{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2303217",
      "dok_id": "GQ01NU13",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "NU13",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:NU13",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "13",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-06-03 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:53",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:57",
      "titel": "Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01NU13/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01NU13",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01NU13",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01NU13",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:NU13</div><h1>Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till åtgärder för att\r\nstärka den finansiella ställningen i SJ AB (prop. 2002/03:86).\r\nBakgrunden är att SJ har förbrukat mer än hälften av det regi-\r\nstrerade aktiekapitalet. I enlighet med bestämmelser i aktie-\r\nbolagslagen måste aktiekapitalet vara återställt senast den 15\r\nseptember 2003. De föreslagna åtgärderna omfattar bl.a. ett\r\ntillskott om högst 1 855 miljoner kronor och en låneram i\r\nRiksgäldskontoret om 2 000 miljoner kronor under perioden\r\n2004-2007.\r\nLiksom trafikutskottet - som har yttrat sig i ärendet - delar\r\nnäringsutskottet regeringens bedömning att åtgärder måste\r\nvidtas för att reda upp den ekonomiska krisen i SJ. Framtids-\r\nutsikterna för järnvägen som sådan får sägas vara goda, och\r\ndärmed bör det finnas förutsättningar för att SJ som företag\r\nskall kunna få en gynnsam utveckling, anför utskottet. Med\r\nhänvisning till den s.k. marknadsekonomiska investerarprin-\r\ncipen anser regeringen att de föreslagna åtgärderna inte är att\r\nbetrakta som statsstöd i EG-fördragets mening. Utskottet fin-\r\nner ingen anledning att ifrågasätta denna bedömning. Syftet\r\nmed åtgärderna är ju att SJ - när företagets finansiella ställ-\r\nning har stärkts - skall ge utdelning till staten. Staten agerar\r\nalltså på motsvarande sätt som en privat investerare med en\r\nlångsiktig syn på sitt ägande skulle ha agerat. När det gäller\r\nfrågan om risken för att de föreslagna åtgärderna leder till\r\nkonkurrenssnedvridning understryker utskottet att SJ själv-\r\nfallet inte skall inta någon särställning på de marknader där\r\nandra tågoperatörer är verksamma - SJ och andra transportfö-\r\nretag omfattas av samma strikta konkurrensregler. Avkast-\r\nningskraven skall upprätthållas.\r\nDet föreslagna kapitaltillskottet är avsett att finansieras ge-\r\nnom den i 2003 års ekonomiska vårproposition (prop.\r\n2002/03:100) föreslagna ramen för kapitalinsatser i av staten\r\nhel- eller delägda aktiebolag. Finansutskottet har i sitt nyligen\r\njusterade betänkande 2002/03:FiU21 tillstyrkt förslaget med\r\nvissa modifieringar. Riksdagen väntas fatta beslut i sistnämn-\r\nda ärende innan det här aktuella betänkandet blir föremål för\r\nbeslut i kammaren. Utskottet utgår från att den kapitalstruktur\r\nfrån vilken tillskottet till SJ skall finansieras är beslutad av\r\nriksdagen när beslut rörande åtgärderna för att stärka den\r\nfinansiella ställningen i SJ skall fattas.\r\nI en reservation (m, fp, kd, c) föreslås att propositionen\r\nskall avslås. Det av regeringen presenterade beslutsunderlaget\r\när, enligt reservanternas mening, otillräckligt som grund för\r\nett riksdagsbeslut. Problem- och konsekvensanalyser saknas i\r\nprincip helt, effekterna för andra aktörer berörs inte, någon\r\ndiskussion av alternativa handlingsvägar eller om de före-\r\nslagna åtgärderna kan förväntas innebära en hållbar lösning\r\npå SJ:s problem förs inte heller, och frågan om förenligheten\r\nmed EU:s konkurrens- och statsstödsregler behandlas endast\r\nsummariskt, sägs det i reservationen. Företrädarna för Mode-\r\nrata samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet deltar sedan inte i det konkreta beslutet om åt-\r\ngärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ - i sär-\r\nskilda yttranden redovisas hur de anser att den akuta situatio-\r\nnen i SJ borde ha hanterats.\r\nNär det gäller frågan om en fortsatt avreglering av järn-\r\nvägsmarknaden, som berörs i motionerna, konstaterar ut-\r\nskottet att denna fråga inte är föremål för något förslag till\r\nriksdagsbeslut i propositionen och att den inte heller tillhör\r\nnäringsutskottets (utan trafikutskottets) beredningsområde.\r\nJärnvägsutredningen bedriver för närvarande ett utrednings-\r\narbete på detta område, varvid utredaren bl.a. - med utgångs-\r\npunkt i konsumentintresset - skall beskriva förutsättningarna\r\nför och analysera effekterna av en fortsatt utveckling av kon-\r\nkurrensen inom den nationella persontrafiken på järnväg.\r\nUtredaren skall analysera olika modeller för en utvecklad\r\nkonkurrens samt förorda ett alternativ. Utskottet anser - i\r\nlikhet med trafikutskottet - att det är självklart att beslut om\r\neventuell fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden måste\r\nbaseras på ett gediget utredningsunderlag. Järnvägsutred-\r\nningen skall lämna sitt slutbetänkande i november 2003, var-\r\nefter sedvanlig beredning kommer att ske. Att riksdagen\r\nskulle föregripa detta arbete och nu fatta beslut rörande den\r\nframtida utvecklingen på järnvägsmarknaden skulle vara an-\r\nsvarslöst, påpekar utskottet. I två reservationer (m, fp, c; kd)\r\nredovisas respektive partiers ståndpunkter i frågan.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n1.    Avslag på propositionen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:N13 yrkande 1,\r\n2002/03:N14 yrkande 1, 2002/03:N15 yrkande 1 och\r\n2002/03:N16 yrkande 1.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n2.    Åtgärder för att stärka den finansiella\r\nställningen i SJ AB\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen\r\na) att tilldela SJ AB ett kapitaltillskott om högst\r\n1 855 000 000 kronor,\r\nb) att besluta om att lån inom en ram av 2 000 000 000\r\nkronor får tas upp i Riksgäldskontoret för SJ AB:s räk-\r\nning för perioden 2004-2007,\r\nc) att vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att stärka\r\nden finansiella ställningen i SJ AB i enlighet med vad\r\nsom anges i propositionen.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:86 och\r\navslår motionerna 2002/03:N13 yrkandena 2-4, 7 och 8,\r\n2002/03:N14 yrkandena 2, 3 i denna del och 4,\r\n2002/03:N15 yrkandena 2-4, 6 och 7 och 2002/03:N16\r\nyrkandena 2 och 3, det sistnämnda i denna del.\r\n3.       Fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:N13 yrkandena 5\r\noch 6, 2002/03: N14 yrkande 3 i denna del, 2002/03:N15\r\nyrkande 5 och 2002/03:N16 yrkande 3 i denna del.\r\nReservation 2 (m, fp, c)\r\nReservation 3 (kd)\r\nStockholm den 3 juni 2003\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\nMikael Odenberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Mikael Oden-\r\nberg (m)*, Ingegerd Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist\r\n(s), Eva Flyborg (fp)*, Sylvia Lindgren (s), Ann-Marie Fa-\r\ngerström (s), Lennart Beijer (v), Karl Gustav Abramsson (s),\r\nUlla Löfgren (m)*, Carina Adolfsson Elgestam (s), Åsa\r\nTorstensson (c)*, Anne Ludvigsson (s), Lars Johansson (s),\r\nReynoldh Furustrand (s), Nyamko Sabuni (fp)*, Lars Lindén\r\n(kd)* och Ola Sundell (m)*.\r\n* Har avstått från att delta i beslutet under punkt 2.\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\nNU13\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\nI detta betänkande behandlas\r\ndels proposition 2002/03:86 om åtgärder för att stärka den\r\nfinansiella ställningen i SJ AB,\r\ndels 4 motioner som väckts med anledning av propositio-\r\nnen.\r\nTrafikutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet\r\n(2002/03:TU7y) återfinns i bilaga 2 i betänkandet.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nI propositionen föreslås att riksdagen skall bemyndiga reger-\r\ningen dels att tilldela SJ ett kapitaltillskott om högst 1 855\r\nmiljoner kronor, dels att ge SJ en låneram i Riksgäldskontoret\r\nom 2 000 miljoner kronor för perioden 2004-2007 och dels\r\natt vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att stärka den\r\nfinansiella ställningen i SJ.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden\r\nhar föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom\r\nparentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nsom behandlas i avsnittet.\r\n1.      Avslag på propositionen (punkt 1)\r\nav Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m), Åsa Torstensson (c), Nyamko Sabuni (fp), Lars Lin-\r\ndén (kd) och Ola Sundell (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n1. Riksdagen avslår proposition 2002/03:86. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:N13 yrkande 1, 2002/03:N14\r\nyrkande 1, 2002/03:N15 yrkande 1 och 2002/03:N16 yrkande\r\n1.\r\nStällningstagande\r\nVi anser - i likhet med vad som anförs i motionerna\r\n2002/03:N16 (m), 2002/03:N15 (fp), 2002/03:N13 (kd) och\r\n2002/03:N14 (c) - att propositionen bör avslås. Respekten för\r\nden demokratiska beslutsordningen kräver att det underlag\r\nsom regeringen presenterar i en proposition är av sådan ka-\r\nraktär att det självständigt kan ligga till grund för ett riks-\r\ndagsbeslut. Brister i underlaget kan inte kompenseras av att\r\ndepartementet i efterhand ställer sekretessbelagt ärendemate-\r\nrial till förfogande för utskottet. I det här aktuella fallet inne-\r\nbar detta att utskottet först tre dagar före motionstidens ut-\r\ngång fick tillgång till ytterligare underlagsmaterial i ärendet.\r\nDet av regeringen i propositionen presenterade beslutsun-\r\nderlaget är, enligt vår mening, otillräckligt som grund för ett\r\nriksdagsbeslut. Problem- och konsekvensanalyser, som enligt\r\ngällande riktlinjer skall ingå i en proposition, saknas i princip\r\nhelt i den här aktuella propositionen. Effekterna för andra\r\naktörer berörs inte. Någon diskussion om alternativa hand-\r\nlingsvägar eller om de föreslagna åtgärderna kan förväntas\r\ninnebära en hållbar lösning på SJ:s problem förs inte heller.\r\nFrågan om förenligheten med EU:s konkurrens- och stats-\r\nstödsregler behandlas summariskt i ett avsnitt i propositionen.\r\nDär konstateras - lakoniskt -att regeringen anser att den s.k.\r\nmarknadsekonomiska investerarprincipen gäller och att det\r\ninte är fråga om statsstöd. Någon information om den djupare\r\ninnebörden av denna princip eller om hur regeringen avser att\r\nhantera frågan i förhållande till EG-kommissionen redovisas\r\ninte. Regeringen har dock nyligen lämnat in ett underlag till\r\nkommissionen, ett sekretessbelagt underlag som utskottet,\r\nmed fortsatt sekretessbeläggning, fått tillgång till.\r\nI detta sammanhang finner vi skäl att beröra Näringsde-\r\npartementets närmast slentrianmässiga sätt att hantera hem-\r\nligstämpling. I det material som regeringen sände till kom-\r\nmissionen förseddes även missivskrivelsen med hemligstäm-\r\npel - dessutom med hänvisning till fel sekretessparagraf. De-\r\npartementet tycks rutinmässigt ha satt hemligstämpel på varje\r\npapper som har varit aktuellt i ärendet, ett förfarande som inte\r\nstår i överensstämmelse med den vilja till öppenhet som när-\r\ningsminister Leif Pagrotsky gav uttryck för i den tidigare\r\nredovisade interpellationsdebatten om öppenheten i de statli-\r\nga företagen.\r\nSammantaget anser vi - i likhet med vad som anförs i en\r\navvikande mening (m, fp, kd, c) i trafikutskottets yttrande -\r\natt beslutsunderlaget i propositionen är undermåligt och inte\r\nkan ligga till grund för ett riksdagsbeslut. Propositionen bör\r\ndärför avslås. Därmed blir de aktuella motionsyrkandena till-\r\ngodosedda och tillstyrks.\r\n2.      Fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden (punkt 3)\r\nav Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren\r\n(m), Åsa Torstensson (c), Nyamko Sabuni (fp) och Ola\r\nSundell (m).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom anförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motio-\r\nnerna 2002/03:N14 yrkande 3 i denna del, 2002/03:N15 yr-\r\nkande 5 och 2002/03:N16 yrkande 3 i denna del och bifaller\r\ndelvis motion 2002/03:N13 yrkandena 5 och 6.\r\nStällningstagande\r\nVi anser - i likhet med vad som anförs i motionerna\r\n2002/03:N16 (m), 2002/03:N15 (fp) och 2002/03:N14 (c) -\r\natt en fortsatt avreglering av järnvägstrafiken medför stora\r\nfördelar och måste genomföras för att öka järnvägens attrak-\r\ntivitet och konkurrenskraft. Samtidigt bör en tillfredsställande\r\ntrafikförsörjning i hela landet säkras. Konkurrens gynnar\r\nkunderna, och på sikt främjas en modernisering av sektorn.\r\nSjälvfallet måste höga krav på säkerhet och tillförlitlighet\r\nställas på de operatörer som i framtiden skall trafikera\r\nbannätet. Långsiktiga spelregler för landets tågoperatörer är\r\navgörande för en rättvis konkurrens och för att järnvägen\r\nskall kunna behålla och utveckla sin roll i transportsystemet.\r\nDet är nödvändigt att regeringen vidtar åtgärder som säker-\r\nställer att den svenska järnvägsmarknaden får långsiktiga och\r\nrättvisa spelregler. I längden är en situation där statliga bolag\r\noavsett skötsel får kapitaltillskott ohållbar. Privata företag\r\nsom missköts kan inte automatiskt räkna med tillskott från\r\nägarna utan kan som en konsekvens av bristande affärsman-\r\nnaskap eller olönsam affärsidé bjudas ut till försäljning eller\r\navvecklas på annat sätt. Erfarenheterna hittills av konkurren-\r\nsen vid länstrafikhuvudmännens upphandling är att trafik-\r\nkostnaderna kunnat sänkas avsevärt till nytta för såväl skatte-\r\nbetalarna som resenärerna. Nya operatörer har också kunnat\r\netablera sig, och ett stelt monopolsystem har kunnat ersättas\r\nmed flexibilitet och modernare företagsformer. Regeringen\r\nbör redovisa och belysa villkoren och inriktningen för den\r\nframtida svenska järnvägsmarknaden både vad gäller person-\r\noch godstransporter.\r\nSJ:s trafikeringsrätt ger företaget monopol på persontrafik\r\npå alla lönsamma järnvägslinjer. Förutom detta har SJ möj-\r\nlighet att dels bedriva med upphandlad trafik parallell, kon-\r\nkurrerande trafik, dels återta trafikeringsrätten efter att av-\r\ntalstiden för upphandlad trafik löpt ut genom att hävda att\r\ntrafiken åter kan bedrivas på kommersiella grunder. För när-\r\nvarande är endast de olönsamma järnvägslinjerna konkur-\r\nrensutsatta. Därför måste SJ:s monopol på stambanenätet\r\navskaffas helt och konkurrensutsättningen omfatta även lön-\r\nsam järnvägstrafik. Riksdagen bör därför uttala sig för en\r\navreglering av all gods- och persontrafik på järnväg. Banver-\r\nket bör i sin policy sträva efter att främja konkurrens på järn-\r\nvägarna genom att se till att fördelning av tåglägen genom-\r\nförs på ett neutralt sätt. Vårt ställningstagande ligger i linje\r\nmed det som gjorts i tre avvikande meningar (m; fp; c) i tra-\r\nfikutskottets yttrande.\r\nRiksdagen bör alltså genom ett tillkännagivande anmoda\r\nregeringen att vidta åtgärder för att åstadkomma en avregle-\r\nring av järnvägstrafiken i enlighet med vad som här anförs.\r\nDärmed blir de nämnda motionerna helt tillgodosedda i be-\r\nrörda delar och tillstyrks. Övriga här aktuella motionsyrkan-\r\nden blir också i sak tillgodosedda.\r\n3.      Fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden (punkt 3)\r\nav Lars Lindén (kd).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följan-\r\nde lydelse:\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom anförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:N13 yrkandena 5 och 6 och bifaller delvis motioner-\r\nna 2002/03:N14 yrkande 3 i denna del, 2002/03:N15 yrkande\r\n5 och 2002/03:N16 yrkande 3 i denna del.\r\nStällningstagande\r\nJag anser - i likhet med vad som anförs i motion\r\n2002/03:N13 (kd) - att det bör ske en fortsatt avreglering av\r\nden svenska järnvägsmarknaden. Jag ser fram emot Järn-\r\nvägsutredningens slutbetänkande som skall redovisas i no-\r\nvember 2003 och hoppas att regeringen så snart som möjligt\r\nefter remissbehandlingen lämnar ett förslag till hur en avreg-\r\nlering av den svenska järnvägsmarknaden kan ske under ord-\r\nnade former. En förutsättning för att det skall kunna skapas\r\nen väl fungerande järnvägsmarknad är att staten även i fram-\r\ntiden tar ansvar för säkerheten och den grundläggande infra-\r\nstrukturen samt att de gemensamma funktioner där det finns\r\nstordriftsfördelar inte bryts upp. Detta kan ske antingen ge-\r\nnom att funktionerna behålls i statlig ägo eller att de olika\r\ntågoperatörerna åläggs att samarbeta kring exempelvis bil-\r\njettbokning. Jag tror på en framtida järnvägsmarknad där oli-\r\nka operatörer konkurrerar om resenärerna på lika villkor, var-\r\nvid en modell med s.k. slottider kan vara en möjlig lösning.\r\nTroligtvis måste en sådan modell kombineras med någon typ\r\nav koncessioner som ger hel eller delvis ensamrätt till en ope-\r\nratör på sträckor som kan vara företagsekonomiskt lönsamma\r\nmen som inte har så stora resandeunderlag att flera operatörer\r\nkan trafikera samma sträcka.\r\nRegeringens förslag till åtgärder riskerar att omöjliggöra en\r\nsund utveckling av järnvägsmarknaden och en fortsatt avreg-\r\nlering, genom att konkurrensen hämmas och att inte några\r\nåtgärder vidtas för att komma till rätta med de strukturpro-\r\nblem som finns på den svenska järnvägsmarknaden, främst\r\nnär det gäller fordonsförsörjningen. Eftersom en fortsatt av-\r\nreglering kan antas betyda att tågoperatörerna i framtiden kan\r\nanskaffa fordon genom utländska vagnbolag, riskerar SJ att\r\nbli stående med en gammal, dyr och outnyttjad fordonspark.\r\nDetta faktum kommer att på ett påtagligt sätt försvåra en fort-\r\nsatt avreglering, eftersom en sådan avreglering skulle skapa\r\nnya finansiella problem för statens eget operatörsbolag, SJ.\r\nDet alternativ för lösning av SJ:s akuta ekonomiska kris\r\nsom har föreslagits i den nyssnämnda motionen skulle där-\r\nemot lägga den erforderliga grunden för en fortsatt avregle-\r\nring. Av detta skäl anser jag att det är befogat att i detta\r\nsammanhang relativt utförligt redovisa huvuddragen i motio-\r\nnen, trots att flera av de formella förslagen till riksdagsbeslut\r\ninte behandlas i den här aktuella beslutspunkten. Förslagen i\r\nmotionen är utformade utifrån att åtgärderna skall uppfylla\r\nföljande kriterier: vara konkurrensneutrala, eliminera så\r\nmånga som möjligt av nuvarande affärsrisker för SJ, skapa\r\nbättre förutsättningar för fordonsförsörjningen, bidra till att\r\nförbättra arbetsförhållandena för de anställda inom järnvägs-\r\nsektorn, skapa goda förutsättningar för en fortsatt avreglering\r\nav järnvägsmarknaden samt vara förenliga med EU:s regler\r\nom statsstöd.\r\nSJ:s kapitalbrist borde avhjälpas genom en eftergift av hela\r\nden hyresskuld som SJ har gentemot staten genom affärsver-\r\nket Statens järnvägar, bundet till att SJ återlämnar samtliga\r\nhyrda fordon till affärsverket. Härigenom skulle SJ ha getts\r\nen soliditet på nästan 40 %, samtidigt som bolaget skulle be-\r\nfrias från den största nuvarande affärsrisken. I och med att\r\nfordonen skulle återlämnas till affärsverket skulle affärsver-\r\nket komma att framöver ansvara för de affärs- och restvärdes-\r\nrisker som är förknippade med fordonen. För affärsverkets\r\nräkning skulle transaktionen innebära att det uppstår ett ne-\r\ngativt eget kapital om drygt 2 000 miljoner kronor. Detta ka-\r\npital motsvaras av den överbelåning som finns på de hyrda\r\nfordonen och är en kostnad som, oavsett vilken lösning som\r\nväljs för att komma tillrätta med SJ:s nuvarande finansiella\r\nproblem, måste betalas antingen via den hyra som debiteras\r\ntågoperatörerna eller via kapitaltillskott till antingen SJ eller\r\naffärsverket.\r\nDen nyssnämnda lösningen skulle vara att föredra framför\r\nregeringens förslag, eftersom den skapar möjligheter att vidta\r\nnödvändiga strukturförändringar och att överväga hur stor del\r\nav kostnaden för överbelåningen som skall finansieras av\r\nstaten och hur stor del som staten bör försöka finansiera via\r\nuthyrningsverksamhet. Förslaget skulle även skapa konkur-\r\nrensneutralitet mellan tågoperatörerna och inte ge SJ något\r\nförsteg, vilket blir fallet om bolaget ges ett kapitaltillskott för\r\natt amortera av på de skulder som enbart belastar de fordon\r\nSJ använder i egen trafik. Genom att de hyrda fordonen åter-\r\nlämnades till affärsverket skulle SJ:s balansomslutning mins-\r\nka med 45 % jämfört med den nuvarande nivån och med un-\r\ngefär 30 % jämfört med nivån enligt regeringens förslag.\r\nFör att förbättra SJ:s lönsamhet borde bolaget vidare över-\r\nlämna fler än de två olönsamma trafikeringsåtaganden som\r\nregeringen föreslår. Den analys som Kristdemokraterna gjort\r\nav bolagets trafikeringsåtaganden visar att det i princip är två\r\nåtaganden som bär upp hela SJ under affärsplaneperioden.\r\nUndersökningar visar även att det är möjligt att överlämna\r\ntrafikeringsåtagandena tidigare än vad regeringen har före-\r\nslagit. Följande olönsamma trafikeringsåtaganden som för\r\nnärvarande bedrivs på kommersiella villkor borde överläm-\r\nnas för upphandling så att trafikstart kan ske i och med tidta-\r\nbellsskiftet den 1 januari 2005: Sundsvall-Stockholm, Stock-\r\nholm-Östersund-Duved/Storlien, Stockholm-Borlänge-\r\nFalun, samt nattåget Göteborg/Stock-holm-Östersund-Storli-\r\nen.\r\nI och med att den största delen av de fordon som finns till-\r\ngängliga för persontrafik på den svenska järnvägsmarknaden\r\nenligt förslaget i motionen skulle återlämnas till affärsverket\r\nStatens järnvägar skulle förutsättningar skapas för en lösning\r\nav de nuvarande problemen med fordonsförsörjningen. Alla\r\nbolag skulle - på lika villkor och till samma kostnader - få\r\ntillgång till fordon, samtidigt som SJ inte skulle behöva bära\r\nkostnader för outnyttjade fordon ifall det överskott på fordon\r\nskulle uppstå som regeringen befarar i och med att trafikhu-\r\nvudmännen ges ett investeringsbidrag på 4 500 miljoner kro-\r\nnor. Den ökade restvärdesrisk som statsbidraget skulle kunna\r\nskapa i den befintliga vagnparken skulle i så fall komma att\r\nbäras av staten.\r\nFörslagen i motionen skulle även bidra till att skapa förut-\r\nsättningar för bildandet av ett från tågoperatörerna oberoende\r\nvagnbolag. Regeringen borde i så fall överväga ifall delar av\r\ndet kapital som finns i den nuvarande fordonsparken skulle\r\nkunna användas som aportemission vid bildandet av ett så-\r\ndant bolag. För att ytterligare förbättra fordonsförsörjningen\r\noch öka tillgången på nya fordon borde Rikstrafiken ges\r\nmöjlighet att - som en av förutsättningarna när trafik skall\r\nupphandlas - ange att vissa på förhand bestämda fordon skall\r\nanvändas. Rikstrafiken borde även ges möjlighet att ställa ut\r\ngarantier till vagnbolag att de fordon som en operatör vill\r\nhyra för ett visst trafikavtal skall nyttjas för ytterligare en\r\neller flera upphandlingsperioder. En ökande andel nya fordon\r\när nödvändigt för att öka järnvägens konkurrenskraft och på\r\nså sätt få en tillväxt av antalet resenärer som väljer det säkra\r\noch miljövänliga transportalternativ som järnvägen är.\r\nRikstrafiken är den statliga myndighet som ansvarar för att\r\nupphandla sådan trafik som inte är företagsekonomiskt lön-\r\nsam men som ändå anses vara samhällsekonomiskt viktig. I\r\nde upphandlingar som gjorts hittills har priset för upphand-\r\nlingen varit den enda avgörande faktorn för vem som vinner\r\nett anbud. Eftersom förutsättningarna vad gäller turtäthet och\r\nliknande är bestämda från början och alla operatörer i prakti-\r\nken är hänvisade till att hyra fordon av SJ till av Rikstrafiken\r\navtalade hyror, finns det endast ett fåtal variabler som opera-\r\ntörerna kan påverka för att pressa sina kostnader och på så\r\nsätt vinna ett anbud. Ofta har löntagarna på ett olyckligt sätt\r\nhamnat i kläm vid upphandlingar, eftersom de anställdas lö-\r\nner och förmåner samt personaltätheten är de stora rörliga\r\nfaktorer som kan påverka operatörernas kostnader. För att\r\nöka kvaliteten i upphandlingarna och för att på ett bättre sätt\r\nkunna tillgodose personalens berättigade krav på en bra ar-\r\nbetssituation bör Rikstrafiken vid framtida upphandlingar inte\r\nenbart ställa krav på ett lågt pris utan även väga in sådana\r\nfaktorer som service, kvalitet, personaldimensionering och\r\npersonalens behov av kompetensutveckling. Dessutom bör\r\nRikstrafiken försäkra sig om att anbuden bygger på i bran-\r\nschen gällande kollektivavtal och att de krav som ställs i det\r\nsystematiska arbetsmiljöarbetet får genomslag i upphandling-\r\narna.\r\nNär Rikstrafiken ges ett utökat uppdrag måste även de\r\nekonomiska förutsättningarna förändras. Detta kan ske an-\r\ntingen genom att det via statsbudgeten anslås mer resurser till\r\nRikstrafiken eller genom att Rikstrafiken undersöker möjlig-\r\nheten att utfärda koncessioner för trafiken på de nya sträckor\r\nsom myndigheten föreslås få ansvar för. Den operatör som\r\nvinner en koncession skulle mot en avgift under en på för-\r\nhand bestämd tidsperiod ges ensamrätt att trafikera en viss\r\nsträcka. Vidare behövs en översyn av anbudstiderna för upp-\r\nhandlad trafik, som generellt sett har varit för korta. För att\r\nskapa goda ekonomiska förutsättningar och öka möjligheter-\r\nna för investeringar i fordon bör anbudstiderna vara fem till\r\nsju år med möjlighet till viss förlängning.\r\nJag anser - med hänvisning till det anförda - att riksdagen\r\ngenom ett tillkännagivande bör anmoda regeringen att ome-\r\ndelbart vidta åtgärder för att åstadkomma en avreglering av\r\njärnvägstrafiken och ändringar i den framtida upphandlingen\r\nav järnvägstrafik i enlighet med vad som här anförs. Därmed\r\nblir den nämnda motionen helt tillgodosedd i de delar som\r\nhär är föremål för riksdagsbeslut och tillstyrks. Övriga här\r\naktuella motionsyrkanden blir också i sak tillgodosedda.\r\n\r\n\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskil-\r\nda yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n1.      Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ\r\nAB (punkt 2)\r\nav Mikael Odenberg, Ulla Löfgren och Ola Sundell (alla\r\nm).\r\nFöreträdarna i utskottet för Moderata samlingspartiet, Folk-\r\npartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har i\r\nen gemensam reservation yrkat avslag på propositionen.\r\nEmellertid finns det en majoritet i utskottet, bestående av\r\nföreträdarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet, som ställer sig bakom propositionen, varför den\r\nnyssnämnda reservationen kan förväntas bli avslagen av riks-\r\ndagen. Därav följer att vi inte deltar i beslutet under punkt 2\r\nom åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ. I\r\ndetta särskilda yttrande redovisar vi kortfattat hur vi anser att\r\nsituationen i SJ borde ha hanterats. För en utförligare pre-\r\nsentation hänvisas till motion 2002/03:N16 (m) och till tidi-\r\ngare motionsreferat i betänkandet.\r\nVi utesluter inte att SJ:s akuta problem kräver ett kapi-\r\ntaltillskott från staten, men för att bedöma detta hade det\r\nkrävts ett ordentligt beslutsunderlag och regeringen hade fått\r\nåterkomma till riksdagen. En lösning av den akuta krisen för\r\nSJ måste dock följas av en strategi för företaget och för tåg-\r\ntrafiken. Förslaget om kapitaltillskott till SJ riskerar att ce-\r\nmentera den existerande strukturen. Kapitalavkastningskravet\r\ngör att regeringen kommer att vara ovillig att avveckla SJ:s\r\nnuvarande monopolprivilegier. Oavsett lösningen av SJ:s\r\nakuta kris måste den följas av en plan för dels en avreglering\r\nav tågtrafiken, dels en avveckling av det statliga ägandet i SJ.\r\n2.      Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ\r\nAB (punkt 2)\r\nav Eva Flyborg och Nyamko Sabuni (båda fp).\r\nFöreträdarna i utskottet för Moderata samlingspartiet, Folk-\r\npartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har i\r\nen gemensam reservation yrkat avslag på propositionen.\r\nEmellertid finns det en majoritet i utskottet, bestående av\r\nföreträdarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet, som ställer sig bakom propositionen, varför den\r\nnyssnämnda reservationen kan förväntas bli avslagen av riks-\r\ndagen. Därav följer att vi inte deltar i beslutet under punkt 2\r\nom åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ. I\r\ndetta särskilda yttrande redovisar vi kortfattat hur vi anser att\r\nsituationen i SJ borde ha hanterats. För en utförligare pre-\r\nsentation hänvisas till motion 2002/03:N15 (fp) och till tidi-\r\ngare motionsreferat i betänkandet.\r\nVi vill inledningsvis erinra om Folkpartiets principiella syn\r\npå statliga bolag. Statens främsta näringspolitiska uppgift är\r\natt ange ramar och regelsystem för näringslivets verksamhet\r\noch bidra till att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt.\r\nOm staten samtidigt uppträder som ägare, utförare och utfor-\r\nmare av de aktuella reglerna uppstår en rad problem, bland\r\nvilka följande kan nämnas: risk för konkurrenssnedvridning,\r\nrisk för inoptimala investeringsbeslut samt svårigheter att\r\ntillföra kapital till företag som behöver kapital för expansion.\r\nGrundprincipen måste, enligt vår mening, vara att konkur-\r\nrensutsatt verksamhet skall bedrivas i privat regi. Aktiebo-\r\nlagsformen lämpar sig dåligt för offentlig verksamhet. Därför\r\nuppstår konflikter mellan å ena sidan behovet av att kunna\r\nagera på en marknad utan att konkurrenterna får kännedom\r\nom affärsstrategi och överväganden i förväg och å andra si-\r\ndan kravet på att tillgodose demokratisk öppenhet och insyn.\r\nFolkpartiets åsikt är att statliga bolag bör privatiseras. För-\r\nsäljningen av de statliga företagen skall ske på ett ansvarsfullt\r\nsätt. Det berörda företaget skall bli starkare och mer konkur-\r\nrenskraftigt efter slutförd privatisering. En omprövning av det\r\nstatliga ägandet kan förväntas medföra effektivitetsvinster\r\nsåväl på det samhällsekonomiska planet som för de enskilda\r\nföretagen.\r\nSJ:s strukturproblem beror på den oklara situation som ett\r\nstatligt ägt f.d. monopolföretag har på en bara delvis avregle-\r\nrad marknad. Tilltron till att ledningen kan öka affärsmässig-\r\nheten utan att företaget helt och hållet är utsatt för konkurrens\r\när överdriven. En stor riskfaktor i bolaget är enligt regeringen\r\nvärderingen av rullande materiel som hyrs ut till SJ, vilken\r\nhittills har varit bristfällig. Det är inte enstaka olycksfall i\r\narbetet som lett till att SJ träffat olönsamma trafikavtal. Atti-\r\ntyden mot andra aktörer har varit kallsinnig och SJ har - före-\r\nfaller det - präglats av en vilja att slå ut konkurrenter - kosta\r\nvad det kosta vill. Det vore illa om det skapas en bild av att\r\nett statligt bolag som beter sig oansvarigt kan få hjälp att lösa\r\nkriser och frånträda ingångna avtal. Sammanfattningsvis\r\nfinns alltså flera omständigheter som föranleder Folkpartiet\r\natt ifrågasätta de föreslagna åtgärdernas tillräcklighet och\r\nlämplighet. Folkpartiets mening är därför att regeringens pro-\r\nposition borde avslås. SJ skulle då träda i likvidation senast\r\nden 15 september 2003, och en likvidator skulle ha förordnats\r\nmed uppdrag att omstrukturera och sälja verksamheten under\r\nordnade förhållanden. Det skulle ha funnits gott om tid att\r\nförbereda omstruktureringen.\r\n3.      Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ\r\nAB (punkt 2)\r\nav Lars Lindén (kd).\r\nFöreträdarna i utskottet för Moderata samlingspartiet, Folk-\r\npartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har i\r\nen gemensam reservation yrkat avslag på propositionen.\r\nEmellertid finns det en majoritet i utskottet, bestående av\r\nföreträdarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet, som ställer sig bakom propositionen, varför den\r\nnyssnämnda reservationen kan förväntas bli avslagen av riks-\r\ndagen. Därav följer att jag inte deltar i beslutet under punkt 2\r\nom åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ. I\r\ndetta särskilda yttrande redovisar jag kortfattat hur jag anser\r\natt situationen i SJ borde ha hanterats. För en utförligare pre-\r\nsentation hänvisas till motion 2002/03:N13 (kd) och till tidi-\r\ngare motionsreferat i betänkandet.\r\nJag anser alltså att de åtgärder som regeringen föreslår är\r\notillräckliga för att skapa goda ekonomiska förutsättningar\r\nför SJ både på lång och på kort sikt. Jag anser inte heller att\r\ndet är ett hållbart alternativ att låta SJ gå i konkurs. SJ:s ka-\r\npitalbrist borde i stället ha avhjälpts genom en eftergift av\r\nhela den hyresskuld som SJ har gentemot staten genom af-\r\nfärsverket Statens järnvägar. Denna eftergift skulle ha varit\r\nbunden till att SJ återlämnar samtliga inhyrda fordon till af-\r\nfärsverket. På detta sätt skulle SJ ha getts en soliditet på näs-\r\ntan 40 % samtidigt som bolaget skulle ha befriats från den\r\nstörsta affärsrisk som det för närvarande tyngs av. Den lös-\r\nning som Kristdemokraterna har föreslagit vore att föredra\r\nframför det kapitaltillskott på högst 1 855 miljoner kronor\r\nsom regeringen föreslagit, eftersom den förstnämnda lösning-\r\nen skulle ha skapat möjligheter att vidta nödvändiga struktur-\r\nförändringar samt överväga hur stor del av kostnaden för\r\növerbelåningen som skall finansieras av staten och hur stor\r\ndel som staten bör försöka finansiera via uthyrningsverksam-\r\nhet. Kristdemokraternas förslag skulle även skapa konkur-\r\nrensneutralitet mellan tågoperatörerna och inte ge SJ något\r\nförsteg, vilket är fallet om bolaget ges ett kapitaltillskott för\r\natt amortera av på de skulder som enbart belastar de fordon\r\nSJ använder i egen trafik.\r\nI och med att den största delen av de fordon som finns till-\r\ngängliga för persontrafik på den svenska järnvägsmarknaden\r\nenligt Kristdemokraternas förslag skulle återlämnas till af-\r\nfärsverket Statens järnvägar, skulle förutsättningar skapas för\r\natt lösa de problem som finns med fordonsförsörjningen. För-\r\nslaget skulle även bidra till att skapa förutsättningar för bil-\r\ndandet av ett från tågoperatörerna oberoende vagnbolag. För\r\natt ytterligare förbättra fordonsförsörjningen och öka till-\r\ngången på nya fordon borde Rikstrafiken ges möjlighet att\r\nsom en av förutsättningarna när trafik skall upphandlas ange\r\natt vissa på förhand bestämda fordon skall användas. Rikstra-\r\nfiken borde även ges möjlighet att ställa ut garantier till\r\nvagnbolag att de fordon som en operatör vill hyra för ett visst\r\ntrafikavtal skall nyttjas för ytterligare en eller flera upphand-\r\nlingsperioder. När Rikstrafiken ges ett utökat uppdrag, vare\r\nsig det är genom regeringens förslag om ansvar för affärs-\r\noch restvärdesriskerna för de fordon som används i upp-\r\nhandlad trafik samt för upphandling av trafik på ytterligare\r\ntvå sträckor eller om det skulle vara genom Kristdemokrater-\r\nnas förslag om upphandling av trafik på ytterligare fyra\r\nsträckor, måste de ekonomiska förutsättningarna förändras.\r\nDetta kan ske antingen genom att det via statsbudgeten anslås\r\nmer resurser till Rikstrafiken eller genom att Rikstrafiken\r\nundersöker möjligheten att utfärda koncessioner för trafiken\r\npå de nya sträckor som myndigheten föreslås få ansvar för.\r\n4.       Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ\r\nAB       (punkt 2)\r\nav Åsa Torstensson (c).\r\nFöreträdarna i utskottet för Moderata samlingspartiet, Folk-\r\npartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har i\r\nen gemensam reservation yrkat avslag på propositionen.\r\nEmellertid finns det en majoritet i utskottet, bestående av\r\nföreträdarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och\r\nMiljöpartiet, som ställer sig bakom propositionen, varför den\r\nnyssnämnda reservationen kan förväntas bli avslagen av riks-\r\ndagen. Därav följer att jag inte deltar i beslutet under punkt 2\r\nom åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ. I\r\ndetta särskilda yttrande redovisar jag kortfattat hur jag anser\r\natt situationen i SJ borde ha hanterats. För en utförligare pre-\r\nsentation hänvisas till motion 2002/03:N14 (c) och till tidiga-\r\nre motionsreferat i betänkandet.\r\nJag anser att en ny proposition borde läggas fram för riks-\r\ndagen om SJ:s framtid. Skulle det vara så att en ny proposi-\r\ntion och påföljande riksdagsbeslut inte skulle hinna återställa\r\naktiekapitalet till den 15 september 2003 skulle staten som\r\nägare, genom garanti, kunna utfästa betalningsansvar för pe-\r\nrioden efter tidsfristens utgång. Därigenom skulle det skapas\r\nutrymme för utredning inför ett nytt riksdagsbeslut i frågan.\r\nOm de prognoser som regeringen räknar med skulle uppfyllas\r\noch ett avkastningskrav om 13 % på eget kapital skulle upp-\r\nnås torde ett ägande i SJ vara attraktivt för fler än den svens-\r\nka staten. Mot den bakgrunden borde möjligheterna att bred-\r\nda ägandet i SJ ses över. Hade det varit så att SJ hade ett\r\nsamhällsansvar att garantera järnvägstrafiken i hela landet\r\nhade läget varit annorlunda. Men då detta inte är fallet är det\r\ningenting som säger att SJ i sin helhet behöver ägas av svens-\r\nka staten. Ett breddat ägande skulle kunna vara ett sätt att\r\nsäkerställa inflöde av nytt kapital till SJ. Regeringen borde\r\nskyndsamt utreda möjligheterna och problemen med ett bred-\r\ndat ägande i SJ. En försäljning av fraktföretaget Green Cargo\r\nAB borde vidare ha övervägts, varigenom kapital skulle kun-\r\nna ha frigjorts för satsningar i SJ. En annan möjlig väg att gå\r\nför att rädda SJ hade varit att den hyresskuld som SJ har ef-\r\nterskänks.\r\nDet är uppenbart att SJ - både som aktiebolag och tidigare\r\nsom statligt affärsverk - har skötts på ett sådant sätt att de\r\nnuvarande problemen uppstått. Regeringen har inte klarat av\r\natt utöva statens ägande på ett klokt och långsiktigt sätt, till\r\nförfång för såväl SJ som företag, resenärerna, skattebetalarna\r\noch de andra företag som konkurrerar på de svenska järn-\r\nvägs- och transportmarknaderna. För att undvika att denna\r\nmisskötsel upprepas borde en oberoende granskning av hur\r\nstaten har skött sitt ägande i SJ genomföras.\r\n\r\n\r\nbilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nProposition 2002/03:86\r\nRegeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen\r\n1. att tilldela SJ AB ett kapitaltillskott om högst 1 855 miljo-\r\nner kronor (avsnitt 5),\r\n2. att ge SJ AB en låneram i Riksgäldskontoret om 2 000\r\nmiljoner kronor för perioden 2004-2007 (avsnitt 5),\r\n3. att vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att stärka den\r\nfinansiella ställningen i SJ AB (avsnitt 5).\r\nMotioner med anledning av propositionen\r\n2002/03:N13 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:86.\r\n2. Riksdagen begär att regeringen vidtar de åtgärder som an-\r\nges i motionen för att stärka den finansiella ställningen i SJ\r\nAB.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om fordonsförsörjningen för den svenska\r\njärnvägsmarknaden.\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om behovet av att se över Rikstrafikens\r\nmedelstilldelning.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om framtida upphandling av järnvägstra-\r\nfik.\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om en fortsatt avreglering av järnvägs-\r\nmarknaden.\r\n7. Riksdagen begär att regeringen i enlighet med artikel 88.3 i\r\nfördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen un-\r\nderrättar Europeiska kommissionen om de beslutade åtgär-\r\nderna för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB.\r\n8. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen\r\nmed en redovisning av de genomförda åtgärderna för att för-\r\nbättra den finansiella ställningen i SJ AB i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:N14 av Åsa Torstensson m.fl. (c):\r\n1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:86.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att regeringen bör återkomma med en\r\nny proposition om SJ AB:s behov av förstärkt ägarkapital\r\nsamt långsiktiga finansiering.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\ni motionen anförs om att regeringen i samband med en ny\r\nproposition om SJ AB:s framtid redovisar och belyser vill-\r\nkoren för och inriktningen av den framtida svenska järn-\r\nvägsmarknaden både vad gäller person- och godstranspor-\r\nter.\r\n4. Riksdagen beslutar att en oberoende granskning av hur\r\nstaten skött sitt ägande i SJ AB tillsätts.\r\n2002/03:N15 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:86.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om felaktigheter i den modell för\r\nhantering av kapitaltillskottet regeringen föreslår.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om vikten av att inte etablera nor-\r\nmen att statliga bolag som beter sig oansvarigt kan få hjälp\r\natt frånträda ingångna avtal.\r\n4. Riksdagen beslutar att SJ AB skall träda i likvidation när\r\nrespittiden löper ut.\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om avreglering av tågtrafiken.\r\n6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en strate-\r\ngi för rekonstruktion och försäljning av SJ AB.\r\n7. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag\r\nom att se över Rikstrafikens uppdrag och överflyttning av\r\nuppgifter från SJ AB till Rikstrafiken i enlighet med vad\r\nsom i motionen anförs.\r\n2002/03:N16 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n1. Riksdagen avslår proposition 2002/03:86.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om kapitaltillskott till SJ AB.\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad\r\nsom i motionen anförs om avreglering av tågtrafiken och\r\navveckling av det statliga ägandet i SJ AB.\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\nInledning\r\nStyrelsen i SJ AB upprättade i december 2002, i enlighet med\r\n13 kap. 12 § aktiebolagslagen (1975:1385), en kontrollba-\r\nlansräkning som visar att det egna kapitalet understiger hälf-\r\nten av det registrerade aktiekapitalet. Vid en extra bolags-\r\nstämma i januari 2003 beslöt ägaren att nyttja en stipulerad\r\nfrist om åtta månader för att pröva möjligheterna att återställa\r\nkapitalet i SJ i syfte att undvika en likvidation.\r\nI omedelbar anslutning till upprättandet av kontrollbalans-\r\nräkningen i SJ påbörjade regeringen ett arbete med att analy-\r\nsera bolagets ekonomiska förutsättningar. I arbetet har ingått\r\nett antal frågor bl.a. avseende möjligheterna för SJ att efter ett\r\nkapitaltillskott realisera ägarens uppdrag inklusive att uppnå\r\nkraven på en rimlig avkastning av satsade medel. SJ:s affärs-\r\nplaner och identifierade risker har därvid analyserats, liksom\r\nde legala förutsättningarna för ett ägaringripande med hänsyn\r\ntill EU:s konkurrens- och statsstödsregler. Form, omfattning\r\noch tidpunkt för ett tillskott av kapital har även behandlats\r\ninom ramen för den genomförda analysen. Arbetet har bedri-\r\nvits i nära samarbete med styrelse och koncernledning i SJ. I\r\nutredningsarbetet har regeringen anlitat extern ekonomisk\r\noch juridisk expertis. Frågorna om kapitaltillskott m.m. är av\r\nsådan karaktär att regeringen inte ansett att det förelegat be-\r\nhov av att inhämta yttranden och upplysningar från myndig-\r\nheter, sammanslutningar eller enskilda. Förslagen har utfor-\r\nmats i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.\r\nBeskrivning av SJ\r\nSJ är den största operatören av interregional persontrafik på\r\njärnväg i Sverige. Bolaget är helägt av svenska staten och\r\nbildades år 2001 när affärsverket Statens järnvägar bolagise-\r\nrades. SJ utvecklar, producerar och säljer resor i egen regi\r\nsamt i samarbete med olika parter. Tjänsteutbudet omfattar\r\ninterregional, regional och lokal trafik samt dag- och nattrafik\r\nenligt olika servicekoncept. I samband med bolagiseringen\r\növerfördes verksamheten i Statens järnvägar den 31 decem-\r\nber 2000 till tre separata, statligt ägda bolagsgrupper - SJ\r\nsom har persontrafik som kärnverksamhet, Green Cargo AB\r\nsom har godstrafik som kärnverksamhet och holdingbolaget\r\nAB Swedcarrier som svarar för underhållstjänster och sta-\r\ntionsbyggnader. Efter bolagiseringen kvarstår Statens järnvä-\r\ngar som ett affärsverk, skilt från bolagen. Affärsverket för-\r\nvaltar den egendom och ansvarar för den verksamhet som\r\nföre utgången av år 2000 ingick i Statens järnvägars verk-\r\nsamhet men som inte fördes över till aktiebolag vid årsskiftet\r\n2000/01 eller som därefter avvecklats eller förts över till\r\nmyndigheter eller aktiebolag. Verksamheten skall inriktas på\r\natt avveckling av åtaganden skall ske på ett affärsmässigt och\r\neffektivt sätt under beaktande av gällande reglering på re-\r\nspektive område. Statens järnvägar ansvarar för vissa till-\r\ngångar, såsom leasingavtal avseende rullande materiel, som i\r\nsin tur SJ och Green Cargo hyr.\r\nI propositionen om ändrad verksamhetsform för Statens\r\njärnvägar (prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11) anför-\r\nde regeringen att de svenska, nordiska och europeiska mark-\r\nnaderna för järnvägstrafik var föremål för avsevärda struktu-\r\nrella förändringar, vilka ledde till ökad konkurrens. Det an-\r\nsågs viktigt att Statens järnvägar kunde anpassa såväl organi-\r\nsation som arbetsmetoder till den förändrade situationen;\r\nStatens järnvägars blandning av affärsverk och bolag fram-\r\nstod som mindre ändamålsenlig. En uppdelning av Statens\r\njärnvägar i ett antal bolag skulle göra det möjligt att skapa\r\nenheter och verksamheter som, genom att verka under samma\r\nförutsättningar som övriga konkurrenter på marknaden, bättre\r\nskulle kunna tillgodose kundernas krav på service. Bolagise-\r\nringen skulle vidare underlätta effektivisering och rationali-\r\nsering av verksamheten och innebära en anpassning till den\r\nfortgående internationaliseringen av transportmarknaderna.\r\nEtt av huvudmålen med bolagiseringen var att skapa förut-\r\nsättningar för affärsgrenarna persontrafik och godstrafik att\r\nkonkurrera mer effektivt på respektive marknad. Bolagise-\r\nringen syftade även till att nå ökad transparens i den finansi-\r\nella ställningen och resultatutvecklingen för de olika affärs-\r\ngrenarna.\r\nPersontrafik på järnväg i Sverige kan delas in i två mark-\r\nnader, nämligen en där SJ har exklusiv trafikeringsrätt och en\r\ndär SJ möter konkurrens från andra tågoperatörer. Marknaden\r\ndär SJ har exklusiv trafikeringsrätt består av interregional\r\npersontrafik på stomnätet. På denna marknad möter SJ ingen\r\nkonkurrens från andra tågoperatörer och kontrollerar följakt-\r\nligen 100 % av marknaden. Om SJ avsäger sig sin exklusiva\r\ntrafikeringsrätt kan dessa tjänster komma att tilldelas en an-\r\nnan tågoperatör genom konkurrensutsatta upphandlingsförfa-\r\nranden. Cirka 80 % av SJ:s persontrafik, mätt i passagerarki-\r\nlometer, hänför sig till tjänster tillhandahållna på det interre-\r\ngionala nätet. År 2001 ingick SJ ett avtal med Rikstrafiken\r\nsom bl.a. preciserar SJ:s exklusiva trafikeringsåtagande på\r\ndet interregionala nätet. Den konkurrensutsatta marknaden\r\navser upphandlad persontrafik och består dels av trafiktjäns-\r\nter på det interregionala nätet som SJ har avsagt sig sin ex-\r\nklusiva trafikeringsrätt till, dels av persontrafik på de regio-\r\nnala näten. På denna marknad upphandlas tågtrafik i konkur-\r\nrensutsatta upphandlingsförfaranden. SJ har för närvarande\r\nen marknadsandel om ca 35 %, mätt i passagerarkilometer.\r\nSJ:s nuvarande situation\r\nSom tidigare nämnts har mer än hälften av SJ:s aktiekapital\r\nförbrukats. Däremot har SJ inte något akut behov av likvida\r\nmedel. I enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen\r\nmåste aktiekapitalet vara återställt senast den 15 september\r\n2003 för att bolaget skall undvika likvidation. SJ:s ekonomis-\r\nka ställning är emellertid sådan att endast ett återställande av\r\naktiekapitalet inte är tillräckligt. Framtida åtaganden och ris-\r\nker kräver ett kapitaltillskott i förening med genomförande av\r\nett omstruktureringsprogram.\r\nUnder förberedelsen av bolagiseringen genomfördes en\r\nanalys av SJ:s finansieringsbehov för de kommande åren,\r\nbaserad på då sannolika affärsutsikter och en värdering av\r\nrelevanta tillgångar etc. Mot denna bakgrund försågs SJ med\r\nen soliditet om 17-18 %, vilket vid den aktuella tidpunkten\r\nansågs vara tillräckligt. Efter bolagiseringen gjordes en ny\r\nanalys av bolagets tillgångar och affärsutsikter som resultera-\r\nde i nedskrivningar av tillgångar, reserver för framtida för-\r\nluster, etc. som sänkte soliditeten. Vid utgången av år 2001\r\nuppgick soliditeten till 9 %. SJ:s ekonomiska problem hänför\r\nsig främst till förlustbringande kontrakt, värdering av rullan-\r\nde materiel, ineffektiv drift och bristfälligt underhåll av rul-\r\nlande materiel. Större delen av det rullande materiel som SJ\r\nanvänder hyrs från affärsverket Statens järnvägar, som i sin\r\ntur har hyrt materielen genom finansiell leasing på den inter-\r\nnationella marknaden. SJ bär restvärdesrisken för materielen.\r\nBristfälligt förebyggande underhåll och kvalitetsproblem har\r\ninneburit höjda underhållskostnader, ineffektiv drift och för-\r\nlorade intäkter. Kvalitetsproblem nödvändiggjorde en ned-\r\nskrivning av tillgångar under år 2002. Vidare har bristen på\r\nkontinuitet i ledningen försvårat SJ:s utveckling efter bolagi-\r\nseringen.\r\nI arbetet med att belysa kapitalbehovet i SJ har ingått ana-\r\nlyser av affärsplan, risker och möjligheter i bolaget, EU-krav,\r\nbranschkrav och kapitalmarknadskrav. Ledningens planer\r\noch utredningsprocessen har visat på betydande möjligheter\r\natt förbättra SJ:s lönsamhet och finansiella flexibilitet. Bola-\r\ngets nya ledning har under år 2002 utarbetat en strategi och\r\nlanserat ett antal resultatförbättringsåtgärder. Strategiarbetet\r\nhar bl.a. utmynnat i en omarbetad affärsplan för perioden\r\n2003-2007 och en ny organisation. Både kraftig tillväxt och\r\nförbättrade marginaler skall uppnås under affärsplaneperio-\r\nden, samtidigt som ett omfattande kulturförändringsarbete\r\nbedrivs för att SJ skall bli mer marknadsmässigt. Rörelse-\r\nmarginalen förväntas öka från 0,6 till 9,4 %, och omsättning-\r\nen väntas öka från ca 5 700 till ca 7 350 miljoner kronor.\r\nDen persontrafik som upphandlas av Rikstrafiken och tra-\r\nfikhuvudmännen omsätter för närvarande 4 000-5 000 miljo-\r\nner kronor i Sverige. SJ:s avtalsportfölj omfattar 17 trafikav-\r\ntal med en omsättning på knappt 2 100 miljoner kronor. För-\r\nlusterna är stora i flera av avtalen - vid bokslutet år 2002\r\nuppgick förlustreserverna till 1 125 miljoner kronor. SJ arbe-\r\ntar för närvarande med ett åtgärdsprogram för att om möjligt\r\nminska förlusterna och förbättra villkoren i trafikavtalen.\r\nUnder de senaste åren har SJ förlorat ett antal upphandlingar\r\nav trafikavtal till konkurrerande operatörer. Merparten av\r\nSJ:s trafikavtal löper ut och kommer att upphandlas under\r\naffärsplaneperioden. SJ:s omsättning för interregional per-\r\nsontrafik uppgick år 2002 till ca 2 900 miljoner kronor, mot-\r\nsvarande ca 50 % av SJ:s totala omsättning. SJ är med nuva-\r\nrande räntebindning känsligt för förändringar i räntan. En\r\nförbättrad räntebindning till rimliga kostnader förutsätter bl.a.\r\nen bättre kreditvärdighet. SJ har för närvarande en låneram\r\nom 1 000 miljoner kronor i Riksgäldskontoret till utgången\r\nav år 2003. För upplåning på den externa kreditmarknaden\r\nkrävs en övergångsperiod där såväl kompetens som rutiner\r\nförbereds för detta.\r\nDet bokförda värdet på SJ:s fordonspark uppgick per den\r\n31 december 2002 till ca 5 200 miljoner kronor, vilket mot-\r\nsvarar ca 60 % av balansomslutningen. Fordons- och under-\r\nhållskostnader utgör ca 40 % av bolagets totala kostnader. SJ\r\nförfogar över ca 1 200 fordon. SJ är enligt avtal skyldigt att\r\ntillhandahålla Rikstrafiken fordon, och åtagandet omfattar\r\n100-talet fordon till ett marknadsvärde om ca 360 miljoner\r\nkronor. För att tillhandahålla dessa fordon erhåller SJ en hyra\r\npå ca 50 miljoner kronor per år. SJ bär både restvärdes- och\r\naffärsrisk för fordonen. SJ:s finansiella situation aktualiserar\r\nfrågan om SJ bör vara ett fordonsuthyrningsbolag. SJ:s åta-\r\ngande att förse Rikstrafiken med fordon bör tas bort och den\r\nvagnpark som Rikstrafikens operatörer nyttjar bör lyftas över\r\nfrån SJ till affärsverket Statens järnvägar. Rikstrafiken bör\r\növerta de ekonomiska risker som är förknippade med att vissa\r\nav fordonen kanske inte kommer att användas av Rikstrafi-\r\nkens operatörer. Härigenom renodlas rollerna på marknaden\r\noch framtida restvärdesrisker avseende Rikstrafikens verk-\r\nsamhet lyfts av från SJ. Genom avtal mellan Rikstrafiken och\r\nde operatörer som Rikstrafiken upphandlar kan såväl affärs-\r\nsom restvärdesrisker minimeras. SJ har att under affärsplane-\r\nperioden hantera fyra stora fordonsfrågor, nämligen upprust-\r\nning av befintliga fordon, utfasning av sittvagnar från 1960-\r\ntalet, ökad tillgänglighet och tillförlitlighet avseende X 2000-\r\nfordonen samt beslut om finansiering av nya fordon för Mä-\r\nlardalstrafiken, dvs. förvärv i egen balansräkning eller för-\r\nhyrning genom s.k. operationell leasing.\r\nI proposition 2001/02:20 om infrastruktur för ett långsik-\r\ntigt hållbart transportsystem utlovades investeringsbidrag till\r\ntrafikhuvudmännen om 4 500 miljoner kronor. Konsekven-\r\nserna av bidraget på fordonsmarknaden har analyserats i ar-\r\nbetet med att fastställa kapitalbehovet för SJ. Slutsatsen är att\r\nbidraget kan resultera i ett överskott av fordonskapacitet med\r\nåtföljande betydande restvärdesrisker för samtliga vagn-\r\nparksägare, inklusive SJ. Statsbidraget ger även trafikhuvud-\r\nmännen en kapitalkostnadsfördel som kan försämra SJ:s\r\nmöjligheter att hyra ut sina fordon framöver utan betydande\r\nförluster eller nedskrivningsbehov. SJ måste mot denna bak-\r\ngrund minska de egna finansiella riskerna för att uppnå en\r\nbättre balans mot de totala affärsriskerna.\r\nNär det gäller bedömning av bolagets risker och möjlighe-\r\nter har analysarbetet utgått från den nuvarande konkurrenssi-\r\ntuationen. För att SJ skall bli ett modernt reseföretag behövs\r\nenligt regeringen ett stort kulturförändringsarbete, ny kom-\r\npetens, omvärdering av strategier och synsätt etc. Bolaget\r\nbehöver under år 2003 genomföra ett omfattande besparings-\r\nprogram för att snabbt anpassa kostnaderna till en konkur-\r\nrenskraftig nivå. Den genomförda analysen visar att det finns\r\nbetydande risker inom bolagets verksamhet under affärspla-\r\nneperioden. De största riskområdena är fordonsparken och\r\nmöjligheterna att generera tillväxt och lönsamhet inom fjärr-\r\ntrafiken och Mälardalstrafiken. Riskerna kan delvis kompen-\r\nseras genom möjligheter till kostnadsbesparingar och förbätt-\r\nringar i förlustbringande avtalsaffärer. För att ytterligare\r\nägartillskott skall kunna undvikas även vid relativt stora\r\nriskutfall bör merparten av riskerna täckas av ett kapitaltill-\r\nskott.\r\nSom redovisats är mer än hälften av det egna kapitalet i SJ\r\nförbrukat, men analysen visar att SJ inte har något akut behov\r\nav likvida medel. Bolaget behöver dock framöver finna lös-\r\nningar för bl.a. finansiering av fordon för Mälardalstrafiken.\r\nDessa fordon kommer i huvudsak att levereras under åren\r\n2004 och 2005. Bolaget bör arbeta mot att uppnå en sådan\r\nfinansiell struktur under affärsplaneperioden att det blir möj-\r\nligt att ta upp lån på den öppna kreditmarknaden till rimliga\r\nvillkor. I mellanperioden bör SJ:s upplåningsbehov täckas av\r\nen låneram hos Riksgäldskontoret. Kapitalbehovsanalysen\r\nvisar också att SJ snabbt behöver öka lönsamheten, samtidigt\r\nsom en omformulerad finansiell strategi behövs för att balan-\r\nsera bolagets affärsrisker. Av analyserna framgår att SJ bör\r\nnå en soliditetsnivå om cirka 30 % under affärsplaneperioden,\r\nbl.a. för att kunna möta framtida affärsrisker samt för att\r\nkunna ordna finansiering på den öppna kreditmarknaden.\r\nBolaget bör jämföras med internationella resetransportföretag\r\nsom sannolikt kommer att konkurrera med SJ i kommande\r\nupphandlingar, t.ex. företagen Arriva, Stagecoach/Virgin,\r\nNational Express, Connex och DSB.\r\nBehovet av kapitaltillskott m.m.\r\nRegeringen föreslår, som tidigare redovisats, att riksdagen\r\nskall bemyndiga regeringen att tilldela SJ ett kapitaltillskott\r\nom högst 1 855 miljoner kronor, att ge SJ en låneram i Riks-\r\ngäldskontoret om 2 000 miljoner kronor för perioden 2004-\r\n2007 samt att vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att\r\nstärka den finansiella ställningen i SJ.\r\nLösningen på den ekonomiska kris som SJ befinner sig i\r\nmåste göra bolaget ekonomiskt och affärsmässigt stabilt i ett\r\nlängre perspektiv och leda till att SJ kan konkurrera effektivt\r\noch på lika villkor på marknaden, påpekas det i propositio-\r\nnen. Bolaget måste även uppfylla sina ekonomiska mål ge-\r\nnom att öka sina intäkter, vid behov låna medel på kredit-\r\nmarknaden på egna meriter och förse sin ägare, svenska sta-\r\nten, med marknadsmässig avkastning på investerat kapital.\r\nRegeringens vision och målsättning för SJ är att bolaget skall\r\nvara ett modernt reseföretag som i alla avseenden och uthål-\r\nligt agerar affärsmässigt och kommersiellt. Inom ramen för\r\ndenna målsättning är uppdraget till SJ att fullfölja den tidiga-\r\nre påbörjade renodlingen av företaget till kärnverksamheten.\r\nSärskild vikt bör ägnas åt kostnads- och organisationsstruk-\r\ntur, tillskapande av styrmodell som kan hantera en alltmer\r\nkrävande och komplex affärssituation samt utveckling till ett\r\nuthålligt och konkurrenskraftigt reseföretag. Vidare bör SJ\r\nutveckla en uthållig finansiell strategi, bl.a. för att möjliggöra\r\nupplåning på den externa kreditmarknaden, samt fastlägga en\r\nfinansieringsmodell för framtida investeringsåtaganden. Där-\r\nutöver bör SJ förbereda för leasingportföljens långsiktiga\r\nupplösning genom att kartlägga och planera för de framtida\r\nåtaganden som följer av leasingavtalen. Slutligen bör SJ ska-\r\npa handlingsberedskap för att hantera eventuellt kommande\r\navregleringseffekter och konjunktursvängningar. SJ bör nå en\r\nsoliditet på 30 % och en avkastning på eget kapital om 13 %.\r\nDetta är i linje med de krav ägaren ställt i samband med bo-\r\nlagiseringen och kan fortfarande anses vara marknadsmässiga\r\nnivåer i jämförelse med befintliga och blivande konkurrenter.\r\nSJ har för de kommande åren lagt fast en affärsplan med\r\nkraftig tillväxt och förbättrade resultatmarginaler. För att nå\r\ndessa mål är det väsentligt att SJ har en hög tillförlitlighet i\r\nde trafiktjänster som bolaget erbjuder sina kunder. Regering-\r\nen kommer under hösten 2003 att fastställa Banverkets fram-\r\ntidsplaner, varvid ställning kommer att tas till prioriteringar\r\nav infrastrukturåtgärder inom järnvägsområdet. Regeringen\r\nanser att det är viktigt att det finns en stabil, långsiktig aktör\r\npå marknaden för persontrafik på järnväg i Sverige och be-\r\ndömer att det vore till avsevärd nackdel för hela persontrans-\r\nportsystemet om SJ skulle träda i likvidation. En likvidation\r\nskulle även innebära en förlust av tidigare genomförda inve-\r\nsteringar, och regeringen bedömer därför att detta inte är ett\r\nalternativ. Den fortsatta utvecklingen av persontrafiken på\r\njärnväg bör ske successivt och under kontrollerade former.\r\nRegeringen anser att ägandet i SJ är långsiktigt och därför bör\r\nSJ ges ett kapitaltillskott för att företaget skall vara livskraf-\r\ntigt och kunna utföra sin uppgift. Regeringen förordar att den\r\nfinansiella ställningen i SJ stärks genom följande åtgärder:\r\n1. SJ tilldelas ett kapitaltillskott på 1 555 miljoner kronor,\r\nsom i sin helhet används för amortering av skulder till affärs-\r\nverket Statens järnvägar. SJ utreder för närvarande möjlig-\r\nheterna att finansiera fordonen för Mälardalstrafiken via an-\r\ntingen förvärv i egen balansräkning eller genom s.k. opera-\r\ntionell leasing. Regeringen har i sin bedömning av kapitaltill-\r\nskott tagit hänsyn till att beslut om val av finansieringsform\r\ninte är fattat. Som tidigare redovisats behöver SJ vid förvärv\r\nav fordonen ett kapitaltillskott om ytterligare 300 miljoner\r\nkronor. Regeringen avser att hålla inne detta belopp till dess\r\natt bolaget utrett och redovisat sina ansträngningar att uppnå\r\nen operationell leasing i stället för förvärv. Finansiering av\r\nkapitaltillskottet föreslås ske genom den i 2003 års ekono-\r\nmiska vårproposition (prop. 2002/03:100) föreslagna ramen\r\nför kapitalinsatser i av staten hel- eller delägda aktiebolag.\r\n2. Fordringar och vissa skulder med affärsverket Statens\r\njärnvägar kvittas.\r\n3. SJ ges möjlighet att i samband med tidtabellskiftet den 1\r\njanuari 2006 överlämna två olönsamma trafikeringsåtaganden\r\nsom för närvarande bedrivs på kommersiella grunder till sta-\r\nten för bedömning om eventuell upphandling. För att dessa\r\nnya trafikeringsåtaganden skall rymmas inom Rikstrafikens\r\nanslagsram krävs att myndigheten gör en prioritering mellan\r\nolika upphandlingar. Dessa nya trafikeringsåtaganden måste\r\nprövas mot annan redan upphandlad transportpolitiskt moti-\r\nverad trafik och med beaktande av Rikstrafikens finansiella\r\nsituation. Efter en sådan prövning kommer den transportpoli-\r\ntiskt mest angelägna trafiken att prioriteras vid statens kom-\r\nmande upphandling av olönsam trafik, varvid SJ förutsätts ta\r\ninitiativ till överläggningar med berörda parter. Regeringen\r\ngör bedömningen att trafikstart för en eventuell kommande\r\nupphandling kan ske tidigast den 1 januari 2006. Den före-\r\nslagna lösningen innebär att SJ avsäger sig sin ensamrätt till\r\natt tillhandahålla tjänster på de aktuella linjerna. SJ kan inte\r\nåterta trafikeringsrätten med hänvisning till att tjänsten blivit\r\nlönsam igen, eller kan förväntas bli lönsam i framtiden.\r\n4. SJ:s åtagande att förse Rikstrafiken med fordon tas bort,\r\npå så sätt att fordon som används i av staten upphandlad tra-\r\nfik överlämnas till marknadsvärde till affärsverket Statens\r\njärnvägar, vilket därefter kvittas mot motsvarande skuld till\r\naffärsverket. Rikstrafiken övertar de ekonomiska risker som\r\när förknippade med att vissa av fordonen kanske inte kommer\r\natt användas av Rikstrafikens operatörer. Dessa eventuella\r\nrisker ryms inom Rikstrafikens nuvarande anslagsram. Ge-\r\nnom avtal mellan Rikstrafiken och de operatörer som Rikstra-\r\nfiken upphandlar kan såväl affärsrisker som restvärdesrisker\r\nminimeras. Kapitaltillskottet enligt punkt 1 inkluderar även\r\nersättning för icke hyrda fordon.\r\n5. SJ ges en låneram i Riksgäldskontoret till marknadsmäs-\r\nsiga villkor om 2 000 miljoner kronor för perioden 2004-\r\n2007, dvs. en utökning med 1 000 miljoner kronor.\r\nFör att hantera kapitaltillskottet och relaterade åtgärder behö-\r\nver ett antal åtgärder vidtas, bl.a. kvittning av fordringar och\r\nvissa skulder mellan affärsverket Statens järnvägar och SJ\r\nsamt tecknande av avtal. Regeringen föreslår att riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att vidta sådana åtgärder.\r\nI förhållande till EG-fördragets regler om statligt stöd kan,\r\nframhålls det i propositionen, ett kapitaltillskott ges om staten\r\nagerar på ett sätt som skulle accepteras av en privat investera-\r\nre som arbetar på normala marknadsmässiga villkor, den s.k.\r\nmarknadsekonomiska investerarprincipen. Denna innebär att\r\nstaten skall jämföras med hur en privat investerare som har\r\nen långsiktig syn på lönsamhet skulle agera. Det är, menar\r\nregeringen, troligt att en sådan investerare i motsvarande si-\r\ntuation skulle satsa kapital för att säkra överlevnaden för ett\r\nföretag som drabbas av tillfälliga svårigheter men som beräk-\r\nnas bli lönsamt igen. I propositionen hänvisas till bl.a. EG-\r\ndomstolens mål C-303/88 Italien mot kommissionen (år\r\n1991), C-305/89 Italien mot kommissionen (år 1991), C-\r\n42/93 Spanien mot kommissionen (år 1994) och de förenade\r\nmålen C-278/92, C-279/92 och C-280/92 Spanien mot kom-\r\nmissionen (år 1994). SJ kommer, när dess finansiella ställ-\r\nning har stärkts, att ge utdelning till staten, påpekar regering-\r\nen och hävdar att det föreslagna kapitaltillskottet inte utgör\r\nstatsstöd i EG-fördragets mening. Låneramen i Riksgälds-\r\nkontoret tillhandahålls på marknadsmässiga villkor och utgör\r\ninte heller den statsstöd.</pre><pre>\r\nMotionerna\r\nI samtliga fyra motioner som väckts med anledning av propo-\r\nsitionen yrkas avslag på propositionen. Motiveringarna för\r\navslagsyrkandena är likartade: beslutsunderlaget i propositio-\r\nnen anses vara så bristfälligt att de olika partierna inte har\r\nansett att det går att ta ställning till regeringens förslag. I mo-\r\ntionerna redovisas också likartade synpunkter på behovet av\r\nen avreglering av järnvägsmarknaden. När det gäller hur den\r\nakuta situationen för SJ skall hanteras intar dock partierna\r\nolika ståndpunkter.\r\nI motion 2002/03:N16 (m) föreslås att riksdagen - förutom\r\natt avslå propositionen - skall göra två tillkännagivanden,\r\nnämligen om kapitaltillskott till SJ samt om avreglering av\r\ntågtrafiken och avveckling av det statliga ägandet i SJ. Re-\r\ngeringens redogörelse för bakgrunden till SJ:s problem är\r\nbristfällig, menar motionärerna. De anser att grunden till de\r\nnuvarande problemen är att den gamla monopolkulturen levt\r\nkvar inom affärsverket Statens järnvägar och efter bolagise-\r\nringen även i SJ. Bolagiseringen av SJ anses dessutom ha\r\nskett på ett sätt som ytterligare förstärkte SJ:s problem. Mo-\r\ntionärerna erinrar om att Moderata samlingspartiet i motion\r\n2002/03:Fi18 med anledning av tilläggsbudgeten i den eko-\r\nnomiska vårpropositionen avvisat regeringens förslag om\r\nändrad kapitalstruktur för de statliga företagen, genom vilken\r\ndet här aktuella kapitaltillskottet skall finansieras. Motionä-\r\nrerna ifrågasätter också om det föreslagna stödet till SJ är\r\nkonkurrensneutralt. Regeringen saknar strategi för att komma\r\ntill rätta med det grundläggande problemet att en stor del av\r\ntågtrafiken i landet inte är lönsam, hävdar motionärerna. De\r\npåstår att SJ:s monopol på lönsamma sträckor innebär att\r\npriset för resenärer på dessa sträckor är högre än det skulle ha\r\nvarit om trafiken bedrivits under konkurrens. Genom påstådd\r\nunderprissättning på konkurrensupphandlade sträckor sägs SJ\r\nsubventionera resenärerna eller trafikhuvudmännen på dessa\r\nsträckor, samtidigt som konkurrerande företag riskerar att\r\nslås ut. Regeringens förslag om kapitaltillskott till SJ löser\r\ninga av dessa grundläggande problem, utan effekten blir sna-\r\nrare att kostnader flyttas från SJ till t.ex. Rikstrafiken eller\r\naffärsverket Statens järnvägar, sägs det i motionen.\r\nBortsett från de nämnda invändningarna mot regeringens\r\nförslag kritiserar motionärerna beslutsunderlaget och beteck-\r\nnar det som undermåligt. I motionen ifrågasätts om bered-\r\nningskravet i regeringsformen (7 kap.) är uppfyllt. Motionä-\r\nrerna menar att det presenterade underlaget ger uttryck för en\r\nbristande respekt gentemot riksdagen och att propositionen\r\ninte kan läggas till grund för ett riksdagsbeslut. Kritiken mot\r\nunderlaget i propositionen sammanfattas enligt följande:\r\n- Analysen av SJ:s kapitalbehov anses bristfällig - det\r\nifrågasätts om de förlustreservationer som gjorts i SJ:s ba-\r\nlansräkning är rimliga och det konstateras att någon resultat-\r\nprognos för det kommande året inte presenteras för företaget.\r\n- De antaganden som affärsplanen baseras på ifrågasätts\r\ninte, varför det anses vara omöjligt för riksdagen att bedöma\r\nom kapitaltillskottet till SJ verkligen sker på marknadsmässi-\r\nga grunder.\r\n- Konkurrensaspekterna är inte utredda eller åtminstone\r\ninte redovisade.\r\n- Inga alternativ redovisas i propositionen. Motionärerna\r\nnämner två alternativ, nämligen dels att det inte görs något\r\nkapitaltillskott till SJ, vilket skulle resultera i en likvidation,\r\ndels att det genomförs en breddning av ägandet i SJ.\r\nMotionärerna anser vidare att det finns anledning att ifråga-\r\nsätta regeringens bedömning att de föreslagna åtgärderna inte\r\när statsstöd i EG-fördragets mening. De menar också att det\r\nhade varit önskvärt om regeringen i propositionen hade redo-\r\nvisat grunden för sin bedömning.\r\nI motionen utesluts inte att SJ:s akuta problem kräver ett\r\nkapitaltillskott från staten, men för att bedöma detta kräver\r\nmotionärerna ett ordentligt beslutsunderlag. I så fall får re-\r\ngeringen återkomma till riksdagen. En lösning av den akuta\r\nkrisen för SJ måste dock följas av en strategi för företaget och\r\nför tågtrafiken, säger motionärerna. De menar att en avregle-\r\nring av persontrafiken på järnväg måste genomföras för att\r\nöka järnvägens attraktivitet och konkurrenskraft. Självfallet\r\nmåste höga krav på säkerhet och tillförlitlighet ställas på de\r\noperatörer som skall trafikera bannätet. För närvarande är\r\nendast de olönsamma järnvägslinjerna konkurrensutsatta,\r\nvarför SJ:s monopol på stambanenätet måste avskaffas helt\r\noch konkurrensutsättningen omfatta även lönsam järnvägstra-\r\nfik, anser motionärerna. De befarar att förslaget om kapi-\r\ntaltillskott till SJ kan komma att cementera den existerande\r\nstrukturen. Oavsett lösningen av SJ:s akuta kris måste den\r\nföljas av en plan för dels en avreglering av tågtrafiken, dels\r\nen avveckling av det statliga ägandet i SJ, anförs det avslut-\r\nningsvis i motionen.\r\nVid sidan av yrkandet om avslag på propositionen innehåller\r\nmotion 2002/03: N15 (fp) yrkanden om tillkännagivanden i\r\ntre avseenden, nämligen om felaktigheter i den modell för\r\nhantering av kapitaltillskottet som regeringen föreslår, om\r\nvikten av att inte etablera normen att statliga bolag som beter\r\nsig oansvarigt kan få hjälp att frånträda ingångna avtal och\r\nom avreglering av tågtrafiken. I motionen föreslås också att\r\nriksdagen skall besluta att SJ skall träda i likvidation när\r\nrespittiden löper ut och att riksdagen skall begära att reger-\r\ningen återkommer med en strategi för rekonstruktion och\r\nförsäljning av SJ. Slutligen föreslås att riksdagen skall begära\r\natt regeringen återkommer med förslag om att se över Riks-\r\ntrafikens uppdrag och överflyttning av uppgifter från SJ till\r\nRikstrafiken.\r\nPropositionens beslutsunderlag ger inte stöd för slutsatsen\r\natt de föreslagna åtgärderna är tillräckliga för att lösa SJ:s\r\nstrukturella och finansiella problem, anser motionärerna. De\r\nmenar att regeringens metod att hantera kapitaltillskottet har\r\nflera svagheter. För det första minskar riksdagens inflytande\r\növer de statsägda bolagen när regeringen ges frihet att agera\r\nutan riksdagens uppdrag. För det andra är motionärerna helt\r\navvisande till konstruktionen som innebär att medlen fonde-\r\nras utanför statsbudgeten, vilket öppnar för att kringgå ut-\r\ngiftstaket och budgetlagen. Regeringens resonemang om att\r\nkapitaltillskottet är förenligt med EG-fördragets regler om\r\nstatligt stöd är inte heller övertygande, sägs det i motionen.\r\nSJ:s strukturproblem beror på den oklara situation som ett\r\nstatligt ägt, före detta monopolföretag har på en bara delvis\r\navreglerad marknad, anför motionärerna. De hävdar att det\r\ninte är enstaka omständigheter som lett till att SJ träffat olön-\r\nsamma trafikavtal utan SJ sägs ha präglats av en vilja att slå\r\nut konkurrenter oberoende av kostnaderna. Motionärerna\r\nframhåller att det inte får skapas en bild av att ett statligt bo-\r\nlag som beter sig oansvarigt kan få hjälp att lösa kriser och\r\nfrånträda ingångna avtal. Folkpartiet ifrågasätter alltså de\r\nföreslagna åtgärdernas tillräcklighet och lämplighet och me-\r\nnar att propositionen bör avslås. SJ träder då i likvidation\r\nsenast den 15 september 2003, och en likvidator förordnas\r\nmed uppdrag att omstrukturera och sälja verksamheten under\r\nordnade förhållanden, konstaterar motionärerna.\r\nFolkpartiet anser att en fortsatt avreglering av järnvägstra-\r\nfiken medför stora fördelar - konkurrens gynnar kunder och\r\npå sikt sektorns modernisering. Erfarenheterna hittills av\r\nkonkurrensen vid länstrafikhuvudmännens upphandling är att\r\ntrafikkostnaderna kunnat sänkas avsevärt till nytta för såväl\r\nskattebetalarna som resenärerna, säger motionärerna. De an-\r\nser att samtliga järnvägssträckor skall konkurrensutsättas och\r\natt riksdagen skall uttala sig för en omedelbar avreglering av\r\nall gods- och persontrafik på järnväg. Banverket bör i sin\r\npolicy sträva efter att främja konkurrens på järnvägarna ge-\r\nnom att se till att fördelning av tåglägen genomförs på ett\r\nneutralt sätt, anför motionärerna.\r\nRegeringen bör alltså återkomma till riksdagen med ett för-\r\nslag till en strategi för rekonstruktion och försäljning av SJ,\r\nanför motionärerna. De anser att försäljningen bör genomfö-\r\nras så att konkurrensen inom järnvägstrafiken gynnas, med\r\nhänsyn till statens intäkter. Ett flertal av de åtgärder som be-\r\nrörs i propositionen, t.ex. kvittning av fordringar och skulder\r\nmellan SJ och affärsverket Statens järnvägar samt lösande av\r\nåtagandet att förse Rikstrafiken med fordon i upphandlad\r\ntrafik kan behöva genomföras i samband med rekonstruktio-\r\nnen, säger motionärerna. De anser att personalens övergång\r\ntill andra arbetsgivare måste underlättas och att frågor om hur\r\nägandet av fordon och underhållsverksamheten m.m. skall\r\nhanteras i samband med försäljningen måste lösas. Funktio-\r\nner inom SJ som kan anses hänga samman med det nationella\r\ntrafikförsörjningsansvaret för järnvägstrafiken bör överföras\r\ntill Rikstrafiken, som i framtiden bör ges ett utsträckt ansvar\r\nför att upphandla tågtrafik och ansvara för trafikförsörjningen\r\npå det interregionala spårnätet, föreslår motionärerna. De\r\nförordar att all tågtrafik skall upphandlas i konkurrens och att\r\nregeringen skall återkomma med eventuellt erforderliga för-\r\nslag till lagändringar. Som en konsekvens av att Rikstrafiken\r\nenligt motionärernas bedömning bör överta de uppgifter inom\r\nSJ som privata operatörer inte bör sköta bör Rikstrafikens\r\nuppdrag ses över och riktlinjerna förtydligas, så att konkur-\r\nrensneutralitet och affärsmässighet förstärks i upphandlingen\r\nav trafiktjänster i samtliga trafikslag under Rikstrafikens an-\r\nsvar, anför motionärerna avslutningsvis.\r\nI motion 2002/03:N13 (kd) yrkas - utöver avslag på proposi-\r\ntionen - att regeringen vidtar de åtgärder som anges i motio-\r\nnen för att stärka den finansiella ställningen i SJ. Fyra till-\r\nkännagivanden föreslås i motionen, nämligen om fordonsför-\r\nsörjningen för den svenska järnvägsmarknaden, om behovet\r\nav att se över Rikstrafikens medelstilldelning, om framtida\r\nupphandling av järnvägstrafik samt om en fortsatt avreglering\r\nav järnvägsmarknaden. Slutligen begärs att regeringen, i en-\r\nlighet med artikel 88.3 i fördraget om upprättandet av Euro-\r\npeiska gemenskapen, underrättar EG-kommissionen om de\r\nbeslutade åtgärderna för att stärka den finansiella ställningen\r\ni SJ och att regeringen skall återkomma till riksdagen med en\r\nredovisning av de genomförda åtgärderna för att förbättra den\r\nfinansiella ställningen i SJ i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\nMotionärerna yrkar avslag på propositionen av följande\r\nfem skäl:\r\n- Propositionen anses undermålig och otillräcklig som be-\r\nslutsunderlag för riksdagen. Den saknar, enligt motionärerna,\r\ni princip helt konsekvensanalyser, som enligt propositions-\r\nhandboken (Ds 1997:1) skall klargöra vilka alternativ som\r\nsammantaget ger de lägsta kostnaderna för berörda och sam-\r\ntidigt i minsta möjliga utsträckning belastar samhällsekono-\r\nmin och statsfinanserna.\r\n- Förslagen kan strida mot EU:s regler om statsstöd. Det\r\nfinns anledning att anta att flera av de av regeringen föreslag-\r\nna åtgärderna kan strida mot EU:s bestämmelser om stats-\r\nstöd, anser motionärerna. De menar att oavsett det föreslagna\r\nomstruktureringsprogrammet skall antagandet göras att kapi-\r\ntaltillskottet kan innebära statligt stöd på grund av SJ:s lång-\r\nvariga resultatproblem och att regeringen därför borde ha\r\nunderrättat EG-kommissionen.\r\n- Förslagen sägs snedvrida konkurrensen, genom att SJ\r\nmed hjälp av statliga medel ges ett försprång framför sina\r\nkonkurrenter och att SJ ges möjlighet till lån som andra ope-\r\nratörer inte kan få.\r\n- Förslagen anses otillräckliga och kortsiktiga, genom att\r\nförbise flera av de strukturella problem som finns på den\r\nsvenska järnvägsmarknaden och som kommer att fortsätta att\r\nskapa problem för SJ och andra operatörer.\r\n- Förslagen sägs förhindra en sund utveckling av järn-\r\nvägsmarknaden. Genom att hämma konkurrensen och inte ta\r\ntag i strukturproblem på den svenska järnvägsmarknaden,\r\nfrämst när det gäller fordonsförsörjningen, skapar regeringens\r\nförslag ett status quo och omöjliggör en sund utveckling av\r\njärnvägsmarknaden och en fortsatt avreglering, anför motio-\r\nnärerna.\r\nMotionärerna anser inte heller att det är ett hållbart alternativ\r\natt låta SJ gå i konkurs utan föreslår ett paket av åtgärder för\r\natt komma till rätta med den ekonomiska krisen i SJ. SJ:s\r\nkapitalbrist bör avhjälpas genom en eftergift av hela den lea-\r\nsingskuld som SJ har gentemot staten genom affärsverket\r\nStatens järnvägar - en eftergift som skall vara bunden till att\r\nSJ återlämnar samtliga leasade fordon till affärsverket, anför\r\nmotionärerna. Härigenom ges SJ en soliditet på nästan 40 %\r\nsamtidigt som bolaget befrias från den största affärsrisk som\r\ndet för närvarande tyngs av och för affärsverket uppstår ett\r\nnegativt eget kapital om drygt 2 000 miljoner kronor. Den\r\nlösning som Kristdemokraterna föreslår är att föredra framför\r\ndet kapitaltillskott på högst 1 855 miljoner kronor som re-\r\ngeringen föreslagit, eftersom den skapar möjligheter att vidta\r\nnödvändiga strukturförändringar samt överväga hur stor del\r\nav kostnaden för överbelåningen som skall finansieras av\r\nstaten och hur stor del som staten bör försöka finansiera via\r\nuthyrningsverksamhet, anser motionärerna. De framhåller att\r\nderas förslag även skapar konkurrensneutralitet mellan tåg-\r\noperatörerna. I motionen föreslås också att fyra olönsamma\r\ntrafikeringsåtaganden som för närvarande bedrivs på kom-\r\nmersiella villkor skall överlämnas för upphandling så att tra-\r\nfikstart kan ske i och med tidtabellsskiftet den 1 januari 2005.\r\nI och med att den största delen av de fordon som finns till-\r\ngängliga för persontrafik på den svenska järnvägsmarknaden\r\nföreslås bli återlämnade till affärsverket Statens järnvägar\r\nskapas förutsättningar för att lösa de problem som finns med\r\nfordonsförsörjningen, genom att alla bolag på lika villkor får\r\ntillgång till fordon samtidigt som SJ inte behöver bära kost-\r\nnader för outnyttjade fordon, anför motionärerna. De påpekar\r\natt förslaget även bidrar till att skapa förutsättningar för bil-\r\ndandet av ett från tågoperatörerna oberoende vagnbolag. För\r\natt ytterligare förbättra fordonsförsörjningen föreslås Rikstra-\r\nfiken ges möjlighet att som en av förutsättningarna när trafik\r\nskall upphandlas ange att vissa på förhand bestämda fordon\r\nskall användas. För att öka kvaliteten i upphandlingarna bör\r\nRikstrafiken vid framtida upphandlingar inte enbart ställa\r\nkrav på ett lågt pris utan även väga in sådana faktorer som\r\nservice, kvalitet, personaldimensionering samt personalens\r\nkompetensutveckling och försäkra sig om att anbuden bygger\r\npå gällande kollektivavtal och beaktar krav som ställs i ar-\r\nbetsmiljöarbetet, anför motionärerna. De menar att om Riks-\r\ntrafiken ges ett utökat uppdrag måste de ekonomiska förut-\r\nsättningarna förändras, antingen genom att via statsbudgeten\r\nanslå mer resurser till Rikstrafiken eller genom att Rikstrafi-\r\nken undersöker möjligheten att utfärda koncessioner.\r\nMotionärerna vill se en fortsatt avreglering av den svenska\r\njärnvägsmarknaden. De ser fram emot Järnvägsutredningens\r\nslutbetänkande som skall avlämnas i november 2003 och\r\nhoppas att regeringen så snart som möjligt efter remissbe-\r\nhandlingen lämnar ett förslag till en avreglering av den\r\nsvenska järnvägsmarknaden. En förutsättning för att skapa en\r\nväl fungerande järnvägsmarknad är att staten även i framtiden\r\ntar ansvar för säkerheten och den grundläggande infrastruktu-\r\nren, anför motionärerna. De tror på en framtida järnvägs-\r\nmarknad där olika operatörer konkurrerar om resenärerna på\r\nlika villkor, varvid en modell med s.k. slottider kan vara en\r\nmöjlig lösning, sannolikt kombinerad med någon typ av kon-\r\ncessioner.\r\nBåde de åtgärder som regeringen föreslår och de som före-\r\nslås i motionen kan utgöra statsstöd enligt EU:s regler, säger\r\nmotionärerna. De anser därför att regeringen bör underrätta\r\nEG-kommissionen om de åtgärder riksdagen beslutar om.\r\nRegeringen bör vidare, senast den 3 maj 2004, i en skrivelse\r\ntill riksdagen redovisa de åtgärder som regeringen vidtagit för\r\natt stärka den finansiella ställningen för SJ och vilka konse-\r\nkvenser dessa fått för bolaget och bolagets anställda samt\r\nvilka återverkningar åtgärderna haft på järnvägsmarknaden i\r\nstort, inbegripet de konkurrerande tågoperatörerna, fordons-\r\nförsörjningen, Rikstrafikens och affärsverkets ekonomi och\r\norganisation samt för resenärerna, anför motionärerna avslut-\r\nningsvis.\r\nAv den tidigare redovisningen framgår att det också i den\r\nfjärde och sista motionen - motion 2002/03:N14 (c) - yrkas\r\navslag på propositionen. Vidare begärs två tillkännagivanden,\r\nnämligen om att regeringen bör återkomma med en ny propo-\r\nsition om SJ:s behov av förstärkt ägarkapital och långsiktiga\r\nfinansiering samt om att regeringen i samband med en sådan\r\nproposition skall redovisa och belysa villkoren för och inrikt-\r\nningen av den framtida svenska järnvägsmarknaden både vad\r\ngäller person- och godstransporter. Slutligen begärs att riks-\r\ndagen skall besluta att en oberoende granskning av hur staten\r\nskött sitt ägande i SJ skall tillsättas.\r\nPropositionen belyser dåligt de konsekvenser för järnvägs-\r\noch transportmarknaderna och för SJ:s konkurrenter och\r\nsamarbetspartner som förslagen ger upphov till, anför motio-\r\nnärerna. De menar att privata företag som är aktiva på de\r\nsvenska järnvägs- och transportmarknaderna kommer att\r\nmissgynnas om kapitaltillskottet genomförs utan marknads-\r\nmässiga krav på avkastning och återbetalning och på det sätt\r\nregeringen föreslår. Motionärerna anser att det bör finnas\r\nflera långsiktigt stabila aktörer på järnvägsmarknaden för\r\npersontrafik och att SJ skall vara en av dem. Regeringen har\r\ninte redovisat sin syn på den framtida järnvägsmarknaden i\r\nSverige, konstaterar motionärerna och befarar att avsaknaden\r\nav detta kan innebära att regeringen, Vänsterpartiet och Mil-\r\njöpartiet tar ställning för att den nuvarande strukturen på\r\njärnvägsmarknaden skall konserveras. Regeringen förklarar\r\ninte heller sina framtida intentioner för SJ som företag, säger\r\nmotionärerna och undrar vilka garantier det finns för att SJ\r\ninte återkommer med önskemål om ytterligare medel. Det är\r\nangeläget att de framtida riskerna blir tydligare beskrivna,\r\nanför motionärerna. De anser att riksdagen inte kan fatta be-\r\nslut baserat på det underlag som föreligger utan att det krävs\r\nett bättre beslutsunderlag.\r\nI propositionen saknas en redovisning av regeringens syn\r\npå framtidens svenska järnvägsmarknad och av regeringens\r\nlångsiktiga planer för SJ som företag, säger motionärerna. De\r\nanser att en ny proposition därför bör läggas fram för riksda-\r\ngen om SJ:s framtid samt villkoren och inriktningen för den\r\nframtida svenska järnvägsmarknaden. Detta kan komma att\r\ninnebära att SJ:s aktiekapital inte återställs till den 15 sep-\r\ntember 2003. Skulle så vara fallet kan dock staten genom\r\ngaranti utfästa betalningsansvar för perioden efter tidsfristens\r\nutgång, vilket skulle skapa utrymme för framtagande av un-\r\nderlag för ett långsiktigt hållbart riksdagsbeslut, anför motio-\r\nnärerna.\r\nOm de prognoser som regeringen räknar med uppfylls,\r\nbl.a. avseende en avkastning om 13 % på eget kapital, torde\r\nett ägande i SJ vara attraktivt för fler än den svenska staten,\r\nsäger motionärerna. De anser därför att möjligheterna att\r\nbredda ägandet i SJ bör ses över. Motionärerna förespråkar\r\natt SJ:s ensamrätt på lönsamma sträckor i den interregionala\r\ntrafiken skall upphöra till förmån för en stegvis konkurrens-\r\nutsatt trafik. Eftersom SJ inte har ett samhällsansvar att ga-\r\nrantera järnvägstrafiken i hela landet är det ingenting som\r\nsäger att SJ i sin helhet behöver ägas av svenska staten, me-\r\nnar motionärerna. Även möjligheterna att sälja ut hela eller\r\ndelar av företaget Green Cargo bör belysas, eftersom företa-\r\nget inte har något speciellt samhällsansvar, anser motionärer-\r\nna. De påpekar att en sådan försäljning skulle kunna frigöra\r\nkapital för satsningar i SJ. En annan möjlig väg att gå för att\r\nrädda SJ kan, enligt motionärerna, vara att den leasingskuld\r\nsom SJ har efterskänks. Det statliga stödet till SJ måste förses\r\nmed villkor, inte minst för att minimera de negativa konse-\r\nkvenserna för SJ:s konkurrenter, anför motionärerna. De an-\r\nser att ett krav måste vara att de medel som staten tillskjuter\r\nskall återbetalas och att SJ inte bör få behålla ensamrätten på\r\ndelar av den lönsamma interregionala trafiken. Motionärerna\r\nföreslår vidare att regeringen skall lägga fram ett förslag till\r\nhur en stegvis övergång till konkurrensutsatt persontrafik på\r\nalla järnvägslinjer skall gå till, samtidigt som en tillfredsstäl-\r\nlande trafikförsörjning i hela landet kan säkras. Regeringen\r\nbör därför i samband med en ny proposition om SJ:s framtid\r\nredovisa och belysa villkoren och inriktningen för den fram-\r\ntida svenska järnvägsmarknaden både vad gäller person- och\r\ngodstransporter, anför motionärerna.\r\nDet är uppenbart att SJ - både som aktiebolag och tidigare\r\nsom statligt affärsverk - har skötts på ett sådant sätt att de\r\nnuvarande problemen uppstått, säger motionärerna. De anser\r\natt regeringen inte har klarat av att utöva statens ägande på ett\r\nklokt och långsiktigt sätt, till förfång för SJ som företag, re-\r\nsenärerna, skattebetalarna och andra företag som konkurrerar\r\npå de svenska järnvägs- och transportmarknaderna. Reger-\r\ningen har tillsatt en etikkommission för att granska det pri-\r\nvata näringslivet men inte någon kommission för att granska\r\netiken i de statliga bolagen, konstaterar motionärerna. De\r\nhävdar att det dock har visat sig att statliga bolag i många fall\r\nagerar på ett sämre sätt än det privata näringslivet. För att\r\nundvika detta föreslår motionärerna att en oberoende gransk-\r\nning av hur staten skött sitt ägande i SJ skall genomföras.\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\nAkten i ärendet\r\nUtskottet begärde under motionstiden in akten rörande propo-\r\nsitionen om SJ från Näringsdepartementet. Materialet i akten,\r\nsom är sekretessbelagt hos departementet, inkom till utskottet\r\ntre dagar före motionstidens utgång och har därefter - med\r\nfortsatt sekretess - varit tillgängligt för utskottets ledamöter\r\noch suppleanter. I materialet ingår främst underlag från den\r\nexterna ekonomiska och juridiska expertis som departementet\r\nanlitat i utredningsarbetet, nämligen Price Waterhouse Coo-\r\npers AB och Mannheimer Swartling Advokatbyrå.\r\nTrafikutskottets yttrande\r\nNäringsutskottet har berett trafikutskottet möjlighet att yttra\r\nsig över propositionen och de motioner som väckts med an-\r\nledning av propositionen. Trafikutskottet redovisar i sitt ytt-\r\nrande (2002/03:TU7y, se bilaga 2) den transportpolitiska\r\nbakgrunden och de olika beslut som riksdagen fattat på det\r\ntrafikpolitiska området. När det gäller bolagiseringen av SJ\r\nerinras om att trafikutskottet i ett betänkande våren 2002 (bet.\r\n2001/02:TU14) - med anledning av regeringens redogörelse\r\nför bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar (skr.\r\n2001/02:141) - framhöll att det är viktigt att ett effektivt och\r\nlångsiktigt hållbart transportsystem åstadkoms. Detta förut-\r\nsätter bl.a. en konkurrenskraftig järnvägstrafik för både per-\r\nsoner och gods. Järnvägens infrastruktur måste utvecklas och\r\njärnvägstrafiken anpassas till kundernas behov och trafiken\r\nmåste också vara företagsekonomiskt lönsam för järnvägs-\r\noperatörerna, anförde trafikutskottet vidare.\r\nTrafikutskottet påpekade vidare i betänkandet att målet\r\nmed bolagiseringen av SJ var att skapa effektiva och lön-\r\nsamma järnvägsföretag som kan konkurrera på lika villkor\r\nmed övriga operatörer på marknaden och som kan garantera\r\nkunderna en bra och prisvärd service inom järnvägstransport-\r\nområdet, samtidigt som de kan ge en affärsmässig avkastning\r\npå det kapital som ägaren tillskjutit. För det första verksam-\r\nhetsåret, år 2001, konstaterade utskottet dock att såväl SJ som\r\nGreen Cargo AB visade ekonomiska underskott. Trafikut-\r\nskottet noterade också att företagens skuldsättningsgrader\r\nhade ökat - SJ redovisade t.ex. en soliditet på 8,7 %, vilket\r\nenligt bolagets årsredovisning för år 2001 innebar en hög\r\nfinansiell risk. Trafikutskottet framhöll mot denna bakgrund\r\natt fortsatta underskott försämrar företagens utvecklingsmöj-\r\nligheter och riskerar på sikt även företagens möjligheter att\r\nfortleva utan kapitaltillskott samt underströk att det är ange-\r\nläget med en omsorgsfull uppföljning och utvärdering av de\r\nnya SJ-företagens ekonomiska utveckling.\r\nI sitt yttrande till näringsutskottet framhåller trafikutskottet\r\ninledningsvis att propositionen bör ligga till grund för ett\r\nställningstagande från riksdagens sida och att näringsutskottet\r\ndärmed bör avstyrka motionerna 2002/03:N16 (m), 2002/03:\r\nN15 (fp), 2002/03:N13 (kd) och 2002/03:N14 (c) i de delar\r\ndär det yrkas avslag på propositionen. I en avvikande mening\r\n(m, fp, kd, c) anförs att propositionen är undermålig. Reger-\r\ningens beslutsunderlag anses otillfredsställande med hänsyn\r\ntill de föreslagna stödåtgärdernas omfattning och konsekven-\r\nserna för järnvägs- och transportmarknaden som helhet. Pro-\r\npositionen saknar också erforderliga konsekvensanalyser, och\r\nbeslutsunderlaget ger inte stöd för slutsatsen att de föreslagna\r\nåtgärderna är tillräckliga för att lösa SJ:s strukturella och fi-\r\nnansiella problem, sägs det. Förslagen anses vidare kunna\r\nstrida mot EU:s regler om statsstöd samtidigt som åtgärderna\r\nsnedvrider konkurrensen på järnvägsmarknaden. Näringsut-\r\nskottet bör därför avstyrka propositionen i dess helhet, sägs\r\ndet i den avvikande meningen.\r\nEnligt trafikutskottets mening har staten ett transportpoli-\r\ntiskt ansvar för att en hållbar transportutveckling byggd på en\r\nväl fungerande järnvägstrafik skall kunna uppnås i landet i\r\nenlighet med det transportpolitiska beslut riksdagen fattade år\r\n1998. Staten har också som ägare ett särskilt ansvar för att SJ\r\nskall kunna fullgöra sina uppgifter mot landets tågresenärer\r\noch kunder. Det vore därför enligt trafikutskottets mening\r\ninte hållbart att försätta SJ i likvidation. Trafikutskottet anser\r\ndet viktigt att åtgärder för att stärka den finansiella ställning-\r\nen i SJ görs med utgångspunkt från resenärernas intresse, de\r\ntransportpolitiska effekterna samt statsfinansiella och andra\r\nekonomiska hänsyn. Valet av åtgärder för att rekonstruera SJ\r\nbör vidare stå i samklang med de ställningstaganden som kan\r\nbli följden av den pågående järnvägsutredningen (se vidare i\r\ndet följande) som har till uppgift att bl.a. analysera möjliga\r\nutvecklingsvägar för såväl person- som godstrafiken på järn-\r\nväg. I utredarens uppdrag ingår att överväga flera av de frå-\r\ngor som förs fram i motionerna om bl.a. järnvägstrafikens\r\nreglering, fordonsförsörjning och trafikupphandling. Fortsatta\r\növerväganden om järnvägstrafikens framtida utveckling bör,\r\nenligt trafikutskottets mening, grundas på ett omsorgsfullt\r\nutredningsarbete. Trafikutskottet anser därför inte att det är\r\nlämpligt att riksdagen i detta sammanhang tar ställning till de\r\nolika förslag som förts fram om järnvägstrafikens reglering,\r\nfordonsförsörjning, trafikupphandling m.m. I avvaktan på att\r\ndet pågående utredningsarbetet slutförs bör därför aktuella\r\nmotionsförslag avstyrkas.\r\nSammanfattningsvis har trafikutskottet ingen erinran mot\r\nregeringens förslag och anser att näringsutskottet bör tillstyr-\r\nka propositionen och avstyrka motionerna i motsvarande de-\r\nlar.\r\nI fyra avvikande meningar redovisar företrädarna för Mo-\r\nderata samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och\r\nCenterpartiet sina respektive ställningstaganden i frågan om\r\nåtgärdsförslag.\r\nFörslag avseende kapitalstruktur i statliga bolag\r\nSom sägs i den här aktuella propositionen föreslås finansie-\r\nringen av kapitaltillskottet till SJ ske genom den i 2003 års\r\nekonomiska vårproposition (prop. 2002/03:100) föreslagna\r\nramen för kapitalinsatser i av staten hel- eller delägda aktie-\r\nbolag. Finansutskottet har i sitt nyligen justerade betänkande\r\n2002/03:FiU21 tillstyrkt förslaget med vissa modifieringar.\r\nTvå reservationer (m, fp, c; kd) har avlämnats. Riksdagen\r\ndebatterar ärendet den 11 juni 2003 och kommer att fatta be-\r\nslut i frågan innan det här aktuella betänkandet dagen därpå\r\nblir föremål för beslut i kammaren.\r\nUtfrågning om SJ:s ekonomiska situation\r\nNärings-, finans- och trafikutskotten genomförde i december\r\n2002 en gemensam, icke offentlig, utfrågning av näringsmi-\r\nnister Leif Pagrotsky om SJ:s ekonomiska situation. Bak-\r\ngrunden var den kontrollbalansräkning som SJ hade upprättat\r\noch som visade att det egna kapitalet understeg hälften av det\r\nregistrerade aktiekapitalet. Näringsministern redovisade vid\r\nutfrågningen det arbete som igångsatts inom departementet.\r\nGranskning av upphandlingen av trafiken på\r\nVästkustbanan\r\nKonstitutionsutskottet granskade våren 2001 Näringsdepar-\r\ntementets ansvar kring upphandlingen av trafiken på Väst-\r\nkustbanan. Sedan SJ år 1998 förklarat att trafiken på stom-\r\njärnvägen Göteborg-Malmö inte kunde bedrivas på kommer-\r\nsiella grunder uppdrog regeringen åt Delegationen för köp av\r\nviss kollektivtrafiktrafik att överväga om en upphandling var\r\nnödvändig för att säkerställa att den långväga persontågstra-\r\nfiken på Västkustbanan mellan Göteborg och Malmö skulle\r\nkunna upprätthållas på tidigare nivå. Upphandlingen skulle\r\nske i konkurrens. I december 1998 redovisades resultatet av\r\nuppdraget för regeringen tillsammans med ett preliminärt\r\navtal med Västkustpendeln, sedermera Sydvästen AB. Avta-\r\nlet godkändes av regeringen i februari 1999 och avsåg trafik\r\nunder år 2000. SJ kom sedan att återta trafiken i maj 2000.\r\nEnligt konstitutionsutskottets bedömning fick det anses\r\nklarlagt att SJ enligt den då gällande regleringen efter avtals-\r\ntidens utgång kunde återta trafiken, om SJ ansåg den kom-\r\nmersiellt motiverad, och det förelåg således inte något egent-\r\nligt utrymme för regeringen att pröva SJ:s affärsmässiga be-\r\ndömning. SJ:s inledande beslut om att trafiken inte var kom-\r\nmersiell fattades i förvissningen om att trafiken senare kunde\r\nåtertas. Ett förutseende agerande och tydlig information om\r\nregelverk och avsikter skulle dock, menade konstitutionsut-\r\nskottet, ha kunnat förhindra Sydvästens stora problem med\r\nverksamheten på Västkustbanan. Enligt utskottets mening\r\nförtjänade bristerna i detta avseende kritik. Granskningen\r\nföranledde inte något uttalande i övrigt från konstitutionsut-\r\nskottets sida. I en reservation (m, kd, c, fp) ansågs vid en\r\nsamlad bedömning att den dåvarande näringsministern Björn\r\nRosengren inte kunde undgå kritik.\r\nInterpellationsdebatt om öppenheten i de statliga\r\nföretagen\r\nNäringsminister Leif Pagrotsky besvarade nyligen en inter-\r\npellation (ip. 2002/03:278) av Mikael Odenberg (m) om öp-\r\npenheten i de statliga företagen. Interpellanten hade bl.a.\r\nställt frågan om vilka åtgärder ministern avser att vidta för att\r\nöka riksdagsledamöternas insyn i de statliga bolagen. I inter-\r\npellationen hänvisades till närings-, trafik- och finansutskot-\r\ntens tidigare nämnda gemensamma utfrågning om situationen\r\ni SJ i december 2002 och den fram till den tidpunkten icke\r\noffentliggjorda kontrollbalansräkning som upprättats av bola-\r\nget. Interpellanten ansåg att ett sådant hemlighetsmakeri för-\r\nsvårar för riksdagsledamöter att få tillgång till det underlag\r\nsom finns för olika förslag till beslut och att därmed riks-\r\ndagsledamöternas möjligheter att fullgöra sin uppgift som\r\nombud för ägarna - svenska folket - försvåras.\r\nI sitt svar anförde näringsministern - när det gällde frågan\r\nom riksdagsledamöternas insyn i de statliga bolagen - att\r\nriksdagen och dess utskott kan ta del av alla uppgifter hos\r\nRegeringskansliet rörande statliga bolag, även sådana upp-\r\ngifter som omfattas av sekretess. Regeringskansliet ansvarar\r\nför förvaltningen av aktiebolag som lyder under aktiebolags-\r\nlagen, konstaterade näringsministern. Samtidigt gäller att\r\nflertalet bolag är konkurrensutsatta och därför måste ges\r\nmöjlighet att verka på samma villkor som sina konkurrenter.\r\nDärför förekommer det att handlingar som innehåller affärs-\r\nhemligheter hemligstämplas, uppgav näringsministern och\r\ndeklarerade att han inte har för avsikt att verka för att denna\r\nordning skall ändras.\r\nRiksdagens revisorers förstudie av SJ:s ekonomi\r\nRiksdagens revisorer beslöt i februari 2003 - på förslag av\r\nMikael Odenberg (m) och Elizabeth Nyström (m) - att\r\ngenomföra en förstudie av SJ:s ekonomi. Ställning till den\r\ngenomförda förstudien kommer att tas av revisorerna i ple-\r\nnum den 5 juni 2003.\r\nJärnvägsutredningen\r\nBeträffande förslagen i motionerna om den fortsatta utveck-\r\nlingen av järnvägsmarknaden - som inte är föremål för något\r\nförslag till riksdagsbeslut i propositionen och som tillhör tra-\r\nfikutskottets beredningsområde - kan noteras att regeringen\r\nvåren 2001 tillkallade en särskild utredare, f.d. generaldirek-\r\ntören Jan Brandborn, med uppdrag att göra en bred översyn\r\nav organisationen och lagstiftningen inom järnvägssektorn\r\n(dir. 2001:48 och 2002:128). I uppdraget ingår bl.a. att med\r\nutgångspunkt i konsumentintresset beskriva förutsättningarna\r\nför och analysera effekterna av en fortsatt utveckling av kon-\r\nkurrensen inom den nationella persontrafiken på järnväg.\r\nUtredaren skall analysera olika modeller för en utvecklad\r\nkonkurrens samt i sin slutliga bedömning förorda ett alterna-\r\ntiv. Analysen kan exempelvis avse en total avreglering eller\r\nolika former av koncessioner. Den rapport som tagits fram av\r\nSJ (Marknadsmodeller för persontrafik på järnväg) och det\r\nförslag till indelning i koncessionsområden som redovisats i\r\nbetänkandet Rikstrafiken - en ny myndighet (SOU 1999:57)\r\nkan utgöra utgångspunkter för analysen. Det står dock utreda-\r\nren fritt att välja de modeller som han anser bör analyseras\r\nnärmare. Den förordade modellen bör om möjligt redovisa en\r\nstegvis utveckling av konkurrensen. I denna del av uppdraget\r\ningår även att se över myndighetsstrukturen inom järnvägs-\r\nsektorn.\r\nUtredaren avlämnade våren 2002 ett delbetänkande, Rätt\r\npå spåret (SOU 2002:48), i vilket redovisas förslag till de\r\nförfattnings- och organisationsförändringar som är lämpliga\r\nför att genomföra direktiven i det s.k. järnvägspaketet (ett\r\nantal olika EU-direktiv). Slutbetänkande skall avlämnas den\r\n14 november 2003.\r\nEU:s statsstöds- och konkurrensregler\r\nFrågan om förenligheten av regeringens förslag med EU:s\r\nstatsstöds- och konkurrensregler berörs i propositionen och i\r\nmotionerna. Reglerna om statligt stöd återfinns i EG-\r\nfördragets artiklar 87-89. Enligt artikel 87.1 är - om inte an-\r\nnat föreskrivs i fördraget - stöd som ges av en medlemsstat\r\neller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som\r\nsnedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att\r\ngynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den\r\ngemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar\r\nhandeln mellan medlemsstaterna. I artikel 88.3 anges att\r\nkommissionen skall underrättas i så god tid att den kan yttra\r\nsig om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder. Om\r\nden anser att någon sådan plan inte är förenlig med den ge-\r\nmensamma marknaden enligt artikel 87, skall den utan\r\ndröjsmål inleda visst angivet förfarande (enligt artikel 88.2).\r\nMedlemsstaten i fråga får inte genomföra åtgärden förrän\r\ndetta förfarande lett till ett slutgiltigt beslut. Det nyssnämnda\r\nförfarandet innebär att om kommissionen, efter att ha gett\r\nberörda parter tillfälle att yttra sig, finner att stöd som lämnas\r\nav en stat eller med statliga medel inte är förenligt med den\r\ngemensamma marknaden enligt artikel 87, eller att sådant\r\nstöd missbrukas, skall den besluta om att staten i fråga skall\r\nupphäva eller ändra dessa stödåtgärder inom den tidsfrist som\r\nkommissionen fastställer.\r\nMed hänvisning till den s.k. marknadsekonomiska investe-\r\nrarprincipen gör regeringen, som redovisas i propositionen,\r\nbedömningen att det föreslagna kapitaltillskottet till SJ och\r\nden föreslagna låneramen i Riksgäldskontoret inte utgör\r\nstatsstöd. Den marknadsekonomiska investerarprincipen be-\r\nhandlas i kommissionens meddelande (OJ/C/307) från den 13\r\nnovember 1993. Enligt detta meddelande är det nödvändigt\r\natt i varje enskilt fall fastställa om statliga kapitaltillskott till\r\nstödmottagande företag görs på samma sätt som en privat\r\naktör skulle göra, eller om statens medverkan tvärtom är mo-\r\ntiverad av offentliga intressen och därmed bör anses som ett\r\nslags statligt ingrepp i form av myndighetsutövning. När all-\r\nmänna medel lämnas till ett visst företag måste alltså en be-\r\ndömning göras huruvida en privat investerare skulle ha\r\nhandlat på samma sätt. Det investerade kapitalet skall i sådant\r\nfall förväntas ge normal avkastning i form av utdelningar\r\neller värdeökningar på investeringen.\r\nNäringsdepartementet inlämnade till EG-kommissionen\r\nden 12 maj 2003 ett underlag med information om de före-\r\nslagna åtgärderna. Detta material, som är hemligstämplat,\r\növerlämnade departementet till utskottet med fortsatt hemlig-\r\nstämpling. Hemligstämplingen av Näringsdepartementets\r\nmissivskrivelse till kommissionen hävdes senare, den 20 maj\r\n2003, av departementet.\r\nDet kan också nämnas att Företagarnas Riksorganisation i\r\nmaj 2003 inlämnade ett klagomål i frågan till kommissionen.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nInledning\r\nUtskottet behandlar först frågan om avslag på propositionen,\r\ndärefter frågan om åtgärder för att stärka den finansiella ställ-\r\nningen i SJ och slutligen frågan om den fortsatta avreglering-\r\nen av järnvägsmarknaden.\r\nAvslag på propositionen\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avvisa motioner med förslag om avslag på\r\npropositionen. Det underlag som presenteras i propositio-\r\nnen är, enligt utskottets mening, tillräckligt som underlag\r\nför ett riksdagsbeslut. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).\r\nI de fyra motioner som väckts med anledning av propositio-\r\nnen föreslås att regeringens förslag skall avslås, bl.a. med\r\nhänvisning till att beslutsunderlaget anses bristfälligt. Ut-\r\nskottet delar inte denna ståndpunkt utan anser att propositio-\r\nnen bör ligga till grund för ett riksdagsbeslut. Det underlag\r\nsom redovisas i propositionen är, enligt utskottets mening, till\r\nfyllest. Som redovisats har utskottet också haft tillgång till\r\nhela den akt i ärendet som finns hos Näringsdepartementet.\r\nUtskottet behandlar här endast de rena avslagsyrkandena i\r\nmotionerna och går därför inte närmare in på de olika om-\r\nständigheter som det hänvisas till i motionerna, t.ex. frågan\r\nom de föreslagna åtgärdernas förenlighet med EU:s konkur-\r\nrens- och statstödsregler. Till dessa frågor återkommer ut-\r\nskottet i nästföljande avsnitt.\r\nMed det anförda avstyrker näringsutskottet - i likhet med\r\ntrafikutskottet - motionerna i berörda delar.\r\nÅtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör besluta om genomförande av de åtgärder för\r\natt stärka den finansiella ställningen i SJ som föreslås i\r\npropositionen och som omfattar bl.a. ett kapitaltillskott om\r\nhögst 1 855 miljoner kronor och en låneram i Riksgälds-\r\nkontoret om 2 000 miljoner kronor under perioden 2004-\r\n2007. Liksom trafikutskottet delar näringsutskottet regering-\r\nens bedömning att åtgärder måste vidtas för att reda upp\r\nden ekonomiska krisen i SJ.\r\nSom tidigare redovisats upprättade styrelsen i SJ i december\r\n2002 en kontrollbalansräkning som visade att det egna kapi-\r\ntalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Vid\r\nen extra bolagsstämma den 15 januari 2003 beslöt ägaren,\r\nstaten, att ta i anspråk den stipulerade fristen om 8 månader\r\nför att undersöka möjligheterna att återställa kapitalet i SJ.\r\nAktiekapitalet måste alltså vara återställt senast den 15 sep-\r\ntember 2003.\r\nStaten har ett transportpolitiskt ansvar för att en hållbar\r\ntransportutveckling, byggd på en väl fungerande järnvägstra-\r\nfik, skall kunna uppnås i landet i enlighet med det transport-\r\npolitiska beslut som riksdagen fattade år 1998, anförs det i\r\nyttrandet från trafikutskottet. Näringsutskottet delar denna\r\nåsikt. Regeringens vision och målsättning för SJ är, som\r\nnämnts, att bolaget skall vara ett modernt reseföretag som i\r\nalla avseenden och uthålligt agerar affärsmässigt och kom-\r\nmersiellt. Inom ramen för denna målsättning är uppdraget till\r\nSJ att fullfölja den tidigare påbörjade renodlingen av företa-\r\nget till kärnverksamheten.\r\nSJ:s nya ledning har under år 2002 utarbetat en strategi och\r\nlanserat ett antal resultatförbättringsåtgärder. Strategiarbetet\r\nhar bl.a. utmynnat i en om-arbetad affärsplan för perioden\r\n2003-2007 och en ny organisation. Både kraftig tillväxt och\r\nförbättrade marginaler skall uppnås under affärsplaneperio-\r\nden, samtidigt som ett omfattande kulturförändringsarbete\r\nskall bedrivas för att SJ skall bli mer marknadsmässigt. SJ\r\npresenterade nyligen ett program som syftar till att förbättra\r\nresultatet med 700 miljoner kronor, så att lönsamhetskraven\r\nuppnås senast år 2006.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning att åtgärder måste\r\nvidtas för att reda upp den ekonomiska krisen i SJ. Framtids-\r\nutsikterna för järnvägen som sådan får sägas vara goda. Där-\r\nmed bör det finnas förutsättningar för att SJ som företag skall\r\nkunna få en gynnsam utveckling. Utskottet kan därför inte se\r\nförslag om en likvidation av SJ eller en omedelbar försäljning\r\nav SJ - som förordas i några motioner - som rimliga alterna-\r\ntiv utan snarare som utslag av oansvarig oppositionspolitik.\r\nStaten bör fortsätta att utöva sitt ägaransvar på ett ansvarsfullt\r\nsätt. Utskottet vill i detta sammanhang något beröra det som\r\nsägs i motionerna om att inga alternativ till de föreslagna\r\nåtgärderna diskuteras, att problem- och konsekvensanalyser\r\ninte redovisas, att kapitaltillskottet inte är förenat med villkor\r\noch att det finns en risk för att en norm etableras med inne-\r\nbörden att statliga företag som beter sig oansvarigt kan få\r\nhjälp. I propositionen berörs alternativet att låta SJ gå i likvi-\r\ndation. Regeringen anser dock, som redovisats, att det är vik-\r\ntigt att det finns en stabil, långsiktig aktör på marknaden för\r\npersontrafik på järnväg i Sverige och bedömer att det vore till\r\navsevärd nackdel för hela persontransportsystemet om SJ\r\nskulle träda i likvidation. En likvidation skulle även innebära\r\nen förlust av tidigare genomförda investeringar, och reger-\r\ningen bedömer därför att detta inte är ett alternativ. Utskottet\r\ndelar helt dessa bedömningar. Kapitaltillskottet kan vidare\r\ninte anses vara villkorslöst - staten ställer som ägare krav på\r\navkastning och soliditet. Utskottet vill understryka att det här\r\naktuella kapitaltillskottet inte på något sätt är att se som ett\r\nuttryck för en ändrad inriktning i statens ägarpolicy när det\r\ngäller statliga företag.\r\nFrågan om de föreslagna åtgärdernas förenlighet med EU:s\r\nkonkurrens- och statsstödsregler behandlas i propositionen.\r\nUtskottet har i det föregående redogjort för de bestämmelser\r\noch direktiv som är aktuella. Regeringen gör, som redovisats,\r\nbedömningen - enligt den s.k. marknadsekonomiska investe-\r\nrarprincipen - att åtgärderna inte är att anse som statsstöd.\r\nRegeringen har också som nämnts informerat kommissionen\r\nom denna bedömning och lämnat in ett underlag som närmare\r\nredogör för de föreslagna åtgärderna. Utskottet finner ingen\r\nanledning att ifrågasätta den bedömning som regeringen gör.\r\nSyftet med åtgärderna är ju att SJ - när företagets finansiella\r\nställning har stärkts - skall ge utdelning till staten. Staten\r\nagerar alltså på motsvarande sätt som en privat investerare\r\nmed en långsiktig syn på sitt ägande skulle ha agerat.\r\nNär det gäller frågan om risken för att de föreslagna åtgär-\r\nderna leder till konkurrenssnedvridning vill utskottet under-\r\nstryka att SJ självfallet inte skall inta någon särställning på de\r\nmarknader där andra tågoperatörer är verksamma. SJ och\r\nandra transportföretag omfattas naturligtvis av samma strikta\r\nkonkurrensregler. Avkastningskraven skall upprätthållas.\r\nDet föreslagna kapitaltillskottet är, som redovisats, avsett\r\natt finansieras genom den i 2003 års ekonomiska vårproposi-\r\ntion (prop. 2002/03:100) föreslagna ramen för kapitalinsatser\r\ni av staten hel- eller delägda aktiebolag. Finansutskottet har i\r\nsitt nyligen justerade betänkande 2002/03:FiU21 tillstyrkt\r\nförslaget med vissa modifieringar. Riksdagen väntas fatta\r\nbeslut om nämnda ärende innan det här aktuella betänkandet\r\nblir föremål för beslut i kammaren. Utskottet utgår från att\r\nden kapitalstruktur från vilken tillskottet till SJ skall finansie-\r\nras är beslutad av riksdagen när beslut rörande åtgärderna för\r\natt stärka den finansiella ställningen i SJ skall fattas.\r\nI motionerna förs fram olika förslag som rör järnvägs-\r\nmarknadens organisering, t.ex. om Rikstrafikens uppdrag och\r\nfordonsförsörjningen. Detta är områden som inte är föremål\r\nför förslag till riksdagsbeslut i propositionen och som inte\r\nheller tillhör näringsutskottets utan trafikutskottets ansvars-\r\nområde. Som tidigare redovisats har Järnvägsutredningen i\r\nuppdrag att göra en bred översyn av organisationen och lag-\r\nstiftningen inom järnvägssektorn. I det slutbetänkande som\r\nutredaren skall presentera den 14 november 2003 kan de oli-\r\nka områden som berörs i motionerna förväntas bli behandla-\r\nde. Att riksdagen med olika beslut och tillkännagivanden\r\nskulle föregripa utredarens förslag och den därefter följande\r\nberedningen kan utskottet inte se någon anledning till. Denna\r\nståndpunkt intar också trafikutskottet i sitt yttrande. Frågan\r\nom fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden behandlas se-\r\nparat i nästföljande avsnitt.\r\nMed det anförda tillstyrker utskottet - i likhet med trafikut-\r\nskottet - propositionen i samtliga delar och avstyrker de här\r\naktuella motionsyrkandena.\r\nFortsatt avreglering av järnvägsmarknaden\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motionsyrkanden om en fortsatt av-\r\nreglering av järnvägsmarknaden. Utskottet konstaterar att\r\ndenna fråga inte är föremål för något förslag till riksdags-\r\nbeslut i propositionen och att den inte heller tillhör när-\r\ningsutskottets beredningsområde. Järnvägsutredningen be-\r\ndriver för närvarande ett utredningsarbete på området och\r\nkommer att avlämna sitt slutbetänkande i november 2003.\r\nRiksdagen bör inte föregripa detta arbete. Jämför reserva-\r\ntionerna 2 (m, fp, c) och 3 (kd).\r\nI alla de fyra motionerna med anledning av propositionen förs\r\nfram olika synpunkter och förslag rörande den framtida ut-\r\nvecklingen av järnvägsmarknaden och frågan om en fortsatt\r\navreglering. Även detta är frågor som inte är föremål för nå-\r\ngot förslag till riksdagsbeslut i propositionen och som inte\r\ntillhör näringsutskottets utan trafikutskottets beredningsom-\r\nråde. Som tidigare påpekats pågår ett utredningsarbete på\r\ndetta område inom Järnvägsutredningen. Med utgångspunkt i\r\nkonsumentintresset skall utredaren beskriva förutsättningarna\r\nför och analysera effekterna av en fortsatt utveckling av kon-\r\nkurrensen inom den nationella persontrafiken på järnväg.\r\nUtredaren skall analysera olika modeller för en utvecklad\r\nkonkurrens samt i sin slutliga bedömning förorda ett alterna-\r\ntiv. Analysen kan exempelvis avse en total avreglering eller\r\nolika former av koncessioner.\r\nUtskottet anser - i likhet med trafikutskottet - att det är\r\nsjälvklart att beslut om eventuell fortsatt avreglering av järn-\r\nvägsmarknaden måste baseras på ett gediget utredningsun-\r\nderlag. Järnvägsutredningen skall, som nämnts, lämna sitt\r\nslutbetänkande den 14 november 2003, varefter sedvanlig\r\nberedning kommer att ske. Att föregripa detta arbete genom\r\natt riksdagen nu skulle fatta något beslut rörande den framtida\r\nutvecklingen på järnvägsmarknaden skulle, anser utskottet,\r\nvara ansvarslöst och innebära en diskreditering av Järnvägs-\r\nutredningen.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet - i likhet med trafikut-\r\nskottet - de här aktuella motionsyrkandena.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nTrafikutskottets yttrande 2002/03:TU7y\r\nTill näringsutskottet\r\nInledning\r\nNäringsutskottet har den 29 april 2003 berett trafikutskottet\r\ntillfälle att yttra sig över proposition 2002/03:86 Åtgärder för\r\natt stärka den finansiella ställningen i SJ AB jämte följdmo-\r\ntioner. Med anledning av propositionen har följande motioner\r\nväckts:\r\n- 2002/03:N13 av Maria Larsson m.fl. (kd),\r\n-\r\n- 2002/03:N14 av Åsa Torstensson m.fl. (c),\r\n-\r\n- 2002/03:N15 av Eva Flyborg m.fl. (fp),\r\n-\r\n- 2002/03:N16 av Mikael Odenberg m.fl. (m).\r\n-\r\nPropositionen\r\nSJ AB är den största operatören av interregional persontrafik\r\npå järnväg i Sverige. Bolaget är helägt av svenska staten och\r\nbildades år 2001 när huvuddelen av verksamheten i affärs-\r\nverket Statens järnvägar bolagiserades.\r\nAv propositionen framgår att SJ AB befinner sig i en eko-\r\nnomisk kris. Mer än hälften av bolagets aktiekapital är för-\r\nbrukat. Enligt vad som sägs i propositionen har företaget inte\r\nnågot akut behov av likvida medel. I enlighet med bestäm-\r\nmelserna i aktiebolagslagen måste dock aktiekapitalet vara\r\nåterställt senast den 15 september 2003 för att undvika likvi-\r\ndation.\r\nRegeringen anser det är viktigt att det finns en stabil lång-\r\nsiktig aktör på marknaden för persontrafik på järnväg i Sveri-\r\nge och bedömer att det vore till avsevärd nackdel för hela\r\npersontransportsystemet om SJ AB skulle träda i likvidation.\r\nEn likvidation av företaget skulle, enligt vad som anförs i\r\npropositionen, innebära en förlust av tidigare genomförda\r\ninvesteringar och detta bedöms i nuvarande situation inte\r\nvara ett möjligt alternativ.\r\nEnligt regeringens vision och målsättning för SJ AB skall\r\nbolaget vara ett modernt reseföretag som i alla avseenden och\r\nuthålligt agerar affärsmässigt och kommersiellt. Lösningen på\r\nden ekonomiska kris som SJ AB befinner sig i måste göra\r\nbolaget ekonomiskt och affärsmässigt stabilt i ett längre per-\r\nspektiv. En sådan lösning skall, enligt propositionen, leda till\r\natt SJ AB kan konkurrera effektivt och på lika villkor på\r\nmarknaden. Bolaget måste även uppfylla sina ekonomiska\r\nmål genom att öka sina intäkter och förse sin ägare, svenska\r\nstaten, med marknadsmässig avkastning på investerat kapital.\r\nRegeringen framhåller att statens ägande i SJ AB är långsik-\r\ntigt och att bolaget därför bör ges ett kapitaltillskott för att\r\nföretaget skall vara livskraftigt och kunna utföra sin uppgift.\r\nMot denna bakgrund förordas att den svaga finansiella ställ-\r\nningen i SJ AB stärks genom följande åtgärder:\r\n1. SJ AB tilldelas ett kapitaltillskott på 1 555 miljoner kro-\r\nnor som i sin helhet används för amortering av skulder till\r\naffärsverket Statens järnvägar. För förvärv av fordonen\r\nför Mälardalstrafiken via egen balansräkning ges ett ka-\r\npitaltillskott om ytterligare 300 miljoner kronor. Reger-\r\ningen avser att innehålla det sistnämnda beloppet till dess\r\natt SJ AB utrett och redovisat sina ansträngningar att\r\nuppnå en operationell lease i stället för förvärv. Finansie-\r\nring av kapitaltillskottet föreslås ske genom den i 2003\r\nårs ekonomiska vårproposition föreslagna ramen för ka-\r\npitalinsatser i av staten hel- och delägda aktiebolag.\r\n2.\r\n3. Fordringar och vissa skulder mellan SJ AB och affärsver-\r\nket Statens järnvägar kvittas.\r\n4.\r\n5. SJ AB ges möjlighet att i samband med tidtabellskiftet\r\nden 1 januari 2006 överlämna två olönsamma trafikering-\r\nsåtaganden, som i dag bedrivs på kommersiella grunder,\r\ntill staten för bedömning om eventuell upphandling.\r\n6.\r\n7. SJ AB:s åtagande att förse Rikstrafiken med fordon tas\r\nbort på så sätt att fordon som används i av staten upp-\r\nhandlad trafik överlämnas till marknadsvärde till affärs-\r\nverket Statens järnvägar och därefter kvittas gentemot\r\nmotsvarande skuld till affärsverket Statens järnvägar.\r\n8.\r\n9. SJ AB ges en låneram i Riksgäldskontoret till marknads-\r\nmässiga villkor om 2 000 miljoner kronor för perioden\r\n2004-2007, vilket innebär en utökning av låneramen med\r\n1 000 miljoner kronor.\r\n10.\r\nMotionsförslag\r\nI motion 2002/03:N16 av Mikael Odenberg m.fl. (m) redovi-\r\nsas Moderaternas syn på bakgrunden till SJ AB:s nuvarande\r\nkris. Grunden till de nuvarande problemen anses vara att den\r\ngamla monopolkulturen levt kvar inom affärsverket SJ och -\r\nefter bolagiseringen - inom SJ AB. Därefter beskrivs den\r\nkritik som riktas mot regeringens nu föreliggande förslag.\r\nSom framhållits i motion 2002/03:Fi med anledning av\r\ntilläggsbudgeten i regeringens ekonomiska vårproposition är\r\nModeraterna kritiska till regeringens förslag om att en extra\r\nutdelning från de statligt ägda företagen förs till ett särskilt\r\nkonto i Riksgäldskontoret.\r\nPropositionen anses vara så knapphändig att Moderaterna\r\nifrågasätter om beredningskravet i 7 kap. regeringsformen är\r\nuppfyllt. I motionen framhålls att det undermåliga underlaget\r\nger uttryck för en bristande respekt gentemot riksdagen och\r\natt propositionen inte kan läggas till grund för ett riksdagsbe-\r\nslut. Propositionen lämnar dessutom ett stort antal viktiga\r\nfrågor obesvarade. Det gäller inte minst om SJ AB:s affärs-\r\nplaner är realistiska och om bedömningen av företagets ka-\r\npitalbehov är rimlig. Inte heller beskriver regeringen varför\r\ndet föreslagna alternativet har valts framför andra möjliga\r\nlösningar. Utan ett sådant underlag är det omöjligt för riksda-\r\ngen att skjuta till mångmiljardbelopp av skattebetalarnas\r\npengar.\r\nModeraterna menar att en långsiktig lösning på SJ AB:s\r\nproblem kräver en långsiktig strategi för tågtrafiken, och pre-\r\nsenterar en vision för tågtrafiken och SJ AB:s roll som bl.a.\r\ninnebär en avreglering av tågtrafiken och en avveckling av\r\ndet statliga ägandet i SJ AB.\r\nFolkpartiet liberalerna refererar i sin motion 2002/03:N15 av\r\nEva Flyborg m.fl. (fp) till motion 1999/2000:T11 (fp) som\r\nväcktes i samband med omvandlingen av Statens järnvägar\r\ntill aktiebolag där en rad principskäl anfördes mot statliga\r\nbolag, bland annat att staten skall sätta upp spelreglerna, men\r\ninte spela själv. I propositionen framkommer orsaker till SJ\r\nAB:s finansiella problem. Här menar Folkpartiet att riskerna\r\noch svårigheterna med att genomföra processen underskatta-\r\ndes och att man inte lyckades anpassa verksamheten till den\r\nnya verklighet i vilken den skulle bedrivas.\r\nInformation, som kan vara avgörande för riksdagens be-\r\ndömning av SJ AB:s finansiella ställning på längre sikt, be-\r\ndöms vara affärshemligheter inom bolaget och kan därför inte\r\ningå i det offentliga beslutsunderlaget. Propositionens be-\r\nslutsunderlag ger inte stöd för slutsatsen att de föreslagna\r\nåtgärderna är tillräckliga för att lösa SJ AB:s strukturella och\r\nfinansiella problem.\r\nFolkpartiet ifrågasätter därför åtgärderna och deras lämp-\r\nlighet och yrkar att propositionen bör avslås. SJ AB träder då\r\ni likvidation senast den 15 september 2003. I motionen menar\r\nFolkpartiet att det kommer att finnas tid till att förbereda om-\r\nstruktureringen och att ingen skall behöva oroa sig för att\r\ntågen slutar gå den 16:e september 2003. Av motionen fram-\r\ngår vidare att all tågtrafik bör avregleras och att regeringen\r\nbör återkomma med en strategi för rekonstruktion av försälj-\r\nning av SJ AB. Regeringen bör vidare, enligt motionen, se\r\növer Rikstrafikens uppdrag och flytta över uppgifter från SJ\r\nAB till Rikstrafiken.\r\nKristdemokraterna framhåller i motion 2002/03:N13 av Ma-\r\nria Larsson m.fl. (kd) att formerna för den statliga bolagsför-\r\nvaltningen måste förändras på ett sådant sätt att riksdagens\r\npartier kan ges en ökad insyn. Motionärerna kritiserar att\r\nriksdagens ledamöter endast tre dagar innan motionstiden\r\nlöpte ut fick bakgrundsmaterial överlämnat, som det ej fun-\r\nnits möjlighet att ta ställning till tidigare. I motionen riktas\r\nvidare kritik mot regeringen för dess förvaltning av statliga\r\nbolag i allmänhet och förvaltningen av SJ AB i synnerhet.\r\nBristen på ägarstyrning, ledning och kontroll från regeringens\r\nsida har varit omfattande, och inga effektiva insatser har\r\ngjorts från Näringsdepartementets sida för att få styrelsear-\r\nbetet att fungera eller för att skapa ett stabilt ledarskap i bola-\r\nget.\r\nI motionen yrkar Kristdemokraterna på avslag på regering-\r\nens proposition på grund av att de åtgärder regeringen före-\r\nslår är otillräckliga för att göra SJ AB ekonomiskt och af-\r\nfärsmässigt stabilt på ett konkurrensneutralt sätt. Dessutom\r\nanges att propositionen har stora brister och att den i princip\r\nhelt saknar de konsekvensanalyser som behövs för att riksda-\r\ngen skall kunna bedöma riktigheten i regeringens förslag.\r\nMotionen presenterar ett åtgärdspaket för att komma till rätta\r\nmed både SJ AB:s ekonomiska problem och de strukturpro-\r\nblem som finns på den svenska järnvägsmarknaden. I åt-\r\ngärdspaketet ingår bl.a. en eftergift av den leasingfordran\r\nsom staten, genom affärsverket Statens järnvägar, har på SJ\r\nAB, fortsatt avreglering av järnvägstrafiken, bildandet av ett\r\nfristående vagnbolag och riktlinjer för framtida trafikupp-\r\nhandling.\r\nI motion 2002/03:N14 av Åsa Torstensson m.fl. (c) menar\r\nCenterpartiet att med tanke på omfattningen och inriktningen\r\npå stödet samt på konsekvenserna för järnvägs- och trans-\r\nportmarknaden som helhet har regeringen presenterat ett för\r\ndåligt underlag för riksdagen att fatta beslut utifrån. Likaledes\r\nfinns det alltför dåligt beskrivet vad som egentligen är reger-\r\ningens avsikter med SJ AB och järnvägsmarknaden i det\r\nlängre perspektivet. Om riksdagen skall kunna fatta ett väl\r\növervägt beslut krävs ett bättre beslutsunderlag. Centerpartiet\r\nyrkar därför avslag på propositionen i dess nuvarande ut-\r\nformning och begär i stället att regeringen skall återkomma\r\nmed en ny proposition i ärendet.\r\nCenterpartiet föreslår att det i den nya propositionen ges\r\nmöjlighet att se över om det går att bredda ägandet i SJ AB\r\nsamt att regeringen belyser om det går att sälja delar av eller\r\nhela Green Cargo AB. Motionen lyfter även fram krav på en\r\nstegvis konkurrensutsättning av all persontrafik på den\r\nsvenska järnvägsmarknaden samt tydliga direktiv från ägaren\r\nom krav vad gäller affärsmässighet samt förväntningar på SJ\r\nAB:s verksamhet. Därutöver föreslår Centerpartiet att en obe-\r\nroende granskning genomförs av hur staten skött sitt ägande i\r\nSJ AB.\r\n\r\n\r\nUtskottet\r\nTransportpolitisk bakgrund\r\nÄnda från järnvägens början har byggande och drift av järn-\r\nvägar varit en angelägenhet för staten och därmed en politisk\r\nfråga. Som framgår av följande översiktliga sammanställning\r\nhar också järnvägstrafikens ekonomiska situation varit före-\r\nmål för återkommande riksdagsbeslut med ekonomiska re-\r\nkonstruktioner och införande av olika stödsystem. När det\r\ngäller synen på konkurrensen på järnvägsområdet har ut-\r\nvecklingen gått från ett utgångsläge med viss konkurrens\r\nmellan olika bandelar till en monopolsituation för att under\r\ndet senaste decenniet ersättas med ett ökat inslag av konkur-\r\nrens på spåren mellan olika järnvägsoperatörer.\r\nÅr 1845 fick Adolf Eugène von Rosen kungligt tillstånd\r\natt bygga järnvägar. Hans bristande möjlighet att klara fi-\r\nnansieringen av den nya tidens transportmedel var ett\r\nstarkt bidragande skäl till att riksdagen den 18 november\r\n1854 fattade beslut om att staten skulle anlägga fem\r\nstambanor i Sverige. De viktigaste motiven till statsba-\r\nnorna var näringspolitiska och samhällsekonomiska. I\r\nriksdagsbeslutet talas om behovet av ett statligt engage-\r\nmang för att \"undvika vingleri och planlöshet\" i järnvägs-\r\nbyggandet. Vad gäller järnvägens samhällsnytta anförde\r\nstatsutskottet i sitt utlåtande (nr 273/1854) följande:\r\nFör framtida möjligheten häraf, torde jernvägars anlägg-\r\nning med skäl kunna anses såsom ett nödvändigt villkor,\r\nhelst dessa i flera delar af landet utgöra det enda fullt än-\r\ndamålsenliga kommunikationsmedel. Dessutom måste\r\njärnvägar äfven för den inre rörelsen, inom ett med så\r\nskiljaktiga produkter begåfvadt rike, der, i vissa orter,\r\nkommunikationerna tidtals äro nästan afbrutna, medföra\r\nhögst väsentdliga fördelar, och åstadkommandet deraf\r\nalltså jemväl utgöra ett bland de angelägnaste och verk-\r\nsammaste medlen och villkoren för denna rörelses tiden-\r\nliga utveckling.\r\nResultatet av järnvägsfrågornas behandling i riksdagen blev\r\natt stambanorna skulle bekostas, ägas och förvaltas av staten\r\nmedan ansvaret för byggande av mindre järnvägar och biba-\r\nnor förutsattes ligga på privat företagsamhet. År 1856 stod de\r\nförsta stambanesträckorna färdiga och Statens jernvägsbygg-\r\nnader, SJ, bildades.\r\nNästa stora järnvägspolitiska beslut togs av riksdagen år\r\n1939. Det var ett principbeslut om att alla enskilda järnvägar\r\nskulle förstatligas. En huvudanledning var de privata järnvä-\r\ngarnas dåliga ekonomi med eftersatta investeringar och där-\r\nmed stort behov av underhåll som följd.\r\nÅr 1953 tillsattes en trafikpolitisk utredning. Utredningens\r\nhuvudtes var att varje trafikgren skulle bära sina egna kostna-\r\nder - full kostnadstäckning. Utredningen ledde till att riksda-\r\ngen fattade 1963 års trafikpolitiska beslut, vilket innebar bl.a.\r\natt fristående nedläggningsprövningar skulle göras av varje,\r\nför nedläggning aktuell, bandel. Kostnaderna för SJ att driva\r\njärnvägarna blev allt högre och förlusterna ökade. SJ kom-\r\npenserades emellertid av staten för detta. Allt större protester\r\nmot järnvägsdöden ledde till ett stopp för nedläggningar\r\n1972.\r\nGenom 1979 års trafikpolitiska beslut lanserades principen\r\nom marginalkostnadsprissättning. För järnvägens del innebar\r\ndetta att SJ fick en statlig kompensation för att kunna tilläm-\r\npa en prissättning inom persontrafiken som närmade sig mar-\r\nginalkostnaden. Kompensationen erhölls i form av minskade\r\navskrivningskrav. Problemet hur det snabbt växande under-\r\nskottet skulle finansieras löstes dock inte.\r\nSex år senare kom det s.k. 1985 års järnvägspolitiska be-\r\nslut, vilket bl.a. innebar att bankostnaderna avgränsades från\r\ntrafikkostnaderna i SJ:s redovisning. Vidare infördes banav-\r\ngifter internt inom SJ. Dessa skulle täcka alla bankostnader.\r\nAlla dittills gjorda investeringar i banan skrevs ned till noll.\r\nGenom 1988 års trafikpolitiska beslut delades SJ in i ett af-\r\nfärsverk, med ansvar för tågtrafiken, och ett banverk, med\r\nansvar för infrastrukturen. Den s.k. vägtrafikmodellen inför-\r\ndes, som innebar att staten genom Banverket övertog ansvaret\r\nför infrastrukturen. SJ skulle betala avgifter för nyttjandet.\r\nDet bestämdes att järnvägens avgifter skulle baseras på sam-\r\nhällsekonomiska marginalkostnader, men med visst tillägg\r\nför att täcka en del av de fasta infrastrukturkostnaderna. Vi-\r\ndare beslutades att staten skulle upphandla viss interregional\r\ntrafik som inte var företagsekonomiskt lönsam. SJ skulle re-\r\nkonstrueras ekonomiskt och koncentrera sin affärsverksamhet\r\ntill järnvägstrafiken. Ett steg mot konkurrens på järnvägsnätet\r\ntogs i och med att trafikhuvudmännen i länen fick trafike-\r\nringsrätten för persontrafik på ett 20-tal sidolinjer av regional\r\nkaraktär, vilka kallades för länsbanor.\r\nÅr 1992 beslutade riksdagen att angelägen interregional\r\nmen olönsam persontrafik på stomnätet skulle kunna upp-\r\nhandlas i konkurrens.\r\nÅr 1994 beslutade riksdagen att införa fri konkurrens på\r\njärnvägen fr.o.m. 1995. Detta beslut upphävdes dock efter ett\r\nregeringsskifte innan det trätt i kraft. På hösten 1995 kom ett\r\nreviderat beslut om utökad konkurrens fr.o.m. juli 1996 som\r\ninnebar att det statliga bannätet öppnades för konkurrens\r\ninom godstrafiken, dock med viss företrädesrätt för av SJ\r\ntidigare etablerad trafik på vissa sträckor med stora godsflö-\r\nden. Samma år fick trafikhuvudmännen utökade rättigheter\r\natt bedriva persontrafik på stombanor inom sina respektive\r\nlän.\r\nGenom 1998 års transportpolitiska beslut sänktes banav-\r\ngifterna för järnvägen till en nivå som mer än tidigare upp-\r\ngavs motsvara marginalkostnaderna. Vidare avreglerades den\r\nlångväga busstrafiken samtidigt som en ny myndighet, Riks-\r\ntrafiken, inrättades. Rikstrafiken skulle sköta upphandlingen\r\nav den samhällsekonomiskt motiverade interregionala kol-\r\nlektivtrafiken på transportområdet, bl.a. när det gäller järnvä-\r\ngar.\r\nDen senaste stora förändringen för järnvägen kom vid års-\r\nskiftet 2000/01 då huvuddelen av verksamheten i affärsverket\r\nSJ ombildades till tre fristående aktiebolagskoncerner. De tre\r\nmoderbolagen i de nya koncernerna är SJ AB, som ansvarar\r\nför persontrafiken, Green Cargo AB, som ansvarar för gods-\r\ntrafiken och AB Swedcarrier, ett holdingbolag. Det kvarva-\r\nrande affärsverket SJ förvaltar viss kvarvarande egendom och\r\nåtaganden som gäller bl.a. leasing- och leasehold-åtaganden,\r\nfastigheter, personal, järnvägsmuseum samt åtaganden avse-\r\nende Citytunneln i Malmö.\r\nRiksdagens ställningstagande i samband med SJ:s\r\nbolagisering\r\nRiksdagen beslutade den 31 maj 2000 att affärsverket Statens\r\njärnvägar skulle ombildas till aktiebolag (prop.\r\n1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238).\r\nSom motiv för den förändrade verksamhetsformen anförde\r\nregeringen att de svenska, nordiska och europeiska markna-\r\nderna för järnvägstrafik var föremål för avsevärda strukturella\r\nförändringar, vilka ledde till ökad konkurrens. Under rådande\r\nomständigheter var det viktigt att Statens järnvägar kunde\r\nanpassa såväl organisation som arbetsmetoder till den föränd-\r\nrade situationen. Statens järnvägars blandning av affärsverk\r\noch bolag framstod som mindre ändamålsenlig.\r\nRegeringen har därefter i skrivelse 2001/02:141 Redogö-\r\nrelse för bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar\r\nlämnat en redovisning av hur riksdagsbeslutet har genomförts\r\nsamt viktiga frågeställningar som behandlats i samband där-\r\nmed. I skrivelsen anges att syftet med den genomförda om-\r\nbildningen av affärsverket Statens järnvägar till aktiebolag\r\nvar att skapa verksamheter som bättre tillgodoser kundernas\r\nkrav på service, ge koncernen en enhetlig juridisk struktur,\r\nunderlätta effektivisering och rationalisering samt möjliggöra\r\nen anpassning av verksamheten till den fortgående internatio-\r\nnaliseringen inom transportmarknaden. Vägledande vid om-\r\norganisationen har varit fyra principer, nämligen konkurrens-\r\nneutralitet, fokusering på kärnverksamheten, insyn i verk-\r\nsamheten samt möjligheter till god framtida styrning och\r\nkontroll.\r\nMed anledning av skrivelsen konstaterade trafikutskottet i\r\nsitt betänkande våren 2002 att det är viktigt att ett effektivt\r\noch långsiktigt hållbart transportsystem åstadkoms (bet.\r\n2001/02:TU14) i enlighet med det av riksdagen beslutade\r\ntransportpolitiska målet. Detta förutsätter bl.a. en konkur-\r\nrenskraftig järnvägstrafik för både personer och gods. Järn-\r\nvägens infrastruktur måste utvecklas och järnvägstrafiken\r\nanpassas till kundernas behov. Trafiken måste också vara\r\nföretagsekonomiskt lönsam för järnvägsoperatörerna.\r\nUtskottet erinrade vidare om att målet med bolagiseringen\r\nav SJ var att skapa effektiva och lönsamma järnvägsföretag\r\nsom kan konkurrera på samma villkor som övriga operatörer\r\npå marknaden och som kan garantera kunderna en bra och\r\nprisvärd service inom järnvägstransportområdet, samtidigt\r\nsom de kan ge en affärsmässig avkastning på det kapital som\r\nägaren tillskjutit. För det första verksamhetsåret, 2001, kon-\r\nstaterade utskottet dock att såväl SJ AB som Green Cargo AB\r\nvisade ekonomiska underskott. Utskottet noterade också att\r\nföretagens skuldsättningsgrader hade ökat. SJ AB redovisade\r\nexempelvis en soliditet på 8,7 %, vilket enligt bolagets årsre-\r\ndovisning för år 2001 innebar en hög finansiell risk.\r\nTrafikutskottet framhöll mot denna bakgrund att fortsatta\r\nunderskott försämrar företagens utvecklingsmöjligheter och\r\nriskerar på sikt även företagens möjligheter att fortleva utan\r\nkapitaltillskott. Med hänsyn till de omfattande investeringar\r\nsom för närvarande görs i järnvägssystemet krävs järnvägsfö-\r\nretag med goda möjligheter att investera för framtiden för att\r\nmöta en ökad efterfrågan. Utskottet underströk mot denna\r\nbakgrund att det är angeläget med en omsorgsfull uppföljning\r\noch utvärdering av de nya SJ-företagens ekonomiska utveck-\r\nling.\r\nPågående utredningsarbete\r\nRegeringen har tillkallat en särskild utredare för att göra en\r\nbred översyn av organisationen och lagstiftningen inom järn-\r\nvägssektorn, Järnvägsutredningen (N 2001:09). Utredningen\r\nhar delat sitt arbete i två delar.\r\nI den ena delen ingår att med utgångspunkt i konsumentin-\r\ntresset analysera möjliga utvecklingsvägar för såväl person-\r\nsom godstrafiken på järnväg. Utredaren skall analysera olika\r\nmodeller för en utvecklad konkurrens samt i sin slutliga be-\r\ndömning förorda ett alternativ. I denna del av uppdraget ingår\r\näven att se över myndighetsstrukturen inom järnvägssektorn.\r\nUtredaren skall mot bakgrund av denna översyn ange förslag\r\navseende såväl den övergripande organisationen av myndig-\r\nheterna, som ansvarsfördelningen dem emellan.\r\nI den andra delen av uppdraget ingår att i svensk rätt\r\ngenomföra de nya regler inom området som på senare tid\r\nantagits inom Europeiska gemenskapen och på internationell\r\nnivå. Detta gäller såväl det s.k. järnvägspaketet och direktivet\r\nom driftskompatibilitet för transeuropeiska konventionella\r\njärnvägar, som den nya konventionen om internationell järn-\r\nvägstrafik (Cotif). I denna del av uppdraget ingår också att\r\ngöra en generell översyn av järnvägslagstiftningen för att\r\nmodernisera denna och - om så bedöms erforderligt - anpas-\r\nsa den till regeringsformens bestämmelser om normgivning. I\r\nsamband därmed skall utredaren även lämna förslag till såda-\r\nna ändringar som är lämpliga med hänsyn till vad som före-\r\nslagits avseende organisationen inom järnvägssektorn eller\r\nmot bakgrund av att ovannämnda regleringar genomförts.\r\nI utredningen Rätt på spåret (SOU 2002:48) har utred-\r\nningen lämnat en delrapport. Utredningens slutredovisning\r\nskall föreligga senast den 14 november 2003.\r\nAnknytande motionsförslag\r\nUnder allmänna motionstiden hösten 2002 har följande mo-\r\ntioner väckts med anknytning till ärendet:\r\n- 2002/03:T204 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m),\r\n-\r\n- 2002/03:T284 av Anders Wiklund m.fl. (v) yrkande 2,\r\n-\r\n- 2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl. yrkandena 9 och 13,\r\n-\r\n- 2002/03:T301 av Per-Olof Svensson (s),\r\n-\r\n- 2002/03:T321 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 7\r\noch 11-13,\r\n-\r\n- 2002/03:T359 av Håkan Larsson m.fl. (c) yrkande 2,\r\n-\r\n- 2002/03:T438 av Erik Ullenhag (fp),\r\n-\r\n- 2002/03:T456 av Per Erik Granström m.fl. (s) yrkande 3,\r\n-\r\n- 2002/03:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 16,\r\n-\r\n- 2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 10\r\noch 12 samt\r\n-\r\n- 2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström\r\n(mp) yrkandena 18-21.\r\n-\r\nI motionerna behandlas frågor om järnvägstrafikens utveck-\r\nlingsförutsättningar, regelsystem och statens ägande. Förslag\r\nframförs bl.a. om en privatisering av SJ, översyn av SJ:s nu-\r\nvarande ägardirektiv, fullständig avreglering av SJ:s kvarva-\r\nrande trafikeringsrätt och bildandet av ett särskilt vagnbolag i\r\nsyfte att främja en ökad konkurrens på järnvägsmarknaden.\r\nTrafikutskottet avser att behandla dessa motionsförslag i\r\nsamband med att regeringen redovisar sina överväganden\r\nmed anledning av den pågående järnvägsutredningens förslag\r\nom bl.a. genomförande av EG-direktiv om järnvägstrafikens\r\nreglering. Enligt vad utskottet erfarit förväntas numera den\r\naktuella propositionen presenteras för riksdagen under andra\r\nhalvåret 2003.\r\nTrafikutskottets ställningstagande\r\nAvslag på propositionen\r\nSJ AB befinner sig i en ekonomisk kris. Regeringens propo-\r\nsition om åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i\r\nSJ AB bör enligt trafikutskottets mening ligga till grund för\r\nett ställningstagande från riksdagens sida. Därmed bör när-\r\ningsutskottet avstyrka motionerna 2002/03:N13 (kd)  yrkande\r\n1, 2002/03:N14 (c) yrkande 1 2002/03:N15 (fp) yrkande 1\r\noch 2002/03:N16 (m) yrkande 1 med begäran om att riksda-\r\ngen avslår regeringens proposition.\r\nÅtgärdsförslag\r\nTrafikutskottet anser att väl fungerande järnvägstransporter är\r\nen viktig förutsättning för att ett långsiktigt hållbart transport-\r\nsystem skall kunna utvecklas. Järnvägstrafiken skall på ett\r\neffektivt och konkurrenskraftigt sätt tillgodose näringslivets\r\nbehov av långväga transporter och bidra till en fortsatt ut-\r\nveckling av kollektivtrafiken.\r\nSom framgår av redovisad transportpolitisk översikt har de\r\ninstitutionella förutsättningarna för järnvägstrafik förändrats i\r\nviktiga hänseenden sedan år 1988. Det innebär bl.a. att viss\r\ntrafik har öppnats för konkurrens och att SJ AB numera skall\r\ndriva sin verksamhet på strikt företagsekonomiska grunder.\r\nDetta ligger i linje med gällande transportpolitiska riktlinjer\r\nsom anger att en effektiv konkurrens skall främjas mellan\r\nolika trafikutövare och transport-alternativ. Ett mål med bo-\r\nlagiseringen av SJ vid årsskiftet 2000/01 var också att skapa\r\neffektiva och lönsamma järnvägsföretag som kan konkurrera\r\npå samma villkor som övriga operatörer på marknaden och\r\nsom kan garantera kunderna en bra och prisvärd service inom\r\njärnvägstransportområdet, samtidigt som de kan ge en af-\r\nfärsmässig avkastning på det kapital som ägaren tillskjutit.\r\nTrafikutskottet har tidigare i samband med redovisningen\r\nav SJ:s bolagisering uttryckt oro för de nya SJ-företagens\r\nekonomiska situation och förutsatt ett omsorgsfullt uppfölj-\r\nningsarbete. Utskottet har därefter vid utfrågningar av före-\r\nträdare för SJ AB och ägaren, företrädd av näringsminister\r\nLeif Pagrotsky, fått ytterligare information om den ekono-\r\nmiska situationen för SJ AB. Som framgår av regeringens\r\nproposition har mer än hälften av bolagets aktiekapital för-\r\nbrukats. Däremot anges i propositionen att SJ AB inte har\r\nnågot akut behov av likvida medel. SJ AB:s ekonomiska\r\nställning är emellertid sådan att endast ett återställande av\r\naktiekapitalet inte är tillräckligt. Framtida åtaganden och ris-\r\nker kräver ett kapitaltillskott i förening med genomförande av\r\nett omstruktureringsprogram.\r\nEnligt trafikutskottets mening har staten ett transportpoli-\r\ntiskt ansvar för att en hållbar transportutveckling byggd på en\r\nväl fungerande järnvägstrafik skall kunna uppnås i landet i\r\nenlighet med det transportpolitiska beslut riksdagen fattade år\r\n1998. Staten har också som ägare ett särskilt ansvar för att SJ\r\nAB skall kunna fullgöra sina uppgifter mot landets tågresenä-\r\nrer och kunder. Det vore därför enligt utskottets mening inte\r\nhållbart att försätta SJ AB i likvidation. Utskottet föreslår\r\ndärför att näringsutskottet avstyrker motion 2002/03:N15 (fp)\r\nyrkande 4 om att SJ AB skall träda i likvidation.\r\nTrafikutskottet anser det viktigt att åtgärder för att stärka\r\nden finansiella ställningen i SJ AB görs med utgångspunkt\r\nfrån resenärernas intresse, de transportpolitiska effekterna\r\nsamt statsfinansiella och andra ekonomiska hänsyn. Valet av\r\nåtgärder för att rekonstruera SJ bör vidare stå i samklang med\r\nde ställningstaganden som kan bli följden av den pågående\r\njärnvägsutredningen som har till uppgift att bl.a. analysera\r\nmöjliga utvecklingsvägar för såväl person- som godstrafiken\r\npå järnväg. Som redovisats tidigare ingår i utredarens upp-\r\ndrag att överväga flera av de frågor som nu förts fram mo-\r\ntionsledes om bl.a. järnvägstrafikens reglering, fordonsför-\r\nsörjning och trafikupphandling.\r\nEnligt utskottets mening bör fortsatta överväganden om\r\njärnvägstrafikens framtida utveckling grundas på ett om-\r\nsorgsfullt utredningsarbete. Utskottet anser därför inte att det\r\när lämpligt att riksdagen i detta sammanhang tar ställning till\r\nde olika förslag som förts fram om järnvägstrafikens re-\r\nglering, fordonsförsörjning, trafikupphandling m.m. I avvak-\r\ntan på att det pågående utredningsarbetet slutförs bör därför\r\naktuella motionsförslag avstyrkas.\r\nTrafikutskottet har därmed ingen erinran mot regeringens\r\nförslag om att dels tilldela SJ AB ett kapitaltillskott om högst\r\n1 855 miljoner kronor, dels ge SJ AB en låneram i Riks-\r\ngäldskontoret om 2 000 miljoner kronor för perioden 2004-\r\n2007 samt dels vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att\r\nstärka den finansiella ställningen i SJ AB. Därmed bör när-\r\ningsutskottet, under förutsättning av riksdagens godkännande\r\nav förslaget i 2003 års ekonomiska vårproposition om finan-\r\nsiering av vissa kapitaltillskott, tillstyrka regeringens förslag\r\noch avstyrka motionerna 2002/03:N13 (kd) yrkandena 2-8,\r\n2002/03:N14 (c) yrkandena 2-4, 2002/03:N15 (fp) yrkandena\r\n2, 3 och 5-7 samt 2002/03:N16 (m) yrkandena 2 och 3.\r\n\r\nStockholm den 15 maj 2003\r\nPå trafikutskottets vägnar\r\nClaes Roxbergh\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh\r\n(mp), Carina Moberg (s), Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander\r\n(s), Erling Bager (fp), Hans Stenberg (s), Johnny Gylling\r\n(kd), Karin Svensson Smith (v), Claes-Göran Brandin (s),\r\nSven Bergström (c), Kerstin Engle (s), Jan-Evert Rådhström\r\n(m), Börje Vestlund (s), Carl-Axel Roslund (m) och Lars\r\nLilja (s).\r\n\r\nAvvikande meningar\r\n1. Avslag på propositionen\r\nElizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling\r\n(kd), Sven Bergström (c), Jan-Evert Rådhström (m) och\r\nCarl-Axel Roslund (m).\r\nVi anser att propositionen är undermålig. Regeringens be-\r\nslutsunderlag är otillfredsställande med hänsyn till de för-\r\nslagna stödåtgärdernas omfattning och konsekvenserna för\r\njärnvägs- och transportmarknaden som helhet. Propositionen\r\nsaknar också de konsekvensanalyser som behövs för att riks-\r\ndagen skall kunna bedöma regeringens förslag. Beslutsun-\r\nderlaget ger heller inte stöd för slutsatsen att de föreslagna\r\nåtgärderna är tillräckliga för att lösa SJ AB:s strukturella och\r\nfinansiella problem. Förslagen kan vidare strida mot EU:s\r\nregler om statsstöd samtidigt som åtgärderna snedvrider kon-\r\nkurrensen på järnvägsmarknaden och förhindrar en sund ut-\r\nveckling av järnvägsmarknaden. Den normala ärendebered-\r\nningen med inhämtande av yttranden och upplysningar från\r\nberörda myndigheter, företag och organisationer har ersatts\r\nmed -som det heter i propositionen - \"samarbete med Väns-\r\nterpartiet och Miljöpartiet\". Näringsutskottet bör därför av-\r\nstyrka propositionen i dess helhet. Näringsutskottet bör där-\r\nmed tillstyrka motionerna 2002/03:N13 (kd)  yrkande 1,\r\n2002/03:N14 (c) yrkande 1, 2002/03:N15 (fp) yrkande 1 och\r\n2002/03:N16 (m) yrkande 1.\r\n2. Åtgärdsförslag\r\nElizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och\r\nCarl-Axel Roslund (m).\r\nModerata samlingspartiet anser att det åtminstone finns två\r\nalternativa lösningar som bör utredas i rådande situation. En\r\nmöjlighet är att inte göra något kapitaltillskott till SJ AB,\r\nvilket skulle resultera i en likvidation. Det är möjligt, kanske\r\nt.o.m. sannolikt, att kostnaderna för skattebetalarna hade bli-\r\nvit betydande, men det är ändå rimligt att regeringen redovi-\r\nsar detta alternativ för riksdagen. En annan möjlighet hade\r\nvarit att bredda ägandet i SJ. Eftersom regeringen hävdar att\r\nkapitaltillskottet sker på marknadsmässiga grunder bör det,\r\nförutsatt att regeringens bedömning är riktig, vara fullt möj-\r\nligt.\r\nEnligt vår mening bör den akuta krisen för SJ AB följas av\r\nen strategi för företaget och för tågtrafiken. Det statliga ägan-\r\ndet i SJ bör avvecklas. Persontrafiken på järnvägen bör vidare\r\navregleras i syfte att öka järnvägens attraktivitet och konkur-\r\nrenskraft. Järnvägstrafiken kan då utvecklas på marknads-\r\nmässiga villkor och bli mer kundanpassad och effektiv. Själv-\r\nfallet måste höga krav på säkerhet och tillförlitlighet ställas\r\npå de operatörer som i framtiden trafikerar nätet. Därmed bör\r\nnäringsutskottet tillstyrka motion 2002/03:N16 (m) yrkande-\r\nna 2 och 3.\r\n3. Åtgärdsförslag\r\nErling Bager (fp).\r\nFolkpartiet liberalerna anser att regeringens förslag till åtgär-\r\nder är otillräckliga och olämpliga. SJ bör i stället få träda i\r\nlikvidation senast den 15 september 2003 och en likvidator\r\nförordnas med uppdrag att omstrukturera och sälja verksam-\r\nheten under ordnade förhållanden. Det kommer därmed att\r\nfinnas gott om tid för att förbereda omstruktureringen så att\r\ningen behöver oroa sig för att tågen skulle sluta att gå den 16\r\nseptember 2003.\r\nFör att utveckla järnvägstrafiken bör riksdagen besluta om\r\nen omedelbar avreglering av all gods- och persontrafik på\r\njärnväg. Därmed gynnas konkurrensen och kunderna samti-\r\ndigt som sektorns modernisering och attraktionskraft på sikt\r\nökar. Banverket bör vidare i sin policy sträva efter att främja\r\nkonkurrensen på järnvägarna genom att se till att fördelning-\r\nen av tåglägen genomförs på ett neutralt sätt.\r\nRegeringen bör vidare återkomma till riksdagen med en\r\nstrategi för att rekonstruera och sälja SJ AB. Verksamheter\r\nbör gås igenom och en plan upprättas där utförsäljningen ges\r\nen tydlig tidtabell. Vidare bör Rikstrafikens uppdrag ses över.\r\nFunktioner inom SJ AB som hänger samman med det natio-\r\nnella trafikförsörjningsansvaret för järnvägstrafiken bör över-\r\nföras till Rikstrafiken, som i framtiden bör ges ett utsträckt\r\nansvar för att upphandla tågtrafik och ansvara för trafikför-\r\nsörjningen på det interregionala nätet. Rikstrafikens uppdrag\r\nbör samtidigt ses över så att konkurrensneutralitet och af-\r\nfärsmässighet förstärks i upphandlingen av samtliga trafik-\r\ntjänster. Näringsutskottet bör därmed tillstyrka motion\r\n2002/03:N15 (fp) yrkandena 2-7.\r\n4. Åtgärdsförslag\r\nJohnny Gylling (kd).\r\nKristdemokraterna anser att åtgärder för skapa goda ekono-\r\nmiska förutsättningar för SJ AB måste vara konkurrensneu-\r\ntrala samt eliminera så många som möjligt av de affärsrisker\r\nsom SJ AB i dag dras med. Kristdemokraterna föreslår att SJ\r\nAB:s kapitalbrist avhjälps genom en eftergift av hela den\r\nleasingskuld som SJ AB har gentemot staten genom affärs-\r\nverket Statens järnvägar. På detta sätt ges SJ AB en soliditet\r\npå nästan 40 % samtidigt som bolaget befrias från den största\r\naffärsrisk som det i dag tyngs av. Det förslag som vi presen-\r\nterar för att komma till rätta med det negativa kapital som\r\nuppstår för affärsverket löser även problemet med konkur-\r\nrensneutraliteten. Vidare vill vi att det skapas bättre förutsätt-\r\nningar för fordonsförsörjningen genom att den största delen\r\nav de fordon som finns tillgängliga på marknaden återlämnas\r\ntill affärsverket Statens järnvägar. Därigenom kan alla bolag\r\npå lika vilkor och till samma kostnader få tillgång till fordon\r\nsamtidigt som SJ AB inte behöver bära kostnader för out-\r\nnyttjade fordon. En ökande andel nya fordon är nödvändigt\r\nför att öka järnvägens konkurrenskraft och på så sätt få en\r\ntillväxt av antalet resenärer som väljer det säkra och miljö-\r\nvänliga transportalternativ som järnvägen är. Därutöver måste\r\nåtgärderna som vidtas bidra till att förbättra arbetsförhållan-\r\ndena för de anställda inom järnvägssektorn samt skapa goda\r\nförutsättningar för en fortsatt avreglering av järnvägsmarkna-\r\nden. Därmed bör näringsutskottet tillstyrka motion\r\n2002/03:N13 (kd) yrkandena 2-8.\r\n5. Åtgärdsförslag\r\nSven Bergström (c).\r\nCenterpartiet anser att det finns alternativa och bättre sätt att\r\nrädda SJ AB än regeringens förslag. Ingenting, såsom den\r\nsvenska järnvägspolitiken är utformad, kräver ett helägt stat-\r\nligt järnvägsbolag. Mot den bakgrunden bör möjligheterna att\r\nbredda ägandet i SJ AB skyndsamt ses över. Därmed skulle\r\nett inflöde av nytt kapital till SJ AB kunna säkerställas utan\r\natt skattebetalarna, som i regeringens förslag, behöver stå för\r\nkostnaden.\r\nVidare bör möjligheterna att sälja ut hela eller delar av\r\nGreen Cargo AB belysas i syfte att frigöra kapital för sats-\r\nningar i SJ AB. En annan möjlig väg kan vara att efterskänka\r\nden leasingskuld som SJ AB dragit på sig. Enligt vår mening\r\nmåste vidare statens räddningsaktion villkoras. Detta gäller\r\ninte minst för att minimera de negativa konsekvenserna för\r\nandra järnvägsoperatörer. Det första kravet bör vara att till-\r\nskjutna medel återbetalas till ägaren. Likaledes är det inte\r\nrimligt att SJ AB får behålla ensamrätten på delar av den lön-\r\nsamma interregionala trafiken.\r\nCenterpartiet anser därför att regeringen bör återkomma\r\nmed en ny proposition i ärendet som behandlar SJ AB:s\r\nframtid samt villkoren och inriktningen för den svenska järn-\r\nvägsmarknaden. Om inte en ny proposition och påföljande\r\nriksdagsbeslut hinner återställa aktiekapitalet till den 15 sep-\r\ntember 2003 bör staten som ägare utfästa en kapitaltäck-\r\nningsgaranti i syfte att skapa nödvändigt rådrum.\r\nEnligt vår mening är det vidare viktigt med långsiktiga och\r\nhållbara spelregler. Privata företag som missköts kan inte\r\nautomatiskt räkna med tillskott från ägarna. SJ AB:s ensam-\r\nrätt på lönsamma interregionala sträckor bör därför upphöra\r\ntill förmån för en stegvis konkurrensutsatt trafik. Regeringen\r\nbör i samband med en ny proposition redovisa och belysa\r\nvillkoren och inriktningen för den framtida svenska järn-\r\nvägsmarknaden både vad gäller person- och godstransporter.\r\nSäkerställandet av järnvägstrafiken på olönsamma sträckor\r\nbör ske via upphandling genom Rikstrafiken.\r\nEnligt vår mening har regeringen inte klarat av att utöva\r\nstatens ägande på ett klokt och långsiktigt sätt. Detta är till\r\nförfång för såväl SJ AB som andra företag, resenärer, skatte-\r\nbetalare och andra järnvägs- och transportföretag. För att\r\nundvika fortsatt misskötsel bör därför, enligt Centerpartiet, en\r\noberoende granskning tillsättas av hur staten skött sitt ägande\r\ni SJ AB. Därmed bör näringsutskottet tillstyrka motion\r\n2002/03:N14 (c) yrkandena 2-4.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Avslag på propositionen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N13 yrkande 1, 2002/03:N14 yrkande 1, 2002/03:N15 yrkande 1 och 2002/03:N16 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "0342906B-9725-11D7-AEE7-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "24",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "162",
                    "128",
                    "0",
                    "59"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/0342906B-9725-11D7-AEE7-0004755038E0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:86 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2002/03:N13 yrkandena 2-4, 7 och 8, 2002/03:N14 yrkandena 2, 3 i denna del och 4, 2002/03:N15 yrkandena 2-4, 6 och 7 samt 2002/03:N16 yrkandena 2 och 3 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N13 yrkandena 5 och 6, 2002/03:N14 yrkande 3 i denna del, 2002/03:N15 yrkande 5 och 2002/03:N16 yrkande 3 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "votering_id": "03429080-9725-11D7-AEE7-0004755038E0",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "18",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "25",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "161",
                    "104",
                    "25",
                    "59"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/03429080-9725-11D7-AEE7-0004755038E0",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU13",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Avslag på propositionen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-05-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-06-04 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-06-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-06-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-06-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-06-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-06-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-06-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-06-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen, avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 20:01:30"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "SJ får ett kapitaltillskott på högst 1 855 miljoner kronor. Bakgrunden är att SJ befinner sig i en ekonomisk kris och har förbrukat mer än hälften av sitt aktiekapital. Senast den 15 september 2003 måste aktiekapitalet vara återställt. SJ får också möjlighet att låna upp till 2 000 miljoner kronor i Riksgäldskontoret under åren 2004-2007. Dessutom kommer fordringar och vissa skulder att kvittas mellan affärsverket Statens järnvägar och SJ. ",
          "dok_id": "GQ01NU13",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:24:47"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "SJ får kapitaltillskott (NU13)",
          "dok_id": "GQ01NU13",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:24:47"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 20:01:30"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01NU13",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:42"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Näringsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att ge SJ ett kapitaltillskott på högst 1 855 miljoner kronor. Bakgrunden är att SJ befinner sig i en ekonomisk kris och har förbrukat mer än hälften av sitt aktiekapital. Senast den 15 september 2003 måste aktiekapitalet vara återställt. SJ får också möjlighet att låna upp till 2 000 miljoner kronor i Riksgäldskontoret under åren 2004-2007. Dessutom kommer fordringar och vissa skulder att kvittas mellan affärsverket Statens järnvägar och SJ.</p>",
          "dok_id": "GQ01NU13",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:24:47"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "SJ får kapitaltillskott (NU13)",
          "dok_id": "GQ01NU13",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:24:47"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01NU13",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_nu_13.docx",
          "filstorlek": "143008",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/2356C276-B135-4171-86A7-9E6FD260D6E9"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01NU13",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_nu_13.pdf",
          "filstorlek": "521051",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_nu_13",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/4CC73523-092B-4818-8742-DEB487C80749"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N13 med anledning av prop. 2002/03:86 Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB",
          "ref_dok_id": "GQ02N13",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N13",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:86 Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N14 med anledning av prop. 2002/03:86 Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB",
          "ref_dok_id": "GQ02N14",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N14",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:86 Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N15 med anledning av prop. 2002/03:86 Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB",
          "ref_dok_id": "GQ02N15",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N15",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:86 Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N16 med anledning av prop. 2002/03:86 Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB",
          "ref_dok_id": "GQ02N16",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N16",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:86 Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:86 Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB",
          "ref_dok_id": "GQ0386",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "86",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-06-12",
          "ref_dok_id": "GQ09121",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "121",
          "ref_dok_titel": "2003-06-12",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-06-12",
          "ref_dok_id": "GQ09121",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "121",
          "ref_dok_titel": "2003-06-12",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:243",
          "ref_dok_id": "GQ0K243",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "243",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:243",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}