{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2286187",
      "dok_id": "GQ01NU3",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "NU3",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:NU3",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "3",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2002-11-28 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:37",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:41",
      "titel": "Utgiftsområde 21 Energi",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01NU3/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01NU3",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01NU3",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01NU3",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:NU3</div><h1>Utgiftsområde 21 Energi</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  -  med  ett undantag - de av\r\nregeringen  föreslagna  anslagen  (totalt  ca  1 687\r\nmiljoner   kronor)   för   budgetåret   2003    inom\r\nutgiftsområde    21    Energi.   Enligt   utskottets\r\nuppfattning bör riksdagen besluta att det föreslagna\r\nnya    anslaget    (35:11)    Statlig    prisgaranti\r\nelcertifikat,     vilket     enligt    förslag     i\r\nbudgetpropositionen skall upptas  till 0 kr år 2003,\r\nskall  utgå.  Utskottets  förslag  till  anslag  för\r\nutgiftsområdet    återges   i   bilaga   3.   Vidare\r\ntillstyrker   utskottet   regeringens   förslag   om\r\ninvesterings- och  finansplan  m.m. för Affärsverket\r\nsvenska kraftnät samt i övrigt här  aktuella förslag\r\ntill riksdagsbeslut som regeringen framlägger  under\r\ndetta  utgiftsområde.  Företrädarna  i utskottet för\r\nModerata     samlingspartiet,    Folkpartiet     och\r\nKristdemokraterna  deltar inte i beslutet om anslag.\r\nDe erinrar i särskilda yttranden om de budgetförslag\r\nsom  framlagts av respektive  parti.  I  förhållande\r\ntill regeringens  förslag  för  utgiftsområdet ville\r\nModerata samlingspartiet minska utgiftsramen  med ca\r\n318  miljoner kronor, Folkpartiet med 1 058 miljoner\r\nkronor   och   Kristdemokraterna  med  135  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nDärtill menar  utskottet  - med bifall till krav i\r\nen motion (c) - att riksdagen  i ett uttalande skall\r\nbegära  att  regeringen  återkommer   i   2003   års\r\nvårproposition      beträffande     de     beräknade\r\nanslagsnivåerna år 2004  för  vissa av anslagen inom\r\nutgiftsområdet.\r\nI  betänkandet  behandlas även  motioner  som  rör\r\nenergipolitikens  inriktning   och   stängningen  av\r\nBarsebäcks  andra  reaktor. Samtliga motionsyrkanden\r\npå  dessa områden avstyrks  av  utskottet.  När  det\r\ngäller    energipolitikens    inriktning    hänvisar\r\nutskottet  till det energipolitiska beslut riksdagen\r\nfattade våren  2002  och framhåller att utskottet på\r\ndenna punkt inte ändrat uppfattning. I reservationer\r\n(m,  fp;  kd;  mp) redogör  företrädarna  för  dessa\r\npartier för sin  syn på energipolitikens inriktning.\r\nBeträffande  stängningen   av   Barsebäck   2  menar\r\nutskottet  att  riksdagen bör invänta att regeringen\r\nvåren 2003 till riksdagen framlägger underlag för en\r\nförnyad prövning.  I  en  reservation  (m,  fp,  kd)\r\nframhåller  reservanterna  att  de  motsätter sig en\r\nförtida avveckling av kärnkraften, vilken  de  menar\r\nfår    negativa    konsekvenser   för   miljön   och\r\nsamhällsekonomin.  I   en   annan  reservation  (mp)\r\nförordas att villkoren för en stängning av Barsebäck\r\n2 upphävs och att reaktorn stängs snarast möjligt.\r\nAvslutningsvis avstyrker utskottet motionsyrkanden\r\nrörande   Vattenfall   AB  och  brunkolsbrytning   i\r\nTyskland. I sammanhanget  redogör  utskottet för sin\r\nprincipiella   ståndpunkt   att  det  är  upp   till\r\nVattenfalls ledning och styrelse  att  ta  beslut om\r\nden operativa verksamheten. Därtill erinras  om  att\r\nflyttningen  av  byn Horno grundar sig på i Tyskland\r\ndemokratiskt  fattade  beslut  som  i  sin  tur  har\r\nprövats i olika  instanser. I reservationer (fp, kd;\r\nmp) ifrågasätts om Vattenfalls verksamhet i Tyskland\r\när  förenlig  med  det  uppdrag  bolaget  givits  av\r\nstatsmakterna   och   förordas   att   de   statliga\r\nföretagens     etiska     förhållningssätt     skall\r\ntydliggöras. I den ena reservationen (fp, kd) begärs\r\nett riksdagsuttalande om att regeringen bör försäkra\r\nsig  om  att  Vattenfall  inte   åter  hamnar  i  en\r\nsituation  där  bolaget står som ansvarigt  för  att\r\nmänniskor    tvångsförflyttas     på     grund    av\r\nbrunkolsbrytning.  I  den  andra reservationen  (mp)\r\nbegärs  att  riksdagen genom ett  uttalande  anmodar\r\nregeringen att snarast utreda frågan om huruvida ett\r\nbevarande  av  byn   Horno   är   möjligt   och  att\r\nregeringen, om så är fallet, på lämpligt vis tillser\r\natt byn bevaras.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Bedömning av regeringens\r\nresultatredovisning\r\n\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört.\r\n\r\n2. Energipolitikens inriktning\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:U324\r\nyrkande 19, 2002/03:Fö259 yrkande 6, 2002/03:N227\r\nyrkande 14, 2002/03:N242 yrkande 1, 2002/03: N262\r\nyrkande  2,  2002/03:N264   yrkandena  1  och  4,\r\n2002/03:N301 yrkandena 1, 2,  4,  11  och  13 och\r\n2002/03:N390 yrkandena 1 och 7.\r\nReservation 1 (m, fp)\r\nReservation 2 (kd)\r\nReservation 3 (mp)\r\n\r\n3. Stängningen av Barsebäck 2\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ420\r\nyrkande  12, 2002/03:N242 yrkande 2, 2002/03:N264\r\nyrkande 3,  2002/03:N271 yrkande 1, 2002/03: N301\r\nyrkandena 5 och 6 och 2002/03:N390 yrkande 3.\r\nReservation 4 (m, fp, kd)\r\nReservation 5 (mp) - motiv.\r\n\r\n4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21\r\nEnergi\r\n\r\na) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2003 för ramanslaget  35:3  Teknikupphandling och\r\nmarknadsintroduktion  besluta  om  åtgärder  som,\r\ninklusive  tidigare  gjorda   åtaganden,   medför\r\nutgifter  på  högst  260 000 000  kr  under  åren\r\n2004-2007.  Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:1 utgiftsområde 21 punkt 1.\r\nb) Riksdagen  bemyndigar  regeringen att under år\r\n2003    för    ramanslaget    35:4    Stöd    för\r\nmarknadsintroduktion  av  vindkraft  besluta   om\r\nåtgärder    som,    inklusive   tidigare   gjorda\r\nåtaganden, medför utgifter  på  högst 300 000 000\r\nkr   under   åren   2004-2007.   Därmed  bifaller\r\nriksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde  21\r\npunkt 2.\r\nc)  Riksdagen  bemyndigar regeringen att under år\r\n2003 för ramanslaget 35:5 Energiforskning besluta\r\nom  åtgärder  som,   inklusive   tidigare  gjorda\r\nåtaganden,  medför utgifter på högst  810 000 000\r\nkr   under  åren   2004-2007.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen  proposition 2002/03:1 utgiftsområde 21\r\npunkt 3.\r\nd) Riksdagen  bemyndigar  regeringen att under år\r\n2003   för   ramanslaget   35:6  Energiteknikstöd\r\nbesluta  om  åtgärder  som,  inklusive   tidigare\r\ngjorda   åtaganden,   medför  utgifter  på  högst\r\n350 000 000  kr  under  åren   2004-2007.  Därmed\r\nbifaller    riksdagen    proposition    2002/03:1\r\nutgiftsområde 21 punkt 4.\r\ne)  Riksdagen bemyndigar regeringen att under  år\r\n2003  för  ramanslaget  35:7  Introduktion  av ny\r\nenergiteknik  besluta  om åtgärder som, inklusive\r\ntidigare  gjorda åtaganden,  medför  utgifter  på\r\nhögst 500 000 000 kr under åren 2004-2007. Därmed\r\nbifaller    riksdagen    proposition    2002/03:1\r\nutgiftsområde 21 punkt 5.\r\nf) Riksdagen  bemyndigar  regeringen att under år\r\n2003   för   ramanslaget   35:8   Energipolitiskt\r\nmotiverade internationella klimatinsatser besluta\r\nom   åtgärder  som,  inklusive  tidigare   gjorda\r\nåtaganden, medför utgifter på högst 60 000 000 kr\r\nunder  åren  2004-2006. Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2002/03:1 utgiftsområde 21 punkt 6.\r\ng) Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen\r\ninom utgiftsområde  21  Energi  enligt utskottets\r\nförslag  i  bilaga  3. Därmed bifaller  riksdagen\r\ndelvis  proposition  2002/03:1  utgiftsområde  21\r\npunkt 9.\r\nh)  Riksdagen  avslår  motionerna   2002/03:Fi232\r\nyrkande 20 i denna del, 2002/03:N264  yrkande 12,\r\n2002/03:N357 yrkandena 2-8, 2002/03:N390  yrkande\r\n20 och 2002/03:Bo292 yrkande 4.\r\n\r\n5. Redovisning av anslag för år 2004\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  utskottet   anför.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:N394 yrkande 1.\r\n\r\n6. Affärsverket svenska kraftnät\r\n\r\nRiksdagen   godkänner  investeringsplanen   för\r\nAffärsverkskoncernen    svenska    kraftnät   för\r\nperioden  2003-2005 och bemyndigar regeringen  de\r\nfinansiella  befogenheter  avseende  Affärsverket\r\nsvenska  kraftnät  för  år  2003  som föreslås  i\r\npropositionen.    Därmed    bifaller    riksdagen\r\nproposition  2002/03:1 utgiftsområde 21 punkterna\r\n7 och 8.\r\n\r\n7. Vattenfall AB och brunkolsbrytning i\r\nTyskland\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:N264\r\nyrkande 7 och 2002/03: N335.\r\nReservation 6 (fp, kd)\r\nReservation 7 (mp)\r\nStockholm den 28 november 2002\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit  i  beslutet:  Marie\r\nGranlund   (s),   Mikael   Odenberg  (m)*,  Ingegerd\r\nSaarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg\r\n(fp)*,  Ann-Marie  Fagerström   (s),  Maria  Larsson\r\n(kd)*, Karl Gustav Abramsson (s),  Ola Sundell (m)*,\r\nCarina  Adolfsson  Elgestam  (s),  Yvonne   Ångström\r\n(fp)*,  Åsa  Torstensson  (c),  Anne Ludvigsson (s),\r\nUlla  Löfgren  (m)*,  Lars Johansson  (s),  Reynoldh\r\nFurustrand (s) och Gunilla Wahlén (v).\r\n\r\n*  Har avstått från att  delta  i  besluten  under\r\npunkterna 4 och 5.\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nNU3\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI detta betänkande behandlas\r\n\r\ndels  proposition  2002/03:1 (budgetpropositionen)\r\nsåvitt gäller utgiftsområde 21 Energi,\r\ndels 15 motioner från allmänna motionstiden.\r\nUtskottet har vid ett besök hos Vattenfall AB den 20\r\nnovember 2002 fått upplysningar i ärendet.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde  21  Energi   omfattar  politikområdet\r\nEnergipolitik,  som  i  sin  tur  innesluter  frågor\r\navseende tillförsel, distribution  och användning av\r\nenergi. Myndigheterna som ingår i politikområdet  är\r\nStatens  energimyndighet  och  Affärsverket  svenska\r\nkraftnät.\r\n\r\nI   budgetpropositionen   för   år  2003  föreslår\r\nregeringen   att   riksdagen   dels  godkänner   den\r\nföreslagna     fördelningen    av    anslag     inom\r\nutgiftsområdet, dels bemyndigar regeringen att fatta\r\nbeslut om utgifter  under  perioden  2004-2007 under\r\nsex anslag. Därtill begärs riksdagens godkännande av\r\nregeringens förslag beträffande investeringsplan och\r\nfinansiella  befogenheter  för Affärsverket  svenska\r\nkraftnät.\r\nRiksdagens  finansutskott har  nyligen  tillstyrkt\r\nregeringens  förslag   om   ramar   för   de   olika\r\nutgiftsområdena      (prop.      2002/03:1,     bet.\r\n2002/03:FiU1). För utgiftsområde 21  Energi  innebär\r\ndet  en  utgiftsram  för  år  2003 på 1 687 miljoner\r\nkronor.  I  Moderata  samlingspartiets   partimotion\r\n2002/03:Fi231 föreslogs en minskad utgiftsram med ca\r\n318  miljoner  kronor i förhållande till regeringens\r\nförslag.   Folkpartiet   har   i   sin   partimotion\r\n2002/03:Fi232  förordat en minskning av utgiftsramen\r\nmed  1 058  miljoner   kronor   i   jämförelse   med\r\nregeringens   förslag,   medan  Kristdemokraterna  i\r\npartimotion 2002/03:Fi233  har föreslagit en minskad\r\nram med 135 miljoner kronor.  Centerpartiets förslag\r\ni  partimotion  2002/03:Fi234 för  utgiftsområde  21\r\nEnergi avvek inte  från  regeringens  förslag. Dessa\r\nförslag följdes upp vid finansutskottets  behandling\r\nav   ärendet  i  reservationer  av  företrädare  för\r\nrespektive  parti.  Företrädarna  för Vänsterpartiet\r\noch  Miljöpartiet  anslöt  sig  vid finansutskottets\r\nbehandling till regeringens förslag  till utgiftsram\r\nför detta utgiftsområde vad avser budgetåret 2003.\r\nFörslagen i propositionen och motionerna återges i\r\nbilaga   1.  Regeringens  och  oppositionspartiernas\r\nförslag till  anslag  för år 2003 inom utgiftsområde\r\n21 Energi redovisas i bilaga 2.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nBedömning av regeringens\r\nresultatredovisning\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör godkänna  vad  utskottet anfört\r\nom regeringens resultatredovisning. Utskottet\r\nkonstaterar   att   redovisningen    på   ett\r\növergripande   plan   uppfyller  de  krav  på\r\növerskådlighet  och saklighet  som  riksdagen\r\nefterfrågar.   Samtidigt   erinras   om   vad\r\nutskottet  gav  uttryck  för  i  samband  med\r\nbehandlingen      av      föregående      års\r\nbudgetproposition; utskottet  utgår  från att\r\ndessa  synpunkter  beaktas  i  det  fortsatta\r\narbetet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nRiksdagen beslutade i juni 2002 (prop.  2001/02:143,\r\nbet.     2001/02:NU17)     om     riktlinjer     för\r\nenergipolitiken.   Det   beslut   riksdagen  fattade\r\ninnebär att riktlinjerna i 1997 års  energipolitiska\r\nbeslut (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12)  ligger\r\nfast.  Enligt  vad  riksdagen  fastställt  skall den\r\nsvenska  energipolitiken  ha  följande  övergripande\r\nmål.\r\n\r\nDen  svenska energipolitikens mål är att  på  kort\r\noch lång  sikt  trygga  tillgången  på  el och annan\r\nenergi på med omvärlden konkurrenskraftiga  villkor.\r\nEnergipolitiken   skall   skapa   villkoren  för  en\r\neffektiv   och  hållbar  energianvändning   och   en\r\nkostnadseffektiv  svensk  energiförsörjning  med låg\r\nnegativ  inverkan  på  hälsa,  miljö och klimat samt\r\nunderlätta   omställningen   till   ett   ekologiskt\r\nuthålligt  samhälle.  Vidare  skall  energipolitiken\r\nbidra   till   ett   breddat  energi-,  miljö-   och\r\nklimatsamarbete i Östersjöregionen.  Energipolitiken\r\nskall därtill utformas så att energimarknaderna  ges\r\nen  säker  tillgång  på energi - el, värme, bränslen\r\noch drivmedel - till rimliga priser.\r\nPolitikområdet Energipolitik,  vilket sammanfaller\r\nmed   utgiftsområdet   Energi,   omfattar   de   tre\r\nverksamhetsområdena     Elmarknadspolitik,     Övrig\r\nenergimarknadspolitik och  Politik för ett uthålligt\r\nenergisystem. Elmarknadspolitiken  syftar  till  att\r\nskapa  goda  ramvillkor  för  en  effektiv  och  väl\r\nfungerande    elmarknad.   Insatserna   inom   Övrig\r\nenergimarknadspolitik  fokuserar  i  första  hand på\r\nmotsvarande  frågor inom övrig ledningsburen energi,\r\ndvs. på naturgas  och fjärrvärme, liksom på bränsle-\r\noch drivmedelsmarknaderna. Politik för ett uthålligt\r\nenergisystem utgörs i huvudsak av de energipolitiska\r\nåtgärder som riksdagen  godkände i juni 2002 för den\r\nfortsatta   omställningen   och    utvecklingen   av\r\nenergisystemet och i juni 1997 vad gäller åtgärderna\r\nför ett långsiktigt uthålligt energisystem.\r\nDet     är    främst    Statens    energimyndighet\r\n(Energimyndigheten)    och    Affärsverket   svenska\r\nkraftnät (Svenska kraftnät) som har ansvaret för att\r\ngenomföra åtgärderna inom energipolitiken.\r\n\r\nMål för Elmarknadspolitiken\r\n\r\nMålet   för  elmarknadspolitiken  är   en   effektiv\r\nelmarknad som genererar en säker tillgång på el till\r\ninternationellt konkurrenskraftiga priser.\r\n\r\nRegeringens   redovisning  av  elmarknadspolitiken\r\ngörs  med hjälp av  sex  resultatindikatorer.  Dessa\r\nindikatorer  är  prisutvecklingen  på  den  nordiska\r\nelbörsen,      elpriser      till     slutanvändare,\r\nstrukturutvecklingen, nättariffer,  antalet  ärenden\r\nvid tillsynsmyndigheten samt effekt- och elbalanser.\r\nElpriserna  har  varit  sjunkande på spotmarknaden\r\nfrån elreformen år 1996 fram  till  år  2000.  Under\r\nvåren 2001 vände trenden och priserna steg kraftigt.\r\nDen  främsta  orsaken  till  prisstegringen  var att\r\ntillrinningen  var  lägre  än  normalt i Norge under\r\nbörjan av året. Medan börspriserna  på  el  varierat\r\nkraftigt  har elpriserna till konsumenten varit  mer\r\nstabila,  även   om  genomsnittspriset  sjönk  under\r\nperioden 1996-2000.  Under  början  av år 2001 bröts\r\ntrenden med sjunkande konsumentpriser  och  priserna\r\nbörjade  stiga  som  en  följd  av  utvecklingen  på\r\nspotmarknaden.  Att  elpriserna  till  konsumenterna\r\nsjunkit  har  dock  inte fått så stort genomslag  på\r\nkonsumenternas kostnad  för  el  eftersom  nivån  på\r\nenergiskatten på el stigit sedan avregleringen.\r\nSedan     elmarknadsreformen    genomfördes    har\r\nkoncentrationen      i      elproduktionen     ökat;\r\nelproduktionen i Sverige är i  hög grad koncentrerad\r\ntill    ett    fåtal   företag.   De   två   största\r\nkraftproducenterna,  Vattenfall  AB och Sydkraft AB,\r\nstod sammanlagt för 69 % av elproduktionen  i landet\r\når  2001.  Beträffande försäljning till slutkund  är\r\nkoncentrationen  inte  lika  stor,  men  även där är\r\ntrenden  att  koncentrationen  ökar.  De tre största\r\nbolagen - Vattenfall AB, Fortum AB och Sydkraft AB -\r\nsvarar  för  ca  70  %  av slutkundsförsäljningen  i\r\nSverige.\r\nElkonkurrensutredningen      överlämnade      sitt\r\nslutbetänkande  om  konkurrensen på elmarknaden (SOU\r\n2002:7)   i  januari  2002.   Slutsatsen   var   att\r\nkonkurrensen  och prisbildningen i huvudsak fungerar\r\nförhållandevis  väl, men att koncentrationstendenser\r\npå marknaden ställer  krav  på  aktivare uppföljning\r\noch vissa kompletterande åtgärder. Den bedömning som\r\nregeringen  gör  är  att  elmarknaden   i   huvudsak\r\nfungerar   väl.  I  propositionen  påpekas  att  det\r\nemellertid  är   av   stor  vikt  att  reglerna  för\r\ntillsynen av elnäten vidareutvecklas. Resurserna för\r\ntillsyn och allmän bevakning  av elmarknaden behöver\r\ndärför  förstärkas.  Vidare  har  Statskontoret   av\r\nregeringen  getts i uppdrag att genomföra en översyn\r\nav Energimyndighetens verksamhet och resursbehov.\r\nTillsynen av  nätverksamheten  under  år  2001 har\r\nvarit  inriktad  på nättarifferna samt efterlevnaden\r\nav regelverket kring  schablonberäkning.  Regeringen\r\nmenar,   mot   bakgrund  av  den  viktiga  roll  som\r\ntillsynen har, att  en vidareutveckling av verktygen\r\nför att utöva tillsyn  har  hög  prioritet.  Den nya\r\nbestämmelsen i ellagen med kriterier för vad som kan\r\nanses vara en skälig nätavgift trädde i kraft i juli\r\n2002  och kommer att tillämpas på nättarifferna  för\r\når 2003.  De  nya  kriterierna  för skälig nätavgift\r\ninnebär  bl.a.  att  en större vikt  läggs  vid  att\r\növerföringen av el sker med god kvalitet. Regeringen\r\npåpekar  att  det  i  dag  inte  finns  några  klara\r\nkriterier för vad som kan anses vara god elkvalitet,\r\nmen att det är regeringens  avsikt  att  se till att\r\nsådana kriterier tas fram.\r\nSedan avregleringen år 1996 har flera kraftföretag\r\nbeslutat    om   stängning   av   anläggningar   för\r\nreservkraftproduktion,    i    huvudsak   oljeeldade\r\nkraftverk.   Detta   har  medfört  att   tillgänglig\r\nkapacitet (effekt) för  elproduktionen  har minskat,\r\nnågot som inneburit att Sverige under enstaka timmar\r\nde senaste vintrarna varit nära effektbrist  i vissa\r\nregioner. För att säkra effektbalansen på kort  sikt\r\nhar  Svenska  kraftnät  vidtagit  en rad åtgärder de\r\nsenaste   åren.  Effektbalansen  för  den   kommande\r\nvintern kommer  att  vara fortsatt ansträngd befarar\r\nregeringen och framhåller att det är viktigt att det\r\narbete  som  bedrivs för  att  säkra  effektbalansen\r\nfortlöper.  Vidare  avser  regeringen  att  behandla\r\nSvenska kraftnäts förslag till långsiktig lösning av\r\neffektproblemet och återkomma till riksdagen i denna\r\nfråga.\r\n\r\nMål för Övrig energimarknadspolitik\r\n\r\nMålet för verksamhetsområdet  är att energipolitiken\r\nskall utformas så att energimarknaderna ger en säker\r\ntillgång på energi - värme, bränslen och drivmedel -\r\ntill       rimliga       priser.      Målet      för\r\nnaturgasmarknadspolitiken   är   att  vidareutveckla\r\ngasmarknadsreformen     så     att    en    effektiv\r\nnaturgasmarknad  med  reell konkurrens  kan  uppnås.\r\nMålet för värmemarknadspolitiken  är  att  förbättra\r\ntransparensen   så   att   en  ökad  konkurrens  och\r\neffektivitet stimuleras.\r\n\r\nSom resultatindikatorer på  detta  område använder\r\nregeringen  främst pris- och konkurrensförhållandena\r\npå naturgas- och värmemarknaderna.\r\nÅr   2000   inleddes   en   stegvis   öppning   av\r\nnaturgasmarknaden  med  ikraftträdandet  av  den nya\r\nnaturgaslagen.   Ytterligare   ett   steg   mot   en\r\nkonkurrensutsatt  naturgasmarknad  har  tagits genom\r\natt    tröskelvärdet    för    att    fritt    välja\r\nnaturgasleverantör  kommer  att sänkas till en årlig\r\nförbrukning om 15 miljoner kubikmeter  den 1 augusti\r\n2003.      Regeringens      bedömning     är     att\r\ngasmarknadsreformen        hittills         fungerat\r\ntillfredsställande.  En viss risk för snedvridningar\r\nav konkurrensen har dock  kunnat  konstateras, bl.a.\r\nberoende    på    att    det    saknas   alternativa\r\ntillförselvägar, sägs det i budgetpropositionen. Med\r\nanledning    av   EG-kommissionens   förslag    till\r\nrevidering   av    gasmarknadsdirektivet   kan   den\r\nfortsatta  marknadsöppningen  komma  att  ske  i  en\r\nsnabbare takt än tidigare planerat.\r\nI    budgetpropositionen    redogörs    för    att\r\nEnergimyndigheten  konstaterat  att värmemarknaderna\r\nkännetecknas   av  betydande  tröghet   med   därmed\r\nföljande prisspridning. Beroende på byteskostnaderna\r\nsker konkurrensen  huvudsakligen  inom ett och samma\r\nenergislag. Vidare konstaterar Energimyndigheten att\r\nde trögheter som finns på värmemarknaderna  gör  det\r\nmöjligt för fjärrvärmeföretag med låga kostnader att\r\nfå  höga  vinster.  Regeringen  gör  bedömningen att\r\nytterligare   åtgärder   krävs   för   att  utveckla\r\nfjärrvärmemarknaden.  Därför  avser  regeringen  att\r\ntillsätta  en  särskild  utredare  med  uppdrag  att\r\nföreslå åtgärder för att bättre skydda konsumenterna\r\nmot oskälig fjärrvärmeprissättning, överväga behovet\r\nav  bestämmelser  som  reglerar åtskillnaden  mellan\r\nkonkurrensutsatt verksamhet  på  elmarknaden  och på\r\nfjärrvärmeverksamhet   samt   analysera  om  det  är\r\nlämpligt   att   införa  tredjepartstillträde   till\r\nfjärrvärmenäten.\r\n\r\nMål för Politik för ett uthålligt energisystem\r\n\r\nDet  energipolitiska   programmet   från   år   1997\r\ninnehåller   ett  program  för  ett  ekologiskt  och\r\nekonomiskt  uthålligt   energisystem   för  perioden\r\n1998-2004.  Målet  är att energin skall användas  så\r\neffektivt som möjligt  med  hänsyn  tagen  till alla\r\nresurstillgångar.  Stränga  krav  skall  ställas  på\r\nsäkerhet   och   omsorg   om  hälsa  och  miljö  vid\r\nanvändning och utveckling av all energiteknik.\r\n\r\nProgrammet indelas i energipolitiska  åtgärder  på\r\nkort  sikt (1998-2002), åtgärder för ett långsiktigt\r\nuthålligt      energisystem     (1998-2004)     samt\r\nenergipolitiskt      motiverade      internationella\r\nklimatinsatser   (1998-2004).   Det  energipolitiska\r\nbeslut  som riksdagen fattade i juni  2002  omfattar\r\nåtgärder   för   den   fortsatta   omställningen  av\r\nenergisystemet.\r\nEnergipolitiska åtgärder på kort sikt  är  den del\r\nav programmet som avser att kompensera bortfallet av\r\nelproduktion  från  den  andra reaktorn i Barsebäck.\r\nEtt  villkor  för stängningen  av  Barsebäcks  andra\r\nreaktor  är  att   bortfallet  av  elproduktion  kan\r\nkompenseras genom tillförsel  av ny elproduktion och\r\nminskad användning av el. Syftet med åtgärderna inom\r\ndet  kortsiktiga  programmet är att  under  perioden\r\n1998-2002 minska användningen av el för uppvärmning,\r\nöka  tillförseln av  el  och  värme  från  förnybara\r\nenergikällor    och    utnyttja    det    befintliga\r\nenergisystemet effektivare.\r\nFör   de   kortsiktiga   åtgärderna   används  som\r\nresultatindikatorer det beräknade effekttillskottet,\r\nden  årliga  reduktionen/produktionen,  kostnaden  i\r\nkronor per kW (effekt), kostnaden i kronor  per  kWh\r\n(energimängd)   samt  miljöindikatorer  (utsläpp  av\r\nsvavel, kväveoxider, koldioxid m.m.).\r\nMålet  med  insatserna  för  minskad  elanvändning\r\n(reduktionsmål) är att åtgärderna skall leda till en\r\nminskad årlig elanvändning på 1,5 TWh under perioden\r\n1998-2002. Enligt regeringen kan måluppfyllelsen för\r\nminskad elanvändning betraktas som tämligen god. Den\r\nsammanlagda reduktionen  av  elförbrukningen och den\r\nökade produktionen av mottryck  i fjärrvärmesystemet\r\nmotsvarar ca 1,2 TWh, baserat på  de ansökningar som\r\nbeviljats  medel  och  de utbetalningar  som  gjorts\r\nunder  perioden  1998-2001.  Regeringen  konstaterar\r\nsamtidigt   att  utgifterna   för   de   elminskande\r\nåtgärderna år  2001,  liksom under år 1999 och 2000,\r\nvarit lägre än beräknat.\r\nMålet med åtgärderna för att öka tillförseln av el\r\nfrån  förnybara energikällor  (produktionsmålet)  är\r\natt  öka   tillförseln  med  totalt  1,5  TWh  under\r\nperioden 1998-2002. Fördelningen mellan energislagen\r\när 0,75 TWh  biobränslebaserad  kraftvärme,  0,5 TWh\r\nvindkraft   och   0,25  TWh  småskalig  vattenkraft.\r\nRegeringen konstaterar att målen avseende stöden för\r\nutbyggnaden  av vindkraftverk  och  biobränsleeldade\r\nkraftvärmeverk  kommer att nås inom programperioden.\r\nMålet avseende utbyggnaden  av småskalig vattenkraft\r\nkommer dock ej att uppnås, bl.a. beroende på tveksam\r\nlönsamhet              och              komplicerade\r\ntillståndsgivningsprocesser.    Beslutade   åtgärder\r\nt.o.m.    år    2001    uppgår    till    0,88   TWh\r\nbiobränslebaserad kraftvärme, 0,58 TWh vindkraft och\r\n0,025 TWh småskalig vattenkraft enligt redovisningen\r\ni  budgetpropositionen.  Totalt  omfattar  beslutade\r\nåtgärder således 1,485 TWh medan genomförda åtgärder\r\nt.o.m. år 2001 utgör 0,691 TWh.\r\nÅtgärder  för effektivare energianvändning  syftar\r\ntill att främja en effektiv användning av energi och\r\nomfattar främst  information  och  kunskapsspridning\r\ntill    olika    målgrupper.    Redovisningen     av\r\nmåluppfyllelsen  görs utifrån kvalitativa variabler,\r\noch regeringen påpekar  att  det  av  olika  skäl är\r\nsvårt att ställa upp relevanta kvantitativa mål. Den\r\nuppföljning  som skett har därför varit inriktad  på\r\nen kvalitativ  uppföljning. Regeringens bedömning är\r\natt åtgärderna för  en  effektivare energianvändning\r\nstimulerar intresset för energieffektiviseringar hos\r\nsåväl  specifika  användargrupper  som  allmänheten.\r\nUtnyttjandet av anslagna  resurser  när  det  gäller\r\nteknikupphandling  är  emellertid  lågt, konstateras\r\ndet  i  budgetpropositionen.  Av  detta  skäl  avser\r\nregeringen  att  se över arbetsformerna  för  stödet\r\ntill teknikupphandling.\r\nEnergipolitiska  åtgärder  på lång sikt är den del\r\nav programmet som innebär en långsiktig  satsning på\r\nforskning,   utveckling  och  demonstration  av   ny\r\nenergiteknik under  perioden  1998-2004.  Målet  för\r\nsatsningen     på    forskning,    utveckling    och\r\ndemonstration av  ny  energiteknik  är  att under de\r\nnärmaste    tio    åren   kraftigt   öka   el-   och\r\nvärmeproduktionen från  förnybara  energikällor  och\r\nutveckla     kommersiellt    lönsam    teknik    för\r\nenergieffektivisering.\r\nDet övergripande  målet för energiforskning är att\r\nbygga  upp  vetenskaplig  och  teknisk  kunskap  och\r\nkompetens  på   energiområdet   inom  universiteten,\r\nhögskolorna och näringslivet i enlighet med 1997 års\r\nenergipolitiska beslut. Energiforskningen skall även\r\nbidra   till   ett   breddat  energi-,  miljö-   och\r\nklimatsamarbete i Östersjöregionen. Insatserna kring\r\nforskning,   utveckling   och   demonstration   inom\r\nenergiområdet  skall  bidra  till ökad användning av\r\nrenare och effektivare energiteknik.  Den verksamhet\r\nsom   bedrivs   skall   bidra   till   att   stabila\r\nförutsättningar  skapas  för  ett konkurrenskraftigt\r\nnäringsliv och till en förnyelse  och  utveckling av\r\nden svenska industrin.\r\nDe    statliga   insatserna   skall   bidra   till\r\nuppbyggnaden  av kunskap inför framtida kommersiella\r\ntillämpningar,  effektivisering  av den teknik som i\r\ndag   är   kommersiell   samt   utveckling   av   ny\r\nkonkurrenskraftig teknik med högre verkningsgrad och\r\nlägre   miljöpåverkan.   De  områden  som   särskilt\r\nprioriteras   är   bl.a.   kraftvärme   baserad   på\r\nbiobränsle,    biobränslebaserad    kraftproduktion,\r\nbiobränsleförsörjning    inklusive   hantering   och\r\nnyttiggörande  av  askor  och   nya   processer  för\r\netanolproduktion    baserad    på   cellulosahaltiga\r\nråvaror.  Därtill  skall alternativa  drivmedel,  ny\r\nteknik för storskaligt  utnyttjande av vindkraft och\r\nhavsbaserad  vindkraft, solceller  samt  forsknings-\r\noch utvecklingsarbete  för  energieffektivisering  i\r\nbebyggelse,     industri-     och    transportsektor\r\nprioriteras.\r\nRegeringen  påtalar  att  insatsernas  långsiktiga\r\nkaraktär innebär att det inte  är  relevant att mäta\r\nmåluppfyllelsen  med  enskilda  resultat  under  ett\r\nenskilt  år.  Därför  redovisas  främst  utfall  och\r\nindikatorer för verksamhetens kvalitet och relevans,\r\nsägs  det.  I  propositionen  redovisas   resultaten\r\nutifrån  en  indelning  i sexton utvecklingsområden,\r\nvilka  är organiserade inom  fem  tematiska  områden\r\n(Bränslebaserade      energisystem,     Transporter,\r\nElproduktion  och  kraftöverföring,   Industri   och\r\nBebyggelse).   De  fem  temaområdena  fördelas  över\r\nforskningsprogram,       utvecklingsprogram      och\r\nkompetenscenter.      År      2001      finansierade\r\nEnergimyndigheten     17    forskningsprogram,    24\r\nutvecklingsprogram  och   5   kompetenscenter.   Den\r\nstörsta  mottagarkategorin  år  2001 var universitet\r\noch  högskolor.  Redovisningen i propositionen  görs\r\nutifrån beviljade  medel  under respektive år. Under\r\når 2001 har Energimyndigheten  beviljat 567 miljoner\r\nkronor till totalt 693 projekt.  Till  detta  kommer\r\nfinansiering  från  näringslivet som år 2001 uppgick\r\ntill 512 miljoner kronor.\r\nFör  att säkerställa  verksamhetens  kvalitet  och\r\nrelevans  har  Energimyndigheten under år 2001 låtit\r\ngenomföra oberoende utvärderingar av sammanlagt åtta\r\nforsknings-     och      utvecklingsprogram.      En\r\nsammanställning     av     dessa     återfinns     i\r\nbudgetpropositionen.\r\nRegeringens  bedömning  -  med  stöd  i genomförda\r\noberoende utvärderingar av stödet till forskning och\r\nutveckling  med  avseende  på  såväl  kvalitet   som\r\nrelevans  -  är  att  forskningens inomvetenskapliga\r\nkvalitet     och     insatsernas     relevans     är\r\ntillfredsställande.  Mot  bakgrund  av  den  samlade\r\nredovisningen   gör   regeringen   bedömningen   att\r\ninsatserna    för    ett    långsiktigt    uthålligt\r\nenergisystem har goda förutsättningar  att  uppnå de\r\nformulerade målen.\r\n\r\nRevisionens iakttagelse\r\n\r\nRiksrevisionsverket      (RRV)      bedömer      att\r\nårsredovisningen  för  Energimyndigheten  år  2001 i\r\nallt  väsentligt  är  rättvisande.  Myndigheten fick\r\nsamma  omdöme  år  2000.  Myndigheten  fick  betyget\r\nTillfredsställande   i   den   ekonomiadministrativa\r\nvärderingen (EA-värderingen) som presenterades i maj\r\n2002 av Ekonomistyrningsverket. Detta är en påtaglig\r\nförbättring jämfört med år 2001  då myndigheten fick\r\nbetyget   Ej  tillfredsställande.  Regeringskansliet\r\n(Näringsdepartementet)   har   under  året  fört  en\r\nfortlöpande   dialog   med   myndigheten    om   det\r\nekonomiadministrativa  läget. Ekonomifunktionen  vid\r\nmyndigheten har förstärkts  under  året  och arbetet\r\nmed att kvalitetssäkra verksamheten har fortsatt.\r\n\r\nVidare   bedömer  RRV  att  årsredovisningen   och\r\nkoncernredovisningen  för  Svenska  kraftnät  för år\r\n2001  i  allt väsentligt är rättvisande. Myndigheten\r\nfick samma omdöme år 2000.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nMed anledning  av  regeringens resultatredovisning i\r\nföregående   års   budgetproposition    konstaterade\r\nutskottet  (bet.  2001/02:NU3  s.  16) att betydande\r\nförbättringar        skett       i       regeringens\r\nresultatredovisning i enlighet med de synpunkter som\r\nutskottet framförde i  samband  med  beredningen  av\r\nbudgetpropositionen  för år 2001. Utskottet framhöll\r\nnyckeltal     som     ett    bra     verktyg     för\r\nresultatuppföljningen och  betonade  vikten  av  att\r\nresultatindikatorerna  i  budgetpropositionen kommer\r\ntill operativ användning i resultatredovisningen och\r\nde slutsatser som dras av analyserna.  Vidare  ansåg\r\nutskottet    att    arbetet    med    att   utveckla\r\nresultatindikatorer bör fortsätta och utvecklas inom\r\nramen  för  ett  eventuellt fortsatt energipolitiskt\r\nomställningsprogram.\r\n\r\nBeträffande  verksamhetsområdet  Elmarknadspolitik\r\nbetonade   utskottet    vikten   av   att   de   fem\r\nresultatindikatorer som regeringen  använder  sig av\r\nvidareutvecklas samt att det övervägs om de på bästa\r\nsätt  förmår fånga upp måluppfyllelsen i en effektiv\r\nenergimarknad.   Vidare  påpekades  att det även kan\r\nfinnas  behov  av  att konkretisera och  ytterligare\r\noperationalisera  målet  för  elmarknadspolitiken  i\r\nsyfte att göra detta lättare att följa upp i form av\r\nt.ex. närmare bestämningar av innebörden av en säker\r\ntillgång      på     el     och      internationellt\r\nkonkurrenskraftiga priser.\r\nNär    det   gällde    verksamhetsområdet    Övrig\r\nenergimarknadspolitik   framhöll  utskottet  att  de\r\nresultatindikatorer  som  används,  dvs.  pris-  och\r\nkonkurrensutvecklingen     på     naturgas-      och\r\nvärmemarknaden, är att betrakta som grova. Utskottet\r\npoängterade    i   detta   sammanhang   behovet   av\r\nytterligare konkretion  och  operationalisering  för\r\natt enklare kunna avgöra måluppfyllelsen.\r\nFör  verksamhetsområdet  Politik för ett uthålligt\r\nenergisystem       bedömde       utskottet        de\r\nresultatindikatorer   som   används   för  att  mäta\r\neffekter när det gäller energipolitiska  åtgärder på\r\nkort sikt som relevanta. Utskottet noterade dock att\r\ninsatserna   beträffande  åtgärder  för  effektivare\r\nenergianvändning    är    svårbedömda    då   enbart\r\nkvalitativa uppgifter lämnas i propositionen. Vidare\r\nkonstaterade  utskottet, beträffande det långsiktiga\r\nenergipolitiska  programmet, att det i propositionen\r\ninte fanns några närmare, specificerade mål för vare\r\nsig  energiforskningen,   energiteknikstödet   eller\r\nintroduktion  av ny energiteknik. Resultaten för  de\r\ntre områdena redovisas  i  form av anslagsutfall och\r\nindikatorer för verksamhetens kvalitet och relevans.\r\nUtskottet gav uttryck för att  en  större fokusering\r\npå resultaten måste påbörjas, att det  var  önskvärt\r\natt en ökad konkretion ges för målsättningen med det\r\nlångsiktiga    programmet    och    att   specifika,\r\nuppföljningsbara      mål      sätts     upp     för\r\nenergiforskningen,      energiteknikstödet       och\r\nintroduktionen  av  ny  energiteknik, inte minst med\r\nhänsyn till en eventuell fortsättning av programmen.\r\nEn  god  grund  för en sådan  förhöjd  ambitionsnivå\r\nfinns,   menade   utskottet,    i   det   omfattande\r\nmetodarbete som pågått under de senaste åren och som\r\nbl.a.  redovisats i rapporten Plan  för  uppföljning\r\noch utvärdering  av 1997 års energipolitiska program\r\n(Ds 2000:14).\r\nI   en  reservation   (m,   kd,   fp)   framhölls,\r\nbeträffande            det           energipolitiska\r\nomställningsprogrammet,   att  resultatredovisningen\r\nmed all tydlighet visar att  regeringens  arbete med\r\nomställningen av energisystemet inte leder  till  de\r\nuppsatta  målen.  Den  bristande måluppfyllelsen och\r\nden  fortsatt  felaktiga inriktningen  på  politiken\r\nhotar enligt reservanterna  att leda till allvarliga\r\nkonsekvenser  för vårt land, både  miljömässiga  och\r\nekonomiska.\r\nI  propositionen   om   samverkan  för  en  trygg,\r\neffektiv  och  miljövänlig energiförsörjning  (prop.\r\n2001/02:143) som  riksdagen  behandlade  våren  2002\r\nlämnade regeringen sin bedömning att indikatorer för\r\nenergiområdet   bör   tas   fram  som  underlag  för\r\nuppföljning av de energipolitiska  målen. Regeringen\r\nkonstaterar   att   det  i  dag  inte  finns   någon\r\nsystematisk uppsättning  indikatorer för uppföljning\r\nav Sveriges energipolitiska  mål och refererar bl.a.\r\ntill  vad  näringsutskottet  anfört   i   frågan.  I\r\npropositionen   sägs   att   regeringen   anser  att\r\nmetoderna  för  uppföljning  av  de  energipolitiska\r\nmålen  bör  utvecklas.  Därvid  hänvisas  till   det\r\nuppdrag   Energimyndigheten   fått   att   ta   fram\r\nindikatorer  på  energiområdet  som  kan  tjäna  som\r\nunderlag   för  uppföljning  av  de  energipolitiska\r\nmålen.  Utskottet   framhöll  i  sammanhanget  (bet.\r\n2001/02:NU17  s.  37)  sin   positiva   syn  på  det\r\nfortsatta    arbetet    med    att    vidareutveckla\r\nresultatindikatorer på energiområdet.\r\nStatens energimyndighet gavs i regleringsbrev  för\r\når  2002  i  uppdrag  att  ta  fram  indikatorer  på\r\nenergiområdet  som  kan  tjäna  som  underlag för en\r\nuppföljning av de energipolitiska målen. Myndigheten\r\nskulle redovisa ett första förslag till  indikatorer\r\ni mars 2002. En rapport med tidsserier för ett antal\r\nindikatorer  skulle sedan lämnas i oktober  2002.  I\r\nuppdraget  skall  beaktas  resultatet  av  uppdraget\r\nunder år 2001 rörande indikatorer för uppföljning av\r\nenergimarknadernas utveckling och effektivitet.\r\nI  mars  2002   överlämnade  Energimyndigheten  en\r\nrapport om indikatorer på energiområdet (Indikatorer\r\nför uppföljning av  Sveriges  energipolitiska  mål -\r\nfas 1) till regeringen. I rapporten, vilken beskrivs\r\nsom   en   förstudie,  har  målen  för  den  svenska\r\nenergipolitiken   identifierats   utifrån  2002  års\r\nbudgetproposition  (prop. 2001/02:1)  och  1997  års\r\nriktlinjer för energipolitiken  (prop.  1996/97:84).\r\nMålen    har    kategoriserats    under   rubrikerna\r\nförsörjningstrygghet, konkurrenskraft och miljö. Med\r\nutgångspunkt från de identifierade  målen  har sedan\r\nen  lista  med  drygt  50 indikatorer sammanställts.\r\nDärefter har en översiktlig  genomgång gjorts av det\r\nstatistiska underlag som finns  för  var  och  en av\r\nindikatorerna.  Arbetet  omfattar vilka tillgängliga\r\nkällor som finns, statistikens  kvalitet,  hur långa\r\ntidsserier  som  är  möjliga  och vilka brister  som\r\nfinns i underlaget.\r\nDen 31 oktober 2002 överlämnade  Energimyndigheten\r\ntill  regeringen en andra rapport (Energiindikatorer\r\n2002 -  för  uppföljning av Sveriges energipolitiska\r\nmål),   vari   resultatet    från   indikatorarbetet\r\nredovisas.   I  den  genomgång  som   görs   av   de\r\nenergipolitiska  målen  har  även  propositionen  om\r\nsamverkan  för  en  trygg,  effektiv och miljövänlig\r\nenergiförsörjning (prop. 2001/02:143)  inarbetats. I\r\nlikhet   med   den   tidigare  rapporten  har  målen\r\nkategoriserats  i  grupperna   försörjningstrygghet,\r\nkonkurrenskraft  och  miljö.  I rapporten  redovisas\r\nsedan   tidsserier   för  17  utvalda   indikatorer.\r\nRedovisningen utgör den  första i en serie av årligt\r\nåterkommande rapporter, sägs  det.  I  förordet till\r\nrapporten sägs vidare att urvalet av indikatorer kan\r\nkomma  att  ändras i framtiden för att utveckla  och\r\nförbättra publikationens  innehåll  eller till följd\r\nav ändrade behov.\r\n\r\nDe   indikatorer  som  valts  ut  och  redovisas   i\r\nrapporten är följande.\r\n\r\n   Andel energi från förnybara källor.\r\n\r\n1          Användningen   av   fossila   bränslen  i\r\nförhållande  till totalt använd energi, fördelat  på\r\nsektor.\r\n2\r\n3          Självförsörjningsgrad           (inhemska\r\nenergibärare     i     förhållande     till    total\r\nenergianvändning).\r\n4\r\n5          Elproduktion       i      kraftvärmedrift\r\n(fjärrvärme och industri) i förhållande  till  total\r\nelanvändning. Fjärrvärmeproduktion i kraftvärmedrift\r\ni förhållande till total fjärrvärmeanvändning.\r\n6\r\n7          Maximalt  uppmätt  timeffektbehov för el,\r\njämfört med installerad elproduktionskapacitet.\r\n8\r\n1   Total   marknadsandel   för   de   tre   största\r\nelhandlarna.\r\n2\r\n3  Andel  av  slutkunderna  för  el som omförhandlat\r\nkontrakt, inklusive de som bytt elhandlare.\r\n4\r\n5  Industrins energianvändning per  förädlingsvärde,\r\nfördelat på några typiska branscher.\r\n6\r\n7  Industrins   elanvändning   per  förädlingsvärde,\r\nfördelat på några typiska branscher.\r\n8\r\n9   Energipriser   för   industrikunder,   inklusive\r\nrelevanta skatter.\r\n10\r\n11  Energikostnadens  andel  av  de  totala  rörliga\r\nkostnaderna, fördelat på olika industribranscher.\r\n12\r\n13   Energianvändningen   för    uppvärmning    samt\r\nhushållsel/fastighetsel/driftel   per   ytenhet  för\r\nsmåhus, flerbostadshus och lokaler.\r\n14\r\n15   Energipriser   för   hushållskunder,  inklusive\r\nrelevanta skatter.\r\n16\r\n17 Hushållens energiutgifter (inklusive drivmedel) i\r\nförhållande till hushållens totala utgifter.\r\n18\r\n19 Koldioxidutsläpp, fördelade per sektor.\r\n20\r\n21 Svaveldioxidutsläpp, fördelade per sektor.\r\n22\r\n23 Kväveoxidutsläpp, fördelade per sektor.\r\n24\r\nDet  kan  även erinras om den  utredning  regeringen\r\ntillsatt (dir.  2001:122)  i  syfte  att se över det\r\nlångsiktiga   energipolitiska   programmet.   Enligt\r\ndirektiven  innefattar  uppdraget  att  granska  och\r\nutvärdera   insatserna  inom  1997  års  långsiktiga\r\nenergipolitiska  program  och  analysera  behovet av\r\nförändringar, lämna förslag till riktlinjer  för den\r\nplaneringsperiod  som  inleds  år  2003 och redovisa\r\ninsatser som skall leda till en långsiktigt  hållbar\r\nenergiförsörjning.  Vidare skall en fördjupad analys\r\ngöras av de resultat  som  nåtts  inom ramen för det\r\nlångsiktiga    energipolitiska    programmet,    och\r\nutredningen  skall  då  särskilt  granska  i  vilken\r\nutsträckning   omvärldsförändringar   har   påverkat\r\nförutsättningarna  för genomförandet av  programmet.\r\nUppdraget   (särskild   utredare:   direktör   Peter\r\nNygårds) skall vara avslutat senast den 1 juni 2003.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDen statliga  styrningen har under 1990-talet byggts\r\nupp   kring   mål-   och   resultatstyrning.   Denna\r\nstyrmodell bygger  på  att  riksdagen och regeringen\r\nskall   formulera   övergripande   mål   för   olika\r\nverksamhetsområden,  ställa   preciserade   krav  på\r\nresultat  och  genom  återrapporteringar kontrollera\r\natt målen uppfylls. Därvid  vill utskottet framhålla\r\natt den mål- och resultatredovisning  som regeringen\r\nlämnar   i   budgetpropositionen   är  av  väsentlig\r\nbetydelse  för  riksdagens  styrningsmöjligheter.  I\r\nsyfte   att   förbättra   och   vidareutveckla   den\r\nresultatredovisning och resultatbedömning som lämnas\r\ni budgetpropositionen har utskottet  och  regeringen\r\nunder  de  senaste  åren fört en konstruktiv dialog.\r\nDenna  dialog  har  medfört   att  ett  mer  sakligt\r\nunderlag  för de energipolitiska  avgörandena  vuxit\r\nfram, och utskottet  har  under  senare  år framfört\r\nflera    positiva    synpunkter    på    regeringens\r\nresultatredovisning på energiområdet.\r\n\r\nNär   det   gäller   den  resultatredovisning  och\r\nresultatbedömning som regeringen  avlämnar  i  årets\r\nbudgetproposition   vill   utskottet   inledningsvis\r\nframhålla   att   regeringens  redogörelse  på   det\r\növergripande   planet    uppfyller    de   krav   på\r\növerskådlighet    och    saklighet   som   riksdagen\r\nefterfrågar.   Som   tidigare    framgått   är   den\r\nresultatinformation   som   regeringen    lämnar   i\r\nbudgetpropositionen   koncentrerad   till   de   tre\r\nverksamhetsområdena     Elmarknadspolitik,     Övrig\r\nenergimarknadspolitik  och Politik för ett uthålligt\r\nenergisystem. Det sagda  innebär dock inte att något\r\ni  sak  ändras beträffande de  synpunkter  utskottet\r\nframförde  i  samband med behandlingen av föregående\r\nårs budgetproposition.  Utskottet  uttalade då bl.a.\r\natt arbetet med att utveckla resultatindikatorer bör\r\nfortsätta  samtidigt som behovet av ökad  konkretion\r\noch  specifika,   uppföljningsbara   mål   för   det\r\nlångsiktiga  omställningsprogrammet  betonades.  När\r\ndet  gäller  att  utveckla  resultatindikatorer  för\r\nenergiområdet har utskottet med gillande noterat det\r\narbete  som Energimyndigheten på regeringens uppdrag\r\ngenomfört.   Utskottet  kan  konstatera  att  de  av\r\nEnergimyndigheten framtagna indikatorerna på ett bra\r\nsätt återspeglar flera av de energipolitiska mål som\r\nriksdagen  fastställt.   Samtidigt   vill  utskottet\r\nframhålla  vikten av att indikatorerna  kommer  till\r\noperativ   användning    i    regeringens   framtida\r\nredovisningar och bedömningar.\r\nNär       det      gäller      verksamhetsområdena\r\nElmarknadspolitik  och  Övrig  energimarknadspolitik\r\nutgår utskottet från att de synpunkter - utan att de\r\nhär  upprepas  -  som  framfördes  i   samband   med\r\nföregående     års    bedömning    av    regeringens\r\nresultatredovisning beaktas i det fortsatta arbetet.\r\nÄven beträffande  verksamhetsområdet  Politik  för\r\nett  uthålligt  energisystem hänvisar utskottet till\r\nvad som anfördes  vid  föregående års behandling och\r\nförutsätter att då framförda  synpunkter  iakttas av\r\nregeringen.  Vidare  utgår  utskottet  från  att  de\r\nsynpunkter  utskottet  framfört  även  beaktas  inom\r\nramen  för den utredning regeringen tillsatt i syfte\r\natt   se  över   det   långsiktiga   energipolitiska\r\nprogrammet.\r\nUtskottet      noterar      avslutningsvis     att\r\nRiksrevisionsverket i revisionsberättelsen  inte har\r\navgivit någon invändning mot Statens energimyndighet\r\neller  Svenska kraftnät. Därtill välkomnar utskottet\r\natt Energimyndigheten  förbättrat  sitt  betyg i den\r\nekonomiadministrativa         värderingen        som\r\nEkonomistyrningsverket presenterade i maj 2002.\r\n\r\nRiktlinjer för energipolitiken\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden  med krav\r\npå en förändrad energipolitik. Utskottet står\r\nfast     vid     tidigare    uttalanden    om\r\nenergipolitikens      inriktning.      Jämför\r\nreservationerna 1 (m, fp), 2 (kd) och 3 (mp).\r\nRiksdagen  bör  även  avslå   motionsyrkanden   som  rör\r\nstängningen  av  Barsebäck  2.  Riksdagen bör\r\ninvänta att regeringen våren 2003  framlägger\r\nunderlag  för  en  förnyad  prövning.  Jämför\r\nreservationerna 4 (m, fp, kd) och 5 (mp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nEnergipolitiken    är    inriktad   på   att   skapa\r\nförutsättningar  för effektiva  energimarknader,  en\r\ngod försörjningstrygghet  och  en långtgående hänsyn\r\ntill   miljö,   hälsa   och   klimat.   Detta   görs\r\nhuvudsakligen    genom    insatser   inom   de   tre\r\nverksamhetsområdena     Elmarknadspolitik,     Övrig\r\nenergimarknadspolitik och  Politik för ett uthålligt\r\nenergisystem.\r\n\r\nDen   30   november  1999  stängdes   den   första\r\nkärnkraftsreaktorn  i  Barsebäck. Den andra reaktorn\r\nskulle enligt 1997 års beslut  ställas av före den 1\r\njuli 2001. Ett villkor för stängningen  är  dock att\r\nbortfallet  av  elproduktion  kan  kompenseras genom\r\ntillförsel    av   ny   elproduktion   och   minskad\r\nelanvändning. Hösten 2000 redovisade regeringen i en\r\nskrivelse  (skr.   2000/01:15)   sin  bedömning  att\r\nriksdagens  villkor  inte  var  uppfyllda   för   en\r\nstängning av den andra reaktorn i Barsebäck före den\r\n1  juli  2001.  Regeringen bedömde emellertid att en\r\nstängning kan genomföras  efter det att erforderliga\r\nåtgärder fått genomslag senast  före  utgången av år\r\n2003.  Riksdagen  instämde  -  på  näringsutskottets\r\nförslag  (bet.  2000/01:NU3  s. 29) - i  regeringens\r\nställningstagande. Hösten 2001 redovisade regeringen\r\nånyo i en skrivelse (skr. 2001/02:22) sin bedömning.\r\nDen förnyade prövning som regeringen  genomförde  år\r\n2001   visade   att   förutsättningarna   inte  hade\r\nförändrats sedan året innan. Riksdagen delade  denna\r\nbedömning  (bet.  2001/02:NU3 s. 31). För närvarande\r\ngenomförs en förnyad prövning av om villkoren för en\r\nstängning av Barsebäck  2  är  uppfyllda. Regeringen\r\navser att återkomma till riksdagen  under våren 2003\r\nmed en bedömning om villkoren är uppfyllda.\r\nI juni 2002 beslutade regeringen, i  enlighet  med\r\nvad  som  presenterades i propositionen om samverkan\r\nför    en   trygg,    effektiv    och    miljövänlig\r\nenergiförsörjning   (prop.   2001/02:143),   om   en\r\nförhandlingsman   (generaldirektör  Bo  Bylund)  med\r\nuppdraget    att   för   statens    del    genomföra\r\növerläggningar  med  industrin i syfte att förbereda\r\nen överenskommelse om en långsiktigt hållbar politik\r\nför   den   fortsatta   kärnkraftsavvecklingen   och\r\nomställningen av energisystemet.\r\nVid  utgången  av år 2002  upphör  de  kortsiktiga\r\nåtgärder som vidtagits för att kompensera bortfallet\r\nfrån  kärnkraftsreaktorerna  i  Barsebäck.  För  den\r\nfortsatta   omställningen   av   energisystemet  har\r\nriksdagen fattat beslut (bet. 2001/02:NU17) om en ny\r\noch mer långsiktig inriktning för såväl främjande av\r\nförnybar    elproduktion    som    en    effektivare\r\nenergianvändning.   Dessa   åtgärder  skall  ersätta\r\nmotsvarande  åtgärder  i  1997  års  energipolitiska\r\nprogram.  Syftet är, sägs det i budgetpropositionen,\r\natt     öka     ambitionsnivån     samtidigt     som\r\nteknikutveckling  stimuleras  och  kostnaderna hålls\r\nnere.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI   Moderata  samlingspartiets  motion  2002/03:N227\r\nanförs    att    det    övergripande    målet    för\r\nenergipolitiken    bör    vara    en    säker    och\r\nkonkurrenskraftig    el-    och   energiförsörjning.\r\nEnergipolitiken   måste  även  anpassas   till   den\r\navreglerade marknadens  villkor.  Statens  roll  bör\r\nenligt   motionärerna  därför  inskränkas  till  att\r\nfastställa   de   spelregler   som  skall  gälla  på\r\nmarknaden  i  allmänhet och i synnerhet  vad  gäller\r\nmiljö,   säkerhet   och   beredskap.   Förutom   att\r\nfastställa  villkoren  för  marknadens aktörer skall\r\nstaten inte försöka styra över  vilken  teknik eller\r\nvilka  produktionssätt  som  skall  utvecklas.   Det\r\nstatliga  engagemanget och stödet bör begränsas till\r\natt  omfatta   grundläggande   energiforskning  samt\r\nutveckling  och tillämpning av ny  teknik.  Negativa\r\ningrepp i energimarknadens  funktionssätt, i form av\r\nsärskilda produktionsskatter  och  subventioner, bör\r\ntas bort. Vidare framhålls att det beslut  riksdagen\r\nfattat om en förtida avveckling av kärnkraften måste\r\nrivas  upp,  då  det  leder till allvarliga negativa\r\nkonsekvenser   för  samhällsekonomin,   miljön   och\r\njobben.\r\n\r\nAtt  målet  för  energipolitiken  skall  vara  att\r\nfrämja  en  säker   och  konkurrenskraftig  el-  och\r\nenergiförsörjning   framhålls    även   i   Moderata\r\nsamlingspartiets   motion  2002/03:N301.   Därutöver\r\nskall  all energiproduktion  klara  högt  uppställda\r\nmiljö- och  säkerhetskrav,  anförs  det  i motionen.\r\nGenom    att    tillämpa    generella   miljö-   och\r\nsäkerhetskrav för energiproduktionen behövs inte den\r\ndetaljreglering  som  kännetecknar   den   nu  förda\r\npolitiken.  För  att  energimarknaderna  skall kunna\r\nfungera  behövs  konkurrens  och konkurrensen  skall\r\nvara så fri som möjligt för att bästa resultat skall\r\nkunna   nås.   Motionärerna  förordar   därför   ett\r\ntillkännagivande  om  att detaljstyrning, särskatter\r\noch   subventioner   inom   energipolitiken    skall\r\navskaffas och ersättas av generella och högt ställda\r\nmiljö- och säkerhetskrav för all energiproduktion. I\r\nmotionen  framhålls  även  att energipolitiken måste\r\ninriktas på att skapa förutsättningar  för  en  ökad\r\nelproduktion   i   syfte   att   möta   den   ökande\r\nelanvändningen.    Energipolitiken    måste   därför\r\nutformas så att det blir intressant att  investera i\r\nen   utökad  elproduktion,  det  gäller  inte  minst\r\nutformningen av energiskattesystemet.\r\nVidare   riktas   kritik   mot   avvecklingen   av\r\nkärnkraften  och yrkas på att beslutet om en förtida\r\navveckling  av   kärnkraften   skall  rivas  upp.  I\r\nmotionen  redogörs  för  de  negativa   effekter  en\r\navveckling   har  för  såväl  sysselsättningen   som\r\nmiljön. Därtill  anförs  att det är ett rimligt krav\r\natt   regeringen   för  riksdagen   skall   redovisa\r\nkonsekvenserna   i   form    av   samhällsekonomiska\r\neffekter,  såsom  effekter  på sysselsättningen  och\r\nmiljön,  av  en  fortsatt  förtida   avveckling   av\r\nkärnkraften  innan  ytterligare  elproduktion tas ur\r\ndrift genom politiska beslut. Motionärerna  pläderar\r\näven  för  att  Vattenfall AB skall börsintroduceras\r\noch privatiseras.  Skälet  är att Vattenfall bör ges\r\nmöjlighet att konkurrera på  likvärdiga  villkor med\r\nandra   företag   på   den  alltmer  internationellt\r\nintegrerade  energimarknaden.   På   en   avreglerad\r\nenergimarknad  är  en  statlig  aktör som Vattenfall\r\nbakbunden,  inte  minst  finansiellt,   sägs  det  i\r\nmotionen.\r\nAtt  en  avveckling av kärnkraften, vilken  svarar\r\nför cirka hälften  av  Sveriges totala elproduktion,\r\nytterligare ökar sårbarheten i det svenska samhället\r\nsägs i motion 2002/03:Fö259 (m). En avveckling leder\r\nbl.a.  till  nedläggningar   inom   den  elintensiva\r\nindustrin,  vilken  i  huvudsak  är  lokaliserad   i\r\navfolkningsbygder.  Den  förda  politiken  får  även\r\neffekter   på   försörjningstryggheten  i  Syd-  och\r\nMellansverige,  leder   till  att  importbehovet  av\r\nelenergi ökar och har negativa effekter på miljön.\r\nI  motion  2002/03:MJ420   (m)   anförs   att  den\r\nfortsatta  kärnkraftsavvecklingen  bör  stoppas   av\r\nmiljöskäl.  Motionärerna menar att den av regeringen\r\nförda energipolitiken  har  lett till kraftigt ökade\r\nkoldioxidutsläpp. Regeringen  har  medvetet bidragit\r\ntill att risken för allvarliga klimatstörningar ökar\r\ni och med avvecklingen av Barsebäck  1,  sägs  det i\r\nmotionen.  Elproduktionen från denna reaktor har  nu\r\nersatts med import av kolkraftsbaserad el från bl.a.\r\nDanmark, vilket  ökat  utsläppen  av kväveoxider och\r\nsvaveloxid i närområdet.\r\nI   motion   2002/03:N262   (m)   framhålls    att\r\nstängningen   av   Barsebäck   1  har  inneburit  en\r\nförsvagning  av hela den svenska  elförsörjning  och\r\natt  stängningen   utgör   ett   särskilt   hot  mot\r\nSydsverige.  Den  förda  politiken  leder  till  ett\r\nberoende  av  utländsk  kolkraft  och  en  risk  för\r\nframtida  effektbrist,  sägs  det. Elförsörjningen i\r\nSydsverige är särskilt ansträngd  som  en  följd  av\r\nstängningen  av  Barsebäck 1. Enligt motionärerna är\r\ndet enda som varaktigt  kan  förbättra situationen i\r\nSydsverige  en fortsatt drift av  kärnkraftverket  i\r\nBarsebäck.  Sverige   måste   bygga   upp  en  trygg\r\nenergiförsörjning,  där  stommen  i  elförsörjningen\r\nskall utgöras av kärnkraften och vattenkraften, sägs\r\ndet i motionen. Den energipolitiska uppgörelsen  som\r\nträffades år 1997 bör därför rivas upp. Barsebäck  1\r\nbör  återstartas  och  Barsebäck  2  skall  förbli i\r\ndrift.\r\nFolkpartiet understryker i motion 2002/03:N264 att\r\nden politiska styrningen av energiproduktionen måste\r\nförändras.   Det   är,   anser   motionärerna,  inte\r\npolitiska   beslut   som  skall  avgöra   valet   av\r\nproduktionsform  utan energipolitiken  främjas  bäst\r\ngenom  en  fri  produktion.  Statsmakternas  uppgift\r\nskall  begränsas  dels   till  att  fastställa  krav\r\nbeträffande  hälsa,  säkerhet  och  miljö  samt  att\r\ntillse att dessa krav  följs,  dels  till att främja\r\nforskning     och    utveckling.    Däremot    skall\r\nstatsmakterna   inte    förbjuda    någon   specifik\r\nproduktionsteknik  om  den uppfyller ställda  miljö-\r\noch  säkerhetskrav. Inom  de  ramar  som  fastställs\r\nskall  konsumentstyrning  och  marknadsekonomi råda.\r\nDet      innebär      att      alla     typer     av\r\nproduktionsanläggningar, förutsatt  att de uppfyller\r\ngenerellt ställda krav på hälsa, miljö och säkerhet,\r\nskall tillåtas.\r\nI   motionen  anförs  även  att  kärnkraften   bör\r\nutnyttjas  under  hela  den  tekniska och ekonomiska\r\nlivslängd  som är möjlig. Motionärerna  understryker\r\natt de inte  delar regeringens bedömning beträffande\r\nkärnkraftens avveckling.  Då  det saknas realistiska\r\nalternativ  till kärnkraften, motsätter  de  sig  en\r\nförtida  avveckling   av   denna.   Avvecklingen  av\r\nkärnkraften    innebär,    sägs    det,   en   enorm\r\nkapitalförstöring  som på sikt kommer  att  innebära\r\nvälfärdsförluster   för   samhället.   De   negativa\r\neffekter  en  avveckling  har  för  miljön  och  för\r\nföretagens   utvecklingsmöjligheter    framhålls   i\r\nmotionen. Vidare anförs att Barsebäck 1 åter bör tas\r\ni  drift så snart det är möjligt. Motionärerna  vill\r\ninte  heller,  med hänvisning till det växande hotet\r\nfrån utsläpp av  växthusgaser,  utesluta en framtida\r\nutbyggnad av kärnkraften. En sådan  utbyggnad skulle\r\ngivetvis ske under förutsättning att de stränga krav\r\npå  hälsa,  säkerhet  och  miljö  som  uppställs  är\r\nuppfyllda, sägs det i motionen.\r\nSverige har alltsedan avställningen av  Barsebäcks\r\nförsta reaktor haft en ansträngd effektbalans  under\r\nvinterhalvåret,  sägs det i motion 2002/03:242 (fp).\r\nUtbyggnaden     av    produktionskapaciteten     går\r\nlångsammare än förbrukningen, sägs det. Detta medför\r\natt   Sveriges   importberoende    av   elektricitet\r\nsuccessivt kommer att öka under de närmaste åren. En\r\nstängning av Barsebäcks andra reaktor  under år 2003\r\nkan få till följd att elmarknaden inte kan balansera\r\ntillgång  och  efterfrågan vid en s.k. tioårsvinter.\r\nDärför, menar motionärerna,  borde  planerna  på  en\r\navställning  av  Barsebäcks  andra  reaktor  avlysas\r\nsamtidigt  som Barsebäcks första reaktor åter tas  i\r\ndrift.\r\nI Kristdemokraternas  motion  2002/03:N390  anförs\r\natt  Sveriges  energiförsörjning skall tryggas genom\r\nen långsiktig och  medveten  energipolitik med fasta\r\nspelregler,  där  inhemska  förnybara   energikällor\r\nutgör  en  växande  bas.  Målet,  sägs  det, är  ett\r\nekologiskt  uthålligt  energisystem  utan  drastiska\r\nprisförändringar,   elbrist  eller  andra  betydande\r\npåfrestningar på välfärd och sysselsättning. För att\r\nnå   dit   måste   såväl   energiutvecklingen    som\r\nenergiskattesystemet präglas av en långsiktighet och\r\nuthållighet.  Motionärerna  menar  att det krävs att\r\nett  nytt  energiskattesystem  utformas.   Det   nya\r\nenergiskattesystemet    måste    utformas   så   att\r\nmiljöbelastningen   minimeras  samtidigt   som   det\r\nsäkerställer tillgången på energi - framställd under\r\ntrygga och säkra förhållanden  - till facila priser.\r\nVidare  krävs  att  omfattande  insatser   görs   på\r\nområdena     energiforskning    och    energiteknisk\r\nutveckling.\r\nKärnkraften   bör   på   sikt   avvecklas   enligt\r\nmotionärerna. Avvecklingen skall dock ske i en  takt\r\nsom  medger  att  den  förlorande elproduktionen kan\r\nersättas med energieffektivisering  och  ny  el från\r\nförnybara  energislag.  Det omställningsprogram  som\r\n1997 års energipolitiska beslut innefattade har ännu\r\ninte  lett  till sådana resultat,  konstateras  det.\r\nVidare framhålls  att, inför prövningen av villkoren\r\ninför stängningen av  Barsebäcks  andra reaktor, det\r\nbeslutsunderlag   som   föreläggs  riksdagen   måste\r\nomfatta     en     ekonomisk     redovisning,     en\r\nmiljökonsekvensanalys   och   en   samhällsekonomisk\r\nanalys.  Detta, menar motionärerna, måste  riksdagen\r\nkräva av regeringen.  Därtill  bör  regeringen vidta\r\nerforderliga  åtgärder  för  att  tillse   att  inte\r\nelbrist uppstår, sägs det i motionen.\r\nI motion 2002/03:N271 (kd, m) framhålls att  bl.a.\r\nrisken   för   elbrist   motsäger  en  stängning  av\r\nBarsebäcks andra reaktor.  Vidare anförs att Svenska\r\nkraftnät i en nyligen publicerad rapport har påvisat\r\natt villkoren för en stängning  av  Barsebäck 2 inte\r\när  uppfyllda  när  det  gäller effektbalansen.  Den\r\nenergiomställning  som  1997   års   energipolitiska\r\nbeslut   omfattade   har   inte  heller  lett   till\r\nförväntade effekter, sägs det  i  motionen.  Sverige\r\nborde  i stället ta intryck av att flera länder  har\r\nplaner  på   att  bygga  ut  kärnkraften,  däribland\r\nFörenta staterna och Finland.\r\nEnergiförsörjningen och en övergång till förnybara\r\nenergikällor är  enligt  vad  som  anförs  i  motion\r\n2002/03:U324  (mp)  en  viktig  fråga  då Europeiska\r\nunionens   enskilda   medlemsländer   måste   minska\r\nberoendet   av   fossila   bränslen  och  kärnkraft.\r\nAnvändningen av fossila bränslen  måste  minskas  på\r\ngrund  av  deras  klimatpåverkan  och kärnkraften på\r\ngrund  av de risker den medför, från  brytning  till\r\nslutförvaring.       Kärnkraftsanläggningar      och\r\ntransporter av kärnavfall utgör även potentiella mål\r\nför  sabotage  och  terrordåd.  De  olika  stöd  som\r\nEuropeiska unionen i dag ger till både kärnkraft och\r\nfossileldning måste enligt motionärerna upphöra. Det\r\när, sägs det i motionen,  inte  förenligt  att  göra\r\npolitiska deklarationer om hållbar utveckling och ge\r\nstöd  till förnybara energikällor samtidigt som stöd\r\nges till kärnkraft och fossileldning.\r\nI Miljöpartiets  motion  2002/03:Fi275  betonas  -\r\ndock  utan  något  särskilt  yrkande  - vikten av en\r\nhållbar     utveckling     inom     energipolitiken.\r\nEnergieffektivisering och energibesparande  åtgärder\r\nframhålls i motionen som centrala. Vidare anförs att\r\ndet  är  centralt  att energibeskattningen och andra\r\nenergirelaterade regelsystem  premierar  hållbarhet.\r\nÄven införandet av marknadsregler som internaliserar\r\nolika energisystems externa kostnader som miljö- och\r\nriskkostnader förespråkas av motionärerna.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nRiksdagen  behandlade riktlinjer för energipolitiken\r\nsenast våren  2002 med anledning av propositionen om\r\nsamverkan för en  trygg,  effektiv  och  miljövänlig\r\nenergiförsörjning   (prop.  2001/02:143).  Riksdagen\r\ngodkände, på utskottets förslag (bet. 2001/02:NU17),\r\nde förslag till riktlinjer som regeringen framlade i\r\nnämnda proposition. I  reservationer  -  (m, fp; kd;\r\nmp)  -  framförde företrädare för dessa partier  sin\r\nsyn på energipolitikens inriktning.\r\n\r\nBeträffande   frågan   om   en   privatisering  av\r\nVattenfall  AB  kan erinras om att utskottet  hösten\r\n2001 (bet. 2001/02:NU3)  avstyrkte  en  motion  vari\r\npläderades  för att Vattenfall AB skall privatiseras\r\noch börsintroduceras.  Utskottet  betonade  i  detta\r\nsammanhang  att  Vattenfall  är  en viktig nationell\r\nresurs  på  energiområdet  - inte minst  beträffande\r\nomställningen  av  energisystemet   -   och  har  en\r\nekonomisk  styrka  som är av stort värde, bl.a.  för\r\nden svenska industrin  som får tillgång till el till\r\nrimliga priser. Dessa skäl, menade utskottet, talade\r\nför att Vattenfall skall  förbli  i  statlig ägo och\r\nvara  ett  verktyg  i  energiomställningen.   I   en\r\nreservation (m, fp) yrkades på bifall till motionen.\r\nÄven  i  en  annan  reservation  (kd)  framhölls att\r\nVattenfall AB, helt eller delvis, bör privatiseras.\r\nFrågan om en stängning av Barsebäck 2  behandlades\r\nav riksdagen senast hösten 2001. Som tidigare nämnts\r\ninstämde  riksdagen  i  regeringens  bedömning   att\r\nförutsättningarna   för   en   stängning   inte  var\r\nuppfyllda.   Näringsutskottet   (bet.   2001/02:NU3)\r\nmenade i likhet med regeringen att Barsebäck 2 skall\r\nstängas   men   först  när  riksdagens  villkor   är\r\nuppfyllda.   Vidare    sade   utskottet   sig   dela\r\nregeringens    bedömning    att    villkoren    blir\r\ntillgodosedda senast före utgången  av år 2003. I en\r\nreservation  (m,  kd,  fp) framhölls att  riksdagens\r\nbeslut  om  att  stänga  den   första   reaktorn   i\r\nBarsebäcksverket   togs   utan   att  de  ekonomiska\r\neffekterna  var kända och i total avsaknad  av  både\r\nmiljökonsekvensanalyser    och    samhällsekonomiska\r\nanalyser.    Detta    har   inneburit   att   svensk\r\nelförsörjning,    miljö,   ekonomi    och    svenskt\r\nindustriklimat  försämrats.   Enligt   reservanterna\r\nmåste därför beslutet om den förtida avvecklingen av\r\nkärnkraften      upphävas.      Företrädarna     för\r\nVänsterpartiet,   Centerpartiet   och   Miljöpartiet\r\nhävdade   i   sina   respektive  reservationer   att\r\nBarsebäck 2 kunde stängas  under  år 2002, men angav\r\nolika  tidpunkter  under  detta  år när  stängningen\r\nskulle ske.\r\nI  regleringsbrevet  för  år  2002 gav  regeringen\r\nSvenska   kraftnät   i  uppdrag  att  redovisa   sin\r\nbedömning av om de villkor  som riksdagen ställt upp\r\navseende effektbalansen kan anses vara uppfyllda vid\r\nen  eventuell  stängning  av den  andra  reaktorn  i\r\nBarsebäck under år 2003.\r\nSvenska  kraftnät  överlämnade   sin   rapport  om\r\ninverkan på effektbalansen av en eventuell stängning\r\nav  Barsebäck  2  under  år  2003 till regeringen  i\r\noktober 2002. I rapporten påpekas  att  en stängning\r\nav  Barsebäck  2  under år 2003 skulle innebära  att\r\nproduktionsförmågan  minskar  med blockets effekt på\r\n600  MW.  Effektbalansen  skulle  därmed   försvagas\r\nytterligare. Svenska kraftnät har, genom utförda och\r\nbeslutade   åtgärder,   kompenserat  kapaciteten   i\r\nstamnätet för en stängning av Barsebäcks båda block.\r\nDet innebär att stamnätet  kommer att kunna överföra\r\ntillräckligt mycket el för att försörja Sydsverige i\r\nen  ansträngd  situation med hård  kyla.  Problemet,\r\nanförs det, är om  det finns tillräckligt med el att\r\növerföra, dvs. om summan  av landets egen produktion\r\noch import räcker för att tillgodose efterfrågan när\r\ndet   blir   som   kallast   under   vintern.   Blir\r\ntemperaturförhållandena sådana  som statistiskt sett\r\ninträffar vart tionde år kommer elmarknaden nätt och\r\njämt  att  kunna  skapa balans mellan  tillgång  och\r\nefterfrågan även om  all  kärnkraft  producerar  för\r\nfullt,   de  centralt  upphandlade  effektreserverna\r\nutnyttjas  maximalt  och  grannländerna  bidrar  med\r\n1 800  MW.  Konsekvensen  av  att stänga Barsebäck 2\r\nunder  år 2003 kan bli att elmarknaden  inte  klarar\r\natt balansera  tillgång  och  efterfrågan om vintern\r\nblir  en  s.k. tioårsvinter. En vinter  med  normala\r\ntemperaturer   bör   kunna   klaras   förutsatt  att\r\nelmarknaden  i  övrigt utvecklas enligt föreliggande\r\nprognoser, sägs det. Vidare påpekas att det även kan\r\nuppstå lägre temperaturer än under en tioårsvinter.\r\nInför   den   förnyade    prövningen    av   om\r\nkärnkraftsreaktorn i Barsebäck 2 kan stängas har ÅF-\r\nEnergikonsult  AB  och  J&W  Energi  och  Miljö  (AB\r\nJacobson  & Widmark har fr.o.m. 8 november 2002 bytt\r\nnamn  till  WSP   Sweden   AB)  fått  i  uppdrag  av\r\nNäringsdepartementet att ta  fram  underlag.  Den  1\r\nnovember 2002 överlämnades två konsultrapporter till\r\nNäringsdepartementet.  De bägge rapporterna skall nu\r\nremissbehandlas. Nedan följer en kort sammanfattning\r\nav respektive rapport.\r\nÅF-Energikonsult   AB  konstaterar   i   rapporten\r\nBarsebäck 2 - Underlag för prövning om stängning att\r\nåtgärderna  inom  det  kortsiktiga   energipolitiska\r\nprogrammet sammantaget bedöms ha bidragit  till  att\r\ndämpa  elanvändningsökningen  med  1,4 TWh samt ökat\r\nelproduktionen från förnybara energikällor  med  1,6\r\nTWh  vilket  sammantaget  ger 3 TWh. (Bedömningen av\r\nminskad  elanvändning och tillkommande  elproduktion\r\nbaseras    på     uppgifter     som     lämnats    i\r\nbidragsansökningarna,  exklusive  uppskattningar  av\r\n2002 års bidrag som ej är beslutade för utbyggnad av\r\nfjärrvärmenätet.) I rapporten anförs  dock att trots\r\natt målet om att ersätta 3 TWh el teoretiskt uppnås,\r\ninnebär  det inte att villkoren för en stängning  av\r\nBarsebäck 2 är uppfyllda. Målet sattes utgående från\r\nde förhållanden  som  gällde  år  1997 och kan i dag\r\ninte anses vara relevanta för prövningen på grund av\r\nde förändringar som skett i övrigt  på  elmarknaden,\r\nsägs det i rapporten. Den viktigaste förändringen är\r\natt effektbalansen försämrats både i Sverige  och  i\r\nNorden  som  helhet. I dag är det tydligt att det är\r\nbristen på effekt, inte energi, som är den avgörande\r\nenergipolitiska    frågan    inför   prövningen   av\r\nstängningen  av  Barsebäck  2,  sägs   det.  Vid  en\r\nstängning  av  Barsebäck  2 förvärras effektbalansen\r\nkraftigt.  En normalvinter kan  fortfarande  klaras,\r\nmen vid en s.k.  tioårsvinter  fattas  minst 500 MW.\r\nDet  innebär  att  konsekvenserna  av  en  stängning\r\nenligt   rapportörernas   bedömning  blir  påtagligt\r\nnegativa för effektbalansen.  Vidare  anförs  att en\r\nförsämrad effektbalans i sin tur har en påverkan  på\r\nprisbildningen  och  ger  en ökad risk för avbrott i\r\nelleveranserna.\r\nBeträffande  elpriset  görs   bedömningen  att  en\r\nstängning av Barsebäck 2 inte får påtagligt negativa\r\neffekter för det stora flertalet  elkunder under ett\r\nnormalår. Vid minskad tillgång på vattenkraft  eller\r\ndå     effektmarginalerna    krymper    vid    kalla\r\nvinterperioder   uppstår   dock  situationer  då  en\r\nstängning   har   stor   prispåverkan,   sägs   det.\r\nÅterkommande ansträngda situationer  kan  även  leda\r\ntill  att  riskpremien på el ökar och att det därför\r\nkan etableras  en  högre  elprisnivå än vad som hade\r\nvarit fallet med bättre effektmarginaler i systemet.\r\nNär det gäller industrins tillgång på el påpekas att\r\nen  stängning  av  Barsebäck  2  har  betydelse  för\r\nindustrins förtroende för elmarknaden  och  en säker\r\nelförsörjning    till   konkurrenskraftiga   priser.\r\nIndustrins farhågor  om  förhöjda  elpriser och risk\r\nför   avbrott  i  elleveranserna  är  negativt   för\r\nsamhället.  Det  kan leda till att investeringar och\r\netableringar sker  utomlands i stället för i Sverige\r\noch  är  därför  inte till  fördel  för  industriell\r\nutveckling   i   landet.    Åtgärderna    inom   det\r\nenergipolitiska   programmet,   om   alla   åtgärder\r\ngenomförs   enligt  de  ansökningar  som  beviljats,\r\nkompenserar     i      stor     utsträckning     för\r\nkoldioxidutsläppen som följer  av  en  stängning  av\r\nBarsebäck 2. Det betonas emellertid att man av detta\r\ninte kan dra slutsatsen att stängningen av Barsebäck\r\n2    inte    får    någon    klimatpåverkan.   Många\r\nförutsättningar  har  förändrats   sedan  målet  för\r\nprogrammet  sattes.  Exempelvis  har  elanvändningen\r\nfortsatt att öka, trots åtgärderna inom  programmet.\r\nI  praktiken ersätts Barsebäck 2 med ökad import  av\r\ndansk    kolkondens    men    också    med    utökad\r\nkraftvärmeproduktion  i  befintliga  anläggningar  i\r\nSverige.    Den    bedömning   som   görs   är   att\r\nkoldioxidutsläppen totalt  sett  kommer  att öka med\r\n2 800  kiloton  vid en stängning. Utsläppsökningarna\r\nsker främst utanför Sveriges gränser.\r\nDen bedömning som  görs  i  rapporten Underlag för\r\nprövning    av    stängningen    av    den     andra\r\nkärnkraftsreaktorn vid Barsebäck från J&W Energi och\r\nMiljö   är   att  det  kvantitativa  målet  för  det\r\nenergipolitiska  programmets  åtgärder  för  minskad\r\nelanvändning  och  tillförsel av ny elproduktion  om\r\ntotalt 3 TWh per år  kommer att nås före utgången av\r\når  2003. Den analys av  programmets  måluppfyllelse\r\nsom utförts  visar  att  de  sammantagna  åtgärderna\r\nberäknas  ge  ett  tillskott  om 3,8 TWh per år  vid\r\nutgången  av  2003.  De  åtgärder  för   vilka   ett\r\nsammantaget  mål  på  3  TWh fastställts, omfattande\r\nkonvertering  från  elvärme   samt  investeringar  i\r\nkraftvärme, vindkraft och vattenkraft,  bedöms bidra\r\nmed  ca  2,1  TWh, medan åtgärderna inom effektivare\r\nenergianvändning  beräknas  bidra  med  0,5 TWh. Det\r\növriga  tillskottet  består av resultat av  insatser\r\nför utbyggnad av fjärrvärmesystem,  som bedöms bidra\r\nmed  sammanlagt 0,8 TWh, samt resultat  av  åtgärder\r\ngenomförda  av  Delegationen för energiförsörjning i\r\nSydsverige, vilka bedöms bidra med 0,38 TWh. När det\r\ngäller  stängningens   effekter   på   elpriset   är\r\nbedömningen  att  den  generella  elprisnivån inte i\r\nnågon högre grad kommer att påverkas av en stängning\r\nav   Barsebäck  2.  Den  främsta  orsaken   är   att\r\nproduktionen  i  Barsebäck  2 endast utgör en mycket\r\nliten del, ca 1 %, av omsättningen  på  den nordiska\r\nelmarknaden.  Under  ett  torrår  med mer ansträngda\r\nproduktionsförhållanden kommer elpriset på marknaden\r\natt öka men påverkan av en stängning  av Barsebäck 2\r\nbedöms  även i detta fall vara låg. När  det  gäller\r\npåverkan  på  tillgång  på el för industrin sägs det\r\natt en stängning av Barsebäck  2  bedöms innebära en\r\nliten påverkan på elpriset, motsvarande  0,5-2  % av\r\nelpriset  för  industrin,  förutsatt  att  kostnaden\r\nfördelas  lika  på samtliga kundkategorier. Beroende\r\npå marknadsmekanismernas  funktion  i  övrigt är det\r\ninte     uppenbart     att     denna    ökning    av\r\nproduktionskostnaden   kommer   att   innebära   att\r\nprisnivån  för  industrikunder höjs.  I  förhållande\r\ntill   de   prisvariationer    som   förekommer   på\r\nelmarknaden är den uppskattade möjliga  prisökningen\r\nlåg, anförs det.\r\nBeträffande  effektbalansen  konstateras   att  en\r\nstängning   av   Barsebäck  2  skulle  innebära  att\r\neffektbalansen blir  ytterligare  ansträngd  om inte\r\nåtgärder   vidtas.   Det   förslag  till  metod  för\r\neffekthantering som presenterats av Svenska kraftnät\r\nbedöms  ge  de förutsättningar  som  krävs  för  att\r\nförhindra att  risken för effektbrist stiger till en\r\noacceptabel nivå  vid  en  stängning av Barsebäck 2,\r\nförutsatt att det finns fysiska  effektresurser  att\r\ntillgå. Tillräckliga fysiska resurser, i form av för\r\nnärvarande avställda kraftverk, effektanpassningar i\r\nindustrin,  bortkoppling av elpannor och värmepumpar\r\nvid högt effektbehov  m.m.,  beräknas  finnas  i den\r\nomfattning  som  behövs  för  att  kunna säkerställa\r\neffektbalansen även vid en stängning av Barsebäck 2.\r\nI   rapporten   konstateras  att  en  stängning   av\r\nBarsebäck 2 innebär  att  utsläppen återgår till den\r\nnivå   som   hade   varit   fallet   om   inte   det\r\nenergipolitiska     programmets    åtgärder     hade\r\ngenomförts. En stängning  av  Barsebäck 2 kan ur det\r\nhär  perspektivet  beskrivas  som  nära  neutral  ur\r\nklimat- och miljösynpunkt, sägs det i rapporten. Det\r\nframhålls emellertid att en bredare bedömning av hur\r\nen  stängning av Barsebäck 2 påverkar  klimatet  och\r\nmiljön,  som  beaktar  den  elbehovsökning som skett\r\nsedan  programmets  inledning  och   med   nuvarande\r\nutsläppsnivåer  som referens, visar att en stängning\r\ni praktiken kommer  att  leda  till  ökat  behov  av\r\nfossil  kraft  och  därigenom till ökade utsläpp. På\r\nkort  sikt  bedöms  elproduktionen   öka   främst  i\r\nkolkondensanläggningar i Danmark, vilket leder  till\r\nökade  utsläpp av koldioxid med ca 3 600 kiloton per\r\når, vid  en  jämförelse med hela kraftproduktionen i\r\nBarsebäck 2.\r\nInom  den  Europeiska   unionen  är  energi  inget\r\ngemensamt politikområde och  EG-fördraget  har  inte\r\nnågot  specifikt  avsnitt  som  behandlar energi. De\r\ngemensamma åtgärder som finns på  energiområdet  har\r\nframför  allt  utvecklats  inom  ramen  för den inre\r\nmarknaden   och   som   en   del   av   gemenskapens\r\nmiljöpolitik.  Med  utgångspunkt  i  dessa rättsliga\r\ngrunder  har  ett  antal  lagstiftningsförslag   som\r\nsyftar   till   ökad   integration   och  gemensamma\r\nspelregler   inom   den  europeiska  energimarknaden\r\nprocessats  och  antagits   inom   gemenskapen.  EG-\r\nkommissionen   har   i   två   vitböcker  satt   upp\r\nlångsiktiga  mål för EU:s energipolitik:  Vitbok  om\r\nenergipolitik    inom    den    europeiska   unionen\r\n(KOM/1995/682)  och Energi för framtiden:  förnybara\r\nenergikällor - vitbok  för en gemenskapsstrategi och\r\nhandlingsplan  (KOM/1997/599).   En  grönbok  om  en\r\neuropeisk   strategi   för  trygg  energiförsörjning\r\n(KOM/2000/769) har även  lagts  fram av kommissionen\r\nliksom en handlingsplan för ökad  energieffektivitet\r\n(KOM/2000/247).   År   1996   antogs  ett   direktiv\r\n(96/92/EG)  om  en inre marknad för  el.  Direktivet\r\ninnehåller gemensamma  regler  för investeringar och\r\nhandel med el. Ett direktiv (98/30/EG)  om  en  inre\r\nmarknad  för naturgas antogs i maj 1998. I september\r\n2001 togs  beslut  om  ett  direktiv (2001/77/EG) om\r\nfrämjande av el från förnybara  energikällor  på den\r\ninre  marknaden  för  el.  I  direktivet  anges  det\r\nindikativa  målet  att elproduktionen från förnybara\r\nenergikällor i gemenskapen  som  helhet  skall uppgå\r\ntill 22 % år 2010.\r\nVidare  kan  de gemensamma stödprogram för  energi\r\nsom  inrättats  inom   EU   nämnas.   Det  nuvarande\r\nramprogrammet   för   energi  löper  under  perioden\r\n1998-2002 och har en ekonomisk  planeringsram om 175\r\nmiljoner  euro.  Ramprogrammet  omfattar  sex  olika\r\nprogram.  Ett  beslut  väntas  under   hösten   2002\r\nbeträffande  nästa  programperiod.  Enligt förslaget\r\nskall nästa programperiod, som löper åren 2003-2006,\r\nomfatta   fyra   olika   delprogram.  De  föreslagna\r\nprogrammen är Save (rationell  energianvändning  och\r\nhantering   av   efterfrågan),   Altener   (nya  och\r\nförnybara energikällor), Steer (energianvändningen i\r\ntransportsektorn)   och   Coopener   (främjande   på\r\ninternationell  nivå av förnybara energikällor). Den\r\nföreslagna budgeten  för  perioden  är  215 miljoner\r\neuro.\r\nI  syfte  att stödja initiativ från energisektorns\r\naktörer  att  utveckla  energiin-frastrukturen  ges,\r\ninom ramen för insatser för transeuropeiska nätverk,\r\nför    projekt   av    gemensamt    intresse    dels\r\ninvesteringsstöd,    dels   stöd   för   förstudier.\r\nNuvarande   programperiod   löper   under   perioden\r\n2001-2006 och omfattar 155 miljoner euro.\r\nInom  ramen   för   Tacisprogrammet,   dvs.   EU:s\r\nstödprogram  till  Ryssland  och övriga länder i OSS\r\nsamt   Mongoliet,   kan   stöd  ges  för   att   öka\r\nkärnsäkerheten.  För den nuvarande  programperioden,\r\nsom  löper  under  åren  2000-2006,  är  den  totala\r\nbudgeten  för  Tacis  3 138   miljoner   euro.   EG-\r\nkommissionen  har  sedan  år 1994 även rätt att inom\r\nramen för Euratom bevilja lån  till projekt som ökar\r\nsäkerheten  och  effektiviteten  i  kärnkraftverk  i\r\ndrift  eller  under  konstruktion i tio  preciserade\r\ncentral- och östeuropeiska  länder.  Däremot kan nya\r\nkärnkraftverk eller andra kärntekniska  anläggningar\r\ninte finansieras av Eur-atom. Syftet är att  åtgärda\r\nsäkerhetsrisker i de befintliga kärnkraftverken.\r\nDärtill  finns  medel  inom  ramen för EU:s sjätte\r\nramprogram för forskning och utveckling,  som  bl.a.\r\nrör behandling och lagring av kärnavfall.\r\nI   sammanhanget  kan  även  erinras  om  att  EG-\r\nkommissionen  i  november  2002  beslutade att lägga\r\nfram  ett  åtgärdspaket  av  olika  förslag  på  det\r\nkärntekniska  området. Förslagen rör säkerheten  vid\r\nkärntekniska    anläggningar,     hanteringen     av\r\nradioaktivt  avfall samt handeln med kärnbränsle med\r\nRyssland. Inom  ramen  för  detta åtgärdspaket finns\r\ntvå    utkast   till   direktivförslag,    ett    om\r\nsäkerhetsnormer  för  kärntekniska  anläggningar och\r\nett   om  hanteringen  av  använt  kärnbränsle   och\r\nradioaktivt avfall.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nUtskottet behandlar först frågan om energipolitikens\r\ninriktning    och   därefter   separat   frågan   om\r\nstängningen av Barsebäck 2.\r\n\r\nEnergipolitikens inriktning\r\n\r\nI  juni  2002 godkände  riksdagen  riktlinjerna  för\r\nenergipolitiken.  I  sitt ställningstagande framhöll\r\nutskottet  att  den  överenskommelse   som  träffats\r\nmellan     företrädare    för    Socialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet    och    Centerpartiet    och    som\r\nrealiserades  genom  den  då  aktuella propositionen\r\ninnebar ytterligare steg framåt  i  arbetet  för  en\r\ntrygg,  effektiv  och  miljövänlig energiförsörjning\r\nsamtidigt  som  det var en  bekräftelse  på  att  de\r\nenergipolitiska   riktlinjerna    från    1997   års\r\nuppgörelse  låg  fast. Utskottet har på denna  punkt\r\ninte ändrat uppfattning.\r\n\r\nSom riksdagen vid  nämnda  tillfälle slog fast och\r\nsom även redogörs för i budgetpropositionen  är  den\r\nsvenska energipolitikens mål att på kort och på lång\r\nsikt  trygga  tillgången  på  el och annan energi på\r\nvillkor som är konkurrenskraftiga med dem som gäller\r\ni  omvärlden i övrigt. Energipolitiken  skall  skapa\r\nvillkoren    för    en    effektiv    och    hållbar\r\nenergianvändning   och  en  kostnadseffektiv  svensk\r\nenergiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa,\r\nmiljö och klimat samt  underlätta omställningen till\r\nett     ekologiskt    samhälle.     Vidare     skall\r\nenergipolitiken   bidra   till   att  skapa  stabila\r\nförutsättningar     för    ett    konkurrenskraftigt\r\nnäringsliv och en förnyelse  och  utveckling  av den\r\nsvenska   industrin.  Sveriges  elförsörjning  skall\r\ntryggas  genom   ett  energisystem  som  baseras  på\r\nvaraktiga,    helst    inhemska    och    förnybara,\r\nenergikällor  samt  en  effektiv   energianvändning.\r\nKärnkraften  skall  ersättas med effektivisering  av\r\nelanvändningen,    konvertering    till    förnybara\r\nenergislag     samt     miljömässigt      acceptabel\r\nelproduktionsteknik.  I  ökande  utsträckning  skall\r\nenergiförsörjningen     baseras     på     förnybara\r\nenergikällor  samtidigt  som användningen av fossila\r\nbränslen skall hållas på en låg nivå.\r\nSom en del i arbetet med  att öka andelen förnybar\r\nenergi antog riksdagen målet  att användningen av el\r\nfrån förnybara energikällor skall  öka  med  10  TWh\r\ntill  år  2010.  För att stimulera elproduktion från\r\nförnybara energikällor  skall  ett system för handel\r\nmed  elcertifikat införas. I riktlinjerna  för  2002\r\nårs energipolitiska beslut ingår även att regeringen\r\nskall  undersöka  om avtal kan träffas mellan staten\r\noch  kraftindustrin,   liknande  det  som  gjorts  i\r\nTyskland,   för   att   söka   nå    en   långsiktig\r\növerenskommelse        för       den       fortsatta\r\nkärnkraftsavvecklingen    och    omställningen    av\r\nenergisystemet.\r\nDe  mot dem av riksdagen fastställda  riktlinjerna\r\nstående   motionsyrkandena   bör  enligt  utskottets\r\nmening inte vinna riksdagens bifall.  Den inriktning\r\nav    energipolitiken    som    redogörs    för    i\r\nbudgetpropositionen    ligger    enligt   utskottets\r\nuppfattning  helt  i  linje  med det energipolitiska\r\nbeslut riksdagen fattade våren 2002.\r\nUtskottet   övergår   därmed  till   att   närmare\r\nkommentera   några   i   detta    avsnitt   aktuella\r\nmotionsyrkanden.\r\nNär  det gäller frågan om en börsintroduktion  och\r\nprivatisering  av Vattenfall AB som tas upp i motion\r\n2002/03:N301 (m)  konstaterar utskottet att detta är\r\nen  återkommande  fråga   som  riksdagen  vid  flera\r\ntidigare tillfällen avslagit.  Därvid  hänvisas till\r\nvad  utskottet  vid tidigare behandlingar  anfört  i\r\nsak.\r\nBeträffande vad  i nyssnämnda motion anförs om att\r\nenergipolitiken  bör   utformas   så  att  det  blir\r\nintressant  att  investera i utökad elproduktion  är\r\ndet   utskottets  uppfattning   att   det   kommande\r\nelcertifikatssystemet  kommer  att bidra till detta.\r\nÄven  förändrade  regler för kraftvärmebeskattningen\r\nkommer, när de genomförs, att bidra till detta.\r\nMed  anledning  av   vad  som  anförs  i  motion\r\n2002/03:U324  (mp)  om kärnkraften  och  risken  för\r\nterrorism vill utskottet  erinra  om  den  utredning\r\n(dir.  2002:33)  som  tillkallats  med  uppgift  att\r\nanalysera  förutsättningarna  för  kärnsäkerhet  och\r\nstrålskyddet  vid  de  svenska kärnkraftverken, vari\r\nbl.a.    risken   för   terroristhandlingar    skall\r\nanalyseras.  Vidare  delar  utskottet  motionärernas\r\nuppfattning  att energiförsörjningen och  övergången\r\ntill förnybara  energikällor  är en viktig fråga för\r\nEU:s  medlemsländer och att beroendet  av  kärnkraft\r\noch fossila  bränslen  måste  minska.  Utskottet ser\r\ndäremot  inget  skäl  för  ett  riksdagsuttalande  i\r\nenlighet med vad som begärs i motionen.\r\nMed  hänvisning  till  det ovan anförda  avstyrker\r\nutskottet samtliga här aktuella  motioner  i berörda\r\ndelar.\r\n\r\nStängningen av Barsebäck 2\r\n\r\nTillkännagivanden  om  att  Barsebäcks andra reaktor\r\ninte  skall  tas ur drift har begärts  i  ett  antal\r\nmotioner. Därtill  har  framförts  synpunkter  på de\r\nkrav   som   riksdagen  bör  ställa  på  regeringens\r\nredovisning inför  den  kommande  prövningen  av  en\r\nstängning  av  Barsebäck  2.  Med anledning av dessa\r\nmotionsyrkanden vill utskottet anföra följande.\r\n\r\nEnligt  de  riktlinjer  för  energipolitiken   som\r\nriksdagen  fastställt skall kärnkraften ersättas med\r\neffektivisering av elanvändningen, konvertering till\r\nförnybara energislag  samt  miljömässigt  acceptabel\r\nelproduktionsteknik.   Det   beslut   som  riksdagen\r\nfattade  år  1997 innebar att Barsebäckverket  skall\r\ntas ur drift.  I  enlighet med detta beslut stängdes\r\nBarsebäcks   första   reaktor   i   november   1999.\r\nStängningen av Barsebäcks  andra  reaktor  är enligt\r\nbeslutet  villkorad  såtillvida  att  bortfallet  av\r\nelproduktion  skall kompenseras genom tillförsel  av\r\nny elproduktion  och  minskad  användning av el. För\r\natt  nå  dit har en rad olika insatser  gjorts  inom\r\nramen för  det  energipolitiska  programmet.  Enligt\r\nbeslutet   får  inte  heller  en  stängning  medföra\r\nnegativa effekter i fråga om elpriset, tillgången på\r\nel för industrin,  effektbalansen  eller  miljön och\r\nklimatet.  Vidare  innefattade  beslutet att det  är\r\nriksdagen  som  skall  pröva  om nämnda  villkor  är\r\ntillgodosedda inför ett beslut att stänga Barsebäcks\r\nandra reaktor.\r\nRiksdagen har vid två tidigare  tillfällen  prövat\r\nfrågan om en stängning av Barsebäck 2, utan att  ett\r\nriksdagsmajoritet   funnit   att  villkoren  för  en\r\nstängning varit uppfyllda.\r\nFör närvarande pågår arbetet  med  att ta fram och\r\nanalysera  underlaget  för en ny prövning.  I  detta\r\narbete utgör de tidigare  nämnda  konsultrapporterna\r\nliksom den rapport Svenska kraftnät  överlämnat till\r\nregeringen   viktiga   delar  av  beslutsunderlaget.\r\nUtskottet  finner  inget  skäl   för  riksdagen  att\r\nföregripa  den nu pågående beredningsprocessen  utan\r\nmenar att riksdagen bör invänta att regeringen våren\r\n2003  till  riksdagen  framlägger  underlag  för  en\r\nförnyad prövning av Barsebäck 2.\r\nUtskottet vill  även  beröra  frågan  om  att  EG-\r\nkommissionen   har   riktat   kritik   mot   Sverige\r\nbeträffande  miljökonsekvensbeskrivningar  som bl.a.\r\nrör avvecklingen av kärnkraftsreaktorer. Denna fråga\r\ngäller   införlivandet  av  ett  EG-direktiv  i  den\r\nsvenska   lagstiftningen.    Enligt   de   uppgifter\r\nutskottet  inhämtat  pågår  nu ett  arbete  med  att\r\nförtydliga det svenska regelverket  i  enlighet  med\r\ndet gällande direktivet.\r\nMed det ovan sagda avstyrker utskottet de aktuella\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\nAnslag m.m. inom utgiftsområde 21\r\nEnergi\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   godkänna  de  av  utskottet\r\nföreslagna anslagen  för budgetåret 2003 inom\r\nutgiftsområde  21  Energi   samt  övriga  här\r\naktuella  förslag  till  riksdagsbeslut   som\r\nregeringen framlagt under detta utgiftsområde\r\noch   avslå   samtliga   mot   detta  stående\r\nmotionsyrkanden.\r\nRiksdagen  bör  även,  med  bifall  till  ett\r\nmotionsyrkande,  i  ett uttalande begära  att\r\nregeringen    återkommer     i    2003    års\r\nvårproposition   beträffande   de   beräknade\r\nanslagsnivåerna år 2004 för vissa anslag inom\r\nutgiftsområdet.\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nRegeringens   förslag  i  budgetpropositionen   till\r\nanslag för utgiftsområde  21  redovisas  i  bilaga 2\r\ntillsammans   med  övriga  partiers  förslag.  Under\r\nutgiftsområdet  tas totalt tretton anslag upp, varav\r\ntvå av anslagen utgörs  av  förslag från Folkpartiet\r\nrespektive Kristdemokraterna. En närmare redogörelse\r\nför  de  olika  anslagen  följer   under  respektive\r\nanlagsrubrik.  Regeringens  förslag till  utgiftsram\r\nför budgetåret 2003 uppgår till  ca  1 687  miljoner\r\nkronor.    De   övriga   partiernas   förslag   till\r\nutgiftsramar   fördelar   sig   på   följande  sätt.\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet har inte  lagt  fram\r\nnågra     budgetförslag     som     avviker     från\r\nregeringsförslaget. Den utgiftsram som Centerpartiet\r\nföreslaget  för  utgiftsområdet  avviker inte heller\r\nden från vad regeringen föreslagit.  Övriga partiers\r\nförslag  innebär en lägre ram än regeringsförslaget,\r\nnämligen ca  318  miljoner  kronor  lägre (m), 1 058\r\nmiljoner  kronor lägre (fp) och 135 miljoner  kronor\r\nlägre (kd).\r\n\r\nEnligt regeringens  förslag  kompletteras anslagen\r\n(35:3)  Teknikupphandling  och marknadsintroduktion,\r\n(35:4) Stöd för marknadsintroduktion  av  vindkraft,\r\n(35:5)   Energiforskning,  (35:6)  Energiteknikstöd,\r\n(35:7) Introduktion  av  ny  energiteknik och (35:8)\r\nEnergipolitiskt      motiverade      internationella\r\nklimatinsatser med bemyndiganden för regeringen  att\r\ningå  ekonomiska  förpliktelser,  vilka  leder  till\r\nutgifter under kommande år.\r\nI    budgetpropositionen   anges   (s.   23)   att\r\nanslagssparandet   inom   utgiftsområde   21  Energi\r\nuppgick till ca 2,5 miljarder kronor vid utgången av\r\når  2001,  vilket  är en ökning med ca 0,2 miljarder\r\nkronor jämfört med utgången  av år 2000. Vidare sägs\r\natt  ungefär  hälften  av  detta anslagssparande  är\r\nuppbundet genom fattade beslut om stöd som ännu inte\r\nbetalats   ut.  En  viss  del  av   anslagssparandet\r\nförklaras även  av de utgiftsbegränsningar som fanns\r\nför många anslag  inom energiområdet under åren 1999\r\noch 2000. Anslagssparandet  inom  vissa anslag beror\r\näven  på  att  olika  omvärldsfaktorer,   exempelvis\r\nelpriserna  och  kostnaderna  för åtgärderna,  gjort\r\nstöden mindre efterfrågade än beräknat.\r\nI det följande redovisas regeringens  förslag till\r\nolika  anslag  inom  utgiftsområdet  och motsvarande\r\nförslag i aktuella motioner.\r\n\r\nStatens energimyndighet: Förvaltningskostnader\r\n(35:1)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag för år 2003 är 140,2\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget är avsett att finansiera Energimyndighetens\r\nförvaltningskostnader. I dessa kostnader  ingår även\r\nnätmyndighetens     verksamhet.    Energimyndigheten\r\nfinansierar  sina  kostnader   för  uppföljning  och\r\nutvärdering av de energipolitiska  programmen  genom\r\ns.k. programanknutna kostnader som belastar anslagen\r\nför  de  olika  åtgärderna  inom det energipolitiska\r\nprogrammet.  Prognosen  för  dessa   programanslutna\r\nkostnader  uppgår  till  77 miljoner kronor  för  år\r\n2002.\r\n\r\nDet är regeringens bedömning att Energimyndigheten\r\nhar    förvaltat    sin    verksamhet     på     ett\r\nkostnadseffektivt   sätt.  Regeringen  föreslår  att\r\nEnergimyndighetens förvaltningsanslag  ökas  med  10\r\nmiljoner  kronor  med  anledning av de nya uppgifter\r\nmyndigheten  tilldelas  i   form   av  den  kommande\r\nintroduktionen       av       elcertifikatssystemet,\r\nEnergimyndighetens  förstärkta  samlade  ansvar  för\r\nelmarknaden och tillhandahållande  av  resurser till\r\nKonsumenternas    Elrådgivningsbyrå   samt   utökade\r\nuppgifter  på energieffektiviseringsområdet.  Vidare\r\ngäller att regeringen i september 2002 har uppdragit\r\nåt  Statskontoret  att  se  över  Energimyndighetens\r\nverksamhet  och  resursbehov.  Regeringen  avser att\r\nåterkomma  till riksdagen i budgetpropositionen  för\r\når 2004 i frågorna  om Energimyndighetens verksamhet\r\noch resursbehov med anledning av regeringens uppdrag\r\ntill Statskontoret samt  riksdagens  energipolitiska\r\nbeslut i juni 2002.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI   motion   2002/03:N357   (m)  redogörs  för   att\r\nmotionärerna förordar omfattande neddragningar av de\r\nanslag  som är kopplade till omställningsprogrammet.\r\nSom   en   följd    av   dessa   neddragningar   kan\r\nEnergimyndighetens administrativa kostnader minskas,\r\nsägs det i motionen.  Förslaget  i  motionen  är att\r\nEnergimyndighetens förvaltningsanslag minskas med ca\r\n7  miljoner  kronor  i  förhållande till regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nI    Folkpartiets    ekonomisk-politiska    motion\r\n2002/03:Fi232   och  i  motion   2002/03:N264   (fp)\r\nföreslås en besparing  på  anslaget  med 50 miljoner\r\nkronor.  Skälet  för  denna besparing - vilket  även\r\ngäller  övriga  anslag  inom   det   energipolitiska\r\nomställningsprogrammet - är att partiet  är  emot de\r\nolika  energiprogrammen  och  anser att Barsebäck  1\r\nåter  skall  tas  i  drift. Vidare  erinras  om  att\r\nFolkpartiet önskar att  50  miljoner  kronor avsätts\r\nför energisäkerhet i Östeuropa.\r\nKristdemokraterna  föreslår  i motion 2002/03:N390\r\natt Energimyndighetens förvaltningsanlag minskas med\r\n5  miljoner  kronor  i  jämförelse  med  regeringens\r\nförslag.  Minskningen  motiveras med det  ekonomiskt\r\nallmänt osäkra läget som råder.\r\nI motion 2002/03:N394  (c) anförs att regeringen i\r\nsamband med vårpropositionen  2003 bör återkomma med\r\nen redovisning till riksdagen av den beräknade nivån\r\npå  vissa  anslag  år  2004 som även  innefattar  de\r\nutgifter   som   följer   av   den   energipolitiska\r\növerenskommelse  som  träffades av  företrädare  för\r\nregeringen, Centerpartiet  och  Vänsterpartiet våren\r\n2002.  Det  påpekas  i  motionen  att  regeringen  i\r\nbudgetpropositionen   meddelar   sin   avsikt    att\r\nåterkomma    i    frågan   först   i   samband   med\r\nbudgetpropositionen  för år 2004. Motionärerna menar\r\natt detta är otillfredsställande  då det dels hämmar\r\nförutsättningarna     för    dem    som    överväger\r\ninvesteringar i anläggningar,  dels hämmar forskning\r\noch utveckling.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nMed   anledning   av   vad  som  anförs   i   motion\r\n2002/03:N394    (c)   kan   nämnas    att    de    i\r\nbudgetpropositionen  beräknade  anslagen för år 2004\r\nuppgår till ca 1 310 miljoner kronor.  I denna summa\r\ningår då inte nivån på de fem anslag som regeringen,\r\nsom     nämns,     avser     redovisa     först    i\r\nbudgetpropositionen  för  år  2004.  De  anslag  som\r\nberörs  är följande: (35:1) Statens energimyndighet:\r\nFörvaltningskostnader,     (35:2)    Insatser    för\r\neffektivare         energianvändning,         (35:3)\r\nTeknikupphandling och  marknadsintroduktion,  (35:4)\r\nStöd  till  marknadsintroduktion  av  vindkraft  och\r\n(35:11) Statlig prisgaranti elcertifikat.\r\n\r\nDet  kan  dock noteras att regeringen av riksdagen\r\nbegär bemyndigande  att  inom  två  av  dessa anslag\r\n(35:3  och  35:4) få besluta om åtgärder som  medför\r\nutgifter under perioden 2004-2007.\r\nI  2002  års  energipolitiska  proposition  (prop.\r\n2001/02:143  s.  139)  angavs att de energipolitiska\r\nåtgärder som partierna är  överens  om att genomföra\r\ninnebär   statliga  utgifter  om  totalt  ca   1 710\r\nmiljoner  kronor   under   en  sexårsperiod.  Vidare\r\nanfördes att åtgärderna skall  finansieras  full ut.\r\nFör   teknikupphandling   och   marknadsintroduktion\r\nberäknades resursbehovet (s. 114)  till 325 miljoner\r\nkronor under en femårsperiod med start den 1 januari\r\n2003. När det gäller lokala och regionala  initiativ\r\nsamt    information,   utbildning,   provning   m.m.\r\nberäknades  resursbehovet  (s.  112 och s. 108) till\r\n540 miljoner kronor respektive 135  miljoner  kronor\r\nför perioden 2003-2007. Beträffande teknikutveckling\r\noch      marknadsintroduktion     av     storskaliga\r\nvindkraftstillämpningar beräknades resursbehovet (s.\r\n95) till 350  miljoner  kronor under en femårsperiod\r\nfrån   den   1   januari   2003.   Därutöver   avsåg\r\nfinansieringen    en    statlig   prisgaranti    för\r\nelcertifikat  och  ökade  förvaltningskostnader  för\r\nEnergimyndigheten.\r\nSom nämns i propositionen har regeringen uppdragit\r\nåt Statskontoret att göra en översyn av verksamheten\r\ninom  Energimyndighetens ansvarsområde.  Av  bilagan\r\ntill det regeringsbeslut (N2002/8516/ESB) som togs i\r\nseptember 2002 framgår att det uppdrag Statskontoret\r\nerhållit   omfattar   att   göra   en   översyn   av\r\ninriktningen  och  organisationen av de verksamheter\r\nsom ligger inom Energimyndighetens ansvarsområde och\r\nvid   behov   lämna   förslag   till   förändringar.\r\nEnergimyndighetens       tillsynsuppgifter        på\r\nenergimarknaderna  skall  särskilt  ställas i fokus.\r\nVidare       bör      arbetsfördelningen      mellan\r\nEnergimyndigheten  och  myndigheter  med närliggande\r\nuppgifter belysas. I uppdraget ingår också  att,  om\r\nså  befinns  lämpligt, lämna förslag på förändringar\r\nav myndighetsstrukturen  på  området.  Även behov av\r\nförändringar  i  regelverk bör påtalas. Därtill  bör\r\növervägas  om lednings-  och  beslutsstrukturen  med\r\nverksstyrelse,  energiutvecklingsnämnd och insynsråd\r\när ändamålsenlig.  Utifrån  resultatet  av översynen\r\nskall  Statskontoret översiktligt bedöma behovet  av\r\nresurser.   I   uppdraget   ingår  även  att  belysa\r\nkonsekvenser av förändringar som kan aktualiseras av\r\nEU-medlemskapet, exempelvis de  förändringar  i  el-\r\noch  gasmarknadsdirektiven  som diskuteras vad avser\r\ntillsynsmyndighetens   roll   och   arbetssätt.   En\r\nkartläggning av samordning och samverkan beträffande\r\nelberedskapen skall även genomföras.  Av  direktiven\r\nframgår vidare att Statskontoret i detta arbete  bör\r\nsamråda  med  utredningen  om  utvärderingen  av det\r\nlångsiktiga   energipolitiska  programmet  samt  med\r\nberörda  myndigheter  och  organisationer,  särskilt\r\nföreträdare   för   små   företag.  Översynen  skall\r\nredovisas senast den 31 oktober 2003.\r\n\r\nInsatser för effektivare energianvändning\r\n(35:2)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag  för  år 2003 är 136\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget  är  nytt och inrättas i enlighet  med  det\r\nbeslut riksdagen  fattade  i juni 2002 i samband med\r\nbehandlingen av regeringens proposition om samverkan\r\nför    en    trygg,    effektiv    och   miljövänlig\r\nenergiförsörjning    (prop.    2001/02:143,     bet.\r\n2001/02:NU17).  Anslaget avser att finansiera bidrag\r\nför  kommunal energirådgivning,  utbildning  av  och\r\ninformation  till  energirådgivare  samt  stöd  till\r\nregionala   energikontor.   Vidare   avser  anslaget\r\ninsatser  för informationsspridning, utveckling  och\r\nspridning av  verktyg och metoder samt utbildning om\r\nenergieffektiv  teknik.  Anslaget  får även användas\r\nför   provning,   märkning   och   certifiering   av\r\nenergikrävande utrustning.\r\n\r\nRegeringen avser att återkomma till  den fortsatta\r\nfinansieringen   av   åtgärderna   för   resten   av\r\nprogramperioden i budgetpropositionen för år 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt  vad  som  anförs  i motion 2002/03:N357  (m)\r\nmotsätter sig Moderata samlingspartiet  de  åtgärder\r\nsom   detta   nya   anslag   avser  att  finansiera.\r\nMotionärerna anser inte att det  finns  tillräckliga\r\nskäl   att   avsätta   statliga   medel   för  dessa\r\nverksamheter,  varför  det  i motionen förordas  att\r\ninga medel skall föras upp på anslaget.\r\n\r\nI    Folkpartiets    ekonomisk-politiska    motion\r\n2002/03:Fi232 och i motion 2002/03:N264 (fp) yrkas -\r\nmed hänvisning till tidigare redovisade skäl -avslag\r\npå hela anslagsbeloppet.\r\nKristdemokraterna föreslår  i  motion 2002/03:N390\r\natt  anslaget  minskas  med  50  miljoner  kronor  i\r\njämförelse  med  regeringens  förslag  och  förordar\r\nsamtidigt en översyn av verksamhetens  organisering.\r\nDet  framhålls  i  motionen  att  de  åtgärder   som\r\nanslaget  avser  finansiera  liknar  de åtgärder som\r\nfunnits  i tidigare program och som inte  visat  sig\r\nsärskilt framgångsrika.  Motionärerna menar dock att\r\ndet är angeläget att energirådgivning  i  kommunerna\r\nbedrivs även fortsättningsvis. Det behövs emellertid\r\nen  översyn  av  de olika rådgivningsfunktioner  som\r\nfinns i kommunerna,  som  t.ex.  lokala  Agenda  21-\r\nsamordnare,  konsument-  och  budgetrådgivare,  sägs\r\ndet.  I  motionen påpekas att regeringen aviserat en\r\nsådan hållning i den energipolitiska proposition som\r\nriksdagen  behandlade våren 2002 (prop. 2001/02:143)\r\noch att regeringen  där  betonat  att det kan finnas\r\nsamordningsvinster genom sammanslagningar  av  olika\r\nfunktioner   till   lokala   centrum   för   hållbar\r\nutveckling.  Vidare  påpekas att regeringen i nämnda\r\nproposition framhöll att  frågan  borde  utredas och\r\natt de regionala energikontorens roll bör studeras i\r\nen sådan utredning.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nUnder  perioden  1998-2002  har  medel  avsatts  för\r\nåtgärder för effektivare energianvändning som en del\r\nav  det  kortsiktiga  energipolitiska  program   som\r\nriksdagen   fattade   beslut   om   år   1997  (bet.\r\n1996/97:NU12).  Den  ekonomiska planeringsramen  för\r\nfemårsperioden  var 450  miljoner  kronor.  Anslaget\r\navsåg     bidrag     för      informations-      och\r\nutbildningsinsatser    för    energianvändning   och\r\nenergieffektivisering, liksom för  teknikupphandling\r\nför  att  utveckla  och  introducera  energieffektiv\r\nteknik på marknaden. Vidare har anslaget använts för\r\nutveckling   av   metoder   för  provning  m.m.   av\r\nenergikrävande  produkter  och  system,  liksom  för\r\nbidrag till kommunal energirådgivning.\r\n\r\nI  den energipolitiska proposition  som  riksdagen\r\nbehandlade    våren    2002    framhöll   regeringen\r\ninformationsbrist  som  en  av  orsakerna  till  att\r\naktörer   på   marknaden   inte   alltid    genomför\r\nenergieffektiva  investeringar.  Regeringen föreslog\r\ndärför   olika  insatser  för  informationsspridning\r\ngenom bl.a. kunskapssammanställningar och utveckling\r\noch spridning  av  verktyg och metoder samt insatser\r\nför   provning,   märkning   och   certifiering   av\r\nenergikrävande utrustning och för utbildning.\r\nVidare framhöll regeringen  i  nämnda  proposition\r\natt  en  god kännedom om lokala förhållanden  är  en\r\nviktig grund  för  att bedöma utvecklingen av lokala\r\noch regionala energisystem. Information och material\r\nmåste  i  många fall användas  med  hänsyn  till  de\r\nlokala förutsättningarna.  I propositionen föreslogs\r\ndärför  att  lokala och regionala  initiativ  skulle\r\nfrämjas genom  utökade  resurser  till  de kommunala\r\nenergirådgivarna  samt genom stöd till de  regionala\r\nenergikontoren.\r\nI nämnda proposition  beräknades resursbehovet för\r\nfemårsperioden  2003-2007  beträffande  information,\r\nutbildning, provning  m.m. till 135 miljoner kronor.\r\nResursbehovet  för lokala  och  regionala  initiativ\r\nuppskattades  till   540   miljoner   kronor   under\r\nmotsvarande period.\r\nRiksdagen  biföll  regeringens  förslag. Utskottet\r\n(bet. 2001/02:NU17 s.86) påpekade i detta sammanhang\r\natt  sammanställning  och spridning av  kunskap  och\r\ninformation både till allmänheten och till specifika\r\nanvändargrupper  om  energisystemet   och   effektiv\r\nenergiteknik  är  en  angelägen  uppgift.  Utskottet\r\ndelade  även  regeringens  bedömning  att  provning,\r\nmärkning    och   certifiering   av   energikrävande\r\nutrustning är  väsentligt  för att åstadkomma en mer\r\neffektiv energianvändning. När det gäller att främja\r\nlokala  och regionala initiativ  påpekade  utskottet\r\n(s. 88) att  en  fördel  med de lokala rådgivarna är\r\natt de kan bryta ned generell  information  till den\r\nlokala nivån med hänsyn till de förhållanden som där\r\nråder.\r\nI reservationer (kd; mp) framförde företrädare för\r\ndessa   partier  sina  synpunkter  på  insatser  för\r\ninformation,   utbildning,   provning   m.m.   I  en\r\nreservation  (m)  förordades  att  riksdagen  skulle\r\navslå  regeringens  förslag  beträffande  lokala och\r\nregionala initiativ.\r\n\r\nTeknikupphandling och marknadsintroduktion\r\n(35:3)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens  förslag till anslag för år 2003  är  65\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget är nytt  och  inrättas  i  enlighet med det\r\nbeslut riksdagen fattade i juni 2002  i  samband med\r\nbehandlingen    av    regeringens    energipolitiska\r\nproposition.     Anslaget    avser    bidrag    till\r\nteknikupphandling  för  att utveckla och introducera\r\nny   energieffektiv   teknik   på   marknaden   samt\r\nkompletterande  stöd  till  marknadsintroduktion  av\r\nenergieffektiv teknik.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  även  att  bemyndigandet  om\r\nekonomiska åtaganden under  anslaget  får uppgå till\r\n260 miljoner kronor för åren 2004-2007.  Beträffande\r\nden  fortsatta  finansieringen  av  åtgärderna   för\r\nresten av programperioden avser regeringen återkomma\r\ni budgetpropositionen för år 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt  förslag i motion 2002/03:N357 (m) skall inga\r\nmedel föras  upp på anslaget. Motionärerna anser att\r\ndet  inte  finns   tillräckliga   skäl  att  använda\r\nskattemedel   för   att   finansiera   de   insatser\r\nregeringen avser bekosta inom detta anslag.\r\n\r\nI    Folkpartiets    ekonomisk-politiska    motion\r\n2002/03:Fi232 och i motion 2002/03:N264 (fp) yrkas -\r\nmed  hänvisning  till  tidigare  redovisade  skäl  -\r\navslag på hela anslagsbeloppet.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nUnder  perioden  1998-2002  har  medel  avsatts  för\r\nåtgärder för effektivare energianvändning som en del\r\nav   det  kortsiktiga  energipolitiska  program  som\r\nriksdagen  fattade beslut om år 1997. Den ekonomiska\r\nplaneringsramen  för femårsperioden var 450 miljoner\r\nkronor. Anslaget avsåg  bidrag för informations- och\r\nutbildningsinsatser    för   energianvändning    och\r\nenergieffektivisering, liksom  för teknikupphandling\r\nför  att  utveckla  och  introducera  energieffektiv\r\nteknik på marknaden. Vidare  användes  anslaget  för\r\nutveckling   av   metoder   för   provning  m.m.  av\r\nenergikrävande  produkter  och  system,  liksom  för\r\nbidrag till kommunal energirådgivning.\r\n\r\nI  den energipolitiska proposition  som  riksdagen\r\nbehandlade våren 2002 framhöll regeringen sin mening\r\natt introduktion  av  ny  energieffektiv  teknik och\r\nanvändningen   av  befintlig  energieffektiv  teknik\r\nskall stimuleras.  I  propositionen föreslogs därför\r\nfortsatt    stöd    till    teknikupphandling    och\r\nkompletterande  stöd  till  marknadsintroduktion  av\r\nenergieffektiv    teknik.    Samtidigt     meddelade\r\nregeringen  sin  avsikt att genomföra en översyn  av\r\narbetsformerna för teknikupphandlingen.\r\nResursbehovet för  stöd till teknikupphandling och\r\nmarknadsintroduktion   av    energieffektiv   teknik\r\nuppskattas i nämnda proposition  till  325  miljoner\r\nkronor under fem år.\r\nRiksdagen  biföll  regeringens  förslag. Utskottet\r\n(bet. 2001/02:NU17 s. 90) anförde i detta sammanhang\r\natt stödet till teknikupphandling har varit ett sätt\r\natt  driva  på teknikutvecklingen och  få  fram  mer\r\nenergisnåla och  miljövänliga  produkter.  Utskottet\r\nvar  även positivt till det av regeringen föreslagna\r\nstödet  för  marknadsintroduktion  av energieffektiv\r\nteknik.  I en reservation (mp) framhölls  bl.a.  att\r\nstödet också borde omfatta teknik som är effektiv ur\r\nett klimatperspektiv.\r\n\r\nStöd till marknadsintroduktion av vindkraft\r\n(35:4)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens  förslag  till  anslag för år 2003 är 50\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget är nytt och inrättas  i  enlighet  med  det\r\nbeslut  riksdagen  fattade i juni 2002 i samband med\r\nbehandlingen    av    regeringens    energipolitiska\r\nproposition.  Anslaget  får   användas  till  bidrag\r\nrörande teknikutveckling och marknadsintroduktion av\r\nstorskaliga vindkraftstillämpningar. Avsikten är att\r\nsärskilda  utvecklingsinsatser  skall  genomföras  i\r\nsamverkan med näringslivet för att  på  sikt  minska\r\nkostnaderna  för nyetableringar av vindkraft i havs-\r\noch   fjällområdena.    Regeringen    bedömer    att\r\nsamverkansprojekt    med   näringslivet,   för   att\r\növerbrygga  utvecklingsstegen   från  forskning  och\r\nutvecklingsskedet  till  demonstration  och  slutlig\r\nkommersialisering, är ett  verkningsfullt  sätt  att\r\nstimulera nya tillämpningar med snabbt genomslag.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  även  att  bemyndigandet  om\r\nekonomiska  åtaganden  under anslaget får uppgå till\r\n300 miljoner kronor för  åren 2004-2007. Beträffande\r\nden  fortsatta  finansieringen   av  åtgärderna  för\r\nresten av programperioden avser regeringen återkomma\r\ni budgetpropositionen för år 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nAnslaget   avvisas   i   dess   helhet   i  Moderata\r\nsamlingspartiets motion 2002/03: N357.\r\n\r\nI    Folkpartiets    ekonomisk-politiska    motion\r\n2002/03:Fi232 och i motion 2002/03:N264 (fp) yrkas -\r\nmed  hänvisning  till  tidigare  redovisade  skäl  -\r\navslag på hela anslagsbeloppet.\r\nI  motion  2002/03:Bo292  (kd)  anförs  - utan att\r\nnågot  precist  belopp anges - att medel bör  anslås\r\nför  forskning  om   vindkraft,   både   beträffande\r\nkostnadseffektivitet  och  design. Enligt motionären\r\nbör  mer  resurser  satsas  på  forskning   för  att\r\nutveckla   vindkraftverken  och  för  att  göra  dem\r\nkostnadseffektiva.  Vidare framhålls att designen av\r\nvindkraftverken måste utvecklas i syfte att minimera\r\npåverkan på landskapsbilden.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nSom nämns i budgetpropositionen  beslutade riksdagen\r\nvåren  2002,  med  anledning  av den energipolitiska\r\npropositionen, att ett stöd för teknikutveckling och\r\nmarknadsintroduktion          av         storskaliga\r\nvindkraftstillämpningar   skall   införas.   I   den\r\nproposition   som   förelades   riksdagen   föreslog\r\nregeringen  att särskilda utvecklingsinsatser  skall\r\ngenomföras i  samverkan  med näringslivet för att på\r\nsikt   minska   kostnaderna  för   nyetablering   av\r\nvindkraft i havs-  och fjällområden. I propositionen\r\nbetonades att Sverige skall vara ett föregångsland i\r\nomställningen  till hållbar  utveckling.  Regeringen\r\nbedömde  att  de  resurser   som   finns   inom  den\r\nlångsiktiga   delen   av  1997  års  energipolitiska\r\nprogram,  genom  kommande   elcertifikatssystem  och\r\naviserad  övergångslösning  för   vindkraften,   var\r\notillräckliga    för   att   åstadkomma   en   snabb\r\nkommersialisering     i     dessa    områden.    För\r\nsamverkansprojekt   gällande  teknikutveckling   och\r\nmarknadsintroduktion          av         storskaliga\r\nvindkraftstillämpningar   beräknades   resursbehovet\r\ntill 350 miljoner kronor under en femårsperiod.\r\n\r\nUtskottet anförde i sitt  ställningstagande  (bet.\r\n2001/02:NU17  s. 77) att det, för att på sikt minska\r\nkostnaderna för  nyetablering  av  vindkraft i havs-\r\noch fjällområdena, är befogat med särskilda insatser\r\nför  teknikutveckling  och marknadsintroduktion  för\r\natt påskynda kommersialiseringen i dessa områden.\r\nI  reservationer  (m,  fp;   kd;   mp)   framförde\r\nföreträdare  för  dessa  partier sina synpunkter  på\r\nsärskilda åtgärder för vindkraften.\r\nDet kan i sammanhanget erinras  att det inom ramen\r\nför  1997 års energipolitiska beslut  genomförs  ett\r\nantal   åtgärder  för  att  minska  kostnaderna  för\r\nvindkraften  och  öka  kunskaperna om dess effekter.\r\nDäribland kan nämnas stödet för teknikutveckling och\r\ndemonstration, FoU-programmet Vindforsk (69 miljoner\r\nkronor till forskning under  perioden  2002-2004 för\r\natt   göra   el  från  vindkraften  billigare)   och\r\nnationella  pilotprojekt   för   vindkraftsplanering\r\n(kunskapsuppbyggnad och metodutveckling). Vidare har\r\nEnergimyndigheten,  Naturvårdsverket,  Boverket  och\r\nRiksantikvarieämbetet  nyligen  tagit initiativ till\r\nsamordning av arbeten om vindkraft.\r\n\r\nEnergiforskning (35:5)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag för år 2003 är 438,5\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget används för att finansiera  forsknings- och\r\nutvecklingsinsatser    på   energiområdet.    Enligt\r\nregeringen  beror  det  omfattande  anslagssparandet\r\ntill stor del på de utgiftsbegränsningar  som  fanns\r\nunder  anslaget åren 1999 och 2000. Samtidigt är  en\r\nstor del  av  anslagssparandet  uppbundet  av  redan\r\nfattade beslut. För år 2001 var utfallet 24 miljoner\r\nkronor   högre   än  de  resurser  som  anslogs  för\r\nbudgetåret. Detta  innebär,  enligt  regeringen, att\r\nanslagssparandet  utnyttjas och att verksamheten  nu\r\nkunnat bedrivas i planerad  omfattning.  Regeringens\r\nprognos  för  år  2002  tyder  på  att  verksamheten\r\nsuccessivt  fortsätter att öka. Anslaget räknas  för\r\nbudgetåret 2003  upp  med  8,6  miljoner  kronor med\r\nanledning av att universitets och högskolors premier\r\nför  de statliga avtalsförsäkringarna överförs  från\r\nutgiftsområde        16        Utbildning        och\r\nuniversitetsforskning.  Regeringen  erinrar också om\r\natt  det för närvarande pågår en utvärdering  av  de\r\nlångsiktiga  energipolitiska programåtgärderna (dir.\r\n2001:122),  som   skall   ligga   till   grund   för\r\ninriktningen  av  de  fortsatta  åtgärderna  från år\r\n2005.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  även  att  bemyndigandet  om\r\nekonomiska  åtaganden  under anslaget får uppgå till\r\n810 miljoner kronor för åren 2004-2007.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nAtt energiforskning är angeläget och på sikt bör öka\r\nanförs  det  i  motion  2002/03:N357   (m).  Det  är\r\nemellertid   viktigt   att   energiforskningen    är\r\nlångsiktig    och   inte   direkt   relaterad   till\r\nregeringens kortsiktiga  energipolitik. Motionärerna\r\nmenar   därför  att  forskningsinsatserna   avseende\r\netanolproduktion  från  skogsråvara  skall lyftas ur\r\nenergiforskningsprogrammet.  Som en följd  av  detta\r\nföreslås att anslaget minskas med 30 miljoner kronor\r\ni förhållande till regeringens förslag.\r\n\r\nI    Folkpartiets    ekonomisk-politiska    motion\r\n2002/03:Fi232   och  i  motion   2002/03:N264   (fp)\r\nföreslås - med hänvisning  till  tidigare redovisade\r\nskäl - en besparing med 100 miljoner kronor.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nDe  långsiktiga åtgärderna i dagens  energipolitiska\r\nprogram,  vilket  riksdagen  fattade beslut om våren\r\n1997 (bet. 1996/97:NU12), innehåller  satsningar  på\r\nforskning och teknisk utveckling inom energiområdet.\r\nDen  ekonomiska  planeringsramen för energiforskning\r\n(energiforskning, forskningssamarbete med länderna i\r\nÖsteuropa,   forskning    om    energisystemet   och\r\netanolproduktion från skogsråvara) uppgår till 2 800\r\nmiljoner kronor för perioden 1998-2004.\r\n\r\nUnder  perioden  1998-2002  har  totalt   drygt  2\r\nmiljarder   kronor  anslagits  till  energiforskning\r\n(anslag 35:5,  tidigare  B4).  Till  och med år 2001\r\nuppgår utfallet till 1 275 miljoner kronor.\r\nAnslaget regleras genom förordningen (1998:222) om\r\nstatligt    stöd    till   energiforskning.   Enligt\r\nförordningen  lämnas stöd  till  grundforskning  och\r\nindustriell forskning.  Stödet  till  grundforskning\r\nfår motsvara hela kostnaden för projektet medan stöd\r\ntill industriell forskning får lämnas med högst 50 %\r\nav kostnaden för projektet.\r\nInnevarande   budgetår   disponeras  anslaget   av\r\nVetenskapsrådet,       Statens      energimyndighet,\r\nForskningsrådet  för  miljö,  areella  näringar  och\r\nsamhällbyggande,   Verket    för   innovationssystem\r\n(Vinnova) och regeringen. Av 2002 års regleringsbrev\r\nför  utgiftsområde  21 Energi framgår  att  anslaget\r\nomfattar 13 anslagsposter. Dessa är följande: Natur-\r\noch  teknikvetenskaplig  forskning,  Basteknologier,\r\nBioenergi,    Bebyggelse,    Transporter,   Nordiska\r\nenergiforskningsprogrammet, Regeringens disposition,\r\nAllmänna    energisystemstudier,     Internationellt\r\nsamarbete,   Strategisk   energisystemkompetens   på\r\nStatens   energimyndighet,   Forskningssamarbete   i\r\nÖstersjöregionen, Etanolproduktion  från skogsråvara\r\nsamt     Samverkansprogram     för     miljöanpassad\r\nfordonsteknik.  Enligt  villkoren i regleringsbrevet\r\nfår   anslaget  användas  för   medfinansiering   av\r\ninsatser  och  åtgärder  inom  ramen  för  regionala\r\ntillväxtavtal, som överensstämmer med övriga villkor\r\nför    anslaget    och   energipolitiska   mål   för\r\nverksamheten.\r\n\r\nEnergiteknikstöd (35:6)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag för år 2003 är 131,2\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget används för  att  främja utvecklingen av ny\r\nenergiteknik   genom   stöd   till   forskning   och\r\nutveckling  inom  enskilda  projekt  eller  program.\r\nEnligt regeringen beror anslagssparandets omfattning\r\ntill stor del på de utgiftsbegränsningar  som  fanns\r\nunder  anslaget åren 1999 och 2000. Samtidigt är  en\r\nstor del  av  anslagssparandet  uppbundet  av  redan\r\nfattade beslut. För år 2001 var utfallet 94 miljoner\r\nkronor   högre   än  de  resurser  som  anslogs  för\r\nbudgetåret. Den prognos  regeringen  gör för år 2002\r\npekar  på  en  fortsatt  ökande verksamhet  och  ett\r\nsuccessivt minskat anslagssparande.  Anslaget räknas\r\nför budgetåret 2003 upp med 1,2 miljoner  kronor med\r\nanledning av att universitets och högskolors premier\r\nför  de statliga avtalsförsäkringarna överförs  från\r\nutgiftsområde        16        Utbildning        och\r\nuniversitetsforskning.  I  propositionen  erinras  -\r\nliksom  under  föregående  anslag  -  om att det för\r\nnärvarande  pågår  en  utvärdering av de långsiktiga\r\nenergipolitiska programåtgärderna,  som  skall ligga\r\ntill   grund   för   inriktningen  av  de  fortsatta\r\nåtgärderna från år 2005.\r\n\r\nRegeringen föreslår  även  att  bemyndigandet  om\r\nekonomiska  åtaganden  under anslaget får uppgå till\r\n350 miljoner kronor för åren 2004-2007.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nVikten av utveckling av  ny energiteknik understryks\r\ni  motion  2002/03:N357 (m).  Motionärerna  ser  det\r\nemellertid  inte  som  rimligt  att  anslaget  skall\r\nomfatta  verksamheter  kopplade  till  de  regionala\r\ntillväxtavtalen.  Därför  föreslås  en  minskning av\r\nanslaget  med 10 miljoner kronor i förhållande  till\r\nregeringens förslag.\r\n\r\nI    Folkpartiets    ekonomisk-politiska    motion\r\n2002/03:Fi232   och   i   motion  2002/03:N264  (fp)\r\nföreslås - med hänvisning till  tidigare  redovisade\r\nskäl - en besparing med 131 miljoner kronor.\r\nKristdemokraterna framhåller i motion 2002/03:N390\r\nfrämjandet  av  utveckling av ny energiteknik  genom\r\nforskning  och  utveckling   som  mycket  angeläget.\r\nMotionärerna är dock tveksamma  till  om de anslagna\r\nmedlen  kommer att efterfrågas fullt ut,  varför  de\r\nföreslår   -   med   hänvisning  till  tidigare  års\r\nanslagssparande  -  att   anslaget  minskas  med  30\r\nmiljoner  kronor  i  förhållande   till  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nDe  långsiktiga  åtgärderna i dagens energipolitiska\r\nprogram, vilket riksdagen  fattade  beslut  om våren\r\n1997, innehåller satsningar på forskning och teknisk\r\nutveckling   inom   energiområdet.   Den  ekonomiska\r\nplaneringsramen för energiteknikstöd uppgår till 870\r\nmiljoner kronor för perioden 1998-2004.\r\n\r\nUnder perioden 1998-2002 har totalt  610  miljoner\r\nkronor anslagits till energiteknikstöd (anslag 35:6,\r\ntidigare  B5).  Till och med år 2001 uppgår utfallet\r\ntill 559 miljoner kronor.\r\nEnergiteknikstödet   regleras  genom  förordningen\r\n(1998:653) om statligt stöd för energiteknik. Enligt\r\nförordningen  får  stöd lämnas  till  forskning  och\r\nutveckling i projekt  och  sammanhållna program samt\r\ntill svenskt och internationellt forskningssamarbete\r\nsom   syftar   till   att  utveckla,   prova   eller\r\ndemonstrera  ny  energiteknik   i  fullskale-  eller\r\nförsöksanläggningar, eller utveckla, praktiskt prova\r\neller   demonstrera   system   där  ny  energiteknik\r\nutnyttjas. Stödet får lämnas som  bidrag  eller lån.\r\nFör  grundforskning  och  industriell forskning  får\r\nstöd  lämnas  med  högst  50  %   av  kostnaden  för\r\nprojektet.   Stöd   till   utveckling  innan   varan\r\nintroduceras på marknaden får  lämnas med högst 25 %\r\nav kostnaden då det utgår som bidrag  och  med högst\r\n40 % då det skall återbetalas. Stödnivån beträffande\r\nstödet  som  avser  utveckling  av  varan  innan den\r\nintroduceras   på   marknaden   får   höjas  med  10\r\nprocentenheter   om   det   lämnas  till  små  eller\r\nmedelstora företag.\r\nInnevarande   budgetår  disponeras   anslaget   av\r\nStatens energimyndighet  och  Vinnova.  Av  2002 års\r\nregleringsbrev  för  utgiftsområde 21 Energi framgår\r\natt    anslaget    omfattar    två    anslagsposter:\r\nEnergiteknikstöd    och     Samverkansprogram    för\r\nmiljöanpassad  fordonsteknik.   Enligt  villkoren  i\r\nregleringsbrevet    får   anslaget   användas    för\r\nmedfinansiering av insatser  och åtgärder inom ramen\r\nför regionala tillväxtavtal, som  överensstämmer med\r\növriga villkor för anslaget och energipolitiska  mål\r\nför verksamheten.\r\n\r\nIntroduktion av ny energiteknik (35:7)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag för år 2003 är 230,1\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget avser bidrag för att främja utvecklingen av\r\nteknik  som  baserar sig på förnybara energislag och\r\neffektiv energianvändning i industriella processer i\r\nförsöks-  eller   fullskaleanläggningar.  Vidare  är\r\nanslaget  avsett  för  svenskt  och  internationellt\r\nforsknings- och utvecklingsarbete.  För  år 2001 var\r\nutfallet  127  miljoner  kronor  mindre  än anslaget\r\nbelopp. Utfallet för år 2001 är emellertid betydligt\r\nhögre    än    föregående   år.   Det   ackumulerade\r\nanslagssparandet  är stort. I propositionen sägs det\r\natt det hittills låga  utfallet  beror  på  att  det\r\nkrävs  lång  tid  för  att  initiera  projekt av den\r\nkaraktär  som  stöds inom anslaget. Anslaget  räknas\r\nför budgetåret 2003  upp  med  0,1 miljon kronor med\r\nanledning av att universitets och högskolors premier\r\nför de statliga avtalsförsäkringarna  överförs  från\r\nutgiftsområde        16        Utbildning        och\r\nuniversitetsforskning.  Regeringen  erinrar även här\r\nom att det för närvarande pågår en utvärdering av de\r\nlångsiktiga  energipolitiska programåtgärderna,  som\r\nskall  ligga  till  grund  för  inriktningen  av  de\r\nfortsatta åtgärderna från år 2005.\r\n\r\nRegeringen föreslår härutöver att bemyndigandet om\r\nekonomiska åtaganden  under  anslaget får uppgå till\r\n500 miljoner kronor för åren 2004-2007.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:N357 (m) yrkas  att  anslaget skall\r\nminskas  med  20 miljoner kronor i förhållande  till\r\nregeringens  förslag.   Skälet  till  detta  är  att\r\nmotionärerna inte ser det  som  rimligt att anslaget\r\nomfattar  verksamheter  kopplade till  de  regionala\r\ntillväxtavtalen.\r\n\r\nI    Folkpartiets    ekonomisk-politiska    motion\r\n2002/03:Fi232   och  i  motion   2002/03:N264   (fp)\r\nföreslås - med hänvisning  till  tidigare redovisade\r\nskäl - en besparing med 230 miljoner kronor.\r\nAtt främja utvecklingen av teknik  som baserar sig\r\npå     förnybara     energislag     och     effektiv\r\nenergianvändning  i industriella processer framhålls\r\ni   motion   2002/03:N390    (kd)   som   angeläget.\r\nMotionärerna är dock tveksamma  till  om de anslagna\r\nmedlen  kommer att efterfrågas fullt ut,  varför  de\r\nföreslår   -   med   hänvisning  till  tidigare  års\r\nanslagssparande  -  att   anslaget  minskas  med  50\r\nmiljoner  kronor  i  förhållande   till  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nDe  långsiktiga  åtgärderna i dagens energipolitiska\r\nprogram, vilket riksdagen  fattade  beslut  om våren\r\n1997, innehåller satsningar på forskning och teknisk\r\nutveckling   inom   energiområdet.   Den  ekonomiska\r\nplaneringsramen för introduktion av ny  energiteknik\r\nuppgår  till  1 610  miljoner  kronor  för  perioden\r\n1998-2004.\r\n\r\nUnder perioden 1998-2002 har totalt 1 080 miljoner\r\nkronor    anslagits    till   introduktion   av   ny\r\nenergiteknik (anslag 35:7,  tidigare  B6).  Till och\r\nmed  år  2001  uppgår  utfallet  till  273  miljoner\r\nkronor.\r\nBidrag   för   introduktion   av  ny  energiteknik\r\nregleras    genom    förordningen   (1998:654)    om\r\nenergiteknikbidrag. Enligt  förordningen  får bidrag\r\nlämnas för att främja utvecklingen av teknik baserad\r\npå     förnybara     energislag     och     effektiv\r\nenergianvändning i industriella processer i försöks-\r\neller  fullskaleanläggningar.  Bidraget  får  lämnas\r\ntill   enskilda   projekt   samt  till  svenskt  och\r\ninternationellt            forsknings-           och\r\nutvecklingssamarbete. Bidraget  får uppgå till högst\r\n50  %  av  kostnaden  för  projektet  om  det  avser\r\nindustriell  forskning och högst 25 % om  det  avser\r\nutveckling innan varan introduceras på marknaden. Om\r\nstöd lämnas till  små  eller  medelstora företag får\r\nstödnivån  höjas  med  10 procentenheter  om  stödet\r\navser   utveckling  innan  varan   introduceras   på\r\nmarknaden.\r\nAnslaget disponeras av Statens energimyndighet. Av\r\n2002 års  regleringsbrev för utgiftsområde 21 Energi\r\nframgår    att    anslaget    får    användas    för\r\nmedfinansiering  av insatser och åtgärder inom ramen\r\nför regionala tillväxtavtal,  som överensstämmer med\r\növriga villkor för anslaget och  energipolitiska mål\r\nför verksamheten.\r\n\r\nEnergipolitiskt motiverade internationella\r\nklimatinsatser (35:8)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag för  år  2003  är 50\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget   avser   insatser   för   att   förbereda,\r\ngenomföra,  utvärdera och utveckla metoder för  s.k.\r\ngemensamt   genomförande    och    projekt   rörande\r\nmekanismen  för ren utveckling. För budgetåret  2001\r\nvar utfallet  25  miljoner  kronor lägre än anslagna\r\nresurser.   Därtill  finns  ett  stort   ackumulerat\r\nanslagssparande.  Det  begränsade  utfallet  och det\r\nbetydande  anslagssparandet  beror enligt regeringen\r\npå  att  förhandlingsprocessen för  att  formalisera\r\nregler,  riktlinjer,   villkor  och  avtal  för  att\r\nberäkna och kreditera utsläppsminskningarna fortsatt\r\nunder  år  2001 och därmed  försvårat  och  fördröjt\r\ninvesteringsprojekten.  Beträffande år 2002 sägs det\r\ni propositionen att prognosen  pekar  på  en  ökande\r\nomfattning  av verksamheten, men att utgifterna  kan\r\nkomma  att  bli   lägre  än  anslagna  resurser  för\r\nbudgetåret.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  även  att  bemyndigandet  om\r\nekonomiska åtaganden  under  anslaget får uppgå till\r\n60 miljoner kronor för åren 2004-2006.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nInsatser för att utveckla metoder för s.k. gemensamt\r\ngenomförande och projekt rörande  mekanismen för ren\r\nutveckling framhålls i motion 2002/03:N390  (kd) som\r\nmycket  angelägna,  och motionärerna betonar att  de\r\nvill stödja en långsiktig  satsning på detta område.\r\nMotionärerna gör dock bedömningen - utifrån tidigare\r\nårs kraftiga anslagssparande - att verksamheten inte\r\nkommer   att  förbruka  de  medel   som   regeringen\r\nföreslagit  för  år  2003, varför anslagen avvisas i\r\nsin   helhet.   Anslaget  bör   i   stället   räknas\r\nverksamheten till  godo  i  framtiden,  sägs  det  i\r\nmotionen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nDe  långsiktiga  åtgärderna i dagens energipolitiska\r\nprogram innehåller  även  energipolitiskt motiverade\r\ninternationella   klimatinsatser.   Den   ekonomiska\r\nplaneringsramen för  dessa  insatser uppgår till 350\r\nmiljoner kronor för perioden 1998-2004.\r\n\r\nUnder perioden 1998-2002 har  totalt  250 miljoner\r\nkronor  anslagits  till  energipolitiskt  motiverade\r\ninternationella    klimatinsatser    (anslag   35:8,\r\ntidigare  B7). Till och med år 2001 uppgår  utfallet\r\ntill ca 78 miljoner kronor.\r\nInnevarande   budgetår   disponeras   anslaget  av\r\nStatens  energimyndighet  och Regeringskansliet.  Av\r\n2002 års regleringsbrev för  utgiftsområde 21 Energi\r\nframgår att Energimyndigheten  skall,  med syfte att\r\nkostnadseffektivt      motverka      utsläpp      av\r\nklimatpåverkande           gaser,           förvärva\r\nutsläppsreduktionsenheter genom utförande av projekt\r\nenligt    Kyotoprotokollets   flexibla   mekanismer.\r\nProjekten skall avse investeringar i effektivisering\r\nav   produktion    och   distribution   av   energi,\r\nföreträdesvis baserade på förnybara energikällor för\r\nuppvärmning  eller elproduktion.  Anslagsposten  får\r\näven  disponeras   för   finansiering   av   svenskt\r\ndeltagande  i  det  internationella  initiativet CTI\r\n(Climate  Technology  Initiative)  för  att   främja\r\nutvecklingen  och  spridningen  av  teknik  för  att\r\nminska  utsläpp av koldioxid och andra utsläpp under\r\nförutsättning  att  detta  samarbetsprogram inrättas\r\nsom en särskild aktivitet inom  det  internationella\r\nenergiorganet IEA (International Energy Agency). Den\r\ndel  som disponeras av Regeringskansliet  är  avsedd\r\natt   finansiera    deltagande    i    Världsbankens\r\npilotverksamhet  för flexibla mekanismer  och  andra\r\ninternationellt      motiverade      internationella\r\nklimatinsatser.\r\n\r\nSkydd till småskalig elproduktion (35:9)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till  anslag  för år 2003 är 100\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget disponeras av Energimyndigheten  och  avser\r\ndriftsstöd   till   småskalig  elproduktion.  Stödet\r\nutbetalas med 9 öre per  kWh  el  som  produceras  i\r\nelproduktionsanläggningar  med  en  effekt  om högst\r\n1 500 kW.\r\n\r\nÅr 2002 var anslaget 285 miljoner kronor, varav 75\r\nmiljoner   kronor   anvisades  på  tilläggsbudget  i\r\nsamband med den ekonomiska  vårpropositionen  (prop.\r\n2001/02:100  s.  154) för att klara de utbetalningar\r\nsom sker första kvartalet  2003.  Stödet avses under\r\når    2003    ersättas   av   elcertifikatssystemet.\r\nRegeringen bedömer att nu föreslagna resurser täcker\r\ndet     stödbehov    som     finns     till     dess\r\nelcertifikatssystemet träder i kraft den 1 maj 2003.\r\n\r\nErsättning för vissa kostnader vid avveckling\r\nav en reaktor vid Barsebäcksverket (35:10)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag för år 2003 är 346,4\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget  infördes  den 1 juli 2000. Det skall täcka\r\nstatens   åtaganden   om    ersättning    av   vissa\r\nmerkostnader  som  uppstår till följd av driften  av\r\nden första reaktorn  i  Barsebäcksverken har upphört\r\nenligt avtal som träffats mellan staten, Sydkraft AB\r\noch   Vattenfall   AB.  Ersättningen   skall   täcka\r\nmerkostnader för dels avställnings- och servicedrift\r\nav  den  första reaktorn  i  Barsebäcksverken,  dels\r\nsingeldrift     av     den    andra    reaktorn    i\r\nBarsebäcksverken.  Ersättning   kan   lämnas  längst\r\nt.o.m. år 2017.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI     Folkpartiets     ekonomisk-politiska    motion\r\n2002/03:Fi232   och  i  motion   2002/03:N264   (fp)\r\nföreslås - med hänvisning  till  tidigare redovisade\r\nskäl  -  en  besparing  med 346 miljoner  kronor  på\r\nanslaget.\r\n\r\n\r\nStatlig prisgaranti elcertifikat (35:11)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens förslag till anslag för år 2003 är 0 kr.\r\n\r\nAnslaget avser statlig prisgaranti för elcertifikat.\r\nRegeringen avser återkomma  till  riksdagen  med ett\r\nförslag      till      lag      om     elcertifikat.\r\nElcertifikatssystemet syftar till att ersätta dagens\r\nstödsystem  för förnybar elproduktion.  För  att  ge\r\nproducenterna    ett    skydd   mot   alltför   låga\r\ncertifikatspriser  ges  under  en  inledande  period\r\n(2003-2007)  ett  garantipris   för  elcertifikaten.\r\nPrisgarantin utfaller emellertid  först  efter årets\r\nslut.   Elcertifikat   avses   kunna  lösas  in  hos\r\nEnergimyndigheten. Regeringen avser  återkomma  till\r\nden  fortsatta  finansieringen i budgetpropositionen\r\nför år 2004.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nRegeringen redovisade våren 2000 i en proposition om\r\nekonomiska  förutsättningar  för  elproduktion  från\r\nförnybara   energikällor    (prop.    1999/2000:134)\r\nriktlinjer     beträffande    en    ny    och    mer\r\nmarknadsorienterad  stödform  för  elproduktion från\r\nförnybara energikällor. Riktlinjerna innebar att ett\r\nsamlat  system  för  att  främja  el från  förnybara\r\nenergikällor  skulle tas fram och träda  i  kraft  i\r\njanuari 2003. Vidare skulle systemet bygga på handel\r\nmed elcertifikat,  kombinerad  med en skyldighet att\r\ninkludera  en viss andel förnybar  el  i  elleverans\r\neller elinköp. Propositionen behandlades hösten 2000\r\nav riksdagen.  Utskottet  (bet. 2000/01:NU3) ställde\r\nsig bakom regeringens förslag och framhöll bl.a. att\r\ndet nya systemet kommer att skapa möjligheter för en\r\nfortsatt  utbyggnad av elproduktion  från  förnybara\r\nenergikällor, samtidigt som det kommer att stimulera\r\nen marknadsdynamik  som främjar kostnadseffektivitet\r\noch teknikutveckling.  I  en reservation (m, kd, fp)\r\nuttryckte dessa partier sin ståndpunkt i frågan.\r\n\r\nI 2002 års energipolitiska  proposition redovisade\r\nregeringen  sina överväganden om  införande  av  ett\r\nsystem  för handel  med  elcertifikat  i  syfte  att\r\nfrämja  elproduktion  från  förnybara  energikällor.\r\nEnligt regeringen  borde  en  lag om ett kvotbaserat\r\nelcertifikatsystem för att främja  elproduktion från\r\nförnybara energikällor införas, och  systemet  borde\r\nträda  i  kraft  den 1 januari 2003. Utskottet (bet.\r\n2001/02:NU17 s. 70) instämde i regeringens bedömning\r\natt ett sådant certifikatssystem  bör  införas den 1\r\njanuari  2003  och  noterade  samtidigt  regeringens\r\navsikt  att  återkomma  till riksdagen under  hösten\r\n2002 med ett lagförslag i frågan.\r\nEtt  lagförslag  har  dock   ännu   ej   förelagts\r\nriksdagen.  I  budgetpropositionen  anger regeringen\r\natt ett elcertifikatssystem skall träda  i kraft den\r\n1  maj  2003.  Enligt  den information som inhämtats\r\nkommer  en proposition att  föreläggas  riksdagen  i\r\ndecember 2002.\r\n\r\nKärnsäkerhet i Östeuropa\r\n\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI    Folkpartiets     ekonomisk-politiska     motion\r\n2002/03:Fi232   och   i   motion  2002/03:N264  (fp)\r\nföreslås att ett nytt statligt  anslag  uppförs  och\r\natt  för år 2003 50 miljoner kronor anvisas för stöd\r\ntill kärnsäkerhet i Östeuropa.\r\n\r\n\r\nForskning och utveckling av solcells- och\r\nvätgasbaserade system\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI Kristdemokraternas  motion  2002/03:N390  föreslås\r\natt  50 miljoner kronor anvisas på ett nytt statligt\r\nanslag för forskning och utveckling av solcells- och\r\nvätgasbaserade  system.  Motionärerna framhåller att\r\nSverige har en framskjuten  position  när det gäller\r\nforskning och utveckling på båda dessa  områden  och\r\natt  dessa tekniker kan komma att bli mycket viktiga\r\nnär det gäller den framtida energiförsörjningen.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nUtskottet behandlar först frågan om anslag m.m. inom\r\nutgiftsområde  21 Energi och därefter separat frågan\r\nom en redovisning av anslag för år 2004.\r\n\r\nAnslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi\r\n\r\nUtskottet  ansluter   sig   till  de  av  regeringen\r\nframlagda    förslagen    till   anslag    m.m.    i\r\nbudgetpropositionen,  dock  med  den  ändringen  att\r\nanslaget  (35:11)  för den statliga  prisgarantin  i\r\nfråga om elcertifikat skall utgå.\r\n\r\nI  motionerna  2002/03:Fi232   (fp),  2002/03:N264\r\n(fp),   2002/03:N357   (m)  och  2002/03:N390   (kd)\r\nförordas andra belopp än  regeringen  föreslagit för\r\nolika    anslag    inom   utgiftsområdet.   Moderata\r\nsamlingspartiet vill  göra  besparingar  på anslagen\r\n35:1-7   med  sammanlagt  ca  318  miljoner  kronor.\r\nFolkpartiet  föreslår  en minskning med totalt 1 058\r\nmiljoner   kronor  i  jämförelse   med   regeringens\r\nförslag. Besparingarna  som förordas gäller anslagen\r\n35:1-7 och 10. Därtill föreslås  att ett nytt anslag\r\n(50  miljoner kronor) upprättas för  kärnsäkerhet  i\r\nÖsteuropa.     Kristdemokraterna     föreslår    att\r\nbesparingar görs på anslagen 35:1, 2,  6,  7  och  8\r\nsamt  förordar  att  ett  nytt  anslag  (50 miljoner\r\nkronor)  upprättas  för forskning och utveckling  av\r\nsolcells-  och  vätgasbaserade   system.  Sammanlagt\r\ninnebär  förslagen  en  minskning  med   totalt  135\r\nmiljoner   kronor   i   jämförelse  med  regeringens\r\nförslag.\r\nNäringsutskottet har i  ett  yttrande  - i form av\r\nett    protokollsutdrag   -   till   finansutskottet\r\ntillstyrkt   regeringens   förslag  till  ramar  för\r\nutgiftsområdet.  Av protokollsutdraget  framgår  att\r\nföreträdarna    för    Moderata     samlingspartiet,\r\nFolkpartiet    och   Kristdemokraterna   tillstyrkte\r\nförslagen i respektive  partimotion. Finansutskottet\r\nhar    nyligen   (bet.   2002/03:FiU1)    tillstyrkt\r\nregeringens  förslag  till anslagsramar för samtliga\r\npolitikområden i budgeten.  Utskottet  utgår  i  det\r\nföljande från att den föreslagna ramen ligger fast.\r\nAv    särskilda    yttranden   till   föreliggande\r\nbetänkande framgår att  företrädarna  för  de nämnda\r\npartierna  vidhåller  sina  förslag  till ramar  för\r\nolika  utgiftsområden och att de därför  väljer  att\r\ninte  delta  i  beslutet  om  anslagsfördelning  för\r\nutgiftsområde 21 Energi.\r\nBeträffande  anslaget  (35:11) Statlig prisgaranti\r\nelcertifikat,   som  för  budgetåret   2003   enligt\r\nregeringens förslag  skall  upptas till 0 kr, är det\r\nutskottets mening att riksdagen  skall  besluta  att\r\ndetta  anslag  skall  utgå.  Skälet  till utskottets\r\nförslag är att inga medel anslås för år 2003 och att\r\nriksdagen  ännu  ej  fattat beslut i frågan  om  det\r\nregelverk som skall gälla för elcertifikatssystemet.\r\nUtskottet   övergår  därmed   till   att   närmare\r\nkommentera några i detta avsnitt berörda motioner.\r\nNär   det   gäller    förslaget    i    motionerna\r\n2002/03:Fi232  (fp)  och  2002/03: N264 (fp) om  att\r\ninom utgiftsområde 21 Energi upprätta ett anslag för\r\nkärnsäkerhet i Östeuropa vill  utskottet  erinra  om\r\natt   kärnsäkerhet   i   Östeuropa  finansieras  via\r\nanslaget (9:1) Samarbete med  Central- och Östeuropa\r\ninom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. För år\r\n2003 föreslås i budgetpropositionen att 749 miljoner\r\nkronor  anslås  under  detta  anslag.   Ett  svenskt\r\nkärnsäkerhetsprogram  bedrivs och kanaliseras  genom\r\nStatens  kärnkraftinspektion   (SKI)   och   Statens\r\nstrålskyddsinstitut  (SSI). Målet med programmet  är\r\natt så långt som möjligt  minska  sannolikheten  för\r\natt   en   kärnkraftsolycka  med  stora  radioaktiva\r\nutsläpp skall  inträffa  vid  något  kärnkraftverk i\r\nsamarbetsområdet.\r\nI  motion 2002/03:N390 (kd) har, som  nämnts,  ett\r\nnytt  anslag   för   forskning   och  utveckling  av\r\nsolcells-  och  vätgasbaserade  system  föreslagits.\r\nDärvid  vill  utskottet  framhålla de  insatser  som\r\nredan i dag görs på detta  område.  Forskningen  vid\r\nÅngström Solar Center finansieras för närvarande med\r\n20    miljoner    kronor    årligen    av    Statens\r\nenergimyndighet  och  Stiftelsen för miljöstrategisk\r\nforskning (MISTRA). När  det  gäller  vätgasbaserade\r\nenergisystem kan nämnas att Energimyndigheten  under\r\når   2001  beviljade  ca  14  miljoner  kronor  till\r\nforskning   på   området,  vilket  bl.a.  inkluderar\r\nartificiell  fotosyntes   och  bränsleceller.  Andra\r\nfinansiärer  såsom  MISTRA och  Vinnova  finansierar\r\näven  forskning  och  utveckling   av  relevans  för\r\nområdet.\r\nMed  det  anförda  tillstyrker  utskottet   de  av\r\nregeringen  föreslagna  anslagen för budgetåret 2003\r\nför utgiftsområde 21, med den ändringen att anslaget\r\n(35:11) Statlig prisgaranti  elcertifikat skall utgå\r\ni enlighet med vad utskottet ovan anfört. Utskottets\r\nförslag till anslag för utgiftsområde  21 Energi för\r\når  2003 redovisas i bilaga 3. Likaså tillstyrks  de\r\növriga här berörda förslagen till riksdagsbeslut som\r\nframlagts  i budgetpropositionen. Samtliga mot detta\r\nstående motionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\nRedovisning av anslag för år 2004\r\n\r\nI    motion    2002/03:N394     (c)    begärs    ett\r\nriksdagsuttalande om att regeringen  i  samband  med\r\n2003   års   vårproposition   skall  återkomma  till\r\nriksdagen   med   en   redovisning   av    hur   det\r\nenergipolitiska beslut riksdagen fattade våren  2002\r\nskall   finansieras   år   2004  och  därefter.  Med\r\nanledning  av  vad  som  framförs  i  motionen  vill\r\nutskottet anföra följande.\r\n\r\nI  2002  års  energipolitiska  proposition  (prop.\r\n2001/02:143) framhölls,  som tidigare nämnts, att de\r\nenergipolitiska   åtgärderna    som    inrymdes    i\r\nenergiöverenskommelsen  innebär statliga utgifter om\r\ntotalt   ca   1 710   miljoner   kronor   under   en\r\nsexårsperiod. Därtill uppgavs  att  åtgärderna skall\r\nfinansieras fullt ut. I den budgetproposition som nu\r\nförelagts riksdagen för behandling beräknas upptagna\r\nanslag för år 2004 uppgå till 1 310 miljoner kronor.\r\nBeträffande fem av anslagen meddelar dock regeringen\r\natt   den   avser   återkomma   till  den  fortsatta\r\nfinansieringen  för  resten  av  programperioden   i\r\nbudgetpropositionen för år 2004. De berörda anslagen\r\ninom     utgiftsområdet     är     (35:1)    Statens\r\nenergimyndighet:    Förvaltningskostnader,    (35:2)\r\nInsatser  för effektivare  energianvändning,  (35:3)\r\nTeknikupphandling  och  marknadsintroduktion, (35:4)\r\nStöd  till  marknadsintroduktion  av  vindkraft  och\r\n(35:11) Statlig prisgaranti elcertifikat.\r\nUtskottet kan konstatera att regeringen i fråga om\r\ntvå av anslagen  (35:3 och 35:4) av riksdagen begärt\r\nbemyndiganden att  besluta  om  åtgärder som innebär\r\nutgifter  under åren 2004-2007. Dessa  bemyndiganden\r\ninnebär, under  förutsättning  att  de  godkänns  av\r\nriksdagen   i   enlighet   vad   utskottet  tidigare\r\nförordat,  att  investeringsbeslut kan  fattas  utan\r\nrisk för att finansieringen  upphör  efter  år 2003.\r\nVidare  bör  det erinras om att utskottet föreslagit\r\natt    anslaget    (35:11)    Statlig    prisgaranti\r\nelcertifikat skall utgå.\r\nDet är emellertid utskottets uppfattning, i likhet\r\nmed motionärernas, att  det är viktigt att det i ett\r\nså   tidigt   skede  som  möjligt   tydliggörs   hur\r\nfinansieringen kommer att se ut.\r\nUtskottet menar  därför  att  riksdagen bör begära\r\natt  regeringen i 2003 års vårproposition  redovisar\r\nde beräknade anslagsnivåerna för år 2004 beträffande\r\nde nyssnämnda anslagen. Det innebär att det aktuella\r\nyrkandet    i    motion    2002/03:N394   (c)   blir\r\ntillgodosett.\r\n\r\nAffärsverket svenska kraftnät\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör godkänna regeringens  framlagda\r\nförslag  till  investeringsplan  för perioden\r\n2003-2005 och finansiella befogenheter för år\r\n2003 för Affärsverket svenska kraftnät.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nInvesteringsplan\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  riksdagen  godkänner  den\r\ninvesteringsplan som Affärsverket  svenska  kraftnät\r\nhar föreslagit för perioden 2003-2005.\r\n\r\nSvenska  kraftnäts förslag till investerings-  och\r\nfinansieringsplan    för    åren    2003-2005    för\r\naffärsverkskoncernen       innefattar      planerade\r\ninvesteringar  inom  affärsverkskoncernen  till  ett\r\nbelopp om 1 980 miljoner  kronor, varav 645 miljoner\r\nkronor   avser   investeringar    under   år   2003.\r\nInvesteringarna i stamnätet skall genomföras  dels i\r\nbefintliga  anläggningar,  s.k. reinvesteringar,  om\r\n695  miljoner  kronor, dels som  nyinvesteringar  om\r\n1 285 miljoner kronor.  Av  nyinvesteringarna  avser\r\n170  miljoner  kronor investeringar i utrustning för\r\ntelekommunikation. Svenska kraftnät kommer att kunna\r\nfinansiera investeringarna  med egna medel under den\r\nkommande   treårsperioden.   Avkastningskravet   för\r\naffärsverkskoncernen är 7 % på justerat eget kapital\r\nefter skatt. Soliditeten skall vara lägst 38 %.\r\n\r\nFinansiella befogenheter\r\n\r\nRegeringen    föreslår    att    riksdagen    lämnar\r\nbemyndiganden till regeringen enligt följande:\r\n\r\n·  att under år 2003 teckna borgen för lån och lämna\r\nkreditgarantier    intill    ett    belopp     om\r\n1 500 000 000  kr  till  förmån för bolag i vilka\r\nSvenska kraftnät förvaltar statens aktier,\r\n·\r\n·  att dels förvärva aktier i  aktiebolag som verkar\r\ninom  Svenska  kraftnäts verksamhetsområde,  dels\r\nbilda aktiebolag  som  skall  verka  inom Svenska\r\nkraftnäts verksamhetsområde intill ett  belopp om\r\n150 000 000 kr samt att avyttra aktier intill ett\r\nbelopp om 150 000 000 kr,\r\n·\r\n·  att för år 2003 låta Svenska kraftnät ta  upp lån\r\ni och utanför Riksgäldskontoret intill ett belopp\r\nom 1 500 000 000 kr,\r\n·\r\n·  att  för  år  2003  låta Svenska kraftnät placera\r\nlikvida medel i och utanför Riksgäldskontoret,\r\n·\r\n·  att för år 2003 låta  Svenska kraftnät besluta om\r\nförvärv och bildande av  bolag  som  skall  verka\r\ninom  Svenska  kraftnäts verksamhetsområde intill\r\nett belopp om 10 000 000  kr  samt avyttra aktier\r\nintill ett belopp om 10 000 000 kr,\r\n·\r\n·  att  för år 2003 ge Svenska kraftnät  rätten  att\r\nlämna delägarlån och teckna borgen för lån intill\r\nett belopp  om  270 000 000  kr  till  förmån för\r\nbolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar  statens\r\naktier.\r\n·\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att  erinra  och  tillstyrker\r\ndärmed   regeringens   framlagda   förslag   rörande\r\nverksamheten vid Svenska kraftnät.\r\n\r\n\r\nVattenfall AB och brunkolsbrytning i\r\nTyskland\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motionsyrkanden rörande\r\nVattenfall   AB   och    brunkolsbrytning   i\r\nTyskland. Enligt utskottets uppfattning finns\r\ninte  skäl  för  riksdagen  att   göra  något\r\nuttalande     i     denna    fråga.    Jämför\r\nreservationerna 6 (fp, kd) och 7 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:N264  (fp)  anförs  att den förtida\r\navvecklingen  av  en väl fungerande kärnkraft  leder\r\ntill  att  Sverige tvingas  importera  fossilbaserad\r\nelektricitet  från  Danmark  och Tyskland. Detta har\r\näven fått andra konsekvenser, sägs det i motionen. I\r\nTyskland hotas gamla kulturvärden  i byn Horno av de\r\nintressen  Vattenfall  AB  har  i  brunkolsbrytning.\r\nRiksdagen   bör,  enligt  motionärerna,   göra   ett\r\nuttalande  om   att   regeringen  skall  ta  upp  en\r\ndiskussion med Vattenfall  om  hur detta projekt kan\r\navbrytas.\r\n\r\nEnligt vad som anförs i motion  2002/03:N335  (mp)\r\nstrider  Vattenfall  AB:s  agerande  när  det gäller\r\nbrunkolsbrytning  i  Tyskland mot Europakonventionen\r\nför skydd av nationella  minoriteter,  mot principen\r\nom  hållbar  utveckling  och  mot  de  av  riksdagen\r\nfastställda miljömålen. Vattenfalls agerande innebär\r\näven  att  företaget  inte  lever  upp till den egna\r\nfastställda   miljöetiska   policyn,  sägs   det   i\r\nmotionen.  En stor del av den  brunkolsbrytning  som\r\npågår  i östra  Tyskland,  i  vilken  Vattenfall  är\r\ninvolverad,  bedrivs  inom den sorbiska minoritetens\r\ntraditionella   bosättningsområde.    Den   sorbiska\r\nminoritetsgruppen    är    nu    direkt   hotad   av\r\nbrunkolsbrytningen      genom      den     planerade\r\ntvångsförflyttningen  från byn Horno.  Detta,  menar\r\nmotionären, står i strid  med Europakonventionen för\r\nskydd av nationella minoriteter,  som  även  Sverige\r\nundertecknat.  Vidare framhålls att utnyttjandet  av\r\nbrunkol är en verksamhet  som  är  oförenlig  med en\r\nekologiskt  och  socialt  hållbar  framtidsstrategi.\r\nUtnyttjandet av brunkol strider även mot flera av de\r\nsvenska      miljömålen.      När     det     gäller\r\ntvångsförflyttningen av den sorbiska  minoriteten  i\r\nHorno   har  Vattenfall  inte  heller  tillvaratagit\r\nmänskliga  och  miljömässiga hänsyn, och därmed inte\r\nheller  levt upp till  företagets  egna  miljöetiska\r\nkrav, sägs  det.  Det  är,  anförs  det  i motionen,\r\nytterst den svenska regeringen som har ansvaret  för\r\nden  fortsatta  utvecklingen.  Riksdagen bör därför,\r\ngenom ett uttalande, uppmana regeringen  att  tillse\r\natt   Vattenfall  lever  upp  till  företagets  egna\r\nmiljöetiska    krav    genom    att    bevara    den\r\nkulturminnesmärkta  sorbiska byn Horno och förhindra\r\nen tvångsförflyttning av byns invånare.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nHösten  2001 behandlade  riksdagen,  i  samband  med\r\nberedningen  av 2002 års budget och med anledning av\r\ndå väckta motioner,  frågan  om  Vattenfall  AB  och\r\nbrunkolsbrytningen   i  Tyskland.  Riksdagen  avslog\r\nmotionsyrkanden   om   bl.a.    ägardirektiv    till\r\nVattenfall   AB  rörande  brunkolsbrytning  i  östra\r\nTyskland. Utskottet anförde i sitt ställningstagande\r\n(bet.  2001/02:NU3)   att   staten  som  ägare  till\r\nVattenfall  AB  har  som  främsta   uppgift  att  ge\r\nriktlinjer för verksamhetens övergripande  mål  samt\r\natt  tillsätta  styrelsen.  Då  Vattenfall samtidigt\r\nverkar under marknadsmässiga villkor  och krav skall\r\näven    den   statliga   ägarpolitiken   utgå   från\r\nmarknadsmässiga  krav. Denna ståndpunkt medförde att\r\nVattenfalls ledning  och  styrelse  enligt utskottet\r\nhar rätt att fatta beslut om företagets verksamhet i\r\nTyskland.\r\n\r\nVad gäller omflyttningen av byn Horno konstaterade\r\nutskottet  att den tyska brunkolsbrytningen  även  i\r\nfortsättningen   kommer   innebära   omflyttning  av\r\nmänniskor  och  rivning av fastigheter och  på  sikt\r\nkommer att påverka  fler byar. Då en omfattande tysk\r\nlagstiftning har byggts  upp  som  en följd av denna\r\nbrytningsverksamhet ansåg utskottet  att  Vattenfall\r\nframför  allt  har att följa landets lagar samt  den\r\nmiljöpolicy  och  de  etiska  regler  som  företaget\r\narbetar efter.\r\nFöreträdarna  för fyra partier reserverade sig mot\r\nutskottets  ställningstagande   (kd,   c,  fp,  mp).\r\nReservanterna  anförde  att  brunkolsbrytningen  och\r\nanvändningen av brunkol dels inte  är  förenligt med\r\nen  ekologisk  och socialt hållbar framtidsstrategi,\r\ndels  innebär  både  en  storskalig  landskaps-  och\r\nmiljöförstöring  och  ett  hot  mot den västslaviska\r\nfolkgruppen  sorbernas  kultur. Vidare  framhölls  i\r\nreservationen att flera utarbetade  alternativ fanns\r\nför   att   förhindra  byns  förflyttning  och   att\r\nVattenfall trots sin miljöpolicy i frågan inte tagit\r\nmänskliga   och    miljömässiga    hänsyn.    Enligt\r\nreservationen borde därför riksdagen ge regeringen i\r\nuppdrag att genom ägardirektiv ålägga Vattenfall att\r\nleva upp till sina egna miljöetiska krav så att  byn\r\nHorno  och  dess  invånare  kunde  skyddas  från  en\r\ntvångsförflyttning.\r\nVattenfall  AB  har  under 1990-talet byggt upp en\r\nbetydande verksamhet i Tyskland.  Under  år 2001 har\r\nVattenfall förvärvat aktiemajoriteten i de tre tyska\r\nföretagen Hamburgische Electricitäts-Werke  AG - HEW\r\n-  (73,8  %),  Vereinigte  Energiewerke AG - VEAG  -\r\n(83,1  %) och Lausitzer Braunkohle  AG  -  Laubag  -\r\n(92,5 %).  Därtill  förvärvades under år 2001 44,8 %\r\nav  aktierna  i  Bewag AG.  Våren  2002  förvärvades\r\nytterligare 44,8 % av aktierna i Bewag och i augusti\r\n2002 ytterligare 25,1  % i HEW. Vattenfall är därmed\r\nmajoritetsägare i alla fyra bolagen och en av de tre\r\nstörsta energikoncernerna  på  den  tyska marknaden.\r\nOvan  nämnda  företag  har  sedermera införlivats  i\r\nbolaget Vattenfall Europe AG.\r\nVEAG:s    produktion    omfattas     främst     av\r\nbrunkolseldade  kondenskraftverk,  och Laubag är det\r\ngruvbolag som tillhandahåller den brunkol  som  VEAG\r\nförbrukar.  Förvärven  av  dessa  båda  företag  har\r\ngjorts  av  HEW,  som står i dotterbolagsförhållande\r\ntill Vattenfall. Enligt  de  uppgifter  som  lämnats\r\ntill utskottet från Vattenfall övertog HEW i samband\r\nmed  förvärvet  av  dessa  båda  företag  ett  antal\r\nförpliktelser  från de tidigare aktieägarna gentemot\r\nden   tyska   federala    nämnden    för   särskilda\r\narbetsuppgifter  med  anledning av återföreningen  -\r\nBvS    (Bundesanstalt    für    vereinigungsbedingte\r\nSonderaufgaben, vilken sedermera  har efterträtts av\r\nmyndigheten    Treuhandanstalt).   Enligt    avtalet\r\nsamtycker BvS till  att  HEW  får  förvärva aktierna\r\nunder förutsättning att HEW garanterar  att minst 50\r\nTWh  produceras av VEAG/Laubags anläggningar,  varav\r\nJänschwalde  är  en.  Denna  förbindelse gäller till\r\nutgången av år 2011 (tidigare  till  utgången  av år\r\n2008).  HEW  har ett ekonomiskt ansvar för att dessa\r\nförpliktelser  uppfylls och det åligger även HEW att\r\ntillse att förbindelsen enligt avtalet övertas av en\r\neventuell ny ägare.\r\nDärtill   kan   nämnas    att    det   finns   ett\r\navtal/avsiktsförklaring mellan delstaten Brandenburg\r\noch  Laubag.  I  juni  1997  antogs en grundläggande\r\nbrunkolslag av delstatsparlamentet  i Brandenburg. I\r\nlagen fastställs bl.a. det ramverk som  krävdes  för\r\natt   gruvverksamheten  i  Jänschwalde  skall  kunna\r\nfortsätta. I juni 1998 tog delstaten Brandenburg och\r\nLaubag  initiativ till att upprätta ett kontrakt för\r\natt garantera arbetstillfällen i Jänschwaldeområdet.\r\nAvtalet,  vilket  även  stöddes  av VEAG, garanterar\r\n4 000  direkta  eller  indirekta arbetstillfällen  i\r\nJänschwalde    (kraftproduktionsanläggningen     och\r\ndagbrotten).  Avtalet  skall även fungera som en bas\r\nför småföretagandet i området.  Vattenfall  är  dock\r\ninte  formellt  bundet  av  detta avtal utan det har\r\nupprättats i syfte att skapa  förutsättningar för en\r\npositiv utveckling i området.\r\nDen kol som Laubag bryter ligger i Lausitzregionen\r\ni  östra  delen av Tyskland. Jänschwaldefältet,  som\r\nligger  i  delstaten  Brandenburg  nära  tysk-polska\r\ngränsen,  är   ett  av  fyra  bruk  i  regionen  som\r\nfortfarande  är  i   drift.   Brytningen  i  området\r\nplanlades på 1960-talet och startade  år  1974. I de\r\nursprungliga planerna inkluderades omflyttningen och\r\nrivningen   av   byn   Horno,   som  ligger  mitt  i\r\nbrytningsfältet.  En  ny  by är under  uppförande  i\r\nanslutning till staden Forst  ca  14  kilometer från\r\nHorno. Flyttningen av byn Horno kommer att utföras i\r\nett   antal   olika   faser.  Ett  första  steg   är\r\nuppbyggnaden av den nya  byn  och  omflyttningen  av\r\ninvånarna  i  Horno.  Därefter  skall en arkeologisk\r\nutgrävning  av  Horno ta vid, som bl.a.  kommer  att\r\nföljas av en flyttning  av kyrkan. Omflyttningen och\r\nrivningen av Horno hade inledningsvis planerats till\r\nåren  2002  och  2003,  men arbetet  har  försenats.\r\nEnligt  de  uppgifter  som  lämnats  till  utskottet\r\nkommer utflyttningen från Horno  att  ske successivt\r\nmed  start  i  januari 2003. Omflyttningen  beräknas\r\nvara klar i oktober 2003.\r\nEn majoritet av  Hornos ca 350 invånare är sorber,\r\nen  västslavisk folkgrupp  som  har  minoritetsskydd\r\nenligt den tyska lagen. Denna minoritetsgrupp uppgår\r\ni Tyskland  till  totalt  ca  60 000 personer, vilka\r\nföreträdesvis är bosatta i östra  delen av Tyskland,\r\nbl.a.   i   Brandenburg.  I  delstatens  författning\r\nerkänns  sorberna  som  minoritetsgrupp  och  värnas\r\ngruppens särart och rättigheter.\r\nFrågor om  byns  förflyttning  och om Brandenburgs\r\nbrunkolsbrytningsplan  har prövats  inom  det  tyska\r\nrättsväsendet    efter    anmälan     från     olika\r\nintressegrupper, bl.a. Hornos invånare och sorbernas\r\nintresseorganisation  Domowina. Även Europadomstolen\r\nför mänskliga rättigheter  har  behandlat  frågan om\r\nHornos  förflyttning.  Samtliga processer har  förts\r\nmot  tyska myndigheter som  svarande  och  inte  mot\r\nföretaget Laubag. Vad gäller brunkolsbrytningsplanen\r\nhar motståndarna till Hornos omflyttning fått rätt i\r\natt  planens   godkännande   inte   har  fattats  på\r\nförfattningsenliga  grunder, och brunkolsplanen  för\r\nJänschwaldefältet är därför under omarbetning. Denna\r\nomarbetning av planen  har  dock  inte inneburit att\r\nbrytningen  stoppats under utredningens  gång  eller\r\natt planerna på Hornos förflyttning påverkats.\r\nEnligt artikel  16  i ramkonventionen om skydd för\r\nnationella minoriteter  skall  länderna \"avhålla sig\r\nfrån åtgärder som ändrar befolkningsproportionerna i\r\nområden som bebos av personer som tillhör nationella\r\nminoriteter\". Vad gäller de folkrättsliga frågorna i\r\nfallet Horno har olika rättsinstanser fastslagit att\r\nde  mänskliga  rättigheterna samt  denna  konvention\r\ntillförsäkrar sorberna  rätten till språk och kultur\r\nsamt rätt att bo i området,  men däremot inte rätten\r\ntill att bo på en särskild plats.\r\nSåväl delstaten Brandenburg  som  företaget Laubag\r\nhar  utrett  möjligheterna  att  låta brytningen  gå\r\nförbi  Horno  i syfte att undvika byns  omflyttning.\r\nBåda parter hävdar  att  detta  skulle  medföra  att\r\nbrytningen    inte    skulle   nå   den   förväntade\r\nlönsamheten. Detta argument  har  dock  avvisats med\r\natt de förväntade rationaliseringar inom Laubag ändå\r\nkommer  att  leda till förlusten av ett stort  antal\r\narbetstillfällen  under  åren  fram  till  år  2006.\r\nDärför  hävdar  man  att  bevarandet av Horno varken\r\nskulle innebära tekniska problem  eller betyda något\r\nur sysselsättningssynpunkt.\r\nEnligt Vattenfalls årsredovisning  för  år 2001 är\r\nföretagets  vision  att  vara ett ledande europeiskt\r\nenergiföretag med fokus på  kunder och utveckling av\r\nuthålliga  energilösningar.  Målet   för  företagets\r\nmiljöarbete  är  långsiktig hållbarhet med  ekonomi,\r\nmiljö och socialt ansvar som integrerade delar. Även\r\nkulturvård anses vara  en naturlig del i Vattenfalls\r\nverksamhet,   framför  allt   i   agerandet   i   de\r\nutomnordiska länderna.\r\nBeträffande den  svenska debatten om effekterna av\r\nLaubags  brunkolsbrytning   i   östra  Tyskland  och\r\nflyttningen  av  byn  Horno  skriver   Vattenfall  i\r\nårsredovisningen  att  företaget  vid  förvärvet  av\r\nLaubag förvissade sig om att alla nödvändiga  beslut\r\noch  tillstånd  fanns och att verksamheten uppfyller\r\nalla  krav för genomförandet  av  förflyttningen  av\r\nbyn.\r\nVad gäller Laubags miljömässiga och sociala ansvar\r\nframhåller  Vattenfall  att  Laubags miljömål är att\r\nreducera  ingreppen  på  miljön,   bl.a.  genom  att\r\nbegränsa brytningen till relativt små  arealer.  Det\r\nsociala ansvaret beskrivs med att företaget genomför\r\nomflyttningarna utifrån tysk lagstiftning, politiska\r\növerenskommelser    och   i   samråd   med   berörda\r\nbyinvånare. Det understryks också i årsredovisningen\r\natt  Laubag  uppfyller   de   krav   som   ställs  i\r\nVattenfalls  miljöpolicy,  där  det  bl.a. sägs  att\r\nföretagets \"agerande präglas av respekt  för kultur,\r\nseder  och  värderingar i de länder där vi verkar  i\r\nenlighet med vår etiska grundsyn\".\r\nMed anledning  av  frågor och interpellationer har\r\ndåvarande näringsministern  Björn  Rosengren uttalat\r\nsig    om    regeringens    syn    på    Vattenfalls\r\nbrunkolsbrytning i Tyskland. Som svar på fråga  (fr.\r\n2000/01:1408)  av  Inger Strömbom (kd) om Vattenfall\r\noch sorbiska byar påpekade  ministern  att  ansvaret\r\nför  verksamheten  i  Tyskland ligger hos företagets\r\nledning  och  styrelse och  att  det  är  dessa  två\r\ninstansers  ansvar  att  besluta  i  frågan  rörande\r\nverksamheten  i Horno. Därtill underströk statsrådet\r\ndels   att   han  inte   kunde   ingripa   i   denna\r\nbeslutsordning,  dels  att  utvinningen  av  kol  är\r\nreglerad i den tyska lagen.\r\nI  den  debatt  som  följde  med  anledning  av en\r\ninterpellation (ip. 2001/02:461) av Göte Jonsson (m)\r\nom    miljövänlig   energiproduktion,   vari   bl.a.\r\nVattenfalls   agerande   i   Tyskland  lyftes  fram,\r\nbetonade  näringsministern  att   Vattenfall   måste\r\nanpassa  sig  till de marknader företaget verkar på,\r\nmen  även  företagets  ambition  på  den  europeiska\r\nmarknaden   att    bli    ett   föredöme   för   mer\r\nmiljöanpassade lösningar. Som ägare bestämmer staten\r\nde  övergripande  målen  för företagets  verksamhet,\r\nanförde ministern. Vattenfall  har  som huvuduppgift\r\natt på ett effektivt sätt producera och  leverera el\r\ntill   sina   kunder.   Detta   skall   ske  på  ett\r\naffärsmässigt  sätt,  vilket  innebär  att företaget\r\nskall  uppfylla  marknadsmässiga  avkastnings-   och\r\nutdelningskrav i sin affärsverksamhet. Den operativa\r\nverksamheten  är  bolagets  styrelse  och ledningens\r\nansvar.   Näringsministern   betonade   också    att\r\nbrunkolsutvinningen   framför  allt  rör  den  tyska\r\nenergipolitiken och att  den  dessutom är resultatet\r\nav  en  tysk  politisk överenskommelse.  Som  ägare,\r\nmenade   näringsministern,    skall    den   svenska\r\nregeringen  se  till att de statliga bolagen  följer\r\ngällande  lagstiftning  och  befinner  sig  inom  de\r\ngränser som lagen anger.\r\nDet   kan   i   sammanhanget   även   nämnas   att\r\nMiljöpartiet  i   september  2002  inkommit  med  en\r\nanmälan av dåvarande näringsminister Björn Rosengren\r\nför närmare granskning av konstitutionsutskottet vad\r\ngäller underlåtenhet att vidta erforderliga åtgärder\r\nför att bl.a. genomföra  riksdagens intention, såsom\r\nden kom till uttryck i det  energipolitiska beslutet\r\når  1997  (prop.  1996/97:84,  bet.   1996/97:NU12),\r\nangående den aktiva roll som Vattenfall skulle spela\r\ni  omställningen  av  det svenska energisystemet.  I\r\nanmälan anförs att Vattenfalls agerande inte varit i\r\nlinje med den i propositionen uttryckta intentionen,\r\nsnarare  tvärtom. I stället  för  att  använda  sina\r\nresurser   för    omställningen   av   det   svenska\r\nenergisystemet  enligt  riksdagens  intentioner  har\r\nVattenfall använt  sina  resurser  för  att köpa upp\r\nbl.a.  kolgruvor,  kolkraftverk och kärnkraftverk  i\r\nutlandet, framför allt i Tyskland, sägs det.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nDet   har   i   två   motioner    rests    krav   på\r\nriksdagsuttalande    rörande   Vattenfall   AB   och\r\nbrunkolsbrytning i Tyskland.  I  motion 2002/03:N264\r\n(fp)  begärs  att  riksdagen  i  ett uttalande  till\r\nregeringen skall tillse att regeringen  tar  upp  en\r\ndiskussion  med  Vattenfall  om  hur  projektet  kan\r\navbrytas.  Även  i motion 2002/03:N335 (mp) förordas\r\natt  riksdagen  genom   ett   tillkännagivande  till\r\nregeringen skall förhindra en tvångsförflyttning  av\r\ninvånarna i byn Horno.\r\n\r\nUtskottet  vill  inledningsvis understryka att det\r\nriksdagen nu har att  ta ställning till är frågan om\r\nett  uttalande  som  innebär  att  Vattenfall  skall\r\navbryta brunkolsbrytningen  i  det  aktuella området\r\noch  förhindra  en förflyttning av invånarna  i  byn\r\nHorno. Vidare vill  utskottet betona sin uppfattning\r\natt  denna  fråga  bör  granskas   fristående   från\r\ninställningen till användning av brunkol samt frågan\r\nom en privatisering av Vattenfall.\r\nSom  ägare  till  Vattenfall  bestämmer  staten de\r\növergripande  målen  för  företagets verksamhet  och\r\ntillsätter en styrelse som  skall tillse att bolaget\r\nuppfyller  dessa  mål.  Verksamheten   vid   bolaget\r\nbestäms  i  bolagsordningen. Vattenfall tillhör  den\r\ngrupp av statliga  bolag  som  har  att  verka under\r\nmarknadsmässiga   villkor  och  krav.  Den  statliga\r\nägarpolitiken utgår  således  från  dessa  krav. Det\r\ninnebär att företaget skall uppfylla marknadsmässiga\r\navkastnings-     och     utdelningskrav     i    sin\r\naffärsverksamhet.   För   den   operativa  ledningen\r\nansvarar   bolagets   företagsledning.    Ledningens\r\nskötsel   av   företaget   får   sedan  granskas  av\r\nbolagsstämman.    Av    detta    följer   utskottets\r\nprincipiella   ståndpunkt  att  det  är   upp   till\r\nVattenfalls ledning  och  styrelse  att ta beslut om\r\nden operativa verksamheten.\r\nVattenfall  har  etablerat sig på Europas  största\r\nenergimarknad,   Tyskland.    Genom    dotterbolaget\r\nVattenfall Europe driver bolaget brunkolsutvinning i\r\nöstra Tyskland. Företaget Laubag bryter  brunkol som\r\nsedan  levereras till energiföretaget VEAG.  De  två\r\nföretagen är beroende av varandra och verksamheterna\r\när av nödvändighet  nära  sammankopplade.  Genom  de\r\nförvärv  Vattenfall  gjort  i  Tyskland  har bolaget\r\nbundit  upp sig i vissa åtaganden, bl.a. beträffande\r\nproduktion av en viss mängd brunkolsbaserad el.\r\nDen bedömning  Vattenfalls ledning gör, utifrån de\r\nkontrakt bolaget har, är att ett stopp av brytningen\r\ni   det  aktuella  området   skulle   innebära   ett\r\nkontraktsbrott.   Enligt  utskottets  mening  skulle\r\nsåledes ett bifall  till de här aktuella motionerna,\r\nom  riksdagen  valde att  tillmötesgå  de  krav  som\r\nställs, innebära  att  den  svenska  staten indirekt\r\nkräver att Vattenfall bryter mot de avtal  företaget\r\när  bundet av, bl.a. gentemot den tyska staten.  Ett\r\nalternativ vore att Vattenfall avyttrade de aktuella\r\nföretagen.  En  försäljning  av dessa företag skulle\r\nemellertid  inte förhindra att  byn  Horno  flyttas,\r\nutan bara bidra till att processen ytterligare drogs\r\nut. Samtidigt  skulle  det  underminera den strategi\r\nVattenfall arbetar utifrån och riskera att företaget\r\nförstör stora värden.\r\nUtskottet vill samtidigt betona att Vattenfall som\r\nen aktör på den tyska marknaden  har  att  rätta sig\r\nefter där gällande regelverk och efter de beslut som\r\nfastställts. Till grund för att byn Horno nu flyttas\r\nligger  en  rad demokratiskt fattade beslut. Grunden\r\nför Laubags verksamhet  är  de  beslut som den tyska\r\nstaten och delstaten Brandenburg  fattat utifrån att\r\nha   vägt   samman   effekter   på   sysselsättning,\r\nenergiförsörjning   och  miljö.  Frågan  om   Hornos\r\nförflyttning  har  även,  som  tidigare  redovisats,\r\nvarit  föremål  för  en   rad   prövningar  i  olika\r\ninstanser.  Brunkolsbrytningen innebär  ofrånkomligt\r\natt omflyttningar  och  rivning av fastigheter görs.\r\nSamtidigt   gäller   att  brunkolsbrytning   är   en\r\nbasnäring i Tyskland.  Omkring  50  %  av  Tysklands\r\nenergiförsörjning är beroende av förbränning av kol.\r\nBrunkol   förutses  även  framöver  vara  en  viktig\r\nenergikälla  i  Tyskland. Det är därför ofrånkomligt\r\natt fler byar kommer  att  påverkas av den fortsatta\r\nbrytningsverksamheten.\r\nNär  det  gäller de etiska förhållningsregler  som\r\nåberopas i motion  2002/03:N335  (mp) vill utskottet\r\nframhålla  vikten  av  att  Vattenfall   följer  den\r\nmiljöpolicy  och  den  etiska  policy  som företaget\r\nfastställt.  Något  skäl  för  ett riksdagsuttalande\r\nfinner utskottet dock inte.\r\nMed  det  anförda  avstyrks  aktuella  motioner  i\r\nberörda delar.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Energipolitikens inriktning (punkt 2)\r\n\r\nav  Mikael  Odenberg  (m),  Eva Flyborg (fp), Ola\r\nSundell  (m),  Yvonne  Ångström   (fp)  och  Ulla\r\nLöfgren (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  1.  Därmed\r\nbifaller riksdagen  motionerna 2002/03:Fö259 yrkande\r\n6, 2002/03:N227 yrkande  14, 2002/03:N242 yrkande 1,\r\n2002/03:N262 yrkande 2, 2002/03:N264 yrkandena 1 och\r\n4,  2002/03:N301 yrkandena  1,  2,  4,  11  och  13,\r\nbifaller  delvis motion 2002/03:N390 yrkandena 1 och\r\n7 och avslår motion 2002/03:U324 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   övergripande    målet    för    den    svenska\r\nenergipolitiken bör enligt vår uppfattning vara  att\r\nfrämja   en  säker  och  konkurrenskraftig  el-  och\r\nenergiförsörjning  i  hela landet, samtidigt som all\r\nenergiproduktion skall klara högt ställda miljö- och\r\nsäkerhetskrav   i   enlighet   med   den   generella\r\nmiljöpolitiken.\r\n\r\nEnergipolitiken måste  utformas  för  att  möta de\r\nutmaningar  som  Sverige är nödgat att hantera.  Det\r\ninnebär bl.a. att  energipolitiken, för att möta den\r\nökande   elanvändningen,   måste   formas   så   att\r\nförutsättningar  för  en  ökad  elproduktion skapas.\r\nVidare     måste     effektproblematiken      lösas.\r\nEnergipolitiken måste även hantera miljöfrågorna och\r\nrisken för kraftigt ökade utsläpp av koldioxid.  Den\r\nnu  förda  politiken  har  snarare bidragit till att\r\nförvärra de problem som finns  på nyssnämnda områden\r\nän  till  att  finna  lösningar  på  dessa.   En  ny\r\ninriktning  på  energipolitiken  måste  därför komma\r\ntill stånd.\r\nDen  riktning  vi förordar innebär bl.a.  att  den\r\npolitiska  styrningen   av  elproduktionen  radikalt\r\nförändras.   Det  är  vår  mening   att   valet   av\r\nproduktionsform  inte  skall avgöras genom politiska\r\nbeslut, utan att energipolitiken  bäst främjas genom\r\nen  fri produktion. Statsmakternas roll  bör  därför\r\ninskränkas  till  att  fastställa  de spelregler som\r\nskall gälla på marknaden i allmänhet och i synnerhet\r\nvad gäller miljö, säkerhet och beredskap. Utöver att\r\nfastställa  villkoren för marknadens  aktörer  skall\r\nstaten  inte  försöka   styra  vilken  teknik  eller\r\nproduktionsform som skall utvecklas.\r\nEn bättre konkurrens på  energimarknaderna  än vad\r\nsom  i  dag  är  fallet  är en förutsättning för att\r\nmarknaderna skall fungera,  varför vi förordar en så\r\nfri  konkurrens som möjligt. De  olika  energislagen\r\nskall  användas  där de är mest effektiva, och detta\r\nskall ske på en fri, konkurrensutsatt energimarknad.\r\nDen  politik  som förs  i  dag,  vilken  präglas  av\r\ndetaljstyrning, särbeskattning och subventioner, har\r\nmedfört en sämre  konkurrens än vad som annars varit\r\nfallet. Resultatet  av  detta har bl.a. blivit högre\r\nel-  och  energipriser  för   konsumenterna,   högre\r\nutgifter  över statsbudgeten och ett generellt sämre\r\nutnyttjande  av de samhälleliga resurserna. Dessutom\r\nmåste det nuvarande  energiskattesystemet reformeras\r\noch  utformas  så  att  det   blir   intressant  att\r\ninvestera i en utökad elproduktion.\r\nDet är vår uppfattning av riksdagsbeslutet  om  en\r\nförtida avveckling av kärnkraften måste upphävas. Vi\r\nmenar  att  den  förtida avvecklingen av kärnkraften\r\nleder till allvarliga  negativa konsekvenser för den\r\nsvenska   samhällsekonomin,   sysselsättningen   och\r\nmiljön. En  förtida  avveckling  av kärnkraften ökar\r\ndärmed   sårbarheten   i   det   svenska  samhället.\r\nKärnkraften  bör  därför  brukas  under   hela   den\r\ntekniska  och  ekonomiska  livslängd  som är möjlig.\r\nBarsebäcks första reaktor, som togs ur  drift hösten\r\n1999,  bör  enligt  vår  mening  åter  tas  i drift.\r\nDärtill  vill  vi  inte heller utesluta en eventuell\r\nframtida utbyggnad av kärnkraften i Sverige.\r\nVidare  anser  vi  att   det   är   angeläget  att\r\nVattenfall AB börsintroduceras och privatiseras. Det\r\när  vår  uppfattning  att  ägandet  i  form  av   en\r\npolitiserad  styrelse  och  en  politisk styrning av\r\nbolaget    påverkar    både    trovärdigheten    och\r\neffektiviteten i negativ bemärkelse.  Inte  minst är\r\nden  nu  pågående  omstruktureringen  av  europeiska\r\nkraftbolag  ett  viktigt skäl till en privatisering.\r\nVattenfall är en ansenlig  och  viktig  aktör  i det\r\nsvenska  energisystemet  och  inom bolaget har stora\r\nvärden byggts upp. Det är angeläget att dessa värden\r\nhanteras på ett effektivt sätt.  På  den avreglerade\r\nmarknaden  har  en  statlig aktör som Vattenfall  en\r\nmindre    finansiell   handlingsfrihet    än    sina\r\nkonkurrenter.\r\nMed det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller\r\nhär berörda yrkanden i motionerna 2002/03:Fö259 (m),\r\n2002/03:N227  (m),  2002/03:N262  (m),  2002/03:N301\r\n(m),  2002/03:N242  (fp) och 2002/03:N264 (fp).  Det\r\nsagda ligger även delvis  i  linje  med  vad  som  i\r\naktuell  del  anförs  i  motion  2002/03: N390 (kd).\r\nYrkandet i motion 2002/03:U324 (mp) avstyrks.\r\n\r\n2. Energipolitikens inriktning (punkt 2)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  2.  Därmed\r\nbifaller riksdagen  motion  2002/03:N390 yrkandena 1\r\noch  7,  bifaller  delvis  motionerna  2002/03:Fö259\r\nyrkande  6,  2002/03:N227 yrkande  14,  2002/03:N242\r\nyrkande 1, 2002/03:N262  yrkande  2,  2002/03:  N264\r\nyrkandena 1 och 4  och 2002/03:N301 yrkandena 1,  2,\r\n4,  11 och 13 och avslår motion 2002/03:U324 yrkande\r\n19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är  min mening att målet för energipolitiken bör\r\nvara  att   åstadkomma   ett   ekologiskt  uthålligt\r\nenergisystem  där  den negativa påverkan  på  hälsa,\r\nklimat och miljö är  så  liten som möjligt. I likhet\r\nmed  vad  som  anförs  i  Kristdemokraternas  motion\r\n2002/03:N390  bör  den  svenska  energiförsörjningen\r\ntryggas   genom   en   långsiktig    och    medveten\r\nenergipolitik  med  fasta  spelregler  där  inhemska\r\nförnybara   energikällor   utgör   en  växande  bas.\r\nInvesteringar    i   biobränslebaserad   kraftvärme,\r\nvindkraft, solenergi och småskalig vattenkraft måste\r\nstödjas.  Vidare  krävs   omfattande  satsningar  på\r\nenergiforskning och energiteknisk utveckling för att\r\nkunna  uppnå  målet  om  ett  ekologiskt   uthålligt\r\nenergisystem    utan   drastiska   prisförändringar,\r\nelbrist  eller  andra   betydande  påfrestningar  på\r\nvälfärden  och sysselsättningen.  Den  energipolitik\r\nsom  regeringen   svarar   för  präglas  enligt  min\r\nuppfattning av kortsiktighet  och  missgynnar  såväl\r\nkonsumenter  som producenter. Det är viktigt att  de\r\nbidrag som införs i stimulerade syfte utmärks av ett\r\ntydligt regelverk samtidigt som de är varaktiga över\r\ntiden. Regeringens  insatser  har inte levt upp till\r\ndessa  villkor  utan har varit mer  av  ryckvis  och\r\nsporadisk karaktär.\r\n\r\nKärnkraften  bör,   anser   jag,   fasas   ut   ur\r\nenergisystemet   när   energieffektiviseringar   och\r\ntillförsel   av  ny  elektricitet  möjliggör  detta.\r\nTillförseln av  ny  energi  skall  vara  baserad  på\r\nförnybara       energikällor.       Beslutet      om\r\nkärnkraftsavvecklingen      har     fattats     utan\r\ngrundläggande     konsekvensanalyser     beträffande\r\neffekter på samhällsekonomin  och  miljön.  De ökade\r\nkoldioxidutsläppen  som  stängningen  av  Barsebäcks\r\nförsta  reaktor  medfört  är ett allvarligt hot  mot\r\nmiljön och förstärker växthuseffekten. Därtill finns\r\ni dag inte förnybar elproduktion  i  den  omfattning\r\nsom krävs för att en utfasning av kärnkraften  skall\r\nkunna genomföras på ett ansvarsfullt sätt.\r\nVidare    är   det   nödvändigt   med   ett   nytt\r\nenergiskattesystem i Sverige, ett system där skatter\r\noch   miljöavgifter   utformas   med   hänsyn   till\r\nförhållanden   i   omvärlden  för  att  det  svenska\r\nnäringslivets konkurrenskraft  inte skall inskränkas\r\noch  för  att  välfärden  och sysselsättningen  inte\r\nskall drabbas. Skattesystemet måste vara långsiktigt\r\noch  utformas  så  att miljöbelastningen  minimeras.\r\nDärtill måste det säkerställa tillgången på en under\r\ntrygga och säkra förhållanden framställd energi till\r\nrimliga priser.\r\nJag förordar även  en fri elmarknad som leder till\r\nökad konkurrens och därmed  till  lägre  priser  för\r\nkonsumenterna.   Samtidigt   är  det  angeläget  att\r\nuppföljningar   görs   av   hur   den    avreglerade\r\nelmarknaden fungerar.\r\nNär  det  gäller  Vattenfall  AB  vill  jag anföra\r\nföljande.    Den    avreglerade    elmarknaden   och\r\nstängningen av Barsebäck 1 har försatt  Vattenfall i\r\nen ny situation. Företaget har expanderat  kraftigt,\r\nframför allt i Norden, Polen och Tyskland. Samtidigt\r\nhar  avyttringar skett både i Sverige och utomlands.\r\nVattenfalls  målsättning  är  att  bli  ett  ledande\r\neuropeiskt  energiföretag. Det är i detta sammanhang\r\nangeläget att påtala - vilket Kristdemokraterna även\r\ntidigare   gjort    -   att   Vattenfalls   framtida\r\nkapitalbehov  under inga  omständigheter  kan  eller\r\nskall täckas genom  ägartillskott.  Vattenfall bör i\r\nstället, helt eller delvis, privatiseras.\r\nMed  hänvisning  till  det  ovan sagda  tillstyrks\r\nnämnda motion i berörda delar. Det sagda ligger även\r\ndelvis i linje med vad som i aktuella delar anförs i\r\nmotionerna  2002/03:Fö259  (m),  2002/03:N227   (m),\r\n2002/03:N262  (m),  2002/03:N301  (m),  2002/03:N242\r\n(fp) och 2002/03:N264 (fp). Motion 2002/03:U324 (mp)\r\navstyrks i här aktuell del.\r\n\r\n3. Energipolitikens inriktning (punkt 2)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  3.  Därmed\r\nbifaller riksdagen  motion  2002/03:U324  yrkande 19\r\noch  avslår  motionerna  2002/03:Fö259  yrkande   6,\r\n2002/03:N227  yrkande  14,  2002/03:N242  yrkande 1,\r\n2002/03:N262 yrkande 2, 2002/03:N264 yrkandena 1 och\r\n4,  2002/03:N301  yrkandena  1, 2, 4, 11 och 13  och\r\n2002/03:N390 yrkandena 1 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  svenska energisystemet bör  enligt  min  mening\r\ngenomgå   en  total  omställning  till  elproduktion\r\nbaserad på  förnybara energislag. Därtill måste, med\r\nrespekt för den  folkomröstning  som  genomförts, år\r\n2010       återinföras      som      slutår      för\r\nkärnkraftsavvecklingen.  I likhet med vad som anförs\r\ni  Miljöpartiets motion 2002/03:Fi275  är  det  även\r\nmycket  angeläget  att  både energibeskattningen och\r\nandra    energirelaterade   regelsystem    premierar\r\nhållbarhet.  Därtill  är  energieffektivisering  och\r\nenergisparande åtgärder av central betydelse.\r\n\r\nMålet för energipolitiken bör vara att, inom ramen\r\nför  en ekologiskt bärkraftig utveckling på kort och\r\nlång  sikt,  skapa  förutsättningar  för  att  förse\r\nlandet  med  förnybar  energi på ett sätt som medför\r\natt näringslivet ges konkurrenskraftiga  villkor och\r\nhushållen  får  rimliga  kostnader. Varje energislag\r\nskall långsiktigt bära sina  egna samhällsekonomiska\r\nkostnader, inklusive risk- och miljökostnader. Genom\r\natt   anpassa  energisystemet  till   vad   som   är\r\nlångsiktigt      ekologiskt      hållbart     skapas\r\nförutsättningar  i  Sverige  för  såväl   en  robust\r\nekonomisk  utveckling  som en god social utveckling.\r\nFör den fortsatta kärnkraftsavvecklingen skall - som\r\nMiljöpartiet tidigare påpekat  i  olika sammanhang -\r\nmarknadsekonomiska        styrmedel        användas.\r\nKärnkraftsproducenterna   bör   betala   sina   egna\r\nriskkostnader och ta fullt skadeståndsansvar för  en\r\neventuell reaktorolycka.\r\nSom   framhålls  i  motion  2002/03:U324  (mp)  är\r\növergången  till  förnybara  energikällor  en viktig\r\nfråga   inom  det  europeiska  samarbetet.  Enskilda\r\nmedlemsländer  måste  minska  sitt beroende av såväl\r\nfossila  bränslen  som  kärnkraft.  Användningen  av\r\nfossila bränslen måste begränsas  på  grund av deras\r\nklimatpåverkan och kärnkraften på grund av de risker\r\nden   medför   i   alla   led,  från  brytning  till\r\nslutförvaring.   Även  risken   för   sabotage   och\r\nterrordåd mot kärnkraftsanläggningar och transporter\r\nav  kärnavfall  måste   häri  beaktas.  Det  är  min\r\nuppfattning att det inte  är  förenligt  att  EU har\r\npolitiska   deklarationer   om   hållbar  utveckling\r\nsamtidigt   som  unionen  stödjer  användningen   av\r\nfossila bränslen och kärnkraft. De stödformer som EU\r\ni  dag har för  kärnkraft  och  fossileldning  måste\r\ndärför   upphöra.   Det   gäller   bl.a.   de   s.k.\r\nEuratomlånen   och   det   regelverk   som  tillåter\r\nstatsstöd för stenkolsbrytning.\r\nDet  sagda  innebär  att motion 2002/03:U324  (mp)\r\ntillstyrks  i  berörda delar.  Övriga  här  aktuella\r\nmotionsyrkanden avstyrks.\r\n\r\n4. Stängningen av Barsebäck 2 (punkt 3)\r\n\r\nav Mikael Odenberg  (m),  Eva Flyborg (fp), Maria\r\nLarsson  (kd), Ola Sundell (m),  Yvonne  Ångström\r\n(fp) och Ulla Löfgren (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  4.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen motionerna 2002/03:MJ420 yrkande\r\n12, 2002/03:N242  yrkande 2, 2002/03:N264 yrkande 3,\r\n2002/03:N301 yrkandena  5  och  6  och  2002/03:N390\r\nyrkande  3  och  bifaller delvis motion 2002/03:N271\r\nyrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeringens ambition är att återkomma till riksdagen\r\nunder  våren  2003  med   en  bedömning  om  när  en\r\nstängning av Barsebäcks andra  reaktor  kan  ske. Vi\r\nmotsätter   oss  dock  en  förtida  avvecklingen  av\r\nkärnkraften som får negativa konsekvenser för miljön\r\noch  samhällsekonomin.   Stängningen  av  Barsebäcks\r\nförsta  reaktor  har  medfört  stora  kostnader  för\r\nskattebetalarna, försämrat  miljön och försvagat den\r\nsvenska    försörjningstryggheten.    En    fortsatt\r\navveckling  kommer   enligt   vår   uppfattning  att\r\nytterligare  förvärra en redan ansträngd  situation.\r\nInte minst den  svenska elintensiva industrin kommer\r\natt drabbas hårt  av  en fortsatt förtida avveckling\r\nav kärnkraften.\r\n\r\nSvenska kraftnät överlämnade  i  oktober  2002  en\r\nrapport    till    regeringen    om    inverkan   på\r\neffektbalansen av en stängning av Barsebäck  2 under\r\når 2003. I rapporten erinras om att en stängning  av\r\nBarsebäck  2 skulle innebära att produktionsförmågan\r\nminskar med 600 MW och därmed medföra en ytterligare\r\nförsvagning  av  effektbalansen.  Vidare konstateras\r\natt konsekvensen kan bli att elmarknaden inte klarar\r\natt  balansera tillgång och efterfrågan  om  vintern\r\nblir en  s.k.  tioårsvinter.  En  avställning  under\r\nsådana  förutsättningar menar vi är helt orimlig.  I\r\nnovember  2002  överlämnades  dessutom två rapporter\r\ntill regeringen inför den förnyade  prövningen av en\r\neventuell    stängning.    I   en   av   rapporterna\r\nkonstateras, helt skäligt, att  de mål som satts för\r\natt genomföra en stängning i dag inte kan anses vara\r\nrelevanta   för   en   prövning  på  grund   av   de\r\nförändringar  som  skett i  övrigt  på  elmarknaden.\r\nDärtill påtalas de negativa  effekter en avställning\r\nhar för den svenska industrin.\r\nVi  menar  att  det  är  ett  rimligt   krav   att\r\nregeringen   åtminstone   för   riksdagen  redovisar\r\nkonsekvenserna av en fortsatt förtida  avveckling av\r\nkärnkraften   innan  ytterligare  politiska   beslut\r\nfattas om att ta  elproduktion  ur  drift.  En sådan\r\nredovisning    bör    i    synnerhet    omfatta   de\r\nsamhällsekonomiska  kostnaderna  i  form av  minskad\r\nsysselsättning  och  negativa miljöeffekter  som  en\r\navveckling skulle resultera  i. Även EG-kommissionen\r\nhar riktat skarp kritik mot den  svenska  regeringen\r\nför  att  denna  inte  lever  upp  till  de  krav på\r\nmiljökonsekvensbeskrivningar     som     gemenskapen\r\nfastställt.  Den  förda  politiken har resulterat  i\r\nökade  koldioxidutsläpp  i  norra   Europa,  då  den\r\ntidigare  elproduktionen i Barsebäck 1  ersatts  med\r\nimport av fossilbaserad  el  från  bl.a. Danmark. En\r\nstängning   av  Barsebäck  2  skulle,  vilket   även\r\nkonstateras   i    de    bägge    tidigare    nämnda\r\nkonsultrapporterna, leda till ytterligare utsläpp.\r\nMed  hänvisning  till  det  anförda tillstyrker vi\r\nmotionerna  2002/03:MJ420  (m),  2002/03:N242  (fp),\r\n2002/03:N264  (fp),  2002/03:N301 (m)  och  2002/03:\r\nN390 (kd) i berörda delar.  Även motion 2002/03:N271\r\n(kd, m) blir i allt väsentligt tillgodosedd.\r\n\r\n5. Stängningen av Barsebäck 2 (punkt 3,\r\nmotiveringen)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMed  anledning  av  de  motioner   som   gäller  den\r\nfortsatta kärnkraftsavvecklingen och stängningen  av\r\nBarsebäck 2 vill jag anföra följande.\r\n\r\nDet är min mening att villkoren för stängningen av\r\nBarsebäck  2 skall upphävas och att Barsebäcks andra\r\nreaktor skall stängas snarast möjligt. Villkoren som\r\när kopplade  till  en  stängning  bygger  på  ett  i\r\ngrunden  föråldrat  tänkande.  De tidsförskjutningar\r\nsom gjorts beträffande stängningen  av  Barsebäck  2\r\nhar  enligt  min uppfattning skapat en otydlighet om\r\nstatsmakternas  verkliga  avsikter.  Detta kan i sin\r\ntur skapa en tveksamhet hos aktörer på marknaden att\r\nta  nödvändiga  initiativ  och  beslut för  fortsatt\r\nenergieffektivisering och introduktion  av förnybara\r\nenergikällor.\r\nMed   hänvisning   till   det   anförda   avstyrks\r\nmotionerna  2002/03:MJ420  (m),  2002/03:N242  (fp),\r\n2002/03:N264    (fp),    2002/03:N271    (kd,    m),\r\n2002/03:N301   (m)   och  2002/03:N390  (kd)  i  här\r\naktuella delar.\r\n\r\n6. Vattenfall AB och brunkolsbrytning i\r\nTyskland (punkt 7)\r\n\r\nav  Eva  Flyborg (fp),  Maria  Larsson  (kd)  och\r\nYvonne Ångström (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  6.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  delvis  motionerna 2002/03:N264\r\nyrkande 7 och 2002/03:N335.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill  starkt  ifrågasätta  om   Vattenfall  AB:s\r\nagerande  i Tyskland vad gäller brunkolsbrytning  är\r\nförenligt  med   det   uppdrag   bolaget  givits  av\r\nstatsmakterna      rörande     omställningen      av\r\nenergisystemet. Enligt  det beslut riksdagen fattade\r\nvåren 1997 bör Vattenfall  ges  en strategisk roll i\r\nomställningsarbetet.     Vidare    framhölls     att\r\nVattenfalls  aktiva  medverkan   är   av   avgörande\r\nbetydelse   för   den   fortsatta  omställningen  av\r\nenergisystemet     och     att     ny      ekologisk\r\nelproduktionsteknik  och  investeringar  i  el-  och\r\nvärmeproduktion  från förnybara energislag bör  vara\r\nframträdande i Vattenfalls  långsiktiga utvecklings-\r\noch investeringsplaner. Den vision  Vattenfall i dag\r\narbetar  utifrån är att vara ett ledande  europeiskt\r\nenergiföretag.  Vi  menar  att  brunkolsbrytning och\r\nanvändning av brunkol är en verksamhet  som inte går\r\natt  förena  med  en ekologiskt och socialt  hållbar\r\nframtid. Användningen av brunkol strider även mot de\r\nmiljömål som riksdagen  fastställt.  En  stor del av\r\nden  brunkolsbrytning som sker i östra Tyskland  och\r\nsom Vattenfall är involverad i pågår inom de områden\r\ndär den sorbiska minoriteten är bosatt. Den sorbiska\r\nbyn Horno  ligger  mitt  i  det stora brunkolsfältet\r\nJänschwalde, och byn skall nu rivas för att ge plats\r\nför den fortsatta expansionen av brunkolsbrytningen.\r\n\r\nEnligt   de  uppgifter  Vattenfall   lämnat   till\r\nutskottet skulle ett stopp i brunkolbrytningen i det\r\naktuella området  innebära att bolaget bryter mot de\r\nkontrakt Vattenfall är bundet av, bl.a. gentemot den\r\ntyska staten. Dessutom  har processen nu - dessvärre\r\n- gått så långt att det är tveksamt om ett stopp för\r\nVattenfalls planer och ett bevarande av byn Horno är\r\nmöjligt.  Det  nya  Horno är  under  uppförande  och\r\nflyttningen av byns invånare påbörjas inom kort.\r\nVi vill emellertid  framhålla  att frågan om Horno\r\noch Vattenfalls agerande är av stor vikt då det även\r\nframgent kommer att bli aktuellt att  flytta på byar\r\noch   deras  invånare  för  att  bereda  plats   för\r\nbrunkolsbrytning. Detta sker naturligtvis inom ramen\r\nför  de   beslut  och  det  regelverk  som  finns  i\r\nTyskland. Frågan  måste  dock  resas  om  detta är i\r\növerensstämmelse  med den energipolitiska inriktning\r\nsom  Sverige driver  och  med  vilken  ett  fortsatt\r\nstatligt  ägande  av  Vattenfall har motiverats. När\r\ndet gäller Vattenfalls  agerande  är det ytterst den\r\nsvenska   regeringen  som  bär  ansvaret   för   den\r\nfortsatta utvecklingen.  Det  är vår uppfattning att\r\nstaten måste ta sitt ägaransvar genom att tillse att\r\nVattenfalls handlande överensstämmer  med de villkor\r\nriksdagen    fastställt,    detta    oberoende    av\r\ninställningen  till den energipolitik som regeringen\r\nför. Det innebär enligt vår mening att regeringen på\r\nlämpligt sätt måste  agera  för  att  förhindra  att\r\nVattenfall  hamnar  i  liknande  situationer  som  i\r\nfallet Horno.\r\nVi  menar,  med  hänvisning till det ovan anförda,\r\natt riksdagen i ett  uttalande till regeringen skall\r\nbegära följande.\r\nFör det första bör regeringen,  på  passande  vis,\r\nagera  så  att  Vattenfall  inte  åter  hamnar  i en\r\nsituation  där  bolaget  står  som ansvarigt för att\r\nmänniskor     tvångsförflyttas    på    grund     av\r\nbrunkolsbrytning.  Skall  Vattenfall  även  fortsatt\r\nvara  involverat  i  brunkolsbrytning, vilket i  sig\r\nstarkt kan ifrågasättas,  måste  det  finnas tydliga\r\nriktlinjer  från  ägaren  - staten - om hur  bolaget\r\nskall agera. Regeringen bör  även  på  lämpligt sätt\r\ntill  riksdagen återrapportera sina förehavande  med\r\nanledning av detta uttalande.\r\nFör  det   andra   bör  regeringen,  i  syfte  att\r\nförhindra  att  liknande   situationer  uppkommer  i\r\nframtiden, tydliggöra de statliga  företagens etiska\r\nförhållningssätt.  Etiska  frågor  måste  få  större\r\nfokus  och  regeringen  bör  visa ansvar  genom  att\r\nsnarast,  genom  ägardirektiv, tillse  att  samtliga\r\nstatliga företag upprättar  en  etisk  policy. Varje\r\nföretags   etiska  policy  bör  sedan  redovisas   i\r\nårsberättelsen. I regeringens årliga redogörelse för\r\nstatligt ägda  företag  bör  även anges om företaget\r\nhar  en etisk policy på samma sätt  som  det  i  dag\r\nredogörs för miljöarbete, mångfald och jämställdhet.\r\nMed  hänvisning  till  det  sagda  föreslår vi att\r\nriksdagen,   med   delvis   bifall  till  motionerna\r\n2002/03:N264  (fp)  i  berörd del  och  2002/03:N335\r\n(mp), tillkännager för regeringen vad vi anfört.\r\n\r\n7. Vattenfall AB och brunkolsbrytning i\r\nTyskland (punkt 7)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  7.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  delvis  motionerna 2002/03:N264\r\nyrkande 7 och 2002/03:N335.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  vill  starkt  ifrågasätta  om  Vattenfall  AB:s\r\nagerande  i Tyskland vad gäller brunkolsbrytning  är\r\nförenligt  med   det   uppdrag   bolaget  givits  av\r\nstatsmakterna      rörande     omställningen      av\r\nenergisystemet. Enligt  det beslut riksdagen fattade\r\nvåren 1997 bör Vattenfall  ges  en strategisk roll i\r\nomställningsarbetet.     Vidare    framhölls     att\r\nVattenfalls  aktiva  medverkan   är   av   avgörande\r\nbetydelse   för   den   fortsatta  omställningen  av\r\nenergisystemet     och     att     ny      ekologisk\r\nelproduktionsteknik  och  investeringar  i  el-  och\r\nvärmeproduktion  från förnybara energislag bör  vara\r\nframträdande i Vattenfalls  långsiktiga utvecklings-\r\noch investeringsplaner. Den vision  Vattenfall i dag\r\narbetar  utifrån är att vara ett ledande  europeiskt\r\nenergiföretag.  Jag  menar  att brunkolsbrytning och\r\nanvändning av brunkol är en verksamhet  som inte går\r\natt  förena  med  en ekologiskt och socialt  hållbar\r\nframtid. Användningen av brunkol strider även mot de\r\nmiljömål som riksdagen  fastställt.  En  stor del av\r\nden  brunkolsbrytning som sker i östra Tyskland  och\r\nsom Vattenfall är involverad i pågår inom de områden\r\ndär den sorbiska minoriteten är bosatt. Den sorbiska\r\nbyn Horno  ligger  mitt  i  det stora brunkolsfältet\r\nJänschwalde, och byn skall nu rivas för att ge plats\r\nför den fortsatta expansionen av brunkolsbrytningen.\r\n\r\nEnligt   de  uppgifter  Vattenfall   lämnat   till\r\nutskottet skulle ett stopp i brunkolbrytningen i det\r\naktuella området  innebära att bolaget bryter mot de\r\nkontrakt Vattenfall är bundet av, bl.a. gentemot den\r\ntyska staten. Möjligheten  att  kunna  avbryta detta\r\nprojekt   och  rädda  byn  Horno  bör  dock  närmare\r\ngranskas.\r\nFrågan om  byn  Hornos framtid är samtidigt viktig\r\nav  mer  principiella   orsaker.   Framöver   kommer\r\nytterligare  en  rad byar i regionen att bli föremål\r\nför motsvarande behandling  som  byn  Horno och dess\r\ninvånare  nu  blivit.  Det  är därför angeläget  att\r\nåtgärder  vidtas för att förhindra  upprepningar  av\r\ndet  nu  inträffade.   När  det  gäller  Vattenfalls\r\nagerande är det ytterst  den  svenska regeringen som\r\nbär ansvaret för den fortsatta utvecklingen.\r\nJag menar, med hänvisning till  det  ovan anförda,\r\natt riksdagen i ett uttalande till regeringen  skall\r\nbegära följande.\r\nFör  det  första  bör  regeringen  snarast  utreda\r\nfrågan  om  huruvida ett stopp av brunkolsbrytningen\r\noch  ett  bevarande   av   byn   Horno  innebär  att\r\nVattenfall bryter mot de kontrakt  bolaget är bundet\r\nav och vilka följder detta skulle få.  Kan byn Horno\r\nräddas    utan    att    Vattenfall    begår   något\r\nkontraktsbrott  bör  regeringen  på  lämpligt  sätt,\r\nexempelvis  genom ett ägardirektiv, tillse  att  byn\r\nbevaras. Emellertid  har  processen nu - dessvärre -\r\ngått så långt att det är tveksamt  om  ett stopp för\r\nVattenfalls planer och ett bevarande av byn Horno är\r\nmöjligt. Jag vill dock framhålla att frågan om Horno\r\noch Vattenfalls agerande är av stor vikt då det även\r\nframgent kommer att bli aktuellt att flytta  på byar\r\noch   deras   invånare  för  att  bereda  plats  för\r\nbrunkolsbrytning.  Regeringen  bör därtill återkomma\r\ntill riksdagen under våren 2003  och  redovisa  sina\r\nslutsatser och vidtagna åtgärder i frågan.\r\nFör   det   andra  bör  regeringen,  i  syfte  att\r\nförhindra  att  liknande   situationer  uppkommer  i\r\nframtiden, tydliggöra de statliga  företagens etiska\r\nförhållningssätt.  Etiska  frågor  måste  få  större\r\nfokus  och  regeringen  bör  visa ansvar  genom  att\r\nsnarast,  genom  ägardirektiv, tillse  att  samtliga\r\nstatliga företag upprättar  en  etisk  policy. Varje\r\nföretags   etiska  policy  bör  sedan  redovisas   i\r\nårsberättelsen. I regeringens årliga redogörelse för\r\nstatligt ägda  företag  bör  även anges om företaget\r\nhar  en etisk policy på samma sätt  som  det  i  dag\r\nredogörs för miljöarbete, mångfald och jämställdhet.\r\nMed  hänvisning  till  det  sagda föreslår jag att\r\nriksdagen,   med   delvis  bifall  till   motionerna\r\n2002/03:N264  (fp) i  berörd  del  och  2002/03:N335\r\n(mp),  tillkännager  för  regeringen  vad  som  ovan\r\nanförts.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Bedömning av regeringens resultatredovisning\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Mikael Odenberg (m),  Eva  Flyborg (fp), Maria\r\nLarsson  (kd), Ola Sundell (m),  Yvonne  Ångström\r\n(fp) och Ulla Löfgren (m).\r\n\r\nEnligt   vår   bedömning    bekräftar    regeringens\r\nresultatredovisning,    inte    minst    beträffande\r\nverksamhetsområdet   Politik   för   ett   uthålligt\r\nenergisystem,   vår   uppfattning   att  regeringens\r\nenergiomställningsarbete inte leder till  de mål som\r\nsatts  upp. Samtidigt vill vi understryka att  flera\r\nav    målen     inom     ramen    för    regeringens\r\nomställningsprogram,  särskilt   i   fråga   om  den\r\nlångsiktiga  delen  av programmet, till sin karaktär\r\när  diffusa.  Detta  försvårar   enligt  vår  mening\r\nriksdagens möjligheter att göra en adekvat bedömning\r\nhuruvida de resurser som används står  i paritet med\r\nde resultat som regeringen menar sig uppnå.  Därtill\r\nvill   vi   framhålla   vår   uppfattning   att  den\r\navvecklingspolitik som förs beträffande kärnkraften,\r\ndär   politiska  beslut  skall  avgöra  om  och  när\r\nkärnkraftsreaktorerna  skall  stängas, i grunden går\r\nemot själva tanken på mål- och resultatstyrning.\r\n\r\nNär det gäller själva inriktningen  på den politik\r\nsom  regeringen och dess stödpartier för  återkommer\r\nvi med  våra  synpunkter under de kommande avsnitten\r\nEnergipolitikens   inriktning   och  Stängningen  av\r\nBarsebäck 2.\r\n\r\n2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Mikael Odenberg, Ola Sundell  och Ulla Löfgren\r\n(alla m).\r\n\r\nDen   21  november  2002  beslöt  en  majoritet   av\r\nriksdagens  finansutskott  bestående av företrädarna\r\nför    Socialdemokraterna,    Vänsterpartiet     och\r\nMiljöpartiet  att  förorda  ekonomiska  ramar för de\r\nolika utgiftsområdena i den statliga budgeten och en\r\nberäkning  av  statens  inkomster avseende år  2003.\r\nSamtidigt beslutades om preliminärt  utgiftstak  för\r\når  2004.  Riksdagen  förväntas  den 4 december 2002\r\nfatta ett beslut i enlighet med vad  finansutskottet\r\nhar förordat.\r\n\r\nModerata   samlingspartiet   har   i  parti-   och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska   politiken   och  budgetpolitiken.   Ett\r\növergripande  mål för den ekonomiska  politiken  bör\r\nvara en sänkt utgiftskvot.  För detta krävs såväl en\r\nmoderniserad  arbetsmarknad  och  avregleringar  som\r\nsänkta skatter och lägre offentliga  utgifter.  Våra\r\nförslag  syftar  även till att skapa förutsättningar\r\nför ett ekonomiskt,  kulturellt och växande Sverige.\r\nVi vill satsa på en utbildning  som  ger alla större\r\nmöjlighet  till  ett  rikare  liv.  Genom en  större\r\nenskild sektor och ett starkare civilt  samhälle kan\r\nbåde företag och människor växa. Ännu fler kan komma\r\nin  på  den  ordinarie arbetsmarknaden. Den  sociala\r\ntryggheten ökar  också i andra bemärkelser genom att\r\nhushållen får en större  ekonomisk  självständighet.\r\nFriheten att välja bidrar till mångfald,  en  bättre\r\nkvalitet   och   en  större  trygghet.  De  enskilda\r\nmänniskorna får ett större inflytande över sina liv.\r\nVi  har föreslagit  en  långtgående  växling  från\r\nsubventioner     och    bidrag    till    omfattande\r\nskattesänkningar   för   alla,   främst   låg-   och\r\nmedelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor\r\nsom är i störst behov av gemensamma insatser och som\r\nhar små eller inga möjligheter  att påverka sin egen\r\nsituation. Vi slår också fast att det allmänna skall\r\ntillföras resurser för att på ett tillfredsställande\r\nsätt  kunna genomföra de uppgifter  som  måste  vara\r\ngemensamma.\r\nVårt  budgetalternativ  -  med  våra  förslag till\r\nutgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar\r\n-  bör ses som en helhet där inte någon eller  några\r\ndelar  kan  brytas ut och behandlas isolerat från de\r\nandra. När en majoritet i finansutskottet har ställt\r\nsig bakom regeringens  förslag  till  ramar  för  de\r\nolika  utgiftsområdena  och  därmed  valt  en  annan\r\ninriktning  av  politiken,  deltar  vi inte i det nu\r\naktuella   beslutet   om   anslagsfördelning    inom\r\nutgiftsområde 21 Energi.\r\nVåra  principiella  uppfattningar  framgår av våra\r\nreservationer  i  detta  betänkande  under  momenten\r\nEnergipolitikens   inriktning  och  Stängningen   av\r\nBarsebäck    2.    Den    anslagsfördelning     inom\r\nutgiftsområdet  som  vi  förordar redovisas i motion\r\n2002/03:N357  (m) och i bilaga  2.  Synen  på  vilka\r\nanslag som bör  anvisas  för energipolitiska ändamål\r\nbygger   på  de  principiella   utgångspunkter   som\r\nModerata  samlingspartiet   anser   bör   gälla  för\r\nenergipolitiken    och   som   framgår   av   motion\r\n2002/03:N301 (m).\r\nSammanlagt  har  vi   föreslagit   -  med  anförda\r\nmotiveringar under berörda anslag i detta betänkande\r\n- en minskning av ramen för utgiftsområde  21 Energi\r\nmed ca 318 miljoner kronor.\r\n\r\n3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Eva Flyborg och Yvonne Ångström (båda fp).\r\n\r\nFolkpartiet  liberalernas budgetförslag för år  2003\r\ninnebär i huvuddrag  sänkta  skatter  på  arbete och\r\nföretagande  som syftar till att uppnå en långsiktig\r\noch uthållig tillväxt. Förslagen syftar även till en\r\nmer rättvis skattepolitik  för  bl.a.  barnfamiljer.\r\nVåra    utgiftsökningar    avser   främst   bistånd,\r\nutbildning,  vård  och  omsorg,   förbättringar  för\r\nhandikappade, åtgärder mot ohälsan  samt  satsningar\r\npå miljö och rättssäkerhet.\r\n\r\nNär  det  gäller  energiområdet  menar vi att  god\r\ntillgång på energi är en förutsättning för välstånd.\r\nDet svenska energisystemet bör successivt ställas om\r\ntill  att  bli ekologiskt hållbart. Det  långsiktiga\r\nmålet är att  såväl  fossilt  bränsle  som kärnkraft\r\nskall  fasas  ut  ur energisystemet och ersättas  av\r\nekologiskt hållbara  energikällor.  Omställningen av\r\nenergisystemet  måste  ske med hänsyn till  Sveriges\r\nbehov   av   tillväxt   och   ökad   sysselsättning.\r\nFolkpartiet  anser  därför  att  kärnkraften   skall\r\nutnyttjas  under  hela  sin  tekniska och ekonomiska\r\nlivslängd. Vi säger därför nej till regeringens, och\r\ndess    stödpartiers,    förtida    stängning     av\r\nkärnkraftverket i Barsebäck. I det fall det framöver\r\nvisar  sig  nödvändigt  för  att  trygga den svenska\r\nenergiförsörjningen och miljön kan vi även tänka oss\r\nen  utbyggnad  av  kärnkraften.  Vi oroar  oss  över\r\neffekterna  av att koldioxidutsläppen  ökar  som  en\r\nföljd av avställningen av Barsebäcksverket, vilket i\r\nsin tur medfört en ökad import av el från kolbaserad\r\nproduktion i  Danmark.  Enligt  de  beräkningar  som\r\ngjorts  innebär  en  stängning  av  Barsebäck  2 att\r\nutsläppen  av  koldioxid  kommer  att  öka  med  2-4\r\nmiljoner  ton  per år. Det är därför av största vikt\r\natt  en  omfattande   miljökonsekvensbeskrivning  av\r\navvecklingen görs, för  att belysa konsekvenserna på\r\nsåväl   kort   som   lång  sikt.   Därtill   behöver\r\nutsläppsstatistiken förbättras då den i dag inte ger\r\nen rättvisande bild. Regeringen bör åläggas att även\r\nredovisa  de  koldioxidutsläpp   som  genereras  vid\r\nelproduktion i utländska kolkraftverk  vid  elimport\r\ntill Sverige.\r\nVåra  principiella  uppfattningar  framgår  av  de\r\nreservationer  vi  gjort  i  detta  betänkande under\r\nmomenten Energipolitikens inriktning och Stängningen\r\nav Barsebäck 2.\r\nDet  är  mot  denna  bakgrund  som  Folkpartiet  i\r\nmotionerna  2002/03:Fi232  och  2002/03:N264  -  med\r\nanförda motiveringar under berörda  anslag  i  detta\r\nbetänkande  - har föreslagit en sammanlagd minskning\r\nav  ramen för  utgiftsområde  21  Energi  med  1 058\r\nmiljoner  kronor  år 2003. Den anslagsfördelning som\r\nvi  förordar  inom utgiftsområdet  framgår  även  av\r\nbilaga 2.\r\nDå  en  majoritet   i   riksdagens  finansutskott,\r\nbestående  av  företrädarna för  Socialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet, har valt att stödja\r\nen annan inriktning  av  politiken  och då riksdagen\r\nden  4  december 2002 förväntas fatta ett  beslut  i\r\nenlighet med vad finansutskottets majoritet förordar\r\ndeltar  vi  inte  i  det  nu  aktuella  beslutet  om\r\nanslagsfördelningen inom utgiftsområde 21 Energi.\r\n\r\n4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna  har i parti- och kommittémotioner\r\nförordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska\r\npolitiken och budgetpolitiken  än den regeringen och\r\ndess stödpartier föreslår.\r\n\r\nKristdemokraternas budgetalternativ  tar  sikte på\r\natt       långsiktigt       förbättra       Sveriges\r\ntillväxtförutsättningar  genom strukturella reformer\r\noch  strategiska  skattesänkningar   på  arbete  och\r\nsparande. Därigenom skapas förutsättningar  för  att\r\nsysselsättningen   skall   kunna   öka  i  en  sådan\r\nutsträckning  att  välfärden tryggas för  alla.  Det\r\nhandlar bl.a. om arbetsmarknaden,  som  måste  göras\r\nmer flexibel. Det handlar om skatterna på arbete och\r\nföretagande  som  måste  sänkas och på sikt anpassas\r\ntill  omvärldens betydligt  lägre  skattetryck.  Det\r\nhandlar  om  det svenska konkurrenstrycket som måste\r\nförbättras.  Vidare  måste  den  offentliga  sektorn\r\nförnyas för att bättre möta konsumenternas/brukarnas\r\nbehov och bättre  tillvarata  personalens  kompetens\r\noch   idéer.   Dessutom   måste   valfriheten   inom\r\nfamiljepolitiken  öka,  rättsväsendet återupprättas,\r\npensionärernas  ekonomiska   situation  stärkas  och\r\ninfrastrukturen förbättras. Målet  med våra reformer\r\npå dessa områden är att skapa förutsättningar för en\r\nuthålligt hög tillväxt, där sysselsättningen kan öka\r\nutan  att  inflationen  tar fart, där den  enskildes\r\nvalfrihet, personliga ansvar  och  välfärd  kan  öka\r\nutan  politisk  detaljstyrning,  där  den offentliga\r\nsektorn kan vitaliseras och möta ökande  behov  utan\r\natt  jagas  av krympande skattebaser och där statens\r\nfinanser inte kollapsar vid nästa lågkonjunktur.\r\nEftersom  företrädarna   för   Socialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet den 21 november 2002\r\ni finansutskottet ställt sig bakom  ett förslag till\r\nramar för de olika utgiftsområdena och  därmed banat\r\nväg  för en annan inriktning av politiken  redovisar\r\njag i  detta  särskilda  yttrande  den  del  av  vår\r\npolitik som rör utgiftsområde Energi.\r\nKristdemokraterna    instämmer    i    princip   i\r\nhuvuddragen i omställningsprogrammet, men  är starkt\r\nkritiska  mot regeringens handläggning av frågan  om\r\nkärnkraftsavvecklingen.  Vår  uppfattning är att den\r\nförsta  kärnkraftsreaktorn i Barsebäcksverket  borde\r\nha  fasats   ut   först  när  motsvarande  mängd  el\r\ntillförts eller sparats bort.\r\nJag  anser  att Sveriges  energiförsörjning  skall\r\ntryggas   genom   en    långsiktig    och   medveten\r\nenergipolitik  med  fasta  spelregler  där  inhemska\r\nförnybara energikällor och bränslen utgör en växande\r\nbas. Sverige har en framskjuten position  vad gäller\r\nforskning    och   utveckling   av   solcells-   och\r\nvätgasbaserade   energisystem.  Dessa  tekniker  kan\r\nkomma  att  bli  mycket  viktiga  för  den  framtida\r\nenergiförsörjningen. Kristdemokraterna anslår därför\r\n50  miljoner  kronor  ytterligare  till  dessa  båda\r\nforskningsområden.   Jag  menar  också  att  de  små\r\nelproducenterna måste garanteras långsiktigt rimliga\r\nvillkor samtidigt som ny teknik, nya metoder och nya\r\nenergikällor, såsom exempelvis  solvärme,  utvecklas\r\noch prövas.\r\nMina  principiella  uppfattningar  framgår  av  de\r\nreservationer  jag  gjort  i  detta betänkande under\r\nmomenten Energipolitikens inriktning och Stängningen\r\nav Barsebäck 2.\r\nDen anslagsfördelning inom utgiftsområdet  som jag\r\nförordar  redovisas  i  kommittémotion  2002/03:N390\r\n(kd)    och    i    bilaga    2.    Sammanlagt   har\r\nKristdemokraterna    föreslagit    -   med   anförda\r\nmotiveringar under berörda anslag i detta betänkande\r\n- en minskning av ramen för utgiftsområde  21 Energi\r\nmed 135 miljoner kronor år 2003.\r\nDå en majoritet i riksdagens finansutskott  stöder\r\nen annan inriktning av politiken och riksdagen den 4\r\ndecember 2002 väntas fatta ett beslut i enlighet med\r\nvad  finansutskottet förordar deltar jag inte i  det\r\nnu  aktuella   beslutet  om  anslagsfördelning  inom\r\nutgiftsområde 21 Energi.\r\n\r\n5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nJag  stöder regeringens  förslag  till  anslag  inom\r\nutgiftsområde  21 Energi för år 2003. Samtidigt vill\r\njag i detta sammanhang erinra om den överenskommelse\r\nsom i oktober 2002  träffats  mellan företrädare för\r\nSocialdemokraterna och Miljöpartiet  om  121 punkter\r\nför  ett  tryggare,  rättvisare och grönare Sverige.\r\nÖverenskommelsen omfattar  bl.a.  att ett nationellt\r\nmål  för  försäljning av förnybara bränslen  införs,\r\natt  förbättrade  villkor  för  förnybara  drivmedel\r\ninförs,    att    vindkraften    skall   få   bättre\r\nförutsättningar, att resurser skall  satsas  på  att\r\ngöra    solceller    kommersiellt    gångbara,   att\r\nförsöksverksamheten med solceller fortsätter och att\r\ninvesteringsstödet  till  solvärme fortlöper.  Denna\r\növerenskommelse måste enligt  min  mening  beaktas i\r\ndet fortsatta arbetet.\r\n\r\n\r\n6. Redovisning av anslag för år 2004 (punkt 5)\r\n\r\nav  Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg (fp),  Maria\r\nLarsson  (kd),  Ola  Sundell (m), Yvonne Ångström\r\n(fp) och Ulla Löfgren (m).\r\nDå vi inte ställde oss  bakom  det energipolitiska\r\nbeslut  som  riksdagen  fattade  våren   2002  (bet.\r\n2001/02:NU17)    och    som    föregicks    av    en\r\növerenskommelse      mellan      företrädare     för\r\nSocialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet\r\navstår  vi  från  att  delta i beslutet  beträffande\r\nredovisning av anslag för år 2004. Samtidigt vill vi\r\nframhålla  vår  mening  att  det  är  angeläget  att\r\nredovisningen i budgetpropositionen  är  så komplett\r\nsom möjligt.\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nProposition 2002/03:1 (utgiftsområde\r\n21 Energi)\r\n\r\nRegeringen föreslår\r\n\r\n1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003\r\nför    ramanslaget   35:3   Teknikupphandling   och\r\nmarknadsintroduktion   besluta   om   åtgärder  som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter\r\npå   högst  260  000  000  kronor  under  2004-2007\r\n(avsnitt 7.1.3),\r\n\r\n2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003\r\nför ramanslaget  35:4 Stöd för marknadsintroduktion\r\nav  vindkraft besluta  om  åtgärder  som  inklusive\r\ntidigare  gjorda åtaganden medför utgifter på högst\r\n300 000 000 kronor under 2004-2007 (avsnitt 7.1.4),\r\n\r\n3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003\r\nför ramanslaget  35:5  Energiforskning  besluta  om\r\nåtgärder  som  inklusive  tidigare gjorda åtaganden\r\nmedför utgifter på högst 810  000  000 kronor under\r\n2004-2007 (avsnitt 7.1.5),\r\n\r\n4. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003\r\nför  ramanslaget 35:6 Energiteknikstöd  besluta  om\r\nåtgärder  som  inklusive  tidigare gjorda åtaganden\r\nmedför utgifter på högst 350  000  000 kronor under\r\n2004-2007 (avsnitt 7.1.6),\r\n\r\n5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003\r\nför    ramanslaget   35:7   Introduktion   av    ny\r\nenergiteknik  besluta  om  åtgärder  som  inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden medför utgifter på  högst\r\n500 000 000 kronor under 2004-2007 (avsnitt 7.1.7),\r\n\r\n6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003\r\nför  ramanslaget  35:8  Energipolitiskt  motiverade\r\ninternationella klimatinsatser besluta om  åtgärder\r\nsom  inklusive  tidigare  gjorda  åtaganden  medför\r\nutgifter på högst 60 000 000 kronor under 2004-2006\r\n(avsnitt 7.1.8),\r\n\r\n7.  att  riksdagen  godkänner  investeringsplanen för\r\nAffärsverkskoncernen svenska kraftnät  för perioden\r\n2003-2005 ( avsnitt 7.2.1),\r\n\r\n8. att riksdagen godkänner vad regeringen  föreslagit\r\nom   finansiella   befogenheter   för  Affärsverket\r\nsvenska kraftnät (avsnitt 7.2.2),\r\n\r\n9. att riksdagen för budgetåret 2003 anvisar anslagen\r\nunder utgiftsområde 21 Energi enligt uppställning i\r\nbilaga 2.\r\n\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n20.  (delvis)  Riksdagen anvisar för budgetåret  2003\r\nanslagen  under   utgiftsområde  21  Energi  enligt\r\nuppställningen i motionen.\r\n\r\n2002/03:U324 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    som    i   motionen   anförts   om\r\nenergipolitiken.\r\n\r\n2002/03:Fö259 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om elförsörjningen.\r\n\r\n2002/03:MJ420 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att det inte är\r\nacceptabelt  att  svensk energipolitik  leder  till\r\nkraftigt  ökade utsläpp  av  växthusgaser  i  norra\r\nEuropa.\r\n\r\n2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n14. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  avpolitiserad\r\nenergiförsörjning.\r\n\r\n2002/03:N242 av Torkild Strandberg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om en återöppning\r\nav Barsebäck 1.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin\r\nmening  vad som i motionen anförs  om  den  förtida\r\nstängningen av Barsebäck 2.\r\n\r\n2002/03:N262 av Lars Lindblad m.fl. (m):\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  en  förtida\r\nkärnkraftsavveckling.\r\n\r\n2002/03:N264 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en fri produktion\r\nav energi.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  den  förtida\r\navstängningen av kärnkraften.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  kärnkraftens\r\nframtid.\r\n\r\n7.  Riksdagen   begär   att  regeringen  tar  upp  en\r\ndiskussion med Vattenfall  om  brunkolsbrytningen i\r\nbyn Horno.\r\n\r\n12.  Riksdagen  anvisar med ändringar  i  förhållande\r\ntill    regeringens    förslag    anslagen    under\r\nutgiftsområde   21  Energi  enligt  uppställning  i\r\nmotionen.\r\n\r\n2002/03:N271 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren\r\n(kd, m):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om kärnkraften och\r\nBarsebäck 2.\r\n\r\n2002/03:N301 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  att  regeringen\r\nlägger  fram   förslag   till   konkreta   mål  för\r\nenergipolitiken.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att detaljstyrning,\r\nsärskatter  och  subventioner  inom energipolitiken\r\nskall tas bort.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs   om  att  utforma\r\nenergipolitiken  så  att  det  blir intressant  att\r\ninvestera i ny elproduktion.\r\n\r\n5.   Riksdagen   begär   att   regeringen   redovisar\r\nkonsekvenserna av en fortsatt förtida avveckling av\r\nkärnkraften.\r\n\r\n6.  Riksdagen  beslutar om omedelbart  stopp  för  en\r\npolitiskt beslutad,  förtida  avveckling  av svensk\r\nkärnkraft.\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  statligt  stöd på\r\nenergiområdet.\r\n\r\n13.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till börsintroduktion av Vattenfall AB.\r\n\r\n2002/03:N335 av Ingegerd Saarinen (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  statliga\r\nVattenfall   AB  skall  leva  upp  till  sina  egna\r\nmiljöetiska   krav    och    därmed    skydda   den\r\nkulturminnesmärkta  sorbiska  byn  Horno  i   östra\r\nTyskland  och  förhindra  en  tvångsförflyttning av\r\ndess invånare.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  att  Sverige inte\r\nskall  engagera sig i brunkolsbrytning i  Tyskland,\r\ndå det strider  mot Europakonventionen för skydd av\r\nnationella  minoriteter,   principen   om   hållbar\r\nutveckling   samt   mot  de  av  riksdagen  antagna\r\nmiljömålen.\r\n\r\n2002/03:N357 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen anvisar till  utgiftsområde  21  anslag\r\n35:1 Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader\r\nför år 2003 133 154 000 kr.\r\n\r\n3. Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde  21 anslag\r\n35:2 Insatser för effektivare energianvändning  för\r\når 2003 0 kr.\r\n\r\n4.  Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde 21 anslag\r\n35:3 Teknikupphandling och marknadsintroduktion för\r\når 2003 0 kr.\r\n\r\n5.  Riksdagen  anvisar till utgiftsområde  21  anslag\r\n35:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft för\r\når 2003 0 kr.\r\n\r\n6. Riksdagen anvisar  till  utgiftsområde  21  anslag\r\n35:5 Energiforskning för år 2003 408 471 000 kr.\r\n\r\n7.  Riksdagen  anvisar  till  utgiftsområde 21 anslag\r\n35:6 Energiteknikstöd för år 2003 121 196 000 kr.\r\n\r\n8.  Riksdagen  anvisar till utgiftsområde  21  anslag\r\n35:7 Introduktion  av  ny  energiteknik för år 2003\r\n210 147 000 kr.\r\n\r\n2002/03:N390 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  riktlinjer  för\r\nenergipolitiken.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att  det  i\r\nprövningen  av  villkoren   inför   stängningen  av\r\nBarsebäcks  andra  reaktor  också  skall   ingå  en\r\nekonomisk redovisning, en miljökonsekvensanalys och\r\nen samhällsekonomisk analys.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen  bör\r\nvidta  erforderliga  åtgärder  för  att  tillse att\r\nelbrist inte uppstår.\r\n\r\n20. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2003 anvisa\r\nanslagen   under   utgiftsområde   21  Energi,  med\r\nförändringar   i   förhållande   till   regeringens\r\nförslag, enligt uppställning i motionen.\r\n\r\n2002/03:N394 av Åsa Torstensson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  resurser  för\r\nfullföljande     av    energiöverenskommelsen     i\r\nvårpropositionen 2003.\r\n\r\n2002/03:Bo292 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att medel anslås  för\r\nforskning   på   vindkraft   både   vad   det  gäller\r\nkostnadseffektivitet och design.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens och  oppositionspartiernas  förslag  till anslag för år 2003 inom u\r\nEnergi\r\n\r\nBelopp i 1000-tal kronor\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nAnslag                                   Anslagstyp  Regeringens\r\nförslag\r\n(m)       (fp)       (kd)       (c)\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n35:1  Statens energimyndighet:           (ram.)          140 162   - 7 008   -\r\nFörvaltningskostnader\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n35:2  Insatser för effektivare           (ram.)          136 000 - 136 000  - 1\r\nenergianvändning\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n35:3  Teknikupphandling och              (ram.)           65 000  - 65 000   -\r\nmarknadsintroduktion\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n35:4  Stöd för marknadsintroduktion av   (ram.)           50 000  - 50 000   -\r\nvindkraft\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n35:5  Energiforskning                    (ram.)          438 471  - 30 000  - 1\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n35:6  Energiteknikstöd                   (ram.)          131 196  - 10 000  - 1\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n35:7  Introduktion av ny energiteknik    (ram.)          230 147  - 20 000  - 2\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n35:8  Energipolitiskt motiverade         (ram.)           50 000\r\ninternationella\r\nklimatinsatser\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n35:9  Skydd för småskalig elproduktion   (ram.)          100 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n35:10 Ersättning för vissa kostnader vid (ram.)          346 390            - 3\r\navveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n35:11 Statlig prisgaranti elcertifikat   (ram.)                0\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n35:12 Kärnsäkerhet i Östeuropa*          (ram.)                              +\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n35:13 Forskning och utveckling av        (ram.)\r\nsolcells- och vätgas-\r\nbaserade system*\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nSumma                                                  1 687 366 - 318 008    -\r\n000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n* = förslag om nytt anslag\r\nBilaga 3\r\n\r\nUtskottets förslag till anslag för år 2003 inom utgiftsområde 21 Energi\r\n\r\nUtskottets förslag överensstämmer med regeringens  förslag  till  anslagsfördel\r\nStatlig prisgaranti elcertifikat.\r\n\r\nFöreträdarna för (m), (fp) och (kd) har avstått från att delta i beslutet om an\r\n3 och 4).\r\n\r\nBelopp i 1000-tal kronor\r\n------------------------------------------------------------------\r\nAnslag                                      Anslagstyp Utskottets\r\nförslag\r\n------------------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------\r\n35:1  Statens energimyndighet:              (ram.)        140 162\r\nFörvaltningskostnader\r\n------------------------------------------------------------------\r\n35:2  Insatser för effektivare              (ram.)        136 000\r\nenergianvändning\r\n------------------------------------------------------------------\r\n35:3  Teknikupphandling och                 (ram.)         65 000\r\nmarknadsintroduktion\r\n------------------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------\r\n35:4  Stöd för marknadsintroduktion av      (ram.)         50 000\r\nvindkraft\r\n------------------------------------------------------------------\r\n35:5  Energiforskning                       (ram.)        438 471\r\n------------------------------------------------------------------\r\n35:6  Energiteknikstöd                      (ram.)        131 196\r\n------------------------------------------------------------------\r\n35:7  Introduktion av ny energiteknik       (ram.)        230 147\r\n------------------------------------------------------------------\r\n35:8  Energipolitiskt motiverade            (ram.)         50 000\r\ninternationella klimatinsatser\r\n------------------------------------------------------------------\r\n35:9  Skydd för småskalig elproduktion      (ram.)        100 000\r\n------------------------------------------------------------------\r\n35:10 Ersättning för vissa kostnader vid    (ram.)        346 390\r\navveckling av en reaktor vid Barsebäcksverket\r\n------------------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------\r\nSumma                                                   1 687 366\r\n------------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Bedömning av regeringens resultatredovisning",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Energipolitikens inriktning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U324 yrkande 19, 2002/03:Fö259 yrkande 6, 2002/03:N227 yrkande 14, 2002/03:N242 yrkande 1, 2002/03:N262 yrkande 2, 2002/03:N264 yrkandena 1 och 4, 2002/03:N301 yrkandena 1, 2, 4, 11 och 13 och 2002/03:N390 yrkandena 1 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "EA54F16F-02E1-11D7-AE8B-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "30",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "17",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "174",
                    "91",
                    "47",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EA54F16F-02E1-11D7-AE8B-000475504AA4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Stängningen av Barsebäck 2",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ420 yrkande 12, 2002/03:N242 yrkande 2, 2002/03:N264 yrkande 3, 2002/03:N271 yrkande 1, 2002/03:N301 yrkandena 5 och 6 och 2002/03:N390 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "EA54F170-02E1-11D7-AE8B-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": [
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, fp, kd)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "130",
                      "0",
                      "0",
                      "14"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "0",
                      "49",
                      "0",
                      "6"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "19",
                      "0",
                      "0",
                      "3"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "0",
                      "42",
                      "0",
                      "6"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "0",
                      "30",
                      "0",
                      "3"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "25",
                      "0",
                      "0",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "0",
                      "0",
                      "17",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "0",
                      "0",
                      "0",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "174",
                      "121",
                      "17",
                      "37"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              },
              {
                "tr": [
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Omröstning i motivfrågan",
                      "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (mp)\r\n"
                    }
                  },
                  {
                    "th": [
                      "Parti",
                      "Ja",
                      "Nej",
                      "Avstående",
                      "Frånvarande"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "s",
                      "130",
                      "0",
                      "0",
                      "14"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "m",
                      "1",
                      "0",
                      "48",
                      "6"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "c",
                      "19",
                      "0",
                      "0",
                      "3"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "fp",
                      "1",
                      "0",
                      "41",
                      "6"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "kd",
                      "0",
                      "0",
                      "30",
                      "3"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "v",
                      "25",
                      "0",
                      "0",
                      "5"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "mp",
                      "0",
                      "17",
                      "0",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "-",
                      "0",
                      "0",
                      "0",
                      "0"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": [
                      "Totalt",
                      "176",
                      "17",
                      "119",
                      "37"
                    ]
                  },
                  {
                    "td": {
                      "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                    }
                  }
                ]
              }
            ]
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EA54F170-02E1-11D7-AE8B-000475504AA4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 21 punkterna 1-6, bifaller delvis proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 21 punkt 9 och avslår motionerna 2002/03:Fi232 yrkande 20, 2002/03:N264 yrkande 12, 2002/03:N357 yrkandena 2-8, 2002/03:N390 yrkande 20 och 2002/03:Bo292 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Redovisning av anslag för 2004",
          "forslag": "Riksdagen bifaller motion 2002/03:N394 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Affärsverket svenska kraftnät",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 21 punkterna 7 och 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Vattenfall AB och brunkolsbrytning i Tyskland",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N264 yrkande 7 och 2002/03:N335 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Energipolitikens inriktning",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Energipolitikens inriktning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Energipolitikens inriktning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Stängningen av Barsebäck 2",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Stängningen av Barsebäck 2",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Vattenfall AB och brunkolsbrytning i Tyskland",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Vattenfall AB och brunkolsbrytning i Tyskland",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2002-11-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2002-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2002-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2002-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till proposition 2002/03:1 punkt 1-8 samt till motion 2002/03:N394 yrkande 1. Delvis bifall till proposition 2002/03:1 punkt 9. Avslag på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 07:44:18"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,7 miljarder kronor i anslag inom energiområdet för 2003. Riksdagen uppmanar regeringen att återkomma i 2003 års vårproposition om de beräknade anslagsnivåerna 2004 för vissa anslag inom utgiftsområdet. Vidare beslutade riksdagen om investerings- och finansplan m.m. för Affärsverkskoncernen svenska kraftnät. ",
          "dok_id": "GQ01NU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag inom energiområdet (NU3)",
          "dok_id": "GQ01NU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 07:44:18"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01NU3",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:41"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Näringsutskottet föreslår att riksdagen i huvudsak godkänner regeringens förslag i budgetpropositionen om 1,7 miljarder kronor i anslag inom energiområdet för 2003. Utskottet föreslår att riksdagen uppmanar regeringen att återkomma i 2003 års vårproposition om de beräknade anslagsnivåerna 2004 för vissa anslag inom utgiftsområdet. Riksdagen föreslås också godkänna regeringens förslag om investerings- och finansplan m.m. för Affärsverkskoncernen svenska kraftnät.</p>",
          "dok_id": "GQ01NU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:30"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag inom energiområdet (NU3)",
          "dok_id": "GQ01NU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:30"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01NU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_nu_3.docx",
          "filstorlek": "165663",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde 21 Energi",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/FB417279-57CE-4B85-A43E-7A6B7CB2E47A"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01NU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_nu_3.pdf",
          "filstorlek": "714023",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_nu_3",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/BB0B829A-A9D8-4C63-BCD2-C78C154DFA2E"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo292 Lokalisering av vindkraftverk",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo292",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av vindkraftverk",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi232 Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi232",
          "ref_dok_titel": "Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö259 Beredskap mot sårbarhet",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö259",
          "ref_dok_titel": "Beredskap mot sårbarhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Hökmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ420 Miljöpolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ420",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ420",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av  Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N227 Företagsklimatet i Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02N227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N227",
          "ref_dok_titel": "Företagsklimatet i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N242 Kärnkraft",
          "ref_dok_id": "GQ02N242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N242",
          "ref_dok_titel": "Kärnkraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Torkild Strandberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N262 Skånes energiförsörjning",
          "ref_dok_id": "GQ02N262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N262",
          "ref_dok_titel": "Skånes energiförsörjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindblad m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N264 Energipolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N264",
          "ref_dok_titel": "Energipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N271 Kärnkraften och Barsebäck",
          "ref_dok_id": "GQ02N271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N271",
          "ref_dok_titel": "Kärnkraften och Barsebäck",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson (KD) och Anna Lindgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N301 Energipolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N301",
          "ref_dok_titel": "Energipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N335 Vattenfall och brukolsbrytning i Tyskland",
          "ref_dok_id": "GQ02N335",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N335",
          "ref_dok_titel": "Vattenfall och brukolsbrytning i Tyskland",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N357 Näringspolik, utgiftsområde 19, 21, 24",
          "ref_dok_id": "GQ02N357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N357",
          "ref_dok_titel": "Näringspolik, utgiftsområde 19, 21, 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N390 Energi, utgiftsområde 21",
          "ref_dok_id": "GQ02N390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N390",
          "ref_dok_titel": "Energi, utgiftsområde 21",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N394 Utgiftsområde 21, energi",
          "ref_dok_id": "GQ02N394",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N394",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 21, energi",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U324 EU:s framtidsfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02U324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U324",
          "ref_dok_titel": "EU:s framtidsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_id": "GQ031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2002-12-18",
          "ref_dok_id": "GQ0939",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "39",
          "ref_dok_titel": "2002-12-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2002-12-18",
          "ref_dok_id": "GQ0939",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "39",
          "ref_dok_titel": "2002-12-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:73",
          "ref_dok_id": "GQ0K73",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "73",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:73",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}