{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2298300",
      "dok_id": "GQ01NU5",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "NU5",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:NU5",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "5",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-03-11 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:51",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:55",
      "titel": "Vissa utrikeshandelspolitiska frågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01NU5/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01NU5",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01NU5",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01NU5",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:NU5</div><h1>Vissa utrikeshandelspolitiska frågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nEtt  enhälligt  utskott  anser  att  frihandel är en\r\nstark   välståndsskapande   kraft   för   såväl   de\r\nutvecklade  länderna  som  för  världens  fattigaste\r\nländer.  Utskottet  betonar att stabila och rättvisa\r\nspelregler  för  ett  fritt   utbyte  av  varor  och\r\ntjänster är en avgörande förutsättning för ekonomisk\r\ntillväxt och sysselsättning.\r\n\r\nNär  det gäller WTO-systemet anser  utskottet  att\r\ndet  finns   anledning  att  hysa  förhoppningar  om\r\nresultat   från    den   nya   förhandlingsomgången.\r\nTillvaratagandet   av   u-ländernas   intressen   är\r\ncentralt  i  den nya handelsrundan.  Syftet  med  en\r\nrättvis    handel     är     att    främja    sådana\r\nhandelsrelationer med producenter  i  fattiga länder\r\nsom    samtidigt    förbättrar   arbetsförhållanden,\r\nlivsmiljö och miljön  i övrigt. I en reservation (m,\r\nfp,  kd)  förordas att frågan  om  sambandet  mellan\r\nhandel och  investeringar  tas upp snarast möjligt i\r\nWTO-förhandlingarna.\r\nUtskottet    har    vid   behandlingen    av    de\r\nutrikeshandelspolitiska   frågorna  funnit  att  det\r\nfinns osäkerhet angående utbytet  för  u-länderna av\r\ndet   nuvarande   internationella   handelssystemet.\r\nDärför  anser  utskottet  att  regeringen   bör   ge\r\nKommerskollegium   i   uppdrag  att  närmare  utreda\r\nkonsekvenserna av WTO-systemet för u-länderna. Detta\r\nbör ges regeringen till känna.\r\nI frågor om EU framhåller utskottet med skärpa det\r\nangelägna i att u-länderna  får ett bättre tillträde\r\ntill EU:s och andra i-länders  marknader  för  t.ex.\r\njordbruksvaror  och  teko.  I en reservation (m, fp,\r\nkd) anförs att ytterligare ansträngningar  borde  ha\r\nlagts  ned  för  att  få  till stånd mer långtgående\r\nliberaliseringar inom jordbruks- och tekoområdena. I\r\nen   annan   reservation   (c)  framhålls   att   en\r\növergripande målsättning bör  vara  att  införa  ett\r\ngrönt tullsystem, dvs. generösare tullbestämmelser\r\nför exportörer som uppfyller vissa fastställda krav.\r\nUtskottet   anser   enhälligt  att  det  nuvarande\r\nförbudet mot försäljning av snus i övriga EU inte är\r\nförenligt med principen  om  den fria rörligheten av\r\nvaror. Frågan om snusexport i  unionen  prövas  nu i\r\nEG-domstolen.    Enligt    utskottets   mening   bör\r\nregeringen   i   sitt  yttrande  till   EG-domstolen\r\nkraftfullt argumentera  mot  snushandelsförbudet och\r\nverka för ett skyndsamt avskaffande av detta förbud.\r\nUtskottet är medvetet om att  frågan om handel och\r\nmiljö är känslig. Företagens egna  engagemang  är av\r\nstor   vikt   men  fungerande  lagar  behövs  också.\r\nFörutsättningarna  för bindande regler kan vara värt\r\natt    pröva    på   fler   områden.    Mot    detta\r\nställningstagande   reserverar  sig  företrädarna  i\r\nutskottet för tre partier (m, fp, kd).\r\nNär  det  gäller  exportkrediter   och  miljö  ser\r\nutskottet     positivt    på    Exportkreditnämndens\r\nreviderade miljöpolicy,  vilken  bör tillämpas under\r\nviss  tid  innan  ytterligare åtgärder  övervägs  på\r\ndetta område. I en  reservation (v, mp) föreslås att\r\nSverige   som  ett  föregångsland   skall   ha   mer\r\nlångtgående  regler.  I  en  annan  reservation (kd)\r\nförordas   obligatorisk  miljöprövning  inför   alla\r\nbeslut om statliga exportkrediter.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Frihandel\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:L247\r\nyrkande 6, 2002/03:U294  yrkande  1, 2002/03:U295\r\nyrkande 7, 2002/03:U298 yrkande 2,  2002/03: U322\r\nyrkande 1 och 2002/03:N263 yrkande 11.\r\n\r\n2. WTO-systemet\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:U262\r\nyrkandena 4 och  6,  2002/03: U263 yrkandena 14,\r\n2002/03:U293  yrkandena  4  och  5,  2002/03:U298\r\nyrkandena 3, 4  och 10 och 2002/03:U322 yrkandena\r\n7, 8 och 13.\r\nReservation 1 (m, fp, kd)\r\n\r\n3. U-ländernas utbyte av WTO-systemet\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad utskottet anför.\r\n\r\n4. Vissa EU-frågor\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:K432\r\nyrkande 12, 2002/03:U290  yrkande 5, 2002/03:U298\r\nyrkandena 7, 8 och 16, 2002/03:U322 yrkande 2 och\r\n2002/03:U323 yrkandena 5 och 10.\r\nReservation 2 (m, fp, kd)\r\nReservation 3 (c)\r\n\r\n5. EU:s förbud mot försäljning av snus\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2002/03:So314  och\r\n2002/03:N382.\r\n\r\n6. Handel och miljö m.m.\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:U262\r\nyrkande  9, 2002/03:U263 yrkande 12, 2002/03:U293\r\nyrkande 7, 2002/03:U296  yrkande 12, 2002/03:N240\r\nyrkandena   13,  2002/03:N311   yrkandena   13,\r\n2002/03: N321  yrkandena  13,  2002/03:N388  och\r\n2002/03:N396 yrkande 33.\r\nReservation 4 (m, fp, kd)\r\n\r\n7. Exportkreditfrågor\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ428\r\nyrkandena   11 och 49, 2002/03:MJ432 yrkande  27,\r\n2002/03:N240     yrkande     4,     2002/03:N289,\r\n2002/03:N306 yrkande 29, 2002/03:N311  yrkande  4\r\noch 2002/03:N321 yrkande 4.\r\nReservation 5 (v, mp)\r\nReservation 6 (kd)\r\n\r\nStockholm den 11 mars 2003\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\nFöljande  ledamöter har deltagit i beslutet: Marie\r\nGranlund (s), Mikael Odenberg (m), Ingegerd Saarinen\r\n(mp), Eva Flyborg  (fp),  Sylvia  Lindgren (s), Ann-\r\nMarie  Fagerström  (s),  Karl Gustav Abramsson  (s),\r\nUlla Löfgren (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Åsa\r\nTorstensson   (c),  Anne  Ludvigsson   (s),   Stefan\r\nHagfeldt   (m),   Lars   Johansson   (s),   Reynoldh\r\nFurustrand (s), Nyamko Sabuni (fp), Lars Lindén (kd)\r\noch Gunilla Wahlén (v).</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nNU5\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI  detta  betänkande   behandlas  24  motioner  från\r\nallmänna        motionstiden        om         vissa\r\nutrikeshandelspolitiska frågor.\r\n\r\nStatssekreterare  Lotta Fogde, Näringsdepartementet,\r\nhar   inför   utskottet   redovisat   uppgifter   om\r\nutvecklingen av  och  läget  i början av mars 2003 i\r\nfråga          om          förhandlingarna         i\r\nVärldshandelsorganisationen       (World       Trade\r\nOrganization,   WTO).   Vidare  har  upplysningar  i\r\närendet lämnats av företrädare  för Diakonia och för\r\nForum  Syd,  som är en paraplyorganisation  för  150\r\nsvenska organisationer  som  arbetar  med utveckling\r\noch   bistånd.   Under   hösten   2002  informerades\r\nutskottet om projektet Globalt ansvar  av ambassadör\r\nMia Horn af Rantzien, Utrikesdepartementet.\r\n\r\nI samband med behandlingen av ärendet  har  vidare\r\nupplysningar  lämnats  av  svenska  företrädare  för\r\norganisationen  Attac  (Association for the Taxation\r\nof financial Transactions  for the Aid of Citizens).\r\nI mars 2003 har en skrivelse rörande EU:s förbud mot\r\nhandel med snus inkommit från Svensk Handel.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI  det följande tas upp olika  frågor  inom  området\r\nutrikeshandelspolitik.  Motioner  från  den allmänna\r\nmotionstiden  rörande  frihandel  i  världen,   WTO-\r\nfrågor,  EU-frågor,  handel och miljö m.m. behandlas\r\nav  utskottet.  Även  exportkreditfrågor,  främst  i\r\nsamband  med  miljökrav,   tas   upp.   I   tidigare\r\nbetänkanden  på  det utrikeshandelspolitiska området\r\nhar utskottet i viss  utsträckning  behandlat frågor\r\nom immaterialrätt, samtidigt som det  är  riksdagens\r\nlagutskott som enligt riksdagsordningen har ansvaret\r\nför att bereda immaterialrättsliga frågor.  Från och\r\nmed  riksmötet 2002/03 har dessa frågor samlats  hos\r\nlagutskottet.\r\n\r\n\r\nFrihandel\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen     bör    avslå    motionsyrkanden\r\nbeträffande frihandel med hänvisning till att\r\nmotionsönskemålen ligger i linje med pågående\r\nsträvanden    för     att    förbättra    det\r\nmultilaterala handelssystemet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  Moderata  samlingspartiets   motion  2002/03:U322\r\nanförs att Sverige inom Europeiska  unionen (EU) och\r\nVärldshandelsorganisationen       (World       Trade\r\nOrganization,  WTO)  skall  verka  för  den  globala\r\nfrihandeln.  Enligt  motionärerna  bör Sverige agera\r\nför  att  avskaffa tullar och handelshinder  så  att\r\nfattiga länder  tullfritt  kan  exportera  varor och\r\ntjänster  till  i-världen.  Frihandel  handlar  inte\r\nenbart  om  utbyte  av  varor  och tjänster, påpekar\r\nmotionärerna,    utan    lika    mycket   om    ökat\r\nkonkurrenstryck och om den kunskapsöverföring som är\r\nförknippad   med   varu-   och   tjänstehandel   och\r\ndirektinvesteringar.\r\n\r\nMotionärerna i motion 2002/03:L247 (m) påpekar att\r\ntullmurar    har    en    fördyrande    effekt    på\r\nkonsumtionsvaror. EU:s subventionspolitik medför att\r\nde  europeiska producenterna vinner fördelar,  medan\r\nkonsumenterna   förlorar.  Vidare  slår  tullar  och\r\nprotektionism hårt  mot  de  fattigaste  länderna  i\r\nvärlden som är beroende av sin export.\r\nI  motion 2002/03:U295 (m) förordas att Europeiska\r\nunionen  och  övriga  i-länder  skall undanröja sina\r\nhandelshinder gentemot u-länderna,  inte  minst  vad\r\ngäller   jordbruksvaror.   Enligt  motionärerna  bör\r\nSverige  genom  EU driva frågan  om  avskaffande  av\r\ntullar och handelshinder  i  WTO.  Genom  en  friare\r\nhandel     ges     förutsättningar     för     sunda\r\nhandelsförhållanden,  vilket är en god grund för  en\r\nsnabb och långsiktig välståndsökning.\r\nI Folkpartiets motion 2002/03:U294 understryks att\r\nfortsatt globalisering och ökad frihandel kommer att\r\nvara avgörande för välståndsutvecklingen i de flesta\r\nländer  i  världen.  Frihandel   är  det  viktigaste\r\ninstrumentet för materiellt välstånd,  öppenhet  och\r\ndemokratiska    reformer.    Sverige    bör   enligt\r\nmotionärerna    gå    i    spetsen   för   en   s.k.\r\nutvecklingsrunda (development  round) inom ramen för\r\nWTO.  Förverkligande av en sådan  runda  kommer  att\r\ninnebära  betydligt bättre möjligheter för de flesta\r\nu-länder att  växa  och  upprätthålla en god inhemsk\r\npolitik.\r\nMotionärerna anser vidare  att  Sverige bör stödja\r\nfattiga länder, såväl ekonomiskt som  juridiskt, för\r\natt  dessa  skall kunna stärka sina positioner  inom\r\nWTO, liksom inom  internationella valutafonden (IMF)\r\noch  Världsbanken.  Genom   EU:s   handelsavtal  med\r\nländerna   i   tredje   världen   har  handelshinder\r\navskaffats  på  många  varor,  men  knappast  på  de\r\nvarukategorier  som är viktigast för exportländerna.\r\nTill exempel har  EU  höga  handelshinder för teko-,\r\nstål- och jordbruksprodukter  förutom baskemikalier.\r\nI motionen anförs vidare att Sverige inom EU och WTO\r\nbör   motarbeta   den   nya   och   snabbt   växande\r\nanvändningen av antidumpningsåtgärder.\r\nDet är främst genom en rättvis världshandel som de\r\nfattiga länderna kan lyfta sig ur misären,  sägs det\r\ni  motion 2002/03:N263 (fp). Enligt motionärerna  är\r\ndet    obegripligt   när   globaliseringsmotståndare\r\ndemonstrerar mot WTO med hänvisning till omsorgen om\r\nu-länderna.  Allt  tyder  på att de fattiga länderna\r\nskulle ha haft en bättre situation  om  deras handel\r\nökat mera. Det är snarare brist på demokrati,  brist\r\npå  ekonomiska  reformer  och  marknadsekonomi  samt\r\nbrist  på  fungerande rättsväsende, jämställdhet och\r\nutbildning som  gör att situationen inte förbättras.\r\nEnligt  motionärerna   bör   ett  program  för  ökat\r\nekonomiskt  välstånd  och  minskad  fattigdom  bl.a.\r\ninnehålla  fortsatt  frihandel   och   raserande  av\r\nhandelshinder  i  de utvecklade ekonomierna  för  u-\r\nländernas produkter.\r\nI motion 2002/03:U298  (c)  understryks behovet av\r\nen öppen och rättvis frihandel  mellan i-världen och\r\nu-världen.  Protektionism  och  handelshinder  i  i-\r\nländerna  slår  hårt mot u-ländernas  produkter  och\r\nbefolkning, sägs  det.  Allt  tal  om  frihandel och\r\nmarknadsekonomi  klingar falskt så länge  i-länderna\r\nfortsätter att begränsa  marknadstillträdet  för  de\r\nfattiga  ländernas  jordbruksvaror.  I  dag sker den\r\ninternationella handeln på icke jämbördiga  villkor.\r\nDen  industrialiserade  världen talar om fri handel,\r\nmen för u-länderna saknas det en öppen marknad.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI publikationen International  trade  statistics  2002 från WTO\r\nredovisas  utvecklingen  av  världshandeln t.o.m. år\r\n2001. Den globala utvecklingen  av  produktionen och\r\nvärldshandeln  uppvisade  en  oväntat  stor  nedgång\r\nunder  år  2001.  Världshandeln  minskade med  1,5 %\r\nefter  att  ha expanderat med 11 % året  innan.  För\r\nförsta  gången   sedan  år  1982  var  tillväxten  i\r\nvärldshandeln negativ. Handeln med tillverkade varor\r\nföll  med  3 %  medan  handeln  med  jordbruks-  och\r\ngruvindustriprodukter    ökade    med   1,5 %.   För\r\nutvecklingsländerna minskade värdet  av varuexporten\r\nmed 6,5 % och värdet av varuimporten med  4 %.  Även\r\nutvecklingsländernas   andel   av   världens  totala\r\nvaruhandelsexport minskade. För de minst  utvecklade\r\nländerna   kunde   emellertid   en   liten   positiv\r\nförändring   i   såväl   varuexport  som  varuimport\r\nnoteras.\r\n\r\nFör  år  2001  beräknas  den totala  varuexporten  i\r\nvärlden  uppgå till 6 155  miljarder  dollar och den\r\ntotala varuimporten till 6 441 miljarder  dollar. Av\r\nvaruexporten  står Sverige för 1,2 % (75,3 miljarder\r\ndollar)  och  av   varuimporten   för  1,0  %  (62,6\r\nmiljarder  dollar). Såväl den svenska  exporten  som\r\nimporten av  varor  minskade med 14 % jämfört med år\r\n2000.\r\n\r\nFrihandel som välståndsskapande kraft\r\n\r\nUtskottet  har  föregående  år  (bet.  2001/02:NU15)\r\nenhälligt framhållit  att  det  i högsta grad är ett\r\nsvenskt  intresse  att värna frihandelns  principer.\r\nFrihandel är en stark  välståndsskapande kraft såväl\r\nför  de  utvecklade  länderna   som   för   världens\r\nfattigaste  länder.  Därför  gäller  det  också  att\r\nständigt vara på vakt mot protektionistiska inslag i\r\ndet  internationella handelsutbytet. Utskottet ansåg\r\natt Sverige även fortsättningsvis aktivt bör delta i\r\narbetet  med  att befästa och stärka förtroendet för\r\ndet multilaterala  handelssystemet. Miljömässiga och\r\nsociala hänsyn är viktiga  samtidigt  som dessa krav\r\ninte  får  användas emot de länder som ännu  inte  \r\ntrots ansträngningar  kan uppfylla kraven.\r\n\r\nUtskottet betonade  vidare  att  frihandel  inte  är\r\nmindre  viktig  för  u-länderna.  Eliminering  eller\r\nminskning     av     handelshindren    skapar    nya\r\nförutsättningar  för  ekonomisk  utveckling  även  i\r\ndessa länder och kan göra det lättare att också göra\r\nandra   framsteg,  t.ex.  i   fråga   om   mänskliga\r\nrättigheter, rättvisa och social utveckling.\r\n\r\nFrihandel och u-länder\r\n\r\nDen  svenska   positionen   är  att  verka  för  en  öppen  och\r\nregelbaserad  handel, som också  kommer  de  fattiga\r\nländerna till del.  Detta  betyder  dels att Sverige\r\noch  EU skall vara beredda att öppna sina  marknader\r\npå områden av särskilt intresse för u-länderna, dels\r\natt fattiga  länder  får det stöd de behöver för att\r\nbedriva förhandlingar  på  ett sådant sätt att deras\r\nintressen får genomslag. Sänkta handelshinder för u-\r\nländers export är också av värde för konsumenter och\r\nföretag i Europa. Ett första  steg  är  en  snabbare\r\navveckling  av  i-ländernas  handelshinder  gentemot\r\nprodukter  som  u-länder  kan  exportera, exempelvis\r\narbetsintensiv produktion som textilier  och  kläder\r\nsamt produkter inom jordbruket och fiskenäringen.\r\n\r\nTrots        förbättrade       handelspolitiska\r\nförutsättningar  och handelsrelaterat stöd kommer\r\nde fattigare u-länderna  att  ha  svårt att hävda\r\nsig  på världsmarknaden. En bidragande  orsak  är\r\noavsiktliga  eller  dolda  hinder  för  u-länders\r\nexport   till   i-länder,   exempelvis   komplexa\r\nadministrativa  och  byråkratiska  procedurer.  I\r\nsyfte att åtgärda dessa hinder föreslog Sverige i\r\ninledningen av år 2002 att EU skulle  inrätta  en\r\nombudsman  för u-landsexport. Ombudsmannen skulle\r\nutgöra   kontaktpunkt    för   klagomål   rörande\r\nregleringar och administrativa  procedurer  i  EU\r\nsom försvårade för eller förhindrade exportörer i\r\nu-länder  att  exportera  till EU-marknaden. EU:s\r\nministerråd uppmanade i maj  2002 EG-kommissionen\r\natt  studera  det  svenska  förslaget  och  lämna\r\neventuella förslag med anledning  av  det.  Under\r\nhösten  2002 återkom kommissionen med ett förslag\r\nom  att  skapa   en   funktion   för   förbättrad\r\ninformation  till  exportörer  i  u-länderna  och\r\nvägledning till rätt EU-instans vid  den  typ  av\r\nproblem  som  Sverige  hade  tagit upp. Förslaget\r\nbemöttes  positivt  av  flertalet  medlemsländer,\r\nvarför kommissionen förväntas  återkomma  med ett\r\nformellt   förslag   om   att  inrätta  en  sådan\r\nfunktion.\r\nSverige är en aktiv förespråkare  för  ett  stärkt\r\nmultilateralt     handelsrelaterat     stöd     till\r\nutvecklingsländerna liksom för att större vikt läggs\r\nvid  handel  i det bilaterala utvecklingssamarbetet.\r\nRegeringens multilaterala handelsrelaterade tekniska\r\nbistånd    kanaliseras     främst     genom     WTO,\r\nInternationella    handelscentret   (ITC),   Förenta\r\nnationernas  konferens   om  handel  och  utveckling\r\n(UNCTAD), Rådgivande centrum  i  WTO-rätt  (Advisory\r\nCenter  on  WTO Law, ACWL) och Integrated Framework\r\nfor  Technical   Assistance   to   Least   Developed\r\nCountries.  Sverige  är  också  en av grundarna  av\r\nAgency  for  International  Trade  Information  and\r\nCooperation   (AITIC),   som  skall  tillhandahålla\r\nlandanpassat  stöd  i  WTO-förhandlingarna  till  de\r\nfattigaste länderna och  till  u-länder  som  saknar\r\nrepresentationskontor i Genève.\r\nStyrelsen          för          internationellt\r\nutvecklingssamarbete  (Sida) är huvudaktören  för\r\nsvenskt        bilateralt        handelsrelaterat\r\nutvecklingssamarbete.      Sida     har     genom\r\nregleringsbrevet  fått  i uppdrag  att  integrera\r\nhandelsfrågorna  i landstrategiarbetet  samt  att\r\nfölja upp åtagandena  om handelsrelaterat bistånd\r\ni utvecklingsagendan från  Doha. Sida arbetar med\r\natt förstärka den handelsrelaterade komponenten i\r\ndet svenska utvecklingssamarbetet.  Under år 2002\r\nuppgick Sidas stöd till handelsområdet  till  135\r\nmiljoner     kronor.    Drygt    hälften    avsåg\r\nhandelsfrämjande  insatser  medan  knappt hälften\r\navsåg handelspolitiska insatser.\r\nInsatserna för handelsfrämjande inkluderar stöd\r\ntill   handelskammare   och  investeringscentrum,\r\nriktat exportstöd och stöd för samarbete företag-\r\ntill-företag.  Bland annat  utgår  stöd  för  att\r\nfrämja export av ekologiskt odlade produkter från\r\nAfrika.\r\nMerparten av de  handelspolitiska insatserna är\r\nkopplade till WTO:s internationella regelverk och\r\nsyftar till att stärka såväl de fattiga ländernas\r\nförmåga att delta i internationella förhandlingar\r\nsom  deras  förmåga  att  genomföra  en  beslutad\r\npolitik. Bland annat ges stöd till kurser för att\r\nstärka utvecklingsländernas kapacitet att delta i\r\nförhandlingar     samt    stöd     till     vissa\r\nstandardiseringsorgan i utvecklingsländer.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vill ånyo  framhålla  att  det  i  högsta grad är ett\r\nsvenskt intresse att värna om frihandel som princip.\r\nFrihandel kan enligt utskottets sätt att se vara  en\r\nstark   välståndsskapande   kraft   såväl   för   de\r\nutvecklade  länderna  som  för  världens  fattigaste\r\nländer.   Utskottet  vill  betona  att  stabila  och\r\nrättvisa spelregler  för  ett  fritt utbyte av varor\r\noch  tjänster  är  en  avgörande  förutsättning  för\r\nekonomisk tillväxt och sysselsättning.\r\n\r\nU-länderna  har  en  sämre utgångsposition,  bl.a.\r\nberoende på att många industriländer,  inklusive EU-\r\nkretsen, fortfarande har betydande hinder för import\r\nav varor som är viktiga för u-länderna. Dessa länder\r\nbehöver  tillträde till industriländernas  marknader\r\nmen också en friare världshandel rent generellt, för\r\natt kunna  dra  nytta  av sina komparativa fördelar.\r\n(Dessa  frågor  behandlas   närmare  i  de  följande\r\navsnitten om WTO-frågor och vissa EU-frågor.)\r\nVidare vill utskottet hävda  att många konsumenter\r\n  både  enskilda  och företag  kan  gynnas  av  de\r\npositiva effekterna  av  frihandel  som  t.ex. lägre\r\npriser,  större  utbud  av  varor och tjänster  samt\r\nbättre kvalitet.\r\nFrihandel   medför   också  snabb   spridning   av\r\ninformation, vilket kan  bidra  till  omvandling  av\r\nslutna samhällen till större öppenhet mot omvärlden.\r\nSverige    bör   enligt   utskottets   mening   även\r\nfortsättningsvis  delta  aktivt  i  arbetet  med att\r\nförbättra   det  multilaterala  handelssystemet  och\r\nsamtidigt stärka förtroendet för det. Utskottet vill\r\näven  ånyo  framhålla  att  miljömässig  och  social\r\nhänsyn är viktigt  samtidigt som dessa krav inte får\r\nanvändas  emot  de länder  som  ännu  inte    trots\r\nansträngningar  kan uppfylla kraven.\r\nMotionsönskemålen om fortsatt eller ökad frihandel\r\nligger   väsentligen    i   linje   med   utskottets\r\ninställning. Frihandeln förbättrar förutsättningarna\r\nför tillväxt i hela världsekonomin. I en liten öppen\r\nekonomi som den svenska finns  det en lång tradition\r\nav  att  hävda den fria handeln eftersom  vårt  land\r\ngynnas av  ett  fritt  utbyte.  Vårt välstånd bygger\r\ntill  stor del på specialisering och  handelsutbyte.\r\nMen frihandel  är inte mindre viktig för u-länderna,\r\nunder förutsättning att dessa har reella möjligheter\r\natt   åstadkomma   resultat   genom   att   utnyttja\r\nförhandlingsrätten.  Eliminering  eller minskning av\r\nhandelshindren   skapar   nya  förutsättningar   för\r\nekonomisk utveckling även i  dessa  länder  och  kan\r\ngöra  det  lättare  att  också  göra andra framsteg,\r\nt.ex. i fråga om mänskliga rättigheter, rättvisa och\r\nsocial utveckling. Utskottet anser  däremot inte att\r\nfrihandel  är en tillräcklig förutsättning  för  att\r\nuppnå  sådana   mål;   det   finns  också  behov  av\r\npolitiska,  ekonomiska och institutionella  reformer\r\nhos u-länderna  och  särskilt  de  minst  utvecklade\r\nländerna (MUL) innan dessa länder kan dra full nytta\r\nav frihandelns positiva inverkan.\r\nMed  hänvisning  till  vad som ovan anförts  anser\r\nutskottet  att  det  inte  finns   behov   av  något\r\ninitiativ från riksdagens sida med anledning  av  de\r\nnu aktuella motionsyrkandena.\r\n\r\nWTO-frågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motionsyrkanden om WTO-\r\nsystemet   med   hänvisning   till   pågående\r\nåtgärder i fråga om  stöd till u-länder, ökad\r\nöppenhet m.m. Jämför reservation  1  (m,  fp,\r\nkd).\r\nRiksdagen  bör vidare  på utskottets initiativ    göra\r\nett tillkännagivande  till regeringen i fråga\r\nom   u-ländernas   utbyte  av   WTO-systemet.\r\nKommerskollegium  bör   ges   i  uppdrag  att\r\nnärmare utreda konsekvenserna för  u-länderna\r\nav WTO-systemet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata    samlingspartiet    betonar    i   motion\r\n2002/03:U322  att  ett  starkt  WTO  behövs för  att\r\nvärldshandeln  skall  flyta  friktionsfritt.  Annars\r\nföreligger en påtaglig risk för  ökad  protektionism\r\ngenom  att  länder  vidtar  ensidiga straffåtgärder.\r\nWTO:s trovärdighet och respekten för organisationens\r\ntvistlösningssystem måste ökas  genom skärpta regler\r\nsom förhindrar långdragna processer.\r\n\r\nFör att stärka världshandeln behövs  också, enligt\r\nmotionärerna,  ett  multilateralt  regelsystem   för\r\ninvesteringar.  Dock  har  många  svaga  u-länder en\r\nbrist på kompetens och resurser för att kunna  hävda\r\nsina    intressen    tillfredsställande    vid    de\r\nmultilaterala handelsöverläggningarna.\r\nVidare  sägs  i  motionen att det är angeläget att\r\nbl.a. inom ramen för  WTO anta etiska regler för att\r\nbekämpa  korruption. Korruption  hindrar  såväl  det\r\ninternationella  som det inhemska handelsutbytet och\r\nutgör  ofta  ett  påtagligt  hinder  för  ett  lands\r\nvälståndsutveckling. Enligt motionärerna bör svenskt\r\nbistånd inte utgå till  någon  statsmakt som främjar\r\nkorruption.\r\nI  motion  2002/03:U262 (kd) framhålls  att  WTO:s\r\ntvistlösningssystem    är    helt    centralt    för\r\norganisationen.  Inte  minst  genom  denna  mekanism\r\nfinns förhoppningar att det går att undvika framtida\r\nhandelskrig.   Därför   bör  tvistlösningsmekanismen\r\nstärkas ytterligare. Enligt  motionärerna  skulle en\r\npermanent  tvistlösningspanel  kunna stärka panelens\r\nauktoritet och göra den mindre beroende av maktspråk\r\noch  diplomatisk  dragkamp. En annan  viktig  fråga,\r\nenligt motionärerna,  är  att  underlätta  de  minst\r\nutvecklade       ländernas       tillgång       till\r\ntvistlösningsmekanismen.\r\nI    motionen    anförs    vidare    att    bättre\r\noffentlighetsregler  i  linje  med  dem som antagits\r\ninom  EU bör utarbetas inom WTO. Motionärerna  anser\r\ndessutom  att  medlemsstaterna  bör  lägga betydligt\r\nstörre  vikt vid dialogen med det civila  samhällets\r\nföreträdare inför framtida förhandlingar.\r\nVänsterpartiet anför i motion 2002/03:U293 att det\r\nfinns    stora    oklarheter    i    internationella\r\nhandelsavtals  relation till övriga konventioner. På\r\nett  antal  punkter   förkommer   konflikter  mellan\r\nhandelsavtal  och  miljöavtal. Enligt  motionärernas\r\nuppfattning  är  det  viktigt   att   handelsavtalen\r\nunderordnas  miljöavtal  och  internationella  avtal\r\ntill skydd för mänskliga rättigheter.\r\nVidare anser Vänsterpartiet att  en avreglering av\r\nhandel med tjänster  vilket nu diskuteras  inom WTO\r\n innebär stora risker. En avreglering skulle enligt\r\nmotionärerna  kunna  försvåra staters möjlighet  att\r\ngarantera  alla invånares  rätt  till  grundläggande\r\nvälfärdstjänster,    t.ex.   vattenförsörjning.   De\r\ndiskuterade reglerna är  därför  oacceptabla,  anser\r\nmotionärerna.\r\nMånga  utvecklingsländer  kritiserar den bristande\r\ndemokratin  i  WTO, sägs det i  motion  2002/03:U298\r\n(c). Motionärerna ställer sig bakom ett förslag från\r\nen  grupp  utvecklingsländer   som  handlar  om  hur\r\nprocessen  inom  WTO borde förbättras.  I  förslaget\r\ningår  att förberedande  konsultationer  skall  vara\r\ntransparenta   och   öppna,  att  det  skall  finnas\r\ntillräckligt  med  tid att  sätta  sig  in  i  olika\r\nförslag  och att det  utkast  till  deklaration  som\r\nskickas från Genève till respektive ministerrådsmöte\r\nskall vara  enhälligt  (eller  med  markering  av de\r\npunkter där oenighet finns).\r\nVidare   hävdas   att  såväl  konjunkturläget  som\r\nkrigshotet   mot   Irak   och    börsrasen    hämmar\r\nframtidstron.  Därför  är  det  än viktigare, enligt\r\nmotionärerna,  att  den  nya utvecklingsrundan,  som\r\ninleddes i november 2001, kommer till resultat.\r\nInom ramen för WTO måste    enligt vad som sägs i\r\nmotionen    möjligheten  till särbehandling  av  u-\r\nländer  säkerställas.  Export-   och   handelshinder\r\ngentemot  MUL  måste undanröjas. Enligt motionärerna\r\nbör handeln liberaliseras  och  kombineras med skydd\r\nför      miljö-      och      kulturvärden      samt\r\nlandsbygdsutveckling.\r\nI   motion   2001/02:U263   (mp)   anförs  att  de\r\ninternationella  institutionerna  måste  reformeras,\r\nöppnas och få ändrade regler så att  de  tar  ansvar\r\nför  en  mer  solidarisk fördelning, en bättre miljö\r\noch  ett  mer rättvist  regelsystem.  Utan  ett  bra\r\nregelsystem   kommer   orättvisorna   att   öka  och\r\nprotesterna mot de globala institutionerna att växa,\r\nenligt motionärerna.\r\nVidare framhålls att WTO:s nästa förhandlingsrunda\r\nmåste    bli    en   utvecklingsrunda   som   sätter\r\nhänsynstagandet till  utvecklingsländernas  krav och\r\nbehov som en överordnad målsättning inom WTO. Enligt\r\nmotionärerna   har  de  rika  länderna  i  WTO  inte\r\nfullföljt tidigare  utlovade förändringar som skulle\r\nbidra till en mer rättvis  handel.  Att skapa en mer\r\nöppen och demokratisk organisation borde stå högt på\r\nWTO:s  dagordning, liksom att nå en social,  rättvis\r\noch ekologisk utveckling, hävdas det.\r\nMotionärerna  anser att det finns starka skäl till\r\natt införa sociala  och  miljömässiga  minimikrav  i\r\nhandelsavtal.   Det   finns   även   ett   behov  av\r\nundantagsregler  som  tillåter  fattiga  länder  att\r\nskydda vissa delar av sin produktion så att de på så\r\nsätt  kan  vara  med  och  konkurrera på mer jämlika\r\nvillkor.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nAntalet medlemsländer i WTO uppgår till 144 och därutöver finns\r\nytterligare  ett  30-tal länder  som  förhandlar  om\r\nmedlemskap. Den 1 september  2002  tillträdde  en ny\r\ngeneraldirektör, thailändaren Supachai Panitchpakdi.\r\nOrganisationen  har  sitt  säte i Genève och antalet\r\nanställda uppgår till 550. Uppgifter  som åvilar WTO\r\när bl.a. att svara för WTO-avtalen, vara  ett  forum\r\nför           handelsförhandlingar,          hantera\r\ntvistlösningsmekanismen,  ha tillsyn över nationella\r\nhandelsprinciper, ge teknisk  hjälp  och  utbildning\r\ntill  utvecklingsländer samt att samverka med  andra\r\ninternationella organisationer.\r\n\r\nWTO-avtalen     bygger     på    principerna    om\r\nhandelsliberalisering  och  icke-diskriminering.  De\r\nliberaliseringar  som överenskoms  mellan  två  WTO-\r\nmedlemmar utsträcks  i  princip automatiskt till att\r\nomfatta  samtliga  andra  WTO-länder   enligt  mest-\r\ngynnad-nationsprincipen. Vidare åtar sig  varje land\r\natt   ge  importerade  varor  samma  behandling  som\r\nliknande  varor  som producerats inom landet får med\r\navseende på t.ex. skatter.\r\nVarje land har en  röst  i WTO och besluten fattas\r\nmed konsensus. Under senare  år  har  en  diskussion\r\npåbörjats  om  önskvärdheten  av ett parlamentariskt\r\ninflytande i WTO. Vid det senaste  mötet i mars 2003\r\ni   Genève,   organiserat   av  Interparlamentariska\r\nunionen   (IPU)   och  Europaparlamentet,   samlades\r\nledamöter från 76 parlament. Konferensen resulterade\r\ni en deklaration, som  (starkt  summariskt)  innebar\r\natt deltagarna ställde sig bakom\r\n främjande av ytterligare handelsliberaliseringar\r\ninom ett system med rättvisa och stabila spelregler,\r\n ett starkt bifall till intentionerna att fasa ut\r\nsubsidier till jordbruksexport,\r\n  oron  över  bristen  på framsteg när det gäller\r\nmarknadstillträde,\r\n\r\n kraven på en parlamentarisk dimension inom WTO.\r\n\r\nDen nya handelsrundan\r\n\r\nDeklarationen  från  den  fjärde  ministerkonferensen  i  Doha,\r\nQatar, utgör mandat för förhandlingar  på  ett antal\r\nolika    områden,    inklusive   implementering   av\r\nbefintliga överenskommelser.  (För  en  mer utförlig\r\nbeskrivning   av  ministerdeklarationen  från   Doha\r\nhänvisas  till  utskottets  betänkande  2001/02:NU15\r\ns. 15.)   Förhandlingarna    på    jordbruks-    och\r\ntjänsteområdet  började  redan år 2000; därefter har\r\nett   antal   andra   områden  kommit   till.   Alla\r\nförhandlingar  utom två  skall vara avslutade till\r\nden     1 januari    2005.    När     det     gäller\r\ntvistlösningsförfarandet  skall förhandlingarna vara\r\navslutade i maj 2003, och förhandlingsresultatet när\r\ndet  gäller geografiska ursprungsnamn  för  vin  och\r\nsprit  skall redovisas vid nästa ministerkonferens i\r\nseptember 2003.\r\n\r\nHandelsförhandlingskommittén  (Trade  Negotiations\r\nCommittee,  TNC),  som organisatoriskt ligger  under\r\nWTO:s  allmänna  råd,   är   det   organ  som  leder\r\nförhandlingarna.\r\n\r\nSveriges strategi för WTO-förhandlingarna genomsyras\r\nav ett utvecklingsperspektiv. Denna  strategi kommer\r\nfrämst till uttryck genom att Sverige  söker påverka\r\nEG-kommissionen  och  de andra EU-länderna  i  denna\r\nriktning. Sverige arbetar  sålunda  för att EU skall\r\ninta    en    mer    kompromissvillig    linje    på\r\njordbruksområdet  vilken  särskilt beaktar u-länders\r\nintressen.    Bland    annat    eftersträvas    ökat\r\nmarknadstillträde  för  u-länders produkter  och  en\r\nreform  när det gäller handelsstörande  subventioner\r\noch exportstöd. Vidare arbetas på att EU skall driva\r\npå så att konkreta framsteg uppnås inom systemet för\r\nimmaterialrätter    (Trade    Related   Aspects   of\r\nIntellectual   Property   Rights,  TRIPS).   Sverige\r\nprioriterar också en så ambitiös  liberalisering som\r\nmöjligt för icke-jordbruksvaror (industrivaror), med\r\nsärskild  fokus på förbättrat marknadstillträde  för\r\narbetsintensiva produkter såsom teko, samt striktare\r\nregler     för     fiskesubventioner     och     för\r\nantidumpningsåtgärder.\r\n\r\nTvistlösning\r\n\r\nMånga länder  använder sig av WTO:s tvistlösningssystem för att\r\nlösa  handelstvister.   (En   beskrivning  av  WTO:s\r\ntvistlösningssystem    återfinns    i     utskottets\r\nbetänkande        1999/2000:NU16        s.       9.)\r\nTvistlösningssystemet  fungerar  i princip  men  har\r\nockså uppvisat vissa brister och oklarheter.  Enligt\r\nministerdeklarationen  från  Doha  i  december  2001\r\nskall  systemet  ses  över.  Sådana förhandlingar om\r\nförbättringar       och       klargöranden        av\r\ntvistlösningssystemet  sker  delvis separat från den\r\növriga rundan och skall vara avslutade i maj 2003.\r\n\r\nSverige         stöder         översynen        av\r\ntvistlösningsmekanismen   och  har  enligt   uppgift\r\nintagit  en  aktiv  roll  i  förberedandet  av  EU:s\r\nståndpunkt i förhandlingarna.  En  bakgrund till den\r\nsvenska  positionen  är  Kommerskollegiums  analyser\r\nrörande öppenhet, kompensation eller motåtgärder och\r\nett system med mer permanenta panelmedlemmar.\r\nEnligt   Kommerskollegiums   diskussionspromemoria\r\n(Dnr 110-368-2002)  finns  det  många skäl som talar\r\nför en stående panelorganisation.  Ett problem i det\r\nnuvarande systemet rör tidsfördröjningar på grund av\r\noenighet    om    vilka   som   skall   utses   till\r\npanelmedlemmar. Vidare  tjänstgör  en  genomsnittlig\r\npanelmedlem alltför sällan för att hålla  sig à jour\r\nmed     den     juridiska    utvecklingen.    Enligt\r\ndiskussionspromemorian       måste       ytterligare\r\növerväganden  göras  när  det  gäller frågor om  hur\r\nstående panelmedlemmar skall väljas,  om  parter kan\r\nresa hinder mot en särskild panelmedlem, om u-länder\r\nskall  kunna  kräva  att  åtminstone  en panelmedlem\r\nkommer från ett utvecklingsland m.m.\r\nSveriges    övergripande    målsättning,    vilken\r\navspeglas   i   EU:s   förslag,   är  att  förbättra\r\nproceduren och att skapa ett mer transparent  system\r\nför      tvistlösning.      Ökad      öppenhet     i\r\ntvistlösningsprocessen  skulle t.ex. kunna  erhållas\r\ngenom att allmänheten får  möjlighet  att  lämna  in\r\ninlagor  till  panelerna  och genom att utfrågningar\r\nmed   panelerna   och   överprövningsorganet    blir\r\noffentliga. EU:s ståndpunkt innehåller också förslag\r\nom   att   inrätta   ett   system   med   permanenta\r\npanelmedlemmar.  Syftet  är att snabba upp processen\r\noch   att   höja   den   juridiska   kvaliteten   på\r\npanelrapporterna.\r\nEn annan viktig fråga som Sverige aktivt stöder är\r\natt   underlätta   de  minst  utvecklade   ländernas\r\ntillgång till tvistlösningsmekanismen,  bl.a.  genom\r\natt   anpassa  tidsgränserna  i  systemet  efter  u-\r\nländernas  särskilda  behov. Dessutom verkar Sverige\r\nför  bättre  rättshjälp till  u-länder  i  WTO.  Det\r\nrådgivande centrumet  för  WTO-rätt  (ACWL)  är  ett\r\nfristående  center  som upprättats för att stödja u-\r\nländer     att    driva    processer     i     WTO:s\r\ntvistlösningssystem. Från det att ACWL inrättades år\r\n2001  har  centrumet   t.o.m.   år   2002  gjort  28\r\nskriftliga  juridiska  analyser  och givit  juridisk\r\nassistans  i  8 tvistlösningsförfaranden.  Under  år\r\n2002 bidrog Sverige,  som  är en av grundarna, med 2\r\nmiljoner kronor till centrumet.\r\nFrågan  om  hårdare sanktionsåtgärder  för  att\r\nförbättra länders  efterlevnad av panelutslag har\r\ndiskuterats. Sverige  stöder  en  inriktning  med\r\nförbättrade            möjligheter           till\r\nkompensationslösningar i stället för införande av\r\nmotåtgärder  i  form av strafftullar.  Frågan  om\r\nkollektiva motåtgärder  är omfattande och är inte\r\naktuell i de nu pågående förhandlingarna.\r\n\r\nI detta sammanhang kan också  nämnas att WTO i augusti 2002 gav\r\nEU-länderna rätt att vidta motåtgärder  mot  Förenta\r\nstaterna,  t.ex. strafftullar, om inte landet upphör\r\nmed  vissa  skatterabatter,   vilka   fungerar   som\r\notillåtet  exportstöd.  EG-kommissionen har i slutet\r\nav  februari  2003  presenterat   ett  förslag  till\r\nmedlemsländerna  med  en  lista på ett  stort  antal\r\namerikanska  produkter  som  kan   bli  belagda  med\r\nstrafftullar.    Efter    konsultation   med    EU:s\r\nmedlemsstater   kommer  den  slutliga   listan   att\r\nmeddelas till WTO.\r\n\r\nÖppenhet\r\n\r\nEU föreslog redan  år 2000, delvis till följd av det\r\nmisslyckade WTO-mötet  i  Seattle  år  1999,  en rad\r\nreformer  av  WTO:s  arbetssätt. Förslaget omfattade\r\nbåde inre och yttre öppenhet. EU föreslog bl.a. att\r\n\r\n     informella     möten    sammankallade     av\r\ngeneraldirektören  (GD)  eller   ordföranden   i  en\r\narbetsgrupp  riktas  till  ett  representativt urval\r\nmedlemsländer och inte bara till  några  få större\r\neller rikare länder,\r\n informella möten annonseras i förväg,\r\n   information   om  diskussioner  och  eventuell\r\nkonsensus  vid informella  möten  meddelas  samtliga\r\nWTO-länder skyndsamt,\r\n flera möten blir öppna för alla WTO-medlemmar,\r\n  tydligare  procedurer  för  att  förbereda  och\r\norganisera   ministermötena   och   för   att  välja\r\ngeneraldirektör m.fl. utarbetas,\r\n GD:s roll tydliggörs,\r\n   mötesdagordningen  anpassas  för  att  undvika\r\nparallella möten m.m.,\r\n   flera    WTO-dokument,    dagordningar    m.m.\r\npubliceras,\r\n  flera symposier m.m. riktade till icke-statliga\r\norganisationer    (non-governmental   organizations,\r\nNGO:er) hålls och att  NGO:er ges mer information av\r\nsekretariatet,\r\n NGO:er ges formell ackreditering vid WTO,\r\n ett forum skapas för parlamentariker i WTO.\r\n\r\nSverige stödjer dessa förslag. Få formella beslut om\r\ndessa frågor har fattats,  men  i praktiken har WTO-\r\narbetet kommit att närma sig vad  EU (och även andra\r\ni   WTO)   föreslagit.   Exempelvis   hålls   oftare\r\ninformella    möten    med    deltagande   av   alla\r\nmedlemsstater.  Vidare har möten  i  mindre  kretsar\r\nblivit  ovanligare,   och   när   de   hålls  är  de\r\nannonserade  i  förväg.  Många  förhandlingsdokument\r\npubliceras offentligt på initiativ  av de länder som\r\nlägger  fram  dokumenten i WTO. Motståndet  är  dock\r\nstort, särskilt  bland  u-länder,  mot att ge NGO:er\r\noch  parlamentariker  ökad insyn i WTO.  Icke  desto\r\nmindre ingår representanter  från dessa grupper ofta\r\ni nationella delegationer till  WTO:s  ministermöten\r\nm.m.\r\n\r\nSverige  har även inom Bretton Woods-institutionerna\r\n(Världsbanken,  Internationella monetära fonden, WTO\r\noch  regionala utvecklingsbanker)  verkat  för  ökad\r\ntransparens.  En förändring till större öppenhet har\r\nockså skett under  de  senaste åren. Institutionerna\r\noffentliggör   systematiskt    policydokument    och\r\ninformation om sin verksamhet i medlemsländerna.\r\n\r\nKorruption\r\n\r\nUnder   senare  år  har  ansträngningar  i  syfte  att  bekämpa\r\nkorruptionen   gjorts   inom   flera   olika  organ.\r\nKorruption utgör ett allvarligt hinder för ett lands\r\nekonomiska och sociala utveckling. Genom  att  WTO:s\r\nsyfte  är  att  verka för öppna, förutsägbara regler\r\nför ekonomiskt utbyte, innebär WTO i sig ett verktyg\r\nmot korruption.\r\n\r\nInom   FN  pågår  förhandlingar   om   en   global\r\nkonvention mot korruption. Målen för FN-konventionen\r\n(texten är  ej  helt  färdigförhandlad)  är dels att\r\nfrämja åtgärder för att stävja korruption,  dels att\r\nstödja   internationellt   samarbete  i  kampen  mot\r\nkorruption. Ambitionen är att  förhandlingarna skall\r\nvara avslutade under år 2003.\r\nInom  OECD  har  en  konvention om  bestickning  i\r\ninternationella affärstransaktioner  antagits (prop.\r\n1998/99:32, bet. 1998/99:JuU16). Vidare  har Sverige\r\nundertecknat  men  ännu  inte tillträtt Europarådets\r\nstraffrättsliga konvention  mot korruption (European\r\nTreaty Series, ETS 173). Konventionen trädde i kraft\r\nden  1  juli  2002 och täcker ett  antal  former  av\r\nkorruptionsbeteenden,   bl.a.   aktivt  och  passivt\r\nmutande  av  inhemska  och  utländska   anställda  i\r\noffentlig  tjänst  samt  tjänstemän i internationell\r\ntjänst. Inom Regeringskansliet  pågår enligt uppgift\r\nförberedelser för tillträde genom  planering  av  en\r\nproposition.   Inom   Europarådet   har   också   en\r\ncivilrättslig  konvention  mot  korruption (ETS 174)\r\nutarbetats men ännu inte trätt i  kraft. Sverige har\r\nundertecknat men inte ratificerat konventionen.\r\n\r\nVidare kan nämnas att multilaterala  finansieringsinstitutioner\r\nsom  Världsbanken  och  Internationella Valutafonden\r\nnumera  ställer krav på antikorruptionsåtgärder  som\r\nvillkor för  sina lån. På liknande sätt har också så\r\ngott    som   samtliga    organ    för    statsstödd\r\nexportkreditgivning   inom   OECD-kretsen   vidtagit\r\nsärskilda  åtgärder mot korruption i samband med  de\r\ntransaktioner som de finansierar eller garanterar.\r\n\r\nWTO och u-länder\r\n\r\nVid  WTO:s  ministermöte   i  november  2001  antogs  den  s.k.\r\nDohaagendan,  som  lyfter fram  utvecklingsländernas\r\nbehov   och   intressen    i    det    multilaterala\r\nhandelssystemet. Resultatet av ministerdeklarationen\r\när  att  u-ländernas intressen blir centrala  i  den\r\npågående handelsrundan. (Se vidare avsnittet om EU:s\r\nförhandlingsbud i WTO.)\r\n\r\nVid  ministermötet   i  Doha  år  2001  bekräftade\r\nministrarna    att    tekniskt     samarbete     och\r\nkapacitetshöjande  åtgärder  är grundelement när det\r\ngäller utvecklingsdimensionen  i  det  multilaterala\r\nhandelssystemet. WTO:s tekniska bistånd  syftar till\r\natt  hjälpa  utvecklingsländer och andra länder  med\r\nlåga inkomster  att  anpassa  sina  regler till WTO-\r\nsystemet  och att ta på sig de skyldigheter  och  ta\r\nvara på de  rättigheter  som följer av medlemskapet,\r\ninklusive  fördelarna  av  ett  öppet,  regelbaserat\r\nmultilateralt handelssystem.\r\nWTO:s utbildningsinstitut  kom  till  stånd i juni\r\n2001 för att fortsätta de utbildningsaktiviteter som\r\nstartade  redan  innan WTO bildades (inom ramen  för\r\nGATT).  Vidare har  WTO:s  sekretariat  skapat  s.k.\r\nTrade    Reference     Centers,     vilka    hjälper\r\nhandelsministerierna  i ca 90 utvecklingsländer  med\r\nden informationsteknik som krävs för att ha tillgång\r\ntill  WTO:s Internetbaserade  information.  De  s.k.\r\nGenèveveckorna syftar till att ge teknisk hjälp till\r\nde WTO-medlemmar  och observatörsländer som inte har\r\npermanent representation i Genève.\r\nKommittén för handel  och utveckling (Committee on\r\nTrade and Development, CTD)  utövar tillsyn över det\r\ntekniska   samarbetet.  År  2001  skapades   en   ny\r\nrevisionsfunktion    inom    sekretariatet,   vilken\r\nutvärderar olika program för teknisk  hjälp vid WTO.\r\nÅrligen lämnas en rapport till CTD.\r\nEn   ny   strategi  för  tekniskt  samarbete   för\r\nkapacitetsbyggande,    tillväxt    och   integration\r\nformulerades  i  samband  med Dohamötet  i  november\r\n2001.  Enligt rapporten Technical  cooperation  for\r\ncapacity  building,  growth and integration, The new\r\nWTO  strategy.  Note  by  the  WTO  Secretariat  är\r\nutgångspunkten för den  nya  strategin  (i förkortat\r\nskick) att WTO skall\r\n samordna sig med andra utvecklingsorgan  för att\r\nmöjliggöra  ett  ökat deltagande i det multilaterala\r\nhandelssystemet  i   syfte  att  öka  inkomster  och\r\nutveckling och minska fattigdom,\r\n biträda länder att  förstå  sina rättigheter, ta\r\npå sig sina skyldigheter och förbättra sin kapacitet\r\natt  dra  fördelarna  av  ett  öppet,   regelbaserat\r\nmultilateralt handelssystem,\r\n   höja   den   tekniska  hjälpens  kvalitet  och\r\nkvantitet  i  relation   till   en   betydligt  ökad\r\nefterfrågan,\r\n  beakta  mottagarländernas  prioriteringar  inom\r\nramen för en sammanhållen handelspolitik,\r\n  stödja nationella ansträngningar  i  syfte  att\r\nskapa   hållbara  institutioner  för  att  formulera\r\nhandelsprinciper och driva förhandlingar,\r\n säkerställa  att  WTO:s  tekniska hjälp ges inom\r\nramen för en sammanhållen handelspolitik, som syftar\r\ntill    att    utgöra   en   effektiv   motor    för\r\nfattigdomsbekämpning och utveckling,\r\n\r\n tillhandahålla  juridisk  rådgivning  och  hjälp i\r\nfråga   om   tvistlösning   till  medlemmar  som  är\r\nutvecklingsländer.\r\n\r\nHandel med tjänster\r\n\r\nWTO:s allmänna tjänstehandelsavtal  (General Agreement on Trade\r\nin Services, GATS) omfattar alla tjänster,  med  ett\r\npar   undantag,   bl.a.  offentligt  tillhandahållna\r\ntjänster. Endast de delar av en tjänstesektor som är\r\nprivata omfattas av  GATS. Privatisering är inte ett\r\nmål i GATS.\r\n\r\nVarje land avgör självt  i vilka sektorer inom den\r\nprivata    sektorn    det   vill   göra    åtaganden\r\n(erbjudanden). Sådana åtaganden  i  GATS innebär att\r\nlandet   ger   utländska   tjänsteföretag  en   viss\r\ngaranterad rätt till marknadstillträde  och  en viss\r\ngaranterad  rätt  till samma behandling som inhemska\r\nföretag  i  en  viss  tjänstesektor.   GATS  innebär\r\ndäremot   inte  ett  hinder  mot  reglering  av   en\r\ntjänstemarknad.   Regleringar  kan  t.ex.  göras  av\r\nmiljö- eller hälsoskäl.\r\nVilka  tjänster  som   tillhandahålls   offentligt\r\nskiljer  sig  åt  mellan länder, vilket avspeglas  i\r\nåtagandena.  I  Sverige   är  bl.a.  utbildning  och\r\nhälsovård offentligt tillhandahållna, vilket innebär\r\natt  Sverige  inte  har gjort  några  åtaganden  för\r\nsådana tjänster i GATS.\r\n\r\nTjänstesektorn utgör  en  central  sektor  i  svensk\r\nekonomi.  Omkring  tre  miljoner svenskar arbetar  i\r\ntjänstesektorn, och tjänsterna  svarar för en ökande\r\nandel av vår export. Cirka en femtedel  av  exporten\r\nutgörs i dag av tjänster. I stor utsträckning verkar\r\nutländska  och  svenska företag på samma villkor  på\r\nden svenska tjänstemarknaden.  Regeringen  arbetar i\r\nde   nu  pågående  förhandlingarna  inom  ramen  för\r\nDohaagendan  för att svenska tjänsteföretag skall få\r\nliknande möjligheter  att verka på andra WTO-länders\r\ntjänstemarknader.  (Se  vidare   avsnittet  om  EU:s\r\nförhandlingsbud i WTO.)\r\n\r\nInvesteringsavtal\r\n\r\nHandel  och  investeringar,  handel och  konkurrens,\r\ntransparens    i    offentlig    upphandling    samt\r\nhandelsprocedurer ingår i vad som  kallas Singapore-\r\nfrågorna, eftersom dessa frågor togs  upp  vid WTO:s\r\nministermöte i Singapore år 1996.\r\n\r\nFörhandlingar   om  ett  investeringsavtal  fördes\r\ntidigare inom OECD  men  avbröts år 1998 efter stora\r\nmotsättningar.  Vid  ministerrådsmötet  i  Cancún  i\r\nseptember år 2003 kommer  det  att avgöras på vilket\r\nsätt  Singapore-frågorna  skall  ingå  i  de  vidare\r\nförhandlingarna.\r\nInom ramen för WTO stöder Sverige förhandlingar om\r\nett multilateralt regelsystem för investeringar. Ett\r\nsådant regelsystem bör enligt Sverige  och  EU syfta\r\ntill att\r\n   gränsöverskridande   investeringar  stimuleras\r\ngenom    regler   om   icke-   diskriminering    och\r\ntransparens,\r\n u-ländernas  deltagande i världsekonomin främjas\r\nmed  beaktande  av deras  särskilda  behov  och  där\r\nsärskild  hänsyn  tas   till   de  minst  utvecklade\r\nländernas intressen,\r\n  osund  konkurrens  om  utländska  investeringar\r\nstävjas  (exempelvis  sänkta  miljökrav,   försämrad\r\narbetsrätt, subventioner),\r\n  handlingsfrihet att förverkliga nationella  och\r\ninternationella     målsättningar     genom    icke-\r\ndiskriminerande  åtgärder  och lagstiftning  bevaras\r\n(exempelvis skydd mot betalningsbalanssvårigheter),\r\n  de  multinationella  företagens  samhällsansvar\r\nbefästs  genom att relevanta  principer  och  koder,\r\nliknande  dem   som   utarbetats  i  OECD  och  ILO,\r\nförankras i avtalet.\r\n\r\nInvesteringsproblematiken  tas  kortfattat upp i ett\r\ngemensamt  yttrande  från Sida och  Kommerskollegium\r\ntill Utrikesdepartementet, En samlad ansats för att\r\nuppfylla utvecklingsdimensionen  i Dohadeklarationen\r\n  förslag  till svenskt agerande,  från  september\r\n2002. Det rapporteras  att  utvecklingsländerna  som\r\ngrupp  inte  har en enhetlig uppfattning om huruvida\r\nWTO:s  agenda bör  utökas  med  området  handel  och\r\ninvesteringar  (och  de  andra Singapore-frågorna om\r\nhandel  och  konkurrens,  transparens   i  offentlig\r\nupphandling samt handelsprocedurer).\r\n\r\nEnligt  Sida  och  Kommerskollegium  kan utländska\r\ndirektinvesteringar  vara  ett  bra  medel  för  att\r\nintegrera  utvecklingsländerna  i världsekonomin  på\r\nett gynnsamt vis eftersom det kan  ge  dem  tillgång\r\ntill   finansiellt  kapital  och  teknik.  Under  de\r\nsenaste    tio    åren    har    investeringarna   i\r\nutvecklingsländerna ökat markant. Ungefär hälften av\r\ninvesteringsvärdet har gått till Brasilien,  Indien,\r\nIndonesien,   Kina,   Mexiko  och  Republiken  Korea\r\n(Sydkorea).\r\n\r\nEtt investeringsavtal skulle  enligt  yttrandet inte\r\nlösa  de  bakomliggande  orsakerna  till bristen  på\r\nutländska    direktinvesteringar,    såsom     svaga\r\ninstitutioner,  ett  rättsväsende  som inte fungerar\r\nsamt  politisk  instabilitet.  Dessutom   är  många,\r\nrelativt små, fattiga länder mindre intressanta  som\r\nmarknader. Däremot skulle ett avtal kunna bidra till\r\natt  fostra  en  kultur  som främjar investeringar i\r\ndessa länder.\r\n\r\nSociala och miljömässiga minimikrav i WTO-avtalet\r\n\r\nSom övergripande målsättningar  för  WTO  redovisas  i förordet\r\ntill  WTO-avtalet  (Marrakesh Agreement Establishing\r\nthe World Trade Organization) att parterna erkänner\r\natt  deras  förbindelser  på  det  kommersiella  och\r\nekonomiska  området   bör   inriktas   på  att  höja\r\nlevnadsstandarden,  säkerställa  full sysselsättning\r\nsamt   en   stor   och  stadigt  växande  volym   av\r\nrealinkomst och effektiv  efterfrågan och på att öka\r\nproduktion av och handel med varor och tjänster, som\r\nmedger ett optimalt utnyttjande av världens resurser\r\ni   enlighet  med  målsättningen   om   en   hållbar\r\nutveckling,  i  syfte  att  både  skydda  och bevara\r\nmiljön  och  ge ökade möjligheter för detta på  sätt\r\nsom är förenligt  med  medlemmarnas respektive behov\r\noch  intressen  på  skilda   nivåer   av   ekonomisk\r\nutveckling.\r\n\r\nVidare  erkänner  parterna  behovet  av  medvetna\r\nansträngningar       för       att      tillförsäkra\r\nutvecklingsländerna,  särskilt de  minst  utvecklade\r\nbland dessa, en andel av tillväxten i internationell\r\nhandel som står i proportion  till  deras ekonomiska\r\nutvecklingsbehov.\r\n\r\n(Frågor  om  handel  och  miljö  m.m. redovisas  mer\r\ngrundligt i ett följande separat avsnitt.)\r\n\r\n\r\n\r\nRelationen     mellan     WTO-avtal     och    andra\r\ninternationella avtal\r\n\r\nEn hållbar utveckling är redan i dag ett  uttalat  mål för WTO.\r\nRegelverket    inom    WTO    liksom   multilaterala\r\nkonventioner på miljöområdet och det sociala området\r\när  viktiga  delar av det internationella  regelverk\r\nsom Sverige och  EU har att leva upp till. Därför är\r\ndet Sveriges ambition att verka för att dessa regler\r\ninte spelas ut mot varandra, utan att de i samverkan\r\nstärker  såväl  miljöhänsynen  och  skyddet  för  de\r\nmänskliga rättigheterna som frihandeln i världen.\r\n\r\nVid WTO:s ministermöte  i Doha i november 2001 var\r\nSveriges och EU:s position  bl.a.  att  förhållandet\r\nmellan     WTO-regelverket     och     multilaterala\r\nkonventioner på miljöområdet (MEA) skall  klargöras.\r\nSyftet  var  inte  att försöka reglera miljöfrågorna\r\ninom WTO utan att verka för att WTO skall stödja det\r\nglobala  samarbetet  i   syfte  att  nå  en  hållbar\r\nutveckling. Resultatet av  ministermötet  kan  anses\r\nutgöra ett politiskt genombrott för miljöfrågorna  i\r\nWTO.   Beslut   fattades  att  förhandlingar  skulle\r\ninledas  om förhållandet  mellan  WTO:s  regler  och\r\nhandelsrelaterade     regler    i    internationella\r\nmiljöavtal  samt  om  procedurer   för   utbyte   av\r\ninformation  mellan  WTO  och MEA-sekretariaten m.m.\r\nSverige och EU driver på för  att  få till stånd ett\r\nsnabbt beslut om informationsutbyte  mellan  MEA och\r\nWTO   samt   för   att   lägga  fast  kriterier  för\r\nobservatörsstatus  för  MEA-sekretariaten   i   WTO-\r\nförhandlingarna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nUtskottet behandlar först de här aktuella\r\nmotionerna om WTO-systemet och därefter separat\r\n på utskottets eget initiativ  frågan om u-\r\nländernas utbyte av WTO-systemet.\r\n\r\nWTO-systemet\r\n\r\nUtskottet  anser  att  det  finns anledning att hysa\r\nförhoppningar    om    resultat   från    den    nya\r\nförhandlingsomgången      när       det       gäller\r\nhandelsliberaliseringar  för  varor  och förbättrade\r\nregler för världshandeln, även om vissa  förseningar\r\nkan   inträffa.   Det  finns  förväntningar  på  att\r\nhittillsvarande  problem  och  tillkortakommanden  i\r\nWTO-systemet    bl.a.   problem   som  redovisas  i\r\nmotionerna    kan  lösas  eller  komma  närmare  en\r\nlösning.\r\n\r\nWTO-förhandlingarna kännetecknas av att världen är\r\nojämlik; Sverige bör arbeta för att så långt möjligt\r\nkompensera för detta, t.ex. genom att förorda bättre\r\nstöd  till u-länderna i fråga om såväl förhandlingar\r\noch   förhandlingsresultatens    genomförande    som\r\ntvistlösning,  genom  ökad  öppenhet  i form av ökat\r\noffentliggörande   av  dokument  och  genom   bättre\r\nkoordinering av arbetet  i  WTO  med arbetet i andra\r\ninternationella organ som FN.\r\nDet  är enligt utskottets mening  positivt    men\r\ninte tillräckligt    att ministerdeklarationen från\r\nDoha,  har lett till en  ökad  uppmärksamhet  på  u-\r\nländernas  problem.  Tillvaratagandet av u-ländernas\r\nintressen  är  centralt  i  den  nya  handelsrundan.\r\nSyftet med en rättvis  handel  är  att främja sådana\r\nhandelsrelationer med producenter i  fattiga  länder\r\nsom    samtidigt    förbättrar   arbetsförhållanden,\r\nlivsmiljö och miljön i övrigt förbättras. Varje land\r\nbör få avskaffa sina  handelshinder  i  en  takt och\r\nordning  som  passar landets utvecklingsnivå. Därför\r\nmåste  WTO-avtalen   innehålla   övergångstider  för\r\nimplementering som skiljer sig åt  mellan  länder på\r\nolika utvecklingsnivå. Samtidigt är det viktigt  att\r\nkomma ihåg att u-länders skydd inte bara stänger ute\r\nkonkurrens  från  i-länder  utan också från andra u-\r\nländer.\r\nIndustriländerna  måste i större  utsträckning  än\r\ntidigare acceptera tullsänkningar på varor som är av\r\nexportintresse   för  u-länderna.   Utskottet   vill\r\nsärskilt  peka  på  betydelsen  av  handelsrelaterat\r\ntekniskt  bistånd till  utvecklingsländerna  så  att\r\ndessa    kan    utnyttja     det     internationella\r\nhandelssystemet. Dock är det viktigt att  komma ihåg\r\natt  u-länderna  i WTO inte är en homogen grupp  med\r\nsamma intressen och  agerande.  På  längre  sikt  är\r\nockså  vikten  av  insatser för att stärka u-länders\r\nexport-  och  importkapacitet   av  stor  betydelse.\r\nUtskottet vill samtidigt påpeka att handeln inte får\r\nses isolerat  mänskliga rättigheter  måste i ökande\r\nutsträckning genomsyra alla samhällsområden.\r\nUtskottet  vill  starkt framhålla det angelägna  i\r\natt u-länderna får ett  bättre  tillträde  till EU:s\r\noch  andra  i-länders marknader för u-landsprodukter\r\nsom t.ex. jordbruksvaror och teko. Eftersom Sveriges\r\nmedlemskap i  EU har inverkat på Sveriges agerande i\r\nfråga om handel  på  jordbruksområdet  tar utskottet\r\nvidare  upp  frågor  om  handel och jordbruk  i  det\r\nföljande   avsnittet   om   vissa    EU-frågor.   En\r\nliberalisering av handeln måste också kombineras med\r\nskydd   för   miljö-   och   kulturvärden  och   med\r\nlandsbygdsutveckling.\r\nEn hållbar utveckling är redan  i  dag ett uttalat\r\nmål    för   WTO.   Utskottet   anser   därmed   att\r\nhandelssystemet  och WTO måste engageras och ge sitt\r\nbidrag  till  det  globala   arbetet   med   hållbar\r\nutveckling.  Detta är nödvändigt för att förtroendet\r\nför organisationen  skall  upprätthållas och för att\r\nförståelsen för fördelarna med en öppen handel skall\r\nkunna öka. Ett särskilt problem  som  bör  tas upp i\r\ndetta   sammanhang  gäller  relationen  mellan  WTO-\r\navtalen  och   andra  internationella  avtal,  t.ex.\r\nkonventioner på  miljöområdet. Det bör klargöras att\r\nhandelsavtal inte  får  slå ut andra internationellt\r\növerenskomna avtal och normer.\r\nDen nuvarande svenska linjen  att inriktningen bör\r\nvara ökad öppenhet inom WTO välkomnas  av utskottet.\r\nSamtidigt måste det finnas respekt för att  enskilda\r\nländer   i   vissa   fall   inte   vill   röja  sina\r\nförhandlingspositioner.      Ett     parlamentariskt\r\ninflytande  i WTO kan vara en väg  att  uppmärksamma\r\nbehovet av öppenhet. Utvecklingsländernas förslag om\r\natt   förberedande    konsultationer    skall   vara\r\ntransparenta   och   öppna,  att  det  skall  finnas\r\ntillräckligt med tid att  sätta  sig  in i förslagen\r\noch  att utkastet till deklaration som skickas  till\r\nett ministermöte  skall  vara  enhälligt  (eller med\r\nmarkering  av  de  punkter  där oenighet finns)  bör\r\nföljas upp. Öppenheten bör ytterligare kunna främjas\r\ngenom  att  medlemsstaterna vinnlägger  sig  om  att\r\nfästa större  vikt  vid  en  dialog  med  det civila\r\nsamhällets företrädare inför WTO-förhandlingarna.\r\nInte   minst   viktigt   är   det   att  förbättra\r\ntvistlösningsmekanismen,   som   uppvisat  påtagliga\r\nsvagheter  under  tidigare  tvister.  Det  nuvarande\r\nregelsystemet  ger  enligt  utskottets   uppfattning\r\nupphov till risker för ökad protektionism  därigenom\r\natt länder ensidigt vidtar straffåtgärder. Utskottet\r\nser positivt på att tvistlösningsmekanismen ses över\r\noch att de minst utvecklade ländernas tillgång  till\r\ntvistlösning  underlättas. Den svenska linjen om att\r\ntvistlösningsprocessen bör vara mera transparent och\r\nuppmuntra  till   kompensation   från,   snarare  än\r\nsanktioner mot, den förlorande parten får också stöd\r\nav utskottet.\r\nFrågan om investeringsavtal kommer att tas upp, om\r\nän  först  efter WTO:s ministerkonferens i Cancún  i\r\nseptember 2003.  Enligt  utskottets  uppfattning bör\r\nförhandlingarna utgå ifrån u-ländernas  behov och ta\r\nhänsyn  till deras begränsade förhandlingskapacitet.\r\nSverige stödjer detta inom EU.\r\nNär det gäller diskussionen inom WTO om handel med\r\ntjänster  (GATS)  anser  utskottet att Sverige skall\r\narbeta för att u-ländernas intressen tas till vara.\r\nSom  utskottet  redovisat  i  det  föregående  har\r\narbetet för att bekämpa korruptionen intensifierats.\r\nEn ökad transparens  är  viktig,  också  i syfte att\r\nbekämpa   korruption.  Eftersom  korruption  hindrar\r\nsåväl   det   internationella   som   det   inhemska\r\nhandelsutbytet   är   det  en  central  uppgift  att\r\neliminera korruptionen.\r\nUtskottet har förhoppningen om att förhandlingarna\r\ni  Cancún  blir  framgångsrika   i  termer  av  ökat\r\nmarknadstillträde,  reformering av  WTO:s  regelverk\r\noch ökad u-landshänsyn.  Ett  ambitiöst  resultat av\r\nförhandlingarna    behövs    för    att    förbättra\r\nförutsättningarna    för    hållbar    tillväxt    i\r\nvärldsekonomin,   motverka   nya   protektionistiska\r\ntendenser,  förbättra  fattiga  länders  möjligheter\r\ntill  positiv utveckling, minska handelshinder  samt\r\ngynna konsumenterna.\r\nUtan att gå in på samtliga de spörsmål som tas\r\nupp i motionerna kan utskottet\r\nsammanfattningsvis konstatera att många av de\r\nberörda frågorna nu analyseras noggrant inför\r\nministerkonferensen i Cancún. Med hänvisning\r\ntill vad som ovan anförts anser utskottet att\r\ndet inte finns behov av något initiativ från\r\nriksdagens sida med anledning av de här\r\naktuella motionsyrkandena.\r\nU-ländernas utbyte av WTO-systemet\r\n\r\nUtskottet     har    vid    behandlingen    av    de\r\nutrikeshandelspolitiska   frågorna  funnit  att  det\r\nfinns osäkerhet angående utbytet  för  u-länderna av\r\ndet  nuvarande internationella handelssystemet.  Det\r\nfinns  olika  uppfattningar om konsekvenserna för u-\r\nländerna av WTO-systemets  ingående  delar,  regler,\r\narbetssätt,  förhandlingar och förhandlingsresultat.\r\nSom tidigare har  framgått  är  u-länderna  inte  en\r\nhomogen   grupp;   detta   måste   beaktas.   Enligt\r\nutskottets mening bör det nu bringas ökad klarhet  i\r\nfrågan   om   u-ländernas  utbyte  av  WTO-systemet.\r\nUtskottet  anser   därför   att  regeringen  bör  ge\r\nKommerskollegium  i  uppdrag  att   närmare   utreda\r\nkonsekvenserna för u-länderna av WTO-systemet. Detta\r\nbör  riksdagen  som  sin  mening  ge regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\nVissa EU-frågor\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen     bör    avslå    motionsyrkanden\r\nbeträffande vissa  EU-frågor  med  hänvisning\r\ntill  den  utveckling  som  pågår  inom EU  i\r\nsamband  med WTO-förhandlingarna m.m.  Jämför\r\nreservationerna 2 (m, fp, kd) och 3 (c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  Moderata   samlingspartiets  motion  2002/03:U322\r\nanförs att målet  för  en  ny WTO-runda bör vara att\r\navskaffa   alla   tullar   till   i-länderna.   EU:s\r\nförhandlingsbud för industritullarna  bör  vara noll\r\nprocent.  Vidare  anser motionärerna att EU   såsom\r\nden  största  aktören   inom   WTO   med   betydande\r\nsubventioner   bör lägga fram en bindande plan  för\r\nhur  den  gemensamma  europeiska  jordbrukspolitiken\r\nskall integreras med världsmarknaden.\r\n\r\nEnligt vad  Moderata  samlingspartiet framhåller i\r\nmotion 2002/03:U323 måste  arbetet med att fördjupa,\r\navreglera    och   utvidga   den   inre    marknaden\r\naccelereras. I  motionen  anförs att det fortfarande\r\nfinns  alltför  många  inskränkningar   i  den  inre\r\nmarknadens   funktionssätt,   främst   beroende   på\r\nnationella regleringar och monopol. EU måste  därför\r\nverka  för att få bort offentliga monopol, som t.ex.\r\ninom   post,    medier,    energi,    person-    och\r\nvarutransporter.  Den  inre  marknaden  måste  också\r\nöppnas    för    skattefinansierade   tjänster   som\r\nutbildning, social service, hälso- och sjukvård.\r\nVidare framhåller motionärerna att det är orimligt\r\natt  inte utvecklingsländer  skall  kunna  exportera\r\ntullfritt   till   EU:s   medlemsländer.   EU   bör,\r\ntillsammans  med Förenta staterna, ta initiativ till\r\natt avveckla alla  i-länders  tullar.   Motionärerna\r\nanser  också att antidumpningsåtgärder enbart  skall\r\nanvändas för att motverka statsstöd i exportländer.\r\nI motion  2002/03:K432 betonar Folkpartiet att den\r\ninre marknaden  och  den ekonomiska integrationen på\r\nflera sätt utgör grunden  och  startpunkten  för EU-\r\nsamarbetet. En fortsatt harmonisering av skattebaser\r\n men ej skattesatser  bör genomföras. Motionärerna\r\nanser  vidare  att det inte kan inrättas en gemensam\r\nsysselsättningspolitik.  Sysselsättningen tillhör de\r\nfrågor  som bäst löses nationellt  eller  regionalt.\r\nDet   finns    dock    vissa    problem    som   rör\r\nsysselsättningen, som löses bäst på Europanivå.  Det\r\nhandlar  främst  om  att röja de återstående hindren\r\nför  fri rörlighet på den  inre  marknaden  och  att\r\nförbättra  företagsklimatet  för  små och medelstora\r\nföretag i Europa.\r\nI motion 2002/03:U290 (kd) understryks  att EU bör\r\nta    sitt    ansvar    och    helt    avskaffa   de\r\nprotektionistiska     tullar     som    finns    mot\r\njordbruksprodukter  från  Afrika.  Det   beslut  som\r\nfattats  om  avskaffandet av tullar mot världens  49\r\nfattigaste länder  är bra och bör fullföljas i snabb\r\ntakt. Enligt motionärerna  är  det  emellertid  inte\r\nrimligt  att  bananer,  ris och socker undantas från\r\nbeslutet i upp till nio år.\r\nI motion 2002/03:U298 (c)  sägs  att  Sverige även\r\nfortsättningsvis  bör påverka EU:s handelspolitik  i\r\nen för u-länderna mer positiv riktning. Motionärerna\r\nanför att EU vid ett  flertal  tillfällen  har lovat\r\natt  unilateralt  sänka  sina  handelsbarriärer  för\r\nexport  från  de  minst utvecklade  länderna  (MUL).\r\nEfter      påtryckningar       från       europeiska\r\nlobbyorganisationer  presenterade  kommissionen  ett\r\navtal,  det s. k. Everything but Arms-initiativet,\r\nsom innebär  att  MUL i dag kan exportera alla varor\r\nutom vapen och ammunition  helt  tullfritt  till EU.\r\nFör   bananer,  ris  och  socker,  där  EU  hittills\r\ntillämpat  omfattande  importhinder,  skall tullarna\r\nsuccessivt avvecklas fram till år 2009.  I  motionen\r\nföreslås ett stopp för EU:s dumpning av socker  samt\r\nett  omedelbart och fullständigt tillträde för MUL:s\r\nsockerexport  till  EU.  Ett  sådant agerande skulle\r\nenligt    motionärerna    vara   i   enlighet    med\r\nintentionerna bakom allt utom vapen-politiken.\r\nVidare framhålls i motionen  att  EU:s ställning i\r\nvärldshandeln bör användas offensivt,  t.ex. för att\r\ndriva   miljökrav.   Enligt   motionärerna  bör   en\r\növergripande målsättning vara att införa ett grönt\r\ntullsystem,  dvs.  generösare  tullbestämmelser  för\r\nexportörer    som    uppfyller   vissa   fastställda\r\nmiljökrav.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nHandelspolitiken  är  gemensam   för  EU,  vilket  innebär  att\r\nenhetliga  regler  gäller  inom  hela  unionen.  Det\r\nhandelspolitiska ramverket innebär gemensam tulltaxa\r\noch gemensamma tull- och handelsavtal  i förhållande\r\ntill  länder  utanför  EU.  Normalt  finns det  inte\r\nnationella särregler inom EU; sådana kan dock finnas\r\nnär  det gäller sanitära och/eller hygieniska  krav.\r\nSverige  har  sedan sitt inträde i EU arbetat för en\r\navreglering av EU:s tullar och andra handelshinder.\r\n\r\nInre marknaden\r\n\r\nDen inre marknaden utgör ett av fundamenten i EU-samarbetet. En\r\neffektiv inre marknad är en förutsättning för att EU\r\nskall  kunna  nå  det  strategiska  målet  att  vara\r\nvärldens mest konkurrenskraftiga  ekonomi  år  2010.\r\nBildandet    av    det   nya   Konkurrenskraftsrådet\r\nförbättrar möjligheterna  till  ökad  konkurrens och\r\ntillväxt.  Nedan  listas ett antal punkter  som  har\r\nbetydelse för utvecklingen på detta område.\r\n\r\n Kommissionen antog  i juni 2002 ett åtgärdspaket\r\nmed konkreta åtgärder som syftar till att åstadkomma\r\nett    förbättrat    och    förenklat     regelverk.\r\nHandlingsplanen  riktar  sig  till  alla  parter   i\r\nlagstiftningsprocessen,  dvs. såväl kommissionen som\r\nEuropaparlamentet, rådet och medlemsstaterna. Arbete\r\nmed  att  sluta  ett avtal om  regelförbättring  har\r\npågått under hösten  2002  och  förväntas  fortsätta\r\nunder våren 2003.\r\n Ett nytt nätverk för problemlösning på den  inre\r\nmarknaden (Effective Problem Solving in the Internal\r\nMarket, SOLVIT) startades i juli 2002. SOLVIT är  en\r\nelektronisk  och Internetbaserad vidareutveckling av\r\ndet äldre nätverket  som  skapades  år  1997 för att\r\nhandlägga  hinder  för den fria rörligheten  på  den\r\ninre marknaden.\r\n  Inom  de  områden   där  harmoniserad  gemensam\r\nlagstiftning saknas skall  principen  om  ömsesidigt\r\nerkännande tillämpas, dvs. en vara eller tjänst  som\r\nlagligt  produceras  i  ett  medlemsland  skall även\r\ngodkännas   i   andra   medlemsländer,  såvida  inte\r\ntvingande hänsyn av allmänt  intresse  motiverar att\r\nnationella regler upprätthålls. För att få principen\r\natt fungera har kommissionen uppmanat nuvarande  och\r\nblivande   medlemsstater  att  införa  klausuler  om\r\nömsesidigt    erkännande     i    sina    nationella\r\nlagstiftningar. Kommissionen publicerade i juli 2002\r\nsin tvåårsrapport om tillämpningen  av  principen om\r\nömsesidigt erkännande.\r\n  EU-arbetet  har  haft  en  viktig roll när  det\r\ngäller    att    öppna    offentliga    monopol    i\r\nmedlemsstaterna för konkurrens, särskilt på energi-,\r\ntransport-     och    telekommunikationsmarknaderna.\r\nSverige har varit drivande i detta arbete och ligger\r\njämfört  med  andra  medlemsstater  långt  framme  i\r\navregleringsprocessen,  både  vad  gäller tidpunkten\r\nför     avreglering     samt     omfattningen     av\r\nkonkurrensutsättningen.  Regeringen har uppdragit åt\r\nKonsumentverket att se närmare på vilka konsekvenser\r\nde nyligen konkurrensutsatta marknaderna har medfört\r\noch     väntas     medföra     för    konsumenterna.\r\nKonkurrensverket förutsätts biträda  Konsumentverket\r\nvid  utförandet  av  detta  uppdrag,  vilket   skall\r\nredovisas senast den 31 december 2003.\r\n  EU  tog  ett  steg  i  liberaliseringsarbetet i\r\nnovember    2002    då    rådet    för    transport,\r\ntelekommunikation   och  energi  nådde  en  politisk\r\növerenskommelse om en fortsatt liberalisering av el-\r\noch gasmarknaderna för  hushållskunder.  EU har även\r\nfattat    beslut    om   en   stegvis   öppning   av\r\npostmarknaderna.\r\n På området för offentlig upphandling finns sedan\r\ntidigare ett onödigt  stort  antal  direktiv, vilket\r\nhar  medfört att regelverket varit svåröverskådligt.\r\nFörslag   till   nya   bestämmelser   om   offentlig\r\nupphandling av varor, tjänster och byggentreprenader\r\nsamt   för   vatten,   energi  och  transporter  har\r\nemellertid överenskommits  i  ministerrådet år 2002.\r\nKommissionen arbetar under våren  2003  med  att  ta\r\nfram  motsvarande  direktivförslag.  De nya reglerna\r\nkommer  att  innebära  att  processen för  offentlig\r\nupphandling inom EU förenklas och moderniseras.\r\n Moderniseringen av gemenskapens konkurrensregler\r\ninnebär  att  ett  nytt system kommer  att  införas,\r\nvilket syftar till att  föra ut mer av tillämpningen\r\nav   konkurrensreglerna   till    nationell    nivå.\r\nKonkurrenskraftsrådet nådde i november 2002 till  en\r\nenhällig  politisk  överenskommelse rörande ett nytt\r\nsystem  för  tillämpning   av  konkurrensreglerna  i\r\nartiklarna 81 och 82 i Romfördraget.  En  förordning\r\nkommer att antas vid ett kommande rådsmöte.  De  nya\r\nreglerna  kommer  att  tillämpas  fr.o.m.  den 1 maj\r\n2004.  Förändringarna  kommer  att  ge  kommissionen\r\nmöjlighet   att  koncentrera  sitt  arbete  på   mer\r\nallvarliga konkurrensbegränsningar  såsom karteller.\r\nI  och med att den nya tillämpningsförordningen  för\r\ngenomförandet   av   konkurrensreglerna   med   stor\r\nsannolikhet  leder  till  krav  på  ändrad nationell\r\nlagstiftning   har   regeringen   i   januari   2003\r\ntillkallat  en  särskild utredare för att  analysera\r\ndessa frågor (dir. 2003:2). Den del av uppdraget som\r\nrör svenska regelförändringar skall redovisas senast\r\nden 31 juli 2003.\r\n Kommissionen presenterade under sommaren 2002 en\r\nstrategi  för att  förbättra  förutsättningarna  för\r\ntjänstehandel på den inre marknaden. I kommissionens\r\nrapport (2002/441)  till rådet och Europaparlamentet\r\nanalyseras   vilka   hinder    och    problem    som\r\ntjänsteföretag  möter på den inre marknaden. Utifrån\r\nrapporten antog rådet  vissa  slutsatser  i november\r\n2002.   Under   år   2003   avser  kommissionen  att\r\npresentera  ett  åtgärdspaket som  syftar  till  att\r\nunderlätta gränsöverskridande tjänstehandel.\r\n Det danska ordförandeskapet  presenterade  under\r\nhösten  2002  slutsatser angående ett domstolssystem\r\nför gemenskapspatentet. Samtliga medlemsstater kunde\r\nemellertid inte  godta  förslaget,  och slutsatserna\r\nantogs  således  inte. Det grekiska ordförandeskapet\r\nhar   i   början   av  år   2003   lagt   fram   ett\r\nkompromissförslag  som   omfattar  domstolssystemet,\r\növersättning   av  patentskrifter,   de   nationella\r\npatentverkens roll  m.m.  Vid Konkurrenskraftsrådets\r\nmöte i Bryssel i början av  mars  2003  träffades en\r\nprincipöverenskommelse       kring      hur      ett\r\ngemenskapspatent inom EU skall  utformas. Europeiska\r\npatentverket   (EPO)  skall  ha  huvudansvaret   för\r\nhandläggningen av gemenskapspatent och skall meddela\r\npatent. Handläggningen  av patentansökningar skall i\r\nregel ske på engelska, franska  eller tyska. När ett\r\ngemenskapspatent   meddelas   skall   en    del   av\r\npatentskriften  översättas  till samtliga officiella\r\nmedlemsstatsspråk.  En  ny specialdomstol    kallad\r\ngemenskapspatenträtten   skall inrättas för att som\r\nförsta instans behandla tvister om gemenskapspatent.\r\n  När  det  gäller  skatter   har   den   svenska\r\nregeringen  motsatt  sig  införande av en ny ordning\r\nsom skulle innebära att rådet  kan  fatta beslut med\r\nkvalificerad majoritet i stället för  det nu rådande\r\nkravet  på  enhällighet. Motivet är att de  enskilda\r\nmedlemsstaterna  har  behov  av att förfoga över ett\r\nvisst  utrymme  för  att  bedriva   en  självständig\r\nskattepolitik  i  syfte att kunna slå vakt  om  egna\r\nsärartsintressen. Enligt  den  svenska regeringen är\r\ndet angeläget att regelsystemet  på skatteområdet är\r\ntransparent och inte utgör något hinder för den fria\r\nrörligheten på den inre marknaden.\r\n   Harmoniserade   regler   för  beskattning   av\r\nmineraloljor finns inom EU sedan år 1993. Arbete har\r\nunder  en  längre tid pågått inom  EU  i  syfte  att\r\nåstadkomma gemensamma  bestämmelser  om  uttag av en\r\nsamlad energi- och koldioxidskatt, vilka inte enbart\r\nskulle omfatta mineraloljor utan också kol, naturgas\r\noch  el.  Det  stod  emellertid klart vid mitten  av\r\n1990-talet att det inte  var  möjligt att på EU-nivå\r\nkomma   överens   om   tvingande   regler    om   en\r\nkoldioxidbaserad  skatt. Anledningen till detta  var\r\nfrämst de skilda förutsättningarna  för elproduktion\r\n(kärnkraft respektive fossilbaserad elproduktion)  i\r\nde olika medlemsstaterna.\r\n     Beträffande    sjukvårdstjänster    uttalade\r\nsocialminister  Lars  Engqvist den 6 november 2002 i\r\nriksdagen   att   Sverige   bör    öppna    för   en\r\ngränsöverskridande  vård  och  att  arbete  på detta\r\nområde  har inletts inom EU. Regeringens långsiktiga\r\nmål är att  gränsöverskridande  vård  inom  EU skall\r\nbygga  på  samma  principer  som  landstingens  fria\r\nvårdval (prot. 2002/03:12).\r\n\r\n  Utjämningsåtgärder  har  till  syfte att jämna ut\r\n(motverka)  statsstöd i exportländer  (utanför  EU).\r\nUtjämningsåtgärder   kan  inte  tillämpas  inom  den\r\ngemensamma  marknaden,   där  det  finns  regler  om\r\nstatsstöd. Dumpning är i sig  inte förbjuden. Det är\r\nendast  när de dumpade varorna förorsakar  väsentlig\r\nskada för  industrin på importmarknaden som åtgärder\r\ni  form  av  antidumpningstullar  o.d.  får  vidtas.\r\nEnligt uppgift strävar regeringen efter att så långt\r\nmöjligt       begränsa        användningen        av\r\nantidumpningsåtgärder,   dels   inom  EU,  dels  via\r\nstriktare     WTO-regler.    Att    helt    avskaffa\r\nantidumpningsinstrumentet     anses     vara     ett\r\norealistiskt mål.\r\n\r\nEU:s protektionistiska tullar\r\n\r\nSverige  är  en  av  de  mest aktiva förespråkarna för  en  mer\r\nliberal handel i förhållande  till  u-länder.  Detta\r\ngäller  i synnerhet arbetet med att undanröja hinder\r\nför u-ländernas export av sådana produkter som dessa\r\nländer är  bra  på att producera. Enligt initiativet\r\nEverything But Arms  (det s.k. EBA-initiativet), som\r\nlanserades under år 2001,  får  de  minst utvecklade\r\nländerna möjligheter till en  jämfört  med tidigare\r\n  förmånligare export av allt utom vapen  till  EU.\r\nFör  bananer,  ris och socker senarelades emellertid\r\ntullfriheten. Detta  var  resultatet  av en politisk\r\nkompromiss som var nödvändig för att EU skulle kunna\r\nenas om EBA-initiativet.\r\n\r\nDen svenska grundsynen är att exporten från de minst utvecklade\r\nländerna   till   EU   med   omedelbar   verkan  bör\r\ntullbefrias  för  samtliga jordbruksvaror, inklusive\r\nsocker,  ris  och bananer.  Vidare  kan  nämnas  att\r\nSverige  inom  EU   verkar   för   en  genomgripande\r\nreformering av EU:s sockerregim inom  ramen  för den\r\npågående halvtidsöversynen av jordbrukspolitiken.\r\n\r\nGröna tullar\r\n\r\nBakom  kraven  på  att  en  övergripande  målsättning   i  EU:s\r\nhandelspolitik    skall    inkludera   ett   grönt\r\ntullsystem finns det miljöpolitiska skäl. Enligt den\r\ns.k. särskilda stimulansordningen  är det från den 1\r\njuli 1999 möjligt att införa förmånligare  tullar på\r\ngröna  varor.  På det enda område där förmånligare\r\ntullar  faktiskt  har  införts  av  miljöskäl,  dvs.\r\nområdet för tropiskt  timmer,  har  dock inga länder\r\nutnyttjat möjligheten att ansluta sig.\r\n\r\nFörmånsländernas första reaktioner har präglats av\r\nförsiktighet.    Vissa   länder   har   principiella\r\ninvändningar mot att  införa  samband  mellan handel\r\noch    miljömässiga   normer.   Andra   fruktar   en\r\ninblandning  i  sina inre angelägenheter och befarar\r\natt EU kommer att  avslå  en  eventuell  ansökan. En\r\nytterligare  orsak  till u-ländernas tveksamhet  kan\r\nvara att fördelarna inte  är  tillräckligt stora och\r\ndessutom kopplade till krav som  är  svåra att mäta.\r\nBåde  för  u-länderna  och  EU  kan administrationen\r\ndärför bli alltför dyrbar i förhållande  till nyttan\r\nav  systemet. Det finns också en risk med att  skapa\r\nfler system och undersystem för tullreduktioner inom\r\nEU. Det  kan  då bli lättare att argumentera för att\r\ntillträdet  till   EU:s   marknad   redan  är  gott.\r\nSärordningarna skulle kunna sätta ytterligare hinder\r\ni  vägen  för ett de facto bredare marknadstillträde\r\nför u-länderna.\r\nEnligt uppgift har kommissionen bemödat sig om att\r\nunderstryka  att  klausulen  är  frivillig och icke-\r\ndiskriminerande,  att  tekniskt bistånd  kommer  att\r\nåtfölja förfarandet, att  ett  införande  kommer att\r\nske  gradvis  och  vid  behov selektivt (sektorsvis)\r\nliksom det faktum att den  nationella lagstiftningen\r\ni  många  av  förmånsländerna  redan   omfattar   de\r\nifrågavarande normerna.\r\n\r\nDet  är  enligt  uppgift  ett  övergripande  svenskt\r\nintresse att ytterligare stimulansordningar utformas\r\npå  ett  sådant  sätt att de står i överensstämmelse\r\nmed WTO:s regelverk.  Sverige arbetar aktivt inom EU\r\nför att preferenssystemet  skall bli mer tydligt och\r\nför att fler olika undantag för gröna tullar skall\r\nkunna inkluderas. Regeringen  har  enligt  uppgift i\r\nförhandlingar  om handel och miljö drivit frågan  om\r\nnolltullar  alltså inte bara en tullreduktion  för\r\njordbruksprodukter  som  är  hållbart och ekologiskt\r\nproducerade i u-länderna.\r\n\r\nEU:s förhandlingsbud i WTO\r\n\r\nDen svenska uppfattningen är att  industritullarna  allra helst\r\nbör  avvecklas  helt.  Regeringen  stöder  dock EU:s\r\nförslag   till  tullsänkningsformel  (en  matematisk\r\nformel, den s.k. kompressionsmekanismen), vilken har\r\nutformats  i   syfte   att   angripa   höga  tullar,\r\ntulltoppar  samt  tulleskalering.  Samtidigt  verkar\r\nregeringen för att EU skall agera så att u-ländernas\r\nintressen av ökat marknadstillträde  tillgodoses och\r\nfrågorna  om särskild och differentierad  behandling\r\nbeaktas.\r\n\r\nInför jordbruksförhandlingens  slutskede i WTO med\r\nfastställd  sluttidpunkt  den 31 mars  2003  har  EU\r\nnyligen  positionerat sig. I  enlighet  med  svenska\r\nönskemål vill  EU  att exportstöden att fasas ut och\r\natt  handelsstörande  statliga  stöd  i  EU-länderna\r\navsevärt minskas samtidigt som EU och andra i-länder\r\nöppnar sina marknader inte minst för jordbruksimport\r\nfrån        u-länderna.         Eftersom        hela\r\nförhandlingsresultatet  innebär  ett  paket,  kommer\r\ndelresultat  som t.ex. rörande jordbrukssektorn  att\r\nvara vilande  tills  samtliga områden är klara vid\r\nförhandlingsomgångens sluttidpunkt år 2005.\r\nVid  möte  den  27  januari  2003  med  Rådet  för\r\nallmänna frågor och yttre  förbindelser  enades EU:s\r\nutrikesministrar  om det förslag på jordbruksområdet\r\nsom unionen skall lägga  fram  i  WTO.  I  förslaget\r\nförordas   reformering  av  jordbrukshandelssystemet\r\nsamtidigt som  utvecklingsländernas  särskilda behov\r\nerkänns  och  frågor som miljö, landsbygdsutveckling\r\noch djurhälsa uppmärksammas.\r\nEtt grundelement i EU:s förslag är att tullarna på\r\njordbruksprodukter   skall  reduceras  med  36  %  i\r\ngenomsnitt och med minst  15  %  för  var  och en av\r\nvarorna.  Enligt  kommissionen är målsättningen  att\r\nbördorna  skall  delas  lika  mellan  de  utvecklade\r\nländerna      och      ge     flexibilitet      till\r\nutvecklingsländerna.          Vidare           skall\r\nexportsubventionerna  minskas  med 45 % i genomsnitt\r\nenligt  förslaget.  För vissa produkter  som  är  av\r\nbetydelse för utvecklingsländerna  är  EU  redo  att\r\nfasa   ut  exportsubventionerna  helt    under  den\r\nförutsättningen   att   inga  andra  WTO-länder  ger\r\nsubventioner  av  något slag  för  dessa  produkter.\r\nSådant   inhemskt   jordbruksstöd   som   snedvrider\r\ninternationell handel  skall  reduceras  med  mer än\r\nhälften (55 %).\r\nNär det gäller tjänsteavtalet GATS presenterade EU\r\ni  juli  2002  sina  förhandlingskrav  på  hur andra\r\nländer   skall  öppna  sina  tjänstemarknader.  EU:s\r\nförhandlingskrav  gällde  109  andra WTO-länder. Vid\r\nsamma tidpunkt mottog EU krav från  ett  antal olika\r\nländer  (Argentina,  Australien, Brasilien,  Kanada,\r\nKina,  Korea,  Egypten,   Hongkong,  Indien,  Japan,\r\nKenya,  Malaysia,  Mali,  Mauritius,   Mexiko,   Nya\r\nZeeland,    Pakistan,    Panama,   Paraguay,   Peru,\r\nSingapore,  Schweiz,  Taiwan,   Thailand,   Uruguay,\r\nFörenta   staterna).  Enligt  tidtabellen  för  WTO-\r\nförhandlingarna  skall  länderna  inklusive  EU  mot\r\nbakgrund av kraven från andra länder presentera sina\r\nåtaganden  (erbjudanden)  i  WTO  senast den 31 mars\r\n2003.\r\nI    början    av   februari   2003   presenterade\r\nkommissionen  efter att ha övervägt ett stort antal\r\nsynpunkter från olika  håll i samhället  ett första\r\nförslag  om  vilka  erbjudanden   EU   skall   göra.\r\nFörslaget  bereds  nationellt  och  kommer sedan att\r\növervägas inom rådet och Europaparlamentet innan det\r\nredovisas vid WTO i slutet av mars 2003.  Vid  denna\r\ntidpunkt kommer informationen om förslagets innehåll\r\natt   bli   offentlig.  Sektorer  som  datatjänster,\r\naffärstjänster,  posttjänster, finansiella tjänster,\r\nturism   och  transporttjänster   nämns   bland   de\r\nmarknader  som skall öppnas ytterligare för utländsk\r\nkonkurrens. Samtidigt medför förslaget att marknaden\r\nför tjänster  som  är  av  kollektivt intresse i EU,\r\nsåsom utbildning och hälsa, inte öppnas.\r\nI pressmeddelandet angående  kommissionens förslag\r\nsägs    att    EU    har    starka    intressen    i\r\ntjänsteförhandlingarna eftersom tjänster utgör cirka\r\ntvå       tredjedelar       av      den      samlade\r\nbruttonationalprodukten inom  EU. Mer än 67 miljoner\r\neuropéer är anställda inom sektorn  för kommersiella\r\ntjänster.    För    utvecklingsländerna    genererar\r\ntjänstesektorn      mer      än      50     %     av\r\nbruttonationalprodukten.   Enligt   pressmeddelandet\r\nmotsvarar kommissionens förslag till  erbjudande  de\r\nkrav som andra WTO-medlemmar har ställt och särskilt\r\nde   krav   som   kommer   från   utvecklingsländer.\r\nKommissionären  Pascal  Lamy  anser  att   förslaget\r\nkommer  att  stärka  EU:s position i förhandlingarna\r\neftersom    det    särskilt     tar     sikte     på\r\nutvecklingsländernas intressen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInriktningen    att   industritullarna   helst   bör\r\navskaffas helt och  hållet  får  stöd  av utskottet.\r\nTidigare har utskottet uttryckt (bet. 2000/01:NU9 s.\r\n18)     stor     tillfredsställelse     över     att\r\nbeslutsprocessen  inom  EU lett fram till resultatet\r\natt de fattigaste länderna kommer att få fullständig\r\ntullfrihet till EU-länderna  i  fråga  om alla varor\r\nutom vapen. Liksom då vill utskottet nu  betona  att\r\ndet  uppnådda  resultatet  endast  bör  ses  som ett\r\netappresultat,  vilket  bör  följas  av  ytterligare\r\nliberaliseringar av världshandeln. En fri  handel är\r\nen  motor  för  tillväxt  i  alla länder men innebär\r\nsärskilt för de fattigare länderna  en möjlighet att\r\nförbättra sin position.\r\n\r\nUtskottet  vill starkt framhålla det  angelägna  i\r\nett bättre tillträde  till  EU:s och andra i-länders\r\nmarknader  för t.ex. jordbruksvaror  och  teko  från\r\nalla u-länder    inte bara från de minst utvecklade\r\nländerna    (MUL).    Från     svensk    sida    har\r\nliberaliseringar på dessa områden varit av utpräglat\r\nintresse   under   många  år  och  motiverat   stora\r\nansträngningar från bl.a. regeringens sida. Trots de\r\ninsatser  som gjorts  på  detta  område  inför  WTO-\r\nförhandlingarna   anser  utskottet  att  ytterligare\r\nansträngningar bör  göras  för att få till stånd mer\r\nlångtgående  liberaliseringar  inom  jordbruks-  och\r\nteko-områdena.  Inom  EU  bör ett målmedvetet arbete\r\npåbörjas för att ta fram en plan för successiv total\r\navveckling av jordbruksskyddet. Sverige bör med stor\r\nkraft  driva  att  i-länderna   avskaffar   samtliga\r\nexportstöd  på  jordbruksområdet. Sverige bör liksom\r\ntidigare  verka  för  en  frihandelsvänlig  politik,\r\nsåväl inom EU som  i  andra  sammanhang.  Inte minst\r\nkonsumenterna gynnas av en sådan politik.\r\nNär   det   gäller   EU:s   exportsubventioner  på\r\njordbruksområdet   är   det   utskottets    absoluta\r\nuppfattning  att dessa på sikt måste avskaffas.  Det\r\nfinns flera skrämmande  exempel  på  att rika länder\r\ndumpar sin produktion i fattiga länder  till  mycket\r\nlåga priser och slår ut de inhemska producenterna. I\r\nstället  bör  den inhemska produktionen i de fattiga\r\nländerna    stödjas     så     att     dessa    blir\r\nkonkurrenskraftiga på den internationella marknaden.\r\nEU:s förhandlingsbud om en minskning med  45  %  i\r\ngenomsnitt  är  bara ett litet steg på vägen, vilket\r\nmåste följas upp med ytterligare minskningar. Enligt\r\nutskottets   sätt   att    se   bör   Sverige   även\r\nfortsättningsvis verka för att  den  inslagna  vägen\r\nmålmedvetet  fullföljs.  När det gäller tullfriheten\r\nför de minst utvecklade ländernas  export till EU är\r\ndet  enligt  utskottets  mening  inte  rimligt   att\r\ntullfriheten  för  bananer,  ris  och  socker  skall\r\ninträda först efter nio år.\r\nUtskottet  anser  att  det är viktigt att Sverige,\r\nsåsom  ett  mycket  öppet  och  icke-diskriminerande\r\nland, verkar för att GATS-förhandlingen  leder  till\r\nökad  konkurrens  på privata marknader världen över.\r\nDen oro som u-länder  har  uttryckt  måste samtidigt\r\ntas på allvar. Enligt utskottets mening  bör Sverige\r\nverka  för  ökad öppenhet och transparens även  inom\r\nEU.\r\nFrågan   om   ett    grönt    tullsystem,   dvs.\r\nförmånligare  tullar på varor som är  förenliga  med\r\nhållbar utveckling,  är  av  intresse. Sådana system\r\nbör dock prövas inom ramen för WTO:s regelverk.\r\nMed hänsyn till den utveckling  som  pågår inom EU\r\nrörande  såväl  WTO-förhandlingarna  som  den   inre\r\nmarknadens  funktionssätt  anser  utskottet  att det\r\ninte  är  påkallat med något riksdagens uttalande  i\r\ndessa frågor.  De aktuella motionsyrkandena avstyrks\r\ndärmed.\r\n\r\nEU:s förbud mot försäljning av snus\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    bör    avslå     motionsyrkanden\r\nbeträffande  EU:s  förbud mot försäljning  av\r\nsnus med hänvisning  till  att  de  redan  är\r\nväsentligen tillgodosedda.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  2002/03:N382  (s) anförs att export-  och\r\nförsäljningsförbudet  för  snus   inom  EU  inte  är\r\nförenligt med principen om den fria  rörligheten för\r\nvaror.  När  EU:s  förbud  mot försäljning  av  snus\r\ninfördes för tio år sedan, fanns det en misstanke om\r\nsamband mellan användning av  snus och cancer. Trots\r\nmånga  vetenskapliga undersökningar,  såvitt  gäller\r\nsvenskt  snus,  har  ett  sådant samband inte kunnat\r\npåvisas. En väl fungerande  inre marknad är särskilt\r\nviktig   för   Sverige   som   är  ett   litet   och\r\nexportberoende land, sägs det i motionen.\r\n\r\nOckså i motion 2002/03:So314 (m) riktas kritik mot\r\nförbudet och hävdas att Sverige kraftfullt bör agera\r\nför   att   EU:s  snusförbud  skyndsamt   avskaffas.\r\nFörbudet är illa underbyggt enligt motionärerna. Ett\r\nflertal  undersökningar   visar  att  snus  fungerar\r\nmycket bra som hjälpmedel för  människor  som slutar\r\nröka.  Vidare  har  det  inte  gått att påvisa något\r\nsamband mellan användningen av snus  och  cancer. Om\r\nfler  rökare  i  Europa tillåts byta ut cigaretterna\r\nmot svenskt snus kommer detta att förlänga deras liv\r\noch  förbättra  deras  hälsa.  En  utgångspunkt  för\r\nmotionärerna är EU:s  regler  om  fri  rörlighet för\r\nvaror.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nInom EU gäller ett förbud mot försäljning  av  tobak\r\nför användning i munnen, dvs. snus. Detta följer  av\r\ndirektiv   89/622/EEG  och  senare  ändringar  genom\r\ndirektiv 92/41/EEG,  vilka  sedermera har ersatts av\r\ndirektiv  2001/37/EG  om tillverkning,  presentation\r\noch försäljning av tobaksvaror.\r\n\r\nVid  Sveriges  inträde   i   EU   förhandlades   i\r\nanslutningsfördraget  fram  ett  permanent  undantag\r\nfrån     direktivet     för    svensk    del,    och\r\nförsäljningsförbudet gäller således inte i Sverige.\r\nFörutom    det    permanenta    undantaget    från\r\nförsäljningsförbudet innehåller anslutningsfördraget\r\näven förpliktelser som  innebär  att  Sverige åtagit\r\nsig att se till att svenskt snus inte släpps  ut  på\r\nmarknaden      i      andra      EU-länder,      där\r\nförsäljningsförbudet   gäller   fullt  ut.  Reglerna\r\ninnebär  således att utförsel av snus  från  Sverige\r\ntill  andra  medlemsstater  är  förbjuden.  Förbudet\r\ngäller dock inte utförsel för personligt bruk.\r\nUnder år 2001 var det då gällande tobaksdirektivet\r\nföremål    för    översyn    i    hälsorådet.    Vid\r\nomförhandlingen diskuterades en eventuell förändring\r\nav   försäljningsförbudet.  Den  svenska  regeringen\r\ngjorde  bedömningen  att  det varken i rådet eller i\r\nEuropaparlamentet var möjligt  att  få majoritet för\r\nen  ändring  av förbudet. Enligt uppgift  finns  det\r\ningen omständighet  som  talar  för  att bedömningen\r\nskulle bli annorlunda i dagsläget.\r\nVid  översynen  av  tobaksdirektivet  prioriterade\r\nSverige   andra   tobaksfrågor,   bl.a.   att  sänka\r\nmaximinivåerna  för tjära, nikotin och kolmonoxid  i\r\ncigaretter, att förbjuda användningen av begrepp som\r\nmild,  light  etc.   och  att  skärpa  reglerna  för\r\nvarningstexter   på   tobaksprodukter.    I    dessa\r\nhänseenden nådde Sverige framgång.\r\nEn negativ användning av snuset är när det används\r\nav ungdomar som en förstagångsprodukt för att senare\r\nföljas av cigaretter etc. Det svenska snuset används\r\nemellertid  också  i samband med rökavvänjning, dvs.\r\nen positiv användning.\r\nDet svenska snusets  långsiktiga  effekter är inte\r\nfullständigt  utredda.  Experimentella  studier  har\r\ntidigare  visat att snus kan  framkalla  cancer  hos\r\nförsöksdjur.     Socialstyrelsen     har     i    en\r\nkonsensusrapport  från  år  1997 (SoS-rapport 97:11)\r\nvisat    att   cancereffekt   inte   kan    påvisas.\r\nSocialstyrelsen  underströk  samtidigt att rapporten\r\ninte kan tas till intäkt för att snus inte skulle ha\r\ncancereffekt och att ytterligare forskning krävs för\r\natt undersöka hälsoeffekter av snus.\r\nI  juni  2002 besvarade statsrådet  och  nuvarande\r\nnäringsministern  Leif  Pagrotsky  en interpellation\r\n(ip. 2001/02:424) angående försäljningsförbudet  mot\r\nsvenskt   snus.   Statsrådet   beskrev  den  svenska\r\npositionen på följande sätt:\r\n\r\nPer  Bill  menar att tobaksdirektivet  snedvrider\r\nkonkurrensen.   Jag   har   förståelse  för  hans\r\ninvändningar mot att svenskt snus inte får säljas\r\ntill  andra  medlemsstater  i  unionen.   Det  är\r\nologiskt  att försäljning av snus är förbjuden  i\r\növriga EU, medan ett antal andra produkter som är\r\nmer hälsovådliga  får cirkulera fritt på den inre\r\nmarknaden. Principerna om den fria rörligheten av\r\nvaror, tjänster, personer  och kapital är av stor\r\nbetydelse för förverkligandet av en gemensam inre\r\nmarknad.  En  väl  fungerande  inre   marknad  är\r\nsärskilt  viktig  för  Sverige som ett litet  och\r\nexportberoende  land. Som  exportfrämjare  håller\r\njag med Per Bill  om  att  ett försäljningsförbud\r\navseende snus inte är förenligt  med principen om\r\nden  fria  rörligheten  av  varor. Vid  fjolårets\r\nomförhandling    av    tobaksdirektivet     valde\r\nregeringen  att  flytta fram positionerna i andra\r\nfrågor och bedömde  det som utsiktslöst att driva\r\nsnusfrågan. Den bedömningen  ligger  i  dagsläget\r\nfast.  Men i framtiden kan jag väl tänka mig  att\r\nförhållandena  kan  ändras  så  att  det  kan bli\r\nmöjligt att mildra eller slopa exportförbudet.\r\n\r\nStatsrådet  ansåg att det ligger i Sveriges intresse\r\natt denna fråga  kan  redas ut. Det handlar också om\r\nEU:s anseende och respekt,  uttalade statsrådet. Vid\r\ntillfället  ansågs dock en sådan  strävan  vara  ett\r\nslöseri  med  svenska   resurser;  EU-arbetet  måste\r\ninriktas  på områden där resultat  kan  åstadkommas,\r\nmenade statsrådet.  Samtidigt bör Sverige arbeta för\r\natt   förståelsen   för   frågan    ökas   och   att\r\nbetingelserna ändras i framtiden. Då  skulle  snuset\r\nkunna   utvecklas   till   att  bli  en  lönsam  och\r\nsysselsättningsskapande     exportnäring      enligt\r\nstatsrådets mening.\r\n\r\nFör  närvarande  pågår  en  prövning  av frågan om\r\nsnusexport inom EU i EG-domstolen. Bakgrunden är att\r\nsvenskt  snus har exporterats till Tyskland,  vilket\r\nlett  till  att  myndigheterna  i  en  tysk  delstat\r\nutfärdat förbud mot att yrkesmässigt saluföra sådana\r\ntobaksvaror.  Företaget  Swedish  Match  överklagade\r\ndetta beslut till en tysk domstol. Denna vände sig i\r\nsin tur till EU:s domstol i Luxemburg för att få ett\r\nförhandsavgörande enligt artikel 234 i EG-fördraget,\r\nmedan målet förklarades vilande.\r\nDen tyska förvaltningsdomstolen ifrågasätter bl.a.\r\nom  artikel  8  i ovannämnda direktiv 2001/37/EG  är\r\nförenlig med överordnad  gemenskapsrätt.  Artikel  8\r\nhar   följande   lydelse:   Medlemsstaterna   skall\r\nförbjuda  utsläppandet  på  marknaden  av  tobak för\r\nanvändning   i   munnen   utan   att   det  påverkar\r\ntillämpningen  av  bestämmelserna  i artikel  151  i\r\nAnslutningsakten   för   Österrike,   Finland    och\r\nSverige.\r\nSverige kan yttra sig till EG-domstolen senast den\r\n13  mars  (exklusive en anståndsfrist om tio dagar).\r\nInför   ett   eventuellt    svenskt   yttrande   har\r\nUtrikesdepartementet gett Kommerskollegium i uppdrag\r\natt närmare utreda och ge sin  syn  på de frågor som\r\nden tyska domstolen vilandeförklarat  och hänskjutit\r\ntill     EG-domstolen     för     förhandsavgörande.\r\nKommerskollegiet  har  i sitt yttrande  (2003-02-05)\r\ntill Utrikesdepartementet i korthet kommit fram till\r\nföljande.\r\n  Förbudet  mot  snus  i  artikel  8  i  direktiv\r\n2001/37/EG   kan   enligt  kollegiets   åsikt   inte\r\nförsvaras med hjälp av artikel 30 i EG-fördraget (om\r\nskydd för människors hälsa och liv). Kollegiet anser\r\natt ett totalförbud inte är nödvändigt för att uppnå\r\nen hög hälsoskyddsnivå.\r\n Hälsoaspekten borde  kunna  tillgodoses  på  ett\r\nmindre      ingripande     sätt,     t.ex.     genom\r\nmärkningsbestämmelser och informationsinsatser.\r\n  Kollegiet   anser  att  snusförbudet  utgör  en\r\ndiskriminering  gentemot   andra  tobaksvaror  såsom\r\ncigaretter  och  tuggtobak som  inte  kan  motiveras\r\nutifrån folkhälsoaspekter.\r\n  Enligt  kollegiets   bedömning   bör   direktiv\r\n2001/37/EG  kunna  förklaras som delvis ogiltigt  på\r\ngrund  av  formella  brister   i  motiveringen  till\r\nartikel 8.\r\n  Oavsett  om  EG-domstolen  kommer   att  bedöma\r\nartikel  8  som  ogiltig  eller  inte  finns, enligt\r\nkollegiets    bedömning,   starka   skäl   för   att\r\ngemenskapslagstiftaren  bör  ändra  förbudet till en\r\nmindre inskränkande bestämmelse.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom  ovan  redovisats  finns  det  ett  antal  olika\r\naspekter  på det nuvarande förbudet för Sverige  att\r\nexportera   snus   inom   EU.   Det   rör   sig   om\r\nhälsoaspekter,   konkurrensaspekter  gentemot  andra\r\ntobaksprodukter, snus  som  sysselsättningsbringande\r\noch   lönsam   exportnäring   och  inte   minst   om\r\ngemenskapsrättens grunder. Den  fria  rörligheten av\r\nvaror,   tjänster,   personer  och  kapital  är   av\r\navgörande  betydelse  för   förverkligandet   av  en\r\ngemensam   inre  marknad.  Att  den  inre  marknaden\r\nfungerar  väl   är  särskilt  viktigt  för  små  och\r\nutrikeshandelsberoende   länder.   Ett   förbud  mot\r\nförsäljning  av snus över gränserna inom unionen  är\r\ninte förenligt med principen om den fria rörligheten\r\nav varor.\r\n\r\nDet är fullständigt  ologiskt  att snusförsäljning\r\när förbjuden i övriga EU, medan ett  antal produkter\r\nsom är långt mer hälsovådliga kan cirkulera fritt på\r\nden  inre  marknaden.  Utskottet  har  erfarit   att\r\nSverige  kommer  att  yttra  sig till EG-domstolen i\r\närendet.\r\nSveriges  regering  bör  därför,   med   stöd   av\r\nyttrandet    från    Kommerskollegium    samt    med\r\nutgångspunkt  i EU:s fyra friheter, i yttrandet till\r\nEG-domstolen     kraftfullt      argumentera     mot\r\nsnushandelsförbudet och även i övrigt  verka för att\r\nEU:s  illa  underbyggda  förbud skyndsamt avskaffas.\r\nUtskottet har förhoppningen att domen i EG-domstolen\r\nkommer att gå Sverige till mötes.\r\nMed hänsyn till att frågan  prövas av EG-domstolen\r\noch att alla de ingående aspekterna  noggrant kommer\r\natt vägas i ett gemenskapsperspektiv anser utskottet\r\natt de båda behandlade motionerna tillgodosetts  och\r\ndärför bör avstyrkas.\r\n\r\nHandel och miljö m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om handel\r\noch  miljö  m.m. med hänvisning till pågående\r\nutveckling  inom   och  utanför  WTO.  Jämför\r\nreservation 4 (m, fp, kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:N388  (s)  anförs  att  Sverige bör\r\nföregå  med  gott exempel och verka pådrivande  inom\r\nbåde  FN  och  EU   för  att  skapa  internationellt\r\nbindande regler för transnationella  företag. Enligt\r\nmotionärerna bör regeringen studera hur  ett  sådant\r\nregelverk  skulle  kunna  se  ut både nationellt och\r\ninternationellt.   Frivilliga  uppförandekoder   kan\r\nbidra till att företag  agerar mer ansvarsfullt, men\r\nde rymmer samtidigt en rad begränsningar eftersom de\r\när frivilliga och enbart  vilar  på  moralisk  grund\r\neller på ett konsumentperspektiv.\r\n\r\nMotionärerna i motion 2002/03:U262 (kd) anser  att\r\nregeringen bör utöka sitt samarbete med näringslivet\r\ni   syfte  att  uppmana  och  stödja  företagen  att\r\nutarbeta    etiska    uppförandekoder    och   också\r\nsäkerställa god kontroll och uppföljning av koderna.\r\nStatsminister  Göran  Perssons initiativ i fråga  om\r\nGlobalt ansvar är enligt  motionärerna  lovvärt  men\r\nbehöver  vidareutvecklas  och bli mer ambitiöst. Det\r\nbör  dessutom  tas  initiativ   till  en  dialog  på\r\neuropeisk nivå.\r\nI  motion  2002/03:U296 (kd) framhålls  att  WTO:s\r\ndagordning måste breddas för att inkludera mänskliga\r\nrättigheter (MR).  I  motionen  sägs  vidare att det\r\nfinns  en  klar  risk  att  MR-frågor  används   som\r\nsvepskäl  för fortsatt protektionism från i-länderna\r\nmot u-världen. Om mänskliga rättigheter skall tas in\r\ni   WTO:s   agenda    måste   det   därför,   enligt\r\nmotionärernas uppfattning, finnas tydliga regler som\r\ninte  lämnar utrymme för  sådant  missbruk  och  som\r\nsyftar till dialog snarare än bestraffning.\r\nVänsterpartiet  framhåller  i  motion 2002/03:U293\r\natt  det behövs bindande regler för  transnationella\r\nföretag.  Enligt  motionärerna  måste  företag kunna\r\nhållas    ansvariga    för   brott   mot   mänskliga\r\nrättigheter,  fackliga rättigheter  och  miljöregler\r\nvar  brotten  än  begås  i  världen.  Initiativ  som\r\nGlobalt ansvar och FN:s Global compact, vilka bygger\r\npå frivillighet, är enligt motionärerna fullständigt\r\notillräckliga.    Det    krävs    regleringar    med\r\nsanktionsmöjligheter   och   inte  bara  dialog  och\r\nfrivillighet.  Vänsterpartiet anser  att  regeringen\r\nbör   ta   initiativ    på    detta   område,   både\r\ninternationellt och nationellt.\r\nI  motionerna 2001/02:N311 (v),  2002/03:N321  (c)\r\noch 2002/03:N240  (mp)   beskrivs  att  det  i många\r\nländer    är    svårt    att   utkräva   ansvar   av\r\ntransnationella  företag  för   eventuellt  begångna\r\nbrott. Bland annat är begränsningar  i  lagstiftning\r\noch  bristande resurser skäl till att rättsprocesser\r\ninte bedrivs.  Enligt motionärerna är det nödvändigt\r\natt ta nya initiativ  för att få till stånd bindande\r\nregler  med möjlighet  till  sanktioner om reglerna\r\nbryts  för transnationella företag.\r\nMotionärerna   anser   att  riksdagen   skall   ge\r\nregeringen   till  känna  att   Sverige   bör   vara\r\npådrivande  inom  både  FN  och  EU  för  att  skapa\r\ninternationellt      bindande      regelverk     för\r\ntransnationella  företag.  Regeringen  bör  omgående\r\nutreda    och    föreslå    ett    nationellt    och\r\ninternationellt  regelverk.  Målsättningen   är  att\r\nföretagen  skall  leva  upp till globalt accepterade\r\nuppföranderegler.\r\nVikten  av  rättvis  handel   framhålls  i  motion\r\n2002/03:U263 (mp). Syftet med rättvis  handel är att\r\nhandelsrelationer  med producenter i fattiga  länder\r\nskall fungera så att  samtidigt  arbetsförhållanden,\r\nlivsmiljö    och   miljön   i   övrigt   förbättras.\r\nUppförandekoderna  har  blivit  viktiga  redskap för\r\nföretag   som   vill   garantera   att  sociala  och\r\nmiljömässiga krav uppfylls i den egna  såväl  som  i\r\nunderleverantörernas  verksamhet.  Problemet  är att\r\nkoderna  ofta är vaga och att underleverantörskedjor\r\när svåra att  kontrollera.  Uppförandekoderna  i sig\r\nkan  inte  åstadkomma  en  socialt  och miljömässigt\r\nhållbar  utveckling  men de kan vara ett  sympatiskt\r\nkomplement till internationell  lagstiftning för att\r\nåstadkomma en sådan utveckling, sägs det i motionen.\r\nI  motion  2002/03:N396  (mp) anförs  att  det  är\r\nviktigt  att  branschernas  principer   (koder)  för\r\nföretagens uppförande blir lagligt bindande.  Enligt\r\nmotionären   har  uppförandekoderna  blivit  viktiga\r\nredskap för företag  som  vill garantera att sociala\r\noch miljömässiga krav uppfylls  såväl i den egna som\r\ni underleverantörernas verksamhet.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nRegeringen har välkomnat att ett  ökat antal företag\r\nhar  börjat  arbeta  med  sociala, miljömässiga  och\r\nmänniskorättsfrågor på frivillig basis samtidigt som\r\ndet finns behov av bindande  regler. Internationella\r\nregler  finns i dag genom de mellanstatliga  avtalen\r\noch konventionerna,  t.ex.  Förenta nationernas (FN)\r\ndeklaration    om    mänskliga    rättigheter    och\r\nInternationella     arbetsorganisationens      (ILO)\r\nkonventioner  inom arbetslivsområdet. Enligt uppgift\r\nkan  det  dock  finnas   behov   av   att  förbättra\r\ngenomförandet av existerande avtal och konventioner.\r\n\r\nUtvecklingen har inneburit flera ansatser inom olika\r\nforum:\r\n\r\n FN:s Global compact,\r\n OECD:s riktlinjer för multinationella företag,\r\n Globalt ansvar, som initierats i Sverige.\r\n\r\nFN:s   Global   compact  är  ett  FN-initiativ   som\r\nlanserades av FN:s  generalsekreterare Kofi Annan år\r\n1999.  Syftet  är  att  främja  ett  ansvarskännande\r\nföretagandeskap   så  att  näringslivet   kan   vara\r\ndelaktigt    i   lösningarna    när    det    gäller\r\nglobaliseringens  utmaningar.  Global compact bygger\r\npå   nio   principer  inom  områden  som   mänskliga\r\nrättigheter,  arbetslivet  och  miljön. Individuella\r\nföretag tar själva initiativ till  att bli medlemmar\r\ni  nätverket, som bl.a. diskuterar policyfrågor  och\r\ndriver   projekt.   Global   compact   innebär  inte\r\nregelverk     och    kontroll    utan    vilar    på\r\nansvarskännande, öppenhet, företagens egna intressen\r\noch samhällets  initiativ. Sekretariatet finansieras\r\ngenom frivilliga bidrag från medlemsländerna, varvid\r\nSverige är den största bidragsgivaren.\r\n\r\nOECD:s riktlinjer  för  multinationella företag är\r\ngemensamma rekommendationer  till  företag  från  36\r\nregeringar.  Genom  den senaste revideringen år 2000\r\nbreddades riktlinjerna för företagen; de omfattar nu\r\n(summariskt) följande områden:\r\n respekt för mänskliga rättigheter,\r\n god information om verksamheten,\r\n respekt för de anställdas fackliga rättigheter,\r\n skydd för miljö, hälsa och säkerhet,\r\n policy att inte ge mutor,\r\n rutiner för att lösa konsumenttvister,\r\n strävan att överföra  teknik  och kunskaper till\r\nvärdlandet,\r\n policy att inte samarbeta med konkurrenter,\r\n erläggande av skatter i rätt tid.\r\n\r\n(För  en  utförlig beskrivning av OECD:s  riktlinjer\r\nhänvisas  till   betänkande   2000/01:NU9   s.  30.)\r\nRiktlinjerna  går  på  vissa  områden längre än FN:s\r\nGlobal compact; bl.a. nämns korruption uttryckligen.\r\nOECD:s    riktlinjer    innehåller    dessutom    en\r\nuppföljningsmekanism,  som  innebär  att  brott  mot\r\nriktlinjerna   kan   anmälas   till   en   nationell\r\nkontaktpunkt.   Genom  instrumentet  med  nationella\r\nkontaktpunkter har  medlemsländerna  åtagit  sig att\r\nfrämja  att riktlinjerna används. Kontaktpunkten  är\r\nskyldig att  undersöka  en  anmäld  fråga  och genom\r\ndiskussion försöka förmå företaget i fråga att följa\r\nriktlinjerna.  Den svenska kontaktpunkten leds  från\r\nUtrikesdepartementet   och  har  representanter  för\r\nflera  departement,  fackliga   organisationer   och\r\nnäringslivet.  Den svenska kontaktpunkten har endast\r\nhaft befattning med två anmälda fall sedan år 1979.\r\n\r\nGlobalt ansvar  (Swedish  partnership  for  global\r\nresponsibility)  initierades  av regeringen i början\r\nav år 2002. Initiativet innebär ett samarbete mellan\r\nregeringen  (Utrikesdepartementet  i  samverkan  med\r\nfrämst  Närings-  och  Miljödepartementen)  och  det\r\nsvenska  näringslivet.   Globalt  ansvar  bygger  på\r\nOECD:s  riktlinjer för multinationella  företag  och\r\nprinciperna  i  FN:s Global compact. Avsikten är att\r\nsvenska företag skall bli ambassadörer för mänskliga\r\nrättigheter, grundläggande  ekonomiska  och  sociala\r\nvillkor,  en bättre miljö samt korruptionsbekämpning\r\nm.m. Detta föreslog regeringen i ett öppet brev till\r\nnäringslivet.  Globalt  ansvar  skall  kunna  hjälpa\r\nföretag   att  hantera  problem  i  olika  delar  av\r\nvärlden, t.ex.  konflikter, korruption och brott mot\r\nmänskliga  rättigheter.   Hittills   har  sex  stora\r\nföretag  i  Sverige  ställt  sig  bakom initiativet,\r\nvilket innebär att de stöder OECD:s  riktlinjer  och\r\nFN:s  Global  compact.  Inom  ramen  för initiativet\r\nhålls  seminarier  och  följs  aktuell forskning  på\r\nområdet. I sammanhanget kan nämnas  att  två studier\r\npågår som berör frågeställningen om bindande  regler\r\noch frivillighet.\r\nÄven  inom  EU  pågår  arbete kring frågor som rör\r\nföretags     utvidgade    sociala     ansvar     och\r\nuppförandekoder.   Enligt   uppgift  deltar  Sverige\r\naktivt i detta arbete och välkomnar ansträngningarna\r\natt  samarbeta  inom  EU  kring  dessa   frågor.   I\r\npraktiken  har  det  visat sig svårt att se till att\r\netiska uppförandekoder  för  företagen  efterlevs  i\r\nalla delar av ett företags leverantörskedja. Exempel\r\npå  hur  detta  problem  kan  lösas  utgörs  av  ett\r\nbrittiskt  initiativ  (Ethical  Trading Initiative),\r\nsom  inleddes  år  1998  och innebär  ett  samarbete\r\nmellan   företag,   enskilda   organisationer    och\r\nfackföreningar     i     syfte     att     kartlägga\r\nleverantörskedjor.\r\nDe   frivilliga   miljömärkningssystem  som  finns\r\ngrundas på information  om  hur  en produkt påverkar\r\nmiljön  under  hela sin livslängd. Avsikten  är  att\r\nstyra konsumtion  och  produktion  mot varor som har\r\nmindre negativ miljöpåverkan. En rad  u-länder i WTO\r\nhar uttryckt stark oro för att även dessa frivilliga\r\nsystem i praktiken kan fungera som handelshinder som\r\nförsämrar  u-ländernas  konkurrensmöjligheter.  EG:s\r\nmärkning för ekologiska livsmedel  (i  Sverige KRAV-\r\nmärkning)    upplevs    av    många   u-länder   som\r\nhandelshindrande,   främst   på   grund    av    att\r\nproduktionen,  för  att  kunna omfattas av systemet,\r\nmåste kontrolleras av organ  i  importlandet. Enligt\r\nuppgift   från   Regeringskansliet  ser   regeringen\r\nmiljömärkning som  ett  viktigt  instrument i miljö-\r\noch konsumentpolitiken, samtidigt  som  det finns en\r\nförståelse  för  framför allt u-länders oro.  Enligt\r\nministerdeklarationen  från  Doha har WTO:s kommitté\r\nför handel och miljö fått mandat  att särskilt se på\r\ndetta  område och till den femte ministerkonferensen\r\ni Cancún  i september 2003 utreda om det finns behov\r\nav     att     klargöra     förhållandet      mellan\r\nmiljömärkningssystemen och reglerna i WTO samt lämna\r\nförslag   till   framtida    verksamhet,   inklusive\r\neventuella behov av förhandlingar på området.\r\nFrivillig  social  märkning är  ett  sätt  att  ge\r\ninformation  till  konsumenterna   om   under  vilka\r\narbetsförhållanden en vara är tillverkad.  Det finns\r\nför närvarande flera olika system för detta.  Liksom\r\nbeträffande  miljömärkningen  har  u-länder uttryckt\r\nstor oro för att dessa frivilliga system i praktiken\r\nkan fungera som handelshinder för u-länderna. Enligt\r\nRegeringskansliet stöder Sverige insatser som syftar\r\ntill att hjälpa producenter i u-länder att förbättra\r\nproduktionsförhållandena och därmed  leva  upp  till\r\nkriterier för social märkning, bl.a. i samarbete med\r\nILO.\r\nNär  det  gäller arbetsrättsliga frågor kan nämnas\r\natt en världskommission,  tillsatt  av ILO, startade\r\nsitt arbete i mars 2002. Under ledning  av  Finlands\r\noch Tanzanias presidenter skall kommissionen  arbeta\r\nmed   frågan   om   den   sociala   dimensionen   av\r\nglobaliseringen. Sverige och EU agerar för att denna\r\nkommission skall bli början på en utveckling mot ett\r\nstående  forum  i  samarbete  med bl.a. WTO och ILO.\r\nFrågan  är  dock  kontroversiell  eftersom  u-länder\r\nmisstänker i-länder för att vilja använda arbetsrätt\r\nsom en ursäkt för att stoppa deras export. Därför är\r\nSverige  och  EU  noggranna med att arbetsrätt  inte\r\nskall genomdrivas genom handelssanktioner.\r\nI linje med EG-kommissionens  meddelande om handel\r\noch   arbetsrätt  från  juli  2001  beslutade   EU:s\r\nministerråd  i  december  2001  att ge sänkta tullar\r\ntill  stater  som  främjar mänskliga  rättigheter  i\r\narbetslivet och dra tillbaka dessa sänkningar om det\r\nvisar sig att staterna  inte  håller  vad  de lovat.\r\nDetta stöddes av den svenska regeringen.\r\nEnligt  uppgift  håller Sida som huvudansvarig  på\r\natt   utarbeta   en   strategi    (tillsammans   med\r\nRegeringskansliet) för  Sidas framtida samarbete med\r\nILO  i  syfte att öka det svenska  engagemanget  för\r\nILO:s     arbete.      Rättighetsperspektivet     är\r\ngrundläggande  för arbetet.  Särskilda  områden  som\r\nkommer att prioriteras  är  barnarbete, tvångsarbete\r\noch hiv-bekämpning på arbetsplatsen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet är medvetet om att  frågan  om  handel och\r\nmiljö    är    känslig    i    förhållandet   mellan\r\nindustriländer  och utvecklingsländer  och  att  det\r\nföreligger  svårigheter   att  hitta  en  balanserad\r\nlösning. Många utvecklingsländer  ser  de  krav  som\r\nreses   från   industriländernas   sida  beträffande\r\nmiljöhänsyn   mer  som  förtäckta  protektionistiska\r\nsträvanden än som verklig omsorg om miljövärdena.\r\n\r\nEnbart   WTO   kan    inte    skapa   tillräckliga\r\nförutsättningar för mänskliga rättigheter,  rättvisa\r\noch  social  utveckling  i  enskilda  länder.  Dessa\r\nförutsättningar  måste  i  första  hand  åstadkommas\r\nnationellt.  WTO  och  frihandel  med  stabila   och\r\nrättvisa  spelregler är däremot betydelsefulla medel\r\nför   att   uppnå   de   bredare   utvecklingsmålen.\r\nFörhandlingarna i WTO innebär också en möjlighet att\r\nutveckla ett  brett  regelverk som svarar mot de nya\r\nkrav som globaliseringen  ställer.  Utskottet stöder\r\ninriktningen  att  WTO-förhandlingarna  skall  bidra\r\ntill  en  hållbar ekonomisk,  social  och  ekologisk\r\nutveckling för jordens alla länder.\r\nResultatet  av  ministermötet  i Doha utgjorde ett\r\npolitiskt  genombrott  för miljöfrågorna  inom  WTO.\r\nFN:s  Global  compact  och   OECD:s  riktlinjer  för\r\nmultinationella  företag är av  stor  vikt  för  att\r\nfästa     uppmärksamheten     på     problemen     i\r\nskärningspunkten  mellan handel och miljö respektive\r\nmänskliga rättigheter.  Vidare  välkomnar  utskottet\r\ninitiativet Globalt ansvar som innebär nya vägar att\r\nangripa   problemen.   Angreppssättet   betyder  att\r\nfrågorna konkretiseras ned på företagsnivå.  Svenska\r\nföretag  kan  som  ambassadörer  på ett konkret sätt\r\nförmedla  till  andra  länder  hur  Sverige  ser  på\r\nmänskliga rättigheter och ett gott arbetsliv.  Genom\r\natt enskilda svenska företag tar problemen på allvar\r\noch visar att de är socialt och etiskt medvetna  kan\r\nde  också  skaffa sig konkurrensfördelar. Företagens\r\negna engagemang  är  av  stor  vikt anser utskottet.\r\nDetta innebär dock inte att frivillighet kan ersätta\r\nväl  fungerande lagar och regler.  Förutsättningarna\r\nför bindande regler kan vara värt att pröva på flera\r\nområden.\r\nInternationella regelverk på områden som mänskliga\r\nrättigheter, grundläggande rättigheter i arbetslivet\r\noch en hållbar miljö föreligger genom mellanstatliga\r\navtal  och  konventioner  såsom  FN:s deklaration om\r\nmänskliga rättigheter och ILO:s konventioner. Enligt\r\nutskottets sätt att se är det inte fråga om en brist\r\npå  internationella ramverk utan brist  på  politisk\r\nvilja hos många länder.\r\nEn  förutsättning  för  att inte industriländernas\r\nkrav   på   förbättrade   arbetsvillkor    även    i\r\nutvecklingsländerna  skall  upplevas  som en form av\r\nprotektionism  är en närmare dialog mellan  WTO  och\r\nILO. Sverige bör  inom  EU:s  ram  stödja  den  ovan\r\nnämnda utvecklingen i riktning mot ett stående forum\r\nför  samarbete  mellan  bl.a. WTO och ILO. En viktig\r\nuppgift  vid  de kommande förhandlingarna  blir  att\r\nundanröja  den atmosfär  av  misstänksamhet  som  nu\r\nomgärdar detta  område.  Ökade  allmänna kunskaper i\r\nfråga   om  handelsreglerna  är  enligt   utskottets\r\nuppfattning  positivt.  Vidare bör det uppmärksammas\r\natt konsumentkraven i industriländerna  kan  fungera\r\nsom   ett  instrument  för  att  driva  fram  bättre\r\narbetsvillkor  i  de multinationella företag som har\r\nverksamhet i utvecklingsländerna.\r\nMed det anförda avstyrker  utskottet  samtliga här\r\nbehandlade motionsyrkanden.\r\n\r\nExportkreditfrågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\nexportkreditfrågor   med   hänvisning    till\r\nExportkreditnämndens  reviderade miljöpolicy.\r\nJämför reservationerna 5 (v, mp) och 6 (kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKristdemokraterna förordar i motion 2002/03:MJ432 en\r\nordning  där en obligatorisk  miljöprövning  föregår\r\nalla beslut  om statliga exportkrediter. Miljöhänsyn\r\nmåste vara ett  av  de  viktigaste  kriterierna  när\r\nfinansiering  av projekt i utvecklingsländerna skall\r\nbeslutas. Motionärerna  anser  att det är förvånande\r\natt svenska företag ger sig in i projekt med negativ\r\nmiljöpåverkan men att det är än  mer  allvarligt att\r\nprojektens    finansiering    stöds    av   statliga\r\nexportgarantier och exportkrediter.\r\n\r\nInförande  av  en  obligatorisk miljöprövning  vid\r\nalla   beslut   om   statliga   exportkrediter   och\r\nexportgarantier begärs  i  motion 2002/03:N289 (kd).\r\nBakgrunden är att svenska entreprenörers  verksamhet\r\nutomlands kan innebära olika slag av exploatering av\r\neller ingrepp i naturen. Enligt motionären är det ej\r\novanligt    att    projekten   stöds   av   statliga\r\nexportkrediter och exportgarantier.\r\nI motionerna 2002/03:N311  (v),  2002/03:N321  (c)\r\noch  2002/03:N240  (mp) förespråkas att reglerna för\r\noffentlig    kredit-   och    garantigivning    från\r\nExportkreditnämnden  och  Svensk Exportkredit ändras\r\nså  att  enbart  bolag som lever  upp  till  en  rad\r\ngrundläggande  regler   för  arbetsrätt,  miljö  och\r\nmänskliga rättigheter kan få stöd.\r\nCenterpartiet begär i motionerna 2002/03:MJ428 och\r\n2002/03:N306 att regeringen  tillsammans med svenska\r\nmiljöteknikföretag skall lägga  fast en strategi för\r\nökad miljöteknikexport. Enligt motionärerna  är  det\r\nglädjande  att  regeringen  har  utlovat  7 miljoner\r\nkronor  för  att  främja denna utveckling. I Sverige\r\nfinns  det  många miljöteknikföretag  som  har  goda\r\nchanser att konkurrera  internationellt,  sägs det i\r\nmotionen. Det nämns också att Svenskt Näringsliv har\r\ntillsatt  en särskild grupp som arbetar med  hållbar\r\nutveckling.\r\nVidare  begär  motionärerna  ett  tillkännagivande\r\ntill   regeringen    angående    behovet    av    en\r\nsnabbutredning  för  att  undersöka  på  vilka  sätt\r\nSverige   kan   ta   initiativet   då   det   gäller\r\nklimatneutral   och   klimatpositiv  export.  Enligt\r\nmotionärerna      är      det     olyckligt      att\r\nExportkreditnämnden  beviljar   exportkrediter  till\r\nprojekt som gör att Sverige i förhållande  till  sin\r\nfolkmängd  bidrar  mer till växthuseffekten än något\r\nannat land.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nExportkreditnämnden (EKN) och en rad nordiska banker\r\nstödde för flera år sedan byggandet av Urrá-dammen i\r\nColombia. Dammen har  kritiserats  då  den  anses ha\r\nförsämrat miljön för ursprungsbefolkningen.\r\n\r\nEKN  har  sedan  den  1 april 2000 en miljöpolicy,\r\nvilken reviderats och i sin  nya lydelse gäller från\r\n1  den juli 2002. Policyn innebär  att  EKN  gör  en\r\nmiljögranskning   enligt  särskilda  riktlinjer  vid\r\nexportprojekt med risk  för  negativ  miljöpåverkan.\r\nRiktlinjerna bygger på en överenskommelse  i OECD om\r\nett  gemensamt förhållningssätt för miljöhänsyn  vid\r\nstatsstödda exportkrediter. Projekten indelas av EKN\r\ni fyra  kategorier,  nämligen  A,  B,  C  och D, där\r\nkategorierna   baseras   på   projektets   risk  för\r\nmiljöpåverkan.  Projektkategori A avser projekt  med\r\nstörst risk för negativ  miljöpåverkan,  t.ex. stora\r\ndammar.  Vid projekt i kategori A kräver EKN  alltid\r\nen fullständig  miljökonsekvensbeskrivning  (MKB) av\r\nden som ansöker om garanti. Vid granskningen jämförs\r\nprojekten   med   de   kriterier  som  uppställts  i\r\ninternationella miljöstandarder  och  riktvärden,  i\r\nförsta hand Världsbanksgruppens. EKN anmodar den som\r\nsöker garanti att genom projektägare och myndigheter\r\ni  köparlandet få till stånd ett offentliggörande av\r\ninformation   om  miljökonsekvenserna  av  planerade\r\nprojekt.   Miljöpolicyn    och    riktlinjerna   för\r\nmiljögranskning publiceras på EKN:s hemsida.\r\nEnligt EKN:s miljöpolicy avslås ansökan om garanti\r\nom   erforderlig   information  om  och  analys   av\r\nmiljökonsekvenser inte  erhållits,  om  granskningen\r\nvisar på starkt negativa miljökonsekvenser  eller om\r\nmiljökonsekvenser  påverkar risken i affären så  att\r\nden blir oacceptabel.  Normalt  undantar EKN projekt\r\nunder 100 miljoner kronor och projekt  där risktiden\r\när  kortare än två år från miljögranskning.  Om  det\r\nfinns  särskilda  skäl  kan dock även sådana affärer\r\nmiljögranskas.\r\nEKN  tar  vid sin bedömning  av  miljökonsekvenser\r\näven  hänsyn till  sociala  aspekter,  vilket  bl.a.\r\ninnefattar           folkomflyttningar           vid\r\nvattenkraftsprojekt. Vidare har EKN utvecklat regler\r\noch  system  för att bekämpa korruption i de affärer\r\ndär EKN ställer ut en garanti.\r\nI  november  2001   valde   24   av   de   då   26\r\nmedlemsländerna i OECD:s exportkreditgrupp att följa\r\nriktlinjerna  om  miljöhänsyn  (Common Approaches on\r\nEnvironment   and   Officially   Supported    Export\r\nCredits), vilket Sverige har verkat för.\r\nVid  granskningen  av  A- och B-projekt lägger EKN\r\nsärskild vikt vid klimatpåverkan. Eventuella utsläpp\r\nav  växthusgaser  måste  redovisas  i  MKB-rapporten\r\neller  annat  underlag som EKN  begär  in,  varefter\r\nnivåerna jämförs med internationella standarder.\r\nEKN  har  i samråd  med  Världsnaturfonden  (World\r\nWildlife  Fund,  WWF)  uppdragit  åt  ett  brittiskt\r\nkonsultföretag    att   genomföra   en   studie   om\r\nklimatpåverkan   av   EKN:s    garantigivning   samt\r\nundersöka möjligheter för EKN att  stödja export som\r\nhar en positiv inverkan på klimatet.  Studien  visar\r\natt  effekten  på  klimatet  av EKN:s garantigivning\r\nunder de tre senaste åren har varit liten. Utsläppen\r\nav växthusgaser i EKN-garanterade  affärer har varit\r\nlåga.\r\nI  konsultrapporten  konstateras också  att  EKN:s\r\nmöjligheter  att  främja export  är  begränsade  med\r\nnuvarande regler. I  det internationella regelverket\r\nfinns det krav på att  verksamheter  med statsstödda\r\nexportkreditgarantier skall vara självbärande. Detta\r\nbegränsar möjligheterna att lämna särskilda  villkor\r\nför miljöförbättrande export.\r\nEKN  har  enligt  uppgift  regeringens uppdrag att\r\ninformera  sina  kunder  om OECD:s  riktlinjer  samt\r\ninitiativet   Globalt   ansvar.    Den    nationella\r\nkontaktpunkten  skall  informera EKN om det upptäcks\r\nfall av brott mot OECD:s riktlinjer.\r\nMöjligheter    finns   att    komplettera    EKN:s\r\nmiljöpolicy  med olika  typer  av  bindande  regler.\r\nRegeringens ståndpunkt  är  att  bindande  regler på\r\ndetta  område  inte skall försämra konkurrenskraften\r\nför svenska företag.  Därför  vore en internationell\r\növerenskommelse  inom  OECD  kring   utformandet  av\r\nregler  för  sociala  hänsyn vid garantigivning  den\r\nmest  lämpliga  vägen  att  gå.  Då  skulle  svenska\r\nföretags  konkurrenskraft  inte  påverkas,  eftersom\r\nkonkurrerande  företag från andra OECD-länder skulle\r\nbehöva uppfylla samma krav.\r\nEn samlad översyn  av  EKN:s  miljöarbete planeras\r\ntill år 2004.\r\nI detta sammanhang kan nämnas att  näringsminister\r\nLeif  Pagrotsky  den  9 januari 2003 svarade  på  en\r\nskriftlig  fråga (fr. 2002/03:294)  från  Kjell-Erik\r\nKarlsson (v)  om  EKN  och  Bujagalidammen i Uganda.\r\nNäringsministern redovisade att  EKN:s  styrelse den\r\n30 maj 2002 fattat beslut om att lämna utfästelse om\r\nen  garanti beträffande vattenkraftverket  Bujagali.\r\nBeslutet     baserades     på     ett     omfattande\r\ninformationsmaterial   (från   bl.a.   International\r\nFinance  Corporation).  EKN  gjorde  en självständig\r\nbedömning av informationens tillförlitlighet  enligt\r\nnäringsministern.   Vid  EKN:s  beslut  togs  vidare\r\nhänsyn till att en del  av  risken  förväntades  bli\r\nåterförsäkrad    (genom    Multilateral   Investment\r\nGuarantee    Agency).    Beslut   om    att    lämna\r\nkreditgarantier  vid större  affärer  tas  av  EKN:s\r\nstyrelse, redovisades  det.  Om  ett  ärende  är  av\r\nstörre vikt, har EKN möjlighet att hänskjuta ärendet\r\ntill  regeringens  prövning. Denna möjlighet används\r\ndock  sparsamt  och  utnyttjades   inte  vad  gäller\r\nBujagaliprojektet.      Enligt     näringsministerns\r\nuppfattning  fungerar  systemet,   där  EKN  gör  en\r\nnoggrann och självständig bedömning, mycket bra.\r\nVidare kan nämnas att Exportrådet  på  uppdrag  av\r\nregeringen   satsar   på   samverkan   för  att  öka\r\nförutsättningarna  för  export av svensk miljöteknik\r\ninom     luft-,     vatten-    och    avloppsrening,\r\navfallshantering samt återvinning. Syftet är att öka\r\nde  svenska  miljöteknikföretagens   konkurrenskraft\r\ninternationellt.  Nära 600 svenska företag  omfattas\r\nav   denna   samverkan,    vilken    kallas   Svensk\r\nMiljöteknikexport.   Genom   gemensamma  aktiviteter\r\nmarknadsförs   nätverksföretagens    tjänster    och\r\nprodukter  internationellt. Statligt stöd har utgått\r\ntill  Svensk  Miljöteknikexport  från  år  1999  och\r\nframåt.     Exportrådet     har     också     bildat\r\nsamverkansgruppen  Förnybar  Energi.  Detta  projekt\r\nsyftar  till  att  stärka  Sveriges  position  på en\r\nsnabbt  växande  världsmarknad för produkter, system\r\noch   tjänster   inom   området   förnybar   energi,\r\nomfattande huvudsakligen  vind,  bio-  och solenergi\r\nmed ett flertal applikationsområden.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet   ser   positivt   på   EKN:s   reviderade\r\nmiljöpolicy, vilken i sin nya lydelse har tillämpats\r\nfrån  den  1  juli  2002.  Ovan  har  beskrivits hur\r\nmiljögranskningen  går  till  vid exportprojekt  med\r\nrisk för negativ miljöpåverkan  och  att  EKN därvid\r\nlägger  särskild vikt vid klimatpåverkan. Som  också\r\nredovisats  i  det  föregående  visar  en studie att\r\neffekten  på klimatet av EKN:s garantigivning  under\r\nde  tre  senaste  åren  varit  liten.  Även  sociala\r\naspekter     ingår     i     miljöpolicyn,     t.ex.\r\nfolkomflyttningar vid stora vattenkraftsprojekt. EKN\r\nhar  också  utvecklat  regler  och  system  för  att\r\nbekämpa korruption  i  de affärer där EKN ställer ut\r\nen garanti.\r\n\r\nNär det gäller motionskraven  om att all offentlig\r\nkredit-  och  garantigivning  bör villkoras  så  att\r\nendast  företag  som uppfyller grundläggande  regler\r\nför mänskliga rättigheter,  arbetsrätt och miljö kan\r\nåtnjuta sådana krediter, vill  utskottet  erinra  om\r\natt  EKN  har  att  informera  sina kunder om OECD:s\r\nriktlinjer  och  om initiativet Globalt  ansvar.  En\r\neventuell diskussion  om  frågeställningen kring nya\r\nbindande regler bör enligt  utskottets  mening föras\r\npå  internationell  nivå,  så  att  inte  enbart  de\r\nsvenska företagens konkurrenskraft påverkas.\r\nEn  samlad  översyn  av EKN:s miljöarbete planeras\r\ntill år 2004. Utskottet  anser att den nu tillämpade\r\npolicyn bör prövas under viss  tid innan ytterligare\r\nåtgärder övervägs på detta område.\r\nI  fråga  om  motionsyrkandena  rörande   en  fast\r\nstrategi   för  ökad  miljöteknikexport  konstaterar\r\nutskottet att  det  finns  ett uppdrag till Sveriges\r\nExportråd att tillsammans med  näringslivet utveckla\r\nen miljöexportstrategi. Syftet är att öka de svenska\r\nmiljöteknikföretagens  konkurrenskraft  genom  bl.a.\r\nolika   marknadsföringsaktiviteter.    Motionskraven\r\nligger således i linje med den utvecklings som pågår\r\npå detta område.\r\nDärmed avstyrker utskottet samtliga här behandlade\r\nmotioner i aktuella delar.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. WTO-systemet (punkt 2)\r\n\r\nav  Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg  (fp),  Ulla\r\nLöfgren  (m),  Stefan Hagfeldt (m), Nyamko Sabuni\r\n(fp) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  1.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2002/03:U262 yrkandena\r\n4  och 6 och 2002/03:U322 yrkandena 7, 8 och 13  och\r\navslår   motionerna   2002/03:U263   yrkandena  14,\r\n2002/03:U293  yrkandena  4  och 5 och 2002/03:  U298\r\nyrkandena 3, 4 och 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att  det  finns  anledning   att   hysa\r\nförhoppningar    om    resultat    från    den   nya\r\nförhandlingsomgången       när       det      gäller\r\nhandelsliberaliseringar  för  varor och  förbättrade\r\nregler för världshandeln, även  om vissa förseningar\r\nkan  inträffa.  Det  finns  förväntningar   på   att\r\nhittillsvarande  problem  och  tillkortakommanden  i\r\nWTO-systemet      bl.a.  problem  som  redovisas  i\r\nmotionerna    kan  lösas  eller  komma  närmare  en\r\nlösning.\r\n\r\nEnligt   vår   mening   är    det   positivt   att\r\nministerdeklarationen  från Doha har  lett  till  en\r\nökad uppmärksamhet på u-ländernas  problem.  Vi vill\r\nstarkt framhålla det angelägna i att u-länderna  får\r\nett  bättre  tillträde till EU:s och andra i-länders\r\nmarknader    för    u-landsprodukter    som    t.ex.\r\njordbruksvaror    och    teko.   Eftersom   Sveriges\r\nmedlemskap i EU kraftigt har  inverkat  på  Sveriges\r\nagerande  i fråga om handel på jordbruksområdet  tas\r\ndessa frågor upp under avsnittet om vissa EU-frågor.\r\nDet kan konstateras  att  världen har behov av ett\r\nstarkt WTO för att världshandeln  skall  fungera  på\r\nett  effektivt  sätt.  I  likhet med uppfattningen i\r\nmotionerna 2002/03:U322 (m)  och  2002/03:U262  (kd)\r\nanser   vi  att  det  nuvarande  WTO-systemet  måste\r\nförbättras  för  att  den önskade utvecklingen skall\r\nkomma  till  stånd. Även  Folkpartiet  har  framfört\r\nsådana synpunkter.  Bland  annat är det centralt att\r\ntvistlösningsmekanismen stärks  på  ett  sådant sätt\r\natt  tvisterna  kan  avgöras  på  ett  rättvist  och\r\nregelbaserat  sätt så att handelskrig kan  undvikas.\r\nVidare bör det vara ett mål att långdragna rättsliga\r\nprocesser  undgås.  De  minst  utvecklade  ländernas\r\ntillgång   till    tvistlösningen   måste   särskilt\r\nuppmärksammas.  I  den   översyn   som  nu  görs  av\r\ntvistlösningssystemet anser vi att möjligheten  till\r\nhårdare   sanktionsåtgärder   mot  länder  som  inte\r\nefterkommer   tvistlösningspanelens    beslut    bör\r\nundersökas.\r\nEn  inriktning på ökad öppenhet inom WTO är mycket\r\nangelägen  för  att  förhandlingarna  skall löpa mer\r\nfriktionsfritt; utvecklingen förefaller också att gå\r\ni denna riktning. Samtidigt måste det finnas respekt\r\nför att enskilda länder i vissa fall inte  vill röja\r\nsina förhandlingspositioner. En ökad transparens  är\r\nviktig,   också  i  syfte  att  bekämpa  korruption.\r\nEftersom    korruption     hindrar     såväl     det\r\ninternationella  som  det inhemska handelsutbytet är\r\ndet en central uppgift att eliminera korruptionen.\r\nNär det gäller frågan om ett investeringsavtal kan\r\nbegränsade framsteg noteras. Dohamötet resulterade i\r\nen kompromisslösning mot  bakgrund  av  att  EU  var\r\npådrivande    i    frågan   om   ett   multilateralt\r\ninvesteringsavtal inom  ramen för WTO medan flera u-\r\nländer  var  negativa. Enligt  vår  uppfattning  bör\r\nfrågan om sambandet  mellan handel och investeringar\r\ntas upp snarast möjligt.\r\nEtt   ambitiöst   resultat   av   de   förestående\r\nförhandlingarna    där  bl.a.  ovanstående  punkter\r\nbeaktas  behövs för att förbättra förutsättningarna\r\nför hållbar tillväxt  i världsekonomin, motverka nya\r\nprotektionistiska   tendenser,   förbättra   fattiga\r\nländers möjligheter till  positiv utveckling, minska\r\nhandelshinder      samt     gynna     konsumenterna.\r\nMedlemsstaterna bör också vinnlägga sig om att fästa\r\nstörre vikt vid dialogen  med  det civila samhällets\r\nföreträdare inför WTO-förhandlingar    såväl  denna\r\ngång som i framtiden.\r\nRiksdagen  bör  ställa  sig  bakom vad som här har\r\nanförts    om   WTO-frågorna.   Därmed    tillstyrks\r\nmotionerna 2002/03:U322  (m) och 2002/03:U262 (kd) i\r\nberörda delar. Övriga motioner  avstyrks  i aktuella\r\ndelar.\r\n\r\n2. Vissa EU-frågor (punkt 4)\r\n\r\nav  Mikael  Odenberg (m), Eva Flyborg (fp),  Ulla\r\nLöfgren (m),  Stefan  Hagfeldt (m), Nyamko Sabuni\r\n(fp) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  2.  Därmed\r\nbifaller riksdagen  motionerna  2002/03:K432 yrkande\r\n12, 2002/03:U290 yrkande 5, 2002/03:U322  yrkande  2\r\noch  2002/03:U323  yrkandena  5  och  10  och avslår\r\nmotion 2002/03:U298 yrkandena 7, 8 och 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTraditionellt  har  EU  stimulerat tillverkning  och\r\nexport bl.a. genom att erbjuda  tullsänkningar  inom\r\ngemenskapen.    Enligt   vår   uppfattning,   vilken\r\nsammanfaller med uppfattningen i motion 2002/03:U322\r\n(m), bör det vara  ett  mål att avskaffa alla tullar\r\ntill  i-länderna  och  anta  en  bindande  plan  för\r\növergången     till     en    fri    marknad     för\r\njordbruksprodukter.\r\n\r\nUtskottet    har    tidigare     uttryckt     stor\r\ntillfredsställelse över att beslutsprocessen inom EU\r\nlett fram till resultatet att de fattigaste länderna\r\nkommer   att  få  fullständig  tullfrihet  till  EU-\r\nländerna.  Liksom  då  vill  vi  nu  betona  att det\r\nuppnådda   resultatet   endast   bör   ses  som  ett\r\netappresultat,  vilket  bör  följas  av  ytterligare\r\nliberaliseringar av världshandeln. Det är emellertid\r\ninte rimligt  vilket framförs i motion 2002/03:U290\r\n(kd)  att tullfriheten för bananer, ris och  socker\r\ninte inträder förrän efter nio år. En fri handel  är\r\nen  motor  för  tillväxt  i  alla länder men innebär\r\nsärskilt för de fattigare länderna  en möjlighet att\r\nförbättra sin position.\r\nVi  vill  starkt  framhålla  det angelägna  i  ett\r\nbättre  tillträde  till  EU:s  och  andra  i-länders\r\nmarknader  för  t.ex. jordbruksvaror och  teko  från\r\nalla u-länder  inte  bara  från de minst utvecklade\r\nländerna    (MUL).    Från    svensk    sida     har\r\nliberaliseringar på dessa områden varit av utpräglat\r\nintresse  under  många  år.  Trots  de  insatser som\r\ngjorts  på  detta  område  inför WTO-förhandlingarna\r\nanser  vi  att ytterligare ansträngningar  borde  ha\r\nlagts ned på  att  få  till  stånd  mer  långtgående\r\nliberaliseringar  inom jordbruks- och teko-områdena.\r\nInom EU bör ett målmedvetet  arbete påbörjas för att\r\nta fram en plan för successiv  total  avveckling  av\r\njordbruksskyddet.  Sverige  bör med stor kraft driva\r\natt  i-länderna  avskaffar  samtliga  exportstöd  på\r\njordbruksområdet. Det finns flera skrämmande exempel\r\npå att rika länder dumpar sin  produktion  i fattiga\r\nländer  till  mycket  låga  priser  och  slår  ut de\r\ninhemska producenterna.\r\nInte  minst  inom EU är det väsentligt att Sverige\r\nförespråkar  en  linje   som   innebär   ytterligare\r\navregleringar,   vilket   kommer   att  gynna  såväl\r\nutvecklingsländernas  export  till  den   europeiska\r\nmarknaden   som   konsumenterna   i  Europa.  Enligt\r\nutskottets  mening  bör  Sverige  verka   för   ökad\r\nöppenhet och transparens  inom EU.\r\nNär  det  gäller  inremarknadsfrågor  anser  vi  i\r\nlikhet    med    Moderata    samlingspartiet   (mot.\r\n2002/03:U323)  och Folkpartiet  (mot.  2002/03:K432)\r\natt arbetet på att  utvidga,  avreglera  och utvidga\r\nden  inre  marknaden  måste accelereras i syfte  att\r\nbygga   ett  ekonomiskt  uthålligt   och   välmående\r\nsamhälle. Även om sysselsättningen tillhör de frågor\r\nsom bäst  löses på nationell eller regional nivå bör\r\nsysselsättningen kunna främjas genom att avveckla de\r\nåterstående  hindren  för  fri rörlighet på den inre\r\nmarknaden.\r\nMotionerna 2002/03:K432 (fp),  2002/03:U290  (kd),\r\n2002/03:U322  (m)  och  2002/03:U323  (m) tillstyrks\r\ndärför  i  aktuella delar, medan motion 2002/03:U298\r\n(c) avstyrks i berörda delar.\r\n\r\n3. Vissa EU-frågor (punkt 4)\r\n\r\nav Åsa Torstensson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  3.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:U298 yrkandena  7,\r\n8  och 16 och avslår motionerna 2002/03:K432 yrkande\r\n12,  2002/03:U290 yrkande 5, 2002/03: U322 yrkande 2\r\noch 2002/03:U323 yrkandena 5 och 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSverige  bör   såsom förordas i motion 2002/03:U298\r\n(c)    påverka EU:s  handelspolitik  i  en  för  u-\r\nländerna  mer  positiv inriktning. Traditionellt har\r\nEU stimulerat tillverkning  och  export  bl.a. genom\r\natt erbjuda tullsänkningar inom gemenskapen.  Enligt\r\nmin  uppfattning  skulle  det  vara  ett steg i rätt\r\nriktning  att  införa tull- och kvotfritt  tillträde\r\nför de minst utvecklade  ländernas  export till alla\r\nindustriländer.\r\n\r\nEU:s  handelspolitik  skall främja rättvis  handel\r\noch hållbar utveckling. Resultaten har varit alltför\r\nblygsamma  även  på  de områden  där  EU  har  varit\r\ntillmötesgående. Fattiga  länder  går miste om stora\r\nbelopp årligen på grund av handelsbarriärer  från de\r\nrika ländernas sida. Utskottet har tidigare uttryckt\r\n(bet.  2000/01:NU9  s.  18)  stor tillfredsställelse\r\növer att beslutsprocessen inom  EU  lett  fram  till\r\nresultatet att de fattigaste länderna kommer att  få\r\nfullständig  tullfrihet  till EU-länderna. Detta bör\r\ndock  gå snabbare än vad som  nu  förutses.  Framför\r\nallt bör  det  bli  ett  stopp  för EU:s dumpning av\r\nsocker  samt  omedelbart och fullständigt  tillträde\r\nför de minst utvecklade ländernas sockerexport.\r\nEn fri handel  är  en  motor  för  tillväxt i alla\r\nländer   men   innebär  särskilt  för  de  fattigare\r\nländerna en möjlighet  att  förbättra  sin position.\r\nJag vill starkt framhålla det angelägna i ett bättre\r\ntillträde  till  EU:s och andra i-länders  marknader\r\nför t.ex. jordbruksvaror och teko från alla u-länder\r\n inte bara från de minst utvecklade länderna (MUL).\r\nEnbart en liberalisering  av handeln är dock inte en\r\nlösning. Ett av problemen är  att  fattigare  länder\r\ninte  haft  möjlighet  att mobilisera investeringar,\r\nvarken   inhemska   eller   utländska,    trots   en\r\nliberalisering. Ojämlikhet i den globala ekonomin är\r\nen underliggande orsak.\r\nJag   anser   att   i-ländernas   exportstöd  till\r\njordbruksprodukter i dag utgör ett allvarligt hinder\r\nmot   u-ländernas   möjligheter  att  exportera   på\r\nvärldsmarknaden. Sverige  bör  med  stor kraft driva\r\natt   i-länderna   avskaffar  sådana  exportstöd   i\r\nfortsättningen.\r\nEU:s  ställning  i  världshandeln   bör   användas\r\noffensivt,   t.ex.   för  att  driva  miljökrav.  En\r\növergripande målsättning  bör därför vara att införa\r\nett    grönt    tullsystem,    dvs.     generösare\r\ntullbestämmelser för exportörer som uppfyller  vissa\r\nfastställda miljökrav.\r\nMotion   2002/03:U298  (c)  tillstyrks  i  berörda\r\ndelar. Övriga motionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n4. Handel och miljö m.m. (punkt 6)\r\n\r\nav Mikael  Odenberg  (m),  Eva Flyborg (fp), Ulla\r\nLöfgren (m), Stefan Hagfeldt  (m),  Nyamko Sabuni\r\n(fp) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  4.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2002/03:U262 yrkande 9\r\noch  2002/03:U296 yrkande 12 och  avslår  motionerna\r\n2002/03:U263  yrkande  12,  2002/03:U293  yrkande 7,\r\n2002/03:N240  yrkandena  13, 2002/03:N311 yrkandena\r\n13, 2002/03:N321 yrkandena  13,  2002/03:N388  och\r\n2002/03: N396 yrkande 33.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  är  medvetna  om  att frågan om handel och miljö\r\nm.m. är känslig i förhållandet mellan industriländer\r\noch  utvecklingsländer  och   att   det   föreligger\r\nsvårigheter  att hitta en balanserad lösning.  Många\r\nutvecklingsländer   ser   de  krav  som  reses  från\r\nindustriländernas    sida   beträffande    mänskliga\r\nrättigheter som svepskäl  för fortsatt protektionism\r\nfrån industriländerna gentemot  utvecklingsländerna.\r\nOm mänskliga rättigheter skall ingå  i  WTO:s agenda\r\nmåste  det  därför  finnas  tydliga regler som  inte\r\nlämnar utrymme för sådant missbruk.\r\n\r\nEnbart    WTO    kan   inte   skapa   tillräckliga\r\nförutsättningar för  mänskliga rättigheter, rättvisa\r\noch  social  utveckling  i  enskilda  länder.  Dessa\r\nförutsättningar  måste  i  första  hand  åstadkommas\r\nnationellt.  WTO  och  frihandel  med  stabila   och\r\nrättvisa  spelregler är däremot betydelsefulla medel\r\nför   att   uppnå   de   bredare   utvecklingsmålen.\r\nFörhandlingarna i WTO innebär också en möjlighet att\r\nutveckla ett  brett  regelverk som svarar mot de nya\r\nkrav som globaliseringen  ställer.  Utskottet stöder\r\ninriktningen  att  WTO-förhandlingarna  skall  bidra\r\ntill  en  hållbar ekonomisk,  social  och  ekologisk\r\nutveckling för jordens alla länder.\r\nResultatet  av  ministermötet  i Doha utgjorde ett\r\npolitiskt  genombrott  för miljöfrågorna  inom  WTO.\r\nFN:s  Global  compact  och   OECD:s  riktlinjer  för\r\nmultinationella  företag är av  stor  vikt  för  att\r\nfästa     uppmärksamheten     på     problemen     i\r\nskärningspunkten  mellan handel och miljö respektive\r\nmänskliga rättigheter.  Förhoppningen  är  att  allt\r\nfler  företag  skall ansluta sig till Global compact\r\noch utarbeta egna  planer  för  att  uppfylla målen.\r\nSamtidigt bör det undersökas hur efterlevnaden skall\r\nkunna  kontrolleras.  Konsumenterna  har  också  ett\r\nansvar  att granska företagen och genom  sina  inköp\r\nstyra företagen  i  önskad  riktning. Regeringen bör\r\nenligt   vår   mening  utöka  sitt   samarbete   med\r\nnäringslivet för  att  uppmana  och stödja företagen\r\natt utarbeta etiska uppförandekoder samt säkerställa\r\nen god kontroll av efterlevnaden. Genom att enskilda\r\nsvenska företag tar problemen på  allvar  och  visar\r\natt  de  är socialt och etiskt medvetna kan de också\r\nskaffa  sig   konkurrensfördelar.   Företagens  egna\r\nengagemang   är   av   stor  betydelse  enligt   vår\r\nuppfattning.   Detta   innebär    dock    inte   att\r\nfrivillighet  kan  ersätta väl fungerande lagar  och\r\nregler.\r\n\r\nMarknadsekonomi och öppenhet hänger ihop med\r\nmänskliga rättigheter. Globaliseringen\r\nrymmer därför stora möjligheter till ökad\r\nrespekt för mänskliga rättigheter. I dessa\r\nfrågor delar vi de uppfattningar som\r\nframförs i motionerna 2002/03:U262 (kd) och\r\n2002/03:U296 (kd). Dessa motioner tillstyrks\r\ni här behandlade delar. Övriga\r\nmotionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n\r\n5. Exportkreditfrågor (punkt 7)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp) och Gunilla Wahlén (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  5.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  motionerna 2002/03:N240 yrkande\r\n4, 2002/03:N311 yrkande 4 och 2002/03:N321 yrkande 4\r\noch avslår motionerna 2002/03:MJ428 yrkandena 11 och\r\n49,  2002/03:MJ432  yrkande   27,  2002/03:N289  och\r\n2002/03:N306 yrkande 29.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi ansluter oss till den uppfattning som kommer till\r\nuttryck   i   motionerna   2002/03:N240   (mp)   och\r\n2002/03:N311 (v), nämligen att  Sverige bör förändra\r\nreglerna så att offentlig kredit- och garantigivning\r\nenbart kan ges till företag som följer grundläggande\r\nregler  för  arbetsrätt, miljö och  när  det  gäller\r\nmänskliga rättigheter. Sverige bör enligt vår mening\r\nkunna vara ett föregångsland i denna fråga.\r\n\r\nRegeringen bör  ta  initiativ  till ändrade regler\r\nför  EKN  i  enlighet  med  vad vi har  anfört  här.\r\nMotionerna 2002/03:N240 (mp),  2002/03:N311  (v) och\r\n2002/03:N321 (c) tillstyrks därför i aktuella delar.\r\nÖvriga motionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n6. Exportkreditfrågor (punkt 7)\r\n\r\nav Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  6.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna  2002/03:MJ432 yrkande\r\n27    och   2002/03:N289   och   avslår   motionerna\r\n2002/03:MJ428  yrkandena  11  och  49,  2002/03:N240\r\nyrkande  4,  2002/03:N306  yrkande  29, 2002/03:N311\r\nyrkande 4 och 2002/03:N321 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI   likhet   med   vad   som   anförs  i  motionerna\r\n2002/03:MJ432 (kd) och 2002/03:N289  (kd)  anser jag\r\natt  många  länder  i  väst  bidrar till en ohållbar\r\nutveckling  i  u-länderna genom  att  de  nationella\r\nexportkreditnämnderna   ger  finansiellt  stöd  till\r\nmiljöskadliga investeringar i utvecklingsländer. När\r\nsvenska entreprenörer är  verksamma utomlands är det\r\ninte ovanligt att projektens  finansiering  stöds av\r\nstatliga exportgarantier och exportkrediter. Projekt\r\nsom  innebär negativ miljöpåverkan kan därigenom  få\r\nstöd via skattsedeln.\r\n\r\nEKN:s  nya miljöpolicy är inte heltäckande och det\r\när också EKN själv som avgör om ett projekt skall få\r\nmedel beviljade. Mot denna bakgrund anser jag att en\r\nobligatorisk  miljöprövning skall föregå alla beslut\r\nom  statliga  exportkrediter.   Regeringen   bör  ta\r\ninitiativ till ändrade regler för EKN i enlighet med\r\nvad   jag  har  anfört  här.  Ovan  nämnda  motioner\r\ntillstyrks   därför   i  tillämpliga  delar;  övriga\r\nmotionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning  av   ärendet   har  föranlett\r\nföljande särskilda yttrande. I rubriken  anges  inom\r\nparentes  vilken  punkt  i  utskottets  förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\nWTO-systemet (punkt 2)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\nJag vill trycka på vikten av att ökad öppenhet och\r\nhänsyn   till  u-länderna  ligger  till  grund   för\r\nförhandlingarna om investeringsavtal.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n2002/03:K432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om åtgärder  för  att\r\nstärka  den inre marknaden och bekämpa en fortsatt\r\nökning av arbetslösheten.\r\n\r\n2002/03:L247 av Inger René m.fl. (m):\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om frihandel.\r\n\r\n2002/03:U262 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att  förbättra\r\nvärldshandelsorganisationen                  WTO:s\r\ntvistlösningsmekanism.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att  regeringen\r\nskall  förhandla  fram   arbetsformer   för   ökad\r\nöppenhet  inom  WTO  samt  föra  en dialog med det\r\ncivila samhället.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om att Sverige måste\r\nvidareutveckla samarbetet  med  näringslivet kring\r\netiska  uppförandekoder  så att de  samordnas  och\r\nkontrolleras på ett fullgott sätt.\r\n\r\n2002/03:U263 av Lotta N Hedström m.fl. (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att FN, IMF, WTO\r\noch Världsbanken  måste reformeras, öppnas upp och\r\nfå ändrade regler så  att de tar ansvar för en mer\r\nsolidarisk fördelning,  miljöansvar  och  ett  mer\r\nrättvist regelsystem.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att  WTO:s  nästa\r\nförhandlingsrunda  måste  bli  en utvecklingsrunda\r\nsom tar hänsyn till utvecklingsländernas  krav och\r\nbehov för en rättvisare handel.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs  om  att  WTO  bör\r\nförändras till en  mer  demokratisk  och mer öppen\r\norganisation,  liksom  att  WTO bör verka  för  en\r\nsocial, rättvis och ekologiskt hållbar utveckling.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  det  skall\r\ninföras   sociala  och  miljömässiga  klausuler  i\r\nhandelsavtalen.\r\n\r\n12. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  världshandeln\r\noch   den  globala  ekonomin  behöver  långsiktigt\r\nhållbara och ekologiska spelregler.\r\n\r\n2002/03:U290 av Rosita Runegrund m.fl. (kd):\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att inom EU  verka\r\nför att tullarna mot världens 49 fattigaste länder\r\ntas  bort  snabbare  även  för  bananer,  ris  och\r\nsocker.\r\n\r\n2002/03:U293 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om relationen  mellan\r\nWTO och andra internationella avtal.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om internationella\r\nförhandlingar om regler för handel med tjänster.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om bindande regler\r\nför transnationella  företag  så att de kan hållas\r\nansvariga  för  brott  mot mänskliga  rättigheter,\r\nfackliga rättigheter och  miljöregler  var  de  än\r\ngenomförs i världen.\r\n\r\n2002/03:U294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om åtgärder  för ökad\r\nfrihandel.\r\n\r\n2002/03:U295 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om att Sverige måste\r\nvärna  frihandeln  genom  att  inom   EU  och  WTO\r\nständigt  arbeta  för lägre tullar och avskaffande\r\nav handelshinder.\r\n\r\n2002/03:U296 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om en bredare WTO-\r\nagenda  för  bättre  implementering  av  mänskliga\r\nrättigheter i världshandelssystemet.\r\n\r\n2002/03:U298 av Agne Hansson m.fl. (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs om en öppen och\r\nrättvis handel mellan i- och u-världen.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    som    i   motionen   anförs   om\r\nutvecklingsländernas förslag till förbättringar av\r\nden framtida processen i WTO.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad som i motionen anförs om betydelsen av\r\nett  framgångsrikt   resultat   av  den  nuvarande\r\nvärldshandelsrundan.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i  motionen  anförs om att Sverige\r\nfortsatt bör påverka EU:s handelspolitik  i en för\r\nu-länderna mer positiv riktning.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om att införa ett\r\ngrönt       tullsystem,       dvs.      generösa\r\ntullbestämmelser.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att\r\nsäkerställa möjligheten till  särbehandling  av u-\r\nländerna inom WTO.\r\n\r\n16.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om ett stopp för\r\nEU:s  dumpning  av  socker och ett omedelbart  och\r\nfullständigt tillträde  för  de  minst  utvecklade\r\nländernas (MUL) sockerexport.\r\n\r\n2002/03:U322 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att Sverige inom\r\nEU och WTO skall verka för avskaffande  av  tullar\r\noch handelshinder.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att   EU:s\r\nförhandlingsbud inför millennierundan bör vara att\r\navskaffa industritullarna  till  i-länder och anta\r\nen  bindande  plan  för  övergången  till  en  fri\r\nmarknad för jordbruksprodukter.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att stärka WTO:s\r\ntvistlösningssystem.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  behovet  av ett\r\nmultilateralt regelsystem för investeringar.\r\n\r\n13.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om att inom WTO anta\r\netiska regler för att bekämpa korruption.\r\n\r\n2002/03:U323 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att EU skall verka\r\nför att utvidga  den  inre  marknaden och avskaffa\r\nmonopol.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att EU skall\r\navveckla sina tullar och antidumpningsåtgärder.\r\n\r\n2002/03:So314 av Per Bill och Gunnar Axén (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet av åtgärder för att\r\npåskynda avskaffandet av EU:s förbud mot försäljning\r\nav snus.\r\n\r\n2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n11.  Riksdagen begär att regeringen tillsammans  med\r\nsvenska miljöteknikföretag lägger fast en strategi\r\nför ökad miljöteknikexport.\r\n\r\n49. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en  snabbutredning\r\nför   att   se  på  vilka  sätt  Sverige  kan   ta\r\ninitiativet  då   det   gäller  klimatneutral  och\r\nklimatpositiv export.\r\n\r\n2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n27. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att obligatorisk\r\nmiljöprövning skall föregå alla beslut om statliga\r\nexportkrediter.\r\n\r\n2002/03:N240 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av\r\nbindande regelverk för transnationella företag.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige  skall\r\nverka pådrivande inom både FN och EU för att skapa\r\ninternationellt     bindande     regelverk     för\r\ntransnationella företag.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en  utredning  av\r\nhur  ett  globalt  och  nationellt  regelverk  för\r\nbindande  regelverk  för  transnationella  företag\r\nskall utformas.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en utredning av på\r\nvilket   sätt   Exportkreditnämndens   och  Svensk\r\nExportkredits  kredit-  och garantigivning  skulle\r\nkunna  användas  som  ett verktyg  för  att  förmå\r\nsvenska företag att leva upp till uppförandekoder,\r\nsom exempelvis Swedish Social Compact.\r\n\r\n2002/03:N263 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om frihandel.\r\n\r\n2002/03:N289 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   införande  av  en\r\nobligatorisk  miljöprövning  vid  alla   beslut   om\r\nstatliga exportkrediter och exportgarantier.\r\n\r\n2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n29.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  en  strategi för\r\natt främja export av svensk miljöteknik.\r\n\r\n2002/03:N311 av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik\r\nKarlsson (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av\r\nbindande regelverk för transnationella företag.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att Sverige skall\r\nverka pådrivande inom både FN och EU för att skapa\r\ninternationellt     bindande     regelverk     för\r\ntransnationella företag.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en  utredning  av\r\nhur ett globalt  och nationellt bindande regelverk\r\nför transnationella företag skall utformas.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en utredning av på\r\nvilket   sätt   Exportkreditnämndens   och  Svensk\r\nExportkredits  kredit-  och garantigivning  skulle\r\nkunna  användas  som  ett verktyg  för  att  förmå\r\nsvenska företag att leva upp till uppförandekoder,\r\nsom t.ex. Swedish Social Compact.\r\n\r\n2002/03:N321 av Johan Linander (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av\r\nbindande regelverk för transnationella företag.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige  skall\r\nverka pådrivande inom både FN och EU för att skapa\r\ninternationellt     bindande     regelverk     för\r\ntransnationella företag.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en  utredning  av\r\nhur ett globalt  och nationellt bindande regelverk\r\nför transnationella företag skall utformas.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en utredning av på\r\nvilket   sätt   Exportkreditnämndens   och  Svensk\r\nExportkredits  kredit-  och garantigivning  skulle\r\nkunna  användas  som  ett verktyg  för  att  förmå\r\nsvenska företag att leva upp till uppförandekoder,\r\nsom exempelvis Swedish Social Compact.\r\n\r\n2002/03:N382 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om  att  EU:s  export-  och\r\nförsäljningsförbud av snus snarast avskaffas.\r\n\r\n2002/03:N388 av Jan Emanuel Johansson och Berndt\r\nEkholm (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs   om  behovet  av  bindande\r\nregelverk  för  transnationella   företag   avseende\r\nsociala och miljömässiga frågor.\r\n\r\n2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp):\r\n\r\n33.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om lagligt bindande\r\nuppförandekoder.\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Frihandel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L247 yrkande 6, 2002/03:U294 yrkande 1, 2002/03:U295 yrkande 7, 2002/03:U298 yrkande 2, 2002/03:U322 yrkande 1 och 2002/03:N263 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "WTO-systemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U262 yrkandena 4 och 6, 2002/03:U263 yrkandena 1-4, 2002/03:U293 yrkandena 4 och 5, 2002/03:U298 yrkandena 3, 4 och 10 och 2002/03:U322 yrkandena 7, 8 och 13.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "1AE27FC8-593C-11D7-AEDE-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "48",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "185",
                    "115",
                    "1",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1AE27FC8-593C-11D7-AEDE-000475504AA4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "U-ländernas utbyte av WTO-systemet",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Vissa EU-frågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K432 yrkande 12, 2002/03:U290 yrkande 5, 2002/03:U298 yrkandena 7, 8 och 16, 2002/03:U322 yrkande 2 och 2002/03:U323 yrkandena 5 och 10.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "1AE27FD8-593C-11D7-AEDE-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "17",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "41",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "168",
                    "116",
                    "17",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1AE27FD8-593C-11D7-AEDE-000475504AA4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "EU:s förbud mot försäljning av snus",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:So314 och 2002/03:N382.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Handel och miljö m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U262 yrkande 9, 2002/03:U263 yrkande 12, 2002/03:U293 yrkande 7, 2002/03:U296 yrkande 12, 2002/03:N240 yrkandena 1-3, 2002/03:N311 yrkandena 1-3, 2002/03:N321 yrkandena 1-3, 2002/03:N388 och 2002/03:N396 yrkande 33.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Exportkreditfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ428 yrkandena 11 och 49, 2002/03:MJ432 yrkande 27, 2002/03:N240 yrkande 4, 2002/03:N289, 2002/03:N306 yrkande 29, 2002/03:N311 yrkande 4 och 2002/03:N321 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "1AE27FF4-593C-11D7-AEDE-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "0",
                    "25",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "238",
                    "39",
                    "25",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1AE27FF4-593C-11D7-AEDE-000475504AA4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU5",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "WTO-systemet",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Vissa EU-frågor",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Vissa EU-frågor",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Handel och miljö m.m.",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Exportkreditfrågor",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Exportkreditfrågor",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-03-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-21 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-03-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-03-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-03-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-03-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-03-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna. Tillkännagivande på förslagspunkt 3 om U-ländernas utbyte av WTO-systemet.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 22:21:43"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Det är osäkert vilket utbyte u-länderna har av det nuvarande internationella handelssystemet (WTO). Riksdagen uppmanade därför regeringen att ge Kommerskollegium i uppdrag att utreda konsekvenserna av WTO-systemet för u-länderna. ",
          "dok_id": "GQ01NU5",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:26:18"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Utredning om WTO och u-länderna (NU5)",
          "dok_id": "GQ01NU5",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:26:18"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 22:21:43"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01NU5",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:41"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Det är osäkert vilket utbyte u-länderna har av det nuvarande internationella handelssystemet (WTO). Näringsutskottet föreslår därför att riksdagen uppmanar regeringen att ge Kommerskollegium i uppdrag att utreda konsekvenserna av WTO-systemet för u-länderna.</p>",
          "dok_id": "GQ01NU5",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:26:18"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Utredning om WTO och u-länderna (NU5)",
          "dok_id": "GQ01NU5",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:26:18"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01NU5",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_nu_5.docx",
          "filstorlek": "135673",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Vissa utrikeshandelspolitiska frågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/143C8A0C-DE5A-469A-B94E-55C4431D2F47"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01NU5",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_nu_5.pdf",
          "filstorlek": "537485",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_nu_5",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/C3444A14-CF62-4007-9BD3-80A00412A19B"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K432 Liberal europapolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02K432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K432",
          "ref_dok_titel": "Liberal europapolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L247 Konsumentmakt",
          "ref_dok_id": "GQ02L247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L247",
          "ref_dok_titel": "Konsumentmakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ428 Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ428",
          "ref_dok_titel": "Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ432 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ432",
          "ref_dok_titel": "Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N240 Bindande regler för transnationella företag",
          "ref_dok_id": "GQ02N240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N240",
          "ref_dok_titel": "Bindande regler för transnationella företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N263 Företagsklimatet",
          "ref_dok_id": "GQ02N263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N263",
          "ref_dok_titel": "Företagsklimatet",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N289 Obligatorisk miljöprövning vid statliga exportkrediter",
          "ref_dok_id": "GQ02N289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N289",
          "ref_dok_titel": "Obligatorisk miljöprövning vid statliga exportkrediter",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N306 Företagande och näringsliv",
          "ref_dok_id": "GQ02N306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N306",
          "ref_dok_titel": "Företagande och näringsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N311 Bindande regler för transnationella företag",
          "ref_dok_id": "GQ02N311",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N311",
          "ref_dok_titel": "Bindande regler för transnationella företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N321 Bindande regler för transnationella företag",
          "ref_dok_id": "GQ02N321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N321",
          "ref_dok_titel": "Bindande regler för transnationella företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N382 EU:s handelshinder gentemot snus",
          "ref_dok_id": "GQ02N382",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N382",
          "ref_dok_titel": "EU:s handelshinder gentemot snus",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes-Göran Brandin m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N388 Bindande regler för transnationella företag",
          "ref_dok_id": "GQ02N388",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N388",
          "ref_dok_titel": "Bindande regler för transnationella företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson och Berndt Ekholm (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N396 Företagspolitiska strategier",
          "ref_dok_id": "GQ02N396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N396",
          "ref_dok_titel": "Företagspolitiska strategier",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So314 Snusförbudet i EU",
          "ref_dok_id": "GQ02So314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So314",
          "ref_dok_titel": "Snusförbudet i EU",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill och Gunnar Axén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U262 Frihandel och globalisering",
          "ref_dok_id": "GQ02U262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U262",
          "ref_dok_titel": "Frihandel och globalisering",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U263 WTO och global rättvisa",
          "ref_dok_id": "GQ02U263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U263",
          "ref_dok_titel": "WTO och global rättvisa",
          "ref_dok_subtitel": "av Lotta N Hedström m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U290 Afrika",
          "ref_dok_id": "GQ02U290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U290",
          "ref_dok_titel": "Afrika",
          "ref_dok_subtitel": "av Rosita Runegrund m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U293 Världstoppmötet om hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02U293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U293",
          "ref_dok_titel": "Världstoppmötet om hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U294 Global solidaritet",
          "ref_dok_id": "GQ02U294",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U294",
          "ref_dok_titel": "Global solidaritet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U295 Utrotning av fattigdomen med fokus på Afrika",
          "ref_dok_id": "GQ02U295",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U295",
          "ref_dok_titel": "Utrotning av fattigdomen med fokus på Afrika",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U296 Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02U296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U296",
          "ref_dok_titel": "Mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Holger Gustafsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U298 Internationell handel",
          "ref_dok_id": "GQ02U298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U298",
          "ref_dok_titel": "Internationell handel",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U322 Sverige i världen",
          "ref_dok_id": "GQ02U322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U322",
          "ref_dok_titel": "Sverige i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U323 Sverige i Europa",
          "ref_dok_id": "GQ02U323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U323",
          "ref_dok_titel": "Sverige i Europa",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-03-27",
          "ref_dok_id": "GQ0980",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "80",
          "ref_dok_titel": "2003-03-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-03-26",
          "ref_dok_id": "GQ0979",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "79",
          "ref_dok_titel": "2003-03-26",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:127",
          "ref_dok_id": "GQ0K127",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "127",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:127",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}