{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2289090",
      "dok_id": "GQ01NU11",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "NU11",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:NU11",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "11",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-05-23 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:55",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:59",
      "titel": "Vissa elmarknadsfrågor m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01NU11/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01NU11",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01NU11",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01NU11",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:NU11</div><h1>Vissa elmarknadsfrågor m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\n\r\nI  detta  betänkande behandlar  utskottet\r\nproposition    2002/03:85    om     vissa\r\nelmarknadsfrågor    samt    ett     antal\r\nmotionsyrkanden   från    den    allmänna\r\nmotionstiden.\r\nNär det gäller frågan om stängningen  av\r\nkärnkraftsreaktorn      Barsebäck       2\r\nkonstaterar  utskottet,  i   likhet   med\r\nregeringen, att de av riksdagen beslutade\r\nvillkoren  för  en  stängning   inte   är\r\nmöjliga att uppfylla före utgången av  år\r\n2003.  Regeringen förordar att frågan  om\r\nen stängning av Barsebäck 2 skall ingå  i\r\nden  förhandling som för närvarande pågår\r\nmellan   staten  och  kraftindustrin   om\r\navvecklingen  av  de övriga  tio  svenska\r\nkärnkraftsreaktorerna. Med  anledning  av\r\ndetta  föreslår utskottet  att  riksdagen\r\ngenom    ett    tillkännagivande     till\r\nregeringen    klargör    den    fortsatta\r\nhanteringen  av  frågan om  Barsebäck  2.\r\nTillkännagivandet  innebär  att  det  bör\r\nvara  regeringen som på grundval  av  den\r\neventuella överenskommelse som  uppnås  i\r\nförhandlingarna med kraftindustrin  avgör\r\nnär  en  stängning  av  Barsebäck  2   är\r\nmöjlig.  Utskottet understryker dock  att\r\nde  av riksdagen uppställda villkoren för\r\nen  stängning  av  Barsebäck  2  alltjämt\r\ngäller. Om en förhandlingsöverenskommelse\r\ninte  kan  nås och regeringen därför  har\r\nför   avsikt   att  tillämpa   lagen   om\r\nkärnkraftens  avveckling,  förutsätter  -\r\nframhåller  utskottet  -  ett  beslut  av\r\nregeringen  om  en  stängning  inte   att\r\nriksdagen har givits möjlighet att  pröva\r\nom  förutsättningarna för en stängning av\r\nreaktorn är uppfyllda.\r\nI   en   reservation  (m,  fp)  framförs\r\nkritik       mot       den       pågående\r\nkärnkraftsavvecklingen.      Avvecklingen\r\nskapar   osäkerhet  kring   den   svenska\r\nelförsörjningen,    hämmar     industrins\r\ninvesteringsvilja och gör att det svenska\r\nbehovet  av el som produceras av smutsiga\r\nfossilbränslen   ökar,   anförs   det   i\r\nreservationen. Reservanterna menar  också\r\natt  den förhandlingslinje som regeringen\r\nhar  valt när det gäller avvecklingen  av\r\nkärnkraften  är  högst tvivelaktig,  inte\r\nminst  ur ett demokratiskt perspektiv.  I\r\nen  annan reservation (kd) framhålls  att\r\nkärnkraften bör avvecklas på sikt men att\r\navvecklingen  hittills har  skötts  illa.\r\nDen      av     regeringen     föreslagna\r\nförhandlingsmodellen  anser   reservanten\r\ninte        vara       lämplig        för\r\nkärnkraftsavvecklingen.   Kritik   riktas\r\näven   mot  regeringens  bedömningar   av\r\nhuruvida  villkoren för en  stängning  av\r\nBarsebäck  2  är uppfyllda. Miljöpartiets\r\nrepresentant  i  utskottet  anför  i   en\r\nreservation   att   kärnkraft    är    en\r\nmiljöovänlig          och          farlig\r\nenergiproduktionsform  som  snarast   bör\r\navvecklas. Vidare menar hon att villkoren\r\nför en stängning av Barsebäck 2 redan  är\r\nuppfyllda   och  att  en   stängning   av\r\nreaktorn kan ske före sommaren 2003.  Den\r\nförhandlingsmodell     som     regeringen\r\nföreslår anser hon olämplig då den  bl.a.\r\ngör         att        de        folkliga\r\ninflytandemöjligheterna  och  insynen   i\r\nprocessen   försämras  på  ett  påtagligt\r\nsätt.\r\nMotionsyrkanden  om upphävanden  av  två\r\nbestämmelser  i  den s.k. kärntekniklagen\r\navstyrks  av  utskottet. Den  ena  gäller\r\nförbudet      mot      uppförande      av\r\nkärnkraftsreaktorer. Enligt utskottet  är\r\ndet  naturligt att statsmakterna markerar\r\natt uppförande av nya kärnkraftsreaktorer\r\ninte  är  aktuellt. I en reservation  (m,\r\nfp)  förordas ett upphävande.  Den  andra\r\nbestämmelsen      är       den       s.k.\r\ntankeförbudsparagrafen.  Utskottet  menar\r\natt   möjligheten  till   forskning   och\r\nenergitekniskt   utvecklingsarbete   inte\r\nbegränsas  av den aktuella paragrafen.  I\r\nen   reservation  (m,  fp,   kd)   hävdas\r\nmotsatsen  och anförs bl.a. att  förbudet\r\när   oförenligt  med  de   principer   om\r\nyttrande-  och tankefrihet som bör  ligga\r\ntill grund för all lagstiftning.\r\nEtt  enigt utskott avstyrker vidare  ett\r\nantal   motionsyrkanden   om   en    ökad\r\nanvändning av naturgas i Sverige  och  om\r\nen     utbyggnad    av    det     svenska\r\nnaturgasnätet. Utskottet anser bl.a.  att\r\nnaturgasen skall konkurrera av egen kraft\r\npå  den  svenska energimarknaden och  att\r\nstaten   inte   skall  engagera   sig   i\r\nekonomiskt stöd till naturgasutbyggnaden.\r\nI   betänkandet  tillstyrker   utskottet\r\näven   två  lagförslag.  Det  ena   avser\r\ntillskapandet   av  en  effektreserv   på\r\nelmarknaden och det andra gäller krav  på\r\nursprungsmärkning  av el  från  förnybara\r\nenergikällor.     När     det      gäller\r\neffektreserven                 framhåller\r\nKristdemokraternas     representant     i\r\nutskottet i en reservation att regeringen\r\ninte  har  visat  hur effektproblematiken\r\nskall hanteras på längre sikt. I en annan\r\nreservation     (mp)      hävdas      att\r\neffektproblemen beror på att  elmarknaden\r\ninte     fungerar     tillfredsställande.\r\nElmarknaden bör därför reformeras, anförs\r\ndet.    När   det   gäller   frågan    om\r\nursprungsgarantier framförs förslag i  en\r\nreservation    (m,     fp)     om     att\r\nursprungsmärkningen  på  sikt  även   bör\r\nomfatta  el  som produceras  av  naturgas\r\neller kärnkraft.\r\nI  propositionen  anger  regeringen  att\r\nden har för avsikt att genom en ändring i\r\nen  förordning införa krav  på  månadsvis\r\nmätning  av el för alla elkunder  fr.o.m.\r\njuli    2009.   Regeringen   ämnar   även\r\nåterkomma till riksdagen med förslag till\r\nändringar  i  ellagen som  gör  att  fler\r\nelkunder kommer att omfattas av kraven på\r\ntimvis  mätning. Utskottet har inget  att\r\ninvända   mot  dessa  båda   förslag.   I\r\nreservationer    förordas    bl.a.    att\r\npreliminärdebiteringen  skall   avskaffas\r\n(m),  att den månadsvisa mätningen  skall\r\ninföras  stegvis (fp, kd) och att  kraven\r\npå  månadsvis mätning skall  gälla  redan\r\nfr.o.m. år 2007 (mp).\r\nHärutöver behandlas i betänkandet  olika\r\nmotioner  om  vissa andra energipolitiska\r\nfrågor,   bl.a.  om  energi  och  klimat,\r\nforskning och utveckling samt effektivare\r\nenergianvändning.  En  förteckning   över\r\nsamtliga    reservationer     finns     i\r\ninnehållsförteckningen.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1.       Stängningen av Barsebäck 2,\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen   godkänner  av   utskottet\r\nangivna  riktlinjer för stängningen  av\r\nBarsebäck  2.  Därmed avslår  utskottet\r\nmotionerna  2002/03:N9  yrkandena  1-4,\r\n2002/03:N10  yrkandena  1,  4  och   5,\r\n2002/03:N11    yrkandena    1-4     och\r\n2002/03:N12 yrkandena 1-3.\r\nReservation 1 (m, fp)\r\nReservation 2 (kd)\r\nReservation 3 (mp)\r\n\r\n2.       Förbudet mot uppförande av\r\nkärnkraftsreaktorer\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:N301\r\nyrkande 7.\r\nReservation 4 (m, fp)\r\n\r\n3.       Förbudet mot kärnteknisk\r\nforskning\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:N209,  2002/03:N222,   2002/03:\r\nN242  yrkande  3, 2002/03:N264  yrkande\r\n5,  2002/03:N288, 2002/03:N301  yrkande\r\n8 och 2002/03:N390 yrkande 19.\r\nReservation 5 (m, fp, kd)\r\n\r\n4.       Naturgas\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:N204   yrkandena   1   och   2,\r\n2002/03:       N223,      2002/03:N230,\r\n2002/03:N262   yrkandena   4   och   6,\r\n2002/03:N268   yrkandena   1   och   3,\r\n2002/03:N299   yrkandena   1   och   2,\r\n2002/03:N351,     2002/03:N354      och\r\n2002/03:N355.\r\n\r\n5.       Lag om effektreserv på\r\nelmarknaden\r\n\r\nRiksdagen  antar regeringens  förslag\r\ntill   lag   om  effektreserv.   Därmed\r\nbifaller      riksdagen     proposition\r\n2002/03:85  punkt 1 och  avslår  motion\r\n2002/03:N10 yrkande 3.\r\nReservation 6 (kd)\r\nReservation 7 (mp) - motiv.\r\n\r\n6.       Lag om ursprungsgarantier\r\navseende förnybar el\r\n\r\nRiksdagen  antar regeringens  förslag\r\ntill    lag    om    ursprungsgarantier\r\navseende  förnybar el. Därmed  bifaller\r\nriksdagen proposition 2002/03:85  punkt\r\n2  och avslår motion 2002/03:N9 yrkande\r\n6.\r\nReservation 8 (m, fp)\r\n\r\n7.       Mätning och debitering av\r\nel\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:N9 yrkandena 7 och 8,  2002/03:\r\nN10 yrkande 6, 2002/03:N11 yrkandena  5\r\noch   6,  2002/03:N12  yrkandena   4-6,\r\n2002/03:N264  yrkande 10,  2002/03:N300\r\nyrkandena 1 och 2 och 2002/03:N350.\r\nReservation 9 (m)\r\nReservation 10 (fp, kd)\r\nReservation 11 (mp)\r\n\r\n8.       Reformerad elmarknad\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:N10  yrkande 2 och  2002/03:N12\r\nyrkande 7.\r\nReservation 12 (kd)\r\nReservation 13 (mp)\r\n\r\n9.       Energi och klimat\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:MJ418  yrkande 3  och  2002/03:\r\nN390 yrkande 2.\r\nReservation 14 (m, fp, kd)\r\nReservation 15 (mp) - motiv.\r\n\r\n10.      Forskning och utveckling\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:MJ428  yrkande 9, 2002/03:N229,\r\n2002/03:N301  yrkande 14,  2002/03:N345\r\nyrkande     11,    2002/03:N366     och\r\n2002/03:N390 yrkandena 11 och 18.\r\nReservation 16 (m, fp)\r\nReservation 17 (kd)\r\nReservation 18 (mp)\r\n\r\n11.      Effektivare\r\nenergianvändning\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:N219  och 2002/03:N390  yrkande\r\n13.\r\nReservation 19 (m, fp, kd)\r\n\r\n12.      Internationella frågor\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:N9 yrkande 5 och 2002/03:N273.\r\nReservation 20 (m, fp)\r\n\r\n13.      Konkurrensen inom\r\nfjärrvärmesektorn\r\n\r\nRiksdagen      avslår      motionerna\r\n2002/03:N333      och      2002/03:N390\r\nyrkandena 14 och 15.\r\n\r\nReservation 21 (m, fp)\r\nStockholm den 23 maj 2003\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\nFöljande   ledamöter  har   deltagit   i\r\nbeslutet:  Marie  Granlund  (s),   Mikael\r\nOdenberg  (m),  Ingegerd  Saarinen  (mp),\r\nNils-Göran  Holmqvist  (s),  Eva  Flyborg\r\n(fp),   Sylvia  Lindgren  (s),  Ann-Marie\r\nFagerström (s), Lennart Beijer (v),  Ulla\r\nLöfgren  (m),  Carina Adolfsson  Elgestam\r\n(s), Anne Ludvigsson (s), Stefan Hagfeldt\r\n(m),   Reynoldh  Furustrand  (s),   Raimo\r\nPärssinen  (s), Nyamko Sabuni (fp),  Lars\r\nLindén (kd) och Håkan Larsson (c).</pre><pre>\r\n2002/03\r\nNU11\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI detta betänkande behandlas\r\ndels  proposition  2002/03:85  om  vissa\r\nelmarknadsfrågor,\r\ndels  4  motioner  som  har  väckts  med\r\nanledning av propositionen,\r\ndels    26    motioner   från   allmänna\r\nmotionstiden.\r\nUpplysningar och synpunkter i ärendet har\r\ninför  utskottet lämnats  av  företrädare\r\nför  bl.a. Svensk Energi, kraftindustrin,\r\nOberoende    elhandlare    och     Svensk\r\nElbrukarförening.\r\nVidare  har  ett  flertal  skrivelser  i\r\närendet inkommit till utskottet.\r\n\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\n\r\nI  propositionen föreslår regeringen  två\r\nnya  lagar. Lagen om effektreserv innebär\r\natt Svenska kraftnät får ansvaret för att\r\nen  effektreserv om högst 2 000 MW  finns\r\ntillgänglig.  Lagen skall träda  i  kraft\r\nden  1  juli 2003 och gälla till utgången\r\nav   februari  2008.  Därefter  skall  en\r\nmarknadsmässig lösning ha växt fram.\r\nLagen   om  ursprungsgarantier  avseende\r\nförnybar  el  bygger på ett  EG-direktiv.\r\nLagen  ger producenter av förnybar el  en\r\nrätt  att erhålla en ursprungsgaranti  av\r\nSvenska kraftnät. En sådan garanti är ett\r\nintyg  om  att en viss mängd förnybar  el\r\nhar     producerats     i     en     viss\r\nproduktionsanläggning under en viss  tid.\r\nDenna  lag föreslås träda i kraft  den  1\r\noktober 2003.\r\nVidare  presenterar regeringen  sin  syn\r\npå om riksdagens villkor för en stängning\r\nav  Barsebäck 2 före utgången av år  2003\r\när    uppfyllda.   Därutöver    beskriver\r\nregeringen   sin   uppfattning   om   den\r\nfortsatta  hanteringen av  frågan  om  en\r\nstängning av Barsebäck 2.\r\nAv     propositionen    framgår    också\r\nregeringens   bedömning   om    månadsvis\r\navläsning av elförbrukningen samt  om  en\r\nsänkning av gränsen för timvis mätning av\r\nelförbrukningen.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\nElproduktion och elanvändning\r\nDen        svenska        elproduktionens\r\nsammansättning  har förändrats  betydligt\r\nunder    de   tre   senaste   decennierna\r\nsamtidigt  som  elanvändningen  har  ökat\r\nmarkant. 1970-talets tyngdpunkt på vatten-\r\noch  oljekondenskraft har  bytts  mot  en\r\nelproduktionsmix  där  vattenkraften  och\r\nkärnkraften med sina respektive ca 65 TWh\r\nunder  år  2002 tillsammans  svarade  för\r\ndrygt  90 % av den totala elproduktionen.\r\nOljekondenskraft och gasturbiner fungerar\r\nfrämst  som  reservkraft.  El  produceras\r\nockså      genom      vindkraft-      och\r\nkraftvärmeverk.\r\nMellan   åren   1970  och   1992   ökade\r\nelproduktionen med ca 240  %.  Huvuddelen\r\nav produktionsökningen skedde under 1970-\r\noch  1980-talen, vilket bl.a. framgår  av\r\natt  1990 års elproduktion var lika  stor\r\nsom 2002 års.\r\nStatens    energimyndighets    statistik\r\nvisar  att bostäder och service stod  för\r\nnärmare  50 % av elanvändningen i Sverige\r\nunder  år 2001. Industrin svarade för  ca\r\n38   %  medan  7,5  %  av  elanvändningen\r\nkategoriserades                       som\r\ndistributionsförluster. Resterande ca 5 %\r\nav  elen  användes  för  transportändamål\r\neller      för      fjärrvärmeproduktion,\r\nraffinaderier m.m.\r\n\r\nVissa tidigare energipolitiska beslut\r\n\r\nSedan   1980   års   folkomröstning    om\r\nkärnkraften    har    flera    omfattande\r\nenergipolitiska   beslut    fattats    av\r\nriksdagen.   Kärnkraftens  roll   i   det\r\nframtida energisystemet har på ett  eller\r\nannat  sätt  funnits med som en  gemensam\r\nnämnare vid alla dessa tillfällen.  Under\r\nde  senaste åren har dessutom de  fossila\r\nbränslenas  bidrag  till  växthuseffekten\r\nvarit    en   viktig   drivkraft    bakom\r\nomställningen av energisystemet.\r\nDet  energipolitiska beslut som togs  år\r\n1997      (prop.     1996/97:84,     bet.\r\n1996/97:NU12),  vilket   byggde   på   en\r\növerenskommelse                    mellan\r\nSocialdemokraterna,  Vänsterpartiet   och\r\nCenterpartiet, innebar bl.a. beslut om en\r\navställning       av        de        två\r\nkärnkraftsreaktorerna  i  Barsebäck.  Ett\r\nvillkor  för  stängningen  av  den  andra\r\nreaktorn   är  dock  att  bortfallet   av\r\nelproduktion   kan   kompenseras    genom\r\ntillförsel av ny elproduktion och minskad\r\nelanvändning. Näringsutskottet framhöll i\r\nanslutning  till beslutet  att  riksdagen\r\nborde    ges    möjlighet    att    pröva\r\nförutsättningarna  för  en  stängning  av\r\nBarsebäck 2 innan en sådan genomförs.\r\nI  samband  med 1997 års energipolitiska\r\nbeslut  tog riksdagen även ställning  för\r\nett    program   för   omställning    och\r\nutveckling  av energisystemet. Programmet\r\nhar bestått av två delar. Det kortsiktiga\r\nprogrammet var fokuserat på åtgärder  för\r\nökad  tillförsel av förnybar  energi  och\r\nminskad   elanvändning   i   syfte    att\r\nkompensera  bortfallet  av  el   vid   en\r\nstängning av kärnkraftverket i Barsebäck.\r\nProgrammet löpte fram t.o.m. utgången  av\r\når  2002.  Det långsiktiga programmet  är\r\nforskningsinriktat  med   åtgärder   inom\r\nenergiforskning och energiteknikstöd. Det\r\nlångsiktiga programmets genomförande  och\r\neffekter  utreds  för  närvarande  av  en\r\nsärskild  utredare  (dir.  2001:122   och\r\n2002:169).   Utredaren  skall   analysera\r\nbehovet  av  förändringar, lämna  förslag\r\ntill   riktlinjer  för  det   långsiktiga\r\nenergipolitiska programmet  och  redovisa\r\ninsatser   som   skall   leda   till   en\r\nlångsiktigt   hållbar  energiförsörjning.\r\nUppdraget   skall  vara   avslutat   före\r\naugusti månads utgång 2003.\r\nBarsebäck     1    ställdes     av     i\r\nnovember    1999.    Stängningen    kunde\r\ngenomföras  sedan ett avtal om ersättning\r\ntill   kraftverkets  ägare  hade  slutits\r\nmellan företrädare för staten, Vattenfall\r\nAB  och  Sydkraft  AB. De  åtaganden  som\r\nföljer  av avtalet godkändes av riksdagen\r\nvåren  2000  (prop.  1999/2000:63,   bet.\r\n1999/2000:NU11).\r\nRegeringen  har sedermera  vid  ett  par\r\ntillfällen  redovisat  sin  bedömning  av\r\nhuruvida  villkoren för en  stängning  av\r\nBarsebäck 2 är uppfyllda. Vid den senaste\r\nprövningen   i   oktober   2001   bedömde\r\nregeringen att villkoren för en stängning\r\nkunde  uppfyllas senast före utgången  av\r\når 2003 då beslutade åtgärder förväntades\r\nha     fått     erforderligt    genomslag\r\n(skriv.  2001/02:22,  bet.  2001/02:NU3).\r\nVid     riksdagsbehandlingen     betonade\r\nutskottet än en gång att det är riksdagen\r\nsom  skall pröva om de aktuella villkoren\r\när  tillgodosedda inför  ett  beslut  att\r\nstänga Barsebäck 2.\r\nVåren  2002  beslutade riksdagen  senast\r\nom  riktlinjer för energipolitiken (prop.\r\n2001/02:143, bet. 2001/02:NU17). Beslutet\r\ninnebar     att     de    energipolitiska\r\nriktlinjerna i 1997 års uppgörelse ligger\r\nfast  samtidigt  som  det  betonades  att\r\nomställningen     av     det      svenska\r\nenergisystemet   måste   ske    på    ett\r\nansvarsfullt och kontrollerat  sätt  samt\r\nmed  ett långsiktigt perspektiv. För  den\r\nfortsatta omställningen av energisystemet\r\ninnebar  2002 års energipolitiska  beslut\r\nen  mer långsiktig inriktning i fråga  om\r\nsåväl  främjande av förnybar elproduktion\r\nsom  effektivare energianvändning. Syftet\r\nmed   de   nya   åtgärder  som   ersätter\r\nmotsvarande   åtgärder   i    1997    års\r\nenergipolitiska program är  att  kraftigt\r\nöka    ambitionsnivån    samtidigt    som\r\nteknikutveckling      stimuleras      och\r\nkostnaderna hålls nere.\r\nStängningen av Barsebäck 2, m.m.\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet    instämmer   i   regeringens\r\nbedömning  att de av riksdagen beslutade\r\nvillkoren  för en stängning av Barsebäck\r\n2  inte  är  möjliga att  uppfylla  före\r\nutgången    av   år   2003.   Regeringen\r\nförordar  att frågan om en stängning  av\r\ndenna   reaktor   skall   ingå   i   den\r\nförhandling  som  för  närvarande  pågår\r\nmellan  staten  och  kraftindustrin   om\r\navvecklingen  av de övriga  tio  svenska\r\nkärnkraftsreaktorerna. Med anledning  av\r\ndetta  föreslår utskottet att  riksdagen\r\ngenom    ett    tillkännagivande    till\r\nregeringen    klargör   den    fortsatta\r\nhanteringen  av frågan om  Barsebäck  2.\r\nTillkännagivandet innebär  att  det  bör\r\nvara  regeringen som på grundval av  den\r\neventuella överenskommelse som uppnås  i\r\nförhandlingarna    med    kraftindustrin\r\navgör  när  en stängning av Barsebäck  2\r\när  möjlig. Utskottet understryker  dock\r\natt    de    av   riksdagen   uppställda\r\nvillkoren  för en stängning av Barsebäck\r\n2     alltjämt     gäller.     Om     en\r\nförhandlingsöverenskommelse   inte   kan\r\nnås   och  regeringen  därför  har   för\r\navsikt    att    tillämpa    lagen    om\r\nkärnkraftens   avveckling,   förutsätter\r\nett   beslut   av   regeringen   om   en\r\nstängning inte att riksdagen har  givits\r\nmöjlighet       att       pröva       om\r\nförutsättningarna för  en  stängning  av\r\nreaktorn    är   uppfyllda,   framhåller\r\nutskottet. Jämför reservationerna 1  (m,\r\nfp), 2 (kd) och 3 (mp).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRiksdagen    uttalade   år    1980    att\r\nkärnkraften skall avvecklas  i  den  takt\r\nsom är möjlig med hänsyn till behovet  av\r\nelektrisk   kraft  för  att  upprätthålla\r\nsysselsättning  och  välfärd.  Riksdagens\r\nenergipolitiska  beslut  från   år   1997\r\n(prop.   1996/97:84,  bet.  1996/97:NU12)\r\ninnebar  att denna inriktning  låg  fast.\r\nSom  nämnts ovan omfattade beslutet  även\r\nen  stängning av reaktorerna i Barsebäck.\r\nDen  första reaktorn i Barsebäck stängdes\r\ni november 1999.\r\nEtt   villkor  för  stängningen  av  den\r\nandra  reaktorn  är  att  bortfallet   av\r\nelproduktion   kan   kompenseras    genom\r\ntillförsel av ny elproduktion och minskad\r\nanvändning   av  el.  De  kriterier   som\r\nregeringen   använder  för   att   bedöma\r\nhuruvida detta villkor är uppfyllt är att\r\nkraftbortfallet  kan kompenseras  så  att\r\nstängningen    inte   medför    påtagligt\r\nnegativa effekter för\r\nelpriset,\r\ntillgången på el för industrin,\r\neffektbalansen eller\r\nmiljön och klimatet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringens underlagsmaterial\r\n\r\nI propositionen redovisar regeringen ånyo\r\nsin  bedömning  av  om villkoren  för  en\r\nstängning  av  Barsebäck 2 är  uppfyllda.\r\nTill  grund  för detta ligger  bl.a.  ett\r\nunderlag  som på regeringens uppdrag  har\r\ntagits  fram  av  två konsultföretag  (ÅF\r\nEnergikonsult  AB  och  AB  Jacobsson   &\r\nWidmark).  Uppdragen  avrapporterades   i\r\nnovember  2002. Vidare gavs  Affärsverket\r\nsvenska  kraftnät i regleringsbrevet  för\r\når   2002  i  uppdrag  att  redovisa  sin\r\nbedömning   av   om  villkoren   avseende\r\neffektbalansen  kan anses vara  uppfyllda\r\nvid en eventuell stängning under år 2003.\r\nÖvrigt  underlag inför 2003 års  prövning\r\nav   om   villkoren   är   uppfyllda   är\r\nEnergimyndighetens     och      Boverkets\r\nårsredovisningar  över utfallet  av  1997\r\nårs energipolitiska program.\r\nRegeringen  anser att underlagsmaterialet\r\nger   en  relativt  samstämmig  bild   av\r\nkonsekvenserna   av   en   stängning   av\r\nBarsebäck  2  under  år  2003.  Flertalet\r\nremissinstanser har inte  framfört  någon\r\nkritik  mot den bild som rapporterna  ger\r\nav resultaten av 1997 års energipolitiska\r\nprogram och av de övriga faktorer som  är\r\nväsentliga   för  en  bedömning   av   om\r\nvillkoren  för en stängning är uppfyllda.\r\nEtt  par remissinstanser har dock påtalat\r\nolikheter   i  metodik  mellan   de   två\r\nkonsultrapporterna, vilket har lett  till\r\nvissa  skillnader  i bedömningen  av  hur\r\npåtagliga  effekter  en  stängning   får.\r\nSamtidigt        framhåller         några\r\nremissinstanser      att      rapporterna\r\nkompletterar       varandra.        Några\r\nremissinstanser  anser   att   underlaget\r\nvisar att inget av villkoren är uppfyllt,\r\nmedan andra menar att samtliga villkor är\r\nuppfyllda.  Mot bakgrund av  utvecklingen\r\npå      elmarknaden      anser      några\r\nremissinstanser  att  villkoren  inte  är\r\nrelevanta.  I  en  av  konsultrapporterna\r\npåpekas att villkorens formulering medger\r\nett  ganska  stort  tolkningsutrymme  vid\r\nprövningen. Energimyndigheten  anser  att\r\ndet  bör  övervägas att  låta  frågan  om\r\nBarsebäck 2 ingå i förhandlingarna mellan\r\nregeringen    och   industrin    om    en\r\nlångsiktigt    hållbar    politik     för\r\nomställningen av energisystemet.\r\nTillgången på el för industrin\r\nFör att ersätta elproduktionen i reaktorn\r\nBarsebäck  2  krävs ett  tillskott  eller\r\nsparande   på   3-4  TWh  per   år.   Det\r\nkvantitativa  målet  för  de  kortsiktiga\r\nåtgärderna   är   3  TWh   per   år.   De\r\nbedömningar      som     redovisas      i\r\nunderlagsrapporterna visar att resultaten\r\nav   de  kortsiktiga  åtgärderna  i   det\r\nenergipolitiska  programmet  kommer   att\r\nleda  till en kompensation med  mellan  3\r\noch  3,8  TWh per år vid utgången  av  år\r\n2003. I samtliga underlagsrapporter  dras\r\ndärför  slutsatsen att  det  kvantitativa\r\nmålet   för  det  kortsiktiga  programmet\r\nkommer att uppnås.\r\nElpriset\r\nI    den   ena   konsultrapporten    görs\r\nbedömningen att den generella elprisnivån\r\ninte  kommer  att påverkas i någon  högre\r\ngrad  av  stängningen  av  Barsebäck   2.\r\nElprishöjningen beräknas uppgå till 0,5-2\r\n%    av   elpriset   för   industrin.   I\r\nförhållande  till de prisvariationer  som\r\nförekommer   på   elmarknaden   är    den\r\nuppskattade  möjliga  prisökningen   låg,\r\nanförs  det. I den andra konsultrapporten\r\ndras  slutsatsen att elpriset kommer  att\r\nöka med ett par öre per kWh under normala\r\nförhållanden och att elpriset  kan  stiga\r\nkraftigt under förhållanden då det  råder\r\nförhöjd risk för effektbrist.\r\nFlertalet av de remissinstanser  som  har\r\nberört  frågan tror att elpriserna kommer\r\natt  stiga  som en effekt av en eventuell\r\nstängning   av  Barsebäck   2   men   har\r\nsamtidigt  svårt att bedöma prisökningens\r\nstorlek.      Vidare     menar      flera\r\nremissinstanser att elpriserna kommer att\r\nstiga  på  sikt  oavsett om  Barsebäck  2\r\nstängs  eller inte. Från industrins  sida\r\nframförs   dock  att  en   stängning   av\r\nBarsebäck  2  kommer att  leda  till  att\r\nprisökningen infaller tidigare än vad som\r\nannars hade varit fallet.\r\nEffektbalansen\r\nSvenska     kraftnät     bedömer      att\r\nkonsekvenserna av att stänga Barsebäck  2\r\nunder  år  2003  kan bli att  elmarknaden\r\ninte  klarar  effektbalansen  om  vintern\r\nblir en s.k. tioårsvinter, dvs. en vinter\r\nsom   statistiskt  sett  inträffar   vart\r\ntionde  år. Svenska kraftnät  ser  i  dag\r\ninga tydliga tecken på att effektbalansen\r\nskulle förbättras under de närmaste åren.\r\nDen   metod   för   effekthantering   som\r\nutskottet tar ställning till längre  fram\r\ni  detta  betänkande bedöms  ha  påtaglig\r\nverkan först om 2-3 år.\r\nDe  åtgärder  som Svenska  kraftnät  har\r\nvidtagit  för  att  förstärka  stamnätets\r\nförmåga  att överföra el till  Sydsverige\r\ninnebär   att  försörjningsförmågan   för\r\nSydsverige   i   huvudsak   kommer    att\r\nåterställas jämfört med tillståndet  före\r\nstängningen  av  Barsebäck   1   och   en\r\neventuell   stängning  av  Barsebäck   2.\r\nSvenska  kraftnät  framhåller  dock   att\r\ndessa  förstärkningar i sig inte  innebär\r\nnågon förstärkning av effektbalansen  för\r\nhela landet.\r\nI    den   ena   konsultrapporten   görs\r\nbedömningen  att  den  metod  för  effekt\r\nhantering som har presenterats av Svenska\r\nkraftnät  (se  nedan) kommer  att  ge  de\r\nförutsättningar   som   krävs   för   att\r\nförhindra   att  risken  för  effektbrist\r\nstiger   till   oacceptabel   nivå    vid\r\nstängning  av  Barsebäck 2. I  jämförelse\r\nmed  värdet  av den samlade  kraftmängden\r\nsom levereras till slutkunderna är kostna\r\nderna  för att lösa effektfrågan relativt\r\nlåga.\r\nI  den  andra konsultrapporten framhålls\r\natt   marginalerna  i  effektbalansen   i\r\nprincip  är  obefintliga och  att  minsta\r\nstörning  kan ställa till stora  problem.\r\nEn stängning av Barsebäck 2 skulle därmed\r\nförvärra  effektbalansen  kraftigt.   Det\r\nfinns enligt rapporten inget som tyder på\r\natt  effektbalansen kommer att förbättras\r\nde   närmaste  åren.  Flertalet   av   de\r\nremissinstanser som har berört frågan ser\r\nmed  oro på den påverkan som en stängning\r\nav  Barsebäck 2 skulle få på  effektbalan\r\nsen.   Bland   de   remissinstanser   som\r\nrepresenterar        industrin        och\r\nkraftbranschen råder i stort sett enighet\r\nom att en stängning av Barsebäck 2 skulle\r\ninnebära   att  risken  för   en   effekt\r\nbristsituation är överhängande  under  en\r\nkall vinterperiod.\r\nEnergimyndigheten       bedömer       att\r\neffektbalansen   under  en   tioårsvinter\r\nsannolikt  kan  upprätthållas  även  utan\r\nBarsebäck  2. Denna bedömning  bygger  på\r\nändrade    prognosförutsättningar    över\r\nelanvändningen i jämförelse med  dem  som\r\nSvenska  kraftnät grundar  sin  bedömning\r\npå.  Några remissinstanser menar att  det\r\när  angeläget att åtgärder vidtas för att\r\nminska   elbehovet  under  den   kallaste\r\nperioden då effektuttaget är som störst.\r\nMiljön och klimatet\r\nI  den  ena  konsultrapporten bedöms  att\r\nstängningen  i  princip kommer  att  leda\r\ntill  ökat  behov  av  fossil  kraft  och\r\ndärigenom till ökade utsläpp till luft av\r\nkoldioxid med ca 3,6 miljoner ton per  år\r\nsamt  av kväveoxider, svaveldioxid, stoft\r\noch    lättflyktiga   organiska    ämnen.\r\nUtsläppsökningarna av dessa  föroreningar\r\ninom  Sverige blir små, men utsläpp  från\r\nkolkondensanläggningar i Danmark  kan  ha\r\nen   betydande  inverkan  på   miljön   i\r\nSydsverige.\r\nI  den  andra konsultrapporten  beräknas\r\natt om bortfallet av kraft från Barsebäck\r\n2  ersätts med import av kolkondens  ökar\r\nutsläppen  av koldioxid utanför  Sveriges\r\ngränser  med drygt 3,3 miljoner  ton  per\r\når. Samtidigt innebär det energipolitiska\r\nprogrammets åtgärder minskade utsläpp med\r\nca 2,7 miljoner ton per år. Nettoökningen\r\nblir  då  ca  0,6 miljoner ton.  Å  andra\r\nsidan   ökar  elanvändningen  i  Sverige,\r\nvarför  nettoutsläppen bör  jämföras  med\r\nden       absoluta      ökningen       av\r\nkoldioxidutsläppen vid en stängning  sett\r\nfrån  dagens nivåer. Räknat på detta sätt\r\nskulle    stängningen    innebära     att\r\nkoldioxidutsläppen ökar med 2,8  miljoner\r\nton per år.\r\nFlertalet      remissinstanser       gör\r\nbedömningen att en stängning av Barsebäck\r\n2  leder till ökad påverkan på miljö  och\r\nklimat. Ett par instanser anför dock  att\r\nen  avveckling ger en positiv inverkan på\r\nmiljön        om       uranbränslekedjans\r\nmiljöeffekter  och  risker  för   olyckor\r\nbeaktas.\r\n\r\nRegeringens slutsatser\r\n\r\nAlla villkor ännu ej uppfyllda\r\nRegeringen gör bedömningen att  villkoren\r\nför  en  stängning  av Barsebäck  2  före\r\nutgången av år 2003 inte kommer att  vara\r\nuppfyllda  när  det gäller effektbalansen\r\noch  påverkan  på  miljön  och  klimatet.\r\nGenom  uppdrag  till Svenska  kraftnät  -\r\ninom  ramen  för  effektbalansmodellen  -\r\nvidtar   därför  regeringen   ytterligare\r\nåtgärder för att möjliggöra ett beslut om\r\nen  snar  stängning. Särskild vikt  skall\r\nläggas   vid   en   effektivisering    av\r\nelanvändningen.   Det   är    regeringens\r\nbedömning,  sägs det i propositionen  (s.\r\n16),  att \"förberedelser och genomförande\r\nav detta kan åstadkommas före utgången av\r\napril 2004.\"\r\nMiljö-  och  klimatpåverkan  bedöms  inte\r\nkunna  kompenseras  fullt  ut  genom  det\r\nåtgärdsprogram  som beslutades  år  1997.\r\nUppföljningar  visar att en  del  av  kom\r\npensationen  av en stängning av  reaktorn\r\npå kort sikt sannolikt kommer att utgöras\r\nav           inhemskt          producerad\r\nfossilbränslebaserad el  samt  import  av\r\nel.     I     likhet    med     flertalet\r\nremissinstanser      drar      regeringen\r\nslutsatsen  att bortfallet delvis  kommer\r\natt     kompenseras    med    el     från\r\nfossilbränsleeldade         anläggningar.\r\nRegeringen  konstaterar att en  stängning\r\nsannolikt ger ökade utsläpp på kort  sikt\r\nmen att miljöpåverkan på längre sikt blir\r\nbegränsad,   då  ny  produktionskapacitet\r\ntillkommer   genom  el   från   förnybara\r\nenergikällor  samt  genom  utbyggnad   av\r\ngaskraft  som  ersättning  för  kolkraft.\r\nNaturvårdsverket gör bedömningen att  det\r\när  möjligt  att  nå  miljökvalitetsmålen\r\navseende  klimat till perioden 2008-2012.\r\nVidare förväntas att ytterligare åtgärder\r\nvidtas   till  följd  av  internationella\r\nmiljööverenskommelser       och       att\r\nklimatpolitiska åtgärder genomförs  i  de\r\nländer     som     Sverige     importerar\r\nfossilbaserad kraft ifrån. Regeringen gör\r\ndärför  bedömningen att en  stängning  av\r\nBarsebäck 2 inte förväntas leda  till  på\r\ntagligt negativa effekter för miljö eller\r\nklimat.\r\nFörhandlingslösning\r\nI  2002  års  energipolitiska proposition\r\n(prop.  2001/02:143) aviserade regeringen\r\natt   företrädare  för  industrin  skulle\r\ninbjudas till överläggningar i syfte  att\r\nnå  en  överenskommelse om en långsiktigt\r\nhållbar   politik   för   den   fortsatta\r\nomställningen av energisystemet. Avsikten\r\när   att  överenskommelsen  skall   skapa\r\ngynnsamma    förutsättningar    för    en\r\nföretagsekonomiskt  försvarbar   fortsatt\r\ndrift   och   successiv   stängning    av\r\nkärnkraften,  samtidigt som  annan  miljö\r\nvänlig  elproduktion  tas  i  drift   och\r\nelförsörjningen    tryggas.    Regeringen\r\nbeslutade  i  juni 2002 att  förordna  en\r\nförhandlare (generaldirektör  Bo  Bylund)\r\nmed uppdrag att för statens del genomföra\r\nde   förhandlingar   som   aviserades   i\r\npropositionen.  Förhandlaren  har  inlett\r\nsitt arbete.\r\nRegeringen  anser att en överenskommelse\r\nmellan   staten  och  industrin   om   en\r\nomställning  av  energisystemet   innebär\r\nbetydande fördelar. Den ger möjlighet för\r\nalla   parter   att   samlas   kring   en\r\nlångsiktig  helhetssyn på energisystemets\r\nutveckling och bör kunna innebära att  de\r\nsamhällsekonomiska    kostnaderna     för\r\navvecklingen   och  riskerna   för   stör\r\nningarna    i   elproduktionen   minskar.\r\nJämfört  med  en  lagreglerad  avveckling\r\nreaktor för reaktor, skulle möjligheterna\r\ndärmed  öka  för  att  en  snabbare   och\r\neffektivare omställning av energisystemet\r\ntill  en  lägre samhällsekonomisk kostnad\r\nmed uppfyllande av höga krav på en trygg,\r\neffektiv          och         miljövänlig\r\nenergiförsörjning åstadkoms.\r\nEnligt  regeringens bedömning bör frågan\r\nom  avveckling  av Barsebäck  2  hanteras\r\ntillsammans  med  förhandlingarna  om  de\r\növriga  tio  kvarstående reaktorerna  och\r\nfrågan  om  energiomställningen   i   sin\r\nhelhet.  Regeringen  avser  att  ge   ett\r\ntilläggsdirektiv med denna innebörd  till\r\nförhandlaren. Möjligheterna till en snabb\r\nstängning  av Barsebäck 2 inom ramen  för\r\nen   förhandlingslösning   bör   särskilt\r\nprövas  i förhandlarens fortsatta arbete.\r\nOm   en   förhandlingslösning  inte   kan\r\nåstadkommas   i   det   avseendet,    har\r\nregeringen  ambitionen  att  besluta   om\r\nstängning av reaktorn med stöd  av  lagen\r\n(1997:1320) om kärnkraftens avveckling.\r\nRegeringen   ämnar   att   noga    följa\r\nutvecklingen  och  säkerställa   att   de\r\nenergipolitiska riktlinjerna i  1997  och\r\n2002  års beslut uppfylls avseende  målet\r\nom en långsiktig försörjningstrygghet och\r\nen  diversifierad tillförsel  av  energi.\r\nDet innebär att tillkommande behov av  ny\r\nenergi   bl.a.  skall  mötas   genom   en\r\nambitiös  och kontrollerad tillförsel  av\r\nförnybar elproduktion och ett effektivare\r\nutnyttjande   av   infrastrukturen    för\r\nnaturgas.\r\nDet     är    vidare    angeläget    att\r\nenergianvändningen         effektiviseras\r\nytterligare. I propositionen  erinras  om\r\natt   2002  års  energipolitiska   beslut\r\nomfattar statliga insatser med inriktning\r\npå  information och utbildning,  kommunal\r\nenergirådgivning  samt  teknikupphandling\r\noch        marknadsintroduktion        av\r\nenergieffektiv teknik.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI   motion  2002/03:N9  (m)  hävdas   att\r\nregeringens    program    för    förnybar\r\nelproduktion och minskad elanvändning har\r\nmisslyckats.    Sverige    har     tappat\r\nelproduktionskapacitet, och bortfallet av\r\nel   från  Barsebäck  1  har  i  huvudsak\r\nkompenserats med import av kolbaserad  el\r\nfrån  Danmark.  Satsningen på  forskning,\r\nutveckling   och  demonstration   av   ny\r\nenergiteknik   har  inte   avsatt   några\r\nanvändbara resultat.\r\nDen  förhandlingsmodell för avvecklingen\r\nav  Barsebäck 2 som föreslås innebär  att\r\nindustrin  skall  förhandla  under   hot.\r\nRegeringen markerar tydligt att den avser\r\natt  tillgripa  tvångslagstiftningen   om\r\nindustrin  inte godtar en  uppgörelse  om\r\nsnabb  stängning av Barsebäck  2.  Enligt\r\nmotionärernas uppfattning lägger en sådan\r\ninställning  knappast  grunden  till  ett\r\ngott samarbetsklimat.\r\nPolitiska ingripanden bidrar också  till\r\natt  skapa osäkerhet om spelreglerna  för\r\nkraftindustrins   verksamhet    och    om\r\nindustrins   elförsörjning.   Regeringens\r\nförhandlingsupplägg  löser  därför   inte\r\nnågra        grundläggande       problem.\r\nFörhandlingar   mellan  staten   och   en\r\nindustrigren  kan,  enligt  motionärerna,\r\ninte    binda    framtida   generationers\r\nbeslutsfattande.\r\nDen     särskilda     beskattning     av\r\ninstallerad   effekt   i   kärnkraft    -\r\neffektskatten  - snedvrider  konkurrensen\r\npå   den   avreglerade  elmarknaden   och\r\nhindrar    viktiga   reinvesteringar    i\r\nanläggningarna,  anförs  det   vidare   i\r\nmotionen.  Varje  investeringsbeslut   är\r\ndärmed  direkt beroende av det  politiska\r\nspelet i energi- och budgetförhandlingar.\r\nDet   är,  enligt  motionärerna,   därför\r\nangeläget att effektskatten avskaffas  så\r\nfort som möjligt.\r\nBeträffande  regeringens  bedömning  att\r\nriksdagens villkor för stängning  av  den\r\nandra  reaktorn i Barsebäck  inte  kommer\r\natt  vara  uppfyllda under  år  2003  har\r\nmotionärerna    inget    att     invända.\r\nRiksdagens principbeslut om stängning  av\r\nkärnkraftverket i Barsebäck  bör  däremot\r\nupphävas.\r\nMålet  om att ersätta bortfallet  av  el\r\nfrån  Barsebäck 2 genom tillskott  av  ny\r\nelproduktion,  minskad  elanvändning  och\r\neffektivare      energianvändning      är\r\nirrelevant  då elenergibehovet  har  ökat\r\noch  produktionsförmågan för Barsebäck  2\r\när  underskattad.  En  stängning  skulle,\r\nenligt motionärerna, medföra problem  vad\r\ngäller  tillgången på el  för  industrin.\r\nRisken  är  stor  att  en  stängning   av\r\nBarsebäck  2  även leder till  en  tydlig\r\nhöjning av elpriserna. Detta gör  att  de\r\nsvenska   basindustrierna  riskerar   att\r\nförlora  i  konkurrenskraft.  Regeringens\r\navvecklingspolitik  skapar  osäkerhet  om\r\nhur Sveriges elförsörjning kommer att  se\r\nut på några års sikt, vilket får negativa\r\neffekter för investeringsviljan. Dessutom\r\ndrabbar  politiken de många elkunder  som\r\nredan     är     hårt     pressade     av\r\nenergiskattehöjningarna     och      höga\r\nelpriser.    Motionärerna    anser    att\r\nvillkoret  om  upprätthållen effektbalans\r\nvid  en stängning av Barsebäck 2 inte kan\r\nuppfyllas inom överskådlig tid och  menar\r\natt  en  stängning av Barsebäck 2  skulle\r\ninnebära  en ökning av koldioxidutsläppen\r\nmed mer än 5 %. Därtill kommer utsläpp av\r\nsvaveldioxid,  kväveoxider,  lättflyktiga\r\norganiska  ämnen och stoft. En  stängning\r\nav  Barsebäck 2 skulle få klart  negativa\r\neffekter på miljö, klimat och hälsa.\r\nKärnkraftstekniken  har  varit   föremål\r\nför  en  snabb utveckling, inte minst  på\r\nsäkerhetsområdet, påpekas  det  i  motion\r\n2002/03:N11  (fp).  I diskussionen  inför\r\nfolkomröstningen år 1980 fanns  det  inga\r\nreservationer   mot  att   nya   tekniska\r\ninnovationer kan förändra såväl säkerhets-\r\nsom           miljöaspekter            av\r\nkärnkraftsanvändningen.            Enligt\r\nmotionärerna     måste    energipolitiken\r\nsjälvfallet påverkas av de omständigheter\r\nsom       har      tillkommit       sedan\r\nfolkomröstningen. Energifrågornas globala\r\nkaraktär har t.ex. blivit allt tydligare.\r\nEn  avveckling av Barsebäck 2 kommer att\r\nleda  till  en ökad brist på el samtidigt\r\nsom  utsläppen av koldioxid, svavel  m.m.\r\nkommer att öka. I propositionen anges att\r\nårligen  kommer ytterligare 2,8  miljoner\r\nton koldioxid att släppas ut om Barsebäck\r\n2  stängs. Stängningen av Barsebäck 1 har\r\nhaft  påtagliga  negativa  effekter   för\r\nmiljön,  anförs  det.  En  stängning   av\r\nBarsebäck   2   kommer  att   ytterligare\r\nförvärra miljöbelastningen. Riskerna  att\r\ndrabbas  av  allergier, astma  och  andra\r\nsjukdomar kommer att öka.\r\nKärnkraften  bör  utnyttjas  under  hela\r\nsin  tekniska  och ekonomiska  livslängd,\r\nmenar  motionärerna och tillägger att  en\r\nframtida utbyggnad av kärnkraften,  under\r\nförutsättning att stränga krav på  hälsa,\r\nsäkerhet och miljö är uppfyllda, inte kan\r\nuteslutas.  Modellen att  en  avstängning\r\nskall   ske  efter  förhandlingar  mellan\r\nregeringen och kraftindustrin  är  bättre\r\nän  en tvångsmässig avstängning, men  den\r\när inte användbar i Sverige då det saknas\r\nrealistiska  alternativ till kärnkraften,\r\nanser motionärerna. Det är oklart vem som\r\nhar    ansvar    för    att    nödvändiga\r\ninvesteringar  görs fram till  tidpunkten\r\nför avstängningen. Det är troligt att den\r\nnya  kapaciteten  kommer  att  bestå   av\r\nnaturgas   och   koleldad   kondenskraft.\r\nKraftvärme  samt vindkraft och biobränsle\r\nkommer  inte  att  räcka  till  för   att\r\nersätta    hela   bortfallet    av    el.\r\nMotionärerna avvisar därför denna  modell\r\noch  all  annan  förtida  avveckling   av\r\nkärnkraften.\r\nI  motion 2002/03:N10 (kd) framhålls att\r\nlångsiktighet   och   uthållighet   skall\r\nprägla    såväl   energiutveckling    som\r\nenergiskattesystem.    Målet    är    ett\r\nekologiskt  uthålligt  energisystem  utan\r\ndrastiska  prisförändringar, elbrist  och\r\nandra  betydande påfrestningar på välfärd\r\noch  sysselsättning. För att detta  skall\r\nkunna   vara  möjligt  krävs  att   stora\r\nsatsningar  görs  på energiforskning  och\r\nenergiteknisk  utveckling.   Motionärerna\r\nvill  avveckla kärnkraften, men det måste\r\nske i takt med ökad energieffektivisering\r\noch    tillskott    av    förnybar    el.\r\nMotionärerna   är   kritiska   till   att\r\nkärnkraften    skall   avvecklas    genom\r\nförhandlingar  mellan  regeringen,   dess\r\nstödpartier    och   kärnkraftsindustrin.\r\nVidare  motsätter  sig  motionärerna  att\r\nBarsebäck  2  stängs  utan  att   de   av\r\nriksdagen   antagna  villkoren   för   en\r\navveckling   är  uppfyllda.  Motionärerna\r\nanser att det inte kan bortses ifrån  att\r\nvillkoren beträffande effektbalansen  och\r\npåverkan  på  miljö och  klimat  inte  är\r\nuppfyllda.   Dessutom   anser   de    att\r\nregeringen  inte  har redovisat  att  det\r\nockså  finns  andra villkor som  inte  är\r\nuppfyllda   eller   kan   förväntas   bli\r\nuppfyllda under år 2003.\r\nI  motionen påpekas att kapaciteten  för\r\nBarsebäck   2   är  4,6   TWh   och   att\r\nproduktionen  i  genomsnitt  har  uppgått\r\ntill över 4 TWh. Med ny elproduktion  och\r\nbesparingar på totalt 3 TWh kan  balansen\r\nsålunda    inte   upprätthållas.    Trots\r\nbesparingar  har  elkonsumtionen,  enligt\r\nmotionärerna,  ökat  med  omkring  8  TWh\r\nmellan åren 1997 och 2001. Stängningen av\r\nBarsebäck  2 kommer även att  medföra  en\r\nvkad användning av fossilkraft, vilket  i\r\nsin  tur  betyder ökade koldioxidutsläpp.\r\nÄven om utsläppen sker i grannländerna är\r\ndetta inte förenligt med våra klimatmål.\r\nI  motion  2002/03:N12 (mp)  begärs  att\r\nden pågående Kärnsäkerhetsutredningen får\r\ntilläggsdirektiv så att den kan göra  ett\r\nminst lika grundligt arbete som 1979  års\r\nReaktorsäkerhetsutredning.   Motionärerna\r\ntvivlar     dessutom    på     att     en\r\nförhandlingsöverenskommelse mellan staten\r\noch   kraftindustrin  är  en   långsiktig\r\nlösning.  Om  det  inträffar  en   olycka\r\nkommer  riksdagen,  enligt  motionärerna,\r\ninte  att  acceptera ett  avtal  som  ger\r\nreaktorägarna rätt att driva  reaktorerna\r\ni  ytterligare kanske 20 år.  Om  avtalet\r\nfullföljs under sådana omständigheter har\r\ndemokratin förhandlats bort.\r\nMotionärerna anser att det  är  en  klar\r\nrisk  att  resultatet av  förhandlingarna\r\nblir  en \"avveckling\" som går långsammare\r\nän  vad kraftföretagen förväntar sig utan\r\nett  avtal. Om regeringen förhandlar fram\r\nen   \"avveckling\"  som  utgår  från   att\r\nkärnkraftverken har en medellivslängd  på\r\n35 eller 40 år så har industrin inte gett\r\nupp  någonting men hoppas däremot på  att\r\nfå  1,8 miljarder kronor per år i minskad\r\nskatt, anförs det.\r\nDen    uppskjutna    avvecklingen     av\r\nBarsebäck  2 grundar sig på två argument.\r\nDet  ena  är  effektbehovet.  Den  gångna\r\nvinterns    kyla    och    det     lägsta\r\nmagasinsläget  på  50  år  klarades  utan\r\nproblem  trots  att  1-2  reaktorer   var\r\nstängda  hela vintern, en stor del  därav\r\njust Barsebäck 2. Motionärerna menar  att\r\nett eventuellt effektproblem beror på den\r\nstora   omfattningen  av   eluppvärmning.\r\nÅtgärder  för  att minska  denna  är  det\r\nsäkraste och billigaste sättet att slippa\r\neffektproblemet.\r\nEnligt      Kyotofördraget     redovisas\r\nkoldioxidutsläppen  där  de  sker.  Detta\r\nbetyder att koldioxidutsläpp från  danska\r\nkolkraftverk   är  ett  danskt   problem.\r\nDanmark  har  minskat  sina  utsläpp   av\r\nsvavel  och  kväveoxider mycket  kraftigt\r\nbl.a. genom att ersätta kol med naturgas,\r\nbiobränslen  och vindkraft.  Import  från\r\nDanmark kan, enligt motionärerna,  därför\r\ninte   likställas  med  import   av   den\r\nsmutsigaste kolkraften.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nTidigare ställningstaganden av riksdagen\r\n\r\nNär riksdagen tog ställning till 1997 års\r\nenergipolitiska     uppgörelse     (prop.\r\n1996/97:84,  bet. 1996/97:NU12)  framhöll\r\nutskottet,   som   redan   nämnts,    att\r\nriksdagen bör ges möjlighet att pröva  om\r\nförutsättningarna  för  en  stängning  av\r\nBarsebäck   2  är  uppfyllda   innan   en\r\nstängning kan genomföras. I reservationer\r\nfrån  de partier som inte stod bakom  den\r\nenergipolitiska uppgörelsen (m;  fp;  kd;\r\nmp)   framfördes  bl.a.   synpunkter   på\r\nkärnkraftsavvecklingen.          Moderata\r\nsamlingspartiets representanter förordade\r\nen  avvecklingsmodell  där  staten  skall\r\nfastställa  stabila krav  och  regler  om\r\nsäkerhet,   miljö,   skatter   m.m.   för\r\nenergiproduktionen   och   kraftindustrin\r\nskall     ansvara     för     förnyelsen,\r\nutvecklingen    och   omställningen    av\r\nproduktionssystemet inom ramen för  dessa\r\nkrav och regler. Folkpartiets företrädare\r\nansåg  att  det inte bör fattas politiska\r\nbeslut  om  när  olika  reaktorer   skall\r\nstängas.  I  stället borde energisystemet\r\npåverkas  i  miljövänlig  riktning  genom\r\ninförande    av   välavvägda   ekonomiska\r\nstyrmedel.             Kristdemokraternas\r\nrepresentant menade i sin reservation att\r\nden  första reaktorn kan fasas  ut  först\r\nnär  motsvarande  el har tillförts  eller\r\nhar  sparats bort. En stängning av  minst\r\ntre  reaktorer under de närmaste fem åren\r\nförordas  i reservationen av företrädaren\r\nför  Miljöpartiet.  Hon  ansåg  även  att\r\nriksdagen borde behålla årtalet 2010  som\r\nslutår  för  kärnkraftsavvecklingen   och\r\nmenade att det som grund för avvecklingen\r\nkrävs    ett   aktivt   utnyttjande    av\r\nmarknadsekonomiska     styrmedel      med\r\nutgångspunkt i att alla energislag  skall\r\nbära sina fulla risk- och miljökostnader.\r\nVåren   2002   godkände   riksdagen   nu\r\ngällande  riktlinjer för  energipolitiken\r\n(prop.  2001/02:143, bet.  2001/02:NU17).\r\nUtskottet      framhöll      att      den\r\növerenskommelse   som   träffats   mellan\r\nföreträdare    för    Socialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet och Centerpartiet, som den\r\naktuella   propositionen  baserades   på,\r\ninnebar  ytterligare steg mot  en  trygg,\r\neffektiv          och         miljövänlig\r\nenergiförsörjning samtidigt som  det  var\r\nen  bekräftelse på att de energipolitiska\r\nriktlinjerna från 1997 års uppgörelse låg\r\nfast.\r\nUtskottet  ställde  sig  även   positivt\r\ntill    den   av   regeringen   aviserade\r\nordningen  att undersöka möjligheten  att\r\nträffa  avtal med kraftindustrin för  den\r\nfortsatta  avvecklingen  av  kärnkraften.\r\nSamtidigt  underströk utskottet  att  ett\r\nsådant   initiativ  inte  innebar   något\r\navsteg från ställningstagandet att det är\r\nriksdagen  som  skall göra  den  slutliga\r\nprövningen  av  frågan om stängningen  av\r\nBarsebäck  2.  I en reservation  (m,  fp)\r\nkrävdes  bl.a. att beslutet om en förtida\r\navveckling av kärnkraften skulle upphävas\r\ndå  avvecklingen  leder  till  allvarliga\r\nnegativa  konsekvenser  för  den  svenska\r\nsamhällsekonomin,  sysselsättningen   och\r\nmiljön.  I en annan reservation  motsatte\r\nsig företrädarna för Kristdemokraterna en\r\nomställning av energisystemet som innebär\r\natt   kärnkraften  ersätts  med   fossilt\r\nbränsle.   Samtidigt  framhöll   de   att\r\nregeringen  bör återkomma till  riksdagen\r\nmed   en   fullständig   redovisning   av\r\neffekterna      av      en      eventuell\r\nförhandlingsöverenskommelse    så     att\r\nriksdagen kan ta ställning i denna fråga.\r\nMiljöpartiets representant menade i  sin\r\nreservation      bl.a.      att       den\r\nförhandlingsmodell    för    kärnkraftens\r\navveckling som regeringen föreslagit  har\r\nallvarliga  brister. I stället förordades\r\nmarknadsekonomiska  styrmedel.  Principen\r\nskulle, enligt reservanten, vara att alla\r\nenergislag  skall bära sina  fulla  risk-\r\noch   miljökostnader.   Vidare   begärdes\r\nförtydliganden    av    villkoren     för\r\navställningen  av Barsebäck  2  samtidigt\r\nsom det påpekades att denna reaktor kunde\r\nstängas redan år 2002.\r\nVid  behandlingen av budgetpropositionen\r\nför   år  2003  (prop.  2002/03:1,   bet.\r\n2002/03:NU3) framhöll utskottet att  1997\r\nårs   energipolitiska  uppgörelse  ligger\r\nfast. Utskottet avstyrkte de yrkanden som\r\nstod   emot   denna  ståndpunkt.   Vidare\r\npåpekades    att   den   inriktning    av\r\nenergipolitiken  som  redogjordes  för  i\r\nbudgetpropositionen ligger helt  i  linje\r\nmed   det   energipolitiska  beslut   som\r\nriksdagen fattade våren 2002. Motsvarande\r\nståndpunkt     intog    utskottet     vid\r\nbehandlingen  av regeringens  proposition\r\nom  elcertifikat för att främja förnybara\r\nenergikällor   (prop.  2002/03:40,   bet.\r\n2002/03:NU6).\r\nAv   uppdraget   till  förhandlaren   Bo\r\nBylund framgår att överläggningarna skall\r\ngenomföras   i  enlighet  med  riksdagens\r\nställningstagande    till    2002     års\r\nenergipolitiska    proposition     (prop.\r\n2001/02:143, bet. 2001/02:NU17). I slutet\r\nav  mars  2003  beslutade  regeringen  om\r\ntilläggsdirektiv   till    utredaren    i\r\nenlighet  med  vad som  anges  i  den  nu\r\naktuella    propositionen.    Av    dessa\r\ntilläggsdirektiv       framgår        att\r\nmöjligheterna till en snabb stängning  av\r\nden andra reaktorn i Barsebäck inom ramen\r\nför en förhandlingslösning särskilt skall\r\nprövas  i förhandlarens fortsatta arbete.\r\nFörhandlaren  skall fortlöpande  redovisa\r\nresultaten  av sitt uppdrag  till  chefen\r\nför   Näringsdepartementet.  En  särskild\r\nredovisning  avseende Barsebäck  2  skall\r\nlämnas   senast   den  30   april   2004.\r\nRegeringen har inte angivit någon närmare\r\nplan  för när förhandlingarna skall  vara\r\navslutade  eller  när det,  som  nämns  i\r\npropositionen,  kan  bli   aktuellt   att\r\ntillämpa     lagen    om     kärnkraftens\r\navveckling.\r\nBeträffande  de  av riksdagen  beslutade\r\nvillkoren för en stängning av Barsebäck 2\r\noch  huruvida  riksdagen kommer  att  ges\r\nmöjlighet  att  ta  ställning   till   en\r\neventuell förhandlingsöverenskommelse  om\r\nen  stängning  av  denna  reaktor  lämnas\r\ningen  närmare vägledning i den  aktuella\r\npropositionen. I propositionen  behandlas\r\ninte heller riksdagens roll i händelse av\r\natt en förhandlingslösning om Barsebäck 2\r\ninte  kan uppnås och regeringen i stället\r\nväljer  att stänga den aktuella  reaktorn\r\nmed   stöd   av   lagen  om  kärnkraftens\r\navveckling.\r\nI   propositionen  (s.  17)  anges,  som\r\ntidigare nämnts, att ytterligare åtgärder\r\nskall  vidtas  för att senare  möjliggöra\r\nett  beslut  om  en  snar  stängning   av\r\nBarsebäck  2.  Regeringen  har  sedermera\r\nuppdragit åt Svenska kraftnät att  beakta\r\nden planerade stängningen av Barsebäck  2\r\nvid skapandet av en effektreserv. Svenska\r\nkraftnät   skall   vid   upphandling   av\r\neffektreserven utgå ifrån  att  en  snabb\r\nstängning  av Barsebäck 2 kan åstadkommas\r\ninom  ramen  för  en förhandlingslösning.\r\nUppdraget  skall redovisas senast  den  1\r\nfebruari 2004.\r\n\r\nLagen om kärnkraftens avveckling\r\n\r\nI  en  av  motionerna  begärs  att  lagen\r\n(1997:1320)  om  kärnkraftens  avveckling\r\nskall  upphävas.  Enligt  denna  lag  får\r\nregeringen  besluta att  rätten  att  med\r\nstöd  av tillstånd enligt kärntekniklagen\r\ndriva   en  kärnkraftsreaktor   för   att\r\nutvinna  kärnenergi  skall  upphöra   att\r\ngälla vid en viss tidpunkt. I samband med\r\nbehandlingen av den s.k. avvecklingslagen\r\nbetonade  utskottet bl.a. de villkor  för\r\navställningen  som har nämnts  ovan  samt\r\natt  riksdagen, innan en stängning av den\r\nreaktorn   kan  genomföras,   skall   ges\r\nmöjlighet  att pröva om dessa villkor  är\r\nuppfyllda    (bet.    1997/98:NU5).     I\r\nreservationer (m, fp; kd) yrkades  avslag\r\npå  förslaget  till lag  om  kärnkraftens\r\navveckling.\r\n\r\nEffektskatten\r\n\r\nSkatteutskottet    behandlade     nyligen\r\nyrkanden  om ett avskaffande av den  s.k.\r\neffektskatt som finns på kärnenergi (bet.\r\n2002/03:SkU11).  Utskottet   konstaterade\r\natt riksdagen vid beredningen av budgeten\r\nför  år 2003 avslog förslag om att  sänka\r\neffektskatten på kärnkraft eller omvandla\r\nden  till en skatt på producerad  energi.\r\nSkatteutskottet  ansåg  sig   inte   vara\r\nberett  att  förorda  en  avveckling   av\r\neffektskatten  eller  en   utredning   om\r\nskattens   avveckling.  Vidare   erinrade\r\nutskottet             om              att\r\nSkattenedsättningskommittén        skulle\r\nanalysera  avgränsningen av det nuvarande\r\nområdet  för energiskattenedsättning  mot\r\nandra sektorer, bl.a. mot elproduktionen.\r\nAv  2003  års  ekonomiska vårproposition\r\n(prop.  2002/03:100 s.  34)  framgår  att\r\nSkattenedsättningskommitténs   betänkande\r\n(SOU 2003:38), som nyligen har avlämnats,\r\nskall remissbehandlas tillsammans med ett\r\nkommande  betänkande från den  delegation\r\nsom   utarbetar  ett  förslag  till   ett\r\nsvenskt   system   och   regelverk    för\r\nKyotoprotokollets  flexibla   mekanismer.\r\nDärefter  har regeringen för  avsikt  att\r\nutarbeta  ett förslag till riksdagen  som\r\nskall   åstadkomma  långsiktigt  hållbara\r\nenergiskatter.\r\nI  sammanhanget kan också nämnas att ett\r\nborttagande av effektskatten är ett av de\r\nfrämsta kraven från kraftindustrin  i  de\r\npågående förhandlingarna om den fortsatta\r\nomställningen av energisystemet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSvensk  energipolitik vilar  på  en  bred\r\npolitisk    grund.    Socialdemokraterna,\r\nVänsterpartiet   och  Centerpartiet   har\r\ntagit ett avgörande ansvar för att ställa\r\nom energisystemet till en hållbar lösning\r\nmed  tydlig inriktning på att säkerställa\r\nframtida     generationers     livsmiljö.\r\nLångsiktighet   och  stabilitet   präglar\r\ndetta arbete.\r\nEtt     viktigt     inslag     i     den\r\nenergipolitiska      uppgörelsen       är\r\navvecklingen  av  kärnkraften.  Riksdagen\r\nhar  ställt  sig  bakom den  ordning  som\r\ninnebär   att   de  två   reaktorerna   i\r\nBarsebäck skall stängas. Barsebäck 1  har\r\nredan    avvecklats,    och    regeringen\r\nredovisar i den nu aktuella propositionen\r\nsin  bedömning av huruvida villkoren  för\r\nen stängning av Barsebäck 2 är uppfyllda.\r\nAv  prövningen framkommer att i fråga  om\r\neffektbalansen och effekterna  på  miljön\r\nbedöms  villkoren inte vara  möjliga  att\r\nuppfylla  vid en stängning före  utgången\r\nav år 2003. Utskottet gör i det avseendet\r\ningen  annan bedömning än regeringen.  Av\r\npropositionen    framgår    också     att\r\nregeringen  har  för  avsikt  att   vidta\r\nytterligare  åtgärder för att säkerställa\r\natt  villkoren  kan uppfyllas.  Utskottet\r\nnoterar    regeringens   bedömning    att\r\nförberedelser och genomförande  av  dessa\r\nåtgärder kan åstadkommas före utgången av\r\napril  2004.  Det är således först  efter\r\ndenna  tidpunkt  som  ett  beslut  om  en\r\nstängning av Barsebäck 2 kan fattas.\r\nNär    det    gäller    den    fortsatta\r\nhanteringen  av  Barsebäck   2   förordar\r\nregeringen att frågan läggs över  på  den\r\nförhandlare   som  har  i   uppdrag   att\r\ntillsammans med kraftindustrin försöka nå\r\nen  uppgörelse kring avvecklingen  av  de\r\növriga   tio   kärnkraftsreaktorerna    i\r\nSverige. Detta skall ses i ljuset av  att\r\nutskottet  tidigare vid flera  tillfällen\r\ntydligt har uttalat att det vill  ta  det\r\nslutgiltiga  beslutet om när Barsebäck  2\r\nkan  avvecklas. Av propositionen  framgår\r\nemellertid  inte  om  ett  förslag   till\r\nförhandlingsöverenskommelse om  Barsebäck\r\n2  kommer  att  föreläggas riksdagen  för\r\nbeslut eller om regeringen anser att  den\r\nhar   mandat   att  själv  ta  slutgiltig\r\nställning  i  frågan. Mot den  bakgrunden\r\nfinner   utskottet  det  nödvändigt   att\r\nklargöra  den  fortsatta behandlingen  av\r\nfrågan.\r\nUtskottet      anser       att       den\r\nförhandlingslösning  som  skall   arbetas\r\nfram   i   samspel  mellan   staten   och\r\nkraftindustrin  måste  betraktas  som  en\r\nhelhet. Frågan om Barsebäck 2 kommer  att\r\nvara  en viktig förhandlingsvariabel  som\r\nsannolikt   kan   bidra   till   att   en\r\nsammanhållen överenskommelse nås. Mot den\r\nbakgrunden är det logiskt att  frågan  om\r\navvecklingen av Barsebäck 2 hanteras  med\r\nsamma  förutsättningar som gäller för  de\r\növriga tio reaktorerna. Enligt utskottets\r\nuppfattning  bör det vara regeringen  som\r\npå    grundval    av    den    eventuella\r\növerenskommelse     som     träffas     i\r\nförhandlingarna med kraftindustrin  avgör\r\nnär  en  stängning  av  Barsebäck  2   är\r\nmöjlig.   Detta  förhindrar  naturligtvis\r\ninte  att  regeringen kan välja att  låta\r\nriksdagen    ta   ställning    till    en\r\nförhandlingsuppgörelse  om  Barsebäck  2.\r\nUtskottet vill i sammanhanget understryka\r\natt  de av riksdagen uppställda villkoren\r\nför  en stängning av Barsebäck 2 alltjämt\r\ngäller.    Det   ankommer   således    på\r\nregeringen att göra en bedömning av om de\r\naktuella villkoren är uppfyllda innan  en\r\nförhandlingsöverenskommelse om  Barsebäck\r\n2 kan träffas.\r\nOm  en överenskommelse inte kan nås  har\r\nregeringen för avsikt att tillämpa  lagen\r\nom    kärnkraftens   avveckling.   Enligt\r\nutskottets uppfattning är denna möjlighet\r\nnödvändig  för att kärnkraftsavvecklingen\r\ninte  skall  försenas ytterligare  i  den\r\nhändelse förhandlingsansatsen inte  leder\r\ntill önskvärt resultat. En avveckling  av\r\nden  aktuella lagen som förordas i en  av\r\nmotionerna    är,    enligt    utskottets\r\nuppfattning,  sålunda  inte  aktuell.  En\r\nkonsekvens av det tidigare sagda  är  att\r\nett   beslut   av   regeringen   om    en\r\navställning  av Barsebäck 2 med  stöd  av\r\navvecklingslagen  inte  förutsätter   att\r\nriksdagen givits möjlighet att  pröva  om\r\nförutsättningarna  för  en  stängning  av\r\nreaktorn är uppfyllda.\r\nUtskottet   konstaterar   avslutningsvis\r\natt skatteutskottet nyligen har behandlat\r\nmotionsyrkanden  om  ett  avskaffande  av\r\neffektskatten        på        kärnkraft.\r\nNäringsutskottet   ansluter   sig    till\r\nskatteutskottets   ställningstagande    i\r\nfrågan.\r\nVad   utskottet   här  har   anfört   om\r\nriktlinjerna för stängningen av Barsebäck\r\n2   bör  riksdagen  som  sin  mening   ge\r\nregeringen till känna. Samtidigt avstyrks\r\nsamtliga här aktuella motioner i  berörda\r\ndelar.\r\n\r\nVissa bestämmelser i kärntekniklagen\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen  bör  avslå ett motionsyrkande\r\nom  att  förbudet i kärntekniklagen  mot\r\nuppförande av kärnkraftsreaktorer  skall\r\navskaffas.  Enligt  utskottet   är   det\r\nnaturligt  att  statsmakterna   markerar\r\natt        uppförande       av       nya\r\nkärnkraftsreaktorer  inte  är  aktuellt.\r\nJämför reservation 4 (m, fp).\r\nRiksdagen  bör  även avslå  motioner  om\r\natt  den  s.k. tankeförbudsparagrafen  i\r\nkärntekniklagen     skall      upphävas.\r\nUtskottet  menar  att  möjligheten  till\r\nforskning       och       energitekniskt\r\nutvecklingsarbete inte begränsas av  den\r\naktuella  paragrafen. Jämför reservation\r\n5 (m, fp, kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nI    flera    motioner   från    allmänna\r\nmotionstiden uppmärksammas 6  §  i  lagen\r\n(1984:3)  om kärnteknisk verksamhet  (den\r\ns.k.   kärntekniklagen).   Den   aktuella\r\nbestämmelsen har följande lydelse: \"Ingen\r\nfår    utarbeta   konstruktionsritningar,\r\nberäkna  kostnader,  beställa  utrustning\r\neller  vidta  andra  sådana  förberedande\r\nåtgärder i syfte att inom landet  uppföra\r\nen  kärnkraftsreaktor.\"  De  som  har  en\r\nkritisk   inställning  till  bestämmelsen\r\nbrukar       beteckna       den       som\r\ntankeförbudsparagrafen.\r\nI  en av motionerna berörs även 5 a §  i\r\nnämnda  lag. Denna bestämmelse innehåller\r\nett     förbud     mot    att     uppföra\r\nkärnkraftsreaktorer i Sverige.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  2002/03:N209  (m)  anförs  att\r\nförbudet  mot  kärnteknisk  forskning   i\r\nkärntekniklagen   har  kritiserats   från\r\nflera  utgångspunkter.  Det  har  ansetts\r\nstrida mot de principer om yttrande-  och\r\ntankefrihet som bör ligga till grund  för\r\nall  lagstiftning. Det  inskränker  också\r\nden   akademiska   friheten   och   hotar\r\nforskningsmöjligheterna  i   vårt   land.\r\nRegleringen   är   inte   motiverad    av\r\nsäkerhetsskäl     och     hör,     enligt\r\nmotionärerna,  därför  inte  hemma  i  en\r\nutpräglad        säkerhetslag         som\r\nkärntekniklagen. Bestämmelsen bör  därför\r\nomedelbart avskaffas.\r\nI  motion 2002/03:N288 (m) framhålls att\r\n6   §   i  kärntekniklagen  snarast   bör\r\nupphävas  av  principiella  skäl.  I   en\r\nlagstiftning som bygger på yttrande-  och\r\ntankefrihet   hör  inte  denna   paragraf\r\nhemma. Bestämmelsen hämmar den akademiska\r\nfriheten och urholkar vår kompetens  inom\r\nområdet.  Motionären  menar  att  svenska\r\nforskare   inom  kärnteknikområdet   flyr\r\nlandet för att kunna utveckla sina idéer.\r\nTvärvetenskaplig  FoU  om   energikällors\r\nuthållighet,  ekonomi  och  miljöpåverkan\r\nsom  leder  till en samlad  syn  på  hela\r\nenergisystemet är ytterst angelägen.  Med\r\ndagens lagstiftning kommer vi inte heller\r\natt  kunna följa med i utvecklingen kring\r\noskadliggörande av kärnbränsle.\r\nOckså  i motion 2002/03:N301 (m)  begärs\r\nett  upphävande av nyssnämnda paragraf  i\r\nkärntekniklagen. Motionärerna anser  även\r\natt  del av 5 § i samma lag bör upphävas.\r\nDetta  innebär  att de politiska  hindren\r\nför en återstart av Barsebäck 1 tas bort.\r\nÄven  om det i dagsläget inte finns någon\r\nsom  är  intresserad  av  att  bygga  nya\r\nreaktorer  i  Sverige bör lagstiftningen,\r\nenligt motionärerna, inte utesluta sådana\r\nplaner.\r\nDet  är  principiellt olämpligt  att  ha\r\nlagbestämmelser    med    karaktär     av\r\ntankeförbud,   anförs   det   i    motion\r\n2002/03:N222  (fp).  Förbud  skall   avse\r\nnågot som är onödigt riskabelt, inte  mot\r\natt upprätta konstruktionsritningar eller\r\natt  göra utredningar. I motionen, liksom\r\ni  motion  2002/03:N264 (fp),  framställs\r\nyrkande  om att den aktuella bestämmelsen\r\nskall upphävas.\r\nI  motion 2002/03:N242 (fp) påpekas  att\r\ndet  i  praktiken är förbjudet att forska\r\noch planera kring ny kärnkraft i Sverige.\r\nDetta  förhindrar att ny, viktig  kunskap\r\ngenereras   inom   landet,   men    också\r\nmöjligheterna        att        utvärdera\r\ninternationell forskning begränsas.\r\nÄven    i   motion   2002/03:N390   (kd)\r\nframhålls att det s.k. tankeförbudet  har\r\nen  hämmande  effekt  på  den  akademiska\r\nfriheten och att det kan ifrågasättas  om\r\ndet  är möjligt att presentera alternativ\r\ni  den energipolitiska debatten utan  att\r\nbegå  lagbrott.  Motionärerna  menar  att\r\nforskningen har avstannat och att kunniga\r\nforskare flyr landet. Principiell  kritik\r\nmot  tankeförbudet framförs  numera  helt\r\noberoende    av    inställningen     till\r\nkärnkraften     i    Sverige,     påpekar\r\nmotionärerna.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nI  5  a § kärntekniklagen stipuleras, som\r\nnämnts,   att   det  inte  får   meddelas\r\ntillstånd       att      uppföra       en\r\nkärnkraftsreaktor. Beslutet om ett förbud\r\nmot   att  uppföra  en  kärnkraftsreaktor\r\nfattades  av  riksdagen  år  1986  (prop.\r\n1986/87:24, bet. 1986/87:NU13).  Beslutet\r\ninnebar   i  praktiken  ett  förbud   för\r\nregeringen  att använda den rätt  att  ge\r\ntillstånd  till  nya  kärnkraftsreaktorer\r\nsom  regeringen innan införandet av denna\r\nbestämmelse  formellt hade enligt  lagen.\r\nUtskottet påpekade i detta sammanhang att\r\ndet var väl befogat att riksdagen bringar\r\nkärntekniklagens     bestämmelser      om\r\nmöjlighet  att  erhålla  tillstånd   till\r\nkärnteknisk verksamhet i överensstämmelse\r\nmed   riktlinjerna  för  den  långsiktiga\r\nenergipolitiken. Vidare anfördes att  det\r\nvar  naturligt att statsmakterna  tydligt\r\nmarkerar  att nya kärnkraftsreaktorer  är\r\nett   avslutat  stadium  i  den   svenska\r\nenergipolitiken. I reservationer (m;  fp)\r\nargumenterades   mot   att   bestämmelsen\r\nskulle införas.\r\nDet    aktuella   förbudet   mot   vissa\r\nförberedande  åtgärder  i  6  §   tillkom\r\nsamtidigt   som   bestämmelsen   om   att\r\ntillstånd       att      uppföra       en\r\nkärnkraftsreaktor   inte   får   meddelas\r\ninfördes.  Vid behandlingen av  förslaget\r\nom  nämnda förbud framhöll utskottet  att\r\nförbudet  i  6  §  skulle  motverka   att\r\npersoner i en åsyftad begränsad  krets  -\r\nansvariga  för  kraftföretag   vilka   är\r\ntänkbara  som reaktorinnehavare -  vidtar\r\nnågot  slags resurskrävande, förberedande\r\nåtgärder med avsikt att uppföra  en  viss\r\nkärnkraftsreaktor.  Ett   enigt   utskott\r\nunderströk  att  ett sådant  förbud  inte\r\nskulle förhindra personer i nämnda  krets\r\natt  t.ex.  muntligen  eller  skriftligen\r\nplädera    för    fortsatt    och    ökad\r\nkärnkraftsanvändning,           inklusive\r\nuppförande         av         ytterligare\r\nkärnkraftsaggregat.   Det   skulle   inte\r\nheller,  betonade utskottet, inkräkta  på\r\nmöjligheterna  till  FoU-arbete  på   det\r\nkärntekniska  området  och  till  svenskt\r\ndeltagande  i  internationellt  samarbete\r\ninom detta område.\r\nI  en  utredning i början av  1990-talet\r\nom  lagstiftningen  på  kärnenergiområdet\r\n(SOU 1991:95) föreslogs att paragrafen om\r\nförbud  mot  vissa förberedande  åtgärder\r\nskulle   avskaffas.  Enligt   utredningen\r\nkunde   bestämmelsen  inte   anses   vara\r\nmotiverad  av  säkerhetsskäl  och   borde\r\ndärför  inte höra hemma i kärntekniklagen\r\ndå   denna   är  att  betrakta   som   en\r\nsäkerhetslag.  Utredningens   förslag   i\r\ndessa  delar  berördes dock  inte  i  den\r\ndärpå   följande   propositionen   (prop.\r\n1992/93:98).\r\nRiksdagen   har  vid  flera   tillfällen\r\navslagit motioner med krav på avskaffande\r\nav  6  §  i  kärntekniklagen. Våren  2002\r\n(bet.   2001/02:NU17)  vidhöll  utskottet\r\nuppfattningen  att det  saknas  skäl  för\r\nriksdagen att ompröva förbudet mot  vissa\r\nförberedande  åtgärder. Utskottet  menade\r\natt    forskning    och    energitekniskt\r\nutvecklingsarbete,              inklusive\r\nfusionsforskning,  inom  kärnkrafts-  och\r\nkärnteknikområdet inte begränsas  av  den\r\naktuella  bestämmelsen. I en  reservation\r\n(m,  fp,  kd) anfördes bl.a. att det  kan\r\nsättas  i  fråga om det aktuella förbudet\r\nmedger    att    kostnadskrävande     och\r\ngenomarbetade  alternativ  presenteras  i\r\nden       energipolitiska       debatten.\r\nReservanterna   ansåg   också   att   den\r\naktuella paragrafen direkt eller indirekt\r\nförsvårar         forskning         kring\r\nkärnbränslehantering m.m.\r\nDen    i    februari   2002    tillsatta\r\nKärnsäkerhetsutredningen  (dir.  2002:33)\r\nhar   bl.a.  till  uppgift  att   föreslå\r\nförfattningsförändringar               på\r\nkärnsäkerhetsområdet samt  att  analysera\r\nförutsättningarna för kärnsäkerheten  och\r\nstrålskyddet     vid      de      svenska\r\nkärnkraftverken    mot    bakgrund     av\r\nutvecklingen         i         omvärlden.\r\nKärnsäkerhetsutredningen            skall\r\navrapportera  sitt uppdrag senast  den  1\r\noktober 2003.\r\nStatens  kärnkraftinspektion (SKI)  har\r\ni        en        skrivelse       till\r\nKärnsäkerhetsutredningen  (daterad  den\r\n8   maj   2003)  föreslagit  ett  antal\r\nförfattningsförändringar             på\r\nkärnsäkerhetsområdet. SKI  anför  bl.a.\r\nföljande:\r\nSKI   får   ofta   förfrågningar   från\r\nforskare  som  är  verksamma  inom  det\r\nkärntekniska området som undrar om  det\r\när  förbjudet att bedriva forskning  på\r\ndet   kärntekniska  området   som   rör\r\nkärnsäkerheten. Vid varje  sådan  fråga\r\nfår  SKI  förklara att det  inte  finns\r\nnågot förbud i 6 § kärntekniklagen  mot\r\natt  forska  om  ny kärnkraft,  bedriva\r\ntekniskt  utvecklingsarbete,  delta   i\r\ninternationellt   samarbete   på    det\r\nkärntekniska    området    eller    att\r\nprojektera    och    konstruera     nya\r\nkärnkraftverk      för      försäljning\r\nutomlands.  Ett  sådant  förbud  skulle\r\nstrida   mot   tryckfrihetsförordningen\r\noch  skulle  dessutom vara katastrofalt\r\nför  utvecklingen  av kärnsäkerheten  i\r\nSverige.\r\n\r\n-  -  -\r\n\r\nForskning    i   syfte    att    främja\r\nsäkerheten   vid   kärnkraftverken   är\r\nangelägen  så  länge  som  dessa  är  i\r\ndrift.    Mot   bakgrunden    av    att\r\nbestämmelsen i 6 § kärntekniklagen  kan\r\nleda    till   tveksamhet   hos   vissa\r\nforskare anser SKI att den inte  fyller\r\nnågon    funktion   och   bör   slopas.\r\nFörbudet mot att ge tillstånd till  nya\r\nkärnkraftsreaktorer  framgår  ändå   på\r\nett tydligt sätt av kärntekniklagen.\r\n\r\nI   en  av  motionerna  (mp)  yrkas   att\r\nKärnsäkerhetsutredningens   ambitionsnivå\r\nskall    höjas   och   att   den    genom\r\ntilläggsdirektiv skall  ges  en  liknande\r\ninriktning                            som\r\nReaktorsäkerhetsutredningen från år 1979.\r\nEnligt            uppgift            från\r\nKärnsäkerhetsutredningens sekretariat  är\r\navsikten   med   utredningen   inte   att\r\növerpröva någon av tillsynsmyndigheternas\r\narbete. Kärnsäkerhetsutredningen har  ett\r\nmer  översiktligt  och inte  så  tekniskt\r\ndetaljinriktat        uppdrag         som\r\nReaktorsäkerhetsutredningen   hade.    En\r\nannan      viktig     skillnad     mellan\r\nutredningarna           är            att\r\nReaktorsäkerhetsutredningen tillkom efter\r\nkärnkraftsolyckan  i  Harrisburg,   medan\r\nKärnsäkerhetsutredningen     inte      är\r\nföranledd  av  brister i  säkerhets-  och\r\nstrålskyddsarbetet. I stället  tillsattes\r\nden      för      att      ett      antal\r\nomvärldsförändringar  under  de   senaste\r\nåren  eventuellt  kan påverka  säkerheten\r\noch      strålskyddet     vid     svenska\r\nkärnkraftverk.\r\nI    november    2002   beslutade    EG-\r\nkommissionen   att   lägga    fram    ett\r\nåtgärdspaket på det kärntekniska området.\r\nÅtgärderna     rör     säkerheten     vid\r\nkärntekniska anläggningar, hanteringen av\r\nradioaktivt   avfall  samt  handeln   med\r\nkärnbränsle med Ryssland. Inom ramen  för\r\ndetta åtgärdspaket fanns utkast till  två\r\ndirektiv,  ett  om  säkerhetsnormer   för\r\nkärntekniska  anläggningar  och  ett   om\r\nhanteringen  av  använt  kärnbränsle  och\r\nradioaktivt   avfall.  Kommissionen   har\r\nsedermera i maj 2003 presenterat  förslag\r\ntill  direktiv. Kommissionens strävan  är\r\natt  beredningen skall vara  färdig  till\r\nmaj   2004.   Frågans   komplexitet   och\r\npolitiska  betydelse gör dock  att  denna\r\ntidsplan kan bli svår att hålla.\r\nSverige  har uttryckt en stark oro  över\r\nkommissionens  initiativ  och  är  mycket\r\nkritiskt till direktivförslagen. Farhågor\r\nfinns  bl.a. för att Sverige i  framtiden\r\nkan  hindras att styra över sin energimix\r\noch   att  kommissionens  initiativ   kan\r\ntolkas    som   ett   kärnkraftsfrämjande\r\ndokument.    Vidare   är   den    svenska\r\nuppfattningen  att  det  väl   fungerande\r\ninternationella kärnsäkerhetsarbetet  kan\r\nkomma  att  urholkas  om  förslagen  till\r\ndirektiv vinner gehör.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nInledning\r\n\r\nUtskottet   behandlar  först  frågan   om\r\nförbudet      mot      uppförande      av\r\nkärnkraftsreaktorer och  därefter  frågan\r\nom förbudet mot kärnteknisk forskning.\r\n\r\nFörbudet mot uppförande av\r\nkärnkraftsreaktorer\r\n\r\nFörbudet  i kärntekniklagen (5 a  §)  mot\r\natt  uppföra  nya kärnkraftsreaktorer  är\r\nriktat  mot  regeringen. När bestämmelsen\r\ninfördes framhöll utskottet bl.a. att det\r\nvar  naturligt att statsmakterna  tydligt\r\nmarkerar   att   uppförandet    av    nya\r\nkärnkraftsreaktorer  inte  är   aktuellt.\r\nUtskottet anser att detta i allra  högsta\r\ngrad  fortfarande  är  giltigt  och   ser\r\ndärför  inget  skäl  för  riksdagen   att\r\ntillmötesgå det här aktuella  yrkandet  i\r\nmotion  2002/03:N301  (m).  Det  avstyrks\r\nalltså.\r\n\r\nFörbudet mot kärnteknisk forskning\r\n\r\nDet  aktuella  förbudet i kärntekniklagen\r\n(6 §) mot kärnteknisk forskning har varit\r\nföremål  för utskottets ställningstagande\r\nvid  flera tidigare tillfällen.  Redan  i\r\nanslutning       till       bestämmelsens\r\ntillblivelse   underströk   utskottet   -\r\nenhälligt  -  att  den inte  innebär  ett\r\nförbud  mot  forskning, tankeutbyte  etc.\r\nkring   kärntekniska  frågor.  Den   enda\r\nbegränsningen  gäller sådana  aktiviteter\r\nsom  har  direkt koppling till planer  på\r\natt uppföra en kärnreaktor i Sverige. FoU-\r\nverksamhet    som    exempelvis    gäller\r\ntillvaratagande   av  kärnbränsle   eller\r\nvidareutveckling av befintliga  reaktorer\r\nur säkerhets- eller effektivitetssynpunkt\r\nomfattas  således inte  av  den  aktuella\r\nbestämmelsen.  Utskottet  vidhåller   sin\r\ntidigare  uppfattning  och  finner  ingen\r\nanledning   att   i  nuläget   ta   några\r\ninitiativ i syfte att undanröja  förbudet\r\ni  linje  med vad som föreslås i  de  här\r\nbehandlade motionerna.\r\nVidare    förutsätter   utskottet    att\r\nKärnsäkerhetsutredningen   beaktar    den\r\nbedömning  som  SKI  har  gjort  angående\r\nbestämmelsens indirekta inverkan  på  den\r\nforsknings- och utvecklingsverksamhet som\r\nbedrivs  på  bl.a.  kärnsäkerhetsområdet.\r\nUtskottet   emotser   sedan   regeringens\r\nställningstaganden   med   anledning   av\r\nKärnsäkerhetsutredningens   arbete   samt\r\npågående  författningsarbete inom  EU  på\r\nkärnsäkerhetsområdet.   Det   är   enligt\r\nutskottets   uppfattning   rimligt    att\r\ninvänta dessa bedömningar innan riksdagen\r\ntar     eventuella     initiativ     till\r\nförändringar av kärntekniklagen.\r\nMed   det  anförda  avstyrker  utskottet\r\nsamtliga här behandlade motionsyrkanden.\r\n\r\nNaturgas\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden  om\r\nen   ökad   användning  av  naturgas   i\r\nSverige  och en utbyggnad av det svenska\r\nnaturgasnätet.  Utskottet  anser   bl.a.\r\natt  naturgasen skall konkurrera av egen\r\nkraft  på  den  svenska  energimarknaden\r\noch  att staten inte skall engagera  sig\r\ni       ekonomiskt       stöd       till\r\nnaturgasutbyggnaden.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI   flera   motioner  förordas  en   ökad\r\nanvändning av naturgas i Sverige  och  en\r\nutbyggnad av det svenska naturgasnätet. I\r\nmotion  2002/03:N299 (s) konstateras  att\r\nomställningen av energisystemet i Sverige\r\nkräver   en  mångfald  av  bränslen   och\r\nenergislag.   Enligt  motionären   fyller\r\nnaturgasen  en viktig roll i  ett  sådant\r\nutbud.   I   Väst-  och  Sydsverige   har\r\nindustrin  till stor del gått  över  från\r\nbl.a. kol och olja till naturgas. Det har\r\nresulterat       i       miljö-       och\r\neffektivitetsvinster. De konkurrens-  och\r\nmiljöfördelar som naturgas kan  ge  måste\r\näven   komma  Mellansverige  till   godo.\r\nSamtidigt  måste ambitionen att  fasa  ut\r\nmiljöskadliga bränslen som olja och kol i\r\nSverige uppfyllas. Denna ambition hindras\r\ndock  av ett begränsat utbud och stigande\r\npriser på biobränslen. Ett komplement och\r\nstöd till biobränslen kommer att behövas.\r\nMotionären      menar     vidare      att\r\nbiobränsleanvändningen kommer att  gynnas\r\nav  en ökad naturgasanvändning därför att\r\nbränslena   kompletterar   varandra.    I\r\nexempelvis kraftvärmeproduktion och  viss\r\nindustriproduktion     har     naturgasen\r\negenskaper  som  ger  stora  miljö-   och\r\neffektivitetsvinster.  Riksdagen   måste,\r\nenligt  motionären, stödja en  utveckling\r\nav  naturgasanvändning genom en utbyggnad\r\nav det befintliga naturgasnätet.\r\nI  motion 2002/03:N351 (s) anförs att en\r\nutbyggd       naturgasförsörjning       i\r\nMellansverige skulle göra det möjligt för\r\nfler  företag att gå över till  naturgas.\r\nEn naturgasledning skulle också förbättra\r\nförsörjningstryggheten      och       öka\r\nkonkurrensen     på      den      svenska\r\nenergimarknaden.   Naturgas   skulle   ge\r\nmöjlighet      till     en     långsiktig\r\nenergiförsörjning  till  rimliga  priser.\r\nLokaliseringen  av naturgasledningen  bör\r\nske  så att naturgas blir tillgänglig för\r\nföretag  i  Mellansverige som behöver  få\r\ntillgång   till  fler  bränslealternativ.\r\nStaten  bör välkomna en ledningsutbyggnad\r\nsom   möjliggör  minskade  utsläpp,  ökad\r\nförsörjningstrygghet      och      bättre\r\nkonkurrens  på  energimarknaden.   Enligt\r\nmotionären  bör  dock  en  utbyggnad   av\r\nnaturgasnätet ske utan subventioner.\r\nNaturgasanvändningen   i    Malmö    och\r\nGöteborg   har  i  betydande   omfattning\r\nbidragit   till   att   reducera    såväl\r\nenergianvändningen som utsläppsmängderna,\r\nanförs det i motion 2002/03:N354 (s).  En\r\nintroduktion  av naturgas i trafiksektorn\r\ni  de  båda  städerna har  bidragit  till\r\nmiljöfördelar. Naturgas ersätter olja och\r\nkol,    och   motionärerna   anser    att\r\nenergipolitiken bör formuleras så att den\r\nöppnar  för vidgad användning av naturgas\r\ni Sverige.\r\nLiknande    argument   för    en    ökad\r\nnaturgasanvändning  förs  fram  i  motion\r\n2002/03:N355  (s).  I motionen  framhålls\r\nbl.a.  att naturgasen har en viktig  roll\r\natt  fylla  i kraftvärmesammanhang  genom\r\ndess  miljöfördelar  men  även  för   att\r\nnaturgas ger ett betydligt högre elutbyte\r\nän  exempelvis  avfall  och  biobränslen.\r\nVidare  betonas att Sveriges  åtagande  i\r\nKyotoavtalet   skulle   lösas    av    en\r\nstorsatsning      på      naturgasbaserad\r\nkraftvärme som ersättning för kolkraft på\r\nelmarknaden. Motionärerna menar också att\r\nnaturgasförsörjningen innebär en tryggare\r\nförsörjningssituation       på       hela\r\nenergiområdet.   Fler   naturgasledningar\r\nfrån  utlandet skulle göra Sverige mindre\r\nsårbart  vid brist på olja eller  extrema\r\npristoppar på olja.\r\nI  motion  2002/03:N204 (m)  anförs  att\r\nföretag  i  småländska kommuner  norr  om\r\nGislaved måste få tillgång till naturgas.\r\nEn  fortsatt  utbyggnad av  naturgasnätet\r\nnorr    om   Gislaved   kan   leda   till\r\nnyinvesteringar         i          svensk\r\nkraftvärmeproduktion, vilket ökar utbudet\r\npå  elmarknaden  med lägre  elpriser  som\r\nföljd. Naturgas ger möjlighet till  högre\r\nelutbyte i ett kraftvärmeverk jämfört med\r\nalternativen. Detta medför att kraftvärme\r\nbaserad  på  naturgas  kan  ersätta   mer\r\nkolkraft i det internationella elsystemet\r\nvilket,  enligt  motionären,  leder  till\r\navsevärt minskade utsläpp av koldioxid.\r\nElkostnaden inom basindustrin kan  uppgå\r\ntill    40    %    av   förädlingsvärdet,\r\nkonstateras  det  i  motion  2002/03:N223\r\n(m).   Stigande   elpriser   och   dåligt\r\nfungerande     bränslemarknader     utgör\r\nallvarliga    hot    mot    basindustrin.\r\nMotionären  menar  att  naturgasen  genom\r\nsmå,                    kostnadseffektiva\r\nkraftvärmeanläggningar  kan  bidra   till\r\nökad  konkurrens på bränslemarknaden  och\r\ntill  ett  ökat utbud på elmarknaden.  En\r\nutbyggnad    av    naturgasnätet     till\r\nÖstergötland   och  andra  regioner   med\r\nenergiintensiv   industri    efterfrågas.\r\nUtbyggnaden   av   naturgasnätet   måste,\r\nenligt   motionären,   dock   ske    utan\r\nsubventioner.\r\nI  motion  2002/03:N230 (m)  konstateras\r\natt    sydvästra    Sverige    har     en\r\nkonkurrensfördel  genom  tillgången  till\r\nnaturgas.     Motionärerna     framhåller\r\nsamtidigt  att det finns tung industri  i\r\nMellansverige där många företag  har  ett\r\nintresse av att naturgas blir tillgänglig\r\noch att vissa kommuner i detta område  är\r\nberoende   av  energiintensiv   industri.\r\nMotionärerna framhåller även  naturgasens\r\nhöga   verkningsgrad  jämfört  med  andra\r\nbränslen  och  att den är  likvärdig  med\r\nbiobränsle  från  koldioxidsynpunkt   vid\r\nkombinerad kraft- och värmeproduktion.\r\nI  motion  2002/03:N262  (m)  begärs  en\r\nfortsatt  utbyggnad  av  naturgasnätet  i\r\nSkåne. Motionärerna menar att en fortsatt\r\nutbyggnad av naturgasnätet i östra  delen\r\nav  regionen gör det möjligt att  ersätta\r\nandra   fossila  bränslen  med  naturgas.\r\nMotionärerna   påpekar   också   att   en\r\nförutsättning  för att biogas  skall  slå\r\nigenom som fordonsbränsle är att den blir\r\nmer  allmänt  tillgänglig. Ett  sätt  att\r\nuppnå  detta  är  att distribuera  biogas\r\ngenom naturgasnätet. Utan ett naturgasnät\r\nriskerar biogas, enligt motionärerna, att\r\nbli  ett begränsat lokalt alternativ  med\r\nsmåskalig och dyr infrastruktur.\r\nMotionärerna  framhåller  också  behovet\r\nav    mångfald    av   konkurrenskraftiga\r\nalternativ  på  energimarknaden  som  kan\r\nutjämna  bristsituationer och  pristoppar\r\npå  biobränslemarknaden. Även om en  viss\r\nutbyggnad av vindkraften bör kunna ske  i\r\nSverige  kan  den  endast  ses  som   ett\r\nkomplement  till  andra energialternativ,\r\nanförs det i motionen.\r\nI  motion  2002/03:N268  (kd)  framhålls\r\natt  naturgasen  är särskilt  lämpad  för\r\nanvändning   inom   industrin   och   för\r\nkraftvärmeframställning men att den  även\r\nhar     en    ökande    avsättning    som\r\nfordonsbränsle. Motionärerna menar  också\r\natt  naturgasen har inneburit en radikalt\r\nminskad miljöpåverkan, höjd verkningsgrad\r\nför användarna, möjlighet till förenklade\r\nindustriprocesser,   lägre   drift-   och\r\nunderhållskostnader     m.m.     Dessutom\r\nkompletterar   naturgasen  de   förnybara\r\nenergislagen  och ersätter andra,  mindre\r\nlämpliga bränslen.\r\nMotionärerna   anser  att   en   utbyggd\r\ninfrastruktur för naturgas kan underlätta\r\nen  introduktion av biogas i stor  skala.\r\nSamverkan   mellan   ett   väl    utbyggt\r\nnaturgasnät   och  lokal  produktion   av\r\nbiogas ger nya möjligheter.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nEnligt   de   riktlinjer  som   riksdagen\r\nbeslutade  år  1988 skall  naturgasen  av\r\negen  kraft  konkurrera  på  den  svenska\r\nmarknaden  (prop.  1987/88:90,  bet.   NU\r\n1987/88:40). Investeringar i rörledningar\r\noch  inköp  av  naturgas  bör  ske  efter\r\nkommersiella  principer,  vilket  innebär\r\natt  staten  inte skall  engagera  sig  i\r\nekonomiskt stöd till naturgasprojekt.\r\nVåren    2000    behandlade    riksdagen\r\nregeringens   förslag    till    en    ny\r\nnaturgaslag  (prop.  1999/2000:72,   bet.\r\n1999/2000:NU12).   Utskottet    framhöll,\r\nliksom  det även hade gjort vid  tidigare\r\ntillfällen, att det inte är aktuellt  med\r\nen  storskalig introduktion  av  naturgas\r\neller en ny naturgasledning genom Sverige\r\ntrots   att   naturgasen  är  det   minst\r\nmiljöförstörande fossila bränslet.\r\nNär         utskottet         behandlade\r\nmotionsyrkanden  om  ökad  användning  av\r\nnaturgas  våren  2002 framhöll  utskottet\r\natt  den  svenska  elförsörjningen  skall\r\ntryggas   genom   ett  energisystem   som\r\ngrundas på varaktiga, helst inhemska  och\r\nförnybara,   energikällor  samt   på   en\r\neffektiv  energianvändning (bet. 2001/02:\r\nNU17).  Utskottet ansåg att  användningen\r\nav  fossila bränslen skall hållas  på  en\r\nlåg  nivå  och  att det därför  inte  var\r\naktuellt  med  en storskalig introduktion\r\nav  naturgas  eller en ny naturgasledning\r\ngenom  Sverige. Däremot menade  utskottet\r\natt  det  befintliga naturgasnätet  kunde\r\nutnyttjas effektivare.\r\nI  den nu aktuella propositionen (s. 19)\r\nkonstaterar regeringen att kommande behov\r\nav  ny  energi  bl.a. skall  mötas  genom\r\ntillförsel  av förnybar elproduktion  och\r\nett   effektivare  utnyttjande  av  infra\r\nstrukturen  för  naturgas.  Vidare  anför\r\nregeringen     att     naturgasen     har\r\nmiljöfördelar  jämfört med andra  fossila\r\nbränslen. En ökad användning av  naturgas\r\nkommer    att    bidra   till    minskade\r\nmiljöpåverkande utsläpp då den i  Sverige\r\nersätter användning av olja och kol.\r\nNaturgasen svarar i Sverige för  ca  1,5\r\n%   av   den  totala  energianvändningen.\r\nIndustrier samt kraft- och värmeverk står\r\nför     vardera    ca     40     %     av\r\nnaturgasanvändningen   medan    hushållen\r\nsvarar  för  ca  17 %.  En  mindre  andel\r\nnaturgas används som fordonsbränsle.  Den\r\nsvenska   importen   av   naturgas   sker\r\nuteslutande från de danska naturgasfälten\r\ni  Nordsjön.  Naturgasnätet sträcker  sig\r\nfrån   Trelleborg   till   Göteborg   och\r\ninkluderar   grenledningar   till   bl.a.\r\nSmåland.   Naturgasen  distribueras   för\r\nnärvarande  till  28  kommuner.  I  dessa\r\nkommuner svarar naturgasen för ca 20 % av\r\nenergianvändningen.  Nova   Naturgas   AB\r\n(tidigare Vattenfall Naturgas)  äger  och\r\nförvaltar  stamledningen samt  importerar\r\noch  transporterar gas  åt  andra  bolag.\r\nSydgas AB ansvarar för grenledningarna  i\r\nsödra   Sverige.   Svensk   Naturgas   AB\r\n(dotterbolag   till  Fortum)   undersöker\r\nförutsättningarna  för  en  utbyggnad  av\r\nnaturgasnätet i Stockholm, Mälardalen och\r\nBergslagen.\r\nRedan  i  dag  utnyttjas det  befintliga\r\nnaturgasnätet  också  för  transport   av\r\nbiogas.   Rätten   till  tillträde   till\r\ninfrastruktur    för   naturgas    kommer\r\nförmodligen inom kort att kunna regleras,\r\ndå  även biogas, enligt det förslag  till\r\ngasmarknadsdirektiv som förväntas träda i\r\nkraft   inom  kort,  skall  omfattas   av\r\nregelverket.    Detta    gäller     under\r\nförutsättning att det är tekniskt möjligt\r\natt  mata  in  och transportera  gasen  i\r\nfråga.\r\nUnder  år  2002 gjorde Energimyndigheten\r\nenligt ett uppdrag i regleringsbrevet  en\r\növersyn   av  naturgaslagen.  Myndigheten\r\nföreslog  vissa  ändringar  för  att   en\r\neffektiv   naturgasmarknad   med    reell\r\nkonkurrens    skall   kunna    utvecklas.\r\nRegeringen  har sedermera  tillkallat  en\r\nsärskild    utredare    (direktör    Sten\r\nKjellman)   med  uppdrag  att   utvärdera\r\nnaturgasmarknadens   funktionssätt    och\r\nanalysera    om   det   finns    tänkbara\r\nförbättringar  att  göra  och  om  så  är\r\nfallet  föreslå åtgärder för detta  (dir.\r\n2003:22).   Utredaren  skall   också   ta\r\nställning     till     de     bedömningar\r\nEnergimyndigheten har gjort  i  den  ovan\r\nnämnda  översynen av naturgaslagen.  Även\r\nhur utredningsuppdragets frågor behandlas\r\ni  övriga  nordiska länder skall beaktas.\r\nUppdraget  skall  i  den  del  som  avser\r\ngenomförandet      av       el-       och\r\ngasmarknadsdirektiven  redovisas   senast\r\nden  31 oktober 2003. Övriga frågor skall\r\nredovisas senast den 14 september 2004.\r\nInom              ramen              för\r\nIngenjörsvetenskapsakademiens     projekt\r\nEnergiframsyn  Sverige   i   Europa   har\r\nrapporten  Gas  och kol  -  tillgång  och\r\nprisutveckling tagits fram.  I  rapporten\r\nkonstateras  att naturgas  har  betydligt\r\nbättre  miljöegenskaper än olja  och  kol\r\noch  att  de kända reserverna  är  mycket\r\nstora.  Sverige  har  EU-områdets  lägsta\r\nandel  naturgas  i energisystemet,  trots\r\nstora  och närbelägna tillgångar  i  både\r\nNorge  och Ryssland. Nya rörsystem kommer\r\natt  passera väster och öster om  Sverige\r\noch      ge      förutsättningar      för\r\nkonkurrenskraftiga priser. Vidare  hävdas\r\natt    naturgasen   dessutom    är    ett\r\nkommersiellt  och  miljömässigt   lovande\r\nalternativ som motorbränsle. I projektets\r\nsammanfattande  syntes  görs  bedömningen\r\natt om kärnkraften är under avveckling år\r\n2020  pågår en utbyggnad av naturgasnätet\r\ni  Sverige med försörjning från  Nordsjön\r\noch    Ryssland    och   uppförande    av\r\nnaturgaseldade kombikraftverk.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt    gällande    riktlinjer    skall\r\nnaturgasen  konkurrera av egen  kraft  på\r\nden svenska energimarknaden. Som tidigare\r\nhar nämnts skall staten inte engagera sig\r\ni        ekonomiskt       stöd       till\r\nnaturgasutbyggnaden.\r\nMot  denna  bakgrund ser utskottet  inte\r\nframför sig någon storskalig introduktion\r\nav  naturgas  i Sverige. Det  finns  dock\r\ninget   som   hindrar   ett   effektivare\r\nutnyttjande  av  befintlig  infrastruktur\r\nför  naturgas.  All sådan  aktivitet  får\r\nemellertid ske på kommersiella grunder på\r\nen konkurrensutsatt marknad, då staten  -\r\nsom  en följd av vad som har anförts ovan\r\n-  inte  har  för  avsikt  att  ge  något\r\nsärskilt   stöd  till  en  utbyggnad   av\r\nnaturgasnätet.\r\nSamtidigt   är  det  viktigt   att   den\r\nbefintliga   naturgasmarknaden   fungerar\r\nväl. Den utredning som för närvarande ser\r\növer   konkurrensen   på   området    kan\r\nförväntas   resultera  i   förslag   till\r\nförbättringar. Utredningens resultat  bör\r\navvaktas.\r\nMed   det  anförda  avstyrker  utskottet\r\nsamtliga   här  behandlade   motioner   i\r\nberörda delar.\r\n\r\nLag om effektreserv på elmarknaden\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen  bör anta regeringens  förslag\r\ntill    lag    om    effektreserv     på\r\nelmarknaden.  Jämför  reservationerna  6\r\n(kd) och 7 (mp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFörslag om kortsiktig effektreserv\r\n\r\nSvenska   kraftnät  har  på   regeringens\r\nuppdrag   utarbetat  rapporten  Effektför\r\nsörjning  på  den  öppna  elmarknaden.  I\r\nrapporten föreslås att det skall  stiftas\r\nen  lag som säkerställer att det under en\r\növergångsperiod      -      tills      en\r\nmarknadslösning kan förväntas  fungera  -\r\nfinns  en  centralt upphandlad  kapacitet\r\nsom  kan  användas för att minska  risken\r\nför effektbrist i elsystemet.\r\nRegeringen    föreslår    att    Svenska\r\nkraftnät  får ansvaret för att  en  sådan\r\neffektreserv finns tillgänglig.  Effektre\r\nserven  skall  skapas genom  att  Svenska\r\nkraftnät  träffar avtal  med  aktörer  på\r\nelmarknaden  om ökad produktionskapacitet\r\noch/eller      minskad     elförbrukning.\r\nEffektreserven får inte överstiga  2  000\r\nMW,  och  den skall finansieras genom  en\r\navgift  från dem som har ingått avtal  om\r\nbalansansvar   med   Svenska    kraftnät.\r\nAffärsverkets  ansvar för  effektreserven\r\nskall  upphöra vid utgången  av  februari\r\n2008,  då en marknadsbaserad lösning  bör\r\nha växt fram.\r\nRegeringen anser att frågan om  att  upp\r\nrätthålla  effektbalansen på  sikt  måste\r\nlösas  av  marknadens aktörer. I avvaktan\r\npå  att  detta sker bör Svenska  kraftnät\r\nges    ansvaret   för   att   tillfälliga\r\neffektreserver finns tillgängliga.  Detta\r\nbör  regleras i en särskild lag. För  att\r\nmarkera  att  detta ansvar endast  gäller\r\nunder  en  begränsad tid, bör lagen  vara\r\ntidsbegränsad. En lämplig  slutpunkt  är,\r\nenligt   regeringens   uppfattning,   vid\r\nutgången  av  februari 2008. Efter  detta\r\ndatum    förväntas   en   marknadsbaserad\r\nlösning   ha   växt   fram.   Regeringens\r\nredovisning  i propositionen  utmynnar  i\r\nett förslag till lag om effektreserv, som\r\nskall  träda i kraft den 1 juli 2003  och\r\ngälla t.o.m. den 29 februari 2008.\r\nSvenska  kraftnäts  ansvar  för  att  en\r\neffektreserv    finns   tillgänglig    på\r\nelmarknaden  skall  uppfyllas  genom  att\r\nverket tecknar avtal med elproducenter om\r\nökad produktion och med stora elanvändare\r\nom  minskad  eller stoppad elförbrukning.\r\nBåda     avtalstyperna    får    användas\r\nparallellt. Avtalen kommer att ingås  med\r\ninnehavare           av            sådana\r\nproduktionsanläggningar som  annars  inte\r\nkan drivas lönsamt.\r\nProducenterna  får  åta  sig  att  hålla\r\nanläggningarna i sådant skick att de  kan\r\ntas  i  drift  med  kort varsel.  Svenska\r\nkraftnät  avgör när anläggningarna  skall\r\ntas  i  drift och kostnaderna  för  detta\r\nåtagande ersätts av Svenska kraftnät. När\r\nanläggningarna  tas i drift  kommer  elen\r\nantingen  att  matas in  på  det  svenska\r\nelsystemet    eller    bjudas    ut    på\r\nspotmarknaden  vid den nordiska  elbörsen\r\nNordpool. I båda fallen kommer den el som\r\nmatas  in  på elsystemet att åsättas  ett\r\nmycket  högt  pris för  att  markera  att\r\nmarknaden  själv skall lösa  effektfrågan\r\nså  långt  som  möjligt. De intäkter  som\r\nuppstår  till följd av att anläggningarna\r\ntas  i drift tillfaller Svenska kraftnät.\r\nDessa  intäkter minskar Svenska kraftnäts\r\nkostnader för effektreserven.\r\nDen  effektreserv  som Svenska  kraftnät\r\npå  detta sätt skapar får inte vid  något\r\ntillfälle  ha en större omfattning  än  2\r\n000   MW.  På  det  sättet  markeras  att\r\nelmarknadens aktörer redan  nu  måste  ta\r\nett    ansvar    för   att   tillräckliga\r\nproduktionsresurser finns tillgängliga så\r\natt effektbalansen kan upprätthållas.\r\nDe  kostnader  som Svenska kraftnät  får\r\ntill följd av denna reglering skall,  som\r\nredan  nämnts, ersättas av de aktörer  på\r\nelmarknaden  som  har  ingått  avtal   om\r\nbalansansvar med Svenska kraftnät. Om det\r\nsaknas tillräcklig effekt medför det  att\r\nde     balansansvariga    får    minskade\r\nmöjligheter  att hålla sin balans.  Detta\r\när   ekonomiskt  ofördelaktigt  och   det\r\nligger   därför   i  de  balansansvarigas\r\nintresse   att   det  finns  tillräckliga\r\neffektreserver.\r\n\r\nRiktlinjer för den långsiktiga\r\nhanteringen av effektfrågan\r\n\r\nDet   finns   olika  modeller   för   hur\r\neffektfrågan   kan   hanteras    på    en\r\nkonkurrensutsatt       elmarknad.       I\r\npropositionen  nämns  tre  huvudmodeller,\r\nnämligen        reglering,       centralt\r\nupprätthållen   kapacitet    och    öppna\r\nmarknadslösningar.   Enligt   regeringens\r\nuppfattning  är  en öppen marknadslösning\r\natt  föredra. Denna modell bygger på  att\r\neffektbalansen kan klaras  genom  att  de\r\nföretag  som  är verksamma på elmarknaden\r\nhar   tillräckliga  incitament  för   att\r\nupprätthålla kapacitet utan  att  direkta\r\nkontrollmekanismer behövs.\r\nFrågan   om  hur  tillräcklig  kapacitet\r\nskall    kunna   upprätthållas   på    en\r\nkonkurrensutsatt elmarknad är  aktuell  i\r\nalla  de  nordiska länderna, men den  har\r\nhanterats på olika sätt. En harmonisering\r\nmellan  de nordiska länderna torde enligt\r\nregeringen  vara  enklast  att  uppnå  om\r\ngraden av tvingande regleringsingrepp  är\r\nså  liten som möjligt, i synnerhet  under\r\nen omställningsperiod.\r\nEn  möjlighet för marknadsaktörerna  att\r\npå    frivillig   basis    hantera    sin\r\nriskexponering och åstadkomma nya  former\r\nför  finansiering  av effektresurser  kan\r\nvara      att      utveckla     särskilda\r\neffektsäkringsprodukter      och       en\r\nmarknadsplats    där   produkterna    kan\r\nhandlas.    Svenska    kraftnät     skall\r\ntillsammans  med  branschorganisationerna\r\nstarta ett sådant arbete.\r\nFör  att  främja  utvecklingen  mot   en\r\nmarknadsbaserad lösning bör även åtgärder\r\npå   förbrukningssidan  för  att   minska\r\neffekttopparna stimuleras. På  några  års\r\nsikt    bör,   menar   regeringen,    nya\r\naffärsmässiga    effektprodukter    kunna\r\nutvecklas  i  samspel mellan elmarknadens\r\naktörer,   nätföretagen   och   kunderna.\r\nMånadsvis avläsning av elmätare och sänkt\r\ngräns för timvis mätning bidrar till ökad\r\nflexibilitet   på   efterfrågesidan   och\r\nskapar    incitament    till    förändrad\r\nenergiförbrukning.\r\nOm  utvecklingen  mot en marknadsbaserad\r\nlösning  på  effektfrågan  inte   går   i\r\nönskvärd   riktning   kan   det,   enligt\r\nregeringens uppfattning, bli aktuellt med\r\nen  ny  inriktning, exempelvis reglering.\r\nVid  en  kontrollstation bör den  fysiska\r\neffektbalansens    utveckling    granskas\r\nsärskilt     liksom     om     frivilliga\r\neffektsäkringsprodukter  har  tillkommit.\r\nVidare    bör    prisflexibiliteten    på\r\nförbrukningssidan  samt  utvecklingen  på\r\nelmarknaden i Norden och i övriga  Europa\r\nuppmärksammas.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  2002/03:N10  (kd)  begärs  ett\r\ntillkännagivande om att regeringen  skall\r\npresentera   en   öppen   marknadsbaserad\r\nlösning      på      effektproblematiken.\r\nMotionärerna anser att regeringens ansats\r\ntill     en     färdigutvecklad     öppen\r\nmarknadslösning per den 1 mars 2008  inte\r\när     trovärdig.    Det    är,    enligt\r\nmotionärerna,  en angelägen  uppgift  att\r\nvisa hur en sådan lösning kan komma till.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nI  varje givet ögonblick måste den totala\r\ninmatningen   av   el  på   det   svenska\r\nelsystemet vara lika stor som det  totala\r\nuttaget  från systemet. Ansvaret för  att\r\ndenna  balans upprätthålls åvilar Svenska\r\nkraftnät  som kontinuerligt  bevakar  det\r\nsamlade  uttaget från elsystemet och  ser\r\ntill  att inmatningen på elsystemet  hela\r\ntiden är lika stor.\r\nSvenska  kraftnät har ingått  avtal  med\r\nett  antal  elföretag, som därvid  åtagit\r\nsig  att,  efter uppmaning  från  Svenska\r\nkraftnät,  öka eller minska sin inmatning\r\ntill   eller   uttag   från   elsystemet.\r\nElföretagens   ersättning    för    detta\r\nregleras  i  avtal.  Därefter   sker   en\r\nekonomisk   reglering   mellan    Svenska\r\nkraftnät och de elföretag som i avtal med\r\nSvenska  kraftnät  har  åtagit  sig   ett\r\nbalansansvar.   Med   detta   avses   ett\r\nekonomiskt   ansvar  för  att  elsystemet\r\ntillförs lika mycket el som tas ut av  de\r\nelanvändare för vilka den balansansvarige\r\nhar   åtagit  sig  detta  ansvar.   Denna\r\nekonomiska  reglering, balansavräkningen,\r\när  utformad  så att alla balansansvariga\r\nges incitament att försöka hålla sin egen\r\nbalans   så  noga  som  möjligt.  Svenska\r\nkraftnäts systemansvar innebär dock  inte\r\nett  långsiktigt ansvar för att  det  vid\r\nvarje      givet     tillfälle      finns\r\nproduktionsresurser  som  motsvarar   den\r\nsamlade elförbrukningen i landet.\r\nSedan   avregleringen   av   elmarknaden\r\ngenomfördes har det vid några  tillfällen\r\nrått            sådana            extrema\r\ntemperaturförhållanden   att    elförbruk\r\nningen  varit så stor att landets samlade\r\nproduktionsresurser nästan inte har räckt\r\nför    att   upprätthålla   balansen    i\r\nelsystemet. Detta beror bl.a. på  att  en\r\nviss  del  av  produktionsresurserna  har\r\nlagts  ned sedan elmarknaden avreglerades\r\nsamtidigt  som elanvändningen  har  ökat.\r\nTill  följd av detta har det uppstått  en\r\neffektknapphet i det svenska  elsystemet.\r\nFör   att  komma  till  rätta  med  detta\r\nproblem har Svenska kraftnät under senare\r\når    slutit   avtal   med   ett    antal\r\nelproducenter   om   att   ställa   vissa\r\neffektreserver      till      elsystemets\r\nförfogande.\r\nAv   Energimyndighetens   årsredovisning\r\nför år 2002 framgår att det år 1996 fanns\r\nreservkapacitet      i      form       av\r\noljekondenskraftverk  på  ca  2  800  MW.\r\nUnder åren efter elmarknadsreformen  togs\r\nca  90  %  av denna kapacitet ur bruk  av\r\nlönsamhetsskäl. Detta innebar en  kraftig\r\nförsvagning av landets effektbalans under\r\nkalla      vinterdagar.     Delar      av\r\nreservkapaciteten  har återställts  genom\r\nupphandlingar av Svenska kraftnät.\r\nI     motionen     hävdas     att     en\r\nkontrollstation skall genomföras år 2007.\r\nDetta årtal föreslogs i Svenska kraftnäts\r\nrapport, men regeringen nämner endast att\r\nen \"kontrollstation skall läggas in i god\r\ntid  för  att  pröva hållbarheten  i  den\r\ntänkta  lösningen\" (prop.  2002/03:85  s.\r\n23).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAvregleringen  av elmarknaden  har  genom\r\nden ökade valfriheten bl.a. inneburit  en\r\nförbättrad  effektivitet  i  produktions-\r\noch   försäljningsleden.  Det  kan   inte\r\nuteslutas att en reform av den omfattning\r\nsom avregleringen innebar även resulterar\r\ni  vissa  oönskade effekter. För Sveriges\r\ndel  innebar exempelvis vikande lönsamhet\r\ninom    vissa   elproduktionsslag   efter\r\nreformen  att  viss  produktionskapacitet\r\navvecklades.  Under den senaste  vinterns\r\nogynnsamma vädersituation har det  blivit\r\nallt tydligare att detta har inneburit en\r\nökad  risk för effektbalansproblem i  det\r\nsvenska  elsystemet. Den  reservkapacitet\r\nsom  har  upphandlats av Svenska kraftnät\r\ninom  ramen för balansansvaret  har  inte\r\nvarit tillräcklig.\r\nUtskottet      anser       att       den\r\növergångslösning  på  effektproblematiken\r\nsom  föreslås i propositionen kommer  att\r\nminska     riskerna    för     eventuella\r\neffektbalansproblem.            Utskottet\r\ntillstyrker även regeringens  förslag  om\r\natt  den tidsbegränsade övergånglösningen\r\nskall  lägga grunden till ett system  som\r\ninnebär    att   kraftproducenterna    på\r\nmarknadsmässiga   grunder   finner    det\r\nangeläget att säkerställa effektbalansen.\r\nDen  förhållandevis långa övergångsperiod\r\nsom   är  aktuell  borgar  för  att   den\r\nmarknadsbaserade lösningen ges  möjlighet\r\natt  utvecklas på ett positivt sätt.  Den\r\nav        regeringen        förutskickade\r\nkontrollstationen   gör   det    dessutom\r\nmöjligt   att  uppmärksamma   en   mindre\r\nönskvärd  utveckling. I motsats till  vad\r\nsom  anförs  i  motion  2002/03:N10  (kd)\r\nanser  utskottet att det i nuläget varken\r\när  möjligt  eller önskvärt  att  närmare\r\nprecisera      hur      den      framtida\r\nmarknadsbaserade lösningen kan komma  att\r\nse  ut.  Det  ligger,  enligt  utskottets\r\nuppfattning, i sakens natur att marknaden\r\nsjälv  skall  forma denna  lösning.  Inte\r\nförrän  det finns anledning att misstänka\r\natt  den marknadsbaserade lösningen  inte\r\nkommer       att      kunna      reducera\r\neffektbalansproblemen   eller   att   den\r\nkommer      att     medföra      negativa\r\nsamhällsekonomiska konsekvenser finns det\r\nanledning för staten att ingripa. Att  nu\r\nredogöra  för vilka åtgärder som  då  kan\r\nvara  aktuella för staten att  vidta  kan\r\nknappast anses vara särskilt rationellt.\r\nMed  det  anförda tillstyrker  utskottet\r\nregeringens   förslag  om   en   lag   om\r\neffektreserv.     Samtidigt     avstyrker\r\nutskottet  den  här aktuella  motionen  i\r\nberörd del.\r\n\r\nLag om ursprungsgarantier avseende\r\nförnybar el\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen  bör anta regeringens  förslag\r\nom  ursprungsgarantier avseende förnybar\r\nel. Jämför reservation 8 (m, fp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKrav  på  ursprungsmärkning  av  el  från\r\nförnybara energikällor följer av ett  EG-\r\ndirektiv (2001/77/EG) om främjande av  el\r\nproducerad från förnybara energikällor på\r\nden  inre  marknaden för  el.  Direktivet\r\ninnebär  bl.a. att medlemsstaterna  skall\r\nse  till  att el som har producerats  med\r\nanvändande av förnybara energikällor  kan\r\ngaranteras  vara  producerad  av   sådana\r\nenergikällor. Medlemsstaterna skall också\r\ntillse   att   sådana  ursprungsgarantier\r\nutfärdas  på  begäran.  Energimyndigheten\r\nhar  på regeringens uppdrag utarbetat två\r\nrapporter om hur direktivet kan inarbetas\r\ni svensk lagstiftning.\r\nI  propositionen lägger regeringen  fram\r\nett    förslag   om   en   ny   lag    om\r\nursprungsgarantier avseende  förnybar  el\r\nsom syftar till att genomföra direktivets\r\nartikel 5 i svensk lagstiftning. Den  nya\r\nlagen  föreslås  träda  i  kraft  den   1\r\noktober 2003. Lagförslaget innebär att en\r\nursprungsgaranti   skall   utfärdas    av\r\nSvenska   kraftnät  på  begäran   av   en\r\nproducent.  Genom  att  Svenska  kraftnät\r\nutfärdar ursprungsgarantierna säkerställs\r\natt dessa är korrekta och tillförlitliga.\r\nDärmed    behöver   det   inte   inrättas\r\nytterligare  organ  för  att  kontrollera\r\nutfärdandet av ursprungsgarantierna.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2002/03:N9 (m) anförs att det är\r\nbra   att   EU   vill   främja   förnybar\r\nelproduktion  och  att  en  tillförlitlig\r\nursprungsmärkning av el bidrar  till  att\r\nstärka   den   konsumentmakt   som   fick\r\nförutsättningar att verka när elmarknaden\r\navreglerades.    Motionärerna    biträder\r\ndärför  regeringens förslag till  lag  om\r\nursprungsgarantier avseende förnybar  el.\r\nFör att ytterligare stärka konsumenternas\r\nmöjlighet att påverka elproduktionen  bör\r\nursprungsmärkningen  i  ett  nästa   steg\r\nvidgas till att omfatta även andra former\r\nav  elproduktion. Exempel på sådana andra\r\nformer   som   motionärerna   nämner   är\r\nnaturgas- och kärnkraftsbaserad el.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nDet EG-direktiv som ligger till grund för\r\nregeringens   förslag  om   en   lag   om\r\nursprungsgarantier syftar till att öka de\r\nförnybara  energikällornas  bidrag   till\r\nelproduktionen på den inre marknaden  för\r\nel.  I  direktivet  definieras  förnybara\r\nenergikällor  som förnybara  icke-fossila\r\nenergikällor    (vindkraft,    solenergi,\r\njordvärme,   våg-   och  tidvattenenergi,\r\nvattenkraft,  biomassa,  deponigas,   gas\r\nfrån    avloppsreningsanläggningar    och\r\nbiogas).   Elproduktion  som  bygger   på\r\nkärnkraft    eller    fossila    bränslen\r\n(exempelvis  naturgas) omfattas  inte  av\r\ndirektivet.\r\nEnligt  uppgift  från  Energimyndigheten\r\nförelåg     det    vid    EG-parlamentets\r\nutskottsbehandling   av   det    aktuella\r\ndirektivet även ett förslag som  i  stort\r\nsett överensstämde med det som föreslås i\r\nden  här aktuella motionen. Det förslaget\r\nresulterade  emellertid  inte   i   något\r\nkonkret  resultat. Enligt uppgift berodde\r\ndetta   bl.a.   på  direktivets   tydliga\r\ninriktning på förnybara energikällor, men\r\nockså  på  att förslaget skulle  innebära\r\nstora   kostnader  i  medlemsstater   där\r\nandelen icke-förnybar el dominerar.\r\nElproducenter  använder  redan   i   dag\r\nolika   verktyg   för   att   kommunicera\r\nelproduktionens prestanda. Några  exempel\r\npå     detta     är    Livscykelanalyser,\r\nCertifierade  miljövarudeklarationer  och\r\nBra Miljöval. Med stöd av den information\r\nsom  sammanställs inom  ramen  för  dessa\r\nmodeller  är  det lättare för  elkunderna\r\natt  avgöra vilken produktionsmix  (t.ex.\r\nvatten-, vind- eller kärnkraftsproducerad\r\nel) som olika leverantörer erbjuder.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAnvändningen   av   förnybar    el    bör\r\nstimuleras på flera olika sätt. Det  krav\r\npå  ursprungsmärkning av förnybar el  som\r\nhar  antagits  av  EU och  som  nu  skall\r\ninkluderas  i  svensk lagstiftning  anser\r\nutskottet  vara ett viktigt  bidrag  till\r\natt stärka konsumenternas möjligheter att\r\nutöva   inflytande  över  elproduktionens\r\nsammansättning. Utskottet är övertygat om\r\natt  detta kommer att bidra till en  ökad\r\nefterfrågan på bärkraftigt producerad  el\r\noch att Sverige, övriga medlemsstater och\r\nEU  som  helhet lättare kommer att  kunna\r\nuppnå      sina     åtaganden      enligt\r\nklimatkonventionen och Kyotoprotokollet.\r\nDet  förslag om utvidgad märkning av  el\r\nsom  förs  fram  i motion 2002/03:N9  (m)\r\nvinner    emellertid   inte    utskottets\r\ngillande.  Det  förefaller helt  förfelat\r\natt   utvidga  en  märkning   som   avser\r\nförnybar   elproduktion  till  att   även\r\nomfatta   sådan  el  som  produceras   av\r\nnaturgas   eller  kärnkraft.   Det   enda\r\nrimliga  i en sådan åtgärd vore  möjligen\r\natt  det  skulle  göra  det  lättare  för\r\nkunderna  att  välja bort  icke  förnybar\r\nelproduktion.  Risken är  dock  betydande\r\natt  märkningssystemet blir splittrat och\r\notydligt  och  att det  därmed  tappar  i\r\nlegitimitet.  En fokuserad inriktning  på\r\nden  förnybara elproduktionen  är  enligt\r\nutskottets  mening  nödvändig   för   att\r\nursprungsmärkningen  skall   ge   avsedda\r\neffekter.\r\nMed  det  anförda tillstyrker  utskottet\r\nregeringens    förslag    om    lag    om\r\nursprungsgarantier avseende förnybar  el.\r\nSamtidigt avstyrks motion 2002/03:N9  (m)\r\ni denna del.\r\n\r\nMätning och debitering av el\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet    ser   positivt    på    att\r\nregeringen   avser   införa   krav    på\r\nmånadsvis mätning för samtliga  elkunder\r\nfr.o.m.   den   1  juli   2009.   Vidare\r\nvälkomnar      utskottet     regeringens\r\nambition  att  återkomma till  riksdagen\r\nmed   förslag   till  lagändringar   som\r\nmöjliggör  att fler kunder kan  hanteras\r\nsom     timkunder     i     den     s.k.\r\nschablonavräkningen.     Motionsyrkanden\r\nmed  förslag  om  annan  inriktning   på\r\ngenomförandet av reformen med  månadsvis\r\nmätning  och  om att införa  individuell\r\nmätning   av   värme   bör   avslås   av\r\nriksdagen.   Jämför  reservationerna   9\r\n(m), 10 (fp, kd) och 11 (mp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nMånadsvis avläsning\r\n\r\nEnligt  gällande regelverk  -  förordning\r\n(1999:716)  om  mätning,  beräkning   och\r\nrapportering  av  överförd  el  -   skall\r\nnätägaren läsa av elmätare minst en  gång\r\nper    år.    I   slutbetänkandet    från\r\nUtredningen      för      översyn      av\r\nleveranskoncessionssystemet (SOU 1999:95)\r\nangavs    att    ett    avskaffande    av\r\npreliminärdebiteringen    genom    tätare\r\nmätperioder  främst medför tre  typer  av\r\nfördelar.  Dessa  är  att  kvaliteten   i\r\nschablonberäkningen kan  förbättras,  att\r\nkunden vid varje räkningstillfälle endast\r\nbetalar för den el han faktiskt förbrukat\r\nsamt   att   en  ökad  uppmärksamhet   på\r\nelförbrukningen    kan    öka     kundens\r\nbenägenhet att spara energi.\r\nUtredningen  fann dock inte tillräckliga\r\nskäl för att rekommendera ett avskaffande\r\nav   preliminärdebiteringen.  Svårigheten\r\nbestod bl.a. i att bedöma de fördelar och\r\nde  kostnader som detta skulle  innebära.\r\nRegeringen    uppdrog    sedermera     åt\r\nEnergimyndigheten    att    studera    om\r\nmätperiodens  längd  bör  ändras  och  om\r\nsystemet   med  preliminärdebitering   av\r\nelförbrukning bör avskaffas. I  maj  2002\r\nlämnade Energimyndigheten sin slutrapport\r\nMånadsvis    avläsning    av     elmätare\r\n(N2002/5953/ESB).\r\nMot   bakgrund   av   Energimyndighetens\r\nutredning anser regeringen att det nu  är\r\nmöjligt      att      införa       tätare\r\nmätaravläsningar samt att  sänka  gränsen\r\nför     timvis    mätning.    Regeringens\r\ninriktning  innebär  att  elnätsföretagen\r\nskall  bli skyldiga att läsa av elmätarna\r\noch  rapportera  mätvärden  för  samtliga\r\nkunder minst en gång i månaden. Kravet på\r\nmånadsvis    mätning,    avläsning    och\r\nrapportering för samtliga kunder bör vara\r\nobligatoriskt senast den 1 juli 2009.  En\r\nmajoritet av remissinstanserna anser  att\r\nförslaget   är   bra   då   det    gynnar\r\nkonsumenternas ställning på  elmarknaden.\r\nNågra   menar  dock  att  de   ekonomiska\r\nuppskattningarna är mycket osäkra.\r\nRegeringen     anser     att      tätare\r\nmätaravläsning  är en åtgärd  som  skulle\r\nförbättra      elmarknadens     funktion.\r\nRegeringen    delar    Energimyndighetens\r\nbedömning  att  mätning av  elförbrukning\r\nbör  ske  månadsvis. Månadsvis  avläsning\r\nger  kunderna  förbättrad information  om\r\nelförbrukningen    vilket    kan    skapa\r\nincitament         till         förändrad\r\nenergiförbrukning.                     De\r\nenergibesparingsåtgärder  som  finns  hos\r\nslutkunderna  bygger på  information  och\r\nförståelse  för  förbrukning  och  debite\r\nring. Ökad information till kunderna  kan\r\nöka  rörligheten  på elmarknaden  och  få\r\nfler   kunder   att  byta   elleverantör.\r\nMånadsvis  avläsning  innebär   även   en\r\nutveckling mot användning av fjärravlästa\r\nsystem,  vilket underlättar avläsning  av\r\nelmätare   med   tätare  intervall.   Med\r\nmånadsvis        avläsning         skulle\r\nmätarställningar   från   den   ordinarie\r\nmånadsvisa  avläsningen kunna användas  i\r\nsamband    med    leverantörsbyten    och\r\nflyttningar.  Användandet av fjärravlästa\r\nsystem  är  även en fördel  då  avläsning\r\nockså kan ske då kunden inte är hemma.\r\nTiden   för  avräkning  av  de  slutliga\r\nandelstalen för schablonberäknade  kunder\r\nskulle  kunna kortas avsevärt med  tätare\r\nmätaravläsning,     påpekas     det     i\r\npropositionen. Detta ger en  kontinuerlig\r\navstämning     av     energileveranserna.\r\nSamtidigt  förutsätter det  att  samtliga\r\nkunder läses av månadsvis.\r\nEnergimyndigheten     har     uppskattat\r\ninvesteringskostnaden för  ett  införande\r\nav   månadsvis  avläsning  till   ca   10\r\nmiljarder  kronor. Kostnaderna för  drift\r\noch  underhåll bedöms vara  mycket  svåra\r\natt  uppskatta, dels för att de kostnader\r\nsom     Energimyndigheten    och    vissa\r\nremissinstanser  tagit fram  skiljer  sig\r\navsevärt  åt, dels för att någon satsning\r\npå    fjärravlästa   system   i    större\r\nomfattning inte finns att referera  till.\r\nRegeringen anser att reformens  kostnader\r\ngör  att  den  bör  genomföras  under  en\r\nrelativt     lång    övergångstid.     Då\r\nkostnaderna   för  drift  och   underhåll\r\nkommer  att  belasta  nätföretagen  anser\r\nregeringen vidare att det är rimligt  att\r\nde  som  har  fördelar av  reformen  även\r\nbetalar  något för detta.  Ett  sätt  att\r\ngöra  detta  är  att  tillåta  att  vissa\r\nkostnader   för  införande  av  månadsvis\r\navläsning   överförs  på  kundkollektivet\r\ngenom  att dessa kostnader beaktas i  den\r\nekonomiska  bedömningen av  nätföretagens\r\ntariffer.\r\nKunder  med en liten förbrukning,  t.ex.\r\nlägenhetskunder,  har  mindre   möjlighet\r\ntill  energibesparing,  och  viljan   hos\r\ndessa  att  betala för månadsvis  mätning\r\noch  avläsning är sannolikt lägre än  när\r\ndet  gäller större förbrukare. Kunder med\r\nliten    förbrukning   har   inte   samma\r\nbesparingspotential som större kunder och\r\nriskerar inte heller att drabbas av stora\r\ndifferenser mellan preliminär och  avläst\r\nförbrukning. Denna kundkategori  är  dock\r\nden   som  flyttar  oftast.  Nätföretagen\r\nmåste  således läsa av mätarställningarna\r\nvid  dessa  tillfällen. De  fördelar  som\r\nfinns  med tätare mätaravläsning och  den\r\nbetydelse    detta    skulle    ha    för\r\nelmarknadens   funktion    kan,    enligt\r\nregeringens   bedömning,   dock    endast\r\nutnyttjas fullt ut om månadsvis avläsning\r\ninförs    för    alla   kunder    oavsett\r\nförbrukning.\r\nEnergimyndigheten      föreslog      ett\r\ninförande  stegvis av kraven på månadsvis\r\nmätning. Regeringen anser dock att  detta\r\nkan   medföra   onödiga   kostnader   för\r\nnätföretagen  och  menar  i  stället  att\r\nnätägaren själv bör få avgöra när och hur\r\ninstallationerna  bör  göras   inom   ett\r\nnätkoncessionsområde.   Samtliga   kunder\r\nskall  dock ha månadsvis avläsning senast\r\nden  1  juli 2009. Regeringen  avser  att\r\nändra  den  ovan  nämnda  förordningen  i\r\nenlighet med denna bedömning.\r\nFör   att  skapa  incitament  till   att\r\ninföra    månadsvis    avläsning    anser\r\nregeringen att ekonomiska incitament  bör\r\nbeaktas  i den ekonomiska bedömningen  av\r\nnätföretagens  nättariffer  i  den   takt\r\nmånadsvis  avläsning införs i  respektive\r\nnätkoncessionsområde.   Energimyndigheten\r\nkommer därför att ges i uppdrag att följa\r\nutvecklingen    och    rapportera    till\r\nregeringen senast den 1 juli 2006.\r\n\r\nSänkt gräns för timvis mätning\r\n\r\nRegeringen   förordar  att  gränsen   för\r\ntimvis  mätning  sänks  från  200  ampere\r\neller   135  kilowatt  till  att  omfatta\r\nsamtliga    uttagspunkter     med     ett\r\nsäkringsabonnemang  som   överstiger   63\r\nampere. Detta krav bör gälla från  den  1\r\njuli  2006.  Vidare anser regeringen  att\r\nellagen (1997:857) bör ändras så att  det\r\nframgår  att  de  nätföretag  som  önskar\r\nhantera   samtliga   sina   kunder    som\r\ntimkunder i schablonavräkningen kan  göra\r\ndetta.  Regeringen presenterar emellertid\r\ninget    förslag   till   lagändring    i\r\nföreliggande proposition, men  avser  att\r\nåterkomma till riksdagen i frågan.\r\nSänkt  gräns för timvis mätning  innebär\r\natt     fler    kunder    kan    erbjudas\r\ndifferentierade tariffer.  Därmed  skapas\r\nincitament    för   både   energi-    och\r\neffektbesparing. En sänkning  av  gränsen\r\nför  timvis  mätning från nuvarande  nivå\r\nborde vara kostnadsmässigt rimlig för  de\r\nflesta nätföretagen, anser regeringen. Om\r\ngränsen för timvis mätning sänktes skulle\r\nuppskattningsvis    ytterligare    mellan\r\n50  000  och  70 000 kunder  omfattas  av\r\nkravet på sådan mätning.\r\n\r\nAutomatisk avbrottsregistrering och\r\nsanktioner\r\n\r\nEnligt   4   kap.   1   §   ellagen   får\r\nnätföretagens    sätt     att     bedriva\r\nverksamheten     påverka     nättariffens\r\nstorlek.          Med          automatisk\r\navbrottsregistrering               skulle\r\nkvalitetstillsynen    av     verksamheten\r\nunderlättas. Nätföretagens statistik över\r\navbrott skulle även förbättras avsevärt.\r\nEnergimyndigheten  föreslår   att   auto\r\nmatisk  avbrottsregistrering  införs  som\r\nkrav  i  samband  med  införandet  av  må\r\nnadsvis   avläsning.  Regeringen  bedömer\r\ndock  att  den teknik som krävs  för  att\r\nautomatisk   avbrottsregistrering   skall\r\nkunna  få de fördelar som nämnts inte  är\r\ntillgänglig. De flesta mätsystemen klarar\r\ni dag automatisk avbrottsregistrering men\r\nkan  inte  skilja på vem som har  orsakat\r\navbrottet. Regeringen anser att det  inte\r\när rimligt att avvakta ny teknik då detta\r\nskulle   kunna   försena  införandet   av\r\nmånadsvis   avläsning   avsevärt.    Inom\r\nbranschen pågår ett omfattande arbete med\r\natt       utveckla      en      nationell\r\nstörningsstatistik. Målet med det  arbete\r\nsom  bedrivs  inom Svensk Energi  är  att\r\nsamtliga  nätbolag under  år  2003  skall\r\nanslutas  till ett nationellt system  där\r\nalla   störningar   skall   dokumenteras.\r\nRegeringen  anser att det är  av  största\r\nvikt  att  ett  system för  tillförlitlig\r\nstörningsinformation  tas  fram  så   att\r\nnätföretagens  statistik   över   avbrott\r\nförbättras.\r\nDet      finns     ett     behov      av\r\nsanktionsmöjligheter när  det  gäller  de\r\nföretag  som  inte  utför  de  föreslagna\r\nmånadsavläsningarna        i         tid.\r\nEnergimyndigheten har dock  redan  i  dag\r\nmöjlighet  att  förelägga ett  nätföretag\r\natt  utföra avläsning. Detta föreläggande\r\nfår förenas med vite. Handläggning av ett\r\närende  kan  dock vara både  resurs-  och\r\ntidskrävande.\r\nRegeringen beslutade i februari 2003  om\r\nen    utredning    om    den    fortsatta\r\nutvecklingen       av       el-       och\r\nnaturgasmarknaderna (dir.  2003:22).  Ett\r\nav  utredningens uppdrag är att  se  över\r\nmöjligheter till sanktioner i de fall ett\r\nleverantörsbyte   inte   sker   i    tid.\r\nUtredaren (direktör Sten Kjellman)  skall\r\näven      undersöka      behovet       av\r\nsanktionsåtgärder mot de  nätföretag  som\r\ninte  läser  av elmätare enligt  gällande\r\nregler.  Uppdraget  skall  i  denna   del\r\nredovisas senast den 14 september 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI   motion  2002/03:N9  (m)  anförs   att\r\nkunderna  måste få begripliga elräkningar\r\nför att konkurrensen på elmarknaden skall\r\nfungera väl. Det är även bra om det finns\r\nincitament för slutkunderna att styra sin\r\nelkonsumtion bort från tidpunkter då  det\r\nråder knapphet i systemet. Det finns dock\r\ninget   underlag   i  propositionen   som\r\nstyrker   påståendet   att   obligatorisk\r\nmånadsvis avläsning skulle bidra till att\r\nelmarknaden  fungerar  bättre  eller  att\r\nreformens  fördelar skulle  uppväga  dess\r\nkostnader. Vidare menar motionärerna  att\r\nom    det   utfärdas   förbud   mot   den\r\npreliminära   debiteringen   så    skapas\r\nincitamentet   för   leverantörerna   att\r\ndebitera  faktisk  elförbrukning   i   en\r\nrimlig   tidsordning.  Varje  tidsutdräkt\r\nmedför  att elleverantören ger en  kredit\r\ntill      kunden,      varför      tätare\r\ndebiteringsintervall  för  större  kunder\r\noch   färre  intervall  för  mindre   kan\r\nförväntas.  Enligt  motionärerna  behöver\r\ndetta inte regleras i lag.\r\nMotionärerna  anser att det  är  rimligt\r\natt  lägenhetskunder avläses en gång  per\r\når,  det  elvärmda villahushållet månads-\r\neller  kvartalsvis  och  den  elintensiva\r\nindustrin kontinuerligt. Ny teknik öppnar\r\ndessutom  möjligheter  för  kunderna  att\r\nsjälva  bestämma  debiteringsintervallen,\r\nbl.a.  genom  egna  mätaravläsningar  och\r\ninrapportering       över       Internet.\r\nUtvecklingen inom branschen indikerar att\r\ndet   inte  erfordras  några  ytterligare\r\npolitiska  initiativ  eller  regleringar.\r\nVattenfall  inför fjärravläsning  i  stor\r\nskala     medan    Sydkraft     avskaffar\r\nförskottsdebiteringen för sina kunder.\r\nDet    andra   skälet   som   anges    i\r\npropositionen är att regeringen  vill  ge\r\nslutkunderna  ett bättre  incitament  för\r\natt spara på energin. Motionärerna hävdar\r\natt  det  torde  krävas timmätning  eller\r\nkontinuerlig  mätning av  elförbrukningen\r\nför     att    åstadkomma    en     sådan\r\npriskänslighet.    Enligt    motionärerna\r\nföreslår regeringen en åtgärd som  skulle\r\nkosta   10  miljarder  kronor  utan   att\r\npresentera  någon analys som rättfärdigar\r\ndenna  kostnad.  Regeringens  förslag  om\r\nkrav  på  månadsvis avläsning bör  därför\r\navvisas.\r\nI   motionen  erinras  vidare   om   att\r\nriksdagen  vid  upprepade tillfällen  har\r\nbegärt   förslag   från   regeringen   om\r\ninförande av ett sanktionssystem gentemot\r\nnätägare  som missköter leverantörsbyten.\r\nI      februari      2002     kritiserade\r\nnäringsutskottet regeringen för  att  den\r\ninte kom med de beställda förslagen (bet.\r\n2001/02:NU9). Nu har det gått ytterligare\r\nett  år,  och motionärerna anser att  det\r\ndärför  finns  skäl att upprepa  kritiken\r\nmot   det   sätt  på  vilket   regeringen\r\nfortsätter att åsidosätta riksdagen.\r\nRiksdagen  bör  besluta att  elanvändare\r\nvars  förbrukning överstiger  8  000  kWh\r\nskall  få månadsvis avläsning redan  från\r\nden  1  juli 2006, framhålls det i motion\r\n2002/03:N11  (fp).  Detta  överensstämmer\r\nmed      Energimyndighetens      förslag.\r\nMotionärerna anser härutöver att  det  är\r\ndjupt    otillfredsställande    att    de\r\nbeställningar  som  riksdagen   vid   två\r\ntillfällen    har    gjort     om     ett\r\nsanktionssystem riktat mot nätägarna ännu\r\ninte  har effektuerats. Enligt vedertaget\r\nspråkbruk kan den av riksdagen våren 2001\r\nbegärda  skyndsamheten  inte  anses  vara\r\nförenlig   med   fyra   till   fem    års\r\nfördröjning.  Riksdagen  bör  genom   ett\r\ntillkännagivande uppmana  regeringen  att\r\nomgående    tillse    att    frågan    om\r\nleverantörsbyte får en lösning. Om frågan\r\nom  sanktionssystem  och  leverantörsbyte\r\nskall  behandlas av den nyligen tillsatta\r\nutredningen om fortsatt utveckling av el-\r\noch  naturgasmarknaderna måste  utredaren\r\nges  tilläggsdirektiv om att frågan skall\r\nbehandlas  med förtur och redovisas  före\r\nsommaren   2003.   Regeringen   kan   då,\r\nförutsätter  motionärerna, lämna  förslag\r\ntill riksdagen i budgetpropositionen  för\r\når 2004.\r\nI  motion  2002/03:N264  (fp)  framhålls\r\natt   konsumenterna,   konkurrensen   och\r\nmiljön skulle gynnas av ett införande  av\r\nfjärravlästa  elmätare  som   regelbundet\r\nrapporterar elförbrukningen. Med  moderna\r\nfjärravlästa  elmätare  kan  elanvändarna\r\nfölja  sin  förbrukning och  se  hur  den\r\nfördelar    sig   över   årets   månader.\r\nElräkningarna  kan  därmed   baseras   på\r\nverklig  förbrukning. Detta ger  kunderna\r\nincitament att spara energi. Fjärravlästa\r\nelmätare   skulle  dessutom  bidra   till\r\nförenklade          rutiner           vid\r\nelleverantörsbyten.    Regeringen    bör,\r\nenligt motionärerna, därför ges i uppdrag\r\natt  skyndsamt  återkomma till  riksdagen\r\nmed   ett   lagförslag  i  enlighet   med\r\nEnergimyndighetens utredningsförslag.\r\nI  motion 2002/03:N10 (kd) yrkas  avslag\r\npå   regeringens  förslag  om  att   göra\r\nmånadsvis   avläsning  obligatorisk   för\r\nalla.  Motionärerna  förordar  i  stället\r\nEnergimyndighetens  ursprungsförslag  som\r\ninnebär att reformen endast skall omfatta\r\nelanvändare  med  en  årsförbrukning   av\r\nminst  8  000  kWh från år  2006.  Enligt\r\nmotionärerna    visar     analyser     av\r\nenergisparande i Oslo och Helsingfors att\r\nelförbrukningen endast minskade med  1  %\r\ntill följd av ett ökat antal avläsningar.\r\nMotionärerna förordar en konsekvensanalys\r\nför  att  säkerställa att största möjliga\r\nmiljönytta  uppnås  i  förhållande   till\r\nrimlig kostnad.\r\nRiksdagen bör, enligt vad som  anförs  i\r\nmotion  2002/03:N12 (mp), begära att  det\r\nelmätningssystem  som   installeras   vid\r\ninförande  av  månadsvis elmätning  skall\r\nvara      utbyggbart      för      timvis\r\nmätaravläsningar    och     för     aktiv\r\nlaststyrning   (effektreducering).    Vid\r\nmånadsvis   avläsning   kan   jämförelser\r\nframför   allt  göras  med  samma   månad\r\nföregående  år.  Det  blir  då  en   stor\r\neftersläpning mellan ett ändrat  beteende\r\noch  ett synligt resultat. Timvis mätning\r\nmåste tillämpas om man vill ha ett system\r\nsom     gynnar    både    energi-     och\r\neffektbesparing. Timmätning ger  även  en\r\nmöjlighet  att  debitera  efter  kostnad,\r\nvilket också ger kunderna incitament  att\r\nändra      sitt      förbrukningsmönster.\r\nMotionärerna anser att korrekt mätning av\r\nelförbrukning    är   viktig    ur    ett\r\nkonsumentperspektiv eftersom  det  är  en\r\nförutsättning för att kunna  påverka  sin\r\nkonsumtion.     Vidare     begärs     ett\r\ntillkännagivande   om    att    månadsvis\r\navläsning  och  rapportering  skall  vara\r\nobligatoriskt för alla kunder senast  den\r\n31 december 2007.\r\nRegeringen     bör    vidare,     enligt\r\nmotionärernas uppfattning, återkomma till\r\nriksdagen i frågan om krav på individuell\r\nmätning  av värme. Motionärerna  hänvisar\r\ntill EG:s koldioxiddirektiv enligt vilket\r\nfakturering och kostnader för uppvärmning\r\nav  energieffektiviseringsskäl skall  ske\r\nmed  hänsyn till varje bostadsinnehavares\r\nfaktiska     förbrukning.     Individuell\r\nvärmemätning  är,  i  linje   med   exakt\r\nelmätning,  viktig  för  att  konsumenten\r\nskall   få   ökat   medvetande   om   sin\r\nenergiförbrukning och därmed en möjlighet\r\natt  påverka denna. För nya byggnader bör\r\nobligatorisk   individuell   värmemätning\r\növervägas,  medan det behövs mera  försök\r\noch   teknikutveckling   för   befintliga\r\nbyggnader.\r\nÄven    i   motion   2002/03:N300   (mp)\r\nförordas     att    regeringen     följer\r\nEnergimyndighetens utredningsförslag  och\r\ntidsplan  avseende  månadsvis  elmätning,\r\ndvs.  att  elkunder med en  elförbrukning\r\növer  8  000  kWh  per år  bör  få  minst\r\nmånadsvis  avläsning senast  den  1  juli\r\n2006  och  att  övriga elkunder  får  det\r\nsenast  den  1  juli  2009.  Motionärerna\r\nbetonar  även  vikten  av  att   de   nya\r\nelmätningssystemen  skall  ha  kapacitet,\r\neller   vara   utbyggbara,   för   timvis\r\nmätning.  Motionärerna  framhåller  också\r\natt  flera forskningsstudier har  påvisat\r\nen  väsentlig elbesparing vid  införandet\r\nav   fakturering   baserad   på   verklig\r\nförbrukning. De pläderar därför  för  ett\r\navskaffande av preliminärdebiteringen.\r\nEtt  genomförande  av Energimyndighetens\r\nutredningsförslag  avseende  mätning  och\r\ndebitering av el förordas även  i  motion\r\n2002/03:N350 (s). Motionärerna poängterar\r\natt myndighetens tidsplan förutsätter ett\r\nriksdagsbeslut under våren 2003.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nMånadsvis mätning och\r\npreliminärdebitering\r\n\r\nI  en  av motionerna förordas ett  förbud\r\nmot  preliminärdebitering av elkostnader.\r\nEnergimyndigheten     gör      i      sin\r\nunderlagsrapport  bedömningen   att   den\r\npreliminära   debiteringen   kommer   att\r\navskaffas  på  frivillig  grund  när  det\r\ninförs  krav  på månadsvis  avläsning  av\r\nelmätare.  Enligt  Energimyndigheten  bör\r\nden     förväntade    avvecklingen     av\r\npreliminärdebiteringen kunna bygga på  en\r\növerenskommelse   mellan  Konsumentverket\r\noch  branschen. Någon rättslig  reglering\r\när,       enligt       Energimyndighetens\r\nuppfattning, därmed inte nödvändig.\r\n\r\nSanktioner och avbrottsregistrering\r\n\r\nRiksdagen  har  vid  två  tillfällen   på\r\nutskottets  förslag uttalat  sig  om  att\r\nregeringen  bör utreda och framlägga  ett\r\nförslag   om   sanktionssystem   mot   de\r\nnätbolag  som inte uppfyller regelverkets\r\nkrav  vid leverantörsbyten (bet. 2000/01:\r\nNU8  och  bet.  2001/02:  NU9).  Vid  det\r\nsenaste   tillfället  -  våren   2002   -\r\nkonstaterade  utskottet  att   regeringen\r\ninte   hade   hanterat  frågan   på   ett\r\ntillfredsställande  sätt.  Med  anledning\r\ndärav  förordade utskottet att  riksdagen\r\nskulle   anmoda   regeringen   att   utan\r\nytterligare tidsspillan lämna förslag  om\r\ninförande  av  ett  sanktionssystem   vid\r\nleverantörsbyte.\r\nI  2002  års energipolitiska proposition\r\n(prop.      2001/02:143)      deklarerade\r\nregeringen sin avsikt att återkomma  till\r\nriksdagen med ett samlat förslag  om  ett\r\nsanktionssystem under riksmötet  2002/03.\r\nMot  den  bakgrunden fann  utskottet  att\r\nytterligare   ett   riksdagsuttalande   i\r\nfrågan   kunde  undvaras  (bet.  2001/02:\r\nNU17). Utskottet framhöll dock att  detta\r\ni sak inte förändrade något i förhållande\r\ntill vad riksdagen tidigare uttalat.\r\nFrågan om ett sanktionssystem har  också\r\nnyligen   berörts   i   anslutning   till\r\nriksdagens   behandling  av   regeringens\r\nproposition  om  elcertifikat   för   att\r\nfrämja   förnybara  energikällor   (prop.\r\n2002/03:40, bet. 2002/03:NU6).  Utskottet\r\nbeklagade  då fördröjningen i hanteringen\r\nav  riksdagens beställning när det gäller\r\nfrågan   om  leverantörsbyten.  Samtidigt\r\nunderströk  utskottet vikten av  att  ett\r\neventuellt nytt sanktionssystem  blir  så\r\nenkelt   som   möjligt  ur  administrativ\r\nsynpunkt.  Om  det för  att  uppnå  detta\r\nkrävs      ytterligare      tid       för\r\nutredningsarbete,  ansåg  sig   utskottet\r\nvara    berett   att   acceptera   detta.\r\nUtskottet menade också att det kunde vara\r\nvärt att seriöst pröva möjligheterna  att\r\npå   frivillig  väg  lösa  problemen  vid\r\nleverantörsbyten.    Förslag    om    ett\r\nytterligare  tillkännagivande  i   frågan\r\nframlades  i en reservation (m,  fp,  kd,\r\nmp).\r\n\r\nIndividuell mätning av värme\r\n\r\nI   en   av   motionerna  hänvisas   till\r\nsärskilda EU-krav på individuell  mätning\r\nav  värme.  I  det  s.k.  SAVE-direktivet\r\n(93/76/EG)   anges  att   medlemsstaterna\r\nskall  genomföra program för  fakturering\r\nav  kostnaderna för uppvärmning beräknade\r\ni  lämplig omfattning på underlag av  den\r\nfaktiska     förbrukningen.    Direktivet\r\ninnebär  således inte några krav  på  att\r\nregler    om   obligatorisk   individuell\r\nvärmemätning införs i medlemsstaterna.\r\nIndividuell   värmemätning   har   varit\r\nföremål för flera studier och projekt vid\r\nEnergimyndigheten   under   senare    år.\r\nStudierna  har  visat  att  det  inte  är\r\nkostnadseffektivt  att  införa  krav   på\r\nindividuell   mätning.  Kostnaderna   för\r\ninvestering  och  drift  av  individuella\r\nmätare  har i de flesta fallen visat  sig\r\növerstiga  de energibesparingar  som  kan\r\nunderlättas  av  en  sådan  åtgärd.  Även\r\nbrister     i    mätsystemens    tekniska\r\nutformning    utgör   ett   hinder    för\r\nintroduktionen       av       individuell\r\nvärmemätning\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nElmarknadsreformen lade grunden  för  ett\r\nökat       konsumentinflytande       över\r\nelförsörjningen.  Förutsättningarna   för\r\nerforderlig aktivitet bland landets  alla\r\nelkunder  är dock att dessa har  tillgång\r\ntill  relevant  marknadsinformation.  Det\r\nhandlar inte bara om att elräkningarna är\r\nbegripliga utan även om att uppgifter  om\r\nverklig    förbrukning   och    kostnader\r\ntillhandahålls med tillräcklig  frekvens.\r\nAtt  som regeringen och Energimyndigheten\r\nföreslår gå från krav på årlig till  krav\r\npå   månadsvis   elmätning   innebär   en\r\nbetydande   satsning   på   att    stärka\r\nkonsumenternas       möjligheter       på\r\nelmarknaden. Detta är i sin tur något som\r\ninte  bara  kommer  att  bidra  till   en\r\nytterligare press på elpriserna till gagn\r\nför  alla  elanvändare utan detta  kommer\r\näven  att  bidra  till  att  lösa  sådana\r\neffektbalansproblem som på senare år  har\r\nförekommit på elmarknaden. Utskottet  ser\r\nsåledes positivt på regeringens aviserade\r\nkrav  på  månadsvis mätning för  samtliga\r\nelkunder fr.o.m. den 1 juli 2009.\r\nI    några    av   motionerna   förordas\r\nEnergimyndighetens införande  stegvis  av\r\nmånadsvis   mätning,  som   innebär   att\r\nelkunder som förbrukar mer än 8  000  kWh\r\nper år skall omfattas av kravet redan  år\r\n2006.   Utskottet  menar   dock,   liksom\r\nregeringen,  att  ett  införande  stegvis\r\nriskerar  att leda till högre  kostnader.\r\nDet   är  enligt  utskottets  uppfattning\r\nsärskilt     angeläget    att    begränsa\r\nkostnaderna vid genomförandet  av  en  så\r\npass omfattande reform, i synnerhet då de\r\ninitiala kostnaderna till viss del kommer\r\natt  bäras av elkonsumenterna. Det är för\r\nnärvarande  av kostnadsskäl  inte  heller\r\nrimligt  att,  som  föreslås  i   en   av\r\nmotionerna, ställa krav på att de  mätare\r\nsom  installeras skall kunna klara timvis\r\nmätning  eller vara utbyggbara för  detta\r\nändamål.  Det hindrar inte att  utskottet\r\nser  positivt på en ökad installation  av\r\nsådana mätare.\r\nUtskottet  välkomnar därför  regeringens\r\nuttalade  ambition  att  återkomma   till\r\nriksdagen  med förslag till  lagändringar\r\nsom   möjliggör  att  fler   kunder   kan\r\nhanteras       som      timkunder       i\r\nschablonavräkningen. Detta  möjliggör  en\r\nanpassning på marknadens villkor i  linje\r\nmed          grundtankarna          bakom\r\nelmarknadsreformen.\r\nNär  det  gäller individuell mätning  av\r\nvärme    kan    det    konstateras    att\r\nEnergimyndigheten anser att investerings-\r\noch  driftskostnaderna samt  mätsystemens\r\nofullkomligheter  utgör  ett  hinder  för\r\nintroduktionen       av       individuell\r\nvärmemätning.  Utskottet  anser  att  det\r\nbl.a.  mot  bakgrund av detta är  alltför\r\ntidigt   att   förorda  ett  system   med\r\nindividuell   värmemätning,    även    om\r\nutskottet     kan     sympatisera     med\r\ngrundtankarna bakom ett sådant system.\r\nNär     det     gäller     frågan     om\r\nleverantörsbyten hänvisar utskottet  till\r\nsitt   ställningstagande   i   frågan   i\r\nbetänkande 2002/03:NU6, som utförligt har\r\nrefererats i det föregående.\r\nMed  det  anförda tillgodoses i huvudsak\r\nmotion   2002/03:N350  (s)  och  avstyrks\r\ndärför.   Övriga  här  aktuella  motioner\r\navstyrks i berörda delar.\r\n\r\nReformerad elmarknad\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen  bör  avslå ett motionsyrkande\r\nom  en effektivare elmarknad och ett  om\r\natt  en  grundläggande  elmarknadsreform\r\nbör  utredas.  Utskottet hänvisar  bl.a.\r\ntill  att pågående utredningsarbete  bör\r\navvaktas   och  att  liknande   yrkanden\r\nnyligen    har    varit   föremål    för\r\nriksdagens   ställningstagande.   Jämför\r\nreservationerna 12 (kd) och 13 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:N10 (kd) konstateras att\r\navregleringen    av    elmarknaden    har\r\ninneburit   många  fördelar,  men   också\r\nproblem   -  särskilt  i  södra  Sverige.\r\nMotionärerna   hävdar  att   elmarknadens\r\naktörer  saknar  tillräckliga  incitament\r\nför  att avhjälpa effektbrister genom att\r\ntillföra  ny  kapacitet och  de  föreslår\r\ndärför  ett tillkännagivande av riksdagen\r\nom en effektivare elmarknad.\r\nEtt  stort  problem med  elmarknaden  är\r\natt  konsumenternas  incitament  till  en\r\neffektiv  elanvändning blockeras,  anförs\r\ndet  i  motion  2002/03:N12 (mp).  Dagens\r\nelmarknad  är  onaturlig då tillgång  och\r\nefterfrågan  inte matchas  med  hjälp  av\r\npriset.     Marginalerna    minskar     i\r\nelsystemet, och det är allt viktigare att\r\ntillgång  och efterfrågan kan balanseras.\r\nEnligt   motionärerna  måste  elmarknaden\r\ndärför reformeras.\r\nMotionärerna     anser     att      även\r\nkonsumenterna måste få tillgång till  den\r\nkonkurrensutsatta       handeln        på\r\nspotmarknaden. Konsumenterna skulle  inte\r\nbehöva  lägga ned något eget  arbete  för\r\natt  lägga  köpbud på spotmarknaden  utan\r\ndet   kan  ske  genom  Svenska  kraftnät.\r\nDagens  elsäljare behövs därmed inte  och\r\ndärför  försvinner även  behovet  av  att\r\nrapportera mätvärden och leverantörsbyten\r\nmellan  nätbolag  och säljare.  Mätningen\r\noch    avräkningen   av    konsumenternas\r\nleverans  behöver endast hanteras  av  de\r\nlokala   nätbolagen.   Resultatet    blir\r\nförenkling och effektivisering.\r\nDen  av motionärerna föreslagna reformen\r\nskulle  kompletteras  med  utökad  timvis\r\nmätning   och  med  system  som   sprider\r\ninformation     om    spotpriset     till\r\nkonsumenterna så att de i ökad omfattning\r\nkan  styra sin konsumtion utifrån priset.\r\nKonsumenter  som vill låsa priset  på  el\r\nkan     göra     detta    med    separata\r\nprisförsäkringar.      Den      nuvarande\r\nelmarknaden    gör   att    konsumenterna\r\navskärmas från den egentliga konkurrensen\r\npå   elmarknaden.  Enligt   motionärernas\r\nuppfattning  bör  vidare  Vattenfall   AB\r\ndelas  upp  i  flera  bolag,  då  bolaget\r\nhittills  har visat sig vara  immunt  mot\r\nkonsument-  och ägarstyrning. Elmarknaden\r\nlider   av   ett   systemfel.   Mot   den\r\nbakgrunden anser motionärerna att  en  ny\r\nreform måste utredas och genomföras  utan\r\ndröjsmål.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nEn motion med motsvarande innehåll som  i\r\nden  sist refererade motionen behandlades\r\nav  utskottet i februari 2003  i  samband\r\nmed  ställningstagandet till  regeringens\r\nproposition   om   elcertifikat    (prop.\r\n2002/03:40, bet. 2002/03: NU6). Utskottet\r\nanförde   då   att   det   förslag   till\r\nreformering av elmarknaden som  föreslogs\r\nskulle  innebära en dramatisk  förändring\r\nav  det  gällande regelverket.  Utskottet\r\nfann   det   inte   rimligt   att   ändra\r\nelmarknadens     regelverk     i      den\r\nutsträckningen och menade att  det  måste\r\nanses osäkert om det skulle komma att  ge\r\nde  vinster  som  sägs  i  motionen.  Det\r\nskulle  bl.a.  innebära att  nätföretagen\r\nhamnar  i  en  monopolsituation  gentemot\r\nkonsumenterna,  varför  det  inte  skulle\r\nfinnas   några  direkta  incitament   att\r\npressa  priserna  på börsen.  Det  skulle\r\nheller  inte  finnas någon möjlighet  för\r\nelkunderna  att byta elleverantör  om  de\r\ninte är nöjda med sitt elpris.\r\nUtskottet  noterade  också  att  det   i\r\nuppdraget  för den tillsatta  utredningen\r\nom   fortsatt  utveckling  av   el-   och\r\nnaturgasmarknaderna (dir. 2003:22)  ingår\r\natt   analysera  om  det  finns  tänkbara\r\nförbättringar  att  göra   på   el-   och\r\nnaturgasmarknaderna och om så  är  fallet\r\nföreslå  åtgärder  för  detta.  Utredaren\r\nskall        utvärdera       elmarknadens\r\nfunktionssätt med huvudinriktning på  hur\r\nstrukturförändringarna    har    påverkat\r\nkonkurrensen  på  elmarknaden  och   även\r\nbelysa konkurrensen på elmarknaden ur ett\r\nnordiskt   och   europeiskt   perspektiv.\r\nUtredaren  skall  vidare föreslå  metoder\r\nför hur konkurrensen på elmarknaden skall\r\nföljas upp. Uppdraget skall i den del som\r\navser    genomförandet   av    el-    och\r\ngasmarknadsdirektiven  redovisas   senast\r\nden  31 oktober 2003. Övriga frågor skall\r\nredovisas senast den 14 september 2004.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDet     är    nu    några    år     sedan\r\nelmarknadsreformen  genomfördes.   Enligt\r\nutskottets  mening är det därmed  rimligt\r\natt  reformens effekter följs upp och att\r\neventuella korrigeringar görs i syfte att\r\nförbättra marknadens funktion.  En  sådan\r\nuppföljning  pågår  för  närvarande  inom\r\nramen  för  det  uppdrag  som  vilar   på\r\nUtredningen om fortsatt utveckling av el-\r\noch   naturgasmarknaderna.   Utredningens\r\nresultat  bör  avvaktas. Till  detta  kan\r\näven  fogas  att utskottet  för  sin  del\r\nanser att de effektbristproblem som nämns\r\ni  motion  2002/03:N10  (kd)  kommer  att\r\nkunna hanteras inom ramen för det förslag\r\nom   utökad  effektreserv  som  utskottet\r\ntagit  ställning  till tidigare  i  detta\r\nbetänkande.  Mot  den  bakgrunden  finner\r\nutskottet  inga skäl till att  genom  ett\r\nsärskilt    uttalande    förorda    några\r\nytterligare  åtgärder för  att  förbättra\r\nelmarknadens funktion. Nyssnämnda  motion\r\navstyrks i berörd del.\r\nBeträffande det här aktuella yrkandet  i\r\nmotion   2002/03:N12   (mp)   konstaterar\r\nutskottet  att motsvarande begäran  redan\r\nhar    varit   föremål   för   utskottets\r\nställningstagande    under    år    2003.\r\nUtskottet finner inte att något nytt  har\r\ntillkommit   i   frågan   och   avstyrker\r\nmotionen  med  hänvisning  till  de  ovan\r\nrefererade    argumenten   i   utskottets\r\nbetänkande 2002/03:NU6.\r\n\r\nEnergi och klimat\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen  bör  avslå ett motionsyrkande\r\nom     energipolitiska    insatser    på\r\nklimatområdet  och ett om satsningar  på\r\nenergieffektiviseringsåtgärder  i  syfte\r\natt  minska  utsläppen  av  klimatgaser.\r\nUtskottet  hänvisar bl.a. till  pågående\r\nnationellt  och  internationellt  arbete\r\nför   att  minska  klimatproblemen  samt\r\ntill  att  det  nationella klimatarbetet\r\ninom     energisektorn    kommer     att\r\nutvärderas   under   år   2004.   Jämför\r\nreservationerna 14 (m, fp,  kd)  och  15\r\n(mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nAvvecklingen    av   kärnkraftverket    i\r\nBarsebäck  innebär en negativ  utveckling\r\nav  växthuseffekten, påpekas det i motion\r\n2002/03:N390      (kd).      Motionärerna\r\nkonstaterar      att       de       ökade\r\nkoldioxidutsläppen  har  tvingat  Sverige\r\natt  anhålla  om  tillstånd  att  få  öka\r\nutsläppen,  vilket går stick i  stäv  mot\r\ndet s.k. Kyotoprotokollet.\r\nStängningen  av  Barsebäck   1   har   i\r\nhuvudsak  kompenserats genom import  från\r\nDanmark av kolkondenskraftproducerad  el.\r\nSådan  el  kommer  även  att  utgöra  det\r\nnödvändiga tillskottet av el om Barsebäck\r\n2  stängs.  Utsläpp av  växthusgaser  kan\r\ninte  längre ses enbart som en  nationell\r\nangelägenhet.   Det   krävs    gemensamma\r\neuropeiska   åtgärder   för   att   sänka\r\nkoldioxidutsläppen. Europas  beroende  av\r\nenergiimport  ökar,  och  det  behövs  en\r\neuropeisk dialog om energifrågorna. På en\r\ngemensam  energimarknad  bör  EU-länderna\r\ntillsammans   främja   övergången    till\r\nförnybar energiproduktion. Det kan  t.ex.\r\nske    genom    att   lagstiftningshinder\r\nundanröjs, förnybar energiproduktion  ges\r\nett      särskilt      undantag      från\r\nkonsumtionsavgifter  samt  från   energi-\r\neller  klimatskatter  över  hela  EU  och\r\ngenom     åtgärder     som     uppmuntrar\r\ninvesteringar  i  effektivare  kraftverk.\r\nForskningen  på alla dessa  områden  bör,\r\nenligt   motionärerna,   främjas    genom\r\nEuropagemensamma satsningar.\r\nI  motion  2002/03:MJ418 (v) begärs  ett\r\ntillkännagivande          om          att\r\nenergieffektiviseringsåtgärder      skall\r\nfrämjas  och prioriteras för  att  minska\r\nutsläppen  av  klimatgaser.  Motionärerna\r\nmenar  att  sådana åtgärder är  tacksamma\r\nfrån   koldioxidsynpunkt,  oavsett   inom\r\nvilken energisektor de genomförs.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nI  samband  med  1997 års energipolitiska\r\növerenskommelse  lade riksdagen  fast  en\r\nstrategi för minskad klimatpåverkan  från\r\nenergisektorn. En övergripande  nationell\r\nklimatstrategi   beslutades   sedan    av\r\nriksdagen   i   februari   2002    (prop.\r\n2001/02:55,   bet.   2001/02:MJU10).   Då\r\npresenterades  bl.a. en  rad  delmål  och\r\nåtgärdsstrategier  för   det   nationella\r\nmiljökvalitetsmålet             Begränsad\r\nklimatpåverkan.\r\nI   den   energipolitiska  propositionen\r\nfrån   våren   2002  (prop.  2001/02:143)\r\nkonstaterade  regeringen  att  1997   års\r\nriktlinjer   för   klimatpolitiken   inom\r\nenergiområdet   ligger  fast.   Därutöver\r\nframhölls  att energipolitiken  även  bör\r\nbidra   till   att   det  klimatpolitiska\r\ndelmålet  för  perioden 2008-2012  uppnås\r\noch  att  en god grund läggs för att  det\r\nlångsiktiga klimatmålet till år 2050  kan\r\nuppnås.  Regeringen aviserade  också  att\r\nklimatpolitiken  kommer  att   utvärderas\r\nåren   2004   och  2008  och  att   dessa\r\nutvärderingar  har  betydelse   för   den\r\nframtida energipolitiken.\r\nRegeringen  betonade  även   att   inget\r\nenskilt  land  genom  egna  åtgärder  kan\r\nmotverka    lokala    klimatförändringar.\r\nVidare  underströks  betydelsen  av  FN:s\r\nramkonvention    om    klimatförändringar\r\n(klimatkonventionen).       Det        ur\r\nklimatkonventionen     härledda      s.k.\r\nKyotoprotokollet   innebär   bl.a.    att\r\nindustriländerna åtar sig att minska sina\r\nutsläpp  av  vissa växthusgaser.  EU  och\r\ndess    medlemsstater    har    sedermera\r\nratificerat Kyotoprotokollet.\r\nKyotoprotokollet innefattar de tre  s.k.\r\nflexibla      mekanismerna      gemensamt\r\ngenomförande,    mekanismen    för    ren\r\nutveckling samt handel med utsläppsrätter\r\nför   att  underlätta  för  länderna  med\r\nåtaganden att genom internationellt samar\r\nbete                nå               sina\r\nutsläppsbegränsningsåtaganden.  Gemensamt\r\nför  mekanismerna är att de möjliggör att\r\nkostnaderna  för att uppfylla  åtagandena\r\nkan  hållas nere. Detta sker bl.a.  genom\r\natt  åtgärder till låga kostnader  i  ett\r\nland  genomförs  i stället  för  åtgärder\r\ntill  höga  kostnader i ett  annat  land.\r\nSverige  har  jämfört  med  många   andra\r\nindustriländer  kommit  långt   när   det\r\ngäller   minskning   av   utsläppen    av\r\nkoldioxid,   vilket  bl.a.  innebär   att\r\nmarginalkostnaden  för   begränsning   av\r\nkoldioxidutsläpp är högre  än  för  många\r\nandra  industriländer.  Användningen   av\r\nKyotoprotokollets   flexibla   mekanismer\r\nskulle  därför  kunna minska  kostnaderna\r\nför åtagandena betydligt. Begränsning  av\r\nutsläpp  genom  de flexibla  mekanismerna\r\nskall   för   varje   part   utgöra   ett\r\nkomplement till nationella åtgärder.\r\nI  juli  2001  beslutade regeringen  att\r\ntillsätta en parlamentarisk delegation  i\r\nsyfte   att   föreslå  ett   system   och\r\nregelverk för Kyotoprotokollets  flexibla\r\nmekanismer  (dir. 2001:56).  Delegationen\r\nskall bl.a. följa arbetet med att ta fram\r\nett     direktiv    om     handel     med\r\nutsläppsrätter, det nordiska arbetet samt\r\nÖstersjösamarbetet. Delegationen beräknas\r\navsluta   sitt  arbete  senast   den   31\r\ndecember 2004.\r\nEnergifrågor behandlades även  vid  FN:s\r\nmöte om hållbar utveckling i Johannesburg\r\ni  september 2002. Regeringen  har  i  en\r\nskrivelse        (2002/03:29,        bet.\r\n2002/03:UMJU1)  redovisat   utfallet   av\r\ndetta möte. Av skrivelsen framkommer  att\r\ndet  inte gick att enas om något  mätbart\r\nmål  på  energiområdet för introduktionen\r\nav  förnybar energi. Däremot antogs bl.a.\r\nrekommendationer  om  att  skyndsamt  öka\r\nandelen förnybar energi, att alla  länder\r\nbör  växla om från fossila bränslen  till\r\nförnybar energi och att en kraftig ökning\r\nav andelen förnybar energi på global nivå\r\nkommer till stånd.\r\nI  syfte  att konkretisera och  fokusera\r\nEU:s  interna  klimatarbete startade  EG-\r\nkommissionen  under år 2000  arbetet  med\r\ndet     europeiska     programmet     mot\r\nklimatförändringar. I oktober  2001  lade\r\nEG-kommissionen  sedan fram  ett  förslag\r\ntill     direktiv    om    handel     med\r\nutsläppsrätter för växthusgaser  inom  EU\r\n(KOM/2001/581). Syftet med direktivet  är\r\natt  de  totala utsläppen av växthusgaser\r\nskall  begränsas på ett kostnadseffektivt\r\nsätt.   Förslaget  genomgick  en   första\r\nläsning i parlamentet i oktober 2002, och\r\nrådet  antog  en  gemensam  ståndpunkt  i\r\ndecember   2002.  En  andra   läsning   i\r\nparlamentet förväntas under våren 2003.\r\nRegeringen  konstaterade  vidare  i  den\r\nenergipolitiska propositionen våren  2002\r\natt  Sverige bör fortsätta att arbeta med\r\nåtgärder   i  internationellt  samarbete.\r\nRegeringen anförde bl.a. att Sverige  bör\r\nha  en fortsatt positiv inställning  till\r\nsamarbetet   inom  EU,  såsom  exempelvis\r\nbeträffande EG-kommissionens  förslag  om\r\nhandel    med    utsläppsrätter.    Koldi\r\noxidutsläppen kommer, enligt  regeringens\r\nbedömning, också att minska till följd av\r\ninförandet  av  ett  certifikatssystem  i\r\nSverige.\r\nRegeringen menade också att ett  program\r\nför    långsiktiga    avtal    med    den\r\nenergiintensiva industrin,  skulle  kunna\r\nbidra  till  att uppfylla det  nationella\r\nklimatmålet  och  Sveriges  del  av  EU:s\r\ngemensamma        åtagande         enligt\r\nKyotoprotokollet.   Den    ovan    nämnda\r\ndelegationen     för    Kyotoprotokollets\r\nflexibla  mekanismer har bl.a. i  uppdrag\r\natt  undersöka  hur dessa mekanismer  kan\r\nkomma att samverka med långsiktiga avtal.\r\nVid     sin    behandling     av     den\r\nenergipolitiska propositionen våren  2002\r\nkonstaterade        utskottet         att\r\nenergipolitiken bör bidra  till  att  det\r\nklimatpolitiska  delmålet  för   perioden\r\n2008-2012  uppnås. Vidare bör den  enligt\r\nutskottet lägga en god grund för att  det\r\nlångsiktiga klimatmålet till år 2050  kan\r\nuppnås  (bet. 2002/03:NU17). Riktlinjerna\r\ninnebär  bl.a.  att  en  begränsning   av\r\nutsläppen     av     växthusgaser     bör\r\nkarakteriseras    av    kostnadseffektiva\r\ninsatser     såväl     nationellt     som\r\ninternationellt. Det innebär  i  sin  tur\r\nbl.a.   att   nationella  åtgärder   inom\r\nenergiområdet    från    kostnads-    och\r\neffektivitetssynpunkt   bör   vägas   mot\r\ninsatser inom andra sektorer. De  svenska\r\ninsatserna skall utformas med hänsyn till\r\nsvensk industri och dess konkurrenskraft,\r\nsysselsättning,        välfärd        och\r\nenergiförsörjning.\r\nUtskottet  framhöll  också  att  Sverige\r\nskall  ha  en  positiv  inställning  till\r\nolika internationella initiativ som t.ex.\r\nEG-kommissionens förslag till direktiv om\r\nhandel med utsläppsrätter inom EU och ett\r\nförsöksområde med flexibla  mekanismer  i\r\nÖstersjöregionen.  Sverige  driver   även\r\naktivt     frågan    om    en    gemensam\r\nenergibeskattning inom EU. Det var vidare\r\nutskottets  uppfattning  att  det  i  det\r\nnuvarande  fördraget finns en  god  grund\r\nför  att  utöka  samarbetet  inom  EU  på\r\nenergiområdet.  Ett  ökat  samarbete  bör\r\nsyfta   till  en  samsyn  på  hur   varje\r\nmedlemsstat  skall bidra till  att  uppnå\r\nmålen  för energipolitiken i gemenskapen,\r\ndäribland  skyddet för miljön.  Samtidigt\r\nbetonade utskottet att energiområdet inte\r\nbör  bli  ett gemensamt politikområde  då\r\ndet  kännetecknas av känsliga  nationella\r\npolitiska beslut och intressen. Utskottet\r\nnoterade  också att Sverige även  arbetar\r\naktivt   inom  ramen  för  den   nordliga\r\ndimensionen.\r\nI  sammanhanget  kan  också  nämnas  att\r\nSverige  deltar i Världsbankens  prototyp\r\nför    en    internationell    klimatfond\r\n(Prototype  Carbon Fund). Syftet  är  att\r\nminska    klimatpåverkan    genom     att\r\nåstadkomma  projekt  som  bygger  på   de\r\nflexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet.\r\nDen  utredning  som har  i  uppgift  att\r\ngranska  och  utvärdera  insatserna  inom\r\n1997   års   långsiktiga  energipolitiska\r\nprogram   (dir.  2001:122  och  2002:169)\r\nskall    även    med    utgångspunkt    i\r\nKyotoprotokollet   och   arbetet   i   EU\r\nutarbeta  förslag  till förändringar  och\r\nytterligare åtgärder som kan  bidra  till\r\nutvecklingen  av en svensk  strategi  för\r\nminskad        klimatpåverkan        från\r\nenergisektorn. Utredningen skall slutföra\r\nsitt arbete senast den 31 augusti 2003.\r\nUnder  perioden 2002-2004 har regeringen\r\navsatt  900  miljoner  kronor  till  s.k.\r\nklimatinvesteringsprogram. Syftet är  att\r\nkommunerna genom särskilda program  skall\r\nminska  utsläppen  av  växthusgaser   och\r\nspara   energi.  I  2003  års  ekonomiska\r\nvårproposition föreslås att anslaget  för\r\nnämnda  program minskas med  60  miljoner\r\nkronor.\r\nI   juli   2002  fastslogs  EU:s  sjätte\r\nmiljöhandlingsprogram.  Programmet  utgör\r\nramen  för  EU:s miljöpolitik och  gäller\r\nt.o.m.  år 2012. Ett av fyra prioriterade\r\nområden är klimatförändringar.\r\nFör  närvarande  pågår genomförandet  av\r\nEG-direktivet        om        byggnaders\r\nenergiprestanda (2002/91/EG), vari  bl.a.\r\ningår   krav  på  energicertifiering   av\r\nbyggnader vid försäljning, uthyrning  och\r\nnybyggnation.  Direktivet  syftar   bl.a.\r\ntill  att bidra till att minska utsläppen\r\nav  klimatpåverkande  gaser.  En  rapport\r\nfrån Energimyndigheten om genomförandet i\r\nSverige remitteras för närvarande.\r\nI  avsnittet om forskning och utveckling\r\nnedan beskrivs flera olika nationella och\r\ninternationella    FoU-satsningar     med\r\nkoppling till klimatfrågan.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nVäxthuseffektens  framtida   konsekvenser\r\nkan  bli betydande för mänskligheten. Den\r\ninsikten  måste  vara  vägledande  i  det\r\nfortsatta   arbetet   med   att    minska\r\nutsläppen av klimatpåverkande gaser  från\r\nenergisektorn.  Det är  också  nödvändigt\r\natt problemens globala dimension ständigt\r\nfinns  i  åtanke  när ett  land  har  för\r\navsikt   att   agera  för  att   motverka\r\nytterligare  utsläpp.  Enligt  utskottets\r\nuppfattning  är insatser såväl  inom  det\r\negna landet som i andra länder bl.a. inom\r\nramen   för  Kyotoprotokollets   flexibla\r\nmekanismer viktiga.\r\nUtskottet  anser  att  Sverige  tar  ett\r\nstort  klimatpolitiskt ansvar  genom  den\r\nomställning  av  energisystemet  som  för\r\nnärvarande    pågår.   Avvecklingen    av\r\nkärnkraften  sker på sådana  villkor  att\r\nklimatpåverkan skall undvikas.  Särskilda\r\nsatsningar  på  inhemska  och   förnybara\r\nenergislag    inom    ramen    för     de\r\nenergipolitiska         åtgärdsprogrammen\r\nsäkerställer    övergången    till    ett\r\nbärkraftigt   energisystem.    En    ökad\r\nanvändning av biobränslen är ett av flera\r\nviktiga medel för att binda koldioxiden i\r\nett          hållbart          kretslopp.\r\nEnergieffektiviseringsåtgärder  är,   som\r\npåpekas  i  en  av motionerna,  ofta  ett\r\neffektivt  sätt att minska  utsläppen  av\r\nklimatgaser.  Satsningar på  det  området\r\ningår   därför   i   de   energipolitiska\r\nåtgärdsprogrammen.\r\nUtskottet   vill  också  framhålla   att\r\nklimatfrågorna  har fått en  allt  större\r\nbetydelse   inom  EU  under  senare   år.\r\nFörslag  till  olika åtgärder  kombineras\r\nmed  betydande  insatser inom  ramen  för\r\nEG:s  sjätte  ramprogram  för  forskning.\r\nÄven  inom  det  nordiska  samarbetet  är\r\nklimatfrågorna ett viktigt  spörsmål.  De\r\nnordiska länderna har exempelvis legat  i\r\nfrontlinjen  när det gäller att  initiera\r\nett försök med handel med utsläppsrätter.\r\nEnligt  utskottets  uppfattning  arbetar\r\nregeringen  aktivt med  olika  nationella\r\ninsatser     i    syfte    att     minska\r\nenergisektorns påverkan på klimatet.  Det\r\npågående klimatarbetet kommer för  övrigt\r\natt  utvärderas  under  år  2004  och  de\r\ninsatser  som i det avseendet  görs  inom\r\nenergisektorn kommer då att  följas  upp.\r\nVidare kan det konstateras att regeringen\r\nspelar   en   pådrivande  roll   på   den\r\ninternationella   arenan.   Det   saknas,\r\nenligt  utskottets mening,  därmed  motiv\r\natt    göra    några    uttalanden     om\r\nklimatarbetet i linje med vad som  anförs\r\ni   motionerna  2002/03:N390   (kd)   och\r\n2002/03:MJ418 (v). Motionerna avstyrks  i\r\nberörda delar.\r\n\r\nForskning och utveckling\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden  om\r\nsyntesgasproduktion  och   framställning\r\nav  alternativa drivmedel  ur  biomassa.\r\nUtskottet  hänvisar bl.a. till  pågående\r\nnationell  och internationell  forskning\r\npå  dessa  områden. Vidare bör  yrkanden\r\nom   energiforskning  och  energiteknisk\r\nutveckling        avslås.         Jämför\r\nreservationerna 16 (m, fp), 17 (kd)  och\r\n18 (mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  2002/03:N229  (m)  begärs  ett\r\ntillkännagivande om ett  nationellt  FoU-\r\nprogram  för  produktion av syntesgas  ur\r\nbiomassa     och    olika    typer     av\r\nrestprodukter. Syntesgas är en  blandning\r\nav  vätgas och kolmonoxid. Som råvara kan\r\nbiomassa, restprodukter från industri som\r\nt.ex. svartlut samt olika typer av avfall\r\nanvändas. Syntesgasproduktion kan  enligt\r\nmotionären   vara   en   basteknik    vid\r\nframställningen av framtida bränslen  och\r\ndrivmedel.      Många      typer       av\r\nindustrikemikalier  framställs  redan  ur\r\nsyntesgas,   och  den  är  en   avgörande\r\nbasråvara   i   den  kemiska   industrin.\r\nSyntesgasen kan även användas för el- och\r\nvärmeproduktion.\r\nSverige  har,  enligt  motionären,  goda\r\nförutsättningar  för  syntesgasproduktion\r\ngenom  god  tillgång  på  biomassa   samt\r\nskogsindustri  med mycket  restprodukter.\r\nDärmed  är  en  teknik för att  effektivt\r\nomvandla  dessa  råvaror  till  syntesgas\r\nintressant.  Syntesgasen kan  i  sin  tur\r\nanvändas    för   vidareförädling    till\r\ndrivmedel  och  kemiska produkter.  Dessa\r\ndrivmedel   ersätter  fossila  produkter,\r\nvilket   reducerar   nettoutsläppen    av\r\nkoldioxid.\r\nEnligt   motionären   har   teknik   för\r\nsyntesgasproduktion funnits sedan  länge.\r\nDen  är  dock  inte  färdigutvecklad  för\r\nbiomassa och andra förnybara råvaror.  En\r\nnationell  FoU-satsning skulle främja  en\r\nomställning  till ett hållbart  samhälle.\r\nTekniken  behöver utvecklas och  anpassas\r\noch  kompetens  behöver  byggas  upp  vid\r\nhögskolor och industri.\r\nI  motion  2002/03:N301 (m) påpekas  att\r\ndet  är  tveksamt om stöd till  vindkraft\r\noch biobränslebaserad kraftproduktion kan\r\nklassas  som ett stöd till forskning  och\r\nutveckling     av     ny    energiteknik.\r\nAcceleratordriven    transmutation    är,\r\nenligt  motionärerna, däremot ett exempel\r\npå en ny kärnteknik. Fördelarna med denna\r\nteknik  är bl.a. att de långlivade ämnena\r\ni   kärnavfallet  kan  minskas   kraftigt\r\nsamtidigt  som  mängden  energi  som  kan\r\nutvinnas  ur bränsleråvaran kan ökas  mer\r\nän  hundrafalt.  Mycket  forsknings-  och\r\nutvecklingsarbete  återstår  dock   innan\r\ndenna   nya   kärnteknik  är  tillämpbar.\r\nEnligt  vad som anförs i motionen är  det\r\nviktigt  att bedriva avancerad  forskning\r\nför att kunna utveckla kostnadseffektiva,\r\nsäkra och miljövänliga energikällor.\r\nLångsiktighet   och  uthållighet   skall\r\nprägla    såväl   energiutveckling    som\r\nenergiskattesystem,   framhålls   det   i\r\nmotion  2002/03:N390 (kd).  Därför  krävs\r\nstora  satsningar på energiforskning  och\r\nenergiteknisk  utveckling.   Motionärerna\r\nanser  att  EU-länderna  på  en  gemensam\r\nenergimarknad  tillsammans bör  stimulera\r\növergången         till          förnybar\r\nenergiproduktion. Forskningen bör främjas\r\ngenom  Europagemensamma  satsningar.   En\r\ngemensam    myndighet   skulle,    enligt\r\nmotionärerna, kunna samordna och driva på\r\nutvecklingen på energiområdet.\r\nI       Centerpartiets       partimotion\r\n2002/03:MJ428  betonas att en  anpassning\r\nav  transportsystemet i hållbar  riktning\r\nkräver  åtgärder på både  kort  och  lång\r\nsikt. Det är därför av yttersta vikt  att\r\nforskningen kring, och tillämpningen  av,\r\nenergi-  och  drivmedelsframställning  ur\r\nskogsråvara   fortsätter.   Ett    samlat\r\nprogram  för  produktion  av  alternativa\r\ndrivmedel   från   både   spannmål    och\r\nskogsråvara   begärs   även   i    motion\r\n2002/03:N345  (c).  Förädlingen  kan   ge\r\nupphov    till    nya   industrier    och\r\nnäringsgrenar, anförs det.\r\nEtt   nationellt  forskningsprogram  för\r\nproduktion  av  syntesgas  ur   bioråvara\r\nefterfrågas  också i motion  2002/03:N366\r\n(mp).    Motionären    konstaterar    att\r\nVägverket har pekat ut några nya typer av\r\nsyntetiskt producerade drivmedel  som  de\r\nmest intressanta alternativen till bensin\r\noch  diesel.  Syntesgas  är  råvara  till\r\nolika  drivmedel,  kemikalier  m.m.   Som\r\nråvara  för tillverkning av syntesgas  är\r\nskilda  typer av förnybara råvaror  såsom\r\nträflis    intressanta.    Vidare     kan\r\nbiprodukter från jordbruk, skogsbruk  och\r\nmassaindustri    användas.     Motionären\r\npåpekar   dock   att   det   saknas    en\r\nkommersiellt    gångbar    teknik     för\r\nförgasning  av bioråvara till  syntesgas.\r\nDet   är   därför   motiverat   med   ett\r\nflerårigt,  nationellt  forskningsprogram\r\nsom  syftar  till  att utveckla  tekniken\r\nkring  syntesgas ur bioråvara,  inklusive\r\nuppförandet av pilotanläggningar.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nDen långsiktiga utvecklingen av\r\nenergisystemet\r\n\r\nDet      övergripande      målet      för\r\nenergiforskningen  är   att   bygga   upp\r\nvetenskaplig  och  teknisk  kunskap   och\r\nkompetens inom universiteten, högskolorna\r\noch  i  näringslivet för  utveckling  och\r\nomställning av energisystemet i  enlighet\r\nmed  1997 års energipolitiska beslut. Den\r\nskall vidare bidra till att skapa stabila\r\nförutsättningar          för          ett\r\nkonkurrenskraftigt näringsliv och till en\r\nförnyelse  och utveckling av den  svenska\r\nindustrin. Energiforskningen skall  också\r\nfrämja  ett  breddat energi-, miljö-  och\r\nklimatsamarbete i Östersjöregionen. Målet\r\nför   statens  satsningar  på  forskning,\r\nutveckling   och  demonstration   av   ny\r\nenergiteknik  är  att under  de  närmaste\r\n10-15   åren   kraftigt   öka   el-   och\r\nvärmeproduktionen     från      förnybara\r\nenergikällor  och  utveckla  kommersiellt\r\nlönsam  teknik för energieffektivisering.\r\nEnergimyndigheten  har huvudansvaret  för\r\natt     genomföra     åtgärderna     inom\r\nverksamhetsområdet   Politik   för    ett\r\nuthålligt  energisystem. Även Verket  för\r\ninnovationssystem              (Vinnova),\r\nVetenskapsrådet  och Forskningsrådet  för\r\nmiljö,      areella     näringar      och\r\nsamhällsbyggande (Formas) har  ett  visst\r\nansvar på området.\r\nUnder       år       2002      beviljade\r\nEnergimyndigheten totalt ca 684  miljoner\r\nkronor    till    energiforskning     och\r\nenergiteknikstöd och till introduktion av\r\nny    energiteknik.   Stöden   inom   det\r\nlångsiktiga  energipolitiska   programmet\r\nbaseras på ansökningar från den utförande\r\nparten  och  prioriteras av finansiärerna\r\ninom  sina  ansvarsområden och  inom  den\r\nbudget     som     står    till     buds.\r\nEnergimyndigheten  har  det  övergripande\r\nansvaret  för utformning och prioritering\r\nav   verksamheten.  Enligt  uppgift  från\r\nNäringsdepartementet  finns   det   ingen\r\nanledning   att  överpröva   myndighetens\r\nbedömningar genom öronmärkta och  riktade\r\nforskningsstöd.\r\nI    den   senaste   forskningspolitiska\r\npropositionen      (prop.      2000/01:3)\r\nredovisade     regeringen     strategiska\r\ninsatser         och         prioriterade\r\nforskningsområden.        Energisystemets\r\ncentrala  betydelse  i  arbetet  med  att\r\nuppnå  en hållbar utveckling och tillväxt\r\nmarkerades    inom    ramen    för    det\r\nprioriterade forskningsområdet miljö  och\r\nhållbar utveckling.\r\nI     anslutning    till     regeringens\r\nproposition  om  elcertifikat   för   att\r\nfrämja förnybara energikällor väcktes ett\r\nantal   motionsyrkanden  om   stöd   till\r\nforskning    på   energiområdet    (prop.\r\n2002/03:40, bet. 2002/03:NU6).  Utskottet\r\nhänvisade   då  till  att  det   sjuåriga\r\nforskningsprogram som ingick i  1997  års\r\nenergipolitiska beslut nu är föremål  för\r\nen   utvärdering.  Redovisning  av  detta\r\nutredningsuppdrag  (dir.   2001:122   och\r\n2002:169) skall ske senast den 31 augusti\r\n2003. Utskottet fann ingen anledning  att\r\nföregripa  detta arbete genom  uttalanden\r\nom ytterligare utvärderingar.\r\nI      januari     2003     presenterade\r\nEnergimyndigheten rapporten Forskning och\r\nutveckling    inom    energiområdet     -\r\nResultatredovisning   2003    (ER5:2003).\r\nRapporten ger en överblick över  pågående\r\nforskning och utveckling på energiområdet\r\noch  i vilket skede den befinner sig  när\r\ndet  gäller  att  nå kommersiell  mognad.\r\nRapporten    beskriver    även     vilken\r\nutvecklingstakt   på   forskningen    som\r\nförutses  med  avseende  på  teknisk  och\r\nekonomisk utveckling.\r\n\r\nSyntesgas och alternativa drivmedel m.m.\r\n\r\nFlera   motioner  tar   upp   frågor   om\r\nsyntesgas.   Syntesgas  är  en   brännbar\r\ngasblandning som framställs ur vattenånga\r\noch  något  kolrikt material. Syntesgasen\r\ninnehåller  endast vätgas och kolmonoxid.\r\nDet   finns   i  Sverige   i   dag   inga\r\nkommersiella       anläggningar       för\r\nframställning av syntesgas från  biomassa\r\neller  av  etanol  från  cellulosabaserad\r\nbiomassa.   Energimyndigheten,  Vägverket\r\noch  Vinnova lämnade i början av år  2002\r\nen    gemensam    strategirapport    till\r\nNäringsdepartementet med rekommendationer\r\nom   insatser  på  drivmedelsområdet.   I\r\nrapporten förordades bl.a. en satsning på\r\ndrivmedelsproduktion via syntesgas.\r\nVåren    2002    behandlade    utskottet\r\nmotionsyrkanden   om   syntesgas    (bet.\r\n2001/02:NU17).   Utskottet   delade    då\r\nmotionärernas  uppfattning att  syntesgas\r\nkan  ha en stor framtidspotential och att\r\ndet  finns  behov  av  att  utveckla  och\r\nkommersialisera  denna   teknik.   Vidare\r\nrefererade  utskottet  det  ovan   nämnda\r\nförslaget     från     Energimyndigheten,\r\nVägverket  och  Vinnova  där   bl.a.   en\r\nsatsning   på   syntesgas  lyftes   fram.\r\nUtskottet       avstyrkte        aktuella\r\nmotionsyrkanden med motiveringen att  det\r\ninte    ville    föregripa    regeringens\r\nbehandling   av   detta  ärende.   Enligt\r\nuppgift          anser         emellertid\r\nNäringsdepartementet att ansvaret för  en\r\nsådan   satsning  i  huvudsak  vilar   på\r\nmyndigheterna       själva,        främst\r\nEnergimyndigheten.\r\nEnergimyndigheten   har   sedermera   på\r\nbasis   av  slutsatserna  i  strategirap-\r\nporten  valt  att samla tidigare  spridda\r\ninsatser  i ett särskilt FoU-program  för\r\nalternativa   drivmedel.    Syftet    med\r\nprogrammet    är    att     främja     en\r\nkostnadseffektiv     introduktion      av\r\nalternativa  drivmedel  på  den   svenska\r\nmarknaden      samt     att      utveckla\r\nproduktionstekniker  som   möjliggör   en\r\nuthållig  produktion av dessa  drivmedel.\r\nVidare  är  målsättningen att forskningen\r\npå  området skall ligga i frontlinjen och\r\natt   samarbetet  mellan   högskola   och\r\nindustri  skall  stärkas. En  ytterligare\r\nambition  är  att  verka  för  ett   ökat\r\nsvenskt deltagande i EU-finansierade  och\r\nandra internationella projekt för att  nå\r\nden   storlek   och  den  internationella\r\nspridning   som  är  nödvändig   för   en\r\nstorskalig  introduktion  av  alternativa\r\ndrivmedel. Den ekonomiska omfattningen är\r\n56   miljoner   kronor   under   perioden\r\n2003-2006.    För   närvarande    bereder\r\nEnergimyndigheten      ett      femtiotal\r\nansökningar  om stöd från programmet.  Av\r\ndessa  är drygt en femtedel inriktade  på\r\nproduktion av syntesgas. Beslut om  vilka\r\nprojekt  som  kommer  att  beviljas  stöd\r\nfattas under maj och juni 2003.\r\nÄven    inom   ramen   för   1997    års\r\nenergipolitiska program ryms  forsknings-\r\noch  utvecklingsinsatser för  produktion,\r\ndistribution     och    användning     av\r\nalternativa drivmedel. I programmet ingår\r\näven  forsknings- och utvecklingsinsatser\r\nkring  sådana  drivmedel som  baseras  på\r\nförgasad    biomassa.   Energimyndigheten\r\nfinansierar  bl.a.  ett  FoU-program  för\r\nframställning  av etanol  ur  träråvaror.\r\nUnder   perioden  1998-2004   satsas   30\r\nmiljoner  kronor  årligen  på  det   s.k.\r\nEtanolprogrammet.   Målet   är   att   ge\r\ntekniskt,  vetenskapligt  och  ekonomiskt\r\nunderlag  för  att  framställa  etanol  i\r\nstörre  skala  till  lägre  kostnader.  I\r\ndecember 2001 beslutade Energimyndigheten\r\nom stöd med drygt 112 miljoner kronor för\r\nbyggandet   av   en   pilotanläggning   i\r\nÖrnsköldsvik     för     cellulosabaserad\r\netanolframställning.       Pilotprojektet\r\ngenomförs under en period på fem år.\r\nEnergimyndigheten har även  beslutat  om\r\ntvå  teknikupphandlingar av  hybrid-  och\r\nbiogasfordon.  Teknikupphandling   syftar\r\ntill  att  stödja produkter eller  system\r\ndär  utveckling av ny teknik  behövs  för\r\natt få fram energieffektivare teknik.\r\nAv   budgetpropositionen  för  år   2003\r\nframgår  att  användningen av alternativa\r\ndrivmedel   än  så  länge  är  marginell.\r\nStaten  främjar användningen  av  biodriv\r\nmedel  genom skattenedsättning. Riksdagen\r\nbeslöt  i  samband  med  behandlingen  av\r\nbudgetpropositionen för  år  2002  om  en\r\nskattestrategi  med syfte  att  stimulera\r\nutvecklingen och introduktionen i  större\r\nskala  av alternativa drivmedel för motor\r\ndrivna  fordon  (prop.  2001/02:1,   bet.\r\n2001/02:   FiU1).  Strategin   innehåller\r\nbl.a.         skattelättnader         för\r\nkoldioxidneutrala    drivmedel.    Totalt\r\navsätts   årligen  900  miljoner   kronor\r\nfr.o.m. år 2003. En förutsättning för  en\r\nframgångsrik introduktion av  alternativa\r\ndrivmedel   i   större   skala   är   att\r\nproduktionskostnaderna minskar så att  de\r\nblir konkurrenskraftiga i jämförelse  med\r\nfossila  bränslen.  Regeringens  stöd  är\r\ndärför  i  dag  främst inriktat  på  FoU-\r\ninsatser  med syfte att sänka  kostnader.\r\nRegeringen      har      även       givit\r\nEnergimyndigheten i uppdrag att följa upp\r\noch  utvärdera pågående pilotprojekt  för\r\nbiodrivmedel,  särskilt vad  gäller  kost\r\nnadsutveckling och miljöaspekter.\r\nInom    EU    pågår    för    närvarande\r\nberedningen av ett förslag till  direktiv\r\nom    främjandet   av   användningen   av\r\nbiodrivmedel  för transporter,  samt  ett\r\nförslag   om  ändring  av  ett   direktiv\r\n(92/81/EG)   rörande   möjligheten    att\r\ntillämpa  nedsatt  skattesats  för  vissa\r\nbiodrivmedel.\r\n\r\nAcceleratordriven transmutation\r\n\r\nI      en     av     motionerna     nämns\r\nacceleratordriven transmutation  som  ett\r\nexempel    på    en    ny   energiteknik.\r\nTransmutation   betyder  i   sammanhanget\r\nomvandling  av atomkärnor. Klyvningen  av\r\nuran  i ett kärnkraftverk är således  ett\r\nslags transmutation. Numera används ordet\r\noftast  för att beteckna transmutation  i\r\nacceleratordrivna  system  (ADS).  Enligt\r\nuppgift    är    det   mest   intressanta\r\nanvändningsområdet för ett sådant  system\r\nbearbetning av långlivat kärnavfall.  Den\r\nallmänna uppfattningen bland experter  på\r\nområdet  är  dock  att  transmutation  av\r\nlånglivade  ämnen i kärnavfall  inte  kan\r\ngöras   fullständig  och  att  geologiskt\r\nslutförvar      av     de      långlivade\r\nrestprodukterna   även   fortsättningsvis\r\nkommer   att   vara   nödvändigt.    ADS-\r\ntransmutation    med    huvudsyfte    att\r\nproducera  el bedöms ligga långt  fram  i\r\ntiden.\r\nKärnteknisk forskning ingår inte  i  det\r\nlångsiktiga  energipolitiska  programmet,\r\nmen       insatser      kring       t.ex.\r\nacceleratordriven transmutation sker ändå\r\ni  såväl Sverige som inom EU och i  andra\r\ninternationella samarbeten.\r\n\r\nEuropeiskt och nordiskt\r\nforskningssamarbete\r\n\r\nEG:s  sjätte  ramprogram  för  forskning,\r\nutveckling   och  teknisk   demonstration\r\nantogs  formellt av rådet  i  juni  2002.\r\nInom   delområdet  Hållbara  energisystem\r\n(budget  810  miljoner euro)  prioriteras\r\nforskning   inom  områdena  ren   energi,\r\nsärskilt förnybara energikällor och deras\r\nintegrering   i  energisystemet.   Vidare\r\nfokuseras    på   energibesparande    och\r\nenergieffektivitet samt på  forskning  om\r\nalternativa                motorbränslen.\r\nForskningsverksamhet med inverkan på lång\r\nsikt  är bl.a. inriktad på bränsleceller,\r\nny               teknik               för\r\nenergibärare/energitransport,   nya   och\r\navancerade    koncept    för     förnybar\r\nenergiteknik    samt   avskiljning    och\r\ndeponering av koldioxid i kombination med\r\nanläggningar för renare fossila bränslen.\r\nEtt  förslag till flerårigt program  för\r\nåtgärder  på energiområdet - \"Intelligent\r\nenergi   för   Europa\"   (2003-2006)    -\r\ndiskuteras   för  närvarande   inom   EU.\r\nProgrammet    skall    stödja     hållbar\r\nutveckling i energisammanhang.\r\nI   en  av  motionerna  anförs  att  ett\r\nutökat europeiskt forskningssamarbete kan\r\nvara   betydelsefullt  när   det   gäller\r\nförnybara   energikällor.  En   möjlighet\r\nanges   vara  att  inrätta  en   gemensam\r\nmyndighet för övergripande ansvar för att\r\ndriva  på  utvecklingen på energiområdet.\r\nEnligt  uppgift från Näringsdepartementet\r\nhar                      klimatpolitiken,\r\nförsörjningstryggheten   och   den   inre\r\nmarknaden  inneburit  en  ökad  europeisk\r\nsamverkan     och    harmonisering     på\r\nenergiområdet.  Ett  betydande  samarbete\r\nsker   därtill   inom  ramen   för   EU:s\r\nforskningsprogram.  Sverige   och   flera\r\nandra EU-länder har hittills motsatt  sig\r\nen  mer  långtgående  samordning  av  den\r\nnationella energipolitiken inom EU.\r\nUnder  det  svenska  ordförandeskapet  i\r\nnordiska  ministerrådet  under  år   2003\r\nkommer  igångsättandet  av  verksamhet  i\r\nenlighet med den nya handlingsplanen  för\r\ndet  nordiska  energiforskningsprogrammet\r\nför   perioden  2003-2006  att   stödjas.\r\nSverige  kommer också att verka för  ökad\r\nsamverkan        mellan        nationella\r\nforskningsprogram,     andra     nordiska\r\ninstitutioner och näringslivet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nOmställningen      av      energisystemet\r\nförutsätter kontinuerlig uppbyggnad av ny\r\nkunskap  och utveckling av ny teknik  som\r\npå   sikt   kan   omsättas  i   praktiskt\r\nanvändbara    energiproduktionslösningar.\r\nÄven     utvecklingen    av    befintliga\r\nenergikällor   kräver  ökade   kunskaper,\r\nbl.a.   för  att  öka  effektiviteten   i\r\nproduktionen.\r\nInom flera sektorer har användningen  av\r\nfossila  bränslen kunnat minskas  på  ett\r\nmycket   framgångsrikt  sätt   under   de\r\nsenaste         decennierna.         Inom\r\ntransportområdet  har  detta   emellertid\r\nvisat sig vara svårare. Transportsystemet\r\när  i mångt och mycket uppbyggt kring den\r\nbil-  och flygtrafik som till dominerande\r\ndel  är beroende av fossila bränslen. Det\r\när  enligt utskottets uppfattning  därför\r\nmycket  viktigt att vidta olika  åtgärder\r\nför  att  reducera  dessa  transportslags\r\nutsläppsmängder.  Som  bl.a.  framförs  i\r\nmotionerna    2002/03:MJ428    (c)    och\r\n2002/03:N345  (c)  är det  angeläget  med\r\nsatsningar  på alternativa  drivmedel.  I\r\nlinje    med    vad   som   gäller    för\r\nomställningen  av  energisystemet  och  i\r\növerensstämmelse med det som anförs i  de\r\nnyssnämnda  motionerna ser utskottet  det\r\nsom   en   fördel  om  dessa  alternativa\r\ndrivmedel  baseras  på inhemska  råvaror,\r\nsåsom     exempelvis    spannmål    eller\r\nskogsråvaror. Samma syn har utskottet när\r\ndet gäller produktionen av syntesgas.\r\nMot   bakgrund  av  den  vikt  utskottet\r\nlägger  vid  forskning och utveckling  på\r\nenergiområdet  är  det tillfredsställande\r\nmed  den  aktivitet  som  förekommer   på\r\nområdet.  De  satsningar  som  görs  inom\r\nramen för det långsiktiga energipolitiska\r\nprogrammet   utgör  grundstenen   i   den\r\nsvenska energiforskningen. Därutöver  har\r\nEnergimyndigheten i samverkan  med  andra\r\nmyndigheter nyligen påbörjat ett  program\r\nkring alternativa drivmedel som kan anses\r\ntillgodose flera av de önskemål på  detta\r\nområde  som  förs fram i  här  behandlade\r\nmotioner.\r\nVidare     noterar     utskottet     att\r\nenergiforskningen får ett stort utrymme i\r\nEU:s  senaste forskningsprogram.  Det  är\r\nangeläget att svenska forskare håller sig\r\nväl framme i dessa sammanhang.\r\nUtskottet  följer  utvecklingen  på  det\r\nkärntekniska   området  då  landvinningar\r\ninom        bl.a.       acceleratordriven\r\ntransmutation  kan  förväntas  underlätta\r\nhanteringen av utbränt kärnbränsle. Något\r\nsärskilt initiativ av riksdagen på  detta\r\nområde  är  emellertid, enligt utskottets\r\nmening, inte aktuellt.\r\nMed  det  anförda avstyrks samtliga  här\r\naktuella motioner i berörda delar.\r\n\r\nEffektivare energianvändning\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden  om\r\nkonvertering  av  oljeuppvärmning   till\r\nandra       energislag      och       om\r\nenergisparåtgärder                   och\r\ntilläggsisolering.  Utskottet   hänvisar\r\nbl.a.  till de satsningar som redan  har\r\ngjorts   inom   ramen   för   1997   års\r\nenergipolitiska   åtgärdsprogram    samt\r\ntill   det   av  riksdagen  våren   2002\r\nbeslutade   femåriga   programmet    med\r\nåtgärder         för         effektivare\r\nenergianvändning. Jämför reservation  19\r\n(m, fp, kd).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:N219 (s) konstateras att\r\nstatsmakterna  inom ramen  för  1997  års\r\nenergipolitiska  program  har  uppmuntrat\r\natt   elvärme  ersätts  med  värme   från\r\nexempelvis    värmepump,   olje-    eller\r\nvedpanna.  Stödet har för åren  1998-2001\r\nresulterat i en minskad elanvändning  med\r\n148  GWh,  vilket motionären noterar  med\r\ntillfredsställelse.    Regeringen     bör\r\ndärför, enligt vad som anförs i motionen,\r\näven  överväga metoder för att  uppmuntra\r\nkonvertering  från  oljeuppvärmning  till\r\nmiljövänligare  alternativ   som   berg-,\r\nytjord- eller sjövärme.\r\nSatsningar  på information och  åtgärder\r\nför  att  spara  energi  i  hushållen  är\r\nvällovliga,  men för att få effekt  måste\r\nkontraproduktiva  lagar och  bestämmelser\r\nelimineras,   anförs   det    i    motion\r\n2002/03:N390  (kd). Det är avgörande  att\r\ninvesteringar  i energisparåtgärder  inte\r\nökar  boendekostnaderna i  form  av  höjd\r\nfastighetsskatt.  Stimulansåtgärder   för\r\ntilläggsisolering bör  inkluderas  i  det\r\nenergipolitiska programmet på motsvarande\r\nsätt  som  gäller  för konvertering  från\r\nelvärme     till    annan    uppvärmning.\r\nMotionärerna framhåller vidare att  i  en\r\nvilla   med   vattenburen   elvärme    är\r\nvärmepump ett mycket effektivt  sätt  att\r\nminska elförbrukningen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nDe  kortsiktiga åtgärderna inom 1997  års\r\nenergipolitiska  program   upphörde   vid\r\nutgången  av  år  2002. Det  gäller  även\r\nbidraget    till    konvertering     till\r\nindividuell    uppvärmning     (inklusive\r\nvärmepump). Ett nytt femårigt program med\r\nåtgärder för effektivare energianvändning\r\nbeslutades av riksdagen våren 2002 (prop.\r\n2001/02:143,      bet.     2001/02:NU17).\r\nProgrammet     planeras    omfatta     ca\r\n200 miljoner kronor årligen. Insatser för\r\neffektivare   energianvändning   omfattar\r\nstöd  till kommunal energirådgivning  och\r\nregionala   energikontor  på   sammanlagt\r\n540  miljoner  kronor. I  anslaget  ingår\r\näven  åtgärder för informationsspridning,\r\nutbildning om energieffektiv teknik  samt\r\nprovning,  märkning och  certifiering  av\r\nenergikrävande utrustning  om  sammanlagt\r\n135       miljoner      kronor      under\r\nprogramperioden. Vidare  ges  bidrag  för\r\nteknikupphandling                     och\r\nmarknadsintroduktion i syfte att utveckla\r\noch introducera energieffektiv teknik  på\r\nmarknaden. Den delen av satsningen  omfat\r\ntar  325  miljoner kronor under perioden.\r\nFör   att   nå  kostnadseffektivitet   är\r\ninsatserna generella och inte bundna till\r\nspecifika tekniker.\r\nFör  närvarande  pågår genomförandet  av\r\nett     EG-direktiv     om     byggnaders\r\nenergiprestanda (2002/91/EG), vari  ingår\r\nkrav  på  energicertifiering av byggnader\r\nvid     försäljning,    uthyrning     och\r\nnybyggnation.   Denna   certifiering   av\r\nbyggnader  syftar bl.a.  till  att  skapa\r\nincitament      för       att       vidta\r\nenergieffektiviseringsåtgärder          i\r\nbebyggelsen.     En     rapport      från\r\nEnergimyndigheten  om   genomförandet   i\r\nSverige    remitteras   för   närvarande.\r\nBoverket har även i uppdrag att  se  över\r\nförutsättningarna  för  ett  förbud   mot\r\nelvärme   i   nybyggnation   som    skall\r\navrapporteras den 30 juni 2003.\r\nBeträffande    energisparåtgärder    och\r\nunderlaget   för  fastighetsbeskattningen\r\nkan  nämnas  att  riksdagen  hösten  2002\r\nefter förslag i en motion (s, v, mp)  har\r\ngivit   regeringen  till  känna  att   en\r\nskattereduktion liknande  det  s.k.  ROT-\r\navdraget  bör  införas för miljöinriktade\r\nåtgärder     på     fastigheter     (bet.\r\n2002/03:FiU1).  Finansutskottet  framhöll\r\natt    avdraget    kan    kopplas    till\r\ninstallation        av         exempelvis\r\npelletsbrännare,    treglasfönster    och\r\nisolerglasfönster.  Utskottet   förordade\r\natt  avdraget skulle gälla under perioden\r\n2004-2006 och att en finansiell ram om 50\r\nmiljoner  kronor  per år skulle  avsättas\r\nför ändamålet.\r\nFinansdepartementet     arbetar      för\r\nnärvarande med att ta fram ett förslag  i\r\nenlighet med riksdagens beslut.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAtt     såväl    energianvändning     som\r\nenergiproduktion skall vara  så  effektiv\r\nsom möjligt är en självklar utgångspunkt.\r\nRiksdagen   har  också  våren   2002   på\r\nutskottets inrådan ställt sig  bakom  ett\r\nnytt  femårigt program med  åtgärder  för\r\neffektivare energianvändning. Programmets\r\ngenerella   inriktning   tror   utskottet\r\nbättre gagnar ändamålet än exempelvis  en\r\nsatsning   på   ett  direkt   stöd   till\r\nkonvertering av olika uppvärmningssystem.\r\nFörslaget    om    konvertering     från\r\noljeuppvärmning   till  exempelvis   sjö-\r\neller   bergvärme,  som  nämns  i  motion\r\n2002/03:N219   (s),  skulle   visserligen\r\nminska  användningen av fossila bränslen,\r\nmen   samtidigt   leda   till   en   ökad\r\nelanvändning.   Detta   stämmer   således\r\ndåligt   överens  med  den  av  riksdagen\r\nbeslutade ambitionen att, som ett  led  i\r\nomställningen  av energisystemet,  minska\r\nanvändningen av el.\r\nBeträffande  det som anförs om  särskild\r\nstimulans   till  tilläggsisolering   och\r\nolika    energisparåtgärder   i    motion\r\n2002/03:N390 (kd) vill utskottet  hänvisa\r\ntill  vad som ovan har redovisats om  den\r\ngenerella     inriktningen     på     det\r\nenergipolitiska program  som  fr.o.m.  år\r\n2003  har  ersatt  1997  års  kortsiktiga\r\nprogram. Med anledning av vad som  anförs\r\ni  motionen bör dock tilläggas  att  stöd\r\ntill konvertering till värmepumpar ingick\r\ni   det  kortsiktiga  åtgärdsprogram  som\r\nlöpte fram t.o.m. år 2002.\r\nUtskottet  anser också att genomförandet\r\nav     EG-direktivet    om     byggnaders\r\nenergiprestanda,   som   för   närvarande\r\npågår,  ytterligare kommer att  uppmuntra\r\nolika  energieffektiviseringsåtgärder   i\r\nbebyggelsen.\r\nUtskottet    vill    härutöver     fästa\r\nuppmärksamhet på riksdagens beslut om att\r\ninföra  en  särskild skattereduktion  för\r\nmiljöinriktade  åtgärder på  fastigheter.\r\nDenna   åtgärd   torde  till   viss   del\r\ntillgodose  det som anförs  i  nyssnämnda\r\nmotion   om   olika   energisparåtgärders\r\ninverkan på underlaget för beräkningen av\r\nfastighetsskattens storlek.\r\nMed  det anförda avstyrker utskottet  de\r\nhär aktuella motionerna i berörda delar.\r\n\r\nInternationella frågor\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden  om\r\nen  nordisk harmonisering av miljö-  och\r\nenergiskatter  och om att  Sveriges  bör\r\nagera  för  att Danmark skall ställa  om\r\nsitt  energisystem.  Utskottet  hänvisar\r\nbl.a.   till   pågående  internationellt\r\narbete  inom  ramen för Kyotoprotokollet\r\noch  till att en eventuell harmonisering\r\npå  energiskatteområdet  i  första  hand\r\nbör   eftersträvas  på  EU-nivå.  Jämför\r\nreservation 20 (m, fp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nDå  danska miljöskatter lyfts av för  den\r\nel    som    exporteras    från    danska\r\nkolkraftverk       utsätts        svenska\r\noljekondenskraftverk   för   en   omöjlig\r\nkonkurrenssituation, hävdas det i  motion\r\n2002/03:N9    (m).   Detta    förhållande\r\nunderstryker   vikten    av    en    ökad\r\nharmonisering  av  de nordiska  ländernas\r\nenergi- och miljöbeskattning.\r\nDansk  energiproduktion  berörs  även  i\r\nmotion  2002/03:N273  (fp).  Motionärerna\r\npåpekar  att  Danmarks val  att  låta  de\r\nfossila    bränslena   dominera   landets\r\nenergiförsörjning   leder   till    stora\r\nutsläpp   av   koldioxid,   svavel    och\r\ntungmetaller.   Dessa   utsläpp   drabbar\r\nSverige   och   övriga   Europa.   Enligt\r\nmotionärerna har Sveriges regering därför\r\nett stort miljöpolitiskt ansvar att driva\r\nfrågan  om  en omställning av det  danska\r\nenergisystemet till miljömässigt hållbara\r\nalternativ.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nElproduktion i Danmark m.m.\r\n\r\nKoldioxidutsläppen från  dansk  -  liksom\r\nsvensk   -   fossilbaserad   elproduktion\r\nbidrar   till   växthuseffekten.    Denna\r\npåverkan är global, och från vilket  land\r\nutsläppen  kommer saknar i det  avseendet\r\nbetydelse.   Utsläpp   av   svaveldioxid,\r\nkväveoxider och tungmetaller har  däremot\r\nen regional påverkan.\r\nDanmark  har  liksom Sverige ratificerat\r\nKyotoprotokollet. Det innebär  bl.a.  att\r\nDanmark  har  vissa  åtaganden  när   det\r\ngäller  utsläppsbegränsningar. I  Danmark\r\nhar  behovet av att ge elsektorn en stram\r\ntilldelning       av       utsläppsrätter\r\nidentifierats.\r\nSom    tidigare   beskrivits   möjliggör\r\nKyotoprotokollets  flexibla  mekanism  om\r\ngemensamt genomförande för ett  land  att\r\ninvestera  i  ett projekt utomlands,  som\r\nresulterar i utsläppsminskningar som helt\r\neller      delvis     kan      krediteras\r\ninvesterarlandet. Det innebär att Sverige\r\ni    princip   skulle   kunna   genomföra\r\nklimatprojekt   i  dansk   elsektor   och\r\ntillgodoräkna  sig utsläppsminskningarna.\r\nFör de nordiska länderna går det dock att\r\nhitta   betydligt  mer  kostnadseffektiva\r\nsådana åtgärder i andra länder, däribland\r\ni de baltiska staterna.\r\nDå   elproduktionen  i  EU-länderna   är\r\navreglerad   skall   medlemsstaterna    i\r\nprincip  tillåta  sådan  produktion   som\r\nuppfyller nationell lagstiftning och  EU-\r\nlagstiftning   om  miljö  etc.   Enskilda\r\nregeringar kan driva frågor om  europeisk\r\nmiljölagstiftning  samt  föra  bilaterala\r\ndiskussioner     om    miljökraven     på\r\nelproduktionen.   Enligt   uppgift   från\r\nEnergimyndigheten har sådana diskussioner\r\nförekommit  mellan  Sverige  och  Danmark\r\nunder den senaste tioårsperioden.\r\nNordiska  rådet rekommenderade  år  1995\r\nNordiska  ministerrådet  att  inleda  ett\r\nregionalt   energisamarbete   i   Nordens\r\nnärområde.   De  nordiska  och   baltiska\r\nländerna   samt   Polen,   Ryssland   och\r\nTyskland     startade    därefter     ett\r\nÖstersjöprogram   tillsammans   med   EG-\r\nkommissionen.    Energisamarbetet     har\r\nsedermera     formaliserats     i      en\r\nmellanstatlig samarbetsgrupp där samtliga\r\nÖstersjöstater och kommissionen deltar.\r\nInom    ramen    för   det   långsiktiga\r\nenergiomställningsprogrammet   har    det\r\ninternationella samarbetet, särskilt  med\r\nländerna  i  Östersjöregionen,  betonats.\r\nSom  en  del  av  strategin  för  minskad\r\nklimatpåverkan     från     energisektorn\r\nomfattar det långsiktiga programmet bl.a.\r\nsärskilda  insatser  för  bilateralt  och\r\nmultilateralt     samarbete      avseende\r\ngemensamt  genomförande  inom  ramen  för\r\nFN:s klimatkonvention. Den utredning  som\r\nhar  i  uppgift att granska och utvärdera\r\ninsatserna   inom  1997  års  långsiktiga\r\nenergipolitiska  program  (dir.  2001:122\r\noch   2002:169)   skall  även   analysera\r\nbehovet    av   förändringar   och    nya\r\nnationella initiativ för att kunna  delta\r\naktivt  i det regionala energisamarbetet.\r\nUtredningen  skall, som tidigare  nämnts,\r\nslutföra  sitt  uppdrag  senast  den   31\r\naugusti 2003.\r\n\r\nHarmonisering av nordiska energi- och\r\nmiljöskatter\r\n\r\nBeträffande  yrkandet om en harmonisering\r\nav nordiska miljöskatter utgår motionären\r\nifrån  att  det finns en skillnad  mellan\r\nDanmark   och  Sverige  när  det   gäller\r\nbeskattningen     av     bränslen     för\r\nkondenskraftproduktion. Dock  gäller  att\r\näven  kondenskraftverken  i  Sverige  får\r\nlyfta av energi- och koldioxidskatt på de\r\nfossila   bränslen   som   används    för\r\nelproduktion. Om elen används inom landet\r\neller    exporteras   saknar    därvidlag\r\nbetydelse.  Skatteutskottet   har   också\r\ngjort  bedömningen  att  det  inte  finns\r\nnågon  grund för uppfattningen att  dansk\r\nelbeskattning skulle diskriminera  svensk\r\nel (bet. 2001/02:SkU17).\r\nBeskattningen   av   oljeprodukter    är\r\nharmoniserad     inom     EU.      Enligt\r\nmineraloljedirektivet  får  oljeprodukter\r\nsom  används  för  elproduktion  undantas\r\nfrån skatt. Sverige har verkat aktivt för\r\nen  harmonisering  av energibeskattningen\r\ninom  EU,  och  EU:s finansministrar  har\r\nnyligen      träffat     en      politisk\r\növerenskommelse          om           ett\r\nenergiskattedirektiv.  Minimiskattesatser\r\nkommer  därigenom att fastställas  för  i\r\nprincip  alla  fossila bränslen  och  el.\r\nNäringsdepartementet      menar       att\r\ngenomförandet av EU:s direktiv om  handel\r\nmed   utsläppsrätter  även   kommer   att\r\ninnebära  en harmonisering av kostnaderna\r\nför   utsläpp  av  koldioxid  från  bl.a.\r\nelproduktionen inom EU.\r\nSkatter  på miljö- och energiområdet  är\r\ninte   harmoniserade  på  nordisk   nivå.\r\nEnligt   Näringsdepartementet   kan    en\r\nharmonisering    av   energibeskattningen\r\nenbart      inom      Norden      medföra\r\nkonkurrenssnedvridningar  i   förhållande\r\ntill  andra länder. En harmonisering  bör\r\ndärför,  enligt departementet,  i  första\r\nhand eftersträvas på EU-nivå.\r\nSkattenedsättningskommittén          har\r\nbeskrivit energi- och miljöskattesystemen\r\ni  en  rad  länder, däribland de nordiska\r\n(SOU  2003:38). För Danmark, Finland  och\r\nNorge   gäller  i  princip  att  samtliga\r\nfossila   bränslen  och   el   beskattas.\r\nBiobränsleanvändning      är      normalt\r\nskattefri.  Som  redan har  nämnts  skall\r\nSkattenedsättningskommitténs   betänkande\r\nremissbehandlas   tillsammans   med   ett\r\nkommande  betänkande från utredningen  om\r\ntillämpningen     av    Kyotoprotokollets\r\nflexibla    mekanismer.   Därefter    har\r\nregeringen  för avsikt att  utarbeta  ett\r\nförslag   till   riksdagen   som    skall\r\nåstadkomma      långsiktigt      hållbara\r\nenergiskatter som kan utgöra grund i  den\r\nframtida skatteväxlingen samtidigt som de\r\nsvarar  upp  mot  de krav  som  EG-rätten\r\nställer.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSverige, liksom Danmark, är aktiva parter\r\ni  det  internationella arbetet  med  att\r\nbegränsa   utsläppen   av   växthusgaser.\r\nDanmark  har  dessutom  för  avsikt   att\r\nställa betydande krav på sin energisektor\r\ni  det  avseendet.  Utskottet  ser  ingen\r\nanledning   att  ifrågasätta  de   danska\r\ninsatserna för att uppfylla åtaganden  om\r\nutsläppsminskningar                enligt\r\nKyotoprotokollet. Däremot vill  utskottet\r\nbetona  att  det  för såväl  Sverige  som\r\nDanmark    kan    vara   betydligt    mer\r\nkostnadseffektivt att  agera  inom  ramen\r\nför   Kyotoprotokollets   s.k.   flexibla\r\nmekanismer.  Det kan exempelvis  innebära\r\natt  miljönyttan blir större om man  från\r\ndansk  eller svensk sida gör olika  typer\r\nav   miljöinvesteringar  i  de   baltiska\r\nstaterna.  Vidare  förutsätter  utskottet\r\natt  de  diskussioner som förs på nordisk\r\noch  bilateral nivå stimulerar nytänkande\r\ni   synen  på  sammansättningen   av   de\r\nnordiska ländernas energisystem. Att från\r\nsvensk  sida  med  särskild  kraft  driva\r\nfrågan  om en omställning i ett av  dessa\r\nländer    kommer,    enligt    utskottets\r\nuppfattning,  knappast  att  ge  önskvärt\r\nresultat.\r\nBeträffande  frågan om en  harmonisering\r\nav   energibeskattningen  i  Norden   gör\r\nutskottet   ingen  annan   bedömning   än\r\nskatteutskottet,  dvs.  att  det   saknas\r\ngrund    för   att   hävda   att    dansk\r\nenergibeskattning  diskriminerar   svensk\r\nelproduktion. Vidare är utskottet av  den\r\nuppfattningen    att     en     eventuell\r\nharmonisering  på  energiskatteområdet  i\r\nförsta  hand bör eftersträvas på EU-nivå.\r\nDen  överenskommelse som på  EU-nivå  har\r\nnåtts  om  ett  energiskattedirektiv   är\r\nenligt utskottets uppfattning ett steg på\r\nvägen   mot   en   sådan   harmonisering.\r\nAvslutningsvis  vill utskottet  framhålla\r\ndet  arbete  som nyligen har presenterats\r\nav    Skattenedsättningskommittén    (SOU\r\n2003:38)   och   som   nu   bereds   inom\r\nRegeringskansliet.  Utskottet  anser  att\r\nriksdagen bör avvakta utfallet  av  denna\r\nberedning  och att det därför inte  finns\r\nanledning    att   ta   några   särskilda\r\ninitiativ i enlighet med vad som anförs i\r\nmotion 2002/03:N9 (m).\r\nMed   det   anförda  avstyrks   de   här\r\naktuella motionerna i berörda delar.\r\n\r\nKonkurrensen inom fjärrvärmesektorn\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden  om\r\nkonkurrensen   inom   fjärrvärmesektorn.\r\nUtskottet    hänvisar   till    pågående\r\nutredningsarbete. Jämför reservation  21\r\n(m, fp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFjärrvärmeproducenterna har i princip ett\r\nleveransmonopol   och  fjärrvärmekunderna\r\nhar    inga   möjligheter   att   påverka\r\nprissättningen,  anförs  det   i   motion\r\n2002/03:N333  (m).  Då  konkurrensen  har\r\nskärpts    avseende   elproduktion    har\r\nenergibolagens      intresse,      enligt\r\nmotionären, ökat markant för att köpa och\r\nintegrera  fjärrvärmeverksamheten  i  den\r\növriga  verksamheten. Fjärrvärmen används\r\nför    korssubventionering,    dvs.    en\r\nomfördelning  av  kostnaderna  mellan  en\r\nhårt konkurrensutsatt del och en del  där\r\nföretaget  i  princip kan sätta  priserna\r\nsjälv. Flera undersökningar visar, enligt\r\nmotionären,  att energibolagen  utnyttjar\r\nsin    monopolställning.   Bristerna    i\r\nkonkurrensen på fjärrvärmemarknaden måste\r\nomedelbart  åtgärdas.  På  sikt  är   det\r\nangeläget      att     försöka      öppna\r\nfjärrvärmenäten  för  konkurrens,  anförs\r\ndet.\r\nKonkurrensen inom fjärrvärmesektorn  tas\r\näven  upp  i  motion 2002/03: N390  (kd).\r\nOckså  där konstateras att distributionen\r\nav hetvatten är ett naturligt monopol och\r\natt      konkurrensen     från      andra\r\nuppvärmningsformer är  mycket  begränsad.\r\nFjärrvärmekunder    har    inte     några\r\nmöjligheter  att  påverka  priser   eller\r\nleveransvillkor. Enligt motionärerna  bör\r\ndet utredas hur konsumenterna kan skyddas\r\nfrån        oskäliga       prishöjningar.\r\nMöjligheterna    att    genomföra     ett\r\ntredjepartstillträde till fjärrvärmenäten\r\nsamt  införa krav på särredovisning eller\r\natt   fjärrvärmeverksamhet   bedrivs    i\r\nseparat  juridisk form bör också utredas.\r\nKorssubvention   måste  förhindras   inom\r\nfjärrvärmeverksamheten,  påpekas  det   i\r\nmotionen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nSenast   i   februari   2002   behandlade\r\nutskottet motionsyrkanden om åtgärder för\r\natt  uppnå en mer effektiv konkurrens  på\r\nfjärrvärmemarknaden (bet. 2001/02:  NU9).\r\nUtskottet avstyrkte motionerna i  berörda\r\ndelar   med   hänvisning  till   att   de\r\nföreslagna  åtgärderna skulle  komma  att\r\ningå   i   uppdraget  till  en   särskild\r\nutredare   som   regeringen   avsåg   att\r\ntillsätta. I en reservation (m,  fp,  kd)\r\nförordades  omedelbara åtgärder  för  att\r\nkomma  tillrätta  med konkurrensproblemen\r\ninom fjärrvärmesektorn.\r\nI   samma  betänkande  behandlades  även\r\nfrågor om åtskillnad mellan nätverksamhet\r\noch   konkurrensutsatt  elverksamhet  med\r\nanledning  av förslag från regeringen  på\r\nområdet.   Enligt   regeringens   förslag\r\nskulle  det  införas förbud mot  gemensam\r\nverkställande  direktör i ett  nätföretag\r\noch i ett företag som bedriver produktion\r\nav  eller  handel  med  el  och  mot  att\r\nflertalet  av styrelseledamöterna  i  ett\r\nnätföretag samtidigt är styrelseledamöter\r\ni  ett företag som bedriver produktion av\r\neller  handel  med  el.  Utskottet,   som\r\navstyrkte  regeringens förslag,  framhöll\r\natt  det bör vara kongruens i regelverken\r\nför  å  ena sidan nätföretag och  företag\r\nsom bedriver produktion av och handel med\r\nel  och  å  andra sidan fjärrvärmeföretag\r\noch  elhandelsföretag. Utskottet föreslog\r\nett  tillkännagivande  från  riksdagen  i\r\nsaken.\r\nRegeringen  tillsatte sedan  i  februari\r\n2003   en  utredare  (direktör  Bengt-Owe\r\nBirgersson)  med uppdrag (dir.  2002:160)\r\natt          belysa          fjärrvärmens\r\nkonkurrenssituation  på  värmemarknaderna\r\noch   föreslå  åtgärder  för  att  skydda\r\nkonsumenterna mot oskälig prissättning på\r\nfjärrvärme.  Vidare skall lämpligheten  i\r\natt   införa   tredjepartstillträde    på\r\nfjärrvärmemarknaden analyseras. Uppdraget\r\nskall  delredovisas senast  den  30  juni\r\n2003 och vara avslutat senast den 30 juni\r\n2004.   I   delredovisningen  skall   den\r\nkompletterande   analys   som   riksdagen\r\nbegärt    avseende   åtskillnad    mellan\r\nelverksamhet   och   fjärrvärmeverksamhet\r\npresenteras.\r\nEnergimyndigheten  har  på   regeringens\r\nuppdrag   följt   upp   situationen    på\r\nvärmemarknaderna (Värme i Sverige 2002  -\r\nEn  uppföljning av värmemarknaderna).  Av\r\nuppföljningen   framkommer   bl.a.    att\r\nskillnaderna  i  fjärrvärmepriser  mellan\r\nolika    orter   är   stora    men    att\r\nvariationerna  runt medelvärdet  ändå  är\r\nrelativt  små. Det finns även en  tendens\r\natt  icke-kommunala bolag har något högre\r\npriser liksom att de större företagen har\r\nlägre  priser.  Priserna har  ökat  under\r\nbåde  år  2001 och år 2002 efter  att  ha\r\nlegat    förhållandevis   stilla    under\r\nperioden 1996-2000. Av rapporten  framgår\r\nockså att Konkurrensverket har agerat mot\r\nfjärrvärmeföretag vid två tillfällen. Det\r\ngällde    i    båda   fallen    särskilda\r\nrabatterbjudanden till kunder  som  köper\r\nbåde el och fjärrvärme.\r\nUnder  år  2000 svarade fjärrvärmen  för\r\nca  36 % av energianvändningen i boendet.\r\nDet  finns  ca  200  fjärrvärmeföretag  i\r\nlandet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nKonkurrensen    inom    fjärrvärmesektorn\r\nutreds  för  närvarande på  initiativ  av\r\nregeringen.  Enligt utskottets  bedömning\r\nomfattar  den  pågående  utredningen   de\r\nfrågor  som väcks i motionerna. Utskottet\r\nhar  vid  tidigare behandling av liknande\r\nmotioner   hänvisat   till   att   nämnda\r\nutredning  hade aviserats av  regeringen.\r\nUtskottet  finner  ingen  anledning   att\r\ngenom  ett uttalande i linje med vad  som\r\nföreslås  i  motionerna nu föregripa  det\r\npågående   utredningsarbetet.  I   motion\r\n2002/03:N390 (kd) förordas för övrigt att\r\ndessa frågor bör utredas, varför motionen\r\nkan  anses  vara tillgodosedd  i  berörda\r\ndelar  och  därför  bör  avstyrkas.  Även\r\nmotion 2002/03:N333 (m) avstyrks.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\nUtskottets  förslag  till  riksdagsbeslut\r\noch   ställningstaganden  har   föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken  anges\r\ninom  parentes vilken punkt i  utskottets\r\nförslag till riksdagsbeslut som behandlas\r\ni avsnittet.\r\n\r\n1.Stängningen av Barsebäck 2, m.m.\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav  Mikael  Odenberg (m),  Eva  Flyborg\r\n(fp),    Ulla   Löfgren   (m),   Stefan\r\nHagfeldt (m) och Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 1 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad  som   anförs   i\r\nreservation 1. Därmed bifaller  riksdagen\r\nmotionerna 2002/03:N9 yrkandena 1, 2  och\r\n4 och 2002/03:N11 yrkandena 1-4, bifaller\r\ndelvis motion 2002/03: N9 yrkande  3  och\r\navslår  motionerna 2002/03:N10  yrkandena\r\n1, 4 och 5 och 2002/03:N12 yrkandena 1-3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen  energipolitik som regeringen  driver\r\nmed    stöd    av   Vänsterpartiet    och\r\nCenterpartiet innebär stora påfrestningar\r\npå samhället. Den till hälften genomförda\r\navvecklingen   av  det   väl   fungerande\r\nkärnkraftverket i Barsebäck har  bidragit\r\ntill  den  senaste vinterns effektproblem\r\noch  till  en  betydande  osäkerhet  inom\r\nindustrin   beträffande   den    framtida\r\ntillgången på el. När nu regeringen genom\r\natt  vilja  stänga Barsebäck  2  har  för\r\navsikt   att  ägna  sig  åt  kvalificerad\r\nkapitalförstöring      tilltar      denna\r\nosäkerhet.  Investeringsviljan  i  svensk\r\nelintensiv   industri   hämmas,    vilket\r\ndrabbar  tillväxten och  i  förlängningen\r\näven    välfärden.   Elpriset    påverkar\r\nindustrins investeringsvilja men är  även\r\nen  kännbar  kostnad för  många  enskilda\r\nelkunder.  Det  är inte  rimligt  att  en\r\navveckling  av kärnkraften med förväntade\r\nelprishöjningar  ytterligare   skall   få\r\ndrabba redan hårt ansatta hushållskunder.\r\nKärnkraftsavvecklingen  kommer  att  öka\r\ndet  svenska behovet av el producerad  av\r\nsmutsiga    fossilbränslen.   Kol-    och\r\noljebaserad  elproduktion  både   i   och\r\nutanför Sveriges gränser kommer att  vara\r\ndet  som kompenserar bortfallet av el när\r\nkärnkraften avvecklas. Detta rimmar  illa\r\nmed    det   svenska   åtagandet   enligt\r\nklimatkonventionen.     De      regionala\r\neffekterna  på hälsa och miljö  av  andra\r\nutsläpp  än växthusgaser kommer  att  bli\r\npåtagliga, inte minst i södra Sverige.\r\nSatsningar  på  alternativ  elproduktion\r\när   förvisso   vällovliga,   men   dessa\r\nalternativ kommer inte på långa vägar att\r\nkunna  ersätta kärnkraften. Detta  gäller\r\nsärskilt   mot   bakgrund   av   att   de\r\nhittillsvarande satsningarna  inom  ramen\r\nför   energiomställningsprogrammet  visat\r\nett      mycket     magert      resultat.\r\nPrincipbeslutet   om    stängningen    av\r\nBarsebäck 2 bör upphävas. Det är,  enligt\r\nvår   uppfattning,  fullt   rimligt   att\r\nfortsätta   driften   vid   de    svenska\r\nkärnkraftverken   till   dess   ansvariga\r\nmyndigheter  gör  bedömningen  att   högt\r\nställda miljö- och säkerhetsmässiga  krav\r\ninte längre är möjliga att uppfylla.\r\nEfter      flera     års      meningslös\r\nårtalsexercis  vill regeringen  nu  lägga\r\növer    hela   frågan   om   kärnkraftens\r\navveckling   till   en  förhandlare   som\r\ntillsammans  med  kraftindustrin   enligt\r\ntysk   modell   skall   försöka   nå   en\r\növerenskommelse    om    det    fortsatta\r\navvecklingsarbetet. Vi  menar  att  denna\r\nhandlingslinje är högst tvivelaktig, inte\r\nminst ur ett demokratiskt perspektiv. Det\r\ngår  inte  att  på detta sätt  binda  upp\r\nkommande generationer. Slutligen kan  det\r\nifrågasättas om regeringens  hot  om  att\r\ntillämpa lagen om kärnkraftens avveckling\r\nverkligen  lägger en god grund för  dessa\r\nförhandlingar. Denna lag borde över huvud\r\ntaget  aldrig ha tillkommit  och  bör  nu\r\nomedelbart avskaffas.\r\nVi  anser  vidare  att effektskatten  på\r\nkärnkraft snedvrider konkurrensen  mellan\r\nenergislagen   och  försvårar   angelägna\r\nreinvesteringar i kärnkraftverken. Frågan\r\nom   effektskatten  bör  dock  prövas   i\r\nbudgetsammanhang.\r\nMed    det   anförda   tillstyrker    vi\r\nmotionerna  2002/03:N9 (m)  och  2002/03:\r\nN11 (fp) i berörda delar. Övriga motioner\r\navstyrks  i  berörda  delar  liksom  även\r\nyrkandet  i  motion  2002/03:N9  (m)   om\r\neffektskatten.\r\n\r\n2.Stängningen av Barsebäck 2, m.m.\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 1 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad  som   anförs   i\r\nreservation 2. Därmed bifaller  riksdagen\r\nmotion 2002/03:N10 yrkandena 1, 4 och  5,\r\nbifaller delvis motion 2002/03:N9 yrkande\r\n3   och   avslår  motionerna   2002/03:N9\r\nyrkandena   1,   2  och  4,   2002/03:N11\r\nyrkandena  1-4 och 2002/03: N12 yrkandena\r\n1-3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser att Sveriges energiförsörjning\r\nskall   tryggas   genom   en   långsiktig\r\nenergipolitik  med fasta spelregler,  där\r\ninhemska   förnybara   energikällor   och\r\nbränslen    utgör   en    växande    bas.\r\nKärnkraften   bör   på  sikt   avvecklas.\r\nEnergieffektivisering och  användning  av\r\nförnybara energislag skall stimuleras.  I\r\n1997  års  energipolitiska beslut  ingick\r\nett  omfattande  åtgärdsprogram  för  att\r\nstimulera en effektivare energianvändning\r\noch  användning av förnybara  energislag.\r\nProgrammet  har  ännu  inte   lett   till\r\nnämnvärt resultat.\r\nRegeringens  behandling  av  frågan   om\r\nkärnkraftens   avveckling  har   hittills\r\nskötts    mycket   illa.   Beslutet    om\r\nnedläggning av Barsebäck 1 togs utan  att\r\nde ekonomiska effekterna var tillräckligt\r\nkända   och   med   total   avsaknad   av\r\nmiljökonsekvensanalyser               och\r\nsamhällsekonomiska   analyser.   Den   av\r\nregeringen                     föreslagna\r\nförhandlingsmodellen anser jag inte  vara\r\nlämplig  för kärnkraftsavvecklingen.  När\r\ndet  gäller Barsebäck 2 kan ju  förslaget\r\nexempelvis  innebära att reaktorn  stängs\r\nutan   att   de   av  riksdagen   antagna\r\nvillkoren för avvecklingen är uppfyllda.\r\nJag  anser också att det är bekymmersamt\r\natt regeringens åtgärder för att uppfylla\r\ndessa  villkor  ännu inte har  givit  ett\r\ngodtagbart  resultat. Lika allvarligt  är\r\ndet  att  regeringen vilseleder  i  vissa\r\naspekter  i  fråga om villkorsprövningen.\r\nDet är exempelvis felaktigt att hävda att\r\n3-4     TWh    skulle    kunna    ersätta\r\nelproduktionen i Barsebäck  2,  då  denna\r\nreaktors   genomsnittliga   årsproduktion\r\növerstiger 4 TWh. Elkonsumtionen i landet\r\nhar  dessutom  ökat  med  omkring  8  TWh\r\nmellan  åren  1997 och 2001,  vilket  gör\r\ndetta     uttalande    än     orimligare.\r\nRegeringens   redovisning   av   huruvida\r\nvillkoren för en stängning av Barsebäck 2\r\när  uppfyllda  eller inte är  enligt  min\r\nuppfattning vilseledande.\r\nJag  ansluter mig till vad som i  motion\r\n2002/03:N9 (m) anförs om effektskatten på\r\nkärnkraft.   Då  denna  skatt  snedvrider\r\nkonkurrensförhållandena   mellan    olika\r\nenergislag och hämmar viljan till viktiga\r\ninvesteringar  i befintliga kärnkraftverk\r\nbör  den avskaffas. Hur och i vilken takt\r\nen  sådan  avveckling bör ske måste  dock\r\nprövas i budgetsammanhang.\r\nMed   det   anförda  tillstyrks   motion\r\n2002/03:N10  (kd) i berörda delar  liksom\r\ndelvis  det  aktuella yrkandet  i  motion\r\n2002/03:N9  (m).  Övriga  här  behandlade\r\nmotioner avstyrks i motsvarande delar.\r\n\r\n3.Stängningen av Barsebäck 2, m.m.\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 1 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad  som   anförs   i\r\nreservation 3. Därmed bifaller  riksdagen\r\nmotion  2002/03:N12  yrkandena  1-3   och\r\navslår  motionerna  2002/03:N9  yrkandena\r\n1-4, 2002/03:N10 yrkandena 1, 4 och 5 och\r\n2002/03:N11 yrkandena 1-4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKärnkraft  är en miljöovänlig och  farlig\r\nenergiproduktionsform  som  snarast   bör\r\navvecklas.              Folkomröstningens\r\navvecklingsbeslut har hanterats  illa  av\r\nregeringen  och  dess samarbetspartier  i\r\nenergifrågor.  Att som nu föreslås  lägga\r\növer       hela       den       fortsatta\r\navvecklingsprocessen        på         en\r\nförhandlingsgrupp      bestående       av\r\nföreträdare för staten och kraftindustrin\r\ngör         att        de        folkliga\r\ninflytandemöjligheterna  och  insynen   i\r\nprocessen   försämras  på  ett  påtagligt\r\nsätt.   Industrins  tro  på  en  fortsatt\r\navveckling tycks dessutom vara  svag  med\r\nhänsyn till att det redan nu planeras för\r\nen omfattande effektutbyggnad.\r\nFrågan  om  avvecklingen av Barsebäck  2\r\nhar  hittills  misskötts. I motsats  till\r\nregeringen menar jag att villkoren för en\r\nstängning  redan  nu  är  uppfyllda.  Den\r\naktuella reaktorn borde enligt min mening\r\nkunna  stängas redan före sommaren  2003.\r\nMed  förhållandevis enkla medel kan sedan\r\nytterligare reaktorer stängas inom  några\r\når.   Alternativa   energiformer   skulle\r\nexempelvis     bättre    kunna     gynnas\r\nskattevägen.   Elexporten  skulle   kunna\r\nminskas,  och elproduktionen kan  ökas  i\r\nbefintliga        kraftvärmeanläggningar.\r\nEnergieffektiviseringspotentialen     och\r\nmöjligheterna att spara el är betydande i\r\nSverige. De med internationella mått mätt\r\nlåga  elpriserna har tyvärr bidragit till\r\natt  el har blivit en konsumtionsvara som\r\nmånga brukar utan närmare eftertanke.  Om\r\neleffektivisering        och         ökad\r\nbiobränsleanvändning   följs    åt    kan\r\ndessutom        de       klimatpåverkande\r\nkoldioxidutsläppen minska  samtidigt  som\r\nkärnkraftsavvecklingen påskyndas.\r\nSäkerheten  i de svenska kärnkraftverken\r\nkan    ifrågasättas.   Jag   anser    att\r\nkärnkraftsindustrin    skall    ha    ett\r\nobegränsat   skadeståndsansvar   gentemot\r\noffren  vid  en olycka samt ett  kraftigt\r\nökat    försäkringsansvar.    För     att\r\nytterligare                     förstärka\r\nkärnsäkerhetsarbetet bör den nu  pågående\r\nKärnsäkerhetsutredningen   ges   tilläggs\r\ndirektiv  så  att den blir lika  grundlig\r\nsom Reaktorsäkerhets-utredningen från  år\r\n1979.\r\nMed   det   anförda  tillstyrks   motion\r\n2002/03:N12 (mp) i berörda delar.  Övriga\r\nhär   behandlade  motioner   avstyrks   i\r\nmotsvarande delar.\r\n\r\n4.Förbudet mot uppförande av\r\nkärnkraftsreaktorer (punkt 2)\r\n\r\nav  Mikael  Odenberg (m),  Eva  Flyborg\r\n(fp),    Ulla   Löfgren   (m),   Stefan\r\nHagfeldt (m) och Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 2 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n2.   Riksdagen  antar  det  i  bilaga   3\r\nframlagda förslaget till lag om ändring i\r\nlagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.\r\nDärmed    bifaller    riksdagen    motion\r\n2002/03:N301 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSvensk energiförsörjning kommer att  vara\r\ntvungen  att  förlita sig på  kärnkraften\r\nunder    lång   tid   framöver.    Fäster\r\nregeringen    någon   vikt    vid    sina\r\ninternationella       åtaganden        på\r\nklimatområdet har den inget annat val  än\r\natt  låta en klimatvänlig energiform  som\r\nkärnkraften spela en viktig  roll  i  det\r\nsvenska    energisystemet.    Alternativa\r\nenergikällor    har    många     positiva\r\negenskaper,  men  de  kommer  inte   inom\r\növerskådlig  framtid  att  kunna  ersätta\r\nkärnkraften.\r\nMot  den  bakgrunden  anser  vi  att  de\r\npolitiska  hindren för  en  fortsatt  och\r\nutvecklad användning av kärnenergi  måste\r\ntas bort. Vi anser - i likhet med vad som\r\nanförs  i motion 2002/03:N301 (m)  -  att\r\ndet inte finns några skäl till att ha  en\r\nbestämmelse (5 a § i kärntekniklagen) som\r\nförhindrar          byggandet          av\r\nkärnkraftsreaktorer i Sverige.  Riksdagen\r\nbör  därför besluta om att upphäva  detta\r\nförbud.  Motionen  tillstyrks  därmed   i\r\nberörd del.\r\n\r\n5.Förbudet mot kärnteknisk forskning\r\n(punkt 3)\r\n\r\nav  Mikael  Odenberg (m),  Eva  Flyborg\r\n(fp),    Ulla   Löfgren   (m),   Stefan\r\nHagfeldt  (m), Nyamko Sabuni  (fp)  och\r\nLars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 3 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n3.   Riksdagen  antar  det  i  bilaga   4\r\nframlagda förslaget till lag om ändring i\r\nlagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.\r\nDärmed   bifaller  riksdagen   motionerna\r\n2002/03:N209, 2002/03:N222,  2002/03:N242\r\nyrkande   3,   2002/03:N264  yrkande   5,\r\n2002/03:N288, 2002/03:N301 yrkande 8  och\r\n2002/03:N390 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nÅr   1987   infördes  en  bestämmelse   i\r\nkärntekniklagen  (6 §)  som  stadgar  att\r\ningen             får            utarbeta\r\nkonstruktionsritningar,           beräkna\r\nkostnader,   beställa  utrustning   eller\r\nvidta  andra sådana förberedande åtgärder\r\ni   syfte  att  inom  landet  uppföra  en\r\nkärnkraftsreaktor.    För    brott    mot\r\nbestämmelsen - som i dagligt  tal  kommit\r\natt  få benämningen ''''''''tankeförbudet'''''''' eller\r\n''''''''hjärntvättsparagrafen''''''''     -     stadgas\r\nfängelse  med  en straffsats  motsvarande\r\nden  som gäller för vållande till  annans\r\ndöd. Av lagens förarbeten framgår att den\r\ndåvarande  regeringens  syfte   var   att\r\n\"ytterligare     klargöra     att      de\r\nenergipolitiska    riktlinjerna    ligger\r\nfast.\"  Tankeförbudet  utgör  således  en\r\nsorts    markering   av    statsmakternas\r\nintentioner att så småningom avveckla den\r\nsvenska kärnkraften.\r\nTankeförbudet   har   kritiserats   från\r\nprincipiella  utgångspunkter  allt  sedan\r\ndet  tillkom. Förbudet har uppfattats som\r\noförenligt med de principer om  yttrande-\r\noch  tankefrihet som bör ligga till grund\r\nför  all lagstiftning och det har ansetts\r\nhelt  artfrämmande att använda en lagtext\r\nför    att   göra   allmänna,   politiska\r\n''''''''markeringar''''''''.\r\nTankeförbudet har en hämmande effekt  på\r\nden   akademiska  friheten.  Hösten  1995\r\ngjorde 102 svenska professorer och  andra\r\nframstående  forskare från  så  gott  som\r\nsamtliga    landets    universitet    och\r\nhögskolor  ett upprop till regeringen  om\r\navskaffande   av   tankeförbudet.    Från\r\nforskarhåll   har   också   hävdats   att\r\nbestämmelsen får skadliga effekter  bl.a.\r\ngenom  att  försvåra forskning kring  hur\r\nman  kan  utvinna ytterligare  energi  ur\r\nkärnavfall, en forskning som med framgång\r\npågår  i bl.a. Förenta staterna. Den  som\r\nskulle vilja visa hur ny kraftproduktion,\r\nbaserad   på  kärnteknik,  skulle   kunna\r\ntillföras  det svenska kraftsystemet  kan\r\ninte   göra  detta  utan  att  hotas   av\r\nfängelse. Det kan t.o.m. ifrågasättas  om\r\ndet   överhuvudtaget   är   möjligt   att\r\npresentera       genomarbetade        och\r\nkostnadsberäknade     alternativ     till\r\nprövning  i den energipolitiska  debatten\r\nutan att begå lagbrott.\r\nI   remissvaren  på  Energikommissionens\r\nbetänkande (SOU 1995:139) uppmärksammades\r\ntankeförbudet  såväl  av   den   statliga\r\ntillsynsmyndigheten               Statens\r\nstrålskyddsinstitut (SSI) som av  Statens\r\nråd  för  kärnavfallsfrågor (KASAM).  SSI\r\npåpekade  i  sitt remissvar att  fortsatt\r\nforskning på kärnenergiområdet  kan  leda\r\ntill  väsentligt förbättrad säkerhet  och\r\nmiljövänlighet.    KASAM    ansåg     att\r\ntankeförbudsparagrafen  bör  slopas   och\r\nanförde i sitt remissvar att detta \". har\r\nbetydelse  inte minst för att  ge  bättre\r\nförutsättningar  för  forskning  om   nya\r\nprincipiella        lösningar        inom\r\nkärnenergiområdet. Ur KASAM:s  perspektiv\r\när det av särskilt intresse med forskning\r\nkring    effektivare    utnyttjande    av\r\nkärnbränslet,        minimering        av\r\navfallsmängder,     transmutation      av\r\nbefintligt  kärnavfall m.m. Kvalificerade\r\nsvenska  kärntekniker och forskare  skall\r\ninte   behöva  stå  bredvid  och  passivt\r\nbetrakta en utveckling, som kan leda till\r\nresultat av stort intresse även för  vårt\r\nland.  Stimulerande  arbetsuppgifter  och\r\nekonomiska  förutsättningar är nödvändiga\r\nför  att  attrahera  goda  forskare  till\r\nkärnkraftsområdet.  Detta   behövs   inte\r\nminst  då  avveckling av  kärnkraftverken\r\noch   ett   säkert   omhändertagande   av\r\navfallet blir aktuellt.\"\r\nFörslag  om  slopande  av  tankeförbudet\r\nhar   behandlats  av  riksdagen  vid  ett\r\nflertal  tillfällen. En bidragande  orsak\r\ntill  att  förslagen har  avvisats  torde\r\nvara  att frågan har ansetts kopplad till\r\nden         vidare        energipolitiska\r\nfrågeställningen om kärnkraftens  framtid\r\ni   vårt   land.  Något  sådant   samband\r\nföreligger emellertid inte, vilket  bl.a.\r\nframgår   av   att  t.o.m.  Miljöpartiets\r\nföreträdare i Energikommissionen instämde\r\ni    att    tankeförbudet    utgör    \"en\r\ninskränkning  av medborgerliga  fri-  och\r\nrättigheter  som  inte  står   i   rimlig\r\nproportion till motiven\".\r\nI   utredningsbetänkandet   Översyn   av\r\nlagstiftningen på kärnenergiområdet  (SOU\r\n1991:95) förordas att tankeförbudet borde\r\nslopas.   Utredningen  konstaterade   att\r\nparagrafen    inte   är   motiverad    av\r\nsäkerhetsskäl och att den därför inte hör\r\nhemma  i  en  utpräglad säkerhetslag  som\r\nkärntekniklagen.  Den omständigheten  att\r\nprincipiell   kritik  mot   tankeförbudet\r\nnumera   framförs   helt   oberoende   av\r\ninställningen      till      kärnkraftens\r\nutnyttjande i Sverige borde nu möjliggöra\r\nen   omprövning  av  tankeförbudet   utan\r\novidkommande hänsynstaganden.\r\nRiksdagen   bör   därför   upphäva   den\r\naktuella  bestämmelsen i kärntekniklagen.\r\nMed   detta   tillstyrks   här   aktuella\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\n6.Lag om effektreserv på elmarknaden\r\n(punkt 5)\r\n\r\nav Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 5 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n5.  Riksdagen  antar regeringens  förslag\r\ntill lag om effektreserv och tillkännager\r\nför  regeringen som sin mening vad som  i\r\növrigt  anförs  i reservation  6.  Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2002/03:85\r\npunkt 1 och motion 2002/03:N10 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  tillstyrker förslaget om en  lag  om\r\neffektreserv.    Samtidigt    vill    jag\r\nunderstryka   att   förslaget    är    en\r\növergångslösning  som  mynnar  ut  i  att\r\neffektproblematiken därefter skall  lösas\r\ninom  ramen  för en öppen marknadsbaserad\r\nlösning.    Av   propositionen    framgår\r\nemellertid inte hur regeringen tänker sig\r\natt  en  sådan lösning eventuellt  skulle\r\nkunna  se  ut.  Jag anser att  regeringen\r\nredan i det här skedet rimligen måste  ha\r\nen del idéer kring huvuddragen i en sådan\r\nmodell   och  att  riksdagen   borde   ha\r\ndelgivits dessa tankegångar som en del av\r\nföreliggande beslutsunderlag.  Är  det  å\r\nandra sidan så att regeringen helt saknar\r\nuppfattning   om   den   marknadsbaserade\r\nlösningens  karaktär  kan  det  sättas  i\r\nfråga  om paketet med en övergångslösning\r\noch    därpå   följande   marknadsbaserad\r\nlösning  kan  anses vara välgrundad.  Det\r\nkan   inte   hållas  för  uteslutet   att\r\nregeringens  ovilja att närmare  beskriva\r\nformerna    för    den   marknadsbaserade\r\nlösningen   indikerar  en   misstro   mot\r\nförmågan  hos  elmarknadens  aktörer  att\r\nverkligen          kunna          hantera\r\neffektproblematiken. Denna misstro -  och\r\nmöjligen   även   reella   problem    för\r\nelmarknadens aktörer att ta  sitt  ansvar\r\nför effektfrågan - kan i så fall härledas\r\ntill  den kortsiktiga och i många stycken\r\nokloka   energipolitik   som   regeringen\r\ndriver  med  stöd  av Vänsterpartiet  och\r\nCenterpartiet.\r\nMed    det   anförda   tillstyrker   jag\r\nregeringens   förslag   till    lag    om\r\neffektreserv. Samtidigt tillstyrks motion\r\n2002/03:N10 (kd) i berörd del.\r\n\r\n7.Lag om effektreserv på elmarknaden\r\n(punkt 5, motiveringen)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBehovet  av en effektreserv kan  härledas\r\ntill  det  faktum  att  elmarknaden  inte\r\nfungerar    tillfredsställande.    Dagens\r\nelmarknad bidrar till att elproducenterna\r\ninte       kan       finansiera        en\r\nkapacitetsutbyggnad,   vilket   gör   att\r\neffektbristsituationer         uppkommer.\r\nRegeringens  förslag om  en  effektreserv\r\nmåste  betraktas  som  en  nödlösning   i\r\nväntan   på  en  fundamental  reform   av\r\nelmarknaden i linje med vad som anförs  i\r\nmotion  2002/03:N12  (mp).  Möjligheterna\r\nmed och konsekvenserna av en sådan reform\r\nbör  utredas. Till denna fråga återkommer\r\nutskottet i ett senare avsnitt.\r\nMed    det   anförda   tillstyrker   jag\r\nregeringens   förslag   till    lag    om\r\neffektreserv.  Samtidigt avstyrks  motion\r\n2002/03:N10 (kd) i berörd del.\r\n\r\n8.Lag om ursprungsgarantier avseende\r\nförnybar el (punkt 6)\r\n\r\nav  Mikael  Odenberg (m),  Eva  Flyborg\r\n(fp),    Ulla   Löfgren   (m),   Stefan\r\nHagfeldt (m) och Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 6 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n6.  Riksdagen  antar regeringens  förslag\r\ntill  lag  om ursprungsgarantier avseende\r\nförnybar   el   och   tillkännager    för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad  som  i\r\növrigt  anförs  i reservation  8.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen proposition  2002/03:\r\n85  punkt 2 och motion 2002/03:N9 yrkande\r\n6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  det är bra  att  EU  vill\r\nfrämja   förnybar  elproduktion  på   den\r\ngemensamma   europeiska   elmarknad   som\r\nsuccessivt  växer  fram.  Inte  minst  är\r\ndetta angeläget för att nå ambitionerna i\r\nFN:s  ramkonvention om klimatförändringar\r\n(Kyotoprotokollet).\r\nSverige   är   den   av   EU:s    femton\r\nmedlemsstater som redan i dag har  den  i\r\nsärklass högsta andelen förnybar  el.  År\r\n2001   uppgick   andelen   förnybar    el\r\n(vattenkraft och vindkraft) till 50 %  av\r\nden   totala   inhemska   elproduktionen.\r\nDärutöver  var  ytterligare   44   %   av\r\nelproduktionen (kärnkraft) helt fri  från\r\nutsläpp   av   svavel,  kväveoxider   och\r\nkoldioxid.  Endast 6  %  av  den  svenska\r\nelproduktionen  genererade  alltså  några\r\ntillskott    till    nedsmutsning     och\r\nklimatförändringar. Sverige  hade  därmed\r\nett av de renaste elproduktionssystemen i\r\nhela  världen. Inget annat EU-land kommer\r\ni  närheten av detta. I Sverige härrör de\r\nklimatpåverkande  utsläppen   inte   från\r\nelproduktionen,         utan         från\r\nvärmeproduktionen   och    trafiksektorn.\r\nDetta förhållande beaktas på intet sätt i\r\nEU:s direktiv.\r\nDet  är  betydligt lättare att acceptera\r\nde delar av EG-direktivet som syftar till\r\natt   få   till  stånd  en   tydlig   och\r\ntillförlitlig  ursprungsmärkning  av  el.\r\nDet    bidrar   till   att   stärka   den\r\nkonsumentmakt  som  fick  förutsättningar\r\natt  verka  när elmarknaden avreglerades.\r\nMot   denna   bakgrund  kan  vi   biträda\r\nregeringens   förslag   till    lag    om\r\nursprungsgarantier avseende förnybar el.\r\nFör      att     ytterligare      stärka\r\nkonsumenternas  möjlighet   att   påverka\r\nelproduktionen bör ursprungsmärkningen  i\r\nett  nästa  steg vidgas till att  omfatta\r\näven   andra   former  av   elproduktion,\r\nexempelvis     naturgasbaserad      eller\r\nkärnkraftsbaserad el.\r\nMed    det   anförda   tillstyrker    vi\r\nregeringens    förslag    om    lag    om\r\nursprungsgarantier avseende förnybar  el.\r\nSamtidigt  tillstyrks  motion  2002/03:N9\r\n(m) i denna del.\r\n\r\n9.Mätning och debitering av el (punkt 7)\r\n\r\nav  Mikael  Odenberg, Ulla Löfgren  och\r\nStefan Hagfeldt (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 7 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad  som   anförs   i\r\nreservation 9. Därmed bifaller  riksdagen\r\nmotion  2002/03:N9  yrkandena  7  och  8,\r\nbifaller    delvis   motion   2002/03:N11\r\nyrkande    6    och   avslår   motionerna\r\n2002/03:N10    yrkande   6,   2002/03:N11\r\nyrkande  5,  2002/03:N12  yrkandena  4-6,\r\n2002/03:N264   yrkande  10,  2002/03:N300\r\nyrkandena 1 och 2 och 2002/03: N350.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMed ett förslag om obligatorisk månadsvis\r\nmätning  hos  alla elkunder  eftersträvar\r\nregeringen   bl.a.  en  förstärkning   av\r\nkonsumenternas   inflytande   över    sin\r\nelanvändning.   Välinformerade   elkunder\r\nförväntas  fatta beslut som gynnar  såväl\r\nden enskilde konsumenten som elmarknadens\r\nfunktion.   Detta   syfte   är   förvisso\r\nvällovligt,  men de medel som  regeringen\r\nförordar  saknar såväl grund  i  tidigare\r\ndokumenterade erfarenheter som  rimlighet\r\nnär det gäller kostnaderna. I stället för\r\natt  införa  månadsvis mätning  hos  alla\r\nelkunder - en reform som kostar minst  10\r\nmiljarder   kronor  -   vore   det   både\r\nbetydligt  billigare och  marknadsmässigt\r\nmer    rationellt   att   avskaffa    den\r\npreliminärdebitering  som  bl.a.   bidrar\r\ntill  att göra elräkningarna obegripliga.\r\nEtt  krav  på  debitering  efter  verklig\r\nförbrukning   skulle  medföra   att   det\r\nskapades  incitament för elleverantörerna\r\natt  läsa  av  elmätarna oftare.  Ju  mer\r\nsällan mätarna lästes av desto längre tid\r\nskulle elföretagen tvingas leverera el på\r\nkredit. Utvecklingen skulle rimligen  bli\r\nsådan att stora elkunder skulle läsas  av\r\nofta medan småkunder skulle läsas av  mer\r\nsällan.  En  naturlig differentiering  av\r\navläsningsintervallen   skulle    således\r\nutvecklas  som  på  ett betydligt  bättre\r\nsätt   än   den  generella   reform   som\r\nregeringen föreslår skulle avspegla såväl\r\nkundernas som nätföretagens önskemål  och\r\nbehov.\r\nI   propositionen   bortser   regeringen\r\nvidare från möjligheterna att använda  ny\r\nteknik. Internetbaserade tjänster  skulle\r\nexempelvis     kunna     användas     för\r\ndubbelriktad     kommunikation     mellan\r\nelproducenter och elkunder. Detta  skulle\r\nbl.a.  göra det lättare för kunderna  att\r\nfölja och anpassa sin elförbrukning  samt\r\natt            själva            bestämma\r\ndebiteringsintervallen     genom     egna\r\nmätaravläsningar   och   inrapporteringar\r\növer Internet.\r\nVi  vill avslutningsvis uppmärksamma den\r\norimliga  saktfärdighet som  har  präglat\r\nregeringens  hantering av frågan  om  ett\r\nsanktionssystem  gentemot  nätägare   som\r\nmissköter   kunders  krav  på   byte   av\r\nelleverantör.  Näringsutskottet  har  vid\r\nflera  tillfällen  och  i  allt  skarpare\r\ntonläge  ställt krav på en  utredning  av\r\nett sådant sanktionssystem utan att något\r\nhar hänt. Det finns således god grund för\r\natt ånyo upprepa kravet och att kritisera\r\nregeringen   för  hur  den   genom   sitt\r\nagerande    negligerar   de    folkvaldas\r\nuttryckliga vilja.\r\nMed  det  anförda tillstyrker vi  motion\r\n2002/03:N9 (m) i berörda delar och delvis\r\naktuellt  yrkande  i  motion  2002/03:N11\r\n(fp).   Övriga  här  behandlade  motioner\r\navstyrks.\r\n\r\n10.        Mätning och debitering av el\r\n(punkt 7)\r\n\r\nav  Eva  Flyborg  (fp),  Nyamko  Sabuni\r\n(fp) och Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 7 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad  som   anförs   i\r\nreservation 10. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna    2002/03:N10   yrkande    6,\r\n2002/03:N11  yrkandena  5   och   6   och\r\n2002/03:N264 yrkande 10, bifaller  delvis\r\nmotion  2002/03:N9 yrkande 8  och  avslår\r\nmotionerna    2002/03:N9    yrkande    7,\r\n2002/03:N12  yrkandena 4-6,  2002/03:N300\r\nyrkandena 1 och 2 och 2002/03:N350.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVår uppfattning är att Energimyndighetens\r\nursprungliga  förslag  om  ett  införande\r\nstegvis  av månadsvis mätning  av  el  är\r\nvälgrundat.   Med   hänsyn    till    att\r\nkunskaperna      om      de      verkliga\r\nelbesparingseffekterna    av    månadsvis\r\nmätning  är  mycket knapphändiga  är  det\r\nrimligt    att    inledningsvis    endast\r\ninkludera  elanvändare  vars  förbrukning\r\növerstiger 8 000 kWh. Med utgångspunkt  i\r\nde erfarenheter som dras av detta kan det\r\nsedan   övervägas  om  och   hur   snabbt\r\nytterligare kunder bör omfattas  av  krav\r\npå  månadsvis mätning och senare även  av\r\nkrav på timvis mätning.\r\nRiksdagen   har  vid  flera   tillfällen\r\nuttalat   att   det  skall  införas   ett\r\nsanktionssystem  för  de   nätägare   som\r\nförsvårar leverantörsbyten. Vi anser  att\r\ndet  är djupt otillfredsställande att  de\r\nbeställningar  som  riksdagen   vid   två\r\ntillfällen gjort till regeringen  rörande\r\nleverantörsbyte  och  införande  av   ett\r\nsanktionssystem riktat mot nätägarna ännu\r\ninte har effektuerats. Frågan hänvisas nu\r\ntill     en     ytterligare     utredning\r\n(Utredningen om fortsatt utveckling av el-\r\noch    naturgasmarknaderna),   och    ett\r\neventuellt  förslag  till  riksdagen  kan\r\ndärmed  förväntas först  under  år  2005.\r\nDetta innebär att regeringen har förhalat\r\nfrågan på ett helt oacceptabelt sätt.\r\nVi   anser   att  riksdagen  genom   ett\r\ntillkännagivande  bör uppmana  regeringen\r\natt  tillse att frågan om leverantörsbyte\r\nomgående  får en lösning. Utredningen  om\r\nfortsatt    utveckling   av    el-    och\r\nnaturgasmarknaderna,  som   bl.a.   skall\r\nbehandla frågan om leverantörsbyte, måste\r\nges  tilläggsdirektiv om att frågan skall\r\nbehandlas   med   förtur  och   redovisas\r\nsnarast.\r\nMed  det  anförda tillstyrks  motionerna\r\n2002/03:N10 (kd) och 2002/03:N11  (fp)  i\r\nberörda   delar  liksom  delvis  aktuellt\r\nyrkande  i motion 2002/03:N9 (m).  Övriga\r\nhär behandlade motionsyrkanden avstyrks i\r\nmotsvarande delar.\r\n\r\n11.        Mätning och debitering av el\r\n(punkt 7)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 7 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad  som   anförs   i\r\nreservation 11. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna 2002/03:N12 yrkandena 4-6  och\r\n2002/03:N300 yrkandena 1 och 2 och avslår\r\nmotionerna 2002/03: N9 yrkandena 7 och 8,\r\n2002/03:N10    yrkande   6,   2002/03:N11\r\nyrkandena  5 och 6, 2002/03:N264  yrkande\r\n10 och 2002/03:N350.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  hyser  stor tilltro till elkundernas\r\nvilja  att  bidra  till en  bättre  miljö\r\ngenom minskad elförbrukning och till  att\r\nminimera effektbalansproblemen genom  att\r\nbegränsa sin förbrukning när eltillgången\r\när     ansträngd.    Detta    förutsätter\r\nemellertid  att elkunderna  har  tillgång\r\ntill relevant information om sin aktuella\r\nförbrukning. Sådan information blir  ofta\r\nbättre  ju  mer aktuell den  är.  Idealet\r\nvore att elkonsumenten direkt kan läsa av\r\nsin  elförbrukning i realtid,  exempelvis\r\nvia  Internet.  Ett sådant system  skulle\r\ndven  kunna kompletteras med olika  typer\r\nav     effektreduceringsprodukter     som\r\nautomatiskt  slår av eller på  elektriska\r\napparater  (exempelvis tvättmaskiner  och\r\nvarmvattenberedare) när elpriserna är som\r\nhögst respektive lägst.\r\nRegeringens    avsikt     att     införa\r\nobligatorisk månadsvis mätning av  el  är\r\nett  steg i rätt riktning. Reformen borde\r\ndock  genomföras snabbare. I stället  för\r\nregeringens  inriktning att  låta  kraven\r\ngälla  fr.o.m. juli 2009 borde de införas\r\nföre  utgången av år 2007. Reformen borde\r\näven  ha  innefattat en tydlig inriktning\r\nmot   realtidsmätning.  Krav   borde   ha\r\nställts  på att de mätare som installeras\r\näven  kan  klara av minst timvis  mätning\r\neller  att  de  på  ett enkelt  sätt  kan\r\nuppgraderas för detta ändamål.\r\nRegeringens inriktning innebär  att  man\r\nför  en  lång framtid binder sig vid  ett\r\nsystem  för  månadsvis  mätning.  Det  är\r\norimligt  att först genomföra  en  reform\r\nsom  innebär kostnader på ca 10 miljarder\r\nkronor  och sedan efter några  år  ställa\r\nkrav  på  än  tätare  mätintervaller  med\r\ntillhörande krav på investeringar  i  nya\r\nmätsystem.  Regeringen hävdar  själv  att\r\nEnergimyndighetens   förslag    om    ett\r\ngenomförande stegvis av månadsvis mätning\r\nskulle  innebära  onödiga extrakostnader.\r\nMed  samma  argument  kan  man  redan  nu\r\nundvika framtida extrakostnader genom att\r\nförbereda  de  nya  mätarna  för   tätare\r\nmätintervall.  Den  marginalkostnad   som\r\ntillkommer för detta är betydligt  mindre\r\nän  om  alla  mätare så  småningom  måste\r\nbytas ut igen.\r\nJag  vill också lyfta fram möjligheterna\r\natt  stimulera konsumenternas  vilja  att\r\npåverka  sin värmeanvändning. Individuell\r\nvärmemätning  är,  i  likhet  med   exakt\r\nelmätning,    viktig    för    att    öka\r\nkonsumenternas   medvetenhet    om    sin\r\nenergiförbrukning  och  därmed  för   att\r\nskapa    incitament   för   att   påverka\r\ndensamma.  Besparingar till följd  av  en\r\nsänkt  energiåtgång  för  uppvärmning  är\r\nviktiga      eftersom     de     skadliga\r\neffekttopparna       inträffar        när\r\nuppvärmningsbehoven är som störst. Vidare\r\nkan  noteras att individuell  mätning  av\r\nvärme  har  föreslagits av såväl  Klimat-\r\nsom    Miljömålskommittéerna   utan   att\r\nregeringen har hörsammat detta, vilket är\r\nbeklagligt.  Jag  anser att  obligatorisk\r\nindividuell  värmemätning  bör  övervägas\r\nför  nybyggande.  I befintlig  bebyggelse\r\nmåste    det    genomföras    ytterligare\r\nteknikutveckling    innan     krav     på\r\nindividuell värmemätning kan införas.\r\nMed  det  anförda tillgodoses motionerna\r\n2002/03:N12 (mp) och 2002/03:N300 (mp)  i\r\nberörda delar och tillstyrks. Övriga  här\r\nbehandlade     motioner    avstyrks     i\r\nmotsvarande delar.\r\n12.        Reformerad elmarknad\r\n(punkt 8)\r\nav Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 8 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad  som   anförs   i\r\nreservation 12. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2002/03:N10 yrkande 2 och  avslår\r\nmotion 2002/03:N12 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  likhet  med  vad som anförs  i  motion\r\n2002/03:N10    (kd)   anser    jag    att\r\nelmarknadens   nuvarande   funktion   kan\r\nifrågasättas. De effektproblem som uppkom\r\nunder  den  gångna vintern kan exempelvis\r\ntas  som  intäkt  för att  den  nuvarande\r\nstrukturen  inte svarar upp mot  de  krav\r\nsom  kan  ställas  på en  väl  fungerande\r\nmarknad.   Marknadens   aktörer   saknar,\r\nenligt   min   uppfattning,  tillräckliga\r\nincitament     för    att     säkerställa\r\neffekttillgången. Följden blir bl.a.  att\r\neffektbristsituationer måste lösas  genom\r\nimport  av  smutsig kol- och  oljebaserad\r\nel.  Detta är i sin tur en situation  som\r\nhärstammar  från  en i  grunden  felaktig\r\nenergipolitik där regeringens agerande  i\r\nmångt och mycket signalerar en besvärande\r\nmisstro mot elmarknadens aktörer.\r\nMed   det   anförda  tillstyrks   motion\r\n2002/03:N10  (kd)  i  berörd   del.   Det\r\naktuella  yrkandet  i motion  2002/03:N12\r\n(mp) avstyrks.\r\n\r\n13.        Reformerad elmarknad\r\n(punkt 8)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 8 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad  som   anförs   i\r\nreservation 13. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2002/03:N12 yrkande 7 och  avslår\r\nmotion 2002/03:N10 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt   stort  problem  med  den  nuvarande\r\nelmarknaden    är    att   konsumenternas\r\nincitament  till en effektiv elanvändning\r\nblockeras.  Elmarknaden är  en  onaturlig\r\nmarknad,     eftersom    tillgång     och\r\nefterfrågan  inte matchas  med  hjälp  av\r\npriset. Mot bakgrund av detta anser jag -\r\ni  likhet  med  vad som anförs  i  motion\r\n2002/03:N12   (mp)  -   att   elmarknaden\r\nbehöver  reformeras.  En  utredning   bör\r\ntillsättas     för     att      undersöka\r\nmöjligheterna med och konsekvenser av  en\r\nfundamental elmarknadsreform.\r\nJag    anser    att   den    reformerade\r\nelmarknaden fortfarande lider av sviterna\r\nfrån monopoltiden. Då byggdes kärnkraften\r\nut  i  syfte  att  minska  oljeberoendet.\r\nFöljden  blev att utbudet på  elmarknaden\r\nökade och elpriserna sjönk. Detta ledde i\r\nsin  tur  till att den billiga elen  blev\r\nett huvudalternativ för villauppvärmning.\r\nNär  det  nu  saknas  överkapacitet   på\r\nelmarknaden     har     förutsättningarna\r\nförändrats,   och   det   finns    därför\r\nanledning att ånyo vidta åtgärder för att\r\nförbättra elmarknadens funktion.\r\nJag     menar    att    den     verkliga\r\nkonkurrenshandeln med fysisk el  sker  på\r\nspotmarknaden. På en avreglerad elmarknad\r\nmåste även konsumenterna få tillgång till\r\ndenna handel. På denna marknad bildas ett\r\njämviktspris  som  skapar  balans  mellan\r\nproduktion  och konsumtion av fysisk  el.\r\nFör att bilda priset måste konsumenternas\r\nsammanlagda  vilja att konsumera  el  vid\r\nolika prisnivåer läggas in. Det skulle  i\r\nsin  tur  innebära  att  elsäljarna  blev\r\növerflödiga  liksom även behovet  av  att\r\nrapportera mätvärden och leverantörsbyten\r\nmellan nätbolagen och säljarna. Mätningen\r\noch    avräkningen   av    konsumenternas\r\nleverans skulle endast behöva hanteras av\r\nde  lokala nätbolagen. Konsekvenserna  av\r\ndetta   skulle  bli  dels  en   betydande\r\nförenkling, dels en effektivisering.\r\nDessa      åtgärder     bör     dessutom\r\nkompletteras  med utökad  timvis  mätning\r\noch ett system som sprider information om\r\nspotpriset till konsumenterna. Detta  gör\r\ndet  möjligt för elkunderna att i  större\r\nomfattning  styra sin konsumtion  utifrån\r\npriset.  Vidare  bör gälla  att  elpriset\r\nskall    kunna   låsas   genom   separata\r\nprisförsäkringar. Dessa  prisförsäkringar\r\nskulle  få  en annan funktion  än  i  dag\r\nfrämst  genom att bidra till  att  sprida\r\ninvesteringsrisker   på   marknaden.   En\r\nproducent  som har investerat  kan  sälja\r\nprisförsäkringar   som   motsvarar    den\r\ninstallerade kapaciteten till  ett  stort\r\nantal        konsumenter,       varigenom\r\nkonsumenterna  har  möjlighet  att  välja\r\nvilka investeringar de vill stödja, t.ex.\r\ninvesteringar    i    grön    el    eller\r\neffektbesparande åtgärder.\r\nJag  anser  att elmarknadens  utformning\r\nväcker  misstankar om att  det  finns  en\r\navsikt  att  avskärma konsumenterna  från\r\nden     egentliga     konkurrensen     på\r\nelmarknaden.  Motivet till  detta  skulle\r\nkunna vara att regeringen genom att skapa\r\nen  oligopolmarknad vill göra  Vattenfall\r\nAB  till en framträdande europeisk aktör.\r\nBlotta    misstanken   om   ett    sådant\r\nförhållande   gör  att  förtroendet   för\r\nmarknadens  funktion  urholkas.  Det   är\r\nuppenbart  att elmarknaden lider  av  ett\r\nbetydande systemfel och att en  reform  i\r\nenlighet  med vad som här har  skisserats\r\ndärför   bör   utredas  och  om   möjligt\r\ngenomföras utan dröjsmål.\r\nI  motsats  till vad utskottsmajoriteten\r\nhävdar  menar  jag  att  reformen  skulle\r\nkunna     genomföras    med    begränsade\r\nförändringar   i  regelverket   och   att\r\nresultatet    skulle    innebära     både\r\nförenklingar     och     effektivisering.\r\nUtskottsmajoriteten reser även tvivel mot\r\natt  den  här föreslagna reformen  kommer\r\natt  ge  de  positiva  effekter  som  har\r\nbeskrivits  ovan.  Den  menar  bl.a.  att\r\nnätföretagen   skulle    hamna    i    en\r\nmonopolsituation gentemot  konsumenterna.\r\nJag  vill  med anledning härav  poängtera\r\natt   det   föreslagna  systemet   skulle\r\nfungera  så  att Svenska kraftnät  svarar\r\nför    att   anmäla   konsumtionen   till\r\nspotmarknaden,    men    att    det    är\r\nkonsumenterna  som sköter  upphandlingen.\r\nDetta   bygger  på  att  det  endast   är\r\nkonsumenterna  själva  som   kan   pressa\r\npriset genom att anpassa konsumtionen när\r\npriset stiger på spotmarknaden.\r\nRiksdagen   bör   således   genom    ett\r\ntillkännagivande  anmoda  regeringen  att\r\ntillsätta  en utredning med  det  uppdrag\r\nsom  här  har angivits. I denna utredning\r\nbör  också  andra sätt att åstadkomma  en\r\nförändring   av   elprissättningen    mot\r\nrörliga  priser ingå. Därmed blir  motion\r\n2002/03:N12  (mp) tillgodosedd  i  berörd\r\ndel och tillstyrks.\r\n\r\n14.        Energi och klimat (punkt 9)\r\n\r\nav  Mikael  Odenberg (m),  Eva  Flyborg\r\n(fp),    Ulla   Löfgren   (m),   Stefan\r\nHagfeldt  (m), Nyamko Sabuni  (fp)  och\r\nLars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 9 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n9.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad  som   anförs   i\r\nreservation 14. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2002/03:N390 yrkande 2 och avslår\r\nmotion 2002/03:MJ418 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTrots  att  den globala uppvärmningen  på\r\ngrund  av  utsläpp  av  växthusgaser  kan\r\nbetraktas   som   en   av   de    största\r\nutmaningarna   på   miljöområdet   saknar\r\nregeringen    en   samlad   och    tydlig\r\nklimatpolitisk    linje.    Det     måste\r\nexempelvis betraktas som kontraproduktivt\r\natt   låta   kärnkraften   ersättas    av\r\nimporterad  el från fossila  energikällor\r\nså    som   har   blivit   fallet   efter\r\nstängningen av Barsebäck 1.\r\nVi  anser att det erfordras ännu  större\r\nsatsningar på både den nationella och den\r\ninternationella    arenan     för     att\r\nklimatförändringarna skall kunna stoppas.\r\nDet  krävs gemensamma europeiska åtgärder\r\nför att minska koldioxidutsläppen.\r\nMed  det anförda tillstyrks här aktuellt\r\nyrkande   i  motion  2002/03:N390   (kd).\r\nMotion   2002/03:MJ418  (v)  avstyrks   i\r\nberörd del.\r\n\r\n15.        Energi och klimat (punkt 9,\r\nmotiveringen)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKlimatfrågorna  tillhör en  av  de  allra\r\nviktigaste        utmaningarna        för\r\nmänskligheten. Utsläppen av  växthusgaser\r\nmåste minska, och den globala dimensionen\r\nställer i det avseendet särskilda krav på\r\nsamverkan mellan länder.\r\nDet  insatser  som  regeringen  gör   på\r\nklimatområdet  är inte tillräckligt.  Jag\r\nanser att intensiteten i arbetet med  att\r\nställa  om energisystemet måste  öka  och\r\nges    en    tydligare   inriktning    på\r\nbärkraftighet ur klimatsynpunkt.  Sverige\r\nbör också på ett mer framträdande sätt än\r\nhittills   agera   som  föregångare   och\r\npådrivare  på den internationella  arenan\r\nnär det gäller klimatfrågor. Förslagen  i\r\nhär    aktuella   motioner   är,   liksom\r\nregeringens politik, allt för begränsade.\r\nDet  erfordras betydligt högre ambitioner\r\nför   att  klimatproblemen  skall   kunna\r\nbemästras.   Med  det  anförda   avstyrks\r\nmotion  2002/03:N390 (kd) i  berörd  del.\r\nÄven    aktuellt   yrkande    i    motion\r\n2002/03:MJ418 (v) avstyrks.\r\n\r\n16.        Forskning och utveckling\r\n(punkt 10)\r\n\r\nav  Mikael  Odenberg (m),  Eva  Flyborg\r\n(fp),    Ulla   Löfgren   (m),   Stefan\r\nHagfeldt (m) och Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 10 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad  som   anförs   i\r\nreservation 16. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:N301 yrkande 14 och avslår\r\nmotionerna   2002/03:MJ428   yrkande   9,\r\n2002/03:N229, 2002/03: N345  yrkande  11,\r\n2002/03:N366  och 2002/03:N390  yrkandena\r\n11 och 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår uppfattning måste  en  utökad\r\ninhemsk  energiproduktion utgå från  högt\r\nställda  miljö-  och  säkerhetskrav.   En\r\nannan   förutsättning  är   enligt   vårt\r\nförmenande  att  alla  energislag   skall\r\nklara   konkurrensen  på  energimarknaden\r\nutan subventioner. Mot den bakgrunden  är\r\ndet  inte rimligt att subventionera sådan\r\netablerad   teknik   som   används   inom\r\nexempelvis  vindkraften under  täckmantel\r\nav  att  det skulle handla om ny  teknik.\r\nDet  kan dessutom anses vara tveksamt  om\r\nden  aktuella  tekniken  har  kommersiell\r\nbärkraft.   Inom  ramen  för   kol-   och\r\noljebaserad     energiproduktion      har\r\nsatsningar på ny teknik låg potential  då\r\nden   negativa  miljöpåverkan  som  dessa\r\nenergislag  ger upphov till är  av  sådan\r\nart  att  de inte är förenliga  med  högt\r\nställda miljökrav. Naturgasen är förvisso\r\nett  renare alternativ än olja  och  kol,\r\nmen  teknikutvecklingen på  detta  område\r\nhämmas    av   svårigheterna    att    på\r\nkommersiella  grunder klara en  utbyggnad\r\nsamtidigt som utsläppen av koldioxid  kan\r\nhanteras.\r\nVi   vill  i  stället  lyfta  fram   den\r\nkvalificerade kärntekniska forskning  som\r\nbedrivs  internationellt. Ett exempel  på\r\nsådan   forskning  är  det   som   brukar\r\nbetecknas               acceleratordriven\r\ntransmutation.   Fördelarna   med   denna\r\nteknik  är bl.a. att de långlivade ämnena\r\ni  kärnavfallet  kan reduceras  kraftigt.\r\nTekniken  ger också möjligheter  att  öka\r\nden  mängd  energi som  kan  utvinnas  ur\r\nbränsleråvaran.\r\nMycket  FoU-arbete återstår innan  dessa\r\nnya  kärntekniker är möjliga att tillämpa\r\ni  den praktiska energiproduktionen eller\r\nkärnbränslehanteringen.   Det   är   dock\r\nviktigt med ett långsiktigt perspektiv på\r\ndessa frågor, inte minst med hänsyn  till\r\nkommande    generationers    behov     av\r\nkostnadseffektiva, säkra och miljövänliga\r\nenergikällor  och tillförlitliga  metoder\r\nför  hanteringen  av  det  kärnavfall  vi\r\nkommer att lämna efter oss.\r\nMed   det   anförda  tillstyrks   berört\r\nyrkande i motion 2002/03:N301 (m). Övriga\r\nhär   aktuella   motioner   avstyrks    i\r\nmotsvarande delar.\r\n\r\n17.        Forskning och utveckling\r\n(punkt 10)\r\n\r\nav Lars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 10 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad  som   anförs   i\r\nreservation 17. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2002/03:N390 yrkandena 11 och  18\r\noch   avslår   motionerna   2002/03:MJ428\r\nyrkande   9,  2002/03:N229,  2002/03:N301\r\nyrkande 14, 2002/03:N345 yrkande  11  och\r\n2002/03:N366.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag    vill    att   långsiktighet    och\r\nuthållighet         skall          prägla\r\nenergiutvecklingen.    Målet    är    ett\r\nekologiskt  uthålligt  energisystem  utan\r\ndrastiska prisförändringar, elbrist  m.m.\r\nFör  att  detta skall kunna vara  möjligt\r\nkrävs  emellertid  stora  satsningar   på\r\nenergiforskning     och     energiteknisk\r\nutveckling. Exempel på områden där sådana\r\nsatsningar  är  särskilt angelägna  finns\r\nnämnda  i motion 2002/03: N390 (kd).  Det\r\ngäller exempelvis forskning om solceller,\r\nvätgasbaserade energisystem,  artificiell\r\nfotosyntes och stationära bränsleceller.\r\nJag  vill också framhålla att ett utökat\r\neuropeiskt     forskningssamarbete     är\r\nbetydelsefullt  när  det   bl.a.   gäller\r\nförnybara energikällor. En möjlighet vore\r\natt   inrätta   en   gemensam   europeisk\r\nmyndighet  som  kan ta  ett  övergripande\r\nansvar  för  att  driva på  och  samordna\r\nutvecklingen på energiområdet.\r\nMed  det  anförda tillstyrks nu aktuella\r\nyrkanden  i  motion  2002/03:N390   (kd).\r\nVvriga här behandlade motioner avstyrks i\r\nberörda delar.\r\n\r\n18.        Forskning och utveckling\r\n(punkt 10)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under\r\npunkt 10 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad  som   anförs   i\r\nreservation 18. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna  2002/03:N229 och 2002/03:N366\r\noch   avslår   motionerna   2002/03:MJ428\r\nyrkande  9,  2002/03:  N301  yrkande  14,\r\n2002/03:N345  yrkande 11 och 2002/03:N390\r\nyrkandena 11 och 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är mycket angeläget med forskning och\r\nutveckling  på energiområdet.  Emellertid\r\nkan det ifrågasättas vilka prioriteringar\r\nsom  regeringen  och berörda  myndigheter\r\ngör  för  att  denna  verksamhet  på  ett\r\neffektivt sätt skall kunna bidra till den\r\nnödvändiga        omställningen        av\r\nenergisystemet.\r\nEtt  tydligt  exempel på en  tvivelaktig\r\nfokusering är den tyngdpunkt som hittills\r\nhar  lagts på utvinning av etanol ur säd.\r\nVägverket  har  pekat ut vätgas  och  nya\r\ntyper av syntetiskt producerade drivmedel\r\nsom de mest intressanta alternativen till\r\nbensin och diesel. Dessa anses kunna  bli\r\nmer kostnadseffektiva än etanol.\r\nJag  anser att det nu är nödvändigt  med\r\nen  omorientering av forskningsinsatserna\r\nkring alternativa drivmedel för att  inte\r\nde  mest lovande forskningsområdena skall\r\nförsummas.   Ett   flerårigt   nationellt\r\nforskningsprogram med inriktning  på  att\r\nutveckla          tekniken          kring\r\nsyntesgasproduktion ur bioråvara i  linje\r\nmed    vad   som   föreslås   i    motion\r\n2002/03:N366 (mp) är därmed motiverat.\r\nMed   det   anförda  tillstyrks   nämnda\r\nmotion  liksom  motion 2002/03:N229  (m).\r\nÖvriga här behandlade motioner avstyrks i\r\naktuella delar.\r\n\r\n19.        Effektivare energianvändning\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav  Mikael  Odenberg (m),  Eva  Flyborg\r\n(fp),    Ulla   Löfgren   (m),   Stefan\r\nHagfeldt  (m), Nyamko Sabuni  (fp)  och\r\nLars Lindén (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 11 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad  som   anförs   i\r\nreservation 19. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:N390 yrkande 13 och avslår\r\nmotion 2002/03:N219.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet                       energipolitiska\r\nomställningsprogrammet har  visat  magert\r\nresultat. Vi anser att de satsningar  som\r\nnu  görs på information och åtgärder  för\r\natt   spara   energi   i   hushållen   är\r\nvällovliga. Det är emellertid enligt  vår\r\nuppfattning  ineffektivt och opedagogiskt\r\natt  kombinera sådana satsningar med  ett\r\nfastighetsskattesystem   som    effektivt\r\nhåller  tillbaka  fastighetsägares   goda\r\nvilja  att  göra  investeringar  i  olika\r\nenergieffektiviseringslösningar.\r\nMed   det   anförda  tillstyrks   motion\r\n2002/03:N390  (kd) i berörd  del.  Motion\r\n2002/03:N219 (s) avstyrks.\r\n\r\n20.        Internationella frågor\r\n(punkt 12)\r\n\r\nav  Mikael  Odenberg (m),  Eva  Flyborg\r\n(fp),    Ulla   Löfgren   (m),   Stefan\r\nHagfeldt (m) och Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 12 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad  som   anförs   i\r\nreservation 20. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2002/03:N9 yrkande 5  och  avslår\r\nmotion 2002/03:N273.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSvenska   elproducenter  agerar   på   en\r\ninternationell marknad. El säljs och köps\r\nunder  skarpa  konkurrensförhållanden  på\r\nden  nordiska  elbörsen.  Det  är  därför\r\noerhört   viktigt  att  svenska   aktörer\r\nverkar  under  samma förutsättningar  som\r\ngäller  för aktörerna i de andra nordiska\r\nländerna.\r\nI  likhet  med vad som anförs  i  motion\r\n2002/03:N9 (m) anser vi därför att det är\r\nmycket  angeläget att få  till  stånd  en\r\nökad   anpassning   av  principerna   för\r\nenergibeskattning  mellan   de   nordiska\r\nländerna. En positiv konsekvens av  detta\r\nvore ett mer effektivt utnyttjande av  de\r\nsamlade   produktionsresurserna,   vilket\r\nskulle vara positivt för samhällsekonomin\r\noch resultera i en minskad miljöpåverkan.\r\nVi     anser    nämligen    att    dagens\r\nenergibeskattning  i   praktiken   gynnar\r\nimport av nedsmutsande kolproducerad  el.\r\nEn  förändrad beskattningsstruktur skulle\r\njämställa den svenska elproduktionen  med\r\nden danska och bl.a. göra det lättare för\r\nsvenska  producenter att  konkurrera  med\r\ndansk kolkondenskraft.\r\nDet  arbete  som  bedrivs  inom  EU   på\r\nenergibeskattningsområdet   är   förvisso\r\nvällovligt,  men vi menar att  det  finns\r\nutrymme  för  de  nordiska  länderna  att\r\nagera som föregångare när det gäller ökad\r\nharmonisering  på  området.   Den   långt\r\ngångna   avregleringen  på  den  nordiska\r\nelmarknaden   och  ett   väl   upparbetat\r\nnordiskt    samarbetsklimat   ger    goda\r\nförutsättningar för att en  harmonisering\r\nskulle  ge ett lyckat resultat.  Kan  man\r\nskapa  ett försöksområde inom Norden  när\r\ndet   gäller  handel  med  utsläppsrätter\r\nborde  villkoren, menar vi, vara  ungefär\r\ndesamma för att tillskapa en långt gången\r\nharmonisering av de nordiska  miljö-  och\r\nenergiskatterna. Åtgärder på detta område\r\ntorde  också bidra till att omställningen\r\nav  energisystemen  i EU:s  medlemsstater\r\npåskyndas. Detta ligger i linje  med  vad\r\nsom  efterfrågas  i  motion  2002/03:N273\r\n(fp).  Riksdagen  bör  dock  inte  i  ett\r\ntillkännagivande    uttala     sig     om\r\nelproduktionens sammansättning i Danmark.\r\nMed   det   anförda  tillstyrks   motion\r\n2002/03:N9  (m)  i berörd del.  Samtidigt\r\navstyrks motion 2002/03:N273 (fp).\r\n\r\n21.        Konkurrensen inom\r\nfjärrvärmesektorn (punkt 13)\r\n\r\nav  Mikael  Odenberg (m),  Eva  Flyborg\r\n(fp),    Ulla   Löfgren   (m),   Stefan\r\nHagfeldt (m) och Nyamko Sabuni (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag  under\r\npunkt 13 borde ha följande lydelse:\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  vad  som   anförs   i\r\nreservation 21. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna  2002/03:N333 och 2002/03:N390\r\nyrkandena 14 och 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet pågår för närvarande en utredning  av\r\nkonkurrenssituationen                  på\r\nfjärrvärmemarknaden. Detta kan anses vara\r\nett  tecken på att regeringen  till  slut\r\nhar   insett  att  det  som  oppositionen\r\ntidigare    har   framfört   vid    flera\r\ntillfällen är en realitet. För  att  inte\r\nlåta  dåligt  fungerande  konkurrens  och\r\nregeringens   oförmåga   till    praktisk\r\nhandling        ytterligare        drabba\r\nfjärrvärmekunderna  anser  vi  emellertid\r\natt   det  är  motiverat  med  omedelbara\r\nåtgärder   för  att  hejda  den  negativa\r\nutvecklingen. Exempel på åtgärder som kan\r\nvidtas  utan  ytterligare tidsutdräkt  är\r\nskärpt  pristillsyn,  införandet  av  ett\r\nsystem     för    benchmarkingkonkurrens,\r\ninförande  av  utökade  möjligheter  till\r\ntredjepartstillträde,  inrättande  av  en\r\ninstans  för  hantering av klagomål  från\r\nkonsumenter      på      priser       och\r\nleveransvillkor, förbättrade  möjligheter\r\natt utnyttja spillvärme, m.m.\r\nMed  det  anförda tillstyrks  motionerna\r\n2002/03:N333 (m) och 2002/03: N390 (kd) i\r\nberörda delar.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning  av  ärendet   har\r\nföranlett följande särskilda yttranden. I\r\nrubriken anges inom parentes vilken punkt\r\ni  utskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nsom behandlas i avsnittet.\r\n\r\n1. Naturgas (punkt 4)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\nBeträffande naturgasens framtid i Sverige\r\nhar  utskottet påpekat att  det  inte  är\r\naktuellt     med     någon     storskalig\r\nintroduktion  av naturgas i Sverige.  Jag\r\nvill  i det sammanhanget understryka  att\r\njag  inte  kommer att medverka  till  att\r\nnaturgasen  eller  något  annat   fossilt\r\nbränsle ges någon form av ekonomiskt stöd\r\neller   att  en  ökad  naturgasanvändning\r\nuppmuntras   på  något  annat   sätt   av\r\nstatsmakterna.   Alla   icke    uthålliga\r\nenergikällor  måste  förr  eller   senare\r\navvecklas  och  till denna  kategori  hör\r\nnaturgasen  (eller  fossilgasen  som  den\r\nrätteligen   bör   benämnas).   Med   den\r\nutgångspunkten är det, enligt min mening,\r\noacceptabelt  med  investeringar  i   dyr\r\ninfrastruktur  för  naturgasdistribution.\r\nDet  skulle bli som med kärnkraften, dvs.\r\natt   man   \"bygger  fast   sig\"   i   en\r\nlångsiktigt   ohållbar   lösning.   Trots\r\navvecklingsbeslut  tycks  det  vara  näst\r\nintill   omöjligt  för   regeringen   att\r\navveckla   kärnkraften.   Samma   problem\r\nuppkommer den dag naturgasen skall  fasas\r\nut.  Stora infrastrukturinvesteringar  är\r\nutan  tvekan svåra att backa ur  även  om\r\ndet  inte  är  staten som har  stått  för\r\ninvesteringskostnaden. Det blir dyrt ändå\r\nom    regeringen    tvingas    ta    till\r\ntvångsmedel.\r\n\r\n2. Internationella frågor (punkt 12)\r\n\r\nav Ingegerd Saarinen (mp).\r\nBeträffande   den  del   av   utskottets\r\nställningstagande  som  gäller  en   ökad\r\nharmonisering på energiskatteområdet vill\r\njag   framhålla  att  jag   är   positivt\r\ninställd  till  en  sådan  harmonisering.\r\nSamtidigt  vill jag betona betydelsen  av\r\natt harmoniserade skattenivåer måste vara\r\nså  pass  kännbara  att  de  får  verklig\r\neffekt   när   det   gäller   att   styra\r\nutvecklingen    på    energiområdet     i\r\nbärkraftig   riktning.  Ett   ytterligare\r\nmedel  för  att driva på den utvecklingen\r\nvore  att införa en lägsta koldioxidskatt\r\npå  EU-nivå.  Jag anser att  Sverige  bör\r\nagera  mer  kraftfullt för att  en  sådan\r\nskatt skall bli verklighet.\r\n\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nProposition 2002/03:85\r\nRegeringen  föreslår att riksdagen  antar\r\nregeringens förslag till\r\n1. lag om effektreserv,\r\n2.  lag  om  ursprungsgarantier  avseende\r\nförnybar el.\r\n\r\nMotioner med anledning av propositionen\r\n\r\n2002/03:N9 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nen       förtida      stängning       av\r\nkärnkraftsreaktorn Barsebäck 2.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nregeringens      förhandlingar       med\r\nkraftindustrin  om  en  omställning   av\r\nenergisystemet.\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nborttagande    av    effektskatten    på\r\nkärnkraft.\r\n4.   Riksdagen  beslutar  upphäva   lagen\r\n(1997:1320) om kärnkraftens avveckling.\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nvikten  av  en nordisk harmonisering  av\r\nenergi- och miljöskatter.\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nen  utvidgning av ursprungsmärkningen av\r\nel.\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\navläsning  och debitering  av  förbrukad\r\nel.\r\n8.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nsanktioner  mot  hindren  för  byte   av\r\nelleverantör.\r\n\r\n2002/03:N10 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin  mening  vad  som  i  motionen\r\nanförs      om      inriktningen      av\r\nenergipolitiken.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin  mening  vad  som  i  motionen\r\nanförs om en effektivare elmarknad.\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin  mening  vad  som  i  motionen\r\nanförs    om   att   regeringen    skall\r\npresentera   en   öppen  marknadsbaserad\r\nlösning på effektproblematiken.\r\n4.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\nom    förhandling   om   avveckling   av\r\nkärnkraften.\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nvillkorsuppfyllande  för  stängning   av\r\nBarsebäck 2.\r\n6.  Riksdagen avslår regeringens  förslag\r\nom    att   göra   månadsvis   avläsning\r\nobligatorisk.\r\n\r\n2002/03:N11 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt    uppta   förhandlingar   om    att\r\nBarsebäck 1 skall återstartas.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt Barsebäck 2 inte skall stängas.\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nkärnkraftsavveckling.\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nkärnkraften i framtiden.\r\n5.  Riksdagen  beslutar  att  elanvändare\r\nvars  förbrukning överstiger 8  000  kWh\r\nskall få månadsvis avläsning redan  från\r\nden 1 juli 2006.\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\ninförandet  av  ett sanktionssystem  mot\r\nnätföretag.\r\n\r\n2002/03:N12 av Ingegerd Saarinen m.fl.\r\n(mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  att  den  nu  pågående\r\nKärnsäkerhetsutredningen     bör      få\r\ntilläggsdirektiv  så att  ambitionsnivån\r\nhöjs  och att utredningen bör vara minst\r\nlika   genomgripande   som   1979    års\r\nKärnsäkerhetsutredning var.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  att  villkoren   för\r\nstängning  av  Barsebäck 2 är  uppfyllda\r\noch  att  reaktorn  bör  stängas  senast\r\nsommaren 2003.\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin   mening  att  förhandlingarna\r\nmellan  staten  och  kärnkraftsindustrin\r\nom  omställning av energisystemet  skall\r\navbrytas.\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening att vid  införandet  av\r\nkrav  på  månadsvisa  elmätaravläsningar\r\nskall   de   nya  elmätningssystem   som\r\ninstalleras  vara enkelt utbyggbara  för\r\ntimvis  mätaravläsningar och  bör  också\r\nkunna  byggas  ut för aktiv laststyrning\r\n(effektreducering).\r\n5.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening att kraven på månadsvis\r\navläsning  och rapportering  skall  vara\r\nobligatoriska  för  alla  kunder  senast\r\nden 31 december 2007.\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  att  regeringen  skall\r\nåterkomma  till riksdagen  i  frågan  om\r\nkrav  på  individuell mätning  av  värme\r\nenligt vad som anförs i motionen.\r\n7.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nbehovet   av   en   utredning   om    en\r\ngrundläggande  reform av  elmarknaden  i\r\nenlighet med motionens syften.\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n2002/03:MJ418 av Kjell-Erik Karlsson\r\nm.fl. (v):\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt       energieffektiviseringsåtgärder\r\nskall  främjas och prioriteras  för  att\r\nminska utsläppen av klimatgaser.\r\n\r\n2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n9.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nvikten  av fortsatt forskning kring  och\r\npraktisk  tillämpning  av  energi-   och\r\ndrivmedelsframställning ur skogsråvara.\r\n\r\n2002/03:N204 av Bengt-Anders Johansson\r\n(m):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin  mening  vad  som  i  motionen\r\nanförs  om  en  fortsatt  utbyggnad   av\r\nnaturgasförsörjningen norr om  Gislaveds\r\nkommun.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin  mening  vad  som  i  motionen\r\nanförs om naturgasens förutsättningar  i\r\nSverige.\r\n\r\n2002/03:N209 av Tobias Billström (m):\r\n\r\nRiksdagen beslutar att upphäva 6 §  lagen\r\n(1984:3)  om  kärnteknisk  verksamhet   i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:N219 av Britt-Marie Lindkvist\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening vad i motionen anförs om  att\r\növerväga   metoder  för   att   uppmuntra\r\nkonvertering   av  oljeuppvärmning   till\r\nandra energislag.\r\n\r\n2002/03:N222 av Lennart Fremling (fp):\r\n\r\nRiksdagen  beslutar  att  6  §  i   lagen\r\n(1984:3) om kärnteknisk verksamhet  skall\r\nupphöra att gälla.\r\n\r\n2002/03:N223 av Gunnar Axén (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs  om\r\nbasindustrins energiförsörjning.\r\n\r\n2002/03:N229 av Catharina Elmsäter-Svärd\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening vad i motionen anförs om  att\r\ninitiera  ett nationellt FoU-program  för\r\nproduktion  av syntesgas ur biomassa  och\r\nolika typer av restprodukter.\r\n\r\n2002/03:N230 av Patrik Norinder och\r\nHenrik Westman (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs  om\r\ntillgång till naturgas i Mellansverige.\r\n\r\n2002/03:N242 av Torkild Strandberg m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom   sin  mening  vad  som  i  motionen\r\nanförs  om  förbudet mot  forskning  och\r\nplanering av ny kärnkraft i Sverige.\r\n\r\n2002/03:N262 av Lars Lindblad m.fl. (m):\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nutbyggnad av naturgasnätet.\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nbehovet  av  mångfald på energimarknaden\r\noch Skånes framtida energiförsörjning.\r\n\r\n2002/03:N264 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n5.  Riksdagen  beslutar  att  6  §  lagen\r\n(1984:3)   om   kärnteknisk   verksamhet\r\nskall upphöra att gälla.\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nett   system   med   fjärravläsning   av\r\nelmätare.\r\n\r\n2002/03:N268 av Kenneth Lantz och Lars\r\nGustafsson (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nnaturgasens roll i energiförsörjningen.\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nsamverkan mellan biogas och naturgas.\r\n\r\n2002/03:N273 av Torkild Strandberg m.fl.\r\n(fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs  om\r\nbehovet av att med kraft driva frågan  om\r\nminskad   kol-,   gas-  och   oljebaserad\r\nenergiproduktion i Danmark.\r\n\r\n2002/03:N288 av Ewa Björling (m):\r\n\r\nRiksdagen  beslutar  att  upphäva   6   §\r\nkärntekniklagen i enlighet  med  vad  som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:N299 av Helena Zakariasén (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nmångfald i energiförsörjningen.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nutbyggnad   av  naturgasens   befintliga\r\nledningsnät.\r\n\r\n\r\n2002/03:N300 av Ingegerd Saarinen m.fl.\r\n(mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt       följa       Energimyndighetens\r\nutredningsförslag och  tidplan  avseende\r\nmånadsvis  elmätning och avskaffande  av\r\npreliminärdebitering.\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt   alla   nya  elmätningssystem   som\r\ninstalleras  skall ha  kapacitet,  eller\r\nåtminstone  vara utbyggbara, för  timvis\r\nmätning.\r\n\r\n2002/03:N301 av Mikael Odenberg m.fl.\r\n(m):\r\n\r\n7.   Riksdagen   beslutar   att   upphäva\r\nförbudet   mot   uppförande    av    nya\r\nkärnkraftverk   i  5  §  kärntekniklagen\r\n(1984:3).\r\n8.  Riksdagen  beslutar att  upphäva  det\r\ns.k.     tankeförbudet     i     6     §\r\nkärntekniklagen (1984:3).\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nny energiproduktion.\r\n\r\n2002/03:N333 av Peter Danielsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs  om\r\nbristerna      i     konkurrensen      på\r\nfjärrvärmemarknaden.\r\n\r\n2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n11.  Riksdagen  begär att regeringen  tar\r\ninitiativ  till att utforma  ett  samlat\r\nprogram  för  produktion av  alternativa\r\ndrivmedel   från   både   spannmål   och\r\nskogsråvara.\r\n\r\n2002/03:N350 av Helena Zakariasén och Ann-\r\nKristine Johansson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs  om\r\nmätning och debitering av el.\r\n\r\n2002/03:N351 av Michael Hagberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening vad i motionen anförs  om  en\r\nutbyggnad av naturgasledningar i Sverige.\r\n\r\n2002/03:N354 av Ronny Olander m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening vad som i motionen anförs  om\r\nmiljöfördelar     med     ett     utbyggt\r\nnaturgasnät.\r\n\r\n2002/03:N355 av Ronny Olander och\r\nChristin Nilsson (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin mening vad som i motionen anförs\r\nom   naturgasens  roll  i  det   framtida\r\nenergisystemet.\r\n\r\n\r\n\r\n2002/03:N366 av Ingegerd Saarinen (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening vad i motionen anförs om  att\r\ninitiera ett nationellt forskningsprogram\r\nför produktion av syntesgas ur bioråvara.\r\n\r\n2002/03:N390 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nenergipolitiska       insatser        på\r\nklimatområdet,   såväl  nationella   som\r\ninternationella.\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nenergiforskning    och     energiteknisk\r\nutveckling.\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nenergisparåtgärder                   och\r\ntilläggsisolering.\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nkonkurrens inom fjärrvärmesektorn.\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\nett    regelverk   för   att   förhindra\r\nkorssubventionering                 inom\r\nfjärrvärmesektorn.\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs  om\r\natt   EU  bör  satsa  gemensamt  på  att\r\nutveckla  och främja omställningen  till\r\nförnybara bränslen.\r\n19.   Riksdagen  beslutar  upphäva  6   §\r\nkärntekniklagen (1984:3).\r\n\r\nbilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n1. Förslag till lag om effektreserv\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n2. Förslag till lag om ursprungsgarantier\r\navseende förnybar el\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nbilaga 3\r\nReservanternas lagförslag\r\n\r\n\r\nI reservation 4 föreslagen ändring i\r\nlagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet\r\nHärigenom  föreskrivs att 5 a §  i  lagen\r\n(1984:3) om kärnteknisk verksamhet  skall\r\nha följande lydelse.\r\n\r\nNuvarande lydelse          Reservanternas\r\nförslag\r\n5 a §\r\nTillstånd       att\r\nuppföra          en\r\nkärnkraftsreaktor\r\nfår inte meddelas.\r\nDet   är  förbjudet  att  utan  särskilt\r\ntillstånd här i riket slutförvara  använt\r\nkärnbränsle  eller  kärnavfall  från   en\r\nkärnteknisk  anläggning  eller  en  annan\r\nkärnteknisk verksamhet i ett annat  land.\r\nDetsamma gäller sådan lagring som sker  i\r\navvaktan         på         slutförvaring\r\n(mellanlagring).  Tillstånd  får   medges\r\nendast  om det finns synnerliga skäl  och\r\ngenomförandet av det program som avses  i\r\n12 § inte försvåras.\r\nI fråga om tillstånd till införsel eller\r\nutförsel   av   kärnavfall   gäller    de\r\nbegränsningar som anges i 20 a och 24 § §\r\nstrålskyddslagen (1988:220).\r\n\r\n________________\r\nDenna  lag  träder i kraft  den  1  juli\r\n2003.\r\nbilaga 4\r\nReservanternas lagförslag\r\n\r\n\r\nI reservation 5 föreslagen ändring i\r\nlagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet\r\nHärigenom  föreskrivs att  6  §  i  lagen\r\n(1984:3) om kärnteknisk verksamhet  skall\r\nupphöra att gälla.\r\n________________\r\nDenna  lag  träder i kraft  den  1  juli\r\n2003.\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Stängningen av Barsebäck 2, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N9 yrkandena 1-4, 2002/03:N10 yrkandena 1, 4 och 5, 2002/03:N11 yrkandena 1-4 och 2002/03:N12 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "88096A6D-9503-11D7-AF16-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "29",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "14",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "175",
                    "90",
                    "43",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/88096A6D-9503-11D7-AF16-000475504AA4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Förbudet mot uppförande av kärnreaktorer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:N301 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Förbudet mot kärnteknisk forskning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N209, 2002/03:N222, 2002/03:N242 yrkande 3, 2002/03:N264 yrkande 5, 2002/03:N288, 2002/03:N301 yrkande 8 och 2002/03:N390 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "88096A6F-9503-11D7-AF16-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "28",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "190",
                    "118",
                    "0",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/88096A6F-9503-11D7-AF16-000475504AA4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Naturgas m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N204 yrkandena 1 och 2, 2002/03:N223, 2002/03:N230, 2002/03:N262 yrkandena 4 och 6, 2002/03:N268 yrkandena 1 och 3, 2002/03:N299 yrkandena 1 och 2, 2002/03:N351, 2002/03:N354 och 2002/03:N355.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Lag om effektreserv på elmarknaden",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:85 punkt 1 och avslår motion 2002/03:N10 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Lag om ursprungsgarantier avseende förnybar el",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:85 punkt 2 och avslår motion 2002/03:N9 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Mätning och debitering av el",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N9 yrkandena 7 och 8, 2002/03:N10 yrkande 6, 2002/03:N11 yrkandena 5 och 6, 2002/03:N12 yrkandena 4-6, 2002/03:N264 yrkande 10, 2002/03:N300 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:N350.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Reformerad elmarknad",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N10 yrkande 2 och 2002/03:N12 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "88096A74-9503-11D7-AF16-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "29",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "265",
                    "14",
                    "29",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/88096A74-9503-11D7-AF16-000475504AA4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Energi och klimat",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ418 yrkande 3 och 2002/03:N390 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Forskning och utveckling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ428 yrkande 9, 2002/03:N229, 2002/03:N301 yrkande 14, 2002/03:N345 yrkande 11, 2002/03:N366 och 2002/03:N390 yrkandena 11 och 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Effektivare energianvändning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N219 och 2002/03:N390 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Internationella frågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N9 yrkande 5 och 2002/03:N273.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Konkurrensen inom fjärrvärmesektorn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N333 och 2002/03:N390 yrkandena 14 och 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Stängningen av Barsebäck 2, m.m.",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Stängningen av Barsebäck 2, m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Stängningen av Barsebäck 2, m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Förbudet mot uppförande av kärnreaktorer",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Förbudet mot kärnteknisk forskning",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Lag om effektreserv på elmarknaden",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Lag om effektreserv på elmarknaden",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Lag om ursprungsgarantier avseende förnybar el",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Mätning och debitering av el",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Mätning och debitering av el",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Mätning och debitering av el",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Reformerad elmarknad",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Reformerad elmarknad",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Energi och klimat",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Energi och klimat",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Forskning och utveckling",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Forskning och utveckling",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Forskning och utveckling",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Effektivare energianvändning",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Internationella frågor",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Konkurrensen inom fjärrvärmesektorn",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-04-29 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-05-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-06-02 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-06-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-06-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-06-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-06-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-06-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen, avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 21:17:00"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "I ett tillkännagivande tar riksdagen ställning till regeringens bedömningar av när ett beslut om Barsebäck 2 kan tas. Riksdagen klargör också vem som får fatta beslutet. De villkor för en stängning av Barsebäck 2 som riksdagen har beslutat om är inte är möjliga att uppfylla under 2003. Först någon gång efter den 1 maj 2004 kan beslut fattas om stängning av kärnkraftverket. Frågan om en stängning av Barsebäck 2 bör ingå i den förhandling som pågår mellan staten och kraftindustrin om avvecklingen av de övriga tio kärnkraftsreaktorerna. Tillkännagivandet innebär att regeringen kan besluta om en stängning av reaktorn efter en eventuell uppgörelse mellan staten och kraftindustrin. Riksdagen kräver inte längre att få pröva om villkoren för att stänga Barsebäck 2 är uppfyllda. Villkoren gäller dock fortfarande. (Se även 2000/01:NU3 , 2001/02:NU3 , 2001/02:NU17 .) Vidare sa riksdagen ja till två förslag från regeringen: Det statliga affärsverket Svenska Kraftnät ska se till att det finns en effektreserv på elmarknaden. EG-direktivet om krav på ursprungsmärkning av el från förnybara energikällor genomförs i svensk lag. Slutligen ställde sig riksdagen positiv till regeringens planer på att införa krav på månadsvis mätning för samtliga elkunder från den 1 juli 2009. Därför avslog riksdagen motioner som går emot regeringens avsikter. ",
          "dok_id": "GQ01NU11",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:23:53"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Regeringen får besluta om Barsebäck utan ny prövning av riksdagen (NU11)",
          "dok_id": "GQ01NU11",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:23:53"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 21:17:00"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01NU11",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:42"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Näringsutskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande tar ställning till regeringens bedömningar av när ett beslut om Barsebäck 2 kan tas. Utskottet klargör också vem som får fatta beslutet. De villkor för en stängning av Barsebäck 2 som riksdagen har beslutat om är inte är möjliga att uppfylla under 2003. Först någon gång efter den 1 maj 2004 kan beslut fattas om stängning av kärnkraftverket. Frågan om en stängning av Barsebäck 2 bör ingå i den förhandling som pågår mellan staten och kraftindustrin om avvecklingen av de övriga tio kärnkraftsreaktorerna. Tillkännagivandet innebär att regeringen kan besluta om en stängning av reaktorn efter en eventuell uppgörelse mellan staten och kraftindustrin. Riksdagen kräver inte längre att få pröva om villkoren för att stänga Barsebäck 2 är uppfyllda. Villkoren gäller dock fortfarande. (Se även <a href=\"http://www.riksdagen.se/bik/beslut.asp?ptnr=1364\">2000/01:NU3</a>, <a href=\"http://www.riksdagen.se/bik/beslut.asp?ptnr=1657\">2001/02:NU3</a>, <a href=\"http://www.riksdagen.se/bik/beslut.asp?ptnr=1912\">2001/02:NU17</a>.) Vidare föreslår utskottet att riksdagen säger ja till två förslag från regeringen: Det statliga affärsverket Svenska Kraftnät ska se till att det finns en effektreserv på elmarknaden. EG-direktivet om krav på ursprungsmärkning av el från förnybara energikällor genomförs i svensk lag. Slutligen ställer sig utskottet positivt till regeringens planer på att införa krav på månadsvis mätning för samtliga elkunder från den 1 juli 2009. Därför föreslås att riksdagen avslår motioner som går emot regeringens avsikter.</p>",
          "dok_id": "GQ01NU11",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:23:53"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Regeringen får besluta om Barsebäck utan ny prövning av riksdagen (NU11)",
          "dok_id": "GQ01NU11",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:23:53"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01NU11",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_nu_11.docx",
          "filstorlek": "708018",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Vissa elmarknadsfrågor m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/044E40D9-29CD-4EFC-8956-D2EE1ED8C8AD"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01NU11",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_nu_11.pdf",
          "filstorlek": "1294342",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_nu_11",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/687CB31E-E16D-4712-B4F9-F7ADDB76ED89"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ418 Klimat",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ418",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ418",
          "ref_dok_titel": "Klimat",
          "ref_dok_subtitel": "av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ428 Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ428",
          "ref_dok_titel": "Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N10 med anledning av prop. 2002/03:85 Vissa elmarknadsfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02N10",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N10",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:85 Vissa elmarknadsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N11 med anledning av prop. 2002/03:85 Vissa elmarknadsfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02N11",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N11",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:85 Vissa elmarknadsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N12 med anledning av prop. 2002/03:85 Vissa elmarknadsfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02N12",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N12",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:85 Vissa elmarknadsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N204 Naturgasförsörjning för industrin",
          "ref_dok_id": "GQ02N204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N204",
          "ref_dok_titel": "Naturgasförsörjning för industrin",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N209 Kärntekniklagens § 6",
          "ref_dok_id": "GQ02N209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N209",
          "ref_dok_titel": "Kärntekniklagens § 6",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N219 Konvertering av oljeuppvärmning till andra energislag",
          "ref_dok_id": "GQ02N219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N219",
          "ref_dok_titel": "Konvertering av oljeuppvärmning till andra energislag",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt-Marie Lindkvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N222 6§ lagen om kärnteknisk verksamhet",
          "ref_dok_id": "GQ02N222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N222",
          "ref_dok_titel": "6§ lagen om kärnteknisk verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N223 Basindustrins energiförsörjning",
          "ref_dok_id": "GQ02N223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N223",
          "ref_dok_titel": "Basindustrins energiförsörjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Axén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N229 Forskningsprogram om syntesgasproduktion",
          "ref_dok_id": "GQ02N229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N229",
          "ref_dok_titel": "Forskningsprogram om syntesgasproduktion",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N230 Naturgas i Mellansverige",
          "ref_dok_id": "GQ02N230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N230",
          "ref_dok_titel": "Naturgas i Mellansverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Patrik Norinder och Henrik Westman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N242 Kärnkraft",
          "ref_dok_id": "GQ02N242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N242",
          "ref_dok_titel": "Kärnkraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Torkild Strandberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N262 Skånes energiförsörjning",
          "ref_dok_id": "GQ02N262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N262",
          "ref_dok_titel": "Skånes energiförsörjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindblad m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N264 Energipolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N264",
          "ref_dok_titel": "Energipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N268 Hållbar regional energiförsörjning",
          "ref_dok_id": "GQ02N268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N268",
          "ref_dok_titel": "Hållbar regional energiförsörjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz och Lars Gustafsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N273 Miljövänlig elproduktion i Danmark",
          "ref_dok_id": "GQ02N273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N273",
          "ref_dok_titel": "Miljövänlig elproduktion i Danmark",
          "ref_dok_subtitel": "av Torkild Strandberg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N288 Ändring av kärntekniklagen",
          "ref_dok_id": "GQ02N288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N288",
          "ref_dok_titel": "Ändring av kärntekniklagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ewa Björling (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N299 En trygg energiförsörjning",
          "ref_dok_id": "GQ02N299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N299",
          "ref_dok_titel": "En trygg energiförsörjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Zakariasén (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N300 Elmätning på elmarknaden",
          "ref_dok_id": "GQ02N300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N300",
          "ref_dok_titel": "Elmätning på elmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N301 Energipolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N301",
          "ref_dok_titel": "Energipolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N333 Konkurrens på fjärrvärmemarknaden",
          "ref_dok_id": "GQ02N333",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N333",
          "ref_dok_titel": "Konkurrens på fjärrvärmemarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N345 Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02N345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N345",
          "ref_dok_titel": "Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N350 Mätning och debitering av el",
          "ref_dok_id": "GQ02N350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N350",
          "ref_dok_titel": "Mätning och debitering av el",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Zakariasén och Ann-Kristine Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N351 Mångfald i energiförsörjningen",
          "ref_dok_id": "GQ02N351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N351",
          "ref_dok_titel": "Mångfald i energiförsörjningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Michael Hagberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N354 Miljöfördelar med naturgas i södra Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02N354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N354",
          "ref_dok_titel": "Miljöfördelar med naturgas i södra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N355 Hållbar energiförsörjning",
          "ref_dok_id": "GQ02N355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N355",
          "ref_dok_titel": "Hållbar energiförsörjning",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander och Christin Nilsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N366 Forskningsprogram om syntesgasproduktion",
          "ref_dok_id": "GQ02N366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N366",
          "ref_dok_titel": "Forskningsprogram om syntesgasproduktion",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N390 Energi, utgiftsområde 21",
          "ref_dok_id": "GQ02N390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N390",
          "ref_dok_titel": "Energi, utgiftsområde 21",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N9 med anledning av prop. 2002/03:85 Vissa elmarknadsfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02N9",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N9",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:85 Vissa elmarknadsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:85 Vissa elmarknadsfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ0385",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "85",
          "ref_dok_titel": "Vissa elmarknadsfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-06-11",
          "ref_dok_id": "GQ09120",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "120",
          "ref_dok_titel": "2003-06-11",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-06-11",
          "ref_dok_id": "GQ09120",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "120",
          "ref_dok_titel": "2003-06-11",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:233",
          "ref_dok_id": "GQ0K233",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "233",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:233",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2003:437",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2003:436",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}