande\r\n8,  2002/03:N269  yrkandena 1 och 2 och 2002/03:N285\r\nyrkande 1, bifaller  delvis  motionerna 2002/03:N233\r\nyrkandena  1 och 2 och 2002/03:N285  yrkande  2  och\r\navslår  motionerna   2002/03:N302   yrkande  17  och\r\n2002/03:N362 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSvenskt skogsbruk och svensk skogsindustri  har stor\r\nbetydelse   för  samhällsekonomin.  Näringen  skapar\r\nbl.a. ett ansenligt  exportnetto  och bidrar med ett\r\nbetydande  antal  arbetstillfällen,  inte   minst  i\r\nglesbygden.  En  fortsatt  konkurrenskraftig  svensk\r\nskogsbransch  är  dock  beroende  av att det bedrivs\r\nkvalificerad forskning på det skogsindustriella  och\r\ndet  trämekaniska  området.  Staten måste på ett mer\r\npåtagligt  sätt  än  hittills engagera  sig  i  FoU-\r\nsatsningar inom dessa  områden. Utan sådana insatser\r\nhotas  den  svenska  skogsbranschens   position  som\r\nkonkurrenskraftig   aktör   på  den  internationella\r\narenan och därigenom dess positiva  bidrag  till den\r\nsvenska  samhällsekonomin.  Forskningen  måste också\r\nresultera   i   kommersiella   produkter   av  högre\r\nvidareförädlingsgrad.    Utan    en    värdeskapande\r\nvidareförädling  i  en starkare träteknisk  industri\r\nkrymper marginalerna i skogsbruket. Risken finns att\r\nverksamheter inom branschen måste avvecklas.\r\n\r\nÄven företagen inom branschen måste bidra till den\r\nfortsatta                              utvecklingen.\r\nIndustriforskningsinstitutens               statliga\r\ngrundfinansiering    är    en    förutsättning   för\r\nlångsiktigt   inriktad   forskningsverksamhet    där\r\nnäringen tillskjuter huvuddelen av medlen.\r\nFör att göra det möjligt för hela Sverige att leva\r\nmåste  statens  insatser  på  det  skogsindustriella\r\nområdet  även  kompletteras med ett mer  lokalt  och\r\nregionalt förankrat  engagemang. En sådan förankring\r\nbör inkludera ett synsätt som innebär att träråvaran\r\ni möjligaste mån vidareförädlas  så nära växtplatsen\r\nsom möjligt. Vidareförädlingens samhällsnytta kan på\r\ndet   sättet   mer  direkt  komma  de  områden   där\r\nprimärproduktionen sker tillgodo.\r\nMed    det    anförda    tillgodoses    motionerna\r\n2002/03:N269 (m)  och  2002/03: MJ425 (kd) i berörda\r\ndelar  och tillstyrks. Motionerna  2002/03:N233  (c)\r\noch 2002/03:N285  (c)  tillgodoses till viss del och\r\ntillstyrks i dessa delar. Övriga i avsnittet Skogs-,\r\nträ, och stålindustrin behandlade  motioner avstyrks\r\ni berörda delar.\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning  av  ärendet  har   föranlett\r\nföljande särskilda  yttrande.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\nIndustriella utvecklingscentrum\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nUtskottet  har  vid  flera  tillfällen  uttalat  sig\r\npositivt   om   verksamheten  vid   regionala   IUC.\r\nVerksamheten har  utvärderats ett flertal gånger och\r\nsamtliga utvärderingar  visar  att  verksamheten  är\r\nkostnadseffektiv   och  har  hög  måluppfyllelse.  I\r\nvalrörelsen hösten 2002  gjorde  regeringen dessutom\r\nutfästelser   om   fortsatta  satsningar   på   IUC-\r\nkonceptet.\r\n\r\nMot bakgrund av detta  får  det  anses  som mycket\r\nförvånande  att  regeringen  i  december 2002 fattar\r\nbeslut om att satsningen på UPA-uppdrag skall mer än\r\nhalveras  och endast uppgå till 30  miljoner  kronor\r\nunder år 2003.  Det  kan  inte anses skäligt att den\r\nmycket väl fungerande verksamhet  som  i dag bedrivs\r\nvid IUC skall behöva drabbas i avvaktan  på  en  mer\r\nlångsiktig strategi för de statliga insatserna. Lika\r\nallvarligt är att tillväxten av nya IUC-bolag hämmas\r\ni ett konjunkturläge då behovet av nyföretagande och\r\nnya  arbetstillfällen är högst påtagligt. Enligt min\r\nuppfattning  har  regeringen  inte tagit sitt ansvar\r\nför att säkerställa IUC-verksamheten på kort sikt.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n2002/03:L250 av Henrik S Järrel (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om behoven av bättre\r\nvillkor för uppfinnare och innovatörer.\r\n\r\n2002/03:Kr336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att\r\nTuristdelegationen bör få  ett  uppdrag att se hur\r\nkulturen  på  ett mer aktivt sätt kan  placeras  i\r\nturistsammanhang.\r\n\r\n2002/03:Kr371 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):\r\n\r\n7. Riksdagen begär  att regeringen återkommer med en\r\nredogörelse   för  arbetet   inom   departementens\r\ngemensamma arbetsgrupp för den ideella sektorn.\r\n\r\n2002/03:Ub258 av Nyamko Sabuni (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att alla vid tiden\r\ndå  de  fyller  18  år  bör  få  sig  tillsänt ett\r\ninformationspaket om företagande innehållande  ett\r\nprovexemplar på F-skattsedel.\r\n\r\n2002/03:Ub335 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  designens\r\nbetydelse för näringslivet.\r\n\r\n2002/03:T458 av Lena Ek och Åsa Torstensson (c):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om särskilda åtgärder\r\nför  att  öka tillgången till riskkapital inom IT-\r\nområdet.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om exportsatsningar\r\ninom IT-området.\r\n\r\n2002/03:MJ425 av Björn von der Esch m.fl. (kd):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  behovet  av  att  prioritera\r\nforskningen kring trä och träanvändning.\r\n\r\n2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n22. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att  utveckla  en\r\nekologiskt hållbar turism där de lokalt boende får\r\nutkomst     av     skyddade     reservats-     och\r\nnaturskyddsområden.\r\n\r\n2002/03:N201 av Henrik Westman (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om villkoren för uppfinnare.\r\n\r\n2002/03:N208 av Sofia Larsen (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs om att utreda möjligheten för\r\nen permanent lösning för långvariga verksamheter som\r\nfrämjar ungt företagande.\r\n\r\n2002/03:N214 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om förutsättningar för en ökad\r\nturism.\r\n\r\n2002/03:N217 av Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om åtgärder mot pornografi på\r\nhotell och konferensanläggningar.\r\n\r\n2002/03:N218 av Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  en kartläggning av problem\r\noch  åtgärder vid utländska  företags  etablering  i\r\nSverige.\r\n\r\n2002/03:N220 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i   motionen   anförs   om  näringskörkort  för\r\nföretagare.\r\n\r\n2002/03:N225 av Yvonne Andersson och Sven Brus (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att ge svenska\r\nföretag  samma  villkor som deras  konkurrenter  i\r\nandra EU-länder.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om betydelsen av att\r\nföretagen  ges ekonomiska garantier och att beslut\r\nfattas så skyndsamt  att  företagen stannar kvar i\r\nlandet.\r\n\r\n2002/03:N233 av Sven Bergström och Kenneth Johansson\r\n(c):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om behovet av att,\r\nsom en uppföljning  av  ett nationellt träprogram,\r\nmedverka till regionala program  för  att utveckla\r\nskogsnäringen och vidareförädling av skogsråvaran.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  vikten  av  att\r\nskapa regionala träcentrum/utvecklingscentrum.\r\n\r\n2002/03:N234 av Håkan Juholt och Krister Örnfjäder\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om stöd till varvsnäringen.\r\n\r\n2002/03:N237 av Rigmor Stenmark (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i motionen anförs om nationell satsning på\r\nnanoteknologisk forskning och utveckling.\r\n\r\n2002/03:N245 av Lennart Beijer m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  att  återkomma  med  ett\r\nförslag     till     nationellt     initiativ     på\r\nnanoteknikområdet.\r\n\r\n2002/03:N247 av Marie Engström (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad     i    motionen    anförs    om    regeringens\r\nförenklingsarbete avseende småföretag.\r\n\r\n2002/03:N248 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  att en handlingsplan för\r\nökat kvinnligt företagande tas fram.\r\n\r\n2002/03:N261 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som  i  motionen  anförs  om   en   lagstiftad\r\nskyldighet   för   företag   att   först   bjuda  ut\r\nnedläggningshotade  enheter till försäljning  i  tur\r\noch   ordning   till   enhetens   arbetare,   ortens\r\nbefolkning och den allmänna marknaden i enlighet med\r\nmotionens intentioner.\r\n\r\n2002/03:N263 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  kvinnors och\r\ninvandrares möjligheter att kunna starta företag.\r\n\r\n2002/03:N267 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):\r\n\r\n15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om tillgången på\r\nriskkapital.\r\n\r\n17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om turism.\r\n\r\n2002/03:N269 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  den  svenska\r\nskogsnäringens betydelse för den svenska ekonomin.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  satsning  på\r\nvidareutveckling av träanvändning.\r\n\r\n2002/03:N284 av Hillevi Larsson och Britt-Marie\r\nLindkvist (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om företagskörkort.\r\n\r\n2002/03:N285 av Birgitta Sellén och Håkan Larsson\r\n(c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i  motionen anförs om att utveckla\r\nträförädlingen så nära råvaran som möjligt.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs om att satsa på\r\nträdesign i Västernorrlands och Jämtlands län.\r\n\r\n2002/03:N286 av Rolf Lindén (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs  om  vikten  av  industriell\r\nutveckling underifrån.\r\n\r\n2002/03:N292 av Lilian Virgin och Christer\r\nEngelhardt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att utveckla IUC.\r\n\r\n2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N\r\nHedström (mp):\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   hur\r\nmainstreamingen på Nutek kan förbättras.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om Almis lån till\r\nkvinnliga företagare.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i   motionen   anförs   om   ökad\r\nförädlingsgrad inom träsektorn.\r\n\r\n2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om bättre villkor för\r\nden svenska turistnäringen.\r\n\r\n2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n16.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  att  bredda\r\ntillgången till riskkapital utanför bankerna.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att målet skall\r\nvara att 50 % av  nystartade företag skall startas\r\nav kvinnor.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att tillföra\r\nresurser    så    att   modellen   med   kvinnliga\r\naffärsrådgivare,  resurscentrum  för  kvinnor  och\r\nkvinnolån kan permanentas.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att den modell med\r\nkvinnliga   affärsrådgivare,   resurscentrum   för\r\nkvinnor  och  särskilda  kvinnolån,  som visat sig\r\nlyckosam,  bör  tjäna  som  modell för att  stötta\r\ninvandrare och ungdomar som önskar starta företag.\r\n\r\n32. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att den sociala\r\nekonomin även skall  kunna  appliceras  på  mindre\r\nenheter inom skolor, sjukhus och vårdinrättningar.\r\n\r\n2002/03:N312 av Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  behovet av att se över\r\nsåväl bankernas som samhällets  instrument  för  att\r\ngöra   lånemöjligheterna   för   nyföretagande   mer\r\ntillgängliga för invandrare.\r\n\r\n2002/03:N314 av Håkan Juholt m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  behovet  av ett Baltic\r\nSustainable   Centre   i   samverkan  med  regionala\r\ninitiativ.\r\n\r\n2002/03:N322 av Peter Jonsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen anförs om  rymdverksamheten  i\r\nTrollhättan.\r\n\r\n2002/03:N327 av Ann-Kristine Johansson och Helena\r\nZakariasén (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs    om    industriella\r\nutvecklingscentrum (IUC).\r\n\r\n2002/03:N328 av Ann-Kristine Johansson och Jan-Olof\r\nLarsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om vikten av fisketurism.\r\n\r\n2002/03:N330 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  nya   lagar   eller  revidering  av\r\nbefintliga  lagar  för att tydliggöra  regelverket\r\nvid nedläggning av företag eller företagsenhet.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att  regeringen  låter  utreda\r\nfrågan om en lagstiftning  som  ökar de anställdas\r\nförutsättningar att förvärva ett  företag eller en\r\nenhet  som  skall  läggas  ned,  och därvid  också\r\nföreslå  åtgärder  som gör ett sådant  övertagande\r\npraktiskt möjligt.\r\n\r\n2002/03:N331 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att\r\nutvärdera verksamheten i Turistdelegationen.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att\r\ngranska   verksamheten   i  Sveriges   Rese-   och\r\nTuristråd AB.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att\r\nundersöka om effektivitetsvinster  kan uppnås dels\r\ngenom en sammanslagning av Turistdelegationen  och\r\nSveriges  Rese-  och  Turistråd,  dels  genom  att\r\növerföra  Turistrådets informationsverksamhet till\r\nUtrikesdepartementet.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att\r\nersätta    de    strategiska    riktlinjerna     i\r\nTuristdelegationens    handlingsprogram   med   en\r\ngenerell  politik  avseende   arbetskraftsintensiv\r\ntjänsteproduktion.\r\n\r\n2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att regeringen i\r\nsamråd  med de  regionala  hushållningssällskapen,\r\nturistbranschens aktörer och regionala företrädare\r\nutvecklar  ett  samlat  program  för  att utveckla\r\nlandsbygdsturismen.\r\n\r\n2002/03:N347 av Sven Gunnar Persson (kd):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att tillämpa en\r\nsamhällsekonomisk  definiering  av återbetalningen\r\nav Teknikbropengarna till år 2006.\r\n\r\n2002/03:N349 av Tomas Eneroth och Lars Wegendal (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att se över  vad  som  kan\r\ngöras  för  att  stödja  Glasriket  och  trygga dess\r\nverksamhet och fortlevnad.\r\n\r\n2002/03:N359 av Krister Örnfjäder (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om bristen på finansiärer  på\r\nriskkapitalmarknaden.\r\n\r\n2002/03:N362 av Per Erik Granström m.fl. (s):\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i   motionen   anförs   om   ökad\r\nvidareförädling av skog, trä och stål.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om förutsättningar\r\nför ökad sysselsättning inom turismbranschen.\r\n\r\n2002/03:N369 av Hans Stenberg och Agneta Lundberg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen   anförs    om    behovet    av\r\nkompetensutveckling av ensamföretagare.\r\n\r\n2002/03:N375 av Marianne Carlström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen  anförs  om  den  sociala  ekonomins\r\nmöjligheter.\r\n\r\n2002/03:N377 av Viviann Gerdin (c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  den nya\r\nföretagsmodellen    BolagsBolaget    utses    till\r\npilotprojekt under en begränsad tidsperiod.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  direktiven\r\ntill  länsstyrelserna,   skattemyndigheterna   och\r\narbetslöshetskassorna skall vara enhetliga.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att BolagsBolagets\r\nverksamhet    kan   betraktas   som   en   lärande\r\norganisation för enskilda blivande företagare.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att BolagsBolagets\r\nmodell  utgör  ett utbildningsforum för invandrare\r\ndär   de   kan   få   kunskap   om   den   svenska\r\nföretagskulturen och möjlighet  till integrering i\r\nsamhället på ett naturligt sätt.\r\n\r\n2002/03:N383 av Siw Wittgren-Ahl och Gunilla\r\nCarlsson i Hisings Backa (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att utarbeta ett\r\ncertifieringssystem för företagare.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  ta fram en\r\nutbildningsplan   för   att   stödja   ett  sådant\r\ncertifieringssystem.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  i samverkan\r\nmed  arbetsmarknadens  parter  och Kommunförbundet\r\nlägga  fram  förslag till hur en sådan  utbildning\r\nskall kunna erbjudas  och  finansieras  i samtliga\r\nkommuner.\r\n\r\n2002/03:N387 av Eva Arvidsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av kunskap  om  den\r\nsociala ekonomin.\r\n\r\n2002/03:N389 av Nikos Papadopoulos och Paavo Vallius\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att se över regler för\r\nsmåföretagare med invandrarbakgrund.\r\n\r\n2002/03:N391 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  turismen som en\r\nnationell angelägenhet.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om infrastrukturens\r\nbetydelse för turismen.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  forskningens\r\nbetydelse för turistnäringen.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\ntillväxtpotentialen  inom  evenemangsturismen  och\r\nkonferensturismen.\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om den småskaliga\r\nlandsbygdsturismens, fjäll- och skärgårdsturismens\r\nbetydelse.\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av minskad\r\nbyråkrati      och     myndighetskontroll     samt\r\nregelförenklingar.\r\n\r\n2002/03:N395 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  kvinnligt\r\nföretagande.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  forskning,\r\nutveckling och innovationer.\r\n\r\n2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp):\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att göra Almis\r\nlåneverksamhet mer jämställd.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om social ekonomi.\r\n\r\n20.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs   om   att   öka\r\nsmåföretagens  möjligheter  att  ta  del  av  FoU-\r\nsatsningarna.\r\n\r\n22.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen    anförs     om\r\nindustriforskningsinstitutens\r\nforskningsinriktning.\r\n\r\n23.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening     vad     i     motionen    anförs     om\r\nindustriforskningsinstitutens lokalisering.\r\n\r\n35. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att underlätta för\r\nsmåföretagarna att miljöcertifiera sitt företag.\r\n\r\n2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  turismens\r\nbetydelse för Västsverige.\r\n\r\n2002/03:A239 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n35. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförts om att framtidens\r\nvälfärd kan, genom den sociala ekonomin, utvecklas\r\nutifrån ett underifrånperspektiv.\r\n\r\n2002/03:A366 av Margareta Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  avsätta\r\nhälften  av  Almis  småföretagarlån till kvinnliga\r\nföretagare.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Innovationer och nyföretagande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L250 yrkande 1, 2002/03:N201 och 2002/03:N395 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "039A7B3D-5F83-11D7-AE62-00010313F932",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "27",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "14",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "152",
                    "132",
                    "14",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/039A7B3D-5F83-11D7-AE62-00010313F932",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Industriella utvecklingscentrum",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N286, 2002/03:N292 och 2002/03:N327.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Kapitalförsörjning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:T458 yrkandena 5 och 6, 2002/03:N267 yrkande 15, 2002/03:N306 yrkande 16 och 2002/03:N359.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Kvinnors, invandrares och ungas företagande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ub258 yrkande 2, 2002/03:N208, 2002/03:N248, 2002/03:N263 yrkande 13, 2002/03:N302 yrkandena 5 och 6, 2002/03:N306 yrkandena 17, 19 och 20, 2002/03:N312, 2002/03:N389, 2002/03:N395 yrkande 10, 2002/03:N396 yrkande 16 och 2002/03:A366 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "039A7B40-5F83-11D7-AE62-00010313F932",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "165",
                    "134",
                    "0",
                    "50"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/039A7B40-5F83-11D7-AE62-00010313F932",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Forskning och kompetensutveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N347 yrkande 7, 2002/03:N369 och 2002/03:N396 yrkandena 20, 22 och 23.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Auktorisation och certifiering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N220, 2002/03:N284, 2002/03:N383 yrkandena 1-3 och 2002/03:N396 yrkande 35.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"mp\"",
          "votering_id": "039A7B42-5F83-11D7-AE62-00010313F932",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (c, fp, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "226",
                    "72",
                    "0",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/039A7B42-5F83-11D7-AE62-00010313F932",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Social ekonomi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr371 yrkande 7, 2002/03:N306 yrkande 32, 2002/03:N375, 2002/03:N387, 2002/03:N396 yrkande 19 och 2002/03:A239 yrkande 35.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Turism",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr336 yrkande 13, 2002/03:MJ428 yrkande 22, 2002/03:N214, 2002/03:N217, 2002/03:N267 yrkande 17, 2002/03:N304 yrkande 12, 2002/03:N328, 2002/03:N331 yrkandena 1-4, 2002/03:N345 yrkande 10, 2002/03:N362 yrkande 6, 2002/03:N391 yrkandena 1 och 3-7 och 2002/03:N398 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Företagsetablering och företagsnedläggning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N218, 2002/03:N225 yrkandena 1 och 2, 2002/03:N261 och 2002/03:N330 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "039A7B45-5F83-11D7-AE62-00010313F932",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "37",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "1",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "9",
                    "0",
                    "5",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "160",
                    "133",
                    "6",
                    "50"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/039A7B45-5F83-11D7-AE62-00010313F932",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Företagare och anställda",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N247 och 2002/03:N377 yrkandena 1-4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Skogs-, trä- och stålindustrin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ425 yrkande 8, 2002/03:N233 yrkandena 1 och 2, 2002/03:N269 yrkandena 1 och 2, 2002/03:N285 yrkandena 1 och 2, 2002/03:N302 yrkande 17 och 2002/03:N362 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Varvsindustrin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:N234.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Glasindustrin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:N349.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Rymdindustrin",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:N322.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Nanoteknik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N237 och 2002/03:N245.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Design",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub335 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Centrum för miljöteknikexport",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:N314.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Innovationer och nyföretagande",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Innovationer och nyföretagande",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Kapitalförsörjning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Kvinnors, invandrares och ungas företagande",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Forskning och kompetensutveckling",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Forskning och kompetensutveckling",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Auktorisation och certifiering",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Social ekonomi",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Social ekonomi",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Turism",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Företagsetablering och företagsnedläggning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Företagsetablering och företagsnedläggning",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Skogs-, trä- och stålindustrin",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-03-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-03-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-31 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-04-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-04-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-04-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-04-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-19 13:20:06"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om näringspolitiska frågor. Motionerna handlar bl.a. om innovationer och nyföretagande, kapitalförsörjning samt kvinnors, invandrares och ungas företagande. Andra motioner handlar om forskning och kompetensutveckling, social ekonomi, turism och design samt skogs-, trä-, glas-, varvs- och rymdindustrierna. ",
          "dok_id": "GQ01NU7",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om näringspolitiska frågor (NU7)",
          "dok_id": "GQ01NU7",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-19 13:20:06"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01NU7",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:41"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>  Näringsutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om näringspolitiska frågor. Motionerna handlar bl.a. om innovationer och nyföretagande, kapitalförsörjning samt kvinnors, invandrares och ungas företagande. Andra motioner handlar om forskning och kompetensutveckling, social ekonomi, turism och design samt skogs-, trä-, glas-, varvs- och rymdindustrierna.</p>",
          "dok_id": "GQ01NU7",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:13"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om näringspolitiska frågor (NU7)",
          "dok_id": "GQ01NU7",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:13"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01NU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_nu_7.docx",
          "filstorlek": "195812",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Vissa näringspolitiska frågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/92B7BC98-5742-4767-8FA6-6A4FBE8F3509"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01NU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_nu_7.pdf",
          "filstorlek": "748184",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_nu_7",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/E2EB1702-60DF-4F83-9801-6E66C42D8994"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A239 Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02A239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A239",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknadspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A366 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A366",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr336 Kultur",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr336",
          "ref_dok_titel": "Kultur",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr371 Kultur, medier, trossamfund och fritid",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr371",
          "ref_dok_titel": "Kultur, medier, trossamfund och fritid",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L250 Uppfinnare och innovatörer",
          "ref_dok_id": "GQ02L250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L250",
          "ref_dok_titel": "Uppfinnare och innovatörer",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik S Järrel (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ425 Skogsnäringen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ425",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ425",
          "ref_dok_titel": "Skogsnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Björn von der Esch m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ428 Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ428",
          "ref_dok_titel": "Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N201 Uppfinnares villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02N201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N201",
          "ref_dok_titel": "Uppfinnares villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik Westman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N208 Ungt företagande",
          "ref_dok_id": "GQ02N208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N208",
          "ref_dok_titel": "Ungt företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N214 Turismen i Dalarna",
          "ref_dok_id": "GQ02N214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N214",
          "ref_dok_titel": "Turismen i Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N217 Pornografi på hotell och konferensanläggningar",
          "ref_dok_id": "GQ02N217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N217",
          "ref_dok_titel": "Pornografi på hotell och konferensanläggningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N218 Utländsk företagsetablering i Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02N218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N218",
          "ref_dok_titel": "Utländsk företagsetablering i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N220 Näringslicens",
          "ref_dok_id": "GQ02N220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N220",
          "ref_dok_titel": "Näringslicens",
          "ref_dok_subtitel": "av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N225 Villkoren för storföretagen",
          "ref_dok_id": "GQ02N225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N225",
          "ref_dok_titel": "Villkoren för storföretagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N233 Vidareförädling av skog",
          "ref_dok_id": "GQ02N233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N233",
          "ref_dok_titel": "Vidareförädling av skog",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N234 Varvsstöd",
          "ref_dok_id": "GQ02N234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N234",
          "ref_dok_titel": "Varvsstöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt och Krister Örnfjäder (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N237 Nationell satsning på nanoteknologisk forskning och utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02N237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N237",
          "ref_dok_titel": "Nationell satsning på nanoteknologisk forskning och utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N245 Nanoteknik",
          "ref_dok_id": "GQ02N245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N245",
          "ref_dok_titel": "Nanoteknik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Beijer m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N247 Jobb i glesbygden",
          "ref_dok_id": "GQ02N247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N247",
          "ref_dok_titel": "Jobb i glesbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Engström (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N248 Kvinnligt företagande",
          "ref_dok_id": "GQ02N248",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N248",
          "ref_dok_titel": "Kvinnligt företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N261 Möjlighet för anställda att köpa upp företag",
          "ref_dok_id": "GQ02N261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N261",
          "ref_dok_titel": "Möjlighet för anställda att köpa upp företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N263 Företagsklimatet",
          "ref_dok_id": "GQ02N263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N263",
          "ref_dok_titel": "Företagsklimatet",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N267 Regionalpolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02N267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N267",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N269 En svensk skogspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N269",
          "ref_dok_titel": "En svensk skogspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av  Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N284 Företagskörkort",
          "ref_dok_id": "GQ02N284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N284",
          "ref_dok_titel": "Företagskörkort",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson och Britt-Marie Lindkvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N285 Träförädling och trädesign",
          "ref_dok_id": "GQ02N285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N285",
          "ref_dok_titel": "Träförädling och trädesign",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Håkan Larsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N286 Industriell utveckling underifrån",
          "ref_dok_id": "GQ02N286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N286",
          "ref_dok_titel": "Industriell utveckling underifrån",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Lindén (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N292 Möjligheterna att inrätta industriella utvecklingscentrum",
          "ref_dok_id": "GQ02N292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N292",
          "ref_dok_titel": "Möjligheterna att inrätta industriella utvecklingscentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N302 Landsbygden",
          "ref_dok_id": "GQ02N302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N302",
          "ref_dok_titel": "Landsbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N304 Effektiv regionalpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N304",
          "ref_dok_titel": "Effektiv regionalpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N306 Företagande och näringsliv",
          "ref_dok_id": "GQ02N306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N306",
          "ref_dok_titel": "Företagande och näringsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N312 Invandrares företagande och lånemöjligheter",
          "ref_dok_id": "GQ02N312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N312",
          "ref_dok_titel": "Invandrares företagande och lånemöjligheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N314 Etablering av ett Baltic Sustainable Centre",
          "ref_dok_id": "GQ02N314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N314",
          "ref_dok_titel": "Etablering av ett Baltic Sustainable Centre",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N322 Industriell utveckling och rymdforskning",
          "ref_dok_id": "GQ02N322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N322",
          "ref_dok_titel": "Industriell utveckling och rymdforskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Jonsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N327 Industriella utvecklingscentrum",
          "ref_dok_id": "GQ02N327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N327",
          "ref_dok_titel": "Industriella utvecklingscentrum",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson och Helena Zakariasén (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N328 Fisketurism",
          "ref_dok_id": "GQ02N328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N328",
          "ref_dok_titel": "Fisketurism",
          "ref_dok_subtitel": "av Ann-Kristine Johansson och Jan-Olof Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N330 Företagsnedläggningar",
          "ref_dok_id": "GQ02N330",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N330",
          "ref_dok_titel": "Företagsnedläggningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N331 Turistpolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02N331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N331",
          "ref_dok_titel": "Turistpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N345 Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02N345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N345",
          "ref_dok_titel": "Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N347 En storstadsnära politik",
          "ref_dok_id": "GQ02N347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N347",
          "ref_dok_titel": "En storstadsnära politik",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N349 Glasriket",
          "ref_dok_id": "GQ02N349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N349",
          "ref_dok_titel": "Glasriket",
          "ref_dok_subtitel": "av Tomas Eneroth och Lars Wegendal (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N359 Behov av riskkapital",
          "ref_dok_id": "GQ02N359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N359",
          "ref_dok_titel": "Behov av riskkapital",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Örnfjäder (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N362 Regional utveckling för Dalarna",
          "ref_dok_id": "GQ02N362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N362",
          "ref_dok_titel": "Regional utveckling för Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Erik Granström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N369 Kompetensutveckling av ensamföretagare",
          "ref_dok_id": "GQ02N369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N369",
          "ref_dok_titel": "Kompetensutveckling av ensamföretagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Agneta Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N375 Social ekonomi och företagande",
          "ref_dok_id": "GQ02N375",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N375",
          "ref_dok_titel": "Social ekonomi och företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Marianne Carlström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N377 En ny företagsform",
          "ref_dok_id": "GQ02N377",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N377",
          "ref_dok_titel": "En ny företagsform",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N383 Certifieringssystem för företagare",
          "ref_dok_id": "GQ02N383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N383",
          "ref_dok_titel": "Certifieringssystem för företagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N387 Kunskap om den sociala ekonomin",
          "ref_dok_id": "GQ02N387",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N387",
          "ref_dok_titel": "Kunskap om den sociala ekonomin",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N389 Lättare villkor för småföretag",
          "ref_dok_id": "GQ02N389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N389",
          "ref_dok_titel": "Lättare villkor för småföretag",
          "ref_dok_subtitel": "av Nikos Papadopoulos och Paavo Vallius (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N391 Turism",
          "ref_dok_id": "GQ02N391",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N391",
          "ref_dok_titel": "Turism",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N395 Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_id": "GQ02N395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N395",
          "ref_dok_titel": "Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N396 Företagspolitiska strategier",
          "ref_dok_id": "GQ02N396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N396",
          "ref_dok_titel": "Företagspolitiska strategier",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N398 Västsverige",
          "ref_dok_id": "GQ02N398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N398",
          "ref_dok_titel": "Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Monica Green m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T458 Nationell IT-strategi",
          "ref_dok_id": "GQ02T458",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T458",
          "ref_dok_titel": "Nationell IT-strategi",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek och Åsa Torstensson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub258 Eget företagande",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub258",
          "ref_dok_titel": "Eget företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Nyamko Sabuni (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub335 Form och design",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub335",
          "ref_dok_titel": "Form och design",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-04-10",
          "ref_dok_id": "GQ0988",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "88",
          "ref_dok_titel": "2003-04-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-04-09",
          "ref_dok_id": "GQ0987",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "87",
          "ref_dok_titel": "2003-04-09",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}