{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2285579",
      "dok_id": "GQ01NU1",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "NU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:NU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "NU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2002-12-05 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:38",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:42",
      "titel": "Utgiftsområde 24 Näringsliv",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01NU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01NU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01NU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01NU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Näringsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:NU1</div><h1>Utgiftsområde 24 Näringsliv</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  i  huvudsak de av regeringen\r\nföreslagna   anslagen  för  budgetåret   2003   inom\r\nutgiftsområde  24  Näringsliv.  Enligt utskottet bör\r\nriksdagen  med bifall till förslag  i en motion (s,\r\nv, mp)  besluta om en överflyttning av medel mellan\r\ntvå av anslagen. De medel om 10 miljoner  kronor per\r\når  som  Vinnova  sedan  år 2001 har tilldelats  för\r\nmiljöteknikutveckling    under    anslaget    (26:2)\r\nForskning och utveckling bör  i  stället  satsas  på\r\nmiljödriven  affärsutveckling  under  Nuteks  anslag\r\n(38:2)  Näringslivsutveckling  m.m.  För att ta till\r\nvara den kraft som marknaden uppvisar  och styra den\r\nmot hållbarhet bör regeringen tillse att  en  samlad\r\nstrategi  tas  fram.  De medel om 10 miljoner kronor\r\nsom utskottet föreslår skall tillföras Nuteks anslag\r\nbör sålunda användas för  en  nationell  satsning på\r\nmiljödriven   näringslivsutveckling.   Övriga    här\r\naktuella  förslag till riksdagsbeslut som regeringen\r\nframlägger  under  detta utgiftsområde tillstyrks av\r\nutskottet.\r\n\r\nVidare  föreslår  utskottet  att  riksdagen  skall\r\navslå    motionsyrkanden     om    näringspolitikens\r\ninriktning.  Utskottet  redogör   för   sin  syn  på\r\nnäringspolitikens inriktning, vilken ligger  i linje\r\nmed den som redovisas i budgetpropositionen och  med\r\nvad  som  har överenskommits i överläggningar mellan\r\nregeringen,  Vänsterpartiet  och  Miljöpartiet. I en\r\nreservation   (m,  fp,  kd,  c)  presenteras   dessa\r\npartiers gemensamma uppfattning i frågan.\r\nMotioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad\r\nregeringen   föreslagit   avstyrks   av   utskottet.\r\nFöreträdarna    i     utskottet     för     Moderata\r\nsamlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna  och\r\nCenterpartiet  deltar  inte i beslutet om anslag. De\r\nerinrar i särskilda yttranden  om  de  budgetförslag\r\nsom framlagts av respektive parti.\r\nRegeringens skrivelse (2002/03:8) med  redogörelse\r\nför   regelförenklingsarbetet   behandlas  också   i\r\nbetänkandet. Utskottet föreslår därvid att riksdagen\r\ngenom ett tillkännagivande skall  anmoda  regeringen\r\natt   vidta  olika  åtgärder  för  att  intensifiera\r\nregelförenklingsarbetet.  Regeringen bör anlägga ett\r\nbredare   och  mer  systematiskt   angreppssätt   än\r\ntidigare och  presentera  ett handlingsprogram under\r\når  2003 som inriktas på de  befintliga  regelverken\r\noch som  omfattar åtgärder hos såväl departement som\r\nmyndigheter.  Takten i regelförenklingsarbetet måste\r\nöka, och ett instrument  för att åstadkomma detta är\r\natt  det  tas  fram  ett  mått   som  kan  visa  hur\r\nregelbördan  utvecklas. Utskottet anser  vidare  att\r\ndet är angeläget  att regeringen under år 2003 inger\r\nanmälan  till  OECD med  begäran  om  granskning  av\r\nregelförenklingsarbetet  i  Sverige.  Regeringen bör\r\nockså   göra   en   översyn   av   regelverket   vid\r\nföretagsstart i syfte att åstadkomma en minskning av\r\nhandläggningstiden  för dessa ärenden. Myndigheterna\r\nmåste härutöver i större  utsträckning kunna fungera\r\nsom lots i sina kontakter med företagen, sägs det.\r\nI en reservation (m, fp, kd, c, mp) föreslås också\r\nett     tillkännagivande     av     riksdagen     om\r\nregelförenklingsarbetet.   Regeringen  anmodas   att\r\nunder innevarande mandatperiod  göra en genomgång av\r\nhela  det regelverk som berör företagandet,  så  att\r\nonödiga  och  krångliga regler kan tas bort. Det bör\r\nockså   sättas  upp   ett   kvantitativt   mål   för\r\nregelförenklingsarbetet,  i  syfte  att  redan under\r\ninnevarande mandatperiod påtagligt minska företagens\r\nkostnader för administration av regelverket.  Takten\r\ni  regelförenklingsarbetet måste öka redan under  år\r\n2003,  och  därför  skall  ett mått som kan visa hur\r\nregelbördan  utvecklas  tas fram.  Regeringen  skall\r\nockså under år 2003 inge  en  anmälan  till OECD med\r\nbegäran  om granskning av regelförenklingsarbetet  i\r\nSverige.   När    det    gäller    regelverket   vid\r\nföretagsstart skall regeringen tillse  att det sätts\r\nupp en bestämd tid, inom vilken berörda  myndigheter\r\nmåste   ha   svarat   eller   handlagt  ett  ärende.\r\nMyndigheterna   måste   generellt  sett   i   större\r\nutsträckning  kunna  fungera   som   lots  i  sina\r\nkontakter med företagen, sägs det.\r\nUtskottet uppmärksammar slutligen en fråga som rör\r\nPatent- och registreringsverket (PRV).  Hösten  2001\r\ngjorde   riksdagen,  på  förslag  av  ett  enhälligt\r\nutskott,   ett   tillkännagivande   om   PRV   (bet.\r\n2001/02:NU1).  Riksdagen  anmodade då regeringen att\r\nskyndsamt finna en lösning  så att kravet på PRV att\r\nkungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som införs\r\ni aktiebolagsregistret kan slopas. Enligt utskottets\r\nmening  är  detta publiceringskrav  ineffektivt  och\r\nkostnadskrävande.   Utskottet   konstaterar  nu  att\r\nmycket  litet har skett i frågan under  det  år  som\r\ngått från  det  nämnda  riksdagsbeslutet och framför\r\nkritik mot hur regeringen  har  handlagt  frågan. Ur\r\nprincipiell    synpunkt    är    det   viktigt   att\r\nutskottsinitiativ    och   tillkännagivanden    från\r\nriksdagen  tas  om  hand  på  ett  adekvat  sätt  av\r\nregeringen, anför utskottet. Det är också väsentligt\r\natt regeringen håller  riksdagen  informerad  om hur\r\nhanteringen  av  en fråga fortlöper. Utskottet anser\r\ndärför  att  riksdagen   nu  bör  göra  ett  förnyat\r\ntillkännagivande   till   regeringen    i    frågan.\r\nRegeringen  bör sålunda anmodas att utan ytterligare\r\ndröjsmål lägga  fram  förslag  för  riksdagen så att\r\nerforderliga lagändringar kan träda i  kraft  senast\r\nden  1  januari  2004. Regeringen måste också tillse\r\natt finansieringsfrågan av Svenska Akademiens ordbok\r\nfår en lösning, så  att  detta  inte  tillåts utgöra\r\nnågot hinder för ändringen av kungörelsekravet.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Målen för och inriktningen av\r\nnäringspolitiken\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Fi231\r\nyrkande  10, 2002/03:Sf226 yrkande 2,  2002/03:N2\r\nyrkande 1,  2002/03:N202, 2002/03:N207 yrkande 7,\r\n2002/03:N215,     2002/03:N227     yrkande     1,\r\n2002/03:N263      yrkande     1     2002/03:N287,\r\n2002/03:N291,     2002/03:N304     yrkande     2,\r\n2002/03:N306 yrkande  1,  2002/03:N392 yrkande 1,\r\n2002/03:N395 yrkande 1, 2 och 19 och 2002/03:A314\r\nyrkande 6.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2. Bedömning av regeringens\r\nresultatredovisning\r\n\r\nRiksdagen godkänner vad utskottet anfört.\r\n\r\n3. Regelförenkling m.m.\r\n\r\nRiksdagen    lägger    regeringens    skrivelse\r\n2002/03:8 till handlingarna  och tillkännager för\r\nregeringen  som sin mening vad  utskottet  anför.\r\nDärmed bifaller  riksdagen  motionerna 2002/03:N1\r\nyrkandena 1 och 35 och 2002/03:N356  yrkande  1,\r\nbifaller  delvis motionerna 2002/03:N1 yrkande 2,\r\n2002/03:N2  yrkandena  5  och  6 och 2002/03:N356\r\nyrkande  2  och av-slår motionerna  2002/03:Kr264\r\nyrkande 4, 2002/03:N2 yrkandena 24, 2002/03:N207\r\nyrkande    4,   2002/03:N211    yrkandena    13,\r\n2002/03:N226  yrkande  3, 2002/03:N227 yrkande 5,\r\n2002/03:N250,     2002/03:N251,      2002/03:N263\r\nyrkandena  5  och  6,  2002/03:N266  yrkande   3,\r\n2002/03:    N269    yrkande    5,   2002/03:N277,\r\n2002/03:N306    yrkandena   2327,   2002/03:N343\r\nyrkande 1, 2002/03:N392  yrkande  2, 2002/03:N395\r\nyrkande 7 och 2002/03:N396 yrkandena  26,  28 och\r\n3032.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c, mp)\r\n\r\n4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24\r\nNäringsliv\r\n\r\na) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2003  för  ramanslaget  38:14 Rymdverksamhet ingå\r\nekonomiska förpliktelser  som, inklusive tidigare\r\ngjorda åtaganden, medför utgifter  på högst 1 400\r\n000   000  kr  efter  år  2003.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  proposition 2002/03:1 utgiftsområde 24\r\npunkt 1.\r\nb) Riksdagen  bemyndigar regeringen att bilda ett\r\nav   staten   helägt    aktiebolag    för    viss\r\nexportkreditgivning   i   syfte  att  ge  svenska\r\nexportföretag likartade förutsättningar som andra\r\nländers   exportföretag  har.   Därmed   bifaller\r\nriksdagen proposition  2002/03:1 utgiftsområde 24\r\npunkt 2.\r\nc) Riksdagen bemyndigar  regeringen  att under år\r\n2003  ikläda  staten betalningsansvar intill  ett\r\nbelopp   av   200   000    000    000    kr   för\r\nexportkreditgarantier.  Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2002/03:1 utgiftsområde 24 punkt 3.\r\nd)  Riksdagen bemyndigar regeringen  att  för  år\r\n2003  ikläda  staten  betalningsansvar intill ett\r\nbelopp     av     10 000 000 000      kr      för\r\ninvesteringsgarantier.  Därmed bifaller riksdagen\r\nproposition 2002/03:1 utgiftsområde 24 punkt 4.\r\ne)  Riksdagen bemyndigar regeringen  att  för  år\r\n2003    besluta   att   Exportkreditnämnden   får\r\nobegränsad  upplåtningsrätt  i  Riksgäldskontoret\r\nför  skadeutbetalning. Därmed bifaller  riksdagen\r\nproposition 2002/03:1 utgiftsområde 24 punkt 5.\r\nf)  Riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  ändra\r\nreglerna   för   de   investeringsgarantier   som\r\nExportkreditnämnden  utfärdar  till  att  omfatta\r\ntrepartslån,   merfinansiering,   utfärdande   av\r\ngarantier  i  utländsk  valuta  och  täckande  av\r\nkommersiella   risker   vid  trepartslån.  Därmed\r\nbifaller    riksdagen    proposition    2002/03:1\r\nutgiftsområde 24 punkt 6.\r\ng) Riksdagen bemyndigar regeringen  att  under år\r\n2003    för    ramanslaget    26:2   Verket   för\r\ninnovationssystem:   Forskning   och   utveckling\r\nbesluta om bidrag som, inklusive tidigare  gjorda\r\nåtaganden, medför utgifter på högst 1 900 000 000\r\nkronor  under  åren  20042008.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde  24\r\npunkt 7.\r\nh) Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen\r\nunder    utgiftsområde   24   Näringsliv   enligt\r\nutskottets  förslag  i  bilaga 3. Därmed bifaller\r\nriksdagen     delvis    proposition     2002/03:1\r\nutgiftsområde 24  punkt  8  samt  bifaller motion\r\n2002/03:Fi230  yrkande  11  och  bifaller  delvis\r\nmotion 2002/03: N260.\r\ni)   Riksdagen  avslår  motionerna  2002/03:Fi232\r\nyrkande  20 i denna del, 2002/03:U237 yrkande 17,\r\n2002/03:Kr347,    2002/03:MJ487    yrkande    10,\r\n2002/03:N207     yrkande     5,     2002/03:N216,\r\n2002/03:N221,     2002/03:N226     yrkande     1,\r\n2002/03:N263     yrkande     15,    2002/03:N296,\r\n2002/03:N357    yrkandena   914,   2002/03:N360,\r\n2002/03:N391 yrkande  2,  2002/03:N395 yrkande 20\r\noch 2002/03:Bo290 yrkande 4.\r\n\r\n5. Patent- och registreringsverket\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som sin\r\nmening vad utskottet anför.\r\n\r\nStockholm den 5 december 2002\r\n\r\nPå näringsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nMarie Granlund\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:  Marie\r\nGranlund   (s),   Mikael   Odenberg  (m)*,  Ingegerd\r\nSaarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg\r\n(fp)*,  Sylvia  Lindgren (s),  Ann-Marie  Fagerström\r\n(s), Maria Larsson  (kd)*,  Lennart Beijer (v), Karl\r\nGustav  Abramsson  (s),  Ola  Sundell  (m)*,  Carina\r\nAdolfsson Elgestam (s), Yvonne  Ångström  (fp)*, Åsa\r\nTorstensson (c)*, Anne Ludvigsson (s), Ulla  Löfgren\r\n(m)* och Lars Johansson (s).\r\n*  Har  avstått  från  att  delta i beslutet under\r\npunkt 4.</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nNU1\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI detta betänkande behandlas\r\n\r\ndels  proposition  2002/03:1 (budgetpropositionen)\r\nsåvitt gäller utgiftsområde 24 Näringsliv,\r\ndels  skrivelse  2002/03:8   med  redogörelse  för\r\nregelförenklingsarbetet med särskild  inriktning  på\r\nsmå företag,\r\ndels 2 motioner med anledning av skrivelsen,\r\ndels 38 motioner från allmänna motionstiden.\r\nUpplysningar  och  synpunkter  i  ärendet  har inför\r\nutskottet     lämnats     av     företrädare     för\r\nNäringsdepartementet.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nRiksdagen  har  nyligen fattat beslut om ramarna för\r\nde olika utgiftsområdena  för  år 2003 och beslut om\r\nen    preliminär    fördelning   av   utgifter    på\r\nutgiftsområden för år  2004  och  därvid  ställt sig\r\nbakom  de ramar för utgiftsområde 24 Näringsliv  som\r\nangivits  i  budgetpropositionen  (prop.  2002/03:1,\r\nbet. 2002/03: FiU1). I reservationer (m; fp;  kd; c)\r\nförordades  avvikelser från dessa ramar. Av följande\r\ntabell framgår  regeringens  och de olika partiernas\r\nförslag. Ramen för utgiftsområde  24  för år 2003 är\r\nca 3,5 miljarder kronor.\r\n\r\nTabell Utgiftsområde 24 Näringsliv\r\n\r\n______________________________________________________________\r\n\r\nÅr      Ram Avvikelser från ramen (miljoner kronor)\r\n\r\n____________________________________\r\n\r\nm       fp     kd        c\r\n\r\n______________________________________________________________\r\n\r\n2003 3 543           ( 289    ( 404   353    ( 394\r\n\r\n2004 3 448           ( 99    ( 204     94    ( 200\r\n\r\n______________________________________________________________\r\n\r\nEfter ett inledande avsnitt om mål och  resultat och\r\nett avsnitt om regelförenkling, m.m. redovisas i det\r\nföljande  regeringens  förslag  avseende  de   olika\r\nverksamheter   som  ingår  i  utgiftsområde  24  och\r\nmotsvarande förslag  i aktuella motioner. De förslag\r\nsom framlagts i motionerna  (m;  fp; kd; c) har dock\r\nsom utgångspunkt en annan ram för  utgiftsområdet än\r\nvad regeringen har föreslagit och vad  riksdagen kan\r\nväntas ställa sig bakom. Beslut om anslag  inom  ett\r\nutgiftsområde skall, enligt budgetprocessens regler,\r\nfattas  genom  ett  beslut.  De olika anslagen skall\r\nalltså fastställas i ett och samma beslut.\r\n\r\n\r\nMålen för och inriktningen av\r\nnäringspolitiken\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRikdagen   bör   avslå   motionsyrkanden   om\r\nnäringspolitikens    inriktning.    Utskottet\r\nredogör  för  sin  syn  på  näringspolitikens\r\ninriktning, vilken ligger i linje med den som\r\nredovisas i budgetpropositionen  och  med vad\r\nsom   har   överenskommits  i  överläggningar\r\nmellan   regeringen,    Vänsterpartiet    och\r\nMiljöpartiet.  Jämför  reservation  1 (m, fp,\r\nkd, c).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nNäringspolitik\r\n\r\nPolitikområdet Näringspolitik omfattar  följande sex\r\nverksamhetsområden: kapitalförsörjning; information,\r\nrådgivning    och    kompetensutveckling;    regler,\r\ntillstånd  och  tillsyn;  forskning  och utveckling;\r\nstatistik,  uppföljning  och  utvärdering;  regional\r\nnäringspolitik.  Det  sistnämnda  verksamhetsområdet\r\nhar   fr.o.m.   år   2002   slagits    samman    med\r\npolitikområdet Regionalpolitik inom utgiftsområde 19\r\nRegional  utjämning  och  utveckling  och bildat ett\r\nnytt  politikområde    Regional utvecklingspolitik.\r\nRegeringens resultatbedömning  i budgetpropositionen\r\navseende     verksamheten     inom    politikområdet\r\nNäringspolitik      följer     de     sex     nämnda\r\nverksamhetsområdena.\r\n\r\nRegeringen avser att  fr.o.m. år 2003 införa en ny\r\nindelning av verksamhetsområden  inom politikområdet\r\nNäringspolitik.   Följande   sex  verksamhetsområden\r\nföreslås:    kapitalförsörjning;    entreprenörskap,\r\ninformation,  rådgivning   och  kompetensutveckling;\r\nenkla  och  ändamålsenliga  regler,   tillstånd  och\r\ntillsyn;  väl  fungerande  marknader; forskning  och\r\nutveckling;    omvärldsanalys,    utvärdering    och\r\nstatistik. Redovisningen  i  budgetpropositionen  av\r\nregeringens  näringspolitik  framöver  följer  denna\r\nindelning.\r\nMålet  för  politikområdet  Näringspolitik  är att\r\nfrämja  en  hållbar  ekonomisk  tillväxt och en ökad\r\nsysselsättning  genom  fler  och  växande   företag.\r\nRegeringens ambition är att det under åren 20032006\r\nskall  startas  minst  150  000  nya företag och att\r\nminst  380  000  personer  skall vara  företagare  i\r\nslutet av perioden (exkl. näringsgrenarna  jordbruk,\r\nskogsbruk  och  fiske). Ökat företagande är av  stor\r\nbetydelse   för   den    svenska    tillväxten   och\r\nsysselsättningen. Tyngdpunkten i näringspolitiken är\r\natt  skapa  goda förutsättningar och incitament  för\r\natt starta företag  och för tillväxt och lönsamhet i\r\netablerade  företag.  Långsiktig   tillväxt   kräver\r\nutvecklingskraft och förnyelse, såväl i näringslivet\r\nsom   i   den   offentliga   sektorn.   En  effektiv\r\nkompetensförsörjning är av stor betydelse för en väl\r\nfungerande    arbetsmarknad   som   kan   tillgodose\r\nefterfrågan av  arbetskraft  inom  både  privat  och\r\noffentlig sektor och ge ökad ekonomisk tillväxt.\r\nRegeringen  lägger i sin politik stor vikt vid att\r\nutveckla gynnsamma förutsättningar för företagandet,\r\nbåde för att öka nyföretagandet och för att få redan\r\netablerade  företag   att   växa.  En  stor  del  av\r\ntillväxten   förväntas   ske  inom   tjänstesektorn.\r\nSamtidigt är det viktigt att  det råder fortsatt hög\r\ntillväxt genom ökad förädling och  nya  innovationer\r\ninom    andra    näringar   inklusive   traditionell\r\nbasindustri. Statens  roll  är att verka för att det\r\nfinns  ett väl fungerande ramverk  för  företagande.\r\nInsatser  som  särskilt  kommer att prioriteras inom\r\nnäringspolitiken     rör     entreprenörskapsfrågor,\r\nskatter,    kapitalförsörjning,    väl    fungerande\r\nmarknader,    enkla/ändamålsenliga    regler     och\r\nutveckling      av      en      innovationsstrategi.\r\nNäringspolitiken  skall bidra till  uppfyllandet  av\r\nden     regionala     utvecklingspolitikens     mål.\r\nKunskapsutveckling  och   innovativ   verksamhet   i\r\nkombination  med  entreprenörskap  är  av  avgörande\r\nbetydelse  i  ansträngningarna  att  säkra  Sveriges\r\nframtida konkurrenskraft. Staten har en viktig  roll\r\nnär  det  gäller  att  uppmuntra  och befrämja sådan\r\nverksamhet. Regeringen har tagit initiativ  till  en\r\nprocess  med näringsliv, arbetsmarknadens parter och\r\nuniversitet/högskola för att diskutera och formulera\r\nen offensiv  innovationsstrategi,  med  huvudsakligt\r\nsyfte att ny kunskap från universitet och högskolor,\r\nnäringsliv    samt    offentlig   sektor   i   högre\r\nutsträckning  omsätts i  nyföretagande  och  hållbar\r\ntillväxt och därigenom  social  välfärd. Regeringens\r\nambition  är  att andelen kunskapsintensiva  företag\r\noch företag som  är  baserade på immaterialrättsliga\r\ntillgångar,  främst  patent,   ökar  under  perioden\r\n20032006.\r\nI   propositionen   redovisas    under   rubriken\r\nResultatbedömning  analyser  och  slutsatser för de\r\nsex aktuella verksamhetsområdena inom politikområdet\r\nNäringspolitik.  När  det  gäller kapitalförsörjning\r\nsägs  att  Institutet för tillväxtpolitiska  studier\r\n(ITPS),  på  uppdrag  av  regeringen,  år  2001  har\r\nutvärderat    tillväxteffekterna    av    och    den\r\nsamhällsekonomiska          lönsamheten          hos\r\nfinansieringsverksamheten  hos  Almi Företagspartner\r\nAB   (Almi).   Utvärderingen,  som  genomfördes   av\r\nHandelns  utredningsinstitut   och  gällde  perioden\r\n19962000, visade bl.a. att etablerade  företag  som\r\nsedan ett par år har en fungerande verksamhet när de\r\nfår  ett  Almi-lån  inte har en bättre utveckling än\r\nkontrollgruppen  under  perioden  efter  insatsåret.\r\nDäremot hade nystartade  företag  eller  företag som\r\nstartats   något   år   före  insatsåret  en  bättre\r\nutveckling  än  motsvarande   kontrollgruppsföretag.\r\nUtvärderarna konstaterar således  att Almis insatser\r\nger    vissa    positiva    direkta   effekter    på\r\nsysselsättning och omsättning  i nystartade företag.\r\nEnligt  årliga  uppföljningar  som   Almi   genomför\r\ntillsammans  med Statistiska centralbyrån (SCB)  har\r\nAlmis kundföretag ökat sin omsättning med drygt 71 %\r\noch  antalet  anställda   med  66 %  under  perioden\r\n19961999.  Motsvarande värden  för  kontrollgruppen\r\nvar  26 %  respektive  15 %.  Överlevnadsgraden  hos\r\nAlmis kundföretag  som  startade  år 1996 var tre år\r\nsenare  75 %, medan andelen hos kontrollgruppen  var\r\n71 %. Almis  och  ITPS:s undersökningar visar delvis\r\nolika resultat, vilket  bl.a.  kan bero på att olika\r\nstarttidpunkter för mätningarna tillämpats.\r\nStatens långivning till företag  skall komplettera\r\nmarknadens  utbud av lån och riskkapital,  sägs  det\r\nvidare i propositionen.  Ett särskilt viktigt område\r\när Almis samarbete med Stiftelsen Innovationscentrum\r\n(SIC) och Stiftelsen Industrifonden  rörande företag\r\ni     tidiga     utvecklingsfaser.     Verket    för\r\nnäringslivsutveckling    (Nutek)    har    via   sin\r\nsåddfinansiering       fångat       upp       tidiga\r\nutvecklingsprojekt och bidragit till förädlingen  av\r\ndessa fram till att andra finansiärer kunnat ta vid.\r\nEn  utvärdering  av  SCB  i  mars  2002  visade  att\r\nomsättningen för företag som erhöll såddfinansiering\r\når 1996 ökade fram till år 2000 med ca 175 % och att\r\nantalet anställda ökade med knappt 150 %. Företagens\r\növerlevnadsgrad   var   90   %   efter  fem  år.  Då\r\nsåddfinansiering  oftast går till projekt  i  mycket\r\ntidig  utvecklingsfas   tar   det   några  år  innan\r\nförsäljning av produkten kan komma till  stånd   en\r\nomständighet  som  gör  att  omsättningsutvecklingen\r\ninte   bör   jämföras  med  utvecklingen   i   redan\r\nbefintliga  företag   eller   nyetablerade  företag.\r\nGenerellt sett har utvecklingen  av  omsättning  och\r\nantal   anställda  varit  god  hos  de  företag  som\r\nerhållit såddfinansiering år 1995 och framåt.\r\nFör   delområdet   information,   rådgivning   och\r\nkompetensutveckling   anser  regeringen  beträffande\r\nområdet företagsutvecklingsinsatser  att  staten bör\r\ntillhandahålla  affärsrådgivande insatser endast  om\r\nmotsvarande  insatser  inte  finns  på  den  privata\r\nmarknaden.  Avseende   djupgående   rådgivning,  som\r\nsyftar   till   affärsutveckling,   kompetens-   och\r\norganisationsutveckling etc., bedömer regeringen att\r\ndet redan finns en i huvudsak fungerande marknad och\r\natt  staten  därför  i  minskad  omfattning  behöver\r\ntillhandahålla   eller  finansiera  denna   typ   av\r\ntjänster.   De  regionala   skillnaderna   är   dock\r\navsevärda      och      utbudet      inom      vissa\r\naffärsutvecklingsområden    kan   vara   begränsade.\r\nHuvudinriktningen  skall vara  att  insatserna  inom\r\ndetta  område skall vara  ett  komplement  till  den\r\nprivata  marknaden  och  endast  göras när särskilda\r\nskäl  föreligger.  Sådana  skäl  kan vara  brist  på\r\njämställdhet  och  problem  för  entreprenörer   med\r\ninvandrarbakgrund  att  erhålla relevant rådgivning.\r\nDet finns för närvarande en mängd organisationer som\r\ntillhandahåller  information   och  rådgivning  till\r\nföretag. För den enskilde företagaren  kan  det vara\r\nkomplicerat att finna rätt rådgivare. Almi och Nutek\r\nhar  en  viktig  roll  att lotsa företagen till rätt\r\norganisation    och    komplettera     utbudet    av\r\nrådgivningsinsatser.   Det   är  dock  viktigt   att\r\nförbättra samordningen av de insatser som riktar sig\r\ntill  företagarna.  Utredningen   om   insatser  för\r\ntillväxt och företagsutveckling på regional nivå har\r\nnyligen lagt fram förslag om den framtida strukturen\r\npå regional nivå i betänkande Företagsutveckling  på\r\nregional nivå (SOU 2002:101).\r\nNär det gäller turistnäringen noteras att denna är\r\nen  utpräglad  småföretagsbransch med stor betydelse\r\nför sysselsättningen  i många regioner. Verksamheten\r\nhos  Sveriges  Rese-  och   Turistråd   AB   och   i\r\nTuristdelegationen kännetecknas av att effekterna av\r\ninsatserna uppnås först på längre sikt. Utvecklingen\r\nav  turismen  påverkas  inte  bara  av  de  statliga\r\ninsatserna  på området utan också av bl.a. väderlek,\r\nprisnivå och  olika  idrotts-  och kultursatsningar.\r\nTuristdelegationen  har genom sitt  arbete  med  det\r\nförslag till åtgärder och nationell strategi för den\r\nsvenska turistnäringen  som den s.k. Framtidsgruppen\r\npresenterat bidragit till  att öka den samverkan som\r\när nödvändig för turismens utveckling.  I  fråga  om\r\ngeologisk     undersökningsverksamhet    sägs    att\r\nbehovsidentifierad   och  kvalitetssäkrad  geologisk\r\ninformation   är  nödvändig   för   att   tillgodose\r\nsamhällets behov  inom  områdena  miljö  och  hälsa,\r\nfysisk  planering,  hushållning  och försörjning med\r\nnaturresurser,    jord-    och    skogsbruk     samt\r\ntotalförsvar.  Många små och medelstora företag inom\r\nkonsult- och entreprenadverksamhet och prospektering\r\nanvänder  basinformation   hos  Sveriges  geologiska\r\nundersökning  (SGU)  för  vidare   bearbetning   och\r\ntillämpning.  SGU  arbetar  med  en långtidsplan för\r\nkartering  t.o.m.  år  2008.  SGU  har  uppfyllt  de\r\nåterrapporteringskrav       som       ställts      i\r\nregleringsbrevet, och regeringens bedömning  är  att\r\nSGU  i allt väsentligt uppfyllt sitt åtagande för år\r\n2001. När det gäller teknisk informationsförsörjning\r\nsäger   regeringen  att  internationaliseringen  och\r\nutvecklingen  av  informationssamhället  innebär att\r\nbehoven av terminologiskt arbete kan förväntas öka i\r\nframtiden. Utbudet av nätbaserade tjänster  ökar och\r\nförändras i snabb takt. Även antalet människor som i\r\nsin  yrkesverksamhet  är  beroende  av tillgång till\r\nkvalificerad information ökar. AB Terminologicentrum\r\n(TNC) kommer att spela en viktig roll,  framför allt\r\nnär  det gäller utvecklingen av och tillgången  till\r\nfackspråk.  Det  höga antalet deltagare i kurser och\r\nkonferenser  anordnade   av   Svensk   förening  för\r\ninformationsspecialister      (TLS)     och     goda\r\nutvärderingsresultat   tyder  på  att   verksamheten\r\nfungerar väl och är efterfrågad. Det statliga stödet\r\ntill TLS bidrar till att  förstärka  kompetensen hos\r\nen yrkeskår med avgörande betydelse för kvalificerad\r\nhantering    av    information    inom   näringsliv,\r\nuniversitet,  högskolor,  statliga myndigheter  samt\r\nkommuner och landsting.\r\nFör delområdet regler, tillstånd  och tillsyn sägs\r\ni propositionen beträffande förenkling  av regelverk\r\natt   arbetet   med   att  förenkla  regler  ur  ett\r\nsmåföretagsperspektiv    kommer     att    fortsätta\r\nutvecklas. Regeringen har givit ITPS  i uppdrag att,\r\ntillsammans med näringslivet, utveckla en modell för\r\natt  mäta den administrativa bördan från  regelverk.\r\nAmbitionen  är  att en första mätning skall göras år\r\n2003.  Vad gäller  granskning  av  nya  regler  inom\r\nRegeringskansliet  behöver  samrådet med små företag\r\nytterligare   förbättras.   På  myndighetsnivå   ser\r\nVerksförordningsutredningen  (dir.   2001:117)  över\r\nkopplingen mellan verksförordningen (1995:1322)  och\r\nSimpLexförordningen  (1998:  1820).  EG-kommissionen\r\npresenterade   i   juni   2002   ett   förslag  till\r\nhandlingsplan  för  regelförenkling, i vilken  ingår\r\nbl.a.  införandet  av  konsekvensanalyser   som  ett\r\nobligatorium när kommissionen framlägger förslag  om\r\ndirektiv och förordningar samt ett förbättrat samråd\r\nmed    näringslivet    innan   förslag   lämnas   av\r\nkommissionen.  Regeringen   avser   att  noga  följa\r\nutvecklingen,  särskilt vad gäller uppmaningen  från\r\nEuropeiska  rådet  i  Sevilla  i  juni  2002  om  en\r\növerenskommelse    om    samarbete   mellan   rådet,\r\nEuropaparlamentet  och  kommissionen   i  syfte  att\r\nförbättra kvaliteten på gemenskapslagstiftningen och\r\ndet  sätt  på  vilket  den  införlivas  i  nationell\r\nlagstiftning.  Regeringen avser att fortsätta  driva\r\npå utvecklingen  mot  enklare och mer ändamålsenliga\r\nregler på EU-nivå.\r\nNär  det  gäller  konkurrensområdet   redovisas  i\r\npropositionen att Konkurrensverket för nionde året i\r\nrad    har   genomfört   mätningar   bland   externa\r\nintressenter.  Enligt  mätningarna  är inställningen\r\ntill konkurrens överlag mycket positiv,  förtroendet\r\nför Konkurrensverket har ökat och andelen  som anser\r\natt   Konkurrensverket   aktivt  motverkar  skadliga\r\nkonkurrensbegränsningar  har   ökat   kraftigt.   Av\r\nmätningarna  framgår  också att verkets arbete anses\r\navhålla  företag från att  ingå  karteller  och  att\r\nkännedomen  om  konkurrenslagen  (1993:20) är nästan\r\nfullständig.  Verkets resultat när  det  gäller  att\r\nförhindra   missbruk   av   dominerande   ställning,\r\nkonkurrensbegränsande  samarbeten  och  förvärv  som\r\nskulle  ha  lett  till att konkurrensen på marknaden\r\nförsämrats uppnås dels  genom  de  beslut som verket\r\nfattar, dels genom den vägledning som  ges i samband\r\nmed  verkets utredningar och kontakter med  företag.\r\nCirka 50 % av resurserna för lagtillämpning läggs på\r\negna  initiativ,   vilket   mer   än  väl  uppfyller\r\nregeringens  uppsatta  mål.  Detta  framgår  av  att\r\nverket   under   året   bedrivit   utredningar   och\r\ndomstolsprocesser rörande flera fall av allvarligare\r\nbrott mot konkurrensreglerna, vilket  regeringen ser\r\nmycket positivt på. Konkurrensverket har  föreslagit\r\natt en ännu större andel av resurserna skall  läggas\r\npå egna initiativ, vilket är i överensstämmelse  med\r\nregeringens   politik  för  att  i  ökad  omfattning\r\nmotverka         de        särskilt         skadliga\r\nkonkurrensbegränsningarna,  såsom kartellsamarbeten.\r\nInom EU pågår för närvarande  ett  omfattande arbete\r\nmed      att      reformera     tillämpningen     av\r\nkonkurrensreglerna,  vilket  kommer att innebära att\r\nfler   ärenden   skall  handläggas   av   nationella\r\nkonkurrensmyndigheter.  Vidare  pågår  en översyn av\r\nkoncentrationsförordningen  som  kan  innebära   att\r\nföretagsförvärv  som  berör  den  svenska  marknaden\r\nkommer att hänskjutas till verket. Frågan rörande en\r\neventuell  sammanslagning  av  Konsumentverket   och\r\nKonkurrensverket,      som      aktualiserades     i\r\nregeringsförklaringen år 2001, har  analyserats inom\r\nRegeringskansliet. Slutsatsen är att synergierna för\r\nnärvarande  inte  är  så  stora att de motiverar  en\r\nsammanslagning. Däremot bör  det samarbete som redan\r\nexisterar mellan myndigheterna  i  frågor  där detta\r\ngynnar        konsumentintresset        förtydligas.\r\nKonkurrensverkets    arbete   har   hittills   varit\r\neffektivt  och  verket  har  uppfyllt  de  krav  som\r\nregeringen   ställt.   Konkurrensverket   bör   även\r\nfortsättningsvis    lägga    särskild    tyngd    på\r\nkartellbekämpning i sitt konkurrensfrämjande arbete,\r\nmed hänvisning till att karteller  är  skadliga  för\r\nsamhällsekonomin och i synnerhet för konsumenterna.\r\nI fråga om patenträttsliga frågor säger regeringen\r\natt      måluppfyllelsen     vid     Patent-     och\r\nregistreringsverkets    (PRV)   bolagsavdelning   är\r\ntillfredsställande när det  gäller  nyregistreringar\r\noch ändringar. Problem kvarstår dock  när det gäller\r\nhandläggningstid för registrering av varumärken  vid\r\nvarumärkesavdelningen   i   Söderhamn.  Inte  heller\r\nhandläggningstiderna  för mönster  når  de  uppsatta\r\nmålen   i  regleringsbrevet.   Måluppfyllelsen   för\r\npatentmål  och  övriga  mål, dvs. mål om varumärken,\r\nmönster,   släktnamn   och   utgivningsbevis,    vid\r\nPatentbesvärsrätten      är      tillfredsställande.\r\nRemissmöte   om   utredningsförslaget   om   en   ny\r\norganisation för PRV (SOU 2002:57) hölls i september\r\n2002,   och   ärendet   bereds    nu   vidare   inom\r\nRegeringskansliet.           Utredningen          om\r\nPatentbesvärsrättens   verksamhet   avlämnade   sitt\r\nbetänkande Patentprocessen m.m. (SOU 2001:33) i mars\r\n2001.  Remissutfallet  är   mycket   splittrat,  och\r\nberedning  pågår  i  Regeringskansliet.  Ett  arbete\r\npågår  för närvarande inom Näringsdepartementet  för\r\natt    utveckla     en     samlad    strategi    för\r\ninnovationspolitiken.  Syftet   är  att  lyfta  fram\r\ninnovationsfrågorna i näringspolitiken  och utveckla\r\nsamspelet   mellan   områden   som  entreprenörskap,\r\nkapitalförsörjning,     immaterialrätt,      design,\r\nkompetensutveckling, organisation, tekniköverföring,\r\nregionala  initiativ  m.m.  Centrala frågor är bl.a.\r\nstatens   roll   när  det  gäller  immaterialrättens\r\n(patentens) betydelse för kommersialisering av idéer\r\noch Sveriges framtida konkurrenskraft.\r\nNär det gäller SGU noterar regeringen att det ännu\r\när för tidigt att  analysera det miljömålsarbete som\r\nmyndigheten   bedriver.    SGU    har    organiserat\r\nmiljömålsarbetet verksövergripande, vilket bedöms ge\r\nen  effektiv verksamhet. Oljelagringsanläggningarnas\r\navveckling  går  enligt plan, och kostnaderna ser ut\r\natt bli lägre än vad  som  ursprungligen  beräknats.\r\nSGU:s  uppdrag att hålla tre anläggningar i  malpåse\r\nhar modifierats  till två anläggningar, varav en har\r\navyttrats.   Finansiering    av   merkostnader   för\r\nförvaltningen  av  dessa  anläggningar   sker   inom\r\nutgiftsområde   6   Totalförsvar   och   den  civila\r\nekonomiska  planeringsramen. Miljösäkringen  av  det\r\nstatliga  gruvfältet   i   Adak  har  nu  avslutats.\r\nKontrollprogram  för verksamheten  kommer  dock  att\r\nlöpa avsevärd tid  framåt.  Handläggningstiderna hos\r\nBergsstaten  är  föredömligt korta,  och  regeringen\r\nanser att verksamheten fungerar bra.\r\nVerksamheten med elsäkerhet bör under det kommande\r\nbudgetåret bedrivas  enligt  den allmänna inriktning\r\nsom  gäller  för elsäkerhetsarbetet  för  budgetåret\r\n2002,  anför  regeringen.  Utvecklingen  vad  gäller\r\nelolycksfall och  elbränder  bör noga följas för att\r\nbl.a. möjliggöra analyser av de  statliga insatserna\r\noch elsäkerhetsnivåns utveckling.\r\nBeträffande    tillsynen   av   revisorer    säger\r\nregeringen att det  är  svårt  att  exakt  mäta  och\r\nbedöma  hur Revisorsnämndens verksamhet har bidragit\r\ntill att  uppnå  de  övergripande målen. Regeringens\r\nbedömning är dock att  nämndens  verksamhet, framför\r\nallt   tillsynsverksamheten   och   de  disciplinära\r\nåtgärder    som    vidtas    mot    revisorer    och\r\nrevisionsbolag,  på  ett  bra sätt har bidragit till\r\natt uppnå målen. Verksamhetsmålen i regleringsbrevet\r\nför år 2001 har i allt väsentligt uppnåtts.\r\nFör  delområdet  forskning   och  utveckling  sägs\r\nbeträffande rymdverksamheten att  den  är långsiktig\r\ntill  sin  karaktär  och  att  effekterna av  gjorda\r\nsatsningar  måste  bedömas i ett längre  perspektiv.\r\nRegeringen bedömer att  verksamheten  bedrivs på ett\r\nändamålsenligt sätt. Beträffande konkurrensforskning\r\nsäger regeringen att forskningsprojekten bidrar till\r\nen     ökad     förståelse     för    de    komplexa\r\nkonkurrensfrågorna. Konkurrensverket lägger också ut\r\nbegränsade         forskningsuppdrag         rörande\r\nfrågeställningar   där   verket  har  behov  av  att\r\ntillgodogöra  sig existerande  forskning  eller  att\r\nundersöka  en  avgränsad   fråga.   När  det  gäller\r\ngeovetenskaplig forskning sägs att SGU:s forsknings-\r\noch  utvecklingsverksamhet är viktig för  utveckling\r\nav   metoder    och    för    teknikspridning.   Det\r\ngeovetenskapliga forskningsanslaget  skall  fokusera\r\npå  för  samhället  viktiga  geologiska  problem och\r\nkomplettera   SGU:s   egen  forskning.  Verksamheten\r\nbidrar  till  att  utveckla   SGU:s   samarbete  med\r\nuniversitet  och  högskolor,  och prioriteringen  av\r\nyngre  forskare  bidrar till kompetensutveckling.  I\r\nfråga  om  upprätthållande  av  nationell  metrologi\r\nnoteras att  detta  system  har stärkts genom bättre\r\nsamordning,  uppgradering  av utrustning  och  ökade\r\nFoU-insatser. Metrologisk verksamhet  är  långsiktig\r\noch   kräver   långsiktiga  investeringar  och  FoU.\r\nMätteknik är ett  område  som  är  generellt och har\r\ntillämpningar  inom  breda  sektorer.  Spridning  av\r\nmätteknisk   kunskap  sker  oftast  i  samband   med\r\nkalibreringsuppdrag.  Inom  givna ramar bör Sveriges\r\ndeltagande  i  internationellt   FoU-samarbete  öka,\r\nliksom kunskapsspridningen till små  och  medelstora\r\nföretag  om  mätteknikens  betydelse. Metrologirådet\r\nskall   vara  rådgivande  för  alla   projekt   inom\r\nmetrologisk  FoU,  vilket även inkluderar mätteknisk\r\nFoU. Regeringen anser  att  det  behövs en tydligare\r\nstyrning av forskningsområdet experimentell  teknik.\r\nFör att uppnå en ökad samordning av statens resurser\r\nges Verket för innovationssystem (Vinnova) i uppdrag\r\natt  fördela  befintliga medel avsatta för forskning\r\noch utveckling inom experimentell teknik. Regeringen\r\nbedömer  att  detta   kommer   att   leda  till  ett\r\neffektivare  resursutnyttjande. Sveriges  Provnings-\r\noch Forskningsinstitut  (SP)  bör vidare, inom givna\r\nramar, stärka sin omvärldsorientering  och  fördjupa\r\nsamarbetet   med   bl.a.  fler  institut  och  högre\r\nlärosäten.   Regeringens    bedömning    beträffande\r\nstandardisering  är  att  denna  i  huvudsak lyckats\r\nuppfylla      det     övergripande     målet     för\r\nstandardiseringsarbetet.  Riktlinjebeslutet  för  år\r\n2002  innehåller  en nyordning för statens stöd till\r\nbl.a.    konsumentorganisationers     medverkan    i\r\nstandardiseringsarbetet. Hittills vunna erfarenheter\r\ntyder   på   att   dessa  organisationers  medverkan\r\nunderlättats. Regeringen  avser att närmare behandla\r\nde  små  och medelstora företagens  möjligheter  att\r\ndels  medverka   i   standardiseringsarbetet,   dels\r\ntillgodogöra sig resultatet av arbetet.\r\nBeträffande  delområdet statistik, uppföljning och\r\nutvärdering     sägs      att     Institutet     för\r\ntillväxtpolitiska studier (ITPS)  under  sitt första\r\nverksamhetsår  har slutfört verksamhet som  inleddes\r\ninom ramen för andra  myndigheter före år 2001. ITPS\r\nhar  också  genomfört  eller  påbörjat  uppdrag  och\r\nprojekt  av  betydelse  för  tillväxtpolitiken  inom\r\nomvärldsanalys,    utvärdering     och    statistik.\r\nRegeringen   bedömer   att   myndigheten   på    ett\r\ntillfredsställande  sätt  har  uppfyllt  de  mål som\r\nsatts upp för verksamheten.\r\nAvslutningsvis    sägs    beträffande   delområdet\r\nregional  näringspolitik att det  finns  ett  starkt\r\nstöd för arbetsformen  med  regionala  tillväxtavtal\r\nbland såväl företrädare från det offentliga  som det\r\nprivata. Arbetet med tillväxtavtalen har medfört  en\r\nökad samordning av befintliga regionala resurser som\r\nfrämjar  en  hållbar tillväxt och sysselsättning och\r\nen ökad insikt  om  olika  aktörers  verksamhet  och\r\nuppdrag.  Därmed  ökar  möjligheterna för gemensamma\r\növerenskommelser  och  prioriteringar  av  regionala\r\nutvecklingsmedel. Den regionala  mobiliseringen  har\r\näven  medfört  ökade kontakter i tillväxtorienterade\r\nnätverk.  Universitet   och   högskolor,   kommuner,\r\nlandsting  och  nationella  myndigheter  har  i ökad\r\nutsträckning    involverats   i   utvecklingsfrågor.\r\nTillväxtavtalen har medverkat till en ökad systemsyn\r\ni  frågor som berör  regionernas  konkurrensförmåga,\r\nvilket  avspeglas  i  det  ökade  intresset  för att\r\narbeta   med  utveckling  av  innovationssystem  och\r\nkluster.    Den    nationella    uppföljningen    av\r\ntillväxtavtalen   begränsas   hittills  till  själva\r\narbetsformen och offentliga aktörers  uppfattning om\r\ndenna.    Regionernas    egna    uppföljnings-   och\r\nutvärderingsarbeten    utgör    ett   betydelsefullt\r\nunderlag  för  att  få  en hög kvalitet  i  kommande\r\nnationella     utvärderingar.      Att      utveckla\r\ntillväxtarbetet mot en mer hållbar inriktning är ett\r\nlångsiktigt arbete. Hittills har insatser för miljö-\r\noch  jämställdhetsperspektiven  gjorts separat.  Den\r\nnationella  uppföljningen  (Ds  2002:34)   visar  på\r\nbehovet  av att ta steget till ett helhetsperspektiv\r\noch  att  utarbeta  en  tvärsektoriell  metodik  för\r\nhållbar utveckling. Regeringen bedömer att processen\r\nmed  tillväxtavtalen   har  medfört  många  positiva\r\neffekter. Det finns ett  stort  intresse  hos  många\r\nintressenter  att  mobilisera gemensamma krafter för\r\nden egna regionens utveckling.  Uppslutningen  kring\r\ntillväxtfrågorna    och    viljan    att   förstärka\r\nförutsättningarna   för  näringslivet  utifrån   ett\r\nhelhetsperspektiv    är     stor.    De    regionala\r\ntillväxtavtalen      och     kommande      regionala\r\ntillväxtprogram är en  viktig  hörnsten  i en samlad\r\nnationell tillväxtpolitik\r\n\r\nUtrikeshandel, export- och\r\ninvesteringsfrämjande\r\n\r\nPolitikområdet     Utrikeshandel,     export-    och\r\ninvesteringsfrämjande   består   av  följande   fyra\r\ndelområden: inre marknaden; handelspolitik; handels-\r\noch  investeringsfrämjande; näringslivsutveckling  i\r\nÖstersjöregionen.\r\n\r\nMålet  för  politikområdet  är  en  effektiv  inre\r\nmarknad  och  en  öppen  handelspolitik  i  EU,  ett\r\nförstärkt     multilateralt    handelssystem    inom\r\nVärldshandelsorganisationen  WTO, ökad svensk export\r\noch ökade utländska direktinvesteringar  i  Sverige.\r\nPolitikområdets  verksamhet  syftar  till  att skapa\r\ntillväxt  och utveckling i Sverige genom att  främja\r\nöppen handel  och  avveckla handelshinder i samklang\r\nmed  målet om en hållbar  ekonomisk,  ekologisk  och\r\nsocial   utveckling.   Det   sker   genom   att  öka\r\nrörligheten på EU:s inre marknad, genom öppnare  och\r\nrättvisare  villkor  för  handel och investeringar i\r\nWTO och OECD samt genom att  främja  export,  import\r\noch  utländska investeringar i Sverige, liksom genom\r\natt  främja   ekonomisk   och  miljömässigt  hållbar\r\nutveckling i Östersjöregionen.  Det sker också genom\r\natt stärka profileringen av Sverige  i utlandet till\r\nstöd för svensk export och för att öka  de utländska\r\ninvesteringarna i Sverige.\r\nSverige  är en del i den internationella  ekonomin\r\noch är för sitt välstånd och sin framtida utveckling\r\nberoende av  ett  omfattande  ekonomiskt  utbyte med\r\nomvärlden, sägs det i propositionen. Sveriges export\r\nmotsvarar   omkring   40   %   av   landets  samlade\r\nproduktion. Utrikesdepartementet är en  av aktörerna\r\ninom     regeringens     samlade     näringspolitik.\r\nVerksamheten inom politikområdet bidrar  aktivt till\r\natt     uppfylla     regeringens    tillväxt-    och\r\nsysselsättningsmål,  såväl  genom  arbetet  med  att\r\nutveckla  EU:s  inre  marknad   och   det   allmänna\r\nhandelspolitiska    arbetet    som   genom   direkta\r\nfrämjandeåtgärder,  främst  i form  av  export-  och\r\ninvesteringsfrämjande.  Sverige   är   en  betydande\r\nhandelsnation, även i ett globalt perspektiv och har\r\nen ledande position inom många branscher,  såväl nya\r\nsom etablerade. Väl fungerande marknader och ett väl\r\nfungerande   regelverk   för   världshandeln  är  av\r\navgörande betydelse för den svenska  ekonomin.  Inte\r\nminst  viktigt  för Sverige är att EU:s inre marknad\r\noch  det  multilaterala   handelsregelverket  i  WTO\r\nfungerar   väl,  att  Sverige  är   attraktivt   för\r\nutländska  investeringar   och  att  den  ekonomiska\r\nutvecklingen i närområdet är  gynnsam.  Arbetet  med\r\natt  utveckla  EU:s  gemensamma  handelspolitik  mot\r\nomvärlden  är  centralt  i strävan mot en samstämmig\r\npolitik   där   t.ex.   handels-,   jordbruks-   och\r\nutvecklingspolitik  samverkar   till   gagn  för  en\r\nekonomiskt,    ekologiskt    och   socialt   hållbar\r\nutveckling.    Den   svenska   utrikesförvaltningens\r\nuppgift är att skapa  bästa  möjliga förutsättningar\r\nför  regeringen  att  genomföra  sin   politik  inom\r\nUtrikesdepartementets ansvarsområde. Det  inkluderar\r\nuppdraget  att  aktivt  främja  svenska intressen  i\r\nutlandet, inom alla samhällssektorer,  med  särskild\r\ninriktning   på   handel  med  varor  och  tjänster,\r\nutländska direktinvesteringar och Sverigeprofilering\r\ntill  stöd  för export-  och  investeringsfrämjande.\r\nUtrikesdepartementet  har  i  uppdrag att prioritera\r\narbetet med att främja svenska  ekonomiska intressen\r\ni utlandet. Näringslivsfrämjandet  har  under senare\r\når    givits    ökad   vikt.   Utrikesdepartementets\r\norganisation har  förstärkts  och  arbetsformerna är\r\nunder       utveckling.      Syftet      är      att\r\nutrikesförvaltningens  globala  nätverk  skall  vara\r\ntill   nytta  för  svenskt  näringsliv  och  svenska\r\nekonomiska intressen utomlands.\r\nRegeringen   redovisar   i   propositionen,  under\r\nrubriken Resultatbedömning, analyser  och slutsatser\r\nför  de olika delområdena. När det gäller  den  inre\r\nmarknaden  och  handelspolitiken  sägs  att  Sverige\r\nunder  år 2001 och första halvåret 2002 har bidragit\r\ntill  utvecklingen  av  en  bättre  fungerande  inre\r\nmarknad   inom   EU   och   verkat   för   fortsatta\r\nhandelsliberaliseringar    såväl    regionalt    som\r\nmultilateralt.     Genom    sina    handelspolitiska\r\nutredningar och verksamheter på inre marknadsområdet\r\nhar  Kommerskollegium   bidragit  till  att  svenska\r\nintressen har tagits till vara i det internationella\r\noch europeiska arbetet. Regeringen anser således att\r\nkollegiet har uppfyllt sitt uppdrag att verka för en\r\nväl fungerande inre marknad och ett öppet och starkt\r\nmultilateralt     handelssystem     och     fortsatt\r\nliberalisering  av  handeln.   Den  inre  marknadens\r\nfunktion beror till stor del på  hur  frågor  om fri\r\nvarurörlighet   hanteras,   däribland  bedömning  av\r\növerensstämmelse  med  ställda   säkerhetskrav.  Det\r\nsvenska systemet som administreras  av Styrelsen för\r\nackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) har rönt\r\ninternationell respekt. Regeringen anser  att SWEDAC\r\nockså  gör  viktiga  analysinsatser  för  att  bistå\r\nkandidatländerna  med  regeltekniska förutsättningar\r\natt ingå i EU:s inre marknad.  Regeringen gör vidare\r\nbedömningen  att SWEDAC:s verksamhet  även  bidragit\r\ntill en förbättrad marknadskontroll.\r\nBeträffande   handels-  och  investeringsfrämjande\r\nsäger regeringen  att  utvecklingen  för den svenska\r\nexporten  under  år  2001  innebär  en utmaning  för\r\nexportfrämjandet  och ställer krav på  långsiktighet\r\noch uthållighet. Regeringen  anser  att  Exportrådet\r\nunder  år  2001  genomfört  åtgärder  för att främja\r\nsvensk  export  på  ett mycket positivt sätt.  Genom\r\nExportrådets  verksamhet   har  små  och  medelstora\r\nföretag     fått    tillgång    till    kvalificerad\r\nexportinformation,      kompetensutveckling      och\r\nrådgivning   av   stor   betydelse   för  företagens\r\nexportansträngningar.    Programmen    Marknadsplats\r\nEuropa  och  Informationsteknik, som genomförts  med\r\nstatlig finansiering  under  åren  19992001, liksom\r\ndet särskilda uppdraget Marknadsplats  Östersjön  är\r\nexempel  på  framgångsrika exportsatsningar. Det kan\r\nockså konstateras  att  förhållandevis många företag\r\nsnabbt  kommit  i  gång  med   affärer   liksom  att\r\nvärdefulla   order   tecknats   i   anslutning  till\r\nspecifika exportfrämjande aktiviteter. Under år 2000\r\nvar  det  statliga  exportfrämjandet genom  Sveriges\r\nexportråd   föremål  för   särskild   utredning.   I\r\nbetänkandet Expert  på  export  (SOU  2000:109), som\r\navlämnades   i  november  2000,  konstaterades   att\r\nexportfrämjandet  är  viktigt  för  att  ta tillvara\r\npotentialen   i   ekonomin   och   att   det   finns\r\nsamhällsekonomiska skäl för staten att engagera  sig\r\npå  detta område. Utredningen ansåg att Exportrådets\r\ninriktning och arbetsmetoder i huvudsak var bra, men\r\natt det  var  önskvärt med vissa förändringar, t.ex.\r\nbättre  styrning  av  det  statliga  uppdraget  till\r\nExportrådet   samt   ett  närmare  samarbete  mellan\r\nUtrikesdepartementet  och  Exportrådet.  Utredningen\r\nföreslog vidare att Exportrådet borde omvandlas till\r\nett    aktiebolag.   Efter   remissbehandling    har\r\nhuvuddelen  av  förslagen  genomförts,  liksom vissa\r\nandra  förändringar.  Samarbetet  mellan Exportrådet\r\noch  utrikesförvaltningen har exempelvis  förstärkts\r\noch vidare  har  styrningen  och avrapporteringen av\r\ndet  statliga  uppdraget  förbättrats.   Vad  gäller\r\nförslaget  att  omvandla Exportrådet till aktiebolag\r\nhar  de  båda  huvudmännen,   staten   och  Sveriges\r\nAllmänna Exportförening, enats om att en  förändring\r\nför närvarande inte är aktuell.\r\nSatsningarna   på   projektexportfrämjande   genom\r\nRegeringskansliets    projektexportsekretariat    är\r\nfrämst   insatser   av  strategiskt  värde,  där  de\r\nkonkreta resultaten ofta märks först på längre sikt,\r\nsägs det i propositionen.  Svenska  företags andelar\r\nav projekten inom flera multilaterala  organ,  bl.a.\r\nFN   och   EU,   har  dock  ökat.  Verksamheten  med\r\nstatsstödda exportkrediter  har  år  2001 och första\r\nhalvåret  2002  utgjort ett viktigt bidrag  för  att\r\nstärka     svensk     industris      internationella\r\nkonkurrenskraft. Regeringen anser att det är viktigt\r\natt  svenska  företag har tillgång till  statsstödda\r\nexportkrediter  för  att uppnå konkurrensneutralitet\r\nmed utländska företag.  Regeringen har sett över hur\r\ndet svenska systemet med  statsstödda exportkrediter\r\nkan utformas för att bli mer  konkurrenskraftigt och\r\nhar   lämnat   en  proposition  (2001/02:131,   bet.\r\n2001/02:NU15) i  detta  syfte. Exportkreditgivningen\r\nkommer   härigenom   att  ytterligare   öka   svensk\r\nexportindustris     konkurrenskraft.     För     att\r\ntillförsäkra   svenska    exportföretag    likartade\r\nförutsättningar   som  andra  länders  exportföretag\r\nföreslår regeringen  i  budgetpropositionen  att ett\r\nhelstatligt bolag för viss exportkreditgivning skall\r\nbildas.   Exportkreditnämnden   (EKN)  har  med  sin\r\ngarantigivning    medverkat    till   att    svenska\r\nexportföretag  kan  erbjuda  med  konkurrentländerna\r\nlikvärdiga villkor i konkurrensen om exportkontrakt.\r\nRegeringen  anser att EKN på ett framgångsrikt  sätt\r\nhar  förenat  målet  om  garantigivning  för  svensk\r\nexportindustri  på  gynnsamma  villkor med målet att\r\nverksamheten  skall  vara  självbärande   på   sikt.\r\nInsatserna med att komma till rätta med problem  med\r\nriskkoncentrationen i garantiportföljen har fungerat\r\nväl.\r\nFrämjandet   av  utländska  direktinvesteringar  i\r\nSverige  är  av  stor  betydelse  för  tillväxt  och\r\nsysselsättning och  Invest  in  Sweden  Agency (ISA)\r\nfyller   här  en  central  funktion  på  ett  mycket\r\nförtjänstfullt  sätt,  sägs  det. Regeringen bedömer\r\natt  inte minst den aktiva bearbetningen  av  medier\r\noch det  intresse  som  detta skapar för Sverige har\r\npositiva         effekter        även        utanför\r\ninvesteringsfrämjandet.   Regeringen   ser  det  som\r\nangeläget  att  ISA  också  fortsättningsvis  aktivt\r\nsamverkar  med  nationella,  regionala   och  lokala\r\naktörer  för  att  utveckla  investeringsfrämjandet,\r\nbl.a. genom projektverksamhet, utbildningsverksamhet\r\noch   samarbetsavtal.   En  utvärdering   av   ISA:s\r\nverksamhet genomfördes år 2001 i betänkandet Statens\r\nroll för att främja viktiga  utländska investeringar\r\ni  Sverige (SOU 2001:109). Utredningen  bedömde  att\r\nverksamheten  har  haft  positiva samhällsekonomiska\r\nkonsekvenser och att ISA:s  verksamhet  på  det hela\r\ntaget fungerade väl, men att vissa förändringar  var\r\nönskvärda,  t.ex.  ett ökat samarbete mellan ISA och\r\nNäringsdepartementets  myndigheter liksom mellan ISA\r\noch utrikesförvaltningen.  Utredningens överväganden\r\noch  slutsatser har i allt väsentligt  fått  stöd  i\r\nremissbehandlingen.    Flertalet   av   utredningens\r\nförslag är genomförda eller  genomförs  successivt i\r\nsamråd   med   ISA   och   andra   berörda  aktörer.\r\nErfarenheterna  från fokuserade satsningar  för  att\r\nfrämja  svenska  högteknologiska   områden  och  nya\r\nbranscher    internationellt    är   mycket    goda.\r\nAktiviteterna har bidragit till att förstärka bilden\r\nav Sverige som ledande högteknologiskt  land och har\r\ntjänat som plattform för affärsinriktade  satsningar\r\nsom  givit  nya  kontaktnät för svenska företag  och\r\nregioner. Samordningen  har  stärkts  när det gäller\r\nden  internationella  marknadsföringen av  särskilda\r\nbranscher, t.ex. IT och bioteknik.\r\nI     fråga     om     näringslivsutveckling     i\r\nÖstersjöregionen konstateras att Östersjöregionen är\r\nen  av världens snabbast växande  regioner.  Sverige\r\noch svenskt  företagande  har  en nyckelroll i denna\r\ndynamiska process. Regeringen ser  Östersjömiljard 2\r\nsom ett viktigt instrument för att förstärka svenska\r\nföretags  position i Östersjöregionen  och  för  att\r\nförbättra  förutsättningarna  för  svenska  företags\r\ndeltagande i  utvecklingen  av regionens näringsliv.\r\nErfarenheterna  av hittills beslutade  insatser  för\r\nnäringslivsutvecklingen i Östersjöregionen har varit\r\ngoda. Anslaget avrapporteras årligen till riksdagen.\r\nDet kommer att utvärderas  i sin helhet i anslutning\r\ntill att samtliga insatser är genomförda.\r\n\r\nKonsumentpolitik\r\n\r\nTill      konsumentområdet     hör     myndigheterna\r\nMarknadsdomstolen,                        Konsument-\r\nverket/Konsumentombudsmannen   (inklusive  Konsument\r\nEuropa),        Allmänna        reklamationsnämnden,\r\nFastighetsmäklarnämnden och Resegarantinämnden. Till\r\nkonsumentområdet hör även frågor  som  rör stöd till\r\nkonsumentorganisationer och konsumentforskning  samt\r\nbidrag     till    miljömärkning    av    produkter.\r\nKonsumentpolitiken   består   därutöver  av  en  rad\r\ninsatser inom andra politikområden.\r\n\r\nDe  övergripande  målen för konsumentpolitiken  är\r\nenligt   riksdagens  beslut   hösten   2001   (prop.\r\n2000/01:135, bet. 2001/02:LU2) följande:\r\n  Konsumenternas   ställning  och  inflytande  på\r\nmarknaden skall stärkas, inflytandemålet.\r\n Hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja\r\nsina  ekonomiska  och  andra   resurser   effektivt,\r\nhushållningsmålet.\r\n Konsumenternas hälsa och säkerhet skall skyddas,\r\nsäkerhetsmålet.\r\n Sådana konsumtions- och produktionsmönster skall\r\nutvecklas som minskar påfrestningarna på miljön  och\r\nbidrar   till  en  långsiktigt  hållbar  utveckling,\r\nmiljömålet.\r\n  Konsumenterna   skall   ha  tillgång  till  god\r\nvägledning,      information     och     utbildning,\r\nkunskapsmålet.\r\n\r\nMålen skall vara styrande  för  såväl det nationella\r\nkonsumentpolitiska arbetet som Sveriges  arbete i EU\r\noch   andra   internationella   forum.  De  mål  för\r\nkonsumentpolitiken som resultatbedömningen bygger på\r\nfastställdes    av   riksdagen   år   1995    (prop.\r\n1994/95:140, bet.  1994/95:LU32). Dessa mål som även\r\nutgjorde politikområdets fyra verksamhetsområden, är\r\nföljande:\r\n\r\n Att ge hushållen  goda  möjligheter att utnyttja\r\nsina   ekonomiska  och  andra  resurser   effektivt,\r\nhushållningsmålet.\r\n Att  ge  konsumenterna  en  stark  ställning  på\r\nmarknaden, marknadsmålet.\r\n  Att  skydda  konsumenternas hälsa och säkerhet,\r\nsäkerhetsmålet.\r\n Att medverka till  att  sådana  produktions- och\r\nkonsumtionsmönster     utvecklas     som     minskar\r\npåfrestningarna   på   miljön  och  bidrar  till  en\r\nlångsiktigt hållbar utveckling, miljömålet.\r\n\r\nKonsumentpolitiken, vars  övergripande inriktning är\r\natt    konsumenterna   skall   vara    starka    och\r\nvälinformerade,  är  en  viktig förutsättning för en\r\nfungerande    marknadsekonomi,     sägs     det    i\r\npropositionen.    Marknadsmekanismerna   utgör   ett\r\nsignalsystem för producenter  och  konsumenter  samt\r\ngör  det  möjligt  för nya företag att växa fram som\r\nsvar på konsumenternas  efterfrågan. Statens uppgift\r\när   att   skapa   stabila   spelregler    och   att\r\ntillhandahålla de marknadsoberoende organ som behövs\r\nför      att      upprätthålla     marknadsekonomin.\r\nKonsumentpolitiken    är    också    en    del    av\r\nvälfärdspolitiken    och   skall   stödja   enskilda\r\nmänniskor i deras egenskap av konsumenter för att ge\r\ndem ett större inflytande  och  för  att  få dem att\r\nkänna  sig  trygga  på  marknaden.  Samtidigt spelar\r\nkonsumenterna   en  viktig  roll  i  miljöpolitiken.\r\nVälinformerade  konsumenter   kan   bidra   till  en\r\nförbättrad  miljö och hållbar utveckling genom  eget\r\nagerande vid  inköp  och användning av produkter och\r\ntjänster. Den svenska  konsumentpolitiken  är en del\r\nav  den  europeiska konsumentpolitiken. Godkännandet\r\nav Amsterdamfördraget  innebar  en  förstärkning  av\r\ngrunden     för    konsumentpolitiken    inom    EU.\r\nKonsumentfrågorna  är  prioriterade  i  Sveriges EU-\r\narbete.   I   mars  2002  avlämnade  regeringen   en\r\nskrivelse om mål  och  inriktning  för  det  svenska\r\narbetet med konsumentfrågor i EU (skr. 2001/02:148).\r\nSkrivelsen  rör regeringens arbete under de kommande\r\nfem åren och  behandlar övergripande frågor om bl.a.\r\nharmonisering av  konsumentskyddet, marknadskontroll\r\noch konsumentinflytande.  Riksdagen  har  inte  haft\r\nnågra  invändningar  mot regeringens skrivelse (bet.\r\n2001/02:LU28).\r\n\r\nRegeringen  redovisar   i   propositionen,   under\r\nrubriken  Resultatbedömning,  analys  och slutsatser\r\nför         politikområdet         Konsumentpolitik.\r\nKonsumentområdet fortsätter att utgöra  ett  viktigt\r\npolitikområde  som berör alla medborgare, sägs  det.\r\nGenom  den  tidigare   nämnda   handlingsplanen  för\r\nkonsumentpolitiken 20012005, som  riksdagen  hösten\r\n2001  fattade  beslut om, har konsumentfrågorna fått\r\nen    starkare   roll    i    regeringens    arbete.\r\nHandlingsplanen  har  bl.a. inneburit att ett vidare\r\ngrepp tas om konsumentfrågorna,  som nu även uttalat\r\nomfattar   frågor  som  rör  finansiella   tjänster,\r\nboende, nyligen  konkurrensutsatta  marknader,  m.m.\r\nHandlingsplanen       har       tillsammans      med\r\nbudgetpropositionen  för år 2002 inneburit  att  nya\r\nsatsningar gjorts på området.  Bland  annat  har  de\r\nkonsumentpolitiska  myndigheternas anslag nivåhöjts,\r\noch  en satsning på konsumentvägledning  genomförts.\r\nMånga   aktiviteter   har   genomförts,  främst  via\r\nKonsumentverket   (KOV),   som   är   den   centrala\r\nmyndigheten  inom  politikområdet.  KOV  har  kommit\r\nlångt  i  utvecklandet  av  sin webbplats,  som  för\r\nnärvarande  innehåller information  inom  ramen  för\r\nalla de fem konsumentpolitiska  målen  och  utgör en\r\ngod   informationskälla.   Det  omvittnar  den  höga\r\nrankingen  på  tidningen  Internetworlds  lista  och\r\nnomineringen  till  Guldlänken   2002.  Webbplatsens\r\ntillgänglighet har dessutom ökat, genom att delar av\r\ninformationen  finns  på 14 olika språk.  KOV:s  och\r\nKonsumentombudsmannens  tillsynsarbete  bedöms också\r\nsom  värdefullt. Arbetet med marknadskontroller  har\r\nutökats      något      och      tillsammans     med\r\nstandardiseringsarbetet utgör det  en  viktig del av\r\nverkets    arbete.    Frågan    om    en   eventuell\r\nsammanslagning  av  KOV  och  Konkurrensverket,  som\r\naktualiserades i regeringsförklaringen år 2001, har,\r\nsom     tidigare     nämnts,    analyserats     inom\r\nRegeringskansliet. Slutsatsen är att synergierna för\r\nnärvarande inte är så  stora  att  de  motiverar  en\r\nsammanslagning  av  myndigheterna.  Däremot  bör det\r\nsamarbete som finns mellan myndigheterna förtydligas\r\ni de fall det gynnar konsumenterna.\r\nDe  andra  myndigheterna  inom  politikområdet har\r\nockså satsat mer på sina webbplatser.  På  grund  av\r\nekonomiska       svårigheter       har      Allmänna\r\nreklamationsnämnden (ARN) haft svårt  att  klara  de\r\nuppsatta    målen    och    svårt    att    förkorta\r\nhandläggningstiderna.  Förra årets ökade anslag  kan\r\ndock på sikt ge resultat.  Den  höga följsamheten av\r\nARN:s    beslut   är   mycket   positiv.   De    nya\r\nutbildningskrav  för fastighetsmäklare, som infördes\r\når  1998,  bedöms  ha   en   positiv   inverkan   på\r\nFastighetsmäklarnämndens    verksamhet   genom   att\r\nregistreringsförfarandet nu kan göras mer effektivt.\r\nVerksamheten   vid   det   nya   rådgivningskontoret\r\nKonsument Europa bedöms som relevant med avseende på\r\nde många konsumentkontakter kontoret haft under sitt\r\nförsta verksamhetsår. SIS Miljömärkning  AB:s arbete\r\när positivt. Miljömärkningssystemet Svanen är enligt\r\nundersökningar känt av 91 % av befolkningen. Arbetet\r\nmed  att göra EU:s miljömärkningssystem Blomman  mer\r\nkänt bör  nu  tydligare  prioriteras.  Satsningen på\r\nkommunal konsumentvägledning har varit lyckosam  och\r\nbidragit  till  att  denna fråga har aktualiserats i\r\nkommunerna.  Totalt  deltar   80  kommuner  i  något\r\nprojekt  och flera kommuner samarbetar,  vilket  ses\r\nsom särskilt positivt.\r\n\r\nRevisionens iakttagelser\r\n\r\n\r\nUnder  rubriken   Revisionens  iakttagelser  redogör\r\nregeringen  för huruvida  Riksrevisionsverket  (RRV)\r\nhar haft några invändningar i revisionsberättelserna\r\nför  år  2001 avseende  myndigheter  inom  de  olika\r\npolitikområdena.\r\n\r\nBeträffande  politikområde  Näringspolitik har RRV\r\navgivit revisionsberättelse med invändning för ITPS.\r\nInvändningen avsåg ITPS:s anslagsredovisning. Enligt\r\nrevisionsberättelsen  är utgående  överföringsbelopp\r\npå ITPS:s förvaltningsanslag 1,9 miljoner kronor för\r\nlågt  på  grund  av  en  felbokföring.   Enligt  den\r\nvidhängande    revisionsrapporten    har    anslaget\r\nbelastats med lönekostnader som egentligen skulle ha\r\nfinansierats       av      bidragsmedel,      varvid\r\nanslagssparandet blev  för  lågt. RRV anser att ITPS\r\nbör   se   över  sina  rutiner  för   hantering   av\r\nbidragsmedel  och  införa  en  kvalitetskontroll som\r\nsäkerställer    att   lönekostnader   påförs    rätt\r\nfinansieringskälla.  I övrigt anses årsredovisningen\r\nvara  upprättad  i  enlighet   med  gängse  krav.  I\r\nEkonomistyrningsverkets  s.k.  EA-värdering  för  år\r\n2001  erhöll  ITPS  omdömet tillfredsställande.  Med\r\nanledning  av revisionsinvändningen  har  ITPS  till\r\nregeringen   inkommit   med   dels   en   korrigerad\r\nanslagsredovisning,  dels en åtgärdsplan. Regeringen\r\nanser att ytterligare  åtgärder  inte  är nödvändiga\r\nmed anledning av revisionens iakttagelser.  RRV  har\r\ninte  haft  någon  invändning i revisionsberättelsen\r\nför övriga myndigheter inom politikområdet.\r\nFör  politikområde   Utrikeshandel,   export-  och\r\ninvesteringsfrämjande   har   RRV  inte  haft  några\r\ninvändningar i revisionsberättelserna  för  år  2001\r\navseende myndigheterna inom politikområdet.\r\nNär det gäller politikområde Konsumentpolitik sägs\r\natt  RRV  i revisionsberättelsen för Konsumentverket\r\nhar uppmärksammat  att  verket  i sin årsredovisning\r\ninte redovisat sina kostnader och intäkter fördelade\r\npå      verksamhetsgren,      i     enlighet     med\r\nEkonomistyrningsverkets föreskrifter.  Utöver  detta\r\nbedömer    RRV    att   revisionsberättelserna   för\r\npolitikområdets  myndigheter  för  år  2001  i  allt\r\nväsentligt är rättvisande.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion 2002/03:N2  (m,  fp,  kd,  c)  begärs  ett\r\ntillkännagivande    om    ett   förbättrat   svenskt\r\nnäringsklimat. Det nationella  näringsklimatet måste\r\nformas så att Sverige klarar av  att  tävla  med  de\r\nmest  konkurrenskraftiga  delarna av världen i fråga\r\nom goda villkor för företagande  och  investeringar,\r\nsäger  motionärerna. De anser att omvärldsförståelse\r\noch  förändringsbenägenhet   i   politiken  är  helt\r\navgörande för Sveriges framtida position och att det\r\ni detta perspektiv är förödande att  klamra sig fast\r\nvid stela modeller, rigida arbetsmarknadsregler  och\r\nvärldens    högsta   skattetryck.   De   menar   att\r\ntillkomsten av  jobb  bygger på en tillväxt bland de\r\nsmå  och  medelstora företagen.  Negativa  attityder\r\ntill småföretagande  har, enligt motionärerna, under\r\nlång tid påverkat företagsstrukturen  och  villkoren\r\nför    företagande    har    helt   anpassats   till\r\nstorföretagen, vilket i förlängningen  lett  till en\r\nbristande  mångfald  av  medelstora växande företag,\r\nnågot som finns i många andra  länder.  Av  Sveriges\r\ncirka  en  halv miljon företag är den överväldigande\r\nmajoriteten  enmansföretag  och bara 3 % har fler än\r\n20 anställda. Framväxt av nya  företag inom tjänste-\r\noch servicesektorn har hindrats genom den offentliga\r\nsektorns   kraftiga  utbyggnad  och   monopol,   och\r\nvärldens  största   offentliga   sektor   har  krävt\r\nvärldens  högsta  skatter,  vilket  ytterligare  har\r\nbromsat  tillkomst  av  företag och tillväxt,  anser\r\nmotionärerna. De påpekar  att  den  arbetsintensiva,\r\nprivata     tjänstesektorn    som    fungerat    som\r\nsysselsättningsmotor  i  t.ex.  Förenta staterna har\r\nutvecklats betydligt långsammare  i Sverige. Sverige\r\nbehöver en annan företagarpolitik,  vilket  omfattar\r\nen   mängd   förändringar   inom  områdena  skatter,\r\narbetsmarknad,   konkurrens,   regelförenkling   och\r\nEuropaengagemang, anför motionärerna.  De  anser att\r\ndet    grundläggande   är   att   attityderna   till\r\nföretagande och entreprenörskap förändras. Det måste\r\ni Sverige  skapas  ett  gott  företagarklimat så att\r\nfler kvinnor och män vill och vågar starta och driva\r\nföretag och anställa medarbetare.  För  att  Sverige\r\nskall    få    en    växande   företagsamhet   måste\r\nentreprenörskap och företagande  löna  sig bättre än\r\ndet gör för närvarande, sägs det.\r\n\r\nEtt tillkännagivande av riksdagen om en avveckling\r\nav  etableringshinder  för  småföretagare  begärs  i\r\nmotion  2002/03:N227 (m). Välstånd för ett land  och\r\ndess invånare  kan bara skapas om det ges ordentligt\r\nsvängrum för alla  de människor som vill förverkliga\r\nnya   idéer,   planer   och    livsdrömmar,    säger\r\nmotionärerna.  De  påpekar  att  under de senaste 30\r\nåren  har  Sverige  fallit  ned  i välfärdsligan.  I\r\nregering,  riksdag  och offentlig sektor  finns  det\r\ninte  någon  genuin  förståelse   för  företagandets\r\nvillkor  och  drivkrafter,  anser  motionärerna.  De\r\nmenar   att   statsmakterna  har  utgått  från   den\r\nindustristruktur  som etablerades i industrialismens\r\nbarndom och att regelsystemen  har anpassats till de\r\nstora    industriföretagen.    Småföretagarna    har\r\nplacerats  i en strykklass och har  inte  setts  som\r\nryggraden  i  välfärdsbygget,  utan  som  presumtiva\r\nskattesmitare,  hävdar  motionärerna.  De  anser att\r\nstatsmakterna nu måste återskapa det företagarklimat\r\nsom  har  gått  förlorat. Sverige förlorar mark  för\r\nnärvarande  till  andra   länder    i  företagande,\r\nsparande och kunskap  säger  motionärerna och pekar\r\npå följande omständigheter: svenska företag köps upp\r\nav  utländska  aktörer;  svenska  företag  förlägger\r\nnyskapande investeringar utomlands;  en  allt större\r\ndel av huvudkontoren för svenska företag flyttas ut;\r\nalltfler  högutbildade  i Sverige väljer att  arbeta\r\nutomlands.  Under  1990-talet  har  svenska  folkets\r\ndirekta ägande av företag genom aktieinnehav minskat\r\nfrån  75  till  15 % av  börsvärdet,  samtidigt  som\r\nutländska investerare  har  ökat  sina  aktieinnehav\r\nfrån  10  till  40 % av börsvärdet, och mer  än  var\r\nfemte privatanställd  jobbar  för  närvarande  i ett\r\nutlandsägt företag, säger motionärerna. De anser att\r\ndet i grunden är positivt att företag köps och säljs\r\növer nationsgränser, men att det är oroväckande  att\r\nutflödet   från  Sverige  är  så  mycket  större  än\r\ninflödet.\r\nDärtill kommer  att  det svenska nyföretagandet är\r\nmycket lågt, säger motionärerna.  De konstaterar att\r\nenligt Europeiska patentkontoret (EPO) är svenskarna\r\nbland  de  mest  innovativa i Europa,  räknat  efter\r\nantalet ansökningar  om  nya  patent i relation till\r\nbefolkningsstorleken.  I  Sverige  leder  idéer  och\r\npatentansökningar  dock i mindre  utsträckning  till\r\natt företag startas.  Antalet nyregistrerade företag\r\nminskar,  påpekar  motionärerna.   Under   år   2001\r\nregistrerades 48 932 företag, vilket är 16,2 % färre\r\nän   år   2000,   och   siffrorna  är  de  lägsta  i\r\nmätningarnas historia. Samtliga svenska län uppvisar\r\nminskningar   och  fallet  är   djupare   än   under\r\nlågkonjunkturen  i  början  av 1990-talet. Enligt en\r\ninternationell  studie  av  nyföretagande   år  2001\r\n(Global Entrepreneurship Monitor) kommer Sverige  på\r\n24:e  plats  av 29 undersökta länder vad avser andel\r\nav befolkningen som är engagerade i entreprenöriella\r\naktiviteter,  säger   motionärerna      6,7   %  av\r\nbefolkningen  i  Sverige  håller  på att starta eget\r\neller   har   nyligen   gjort   det,   jämfört   med\r\ngenomsnittet för de undersökta länderna  på 10 %. En\r\npolitik  för  nyföretagande  och expansion måste  ge\r\nvarje individ långt bättre möjligheter att utvecklas\r\nän  för  närvarande,  och  för detta  behövs  en  ny\r\npolitik för kreativitet och  företagsamhet  som  kan\r\nlösgöra   enskilda   människors  skaparkraft,  anför\r\nmotionärerna.\r\nI   motion   2002/03:Fi231    (m)    begärs    ett\r\ntillkännagivande   om   att  företagsklimatet  måste\r\nförbättras genom minskat  krångel, skärpt konkurrens\r\noch       minskad      beskattning.      Regeringens\r\nbudgetproposition  kommer  inte  att  förbättra  det\r\nsvenska  företagsklimatet,  anser  motionärerna. För\r\natt Sverige skall få ett bättre företagsklimat måste\r\nkonkurrenssituationen          bli          sundare,\r\navregleringsarbetet prioriteras, arbetsmarknads- och\r\nföretagslagarna   ändras,   skatterna   sänkas   och\r\nutbildningssituationen förbättras, sägs det.\r\nRiksdagen bör göra ett tillkännagivande om behovet\r\nav generella insatser för ett bättre företagsklimat,\r\nanförs  det i motion 2002/03:N304 (m). För att bryta\r\nstagnationen  är  det  nödvändigt  att  ett nytt och\r\nbättre  företagsklimat  skapas i de delar av  landet\r\ndär entreprenörsandan under  lång tid har varit satt\r\npå  undantag,  säger  motionärerna.   De  menar  att\r\npolitikens uppgift är att skapa förutsättningar  för\r\nalla   regioners  och  människors  möjligheter  till\r\nutveckling och att långsiktig tillväxt måste betonas\r\nmer     än    temporära     sysselsättningsökningar.\r\nEntreprenörskap  är  grunden  för  välstånd  och den\r\nkraft   som   skapar  nya  produkter,  tjänster  och\r\narbetstillfällen,  anför  motionärerna.  I  motionen\r\nhänvisas till den nyssnämnda partimotionen 2002:N227\r\n(m), i vilken framläggs förslag som syftar till  att\r\nförbättra näringsklimatet i alla delar av landet.\r\nDet  behövs  en  mer aktiv företagspolitik, anförs\r\ndet i motion 2002/03:N202  (m).  Utan  tillväxt  kan\r\nSverige  inte  öka  sitt välstånd, säger motionären.\r\nHan menar att det nu  gäller  att skapa det underlag\r\nsom  gynnar  företagandet  och  därmed   nya   jobb.\r\nMotionären  anser  att  det  inte  är  nya och stora\r\nutredningar som behövs för att få fart på tillväxten\r\noch    påpekar   att   sedan   år   1994   har   den\r\nsocialdemokratiska     regeringen    tillsatt    993\r\nutredningar.\r\nRiksdagen   bör  göra  ett   tillkännagivande   om\r\nsambandet   mellan    de   nationella   och   lokala\r\nförutsättningarna  för  företagande,  anförs  det  i\r\nmotion 2002/03:N207 (m). Att den svenska ekonomin är\r\ninternationaliserad är inget  problem  i  sig,  utan\r\nproblemet     är     att    regeringen    snedvrider\r\nförutsättningarna för jobb och företagande i Sverige\r\noch att företag tvingas  flytta  av  andra  skäl  än\r\nmarknadsskäl,  anser  motionären.  Han  förordar att\r\nstatsmakterna  skall  främja  företagande,  kunskap,\r\njobb  och  bättre skattevillkor. Valutans värde  bör\r\nsäkras genom medlemskap i EMU, skatteregler bör inte\r\nutformas  så   att  de  driver  på  företagsflykten,\r\nföretagens regelbörda  bör  ses  över och skolan bör\r\nförbättras  detta är andra åtgärder  som motionären\r\nförespråkar.\r\nI    motion    2002/03:N215   (m)   föreslås   ett\r\ntillkännagivande   av   riksdagen   om   regeringens\r\ninriktning på fördelning kontra tillväxt. Motionären\r\ntycker sig sakna en  insikt  hos  regeringen  om att\r\nvälstånd   skapas   av   arbete.   Det  viktiga  för\r\nregeringen  förefaller  vara  att fördela  resurser,\r\ninte att skapa nya, säger motionären.  Han menar att\r\nresultatet då blir det som kan konstateras, nämligen\r\natt  antalet  företagare  minskar  och  att  antalet\r\nnyregistrerade företag är mycket lågt.\r\nOckså   i   motion  2002/03:N287  (m)  efterfrågas\r\nåtgärder för förbättrat  företagarklimat. Det behövs\r\nfler  små  och  framför  allt  fler  nya  företag  i\r\nSverige, anför motionären.  Hon anser att en politik\r\nför ett gott företagsklimat måste  vara positiv till\r\nföretagare som personer och utgå från  att de flesta\r\nföretagare  vill  tjäna  pengar  på  sin verksamhet,\r\nvilket måste vara accepterat och inte  beskrivas som\r\ngirighet.  De statliga trygghetssystemen  bör  gälla\r\nlika  för alla,  anför  motionären.  Hon  anser  att\r\nregeringen  under  senare  år har tillsatt ambitiösa\r\nutredningar för att förenkla  för företagare och att\r\nett stort antal förslag har lagts  men  att  få  har\r\ngenomförts.  En  politisk  vilja  att skapa positiva\r\nattityder till företagande måste inkludera att skapa\r\npositiva  attityder till företagande  inom  alla  de\r\nverksamheter  som  finansieras  av  det offentliga \r\nskolor,  daghem,  sjukvård  och  äldrevård    säger\r\nmotionären.\r\nDet behövs fler och växande företag  och för detta\r\nkrävs  en  förändrad  politik som sätter jobben  och\r\nföretagen främst, anförs  det  i motion 2002/03:A314\r\n(m).  Det är i Sverige som nya Ikea  och  SKF  skall\r\nstartas  och  byggas  upp,  vilket  kräver  en mängd\r\nförändringar, säger motionärerna. Det handlar  bl.a.\r\nom  införande  av  en ny och förenklad företagsform,\r\nborttagande av byråkrati  och regelkrångel i samband\r\nmed startande och drivande av företag, avveckling av\r\netableringshinder,     ökad    rättssäkerhet,     en\r\nföretagarvänligare         miljöbalk,         bättre\r\nkonkurrensvillkor,     minskad    beskattning     av\r\nföretagande   och  investeringar,   en   långsiktigt\r\ntryggad  energiförsörjning   och   en   väl  utbyggd\r\ninfrastruktur.\r\nI    motion    2002/03:Sf226   (fp)   begärs   ett\r\ntillkännagivande av  riksdagen  om  åtgärder för nya\r\njobb genom förbättringar för företagande.  Genom  en\r\nny   syn   på  företagare  och  enklare  regler  för\r\nföretagande,  sänkningar  av arbetsgivaravgifter och\r\ntillväxtfientliga  skatter  kan  många  nya  arbeten\r\nuppstå, anför motionärerna. De  framhåller  särskilt\r\ntjänstesektorns betydelse för nyföretagande och  nya\r\narbetstillfällen.   När   det   gäller  hushållsnära\r\ntjänster   hindrar   dock   det  höga  skatteuttaget\r\nefterfrågan  och  utbud från att  mötas  på  en  vit\r\nmarknad,   säger   motionärerna.    De   anser   att\r\nregelverken  och administrationen kring  företag  är\r\nkrångliga  och  illa  anpassade  till  små  företags\r\nverklighet.   Egenföretagare   bör  kunna  lämna  en\r\nförenklad         företagsdeklaration,        liksom\r\nprivatpersoner, och  de blanketter som är nödvändiga\r\nbör förenklas för egenföretagare. Dessutom bör enkla\r\nstartpaket för företagare  finnas  tillgängliga  för\r\negenföretagare   för   att   förenkla  för  enskilda\r\npersoner att starta företag, föreslår motionärerna.\r\nFolkpartiets förslag till hur företagsklimatet kan\r\nförbättras   i   Sverige   presenteras    i   motion\r\n2002/03:N263  (fp). Företagandet är grunden  för  de\r\nvälståndsbildande    krafterna   som   innebär   att\r\nsysselsättning och välfärd  långsiktigt kan tryggas,\r\nsäger motionärerna. De anser  att  följande insatser\r\nkrävs för att ett bättre företagsklimat  skall kunna\r\nväxa  fram:  lägre  skatter;  minskat  krångel   och\r\nenklare  regler  för företagarna; bättre konkurrens;\r\nlikabehandling  av   företagare   och   anställda  i\r\ntrygghetssystemen; skapande av möjligheter  för fler\r\nkvinnor  och  invandrare  att  kunna bli företagare;\r\nfrihandel.   Sammantaget   skulle   den    förordade\r\npolitiken leda till att den grundläggande strukturen\r\ni  Sverige  skulle  förändras  så att många företag,\r\nspeciellt  små  företag,  som  vill   och  kan  växa\r\netableras,   anför  motionärerna.  De  påpekar   att\r\nSverige  har  västvärldens  mest  konjunkturkänsliga\r\noffentliga  finanser,   vilket   i  kombination  med\r\nstorföretagsberoendet gör Sverige  mycket utsatt för\r\nkonjunktursvängningar. Detta drabbar i slutändan den\r\ngemensamma  välfärden.  Den  senaste högkonjunkturen\r\nför framför allt IT-sektorn borde  ha  inneburit  en\r\nbehövlig  injektion för Sveriges företagspolitik och\r\ngjort att de  långsiktiga  strukturproblemen  i  den\r\nsvenska  ekonomin  försvann, menar motionärerna, men\r\nkonstaterar  att  så  inte   blev   fallet.  Andelen\r\nföretagare i Sverige är fortfarande låg i jämförelse\r\nmed  många  andra  länder,  och  nyföretagandet  har\r\nsjunkit  kraftigt under en följd av  år,  sägs  det.\r\nFolkpartiet  anser  att  företagspolitiken i Sverige\r\nmåste läggas om i en sådan  riktning  att  det  blir\r\navsevärt  lättare  att  starta  och  driva  företag.\r\nRegeringen  har  kapitulerat när det gäller åtgärder\r\nför att förbättra företagsklimatet i Sverige, hävdar\r\nmotionärerna och påpekar  att  varken valresultatet,\r\nregeringsförklaringen  eller  budgeten  inger  något\r\nhopp   om  förbättring.  Det  svenska   näringslivet\r\nändras,  utvecklas  och  omstruktureras  hela tiden,\r\nvarvid  branscher  som  turism  och  IT får en  allt\r\nstörre    betydelse,   samtidigt   som   det   finns\r\nbetydelsefulla   företag   inom   de   traditionella\r\nbranscherna, säger motionärerna. De anser därför att\r\nföretagspolitiken  bör  utformas på ett sådant  sätt\r\natt skattesystem, regelverk,  m.m.  uppmuntrar  alla\r\nformer av företagsamhet.\r\nI      motion     2002/03:N395     (kd)     begärs\r\ntillkännagivanden   i  följande  tre  avseenden:  om\r\nstatens   roll   i  näringspolitiken;   om   etikens\r\nbetydelse    för   en   fungerande    marknad;    om\r\nnäringspolitikens       mål.      Kristdemokraternas\r\nnäringslivspolitik bygger  på  grundtanken  att  det\r\ngoda  samhället  och  en bra välfärd förutsätter ett\r\nkonkurrenskraftigt  och  differentierat  näringsliv,\r\nsägs det. Det är de små och medelstora företagen som\r\nskall   stå   i   centrum   för    utformningen   av\r\nnäringslivspolitiken,       anför      motionärerna.\r\nKristdemokraterna   förespråkar    en   social   och\r\nekologisk  marknadsekonomi  som förenar  frihet  och\r\nsolidaritet.  Statens  roll  skall  vara  att  sätta\r\nramarna  för en sund marknadsfunktion,  ta  särskild\r\nhänsyn  till   mindre   verksamheter,  säkra  social\r\ntrygghet  och  se till att  miljöhänsyn  tas,  anför\r\nmotionärerna. De  hävdar  att  företagare under lång\r\ntid har betraktats enbart som skatteobjekt  och  att\r\nattityden  har  varit  att  de  flesta företagare är\r\npotentiella skattesmitare som behöver  hållas  efter\r\ngenom  fler  och  hårdare  regler.  Om Sverige skall\r\nklara den framtida välfärden krävs det  fler och nya\r\nföretag  som  vågar  anställa  och  vidareutvecklas,\r\nsäger  motionärerna  och  menar  att attityden  från\r\npolitiskt  håll  måste  förändras så  att  det  blir\r\nhögsta prioritet att förenkla och utforma regler som\r\nrör företagare på ett bättre sätt än för närvarande.\r\nKristdemokraterna vill lyfta  fram etikens betydelse\r\nför en fungerande marknad, sägs det i motionen. Etik\r\nfungerar som ett fundament för rätt och lagstiftning\r\noch  en  väl förankrad etik minskar  behovet  av  en\r\nomfattande   lagstiftning   och   av  kostsamma  och\r\nkomplicerade affärskontrakt, anför  motionärerna. De\r\npåpekar att det svenska samhället har  byggts upp av\r\nden etik som inspireras och förvaltas av den kristna\r\ntraditionen,  vilken  bl.a.  handlar om hederlighet,\r\nrättvisa, personligt ansvarstagande, solidaritet med\r\nmedmänniskor och respekt för andras egendom. Statens\r\nroll i samhällsekonomin skall  vara  att sätta ramar\r\nför och övervaka spelreglerna på marknaden,  ansvara\r\nför  samhällsplanering  och  infrastruktur  samt att\r\nskapa förutsättningar för långsiktig tillväxt, säger\r\nmotionärerna.  De menar att när staten agerar  såväl\r\ndomare som spelare  på  marknaden är risken stor att\r\nkonkurrensen snedvrids och  att  investeringar  inte\r\ngörs  på  ett  optimalt sätt i de företag som har de\r\nbästa förutsättningarna.\r\nRegeringen  föreslår   i  budgetpropositionen  att\r\nsärskilda    mål    formuleras    för     respektive\r\npolitikområde,  konstaterar motionärerna vidare.  De\r\nföreslår  i stället  följande  mål:  Att  främja  en\r\nhållbar ekonomisk  tillväxt  och ökad sysselsättning\r\ngenom fler och växande företag.  Politikens  roll är\r\natt  skapa  en  god  jordmån  för företagande, säger\r\nmotionärerna. De påpekar att arbete  och  välfärd åt\r\nalla  uppnås  genom  att  ansvarstagande  individer,\r\nfamiljer  och  företag tillsammans tillåts växa  med\r\ngoda  och stabila  regler.  Motionärerna  anser  att\r\nnäringspolitiken  huvudsakligen  skall  bedrivas med\r\ngenerella  medel  och  hänvisar  till  att historien\r\nvisar att statligt stöd och detaljstyrning är mindre\r\neffektivt än att inrikta insatserna på att undanröja\r\nhinder och att skapa ett allmänt gott näringsklimat.\r\nKristdemokraternas  näringspolitik  innebär  att  en\r\nlång  rad,  framför allt för småföretagen,  skadliga\r\nskatter skall  reduceras eller slopas, vilket skapar\r\nförutsättningar för att minska statens kostnader för\r\nolika former av  stöd  till näringslivet, sägs det i\r\nmotionen.\r\nEtt tillkännagivande om attityder till företagande\r\nbegärs i motion 2002/03:  N392  (kd). Företagsamhet,\r\nvilken   är   helt   avgörande  för  ett   samhälles\r\nfortlevnad,  springer  ur   människors   önskan  att\r\nutveckla  och  förändra  den  omgivande världen  och\r\nutgår   från   det  personliga  initiativet,   säger\r\nmotionärerna. De  anser  därför  att ett gott klimat\r\ndär människors idéer och kreativitet  får  möjlighet\r\natt  blomma ut är av största vikt. Kristdemokraterna\r\nvill  särskilt   arbeta   för   de   små  företagens\r\nmöjligheter  att  utvecklas, säger motionärerna.  De\r\nframhåller att ett gott småföretagarklimat inte bara\r\när av värde för de direkt berörda, utan att nya jobb\r\nskapas  och  att  skattemedel   genereras  till  den\r\ngemensamt  finansierade  välfärden.  Regeringen  har\r\nvarit  allt  annat  än  aktiv   i  arbetet  med  att\r\nförbättra för småföretagen under  de  senaste  åren,\r\nutan   i  stället  har  det  skett  en  tillväxt  av\r\nregelverk och kontrollsystem, säger motionärerna. De\r\npåpekar  att  i  Sverige finns bara hälften så många\r\nföretagare som i flera  andra  länder  på  jämförbar\r\nutvecklingsnivå.\r\nDet krävs en handlingsplan från regeringen för att\r\nbryta den negativa trenden för nyföretagande, anförs\r\ndet i motion 2002/03:N291 (kd). Sverige behöver  nya\r\nföretag  om  ekonomin skall kunna växa och för detta\r\nbehövs ett flertal  åtgärder,  menar motionären. Han\r\nnämner följande: attityderna till  företagande måste\r\nförbättras;  onödigt  krångel  och  byråkrati  måste\r\nminskas; arbetsgivaravgiften bör sänkas;  under hela\r\nskoltiden behöver det uppmuntras till företagande.\r\nDet är viktigt att det finns ett tydligt  mål  för\r\narbetet  med  att  skapa  förutsättningar  för  fler\r\nföretagare,  och  detta  mål  bör  vara  att antalet\r\nnystartade företag skall öka med 20 % fram  till  år\r\n2006,   anförs  det  i  motion  2002/03:  N306  (c).\r\nCenterpartiet   vill  att  Sverige  skall  vara  ett\r\nvälfärdsland i världstopp,  varför  politiken  måste\r\nutgå  från  det som är grunden för välfärden  många\r\nfler företag  som  ger  nya jobb, tillväxt och ökade\r\nskatteintäkter, sägs det  i  motionen.  Detta  är en\r\nstor  utmaning,  som  handlar  om att åstadkomma ett\r\nföretagsklimat i världsklass och en samhällsanda där\r\nentreprenörer tillåts bli framgångsrika  och belönas\r\nför  att  de  bidrar  till den gemensamma välfärden,\r\nanför motionärerna. De  menar att samhällets uppgift\r\när att skapa en miljö där  entreprenörer  vågar  och\r\nkan  kommersialisera  sina  idéer och där människors\r\nidéer och kreativitet får möjlighet  att växa både i\r\ndet  egna  företaget  och  i  egenskap av anställda.\r\nVäxtkraft  kommer  bäst  underifrån,  från  små  och\r\nmedelstora företag, säger motionärerna. De anser att\r\nden  socialdemokratiska  näringspolitiken  har  lett\r\ntill  en  företagsstruktur där  de  stora  företagen\r\nvärnas, men där de mindre har svårt att växa. System\r\noch  regler   sägs   ha  utformats  efter  de  stora\r\nföretagen utan hänsyn  till  de  små.  Centerpartiet\r\nvill skapa 300 000 nya jobb i småföretag  eller  hos\r\nnya  entreprenörer,  och  för  att  detta  skall bli\r\nmöjligt  vill  partiet  genomföra ett antal reformer\r\nsom  lägger grunden till ett  företagsamt  samhälle,\r\nanförs  det.  Enligt  det  europeiska patentkontoret\r\n(EPO) är svenskarna bland de  mest  uppfinningsrika,\r\nom  man  räknar  antalet  patent i förhållande  till\r\nfolkmängden, konstaterar motionärerna. De framhåller\r\natt nya idéer och patent skulle  kunna leda till att\r\nfler företag startades, men så är inte fallet. Detta\r\ntyder på att det tillstöter hinder och problem eller\r\natt den potentielle företagaren inte  tycker att det\r\när  värt  att  försöka  realisera sitt patent  i  en\r\nprodukt, anför motionärerna. De anser därför att det\r\när nödvändigt att eventuella  hinder  tas  bort, men\r\nockså  att  attityder  om  att  det  är positivt med\r\nentreprenörskap sprids. Det offentliga  skall ha som\r\nuppgift  att  så  långt  möjligt underlätta för  och\r\nhjälpa  människor  som har företag  eller  som  vill\r\nstarta företag, sägs det.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nFrågan  om mål och riktlinjer  för  näringspolitiken\r\nhar under  föregående  riksmöte  behandlats  vid två\r\ntillfällen,  dels  hösten  2001  i anslagsbetänkande\r\n2001/02:NU1, dels våren 2002 i det  näringspolitiska\r\nmotionsbetänkandet     2001/02:NU12.    Vid     båda\r\ntillfällena  ställde  sig  utskottet  bakom  den  av\r\nregeringen  i  budgetpropositionen   för   år   2002\r\nredovisade  synen  på  näringspolitikens inriktning,\r\nvilken  hade  föregåtts  av   överläggningar  mellan\r\nregeringen,  Vänsterpartiet  och   Miljöpartiet.   I\r\nreservationer  (m,  kd,  c,  fp)  redovisades  dessa\r\npartiers   gemensamma   syn   på   näringspolitikens\r\ninriktning. Riksdagen följde utskottet.\r\n\r\nOlika  utrednings-  och  analysinsatser   när  det\r\ngäller  företagsutveckling  har  nyligen genomförts.\r\nUtredningen   om  statens  regionala  insatser   för\r\nföretagsutveckling,  som  har  haft  i  uppdrag att,\r\nefter samråd med berörda aktörer, lämna förslag till\r\ninriktning,  effektivisering  och  organisering   av\r\nstatens  insatser för företagsutveckling på regional\r\nnivå, avlämnade  i  början  av  november  2002  sitt\r\nbetänkande  Företagsutveckling på regional nivå (SOU\r\n2002:101).    En     viktig     utgångspunkt     för\r\nutredningsarbetet     (särskild    utredare:    f.d.\r\nlandshövding Ulf Lönnqvist)  har varit att förslagen\r\nskall   leda  till  ekonomisk  tillväxt,   ge   fler\r\narbetstillfällen  samt  skapa  så  enkla och tydliga\r\nförutsättningar   som   möjligt   för  företag   och\r\nföretagare,  sägs det i betänkandet.  I  betänkandet\r\nföreslås bl.a.  följande:  för finansiering i tidiga\r\nskeden   av   innovations-   och  företagsutveckling\r\navsätts 1 miljard kronor för en  5-års  period; till\r\nIUC-bolagens  s.k.  UPA-uppdrag  avsätts  1  miljard\r\nkronor  för  en  5-års  period  för  att få fram och\r\nutveckla idéer till produktion; starta-eget-bidraget\r\nges  försöksvis  också  till  icke  arbetslösa   för\r\nvidareutveckling av innovationer till produktion och\r\nföretagande  och  även  det s.k. friåret skall kunna\r\nanvändas; det görs enklare  för de små företagen att\r\nfå     del     av     samhällets    åtgärder     för\r\nföretagsutveckling.\r\nGruppen Framtid för svensk  industri,  som  är ett\r\nprojekt  mellan  fackliga organisationer och företag\r\nunder   ledning   av  direktör   Carl   Bennet   och\r\nförbundsordförande   Göran   Johnsson,  presenterade\r\nvåren 2002 ett antal förslag för att främja Sveriges\r\nindustriella utveckling. I budgetpropositionen  sägs\r\nnu  i  finansplanen att regeringen vill bygga vidare\r\npå den positiva anda som företagsledare och fackliga\r\nföreträdare bl.a. har utvecklat. Samverkanslösningar\r\nbaseras  på  ett givande och ett tagande, och det är\r\nbara  i  samverkan   som   de   nya  innovationerna,\r\nuppfinningarna och entreprenörerna  kan  växa  fram,\r\nsägs   det.  Regeringen  förklarar  sig  beredd  att\r\nföreslå  nya  medel  för att förverkliga förslag som\r\nhar presenterats av bl.a.  den  nyssnämnda  gruppen,\r\nmed den förutsättningen att andra aktörer är beredda\r\natt tillskjuta lika mycket.\r\nNutek  har  vidare  nyligen  i  en  skrivelse till\r\nNäringsdepartementet föreslagit att regeringen skall\r\ninrätta ett program för att stärka småföretags-  och\r\nentreprenörskapspolitiken.  Programmet  omfattar  en\r\nkortsiktig  del med fyra initiativ och en långsiktig\r\ndel med två initiativ. Nutek är, med hänvisning till\r\nsitt  uppdrag   att   som   central  näringspolitisk\r\nmyndighet      vara     ett     expertorgan      för\r\nföretagsutveckling,                 entreprenörskap,\r\nföretagsfinansiering           och          regional\r\nnäringslivsutveckling,   berett   att    driva   det\r\nföreslagna programmet.\r\nVinnova    har   också   inom   ramen   för   sitt\r\nverksamhetsuppdrag presenterat olika förslag för att\r\nfrämja Sveriges  konkurrenskraft. Det gäller förslag\r\nbeträffande    innovationspolitiken    i    skriften\r\nBetydelsen  av  innovationssystem:   Utmaningar  för\r\nsamhället  och  för  politiken  och  förslag  om  en\r\noffensiv IT/telekom-satsning.\r\nFrågan  om hanteringen av de redovisade  förslagen\r\növervägs nu inom Regeringskansliet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nUtskottet behandlar  först  frågan  om målen för och\r\ninriktningen   av  näringspolitiken  och   redovisar\r\ndärefter     sin    bedömning     av     regeringens\r\nresultatredovisning.\r\n\r\nMålen för och inriktningen av näringspolitiken\r\n\r\nUtskottets  syn   på   näringspolitikens  inriktning\r\nligger   i   linje   med   den   som   redovisas   i\r\nbudgetpropositionen    och    med   vad   som    har\r\növerenskommits i överläggningar  mellan  regeringen,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet.\r\n\r\nUtskottet    anser    att   vägledande   för   den\r\nnäringspolitik som bör bedrivas  är  att  den  skall\r\nbidra  till  att skapa förutsättningar för tillväxt,\r\nsysselsättning  och  välfärd  i hela Sverige. Det är\r\nviktigt  att understryka att tillväxten  skall  vara\r\nekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar.\r\nÖkat företagande  är  av  stor  betydelse  för den\r\nsvenska     tillväxten     och     sysselsättningen.\r\nTyngdpunkten i näringspolitiken bör  därför vara att\r\nskapa  goda förutsättningar och incitament  för  att\r\nstarta företag  och  för  tillväxt  och  lönsamhet i\r\nbefintliga   företag.   Långsiktig  tillväxt  kräver\r\nutvecklingskraft och förnyelse, såväl i näringslivet\r\nsom i den offentliga sektorn.  Näringspolitiken  bör\r\nutformas    så    att    det   utvecklas   gynnsamma\r\nförutsättningar för företagandet,  både  för att öka\r\nnyföretagandet  och  för  att  få  redan  etablerade\r\nföretag  att  växa.  En  stor del av tillväxten  kan\r\nförväntas ske inom tjänstesektorn. Det är emellertid\r\nviktigt att det också sker en ökad förädling och att\r\ndet  tillkommer innovationer  inom  andra  näringar,\r\ninklusive traditionell basindustri.\r\nStatens  roll  inom  näringspolitiken är att verka\r\nför  att det finns ett väl  fungerande  ramverk  för\r\nföretagande.   Inom  näringspolitiken  bör  insatser\r\nsärskilt   prioriteras    på    följande    områden:\r\nentreprenörskapsfrågor; skatter; kapitalförsörjning;\r\nväl  fungerande  marknader; enkla och ändamålsenliga\r\nregler;  utveckling   av   en   innovationsstrategi.\r\nNäringspolitiken skall också bidra till uppfyllandet\r\nav   den   regionala   utvecklingspolitikens    mål.\r\nKunskapsutveckling   och   innovativ   verksamhet  i\r\nkombination  med  entreprenörskap  är  av  avgörande\r\nbetydelse  i  ansträngningarna  att  säkra  Sveriges\r\nframtida konkurrenskraft. Staten har en viktig  roll\r\nnär  det  gäller  att  uppmuntra  och  främja  sådan\r\nverksamhet.\r\nRegeringen  har,  som  redovisas  i propositionen,\r\ntagit  initiativ  till  en  process  med näringsliv,\r\narbetsmarknadens parter och universitet/högskola för\r\natt    diskutera    och    formulera   en   offensiv\r\ninnovationsstrategi. Det huvudsakliga  syftet med en\r\nsådan  strategi  är  att ny kunskap från universitet\r\noch högskola, näringsliv  samt  offentlig  sektor  i\r\nhögre   utsträckning  omsätts  i  nyföretagande  och\r\nhållbar tillväxt  och  därigenom social välfärd. Som\r\ntidigare beskrivits har  nyligen  olika  utrednings-\r\noch analysinsatser när det gäller företagsutveckling\r\ngenomförts.  Beredning  pågår  för  närvarande  inom\r\nRegeringskansliet.\r\nI  några  motioner sägs att Sverige ligger  dåligt\r\ntill i förhållande  till andra länder när det gäller\r\nvillkor  för  företagande  o.d.  Enligt  en  aktuell\r\nsammanställning  (av  World  Economic Forum) rörande\r\nden globala konkurrenskraftsrankingen  har  dock den\r\nsvenska   konkurrenskraften  förbättrats  i  år.  80\r\nländer har  ingått  i  rankingen,  och  Sverige  har\r\navancerat  från  nionde  till  femte  plats. Förenta\r\nstaterna  intar  första  plats  i år, i stället  för\r\nFinland, som hade förstaplatsen år 2001.\r\nEnligt utskottets mening har Sverige  totalt  sett\r\nett modernt och bra företagsklimat, som dock kan bli\r\nbättre,  speciellt  för  de  små  företagen. Sverige\r\nskall   inte   konkurrera   med   låga   löner   och\r\nokvalificerade arbeten utan med kunnande,  kompetens\r\noch  ett  högt  tekniskt  innehåll  i  tjänste-  och\r\nvaruproduktionen. I den näringspolitik som krävs för\r\nframtiden ingår olika delar som berörs i vissa av de\r\nhär  aktuella  motionerna.  Ett  område  avser olika\r\nåtgärder  för  att främja förnyelse av näringslivet.\r\nDet rör sig om teknikspridning,  kompetensutveckling\r\noch  innovationsfrämjande  åtgärder.   Vidare  måste\r\nlönsamheten för investeringar i företag  ligga på en\r\nrimlig  nivå  och  hinder  för en tillfredsställande\r\nkapitalförsörjning till framför  allt  små,  växande\r\nföretag undanröjas. En effektiv konkurrens är  också\r\nav  stor  betydelse,  såväl för de små företagen som\r\nför konsumenterna. Till  frågan  om förenklingar för\r\nsmåföretagen   återkommer   utskottet   i   följande\r\navsnitt.\r\nMed det anförda avstyrker utskottet  samtliga  här\r\naktuella motioner i berörda delar.\r\n\r\nBedömning av regeringens resultatredovisning\r\n\r\nUtskottet vill framhålla den stora vikt som mål- och\r\nresultatredovisningen  i budgetpropositionen har för\r\nriksdagens  styrningsmöjligheter.  Generellt  gäller\r\natt  regeringens  redovisning  måste  vara  konkret.\r\nAvgörande är härvid att verksamhetsmål formuleras på\r\nett sådant  sätt  att de blir möjliga att följa upp.\r\nDetta innebär bl.a.  att ändamålsenliga delmål måste\r\nformuleras utifrån de  övergripande målen. Utskottet\r\nvill vidare, i likhet med  tidigare  år, understryka\r\nbetydelsen  av utformningen av regleringsbreven  och\r\nmålformuleringarna    i   dessa.   Det   bör   också\r\neftersträvas    en    bättre     koppling     mellan\r\nregleringsbreven  och  redovisningen till riksdagen.\r\nUtskottet har intrycket  att  det i regleringsbreven\r\nfinns uppdrag och rapporteringskrav, vars resultat i\r\nstörre   omfattning   borde  kunna  återföras   till\r\nriksdagen.\r\n\r\nSlutligen noterar utskottet  att Riksrevisionsverket\r\nhar  avgivit  revisionsberättelse   med   invändning\r\nbeträffande    ITPS,   varvid   invändningen   avsåg\r\nmyndighetens anslagsredovisning.  ITPS  har  nu, som\r\ntidigare redovisats, vidtagit åtgärder med anledning\r\nav  revisionen.  Vidare  har  RRV  gjort  påpekanden\r\nrörande   Konsumentverkets   årsredovisning.  Utöver\r\ndetta  har  RRV  inte  haft  några   invändningar  i\r\nrevisionsberättelserna    för   år   2001   avseende\r\nmyndigheterna inom utgiftsområde 24.\r\n\r\n\r\nRegelförenkling m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  genom  ett  tillkännagivande\r\nanmoda    regeringen     att     intensifiera\r\nregelförenklingsarbetet.    Regeringen    bör\r\npresentera ett handlingsprogram under år 2003\r\nsom inriktas på de befintliga regelverken och\r\nsom  omfattar åtgärder hos såväl  departement\r\nsom myndigheter.  Det är vidare angeläget att\r\nregeringen under år  2003  inger  en  anmälan\r\ntill  OECD  med  begäran om en granskning  av\r\nregelförenklingsarbetet i Sverige. Regeringen\r\nbör också göra en  översyn av regelverket vid\r\nföretagsstart  i  syfte   att  åstadkomma  en\r\nminskning  av  handläggningstiden  för  dessa\r\närenden. Jämför  reservation 2 (m, fp, kd, c,\r\nmp).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI   regeringens  skrivelse   2002/03:8   lämnas   en\r\nredogörelse  för regeringens regelförenklingsarbete.\r\nI    skrivelsen   beskrivs    även    myndigheternas\r\ntillämpning    under   år   2001   av   förordningen\r\n(1998:1820) om särskild  konsekvensanalys av reglers\r\neffekter för små företags villkor.\r\n\r\nRegeringen har infört ett  system  för effektivare\r\nkonsekvensanalyser  av  reglers  effekter   för  små\r\nföretags  villkor.  Systemet  har  införlivats genom\r\nnyssnämnda     förordning     och     en    särskild\r\nkommittéförordning          (1998:1474).          En\r\nstatssekreterargrupp   med   särskilt   ansvar   för\r\nregelförenkling  har  bildats.  Regeringen har också\r\nbeslutat  att Näringsdepartementet  skall  samordna,\r\nunderstödja  och  följa upp regelförenkling med stöd\r\nav en i departementet inrättad regelförenklingsgrupp\r\n SimpLex.\r\n\r\nRegeringens prioriteringar\r\n\r\nArbetet  med  att identifiera  befintliga  regler  i\r\nbehov  av  förenkling   prioriteras   och  utvecklas\r\nvidare,   säger   regeringen.   Exempelvis   används\r\nutredningar   för   detta  ändamål,  liksom  interna\r\narbetsgrupper inom Regeringskansliet  som  bearbetar\r\ninkomna  förslag  från näringslivet. Regeringen  har\r\nvidare lagt ut uppdrag på myndigheter att, inom sina\r\nsakområden och tillsammans  med  representanter  för\r\nsmå  företag, inkomma med förslag på enklare regler.\r\nMetoder   för   att   utveckla   myndighetsuppdragen\r\ndiskuteras för närvarande med näringslivet.\r\n\r\nAnvändning av konsekvensanalyser  syftar  till att\r\nde  nya  eller ändrade regler som införs skall  vara\r\nenkla och ändamålsenliga. Vad gäller användningen av\r\nkonsekvensanalyser på myndighetsnivå konstateras att\r\nkvaliteten  varierar mellan myndigheter. I syfte att\r\nuppnå en så hög kvalitet som möjligt kommer dialogen\r\nmellan  Regeringskansliet   och   myndigheterna  att\r\nfortsätta.     Verksförordningsutredningen     (dir.\r\n2001:117)  förväntas   föreslå   hur  myndigheternas\r\nansvar   i  enlighet  med  SimpLexförordningen   bör\r\nutvecklas.       Utbildningsinsatserna      gentemot\r\nRegeringskansliet,         myndigheterna         och\r\nkommittéväsendet  kommer  att  fortsätta.  Gensvaret\r\nfrån    de   deltagande   tjänstemännen   och   från\r\nnäringslivets   representanter   har   varit  mycket\r\npositivt, och utbildningsprogrammet har lett till en\r\nförbättrad  dialog  och  ökad  förståelse  för   små\r\nföretags villkor.\r\nITPS  har  av  regeringen  givits  i  uppdrag  att\r\nutveckla   en   metod   som   gör  det  möjligt  att\r\nkvantitativt mäta och samla in  statistik  över  den\r\nadministrativa  börda  som  uppstår i företagen till\r\nföljd av olika regelverk. Mätmetoden  kommer att tas\r\nfram i samarbete med näringslivet. Regeringen  avser\r\natt  redovisa  mål  och  mätmetoder  under  år 2003.\r\nSamtidigt kommer ett handlingsprogram att tas  fram,\r\nmed sikte på att nå det uppsatta målet.\r\n\r\nMål och mått för regelförenklingsarbetet\r\n\r\nI  regeringens  motsvarande skrivelse till riksdagen\r\nvåren   2000   (skr.    1999/2000:148)    redovisade\r\nregeringen  ett  delmål  för regelförenklingsarbetet\r\nmed särskild inriktning på  småföretag. Målet är att\r\nden  administrativa börda som  regelmängden  innebär\r\nför  småföretagen   tydligt  skall  minska  inom  en\r\ntreårsperiod. Problemet  är  att  det för närvarande\r\nsaknas    en    tillräckligt    sofistikerad     och\r\ntillförlitlig   metod  för  att  mäta  administrativ\r\nbörda.  En  mätmetod  som  är  accepterad  av  såväl\r\nregering  som   näringsliv  kommer  att  utgöra  ett\r\nviktigt  instrument   för   att   uppnå   en  bättre\r\nuppföljning, en tydligare målformulering och  därmed\r\nett  effektivare  regelförenklingsarbete.  Under det\r\ngångna    året    har    det    presenterats   olika\r\nundersökningar som kan ge vissa indikationer  på hur\r\nregelbördan för småföretag har utvecklats de senaste\r\nåren.  Det  har  bl.a. gjorts en uppföljning av 1999\r\nårs kundundersökning,  som  är  en enkätundersökning\r\nriktad  till  företag  som Statistiska  centralbyrån\r\n(SCB) genomför på uppdrag  av  Näringsdepartementet,\r\noch  där  en  av  frågorna  rör  den belastning  som\r\nregelmängden utgör. Av 1999 års undersökning framgår\r\natt  58  %  av  företagen  ansåg att regelverket  är\r\nbetungande    en  andel  som  var   i   stort  sett\r\noförändrad år 2001.\r\n\r\nUnder år 2001 genomförde vidare Nutek, i samverkan\r\nmed  SCB, en enkätundersökning  Företagens  villkor\r\noch  verklighet   2001.   Enkäten   sändes  till  ca\r\n20 000 småföretag med 049 anställda.  Som  svar  på\r\nfrågan  hur  många timmar i genomsnitt som företaget\r\nlägger ned på  uppgiftslämnande  och  kontakter  med\r\nmyndigheter  uppgav  64 % av företagen 01 timme per\r\nvecka, 21 %      23 timmar, 3 % 45 timmar och 12 %\r\növer 5 timmar per vecka.  En  annan  fråga avsåg hur\r\nföretagen     upplever     att    omfattningen    av\r\nuppgiftslämnandet  och kontakterna  med  myndigheter\r\nhar förändrats de senaste tre åren. Här ansåg 3 % av\r\nföretagen  att det hade  skett  en  minskning,  41 %\r\nansåg att det var oförändrat, 27 % att det hade ökat\r\noch 29 % hade  ingen  uppfattning.  I undersökningen\r\nställdes  också  en  fråga  om  vilka  faktorer  som\r\nföretagarna   anser   hindrar  företagets  tillväxt,\r\nvarvid det fanns möjlighet  att  ange  fler  än  ett\r\nalternativ.  Det alternativ som flest företagare, 60\r\n%, angav var brist  på  egen  tid. Myndighetsregler,\r\ntillståndskrav  och dylikt markerades  av  35  %  av\r\nföretagen.\r\nEn  tredje  undersökning   avseende  småföretagens\r\nregelbörda  är  en rapport som OECD  publicerade  år\r\n2001 (Businesse´s  Views  on  Red  Tape),  i  vilken\r\nföretagens    administrativa   kostnader   för   att\r\nefterleva  bestämmelserna   inom  områdena  skatter,\r\nsysselsättning   och   miljöskydd    redovisas.   Av\r\nrapporten  framgår  att  Sverige ligger strax  under\r\ngenomsnittet vad gäller företagens  regelkostnad per\r\nsysselsatt.  Sverige hamnar även under  genomsnittet\r\nnär den totala regelkostnaden för företagen ställs i\r\nförhållande till  BNP.  Uppgifterna  baseras  på  en\r\nenkätundersökning från år 1998, där företagen själva\r\nfick  göra  kostnadsuppskattningar.  Svarsfrekvensen\r\nvar  genomgående  låg, med ett genomsnitt  på  37 %,\r\nvarför  resultatet  bör   tolkas  med  försiktighet.\r\nVidare genomförde EG-kommissionen  under  år 2001 en\r\njämförande    undersökning    av   administrationens\r\nomfattning  vid start av företag  (Benchmarking  the\r\nAdministration  of  Start-ups).  Enligt denna uppgav\r\n7 %   av  de  tillfrågade  svenska  företagen   (360\r\nstycken)   att  den  administrativa  bördan  är  det\r\nhuvudsakliga  hindret  för företagandet, jämfört med\r\n10  %  för  EU-genomsnittet.   Vid   en  motsvarande\r\nundersökning  år 1999 låg andelen på ca   10  %  för\r\nföretagen i ett  stort  antal  länder,  däribland de\r\nsvenska.\r\nRegeringen   anser  att  ingen  av  de  nyssnämnda\r\nundersökningarna är tillräcklig för att kunna utgöra\r\nunderlag      för      en       uppföljning       av\r\nregelförenklingsarbetet.  Regeringen har därför fört\r\ndiskussioner  om  mätmetoder   med  företrädare  för\r\nnäringslivet, vilket har resulterat  i  det tidigare\r\nnämnda  uppdraget  till  ITPS  att dels utveckla  en\r\nmodell  för  att mäta den administrativa  börda  som\r\nregler innebär  för företag, dels ta fram en konkret\r\ndefinition   av   begreppet   administrativ   börda.\r\nRegeringen anvisade  i juni 2002 1 miljon kronor för\r\nändamålet.  Arbetet bedrivs  i  nära  samarbete  med\r\nnäringslivet,   och  ambitionen  är  att  en  första\r\nmätning skall kunna ske under år 2003.\r\n\r\nPraktiska erfarenheter och resultat\r\n\r\nArbetet med regelförenkling  är främst av långsiktig\r\nkaraktär,  framhålls det i skrivelsen.  Det  handlar\r\ntill stor del om perspektiv- och attitydförändringar\r\nvid  såväl  framtagandet   av  nya  regler  som  vid\r\nomprövning av de befintliga  regelverken.  Under  år\r\n2001 prioriterades en systematisk granskning av alla\r\nförslag   till   nya   och   ändrade   regler   inom\r\nRegeringskansliet.   Därefter   har   prioriteringen\r\navsett   en   intensifiering   av   samarbetet   med\r\nmyndigheter och kommittéväsendet samt  en omprövning\r\nav de befintliga reglerna.\r\n\r\nBeträffande  insatserna  i Regeringskansliet  sägs\r\natt uppgiften för SimpLex är  att  granska  alla nya\r\nförslag    till    regler    som   tas   fram   inom\r\nRegeringskansliet, att ge stöd och råd i arbetet med\r\natt ta fram konsekvensanalyser  av  regelförslag och\r\natt identifiera befintliga regler som  är i behov av\r\nförenkling. Förenklingar av befintliga regler är den\r\nstora utmaningen, anförs det vidare. I varje enskilt\r\nfall  måste  en  avvägning  göras mellan syftet  med\r\nregeln och nyttan med en förenkling.  I detta arbete\r\nkrävs   en   samverkan   mellan   Regeringskansliet,\r\nmyndigheter  och  representanter  för  små  företag.\r\nSedan   maj   2000   har  ett  antal  personer   med\r\nsmåföretagsbakgrund     biträtt     regeringen     i\r\nregelförenklingsarbetet genom  en  referensgrupp.  I\r\nfebruari 2002 utökades gruppen till att även omfatta\r\nföreträdare  för  vissa  näringslivsorganisationer \r\nFöretagarnas     Riksorganisation,     Lantbrukarnas\r\nRiksförbund, Svensk  Handel  och  Föreningen Svenskt\r\nNäringsliv. Gruppen har fungerat dels  som  stöd vid\r\nutveckling     av     arbetsmetoder,     dels    som\r\ninitiativtagare  till  förslag till förenklingar  av\r\nbefintliga regler, främst  inom skatteområdet. Dessa\r\nförslag  bereds  vidare inom Regeringskansliet.  Ett\r\nförslag  rör uppskov  med  betalning  av  preliminär\r\nskatt för  nystartade  företag,  där  ett lagförslag\r\nberäknas komma att överlämnas till riksdagen  hösten\r\n2002.  Ett annat förslag gäller tilldelningen av  F-\r\nskattsedel,   där   en  dom  i  Regeringsrätten  har\r\nklargjort vissa frågor  och  där  regeringen  följer\r\nutvecklingen  för  att  se  om de aktuella problemen\r\ndärmed kan anses vara lösta.\r\nUnder  år  2001  gav  regeringen  i  uppdrag  till\r\nArbetsmiljöverket,                  Jordbruksverket,\r\nKemikalieinspektionen,             Naturvårdsverket,\r\nRiksskatteverket   och  Statens  räddningsverk   att\r\ninkomma  med  förslag  till  regelförenklingar  inom\r\nmyndigheternas    respektive    områden.    Samtliga\r\nmyndigheter  har  redovisat  sina  uppdrag under  år\r\n2002,  och  förslagen  bereds  för  närvarande  inom\r\nRegeringskansliet. SimpLex genomförde under år 2001,\r\ntillsammans   med   Företagarnas   Riksorganisation,\r\nstudiebesök  hos olika småföretag, varvid  företagen\r\nfick  möjlighet   att   framföra   vad  de  såg  som\r\nsvårigheter  med  att  driva  företag. I  skrivelsen\r\nlämnas exempel på genomförda regelförenklingar  inom\r\nolika områden. Det rör sig om utveckling av s.k.  e-\r\nförvaltning,  ändring av alkohollagen, upphävande av\r\nstödförordningar  på Jordbruksdepartementets område,\r\nförenklingar   av   regelverk    för    miljöfarliga\r\nverksamheter,   ändring   i  bilregisterkungörelsen,\r\navskaffande  av  anmälnings-  och  avgiftsplikt  för\r\nmurbruk    och   betong    samt    avskaffande    av\r\ndubbelregleringar  i fråga om använt kärnbränsle och\r\nkärnavfall.\r\nNär  det gäller s.k.  e-förvaltning  sägs  att  en\r\neffektiv  och  serviceinriktad offentlig förvaltning\r\nbidrar till att  skapa  goda  tillväxtbetingelser  i\r\nsamhället,    och    informationstekniken   är   ett\r\nkraftfullt   redskap   för    ökad   tillgänglighet,\r\nöppenhet, insyn och effektivitet.  Regeringen driver\r\nhär    på    utvecklingen    av    den    s.k.   24-\r\ntimmarsmyndigheten, som bl.a. innebär att tillgången\r\ntill tjänster skall vara oberoende av tid och plats,\r\natt  kontakterna med myndigheterna skall vara  enkla\r\noch av  hög  kvalitet. För att skapa förutsättningar\r\nför en ökad och  säker elektronisk kommunikation har\r\nregeringen också tagit  initiativ  till  översyn  av\r\nlagstiftningen  inom  olika  områden för att onödiga\r\nformkrav som förhindrar användningen av elektroniska\r\nsignaturer skall kunna tas bort.  Regeringen  beslöt\r\nsålunda   i   oktober   2002   om   en   ändring  av\r\nhandelsregisterförordningen   (1974:188)   så    att\r\nregistrering  av  enskild firma kan ske elektroniskt\r\noch signeras med en elektronisk signatur.\r\nBeträffande granskning  av  förslag  om  nya eller\r\nändrade  regler noteras i skrivelsen att fr.o.m.  år\r\n2001    och   fram    till    augusti    2002    har\r\n78 konsekvensanalyser  genomförts,  vilket lett till\r\natt    ett    tjugotal   förslag   omprövats   eller\r\nmodifierats. Samtliga kommittédirektiv skall beredas\r\ngemensamt   med   SimpLex.   Vid   granskningen   av\r\nkommittédirektiv    identifierar    SimpLex    vilka\r\nutredningar    som    bör    göra     en    särskild\r\nkonsekvensanalys.  För  dessa  utredningar  anges  i\r\ndirektiven  att analysen skall göras  i  samråd  med\r\nNäringslivets nämnd för regelgranskning (NNR). Under\r\når  2001 har detta  angetts  i  15 kommittédirektiv.\r\nFram  till augusti 2002 har 32 utredningar i uppdrag\r\natt samråda  med  NNR.  SimpLex  tar  ställning till\r\ndepartementspromemorior   från   övriga  departement\r\nutifrån  ett  regelförenklingsperspektiv.  Under  år\r\n2001 granskade  SimpLex  24 departementspromemorior,\r\nvarvid det hade genomförts  en  konsekvensanalys i 5\r\nstycken.\r\nI uppgifterna för SimpLex ingår  att  ge  stöd och\r\nråd    till   Regeringskansliet,   myndigheter   och\r\nkommittéer  i  arbetet med konsekvensanalyser. Under\r\når  2001 genomförde  SimpLex  utbildningar  vid  sju\r\nmyndigheter   samt  för  Regeringskansliet  och  för\r\nkommittéväsendet.    Vid   utbildningarna   har   en\r\nrepresentant        från       NNR        medverkat.\r\nUtbildningsinsatserna   berörde  under  år  2001  ca\r\n150 tjänstemän  som arbetar  med  regler.  Under  år\r\n2002,  fram  till  augusti,   har   24  utbildningar\r\ngenomförts där 300 tjänstemän deltagit.\r\nBeträffande  myndigheternas  rapportering   enligt\r\nSimpLexförordningen  anges att totalt 46 myndigheter\r\nhar lämnat en sådan rapportering.  I samband med den\r\nnu  aktuella redovisningen uppmanades  myndigheterna\r\natt ange de tre viktigaste åtgärder som de genomfört\r\nunder  år  2001  och  som  har  medfört  en  minskad\r\nadministrativ börda för små företag. Varje myndighet\r\nskulle även redovisa om dessa åtgärder lett till  en\r\nminskad  administration  hos  den  egna myndigheten.\r\nGemensamt  för flera myndigheter är att  de  arbetar\r\naktivt med IT-lösningar i syfte att få företagen att\r\ni första hand vända sig till aktuell hemsida för råd\r\noch  stöd. De  flesta  myndigheter  lägger  ut  sina\r\nförslag  till  föreskriftsändringar  på  sin hemsida\r\nunder  remisstiden.  I  skrivelsen  redovisas  några\r\nexempel på olika myndigheters syn på  nyttan  av att\r\nutarbeta   konsekvensanalyser.  Ett  exempel  på  en\r\nmyndighet som  kommit långt med att använda tekniska\r\nlösningar som en  del  av regelförenklingsarbetet är\r\nSCB.  Genom  att utnyttja  registerdata  från  andra\r\nmyndigheter, att upprätta s.k. integrerade register,\r\natt   göra  urvalsundersökningar   i   stället   för\r\ntotalundersökningar   och  att  samordna  gemensamma\r\nuppgiftsinsamlingar underlättas  den  administrativa\r\nbördan  för  företagen. Arbetsmarknadsstyrelsen  har\r\ninfört en möjlighet  för  företag  att anmäla lediga\r\nplatser  direkt  på  hemsidan,  vilket  innebär   en\r\nrationalisering      hos      arbetsgivarna      och\r\nkostnadsbesparingar     i     verkets    verksamhet.\r\nJordbruksverket har via ett interaktivt  system  för\r\nanmälan   av   flytt   av  nötkreatur  mellan  olika\r\ndjurhållare sänkt kostnaderna  för  denna  hantering\r\nmed 30 %. På uppdrag av regeringen arbetar Nutek med\r\nen  informationstjänst på nätet för företagare,  med\r\nsyfte   att  underlätta  för  företagare  att  hitta\r\ninformation, blanketter och andra myndighetstjänster\r\npå tider  som  företagaren själv väljer. Patent- och\r\nregistreringsverket och Riksskatteverket (RSV) har i\r\nsamråd med företagare skapat en webbaserad kanal för\r\nsnabb, dubbelriktad  information    Kontakt-N  som\r\nkommer att innebära en förenkling vid företagsstart,\r\ndå   nya   företag   även  skall  kunna  registreras\r\nelektroniskt. RSV har  också  infört möjligheter att\r\nredovisa olika skatter via program  på RSV:s hemsida\r\noch   att   lämna  uppgifter  via  Internet.   Andra\r\nmyndigheter som  arbetar  aktivt  med att minska den\r\nadministrativa     bördan    för    företagen     är\r\nNaturvårdsverket,                 Bokföringsnämnden,\r\nDatainspektionen och Finansinspektionen.\r\nFlertalet   myndigheter  anser  att  arbetet   med\r\nkonsekvensanalyser  ger  dem bra fokus på företagens\r\nsituation. Den kritik av konsekvensanalysarbetet som\r\nframförs  är  inriktad på nationell  lagstiftning  i\r\nförhållande till  EG-rätten.  I vissa fall bygger en\r\nmyndighets  föreskriftsrätt  på EG-direktiv,  vilket\r\nger ett begränsat utrymme vid framtagande av regler.\r\nAv de 46 myndigheter som avgett en årsrapport uppger\r\n27     att     samråd     med    företrädare     för\r\nbranschorganisationer     och    näringsliv     sker\r\nkontinuerligt i samband med förslag till nya regler.\r\nAv dessa uppger 10 myndigheter  att  de  har samrått\r\nmed Näringslivets nämnd för regelgranskning.\r\nAv  de  46  myndigheter  som har rapporterat  till\r\nregeringen  uppger  17  att de  varken  har  infört,\r\nändrat eller upphävt några föreskrifter och allmänna\r\nråd. Resterande 29 myndigheter  har  under  år  2001\r\nsammantaget  infört eller ändrat i 377 föreskrifter.\r\nMyndigheterna   har  upphävt  136  föreskrifter  och\r\nallmänna råd. Inför rapporten för år 2001 uppmanades\r\nmyndigheterna   att    endast    uppge   det   antal\r\nföreskrifter  och allmänna råd vilka  har  betydelse\r\nför små företag.  I föregående års redovisning angav\r\nmyndigheterna det totala  antalet,  dvs.  oavsett om\r\nreglerna  hade  bäring  på  små  företag eller inte.\r\nSiffrorna är därför inte jämförbara mellan åren.\r\nBeträffande   kommittéerna   sägs   att   vid   en\r\növersiktlig granskning av relevanta betänkanden  som\r\növerlämnats   till  regeringen  under  år  2001  har\r\nframkommit att  ett  antal uppvisat brister avseende\r\nredovisning av förslagens  effekter för små företags\r\nvillkor. I vissa fall har betänkandet  vid en första\r\ngranskning     ansetts     vara     intressant    ur\r\nsmåföretagssynpunkt,  men vid en närmare  granskning\r\nhar den aktuella kommittén inte lämnat några förslag\r\ntill  lagändringar  och  följaktligen   inte  behövt\r\ngenomföra  någon konsekvensanalys. Arbetet  med  att\r\nförbättra  kvaliteten  på  konsekvensanalyserna  går\r\nvidare    dels   erbjuds  samtliga  utredningar  en\r\nhalvdagsutbildning,   dels   skall  en  utredning  i\r\nberörda  fall  samråda  med  NNR  om   innehållet  i\r\nkonsekvensanalysen.  Regeringen  bedömer  att  dessa\r\nåtgärder    kommer    att    ge    resultat   i   de\r\nutredningsbetänkanden   som   redovisas   framdeles.\r\nStadsrådsberedningen har också  i  en  ny upplaga av\r\nskriften Hur kommittédirektiv utformas (PM  1994:3),\r\nsom publicerades våren 2002, skärpt riktlinjerna  om\r\nkrav på konsekvensanalyser i kommittédirektiv.\r\n\r\nRegelförenkling ur ett internationellt\r\nperspektiv\r\n\r\nVid  Europeiska rådets möte i Lissabon år 2000 uppmanade  rådet\r\nEG-kommissionen  och  medlemsstaterna att inom ramen\r\nför  sina  respektive befogenheter  senast  år  2001\r\nutarbeta  en  strategi  för  ytterligare  samordnade\r\nåtgärder för  att  förenkla bestämmelser. I november\r\n2000 tillsattes en rådgivande  grupp med experter på\r\nregelförenkling  från  samtliga  medlemsstater,  den\r\ns.k. Mandelkerngruppen. Gruppen lade i november 2001\r\nfram  sin  slutrapport  med  en  handlingsplan   för\r\nregelförenkling  för  EU.  Kommissionen,  som inlett\r\narbetet med moderniseringen av styrelseformerna inom\r\nEU,  länkade ihop regelförenklingen med frågorna  om\r\nunionens  framtid  och  presenterade  i juli 2001 en\r\nvitbok  om nya styrelseformer inom EU. I  juni  2002\r\npresenterade             kommissionen            ett\r\nregelförbättringspaket,   i    vilket    ingår    en\r\nhandlingsplan   för   bättre   och  enklare  regler.\r\nHandlingsplanen täcker hela lagstiftningskedjan från\r\ndet   förberedande   stadiet  (kommissionen),   till\r\nantagandet   (rådet   och   Europaparlamentet)   och\r\nslutligen     genomförandet      (alla     ansvariga\r\ninstitutioner i medlemsstaterna).  I  paketet  ingår\r\nockså två meddelanden  dels om minimiriktlinjer för\r\ns.k. samrådsförfaranden, dels om konsekvensanalyser.\r\nMålet är att säkra hög kvalitet och rättssäkerhet  i\r\nlagstiftningen, reducera kostnaderna för företag och\r\nförvaltningar   samt   att   förstärka  gemenskapens\r\ntrovärdighet i medborgarnas ögon.\r\n\r\nEU:s initiativ för förenklad  lagstiftning  på den\r\ninre  marknaden,  det  s.k. SLIM-programmet (Simpler\r\nLegislation in the Internal Market) startade i april\r\n2001  ett  arbete  som  omfattade   transporter   av\r\nradioaktivt  avfall,  restnivåer av bekämpningsmedel\r\noch    kosmetikadirektivet.     Tre    expertgrupper\r\ntillsattes    på   respektive   lagstiftningsområde.\r\nGruppernas  rekommendationer   kommer   att   utgöra\r\ngrunden för nya förslag från kommissionen som syftar\r\ntill   att  förenkla  den  aktuella  lagstiftningen.\r\nTjänstemän  ansvariga för regelförenkling i de olika\r\nEU-länderna   ingår   i   ett   informellt   nätverk\r\n(Directors  for   Better   Regulation),  vars  möten\r\nanvänds  i  första  hand för erfarenhetsutbyten  och\r\njämförelse av resultat kring regelförenklingsfrågor.\r\nRegelförenkling  har   också  uppmärksammats  inom\r\nOECD, varvid värdet av enklare och bättre regler har\r\nframhållits. OECD:s checklista  från  år  1995 utgör\r\nutgångspunkt  för  den checklista SimpLex tillämpar.\r\nRegeringen  deltar  aktivt   i   OECD:s   arbete  om\r\nregelförenkling.   OECD   granskar  medlemsländernas\r\nregelförenklingsarbete efter  anmälan  från landet i\r\nfråga (OECD Regulatory Reform Review). Hittills  har\r\n19 länder genomgått eller genomgår för närvarande en\r\nsådan   granskning.  Av  de  nordiska  länderna  har\r\nDanmark  genomgått  en  granskning,  och  Norge  och\r\nFinland genomgår  för  närvarande  granskningar  som\r\navslutas   under   år   2003.  Regeringen  överväger\r\nalltjämt tidpunkten för en granskning av det svenska\r\nregelförenklingsarbetet och  har  löpande  kontakter\r\nmed  Norge  och  Finland  för  att  ta  del av deras\r\nerfarenheter  av en OECD-granskning. Regeringen  har\r\ntidigare aviserat  att  den avser att inkomma med en\r\nansökan   till   OECD  vid  lämplig   tidpunkt.   En\r\ngranskning av OECD  ställer  inte obetydliga krav på\r\natt Regeringskansliet avsätter personal och resurser\r\nunder ca 18 månader, sägs det.\r\nLänderna inom OECD arbetar på  olika  sätt och med\r\nolika  utgångspunkter med regelförenkling.  I  vissa\r\nländer  är   regelförenkling   en   viktig   del  av\r\nförvaltningspolitiken,  med  det  huvudsakliga målet\r\natt   effektivisera   offentliga   verksamheter    i\r\nmedborgarnas  och  företagens tjänst. I andra länder\r\när regelförenkling en  del  av  näringspolitiken och\r\nsyftar  till  att  förbättra  förutsättningarna  för\r\ntillväxt och sysselsättning. Förutom samarbetet inom\r\nEU  och  OECD är bilaterala direktkontakter  viktiga\r\nför erfarenhetsutbyte. SimpLex utbytte under år 2001\r\nerfarenheter      med      bl.a.     Storbritannien,\r\nNederländerna,  Danmark  och  Norge.   Som   stöd  i\r\nregelförenklingsarbetet  i  Storbritannien finns  en\r\ngrupp (Better Regulation Task  Force)  bestående  av\r\nrepresentanter       för      stat,      näringsliv,\r\narbetsmarknadens parter  och andra samhällssektorer.\r\nDe     konsekvensanalyser    som     genomförs     i\r\nregeringsarbetet    kvantifierar    både   reglernas\r\nkostnads-  och  intäktssidor  och  undertecknas   av\r\nansvarig  minister,  innan  lagförslaget  överlämnas\r\ntill underhuset. Nederländerna är det land  som nått\r\nlängst  vad  gäller  att  mäta  administrativ börda.\r\nDanmark har lyckats relativt bra med sitt arbete med\r\ntestpaneler av företagsrepresentanter, vilka används\r\nför  att bedöma förslagens konsekvenser.  I  Danmark\r\nhar regeringen  också,  i  likhet med Nederländerna,\r\npresenterat   ett   handlingsprogram    för    varje\r\ndepartement  för att de uppsatta kvantifierade målen\r\nmed att minska den administrativa bördan skall kunna\r\nuppnås.  Norge   har   under  år  2002  inrättat  en\r\nSimpLexfunktion inom den  norska motsvarigheten till\r\nNäringsdepartementet. Dessutom bedrivs i Norge sedan\r\nflera  år  ett  omfattande projekt  för  att  minska\r\nantalet regler.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nFrågan om regelförenkling tas upp i 19 motioner, med\r\nföreträdare   för   samtliga   partier.   I   motion\r\n2002/03:N356 (s, v) begärs  ett  tillkännagivande av\r\nriksdagen   om   intensifiering  av  SimpLexarbetet.\r\nVidare begärs att  regeringen  skall  återkomma i en\r\nskrivelse till riksdagen år 2004 med en  redovisning\r\ni   kvantitativa   termer  om  hur  arbetet  med  en\r\nminskning av regelverket  för  framför  allt  de små\r\nföretagen  har  lyckats.  Småföretag  är viktiga för\r\nproduktionen  av  varor och tjänster, sägs  det.  Av\r\ntotala antalet företag  år  1997,  exklusive företag\r\ninom jord- och skogsbruk samt fiske,  utgjordes 70 %\r\nav enmansföretag; ca 95 % av företagen  har färre än\r\n10   anställda,   och   familjeföretagen  dominerar,\r\nkonstaterar motionärerna.  De  framhåller  att det i\r\nprincip   åvilar   även   det  lilla  företaget  att\r\nefterleva  lagar och regler  som  också  gäller  det\r\nstora företaget,  med  den  skillnaden att det lilla\r\nföretaget  inte  har  motsvarande   resurser   eller\r\nkunskap.  Regler  och  lagar behövs t.ex. för att nå\r\nmiljömål och i arbetsrättsliga  frågor,  men  det är\r\nviktigt  att bestämmeler som inte är till nytta  för\r\nvare sig företag  eller  samhälle  tas  bort,  anför\r\nmotionärerna.  De anser att det arbete som påbörjats\r\ninom  SimpLex  med   att   ta  ett  helhetsgrepp  om\r\nregelsystemet  är  mycket bra,  men  att  det  måste\r\nintensifieras.   SimpLex    har    utvärderats    av\r\nNäringslivets  nämnd för regelgranskning i juni 2002\r\ni en rapport som  visserligen  visar på framsteg men\r\nframför allt på behovet av fortsatt  förbättring  av\r\nregelförenklingsarbetet,  konstaterar  motionärerna.\r\nDe   anser  att  SimpLex:s  arbete  måste  bli   mer\r\noffensivt.   Förutom   att  förhindra  nytt  onödigt\r\nkrångel för småföretagen  måste  arbetet  med att se\r\növer   existerande  regelverk  intensifieras,  säger\r\nmotionärerna.   De   menar  att  konsekvenserna  för\r\nsmåföretagen måste värderas  och redovisas redan när\r\nnya  lagar och förslag som berör  företagen  utreds.\r\nFör att  förenklingsarbetet  skall bli mer effektivt\r\nmåste respektive departement och myndigheter ges ett\r\nännu  tydligare  ansvar för regelförenklingsarbetet,\r\nanför motionärerna.  De  anser  att  det också är av\r\nstor   vikt  att  det  utvecklas  metoder  för   att\r\nkvantitativt  kunna  mäta  den administrativa bördan\r\nför småföretagen och att det  uppdrag  som  ITPS har\r\nfått genomförs omgående. Ett samlat handlingsprogram\r\nbör  tas  fram  som  visar  hur  målet om ett mindre\r\nbyråkratiskt   näringsliv   skall  nås,   sägs   det\r\navslutningsvis.\r\n\r\nI motion 2002/03:N2 (m, fp, kd, c), som väckts med\r\nanledning    av   regeringens   skrivelse,    begärs\r\ntillkännagivanden   i  följande  avseenden:  om  att\r\nSmåföretagsdelegationens  förslag  skall genomföras;\r\nom   att   en   oberoende  avregleringsgrupp   skall\r\ntillsättas; om mätbara  mål  för förenklingsarbetet;\r\nom att det bör sättas upp en bestämd tid inom vilken\r\nen  myndighet  måste  ha svarat eller  handlagt  ett\r\närende; om serviceattityden hos svenska myndigheter.\r\nEnligt        regeringens        skrivelse        om\r\nregelförenklingsarbetet är det tyvärr inte mycket av\r\npositiv  art som hänt inom området  under  år  2001,\r\nsäger  motionärerna   som  dock  inte  finner  detta\r\nförvånande.  Regeringens   politik  när  det  gäller\r\nföretagande har präglats av  mycket  prat,  men lite\r\nhandling  under  årens lopp, anser motionärerna.  De\r\nmenar    att   de   allvarligaste    bristerna    är\r\nregelinflationen    och    att   en   fjärdedel   av\r\nsmåföretagarna  upplever att  uppgiftslämnandet  och\r\nkontakterna med myndigheter  har  ökat  under senare\r\når, enligt en undersökning från Nutek och SCB. Brist\r\npå tid och krångliga regler är företagarnas  största\r\nbekymmer,  enligt  samma  undersökning. Av de 80-tal\r\nförslag   som  Småföretagsdelegationen   lade   fram\r\nåterstår fortfarande  en  stor  del  att  genomföra,\r\nsäger   motionärerna.  De  anser  att  delegationens\r\nförslag snarast måste genomföras fullt ut.\r\nAvregleringsarbetet   har  så  hög  prioritet  att\r\nhuvudansvaret      inte      bör      ligga       på\r\nNäringsdepartementet,  anför  motionärerna vidare. I\r\nstället  bör en oberoende avregleringsgrupp  på  hög\r\npolitisk nivå  leda avregleringsarbetet. Gruppen bör\r\nföreslå modeller  för  hur  arbetet  skall bedrivas,\r\nbistå med kompetens och lyfta fram goda  exempel  på\r\navregleringar,   anser   motionärerna.  De  föreslår\r\nvidare att gruppen skall rapportera  om  hur arbetet\r\nfortlöper   och  att  varje  departement  och  varje\r\nmyndighet skall  vara  ansvarigt  för rapporteringen\r\ntill avregleringsgruppen. Inte ens  när det gäller i\r\nstort  sett  kostnadsfria  regelförenklingar,  såsom\r\ninförande    av    ett   enkelt   bokförings-    och\r\ndeklarationspaket för  egenföretagare,  rimligare F-\r\nskatteregler,   förenklade   blanketter   eller   en\r\nsolnedgångsparagraf för onödiga företagsregler,  har\r\nregeringen  lyckats  åstadkomma  någonting  konkret,\r\nanför  motionärerna.  De uppger att i Kanada kan  en\r\nblivande företagare registrera  sitt företag, anmäla\r\nsig   för   olika  skatter  samt  ordna   eventuella\r\ntillstånd via  Internet.  Hela proceduren skall inte\r\nbehöva ta mer än 20 minuter,  anser motionärerna. De\r\nframhåller också att regelsystemet  är  kostsamt och\r\nhänvisar  till  en  beräkning  som  gjorts av  OECD,\r\nenligt   vilken  kostnaden  för  företag  med   119\r\nanställda     för    att    administrera    skatte-,\r\narbetsmarknads-  och  miljöreglerna  är ca 30 000 kr\r\nper  anställd  och  år. Motsvarande siffror  är  för\r\nföretag  med  2049  anställda  ca  21  000  kr  per\r\nanställd och år och för  företag  med  upp  till 500\r\nanställda  ca 6 000 kr per anställd och år. Överförs\r\ndessa  siffror  till  samtliga  företag,  så  ligger\r\nföretagens  kostnader  för  att  administrera lagar,\r\nregler och föreskrifter på minst 50 miljarder kronor\r\nper år.\r\nI  Nederländerna  har  parlamentet   beslutat  att\r\nföretagens  kostnader  för  att  hantera regelverket\r\nskall  minska med 25 %, varav 10 %  togs  under  den\r\nförra fyraårsperioden, säger motionärerna. De uppger\r\natt den  borgerliga  regeringen under åren 19911994\r\ntog initiativ till och  genomförde regelförenklingar\r\nsom berörde i stort sett  alla  samhällsområden, men\r\natt  mycket  av  det  arbetet  har  avstannat  eller\r\nbromsats  upp.  De  föreslår att en genomgång  skall\r\ngöras under innevarande  mandatperiod  av  hela  det\r\nregelverk  som berör företagande, så att onödiga och\r\nkrångliga regler  tas  bort. Målet skall därvid vara\r\natt  företagarnas kostnader  för  administration  av\r\nregelverket  skall  minska med minst en fjärdedel. I\r\nSverige behöver en blivande  företagare kontakta ett\r\nstort  antal  myndigheter  och  fylla   i  en  mängd\r\nblanketter,  hävdar motionärerna. De anser  att  det\r\nbör  sättas  upp   en   bestämd   tid   inom  vilken\r\nmyndigheterna  måste  ha  svarat eller handlagt  ett\r\närende  annars skall staten förlora sin talesrätt i\r\nfrågan.  Många företagare upplever  administrationen\r\nkring den  egna  verksamheten som alltför omfattande\r\noch påpekar att krångliga regler och ständigt ökande\r\nkrav  på  uppgiftslämnande  ställer  stora  krav  på\r\nkunskaper hos  företagaren.  Motionärerna  menar att\r\ndet  omfattande  uppgiftslämnandet och redovisningen\r\nockså kan uppfattas  som  ett  slags  misstroende  \r\nmyndigheterna   måste   i  stället  övergå  från  en\r\nfogdementalitet   till  en  servicementalitet,   och\r\nmyndigheterna  bör  uppträda   som   lots  i  sina\r\nkontakter med företagen.\r\nI    motion    2002/03:N227    (m)    begärs   ett\r\ntillkännagivande     om    regelförenklingar.    Den\r\nsammanlagda volymen myndighetsregler har uppskattats\r\ntill  ca  40 000 sidor,  varav  ungefär  hälften  är\r\nföretagsregler,  säger  motionärerna.  De uppger att\r\nregelinflationen  ligger  på 2 % per år  för  alla\r\nmyndighetsregler, att företagsreglerna  ökar ungefär\r\ndubbelt  så  snabbt  som  övriga  regler och att  75\r\nmyndigheter samlar in uppgifter från  företag  på  1\r\n150    olika    blanketter.   De   tidigare   nämnda\r\nberäkningarna  från   OECD   återges   i   motionen.\r\nReglernas    mängd    och    komplexitet       samt\r\nmyndigheternas  sätt  att  tillämpa  dem  försvårar\r\nmöjligheterna att starta företag, utveckla produkter\r\noch    reagera    på   marknadsförändringar,   anför\r\nmotionärerna. De anser därför att det är viktigt med\r\nfärre, enklare och  stabilare  regler  och att under\r\nden kommande mandatperioden måste hela det regelverk\r\nsom  berör  företagandet genomlysas och onödiga  och\r\nkrångliga regler tas bort. Målet bör därvid vara att\r\nföretagarnas   kostnader   för   administration   av\r\nregelverket  skall  minska  med  minst en fjärdedel.\r\nMotionärerna vill genomföra Småföretagsdelegationens\r\nsamtliga  förslag, förbättra serviceandan  hos  alla\r\nmyndigheter   och   ställa   upp   mätbara  mål  för\r\nregelavvecklingen.  Moderata  samlingspartiet  anser\r\natt  situationen  nu  är  så  alarmerande   att  ett\r\ntotalstopp för nya krav är motiverat intill dess att\r\ndet  kan  påvisas  att  förenklingsarbetet har tagit\r\nfart, sägs det.\r\nEtt tillkännagivande av riksdagen om betydelsen av\r\nförenkling och avreglering  av särskilt små företags\r\nregelbörda,  föreslås  i  motion  2002/03:N207  (m).\r\nRegleringen av företagandet försvårar verksamhet och\r\netableringar i Sverige, anför motionären. Han uppger\r\natt   ett  vanligt  företag  kan   ha   20 000 sidor\r\nregelverk  att  ta  hänsyn till och att det beräknas\r\nkosta  mellan  20 000  och   30 000 kr  per  år  och\r\nanställd  för  företagen  att hantera  det  gällande\r\nregelverket. Andra uppgifter  talar om att kostnaden\r\nför  regler  motsvarar        34 %  av  BNP,  säger\r\nmotionären.   Han   menar   att   förenklingar   för\r\nföretagandet inte är kostsamma, utan  i  huvudsak en\r\nattitydfråga. Likväl står regeringen passiv,  vilket\r\när  en  bidragande  orsak  till  att  nyföretagandet\r\nminskade  med  16 % år 2001, hävdar motionären.  Han\r\nhänvisar till att  en rad förslag om avreglering har\r\npresenterats av olika  arbetsgrupper de senaste åren\r\nmen menar att regeringen  i  stort  har  lämnat  dem\r\ndärhän.\r\nTillkännagivanden  i tre avseenden begärs i motion\r\n2002/03:N250 (m), nämligen om behovet av fortlöpande\r\nutmönstring   av   föråldrade   och/eller   uttjänta\r\nregleringar,     om    en    försöksvis     inrättad\r\navregleringsdelegation inom Statsrådsberedningen och\r\nom    prövning    av    ett    system    med    s.k.\r\nsolnedgångsparagrafer inom  vissa  lagområden.  Lika\r\nviktigt   som  att  stifta  nya  lagar  i  takt  med\r\nsamhällets   förändringar  är  det  att  mönstra  ut\r\nföråldrade eller överspelade lagar, förordningar och\r\nbestämmelser,   anför   motionären.  Han  anser  att\r\nSimpLex beklagligtvis inte  har lyckats särskilt väl\r\ni sitt uppdrag, troligen mest  beroende  på  att den\r\npolitiska viljan samt kunskapen och förståelsen  för\r\nsmåföretagandets  villkor  i  hög  grad  saknas  hos\r\ndepartementsledningen.   I  stället  bör  på  försök\r\ninrättas   en   avregleringsdelegation    som    ett\r\nsjälvständigt   ekonomisk-juridiskt  expertorgan  åt\r\nregeringen  och med  företrädare  för  näringslivet,\r\nknutet      till     Statsrådsberedningen      under\r\nstatsministerns       ledning,       med       årlig\r\nrapporteringsskyldighet    också   till   riksdagen,\r\nföreslår  motionären. Han förordar  vidare  att  ett\r\nsystem med  solnedgångsparagrafer  skall  prövas och\r\nutvärderas        inom        vissa       begränsade\r\nlagstiftningsområden, innebärande  att  en regel som\r\nsällan eller aldrig används inom en tidrymd av tre \r\nfem år automatiskt skall upphöra att gälla  och  tas\r\nbort.\r\nI  motion  2002/03:N251 (m) föreslås att det skall\r\ntillsättas en  småföretagsinriktad haverikommission,\r\nvars uppgift skall vara att senast i mars 2003 lämna\r\nförslag   som   underlättar   för   småföretag   att\r\nutvecklas. Regeringens  företagspolitik  tar så gott\r\nsom  uteslutande  fasta  på  stora företag, när  det\r\ngäller  lagar,  regler,  beskattning,  etc.,  hävdar\r\nmotionären.  Han  anser  att   det   däremot  saknas\r\nmotsvarande förståelse och engagemang för de riktigt\r\nsmå företagen och företagarna. SimpLex  har,  enligt\r\nmotionären,  inte  lyckats  föreslå förändringar som\r\npåverkat utvecklingen av nyföretagandet. Enligt hans\r\nmening är regeringens ovilja  att  vidta åtgärder på\r\nväg att skapa en haveriliknande situation.\r\nI motion 2002/03:N269 (m), med rubriken  En svensk\r\nskogspolitik,   begärs   ett   tillkännagivande   av\r\nriksdagen   om   förenkling   av   regelverken   för\r\nsmåföretag.\r\nEtt tillkännagivande av riksdagen om betydelsen av\r\nförändrade lagar för att underlätta för företagande,\r\nföreslås i motion 2002/03:N277 (m). En av framtidens\r\nviktigaste  frågor,  bl.a.  för  välfärden,  är  hur\r\nantalet  företag  och  arbetstillfällen  skall kunna\r\nöka,  anför  motionären.  Han  anser att statistiken\r\navseende  nybildade  aktiebolag  är   alarmerande  \r\nförsta halvåret 2002 startades 8 351 nya aktiebolag,\r\njämfört  med  10 656  under  första  halvåret  2000,\r\nvilket är en minskning med 22 %. Mot bakgrund av hur\r\nmånga  företag  blir  behandlade   av statliga  och\r\nkommunala myndigheter med hänvisning  till lagar och\r\nregler  är det befogat att fråga sig hur  så  många\r\nändå   kan   fortsätta   sitt   företagande,   säger\r\nmotionären. Han menar att fler personer skulle kunna\r\nstarta  företag  om  ett  antal  hinder tas bort och\r\nlagar och regler ändras.\r\nFrågan  om  regelförenkling  tas  upp   i   motion\r\n2002/03:Kr264   (m)   utifrån   den   situation  som\r\nkonstnärer har som småföretagare. Många  konstnärer,\r\ninte   minst   bildkonstnärer,   är  egenföretagare,\r\nkonstaterar  motionärerna.  De  anser   att  det  är\r\nviktigt   att   regler   som  berör  småföretagandet\r\nförenklas eller avskaffas  och  att  det  arbete för\r\nbättre  och  enklare  regler  som  inleddes  av  den\r\nborgerliga  regeringen  under  åren  19911994 måste\r\nåterupptas.        Vidare        förordas        att\r\nSmåföretagsdelegationens  förslag  skall genomföras,\r\natt  arbetet  med  regelförenkling  skall   ges  hög\r\npolitisk  prioritet,  att företagarna själva bör  få\r\npåverka arbetet genom samråd,  att  alla nya förslag\r\nfrån  regeringen  som  påverkar  företagens  villkor\r\nskall  föregås av en noggrann analys  av  effekterna\r\nsamt att  myndigheter  som ger ut föreskrifter skall\r\nomfattas av kravet att göra en konsekvensanalys.\r\nI     motion     2002/03:N263      (fp)     begärs\r\ntillkännagivanden  av  riksdagen om minskat  krångel\r\nför  företagande  och  om  ett   mätbart   mål   för\r\nförenklingsarbetet.  Motiveringarna  bakom förslagen\r\när  likartade  dem  i  den tidigare nämnda  motionen\r\n2002/03:N2 (m, fp, kd, c),  som väckts med anledning\r\nav regeringens skrivelse.\r\nTillkännagivanden  av  riksdagen  i  följande  tre\r\navseenden föreslås i motion  2002/03:N211  (fp):  om\r\nminskat  krångel  för företagandet; om att det skall\r\nbli lättare att starta och registrera företag, t.ex.\r\nvia  Internet;  om  en  översyn  av  den  offentliga\r\navgiftspolitiken  gentemot  företagen.  Det  behövs,\r\nenligt motionären,  en åtgärdsplan för att förbättra\r\nföretagandets villkor  i  Sverige,  som vid sidan av\r\nallmänna    skattesänkningar   och   åtgärder    som\r\nunderlättar   generationsskiften,    bör   innehålla\r\nreformer bl.a. på följande områden: regelmängden bör\r\nminska;   F-skattsedel   bör  gå  att  erhålla   via\r\nInternet; ett startpaket för  företag  som förenklar\r\noch   förkortar   igångsättningsprocessen   gentemot\r\nmyndigheter    skall    finnas;    den    offentliga\r\navgiftspolitiken  måste ses över avseende kontroll-,\r\ntillsyns- och straffavgifter.\r\nEn förenklingskommission  bör ges i uppdrag att se\r\növer regelverken med småföretagarna  i  glesbygden i\r\nförgrunden, anförs det i motion  2002/03:N266  (fp).\r\nFolkpartiet   har   ett   flertal  förslag  för  att\r\nförbättra för företagen och  företagsamheten,  bl.a.\r\nmåste  det bli mindre krångligt att starta och driva\r\nföretag,   säger   motionären.  Hon  framhåller  att\r\nsmåföretagen ofta har  stor  betydelse  för en bygds\r\nlivskraft och att småföretagen också ger upphov till\r\nen  mer differentierad arbetsmarknad än när  en  ort\r\ndomineras  av  ett stort företag. Småföretagen tyngs\r\nav skatter, krångel,  byråkrati  och en lagstiftning\r\nsom  är  illa anpassad till deras verksamhetsformer,\r\nanser motionären.\r\nI   motion    2002/03:N395    (kd)    begärs   ett\r\ntillkännagivande  av  riksdagen  om genomförande  av\r\nSmåföretagsdelegationens   förslag.   Avregleringens\r\nbetydelse för den ekonomiska utvecklingen kan aldrig\r\nnog betonas, anför motionärerna.  De  erinrar om att\r\nunder    de   borgerliga   regeringsåren   19911994\r\ntillkallades  en särskild avregleringsdelegation med\r\nuppgift att driva på avregleringsarbetet och föreslå\r\nförändringar  som   stärker  konkurrensen  och  ökar\r\nutrymmet för nyetableringar. Erfarenheter från andra\r\nländer,  såsom  Storbritannien,   Nederländerna  och\r\nIrland,  visar  att  det krävs ett starkt  politiskt\r\nstöd från högsta nivå,  säger motionärerna. De menar\r\natt statsministern bör leda  och  politiskt  ansvara\r\nför    arbetet.   Småföretagsdelegationens   rapport\r\ninnehöll en lång rad förslag som är av sådan art att\r\nde  skulle  underlätta  för  småföretagen  utan  att\r\nstatsfinansiella  kostnader  skulle  uppkomma, anför\r\nmotionärerna   vidare.   De  påstår  att  samhällets\r\nkostnader för tillväxthämmande  regler  är betydande\r\noch att priset betalas av medborgarna, främst i form\r\nav  sämre  levnadsstandard  och begränsad valfrihet.\r\nMotionärerna     anser    att    de    flesta     av\r\nSmåföretagsdelegationens         förslag        till\r\nregelförenklingar  som  ännu  inte  har   genomförts\r\nskyndsamt   bör   genomföras.  Regelverk  som  berör\r\nföretagare upplevs,  enligt  motionärerna, som svåra\r\natt  överblicka och begripa  en  svensk  företagare\r\nhar över  4 000  regler och ca 20 000 trycksidor att\r\nhålla reda på, och  varje  år  tillkommer  ca  5 000\r\nsidor med omarbetade eller nya regler, sägs det. Den\r\ntotala   regelmängden  som  berör  företagare  måste\r\nminska,  anför   motionärerna.   De   anser  att  en\r\nsolnedgångsparagraf     bör    införas,    så    att\r\nföretagsregler som inte använts  på fem år eller mer\r\nslopas.  Många företagare upplever  att  myndigheter\r\nhar dålig  service, och det kan dessutom ta orimligt\r\nlång tid att få ett ärende avgjort hos en myndighet,\r\nsäger motionärerna.  De  menar att myndigheterna bör\r\nkunna lämna bindande löften  om hur lång tid det får\r\nta att avgöra ett ärende och att myndigheterna måste\r\nbetrakta  företagarna som sina  kunder  och  anpassa\r\nservicenivån  därefter, bl.a. när det gäller tiderna\r\nför tillgänglighet.  Vidare bör statliga myndigheter\r\noch      kommuner     utse     informationsansvariga\r\nkontaktpersoner  för  företagen  för  att rätt kunna\r\nhänvisa dem som söker information. Myndigheterna bör\r\ni  sina  årsredovisningar redovisa hur service-  och\r\ninformationskraven  klarats  gentemot  företagen när\r\ndet gäller handläggningstider, väntetider  i telefon\r\nosv., anförs det avslutningsvis.\r\nEtt  tillkännagivande  av riksdagen om behovet  av\r\nenklare regler och sänkta  skatter föreslås i motion\r\n2002/03:N392 (kd). Motiveringen  är likartad med den\r\ni nyssnämnda motion 2002/03:N395 (kd).\r\nI    motion    2002/03:N226   (kd)   begärs    ett\r\ntillkännagivande  av   riksdagen  om  betydelsen  av\r\nenklare företagsregler och  beskattning  av  arbete.\r\nSmåföretagsdelegationens  förslag  är väl värda  att\r\nbeakta  och  hittills  har  alltför få av  förslagen\r\nverkställts, vilket är ett svek  mot  småföretagarna\r\nsom   är  grunden  i  utvecklingen  av  den  svenska\r\nvälfärden, anför motionären.\r\nTillkännagivanden  i följande fem avseenden begärs\r\ni  motion  2002/03:  N306  (c):  om  att  målet  för\r\nregelförenklingsarbetet   skall   vara  att  antalet\r\nregler skall minska med 25 % fram till  år  2006; om\r\natt  ett  av  uppdragen  för regelförenklingsarbetet\r\nskall vara att undersöka reglerna  kring företagande\r\nur    ett    genusperspektiv;   om   att   genomföra\r\nSmåföretagsdelegationens  förslag;  om att införa en\r\nsolnedgångsprincip innebärande att regler  som  inte\r\nanvänts  på  fem år automatiskt upphör att gälla; om\r\nkravet på att  myndigheter  skall  ha samma svarstid\r\nsom  företagare. Vissa av de regler som  gäller  för\r\nföretag  kommer  från  riksdagsbeslut,  men många av\r\nreglerna  kan  härledas till myndighetsförordnanden,\r\nsäger motionärerna.  De  framhåller  vikten  av  att\r\nnoggranna  konsekvensanalyser  görs inför att beslut\r\nfattas om regler som berör företagare.  Motionärerna\r\nkonstaterar  att  i Nederländerna har, som  tidigare\r\nnämnts,   parlamentet    beslutat   att   företagens\r\nkostnader för att hantera  regelverket  skall minska\r\nmed  25 %,  varav  en  minskning  med 10 % uppnåddes\r\nunder den förra fyraårsperioden. I många av Sveriges\r\nkonkurrentländer  pågår  ett aktivt arbete  för  att\r\nminska företagens regelbörda, säger motionärerna. De\r\nanför  att  SimpLex  hittills   enbart   har  kunnat\r\nkoncentrera  sig  på att göra konsekvensanalyser  av\r\nnya regler som föreslås  av  regeringen och att inte\r\nen   enda  befintlig  regel  har  tagits   bort.   I\r\nbudgetpropositionen  anges  att  arbetet  endast har\r\nresulterat   i  att  ett  tjugotal  förslag  dragits\r\ntillbaka eller  ändrats,  sägs  det. En majoritet av\r\nlandets företagare upplever att det  har blivit fler\r\noch  besvärligare  regler  som  berör  företagandet,\r\nhävdar  motionärerna. De anser att arbetet  med  att\r\nförenkla  reglerna  måste  kompletteras med konkreta\r\nmål,  varvid  målet för den kommande  mandatperioden\r\nbör  vara  att antalet  regler  och  blanketter  för\r\nsmåföretag skall minska med 25 %.\r\nDe till synes  könsneutrala  regler som gäller för\r\nföretagande  bör  utredas  ur  ett  genusperspektiv,\r\nanförs det vidare i motionen. Ett sådant uppdrag bör\r\nges  explicit  till SimpLex, anser motionärerna  som\r\nockså     efterlyser     ett     genomförande     av\r\nSmåföretagsdelegationens  återstående  förslag.  Att\r\nföretagare  har  rättssäkerhet  gentemot myndigheter\r\nborde vara självklart, men ett komplicerat regelverk\r\nleder   till  att  rättssäkerheten  minskar,   säger\r\nmotionärerna.  Ett sådant regelverk leder också till\r\nen  växande  administration   och   att  risken  för\r\nmissförstånd  ökar,  vilket är kontraproduktivt  och\r\nurholkar reglernas legitimitet. Utöver de nya regler\r\nsom tillkommer finns det  också  en mängd befintliga\r\nregler  som  inte  används, påstår motionärerna.  De\r\nföreslår  att en solnedgångsprincip  skall  införas,\r\ndär regler som inte utnyttjats på fem år automatiskt\r\nupphör att  gälla  om  de  inte  förlängs  genom ett\r\naktivt   beslut.  Tiden  då  företagare  sköter  sin\r\nadministration  förläggs  allt  mer till kvällar och\r\nhelger, då myndigheter som kan svara  på  frågor har\r\nstängt,    säger    motionärerna.    Samtidigt   har\r\nmyndigheterna  i  kraft  av  sin  myndighetsutövning\r\nmöjlighet att begära in uppgifter med  krav  om svar\r\ninom  t.ex. tio dagar, vilket upplevs som ett starkt\r\nirritationsmoment  för företagaren, som själv kan få\r\nvänta i månader för  att  få  svar på sina frågor av\r\nmyndigheten, hävdar motionärerna.  De  anser  att om\r\nmotsvarande   krav   ställs   på  myndigheterna  som\r\nmyndigheterna ställer på företagaren  kan ett bättre\r\nföretagsklimat  åstadkommas.  Detta innebär  att  om\r\nföretagaren  är  skyldig  att lämna  uppgifter  inom\r\nt.ex. tio dagar till myndigheten,  skall myndigheten\r\nvara  skyldig  att svara på frågor från  företagaren\r\ninom samma tid.\r\nDet   behövs  enklare   och   färre   regler   för\r\nsmåföretagen,  anförs det i motion 2002/03:N343 (c).\r\nMånga  och komplicerade  regler  för  dem  som  vill\r\nstarta nya  företag  avskräcker  många personer från\r\natt starta företag eller att utveckla ett befintligt\r\nlitet  företag  genom  att anställa flera  personer,\r\nanför motionärerna.\r\nI motion 2002/03:N1 (mp), som väckts med anledning\r\nav   regeringens   skrivelse,    liksom   i   motion\r\n2002/03:N396   (mp),   begärs  tillkännagivanden   i\r\nföljande avseenden: om att  företagens kostnader för\r\natt hantera regelverket skall  minska; om företagets\r\nuppgiftsskyldigheter;   om   en   ny  mätmetod;   om\r\nhastigheten   i  regelförenklingsarbetet;   om   att\r\nregeringen bör göra en anmälan om en oberoende OECD-\r\ngranskning. Motiveringarna i de nämnda motionerna är\r\nlikartade.  Intresset   för   regelförenkling  är  i\r\ntilltagande  i många länder, säger  motionären.  Hon\r\nanser  att  om  byråkratin  är  för  omfattande  och\r\nregelverket för komplicerat  växer inte småföretagen\r\ni  önskvärd  utsträckning. I motionen  redovisas  de\r\ntidigare   nämnda   beräkningarna   från   OECD   om\r\nkostnaderna för företagens regelhantering. Företagen\r\nhar ca 20 000  sidor  företagsregler  att hålla reda\r\npå,  varav 2 500 ändras eller tillkommer  varje  år,\r\nsäger  motionären  vidare. Hon konstaterar, i likhet\r\nmed  andra  motionärer,   att  i  Nederländerna  har\r\nparlamentet  beslutat att företagens  kostnader  för\r\natt hantera regelverket skall minska med 25 %, varav\r\nen minskning med  10 %  uppnåddes  under  den  förra\r\nfyraårsperioden.  I  Belgien  har  ett  liknande mål\r\nsatts  upp,  sägs  det.  På  många  håll  i Sveriges\r\nkonkurrentländer  pågår  ett  aktivt arbete för  att\r\nminska företagens regelbörda, anför  motionären. Hon\r\nföreslår att målet för regelförenklingsarbetet skall\r\nvara  att  företagens  kostnader  för  att   hantera\r\nregelverket   skall  minska  redan  under  år  2004,\r\nvarefter kostnaderna  bör  minska  ytterligare under\r\nmandatperioden.  Regeringen bör återrapportera  till\r\nriksdagen   om   utvecklingen   i   arbetet,   anför\r\nmotionären.\r\nFöretagens uppgiftslämnande  måste  minska och bli\r\nenklare,        anför       motionären       vidare.\r\nGrunddatabasutredningens   förslag   i   betänkandet\r\nGrunddata  i  samhällets  tjänst (SOU 1997:146)  bör\r\ndärvid   kunna  utgöra  utgångspunkt.   Utredningens\r\nförslag innebär  i  korthet  att en registerbank med\r\nvissa  återkommande  företagsuppgifter,   grunddata,\r\nskall  upprättas  med uppgifter som kan hämtas  från\r\nmyndigheter. Vid undersökningar  som riktar sig till\r\nsmåföretag  bör  urvalsundersökning  tillämpas   och\r\nurvalen  varieras,  så  att  samma  småföretag  inte\r\nbehöver störas alltför mycket, anför motionären. Hon\r\nanser att  dessa  förenklingar bör genomföras senast\r\nunder år 2004 och att  regeringen  kontinuerligt bör\r\nåterrapportera  till  riksdagen  om  utvecklingen  i\r\narbetet.\r\nDet saknas en tillförlitlig mätmetod  som kan visa\r\npå  hur  regelbördan  utvecklats  under årens  lopp,\r\nsäger  motionären.  Hon  föreslår  att   det   skall\r\nutvecklas  en  ny mätmetod, färdig att använda redan\r\nunder  år  2003.  SimpLex   har  getts  alltför  små\r\nresurser,   och   arbetet  har  därför   framskridit\r\nalldeles för långsamt, anför motionären. Hon vill se\r\nen ökad takt i regelförenklingsarbetet  redan  under\r\når  2003,  varvid regeringen bör återrapportera till\r\nriksdagen  om  utvecklingen  i  arbetet.  Regeringen\r\nangav i förra  årets  skrivelse  (skr. 2000/01: 143)\r\nsitt  intresse  av  att  OECD  skall  genomföra   en\r\noberoende        granskning        av       Sveriges\r\nregelförenklingsarbete,    konstaterar    motionären\r\navslutningsvis. Hon påpekar  att  i  årets skrivelse\r\nhar denna avsiktsförklaring försvunnit,  vilket  hon\r\nfinner beklagligt, och hon menar att Sverige snarast\r\nbör  anmäla  sitt  intresse för denna granskning för\r\natt  kunskap  om Sveriges  position  internationellt\r\nskall bli tillgänglig.  Regeringen  bör  lämna in en\r\nsådan anmälan någon gång under riksdagsåret 2002/03,\r\nanser motionären.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nUtskottet behandlade hösten 2001 i anslagsbetänkande\r\n2001/02:NU1 en motsvarande skrivelse från regeringen\r\nom regelförenklingsarbetet (skr. 2000/01:  143)  och\r\nett stort antal motioner om regelförenkling liknande\r\nde här aktuella. Utskottet anförde att det  för att\r\narbetet   med  regelförenkling  skall  kunna  drivas\r\nframåt  är  nödvändigt  att det finns klara mål att\r\nsträva mot och att det går  att  på  något sätt mäta\r\nhur  långt arbetet har fortskridit. Utskottet  ansåg\r\natt  arbetet  med  målformulering  och  metoder  för\r\nuppföljning  bör  ges hög prioritet och framhöll att\r\ndet  viktiga  för  en   småföretagare   är  att  den\r\nadministrativa  bördan minskas, snarare än  att  det\r\nåstadkoms en viss  minskning  av antalet lagar eller\r\nregler. Att nedbringa den tid och den kostnad som en\r\nsmåföretagare behöver lägga på  att  uppfylla  olika\r\nlagar  och  regler  är  sålunda,  enligt  utskottets\r\nmening,  den  helt  överordnade uppgiften. Utskottet\r\nunderströk också vikten  av att småföretagarnas egna\r\nsynpunkter  på regelförenklingsarbetet  fångas  upp.\r\nUtskottet såg fram mot en redovisning i nästföljande\r\nskrivelse om  vad  arbetet  med  målformulering  och\r\nmetoder  för uppföljning har gett för resultat. I en\r\nreservation  (m,  kd, c, fp) efterlystes åtgärder av\r\nregeringen  beträffande   regelförenklingsarbetet  i\r\nsyfte att skynda på och effektivisera detta arbete.\r\n\r\nFrågan  om  att  kvantitativt   kunna   mäta   den\r\nadministrativa bördan för småföretag tas upp i flera\r\nmotioner.  Som  nämns  i  skrivelsen  har  ITPS fått\r\nregeringens uppdrag att utveckla en metod för detta.\r\nEnligt  regeringsbeslutet  i  juni  2002  skall ITPS\r\nutveckla   en   metod   som   gör  det  möjligt  att\r\nkvantitativt mäta och samla in  statistik  över  den\r\nadministrativa  börda som uppstår för företagen till\r\nföljd av olika regelverk  såsom  lagar, förordningar\r\noch myndighetsföreskrifter. I uppdraget ingår att ta\r\nfram    en    konkret    definition   på   begreppet\r\nadministrativ börda. ITPS  skall  även  föreslå  hur\r\ngenomförandet   av   metoden   bör   organiseras.  I\r\nuppdraget   ingår  också  att  redovisa  alternativa\r\nmätmetoder. För  respektive  metod skall beräkningar\r\navseende   investerings-  och  genomförandekostnader\r\nframgå samt  för- och nackdelar i övrigt. ITPS skall\r\ni genomförandet  av  uppdraget studera och ta del av\r\nerfarenheter från andra  länder  som  har  utvecklat\r\nliknande metoder.\r\nEftersom  det  är  av  största  vikt  att  metoden\r\naccepteras   och   stöds   av  både  regeringen  och\r\nnäringslivet  skall  ITPS utföra  uppdraget  i  nära\r\nsamarbete med Näringsdepartementet och Näringslivets\r\nnämnd för regelgranskning.  ITPS  skall även samråda\r\nmed   Statskontoret,   Nutek,   SCB  och  etablerade\r\nforskare inom området. Inriktningen  för  arbetet är\r\natt  metoden  skall  kunna tas i bruk och en mätning\r\nkunna ske under år 2003.  En delrapport innehållande\r\ndefinition   av   begreppet   administrativ   börda,\r\nerfarenheter från andra länder  och  redovisning  av\r\nalternativa   metoders   kostnader   samt  för-  och\r\nnackdelar  i  övrigt  skall  lämnas den 31  december\r\n2002. Uppdraget skall slutrapporteras  den  31  mars\r\n2003,   då  även  val  av  metod  och  förslag  till\r\ngenomförande  skall  redovisas.  Enligt uppgift från\r\nITPS fortskrider arbetet planenligt.\r\nNäringslivets     nämnd     för    regelgranskning\r\npresenterade, som omnämns i vissa  motioner,  i juni\r\n2002   en   rapport,  Regelindikator  2002,  med  en\r\nuppföljning  av   hur  myndigheter,  kommittéer  och\r\nRegeringskansliet efterlever  de  regler  som  skall\r\nföljas  i  samband  med  att  de  föreslår nya eller\r\nförändrade regler som rör företag. Enligt rapporten,\r\nsom baseras på en granskning av  150  olika  förslag\r\ntill  regler,  är kvaliteten i de konsekvensanalyser\r\nsom presenteras  generellt  sett låg och i flertalet\r\nfall  undermålig.  I  rapporten   föreslås  följande\r\nåtgärder  för  att  åstadkomma  ett långsiktigt  och\r\nmetodiskt   arbete   för  att  höja  kvaliteten   på\r\nkonsekvensanalyserna och  minska  de  administrativa\r\nkostnaderna för företagen: sätt upp mätbara  mål för\r\narbetet; beräkna företagens totala kostnader för att\r\nadministrera regelverket; ge starkt stöd från högsta\r\npolitiska   nivå;   genomför   tidiga   samråd   med\r\nföretagen; ge en offentlig institution/myndighet det\r\növergripande  ansvaret för utbildning i och kontroll\r\nav  kvaliteten  avseende  konsekvensanalyser;  inför\r\nsanktionsmöjligheter  för  att  öka efterlevnaden av\r\ngällande  regler.  Regeringskansliet   har,   enligt\r\nuppgift  från SimpLex, haft ett diskussionsmöte  med\r\nnämnden med anledning av rapporten.\r\nBeträffande  Småföretagsdelegationens förslag, som\r\nberörs   i   flera   motioner,   kan   noteras   att\r\nNäringsdepartementet i  en promemoria till utskottet\r\nvåren     2000    gjorde    en    avstämning     mot\r\nSmåföretagsdelegationens     förslag.    Regeringens\r\nsamlade bedömning var, enligt  denna,  att  åtgärder\r\nvidtagits för att undanröja majoriteten av de hinder\r\nsom      Småföretagsdelegationen      uppmärksammat.\r\nRegeringen ansåg att ca 75 % av förslagen är viktiga\r\noch  bör  genomföras  i någon form. Drygt  40  %  av\r\nförslagen var helt genomförda  eller befann sig i en\r\ngenomförandefas,  och ytterligare  drygt  30  %  var\r\nunder utredning eller  beredning. Det framhölls från\r\nNäringsdepartementet att  många  av  förslagen är av\r\nden karaktären att de aldrig kommer att  kunna anses\r\nvara helt slutförda. Det gäller t.ex. myndigheternas\r\narbete  med  information  och service till företagen\r\noch flera av förenklingsförslagen, såsom lättnader i\r\nuppgiftslämnande  för  företag   och  förenkling  av\r\ntullprocedurer.  Ungefär en fjärdedel  av  förslagen\r\nföranleder i nuläget  inga åtgärder från regeringens\r\nsida; det gäller förslag  på  områden  där det redan\r\nför  närvarande förekommer statliga insatser,  t.ex.\r\nkompetensområdet,  liksom förslag på områden där det\r\nprimära  ansvaret inte  ligger  på  staten  utan  på\r\nkommunerna.\r\nI en kommentar  från  Näringsdepartementet sägs nu\r\natt Småföretagsdelegationens  förslag handläggs inom\r\nolika  delar av Regeringskansliet.  Det  konstateras\r\natt  regeringen   har   vidtagit  åtgärder  för  att\r\nundanröja majoriteten av  de hinder för tillväxt som\r\ndelegationen identifierade,  vilket  har  redogjorts\r\nför  i  interpellationsdebatter  och frågesvar.  Det\r\nframhålls att karaktär och omfattning  på  förslagen\r\nskiljer  sig  högst  väsentligt  åt sinsemellan  och\r\ndärmed även den tid som krävs för  genomförande.  En\r\nstörre   del   av  förslagen  är  fortfarande  under\r\nutredning  eller   genomförande.  Många  förslag  är\r\nvidare av den karaktären  eller omfattningen satt de\r\ninte går att genomföra omgående.  I vissa fall  när\r\ndet   t.ex.   gäller   mer  generella  önskemål   om\r\nförändrade  attityder och  ökad  tillgänglighet  hos\r\nmyndighet m.m.  är det dessutom omöjligt att uttala\r\nsig om när ett  förslag  kan  anses  vara genomfört,\r\nutan  det  är  snarare  frågan  om  en  kontinuerlig\r\nutvecklingsprocess. Endast en tredjedel av förslagen\r\nfrån  Småföretagsdelegationen  kan  anses vara  rena\r\nregelförenklingsförslag,      sägs      det     från\r\nNäringsdepartementet.\r\nInom Regeringskansliet pågår arbete med översyn av\r\nmyndigheternas   service.  Statskontoret  har   fått\r\nregeringens  uppdrag   att   stimulera   och  stödja\r\nutvecklingen  av  24-timmarsmyndigheter  genom   att\r\ntillsammans    med    myndigheterna   utveckla   och\r\ntillhandahålla metoder,  vägledningar och avtal samt\r\ninitiera  och  genomföra samverkansprojekt.  Arbetet\r\nskall syfta till  att  stimulera  myndigheterna  att\r\nbedriva   ett   aktivt   utvecklingsarbete  för  att\r\nförbättra sin tillgänglighet  och  service med hjälp\r\nav   informationstekniken,   genom   en  rad   olika\r\nåtgärder.  Arbetet  bedrivs  i  samverkan   med   de\r\nstatliga myndigheterna och i kontakt med företrädare\r\nför   kommuner,   landsting  och  andra  aktörer  av\r\nbetydelse för denna  utveckling.  Statskontoret  har\r\nredovisat arbetet i lägesrapporter till regeringen i\r\ndecember  2001  och  i  juni  2002.  En  ytterligare\r\nlägesrapport skall lämnas den 31 december  2002, och\r\nen  slutlig  redovisning  av  uppdraget skall lämnas\r\nsenast  den  30  juni 2003. Regeringen  redovisar  i\r\nbudgetpropositionen     under     utgiftsområde    2\r\nSamhällsekonomi och finansförvaltning  sin bedömning\r\ni   frågan.  Där  sägs  bl.a.  att  den  långsiktiga\r\ninriktningen  bör  vara att medborgare och företag i\r\nservicehänseende     upplever     den     offentliga\r\nförvaltningen som en enda  24-timmarsmyndighet  utan\r\nbesvärande  myndighetsgränser. Det innebär bl.a. att\r\nett ärende så  långt  möjligt bara bör kräva en enda\r\nmyndighetskontakt,  vilket  ställer  stora  krav  på\r\nsamverkan mellan myndigheter.  Det  är  dock viktigt\r\natt  myndighetsansvaret  inte blir otydligt  så  att\r\ninsyn och ansvarsutkrävande försvåras.\r\nI  några  motioner  efterlyses  åtgärder  för  att\r\nminska företagens uppgiftslämnande.  När  det gäller\r\nSCB:s  olika  statistikgrenar  tillämpar myndigheten\r\nsedan  en  längre tid urvalsundersökningar  när  det\r\ngäller småföretag och ett s.k. rullande panelsystem,\r\nvilket innebär  att  ett  småföretag som ingått i en\r\nundersökning  inte skall tas  ut  i  nästa.  SCB  är\r\nvidare starkt engagerat  i  det  arbete  som bedrivs\r\ninom   EU  på  statistikområdet.  Inom  EU  var  det\r\ntidigare  i  stort  sett  förbjudet att använda s.k.\r\nadministrativt material i statistikproduktionen.  En\r\nförändring  håller  nu  på att ske i detta avseende,\r\noch  administrativa   uppgifter  kan  i  vissa  fall\r\nanvändas. SCB har varit  pådrivande  i  detta arbete\r\noch  kommer  att  fortsätta  att  driva  frågan   om\r\nförenkling  när  det gäller statistikproduktionen. I\r\nregeringens uppdrag  från  juni  2002  till  SCB  om\r\nfördjupad  prövning  av inriktning och omfattning av\r\nofficiell statistik inom  SCB:s  ansvarsområde inför\r\ntreårspeioden   20042006  konstateras   bl.a.   att\r\nuppgiftslämnarnas  kostnader  för  statistiken ökar.\r\nDet    är    därför    angeläget    att   SCB   ökar\r\nansträngningarna       för       att      underlätta\r\nuppgiftslämnandet, särskilt för företagen, sägs det,\r\noch  SCB  skall  särskilt  redovisa  planer  på  hur\r\nmyndigheten   skall   underlätta  uppgiftslämnandet.\r\nUppdraget  skall redovisas  senast  den  15  januari\r\n2003.\r\nGrunddatabasutredningen  föreslog  i sitt tidigare\r\nnämnda betänkande hösten 1997 beträffande företagens\r\nuppgiftslämnande  bl.a.  att  ett mål bör  vara  att\r\nföretagen  endast skall behöva lämna  en  och  samma\r\nuppgift en gång  och  att  formerna för elektroniska\r\nuppgiftslämnanden  borde utvecklas.  En  arbetsgrupp\r\ninom Regeringskansliet  fick  därefter  våren 1999 i\r\nuppdrag  att  inventera  och analysera det allmännas\r\nansvar för spridning av offentlig  basinformation  i\r\nelektronisk    form.    I   promemorian   Samhällets\r\ngrundläggande information  (Ds  2000:34) redovisades\r\nen inventering av många års utredningsarbete  som på\r\nolika  sätt berör det allmännas ansvar för spridning\r\nav samhällets  information  i  elektronisk  form.  I\r\nbetänkandet  lämnades  förslag  till en rad konkreta\r\nåtgärder.  Betänkandet  har  remissbehandlats,   och\r\nfrågan  bereds  inom Regeringskansliet i ett bredare\r\nsammanhang,  tillsammans   med   arbetet  kring  den\r\ntidigare     nämnda    24-timmarsmyndigheten     och\r\nframtagande   av    ett    nytt    EU-direktiv    om\r\nvidareutnyttjande     och    kommersialisering    av\r\nhandlingar från offentliga sektorn.\r\nI     det     tidigare     nämnda      betänkandet\r\nFöretagsutveckling  på regional nivå (SOU 2002:101),\r\nsom  nyligen  avlämnats,   föreslås  under  rubriken\r\nEnkelhet för företag och företagare    i  syfte att\r\ntillmötesgå  företagens  önskan  om  en instans  att\r\nvända sig till  en samordning av arbetet hos de tre\r\naktörer,   som   handhar   de   viktigaste  statliga\r\nföretagsstöden, länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och\r\ndet  aktuella Almi-bolaget. Utredaren  föreslår  att\r\ndet i  varje  län  skall  öppnas  en  brevlåda dit\r\nföretagaren   kan   vända   sig   med   ansökningar,\r\nförfrågningar och andra önskemål. Kontakten  kan ske\r\nvia post, telefon, e-post, personligt besök, osv. De\r\ntre   nämnda   huvudaktörerna  får  sedan  gemensamt\r\nhantera frågorna.  För  företagaren  skall det räcka\r\nmed en kontakt. Länsstyrelsen bör ges  i uppdrag att\r\ntillsammans   med   länsarbetsnämnd  och  Almi-bolag\r\nutarbeta den samarbetslösning  som  passar  det egna\r\nlänet      bäst.      I      försökslänen      skall\r\nsjälvstyrelseorganen  erbjudas samordningsuppgiften.\r\nNutek skall ges i uppdrag att utforma riktlinjer för\r\nverksamheten samt följa upp att den genomförs.\r\nFöretagarnas    riksorganisation    har    nyligen\r\npresenterat en rapport  om företagens administrativa\r\nbörda    Krånglet  ökar.  Företagarna   har   också\r\ntillställt  statsminister Göran Persson en skrivelse\r\nom småföretagens  administrativa  börda.  Målet  bör\r\nenligt   Företagarna   vara  att  under  innevarande\r\nmandatperiod halvera den  tid  som företagaren måste\r\nägna åt administration på grund  av statliga regler.\r\nFöretagarna föreslår att regeringen  skall  utse  en\r\ninterdepartemental  arbetsgrupp  som skall genomföra\r\nde åtgärder som krävs för att nå målet.  Företagarna\r\nvill också att alla myndigheter som berörs skall ges\r\ni  uppdrag  att  införa  gemensamma definitioner  på\r\nbegrepp  som rör företagande,  t.ex.  anställda  och\r\ninkomster.   Det   förenklingsarbete   som  hittills\r\nbedrivits  i  SimpLexgruppen  måste  utvecklas,  och\r\ngruppen måste få tillräckliga resurser  så  att  den\r\nkan  göra  konsekvensanalyser av både föreslagna och\r\nredan   existerande   regler,   anser   Företagarna.\r\nNäringsdepartementet    har    nyligen    haft   ett\r\ndiskussionsmöte med Företagarna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser att regelförenklingsarbetet  är  av\r\nstörsta vikt  för  att Sverige skall kunna utvecklas\r\nsom   företagarnation.    De    regler   som   berör\r\nföretagandet   bör   vara   lätta  att  förstå   och\r\nefterleva.\r\n\r\nSamhället har behov av effektiva  regelsystem  för\r\nskydd  av  människors  liv och hälsa, miljöskydd och\r\nsäkerhet,  men  detta  får  inte  göra  det  alltför\r\nkrångligt att starta och  driva företag. Kostnaderna\r\nför ett svenskt företag med  1-19  anställda för att\r\nadministrera     skatte-,    arbetsmarknads-     och\r\nmiljöreglerna  uppgår,   som   tidigare  redovisats,\r\nenligt  en  OECD-beräkning  till ca  30 000  kr  per\r\nanställd  och  år.  Motsvarande   kostnader  är  för\r\nföretag  med  20-49 anställda ca 21 000 kr  och  för\r\nföretag med 50-500 anställda ca 6 000 kr. Appliceras\r\ndessa siffror på  det  totala  beståndet av företag,\r\nkan företagens kostnader för att administrera lagar,\r\nregler   och   föreskrifter  beräknas   till   minst\r\n50 miljarder kronor per år.\r\nI  många av Sveriges  konkurrentländer  pågår  ett\r\naktivt  arbete med att minska företagens regelbörda.\r\nI  Nederländerna   har   parlamentet   beslutat  att\r\nföretagens  kostnader  för  att  hantera regelverket\r\nskulle minskas med 25 % från år 1994  till  år 2002.\r\nMen  trots  att  hela den holländska regeringen  har\r\nvarit engagerad och  starkt  prioriterat  frågan har\r\ninte   en   10-procentig  minskning  uppnåtts  under\r\nperioden.  Samtidigt   som   det   illustrerar   hur\r\nkomplicerad  frågan  om  regelförenkling  är får det\r\ninte  avskräcka  från  höga  svenska  ambitioner  på\r\nområdet.  En  genomgång  av  hela det regelverk  som\r\nberör    företagen   skulle   fordra    en    mycket\r\nresurskrävande  satsning som riskerar att gå ut över\r\nhandläggningen  av   andra   för  företagen  viktiga\r\nfrågor. Regeringen bör dock anlägga  ett bredare och\r\nmer   systematiskt  angreppssätt  än  tidigare   och\r\npresentera  ett  handlingsprogram  under år 2003 som\r\ninriktas  på  de  befintliga  regelverken   och  som\r\nomfattar   åtgärder   hos   såväl   departement  som\r\nmyndigheter.\r\nTakten  i regelförenklingsarbetet måste  öka.  Ett\r\ninstrument  för  att åstadkomma detta är att det tas\r\nfram  ett  mått  som   kan   visa   hur  regelbördan\r\nutvecklas.   OECD   har   mångårig   erfarenhet   av\r\nregelförenklingsarbetet  i  olika medlemsländer  och\r\ngenomför  t.ex.  enkätundersökningar   riktade   mot\r\nföretag  för  att  jämföra den administrativa bördan\r\nländer emellan. Dessa  enkäter  ställs  sedan samman\r\nländervis  och  jämförelser  kan  därmed  göras.   I\r\nDanmark,   Belgien   och   Nederländerna  har  också\r\nmätmetoder tagits fram. Den  danska metoden baseras,\r\ni likhet med OECD-metoden, på enkäter. I Sverige har\r\nITPS fått i uppdrag att ta fram  förslag  på lämplig\r\nmätmetod.     Eftersom    Danmark,    Belgien    och\r\nNederländerna har  kommit  längre  än  OECD har ITPS\r\nsärskilt  analyserat dessa länders mätmetoder  innan\r\nmyndigheten skall lämna sitt förslag till regeringen\r\nom en svensk mätmetod.\r\nNär det gäller  de oberoende granskningar som OECD\r\ngenomför av olika länders  regelförenklingsarbete är\r\ndet angeläget att regeringen under kalenderåret 2003\r\ninger anmälan till OECD med begäran om granskning av\r\nregelförenklingsarbetet i Sverige.  Genom  en  sådan\r\ngranskning   kan   värdefull   kunskap  om  Sveriges\r\nposition i en internationell jämförelse erhållas.\r\nYtterligare ett område där utskottet anser att det\r\nkrävs  omedelbara  åtgärder  från regeringen  gäller\r\nregelverket  vid  en företagsstart.  Regeringen  bör\r\ngöra en översyn av  handläggningstiden i startskedet\r\noch uppdra åt de myndigheter som för närvarande inte\r\nprioriterar    snabb   handläggning    att    minska\r\nhandläggningstiden  för dessa ärenden. Myndigheterna\r\nmåste  därutöver  förbättra   sin  service  gentemot\r\nföretagen och i större utsträckning  kunna agera som\r\nlots i sina kontakter med företagen.\r\nRiksdagen  bör  genom ett tillkännagivande  anmoda\r\nregeringen  att  vidta  de  åtgärder  som  utskottet\r\nangivit. Därmed blir  motionerna 2002/03:N356 (s, v)\r\noch   2002/03:N1  (mp)  väsentligen   tillgodosedda.\r\nMotion  2002/03:N2 (m, fp, kd, c) blir också i vissa\r\ndelar tillgodosedd. Övriga motionsyrkanden avstyrks.\r\nRiksdagen  bör också lägga regeringens skrivelse med\r\nredogörelse    för    regelförenklingsarbetet   till\r\nhandlingarna.\r\n\r\nAnslag m.m. inom utgiftsområde 24\r\nNäringsliv\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen    bör    anvisa    anslag    under\r\nutgiftsområde  24  Näringsliv  i  huvudsak  i\r\nenlighet    med   vad   som   föreslagits   i\r\nbudgetpropositionen.   Enligt  utskottet  bör\r\nriksdagen    med bifall till  förslag  i  en\r\nmotion   (s,  v,  mp)      besluta   om   en\r\növerflyttning   av   medel   mellan   två  av\r\nanslagen. De medel om 10 miljoner kronor  per\r\når  som  Vinnova sedan år 2001 har tilldelats\r\nför  miljöteknikutveckling   bör   i  stället\r\nsatsas på miljödriven affärsutveckling  under\r\nNuteks anslag för näringslivsutveckling.  För\r\natt  ta  till  vara  den  kraft som marknaden\r\nuppvisar och styra den mot  hållbarhet bör en\r\nnationell     satsning     på     miljödriven\r\nnäringslivsutveckling  genomföras. Utskottets\r\nförslag  till anslag under  utgiftsområde  24\r\nNäringsliv  framgår  av  bilaga 3. Övriga här\r\naktuella  förslag  till  riksdagsbeslut   som\r\nregeringen     framlägger     under     detta\r\nutgiftsområde tillstyrks av utskottet.\r\n\r\nInledning\r\n\r\nUtskottet  redogör  i  det  följande   avseende  de\r\nanslag  som  ingår  i utgiftsområde 24 Näringsliv  \r\nför regeringens förslag  och  motsvarande  förslag i\r\nmotioner (se bilaga 2). Därefter redovisar utskottet\r\nsitt  ställningstagande i ett sammanhang (se  bilaga\r\n3).\r\n\r\n\r\nNäringspolitik\r\n\r\n\r\nVerket för innovationssystem:\r\nFörvaltningskostnader (26:1)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget   finansierar   förvaltningskostnader   vid\r\nVerket för innovationssystem (Vinnova), som bildades\r\nden  1  januari  2001.  Myndighetens  uppgift är att\r\nfrämja hållbar tillväxt för näringsliv, samhälle och\r\narbetsliv     genom    utveckling    av    effektiva\r\ninnovationssystem      och      finansiering      av\r\nbehovsmotiverad     forskning     och    utveckling.\r\nAnslagsnivån  har  justerats  i  enlighet   med  det\r\ngenerella  besparingskrav  på  0,7  %  som  lagts på\r\nanslag för förvaltnings- och investeringsändamål för\r\når 2003.\r\n\r\nRegeringen  beräknar  anslaget  för  år  2003 till\r\n110,2 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:N395 (kd) föreslås en besparing  på\r\nanslaget  med 5 miljoner kronor, med hänvisning till\r\ndet ekonomiskt  osäkra  läget och för att finansiera\r\nreformer  som  Kristdemokraterna  föreslår  och  som\r\nsyftar till generella förbättringar för företagen.\r\n\r\nAnslaget bör minskas med 4 miljoner kronor, anförs\r\ndet i motion 2002/03:  N360  (c). Sverige behöver få\r\nvärldens bästa företagsklimat,  och  det  målet  nås\r\ninte    i   första   hand   genom   att   bygga   ut\r\nMyndighetssverige,  säger motionärerna. De anser att\r\nföretagsamhet och tillväxt  kommer  underifrån  från\r\nmånga   kreativa   entreprenörer.  Centerpartiet  är\r\nrestriktivt till ökad  byråkratisering  inom svenska\r\nmyndigheter     och     sparar    därför    in    på\r\nförvaltningskostnader, sägs det.\r\n\r\nVerket för innovationssystem: Forskning och\r\nutveckling (26:2)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget finansierar behovsmotiverad forsknings- och\r\nutvecklingsverksamhet     samt     utveckling     av\r\ninnovationssystemet. Inriktningen  för  de  närmaste\r\nårens   verksamhet   har  beskrivits  i  proposition\r\n2000/01:3  om  forskning   och   förnyelse   och   i\r\nproposition   2001/02:2   om  FoU  och  samverkan  i\r\ninnovationssystemet. För år  2003 föreslås en ökning\r\nav anslaget med 30 miljoner kronor för uppbyggnad av\r\nett  nationellt  inkubatorprogram.   Därutöver   har\r\nanslagsnivån  justerats i enlighet med det generella\r\nbesparingskrav  på  0,7  %  som  lagts på anslag för\r\nförvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för  år  2003  till 1\r\n035,5   miljoner  kronor.  Regeringen  begär  vidare\r\nriksdagens bemyndigande att under år 2003 besluta om\r\nbidrag  som   inklusive  tidigare  gjorda  åtaganden\r\nmedför utgifter  på  högst      1,9 miljarder kronor\r\nunder åren 20042008.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:Fi230  (s,  v,  mp) föreslås att de\r\nmedel om 10 miljoner kronor per år som Vinnova sedan\r\når  2001 har tilldelats för miljöteknikutveckling  i\r\nstället skall satsas på miljödriven affärsutveckling\r\ngenom Nutek.\r\n\r\nEn neddragning på anslaget med 100 miljoner kronor\r\nförslås   i   motionerna   2002/03:Fi232   (fp)  och\r\n2002/03:N263 (fp).\r\nI  motion  2002/03:N395 (kd) föreslås en besparing\r\npå    anslaget    med     30     miljoner    kronor.\r\nKristdemokraterna    avvisar   den   av   regeringen\r\nföreslagna satsningen  med  30  miljoner  kronor för\r\nuppbyggnad  av  ett nationellt inkubatorprogram  och\r\nvill  i  stället satsa  motsvarande  summa  för  att\r\nstärka de  industriella  utvecklingscentrumens (IUC)\r\nfunktion som inkubatorer, sägs det.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nBeträffande förslaget i motion  2002/03:Fi230 (s, v,\r\nmp)  om  en  minskning av anslaget med  10  miljoner\r\nkronor  kan följande  noteras.  I  samband  med  att\r\nMiljöteknikdelegationen  avslutade  sitt  arbete vid\r\nårsskiftet 2000/01 framlade den förslag om  hur  ett\r\nfortsatt  arbete  inom  området skulle kunna ske. De\r\nberörda  medlen på 10 miljoner  kronor  som  Vinnova\r\nfr.o.m.    år     2001     har     disponerat    för\r\nmiljöteknikutveckling           har           enligt\r\nNäringsdepartementet  kunnat  ses  som ett led i ett\r\nfortsatt             miljöteknikarbete             i\r\nMiljöteknikdelegationens anda. Vinnova har inte haft\r\nnågon  särskild  miljötekniksatsning  utan har låtit\r\nhållbar  utveckling  vara en integrerad del  i  alla\r\nsina program.\r\n\r\n\r\nVerket för näringslivsutveckling:\r\nFörvaltningskostnader (38:1)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget täcker förvaltningskostnader för Verket för\r\nnäringslivsutveckling      (Nutek)      och     Almi\r\nFöretagspartner   AB  (Almi).  Enligt  förslaget   i\r\nbudgetpropositionen    skall    anslaget   tillföras\r\n10 miljoner kronor, varvid finansiering  sker  genom\r\nen   överföring   från   utgiftsområde  19  Regional\r\nutjämning och utveckling. Därutöver har anslagsnivån\r\njusterats    i    enlighet    med   det    generella\r\nbesparingskrav  på  0,7 % som lagts  på  anslag  för\r\nförvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.\r\n\r\nRegeringen beräknar  anslaget  för  år  2003  till\r\n207,7 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:N395 (kd) föreslås en minskning  av\r\nanslaget med 15 miljoner kronor, med hänvisning till\r\ndet  stora  anslagssparande som kan förväntas för år\r\n2002.\r\n\r\nAnslaget  bör  minskas  med  41  miljoner  kronor,\r\nanförs det i  motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning\r\ntill tidigare redovisad motivering.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nEnligt   uppgift    från   Näringsdepartementet   är\r\nanledningen till att  Nutek beräknas få ett kraftigt\r\nanslagssparande år 2002  att projektet att bygga upp\r\nett datasystem för ärendehantering  av  de regionala\r\nstöden  har försenats. Utgifterna för detta  projekt\r\nkommer i stället under år 2003.\r\n\r\n\r\nNäringslivsutveckling m.m. (38:2)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget   får  användas  till  näringslivsfrämjande\r\nåtgärder.  Anslaget   tillförs   10 miljoner  kronor\r\nfr.o.m.  år  2003  från  utgiftsområde  19  Regional\r\nutjämning  och  utveckling.  Anslaget  höjs  med  20\r\nmiljoner kronor för  att stärka design som ett medel\r\nför näringslivsutveckling.  På  anslaget  finns även\r\nmedel  avsatta  avseende  statliga lån och garantier\r\nsom    lämnas    till    svensk    industri     från\r\nRiksgäldskontoret.g m.m.\r\n\r\nRegeringen  beräknar  anslaget  för  år  2003 till\r\n219,6 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  2002/03:Fi230  (s,  v, mp) föreslås,  som\r\ntidigare nämnts, att de medel om  10 miljoner kronor\r\nper år som Vinnova sedan år 2001 har  tilldelats för\r\nmiljöteknikutveckling  i  stället  skall  satsas  på\r\nmiljödriven affärsutveckling genom Nutek via det här\r\naktuella anslaget.\r\n\r\nRiksdagen bör göra ett tillkännagivande om  att  \r\ninom   ramen   för  de  satsningar  som  föreslås  i\r\nbudgetpropositionen  för att stärka design som medel\r\nför   näringslivsutveckling       hemslöjdens   och\r\nslöjdarnas kunnande bör tas till  vara, anförs det i\r\nmotion 2002/03:Kr347 (s). Hemslöjdsrörelsen har haft\r\noch  har  alltjämt en stor kulturell  och  ekonomisk\r\nbetydelse,  säger  motionärerna.  De  menar  att den\r\nkunskap  som finns inom Svenska hemslöjdsföreningens\r\nriksförbund  och bland slöjdare och konsthantverkare\r\nruntom i landet är en drivkraft som behövs i arbetet\r\nför en framgångsrik svensk formgivning och design.\r\nI    motion   2002/03:N216    (s)    begärs    ett\r\ntillkännagivande    av    riksdagen   om   regionala\r\nprojektmedel för att stimulera  till  användning  av\r\ndesignkompetens   i   små  och  medelstora  företag.\r\nMarknadskunnande och god  design  spelar allt större\r\nroll   som   konkurrensmedel,   varför  staten   bör\r\nstimulera  användningen  av professionella  designer\r\nhos svenska framför allt små och medelstora företag,\r\nanför  motionärerna.  De noterar  att  regeringen  i\r\nbudgetpropositionen ger  design  en  viktig roll för\r\nutvecklingen av svenskt näringsliv och  understryker\r\nvärdet   av  att  en  nationell  kraftsamling  kring\r\ndesignfrågorna  kommer  hela näringslivet och landet\r\ntill  del.  Detta  gäller  inte  minst  de  små  och\r\nmedelstora  företag  som  ofta  har  stort  tekniskt\r\nkunnande men som känner osäkerhet  inför  samarbetet\r\nmed  t.ex.  industridesigner.  Här spelar Stiftelsen\r\nSvensk  Industridesign  med sin regionalt  uppbyggda\r\norganisation en viktig roll,  säger motionärerna och\r\nerinrar om att stiftelsen tidigare  förmedlade  s.k.\r\ndesigncheckar  med  mycket goda resultat. De kostade\r\nstaten 3,3 miljoner kronor om året, men gav mångfalt\r\nigen i form av nya jobb,  anför  motionärerna. Trots\r\ndetta avvecklades systemet med designcheckar fr.o.m.\r\når 2000 efter ett beslut av Almis  styrelse utan att\r\ndet kom att prövas politiskt. Motionärerna menar att\r\ndet  finns goda skäl att tillse att det  inom  ramen\r\nför en  offensiv  designpolitik  finns  utrymme  för\r\nregionala   projektmedel  med  syfte  att  stimulera\r\nanvändningen   av  designer  i  små  och  medelstora\r\nföretag, varvid  de  nyssnämnda  designcheckarna kan\r\nvara  en  modell,  men  också  andra  modeller   för\r\nprojektstöd bör prövas.\r\nAnslaget   bör  minskas  med  44 miljoner  kronor,\r\nanförs det i motion  2002/03:N357  (m). Anslaget får\r\nanvändas    till    näringslivsfrämjande   åtgärder,\r\nkonstaterar  motionärerna   och   anser  att  det  i\r\npraktiken bl.a. innebär subventioner  som snedvrider\r\nkonkurrensen    och   förhindrar   nyskapande    och\r\nutveckling. De menar  därför  att budgetutrymmet för\r\nsådana åtgärder måste minska.\r\nI  motion  2002/03:N395  (kd) avvisas  regeringens\r\naviserade satsning på att utveckla ett designprogram\r\nsom skall främja näringslivsutvecklingen  på området\r\noch en besparing med 20 miljoner kronor föreslås  på\r\nanslaget.  Kristdemokraterna  ställer  sig tveksamma\r\ntill den sortens kortsiktiga projekt och  menar  att\r\nlångsiktiga   strukturella   reformer   av  generell\r\nkaraktär är till större nytta för näringslivet.\r\nAnslaget   bör  minskas  med  44 miljoner  kronor,\r\nanförs det i motion  2002/03:N360 (c) med hänvisning\r\ntill tidigare redovisad motivering.\r\nDet behövs en nationell  satsning  på  miljödriven\r\nnäringslivsutveckling,    anförs    det   i   motion\r\n2002/03:N260   (mp).   Det   finns   ett  behov   av\r\nlångsiktiga      strategier,      gränsöverskridande\r\nkompetensutnyttjande     och    tydliggörande     av\r\nmöjligheterna med miljödriven näringslivsutveckling.\r\nFör detta behövs det formella  samverkansaktörer som\r\nhar    i    uppdrag    att    skapa    mötes-    och\r\nutvecklingsplatser    för   olika   aktörer,   säger\r\nmotionärerna. De anser att Nutek är en tänkbar sådan\r\naktör  och  att den samverkansroll  som  verket  har\r\nintagit   i   programskrivningen    för    Nationell\r\nkraftsamling inom området klimateffektiv teknik  bör\r\nkunna  bilda  mönster  för hur en samverkansroll för\r\nkraftsamlingar inom olika  programområden bör se ut.\r\nMotionärerna föreslår därför att Nutek får i uppgift\r\natt  ta  fram  en  samlad strategi  för  miljödriven\r\nnäringslivsutveckling  och  att  vara samverkanspart\r\nför   nya  kraftsamlingsprogram.  En  del   av   det\r\nföreslagna  uppdraget skall vara att utforma arbetet\r\ni   ett   nationellt    centrum    för   miljödriven\r\naffärsutveckling och miljöteknikexport.  Anslag  för\r\nden  föreslagna verksamheten skall sedan långsiktigt\r\nsäkerställas     i     kommande    budgetar    under\r\nmandatperioden, anför motionärerna.  De föreslår att\r\nNutek   skall   få   en   ledningsgrupp   med   bred\r\nrepresentation  från  myndigheter,  universitet  och\r\nhögskolor, näringsliv samt det politiska området.  I\r\nmotionen berörs också Statens institut för ekologisk\r\nhållbarhet,  som tillhör Miljödepartementets område.\r\nInstitutets  viktigaste   uppgift   är   att  stödja\r\nkommunerna  i  deras  arbete  med  att utveckla  och\r\ngenomföra  lokala  investeringsprogram   genom   att\r\nunderlätta   kontakter  mellan  kommuner,  forskare,\r\nnäringsliv,  organisationer   och   andra   aktörer.\r\nMotionärerna föreslår att institutet skall få starta\r\noch driva informationsspridning och nätverksbyggande\r\nkring   miljödriven   näringslivsutveckling  i  nära\r\nsamarbete  med  nationella  och  regionala  aktörer,\r\nbl.a.    Nutek.   Verksamheten    bör    långsiktigt\r\nsäkerställas     i     kommande    budgetar    under\r\nmandatperioden,  anför  motionärerna.   De  föreslår\r\nvidare  att Vinnova och Nutek skall få medverka  och\r\nstarta nya programområden.\r\nI motion  2002/03:N296 (mp) föreslås att det skall\r\nskapas  ett  program  med  riskkapital  för  hållbar\r\nutveckling som  del  av  satsningen  på  miljödriven\r\nteknikutveckling.  Teknisk  utveckling  är avgörande\r\nför  att ett tillstånd av hållbar samhällsutveckling\r\nskall  kunna  nås,  anför motionärerna. De anser att\r\ndet   föreslagna   programmet    skall   komplettera\r\neventuella satsningar rörande riskkapital  som bl.a.\r\nVinnova har föreslagit och som främst är avsedda att\r\nstödja  specifika innovationsmiljöer. Det föreslagna\r\nprogrammet,  som anses ligga i linje med regeringens\r\nplaner för fortsatt  satsning  på  export  av svensk\r\nmiljöteknik,  bör  inte  avgränsas  till  att  gälla\r\nenbart    nystartade    företag    eller   särskilda\r\ninnovationsmiljöer  utan  bör  vara öppet  för  alla\r\ntyper av företag och lösningar inom  området hållbar\r\nutveckling, menar motionärerna. Tonvikten  bör  dock\r\nligga  på småföretag och nya företag. Programmet bör\r\nadministreras av en myndighet med tillgång till bred\r\nkompetens  för  att  kunna bedöma projekt inom olika\r\nområden, säger motionärerna.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nNär det gäller de insatser  som  Nutek  hittills har\r\ngjort på miljöteknikområdet har följande information\r\nerhållits från Näringsdepartementet: Nutek har sedan\r\når 1996 drivit programmen Miljöstyrning i småföretag\r\noch  Metodik  för miljöanpassad produktutveckling  i\r\nsyfte    att    ge   förutsättningar    att    driva\r\nmiljöanpassade företag.  Genomförandet av programmen\r\nhar  ökat  kunskapen om vilka  affärsmöjligheter  en\r\nalltmer miljömedveten  marknad erbjuder. Hösten 2001\r\nlanserades    ett    nytt    program,    Miljödriven\r\naffärsutveckling, vars syfte är  att  stärka små och\r\nmedelstora  företags  konkurrenskraft och  samtidigt\r\nbidra till en hållbar utveckling.  Programmet  avser\r\natt ta hänsyn till att kunskap, mognad och motiv för\r\nföretagens  miljö-  och  utvecklingsarbete varierar,\r\nvarför två olika teman har utarbetats. Det ena temat\r\nbetonar utveckling av hållbara  produkter,  och  det\r\nandra   är   inriktat   på  miljöledningssystem  och\r\nständiga   förbättringar.   Programmet   Miljödriven\r\naffärsutveckling     hade    i    september     2001\r\n85 ansökningar från regionala  aktörer i olika delar\r\nav    landet.   Därefter   har   27 förstudieprojekt\r\nbeviljats och bedrivits under fyra månader, varav 18\r\ni juni  2002  hade beviljats medel för huvudprojekt.\r\nTotalt har 12,8 miljoner  kronor lämnats i stöd från\r\nNutek, och den totala projektkostnaden beräknas till\r\ndrygt 35 miljoner kronor med  drygt  170  deltagande\r\nföretag.    Elva    projekt   bedrivs   inom   temat\r\nmiljöanpassade produkter som konkurrensmedel och sju\r\ninom  temat  verksamhetsutveckling   med   fokus  på\r\nständiga förbättringar.\r\n\r\nRegeringens förslag om en satsning med 20 miljoner\r\nkronor för att utveckla ett designprogram som  skall\r\nfrämja näringslivsutvecklingen på området berörs som\r\nredovisats  i  de  tre motionerna 2002/03:Kr347 (s),\r\n2002/03:  N216  (s) och  2002/03:N395  (kd).  I  den\r\nsistnämnda motionen  avvisas  förslaget, medan det i\r\nde   två   förstnämnda   motionerna  välkomnas   och\r\nsynpunkter framförs på hur  medlen  skall  användas.\r\nRegeringen fattade i juni 2002 beslut om att bevilja\r\nStiftelsen Svensk Industridesign 1 miljon kronor för\r\natt   i   samarbete   med   Föreningen  Svensk  Form\r\nvidareutveckla  en  handlingsplan   och   presentera\r\nidéerna  till  ett  slutligt förslag till nationellt\r\nprogram  på  temat Sverige  ger  omtanken  form.  De\r\ninsatser som föreslås  skall  koordineras  med andra\r\ninitiativ  som  verkar  för att stärka näringslivets\r\nkonkurrenskraft  och medborgarnas  livskvalitet  och\r\nvälstånd. Handlingsplanen  skall  tas  fram i samråd\r\nmed  flera aktörer inom området och presenteras  för\r\nNäringsdepartementet  senast den 20 december 2002. I\r\nregeringsförklaringen i oktober 2002 sades att ökade\r\nsatsningar skall göras på industriell design och att\r\nett svenskt designår förbereds äga rum år 2005.\r\n\r\nInstitutet för tillväxtpolitiska studier:\r\nFörvaltningskostnader (38:3)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nInstitutet för tillväxtpolitiska  studier (ITPS) har\r\ntill uppgift att utföra tvärsektoriella analyser och\r\nutvärderingar  samt omvärldsbevakning  med  relevans\r\nför näringspolitiken  och  innovationspolitiken samt\r\nden  regionala utvecklingspolitiken.  Insatser  inom\r\ndessa  politikområden  skall  analyseras utifrån ett\r\ntillväxt-  och  utvecklingsperspektiv   för  att  ge\r\nkunskapsunderlag  till Regeringskansliet och  övriga\r\nbeslutsfattare inom  den statliga förvaltningen samt\r\nregionala  organ  och  andra  avnämare.  Myndigheten\r\nskall  även  ha  en  aktiv  roll  i  internationellt\r\nanalysarbete   och   kunskapsutbyte.    ITPS   skall\r\nfortlöpande  verka  för  att metoder och teorier  om\r\nutvärdering utvecklas och  att denna kunskap sprids.\r\nMyndigheten skall också initiera  och  bedriva  viss\r\nutvärderingsverksamhet  samt  på  Regeringskansliets\r\nuppdrag  beställa  utvärderingar av olika  politiska\r\nåtgärder.  Omvärldsbevakning   av   utvecklingen   i\r\nutlandet  inom  de  områden  som  berör myndighetens\r\nverksamhetsområden  är också en viktig  uppgift  för\r\nITPS. Särskilt viktigt  är  att utveckla metoder och\r\narbetsformer för att ta vara  på, lära av och sprida\r\nden kunskap som samlas in genom omvärldsbevakningen.\r\nITPS har även ett statistikansvar  för  delar av den\r\nofficiella statistiken och skall förutom detta ha en\r\nviktig  roll i styrningen av den statistik  som  har\r\nkoppling till näringslivets och innovationssystemens\r\nutveckling.\r\n\r\nITPS  kan   utföra  uppdrag  inom  ramen  för  den\r\nutlandsbaserade omvärldsbevakningen. Uppdragen skall\r\nvia  avgifter  finansieras   av   beställaren.   Den\r\navgiftsfinansierade  verksamheten  uppgick  år  2001\r\ntill  2,4  miljoner  kronor.  År 2001 slutförde ITPS\r\nuppdrag  i  den verksamhet som tidigare  bedrevs  av\r\nStiftelsen      Sveriges       teknisk-vetenskapliga\r\nattachéverksamhet  (STATT).  ITPS   disponerar  även\r\nbidrag  till  den  utlandsbaserade verksamheten  som\r\nlämnas    av    Vinnova,    Nutek     och    Statens\r\nenergimyndighet. ITPS har under år 2001 befunnit sig\r\ni  ett  uppbyggnadsskede.  Det  har  tagit  tid  att\r\nrekrytera  personal  och  att bygga upp verksamheten\r\nsamt     även    att    smälta    samman     kontor,\r\narbetsplatskulturer  och  administrativa system från\r\ntre  myndigheter till en ny  gemensam  organisation.\r\nKostnaderna  under  det  första  verksamhetsåret har\r\ndärför    inte    motsvarat   ett   s.k.   normalår.\r\nAnslagsnivån  har  justerats   i  enlighet  med  det\r\ngenerella  besparingskrav  på  0,7 %  som  lagts  på\r\nanslag för förvaltnings- och investeringsändamål för\r\når 2003.\r\nRegeringen  beräknar  anslaget för  år  2003  till\r\n72,5 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:N395 (kd)  görs  bedömningen att en\r\nutgiftsbesparing på 5 miljoner kronor är rimlig, med\r\nhänvisning till det anslagssparande  som  uppstod år\r\n2001 och det av regeringen föreslagna höjda anslaget\r\nför år 2003.\r\n\r\n\r\nTuristfrämjande (38:4)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nTuristdelegationen  är central förvaltningsmyndighet\r\nför  turistfrågor. Verksamheten  inom  turistområdet\r\nbedrivs  dels  i  Turistdelegationen,  dels i det av\r\nstaten  och  turistnäringen  gemensamt ägda  bolaget\r\nSveriges  Rese-  och  Turistråd  AB   (Turistrådet).\r\nTuristrådet  har  ansvar  för  marknadsföringen   av\r\nSverige som turistland utomlands och har även ansvar\r\nför   varumärket  Sverige  och  för  Sverigebilden\r\ngentemot den inhemska marknaden. Det av riksdagen år\r\n1995 beslutade övergripande målet, att Sverige skall\r\nha en hög  attraktionskraft  som  turistland  och en\r\nlångsiktigt   konkurrenskraftig   turistnäring,  bör\r\nligga fast. Det samlade förslaget till  åtgärder och\r\nnationell  strategi  för  den svenska turistnäringen\r\nsom  den  s.k. Framtidsgruppen  presenterade  i  sin\r\nslutrapport  bör utgöra en grund för arbetet med att\r\nutveckla    den    svenska    turistnäringen.    Den\r\nomstrukturering av sin  verksamhet  som  Turistrådet\r\nhar  påbörjat  för  att  få större flexibilitet  och\r\nlägre fasta kostnader bör  fortsätta. Minskade fasta\r\nkostnader och en mer flexibel  organisation genom en\r\nökad användning av modern informationsteknik gör det\r\nbl.a.   möjligt   att   få   en  bredare   och   mer\r\nkostnadseffektiv representation  utomlands  och  att\r\nmedel  frigörs  till  marknadsaktiviteter  och  till\r\nsatsningar   på   nya  marknader.  Anslagsnivån  har\r\njusterats    i   enlighet    med    det    generella\r\nbesparingskrav  på  0,7  %  som  lagts på anslag för\r\nförvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2003 till 91,1\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  2002/03:N395  (kd)  föreslås  5  miljoner\r\nkronor utöver regeringens förslag för att finansiera\r\nökade satsningar på marknadsföringen  av Sverige som\r\nturistland.  Sverige  har  en  stor  potential   att\r\nutvecklas  som turistland, och turistnäringen skapar\r\nbetydande värden  i  form  av  arbetstillfällen  och\r\nskatteintäkter,  anför motionärerna. De anser att en\r\ngod  marknadsföring   av   Sverige   är  av  största\r\nbetydelse för att attrahera fler turister.\r\n\r\nRiksdagen bör göra ett tillkännagivande om behovet\r\nav  att  förbättra  marknadsföringen  om  turism   i\r\nSverige,  anförs  det  i  motion  2002/03:N226 (kd).\r\nSverige   satsar   inte   stora  resurser   på   att\r\nmarknadsföra  sig    jämfört   med  Danmark  satsar\r\nSverige endast hälften så mycket  på  reklam  om det\r\negna landet till andra länder, säger motionären. Han\r\nanser  att  Sverige  i  stället  bör  satsa  mer  än\r\ngrannländerna  med  hänsyn  till  den för närvarande\r\nlåga svenska kronkursen. Marknadsföringen av Sverige\r\ni andra länder kan ske genom regionala insatser, men\r\nTuristrådet bör också tilldelas medel för att sprida\r\ninformation, anförs det.\r\nI   motion   2002/03:N391   (kd)   föreslås    ett\r\ntillkännagivande     om    statens    uppgift    som\r\nmarknadsförare   av   Sverige.   Staten   bör   bära\r\nhuvudansvaret för marknadsföringen  av  Sverige  som\r\nturistland,  och  insatserna  för detta behöver öka,\r\nanför motionärerna. De redovisar att Sverige jämfört\r\nmed andra länder satsar mindre  än  övriga  nordiska\r\nländer och ligger näst sist i Europa när det  gäller\r\nmarknadsföring  av  det egna landet. Turismen skulle\r\nöka och föra med sig  en  mängd  positiva  effekter,\r\nt.ex.   ökade   mervärdesskatteintäkter   och   ökad\r\nsysselsättning  med  tillhörande  skatteintäkter, om\r\nstaten  satsade  mer  på marknadsföring,  sägs  det.\r\nNäringen    har    ansvaret    för     att     sälja\r\nturistprodukterna  och resorna, men det bör vara  en\r\nuppgift för svenska statliga representationskontor i\r\nutlandet    att    marknadsföra    Sverige,    menar\r\nmotionärerna.   De   konstaterar   att   ambassader,\r\nTuristrådet  och  Exportrådet  verkar  i  de  flesta\r\nländer och de anser att dessa, i samarbete med t.ex.\r\nhandelskamrar och organisationer, ännu bättre än för\r\nnärvarande bör kunna sprida budskapet om Sverige som\r\nturist- och konferensland.  Statliga  insatser  inom\r\nturistsektorn   görs   av   olika   myndigheter  och\r\norganisationer         bl.a.    Turistdelegationen,\r\nTuristrådet,  Nutek och  Invest  in  Sweden  Agency,\r\nsäger   motionärerna.    Även    från    den    s.k.\r\nÖstersjömiljarden   anvisas  medel  för  att  främja\r\nturismen.  Det  behövs   en   översyn   av   statens\r\nengagemang  och en samordning av insatserna, så  att\r\nbästa möjliga  resultat erhålls från de insatser som\r\ngörs, anför motionärerna.\r\nAnslaget bör minskas med 8 miljoner kronor, anförs\r\ndet i motion 2002/03:  N360  (c) med hänvisning till\r\ntidigare redovisad motivering.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nAnslaget till turistfrämjande höjdes med 10 miljoner\r\nkronor för budgetåret 2002 för  att  bl.a. genomföra\r\nde  åtgärder  som föreslagits av Framtidsgruppen.  I\r\nFramtidsprogrammet   förordas   att   anslaget  till\r\nturismen  bör  öka successivt under de kommande  tre\r\nåren. I propositionen om en politik för tillväxt och\r\nlivskraft  i  hela  landet  (prop.  2001/02:4,  bet.\r\n2001/02:NU4) föreslog regeringen följande ekonomiska\r\nsatsningar  i  syfte   att  främja  turistföretagens\r\nkonkurrenskraft: 33 miljoner  kronor  under perioden\r\n20022004  till  ett program för att stimulera  ökad\r\ninnovationskraft inom  turistnäringen,  20  miljoner\r\nkronor under perioden 20022004 till ett projekt för\r\natt  stärka  varumärket  Fjällvärlden  i  syfte  att\r\nstärka   den   långsiktiga   attraktionskraften  och\r\nlönsamheten i fjällområdet samt  7,5 miljoner kronor\r\nunder    perioden    20022004    för   att   främja\r\nturismforskning.  Genom  regeringsbeslut  i  januari\r\n2002  gavs Turistrådet i uppdrag  att  utveckla  och\r\nmarknadsföra varumärket Fjällvärlden. Regeringen gav\r\nvidare  i  juli 2002 i uppdrag åt Turistdelegationen\r\natt genomföra  ett program för ökad innovationskraft\r\ninom turistnäringen,  varvid  insatser  som  främjar\r\nturismforskningen skall utgöra ett insatsområde inom\r\nprogrammet.  Ett  särskilt  delprogram  för  hållbar\r\nutveckling  och  miljömärkning skall också finnas  i\r\nprogrammet.\r\n\r\nNär  det  gäller jämförelse  med  övriga  nordiska\r\nländer     visar,      enligt      uppgift      från\r\nNäringsdepartementet,   en   sammanställning  av  de\r\nnordiska ländernas kommersiella  gästnätter under de\r\nförsta     sju     månaderna    2002    utförd    av\r\nTuristdelegationen att  Sverige  är  det enda land i\r\nNorden som uppvisar påtagliga ökningar  av utländska\r\növernattningar.  Sverige  tar  marknadsandelar  från\r\növriga  nordiska  länder  och har för  den  aktuella\r\nperioden ökat sin andel till 30 %.\r\n\r\nSveriges geologiska undersökning: Geologisk\r\nundersöknings-verksamhet m.m. (38:5)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSveriges geologiska undersökning  (SGU)  är  central\r\nförvaltningsmyndighet    för   frågor   om   landets\r\ngeologiska  beskaffenhet  och   mineralhantering.  I\r\ndetta ingår att vara chefsmyndighet för Bergsstaten,\r\nsom utfärdar tillstånd och bedriver  tillsyn  enligt\r\nminerallagen   (1991:45).   SGU  har  uppdraget  att\r\nförvalta  och miljösäkra anläggningar  som  tidigare\r\nanvänts för  statens civila beredskapslager för olja\r\noch det statliga  gruvfältet  i  Adak.  SGU ansvarar\r\nockså för samordning, uppföljning och rapportering i\r\nfråga  om  miljökvalitetsmålet  Grundvatten  av  god\r\nkvalitet.   Anslaget   disponeras   av    SGU    för\r\nmyndighetsverksamhet,  Bergsstaten,  förvaltning  av\r\nanläggningar som tidigare använts för statens civila\r\nberedskapslager för olja samt av regeringen.\r\n\r\nAnslagssparandet för år 2001 på 28 miljoner kronor\r\nberor   på   sen   tilldelning   under  år  2001  av\r\nmiljömålsmedel,  av större intäkter  via  kundtjänst\r\nsamt tidigare ej förväntade  FoU-bidrag.  Bidragande\r\ntill  det  stora  anslagssparandet har vidare  varit\r\nsent  inkommande  bidrag  för  förvaltning  av  s.k.\r\nmalpåseanläggningar  och  att  SGU  har förvaltat de\r\nkvarvarande      oljelagringsanläggningarna      mer\r\neffektivt, dvs. till  lägre  kostnader  än  vad  som\r\nursprungligen förutsågs. Anslagssparandet kommer att\r\nupparbetas  enligt  plan.  En anslagsminskning med 8\r\nmiljoner   kronor  genomförs  inom   oljelagerdelen.\r\nDärutöver har  anslagsnivån justerats i enlighet med\r\ndet generella besparingskrav  på  0,7 % som lagts på\r\nanslag för förvaltnings- och investeringsändamål för\r\når  2003.  I  övrigt  fortsätter  verksamheten   med\r\noförändrade   ramar   inklusive   den   ökning   med\r\n12,3 miljoner    kronor    till    uppgifter    inom\r\nmiljömålsarbetet   som   aviserades  i  förra  årets\r\nbudgetproposition.\r\nRegeringen  beräknar anslaget  för  år  2003  till\r\n166,8 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEn  minskning av  anslaget  med  15 miljoner  kronor\r\nföreslås  i  motion  2002/03: N395 (kd). Antalet nya\r\nundersökningstillstånd   är  på  en  lägre  nivå  än\r\ntidigare  år,  nästan  på  samma   låga   nivå   som\r\nbottennivån  åren  19921993, säger motionärerna. De\r\nuppger att ansökningarna om förlängning av befintlig\r\nprospektering visserligen är lika många som tidigare\r\når, men att förlängning  söks  med  endast  ett år i\r\nstället  för  som  brukligt tre år, vilket sannolikt\r\nberor på konjunkturbedömningar  och  inväntandet  av\r\nförändringar  i  minerallagen.  Med  hänsyn till det\r\nnämnda    och    förekomsten    av   ett   betydande\r\nanslagssparande år 2001 bedömer motionärerna  att en\r\nbesparing  på Bergsstatens verksamhet kan göras  med\r\n15 miljoner    kronor,    i    väntan    på   ändrad\r\nminerallagstiftning.\r\n\r\nAnslaget  bör  minskas  med  30,8 miljoner kronor,\r\nanförs det i motion 2002/03:N360  (c) med hänvisning\r\ntill tidigare redovisad motivering.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\n\r\nVerksamheten    vid   Bergsstaten   är   i   princip\r\navgiftsfinansierad.   Avgifter  enligt  minerallagen\r\ndisponeras dock inte av  Bergsstaten  utan  tillförs\r\nstatskassan och redovisas under inkomsttitel. För år\r\n2003       visar      budgetberäkningen,      enligt\r\nNäringsdepartementet,  att  8 miljoner kronor kommer\r\natt    tillföras    inkomsttiteln    Avgifter    vid\r\nBergsstaten.   Bergsstaten   tilldelas   medel   för\r\nförvaltningskostnader över det här aktuella anslaget\r\ntill  SGU. För år 2003 beräknas 8,4 miljoner  kronor\r\ntill Bergsstatens  verksamhet.  Anslagssparandet för\r\når 2001 på anslaget hänför sig till  ingen  del från\r\nBergsstatens verksamhet utan ligger helt inom  SGU:s\r\növriga  verksamhetsgrenar.  Anslagssparandet  kommer\r\natt upparbetas enligt plan över kommande år. Det  är\r\nenligt Näringsdepartementet rimligt att en myndighet\r\nmed  långsiktiga  mål  som  sträcker  sig  över åren\r\n20002008 ges möjlighet att upparbeta sparande  över\r\nflera år.\r\n\r\n\r\nSveriges geologiska undersökning:\r\nGeovetenskaplig forskning (38:6)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras av SGU för att främja och stödja\r\nriktad    geovetenskaplig    forskning,    tillämpad\r\nforskning  och  kompetensutveckling  med  anknytning\r\ntill   geovetenskap,   malmgeologi  och  bergteknik.\r\nAnslagssparandet för år  2001 på 3,6 miljoner kronor\r\nberor  på  sen tilldelning under  år  2001  och  har\r\ndärför  inte   kunnat   upparbetats.   Stödet   till\r\ngeovetenskaplig     forskning     fortsätter    inom\r\noförändrade ramar. Detta inkluderar  de insatser för\r\nhållbar  utveckling  och  kompetensutveckling   inom\r\ngruvnäringen  i  Norrbottens  och  Västerbottens län\r\nåren  20012003  som  beslutades  om  i förra  årets\r\nbudgetproposition.    Därutöver   har   anslagsnivån\r\njusterats    i    enlighet   med    det    generella\r\nbesparingskrav på 0,7 %  som  lagts  på  anslag  för\r\nförvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.\r\n\r\nRegeringen  beräknar anslaget för år 2003 till 9,2\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nAnslaget bör minskas med 4,1 miljoner kronor, anförs\r\ndet i motion 2002/03:  N360  (c) med hänvisning till\r\ntidigare redovisad motivering.\r\n\r\n\r\nSveriges geologiska undersökning: Miljösäkring\r\nav oljelagrings-anläggningar m.m. (38:7)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras av SGU och  regeringen  för  att\r\ntäcka   kostnader   för   efterbehandling  av  tömda\r\noljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet\r\ni Adak i Malå kommun. Anslagssparandet  för  år 2001\r\npå  43,8  miljoner  kronor beror på resterande medel\r\nför efterbehandling av  det  statliga  gruvfältet  i\r\nAdak  och  på  att  miljösäkring  av vissa oljelager\r\nkunnat anstå med hänsyn till att ny  kunskap vunnits\r\nom  användning  av enklare miljösäkringsåtgärder  än\r\nsom  tidigare  planerats.  Anslaget  minskas  med  6\r\nmiljoner   kronor.   Anslagssparandet   kommer   att\r\nianspråktas   enligt  plan.  Miljösäkringen  av  det\r\nstatliga gruvfältet  i  Adak  kommer  att  slutföras\r\nunder   året.  Därefter  kvarstår  genomförande  och\r\nuppföljning  av  kontrollprogram.  Miljösäkringen av\r\noljelagringsanläggningarna  beräknas  vara  slutförd\r\nunder år 2004 bortsett från de  två anläggningar som\r\nSGU håller i s.k. malpåse för det  civila försvarets\r\nberedskapsbehov.  När  miljösäkringen   är  avslutad\r\nberäknas kontrollprogram att löpa fram till år 2050.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2003  till  27\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nPatent- och registreringsverket\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nPatent-  och  registreringsverket  (PRV)  är central\r\nförvaltningsmyndighet   för   ärenden   om   patent,\r\nvarumärken, mönster, efternamn och förnamn samt  för\r\nregisterärenden  angående  aktiebolag,  filialer och\r\neuropeiska  ekonomiska intressegrupperingar.  Verket\r\när också central  förvaltningsmyndighet för handels-\r\noch föreningsregisterärenden.  PRV för även register\r\növer  konkurser  samt  näringsförbud.   Verksamheten\r\nfinansieras genom avgifter. Verksamheten med patent,\r\nvarumärken  och  mönster skall ge ett överskott  som\r\nmotsvarar   kostnaderna    för   Patenbesvärsrättens\r\nverksamhet.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nPatentbesvärsrätten (38:8)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEnligt lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten skall\r\nrätten  i  egenskap  av  förvaltningsdomstol   pröva\r\növerklaganden  av  beslut  meddelade  av Patent- och\r\nregistreringsverket.         Anslaget         täcker\r\nförvaltningskostnader  för  Patentbesvärsrätten  och\r\nmotsvaras    av    inbetalningar   från   PRV   till\r\ninkomsttitel på statsbudgeten.  PRV:s verksamhet med\r\npatent,   varumärken  och  mönster  skall   ge   ett\r\növerskott      motsvarande      kostnaderna      för\r\nPatentbesvärsrätten.    Regeringen    bedömer    att\r\nmyndighetens    verksamhet    under   det   kommande\r\nbudgetåret skall bedrivas med samma  inriktning  som\r\ngällt   för   budgetåret   2002.   Anslagsnivån  har\r\njusterats    i    enlighet    med    det   generella\r\nbesparingskrav  på  0,7 %  som  lagts på anslag  för\r\nförvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.\r\n\r\nRegeringen  beräknar  anslaget för  år  2003  till\r\n14,6 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nAnslaget bör minskas med 1 miljon kronor, anförs det\r\ni  motion  2002/03:  N360 (c)  med  hänvisning  till\r\ntidigare redovisad motivering.\r\n\r\n\r\nPatent- och registreringsverket: Finansiering\r\nav viss verksamhet (likvidatorer) (38:9)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget är avsett för  finansiering  av  verksamhet\r\nvid   Patent-   och   registreringsverket   avseende\r\nkostnader  i  samband  med  likvidation  av företag.\r\nAnslagssparandet för år 2001 på 4,7 miljoner  kronor\r\nhar  dragits  in.  Anslaget  minskas  med 2 miljoner\r\nkronor,  och  medlen  överförs  till  anslaget  till\r\nKonkurrensverket.\r\n\r\nRegeringen  beräknar anslaget för år 2003  till  8\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nUpprätthållande av nationell metrologi m.m.\r\n(38:10)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget finansierar  bidrag  till  riksmätplatserna\r\nvid  Sveriges  Provnings- och Forskningsinstitut  AB\r\n(SP) och Statens  strålskyddsinstitut  (SSI). Medlen\r\nanvänds  för  drift och underhåll av riksmätplatser,\r\nupprätthållande  av  internationell  spårbarhet  för\r\nmätstorheter, investeringar i metrologisk utrustning\r\nsamt  till  metrologisk  forskning  och  utveckling.\r\nMetrologirådet  är  rådgivande  och  granskande   av\r\nriksmätplatsverksamheten,    medan   Styrelsen   för\r\nackreditering och teknisk kontroll  (SWEDAC)  svarar\r\nför    tillsynen.   Det   övergripande   målet   för\r\nriksmätplatsverksamheten   är  att  riksmätplatserna\r\nskall upprätthålla en hög standard  med  normaler av\r\ntillräcklig omfattning och relevans. Spårbarhet  för\r\nmätnormaler  skall  säkerställas och utvecklas genom\r\ninternationella jämförelser  och  FoU-insatser.  För\r\natt         samordna        finansieringen        av\r\nriksmätplatsverksamheten  under  ett anslag föreslås\r\nen överföring av 2,3 miljoner kronor fr.o.m. år 2003\r\nfrån anslaget till Statens strålskyddsinstitut under\r\nutgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2003 till 26,8\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nAnslaget bör minskas med 6,7 miljoner kronor, anförs\r\ndet i motion 2002/03: N360 (c) med  hänvisning  till\r\ntidigare redovisad motivering.\r\n\r\n\r\nElsäkerhetsverket (38:11)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nElsäkerhetsverket   är   förvaltningsmyndighet   för\r\ntekniska    säkerhetsfrågor    på    elområdet.   De\r\növergripande målen för verksamheten är att förebygga\r\nav elektricitet orsakad skada på person  och egendom\r\nsamt    störningar    på    radiokommunikation   och\r\nnäringsverksamhet   inom  området   elektromagnetisk\r\nkompatibilitet. Elsäkerhetsverket skall därvid svara\r\nför   statliga   insatser   för   att   bygga   upp,\r\nupprätthålla och utveckla  en  god säkerhetsnivå för\r\nelektriska anläggningar och elektrisk  materiel samt\r\nmedverka till en tillfredsställande elektromagnetisk\r\nkompatibilitet.   Regeringens   bedömning   är   att\r\nverksamheten inom myndigheten under budgetåret  2003\r\nbör  bedrivas  enligt  den  allmänna  inriktning som\r\ngäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 2002. I\r\nanslutning  till insatserna skall verket  följa  den\r\ninternationella   utvecklingen  och  främja  svenskt\r\ndeltagande  i internationellt  samarbete  inom  sitt\r\nverksamhetsområde.    Regeringen   förutsätter   att\r\nElsäkerhetsverket  noga   följer   utvecklingen  vad\r\ngäller  elolycksfall  och  elbränder för  att  bl.a.\r\nanalysera     de     statliga     insatserna     och\r\nelsäkerhetsnivåns     utveckling     med    särskild\r\nuppmärksamhet på elmaterielområdet. Anslagsnivån har\r\njusterats    i    enlighet    med    det   generella\r\nbesparingskrav  på  0,7  %  som lagts på anslag  för\r\nförvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.\r\n\r\nRegeringen beräknar anslaget för år 2003 till 40,2\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nAnslaget bör minskas med 1,2 miljoner kronor, anförs\r\ndet i motion 2002/03: N360 (c)  med  hänvisning till\r\ntidigare redovisad motivering.\r\n\r\n\r\nBidrag till standardisering och FoU inom\r\nexperimentell teknik m.m. (38:12)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFrån   anslaget   lämnas  bidrag  till  den  svenska\r\nstandardiseringsorganisationen  för  att  verka  för\r\nsvensk  standardisering,  nationellt, europeiskt och\r\nglobalt.     Det     övergripande     målet      för\r\nstandardiseringen   är  att  öppna  marknader,  höja\r\nproduktiviteten  och konkurrenskraften  hos  svenskt\r\nnäringsliv samt att bidra till att statens specifika\r\nansvar för medborgarnas  skydd för liv, hälsa, miljö\r\noch egendom tillgodoses. Från  anslaget lämnas också\r\nbidrag   till   forskning   och   utveckling    inom\r\nexperimentell        teknik.       För       teknisk\r\ninformationsförsörjning   lämnas   bidrag   till  AB\r\nTerminologicentrum   och   Svenska   föreningen  för\r\ninformationsspecialister.\r\n\r\nDen svenska standardiseringsorganisationen har med\r\nframgång  drivit svenska intressen i det  europeiska\r\noch internationella  standardiseringsarbetet.  Sedan\r\nbudgetåret 1999 anslås medel till vissa myndigheters\r\nmedverkan i standardiseringen, i syfte att förstärka\r\ndessa  myndigheters  medverkan  i standardiseringen.\r\nAnslagsbeloppen    skall    enligt    regleringsbrev\r\ndisponeras    för    uppdrag    till   den   svenska\r\nstandardiseringen  för  standardiseringsarbete  inom\r\ndessa    myndigheters   ansvarsområde.    Regeringen\r\nföreslår   att   sammanlagt   4,75 miljoner   kronor\r\növerförs       till       berörda       myndigheters\r\nförvaltningsanslag  fr.o.m.  år 2003 för medverkan i\r\nstandardiseringsarbetet enligt  följande fördelning:\r\nutgiftsområde  6  Totalförsvar, anslaget  Samhällets\r\nskydd  mot olyckor:   300 000 kr;  utgiftsområde  14\r\nArbetsliv,  anslaget Arbetsmiljöverket: 2,5 miljoner\r\nkronor;     utgiftsområde      18 Samhällsplanering,\r\nbostadsförsörjning och byggande,  anslaget Boverket:\r\n250 000 kr;  utgiftsområde 23 Jord-  och  skogsbruk,\r\nfiske    med    anslutande     näringar,    anslaget\r\nLivsmedelsverket:   200 000  kr;  utgiftsområde   24\r\nNäringsliv, anslaget  Konsumentverket:  1,5 miljoner\r\nkronor.  Därutöver  har  anslagsnivån  justerats   i\r\nenlighet  med  det generella besparingskrav på 0,7 %\r\nsom   lagts   på  anslag   för   förvaltnings-   och\r\ninvesteringsändamål för år 2003.\r\nRegeringen beräknar  anslaget  för  år  2003  till\r\n70,4 miljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nRymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (38:13)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUnder      anslaget      anvisas      medel     till\r\nförvaltningskostnader       vid       Rymdstyrelsen.\r\nAnslagsnivån  har  justerats  i  enlighet  med   det\r\ngenerella  besparingskrav  på  0,7 %  som  lagts  på\r\nanslag för förvaltnings- och investeringsändamål för\r\når 2003.\r\n\r\nRegeringen  beräknar  anslaget  för  år  2003 till\r\n21,3 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nAnslaget bör minskas med 5,7 miljoner kronor, anförs\r\ndet  i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning  till\r\ntidigare redovisad motivering.\r\n\r\n\r\nRymdverksamhet (38:14)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUnder  anslaget  anvisas  medel  för  rymdforskning,\r\nfjärranalys   och   industriutveckling   samt    för\r\ndeltagande  i det europeiska rymdsamarbetet inom det\r\neuropeiska rymdorganet  (European Space Agency, ESA)\r\noch   Sveriges  bilaterala  samarbete   främst   med\r\nFrankrike.  Huvuddelen  av  anslaget, ca 80 %, avser\r\nbetalningar  till ESA för deltagande  i  långsiktiga\r\nsamarbetsprojekt.     Anslaget     disponeras     av\r\nRymdstyrelsen.      Regeringen      bedömer      att\r\nrymdverksamheten  i allt väsentligt bedrivits på ett\r\nändamålsenligt sätt och att de resultat som uppnåtts\r\nväl  svarar mot de fastställda  målen.  Anslagsnivån\r\nhar  justerats   i   enlighet   med   det  generella\r\nbesparingskrav  på  0,7 %  som  lagts på anslag  för\r\nförvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.\r\n\r\nRegeringen  beräknar  anslaget för  år  2003  till\r\n512,9 miljoner  kronor.  Regeringen   begär   vidare\r\nriksdagens   bemyndigande  att  under  år  2003  för\r\nanslaget     Rymdverksamhet      ingå     ekonomiska\r\nförpliktelser   som   inklusive   tidigare    gjorda\r\nåtaganden  medför  utgifter  på  högst 1,4 miljarder\r\nkronor efter år 2003.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motionerna  2002/03:Fi232  (fp) och  2002/03:N263\r\n(fp) föreslås en neddragning på  rymdverkamheten med\r\n100 miljoner kronor.\r\n\r\nÄven i motion 2002/03:N395 (kd)  föreslås  en viss\r\nneddragning av anslaget  med 10 miljoner kronor.\r\n\r\nBidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien\r\n(38:15)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nIngenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av\r\ninvalda  ledamöter  som  är  verksamma  inom teknik,\r\nvetenskap, industriell produktion och ekonomi. IVA:s\r\nhuvuduppgift  är  att  till  samhällets gagn  främja\r\ningenjörsvetenskap   och  näringsliv.   Verksamheten\r\ninriktas  på  att  följa,   analysera   och   sprida\r\ninformation om aktuella utvecklingstendenser samt på\r\natt   skapa  och  initiera  samverkan  mellan  olika\r\naktörer  i  samhället.  Från anslaget lämnas statens\r\nbidrag  till IVA:s grundläggande  verksamhet,  t.ex.\r\nledningsfunktion,       utrednings-,       utlands-,\r\ninformations-  och ekonomiverksamheterna. Regeringen\r\nbedömer att IVA:s  verksamhet bidrar till att stärka\r\noch  utveckla Sveriges  industriella  kompetens  och\r\nkonkurrenskraft.\r\n\r\nRegeringen  beräknar  anslaget  för  år  2003 till\r\n5,4 miljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nKonkurrensverket (38:16)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKonkurrensverket  är  central  förvaltningsmyndighet\r\nför konkurrensfrågor. Under anslaget  anvisas  medel\r\ntill   förvaltningskostnader  för  Konkurrensverket.\r\nVerket bedöms få ökade arbetsuppgifter till följd av\r\nde förslag  som  regeringen  våren  2002 lade fram i\r\nproposition     2001/02:167    om    ändringar     i\r\nkonkurrenslagen för  effektivare  kartellbekämpning,\r\nm.m.  Anslaget  ökas  därför med 2 miljoner  kronor.\r\nÖkningen finansieras med medel från anslaget Patent-\r\noch  registreringsverket:   Finansiering   av   viss\r\nverksamhet     (likvidatorer).     Därutöver     har\r\nanslagsnivån  justerats i enlighet med det generella\r\nbesparingskrav  på  0,7 %  som  lagts  på anslag för\r\nförvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.\r\n\r\nRegeringen  beräknar  anslaget  för  år 2003  till\r\n79,9 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI    motion    2002/03:N357    (m)    föreslås   att\r\nKonkurrensvereket skall anvisas 7,1 miljoner  kronor\r\nutöver  vad  regeringen föreslagit. Konkurrensverket\r\nbedriver ett viktigt  arbete, anför motionärerna och\r\nanser att en del av verkets  resurser  bör  användas\r\nför att påvisa de konkurrenssnedvridningar som är en\r\nföljd  av  den  offentliga  sektorns monopol och  av\r\nkommunalt   och  statligt  ägande   av   bolag   som\r\nkonkurrerar med privata företag.\r\n\r\nKonkurrensverket   och  Konsumentverket  bör  slås\r\nsamman till en ny myndighet  med  namnet Kundverket,\r\nanförs   det   i  motion  2002/03:N221  (m).   Såväl\r\nKonkurrensverket   som   Konsumentverket   har  till\r\nuppgift  att  tillvarata  intressen hos de människor\r\noch företag som uppträder som  kunder på en marknad,\r\noch  båda  har också som huvudmål  att  tillvara  de\r\nmöjligheter  som  en  fri  och välfungerande marknad\r\nger, säger motionären. Han hänvisar  till att de två\r\nmyndigheternas    egna    beskrivningar    av   sina\r\nverksamheter på respektive hemsidor också visar  hur\r\nnära  dessa  ligger varandra. En myndighet som ägnar\r\nsig   åt   att   bekämpa    kartellbildningar    och\r\nkonkurrensbegränsningar   borde   med  fördel  kunna\r\nkombineras  med  en  som  slår  vakt om  behovet  av\r\ninformation    till   konsumenterna   kring    samma\r\nproblemområden,  menar  motionären.  Han  hävdar att\r\nförekomsten  av två myndigheter innebär ett  onödigt\r\ndubbelarbete och  att  en  samordning skulle medföra\r\nvinster.\r\nI motionerna 2002/03:Fi232  (fp)  och 2002/03:N263\r\n(fp) föreslås en ökning av Konkurrensverketes anslag\r\nmed 10 miljoner kronor.\r\nÄven  i  motion  2002/03:Bo290  (fp) föreslås  att\r\nKonkurrensverket skall ges ökade ekonomiska resurser\r\nför  att skapa bättre konkurrens. Behovet  av  ökade\r\nresurser   motiveras   bl.a.   med  hänvisning  till\r\nbyggsektorn. Byggsektorn domineras av några få stora\r\nföretag   som   har   ungefär   samma  priser,   och\r\nupphandlingar  anses  gynna  de stora  aktörerna  på\r\nmarknaden, säger motionärerna.  De  konstaterar  att\r\nkonkurrensen   är   bristfällig  och  att  den  höga\r\nprisnivån  har  aktualiserat  frågan  om  det  finns\r\nanledning att misstänka kartelltendenser. Resultatet\r\nav den bristande  konkurrensen,  inte  minst när det\r\ngäller        byggnadsmaterial,        är       höga\r\nproduktionskostnader  vilket  får  till  följd   att\r\nbostadsbyggandet    inte    skjuter    fart,   anför\r\nmotionärerna.  De  påpekar  att  de höga kostnaderna\r\nockså slår igenom i det högre pris  som  konsumenten\r\nfår betala för de nya bostäder som trots allt byggs.\r\nKonkurrensen inom byggsektorn måste skärpas  och med\r\nutökade   resurser   ges   Konkurrensverket   större\r\nförutsättningar   att   skärpa   övervakningen  inom\r\nytterligare  sektorer,  t.ex.  byggbranschen,  säger\r\nmotionärerna.\r\nKonkurrensverkets möjligheter  att  driva  viktiga\r\nkonkurrensmål   bör   öka,   anförs   det  i  motion\r\n2002/03:N395  (kd),  och  en ökning av anslaget  med\r\n5 miljoner kronor för ändamålet  föreslås.  Dessutom\r\nföreslår  motionärerna  att  Nämnden  för  offentlig\r\nupphandling  (NOU)  skall göras till en självständig\r\ndel av Konkurrensverket,  och  de föreslår därför en\r\növerföring    med    3,7 miljoner    kronor     från\r\nutgiftsområde       2       Samhällsekonomi      och\r\nfinansförvaltning,  varifrån  NOU   för   närvarande\r\nfinansieras, till anslaget för Konkurrensverket.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nFrågan    om    en   eventuell   sammanslagning   av\r\nKonsumentverket och Konkurrensverket, som är föremål\r\nför yrkande i motion  2002/03:N221  (m),  togs upp i\r\nregeringsförklaringen år 2001. I budgetpropositionen\r\n(s. 40) sägs nu, som tidigare redovisats, att frågan\r\nhar  analyserats  inom Regeringskansliet. Slutsatsen\r\när att synergierna  för  närvarande inte är så stora\r\natt de motiverar en sammanslagning.  Däremot bör det\r\nsamarbete som redan existerar mellan myndigheterna i\r\nfrågor    där    detta   gynnar   konsumentintresset\r\nförtydligas, anser regeringen.\r\n\r\nI motion 2002/03:Bo290  (fp) tas konkurrensen inom\r\nbyggsektorn  upp. Regeringen  tillsatte  i  februari\r\n2002 en kommission  med uppgift att föreslå åtgärder\r\nsom syftar till att främja konkurrensen och motverka\r\nkonkurrensbegränsande  beteende, användning av svart\r\narbetskraft  och  kartellbildning   inom  bygg-  och\r\nanläggningssektorerna  (dir. 2002:24).  Kommissionen\r\nskall vidare föreslå åtgärder  som  syftar  till att\r\nhålla nere byggkostnaderna och höja kvaliteten  inom\r\nbygg-  och  anläggningssektorerna.  Åtgärderna skall\r\nsyfta  till  att  bryta strukturer som motverkar  en\r\neffektiv konkurrens  och  pristransparens,  motverka\r\nanvändningen    av    svart    arbetskraft,   stärka\r\nbyggherrekompetensen  samt tydliggöra  ansvaret  för\r\nstörre entreprenadarbeten. Kommissionen skall arbeta\r\nutifrån ett tydligt konsumentperspektiv,  vari bl.a.\r\ningår  behovet  av att säkra god kvalitet och  hälsa\r\noch samtidigt nå  sänkta  bygg- och boendekostnader.\r\nVidare skall kommissionen föreslå hur arbetet mellan\r\nberörda   verk   och  myndigheter   kan   samordnas.\r\nResultatet av kommissionens  arbete  skall redovisas\r\nsenast den 15 december 2002.\r\nFrågan  om  huruvida  NOU skall bibehållas  i  sin\r\nnuvarande    form,    vilket   berörs    i    motion\r\n2002/03:N395(kd),   var   föremål   för   riksdagens\r\nbehandling våren 2002 i anslutning  till proposition\r\n2001/02:142  om  ändringar i lagen (1992:  1558)  om\r\noffentlig    upphandling     (LOU),    m.m.    (bet.\r\n2001/02:FiU12).   Riksdagen   gjorde    därvid   ett\r\ntillkännagivande  om att det skall göras en  förnyad\r\nprövning  av  NOU:s  ställning   i  samband  med  en\r\npågående    översyn   inom   Regeringskansliet    om\r\nmyndighetsstrukturen  när  det gäller konsument- och\r\nkonkurrensfrågor.  Finansutskottet   ansåg  att  det\r\nmåste   finnas   en   effektiv   och   ändamålsenlig\r\ntillsynsorganisation, vars viktigaste uppgift är att\r\nupphandlingslagstiftningen   och   gemenskapsrättens\r\nprinciper följs. Finansutskottet förordade att det i\r\nsamband     med     pågående    överväganden    inom\r\nRegeringskansliet skulle  göras  en förnyad prövning\r\nav NOU:s ställning med inriktning  bl.a.  på  att ta\r\nvara  på de fördelar som kan finnas med en kontroll-\r\noch tillsynsfunktion  via  en  förvaltningsmyndighet\r\noch utvecklingsfunktioner i eventuellt andra former.\r\nI  en  reservation  (m,  kd,  c, fp)  förordades  en\r\nsammanslagning av NOU och Konkurrensverket  till  en\r\nny myndighet, Konkurrens- och upphandlingsverket.\r\n\r\nKonkurrensforskning (38:17)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKonkurrensverket disponerar medel under anslaget för\r\natt  främja  konkurrensrelaterad  forskning  inom  i\r\nförsta   hand  disciplinerna  ekonomi  och  juridik.\r\nRegeringen     anser     att     inriktningen     av\r\nkonkurrensforskningen   skall  behållas  oförändrad.\r\nAnslagsnivån  har  justerats   i  enlighet  med  det\r\ngenerella  besparingskrav  på  0,7 %  som  lagts  på\r\nanslag för förvaltnings- och investeringsändamål för\r\når 2003.\r\n\r\nRegeringen  beräknar  anslaget för  år  2003  till\r\n6,5 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motionerna 2002/03:Fi232  (fp)  och  2002/03:N263\r\n(fp)   föreslås   en   ökning   av   anslaget   till\r\nkonkurrensforskning med 6 miljoner kronor.\r\n\r\nAnslaget  bör  minskas  med  0,2 miljoner  kronor,\r\nanförs  det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning\r\ntill tidigare redovisad motivering.\r\n\r\nTäckande av förluster vid viss garantigivning,\r\nm.m. (38:18)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFrån anslaget  täcks  kostnader  för  räntestöd m.m.\r\ntill  varvsindustrin enligt förordningen  (1989:824)\r\nom statligt  stöd  till fartygsfinansiering (upphävd\r\ngenom    1992:1064)    eller    motsvarande    äldre\r\nbestämmelser. Sedan år 1993  fattas  inga nya beslut\r\nom  stöd  enligt några av dessa bestämmelser.  Några\r\nnya åtaganden  som  kan leda till utbetalningar från\r\nanslaget görs således inte längre.\r\n\r\nRegeringen beräknar  anslaget  för  år  2003  till\r\n2 miljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nMedel till AB Göta kanalbolag för upprustning\r\noch drift av kanalen (38:19)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  disponeras  för  kostnader  i  samband med\r\nupprustning  och drift av kanalen. Riksdagen  beslöt\r\nvåren 1992 (prop.  1991/92:134,  bet. 1991/92: NU33)\r\nbl.a. att finansiering av kanalens upprustning skall\r\ntillförsäkras  genom statsmakternas  försorg.  Varje\r\nbudgetår   sedan  anslaget   inrättades   budgetåret\r\n1992/93 har riksdagen anvisat 15 miljoner kronor för\r\nupprustning   och  drift  av  kanalen.  De  statliga\r\ninsatserna har  bidragit till att kanalens värde som\r\nkulturhistoriskt    byggnadsverk    och   attraktivt\r\nturistmål ökat. Även för år 2003 bedöms  15 miljoner\r\nkronor vara tillräckligt för att klara av  nödvändig\r\nupprustning och drift av kanalen. Denna nivå  bedöms\r\näven vara tillräcklig för år 2004.\r\n\r\nRegeringen  beräknar  sålunda anslaget för år 2003\r\ntill 15 miljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nKostnader för omstrukturering och genomlysning\r\nav statligt ägda företag m.m. (38:20)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget     disponeras     för    kostnader     för\r\nomstrukturering av vissa statligt  ägda företag m.m.\r\nDe  utgifter  som belastar anslaget är  kostnader  i\r\nsamband med förvaltningen  av  företag  med statligt\r\nägande.   Regeringen  föreslår  att  ändamålet   för\r\nanslaget utvidgas  till  att  även omfatta kostnader\r\navseende   sådana  åtgärder  som  vidtas   för   att\r\nförbättra genomlysningen  av  statligt ägda företag.\r\nFör    framställning   av   kvartalsrapporter    och\r\nverksamhetsberättelse   för   företag  med  statligt\r\nägande beräknas 4 miljoner kronor användas.\r\n\r\nRegeringen  arbetar  med att genomföra  de  beslut\r\nriksdagen  fattat  avseende  det  statliga  ägandet.\r\nRegeringen  fortsätter   arbetet  med  att  utveckla\r\nförvaltningen av det statliga  ägandet  till att bli\r\nmer aktiv och professionell. Samtidigt förbereds och\r\ngenomförs  de  beslut riksdagen fattat avseende  ett\r\nantal specifika bolag. Regeringen lämnar varje år en\r\nskrivelse till riksdagen med redogörelse för företag\r\nmed statligt ägande  den senaste (skr. 2001/02:120)\r\nlämnades våren 2002.  I syfte att öka genomlysningen\r\nav   företag   med   statligt   ägande   framställer\r\nregeringen årligen en verksamhetsberättelse och fyra\r\nkvartalsrapporter.  Genomlysning   är   ett  viktigt\r\nverktyg i utvärderingen av förvaltningen  av den del\r\nav  statens  tillgångar  som  finns  i  företag  med\r\nstatligt  ägande. Verksamhetsberättelsen ingår i sin\r\nhelhet i skrivelsen  om företag med statligt ägande.\r\nBelastningen  av  anslaget  beräknas  vara  konstant\r\nutifrån de beräkningar  regeringen tidigare gjort av\r\nanslagets   nivå   de   kommande    åren   inklusive\r\nanslagssparandet.\r\nRegeringen  beräknar  anslaget  för år  2003  till\r\n25 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nAnslaget   bör   tas  bort,  anförs  det  i   motion\r\n2002/03:N357 (m).  Det är oklart vilka försäljningar\r\nav statligt aktieinnehav  regeringen planerar, säger\r\nmotionärerna  och  anser att  det  därför  inte  kan\r\nuteslutas  att  de aktuella  medlen  är  tänkta  att\r\nanvändas till förvaltning  av  statligt  ägda bolag.\r\nDetta finner motionärerna oacceptabelt. De menar att\r\nbolagen själva skall stå för förvaltningen  och  att\r\nkostnader som uppstår i samband med de försäljningar\r\nsom  kan  komma  att ske i framtiden skall täckas av\r\nförsäljningsintäkten.\r\n\r\nÄven   i   motionerna   2002/03:Fi232   (fp)   och\r\n2002/03:N263 (fp)  föreslås  att  anslaget skall tas\r\nbort.\r\nSlutligen  föreslås  också  i motion  2002/03:N395\r\n(kd)  att anslaget skall tas bort.  Företag  som  är\r\nverksamma  på en konkurrensutsatt marknad skall inte\r\nägas av staten,  anför motionärerna. De anser därför\r\natt statliga företag  bör  avyttras  i  den takt som\r\nmarknaden  kan  absorbera och att försäljningen  bör\r\nfinansieras inom bolagen.\r\n\r\nAvgifter till vissa internationella\r\norganisationer (38:21)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras  för  avgifter  och  bidrag  för\r\nSveriges    deltagande   i   vissa   internationella\r\nnäringspolitiska  organ. Utgiftsstyrande faktorer är\r\nmedlemsavgifternas  utveckling i aktuell valuta samt\r\nfluktuationer i valutakurser.  Deltagandet bedöms av\r\nregeringen som nödvändigt för att  möjliggöra svensk\r\npåverkan på den internationella utvecklingen och för\r\nett  aktivt  svenskt  deltagande  i  internationellt\r\nsamarbete  samt  för informationsinhämtning  på  för\r\nSverige viktiga områden.  Av anslagssparandet för år\r\n2001 på 1,9 miljoner kronor  har 1,3 miljoner kronor\r\ndragits in.\r\n\r\nRegeringen  beräknar anslaget  för  år  2003  till\r\n6,5 miljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nRevisorsnämnden\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRevisorsnämndens       verksamhet       är      helt\r\navgiftsfinansierad. Intäkterna uppgick under år 2001\r\ntill  drygt  16  miljoner  kronor, varav årsavgifter\r\nutgjorde  drygt  13,5  miljoner   kronor.   Nämndens\r\ndriftskostnader  uppgick  till 15,3 miljoner kronor,\r\nvarav  personalkostnader  utgjorde   11,4   miljoner\r\nkronor. Vid utgången av år 2001 hade Revisorsnämnden\r\nett positivt myndighetskapital om 241 000 kr.  Under\r\når   2002   beräknas   ett   underskott   om   drygt\r\n2,3 miljoner kronor att uppstå, hänförligt till  den\r\nalltjämt     bristande    kostnadstäckningen    inom\r\nexaminationsverksamheten.     Det    prognostiserade\r\nunderskottet år 2002 beräknas kunna  vändas till ett\r\növerskott år 2003.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nRegionalt innovations- och\r\nproduktutvecklingsstöd\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  2002/03:N395  (kd)  föreslås att  ett  nytt  anslag,\r\nRegionalt  innovations-  och produktutvecklingsstöd,\r\nskall inrättas och tas upp  med  30 miljoner  kronor\r\nför år 2003. Medlen skall förmedlas till IUC-bolagen\r\nför    att    ytterligare   stärka   deras,   enligt\r\nmotionärerna,    framgångsrika     och    fungerande\r\nverksamhet.   Det   är   viktigt  att  näringslivets\r\nregionalt    förankrade    och    regionalt     ägda\r\ninstitutioner  tillvaratas  för  förmedling av bl.a.\r\nstatliga resurser, anför motionärerna  och anser det\r\nvara av största betydelse att det utgår stöd till de\r\nnätverk  som utgör en grundstomme i utvecklingen  av\r\nsvensk industriverksamhet.  Ett  sådant  nätverk  är\r\nIUC-nätverket. IUC fungerar som en utvecklingsresurs\r\nför  de  regionala  företagen  och  fokuserar på att\r\nskapa  industriell  tillväxt  genom  utveckling   av\r\nprodukter, teknik och kompetens, säger motionärerna.\r\nDe  föreslår  att det s.k. UPA-uppdraget (uppsökande\r\nverksamhet, produktutveckling och avknoppning) skall\r\nutvecklas i enlighet  med  den s.k. BennetJohnsson-\r\ngruppens förslag. Motionärerna anser att det bör ske\r\nen renodling av rollfördelningen, så att Almi liksom\r\ntidigare står för rådgivning, men att statliga medel\r\nbör gå direkt till IUC-bolagen.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nI uppdraget för den tidigare  nämnda  utredningen om\r\nstatens  regionala  insatser  för företagsutveckling\r\nhar ingått att lämna förslag om  vilken  roll staten\r\nskall   ha   gentemot   IUC-bolagen   i  ett  längre\r\nperspektiv och hur ett sådant eventuellt  engagemang\r\ni så fall skall finansieras. Utredaren skulle  också\r\nlämna förslag om hur den statliga uppdragsverksamhet\r\nsom  för  närvarande utförs av IUC långsiktigt skall\r\nhanteras.  IUC-bolagen   har   en  konstruktion  med\r\nkollektivt  regionalt delägarskap,  där  ägarkretsen\r\nutgörs       av       småföretag,       storföretag,\r\nföretagarföreningar  och   övriga,  t.ex.  kommuner,\r\nfackföreningar,  universitet   och   Almibolag.  För\r\nnärvarande  finns  det 19 IUC-bolag inom  ett  brett\r\nområde från teknik till  musik.  IUC-bolagen  har av\r\nstaten  fått  i  uppdrag  att  genomföra  uppsökande\r\nverksamhet,          produktutvecklings-         och\r\navknoppningsinsatser i  små  och medelstora företag,\r\ndet s.k. UPA-uppdraget. För åren  2001  och 2002 har\r\nanvisats 65 miljoner kronor per år för UPA-uppdrag.\r\n\r\nI     det     nyligen     avlämnade    betänkandet\r\nFöretagsutveckling på regional  nivå  (SOU 2002:101)\r\nlämnar utredaren förslag beträffande IUC-bolagen och\r\nUPA-uppdraget.   IUC-bolagen   bedriver  en   viktig\r\nverksamhet för innovationsutveckling och tillkomsten\r\nav  nya  företag,  för  produktutveckling   och  för\r\nutarbetande av produktionsprocesser och har en stark\r\nförankring   i   det   lokala   näringslivet,  säger\r\nutredaren. Han anser därför att det  är  viktigt att\r\nverksamheten med UPA-uppdraget kan utvidgas till nya\r\nIUC,  liksom  att  tillkomsten  av  andra  likartade\r\nlokala   och   regionala   verksamheter  stimuleras.\r\nEftersom  verksamheten  i  de nuvarande  IUC-bolagen\r\nskiljer sig kraftigt åt, föreslår  han att Nutek ges\r\ni  uppdrag  att  kvalitetsgranska verksamheten  inom\r\nsåväl  befintliga som  tillkommande  IUC  och  andra\r\nlikartade  lokala  och  regionala  verksamheter. Han\r\nföreslår att UPA-uppdraget skall ges  en  långsiktig\r\ninriktning och att 1 miljard kronor skall satsas  på\r\nverksamheten   under   en   femårsperiod.  Utredaren\r\nhänvisar till att regeringen  i  finansplanen för år\r\n2003  utlovar nya medel för realisering  av  förslag\r\nfrån  BennetJohnsson-gruppen.   Ett   av   gruppens\r\nförslag gällde IUC och har samma inriktning som  den\r\nutredaren  föreslår,  varför han utgår från att hans\r\nförslag kan finansieras  med  dessa  nya  medel. Som\r\ntidigare  redovisats  övervägs  för närvarande  inom\r\nNäringsdepartementet  hur  utredningens   betänkande\r\nskall hanteras.\r\n\r\nSanering av statlig mark\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  2002/03:N360  (c)  föreslås  att Sveriges\r\ngeologiska  undersökning  (SGU) skall tilldelas  ett\r\nnytt  anslag   Sanering av statlig  mark    om  15\r\nmiljoner kronor.  Medlen  skall  enligt motionärerna\r\nmöjliggöra att verksamheten med saneringsåtgärder av\r\nde mest prioriterade områdena (riskklasserna  1  och\r\n2)  kommer  i gång på ett snabbt och effektivt sätt.\r\nDen lämpligaste myndigheten för detta arbete är SGU,\r\nsom  bl.a. har  erfarenhet  av  avvecklingen  av  de\r\nstatliga  oljelagren,  anför  motionärerna. De anser\r\natt  SGU,  via det föreslagna anslaget,  kommer  att\r\nkunna bygga upp en effektiv organisation och bedriva\r\nutrednings-  och saneringsverksamheten effektivt vad\r\ngäller   förorenade    områden    där   staten   har\r\nverksamhetsansvaret.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nUnder utgiftsområde 20 Allmän miljö-  och  naturvård\r\nfinns  ett  anslag,  Sanering  och återställning  av\r\nförorenade områden (34:4), som bl.a.  disponeras  av\r\nNaturvårdsverket (NVV). För budgetåret 2003 föreslås\r\ni  budgetpropositionen  439,8  miljoner  kronor  för\r\ndetta     anslag.     Inom     ramen    för    SGU:s\r\nuppdragsverksamhet  finns  ett  utvecklat  samarbete\r\nmellan  NVV  och  SGU  i  dessa  frågor.  Samarbetet\r\ninnebär   att  SGU  enligt  ett  särskilt   ramavtal\r\nbiträder   NVV    och    länsstyrelserna   i   deras\r\nsaneringsarbete      och     därutöver      genomför\r\nutredningsarbete  för  prioriterade  objekt  (högsta\r\nprioritetsklasserna)     enligt     ett     särskilt\r\nobjektavtal. Det nuvarande  objektavtalet löper till\r\nutgången av år 2003 och omfattar 10 miljoner kronor.\r\nSamarbetet    fungerar    enligt    uppgift     till\r\nNäringsdepartementet   väl   och   bygger  på  SGU:s\r\nerfarenhet och kunskap från arbetet  med sanering av\r\noljelagringsanläggningar.\r\n\r\n\r\nUtrikeshandel, export- och\r\ninvesteringsfrämjande\r\n\r\n\r\nStyrelsen för ackreditering och teknisk\r\nkontroll: Myndighets-verksamhet (39:1)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nStyrelsen  för  ackreditering  och teknisk  kontroll\r\n(SWEDAC)   är   central  förvaltningsmyndighet   för\r\nteknisk kontroll  och nationellt ackrediteringsorgan\r\nför laboratorier och  för certifierings-, provnings-\r\noch     besiktningsorgan.     Myndighetsverksamheten\r\nomfattar ansvar för den totala  marknadskontrollen i\r\nSverige  (ett  tjugotal  myndigheters   tillsyn   på\r\nmarknaden  av  att  produkter  uppfyller  väsentliga\r\nsäkerhets-,  miljö-  och  hälsokrav). Härutöver  har\r\nSWEDAC ett sektorsansvar för  legal  mätteknik, dvs.\r\natt    varor    håller    mått    och    vikt,   och\r\nädelmetallkontroll.       Ackrediteringsverksamheten\r\nsvarar  för drygt 75 % av SWEDAC:s  omsättning.  Som\r\nackrediteringsorgan åligger det SWEDAC att i internt\r\noch   externt    arbete    uppfylla   högt   ställda\r\nkvalitetskrav     och     genomgå    internationella\r\nkvalitetsrevisioner.\r\n\r\nUnder   år   2001   har   SWEDAC:s    tillsyn   av\r\nmiljöackrediteringsorgan     varit    föremål    för\r\nRiksrevisionsverkets  effektivitetsrevision.  Såvitt\r\navser SWEDAC:s verksamhet  var rapporten övervägande\r\npositiv, men slutsatserna lämnade  också utrymme för\r\neffektivisering inom ramen för SWEDAC:s  tillämpning\r\nav  standarden  ISO 14001. SWEDAC kommer att  beakta\r\nrapportens slutsatser i det fortsatta arbetet. Under\r\når 2001 uppgick intäkterna från uppdragsverksamheten\r\ntill 73 miljoner  kronor,  vilket  innebar ett något\r\nsämre   resultat   jämfört   med   föregående    år.\r\nKostnaderna   översteg  intäkterna  med  270 000 kr,\r\nvilket  sammantaget  innebär  ett  betydligt  bättre\r\nresultat  än föregående år, då verksamheten hade ett\r\nunderskott  på  1,6 miljoner  kronor.  Kvaliteten  i\r\nverksamheten är fortsatt hög.\r\nDet  är  angeläget att SWEDAC fortsätter att verka\r\nför att utveckla  svenska  kontrollordningar i öppna\r\nsystem,  sägs  det  i  propositionen.   I  kraft  av\r\nmyndighetens internationella engagemang är det också\r\nangeläget   att   arbetet   med  att  förbättra  och\r\ninternationalisera   bedömningskriterier    avseende\r\növerensstämmelse   av  ställda  säkerhetskrav  drivs\r\nvidare.  SWEDAC  har en  viktig  roll  att  spela  i\r\nanalysarbetet       avseende       kandidatländernas\r\nförutsättningar  att  ingå   i  EU:s  inre  marknad.\r\nAnslagsnivån  har  justerats  i  enlighet   med  det\r\ngenerella  besparingskrav  på  0,7 %  som  lagts  på\r\nanslag för förvaltnings- och investeringsändamål för\r\når 2003.\r\nRegeringen  beräknar  anslaget  för  år  2003 till\r\n19,2 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nAnslaget bör minskas med 1,5 miljoner kronor, anförs\r\ndet  i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning  till\r\ntidigare redovisad motivering.\r\n\r\n\r\nKommerskollegium (39:2)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKommerskollegium  är  central  förvaltningsmyndighet\r\nför utrikeshandel och handelspolitik.  Kollegiet har\r\ntidigare   också   haft   ett  funktionsansvar   för\r\nfunktionen Utrikeshandel inom  civilt försvar. Detta\r\nansvar upphörde den 1 juli 2002  i  samband  med att\r\nden  pågående  översynen  av totalförsvaret medförde\r\natt  den  tidigare beredskapsförordningen  upphörde.\r\nFörändringen  saknar relevans för anslagets storlek.\r\nDet är angeläget att Kommerskollegium fortsätter att\r\nha     kontinuerlig      beredskap     att     bistå\r\nRegeringskansliet i det löpande  arbetet  och  förse\r\nregeringen  med  kvalificerat  underlag inför beslut\r\noch förhandlingar, sägs det. Detta  gäller  särskilt\r\narbetet   inom   den   gemensamma  handelspolitiken,\r\npågående   WTO-förhandlingar,   arbetet   med   EU:s\r\nantidumpningsåtgärder, arbetet för att förbättra den\r\ninre marknadens  funktion  och förhandlingsarbetet i\r\nförhållande till länder utanför  EU. Detsamma gäller\r\nkollegiets   insatser  för  att  öka  kunskapen   om\r\nhandelspolitiska  frågor i ett vidare perspektiv hos\r\nallmänheten.  Vidare   är   kollegiets  roller  inom\r\nanmälningsprocedurerna  och  som  samordningscentral\r\noch  kontaktpunkt fortsatt viktiga.  Regeringen  ser\r\nockså  positivt på kollegiets fortsatta engagemang i\r\nwebbplatserna  Östersjöwebben  och Gränslösa affärer\r\nsamt   ser   det   som  angeläget  att  de   lovande\r\ninitiativen till s.k.  twinning med kandidatländerna\r\npå   reguljär   basis   införlivas    i   kollegiets\r\nverksamhet.  Anslagsnivån har justerats  i  enlighet\r\nmed det generella  besparingskrav på 0,7 % som lagts\r\npå anslag för förvaltnings-  och investeringsändamål\r\nför år 2003.\r\n\r\nRegeringen  beräknar anslaget  för  år  2003  till\r\n63,2 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:N395  (kd) föreslås en besparing på\r\nanslaget  med  5 miljoner   kronor.   I  regeringens\r\nförslag   har  en  uppräkning  av  anslaget  gjorts,\r\nsamtidigt som  funktionsansvaret  för  utrikeshandel\r\ninom   civilt   försvar   har   försvunnit,  påpekar\r\nmotionärerna.\r\n\r\nAnslaget  bör  minskas  med  1,5 miljoner  kronor,\r\nanförs det i motion 2002/03:N360  (c) med hänvisning\r\ntill tidigare redovisad motivering.\r\n\r\nExportfrämjande verksamhet (39:3)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  finansierar  det  statliga uppdraget  till\r\nSveriges  exportråd  (Exportrådet),  exportfrämjande\r\ninsatser,         importfrämjande,         särskilda\r\nhandelsfrämjande och  handelspolitiska insatser samt\r\nSverigeprofilering   till    stöd   för   främjande.\r\nExportrådets  verksamhet inriktas  på  tre  områden,\r\nnämligen  exportinformation,   exportutveckling  och\r\nexportkonsulting. Exportinformationen  finansieras i\r\nhuvudsak      med      statliga     medel.     Många\r\nexportutvecklingsprojekt   är   delfinansierade  med\r\nstatliga  medel, medan konsultverksamheten  sker  på\r\nmarknadsmässiga grunder.\r\n\r\nUnder  de  närmaste  åren  är  det  angeläget  att\r\noffensiva  satsningar  görs  inom  exportfrämjandet,\r\nanser  regeringen  och föreslår därför  en  särskild\r\nsatsning  på exportfrämjande  under  åren  2003  och\r\n2004.  För  år   2003   prioriterar   regeringen  en\r\nförstärkning  av  exportfrämjandet  med  52 miljoner\r\nkronor,  varav 15 miljoner kronor avser finansiering\r\nav   ett   av    staten    helägt   aktiebolag   för\r\nexportkreditgivning.   Detta   sker    utöver    den\r\nförstärkning om 45 miljoner kronor per år under åren\r\n2003  och  2004 som beslutades i budgetpropositionen\r\nför år 2002.  Förstärkningen  i  budgetpropositionen\r\nför  år 2003 inriktas särskilt på exportinformation,\r\nexportfrämjande   program  för  små  och  medelstora\r\nföretag  på  strategiska   marknader   och  områden,\r\nexportutvecklingsprogram,             internationell\r\nmarknadsföring  av  särskilda branscher och  svenskt\r\nspjutspetskunnande i samarbete mellan offentliga och\r\nprivata   aktörer,  förstärkt   svensk   närvaro   i\r\nekonomiskt  dynamiska regioner, importfrämjande samt\r\nsärskilda  handelsfrämjande   och   handelspolitiska\r\nåtgärder. Regeringen fattade i september 2002 beslut\r\nom  bidrag  om  totalt  7 miljoner  kronor   för  en\r\nfortsatt  satsning  på  export av svensk miljöteknik\r\ngenom Exportrådets program Svensk miljöteknikexport,\r\nvarav 3,5 miljoner kronor  belastar 2003 års anslag.\r\nRegeringen  kommer under år 2003  att  ta  ställning\r\ntill etablerandet  av  ett  nationellt  centrum  för\r\nmiljöteknikexport.    Regeringen   avsätter   vidare\r\n2 miljoner kronor till  Nämnden för Sverigefrämjande\r\ni utlandet för vardera budgetåren 2003 och 2004 till\r\nstöd för Sverigeprofilering.\r\nRegeringen  beräknar anslaget  för  år  2003  till\r\n234 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:N395  (kd) föreslås en besparing på\r\nanslaget med 65 miljoner kronor. Regeringen föreslår\r\nkraftigt  ökade  medel  om  52 miljoner  kronor  för\r\nutökade satsningar på exportfrämjande  åtgärder  och\r\nför tillskapandet av ett av staten helägt nytt bolag\r\nför   exportkreditgivning,  säger  motionärerna.  De\r\npåpekar  att  detta  sker utöver den förstärkning om\r\n45 miljoner kronor för  åren 2003 och 2004 som redan\r\nbeslutats.   Motionärerna  avvisar   de   föreslagna\r\nsatsningarna och även bildandet av ett nytt statligt\r\nexportkreditinstitut.\r\n\r\nAnslaget  bör   minskas  med  15 miljoner  kronor,\r\nanförs det i motion  2002/03:N360 (c) med hänvisning\r\ntill tidigare redovisad motivering.\r\n\r\nAB Svensk Exportkredits statsstödda\r\nexportkreditgivning (39:4)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAB  Svensk  Exportkredits  (SEK)  verksamhet  syftar\r\nfrämst  till att  främja  svensk  export  genom  att\r\ntillhandahålla medellång och lång exportfinansiering\r\ntill  svenska   företag.   Anslaget  disponeras  för\r\nersättning till SEK för underskott som huvudsakligen\r\nutgörs av valutakursskillnader  mellan ränteintäkter\r\noch räntekostnader för vissa äldre  krediter.  Dessa\r\nränteskillnader  avtar i takt med att gamla krediter\r\nförfaller. Villkoren för statsstödda krediter följer\r\nden   överenskommelse    om    statligt   stöd   vid\r\nexportkreditgivning inom ramen för  OECD som Sverige\r\ngodkänt. Systemet med statsstödda exportkrediter gav\r\når  2001 ett överskott på 169 miljoner  kronor.  SEK\r\nbudgeterar  ett överskott i det statsstödda systemet\r\nsåväl  för  budgetåret   2002  som  för  de  närmast\r\nföljande  budgetåren.  Utgifterna   belastar  främst\r\nanslagssparandet.   Anslagsnivån  har  justerats   i\r\nenlighet med det generella  besparingskrav  på 0,7 %\r\nsom   lagts   på   anslag   för   förvaltnings-  och\r\ninvesteringsändamål för år 2003.\r\n\r\nRegeringen   begär   i  propositionen   riksdagens\r\nbemyndigande att bilda ett  av staten helt ägt bolag\r\nför viss exportkreditgivning  i syfte att ge svenska\r\nexportföretag likartade förutsättningar  som  gäller\r\nför  andra  länders  exportföretag.  Det  är  enligt\r\nregeringens  bedömning angeläget att ett helstatligt\r\nbolag för viss  exportkreditgivning  bildas  för att\r\nanpassa      det      svenska      systemet     till\r\nkonkurrentländernas. Bolaget skall i  nära samverkan\r\nmed  SEK lämna sådana exportkrediter där  förmånliga\r\nvillkor  i köparlandet kan erhållas om en helstatlig\r\norganisation  är  kreditgivare. Kreditvolymen kommer\r\natt bli begränsad.  Regeringen  bedömer att det egna\r\nkapitalet behöver uppgå till 15 miljoner kronor.\r\nRegeringen  beräknar  anslaget för  år  2003  till\r\n0,1 miljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nInvesteringsfrämjande (39:5)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDelegationen för utländska  investeringar i Sverige,\r\nInvest  in  Sweden  Agency (ISA),  är  den  centrala\r\nmyndigheten  för  investeringsfrämjande  åtgärder  i\r\nSverige.       Verksamheten        inriktas       på\r\ninformationsinsatser,  marknadsföringsprojekt   inom\r\nsärskilda   områden   samt  regional  samverkan  och\r\nutbildningsverksamhet. Verksamheten finansieras dels\r\nmed anslagsmedel, dels  med  bidrag  från regeringen\r\navseende  främst  regionalpolitiska medel  och  från\r\ns.k.   partner  i  projektverksamheten.   Under   de\r\nnärmaste   åren   är  det  angeläget  med  fortsatta\r\noffensiva  satsningar  inom  investeringsfrämjandet,\r\nanser regeringen  och  föreslår  därför  en särskild\r\nsatsning  på  investeringsfrämjande under åren  2003\r\noch  2004. För år  2003  prioriterar  regeringen  en\r\nförstärkning    av    investerings-främjandet    med\r\n13 miljoner   kronor   utöver  den  förstärkning  om\r\n5 miljoner kronor per år  för åren 2003 och 2004 som\r\nbeslutades med anledning av  budgetpropositionen för\r\når  2002.  Därutöver  har anslagsnivån  justerats  i\r\nenlighet med det generella  besparingskrav  på 0,7 %\r\nsom   lagts   på   anslag   för   förvaltnings-  och\r\ninvesteringsändamål för år 2003.\r\n\r\nRegeringen  beräknar  anslaget för  år  2003  till\r\n70,7 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nAnslaget bör minskas med  15 miljoner kronor, anförs\r\ndet i motion 2002/03: N360  (c)  med hänvisning till\r\ntidigare redovisad motivering.\r\n\r\n\r\nNäringslivsutveckling i Östersjöregionen (39:6)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget   finansierar   det  tidsbegränsade   (åren\r\n19992003)   programmet   Näringslivsutveckling    i\r\nÖstersjöregionen  (Östersjömiljard  2). Medlen skall\r\nanvändas för näringslivssatsningar och  omfatta stöd\r\ntill    företagsetableringar,   projektexport    och\r\nmarknadssatsningar  samt  till  angelägna miljö- och\r\nenergisatsningar    och   andra   främjandeinsatser.\r\nSärskild vikt skall fästas  vid  små  och medelstora\r\nföretags deltagande i Östersjöregionens  näringsliv.\r\nVerksamheten  skall  samordnas  med  och komplettera\r\nutvecklingssamarbetet      med     Östersjöländerna.\r\nRiksdagen  har  under  perioden   19992002  anvisat\r\n800 miljoner  kronor  till  näringslivsutveckling  i\r\nÖstersjöregionen.  Regeringen   föreslår   att   200\r\nmiljoner  kronor  anslås  för  budgetåret 2003. Inom\r\nramen   för  stödet  till  näringslivsutveckling   i\r\nÖstersjöregionen  avsattes  i  2000  års  ekonomiska\r\nvårproposition medel för att finansiera utgifter för\r\nintegrationsfrämjande  åtgärder  i Öresundsregionen.\r\nDe   samlade   utgifterna  för  perioden   20002003\r\nberäknas   till   60 miljoner    kronor.    Eftersom\r\nprogrammet  Näringslivsutveckling i Östersjöregionen\r\ntemporärt  ingår   i  Regeringskansliets  verksamhet\r\nbelastas  anslaget med  vissa  förvaltningsutgifter,\r\nvilka för år 2002 beräknas till 3,5 miljoner kronor.\r\nFör år 2003  avses högst 3,5 miljoner kronor avdelas\r\nför      administrativa      utgifter.      Anslaget\r\nNäringslivsutveckling  i Östersjöregionen upphör den\r\n31 december 2003.\r\n\r\nRegeringen  beräknar anslaget  för  år  2003  till\r\n200 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI sju motioner  förordas  att  det aktuella anslaget\r\nskall  slopas. Anslaget för näringslivsutveckling  i\r\nÖstersjöområdet  är  en  del av stödet till Central-\r\noch Östeuropa, sägs det i  motion  2002/03:N357 (m).\r\nStödets struktur är inte i överensstämmelse  med  de\r\nbehov  som  föreligger, varför anslaget bör upplösas\r\noch medel i stället tillföras det ordinarie anslaget\r\ngällande samarbete med Central- och Östeuropa, anför\r\nmotionärerna.\r\n\r\nDen s.k. Östersjömiljarden  bör upplösas och medel\r\ntillföras  det  ordinarie  anslaget   Samarbete  med\r\nCentral- och Östeuropa, anförs det i motion 2002/03:\r\nU237 (m). Östersjömiljarden hanteras helt  vid sidan\r\nav  det  övriga  östbiståndet  och  är  ett sätt att\r\nställa  medel  till  statsministerns förfogande  för\r\ninternationella  utspel,   hävdar  motionärerna.  De\r\nhänvisar    till    en    intern    utredning     på\r\nUtrikesdepartementet  som  sägs visa att det funnits\r\nstora brister i hanteringen  av  projektmedlen  inom\r\nÖstersjömiljarden.   Det   råder   oklarhet  om  den\r\növergripande målsättningen med Östersjömiljarden och\r\nom vilka kriterier som skall gälla för  att  projekt\r\nskall  beviljas  medel, säger motionärerna. De anser\r\natt verksamheten präglas  av  följande  brister:  de\r\nuppställda  målen  är vagt formulerade och det finns\r\notydligheter om vilka sorters projekt som förväntas;\r\ndet brister i kopplingen  mellan  mål  och medel och\r\ndet  finns stora brister i administrationen;  oklara\r\nansvarsförhållanden   inom   Regeringskansliet   har\r\npräglat  hanteringen;  det  har brustit i kontrollen\r\noch uppföljningen av projekten  såtillvida  att  det\r\nsaknas   en  regelbunden  utvärdering  och  enhetlig\r\nrapportering;  det  saknas rutiner för återbetalning\r\nav outnyttjade medel.  Även  om  de  formella  felen\r\nnumera   undanröjts,  så  kvarstår  de  principiella\r\nproblemen,   säger   motionärerna.   De   anser  att\r\nÖstersjömiljarden   är   ett   försök   att  maskera\r\nföretagsstöd  som  bistånd  och  att  denna  typ  av\r\nverksamhet knappast kan anses höra hemma inom  ramen\r\nför öststödet.\r\nÄven  i  motion 2002/03:N207 (m) framförs kritiska\r\nsynpunkter   på  Östersjömiljarden.  Regeringen  har\r\nanvänt  skattemedel  för  att flytta jobb ur landet,\r\nsäger motionären och uppger att Samhall AB lägger ut\r\nproduktion    i    låglöneländer.    Den    statliga\r\nÖstersjömiljarden  används  vidare  för  att  betala\r\nresor  för  svenska  företagare   till  de  baltiska\r\nländerna, uppger motionären.\r\nI  motionerna 2002/03:Fi232 (fp) och  2002/03:N263\r\n(fp) föreslås  att  anslaget  skall  slopas.  I  den\r\nförstnämnda motionen sägs att motionärerna motsätter\r\nsig  regeringens  s.k.  Östersjösatsning,  och i den\r\nsistnämnda   motionen   anförs   att  den  av  olika\r\nutredningsorgan  kritiserade  Östersjömiljarden  bör\r\nupphöra.\r\nEn besparing på anslaget med  200 miljoner  kronor\r\nföreslås  i  motion  2002/03:N395 (kd). Motionärerna\r\navvisar   regeringens   förslag   till   stöd   till\r\nföretagsetableringar utanför Sveriges gränser.\r\nAnslaget  bör  minskas  med  200 miljoner  kronor,\r\nanförs det i motion 2002/03:N360  (c) med hänvisning\r\ntill tidigare redovisad motivering.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nSom    tidigare    nämnts    och    som    sägs    i\r\nbudgetpropositionen      avrapporteras      anslaget\r\nNäringslivsutveckling   i  Östersjöregionen  årligen\r\ntill riksdagen. Den senaste redovisningen avlämnades\r\ni juni 2002 och innehåller  en  rapportering  om  de\r\npågående projekten. Anslaget kommer att utvärderas i\r\nsin  helhet  i anslutning till att samtliga insatser\r\när genomförda.\r\n\r\n\r\nAvgifter till internationella\r\nhandelsorganisationer (39:7)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras  för  avgifter  och  bidrag  för\r\nSveriges deltagande i vissa internationella närings-\r\noch handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer\r\när  medlemsavgifternas  utveckling  i aktuell valuta\r\nsamt fluktuationer i valutakurser.\r\n\r\nRegeringen  beräknar  anslaget  för år  2003  till\r\n15,5 miljoner kronor.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nExportkreditnämnden\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nExportkreditnämndens  (EKN) uppgift  är  att  främja\r\nsvensk   export  genom  utfärdande   av   garantier.\r\nGarantierna  skyddar  mot  förlustrisk i samband med\r\nexport   till   och   investeringar    i   utlandet.\r\nVerksamheten   skall   bedrivas   så   att   den  är\r\nsjälvbärande  över tiden och samtidigt ger ett  stöd\r\nåt   den  svenska   exporten   som   motsvarar   vad\r\nkonkurrerande  företag  i  andra länder kan erhålla.\r\nEKN  uppvisade  för år 2001 ett  positivt  resultat,\r\n356 miljoner kronor,  trots  stora  avsättningar för\r\nriskkoncentration.  För  första  halvåret  2002  var\r\növerskottet   220 miljoner   kronor.   Även    detta\r\növerskott  har  åstadkommits  trots  fortsatt  stora\r\navsättningar för riskkoncentration. Utnyttjandet  av\r\ninvesteringsgarantier   har   minskat   kraftigt  de\r\nsenaste  åren  beroende  till största delen  på  att\r\nexterna finansiärer i högre  utsträckning  används i\r\ninvesteringsverksamheten.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  riksdagen beslutar  att\r\nramen  för exportkreditgarantier  skall  uppgå  till\r\n200 miljarder    kronor    samt    att   ramen   för\r\ninvesteringsgarantier under år 2003 skall uppgå till\r\n10 miljarder  kronor    för detta begär  regeringen\r\nriksdagens   bemyndigande.   Vidare   föreslås   att\r\nriksdagen skall bemyndiga regeringen att för år 2003\r\nbesluta  att  EKN  får obegränsad  upplåningsrätt  i\r\nRiksgäldskontoret för skadeutbetalningar. Regeringen\r\navser      att      revidera      reglerna       för\r\ninvesteringsgarantier  för  att  dessa  skall vara i\r\nenlighet  med  förändringarna i investeringsmönstret\r\noch   anpassas   till   Sveriges   konkurrentländers\r\nmotsvarande system.  Investeringar  finansieras  för\r\nnärvarande  i större utsträckning med lån hos banker\r\noch  andra  kreditinrättningar,   s.k.  trepartslån.\r\nVidare finansieras investeringar oftast  till  högre\r\nbelopp   än  leveransvärdet,  eftersom  även  lokala\r\nkostnader  och  rörelsekapital behöver finansieras \r\ns.k. merfinansiering.  Ytterligare en förändring som\r\nhar  skett  är  att investeringarna  för  närvarande\r\noftast sker i utländsk  valuta samt att investeraren\r\nbehöver     täcka    kommersiella     risker     som\r\nvalutadepreciering.  Regeringen  föreslår  mot denna\r\nbakgrund  att  riksdagen  skall bemyndiga regeringen\r\natt  vidga  mandatet för investeringsgarantier  till\r\natt omfatta trepartslån, merfinansiering, utfärdande\r\nav garantier  i  utländsk  valuta samt för att täcka\r\nkommersiella risker vid trepartslån.\r\n\r\nInga motioner har väckts på detta område.\r\n\r\n\r\nKonsumentpolitik\r\n\r\n\r\nMarknadsdomstolen (40:1)\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslagsnivån  har  justerats  i   enlighet  med  det\r\ngenerella  besparingskrav på   0,7 %  som  lagts  på\r\nanslag för förvaltnings- och investeringsändamål för\r\når 2003. I budgetpropositionen  för  år  2002 ökades\r\nanslaget  med  1 miljon  kronor  för att säkerställa\r\nverksamhetens kvalitet.\r\n\r\nRegeringen  beräknar  anslaget för  år  2003  till\r\n8,5 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nAnslaget bör minskas med 1,9 miljoner kronor, anförs\r\ndet i motion 2002/03: N360  (c)  med hänvisning till\r\ntidigare redovisad motivering.\r\n\r\n\r\nKonsumentverket (40:2)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKonsumentverket är central förvaltningsmyndighet för\r\nkonsumentfrågor. I budgetpropositionen  för  år 2002\r\ntillfördes  anslaget ökade medel för nya aktiviteter\r\ni enlighet med  förslag i proposition 2000/01:135 om\r\nhandlingsplan  för   konsumentpolitiken   20012005,\r\nbl.a.    för    att    utöka    informationen   till\r\nkonsumentvägledare        (bet.        2001/02:LU2).\r\nKonsumentverket   tilldelades   vidare   20 miljoner\r\nkronor  i  budgetpropositionen  för  år 2001 för  en\r\ntreårig IT-satsning med syfte att genom nyttjande av\r\nden   nya   tekniken   öka   konsumentinformationens\r\ntillgänglighet  och  effektivitet.  Av  dessa  medel\r\ntilldelades Konsumentverket 8 miljoner kronor för år\r\n2001, 6 miljoner kronor för år 2002, och för år 2003\r\nföreslås 6 miljoner kronor.  Anslaget tillförs också\r\n1,5 miljoner    kronor    avseende    bidrag    till\r\nstandardisering,     forskning    och    utveckling.\r\nKonsumentverket har tidigare  disponerat  medel  för\r\ndenna  verksamhet  under  utgiftsområde 24, anslaget\r\nBidrag   till   standardisering    och    FoU   inom\r\nexperimentell   teknik   m.m.  För  att  bidra  till\r\nfinansieringen av den beslutade  ökade satsningen på\r\ndemokratiforskning   (i  enlighet  med   förslag   i\r\nproposition 2001/02:80  om  demokrati  för  det  nya\r\nseklet)  föreslås  att  1 miljon  kronor skall föras\r\ntill anslaget Allmänna val i utgiftsområde  1 Rikets\r\nstyrelse  fr.o.m.  år  2003.  Vidare föreslås att  1\r\nmiljon      kronor      förs      till      anslaget\r\nFastighetsmäklarnämnden   för   att   finansiera  en\r\nföreslagen anslagsökning fr.o.m. år 2003.  Därutöver\r\nhar   anslagsnivån  justerats  i  enlighet  med  det\r\ngenerella  besparingskrav  på  0,7 %  som  lagts  på\r\nanslag för förvaltnings- och investeringsändamål för\r\når 2003.\r\n\r\nTidskriften  Råd  &  Röns upplaga uppgick under år\r\n2001  till  drygt 132 000 exemplar,  sägs  det.  Den\r\nprenumererande     genomsnittsupplagan     var    ca\r\n128 000 exemplar,  vilket  innebär en minskning  med\r\n6 000  i  jämförelse  med  föregående   år.  Andelen\r\nprenumeranter som förnyar sin prenumeration är drygt\r\n85 %.  Antalet  besök  på  Råd & Röns webbplats  har\r\nfördubblats under året. I slutet  av  år  2001  hade\r\nhemsidan  ca  100 000  besök  i  månaden.  Enligt en\r\nundersökning  hösten  2001  ger webbesökarna, som  i\r\ngenomsnitt är yngre än tidningsprenumeranterna, högt\r\nbetyg till webbsidans information.  En  majoritet av\r\nhemsidans   besökare   är   inte  prenumeranter   av\r\npapperstidningen. Konsumentverkets varuprovningar på\r\nuppdrag omfattar framför allt  hushållsapparater. De\r\nstörsta  enskilda produktgrupperna  var  spisar  och\r\ntvättmaskiner.\r\nRegeringen  beräknar  anslaget  för  år  2003 till\r\n107,7 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKonsumentverket bör renodla verksamheten och bli mer\r\navgiftsfinansierat genom att tillhandahålla tjänster\r\nsom  överensstämmer  med konsumenternas efterfrågan,\r\nanförs  det  i  motion  2002/03:N357   (m).   Därmed\r\nföreslås  en  minskning  av  anlaget med 20 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nEn  besparing  på anslaget med  6 miljoner  kronor\r\nföreslås  i  motion  2002/03:N395  (kd).  I  det  av\r\nregeringen föreslagna  anslaget ingår en IT-satsning\r\npå   6 miljoner   kronor   med    syfte    att   öka\r\nkonsumentinformationens      tillgänglighet      och\r\neffektivitet, konstaterar motionärerna. De anser att\r\nden  IT-stödda  informationsverksamheten  med fördel\r\nkan skötas  och till stor del redan ombesörjs   av\r\nandra   aktörer,   varför   de  avvisar  den  nämnda\r\nsatsningen.\r\nAnslaget  bör  minskas med 17,8  miljoner  kronor,\r\nanförs det i motion  2002/03:N360 (c) med hänvisning\r\ntill tidigare redovisad motivering.\r\nKonsumentorganisationernas  roll måste stärkas och\r\nstödjas   genom   att   de   tilldelas    delar   av\r\nKonsumentverkets   anslag,   anförs   det  i  motion\r\n2002/03:  MJ487  (c). Oroväckande rapporter  påvisar\r\natt många elever avstår skollunchen och i många fall\r\näven  frukosten,  något   som   påverkar   studierna\r\nnegativt,   säger   motionärerna.   De   anser   att\r\ninflytande,  ökad  förståelse  och  engagemang kring\r\nsunda   matvanor   måste  prioriteras  bland   olika\r\nmålgrupper och att valfriheten  och  konsumentmakten\r\nmåste stärkas.\r\n\r\nAllmänna reklamationsnämnden (40:3)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAllmänna  reklamationsnämnden har till  uppgift  att\r\npröva tvister  mellan  konsumenter och näringsidkare\r\nrörande varor, tjänster  och  andra  nyttigheter som\r\ntillhandahållits  huvudsakligen  för  enskilt  bruk,\r\ns.k.  konsumenttvister, samt ge rekommendationer  om\r\nhur tvister  bör lösas. Anslagsnivån har justerats i\r\nenlighet med det  generella  besparingskrav på 0,7 %\r\nsom   lagts   på   anslag   för  förvaltnings-   och\r\ninvesteringsändamål för år 2003. För att säkerställa\r\nverksamhetens  kvalitet  och  omfattning  nivåhöjdes\r\nAllmänna reklamationsnämndens anslag  med 3 miljoner\r\nkronor fr.o.m. budgetåret 2002.\r\n\r\nRegeringen  beräknar  anslaget  för  år 2003  till\r\n20,3 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nAnslaget bör minskas med 4,6 miljoner kronor, anförs\r\ndet  i  motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning  till\r\ntidigare redovisad motivering.\r\n\r\n\r\nFastighetsmäklarnämnden (40:4)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFastighetsmäklarnämnden ansvarar för registrering av\r\noch   tillsyn    över    fastighetsmäklare    enligt\r\nfastighetsmäklarlagen         (1995:400)         och\r\nfastighetsmäklarförordningen    (1995:1028),    dvs.\r\nprövning    av   att   den   som   registreras   som\r\nfastighetsmäklare   har   relevant   utbildning,  är\r\nlämplig och uppfyller uppställda formella  krav samt\r\näven   i  övrigt  iakttar  god  fastighetsmäklarsed.\r\nNämnden  skall även föra talan i domstol samt sprida\r\ninformation  om  god  fastighetsmäklarsed.  För  att\r\nsäkerställa  en  kontinuerlig verksamhet föreslås en\r\nnivåhöjning  om 1 miljon  kronor  fr.o.m.  år  2003.\r\nDärutöver har  anslagsnivån justerats i enlighet med\r\ndet generella besparingskrav  på  0,7 % som lagts på\r\nanslag för förvaltnings- och investeringsändamål för\r\når  2003.  Anslaget  tillfördes  även  en  ökning  i\r\nbudgetpropositionen    för    år   2002   omfattande\r\n1,2 miljoner kronor. De utbildningskrav som infördes\r\nför fastighetsmäklare år 1998 har  initialt påverkat\r\nantalet   registrerade  mäklare  negativt.   Antalet\r\nansökningar har dock år 2001 återigen börjat öka och\r\nväntas öka  mer  vartefter  högskolorna utexaminerar\r\nfler      studenter      med     en     sammanhållen\r\nhögskoleutbildning för fastighetsmäklare.\r\n\r\nRegeringen  beräknar anslaget  för  år  2003  till\r\n9 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nAnslaget bör minskas med 1,5 miljoner kronor, anförs\r\ndet i motion 2002/03:  N360  (c) med hänvisning till\r\ntidigare redovisad motivering.\r\n\r\n\r\nÅgärder på konsumentområdet (40:5)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDe       tidigare       anslagen      Stöd      till\r\nkonsumentorganisationer      och      Stöd      till\r\nkonsumentforskning slogs samman  fr.o.m.  budgetåret\r\n2001.  Fasta bidrag och projektstöd ges till  lokala\r\noch nationella  projekt som på olika sätt främjar en\r\ngod konsumentpolitik.  Statsbidrag  utgår bl.a. till\r\nde   svenska   konsumentorganisationerna    Sveriges\r\nKonsumentråd  och  Sveriges Konsumenter i Samverkan.\r\nFör   budgetåret  2002   tillfördes   anslaget   ett\r\nengångsvis   tillskott  om  20 miljoner  kronor  för\r\nprojekt för kommunal konsumentvägledning.\r\n\r\nRegeringen beräknar  anslaget  för  år  2003  till\r\n16 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI    motion    2002/03:N357    (m)    föreslås    en\r\nanslagsminskning      med     3 miljoner     kronor.\r\nKonsumentorganisationerna  bör bedriva en verksamhet\r\nsom   i   högre   grad   än   för   närvarande    är\r\nsjälvfinansierad,  anför  motionärerna. De anser att\r\nden mest angelägna delen av  verksamheten,  som inte\r\nfår utsättas för besparingar, är den verksamhetsgren\r\nsom  är inriktad på att nå de grupper som vanligtvis\r\ninte nås  av konsumentinformation, t.ex. invandrare,\r\nfunktionshindrade, barn och ungdomar.\r\n\r\nI motionerna  2002/03:Fi232  (fp) och 2002/03:N263\r\n(fp)   föreslås   att   5 miljoner   kronor   utöver\r\nregeringens  förslag  skall  anvisas  till   det  nu\r\naktuella anslaget.\r\n\r\nBidrag till miljömärkning av produkter (40:6)\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget är ett bidrag ställt till SIS Miljömärkning\r\nAB,  som  av  regeringen  har  fått  i  uppdrag  att\r\nutveckla,     informera    om    och    marknadsföra\r\nmiljömärkningskriterier för konsumentvaror.\r\n\r\nRegeringen beräknar  anslaget  för  år  2003  till\r\n4,4 miljoner kronor.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  2002/03:N395  (kd)  föreslås en ökning av\r\nanslaget  med  4 miljoner kronor utöver  regeringens\r\nförslag.  Motionärerna   anser   att   detta  är  en\r\nangelägen    uppgift   och   vill   dessutom   utöka\r\nverksamheten till  att också innefatta en utveckling\r\nav    rättvise-    och   jämställdhetsmärkning    av\r\nkonsumentprodukter.\r\n\r\nVissa kompletterande uppgifter\r\n\r\nFrågan   om   miljömärkning   och   etisk   märkning\r\nbehandlades av  riksdagen  hösten 2001 med anledning\r\nav   den  konsumentpolitiska  propositionen   (prop.\r\n2000/01:135,  bet. 2001/02:LU2). Regeringen gjorde i\r\npropositionen  bedömningen   att  miljömärkning  och\r\netisk   märkning   är   viktiga  verktyg   för   att\r\nkonsumenterna skall kunna  göra väl överlagda val på\r\nmarknaden. Medel bör avsättas för att organisationer\r\nskall  kunna söka medel för att  utveckla  kriterier\r\nför  olika   former   av   miljömärkning  och  etisk\r\nmärkning,  framför  allt  vad  beträffar  livsmedel,\r\nanfördes det. Regeringen redovisade också sin avsikt\r\natt  göra  en uppföljning av en tidigare  skrivelse,\r\nKonsumenterna  och  miljön  (skr.  1997/98:67,  bet.\r\n1997/98:LU21),   och   då   också   återkomma   till\r\nriksdagen.  Frågor  som  handlar om hur det statliga\r\nengagemanget  i miljömärkningsverksamheten  framgent\r\nskall se ut och  hur  miljömärkningen  kan utvecklas\r\noch få en större spridning behandlas mer naturligt i\r\ndet sammanhanget, sades det. Etisk märkning  är  ett\r\nviktigt  medel för att konsumenter som vill göra val\r\nutifrån etiska  aspekter också skall kunna göra det,\r\nframhöll regeringen  vidare.  I  budgetpropositionen\r\naviseras nu beträffande delmålet miljö  att  arbetet\r\npå  området  skall  utgå  från  nya delmål som skall\r\npresenteras i en skrivelse till riksdagen i december\r\n2002.  Denna  skrivelse  kommer  att   behandlas  av\r\nlagutskottet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottets   syn   på  näringspolitikens  inriktning\r\nligger, som tidigare  nämnts,  i  linje  med den som\r\nredovisas i budgetpropositionen och med vad  som har\r\növerenskommits  i  överläggningar mellan regeringen,\r\nVänsterpartiet och Miljöpartiet. Regeringens förslag\r\ntill  anslag  inom utgiftsområde  24  Näringsliv  är\r\nberäknat  med  utgångspunkt   i  den  inriktning  av\r\nnäringspolitiken        som       redovisas        i\r\nbudgetpropositionen. Utskottet ställer sig bakom den\r\nav regeringen föreslagna  ramen för utgiftsområde 24\r\nNäringsliv och som riksdagen  nyligen  fattat beslut\r\nom.  Utskottet anser emellertid  i likhet  med  vad\r\nsom anförs  i  motion 2002/03:Fi230 (s, v, mp)  att\r\nen överflyttning  av  medel  mellan två anslag skall\r\nske.   I  det  följande  redogörs  för   detta   och\r\nkommenteras   vissa   av   de  övriga  här  aktuella\r\nområdena.  I  den tidigare redovisningen  har  under\r\nberörda  rubriker   lämnats   vissa   kompletterande\r\nuppgifter till vilka utskottet hänvisar.\r\n\r\nI  den nyssnämnda motionen föreslås, som  tidigare\r\nredovisats,  att  de medel om 10 miljoner kronor per\r\når som Vinnova sedan  år  2001  har  tilldelats  för\r\nmiljöteknikutveckling    under    anslaget    (26:2)\r\nForskning  och utveckling i stället skall satsas  på\r\nmiljödriven  affärsutveckling  under  Nuteks  anslag\r\n(38:2)   Näringslivsutveckling  m.m.  Med  begreppet\r\nmiljödriven affärsutveckling avses ett försök att se\r\nmiljösituationen   som   en   utgångspunkt  för  nya\r\nlösningar och affärskoncept, varvid drivkrafterna är\r\nbåde  miljörelaterade  och kommersiella.  I  Sverige\r\nfinns både kompetens och  resurser  på  det aktuella\r\nområdet,  och  marknaden  får  betecknas som  starkt\r\nexpansiv,  såväl  på  hemmamarknaden   som   på  den\r\ninternationella marknaden. För att ta till vara  den\r\nkraft  som  marknaden  uppvisar  och  styra  den mot\r\nhållbarhet  bör  regeringen  tillse  att  en  samlad\r\nstrategi tas fram.\r\nDe  medel  på  10 miljoner  kronor  som  utskottet\r\nföreslår   skall   tillföras   Nuteks   anslag   för\r\nnäringslivsutveckling  bör  sålunda  användas för en\r\nnationell        satsning       på       miljödriven\r\nnäringslivsutveckling.    Det   behövs   långsiktiga\r\nstategier,           ett          gränsöverskridande\r\nkompetensutnyttjande    och     tydliggörande     av\r\nmöjligheterna med miljödriven näringslivsutveckling.\r\nFör  detta  bör en samverkansaktör ges i uppdrag att\r\nskapa mötes-  och  utvecklingsplatser  i samspel med\r\nregionernas      arbete     med     de     regionala\r\ntillväxtavtalen/tillväxtprogrammen.  Bland de inslag\r\nsom  den föreslagna kraftsamlingen bör  omfatta  kan\r\nföljande nämnas:\r\n fastställande  av  vilka  myndigheter  och andra\r\naktörer,  både  regionala och nationella, som  skall\r\ningå i kraftsamlingen,\r\n  framtagande  av   en  stategi  för  miljödriven\r\nnäringslivsutveckling   och    inrättande   av   ett\r\nnationellt centrum för miljödriven  affärsutveckling\r\noch miljöteknikexport,\r\n  utformande av rollen för en samverkanspart  för\r\nden föreslagna  kraftsamlingen, vilket bör ske efter\r\nmönster   för   hur   Nuteks    program    Nationell\r\nkraftsamling  inom området klimateffektiv teknik  är\r\nuppbyggt,\r\n  upprättande  av  samverkan  av  den  föreslagna\r\nverksamheten  med  Statens  institut  för  ekologisk\r\nhållbarhet     kring    informationsspridning    och\r\nnätverksbyggande.\r\n\r\nEtt  lämpligt  sätt   att   hantera  den  nationella\r\nkraftsamlingen kan vara att regeringen tillsätter en\r\nledningsgrupp    med   bred   representation    från\r\nmyndigheter, universitet och högskolor, näringslivet\r\noch den politiska  sfären.  Ledningsgruppen, som bör\r\nvara  kopplad  till  Nutek,  bör   ansvara  för  den\r\nnationella     kraftsamlingen     på     miljödriven\r\nnäringslivsutveckling.\r\n\r\nMed det anförda blir motion 2002/03:Fi230  (s,  v,\r\nmp) helt tillgodosedd i berörd del och tillstyrks av\r\nutskottet. Motion 2002/03:N260 (mp), i vilken begärs\r\nett  tillkännagivande  om  en  nationell satsning på\r\nmiljödriven näringslivsutveckling,  blir  med det av\r\nutskottet föreslagna beslutet i sak tillgodosedd. En\r\nnärliggande fråga tas upp i motion 2002/03:N296 (mp)\r\noch   rör   riskkapital   inom  området  miljödriven\r\nteknikutveckling.   Enligt  utskottets   mening   är\r\nteknisk utveckling avgörande  för  att ett tillstånd\r\nav hållbar samhällsutveckling skall  kunna  nås. Det\r\när    därför    angeläget    att    en   miljödriven\r\nteknikutveckling främjas och att det  finns tillgång\r\ntill  riskkapital för ändamålet. I den av  utskottet\r\nnu föreslagna  kraftsamlingen  och  de  medel  om 10\r\nmiljoner kronor som föreslås för detta kan dock  ett\r\nprogram  med  riskkapital  inte inrymmas, varför den\r\nsistnämnda motionen avstyrks av utskottet.\r\nNär     det    gäller    Nuteks    anslag     till\r\nnäringslivsutveckling  vill  utskottet  vidare något\r\nberöra   det   som  tas  upp  i  de  två  motionerna\r\n2002/03:Kr347 (s)  och  2002/03:N216 (s) och som rör\r\ndesign. Som tidigare redovisats  föreslår regeringen\r\ni budgetpropositionen att 20 miljoner  kronor  skall\r\nsatsas för att utveckla ett designprogram. Detta ser\r\nutskottet,   i  likhet  med  motionärerna  bakom  de\r\nnyssnämnda två  motionerna,  mycket positivt på. Den\r\ndesignfrämjande verksamheten har  enligt  utskottets\r\nmening  en  självklar  plats  inom näringspolitiken.\r\nStiftelsen Svensk Industridesign skall, som tidigare\r\nnämnts, i samarbete med Föreningen  Svensk Form inom\r\nkort  presentera  en  handlingsplan som  kommer  att\r\nligga till grund för regeringens  beslut  om  hur de\r\nföreslagna   medlen   skall  användas.  Ett  svenskt\r\ndesignår avses äga rum  år  2005.  I  de  två nämnda\r\nmotionerna   föreslås   dels   att  hemslöjdens  och\r\nslöjdarnas kunnande skall tas till  vara inom den av\r\nregeringen föreslagna satsningen, dels att regionala\r\nprojektmedel skall kunna komma i fråga.  Enligt  vad\r\nutskottet erfarit från Näringsdepartementet är det i\r\nsig  inget  som  hindrar att den typ av insatser som\r\nberörs  i  motionerna   inkluderas   i   den  nämnda\r\nhandlingsplanen.  Utskottet  vill  dock gå ett  steg\r\nlängre och uttrycka uppfattningen att  det  bör vara\r\nfullt möjligt att ta in denna typ av insatser  i  de\r\nökade medel avseende design som regeringen föreslår.\r\nNågot  särskilt  tillkännagivande  i  saken kan dock\r\ninte anses nödvändigt, varför motionerna avstyrks av\r\nutskottet.\r\nNär  det  gäller  turistfrämjande  och förslag  om\r\nökade  insatser  på  marknadsföring  av Sverige  som\r\nturistland  som  läggs  fram  i några motioner  vill\r\nutskottet erinra om att  som tidigare  redovisats \r\nanslaget till turistfrämjande höjdes med 10 miljoner\r\nkronor  för budgetåret 2002 för att bl.a.  genomföra\r\nåtgärder  som föreslagits av Framtidsgruppen. Vidare\r\navsattes genom  den  regionalpolitiska propositionen\r\nhösten 2001 ca 60 miljoner kronor för olika insatser\r\nför att främja turistföretagens konkurrenskraft.\r\nBeträffande  Konkurrensverket,   som  föreslås  få\r\nökade  medel i tre motioner, noterar  utskottet  att\r\nregeringen i budgetpropositionen föreslår en höjning\r\nav anslaget  för  år  2003 med 2 miljoner kronor mot\r\nbakgrund  av  de  ökade arbetsuppgifter  som  verket\r\nbedöms få till följd  av  de  förslag som regeringen\r\nvåren 2002 lade fram i en proposition om ändringar i\r\nkonkurrenslagen  för effektivare  kartellbekämpning.\r\nUtskottet  vill  också   erinra   om   att  anslaget\r\ndessförrinnan   nivåhöjdes  med  5 miljoner   kronor\r\nfr.o.m.  år 2001.  Det  bör  vidare  framhållas  att\r\nKonkurrensverkets  möjligheter att ta egna initiativ\r\nför   att   spåra,  utreda   och   bevisa   skadliga\r\nkonkurrensbegränsningar  har  ökat. Detta beror till\r\nen del på att verkets resurser  inte  längre  i lika\r\nstor utsträckning som tidigare tas i anspråk för ren\r\närendehantering;  konkurrenslagen  har  nu  varit  i\r\nkraft  i  cirka  nio  år  och marknadens aktörer har\r\ndärmed bättre kunskap om lagen och inte längre samma\r\nbehov som tidigare av att få olika frågor prövade.\r\nI  anslutning  till  Konkurrensverkets  verksamhet\r\nobserverar utskottet att  två av de partier som vill\r\nöka  anslaget till Konkurrensverket  samtidigt  vill\r\nminska   anslaget   till   Konsumentverket.   Enligt\r\nutskottets   uppfattning   är  medvetna  och  aktiva\r\nkonsumenter en betydelsefull faktor för att uppnå en\r\nmer effektiv och sund konkurrens.  Detta innebär att\r\nden  verksamhet  som  Konsumentverket  bedriver   är\r\nviktig   för   strävandena   att   uppnå   ett  ökat\r\nkonkurrenstryck på olika marknader. Det finns  också\r\nen    motion   i   vilken   en   sammanslagning   av\r\nKonkurrensverket  och  Konsumentverket  förespråkas.\r\nDenna  fråga  togs,  som  tidigare  nämnts,  upp   i\r\nregeringsförklaringen år 2001. I budgetpropositionen\r\n(s.  40)  sägs  nu  att  frågan har analyserats inom\r\nRegeringskansliet   och  att   slutsatsen   är   att\r\nsynergierna för närvarande  inte  är så stora att de\r\nmotiverar   en  sammanslagning.  Däremot   bör   det\r\nsamarbete som redan existerar mellan myndigheterna i\r\nfrågor   där   detta    gynnar    konsumentintresset\r\nförtydligas,  anser  regeringen;  en ståndpunkt  som\r\nutskottet delar.\r\nI  några  motioner  förordas att anslaget  (38:20)\r\nKostnader för omstrukturering  och  genomlysning  av\r\nstatligt  ägda  företag  skall  slopas.  Anslaget är\r\navsett bl.a. för att finansiera kostnader  i samband\r\nmed  förvaltning  av  företagen.  Enligt  utskottets\r\nmening    är    det    mycket    viktigt   att   den\r\nförmögenhetsmassa  som  de statligt  ägda  företagen\r\nutgör  och  som  ytterst  tillhör   svenska   folket\r\nförvaltas  på ett professionellt och effektivt sätt.\r\nUtskottet anser  också att den vidgning av anslagets\r\nändamål  till  att även  omfatta  åtgärder  för  att\r\nförbättra genomlysningen  av  statligt  ägda företag\r\nsom regeringen föreslår är lämplig.\r\nEtt  nytt anslag avsett för regionalt innovations-\r\noch   produktutvecklingsstöd    genom   industriella\r\nutvecklingscentrum  (IUC)  föreslås   i  en  motion.\r\nUtskottet  har  vid  tidigare  tillfällen då  frågor\r\nrörande IUC har behandlats framfört  sin  åsikt  att\r\nden   typ  av  underifrån  och  regionalt  initierad\r\nverksamhet  som  IUC representerar är ett värdefullt\r\ninslag i näringspolitiken.  Som  tidigare redovisats\r\nhar en särskild utredare nyligen i  ett  betänkande,\r\nFöretagsutveckling  på regional nivå (SOU 2002:101),\r\nlagt   fram  förslag  beträffande   IUC:s   framtida\r\nverksamhet.  Betänkandet  bereds för närvarande inom\r\nNäringsdepartementet. Med hänvisning  härtill  anser\r\nutskottet   att  riksdagen  inte  nu  bör  ta  något\r\ninitiativ. Regeringen  bör  dock  beakta att det kan\r\nuppstå ett glapp i verksamhetsförutsättningarna  för\r\nde  IUC-bolag som har anvisats medel för år 2002 för\r\ngenomförande   av   det   s.k.   UPA-uppdraget,   om\r\nberedningen  av  frågan  inte  hinner  avslutas före\r\nårsskiftet 2002/03.\r\nEtt nytt anslag inom utgiftsområdet föreslås  även\r\ni  en  annan  motion. Det gäller sanering av statlig\r\nmark, varvid Sveriges  geologiska undersökning (SGU)\r\nföreslås få ett särskilt  anslag  för ändamålet. Som\r\ntidigare redovisats deltar SGU redan  för närvarande\r\ni det aktuella arbetet, som finansieras  via  anslag\r\nfrån  utgiftsområde  20 Allmän miljö- och naturvård.\r\nSamarbetet med Naturvårdsverket  fungerar väl enligt\r\nvad utskottet erfarit.\r\nRegeringens     förslag     om     anslag     till\r\nnäringslivsutveckling  i Östersjöregionen avvisas  i\r\nsju  motioner.  Denna  verksamhet   präglas,  enligt\r\nutskottets   mening,   såväl   av  solidaritet   med\r\nÖstersjöländerna  som  av  ett intresse  att  främja\r\nföretagsamhet   och   sysselsättning    i   Sverige.\r\nUtskottet ser verksamheten som en del av  de svenska\r\ninsatserna  för  att  stödja  utvecklingen  mot  ett\r\ndemokratiskt  system  och  mot marknadsekonomi i  de\r\nberörda länderna. Enligt uppgift har företrädare för\r\ndet svenska näringslivet varit  mycket positiva till\r\ninsatserna.\r\nInom  politikområdet  Utrikeshandel,  export-  och\r\ninvesteringsfrämjande  lägger  regeringen  fram  ett\r\nförslag rörande bemyndigande att bilda ett av staten\r\nhelägt bolag för viss exportkreditgivning. Syftet är\r\natt  tillförsäkra  svenska  exportföretag  likartade\r\nförutsättningar  som   gäller   för   andra  länders\r\nexportföretag.       Utskottet       anser       att\r\nkonkurrensneutralitet  i  olika  länders  system för\r\nexportkreditgivning  är fundamentalt och tillstyrker\r\ndärmed förslaget.\r\nMed  det  anförda  tillstyrker   utskottet  de  av\r\nregeringen  föreslagna anslagen för budgetåret  2003\r\ninom utgiftsområde  24  Näringsliv  med den i motion\r\n2002/03:Fi230 (s, v, mp) föreslagna förändringen (se\r\nbilaga 3). Den nämnda motionen tillstyrks sålunda av\r\nutskottet  i  berörd  del. Motion 2002/03:N260  (mp)\r\nblir  därmed också i sak  tillgodosedd.  Övriga  här\r\naktuella förslag till riksdagsbeslut som framlagts i\r\nbudgetpropositionen    tillstyrks    av   utskottet.\r\nSamtliga behandlade motionsyrkanden  förutom de två\r\nnyssnämnda  avstyrks.\r\n\r\nPatent- och registreringsverket\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen     bör     göra     ett    förnyat\r\ntillkännagivande  till  regeringen  i  frågan\r\nrörande     kravet     på     Patent-     och\r\nregistreringsverket att kungöra  i  Post- och\r\nInrikes    Tidningar   vad   som   införs   i\r\naktiebolagsregistret.  Regeringen bör sålunda\r\nanmodas att utan ytterligare  dröjsmål  lägga\r\nfram    förslag    för   riksdagen   så   att\r\nerforderliga lagändringar  kan  träda i kraft\r\nsenast  den 1 januari 2004. Regeringen  måste\r\nockså tillse  att frågan om finansieringen av\r\nSvenska Akademiens  ordbok får en lösning, så\r\natt detta inte tillåts  utgöra  något  hinder\r\nför  ändringen av kungörelsekravet. Utskottet\r\när mycket  kritiskt  till  hur regeringen har\r\nhanterat det riksdagsuttalande  i  frågan som\r\ngjordes hösten 2001. Ur principiell  synpunkt\r\när  det  viktigt  att  utskottsinitiativ  och\r\ntillkännagivanden  från riksdagen tas om hand\r\npå ett adekvat sätt  av  regeringen.  Det  är\r\nockså   väsentligt   att   regeringen  håller\r\nriksdagen informerad om hur hanteringen av en\r\nfråga fortlöper.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nUtskottet uppmärksammar slutligen  en  fråga som rör\r\nPatent-  och registreringsverket (PRV). Hösten  2001\r\ngjorde  riksdagen,   på  förslag  av  ett  enhälligt\r\nutskott,   ett   tillkännagivande   om   PRV   (bet.\r\n2001/02:NU1). Riksdagen  anmodade  då regeringen att\r\nskyndsamt finna en lösning så att kravet  på PRV att\r\nkungöra i Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) vad som\r\ninförs  i  aktiebolagsregistret  kan  slopas. Enligt\r\nutskottets    mening   är   detta   publiceringskrav\r\nineffektivt och kostnadskrävande.\r\n\r\nUtskottet redovisade i det då aktuella betänkandet\r\nsakförhållandet,   som   innebär   att   det  enligt\r\naktiebolagslagen  (1975:1385)  krävs  att PRV  skall\r\nkungöra  vad  som  införs  i aktiebolagsregistret  i\r\nPost- och Inrikes Tidningar.  PRV,  som finner detta\r\nkrav   kostsamt  och  ineffektivt,  har  i   stället\r\nförordat att uppgifterna skall kungöras elektroniskt\r\nvia Internet i en s.k. elektronisk tidning.\r\nFrågan har varit föremål för utredning. Våren 1999\r\növerlämnade  en  särskild  utredare,  regeringsrådet\r\nMarianne  Eliason,  betänkandet  PoIT    SAOB   (Ds\r\n1999:17)  till  Justitiedepartementet.  Hon föreslog\r\ndär att alla kungörelser som berör de företagsformer\r\nsom   PRV   är   registreringsmyndighet   för,  dvs.\r\naktiebolag,   handelsbolag,  ekonomiska  föreningar,\r\nm.fl., skall tas  in i en tidning som ges ut av PRV.\r\nEn   elektronisk  kungörelsetidning   framstod   för\r\nutredaren  som  ett  intressant  alternativ, och hon\r\nansåg  därför att formerna för kungörandet  hos  PRV\r\nskulle utredas  innan  någon  förändring beträffande\r\nkungörelseannonseringen i PoIT  genomförs. Samtidigt\r\ngäller  att  intäkterna  från  annonsering   i  PoIT\r\nfinansierar utgivningen av Svenska Akademiens ordbok\r\n(SAOB).  Intäkterna  från PRV:s annonser svarar  för\r\ncirka  två  tredjedelar  av  PoIT:s  annonsintäkter.\r\nUtredaren föreslog att staten skall överta PoIT från\r\nSvenska   Akademien.    Akademien   skulle,   enligt\r\nutredarens  förslag, kompenseras  genom  att  staten\r\navsätter  medel   till  en  fond  som  förvaltas  av\r\nAkademien   och   vars   avkastning   används   till\r\nfinansiering  av  ordboken.  Det  belopp  som  måste\r\nskjutas till för finansieringen av Akademiens arbete\r\nmed SAOB beräknades  till närmare 11 miljoner kronor\r\nper år.\r\nUtskottet konstaterade  att  utredningsbetänkandet\r\ninte  hade  remissbehandlats.  Ett   skäl   är   att\r\nutredaren    inte    lämnat   något   förslag   till\r\nfinansiering,  vilket  Finansdepartementet   kräver.\r\nUtskottet  noterade  också  att  frågan  kompliceras\r\ngenom  att  den  berör  fyra  departement,  nämligen\r\nJustitiedepartementet      (som     ansvarar     för\r\nutredningen), Näringsdepartementet (som ansvarar för\r\nPRV), Kulturdepartementet (som  ansvarar  för  SAOB)\r\noch   Finansdepartementet   (som   ansvarar  för  de\r\nstatsfinansiella effekterna).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nI  budgetpropositionen  sägs  nu  (s.  25)   att  en\r\npromemoria  med  förslag  om elektroniskt kungörande\r\nbereds i Regeringskansliet och kommer att remitteras\r\nunder  hösten  2002.  Någon  hänvisning  till  eller\r\nerinran  om  riksdagens begäran  görs  dock  inte  i\r\npropositionen,      vilket      utskottet     finner\r\nanmärkningsvärt. Tillkännagivanden är ett instrument\r\nsom   riksdagen   förfogar   över  för  att   anmoda\r\nregeringen att vidta åtgärder  i  en  fråga. Det får\r\ninte  uppstå  en  situation  där det kan skapas  ett\r\nintryck  av  att  regeringen  inte  tillmäter  detta\r\ninstrument dess rättmätiga betydelse.\r\n\r\nEnligt utskottets mening borde  regeringen  vidare\r\nha hanterat frågan med den skyndsamhet som riksdagen\r\nbegärde.  Så  har  inte varit fallet. Den promemoria\r\nsom omnämns i propositionen  inkom  till  regeringen\r\nfrån  PRV  i  september  2002 och innehåller förslag\r\ntill ändringar i lagar och  förordningar  som  krävs\r\nför att PRV:s publiceringskrav skall kunna slopas. I\r\npropositionen  sägs  att remiss av promemorian skall\r\näga rum under hösten 2002, men någon remiss har ännu\r\ninte skickats ut.\r\nSammantaget är utskottet  alltså  mycket  kritiskt\r\ntill   hur   regeringen   har  handlagt  frågan.  Ur\r\nprincipiell    synpunkt   är   det    viktigt    att\r\nutskottsinitiativ    och    tillkännagivanden   från\r\nriksdagen  tas  om  hand  på  ett  adekvat  sätt  av\r\nregeringen. Det är också väsentligt  att  regeringen\r\nhåller riksdagen informerad om hur hanteringen av en\r\nfråga fortlöper.\r\nMed  hänvisning  till  det anförda anser utskottet\r\natt    riksdagen   nu   bör   göra    ett    förnyat\r\ntillkännagivande    till    regeringen   i   frågan.\r\nRegeringen bör sålunda anmodas  att utan ytterligare\r\ndröjsmål  lägga  fram förslag för riksdagen  så  att\r\nerforderliga lagändringar  kan  träda i kraft senast\r\nden  1 januari 2004. Regeringen måste  också  tillse\r\natt frågan  om  finansieringen av Svenska Akademiens\r\nordbok får en lösning,  så  att  detta  inte tillåts\r\nutgöra     något    hinder    för    ändringen    av\r\nkungörelsekravet.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   förslag    till    riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Målen för och inriktningen av\r\nnäringspolitiken (punkt 1)\r\n\r\nav Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg  (fp),  Maria\r\nLarsson  (kd),  Ola  Sundell (m), Yvonne Ångström\r\n(fp), Åsa Torstensson (c) och Ulla Löfgren (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  1.  Därmed\r\nbifaller riksdagen  motionerna 2002/03:Fi231 yrkande\r\n10, 2002/03:Sf226 yrkande  2,  2002/03:N2 yrkande 1,\r\n2002/03:N202, 2002/03:N207 yrkande  7, 2002/03:N215,\r\n2002/03:N227  yrkande  1, 2002/03: N263  yrkande  1,\r\n2002/03:N287, 2002/03:N291,  2002/03:N304 yrkande 2,\r\n2002/03:N392 yrkande 1, 2002/03:N395  yrkandena 1, 2\r\noch  19  och  2002/03:  A314 yrkande 6 och  bifaller\r\ndelvis motion 2002/03:N306 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVår    syn    på    näringspolitikens     inriktning\r\növerensstämmer  med  den  som  redovisas  i  de  här\r\naktuella  motionerna  från  företrädare för Moderata\r\nsamlingspartiet,      Folkpartiet       liberalerna,\r\nKristdemokraterna     och     Centerpartiet.     Ett\r\nframgångsrikt  företagande är den absolut viktigaste\r\nförutsättningen  för välstånd. Utan ett livskraftigt\r\nnäringsliv  och  ett   gott  företagsklimat  är  det\r\nomöjligt  att  skapa tillräckliga  resurser  för  en\r\nfungerande sjukvård,  en  bra  skola  och  en värdig\r\näldreomsorg.  Det  måste bli enklare att starta  och\r\ndriva  företag.  Globalisering,  liberalisering  och\r\ninformationsteknikens   snabba   utveckling   öppnar\r\nenorma möjligheter för dem som förstår att göra  sig\r\nattraktiva   genom  att  skapa  ett  internationellt\r\nkonkurrenskraftigt    klimat    för    arbete    och\r\nföretagande.  Inte  bara de svenska företagen utan i\r\nhögsta grad Sverige som  land  befinner sig därmed i\r\nen knivskarp konkurrenssituation.\r\n\r\nDet nationella näringsklimatet måste formas så att\r\nSverige   klarar   av   att   tävla  med   de   mest\r\nkonkurrenskraftiga  delarna av världen  i  fråga  om\r\ngoda  villkor  för  företagande  och  investeringar.\r\nOmvärldsförståelse   och   förändringsbenägenhet   i\r\npolitiken är helt avgörande  för  Sveriges  framtida\r\nposition.  Det  är i detta perspektiv förödande  att\r\nklamra   sig  fast  vid   stela   modeller,   rigida\r\narbetsmarknadsregler     och     världens     högsta\r\nskattetryck.   Tillkomsten  av  jobb  bygger  på  en\r\ntillväxt bland de små och medelstora företagen.\r\nStatens roll i  näringspolitiken skall främst vara\r\natt sätta ramar för  och  övervaka  spelreglerna  på\r\nmarknaden,   ansvara   för   samhällsplanering   och\r\ninfrastruktur  samt  att  skapa  förutsättningar för\r\nlångsiktig tillväxt. När staten agerar  såväl domare\r\nsom   spelare   på  marknaden  är  risken  stor  att\r\nkonkurrensen snedvrids  och  att  investeringar inte\r\ngörs på ett optimalt sätt i de företag  som  har  de\r\nbästa förutsättningarna.\r\nNegativa  attityder  till småföretagande har under\r\nlång tid påverkat företagsstrukturen.  Villkoren för\r\nföretagande  har  helt anpassats till storföretagen,\r\nvilket  i  förlängningen   lett  till  en  bristande\r\nmångfald av medelstora, växande  företag,  något som\r\nfinns  i  många  andra länder. Av Sveriges cirka  en\r\nhalv   miljon   företag    är   den   överväldigande\r\nmajoriteten enmansföretag, och  bara 3 % har fler än\r\n20 anställda.\r\nFramväxt   av   nya  företag  inom  tjänste-   och\r\nservicesektorerna har  effektivt  hindrats genom den\r\noffentliga sektorns kraftiga utbyggnad  och monopol.\r\nVärldens   största   offentliga   sektor  har  krävt\r\nvärldens  högsta  skatter,  vilket  ytterligare  har\r\nbromsat  tillkomst  av  företag  och  tillväxt.  Den\r\narbetsintensiva privata tjänstesektorn  som fungerat\r\nsom   sysselsättningsmotor   i   exempelvis  Förenta\r\nstaterna  har  utvecklats  betydligt  långsammare  i\r\nSverige.\r\nNyföretagandet  har minskat  under  år  2001,  och\r\nantalet nystartade  företag  ligger nu på den lägsta\r\nnivån   sedan   början  av  1990-talet.   Regeringen\r\nkonstaterar   själv    i   budgetpropositionen   att\r\nnedgången mellan åren 2000 och 2001 uppgick till 8 %\r\n(från  38 745  till  35 570  företag)  enligt  ITPS-\r\nrapporten Nyföretagandet  i Sverige 2000 och 2001 (S\r\n2002:008).     Senast    nyföretagandet     minskade\r\ndessförrinnan  var   mellan   åren  1997  och  1998,\r\nkonstaterar   regeringen  vidare.   Dessutom   ökade\r\nantalet företagskonkurser  med 10 % mellan åren 2000\r\noch  2001,  uppger  regeringen.   Regeringens   egna\r\nredovisningar   visar   alltså   på   hur  allvarlig\r\nsituationen är.\r\nYtterligare belägg för allvaret i situationen  när\r\ndet gäller nyföretagandet har nyligen presenterats i\r\nen  internationell  undersökning,  Global  Entrepre-\r\nneurship  Monitor  2002  (GEM).  I  denna analyseras\r\ninternationellt   entreprenörskap  (definierat   som\r\nantalet individer som startat ett företag, vilket är\r\nhögst tre och ett halvt år gammalt, eller som håller\r\npå  att  starta  ett  företag)  och  dessa  företags\r\nbetydelse för tillväxt  och välstånd. Analyserna har\r\ngenomförts sedan år 1998.  Årets  rapport baseras på\r\nofficiell   statistik  och  114  000  intervjuer   i\r\n37 länder  med  motsvarande  65  %  av  den  globala\r\narbetskraften  och  92 %  av global BNP. För Sverige\r\nredovisas bl.a. följande uppgifter:\r\n Sverige ligger på 31:a  plats  av 37 medverkande\r\nländer när det gäller entreprenörskap,  och  Sverige\r\ntillhör de länder där entreprenörskapet minskat mest\r\nmellan åren 2000 och 2002.\r\n  Få  företag  (3 %)  startas  i  Sverige  av den\r\nanledningen  att  man ser framtida vinstmöjligheter,\r\njämfört med t.ex. Förenta  staterna  (10 %),  Israel\r\n(9 %), Irland och Kanada (8 %) samt Norge (7 %).\r\n  Per hundra invånare startas 2,5 nya företag  av\r\nkvinnor  i  Sverige,  medan  genomsnittet  för de 37\r\nländerna  är  dubbelt så högt och i Förenta staterna\r\ntre gånger så högt.\r\n  Sverige framstår  som  starkt  när  det  gäller\r\ntillgång   på   venture  capital  (riskkapital  till\r\nonoterade företag),  men  tillhör de svagare när det\r\ngäller   kapital   från   företagsänglar   (förmögna\r\npersoner    som    investerar   i   uppbyggnad    av\r\nentreprenörsföretag)  och  andra  informella  källor\r\n(släkt och vänner).\r\n  Sverige  ligger  näst  sist  i  fråga  om andel\r\nfamiljeföretag   bland  entreprenörsföretagen  (dock\r\nbaserat  på  uppgifter  från  endast  10  av  de  37\r\nländerna).\r\n\r\nI rapporten studeras också vilka ekonomisk-politiska\r\ninsatser som har  störst inverkan på högteknologiskt\r\noch  nyskapande entreprenörskap,  dvs.  den  typ  av\r\nentreprenöriell   aktivitet  som  är  viktigast  för\r\ntillväxt.  Av  ca  30   olika  typer  av  ekonomisk-\r\npolitiska instrument har följande störst inverkan på\r\nentreprenöriella  aktiviteter:   en   av  regeringen\r\nväldefinierad   entreprenörskapspolicy;  regleringar\r\nsom   inte   hämmar   entreprenörskap;    fungerande\r\nkonkurrens;  universitets-  och  högskoleutbildning;\r\ntillgång  till  och  utnyttjande  av IT;  fungerande\r\nimmateriella rättigheter; tillgång  till såddkapital\r\nvia   informellt   kapital  (affärsänglar,   familj,\r\nvänner).\r\n\r\nI stället för den  nedgång  i  nyföretagandet  som\r\nskett,  måste  nu  en  ökning  komma till stånd. För\r\ndetta  krävs  en  annan näringspolitik  än  den  som\r\nregeringen bedriver.\r\nSverige behöver en  god  företagarpolitik,  vilket\r\nomfattar   en   mängd   förändringar  inom  områdena\r\nskatter, arbetsmarknad, konkurrens,  regelförenkling\r\noch Europaengagemang. Grundläggande är  att  i  hela\r\nsamhället  förändra attityderna till företagande och\r\nentreprenörskap.   Det   måste   skapas   ett   gott\r\nföretagarklimat  så att fler kvinnor och män vill  \r\noch vågar  starta  och  driva  företag och anställa\r\nmedarbetare.  För att Sverige skall  få  en  växande\r\nföretagsamhet måste  entreprenörskap och företagande\r\nlöna sig bättre än det gör för närvarande.\r\nRiksdagen bör ställa  sig  bakom  vad  vi  här har\r\nanfört beträffande inriktningen av näringspolitiken.\r\nDärmed  blir  samtliga  här  aktuella motioner i sak\r\ntillgodosedda i berörda delar.\r\n\r\n2. Regelförenkling m.m. (punkt 3)\r\n\r\nav Mikael Odenberg (m), Ingegerd  Saarinen  (mp),\r\nEva Flyborg (fp), Maria Larsson (kd), Ola Sundell\r\n(m),  Yvonne  Ångström  (fp), Åsa Torstensson (c)\r\noch Ulla Löfgren (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\n3. Riksdagen lägger regeringens skrivelse  2002/03:8\r\ntill  handlingarna  och  tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad som anförs  i  reservation  2.\r\nDärmed  bifaller  riksdagen   motionerna  2002/03:N1\r\nyrkandena 1 och 35 och 2002/03:N2 yrkandena 46 och\r\nbifaller delvis motionerna 2002/03:Kr264  yrkande 4,\r\n2002/03:N1 yrkande 2, 2002/03:N2 yrkandena  2 och 3,\r\n2002/03: N207 yrkande 4, 2002/03:N211 yrkandena 13,\r\n2002/03:N226  yrkande  3,  2002/03:N227  yrkande  5,\r\n2002/03:N250, 2002/03:N251, 2002/03:N263 yrkandena 5\r\noch 6, 2002/03:N266 yrkande 3, 2002/03:N269  yrkande\r\n5,  2002/03:N277,  2002/03:  N306  yrkandena  2327,\r\n2002/03:N343 yrkande 1, 2002/03:N356, 2002/03:  N392\r\nyrkande  2,  2002/03:N395 yrkande 7 och 2002/03:N396\r\nyrkandena 26, 28 och 3032.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser  i likhet  med  vad  som  anförs  i  bl.a.\r\nmotionerna  2002/03:N2 (m, fp, kd, c) och 2002/03:N1\r\n(mp)   att regelförenklingsarbetet  är  av  största\r\nvikt för  att  Sverige  skall  kunna  utvecklas  som\r\nföretagarnation.\r\n\r\nKostnaderna  för  ett  svenskt  företag  med  119\r\nanställda     för    att    administrera    skatte-,\r\narbetsmarknads-  och  miljöreglerna är, som tidigare\r\nredovisats,  enligt en OECD-beräkning  ca  30 000 kr\r\nper anställd och  år.  Motsvarande  kostnader är för\r\nföretag  med  2049 anställda ca 21 000 kr  och  för\r\nföretag med 50500 anställda ca 6 000 kr. Appliceras\r\ndessa siffror på  det  totala  beståndet av företag,\r\nkan företagens kostnader för att administrera lagar,\r\nregler  och  föreskrifter  beräknas  till  minst  50\r\nmiljarder kronor per år.\r\nOm det är alltför krångligt  att  starta och driva\r\nföretag,  blir  effekten  färre företag.  Småföretag\r\ntillväxer  heller  inte i den  utsträckning  som  är\r\nmöjligt  och  önskvärt,   om   byråkratin   är   för\r\nomfattande  och  regelverket  för  krångligt. Om det\r\nföreligger onödiga hinder mot produktutveckling  och\r\ninvesteringar   är   det  vidare  en  risk  för  att\r\nstorföretagen  investerar   på   annat   håll,   där\r\nlagstiftningen  är  enklare  än i Sverige. Samtidigt\r\nbör det betonas att samhället har behov av effektiva\r\nregelsystem för skydd av människors  liv  och hälsa,\r\nmiljöskydd och säkerhet.\r\nI  många  av  Sveriges konkurrentländer pågår  ett\r\naktivt arbete med  att minska företagens regelbörda.\r\nI  Nederländerna  har   sålunda,   som   redovisats,\r\nparlamentet  beslutat  att företagens kostnader  för\r\natt hantera regelverket  skall  minskas  med  25  %,\r\nvarav  en  minskning  med  10 %  uppnåddes under den\r\nförra fyraårsperioden.\r\nVi    föreslår    att    riksdagen    genom    ett\r\ntillkännagivande  skall uttala att under innevarande\r\nmandatperiod skall  en  genomgång  göras av hela det\r\nregelverk som berör företagandet, så att onödiga och\r\nkrångliga regler kan tas bort. Det bör  också sättas\r\nupp       ett       kvantitativt       mål       för\r\nregelförenklingsarbetet,  i  syfte  att  redan under\r\ninnevarande mandatperiod påtagligt minska företagens\r\nkostnader för administration av regelverket. Med ett\r\ntillkännagivande  av  riksdagen  i enlighet med  det\r\nsagda tillgodoses motionerna 2002/03:N2  (m, fp, kd,\r\nc) och 2002/03:N1 (mp) i berörda delar.\r\nFör att det nyssnämnda målet skall kunna uppnås är\r\ndet  viktigt  att  takten  i regelförenklingsarbetet\r\nökar redan under år 2003, jämfört  med  tidigare år.\r\nEtt instrument för att åstadkomma detta är  att  det\r\ntas  fram  ett  mått  som  kan  visa hur regelbördan\r\nutvecklas. Därför bör det tas fram  en  mätmetod som\r\nskall vara färdig att använda redan under  år  2003.\r\nMätmetoden  skall  vara  utformad i enlighet med den\r\nmätmetod  som  OECD  använder.  När  det  gäller  de\r\noberoende granskningar  som  OECD  genomför av olika\r\nländers    regelförenklingsarbete   har   regeringen\r\ntidigare sagt  sig  vara  intresserad av en sådan. I\r\nden  nu aktuella skrivelsen  säger  regeringen  dock\r\nendast  i  vaga  ordalag  att den alltjämt överväger\r\ntidpunkten för en granskning.  Vi  finner inte detta\r\nacceptabelt, utan anser det angeläget att regeringen\r\nunder kalenderåret 2003 inger anmälan  till OECD med\r\nbegäran  om granskning av regelförenklingsarbetet  i\r\nSverige. Genom  en  sådan  granskning  kan värdefull\r\nkunskap  om  Sveriges  position  i en internationell\r\njämförelse  erhållas.  Riksdagen  bör   genom   sitt\r\ntillkännagivande    anmoda   regeringen   att   dels\r\nfastställa mätmetoder, dels inge anmälan till OECD i\r\nenlighet  med vad vi här  har  anfört.  Därmed  blir\r\nmotion  2002/03:N1   (mp)  tillgodosedd  i  de  båda\r\naktuella avseendena och tillstyrks.\r\nYtterligare ett område  där vi anser att det krävs\r\nomedelbara    åtgärder   från   regeringen    gäller\r\nregelverket vid  en företagsstart. I Sverige fordras\r\natt en blivande företagare kontaktar ett stort antal\r\nmyndigheter, och ett  stort  antal  blanketter skall\r\nbeställas  och  fyllas  i.  I  många  fall   behöver\r\nföretagaren  få  förtydliganden av blanketterna  och\r\nmåste då försöka få  tag  på rätt person, vilket kan\r\nförsvåras genom begränsningar  i  telefontid.  Efter\r\ndet  att blanketter sänts in, kan det ibland ta lång\r\ntid innan företagaren får besked. Mot denna bakgrund\r\när det  inte  förvånande att många personer drar sig\r\nför att starta  företag. Därför anser vi att det bör\r\nsättas upp en bestämd tid, inom vilken myndigheterna\r\nmåste ha svarat eller handlagt ett ärende. Generellt\r\nsett  måste  myndigheterna   förbättra  sin  service\r\ngentemot företagen och i större  utsträckning  kunna\r\nfungera  som  lots i sina kontakter med företagen.\r\nRiksdagen  bör genom  sitt  tillkännagivande  anmoda\r\nregeringen att  vidta åtgärder i enlighet med vad vi\r\nnu har anfört. Därmed blir motion 2002/03:N2 (m, fp,\r\nkd,  c)  helt  tillgodosedd   i   de  båda  aktuella\r\navseendena och tillstyrks.\r\nMed  det anförda tillstyrker vi alltså  motionerna\r\n2002/03:N2  (m,  fp, kd, c) och 2002/03:N1 (mp) i de\r\ndelar  som  angivits.   Övriga   yrkanden   i  dessa\r\nmotioner,    liksom    de    övriga   här   aktuella\r\nmotionsyrkandena,   blir   därmed    också   i   sak\r\ntillgodosedda.    Riksdagen    bör    vidare   lägga\r\nregeringens  redogörelse för regelförenklingsarbetet\r\ntill handlingarna.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Mikael Odenberg, Ola  Sundell och Ulla Löfgren\r\n(alla m).\r\n\r\nI  riksdagen  finns  en  majoritet    bestående  av\r\nsocialdemokrater,        vänsterpartister        och\r\nmiljöpartister  för förslagen i budgetpropositionen\r\nför budgetåret 2003 om ekonomiska ramar för de olika\r\nutgiftsområdena   samt   beräkningen    av   statens\r\ninkomster avseende år 2003 i den statliga  budgeten.\r\nSamma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande\r\nberäkningen  av  det  offentliga  utgiftstaket  samt\r\nförslaget om preliminärt utgiftstak för år 2004.\r\n\r\nModerata   samlingspartiet   har   i   parti-  och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska   politiken   och  budgetpolitiken.   Ett\r\növergripande  mål för den ekonomiska  politiken  bör\r\nvara en sänkt utgiftskvot.  För detta krävs såväl en\r\nmoderniserad  arbetsmarknad  och  avregleringar  som\r\nsänkta skatter och lägre offentliga utgifter.\r\nVåra förslag syftar till att skapa förutsättningar\r\nför ett ekonomiskt, kulturellt  och  socialt växande\r\nSverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla\r\nstörre  möjligheter  till ett rikare liv.  Genom  en\r\nstörre  enskild  sektor   och  ett  starkare  civilt\r\nsamhälle kan både företag och  människor  växa. Ännu\r\nfler  kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden,\r\noch  den  sociala  tryggheten  ökar  också  i  andra\r\nbemärkelser   genom  att  hushållen  får  en  större\r\nekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar\r\ntill mångfald,  en  bättre  kvalitet  och  en större\r\ntrygghet.  De  enskilda  människorna  får ett större\r\ninflytande över sina liv.\r\nVi  har  föreslagit  en  långtgående växling  från\r\nsubventioner    och    bidrag    till     omfattande\r\nskattesänkningar   för   alla,   främst   låg-   och\r\nmedelinkomsttagare.   Samtidigt   värnar  vi  om  de\r\nmänniskor  som  är  i  störst  behov  av  gemensamma\r\ninsatser och som har små eller inga möjligheter  att\r\npåverka  sin  egen situation. Vi slår också fast att\r\ndet allmänna skall tillföras resurser för att på ett\r\ntillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter\r\nsom  måste  vara   gemensamma.   Avsevärda  resurser\r\ntillförs t.ex. för att bryta den ökade sjukfrånvaron\r\noch de ökande förtidspensioneringarna.\r\nVårt   budgetalternativ      med   förslag   till\r\nutgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar\r\n bör ses som en helhet, där inte någon  eller några\r\ndelar kan brytas ut och behandlas isolerat  från  de\r\nandra.  Då riksdagens majoritet har fattat beslut om\r\nen annan  inriktning  av politiken, deltar vi inte i\r\nutskottets beslut avseende  punkt  4  om anslag m.m.\r\ninom utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets\r\nbetänkande   2002/03:FiU1   om   utgiftsramar    och\r\nberäkning  av  statsinkomsterna har företrädarna för\r\nModerata samlingspartiet  i en reservation lagt fram\r\nförslag till totala utgifter  på  statsbudgeten  och\r\nfördelning på utgiftsområden. När det gäller det här\r\naktuella  utgiftsområdet  24  Näringsliv innebär den\r\nföreslagna  ramen  en  minskning  med  289  miljoner\r\nkronor  jämfört  med  riksdagens  beslut.   Hur  den\r\nminskade   ramen  borde  fördelas  på  olika  anslag\r\nframgår av motion 2002/03:N357 (m) och av bilaga 2.\r\nDet krävs  en  rad  förändringar  för  att Sverige\r\nskall  bli  ett  land som bättre än andra attraherar\r\noch stimulerar företagande.  Det handlar bl.a. om en\r\nny    och    förenklad   företagsform,    avvecklade\r\netableringshinder         för         småföretagare,\r\nregelförenklingar utan dröjsmål, ökad rättssäkerhet,\r\nen företagarvänligare miljöbalk, en öppen och rörlig\r\narbetsmarknad,   bättre  konkurrensvillkor,   slopad\r\növerbeskattning av  företagande  och  investeringar,\r\nförbättrad    etableringsfrihet   och   upphandling,\r\ntrygghet      för     företagare,      avpolitiserad\r\nenergiförsörjning och en modern infrastruktur.\r\nDe prioriteringar  som  görs i budgetpropositionen\r\nför utgiftsområde 24 Näringsliv  bidrar enligt oss i\r\nmycket   ringa  utsträckning  till  ett   förbättrat\r\nföretagsklimat.   Vi   finner   därför  att  en  rad\r\nförändringar är angelägna.\r\nAnslaget  (38:2)  Näringslivsutveckling  m.m.  får\r\nanvändas  till  s.k. näringslivsfrämjande  åtgärder,\r\nvilket i praktiken  bl.a.  innebär  subventioner som\r\nsnedvrider  konkurrensen  och förhindrar  nyskapande\r\noch utveckling. Vi anser därför  att  budgetutrymmet\r\nför  sådana  åtgärder måste minska och att  anslaget\r\nborde ha minskats med 44 miljoner kronor.\r\nKonkurrensverket   bedriver  ett  viktigt  arbete,\r\nvarför vi vill satsa ytterligare ekonomiska medel på\r\ndetta.  Det  vore lämpligt  om  en  del  av  verkets\r\nresurser    används     för     att     påvisa    de\r\nkonkurrenssnedvridningar   som   är   en  följd   av\r\noffentliga  sektorns  monopol  samt  kommunalt   och\r\nstatligt ägande av bolag som konkurrerar med privata\r\nföretag.   Anslaget   (38:16)  borde  ha  höjts  med\r\n3 miljoner kronor.\r\nRegeringen föreslår att anslaget (38:20) Kostnader\r\nför  omstrukturering och  genomlysning  av  statligt\r\nägda företag  m.m.  i  huvudsak  skall användas till\r\nomstrukturering av vissa statligt  ägda företag m.m.\r\nDock är det oklart vilka försäljningar  av  statligt\r\naktieinnehav  regeringen  planerar, varför det  inte\r\nkan uteslutas att medlen i  praktiken  är tänkta att\r\nanvändas  till  förvaltning av statligt ägda  bolag.\r\nDetta   är,   enligt   vår   mening,   oacceptabelt.\r\nFörvaltningen skall  bolagen  själva  stå  för,  och\r\nkostnader som uppstår i samband med de försäljningar\r\nsom förhoppningsvis sker i framtiden skall täckas av\r\nförsäljningsintäkten.  Därmed skulle anslaget som nu\r\när upptaget med 25 miljoner kronor kunna tas bort.\r\nAnslaget   (39:6)   för  näringslivsutveckling   i\r\nÖstersjöområdet bör ses  som  en  del av stödet till\r\nCentral- och Östeuropa. Stödets struktur  är  inte i\r\növerensstämmelse med de behov som föreligger, varför\r\nanslaget som är upptaget med 200 miljoner kronor bör\r\nupplösas och medel i stället tillföras det ordinarie\r\nanslaget   gällande   samarbete   med  Central-  och\r\nÖsteuropa   under   utgiftsområde 7  Internationellt\r\nbistånd.\r\nKonsumentverket bör renodla sin verksamhet och bli\r\nmer  avgiftsfinansierat   genom  att  tillhandahålla\r\ntjänster  som  överensstämmer   med   konsumenternas\r\nefterfrågan. Därmed kan anslaget (40:2)  minskas med\r\n20 miljoner  kronor.  Konsumentorganisationerna  bör\r\nvidare bedriva en verksamhet som i högre grad än för\r\nnärvarande  är  självfinansierad.   Därmed   kan  en\r\nbesparing  på  det  sistnämnda  anslaget  (40:5) med\r\n3 miljoner kronor göras. Den mest angelägna delen av\r\nverksamheten, som inte får utsättas för besparingar,\r\när den verksamhetsgren som är inriktad på att  nå de\r\ngrupper     som     vanligtvis     inte    nås    av\r\nkonsumentinformation,        t.ex.       invandrare,\r\nfunktionshindrade, barn och ungdomar.\r\n\r\n2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Eva Flyborg och Yvonne Ångström (båda fp).\r\n\r\nI  riksdagen  finns  en  majoritet    bestående  av\r\nsocialdemokrater,        vänsterpartister        och\r\nmiljöpartister  för förslagen i budgetpropositionen\r\nför budgetåret 2003 om ekonomiska ramar för de olika\r\nutgiftsområdena   samt   beräkningen    av   statens\r\ninkomster avseende år 2003 i den statliga  budgeten.\r\nSamma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande\r\nberäkningen  av  det  offentliga  utgiftstaket  samt\r\nförslaget om preliminärt utgiftstak för år 2004.\r\n\r\nFolkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2003\r\ninnebär  i  sina  huvuddrag sänkta skatter på arbete\r\noch  företagande  som   syftar  till  att  uppnå  en\r\nlångsiktig och uthållig tillväxt.  Det  syftar också\r\ntill   en   mer   rättvis  skattepolitik  för  bl.a.\r\nbarnfamiljer.  Våra   utgiftsökningar  avser  främst\r\nbistånd, utbildning, vård  och omsorg, förbättringar\r\nför   handikappade,   åtgärder  mot   ohälsan   samt\r\nsatsningar på miljö och rättssäkerhet.\r\nVårt förslag till utgiftsram  för utgiftsområde 24\r\nNäringsliv    har,    som   nämnts,   avslagits    i\r\nbudgetprocessens  första   steg.   Då   Folkpartiets\r\nbudgetförslag är en helhet är det i detta andra steg\r\nav  budgetprocessen  inte meningsfullt att  delta  i\r\nbeslut  avseende fördelning  på  olika  anslag  inom\r\nutgiftsområdet.  Vi deltar således inte i utskottets\r\nbeslut  avseende  punkt   4   om  anslag  m.m.  inom\r\nutgiftsområde  24  Näringsliv.  I   finansutskottets\r\nbetänkande   2002/03:FiU1   om   utgiftsramar    och\r\nberäkning  av  statsinkomsterna har företrädarna för\r\nFolkpartiet i en  reservation lagt fram förslag till\r\ntotala utgifter på  statsbudgeten  och fördelning på\r\nutgiftsområden.  När  det  gäller  det här  aktuella\r\nutgiftsområdet 24 Näringsliv innebär  den föreslagna\r\nramen  en minskning med 404 miljoner kronor  jämfört\r\nmed riksdagens  beslut. Hur den minskade ramen borde\r\nfördelas  på  olika  anslag  framgår  av  motionerna\r\n2002/03:Fi232 (fp)  och  2002/03:  N263  (fp) och av\r\nbilaga   2.  I  det  följande  redovisar  vi  vilken\r\nfördelning  på  anslag  inom  utgiftsområde  24  som\r\nförordats av Folkpartiet.\r\nFolkpartiet   föreslår   en   radikal   reform  av\r\nföretagsklimatet  i Sverige i syfte att få fler  nya\r\noch  växande företag.  Vägen  dit  går  över  sänkta\r\nskatter på företagande, färre och enklare regler som\r\nstyr företagandet  samt  ett  värnande  av  den fria\r\nkonkurrensen. Vi föreslår bl.a. att ett mätbart  mål\r\nför    förenklingsarbetet    skall    sättas    upp.\r\nKartellsamarbete  skall  kriminaliseras och beläggas\r\nmed höga böter.\r\nVi  anser  att ökade medel  borde  ha  satsats  på\r\nKonkurrensverket  och  på  konkurrensforskningen. De\r\nbåda berörda anslagen (38:16  och  38:17)  borde  ha\r\nökats  med 10 respektive 6 miljoner kronor. I motion\r\n2002/03:Bo290  (fp)  förordas också ökade medel till\r\nKonkurrensverket    här  med  hänvisning  till  att\r\nkonkurrensen  inom byggsektorn  måste  skärpas.  Ett\r\nviktigt led i arbetet  med  att  skapa en fungerande\r\nbyggmarknad är att Konkurrensverket  ges möjligheter\r\natt  genomföra  en  effektiv  övervakning   av   att\r\ngällande  konkurrensregler  verkligen efterföljs. En\r\nökning av anslaget till åtgärder på konsumentområdet\r\nborde vidare ha skett  med 5 miljoner kronor.\r\nOlika  utredningsorgan  har  kritiserat   de  s.k.\r\nÖstersjömiljarderna. Anslaget (39:6) borde dras  in.\r\nÄven    anslaget    (38:20)   till   kostnader   för\r\nomstrukturering och genomlysning  av  statligt  ägda\r\nföretag borde slopas. Därutöver borde en neddragning\r\nha  skett  på  Vinnovas  FoU-anslag  (26:2)  och  på\r\nanslaget  (38:14)  till  rymdverksamhet    med  100\r\nmiljoner kronor för vartdera anslaget.\r\n\r\n3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Maria Larsson (kd).\r\n\r\nI  riksdagen  finns  en  majoritet    bestående  av\r\nsocialdemokrater,        vänsterpartister        och\r\nmiljöpartister  för förslagen i budgetpropositionen\r\nför budgetåret 2003 om ekonomiska ramar för de olika\r\nutgiftsområdena    samt   beräkningen   av   statens\r\ninkomster avseende år  2003 i den statliga budgeten.\r\nSamma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande\r\nberäkningen  av  det  offentliga  utgiftstaket  samt\r\nförslaget om preliminärt utgiftstak för år 2004.\r\n\r\nKristdemokraterna     har     i     parti-     och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska  politiken  och  budgetpolitiken  än  den\r\nregeringen    och    dess   stödpartier    föreslår.\r\nKristdemokraterna   anser    att    näringspolitiken\r\nhuvudsakligen  skall  bedrivas med generella  medel.\r\nHistorien visar att statligt stöd och detaljstyrning\r\när mindre effektivt än att inrikta insatserna på att\r\nundanröja  hinder och att  skapa  ett  allmänt  gott\r\nnäringsklimat.   Kristdemokraternas   näringspolitik\r\ninnebär   att   en   lång   rad,  framför  allt  för\r\nsmåföretagen, skadliga skatter skall reduceras eller\r\nslopas. Detta skapar förutsättningar  för  att också\r\nminska  statens  kostnader för olika former av  stöd\r\ntill näringslivet.\r\nKristdemokraternas  budgetalternativ  med förslag\r\ntill      utgiftstak,     anslagsfördelning      och\r\nskatteförändringar  bör ses som en helhet, där inte\r\nnågon eller  några delar kan brytas ut och behandlas\r\nisolerat från  de andra. Då riksdagens majoritet har\r\nfattat beslut om  en  annan inriktning av politiken,\r\ndeltar jag inte i utskottets beslut avseende punkt 4\r\nom anslag m.m. inom utgiftsområde  24  Näringsliv. I\r\nfinansutskottets    betänkande    2002/03:FiU1    om\r\nutgiftsramar  och beräkning av statsinkomsterna  har\r\nföreträdaren för  Kristdemokraterna i en reservation\r\nlagt   fram   förslag  till   totala   utgifter   på\r\nstatsbudgeten och  fördelning på utgiftsområden. När\r\ndet  gäller  det  här  aktuella   utgiftsområdet  24\r\nNäringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning\r\nmed  353  miljoner  kronor  jämfört  med  riksdagens\r\nbeslut.  Hur  den  minskade ramen borde fördelas  på\r\nolika anslag framgår av motion 2002/03:N395 (kd) och\r\nav  bilaga 2. I det följande  redovisar  jag  vilken\r\nfördelning  på  anslag  inom  utgiftsområde  24  som\r\nförordats av Kristdemokraterna.\r\nEtt  nytt  anslag    Regionalt  innovations-  och\r\nproduktutvecklingsstöd    borde  ha införts. Det är\r\nviktigt att näringslivets regionalt  förankrade  och\r\nregionalt   ägda   institutioner   tillvaratas   för\r\nförmedling     av     bl.a.    statliga    resurser.\r\nKristdemokraterna  anser   det   vara   av   största\r\nbetydelse  att  det  utgår  stöd till de nätverk som\r\nutgör  en  grundstomme  i  utvecklingen   av  svensk\r\nindustriverksamhet. Ett sådant är IUC-nätverket, som\r\nbestår av ett tjugotal självständiga bolag runt om i\r\nlandet,  med  det  lokala och regionala näringslivet\r\nsom   majoritetsägare.    IUC    fungerar   som   en\r\nutvecklingsresurs  för  de regionala  företagen  och\r\nfokuserar  på att skapa industriell  tillväxt  genom\r\nutveckling av  produkter,  teknik och kompetens. Det\r\ns.k.    UPA-uppdraget    (uppsökande     verksamhet,\r\nproduktutveckling  och avknoppning) bör utvecklas  i\r\nenlighet   med  den  s.k.   BennetJohnsson-gruppens\r\nförslag.  Medel  till  UPA-uppdraget  förmedlas  för\r\nnärvarande  via  Almi.  Kristdemokraterna  anser att\r\nrollerna   bör   renodlas   så  att  Almi  står  för\r\nrådgivning, men att statliga  medel  bör  gå  direkt\r\ntill  IUC-bolagen.  De  är självständiga aktörer som\r\nkanaliserar hjälp över olika  trösklar  fram till en\r\nföretagsstart.  Ett  nytt  anslag  borde  alltså  ha\r\ninrättats, och 30 miljoner kronor borde ha  anvisats\r\nför   år   2003   för  att  ytterligare  stärka  den\r\nframgångsrika  och fungerande  verksamhet  som  IUC-\r\nbolagen bedriver.\r\nNär  det  gäller  anslaget  (26:1)  till  Vinnovas\r\nförvaltningskostnader  borde,  med  hänsyn  till det\r\nekonomiskt  osäkra  läget  och  för  att  finansiera\r\nkristdemokratiska  reformer som förbättrar generellt\r\nför företagen, en besparing med 5 miljoner kronor ha\r\ngjorts.\r\nDen  ökning  av  Vinnovas  FoU-anslag  (26:2)  med\r\n30 miljoner kronor som regeringen har föreslagit som\r\nen engångssatsning för  uppbyggnad av ett nationellt\r\ninkubatorprogram borde inte  genomföras.  I  stället\r\nborde, som nämnts, motsvarande medel satsas för  att\r\nstärka IUC-bolagens funktion som inkubatorer.\r\nBeträffande   Nuteks   förvaltningsanslag   (38:1)\r\nborde, med hänvisning till det stora anslagssparande\r\nsom  antas  för  år  2002, en minskning ha skett med\r\n15 miljoner kronor. Under  Nuteks  anslag (38:2) för\r\nnäringslivsutveckling, m.m. aviserar  regeringen  en\r\nsatsning  på 20 miljoner kronor för att utveckla ett\r\ndesignprogram         som        skall        främja\r\nnäringslivsutvecklingen          på         området.\r\nKristdemokraterna  ställer  sig tveksamma  till  den\r\nsortens   kortsiktiga   projekt   och    menar   att\r\nlångsiktiga   strukturella   reformer   av  generell\r\nkaraktär  är  till  större  nytta  för näringslivet.\r\nDärför  borde en neddragning med 20 miljoner  kronor\r\nha gjorts på anslaget.\r\nEn besparing med 5 miljoner kronor borde ha gjorts\r\npå förvaltningsanslaget  (38:3)  för ITPS. Detta med\r\nhänvisning till anslagssparandet från  år  2001  och\r\ndet föreslagna höjda anslaget för år 2003.\r\nNär  det  gäller  turistfrämjande  (38:4)  borde 5\r\nmiljoner   kronor   utöver  regeringens  förslag  ha\r\nanvisats  för  att finansiera  ökade  satsningar  på\r\nmarknadsföringen  av Sverige som turistland. Sverige\r\nhar en stor potential  att utvecklas som turistland,\r\noch turistnäringen skapar  stora  värden  i  form av\r\narbetstillfällen    och   skatteintäkter.   En   god\r\nmarknadsföring av Sverige  är  av  största betydelse\r\nför att attrahera ytterligare turister.  Ökade medel\r\ntill  marknadsföring  av Sverige som turistland  har\r\nockså föreslagits i motionerna 2002/03:N226 (kd) och\r\n2002/03:N391 (kd).\r\nBeträffande   anslaget    (38:5)   till   Sveriges\r\ngeologiska    undersökningsverksamhet    m.m.    kan\r\nkonstateras att  antalet  nya undersökningstillstånd\r\nligger på en lägre nivå än  tidigare  år,  nästan på\r\nsamma låga nivå som bottennivån under åren 1992  och\r\n1993.  Vad  gäller  ansökningar  om  förlängning  av\r\nbefintlig  prospektering  är  dessa  lika  många som\r\ntidigare  år, dock sökes förlängning med endast  ett\r\når i stället  för  som  brukligt tre år. Detta beror\r\nsannolikt på konjunkturbedömningar  och  inväntandet\r\nav förändringar i minerallagen. Med hänsyn  till det\r\nnämnda    och    att   det   finns   ett   betydande\r\nanslagssparande  år   2001  borde  en  besparing  på\r\nBergsstatens   verksamhet   ha   kunnat   ske,   med\r\n15 miljoner kronor.\r\nPå  anslaget  (38:14)   Rymdverksamhet   borde  en\r\nbesparing med 10 miljoner kronor ha gjorts.\r\nKristdemokraterna   vill   öka   Konkurrensverkets\r\nmöjligheter  att  driva  viktiga  konkurrensmål  och\r\nanslaget  (38:16)  borde  därför  ha  höjts   med  5\r\nmiljoner   kronor.   Dessutom   borde   Nämnden  för\r\noffentlig    upphandling   (NOU)   göras   till   en\r\nsjälvständig del  av  Konkurrensverket,  och  därför\r\nborde    3,7 miljoner   kronor   föras   över   från\r\nutgiftsområde   2,   varifrån   NOU  för  närvarande\r\nfinansieras.\r\nFöretag  som  är verksamma på en  konkurrensutsatt\r\nmarknad  skall,  enligt  Kristdemokraternas  mening,\r\ninte ägas av staten.  Statliga  företag  bör  alltså\r\navyttras  i  den  takt  som marknaden kan absorbera,\r\nvarvid försäljningen bör  finansieras  inom bolagen.\r\nAnslaget  (38:20) till kostnader för omstrukturering\r\noch genomlysning av statligt ägda företag m.m. borde\r\ndärmed slopas.\r\nBeträffande  anslaget (39:2) till Kommerskollegium\r\nkan konstateras  att  regeringens förslag innebär en\r\nuppräkning,  samtidigt  som   funktionsansvaret  för\r\nutrikeshandel inom civilt försvar  har försvunnit. I\r\nstället   borde   en   besparing  på  anslaget   med\r\n5 miljoner kronor ha gjorts.\r\nRegeringen    föreslår   för    anslaget    (39:3)\r\nExportfrämjande verksamhet  kraftigt  ökade medel om\r\n52 miljoner   kronor   för  utökade  satsningar   på\r\nexportfrämjande åtgärder  och  för  tillskapandet av\r\nett    av    staten    helägt    nytt    bolag   för\r\nexportkreditgivning.    Detta    sker   utöver   den\r\nförstärkning om 45 miljoner kronor för åren 2003 och\r\n2004 som redan beslutats. Kristdemokraterna  avvisar\r\ndessa  satsningar  och  även  bildandet  av ett nytt\r\nstatligt  exportkreditinstitut.  Mot  denna bakgrund\r\nborde en besparing med 65 miljoner kronor ha gjorts.\r\nAnslaget   (39:6)  till  näringslivsutveckling   i\r\nÖstersjöregionen   borde  slopas.  Kristdemokraterna\r\nställer  sig  avvisande   till  statligt  stöd  till\r\nföretagsetableringar utanför Sveriges gränser.\r\nI  regeringens  förslag till  anslag  (40:2)  till\r\nKonsumentverket ingår  en  IT-satsning på 6 miljoner\r\nkronor   i  syfte  att  öka  konsumentinformationens\r\ntillgänglighet  och  effektivitet. Kristdemokraterna\r\nanser att den IT-stödda informationsverksamheten med\r\nfördel kan skötas  och  till  stor  del också redan\r\nombesörjs  av andra aktörer, varför denna  satsning\r\ninte  borde  ske.  Således  borde  en  besparing med\r\n6 miljoner kronor ha gjorts.\r\nAnslaget  (40:6)  Bidrag  till  miljömärkning   av\r\nprodukter  är ett bidrag till den verksamhet som SIS\r\nMiljömärkning  AB  ansvarar  för  när det gäller att\r\nutveckla   och   informera   om   miljömärkning   av\r\nkonsumentvaror. Kristdemokraterna anser att detta är\r\nen   angelägen  uppgift  och  vill  dessutom   utöka\r\nverksamheten  till att också innefatta en utveckling\r\nav    rättvise-   och    jämställdhetsmärkning    av\r\nkonsumentprodukter.  Därför  borde anslaget ha ökats\r\nmed 4 miljoner kronor.\r\n\r\n4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav Åsa Torstensson (c).\r\n\r\nI  riksdagen  finns  en  majoritet    bestående  av\r\nsocialdemokrater,        vänsterpartister        och\r\nmiljöpartister  för förslagen i budgetpropositionen\r\nför budgetåret 2003 om ekonomiska ramar för de olika\r\nutgiftsområdena   samt   beräkningen    av   statens\r\ninkomster avseende år 2003 i den statliga  budgeten.\r\nSamma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande\r\nberäkningen  av  det  offentliga  utgiftstaket  samt\r\nförslaget om preliminärt utgiftstak för år 2004.\r\n\r\nCenterpartiets budgetalternativ  med förslag till\r\nutgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar\r\n  bör ses som en helhet, där inte någon eller några\r\ndelar  kan  brytas ut och behandlas isolerat från de\r\nandra. Då riksdagens  majoritet har fattat beslut om\r\nen annan inriktning av  politiken, deltar jag inte i\r\nutskottets beslut avseende  punkt  4  om anslag m.m.\r\ninom utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets\r\nbetänkande   2002/03:FiU1   om   utgiftsramar    och\r\nberäkning  av  statsinkomsterna har företrädaren för\r\nCenterpartiet i  en  reservation  lagt  fram förslag\r\ntill totala utgifter på statsbudgeten och fördelning\r\npå  utgiftsområden. När det gäller det här  aktuella\r\nutgiftsområdet  24 Näringsliv innebär den föreslagna\r\nramen en minskning  med  394 miljoner kronor jämfört\r\nmed riksdagens beslut. Hur  den minskade ramen borde\r\nfördelas   på   olika  anslag  framgår   av   motion\r\n2002/03:N360 (c) och av bilaga 2.\r\nCenterpartiet vill  att  Sverige  skall  vara  ett\r\nvälfärdsland  med  ett  företagsklimat i världstopp.\r\nGrunden för välfärden är  fler  företag  som ger nya\r\njobb,  tillväxt  och  ökade  skatteintäkter och  att\r\nentreprenörer     tillåts     bli     framgångsrika.\r\nCenterpartiet   vill  göra  det  lättare  för   fler\r\npersoner att starta,  driva  och  utveckla  företag,\r\nförbättra   möjligheterna   att   få  tillgång  till\r\nriskkapital,   ge   företagare   lika   villkor    i\r\nförsäkringssystemen,    minska   krångliga   regler,\r\nunderlätta   generationsskiften   och   införa   ett\r\nnationellt program  för kvinnors företagande. Det är\r\nviktigt  att  det blir  billigare  för  företag  att\r\nanställa personal,  och  därför  vill  Centerpartiet\r\nsänka arbetsgivaravgifterna. Likaså bör reglerna för\r\nbeskattning av fåmansbolag reformeras.\r\nSverige     behöver     få    världens    bästa\r\nföretagsklimat, och det målet  nås  inte i första\r\nhand  genom  att  Myndighetssverige  byggs  ut.\r\nFöretagsamhet  och  tillväxt  kommer  underifrån,\r\nfrån  många kreativa entreprenörer. Centerpartiet\r\när restriktivt  till  ökad  byråkratisering  inom\r\nsvenska  myndigheter  och  sparar  därför  in  på\r\nförvaltningskostnader.\r\nEtt   nytt   anslag   borde  ha  förts  upp  under\r\nutgiftsområde 24. SGU borde  sålunda  ha  tilldelats\r\nett  särskilt anslag, Sanering av statlig mark,  och\r\n15 miljoner  kronor borde ha anvisats. Medlen skulle\r\nanvändas för att  bygga upp en effektiv organisation\r\nsamt för att bedriva  en  effektiv  utrednings-  och\r\nsaneringsverksamhet  avseende förorenade områden där\r\nstaten  har  verksamhetsansvaret.   Genom   det  nya\r\nanslaget  skulle  verksamheten med saneringsåtgärder\r\nav de mest prioriterade  områdena  (riskklasserna  1\r\noch 2) snabbt och effektivt kunna komma i gång. SGU,\r\nsom  bl.a.  har  erfarenhet  av  avvecklingen  av de\r\nstatliga  oljelagren, är den lämpligaste myndigheten\r\nför detta arbete.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nProposition 2002/03:1 (utgiftsområde\r\n24 Näringsliv)\r\n\r\nRegeringen föreslår\r\n\r\n1. att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under\r\n2003  för  ramanslaget  38:14  Rymdverksamhet ingå\r\nekonomiska  förpliktelser  som inklusive  tidigare\r\ngjorda   åtaganden   medför  utgifter   på   högst\r\n1 400 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 3.13.14),\r\n\r\n2. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda ett\r\nav   staten   helt   ägt   aktiebolag   för   viss\r\nexportkreditgivning  i  syfte   att   ge   svenska\r\nexportföretag likartade förutsättningar som  andra\r\nländers exportföretag (avsnitt 4.8.4),\r\n\r\n3.  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen att under\r\n2003  ikläda  staten betalningsansvar  intill  ett\r\nbelopp    av    200 000 000 000     kronor     för\r\nexportkreditgarantier (avsnitt 4.8.8),\r\n\r\n4.  att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003\r\nikläda  staten  betalningsansvar intill ett belopp\r\nav 10 000 000 000 kronor för investeringsgarantier\r\n(avsnitt 4.8.8),\r\n\r\n5. att riksdagen bemyndigar  regeringen att för 2003\r\nbesluta  att  Exportkreditnämnden  får  obegränsad\r\nupplåtningsrätt     i     Riksgäldskontoret    för\r\nskadeutbetalning (avsnitt 4.8.8),\r\n\r\n6.  att  riksdagen bemyndigar regeringen  att  ändra\r\nreglerna    för   de   investeringsgarantier   som\r\nExportkreditnämnden   utfärdar  till  att  omfatta\r\ntrepartslån,   merfinansiering,    utfärdande   av\r\ngarantier  i  utländsk  valuta  och  täckande   av\r\nkommersiella   risker   vid  trepartslån  (avsnitt\r\n4.8.8),\r\n\r\n7.  att riksdagen bemyndigar  regeringen  att  under\r\n2003    för    ramanslaget    26:2    Verket   för\r\ninnovationssystem:    Forskning   och   utveckling\r\nbesluta  om bidrag som inklusive  tidigare  gjorda\r\nåtaganden     medför     utgifter     på     högst\r\n1 900 000 000 kronor   under   20042008  (avsnitt\r\n6.1.2),\r\n\r\n8.   att  riksdagen  för  budgetåret  2003   anvisar\r\nanslagen  under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt\r\nregeringens förslag i bilaga 2.\r\n\r\n\r\nSkrivelse 2002/03:8\r\n\r\n\r\nI   skrivelse   2002/03:8   lämnar   regeringen   en\r\nredogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild\r\ninriktning på små företag.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nMotioner med anledning av skrivelsen\r\n\r\n\r\n2002/03:N1 av Ingegerd Saarinen (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om hur företagens\r\nkostnader   för  att  hantera  regelverket   skall\r\nminska.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  företagets\r\nuppgiftsskyldigheter.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en ny mätmetod.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om hastigheten  i\r\nregelförenklingsarbetet.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\ngöra en anmälan om en oberoende OECD-granskning.\r\n\r\n2002/03:N2 av Mikael Odenberg m.fl. (m, fp, kd, c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om ett förbättrat\r\nsvenskt näringsklimat.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nSmåföretagsdelegationens förslag skall genomföras.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att en oberoende\r\navregleringsgrupp tillsätts.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om mätbara mål för\r\nförenklingsarbetet.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att det bör sättas\r\nupp  en  bestämd tid inom vilken myndigheten måste\r\nha svarat eller handlagt ett ärende.\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om serviceattityden\r\nhos svenska myndigheter.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n\r\n2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp):\r\n\r\n11. Riksdagen anvisar  med  ändringar  i förhållande\r\ntill    regeringens    förslag    anslagen   under\r\nutgiftsområde 24 Näringsliv enligt  uppställning i\r\nmotionen.\r\n\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att\r\nföretagandeklimatet måste förbättras genom minskat\r\nkrångel,  skärpt  konkurrens  och  borttagande  av\r\növerbeskattningen.\r\n\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n20. (delvis) Riksdagen  anvisar  för budgetåret 2003\r\nanslagen under utgiftsområde 24  Näringsliv enligt\r\nuppställning i motionen.\r\n\r\n2002/03:U237 av Göran Lennmarker m.fl. (m):\r\n\r\n17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om Östersjömiljarden.\r\n\r\n2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om åtgärder för  nya\r\njobb genom förbättringar för företagande.\r\n\r\n2002/03:Kr264 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om konstnärer som\r\nsmåföretagare.\r\n\r\n2002/03:Kr347 av Eva Arvidsson och Inger Nordlander\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om hemslöjdens  och slöjdarnas\r\nkunnande  för  att stärka design som ett  medel  för\r\nnäringslivsutveckling.\r\n\r\n2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nkonsumentorganisationernas  roll måste stärkas och\r\nstödjas   genom   att   de  tilldelas   delar   av\r\nKonsumentverkets anslag.\r\n\r\n2002/03:N202 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs   om   en    aktivare\r\nföretagspolitik.\r\n\r\n2002/03:N207 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om betydelsen av\r\nförenkling  och  avreglering  av  särskilt  mindre\r\nföretags regelbörda.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   den  s.k.\r\nÖstersjömiljarden.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  sambandet mellan\r\nde  nationella  och  lokala förutsättningarna  för\r\nföretagande.\r\n\r\n2002/03:N211 av Tobias Krantz (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om minskat krångel\r\nför företagandet.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att det skall\r\ngöras  lättare att starta och registrera  företag,\r\nexempelvis via Internet.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en översyn av  den\r\noffentliga avgiftspolitiken gentemot företagen.\r\n\r\n2002/03:N215 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om regeringens inriktning på\r\nfördelning kontra tillväxt.\r\n\r\n2002/03:N216 av Inger Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs om regionala projektmedel för\r\natt stimulera användningen  av designkompetens i små\r\noch medelstora företag.\r\n\r\n2002/03:N221 av Tobias Billström (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  en  sammanslagning  av\r\nKonkurrensverket  och  Konsumentverket  till  en  ny\r\nmyndighet med namnet Kundverket.\r\n\r\n2002/03:N226 av Kenneth Lantz (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att\r\nförbättra marknadsföringen om turism i Sverige.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  villkor  och\r\nbetydelse    av    enklare    företagsregler   och\r\nbeskattning på arbete.\r\n\r\n2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  avveckla\r\netableringshinder för småföretagare.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om regelförenklingar.\r\n\r\n2002/03:N250 av Henrik S Järrel (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  behovet   av\r\nfortlöpande  utmönstring  av  föråldrade och/eller\r\nuttjänta regleringar.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  en  försöksvis\r\ninrättad        avregleringsdelegation        inom\r\nStatsrådsberedningen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om prövning  av  ett\r\nsystem med  s.k.  solnedgångsparagrafer inom vissa\r\nlagområden.\r\n\r\n2002/03:N251 av Bengt-Anders Johansson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  behovet  av  ett lockande\r\nsmåföretagsklimat.\r\n\r\n2002/03:N260 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om behovet av en nationell\r\nsatsning på miljödriven näringslivsutveckling.\r\n\r\n2002/03:N263 av Eva Flyborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om företagspolitiken.\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om minskat krångel\r\nför företagande.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om ett mätbart mål\r\nför förenklingsarbetet.\r\n\r\n15. Riksdagen anvisar  med  ändringar  i förhållande\r\ntill    regeringens    förslag    anslagen   under\r\nutgiftsområde 24 Näringsliv enligt  uppställning i\r\nmotionen.\r\n\r\n2002/03:N266 av Helena Bargholtz (fp):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening    vad   i   motionen    anförs    om    en\r\nförenklingskommission  för att se över regelverken\r\nmed småföretagarna i glesbygden.\r\n\r\n2002/03:N269 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om förenkling av\r\nregelverken för småföretag.\r\n\r\n2002/03:N277 av Tomas Högström (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om betydelsen av  förändrade\r\nlagar för att underlätta för företagande.\r\n\r\n2002/03:N287 av Anna Lilliehöök (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  åtgärder  för förbättrat\r\nföretagarklimat.\r\n\r\n2002/03:N291 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   som   i  motionen  anförs  om  att  skapa   en\r\nhandlingsplan för att bryta den negativa trenden när\r\ndet gäller nyföretagande.\r\n\r\n2002/03:N296 av Ingegerd Saarinen och Mona Jönsson\r\n(mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om att skapa ett program med\r\nriskkapital  för  hållbar  utveckling   som  del  av\r\nsatsningen på miljödriven teknikutveckling.\r\n\r\n2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om generella insatser\r\nför ett bättre företagsklimat.\r\n\r\n2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att målet skall\r\nvara att nyföretagandet  skall  öka  med 20 % fram\r\ntill år 2006.\r\n\r\n23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att målet för\r\nregelförenklingsarbetet  skall  vara  att  antalet\r\nregler skall minska med 25 % fram till år 2006.\r\n\r\n24.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  ett  av\r\nuppdragen  för  regelförenklingsarbetet skall vara\r\natt undersöka reglerna  kring  företagande  ur ett\r\ngenusperspektiv.\r\n\r\n25.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  att  genomföra\r\nsmåföretagardelegationens förslag.\r\n\r\n26. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att införa en\r\nsolnedgångsprincip innebärande att regler som inte\r\nanvänts på fem år automatiskt upphör att gälla.\r\n\r\n27.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om kravet på att\r\nmyndigheter   skall   ha   samma   svarstid    som\r\nföretagare.\r\n\r\n2002/03:N343 av Birgitta Sellén m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  skapa enklare\r\noch färre regler för småföretagen.\r\n\r\n2002/03:N356 av Marie Granlund och Lennart Beijer\r\n(s, v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om intensifiering av\r\nSimplexarbetet.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att  regeringen  återkommer  i\r\nregeringsskrivelse år 2004  med  en  redovisning i\r\nkvantitativa   termer  om  hur  arbetet  med   ett\r\nminskande av regelverket  för  framför allt de små\r\nföretagen lyckats.\r\n\r\n2002/03:N357 av Mikael Odenberg m.fl. (m):\r\n\r\n9.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde  24  anslag\r\n38:2 Näringslivsutveckling för år 2003 175 562 000\r\nkr.\r\n\r\n10. Riksdagen  anvisar  till utgiftsområde 24 anslag\r\n38:16 Konkurrensverket för år 2003 82 922 000 kr.\r\n\r\n11. Riksdagen anvisar till  utgiftsområde  24 anslag\r\n38:20    Kostnader    för    omstrukturering   och\r\ngenomlysning av statligt ägda  företag m.m. för år\r\n2003 0 kr.\r\n\r\n12. Riksdagen anvisar till utgiftsområde  24  anslag\r\n39:6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen  för\r\når 2003 0 kr.\r\n\r\n13.  Riksdagen  anvisar till utgiftsområde 24 anslag\r\n40:2 Konsumentverket för år 2003 87 743 000 kr.\r\n\r\n14. Riksdagen anvisar  till  utgiftsområde 24 anslag\r\n40:5 Åtgärder på konsumentområdet  för  år 2003 13\r\n025 000 kr.\r\n\r\n2002/03:N360 av Åsa Torstensson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen   beslutar   att   anvisa  anslagen  under\r\nutgiftsområde  24  Näringsliv,  med  förändringar  i\r\nförhållande   till   regeringens   förslag,   enligt\r\nuppställning i motionen.\r\n\r\n2002/03:N391 av Lars Lindén m.fl. (kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  statens uppgift\r\nsom marknadsförare av Sverige.\r\n\r\n2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  attityder  till\r\nföretagande.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om enklare regler och\r\nsänkta skatter under avsnitt 5.1 till 5.14.\r\n\r\n2002/03:N395 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  statens  roll i\r\nnäringspolitiken.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om etikens  betydelse\r\nför en fungerande marknad.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  genomförande  av\r\nSmåföretagsdelegationens förslag.\r\n\r\n19.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om näringspolitikens\r\nmål.\r\n\r\n20.  Riksdagen  beslutar  att  för  budgetåret  2003\r\nanvisa anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv,\r\nmed  förändringar  i förhållande till  regeringens\r\nförslag, enligt uppställning i motionen.\r\n\r\n2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp):\r\n\r\n26. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att företagens\r\nkostnader   för  att  hantera  regelverket   skall\r\nminska.\r\n\r\n28. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  företagets\r\nuppgiftsskyldigheter.\r\n\r\n30. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en ny mätmetod för\r\natt studera regelutvecklingar.\r\n\r\n31.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  hastigheten  i\r\nregelförenklingsarbetet.\r\n\r\n32. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\ngöra en anmälan om en oberoende OECD-granskning.\r\n\r\n2002/03:A314 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  behovet av fler\r\noch växande företag.\r\n\r\n2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nKonkurrensverket   måste   ges   ökade  ekonomiska\r\nresurser för att skapa bättre konkurrens.\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens och riksdagspartiernas förslag till anslag för år 2003\r\ninom utgiftsområde 24\r\n\r\nNäringsliv\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n---------------------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nAnslagstypRegeringens\r\nförslag\r\n(s,\r\nv, mp)\r\n(m)      (fp)      (kd)      (c)\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n26:1  Verket för\r\ninnovationssystem:    (ram.)      110 171\r\n 5 000   8 000\r\nFörvaltnings-\r\nkostnader\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n26:2  Verket för\r\ninnovationssystem:    (ram.)    1 035 541   10 000            100\r\n000   30 000\r\nForskning och\r\nutveckling\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n.\r\n------------------------------------------------------------------38:1  Verket\r\nför\r\n(ram.)      207 719                                 15 000\r\n 41 145\r\nnäringslivsutveckling:\r\nFörvaltningskostnader\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\n38:2  Näringslivsutveckling\r\nm.m.       (ram.)      219 562  + 10 000   44 000             20\r\n000  44 000\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n38:3  Institutet för\r\ntillväxtpolitiska (ram.)       72 460                                 \r\n5 000\r\n                                              studier:\r\nFörvaltningskostnader\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n38:4  Turistfrämjande\r\n(ram.)       91 066                                 + 5 000  \r\n8 048\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n38:5  Sveriges geologiska\r\n(ram.)      166 792                                 15 000\r\n 30 767\r\n                                              undersökning:\r\nGeologisk\r\nundersökningsverksamhet m.m.\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n38:6  Sveriges geologiska\r\n(ram.)        9 228                                          \r\n4 061\r\n                                              undersökning:\r\nGeovetenskaplig forskning\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n38:7  Sveriges geologiska\r\n(ram.)       27 000\r\nundersökning: Miljösäkring\r\nav oljelagringsanläggningar m.m.\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nAnslagstypRegeringens\r\nförslag\r\n(s,\r\nv, mp)\r\n(m)      (fp)      (kd)      (c)\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n38:8  Patentbesvärsrätten\r\n(ram.)       14 575\r\n 956\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n38:9  Patent- och\r\nregistreringsverket: (ram.)        8 000\r\nFinansiering av\r\nviss verksamhet (likvidatorer)\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n38:10 Upprätthållande av\r\nnationell     (ram.)       26 786\r\n 6 658\r\n                                              metrologi\r\nm.m.\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n38:11 Elsäkerhetsverket\r\n(ram.)       40 211                                          \r\n1 248\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n38:12 Bidrag till\r\nstandardisering och  (ram.)       70 363\r\nFoU inom\r\nexperimentell teknik m.m.\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n38:13 Rymdstyrelsen:\r\n(ram.)       21 344                                          \r\n5 731\r\nFörvaltningskostnader\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n38:14 Rymdverksamhet\r\n(ram.)      512 855                      100 000   10\r\n000\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n38:15 Bidrag till\r\n(obet.)       5 359\r\nIngenjörsvetenskapsakademien\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n38:16 Konkurrensverket\r\n(ram.)       79 922             + 3 000  + 10 000   + 8 700\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n38:17 Konkurrensforskning\r\n(ram.)        6 479                       + 6 000\r\n 184\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n38:18 Täckande av förluster\r\nvid viss   (ram.)        2 000\r\ngarantigivning,\r\nm.m.\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n38:19 Medel till AB Göta\r\nkanalbolag    (obet.)      15 000\r\nför upprustning\r\n                                              och\r\ndrift av kanalen\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n38:20 Kostnader för\r\nomstrukturering    (ram.)       25 000             25 000   25\r\n000   25 000\r\n                                              och\r\ngenomlysning av statligt ägda\r\nföretag\r\n                                              m.m.\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n38:21 Avgifter till vissa\r\n(ram.)        6 519\r\ninternationella organisationer\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n38:22 Innovations- och\r\n(ram.)                                             + 30 000\r\nproduktutvecklingsstöd*\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n38:23 Sanering av statlig\r\nmark*        (ram.)                                                      +\r\n15 000\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n.\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n39:1  Styrelsen för\r\nackreditering och  (ram.)       19 207\r\n 1 473\r\n                                              teknisk\r\nkontroll:\r\nMyndighetsverksamhet\r\n---------------------------------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n* = förslag om nytt anslag\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nAnslagstypRegeringens\r\nförslag\r\n(s,\r\nv, mp)\r\n(m)      (fp)      (kd)      (c)\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n39:2  Kommerskollegium\r\n(ram.)       63 159                                  5 000\r\n 1 052\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n39:3  Exportfrämjande\r\nverksamhet       (ram.)      233 956                                \r\n65 000  15 000\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n39:4  AB Svensk Exportkredits\r\n(ram.)          141\r\nstatsstödda\r\nexportkreditgivning\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n39:5  Investeringsfrämjande\r\n(ram.)       70 734                                         \r\n15 000\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n39:6  Näringslivsutveckling i\r\n(ram.)      200 000            200 000  200 000  200\r\n000     200\r\nÖstersjöregionen\r\n000\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n39:7  Avgifter till\r\ninternationella    (ram.)       15 510\r\nhandelsorganisationer\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n40:1  Marknadsdomstolen\r\n(ram.)        8 539                                          \r\n1 932\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n40:2  Konsumentverket\r\n(ram.)      107 743             20 000              6 000\r\n 17 809\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n40:3  Allmänna\r\nreklamationsnämnden     (ram.)       20 268\r\n 4 565\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n40:4  Fastighetsmäklarnämnden\r\n(ram.)        9 041                                          \r\n1 538\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n40:5  Åtgärder på\r\nkonsumentområdet     (ram.)       16 025              3 000   + 5\r\n000\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n40:6  Bidrag till\r\nmiljömärkning av     (obet.)       4 400                                 +\r\n4 000\r\n                                              produkter\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\nSumma\r\n3 542 675       ( 0  289 000  404 000  353\r\n300     394\r\n167\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nUtskottets förslag till anslag\r\nför år 2003 inom utgiftsområde 24 Näringsliv\r\n\r\nFöreträdarna  för  (m),  (fp),  (kd)  och\r\n(c)  har  avstått  från att delta i beslutet om anslag (se särskilda\r\nyttranden 14).\r\n\r\n                                             Belopp i 1 000-tal\r\nkronor\r\n------------------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nAnslagstyp Utskottets\r\nförslag\r\n------------------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------\r\n26:1  Verket för\r\ninnovationssystem:         (ram.)        110 171\r\nFörvaltningskostnader\r\n------------------------------------------------------------------\r\n26:2  Verket för\r\ninnovationssystem:         (ram.)      1 025 541\r\nForskning och\r\nutveckling\r\n------------------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:1  Verket för\r\nnäringslivsutveckling:     (ram.)        207 719\r\nFörvaltningskostnader\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:2  Näringslivsutveckling\r\nm.m.            (ram.)        229 562\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:3  Institutet för\r\ntillväxtpolitiska      (ram.)         72 460\r\nstudier:\r\nFörvaltningskostnader\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:4  Turistfrämjande\r\n(ram.)         91 066\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:5  Sveriges geologiska\r\nundersökning:     (ram.)        166 792\r\nGeologisk\r\nundersökningsverksamhet m.m.\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:6  Sveriges geologiska\r\nundersökning:     (ram.)          9 228\r\nGeovetenskaplig\r\nforskning\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:7  Sveriges geologiska\r\nundersökning:     (ram.)         27 000\r\nMiljösäkring\r\nav\r\noljelagringsanläggningar m.m.\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:8  Patentbesvärsrätten\r\n(ram.)         14 575\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:9  Patent- och\r\nregistreringsverket:      (ram.)          8 000\r\nFinansiering av viss\r\nverksamhet (likvidatorer)\r\n------------------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nAnslagstyp Utskottets\r\nförslag\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:10 Upprätthållande av\r\nnationell          (ram.)         26 786\r\nmetrologi m.m.\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:11 Elsäkerhetsverket\r\n(ram.)         40 211\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:12 Bidrag till\r\nstandardisering och FoU   (ram.)         70 363\r\ninom\r\nexperimentell teknik m.m.\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:13 Rymdstyrelsen:\r\nFörvaltningskostnader  (ram.)         21 344\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:14 Rymdverksamhet\r\n(ram.)        512 855\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:15 Bidrag till\r\n(obet.)         5 359\r\nIngenjörsvetenskapsakademien\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:16 Konkurrensverket\r\n(ram.)         79 922\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:17 Konkurrensforskning\r\n(ram.)          6 479\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:18 Täckande av förluster\r\nvid viss        (ram.)          2 000\r\ngarantigivning, m.m.\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:19 Medel till AB Göta\r\nkanalbolag för     (obet.)        15 000\r\nupprustning och\r\ndrift av kanalen\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:20 Kostnader för\r\nomstrukturering och     (ram.)         25 000\r\ngenomlysning av\r\nstatligt ägda företag m.m.\r\n------------------------------------------------------------------\r\n38:21 Avgifter till vissa\r\ninternationella   (ram.)          6 519\r\norganisationer\r\n------------------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------\r\n39:1  Styrelsen för\r\nackreditering och       (ram.)         19 207\r\nteknisk kontroll:\r\nMyndighetsverksamhet\r\n------------------------------------------------------------------\r\n39:2  Kommerskollegium\r\n(ram.)         63 159\r\n------------------------------------------------------------------\r\n39:3  Exportfrämjande\r\nverksamhet            (ram.)        233 956\r\n------------------------------------------------------------------\r\n39:4  AB Svensk Exportkredits\r\nstatsstödda   (ram.)            141\r\nexportkreditgivning\r\n------------------------------------------------------------------\r\n39:5  Investeringsfrämjande\r\n(ram.)         70 734\r\n------------------------------------------------------------------\r\n39:6  Näringslivsutveckling i\r\n(ram.)        200 000\r\nÖstersjöregionen\r\n------------------------------------------------------------------\r\n39:7  Avgifter till\r\ninternationella         (ram.)         15 510\r\nhandelsorganisationer\r\n------------------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nAnslagstyp Utskottets\r\nförslag\r\n------------------------------------------------------------------\r\nElanders Gotab, Stockholm\r\n2002\r\n------------------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------\r\n40:1  Marknadsdomstolen\r\n(ram.)          8 539\r\n------------------------------------------------------------------\r\n40:2  Konsumentverket\r\n(ram.)        107 743\r\n------------------------------------------------------------------\r\n40:3  Allmänna\r\nreklamationsnämnden          (ram.)         20 268\r\n------------------------------------------------------------------\r\n40:4  Fastighetsmäklarnämnden\r\n(ram.)          9 041\r\n------------------------------------------------------------------\r\n40:5  Åtgärder på\r\nkonsumentområdet          (ram.)         16 025\r\n------------------------------------------------------------------\r\n40:6  Bidrag till miljömärkning\r\nav          (obet.)         4 400\r\nprodukter\r\n------------------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------\r\nSumma\r\n3 542 675\r\n------------------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Målen för och inriktningen av näringspolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi231 yrkande 10, 2002/03:Sf226 yrkande 2, 2002/03:N2 yrkande 1, 2002/03:N202, 2002/03:N207 yrkande 7, 2002/03:N215, 2002/03:N227 yrkande 1, 2002/03:N263 yrkande 1, 2002/03:N287, 2002/03:N291, 2002/03:N304 yrkande 2, 2002/03:N306 yrkande 1, 2002/03:N392 yrkande 1, 2002/03:N395 yrkandena 1, 2 och 19 och 2002/03:A314 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "06ED1663-084C-11D7-AE92-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "172",
                    "140",
                    "0",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/06ED1663-084C-11D7-AE92-000475504AA4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Bedömning av regeringens resultatredovisning",
          "forslag": "Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Regelförenkling m.m.",
          "forslag": "Riksdagen bifaller motionerna 2002/03:N1 yrkandena 1 och 3-5 samt 2002/03:N356 yrkandena 1 och 2, bifaller delvis motionerna 2002/03:N1 yrkande 2 och 2002/03:N2 yrkandena 5 och 6, avslår motionerna 2002/03:Kr264 yrkande 4, 2002/03:N2 yrkandena 2-4, 2002/03:N207 yrkande 4, 2002/03:N211 yrkandena 1-3, 2002/03:N226 yrkande 3, 2002/03:N227 yrkande 5, 2002/03:N250 yrkandena 1-3, 2002/03:N251, 2002/03:N263 yrkandena 5 och 6, 2002/03:N266 yrkande 3, 2002/03:N269 yrkande 5, 2002/03:N277, 2002/03:N306 yrkandena 23-27, 2002/03:N343 yrkande 1, 2002/03:N392 yrkande 2, 2002/03:N395 yrkande 7 och 2002/03:N396 yrkandena 26, 28 och 30-32 samt lägger skrivelse 2002/03:8 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "06ED1665-084C-11D7-AE92-000475504AA4",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "49",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "155",
                    "157",
                    "0",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 2"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/06ED1665-084C-11D7-AE92-000475504AA4",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU1",
          "vinnare": "reservation 2",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 24 punkterna 1-7 och motion 2002/03:Fi230 yrkande 11, bifaller delvis proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 24 punkt 8 och motion 2002/03:N260 och avslår motionerna 2002/03:Fi232 yrkande 20, 2002/03:U237 yrkande 17, 2002/03:Kr347, 2002/03:MJ487 yrkande 10, 2002/03:N207 yrkande 5, 2002/03:N216, 2002/03:N221, 2002/03:N226 yrkande 1, 2002/03:N263 yrkande 15, 2002/03:N296, 2002/03:N357 yrkandena 9-14, 2002/03:N360, 2002/03:N391 yrkande 2, 2002/03:N395 yrkande 20 och 2002/03:Bo290 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Patent- och registreringsverket",
          "forslag": "Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin\nmening vad utskottet anför.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "NU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Målen för och inriktningen av näringspolitiken",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Regelförenkling m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2002-12-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2002-12-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2002-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till proposition 2002/03:1 punkterna 1-7 samt motionerna 2002/03:Fi230 yrkande 11, 2002/03:N1 yrkandena 1 och 3-5 samt 2002/03:N356 yrkande 1. Delvis bifall till proposition 2002/03:1 punkt 8 och till motionerna 2002/03:N1 yrkande 2, 2002/03:N2 yrkandena 5 och 6, 2002/03:N260 samt 2002/03:N356 yrkande 2. Avslag på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 19:51:38"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom näringslivsområdet för 2003. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), om en överflyttning av pengar mellan två anslag. Verket för innovationssystem har sedan år 2001 tilldelats medel om 10 miljoner kronor per år för miljöteknikutveckling under anslaget Forskning och utveckling. Nu ska de medlen i stället användas för en nationell satsning på miljödriven affärsutveckling under Nuteks anslag. Vidare uppmanade riksdagen regeringen att bl.a. gå igenom hela det regelverk som berör företagande. Detta med anledning av motionsförslag från de borgerliga partierna (m, fp, kd, c) och Miljöpartiet. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hade sagt nej till en sådan genomgång. De ville i sitt förslag endast uppmana regeringen att skynda på arbetet med att förenkla reglerna för företag. Det skulle skett bl.a. genom att ett handlingsprogram, med inriktning på de befintliga regelverken, presenterades under år 2003. Slutligen upprepades ett tillkännagivandet från förra året. Regeringen uppmanades att utan ytterligare dröjsmål finna en lösning så att kravet på Patent- och registreringsverket (PRV) att kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som införs i aktiebolagsregistret kan slopas. Publiceringskravet är ineffektivt och kostnadskrävande. ",
          "dok_id": "GQ01NU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag inom näringslivsområdet (NU1)",
          "dok_id": "GQ01NU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Bifall till reservation 2 punkt 3 i övrigt biföll kammaren utskottets förslag.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 19:51:38"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01NU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:43"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Näringsutskottet föreslår att riksdagen i huvudsak godkänner regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag inom näringslivsområdet för 2003. Utskottet föreslår, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), en överflyttning av pengar mellan två anslag. Verket för innovationssystem har sedan år 2001 tilldelats medel om 10 miljoner kronor per år för miljöteknikutveckling under anslaget Forskning och utveckling. Nu bör de medlen i stället användas för en nationell satsning på miljödriven affärsutveckling under Nuteks anslag. Vidare föreslås ett tillkännagivande med anledning av regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag. Regeringen uppmanas att på olika sätt intensifiera regelförenklingsarbetet. Bl.a. bör regeringen under år 2003 presentera ett handlingsprogram som inriktas på de befintliga regelverken. I en reservation från de borgerliga partierna (m, fp, kd, c) och Miljöpartiet, vilka utgör en majoritet i riksdagen, föreslås ett tillkännagivande där regeringen uppmanas att bl.a. gå igenom hela regelverket, vilket Socialdemokraterna och Vänsterpartiet säger nej till. Slutligen föreslås att ett tillkännagivandet från förra året upprepas. Regeringen uppmanas att utan ytterligare dröjsmål finna en lösning så att kravet på Patent- och registreringsverket (PRV) att kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som införs i aktiebolagsregistret kan slopas. Publiceringskravet är ineffektivt och kostnadskrävande.</p>",
          "dok_id": "GQ01NU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:30"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag inom näringslivsområdet (NU1)",
          "dok_id": "GQ01NU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:30"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01NU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_nu_1.docx",
          "filstorlek": "223339",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde 24 Näringsliv",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/B78ADEE7-A286-4F34-9073-A66F46FDA898"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01NU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_nu_1.pdf",
          "filstorlek": "1084662",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_nu_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/0900142B-1C3C-432E-B9B6-BDAF3CC3EC1B"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A314 Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_id": "GQ02A314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A314",
          "ref_dok_titel": "Arbetsmarknaden",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo290 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo290",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi230 För ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi230",
          "ref_dok_titel": "För ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt Bohlin m.fl. (S, V, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi231 Den ekonomiska politiken",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi231",
          "ref_dok_titel": "Den ekonomiska politiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi232 Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi232",
          "ref_dok_titel": "Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr264 Kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr264",
          "ref_dok_titel": "Kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr347 Formgivning som utvecklingskraft",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr347",
          "ref_dok_titel": "Formgivning som utvecklingskraft",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Arvidsson och Inger Nordlander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ487 Jordbrukets betydelse ",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ487",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ487",
          "ref_dok_titel": "Jordbrukets betydelse ",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N1 med anledning av skr. 2002/03:8 Regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag",
          "ref_dok_id": "GQ02N1",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N1",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:8 Regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N2 med anledning av skr. 2002/03:8 Regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag",
          "ref_dok_id": "GQ02N2",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N2",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:8 Regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M, FP, KD, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N202 Företagspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02N202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N202",
          "ref_dok_titel": "Företagspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N207 Företagandets villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02N207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N207",
          "ref_dok_titel": "Företagandets villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N211 Företagandet i Jönköpings län",
          "ref_dok_id": "GQ02N211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N211",
          "ref_dok_titel": "Företagandet i Jönköpings län",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Krantz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N215 Tillväxt och fördelning",
          "ref_dok_id": "GQ02N215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N215",
          "ref_dok_titel": "Tillväxt och fördelning",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N216 Småföretagens samspel med industridesigners",
          "ref_dok_id": "GQ02N216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N216",
          "ref_dok_titel": "Småföretagens samspel med industridesigners",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N221 Sammanslagning av Konkurrensverket och Konsumentverket",
          "ref_dok_id": "GQ02N221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N221",
          "ref_dok_titel": "Sammanslagning av Konkurrensverket och Konsumentverket",
          "ref_dok_subtitel": "av Tobias Billström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N226 Turism i Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02N226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N226",
          "ref_dok_titel": "Turism i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Lantz (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N227 Företagsklimatet i Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02N227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N227",
          "ref_dok_titel": "Företagsklimatet i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N250 Inrättande av en avregleringsdelegation",
          "ref_dok_id": "GQ02N250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N250",
          "ref_dok_titel": "Inrättande av en avregleringsdelegation",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik S Järrel (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N251 Småföretagande",
          "ref_dok_id": "GQ02N251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N251",
          "ref_dok_titel": "Småföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Bengt-Anders Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N260 Nationell satsning på miljödriven näringslivsutveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02N260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N260",
          "ref_dok_titel": "Nationell satsning på miljödriven näringslivsutveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N263 Företagsklimatet",
          "ref_dok_id": "GQ02N263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N263",
          "ref_dok_titel": "Företagsklimatet",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N266 Gotland ",
          "ref_dok_id": "GQ02N266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N266",
          "ref_dok_titel": "Gotland ",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N269 En svensk skogspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N269",
          "ref_dok_titel": "En svensk skogspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av  Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N277 Enklare regler för företagande",
          "ref_dok_id": "GQ02N277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N277",
          "ref_dok_titel": "Enklare regler för företagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Tomas Högström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N287 Företagsklimatet",
          "ref_dok_id": "GQ02N287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N287",
          "ref_dok_titel": "Företagsklimatet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N291 Stimulerande av nyföretagande",
          "ref_dok_id": "GQ02N291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N291",
          "ref_dok_titel": "Stimulerande av nyföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N296 Riskkapital till teknik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02N296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N296",
          "ref_dok_titel": "Riskkapital till teknik för hållbar utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen och Mona Jönsson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N304 Effektiv regionalpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02N304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N304",
          "ref_dok_titel": "Effektiv regionalpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N306 Företagande och näringsliv",
          "ref_dok_id": "GQ02N306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N306",
          "ref_dok_titel": "Företagande och näringsliv",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N343 Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen",
          "ref_dok_id": "GQ02N343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N343",
          "ref_dok_titel": "Förbättrade förutsättningar för Norrlandsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N356 Intensifiering av Simplexarbetet",
          "ref_dok_id": "GQ02N356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N356",
          "ref_dok_titel": "Intensifiering av Simplexarbetet",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Granlund (S) och Lennart Beijer (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N357 Näringspolik, utgiftsområde 19, 21, 24",
          "ref_dok_id": "GQ02N357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N357",
          "ref_dok_titel": "Näringspolik, utgiftsområde 19, 21, 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Odenberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N360 Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_id": "GQ02N360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N360",
          "ref_dok_titel": "Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Åsa Torstensson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N391 Turism",
          "ref_dok_id": "GQ02N391",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N391",
          "ref_dok_titel": "Turism",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N392 Småföretagande",
          "ref_dok_id": "GQ02N392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N392",
          "ref_dok_titel": "Småföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N395 Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_id": "GQ02N395",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N395",
          "ref_dok_titel": "Näringsliv, utgiftsområde 24",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N396 Företagspolitiska strategier",
          "ref_dok_id": "GQ02N396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N396",
          "ref_dok_titel": "Företagspolitiska strategier",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf226 En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf226",
          "ref_dok_titel": "En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:U237 Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa",
          "ref_dok_id": "GQ02U237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "U237",
          "ref_dok_titel": "Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lennmarker m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_id": "GQ031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2002/03:8 Regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag",
          "ref_dok_id": "GQ038",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "8",
          "ref_dok_titel": "Regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2002-12-18",
          "ref_dok_id": "GQ0939",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "39",
          "ref_dok_titel": "2002-12-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2002-12-18",
          "ref_dok_id": "GQ0939",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "39",
          "ref_dok_titel": "2002-12-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:74",
          "ref_dok_id": "GQ0K74",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "74",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:74",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:75",
          "ref_dok_id": "GQ0K75",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "75",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:75",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:76",
          "ref_dok_id": "GQ0K76",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "76",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:76",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}