{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2303205",
      "dok_id": "GQ01MJU2",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "MJU2",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:MJU2",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "MJU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "2",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2002-12-05 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:38",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:42",
      "titel": "Utgiftsområde  23  Jord-  och skogsbruk, fiske medanslutande näringar",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01MJU2/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01MJU2",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01MJU2",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01MJU2",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:MJU2</div><h1>Utgiftsområde  23  Jord-  och skogsbruk, fiske medanslutande näringar</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI     betänkandet     behandlas     förslagen      i\r\nbudgetpropositionen  för  år  2003  om  anslag  inom\r\nutgiftsområde  23  Jord-  och  skogsbruk,  fiske med\r\nanslutande   näringar,   jämte  53  motionsyrkanden.\r\nRiksdagen har den 4 december  2002  fastställt ramen\r\nför  utgiftsområdet  till 10 480 979 000  kr.  Detta\r\ninnebär  en  ökning av ramen  med  20  500  000   kr\r\njämfört med regeringens förslag.\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar 39 anslag fördelade på sju\r\npolitikområden.  Det  mest  omfattande  av  dessa är\r\nLivsmedelspolitikområdet som omfattar i första  hand\r\nverksamhet      som     avser     jordbruks-     och\r\nträdgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.\r\nÖvriga    politikområden    är    Landsbygdspolitik,\r\nDjurpolitik,        Samepolitik,       Skogspolitik,\r\nUtbildningspolitik och Forskningspolitik.\r\nRegeringens förslag  om  medelsanvisning på anslag\r\nm.m.  tillstyrks  utom såvitt  avser  anslagen  25:1\r\nSveriges lantbruksuniversitet, 42:6 Ersättningar för\r\nviltskador  m.m.  och   43:12  Livsmedelsverket  där\r\nutskottet  med bifall till  en  motion  (s,  v,  mp)\r\nföreslår en  höjning  med  sammanlagt  20 500 000 kr\r\njämfört  med  regeringens  förslag.  I övriga  delar\r\nställer  sig  utskottet  bakom  de  bedömningar  som\r\nregeringen har redovisat. Övriga motioner avstyrks.\r\nUngefär  51 % av utgifterna finansieras  från  EU-\r\nbudgeten. Merparten av EU-stödet avser obligatoriska\r\nåtgärder    såsom    arealersättning,    djurbidrag,\r\nintervention   och   exportbidrag.   Därtill  kommer\r\ndelfinansierade    stöd    och   ersättningar    som\r\nförutsätter  nationell medfinansiering.  Till  dessa\r\nhör  det  nya  landsbygdsprogrammet   och   den  nya\r\nstrukturplanen   för   fiskerinäringen   i  Sverige.\r\nUtskottet   har   ingen   erinran   mot  regeringens\r\nredovisning av resultatbedömningen.\r\nI   betänkandet  finns  5  reservationer   och   4\r\nsärskilda yttranden.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och\r\nskogsbruk, fiske med anslutande näringar\r\n\r\nRiksdagen  anvisar  anslag  för budgetåret 2003\r\nunder utgiftsområdet enligt utskottets  förslag i\r\nbilaga   2.   Därmed  bifaller  riksdagen  delvis\r\nproposition 2002/03:1  volym  11 utgiftsområde 23\r\npunkt   11   och  bifaller  motion  2002/03:Fi230\r\nyrkande 10 samt  avslår  motionerna 2002/03:MJ207\r\nyrkandena 2 och 3, 2002/03:MJ222,  2002/03:MJ255,\r\n2002/03:MJ259,    2002/03:MJ275    yrkande     1,\r\n2002/03:MJ422 yrkande 20, 2002/03:MJ424 yrkandena\r\n69, 11, 12, 15, 16, 19, 26 och 28, 2002/03:MJ425\r\nyrkande     9,    2002/03:MJ428    yrkande    19,\r\n2002/03:MJ435  yrkandena  1  och 2, 2002/03:MJ444\r\nyrkandena   813,  2002/03:MJ447,   2002/03:MJ487\r\nyrkandena  5,   12,   14,   25,  30  och  37  och\r\n2002/03:Fi232 yrkande 21 delvis.\r\n\r\n2. Vissa bemyndiganden\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen  att  under  år\r\n2003,\r\na)  i fråga om ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och\r\ndjurskyddsfrämjande  åtgärder,  fatta  beslut som\r\ninklusive   tidigare   gjorda   åtaganden  medför\r\nutgifter  på  högst 11 100 000 kr efter  år  2003\r\n(avsnitt 4.8.3),\r\nb)  i  fråga om ramanslaget  42:5  Bekämpande  av\r\nsmittsamma  husdjurssjukdomar,  fatta  beslut som\r\ninklusive   tidigare   gjorda  åtaganden  innebär\r\nutgifter på högst 3 500  000  kr  under  år  2004\r\n(avsnitt 4.8.5),\r\nc)  i  fråga  om ramanslaget 43:5 Arealersättning\r\noch djurbidrag  m.m.,  fatta beslut som inklusive\r\ntidigare  gjorda åtaganden  innebär  utgifter  på\r\nhögst  5 029  000  000  kr under år 2004 (avsnitt\r\n5.8.5),\r\nd) i fråga om ramanslaget  43:6  Intervention och\r\nexportbidrag för jordbruksprodukter, fatta beslut\r\nsom  inklusive tidigare gjorda åtaganden  innebär\r\nutgifter  på  högst  2  000  000 kr under år 2004\r\n(avsnitt 5.8.6),\r\ne)  i  fråga  om  ramanslaget 44:1  Åtgärder  för\r\nlandsbygdens miljö  och struktur, fatta beslut om\r\nstöd  som  inklusive  tidigare  gjorda  åtaganden\r\ninnebär utgifter på sammanlagt  högst  2  880 000\r\n000  kr  fördelade  på högst 1 230 000 000 kr  år\r\n2004, 985 000 000 kr  år  2005, 520 000 000 kr år\r\n2006, 85 000 000 kr år 2007  och  60  000  000 kr\r\ndärefter (avsnitt 6.8.1),\r\nf)  i  fråga om ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten\r\nfinansierade  åtgärder för landsbygdens miljö och\r\nstruktur, fatta  beslut  som  inklusive  tidigare\r\ngjorda åtaganden innebär utgifter på sammanlagt 3\r\n180 000 000 kr för-delade på högst 1 310 000  000\r\nkr  år  2004, 1 160 000 000 kr år 2005,   560 000\r\n000 kr år  2006, 90 000 000 kr år 2007 och 60 000\r\n000 kr därefter (avsnitt 6.8.2),\r\ng) i fråga om  anslaget  44:6 Återföring av skatt\r\npå handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m., fatta\r\nbeslut om åtagande som medför  utgifter  på högst\r\n187  000 000 kr under år 2004 och 186 000 000  kr\r\nunder år 2005 (avsnitt 6.8.6),\r\nh)  i fråga  om  ramanslaget  45:1  Främjande  av\r\nrennäringen   m.m.,  fatta  beslut  om  stöd  som\r\ninklusive  tidigare   gjorda   åtaganden  innebär\r\nutgifter  på  högst  4 000 000 kr efter  år  2003\r\n(avsnitt 7.6.1),\r\ni)  i fråga om ramanslaget  26:1  Forskningsrådet\r\nför miljö, areella näringar och samhällsbyggande:\r\nForskning  och  samfinansierad  forskning,  fatta\r\nbeslut  om  stöd  som  inklusive  tidigare gjorda\r\nåtaganden  innebär  utgifter på sammanlagt  högst\r\n350 000 000 kr fördelade  på högst 215 000 000 kr\r\nunder år 2004, högst 115 000 000 kr under år 2005\r\noch högst 20 000 000 kr under  år  2006  (avsnitt\r\n8.2).\r\nDärmed  bifaller  riksdagen proposition 2002/03:1\r\nvolym 11 utgiftsområde  23  punkterna  1,  2  och\r\n410.\r\n\r\n3. Tillgång till viss kredit\r\n\r\nRiksdagen bemyndigar regeringen att för år 2003\r\nlåta  Statens  jordbruksverk  ha tillgång till en\r\nkredit på myndighetens särskilda  räntekonto  för\r\nEU-verksamhet  i Riksgäldskontoret på högst 5 500\r\n000  000  kr  (avsnitt  5.8.1).  Därmed  bifaller\r\nriksdagen   proposition    2002/03:1   volym   11\r\nutgiftsområde 23 punkt 3.\r\n\r\n4. Principerna för utbetalning av vissa\r\nstöd\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ206\r\nyrkande   3,   2002/03:MJ314    yrkande   2   och\r\n2002/03:MJ487 yrkande 8.\r\n\r\n5. Förändring av ersättningen för\r\nproduktionsbortfall vid epizootiutbrott\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:MJ487  yrkande\r\n26.\r\nReservation 1 (c)\r\n\r\n6. Utbildning och forskning inom jordbruks-\r\noch livsmedelsområdet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ421\r\nyrkande   2,  2002/03:MJ424    yrkande   20   och\r\n2002/03:MJ487 yrkandena 27 och 33.\r\nReservation 2 (kd)\r\nReservation 3 (c)\r\n\r\n7. Säkerställande av den norrländska\r\njordbruksforskningen\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2002/03:MJ389 och\r\n2002/03:MJ407.\r\nReservation 4 (c)\r\n\r\n8. Ytterligare tjänster vid Sveriges\r\nlantbruksuniversitet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna  2002/03:MJ354  och\r\n2002/03:MJ421 yrkande 3.\r\n\r\n9. Finansiering av ekologisk forskning vid\r\nStiftelsen Biodynamiska\r\nForskningsinstitutet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ464\r\nyrkande 2 och 2002/03:\r\nMJ487 yrkande 28.\r\nReservation 5 (c, mp)\r\n\r\n10. Skogsforskning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ340.\r\n\r\n11. Kollektiv forskning om grönytesektorn\r\noch fritidsodlingen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ469 yrkande 1.\r\n\r\nStockholm den 5 december 2002\r\n\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nPer Westerberg\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har deltagit i beslutet:  Per\r\nWesterberg (m), Sinikka  Bohlin  (s),  Alf  Eriksson\r\n(s), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar\r\nPersson  (kd), Christina Axelsson (s), Lars Lindblad\r\n(m), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof\r\nLarsson (s),  Bengt-Anders  Johansson  (m), Christin\r\nNilsson (s), Anita Brodén (fp), Sven-Erik  Sjöstrand\r\n(v), Marie Wahlgren (fp) och Gunnar Goude (mp).</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nMJU2\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI  detta  betänkande behandlar utskottet regeringens\r\noch  motionärernas   förslag   till   fördelning  av\r\nutgifterna  m.m.  under utgiftsområde 23  Jord-  och\r\nskogsbruk,    fiske   med    anslutande    näringar.\r\nRegeringens förslag  till  utgifter  har utformats i\r\nsamarbete    med   Vänsterpartiet.   Detta   förslag\r\nåterfinns i bilaga 3.\r\n\r\nUtskottet   har    inhämtat    information    från\r\nrepresentanter    för   Jordbruksdepartementet   och\r\nSveriges     lantbruksuniversitet,      SLU,      om\r\nkonsekvenserna   av  2003  års  budgetförslag  under\r\nanslaget    25:1   Sveriges    lantbruksuniversitet.\r\nUtskottet har  även uppvaktats av representanter för\r\nSametinget,  Svenska   samernas   riksförbund,  SSR,\r\nSveriges       Veterinärförbund,       Lantbrukarnas\r\nriksförbund, LRF, samt markägare vid Emån.\r\nI ärendet har också inkommit skrivelser från bl.a.\r\nlärarna vid stordjurskliniken vid SLU.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nUtgiftsområdet omfattar 39 anslag fördelade  på  sju\r\npolitikområden.  Det  mest omfattande politikområdet\r\när  Livsmedelspolitik som  omfattar  i  första  hand\r\nverksamhet      som     avser     jordbruks-     och\r\nträdgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.\r\nÖvriga    politikområden    är    Landsbygdspolitik,\r\nDjurpolitik,        Samepolitik,       Skogspolitik,\r\nUtbildningspolitik   och   Forskningspolitik.   Inom\r\nutgiftsområdet  ryms följande  myndigheter:  Statens\r\njordbruksverk,  Statens   utsädeskontroll,   Statens\r\nväxtsortnämnd,         Fiskeriverket,        Statens\r\nveterinärmedicinska        anstalt,         Centrala\r\nförsöksdjursnämnden,     Statens     livsmedelsverk,\r\nLivsmedelsekonomiska       institutet,      Sveriges\r\nlantbruksuniversitet    samt   Skogsstyrelsen    och\r\nskogsvårdsstyrelserna. För  budgetåret 2003 föreslår\r\nregeringen  att  sammanlagt  10,5  miljarder  kronor\r\nanslås  för  utgiftsområdet.  Anslagna   medel   för\r\nutgiftsområdet  minskar  med ca 4,3 miljarder kronor\r\njämfört med budgetåret 2002  bl.a. till följd av att\r\nutbetalningen     av    arealersättningar     enligt\r\nregeringens förslag utbetalas under år 2002. Ungefär\r\n51  % av utgifterna  finansieras  från  EU-budgeten.\r\nMerparten  av EU-stödet avser obligatoriska åtgärder\r\nsåsom arealersättning,  djurbidrag, intervention och\r\nexportbidrag.  Därtill kommer  delfinansierade  stöd\r\noch   ersättningar    som    förutsätter   nationell\r\nmedfinansiering.    Till   dessa   hör    det    nya\r\nlandsbygdsprogrammet  och den nya strukturplanen för\r\nfiskerinäringen i Sverige.\r\n\r\nUtgifterna inom utgiftsområdet styrs till stor del\r\nav  EU:s  regelverk och kan  påverkas  endast  genom\r\nförändringar  av regelverket som styr den gemensamma\r\njordbrukspolitiken      och      den      gemensamma\r\nfiskeripolitiken. Återflödet från EU bruttoredovisas\r\ni  den svenska statsbudgeten, dvs. inkomsterna  från\r\nEU redovisas  på  inkomsttitel och motsvaras, ibland\r\nmed  viss  tidsförskjutning,   av   en   utgift   på\r\nstatsbudgetens utgiftssida.\r\n\r\nUtgifterna     inom    utgiftsområdet    har    ökat\r\nkontinuerligt sedan  Sverige blev medlem i EU och är\r\nmer än dubbelt så höga  jämfört  med  åren  före EU-\r\nmedlemskapet   (löpande   priser).   Till  stor  del\r\nförklaras detta av att ett antal nya EU-stöd införts\r\nåren    19962002.   Framför   allt   gäller   detta\r\nmiljöersättningar   och   arealstöd.   Nedgången   i\r\nutgifterna  år  2000  är  följden  av  en senarelagd\r\nutbetalning  av  arealstödet  inom jordbruket  medan\r\nnedgången år 2003 är följden av  en tidigareläggning\r\nav detta stöd.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nSkogspolitik\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    har   inget   att   erinra   mot\r\nregeringens redovisning och resultatbedömning\r\nav verksamheten inom området.\r\nPropositionen\r\n\r\nOmfattning m.m.\r\n\r\nOmrådet Skogspolitik  omfattar  den skogspolitik som\r\nriksdagen     har    beslutat,    senast    år 1993.\r\nSkogspolitiken  följs  upp i särskild ordning och en\r\nredovisning med eventuella  förslag till justeringar\r\ngörs till riksdagen vart fjärde år.\r\n\r\nInom  politikområdet  ryms  de   flesta   statliga\r\nekonomiska  medel  som  har beslutats för att nå  de\r\nskogspolitiska    målen.    I    budgetpropositionen\r\nbehandlas   särskilt  Skogsvårdsorganisationen   som\r\nbestår av Skogsstyrelsen  och skogsvårdsstyrelserna.\r\nSkogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet  med\r\nansvar   för   frågor   som   rör   skogsbruket  och\r\nchefsmyndighet      för     de     tio     regionala\r\nskogsvårdsstyrelserna.     På     Gotland    fullgör\r\nlänsstyrelsen skogsvårdsstyrelsens  uppgifter  under\r\nen försöksperiod t.o.m. den 31 december 2006.\r\nDen  skogspolitik  som  beslutades av riksdagen år\r\n1993 kännetecknas av att den har två jämställda mål,\r\nett     produktionsmål     och     ett     miljömål.\r\nProduktionsmålet innebär att skogen  och skogsmarken\r\nskall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att de\r\nger  en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens\r\ninriktning  skall  ge  handlingsfrihet  i  fråga  om\r\nanvändningen  av  vad  skogen producerar. Miljömålet\r\ninnebär       att      skogsmarkens       naturgivna\r\nproduktionsförmåga skall bevaras. Biologisk mångfald\r\noch genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen\r\nskall  brukas  så   att   växt-  och  djurarter  som\r\nnaturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att\r\nfortleva   under   naturliga   betingelser   och   i\r\nlivskraftiga  bestånd. Hotade arter  och  naturtyper\r\nskall skyddas.  Skogens  kulturmiljövärden samt dess\r\nestetiska och sociala värden skall värnas.\r\n\r\nResultatbedömning, analys m.m.\r\n\r\nProduktionen  av svenska skogsindustriprodukter  var\r\nunder  år  2001  relativt   konstant   jämfört   med\r\nföregående  år.  Exportvärdet för massa uppgick till\r\n15,5 miljarder kronor,  för papper till 58 miljarder\r\nkronor och för sågade trävaror  till  19,5 miljarder\r\nkronor.   Det   samlade   värdet   av  exporten   av\r\nskogsindustriprodukter  var  109  miljarder   kronor\r\njämfört  med  106  miljarder  kronor  år 2000. Detta\r\nutgör  drygt  14  %  av det totala exportvärdet  för\r\nlandet. Sysselsättningen  i  skogsnäringen  beräknas\r\ntill ca 98 000 personer år 2001. Den har minskat med\r\n53 % sedan år 1980 och med 32 % sedan år 1990.\r\n\r\nDen sammanlagda avverkningen år 2001 beräknas till\r\nca  78 miljoner kubikmeter, vilket är ungefär  samma\r\nnivå  som år 2000. Avverkningens bruttovärde år 2000\r\nberäknas    till    20   miljarder   kronor,   varav\r\navverkningskostnader    7 miljarder    kronor    och\r\nrotnettovärde   13  miljarder  kronor.  Importen  av\r\nrundvirke och flis  var  16 % lägre under år 2001 än\r\nunder år 2000. Enligt konsekvensanalyser som utförts\r\ni  Skogsstyrelsens regi bör  det  vara  möjligt  att\r\nsuccessivt     utöka     den     uthålliga    årliga\r\navverkningsnivån under den närmaste  100-årsperioden\r\nfrån  nuvarande  ca 80 miljoner kubikmeter  till  ca\r\n100 miljoner  kubikmeter.   Även   med   dessa  höga\r\navverkningsnivåer    kommer    virkesförrådet    att\r\nfortsätta   öka   liksom  andelarna  lövträd,  äldre\r\nlövträdsrik skog, äldre skog och antalet gamla grova\r\nträd.  Grundläggande   förutsättningar   för   denna\r\nutveckling   är   en  fortsatt  strävan  att  nå  de\r\nskogspolitiska målen.\r\nI   utvärderingen  år   1998   av   skogspolitiken\r\nkonstaterades    brister   både   när   det   gäller\r\nproduktionsmålet   och   miljömålet.   Utvärderingen\r\nvisade på ytterligare  behov  av  insatser i form av\r\nrådgivning   i  produktions-  och  miljöfrågor   och\r\ntillsyn särskilt vad gäller återväxtåtgärder. Vidare\r\nbehövs ökade insatser för områdesskydd.\r\nSkogsvårdsorganisationens  uppdragsverksamhet  har\r\nfortsatt  att  minska i omfattning. Den utgör numera\r\nknappt   30  %  av  verksamheten   och   40   %   av\r\nomsättningen.  Minskningen  under  år 2001 förklaras\r\nbl.a.   av   minskad   beställning  av  s.k.   gröna\r\nskogsbruksplaner.\r\nDet        ekonomiska        resultatet        för\r\nSkogsvårdsorganisationen minskade  år  2001 till 2,6\r\nmiljoner kronor jämfört med 4,5 miljoner  kronor  år\r\n2000.\r\nUtvärderingen  av skogspolitiken visar att arbetet\r\npå miljösidan har  haft  en positiv utveckling under\r\nhela 1990-talet, men att det  har skett ett negativt\r\ntrendbrott när det gäller föryngringsresultaten. Det\r\nfinns således fortfarande brister  som  måste rättas\r\ntill  om  skogspolitikens  miljömål skall nås.  Även\r\nröjningsaktiviteten ligger kvar på alltför låg nivå.\r\nRegeringen anför att insatser kommer att krävas både\r\nav       skogsnäringen       själv       och      av\r\nSkogsvårdsorganisationen  i  syfte  att  nå de  båda\r\nskogspolitiska målen. Även de förslag som regeringen\r\nhar  redovisat  i  propositionen Svenska miljömål  \r\ndelmål  och  åtgärdsstrategier  (prop.  2000/01:130,\r\nbet.   2001/02:MJU3),    bl.a.    när   det   gäller\r\nmiljökvalitetsmålet  Levande  skogar,   kommer   att\r\nställa     stora    krav    på    engagemang    från\r\nSkogsvårdsorganisationens  sida.  Dessutom behandlas\r\nskog   och   skogsbruk   i   flera   av   de  övriga\r\nmiljökvalitetsmålen.   Regeringen   framhåller   som\r\nangeläget  att  myndighetens arbetsformer  utvecklas\r\nvidare i syfte att  på  ett  effektivt  sätt nå goda\r\nresultat.\r\nRådgivning  har enligt regeringen visat  sig  vara\r\nett effektivt sätt  för  att  uppnå  skogspolitikens\r\nmål.  Rådgivningen är också ett mer effektivt  medel\r\nför  att   nå   skogspolitikens  mål  än  omfattande\r\nstatliga subventioner  som  tillämpas  i många andra\r\nländer.\r\nRiksrevisionsverket    har    inte    haft   några\r\ninvändningar i revisionsberättelsen för år  2001 för\r\nSkogsvårdsorganisationen. Ekonomistyrningsverket har\r\ngett Skogsstyrelsen högsta betyg i sin EA-värdering.\r\n\r\nUtgiftsutveckling\r\n\r\nDen     beräknade    utgiftsutvecklingen    avseende\r\npolitikområdet  Skogspolitik är följande (i miljoner\r\nkronor).\r\n\r\n------------------------------------------------------\r\n|Utfall    |Anslag    |Utgifts-  |Förslag   |Beräknat|\r\n|          |          |          |          |        |\r\n|          |          |prognos   |anslag    |anslag  |\r\n------------------------------------------------------\r\n|2001      |20021     |2002      |2003      |2004    |\r\n------------------------------------------------------\r\n|453       |519       |542       |534       |496     |\r\n------------------------------------------------------\r\n1  Inklusive  beslut  till  följd  av  förslag  till\r\ntilläggsbudget  till  statsbudgeten  för  budgetåret\r\n2002 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att  erinra  mot  regeringens\r\nredovisning   och   resultatbedömning  inom  området\r\nskogspolitik.\r\n\r\n\r\n41:1 Skogsvårdsorganisationen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker  regeringens förslag om\r\nmedelstilldelning    under    anslaget    och\r\navstyrker  en  motion (c)  om  resurser  till\r\nSkogsstyrelsen     för      bekämpning     av\r\nsvampsjukdomen Gremmeniella.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är central\r\nförvaltningsmyndighet     för    skogsfrågor     och\r\nchefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna.\r\n\r\nRegeringen bedömer anslagsbehovet för år 2003 till\r\n300 991 000 kr. Den pågående försöksverksamheten med\r\nvidgad  samordnad  länsförvaltning  i  Gotlands  län\r\ninnebär bl.a. att skogsvårdsstyrelsen  har inordnats\r\ni  länsstyrelsen  t.o.m.  år 2006. För utförande  av\r\narbetet med miljökvalitetsmålet  Levande  skogar vid\r\nLänsstyrelsen  i  Gotlands  län  föreslår regeringen\r\ndärför   att   184 000 kr  överförs  från   anslaget\r\n41:1 Skogsvårdsorganisationen      till     anslaget\r\n32:1 Länsstyrelserna   m.m.  fr.o.m.  år 2002.   För\r\nbudgetåret 2004   beräknas    anslagsbehovet    till\r\n307 650 000 kr.\r\nRegeringen bedömer att högre ambitioner inom EU om\r\nökat  samarbete  kring skogsfrågor kommer att ställa\r\nstörre krav på svenskt  engagemang.  Kostnaderna för\r\nEU-arbetet   kommer   därmed   att   öka  för  såväl\r\nRegeringskansliet   som   centrala  myndigheter   om\r\nSverige skall ha en aktiv och  ledande roll i frågor\r\nsom  berör  skogsnäringen  och  den  internationella\r\nskogspolitiken. Därutöver har anslagsnivån justerats\r\ni  syfte  att  begränsa  statlig konsumtion,  vilket\r\ninnebär en minskning med 2 123 000 kr för år 2003.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI   motion   MJ207   (c)   begärs    resurser   till\r\nSkogsstyrelsen  för  inventering och rådgivning  för\r\natt bekämpa svampsjukdomen  Gremmeniella (yrkande 2)\r\noch  för  forskning  om svampsjukdomen  Gremmeniella\r\n(yrkande 3).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI    samband    med   riksdagens    behandling    av\r\nbudgetpropositionen  för år 2002 uttryckte utskottet\r\nsin   oro   för   verkningarna   av   svampsjukdomen\r\nGremmeniella (bet. 2001/02:MJU2). Eftersom utskottet\r\nansåg  regeringens  förslag  om  medelstilldelningen\r\nunder anslaget väl avvägt  var utskottet inte berett\r\natt förorda ytterligare resurser  i enlighet med den\r\ndå aktuella motionen. Utskottet gör  samma bedömning\r\nnär   det   gäller   den   för  år  2003  föreslagna\r\nmedelstilldelningen. Härutöver  anser  utskottet att\r\ndet       generellt       bör       ankomma       på\r\nSkogsvårdsorganisationen  att  inom befintliga ramar\r\nvidta de åtgärder som kan anses påkallade. Utskottet\r\nhar  även  inhämtat att Skogsstyrelsen  arbetar  med\r\növervakning  av  sjukdomens  utbredning  bl.a. genom\r\nsatellitövervakning  och  enkäter  till  skogsägare.\r\nUtskottet,   som   därmed   tillstyrker  regeringens\r\nförslag  i  denna  del, avstyrker  med  det  anförda\r\nmotion  MJ207  (c)  yrkandena   2  och  3.  Det  kan\r\ntilläggas att motioner om resurser till forskning om\r\nsvampsjukdomen    Gremmeniella    behandlas    under\r\npolitikområdet Forskning längre fram i betänkandet.\r\n\r\n\r\n41:2 Insatser för skogsbruket\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag  om\r\nmedelstilldelning    under    anslaget    och\r\navstyrker   en   motion  (c)  om  höjning  av\r\nanslaget.  Vidare  avstyrker   utskottet   en\r\nmotion  (c)  om  resurser  för plantering och\r\nskötsel av lövskog.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  som  disponeras  av Skogsstyrelsen  täcker\r\nkostnaderna  för  statsbidrag   enligt  förordningen\r\n(1993:555)  om  statligt stöd till  skogsbruket  och\r\nförordningen  (2000:577)  om  stöd  för  miljö-  och\r\nlandsbygdsåtgärder. Anslaget finansierar bidrag till\r\nsådant  ädellövskogsbruk  som  regleras  särskilt  i\r\nskogsvårdslagen  (1979:429)  och  vissa  natur-  och\r\nkulturmiljövårdsåtgärder.  Vidare täcker det statens\r\nkostnader   för  biotopskydd,  naturvårdsavtal   och\r\nförsöksverksamhet med skogsmarkskalkning m.m.\r\n\r\nAnslaget finansierar  sedan  sin tillkomst år 1994\r\nvissa          administrationskostnader          hos\r\nSkogsvårdsorganisationen.  Dessa  kostnader  får när\r\ndet  gäller  de  förordningsreglerade  statsbidragen\r\nuppgå  till  högst  2 miljoner  kronor  för år 2003.\r\nUtfallet  för  år 2001  uppgick  till  1,4  miljoner\r\nkronor.   Därtill  kommer  Skogsvårdsorganisationens\r\nkostnader för  naturvårdsavtal  och biotopskydd, som\r\nfår  uppgå  till  högst  37 miljoner   kronor  under\r\når 2003.\r\nAnslagssparandet  består  till  största  delen  av\r\nbeslutade  men ännu ej utbetalade stöd. Bland  annat\r\nförsköts bidragsutbetalningar  avseende  stödet till\r\nädellövskog   till   år 2002   till   följd  av  att\r\nnotifieringen  av  stödet hos EU blev klar  först  i\r\njanuari 2002.\r\nMot  bakgrund  av  vad   regeringen  föreslagit  i\r\npropositionen   Svenska  miljömål      delmål   och\r\nåtgärdsstrategier     (prop.    2000/01:130,    bet.\r\n2001/02:MJU3)   bör   extra   insatser   göras   för\r\nbiotopskydd och naturvårdsavtal  även under år 2003.\r\nRegeringen  avser  att  behandla  utvärderingen  och\r\nSkogsstyrelsens   förslag   till   åtgärder   i   en\r\nskogspolitisk  proposition som avses  presenteras  i\r\nbörjan av mandatperioden  och har för avsikt att där\r\nåterkomma   med  överväganden   som   föranleds   av\r\nutvärderingen.\r\nRegeringen anser att anslaget liksom hittills till\r\nviss     del    bör     kunna     disponeras     för\r\nSkogsvårdsorganisationens  administrationskostnader,\r\näven  vad  gäller  sådana kostnader  som  direkt  är\r\nrelaterade till biotopskydd och naturvårdsavtal.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt motion MJ447  (c)  delvis  bör anslaget höjas\r\nmed  20 miljoner kronor.  Medlen  bör  användas  för\r\nplantering och skötsel av ädellövskog. Även i motion\r\nMJ428  (c)  begärs  mer resurser för plantering  och\r\nskötsel av lövskog (yrkande 19).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nNär det gäller förslagen  i motionerna MJ447 (c) och\r\nMJ428 (c) om resurser till  åtgärder  för  att gynna\r\nlövskogen     får     det     anses    ankomma    på\r\nSkogsvårdsorganisationen att inom  befintliga  ramar\r\nvidta  de  åtgärder som kan anses påkallade. Det kan\r\ntilläggas  att,   enligt   vad  utskottet  inhämtat,\r\nSkogsstyrelsen bedriver rådgivning  som bl.a. syftar\r\ntill  ökade arealer av lövskog och disponerar  medel\r\nför anläggning av lövskog. De i motionerna framförda\r\nyrkandena  om höjning av anslaget ryms inte inom den\r\nav riksdagen  fastställda  ramen för utgiftsområdet.\r\nDärmed tillstyrker utskottet  propositionen  i denna\r\ndel och avstyrker motionerna i berörda delar.\r\n\r\n\r\n41:3 Internationellt skogssamarbete\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens förslag om\r\nmedelstilldelning    under    anslaget    och\r\navstyrker  två  motioner  (kd) om ytterligare\r\nresurser för skoglig kompetens  vid  Sveriges\r\nbeskickningar utomlands.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDe   utgifter   som   belastar   anslaget  är  bl.a.\r\nalleuropeiskt  skogssamarbete, uppföljning  av  FN:s\r\nmiljö- och utvecklingskonferens  i Rio de Janeiro år\r\n1992  och  vissa projektkostnader och  resekostnader\r\nvid   deltagande    i    Internationella    tropiska\r\ntimmerorganisationen.  Regeringen  har beslutat  att\r\n1 miljon  kronor av anslagssparandet  år 2001  skall\r\ndras in.\r\n\r\nFör  budgetåret 2003  bedöms  anslagsbehovet  till\r\n1 405 000 kr.     För    budgetåret 2004    beräknas\r\nanslagsbehovet  vara   oförändrat.  Under  år   2003\r\nkommer bl.a. det alleuropiska  skogssamarbetet,  det\r\nsvenska  ordförandeskapet  i  Nordiska ministerrådet\r\nsamt  Sveriges  deltagande  i  Världskongressen  att\r\nkräva ökade medel inom anslaget.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion MJ424 (kd) begärs en höjning  av  anslaget\r\nmed  1  miljon  kronor  utöver  regeringens  förslag\r\n(yrkande  28  delvis).  Enligt  motionerna MJ424 och\r\nMJ425  från  samma  parti  bör medlen  användas  för\r\nskoglig   kompetens   vid   svenska    beskickningar\r\nutomlands (yrkandena 26 respektive 9).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom utskottet vid flera tillfällen framhållit  delar\r\nutskottet uppfattningen i motionerna MJ424 och MJ425\r\n(båda kd) om vikten av ett aktivt svenskt agerande i\r\ninternationella      skogsfrågor     (bl.a.     bet.\r\n2001/02:MJU2). Samtidigt  har  utskottet  framhållit\r\natt   regeringens  strävan  är  att  minska  antalet\r\nspecialtjänster     inom    utlandsrepresentationen.\r\nUtskottets    ställningstagande     kvarstår.    Med\r\nhänvisning härtill och till finansutskottets förslag\r\nom    utgiftsram    för   utgiftsområde   23   (bet.\r\n2002/03:FiU1),  vilket   senare   har   godkänts  av\r\nriksdagen, tillstyrker utskottet regeringens förslag\r\nom  medelstilldelning  under  anslaget och avstyrker\r\nmotionerna i berörda delar.\r\n\r\n\r\n41:4 Från EG-budgeten finansierade\r\nmedel för skogsövervakning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  förslag om\r\nmedelstilldelning under anslaget 41:4.\r\n\r\nDjurpolitik\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    har   inget   att   erinra   mot\r\nregeringens redovisning och resultatbedömning\r\nav verksamheten inom området.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nOmfattning m.m.\r\n\r\nPolitikområdet  omfattar  verksamhet  som avser djur\r\nsom människan håller samt den del av faunavården som\r\navser viltvård.\r\n\r\nDjurområdet      omfattar      verksamhet      vid\r\nJordbruksverket                                  med\r\ndistriktsveterinärorganisationen,            Statens\r\nveterinärmedicinska anstalt (SVA), Livsmedelsverket,\r\nCentrala   försöksdjursnämnden   (CFN),   Veterinära\r\nansvarsnämnden, Naturvårdsverket och Sametinget samt\r\nlänsstyrelserna.\r\nDjurskyddet  är prioriterat, och en väl fungerande\r\ntillsyn   har   enligt   regeringen   särskilt   hög\r\nprioritet. Sverige  arbetar ständigt med att se över\r\ndjurskyddslagen            (1988:534)            och\r\ndjurskyddsförordningen (1988:539)  för  att  anpassa\r\nregleringen   efter   djurens   behov   i   så  stor\r\nutsträckning som möjligt.\r\n\r\nResultatbedömning, analys m.m.\r\n\r\nDet  goda  svenska djurhälsoläget har kunna behållas\r\nunder år 2001.  År 2001  dominerades av utbrotten av\r\nmul-  och  klövsjuka i Storbritannien  och  av  BSE-\r\nfrågan.  Djursjukdomssituationen   i   Sverige   var\r\njämförelsevis  lugn  under år 2001. På grund av mul-\r\noch klövsjukeutbrotten  i  EU pågick dock arbete med\r\nföreskrifter  och tillståndsgivning  bl.a.  gällande\r\ntransport till  slakt  för  att  minimera eventuella\r\nrisker.  Ett  begränsat  utbrott  av  Newcastlesjuka\r\npåvisades i södra delen av landet.\r\n\r\nHändelserna  år  2001  inom EU har på ett  tydligt\r\nsätt visat hur viktigt det  är  för  enskilda länder\r\natt  ha  en mycket god beredskap mot epizootier  och\r\nandra allvarliga  smittsamma djursjukdomar inklusive\r\nzoonoser.   Jordbruksverket    har    påbörjat   ett\r\nberedskapsprojekt  i syfte att förbättra  samarbetet\r\nmellan   berörda  myndigheter   och   utarbetar   en\r\nomfattande   beredskapsplan   anpassad   för   stora\r\nutbrott.\r\nTvå miljoner kronor av SVA:s budget disponeras för\r\natt följa resistensutvecklingen avseende antibiotika\r\ninom olika former av djurhållning. Resistensläget  i\r\nSverige  är  jämförelsevis gott men ökat resande och\r\nhandel med djur  och livsmedel över nationsgränserna\r\ninnebär risk för att  nya resistensgener sprids till\r\nbakterier hos djur och  människor i landet. De extra\r\nbudgetmedel  som  har  tilldelats   SVA   för   åren\r\n20012003  för  smittskydd  i  kretslopp  och  ökad\r\nfodersäkerhet   i   syfte   att   främja   ekologisk\r\nproduktion  har använts till att finansiera tjänster\r\ninom    berörda     områden     samt     till    nya\r\nforskningsprojekt.\r\nVeterinärinsatserna  i  Sverige utvecklas  alltmer\r\nmot sjukdomsförebyggande åtgärder.  När  det  gäller\r\ndebiterade  behandlingar fortsätter dessa att minska\r\nnär  det  gäller   animalieproducerande  djur  medan\r\nprofylaxen ökar.\r\nDet         ekonomiska        resultatet         i\r\ndistriktsveterinärorganisationen  (DVO) var negativt\r\nvid halvårsskiftet 2001 men har sedan  dess  gradvis\r\nförbättrats. Resultatet beräknas för år 2002 vara  i\r\nbalans.\r\nDen   totala   förbrukningen   av   läkemedel  som\r\ndistribueras via foder har minskat kraftigt  jämfört\r\nmed år 1999, trots att en successiv minskning  skett\r\nredan under de närmast föregående åren.\r\nJordbruksverket     rapporterar     att    andelen\r\nhälsokontrollerade  slaktsvin  visar en ökning  även\r\nunder år 2001 och omfattar 80 %  av  totala  antalet\r\nuppfödda  slaktsvin. Andelen hälsokontrollerade  kor\r\nligger på 83 %.  Antalet  får  har ökat i landet med\r\nnärmare  20 000. Anslutningen till  fårkontroll  och\r\nfårhälsovården  ligger kvar på samma nivå, 14 %, som\r\ntidigare      år.      I      det      obligatoriska\r\nfiskhälsokontrollprogrammet  ingår  de  fiskodlingar\r\nsom har en årsproduktion över 5 ton.\r\nI Sverige fanns i juli 2002 ca 5 000 000 värphöns.\r\nEkologiskt  hållna  höns  beräknas   uppgå  till  ca\r\n200 000 under år 2002. Den omfattande  omställningen\r\nfrån gamla burar till godkända inhysningssystem  går\r\nsnabbt framåt och nu befinner sig över hälften av de\r\nsvenska  värphönsen i tillåtna inhysningssystem. När\r\ndet gäller  inredda  burar  är tre modeller godkända\r\noch ytterligare ett fabrikat av inredda burar provas\r\nav Jordbruksverket för godkännande  från djurskydds-\r\noch   djurhälsosynpunkt  enligt  reglerna   för   ny\r\nteknikprovning.  Gällande  dispenser  från kravet på\r\ninredda  burar är tidsbegränsade, och för  de  allra\r\nflesta stallavdelningarna  löper  dispenserna ut det\r\nsista kvartalet 2002. Sedan augusti 2002 är det inte\r\nlängre möjligt att få dispens.\r\nJämfört         med        år 2000        minskade\r\nförsöksdjursanvändningen     enligt     EU:s     och\r\nEuroparådskonventionens   definition  av  djurförsök\r\nunder år 2001 med ca 10 000 möss  medan användningen\r\nav råttor minskade med 6 000 djur.  Totalt  användes\r\n270 000 försöksdjur  i Sverige. Användningen är  den\r\nlägsta på tolv år.\r\nCFN:s finansiella stöd  till  forskning  har under\r\nbudgetåret 2002  uppgått  till  4,03 miljoner kronor\r\ntill 32 forskningsprojekt. Stöden  har  i likhet med\r\ntidigare år främst riktats mot forskningsområden som\r\nbedömts   vara   särskilt   viktiga   för   att   nå\r\nförsöksdjursbesparande  effekter. CFN har även under\r\når 2001      träffat      överenskommelser       med\r\nläkemedelsföretag  om  finansiellt  stöd  för  CFN:s\r\nforskningsbeviljande   verksamhet.  Överenskommelsen\r\nomfattade  under  år 2001   sammanlagt  1,6 miljoner\r\nkronor. I budgetpropositionen  för  år 2002 avsattes\r\n5 miljoner kronor extra för år 2002 för  att  främja\r\nutvecklingen av alternativa försöksdjursmetoder. För\r\nändamålet  beräknades 10 miljoner kronor för år 2003\r\noch  15 miljoner   kronor   för  år 2004.  CFN  fick\r\nsamtidigt  i  uppdrag  att  redovisa   en   utförlig\r\nstrategi  för  hur det ökade anslaget skall användas\r\nför   att   utveckla    alternativa   metoder   till\r\ndjurförsök. Uppdraget redovisades den 1 maj 2002.\r\nRegeringen   och  de  svenska   myndigheterna   på\r\nområdet, främst  Jordbruksverket  och SVA, har under\r\når 2001  arbetat  vidare  med  principen   att   det\r\nföreligger  ett  tydligt  samband mellan det sätt på\r\nvilket  jordbruket  och djurhållningen  bedrivs  och\r\nkvaliteten   hos   de  livsmedel   som   produceras.\r\nSatsningarna   på  förebyggande   djursjukvård   och\r\nkontrollprogrammen   inom  animalieproduktionen  har\r\nbidragit till det framgångsrika arbetet. Det svenska\r\narbetet  med  djurhälsa  och  djurskydd  har  därvid\r\nförstärkts.\r\nDe senaste årens  arbete med etik i djurhållningen\r\nhar  mött stort gensvar.  Djurskydd  och  djuretiska\r\naspekter  skall  enligt regeringen vara en självklar\r\nbeståndsdel i den  framtida  jordbrukspolitiken  för\r\natt  bidra  till  säkrare livsmedel och skapa en god\r\nfolkhälsa.\r\nArbetet med att förbättra ekonomin i DVO har varit\r\nframgångsrikt.      Rekrytringssituationen      inom\r\nveterinärsektorn inger dock oro för framiden.\r\nEU:s nya livsmedelsmyndighet  European Food Safety\r\nAuthority (EFSA) kommer att få en  central  roll för\r\ngemenskapens arbete med riskvärderingar som underlag\r\nför  beslut som omfattar livsmedelssäkerhet. Det  är\r\nenligt  regeringen  angeläget  att Sverige samordnar\r\nsina myndighetsresurser för att delta i gemenskapens\r\narbete.  För  att nå framgång bör  möjligheten  till\r\nintensifierad samverkan mellan Jordbruksverket, SVA,\r\nLivsmedelsekonomiska institutet och Livsmedelsverket\r\nklarläggas  för   att  få  till  stånd  en  gemensam\r\nsatsning  för  sektorn   och  för  att  den  samlade\r\nkompetensen   bättre  skall  kunna   möta   framtida\r\nutmaningar.\r\nRegeringen framhåller  även  som  viktigt  att det\r\ngoda smittskyddsläget upprätthålls. Detta sker bl.a.\r\nmed   hjälp   av   bekämpande   av   de  epizootiska\r\nsjukdomarna.     Erfarenheterna    av    mul-    och\r\nklövsjukeutbrotten  i EU visar att det är nödvändigt\r\natt  ha  en i förväg klart  utarbetad  strategi  för\r\nhantering   av   stora  landsomfattande  utbrott  av\r\nepizootiska sjukdomar.  Jordbruksverket har påbörjat\r\narbete med att tillskapa  en  nationell  strategi  i\r\ndetta avseende och också involvera andra myndigheter\r\ni     arbetet,    såsom    SVA,    Livsmedelsverket,\r\nRikspolisstyrelsen,                  Försvarsmakten,\r\nBeredskapsmyndigheten    och    Tullverket.     Inom\r\nkommissionen  pågår  arbete  under  hösten 2002  med\r\nklassificering  av  alla  medlemsstater  och  tredje\r\nländer med avseende på BSE.\r\nRiksrevisionsverket           har           lämnat\r\nrevisionsberättelser  utan invändningar för SVA  och\r\nCFN  avseende  räkenskapsåret 2001.  Jordbruksverket\r\nbehandlas under avsnittet om Livsmedelspolitik.\r\n\r\nUtgiftsutveckling\r\n\r\nDen    beräknade    utgiftsutvecklingen     avseende\r\npolitikområdet  Djurpolitik  är följande (i tusental\r\nkronor).\r\n\r\n------------------------------------------------------\r\n|Utfall    |Anslag    |Utgifts-  |Förslag   |Beräknat|\r\n|          |          |          |          |        |\r\n|          |          |prognos   |anslag    |anslag  |\r\n------------------------------------------------------\r\n|2001      |20021     |2002      |2003      |2004    |\r\n------------------------------------------------------\r\n|407       |450       |417       |445       |444     |\r\n------------------------------------------------------\r\n1  Inklusive  beslut  till  följd  av  förslag  till\r\ntilläggsbudget  i  samband  med  2002 års ekonomiska\r\nvårproposition  och  förslag  till tilläggsbudget  i\r\ndenna proposition.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har  inget  att  erinra  mot  regeringens\r\nredovisning  och resultatbedömning  av  verksamheten\r\ninom området djurpolitik.\r\n\r\n\r\n42:1 Statens veterinärmedicinska\r\nanstalt\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker  regeringens förslag om\r\nmedelstilldelning under anslaget 42:1.\r\n\r\n42:2 Bidrag till\r\ndistriktsveterinärorganisationen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  förslag om\r\nmedelstilldelning    under    anslaget    och\r\navstyrker  en  motion  (kd)  om  sänkning  av\r\nanslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget   disponeras   för   statens   bidrag  till\r\ndistriktsveterinärorganisationen              (DVO).\r\nJordbruksverket är chefsmyndighet för DVO.\r\n\r\nLänsstyrelsernas  uppgifter beträffande samordning\r\nav  åtgärder  mot  djursjukdomar   och   brister   i\r\ndjurskyddet   inom   länen  följer  Jordbruksverkets\r\nriktlinjer.\r\nDVO är avpassad främst  för att tillgodose behovet\r\nav    sjuk-    och   hälsovård   hos    djur    inom\r\nanimalieproduktionen  och  hos  hästar som används i\r\njord-  och skogsbruket. DVO skall  i  samarbete  med\r\nbl.a.   den    av   lantbruksnäringen   organiserade\r\nhälsokontrollverksamheten  medverka vid förebyggande\r\nåtgärder, delta i kontroll-  och  bekämpningsprogram\r\nsamt utföra officiella veterinäruppgifter.\r\nDVO    finansieras    till   största   delen    av\r\nuppdragsgivarna, dvs. i första  hand djurägarna, och\r\ni  övrigt  av  anslag  över statsbudgeten.  Anslaget\r\nbelastas av kostnader för  löner,  varav kostnaderna\r\nför  jourverksamheten utgör en betydande  del,  samt\r\nför  utbildning   och  gemensam  administration  för\r\norganisationen.\r\nUnder anslaget anvisas  även  medel för att minska\r\navlägset  boende  djurägares veterinärkostnader  för\r\nvård av jord- och skogsbrukets djur.\r\nAnslagsnivån har  justerats  i  syfte att begränsa\r\nstatlig      konsumtion.     Regeringen     beräknar\r\nanslagsbehovet  till  89 392 000 kr  för år 2003 och\r\ntill 91 330 000 kr för år 2004.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion MJ424 (kd) framhålls att, trots minskningen\r\nav   antalet   veterinärer,   anslaget   inte    har\r\nreducerats.    Med   undantag   av   år   1999   har\r\ndistriktsveterinärorganisationen     också     visat\r\nekonomiskt   överskott.  Mot  den  bakgrunden  anser\r\nmotionärerna en  besparing  om  20  miljoner  kronor\r\nrimlig  och kommer inte att ha skadliga effekter  på\r\nverksamheten (yrkande 28 delvis).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet     finner    regeringens    förslag    om\r\nmedelstilldelning  under  anslaget  väl  avvägt. Med\r\nhänvisning härtill och till finansutskottets förslag\r\nom  utgiftsram  för utgiftsområde 23 (2001/02:FiU1),\r\nvilket   har  godkänts   av   riksdagen,   avstyrker\r\nutskottet motion MJ424 (kd) yrkande 28 delvis.\r\n\r\n\r\n42:3 Djurhälsovård och\r\ndjurskyddsfrämjande åtgärder\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens förslag om\r\nmedelstilldelning    under    anslaget    och\r\navstyrker  tre motioner (fp, c) om höjning av\r\nanslaget.   Utskottet    tillstyrker   vidare\r\nregeringens förslag om bemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nUnder anslaget anvisas medel för djurskyddsfrämjande\r\nåtgärder,   bl.a.  kostnader   för   provning   från\r\ndjurskyddssynpunkt      av      djurhållningssystem,\r\ninredningsdetaljer  i  stallar  och   utbildning   i\r\ndjurskyddstillsyn.   Under  anslaget  anvisas  också\r\nmedel  för  djurhälsovård  i  form  av  förebyggande\r\nhälsokontroll och till djursjukdatasystemet.\r\n\r\nDet av EU till hälften medfinansierade stödet till\r\nbiodlingen som  i  Sverige  i huvudsak utnyttjas för\r\nbekämpande   av   bisjukdomar,   totalt   omfattande\r\n4 000 000 kr, beviljas för ett år  i taget och löper\r\ni  enlighet  med  EU:s  budgetår under perioden  den\r\n16 oktober     till     den    15 oktober.     Olika\r\nforskningsprojekt för att  främja ett gott djurskydd\r\noch en god djurhälsa löper i  regel  under  två till\r\ntre  år.  Detta  innebär att staten behöver åta  sig\r\nframtida förpliktelser  som inte ryms inom ramen för\r\nredan beviljade anslag. Av  denna anledning föreslås\r\nriksdagen bemyndiga regeringen  att under år 2003, i\r\nfråga   om   ramanslaget   42:3  Djurhälsovård   och\r\ndjurskyddsfrämjande  åtgärder,   fatta   beslut  som\r\ninklusive  tidigare  åtaganden  medför  utgifter  på\r\nhögst 11 100 000 kr efter år 2003.\r\nRegeringen     bedömer     anslagsbehovet     till\r\n22 603 000 kr för år 2003.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt  motionerna  Fi232 (fp) yrkande 21 delvis och\r\nMJ422 (fp) yrkande 20  delvis bör anslaget höjas med\r\n5 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Medlen\r\nbör användas för kontroll  av efterlevnaden av lagar\r\noch regler inom djurtillsynen.  Framför allt behöver\r\ntillsynen  av djurtransporter förbättras.  I  motion\r\nMJ447 (c) delvis  begärs  en höjning av anslaget med\r\n5 miljoner kronor för bl.a.  förbättrad djurhållning\r\nvid  pälsfarmer,  t.ex.  genom  vidareutveckling  av\r\nburarnas utformning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    har   ingen   annan   uppfattning    än\r\nmotionärerna i  motionerna Fi232 (fp) och MJ422 (fp)\r\nom   vikten  av  att   djurskyddslagen   och   andra\r\nförfattningar  på  djurskyddsområdet  efterlevs. Som\r\nframgår   av   propositionen   är   djurskyddet   en\r\nprioriterad   fråga   även   för   regeringen.    Av\r\npropositionen framgår vidare att Jordbruksverket den\r\n1 augusti 1998 inledde ett landsomfattande projekt i\r\nsyfte  att  förbättra djurskyddet särskilt i samband\r\nmed transporter  av  djur. Resultatet från projektet\r\nvisar att de svenska djurtransporterna sköts väl och\r\natt påtagliga brister  i djurskyddet under transport\r\när ovanliga. Samtidigt visar resultatet att gällande\r\nlagstiftning inte alltid efterlevs fullständigt. För\r\natt  fortsatt  bistå tillsynsmyndigheterna,  åtgärda\r\npåvisade brister  i  tillsynen  av  transporter  och\r\nutbilda  transportörer  har Jordbruksverket anställt\r\ntvå  djurskyddsinspektörer.   En   av   dem  arbetar\r\nuteslutande  med  tillsyn  av  rentransporter  jämte\r\ninformation och rådgivning. Det kan tilläggas att en\r\nav  uppgifterna  för  den  nya  myndigheten,  enligt\r\nregeringens proposition om en ny djurskyddsmyndighet\r\n(prop.   2001/02:189),  bör  vara  att   följa   och\r\nutvärdera tillämpningen av djurskyddslagen.\r\n\r\nMed anledning  av  motion  MJ447 (c) har utskottet\r\ninhämtat   att   Jordbruksverket  haft   regeringens\r\nuppdrag       att       utvärdera       tillgängliga\r\nforskningsresultat  beträffande   minkar,   se  över\r\nbefintligt   regelverk   och   om   möjligt  föreslå\r\nförbättringar  i  minkhållningen.  I rapporten,  som\r\ntill stor del bygger på en rapport av  kommissionens\r\nvetenskapliga kommitté för djurhälsa och  djurskydd,\r\nkonstaterar Jordbruksverket att det finns brister  i\r\nminkarnas  miljö  och föreslår en rad förbättringar.\r\nBeträffande chinchilla  gav  regeringen  den 6 april\r\n2000   Jordbruksverket   i   uppdrag  att  kartlägga\r\nförekomsten av chinchillafarmer i Sverige och bedöma\r\nbehovet  av  detaljföreskrifter   på   området.   Av\r\nredovisningen   framgår   bl.a.   att  hållandet  av\r\nchinchilla   sannolikt   inte   uppfyller   samtliga\r\nrekommendationer som den 22 juni  1999  antogs  inom\r\nramen  för  den  europeiska konventionen om skydd av\r\nanimalieproduktionens  djur. Verket ansåg vidare att\r\nuppfödningen är av sådan  karaktär  att  ytterligare\r\nföreskrifter  bör meddelas. Regeringen delade  denna\r\nuppfattning  och   gav   därför   den 5 april   2001\r\nJordbruksverket   ett   sådant   uppdrag.  Uppdraget\r\ndelredovisades  i juni 2002. Slutredovisningen,  som\r\nväntas   före   årsskiftet   2002/03,   kommer   att\r\növerlämnas till utredningen  om  pälsdjursnäringen i\r\nSverige.  I  maj  2002  tillkallade  regeringen   en\r\nsärskild  utredare  med uppgift att utreda två olika\r\nhandlingsvägar när det  gäller  pälsdjursnäringen  i\r\nSverige  (dir. 2002:61). I uppdraget ingår bl.a. att\r\ngöra en bedömning  av vilka åtgärder som, med dagens\r\nkunskap, krävs för att pälsdjursnäringen skall anses\r\nuppfylla djurskyddslagens krav.\r\nDet i motion MJ447  (c)  framförda  yrkandet om en\r\nhöjning av anslaget ryms inte inom den  av riksdagen\r\nfastställda ramen för utgiftsområdet. Utskottet, som\r\nfinner   regeringens  förslag  om  medelstilldelning\r\nunder anslaget  väl  avvägt, tillstyrker regeringens\r\nförslag  i denna del. Mot  denna  bakgrund  och  med\r\nhänvisning  till  vad utskottet anfört ovan avstyrks\r\nmotionerna Fi232 (fp),  MJ422  (fp)  och MJ447 (c) i\r\nberörda  delar.  Utskottet  tillstyrker  vidare  det\r\nbemyndigande som regeringen föreslår.\r\n\r\n42:4 Centrala försöksdjursnämnden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag  om\r\nmedelstilldelning under anslaget 42:4.\r\n\r\n42:5 Bekämpande av smittsamma\r\nhusdjurssjukdomar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens förslag om\r\nmedelstilldelning    under    anslaget    och\r\navstyrker  två motioner (kd, c) om höjning av\r\nanslaget.    Utskottet    tillstyrker    även\r\nregeringens förslag om bemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget används för bekämpande av och beredskap mot\r\nsmittsamma  husdjurssjukdomar,   varvid   ersättning\r\nlämnas    enligt    epizootilagen   (1999:657)   och\r\nzoonoslagen  (1999:658)   samt   ersättningar   till\r\ndjurägare för smittskyddsutredningar med avseende på\r\nzoonosen  EHEC.  Vidare  används anslaget för bidrag\r\ntill obduktionsverksamhet  samt  för  utveckling och\r\ngenomförande av sjukdomskontroller.\r\n\r\nSverige   beslutade   att   under   år 2001  testa\r\n20 000 självdöda,     nödslaktade    och    avlivade\r\nnötkreatur  för  BSE.  Ett   EG-beslut  som  togs  i\r\njuni 2001  innebär  en  utökning   av  testerna  för\r\nsvenskt vidkommande. Samtliga länder  skall  genomgå\r\nen  BSE-klassificering  under  hösten 2002  som  kan\r\nkomma att påverka omfattningen av tester.\r\nFör  att säkerställa en kontinuerlig god djurhälsa\r\noch ett  gott  smittskydd  bör regeringen bemyndigas\r\natt  under år 2003 ingå ekonomiska  förpliktelser  i\r\nsamband med kontroll- och bekämpningsprogrammen, som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter\r\npå högst 3 500 000 kr under år 2004.\r\nRegeringen     bedömer     anslagsbehovet     till\r\n107 100 000 kr   för   år 2003.  Anslagsbehovet  för\r\når 2004 beräknas vara detsamma.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI två motioner begärs höjning  av  anslaget.  Enligt\r\nmotion   MJ424   (kd)   bör   anslaget   höjas   med\r\n10 miljoner kronor    utöver   regeringens   förslag\r\n(yrkande   28   delvis).   Vid   ett   bortfall   av\r\ntilläggsgarantierna   kan  sjukdomssituationen   för\r\nmycket allvarliga sjukdomar  komma  att  genomgå  en\r\nsnabb   förändring.  Detta  kan  komma  att  medföra\r\nkraftigt  ökade  kostnader  för  staten,  varför  de\r\nekonomiska  resurserna  till  djurhälsovården  måste\r\nsäkerställas (yrkande 19). I motion MJ447 (c) delvis\r\nbegärs  ytterligare 30 miljoner kronor. Motionärerna\r\nframhåller  att  de  omfattande  BSE-kontrollerna är\r\nnödvändiga  för  en fortsatt hög livsmedelssäkerhet.\r\nDet finns även behov  av  ändrade  ersättningsregler\r\nför produktionsbortfall vid epizootiutbrott.\r\n\r\nFörändring       av       ersättningarna       för\r\nproduktionsbortfall vid epizootiutbrott tas upp även\r\ni  motion  MJ487  (c). Ersättning bör utgå med 100 %\r\nför besättningar anslutna  till  kontrollprogram och\r\nmed    70   %   för   icke   anslutna   besättningar\r\n(yrkande 26).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nInledningsvis  vill  utskottet  erinra  om  den  nya\r\nepizootilag  (1999:657)  som  riksdagen  antog våren\r\n1999  (prop. 1998/99:88, bet. 1998/99:MJU9).  Enligt\r\nden  nya   lagen   utgår,   liksom   tidigare,  full\r\nersättning för avlivade djur, saneringskostnader och\r\ninkomstförlust      medan      ersättningen      för\r\nproduktionsbortfall har reducerats till 50 %.Vid ett\r\nfåtal  mycket allvarliga sjukdomar lämnas ersättning\r\näven för  produktionsbortfall. I sammanhanget avslog\r\nutskottet   en    motion    (c)    om    ändring   i\r\nersättningsreglerna i enlighet med motion MJ487 (c).\r\nUtskottet,    vars    ställningstagande    kvarstår,\r\navstyrker motionen i berörd del.\r\n\r\nMot  bakgrund  av  gällande  lagstiftning och  med\r\nhänsyn  till  bl.a.  det  växande medelsbehovet  för\r\nutökad  BSA-kontroll  finner  utskottet  regeringens\r\nbedömning  av medelsbehovet  väl  avvägd.  Utskottet\r\nförutsätter  även  att  regeringen  inom  ramen  för\r\ndisponerade   medel  söker  en  lösning  vad  gäller\r\nallvarliga smittsamma  sjukdomar. Därmed tillstyrker\r\nutskottet regeringens förslag  om  medelstilldelning\r\nunder  anslaget.  Utskottet  tillstyrker   även  det\r\nbemyndigande   som   regeringen   föreslår.   De   i\r\nmotionerna MJ424 (kd) yrkandena 19 och 28 delvis och\r\nMJ447  (c)  delvis framförda yrkandena om höjning av\r\nanslaget ryms inte inom den av riksdagen fastställda\r\nramen   för   utgiftsområdet.   Därmed   tillstyrker\r\nutskottet propositionen  i  denna  del och avstyrker\r\nmotionerna i berörda delar.\r\n\r\n42:6 Ersättning för viltskador m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    föreslår,   med   beaktande   av\r\nriksdagens  beslut   att   höja   ramen   för\r\nutgiftsområdet för år 2003, att anslaget ökas\r\nmed  3,5  miljoner  kronor i förhållande till\r\nregeringens   förslag.   Därmed   tillstyrker\r\nutskottet en motion  (s, v, mp) och avstyrker\r\ntvå    motioner    (kd,    c)    om     annan\r\nmedelstilldelning.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDe utgifter som belastar anslaget avser bidrag  till\r\nåtgärder   för  att  förebygga  skada  av  vilt  och\r\nersättning för  sådan  skada. Rätten till ersättning\r\nregleras i viltskadeförordningen (2001:724).\r\n\r\nRiksdagen  har  gett  regeringen  till  känna  att\r\nriksdagen förutsätter att  regeringen  i arbetet med\r\nförslaget   till   statsbudget  för  budgetåret 2003\r\nuppmärksammar   huruvida    anslagsnivån    står   i\r\növerensstämmelse  med de faktiska förhållandena  och\r\ndet  eventuella  behovet   av   en  justering  (bet.\r\n2001/02:FiU21,     rskr.     2001/02:326).     Årets\r\ninventeringar av järv, lo, och  varg visar att det i\r\nrenskötselområdet  skett  54 järvföryngringar,   att\r\njärv förekommer regelbundet i 19 och tillfälligt i 7\r\nsamebyar.   Antalet   lodjursföryngringar   var 120.\r\nLodjur   förekommer  dessutom  regelbundet  i  4 och\r\ntillfälligt    i    8   samebyar.   I   de   svenska\r\nkonventionsområdena  i   Norge  har  dessutom  skett\r\n7 föryngringar av järv och 6 föryngringar av lodjur.\r\nInventeringsresultatet    innebär     att    antalet\r\nlodjursföryngringar      har      minskat,     medan\r\nrovdjursantalet  i  övrigt  är  i huvudsak  konstant\r\nsedan den tidigare inventeringen.  Från anslaget bör\r\nenligt regeringen övergångsvis finansieras kostnader\r\nom 1 000 000 kr vid länsstyrelserna  för övervakning\r\nav jaktbrott.\r\nRegeringen  bedömer  således  anslagsbehovet  till\r\n84 000 000 kr  för  år 2003.  För  år 2004  beräknas\r\nanslagsbehovet till 83 000 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt motion Fi230 (s, v, mp) yrkande 10 delvis bör\r\nanslaget höjas med ytterligare 3,5 miljoner  kronor.\r\nI  motionen  anförs  att ersättningen för viltskador\r\nökades år 2002. Denna  ökning bör gälla även år 2003\r\noch  avse  ersättning för  skador  och  förebyggande\r\nstängselkostnader för varg. Enligt motion MJ424 (kd)\r\nyrkande 28 delvis  motsvarar  budgetens  anslagsnivå\r\ninte   full   kompensation   enligt   resultatet  av\r\nrovdjursinventeringen  för  år  2001.  Anslaget  bör\r\ndärför    höjas    med    4 miljoner kronor   utöver\r\nregeringens  förslag.  I  motion  MJ447  (c)  delvis\r\nbegärs en höjning av anslaget  med 2 miljoner kronor\r\nsom skall användas för bl.a. för rovdjursstängsel.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nVid flera tidigare tillfällen har  utskottet uttalat\r\natt det bör vara balans mellan vildlevande  arter. I\r\n4  §  jaktlagen  (1987:259) stadgas bl.a. att viltet\r\nskall vårdas i syfte  att  dels  bevara de viltarter\r\nsom  tillhör landets viltbestånd och  de  fågelarter\r\nsom förekommer  naturligt  i  landet, dels främja en\r\nmed  hänsyn  till  allmänna  och enskilda  intressen\r\nlämplig  utveckling  av viltskador.  I  samband  med\r\nbehandlingen  av  budgetpropositionen  för  år  2002\r\nkonstaterade  utskottet   att   skador   på  tamdjur\r\norsakade av rovdjur har ökat, liksom kostnaderna för\r\nannan  skada  av vilt (bet. 2001/02:MJU2). Utskottet\r\nhänvisade till  riksdagens  behandling våren 2001 av\r\nregeringens    proposition   om   en    sammanhållen\r\nrovdjurspolitik      (prop.     2000/01:57,     bet.\r\n2000/01:MJU9)   där  utskottet   anslöt   sig   till\r\nregeringens bedömning  att  ett författningsreglerat\r\nersättningssystem  för  skador   på  rennäringen  av\r\nrovdjur skall införas. I likhet med regeringen ansåg\r\nutskottet  att som huvudregel skall  ersättning  för\r\nrenar som rivits  av  rovdjur, liksom i dag, baseras\r\npå rovdjursförekomst enligt de beräkningsgrunder som\r\nangavs i propositionen.\r\n\r\nRiksdagen  har med anledning  av  finansutskottets\r\nbetänkande 2002/03:\r\nFiU1  den 4 december  2002  fastställt  ramarna  för\r\nutgiftsområde  23  till  10 480 979 000 kr. Beslutet\r\ninnebär en höjning av ramen  för  utgiftsområdet med\r\nsammanlagt    20 500 000 kr.    I    samband     med\r\nfinansutskottets behandling av regeringens förslag i\r\ndenna del konstaterade miljö- och jordbruksutskottet\r\natt  den  ökning av anslaget som riksdagen beslutade\r\nför år 2002 inte kvarstod och förordade i likhet med\r\nmotionärerna  i  motion  Fi230  (s, v, mp) att denna\r\nökning  skall gälla även år 2003,  framför  allt  på\r\ngrund av  skador  och förebyggande stängselkostnader\r\nför varg (2002/03:MJU1y).  Enligt  utskottets mening\r\nbör   medelstilldelningen   under   anslaget    42:6\r\nErsättning för viltskador m.m. således öka med 3 500\r\n000   kr   jämfört  med  regeringens  förslag.  Till\r\nanslaget bör  därmed  anvisas  87 500  000  kr.  Det\r\nanförda  innebär  att  miljö- och jordbruksutskottet\r\ntillstyrker regeringens förslag och motion Fi230 (s,\r\nv,  mp)  yrkande  10  i  berörd  del  och  avstyrker\r\nmotionerna MJ424 (kd) yrkande 28  och  MJ447  (c)  i\r\nmotsvarande  delar. Utöver det anförda har utskottet\r\ninte något att erinra mot regeringens överväganden.\r\n\r\n42:7 Djurskyddsmyndigheten\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker  regeringens förslag om\r\nmedelstilldelning    under    anslaget    och\r\navstyrker två motioner  (m, c) om avskaffande\r\nav  anslaget eftersom motionärerna  motsätter\r\nsig    inrättandet     av     en     särskild\r\ndjurskyddsmyndighet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget skall disponeras för Djurskyddsmyndighetens\r\nförvaltningskostnader och kostnader för forskning om\r\ndjurskydd och djurs välfärd.\r\n\r\nRegeringen   har   föreslagit   att   en  särskild\r\ndjurskyddsmyndighet  inrättas  för  att  djurskyddet\r\nskall  förstärkas och ytterligare fokus skall  kunna\r\nläggas på djurskyddsfrågor.\r\nRegeringen  har  överlämnat  en  proposition  till\r\nriksdagen    om    inrättande    av    en   särskild\r\ndjurskyddsmyndighet   (prop.   2001/02:189   En   ny\r\ndjurskyddsmyndighet)  för  att djurskyddet därigenom\r\nskall förstärkas. Sedan riksdagen  fattat  beslut  i\r\nfrågan  kommer  en  organisationskommitté  att lämna\r\nförslag  till  regeringen  vad  gäller  de praktiska\r\nfrågorna vid bildandet av den nya myndigheten.\r\nAnslagsnivån  har  justerats i syfte att  begränsa\r\nstatlig     konsumtion.     Regeringen      beräknar\r\nanslagsbehovet  för  år 2003 till 20 397 000 kr  och\r\nför år 2004 till 20 850 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nMotionärerna  i  motion   MJ444  (m)  motsätter  sig\r\nskapandet av en ny djurskyddsmyndighet  eftersom det\r\nenligt motionärerna inte är genom inrättande av fler\r\nmyndigheter    utan   genom   bättre   tillsyn   som\r\ndjurskyddet kan  förbättras.  Mot den bakgrunden bör\r\nanslaget  42:7 Djurskyddsmyndigheten  avskaffas  och\r\nJordbruksverkets  tillsyn förstärkas med ytterligare\r\nmedel  (yrkande  8).  Samma  synpunkter  framförs  i\r\nmotion  MJ447  (c)  delvis,   där  en  minskning  av\r\nanslaget med 20 miljoner kronor  begärs.  I  stället\r\nför   att   anslå   medel   för   inrättande  av  en\r\ndjurskyddsmyndighet    anser    motionärerna     att\r\nytterligare  resurser bör anslås för förstärkning av\r\nJordbruksverkets  djurskyddsarbete  (se  nedan under\r\nanslaget 43:1).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   har   nyligen   tillstyrkt   regeringens\r\nproposition   En   ny   djurskyddsmyndighet   (prop.\r\n2001/02:189,    bet.    2002/03:MJU5).   Myndigheten\r\nberäknas kunna påbörja sitt  arbete  den  1  januari\r\n2004.     Med     hänvisning     till     utskottets\r\nställningstagande,    och    då   utskottet   finner\r\nregeringens    bedömning   av   medelsbehovet    för\r\nmyndigheten  väl   avvägd,   tillstyrker   utskottet\r\nregeringens  förslag  till  medelstilldelning  under\r\nanslaget   och   avstyrker   motionerna   MJ444  (m)\r\nyrkande 8 och MJ447 (c) delvis.\r\n\r\n\r\nLivsmedelspolitik\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    har   inget   att   erinra   mot\r\nregeringens redovisning och resultatbedömning\r\nav    verksamheten    inom    politikområdet.\r\nUtskottet  avstyrker  motionsyrkanden (kd, c)\r\nom att inrätta nya anslag.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nOmfattning\r\n\r\nTill politikområdet hör  EU:s gemensamma jordbrukspolitik  med\r\nundantag  för  verksamhet  hänförlig   till   rådets\r\nförordning   (EG)  nr  1257/99  om  utvecklingen  av\r\nlandsbygden och  därmed  sammanhängande verksamhet \r\nEU:s  gemensamma  fiskeripolitik  samt  verksamheter\r\ntillhörande  området   säkra   livsmedel.   Områdets\r\nutgifter bestäms i stor utsträckning av beslut  inom\r\nEU  men är också till vissa delar, främst vad gäller\r\ndelar   av  området  säkra  livsmedel,  baserade  på\r\nnationella beslut.\r\n\r\nPolitikområdet     omfattar    vegetabilie-    och\r\nanimalieproduktion, trädgårdsnäring,  fiskerinäring,\r\nlivsmedel,     konsumentfrämjande    åtgärder     på\r\nlivsmedelsområdet, statistikproduktion på jordbruks-\r\noch   livsmedelsområdet,    jordbruksadministration,\r\nfiskeriadministration          m.m.         Centrala\r\nförvaltningsmyndigheter   inom   politikområdet   är\r\nStatens     jordbruksverk,     Fiskeriverket     och\r\nLivsmedelsverket.     Andra     myndigheter     inom\r\npolitikområdet  är Statens utsädeskontroll,  Statens\r\nväxtsortnämnd,   Livsmedelsekonomiska    institutet,\r\nKustbevakningen och länsstyrelserna.\r\nInternationellt   arbete   inom   jordbruks-   och\r\nfiskeområdena avser främst verksamheten inom Förenta\r\nnationernas  jordbruks-  och  livsmedelsorganisation\r\n(FAO), Organisationen för ekonomiskt  samarbete  och\r\nutveckling  (OECD) samt regionala organ och nordiskt\r\nsamarbete.\r\nMålet  för  politikområdet   är   en   ekologiskt,\r\nekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion.\r\n\r\nResultatbedömning, analys m.m.\r\n\r\nDen totala produktionsvolymen för jordbruket i fasta\r\npriser  med  år  1995  som  basår  har minskat något\r\njämfört med föregående år från 43,6 miljarder kronor\r\ntill 42,5 miljarder kronor. Minskningen  härrör både\r\nfrån    animalie-    och    vegetabilieproduktionen.\r\nAnimalier  stod  för  21,7  miljarder   kronor   och\r\nvegetabilier för 18,7 miljarder kronor av den totala\r\nproduktionsvolymen.  Jordbrukets  bidrag till BNP är\r\nca  1,1  %.  Jordbrukets totala intäkter  i  löpande\r\npriser var 42,2  miljarder  kronor  år  2001, vilket\r\ninnebär   en   ökning   med  1,3  miljarder  kronor.\r\nInsatsförbrukningen beräknas ha ökat med ca 5 % från\r\n27,3 miljarder kronor till  28,2  miljarder  kronor,\r\nvilket    huvudsakligen   beror   på   prisökningar.\r\nFöretagsinkomsten har ökat med närmare 0,7 miljarder\r\nkronor jämfört  med år 2000 och uppgick år 2001 till\r\n5,8  miljarder  kronor.   Ökningen  beror  på  höjda\r\nsubventioner men även på högre  priser  på  kött och\r\nspannmål.  Den  procentuella  ökningen uppgår därmed\r\ntill 13,4 %.\r\n\r\nUtbetalningarna  av  direktstöd   har  ökat  under\r\nperioden  19952001.  Denna  ökning är en  följd  av\r\ninträdet i EU år 1995 och av att  antalet  stöd ökat\r\nsedan inträdet, t.ex. olika sorter av miljöstöd  och\r\nstöd   för   gräsensilage.   Andelen  direktstöd  av\r\njordbrukets  totala intäkter har  ökat  något  under\r\nåren.   Utbetalningstidpunkter   och   ändringar   i\r\ndirektstödens  nivåer  gör dock att driftöverskottet\r\nkan variera betydligt mellan olika år.\r\nDen ökade globaliseringen  och ökad handel innebär\r\natt   kraven   på  ett  konkurrenskraftigt   svenskt\r\njordbruk ökar. Det  svenska  jordbruket  måste  inte\r\nbara  vara  konkurrenskraftigt  i  förhållande  till\r\nländerna  utanför EU, utan detta måste även gälla  i\r\nförhållande    till   EU:s   övriga   medlemsstater.\r\nLivsmedelsindustrins  förmåga  att  marknadsföra och\r\nsälja svenskproducerade jordbruksvaror och livsmedel\r\npå  export  samt  förmåga  att kunna konkurrera  med\r\nimport är därvid viktig.\r\nDen höga utnyttjandegraden  av produktionskvoterna\r\nkan  ses  som en indikator på lönsamheten  inom  det\r\nsvenska jordbruket.  Produktionskvoterna  för mjölk,\r\nsocker  och  spannmål utnyttjas fullt ut. De  flesta\r\nandra produktionskvoter  visar  ett ökat utnyttjande\r\nsedan   EU-inträdet,  vilket  tyder  på   förbättrad\r\nlönsamhet.   Produktionen   av   spannmål,   socker,\r\nstärkelse, mjölk och fågelkött har sedan EU-inträdet\r\nhävdat sig väl.\r\nProduktionen  av  griskött  var  i slutet av 1990-\r\ntalet  ansträngd  till  följd  av  låga priser,  och\r\nproduktionen  minskade.  Denna produktionstrend  har\r\nvänt. Minskningen av antal  svin har upphört, och år\r\n2001  ökade  antalet  suggor med  5  %  och  antalet\r\nsmågrisar  med  4  %.  Produktionen   för   år  2002\r\nförväntas   därför  öka.  För  en  fortsatt  positiv\r\nutveckling i  sektorn  är det viktigt att jordbruket\r\noch livsmedelsindustrin  lyckas  hävda mervärdet hos\r\nden   svenska  produktionen.  Fågelköttsproduktionen\r\nfortsätter  att öka, och under år 2001 ökade den med\r\nca 6 %.\r\nTill följd  av  den  senaste  BSE-krisen  har  det\r\nbeslutats  om  åtgärder inom EU som t.ex. sänkta tak\r\nför  bidragsrätter   för  handjur  och  frysning  av\r\nbidragsrätter indragna  till nationella reserven för\r\nam- och dikor. Åtgärderna  syftar  till  att anpassa\r\nproduktionen   efter   den   minskade   efterfrågan.\r\nProduktionen  i Sverige minskade under år  2001  med\r\nnärmare 4 %. För  Sveriges del ryms i stort sett den\r\nexisterande produktionen  inom  de nya taken, men en\r\nfortsatt minskning av nötköttsproduktionen  är  ändå\r\natt  vänta.  Sveriges  handel med jordbruksvaror och\r\nlivsmedel ökar. Ökningstakten är procentuellt större\r\nför  exporten  än  för  importen,  men  då  importen\r\nvärdemässigt nästan är dubbelt  så stor som exporten\r\nhar handelsunderskottet ökat under år 2001.\r\nDet fytosanitära läget är i stort  sett  gott. Mot\r\nbakgrund av de problem med växtskadegörare som finns\r\ninom EU innebär dock den fria handeln över gränserna\r\nett ökat risktagande. Såväl vårt nationella som EU:s\r\nregelverk  kommer  att  behöva  samordnas  och göras\r\nheltäckande i förhållande till CBD:s riktlinjer.\r\nDet finns skäl att ytterligare höja kompetensen  i\r\nmolekylärbiologiska  tekniker.  Det  finns anledning\r\natt förvänta att dessa tekniker, som har  fått  allt\r\nstörre  betydelse  som analytiska verktyg, inom kort\r\näven  kommer  att få standardiserade  tillämpningar.\r\nDetta gäller framför  allt  inom  sortidentifiering,\r\nsortkarakteristik,      GMO-inblandningar       samt\r\nidentifiering av utsädesbundna patogener.\r\nInom  resursförvaltningen har utgångspunkten varit\r\nförsiktighetsprincipen.  De svenska ansträngningarna\r\natt få till stånd en väl utvecklad  förvaltningsplan\r\nför torsken i Östersjön har givit betydande resultat\r\nunder   de  senaste  åren.  Beståndssituationen   är\r\nfortsatt  kritisk  men  åtgärderna ses som positiva,\r\nbl.a.  av den vetenskapliga  expertisen  inom  ICES.\r\nBedömningen är dock att ytterligare åtgärder krävs.\r\nSvenskt   fiske   har   tillgång   till  drygt  40\r\nhuvudkvoter,   vilka   i   flera  fall  uppdelas   i\r\nunderkvoter. Under de senaste  åren har uppfyllelsen\r\nav  målet  att  beslutade  fångstkvoter  inte  skall\r\növerskridas förbättrats avsevärt. Genom målinriktade\r\ninsatser har antalet överskridna kvoter minskat från\r\nelva  år  1995  till  att  endast   tre  preliminärt\r\növerskridits år 2001.\r\nStrukturprogrammen  för  perioden  19951999   har\r\navslutats  under år 2001. Utfallet visar på en total\r\nutnyttjandegrad på 93 % för Mål 5a-programmet och på\r\n82 respektive  83  %  för  Mål  6  och  Pesca.  Inom\r\nprogrammen  för  den nya perioden har stödinsatserna\r\nminskat.    Särskilt     inom    fiskeflottan    har\r\ninvesteringsviljan   sjunkit    medan    det    inom\r\nvattenbruket     fortfarande     råder    en    stor\r\ninvesteringsvilja  inom Mål 1. Efterfrågan  på  stöd\r\nutanför Mål 1 är mycket låg.\r\nResultatet  av  reformeringen  av  den  gemensamma\r\nfiskeripolitiken  kommer   att   få   en   avgörande\r\nbetydelse  för  sektorns framtid. Förutom nödvändiga\r\nförändringar av den  gemensamma  fiskeripolitiken är\r\nhög kvalitet på och respekten för  den vetenskapliga\r\nrådgivningen  en  förutsättning  för en  långsiktigt\r\nhållbar      fiskeripolitik.      De      nationella\r\ndatainsamlingsprogram   som   påbörjats  under  året\r\nspelar   en   viktig   roll   för   att  förse   den\r\nvetenskapliga  expertisen  med tillförlitliga  data.\r\nDet svenska miljömålsarbetet  kommer också att ha en\r\nstor betydelse för en ekologiskt  hållbar utveckling\r\nsom   skapar   förutsättningar   för   den   svenska\r\nfiskerinäringen. Det svenska havsfiskets  landningar\r\nhar  fortsatt  att  minska  till  följd  av minskade\r\ntillåtna fångstmängder.\r\nRegeringens  bedömning är att länsstyrelserna  har\r\nbidragit till att  uppnå  målen  för politikområdet,\r\ndels   genom   att   fördela   EU-stöd  till   bl.a.\r\nfiskberedningsindustri  och vattenbruk,  dels  genom\r\nsitt fiskevårdsarbete.\r\nLivsmedelsverket har år 2001 kraftigt ökat antalet\r\nkommuninspektioner och inspektioner  av anläggningar\r\nsom  står  under  kommunal  tillsyn. Vidare  har  39\r\nlänsmöten mellan Livsmedelsverket, länsstyrelser och\r\nkommuner  hållits.  Dessa  möten  har  varit  mycket\r\nuppskattade av samtliga parter.\r\nLivsmedelsverket  citeras  ofta   i  medierna  när\r\nfaktabakgrund  och  förklarande information  behövs.\r\nDetta är en indikator  på  hur väl verket lyckas med\r\nsin informationsverksamhet.  En  annan  indikator är\r\nantalet besök på verkets webbplats. Vid slutet av år\r\n2001 hade man 885 unika externa besökare  per dag på\r\nwebbplatsen. Detta är en kraftig ökning jämfört  med\r\nåret innan.\r\nDet finns behov av att förbättra tillsynen och öka\r\nstödet  till  kommunerna  så  att  de  kan utföra en\r\neffektiv och likvärdig tillsyn i hela landet. Det är\r\nockså viktigt att man satsar tillräckligt på det EU-\r\ngemensamma regelarbetet. Regeringen kommer  därför i\r\ndet   följande   att  föreslå  ökade  resurser  till\r\nLivsmedelsverket för  åtgärder  med anledning av nya\r\nEU-regler för dricksvatten.\r\nRiksrevisionsverket  (RRV)  har  inte  haft  några\r\ninvändningar i revisionsberättelserna  för  år  2001\r\navseende    Jordbruksverket,   Fiskeriverket,   SUK,\r\nLivsmedelsekonomiska institutet och Växtsortnämnden.\r\nRiksrevisionsverket har en invändning när det gäller\r\nLivsmedelsverket.  Den  gäller  det  utnyttjande  av\r\nramanslaget  utöver  beviljad anslagskredit på 1 977\r\n000 kr som Livsmedelsverket har gjort.\r\n\r\nUtgiftsutveckling\r\n\r\nDen      beräknade     utgiftsutvecklingen      inom\r\npolitikområdet   Livsmedelspolitik  är  följande  (i\r\ntusental kronor och i löpande priser).\r\n\r\n---------------------------------------------------\r\nUtfall     Anslag    Utgifts-  Förslag   Beräknat\r\nprognos   anslag    anslag\r\n---------------------------------------------------\r\n2001       20021     2002      2003      2004\r\n---------------------------------------------------\r\n10 607     8 279     7 312     3 753     7 752\r\n---------------------------------------------------\r\n1  Inklusive  beslut till följd av förslag till tilläggsbudget i\r\nsamband med 2002  års ekonomiska vårproposition och förslag till\r\ntilläggsbudget i denna budget.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion MJ424 (kd) ifrågasätts  om det är de enskilda\r\nföretagen    som    skall    bära   förlusterna    när\r\nväderleksrelaterade katastrofsituationer  uppstår. Det\r\nfinns enligt motionärerna anledning att närmare utreda\r\nförutsättningarna för skördeskadeskydd, om  det  finns\r\nförutsättningar  för  försäkringslösningar eller andra\r\nmodeller. Regeringen bör  genomföra  en  utredning  om\r\ndetta   och   återkomma  till  riksdagen  med  förslag\r\n(yrkande 9). Motionärerna anser att medel tills vidare\r\nbör  anslås  på  ett   nytt   anslag,  Ersättning  vid\r\nskördeskador, med 15 000 000 kr (yrkande 28 delvis). I\r\nmotion  MJ447  (c)  delvis  föreslås   att   riksdagen\r\ninrättar  ett nytt anslag för forskning och utveckling\r\ninom livsmedelssektorn.  För detta ändamål anvisas 145\r\n000 000 kr. Enligt motionärerna  behöver Sverige satsa\r\npå  att  främja  exporten  av  småskaligt  framställda\r\nlivsmedel.  För  detta  ändamål avsätter  motionärerna\r\ntill ett nytt anslag, Exportfrämjande åtgärder, 30 000\r\n000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI    samband   med   behandlingen    av    regeringens\r\nbudgetproposition  för år 2002 föreslog regeringen att\r\nsamma  regler  skall  gälla  för  statens  ansvar  för\r\nskördeskador  vid  odlingar   av  trädgårdsgrödor  och\r\njordbruksgrödor.  Regeringens  förslag   innebar   att\r\nsystemet   med   möjlighet   för   skördeskadedrabbade\r\nträdgårdsföretag att hos regeringen söka behovsprövade\r\nkontantbidrag   på   grund   av  naturolyckor   skulle\r\navvecklas.   Utskottet   delade   därvid   regeringens\r\nuppfattning att näringarna som huvudregel  skall  bära\r\nsina    egna    kostnader    även   när   det   gäller\r\nväderleksrelaterade  bortfall  av   skördar   och  att\r\nföretagen  måste  ta  med  i  beräkningen att pris och\r\navkastning kan variera. Utskottet  påpekade  i  likhet\r\nmed  regeringen  att skattesystemet dessutom möjliggör\r\nen   utjämning  av  inkomsterna   mellan   olika   år.\r\nEmellertid  anförde  utskottet i likhet med regeringen\r\natt  staten dock även fortsättningsvis  borde  ha  ett\r\növergripande  ansvar  för skördebortfall till följd av\r\nnaturkatastrofliknande  händelser,  och  att  ansvaret\r\nborde   vara   detsamma  vid  skördebortfall  såväl  i\r\nodlingar  av  trädgårdsgrödor   som   jordbruksgrödor.\r\nUtskottet tillade att frågan om statlig ersättning för\r\nkatastrofartade  skördeskador  har varit  föremål  för\r\nregeringens prövning och att regeringen  då, trots att\r\ndet rörde sig om betydande skador, inte i  något  fall\r\nansåg   att  bortfallen  givit  upphov  till  statligt\r\nansvar. Utskottet ansåg därför att det förelåg en viss\r\nosäkerhet  om  avgränsningen  av det statliga ansvaret\r\nför       skördebortfall       till      följd      av\r\nnaturkatastrofliknande händelser  och att det ur flera\r\nsynpunkter  vore värdefullt om närmare  klarhet  kunde\r\nvinnas  om  omfattningen   av  det  statliga  ansvaret\r\nhärför.  Utskottet  föreslog  därför   att  regeringen\r\nnärmare  borde  se  över  frågan  om  omfattningen  av\r\nstatens  ansvar  för  skördebortfall  till   följd  av\r\nnaturkatastrofer.    Riksdagen    beslutade   att   ge\r\nregeringen  till  känna  vad utskottet  anfört  (prop.\r\n2001/02:1,  bet.  2001/02:MJU2   s.   30   f.,   rskr.\r\n2001/02:106,  107). Mot denna bakgrund anser utskottet\r\natt  riksdagen  inte  bör  vidta  några  åtgärder  med\r\nanledning av motion  MJ424  (kd)  yrkandena  9  och 28\r\ndelvis.   Det   i   motionen   framförda  yrkandet  om\r\nytterligare utgifter på nytt anslag  ryms  för  övrigt\r\ninte inom den av riksdagen fastställda ramen.\r\n\r\nRiksdagen  har  genom  beslut  den  4  december 2002\r\nfastställt  utgiftsramen  för  utgiftsområde   23  för\r\nbudgetåret  2003 till 10 480 979 000 kr. Som utskottet\r\nåterkommer till  innebär  beslutet en höjning av ramen\r\nför  år  2003  med 20,5 miljoner  kronor  jämfört  med\r\nregeringens förslag.  Mer  än  hälften  av  utgifterna\r\nfinansieras  från  EU-budgeten. Merparten av EU-stödet\r\navser obligatoriska  åtgärder  såsom  arealersättning,\r\ndjurbidrag,  intervention  och  exportbidrag.  Därtill\r\nkommer  delfinansierade  stöd  och  ersättningar   som\r\nförutsätter  nationell medfinansiering. Till dessa hör\r\nbl.a.  det  nya   landsbygdsprogrammet   och  den  nya\r\nstrukturplanen  för  fiskerinäringen  i  Sverige.  Som\r\nregeringen     påpekar     styrs    utgifterna    inom\r\nutgiftsområdet till stor del av EG:s regelverk och kan\r\npåverkas endast genom förändringar  av  den gemensamma\r\njordbrukspolitiken (CAP). Mot bakgrund av  det anförda\r\noch  då  det  i  motion  MJ447  (c) (delvis) framförda\r\nyrkandena om ytterligare utgifter  på  nya anslag inte\r\nryms inom den av riksdagen fastställda ramen  avstyrks\r\ndessa.\r\n\r\n43:1 Statens jordbruksverk\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag om\r\nmedelstilldelning  under anslaget och avstyrker\r\nmotionsyrkanden om annan  medelstilldelning (m,\r\nfp,   kd,   c).   Utskottet  tillstyrker   även\r\nregeringens förslag om bemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget      belastas      med       Jordbruksverkets\r\nförvaltningskostnader, länsstyrelsernas  kostnader för\r\najourföring     av     blockdatabasen,     Tullverkets\r\nsärkostnader    för    exportbidragskontroller    m.m.\r\nJordbruksverkets      mål      inom     politikområdet\r\nLivsmedelspolitik     är    att    verka    för     en\r\nkonkurrenskraftig   miljö-    och   djurskyddsanpassad\r\nlivsmedelsproduktion  till  nytta  för  konsumenterna.\r\nJordbruksverket  skall  medverka   till   en   korrekt\r\ntillämpning  av  EG:s  regelverk  så  att  finansiella\r\nkorrigeringar      undviks.     Jordbruksverket     är\r\nfondkoordinator   för    EU-stöden    och   det   enda\r\nackrediterade  utbetalningsstället  för EU-stöden  som\r\nfinansieras av EU:s jordbruksfonds garantisektion.\r\n\r\nEftersom   utbetalningar   i   EU-stöd   ersätts   i\r\nefterskott  från  EG-budgeten  uppstår ett kreditbehov\r\nför   Jordbruksverket.   Regeringen    bedömer   detta\r\nkreditbehov till 5 500 000 000 kr för år  2003.  Den 1\r\njanuari  2002 gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag\r\natt,  mot bakgrund  av  riksdagens  beslut  och  efter\r\nsamråd med det nationella programmet för växtgenetiska\r\nresurser, redovisa vilka behov av resursförstärkningar\r\nsom finns  för  år  2003  samt  konsekvenserna  av  en\r\nutebliven resursförstärkning under året.\r\nRegeringen  föreslog i budgetpropositionen för 2002,\r\nmed   hänvisning   till   miljömålspropositionen,   en\r\nförstärkning med 8 500 000 kr år 2004. Bakgrunden till\r\nJordbruksverkets  uppdrag var att förstärkningen först\r\når   2004   befarades   innebära    svårigheter    och\r\ntempoförlust  för  det  nationella programmet under år\r\n2003. Då utredningen bekräftat  detta  föreslås  att 3\r\n940  000  kr  av de medel som var avsatta för 2004 års\r\nprogram tidigareläggs  och  i  stället  avsätts för år\r\n2003  med  motsvarande  minskning  år 2004. Regeringen\r\nföreslår  därmed  att  3  940  000  kr  överförs  till\r\nanslaget 43:1 Statens jordbruksverk från anslaget 34:3\r\nÅtgärder för biologisk mångfald.\r\nDet  är  angeläget  att  kontrollarbetet vad  gäller\r\ntillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken kan\r\nupprätthållas på en hög nivå.  Även  beredskapsarbetet\r\nvad gäller smittsamma djursjukdomar måste prioriteras.\r\nAnslaget   43:1   Statens  jordbruksverk  bör   därför\r\ntillföras 2 300 000  kr för ändamålen år 2003 genom en\r\növerföring av motsvarande  belopp  från  anslaget 44:3\r\nMiljöförbättrande åtgärder i jordbruket.\r\nAnslagsnivån  har  justerats  i  syfte  att begränsa\r\nstatlig   konsumtion  (se  volym  1,  avsnitt  6.2.1).\r\nRegeringen  beräknar  anslagsbehovet  för år 2003 till\r\n299 745  000  kr.  För år 2004 beräknas anslagsbehovet\r\ntill 308 838 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motionerna MJ422 (fp)  yrkande  20  delvis och Fi232\r\n(fp) yrkande 21 delvis föreslås att anslaget reduceras\r\nmed  60  000  000  kr  i  förhållande till regeringens\r\nförslag. Enligt motion MJ424  (kd) har Jordbruksverket\r\nmöjligheter att rationalisera och minska sin byråkrati\r\ngenom   effektiviseringar,  exempelvis   genom   enkla\r\nclearingsystem   (yrkande  11).  Anslaget  bör  därför\r\nsänkas med 30 000 000 kr (yrkande 28 delvis). I motion\r\nMJ444  (m)  framför   motionärerna  uppfattningen  att\r\ndjurskyddstillsynen behöver  förstärkas  och  föreslår\r\nytterligare  5  000  000  kr  på anslaget (yrkande 9).\r\nOckså  i MJ447 (c) delvis föreslår  motionärerna  ökad\r\nmedelstilldelning  med 10 000 000 kr för att förstärka\r\ndet    befintliga   arbetet    med    djurskydd    hos\r\nJordbruksverket.  Uppfattningen  att  Jordbruksverkets\r\narbete  med djurskyddet bör stärkas framförs  också  i\r\nmotion MJ487 (c) yrkande 25.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFör     att     effektivisera      samordningen     av\r\njordbruksadministrationen   beslutade   regeringen   i\r\ndecember 2001 att formalisera  samverkan  dels  mellan\r\nlänsstyrelserna,   dels   mellan  länsstyrelserna  och\r\nJordbruksverket.     Sju    samverkansregioner     har\r\nidentifierats   med  en  länsstyrelse   med   särskilt\r\nsamordningsansvar     i    respektive    region.    De\r\nsamordningsansvariga länsstyrelserna  skall  verka för\r\nkvalitets-  och  effektivitetsförbättrande åtgärder  i\r\nhanteringen    av    jordbruksadministrationen.     De\r\nsamordningsansvariga   länsstyrelserna   skall  enligt\r\nregeringen   vidare   se   till  att  möjligheten   av\r\nsamordning av t.ex. information  till  brukaren,  SAM-\r\nhandläggning,   stödhandläggning   av   övriga   stöd,\r\nfältkontrollverksamhet   och   kompetensutveckling  av\r\nolika  slag  prövas. Regeringen beslutade  i  februari\r\n2002    att    inrätta     ett    samverkansråd    vid\r\nJordbruksverket. Ledamöterna  i  rådet  kommer från de\r\nsamordningsansvariga    länsstyrelserna    och    från\r\nJordbruksverket.    Samverkansrådet    skall    enligt\r\nregeringen  behandla frågor om samverkan, övergripande\r\nplanering och styrning samt andra frågor av strategisk\r\nbetydelse.  Jordbruksverket  och  länsstyrelserna  har\r\ngemensamt  tagit   fram   en   förteckning   över   de\r\nutvecklingsprojekt  inom  IT-området  som  tillsammans\r\nskulle   utgöra  ett  förbättrat  handläggnings-   och\r\nkontrollsystem    inom   stödadministrationen.   Flera\r\nåtgärder  bör enligt  myndigheterna  vidtas  under  de\r\nnärmaste åren,  varvid  relativt  stora  investeringar\r\nkrävs.  Sammanlagt har dessa kostnader beräknats  till\r\ndrygt  100  miljoner  kronor.  Besparingarna  beräknas\r\nenligt regeringen till drygt 40 miljoner kronor per år\r\nnär åtgärderna  får  full  effekt  och är hänförliga i\r\nförsta  hand  till  länsstyrelserna,  men  också  till\r\nJordbruksverket.\r\n\r\nRiksdagen har i maj 2002 antagit regeringens förslag\r\nom ändring i djurskyddslagstiftningen enligt förslagen\r\ni proposition Ändringar i djurskyddslagen  m.m. (prop.\r\n2001/02:93,  bet.  2001/02:MJU20,  rskr. 2001/02:257).\r\nBeslutet  innebär bl.a. att bestämmelserna  om  förbud\r\nmot att hålla djur och omhändertagande av djur skärps,\r\ndvs. skall kunna tillämpas i fler fall. Lagändringarna\r\nträder i kraft  den  1  januari  2003.  Utskottet  har\r\nvidare   behandlat  proposition  (2001/02:189)  En  ny\r\ndjurskyddsmyndighet som lämnades till riksdagen i juni\r\n2002 (2002/03:MJU5).  Propositionen  innehåller  bl.a.\r\nregeringens  bedömning  att  en ny djurskyddsmyndighet\r\nbör inrättas för att djurskyddet skall förstärkas. Den\r\nnya  myndigheten  ges  ett  övergripande   ansvar  för\r\ndjurskyddet.\r\nMed   det   anförda   ansluter  sig  utskottet  till\r\nregeringens bedömning av  medelsbehovet under anslaget\r\n43:1   och   tillstyrker   regeringens   förslag.   De\r\nmotionsyrkanden som framförs  om  större  eller mindre\r\nbesparingar på Jordbruksverkets anslag grundas inte på\r\nnågon mer ingående eller sakligt motiverad  analys  av\r\nvilka  verksamheter  och uppgifter som skall reduceras\r\nmed  verkan  redan  under   budgetåret   2003.  Därmed\r\navstyrks  motionerna  MJ422  (fp)  yrkande 20  delvis,\r\nMJ424  (kd)  yrkandena  11  och 28 delvis,  MJ444  (c)\r\nyrkande 9, MJ447 (c) delvis, MJ487 (c) yrkande 25 samt\r\nFi232 (fp) yrkande 21 delvis.\r\n\r\n43:2 Statens utsädeskontroll, 43:3\r\nStatens växtsortnämnd och 43:4\r\nBekämpande av växtsjukdomar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker regeringens  förslag  om\r\nmedelstilldelning under anslagen 43:243:4.\r\n\r\n43:5 Arealersättning och djurbidrag\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker  regeringens  förslag  om\r\nmedelstilldelning   under   anslaget  43:5  och\r\navstyrker   motionsyrkanden  om   ändringar   i\r\nprinciperna för  utbetalning  av vissa EU-stöd.\r\nUtskottet    tillstyrker   vidare   regeringens\r\nföreslagna bemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFrån  anslaget   utbetalas   direktbidrag  i  form  av\r\narealersättning,    djurbidrag   och    kompletterande\r\nkompensationsstöd  då  valutaförändringar  leder  till\r\nlägre stödbelopp i nationell  valuta  samt bidrag från\r\nEG  för  bekämpande  av  djursjukdomar.  Anslaget   är\r\nobligatoriskt  för  alla  medlemsländer  inom  EU  och\r\nfinansieras    helt   från   EG-budgeten.   De   stora\r\nskillnaderna i anslagets  storlek mellan åren 2001 och\r\n2002 beror på att arealersättningen  och en större del\r\nav djurbidragen betalades ut i december 2001 i stället\r\nför i januari 2002. Arealersättning lämnas  för odling\r\nav    spannmål,   oljeväxter,   baljväxter,   oljelin,\r\ngräsensilage  och  areal uttagen ur produktion. Vidare\r\nfinns  arealbaserade   ersättningssystem   för   bl.a.\r\nspånadslin, vicker m.m. Ett villkor för ersättning  är\r\natt åkermark tas ur livsmedels- eller foderproduktion.\r\nFör  åren  1999,  2000,  2001 och 2002 gällde att 10 %\r\nskulle  tas  ur produktion.  Det  totala  bidraget  är\r\nbegränsat till  en  maximiareal,  kallad basareal. För\r\nsvenskt vidkommande uppgår basarealen  till drygt 1,73\r\nmiljoner hektar.\r\n\r\nDjurbidrag  lämnas  för  am-  och dikor, handjur  av\r\nnötkreatur, tackor och getter samt  för slaktbidrag av\r\nstorboskap  och  kalvar.  Utöver  bidragen   per  djur\r\nbetalades extensifieringsbidrag ut till producenter av\r\nhandjur  och  am- och dikor om djurtätheten var  högst\r\n1,4  djurenheter  per  hektar.  Sverige  har  dessutom\r\ntilldelats   en  summa  pengar,  ett  s.k.  nationellt\r\nkuvert, som skall  fördelas  efter medlemsstatens eget\r\nval. Det har beslutats att detta  belopp,  som  uppgår\r\ntill  86,8  miljoner  kronor,  skall  lämnas  som  ett\r\ntilläggsbelopp till slaktbidraget. Av anslagssparandet\r\nfrån år 2001 har 151,85 miljoner kronor dragits in.\r\nPå  tilläggsbudget  föreslås  att  utbetalningen  av\r\narealersättning  avseende år 2002 utbetalas i december\r\n2002 i stället för  i  januari  2003.  Med hänsyn till\r\nberäknade  ekonomiska  åtaganden  föreslås   riksdagen\r\nbemyndiga   regeringen  att  under  år  2003  avseende\r\nramanslaget 43:5  Arealersättning  och djurbidrag m.m.\r\ngodkänna stöd som innebär utgifter på  högst 5 029 000\r\n000  kr  under  år  2004.  Regeringen  bedömer  därför\r\nanslagsbehovet för år 2003 till 1 407 400 000  kr. För\r\når 2004 beräknas behovet till 5 407 400 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI ett flertal motioner framförs krav på rutinerna  för\r\nutbetalningar  av  EU-stöden.  Enligt motion MJ206 (c)\r\nbör regeringen överväga att förändra  systemet  så att\r\nutbetalningar   av   EU-stöd   kan   göras  vid  flera\r\ntillfällen  under året (yrkande 3). Enligt  motionerna\r\nMJ314 (c) yrkande  2  och  MJ487 (c) yrkande 8 bör EU-\r\nersättningarna betalas ut senast  den  30 november för\r\nstödåret. Motionärerna anför att under senare  år  har\r\ntidpunkten  för utbetalningar ändrats nästan varje år,\r\nvilket innebär  att  mottagaren  av stöden får en näst\r\nintill ohållbar situation.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom  regeringen  påpekar  lämnas  arealersättning  för\r\nodling av vissa grödor och för jordbruksmark  tagen ur\r\nlivsmedels-  och  foderproduktion, s.k. uttagen areal.\r\nArealersättning syftar till att kompensera jordbrukare\r\nför  sänkta  priser  och   finansieras   helt  av  EU.\r\nArealersättning  kan  sökas  av  alla jordbrukare  som\r\nodlar vissa ersättningsberättigande  grödor och lämnas\r\ni hela landet med undantag för oljeväxter och oljelin.\r\nFör  dessa  grödor  lämnas  ingen ersättning  i  norra\r\nSverige.  Uttagen  areal kan trädas  eller  odlas  med\r\nindustri- eller energigrödor.  Jordbrukare  som  söker\r\nersättning  för  areal  som överstiger ett visst antal\r\nhektar är skyldiga att ta  mark  ur  produktion,  s.k.\r\nuttagsplikt.  Djurbidragen  är  kvoterade  och  lämnas\r\nsåsom  regeringen anför i form av tackbidrag, am-  och\r\ndikobidrag, handjursbidrag för tjurar och stutar, samt\r\nslaktbidrag för tjurar, stutar, kor, kvigor och kalvar\r\nsom slaktas.  Producenter  som  får am- och dikobidrag\r\neller  handjursbidrag  kan få ett extra  bidrag,  s.k.\r\nextensifieringsbidrag, om djurtätheten på företaget är\r\nlåg.\r\n\r\nUtskottet instämmer i  vad motionärerna i motionerna\r\nMJ206 (c) yrkande 3, MJ314 (c) yrkande 2 och MJ487 (c)\r\nyrkande 8 anför om vikten  av  att  de olika EU-stöden\r\nbetalas  ut så tidigt som möjligt under  året.  Utöver\r\ndetta vill  utskottet särskilt framhålla vikten av att\r\nde  lantbrukare   som   uppbär  arealersättning  eller\r\ndjurbidrag  m.m.  kan förutse  utbetalningstillfällena\r\nför  att  på  så  vis  närmare   kunna   planera   sin\r\nverksamhet.  De  bestämmelser  inom  EU  som  reglerar\r\nutbetalningsperioden  för arealersättningar anger  att\r\nutbetalningar  får ske under  perioden  november  till\r\nfebruari. Någon  möjlighet  till utbetalning vid andra\r\ntidpunkter  lämnar inte dessa  bestämmelser.  När  det\r\ndärefter gäller  djurbidrag för am- och dikor, handjur\r\nav     nötkreatur,     tackor,     slaktbidrag     och\r\nextensifieringsbidrag  för  djur  som  slaktats  under\r\nperioden januari till september betalas enligt uppgift\r\nfrån Jordbruksverket dessa  ut  i  december  och april\r\nåret därpå. Med dessa bestämmelser och den praxis  för\r\nutbetalning   av  de  olika  stöden  som  finns  anser\r\nutskottet att lantbrukares  behov av fasta rutiner för\r\nutbetalningarna  bör kunna tillgodoses.  Mot  bakgrund\r\nhärav anser utskottet att motionerna MJ314 (c) yrkande\r\n2 och MJ487 (c) yrkande  8  inte  bör  föranleda något\r\nriksdagsuttalande.  Med  det  anförda  avstyrks   även\r\nmotion MJ206 (c) yrkande 3.\r\n\r\n43:6 Intervention och exportbidrag\r\nför jordbruksprodukter och 43:7\r\nRäntekostnader för förskotterade\r\narealersättningar m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag om\r\nmedelstilldelning under anslagen 43:6 och 43:7.\r\nVidare  tillstyrker  utskottet det bemyndigande\r\nunder anslag 43:6 som regeringen föreslår.\r\n\r\n43:8 Fiskeriverket\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker  regeringens  förslag  om\r\nmedelstilldelning  under anslaget och avstyrker\r\ndärmed  motionsyrkanden   (fp,   kd)  om  annan\r\nmedelstilldelning.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  används  för Fiskeriverkets  verksamhet  som\r\nsyftar   till   en   ansvarsfull    hushållning    med\r\nfisktillgångarna.    I    verksamheten   ingår   bl.a.\r\ndeltagande  i  EU-arbetet  och   arbetet   med   andra\r\ninternationella      fiskefrågor,     fiskerikontroll,\r\nadministration av strukturstödet till fiskerinäringen,\r\ngenomförande av åtgärder  för att miljömålen uppfylls,\r\nnationella   regleringar   av   såväl    yrkes-    som\r\nfritidsfisket  samt forskning och utvecklingsarbete på\r\nfiskets område. Verket skall även, i enlighet med sitt\r\nsektorsansvar  för  miljön,  verka  för  en  biologisk\r\nmångfald  och  därmed   för   ett  rikt  och  varierat\r\nfiskbestånd. Anslagssparandet härrör  uteslutande från\r\nde medel verket tilldelades i slutet av  år  2001  för\r\narbetet med miljömålen.\r\n\r\nFiskeriverket    bedriver   uppdragsverksamhet   och\r\ntjänsteexport.    För    budgetåret     2001    erhöll\r\nFiskeriverket 28 000 000 kr i avgiftsintäkter från sin\r\nuppdragsverksamhet          och         tjänsteexport.\r\nAvgiftsintäkterna  får  disponeras  av  Fiskeriverket.\r\nAvgiftsintäkterna i uppdragsverksamheten  härrör  från\r\nFiskeriverkets  undersökningsfartyg,  utredningskontor\r\noch  laboratorier.  Fiskeriverkets  tjänsteexport   är\r\nhänförlig  till  internationell  konsultverksamhet. En\r\nfortsatt minskning av omslutningen  har skett under år\r\n2001.\r\nDet  av  EG  beslutade programmet för  insamling  av\r\nfiskeridata påbörjades  år  2002 och sträcker sig fram\r\nt.o.m.     år    2006.    Den    svenska    nationella\r\nmedfinansieringen uppgår årligen till ca 9 500 000 kr.\r\nAnslagsnivån  har  justerats  i  syfte  att begränsa\r\nstatlig   konsumtion  (se  volym  1,  avsnitt  6.2.1).\r\nRegeringen  bedömer anslagsbehovet till 102 255 000 kr\r\nför år 2003.  Anslagsbehovet för år 2004 beräknas till\r\n100 344 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFolkpartiet föreslår  i  motionerna MJ422 (fp) yrkande\r\n20  delvis  och  Fi232  (fp)  yrkande  21  delvis  att\r\nanslaget  minskas  med  10  000  000  kr  jämfört  med\r\nregeringens  förslag.  Enligt motion  MJ424  (kd)  har\r\nFiskeriverket erhållit ökade  anslag  under senare år.\r\nMotionärerna  föreslår en besparing för  år  2003  med\r\n5 000 000 kr (yrkande 28 delvis).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFiskeriverkets  verksamhet  syftar till en ansvarsfull\r\nhushållning  med fisktillgångarna.  En  viktig  del  i\r\nverksamheten utgörs  av  deltagande  i  EU-arbetet och\r\narbetet   med   andra   internationella   fiskefrågor,\r\nfiskekontroll  och  administration  av  strukturstödet\r\ntill fiskerinäringen samt genomförande av åtgärder för\r\natt  uppfylla  miljömålen.  Utskottet har erfarit  att\r\nregeringen under våren 2003 avser att återkomma med en\r\nproposition om vissa fiskefrågor.  De  utredningar och\r\nrapporter  som under senare tid presenterats  avseende\r\nkust-   och  insjöfisket,   vattenbruket,   det   fria\r\nhandredskapsfisket   m.m.  och  därmed  sammanhängande\r\nfrågor   skall  då  behandlas.   Vidare   pågår   inom\r\nRegeringskansliet ett arbete med att se över målen för\r\nFiskeriverkets  verksamhet. Regeringen kommer dessutom\r\natt i början av år 2003 behandla frågor med anknytning\r\ntill torskfisket.\r\n\r\nMot bakgrund av  det  anförda ansluter sig utskottet\r\ntill  den  bedömning av medelsbehovet  som  regeringen\r\ngör.  Motionsyrkandena   om  besparingar  på  anslaget\r\ngrundar sig inte på några  ingående  analyser  av  den\r\nnärmare  prioriteringen  i  verksamheten redan från år\r\n2003. Därmed avstyrker utskottet motionerna MJ422 (fp)\r\nyrkande 20 delvis, MJ424 (kd)  yrkande  28  delvis och\r\nFi232 (fp) yrkande 21 delvis.\r\n\r\n43:9 Strukturstöd till fisket m.m.,\r\n43:10 Från EG-budgeten finansierade\r\nstrukturstöd till fisket m.m. och\r\n43:11 Fiskevård\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag om\r\nmedelstilldelning under anslagen 43:943:11.\r\n\r\n43:12 Livsmedelsverket\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   med   anledning  av  ett\r\nmotionsyrkande (s, v, mp) och  med beaktande av\r\nriksdagens   beslut   att   höja   ramen    för\r\nutgiftsområdet  för  år 2003 att anslaget 43:12\r\nhöjs med 10 miljoner kronor  i förhållande till\r\nregeringens förslag. Utskottet  instämmer i vad\r\nregeringen  i övrigt anför. I övrigt  avstyrker\r\nutskottet sju motionsyrkanden (m, fp, kd, c) om\r\nannan medelstilldelning  i  den mån de inte kan\r\nanses  tillgodosedda  med förslaget  till  höjt\r\nanslag.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nLivsmedelsverket       skall        som        central\r\nförvaltningsmyndighet     för    livsmedelsfrågor    i\r\nkonsumenternas  intresse  arbeta   aktivt   för  säkra\r\nlivsmedel     av    hög    kvalitet,    redlighet    i\r\nlivsmedelshanteringen      och      bra      matvanor.\r\nLivsmedelsverket    skall    utarbeta    regler   inom\r\nlivsmedelsområdet,      utöva      tillsyn      enligt\r\nlivsmedelslagen  (1971:511)  samt  leda  och  samordna\r\nlivsmedelstillsynen,  hålla  regeringen informerad  om\r\nutvecklingen på livsmedelsområdet,  bistå regeringen i\r\noch  medverka  i  EU-arbetet och annat internationellt\r\narbete  på  livsmedelsområdet.   Vidare  skall  verket\r\ngenomföra  utredningar  och  praktiska   vetenskapliga\r\nundersökningar om livsmedel och matvanor samt utveckla\r\nmetoder för livsmedelstillsynen, informera konsumenter\r\noch   intressenter   i  livsmedelskedjan  om  gällande\r\nregelverk  och  om  andra   viktiga   förhållanden  på\r\nlivsmedelsområdet,   medverka   i   genomförandet   av\r\npolitiken  för regional utveckling och  verka  för  en\r\nutveckling av  landets  skolmåltider. Livsmedelsverket\r\nskall vidare vidta åtgärder  i  syfte att verka för en\r\neffektiv  och  likvärdig  livsmedelstillsyn   i   hela\r\nlandet,  öka  medborgarnas,  och då särskilt barns och\r\nungdomars, kunskaper om god och  säker  mat  så att de\r\nkan  göra  medvetna val och öka kunskapen om sambandet\r\nmellan kost och hälsa.\r\n\r\nMed anledning  av  nya  EU-regler  för dricksvatten,\r\nvilka  kräver  ökade  laboratorieresurser,   samt  för\r\ndioxinkontroller bör anslaget tillföras 3 500  000 kr.\r\nFinansieringen  bör ske genom en motsvarande minskning\r\nav  anslaget  44:3   Miljöförbättrande  åtgärder  inom\r\njordbruket. För bidrag till standardisering, forskning\r\noch  utveckling  inom experimentell  teknik  m.m.  bör\r\nanslaget tillföras  200  000  kr. Livsmedelsverket har\r\ntidigare  disponerat medel för denna  verksamhet  inom\r\nutgiftsområde  24  Näringspolitik under anslaget 38:12\r\nBidrag till standardisering och FoU inom experimentell\r\nteknik m.m.\r\nAnslagsnivån  har justerats  i  syfte  att  begränsa\r\nstatlig  konsumtion   (se  volym  1,  avsnitt  6.2.1).\r\nRegeringen bedömer anslagsbehovet  till 132 708 000 kr\r\nför år 2003. Anslagsbehovet för år 2004  beräknas till\r\n133 689 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  en  gemensam  motion,  Fi230  (s,  v, mp), föreslår\r\nSocialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de\r\ngröna att medelstilldelningen ökar med  10 000 000  kr\r\njämfört  med  regeringens  förslag.  Som  grund härför\r\nanger  partierna den viktiga roll som Livsmedelsverket\r\nhar  för  livsmedelssäkerheten  (yrkande  10  delvis).\r\nSamma  uppfattning  kommer till uttryck i motion MJ275\r\n(fp)   enligt   vilken  Livsmedelsverket   måste   ges\r\nekonomiska  resurser   för   att  verket  skall  kunna\r\nmöjliggöra  arbetet  med  säkra  livsmedel   samt  för\r\nredlighet  i  livsmedelshanteringen  (yrkande  1).   I\r\nenlighet   härmed   föreslår   också   Folkpartiet   i\r\nmotionerna MJ422 (fp) yrkande 20 delvis och Fi232 (fp)\r\nyrkande  21  delvis  en ytterligare meddelstilldelning\r\nmed 10 000 000 kr. Enligt  motion  MJ424  (kd)  är det\r\nangeläget     att    Livsmedelsverket    tillförsäkras\r\nnödvändiga  medel  för  att  kunna  garantera  en  god\r\nkonsumentsäkerhet  (yrkande  16).  I  motion MJ444 (m)\r\npåpekas  att  anslaget enligt propositionen  ökas  med\r\n5 000 000  kr  för   bl.a.   en  central  kontroll  av\r\ngenetiskt  modifierade livsmedel.  Motionärerna  anser\r\nemellertid  att   Livsmedelsverket   redan   har   det\r\növergripande  ansvaret  för  att  livsmedlen är säkra.\r\nMotionärerna  anser inte att det behövs  ett  särskilt\r\nanslag för kontroll av genetiskt modifierade livsmedel\r\noch anslår i stället  3  000  000 kr för att förstärka\r\noch förbättra livsmedelstillsynen.  Anslaget  föreslås\r\ndärför   minskas   med   2  000  000  kr  jämfört  med\r\nregeringens förslag (yrkande  10).  I motion MJ487 (c)\r\nanförs att den kommunala livsmedelstillsynen  på många\r\nhåll   behöver   tilldelas   större   resurser.   Även\r\nLivsmedelsverket    bör   få   större   resurser   för\r\nstickprovskontroller  (yrkande  14). I enlighet härmed\r\nföreslås i motion MJ447 (c) delvis  en  uppräkning  av\r\nanslaget   med   20  000  000  kr  för  att  förbättra\r\nlivsmedelskontrollen, särskilt salmonellakontroller av\r\nimporterat kött.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nLivsmedelsverkets  främsta  uppgifter  är att utarbeta\r\nregler  inom  livsmedelsområdet, utöva tillsyn  enligt\r\nlivsmedelslagen    (1971:511),   leda   och   samordna\r\nlivsmedelstillsynen,  hålla  regeringen  informerad om\r\nutvecklingen     på    livsmedelsområdet,    genomföra\r\nutredningar   och  vetenskapliga   undersökningar   om\r\nlivsmedel och matvanor  samt  att utveckla metoder för\r\nlivsmedelstillsynen.   Verket   skall   vidare   vidta\r\nåtgärder i syfte att bl.a. öka medborgarnas  kunskaper\r\nom  god och säker mat så att de kan göra medvetna  val\r\nsamt   om   sambandet   mellan   kost   och  hälsa.  I\r\ntillsynsverksamheten  ingår också att Livsmedelsverket\r\när huvudman för besiktningsveterinärorganisationen som\r\nutför   tillsyn   i   form   av   köttbesiktning   vid\r\nkontrollslakterier  m.m.  Utskottet   har   vid  flera\r\ntidigare tillfällen framhållit Livsmedelsverkets stora\r\nbetydelse bl.a. i arbetet med säkra livsmedel. Verkets\r\ntrovärdighet  i  detta  sammanhang  är  mycket hög.  I\r\nlikhet med vad som anförs i motion Fi230  (s,  v,  mp)\r\nyrkande     10     delvis    anser    utskottet    att\r\nmedelstilldelningen  bör öka med 10 000 000 kr jämfört\r\nmed  vad  regeringen föreslagit.  Finansutskottet  har\r\nföreslagit  att ramen för utgiftsområde 23 för år 2003\r\nhöjs i motsvarande  mån  (2002/03:FiU1). Riksdagen har\r\nsedermera   godkänt  finansutskottets   förslag.   Med\r\nbeaktande av  riksdagens  beslut  och med anledning av\r\nmotionen  föreslår  miljö- och jordbruksutskottet  att\r\nriksdagen för budgetåret 2003 ökar medelstilldelningen\r\nunder anslaget 43:12  Livsmedelsverket  med 10 000 000\r\nkr jämfört med regeringens förslag. Till  anslaget bör\r\nsåledes anvisas 142 708 000 kr. I övrigt har utskottet\r\ningen annan uppfattning än den regeringen redogör för.\r\nUtskottet  avstyrker motionerna MJ275 (fp) yrkande  1,\r\nMJ422 (fp) yrkande  20  delvis, MJ424 (kd) yrkande 16,\r\nMJ444  (m) yrkande 10, MJ447  (c)  delvis,  MJ487  (c)\r\nyrkande  14 och Fi232 (fp) yrkande 21 delvis i den mån\r\ndessa inte  är  tillgodosedda med vad utskottet anfört\r\novan.\r\n\r\n\r\n43:13 Livsmedelsekonomiska institutet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker  regeringens  förslag  om\r\nmedelstilldelning  under anslaget och avstyrker\r\ntvå   motionsyrkanden    (m,    c)   om   annan\r\nmedelstilldelning.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras av Livsmedelsekonomiska institutet\r\n(SLI) för analyser och utredningar inom det jordbruks-\r\noch livsmedelspolitiska området.\r\n\r\nLivsmedelsekonomiska institutets  arbete syftar till\r\natt    belysa   frågor   om   bl.a.   den   gemensamma\r\njordbrukspolitikens   effekter  och  olika  styrmedels\r\neffektivitet,         landsbygdens         utveckling,\r\nstrukturutvecklingen,       miljön,       djurskyddet,\r\nkonsumentintresset, den globala livsmedelssituationen,\r\nhandeln  med  livsmedel  samt  utvidgningen   av   EU.\r\nAnalyserna    skall    avse   såväl   nationella   som\r\ninternationella aspekter.\r\nDe kommande åren kommer aktiviteten inom institutets\r\nverksamhetsområde att vara  mycket  omfattande. I juli\r\n2002 startade debatten om utformningen av den framtida\r\njordbrukspolitiken   i   EU   genom   EG-kommissionens\r\npresentation av översynsrapporterna om  den gemensamma\r\njordbrukspolitiken.  Rapporterna  kommer under  hösten\r\n2002 att följas upp med konkreta lagstiftningsförslag.\r\nFörhandlingarna   om   att   utvidga   EU   med    nya\r\nmedlemsländer  kommer  att fortsätta under de kommande\r\nåren.    En   ramöverenskommelse    för    ett    nytt\r\njordbruksavtal  i  de  pågående handelsförhandlingarna\r\ninom ramen för WTO skall nås våren 2003. Under år 2003\r\nkommer           vidare           arbetet          med\r\nlivsmedelssäkerhetsrelaterade frågor att fortsätta.\r\nInstitutets  analyser  av dessa områden  är  viktiga\r\nunderlag för regeringens ställningstaganden. Vidare är\r\ndet  alltmer  angeläget  med  ekonomiska  analyser  av\r\nområdena   livsmedel,   djurskydd,   smittskydd   samt\r\nlandsbygdsutveckling.  Det  finns  därför  ett  starkt\r\nbehov  av  att  dessa områden  prioriteras.  Därigenom\r\nskulle  även  en  kontinuitet   och   permanent   egen\r\nkompetens  inom  flera av institutets centrala områden\r\nsäkerställas.\r\nAnslagsnivån har  justerats  i  syfte  att  begränsa\r\nstatlig   konsumtion  (se  volym  1,  avsnitt  6.2.1).\r\nAnslagsbehovet för år 2003 bedöms till 8 468 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nModeraterna   anför   i   motion  MJ444  (m)  att  det\r\nförhållandet att verksamheten vid Livsmedelsekonomiska\r\ninstitutet, vilken omfattar  analyser  och utredningar\r\ninom  det jordbrukspolitiska området, i flera  stycken\r\nliknar  den  som bedrivs inom Jordbruksverket, innebär\r\nen  icke  optimal   överlappande   verksamhet   mellan\r\nmyndigheterna.   Motionärerna   föreslår   därför  att\r\nanslaget  halveras  för år 2003 och därefter avvecklas\r\n(yrkande  11). Enligt  motion  MJ447  (c)  delvis  bör\r\nanslaget minska  och  i  stället  samordnas med anslag\r\n43:14  Livsmedelsstatistik. Motionärerna  föreslår  en\r\nanslagsminskning med 5 000 000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nAvsikten   med   inrättandet  av  Livsmedelsekonomiska\r\ninstitutet var att  tillgodose  det  ökade  behovet av\r\nutredningsverksamhet   och   analyser   med  ekonomisk\r\ninriktning   inom  jordbruks-  och  livsmedelsområdet.\r\nAnalyserna  skall   vara   grundade  på  vetenskapliga\r\nmetoder,  ha  en samhällsekonomisk  huvudriktning  och\r\nomfatta såväl nationella  som  internationella frågor.\r\nMålet med Livsmedelsekonomiska institutets  verksamhet\r\när  att  förse  regeringen med långsiktigt, analytiskt\r\nunderlag    inför    beslut     och    internationella\r\nförhandlingar om jordbruks- och livsmedelsfrågor  samt\r\nöka  kunskapen  om  dessa  frågor  bland  allmänheten.\r\nUtskottet   ansluter   sig  mot  bakgrund  härav  till\r\nregeringens bedömning av  medelsbehovet under anslaget\r\noch  tillstyrker  regeringens   förslag.   Vid  sådant\r\nförhållande  avstyrker utskottet motionerna MJ444  (m)\r\nyrkande 11 och MJ447 (c) delvis.\r\n\r\n\r\n43:14 Livsmedelsstatistik samt 43:15\r\nJordbruks- och livsmedelsstatistik\r\nfinansierad från EG-budgeten\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker  regeringens  förslag  om\r\nmedelstilldelning   under  anslagen  43:14  och\r\n43:15.\r\n\r\n43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker vad regeringen föreslagit\r\nom   medelstilldelning   under   anslaget   och\r\navstyrker  tre motionsyrkanden (kd, c) om annan\r\nmedelstilldelning.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras för att främja exporten av svenska\r\nlivsmedel. Medlen disponeras av Sveriges exportråd för\r\nverksamhet inom ramen för Food From Sweden. Regeringen\r\nbedömer anslagsbehovet  till 5 000 000 kr för år 2003.\r\nFör  år 2004 beräknas anslagsbehovet  till  oförändrat\r\nbelopp.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion  MJ424 (kd) anförs att i takt med att svenska\r\nlivsmedelsprodukter   blir   kända   i   Europa   ökar\r\nförutsättningarna    för   export.   Det   är   enligt\r\nmotionärerna därför angeläget  att  på olika sätt göra\r\ndessa produkter kända. Sverige måste  likt  andra  EU-\r\nländer  anslå  nationella  medel för att stötta svensk\r\nlivsmedelsexport  (yrkande 8).  Motionärerna  föreslår\r\ndärför en medelstilldelning som överstiger regeringens\r\nmed 10 000 000 kr (yrkande  28 delvis). I motion MJ487\r\n(c)  föreslås en satsning på exportfrämjande  åtgärder\r\nav småskaligt framställda livsmedel i syfte att stärka\r\nlivsmedelsföretagen     och     livsmedelsproduktionen\r\n(yrkande  5).  I  motion MJ447 (c) delvis  föreslås  i\r\nenlighet härmed en anslagsökning med 12 000 000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDe i motionerna MJ424  (kd) yrkandena 8 och 28 delvis,\r\nMJ447 (c) delvis samt MJ487  (c)  yrkande  5 framförda\r\nyrkandena, bl.a. om en höjning av anslaget,  ryms inte\r\ninom   den   av   riksdagen   fastställda   ramen  för\r\nutgiftsområdet.  Utskottet  instämmer för egen  del  i\r\nregeringens   bedömning   av   medelstilldelning   och\r\ntillstyrker regeringens förslag.  Motionerna i berörda\r\ndelar avstyrks.\r\n\r\n\r\n43:17 Bidrag till vissa\r\ninternationella organisationer m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens förslag  om\r\nmedelstilldelning under anslag 43:17.\r\n\r\nLandsbygdspolitik\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet har inget att erinra  mot regeringens\r\nredovisning     och    resultatbedömning     av\r\nverksamheten  inom   politikområdet.  Utskottet\r\navstyrker motionsyrkanden (kd, c) om inrättande\r\nav nya anslag.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nOmfattning\r\n\r\nPolitikområdet omfattar verksamhet för en hållbar utveckling av\r\nlandsbygden. Åtgärderna är i stor utsträckning riktade\r\ntill lantbruksföretag  men också till andra företag på\r\nlandsbygden. Avgränsningen  följer  i  huvudsak rådets\r\nförordning  (EG)  nr 1257/1999 av den 17 maj  1999  om\r\nstöd från Europeiska  utvecklings-  och  garantifonden\r\nför  jordbruk  (EUGFJ)  till utveckling av landsbygden\r\nsamt   åtgärder  som  syftar   till   att   underlätta\r\ngenomförandet  av denna. Politikområdet omfattar också\r\nförsöks- och utvecklingsverksamhet  inom  ramen för de\r\nskilda  nationella handlingsprogrammen för jordbrukets\r\nmiljöpåverkan.  Politikområdet omfattar verksamhet vid\r\nJordbruksverket och länsstyrelserna.\r\n\r\nMålet  är  en  ekologiskt,  ekonomiskt  och  socialt\r\nhållbar utveckling  av  landsbygden. Målet omfattar en\r\nhållbar   livsmedelsproduktion,    sysselsättning   på\r\nlandsbygden, hänsyn till regionala förutsättningar och\r\nuthållig tillväxt. Vidare skall jordbrukets natur- och\r\nkulturvärden   värnas   samt   jordbrukets    negativa\r\nmiljöpåverkan minimeras i syfte att bidra till  att de\r\nnationella    miljökvalitetsmålen   uppnås   inom   en\r\ngeneration. Viktiga  instrument  i  arbetet för att nå\r\nmålet   är  åtgärderna  inom  ramen  för  miljö-   och\r\nlandsbygdsprogrammet för perioden 20002006.\r\n\r\nResultatbedömning, analys m.m.\r\n\r\nAnslutningen till de miljöåtgärder vilkas syfte är att\r\nbevara  odlingslandskapets   biologiska  mångfald  och\r\nkulturmiljövärden är mycket god.  Ersättningarna  till\r\nbetesmarker och slåtterängar, natur- och kulturmiljöer\r\nsamt  öppet  och  varierat odlingslandskap har alla en\r\nmåluppfyllelse  på  mellan   75   och   100  %  av  de\r\nkvantitativa   mål   som   satts   upp  i  programmet.\r\nLänsstyrelserna har upprättat ca 18  000 åtgärdsplaner\r\nför    skötsel    av   värdefulla   betesmarker    och\r\nslåtterängar.  Åtgärdsplanerna  är  en  viktig  del  i\r\nmiljöersättningen  till  betesmarker och slåtterängar.\r\nDe  syftar till att anpassa  skötseln  till  markernas\r\nspecifika  behov och värden samtidigt som lantbrukarna\r\nfår  information   och   utbildning   som  ökar  deras\r\nkunskaper  om  markernas  natur- och kulturmiljövärden\r\noch hur dessa bäst kan bevaras.\r\n\r\nAnslutningen  till miljöersättningen  för  ekologisk\r\nproduktion uppgår  till 15 % av den odlade arealen och\r\narealen ökar kontinuerligt   ökningen uppgick till 60\r\n000 hektar mellan år 2001 och  2002.  Det av riksdagen\r\nfastlagda målet att 20 % av den odlade  arealen skulle\r\nvara ekologiskt odlad år 2005 är därmed på god väg att\r\nuppfyllas.  Anslutningen uppgår till knappt  75  %  av\r\narealmålet.    Målen     avseende    den    ekologiska\r\nanimalieproduktionen är att  10  %  av  mjölkdjur  och\r\nslaktdjur  av  nöt  och  lamm  bör  finnas i ekologisk\r\nproduktion  år  2005.  Dessa är uppfyllda  vad  gäller\r\nnötkreaturen och på god  väg  att  uppfyllas  avseende\r\nlammproduktionen.\r\nIntresset för investeringsstöd till lantbrukare  har\r\nvarit  stort  sedan  starten  år  2000.  Under år 2001\r\nbeviljades  knappt  1  130  stöd  om totalt drygt  230\r\nmiljoner  kronor  inom  ramen  för  både   miljö-  och\r\nlandsbygdsprogrammet  och  Mål  1,  varav  84 miljoner\r\nkronor inom Mål 1. För perioden 20002006 är målet att\r\n10  000  företag  skall  beviljas stöd inom ramen  för\r\ninvesteringsstödet. Under  år 2001 beviljades 855 stöd\r\ninom  ramen  för  programmet, och  sammantaget  kommer\r\ntroligen inte målet  om  antal  företag  att  nås.  En\r\nanledning till att målet inte ser ut att nås är att en\r\nstor  del  av  stödet  går till djurmiljöinvesteringar\r\nvilka blivit mer kostsamma än vad som beräknats.\r\nIntresset för att ansöka om stöd för bearbetning och\r\nsaluföring  av  jord-  och   skogsbruksprodukter   har\r\nfortsatt  att  vara mycket stort i södra och mellersta\r\nSverige.  För  programperioden   20002006   fokuserar\r\nJordbruksverket   mer   på   målen   med   stöden  vid\r\nprioriteringen  bland ansökningar. Stödet är  inriktat\r\npå innovation och småskalig livsmedelsförädling.\r\nEfter  att kommissionen  i  juli  2001  godkänt  det\r\nsvenska Leader+-programmet  utsåg Glesbygdsverket, mot\r\nbakgrund av en oberoende utvärdering,  de tolv grupper\r\nsom  utgör  programmets  LAG  (Local  Action  Groups).\r\nEfterfrågan     i     form     av     inlämnande    av\r\nintresseanmälningar         eller         fullständiga\r\nprojektansökningar till LAG bedöms ha varit  god under\r\nåret och är i linje med uppställda mål för programmet.\r\nDe    olika   nationella   handlingsprogrammen   för\r\njordbrukets  miljöfrågor och insatser inom dessa såsom\r\nlagstiftning,   ekonomiska   styrmedel,  försöks-  och\r\nutvecklingsverksamhet, etc. utgör  en  viktig  del  av\r\narbetet  med  att  nå  de  miljökvalitetsmål som berör\r\njordbruket.\r\nMiljökvalitetsmålet   Ingen   övergödning   omfattar\r\ndelmål   om  bl.a.  minskade   kväve-,   fosfor-   och\r\nammoniakförluster.   I  miljömålspropositionen  (prop.\r\n2000/01:130,  bet.  2001/02:MJU3,   rskr.  2001/02:36)\r\nanges som delmål att senast år 2010 skall  de  svenska\r\nvattenburna   utsläppen   av   kväve   från   mänsklig\r\nverksamhet  till  haven söder om Ålands hav ha minskat\r\nmed minst 30 % från  1995 års nivå. Det finns behov av\r\nen omfattande minskning  av kväveutlakningen fram till\r\når 2010. Den avsevärt ökade  anslutningen år 2001 till\r\nmiljöersättning  för minskat kväveläckage  kommer  att\r\npåverka utlakningen i rätt riktning.\r\nAmmoniakutsläppen  skall  enligt delmålet år 2010 ha\r\nminskat   med   minst  15  %  från  1995   års   nivå.\r\nJordbruksnäringen  står  för  merparten  av utsläppen.\r\nMellan  åren  1995  och  1999 har jordbrukets  utsläpp\r\nminskat med ca 11 %.\r\nHandlingsprogrammet   för    minskade   risker   vid\r\nanvändning av bekämpningsmedel bidrar  till  att uppnå\r\nbl.a. miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Sedan  mitten\r\nav  1980-talet  har  riskerna,  mätt  som  hälso-  och\r\nmiljöriskindikatortal,  minskat  fram till år 1995 för\r\natt sedan öka något.\r\nJordbruksverket överlämnade, på regeringens uppdrag,\r\nen  översyn  av  miljö-  och  landsbygdsprogrammet   i\r\ndecember   2001.   Regeringen   kan   konstatera   att\r\nmåluppfyllelsen för programmet överlag är mycket god.\r\nFör     insatsområde     II     i     miljö-     och\r\nlandsbygdsprogrammet är intresset för stöd fortfarande\r\nstörre  än  de  medel  som  budgeteras  i  programmet.\r\nRegeringen  beräknar  att  möjlighet  till ytterligare\r\nmedfinansiering  från i första hand länsstyrelser  och\r\nkommuner finns. Stödet  till utveckling av landsbygden\r\nhar  på  regional nivå hittills  inte  uppnått  önskat\r\nresultat.  Den administrativa hanteringen har av vissa\r\nlän ansetts  vara för komplicerad, varför länen fattat\r\nfärre beslut än  vad  som  prognostiserats. Regeringen\r\nser tillsammans med Jordbruksverket  över  frågan  för\r\natt finna lösningar.\r\nDet   nationella  stödet  till  jordbruket  i  norra\r\nSverige,   i  enlighet  med  artikel  142  i  Sveriges\r\nanslutningsfördrag  med EU, har nu tillämpats under en\r\nsjuårsperiod. Det pågår  en  snabb  strukturförändring\r\ninom  jordbruket  i norra Sverige och antalet  företag\r\nminskar  liksom  i  andra   delar   av   landet.  Hela\r\nstödområdets  andel  av  landets  mjölkproduktion  har\r\nsedan år 1995 varit i stort sett oförändrad,  ca 14 %.\r\nI  stödområde  1,  den  västligaste och mest fjällnära\r\ndelen av stödområdet, har det däremot skett en långsam\r\nminskning  av mjölkproduktionen  med  ca  10  %  under\r\nperioden. Minskningen  bromsades  dock  upp  under  år\r\n2001.   Åtgärder   för  det  fjällnära  jordbruket  är\r\nprioriterade inom Mål 1-programmen.\r\nRiksrevisionsverket har inte haft några invändningar\r\ni   revisionsberättelsen    för   år   2001   avseende\r\nJordbruksverkets och länsstyrelsernas  verksamhet inom\r\nramen för politikområdet.\r\n\r\nUtgiftsutveckling\r\n\r\nDen  beräknade utgiftsutvecklingen inom politikområdet\r\nLandsbygdspolitik  är  följande (i tusental kronor och\r\nlöpande priser)\r\n\r\n--------------------------------------------------\r\nUtfall     Anslag    Utgifts-  Förslag   Beräknat\r\nanslag    anslag\r\nprognos\r\n--------------------------------------------------\r\n2001       20021     2002      2003      2004\r\n--------------------------------------------------\r\n3 714      4 023     4 367     4 225     4 237\r\n--------------------------------------------------\r\n1  Inklusive   beslut   till  följd  av  förslag  till\r\ntilläggsbudget  i  samband  med  2002  års  ekonomiska\r\nvårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna\r\nproposition.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  MJ424  (kd)  uppmärksammas   bl.a.\r\navbytarverksamhetens     betydelse.     Denna\r\nverksamhet     ger     enligt    motionärerna\r\nlantbrukaren möjlighet att  vara  ledig  från\r\nsitt  arbete  utan  att  drabbas alltför hårt\r\nekonomiskt.   Eftersom   olika   system   för\r\navbytartjänst nu växer fram  i  landet är det\r\nlämpligt att det statliga stödet  går  direkt\r\ntill den som använder sig av avbytare och att\r\nman får ersättning för uttagen ledig tid  med\r\nett  maximum  som  kan  höjas  i takt med att\r\navbytarstödet byggs ut (yrkande  7).  På nytt\r\nanslag,  Avbytartjänst, föreslår motionärerna\r\natt det anslås  20  000  000  kr  (yrkande 28\r\ndelvis).   Motionärerna   anser   också   att\r\nkoldioxidskatten   för   växthusodlingen  bör\r\navvecklas eller åtminstone  reduceras  till i\r\nnivå  med  konkurrentländernas beskattning  i\r\navvaktan   på   ett   nivåmässigt   enhetligt\r\nbeskattningssystem    inom    EU.    I    det\r\nsammanhanget  har  också  krav framställts om\r\natt    0,8-procentsregeln    avvecklas    för\r\nväxthusodlingens  del  till  förmån  för  ett\r\ngenerellt  och likformigt nedsättningssystem.\r\nPå    nytt    anslag,     Kompensation    för\r\nväxthusnäringens skatt på bränsle, bör därför\r\nanslås  20  000 000 kr (yrkande  28  delvis).\r\nEnligt motion  MJ447 (c) delvis bör riksdagen\r\npå  nytt  anslag,  Program  för  gårdsbaserad\r\nlivsmedelsförädling,  anslå  20  000  000 kr.\r\nProgrammet   bör   enligt  motion  MJ487  (c)\r\ninrättas i syfte att  främja lokalproducerade\r\nlivsmedel (yrkande 12).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDen  4  december  2002 fastställde  riksdagen\r\nramen för utgiftsområdet  för budgetåret 2003\r\ntill  10  480  979 000 kr. Ungefär  51  %  av\r\nutgifterna finansieras  från EG-budgeten. EU-\r\nstödet   avser  huvudsakligen   obligatoriska\r\nåtgärder. Det förekommer dock delfinansierade\r\nstöd   och   ersättningar   som   förutsätter\r\nnationell  medfinansiering.  Till  dessa  hör\r\nbl.a.    det    nya     landsbygdsprogrammet.\r\nUtgifterna  inom  utgiftsområdet  styrs  till\r\nstor del av EG:s regelverk  och  kan påverkas\r\nendast  genom  förändringar av den gemensamma\r\njordbrukspolitiken. Mot bakgrund härav och då\r\nde i motion MJ424  (kd) framförda yrkandena 7\r\noch 28 delvis om ytterligare  utgifter på nya\r\nanslag   inte  ryms  inom  den  av  riksdagen\r\nfastställda  ramen avstyrks motionen i berörd\r\ndel.\r\n\r\nNär det gäller  det  i motionerna MJ447 (c)\r\ndelvis  och  MJ487 (c) yrkande  12  framförda\r\nförslaget   om   medel   till   Program   för\r\ngårdsbaserad     livsmedelsförädling     vill\r\nutskottet   i   likhet    med    motionärerna\r\nunderstryka  vikten  av att förädlingen  sker\r\nnärmare producenten och  att det mervärde som\r\nförädlingen medför stannar kvar på den lokala\r\nnivån. I övrigt vill utskottet  framhålla att\r\ni samverkan med Mål 1- och Mål 2-programmmen,\r\nLeader+   och  det  nationella  stödet   till\r\njordbruket  i  norra Sverige medverkar miljö-\r\noch landsbygdsprogrammet  till  utveckling av\r\nen  livskraftig  landsbygd  liksom  till   en\r\nekologiskt,  ekonomiskt  och  socialt hållbar\r\nutveckling  av  jordbruket  i  landets   alla\r\ndelar.  Utskottet vill dessutom framhålla vad\r\nregeringen  anför om den pågående utredningen\r\nmed     uppgift     att      genomföra     en\r\nhalvtidsutvärdering     av     miljö-     och\r\nlandsbygdsprogrammet (Jo 2002:05).  Vid behov\r\nskall    utredaren    lämna    förslag   till\r\nförbättringar  av  programmet  inom   den  av\r\nriksdagen   beslutade  ekonomiska  ramen  för\r\nprogrammet och  dess genomförande. Resultatet\r\nav  utvärderingen   skall   sändas  till  EG-\r\nkommissionen  senast  den  31 december  2003.\r\nUtskottet uttalade dessutom  under våren 2002\r\natt det anser att arbetet med  en reformering\r\nav  den  gemensamma  jordbrukspolitiken   bör\r\nberedas  på  nationell  nivå,  vilket  skedde\r\ninför  beslutet  om  Agenda  2000.  Utskottet\r\nföreslog därför att regeringen tillsätter  en\r\nparlamentarisk   kommitté   med  uppgift  att\r\nutarbeta en svensk strategi för reformeringen\r\nav    den    gemensamma   jordbrukspolitiken.\r\nRiksdagen gav sedermera regeringen till känna\r\nvad utskottet  föreslagit (bet. 2001/02:MJU15\r\ns. 22 f., rskr. 2001/02:255).\r\nUtskottet  förutsätter   att  flera  av  de\r\nfrågor  som tas upp i motionerna  kommer  att\r\nbehandlas   i   det  fortsatta  arbetet.  Mot\r\nbakgrund härav och  då de föreslagna anslagen\r\ninte ryms inom ramen för utgiftsområdet anser\r\nutskottet inte att riksdagen  bör vidta några\r\nåtgärder   med  anledning  av  motionerna   i\r\nberörda delar.\r\n\r\n44:1 Åtgärder för landsbygdens\r\nmiljö och struktur samt 44:2\r\nFrån EG-budgeten finansierade\r\nåtgärder för landsbygdens miljö\r\noch struktur\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    tillstyrker    regeringens\r\nförslag   om  medelstilldelning   under\r\nanslaget. Samtidigt avstyrker utskottet\r\nförslag  till  annan  medelstilldelning\r\nm.m.  (kd,  c).  Utskottet  tillstyrker\r\nvidare    regeringens    förslag   till\r\nbemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  44:1  används  i huvudsak  för  att\r\nfinansiera strukturstöd och miljöersättningar\r\nmed anknytning till jordbruket  inklusive det\r\nnationella  stödet  till jordbruket  i  norra\r\nSverige.   Från   anslaget   utbetalas   även\r\nersättningar för löpande  åtaganden  från den\r\ntidigare programperioden.\r\n\r\nStartstöd till yngre jordbrukare, stöd till\r\ninvesteringar  i jordbruksföretag, stöd  till\r\nbearbetning      och       saluföring      av\r\njordbruksprodukter  samt  miljöåtgärder   och\r\nåtgärder   för   landsbygdens  utveckling  är\r\nersättningsformer  som  bygger  på  fleråriga\r\nförpliktelser om utbetalningar. Dessa  kan  i\r\nvissa    fall   även   gälla   åtgärder   för\r\nkompetensutveckling. Detsamma gäller åtgärder\r\ninom ramen  för strukturfondsprogrammen i Mål\r\n1  och gemenskapsinitiativet  Leader+.  Detta\r\ninnebär   att   staten   åtar   sig  framtida\r\nekonomiska förpliktelser som inte  ryms  inom\r\nramen    för   de   av   riksdagen   anvisade\r\nanslagsmedlen.    Regeringen    bör    därför\r\nbemyndigas  att  under  år  2003,  i fråga om\r\nramanslaget  44:1  Åtgärder  för landsbygdens\r\nmiljö  och  struktur, besluta om  bidrag  som\r\ninklusive tidigare  åtaganden medför utgifter\r\npå  högst 2 880 000 000  kr  efter  år  2003,\r\nvarav  1 230  000 000 kr år 2004, 985 000 000\r\nkr år 2005, 520  000  000  kr år 2006, 85 000\r\n000 kr år 2007 och 60 000 000  kr år 2008 och\r\ndärefter.\r\nUnder anslaget har anvisats medel för de av\r\nSverige  tillämpade miljö- och strukturstöden\r\nmed anknytning  till  jordbruket samt för det\r\nnationella  stödet till  jordbruket  i  norra\r\nSverige. Lantbrukare i hela landet fortsätter\r\natt visa stort  intresse  för åtgärderna inom\r\nramen  för  miljö-  och landsbygdsprogrammet.\r\nRegeringens avsikt är  att följa den plan som\r\nfinns för programmet i syfte  att  nå  de mål\r\nsom    formulerats.    Nyanslutningen    till\r\nprogrammet  och  miljöåtgärderna  har  blivit\r\nnågot  större  än  vad  regeringen förutsett.\r\nDetta är naturligtvis positivt  med  avseende\r\npå   åtgärdernas  måluppfyllelse.  Det  stora\r\nintresset  innebär  att de ekonomiska ramarna\r\ntycks  bli  fullt utnyttjade.  Kostnaden  för\r\nhämtning och  omhändertagande  av  kadaver  i\r\nnorra  Sverige  är  avsevärt högre än i södra\r\nSverige.   Jordbruksnäringen    svarar    för\r\nkostnaderna  upp  till den nivå som motsvarar\r\nkostnaderna i södra Sverige. Därför har en ny\r\norganisation för insamling av kadaver i norra\r\nSverige upprättats  inom  näringen. Genom den\r\nnya organisationen har kadaver  samlats  in i\r\nbetydligt  större omfattning än tidigare. Ett\r\nstatligt   stöd    för    merkostnaden    för\r\nkadaverhanteringen har införts inom ramen för\r\nstödet   till  jordbruket  i  norra  Sverige.\r\nMerkostnaden  för  år 2003 har beräknats till\r\nhögst  3  000  000  kr.  Inom  anslaget  44:1\r\nÅtgärder för landsbygdens  miljö och struktur\r\nfinansieras  ett  nationellt  anläggningsstöd\r\nför plantering av energiskog i  enlighet  med\r\nrådets   förordning   (EEG)   nr  1251/99  om\r\nupprättande  av  ett  stödsystem,  för  vissa\r\njordbruksgrödor,  under  perioden  20012003.\r\nInom  utgiftsområde   21  Energi  finansieras\r\nstatliga    insatser   för   forskning    och\r\nutveckling på  området  (se avsnitt 6.4). För\r\nfortsatta   insatser   avseende   stöd   till\r\nenergiskog se utgiftsområde 21 Energi.\r\nRegeringen  bedömer anslagsbehovet  till  2\r\n223 000 000 kr för år 2003.\r\nUnder   anslaget    44:2    anvisas   medel\r\nmotsvarande      EU:s     finansiering     av\r\nstrukturstöden        inom        jordbruket,\r\ninvesteringsstöd till lantbrukare,  startstöd\r\ntill yngre jordbrukare, stöd till bearbetning\r\noch    saluföring    av   jordbruksprodukter,\r\nregionala   stöd,  kompensationsbidrag   till\r\njordbruk i bergsområden  och  mindre  gynnade\r\nområden, kompetensutveckling, miljöåtgärder i\r\njord-  och  skogsbruket, åtgärder som främjar\r\nanpassning och utveckling av landsbygden m.m.\r\nsom redovisas  under  anslaget  44:1 Åtgärder\r\nför    landsbygdens   miljö   och   struktur.\r\nÅtgärderna  återfinns inom ramen för Sveriges\r\nmiljö- och landsbygdsprogram.  Den nationella\r\nfinansieringen    av   vissa   informations-,\r\nutbildnings-   och  rådgivningsinsatser   för\r\nskogsägare sker  över  anslaget 44:1 Åtgärder\r\nför  landsbygdens  miljö  och   struktur  och\r\nanslaget  41:1 Skogsvårdsorganisationen  samt\r\nanslaget 41:2  Insatser för skogsbruket. Till\r\nanslaget    förs    även     Jordbruksfondens\r\nutvecklingssektions finansiering  av  Mål  1-\r\noch    Leader+programmen.    Från    anslaget\r\nutbetalas   även   ersättningar  för  löpande\r\nåtaganden från den tidigare programperioden.\r\nStartstöd    till    yngre     jordbrukare,\r\ninvesteringsstöd,  stöd till bearbetning  och\r\nsaluföring    av   jordbruksprodukter    samt\r\nmiljöersättningar  och  andra  kompletterande\r\nåtgärder   är   stödformer   som  bygger   på\r\nfleråriga åtaganden. Detsamma gäller åtgärder\r\ninom ramen för strukturfondsprogrammen  i Mål\r\n1  och  gemenskapsinitiativet  Leader+. Detta\r\ninnebär   att   staten   åtar   sig  framtida\r\nekonomiska åtaganden som inte ryms inom ramen\r\nför  de  av riksdagen anvisade anslagsmedlen.\r\nRegeringen bör därför bemyndigas att under år\r\n2003 i fråga  om  ramanslaget  44:2  Från EG-\r\nbudgeten     finansierade     åtgärder    för\r\nlandsbygdens  miljö och struktur  besluta  om\r\nbidrag  som  inklusive   tidigare   åtaganden\r\nmedför  utgifter  på  högst 3 180 000 000  kr\r\nefter år 2003, varav 1  310  000  000  kr  år\r\n2004,  1  160 000 000 kr år 2005, 560 000 000\r\nkr år 2006,  90 000 000 kr år 2007 och 60 000\r\n000 kr år 2008 och därefter.\r\nSverige har tilldelats 161,33 miljoner euro\r\nfrån  Jordbruksfondens   garantisektion   för\r\nfinansiering        av       miljö-       och\r\nlandsbygdsprogrammet    för   EU:s   budgetår\r\n2002/03.  Regeringen  bedömer  anslagsbehovet\r\ntill 1 557 951 000 kr för år 2003.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion MJ424 (kd) anför motionärerna att de\r\ni stället för kortsiktiga  stöd vill initiera\r\nen   långsiktig   satsning  på  miljöanpassat\r\njordbruk där både konventionellt jordbruk med\r\nRekostöd   och   ekologiskt    jordbruk   kan\r\nsamspela.  I skogs- och mellanbygder  är  det\r\nenligt  motionen   svårt   att   upprätthålla\r\nmjölkproduktionen.  Det  finns anledning  att\r\növerväga  en särskild stödinsats  som  bidrar\r\ntill  öppna   landskap.   I  enlighet  härmed\r\nföreslår motionärerna att anslaget  höjs  med\r\n240  000  000 kr (yrkandena 6 och 28 delvis).\r\nVidare     påpekas     i     motionen     att\r\nNorrlandsjordbruket  har  extra kostnader som\r\nman i övriga Sverige inte har. Produktionen i\r\nnorra Sverige minskar, vilket  tyder  på  att\r\nlönsamheten  är  sämre  än  på andra håll. En\r\nhöjd   transportersättning   skulle    enligt\r\nmotionen  sannolikt leda till ökad stabilitet\r\noch      framtidstro.      Införandet      av\r\nkadaverinsamlingen   i   norra   Sverige  har\r\nmedfört  att  jordbruket  i norr drabbats  av\r\nhögre kostnader än jordbruket i södra Sverige\r\n(yrkande 12). I enlighet härmed  föreslås  en\r\nytterligare  medelstilldelning  om 10 000 000\r\nkr  (yrkande 28 delvis). Enligt motion  MJ487\r\n(c)  behöver   det   maximala   beloppet  för\r\nstartstöd  höjas  till  samma  nivå  som  EU-\r\nförordningen  anger. I tider då alltfler  små\r\nlantbruk läggs  ned  försvåras  möjligheterna\r\nför  unga  människor som vill bli lantbrukare\r\natt kunna starta egen verksamhet. De som inte\r\nkan ta över  en  släktgård  kan  ha svårt att\r\nfinansiera  köp av de större enheter  som  nu\r\nväxer  fram.  Startstöd  och  andra  liknande\r\ninslag har en viktig  roll  att fylla för att\r\ngarantera  återväxten  (yrkande  30).  Vidare\r\nanser  Centerpartiet att  det  bör  tillföras\r\nnationella   budgetmedel   för   att   mildra\r\nutfallet  av det klena förhandlingsresultatet\r\ngällande      landsbygdsförordningen      och\r\nmiljöstödsprogrammen.  Anslaget  bör ökas och\r\nanvändas bl.a. till att återskapa  våtmarker,\r\nstärka      konkurrenskraften,      integrera\r\nhästpolitiken  i  jordbrukspolitiken  och  ge\r\nstartstöd  till landsbygdsföretagare (yrkande\r\n37). Centerpartiet  föreslår  därför i motion\r\nMJ447 (c) delvis att anslaget höjs  med   230\r\n000 000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom framgår av propositionen används anslaget\r\n44:1    i   huvudsak   för   att   finansiera\r\nstrukturstöd    och   miljöersättningar   med\r\nanknytning  till  jordbruket   inklusive  det\r\nnationella  stödet  till jordbruket  i  norra\r\nSverige. Till anslaget hänförs startstöd till\r\nyngre jordbrukare, stöd  till investeringar i\r\njordbruksföretag, stöd till  bearbetning  och\r\nsaluföring    av    jordbruksprodukter   samt\r\nmiljöåtgärder och åtgärder  för  landsbygdens\r\nutveckling.   Dessa   stödformer  bygger   på\r\nfleråriga  åtaganden om  utbetalningar.  Till\r\nanslaget 44:2  anvisas medel motsvarande EU:s\r\nfinansiering  av  de  olika  åtgärderna  inom\r\nramen     för     Sveriges     miljö-     och\r\nlandsbygdsprogram   som    redovisas    under\r\nanslaget 44:1.\r\n\r\nGenomförandet       av      miljö-      och\r\nlandsbygdsprogrammet   regleras   av   rådets\r\nförordning (EG) nr 1257/1999  av  den  17 maj\r\n1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och\r\ngarantifonden  för  jordbruket  (EUGFJ)  till\r\nutveckling  av landsbygden och om ändring och\r\nupphävande   av    vissa    förordningar.   I\r\nartiklarna   48  och  49  anges  övergripande\r\nregler  för övervakning  och  utvärdering  av\r\nåtgärderna   i  programmet.  I  kommissionens\r\nförordning  (EG)   nr   445/2002  av  den  26\r\nfebruari 2002 om tillämpningsföreskrifter för\r\nrådets förordning (EG) nr  1257/1999  om stöd\r\nfrån      Europeiska     utvecklings-     och\r\ngarantifonden  för  jordbruket  (EUGFJ)  till\r\nutveckling  av  landsbygden  ges i artiklarna\r\n5357 mer detaljerade anvisningar om innehåll\r\noch  krav  när  det  gäller  övervakning  och\r\nutvärdering.   I   augusti  2002  tillkallade\r\nregeringen  en  särskild   utredare  för  att\r\ngenomföra  en halvtidsutvärdering  av  Miljö-\r\noch  landsbygdsprogrammet   för   Sverige  år\r\n20002006   (dir.   2002:109).  Utvärderingen\r\nskall göras gentemot  de  olika mål som finns\r\nangivna  för Miljö- och landsbygdsprogrammet.\r\nUtredaren  skall  redovisa  svar på de frågor\r\noch  indikatorer som följer av  kommissionens\r\nförordning   (EG)   nr   445/2002.  Även  det\r\nadministrativa genomförandet  främst gentemot\r\nstödmottagarna inom programmet skall bedömas.\r\nUtredaren  får,  baserat  på  resultatet   av\r\nutvärderingen, i en separat förslagsdel lämna\r\nförslag  på  förbättringar  av programmet och\r\ndess  genomförande  inom  den  av   riksdagen\r\nbeslutade ekonomiska ramen för programmet. Då\r\nså  är lämpligt skall utredaren samverka  med\r\nandra     relevanta     uppföljningar     och\r\nutvärderingar. Utredaren skall samråda med de\r\nmyndigheter  och organisationer som berörs av\r\nMiljö- och landsbygdsprogrammet  och redovisa\r\nutvärderingen  senast  den 15 november  2003.\r\nDärutöver  vill utskottet  hänvisa  till  vad\r\nutskottet  anfört   om   den  parlamentariska\r\nkommitté  som  riksdagen  har   förordnat  om\r\n(2001/02:MJU15,  rskr. 2001/02:255)  och  som\r\nskall  utarbeta  en   svensk   strategi   för\r\nreformeringen      av      den     gemensamma\r\njordbrukspolitiken  (CAP).  Med  det  anförda\r\ntillstyrker  utskottet  regeringens   förslag\r\nunder  anslagen  44:1  och  44:2.  I enlighet\r\nhärmed  avstyrker utskottet motionerna  MJ424\r\n(kd) yrkandena  6  och  28  delvis, MJ447 (c)\r\ndelvis samt MJ487 (c) yrkandena 30 och 37.\r\nNär det slutligen gäller  de i motion MJ424\r\n(kd)  yrkandena  12  och 28 delvis  framförda\r\nsynpunkterna om ett extra  Norrlandsstöd vill\r\nutskottet anföra följande. Regeringen påpekar\r\ni likhet med motionärerna att  kostnaden  för\r\nhämtning  och  omhändertagande  av kadaver är\r\navsevärt  högre  i norra Sverige än  i  södra\r\nSverige.   Som   regeringen    anför   svarar\r\nemellertid   jordbruksnäringen   endast   för\r\nkostnaderna  upp till den nivå som  motsvarar\r\nkostnaderna i  södra  Sverige.  Ett  statligt\r\nstöd  för merkostnaden för kadaverhanteringen\r\nhar  införts   inom  ramen  för  stödet  till\r\njordbruket i norra  Sverige. Merkostnaden för\r\når 2003 har regeringen  beräknat till högst 3\r\n000 000 kr. För övrigt har jordbruket i norra\r\nSverige    en    särskild    regionalpolitisk\r\nbetydelse  genom den mångfald av  värden  som\r\njordbruksnäringen   och   dess   verksamheter\r\nförknippas  med.  Jordbruket  och skogsbruket\r\nbidrar       till       att      upprätthålla\r\nlivsmedelsproduktion,         sysselsättning,\r\nbefolkning och samhällsstruktur i dessa delar\r\nav  landet.  Området  har  delats upp  i  två\r\nseparata   Mål   1-program,  Norra   Norrland\r\nrespektive   Södra  skogslänsregionen.   Båda\r\nprogrammen har  arbetats  fram  regionalt med\r\nutgångspunkt     i    bl.a.    de    länsvisa\r\nprioriteringar som  lyfts fram i de regionala\r\ntillväxtavtalen   och  innehåller   särskilda\r\ninsatsområden      för      jordbruk      och\r\nlandsbygdsutveckling.   Programmen   omfattar\r\näven  åtgärder riktade till  fiskerinäringen.\r\nStöd ges vidare i programmen till rennäringen\r\noch särskilda  insatser  avses att genomföras\r\nför  det  fjällnära  jordbruket.  Miljö-  och\r\nlandsbygdsprogrammets    åtgärder   för   ett\r\nhållbart  jordbruk, såsom kompensationsbidrag\r\ni   mindre   gynnade    områden   och   olika\r\nmiljöersättningar, särskilt bevarandet av ett\r\nöppet   och   varierat  odlingslandskap,   är\r\nbetydelsefulla  i  norra  Sverige.  Ett antal\r\nstödformer som i södra Sverige genomförs inom\r\nramen  för  miljö-  och  landsbygdsprogrammet\r\ningår  i  norra Sverige i stället  i  Mål  1-\r\nprogrammen.     Det    gäller    stöd    till\r\ninvesteringar       i       jordbruksföretag,\r\nkompetensutveckling,  startstöd   till   unga\r\njordbrukare, stöd till förbättrad bearbetning\r\noch  saluföring  av  jordbruksprodukter  samt\r\nåtgärder   för   att  främja  anpassning  och\r\nutveckling   av  landsbygden.   Sverige   får\r\ndärutöver enligt  anslutningsfördraget  lämna\r\nett  nationellt  stöd  för  att  upprätthålla\r\nproduktionen  i  norra  Sverige (stödområdena\r\n13).  Detta stöd kan lämnas  för  slaktsvin,\r\nsuggor,   getter,   ägg,   potatis,  bär  och\r\ngrönsaker    samt    som   pristillägg    och\r\ntransportstöd för mjölk.  Stödet  är beräknat\r\nutifrån   förutsättningen   att   den  totala\r\nstödnivån  före  EU-medlemskapet skall  kunna\r\nupprätthållas.   Avslutningsvis   konstaterar\r\nutskottet  att  de samlade  programdokumenten\r\nför    Mål   1   är   ägnade    att    stärka\r\nkonkurrenskraften  för jordbruket i Norrlands\r\ninland.   Åtgärder   möjliggörs    som   både\r\nunderlättar     en     nödvändig     fortsatt\r\nstrukturutveckling    inom   jordbruket   och\r\nfrämjar  ökad sysselsättning  på  landsbygden\r\nbl.a. genom  en snabbare diversifiering av de\r\njordbruksföretag  som  saknar förutsättningar\r\natt    utveckla    sin   jordbruksproduktion.\r\nUtskottet    förutsätter    att    regeringen\r\nfortsättningsvis   följer   utvecklingen  och\r\neffekterna   av  de  åtgärder  som   hittills\r\nvidtagits. Med det anförda föreslår utskottet\r\natt motion MJ424  (kd) yrkande 12 lämnas utan\r\nriksdagens  vidare åtgärd.  Vidare  avstyrker\r\nutskottet MJU424  (kd)  yrkande 28 delvis med\r\nhänvisning till den av riksdagen  fastställda\r\nramen.\r\n\r\n44:3 Miljöförbättrande åtgärder\r\ni jordbruket\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    tillstyrker    regeringens\r\nförslag   om  medelstilldelning   under\r\nanslaget och  avstyrker motionsyrkanden\r\n(m,  kd,  c)  med  förslag  till  annan\r\ntilldelning.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras  av  Jordbruksverket  för\r\natt  inom skilda nationella handlingsprogram,\r\nhuvudsakligen      genom     försöks-     och\r\nutvecklingsverksamhet,   styra   utvecklingen\r\ninom  jordbruket  och  trädgårdsnäringen  mot\r\nminskat      växtnäringsläckage,      minskad\r\nammoniakavgång,     säkrare    och    minskad\r\nanvändning av bekämpningsmedel,  bevarande av\r\nbiologisk  mångfald  och  tillvaratagande  av\r\nkulturvärden   samt   ökad  andel   ekologisk\r\nproduktion.  Anslaget får  likaså  disponeras\r\nför marknadsstödjande  åtgärder för ekologisk\r\nproduktion, uppföljning  och  utvärdering  av\r\nden   gemensamma   jordbrukspolitiken  liksom\r\neffekterna av de verksamheter som finansieras\r\nunder  anslaget,  standardiseringsarbete  och\r\nverksamhet      med     funktionstest      av\r\nlantbrukssprutor.\r\n\r\nGenom  försöks-  och  utvecklingsverksamhet\r\ninom     ramen      för     de     nationella\r\nhandlingsprogrammen  kan   projekt   bearbeta\r\naktuella,      konkreta     och     angelägna\r\nfrågeställningar   med  bäring  på  relevanta\r\nnationella miljömål.  Resultaten  ligger till\r\ngrund för råd och rekommendationer  om direkt\r\ntillämpliga  åtgärder  inom jordbruket  i  en\r\nnära     framtid.     Jordbruksverket     och\r\nKemikalieinspektionen har  kommit  in med ett\r\nförslag   till   nytt   handlingsprogram  för\r\nanvändningen av bekämpningsmedel  i  jordbruk\r\noch trädgårdsnäring (Jordbruksverkets rapport\r\n2002:7). Regeringen avser att återkomma  till\r\nriksdagen   med   anledning   av   förslaget.\r\nAnslaget  minskas  med 10 000 000 kr för  att\r\nfinansiera  nödvändiga   åtgärder   på  andra\r\nområden inom utgiftsområdet.\r\nRegeringen  bedömer anslagsbehovet till  19\r\n351 000 kr för  år 2003. För år 2004 beräknas\r\nanslagsbehovet till 21 651 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion MJ424 (kd)  anförs att anslaget 44:3\r\nanvänds  till  många viktiga  områden,  bl.a.\r\ntill     forskning     för     att     minska\r\nväxtnäringsläckage,  ammoniakavgång,  säkrare\r\noch minskad användning  av  bekämpningsmedel.\r\nVidare   anförs   att   det  dessutom   ingår\r\nforskning och utveckling  kring  bevarande av\r\nbiologisk  mångfald  m.m. Motionärerna  anför\r\natt Kristdemokraterna inte vill medverka till\r\nregeringens föreslagna  nedskärning utan vill\r\nsatsa mer på detta anslag.  I enlighet härmed\r\nföreslås  en  ökad medelstilldelning  jämfört\r\nmed regeringens  förslag  om  15  000  000 kr\r\n(yrkande 28 delvis). Enligt motion MJ444  (m)\r\nanvänds  anslaget  44:3 bl.a. till att främja\r\nanvändningen  av  ekologiska  livsmedel  inom\r\nstorhushåll     och     offentlig     sektor.\r\nMotionärerna anser att det  inte  är  statens\r\nuppgift   att   marknadsföra   och  stimulera\r\nkonsumtion av en viss typ av livsmedel. Detta\r\nsköts   bäst  av  marknadens  aktörer,   utan\r\nstatlig inblandning  anser de. Med hänvisning\r\nhärtill     föreslår     motionärerna      en\r\nanslagsminskning  med  10 000 000 kr (yrkande\r\n12).   Forskningen  om  ekologiskt   lantbruk\r\nbehöver,  enligt  motion  MJ447  (c)  delvis,\r\nbreddas  samtidigt som arbetet med att minska\r\nväxtnäringsläckaget  inom  jordbruket behöver\r\nintensifieras. Anslaget bör därför öka med 23\r\n000 000 kr anser motionärerna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  vill  framhålla att  regeringen  i\r\nskrivelse  1999/2000:14  till  riksdagen  har\r\nangett  att  inför  år  2005  den  ekologiskt\r\nodlade arealen  skall  fördubblas och att den\r\nekologiska  animalieproduktionen   bör   öka.\r\nDetta  innebär  att 20 % av arealen bör odlas\r\nekologiskt samt att  10 % av antalet mjölkkor\r\noch slaktdjur av nöt och  lamm  bör  finnas i\r\nekologisk   produktion  år  2005.  Regeringen\r\nframhåller i propositionen att under anslaget\r\n43:1 Statens  jordbruksverk  har  medel under\r\n2002  anvisats  för  åtgärder  med syfte  att\r\nfrämja     den    ekologiska    produktionen.\r\nÅtgärderna har  under  våren 2002 notifierats\r\nhos EG-kommissionen och  beslut om fördelning\r\nav  medel  har  fattats  av  Jordbruksverket.\r\nAnslutningen   till   miljöersättningen   för\r\nekologisk produktion uppgår enligt regeringen\r\ntill 15 % av den odlade  arealen  och arealen\r\nökar kontinuerligt, ökningen uppgick  till 60\r\n000  hektar  mellan  åren  2001 och 2002. Det\r\nfastlagda målet är enligt regeringen  på  god\r\nväg  att  uppfyllas. Anslutningen uppgår till\r\nknappt 75 %  av arealmålet. Vidare finns inom\r\nmiljö- och landsbygdsprogrammet  ett  flertal\r\nåtgärder   som   syftar   till   att   minska\r\nväxtnäringsförlusterna   från  jordbruksmark.\r\nMiljöersättningen  för minskat  kväveläckage,\r\ngenom  odling  av  fånggröda  och  senarelagd\r\njordbearbetning, har  enligt  regeringen rönt\r\nstort  intresse  hos  lantbrukarna,  och  den\r\nanslutna arealen är tre  gånger större än det\r\nuppsatta målet. Enligt utskottets  mening  är\r\ndet  av  stor  vikt  att fortsatta satsningar\r\ngörs   på   den   ekologiska    produktionen.\r\nUtskottet  instämmer därför i de överväganden\r\nom politikens  inriktning  som regeringen gör\r\noch   finner   inte  skäl  för  någon   annan\r\nbedömning av medelstilldelningen  m.m. än den\r\nregeringen   redovisat.  Utskottet  avstyrker\r\ndärför  motionerna   MJ424  (kd)  yrkande  28\r\ndelvis,  MJ444  (m)  yrkande   12  och  MJ447\r\ndelvis. De i motionerna MJ424 (kd)  och MJ447\r\n(c)   framförda   yrkandena   om  höjning  av\r\nanslaget  ryms  inte  inom  den av  riksdagen\r\nfastställda ramen för utgiftsområdet.\r\n\r\n\r\n44:4 Stöd till jordbrukets\r\nrationalisering m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    tillstyrker    regeringens\r\nförslag   om  medelstilldelning   under\r\nanslaget. I  enlighet  härmed avstyrker\r\nutskottet fyra yrkanden  (m,  kd, c) om\r\nstöd  till projekt med anknytning  till\r\nEmån.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nFrån anslaget betalas bidrag till jordbrukets\r\nyttre   och   inre   rationalisering   enligt\r\nförordningen (1978:250) om statligt stöd till\r\njordbrukets     rationalisering     (omtryckt\r\n1988:999).  Från  och  med år 2003 disponeras\r\nanslaget helt för vissa omarronderingsprojekt\r\ni    Dalarnas   län.   Regeringen    beräknar\r\nanslagsbehovet för år 2003 till 3 000 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion  MJ259  (kd)  anförs  att den mycket\r\nomfattande  miljökonsekvensbeskrivningen  som\r\nutförts  för  Emån   är  en  kartläggning  av\r\nbiologiska  förlopp och  samband  m.m.  Denna\r\nutredning utgör  ett  unikt  material som kan\r\nvara  beslutsunderlag  för  de  mest   skilda\r\nfrågor avseende Emån. Enligt motionärerna  är\r\ndet  därför  av  stor  vikt  att  arbetet får\r\navslutas.    För   att   garantera   fortsatt\r\nomarronderingsverksamhet  med  möjlighet till\r\ntillkommande objekt samt fortsatt  stöd  till\r\nåtgärder       kring       Emån      föreslår\r\nKristdemokraterna  i  motion MJ424  (kd)  att\r\nanslaget ökas med 5 000  000  kr  för år 2003\r\noch med lika mycket för år 2004 (yrkandena 15\r\noch  28  delvis).  Även  i  motion MJ222  (c)\r\nefterlyses fortsatta statliga kreditgarantier\r\nför   att  miljökonsekvensbeskrivningarna   i\r\nanslutning   till  Emåprojektet  skall  kunna\r\nfullföljas som planerat. Också i motion MJ255\r\n(m)   tas   frågan    om    slutförande   och\r\nkostnadstäckning av projekt med  anledning av\r\nEmåns  översvämning  upp. Motionärerna  anför\r\natt eftersom riksdagen tidigare fattat beslut\r\nom  stöd för åtgärder mot  översvämningen  av\r\nEmån,   och   arbetet   därefter  pågått  med\r\nstatligt  engagemang,  kan   det   inte  vara\r\nrimligt att staten nu undandrar sig ansvaret.\r\nTidigare  fattat beslut skall fullföljas  och\r\nregeringen skall återkomma till riksdagen med\r\nslutredovisning      och     förslag     till\r\nkostnadstäckning anser motionärerna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom  regeringen påpekar  disponeras  anslaget\r\nfrån  och   med   år   2003  helt  för  vissa\r\nomarronderingsprojekt   i    Dalarnas    län.\r\nRegeringen föreslog i budgetpropositionen för\r\når  2002  att  kreditgarantigivningen  skulle\r\nupphöra den 1 januari 2002. Förslaget innebar\r\natt   inga   ytterligare   statsbidrag   till\r\nåtgärder  mot  översvämningar  i  Emån skulle\r\nkomma   att  lämnas.  Vid  budgetbehandlingen\r\nredogjorde  utskottet  för  riksdagens beslut\r\nunder   riksmötet  1978/79  att  åkermark   i\r\nanslutning   till  Emån  skulle  skyddas  mot\r\növersvämningar    (prop.   1978/79:10,   bet.\r\n1978/79:JoU7). Beslutet innebar i korthet att\r\nstatligt stöd skulle lämnas till vissa lokala\r\nmarkavvattningsåtgärder i form av årensningar\r\noch  invallningar  i   syfte   att  förbättra\r\ntorrläggningen   av   de   berörda  markerna.\r\nUtskottet   konstaterade   därvid    att   de\r\nsärskilda   förhållandena   i   Emån  med  få\r\nmöjligheter   till  magasinering  av   vatten\r\nmedför att vattennivån varierar mycket mellan\r\nlågvatten och högvattenflöde.\r\n\r\nEnligt  vad  utskottet  inhämtat  beslutade\r\nLänsstyrelsen  i   Kalmar  län  år  1996  att\r\ngodkänna     vissa    planerade     åtgärder.\r\nLänsstyrelsens beslut överklagades emellertid\r\nav Naturvårdsverket och år 1998 återförvisade\r\nregeringen  ärendet  till  länsstyrelsen  med\r\nföreskrift om  komplettering  av  den  gjorda\r\nmiljökonsekvensbeskrivningen.    I    samband\r\ndärmed          kom         kravet         på\r\nmiljökonsekvensbeskrivningen  att omfatta ett\r\nstörre geografiskt område.\r\nFöreträdare  för  projektet  vid  Emån  har\r\ninformerat  utskottet  om  vad  som  återstår\r\ninnan   en  förrättning  m.m.  kan  påbörjas.\r\nUnderlaget  för  miljökonsekvensbeskrivningen\r\nomfattar flera olika  utredningar  med  bl.a.\r\nantikvariska,    ekologiska,    hydrologiska,\r\nagrara  och  ekonomiska aspekter. Enligt  vad\r\nutskottet erfarit  återstår nu arbete med att\r\nanalysera och sammanställa dessa utredningar.\r\nKostnaden härför beräknas  till  900  000 kr.\r\nDen uppfattning utskottet gav uttryck för vid\r\n2001   års   budgetbehandling  (2001/02:MJU2)\r\nkvarstår. Utskottet  anser  således  att  det\r\nnaturligtvis    är   av   stort   värde   att\r\nmiljökonsekvensbeskrivningen kan slutföras så\r\natt  från miljösynpunkt  godtagbara  åtgärder\r\nför att skydda den omkringliggande åkermarken\r\nkan vidtas.  Utskottet  konstaterar  dock att\r\nden   av   riksdagen   beslutade   ramen  för\r\nutgiftsområdet  inte medger några ytterligare\r\nmedel för projektet.  Utskottet  anser på den\r\ngrunden att motionerna MJ222 (c),  MJ255 (m),\r\nMJ259 (kd) samt MJ424 (kd) yrkandena  15  och\r\n28  delvis  bör lämnas utan riksdagens vidare\r\nåtgärder.\r\n\r\n44:5 Stöd till innehavare av\r\nfjällägenheter m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    tillstyrker    regeringens\r\nförslag   om  medelstilldelning   under\r\nanslag 44:5.\r\n\r\n44:6 Återföring av skatt på\r\nhandelsgödsel och\r\nbekämpningsmedel m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    tillstyrker    regeringens\r\nförslag   om   medelstilldelning    och\r\navstyrker  fyra  yrkanden (m, fp, c) om\r\nannan      tilldelning.       Utskottet\r\ntillstyrker  regeringens  förslag  till\r\nbemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  används  för att återföra  uppburen\r\nskatt  på  bekämpningsmedel   och   kväve   i\r\nhandelsgödsel      i      jordbruket     till\r\njordbruksnäringen.    Huvuddelen    av    den\r\nåterförda skatten används  till  åtgärder för\r\natt    minska    växtnäringsförluster    från\r\njordbruket   och  minska  miljöriskerna  inom\r\nväxtskyddsområdet.  En mindre del av beloppet\r\nåterförs  kollektivt  till  jordbruksnäringen\r\nför   bl.a.   informations-,    utbildnings-,\r\nrådgivnings-   och  utvecklingsinsatser   med\r\nsyfte att främja hållbara produktionsmetoder.\r\nSkatten    på    bekämpningsmedel    återförs\r\nkollektivt      för      forsknings-      och\r\nutvecklingsinsatser med syfte  att  främja en\r\nhållbar   utveckling   inom   jordbruket  och\r\nträdgårdsnäringen.\r\n\r\nRegeringen  uttalade  i budgetpropositionen\r\nför år 2001 (prop. 2000/01:1  volym 1, s. 36.\r\nresp. 230, bet. 2000/01:FiU1, rskr.  36)  att\r\nen   översyn   bör   göras  av  skatterna  på\r\nbekämpningsmedel och handelsgödsel  med sikte\r\npå   att  förbättra  deras  effektivitet  som\r\nmiljöstyrmedel    utan    att    kraven    på\r\nkostnadseffektivitet  eftersätts.  Regeringen\r\nhar  tillkallat  en  särskild utredare  (dir.\r\n2001:55) som skall lämna  förslag  i november\r\n2002.   Utredningens   förslag   kommer   att\r\nbehandlas  under  våren  2003  och eventuella\r\nförslag till förändringar av skatterna kommer\r\ntidigast      att      läggas      fram     i\r\nbudgetpropositionen för år 2004.\r\nSverige har hos EG-kommissionen anmält  och\r\nfått  godkänt  vissa  förslag till nationellt\r\nfinansierade åtgärder i  jordbruket. Därefter\r\nhar år 2002 beslut fattats om att 35 miljoner\r\nkronor  från  anslaget  skall   användas  för\r\ninformations-, utbildnings-, utvecklings- och\r\nrådgivningsinsatser  med  syfte  att   främja\r\nhållbara produktionsmetoder i jordbruket inom\r\nramen       för       åtgärdsprogram      för\r\nmiljöförbättrande  åtgärder   i   jordbruket.\r\nLikaså  har  beslut fattats om att 8 miljoner\r\nkronor     skall     tillföras     Stiftelsen\r\nLantbruksforskning   för    forsknings-   och\r\nutvecklingsverksamhet inom trädgårdsnäringen.\r\nSverige har vidare utarbetat  ett  stöd  till\r\nenskilda   jordbrukare   för  upprättande  av\r\nväxtodlingsplaner.\r\nJordbruksverket räknar med  att de treåriga\r\nåtagandena  för  stöd  till växtodlingsplaner\r\nbeslutas efter den 31 december  2002  och att\r\nstödutbetalningar  avseende  år  2002 således\r\nsker  under  våren 2003. De årliga utgifterna\r\nför  de  cirka  30   000  växtodlingsplanerna\r\nberäknas   till  högst  187   000   000   kr.\r\nRegeringen  bör  därför  bemyndigas  att  för\r\ndetta ändamål  ingå  ekonomiska åtaganden som\r\nmedför utgifter på högst 187 000 000 kr under\r\når 2004 och högst 186 000  000  kr  under  år\r\n2005.\r\nDen  nuvarande  återföringen av skattemedel\r\nberäknas fortgå t.o.m. år 2005.\r\nRegeringen bedömer  anslagsbehovet  till  420\r\n000  000  kr  för år 2003. För år 2004 bedöms\r\nanslagsbehovet till 430 000 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt Folkpartiet  liberalerna  i motionerna\r\nMJ422  (fp) yrkande 20 delvis och Fi232  (fp)\r\nyrkande 21 delvis bör anslaget minska med 420\r\n000 000 kr. Moderata samlingspartiet föreslår\r\ni   motion    MJ444(m)    att    skatten   på\r\nhandelsgödselns  kväveinnehåll tas  bort.  De\r\nanser  att  bekämpningsmedelsavgifterna   bör\r\nvara  kvar, men anser att dessa bör återföras\r\ntill   näringen   i   form   av   rådgivning,\r\nutbildning    och    forskning.   Moderaterna\r\nföreslår  att  återföringen  till  jordbruket\r\nskall minska med  motsvarande summa eller 390\r\n000  000  kr  (yrkande   13).   Centerpartiet\r\nföreslår  i  motion  MJ447  (c)  delvis   att\r\nanslaget   minskas   med   320 000   000  kr.\r\nResterande   del   av   anslaget  bör  enligt\r\nmotionärerna  återföras  till   näringen   på\r\nlämpligt sätt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom  regeringen  påpekar  i propositionen har\r\nregeringen  tillkallat  en särskild  utredare\r\n(dir.  2001:55)  med  uppdrag   att  göra  en\r\növersyn av skatterna på bekämpningsmedel  och\r\nhandelsgödsel  med  sikte  på  att  förbättra\r\nderas  effektivitet  som miljöstyrmedel  utan\r\natt     kraven     på    kostnadseffektivitet\r\neftersätts. Utredningen  beräknas  presentera\r\nsitt  betänkande  i  januari  2003. Utskottet\r\nkonstaterar  att  utredningens förslag  torde\r\nkomma att behandlas av regeringen under våren\r\n2003. Eventuella förslag till förändringar av\r\nskatterna kommer enligt  regeringen  tidigast\r\natt läggas fram i budgetpropositionen  för år\r\n2004.   Utskottet  vill  för  egen  del  inte\r\nföregripa   resultatet  av  utredningen  utan\r\ninstämmer i de  överväganden  regeringen gör.\r\nUtskottet  avstyrker därför motionerna  MJ422\r\n(fp) yrkande 20 delvis, MJ444 (m) yrkande 13,\r\nMJ447  delvis   och  Fi232  (fp)  yrkande  21\r\ndelvis.  Utskottet   tillstyrker  regeringens\r\nförslag till bemyndigande.\r\n\r\n\r\nSamepolitik\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet har inget att erinra mot\r\nregeringens redovisning och\r\nresultatbedömning av verksamheten under\r\npolitikområdet. Utskottet uttalar sin\r\navsikt att under det kommande\r\nbudgetåret följa effekterna för\r\nrennäringen av utgiftsutvecklingen\r\nunder anslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nOmfattning m.m.\r\n\r\nPolitikområdet  omfattar   verksamheten   vid\r\nSametinget,  rennäringen  och  information om\r\nsamer  och samisk kultur. Till politikområdet\r\nhör också  arbete med urbefolkningsfrågor med\r\nbåde nationell och internationell verksamhet.\r\n\r\nSametingets     verksamhet    regleras    i\r\nsametingslagen (1992:1433)  och  förordningen\r\n(1993:327)  med  instruktion  för Sametinget.\r\nRennäringen    regleras    i    huvudsak    i\r\nrennäringslagen      (1971:437)     och     i\r\nrennäringsförordningen  (1993:384). De skador\r\nsom  vilda  djur orsakar rennäringen  ersätts\r\nenligt viltskadeförordningen (2001:724).\r\nRegeringens  inriktning  är  att successivt\r\npröva  ett  utvidgat samiskt självbestämmande\r\ninom områden  där  detta  är  möjligt och med\r\nbeaktande  av  resultatet  av  pågående   och\r\nnyligen avslutade utredningar. Regeringen har\r\ninlett  samtal  som  syftar till en försoning\r\nmellan staten och samerna och har tillsatt en\r\ngränsdragningskommission  för  att fastställa\r\ngränserna för renskötselområdet.  Vidare  har\r\nregeringen  beslutat  tillsätta  en utredning\r\nför   att  närmare  utreda  omfattningen   av\r\nsamebymedlemmars  och  markägares  rätt  till\r\njakt   och   fiske   inom   lappmarkerna  och\r\nrenbetesfjällen. Regeringen avser att inrikta\r\ninformationssatsningen  om samer  och  samisk\r\nkultur på det nationella planet.\r\nRennäringspolitiska kommittén  har  i  sitt\r\nbetänkande   En   ny  rennäringspolitik  (SOU\r\n2001:101) föreslagit  omfattande förändringar\r\nbl.a. vad gäller samebyarnas organisation och\r\nrennäringens administration.  Betänkandet  är\r\nunder remissbehandling.\r\nSedan    år   2001   pågår   en   nationell\r\ninformationssatsning   om  samer  och  samisk\r\nkultur  som  skall  öka  kunskapen   om   och\r\nförståelsen    för   samerna   som   Sveriges\r\nurbefolkning. Förtroendet  mellan  samer  och\r\nicke-samer      skall      förbättras     och\r\ndiskriminering motverkas.\r\nEn utredare tillsattes hösten  2000 för att\r\ngöra  en  översyn av Sametingets organisation\r\noch de dubbla rollerna som folkvalt organ och\r\nmyndighet.  Utredaren  skulle  också  göra en\r\növersyn      av      valbestämmelserna      i\r\nsametingslagen.  Uppdraget har i oktober 2002\r\nredovisats i betänkandet  Sametingets  roll i\r\ndet  svenska  folkstyret  (SOU  2002:77). Med\r\nuppdrag    att    utreda   de   gränser   för\r\nrenskötselområdet   som    avses    i   ILO:s\r\nkonvention 169             har             en\r\ngränsdragningskommission    tillsatts   (dir.\r\n2002:7). Utredaren skall lämna  sina  förslag\r\nden 31 december   2004.  Sedan  Sveriges  och\r\nNorges  regeringar  beslutat   att  det  även\r\nfortsatt  finns  behov  av  renbetning   över\r\ngränsen  tillsattes  år 1997  en svensk-norsk\r\nkommission  som skulle komma med  förslag  om\r\nhur  betestillgångarna   kan  utnyttjas  mest\r\nrationellt. Kommissionen, som var enig om ett\r\nförslag till ny konvention,  överlämnade sitt\r\nbetänkande  i maj 2001. Nuvarande  konvention\r\nom renbete över den svensk-norska gränsen har\r\nförlängts till  våren 2005  på  grund  av att\r\nförhandlingarna   med   Norge   inte   hunnit\r\ngenomföras   innan   konventionen  skulle  ha\r\nupphört våren 2002. Förhandlingar  med  Norge\r\nom en ny konvention kommer att påbörjas under\r\nhösten 2002.\r\nArbetet  med  en nordisk samekonvention har\r\nnu  resulterat  i att  en  expertgrupp  skall\r\ntillsättas för att  utarbeta  ett utkast till\r\nen samekonvention. Expertgruppen  skall bestå\r\nav  två  representanter från respektive  land\r\nvarav   en  representant   skall   utses   av\r\nrespektive  sameting.  Arbetet skall påbörjas\r\nsenast vid årsskiftet 2002/03.\r\n\r\nResultatbedömning, analys m.m.\r\n\r\nVerksamheten  vid  Sametinget  är  indelad  i\r\nföljande delar:\r\n\r\n1) det folkvalda organet,\r\n2)\r\n3) samiska språk,\r\n4)\r\n5) nordiskt och internationellt arbete,\r\n6)\r\n7) information om samiska förhållanden,\r\n8)\r\n9) samiska   näringar    och    medverkan   i\r\nsamhällsplaneringen,\r\n10)\r\n11)kultur,    inklusive    litteratur-    och\r\nbiblioteksfrågor.\r\n12)\r\nPrisstöd   till   rennäringen  lämnades   med\r\n18 miljoner  kronor   för   knappt  1 600 ton\r\nrenkött.  Avräkningspriset  var  41,70 kronor\r\nper   kilo   exklusive   mervärdesskatt   och\r\nprisstöd.  Antalet  slaktade   renar  uppgick\r\nslaktåret 2001/02 till 58 700, vilket  är  en\r\nökning med 25 %.\r\n\r\nJordbruksverkets  föreskrifter  om  medling\r\nm.m.    i   tvister   mellan   samebyar   och\r\njordbrukare  när  det  gäller  konflikter  på\r\ngrund  av  renbetning  på  åkermark  beräknas\r\nkunna tillämpas under år 2002.\r\nJordbruksverket  har  under  året  beviljat\r\n21 samebyar         ersättning         enligt\r\n35 a § rennäringsförordningen (1993:384)  för\r\nutfodring   på  grund  av  synnerligen  svåra\r\nbetesförhållanden  med  15,3 miljoner kronor.\r\nDet slutligt utbetalade beloppet  är beroende\r\nav  i  vilken  omfattning utfodring verkligen\r\nskett.\r\nInom       ramen      för       regeringens\r\ninformationssatsning  om samerna som Sveriges\r\nurbefolkning och samisk  kultur  har hittills\r\nbeviljats projektmedel på cirka 6,5  miljoner\r\nkronor  till  30  projekt.  Som  exempel  kan\r\nnämnas   att   LRFSkogsägarna   och  Svenska\r\nSamernas Riksförbund, SSR, nyligen  har  fått\r\nmedel  för  projektet  Dialog  och  samverkan\r\nmellan rennäring och familjeskogsbruk.\r\nRegeringen    har   nyligen   beslutat   ge\r\nSametinget  i  uppdrag   att   utveckla   och\r\netablera     ett     permanent     nationellt\r\ninformationscentrum för samefrågor. För detta\r\nanvisades  Sametinget  ett  engångsbelopp  på\r\n3 miljoner kronor. Uppdraget  skall redovisas\r\nsenast den 31 december 2004.\r\nSametingets  redovisning  för  år 2001   är\r\nsvårläst   och  i  vissa  delar  bristfällig.\r\nSametinget har  beslutat  att  göra en intern\r\nkansliöversyn och en översyn av informations-\r\noch språkarbete.\r\nRiksrevisionsverket hade inga  invändningar\r\nmed anledning av Sametingets årsredovisning.\r\n\r\nUtgiftsutveckling\r\n\r\nDen  beräknade  utgiftsutvecklingen  avseende\r\npolitikområdet  Samepolitik  är  följande  (i\r\nmiljoner kronor).\r\n\r\n------------------------------------------------------\r\n|Utfall    |Anslag    |Utgifts-  |Förslag   |Beräknat|\r\n|          |          |          |          |        |\r\n|          |          |prognos   |anslag    |anslag  |\r\n------------------------------------------------------\r\n|2001      |20021     |2002      |2003      |2004    |\r\n------------------------------------------------------\r\n|68        |60        |73        |58        |58      |\r\n------------------------------------------------------\r\n1 Inklusive beslut till följd av förslag till\r\ntilläggsbudget  till  statsbudgeten i samband\r\nmed  2002 års ekonomiska  vårproposition  och\r\nförslag    till    tilläggsbudget   i   denna\r\nproposition.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   har   inget    att   erinra   mot\r\nregeringens redovisning och resultatbedömning\r\ninom området samepolitik.\r\n\r\nSom framgår av utskottets ställningstagande\r\nnedan   tillstyrker   utskottet   regeringens\r\nförslag om medelstilldelning  under  anslaget\r\n45:1 Främjande  av  rennäringen m.m. Det  kan\r\nemellertid konstateras att anslagsnivån under\r\nett flertal år varit i stort sett oförändrad.\r\nMot denna bakgrund har  utskottet  för avsikt\r\natt   under  det  kommande  budgetåret  följa\r\neffekterna       för      rennäringen      av\r\nutgiftsutvecklingen  under  anslaget, framför\r\nallt vad avser pristillägget  för renkött och\r\nersättning för vissa merkostnader  till följd\r\nav    Tjernobylolyckan.    När   det   gäller\r\nersättningar  för viltskador  vill  utskottet\r\nhänvisa  till  sitt   uttalande   ovan  under\r\nanslaget 42:6 Ersättning för viltskador  m.m.\r\ndär utskottet förordar en höjning av anslaget\r\nmed  3,5 miljoner  kronor  utöver regeringens\r\nförslag.\r\n\r\n45:1 Främjande av rennäringen\r\noch 45:2 Informationssatsning\r\nom samerna\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens\r\nförslag om medelstilldelning under\r\nanslagen 45:1 och 45:2. Utskottet\r\ntillstyrker även det bemyndigande som\r\nregeringen föreslår under anslaget\r\n45:1.\r\n\r\n\r\nUtbildningspolitik och\r\nforskningspolitik under\r\nutgiftsområdena 16 och 20\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nPolitikområde  Utbildning inom  utgiftsområde\r\n23\r\n\r\nSveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår som\r\nen  del  i  politikområdet   Utbildning   som\r\nredovisas     under     utgiftsområde     16.\r\nVerksamheten vid Lantbruksuniversitetet utgör\r\nockså  ett  viktigt medel för att förverkliga\r\nmålen        inom        livsmedelspolitiken,\r\nlandsbygdspolitiken,           djurpolitiken,\r\nsamepolitiken   samt   skogspolitiken   under\r\nutgiftsområde 23.\r\n\r\nPolitikområde Forskning inom utgiftsområde 23\r\n\r\nForskningen som bedrivs  inom  de  areella näringarna\r\nhar  ett  särskilt ansvar för att kunskaperna\r\nom  naturresurserna  utvecklas  för  kommande\r\ngenerationers  behov.  Viktiga globala miljö-\r\noch livsmedelsförsörjningsfrågor  måste lösas\r\ngenom  samverkan  mellan  många  länder   och\r\nmellan   forskare  från  olika  vetenskapliga\r\ndiscipliner.\r\n\r\nForskningsrådet för miljö, areella näringar\r\noch  samhällsbyggande   (Formas)   har   till\r\nuppgift  att främja och stödja grundforskning\r\noch  behovsstyrd   forskning   inom  områdena\r\nmiljö, areella näringar och samhällsbyggande.\r\nRådet  sorterar  under  utgiftsområde 20  men\r\nanvisas medel under ett anslag  för forskning\r\nunder        utgiftsområde       23.       En\r\nresultatredovisning        för       samtliga\r\nforskningsfinansierade myndigheter görs under\r\npolitikområdet         Forskning        under\r\nutgiftsområde 16.\r\n\r\n25:1 Sveriges\r\nlantbruksuniversitet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår  med  beaktande  av\r\nriksdagens  beslut att höja  ramen  för\r\nutgiftsområdet för år 2003 att anslaget\r\nökas    med   7 miljoner    kronor    i\r\nförhållande  till  regeringens förslag.\r\nDärmed tillstyrker utskottet  en motion\r\n(s,  v,  mp) om motsvarande höjning  av\r\nanslaget  och  avstyrker  två  motioner\r\n(fp)   om   annan    medelstilldelning.\r\nUtskottet avstyrker även  en motion (c)\r\nom    annan    medelsfördelning    inom\r\nanslaget. Även fem motioner (s, kd,  c)\r\nom resurser för viss forskning avstyrks\r\nliksom  två  motioner (m, fp, kd, c) om\r\ninrättande av tjänster vid SLU.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSveriges  lantbruksuniversitet   (SLU)  skall\r\nutveckla    kunskapen    om   de   biologiska\r\nnaturresurserna   och   människans   hållbara\r\nnyttjande   av   dessa.  Detta   sker   genom\r\nutbildning,      forskning,       fortlöpande\r\nmiljöanalys och information.\r\n\r\nAnslaget      finansierar     grundläggande\r\nhögskoleutbildning,        forskarutbildning,\r\nforskning,   fortlöpande   miljöanalys   samt\r\ninformation  och  fortbildning.  Verksamheten\r\nbedrivs   utifrån   ett   sektorsansvar   som\r\npreciseras av fem ansvarsområden:\r\n\r\n1. kvalitet i livsmedelskedjan,\r\n2.\r\n3. djurhållning, djurhälsa och djurskydd,\r\n4.\r\n5. skog,   skogsbruk   och    förädling    av\r\nskogsråvaran,\r\n6.\r\n7. naturresurser   för  landsbygdsutveckling,\r\nrekreation och fritid,\r\n8.\r\n9. landskapsplanering och markanvändning.\r\n10.\r\nGrundutbildningen  bedrivs   inom  ett  antal\r\nutbildningsprogram  som  leder till  11 olika\r\nyrkesexamina   eller  kandidat/magisterexamen\r\nmed 5 olika inriktningar.\r\n\r\nVerksamheten vid  SLU  ingår  som  en del i\r\npolitikområdet Utbildning och omfattas därför\r\nav  den övergripande resultatredovisning  som\r\ngörs      för      högskoleväsendet     under\r\nutgiftsområde 16. Verksamheten utgör även ett\r\nviktigt medel för att  förverkliga målen inom\r\nlivsmedelspolitiken,     landsbygdspolitiken,\r\ndjurpolitiken,       samepolitiken       samt\r\nskogspolitiken under utgiftsområde 23.\r\nI  regleringsbrevet  för  SLU  specificeras\r\nlärosätets utbildningsuppdrag  genom  ett mål\r\nför   antalet   helårsprestationer.   Antalet\r\nhelårsprestationer     för     treårsperioden\r\n20002002  har  fastslagits till 9 000  varav\r\n1 100 i fristående  kurser.  Utfallet  för de\r\ntvå första åren är 6 337 helårsprestationer i\r\nutbildningsprogram   och   967  i  fristående\r\nkurser.    Prognosen    för   att   periodens\r\nutbildningsuppdrag skall  fullgöras  är  god.\r\nPrestationsgraden är 89 %, vilket är högre än\r\nden   genomsnittliga   prestationsgraden  för\r\növriga universitet och högskolor.\r\nAndelen studenter som  avlägger  examen  på\r\nnominell  studietid  minskar  successivt, och\r\ngenomströmningen av studenter varierar mycket\r\nmellan olika program. En förklaring  till den\r\nallt    sämre    genomströmningen    är   att\r\nstudenterna från många utbildningar även utan\r\navslutad   utbildning   är  eftertraktade  på\r\narbetsmarknaden.              Internationella\r\nstudieutbyten  kan  också  bidra till  längre\r\nstudietid eftersom samtliga utbildningskurser\r\ninte alltid får tillgodoräknas i examen.\r\nAv  antalet  sökande  är 75 %  kvinnor  och\r\nandelen     antagna    kvinnor    utgör 65 %.\r\nVariationen  är   dock   stor   mellan  olika\r\nprogram.  SLU arbetar aktivt med att  utjämna\r\nkönsfördelningen  inom  de  program  i  vilka\r\nsnedfördelning råder.\r\nVeterinärer   med   utbildning   från  land\r\nutanför EU hade tidigare små möjligheter  att\r\nfå   en  kompletterande  utbildning  för  att\r\ndärigenom   erhålla  legitimation  och  kunna\r\nutöva  sitt  yrke  i  Sverige.  I  syfte  att\r\ntillvarata  den  resurs  som  dessa  personer\r\nutgör anvisades  SLU första gången budgetåret\r\n1999 särskilda medel  för  att  genomföra  en\r\nkompletterande   utbildning   för   utländska\r\nveterinärer.    Hittills   har   44 utländska\r\nveterinärer  antagits.  Utbildningsresultaten\r\nhar  varit goda  och  flertalet  av  dem  som\r\navslutat     utbildningen     och    erhållit\r\nlegitimation har fått adekvat arbete.\r\nRegeringen   har   som   mål  för  perioden\r\n20012004  angett  att  minst  34 %   av   de\r\nprofessorer   som   nyanställs   skall   vara\r\nkvinnor.  Under  år 2001 anställdes totalt 14\r\nnya  professorer.  Av   dessa  var  endast  3\r\nkvinnor, vilket motsvarar 21 %.\r\nDen professur i djurskydd  som  SLU år 1999\r\nfick  särskilda  medel  för har nu tillsatts.\r\nProfessuren  är  den första  i  sitt  slag  i\r\nlandet.\r\nI  enlighet  med  tidigare  beslut  anvisas\r\n5 miljoner  kronor ytterligare  ett  år  till\r\nverksamheten   för   Centrum   för  uthålligt\r\nlantbruk  (CUL). SLU tilldelades  år 2002  en\r\ntillfällig  förstärkning  om 7 000 000 kr för\r\nfältförsöksverksamhet    rörande    ekologisk\r\nodling.\r\nFör  att  ge  Artdatabanken  möjlighet  att\r\nskapa   ett   nationellt   referensverk   som\r\nbeskriver  samtliga  i  Sverige  kända  djur,\r\nväxter och svampar  förstärktes  SLU:s anslag\r\når 2002   med   10 000 000 kr.   För  arbetet\r\når 2003  anvisas  10 000 000 kr  och  år 2004\r\n20 000 000 kr.\r\nMetallbiologiskt centrum inrättades år 1992\r\nav   Uppsala   universitet.  Huvudmannaskapet\r\növerfördes  till   SLU  efter  riksdagsbeslut\r\n(prop. 1992/93:\r\n170).   SLU   har   funnit   att   centrumets\r\nhuvudsakliga    inriktning    inte    tillhör\r\nuniversitetets prioriterade  områden  och har\r\ndärför  tillsammans  med  Uppsala universitet\r\nföreslagit   att   medel   för   verksamheten\r\növerförs  från  SLU till Uppsala universitet,\r\ndär verksamhetens inriktning mot humanmedicin\r\npassar bättre. Regeringen föreslår därför att\r\nSLU:s anslag minskar  med  940 000 kr och att\r\ndessa  medel  överförs  till utgiftsområde 16\r\nanslaget 25:21 Uppsala universitet: Forskning\r\noch forskarutbildning.\r\nAnslagsnivån  har  justerats  i  syfte  att\r\nbegränsa statlig konsumtion.\r\nRegeringen   bedömer   anslagsbehovet   för\r\når 2003  till 1 226 964 000 kr.  För  år 2004\r\nberäknas         anslagsbehovet          till\r\n1 264 789 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  Fi230  (s, v, mp) anförs att under\r\nanslaget  25:1 Sveriges  lantbruksuniversitet\r\nhar 7 miljoner  kronor  per  år avsatts under\r\nåren 2001  och  2002  för  SLU:s  arbete  med\r\nfältförsöksverksamhet  för ekologisk  odling.\r\nMotionärerna  begär  att anslaget  för  detta\r\nändamål   tillförs   ytterligare 7   miljoner\r\nkronor  för  år 2003  (yrkande   10  delvis).\r\nEftersom  det enligt motionärerna är  viktigt\r\natt  stärka   den  enskilde  forskarens  fria\r\nställning bör enligt  motionerna  Fi232  (fp)\r\nyrkande 21  delvis  och MJ422 (fp) yrkande 20\r\ndelvis anslaget höjas  med 12 miljoner kronor\r\nutöver regeringens förslag.\r\n\r\nEnligt   motion   MJ435   (c)    bör    ett\r\nspecialdestinerat   anslag   om  10  miljoner\r\nkronor  per år anslås till institutioner  vid\r\nSLU  för  grund-   och   forskarutbildning  i\r\nekologiskt   lantbruk  (yrkande 1),   och   5\r\nmiljoner kronor  om  året för ytterligare tre\r\når, dvs. perioden 20042006, bör anvisas till\r\nCentrum   för   ekologiskt   lantbruk   (CUL)\r\n(yrkande 2).\r\nI motion MJ424  (kd)  behandlas  frågan  om\r\nutbildning  och forskning inom jordbruks- och\r\nlivsmedelsområdet.     Enligt    motionärerna\r\nåstadkoms  vidareutveckling   av  kunskaperna\r\ninom     ekonomi     för    lantbruks-    och\r\nlivsmedelssektorerna  bäst   genom  en  stark\r\nforskning  på  dessa områden. För  att  denna\r\nforskning skall  ge  ett för Sverige optimalt\r\nresultat    krävs    en    förstärkning    av\r\nforskningsområdet  (yrkande  20).   I  motion\r\nMJ487  (c)  begärs  en översyn och ökning  av\r\nforskning      och      utveckling       inom\r\njordbruksnäringen   och   livsmedelsindustrin\r\n(yrkande 27).    Behovet    av    långsiktigt\r\nsäkerställande     av     den     norrländska\r\njordbruksforskningen  vid  Institutionen  för\r\nnorrländsk jordbruksvetenskap (NJV) vid SLU i\r\nUmeå  påtalas  i  motion  MJ389  (c).  Enligt\r\nmotion MJ407 (s) bör försöksverksamheten  med\r\nträdgårdsodling  i  Öjebyn  och  Röbäcksdalen\r\nutvecklas. I motion MJ487 framställs  krav på\r\nutökad   forskning   om  djurskyddsaspekterna\r\nbeträffande pälsfarmer  (yrkande 33).  Enligt\r\nmotion    MJ421   (c)   bör   den   forskning\r\nprioriteras  som  syftar  till  att  finna en\r\nmetod  som  helt  befriar  bin  från kvalster\r\n(yrkande 2).\r\nBehovet av förstärkning med ytterligare fem\r\nhögre forskartjänster vid SLU i Skara påtalas\r\ni motion MJ354 (m, fp, kd, c). Enligt  motion\r\nMJ421    (c)   bör   en   till   SLU   knuten\r\ngenetikertjänst   för   avelsarbete  med  bin\r\nåterinrättas (yrkande 3).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom anförs i motion Fi230  (s, v, mp) yrkande\r\n10   delvis  bör  medelstilldelningen   under\r\nanslaget  öka  med  7  000 000 kr jämfört med\r\nregeringens förslag. Den  av utskottet härmed\r\nföreslagna   ökningen  bör  tillföras   SLU:s\r\narbete   med  fältförsöksverksamhet   rörande\r\nekologisk  odling  inom  CUL.  I  övrigt  har\r\nutskottet  ingen  annan  uppfattning  än  den\r\nregeringen    redovisar    när   det   gäller\r\nmedelsfördelningen  under  anslaget.   De   i\r\nmotionerna  Fi232  (fp) yrkande 21 delvis och\r\nMJ422  (fp)  yrkande  20   delvis   framförda\r\nyrkandena  om  höjning av anslaget ryms  inte\r\ninom den av riksdagen  fastställda  ramen för\r\nutgiftsområdet.  Som  en  följd av riksdagens\r\nbeslut och med anledning av  motion Fi230 (s,\r\nv, mp) föreslår miljö- och jordbruksutskottet\r\natt   riksdagen  för  budgetåret  2003   ökar\r\nmedelstilldelningen       under      anslaget\r\n25:1 Sveriges lantbruksuniversitet  med 7 000\r\n000 kr jämfört med regeringens förslag.  Till\r\nanslaget  bör  således  anvisas 1 233 964 000\r\nkr.  Med  det  anförda  avstyrker   utskottet\r\nmotionerna    Fi232   (fp)   yrkande 21   och\r\nMJ422 (fp) yrkande 20  i  motsvarande delar i\r\nden  mån  de  inte är tillgodosedda  med  vad\r\nutskottet anfört.\r\n\r\nAv   utskottets    ställningstagande   ovan\r\nframgår att CUL föreslås tillföras 7 miljoner\r\nkronor utöver regeringens  förslag  för  viss\r\nverksamhet   rörande  ekologisk  odling.  Med\r\nhänvisning härtill  och  till vad utskottet i\r\növrigt anfört ovan avstyrks  motion MJ435 (c)\r\nyrkandena  1  och 2 om medelsfördelning  inom\r\nanslaget  i  den   mån   de  inte  kan  anses\r\ntillgodosedda.\r\nNär det gäller den ekologiska forskningen i\r\nstort vill utskottet erinra  om  sin  i flera\r\nsammanhang  framförda  syn på jordbruket  och\r\nträdgårdsnäringen som centrala näringar i ett\r\nhållbart  samhälle.  Konsumenternas  intresse\r\nför      miljöhänsyn,     etiska      värden,\r\nlivsmedelssäkerhet         och         global\r\nlivsmedelsförsörjning  ökar  och  kommer  att\r\nalltmer  förändra  dagens  marknadssituation.\r\nDärmed växer också behovet av  kunskaper  som\r\nhar  betydelse för omställningen av samhället\r\ntill en  ekologiskt  hållbar  utveckling. När\r\ndet gäller resurser till viss forskning  vill\r\nutskottet  emellertid  erinra  om  att enligt\r\nförordningen    (1993:221)    för    Sveriges\r\nlantbruksuniversitet   ankommer  den  interna\r\nfördelningen av bl.a. resurser  för forskning\r\noch  utveckling  på universitetets  styrelse.\r\nDet är också en fråga för Forskningsrådet för\r\nmiljö, areella näringar  och samhällsbyggande\r\n(Formas)      att      inom     ramen     för\r\nforskningsprogrammet fördela medel till olika\r\nforskningsprojekt. Med det  anförda avstyrker\r\nutskottet  motionerna  MJ389 (c),  MJ421  (c)\r\nyrkande 2, MJ424 (kd) yrkande  20  och  MJ487\r\n(c) yrkandena 27 och 33.\r\nUtskottet    delar    i   allt   väsentligt\r\nsynpunkterna i motion MJ407  (s) om vikten av\r\nforskning  och  utveckling  när  det   gäller\r\nekologisk odling inom trädgårdssektorn och om\r\ndet  förtjänstfulla  arbete  som  bedrivs vid\r\nSLU:s      institution     för     norrländsk\r\njordbruksvetenskap i Röbäcksdalen och Öjebyn.\r\nSom utskottet  anfört  ovan är det emellertid\r\nen  fråga  för  universitetets  styrelse  att\r\nfördela medel till  bl.a.  dessa projekt. Det\r\nanförda   innebär  att  utskottet   avstyrker\r\nmotionen  i   den  mån  den  inte  kan  anses\r\ntillgodosedd.\r\nEnligt förordningen (1993:221) för Sveriges\r\nlantbruksuniversitet  är  det  en uppgift för\r\nuniversitetets   styrelse   att   besluta   i\r\nviktigare     frågor     om    den    interna\r\nresursfördelningen, dvs. även  inrättande  av\r\ntjänster.    Därmed    avstyrker    utskottet\r\nmotionerna MJ354 (m, fp, kd, c) och MJ421 (c)\r\nyrkande 3.\r\n\r\n26:1 Forskningsrådet för miljö,\r\nareella näringar och\r\nsamhällsbyggande: Forskning och\r\nsamfinansierad forskning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    tillstyrker    regeringens\r\nförslag   om  medelstilldelning   under\r\nanslaget  och  regeringens  förslag  om\r\nbemyndigande    samt    avstyrker   tre\r\nmotioner   (fp,   c)   om  höjning   av\r\nanslaget. Utskottet avstyrker vidare en\r\nmotion    (s)   om   prioritering    av\r\nskogsforskning  och  en  motion  (s) om\r\nmedel  för  forskning om grönytesektorn\r\noch fritidsodlingen.  Även två motioner\r\n(c,  mp)  om  resurser till  Stiftelsen\r\nBiodynamiska       Forskningsinstitutet\r\navstyrks.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras  av  Forskningsrådet  för\r\nmiljö,  areella näringar och samhällsbyggande\r\n(Formas)  och finansierar stöd till forskning\r\nom     de     areella     näringarna     samt\r\nprojektrelaterade       kostnader       såsom\r\nutvärderingar, beredningsarbete, konferenser,\r\nvissa     resor     och    seminarier    samt\r\ninformationsinsatser.        Forskningsstödet\r\nfinansierar även med näringen  samfinansierad\r\nforskning   som   omfattar   jordbruksteknisk\r\nforskning,        viss        skogsforskning,\r\nträdgårdsforskning  samt  växtförädling.  För\r\nforskning    inom    områdena    miljö    och\r\nsamhällsbyggande    finns    anslaget    26:2\r\nForskningsrådet  för  miljö, areella näringar\r\noch    samhällsbyggande:   Forskning    under\r\nutgiftsområde 20.\r\n\r\nFör att  underlätta  planering, upphandling\r\noch  genomförande  av  forskningsprojekt  bör\r\nregeringen  bemyndigas  att  ingå  ekonomiska\r\nåtaganden som innebär utgifter  på sammanlagt\r\nhögst   350 000 000 kr  fördelade  på   högst\r\n215 000 000 kr     under    år 2004,    högst\r\n115 000 000 kr  under   år 2005   och   högst\r\n20 000 000 kr under år 2006.\r\nFör   forskning   och   utveckling  rörande\r\nekologisk  produktion  har  anvisats   totalt\r\n35 miljoner  kronor  per  år  t.o.m. år 2003,\r\nvarav  Formas  disponerar 23 000 000 kr.  För\r\når 2002 anvisades  ytterligare  10 000 000 kr\r\nengångsvis     till     programmet,     varav\r\n3 000 000 kr disponeras av Formas.\r\nAnslagsnivån  har  justerats  i  syfte  att\r\nbegränsa statlig konsumtion.\r\nRegeringen   bedömer   anslagsbehovet   för\r\når 2003   till  234 493 000 kr.  För  år 2004\r\nberäknas anslagsbehovet till 215 157 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt  motionerna   Fi232   (fp)  yrkande 21\r\ndelvis och MJ422 (fp) yrkande 20  delvis  bör\r\nanslaget  höjas  med  ytterligare  8 miljoner\r\nkronor.  Motionärerna betonar vikten  av  att\r\nden  rådsstödda  forskningen  bör  återspegla\r\nhela livsmedelsområdet,  från jord till bord.\r\nFormas   bör  därför  ta  ansvar   även   för\r\nlivsmedelsteknisk  och  teknologisk forskning\r\noch    inte    endast   för   forskning    om\r\nråvaruproduktion.  Även  i  motion  MJ447 (c)\r\ndelvis      begärs     en     höjning     med\r\n8 miljoner kronor.   Motionärerna  anför  att\r\nbehovet  av  forskning  och  utveckling  inom\r\nskogssektorn  är stort, och  forskningen  bör\r\ninriktas   mot   bl.a.    svampangrepp    och\r\nträmaterialens användningsområden.\r\n\r\nMotionärerna  i  motion MJ464 (c, mp) begär\r\natt    basresurser    tilldelas    Stiftelsen\r\nBiodynamiska             forskningsinstitutet\r\n(yrkande 2).  I  motion  MJ487   (c)  påtalas\r\nbehovet av att bredda och öka forskningen  om\r\nekologiskt  lantbruk.  Mot den bakgrunden bör\r\nStiftelsen Biodynamiska  forskningsinstitutet\r\nvid  Rudolf  Steinerhögskolan  tilldelas  ett\r\nbasanslag för  sin  forskning, och resurserna\r\ntill  forskning  om ekologiskt  jordbruk  bör\r\nökas för att göra  ett  sådant anslag möjligt\r\n(yrkande 28).\r\nEnligt motion MJ340 (s)  bör skogsforskning\r\noch forskning om svampsjukdomen  Gremmeniella\r\nprioriteras. I motion MJ469 (s) framhålls att\r\nmedel   liksom   tidigare   bör  anslås  till\r\nkollektiv  forskning  för grönytesektorn  och\r\nfritidsodlingen. Dessa  medel  bör  fullt  ut\r\nkomma  berörda  organisationer till del eller\r\nutnyttjas på annat  sätt  i  samråd med dessa\r\norganisationer (yrkande 1).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet, som finner regeringens  förslag om\r\nmedelstilldelning under anslaget väl  avvägt,\r\ntillstyrker regeringens förslag och avstyrker\r\nmotionerna Fi232 (fp) yrkande 21, MJ422  (fp)\r\nyrkande  20 och MJ447 (c), samtliga i berörda\r\ndelar.  Utskottet   tillstyrker   vidare  det\r\nbemyndigande som regeringen föreslår.\r\n\r\nNär det gäller den ekologiska forskningen i\r\nstort  vill  utskottet  erinra om sin  i  ett\r\nflertal   sammanhang   framförda    syn    på\r\njordbruket och trädgårdsnäringen som centrala\r\nnäringar    i    ett    hållbart    samhälle.\r\nKonsumenternas   intresse   för  miljöhänsyn,\r\netiska värden, livsmedelssäkerhet  och global\r\nlivsmedelsförsörjning  ökar  och  kommer  att\r\nalltmer  förändra  dagens  marknadssituation.\r\nDärmed växer också behovet av  kunskaper  som\r\nhar  betydelse för omställningen av samhället\r\ntill en ekologiskt hållbar utveckling.\r\nDet    föreligger    således   inte   någon\r\ngrundläggande skillnad mellan  utskottet  och\r\nmotionärerna  i  motionerna MJ464 (c, mp) och\r\nMJ487 (c) när det gäller uppfattningen om den\r\nekologiska    odlingens     betydelse     för\r\nomställningen av samhället till en ekologiskt\r\nhållbar utveckling, en uppfattning som senast\r\nkom  till  uttryck i samband med behandlingen\r\nav  budgetpropositionen   för  år  2002,  där\r\nutskottet  redogjorde  för de  senaste  årens\r\nsatsningar   på   forskning    om   ekologisk\r\nproduktion  (bet. 2001/02:MJU2).  I  2000 års\r\nekonomiska       vårproposition        (prop.\r\n1999/2000:100,      bet.     1999/2000:FiU20)\r\nföreslogs  i tilläggsbudgeten  en  ökning  av\r\ndåvarande SJFR:s anslag om 15 miljoner kronor\r\nför  forskning  om  ekologisk  produktion.  I\r\nsamma  proposition  föreslogs att 35 miljoner\r\nkronor per år under perioden  20012003 skall\r\navsättas  för  samma  ändamål. Bakgrunden  är\r\nriksdagens ambition att den ekologiskt odlade\r\narealen bör fördubblas till 20 % till år 2005\r\nsamt att den ekologiska  animalieproduktionen\r\nbör  öka.  I  enlighet med sitt  uttalande  i\r\nbudgetpropositionen    för    år   2002   har\r\nregeringen gett Formas i uppdrag  att planera\r\noch   genomföra  ett  forskningsprogram   för\r\nekologisk  jordbruks- och trädgårdsproduktion\r\nför perioden  20012003  med  målet att skapa\r\nförutsättningar    för    att   uppnå   såväl\r\nriksdagens  ambition  som ambitionen  att  de\r\növergripande miljökvalitetsmålen kan nås inom\r\nen generation. Enligt utskottets  mening  bör\r\nprogrammets  resultat kunna utgöra värdefulla\r\nkunskapsunderlag för såväl den ekologiska som\r\nför    den    konventionella    produktionens\r\nutveckling. När  det  gäller  frågan om medel\r\nför  forskning om ekologisk odling  får  det,\r\nsom utskottet  även anför ovan, anses vara en\r\nuppgift för i första hand forskningsrådet att\r\nfördela medel till  olika  forskningsprojekt.\r\nMed    det    anförda   avstyrker   utskottet\r\nmotionerna MJ464  (c, mp) yrkande 2 och MJ487\r\n(c) yrkande 28 i den  mån  de  inte kan anses\r\ntillgodosedda.\r\nI     samband     med    behandlingen    av\r\nbudgetpropositionen   för   år   2002   (bet.\r\n2001/02:MJU2) redogjorde  utskottet  för  den\r\nforskning   om   Gremmeniella   Abietina  som\r\nbedrivs vid den skogsvetenskapliga fakulteten\r\nvid  SLU,  där ett forskningsprojekt  arbetar\r\nmed   kartläggning    och    övervakning   av\r\nutbredningen av Gremmeniella. Därefter syftar\r\nprojektet  till  ökade  kunskaper   om  bl.a.\r\nsamspelet        mellan       miljö       och\r\nsjukdomsutveckling,   trädens  försvarssystem\r\nmot svampangrepp, insekter  m.m.  samt val av\r\nplantmaterial. Enligt vad utskottet  inhämtat\r\nfortskrider     projektet    vad    beträffar\r\nkartläggning och  övervakning,  och forskning\r\nhar inletts på de områden som anges ovan. Som\r\nutskottet  redogjort  för  tidigare  i  detta\r\nbetänkande    arbetar   Skogsstyrelsen    med\r\növervakning av  sjukdomens  utbredning  bl.a.\r\ngenom  satellitövervakning  och  enkäter till\r\nskogsägare. När det gäller yrkandet  i motion\r\nMJ340  (s) om prioritering av denna forskning\r\nfår   det   emellertid   anses   ankomma   på\r\nforskningsrådet    att    inom    ramen   för\r\nforskningsprogrammet fördela medel till olika\r\nforskningsprojekt. Med det anförda  avstyrker\r\nutskottet motionen.\r\nUtskottet   instämmer   fullt   ut   i   de\r\nsynpunkter som framförs i motion MJ469 (s) om\r\nfritidsodlingens  värde  för människors hälsa\r\noch  rekreation  och  om de gröna  miljöernas\r\nbetydelse  såväl  från folkhälsosynpunkt  som\r\nför bevarande av biologisk  mångfald. När det\r\ngäller  frågan  om  medel  till forskning  om\r\ngrönytesektorn   och   fritidsodlingen   vill\r\nutskottet erinra om sitt uttalande våren 1993\r\nmed anledning av ett liknande  motionsyrkande\r\n(bet. 1992/93:JoU20). Utskottet  konstaterade\r\ndå  att  mycket av den forskning som  bedrivs\r\nvid SLU även  kommer fritidsodlarna till del,\r\nmen med hänsyn till odlingens speciella behov\r\nvar det enligt utskottets mening av stor vikt\r\natt de informationskanaler  som  finns mellan\r\nforskning  och  praktik  kan  bibehållas  och\r\nutvecklas.  Utskottet ansåg det  vidare  vara\r\nett   samhällsintresse    att    de   berörda\r\norganisationerna erhåller en väsentlig del av\r\nde  föreslagna  medlen  och  att  det  skapas\r\nförutsättningar för en fortsatt informations-\r\noch         rådgivningsverksamhet        inom\r\nhemträdgårdsområdet.      Detta     uttalande\r\nupprepades  av  utskottet hösten  2000  (bet.\r\n2000/01:MJU7).        Utskottet,         vars\r\nställningstagande  kvarstår,  vill  erinra om\r\natt  Movium    sekretariatet  för  den yttre\r\nmiljön, Fritidsodlingens riksorganisation och\r\nStiftelsen                 Trädgårdsodlingens\r\nelitplantstation   sedan  år  1993   erhåller\r\nca 11 miljoner  kronor   per   år  för  dessa\r\nändamål.     Medlen,     som    ursprungligen\r\nadministrerades  av  dåvarande   Skogs-   och\r\njordbrukets  forskningsråd  (SJFR),  beviljas\r\nnumera  av  Formas.  Med det anförda föreslår\r\nutskottet att motionen  i  denna  del  lämnas\r\nutan riksdagens vidare åtgärd.\r\n\r\n26:2 Bidrag till Skogs- och\r\nlantbruksakademien\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens förslag\r\nom medelstilldelning under anslaget 26:2.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\noch ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken\r\nanges inom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nsom behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Förändring av ersättningen för\r\nproduktionsbortfall vid\r\nepizootiutbrott (punkt 5)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag  under punkt\r\n5 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  som  framförs  i reservation  1.\r\nDärmed      bifaller     riksdagen     motion\r\n2002/03:MJ487 yrkande 26.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär riksdagen år 1999 fattade beslut om en ny\r\nepizootilag      (1999:657)       tillstyrkte\r\nCenterpartiet regeringens lagförslag  men var\r\nsamtidigt kritiskt till att ersättningen  för\r\nproduktionsbortfall    vid    epizootiutbrott\r\nreducerades  till  50 %.  Enligt  min  mening\r\ninnebär  den  minskade ersättningen risk  för\r\natt icke seriösa  lantbrukare  försöker dölja\r\nsjuklighet hos sina djur. Det vore enligt min\r\nmening     mer     korrekt     att    utforma\r\nersättningsreglerna   så   att   förebyggande\r\narbete stimuleras. Som anförs i motion  MJ487\r\n(c) bör ersättningsnivåerna vara beroende  av\r\nom    djurägaren   är   ansluten   till   ett\r\nkontrollprogram.  I  det  fall  en besättning\r\ningår  i  ett frivilligt kontrollprogram  bör\r\nersättningen för produktionsbortfall utgå med\r\n100 %. För  de  djurägare  som däremot väljer\r\natt  stå  utanför  frivilliga kontrollprogram\r\nbör  ersättningen sänkas  till  70 %  av  den\r\nkostnad  eller förlust som bortfallet medför.\r\nHärigenom   premieras  på  ett  tydligt  sätt\r\nförebyggande  djurhälsovård.  Regeringen  bör\r\nåterkomma   till  riksdagen  med  förslag  om\r\nlagändring i  enlighet  med  motionen i denna\r\ndel. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n2. Utbildning och forskning inom\r\njordbruks- och livsmedelsområdet\r\n(punkt 6)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag  under punkt\r\n6 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  som  framförs  i reservation  2.\r\nDärmed      bifaller     riksdagen     motion\r\n2002/03:MJ424    yrkande    20   och   avslår\r\nmotionerna   2002/03:MJ421  yrkande   2   och\r\n2002/03:\r\nMJ487 yrkandena 27 och 33.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVid FN:s konferens  för  miljö och utveckling\r\når 1992 förband sig i-länderna  att  utveckla\r\nhållbara produktions- och konsumtionsmönster.\r\nMot  denna  bakgrund  måste forskning om  och\r\nutveckling av ett resurs- och energieffektivt\r\njordbruk ges hög prioritet.  Kunskaperna inom\r\nekonomi        för       lantbruks-       och\r\nlivsmedelssektorerna   utvecklas  enligt  min\r\nmening  bäst  genom  kraftfull  forskning  på\r\ndessa områden. För att  denna forskning skall\r\nge  ett för Sverige optimalt  resultat  krävs\r\nförstärkning  av resurserna inom området. Vid\r\nSveriges  lantbruksuniversitet  finns  i  dag\r\nmycket god  kompetens  inom såväl livsmedels-\r\nsom lantbruksekonomi. Rätt  använd  kan denna\r\nkompetens utvecklas ytterligare inom  områden\r\nsom      är     värdefulla     för     svensk\r\nlivsmedelsproduktion.     Detta    bör    ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n3. Utbildning och forskning inom\r\njordbruks- och livsmedelsområdet\r\n(punkt 6)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag  under punkt\r\n6 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  som  framförs  i reservation  3.\r\nDärmed    bifaller    riksdagen    motionerna\r\n2002/03:MJ421   yrkande 2  och  2002/03:MJ487\r\nyrkandena  27  och   33  samt  avslår  motion\r\n2002/03:\r\nMJ424 yrkande 20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom anförs i motion MJ487  (c)  är  forskning\r\noch   utveckling   på   livsmedelsområdet  av\r\nstörsta vikt när det gäller  att  ta fram nya\r\nprodukter       och       bibehålla       hög\r\nlivsmedelssäkerhet, och ambitionen måste vara\r\natt Sverige skall vara världsledande på dessa\r\nområden. Detta är ett ansvar för såväl staten\r\nsom  näringen.  Genom  följande  åtgärder kan\r\nenligt  min  mening detta arbete främjas.  En\r\nfond    bör    inrättas     för     småskalig\r\nlivsmedelsförädling   och   en   mångfald  av\r\nforskningsinriktningar    såsom    ekologiskt\r\njordbruk, trädgårdsproduktion och nya  grödor\r\nbör  främjas.  Vidare bör naturbruksskolornas\r\nroll  för  de gröna  näringarna  stödjas  och\r\nutvecklas. Även EU:s insatser inom jordbruks-\r\noch  livsmedelsforskningen   bör   förstärkas\r\nliksom    resurserna    till   forskning   om\r\nbioteknik.\r\n\r\nDet förekommer i dag delade  meningar bland\r\nforskarna  när  det gäller minkens  beteenden\r\noch behov, och Jordbruksverket  framhåller  i\r\nsin   rapport   om   pälsfarmning  vikten  av\r\nytterligare forskning  för att pälsfarmningen\r\nskall kunna tillgodose minkens  grundläggande\r\nbehov enligt 4 § djurskyddslagen  (1988:534).\r\nMot  bakgrund  härav  ansluter  jag mig  till\r\nmotion   MJ487   (c)  om  behovet  av  utökad\r\nforskning på detta område.\r\nDet  i dag förmodligen  största  hotet  mot\r\nbiodlingen  är  varroakvalstrets  utbredning.\r\nÄven   andra   sjukdomar   kan  slå  ut  hela\r\nbisamhällen och t.o.m. bigårdar. Som anförs i\r\nmotion   MJ421   (c)  är  det  av  vikt   att\r\nprioritera forskning som syftar till att helt\r\nbefria bin från kvalster.\r\nVad ovan anförts  bör  ges  regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n4. Säkerställande av den norrländska\r\njordbruksforskningen (punkt 7)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag  under punkt\r\n7 borde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  som  framförs  i reservation  4.\r\nDärmed      bifaller     riksdagen     motion\r\n2002/03:MJ389      och      avslår     motion\r\n2002/03:MJ407.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSedan  lång  tid  bedriver Institutionen  för\r\nnorrländsk jordbruksvetenskap (NJV) vid SLU i\r\nUmeå    forskning   inom    jordbruks-    och\r\nträdgårdsodlingen  för  nordliga områden, och\r\ninstitutionen  utgör  en  viktig  resurs  för\r\njordbruks-  och  trädgårdsnäringen   i  norra\r\nSverige. I det ökande öst/västliga samarbetet\r\ninnebär   en   framgångsrik   forskning   med\r\ninriktning    på    uthålligt    jord-    och\r\nträdgårdsbruk  i  nordliga  områden  en  stor\r\nfördel  för  vårt  land, och NJV är en viktig\r\npartner  när  det  gäller   utvecklingen   av\r\nlandsbygden  i  nordvästra  Ryssland. För att\r\ninstitutionen   skall  kunna  bibehålla   sin\r\nkompetens fordras  en långsiktig finansiering\r\npå  tillräckligt  hög  nivå.  Detta  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n5. Finansiering av ekologisk forskning\r\nvid Stiftelsen Biodynamiska\r\nForskningsinstitutet (punkt 9)\r\n\r\nav  Jan Andersson  (c)  och  Gunnar  Goude\r\n(mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 9\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad  som  framförs  i  reservation  5.\r\nDärmed    bifaller    riksdagen    motionerna\r\n2002/03:MJ464   yrkande 2  och  2002/03:MJ487\r\nyrkande 28.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVid         Stiftelsen         Biodynamiska\r\nForskningsinstitutet  i  Järna  bedrivs sedan\r\n1950-talet  forskning som är banbrytande  för\r\nden ekologiska odlingen i Norden. Forskningen\r\nbygger på grundläggande ekologiska principer,\r\ndvs. kretslopp,  förnyelsebar energi och vård\r\nav den biologiska mångfalden, och syftar till\r\nuthållig försörjning  av  livsmedel  med  hög\r\nnäringskvalitet.   Enligt   vår   mening   är\r\nmångfald  en  förutsättning  för  en  positiv\r\nutveckling  inom all forskning. Det fortsatta\r\narbetet vid institutet  begränsas  emellertid\r\nav brist på ekonomiska medel för basresurser.\r\nSom  anförs  i  motionerna MJ464 (c, mp)  och\r\nMJ487  (c)  bör  sådana   resurser  tillföras\r\nstiftelsen för att den på lika  villkor skall\r\nkunna   konkurrera  med  universitetsanknutna\r\nforskningsinstitut   om  tillgängliga  medel.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett\r\nföljande  särskilda  yttranden.   I  rubriken\r\nanges inom parentes vilken punkt i utskottets\r\nförslag  till riksdagsbeslut som behandlas  i\r\navsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och\r\nskogsbruk, fiske med anslutande\r\nnäringar (punkt 1)\r\n\r\nav Per  Westerberg  (m), Lars Lindblad (m)\r\noch Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nMiljö-  och  jordbruksutskottet   har   under\r\nberedningen av detta betänkande arbetat under\r\nförutsättningen   att   en  riksdagsmajoritet\r\nbestående         av        socialdemokrater,\r\nvänsterpartister  och  miljöpartister  den  4\r\ndecember 2002 har fastställt ekonomiska ramar\r\nför de olika utgiftsområdena  i  den statliga\r\nbudgeten   och   en   beräkning   av  statens\r\ninkomster  avseende  2003  samt  beslutat  om\r\npreliminära utgiftstak för år 2004.\r\n\r\nModerata  samlingspartiet har i parti-  och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning\r\nav    den    ekonomiska     politiken     och\r\nbudgetpolitiken. Ett övergripande mål för den\r\nekonomiska  politiken bör vara att möjliggöra\r\nökad tillväxt. Då måste utgiftskvoten sänkas.\r\nFör detta krävs  bland  annat en moderniserad\r\narbetsmarknad, avregleringar,  sänkta skatter\r\noch   lägre   offentliga   utgifter.  Antalet\r\nsjukskrivna  och  förtidspensionerade   måste\r\nminskas genom att sjukvård och rehabilitering\r\nförbättras.\r\nVåra  förslag  syftar  också till att skapa\r\nförutsättningar     för    ett    ekonomiskt,\r\nkulturellt och socialt  växande  Sverige.  Vi\r\nvill  satsa  på  en  utbildning  som ger alla\r\nstörre möjligheter till ett rikare liv. Genom\r\nen  större  enskild  sektor  och ett starkare\r\ncivilt   samhälle   kan   både  företag   och\r\nmänniskor växa. Ännu fler kan komma in på den\r\nordinarie   arbetsmarknaden.    Den   sociala\r\ntryggheten  ökar  också  i  andra bemärkelser\r\ngenom  att hushållen får en större  ekonomisk\r\nsjälvständighet.  Friheten  att  välja bidrar\r\nbåde till mångfald, en bättre kvalitet och en\r\nstörre trygghet. De enskilda människorna  får\r\nett större inflytande över sina liv.\r\nVi  har  föreslagit  en långtgående växling\r\nfrån subventioner och bidrag  till omfattande\r\nskattesänkningar  för alla, främst  låg-  och\r\nmedelinkomsttagare.  Samtidigt  värnar  vi de\r\nmänniskor som är i störst behov av gemensamma\r\ninsatser   och   som   har   små  eller  inga\r\nmöjligheter  att påverka sin egen  situation.\r\nVi slår också  fast  att  det  allmänna skall\r\ntillföras    resurser    för   att   på   ett\r\ntillfredsställande  sätt kunna  genomföra  de\r\nuppgifter   som   måste   vara    gemensamma.\r\nAvsevärda resurser tillförs  till exempel för\r\natt  bryta  den  ökade  sjukfrånvaron och  de\r\nökande förtidspensioneringarna.\r\nVårt budgetalternativ   med  våra  förslag\r\ntill    utgiftstak,   anslagsfördelning   och\r\nskatteförändringar    bör  ses som en helhet\r\ndär inte någon eller några delar  kan  brytas\r\nut  och behandlas isolerat från de andra.  Då\r\nriksdagens  majoritet den 4 december beslutat\r\nom  ramar  för  de  olika  utgiftsområdena  i\r\nenlighet  med  finansutskottets  förslag  och\r\ndärmed valt  en annan inriktning av poltiken,\r\ndeltar vi inte  i det nu aktuella beslutet om\r\nanslagsfördelning inom utgiftsområde 23.\r\nI  proposition  En  ny  djurskyddsmyndighet\r\n(prop.   2001/02:189,    bet.   2002/03:MJU5)\r\nuttalar regeringen sin avsikt  att inrätta en\r\ndjurskyddsmyndighet. För ändamålet föreslås i\r\nbudgetpropositionen att 20 397 000 kr anvisas\r\nför år 2003. Eftersom vi anser att  det  inte\r\när  fler  myndigheter  men bättre tillsyn som\r\nbehövs för ett förbättrat djurskydd motsätter\r\nvi oss inrättandet av en  sådan myndighet. Vi\r\navstyrker därför regeringens begäran om medel\r\nför ändamålet.\r\nJordbruksverket   har  ansvar   för   bl.a.\r\nadministration av EU:s  jordbrukspolitik  och\r\nansvarar vidare för tillämpningen av reglerna\r\nför   den   svenska   livsmedelsproduktionen.\r\nDjurskyddstillsynen  behöver  förstärkas.  Vi\r\nanslår därför 5 000 000 kr utöver regeringens\r\nförslag   till   Jordbruksverket    för   att\r\nförstärka detta angelägna arbete.\r\nLivsmedelsverket   skall  i  konsumenternas\r\nintresse  verka för säkra  livsmedel  av  god\r\nkvalitet.     Regeringen     föreslår     att\r\nLivsmedelsverkets anslag skall ökas med 5 000\r\n000  kr  för bl.a.  en  central  kontroll  av\r\ngenetiskt        modifierade       livsmedel.\r\nLivsmedelsverket har  redan  det övergripande\r\nansvaret  för  att  livsmedlen är  säkra.  Vi\r\nanser inte att det behövs ett särskilt anslag\r\nför   kontroll   av   genetiskt   modifierade\r\nlivsmedel. Vi anslår i  stället  3 000 000 kr\r\nför     att     förstärka    och    förbättra\r\nlivsmedelstillsynen.       Anslaget      till\r\nLivsmedelsverket bör minskas med 2 000 000 kr\r\njämfört    med    regeringens   förslag.    I\r\nförhållande till utskottets  förslag blir det\r\nen minskning med 12 000 000 kr.\r\nVerksamheten    vid    Livsmedelsekonomiska\r\ninstitutet omfattar analyser  och utredningar\r\ninom det jordbrukspolitiska området. Liknande\r\nverksamhet bedrivs även inom Jordbruksverket.\r\nDet   förefaller   inte   optimalt   ur   ett\r\nresursperspektiv   med   den   här  typen  av\r\növerlappande  verksamhet. Vi föreslår  därför\r\natt anslag 43:13  halveras  år  2003  för att\r\ndärefter  fasas ut. Anslaget för år 2003  bör\r\nsåledes minskas  med 4 234 000 kr jämfört med\r\nregeringens förslag.\r\nRegeringen anslår för år 2003 19 351 000 kr\r\nför   att   bl.a.  främja   användningen   av\r\nekologiska  livsmedel  inom  storhushåll  och\r\noffentlig sektor.  Vi  anser  att det inte är\r\nstatens   uppgift   att   marknadsföra    och\r\nstimulera   konsumtion  av  en  viss  typ  av\r\nlivsmedel. Detta  sköts  bäst  av  marknadens\r\naktörer,  utan  statlig inblandning. Anslaget\r\nbör minskas med 10  000  000  kr  jämfört med\r\nregeringens förslag.\r\nRegeringen    föreslår   att   skatten   på\r\nhandelsgödselns  kväveinnehåll  och  de  s.k.\r\nbekämpningsmedelsavgifterna  skall  återföras\r\ntill  näringen  i någon form. Detta utlovades\r\nredan  i regeringsförklaringen  hösten  2000,\r\noch ännu har ingenting återbetalats. Vi anser\r\natt regeringen  går  en krånglig omväg när de\r\nförst  tar  ut dessa skatter  för  att  sedan\r\ndelvis återföra  dem.  Vi  föreslår i stället\r\natt skatten på handelsgödselns  kväveinnehåll\r\nhelt     tas    bort.    När    det    gäller\r\nbekämpningsmedelsavgifterna anser vi det vara\r\nriktigt att  ha  dem  kvar  men  att  de  bör\r\nåterföras till näringen i form av rådgivning,\r\nutbildning  och  forskning. Eftersom vi anser\r\natt skatt på kväve inte skall tas ut anser vi\r\natt återföringen till jordbruket skall minska\r\nmed motsvarande summa.  Anslaget  bör  därför\r\nminskas  med  390  000  000  kr  jämfört  med\r\nregeringens förslag.\r\n\r\n2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och\r\nskogsbruk, fiske med anslutande\r\nnäringar (punkt 1)\r\n\r\nav  Anita  Brodén  (fp) och Marie Wahlgren\r\n(fp).\r\n\r\nFolkpartiet liberalernas budgetförslag för år\r\n2003 innebär i sina huvuddrag  sänkta skatter\r\npå arbete och företagande som syftar till att\r\nuppnå  en  långsiktig och uthållig  tillväxt.\r\nDet  syftar  också   till   en  mera  rättvis\r\nskattepolitik  för  bl.a. barnfamiljer.  Våra\r\nutgiftsökningar   avser    främst    bistånd,\r\nutbildning,  vård  och  omsorg, förbättringar\r\nför handikappade, åtgärder  mot  ohälsan samt\r\nsatsningar på miljö och rättssäkerhet.\r\n\r\nVårt    förslag    till    utgiftsram   för\r\nutgiftsområde 23 har emellertid  avslagits  i\r\nbudgetprocessens första steg. Då Folkpartiets\r\nbudgetförslag   är  en  helhet  är  det  inte\r\nmeningsfullt  att  delta  i  fördelningen  på\r\nanslag inom utgiftsområde  23. I det följande\r\nredovisas i sammanfattning innehållet  i vårt\r\nbudgetförslag för utgiftsområde 23.\r\nUtgångspunkten  för Folkpartiets jordbruks-\r\noch livsmedelspolitik  är  både företags- och\r\nkonsumentperspektivet. Jordbrukaren  måste få\r\nen  tydligare  ställning  som företagare  och\r\njordbruket   skall   i   större  utsträckning\r\nbetraktas som likställt med  andra  näringar.\r\nDet     naturligaste     torde    vara    att\r\njordbruksfrågorna  i  framtiden  hanteras  av\r\nnäringsutskottet samt att livsmedelspolitiken\r\nhanteras som konsumentfrågor.  Vi  vill också\r\ninföra ett konsumentdepartement. Livskraftiga\r\njord-  och skogsbruk är tillsammans med  goda\r\nkommunikationer    förutsättningen   för   en\r\nlevande landsbygd med lönsamma företag.\r\nFolkpartiet anser att det är viktigt att vi\r\nökar insatserna inom  området  djurskydd.  Vi\r\nvill  särskilt  peka  på vikten av en fullgod\r\nkontroll  av  efterlevandet   av   lagar  och\r\nförordningar.  Framför  allt  behövs  en  god\r\ntillsyn  av djurtransporter. För att minimera\r\ndjurtransporter    anser    Folkpartiet   att\r\nregelverket  bör  ändras  för att  underlätta\r\netablering    av    småskaliga    slakterier.\r\nFolkpartiet  vill  dessutom  införa  krav  på\r\nutbildning            för           kommunens\r\ndjurskyddsinspektörer.   Folkpartiet   satsar\r\ndärför  5  000  000  kr  mer än regeringen på\r\nåtgärder  inom  djurskydd  och  djurhälsovård\r\n(anslag 42:3).\r\nEtt  annat  område där utökad  kontroll  är\r\nviktig  är  inom   livsmedelssäkerheten.  Den\r\nsvenska livsmedelskontrollen  behöver skärpas\r\noch bli mer likvärdig över hela landet. Detta\r\när inte bara en fråga om konsumentskydd  utan\r\nockså  en rättvisefråga mellan företagarna  i\r\nbranschen  som måste ha samma regler och krav\r\npå  sig  oberoende  av  i  vilken  kommun  de\r\nverkar. Allt  annat  snedvrider konkurrensen.\r\nLivsmedelspolitiken    måste    baseras    på\r\nprinciperna    om    öppenhet,    spårbarhet,\r\nredlighet och renlighet.  Dessa  principer är\r\nförutsättningarna     för    en    fungerande\r\nmarknadsekonomi,  där  varje  medborgare  ges\r\nrätten till ett välinformerat  val,  men  där\r\nhon  får ta ansvar för den mat hon väljer att\r\näta.  Märkningen   av   samtliga  foder-  och\r\nlivsmedelsprodukter   måste   vara   fullgod.\r\nFolkpartiet    anser    att   en    nationell\r\nlivsmedelssäkerhetsmyndighet bör ha det fulla\r\nansvaret   från  jord  till  bord   med   den\r\növergripande målsättningen: god folkhälsa och\r\nrimligt trygga konsumenter som kan fatta egna\r\nvälgrundande  beslut. Det betyder en kontroll\r\nav absolut alla  inblandade  parter,  strikta\r\negenkontrollprogram  och en identisk kontroll\r\növer  hela  landet. Därför  ökar  Folkpartiet\r\nanslagen   till    livsmedelskontrollen   och\r\navsätter  ytterligare  10  000  000  kr  till\r\nLivsmedelsverket (anslag 43:12).\r\nDen   liberala    forskningspolitiken    på\r\njordbruks-  och livsmedelsområdet skiljer sig\r\ninte i grund från den politik vi har på andra\r\nforskningsområden. Vi tror att det är av stor\r\nvikt att stärka  den enskilda forskarens fria\r\nställning. Detta är ett av skälen till att vi\r\nvill  öka  fakultetsanslagen  till   SLU  med\r\n12 000 000  kr  utöver  regeringens  förslag,\r\ndvs.  5  000 000  kr  mer  än  vad  utskottet\r\nföreslår.  Vidare  anser  vi  att Formas även\r\nskall     ta     ett     ansvar    för    den\r\nlivsmedelstekniska   forskningen   och  ökade\r\nresurser   för   Forskningsrådet  för  miljö,\r\nareella näringar och  samhällsbyggande  med 8\r\n000  000  kr  (anslag 26:1). Vi anser däremot\r\natt  besparingar   bör   göras   på   Statens\r\njordbruksverk med 60 000 000 kr (anslag 43:1)\r\noch  på  Fiskeriverket  med  10  000  000  kr\r\n(anslag  43:8).  Framför  allt bör dessa verk\r\nkunna  öka  sin  finansiering   via   externa\r\nintäkter.  Slutligen anser vi att besparingar\r\npå hela anslaget  44:6 Återföring av skatt på\r\nhandelsgödsel och bekämpningsmedel  m.m.  bör\r\ngöras eller med andra ord med 420 000 000 kr.\r\nEftersom  det  är  tillsatt  en utredning med\r\navsikt  att göra en översyn av  skatterna  på\r\nbekämpningsmedel  och  handelsgödsel avvaktar\r\nFolkpartiet     utredningens      betänkande.\r\nFolkpartiet  följer  under  året dessutom  de\r\nprojekt      som      genomförs      avseende\r\nväxtodlingsbalans  vilket mer handlar om  ett\r\nsystem för att beskatta skadliga utsläpp.\r\n\r\n3. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och\r\nskogsbruk, fiske med anslutande\r\nnäringar (punkt 1)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna   har    i    parti-    och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning\r\nav     den     ekonomiska    politiken    och\r\nbudgetpolitiken  än  den  regeringen och dess\r\nstödpartier föreslår.\r\n\r\nKristdemokraternas   budgetalternativ   tar\r\nsikte på att långsiktigt  förbättra  Sveriges\r\ntillväxtförutsättningar   genom  strukturella\r\nreformer   för  minskad  ohälsa,   förbättrad\r\nlönebildning och strategiska skattesänkningar\r\npå  arbete  och  sparande.  Därigenom  skapas\r\nförutsättningar  för att sysselsättningen ska\r\nkunna  öka  i  en  sådan   utsträckning   att\r\nvälfärden tryggas för alla.\r\nDet  handlar  bl.a. om arbetsmarknaden, som\r\nmåste göras mer flexibel och där den kraftigt\r\nökande  sjukfrånvaron   måste  mötas  med  en\r\nförbättrad  arbetsmiljö  och  rehabilitering.\r\nDet  handlar  om  skatterna  på   arbete  och\r\nföretagande  som  måste  sänkas  och på  sikt\r\nanpassas  till  omvärldens  betydligt   lägre\r\nskattetryck.   Det  handlar  om  det  svenska\r\nkonkurrenstrycket   som   måste   förbättras.\r\nVidare  måste den offentliga sektorn  förnyas\r\nför att bättre  möta konsumenternas/brukarnas\r\nbehov  och  bättre   tillvarata   personalens\r\nkompetens    och    idéer.   Dessutom   måste\r\nvalfriheten   inom   familjepolitiken    öka,\r\nrättsväsendet  återupprättas,  pensionärernas\r\nekonomiska     situation     stärkas,     och\r\ninfrastrukturen förbättras.\r\nMålet med våra reformer på dessa områden är\r\natt  skapa  förutsättningar  för  en uthållig\r\ntillväxt  på åtminstone tre procent  över  en\r\nkonjunkturcykel, där sysselsättningen kan öka\r\nutan  att  inflationen   tar  fart,  där  den\r\nenskildes  valfrihet, personliga  ansvar  och\r\nvälfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,\r\ndär den offentliga  sektorn  kan  vitaliseras\r\noch  möta  ökande  behov  utan  att jagas  av\r\nkrympande   skattebaser   och   där   statens\r\nfinanser blir mindre konjunkturkänsliga.\r\nRiksdagsmajoriteten        bestående    av\r\nsocialdemokrater,     vänsterpartister    och\r\nmiljöpartister  har nu  genom  förslag  till\r\nramar   för  de  olika  utgiftsområdena  samt\r\nberäkningen  av  statens inkomster ställt sig\r\nbakom en annan inriktning  av politiken i det\r\nförsta  rambeslutet om statsbudgeten.  Därför\r\nredovisar  vi  i  detta särskilda yttrande (i\r\nstället för i en reservation)  den del av vår\r\npolitik som rör utgiftsområde 23  och  som vi\r\nskulle  ha  yrkat bifall till om vårt förslag\r\ntill ramar hade  vunnit  riksdagens  bifall i\r\nden första beslutsomgången.\r\nKristdemokraternas jordbrukspolitik  syftar\r\ntill  uthållig  användning  av åkermarken för\r\nlivsmedelsproduktion  med  hög  kvalitet.  En\r\nförutsättning för att jordbruket  ska  finnas\r\nkvar  som  basnäring  i  hela  landet  är att\r\nkonkurrensvillkoren     är     desamma    som\r\nomvärldens.  Att behålla de öppna  landskapen\r\noch ge möjlighet till fortsatt brukande också\r\ni skogs- och mellanbygd  är  en  annan viktig\r\ngrundbult i jordbrukspolitiken.\r\n\r\nNya anslag\r\n\r\nMan  måste  ställa  sig frågan om det  är  de\r\nenskilda företagen som  ska  bära förlusterna\r\nnär  väderleksrelaterade katastrofsituationer\r\nuppstår.  I dagsläget föreligger en betydande\r\nosäkerhet om  avgränsningen  av  det statliga\r\nansvaret  för  skördebortfall  till följd  av\r\nnaturkatastrofliknande     händelser.      Av\r\nregeringens    arbete   med   att   undersöka\r\nförutsättningarna     för     att     ersätta\r\nskördeskadorna  år  1998 blev det intet trots\r\natt EU mycket väl kan  godkänna  denna typ av\r\nnationella   katastrofinsatser.   Det   finns\r\nanledning       att       närmare      utreda\r\nförutsättningarna  för  skördeskadeskydd,  om\r\ndet      finns      förutsättningar       för\r\nförsäkringslösningar  eller  andra  modeller.\r\nRegeringen   bör   skyndsamt  återkomma  till\r\nriksdagen med förslag  på detta område. Tills\r\nvidare är Kristdemokraterna  beredda  att med\r\nnationella  medel på ett nytt konto anslå  15\r\n000 000 kr för denna verksamhet.\r\n\r\nI ett samhälle  som  strävar  efter välfärd\r\nför alla, är det rimligt att också bönder ska\r\nkunna  vara  lediga från sitt arbete  när  de\r\ntill exempel vill  ha semester eller är sjuka\r\nutan att de drabbas hårt ekonomiskt. Eftersom\r\nolika system för avbytartjänst  nu växer fram\r\ni  landet  är  det lämpligt att det  statliga\r\nstödet går direkt  till  den som använder sig\r\nav  avbytare och att man får  ersättning  för\r\nuttagen  ledig  tid  med  ett maximum som kan\r\nhöjas i takt med att avbytarstödet  byggs ut.\r\nEtt  nytt  anslag bör inrättas för detta  och\r\ninledningsvis  anslås 20 000 000 kr för denna\r\nverksamhet.\r\nFrån Kristdemokraternas sida har i tidigare\r\nmotioner ställts krav på att koldioxidskatten\r\nför  växthusodlingens   del  avvecklas  eller\r\nåtminstone   reduceras  till   i   nivå   med\r\nkonkurrentländernas beskattning i avvaktan på\r\natt      ett      nivåmässigt       enhetligt\r\nbeskattningssystem kan läggas fast inom  hela\r\nEU.   I   det  sammanhanget  har  också  krav\r\nframställts    om    att   0,8-procentsregeln\r\navvecklas  för  växthusodlingens   del   till\r\nförmån   för  ett  generellt  och  likformigt\r\nnedsättningssystem.     På     nytt    anslag\r\nKompensation  för växthusnäringens  skatt  på\r\nbränsle bör anslås 20 000 000 kr.\r\n\r\nÖvriga anslag\r\n\r\nDen internationella konkurrenssituationen gör\r\ndet   nödvändigt    att   det   vid   svenska\r\nbeskickningar utomlands  finns  kompetens och\r\nresurser   att   bevaka   skogsfrågorna   och\r\nmarknadsföra  svensk skogsindustri  och  dess\r\nmiljövänliga produkter.  Det  är av nationell\r\nbetydelse att de svenska skogliga  intressena\r\nhar    en    stor    internationell   statlig\r\nrepresentation, och att skoglig kompetens och\r\nresurser  tillskapas vid  våra  beskickningar\r\nutomlands.  För  ändamålet  bör  anslag  41:3\r\nInternationellt    skogssamarbete   tillföras\r\nytterligare 1 000 000 kr.\r\n\r\nDistriktsveterinärorganisationen  har under\r\nflera  år, med undantag av år 1999, redovisat\r\nett ekonomiskt  överskott för sin verksamhet.\r\nFör år 2003 föreslår  regeringen  trots detta\r\nen höjning av anslaget. Enligt min mening bör\r\ni    stället    anslag   42:2   Bidrag   till\r\ndistriktsveterinärorganisationen    reduceras\r\nmed    20 000 000 kr   i   förhållande   till\r\nregeringens förslag.\r\nI det  fall  Sverige  inte  skulle  erhålla\r\ntilläggsgarantier  när  det gäller smittsamma\r\nsjukdomar kan sjukdomssituationen  för mycket\r\nallvarliga sjukdomar förändras snabbt, vilket\r\nkan   komma   att   medföra   kraftigt  ökade\r\nkostnader   för   staten.   Jag   anser   att\r\nresurserna   för  djurhälsoprogrammen   måste\r\nsäkerställas.  För  ändamålet bör anslag 42:5\r\nBekämpande  av  smittsamma  husdjurssjukdomar\r\ntillföras  10 000 000 kr  utöver  regeringens\r\nförslag.\r\nEnligt min  uppfattning,  vilken  delas  av\r\nregeringens    expertmyndighet    Sametinget,\r\nmotsvarar regeringens förslag om medel  under\r\nanslag  42:6 Ersättningar för viltskador m.m.\r\ninte  full   kompensation   i   enlighet  med\r\nrovdjursinventeringen för år 2001.  Mot denna\r\nbakgrund anser jag att anslaget bör höjas med\r\n4 000 000 kr utöver regeringens förslag, dvs.\r\nmed 500 000 kr mer än vad utskottet föreslår.\r\nVi     vill     att     byråkratin     inom\r\njordbruksadministrationen   begränsas   bl.a.\r\ngenom   förenklingar   av   miljöstöden   och\r\nadministrationen   av   EU-ersättningarna   i\r\növrigt.   Ett   förslag   är   ett  förenklat\r\nförfarande  vid  ansökan  om  stöd  från  EU.\r\nRegeringen    bör    utreda    denna   fråga.\r\nJordbruksverket  har  också  möjligheter  att\r\nrationalisera och minska sin byråkrati  genom\r\neffektiviseringar,   exempelvis  genom  enkla\r\nclearingsystem. Därför  bör  en  tioprocentig\r\nminskning av kostnaderna för Jordbruksverkets\r\nverksamhet  vara  möjlig  att genomföra.  Det\r\ninnebär en besparing på anslag  43:1  med  30\r\n000 000 kr.\r\nFiskeriverket  har  erhållit  ökade  anslag\r\nunder senare år. Vi föreslår en besparing  på\r\n5  000  000  kr av myndighetens anslag (43:8)\r\nför 2003.\r\nLivsmedelsverket   skall  i  konsumenternas\r\nintresse verka för god  kvalitet, redlighet i\r\nlivsmedelshanteringen och bra matvanor. Ökade\r\ninformationsinsatser  behövs  för  att  vidga\r\nkunskaperna om kostens  betydelse för hälsan.\r\nDet är viktigt att Sverige har egen nationell\r\nkompetens    och    kan    producera     eget\r\nvetenskapligt  material  så  att vi inte blir\r\nberoende av andras bedömningar. För att kunna\r\ngarantera en god konsumentsäkerhet  krävs att\r\nLivsmedelsverket    (SLV)   har   tillräcklig\r\nkompetens att hantera frågor inom bl.a. kemi,\r\ntoxikologi, mikrobiologi och nutrition. Detta\r\nför att kunna hävda sig  internationellt  och\r\natt  kunna  föra  våra nationella intressen i\r\nEU.  Det  är  därför  av  yttersta  vikt  att\r\nLivsmedelsverket  har  erforderliga  resurser\r\nför att göra egna vetenskapliga bedömningar.\r\nI takt med att svenska  livsmedelsprodukter\r\nblir     kända     ute    i    Europa    ökar\r\nförutsättningarna för  export.  Det är därför\r\nangeläget  att  på  olika  sätt  göra   dessa\r\nprodukter kända. Det gäller då inte minst  de\r\nekologiskt  producerade  livsmedlen.  Sverige\r\nmåste   likt   andra   EU-länder   nu   satsa\r\nordentligt   med  nationella  medel  för  att\r\nstötta svensk  livsmedelsexport.  Viktigt  är\r\natt  stödja  mindre livsmedelsföretag för att\r\nnå ut på marknaden  med  förädlade produkter.\r\nUnder   anslag   43:16   föreslår    vi    en\r\nförstärkning  med  10  000 000 kr för stärkta\r\nexportinsatser.\r\nSverige har kommit en  bra  bit  på väg mot\r\nett  mer miljöanpassat jordbruk men vi  måste\r\nse  till   att  det  finns  resurser  så  att\r\njordbrukarna  själva har möjlighet att arbeta\r\nvidare med en mer  miljöanpassad  produktion.\r\nAtt då avveckla det stöd som givit god effekt\r\nvad  gäller  miljöanpassade  brukningsmetoder\r\nger  fel  signaler  till  de jordbrukare  som\r\nönskar  en  mer ekologisk inriktning  av  sin\r\nproduktion. Vi  vill  därför att regeringen i\r\nstället  för kortsiktiga  stöd  initierar  en\r\nlångsiktig satsning på miljöanpassat jordbruk\r\ndär både konventionellt jordbruk med Rekostöd\r\noch ekologiskt jordbruk kan samspela. Det bör\r\nockså i fortsättningen vara möjligt att lägga\r\nom  delar  av   växtodlingen  till  ekologisk\r\nproduktion  eller  betesdrift  utan  att  den\r\növriga andelen  påverkas. Man bör inte heller\r\nknyta den ekologiska  vallen och betesdriften\r\ntill ekologisk djurhållning  utan enbart till\r\ndjurhållning. Den djurhållning  som används i\r\nbetesdriften bör också kunna bestå av hästar.\r\nDet är anmärkningsvärt att det nu  inte utgår\r\nstöd för ekologisk odling i växthus.  Ska  vi\r\nkunna  äta  svenska tomater utan tillsatser i\r\nstället   för  snabbväxande   koldioxidgasade\r\ntomater  från   andra   länder,   måste   det\r\ntillsättas  resurser för växthusodlingen. Det\r\när en förutsättning  för att kunna förse våra\r\nkonsumenter med inhemska  produkter. I skogs-\r\noch mellanbygder är det nu stora bekymmer att\r\nupprätthålla  mjölkproduktionen.   Det  finns\r\ndärför  anledning  att  överväga  en särskild\r\nstödinsats  som motiveras utifrån behovet  av\r\nfortsatt näringsverksamhet  i  dessa  bygder,\r\nverksamhet   som   bl.a.  bidrar  till  öppna\r\nlandskap. Stödformen  kan inrymmas i kommande\r\nmiljö-    och   landsbygdsutvecklingsprogram.\r\nSammantaget  anvisar Kristdemokraterna för år\r\n2003 ytterligare  240  000  000  kr på anslag\r\n44:1   för   att   gynna   miljöprogram   och\r\nlandsbygdsutveckling.\r\nNorra  Sveriges stora avståndshandikapp gör\r\natt kostnaderna  för  exempelvis  mjölk, kött\r\noch  ägg är högre än på andra håll i  landet,\r\nsamtidigt  som kostnaderna för uttransport av\r\nlivsmedel  genom   befolkningsglesheten   och\r\nmånga   små   butiker   är   höga.   En  höjd\r\nintransportersättning  skulle sannolikt  leda\r\ntill   ökad   stabilitet   och   framtidstro.\r\nInförandet  av  kadaverinsamlingen   i  norra\r\nSverige  har  medfört  att  jordbruket i norr\r\ndrabbats  av  högre  kostnader  än   i  södra\r\nSverige. Kostnaden för kadaverinsamlingen har\r\nheller   inte   tidigare   beräknats  ingå  i\r\nunderlaget   för   merkostnaderna   i   norra\r\nSverige. Ytterligare  10 000  000  kr  anslås\r\nsåledes  som  ett extra Norrlandsstöd (anslag\r\n44:1).\r\nKristdemokraterna   anser  att  regeringens\r\nnerdragningar       på      anslag       44:3\r\nMiljöförbättrande  åtgärder   i   jordbruket,\r\nvisar  brist på insikt om vilka åtgärder  som\r\nkrävs för  att  nå  de  uppsatta  miljömålen.\r\nDetta   anslag  används  till  många  viktiga\r\nområden bl.a.  till  forskning för att minska\r\nväxtnäringsläckage,  ammoniakavgång,  säkrare\r\noch minskad användning  av  bekämpningsmedel.\r\nDetta  är  viktiga  miljöåtgärder.   Dessutom\r\ningår    forskning   och   utveckling   kring\r\nbevarande    av    biologisk   mångfald   och\r\ntillvaratagande av kulturvärden,  ökad  andel\r\nekologisk produktion liksom marknadsstödjande\r\nåtgärder     för     ekologisk    produktion.\r\nKristdemokraterna  vill  inte  medverka  till\r\ndessa nedskärningar utan vill i stället satsa\r\n15 000 000 kr mer än  regeringen  för år 2003\r\npå detta anslag.\r\nMiljö-     och    jordbruksutskottet    har\r\nkonstaterat  att   omarronderingsverksamheten\r\nbör bedrivas fortlöpande. Det främsta motivet\r\när naturligtvis att  nå  de positiva effekter\r\nför   enskilda   och   samhället    som    en\r\nrationalisering av fastighetsindelningen ger,\r\nsärskilt  vad  gäller  jord-  och  skogsbruk.\r\nDetta blev också riksdagens tillkännagivande.\r\nMot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att\r\nregeringen  anslår  så  begränsade  medel  på\r\ndetta viktiga område. När det gäller åtgärder\r\nför  översvämningar  i Emån så har regeringen\r\nförordat att inga ytterligare statsbidrag ska\r\nlämnas.  Vi anser att det  är  angeläget  att\r\ndessa   pengar    finns    kvar    för    att\r\nfortsättningsvis skydda åkermarken mot årliga\r\növersvämningar.   Dessutom   måste   pågående\r\narbeten inför framtida lösningar få slutföras\r\nbl.a.          när         det         gäller\r\nmiljökonsekvensbeskrivningar   m.m.  För  att\r\ngarantera  fortsatt  omarronderingsverksamhet\r\nmed möjlighet till tillkommande  objekt  samt\r\nfortsatt   stöd   för   åtgärder  kring  Emån\r\nföreslår Kristdemokraterna  att  anslag  44:4\r\nökas med 5 000 000 kr för år 2003.\r\n\r\n4. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och\r\nskogsbruk, fiske med anslutande\r\nnäringar (punkt 1)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nDen  4  december  2002 beslutade riksdagen om\r\nramar för de olika  utgiftsområdena.  Jag kan\r\nav   formella   skäl   inte   vidhålla   våra\r\nanslagsyrkanden  i  en reservation och väljer\r\ndärför att i ett särskilt  yttrande  redovisa\r\nCenterpartiets      politik     som     berör\r\nutgiftsområde 23.\r\n\r\nNya anslag\r\n\r\nKunskaper om ekologiskt  lantbruk  är  i  dag\r\ninte  tillräckliga.  Vad som nu pågår vid SLU\r\när   att  den  långsiktiga   forskningen   om\r\nekologiskt  lantbruk  mer  eller mindre läggs\r\nned. Centerpartiet anser det vara viktigt med\r\nen  mångfald  av  forskningsinriktningar   på\r\ndetta  område och avsätter därför 145 000 000\r\nkr  till   forskning   och   utveckling  inom\r\nlivsmedelssektorn.  Dessa  medel   ska  kunna\r\nanvändas     inom     en    bred    variation\r\nforskningsområden som rör livsmedel.\r\n\r\nSverige behöver satsa  på  rejäla  åtgärder\r\nsom  särskilt  främjar exporten av småskaligt\r\nframställda    livsmedel.     För     området\r\nexportfrämjande  åtgärder avsätts 30 000  000\r\nkr.\r\nCenterpartiet vill  inrätta ett program för\r\ngårdsbaserad livsmedelsförädling  i syfte att\r\nfrämja lokalproducerade livsmedel. Ett sådant\r\nprogram  ska  innefatta  konsumentupplysning,\r\nsamordnad   och   effektiv   logistik    till\r\nåterförsäljare  m.m.  för  att  bl.a.  minska\r\nbelastningen  på  miljön.  För  detta ändamål\r\nvill vi anslå 20 000 000 kr.\r\n\r\nÖvriga anslag\r\n\r\nFör att bekämpa spridningen av svampsjukdomen\r\nGremmeniella    bör,    under   anslag   41:1\r\nSkogsvårdsorganisationen,      Skogsstyrelsen\r\ntillföras extra resurser för inventering  och\r\nrådgivning   samt   för   ökad  forskning  på\r\nområdet.  Ytterligare resurser  bör  avsättas\r\näven   för   plantering    och   skötsel   av\r\nädellövskog.   Anslag   41:2   Insatser   för\r\nskogsbruket      bör     därför     tillföras\r\n20 000 000 kr utöver regeringens förslag.\r\n\r\nAnslag      42:3     Djurhälsovård      och\r\ndjurskyddsfrämjande  åtgärder  bör  tillföras\r\n5 000 000 kr   utöver   regeringens  förslag.\r\nDessa medel bör användas bl.a. för förbättrad\r\ndjurhållning  vid  pälsfarmer,   t.ex.  genom\r\nutveckling av burarnas utformning.\r\nOmfattande BSE-kontroller är nödvändiga för\r\nen  fortsatt  hög livsmedelssäkerhet.  Enligt\r\nmin  mening  finns   behov  även  av  ändrade\r\nersättningsregler för produktionsbortfall vid\r\nepizootiubrott.  Anslag  42:5  Bekämpande  av\r\nsmittsamma   husdjurssjukdomar   bör   därför\r\nräknas upp med 30 000 000 kr.\r\nFör att uppnå  god  förståelse  i samhället\r\nför    en    livskraftig   rovdjursstam   bör\r\ntillräcklig ersättning  utgå  för viltskador.\r\nAnslag 42:6 Ersättningar för viltskador  m.m.\r\nbör  därför  höjas  med  2 000 000 kr  utöver\r\nregeringens  förslag,  vilket är 1 500 000 kr\r\nmindre än vad utskottet  föreslår. Medlen bör\r\nanvändas  för  förebyggande  åtgärder,  bl.a.\r\nrovdjursstängsel.\r\nDet  finns  alla  anledning  att  förstärka\r\nmyndighetsarbetet    på    djurskyddsområdet.\r\nResurser   bör  emellertid  läggas   på   ett\r\nförstärkt        djurskyddsarbete         vid\r\nJordbruksverket och inte på inrättandet av en\r\ndjurskyddsmyndighet.    Hela    anslag   42:7\r\nDjurskyddsmyndigheten bör därför  minskas med\r\ndet i propositionen föreslagna beloppet, dvs.\r\n20 397 000 kr.\r\nAnslaget till den nya djurskyddsmyndigheten\r\nskulle betyda mycket för Jordbruksverket  och\r\ndess         utvecklingspotential        inom\r\ndjurskyddsområdet.  Genom  ökade resurser ges\r\nen    tydligare    roll    åt    de    lokala\r\ndjurskyddsinspektörerna.  För  att  förstärka\r\ndet  befintliga  arbetet  med  djurskydd  hos\r\nJordbruksverket bör anslag 43:1  ökas  med 10\r\n000 000 kr jämfört med regeringens förslag.\r\nDen  kommunala  livsmedelstillsynen behöver\r\npå många håll tilldelas  mer  resurser.  Även\r\nLivsmedelsverket  bör  få  mer  resurser  för\r\nstickprovskontroller.  Vi  anser att anslaget\r\ndärför  bör  räknas  upp  för  möjlighet  att\r\nförbättra   livsmedelskontrollen,    särskilt\r\nsalmonellakontroller  av importerat kött.  Vi\r\nvill därför anslå ytterligare  20  000 000 kr\r\ntill anslag 43:12 Livsmedelsverket.  Detta  i\r\nförhållande   till  regeringens  förslag.  Vi\r\nanser inte att de 10 000 000 kr som utskottet\r\nföreslår ytterligare är tillräckligt.\r\nAnslag      43:13      Livsmedelsekonomiska\r\ninstitutet bör  minska  med  5 000 000  kr. I\r\nstället  kan  detta  institut  samordnas  med\r\nanslag 43:14 Livsmedelsstatistik.\r\nI  syfte att stärka livsmedelsföretagen och\r\nlivsmedelsproduktionen  i Sverige måste stora\r\nexportfrämjande åtgärder  vidtas  i den hårda\r\nkonkurrensen.  Food  From  Sweden,  har  till\r\nuppgift att främja exporten. Tidigare har ett\r\nstatligt anslag erhållits på i genomsnitt  ca\r\n20  000 000 kr per år. Anmärkningsvärt är att\r\nregeringen  nu  bedömer anslagsbehovet till 5\r\n000  000  kr.  Anslag   43:16  Åtgärder  inom\r\nlivsmedelsområdet bör utökas  med ytterligare\r\n12 000 000 kr.\r\nI tider då alltfler små lantbruk  läggs ned\r\nförsvåras  möjligheterna  för  unga människor\r\nsom  vill  bli  lantbrukare att kunna  starta\r\negen verksamhet.  De  som inte kan ta över en\r\ngård från någon i sin släkt  kan ha svårt att\r\nfinna  finansiering  för  köp  av  de  större\r\nenheter  som nu växer fram. Denna  utveckling\r\när oroande  om  man ser till framtidens behov\r\nav  yngre  människor   i   lantbruksnäringen.\r\nStartstöd och andra liknande  inslag  har  en\r\nviktig  roll  att  fylla  för  att  garantera\r\nåterväxten.   Det   är   viktigt   att  dessa\r\nfunktioner   inte   urholkas.   Det  maximala\r\nbeloppet för startstöd bör höjas  till  samma\r\nnivå som EU-förordningen anger.\r\nAnslag 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö\r\noch struktur bör ökas med 230 000 000 kr  och\r\nanvändas till att återskapa våtmarker (20 000\r\n000  kr),  att tilldela LFA-områden medel för\r\natt stärka konkurrenskraften (90 000 000 kr),\r\natt      integrera       hästpolitiken      i\r\njordbrukspolitiken (60 000  000  kr)  och att\r\ntilldela  startstöd till landsbygdsföretagare\r\n(60 000 000 kr).\r\nForskningen  om ekologiskt lantbruk behöver\r\nbreddas samtidigt  som arbetet med att minska\r\nväxtnäringsläckaget  inom  jordbruket behöver\r\nintensifieras. För dessa ändamål  bör  anslag\r\n44:3  Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket\r\nräknas upp med 23 000 000 kr.\r\nSvensk jordbruksnäring måste ges ekonomiskt\r\nlikvärdiga        konkurrensvillkor       med\r\njordbruksnäringen   i   t.ex.   Finland   och\r\nDanmark. Centerpartiet  föreslår  därför  att\r\njordbrukets  ryggsäck  skall  lyftas  av. Mot\r\nbakgrund  av detta kan anslag 44:6 Återföring\r\nav  skatt på  bekämpningsmedel  och  kväve  i\r\nhandelsgödsel  räknas ned med 320 000 000 kr.\r\nKvar på anslaget  återstår  100  000  000 kr.\r\nDessa pengar utgör bekämpningsmedelsavgifter.\r\nDe  skall återföras till näringen på lämpligt\r\nsätt.\r\nUnder       anslag       25:1      Sveriges\r\nlantbruksuniversitet          bör         ett\r\nspecialdestinerat anslag om 10 000 000 kr per\r\når tillföras SLU:s institutioner  för  grund-\r\noch  forskarutbildning i ekologiskt lantbruk.\r\nVidare  bör  Centrum  för ekologiskt lantbruk\r\n(CUL)  tillföras 5 000 000 kr  per  år  under\r\nperioden 20042006.\r\nBehovet  av  forskning  och  utveckling  är\r\nstort   inom   skogssektorn.   Anslaget  26:1\r\nForskningsrådet  för miljö, areella  näringar\r\noch    samhällsbyggande:     Forskning    och\r\nsamfinansierad forskning bör därför tillföras\r\n8 000 000 kr   utöver  regeringens   förslag.\r\nMedlen bör avse  forskning med inriktning mot\r\nbl.a.   svampangrepp    och    trämaterialens\r\nanvändningsområden.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nProposition 2002/03:1 utgiftsområde 23\r\nJord- och skogsbruk, fiske med anslutande\r\nnäringar\r\n\r\nRegeringen    (Jordbruksdepartementet)    har\r\nföreslagit\r\n\r\n1. att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att\r\nunder  år 2003, i fråga om ramanslaget 42:3\r\nDjurhälsovård    och    djurskyddsfrämjande\r\nåtgärder,   fatta   beslut  som   inklusive\r\ntidigare gjorda åtaganden  medför  utgifter\r\npå  högst  11 100 000 kronor efter år  2003\r\n(avsnitt 4.8.3),\r\n\r\n2. att riksdagen  bemyndigar  regeringen att\r\nunder år 2003, i fråga om ramanslaget  42:5\r\nBekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,\r\nfatta  beslut som inklusive tidigare gjorda\r\nåtaganden   innebär   utgifter   på   högst\r\n3 500 000  kronor  under  år  2004 (avsnitt\r\n4.8.5),\r\n\r\n3. att riksdagen bemyndigar regeringen  att\r\nför  år  2003 låta Statens jordbruksverk ha\r\ntillgång till  en  kredit  på  myndighetens\r\nsärskilda  räntekonto  för EU-verksamhet  i\r\nRiksgäldskontoret  på  högst  5 500 000 000\r\nkronor (avsnitt 5.8.1),\r\n\r\n4. att riksdagen bemyndigar  regeringen  att\r\nunder  år 2003, i fråga om ramanslaget 43:5\r\nArealersättning  och djurbidrag m.m., fatta\r\nbeslut   som  inklusive   tidigare   gjorda\r\nåtaganden   innebär   utgifter   på   högst\r\n5 029 000 000 kronor under år 2004 (avsnitt\r\n5.8.5),\r\n\r\n5.  att riksdagen bemyndigar regeringen att\r\nunder  år 2003, i fråga om ramanslaget 43:6\r\nIntervention     och    exportbidrag    för\r\njordbruksprodukter,    fatta   beslut   som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden innebär\r\nutgifter på högst 2 000 000 kronor under år\r\n2004 (avsnitt 5.8.6),\r\n\r\n6. att riksdagen bemyndigar  regeringen  att\r\nunder  år 2003, i fråga om ramanslaget 44:1\r\nÅtgärder   för   landsbygdens   miljö   och\r\nstruktur,   fatta   beslut   om   stöd  som\r\ninklusive tidigare gjorda åtaganden innebär\r\nutgifter  på sammanlagt högst 2 880 000 000\r\nkronor  fördelade  på  högst  1 230 000 000\r\nkronor år 2004, 985 000 000 kronor år 2005,\r\n520 000 000   kronor  år  2006,  85 000 000\r\nkronor  år  2007   och   60 000 000  kronor\r\ndärefter (avsnitt 6.8.1.),\r\n\r\n7. att riksdagen bemyndigar  regeringen  att\r\nunder  år 2003, i fråga om ramanslaget 44:2\r\nFrån EG-budgeten  finansierade åtgärder för\r\nlandsbygdens  miljö   och  struktur,  fatta\r\nbeslut   som   inklusive  tidigare   gjorda\r\nåtaganden innebär  utgifter  på  sammanlagt\r\n3 180 000 000  kronor  fördelade  på  högst\r\n1 310 000 000 kronor år 2004, 1 160 000 000\r\nkronor år 2005, 560 000 000 kronor år 2006,\r\n90 000 000  kronor  år  2007 och 60 000 000\r\nkronor därefter (avsnitt 6.8.2).\r\n\r\n8. att riksdagen bemyndigar  regeringen  att\r\nunder  år  2003  i  fråga  om anslaget 44:6\r\nÅterföring  av  skatt på handelsgödsel  och\r\nbekämpningsmedel   m.m.   fatta  beslut  om\r\nåtagande  som  medför  utgifter   på  högst\r\n187 000 000  kronor  under år 2004 och  186\r\n000 000  kronor  under  år   2005  (avsnitt\r\n6.8.6),\r\n\r\n9. att riksdagen bemyndigar regeringen  att\r\nunder  år 2003, i fråga om ramanslaget 45:1\r\nFrämjande av rennäringen m.m., fatta beslut\r\nom  stöd   som  inklusive  tidigare  gjorda\r\nåtaganden   innebär   utgifter   på   högst\r\n4 000 000 kronor  efter  år  2003  (avsnitt\r\n7.6.1),\r\n\r\n10.  att riksdagen bemyndigar regeringen  att\r\nunder  år 2003, i fråga om ramanslaget 26:1\r\nForskningsrådet för miljö, areella näringar\r\noch   samhällsbyggande:    Forskning    och\r\nsamfinansierad  forskning,  fatta beslut om\r\nstöd    som   inklusive   tidigare   gjorda\r\nåtaganden  innebär  utgifter  på sammanlagt\r\nhögst 350 000 000 kronor fördelade på högst\r\n215 000 000  kronor  under  år 2004,  högst\r\n115 000 000 kronor under år 2005  och högst\r\n20 000 000  kronor  under  år 2006 (avsnitt\r\n8.2),\r\n\r\n11.   att  riksdagen  för  år  2003   anvisar\r\nanslagen  under  utgiftsområde 23 Jord- och\r\nskogsbruk,  fiske med  anslutande  näringar\r\nenligt följande uppställning:\r\n\r\nSkogspolitik\r\n\r\n41:1Skogsvårdsorganisationen;    ramanslag;\r\n301 175 000 kr,\r\n\r\n41:2Insatser  för  skogsbruket;  ramanslag;\r\n225 700 000 kr,\r\n\r\n41:3Internationellt         skogssamarbete;\r\nramanslag; 1 405 000 kr,\r\n\r\n41:4Från EG-budgeten finansierade medel för\r\nskogsskadeövervakning;       ramanslag;\r\n6 000 000 kr,\r\n\r\nDjurpolitik\r\n\r\n42:1Statens   veterinärmedicinska  anstalt;\r\nramanslag; 103 266 000 kr,\r\n\r\n42:2Bidrag                             till\r\ndistriktsveterinärorganisationen;\r\nobetecknat anslag;\r\n\r\n89 392 000 kr,\r\n\r\n42:3Djurhälsovård  och  djurskyddsfrämjande\r\nåtgärder; ramanslag;\r\n\r\n22 603 000 kr,\r\n\r\n42:4Centrala           försöksdjursnämnden;\r\nramanslag; 18 106 000 kr,\r\n\r\n42:5Bekämpande         av        smittsamma\r\nhusdjurssjukdomar; ramanslag;\r\n\r\n107 100 000 kr,\r\n\r\n42:6Ersättningar   för   viltskador   m.m.;\r\nramanslag; 84 000 000 kr,\r\n\r\n42:7Djurskyddsmyndigheten;       ramanslag;\r\n20 397 000 kr,\r\n\r\nLivsmedelspolitik\r\n\r\n43:1Statens    jordbruksverk;    ramanslag;\r\n299 745 000 kr,\r\n\r\n43:2Statens   utsädeskontroll;   ramanslag;\r\n807 000 kr,\r\n\r\n43:3Statens    växtsortnämnd;    ramanslag;\r\n1 993 000 kr,\r\n\r\n43:4Bekämpande av växtsjukdomar; ramanslag;\r\n2 578 000 kr,\r\n\r\n43:5Arealersättning  och  djurbidrag  m.m.;\r\nramanslag; 1 407 400 000 kr,\r\n\r\n43:6Intervention   och   exportbidrag   för\r\njordbruksprodukter; ramanslag;\r\n\r\n1 516 000 000 kr,\r\n\r\n43:7Räntekostnader     för    förskotterade\r\narealersättningar m.m.; ramanslag;\r\n\r\n79 415 000 kr,\r\n\r\n43:8Fiskeriverket;               ramanslag;\r\n102 255 000 kr,\r\n\r\n43:9Strukturstöd    till    fisket    m.m.;\r\nramanslag; 28 390 000 kr,\r\n\r\n43:10    Från    EG-budgeten   finansierade\r\nstrukturstöd till fisket m.m.; raman-\r\n\r\nslag; 80 000 000 kr,\r\n\r\n43:11 Fiskevård; ramanslag; 20 500 000 kr,\r\n\r\n43:12     Livsmedelsverket;      ramanslag;\r\n132 708 000 kr,\r\n\r\n43:13    Livsmedelsekonomiska   institutet;\r\nramanslag; 8 468 000 kr,\r\n\r\n43:14    Livsmedelsstatistik;    ramanslag;\r\n23 290 000 kr,\r\n\r\n43:15  Jordbruks-  och  livsmedelsstatistik\r\nfinansierad från EG-budgeten;\r\n\r\nramanslag; 7 400 000 kr,\r\n\r\n43:16  Åtgärder   inom   livsmedelsområdet;\r\nramanslag; 5 000 000 kr,\r\n\r\n43:17  Bidrag  till  vissa  internationella\r\norganisationer m.m.; ramanslag;\r\n\r\n37 089 000 kr,\r\n\r\nLandsbygdspolitik\r\n\r\n44:1Åtgärder  för  landsbygdens  miljö  och\r\nstruktur; ramanslag;\r\n\r\n2 223 000 000 kr,\r\n\r\n44:2Från EG-budgeten  finansierade åtgärder\r\nför landsbygdens miljö och\r\n\r\nstruktur; ramanslag; 1 557 951 000 kr,\r\n\r\n44:3Miljöförbättrande      åtgärder       i\r\njordbruket; reservationsanslag;\r\n\r\n19 351 000 kr,\r\n\r\n44:4Stöd  till  jordbrukets rationalisering\r\nm.m.; ramanslag; 3 000 000 kr,\r\n\r\n44:5Stöd till innehavare  av fjällägenheter\r\nm.m.; ramanslag; 1 538 000 kr,\r\n\r\n44:6Återföring  av  skatt på  handelsgödsel\r\noch bekämpningsmedel  m.m.;  obetecknat\r\nanslag; 420 000 000 kr,\r\n\r\nSamepolitik\r\n\r\n45:1Främjande    av    rennäringen    m.m.;\r\nramanslag; 37 000 000 kr,\r\n\r\n45:2Informationssatsning     om    samerna;\r\nramanslag; 4 000 000 kr,\r\n\r\nUtbildnings- och forskningspolitik\r\n\r\n25:1Sveriges          lantbruksuniversitet;\r\nramanslag; 1 226 964 000 kr,\r\n\r\n26:1Forskningsrådet  för   miljö,   areella\r\nnäringar och samhällsbyggande:\r\n\r\nForskning och samfinansierad forskning;\r\nramanslag;\r\n\r\n234 493 000 kr,\r\n\r\n26:2Bidrag       till       Skogs-      och\r\nlantbruksakademien; obetecknat anslag;\r\n\r\n1 184 000 kr.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\n2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v,\r\nmp):\r\n\r\n10. Riksdagen anvisar med följande  ändringar\r\ni   förhållande  till  regeringens  förslag\r\nanslagen  under  utgiftsområde 23 Jord- och\r\nskogsbruk,  fiske med  anslutande  näringar\r\nenligt uppställning:\r\n\r\nAnslag                     Regeringens        förslag\r\nAnslagsförändring\r\n\r\ntkr\r\ntkr\r\n25:1            Sveriges lantbruksuniversitet1 226 964      7\r\n000\r\n42:6  Ersättningar för viltskador m.m.84 000      3\r\n500\r\n\r\n43:12      Livsmedelsverket       132 708\r\n10 000\r\n\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n21.  Riksdagen  anvisar  för  budgetåret 2003\r\nanslagen  under  utgiftsområde   20  Allmän\r\nmiljö- och naturvård samt utgiftsområde  23\r\nJord-  och  skogsbruk, fiske med anslutande\r\nnäringar enligt uppställningen i tabell 9.\r\n\r\nAnslag                     Regeringens        förslag\r\nAnslagsförändring\r\n\r\ntkr\r\ntkr\r\n25:1            Sveriges lantbruksuniversitet1 226 964     12\r\n000\r\n26:1  Forskningsrådet för miljö,\r\nareella näringar och samhälls-\r\nbyggande: Forskning och sam-\r\nfinansierad forskning 234 493               8\r\n000\r\n42:3  Djurhälsovård och djurskydds-\r\nfrämjande åtgärder     22 603               5\r\n000\r\n43:1  Statens jordbruksverk 299 745             60\r\n000\r\n43:8  Fiskeriverket         102 255             10\r\n000\r\n43:12 Livsmedelsverket      132 708              10\r\n000\r\n44:6  Återföring av skatt på bekämp-\r\nningsmedel och kväve i\r\nhandelsgödsel         420 000            420\r\n000\r\n\r\n2002/03:MJ206 av Kenneth Johansson (c):\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  i  motionen  anförs  om\r\nutbetalningar av EU-stöd.\r\n\r\n\r\n\r\n2002/03:MJ207 av Kenneth Johansson och Sven\r\nBergström (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen   anförs   om\r\nresurser     till     Skogsstyrelsen    för\r\ninventering och rådgivning  för att bekämpa\r\nsvampsjukdomen Gremmeniella.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad i motionen anförs om ökade\r\nforskningsresurser.\r\n\r\n2002/03:MJ222 av Agne Hansson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  fortsatt\r\nkreditgarantigivning  och statsbidragsgivning\r\ntill åtgärder mot översvämningar i Emån.\r\n\r\n2002/03:MJ255 av Nils Fredrik Aurelius (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  slutförande\r\noch kostnadstäckning av projekt med anledning\r\nav Emåns översvämning.\r\n\r\n2002/03:MJ259 av Chatrine Pålsson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att  ett\r\nstatligt stöd på 3 miljoner kronor  bör  utgå\r\nför  att  avsluta den av regeringen beslutade\r\nmiljökonsekvensbeskrivningen för Emån.\r\n\r\n2002/03:MJ275 av Nina Lundström (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad  i  motionen  anförs  om att\r\nLivsmedelsverket   måste   ges   ekonomiska\r\nresurser   för   att   verket  skall  kunna\r\nmöjliggöra arbetet med säkra livsmedel samt\r\nför redlighet i livsmedelshanteringen.\r\n\r\n2002/03:MJ314 av Birgitta Carlsson (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen   anförs   om\r\nutbetalningar av EU-stöd.\r\n\r\n2002/03:MJ340 av Marina Pettersson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om\r\nsvampsjukdomen        gremmeniella        och\r\nskogsforskning.\r\n\r\n2002/03:MJ354 av Birgitta Carlsson m.fl. (c,\r\nm, fp, kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om behovet av\r\nförstärkning  med   ytterligare   fem   högre\r\nforskartjänster vid SLU i Skara.\r\n\r\n2002/03:MJ389 av Maud Olofsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om behovet av\r\natt långsiktigt säkerställa  den  norrländska\r\njordbruksforskningen.\r\n\r\n2002/03:MJ407 av Lennart Klockare m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om\r\nförsöksverksamhet   med   trädgårdsodling   i\r\nÖjebyn och i Röbäcksdalen.\r\n\r\n2002/03:MJ421 av Birgitta Carlsson och Eskil\r\nErlandsson (c):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för  regeringen som\r\nsin  mening  vad i motionen anförs  om  att\r\nforskning syftande  till att finna en metod\r\nsom   helt   befriar  bin   från   kvalster\r\npremieras.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin  mening vad i motionen  anförs  om  att\r\nåterupprätta    en    till    SLU    knuten\r\ngenetikertjänst för avelsarbete med bin.\r\n\r\n2002/03:MJ422 av Lennart Fremling m.fl. (fp):\r\n\r\n20.  Riksdagen anvisar med följande ändringar\r\ni  förhållande   till  regeringens  förslag\r\nanslagen under utgiftsområde  23  Jord- och\r\nskogsbruk,  fiske  med  anslutande näringar\r\nenligt uppställning:\r\n\r\nAnslag                     Regeringens        förslag\r\nAnslagsförändring\r\n\r\ntkr\r\ntkr\r\n25:1            Sveriges lantbruksuniversitet1 226 964     12\r\n000\r\n26:1  Forskningsrådet för miljö,\r\nareella näringar och samhälls-\r\nbyggande: Forskning och sam-\r\nfinansierad forskning 234 493               8\r\n000\r\n42:3  Djurhälsovård och djurskydds-\r\nfrämjande åtgärder     22 603               5\r\n000\r\n43:1  Statens jordbruksverk 299 745             60\r\n000\r\n43:8  Fiskeriverket         102 255             10\r\n000\r\n43:12 Livsmedelsverket      132 708              10\r\n000\r\n44:6  Återföring av skatt på bekämp-\r\nningsmedel och kväve i\r\nhandelsgödsel         420 000            420\r\n000\r\n\r\n2002/03:MJ424 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen anförs om att\r\nanvisa ytterligare 240 miljoner kronor till\r\nåtgärder   för   landsbygdsutveckling   och\r\nmiljöprogram.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen  anförs  om  stöd\r\ntill avbytartjänst.\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  i  motionen  anförs  om\r\nexportfrämjande åtgärder.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen   anförs   om\r\nskördeskadeskydd.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen anförs om att\r\nminska jordbruksbyråkratin.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening vad i motionen  anförs  om  ett\r\nextra Norrlandsstöd.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening  vad  i  motionen anförs om stöd\r\ntill jordbrukets rationalisering.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen   anförs   om\r\nLivsmedelsverket.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin   mening   vad  i  motionen  anförs  om\r\nsäkerställande av  ekonomiska resurser till\r\ndjurhälsovården.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen   anförs   om\r\nutbildning  och  forskning  inom jordbruks-\r\noch livsmedelsområdet.\r\n\r\n26. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om skoglig\r\nkompetens    vid    svenska   beskickningar\r\nutomlands.\r\n\r\n28.    Riksdagen    anvisar   med    följande\r\nförändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag  anslagen  under  utgiftsområde  23\r\nJord- och skogsbruk,  fiske  med anslutande\r\nnäringar enligt uppställning:\r\n\r\nAnslag                     Regeringens        förslag\r\nAnslagsförändring\r\n\r\ntkr\r\ntkr\r\n41:3            Internationellt skogssamarbete1 405         1\r\n000\r\n42:2  Bidrag till distriktsveterinär-\r\norganisationen         89 392             20\r\n000\r\n42:5  Bekämpande av smittsamma\r\nhusdjurssjukdomar     107 100              10\r\n000\r\n42:6  Ersättningar för viltskador84 000           4\r\n000\r\n43:1  Statens jordbruksverk 299 745             30\r\n000\r\n43:8  Fiskeriverket         102 255              5\r\n000\r\n43:16 Åtgärder inom livsmedels-\r\nområdet                 5 000              10\r\n000\r\n44:1  Åtgärder för landsbygdens\r\nmiljö och struktur  2 223 000             240\r\n000\r\n44:1  -- Extra Norrlandsstöd                    10\r\n000\r\n44:3  Miljöförbättrande åtgärder i\r\njordbruket             19 351              15\r\n000\r\n44:4  Stöd till jordbrukets rationali-\r\nsering                  3 000               5\r\n000\r\nNytt  Kompensation för växthus-\r\nnäringens skatt på bränsle                 20\r\n000\r\nNytt  Avbytartjänst                              20\r\n000\r\nNytt  Ersättning vid skördeskador                15\r\n000\r\n\r\n2002/03:MJ425 av Björn von der Esch m.fl.\r\n(kd):\r\n\r\n9.  Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening vad i motionen anförs om vikten\r\nav  skoglig   kompetens  och  resurser  vid\r\nSveriges beskickningar utomlands.\r\n\r\n\r\n\r\n2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad  i  motionen  anförs  om att\r\navsätta  mera resurser till plantering  och\r\nskötsel av lövskog.\r\n\r\n2002/03:MJ435 av Sven Bergström (c):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin mening att ett specialdestinerat anslag\r\nom 10 miljoner  kronor  per  år  lämnas att\r\nfördelas  till  institutioner  vid SLU  för\r\ngrund-  och  forskarutbildning i ekologiskt\r\nlantbruk.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin  mening vad i motionen  anförs  om  att\r\nanslå   5  miljoner  kronor  om  året  till\r\nCentrum för  uthålligt  lantbruk,  CUL, för\r\nytterligare tre år (20042006).\r\n\r\n2002/03:MJ444 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n\r\n8.    Riksdagen    beslutar    att   avskaffa\r\nutgiftsområde      23     anslaget     42:7\r\nDjurskyddsmyndigheten  i  enlighet  med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n\r\n9.  Riksdagen  anvisar för budgetåret 2003  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen till\r\nutgiftsområde   23  anslaget  43:1  Statens\r\njordbruksverk 304 745 000 kr.\r\n\r\n10. Riksdagen anvisar  för  budgetåret 2003 i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen till\r\nutgiftsområde     23     anslaget     43:12\r\nLivsmedelsverket  för  år  2003 130 708 000\r\nkr.\r\n\r\n11. Riksdagen anvisar för budgetåret  2003  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen till\r\nutgiftsområde     23     anslaget     43:13\r\nLivsmedelsekonomiska  institutet  4 234 000\r\nkr.\r\n\r\n12. Riksdagen anvisar för budgetåret  2003  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen till\r\nutgiftsområde      23     anslaget     44:3\r\nMiljöförbättrande  åtgärder   i  jordbruket\r\n9 351 000 kr.\r\n\r\n13. Riksdagen anvisar för budgetåret  2003  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen till\r\nutgiftsområde  23  anslaget 44:6 Återföring\r\nav skatt på bekämpningsmedel  och  kväve  i\r\nhandelsgödsel 30 000 000 kr.\r\n\r\n2002/03:MJ447 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen  anvisar  med  följande ändringar i\r\nförhållande till regeringens förslag anslagen\r\nunder utgiftsområde 23 Jord-  och  skogsbruk,\r\nfiske med anslutande näringar enligt följande\r\nuppställning:\r\n\r\nAnslag                     Regeringens        förslag\r\nAnslagsförändring\r\n\r\ntkr\r\ntkr\r\n26:1            Forsknigsrådet för miljö,\r\nareella näringar och samhälls-\r\nbyggande: Forskning och sam-\r\nfinansierad forskning 234 493               8\r\n000\r\n41:2  Insatser för skogsbruket225 700            20\r\n000\r\n42:3  Djurhälsovård och djurskydds-\r\nfrämjande åtgärder     22 603               5\r\n000\r\n42:5  Bekämpande av smittsamma\r\nhusdjurssjukdomar     107 100              30\r\n000\r\n42:6  Ersättningar för viltskador84 000           2\r\n000\r\n42:7  Djurskyddsmyndigheten  20 397             20\r\n000\r\n43:1  Statens jordbruksverk 299 745              10\r\n000\r\n43:12 Statens livsmedelsverk132 708              20\r\n000\r\n43:13 Livsmedelsekonomiska\r\ninstitutet              8 468              5\r\n000\r\n43:16 Åtgärder inom livsmedels-\r\nområdet                 5 000              12\r\n000\r\n44:1  Åtgärder för landsbygdens\r\nmiljö och struktur  2 223 000             230\r\n000\r\n44:3  Miljöförbättrande åtgärder i\r\njordbruket             19 351              23\r\n000\r\n44:6  Återföring av skatt på handels-\r\ngödsel och bekämpningsmedel420 000       320\r\n000\r\nNytt  Program för gårdsbaserad livs-\r\nmedelsförädling                            20\r\n000\r\nNytt  Forskning och utveckling inom\r\nlivsmedelssektorn                         145\r\n000\r\nNytt  Exportfrämjande åtgärder                   30\r\n000\r\n\r\n2002/03:MJ464 av Sven Bergström och Åsa\r\nDomeij (c, mp):\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om behovet\r\nav   basresurser   till   forskning   kring\r\nekologisk     odling     med    biodynamisk\r\ninriktning.\r\n\r\n2002/03:MJ469 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny\r\nOlander (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för  regeringen som\r\nsin  mening  vad i motionen anförs  om  att\r\nmedel  liksom  tidigare   bör  anslås  till\r\nkollektiv forskning för grönytesektorn  och\r\nfritidsodlingens  behov och att dessa medel\r\nfullt ut bör komma  berörda  organisationer\r\ntill  del eller utnyttjas på annat  sätt  i\r\nsamråd med dessa organisationer.\r\n\r\n2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad  i  motionen  anförs  om  en\r\nsatsning  på  exportfrämjande  åtgärder  av\r\nsmåskaligt framställda livsmedel.\r\n\r\n8.  Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen anförs om att\r\narealstöd  och djurbidrag  skall  utbetalas\r\nsenast den 30 november för stödåret.\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad  i  motionen  anförs  om att\r\ninrätta   ett   program   för  gårdsbaserad\r\nlivsmedelsförädling.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad i motionen anförs  om  att\r\nutöka resurserna till livsmedelstillsynen.\r\n\r\n25. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening vad  i  motionen  anförs  om att\r\nstärka   djurskyddet   genom  att  tilldela\r\nJordbruksverket mer resurser.\r\n\r\n26. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen   anförs   om\r\nförändringar    av    ersättningarna    för\r\nproduktionsbortfall vid epizootiutbrott.\r\n\r\n27. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om en\r\növersyn   och   ökning  av  forskning   och\r\nutveckling   inom   jordbruksnäringen   och\r\nlivsmedelsindustrin.\r\n\r\n28. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening vad i motionen  anförs  om  att\r\nbredda  och  öka  forskningen om ekologiskt\r\nlantbruk.\r\n\r\n30. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening vad i motionen  anförs  om  att\r\nhöja det  maximala  beloppet  för startstöd\r\ntill samma nivå som EU-förordningen anger.\r\n\r\n33. Riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin  mening  vad i motionen anförs  om  att\r\nutöka           forskningen           kring\r\ndjurskyddsaspekterna            beträffande\r\npälsfarmar.\r\n\r\n37.  Riksdagen  tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad  i  motionen anförs om att\r\ntillföra  nationella  budgetmedel   för   att\r\nmildra      utfallet     av     det     klena\r\nförhandlingsresultatet               gällande\r\nlandsbygdsförordningen                    och\r\nmiljöstödsprogrammen. Propositionen\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nFörslag till beslut om anslag inom\r\nutgiftsområde 23  Jord- och\r\nskogsbruk, fiske med anslutande\r\nnäringar\r\n\r\n1 000-tal kronor\r\nUtskottets    förslag    överensstämmer   med\r\nregeringens  förslag  till  anslagsfördelning\r\nutom   såvitt  avser  anslag  25:1   Sveriges\r\nlantbruksuniversitet,  42:6  Ersättningar för\r\nviltskador  m.m.  och 43:12 Livsmedelsverket.\r\nUtskottet föreslår att nämnda anslag höjs med\r\n7  miljoner,  3,5  miljoner   respektive   10\r\nmiljoner   kronor   jämfört  med  regeringens\r\nförslag.\r\n\r\n---------------------------------------------------------\r\nPolitikområde                              Utskottets\r\n\r\nAnslag                                       förslag\r\n---------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n25 Utbildningspolitik\r\n---------------------------------------------------------\r\n1  Sveriges lantbruksuniversitet (ram)         1 233 964\r\n---------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n26 Forskningspolitik\r\n---------------------------------------------------------\r\n1  Forskningsrådet för miljö, areella näringar   234 493\r\noch samhällsbyggande: Forskning och\r\nsamfinansierad forskning (ram)\r\n---------------------------------------------------------\r\n2  Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien       1 184\r\n(obet.)\r\n---------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n41 Skogspolitik\r\n---------------------------------------------------------\r\n1  Skogsvårdsorganisationen (ram)                300 991\r\n---------------------------------------------------------\r\n2  Insatser för skogsbruket (ram)                225 700\r\n---------------------------------------------------------\r\n3  Internationellt skogssamarbete (ram)            1 405\r\n---------------------------------------------------------\r\n4  Från EG-budgeten finansierade medel för         6 000\r\nskogsskadeövervakning (ram)\r\n---------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n42 Djurpolitik\r\n---------------------------------------------------------\r\n1  Statens veterinärmedicinska anstalt (ram)     103 266\r\n---------------------------------------------------------\r\n2  Bidrag till                                    89 392\r\ndistriktsveterinärorganisationen (obet.)\r\n---------------------------------------------------------\r\n3  Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande          22 603\r\nåtgärder (ram)\r\n---------------------------------------------------------\r\n4  Centrala försöksdjursnämnden (ram)             18 106\r\n---------------------------------------------------------\r\n5  Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar    107 100\r\n(ram)\r\n---------------------------------------------------------\r\n6  Ersättningar för viltskador m.m. (ram)         87 500\r\n---------------------------------------------------------\r\n7  Djurskyddsmyndigheten (ram)                    20 397\r\n---------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n43 Livsmedelspolitik\r\n---------------------------------------------------------\r\n1  Statens jordbruksverk (ram)                   299 745\r\n---------------------------------------------------------\r\n2  Statens utsädeskontroll (ram)                     807\r\n---------------------------------------------------------\r\n3  Statens växtsortnämnd (ram)                     1 993\r\n---------------------------------------------------------\r\n4  Bekämpande av växtsjukdomar (ram)               2 578\r\n---------------------------------------------------------\r\n5  Arealersättning och djurbidrag m.m. (ram)   1 407 400\r\n---------------------------------------------------------\r\n6  Intervention och exportbidrag för           1 516 000\r\njordbruksprodukter (ram)\r\n---------------------------------------------------------\r\n7  Räntekostnader för förskotterade               79 415\r\narealersättningar m.m. (ram)\r\n---------------------------------------------------------\r\n8  Fiskeriverket (ram)                           102 255\r\n---------------------------------------------------------\r\n9  Strukturstöd till fisket m.m. (ram)            28 390\r\n---------------------------------------------------------\r\n10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd     80 000\r\ntill fisket m.m. (ram)\r\n---------------------------------------------------------\r\n11 Fiskevård (ram)                                20 500\r\n---------------------------------------------------------\r\n12 Livsmedelsverket (ram)                        142 708\r\n---------------------------------------------------------\r\n13 Livsmedelsekonomiska institutet (ram)           8 468\r\n---------------------------------------------------------\r\n14 Livsmedelsstatistik (ram)                      23 290\r\n---------------------------------------------------------\r\n15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik              7 400\r\nfinansierad från EG-budgeten (ram)\r\n---------------------------------------------------------\r\n16 Åtgärder inom livsmedelsområdet (ram)           5 000\r\n---------------------------------------------------------\r\n17 Bidrag till vissa internationella              37 089\r\norganisationer m.m. (ram)\r\n---------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n44 Landsbygdspolitik\r\n---------------------------------------------------------\r\n1  Åtgärder för landsbygdens miljö och         2 223 000\r\nstruktur (ram)\r\n---------------------------------------------------------\r\n2  Från EG-budgeten finansierade åtgärder för  1 557 951\r\nlandsbygdens miljö och struktur (ram)\r\n---------------------------------------------------------\r\n3  Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket        19 351\r\n(res.)\r\n---------------------------------------------------------\r\n4  Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.      3 000\r\n(ram)\r\n---------------------------------------------------------\r\n5  Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.     1 538\r\n(ram)\r\n---------------------------------------------------------\r\n6  Återföring av skatt på handelsgödsel och      420 000\r\nbekämpningsmedel m.m. (obet.)\r\n---------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------\r\n45 Samepolitik\r\n---------------------------------------------------------\r\n1  Främjande av rennäringen m.m. (ram)            37 000\r\n---------------------------------------------------------\r\n2  Informationssatsning om samerna (ram)           4 000\r\n---------------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet                       10 480\r\n979\r\n---------------------------------------------------------\r\n---------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nRegeringens och\r\noppositionspartiernas förslag till anslag för år 2003 inom\r\nutgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med\r\nanslutande näringar\r\n\r\nBelopp i 1000-tal kronor\r\n----------------------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nAnslagstypRegeringens\r\nförslag\r\n(s,\r\nv, mp)      (m)     (fp)\r\n(kd)     (c)\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n25:1  Sveriges\r\nlantbruksuniversitet  (ram)    1 226 964   +7 000           +12 000\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\n26:1  Forskningsrådet för\r\nmiljö,     (ram)      234 493                     +8 000           +8\r\n000\r\n                                              areella näringar\r\noch samhällsbyggande: Forskning\r\noch\r\n                                              sam-\r\nfinansierad forskning\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n26:2  Bidrag till Skogs- och\r\n(obet.)      1 184\r\nlantbruksakademien\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n41:1  Skogsvårdsorganisationen\r\n(ram)      300 991\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n41:2  Insatser för skogsbruket\r\n(ram)      225 700                                     +20 000\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n41:3  Internationellt\r\nskogssamarbete (ram)        1 405                              +1 000\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n41:4  Från EG-budgeten\r\nfinansierade  (ram)        6 000\r\nmedel för\r\nskogsskadeövervakning\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n42:1  Statens\r\nveterinärmedicinska    (ram)      103 266\r\nanstalt\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\n42:2  Bidrag till\r\n(obet.)     89 392                             20 000\r\ndistriktsveterinärorganisationen\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n42:3  Djurhälsovård och\r\n(ram)       22 603                     +5 000           +5 000\r\ndjurskyddsfrämjande\r\nåtgärder\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n------------------------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nAnslagstypRegeringens\r\nförslag\r\n(s,\r\nv,\r\nmp)      (m)     (fp)     (kd)     (c)\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n42:4  Centrala\r\nförsöksdjursnämnden   (ram)       18 106\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n42:5  Bekämpande av\r\nsmittsamma       (ram)      107 100                             +10 000 +30\r\n000\r\nhusdjurssjukdomar\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n42:6  Ersättningar för\r\nviltskador    (ram)       84 000   +3 500                     +4 000  +2\r\n000\r\n                                                   m.m.\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n42:7\r\nDjurskyddsmyndigheten          (ram)       20 397           20 397\r\n20 000\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n43:1  Statens\r\njordbruksverk          (ram)      299 745            +5 000  60 000\r\n30 000 +10 000\r\n---------------------------------------------------------------------------\r\n43:2  Statens\r\nutsädeskontroll        (ram)          807\r\n-----------------------------------------------------\r\n43:3  Statens\r\nväxtsortnämnd          (ram)        1 993\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n43:4  Bekämpande av\r\nväxtsjukdomar    (ram)        2 578\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n43 5  Arealersättning och\r\ndjurbidrag (ram)    1 407 400\r\nm.m.\r\n----------------------------------------------------------------------------\r\n43:6  Intervention och\r\nexportbidrag  (ram)    1 516 000\r\nför jordbruks-\r\nprodukter\r\n----------------------------------------------------------------------------\r\n43:7  Räntekostnader för\r\n(ram)       79 415\r\nförskotterade areal-\r\nersättningar m.m.\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n43:8  Fiskeriverket\r\n(ram)      102 255                    10 000   5\r\n000\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n43:9  Strukturstöd till\r\nfisket m.m.  (ram)       28 390\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n43:10 Från EG-budgeten\r\nfinansierade  (ram)       80 000\r\nstrukturstöd\r\ntill fisket m.m.\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n43:11 Fiskevård\r\n(ram)       20 500\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n43:12 Livsmedelsverket\r\n(ram)      132 708  +10 000   2 000  +10 000          +20\r\n000\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n43:13\r\nLivsmedelsekonomiska           (ram)        8 468            4 234\r\n5 000\r\ninstitutet\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nAnslagstypRegeringens\r\nförslag\r\n(s,\r\nv, mp)      (m)     (fp)     (kd)     (c)\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n43:14\r\nLivsmedelsstatistik            (ram)       23 290\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n43:15 Jordbruks-\r\noch                 (ram)        7 400\r\nlivsmedelsstatistik\r\nfinansierad från EG-budgeten\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n43:16 Åtgärder inom\r\n(ram)        5 000                             +10 000 +12\r\n000\r\nlivsmedelsområdet\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n43:17 Bidrag till\r\nvissa              (ram)       37 089\r\ninternationella\r\norganisationer m.m.\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n43:18 Forskning och\r\nutveckling inom  (ram)\r\n+145\r\nlivsmedels-\r\n000\r\nsektorn\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n43:19\r\nExportfrämjande åtgärder       (ram)\r\n+30 000\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n43:20 Ersättning\r\nför skördeskador    (ram)                                          +15\r\n000\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n44:1  Åtgärder för\r\nlandsbygdens      (ram)    2 223 000                             [1]+250\r\n+230\r\n                                                         miljö och\r\nstruktur\r\n000     000\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n44:2  Från\r\nEG-budgeten finansierade  (ram)    1 557 951\r\nåtgärder för\r\nlandsbygdens miljö och struktur\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n44:3\r\nMiljöförbättrande åtgärder i   (res.)      19 351           10 000\r\n+15 000 +23 000\r\njordbruket\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n44:4  Stöd till\r\njordbrukets          (ram)        3 000                              +5\r\n000\r\nrationalisering m.m.\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n44:5  Stöd till\r\ninnehavare av        (ram)        1 538\r\nfjällägenheter m.m.\r\n----------------------------------------------------------------------\r\n44:6  Återföring av\r\nskatt på         (obet.)    420 000          390 000 420 000\r\n320\r\nhandelsgödsel och\r\n000\r\nbekämpningsmedel m.m.\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n44:7  Avbytartjänst\r\n(ram)                                          +20 000\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n44:8  Program för\r\ngårdsbaserad       (ram)\r\n+20 000\r\nlivsmedelsförädling\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n                                             **FOOTNOTES**\r\n[1]: Inkl. 10 000 till\r\nextra Norrlandsstöd\r\n\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nAnslag\r\nAnslagstypRegeringens\r\nförslag\r\n(s,\r\nv, mp)      (m)     (fp)     (kd)\r\n(c)\r\n------------------------------------------------------------------------\r\n44:9\r\nKompensation för               (ram)\r\n+20 000\r\nväxthusnäringens skatt på\r\nbränsle\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\n45:1\r\nFrämjande av rennäringen m.m.  (ram)       37 000\r\n-----------------------------------------------------------------------\r\n45:2\r\nInformationssatsning om        (ram)        4 000\r\nsamerna\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------\r\nSumma\r\n10 460  +20 500 421 631 455\r\n000 +295 000    +210\r\n479\r\n000\r\n---------------------------------------------------------------------\r\n\r\n </pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "forslag": "Riksdagen bifaller motion 2002/03:Fi230 yrkande 10, bifaller delvis proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 23 punkt 11 och avslår motionerna 2002/03:Fi232 yrkande 21, 2002/03:MJ207 yrkandena 2 och 3, 2002/03:MJ222, 2002/03:MJ255, 2002/03:MJ259, 2002/03:MJ275 yrkande 1, 2002/03:MJ422 yrkande 20, 2002/03:MJ424 yrkandena 6-9, 11, 12, 15, 16, 19, 26 och 28, 2002/03:MJ425 yrkande 9, 2002/03:MJ428 yrkande 19, 2002/03:MJ435 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ444 yrkandena 8-13, 2002/03:MJ447 och 2002/03:MJ487 yrkandena 5, 12, 14, 25, 30 och 37.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Vissa bemyndiganden",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 23 punkterna 1, 2 och 4-10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Tillgång till viss kredit",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 23 punkt 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Principerna för utbetalning av vissa stöd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ206 yrkande 3, 2002/03:MJ314 yrkande 2 och 2002/03:MJ487 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Förändring av ersättningen för produktionsbortfall vid epizootiutbrott",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ487 yrkande 26.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "90390AEE-05FE-11D7-AEA7-000475505303",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "45",
                    "1",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "294",
                    "17",
                    "0",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/90390AEE-05FE-11D7-AEA7-000475505303",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Utbildning och forskning inom jordbruks- och livsmedelsområdet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ421 yrkande 2, 2002/03:MJ424 yrkande 20 och 2002/03:MJ487 yrkandena 27 och 33.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "90390AEF-05FE-11D7-AEA7-000475505303",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "16",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "17",
                    "0",
                    "29",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "235",
                    "30",
                    "45",
                    "39"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/90390AEF-05FE-11D7-AEA7-000475505303",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Säkerställande av den norrländska jordbruksforskningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ389 och 2002/03:MJ407.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Ytterligare tjänster vid Sveriges lantbruksuniversitet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ354 och 2002/03:MJ421 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Finansiering av ekologisk forskning vid Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ464 yrkande 2 och 2002/03:MJ487 yrkande 28.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"mp\"",
          "votering_id": "90390AF2-05FE-11D7-AEA7-000475505303",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (c, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "1",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "16",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "17",
                    "0",
                    "29",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "250",
                    "31",
                    "30",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/90390AF2-05FE-11D7-AEA7-000475505303",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Skogsforskning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ340.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Kollektiv forskning om grönytesektorn och fritidsodlingen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ469 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU2",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Förändring av ersättningen för produktionsbortfall vid epizootiutbrott",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Utbildning och forskning inom jordbruks- och livsmedelsområdet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Utbildning och forskning inom jordbruks- och livsmedelsområdet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Säkerställande av den norrländska jordbruksforskningen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Finansiering av ekologisk forskning vid Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet",
          "partier": "\"c\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2002-12-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2002-12-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2002-12-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2002-12-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2002-12-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2002-12-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2002-12-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2002-12-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till propositionen. Bifall till ett motionsyrkande om höjning av anslagen 25:1, 42:6 och 43:12. Avslag på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 04:49:49"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till jord- och skogsbruk samt fiske för 2003. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att tre anslag får sammanlagt 20,5 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit. Det gäller Sveriges lantbruksuniversitet, ersättningar för viltskador m.m. samt Livsmedelsverket. Sammanlagt får utgiftsområdet ca 10,5 miljarder kronor. Ungefär 51 % av utgifterna finansieras från EU-budgeten. Merparten av EU-stödet gäller obligatoriska åtgärder som arealersättning, djurbidrag, intervention och exportbidrag. ",
          "dok_id": "GQ01MJU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till jord- och skogsbruk samt fiske (MJU2)",
          "dok_id": "GQ01MJU2",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-21 04:49:49"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01MJU2",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:44"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen i huvudsak godkänner regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till jord- och skogsbruk samt fiske för 2003. Utskottet föreslår, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att tre anslag får sammanlagt 20,5 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit. Det gäller Sveriges lantbruksuniversitet, ersättningar för viltskador m.m. samt Livsmedelsverket. Sammanlagt får utgiftsområdet ca 10,5 miljarder kronor. Ungefär 51 % av utgifterna finansieras från EU-budgeten. Merparten av EU-stödet gäller obligatoriska åtgärder som arealersättning, djurbidrag, intervention och exportbidrag.</p>",
          "dok_id": "GQ01MJU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:28"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till jord- och skogsbruk samt fiske (MJU2)",
          "dok_id": "GQ01MJU2",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:29"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01MJU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_mju_2.docx",
          "filstorlek": "186104",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde  23  Jord-  och skogsbruk, fiske medanslutande näringar",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/380C5EAF-1BBC-4239-B8F2-EB83A223CD12"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01MJU2",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_mju_2.pdf",
          "filstorlek": "967860",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_mju_2",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/776DA185-19A2-41AF-B82A-4DD46E3078B7"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi230 För ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi230",
          "ref_dok_titel": "För ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt Bohlin m.fl. (S, V, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi232 Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi232",
          "ref_dok_titel": "Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ206 Jordbruket i Dalarna",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ206",
          "ref_dok_titel": "Jordbruket i Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ207 Svampangrepp på tallskog",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ207",
          "ref_dok_titel": "Svampangrepp på tallskog",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson och Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ222 Färdigställandet av Emåprojektet",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ222",
          "ref_dok_titel": "Färdigställandet av Emåprojektet",
          "ref_dok_subtitel": "av Agne Hansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ255 Åtgärder mot översvämning av Emån",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ255",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot översvämning av Emån",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils Fredrik Aurelius (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ259 Miljökonsekvensbeskrivning av Emån",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ259",
          "ref_dok_titel": "Miljökonsekvensbeskrivning av Emån",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ275 Säker mat ",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ275",
          "ref_dok_titel": "Säker mat ",
          "ref_dok_subtitel": "av Nina Lundström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ314 Framtidsnäringen i Skaraborg",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ314",
          "ref_dok_titel": "Framtidsnäringen i Skaraborg",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ340 Skogsdöd",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ340",
          "ref_dok_titel": "Skogsdöd",
          "ref_dok_subtitel": "av Marina Pettersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ354 Sveriges Lantbruksuniversitet i Skara",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ354",
          "ref_dok_titel": "Sveriges Lantbruksuniversitet i Skara",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C, M, FP, KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ389 Norrländsk jordbruksforskning",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ389",
          "ref_dok_titel": "Norrländsk jordbruksforskning",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ407 Försöksverksamhet med trädgårdsodling i Öjebyn och Röbäcksdalen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ407",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ407",
          "ref_dok_titel": "Försöksverksamhet med trädgårdsodling i Öjebyn och Röbäcksdalen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Klockare m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ421 Bin och biodling",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ421",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ421",
          "ref_dok_titel": "Bin och biodling",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ422 Jordbruks- och livsmedelspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ422",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ422",
          "ref_dok_titel": "Jordbruks- och livsmedelspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ424 Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ424",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ424",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbruk, fiske och anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ425 Skogsnäringen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ425",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ425",
          "ref_dok_titel": "Skogsnäringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Björn von der Esch m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ428 Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ428",
          "ref_dok_titel": "Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ435 Forskning och utbildning i ekologiskt lantbruk vid SLU",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ435",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ435",
          "ref_dok_titel": "Forskning och utbildning i ekologiskt lantbruk vid SLU",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ444 Anslag utgiftsområde 20 Miljö- och naturvård, utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ444",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ444",
          "ref_dok_titel": "Anslag utgiftsområde 20 Miljö- och naturvård, utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_subtitel": "av  Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ447 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ447",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ447",
          "ref_dok_titel": "Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, utgiftsområde 23",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ464 Forskning i ekologiskt lantbruk med biodynamisk inriktning",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ464",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ464",
          "ref_dok_titel": "Forskning i ekologiskt lantbruk med biodynamisk inriktning",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström (C) och Åsa Domeij (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ469 Fritidsodlingen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ469",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ469",
          "ref_dok_titel": "Fritidsodlingen",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl och Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ487 Jordbrukets betydelse ",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ487",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ487",
          "ref_dok_titel": "Jordbrukets betydelse ",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_id": "GQ031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2002-12-20",
          "ref_dok_id": "GQ0941",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "41",
          "ref_dok_titel": "2002-12-20",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2002-12-19",
          "ref_dok_id": "GQ0940",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "40",
          "ref_dok_titel": "2002-12-19",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:83",
          "ref_dok_id": "GQ0K83",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "83",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:83",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}