{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2253655",
      "dok_id": "GQ01MJU14",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "MJU14",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:MJU14",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "MJU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "14",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-04-01 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:04",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:08",
      "titel": "Reklam för kemiska produkter, m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01MJU14/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01MJU14",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01MJU14",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01MJU14",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:MJU14</div><h1>Reklam för kemiska produkter, m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet  behandlas  regeringens  proposition\r\n2002/03:37  Reklam för kemiska produkter, m.m. jämte\r\n39 motionsyrkanden  från  allmänna motionstiden 2002\r\nrörande miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.\r\nI propositionen föreslås  vissa  lagändringar  som\r\nbehövs  för  genomförandet av fem direktiv, nämligen\r\ndet s.k. biociddirektivet  (direktiv  98/8/EG),  det\r\ns.k.   preparatdirektivet   (direktiv   1999/45/EG),\r\ndirektiv  92/32/EEG om ändring för sjunde  gången  i\r\nrådets direktiv  67/548/EEG om tillnärmning av lagar\r\noch   andra   författningar    om    klassificering,\r\nförpackning och märkning av farliga ämnen,  direktiv\r\n2001/18/EG  om  avsiktlig  utsättning  av  genetiskt\r\nmodifierade      organismer     och     det     s.k.\r\nskrotbilsdirektivet   (direktiv  2000/53/EG).  Några\r\nmotioner   har   inte  väckts   med   anledning   av\r\npropositionen.\r\nUtskottet   tillstyrker    regeringens    förslag.\r\nSamtliga motionsyrkanden avstyrks.\r\nI betänkandet finns 8 reservationer.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Ändring i miljöbalken, m.m.\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till\r\na) lag om ändring i miljöbalken,\r\nb)    lag   om   ändring   i   bilskrotningslagen\r\n(1975:343).\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:37.\r\n\r\n2. Försiktighetsprincipen m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:MJU228\r\nyrkande 2 samt 2002/03:\r\nMJU315 yrkande 18.\r\n\r\n3. Ersättningsmedel\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ334.\r\n\r\n4. Innehållsdeklaration för kemiska\r\nprodukter\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ436.\r\n\r\n5. Samarbete i Östersjöregionen rörande\r\nkemikalier\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:MJ313  yrkande\r\n1.\r\nReservation 1 (v)\r\n\r\n6. Blyförbud vid skjutbanor och jakt\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ331 yrkandena\r\n1 och 2.\r\nReservation 2 (m, kd, c)\r\n\r\n7. Bekämpningsmedel\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ364  samt\r\n2002/03:MJ419 yrkande 8.\r\nReservation 3 (v, mp)\r\n\r\n8. Miljöpåverkan från läkemedel samt\r\nkosmetiska och hygieniska produkter\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ215\r\nyrkandena 15, 2002/03:\r\nMJ228  yrkande  3,  2002/03:MJ231,  2002/03:MJ369\r\nyrkandena 14 samt 2002/03:MJ432 yrkandena 17 och\r\n18.\r\nReservation 4 (fp, kd)\r\nReservation 5 (mp)\r\n\r\n9. Bromerade flamskyddsmedel\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ226\r\nyrkandena  1,  3  och  4, 2002/03:MJ428 yrkandena\r\n3234, 2002/03:MJ432 yrkande 15 samt 2002/03:A242\r\nyrkande 7.\r\nReservation 6 (kd, v, c, mp)\r\n\r\n10. Trifenylfosfat\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:MJ226  yrkande\r\n2.\r\n\r\n11. Lädervaror\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ227 yrkandena\r\n15.\r\n\r\n12. Nonylfenol\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:MJ228 yrkande\r\n1.\r\n\r\n13. PFOS\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:MJ432  yrkande\r\n16.\r\nReservation 7 (kd)\r\n\r\n14. HA-olja\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:MJ432 yrkande\r\n19.\r\nReservation 8 (kd)\r\n\r\nStockholm den 1 april 2003\r\n\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nCatharina Elmsäter-Svärd\r\n\r\nFöljande  ledamöter  har   deltagit   i  beslutet:\r\nCatharina  Elmsäter-Svärd  (m), Sinikka Bohlin  (s),\r\nAlf  Eriksson  (s),  Lennart  Fremling   (fp),  Rune\r\nBerglund  (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar  Persson\r\n(kd), Kjell-Erik  Karlsson  (v),  Christina Axelsson\r\n(s), Lars Lindblad (m), Jan Andersson  (c), Jan-Olof\r\nLarsson  (s),  Bengt-Anders Johansson (m),  Christin\r\nNilsson  (s),  Ann-Kristine   Johansson  (s),  Marie\r\nWahlgren (fp) och Gunnar Goude (mp).</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nMJU14\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nDetta    ärende   föranleds   av   att   det    inom\r\nRegeringskansliet  har  pågått  ett arbete med att i\r\nden svenska författningen genomföra fem EG-direktiv.\r\nDirektiven har till största delen  kunnat genomföras\r\nmed    förordningar    och   myndighetsföreskrifter.\r\nRiksdagen har också beslutat  om  några lagändringar\r\n(prop.  1999/2000:53,  bet.  1999/2000:MJU10,  rskr.\r\n1999/2000:157    och    prop.    2000/01:47,    bet.\r\n2000/01:MJU13, rskr. 2000/01:160).\r\n\r\nTvå av direktiven innehåller bestämmelser  om  att\r\nvissa  krav  skall  ställas  på  reklam  för kemiska\r\nprodukter.     Detta     gäller     biociddirektivet\r\n(Europaparlamentets och rådets direktiv  98/8/EG  av\r\nden    16    februari   1998   om   utsläppande   av\r\nbiocidprodukter  på marknaden, EGT L 123, 24.4.1998,\r\ns.  1,  Celex  31998L0008)   och  preparatdirektivet\r\n(Europaparlamentets och rådets  direktiv  1999/45/EG\r\nav    den   31   maj   1999   om   tillnärmning   av\r\nmedlemsstaternas  lagar  och  andra författningar om\r\nklassificering, förpackning och  märkning av farliga\r\npreparat,  EGT  L  200,  30.7.1999,  s.   1,   Celex\r\n31999L0045).   Under   ärendets   handläggning   har\r\nuppmärksammats  att  en  liknande  reklambestämmelse\r\nfinns   i  ett  direktiv  om  ändring  i  det   s.k.\r\nämnesdirektivet (rådets direktiv 92/32/EEG av den 30\r\napril 1992  om  ändring  för  sjunde gången i rådets\r\ndirektiv  67/548/EEG  av  den  30  april   1992   om\r\ntillnärmning  av  lagar  och  andra författningar om\r\nklassificering, förpackning och  märkning av farliga\r\nämnen, EGT L 154, 5.6.1992, s. 1 Celex  31992L0032).\r\nDirektivet  om  avsiktlig  utsättning  av  genetiskt\r\nmodifierade   organismer   (Europaparlamentets   och\r\nrådets  direktiv  2001/18/EG  av den 12 mars 2001 om\r\navsiktlig   utsättning   av  genetiskt   modifierade\r\norganismer  i  miljön och om  upphävande  av  rådets\r\ndirektiv 90/220/EEG,  EGT  L  106,  17.4.2001, s. 1,\r\nCelex 32001L0018) gör det nödvändigt  att  ändra två\r\ndefinitionsbestämmelser i miljöbalken.\r\nSkrotbilsdirektivet   (Europaparlamentets   och\r\nrådets  direktiv 2000/53/EG av den 18 september 2000\r\nom uttjänta  fordon,  EGT  L 269, 21.10.2000, s. 34,\r\nCelex 3200L0053) innebär att krav behöver ställas på\r\nvissa trehjuliga motorfordon.  För  detta behövs ett\r\nbemyndigande.\r\nInnan biociddirektivet antogs var det föremål för\r\nbehandling i riksdagens EU-nämnd, bl.a.  den 20 juni\r\n1996.    Skrotbilsdirektivet   och   direktivet   om\r\navsiktlig utsättning behandlades i EU-nämnden den 18\r\njuni 1999. Preparatdirektivet behandlades den 15 maj\r\n1998.\r\nGemensamt   för   direktiven   är   att   det  för\r\ngenomförandet behövs vissa ytterligare lagändringar.\r\nInom   Miljödepartementet  har  därför  tagits  fram\r\nförslag  till  de lagändringar som anses nödvändiga.\r\nFörslagen har presenterats  i  en promemoria som har\r\nremissbehandlats. Det lagförslag  som  föranleds  av\r\ndirektiv 92/32/EEG ingick inte i promemorian men har\r\nunder   ärendets   handläggning   beretts   med   de\r\nremissinstanser som är berörda av förslaget.\r\nFörslagen   i   denna  proposition  bygger  på  en\r\növerenskommelse   mellan    den   socialdemokratiska\r\nregeringen och Vänsterpartiet.\r\nLagrådet har yttrat sig i ärendet.  Med  anledning\r\nav yttrandet har lagförslagen justerats.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nBiociddirektivet    innehåller    bestämmelser    om\r\nbekämpningsmedel   avsedda   för  andra  ändamål  än\r\nanvändning i jordbruket. När det  gäller  regler  om\r\nklassificering  och  märkning  av  kemiska produkter\r\ngörs  en  åtskillnad  mellan  ämnen  och   preparat.\r\nPreparat  är  beredningar  av  kemiska  ämnen. Ämnen\r\nregleras i det s.k. ämnesdirektivet (rådets direktiv\r\n67/548/EEG  av  den 27 juni 1967 om tillnärmning  av\r\nlagar  och  andra författningar  om  klassificering,\r\nförpackning och  märkning  av  farliga  ämnen, EGT P\r\n196,  16.8.1967,  s. 1, Celex 31967L0548).  Preparat\r\nregleras i preparatdirektivet.  De krav som ställs i\r\ndirektiven  har  sin  utgångspunkt  i   ämnenas  och\r\npreparatens  inneboende  egenskaper.  Direktiven  är\r\nkopplade   till  varandra  och  utvecklas  ständigt.\r\nPreparatdirektivet ersätter ett tidigare direktiv på\r\nsamma    område.    Det    direktivet    genomfördes\r\nhuvudsakligen       med      myndighetsföreskrifter.\r\nBiociddirektivet och preparatdirektivet kan i nästan\r\nalla avseenden genomföras  med stöd av bemyndiganden\r\ni   miljöbalken.   I  denna  proposition   behandlas\r\ngenomförandet av de  artiklar i direktiven som avser\r\nreklam.   I   direktiv  92/32/EEG   om   ändring   i\r\nämnesdirektivet finns också en bestämmelse om reklam\r\nsom  ännu  inte genomförts  korrekt  i  den  svenska\r\nlagstiftningen.\r\n\r\nBestämmelser   om   genteknik   finns  i  13  kap.\r\nmiljöbalken.  Bestämmelserna  avser både  innesluten\r\nanvändning  och  avsiktlig utsättning  av  genetiskt\r\nmodifierade organismer,  inklusive  mikroorganismer.\r\nSvenska   bestämmelser   om   genetiskt  modifierade\r\norganismer  skall innebära ett genomförande  av  EG-\r\nrättens krav  på  såväl  innesluten  användning  som\r\navsiktlig   utsättning   av   genetiskt  modifierade\r\norganismer.  Kraven  på  innesluten  användning  har\r\nnyligen reformerats och nu  har  turen  kommit  till\r\navsiktlig utsättning. Med de bemyndiganden som finns\r\ni   13  kap.  2,  9,  11  och  1418  §§  innehåller\r\nmiljöbalken   de   bestämmelser   som   behövs   för\r\ngenomförandet av direktivet om avsiktlig utsättning.\r\nI   allt  väsentligt  genomförs  direktivet  med  en\r\nförordning  som  regeringen utfärdar. Direktivet gör\r\ndet  dock  nödvändigt   att   justera   miljöbalkens\r\ndefinitioner av innesluten användning och  avsiktlig\r\nutsättning (13 kap. 5 och 6 §§).\r\nSkrotbilsdirektivet      ställer      krav      på\r\nmedlemsstaterna  att  fastställa åtgärder som syftar\r\ntill att förebygga uppkomsten av avfall från fordon.\r\nDirektivet   syftar   också    till    att    främja\r\nåteranvändning, materialåtervinning och andra former\r\nav   återvinning   av   uttjänta  fordon  och  deras\r\nkomponenter så att behovet  av att bortskaffa avfall\r\nminskar.    Därutöver    syftar   direktivet    till\r\nförbättrade miljöprestationer  hos  alla  ekonomiska\r\naktörer som berörs under fordonens livstid, särskilt\r\nhos dem som direkt har att göra med omhändertagandet\r\nav   uttjänta   fordon.   Svenska   bestämmelser  om\r\nbilskrotningsverksamhet  finns  i bilskrotningslagen\r\n(1975:343),   bilskrotningsförordningen   (1975:348)\r\nsamt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd\r\nom    skrotbilsverksamhet    (NFS    2002:2).    Ett\r\nproducentansvar  för  bilar  trädde  i  kraft  den 1\r\njanuari   1998   genom  förordningen  (1997:788)  om\r\nproducentansvar för  bilar.  Sverige hade alltså ett\r\nsystem för omhändertagande av  uttjänta fordon redan\r\ninnan skrotbilsdirektivet trädde i kraft. Direktivet\r\nhar dock föranlett ändringar i svenska  förordningar\r\noch  myndighetsföreskrifter. Lagändringar  om  bl.a.\r\nskrotningsintyg  och  skrotningsavgift har beslutats\r\nefter  förslag  från regeringen  (prop.  2000/01:47,\r\nbet.  2000/01:MJU13,   rskr.   2000/01:160).   Denna\r\nproposition avser endast ett bemyndigande som behövs\r\nför  att  genomföra de bestämmelser i direktivet som\r\navser vissa trehjuliga motorfordon.\r\n\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\n\r\nI denna proposition behandlas vissa lagändringar som\r\nbehövs för  genomförandet  av fem direktiv: det s.k.\r\nbiociddirektivet   (direktiv  98/8/EG),   det   s.k.\r\npreparatdirektivet (direktiv  1999/45/EG),  direktiv\r\n92/32/EEG  om  ändring  för  sjunde  gången i rådets\r\ndirektiv  67/548/EEG  om tillnärmning av  lagar  och\r\nandra författningar om  klassificering,  förpackning\r\noch  märkning  av farliga ämnen, direktiv 2001/18/EG\r\nom  avsiktlig utsättning  av  genetiskt  modifierade\r\norganismer    och   det   s.k.   skrotbilsdirektivet\r\n(direktiv 2000/53/EG).\r\n\r\nSom ett led i  genomförandet  av biociddirektivet,\r\npreparatdirektivet  och direktiv 92/32/EEG  föreslår\r\nregeringen att tre nya bestämmelser införs i 14 kap.\r\nmiljöbalken.     Dessa    bestämmelser     motsvarar\r\ndirektivens krav på  att  viss  konsumentinformation\r\nskall finnas med i reklam för produkter som omfattas\r\nav  direktiven.  I  fråga  om genetiskt  modifierade\r\norganismer föranleder direktiv  2001/18/EG ändringar\r\ni 13 kap. miljöbalken såvitt avser definitionerna av\r\navsiktlig utsättning och innesluten användning.\r\nDärutöver  föreslås  att  det i bilskrotningslagen\r\n(1975:343)  införs ett bemyndigande  för  regeringen\r\neller den myndighet  som  regeringen  bestämmer  att\r\nmeddela de föreskrifter som behövs för att genomföra\r\nskrotbilsdirektivets   bestämmelser   om  trehjuliga\r\nmotorfordon.\r\nLagändringarna föreslås träda i kraft  den  1 juli\r\n2003.  I  fråga  om beredningar av kemiska ämnen som\r\nomfattas av direktiv  91/414/EEG  om växtskyddsmedel\r\neller   som  är  biocidprodukter  och  omfattas   av\r\ndirektiv 98/8/EG om biocidprodukter, skall 14 kap. 8\r\nc § miljöbalken  tillämpas  från och med den 30 juli\r\n2004.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nReklam för kemiska produkter, m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag att\r\n·  reklam för en biocidprodukt skall innehålla\r\nen  tydlig  och  från  reklamen   i  övrigt\r\nsärskiljbar  uppmaning att använda biocider\r\npå ett säkert sätt\r\n·\r\n·  i reklam för ämnen  som  är  farliga enligt\r\nämnesdirektivet         skall         anges\r\nfarlighetskategori\r\n·\r\n·  i  reklam  för beredningar av kemiska ämnen\r\nskall,  om  beredningen  är  farlig  enligt\r\npreparatdirektivet,  reklamen  innehålla en\r\nupplysning  om  den  typ av fara som  skall\r\nanges på förpackningen\r\n·\r\n·  definitionerna av innesluten användning och\r\navsiktlig utsättning i  13  kap. 5 och 6 §§\r\nmiljöbalken ändras så att de överensstämmer\r\nmed nu gällande lydelse av EG-direktiven om\r\navsiktlig    utsättning    och   innesluten\r\nanvändning    av    genetiskt   modifierade\r\norganismer\r\n·\r\n·  regeringen   eller   den    myndighet   som\r\nregeringen bestämmer får föreskriva att vad\r\nsom sägs om skrotbil, personbil,  buss  och\r\nlastbil   i   bilskrotningslagen   eller  i\r\nföreskrifter  meddelade  med  stöd av lagen\r\nskall gälla även i fråga om andra  slag  av\r\nmotorfordon  om  det  behövs  till följd av\r\nskrotbilsdirektivet.\r\n·\r\nPropositionen\r\n\r\nReklam för en biocidprodukt skall enligt regeringens\r\nförslag  innehålla  en  tydlig och från  reklamen  i\r\növrigt särskiljbar uppmaning att använda biocider på\r\nett säkert sätt och alltid före användning ta del av\r\nupplysningarna på produktens  förpackning  och annan\r\nproduktinformation. I upplysningen får i stället för\r\nordet  biocider  användas en korrekt beskrivning  av\r\nden typ av biocider  som produkten tillhör. Reklamen\r\nfår inte innehålla vissa  uttryck  som kan vilseleda\r\nom produktens farlighet. Reklamkravet  skall  endast\r\ngälla  i  fråga  om  biocidprodukter som omfattas av\r\nbiociddirektivet (direktiv 1998/8/EG).\r\n\r\nRegeringen föreslår  vidare att i reklam för ämnen\r\nsom är farliga enligt artikel  2.2 i ämnesdirektivet\r\n(direktiv  67/548/EEG)  och  som  inte  omfattas  av\r\nundantagen   i   artikel   1.2   skall   anges   den\r\nfarlighetskategori eller de farlighetskategorier som\r\nämnet tillhör.\r\nI reklam för beredningar av kemiska ämnen, som kan\r\nföranleda en enskild person att ingå köpeavtal  utan\r\natt  ha  sett  den  etikett  eller  förpackning  som\r\nberedningen  är  avsedd att levereras med, skall, om\r\nberedningen   är   farlig    enligt    artikel   2.2\r\npreparatdirektivet  (direktiv  1999/45/EG)  och  den\r\ninte omfattas av undantagen i artikel  1.5, reklamen\r\ninnehålla en upplysning om den typ eller de typer av\r\nfara    som   skall   anges   på   etiketten   eller\r\nförpackningen.\r\nVidare  föreslås  att definitionerna av innesluten\r\nanvändning och avsiktlig  utsättning i 13 kap. 5 och\r\n6 §§ miljöbalken ändras så att de överensstämmer med\r\nnu  gällande lydelse av EG-direktiven  om  avsiktlig\r\nutsättning  och  innesluten  användning av genetiskt\r\nmodifierade  organismer. I rekvisiten  för  vad  som\r\navses  med  innesluten  användning  läggs  till  att\r\ninneslutningsåtgärder    skall    syfta   till   att\r\nåstadkomma en hög grad av säkerhet  för  allmänheten\r\noch miljön.\r\nI propositionen föreslås att regeringen  eller den\r\nmyndighet  som  regeringen  bestämmer får föreskriva\r\natt vad som sägs om skrotbil,  personbil,  buss  och\r\nlastbil  i  bilskrotningslagen  (1975:343)  eller  i\r\nföreskrifter  meddelade med stöd av lagen även skall\r\ngälla i fråga om  andra  slag av motorfordon, om det\r\nbehövs till följd av direktiv 2000/53/EG om uttjänta\r\nfordon (skrotbilsdirektivet).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nKrav på vissa uppgifter i reklam för biocidprodukter\r\n\r\nEnligt  artikel  22  i biociddirektivet  skall  medlemsstaterna\r\nkräva att all reklam för  biocidprodukter åtföljs av\r\nföljande  text:  Biocider  skall  användas  på  ett\r\nsäkert    sätt.    Läs    alltid    etiketten    och\r\nproduktionsformationen före användning.  Denna text\r\nskall  tydligt  kunna  särskiljas  från  den  övriga\r\nreklamtexten.    Artikeln   innehåller   också   ett\r\nspecifikt krav på  att  reklam  för  biocidprodukter\r\ninte i något fall får innehålla uppgifter  av  typen\r\nlågriskbiocidprodukt,  inte  giftig,  oskadlig\r\neller liknande.\r\n\r\nVad som är en biocidprodukt har inte definierats i\r\nmiljöbalken,  utan  i  förordningen  (2000:338)   om\r\nbiocidprodukter.    Utskottet    instämmer   i   att\r\nåtminstone  de  grundläggande  krav  som  ställs  på\r\nreklamen  bör  framgå  av  lagtexten.  Den   närmare\r\navgränsningen  av  vilka  produkter som omfattas  av\r\nkraven kan dock, som i detta  fall, med fördel kunna\r\nbestämmas med stöd av bemyndigande  i lagen. De krav\r\nsom enligt direktivet skall ställas på  reklamen  är\r\ninte  mer detaljerade än att de kan framgå direkt av\r\nlagtexten.\r\nUtskottet delar regeringens uppfattning att om den\r\nsvenska   bestämmelsen   utformas   som   regeringen\r\nföreslår,  kan  annonsörer inte undgå att i reklamen\r\nupplysa mottagaren om att biocider skall användas på\r\nett säkert sätt samt  uppmana  mottagaren  att  läsa\r\netiketten  och produktinformationen före användning.\r\nDet  är  inte   möjligt   att   efterleva  en  sådan\r\nbestämmelse utan att välja en text eller ordalydelse\r\nsom uppfyller direktivets krav. De  krav  som enligt\r\ndirektivet  skall  ställas  på reklamen är inte  mer\r\ndetaljerade   än  att  de  kan  framgå   direkt   av\r\nlagtexten.\r\n\r\nKrav på vissa uppgifter i reklam för kemiska ämnen\r\noch beredningar av kemiska ämnen\r\n\r\n\r\nSom  anförs  i  propositionen  gör  klassificeringssystemet  på\r\nkemikalieområdet  en  åtskillnad  mellan  ämnen, som\r\nregleras   i   ämnesdirektivet,  och  preparat,  som\r\nregleras i preparatdirektivet.  Med  preparat  menas\r\nkemiska  produkter  som  består av flera ämnen, dvs.\r\nberedningar av kemiska ämnen.  Båda  dessa  direktiv\r\ninnehåller   bestämmelser   om   reklam   som   inte\r\ngenomförts i svensk lagstiftning.\r\n\r\nÄmnesdirektivet  beslutades  redan  1967. I rådets\r\ndirektiv  92/32/EEG  om  ändring  i  ämnesdirektivet\r\ninfördes  ett  krav på att reklam för ett  ämne  som\r\ntillhör en eller  flera  uppräknade kategorier skall\r\nvara  förbjuden  om  inte de  aktuella  kategorierna\r\nanges i reklamen (artikel 26 jämförd med artikel 2.2\r\ni direktiv 92/32/EEG).  Det  är  alltså  fråga om de\r\nkategorier av farliga egenskaper som är uppräknade i\r\nartikel  2.2 i direktiv 67/548/EEG, t.ex. explosiva,\r\noxiderande,  synnerligen  brandfarliga  eller mycket\r\ngiftiga.    I    svensk    författningstext   (bl.a.\r\nKemikalieinspektionens     föreskrifter)     används\r\nuttrycket extremt brandfarligt  som  liktydigt med\r\nsynnerligen         brandfarligt,        uttrycket\r\nallergiframkallande      som     liktydigt     med\r\nsensibiliserande,  uttrycket  cancerframkallande\r\nsom  liktydigt  med  cancerogent   och   uttrycket\r\nreproduktionstoxiskt  som  liktydigt med skadligt\r\nför    fortplantningen.    Vissa   undantag    från\r\ndirektivets  tillämpningsområde  framgår  av artikel\r\n1.2.   I   en   bilaga   till   ämnesdirektivet  har\r\nförtecknats  ämnen  som  ansetts som  farliga,  dvs.\r\nsådana   ämnen  som  faller  in   under   någon   av\r\nkategorierna  i artikel 2.2. En sådan kategorisering\r\nhar även gjorts i myndighetsföreskrifter.\r\nAv artikel 6  i direktivet följer att tillverkare,\r\ndistributörer och  importörer av vissa farliga ämnen\r\nkan  ha  en skyldighet  att  förse  allmänheten  med\r\nuppgifter  också med avseende på ämnen som ännu inte\r\nkommit med på  listan  över farliga ämnen. Utskottet\r\ndelar regeringens bedömning  att  en rimlig tolkning\r\nav   direktivet   är   att  skyldigheten  att   ange\r\nfarlighetskategori i reklamen gäller även för sådana\r\nämnen som enligt direktivet  anses  farliga  men som\r\ninte   finns   med   på   listan.   Utskottet  delar\r\nregeringens bedömning att det bör föreskrivas  att i\r\nreklam för ämnen som är farliga enligt artikel 2.2 i\r\nämnesdirektivet, och som inte omfattas av undantagen\r\ni  artikel  1.2,  skall anges den farlighetskategori\r\neller de farlighetskategorier som ämnet tillhör. Den\r\nföreslagna bestämmelsen har utformats i enlighet med\r\nLagrådets förslag.\r\nÄven     i     preparatdirektivet     finns     en\r\nreklambestämmelse  (artikel  13),  där det anges att\r\nall reklam för ett preparat som omfattas  av  detta\r\ndirektiv,  vilken  gör  det  möjligt  för en enskild\r\nperson att ingå ett köpeavtal utan att först ha sett\r\netiketten till detta preparat, skall ange  den eller\r\nde   typer   av   fara   som  anges  på  etiketten.\r\nPreparatdirektivet omfattar  de  farliga beredningar\r\nsom omfattas av någon av kategorierna i artikel 2.2.\r\nKategoribeteckningarna   i  artikel  2.2   motsvarar\r\nämnesdirektivets  artikel 2.2.  Direktivet  omfattar\r\ndessutom  preparat där  vissa  varningstexter  skall\r\nfinnas  på etiketten  oberoende  av  om  beredningen\r\ntillhör någon av kategorierna eller inte. Det gäller\r\nt.ex. beredningar  som innehåller bly, cyanoakrylat,\r\nisocyanater eller något  allergiframkallande ämne. I\r\nartikel  1.2  föreskrivs undantag  från  direktivets\r\ntillämpningsområde.\r\nSom     anförs     i      propositionen     gäller\r\npreparatdirektivets reklamkrav  om  reklamen gör det\r\nmöjligt för en enskild person att ingå ett köpeavtal\r\nutan   att  först  ha  sett  etiketten  till   detta\r\npreparat.  Sådan  reklam  kan  vara  en  annons  som\r\ninnehåller en beställningskupong eller en annons där\r\nett  ordertelefonnummer  anges.  Regeringens förslag\r\nhar  utformats  i  enlighet  med Lagrådets  förslag.\r\nUtskottet tillstyrker förslaget.\r\n\r\nDefinitionerna av innesluten användning och\r\navsiktlig utsättning av genetiskt modifierade\r\norganismer\r\n\r\n\r\nDirektiv  2001/18/EG  om  avsiktlig   utsättning  av  genetiskt\r\nmodifierade  organismer  ersätter  rådets   direktiv\r\n90/220/EEG  om  avsiktlig  utsättning  av  genetiskt\r\nmodifierade   organismer   i   miljön  (EGT  L  117,\r\n8.5.1990,   s.  15,  Celex  21990L0220).   Det   nya\r\ndirektivet  innebär   bl.a.   att   definitionen  av\r\navsiktlig  utsättning  ändras.  I och med  ändringen\r\nkopplas definitionen av avsiktlig  utsättning direkt\r\ntill  definitionen  av innesluten användning,  såsom\r\ndenna utformats enligt  rådets  direktiv 98/81/EG om\r\nändring   av   direktiv  90/219/EEG  om   innesluten\r\nanvändning av genetiskt  modifierade mikroorganismer\r\n(EGT  L  330, 5.12.1998, s.  13,  Celex  31998L0081,\r\nrättat i EGT L 93, 8.4.1999, s. 27).\r\n\r\nI  det  nya  direktivet  om  avsiktlig  utsättning\r\ndefinieras  avsiktlig  utsättning som varje form av\r\navsiktligt  införande  av  en  genetiskt  modifierad\r\norganism   eller   en   kombination   av   genetiskt\r\nmodifierade  organismer  i  miljön  för  vilka  inga\r\nspecifika  inneslutningsåtgärder   används  för  att\r\nbegränsa  deras kontakt med allmänheten  och  miljön\r\noch för att  åstadkomma  en hög grad av säkerhet för\r\nallmänheten och miljön.\r\nI    den    del    definitionen   hänvisar    till\r\ninneslutningsåtgärder, motsvarar den definitionen av\r\ninnesluten  användning   av   genetiskt  modifierade\r\nmikroorganismer  enligt  direktiv  98/81/EG.  Enligt\r\ndetta  direktiv  avses  med  innesluten   användning\r\nvarje  verksamhet  där  mikroorganismer  modifieras\r\ngenetiskt    eller    där   man   odlar,   förvarar,\r\ntransporterar, destruerar, blir kvitt eller på annat\r\nsätt    använder   sådana   genetiskt    modifierade\r\nmikroorganismer        och       där       specifika\r\ninneslutningsåtgärder används för att begränsa dessa\r\nmikroorganismers kontakt  med allmänheten och miljön\r\noch för att åstadkomma en hög  grad  av säkerhet för\r\nde senare.\r\nDen nuvarande definitionen av avsiktlig utsättning\r\ni  13 kap. 6 § miljöbalken överensstämmer  inte  med\r\nden motsvarande definitionen i det nya direktivet om\r\navsiktlig  utsättning.  För att genomföra direktivet\r\nom avsiktlig utsättning är  det nödvändigt att ändra\r\nmiljöbalkens  definitioner av  avsiktlig  utsättning\r\noch innesluten  användning.  De  båda  direktiven om\r\navsiktlig   utsättning   och  innesluten  användning\r\növerensstämmer nu i fråga  om vad som i definitionen\r\nav      innesluten     användning     menas      med\r\ninneslutningsåtgärder. Miljöbalkens definitioner bör\r\nha en motsvarande överensstämmelse.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\nTrehjuliga motorfordon enligt skrotbilsdirektivet\r\n\r\nI skrotbilsdirektivet  ställs  krav  på  att  vissa  trehjuliga\r\nmotorfordon skall omfattas av ett antal bestämmelser\r\ni   direktivet.  Med  trehjuliga  motorfordon  avses\r\ntrehjuliga  motorfordon enligt definitionen i rådets\r\ndirektiv  92/61/EEG   av   den   30   juni  1992  om\r\ntypgodkännande  av  två-  och trehjuliga motorfordon\r\n(EGT L 225, 10.8.1992, s. 72, Celex 31992L0061). Med\r\ntrehjuliga motorfordon avses  dock  inte  trehjuliga\r\nmotorcyklar.  Direktiv 92/61/EEG har upphävts  genom\r\ndirektiv  2002/24/EG   av   den   18  mars  2002  om\r\ntypgodkännande  av  två- och trehjuliga  motorfordon\r\noch om upphävande av  rådets direktiv 92/61/EEG (EGT\r\nL 124, 9.5.2002, s. 1, Celex 32002L0024).\r\n\r\nI  direktiv  92/61/EEG   fanns   ingen  uttrycklig\r\ndefinition av trehjuliga motorfordon. Direktivet var\r\ntillämpligt   på   samtliga   två-   och  trehjuliga\r\nmotorfordon med undantag för exempelvis vissa fordon\r\nsom  är  avsedda att styras av fysiskt handikappade.\r\nDet enda i  direktivet  som  liknar en definition är\r\nden  bestämmelse  om  typgodkännande   av  två-  och\r\ntrehjuliga motorfordon som anger att de  fordon  som\r\nomfattas  av  direktivet  skall  delas  in i mopeder\r\n(två-  och  trehjuliga),  motorcyklar och trehjuliga\r\nmotorcyklar.  I avsaknad av  en  klar  definition  i\r\ndirektiv 92/61/EEG  går  det  inte  att med säkerhet\r\nsäga  vilka  trehjuliga  motorfordon som  åsyftas  i\r\nskrotbilsdirektivet   när   det    där    sägs   att\r\nskrotbilsdirektivet    också   omfattar   trehjuliga\r\nmotorfordon  som  inte  är   motorcyklar.  Den  mest\r\nrimliga tolkningen är att det  är trehjuliga mopeder\r\nsom avses. Direktiv 2002/24/EG ger ingen klarhet.\r\nMot  bakgrund  av  att  skrotbilsdirektivet   inte\r\ntydligt  pekar  ut  vilka trehjuliga motorfordon som\r\navses  är det tänkbart  att  direktivet  kommer  att\r\nförtydligas,    t.ex.    genom    lagstiftning    på\r\ngemenskapsnivå eller genom praxis från EG-domstolen.\r\nFör  att lätt kunna anpassa de svenska reglerna till\r\nrättsutvecklingen bör regeringen eller den myndighet\r\nsom regeringen  bestämmer  bemyndigas att meddela de\r\nföreskrifter som behövs för  att  de  bestämmelser i\r\nskrotbilsdirektivet  som rör trehjuliga  motorfordon\r\nskall kunna genomföras i svensk lagstiftning.\r\nSom   anförs  i  propositionen   ges   genom   det\r\nföreslagna    bemyndigandet   i   bilskrotningslagen\r\n(1975:343)  möjlighet   att   på   förordnings-  och\r\nföreskriftsnivå genomföra skrotbilsdirektivets  krav\r\npå att vissa trehjuliga motorfordon skall överlämnas\r\ntill  auktoriserade behandlingsanläggningar samt att\r\nomhändertagandet    av    de   uttjänta   trehjuliga\r\nmotorfordonen  skall  ske  på   särskilt  sätt.  Den\r\nföreslagna    bestämmelsen   innebär   endast    ett\r\nbemyndigande att meddela föreskrifter.\r\nRegeringen anför att om kravet att skrotning skall\r\ngöras  av auktoriserade  skrotare  vidgas  till  att\r\nomfatta  vissa  trehjuliga motorfordon kommer endast\r\nskrotare       med       auktorisation        enligt\r\nbilskrotningsförordningen    (1975:348)    att    få\r\nombesörja  skrotningen.  Skrotaren  blir  i  så fall\r\nskyldig  att omhänderta det uttjänta fordonet enligt\r\nNaturvårdsverkets  föreskrifter  och allmänna råd om\r\nskrotbilsverksamhet (NFS 2002:2).  Redan i dag skall\r\nuttjänta trehjuliga motorfordon, liksom alla fordon,\r\nskrotas   på   ett  miljömässigt  godtagbart   sätt.\r\nÄndringarna  avser  alltså  inte  de  miljökrav  som\r\nställs på skrotningen.  Ett  krav  om  att skrotning\r\nskall göras av en auktoriserad skrotare  innebär att\r\ndet  blir  lättare för myndigheterna att kontrollera\r\natt skrotningen  verkligen  sker på ett miljömässigt\r\ngodtagbart sätt.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\nGiftfri miljö\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nVåren  1999  godkände  riksdagen  med  anledning  av\r\nregeringens proposition 1997/98:145 Svenska miljömål\r\n(bet. 1998/99:MJU6, rskr.  1998/99:183)  ett  system\r\nmed  15 miljökvalitetsmål, bl.a. Giftfri miljö.  Det\r\növergripande  syftet  med miljökvalitetsmålen är att\r\nvi till nästa generation  skall  kunna överlämna ett\r\nsamhälle där de stora miljöproblemen  är  lösta. När\r\ndet    gäller    målet    Giftfri    miljö   lämnade\r\nMiljömålskommittén  (M  1998:07)  förslag  till  sex\r\ndelmål.   Riksdagen   godkände  fem  av  dessa   vid\r\nbehandlingen av regeringens  proposition  2000/01:65\r\nKemikaliestrategi  för Giftfri miljö och det  sjätte\r\nvid behandlingen av  proposition 2000/01:130 Svenska\r\nmiljömål    delmål  och   åtgärdsstrategier   (bet.\r\n2000/01:MJU15,  rskr.  2000/01:269  respektive  bet.\r\n2001/02: MJU3, rskr. 2001/02:36).\r\n\r\nMiljökvalitetsmålet   Giftfri  miljö  innebär  att\r\nmiljön skall vara fri från  ämnen  och  metaller som\r\nskapats i eller utvunnits av samhället och  som  kan\r\nhota   människors   hälsa   eller   den   biologiska\r\nmångfalden.   Sex   delmål   anger   inriktning  och\r\ntidsperspektiv i det fortsatta miljöarbetet  för att\r\nnå  miljökvalitetsmålet. Delmålen gäller kunskap  om\r\nkemiska  ämnens  hälso-  och miljöegenskaper, miljö-\r\noch hälsoinformation om varor, utfasning av särskilt\r\nfarliga ämnen, fortlöpande  minskning  av hälso- och\r\nmiljöriskerna   med   kemikalier,   riktvärden   för\r\nmiljökvalitet  för kemiska ämnen samt  sanering  och\r\nefterbehandling av förorenade områden.\r\nUtskottet behandlar  under  detta avsnitt motioner\r\nfrån den allmänna motionstiden 2002.\r\n\r\nDelmål 1: Kunskap om kemiska ämnens hälso- och\r\nmiljöegenskaper och delmål 2: Miljö- och\r\nhälsoinformation om varor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker motioner om  försiktighet\r\nvid  framtagning av nya kemiska ämnen  och  i\r\nkemikaliepolitiken  (fp,  mp),  samarbetet  i\r\nÖstersjöregionen   om   kemikalier   (v)  och\r\nersättningsmedel  för miljöstörande produkter\r\n(v)   m.m.  med  hänvisning   till   gällande\r\nlagstiftning  och  det  pågående  arbetet med\r\ndelmålen m.m.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nFörsiktighet och framförhållning bör  enligt  motion\r\nMJ228  (mp)  gälla  vid  framtagning  av nya kemiska\r\nämnen. En bra regel vore att ett kemiskt  ämne  inte\r\nskulle  få tillverkas om det inte var nödvändigt för\r\nsamhället  och  endast  om tillverkaren kunde bevisa\r\natt det är ofarligt. Nu måste  i  stället  samhället\r\nbevisa dess skadlighet (yrkande 2).\r\n\r\nEnligt motion MJ313 (v) bör regeringen snarast  ta\r\ninitiativ  till  ett  samarbete  i  Östersjöregionen\r\nkring kemikaliefrågan. Östersjön är ett  unikt  hav.\r\nKemikaliesamhället    är   ett   växande   hot   mot\r\nhavsmiljöer. Stora mängder kemiska produkter används\r\ntrots  att vi saknar kunskap  om  deras  effekter  i\r\nnaturen.  Arbetet måste fortsätta nationellt inom EU\r\noch  även  genom  samarbete  mellan  länderna  kring\r\nÖstersjön (yrkande 1).\r\nI motion MJ315  (fp) anförs att kemikaliepolitiken\r\nbör  utgå  från  försiktighetsprincipen   samt   att\r\nförorenaren  skall  betala.  Huvudansvaret  för  att\r\nförhindra  spridning  av  farliga  kemiska ämnen bör\r\nligga hos användare och tillverkare (yrkande 18).\r\nKemikalieinspektionen bör enligt motion  MJ334 (v)\r\nfå    i   uppdrag   att   utröna   vilken   inverkan\r\nersättningsmedel  för miljöstörande produkter kan ha\r\nfrån såväl arbetsmiljösynpunkt som för befolkningens\r\nhälsa. Om man inte  är  tillräckligt  uppmärksam  på\r\nkonsekvenserna  kan  nya  problem  uppstå  när gamla\r\nskall lösas.\r\nI   fråga  om  krav  på  innehållsdeklaration  för\r\nkemiska  produkter  anförs  i  motion  MJ436 (s) att\r\nalltfler  människor  drabbas av allergier  av  olika\r\nslag. För att kunna undvika ämnen som ger allergiska\r\nutslag   ger   innehållsdeklarerade   produkter   en\r\novärderlig information.  Sverige  bör ta initiativ i\r\nEU om att krav på innehållsdeklaration  bör  omfatta\r\nkemiska produkter.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUnder    miljökvalitetsmålet   Giftfri   miljö   har\r\nriksdagen  som  delmål 1 beslutat att senast år 2010\r\nskall  uppgifter finnas  om  egenskaperna  hos  alla\r\navsiktligt  framställda  eller utvunna kemiska ämnen\r\nsom hanteras på marknaden.  För ämnen som hanteras i\r\nhögre volymer och för övriga  ämnen  som t.ex. efter\r\ninledande  översiktliga  tester bedöms som  särskilt\r\nfarliga  skall  uppgifter  om   egenskaperna  finnas\r\ntillgängliga  tidigare  än år 2010.  Samma  krav  på\r\nuppgifter  skall  då  gälla   för   såväl   nya  som\r\nexisterande ämnen. Senast år 2020 skall det även  så\r\nlångt  möjligt  finnas uppgifter om egenskaperna hos\r\nalla oavsiktligt  framställda  och  utvunna  kemiska\r\nämnen.\r\n\r\nUtskottet  har ingen annan uppfattning än den  som\r\nframförs i motionerna MJ228 (mp) yrkande 2 och MJ315\r\n(fp)   yrkande   18    om   att   försiktighet   och\r\nframförhållning bör gälla  vid  framtagning  av  nya\r\nkemiska  ämnen, att kemikaliepolitiken bör utgå från\r\nförsiktighetsprincipen  samt  att  förorenaren skall\r\nbetala.  Utskottet  vill  framhålla  att  (jfr  bet.\r\n2001/02:MJU14 s. 12 och 2000/01:MJU15  s.  9 och 12)\r\nförsiktighetsprincipen  och produktvalsprincipen  är\r\nvägledande för arbetet med  att begränsa risker från\r\nanvändningen av kemikalier som  sådana  och i varor.\r\nKunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper\r\när   grundläggande   för  allt  säkerhetsarbete   på\r\nkemikalieområdet,  och   därmed   också   en  viktig\r\nförutsättning   för   att   skydda   den  biologiska\r\nmångfalden  och människors hälsa. Sådan  kunskap  är\r\nockså en förutsättning  för  att  kunna bedöma vilka\r\nämnen   som   omfattas  av  lagstiftning   samt   av\r\nfastställda riktlinjer för kemikaliepolitiken.\r\nNär   det   gäller    försiktighetsprincipen   har\r\nutskottet tidigare uttalat  (bet.  2001/02:MJU14  s.\r\n25)  att  det  enligt  de allmänna hänsynsreglerna i\r\nmiljöbalkens 2 kap. åligger varje verksamhetsutövare\r\natt undvika att använda  eller  sälja sådana kemiska\r\nprodukter  som  kan  befaras  medföra   risker   för\r\nmänniskors hälsa eller miljön om de kan ersättas med\r\nprodukter   som   kan  anses  vara  mindre  farliga.\r\nMotsvarande  krav  gäller   i  fråga  om  varor  som\r\ninnehåller eller har behandlats  med kemisk produkt.\r\nDetta gäller även om ett ämne inte  blir föremål för\r\nnågot slag av begränsning eller blir helt förbjudet.\r\nDet  åligger  också alla som bedriver en  verksamhet\r\neller vidtar en  åtgärd  att iaktta de begränsningar\r\noch vidta de försiktighetsmått  som  behövs  för att\r\nförebygga,  hindra  eller  motverka att verksamheten\r\neller  åtgärden  medför skada  eller  olägenhet  för\r\nmänniskors         hälsa         eller         miljö\r\n(försiktighetsprincipen).  Motionerna   MJ228   (mp)\r\nyrkande  2 och MJ315 (fp) yrkande 18 bör lämnas utan\r\nvidare åtgärd  i  den  mån de inte tillgodosetts med\r\nvad som anförts.\r\nUtskottet vill i anslutning  till motion MJ334 (v)\r\nom  ersättningsmedel  för  miljöstörande   produkter\r\nerinra  om  att  produktvalsprincipen i 2 kap.  6  §\r\nmiljöbalken innebär  att  alla  som  bedriver  eller\r\navser  att  bedriva  en  verksamhet  eller  vidta en\r\nåtgärd skall undvika att använda eller sälja  sådana\r\nkemiska produkter som kan befaras medföra risker för\r\nmänniskors  hälsa  eller  miljön, om de kan ersättas\r\nmed  sådana  produkter  som kan  antas  vara  mindre\r\nfarliga. Motsvarande krav  gäller  i  fråga om varor\r\nsom  innehåller eller har behandlats med  en  kemisk\r\nprodukt   eller   bioteknisk  organism.  I  14  kap.\r\nmiljöbalken  finns  bestämmelser   om  att  den  som\r\ntillverkar  eller  till  Sverige  för in  en  kemisk\r\nprodukt   skall   se   till   att   det   finns   en\r\ntillfredsställande utredning för bedömning  av vilka\r\nhälso-   eller   miljöskador   som  produkten  eller\r\norganismen  kan  orsaka och om märkning  av  kemiska\r\nprodukter. Enligt  miljöbalkens  bestämmelser är det\r\nsålunda tillverkaren eller den som  till Sverige för\r\nin en kemisk produkt som har ansvar för  att  utreda\r\neffekterna av produkten. Motionen avstyrks.\r\nEnligt  delmål  2  skall varor senast år 2010 vara\r\nförsedda  med  hälso-  och  miljöinformation  om  de\r\nfarliga  ämnen  som  ingår.   Enligt  14  kap.  9  §\r\nmiljöbalken  åligger  det den som  tillverkar,  till\r\nSverige  för in eller på  marknaden  släpper  ut  en\r\nkemisk produkt  eller  bioteknisk organism att genom\r\nmärkning eller på annat  sätt lämna de uppgifter som\r\nbehövs till skydd för människors  hälsa eller miljön\r\n(produktinformation). Motion MJ436  (s)  bör  lämnas\r\nutan  vidare åtgärd i den mån den inte tillgodosetts\r\nmed det anförda.\r\nFör att  uppnå  att de tre miljömålen Hav i balans\r\nsamt levande kust och  skärgård,  Giftfri  miljö och\r\nIngen   övergödning   kan   nås  till  år  2020  har\r\nregeringen genom beslut den 11  juli  2002  tillsatt\r\nHavsmiljökommissionen för att göra en sammanfattning\r\nav  kunskapsläget,  såväl  nationellt som regionalt,\r\navseende  miljötillståndet  i   Sveriges  kust-  och\r\nhavsområden både i Östersjön och i Västerhavet (dir.\r\n2002:102).   Havsmiljökommissionen   skall   utforma\r\növergripande strategier  på  kort  och lång sikt och\r\nföreslå åtgärder som kan bryta den pågående negativa\r\nutvecklingen  i havsmiljön. Kommissionen  får  fritt\r\nvälja  metod  och  innehåll  för  arbetet.  För  att\r\nåstadkomma      effektivare       lösningar       på\r\nhavsmiljöproblemen  bör  kommissionen  se  över  det\r\nsamlade   forskningsbehovet.   I  direktiven  anförs\r\nvidare   att   problemens  karaktär  oftast   kräver\r\ngemensamma  internationella  lösningar.  Beträffande\r\nmiljökvalitetsmålet Giftfri miljö anförs att behovet\r\nav ytterligare  forskningsinsatser  bör  undersökas,\r\nframför allt för att fånga upp nya trender  och hot,\r\nfrån  t.ex.  triklosan,  PFOS  och läkemedelsrester.\r\nBåde avseende nya hot och kända  kemikalier i havet,\r\nbl.a. PCB, kadmium, dioxin och DDT,  bör  behovet av\r\nutökad    miljöövervakning    och    användning   av\r\nindikatorer analyseras. Därutöver bör  tillämpningen\r\nav   utbytes-  och  försiktighetsprincipen  belysas.\r\nUppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2003.\r\nUtskottet  föreslår  i  avvaktan  på resultatet av\r\nutredningen  att motion MJ313 (v) yrkande  1  lämnas\r\nutan vidare åtgärd.\r\n\r\nDelmål 3: Utfasning av särskilt farliga ämnen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker  motioner  om blyförbudet\r\n(m)   och   bekämpningsmedel   (s,   v)   med\r\nhänvisning  till  bl.a. gällande lagstiftning\r\noch det arbete som pågår på området.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt  motion  MJ331   (m)   bör   blyförbudet  vid\r\nskjutbanor   och   jakt   upphävas.   I   en   norsk\r\nundersökning  dras  slutsatsen  att  läckaget av bly\r\nfrån landbaserade skjutbanor är så litet  att  detta\r\ninte  representerar  något  miljöhot med avseende på\r\nblyföreningar.  Metalliskt  bly   är   ett   av   de\r\nstabilaste  ämnen  som  finns  och avger i fast form\r\ninga gaser. Vid direkt kontakt med huden är det dock\r\ngiftigt. Bly är unikt genom sin  tyngd, sin mjukhet,\r\nlåga   smälttemperatur  och  seghet.  Bly   är   ett\r\nidealiskt  hagelämne.  Om  haglen görs lättare måste\r\nhastigheten  ökas.  Jägarnas hagel  över  fast  mark\r\nmotsvarar ett hagel på  var tionde kvadratkilometer.\r\nDessa  hagel  är betydelselösa  från  miljösynpunkt,\r\nvilket  har  bekräftats   av  forskare  vid  Uppsala\r\nuniversitet (yrkande 1). Motionärerna  yrkar  vidare\r\natt våtmarksförbudet bör kvarstå (yrkande 2).\r\n\r\nI  motion  MJ364  (s)  anförs  i  fråga om mål för\r\nminskad  användning av kemiska bekämpningsmedel  att\r\når  1986  beslutades  att  användningen  av  kemiska\r\nbekämpningsmedel  inom jordbruket skulle halveras på\r\ntio  år. Nu visar en  undersökning  från  Ekologiska\r\nLantbrukarna   att   utvecklingen   går   i  motsatt\r\nriktning.  Regeringen  bör  presentera en tids-  och\r\nåtgärdsplan för att realisera  målet  från  år 1986.\r\nEnligt  motion MJ419 (v) bör en total avveckling  av\r\nbekämpningsmedel vara målsättningen inom det svenska\r\njordbruket (yrkande 8).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDelmålet Utfasning av särskilt farliga ämnen innebär\r\natt nyproducerade  varor  så  långt  det  är möjligt\r\nskall  vara fria från bl.a. bly senast år 2010  (jfr\r\nbet. 2001/02:MJU14  s.  18). Redan befintliga varor,\r\nsom  innehåller bl.a. bly,  skall  hanteras  på  ett\r\nsådant sätt att ämnena inte läcker ut i miljön (bet.\r\n2000/01:MJU15  s.  14  f.). Som regeringen anförde i\r\nproposition 2000/01:65 Kemikaliestrategi för giftfri\r\nmiljö  (s.  36  f.)  bör med  tanke  på  handel  och\r\ngränsöverskridande   luftföroreningar   kvicksilver,\r\nkadmium och bly avvecklas  inom  hela  EU.  Bly  bör\r\nfasas   ut   genom  en  kombination  av  förbud  och\r\nfrivilliga åtgärder.  Den största spridningen av bly\r\ntill miljön sker genom  användning  av blyammunition\r\noch   blysänken.   I   propositionen  anfördes   att\r\nregeringen avsåg att anmäla  ett  förbud  för  dessa\r\nanvändningsområden.\r\n\r\nRedan   vid  riksdagsbehandlingen  av  proposition\r\n1997/98:145  Svenska  miljömål (bet. 1998/99:MJU6 s.\r\n111) beslutades att användningen av blyhagel för all\r\njakt och i stort sett allt  skytte  skall förbjudas.\r\nUtskottet  anförde att förbudet bör kunna  tillämpas\r\nmed en viss  omställningstid  och  att i avvaktan på\r\nutvecklingen av fullgoda alternativ  skall  förbudet\r\nförenas  med en möjlighet till dispens för all  icke\r\nvåtmarksanknuten  jakt,  eftersök,  fällfångst  samt\r\ninskjutning av kulvapen. Vidare anfördes att när det\r\ngäller  vissa sportskyttegrenar avser regeringen att\r\ninföra    ett     förbud     mot     blyhagel    med\r\ndispensmöjligheter.\r\nAmmunition som innehåller blyhagel får enligt 14 c\r\n§  förordningen  (1998:944) om förbud m.m.  i  vissa\r\nfall i samband med  hantering, införsel och utförsel\r\nav kemiska produkter  inte användas vid skytte eller\r\nvid jakt på våtmarker.  Enligt  14 b §, som träder i\r\nkraft  den  1  januari  2006,  får  ammunition   som\r\ninnehåller  blyhagel  inte  användas  vid jakt eller\r\nyrkesmässigt saluföras eller överlåtas  annat än för\r\nsamlarändamål. Enligt 14 e §, som träder i kraft den\r\n1 januari 2008, får kulammunition som innehåller bly\r\ninte användas vid jakt eller skytte med undantag  av\r\nskytte  på skjutbana eller skjutfält om ammunitionen\r\nsamlas upp i miljökulfång eller tas om hand på annat\r\nsätt   som    är    godtagbart   från   hälso-   och\r\nmiljösynpunkt. Naturvårdsverket bemyndigas enligt 14\r\nf  §  att  meddela  föreskrifter  om  undantag  från\r\nförbuden om det med hänsyn  till  syftet  med  eller\r\nsäkerheten   vid   användningen   inte  finns  något\r\ngodtagbart blyfritt ammunitionsalternativ  samt  för\r\nvissa     sportskyttegrenar    om    Internationella\r\nSportskyttefederationens regler inte ger utrymme för\r\nanvändande  av  blyfri  ammunition  i  dessa grenar.\r\nMotion  MJ331 (m) yrkandena 1 och 2 avstyrks  i  den\r\nmån den inte tillgodosetts med det anförda.\r\nRiksdagens  beslut beträffande miljökvalitetsmålet\r\nIngen övergödning  innebär  att  halterna av gödande\r\nämnen i mark och vatten inte skall  ha någon negativ\r\ninverkan på människors hälsa, förutsättningarna  för\r\nbiologisk   mångfald  eller  möjligheterna  till  en\r\nallsidig användning av mark och vatten. Inriktningen\r\när  att  miljökvalitetsmålet   skall   nås  inom  en\r\ngeneration  (prop.  1997/98: 145, bet. 1998/99:MJU6,\r\nrskr. 1998/99:183). Utskottet  har  tidigare uttalat\r\n(bet.  2001/02:MJU16  s. 34) att målet  innebär  för\r\njordbrukets del ett aktivt  arbete  för  att  minska\r\nförlusterna  av  växtnäringsämnen till hav och andra\r\nvatten och att nå målet Giftfri miljö genom insatser\r\nsom syftar till att begränsa riskerna vid användning\r\nav bekämpningsmedel.\r\nUtskottet  anförde   i   samband   med  riksdagens\r\nbehandling  av  statsbudgeten  för  år  2003   (bet.\r\n2002/03:MJU2    s.    50)    att    anslaget    44:3\r\nMiljöförbättrande  åtgärder  i jordbruket disponeras\r\nav  Jordbruksverket för att inom  skilda  nationella\r\nhandlingsprogram,  huvudsakligen  genom försöks- och\r\nutvecklingsverksamhet,   styra   utvecklingen   inom\r\njordbruket   och   trädgårdsnäringen   mot   minskat\r\nväxtnäringsläckage, minskad ammoniakavgång,  säkrare\r\noch    minskad   användning   av   bekämpningsmedel,\r\nbevarande  av biologisk mångfald och tillvaratagande\r\nav   kulturvärden    samt   ökad   andel   ekologisk\r\nproduktion. Genom försöks- och utvecklingsverksamhet\r\ninom ramen för de nationella handlingsprogrammen kan\r\nprojekt bearbeta aktuella,  konkreta  och  angelägna\r\nfrågeställningar  med bäring på relevanta nationella\r\nmiljömål. Resultaten  ligger  till grund för råd och\r\nrekommendationer om direkt tillämpliga åtgärder inom\r\njordbruket  i  en nära framtid. Jordbruksverket  och\r\nKemikalieinspektionen  har kommit in med ett förslag\r\ntill  nytt  handlingsprogram   för  användningen  av\r\nbekämpningsmedel  i  jordbruk  och   trädgårdsnäring\r\n(Jordbruksverkets rapport 2002:7). Regeringen  avser\r\natt   återkomma  till  riksdagen  med  anledning  av\r\nförslaget.\r\nSverige har sedan 1980-talet haft handlingsprogram\r\nför  att   minska   hälso-   och  miljöriskerna  vid\r\nanvändning  av bekämpningsmedel  i  jordbruket  (jfr\r\nbet.  2001/02:MJU15   s.   56).   Nuvarande  program\r\ninnehåller en rad olika åtgärder som utöver gällande\r\nlagstiftning  och  tillsyn rörande registrering  och\r\nspridning  omfattar  olika   former   av  ekonomiska\r\nstyrmedel, informationsinsatser, m.m. Inom ramen för\r\nEU-samarbetet     har    bekämpningsmedel    nyligen\r\nbehandlats  i  det sjätte  miljöhandlingsprogrammet.\r\nBland  annat  kommer   en   tematisk   strategi  för\r\nbekämpningsmedelsanvändningen att utarbetas.  Enligt\r\nvad utskottet erfarit deltar Sverige dessutom aktivt\r\ni   pågående  omregistreringsarbete  rörande  aktiva\r\nsubstanser  i bekämpningsmedel. Målsättningen är att\r\nen hög skyddsnivå  för hälsa och miljö skall uppnås.\r\nResultatet av detta  arbete kommer att vara styrande\r\nför vilka ämnen som i framtiden kommer att finnas på\r\nmarknaden.  Ett  totalförbud   för   användning   av\r\nbekämpningsmedel  kan  enligt  regeringen bedömas få\r\nmycket  allvarliga  konsekvenser  för   den  svenska\r\nlivsmedelsproduktionen  och  det svenska lantbrukets\r\nkonkurrenskraft. Med det anförda  och  i avvaktan på\r\natt  arbetet med ett nytt handlingsprogram  slutförs\r\nföreslår  utskottet  att  motionerna  MJ364  (s) och\r\nMJ419 (v) yrkande 8 lämnas utan vidare åtgärd.\r\n\r\n\r\nDelmål 4: Fortlöpande minskning av hälso- och\r\nmiljöriskerna med kemikalier och riktvärden för\r\nmiljökvalitet\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker motioner om babyprodukter\r\n(mp),  ekologiska aspekter på läkemedel (mp),\r\nkvicksilver      i      djurmedicin     (mp),\r\nläkemedelsavfall   i   avloppsvatten    (mp),\r\nläkemedels   kemiska   sammansättning   (mp),\r\nläkemedel  ur  ett  miljöperspektiv (kd) m.m.\r\nmed       hänvisning       till      pågående\r\nutredningsarbete.  Ett  antal   motioner   om\r\nflamskyddsmedel  (kd,  c, mp), trifenylfosfat\r\n(mp), lädervaror (mp), nonylfenol  (mp), PFOS\r\n(kd) och HA-olja (kd) avstyrks med hänvisning\r\ntill tidigare riksdagsuttalanden och till det\r\narbete som pågår på området.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nKemikalier i läkemedel m.m.\r\n\r\nEnligt motion MJ215 (mp) bör babyprodukter inte innehålla ämnen\r\nsom  är  skadliga  för  hälsan  (yrkande   1)  eller\r\ncancerframkallande  (yrkande  4). Babyprodukter  bör\r\nvidare inte innehålla produkter  som är skadliga för\r\nmiljön   (yrkande   2)   eller   allergiframkallande\r\n(yrkande 3). Motionärerna anser vidare att kriterier\r\nför skadliga kemikalier bör tas fram  för  produkter\r\nsom används till små barn (yrkande 5).\r\n\r\nI  motion  MJ228 (mp) anförs i fråga om ekologiska\r\naspekter på läkemedel  att  det  har  visat  sig att\r\nlångvariga  utsläpp av kemikalier och läkemedel  ger\r\nstora effekter  på  miljön.  En  framförhållning  av\r\nvilka   skador  som  kan  uppstå  och  att  utnyttja\r\nförsiktighetsprincipen  bör  utgöra en förutsättning\r\nvid alla introduktioner av nya ämnen (yrkande 3).\r\nI motion MJ231 (mp) anförs i  fråga om kvicksilver\r\ni djurmedicin att många hästar vaccineras  varje  år\r\nmot  hästinfluensa  för  att  det  krävs  för att få\r\nstarta  på  tävlingar.  Kvicksilver  finns  i  t.ex.\r\nvacciner trots att alternativ finns. Kvicksilver  är\r\nen  extremt  giftig tungmetall som inte bör finnas i\r\nvår miljö.\r\nLäkemedelsavfall   i  avloppsvatten,  recipienter,\r\nvattendrag och grundvatten  är  enligt  motion MJ369\r\n(mp)  ett  hot  mot  vår  miljö  och  hälsa,  varför\r\nkraftfulla   satsningar   inom  läkemedelsbranschen,\r\nforskningen  och miljöövervakningen  krävs  omgående\r\n(yrkande 1). Vidare  bör lagstiftningen ses över vad\r\ngäller  krav på läkemedelsproducenter  att  redogöra\r\nför läkemedels  kemiska  sammansättning  genom  hela\r\ndess  livscykel  samt  krav  på att redogöra för hur\r\nläkemedlet  i dess olika nedbrytningsfaser  påverkar\r\nde ekologiska  system  det beräknas hamna i (yrkande\r\n2).  Kemikalieinspektionen  bör  få  i  uppdrag  att\r\nutreda  olika  läkemedelssubstansers  förekomst  och\r\ntoxicitet  i  våra  ekologiska  system  i dag, och i\r\nframtiden,  för  att  med  denna som bakgrund  kunna\r\nlokalisera  de  allvarligaste   hoten   och  föreslå\r\nlämpliga åtgärder (yrkande 3) och Jordbruksverket få\r\ni uppdrag att kartlägga vilka antibiotika  som i dag\r\nanvänds   inom  djurhållningen  med  ambitionen  att\r\nersätta  de  mest  persistenta  typerna  med  mindre\r\nlånglivade dito (yrkande 4).\r\nEnligt  motion   MJ432  (kd)  bör  information  om\r\nläkemedel ur ett miljöperspektiv förbättras (yrkande\r\n17).  Vidare bör incitament  skapas  för  biologiskt\r\nnedbrytbara  läkemedel.  Det finns i dag ingen metod\r\nför reningsverken att sortera  ut  läkemedel.  Många\r\nläkemedel  lämnar därför reningsverken i aktiv form.\r\nLäkemedel nämns  inte  i  miljöbalken  och det finns\r\ninget  granskningsansvar  för  läkemedel  på   någon\r\nmyndighet (yrkande 18).\r\n\r\nFlamskyddsmedel m.m.\r\n\r\nEnligt motion MJ226 (mp) bör försiktighetsprincipen  gälla  för\r\nnya   flamskyddsmedel.   Flamskyddsmedel  används  i\r\ntextilier    i    allmänna    lokaler     samt     i\r\nbyggnadsmaterial,  men  framför  allt i elektroniskt\r\nmaterial, såsom kretskort i datorer. Många människor\r\nblir   överkänsliga   (yrkande   1).  De   bromerade\r\nflamskyddsmedlen bör enligt motionärerna  fasas ut i\r\nsnabb takt. Kemikalieinspektionen har föreslagit fem\r\når,   men   det   är   för  lång  tid  (yrkande  3).\r\nKemikalieinspektionens förslag  om  år 2004 som året\r\nför avveckling av de bromerade flamskyddsmedlen  PBB\r\noch   PBDE   bör  genomföras.  Kemikalieinspektionen\r\nlämnade den 15  mars 2000 en rapport till regeringen\r\nsom  innehåller förslag  till  att  ett  förbud  för\r\nbromerade kolväten införs senast den 1 januari 2004.\r\nFörbudet bör gälla PBDE och PBB (yrkande 4).\r\n\r\nEnligt  motion MJ428 (c) bör riksdagen besluta ett\r\nnationellt  förbud mot användning av särskilt hälso-\r\neller miljöskadliga  ämnen, däribland alla bromerade\r\nflamskyddsmedel, i syfte att åstadkomma och påskynda\r\nsådana beslut i hela EU (yrkande 32). Ett nationellt\r\nförbud  mot  användning  av  särskilt  hälso-  eller\r\nmiljöskadliga   ämnen  bör  beslutas  (yrkande  33).\r\nVidare  bör riksdagen  besluta  om  ett  förbud  mot\r\nbromerade   flamskyddsmedel  (yrkande  34).  Även  i\r\nmotionerna MJ432  (kd)  yrkande  15  och  A242  (kd)\r\nyrkande     7    yrkas    förbud    mot    bromerade\r\nflamskyddsmedel.\r\n\r\nÖvrigt\r\n\r\nEnligt motion  MJ226  (mp)  bör  alternativ  tas fram för ämnet\r\ntrifenylfosfat. Trifenylfosfat bör ersättas med  ett\r\nalternativt, oskadligare medel (yrkande 2).\r\n\r\nI   motion   MJ227   (mp)   anförs   att  uttjänta\r\nlädervaror, som är garvade enligt krommetoden, skall\r\nklassas  som  miljöfarligt avfall. Läder garvas  med\r\nkemikalier,  främst   3-värt   krom.   6-värt   krom\r\nbetecknas  som  giftigare  än 3-värt och har förutom\r\nallergiframkallande       effekt       även       en\r\ncancerframkallande  effekt. Det 3-värda kromet,  som\r\nanvänds vid garvningen, omvandlas till den farligare\r\nsorten 6-värt krom vid  förbränning. Vid förbränning\r\nbildas  även  dioxiner.  Uttjänt  läder  bör  därför\r\nklassas   som  miljöfarligt  avfall   (yrkande   1).\r\nForskning om  riskerna  med  läderhantering och dess\r\nsamband  med cancer bör initieras.  Läder  som  bärs\r\nnära kroppen  kan  inte  vara  en fara för hälsa och\r\ninnebära så tydliga risker som nu är fallet (yrkande\r\n2).  Vidare  anförs  att substitutionsprincipen  bör\r\ngälla   för   användningen    av    kemikalier   vid\r\nlädertillverkning (yrkande 3). Motionären  anser att\r\nen  varningstext  bör  placeras  på  lädervaror  som\r\ninnehåller   s.k.   azofärgämnen.  Dessa  färger  är\r\nklassade som cancerogena.  EU  har  inte  låtit  oss\r\nbehålla  vårt undantag för azofärgämnen (yrkande 4).\r\nSlutligen  föreslår  motionären  ett totalförbud mot\r\npentaklorfenoler.       Ämnet       används      som\r\nkonserveringsmedel  för att läder inte  skall  mögla\r\nunder  långa transporter.  Ämnet  är  förbjudet  som\r\nträimpregneringsmedel, men är tillåtet i skor. Trots\r\natt Sverige  nu  är  restriktivt vid användningen av\r\npentaklorfenol, så finns  pentaklorfenol i vårt blod\r\n(yrkande 5).\r\nI     motion     MJ228     (mp)     anförs     att\r\nsubstitutionsprincipen   skall   användas  för   att\r\nsnarast ersätta nonylfenol. Sedan  40  år  har ämnet\r\ningått  i  tvättmedel  och  plaster.  Ämnet  är  ett\r\nbioackumulerande   miljögift.  På  grund  av  ämnets\r\ngiftighet   mäts   halterna    av    nonylfenol    i\r\navloppsvatten och slam. Nonylfenol finns inte bara i\r\navloppsvatten, utan återfinns i hela vattensystemet,\r\ni   sjöar  och  dricksvatten.  Ämnet  har  östrogena\r\nverkningar (yrkande 1).\r\nI motion MJ432 (kd) anförs att en ny kemikalie som\r\när skadlig  för miljön är den ökande användningen av\r\nfluorerade         ämnen,          s.k.         PFOS\r\n(perfluorooktansulfonsyra). Det finns  få studier av\r\ndessa  ämnen  vad  gäller  skador på människor,  men\r\ndjurstudier   tyder  på  att  PFOS   bl.a.   orsakar\r\nfosterdöd och är  cancerframkallande. Det är viktigt\r\natt forskningen fortsätter  och  intensifieras  samt\r\natt   särskild  försiktighet  iakttas  tills  större\r\nkunskap  finns  på  området (yrkande 16). I motionen\r\nanförs vidare att HA-oljor  är  en  restprodukt från\r\nraffinering  och  innehåller  polyaromatiska  ämnen,\r\nvilket enligt EU är ett av de mest  angelägna ämnena\r\natt få bort i utsläpp till vatten. När  däcken slits\r\nhamnar tusentals ton av de giftiga ämnena i naturen.\r\nOljan  är inte kemiskt bunden utan lakas ur  de  små\r\ngummipartiklar som är resultatet av däckslitaget. De\r\npolyaromatiska  kolvätena  finns  spridda överallt i\r\nvår miljö. Två tredjedelar av alla däck som säljs på\r\nden  svenska  marknaden  innehåller fortfarande  HA-\r\nolja. Förbud att sälja däck  som  innehåller HA-olja\r\nbör införas i Sverige (yrkande 19).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nKemikalier i läkemedel m.m.\r\n\r\nUtskottet  har  tidigare  behandlat  en   motion  med  liknande\r\ninnehåll  som  motion  MJ215  (mp)  om babyprodukter\r\n(bet. 2001/02:MJU14). Utskottet vill erinra om att i\r\ndelmål  2  under  miljökvalitetsmålet Giftfri  miljö\r\nanges att varor senast  år  2010 skall vara försedda\r\nmed hälso- och miljöinformation  om de farliga ämnen\r\nsom ingår för att underlätta för inköpare  och  även\r\nkonsumenter  att  tillämpa produktvalsprincipen. Det\r\när viktigt att informationen  är lätt att sprida och\r\nlätt  att  förstå, särskilt för privatpersoner  utan\r\nkemisk    kunskap.     Utskottet     redovisade    i\r\nriksdagsbeslutet Kemikaliestrategi för Giftfri miljö\r\n(bet. 2000/01:MJU15) att regeringen kommer att verka\r\nför  att  ett  EU-gemensamt  system  tas  fram   för\r\nutformning  av hälso- och miljöinformation för varor\r\nsom inte är kemiska  produkter. Regeringen avser att\r\nlåta  utreda de närmare  detaljerna  kring  hur  ett\r\nsystem för miljö- och hälsoinformation för varor bör\r\nutformas.   I   proposition   Kemikaliestrategi  för\r\nGiftfri miljö anfördes (prop. 2000/01:65  s. 23) att\r\ndenna utredning därefter kommer att ligga till grund\r\nför Sveriges arbete med att vara pådrivande  i dessa\r\nfrågor inom EU.\r\n\r\nUtskottet  delar  regeringens  uppfattning  att  i\r\nväntan  på  att  ett  system införs bör företagen på\r\nfrivillig  väg  lämna hälso-  och  miljöinformation.\r\nUtskottet utgår från  att  när  det gäller produkter\r\nför  barn  kommer  detta  arbete  att  innebära  att\r\nföretagen kan ange att de klassade ämnena förekommer\r\ni halter som bedöms vara oskadliga för barns hälsa.\r\nUtskottet    har    tidigare    redovisat    (bet.\r\n2001/02:MJU16   s.   53)  att  Läkemedelsverket   är\r\ntillsynsmyndighet för produktgruppen hygienartiklar,\r\ndär  även hygienprodukter  för  barn  ingår.  Enligt\r\nförordning  (1993:1283) om kosmetiska och hygieniska\r\nprodukter samt  Läkemedelsverkets föreskrifter skall\r\ntillverkarna för  vissa  typer  av produkter använda\r\nämnen  som  är godkända av verket.  I  de  fall  där\r\nverket inte har  gjort  en  bedömning  av  ett  ämne\r\nansvarar  tillverkaren för att detta görs. Produkten\r\nmåste  uppfylla   kravet   att   vara   ofarlig  för\r\nmänniskors  hälsa,  vilket  innebär att tillverkaren\r\nmåste  göra  en  riskbedömning  utifrån   att   barn\r\nanvänder deras produkter. I innehållsdeklarationerna\r\nskall  ingredienserna  deklareras  i  fallande skala\r\nefter  mängd  på förpackningen. Vidare får  de  inte\r\növerskrida de maxgränser som verket tillåter.\r\nUtskottet instämmer  med motionären i motion MJ369\r\n(mp) yrkande 4 om att de  mest långlivade typerna av\r\nantibiotika  som i dag används  inom  djurhållningen\r\nbör   ersättas   med    mindre    långlivade.    Vid\r\nläkemedelsbehandling  av livsmedelsproducerande djur\r\nfår enligt rådets förordning  2377/90 om gränsvärden\r\nför  rester  av  veterinärmedicinska   läkemedel   i\r\nlivsmedel  endast  sådana substanser användas som är\r\ngodkända av kommissionen (jfr bet. 2001/02:\r\nMJU20  s. 38). Förordningens  syfte  är  att  skydda\r\nkonsumenterna   från   skadliga  läkemedelsrester  i\r\nlivsmedel.\r\nUtskottet delar även den  uppfattning som framförs\r\ni motion MJ231 (mp) om att kvicksilver är en extremt\r\ngiftig tungmetall som inte bör  finnas  i vår miljö.\r\nRiksdagens     beslut     om    delmål    3    under\r\nmiljökvalitetsmålet  Giftfri   miljö   innebär   att\r\nnyproducerade  varor  så  långt det är möjligt skall\r\nvara   fria  från  kvicksilver   senast   år   2003.\r\nKvicksilver    skall    inte   heller   användas   i\r\nproduktionsprocesser om inte  företaget kan visa att\r\nhälsa  och miljö inte kan komma  till  skada.  Redan\r\nbefintliga  varor  som  innehåller kvicksilver skall\r\nhanteras på ett sådant sätt  att  kvicksilvret  inte\r\nläcker ut i miljön. Utskottet har tidigare redovisat\r\n(bet.  2001/02:MJU14  s.  16)  att  användningen  av\r\nkvicksilver är reglerad i förordningen (1998:944) om\r\nförbud  m.m.  i  vissa fall i samband med hantering,\r\ninförsel  och utförsel  av  kemiska  produkter.  Ett\r\nförbud mot export av kvicksilver samt av vissa varor\r\nsom innehåller kvicksilver infördes redan år 1996.\r\nUtskottet  har  inhämtat  att  regeringen  för att\r\nbegränsa   användningen  av  kvicksilver  avser  att\r\nanmäla  ett  nationellt  förbud  mot  användning  av\r\nkvicksilver till  EU.  I  likhet med socialutskottet\r\n(bet.  2001/02:SoU10) anser  utskottet  att  det  är\r\nmycket angeläget  att  så  snabbt  som möjligt finna\r\nalternativ till kvicksilver som konserveringsmedel i\r\nläkemedel. Från Läkemedelsverket har  inhämtats  att\r\nverket  samarbetar  med  läkemedelsindustrin i syfte\r\natt minska användningen av  kvicksilver i läkemedel.\r\nEnligt Läkemedelsverket används  kvicksilver  enbart\r\ndär det är svårt att hitta andra alternativ.\r\nGenom  beslut  den 12 december 2002 har regeringen\r\nuppdragit    åt    Läkemedelsverket    att    utreda\r\nmiljöpåverkan  från läkemedel  samt  kosmetiska  och\r\nhygieniska produkter inklusive dessa produktgruppers\r\nförpackningar. I  uppdraget  ingår att lämna förslag\r\ntill  åtgärder  för  att  minska miljöpåverkan  från\r\ndessa produktgrupper såväl  nationellt  som inom EU.\r\nLäkemedelsverket  har  vidare  fått  i  uppdrag  att\r\nutreda  dels  hur  informationen  om  kvantitet  och\r\ninnehåll  av  kemiska  ämnen  i läkemedel kan  göras\r\nlättillgängliga och dels hur företagens rapportering\r\nav  kvantitet  och  innehåll  av  kemiska   ämnen  i\r\nkosmetiska  och hygieniska produkter kan förbättras.\r\nVidare bör möjligheten  att på nationell nivå införa\r\nmiljöklassificering  av  läkemedel   ses   över.   I\r\nuppdraget  ingår även att rapportera om det pågående\r\narbetet inom  EU att miljöklassificera läkemedel. Så\r\nlångt möjligt bör  det  göras  en  riskbedömning för\r\nmiljöpåverkan  utifrån  ansamling i miljön  och  med\r\nhänsyn   tagen   till   aktuell   försäljningsvolym.\r\nUppdraget skall redovisas senast den 1 juli 2004.\r\nI utredningsdirektiven hänvisas till att riksdagen\r\nhar    fastställt    15    miljökvalitetsmål     som\r\nkontinuerligt  skall följas upp. Ett av dessa mål är\r\nsärskilt relevant  för  läkemedelssektorn,  nämligen\r\nGiftfri   miljö.   Miljökvalitetsmålet  innebär  att\r\nmiljön skall vara fri  från  ämnen  och metaller som\r\nskapats i eller utvunnits av samhället  och  som kan\r\nhota   människors   hälsa   eller   den   biologiska\r\nmångfalden.  En  precisering  av  målet innebär  att\r\nhalterna av ämnen som förekommer naturligt  i miljön\r\när     nära     bakgrundsnivåerna,    halterna    av\r\nnaturfrämmande ämnen  i  miljön är nära noll och att\r\nden sammanlagda exponeringen  i  arbetsmiljö,  yttre\r\nmiljö och inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen är\r\nnära  noll  (bet.  2000/01:MJU15  s.  6). Riksdagens\r\nbeslut  om  delmål  under miljökvalitetsmålet  (bet.\r\n2000/01:MJU15) innebär  att  nyproducerade varor som\r\nanvänds  på  ett  sådant sätt att  de  kommer  ut  i\r\nkretsloppet skall så  långt det är möjligt vara fria\r\nfrån cancerframkallande  ämnen,  arvsmassepåverkande\r\noch  fortplantningsstörande  ämnen senast  år  2007.\r\nVarorna  skall  inte  heller  innehålla   några  nya\r\norganiska    ämnen    som    är    långlivade    och\r\nbioackumulerande  senast  från  år  2005. För övriga\r\norganiska ämnen som är mycket långlivade  och mycket\r\nbioackumulerande är tidpunkten för utfasning  senast\r\når  2010  och  för  övriga  organiska  ämnen  som är\r\nlånglivade och bioackumulerande är tidpunkten senast\r\når  2015.  Nyproducerade  varor skall också så långt\r\ndet är möjligt vara fria från  kvicksilver senast år\r\n2003  och  kadmium  och bly senast  år  2010.  Redan\r\nbefintliga   varor,   som   innehåller   ämnen   med\r\novanstående egenskaper  eller  kvicksilver,  kadmium\r\nsamt  bly,  skall  hanteras  på  ett sådant sätt att\r\nämnena inte läcker ut i miljön.\r\nI direktiven hänvisas vidare till  att  riksdagens\r\nbeslut  innebär att det senast år 2010 skall  finnas\r\nuppgifter   om   egenskaper   hos   alla  avsiktligt\r\nframställda eller utvunna kemiska ämnen som hanteras\r\npå marknaden. Detta gäller både nya och  existerande\r\nämnen. Senast år 2010 skall varor vara försedda  med\r\nhälso-  och miljöinformation om de farliga ämnen som\r\ningår.   Enligt   direktiven   är   det   känt   att\r\nläkemedelsrester förekommer i t.ex. vattenmiljön och\r\natt läkemedlens  aktiva substanser ofta är verksamma\r\näven  efter  det  att   de   kommer  ut  i  naturen.\r\nKunskaperna kring läkemedels ansamling  i  miljön är\r\ndock ofullständiga. Dessutom saknas kunskap om vilka\r\nhälso-  och  miljörisker  som dessa läkemedelsrester\r\nkan medföra. Det gäller såväl  effekter av läkemedel\r\nsom deras nedbrytningsprodukter.\r\nUtskottet   ser  det  som  mycket  angeläget   att\r\nkunskaperna kring  läkemedels  samt  hygieniska  och\r\nkosmetiska  produkters miljöpåverkan ökar och det är\r\ndärför positivt  att  denna  fråga utreds. Utskottet\r\nanser    i   likhet   med   socialutskottet    (bet.\r\n2001/02:SoU10)  att det mot bakgrund av det pågående\r\nmiljömålsarbetet  är  väsentligt  att  se  över  hur\r\nmiljöhänsyn  kan  vägas  in  som en naturlig del vid\r\nförskrivning,   användning   och   prissättning   av\r\nläkemedel   liksom   vid   hantering  av  överblivna\r\nläkemedel. Utskottet kommer  att  uppmärksamt  följa\r\nregeringens  fortsatta  arbete med dessa frågor. Mot\r\nbakgrund  av  vad  som anförts  och  i  avvaktan  på\r\nresultatet av utredningen  är  utskottet  emellertid\r\ninte  nu  berett  att  föreslå något uttalande  från\r\nriksdagens sida med anledning  av  motionerna  MJ215\r\n(mp)  yrkandena  15,  MJ228  (mp)  yrkande 3, MJ231\r\n(mp),  MJ369  (mp)  yrkandena  14  samt MJ432  (kd)\r\nyrkandena  17  och  18.  Motionerna bör lämnas  utan\r\nvidare åtgärd.\r\n\r\nFlamskyddsmedel\r\n\r\nUtskottet har tidigare uttalat  (bet.  2001/02:MJU14 s. 16) att\r\ndet  behövs kraftfulla åtgärder mot användningen  av\r\nsamtliga  hälso-  och miljöfarliga ämnen. I dag sker\r\nen    omfattande    handel     med     varor    över\r\nnationsgränserna.   De  varor  och  kemikalier   som\r\nanvänds  i  Sverige  är   till   övervägande   delen\r\ntillverkade  eller  framställda  i något annat land.\r\nDärför   är   det   viktigt  för  Sverige   att   på\r\ninternationell  och  europeisk   nivå   aktivt   och\r\nkraftfullt  verka  för att farliga ämnen skall fasas\r\nut för att därigenom  göra  det möjligt att nå målet\r\nGiftfri miljö. Genom att arbeta för en omställning i\r\nmer miljöanpassad riktning inom  hela  EU  kan också\r\nutsläppen  av  farliga  ämnen  till  luft och vatten\r\nbegränsas.  Därmed  minskas risken för spridning  av\r\nfarliga ämnen till Sverige  via luft och vatten. Det\r\när också viktigt att EU:s regelsystem används på ett\r\noptimalt sätt. I detta sammanhang  bör uppmärksammas\r\natt  Europeiska  kommissionen  den 13 februari  2001\r\npresenterade  sitt  förslag  till strategi  för  den\r\nframtida kemikaliepolitiken i gemenskapen. Utskottet\r\nuttalade att det är synnerligen  angeläget att verka\r\nför  att  unionens gemensamma kemikaliestrategi  får\r\nett innehåll som kan bidra till att lösa många av de\r\nfrågor som har betydelse för möjligheterna att nå en\r\ngiftfri miljö.\r\n\r\nBromerade  flamskyddsmedel  är en stor grupp ämnen\r\nsom  tillsätts  material  för  att   förändra  deras\r\nbrandegenskaper  (jfr  bet.  2001/02:MJU14  s.  25).\r\nKemikalieinspektionen   har   identifierat   ca   70\r\nbromerade     föreningar     som     används     som\r\nflamskyddsmedel.  Vid  behandlingen av statsbudgeten\r\nför  år  2003  (bet.  2002/03:MJU1   s.   20,  prop.\r\n2002/03:1 utg.omr. 20 s. 34) uttalade utskottet  att\r\narbetet   med  att  fasa  ut  och  avveckla  farliga\r\nkemikalier som är långlivade och lagras i människans\r\nkropp bör intensifieras.\r\nFrån  Kemikalieinspektionen   har   inhämtats  att\r\ntillverkningen  av  PBB har upphört i hela  världen.\r\nEnligt   en   ändring   av    begränsningsdirektivet\r\n(76/769/EEG,  2003/11/EG),  som skall  införlivas  i\r\nnationell lagstiftning senast  den 15 februari 2004,\r\nfår penta- och oktaBDE inte släppas  ut på marknaden\r\neller  användas  som ämne eller ingrediens  i  ämnen\r\neller beredningar  över  en  viss  viktprocent. I en\r\nriskbedömning  av  dekaBDE  som  redovisades   under\r\nhösten  2002 påvisades inga direkta risker för hälsa\r\neller  miljö.   Ämnet  kommer  att  redovisas  i  en\r\nriskreduktionsstrategi  senast  den 30 juni 2003 och\r\ndärefter  kommer  Europaparlamentet  och  rådet  att\r\nsnarast behandla ett förslag.\r\nEnligt  Europaparlamentets   och  rådets  direktiv\r\n2002/95/EG av den 27 januari 2003  om begränsning av\r\nanvändningen av vissa farliga ämnen i elektriska och\r\nelektroniska produkter får från och  med  den 1 juli\r\n2006  ny  elektrisk  och elektronisk utrustning  som\r\nkommer  ut på marknaden  inte  innehålla  bl.a.  PBB\r\noch/eller PBDE.\r\nKemikalieinspektionen  har  i  rapporten Bromerade\r\nflamskyddsmedel  förutsättningar för ett nationellt\r\nförbud   den   20   december   2002  redovisat   ett\r\nregeringsuppdrag.  I  rapporten anförs  att  det  är\r\nangeläget  att  åtgärder  vidtas  för  att  begränsa\r\nanvändningen   av  bromerade   flamskyddsmedel.   Om\r\nnationella  åtgärder   skulle  övervägas  bör  dessa\r\nbegränsas   till   användningen    i   Sverige   och\r\nutsläppande  på den svenska marknaden  av  bromerade\r\nflamskyddsmedel  och  varor  som  har behandlats med\r\neller   innehåller   sådana   ämnen.   Ett    förbud\r\nförutsätter  dock  att  anmälningsproceduren  enligt\r\ndirektiv 98/34/EG efterlevs. I rapporten anförs  att\r\ndet  ofta  framförs  kritik  mot att arbetet med att\r\nbegränsa  farliga ämnen inom EU  går  för  långsamt.\r\nKemikalieinspektionen  anser emellertid att EU i dag\r\nstår inför goda förutsättningar  att  åstadkomma  en\r\nbegränsning   av   användningen   av   de  bromerade\r\nflamskyddsmedel som är mest skadliga eller  som står\r\nför  de  största  volymerna. Ett förbud mot pentaBDE\r\noch oktaBDE har nyligen  beslutats.  Riskbegränsande\r\nåtgärder  mot dekaBDE skall skyndsamt behandlas  när\r\nriskhanteringsstrategin  för  ämnet  är  klar  under\r\n2003.  Därutöver  är  riskbedömningarna av HBCDD och\r\nTBBP-A på god väg. Kemikalieinspektionen gör utifrån\r\nden situation som råder  i  dag  den bedömningen att\r\ndet  mest  effektiva sättet att uppnå  restriktioner\r\nför de fem mest  använda  bromerade flamskyddsmedlen\r\när att aktivt medverka i och  driva  på det pågående\r\nEU-arbetet,  snarare  än att splittra resurserna  på\r\nett  parallellt  nationellt   agerande.   Gemensamma\r\nåtgärder  inom  EU  får  en  långt större effekt  än\r\nensidigt  nationella  åtgärder och  möjligheten  att\r\npåverka stora marknader  utanför  EU  ökar kraftigt.\r\nKemikalieinspektionen     har    i    analysen    av\r\nförutsättningarna för ett nationellt  förbud  funnit\r\natt det inte finns några produktdirektiv inom EU som\r\nförhindrar ett sådant förbud, förutom när det gäller\r\npersonbilar.\r\nUtskottet  har inhämtat att Kemikalieinspektionens\r\nrapport kommer  att  remissbehandlas.  I avvaktan på\r\ndet  arbete som således pågår finner utskottet  inte\r\nanledning  att  vidta  någon  åtgärd  med  anledning\r\nmotionerna  MJ226  (mp) yrkandena 1, 3 och 4,  MJ428\r\n(c) yrkandena 3234,  MJ432 (kd) yrkande 15 och A242\r\n(kd) yrkande 7. Motionerna  bör  lämnas  utan vidare\r\nåtgärd.\r\n\r\nÖvrigt\r\n\r\n\r\nUtskottet redovisade i mars 2002 (bet. 2001/02:MJU14 s. 24) att\r\nnågon   aktivitet   som   är   särskilt  riktad  mot\r\ntrifenylfosfat inte pågår i Regeringskansliet  eller\r\nhos den ansvariga myndigheten. Trifenylfosfat är ett\r\nämne  som  kan användas som ersättning för bromerade\r\nflamskyddsmedel.  Utskottet  har  inhämtat  att  det\r\nfinns   fallstudier   som   visat   på  allergi  mot\r\ntrifenylfosfat.  Sverige  har  i  arbetet  med  EU:s\r\nkemikaliestrategi  verkat för att producenterna  bör\r\nta  ett  större  ansvar   än  tidigare  för  att  de\r\nkemikalier som används inte  ger  upphov till skador\r\npå hälsa och miljö. Detta innebär att  producenterna\r\nmåste ha tillräckligt med kunskap om alla  ämnen som\r\nproduceras  eller  importeras  för  att  säkerställa\r\nskyddet    för    människors   hälsa   och   miljön.\r\nKemikalieinspektionen       bevakar      fortlöpande\r\nrapporteringen  över  negativa   effekter  av  olika\r\nkemiska  produkter  och  kan vid behov  vidta  eller\r\nföreslå åtgärder. Motion MJ226  (mp)  yrkande  2 bör\r\nlämnas utan vidare åtgärd.\r\n\r\nUtskottet har tidigare behandlat liknande yrkanden\r\nsom  det  i  motion  MJ227  (mp)  yrkande  1  om att\r\nuttjänta lädervaror som är garvade med hjälp av  den\r\ns.k.  krommetoden  skall  klassas som farligt avfall\r\n(bet. 2001/02:MJU16 s. 43).  Farligt  avfall klassas\r\nenligt  direktiv 91/689/EEG om farligt avfall  genom\r\nkommittologibeslut      efter      anmälan      från\r\nmedlemsstaterna. På svenskt initiativ har omröstning\r\nskett  inom  den  s.k.  TAC-kommittén  om  slam från\r\nproduktion  av  kromgarvat  läder  har  någon av  de\r\nfarliga  egenskaper  som  krävs  enligt  direktivet.\r\nKommittén  fann att så inte var fallet. Den  svenska\r\nlagstiftningen   klassar  därefter  inte  slam  från\r\nkromhaltiga garvmedel m.m. som farligt avfall.\r\nUtskottet har tidigare  redovisat  att det inte är\r\ntillåtet att använda pentaklorfenol i  Sverige (bet.\r\n2001/02:MJU14 s. 24, bet. 2000/01:MJU3 s.  53).  Det\r\nfinns   däremot   inget   förbud   mot  förekomst  i\r\nimporterade produkter. Sverige hade fram till den 31\r\ndecember   1998   övergångsregler  när  det   gällde\r\nbegränsningar för bl.a.  pentaklorfenol.  I maj 1999\r\nantog   kommissionen   ett   tilläggsdirektiv   till\r\nbegränsningsdirektivet  (76/769/EEG)  som  påverkade\r\nanvändningen      av      bl.a.      pentaklorfenol.\r\nTilläggsdirektivet  innebär  att  all användning  av\r\npentaklorfenol  i  princip  är  förbjuden   i   hela\r\ngemenskapen.  Frankrike,  Irland,  Portugal, Spanien\r\noch Storbritannien har dock medgivits  undantag från\r\nförbudet  t.o.m.  år 2008. Frågan om ett förbud  mot\r\nförekomsten  av  pentaklorfenol   i   textilier  och\r\nlädervaror        har        aktualiserats        av\r\nKemikalieinspektionen  som  haft regeringens uppdrag\r\natt  se  över gällande regelverk  på  detta  område.\r\nEftersom    tilläggsdirektivet     inte     omfattar\r\nförekomsten  av  pentaklorfenol  i importerade varor\r\nskulle  ett  nationellt  förbud kunna  aktualiseras.\r\nEnligt utskottets mening får  det dock i första hand\r\nankomma  på  regeringen  att  pröva  frågan  om  ett\r\nnationellt förbud mot förekomsten  av pentaklorfenol\r\ni produkter.\r\nI    Europaparlamentets    och   rådets   direktiv\r\n2002/61/EG  om ändring för nittonde  gången  av  det\r\ns.k. begränsningsdirektivet (76/769/EEG) (azofärger)\r\nanges att azofärgämnen inte får användas i textilier\r\noch läderartiklar som kan komma i direkt kontakt med\r\nmänniskors  hud  eller  munhåla  under  längre  tid,\r\nexempelvis   kläder,   sängkläder,   hygienartiklar,\r\nskodon, handskar, klockarmband, handväskor, leksaker\r\nav textilier eller  av läder samt garn och tyger som\r\när   avsedda   att  användas   av   slutkonsumenten.\r\nDirektivets  bestämmelser   skall   senast   den  11\r\nseptember   2003   införlivas   i   medlemsstaterna.\r\nUtskottet har inhämtat att svenska föreskrifter  för\r\nnärvarande   utarbetas  inom  Kemikalieinspektionen.\r\nUtskottet föreslår  med det anförda att motion MJ227\r\n(mp) yrkande 15 lämnas utan vidare åtgärd.\r\nI  samband  med  1991  års  miljöpolitiska  beslut\r\nuttalade utskottet (2000/01:\r\nMJU3  s.  54) att minst  90  %  av  användningen  av\r\nnonylfenoletoxilater  bör  ha  upphört  till år 2000\r\ngenom  frivilliga  åtgärder  inom berörda branscher.\r\nEfter denna tidpunkt bör nonylfenoletoxilater endast\r\nanvändas  om  risken för spridning  till  miljön  är\r\nmycket liten. Det  uppsatta  målet  har i stort sett\r\nuppnåtts,  och  utskottet  anförde  våren   1999,  i\r\nsamband  med  riksdagens behandling av propositionen\r\nom de övergripande  nationella  miljökvalitetsmålen,\r\natt det positiva resultatet från  avvecklingsarbetet\r\ninnebär att även den fortsatta avvecklingen  kan ske\r\npå  frivillig  väg.  Detta  innebär  att  resterande\r\nanvändning  av nonylfenoletoxilater, som leder  till\r\ndirekta utsläpp, skall fasas ut snarast eller senast\r\når   2000.   På   sikt   bör   all   användning   av\r\nnonylfenoletoxilater     ersättas     med     mindre\r\nmiljöskadliga   alternativ  (1998/99:MJU6  s.  115).\r\nUtskottet   har  också   erfarit   att   frågan   om\r\nbegränsning av nonylfenol diskuteras inom EU.\r\nUtskottet har  inhämtat från Kemikalieinspektionen\r\natt användningen i  Sverige  av nonylfenoletoxilater\r\nsedan år 1990 har minskat med  över  90 %  (PM 1/01)\r\noch att det är de användningsområden med störst risk\r\nför  utsläpp till miljön som har avvecklats.  Enligt\r\nutskottets     mening    får    det    ankomma    på\r\nKemikalieinspektionen   att   verka  för  och  följa\r\navvecklingen  av nonylfenoletoxilater.  Det  anförda\r\ninnebär att syftet med motion MJ228 (mp) yrkande 1 i\r\nallt  väsentligt   blir   tillgodosett   utan  något\r\nsärskilt riksdagens uttalande i frågan.\r\nEnligt  Kemikalieinspektionens  Handlingsplan  för\r\nperfluorooktansulfonat,  PFOS, och dess  derivat  av\r\nden  12 februari 2002 har Kemikalieinspektionen  för\r\navsikt att i samverkan med andra berörda myndigheter\r\n        Arbetsmiljöverket,        Naturvårdsverket,\r\nKonsumentverket  och Livsmedelsverket  informera om\r\nPFOS och andra perfluorerade  ämnen. Vidare övervägs\r\natt bjuda in branschföreträdare  till  ett  möte  om\r\nutfasning    av    PFOS    och   dess   derivat.   I\r\nhandlingsplanen anförs att ett screeningsprojekt har\r\nfinansierats av Naturvårdsverket  och att resultaten\r\nav undersökningarna tyder på en storskalig spridning\r\nav ämnet i Mälaren. PFOS har farobedömts  inom OECD.\r\nStorbritannien  är  ett  av  två  EU-länder som  har\r\ntillverkning   av   PFOS.  Utskottet  föreslår   mot\r\nbakgrund av den uppmärksamhet  som  ägnas frågan och\r\ndet arbete som pågår att motion MJ432  (kd)  yrkande\r\n16 lämnas utan vidare åtgärd.\r\nUtskottet  uttalade  i maj 2002 att det finns  ett\r\nbehov av åtgärder för att  öka  andelen miljövänliga\r\nbildäck (bet. 2001/02:MJU16). Utskottet har inhämtat\r\natt  regeringen genom beslut den 27  juni  2002  har\r\nuppdragit   åt   Kemikalieinspektionen   att  utreda\r\nförutsättningarna för ett nationellt förbud  mot HA-\r\noljor. Uppdraget skall redovisas senast den 31  mars\r\n2003.  Utskottet  föreslår  att  motion  MJ432  (kd)\r\nyrkande  19  lämnas utan vidare åtgärd i avvaktan på\r\nresultatet av utredningsarbetet.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   förslag    till    riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Samarbete i Östersjöregionen rörande\r\nkemikalier (punkt 5)\r\n\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservation 1. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ313 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nÖstersjön   är    ett    unikt    hav.   Den   långa\r\nvattengenomströmningen och det faktum att det består\r\nav grunt bräckt vatten samt frånvaron  av  naturligt\r\noljeläckage från havsbotten innebär att ett  hav med\r\nmotsvarande förhållanden inte finns någon annanstans\r\ni  världen.  Det  sköra  ekosystemet  har  gjort att\r\nÖstersjön  drabbats  hårt  av utsläpp från jordbruk,\r\nindustrier,    trafik,    va-system     och    andra\r\nutsläppskällor.  Ungefär  en tredjedel av Östersjöns\r\nbottenyta är död, och i de  djupare delarna söder om\r\nÅlands  hav  är det syrebrist.  Flera  marina  arter\r\nriskerar att helt  dö ut av kombinationen överfiske,\r\nföroreningar,  oljeutsläpp   och  övergödning  genom\r\nkväve och fosfor.\r\n\r\nMinskningen av tungmetaller  visar  att  politiska\r\nbeslut och därpå vidtagna åtgärder kan ha effekt  om\r\nde  genomförs i tillräcklig omfattning. Samtidigt är\r\nkemikaliesamhället   ett   växande   hot   även  mot\r\nhavsmiljöer. De stora mängder kemiska produkter  som\r\nanvänds,  trots  att  vi  saknar  kunskap  om  deras\r\neffekter  i  naturen,  kan  visa  sig  få allvarliga\r\nkonsekvenser även i framtiden. Begränsningar för att\r\nminska  skador till följd av kemikalier är  möjliga.\r\nMed den nya  kemikaliepolitiken  både  på  nationell\r\nnivå  och  inom  EU har vi kommit en bit på väg  vad\r\ngäller både åtgärder  och  ambitionsnivån, som höjts\r\navsevärt under de senaste åren.\r\nVänsterpartiet anser att arbetet  måste  fortsätta\r\nnationellt  inom EU och även genom samarbete  mellan\r\nländerna  kring   Östersjön.   Regeringen   bör   ta\r\ninitiativ  till  ett  samarbete  i  Östersjöregionen\r\nkring      kemikaliefrågan     där     kraven     på\r\nkemikaliehantering  och  kemikalieanvändning  skärps\r\ndrastiskt. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n2. Blyförbud vid skjutbanor och jakt (punkt 6)\r\n\r\nav  Catharina  Elmsäter-Svärd  (m),  Sven  Gunnar\r\nPersson  (kd),  Lars  Lindblad (m), Jan Andersson\r\n(c) och Bengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservation 2.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ331 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi delar  den  principiella uppfattningen att det ur\r\nmiljösynpunkt är önskvärt att minska användningen av\r\nbly  i  samhället.   Beslutet   att   helt  förbjuda\r\nblyhaltig ammunition var dock enligt vår mening illa\r\nunderbyggt.  Vid  beslutstillfället förutsattes  att\r\nfullgoda alternativ  skulle  finnas tillgängliga för\r\npraktiskt  jaktbruk.  Så  är  emellertid  ännu  inte\r\nfallet.  De  metallegeringar som  provats  har  inte\r\nblyets densitet  och  skottverkan.  Följden  är  att\r\nrisken för skadskjutningar av vilt ökar.\r\n\r\nHagel   av   järn   (stål)  har  flera  allvarliga\r\nolägenheter vid all jakt. Järnhagel som tränger in i\r\nträd gör virket oanvändbart till sågtimmer och annan\r\nförädling.  Risken för rikoschetter  som  kan  skada\r\nmänniskor och  djur  flerdubblas.  En  ökad risk för\r\nvapensprängning  föreligger också med järnhagel.  Ur\r\ndjurskyddssynpunkt  är  det inte heller klarlagt hur\r\nhagel av järn påverkar djur  och  fåglar som skadats\r\nav   järnhagel  eller  fått  i  sig  järnhagel   med\r\nfödointag. Det finns indikationer på att en övergång\r\nfrån bly  till  järn  i  hagelammunition  får  stora\r\nnegativa  följdverkningar  för  viltet.  Övriga s.k.\r\nalternativhagel  har  en  sämre skottverkan än  bly.\r\nNågra konsekvensbeskrivningar  om  alternativhaglens\r\nmiljöpåverkan  har  inte heller presenterats.  Samma\r\nförhållanden råder även  i  fråga  om kulammunition,\r\ndär   precision   och   skottverkan   har  avgörande\r\nbetydelse  för  en ur djurskyddssynpunkt  acceptabel\r\njakt.\r\nSedan  ett  tiotal   år   tillbaka   har   Boliden\r\ntillverkat  provserier  av  silverpläterade blyhagel\r\nsom  enligt  uppgift  helt  eliminerar   risken  för\r\nnegativ  miljöpåverkan. Dessa silverpläterade  hagel\r\nhar vid tester  visat sig motstå praktiskt taget all\r\nyttre påverkan utan  att  silverskiktet brister. Det\r\ntunna  silveröverdraget  består   intakt   utan  att\r\nförändras,   enligt   noggranna  försök  i  kraftigt\r\nsyrahaltig laboratoriemiljö.\r\nSammantaget  finner  vi  därför  att  beslutet  om\r\ntotalförbud för användning  av  blyhaltig ammunition\r\nvid  jakt  liksom  vid  skjutbanor  var   förhastat.\r\nBeslutet bör omprövas och i stället utformas  så att\r\nblyförbudet   träder  i  kraft  först  när  fullgoda\r\nalternativ  till   blyhaltig  ammunition  finns  att\r\ntillgå. Däremot anser  vi  att förbudet mot jakt med\r\nblyhagel vid våtmarker skall  kvarstå. Detta bör ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n3. Bekämpningsmedel (punkt 7)\r\n\r\nav Kjell-Erik Karlsson (v) och Gunnar Goude (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som framförs i reservation 3.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ419 yrkande 8 samt avslår\r\nmotion 2002/03:MJ364.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nLivsmedelsverket  har  deltagit  i  studier  som har\r\nutvisat  att  kemiska bekämpningsmedel inte finns  i\r\nekologiska produkter.  Detta är ganska självklart då\r\nkemisk bekämpning inte används  inom  den ekologiska\r\nproduktionen.    När   det   gäller   konventionellt\r\nproducerade  livsmedel   har  vi  genom  gränsvärden\r\nfastslagit  vilken mängd bekämpningsmedel  människan\r\ntål för att inte  hälsan skall påverkas. Det är dock\r\nmycket svårt att avgöra vilka framtida hälsoeffekter\r\nvi  kommer  att  se  som   följd   av  generationers\r\nanvändning av bekämpningsmedel. Exempelvis  har  det\r\nvisat  sig  att  flera bekämpningsmedel som tidigare\r\nanvändes stör hormonbalansen hos försöksdjur.\r\n\r\nEffekterna av den  tid  när dessa bekämpningsmedel\r\nvar i bruk kanske vi inte får se förrän i framtiden.\r\nNär det gäller importerade  livsmedel är det svårare\r\natt reglera detta problem. Det  är inte ovanligt att\r\nrester  av  bekämpningsmedel  som  är   förbjudna  i\r\nSverige  hittas i importerade livsmedel. För  att  i\r\nframtiden    kunna   undvika   vidare   hälso-   och\r\nmiljöeffekter  av  bekämpningsmedelsanvändningen bör\r\nen  total  avveckling   av   bekämpningsmedel   vara\r\nmålsättningen inom det svenska jordbruket. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n4. Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska\r\noch hygieniska produkter (punkt 8)\r\n\r\nav  Lennart  Fremling  (fp),  Sven Gunnar Persson\r\n(kd) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservation 4. Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motion   2002/03:MJ432  yrkande  18  samt\r\navslår  motionerna  2002/03:MJ215   yrkandena   15,\r\n2002/03:MJ228      yrkande     3,     2002/03:MJ231,\r\n2002/03:MJ369 yrkandena 14 samt 2002/03:\r\nMJ432 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nLäkemedel inverkar negativt  på  miljön. Det finns i\r\ndag  ingen metod för reningsverken  att  sortera  ut\r\nläkemedel,   och   många   läkemedel  lämnar  därför\r\nreningsverken i aktiv form. Man vet att läkemedel är\r\nett stort miljöproblem som ger  negativa effekter på\r\nbåde  människor  och djur, t.ex. har  fisk  påvisats\r\nbyta kön efter att  ha  utsatts för hormoner som har\r\ngått igenom reningsverkens  processer. Ändå är detta\r\nett  eftersatt  område  i  regeringens  miljöarbete.\r\nLäkemedel nämns över huvud taget inte i miljöbalken,\r\noch det finns inget granskningsansvar  för läkemedel\r\nutlagt  på någon myndighet. Vi anser att  det  bästa\r\nvore att  läkemedlen  blev  biologiskt  nedbrytbara.\r\nRegeringen måste påbörja arbetet med hur  incitament\r\nför detta kan skapas. Detta bör ges regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n5. Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska\r\noch hygieniska produkter (punkt 8)\r\n\r\nav Gunnar Goude (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservation 5. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:MJ215 yrkandena 35 och\r\n2002/03:MJ228  yrkande   3  samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:\r\nMJ215    yrkandena    1    och   2,   2002/03:MJ231,\r\n2002/03:MJ369  yrkandena  14   samt   2002/03:MJ432\r\nyrkandena 17 och 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSmå  barn  och  speciellt barn i babyåldern  utsätts\r\ndagligen  för skadliga  kemikalier.  Babyns  hud  är\r\ntunnare än  en  vuxens, och ämnen som läggs på huden\r\ntas mycket lätt upp  av  den  ömtåliga  babykroppen.\r\nMånga    av   dagens   kemikalier   har   allvarliga\r\nföljdverkningar    för    hälsan    och   kan   vara\r\nallergiframkallande  och även i vissa  fall,  i  ett\r\nlängre perspektiv, cancerframkallande.\r\n\r\nDå små barn äter, dricker och andas tar de lättare\r\nupp kemiska ämnen i kroppen, mycket mer än vi vuxna,\r\ni förhållande till sin kroppsvikt och kroppsstorlek.\r\nDe aktuella produkterna består ofta av kemiska ämnen\r\nmed  någon organisk bas.  Hälsoskadliga  blir  dessa\r\nprodukter     om     de     ingående    ämnena    är\r\nallergiframkallande, kan orsaka  cancer  eller om de\r\nkan  ha  en  hormonpåverkan. Regeringen bör ta  fram\r\nkriterier  för   användning   av   kemiska  ämnen  i\r\nbabyprodukter. Vad som ovan sagts om små barns högre\r\nkänslighet för yttre påverkan på huden  bör medtas i\r\nen  rekommendation  för  ämnen  ingående i produkter\r\ntill   små   barn.   Hänsyn   bör  också  tas   till\r\nförsiktighetsprincipen i ett längre  perspektiv.  De\r\nhälsoskadliga   ämnena  samt  misstänkt  cancerogena\r\nämnen och allergiframkallande  ämnen bör förbjudas i\r\nprodukter framställda för användning till små barn.\r\nVattenlevande   ryggradsdjur   kan   påverkas   av\r\nläkemedelsrester.      I     Storbritannien      har\r\nundersökningar  genomförts  som  visar  på  liknande\r\nresultat  från  reningsverk.  Tvåkönade  fiskar  har\r\nhittats. I förlängningen  ligger  också  möjligheten\r\natt andra vattenlevande ryggradsdjur kan påverkas av\r\nhormonutsläpp.  Återverkningar  på  djurens tillväxt\r\noch förmåga att reproducera sig kan uppstå  när  den\r\nkänsliga hormonbalansen störs. Det har visat sig att\r\nlångvariga  utsläpp  av kemikalier och läkemedel ger\r\nstora effekter på miljön. En framförhållning när det\r\ngäller vilka skador som  kan  uppstå och utnyttjande\r\nav    försiktighetsprincipen   måste    utgöra    en\r\nförutsättning  vid alla introduktioner av nya ämnen.\r\nVid tillverkning  av  läkemedel  bör hänsyn tas till\r\nekologiska  aspekter  som  kan  bli  resultatet  vid\r\nanvändning.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n6. Bromerade flamskyddsmedel (punkt 9)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd), Kjell-Erik  Karlsson\r\n(v), Jan Andersson (c) och Gunnar Goude (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 9  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs  i reservation 6. Därmed bifaller\r\nriksdagen  motionerna   2002/03:MJ226   yrkande   3,\r\n2002/03:MJ428   yrkandena   32  delvis  och  34  och\r\n2002/03:MJ432  yrkande  15  samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:MJ226 yrkandena 1 och 4, 2002/03:\r\nMJ428 yrkandena 32 delvis och  33  samt 2002/03:A242\r\nyrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBromerade flamskyddsmedel används för  att förhindra\r\natt  brand  uppkommer i produkter som plast,  gummi,\r\ntextilier  och   elektroniskt   material.  Bromerade\r\nflamskyddsmedel   sprids   både   vid  tillverkning,\r\nanvändning och i avfallsledet. De är svåra att bryta\r\nned och påträffas därför högst upp  i näringskedjan,\r\ndär människan befinner sig. Vi får i  oss  bromerade\r\nflamskyddsmedel  genom  hudkontakt,  inandning   och\r\nframför  allt  genom  det  vi  äter. Höga halter har\r\nbl.a. hittats i fisk, men de finns  även i bl.a. ost\r\noch smör. Bromerade flamskyddsmedel påverkar  levern\r\noch  kan  ge  hormonella skador hos människor. Vissa\r\nforskningsresultat  visar också att de kan ge upphov\r\ntill olika typer av cancer.  Halterna  av  bromerade\r\nflamskyddsmedel i bröstmjölk ökar.\r\n\r\nVi  anser  att  de bromerade flamskyddsmedlen  bör\r\nbytas ut och fasas  ut i en snabbare takt än vad som\r\nsker  i  dag.  Bromerade   flamskyddsmedel  är  inte\r\noersättliga.  Det  finns  en  rad   väl   fungerande\r\nalternativ. Ett förbud mot bromerade flamskyddsmedel\r\nbör  beslutas  i  syfte  att åstadkomma och påskynda\r\nsådana förbud i hela EU. Detta  bör  ges  regeringen\r\ntill känna\r\n\r\n7. PFOS (punkt 13)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  13\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservation  7.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ432 yrkande 16.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  kommer  ständigt nya kemikalier som är skadliga\r\nför  miljön. Ett  exempel  på  detta  är  en  ökande\r\nanvändning av fluorerade ämnen, s.k. PFOS, som bl.a.\r\nhar använts  som impregneringsmedel, i skumsläckare,\r\nvid kromatering  och  eloxering  av aluminium samt i\r\ngolvpolish.  PFOS  bryts  ned  mycket   långsamt   i\r\nnaturen.   Liksom   PCB,  DDT  och  andra  organiska\r\nmiljögifter anrikas det  i  djur  och människor. Det\r\nfinns  än  så  länge få studier av dessa  ämnen  vad\r\ngäller skador på människor, men djurstudier tyder på\r\natt   PFOS   bl.a.   orsakar    fosterdöd   och   är\r\ncancerframkallande. Det är viktigt  att  forskningen\r\nrunt  PFOS  fortsätter  och  intensifieras samt  att\r\nsärskild försiktighet iakttas  tills  större kunskap\r\nfinns  på  området.  Detta  bör ges regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n8. HA-olja (punkt 14)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  14\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs  i  reservation  8. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ432 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI   ett   personbilsdäck   ingår   cirka  en   liter\r\ncancerframkallande,       mjukgörande       HA-oljor\r\n(högaromatiska  oljor).  HA-oljor  är en restprodukt\r\nfrån   raffinering   och  innehåller  polyaromatiska\r\nkolväten,  vilket  enligt  EU  är  ett  av  de  mest\r\nangelägna ämnena att  få bort i utsläpp till vatten.\r\nNär däcken slits hamnar  tusentals ton av de giftiga\r\nämnena i naturen. Oljan är  inte  kemiskt  bunden  i\r\ndäckgummit  utan  lakas ur de små gummipartiklar som\r\när  resultatet  av däckslitaget.  De  polyaromatiska\r\nkolvätena finns spridda överallt i vår miljö, t.o.m.\r\ni Skageracks djuphav.\r\n\r\nTvå tredjedelar  av  alla  däck  som  säljs på den\r\nsvenska  marknaden  innehåller fortfarande  HA-olja.\r\nDet finns emellertid  tillverkare som har tagit fram\r\ndäck   som   är  fria  från  HA-olja.   Även   bland\r\nsommardäcken finns HA-fria alternativ nu att tillgå.\r\nI test har dessa  visat  sig  fungera minst lika bra\r\nsom    däck    som   innehåller   HA-olja,    varför\r\nprestandaskäl inte  kan  anföras  för att hålla fast\r\nvid oljan. På grund av den miljöskada  HA-olja utgör\r\nbör ett förbud att sälja däck som innehåller HA-olja\r\ninföras   i   Sverige.   Regeringen   bör  skyndsamt\r\nåteråterkomma till riksdagen med ett sådant förslag.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen    (Miljödepartementet)    föreslår     i\r\nproposition    2002/03:37    att   riksdagen   antar\r\nregeringens förslag till\r\n\r\n1. lag om ändring i miljöbalken,\r\n\r\n2. lag om ändring i\r\nbilskrotningslagen (1975:343).\r\n</pre><pre>\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2002\r\n\r\n2002/03:MJ215 av Barbro Feltzing och Helena Hillar\r\nRosenqvist (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att\r\nbabyprodukter inte skall innehålla  ämnen  som  är\r\nskadliga för hälsan.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   som  i  motionen  anförs   om   att\r\nbabyprodukter inte  skall  innehålla produkter som\r\när skadliga för miljön.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att\r\nbabyprodukter inte bör innehålla  produkter som är\r\nallergiframkallande.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som   i   motionen   anförs   om  att\r\nbabyprodukter  inte  bör  innehålla  ämnen  som är\r\ncancerframkallande.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad som i motionen anförs  om att kriterier\r\nför skadliga kemikalier bör tas fram för produkter\r\nsom används till små barn.\r\n\r\n2002/03:MJ226 av Barbro Feltzing och Helena Hillar\r\nRosenqvist (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nförsiktighetsprincipen    bör    gälla   för   nya\r\nflamskyddsmedel.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  ta  fram\r\nalternativ för ämnet trifenylfosfat.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att utfasa de\r\nbromerade flamskyddsmedlen i snabb takt.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nKemikalieinspektionens förslag om år 2004 som året\r\nför  avveckling  av  de bromerade flamskyddsmedlen\r\nPBB och PBDE genomförs.\r\n\r\n\r\n\r\n2002/03:MJ227 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att uttjänta\r\nlädervaror,  som  är  garvade  enligt krommetoden,\r\nskall klassas som miljöfarligt avfall.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att forskning om\r\nriskerna med läderhantering och  dess  samband med\r\ncancer bör initieras.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening    vad   i   motionen   anförs    om    att\r\nsubstitutionsprincipen  bör gälla för användningen\r\nav kemikalier vid lädertillverkning.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  speciellt anförs om s.k.\r\nazofärgämnen och att en varningstext  bör placeras\r\npå lädervaror innehållande sådana färger.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  ett totalförbud\r\nmot pentaklorfenoler.\r\n\r\n2002/03:MJ228 av Barbro Feltzing (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nsubstitutionsprincipen   skall  användas  för  att\r\nsnarast ersätta nonylfenol.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  regler  vid\r\ntillverkning av ett nytt kemiskt ämne.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  ekologiska\r\naspekter på läkemedel.\r\n\r\n2002/03:MJ231 av Mona Jönsson (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om kvicksilver i djurmedicin.\r\n\r\n2002/03:MJ313 av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen\r\nsnarast  bör  ta initiativ till  ett  samarbete  i\r\nÖstersjöregionen kring kemikaliefrågan.\r\n\r\n2002/03:MJ315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nkemikaliepolitiken      skall       utgå      från\r\nförsiktighetsprincipen samt att förorenaren  skall\r\nbetala.\r\n\r\n2002/03:MJ331 av Jan-Evert Rådhström och Ulla\r\nLöfgren (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att  blyförbudet\r\nvid skjutbanor och jakt skall upphävas.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nvåtmarksförbudet skall kvarstå.\r\n\r\n2002/03:MJ334 av Gunilla Wahlén och Sven-Erik\r\nSjöstrand (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om    direktiv    till\r\nKemikalieinspektionen  att  utröna  vilken  inverkan\r\nersättningsmedel för miljöstörande produkter  kan ha\r\nur  såväl  arbetsmiljösynpunkt som för befolkningens\r\nhälsa.\r\n\r\n2002/03:MJ364 av Håkan Juholt m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs om mål för minskad användning\r\nav kemiska bekämpningsmedel.\r\n\r\n2002/03:MJ369 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nläkemedelsavfall  i  avloppsvatten,   recipienter,\r\nvattendrag  och  grundvatten  är  ett hot för  vår\r\nmiljö och hälsa, varför kraftfulla satsningar inom\r\nläkemedelsbranschen,        forskningen        och\r\nmiljöövervakningen krävs omgående.\r\n\r\n2.   Riksdagen   begär   att   regeringen  ser  över\r\nlagstiftningen     vad     gäller     krav      på\r\nläkemedelsproducenter  att redogöra för läkemedels\r\nkemiska sammansättning genom  hela dess livscykel,\r\nsärskilt  efter  att ha passerat  människokroppen,\r\nsamt krav på att redogöra  för  hur  läkemedlet  i\r\ndess    olika    nedbrytningsfaser   påverkar   de\r\nekologiska system det beräknas hamna i.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nKemikalieinspektionen bör  få i uppdrag att utreda\r\nolika    läkemedelssubstansers    förekomst    och\r\ntoxicitet  i  våra  ekologiska system i dag, och i\r\nframtiden, för att med  denna  som  bakgrund kunna\r\nlokalisera  de  allvarligaste  hoten  och  föreslå\r\nlämpliga åtgärder.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nJordbruksverket  bör  få  i  uppdrag att kartlägga\r\nvilka   antibiotika   som   i  dag  används   inom\r\ndjurhållningen med ambitionen  att ersätta de mest\r\npersistenta typerna med mindre långlivade dito.\r\n\r\n2002/03:MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att, i syfte att i\r\nframtiden  kunna   undvika   vidare   hälso-   och\r\nmiljöeffekter av bekämpningsmedelsanvändningen, en\r\ntotal  avveckling  av  bekämpningsmedel  bör  vara\r\nmålsättningen inom det svenska jordbruket.\r\n\r\n2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n32.  Riksdagen beslutar om ett nationellt förbud mot\r\nanvändning  av särskilt hälso- eller miljöskadliga\r\nämnen, däribland alla bromerade flamskyddsmedel, i\r\nsyfte att åstadkomma  och påskynda sådana förbud i\r\nhela EU.\r\n\r\n33. Riksdagen beslutar om  ett nationellt förbud mot\r\nanvändning av särskilt hälso-  eller miljöskadliga\r\nämnen.\r\n\r\n34. Riksdagen beslutar om ett förbud  mot  bromerade\r\nflamskyddsmedel  i  enlighet  med  vad  i motionen\r\nanförs.\r\n\r\n2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n15.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  förbud  mot\r\nbromerade flamskyddsmedel.\r\n\r\n16. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om ökad forskning\r\nrunt PFOS.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  förbättrad\r\ninformation om läkemedlens skadliga miljöeffekter.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om incitament för\r\nbiologiskt nedbrytbara läkemedel.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad motionen anförs om förbud mot HA-oljor.\r\n\r\n2002/03:MJ436 av Margareta Sandgren (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad     i     motionen    anförs    om    krav    på\r\ninnehållsdeklaration för kemiska produkter.\r\n\r\n2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om  förbud av bromerade\r\nflamskyddsmedel.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Ändring i miljöbalken, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:37.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Försiktighetsprincipen m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ228 yrkande 2 och 2002/03:MJ315 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Ersättningsmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ334.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Innehållsdeklaration för kemiska produkter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ436.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Samarbete i Östersjöregionen rörande kemikalier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ313 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Blyförbud vid skjutbanor och jakt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ331 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "F6A63C7B-641C-11D7-AF01-000475505303",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "2",
                    "43",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "15",
                    "2",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "190",
                    "84",
                    "2",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F6A63C7B-641C-11D7-AF01-000475505303",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Bekämpningsmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ364 och 2002/03:MJ419 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "F6A63C7C-641C-11D7-AF01-000475505303",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "241",
                    "35",
                    "0",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F6A63C7C-641C-11D7-AF01-000475505303",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ215 yrkandena 1-5, 2002/03:MJ228 yrkande 3, 2002/03:MJ231, 2002/03:MJ369 yrkandena 1-4 och 2002/03:MJ432 yrkandena 17 och 18.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "F6A63C7D-641C-11D7-AF01-000475505303",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "35",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "11",
                    "0",
                    "12",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "12",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "191",
                    "61",
                    "24",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F6A63C7D-641C-11D7-AF01-000475505303",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Bromerade flamskyddsmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ226 yrkandena 1, 3 och 4, 2002/03:MJ428 yrkandena 32-34, 2002/03:MJ432 yrkande 15 och 2002/03:A242 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "F6A63C7E-641C-11D7-AF01-000475505303",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (c, kd, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "198",
                    "78",
                    "0",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F6A63C7E-641C-11D7-AF01-000475505303",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Trifenylfosfat",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ226 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Lädervaror",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ227 yrkandena 1-5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Nonylfenol",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ228 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "PFOS",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ432 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "HA-olja",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ432 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "F6A63C83-641C-11D7-AF01-000475505303",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "237",
                    "39",
                    "0",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/F6A63C83-641C-11D7-AF01-000475505303",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Förslagspunkt15",
          "forslag": "",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Samarbete i Östersjöregionen rörande kemikalier",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Blyförbud vid skjutbanor och jakt",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Bekämpningsmedel",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Bromerade flamskyddsmedel",
          "partier": "\"c\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "PFOS",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "HA-olja",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-03-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-04-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-04-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-04-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-04-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-04-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-04-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-04-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-04-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-04-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 18:17:09"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen beslutade om lagändringar för att genomföra fem EU-direktiv. Det innebär att viss konsumentinformation ska finnas med i reklam för kemiska produkter. Vidare får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela de föreskrifter som behövs för att bestämmelser i EU:s skrotbilsdirektiv som rör trehjuliga motorfordon ska kunna genomföras i svensk lagstiftning. Slutligen ändras två definitioner i miljöbalken som rör genetiskt modifierade organismer. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2003, med undantag av en del som rör beredningar av kemiska ämnen och biocidprodukter som träder i kraft den 30 juli 2004.",
          "dok_id": "GQ01MJU14",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Reklam för kemiska produkter (MJU14)",
          "dok_id": "GQ01MJU14",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 18:17:09"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01MJU14",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:44"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om lagändringar för att genomföra fem EU-direktiv. Det innebär att viss konsumentinformation ska finnas med i reklam för kemiska produkter. Vidare får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela de föreskrifter som behövs för att bestämmelser i EU:s skrotbilsdirektiv som rör trehjuliga motorfordon ska kunna genomföras i svensk lagstiftning. Slutligen ändras två definitioner i miljöbalken som rör genetiskt modifierade organismer. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2003, med undantag av en del som rör beredningar av kemiska ämnen och biocidprodukter som föreslås träda i kraft den 30 juli 2004.</p>",
          "dok_id": "GQ01MJU14",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:10"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Reklam för kemiska produkter (MJU14)",
          "dok_id": "GQ01MJU14",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:10"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01MJU14",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_mju_14.docx",
          "filstorlek": "110902",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Reklam för kemiska produkter, m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/9BA2C5DB-28C3-46B2-8239-D9A79308D5BE"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01MJU14",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_mju_14.pdf",
          "filstorlek": "421855",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_mju_14",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/7D0C0446-2212-4BAF-A0FA-6B44196D1EF7"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A242 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A242",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ215 Skadliga kemikalier i babyprodukter",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ215",
          "ref_dok_titel": "Skadliga kemikalier i babyprodukter",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Helena Hillar Rosenqvist (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ226 Flamskyddsmedel",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ226",
          "ref_dok_titel": "Flamskyddsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing och Helena Hillar Rosenqvist (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ227 Läder som miljöfarligt avfall",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ227",
          "ref_dok_titel": "Läder som miljöfarligt avfall",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ228 Hormoner och hormonliknande ämnen i naturen",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ228",
          "ref_dok_titel": "Hormoner och hormonliknande ämnen i naturen",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ231 Kvicksilver i djurmedicin",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ231",
          "ref_dok_titel": "Kvicksilver i djurmedicin",
          "ref_dok_subtitel": "av Mona Jönsson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ313 Strategi för Östersjön",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ313",
          "ref_dok_titel": "Strategi för Östersjön",
          "ref_dok_subtitel": "av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ315 Liberal miljöpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ315",
          "ref_dok_titel": "Liberal miljöpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ331 Blyammunition",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ331",
          "ref_dok_titel": "Blyammunition",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan-Evert Rådhström och Ulla Löfgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ334 Ersättningsmedel för miljöstörande produkter",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ334",
          "ref_dok_titel": "Ersättningsmedel för miljöstörande produkter",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Wahlén och Sven-Erik Sjöstrand (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ364 Kemiska bekämpningsmedel",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ364",
          "ref_dok_titel": "Kemiska bekämpningsmedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ369 Livscykelanalyser för läkemedel",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ369",
          "ref_dok_titel": "Livscykelanalyser för läkemedel",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ419 Miljö och hälsa",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ419",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ419",
          "ref_dok_titel": "Miljö och hälsa",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ428 Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ428",
          "ref_dok_titel": "Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ432 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ432",
          "ref_dok_titel": "Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ436 Krav på innehållsdeklaration för kemiska produkter",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ436",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ436",
          "ref_dok_titel": "Krav på innehållsdeklaration för kemiska produkter",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Sandgren (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:37 Reklam för kemiska produkter, m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ0337",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "37",
          "ref_dok_titel": "Reklam för kemiska produkter, m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-04-16",
          "ref_dok_id": "GQ0992",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "2003-04-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-04-16",
          "ref_dok_id": "GQ0992",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "2003-04-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:151",
          "ref_dok_id": "GQ0K151",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "151",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:151",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:231",
          "ref_dok_id": "1975:343",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:232",
          "ref_dok_id": "1998:808",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}