{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2284470",
      "dok_id": "GQ01NU2",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "NU2",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:NU2",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "2",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2002-11-28 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:35",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:39",
      "titel": "Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01NU2/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01NU2",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01NU2",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01NU2",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:NU2</div><h1>Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  de  av regeringen föreslagna\r\nanslagen och bemyndigandena för budgetåret 2003 inom\r\nutgiftsområde 19 Regional utjämning  och utveckling.\r\nLikaså tillstyrks förslaget angående användningen av\r\nanslaget    Allmänna   regionalpolitiska   åtgärder.\r\nSamtliga motioner som tar upp anslagsfrågor avstyrks\r\nav utskottet.  Företrädarna i utskottet för Moderata\r\nsamlingspartiet,  Folkpartiet, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet deltar  inte  i beslutet om anslag. De\r\nerinrar i särskilda yttranden  om  de  budgetförslag\r\nsom  framlagts  av  respektive  parti. I förhållande\r\ntill  regeringens  förslag för utgiftsområdet  ville\r\nModerata samlingspartiet minska utgiftsramen med 450\r\nmiljoner kronor, Folkpartiet med 963 miljoner kronor\r\noch  Kristdemokraterna   med  695  miljoner  kronor.\r\nCenterpartiet  ville  höja  utgiftsramen   med   138\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nNär  det  gäller  den allmänna inriktningen av den\r\nregionala utvecklingspolitiken  anser  utskottet,  i\r\nlikhet  med  regeringen, att en avgörande faktor för\r\nen positiv utveckling  är engagemanget på den lokala\r\noch  regionala  nivån.  Utskottet  vill  betona  den\r\nuthålliga  tillväxtens  betydelse  och  därmed  även\r\nmiljöpolitiken    och   jämställdhetspolitiken.    I\r\növerensstämmelse      med       uppfattningen      i\r\nbudgetpropositionen anser utskottet  att det på sikt\r\när angeläget att minska användningen av olika bidrag\r\ninom  den  regionala  utvecklingspolitiken.   I   en\r\nreservation   (m,   fp,  kd,  c)  framhålls  att  en\r\nframtidsinriktad  regional   utvecklingspolitik  bör\r\ninriktas  på  att  skapa förutsättningar  för  olika\r\nregioners    och   människors    möjligheter    till\r\nutveckling. Enligt reservanterna bör tonvikten ligga\r\npå generella stöd för de företagsstöd som trots allt\r\nbehövs.\r\nVidare  avstyrker   utskottet  motionsyrkanden  om\r\nmyndighetsfrågor       inom      den       regionala\r\nutvecklingspolitiken   med   hänvisning   till   den\r\npågående  översynen  av  Glesbygdsverkets  roll  och\r\nuppdrag.\r\nUtskottet behandlar i betänkandet  även  frågor om\r\nEG:s  nuvarande  struktur- och regionalpolitik.  När\r\ndet  gäller  de  motionsyrkanden   som   bl.a.   rör\r\nregelverket  för  företagsstöd  har  utskottet  inte\r\nfunnit skäl att föreslå något uttalande.\r\nMed   anledning   av   motionsyrkanden   behandlar\r\nutskottet    också    frågan    om   EG:s   framtida\r\nregionalpolitik   (sammanhållningspolitik).   Enligt\r\nutskottsmajoriteten  (s,  v)  står det klart att det\r\nframöver  kommer  att  krävas  reformer   av   denna\r\npolitik.  För  den  demokratiska förankringen är det\r\nväsentligt  att  beslutsprocessen  om  den  framtida\r\nsammanhållningspolitiken  går  framåt stegvis på det\r\nsätt som är planerat. Vägledande  i  de diskussioner\r\nsom  nu  skall  äga  rum  bör vara att insatserna  i\r\nförsta hand skall skötas nationellt, regionalt eller\r\nlokalt.  Inom  EG:s  sammanhållningspolitik   kommer\r\nstrukturfondsmedel  att  vara  ett  instrument  även\r\nunder  nästa programperiod. Enligt utskottets mening\r\nbör  huvuddelen  av  dessa  medel  gå  till  de  nya\r\nmedlemsstaterna,  som  har störst behov av stöd till\r\nekonomisk och social utveckling.  Utskottet  vill  i\r\nlikhet    med    regeringen    betona    en   allmän\r\nbudgetrestriktivitet.\r\nI en reservation (m, fp, kd, c, mp) erinras om att\r\nriksdagen  för  ett  år  sedan på utskottets förslag\r\ngjorde  ett uttalande om vikten  av  reformering  av\r\nEG:s framtida  regionalpolitik.  Med hänvisning till\r\natt  regeringen  har  valt att i budgetpropositionen\r\ninte kommentera detta tillkännagivande  av riksdagen\r\nanser  reservanterna  att  det  finns anledning  att\r\nåterigen  göra ett uttalande av detta  slag.  Enligt\r\nreservanternas   uppfattning   bör\r\nsammanhållningspolitiken  ändras och dess omfattning\r\nminskas. I de fall EU ekonomiskt  skall stödja olika\r\nregioner  för att därigenom gynna uthållig  tillväxt\r\noch  hållbar   utveckling  bör  det  vara  fråga  om\r\nregioner som ligger  väsentligt under genomsnittet i\r\nunionen vad gäller levnadsstandard och medelinkomst.\r\nSverige måste motverka  att  EU i en allt högre grad\r\nutvecklas    till    en   transfereringsunion    där\r\nmedlemsländerna betalar  in  pengar  till EU för att\r\nsedan  få  tillbaka dem i form av strukturstöd.  Det\r\nbör därför,  sägs det i reservationen, i första hand\r\nvara medlemsstaterna  själva  som  ansvarar för sina\r\nregioner.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1.      Allmän inriktning av den regionala\r\nutvecklingspolitiken\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:N267\r\nyrkandena  2, 3,  10,  14  och  20,  2002/03:N302\r\nyrkande 22, 2002/03:N304 yrkande 1, 2002/03:N337,\r\n2002/03:N345  yrkandena  12  och 21, 2002/03:N368\r\noch 2002/03:N393 yrkande 1.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2.      Myndighetsfrågor inom den regionala\r\nutvecklingspolitiken\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna  2002/03:N239  och\r\n2002/03:N265 yrkande 3.\r\n\r\n3.      EG:s nuvarande struktur- och\r\nregionalpolitik\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:N231,\r\n2002/03:N283 och 2002/03: N365.\r\n\r\n4.      EG:s framtida\r\nsammanhållningspolitik\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:K432\r\nyrkande   14,   2002/03:U323    yrkande   8   och\r\n2002/03:N304 yrkande 15.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n5.      Anslag m.m. inom utgiftsområde 19\r\nRegional utjämning och utveckling\r\n\r\na) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2003,  i  fråga  om  ramanslaget  33:1   Allmänna\r\nregionalpolitiska   åtgärder,   göra   ekonomiska\r\nåtaganden    som,   inklusive   tidigare   gjorda\r\nåtaganden, innebär  utgifter  på  högst 3 200 000\r\n000  kr  under  åren  2004-2011. Därmed  bifaller\r\nriksdagen proposition 2002/03:1  utgiftsområde 19\r\npunkt 1.\r\nb)  Riksdagen  godkänner regeringens  förslag  om\r\nanvändningen   av    anslaget    33:1    Allmänna\r\nregionalpolitiska   åtgärder.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde  19\r\npunkt 2.\r\nc)  Riksdagen  bemyndigar regeringen att under år\r\n2003,  i  fråga om  ramanslaget  33:5  Europeiska\r\nregionala utvecklingsfonden  perioden  2000-2006,\r\ngöra ekonomiska åtaganden som, inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 4 500\r\n000 000 kr under åren 2004-2008. Därmed  bifaller\r\nriksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde  19\r\npunkt 3.\r\nd)  Riksdagen  bemyndigar regeringen att under år\r\n2003,   i   fråga   om   ramanslaget   37:1   IT-\r\ninfrastruktur: Regionala  transportnät m.m., göra\r\nekonomiska  åtaganden  som,  inklusive   tidigare\r\ngjorda åtaganden, innebär utgifter på högst 1 000\r\n000  000  kr  under  åren  2004  och 2005. Därmed\r\nbifaller    riksdagen    proposition    2002/03:1\r\nutgiftsområde 19 punkt 4.\r\ne) Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen\r\nunder  utgiftsområde  19  Regional utjämning  och\r\nutveckling enligt regeringens förslag i bilaga 2.\r\nDärmed  bifaller riksdagen proposition  2002/03:1\r\nutgiftsområde 19 punkt 5.\r\n\r\nf) Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi232 yrkande\r\n20   i   denna   del,   2002/03:N267   yrkande   22,\r\n2002/03:N303 yrkande  2, 2002/03:N334, 2002/03:N352,\r\n2002/03:N357 yrkande 1,  2002/03:N371  och  2002/03:\r\nN393 yrkande 9.\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 28 november 2002\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:  Marie\r\nGranlund   (s),   Mikael   Odenberg  (m)*,  Ingegerd\r\nSaarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg\r\n(fp)*,  Ann-Marie  Fagerström   (s),  Maria  Larsson\r\n(kd)*, Karl Gustav Abramsson (s),  Ola Sundell (m)*,\r\nCarina  Adolfsson  Elgestam  (s),  Yvonne   Ångström\r\n(fp)*,  Åsa  Torstensson (c)*, Anne Ludvigsson  (s),\r\nUlla  Löfgren (m)*,  Lars  Johansson  (s),  Reynoldh\r\nFurustrand (s) och Gunilla Wahlén (v).\r\n* Har  avstått  från  att  delta  i beslutet under\r\npunkt 5.</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nNU2\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI detta betänkande behandlas\r\n\r\ndels  proposition  2002/03:1 (budgetpropositionen)\r\nsåvitt gäller utgiftsom-råde  19  Regional utjämning\r\noch utveckling,\r\ndels 20 motioner från allmänna motionstiden.\r\nFörslagen i propositionen och i motionerna återges i\r\nbilaga   1.  Regeringens  och  oppositionspartiernas\r\nförslag till  anslag  för år 2003 inom utgiftsområde\r\n19 redovisas i bilaga 2.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nUnder  föregående  riksmöte   behandlade   riksdagen\r\npropositionen   om   en  politik  för  tillväxt  och\r\nlivskraft i hela landet  (prop. 2001/02:4) samtidigt\r\nmed regeringens budgetförslag  för  utgiftsområde 19\r\nRegional utjämning och utveckling jämte  motioner. I\r\nutskottets  betänkande  2001/02:NU2 togs upp  frågor\r\nmed  anknytning till utgiftsområde  19  samt  frågor\r\nrörande  EG:s  strukturfonder,  medan övriga förslag\r\noch frågor behandlades i betänkande 2001/02:NU4. Det\r\nsistnämnda betänkandet inkluderade  dels  frågor  om\r\nett  nytt  politikområde för regionalpolitiken, dvs.\r\nden regionala  utvecklingspolitiken, och nya mål och\r\nstrategier, dels  inriktningsfrågor  av  olika slag,\r\nbl.a.  frågor om regioner och kommuner, kunskap  och\r\nkompetens,  företagsamhet och entreprenörskap, lokal\r\nutveckling och  service  samt  åtgärder  i  län  och\r\nregioner.\r\n\r\nUtgångspunkten  för  detta betänkande är att ramen\r\nför  utgiftsområde 19 är  fastställd  för  år  2003.\r\nRiksdagen  fattar  den  4  december  2002  beslut om\r\nramarna för de olika utgiftsområdena för år 2003 och\r\nom   en   preliminär   fördelning   av  utgifter  på\r\nutgiftsområden   för   år   2004.   Finansutskottets\r\nmajoritet har den 21 november tillstyrkt regeringens\r\nförslag  till  ram  för  utgiftsområde  19  Regional\r\nutjämning  och  utveckling  (prop.  2002/03:1,  bet.\r\n2002/03:FiU1).  Av  tabellen  i  bilaga  2   framgår\r\nregeringens  och  de  olika  partiernas förslag till\r\nanslag under utgiftsområdet.\r\nBetänkandet  disponeras  på följande  sätt.  Först\r\nkommer  frågor  om  mål  och  resultatbedömning  att\r\nredovisas.  Därefter  tar  utskottet   upp  allmänna\r\ninriktningsfrågor       inom      den      regionala\r\nutvecklingspolitiken,  myndighetsfrågor  och  frågor\r\nrörande EG:s strukturfonder  samt  anslagsfrågor. En\r\nskillnad  jämfört  med  tidigare  är att  frågor  om\r\nnedsättning av socialavgifter från  regionalpolitisk\r\nsynpunkt       detta       år      behandlas      av\r\nsocialförsäkringsutskottet   tillika    med    andra\r\nsocialavgiftsfrågor.\r\nÖvriga  frågor  om åtgärder för att utveckla olika\r\nregioner kommer utskottet  att  behandla under våren\r\n2003.   Bland   dessa   frågor   ingår   frågor   om\r\ntillväxtavtal/tillväxtprogram,   glesbygden,   bl.a.\r\nrörande service och sektorssamordning,  samt  frågor\r\nom   lokalisering   av  statlig  verksamhet  och  om\r\ndisposition av del av vattenkraftsvinsterna.\r\nEn  nyhet  är att de  kommunala  samverkansorganen\r\n(som varit möjliga  att  bilda från den 1 juli 2002)\r\nkan ta över delar av de uppgifter  som länsstyrelsen\r\nhar  i  dag.  Samverkansorganet  skall  anmäla  till\r\nregeringen  om  det  vill  ta  över dessa uppgifter.\r\nDenna  ordning medför att anslaget  (33:1)  Allmänna\r\nregionalpolitiska  åtgärder  skall  fördelas  mellan\r\nsamverkansorgan  och  länsstyrelse  i  berörda  län.\r\nDärutöver   är   avsikten   att   samverkansorganens\r\nkostnader för att följa upp åtgärder och effekter av\r\nutvecklingsarbetet    skall    finansieras     genom\r\nomfördelning  från  samma  anslag.  Eftersom  det  i\r\ndagsläget  inte  är  klart vilka samverkansorgan som\r\nkommer  att ta över uppgifter  från  länsstyrelserna\r\naviserar  regeringen  i  budgetpropositionen att den\r\nåterkommer   till  riksdagen   under   år   2003   i\r\ntilläggsbudget  med  förslag till justering avseende\r\nkostnader för uppföljningsarbetet.\r\n\r\nMål och resultat\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nResultatredovisningen i budgetpropositionen anknyter\r\ntill de mål för regionalpolitiken  som  gällde under\r\når  2001. Dessa mål var att regionalpolitiken  skall\r\nskapa    förutsättningar   för   hållbar   ekonomisk\r\ntillväxt,  rättvisa och valfrihet, så att likvärdiga\r\nlevnadsvillkor  skapas för medborgarna i hela riket.\r\nMålet för den s.k. lilla regionalpolitiken (åtgärder\r\ninom  utgiftsområde   19   Regional   utjämning  och\r\nutveckling exklusive anslaget 37:1 IT-infrastruktur:\r\nRegionala  transportnät)  var att den främst  skulle\r\nunderlätta  för  näringslivet   i  regionalpolitiskt\r\nprioriterade områden att utvecklas så att det bidrar\r\ntill  att uppfylla målen för regionalpolitiken.  För\r\natt nå  målen  vidtogs  åtgärder  inom  många  olika\r\nområden,  främst  inom  politikområdena IT, tele och\r\npost,       Landsbygdspolitik,       Näringspolitik,\r\nTransportpolitik,       Utbildningspolitik,\r\nForskningspolitik och Arbetsmarknadspolitik.\r\n\r\nPolitiken  var  främst  inriktad  på   att  främja\r\nutvecklingen    i   regionalpolitiskt   prioriterade\r\nområden, dvs. de  nationella  stödområdena  A  och B\r\nsamt områden för EG:s strukturfondsprogram mål 1 och\r\n2, och också på att främja utvecklingen i gles-  och\r\nlandsbygdsområden i hela landet.\r\nEnligt  regeringen  är  den  långsiktiga regionala\r\nproblembilden    avseende    bl.a.\r\nsysselsättningsutveckling      och      arbetslöshet\r\nförhållandevis  oförändrad  såtillvida  att  det  är\r\nsamma  områden  som  under  lång  tid haft den  mest\r\nogynnsamma utvecklingen. Servicetillgången har under\r\nlång tid försämrats i dessa områden.\r\nResultatredovisningen i budgetpropositionen bygger\r\nfrämst     på    resultatindikatorer    för    olika\r\nregionalpolitiska  delåtgärder.  Till  de  selektiva\r\nregionalpolitiska      stöden      hör     regionalt\r\nutvecklingsbidrag,  landsbygdsstöd,  småföretagsstöd\r\n(avskaffat     från     och     med     år    2002),\r\nsysselsättningsbidrag,      såddfinansiering     via\r\nlänsstyrelser och självstyrelseorgan  samt stöd till\r\nkommersiell  service. Som resultatindikatorer  nämns\r\nantal nya arbetstillfällen, genomsnittlig subvention\r\nper förväntad  ny  årsarbetskraft samt investeringar\r\nsom beräknas bli delfinansierade  av stöden. För det\r\ngenerella företagsstödet transportbidrag  finns inga\r\nresultatindikatorer.  Det  generella stödet nedsatta\r\nsocialavgifter  fanns inte längre  kvar  men  utgick\r\nretroaktivt under år 2001.\r\nDe resultat som  redovisas  i  budgetpropositionen\r\nför de selektiva regionalpolitiska  stöden  och  den\r\nregionalpolitiska      projektverksamheten     avser\r\nbeviljade  stöd  under år  2001  och  de  förväntade\r\nresultaten i framtiden av dessa stöd. Beträffande de\r\ngenerella    stöden    och    strukturfondsprojekten\r\nredovisas   utgifterna  relaterade   till   uppnådda\r\neffekter.\r\nTotalt  har  beslut  för  1  793  miljoner  kronor\r\nfattats    under     år     2001    för    selektiva\r\nregionalpolitiska  stöd, regional  projektverksamhet\r\noch medfinansiering  av  strukturfondsprogram. Nivån\r\ninnebär en ökning med 343  miljoner  kronor  jämfört\r\nmed  år  2000,  vilket  i  huvudsak förklaras av att\r\nmedfinansieringen  av  strukturfondsprogrammen   har\r\nökat.    För    selektiva   regionalpolitiska   stöd\r\n(exklusive  stöd  till   kommersiell   service   och\r\nsåddfinansiering)  i  samband  med investeringar har\r\nbeslut fattats om totalt 868 miljoner  kronor  under\r\når  2001.  Enligt  Verket  för näringslivsutveckling\r\n(Nutek) beräknas detta stöd  bidra till ca 6 375 nya\r\narbetstillfällen inom främst stödområdena  A  och B.\r\nDen  genomsnittliga subventionen per arbetstillfälle\r\nuppgick  år 2001 till omkring 136 000 kronor, vilket\r\nmotsvarar  en ökning med ungefär 26 000 kronor sedan\r\nåret innan.  Investeringar i storleksordningen 2 770\r\nmiljoner kronor beräknas kunna delfinansieras med de\r\nselektiva företagsstöden.\r\nSåddfinansiering  har  under år 2001 beviljats för\r\nca  3  miljoner  kronor  till   små  och  medelstora\r\nföretag.   Stödet   förväntas   ha   betydelse   för\r\nteknikbaserade  företag  i  tidiga utvecklingsfaser.\r\nSåddfinansiering  sker främst  med  andra  medel  än\r\nmedel från regionalpolitiken.\r\nStöd till kommersiell  service  har  under år 2001\r\nbeviljats  för ca 43 miljoner kronor, vilket  är  en\r\navsevärd ökning  jämfört  med  stödet  år  2000  (då\r\nstödet  uppgick  till  26  miljoner  kronor). Enligt\r\nregeringen har stödet bidragit till att upprätthålla\r\nservicenivån i gles- och landsbygd.\r\nEnligt gällande regelverk skall minst  40  % av de\r\narbetstillfällen  som  tillkommer  till följd av  de\r\nselektiva   regionalpolitiska   stöden   förbehållas\r\nvartdera könet. Enligt regeringens resultatbedömning\r\när  detta  villkor  i stort sett uppnått beträffande\r\nregionala utvecklingsbidrag,  där  38  %  av  de nya\r\narbetstillfällena  beräknas  tillfalla  kvinnor. För\r\nlandsbygdsstödet      har      andelen     kvinnliga\r\narbetstillfällen emellertid minskat  från 40 till 36\r\n%  och  för  småföretagsstödet  från 35 till  28  %.\r\nVillkoret   är  alltså  inte  uppfyllt   för   dessa\r\nstödformer.\r\nUtgifterna för de generella företagsstöden år 2001\r\nuppgick till 387 miljoner kronor. Av dessa avsåg 378\r\nmiljoner  kronor   utbetalda  transportbidrag  medan\r\nresterande ca 9 miljoner  kronor  avsåg  retroaktiva\r\nutbetalningar   avseende   nedsatta  socialavgifter.\r\nEnligt regeringens bedömning  har  transportbidraget\r\nmedverkat   till   att   på  olika  sätt  kompensera\r\nföretagen   i   de  regionalpolitiskt   prioriterade\r\nområdena   för   bl.a.    långa    transporter   och\r\nmerkostnader  på  grund  av  det geografiska  läget.\r\nSysselsättningen bedöms därför  i högre utsträckning\r\nha kunnat upprätthållas i dessa företag  än  vad som\r\nannars skulle ha varit möjligt.\r\nMot   bakgrund   av   tillgängliga  rapporter  gör\r\nregeringen   bedömningen   att    insatserna    inom\r\nstrukturfondsprogrammen     under    programperioden\r\n1995-1999 har bidragit till en  positiv utveckling i\r\nberörda regioner.\r\n\r\nMålet för den nya regionala\r\nutvecklingspolitiken, som riksdagen fattade\r\nbeslut om under hösten 2001, är väl fungerande\r\noch hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med\r\nen god service i alla delar av landet (bet.\r\n2001/02:NU4). Enligt regeringen bör effekterna\r\ni framtiden vara möjliga att redovisa i\r\nförhållande till de statliga insatserna på\r\npolitikområdet. Dessa effekter bör kunna\r\navläsas utifrån ett ekonomiskt, ekologiskt och\r\nsocialt perspektiv enligt vad som står i\r\npropositionen. Med väl fungerande lokala\r\narbetsmarknadsregioner avses att de är så\r\nattraktiva för människor och företag att det är\r\nmöjligt att ta till vara den potential och\r\nlivskraft som finns i alla regioner. Möjliga\r\nindikatorer kan vara sysselsättningsgraden och\r\nden regionala lönesumman. Med hållbara regioner\r\navses att politiken skall bidra till att\r\nnuvarande och kommande generationer kan\r\nerbjudas sunda ekonomiska, sociala och\r\nekologiska förhållanden. De ekonomiska och\r\nsociala effekterna bör avläsas i hur väl lokala\r\narbetsmarknadsregioner har utvecklats i termer\r\nav främst ekonomisk tillväxt och ökad\r\nsysselsättning. Avläsning skall kunna göras\r\nbeträffande hur väl åtgärderna lyckas uppnå de\r\nnationella jämställdhetsmålen och\r\nmiljökvalitetsmålen. Effekterna av politiken\r\nvad beträffar servicenivån bör främst avläsas i\r\nförändringar av servicetillgängligheten. För\r\natt underlätta den framtida\r\nresultatredovisningen har politikområdet\r\nfr.o.m. år 2002 delats upp i tre\r\nverksamhetsområden, nämligen\r\nkapitalförsörjning, programlagda\r\nutvecklingsprojekt och kommersiell service. I\r\nbudgetpropositionen för år 2004 avser\r\nregeringen att ge en resultatredovisning av den\r\nnya politiken utifrån denna indelning.\r\n\r\nRevisionens iakttagelser\r\n\r\nI budgetpropositionen (s. 33) redovisas att\r\nRiksrevisionsverket i sin årliga rapport till\r\nregeringen inte haft någon invändning i\r\nrevisionsberättelsen för år 2001 avseende\r\nGlesbygdsverket.\r\n\r\nUtskottets bedömning\r\n\r\nMed  hänsyn till att politiken är  under  omläggning\r\noch att en resultatredovisning utgående från det nya\r\nmålet  och  de  nya resultatindikatorerna kommer att\r\nkunna göras först  under  år  2003, avstår utskottet\r\nfrån   att   göra   en   bedömning   av  regeringens\r\nresultatredovisning i detta sammanhang.\r\n\r\n\r\nAllmän inriktning av den regionala\r\nutvecklingspolitiken\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\ninriktningen       av      den      regionala\r\nutvecklingspolitiken. Utskottet står fast vid\r\nden politik som beslutades  föregående år och\r\nanser inte att motionskraven  kan  ligga till\r\ngrund  för  en  förändrad  inriktning. Jämför\r\nreservation 1 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegionalpolitiken  har fr.o.m.  år  2002  omvandlats\r\ntill en politik för  hållbar  regional  utveckling i\r\nalla delar av landet. Politikområdet Regionalpolitik\r\noch verksamhetsområdet regional näringspolitik  inom\r\nNäringspolitiken  har  slagits samman och bildar ett\r\nnytt  politikområde:  Regional   utvecklingspolitik.\r\nEnligt  regeringen  finns  det så starka  kopplingar\r\nmellan  dessa  att  en  samlad  politik   blir   mer\r\neffektiv.\r\n\r\nGeografiskt syftade den tidigare regionalpolitiken\r\nfrämst   till   att   främja  utvecklingen  i  vissa\r\nprioriterade    områden    medan    den    regionala\r\nnäringspolitiken  gällde  hela   landet.   Den   nya\r\nregionala   utvecklingspolitiken   har   inte  några\r\ngeografiska  avgränsningar. Motivet för att  bedriva\r\nen  regional  utvecklingspolitik  i  alla  delar  av\r\nlandet  är  bl.a.   insikten   att   den  nationella\r\ntillväxten  utgörs  av  summan  av den tillväxt  som\r\nskapas lokalt och regionalt. Den  samlade nationella\r\ntillväxten  är således delvis avhängig  av  hur  väl\r\nlokala och regionala förutsättningar tas till vara.\r\nSyftet  är  enligt  regeringen  att  etablera  och\r\nutveckla en sammanhållen  politik  för alla delar av\r\nlandet  som  kan anpassas till regionala  skillnader\r\noch förutsättningar.  Även  fortsättningsvis  kommer\r\ndet  att  behövas  riktade  åtgärder för geografiskt\r\navgränsade områden, som ur ett nationellt perspektiv\r\nbedöms ha särskilda behov.\r\nSom  nämnts  ovan  är  målet  för   den  regionala\r\nutvecklingspolitiken  väl  fungerande  och  hållbara\r\nlokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå\r\ni  alla  delar  av landet. Att politiken är  hållbar\r\nbetyder, som tidigare  nämnts,  att  den skall bidra\r\ntill  att  nuvarande  och kommande generationer  kan\r\nerbjudas sunda ekonomiska,  sociala  och  ekologiska\r\nförhållanden. I detta perspektiv inkluderas bl.a. de\r\nnationella  jämställdhetsmålen och\r\nmiljökvalitetsmålen.\r\nDe regionala tillväxtprogrammen,  som avses starta\r\når  2004,  skall utgöra den administrativa  basen  i\r\narbetet för  att  uppnå  målet.  Liksom  i  fråga om\r\ntillväxtavtalen   skall   näringslivets  behov  vara\r\nvägledande.\r\nNär  det gäller direkt företagsinriktade  åtgärder\r\när det regeringens  principiella inställning att det\r\ni ett längre perspektiv  är  angeläget  att reducera\r\nanvändningen   av   olika   bidrag.   När  behov  av\r\nmarknadskompletterande         finansieringsinsatser\r\nföreligger,  bör  möjligheterna  prövas  att  främst\r\nanvända  former  som  innebär  att återbetalning  av\r\nkapitalet sker. Regeringens principiella inställning\r\när  att  företagsstöd,  i form av selektiva  bidrag,\r\nfrämst  skall  användas  i de  områden  som  har  de\r\nstörsta   geografiska   nackdelarna,   dvs.   främst\r\nstödområde A. Riksdagen har  därför  fr.o.m. år 2002\r\npå     regeringens     förslag     avvecklat    dels\r\nsmåföretagsstödet, dels stödformen lån  till privata\r\nregionala investmentbolag.\r\nInriktningen   och  beslutsformerna  avseende   de\r\nregionala utvecklingspolitiska  företagsstöden skall\r\nses   över   och   utvecklas,   informeras   det   i\r\npropositionen.   Bland   annat   har  en   informell\r\narbetsgrupp med uppgift att göra en översyn av dessa\r\nstödformer     utsetts.     I     översynen    skall\r\njämställdhetsperspektivet  särskilt  analyseras  och\r\nbeaktas. Regeringen har vidare  i  juni  2002  givit\r\nInstitutet  för  tillväxtpolitiska studier (ITPS)  i\r\nuppdrag   att   utvärdera   sysselsättningsbidragets\r\neffekter i förhållande  till stödformens syften, mål\r\noch utgifter.\r\nNär  det  gäller nationella  stödområden  har  EG-\r\nkommissionen  godkänt  att Sverige får ha nationella\r\nstödområden som omfattar  15,9  %  av  befolkningen.\r\nDetta  är  en  låg  andel  i  jämförelse  med  andra\r\nmedlemsländer.\r\nEngagemanget på den lokala och regionala nivån  är\r\nen avgörande faktor för en positiv utveckling, säger\r\nregeringen  (s.  16) med anledning av erfarenheterna\r\nfrån   försöksverksamheten   med   ändrad   regional\r\nansvarsfördelning,  tillväxtavtalsarbetet  m.m.  Det\r\nfinns därför goda skäl att genomföra en politik inom\r\nvilken  den  regionala nivån lyfts fram som en arena\r\nför samarbete mellan staten och kommuner, landsting,\r\nnäringsliv och organisationer.\r\nDet är i samtliga  län,  förutom  Skåne och Västra\r\nGötalands   län,   möjligt   att   bilda   kommunala\r\nsamverkansorgan   från   den   1  juli  2002  (prop.\r\n2001/02:7, bet. 2001/02:KU7). Tidigast den 1 januari\r\n2003  kan  dessa,  som  tidigare  nämnts,   ta  över\r\nuppgifter  från länsstyrelserna. Bland annat kan  de\r\növerta utarbetande  av program för länets utveckling\r\noch samordning av utvecklingsinsatser  i  länet  för\r\ngenomförandet  av programmet, beslut om användningen\r\nav vissa statliga  medel  för  regional  utveckling,\r\nemottagande  och beredande av ansökningar om  bidrag\r\nfrån EG:s strukturfonder  avseende  mål  1 och mål 2\r\nsamt  beslut om länsplan för regional infrastruktur.\r\nDe  kommunala   samverkansorganen   avses   även  få\r\nhuvudansvaret för utarbetandet och genomförandet  av\r\nde kommande regionala tillväxtprogrammen.\r\nI  ett  avsnitt  om politikens framtida inriktning\r\nnämner   regeringen   (s.    17)    bl.a.   följande\r\nutredningar,  program och insatser som  -  om  inget\r\nannat sägs - bedrivs under perioden 2002-2004:\r\n-  ett  nationellt   program   för  utveckling  av\r\ninnovationssystem och kluster,\r\n-  ett  program för utveckling av  det  nationella\r\nträklustret,\r\n- ett program  för  ökad  innovationskraft inom de\r\nmineralutvinnande branscherna,\r\n-    ett   program   för   att   stimulera    ökad\r\ninnovationskraft inom turistnäringen,\r\n- ett  program  med  syfte att öka användningen av\r\nmodern  informationsteknik  i  företag  lokaliserade\r\ninom stödområde A,\r\n-  ett  program   för   insatser   med  strategisk\r\ninriktning     att    långsiktigt    stärka    lokal\r\nnäringslivsutveckling,\r\n- ett nationellt program för entreprenörskap,\r\n- lokala program  för  entreprenörskap  och lokalt\r\nutvecklingsarbete,\r\n-   lokala   utvecklingsprogram   för  kommersiell\r\nservice fr.o.m. år 2004,\r\n-  uppdrag till Konsumentverket att  utveckla  och\r\ntesta    nya   lösningar   inom   det   kommersiella\r\nserviceområdet,\r\n- en utredning  med  uppdrag  att föreslå åtgärder\r\nför   att   stödja   verksamheten   med   bil-   och\r\nkomponenttester  avseende  klustret i övre Norrlands\r\ninland,\r\n- särskilda delegationer med tidsbegränsade mandat\r\natt  i  dialog  med  regionala  och  lokala  aktörer\r\nlångsiktigt stärka utvecklingen inom de mest utsatta\r\nlokala  arbetsmarknadsregionerna  i  norra  Sveriges\r\ninland respektive delar av Bergslagen,  Värmland och\r\nDalsland,\r\n\r\n- uppdrag till Glesbygdsverket att kartlägga\r\nförekomsten av och verksamheten vid\r\nlärocentrum; uppdraget skall redovisas senast i\r\nnovember 2002.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI    motion   2002/03:N337   (s)   anförs   att   de\r\nregionalpolitiska   stöden   har   varit   ett   bra\r\ninstrument  för  att stimulera företagen i Norrlands\r\ninland att genomföra investeringar. Även andra delar\r\ninom stödområdet har  kunnat  utvecklas med hjälp av\r\nstöden.  Enligt motionärerna har  stöden  definitivt\r\nkunnat bromsa  takten  i utflyttningen från inlandet\r\noch  därmed  bidragit  till   att   servicen  kunnat\r\nbibehållas på rimlig nivå.\r\n\r\nDe  stödformer  som  för  närvarande finns  i  den\r\nregionalpolitiska  arsenalen bör  finnas  kvar  även\r\nunder    den    överblickbara    framtiden,    menar\r\nmotionärerna som står bakom motion 2002/03:N368 (s).\r\nEnbart  generella   åtgärder  från  samhällets  sida\r\nkommer inte att räcka  till; det behövs ibland extra\r\ninsatser för att en företagsetablering  skall  komma\r\ntill   stånd.   Det   krävs  en  kraftfull  regional\r\nutvecklingspolitik  med  en  jämnare  fördelning  av\r\ntillväxtens effekter  i fråga om service, arbete och\r\nmiljö,  utökade  resurser   för  högskoleutbildning,\r\nbättre    tillgång    till    riskkapital,    bättre\r\nkommunikationer,      statliga     resurser      för\r\nbredbandsutbyggnad m.m., anser motionärerna.\r\nI    kommittémotion   2002/03:N304    (m)    anför\r\nmotionärerna      att     den     hittills     förda\r\nregionalpolitiken  med   riktade   stöd  till  svaga\r\nregioner  inte  har  gett  några bestående  positiva\r\nresultat.  De  hänvisar  till  slutsatserna   i  den\r\nregionalpolitiska   utredningen  (SOU  2000:87)  och\r\nmenar att selektiva stöd i sig har negativa effekter\r\nsamt att de hanteras  på  ett  sådant  sätt  att  de\r\nbidrar  till  att  konservera  näringsstrukturen och\r\nförhindrar  en  utveckling.  Politiken   bör  enligt\r\nmotionärerna utgå från människors egna initiativ och\r\nansvar,  såväl  för  sig själva som för sin hembygd.\r\nVarje region och varje  bygd har sin styrka som bäst\r\nkan   tas   till   vara   genom  lokala   initiativ.\r\nFöretagandet är tillväxtens  motor  och  därför  bör\r\npolitiken underlätta för företagandet.\r\nFolkpartiets  regionalpolitik  genomsyras  av  ett\r\nunderifrånperspektiv  som tar sin utgångspunkt i den\r\nenskilda individen, sägs  det  i motion 2002/03:N267\r\n(fp).  Motionärerna  förordar  en ny  inriktning  av\r\nregionalpolitiken som innebär en övergång till lokal\r\nmobiliseringspolitik. Varje region  har sina styrkor\r\noch möjligheter som endast kan tas till  vara  genom\r\nlokala  initiativ.  Dock  kan mobilisering av lokala\r\nresurser  aldrig kommenderas  fram  genom  politiska\r\nbeslut.  Tyngdpunkten   ligger  i  decentralisering,\r\nnyetableringar, bra villkor för småföretag och lokal\r\nsamverkan. På många mindre orter har småföretagen en\r\nstor betydelse för att skapa  livskraft i bygden och\r\n\"företagarandan\"  utgör  en  del  av   kulturen.  En\r\npolitik som gynnar mindre företag är en  politik som\r\nsäkerställer  möjligheter  till  sysselsättning  och\r\nutkomst på landsbygden, menar motionärerna. Även när\r\ndet     gäller    stödområdesfrågor    måste     ett\r\nunderifrånperspektiv  anläggas.  Enligt motionärerna\r\nmåste  länen  få  mer att säga till om.  De  direkta\r\nselektiva regionalpolitiska  stöden bör avvecklas så\r\nlångt det är möjligt. Generella  satsningar  i  hela\r\nSverige    på   främst   ett   bättre   klimat   för\r\nföretagsamhet,   kommunikations-,  utbildnings-  och\r\nkulturområdena är ett bättre alternativ. Folkpartiet\r\nser med oro på utspädningen  av de regionalpolitiska\r\nstöden till allt större områden i landet.\r\nI motionen föreslås vidare att ett särskilt anslag\r\ninrättas   i   statsbudgeten   för  upphandling   av\r\ngrundläggande  samhällsservice  i  regionalpolitiskt\r\nutsatta områden. Upphandlingen bör  göras  regionalt\r\nmed   de   regionala  beslutsorganen  som  huvudman.\r\nMotionärerna   ser   gärna   att   det   är  privata\r\nentreprenörer   som   får   sköta   den  upphandlade\r\nverksamheten.\r\nI     motion     2002/03:N393    (kd)    redovisas\r\nkristdemokratiska principer för regional utveckling.\r\nPolitikens  främsta  uppgift   är   att  bidra  till\r\nutvecklingen av livskraftiga regioner i hela landet;\r\nsådana byggs när människor samverkar  lokalt  i  ett\r\nunderifrånperspektiv.   I  första  hand  underlättas\r\nutvecklingen  genom generella  åtgärder  som  syftar\r\ntill att ge goda  förutsättningar  för näringslivet.\r\nMålet är att hela Sverige skall leva  och  att varje\r\nkommun  skall  vara  ett fungerande samhälle. Lands-\r\noch  glesbygden  kännetecknas   av   småföretagande.\r\nKristdemokraterna   förespråkar   småskalighet   med\r\ntillgång  till  service,  fungerande kommunikationer\r\noch en god miljö.\r\nCenterpartiet  hävdar  i motion  2002/03:N345  att\r\nväxtkraft bäst skapas underifrån.  Först  då kan den\r\nlokala   utvecklingen   ta   fart.   En  stabil  och\r\nlångsiktig  tillväxt  som  ger  resurser  till   den\r\ngemensamma välfärden kan bara skapas när hela landet\r\nstår  bakom. Bidragstänkandet inom regionalpolitiken\r\när förbi.  Det  bör  tydliggöras  att  ansvaret  för\r\nutveckling  måste ske på lokal och regional nivå och\r\natt  utveckling  inte  kan  kommenderas  fram  genom\r\ncentrala  beslut.  En  översyn  behövs  av  hur  det\r\nregionalpolitiska stödet fungerar och betalas ut. En\r\nsådan  översyn  bör  kunna  leda  till  att resurser\r\nfrigörs      för      regionala      och      lokala\r\nutvecklingsresurser.   Regionerna   bör  ges  större\r\nfrihet att styra sin egen utveckling,  både  när det\r\ngäller  tillväxtprogram  och  mätning  av  resultat.\r\nAnsvaret för att resurserna används på ett bra  sätt\r\nskall  utkrävas  av  väljarna och inte av regeringen\r\neller några institutioner.\r\n\r\nI motion 2002/03:N302 (mp) anför motionärerna\r\natt ett av de viktigaste regionalpolitiska\r\nmålen är att förbättra regionernas ekonomiska\r\nstyrka och självständighet och att inte göra\r\ndem beroende av regionalekonomiskt stöd. De\r\nbetonar vikten av att regionen utnyttjar sina\r\nkomparativa fördelar och mobiliserar\r\nkreativiteten bland regionens företag,\r\norganisationer, föreningar och boende. Ökad\r\nsjälvorganisering, decentralisering och\r\nsjälvförvaltning behövs. Ett sätt att stödja\r\ndecentraliseringen är att ge lokala krafter\r\nökat inflytande över utvecklingen på lokal och\r\nregional nivå och tilldela regionens invånare\r\nökad makt över de regionalpolitiska medlen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nMål och inriktning för den regionala\r\nutvecklingspolitiken\r\n\r\nDe   senaste   årens   omfattande    omprövning   av\r\nregionalpolitiken  och det nya målet välkomnades  av\r\nutskottet hösten 2001 (bet. 2001/02:NU4). Inte minst\r\nmot       bakgrund      av      osäkerheten       om\r\nkonjunkturutvecklingen  ansåg  utskottet  att det är\r\nviktigt  med ett relevant underlag för att kunna  nå\r\nfram till  målet  om  väl  fungerande  och  hållbara\r\nlokala     arbetsmarknadsregioner     (LA-regioner).\r\nUtskottet  konstaterade  att  de  flesta LA-regioner\r\nkommer  att  få se sin befolkning minska,  samtidigt\r\nsom andelen äldre  ökar.  Dessa  prognosfakta talade\r\nenligt utskottets mening för att målet  bör  omfatta\r\ntillväxt   i   alla   regioner.   Samtidigt  är  det\r\nnödvändigt   även   fortsättningsvis  att   särskilt\r\nstimulera  tillväxten   i   vissa  regionalpolitiskt\r\nprioriterade områden, t.ex. områden  med  permanenta\r\nlägesnackdelar.\r\n\r\nUtskottet  välkomnade också att det nya målet  för\r\nden regionala  utvecklingspolitiken  inkluderar  att\r\nservicenivån  skall vara god i alla delar av landet.\r\nDe framtida regionala  tillväxtprogrammen kommer att\r\nutgöra  en  bas  i det långsiktiga  arbetet  för  en\r\nhållbar regional utveckling. Utskottet förutsatte en\r\nnära  samverkan  med   annan  planering,  t.ex.  den\r\nlångsiktiga         planeringsprocessen för\r\ninfrastrukturinvesteringar och strukturfondsprogram.\r\nVidare  instämde  utskottet  i regeringens bedömning\r\natt målen om ekologisk hållbarhet  och  jämställdhet\r\nbör  komma  bättre  till  uttryck  i  det  fortsatta\r\narbetet.\r\nRiksdagen   behandlade   under   våren   2002   en\r\nproposition  om  demokrati för det nya seklet (prop.\r\n2001/02:80, 2001/02:KU14)  innehållande  bl.a. vissa\r\nfrågor  av betydelse för underifrånperspektivet  och\r\nstärkande  av  den  lokala nivån. Målen för en aktiv\r\ndemokratipolitik är bl.a.  att  medborgarna skall ha\r\nbättre  möjligheter  att  delta  i och  påverka  den\r\npolitiska    processen    samt    att   medborgarnas\r\nmöjligheter att påverka skall bli mer  jämlika  än i\r\ndag.  En  av  ändringarna  är  att kommunfullmäktige\r\nfr.o.m.  den  1  juli  2002  kan  besluta   om   att\r\nmedborgarna   får   väcka   förslag   i  fullmäktige\r\n(medborgarförslag). På en punkt gjorde riksdagen ett\r\ntillkännagivande  till regeringen. Det rörde  frågan\r\nom  ett s.k. folkinitiativ  för  att  åstadkomma  en\r\nkommunal   folkomröstning.  Enligt\r\nkonstitutionsutskottet bör den fortsatta beredningen\r\nav  frågan  i  Regeringskansliet   syfta   till  att\r\nfolkomröstning   skall   hållas   om   10  %  av  de\r\nröstberättigade begär det.\r\nNär det gäller uppgifts- och ansvarsfördelningen\r\nmellan  de  olika  nivåerna i samhällsorganisationen\r\ninformerade   statsminister    Göran    Persson    i\r\nregeringsförklaringen  i  oktober  2002  om  att  en\r\nparlamentarisk   utredning   i   frågan  kommer  att\r\ntillsättas.  Enligt  uppgift  är ambitionen  att  en\r\nutredning  med  ett  omfattande uppdrag  kommer  att\r\ntillsättas i början av  år 2003. Direktiven är under\r\nutarbetande.        Uppgiftsfördelningen         och\r\navgränsningarna    mellan    den   statliga   nivån,\r\nlandstingen   och   kommunerna   kommer   att   vara\r\ngrundläggande  i  utredningsuppdraget.   En   viktig\r\naspekt   kan   vara   att   se   på   den  nuvarande\r\nsamhällsorganisationens  förutsättningar  att  klara\r\nvälfärdsåtagandena  i  perspektivet   av   de  stora\r\nsamhällsförändringar   som   det  svenska  samhället\r\ngenomgår.  Bland  annat kan nämnas  de  demografiska\r\nförändringarna och förhållanden som sammanhänger med\r\nEU-medlemskapet.\r\nUpplysningsvis kan redovisas att folkmängden\r\nminskade i 12 av Sveriges 21 län under år 2001.\r\nBefolkningen i skogslänen, till vilka räknas\r\nVärmlands, Dalarnas, Gävleborgs,\r\nVästernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och\r\nNorrbottens län, minskade från drygt 1 720 000\r\npersoner i början av året till ca 1 712 000\r\npersoner i slutet av året. Av Norrlandslänens\r\n54 kommuner var det bara 5 kommuner som ökade\r\nsin folkmängd under år 2001, nämligen Gävle,\r\nUmeå, Luleå, Östersund och Piteå.\r\nStödformer\r\n\r\nNär  det  gäller  synen   på   och  utformningen  av\r\nregionalpolitiska   stöd,   pågår  utredningsarbeten\r\nenligt flera linjer.\r\n\r\nI november 2001 beslutade regeringen att tillkalla\r\nen   särskild   utredare   (f.d.  landshövding   Ulf\r\nLönnqvist) för att se över insatserna  för  tillväxt\r\noch   företagsutveckling   på   regional   nivå.   I\r\ndirektiven  (dir. 2001:103) konstateras att en mängd\r\naktörer, på olika nivåer, har skapats för att främja\r\nnäringslivets    utveckling    genom    information,\r\nrådgivning, utbildning och finansiering. Systemet är\r\ninvecklat  och  delvis  överlappande. Detta  innebär\r\nsvårigheter att styra och  följa  upp insatserna och\r\natt   använda   de   samlade   resurserna   på   ett\r\nkostnadseffektivt sätt.\r\nUtredaren överlämnade         betänkandet\r\nFöretagsutveckling på  regional  nivå (SOU 2002:101)\r\ntill  näringsminister  Leif Pagrotsky  i  början  av\r\nnovember  2002.  Bland  annat   föreslås   att  Almi\r\nFöretagspartner AB också fortsättningsvis skall vara\r\nett fristående bolag, helägt av staten. De regionala\r\nAlmibolagen bör förbli dotterbolag, och det bör inte\r\nläggas   några  nya  myndighetsuppgifter  på  dessa,\r\nenligt utredaren.  Han anser att det inte är möjligt\r\natt minska antalet stödformer.  I syfte att förenkla\r\nför företagarna föreslås att de bara skall behöva ha\r\nen kontakt i sitt län (länets s.k. brevlåda) för att\r\nframföra alla ansökningar, förfrågningar  och  andra\r\nönskemål, vilka sedan får hanteras av länsstyrelser,\r\nlänsarbetsnämnd och Almibolag.\r\nVidare  förordas  en  kraftsamling  för  att klara\r\nfinansieringen    av    de   tidigaste   skedena   i\r\ninnovations-    och    företagsutveckling.    Enligt\r\nförslaget skall 500 miljoner  kronor  tas  ur  Almis\r\nlånefond  och  sättas  av  till en särskild fond för\r\nsådd-  och  innovationslån i tidiga  skeden,  vilken\r\nskall förvaltas  av  Almi.  Även medel från anslaget\r\n33:1 under utgiftsområde 19 bör  kunna användas till\r\nsådana insatser. Enligt utredaren  kan  härutöver ca\r\n50  miljoner  kronor  tas  av medel som används  för\r\nmedfinansiering    av    EU-medel     i    de    två\r\nutfasningsområdena    Södra   Sverige   och   Västra\r\nGötaland,  och vidare kan  150  miljoner  kronor  av\r\nanslaget 33:1  i  övrigt  öronmärkas  för  sådd- och\r\ninnovationsfinansiering.\r\nEn  särskild  översyn  av stödformerna görs av  en\r\ninformell  arbetsgrupp  inom   Näringsdepartementet.\r\nÄven   företrädare  för  Nutek,  Riksrevisionsverket\r\n(RRV) och länen ingår i arbetsgruppen.\r\nBakgrunden  är  att RRV i rapporten Företagsstöd -\r\nkvalitet  i  beslutsprocessen   (RRV  2001:22)  till\r\nregeringen  har  lämnat  olika  förslag   till   hur\r\nkvaliteten     i     beslutsprocessen    kring    de\r\nregionalpolitiska  företagsstöden   kan  förbättras.\r\nEnligt   RRV:s   uppfattning  är  riktlinjerna   för\r\nstödgivningen  så  allmänt   hållna   att  flertalet\r\nansökningar  mer  eller mindre faller inom  policyns\r\nram.  Vidare  handläggs   stödärendena   i  tur  och\r\nordning,  vilket  medför att stödansökningarna  inte\r\nkan  ställas  mot varandra.  Om  det  inkommer  fler\r\nansökningar än  förväntat,  är det RRV:s iakttagelse\r\natt länsstyrelserna inte förmår att prioritera, utan\r\ni  stället generellt sänker bidragsnivåerna  så  att\r\nfler  företag  kan  få  stöd. RRV föreslår bl.a. att\r\nvarje    länsstyrelse    samlar    riktlinjer    och\r\npolicyuttalanden för företagsstöd i ett dokument.\r\nEnligt uppgift syftar arbetsgruppen till att skapa\r\nett kvalitetssäkringssystem.  Hur  rapporteringen av\r\nprojektet  kommer  att ske finns det för  närvarande\r\ningen uppgift om.\r\nSysselsättningsbidraget  ses  för närvarande över\r\nav  ITPS enligt uppdrag från regeringen.  Uppdraget,\r\nsom gavs  i  juni  2002,  syftar  till att utvärdera\r\nsysselsättningsbidragets effekter i förhållande till\r\nstödformens  syften, mål och utgifter.  ITPS  skall,\r\nvad avser arbetsmarknadspolitiska  aspekter, samråda\r\nmed     Institutet    för    arbetsmarknadspolitiska\r\nutvärderingar (IFAU). I bakgrundsbeskrivningen nämns\r\natt sysselsättningsbidragen  i stor utsträckning var\r\nen  generell  bidragsform  fram  till  år  1998,  då\r\nreglerna   ändrades   så  att  bidraget   blev   mer\r\nselektivt.  Vidare refereras  den  regionalpolitiska\r\nutredningens  (SOU  2000:87)  bedömning  att  det är\r\nmycket  som  talar  för att de selektiva stöden till\r\nstor del har en konserverande  effekt och därmed har\r\nhämmat  den långsiktiga utvecklingen.  Merparten  av\r\nremissinstanserna  anser att sysselsättningsbidraget\r\när ett framgångsrikt instrument.\r\n\r\nITPS skall utvärdera stödformens effekter och\r\nanalysera i vilka avseenden bidragets\r\nutformning, bl.a. omläggningen till ett\r\nselektivt stöd, har inneburit för- och\r\nnackdelar. Med effekter avses i detta\r\nsammanhang t.ex. ekonomisk tillväxt och ökad\r\nsysselsättning, inverkan på den regionala\r\nutvecklingen och på konkurrens samt på\r\nnäringslivets strukturomvandling. Analyser\r\nskall göras av om bidraget, före och efter\r\nregeländringen år 1998, medfört ökad förnyelse.\r\nVidare skall bidragets betydelse för den\r\nregionala och lokala utvecklingen och för\r\nföretagens beslut om nyanställningar m.m.\r\nanalyseras. Uppdraget skall redovisas till\r\nRegeringskansliet senast den 1 april 2003.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDe   senaste   årens   omfattande    omprövning   av\r\nregionalpolitiken, vilken resulterat i  en  regional\r\nutvecklingspolitik  för hela landet, välkomnades  av\r\nutskottet   föregående    år   (bet.   2001/02:NU4).\r\nUtskottet ställde sig positivt  till  såväl  det nya\r\nmålet   som   de  nya  resultatindikatorerna.  I  de\r\ngrundläggande inriktningsfrågorna,  vilka refererats\r\novan,  står  utskottet fast vid den uppfattning  som\r\nredovisades hösten 2001.\r\n\r\nÅr 2002 började den regionala utvecklingspolitiken\r\ngenomföras. I  nästa års budgetproposition, avseende\r\når  2004,  kommer   för   första  gången  resultaten\r\navseende den nya politiken att kunna avläsas. Enligt\r\nutskottets  uppfattning  är  det  positivt  att  den\r\nregionala   utvecklingspolitiken    på    ett    mer\r\nsystematiskt  sätt  kommer  att kunna följas upp och\r\navläsas,  bl.a. när det gäller  ekonomisk  tillväxt,\r\nsysselsättning  och  indikatorer  som kan stämmas av\r\nmot    de    nationella    jämställdhetsmålen    och\r\nmiljökvalitetsmålen. Inte minst  anser utskottet att\r\ndet   är   viktigt  att  riksdagen  får  en   bättre\r\nresultatinformation och ett säkrare beslutsunderlag.\r\nNär   det   gäller    synen   på   den   regionala\r\nutvecklingspolitiken anser  utskottet,  i likhet med\r\nregeringen,  att  engagemanget  på  den  lokala  och\r\nregionala  nivån  är  en  avgörande  faktor  för  en\r\npositiv utveckling. Denna inställning gäller också i\r\nfråga  om försöksverksamheten med självstyrelseorgan\r\neller   de    kommunala   samverkansorganen.   Såväl\r\nsjälvstyrelseorganen   som  samverkansorganen  skall\r\nbesluta om användningen av anslagsmedel enligt samma\r\nriktlinjer som gäller för  länsstyrelserna.  I fråga\r\nom  samverkansorganen  är  uppdelningen av uppgifter\r\noch  ansvar mellan dessa organ  och  länsstyrelserna\r\ninte   helt    avgjord    (se   avsnittet   Allmänna\r\nregionalpolitiska    åtgärder).     Självklart    är\r\nuppföljning  av dessa nya arbets- och  beslutsformer\r\nav stor vikt.\r\nI detta sammanhang  förtjänar  även  att nämnas de\r\nlokala  programmen  för  entreprenörskap och  lokalt\r\nutvecklingsarbete. Programmen  skall  utarbetas inom\r\nramen   för   breda   partnerskap   på  lokal  nivå.\r\nBeträffande  det  lokala  utvecklingsarbetet   anser\r\nutskottet att det är positivt att så många initiativ\r\nhar    tagits    av    lokala    utvecklingsgrupper,\r\nhembygdsföreningar och kulturföreningar  för  att få\r\nden  egna bygden att överleva och utvecklas och  för\r\natt skapa förutsättningar för sysselsättning.\r\nOckså  i  flertalet  av de här aktuella motionerna\r\nbetonas den lokala nivåns och de lokala initiativens\r\nbetydelse.  Varje region  och  varje  bygd  har  sin\r\nstyrka  och sina  möjligheter,  menar  motionärerna.\r\nUtskottet  har  inte  någon  motsatt  uppfattning på\r\ndenna  punkt  utan menar att utveckling kommer  till\r\nstånd  genom ett  samspel  mellan  insatser  på  den\r\nlokala,  regionala  och  centrala  nivån. Inte minst\r\nkommer  detta  att  gälla  i  fråga om de  regionala\r\ntillväxtprogrammen som skall utgöra  en  bas  i  det\r\nlångsiktiga   arbetet   för   en   hållbar  regional\r\nutveckling. Att även kulturen spelar  en viktig roll\r\när uppenbart. Vidare planeras, som tidigare  nämnts,\r\nen  utredning  om  kompetensfördelningen  mellan den\r\nstatliga, landstingskommunala och kommunala nivån.\r\nEnligt  utskottet  bör  den  uthålliga tillväxtens\r\nbetydelse   och   därmed  även  miljöpolitiken   och\r\njämställdhetspolitiken         som         uthålliga\r\ntillväxtfaktorer    betonas.   I   likhet   med   de\r\nuppfattningar som framförs  i  ett  flertal motioner\r\nanser  utskottet  att  företagsamheten  är   ytterst\r\nväsentlig för den regionala utvecklingen och för att\r\nfrämja  sysselsättningen  på  landsbygden.  Det  kan\r\nerinras  om  att regeringen nyligen fattat beslut om\r\nett nationellt  program  för  entreprenörskap  bland\r\nunga. Programmet, som genomförs mellan åren 2002 och\r\n2004,  skall  bidra  till  att  det  skapas positiva\r\nattityder     till    entreprenörskap    och    till\r\nnyföretagande.  Vidare kan påminnas om den särskilda\r\nregionala stimulansen för småföretag i stödområde A,\r\nvilken syftar till  att  stimulera småföretagandet i\r\nde delar av landet som har  de  största  geografiska\r\nlägesnackdelarna     (prop.     2001/02:45,     bet.\r\n2001/02:SkU12).   Även   EG:s  strukturfondsprogram,\r\nregional   projektverksamhet    och   de   regionalt\r\nutvecklingspolitiska företagsstöden  syftar till att\r\nfrämja    nyföretagande,   företagsutveckling    och\r\nföretagens    innovationsförmåga.    Utskottet   ser\r\npositivt  på  att  förstärkta  jämställdhetsinsatser\r\nkommer att bedrivas inom ramen för olika åtgärder.\r\nUtskottet vidhåller den syn på  företagsstöden som\r\nredovisades föregående år (bet. 2001/02:NU4  s. 76),\r\nnämligen  att  det  på  sikt är angeläget att minska\r\nanvändningen  av  olika bidrag  inom  den  regionala\r\nutvecklingspolitiken. Statens insatser bör i stället\r\ninriktas    på    att    utveckla     system     för\r\nkapitalförsörjning  och  att  främja  rådgivning och\r\nnätverksbyggande.   Det   blir  dock  fråga  om   en\r\nsuccessiv förskjutning eftersom  företag  som uppbär\r\nbidrag i enlighet med dagens regler måste ha rimliga\r\nförutsättningar att förutse konsekvenserna  av  sina\r\ninvesteringar,  anställningar  eller lokaliseringar.\r\nÄven  den av utskottet framförda  uppfattningen  att\r\nalla  nu  befintliga  stödformer  kontinuerligt  bör\r\nifrågasättas,  och med vissa intervaller utvärderas,\r\när alltjämt giltig. Mot den bakgrunden har utskottet\r\n- i likhet med motionärerna  bakom  motion  2002/03:\r\nN345  (c) - uppfattningen att det är väsentligt  att\r\ninriktningen   och   beslutsformerna   avseende   de\r\nregionala  utvecklingspolitiska  företagsstöden  ses\r\növer.  Utskottet  ställer  sig emellertid inte bakom\r\nmotionärernas   uppfattning   om    det   förväntade\r\nresultatet av en sådan översyn.\r\nDe   aktuella   motionsönskemålen   i   fråga   om\r\nföretagsstöden  anser utskottet inte kan ligga  till\r\ngrund för en förändrad  politik. Med hänsyn till att\r\nde långsiktiga regionala  problemens  svårighetsgrad\r\nutgör   den   huvudsakliga  fördelningsnyckeln   för\r\nmedelsfördelningen  över  landet  av anslaget (33:1)\r\nAllmänna     regionalpolitiska     åtgärder     inom\r\nutgiftsområde 19 har utskottet inte någon förståelse\r\nför  den  i  motion  2002/03:N267 (fp) manifesterade\r\noron  för  \"utspädningen\"  av  de  regionalpolitiska\r\nstöden till  allt  större  delar i landet. Utskottet\r\ndelar inte heller uppfattningen  i  nämnda motion om\r\nönskvärdheten av ett nytt anslag i statsbudgeten för\r\nupphandling   av  grundläggande  samhällsservice   i\r\nregionalpolitiskt utsatta områden.\r\nUtskottet vill  slutligen erinra om att det inte i\r\nförsta  hand  är åtgärderna  inom  utgiftsområde  19\r\nRegional utjämning  och  utveckling  som bidrar till\r\natt    uppfylla    målen    inom    den    regionala\r\nutvecklingspolitiken,     utan     regionalpolitiska\r\nhänsynstaganden inom andra politikområden.\r\nMed   hänvisning   till  vad  som  anförts   anser\r\nutskottet att riksdagen  bör  avslå  här  behandlade\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\nMyndighetsfrågor inom den regionala\r\nutvecklingspolitiken\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör   avslå   motionsyrkanden  om\r\nmyndighetsfrågor     inom    den    regionala\r\nutvecklingspolitiken  med   hänvisning   till\r\npågående översyn av Glesbygdsverkets roll och\r\nuppdrag.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI två motioner, 2002/03:N239 (fp) och\r\n2002/03:N265 (fp), föreslås inrättande av en\r\nglesbygdsombudsman. Glesbygdsverket fyller en\r\nfunktion men en förstärkning behövs, anser\r\nmotionärerna. Enligt vad som sägs i förstnämnda\r\nmotion bör det undersökas om\r\nglesbygdsombudsmannen kan knytas till\r\nGlesbygdsverket. Såväl en enskild person som\r\nett företag, en kommun eller ett landsting, som\r\nanser att staten inte fullgör sina skyldigheter\r\nt.ex. när det gäller grundservice i samhället,\r\nbör kunna anmäla detta till\r\nglesbygdsombudsmannen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nGlesbygdsverkets  uppgift är i dag att främst  genom\r\npåverkan på olika samhällssektorer  verka  för  goda\r\nlevnadsförhållanden  och  utvecklingsmöjligheter för\r\nglesbygds- och landsbygdsbefolkningen  i olika delar\r\nav landet med tyngdpunkten i skogslänens  inre delar\r\nsamt  i  skärgårdsområdena.  I  myndighetens uppgift\r\nligger också att verka för sektorssamordning  mellan\r\ncentrala myndigheter och statliga bolag.\r\n\r\nI       propositionen       rörande       regional\r\nutvecklingspolitik (prop. 2001/02: 4 s. 190)  gjorde\r\nregeringen  bedömningen  att  Glesbygdsverkets  roll\r\ninom  den  nya politiken för regional utveckling bör\r\nutvecklas och  tydliggöras.  Det kan finnas skäl att\r\nGlesbygdsverkets  uppgifter fokuseras  mera,  menade\r\nregeringen. Vidare  aviserades att regeringen, efter\r\nen  översyn,  skulle återkomma  till  riksdagen  med\r\nförslag  till hur  Glesbygdsverkets  verksamhet  kan\r\nförändras  för  att  bättre  kunna  stödja  den  nya\r\npolitiken.\r\nRiksdagens  revisorer  avlämnade under hösten 2001\r\nett förslag (2001/02: RR4)  om  att Glesbygdsverkets\r\nroll i regionalpolitiken bör ses  över.  Bland annat\r\nanser  revisorerna att den geografiska avgränsningen\r\nav Glesbygdsverkets  uppdrag bör förtydligas och att\r\nansvaret för utvecklings-  och  uppföljningsinsatser\r\nav stödet till kommersiell service bör renodlas. Ett\r\nannat  problem  som revisorerna påtalar  gäller  den\r\ndefinition som Glesbygdsverket i dag använder sig av\r\nför att beteckna gles- och landsbygd.\r\nSåväl   Riksdagens    revisorers    förslag    som\r\nmotionsförslag  om  olika  myndighetsfrågor  på  det\r\nregionalpolitiska  området behandlades föregående år\r\nav   utskottet  i  budgetbetänkandet   om   regional\r\nutjämning  och  utveckling,  utgiftsområde  19 (bet.\r\n2001/02:NU2). Utskottet förklarade i betänkandet att\r\ndet  är  positivt till en översyn av Glesbygdsverket\r\noch   menade    att   revisorernas   granskning   av\r\nGlesbygdsverket påvisat  att  en sådan är angelägen.\r\nMed  hänsyn  till den aviserade översynen  avstyrkte\r\nutskottet Riksdagens  revisorers  förslag  samt de i\r\ndetta sammanhang aktuella motionsyrkandena.\r\nDet   kan   vidare   redovisas  att  ansvaret  för\r\nkommersiell service nu har  renodlats på så sätt att\r\nhela  ansvaret  för  detta område  har  samlats  hos\r\nKonsumentverket.  Bland  annat  har  Konsumentverket\r\ngetts i uppdrag att utveckla och testa nya lösningar\r\ninom  det  kommersiella   serviceområdet   under  en\r\ntreårsperiod med början år 2002.\r\nVid   ett   regeringssammanträde  i  augusti  2002\r\ntillkallades en  särskild utredare för att genomföra\r\nen översyn av Glesbygdsverkets roll och uppdrag inom\r\nden nya regionala  utvecklingspolitik  som riksdagen\r\nbeslutat om (dir. 2002:112). Utredaren (docent  Erik\r\nWestholm)  skall  analysera  vilken roll myndigheten\r\nbör  ha i genomförandet av den  nya  politiken,  hur\r\nmyndighetens  uppdrag kan förändras för att samverka\r\nmed den nya politiken,  om det är ändamålsenligt med\r\nmyndighetens  nuvarande  geografiska  prioriteringar\r\noch  indelning av gles- och  landsbygdsområden  samt\r\nlämna förslag till eventuella förändringar av dessa.\r\nVidare   skall   utredaren  -  om  så  föranleds  av\r\növersynen   -   föreslå    dels    förändringar   av\r\nmyndighetsstrukturen      för      den     regionala\r\nutvecklingspolitiken, dels nya tydliga,  mätbara och\r\nuppföljningsbara mål för myndighetens verksamhet.\r\n\r\nI uppdraget ligger att analysera förhållandet\r\nmellan Glesbygdsverkets och Jordbruksverkets\r\nuppgifter och vid behov lämna förslag för att\r\ntydliggöra ansvarsfördelningen dem emellan.\r\nLandsbygdspolitikens ökade betydelse inom EU:s\r\ngemensamma jordbrukspolitik skall beaktas.\r\nDessutom skall utredaren analysera\r\nGlesbygdsverkets roll i relation till övriga\r\ncentrala myndigheter av särskild betydelse för\r\ngenomförandet av den regionala\r\nutvecklingspolitiken, främst Nutek och ITPS.\r\nUppdraget skall redovisas senast den 28\r\nfebruari 2003.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har flera gånger tidigare framhållit  att\r\ndet är av stor  vikt att myndighetsorganisationen på\r\ndet regionalpolitiska  området  fungerar  effektivt.\r\nFrån  och  med  år 2002 har politikområdet omformats\r\ntill en regional  utvecklingspolitik.  Politiken har\r\ngenomgått  stora  förändringar sedan Glesbygdsverket\r\ninrättades i början  av 1990-talet, och myndighetens\r\nroll har efterhand kommit att ändras utan att en mer\r\ndjupgående genomgång av  myndighetens verksamhet har\r\ngenomförts. Mot denna bakgrund  anser  utskottet att\r\ndet är positivt att en översyn av Glesbygdsverket nu\r\nhar  inletts.  Det  är enligt utskottets uppfattning\r\nmycket angeläget att  hela  myndighetsorganisationen\r\ninom  den  regionala  utvecklingspolitiken  fungerar\r\neffektivt.   Utskottet  anser   att   den   pågående\r\növersynen bör inväntas innan något ställningstagande\r\nkan göras i fråga  om  den  framtida organisationen.\r\nMed det sagda avstyrker utskottet  de  här  aktuella\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\n\r\nEG:s nuvarande struktur- och\r\nregionalpolitik\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motionsyrkanden om EG:s\r\nnuvarande struktur-  och  regionalpolitik med\r\nhänvisning   till   vidtagna   åtgärder   och\r\npågående arbete.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUnder  utgiftsområde  19  Regional   utjämning   och\r\nutveckling  finns  anslag  för  Europeiska regionala\r\nutvecklingsfonden   (regionalfonden).   Denna   fond\r\nfinansierar delvis programmen  inom  målen  1  och 2\r\n(inklusive   områden   som   får   bidrag  under  en\r\növergångsperiod)  samt  gemenskapsinitiativen  Urban\r\noch   Interreg   III   i   sin   helhet.   Nuvarande\r\nprogramperiod  för EG:s strukturfonder  inleddes  år\r\n2000 och skall pågå till år 2006.\r\n\r\nMål 1 syftar till att stödja de mest glesbefolkade\r\nområdena i Sverige.  Inom  de  två mål 1-programmen,\r\nNorra Norrland och Södra Skogslänsregionen,  har ett\r\nstort antal beslut fattats om enskilda projekt.\r\nMål     2     syftar     till     att    stimulera\r\nnäringslivsutvecklingen  i  utsatta  industri-   och\r\nlandsbygdsregioner.  För  de  fyra mål 2-programmen,\r\nNorra, Västra, Södra och Öarna,  har  intresset  för\r\natt söka bidrag från programmen också varit stort. I\r\nenlighet  med  lagen  (2002:34) om samverkansorgan i\r\nlänen kommer ansvaret för  beredning  av ansökningar\r\nom  bidrag  avseende  målen 1 och 2 att övergå  till\r\nsamverkansorgan   i  de  län   där   dessa   bildas.\r\nFörvaltningen  av  EG:s  strukturfonder  är  nu  mer\r\ndecentraliserad än i  föregående  programperiod  och\r\norganisationen  för  genomförandet  är fastlagd i de\r\nsamlade  programdokumenten enligt rådets  förordning\r\n(1260/1999)    om    allmänna    bestämmelser    för\r\nstrukturfonderna.  Regeringen  gör  bedömningen  att\r\nansvaret  för  beredningen  kan  övergå till berörda\r\nsamverkansorgan fr.o.m. den 1 januari 2004.\r\nDet  övergripande syftet med gemenskapsinitiativet\r\nInterreg    är    att    stärka    samarbetet   över\r\nnationsgränserna.     Interreg     III    A    avser\r\ngränsregionalt  samarbete.  Avtal  om  genomförande,\r\nuppföljning   och   kontroll   av   programmen   har\r\nutarbetats  mellan regeringarna i respektive länder.\r\nInterreg III  B  avser  samarbete  inom  större s.k.\r\ntransnationella   områden.   Interreg  III  C  avser\r\ninterregionalt samarbete mellan  regioner  i hela EU\r\noch  dess  grannländer  (i  form av ett strukturerat\r\nutbyte   av   erfarenheter   och   metoder    mellan\r\nmyndigheter   när   det   gäller   målen  1  och  2,\r\ngemenskapsinitiativen   Interreg   och  Urban   samt\r\nInnovativa åtgärder).\r\n\r\nGemenskapsinitiativet Urban II syftar till\r\nsocial förnyelse av städer och genomförs i\r\nGöteborg. LEADER+ omfattar de södra och\r\nmellersta delarna av Sverige och syftar till\r\natt stödja landsbygdens utveckling. Enligt\r\nregeringen har programmet kommit i gång väl och\r\nbeslut har börjat fattas.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motionerna 2002/03:N231 (s) och 2002/03:N283  (s)\r\nbegärs  att Sverige skall verka för enhetliga regler\r\ninom Europeiska unionen när det gäller EG-bidrag och\r\nnationella   stöd  till  företag  som  flyttar  inom\r\nunionen. Reglerna  bör ändras så att de inte används\r\ntill att flytta verksamheter  inom EU. Fri rörlighet\r\när en grundprincip men det är inte bra om varje land\r\nutvecklar olika stödformer eller hinder för flytt av\r\nverksamhet inom EU.\r\n\r\nMotionärerna bakom motion 2002/03:N365 (s)\r\nkonstaterar att Sveriges kommuner ofta är\r\nmedfinansiärer vid beviljande av\r\nstrukturfondsprojekt. Eftersom pengarna betalas\r\nut i efterskott mot specificerad redovisning\r\nkan medfinansieringen innebära en stor\r\nlikviditetsförsämring för en liten kommun.\r\nMotionärerna utgår från att regeringen följer\r\nfrågan och vidtar erforderliga åtgärder.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nUpprepade företagsstöd vid flytt\r\n\r\nFrågan om att begränsa möjligheterna  till upprepade\r\nföretagsstöd  har  flera gånger, senast hösten  2001\r\n(bet.   2001/02:NU2),   behandlats   av   utskottet.\r\nUtskottet  påpekade i sammanhanget bl.a. att det var\r\nutskottets mening att reglerna för regionalpolitiskt\r\nstöd är utformade  på ett sådant sätt att risken för\r\natt ett företag upprepade  gånger  kan få nationellt\r\nstöd till samma verksamhet på grund av företagsflytt\r\när mycket liten.\r\n\r\nDe selektiva företagsstöden prövas  från fall till\r\nfall;  de  är  således  ingen  rättighet. Det  finns\r\ndessutom  regler  om  återkrav. Enligt  förordningen\r\n(2000:  279)  om regionalt  utvecklingsbidrag  skall\r\nNutek avgöra ärenden  som  gäller  åtgärder  när  en\r\nverksamhet  flyttas  från  ett  län  till ett annat.\r\nEnligt  samma förordning kan bidrag återkrävas  helt\r\neller delvis under en tid av fem år, bl.a. om syftet\r\nmed  bidraget   inte   uppnås.  Enligt  förordningen\r\n(1998:996) om sysselsättningsbidrag  betalas  bidrag\r\nut   årsvis   under   fem   år   i  proportion  till\r\nsysselsättningsökningen och under  förutsättning att\r\nden   verksamhet   för   vilken  bidraget  beviljats\r\nfortfarande pågår.\r\nEnligt EG-kommissionens  riktlinjer  för  statliga\r\nstöd   för   regionala   ändamål  (98/C74/C6)  skall\r\nregionalstöden gynna utvidgning,  modernisering  och\r\ndiversifiering  av  den  verksamhet  som  bedrivs av\r\nföretagen   inom  mindre  gynnade  områden  och  vid\r\netablering av  nya  företag.  För  att  främja denna\r\nutveckling   och   lindra  de  potentiellt  negativa\r\neffekterna  av  eventuella   omlokaliseringar  måste\r\nstöden enligt kommissionen förenas med villkoret att\r\nverksamheten  upprätthålls  i minst  fem  år.  Detta\r\ngäller såväl investeringar som sysselsättningsstöd.\r\n\r\nVåren 2002 lade kommissionen fram en s.k.\r\nresultattavla för statligt stöd (KOM/2002/242).\r\nEnligt kommissionen måste de statliga stöden\r\nfortlöpande motiveras och kritiskt undersökas,\r\neftersom statliga stöd har en snedvridande\r\neffekt på konkurrensen. Medlemsstaterna\r\nuppmanades av Europeiska rådet i Stockholm och\r\ni Barcelona att minska det statliga stödet och\r\nomfördela det i riktning mot sådana\r\növergripande mål som bidrar till att rätta till\r\nmarknadsmisslyckanden, t.ex. avseende miljö,\r\nutbildning, forskning och utveckling samt små\r\noch medelstora företag. Enligt resultattavlan\r\nhar den totala volymen nationellt statligt stöd\r\ninom EU minskat från 105 miljarder euro år 1996\r\ntill 82 miljarder euro år 2000. Minskningen av\r\nstödet till regionala ändamål uppgår till 12\r\nmiljarder euro under denna period.\r\n\r\nLikviditetsproblem för små kommuner\r\n\r\nEfter ett regeringsbeslut i december  2000  inleddes\r\nen  försöksverksamhet med förskottsutbetalning  till\r\nideella    föreningar,   lokala   kooperativ   eller\r\nallmännyttiga stiftelser vad gäller målen 1, 2 och 3\r\nsamt gemenskapsinitiativen.  Syftet  med regeringens\r\nbeslut var att möjliggöra för projektägare  med svag\r\nlikviditet  att  driva  EG-projekt.  I  oktober 2001\r\nlämnade     Nutek     en     sammanställning    till\r\nNäringsdepartementet     över    erfarenheter     av\r\nförskottsutbetalningar.   Enligt    Nutek    verkade\r\nintresset för förskottsbetalningar vara stort.\r\n\r\nI    juni    2002    beslutade    regeringen   att\r\nförskottsutbetalningar  av  strukturfondsmedel   får\r\ngöras    inom    målen    1,    2    och    3   samt\r\ngemenskapsinitiativen till projekt som beslutats  av\r\nförvaltningsmyndigheterna, Jordbruksverket,\r\nSametinget och Fiskeriverket. Förskott  får beviljas\r\ndå  projektens  stödmottagare är ideella föreningar,\r\nlokala    kooperativ     (ekonomiska    föreningar),\r\nallmännyttiga      stiftelser      eller      lokala\r\nutvecklingsgrupper. Förskott till respektive projekt\r\nfår vid varje delbetalning uppgå till  högst 50 % av\r\ndet   totala   beviljade  strukturfondsstödet   till\r\nprojektet, dock högst 100 000 kr.\r\nDet kan konstateras att fram t.o.m. september 2002\r\nhar 1 733 miljoner  kronor  utbetalats  av EU-medlen\r\nför perioden 2000-2006 för mål 1 och mål  2  (av den\r\ntotala  ramen  på 9 953 miljoner kronor), dvs. drygt\r\n17 %. Av det hittills utbetalda beloppet är det (för\r\nmål 1 och mål 2)  4,8 miljoner kronor som utbetalats\r\nsom förskott, dvs. ca 0,3 % av utbetalt belopp.\r\nKommuner ingår inte  bland de projektägare som kan\r\nfå förskottsbetalning för  sina  kostnader.  Det  är\r\nkommunerna  själva som bestämmer när och hur ofta en\r\nbegäran om betalning  för  inträffade utgifter skall\r\nskickas    in.    Enligt    regleringsbrevet     för\r\nlänsstyrelserna    skall    handläggningstiden   för\r\nkontroll  och utbetalning för  en  korrekt  inlämnad\r\nrekvisition   ta   högst  en  månad  i  anspråk  för\r\nutbetalande myndighet.\r\n\r\nDet bör i sammanhanget påpekas att\r\nbestämmelserna om förskottsutbetalning är\r\nsvenska bestämmelser. EU har inte reglerat om\r\noch hur medlemsstaterna skall betala förskott\r\ntill projektägare utan har endast regler om vad\r\nsom gäller vid utbetalningar från kommissionen\r\ntill medlemsländerna. Det bör samtidigt noteras\r\natt förskottsutbetalningar till projektägarna\r\ninte godkänns som underlag vid rekvirering av\r\nmedel från EU, utan det är endast verkliga\r\nkostnader som ersätts.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFör   innevarande  programperiod,   2000-2006,   har\r\nSverige  tilldelats  totalt  ca  19 miljarder kronor\r\nfrån de fyra strukturfonderna. Samtliga  program har\r\nnu  godkänts  av EG-kommissionen. Fram till  den  30\r\nseptember  2002   hade   ca   3   miljarder   kronor\r\nutbetalats, vilket motsvarar ca 14 % av tillgängliga\r\nEU-medel  för  programperioden.  Därtill  kommer den\r\nnationella offentliga och privata medfinansieringen.\r\n\r\nFrågan om förskottsutbetalningar av EU-medel  till\r\nprojektägare  har  aktualiserats  flera gånger sedan\r\nstarten av strukturfondsprogrammen.  När  det gäller\r\nmöjligheten  till  förskottsutbetalningar  i samband\r\nmed    EG-projekt    konstaterar    utskottet    att\r\nförsöksverksamheten   har   påvisat  behov  av  viss\r\nförskottsutbetalning. Utskottet  ser därför positivt\r\npå   att  regeringen  vidtagit  åtgärder   för   att\r\npermanenta    en    lösning    med   förskott   till\r\nlikviditetssvaga    projektägare.   I    fråga    om\r\nlikviditetssvaga  kommuner,   vilket  tagits  upp  i\r\nmotion   2002/03:N365  (s),  anser   utskottet   att\r\nmöjligheterna  för  kommunerna  att  få  betalt  för\r\nerlagda utgifter successivt under projekttidens gång\r\nbör utnyttjas.\r\nBeträffande synpunkterna i motionerna 2002/03:N231\r\n(s) och 2002/03: N283 (s) om behovet av att motverka\r\nrisken  för att företag upprepade gånger skall kunna\r\nfå    stöd    till     samma     verksamhet    genom\r\nföretagsflyttning,  anser  utskottet  att  inga  nya\r\nomständigheter framkommit som  föranleder  en  annan\r\nbedömning  är den utskottet tidigare gjort. Reglerna\r\när utformade på ett sådant sätt att risken för detta\r\nkan bedömas som liten.\r\nMed det anförda  avstyrker  utskottet samtliga här\r\naktuella motionsyrkanden.\r\n\r\nEG:s framtida sammanhållningspolitik\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden  om  EG:s\r\nframtida      sammanhållningspolitik      med\r\nhänvisning  till  att beslutsprocessen om den\r\nframtida politiken  stegvis  bör gå framåt på\r\ndet  planerade  sättet. Jämför reservation  2\r\n(m, fp, kd, c, mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata   samlingspartiet   framhåller   i   motion\r\n2002/03:U323    att   EU:s   regionalpolitik   måste\r\nreformeras. Att betala  in  pengar  till  EU för att\r\nsedan få tillbaka dem i form av strukturstöd  är  en\r\nfelaktig  väg  att  gå, hävdas det. Svaga regioner i\r\nmedlemsländerna  bör  inte   få  riktade  bidrag;  i\r\nstället bör det ske en avräkning  på medlemsavgiften\r\nför   de   regioner  som  ligger  väsentligt   under\r\ngenomsnittet av EU:s medelinkomst.\r\n\r\nSamma synpunkter  framförs  också i kommittémotion\r\n2002/03:N304 (m). Motionärerna  betonar  att det bör\r\nvara  medlemsstaterna  själva  som först och  främst\r\nansvarar för sina regioner genom  att stimulera till\r\nkontakter,  samverkan  och utveckling.  När  det  är\r\nberättigat   kan   nationella    stödsystem   främja\r\nutvecklingen  i  en  region.  Sådana  system   måste\r\novillkorligen   stämma  överens  med  EU:s  krav  på\r\nkonkurrensneutralitet.\r\n\r\nÄven i Folkpartiets partimotion 2002/03:K432\r\nförordas att EU:s regionalpolitik skall\r\nreformeras. Endast de delar av\r\nregionalpolitiken som handlar om överföring av\r\nmedel från medlemsländer med högre\r\nlevnadsstandard till dem med lägre bör vara\r\nkvar. Övrigt regionstöd skall skötas av\r\nmedlemsländerna själva. Vidare är det viktigt\r\natt EU:s regionalpolitik koncentreras till\r\ntydliga mål och att företagsspecifika stöd inte\r\nalls bör få förekomma. Motionärerna hävdar\r\nockså att reglerna är alltför krångliga och\r\nleder till ökade kostnader, byråkrati och\r\nineffektivitet.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nNär  det  gäller  inriktningen   av   EG:s  framtida\r\nregionalpolitik   (sammanhållningspolitik)    gjorde\r\nriksdagen  föregående år på utskottets förslag (bet.\r\n2001/02:NU2)  ett  tillkännagivande till regeringen.\r\nBland annat anförde utskottet att det är viktigt att\r\nen   reform   kommer   till    stånd   inför   nästa\r\nprogramperiod och att regionalpolitikens  inriktning\r\nmåste    ändras   och   dess   omfattning   minskas.\r\nRegionalstödet  till  de  nuvarande  medlemsländerna\r\nmåste    tydligt    reduceras    till   förmån   för\r\nkandidatländerna.    Ett    sätt   kan   vara    att\r\nmedlemsländerna kompenseras genom  en  avräkning  på\r\nmedlemsavgiften   i   stället  för  att  som  i  det\r\nnuvarande systemet betala  in  medel till EU för att\r\nsedan få tillbaka dem i form av strukturstöd, menade\r\nutskottet.\r\n\r\nI en reservation (s, v) konstaterades att det står\r\nklart att det framöver kommer att krävas reformer av\r\nEG:s struktur- och regionalpolitik.  Mot bakgrund av\r\nEG-kommissionens andra sammanhållningsrapport bör en\r\ndialog  föras  på  flera  plan,  där även vikten  av\r\nregional  förankring understryks. Denna  dialog  bör\r\ninte föregripas  och  det är därför för tidigt att i\r\ndetalj  ta ställning till  den  framtida  politiken,\r\nmenade reservanterna.\r\nDet kan erinras om att utskottet har bidragit till\r\nen sådan  dialog  genom  den  offentliga  utfrågning\r\ninför  EG:s  framtida  regionalpolitik som utskottet\r\nanordnade i april 2002. Bakgrunden var att ett antal\r\nledamöter   inom  utskottet   bildat   en   särskild\r\narbetsgrupp  med   ansvar  för  EU-frågorna  på  det\r\nregionalpolitiska området.  Med  utgångspunkt  i den\r\nandra sammanhållningsrapporten initierade utskottets\r\nEU-grupp  den  nämnda utfrågningen. I ett avslutande\r\ninlägg  uttalade   dåvarande   statssekreterare  Jan\r\nGrönlund,   Näringsdepartementet,    att    unionens\r\nsammanhållningspolitik  blir än mer betydelsefull  i\r\nen utvidgad union med större  nationella skillnader.\r\nTvå frågor togs upp som särskilt viktiga:\r\n-  Är  det  rimligt  att EU skall  spendera  stora\r\nsummor för att åtgärda skillnader  i levnadsstandard\r\noch sysselsättning inom ett land?\r\n- Är det rimligt att de länder som har försökt att\r\nförsäkra  sig  om  en  balanserad  utveckling  skall\r\nbetala för de länder som har misslyckats med detta?\r\nEnligt dåvarande statssekreteraren,  som ansåg att\r\nutvidgningen    var   av   högsta   prioritet,   bör\r\nbudgetrestriktivitet   eftersträvas;  huvuddelen  av\r\nstrukturfondsmedlen för  den  period  som  börjar år\r\n2007  bör  gå  till de nya medlemsländerna, som  har\r\nstörst  behov av  stöd  till  ekonomisk  och  social\r\nutveckling.\r\nOckså i  bugetpropositionen  (s. 15) redovisas att\r\nregeringen  i  den  pågående diskussionen  om  nästa\r\nstrukturfondsperiod inom  EU har en budgetrestriktiv\r\ninställning. Huvuddelen av  strukturfondsmedlen  bör\r\nav  solidaritetsskäl gå till de nya medlemsstaterna,\r\nsom har  störst  behov  av  stöd  till ekonomisk och\r\nsocial   utveckling.   När   det   gäller   insatser\r\nhärutöver,  anser  regeringen  att  det  noga  måste\r\növervägas vad som är av verkligt gemenskapsintresse.\r\nHuvudlinjen  bör  vara  att insatserna i första hand\r\nsköts nationellt, regionalt eller lokalt. Riksdagens\r\novan  refererade  tillkännagivande  omnämns  inte  i\r\nbudgetpropositionen.\r\nNäringsdepartementet    har   redovisat   följande\r\ntidtabell för processen som skall leda fram till den\r\nnya sammanhållningspolitiken:\r\n\r\n2002\r\n\r\nKommissionen  anordnade  ett   informellt  ministermöte  den  7\r\noktober  om  frågor  som  syftar till  att  förenkla\r\ngenomförandet  av strukturfondsprogram.  I  och  med\r\ndetta  möte  har  en   process   startat  både  inom\r\nkommissionen och i medlemsstaterna.\r\n\r\nI  mitten  av  oktober  presenterade  kommissionen\r\növersynsrapporterna rörande bl.a. jordbrukspolitiken\r\noch   regional-   och   strukturfondspolitiken   för\r\nkandidatländerna samt en  strategi för utvidgningen.\r\nKommissionen anser att tio kandidatländer kommer att\r\nvara färdiga för anslutning  under  år  2004 och att\r\nförhandlingarna med dessa länder bör slutföras  före\r\nutgången  av  år  2002.  Vad  gäller  regional-  och\r\nstrukturpolitiken    måste    enligt    kommissionen\r\nförvaltande  och utbetalande myndigheters  kapacitet\r\nförbättras.\r\nVid Europeiska  rådets  möte  i  Bryssel 24 och 25\r\noktober diskuterades utvidgningen.\r\nVid Europeiska rådets möte i Köpenhamn  i december\r\nskall utvidgningen slutförhandlas.\r\n\r\n2003\r\n\r\nI   början   av   året  lägger  kommissionen  fram  den   andra\r\nuppföljningsrapporten      om      den      framtida\r\nsammanhållningspolitiken.       Anslutningsfördragen\r\nratificeras   under  året  av  medlemsstaterna   och\r\nansökarländerna.\r\n\r\nDet grekiska  ordförandeskapet  anordnar i maj ett\r\ninformellt    ministermöte    om    regional-    och\r\nstrukturpolitiken.\r\nI  slutet  av  året lägger kommissionen  fram  den\r\ntredje sammanhållningsrapporten med konkreta förslag\r\nför den framtida sammanhållningspolitiken.\r\n\r\n2004-2006\r\n\r\nI  början av år 2004  lägger  kommissionen  fram  förslag  till\r\nregelverk  för strukturfonderna och förslag till ett\r\nnytt  finansiellt   perspektiv  som  inkluderar  den\r\nallmänna jordbrukspolitiken.\r\n\r\nEtt  tredje  sammanhållningsforum   anordnas   med\r\nanledning av den tredje sammanhållningsrapporten.\r\nRegeringskonferensen   äger  rum.  Eventuellt  tas\r\nfrågor  upp som kan ha betydelse  för  den  framtida\r\nsammanhållningspolitiken.\r\nNya stater blir medlemmar i unionen.\r\nVid  årsskiftet   2004/05  tillträder  en  ny  EG-\r\nkommission. Förhandlingar om det nya regelverket och\r\nbudgeten    för    nästa    programperiod    börjar.\r\nSlutförhandling äger rum vid  något  av toppmötena i\r\nslutet på år 2005 eller i början av år 2006.\r\n\r\n2007\r\n\r\nDen nya programperioden börjar.\r\nI  statsminister  Göran  Perssons  information  till\r\nriksdagen  den  7 november 2002 om EU:s  toppmöte  i\r\nBryssel den 24 och 25 oktober nämndes bl.a. följande\r\nhuvudpunkter (prot. 2002/03:13).\r\n\r\n1. På jordbruksområdet  accepterade Europeiska rådet\r\nkommissionens förslag om  en  tioårig  infasning för\r\nkandidatländerna  av det s.k. direktstödet  mot  att\r\nett   utgiftstak  införs   för   större   delen   av\r\njordbruksutgifterna från år 2007.\r\n\r\n2. Det  totala  regionalstödet  för kandidatländerna\r\nunder perioden 2004-2006 minskades med 2,5 miljarder\r\neuro till 23 miljarder euro.\r\n\r\n3. Inget av de nya medlemsländerna  skall  under  de\r\nförsta  tre  åren  få en sämre budgetsituation än de\r\nhade året före medlemskapet, dvs. år 2003.\r\n\r\n4. En allmän skyddsklausul som gäller i tre år\r\nfrån inträdet införs för den inre marknaden.\r\nDessutom införs särskilda skyddsklausuler för\r\nrätts- och inrikesområdet. Varje medlemsland\r\nkan hos kommissionen begära att skyddande\r\nåtgärder vidtas om den inre marknaden störs.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI    motioner    från    Moderata    samlingspartiet\r\n(2002/03:U323 och 2002/03:N304) och från Folkpartiet\r\n(2002/03:K432) framhålls bl.a.  behovet  av att EG:s\r\nstruktur-     och     regionalpolitik    reformeras.\r\nMotionärerna begär tillkännagivanden om att reformer\r\nav EG:s framtida struktur- och regionalpolitik skall\r\nske  i  enlighet  med den  inriktning  som  anges  i\r\nmotionerna.\r\n\r\nEnligt utskottets  mening  står  det klart att det\r\nframöver   kommer  att  krävas  reformer   av   EG:s\r\nsammanhållningspolitik.    Behovet    av   en   ökad\r\neffektivitet   när   det   gäller  användningen   av\r\nstrukturfondsmedlen   är   en  drivkraft   i   detta\r\nsammanhang. En annan drivkraft  är  självfallet  den\r\nplanerade  utvidgningen av unionen. I det sistnämnda\r\nligger inte  minst  att beakta den stora ökningen av\r\nsociala,  ekonomiska och  regionala  skillnader  som\r\nföljer  av  utvidgningen.   EG-kommissionens   andra\r\nsammanhållningsrapport  visar  tydligt att avstånden\r\nmellan de svagaste och de rikaste  regionerna kommer\r\natt  fördubblas  genom  utvidgningen. Dessa  problem\r\nmåste   nogsamt   beaktas.  Beslutsfattandet   måste\r\ndessutom  präglas av  långtgående  decentralisering,\r\nvilket bl.a. innefattar att ett underifrånperspektiv\r\ni högre utsträckning bör anläggas.\r\nI \"tidtabellen\"  ovan  har  redovisats  ett  antal\r\naktiviteter,  möten  och kontrollstationer inför den\r\nnya  programperioden, som  börjar  år  2007.  Enligt\r\nutskottets  uppfattning  är  det  väsentligt för den\r\ndemokratiska   förankringen   att   beslutsprocessen\r\nstegvis  går  framåt  på det sätt som illustreras  i\r\ntidtabellen.\r\nUnder år 2003 lägger  kommissionen  fram  dels  en\r\nuppföljningsrapport       om       den      framtida\r\nsammanhållningspolitiken,     dels     den    tredje\r\nsammanhållningsrapporten med konkreta förslag  inför\r\nEG:s   framtida  sammanhållningspolitik.  Den  breda\r\ndiskussion  som  nu  äger rum är ägnad att utgöra en\r\nförberedelse  för  de steg  i  beslutsprocessen  som\r\nväntar under kommande år.\r\nInför en kommande  utvidgad  union blir det än mer\r\nbefogat att fråga sig om det är rimligt att EU skall\r\nspendera stora summor för att åtgärda  skillnader  i\r\nlevnadsstandard  och  sysselsättning  inom ett land.\r\nFrågan huruvida länderna själva kan ta  detta ansvar\r\nkan    inte    undvikas.   Vidare   bör   det   inom\r\nunionsländerna övervägas  om  det  är rimligt att de\r\nländer  som  har  försökt  att försäkra  sig  om  en\r\nbalanserad utveckling skall betala för de länder som\r\nhar misslyckats med detta. Utskottet  vill  i likhet\r\nmed   regeringen   betona   vikten   av   en  allmän\r\nbudgetrestriktivitet.   I   detta   sammanhang  vill\r\nutskottet  framhålla  att  det  är  väsentligt   för\r\nstrukturfondssystemets   framgång   att   kontrollen\r\nförbättras   och  att  fusk  med  strukturfondsmedel\r\nbekämpas.\r\nNär  det  gäller   utformningen  av  den  framtida\r\nsammanhållningspolitiken  anser utskottet att det är\r\nviktigt  att en bred och öppen  diskussion  förs  om\r\nutformningen    av    gemenskapens   struktur-   och\r\nregionalpolitik. Dialogen måste föras på flera plan.\r\nI detta sammanhang bör  även  vikten  av en regional\r\nförankring i denna dialog understrykas. Vägledande i\r\nde  diskussioner som nu skall äga rum bör  vara  att\r\ninsatserna  i  första  hand skall skötas nationellt,\r\nregionalt      eller     lokalt.      Inom      EG:s\r\nsammanhållningspolitik kommer strukturfondsmedel att\r\nvara ett instrument  även under nästa programperiod.\r\nEnligt utskottets mening  bör  huvuddelen  av  dessa\r\nmedel gå till de nya medlemsstaterna, som har störst\r\nbehov av stöd till ekonomisk och social utveckling.\r\nMed  hänvisning till vad som anförts bör riksdagen\r\navslå de här aktuella motionerna i berörda delar.\r\n\r\nAnslag m.m. inom utgiftsområde 19\r\nRegional utjämning och utveckling\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  anvisa  anslagen och godkänna\r\nbemyndigandena m.m. för budgetåret  2003 inom\r\nutgiftsområde   19   Regional  utjämning  och\r\nutveckling  i  enlighet  med  vad  regeringen\r\nföreslagit.  Samtliga   motionsyrkanden   bör\r\navslås.\r\n\r\nInledning\r\n\r\nRegeringens  förslag till anslag under utgiftsområde\r\n19 Regional utjämning  och  utveckling  redovisas  i\r\nbilaga  2  tillsammans  med övriga partiers förslag.\r\nSammanlagt sju anslag tas  upp  i bilagan (varav ett\r\när ett förslag till nytt anslag från Centerpartiet).\r\nEn närmare redogörelse för de olika  anslagen följer\r\nunder  respektive  anslagsrubrik.  Förutom  anslagen\r\ninom   politikområdet   Regional  utvecklingspolitik\r\ningår ett anslag inom politikområdet  IT,  tele  och\r\npost.  Utgiftsramen  har  av  regeringen föreslagits\r\ntill ca 3 608 miljoner kronor för  budgetåret  2003.\r\nÖvriga  partiers  förslag till utgiftsramar fördelar\r\nsig   på   följande   sätt.    Vänsterpartiet    och\r\nMiljöpartiet  har inte lagt fram några budgetförslag\r\nsom avviker från regeringsförslaget. Övriga partiers\r\nförslag  innebär   i   tre  fall  en  lägre  ram  än\r\nregeringsförslaget,  nämligen  450  miljoner  kronor\r\nlägre (m), 963 miljoner  kronor  lägre  (fp) och 695\r\nmiljoner  kronor lägre (kd). Centerpartiets  förslag\r\ninnebär att  ramen  ökas  med  138 miljoner kronor i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\n\r\nEnligt  regeringens förslag kompletteras  anslagen\r\n(33:1) Allmänna  regionalpolitiska  åtgärder, (33:5)\r\nEuropeiska regionala utvecklingsfonden 2000-2006 och\r\n(37:1) IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m.\r\nmed bemyndiganden för regeringen att ingå ekonomiska\r\nförpliktelser,  vilka  leder  till  utgifter   under\r\nkommande år.\r\n\r\nI det följande redovisas regeringens förslag\r\ntill olika anslag inom utgiftsområdet och\r\nmotsvarande förslag i aktuella motioner.\r\n\r\nAllmänna regionalpolitiska åtgärder (33:1)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget   disponeras   av  länsstyrelserna,  Nutek,\r\nDelegationen för delar av  Bergslagen,  Dalsland och\r\nVärmland,  Delegationen  för  norra Sveriges  inland\r\nsamt  regeringen. Nutek disponerar  även  medel  för\r\nbeslut  som  fattas av regionala självstyrelseorgan.\r\nAnslaget  föreslås   uppgå  till  1  535,3  miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nTill anslaget finns  ett  bemyndigande.  Riksdagen\r\nhar  bemyndigat  regeringen  att under år 2002  låta\r\nstaten ta på sig ekonomiska åtaganden  i samband med\r\nregionalpolitiska  åtgärder som innebär utgifter  om\r\nhögst 3 200 miljoner  kronor  under  åren  2003-2010\r\n(bet.   2001/02:NU2).  Regeringen  föreslår  nu  att\r\nriksdagen  bemyndigar  regeringen  att under år 2003\r\ningå  ekonomiska åtaganden som innebär  utgifter  på\r\nhögst 3 200 miljoner kronor under åren 2004-2011.\r\nRegeringen  föreslår  att  medel från detta anslag\r\nanvisas till följande ändamål:\r\n- regionala utvecklingsbidrag,\r\n- landsbygdsbidrag,\r\n- småföretagsstöd,\r\n- sysselsättningsbidrag,\r\n- såddfinansiering,\r\n- stöd till kommersiell service,\r\n- regional och central projektverksamhet,\r\n- viss administration, uppföljning och utvärdering\r\nav de regionalpolitiska företagsstöden, m.m.,\r\n- äldre regionalpolitiska åtgärder,\r\n- retroaktiva nedsatta socialavgifter samt\r\n- viss central utvecklingsverksamhet, m.m.\r\n\r\nI jämförelse med de ändamål som  gällde för anslaget\r\når 2001 har småföretagsstödet upphört  och beslut om\r\nsådant stöd får endast avse ansökningar som inkommit\r\nföre  den  1 januari 2002. Medel inom anslaget  får,\r\ninom ramen för  de  nämnda  ändamålen,  användas för\r\nmedfinansiering  av  EG:s  strukturfondsprogram  och\r\nåtgärder  inom  ramen  för regionala  tillväxtavtal.\r\nMedfinansiering   av   strukturfondsprogram   väntas\r\nenligt  regeringen  ta  i anspråk  en  ökad  del  av\r\nanslaget jämfört med programperioden 1995-1999.\r\n\r\nRiksdagens beslut om kommunala samverkansorgan för\r\nregional utveckling (bet.  2001/02:KU7) innebär, som\r\ntidigare   nämnts,   att   det  blir   möjligt   för\r\nsamverkansorganen att fr.o.m.  den 1 januari 2003 ta\r\növer en del av de uppgifter som  länsstyrelsen har i\r\ndag. De medel som regeringen fördelar  till  berörda\r\nlän,  dvs. län där samverkansorgan övertar uppgifter\r\nfr.o.m.  januari  2003  enligt  lagen  (2002:34)  om\r\nsamverkansorgan i länen, avser följande ändamål:\r\n- regionala utvecklingsbidrag,\r\n- landsbygdsbidrag,\r\n- småföretagsstöd,\r\n- sysselsättningsbidrag,\r\n- såddfinansiering,\r\n- stöd till kommersiell service,\r\n- regional projektverksamhet samt\r\n- uppföljning och utvärdering.\r\n\r\nÄven  inom  ramen  för  de  nyssnämnda ändamålen får\r\nmedel inom anslaget användas till medfinansiering av\r\nEG:s     strukturfondsprogram     och      regionala\r\ntillväxtavtal. Samverkansorganet kommer enligt  ovan\r\nnämnda lag att få det regionala utvecklingsansvaret.\r\nMedel  för ändamålet regional projektverksamhet, som\r\nregeringen  fördelar  till  län med samverkansorgan,\r\ninkluderande de projektmedel som medfinansierar EG:s\r\nstrukturfondsprogram, bör därför  enligt  regeringen\r\ntillföras   samverkansorganen   och   användas   för\r\nändamålen  regional  projektverksamhet,  uppföljning\r\noch utvärdering. Även länsstyrelserna i berörda  län\r\nbör    tilldelas    vissa    medel    för   regional\r\nprojektverksamhet att användas till vidareutveckling\r\nav    länsstyrelsens   roll   inom   det   regionala\r\nutvecklingsarbetet,    insatser    för    samordnade\r\nservicelösningar  i  glesbygd,  vissa insatser  inom\r\njämställdhetsområdet   samt  vissa  åtaganden   inom\r\nregional   projektverksamhet.    Dessutom   tillförs\r\nlänsstyrelserna medel för företagsstöd och stöd till\r\nkommersiell service. För ändamålet  uppföljning  och\r\nutvärdering  bör  samverkansorganen  få  besluta  om\r\nvissa  medel, men även länsstyrelserna i berörda län\r\nbör få disponera vissa medel från anslaget för dessa\r\nändamål.\r\n\r\nFram   till    den    31   december   2002   pågår\r\nförsöksverksamheten     med     ändrad      regional\r\nansvarsfördelning     (prop.     1996/97:36,    bet.\r\n1996/97:KU4),  vilken bl.a. berör Regionförbunden  i\r\nKalmar län och i  Skåne  län  samt  Gotlands kommun.\r\nDessa  organ  har övertagit länsstyrelsernas  ansvar\r\nför att utarbeta regionala utvecklingsstrategier och\r\nbesluta  om  huvuddelen   av   de  regionalpolitiska\r\nåtgärdsmedlen.\r\nGotlands län och Kalmar län omfattas  av  den  nya\r\nlagen   om   samverkansorgan.  Samverkansorganen  på\r\nGotland   och   i    Kalmar    län   (ett   nybildat\r\nkommunalförbund) bör ha samma beslutanderätt när det\r\ngäller     anslaget    33:1    som    de    tidigare\r\nsjälvstyrelseorganen,    dvs.   i   jämförelse   med\r\nnuvarande ändamål föreslås  inga  förändringar. Även\r\nlänsstyrelserna  i  berörda län bör tilldelas  vissa\r\nmedel.\r\nFrån och med den 1  januari  1999  utgör nybildade\r\nSkåne  läns  landsting  och  Västra  Götalands  läns\r\nlandsting självstyrelseorgan i respektive län (prop.\r\n1996/97:108,   bet.   1996/97:BoU13).   Syftet   med\r\nförsöksverksamheten  är  att  utveckla  former   för\r\nfördjupad  demokratisk  förankring  av det regionala\r\nutvecklingsarbetet. Självstyrelseorganen  i  berörda\r\nlän  skall  besluta om användningen av medlen enligt\r\nsamma riktlinjer  som  gäller för länsstyrelserna. I\r\njämförelse   med   tidigare   innebär   detta   inga\r\nförändringar. Även berörda länsstyrelser bör dock få\r\ndisponera vissa medel från anslaget.\r\nFör   länsstyrelser    som   har   det   regionala\r\nutvecklingsansvaret   under    år    2003    innebär\r\nregeringens förslag inga förändringar.\r\nLänsstyrelserna skall liksom samverkansorganen och\r\nsjälvstyrelseorganen   bedriva  förstärkta  insatser\r\ninom jämställdhetsområdet.\r\nEn  viss  del  av  anslaget   skall   liksom   för\r\nnärvarande kunna disponeras av Nutek och regeringen.\r\nDärutöver  föreslås en del av anslaget få disponeras\r\nav Delegationen  för  delar  av Bergslagen, Dalsland\r\noch Värmland samt Delegationen  för  norra  Sveriges\r\ninland.   Av   anslaget  avses  36  miljoner  kronor\r\nanvändas för finansiering  av  lokala  och regionala\r\nresurscentrum för kvinnor.\r\nDet bör även fortsättningsvis vara en uppgift\r\nför regeringen att fördela anslaget mellan\r\nlänsstyrelser, samverkansorgan,\r\nsjälvstyrelseorgan m.fl. och utfärda de\r\nföreskrifter som behövs. Vid fördelningen av\r\nmedel mellan länen bör som hittills de\r\nlångsiktiga regionala problemens svårighetsgrad\r\nutgöra den huvudsakliga fördelningsnyckeln med\r\nsärskilt beaktande av medfinansieringsbehovet\r\nav åtgärder inom strukturfondsprogrammen och\r\ninom ramen för de regionala tillväxtavtalen.\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt    vad    som   framförs   i   kommittémotion\r\n2002/03:N357 (m) bör det nu aktuella anslaget (33:1)\r\nför  år  2003 minskas  med  450  miljoner  kronor  i\r\nförhållande  till  regeringens  förslag. Minskningen\r\nkan  göras  eftersom  den  planlösa  ökade  statliga\r\nstyrningen snarast hämmar entreprenör-skapet  i både\r\ntät-  och  glesbygd. Motionärerna förordar i stället\r\ngenerella    åtgärder     som     nedsättning     av\r\nsocialavgifterna,   bra  kommunikationer  och  sådan\r\nutbyggnad av IT-infrastruktur  som  inte  kan  komma\r\ntill  stånd  på kommersiella villkor och där statlig\r\nmedverkan därför kan motiveras.\r\n\r\nFolkpartiet  framhåller i motion 2002/03:Fi232 att\r\nregionalpolitiken  måste läggas om i en riktning mot\r\nmer generella åtgärder. Ett underifrånperspektiv där\r\nden enskilde sätts i  centrum måste råda. Därför bör\r\nde selektiva stöden dras  ned.  Anslaget bör minskas\r\nmed  500  miljoner  kronor  jämfört med  regeringens\r\nförslag.   Samma   förslag   återfinns    i   motion\r\n2002/03:N267 (fp).\r\nI   motion   2002/03:N393   (kd)  konstateras  att\r\nanslaget i budgetpropositionen föreslås uppgå till 1\r\n535  miljoner  kronor, varav en viss  del  skall  få\r\ndisponeras av regeringen.  Eftersom  regeringen inte\r\nredovisat vad pengarna skall användas till, föreslår\r\nmotionärerna att 215 miljoner kronor sparas.\r\nI  motion  2002/03:N352  (c)  begärs att  anslaget\r\nskall  ökas  med 488 miljoner kronor  i  förhållande\r\ntill regeringens beräkning. Dessa medel bör användas\r\ntill  program för  utveckling  av  landsbygdsturism,\r\nsmåskalig  livsmedelsproduktion,  fiske, alternativa\r\nbränslen  samt  till  utveckling  av  kvinnors   och\r\ninvandrares företagande.\r\nHemsändningsbidraget  enligt  förordningen om stöd\r\ntill   kommersiell   service   tas  upp   i   motion\r\n2002/03:N303  (c).  Lanthandlarna   erhåller  i  dag\r\nmaximalt  90  kr  per hemsändning, vilket  utbetalas\r\ntill hälften av länsstyrelsen  och  till  hälften av\r\nkommunerna.  Motionärerna  anser att upprätthållande\r\nav   servicen   försvåras   på  grund   av   statens\r\nbestämmelser  rörande  takbeloppet  och  kommunernas\r\nbegränsade  ekonomi.  Enligt   motionärerna  är  det\r\nbefogat  att  höja  taket  för hemsändningsbidraget,\r\nförslagsvis till 110 kr.\r\nNär det gäller vilka medel som skall kunna\r\növerföras till län med samverkansorgan framförs\r\ni motion 2002/03:N334 (c) uppfattningen att\r\nmedel för regional projektverksamhet,\r\ninkluderande projektmedel som medfinansierar\r\nEG:s strukturfondsprogram, inte bara bör utan\r\nskall tillföras samverkansorganen. Enligt\r\nmotionären är medelsöverföringen inte bara en\r\nförutsättning för att samverkansorganet skall\r\nkunna fullgöra sitt uppdrag; den är också en\r\nförutsättning för att uppnå en klar\r\nrollfördelning mellan länsstyrelse och\r\nsamverkansorgan.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nI  oktober 2002 hade sex län  inkommit  med  anmälan\r\ntill  regeringen  att  de  ville bilda ett regionalt\r\nsamverkansorgan,   nämligen   Stockholms,   Uppsala,\r\nÖstergötlands, Blekinge, Hallands  och Dalarnas län.\r\nAnmälan från Stockholms och Uppsala  län fyller dock\r\ninte   kraven  i  formell  mening,  eftersom   vissa\r\nuppgifter saknas.\r\n\r\nFör  Stockholms   län   avser   anmälan   att  ett\r\nkommunalförbund  skall  vara samverkansorgan fr.o.m.\r\nden  1  januari 2003. Landstinget  ingår  ej  i  ett\r\nförsta skede.  Även  för  Uppsala län gäller anmälan\r\nfrån år 2003, men först om  nybildade Knivsta kommun\r\nockså kommer att ingå uppfylls  förutsättningarna. I\r\nSkåne    och   Västra   Götalands   län   fortsätter\r\nverksamheten    med   regionala   självstyrelseorgan\r\nytterligare  en mandatperiod.  För  Kalmar  län  och\r\nGotlands län fortsätter det inledda arbetet men nu i\r\nform av samverkansorgan.  För  övriga  län  är det i\r\nvissa fall tveksamt om anmälan hinner göras i år och\r\ni andra fall inaktuellt med anmälan på grund  av att\r\nvissa kommuner inte är intresserade av att delta.\r\nDen   närmare   fördelningen  av  anslaget  (33:1)\r\nAllmänna    regionalpolitiska     åtgärder    mellan\r\nlänsstyrelser och samverkansorgan (i  de fall sådana\r\nfinns)      avses      enligt      uppgift      från\r\nNäringsdepartementet  lösas  under hösten 2002, dock\r\nsenast    i    samband   med   regeringsbeslut    om\r\nregleringsbrev för  år 2003 för nämnda anslag. Denna\r\nfördelning  kommer  att   vara   beroende   av   hur\r\narbetsuppgifterna   och   ansvaret  fördelas  mellan\r\nlänsstyrelser och samverkansorgan.\r\nVidare     berörs     förvaltningsanslaget     för\r\nlänsstyrelserna  (ramanslaget  32:1  Länsstyrelserna\r\nm.m.  under  utgiftsområde   18,  Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning     och    byggande)     eftersom\r\npersonalantalet  på  samverkansorganets  sekretariat\r\nkommer att vara en avspegling  av att länsstyrelsens\r\npersonal minskar för samma arbetsuppgifter och bl.a.\r\nberor  på  hur fördelningen av anslaget  33:1  sker.\r\nLänsstyrelsen  skall  i  samråd  med  det  kommunala\r\nsamverkansorganet (kommunalförbundet) beräkna  - och\r\ntill     regeringen    redovisa    -    hur    många\r\nårsarbetskrafter     som     kan    hänföras    till\r\nuppgiftsöverföringen.  Regeringen   kommer  därefter\r\natt,     utifrån     en    schablonersättning    per\r\nårsarbetskraft, besluta om de anslagsmedel som skall\r\nomfördelas från länsstyrelserna  till  de  kommunala\r\nsamverkansorganen (utgiftsområde         18\r\nSamhällsplanering, bostadsförsörjning  och byggande,\r\ns. 56).\r\nNär det gäller yrkandet i motion 2002/03:N334  (c)\r\nom  tillförande  av  medel till samverkansorgan, kan\r\ndet   konstateras   att  dessa   enligt   lagen   om\r\nsamverkansorgan i länen har till uppgift att besluta\r\nom användningen av vissa statliga medel för regional\r\nutveckling  enligt vad  som  närmare  föreskrivs  av\r\nregeringen.   Enligt   konstitutionsutskottet,   som\r\nbehandlade propositionen  om  regional samverkan och\r\nstatlig  länsförvaltning  (prop.   2001/02:7,   bet.\r\n2001/02:KU7)  kommer  det  att vara regeringen som -\r\nsedan riksdagen beslutat om anslaget - skall fördela\r\nmedlen  mellan  länen  och  i  s.k.   villkorsbeslut\r\nföreskriva  för  samverkansorganen  vad  medlen  får\r\nanvändas  till  inom  de av riksdagen givna ramarna.\r\nRegeringen anför i budgetpropositionen att medel för\r\nregional       projektverksamhet,       inkluderande\r\nprojektmedel      som       medfinansierar      EG:s\r\nstrukturfondsprogram, bör         tillföras\r\nsamverkansorganen   och   användas   för   ändamålen\r\nregional    projektverksamhet,    uppföljning    och\r\nutvärdering.\r\nDet  kan  vidare  erinras  om  att länsstyrelserna\r\nkommer  att  driva  och  avsluta  arbetet   med   de\r\nnuvarande   tillväxtavtalen,   även  när  det  finns\r\nkommunala     samverkansorgan.    Däremot     kommer\r\nsamverkansorganen   att   ta  över  arbetet  med  de\r\nregionala tillväxtprogrammen.\r\nNär det gäller stödet till kommersiell service och\r\ndet    i    motion    2002/03:N303    (c)    berörda\r\nhemsändningsbidraget      finns      de     aktuella\r\nbestämmelserna  i  förordningen (2000:284)  om  stöd\r\ntill kommersiell service. Enligt förordningen (19 §)\r\nkan  stöd  till  kommersiell   service   lämnas  som\r\nhemsändningsbidrag  till  kommuner  som  helt  eller\r\ndelvis  bekostar  hemsändning  av  dagligvaror  till\r\nhushåll.  Hemsändningsbidrag  kan  lämnas   med  ett\r\nbelopp   som  motsvarar  högst  50  %  av  kommunens\r\nnettoutgift  för  hemsändningen.  Bidraget  får dock\r\ninte    överstiga    45    kr    per   hushåll   och\r\nhemsändningstillfälle  (20 §). Bidraget  betalas  ut\r\nårsvis i efterskott (21  §).  Ansökan  om  stöd till\r\nkommersiell service skall ges in till och avgöras av\r\nlänsstyrelsen i det län där verksamheten bedrivs (22\r\n§).\r\nEnligt uppgift har summan 90 kr sitt ursprung i en\r\nkostnadsberäkning   från   år   1990   av   Sveriges\r\nLivsmedelshandlareförbund   (SSLF).   Den   tidigare\r\nförordningen   (1994:577)   utgick   från  1990  års\r\nberäkning.  Det  skedde  inte  någon  förändring   i\r\nersättningsnivån  år  2000 i samband med att den nya\r\nförordningen (2000:284) började gälla.\r\nDen studie som gjordes  av  SSLF år 2000 visade en\r\nkostnad på drygt 101 kr per hemsändning.  Föreningen\r\nför   landsbygdshandelns   främjande   bedömer   att\r\nkostnaderna sedan dess kan ha ökat med ca 5 %.\r\nI  en annan studie från år 2001, vilken genomförts\r\nav  Demoskop   på  uppdrag  av  Konsumentverket  och\r\nFöreningen    för    landsbygdshandels    främjande,\r\nredovisas att drygt sex av tio lanthandlare betjänar\r\nsina kunder med hemsändning  av  varor. I genomsnitt\r\nfår lanthandlaren av kommunen 53 kr per hemsändning.\r\n\r\nEnligt uppgift från Näringsdepartementet avser\r\ndepartementet att initiera en översyn inom kort\r\nav beloppsgränsen 90 kr och regeln om att 50 %\r\nav kommunens kostnader ersätts av staten.\r\n\r\nLandsbygdslån (33:2)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras av Nutek. Landsbygdslån beviljas\r\nav      länsstyrelserna     och     de     regionala\r\nsjälvstyrelseorganen.  Medel från anslaget får, inom\r\nramen   för   anslagets   ändamål,    användas   som\r\nmedfinansiering   av   åtgärder  inom  de  regionala\r\ntillväxtavtalen.\r\n\r\nUnder år 2001 utbetalades ca 8,4 miljoner kronor i\r\nlandsbygdslån. Utgiftsprognosen  för  år 2002 uppgår\r\ntill  13,8  miljoner kronor. Av anslagssparandet  på\r\ndrygt 97 miljoner kronor har regeringen genom beslut\r\ndragit in ca 46 miljoner kronor.\r\nAnslaget föreslås uppgå till 60 miljoner kronor\r\nför år 2003.\r\nMotionen\r\nEnligt vad som anförs i motion 2002/03:N393\r\n(kd) gör Kristdemokraterna bedömningen att\r\nlandsbygdslånen är en viktig åtgärd som bör\r\nfortgå i nuvarande omfattning. Med hänsyn till\r\natt efterfrågan på lånen varit liten föreslår\r\nmotionärerna ett lägre anslag för år 2003 än\r\nregeringen. I motionen föreslås att 30 miljoner\r\nkronor sparas.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nDet kan erinras  om  att  detta  anslag har en något\r\nannorlunda konstruktion än anslaget  (33:1) Allmänna\r\nregionalpolitiska   åtgärder,  där  det  finns   ett\r\nbemyndigande  att  göra   ekonomiska  åtaganden  som\r\nkommer  att  innebära  utgifter   under  senare  år.\r\nAnslaget  till landsbygdslån har inget  bemyndigande\r\nutan  de  olika   länen   och   regeringen  erhåller\r\nbeslutsramar,  vilka  sammantaget  uppgår  till  ett\r\nhögre belopp än det aktuella anslaget. Därigenom ges\r\nmöjligheter  till  alla  län att utnyttja  anslaget,\r\näven om endast vissa län kommer att göra så.\r\n\r\nEnligt   uppgift  från  Näringsdepartementet   bör\r\nanslaget ligga  kvar  på  nivån  60 miljoner kronor,\r\neftersom det finns förväntningar om att belastningen\r\npå    anslaget   kommer   att   öka.   Dels   väntas\r\nlandsbygdslånen  utnyttjas  mer  i  samband  med  en\r\nkonjunkturuppgång,  dels  väntas en ökad efterfrågan\r\npå landsbygdslån för sådana företag som kan få ökade\r\nsvårigheter att låna i bank.\r\nEn  bakgrund  är  att  ett  nytt   internationellt\r\nregelverk angående bl.a. riskvärdering i samband med\r\nbankutlåning  är  under utarbetande genom  den  s.k.\r\nBaselkommittén       för       banktillsyn       (se\r\nFinansinspektionens  rapporter  om  riskmätning  och\r\nkapitalkrav 2001:1 och  2002:8).  I  kommittén,  som\r\nbedriver ett internationellt arbete för att utveckla\r\nkapitaltäckningsreglerna,    ingår    f.n.   Förenta\r\nstaterna,   Belgien,   Frankrike,  Italien,   Japan,\r\nKanada, Luxemburg, Nederländerna,  Schweiz, Spanien,\r\nSverige,  Storbritannien  och  Tyskland.  Slutsatsen\r\nfrån Baselkommittén är att reglerna  om  kapitalkrav\r\nmåste  moderniseras och göras mer riskkänsliga.  Ett\r\nav argumenten är att en knapp resurs som riskkapital\r\nkan utnyttjas  mer  effektivt  för  att  skydda  mot\r\nfinansiell  instabilitet  om  kapitalkravet görs mer\r\nriskkänsligt.  Den  lösning  som Baselkommittén  har\r\nvalt är att utnyttja avancerade riskmätningssystem.\r\nNär  det  gäller  frågan  om  det   nya   systemet\r\nsystematiskt skulle kunna vara till nackdel för  små\r\noch  medelstora  företag  säger  Baselkommittén  att\r\nstabila  välkonsoliderade småföretag kommer till sin\r\nrätt lika  väl  som  större företag. Situationen för\r\nnystartade företag är  dock  svårare  eftersom  de i\r\nmånga  fall  representerar  en högre kreditrisknivå.\r\nUtan säkerheter eller garantier  kommer banken att i\r\nsin  räntemarginal  vilja  bygga  in  en   betydande\r\nriskpremie  - om den över huvud taget är villig  att\r\nta på sig ett engagemang. Implementering av ett nytt\r\ninternationellt    system    för   riskmätning   och\r\nkapitalkrav avses ske år 2006.\r\nEn  annan bakgrund till befarade  svårigheter  för\r\nföretag  att  få  låna  pengar  i bank är förväntade\r\nändringar  i förmånsrättsordningen  i  enlighet  med\r\nriksdagens tillkännagivande  till  regeringen  i maj\r\n2002  (bet.  2001/02:LU26).  Riksdagen  uttalade att\r\nregeringen bör återkomma med lagförslag under hösten\r\n2002 i enlighet med Förmånsrättskommitténs förslag i\r\nbetänkandet Nya förmånsrättsregler (SOU 1999:1). Vad\r\nsom är av intresse i detta sammanhang är  kommitténs\r\nförslag  angående företagshypotek med betydelse  för\r\nkonsekvenserna  vid  en företagskonkurs. Sammantaget\r\nkommer förändringarna att innebära att kreditgivarna\r\n(bankerna) löper risk  att få mindre tillbaka av sin\r\nutlåning  vid  en  företagskonkurs.   Det  kan  inte\r\nuteslutas   att  detta  kommer  att  leda  till   en\r\nförsiktigare  hållning  från  kreditgivarnas sida, i\r\nvart fall i vissa regioner. En  proposition  baserad\r\npå  Förmånsrättskommitténs  överväganden  med  bl.a.\r\nförslag  på lönegarantiområdet beräknas kunna lämnas\r\ntill   riksdagen   våren   2003   (prop.   2002/03:1\r\nutgiftsområde 13 Arbetsmarknad, s. 25).\r\n\r\nDet finns enligt Näringsdepartementet signaler\r\nsom pekar mot att bankerna redan nu har börjat\r\natt anpassa sig efter de kommande\r\nförändringarna. Mot den bakgrunden väntas annan\r\nkreditgivning, bl.a. landsbygdslån, få en ökad\r\nbetydelse.\r\n\r\nTransportbidrag (33:3)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  disponeras  av  Nutek  enligt förordningen\r\n(2000:281)     om     regionalt     transportbidrag.\r\nTransportbidraget  i nuvarande form godkändes  under\r\når 1999 av EG-kommissionen  för  tillämpning fr.o.m.\r\når 2000.\r\n\r\nUtgiftsprognosen för år 2002 uppgår till 331,6\r\nmiljoner kronor. Anslaget för år 2003 föreslås\r\nuppgå till 336 miljoner kronor.\r\nMotionen\r\nEnligt förslag i motion 2002/03:N371 (s) bör\r\nzonindelningen för transportbidrag justeras för\r\natt det inte skall uppstå svåra oförutsedda\r\nkonsekvenser för vissa inlandssågverk.\r\nMotionärerna anser att Ånge kommun bör\r\növerföras till zon 5, när det gäller beräkning\r\nav transportbidrag.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nAvsikten  med  transportbidraget  är   att  ge  viss\r\nkompensation    för    de    kostnadsnackdelar   som\r\nnäringslivet  i  de fyra nordligaste  länen  har  på\r\ngrund  av  långa avstånd  till  marknaden  samt  att\r\nstimulera  till   höjd   förädlingsgrad  i  området.\r\nTransportbidrag lämnas till  utgifter  för in- eller\r\nuttransport av gods som genomgått eller  kommer  att\r\ngenomgå en betydande bearbetning. Endast transporter\r\nmed  yrkesmässig  trafik  på väg, järnväg eller till\r\nsjöss är stödberättigade. Bidrag lämnas med minst 15\r\n%  och  högst  45  % av fraktkostnaden  beroende  på\r\ntransportavstånd och transportbidragszon.\r\n\r\nÅnge  kommun  tillhör  i  dag,  liksom  Sundsvall,\r\ntransportbidragszon  2 och gränsar till kommuner som\r\ningår i zon 3 (Bräcke,  Berg  och Härjedalen). I maj\r\n2000  utfärdade  regeringen  en  ny   förordning  om\r\ntransportbidrag som tillämpas retroaktivt från den 1\r\njanuari  2000.  Förordningen innebär bl.a.  att  för\r\ntransporter av oförädlade  trävaror  från orter inom\r\nzon 2 och 4 och från produktionsställen  som  är att\r\nhänföra   till   vissa   större  sågverk  belägna  i\r\nkustområdena,  s.k.  bulksågverk  (industrisågverk),\r\nfår transportbidrag lämnas  för högst 30 000 m3  per\r\når.\r\n\r\nZonindelningen för transportbidraget granskades\r\nav EG-kommissionen år 1999 och godkändes att\r\ngälla för åren 2000-2006. En förändring av\r\nzonindelningen för transportbidraget skall\r\nanmälas till kommissionen för godkännande.\r\n\r\nGlesbygdsverket (33:4)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nMålet för Glesbygdsverket är  att  det  främst genom\r\npåverkan på olika samhällssektorer skall  verka  för\r\ngoda  levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter\r\nför  glesbygds-   och   landsbygdsbefolkningen   med\r\ntyngdpunkten   i   skogslänens  inre  delar  samt  i\r\nskärgårdsområdena.    Som     tidigare    beskrivits\r\npresenterade  Riksdagens  revisorer   år   2001   en\r\ngranskning     av     Glesbygdsverkets     roll    i\r\nregionalpolitiken.  Revisorerna  ansåg  att  verkets\r\nuppdrag  är  otydligt och att målen för verksamheten\r\när svåra att följa upp.\r\n\r\nI propositionen  om  en  politik  för tillväxt och\r\nlivskraft  i  hela  landet  (prop.  2001/02:4,  bet.\r\n2001/02:NU4)   gjorde  regeringen  bedömningen   att\r\nGlesbygdsverkets  roll  inom  den  nya politiken för\r\nregional utveckling bör utvecklas och tydliggöras. I\r\naugusti  2002  fattade  regeringen  beslut   om  att\r\ntillkalla  en  särskild  utredare  med  uppgift  att\r\ngenomföra  en  översyn  av Glesbygdsverkets roll och\r\nuppdrag inom den nya regionala  utvecklingspolitiken\r\n(dir.  2002:112). Uppdraget skall  redovisas  senast\r\nden 28 februari 2003.\r\nUtgiftsprognosen för år 2002 uppgår till 27,3\r\nmiljoner kronor. Regeringen föreslår ett anslag\r\npå 26,4 miljoner kronor för år 2003.\r\nMotionerna\r\nSåväl i partimotion 2002/03:Fi232 (fp) som i\r\nkommittémotion 2002/03:N267 (fp) föreslås att\r\nGlesbygdsverket läggs ner. Motivet för en\r\nnedläggning är enligt motionärerna att\r\nGlesbygdsverket mer har blivit en\r\nlobbyistorganisation än en myndighet som ger\r\nservice. Ett första steg bör tas under år 2003\r\ngenom att halvera myndighetens anslag.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nI det föregående har Glesbygdsverkets uppgifter\r\noch översynen av Glesbygdsverkets roll och\r\nuppdrag inom den nya regionala\r\nutvecklingspolitiken redovisats (se avsnittet\r\nMyndighetsfrågor inom den regionala\r\nutvecklingpolitiken).\r\n\r\nEuropeiska regionala utvecklingsfonden perioden\r\n2000-2006 (33:5)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras av länsstyrelserna i Jönköpings,\r\nÖrebro,  Gävleborgs,  Jämtlands,  Västerbottens  och\r\nNorrbottens  län  samt  Nutek för utbetalningar från\r\nEuropeiska   regionala  utvecklingsfonden   avseende\r\nprogramperioden       2000-2006.      Regionalfonden\r\ndelfinansierar  programmen   inom   målen  1  och  2\r\n(inklusive  inom  områden  som får bidrag  under  en\r\növergångsperiod)  samt  gemenskapsinitiativen  Urban\r\noch    Interreg    III    i    sin   helhet.    Alla\r\nstrukturfondsprogram   är   nu   godkända   av   EG-\r\nkommissionen.\r\n\r\nUtfallet  för  år  2001  var  lägre  än   anslaget\r\nberoende      på      att      genomförandet      av\r\nstrukturfondsprogrammen  har  startat  senare än vad\r\ntidigare bedömningar pekat på. Utgiftsprognosen  för\r\når  2002  är  högre än anslaget och anslagssparandet\r\nförväntas bli utnyttjat.\r\nAnslaget föreslås uppgå till 1 200 miljoner kronor\r\når  2003.  Till  anslaget  finns  ett  bemyndigande.\r\nRegeringen   föreslår   att   riksdagen   bemyndigar\r\nregeringen att  under  år  2003 besluta om åtaganden\r\nsom innebär utgifter på högst  4 500 miljoner kronor\r\nunder åren 2004-2008. Syftet är att anpassa anslaget\r\ntill ett långsiktigt planerande  för  de  beslutande\r\nmyndigheterna enligt de intentioner som ligger  till\r\ngrund för EG:s fleråriga strukturfondsprogram.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\nRegionalt och lokalt utvecklingsarbete\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2002/03:N352 (c) anförs att\r\nCenterpartiet vill tillföra ytterligare\r\nresurser till utvecklingsarbetet, fördelat i\r\ntvå delar - en del för regionala behov och en\r\ndel för lokal utveckling. Den regionala delen\r\nskall kunna användas till åtgärder som\r\nregionala myndigheter, näringsliv och ideell\r\nsektor gemensamt avtalar om. Den lokala delen\r\nav utvecklingspengarna skall kunna betalas ut\r\ndirekt till lokalt utvecklingsarbete, t.ex.\r\nbyalag, och kunna användas som medfinansiering\r\ni olika EU-projekt, initierade av lokala\r\nutvecklingsgrupper. I ett första steg föreslås\r\n100 miljoner kronor till detta nya anslag för\r\nregionalt och lokalt utvecklingsarbete.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nDet   kan   erinras   om   att   frågor   om  lokalt\r\nutvecklingsarbete  med  tyngdpunkt  mot  den ideella\r\nsektorns  möjligheter  att  bidra  till  den  lokala\r\nutvecklingen  behandlades utförligt föregående år  i\r\nbetänkande 2001/02:NU4  (s.  84)  med  anledning  av\r\nregeringens     bedömning     att     program    för\r\nentreprenörskap  och  lokal  utveckling bör  arbetas\r\nfram.   Härvid  skall  särskild  vikt   läggas   vid\r\nungdomars   och   kvinnors   deltagande.  Beslut  om\r\nprogrammen    fattas   av   länsstyrelserna    eller\r\nsjälvstyrelseorganen    som    även    svarar    för\r\nuppföljningen av respektive program.\r\n\r\nEnligt   regeringsbeslut   i  september  2002  har\r\nregeringen  uppdragit åt berörda  länsstyrelser  och\r\nsjälvstyrelseorgan att utarbeta och genomföra lokala\r\nprogram    för    entreprenörskap     och     lokalt\r\nutvecklingsarbete. Högst 30 miljoner kronor beviljas\r\nför  perioden 2002-2004. Programmet finansieras  via\r\ndet tidigare  redovisade  anslaget  (33:1)  Allmänna\r\nregionalpolitiska åtgärder.\r\nMedlen   skall  användas  för  att  främja  lokalt\r\nutvecklingsarbete till ideella organisationer som är\r\nverksamma på  lokal  nivå. Högst 10 % av medlen får,\r\nefter  behovsprövning,  användas  för  utgifter  hos\r\nideella organisationer i samband med deras medverkan\r\ni   mötesaktiviteter    på   regional   nivå   under\r\nprogrammens  utarbetande  m.m.  En  slutrapport  med\r\nbeskrivning     av     programmens     genomförande,\r\nfinansiering  och  effekter   skall  redovisas  till\r\nRegeringskansliet senast den 1 augusti 2005.\r\n\r\nEnligt uppgift finns ungefär 4 170 lokala\r\nutvecklingsgrupper, vilket kan jämföras med 1\r\n500 grupper år 1992. Grupperna arbetar med allt\r\nfrån nyföretagande, service och bostäder till\r\nfrämjande av turism och kulturevenemang. År\r\n1997 beräknades 70 000 personer vara aktiva i\r\nde 3 500 grupper som fanns då.\r\n\r\nIT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m.\r\n(37:1)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget inrättades budgetåret 2000 och avser främst\r\natt  täcka  utgifter  för det statliga  stödet  till\r\nkommuner  och  länsstyrelser   för   anläggande   av\r\nortssammanbindande telenät m.m.\r\n\r\nRegeringen  har  tidigare  redovisat för riksdagen\r\nsin bedömning att en del av anslaget  behöver  tas i\r\nanspråk  för  administrativa  kostnader innefattande\r\ninformation, kompetensstöd och  uppföljning.  En del\r\nav  anslaget  avser  sådana  kostnader  vid  berörda\r\nmyndigheter,  kommuner  och organisationer. Anslaget\r\nskall  vidare  täcka  en del  av  de  administrativa\r\nkostnaderna för verksamhet  som Riksskatteverket och\r\nSkattemyndigheterna  bedriver   med  stöd  av  lagen\r\n(2000:1380)  om  skattereduktion  för  utgifter  för\r\nvissa anslutningar för tele- och datakommunikation.\r\nDet  beslut  om IT-politiken som riksdagen  fattat\r\n(prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9) innebär att\r\nstöd  skall  kunna   lämnas   till  finansiering  av\r\nutbyggnad av regionala transportnät, som inte kommer\r\ntill stånd på kommersiella grunder,  som  en  del av\r\nett nationellt IT-infrastrukturprogram. Inriktningen\r\navser  huvudsakligen  stöd  till  utbyggnad  av  IT-\r\ninfrastruktur i glesbygd och landsbygd.\r\nDe statliga stöden regleras i lagen (2000:1335) om\r\nkreditering på skattekonto av stöd till kommuner för\r\nanläggande   av   lokala   telenät,  i  förordningen\r\n(2000:1469) om stöd till kommuner  för anläggande av\r\nlokala  telenät, i förordningen (2001:350)  om  stöd\r\ntill kommuner  för  anläggande av ortssammanbindande\r\ntelenät m.m. och i förordningen  (2001:349)  om stöd\r\ntill     kommuner    för    upprättande    av    IT-\r\ninfrastrukturprogram.   Efter  beslut  av  riksdagen\r\n(prop. 2001/02:1 utg.omr.  22, bet. 2001/02:TU1) har\r\nperioden     för    stöden    till    lokala     och\r\nortssammanbindande telenät förlängts med ett år till\r\når 2005. Förlängningen  av  tidsramen  innebär  inte\r\nnågon förändring av den beräknade ekonomiska ramen.\r\nEnligt  regeringens prognos kommer kommunerna inte\r\natt fullt ut  utnyttja  de  avsatta  medlen under år\r\n2002. Regeringens utgiftsprognos för år  2002 uppgår\r\ntill  222  miljoner  kronor,  vilket medför att  ett\r\nanslagssparande uppstår även innevarande år. Antalet\r\nansökningar  om stöd och därmed  utfallet  förväntas\r\nöka under perioden  fram  till år 2005, allteftersom\r\nkommunerna  färdigställer sina  program  och  börjar\r\nansöka om stöd. Regeringen föreslår ett ramanslag på\r\n450 miljoner kronor för år 2003.\r\nVidare föreslår regeringen att riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att under år 2003 besluta\r\nom åtaganden som innebär utgifter på högst 1\r\n000 miljoner kronor under åren 2004 och 2005.\r\nSyftet är att möjliggöra beslut om\r\nmedelstilldelning till kommunerna, oberoende av\r\nhur kommunernas behov av IT-infrastruktur\r\nfördelar sig över programperioden.\r\nMotionerna\r\n\r\nI motionerna  2002/03:Fi232  (fp)  och  2002/03:N267\r\n(fp)    motsätter   sig   motionärerna   regeringens\r\nbredbandssatsning.  Anslaget  bör  alltså avvecklas.\r\nFolkpartiets uppfattning är att det i första hand är\r\nnäringslivet som skall engagera sig i utbyggnaden av\r\nIT-nät. Stat och kommun bör endast gå  in  på  denna\r\nmarknad   som   garant   för   viss  utbyggnad.  Det\r\nviktigaste  är  att  alla kan få tillgång  till  IT-\r\nuppkoppling till samma kostnad oavsett bostadsort.\r\n\r\nÄven  i  motion  2002/03:N393  (kd)  föreslås  att\r\nanslaget  skall avvecklas.  Enligt  motionärerna  är\r\nKristdemokraterna  kritiska  mot  det sätt på vilket\r\nregeringen  har  hanterat  frågan  om  statliga  IT-\r\nsatsningar.  Staten  borde  ha satsat på bredband  i\r\nglesbygden  snarare  än på kabelnät  i  tätbefolkade\r\ndelar av landet, hävdas det.\r\n\r\nCenterpartiets uppfattning framgår av motion\r\n2002/03:352 (c). En heltäckande digital\r\ninfrastruktur, tillgänglig för alla medborgare,\r\när ett nödvändigt steg för att kunna\r\nförverkliga idén om en digital allemansrätt.\r\nEnligt motionärernas uppfattning skall bolag\r\nbildas med ansvar för att bygga ut den digitala\r\ninfrastrukturen i hela landet. Det aktuella\r\nanslaget bör därför avvecklas i sin helhet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  ansluter  sig   till   de  av  regeringen\r\nframlagda    förslagen    till    anslag   m.m.    i\r\nbudgetpropositionen.\r\n\r\nI  motionerna  2002/03:Fi232  (fp),   2002/03:N267\r\n(fp),   2002/03:N352   (c),  2002/03:N357  (m)   och\r\n2002/03:N393   (kd)   förordas   andra   belopp   än\r\nregeringen   föreslagit  för   olika   anslag   inom\r\nutgiftsområdet.    Motionsyrkandena    innebär   att\r\nModerata     samlingspartiet,     Folkpartiet    och\r\nKristdemokraterna förordar en lägre  ram  än den som\r\nregeringen föreslagit, medan Centerpartiet  förordar\r\nen högre ram än regeringsförslaget. Näringsutskottet\r\nhar  i ett yttrande - i form av ett protokollsutdrag\r\n-  till   finansutskottet   meddelat  att  utskottet\r\ntillstyrker  regeringens  förslag   till   ram   för\r\nutgiftsområdet     och     avstyrker     motsvarande\r\nmotionsyrkanden.\r\nFinansutskottet har nyligen tillstyrkt regeringens\r\nförslag   till   ram   för  utgiftsområde  19  (bet.\r\n2002/03:FiU1). Utskottet  utgår  i det följande från\r\natt den föreslagna ramen ligger fast.\r\nAv  ovan  nämnda  protokollsutdrag   framgår   att\r\nföreträdarna   i   näringsutskottet   för   Moderata\r\nsamlingspartiet,  Folkpartiet  och Kristdemokraterna\r\ntillstyrker  förslagen  i  respektive   motion.   Av\r\nsärskilda  yttranden  till  detta betänkande framgår\r\natt  företrädarna för de nyssnämnda  partierna  samt\r\nför Centerpartiet  vidhåller sina förslag till ramar\r\nför olika utgiftsområden.\r\nEftersom utskottet  ställer  sig bakom förslagen i\r\nbudgetpropositionen avvisas uppfattningen  i  motion\r\n2002/03:N334  (c)  i  fråga  om finansiering av viss\r\nverksamhet hos samverkansorganen.\r\nNär det gäller hemsändningsbidraget inom ramen för\r\nstödet till kommersiell service, vilket tagits upp i\r\nmotion 2002/03:N303 (c), ser utskottet  positivt  på\r\natt  de  aktualiserade  frågorna undersöks närmare i\r\nden  översyn som Näringsdepartementet  har  meddelat\r\natt det avser att initiera.\r\nI motsats till uppfattningen i motion 2002/03:N393\r\n(kd) förutser  utskottet i likhet med regeringen att\r\nefterfrågan på landsbygdslån  -  av  skäl som tagits\r\nupp i det föregående - kan komma att öka väsentligt.\r\nI  fråga  om  Glesbygdsverkets roll och  uppgifter\r\ninom   den  regionala   utvecklingspolitiken   anser\r\nutskottet   att   den   nu   pågående  översynen  av\r\nGlesbygdsverket (se avsnittet  Myndighetsfrågor inom\r\nden  regionala  utvecklingspolitiken)  bör  inväntas\r\ninnan   några   ändringar    aktualiseras.    Enligt\r\nutskottets   uppfattning  är  det  viktigt  att  ett\r\nfullgott  beslutsunderlag   ligger  till  grund  för\r\neventuella förslag angående Glesbygdsverket.\r\nEn     förändring     av    zonindelningen     för\r\ntransportbidrag skall anmälas  till  EG-kommissionen\r\nför  godkännande.  Kommissionen  godkände   relativt\r\nnyligen de nuvarande reglerna för transportbidraget.\r\nLiksom   tidigare   utgår  utskottet  från  att  den\r\nmyndighet   som   har  till   uppgift   att   bevaka\r\ntransportbidraget nogsamt  följer  utvecklingen  och\r\nmarkerar   om   behov   av  eventuella  förändringar\r\nuppstår. Motionsyrkandet  i  motion 2002/03:N371 (s)\r\nbör därför inte föranleda någon åtgärd.\r\nNär  det  gäller  det  i motion  2002/03:N352  (c)\r\nbegärda  nya  anslaget  för  regionalt   och  lokalt\r\nutvecklingsarbete  vill  utskottet  erinra  om   att\r\nmotsvarande  ändamål  till  viss del föreligger inom\r\nanslaget (33:1) Allmänna regionalpolitiska åtgärder.\r\n\r\nMed   det  anförda  tillstyrker  utskottet   de   av\r\nregeringen  föreslagna  anslagen för budgetåret 2003\r\ninom  utgiftsområde  19  (se   bilaga   2).   Likaså\r\ntillstyrks  de  övriga  här  berörda  förslagen till\r\nriksdagsbeslut  som framlagts i budgetpropositionen.\r\nSamtliga aktuella motionsyrkanden avstyrks därmed.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   förslag    till    riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Allmän inriktning av den regionala\r\nutvecklingspolitiken (punkt 1)\r\n\r\nav Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg  (fp),  Maria\r\nLarsson  (kd),  Ola  Sundell (m), Yvonne Ångström\r\n(fp), Åsa Torstensson (c) och Ulla Löfgren (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  1.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motionerna 2002/03:N267 yrkandena\r\n2,  3,  10,  14  och  20,  2002/03:N304  yrkande  1,\r\n2002/03:N345 yrkandena  12  och  21 och 2002/03:N393\r\nyrkande 1 och avslår motionerna 2002/03:N302 yrkande\r\n22, 2002/03:N337 och 2002/03:N368.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn framtidsinriktad regional utvecklingspolitik  bör\r\ninriktas  på  att  skapa  förutsättningar  för olika\r\nregioners    och    människors    möjligheter   till\r\nutveckling. För detta krävs en genuin förståelse för\r\nföretagandets villkor. I stället för inriktningen på\r\nolika - och komplicerade - bidragsformer bör strävan\r\nvara  att  näringslivet  skall  ges  mer   generella\r\nvillkor   och  bättre  klimat  för  företagande  och\r\nentreprenörskap.  Då  elimineras  riskerna  för  att\r\nföretagsstöd  och  bidrag  snedvrider  konkurrensen,\r\nvilket minskar effektiviteten i samhällsekonomin.\r\n\r\nFör de företagsstöd som trots allt behövs anser vi\r\ni  likhet med den regionalpolitiska utredningen  att\r\ninriktningen i huvudsak bör ligga på generella stöd.\r\nI budgetpropositionen  håller regeringen fast vid en\r\nföråldrad   politik   med   bidrag,    delegationer,\r\nutredningar och stark statlig styrning.\r\nLiksom föregående år instämmer vi i målet  för den\r\nregionala  utvecklingspolitiken  men  vi  vill lägga\r\ntyngdpunkten  på  andra  strategier  än  regeringen.\r\nEnligt  vår  syn  handlar  det i första hand om  att\r\nförbättra möjligheterna för  företagande  och arbete\r\noch      att     förstärka     landsbygdsregionernas\r\nkonkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter.\r\nSärskilt  viktigt är det att skapa förutsättningar\r\nsom  gör  att små  företag,  ofta  med  kvinnor  som\r\ndrivande kraft,  stimuleras  att växa liksom att nya\r\nföretag startas. En bredare öppning  för  konkurrens\r\ninom  den  offentliga  sektorn  skulle i många  fall\r\ngynna kvinnors företagande. Vi ser  positivt  på att\r\nförstärkta jämställdhetsinsatser kommer att bedrivas\r\ninom ramen för olika åtgärder.\r\nStatsmakterna bör stå för de legala och ekonomiska\r\nramarna  för  den regionala utvecklingspolitiken;  i\r\növrigt  bör  inriktningen  vara  decentralisering  i\r\nsyfte att uppnå  en hållbar tillväxt i alla delar av\r\nSverige. Kommunerna  har  en mycket viktig roll inom\r\nden regionala utvecklingspolitiken  när  det  gäller\r\ntillväxt, sysselsättning och service. Vi förordar en\r\npolitik som mobiliserar och uppmuntrar människor att\r\nta  egna initiativ och ta ansvar för både sig själva\r\noch sin  bygd.  Varje  region och varje bygd har sin\r\nstyrka och sina möjligheter  som  bäst  kan tas till\r\nvara genom lokala initiativ.\r\nEtt mer dynamiskt företagande och fler  arbeten  i\r\nprivat  sektor  kräver  insatser i huvudsak på andra\r\nområden än inom utgiftsområde  19 Regional utjämning\r\noch utveckling, nämligen i första  hand  i  fråga om\r\nskatterna, arbetsmarknaden, kunskapsutvecklingen och\r\ntransportsektorn. Även tillgång till kultur och  bra\r\nfritidsaktiviteter är en väsentlig förutsättning för\r\natt  skapa  en  anda av gemenskap och kreativitet på\r\nlandsbygden, vilket  är väsentligt för att attrahera\r\ninvånarna.\r\nVi  tror att mångfald  och  kreativitet  utvecklas\r\nbättre  inom  ramen för lokala initiativ och med ett\r\nminskat statligt inflytande.\r\nDet är ett oavvisligt  krav att alla insatser inom\r\nden regionala utvecklingspolitiken utvärderas så att\r\nde instrument som kan behövas  inom  den  nationella\r\npolitiken   och   inom   de   prioriterade  områdena\r\nsuccessivt kan effektiviseras.\r\nMed hänvisning till vad som anförts  bör riksdagen\r\nbifalla   här   behandlade   yrkanden  i  motionerna\r\n2002/03:N267  (fp), 2002/03:N304  (m),  2002/03:N345\r\n(c) och 2002/03:N393 (kd). Övriga motionsförslag bör\r\navslås av riksdagen.\r\n\r\n2. EG:s framtida sammanhållningspolitik\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Mikael Odenberg  (m),  Ingegerd Saarinen (mp),\r\nEva Flyborg (fp), Maria Larsson (kd), Ola Sundell\r\n(m), Yvonne Ångström (fp),  Åsa  Torstensson  (c)\r\noch Ulla Löfgren (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  2.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  delvis  motionerna 2002/03:K432\r\nyrkande 14, 2002/03:U323 yrkande  8 och 2002/03:N304\r\nyrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt   vår  uppfattning  är  EG:s  regionalpolitik\r\n(sammanhållningspolitik)  föga  framåtsyftande.  Det\r\nbehövs  en  kraftfull reformering, vilket inte minst\r\naktualiseras    i    samband    med   den   kommande\r\nutvidgningen.  Vi menar att det är  viktigt  att  en\r\nreform förbereds  redan nu inför nästa programperiod\r\ntrots   att  det  finns   olika   uppfattningar   om\r\ninnebörden  såväl  inom  landet  som inom övriga EU-\r\nländer.      Reformen     måste     innebära     att\r\nregionalpolitikens  inriktning  ändras  och att dess\r\nomfattning   minskas.   Stödet   till  de  nuvarande\r\nmedlemsländerna måste tydligt reduceras  till förmån\r\nför kandidatländerna. I de fall EU ekonomiskt  skall\r\nstödja   olika  regioner  för  att  därigenom  gynna\r\nuthållig tillväxt  och  hållbar  utveckling  bör det\r\nvara  fråga  om regioner som ligger väsentligt under\r\ngenomsnittet i  unionen  vad  gäller levnadsstandard\r\noch medelinkomst.\r\n\r\nUtformningen av dagens system  innebär  att  medel\r\nbara  flyttas  runt  i  systemet,  vilket i sig ökar\r\nrisken för korruption. Ett enkelt och  robust system\r\nskulle    kunna   åstadkommas   om   medlemsländerna\r\nkompenseras  genom en avräkning på medlemsavgiften i\r\nstället för att  som i det nuvarande systemet betala\r\nin medel till EU för  att  sedan  få  tillbaka dem i\r\nform  av  strukturstöd.  Vi anser att Sverige  måste\r\nmotverka att EU i en allt  högre grad utvecklas till\r\nen  transfereringsunion där medlemsländerna  betalar\r\nin pengar  till  EU  för att sedan få tillbaka dem i\r\nform av strukturstöd.  Det  bör därför i första hand\r\nvara medlemsstaterna själva som  ansvarar  för  sina\r\nregioner. Beslutsfattandet måste dessutom präglas av\r\nlångtgående     decentralisering,    vilket    bl.a.\r\ninnefattar  att  ett  underifrånperspektiv  i  högre\r\nutsträckning bör anläggas.\r\nVi  anser  också att  ytterligare  åtgärder  måste\r\nvidtas för att  kraftfullt  förbättra kontrollen och\r\nmöjligheten  att  beivra  fusk.  En  reformering  av\r\nregelverket  bör  även innefatta  förenklingsarbete;\r\nbyråkrati och ineffektivitet måste motverkas.\r\nFör ett år sedan  gjorde  riksdagen  på utskottets\r\nförslag  ett  uttalande  att det är viktigt  att  en\r\nreform av EG:s regionalpolitik kommer till stånd. En\r\nsådan    reform    måste    bl.a.    innebära    att\r\nregionalpolitikens  inriktning ändras och  att  dess\r\nomfattning minskas. Enligt  uttalandet  måste stödet\r\ntill  de  nuvarande  medlemsländerna reduceras  till\r\nförmån för kandidatländerna. I de fall EU ekonomiskt\r\nskall stödja olika regioner  bör  det  vara fråga om\r\nregioner som ligger väsentligt under genomsnittet  i\r\nunionen vad gäller levnadsstandard och medelinkomst.\r\nI  budgetpropositionen  har  regeringen kortfattat\r\nberört EG:s framtida sammanhållningspolitik.  Därvid\r\nhar  regeringen  emellertid valt att inte kommentera\r\nriksdagens  uttalande.   Mot  denna  bakgrund  anser\r\nutskottet att det finns anledning  för riksdagen att\r\nåterigen göra ett uttalande av detta slag.\r\n\r\nMed  anledning  av  de  här  aktuella  yrkandena   i\r\nmotionerna  2002/03:K432  (fp), 2002/03:U323 (m) och\r\n2002/03:N304  (m)  bör  riksdagen   således   i  ett\r\nuttalande  till regeringen ställa sig bakom vad  som\r\novan anförts.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional\r\nutjämning och utveckling (punkt 5)\r\n\r\nav Mikael Odenberg, Ola  Sundell och Ulla Löfgren\r\n(alla m).\r\n\r\nVårt  budgetalternativ  -  med  våra   förslag  till\r\nutgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar\r\n-  bör ses som en helhet där inte någon eller  några\r\ndelar  kan  brytas ut och behandlas isolerat från de\r\nandra.  När  finansutskottets   majoritet  nu  genom\r\nförslag till riksdagsbeslut om ramar  för  de  olika\r\nutgiftsområdena   valt   en   annan   inriktning  av\r\npolitiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet\r\nom anslagsfördelning inom utgiftsområde  19 Regional\r\nutjämning och utveckling.\r\n\r\nDen anslagsfördelning inom utgiftsområdet  som  vi\r\nförespråkar redovisas i motionerna 2002/03:Fi231 (m)\r\noch  2002/03:N357  (m) och framgår av bilaga 2. Våra\r\nprincipiella   ståndpunkter    framgår   av   motion\r\n2002/03:N304   (m)  och  av  våra  reservationer   i\r\nnäringsutskottets  betänkande  2001/02:NU4 i samband\r\nmed utskottets beredning av regeringens  proposition\r\nom    den    regionala   utvecklingspolitiken.   Vår\r\nuppfattning   om    vissa    grunddrag   beträffande\r\ninriktningen  av den regionala  utvecklingspolitiken\r\nframgår dessutom  av  en fyrpartireservation (m, fp,\r\nkd, c) i detta betänkande.\r\nFör  budgetåret  2003  förordar  vi  att  anslaget\r\n(33:1) Allmänna regionalpolitiska  åtgärder  minskas\r\nmed  450  miljoner  kronor  jämfört  med regeringens\r\nförslag.     En     annan     förändring    (utanför\r\nutgiftsområdet)    som    Moderata   samlingspartiet\r\nföreslår är att kretsen företag  i  stödområdet  som\r\nomfattas  av  nedsättningen  av  socialavgifter ökas\r\nunder år 2003.\r\nDen  regionalpolitiska utredningen  (SOU  2000:87)\r\nhar påvisat  företagsstödens  negativa effekter, och\r\ndå särskilt de selektiva stödformernas,  samt att de\r\nhanteras  på ett sådant sätt att de bidrar  till  en\r\nkonservering   och   därmed  utgör  ett  hinder  för\r\nutveckling. Vidare visade  utredningen  tydligt  att\r\nföretagsstöd  aldrig  kan  ersätta  entreprenörskap,\r\nföretagande  och  dynamik.  I  enlighet  med   dessa\r\nslutsatser  vill vi minska de selektiva stödformerna\r\noch  ersätta  dem   med   generella   åtgärder   som\r\nförbättrar förutsättningarna i regionerna.\r\nBudgetpropositionen  visar  att  regeringen håller\r\nfast  vid en föråldrad och kontraproduktiv  politik.\r\nDet   är   vår   uppfattning   att   den   regionala\r\nutvecklingspolitiken  i  stället bör inriktas på att\r\nskapa  förutsättningar  för   olika   regioners  och\r\nmänniskors  möjligheter till utveckling.  Genom  att\r\nbl.a. förbättra  och  bygga  ut  vägnätet,  skapa en\r\nutbyggd  IT-infrastruktur,  sänka  drivmedelsskatter\r\noch  i  övrigt  förbättra villkoren för  företagande\r\nvill vi lägga grunden för tillväxt i hela Sverige.\r\n\r\n2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional\r\nutjämning och utveckling (punkt 5)\r\n\r\nav Eva Flyborg och Yvonne Ångström (båda fp).\r\n\r\nFolkpartiet liberalernas  budgetförslag  för år 2003\r\ninnebär  i  sina huvuddrag sänkta skatter på  arbete\r\noch företagande,  vilket  syftar  till  att uppnå en\r\nlångsiktig  och  uthållig  tillväxt. Budgetförslaget\r\nsyftar också till en mera rättvis  skattepolitik för\r\nbl.a.   barnfamiljer.  Våra  utgiftsökningar   avser\r\nfrämst  bistånd,   utbildning,   vård   och  omsorg,\r\nförbättringar för handikappade, åtgärder mot ohälsan\r\nsamt satsningar på miljö och rättssäkerhet.\r\n\r\nVårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde  19\r\nRegional  utjämning  och  utveckling  har emellertid\r\navvisats   i   budgetprocessens   första  steg.   Då\r\nFolkpartiets budgetförslag är en helhet  är det inte\r\nmeningsfullt att delta i fördelningen på anslag inom\r\nutgiftsområdet. Vi väljer således att inte  delta  i\r\nutskottets  beslut  avseende moment 5 om anslag m.m.\r\ninom  det  aktuella  utgiftsområdet  för  budgetåret\r\n2003.\r\nI   det   följande  redovisas   i   sammanfattning\r\ninnehållet i vårt budgetförslag för utgiftsområde 19\r\nRegional utjämning och utveckling. Vårt förslag till\r\nram för utgiftsområdet  för år 2003 var 963 miljoner\r\nkronor lägre än Socialdemokraternas, Vänsterpartiets\r\noch Miljöpartiets förslag.\r\nFolkpartiets  regionalpolitik  genomsyras  av  ett\r\nunderifrånperspektiv  och tar sin utgångspunkt i den\r\nenskilde individen. I partimotion 2002/03:Fi232 (fp)\r\noch  kommittémotion  2002/03:N267   (fp)   redovisas\r\nFolkpartiets  syn  på de regionalpolitiska anslagen.\r\nSom  bl.a.  den regionalpolitiska  utredningen  (SOU\r\n2000:87)     visat      kan     de     traditionella\r\nregionalpolitiska  medlen  reduceras.  De  selektiva\r\nstödformerna inom den regionala utvecklingspolitiken\r\nbör enligt vår uppfattning  minskas  för att på sikt\r\navvecklas. För år 2003 anser Folkpartiet  därför att\r\nanslaget (33:1) Allmänna regionalpolitiska  åtgärder\r\nborde  minskas med 500 miljoner kronor i förhållande\r\ntill vad  regeringen föreslår i budgetpropositionen.\r\nVidare anser  vi  att  kostnaden  för  de  regionala\r\ntransportnäten    inte    borde    belasta   staten.\r\nKostnadsansvaret för denna uppbyggnad  bör  i första\r\nhand ligga på näringslivet. Därför avvisar vi det av\r\nregeringen    föreslagna    anslaget    (37:1)   IT-\r\ninfrastruktur: Regionala transportnät m.m. På två år\r\nvill vi avveckla Glesbygdsverket och därför föreslås\r\nen minskning av anslaget till verket med 13 miljoner\r\nkronor.\r\nVår principiella uppfattning om hur den  regionala\r\nutvecklingspolitiken   skall  utformas  framgår   av\r\nreservationer    i   näringsutskottets    betänkande\r\n2001/02:NU4.  Folkpartiets   uppfattning   om  vissa\r\ngrunddrag beträffande inriktningen av politiken  kan\r\ndessutom  utläsas  i  en fyrpartireservation (m, fp,\r\nkd, c) i här föreliggande betänkande. Utöver vad som\r\nredovisas i dessa sammanhang  vill  vi erinra om vår\r\nsyn  på  politiken,  vilken  beskrivs  i  motionerna\r\n2002/03:Fi232  och  2002/03:N267, i fråga om  sänkta\r\narbetsgivaravgifter,     bättre     kommunikationer,\r\nreseavdrag för bilresor till arbetet,  grundläggande\r\nsamhällsservice,        distansutbildning        och\r\nutlokaliserade   högskoleplatser,  försöksverksamhet\r\nmed avskrivning av  studieskulder i Norrbottens län,\r\nlokalisering  av  nya statliga  myndigheter  utanför\r\nStockholmsområdet m.m.\r\n\r\n3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional\r\nutjämning och utveckling (punkt 5)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna har  i parti- och kommittémotioner\r\nförordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska\r\npolitiken och budgetpolitiken  än den regeringen och\r\ndess stödpartier föreslår.\r\n\r\nKristdemokraternas budgetalternativ  tar  sikte på\r\natt       långsiktigt       förbättra       Sveriges\r\ntillväxtförutsättningar  genom strukturella reformer\r\nför  minskad  ohälsa,  förbättrad  lönebildning  och\r\nstrategiska skattesänkningar på arbete och sparande.\r\nDärigenom    skapas    förutsättningar    för    att\r\nsysselsättningen  skall  kunna   öka   i   en  sådan\r\nutsträckning att välfärden tryggas för alla.\r\nDet  handlar  bl.a. om arbetsmarknaden, som  måste\r\ngöras  mer flexibel  och  där  den  kraftigt  ökande\r\nsjukfrånvaron   måste   mötas   med   en  förbättrad\r\narbetsmiljö  och  rehabilitering.  Det  handlar   om\r\nskatterna på arbete och företagande som måste sänkas\r\noch på sikt anpassas till omvärldens betydligt lägre\r\nskattetryck.    Det    handlar    om   det   svenska\r\nkonkurrenstrycket som måste förbättras. Vidare måste\r\nden offentliga sektorn förnyas för  att  bättre möta\r\nkonsumenternas/brukarnas behov och bättre tillvarata\r\npersonalens  kompetens  och  idéer.  Dessutom  måste\r\nvalfriheten inom familjepolitiken öka, rättsväsendet\r\nåterupprättas,  pensionärernas ekonomiska  situation\r\nstärkas och infrastrukturen förbättras.\r\nMålet med våra  reformer  på  dessa områden är att\r\nskapa  förutsättningar för en uthållig  tillväxt  på\r\nåtminstone   3   %   över  en  konjunkturcykel,  där\r\nsysselsättningen kan öka  utan  att  inflationen tar\r\nfart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar\r\noch  välfärd  kan  öka utan politisk detaljstyrning,\r\ndär den offentliga sektorn  kan vitaliseras och möta\r\nökande behov utan att jagas av krympande skattebaser\r\noch    där    statens    finanser    blir     mindre\r\nkonjunkturkänsliga.\r\nFinansutskottets    majoritet   -   bestående   av\r\nsocialdemokrater,        vänsterpartister        och\r\nmiljöpartister - har nu genom förslag till ramar för\r\nde olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens\r\ninkomster ställt sig bakom  en  annan  inriktning av\r\npolitiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.\r\nDärför  redovisar jag i detta särskilda yttrande  (i\r\nstället för i en reservation) den del av vår politik\r\nsom rör utgiftsområde 19 och som jag skulle ha yrkat\r\nbifall till om vårt förslag till ramar hade vunnit i\r\nden första beslutsomgången.\r\nDen   regionala    utvecklingspolitikens   främsta\r\nuppgift  är  enligt  min   mening   att  bidra  till\r\nutvecklingen av livskraftiga regioner i hela landet.\r\nMålet  för  den  politik  vi  förordar är  att  hela\r\nSverige skall leva och att varje  kommun  skall vara\r\nett fungerande samhälle, där människor kan  få  sina\r\ngrundläggande    behov   av   arbete   och   service\r\ntillgodosedda.\r\nI Kristdemokraternas partimotion 2002/03:Fi233 och\r\nkommittémotion 2002/03:N393  redovisas vår syn på de\r\nregionalpolitiska anslagen. Våra förslag innebär att\r\nramen för utgiftsområde 19 skulle  minskas  med  695\r\nmiljoner   kronor   jämfört   med  det  förslag  som\r\npresenteras i budgetpropositionen.\r\nSom bl.a. den regionalpolitiska  utredningen  (SOU\r\n2000:87)      visat     kan     de     traditionella\r\nregionalpolitiska  medlen  minskas. Den ståndpunkten\r\ndelas av Kristdemokraterna. Anslaget (33:1) Allmänna\r\nregionalpolitiska åtgärder omfattar  1  535 miljoner\r\nkronor,  varav en viss del disponeras av regeringen.\r\nVi anser att  regeringen  bör  redovisa vad pengarna\r\nskall  användas  till.  Enligt vår  uppfattning  bör\r\nanslaget   minskas  med  215   miljoner   kronor   i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\nNär det gäller  anslaget (33:2) Landsbygdslån, som\r\nomfattar 60 miljoner kronor, menar jag att nuvarande\r\nlandsbygdslån är viktiga för utveckling av gles- och\r\nlandsbygden och att  verksamheten  bör  fortgå i den\r\nomfattning  som nu är. Det kan dock konstateras  att\r\nefterfrågan på  landsbygdslånet de gångna åren varit\r\nliten.  Resultatet  har  blivit  att  ett  betydligt\r\nanslagssparande  har  byggts  upp. Kristdemokraterna\r\nbedömer därför att en fortsatt verksamhet på området\r\nkan fortgå på samma nivå med ett  anslag  som  är 30\r\nmiljoner kronor lägre i förhållande till regeringens\r\nförslag.\r\nKristdemokraterna   har   även   avvisat   det  av\r\nregeringen    föreslagna    anslaget    (37:1)   IT-\r\ninfrastruktur:  Regionala  transportnät m.m.  Liksom\r\ntidigare är det vår uppfattning  att  utbyggnaden av\r\nIT-infrastruktur   i  största  möjliga  utsträckning\r\nskall ske på marknadsmässiga  grunder och därför bör\r\nskötas av näringslivet.\r\n\r\n4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional\r\nutjämning och utveckling (punkt 5)\r\n\r\nav Åsa Torstensson (c).\r\n\r\nCenterpartiets förslag till ram för utgiftsområde 19\r\nRegional  utjämning  och  utveckling  för  år  2003,\r\nvilket   är   138   miljoner   kronor    högre    än\r\nSocialdemokraternas,       Vänsterpartiets       och\r\nMiljöpartiets     förslag,    har    avstyrkts    av\r\nfinansutskottet i budgetprocessens  första  steg. Då\r\nCenterpartiets budgetförslag är en helhet är  det  i\r\ndetta  andra  steg  inte  meningsfullt  att  delta i\r\nbeslut  avseende  fördelning  och  storlek  av olika\r\nanslag inom ramen. Jag väljer således att inte delta\r\ni utskottets beslut avseende moment 5 om anslag m.m.\r\ninom utgiftsområde 19 för budgetåret 2003.\r\n\r\nCenterpartiets   syn   på   de   regionalpolitiska\r\nanslagen har redovisats i partimotion  2002/03:Fi234\r\noch  i kommittémotion 2002/03:N352. Inriktningen  på\r\nden  regionala   utvecklingspolitik   vi  vill  föra\r\nframgår av partimotion 2002/03:N345.\r\nVäxtkraft    skapas    bäst    underifrån,   anser\r\nCenterpartiet. När många människor är med och bygger\r\nsamhället underifrån kan den lokala  utvecklingen ta\r\nfart. Stabil och långsiktig tillväxt skapas när hela\r\nlandet  får vara med och bidra. Det förutsätter  att\r\nbidragstänkandet  inom  regionalpolitiken bryts. För\r\natt skapa livskraft i hela  Sverige måste det finnas\r\nvissa grundförutsättningar som t.ex. bra utbildning,\r\ndecentraliserad forskning, välutbyggd infrastruktur,\r\nnärhet till sjukvård och en servicegaranti.\r\nSverige   är   rikt  på  naturresurser   som   kan\r\nvidareutvecklas  samtidigt   som   en   satsning  på\r\nsmåskalig livsmedelsproduktion, landsbygdsturism och\r\nförbättringar  för  fiskenäringen  ger resurser  och\r\nmöjligheter för livskraftiga företag  och  bygder. I\r\nutvecklingen  mot  ett  ekologiskt hållbart samhälle\r\nhar de agrara näringarna en nyckelroll. Dessutom ger\r\nett rättvist skatteutjämningssystem  möjligheter för\r\nden offentliga sektorn att hålla hög kvalitet i hela\r\nlandet.\r\nFörbättringar av den kommunala demokratin  gör att\r\nfler  kan  påverka  utvecklingen  på  sin ort. Lokal\r\nutveckling  gagnas  bäst av att utvecklingsresursers\r\nanvändning avgörs regionalt och lokalt.\r\nJämfört  med  regeringens  förslag  till  anslaget\r\n(33:1)  Allmänna  regionalpolitiska   åtgärder  vill\r\nCenterpartiet göra ytterligare satsningar  på  olika\r\nregionala   utvecklingsinsatser.   Vi   vill  därför\r\ntillföra 488 miljoner kronor under detta anslag.\r\nVidare vill Centerpartiet stärka den lokala  nivån\r\ngenom   ökat   självbestämmande.   Livskraft  kommer\r\nunderifrån,  och  det  är i de tusentals  frivilliga\r\nutvecklingsgrupperna  som  den  lokala  utvecklingen\r\nfrämst skapas. Vi vill tillföra ytterligare resurser\r\ntill utvecklingsarbetet,  fördelat på två delar - en\r\nregional   del   och   en   del  till   den   lokala\r\nutvecklingen. Därför vill vi  på ett nytt anslag för\r\nregionalt och lokalt utvecklingsarbete  föra upp 100\r\nmiljoner kronor.\r\nEn  heltäckande digital infrastruktur, tillgänglig\r\nför alla  medborgare, är ett nödvändigt steg för att\r\nkunna förverkliga  idén  om en digital allemansrätt.\r\nEnligt Centerpartiets uppfattning  skall  ett  bolag\r\nbildas som skall svara för att bygga ut den digitala\r\ninfrastrukturen  i  hela landet. Anslaget (37:1) IT-\r\ninfrastruktur:  Regionala   transportnät   m.m.  bör\r\ndärför avvecklas i sin helhet.\r\nCenterpartiets   uppfattning  om  vissa  grunddrag\r\nbeträffande   inriktningen    av    den    regionala\r\nutvecklingspolitiken    framgår   dessutom   av   en\r\nfyrpartireservation  (m,  fp,   kd,   c)   i   detta\r\nbetänkande.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nProposition 2002/03:1 (utgiftsområde\r\n19 Regional utjämning och\r\nutveckling)\r\n\r\nRegeringen föreslår\r\n\r\n1.  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen att under\r\n2003,   i  fråga  om  ramanslaget  33:1   Allmänna\r\nregionalpolitiska    åtgärder,   göra   ekonomiska\r\nåtaganden   som,   inklusive    tidigare    gjorda\r\nåtaganden, innebär utgifter på högst 3 200 000 000\r\nkronor under åren 2004-2011 (avsnitt 3.9.1),\r\n\r\n2.  att  riksdagen godkänner regeringens förslag  om\r\nanvändningen    av    anslaget    33:1    Allmänna\r\nregionalpolitiska åtgärder (avsnitt 3.9.1),\r\n\r\n3.  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen att under\r\n2003,  i  fråga  om  ramanslaget  33:5  Europeiska\r\nregionala  utvecklingsfonden  perioden  2000-2006,\r\ngöra ekonomiska åtaganden som,  inklusive tidigare\r\ngjorda  åtaganden,  innebär  utgifter   på   högst\r\n4 500 000 000 kronor under åren 2004-2008 (avsnitt\r\n3.9.5),\r\n\r\n4.  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen att under\r\n2003,   i   fråga   om   ramanslaget   37:1    IT-\r\ninfrastruktur:  Regionala  transportnät m.m., göra\r\nekonomiska   åtaganden  som,  inklusive   tidigare\r\ngjorda  åtaganden,   innebär   utgifter  på  högst\r\n1 000 000 000 kronor under åren 2004-2005 (avsnitt\r\n4.1),\r\n\r\n5.   att  riksdagen  för  budgetåret  2003   anvisar\r\nanslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning\r\noch utveckling enligt uppställning i bilaga 2.\r\n\r\n\r\nMotioner\r\n\r\n\r\n2002/03:K432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n14. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om åtgärder  för  att\r\nreformera EU:s regionalpolitik.\r\n\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n20.  (delvis)  Riksdagen anvisar för budgetåret 2003\r\nanslagen under utgiftsområde 19 Regional utjämning\r\noch utveckling  enligt uppställningen i tabell 9 i\r\nmotionen.\r\n\r\n2002/03:U323 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att\r\nreformera EU:s regionalpolitik.\r\n\r\n2002/03:N231 av Håkan Juholt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om enhetliga  EU-regler  vid\r\nföretagsflytt.\r\n\r\n2002/03:N239 av Runar Patriksson (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om inrättandet  av en\r\nglesbygdsombudsman.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att  koppla  den\r\nföreslagna       glesbygdsombudsmannen        till\r\nGlesbygdsverket  genom att verkets generaldirektör\r\nockså blir glesbygdsombudsman.\r\n\r\n2002/03:N265 av Runar Patriksson och Anita Brodén\r\n(fp):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om inrättandet av en\r\nglesbygdsombudsman.\r\n\r\n2002/03:N267 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  den  djupa\r\nregionalpolitiken för ökad egenmakt.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en politik som tar\r\nsin   utgångspunkt  i  en  lokal  mobilisering  av\r\nresurser.\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om upphandling  av\r\ngrundläggande samhällsservice  i regionalpolitiskt\r\nutsatta områden.\r\n\r\n14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om åtgärder för fler\r\njobb på landsbygden.\r\n\r\n20. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om stödområdena.\r\n\r\n22. Riksdagen anvisar med förändringar i förhållande\r\ntill    regeringens    förslag   anslagen    under\r\nutgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling\r\nenligt uppställning i motionen.\r\n\r\n2002/03:N283 av Per-Olof Svensson och Raimo\r\nPärssinen (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om enhetliga EU-regler.\r\n\r\n2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N\r\nHedström (mp):\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om  att  ge\r\nlokalbefolkningens  och  regionens  invånare  ökad\r\nmakt över de regionalpolitiska medlen.\r\n\r\n2002/03:N303 av Viviann Gerdin och Annika Qarlsson\r\n(c):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  taket  för\r\nhemsändningsbidraget  höjs från dagens 90 till 110\r\nkr.\r\n\r\n2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  de selektiva\r\nregionalpolitiska stöden.\r\n\r\n15.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om reformering av\r\nEU:s regionalpolitik.\r\n\r\n2002/03:N334 av Kenneth Johansson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om att  medel  för  regional\r\nprojektverksamhet  som  regeringen fördelar till län\r\nmed  samverkansorgan, inkluderande  de  projektmedel\r\nsom medfinansierar  EG:s strukturfondsprogram, skall\r\ntillföras samverkansorganen.\r\n\r\n2002/03:N337 av Lennart Klockare och Anders\r\nSundström (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om regionalpolitiskt stöd.\r\n\r\n2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en översyn av  hur\r\ndet  regionalpolitiska stödet fungerar och betalas\r\nut för  att  frigöra  resurser  för  regionala och\r\nlokala utvecklingsresurser.\r\n\r\n21.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om ett ökat regionalt\r\nansvar över utvecklingsresurserna.\r\n\r\n2002/03:N352 av Åsa Torstensson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen  anvisar  med  förändringar  i förhållande\r\ntill     regeringens    förslag    anslagen    under\r\nutgiftsområde  19  Regional utjämning och utveckling\r\nenligt uppställning i motionen.\r\n\r\n2002/03:N357 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen anvisar  till  utgiftsområde  19 anslag\r\n33:1 Regionalpolitiska åtgärder för år 2003  1 085\r\n335 000 kr.\r\n\r\n2002/03:N365 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och\r\nGöran Norlander (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om EU:s strukturfonder.\r\n\r\n2002/03:N368 av Hans Stenberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad     i     motionen     anförs     om    regional\r\nutvecklingspolitik.\r\n\r\n2002/03:N371 av Hans Stenberg och Agneta Lundberg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om transportbidrag.\r\n\r\n2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om principer och mål\r\nför regional utveckling.\r\n\r\n9.   Riksdagen   anvisar   med    förändringar   i\r\nförhållande till regeringens förslag  anslagen under\r\nutgiftsområde  19 Regional utjämning och  utveckling\r\nenligt uppställning i motionen.</pre><pre></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2003 inom utgi\r\n\r\n19 Regional utjämning och utveckling\r\n\r\nUtskottets  förslag  överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördeln\r\n(m), (fp), (kd) och (c) har avstått\r\nfrån att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 1-4).\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nAnslag     Anslags-Regeringens\r\ntyp      förslag\r\n(m)      (fp)      (kd)      (c)\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n33:1Allmänna regionalpolitiska         (ram.)  1 535 335 - 450 000 - 500 000 -\r\nåtgärder            000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n33:2Landsbygdslån    (ram.)     60 000    - 30 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n33:3Transportbidrag  (ram.)    336 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n33:4Glesbygdsverket  (ram.)     26 441   - 13 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n33:5Europeiska regionala\r\nutvecklingsfonden perioden\r\n2000-2006   (ram.)  1 200 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n33:6Regionalt och lokalt      (ram.)         + 100\r\nutvecklingsarbete *          000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n37:1IT-infrastruktur: Regionala        (ram.)    450 000  - 450 000 - 450 000\r\ntransportnät m.m.            000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\nSumma      3 607 776 - 450 000 - 963 000 - 695 000    + 138\r\n000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n* = förslag om nytt anslag\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Allmän inriktning av den regionala utvecklingspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N267 yrkandena 2, 3, 10, 14 och 20, 2002/03:N302 yrkande 22, 2002/03:N304 yrkande 1, 2002/03:N337, 2002/03:N345 yrkandena 12 och 21, 2002/03:N368 och 2002/03:N393 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "76CA61A3-0139-11D7-AEAD-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "129",
                    "0",
                    "0",
                    "15"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "171",
                    "140",
                    "0",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/76CA61A3-0139-11D7-AEAD-0004755038E0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Myndighetsfrågor inom den regionala utvecklingspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N239 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:N265 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "EG:s nuvarande struktur- och regionalpolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N231, 2002/03:N283 och 2002/03:N365.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "EG:s framtida sammanhållningspolitik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K432 yrkande 14, 2002/03:U323 yrkande 8 och 2002/03:N304 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "76CA61A6-0139-11D7-AEAD-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "155",
                    "157",
                    "0",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 2"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/76CA61A6-0139-11D7-AEAD-0004755038E0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "reservation 2",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Anslag m.m. inom utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 19 punkterna 1-5 och avslår motionerna 2002/03:Fi232 yrkande 20, 2002/03:N267 yrkande 22, 2002/03:N303 yrkande 2, 2002/03:N334, 2002/03:N352, 2002/03:N357 yrkande 1, 2002/03:N371 och 2002/03:N393 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Allmän inriktning av den regionala utvecklingspolitiken",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "EG:s framtida sammanhållningspolitik",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2002-11-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2002-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2002-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2992-12-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen och avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 01:34:05"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,6 miljarder kronor i anslag till regional utjämning och utveckling för 2003. De största anslagen går till regionalpolitiska åtgärder (1,5 miljarder kronor), Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 (1,2 miljarder kronor), IT-infrastruktur (450 miljoner kronor) samt transportbidrag (336 miljoner kronor). Vidare begärde riksdagen i ett uttalade till regeringen en minskning och reformering av EG:s framtida regionalpolitik. Detta med anledning av motionsförslag som de borgerliga partierna (m, fp, kd, c) och Miljöpartiet tillsammans ställt sig bakom. ",
          "dok_id": "GQ01NU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till regional utjämning och utveckling (NU2)",
          "dok_id": "GQ01NU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Bifall till reservation 2 punkt 4 i övrigt biföll kammaren utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 01:34:05"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01NU2",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:42"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Näringsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,6 miljarder kronor i anslag till regional utjämning och utveckling för 2003. De största anslagen går till regionalpolitiska åtgärder (1,5 miljarder kronor), Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 (1,2 miljarder kronor), IT-infrastruktur (450 miljoner kronor) samt transportbidrag (336 miljoner kronor). I en reservation från de borgerliga partierna (m, fp, kd, c) och Miljöpartiet, vilka utgör en majoritet i riksdagen, begärs en klar minskning av EG:s framtida regionalpolitik.</p>",
          "dok_id": "GQ01NU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:30"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till regional utjämning och utveckling (NU2)",
          "dok_id": "GQ01NU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:30"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01NU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_nu_2.docx",
          "filstorlek": "142328",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/87904AC2-A2B0-4A14-9FE5-B3FDC9B7FA47"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01NU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_nu_2.pdf",
          "filstorlek": "531501",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_nu_2",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/83FB5B29-A33C-4A22-BBE8-D76E21767A10"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi232 Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi232",
          "ref_dok_titel": "Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K432 Liberal europapolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02K432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K432",
          "ref_dok_titel": "Liberal europapolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N231 Enhetliga EU-regler vid företagsflytt",
          "ref_dok_id": "GQ02N231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N231",
          "ref_dok_titel": "Enhetliga EU-regler vid företagsflytt",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N239 Glesbygdsombudsman",
          "ref_dok_id": "GQ02N239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N239",
          "ref_dok_titel": "Glesbygdsombudsman",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N265 Livsbetingelser och företagande i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_id": "GQ02N265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N265",
          "ref_dok_titel": "Livsbetingelser och företagande i Värmland och Dalsland",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson och Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N267 Regionalpolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02N267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N267",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N283 Enhetliga EU-regler vid företagsflytt",
          "ref_dok_id": "GQ02N283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N283",
          "ref_dok_titel": "Enhetliga EU-regler vid företagsflytt",
          "ref_dok_subtitel": "av Per-Olof Svensson och Raimo Pärssinen (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N302 Landsbygden",
          "ref_dok_id": "GQ02N302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N302",
          "ref_dok_titel": "Landsbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N303 Lanthandlar",
          "ref_dok_id": "GQ02N303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N303",
          "ref_dok_titel": "Lanthandlar",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N304 Effektiv regionalpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N304",
          "ref_dok_titel": "Effektiv regionalpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N334 Regional projektverksamhet",
          "ref_dok_id": "GQ02N334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N334",
          "ref_dok_titel": "Regional projektverksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N337 Regionalpolitiskt stöd",
          "ref_dok_id": "GQ02N337",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N337",
          "ref_dok_titel": "Regionalpolitiskt stöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Klockare och Anders Sundström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N345 Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02N345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N345",
          "ref_dok_titel": "Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N352 Regional utjämning och utveckling, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_id": "GQ02N352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N352",
          "ref_dok_titel": "Regional utjämning och utveckling, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N357 Näringspolik, utgiftsområde 19, 21, 24",
          "ref_dok_id": "GQ02N357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N357",
          "ref_dok_titel": "Näringspolik, utgiftsområde 19, 21, 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N365 Medfinansiering av EU:s strukturfonder",
          "ref_dok_id": "GQ02N365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N365",
          "ref_dok_titel": "Medfinansiering av EU:s strukturfonder",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Kristiansson Karlstedt och Göran Norlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N368 Regional utvecklingspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N368",
          "ref_dok_titel": "Regional utvecklingspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N371 Transportbidrag",
          "ref_dok_id": "GQ02N371",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N371",
          "ref_dok_titel": "Transportbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Stenberg och Agneta Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N393 Regional utjämning och utveckling, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_id": "GQ02N393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N393",
          "ref_dok_titel": "Regional utjämning och utveckling, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U323 Sverige i Europa",
          "ref_dok_id": "GQ02U323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U323",
          "ref_dok_titel": "Sverige i Europa",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_id": "GQ031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2002-12-18",
          "ref_dok_id": "GQ0939",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "39",
          "ref_dok_titel": "2002-12-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2002-12-18",
          "ref_dok_id": "GQ0939",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "39",
          "ref_dok_titel": "2002-12-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:77",
          "ref_dok_id": "GQ0K77",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "77",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:77",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}