{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2289512",
      "dok_id": "GQ01MJU1",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "MJU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:MJU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "MJU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2002-12-05 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:38",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:42",
      "titel": "Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01MJU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01MJU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01MJU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01MJU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Miljö- och jordbruksutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:MJU1</div><h1>Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI    detta    betänkande   behandlas   förslagen   i\r\nbudgetpropositionen  för  år  2003  om anslagen inom\r\nutgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 28\r\nmotionsyrkanden. Riksdagen har den 4  december  2002\r\nbestämt   utgiftsramen   för   utgiftsområdet   till\r\n3 363 075 000  kr  i  enlighet  med finansutskottets\r\nförslag.  Efter  förslag  i  en motion  (s,  v,  mp)\r\növerstiger den fastställda ramen regeringens förslag\r\nmed 28 000 000 kr.\r\n\r\nDet övergripande målet för miljöpolitiken  är  att\r\ntill  nästa generation kunna lämna över ett samhälle\r\ndär de  stora  miljöproblemen i Sverige är lösta. De\r\nav riksdagen antagna  15  miljökvalitetsmålen  anger\r\nvilket    tillstånd   som   skall   uppnås   i   ett\r\ngenerationsperspektiv.    Ett   antal   delmål   för\r\nmiljökvalitetsmålen anger att  en viss miljökvalitet\r\nskall vara uppnådd eller att förändringar skall vara\r\ngenomförda   vid   en   viss   tidpunkt    för   att\r\nmiljökvalitetsmålen  skall  kunna  uppnås  inom   en\r\ngeneration.\r\nDen totala resursförstärkningen inom utgiftsområde\r\n20 uppgår till ca 200 miljoner kronor år 2003 och ca\r\n1  000 miljoner kronor år 2004 i jämförelse med 2002\r\nårs utgiftsnivå.\r\nRegeringens  förslag  om medelsanvisning på anslag\r\ntillstyrks utom såvitt avser  anslagen 34:3 Åtgärder\r\nför  att bevara den biologiska mångfalden  och  34:4\r\nSanering och återställning av förorenade områden där\r\nutskottet  med  bifall  till  en  motion  (s, v, mp)\r\nföreslår  en  höjning  med  7 respektive 21 miljoner\r\nkronor. I övriga delar ställer  sig  utskottet bakom\r\nde bedömningar som regeringen har redovisat.  Övriga\r\nmotioner avstyrks.\r\nI   betänkandet   finns   3  reservationer  och  4\r\nsärskilda yttranden.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1.      Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän\r\nmiljö- och naturvård\r\n\r\nRiksdagen anvisar anslag  för  budgetåret  2003\r\nunder utgiftsområdet enligt utskottets förslag  i\r\nbilaga   2.   Därmed  bifaller  riksdagen  delvis\r\nproposition 2002/03:1  volym  11 utgiftsområde 20\r\npunkt       10      och      bifaller      motion\r\n2002/03:Fi230 yrkande 9\r\nsamt avslår motionerna 2002/03:MJ262\r\nyrkande    2,    2002/03:MJ269     yrkande     1,\r\n2002/03:MJ273,         2002/03:MJ315\r\nyrkande 22, 2002/03:MJ368 yrkande 2,\r\n2002/03:MJ415,     2002/03:MJ420    yrkande    6,\r\n2002/03:MJ428 yrkandena  3,  4,  20,  23  och 52,\r\n2002/03:MJ432    yrkande    28,    2002/03:MJ443,\r\n2002/03:MJ444  yrkandena  1-7  och  2002/03:Fi232\r\nyrkande 21 delvis.\r\n\r\n2.      Vissa bemyndiganden\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen att  under  år\r\n2002\r\na) i fråga om  ramanslaget  34:2 Miljöövervakning\r\nm.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med\r\nplanering,   upphandling   och  genomförande   av\r\nmiljöövervakning som inklusive tidigare åtaganden\r\ninnebär utgifter på högst 60  000 000 kr under år\r\n2004, högst 40 000 000 kr under år 2005 och högst\r\n30 000 000 kr under år 2006 (avsnitt 3.8.2),\r\nb)  i fråga om ramanslaget 34:2  Miljöövervakning\r\nm.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med\r\nbilavgasverksamhet    som    inklusive   tidigare\r\nåtaganden innebär utgifter på högst 16 000 000 kr\r\nunder år 2004 och högst 16 000 000  kr  under  år\r\n2005 (avsnitt 3.8.2),\r\nc)  i  fråga  om  ramanslaget  34:3  Åtgärder för\r\nbiologisk mångfald, ingå ekonomiska förpliktelser\r\ni samband med förvärv av eller intrångsersättning\r\nfrån   naturvårdssynpunkt värdefulla naturområden\r\nsom inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter\r\npå högst  120  000 000  kr under år 2004 (avsnitt\r\n3.8.3),\r\nd)  i  fråga  om ramanslaget  34:4  Sanering  och\r\nåterställning   av   förorenade   områden,   ingå\r\nekonomiska   förpliktelser    i    samband    med\r\ngenomförande  av saneringsinsatser, som inklusive\r\ntidigare åtaganden  innebär utgifter på högst 175\r\n000 000 kr under år 2004,  högst  300  000 000 kr\r\nunder  år 2005 och högst 125 000 000 kr under  år\r\n2006 (avsnitt 3.8.4),\r\ne) i fråga  om  ramanslaget  34:5 Miljöforskning,\r\ningå  ekonomiska  förpliktelser   i  samband  med\r\nplanering,   upphandling   och  genomförande   av\r\nforskningsprojekt    som    inklusive    tidigare\r\nåtaganden innebär utgifter på högst 30 000 000 kr\r\nunder år 2004, högst 20 000 000  kr under år 2005\r\noch  högst  15 000 000 kr under år 2006  (avsnitt\r\n3.8.5),\r\nf)   i   fråga  om   ramanslaget   34:9   Statens\r\nstrålskyddsinstitut,        ingå       ekonomiska\r\nförpliktelser  i samband med strålskyddsforskning\r\nsom inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter\r\npå högst 10 000 000  kr  under  år  2004, högst 7\r\n000 000  kr under år 2005 och högst 4 000 000  kr\r\nunder år 2006 (avsnitt 3.8.9),\r\ng)  i  fråga   om   ramanslaget   34:11   Statens\r\nkärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ingå\r\nekonomiska    förpliktelser    i    samband   med\r\nkärnsäkerhetsforskning  som  inklusive   tidigare\r\nåtaganden  innebär  utgifter på högst 17  000 000\r\nkr under år 2004, högst  8  000 000  kr  under år\r\n2005  och  högst  2  000 000  kr  under  år  2006\r\n(avsnitt 3.8.11),\r\nh)   i  fråga  om  ramanslaget  34:14  Stöd  till\r\nklimatinvesteringar,        ingå       ekonomiska\r\nförpliktelser i samband med beslut  om  stöd till\r\nklimatinvesteringar    som   inklusive   tidigare\r\nåtaganden innebär utgifter  på  högst 100 000 000\r\nkr under år 2004 och högst 200 000 000  kr  under\r\når 2005 (avsnitt 3.8.15),\r\ni)  i  fråga  om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet\r\nför miljö, areella näringar och samhällsbyggande:\r\nForskning,  ingå   ekonomiska   förpliktelser   i\r\nsamband    med    planering,    upphandling   och\r\ngenomförande av forskningsprojekt  som  inklusive\r\ntidigare  åtaganden  innebär  utgifter  på  högst\r\n250 000 000  kr  under år 2004, högst 180 000 000\r\nkr under år 2005 och högst 56 000 000 kr under år\r\n2006 (avsnitt 4.1.2).\r\nDärmed bifaller riksdagen  proposition  2002/03:1\r\nvolym 11 utgiftsområde 20 punkterna 1-9.\r\n\r\n3.      Mark- och vattenkalkning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ368\r\nyrkande 1 och 2002/03: MJ426 yrkande 9.\r\nReservation 1 (c)\r\nReservation 2 (kd)\r\n\r\n4.      Kalkningens samhällsnytta\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:MJ368  yrkande\r\n3.\r\n\r\n5.      Marksaneringsmedel\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:Bo265 yrkande\r\n5.\r\n\r\n6.      Efterbehandling av gruvavfall\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:MJ404.\r\n\r\n7.      Betydelsen av miljöforskning\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:MJ432  yrkande\r\n22.\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\nStockholm den 5 december 2002\r\n\r\n\r\nPå miljö- och jordbruksutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nPer Westerberg\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter  har  deltagit  i  beslutet:  Per\r\nWesterberg  (m),  Sinikka  Bohlin  (s), Alf Eriksson\r\n(s), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar\r\nPersson (kd), Christina Axelsson (s),  Lars Lindblad\r\n(m), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof\r\nLarsson  (s),  Bengt-Anders Johansson (m),  Christin\r\nNilsson (s), Anita  Brodén (fp), Sven-Erik Sjöstrand\r\n(v), Marie Wahlgren (fp) och Gunnar Goude (mp).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nMJU1\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI detta betänkande behandlar  utskottet  regeringens\r\noch   motionärernas   förslag  till  fördelning   av\r\nutgifterna m.m. under utgiftsområde 20 Allmän miljö-\r\noch  naturvård. Regeringens  förslag  till  utgifter\r\nåterfinns i bilaga 3.\r\n\r\nUtskottet  har  uppvaktats  av  representanter för\r\nSvenskt Näringsliv i fråga om finansieringen  av  AB\r\nSvenska Miljöstyrningsrådet.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nPolitikområde Miljöpolitik\r\n\r\nI  utgiftsområdet  ingår  politikområde Miljöpolitik\r\noch    del   av   politikområde   Forskningspolitik.\r\nRegeringens   samordning   av   miljöpolitiken   och\r\nekologiskt hållbar utveckling har sin utgångspunkt i\r\ndetta  utgiftsområde  samtidigt  som åtgärder för en\r\ngod miljö i stor utsträckning också finansieras inom\r\nramen för andra utgiftsområden.\r\n\r\nForskningspolitiken  presenteras   närmare   under\r\nutgiftsområde 16.\r\nPolitikområdet  omfattar  frågor rörande naturvård\r\noch  biologisk  mångfald,  vatten-   och   luftvård,\r\nsanering  och efterbehandling av förorenade områden,\r\navfallsfrågor,      bilavgasfrågor,      miljöskydd,\r\nmiljöövervakning, miljöforskning, kemikaliekontroll,\r\nstrålskydd   och   säkerhetsfrågor   kopplade   till\r\nkärnkraften,  meteorologi, hydrologi och oceanografi\r\noch internationellt miljösamarbete.\r\nVerksamheten         vid         Naturvårdsverket,\r\nKemikalieinspektionen,  Statens strålskyddsinstitut,\r\nStatens kärnkraftinspektion, Sveriges meteorologiska\r\noch hydrologiska institut  och  Statens institut för\r\nekologisk hållbarhet ingår i politikområdet.  Vidare\r\nhör   Stiftelsen  för  institutet  för  vatten-  och\r\nluftvårdsforskning,    Stockholms    internationella\r\nmiljöinstitut,   Kärnavfallsfondens   styrelse,   AB\r\nSvenska  miljöstyrningsrådet och Sydkraft  SAKAB  AB\r\ntill politikområdet.\r\nAndra    myndigheter     med    verksamhet    inom\r\npolitikområdet är Boverket och Kustbevakningen.\r\n\r\nMål\r\n\r\n\r\nDet  övergripande  målet för miljöpolitiken  är  att\r\ntill nästa generation  kunna lämna över ett samhälle\r\ndär de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.\r\n\r\nRiksdagen  beslutade  (prop.   1997/98:145,   bet.\r\n1998/99:MJU6,  rskr.  1998/99:183)  våren 1999 om 15\r\nmiljökvalitetsmål  som  anger  vilket tillstånd  som\r\nskall  uppnås  i  ett  generationsperspektiv.  Målen\r\nomfattar följande områden: Begränsad klimatpåverkan,\r\nFrisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö,\r\nSkyddande   ozonskikt,   Säker   strålmiljö,   Ingen\r\növergödning,   Levande   sjöar    och    vattendrag,\r\nGrundvatten  av  god  kvalitet,  Hav  i balans  samt\r\nlevande  kust  och  skärgård,  Myllrande  våtmarker,\r\nLevande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen\r\nfjällmiljö samt God bebyggd miljö.\r\nRiksdagen  har senare beslutat (prop. 2000/01:130,\r\nbet. 2001/02:MJU3,  rskr.  2001/02:36)  om ett antal\r\ndelmål för miljökvalitetsmålen som anger att en viss\r\nmiljökvalitet   skall   vara   uppnådd   eller   att\r\nförändringar  skall  vara  genomförda  vid  en  viss\r\ntidpunkt  för  att  miljökvalitetsmålen  skall kunna\r\nuppnås   inom   en  generation.  Miljökvalitetsmålet\r\nGiftfri miljö kompletterades  med  beslut  om delmål\r\n(prop.   2000/01:65,   bet.   2000/01:MJU15,   rskr.\r\n2000/01:269)    under   våren   2001.   Delmål   för\r\nmiljökvalitetsmålet     Begränsad     klimatpåverkan\r\nbeslutades  (prop.  2001/02:55,  bet. 2001/02:MJU10,\r\nrskr.  2001/02:163)  under hösten 2001.  Våren  2002\r\nbeslutade  (prop. 2001/02:128,  bet.  2001/02:BoU14,\r\nrskr.  2001/02:291)  riksdagen  om  ytterligare  ett\r\ndelmål under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 20 Allmän miljö- och\r\nnaturvård, politikområde\r\nMiljöpolitik\r\n\r\n\r\nPolitikens inriktning samt resultatbedömning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet har ingen erinran mot inriktningen\r\nav regeringens politik och avstyrker därmed\r\nmotionsyrkanden om att inrätta nya anslag\r\n(kd, c). Utskottet har inget att erinra mot\r\nregeringens redovisning av insatser och\r\nresultatbedömning av verksamheten inom\r\npolitikområdet.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nInriktning\r\n\r\n\r\nMiljön i  våra  hav  och kustområden i Östersjön och\r\nVästerhavet är hotade  av  övergödning, giftutsläpp,\r\növerutnyttjande  av  fiskbestånd   och  oljeutsläpp.\r\nHavens   ekosystem   är   i   obalans.  Därför   ges\r\nhavsmiljöfrågorna en central roll  i  miljöpolitiken\r\nunder de kommande åren.\r\n\r\nNaturen och naturupplevelserna är en viktig del av\r\nvår  välfärd.  I  en  tid när många av oss  lever  i\r\nstressade  tätortsmiljöer   blir  naturen  och  goda\r\nboendemiljöer  allt  viktigare  som  en  källa  till\r\nglädje och återhämtning.  Därför  utgår  regeringens\r\nförnyade naturvårdspolitik, där vi sätter  människan\r\ni  centrum,  från  behovet  av  att öka människornas\r\ntillgänglighet      till     rika     natur-     och\r\nkulturupplevelser.  Alltfler   människor  lever  och\r\narbetar i tätorter. Därför intensifieras arbetet med\r\natt bevara och utveckla tätortsnära naturområden.\r\nAmbitionen  att  bevara skyddsvärda  skogar  genom\r\nskogsinköp   intensifieras.    Senast   2010   skall\r\nytterligare   900  000  hektar  skogsmark   ha   ett\r\nlångsiktigt  skydd.   All  statlig  skogsmark  skall\r\nnaturvärdebedömas  och  skyddsvärda   områden  skall\r\npekas ut.\r\nDe pågående klimatförändringarna på jorden  är vår\r\ntids  största  och  allvarligaste miljöutmaning. Den\r\ntemperaturhöjning  på   jorden   som   utsläppen  av\r\nväxthusgaser  befaras  leda  till kan komma  att  få\r\nallvarliga  effekter på ekosystemen  och  samhället.\r\nSverige skall  därför  fortsatt  bedriva en ambitiös\r\nklimatpolitik   i   syfte  att  ytterligare   minska\r\nutsläppen  av  växthusgaser   både   i  Sverige  och\r\ninternationellt.\r\nVi omger oss med många farliga kemikalier  i varor\r\noch produkter. De utgör en risk för både miljön  och\r\nmänniskors  hälsa.  Regeringen  avser  att fortsätta\r\narbetet  med att fasa ut farliga kemikalier  som  är\r\nlånglivade  och  lagras  i människans kropp. Arbetet\r\nmed kartläggning och sanering  av  förorenade  mark-\r\noch  vattenområden  intensifieras med hjälp av ökade\r\nresurser.\r\nFyra utredningar och  redovisningar av uppdrag med\r\nkoppling till kretslopps-  och  avfallspolitiken har\r\nnyligen  lagts  på  regeringens  bord.   Regeringens\r\nambition   är   att   i   en   kretsloppsproposition\r\npresentera   en   samlad   syn   på   den   framtida\r\navfallshanteringen  och producentansvarets  framtida\r\nroll  och  utveckling.   Det   primära   målet   för\r\nkretslopps-  och  avfallspolitiken är att den totala\r\nmängden  avfall  inte   ökar.   I   andra  hand  ska\r\navfallshanteringen  utgå  från  att  så  långt   som\r\nmöjligt återanvända och återvinna avfall.\r\nVi  lever  i  en  globaliserad värld. De stora och\r\nallvarliga      miljöproblemen      känner      inga\r\nnationsgränser.  För   att  skapa  en  miljömässigt,\r\nsocialt  och  ekonomiskt  hållbar  utveckling  krävs\r\ndärför   globalt   samarbete   och   internationella\r\növerenskommelser. Som föregångsland  i omställningen\r\ntill  ett  hållbart  samhälle  skall  Sverige   vara\r\nfortsatt pådrivande i det internationella miljö- och\r\nutvecklingssamarbetet,  såväl  inom Östersjöregionen\r\noch  EU som globalt. Sverige skall  aktivt  medverka\r\ntill att  de  överenskommelser  som  nåddes  vid FN-\r\ntoppmötet  om  hållbar  utveckling i Johannesburg  i\r\nseptember 2002 genomförs  och utvecklas. Inom EU bör\r\nSverige  vara  fortsatt  pådrivande  för  att  bl.a.\r\nutveckla   den  gemensamma  kemikalielagstiftningen,\r\nEU:s  fortsatta  klimatpolitik,  EU:s  strategi  för\r\nhållbar  utveckling,  biologisk mångfald, integrerad\r\nproduktpolitik    (IPP)    samt     utveckling    av\r\nmiljöanpassad teknik.\r\n\r\nResultatbedömning\r\n\r\n\r\nDen   1   januari   2002   inrättades  ett  särskilt\r\nmiljömålsråd knutet till Naturvårdsverket. Rådet har\r\nansvaret  för  samlad uppföljning  och  rapportering\r\ntill regeringen  i  enlighet  med  den  av riksdagen\r\nbeslutade miljömålsstrukturen.\r\n\r\nI  juni  2002  lämnade  Miljömålsrådet sin  första\r\nårliga rapport, Miljömålen  -  når  vi  fram?,  till\r\nregeringen.  Av  rapporten  framgår  att beträffande\r\nmänniskans  påverkan  på den omgivande miljön  under\r\nåren 1997-2001 ser utvecklingen  positiv  ut för sju\r\nav    de    nationella    miljökvalitetsmålen.   För\r\nytterligare sju mål går utvecklingen  inte  i  någon\r\nentydigt positiv riktning. Endast i ett fall, Hav  i\r\nbalans   samt   Levande   kust  och  skärgård,  gick\r\nutvecklingen i negativ riktning.\r\nTillståndet    i   miljön   förändras    betydligt\r\nlångsammare än påverkan. En positiv utveckling kunde\r\nför perioden 1992-2001 endast skönjas för de mål som\r\nberör  utsläpp av luftföroreningar.  För  resterande\r\nmål gick  utvecklingen inte i någon entydig riktning\r\neller var i  fallen Begränsad klimatpåverkan och Hav\r\ni balans samt levande kust och skärgård negativ.\r\nAv länsstyrelsernas  årsredovisningar  framgår att\r\narbetet  med  att belysa vilka åtgärder som  behöver\r\nvidtas  på  regional  och  lokal  nivå  för  att  nå\r\nmiljökvalitetsmålen   pågår  men  har  kommit  olika\r\nlångt. Länsstyrelserna har en viktig roll vad gäller\r\nvägledning   och  samordning   av   det   omfattande\r\nregionala och  lokala miljöarbete som behövs för att\r\nförverkliga   målen.    Regeringen    bedömer    att\r\nlänsstyrelserna   överlag   har   bedrivit  ett  bra\r\nnaturvårds- och miljöarbete.\r\n\r\nBegränsad klimatpåverkan\r\n\r\nEnligt  delmålet  skall  de  svenska  utsläppen   av\r\nväxthusgaser  minskas  med  4  procent till perioden\r\n2008-2012 jämfört med 1990. År  2050  bör de svenska\r\nutsläppen      vara     lägre     än     4,5     ton\r\nkoldioxidekvivalenter  per  år  och invånare jämfört\r\nmed dagens 7,9 ton. Det är förbränningen  av fossila\r\nbränslen  och utsläppen av koldioxid som svarar  för\r\ndet största  svenska  bidraget till växthuseffekten.\r\nSveriges utsläpp av koldioxid tillhör dock de lägsta\r\ni Europa och inom OECD,  både vad gäller utsläpp per\r\ninvånare och i förhållande  till  BNP.  Jämfört  med\r\nmånga   u-länder  är  dock  Sveriges  utsläpp  höga.\r\nSverige svarar för ca 0,2 % av de globala utsläppen.\r\nAndelen fossila bränslen i energiproduktionen är låg\r\ni Sverige och energianvändningen har effektiviserats\r\nsamtidigt  som  andelen  förnybara  energikällor har\r\nökat  i  betydelse.  Utsläppen  av  koldioxid   från\r\ntransporter ökade dock under 1990-talet.\r\n\r\nDen  senaste  prognosen över de framtida utsläppen\r\nav  klimatgaser,  som   gjordes  i  Sveriges  tredje\r\nnationalrapport till Klimatkonventionen  2001, pekar\r\nmot att utsläppen kommer att stabiliseras  till 2010\r\noch  därefter  öka.  Ytterligare åtgärder kan därför\r\nkomma  att  behövas  för   att   delmålet  för  åren\r\n2008-2012 skall kunna nås.\r\nRiksdagen     har    beslutat    om    ett    nytt\r\nklimatinvesteringsprogram     (Klimp).    Det    nya\r\nbidragssystemet har en total budget  om 900 miljoner\r\nkronor under åren 2002-2004.\r\n\r\nFrisk luft\r\n\r\n\r\nDe    insatser    som    gjorts    nationellt    och\r\ninternationellt  har lett till att utsläppen minskat\r\noch luftkvaliteten  generellt  sett  blivit  bättre.\r\nUtsläppsminskningen  beror  till  stor  del  på  att\r\navancerad   reningsteknik   nu  dominerar  i  större\r\nförbränningsanläggningar  och   i  bilparken.  Andra\r\nkällor har inte minskat sina utsläpp lika effektivt.\r\nDet   behövs   ytterligare  åtgärder  för   att   nå\r\nmiljökvalitetsmålet.  Arbete  pågår  för att utvidga\r\nEU:s  avgasregler  till  att omfatta de motorgrupper\r\nsom i dag saknar avgaskrav.\r\n\r\nBara naturlig försurning\r\n\r\nEmissioner av försurande ämnen  kommer att reduceras\r\nytterligare  om  alla  länder lever  upp  till  sina\r\nåtaganden inom EU och under konventionen om långväga\r\ngränsöverskridande luftföroreningar  (LRTAP). En del\r\nav de internationella ansträngningarna  måste riktas\r\nmot att förmå enskilda länder att leva upp till sina\r\nåtaganden.  Flera  av kandidatländerna till  EU  har\r\nmycket höga utsläpp av försurande ämnen.\r\n\r\nUtsläpp från sjöfarten  har  hittills  reglerats i\r\nmindre  utsträckning  än  från  landbaserade  källor\r\ntrots   att  kostnaden  för  att  minska  sjöfartens\r\nutsläpp är betydligt lägre än kostnaden för att göra\r\nmotsvarande reduktion i landbaserade källor.\r\n\r\nGiftfri miljö\r\n\r\nRegeringen  bedömer  att arbetet med att fasa ut och\r\navveckla farliga kemikalier  som  är  långlivade och\r\nlagras i människans kropp bör intensifieras.\r\n\r\nKartläggnings- och inventeringsarbete  beträffande\r\nförorenade   områden   har   nu   pågått   under  en\r\ntioårsperiod.    Ett    antal   åtgärdsprojekt   har\r\ngenomförts såväl i privat  regi  som med bidrag från\r\nstaten,  antingen  från  anslaget för  sanering  och\r\nåterställning  av  förorenade  områden  eller  genom\r\nlokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet.\r\nOm miljökvalitetsmålet skall kunna nås måste antalet\r\nåtgärder  som genomförs  öka  såväl  i  statlig  som\r\nprivat regi.  Naturvårdsverket  arbetar  med  att ta\r\nfram  förslag  till  nya  delmål  för  sanering  och\r\nefterbehandling för perioden efter 2005.\r\n\r\nSkyddande ozonskikt\r\n\r\nEnligt Miljömålsrådets rapport är bedömningen att en\r\nåterhämtning  av  ozonskiktet över Europa kan märkas\r\ntidigast  2010  och  att   det  är  helt  återställt\r\ntidigast     2050     under    förutsättning     att\r\nMontrealprotokollet följs  av  alla parter. Halterna\r\nav ozonnedbrytande ämnen i atmosfären avtar redan nu\r\nsom en följd av åtgärder i Sverige  och andra länder\r\nmen trots det beräknas halterna kunna komma ner till\r\nnaturlig  nivå  tidigast om 100 år. Det  förutsätter\r\ndock fortsatta nationella  insatser  bl.a.  för  att\r\nförbättra   tillsynen   och  främja  en  miljöriktig\r\navfallshantering. Naturvårdsverket har i uppdrag att\r\nutveckla en metodik för uppföljning  av  utsläpp  av\r\nozonnedbrytande    ämnen.   Internationellt   behövs\r\ninsatser  för  att  förmå   alla  parter  att  följa\r\nMontrealprotokollet.\r\n\r\nSäker strålmiljö\r\n\r\nDen  genomsnittliga  stråldosen   till   allmänheten\r\nuppgår  i  dag  till  drygt 4 mSv per år. Denna  dos\r\nkommer i huvudsak från  naturliga källor som radon i\r\nbostäder (45 %) och naturlig  bakgrundsstrålning (19\r\n%).  Från  artificiella   strålkällor   kommer   det\r\nstörsta  bidraget från medicinska undersökningar och\r\nbehandlingar  (35  %)  och  endast  1  % från övriga\r\nkällor  som kärnkraften, industrin och nedfall  från\r\nTjernobylolyckan och atombombsproven på  1960-talet.\r\n\r\nEnligt   Miljömålsrådets   rapport  saknas  i  dag\r\nindikatorer och strålskyddskriterier  för miljön och\r\nett nationellt miljöövervakningsprogram,  som kan ge\r\nen  helhetsbild över strålningssituationen i  miljön\r\noch eventuella effekter.\r\nDen      grundläggande      strålskyddsforskningen\r\nfinansieras  från  och med 2001 av  forskningsråden.\r\nEnligt Miljömålsrådets  rapport  finns  brister inom\r\nområdet.     Bland    annat    har    anslag    till\r\nforskningsområden  som radioekologi och radiobiologi\r\nunder  2001 nästan uteblivit  helt.  Regeringen  har\r\ndärför  uppdragit   åt  Statens  strålskyddsinstitut\r\n(SSI) att tillsammans med forskningsfinansiärerna ta\r\nfram  en  nationell  strategi   för   den  fortsatta\r\nfinansieringen av forskning inom strålskyddsområdet.\r\n\r\nIngen övergödning\r\n\r\nStora   mängder  fosfor-  och  kväveföreningar   har\r\nlagrats upp  i mark och sediment under decennier. På\r\ngrund av de naturliga  systemens  tröghet kommer det\r\natt  ta lång tid innan situationen återställts  till\r\nacceptabel   nivå.  Enligt  Miljömålsrådets  rapport\r\nkommer  den kritiska  belastningen  när  det  gäller\r\nkvävenedfall   att   överskridas   på  ca  19  %  av\r\nskogsmarken 2010. Belastningen på havet bedöms kunna\r\nminska med 25-30 % från 1995 till 2010.\r\n\r\nJordbruket, avloppen och trafiken  är  de  största\r\nkällorna   till   övergödning.   För   att  uppfylla\r\nmiljökvalitetsmålet     krävs    därför    fortsatta\r\nsatsningar inom dessa sektorer.\r\nGenomförandet av ramdirektivet  för  vatten kommer\r\natt  bidra  till  att  nå  miljökvalitetsmålet.  Den\r\npågående utredningen om myndighetsorganisationen  (M\r\n2001:01)  kan  komma att visa på ökade kostnader för\r\növervakningsverksamhet,   vilket   kräver   noggrant\r\növervägande under den fortsatta beredningen.\r\nÅtgärdsprogram   som   syftar   till  att  nå  god\r\nekologisk status för Sveriges sjöar  och  vattendrag\r\nsamt  för kustvatten skall enligt ramdirektivet  för\r\nvatten finnas senast 2009.\r\n\r\nLevande sjöar och vattendrag\r\n\r\nEnligt      Miljömålsrådets      rapport     behöver\r\nkunskapsunderlaget    utvecklas   för   att    kunna\r\nfastställa åtgärdsbehovet  för  skydd  av värdefulla\r\nnatur-  och kulturmiljöer i eller i anslutning  till\r\nsjöar   och    vattendrag   samt   restaurering   av\r\nskyddsvärda vattendrag.  Arbetet  med  att  ta  fram\r\nunderlag  för  att  identifiera  särskilt värdefulla\r\nnaturmiljöer  och  utveckla  åtgärdsstrategier   har\r\npåbörjats.  Naturvårdsverket arbetar i samverkan med\r\nbl.a.  Artdatabanken   och   Fiskeriverket  med  att\r\nutveckla bevarandestrategier för skyddsvärda miljöer\r\ni  och  vid  sjöar  och vattendrag  samt  anslutande\r\nmiljöer  som  är  värdefulla   för   den  biologiska\r\nmångfalden.   Riksantikvarieämbetet   arbetar    med\r\nstrategier   för  att  bevara,  utveckla  och  bruka\r\nkulturarvet i anslutning till sjöar och vattendrag.\r\n\r\nFör  att miljökvalitetsmålet  skall  nås  bör  det\r\nfortsatta arbetet med skydd av värdefulla natur- och\r\nkulturmiljöer   och   restaurering   av  skyddsvärda\r\nvattendrag i enlighet med ramdirektivet  för  vatten\r\nbedrivas i ett avrinningsområdesperspektiv. Det  bör\r\nockså  bedrivas  i samklang med arbetet att utveckla\r\noch genomföra åtgärdsprogram  för  hotade  arter och\r\nfiskstammar samt utsättningsstrategier för djur  och\r\nväxter i vatten.\r\n\r\nGrundvatten av god kvalitet\r\n\r\nDet   nu  pågående  inledande  arbetet  för  att  nå\r\nmiljökvalitetsmålet   består   till   stor   del  av\r\nkunskapsinsamling   om   grundvattnets   produktion,\r\nkvantitet  och  kvalitet i förhållande till  behovet\r\nsamt utveckling av  metoder  och  styrmedel  för att\r\nsäkerställa en hållbar grundvattenhantering.\r\n\r\nI   Miljömålsrådets   rapport   föreslås   att  en\r\nmiljökvalitetsnorm     för     bekämpningsmedel    i\r\ngrundvatten med kontrollprogram  bör  övervägas  och\r\natt  möjligheten  att  införa  skyldighet  att lämna\r\nuppgifter om grundvattnets kvalitet till en  central\r\ndatabas bör utredas. Vidare framhålls att det saknas\r\nstyrmedel  för  att  trygga vattenförsörjningen från\r\nenskilda  brunnar  med  uttag   på   mindre   än  10\r\nkubikmeter  per  dygn,  framför  allt när det gäller\r\nkvalitetsaspekten. Regeringen bedömer  att  frågorna\r\nbör   behandlas   i  samband  med  genomförandet  av\r\nramdirektivet   för  vatten   och   en   ny   svensk\r\nvattenadministration.\r\nMark- och grundvattensystemet  är ett trögt system\r\ndär det kommer att dröja länge innan  åtgärderna för\r\natt       minska      föroreningshalterna      eller\r\nförsurningspåverkan  ger  synbara  effekter.  Enligt\r\nMiljömålsrådets  rapport  kan ett övervakningssystem\r\nför  att  utvärdera  effekterna  av  olika  åtgärder\r\nbehöva upprättas.\r\n\r\nHav i balans samt levande kust och skärgård\r\n\r\nDen marina miljön utsätts  för  en ökande belastning\r\nav  olika  mänskliga  aktiviteter  som  övergödning,\r\nföroreningar,  fiske  etc.  Verksamheterna   i  vårt\r\nsamhälle tillåts påverka och förändra de fysikaliska\r\nfaktorerna och de biologiska förutsättningarna  både\r\ndirekt  och  indirekt.  Fisket  har  under de gångna\r\nseklen haft den största direkta biologiska  påverkan\r\npå  de  marina  ekosystemen och påverkat  havs-  och\r\nkustsamhällenas   struktur    och    funktion.   Vid\r\ngrundläggande  förändringar av ekosystemen  kan  det\r\ninnebära   ett  hot   mot   bl.a.   den   biologiska\r\nmångfalden.\r\n\r\nAv    Miljömålsrådets    rapport    framgår    att\r\nmiljöproblemen i kust- och havsområden har visat sig\r\nalltmer  leda  till  störningar  av  den  biologiska\r\nmångfalden      och      den      marina     miljöns\r\nproduktionsförmåga.\r\nHavet  nyttjas  av  olika näringar som  fiske  och\r\nsjöfart.  För fiskets del  är  regeringens  mål  ett\r\nhållbart    utnyttjande     av     de     gemensamma\r\nfiskeresurserna.   Arbete   pågår   med  att  minska\r\növerutnyttjande  av  fiskbestånd  och  att  reducera\r\nbifångster    samt   med   att   förbättra   fiskens\r\nreproduktionsförhållanden.   Inrättandet  av  marina\r\nreservat är en viktig åtgärd för  säkerställandet av\r\nden  biologiska mångfalden i marina  miljöer.  Skall\r\nmålet   om   inrättandet   av  marina  skyddsområden\r\nuppfyllas krävs att detta arbete  påskyndas.  Enligt\r\nMiljömålsrådets  rapport  är  det  möjligt att uppnå\r\nmiljökvalitetsmålet men ytterligare  åtgärder krävs,\r\nbl.a. inom fisket.\r\nHavsmiljökommissionen skall 2003 föreslå  åtgärder\r\nför  att  nå  de  miljökvalitetsmål  som  rör havet.\r\nKustbevakningen får ökade resurser från och med 2004\r\nför  utökade  insatser  för  att upptäcka olje-  och\r\nkemikalieutsläpp.\r\nI  kust- och skärgårdsområden  fortsätter  arbetet\r\nmed skydd  av  värdefulla  områden. Genomförandet av\r\nden   under  året  antagna  EU-rekommendationen   om\r\nintegrerad  kustzonsförvaltning (2002/413/EG) kommer\r\natt  främja arbetet  med  en  hållbar  utveckling  i\r\nkustområdena.\r\n\r\nMyllrande våtmarker\r\n\r\nSverige är ett av de 10 mest våtmarksrika länderna i\r\nvärlden.  Många  arter som i övriga Europa betraktas\r\nsom hotade eller försvunna  har  sina sista fästen i\r\nde  svenska  våtmarkerna.  Sverige  har  därför  ett\r\nsärskilt bevarandeansvar även gentemot omvärlden.\r\n\r\nAv    den   areal   som   skall   skyddas   enligt\r\nmyrskyddsplanen har 65 % hittills säkerställts genom\r\navtal  och   markförvärv.   Enligt   Miljömålsrådets\r\nrapport  är  inte  nuvarande  takt för skyddsarbetet\r\ntillräcklig för att delmålet skall  nås.  Vidare bör\r\nplanen kompletteras med kulturhistoriska aspekter.\r\nNaturvårdsverkets  arbete  med  att  ta  fram   en\r\nnationell  strategi  för  bevarande av våtmarker och\r\nsumpskogar och att revidera  myrskyddsplanen  bör ge\r\nunderlag   för   det   vidare  arbetet  med  att  nå\r\nmiljökvalitetsmålet.\r\nArbetet  med  anläggning  eller  återställning  av\r\nvåtmarker  och  småvatten  i  odlingslandskapet  har\r\nenligt Miljömålsrådets  rapport ökat i omfattning de\r\nsenaste  åren.  För  att delmålet  skall  nås  anser\r\nMiljömålsrådet att det  behövs utökade resurser inom\r\nmiljöersättningen.\r\nEnligt Miljömålsrådets  rapport bedöms att antalet\r\nåtgärdsprogram för arter och deras livsmiljöer måste\r\nöka  för  att  målet  skall  nås.   Naturvårdsverket\r\narbetar  med att i samverkan med Artdatabanken  till\r\n2004 upprätta  och  inleda åtgärdsprogram för hotade\r\narter som är i behov av riktade åtgärder.\r\n\r\nLevande skogar\r\n\r\nDelmålet om långsiktigt  skydd  av skogsmark innebär\r\natt ytterligare 900 000 hektar skyddsvärd  skogsmark\r\nskall  undantas  från  skogsproduktion till år  2010\r\njämfört med 1998. Hittills har ca 13 % av de 320 000\r\nhektar   som   bör   avsättas    som   naturreservat\r\nsäkerställts. Regeringen bedömer att  det finns risk\r\nför att målet inte kommer att nås om inte  takten  i\r\nsäkerställandearbetet ökar.\r\n\r\nFör  att  nå målet behöver den årliga avsättningen\r\ntill naturreservat  nästan tredubblas jämfört med de\r\nsenaste tre åren. De  ökade  resurserna för skydd av\r\nvärdefulla naturmiljöer och biologisk  mångfald  bör\r\ndock   ge  förutsättningar  för  att  öka  takten  i\r\nsäkerställandearbetet.  För  att  uppnå  delmålet om\r\nökad  förekomst av faktorer som är av betydelse  för\r\nbiologisk   mångfald  behöver  rådgivningsinsatserna\r\ntill   skogsägarna   ökas   enligt   Miljömålsrådets\r\nrapport.\r\nArbetet   med   områdesskyddet   har   under  året\r\nutvecklats  och  bedrivs  i  dag effektivare.  Flera\r\nkonsulter för värdering och förhandling  har knutits\r\ntill     verksamheten     och    samverkan    mellan\r\nNaturvårdsverket     och    Lantmäteriverket     har\r\nvidareutvecklats.  En förvaltningsdatabas,  där  all\r\ninformation  om  skyddade   områden  samordnas,  har\r\nutvecklats av Naturvårdsverket.\r\nEftersom  statens  eget  skogsinnehav   har   ökat\r\navsevärt  under  det  gångna  året  finns  nu bättre\r\nmöjligheter  att  underlätta markägarnas efterfrågan\r\npå bytesmark. I samverkan  med  länsstyrelserna  och\r\nskogsvårdsorganisationen   arbetar  Naturvårdsverket\r\nmed   att  identifiera  urskogsartade   skogar   och\r\nutveckla  förslag  till  hur dessa långsiktigt skall\r\nskyddas.\r\nDen ökande arealen skyddad  mark  ökar  behovet av\r\ninsatser  för  vård  och  förvaltning  av  de  redan\r\nskyddade markerna.\r\nI  det  fortsatta arbetet med att skydda skogsmark\r\nbör friluftslivets  behov  ges ökad tyngd, såväl vid\r\nsäkerställande  som vid förvaltning,  skötsel,  vård\r\noch information.  Det  gäller  särskilt  tätortsnära\r\nområden.  Allmänhetens  information  om och tillgång\r\ntill  skyddade  områden bör ökas. Alla urskogsartade\r\nskogar i landet,  såväl  privat  som  statligt  ägd,\r\nskall identifieras och föreslås långsiktigt skydd.\r\nRiksdagen  har  under  året  fattat  beslut  om en\r\nsammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57, bet.\r\n2000/01:MJU9,   rskr.   2000/01:174).  Det  fastslår\r\nminiminivåer för stammarna av björn, lo och kungsörn\r\nsamt  etappmål för varg och  järv.  Naturvårdsverket\r\narbetar    med    att    skapa   en   databas   över\r\nrovdjursstammarna samt med  frågor hur inventeringen\r\nskall  organiseras.  Allmänhetens  informationsbehov\r\nskall också tillgodoses bättre. Naturvårdsverket har\r\nbildat ett nationellt  råd  för  rovdjursfrågor till\r\nstöd   för   verkets   arbete   med   att  genomföra\r\nrovdjurspolitiken.\r\nArtinriktade   åtgärdsprogram  för  hotade   arter\r\nkommer  även  framöver   att   vara  ett  värdefullt\r\nkomplement   till  skydd  och  vård  av   värdefulla\r\nnaturområden för  bevarande  av  biologisk mångfald.\r\nDetta gäller t.ex. för arter som rör  sig över stora\r\nområden  eller  har andra speciella behov  som  inte\r\nenbart  kan  tillgodoses   genom   olika  former  av\r\nområdesskydd. Naturvårdsverket arbetar  i  samverkan\r\nmed  Artdatabanken  för  att till 2004 upprätta  och\r\ninleda åtgärdsprogram för  hotade  arter  som  är  i\r\nbehov av riktade åtgärder.\r\n\r\nEtt rikt odlingslandskap\r\n\r\nEnligt   Miljömålsrådets   rapport   är  miljö-  och\r\nlandsbygdsprogrammets    informationsinsatser    och\r\nersättningar  för  skötselåtgärder   de   viktigaste\r\nverktygen för att uppnå delmålen.\r\n\r\nDen  gemensamma  jordbrukspolitiken  är  en viktig\r\nfaktor  som  påverkar  sättet  att bedriva jordbruk.\r\nRegeringen  avser att agera för att  den  gemensamma\r\npolitiken utformas  så  att  den fortsatt leder till\r\nbevarandet    av   natur-   och   kulturvärdena    i\r\nodlingslandskapet.\r\nDen      nationella       bevarandeplanen      för\r\nodlingslandskapet bör vara ett vägledande dokument i\r\ndet regionalpolitiska arbetet  med  att  stärka  och\r\nutveckla  landsbygden  och syftar till att statliga,\r\nkommunala och andra insatser  samordnas  och  därmed\r\nmer effektivt bidrar till att bevara och utveckla de\r\nmest värdefulla odlingslandskapen.\r\n\r\nStorslagen fjällmiljö\r\n\r\nEnligt     rapporten    från    Miljömålsrådet    är\r\nersättningssystemen       inom       miljö-      och\r\nlandsbygdsprogrammet     inte     tillfredsställande\r\nutformade  för  att  bevara  värdefulla  natur-  och\r\nkulturmiljöer i renskötselområdet. För att förbättra\r\nmåluppfyllelsen  pågår  ett  arbete   för  att  höja\r\nersättningsnivåerna   för  skötsel  av  natur-   och\r\nkulturmiljöer   i   renskötselområdena    samt   att\r\nförtydliga    villkor   och   åtgärder   för   dessa\r\nersättningar.\r\n\r\nInom fjällområdet  finns enligt Miljömålsrådet ett\r\nantal  konflikter  som  påverkar  möjligheterna  att\r\narbeta   för   att  nå  miljökvalitetsmålet.   Flera\r\nintressen    som    renskötsel,     mineralbrytning,\r\nvindkraftsutbyggnad,    friluftsliv,   trafik    med\r\nterrängfordon, anläggningsverksamhet m.m. råkar ofta\r\ni konflikt med varandra och med intressen att bevara\r\nvärdefull  natur-  och  kulturmiljö  och  att  utöka\r\narealen ostörda områden.\r\n\r\nGod bebyggd miljö\r\n\r\nRamen och därmed förutsättningarna  för den hållbara\r\nutvecklingen  sätts  i hög grad av fysisk  planering\r\noch samhällsbyggande.  Frågor om att utveckla en god\r\noch hälsosam livsmiljö i  städer, tätorter och annan\r\nbebyggd   miljö   är   av  central   betydelse   för\r\nsamhällsplaneringen  samtidigt   som   den   fysiska\r\nplaneringen   bidrar   till   möjligheterna  att  nå\r\nmiljömålen. Det gäller såväl skydd  och bevarande av\r\nmiljöer   och   resurser   som   restaurering    och\r\nåterskapande av värden som försvinner eller har gått\r\nförlorade.  De av riksdagen antagna riktlinjerna för\r\nsamhällsplanering  bör  fullföljas  i  statliga  och\r\nkommunala myndigheters arbete.\r\n\r\nAlltfler  människor  lever och arbetar i tätorter.\r\nTätortsnära  naturområden   behöver   i  högre  grad\r\nbevaras  och  utvecklas  för  att  öka  människornas\r\ntillgänglighet     till    rika    naturupplevelser.\r\nRegeringen avser att  införa  ett särskilt program i\r\nsyfte att ge kommunerna möjlighet  att  söka statlig\r\ndelfinansiering av lokala naturvårdsprojekt.\r\nMiljökvalitetsmålet  har  kompletterats  med   ett\r\ndelmål  beträffande  inomhusmiljön  som  innebär att\r\nbyggnader  och  deras egenskaper inte skall  påverka\r\nhälsan negativt.  Bygg- och fastighetssektorn svarar\r\nför  en  betydande  del   av   miljöbelastningen   i\r\nsamhället.  Ny  miljövänlig teknik bör utvecklas och\r\narbetet med energieffektivisering  drivas vidare för\r\natt skapa en hållbar bygg- och fastighetssektor.\r\nAntalet personer utsatta för buller  över  65  dBA\r\nutomhus  från  det  statliga  vägnätet är oförändrat\r\n2001 jämfört med 2000. Även om  bullerskyddsåtgärder\r\nvidtagits  har  bullerutsatta  tillkommit.   Antalet\r\npersoner utsatta för buller från järnväg har minskat\r\nnågot.  Arbetet  med att nå delmålet om trafikbuller\r\ngår långsamt. En orsak  kan  vara att länen inte har\r\nprioriterat bullerskyddsåtgärder  i  sina planer för\r\nregional  transportinfrastruktur. Det stora  antalet\r\nbullerstörda  av  vägtrafik,  ca  197  000 personer,\r\nfinns    längs    kommunernas   gator   och   vägar.\r\nNaturvårdsverket  har   i   uppdrag   att   samordna\r\nbullerarbetet.\r\nOmställningen   till   ett   ekologiskt   hållbart\r\nomhändertagande av avfall kräver att mängden  avfall\r\nsamt  avfallets farlighet minskar. Viktiga styrmedel\r\nsom införts  för att minska deponeringen är skatt på\r\navfall som deponeras  samt  förbud mot deponering av\r\nutsorterat  brännbart avfall och  organiskt  avfall.\r\nDet  författningsreglerade   producentansvaret   har\r\nutvecklats och återvinningen har ökat.\r\nDeponeringsförbudet  för  brännbart  avfall har av\r\nolika  skäl visat sig svårt att genomföra  till  det\r\nutsatta  årtalet  2002.  Länsstyrelserna  har  eller\r\nkommer att tvingas meddela ett stort antal dispenser\r\nfrån     förbudet     på    grund    av    bristande\r\nåtervinningskapacitet.   Kraven   som   ställs   vid\r\nprövning  av ansökan om dispens får dock anses ha en\r\nstark pådrivande  effekt och bidra till att delmålet\r\nom minskad deponering uppnås till 2005.\r\nNaturvårdsverket   bedömer   att  deponeringen  av\r\nbrännbart  avfall  kan  ha kommit att  upphöra  helt\r\nnågon gång mellan 2004 och  2006.  Regeringen  anser\r\natt  det  finns  skäl  att  anta  att delmålet om en\r\nhalvering av deponerad mängd avfall  kan uppnås till\r\n2005.     Det     fortsatta     genomförandet     av\r\ndeponeringsförbudet   för  brännbart  och  organiskt\r\navfall kommer att leda till att deponeringen minskar\r\nkraftigt de närmaste åren.  Det  finns  därmed också\r\nskäl  att  anta  att  delmålet om avfallsdeponiernas\r\nstandard kan uppnås till 2008.\r\nDe  styrmedel som införts  på  avfallsområdet  har\r\ninte givit  tydliga  resultat  i  form  av  minskade\r\navfallsmängder.  För  att  nå  resultat  i  form  av\r\nminskad  mängd  avfall bör åtgärder sökas i tidigare\r\nled  än  vid  avfallshanteringen.   Syftet   med  en\r\nkretsloppsstrategi  är att flera politikområden  som\r\nberör produkter och material  skall  samverka och på\r\nlång sikt åstadkomma produkter som är högeffektiva i\r\nfråga om användning av material och energi  och  som\r\ninte innehåller eller kräver användning av ämnen som\r\nkan  leda till negativa effekter på människors hälsa\r\noch miljön.\r\nFyra  utredningar  och  uppdrag  med koppling till\r\nkretslopps-   och   avfallspolitiken   har   nyligen\r\nredovisats.    Regeringen    avser    att    i    en\r\nkretsloppsproposition  presentera  en  samlad syn på\r\nden       framtida       avfallshanteringen      och\r\nproducentansvarets framtida roll och utveckling.\r\n\r\nRevisionens iakttagelser\r\n\r\n\r\nRiksrevisionsverket          har         beträffande\r\nNaturvårdsverket,  Statens strålskyddsinstitut  SSI,\r\nStatens  kärnkraftinspektion   (SKI)  samt  Sveriges\r\nmeteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) inte\r\nhaft  några invändningar i revisionsberättelsen  för\r\n2001.\r\n\r\nRiksrevisionsverket         har        beträffande\r\nKemikalieinspektionen inte haft några invändningar i\r\nrevisionsberättelsen för 2001.  I revisionsrapporten\r\nför 2001 har Riksrevisionsverket däremot påpekat att\r\ndet föreligger brister i den dokumentation som skall\r\nverifiera   informationen  i  Kemikalieinspektionens\r\nresultatredovisning  samt  att  det inte framgår hur\r\ninformationen har sammanställts. Riksrevisionsverket\r\nhar  påtalat  motsvarande  brist även  tidigare  år.\r\nKemikalieinspektionen  ämnar   vidta   åtgärder  med\r\nanledning     av    Riksrevisionsverkets    rapport.\r\nRegeringen avser  att  följa  Kemikalieinspektionens\r\nåtgärdsarbete.\r\nBeträffande  Forskningsrådet  för  miljö,  areella\r\nnäringar    och   samhällsbyggande   (Formas)    har\r\nRiksrevisionsverket    haft    en    invändning    i\r\nrevisionsberättelsen    för    2001.    Invändningen\r\nmotiveras  av  att rådet enligt RRV överskridit  den\r\ntilldelade bemyndiganderamen  för  budgetåret  2001.\r\nÖverskridandet har uppstått i bokföringen genom  att\r\nrådet  i  årsredovisningen  felaktigt  redovisat  ej\r\nbindande   avtal   om  forskningsstöd  för  kommande\r\nbudgetår som bindande åtaganden. Regeringens förslag\r\ntill bemyndiganderamar  för  budgetåret 2003 innebär\r\natt bemyndiganderamarna ökas för att kunna inkludera\r\näven de avtal som tidigare hade en oklar ställning.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion MJ432 (kd) föreslås att  ett  nytt  anslag,\r\nSkogsmarkskalkning,  tillförs 30 000 000 kr (yrkande\r\n28  delvis).  De vatten  och  marker  som  redan  är\r\ndrabbade  av  försurning   måste  återställas  genom\r\nomfattande kalkningsinsatser.\r\n\r\nEnligt  motion  MJ443  (c) bör  en  miljöfond  för\r\nkostnadseffektiva investeringar tillföras 50 000 000\r\nkr   för   att  användas  för  investeringar   kring\r\nÖstersjön (delvis).  Krav  på  rening  av exempelvis\r\nkväveoxidutsläpp   från   en  svensk  industri   kan\r\nantingen   genomföras   som  en   investering   inom\r\nverksamheten,    eller   genom    att    motsvarande\r\ninvesteringsbelopp  läggs  i  en  miljöfond  som kan\r\nanvändas   mer   kostnadseffektivt  på  andra  sidan\r\nÖstersjön. Även i  motion MJ428 (c) framhålls att en\r\nmiljöfond  för kostnadseffektiva  investeringar  bör\r\ninrättas (yrkande 23).\r\nI motion MJ443  (c)  föreslås  vidare att ett nytt\r\nanslag,   Miljöbistånd,   tillförs  353 000 000   kr\r\n(delvis).  I Centerpartiets  budgetförslag  aviseras\r\nstora satsningar  till bistånd, varav angivet belopp\r\nöronmärkas  för  miljöbistånd.  Även  enligt  motion\r\nMJ428  (c)  bör  353 000 000   kr   öronmärkas   för\r\nmiljöbistånd (yrkande 52).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRiksdagen  har  genom  beslut  den  4  december 2002\r\nfastställt  utgiftsramen  för utgiftsområde  20  för\r\nbudgetåret   2002   till   3  363   075   kr   (bet.\r\n2002/03:FiU1, rskr. 2002/03:000). Efter förslag i en\r\nmotion (s, v, mp) överstiger  den  fastställda ramen\r\nregeringens förslag med 28 000 000 kr.\r\n\r\nUtskottet  instämmer i att Sverige  bör  vara  ett\r\nföregångsland  i  omställningen  till ett ekologiskt\r\nhållbart samhälle och att vi under  de kommande åren\r\nbör  befästa och utveckla den positionen.  Genom  en\r\nambitiös  miljöpolitik bör Sverige aktivt bidra till\r\nen  ekonomiskt,   socialt   och  ekologiskt  hållbar\r\nutveckling, nationellt och globalt.\r\nSom regeringen anfört bör miljöpolitiken  vara  en\r\nviktig   del   i  regeringens  politik  för  hållbar\r\nutveckling.    De   av    riksdagen    antagna    15\r\nmiljökvalitetsmålen med vägledande åtgärdsstrategier\r\n-   och   det  systematiska   och   brett   upplagda\r\nmiljöarbete  som  inletts  för  att  nå miljömålen -\r\nutgör  grunden  för  vår nationella miljöpolitik.  I\r\nlikhet med regeringen  anser utskottet att målet bör\r\nvara ett ekologiskt hållbart Sverige.\r\nUtskottet instämmer i att omsorgen för naturen och\r\nmiljön är en förutsättning  för  vår  välfärd och en\r\nviktig  drivkraft  för  en  tillväxt  som  ger   ett\r\nhållbart  samhälle. Över hela världen efterfrågas nu\r\nnya tekniska  lösningar  för  hållbar produktion och\r\nkonsumtion.\r\nSom  regeringen  anfört  är  ny  konkurrenskraftig\r\nmiljöteknik   med  goda  exportförutsättningar   ett\r\nstrategiskt  vägval.   En  sådan  ökad  satsning  på\r\nteknikutveckling   och   teknologiutbyte    kan   ge\r\nlösningar på globala miljöproblem samtidigt som  det\r\ni  Sverige  kan främja svensk industri och tjäna som\r\ndrivkraft för ekonomisk tillväxt. Inom utgiftsområde\r\n21     Energi     genomförs      forsknings-     och\r\nutvecklingsinsatser  som bl.a. syftar  till  att  få\r\nfram förnybara energikällor. Solcellstekniken är ett\r\nexempel  på  teknologi  som   kan   bli   ett  stort\r\ngenombrott   för   världens   energisektor.   Svensk\r\nindustri  och  svensk  forskning  har  många  av  de\r\nkunskaper  som  krävs i detta arbete. För att främja\r\nutveckling,   entreprenörskap    och   export   inom\r\nmiljöteknikområdet avser regeringen att etablera ett\r\nnationellt centrum.\r\nRegeringen fattade den 5 september  2002 beslut om\r\nbidrag på totalt 7 miljoner kronor för  en  fortsatt\r\nsatsning  på  export  av  svensk  miljöteknik  genom\r\nExportrådets   program   \"Svensk  miljöteknikexport\"\r\n(prop.   2002/03:1  utg.omr.   24   s. 79).   Enligt\r\nförslaget  i  budgetpropositionen för år 2003 anslås\r\ndessa  medel  på   anslaget   39:3   Exportfrämjande\r\nverksamhet.  Inom  utgiftsområde  24  finns   vidare\r\nanslaget      39:6      Näringslivsutveckling      i\r\nÖstersjöregionen, som finansierar det tidsbegränsade\r\nprogrammet  Näringslivsutveckling i Östersjöregionen\r\n(Östersjömiljard   2).  Medlen  skall  användas  för\r\nnäringslivssatsningar  och  omfatta  stöd till bl.a.\r\nangelägna       miljösatsningar       och      andra\r\nfrämjandeinsatser.\r\nUtskottet  har ingen erinran mot redovisningen  av\r\npolitikens   inriktning    och    avstyrker   därmed\r\nmotionerna MJ428 (c) yrkandena 23 och 52, MJ432 (kd)\r\nyrkande  28  delvis  och MJ443 (c) i berörd  del  om\r\nytterligare utgifter på  nya anslag. De i motionerna\r\nMJ428  (c)  och  MJ443  (c) framförda  yrkandena  om\r\nytterligare utgifter på nya  anslag  ryms för övrigt\r\ninte inom den av riksdagen fastställda ramen.\r\nUtskottet har inget att erinra mot den  redovisade\r\nresultatbedömningen inom politikområdet. Inte heller\r\nredovisningen av revisionens iakttagelser föranleder\r\nnågon erinran från utskottets sida.\r\nUtskottet   redovisade   i   betänkandet  Sveriges\r\ntillträde till Stockholmskonventionen  om långlivade\r\norganiska  föreningar  (2001/02:MJU14  s.  25)   att\r\nbromerade flamskyddsmedel är en stor grupp ämnen som\r\ntillsätts    material   för   att   förändra   deras\r\nbrandegenskaper.      Kemikalieinspektionen      har\r\nidentifierat  ca 70 bromerade föreningar som används\r\nsom   flamskyddsmedel.   Kemikalieinspektionen   har\r\nutarbetat ett förslag till en snar avveckling av PBB\r\noch PBDE  inklusive  eventuella  förbud.  Inom EU är\r\nvissa    bromerade   flamskyddsmedel   reglerade   i\r\nbegränsningsdirektivet  (76/769/EEG).  Användning av\r\nPBB  i  textilier  med  hudkontakt  har  förbjudits.\r\nUtskottet  redovisade att Sverige har drivit  frågan\r\nom förbud mot  bromerade  flamskyddsmedel, speciellt\r\nde  tre bromerade difenyletrarna  pentaBDE,  oktaBDE\r\noch  dekaBDE.   Kommissionen   har  inom  ramen  för\r\nbegränsningsdirektivet   föreslagit    förbud    mot\r\nanvändning  och utsläppande på marknaden av pentaBDE\r\noch  varor  som  innehåller  pentaBDE.  OktaBDE  och\r\ndekaBDE är föremål för riskbedömningar.\r\nUtskottet har  inhämtat  att  direktivförslaget om\r\nförbud mot användning och utsläppande  på  marknaden\r\nav pentaBDE och varor och som innehåller pentaBDE är\r\nföremål för förlikning mellan rådet och parlamentet.\r\nGenom  beslut  den  6 juni 2002 uppdrog regeringen\r\ntill      Kemikalieinspektionen      att      utreda\r\nförutsättningarna  för  ett  nationellt  förbud  mot\r\nbromerade flamskyddsmedel. Uppdraget skall redovisas\r\ntill regeringen senast den 31 december 2002.\r\nUtskottet instämmer i regeringens bedömning (prop.\r\n2002/03:1  utg.omr.  20  s.  34) att arbetet med att\r\nfasa  ut  och  avveckla  farliga kemikalier  som  är\r\nlånglivade  och  lagras  i  människans   kropp   bör\r\nintensifieras.   Mot   bakgrund  av  de  risker  för\r\nmänniskors hälsa som ämnena utgör utreds, i avvaktan\r\npå ett förbud på EU-nivå,  ett nationellt förbud mot\r\nanvändningen  av bromerade flamskyddsmedel  i  varor\r\noch produkter samt  användningen av farliga s.k. HA-\r\noljor vid tillverkning  av  bildäck. Utskottet anser\r\natt detta arbete bör bedrivas  så  skyndsamt  som är\r\nmöjligt.\r\n\r\nNaturvårdsverket\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och\r\navstyrker   motioner   (m,   kd)  om  minskad\r\nanslagsnivå. Även en motion (s) om ekonomiskt\r\nstöd för myggbekämpning avstyrks.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nNaturvårdsverket  är en central  expertmyndighet  på\r\nmiljöområdet.      Anslaget      disponeras      för\r\nNaturvårdsverkets    förvaltningskostnader,    inkl.\r\nverkets   kostnader   för   att   administrera   den\r\nverksamhet   som   finansieras    via   sakanslagen.\r\nVerksamheten under första halvåret  2001 präglades i\r\nhög grad av det svenska ordförandeskapet  i  EU  där\r\nmiljö  var  ett av de tre prioriterade områdena. Med\r\nanledning    av    EU-ordförandeskapet    genomförde\r\nNaturvårdsverket  en  rad  insatser som framför allt\r\nvar  kopplade  till  rådsarbetet.   Naturvårdsverket\r\nbiträdde   Regeringskansliet   med   expertkunnande,\r\nmedverkade  i  förhandlingsfrågor  m.m.  Regeringens\r\nbedömning är att Naturvårdsverket under 2001  i allt\r\nväsentligt uppfyllt sina åtaganden.\r\n\r\nI  skrivelsen  En  samlad  naturvårdspolitik (skr.\r\n2001/02:173) redogjorde regeringen  för  sin  avsikt\r\natt  inrätta  ett  friluftsråd vid Naturvårdsverket.\r\nNaturvårdsverket har  sedan årsskiftet 2001/2002 ett\r\ngenerellt    ansvar   för   att    se    till    att\r\nförutsättningarna   för   friluftsliv   bevaras  och\r\nutvecklas. Regeringen avser att vid ingången  av  år\r\n2003 inrätta ett friluftsråd vid Naturvårdsverket.\r\nRegeringen     föreslår    att    anslaget    34:1\r\nNaturvårdsverket för år 2003 uppgår till 313 890 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion MJ415 (s) yrkas tillkännagivande om behovet\r\nav  fortsatt  stöd  för  att  bekämpa  myggplågan  i\r\nTärnsjö. Under två år  har  försök  gjorts  med s.k.\r\nbiologisk    bekämpning,    vilket    varit   mycket\r\nframgångsrikt. Myggen har minskat avsevärt. Försöket\r\när  nu  avslutat och för att permanenta verksamheten\r\nbehövs fortsatt ekonomiskt stöd.\r\n\r\nI  motion   MJ432   (kd)   föreslås  att  anslaget\r\nreduceras  med  20 000 000 kr (yrkande  28  delvis).\r\nMotionärerna föreslår en långsammare ökningstakt.\r\nEnligt motion MJ444  (m)  bör anslaget minskas med\r\n2 500 000  kr  (yrkande 2). Motionärerna  anser  att\r\nNaturvårdsverkets       utökade      ansvar      för\r\nmiljömålsarbetet  och  information   om   de   stora\r\nrovdjuren     bör     rymmas    inom    ramen    för\r\nNaturvårdsverkets    normala    verksamhet.    Andra\r\nbesparingar  i  motionen   leder   också   till  att\r\nbudgetmedel     kan    sparas    för    myndighetens\r\nadministration.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet instämmer  i  att  friluftsliv berör många\r\nmyndigheter och organisationer  varför ett forum för\r\nfriluftsfrågor kan behövas. Förslaget om att inrätta\r\nett  friluftsråd  vid  Naturvårdsverket   tillstyrks\r\ndärför. Utskottet tillstyrker även förslaget  om att\r\nge  Naturvårdsverket  i  uppdrag att fr.o.m. år 2003\r\nbereda frågor om fördelning  av  medel från anslaget\r\n30:4   Stöd   till   friluftsorganisationer    under\r\nutgiftsområde 17 och att ge friluftsrådet mandat att\r\nfatta beslut om denna medelsfördelning.\r\n\r\nSom    regeringen    anförde    i   förslag   till\r\ntilläggsbudget  för  år  2002 (prop. 2001/02:100  s.\r\n153) inleddes år 2001 ett projekt för myggbekämpning\r\ni nedre Dalälven. Staten bidrog  då  med 54 miljoner\r\nkronor.  Avsikten  för  år  2002 var att kostnaderna\r\nskulle finansieras av kommunerna  och  med EU-medel.\r\nAnsökan  om  EU-medel avslogs emellertid och  i  den\r\nsituationen  ansåg   regeringen   att   staten   och\r\nkommunerna   borde   dela   på  kostnaderna  så  att\r\nprojektet kunde slutföras. Genom tilläggsbudget till\r\nstatsbudgeten för 2002 beslutade  riksdagen  att öka\r\nanslaget 34:1 Naturvårdsverket med 2 miljoner kronor\r\nför projektet (2001/02:FiU21, rskr. 326).\r\nUtskottet  har  inhämtat  att genom beslut den  12\r\nseptember   2002  gav  regeringen   i   uppdrag   åt\r\nlänsstyrelsen  i  Västmanlands  län att efter samråd\r\nmed berörda kommuner, myndigheter och organisationer\r\ngöra  en  utvärdering  av  verksamheten  beträffande\r\nmyggbekämpning vid nedre Dalälven.  Uppdraget  skall\r\ngenomföras   efter   samråd  med  berörda  kommuner,\r\nmyndigheter och organisationer  och redovisas senast\r\nden 1 maj 2003.\r\nUtskottet gör samma bedömning som  regeringen  när\r\ndet   gäller   medelsbehovet   under   anslaget  och\r\navstyrker  motionerna MJ415 (s), MJ432 (kd)  yrkande\r\n28 delvis och  MJ444 (m) yrkande 2.\r\n\r\n34:2 Miljöövervakning m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker   regeringens  förslag\r\ntill medelstilldelning och avstyrker motioner\r\nom    ytterligare    medel    till    ideella\r\norganisationer      (c),      om      statlig\r\ndelfinansiering       av      AB      Svenska\r\nMiljöstyrningsrådet (m)  och  om prioritering\r\nav  miljöforskning och miljöövervakning  (m).\r\nUtskottet    tillstyrker   även   regeringens\r\nförslag om bemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras för uppföljning och rapportering\r\nav miljökvalitetsmålen,  för  miljöövervakning,  för\r\nbilavgasverksamhet,  för  bidrag  till vissa ideella\r\norganisationer  samt för bidrag till  Swedish  Water\r\nHouse. Under år 2003  disponeras anslaget för arbete\r\nmed miljökrav vid offentlig upphandling. Medlen till\r\nuppföljning och rapportering  av miljökvalitetsmålen\r\noch till miljöövervakning fördelas av Miljömålsrådet\r\nvid  Naturvårdsverket. Rådet fattar  beslut  om  den\r\nnationella   miljöövervakningens   inriktning   samt\r\nfördelar    även    medel    till    viss   regional\r\nmiljöövervakning.\r\n\r\nEn    del    av   anslaget   används   också   för\r\ninternationellt  miljöövervakningsarbete  och arbete\r\nmed internationell rapportering som en följd  av EG-\r\ndirektiv  och  andra  internationella åtaganden. Den\r\ninternationella  rapporteringen   har   förbättrats.\r\nAvseende  rapporteringen till Europeiska miljöbyrån,\r\nEEA, hörde  Sverige  till  de  främsta.  Fortfarande\r\nåterstår  dock vissa problem vad gäller rapportering\r\nom utsläpp  av  växthusgaser  och det finns behov av\r\nytterligare kvalitetshöjning av  denna  rapportering\r\nnär Kyotoprotokollet träder i kraft. Resultaten från\r\nmiljöövervakningen    har   rapporterats   i   flera\r\nskrifter, bl.a. Miljömålsrådets  rapport  de  Facto.\r\nDen 1 januari 2002 inrättades Miljömålsrådet, som då\r\ntog   över   Miljöövervakningsnämndens   ansvar  och\r\nuppgifter. Rådet har dessutom ett samordnande ansvar\r\nför uppföljning och rapportering till regeringen.\r\nFör  att  ge  goda  förutsättningar för planering,\r\nupphandling och genomförande  av  miljöövervakningen\r\nföreslås  regeringen bemyndigas att  under  år  2003\r\ningå   ekonomiska   förpliktelser,   som   inklusive\r\ntidigare  åtaganden  innebär  utgifter  på  högst 60\r\nmiljoner kronor under 2004, högst 40 miljoner kronor\r\nunder 2005 och högst 30 miljoner kronor under  2006.\r\nFör  att  skapa goda förutsättningar för upphandling\r\nav    bilavgasverksamhet     (hållbarhetskontroller)\r\nföreslås regeringen bemyndigas  att  under  år  2003\r\ningå   ekonomiska   förpliktelser   som,   inklusive\r\ntidigare  åtaganden,  innebär  utgifter på högst  16\r\nmiljoner kronor under vart och ett  av åren 2004 och\r\n2005.\r\nRiksdagen  har  gett  regeringen bemyndigande  att\r\ntillsammans med Stockholms  kommun ingå som stiftare\r\ni  Stockholm  International Water  Institute  (SIWI)\r\n(prop.  2001/02:155,   bet.   2001/02:JuU21,   rskr.\r\n2001/02:248).   Inom  ramen  för  SIWI  planeras  en\r\nverksamhet, Swedish Water House (SWH), med syfte att\r\ngenom utåtriktad  verksamhet i form av utbildningar,\r\nseminarier,   Internetbaserad    information    etc.\r\nförmedla  och generera kunskap och erfarenheter inom\r\ntemat  integrerad   vattenförvaltning.   SWH   skall\r\nsamverka     med    relevanta    institutioner    på\r\nvattenområdet i Sverige.\r\nRegeringen  föreslår  att  anslaget  för  år  2003\r\nuppgår till 210 958 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt  motion  MJ420  (m)  bör  miljöforskning  och\r\nmiljöövervakning  prioriteras  (yrkande  6  delvis).\r\nTill  de  offentliga kärnuppgifterna på miljöområdet\r\nhör miljöforskning,  miljöövervakning,  kalkning och\r\nansvar    för   uppfyllandet   av   nationella   och\r\ninternationella        överenskommelser,       såsom\r\nklimatpolitiken. På dessa  statliga  kärnområden bör\r\nstaten ta sitt ansvar och göra klarare  prioritering\r\noch  lämna  åt marknaden och de enskilda medborgarna\r\natt lösa det  de  löser bäst och koncentrera statens\r\ninsatser dit där de mest behövs. Genom forskning och\r\nmiljöövervakning kan  ny kunskap och information tas\r\nfram som gör  att såväl  företag  som  enskilda  kan\r\nfatta  relevanta beslut och på ett aktivt sätt välja\r\nprodukter med minsta möliga miljöpåverkan.\r\n\r\nEnligt  motion MJ428 (c) bör anslaget till ideella\r\norganisationer    verksamma    inom    natur-    och\r\nkulturmiljöområdet  förstärkas  (yrkande 20). Det är\r\nangeläget att ta till vara det engagemang  som finns\r\ni   verksamma   organisationer.   Ersättningen  till\r\nideella   krafter   är  blygsam  jämfört   med   vad\r\ntjänstemän och konsulter  kostar. I motion MJ443 (c)\r\nyrkas  att  anslagen  till  ideella   organisationer\r\nverksamma inom natur- och kulturmiljöområdet  räknas\r\nupp med 5 000 000 kr (delvis).\r\nI  motion  MJ444  (m)  anförs  i fråga om fortsatt\r\nstatlig     delfinansiering     av     AB    Svenska\r\nMiljöstyrningsrådet att rådet är en viktig pådrivare\r\ni näringslivets frivilliga miljöarbete (yrkande  1).\r\nVerksamheten  bör  rymmas  i budgeten med staten som\r\ndelfinansiär.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRiksdagen beslutade att förstärkta  anslaget för år 2001 (prop.\r\n2000/01:1,  bet.  2000/01:MJU1,  rskr.  2000/01:85).\r\nRegeringen  anför  i  årets  budgetproposition   att\r\nförstärkningen  främst har använts till nysatsningar\r\npå hälsorelaterad  miljöövervakning samt övervakning\r\nav  miljögifter. Under  2001  upprättades  ett  nytt\r\nsamordnat program för miljöövervakning för att följa\r\nupp miljömålen.\r\n\r\nSom   regeringen   anfört   fördelas  medlen  till\r\nuppföljning och rapportering av  miljökvalitetsmålen\r\noch  till  miljöövervakning  av  Miljömålsrådet  vid\r\nNaturvårdsverket.   Rådet  fattar  beslut   om   den\r\nnationella   miljöövervakningens   inriktning   samt\r\nfördelar   även    medel    till    viss    regional\r\nmiljöövervakning.\r\nBeträffande  motionerna  MJ428 (c) yrkande 20  och\r\nMJ443 (c) om stöd till ideella organisationer delvis\r\nkonstaterar utskottet, i likhet  med  föregående  år\r\n(1999/2000:MJU1   s.  15,  2000/01:MJU1  s.  14  och\r\n2001/02:MJU1  s.  31),   att   regeringen  även  för\r\nkommande  budgetår  avser  att  behandla  frågor  om\r\nfördelning  av  medel  till ideella  organisationers\r\nmiljöarbete   i  regleringsbrevet.   För   år   2002\r\nreglerades   fördelningen    av    dessa   medel   i\r\nregleringsbrevet       under      anslaget      34:2\r\nMiljöövervakning   m.m.   Regeringen   fördelade   2\r\nmiljoner       kronor      till      Internationella\r\nförsurningssekretariatet,  2  miljoner  kronor  till\r\nNaturskydds-föreningen  och 600 000 kr till Sveriges\r\nhembygdsförening.   För   ideella    organisationers\r\ninternationella arbete anslogs 2,5 miljoner  kronor.\r\nSom   anförs   i   propositionen   (s.  33)  är  det\r\ninternationella försurningssekretariatet  en  ideell\r\norganisation  som  har  fått  statligt  stöd för att\r\nbl.a.   sprida   information  om  försurnings-   och\r\nluftföroreningsfrågor  i  andra  europeiska  länder.\r\nSekretariatet     har     bl.a.     samarbete    med\r\nmiljöorganisationer  i Östeuropa. Samarbetet  syftar\r\ntill att ena och stödja  länderna  samt  att  sprida\r\ninformation   och  kunskap  om  försurningen.  Detta\r\narbete kan bidra till att länderna snabbare anpassar\r\nsig till de högre utsläppskrav som gäller inom EU.\r\nI propositionen  anförs  (s.  25)  att  AB Svenska\r\nMiljöstyrningsrådet  under  år  2001  påbörjade   en\r\nlångsiktig  informationskampanj  om  den  nya  EMAS-\r\nförordningen (762/2001/EG). Arbetet med certifierade\r\nmiljövarudeklarationer  är under utveckling avseende\r\nsåväl nya sektorer och produktgrupper som ett utökat\r\ninternationellt samarbete. Sverige är drivande i den\r\nutvecklingen.\r\nRegeringen  anför  vidare   att   en   översyn  av\r\nMiljöstyrningsrådets   verksamhet  och  finansiering\r\ngenomfördes under år 2001.  Den visar att rådet inte\r\nhar  förutsättningar  att bli självfinansierat.  Ett\r\nstatligt   stöd   är  nödvändigt   för   att   kunna\r\nupprätthålla nuvarande  verksamhet.  Översynen visar\r\nockså att det finns anledning att ta ställning  till\r\nandra  frågor  än  finansieringen.  Bland  annat  är\r\nbolaget  sårbart  på  grund  av  sin  ringa storlek.\r\nVidare pekar översynen på ett behov av ett forum för\r\nhållbar     utveckling     av    näringslivet    där\r\nMiljöstyrningsrådet kan utgöra en viktig del.\r\nI budgetpropositionen anförs  att  regeringen  har\r\növervägt  de  synpunkter och handlingsalternativ som\r\nframförts   i  översynen   av   Miljöstyrningsrådet.\r\nRegeringens  bedömning   är   att   det  inte  finns\r\nförutsättningar för att från statens  sida  tillföra\r\nbolaget ytterligare uppgifter, t.ex. i enlighet  med\r\nförslaget  i  översynen,  som skulle kunna förbättra\r\nbolagets finansiella situation. Ytterligare statliga\r\naktieägartillskott  är  enligt   budgetpropositionen\r\ninte  en  tillfredsställande  lösning   på  bolagets\r\nfinansiella  situation. Regeringen avser därför  att\r\nvidare analysera  hur verksamheten på bästa sätt kan\r\nfortsätta  i  alternativa   former   och  avser  att\r\nåterkomma med förslag om detta.\r\nFrån   Miljödepartementet   har   inhämtats    att\r\nMiljöstyrningsrådet  är  ett aktiebolag som ägs till\r\n90 % av staten, till 5% av  Kommunförbundet och till\r\n5 % av Svenskt Näringsliv. Avsikten  var att bolaget\r\nskall  vara  självfinansierat  genom  avgifter   för\r\nregistreringar  enligt  EMAS-förordningen. Vid några\r\ntillfällen  har  emellertid   staten   bidragit  med\r\nsärskilda   aktieägartillskott   (vid   det  senaste\r\ntillfället  med  1,5  miljoner  kronor från anslaget\r\nMiljöövervakning m.m.).\r\nUtskottet, som förutsätter att  finansieringen  av\r\nAB  Svenska  Miljöstyrningsrådet  får  en långsiktig\r\nlösning, gör samma bedömning som regeringen  när det\r\ngäller  medelsbehovet  under  anslaget och avstyrker\r\nmotionerna MJ420 (m) yrkande 6  i  berörd del, MJ428\r\n(c) yrkande 20, MJ443 (c) i berörd del och MJ444 (m)\r\nyrkande  1.  Utskottet tillstyrker de  bemyndiganden\r\nsom regeringen föreslår.\r\n\r\n34:3 Åtgärder för biologisk mångfald\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed hänvisning till riksdagens beslut att öka\r\nramen för utgiftsområdet för år 2003 föreslår\r\nutskottet med  tillstyrkande av en motion (s,\r\nv, mp) att anslaget  34:3 ökas med 7 miljoner\r\nkronor   i   förhållande   till   regeringens\r\nförslag. Utskottet instämmer  i  övrigt i vad\r\nregeringen      anfört      och     avstyrker\r\nmotionsyrkanden   om  ökad  medelstilldelning\r\n(fp) och om minskad medelstilldelning (m, kd,\r\nc). Utskottet avstyrker motioner om mark- och\r\nvattenkalkning (kd,  c)  och  om  kalkningens\r\nsamhällsnytta   (c).   Utskottet  tillstyrker\r\nregeringens förslag om bemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras för  insatser  för bevarande och\r\nrestaurering   av   värdefulla   naturmiljöer    och\r\nbiologisk mångfald med särskild inriktning på frågor\r\nom   områdesskydd,   artbevarande,  naturvårds-  och\r\nfastighetsförvaltning, viltförvaltning samt kalkning\r\nav sjöar och vattendrag enligt bidragsbestämmelserna\r\nsom   regleras   i   förordningen    (1982:840)   om\r\nstatsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag.\r\n\r\nAnslaget används för ersättningar enligt  31  kap.\r\nmiljöbalken       (1998:808)       såvitt      avser\r\nNaturvårdsverkets   ansvarsområde,   kostnader   för\r\nförvärv    för   statens   räkning   av   värdefulla\r\nnaturområden för biologisk mångfald och friluftsliv,\r\nstatsbidrag  till  kommuner och kommunala stiftelser\r\nför    skydd   och   förvaltning    av    värdefulla\r\nnaturområden,  kostnader  för  artbevarande åtgärder\r\noch förvaltning av skyddade områden  samt  kostnader\r\nför  utredning,  förhandling och värdering i samband\r\nmed  säkerställande   av   från   naturvårdssynpunkt\r\nvärdefulla naturområden.\r\nRegeringen föreslås bemyndigas att  under  år 2003\r\ningå  ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv\r\nav     eller      intrångsersättning      i     från\r\nnaturvårdssynpunkt   värdefulla   naturområden   som\r\ninklusive  tidigare  åtaganden innebär  utgifter  om\r\nhögst 120 miljoner kronor 2004.\r\nI proposition Sammanhållen  rovdjurspolitik (prop.\r\n2000/01:57,  bet. 2000/01:MJU9,  rskr.  2001/01:174)\r\nframhålls att kunskap om rovdjuren har en nyckelroll\r\nför  allmänhetens   förståelse   för   rovdjur   och\r\nrovdjurspolitiken.  Det  finns  ett  ökande behov av\r\ninformation  om  de  svenska  rovdjuren  från  olika\r\ninstitutioner och centrum.\r\nFör  att  kunna  bedöma  förutsättningarna för  en\r\nstorskalig  utbyggnad  av  vindkraften   till   havs\r\nbehöver  marina  naturinventeringar  genomföras. Ett\r\nprogram  för  naturinventeringarna bör upprättas  av\r\nNaturvårdsverket.\r\nRegeringen föreslår att 3 940 000 kr överförs till\r\ndet under utgiftsområde  23  uppförda  anslaget 43:1\r\nStatens  jordbruksverk  för insatser till  följd  av\r\nmiljömålspropositionen    inom     det    nationella\r\nprogrammet  för  växtgenetiska resurser.  Regeringen\r\nföreslår sammantaget att anslaget för år 2003 uppgår\r\ntill 987 908 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion MJ269 (m)  anförs  i fråga om resurser till\r\nkalkning att staten har ansvar  för den övergripande\r\nmiljövården genom att se till att det finns resurser\r\nför  t.ex.  kalkning mot försurningen  (yrkande  1).\r\nFiske  och  fiskevatten   är   en   resurs  och  ett\r\nproduktionsmedel som kan nyttjas på olika  sätt, och\r\nliksom  för  andra areella näringar finns ett  delat\r\nansvar mellan  staten och de enskilda ägarna för att\r\nresursen   skall  kunna   nyttjas   långsiktig   och\r\nuthålligt.\r\n\r\nEnligt motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis och\r\nFi232 (fp) yrkande 21 delvis bör anslaget förstärkas\r\nmed 50 000 000  kr  i  förhållande  till regeringens\r\nförslag.  Det  krävs  ökade  resurser  inom  området\r\nbiologisk  mångfald,  framför allt för att  ge  fler\r\nområden kvalificerat skydd som naturreservat.\r\nI motion MJ368 (c) anförs  i  fråga om behovet och\r\nvärdet av en integrerad mark- och vattenkalkning att\r\nmarkbehandling  med  kalk  och  aska   kan   åtgärda\r\nförsurningsproblemet  närmare  källan,  dvs.  i  den\r\nförsurande  marken  (yrkande  1).  En  samordning av\r\nkalkningsverksamheten        via       den       nya\r\nvattenadministrationen skulle  kunna integrera mark-\r\noch vattenkalkning. Vidare anförs  att inledningsvis\r\nbehöver  dagens  anslag  till ytvattenkalkning  ökas\r\n(yrkande  2).  En  anslagsökning   från  dagens  228\r\nmiljoner kronor med en ökningstakt med  15  miljoner\r\nkronor  per  år  under  den kommande fyraårsperioden\r\nbedöms vara rimlig. Därefter  kan anslaget minskas i\r\ntakt   med   att   effekterna  av  den   integrerade\r\nmarkkalkningen   uppnås.   Beträffande   den   stora\r\nsamhällsnytta som kalkningsverksamheten utgör anförs\r\nvidare i motionen  att forskning och lång erfarenhet\r\nvisar  att biologisk  mångfald  i  mark  och  vatten\r\nåterhämtar    sig    utan   negativa   effekter   om\r\nkalkningarna utförs på  rätt  sätt  (yrkande  3). De\r\nekonomiska effekterna är goda.\r\nEnligt motion MJ426 (kd) om kalkning av vatten och\r\nskog  finns  det  fortfarande  många försurade sjöar\r\nutan  fisk,  även  om kalkningen av  vattendrag  har\r\nförbättrat  situationen   (yrkande   9).   Marken  i\r\nvattendragens   tillrinningsområden  är  fortfarande\r\nsur, särskilt i sydvästra  Sverige. Även kalkning av\r\nvattendrag bör fortsätta.\r\nEnligt motion MJ432 (kd) bör  anslaget minskas med\r\n150 000 000   kr  i  förhållande  till   regeringens\r\nförslag  (yrkande   28   delvis).   En   långsammare\r\nökningstakt föreslås.\r\nCenterpartiet  förordar i motion MJ443 (c)  delvis\r\nen  annan  modell  för   bevarande   av   skyddsvärd\r\nskogsmark  och  föreslår  att anslaget för inköp  av\r\nskogsmark minskas med 100 000 000 kr.\r\nEnligt motion MJ444 (m) bör  anslaget  minskas med\r\n126 193 000   kr   i  förhållande  till  regeringens\r\nförslag (yrkande 3).  En  ny  modell för införas för\r\narbetet med att bevara den biologiska mångfalden. En\r\nökad  andel  av  den  skyddsvärda arealen  mark  bör\r\nskyddas genom inrättande  av  s.k.  skötselkontrakt.\r\nBehovet  av  att  köpa  in  skyddsvärd mark  minskar\r\ndärmed,  samtidigt  som  bevarandearbetet  blir  mer\r\neffektivt. En fond för att  finansiera  arbetet  med\r\natt bevara den biologiska mångfalden bör skapas.\r\nEnligt  motion  Fi230  (s,  v,  mp)  bör  anslaget\r\nförstärkas  med  7  000 000  kr  (yrkande 9 delvis).\r\nRegeringen föreslår en minskning av  resurserna till\r\ninsatser  för  att  öka  den  biologiska mångfalden.\r\nMotionärerna  motsätter  sig dessa  besparingar  och\r\nföreslår att anslaget utökas med angivet belopp.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  delar  regeringens   bedömning   att   de\r\nstatliga   insatserna   för   att   säkerställa  ett\r\nlångsiktigt  skydd  av  värdefulla naturområden  och\r\nbevara biologisk mångfald  är  ett  av  den statliga\r\nnaturvårdspolitikens   viktigaste  instrument.   Vid\r\nriksdagsbehandlingen   av    propositionen   Svenska\r\nmiljömål  -  delmål  och  åtgärdsstrategier   (prop.\r\n2000/01:130,  bet.  2001/02:MJU03, rskr. 2001/02:36)\r\ninstämde  riksdagen  i   regeringens  bedömning  att\r\nstatens  ansvar  för  skydd av  värdefull  skogsmark\r\nuppgår till 400 000 hektar  varav  omkring  320  000\r\nhektar  bör avsättas som naturreservat till år 2010.\r\nRiksdagen delade även regeringens uppfattning om att\r\nskyddet av  marina  miljöer  och  våtmarker  bör öka\r\nliksom skyddet av värdefulla områden i fjällen,  vid\r\nkusterna och kring sjöar och vattendrag. Kostnaderna\r\nför  investeringar  för  naturvård  och  skötsel  av\r\nskyddade  områden  uppgick år 2001 till 586 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\nSom  regeringen  anfört  är  det  viktigt  att  de\r\nskyddade områdena förvaltas  på  ett sådant sätt att\r\nvärdena består eller förbättras och  att information\r\nom områdena finns tillgänglig för besökare.  Det  är\r\ndärför  angeläget att staten har en effektiv skötsel\r\noch  förvaltning   av  nationalparker  och  statliga\r\nnaturreservat. För att  stärka  bevarandearbetet  på\r\nkommunal  nivå  bör  ytterligare  fokus  ges  åt att\r\nstimulera   kommuner  och  stiftelser  att  utnyttja\r\nmöjligheten till  statsbidrag  för att delfinansiera\r\nsäkerställande    och    skötsel    av   mark    för\r\nnaturvårdsändamål. Regeringen kommer  under  år 2003\r\natt   återkomma   till   riksdagen  om  en  särskild\r\nprogramsatsning för kommunal  naturvård som föreslås\r\nstarta 2004.\r\nMiljökvalitetsmålet   Bara   naturlig   försurning\r\ninnebär att de försurande effekterna  av nedfall och\r\nmarkanvändning  skall  underskrida gränsen  för  vad\r\nmark och vatten tål. Fyra  delmål  anger  inriktning\r\noch tidsperspektiv i det fortsatta miljöarbetet  för\r\natt  nå miljökvalitetsmålet. Delmålen gäller minskad\r\nförsurning  av  sjöar, rinnande vatten och skogsmark\r\nsamt  minskning av  utsläppen  av  svaveldioxid  och\r\nkväveoxider till luft.\r\nSom regeringen  anfört  har de insatser som gjorts\r\nför att få ner utsläppen lett  till att nedfallet av\r\nförsurande ämnen har minskat kraftigt  under  nästan\r\ntvå  decennier. Enligt Miljömålsrådets rapport tyder\r\nsvenska beräkningar på att den kritiska belastningen\r\nför försurning  kommer  att  överskridas  på 13 % av\r\narealen   naturliga   ekosystem  2010.  Även  om  de\r\nkritiska   belastningsgränserna    underskrids   kan\r\nåterhämtningstiden   i  naturen  uppgå  till   flera\r\ndecennier.  Det  innebär  att  kalkningsverksamheten\r\nkommer att vara nödvändig i många år framöver.\r\nKalkningsprogrammets  vattenkemiska  mål har lägre\r\nmåluppfyllelse 2001 än 2000 bl.a. till följd  av den\r\novanligt  rikliga  nederbörden under 2001. Samtidigt\r\nökar tillförlitligheten  hos redovisningen genom att\r\nkvalitetskraven i uppföljning och redovisning höjs i\r\ntakt  med att kraven höjs på  att  kalkningstekniken\r\nfinjusteras  och  anpassas  till  olika områden. Som\r\nregeringen   anfört   bör   Naturvårdsverkets    nya\r\nföreskrifter      och      allmänna      råd     för\r\nkalkningsverksamheten    bidra    både    till    en\r\nkvalitetshöjning   och   till  en  allt  effektivare\r\nverksamhet och uppföljning inom kalkningsområdet.\r\nUtskottet  har  inhämtat  att  Skogsstyrelsen  har\r\nutarbetat   ett   åtgärdsprogram,    Åtgärder    mot\r\nmarkförsurning  och  för  ett  uthålligt brukande av\r\nskogsmarken       (meddelande       4-2001).       I\r\nbudgetpropositionen anförs (utg.omr.  23  s. 25) att\r\nanslaget   41:2   Insatser  för  skogsbruket  täcker\r\nstatens kostnader för  bl.a.  försöksverksamhet  med\r\nskogsmarkskalkning.  Motionerna  MJ368 (c) yrkande 1\r\noch  MJ426  (kd)  yrkande  9  avstyrks   i  den  mån\r\nyrkandena inte tillgodosetts med vad som nu anförts.\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning än  den  som\r\nframförs  i  motion  MJ368  (c)  yrkande  3  om  att\r\nkalkningsverksamheten  utgör  en stor samhällsnytta.\r\nUtskottet instämmer med regeringen i att kalkning av\r\nsjöar  och  vattendrag även fortsättningsvis  bedöms\r\nvara  en  viktig   åtgärd   för   att  motverka  det\r\nförsurande nedfallets effekter på biologisk mångfald\r\noch  möjligheten  att långsiktigt nyttja  sjöar  och\r\nvattendrag. Som regeringen anfört bör den nationella\r\nkalkningsverksamheten   fortlöpa   i   enlighet  med\r\nuttalanden i budgetpropositionen för år  2001 (prop.\r\n2000/01:1    utg.omr.    20   s.   31).   Nivån   på\r\nkalkningsverksamheten   för   år   2003   bör   vara\r\noförändrad  i förhållande  till  år  2002.  Med  det\r\nanförda torde  syftet med motion MJ368 (c) yrkande 3\r\ni allt väsentligt  vara  tillgodosett.  Motionen bör\r\nlämnas utan vidare åtgärd.\r\nUtskottet  instämmer  med  motionärerna  i  motion\r\nFi230  (s, v, mp) yrkande 9 delvis om att insatserna\r\nför bevarandet  av  den  biologiska  mångfalden  bör\r\nförstärkas även fortsättningsvis.\r\nI     sitt    yttrande    till    finansutskottet,\r\n2002/03:MJU1y,  Ramar för utgiftsområdena 20 och 23,\r\ntillstyrkte  miljö-   och   jordbruksutskottet,  som\r\ndärmed anslöt sig till motion  Fi230 (s, v, mp), att\r\nramen för utgiftsområdet höjs med  28 000 000  kr  i\r\nförhållande  till  regeringens  förslag.  Miljö- och\r\njordbruksutskottet anförde i yttrandet att förslagen\r\ni   budgetpropositionen  innebär  en  minskning   av\r\nresurserna  för  insatser för att öka den biologiska\r\nmångfalden samt minskade  resurser till sanering och\r\nåterställning av förorenade  områden. När det gäller\r\nnu  nämnda  besparingar  inom  utgiftsområdet  anser\r\nutskottet i likhet med vad som anförs i motion Fi230\r\natt dessa inte bör genomföras. För  budgetåret  2003\r\nbör  därför  ytterligare resurser tillföras anslagen\r\nÅtgärder för biologisk  mångfald  och  Sanering  och\r\nåterställning av förorenade områden. Finansutskottet\r\n(bet.   2002/03:FiU1)  gjorde  samma  bedömning  och\r\nriksdagen   har   sedermera   fastställt  ramen  för\r\nutgiftsområdet till 3 363 075 000 kr.\r\nUtskottet  tillstyrker mot den  bakgrunden  motion\r\nFi230 (s, v, mp) yrkande 9 i berörd del och föreslår\r\natt anslaget 34:3  Åtgärder  för  biologisk mångfald\r\nförstärks   med   7 000 000  kr  utöver  regeringens\r\nförslag.  Det  innebär   att  anslaget  uppgår  till\r\n994 908 000 kr enligt utskottets  förslag. Utskottet\r\ninstämmer i övrigt i vad regeringen  anfört.  Därmed\r\navstyrks  motionerna  MJ315  (fp) yrkande 22 delvis,\r\nMJ432  (kd)  yrkande 28 delvis,  MJ443  (c)  delvis,\r\nMJ444  (m) yrkande  3  och  Fi232  (fp)  yrkande  21\r\ndelvis.  Även  motionerna  MJ269  (m)  yrkande 1 och\r\nMJ368 (c) yrkande 2 avstyrks med hänvisning till den\r\nav  utskottet  förordade  medelstilldelningen  under\r\nanslaget.\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till\r\nbemyndigande.\r\n\r\n34:4 Sanering och återställning av förorenade\r\nområden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed hänvisning till riksdagens beslut att öka\r\nramen för utgiftsområdet för år 2003 föreslår\r\nutskottet med tillstyrkande  av en motion (s,\r\nv, mp) att anslaget förstärks med 21 miljoner\r\nkronor   i   förhållande   till   regeringens\r\nförslag. Utskottet instämmer i vad regeringen\r\nanfört i övrigt och avstyrker motionsyrkanden\r\nom  ökad  medelstilldelning  (c)  och minskad\r\nmedelstilldelning  (m).  Utskottet  avstyrker\r\nmotioner  om  långsiktighet  vid marksanering\r\n(kd)  och efterbehandling av gruvavfall  (c).\r\nUtskottet    tillstyrker   även   regeringens\r\nförslag om bemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget     disponeras      för      inventeringar,\r\nundersökningar  och  åtgärder  för  att  sanera  och\r\nefterbehandla    förorenade    områden    samt   för\r\nframtagande   av  underlag  för  prioriteringar   av\r\nframtida  sanerings-  och  återställningsinsatser  i\r\nlandet. Anslaget  får  användas  till att åtgärda ur\r\nrisksynpunkt särskilt angelägna saneringsobjekt samt\r\ntill   eventuella  akuta  saneringsinsatser.   Under\r\nanslaget  beräknas  3  miljoner kronor per år för år\r\n2003 och 2004 för berörda  myndigheters  arbete  med\r\natt utveckla en handbok för vatten. Naturvårdsverket\r\nhar  under 2001 prioriterat ett tjugotal områden för\r\nefterbehandlingsåtgärder. Många projekt är stora och\r\nkomplicerade  vilket  fått  till följd att planering\r\noch genomförande av några av  dessa  20  projekt har\r\nförsenats  så  att kostnader som beräknats för  2001\r\nfaller på 2002.\r\n\r\nFör att skapa  goda förutsättningar för planering,\r\nupphandling        och        genomförande        av\r\nefterbehandlingsprojekt     föreslås      regeringen\r\nbemyndigas   att   under  år  2003  ingå  ekonomiska\r\nförpliktelser   i  samband   med   genomförande   av\r\nsaneringsinsatser,  som inklusive tidigare åtaganden\r\ninnebär utgifter på högst  175 miljoner kronor under\r\n2004, högst 300 miljoner kronor under 2005 och högst\r\n125 miljoner kronor under 2006.\r\nDen 1 januari 1999 trädde  miljöbalken i kraft och\r\nmiljödomstolarna    inrättades.    Inrättandet    av\r\nmiljödomstolarna  har inneburit högre  kostnader  än\r\nberäknat. För att finansiera  de  ökade  kostnaderna\r\növerförs  21 000 000 kr till det under utgiftsområde\r\n4 uppförda anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m.\r\nRegeringen föreslår att anslaget 34:4 Sanering och\r\nåterställning  av  förorenade  områden  för  år 2003\r\nuppgår till 439 770 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt  motion MJ404 (c) bör staten ta  ett särskilt\r\nfinansieringsansvar      för      att     möjliggöra\r\nefterbehandling av gruvavfall från  Falu  gruva  och\r\nvissa  andra  av  äldre gruvdrift förorenade områden\r\nsom       är       kostsamma      att       åtgärda.\r\nEfterbehandlingsåtgärder  av gruvavfall har ofta sin\r\norsak   i   äldre   verksamhet   och    är    mycket\r\nkostnadskrävande.  Den  statliga  finansieringen bör\r\nuppgå till 100 %. Utrymme bör finnas  att  gå utöver\r\nden föreslagna normen om högst 90 %.\r\n\r\nI   motion  MJ443  (c)  föreslås  att  ytterligare\r\n20 000 000 kr  tillförs anslaget (delvis). Mer medel\r\ntill sanering behövs.  Detta  gäller  särskilt  till\r\nstöd  för  de  småföretag  som,  vid  övertagande av\r\nmarkområden,  blir  saneringsskyldiga  för  tidigare\r\nverksamheters miljöförstöring.\r\nEnligt  motion MJ444 (m) bör anslaget minskas  med\r\n193 215 000  kr  (yrkande 4). Regeringen föreslår en\r\nhöjning. Anslaget höjdes kraftfullt redan 2002 trots\r\ntidigare svårigheter med att utnyttja budgeten fullt\r\nut. Riskbedömningar  av saneringsobjektens farlighet\r\nför  människa  och  miljö   bör   styra   i   vilken\r\nordningsföljd  och  i  vilken  takt saneringsarbetet\r\nskall   genomföras.  Regeringen  bör   redovisa   en\r\nåtgärdsplan för saneringsarbetet.\r\nI motion  Fi230  (s,  v, mp) föreslås att anslaget\r\nförstärks  med 21 000 000  kr  (yrkande  9  delvis).\r\nRegeringen föreslår  att resurserna för sanering och\r\nåterställning   av   förorenade   områden   minskas.\r\nMotionärerna motsätter sig dessa besparingar.\r\nI  motion  Bo265  (kd)   påtalas   vikten  av  att\r\nmarksaneringsmedel  garanteras långsiktigt  (yrkande\r\n5).  Naturvårdsverket   beräknar   att   den  totala\r\nframtida kostnaden för efterbehandling av  förorenad\r\nmark   uppgår   till   25  miljarder  kronor.  Detta\r\ninnefattar även objekt med ansvarig markägare. Av de\r\nidentifierade  objekten uppskattar  Naturvårdsverket\r\natt ca 5 000 objekt  behöver  efterbehandlas och att\r\nca hälften av dessa saknar någon ansvarig. Det finns\r\ndock inga klara regler för hur  statliga  pengar för\r\nsanering  skall  fördelas  annat än för att \"åtgärda\r\nfrån rikssynpunkt angelägna objekt\".\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nDelmålet för förorenade områden  innebär  bl.a.  att\r\narbetet  med  sanering  och efterbehandling skall ha\r\npåbörjats  för  minst 100 av  de  mest  prioriterade\r\nområdena år 2005. Minst 50 av de områden där arbetet\r\npåbörjats skall dessutom  vara åtgärdade senast 2005\r\n(prop.   2000/01:130,   bet.  2001/02:MJU03,   rskr.\r\n2001/02:36).  Naturvårdsverket  har  i  uppdrag  att\r\ntillsammans  med   länsstyrelserna   verka  för  att\r\narbetet med att sanera och återställa sådana områden\r\nökar i såväl offentlig som privat regi.\r\n\r\nSom regeringen anför har anslaget ökat  väsentligt\r\nsedan  1999. Verksamheten har hittills koncentrerats\r\ntill ett  systematiskt  uppbyggnadsarbete. Bl.a. har\r\nlänsstyrelsernas kompetens  på  området  byggts upp.\r\nSamtliga län har nu kommit i gång med att  inventera\r\noch undersöka förorenade områden. Åtgärder pågår  på\r\n24 områden.\r\nUtskottet  instämmer  i  vad  som  anförs i motion\r\nBo265  (kd) yrkande 5 om att marksaneringsmedel  bör\r\nutgå under  tillräckligt  lång  tid. EG-kommissionen\r\nhar underrättats om ett förslag till  förordning  om\r\nstatsbidrag   till   efterbehandling  av  förorenade\r\nområden.   Enligt   förslaget    får   bidrag   till\r\nundersökning  och  efterbehandling  lämnas  bara  om\r\nansvar  att  utföra  eller bekosta sådan  verksamhet\r\nenligt miljöbalken eller äldre lagstiftning inte kan\r\nutkrävas eller endast  kan utkrävas delvis eller den\r\neller  de som är ansvariga  för  att  bekosta  sådan\r\nverksamhet  inte  kan  betala  och  ersättning  inte\r\nheller  kan betalas från saneringsförsäkringen eller\r\nom det finns  synnerliga  skäl.  Det anförda innebär\r\natt  syftet  med  motionen  i  allt  väsentligt  har\r\ntillgodosetts.  Motionen  bör  lämnas  utan   vidare\r\nåtgärd.\r\nSom   utskottet   tidigare   har   redovisat   har\r\nfinansutskottet  efter  förslag  av  motionärerna  i\r\nmotion  Fi230  (s,  v,  mp) föreslagit att ramen för\r\nutgiftsområde    20   ökas   med    28 000 000    kr\r\n(2002/03:FiU1).  Riksdagen   har  sedermera  godkänt\r\nförslaget.\r\nRegeringen  har  som framgår ovan  föreslagit  att\r\n21 000 000 kr skall  föras  från  detta  anslag till\r\nanslaget   4:5   Domstolsväsendet   m.m.   Utskottet\r\ninstämmer i vad som anförs i motion Fi230 (s, v, mp)\r\nyrkande   9  om  att  resurserna  för  sanering  och\r\nåterställning  av förorenade områden inte bör minska\r\noch tillstyrker mot bakgrund av den förstärkta ramen\r\nför utgiftsområdet  motionen i denna del. Utskottets\r\nförslag  innebär  att  anslaget  34:4  Sanering  och\r\nåterställning  av  förorenade   områden   höjs   med\r\n21 000 000  kr  och  att  anvisade medel på anslaget\r\nkommer  att  uppgå  till 460 770 000  kr.  I  övrigt\r\ninstämmer utskottet i  vad  regeringen  har  anfört.\r\nMotionerna MJ443 (c) delvis och MJ444 (m) yrkande  4\r\navstyrks   med  hänvisning  till  den  av  utskottet\r\nföreslagna medelstilldelningen.\r\nNär det gäller motion MJ404 (c) om gruvavfall från\r\nFalu gruva m.m. konstaterar utskottet att enligt 5 §\r\ni   det  nämnda   förslaget   till   förordning   om\r\nstatsbidrag   till   efterbehandling  av  förorenade\r\nområden får bidrag lämnas  med  högst  90  %  av  de\r\nkostnader  som  länsstyrelsen  godkänner.  Om det är\r\nfråga  om  mycket höga kostnader eller om det  finns\r\nandra synnerliga  skäl,  får bidrag lämnas med högre\r\nandel  av  kostnaderna. Det  anförda  torde  i  allt\r\nväsentligt tillgodose  syftet med motionen. Motionen\r\nbör lämnas utan vidare åtgärd.\r\nUtskottet   tillstyrker   det   bemyndigande   som\r\nregeringen föreslår.\r\n\r\n34:5 Miljöforskning\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och\r\navstyrker   motioner    (fp,   c)   om   ökad\r\nmedelstilldelning   m.m.   En    motion    om\r\nbetydelsen  av  miljöforskning (kd) avstyrks.\r\nUtskottet  tillstyrker   regeringens  förslag\r\ntill bemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget skall främst finansiera forskning till stöd\r\nför Naturvårdsverkets arbete,  t.ex. forsknings- och\r\nutvecklingsverksamhet  som  underlag   för   att  nå\r\nmiljökvalitetsmålen,  forskning med anknytning  till\r\nmiljöbalken   samt  underlag   för   internationellt\r\nförhandlingsarbete.  Anslaget skall också finansiera\r\nstatens    andel    av    den    med    näringslivet\r\nsamfinansierade   forskningen   vid   IVL    Svenska\r\nMiljöinstitutet AB.\r\n\r\nFör  att skapa goda förutsättningar för planering,\r\nupphandling  och  genomförande  av forskningsprojekt\r\nföreslås  regeringen bemyndigas att  under  år  2003\r\ningå  ekonomiska   förpliktelser   i   samband   med\r\nplanering,    upphandling    och   genomförande   av\r\nforskningsprojekt, som inklusive  tidigare  åtagande\r\ninnebär  utgifter på högst 30 miljoner kronor  under\r\n2004, högst  20 miljoner kronor under 2005 och högst\r\n15 miljoner kronor under 2006.\r\nRegeringen    föreslår     att    anslaget    34:5\r\nMiljöforskning för år 2003 uppgår  till  82  743 000\r\nkr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis och  Fi232\r\n(fp)   yrkande   21  delvis  föreslås  att  anslaget\r\nförstärks med 20 000 000  kr.  Motionärerna  vill ta\r\ninitiativ   till   en   djupgående   analys   av  de\r\norganisatoriska,  legala och ekonomiska förändringar\r\nsom  behövs för att  samhället  bättre  skall  kunna\r\nhantera  en  hållbar  utveckling. Medlen skall bl.a.\r\nkunna  användas  av  en  hållbarhetskommission   för\r\nangelägna utredningar och kortare forskningsuppdrag.\r\n\r\nI  motion  MJ432 (kd) anförs i fråga om betydelsen\r\nav miljöforskning  att  uppföljningen  av miljömålen\r\nbör   anses  tillhöra  den  långsiktiga  forskningen\r\n(yrkande 22). I dag måste medel sökas projektvis för\r\nmiljömålsarbetet. Det är fel att betrakta miljömålen\r\nsom projekt.  Detta  borde i stället vara fortgående\r\nforskning.  Forskningsanslagen  bör  disponeras  och\r\nfördelas så att  även långsiktig forskning kan få en\r\nstabil    finansiering.     Upprätthållandet     och\r\nfinansieringen av de forskningsinstitut som finns är\r\navgörande för att kompetens inte skall gå förlorad.\r\nEnligt  motion  MJ443  (c) bör anslaget förstärkas\r\nmed  10 000 000  kr  (delvis).  Anslaget  bör  bl.a.\r\nanvändas för att ta fram  en heltäckande forsknings-\r\noch aktionsplan för Östersjöns  miljö  samt  för att\r\nfrämja   utvecklingen   av   fordon   som  körs  med\r\nalternativa bränslen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom  regeringen  anfört finansierar Naturvårdsverket\r\nför närvarande sex olika forskningsprogram varav två\r\nmed samhällsvetenskaplig  inriktning  med  fokus  på\r\nstyrmedel  och  miljöpolitik.  De  övriga programmen\r\nberör     forskning    om    marin    biodiversitet,\r\nmiljötoxikologi,     reproduktionsstörningar    samt\r\nhälsoeffekter      och      riskbedömningar       av\r\nluftföroreningar. Programmen är planerade att pågå i\r\ncirka fem år.\r\n\r\nUtskottet   har   ingen   annan   uppfattning   än\r\nmotionärerna  i  motion  MJ432  (kd)   yrkande 22 om\r\nbetydelsen   av   miljöforskning  och  att  det   är\r\nangeläget att även  långsiktig  forskning  kan få en\r\nstabil  finansiering.  I  likhet  med föregående  år\r\nskall anslaget 34:5 Miljöforskning främst finansiera\r\nforskning  till  stöd för Naturvårdsverkets  arbete,\r\nt.ex.  forsknings-   och  utvecklingsverksamhet  som\r\nunderlag  för att nå miljökvalitetsmålen,  forskning\r\nmed anknytning  till  miljöbalken  samt underlag för\r\ninternationellt  förhandlingsarbete.   Det   anförda\r\ninnebär att syftet med motionen i allt väsenligt  är\r\ntillgodosett    utan   något   särskilt   riksdagens\r\nuttalande i frågan.\r\nUtskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna\r\nmedelstilldelningen  under  anslaget  och  avstyrker\r\nmotionerna  MJ315 (fp) yrkande 22 delvis, MJ443  (c)\r\ndelvis och Fi232  (fp)  yrkande 21 delvis. Utskottet\r\ntillstyrker  även  det bemyndigande  som  regeringen\r\nföreslår.\r\n\r\n34:6 Kemikalieinspektionen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker   regeringens  förslag\r\ntill medelstilldelning under anslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nKemikalieinspektionen           är           central\r\nförvaltningsmyndighet  för  ärenden  om hälso- eller\r\nmiljörisker  med  kemiska produkter och  biotekniska\r\norganismer.       Anslaget       disponeras       av\r\nKemikalieinspektionen    för   verksamhet   avseende\r\ntillsyn/vägledning,  riskbedömning,  riskbegränsning\r\nför   allmänkemikalier  samt   riskbegränsning   för\r\nbekämpningsmedel.\r\n\r\nKemikalieinspektionens    verksamhet   finansieras\r\nhuvudsakligen med avgifter som  anges  i  förordning\r\n(1998:940)  om  avgifter  för  prövning  och tillsyn\r\nenligt   miljöbalken,   förordning   (1999:942)   om\r\nkemikalieavgifter  m.m.  samt Kemikalieinspektionens\r\nföreskrifter  om kemiska produkter  och  biotekniska\r\norganismer (KIFS 1998:8).\r\nKemikalieinspektionens  verksamhet  utgår  från de\r\nmål och riktlinjer för kemikaliepolitiken som  anges\r\ni propositionen Svenska miljömål - miljöpolitik  för\r\nett   hållbart   Sverige  (prop.  1997/98:145,  bet.\r\n1998/99:MJU6,   rskr.    1998/99:183).    En   annan\r\nutgångspunkt     är     miljöbalken     och     dess\r\nföljdlagstiftning.\r\nKemikalieinspektionen   arbetar   för  att  minska\r\nriskerna  för  skador  på  människa  och miljö  från\r\nkemiska  ämnen i kemiska produkter och  andra  varor\r\nsamt biotekniska  organismer.  Arbetet bedrivs i hög\r\ngrad  internationellt,  framför  allt  inom  EU.  De\r\nresultat  som  uppnås  inom  EU styr den  nationella\r\nregleringen av utsläppandet av kemiska produkter och\r\nvaror på marknaden. Även insatserna  i  det nordiska\r\nsamarbetet   inom   kemikalieområdet   har   i  stor\r\nutsträckning   gällt   de  frågor  som  drivs  i  de\r\ninternationella organen. Drygt 50 % av inspektionens\r\ntotala  resurser  avser  internationella  åtaganden,\r\ndärav några procent utanför EU.\r\nRegeringen    föreslår    en    förstärkning    på\r\nkemikalieområdet med 5 miljoner kronor  för år 2003.\r\nSammantaget  innebär  detta att regeringen  föreslår\r\natt anslaget 34:6 Kemikalieinspektionen  för år 2003\r\nuppgår till 102 184 000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMiljökvalitetsmålet Giftfri miljö innebär att miljön\r\nskall vara fri från ämnen och metaller som skapats i\r\neller  utvunnits  av  samhället  och  som  kan  hota\r\nmänniskors  hälsa  eller  den biologiska mångfalden.\r\nSex delmål anger inriktning och tidsperspektiv i det\r\nfortsatta      miljöarbetet     för      att      nå\r\nmiljökvalitetsmålet.   Delmålen  gäller  kunskap  om\r\nkemiska  ämnens hälso- och  miljöegenskaper,  miljö-\r\noch hälsoinformation om varor, utfasning av särskilt\r\nfarliga ämnen,  fortlöpande  minskning av hälso- och\r\nmiljöriskerna   med   kemikalier,   riktvärden   för\r\nmiljökvalitet för kemiska  ämnen  samt  sanering och\r\nefterbehandling av förorenade områden.\r\n\r\nSom  regeringen  anfört är kemikalielagstiftningen\r\nhelt  harmoniserad  inom   EU.   Det   innebär   att\r\nmöjligheterna  att  införa  nationella  särregler är\r\nbegränsade.  Marknaden  för  kemiska  produkter  och\r\nvaror  är i hög grad internationell och  därför  kan\r\nfrivilliga  åtgärder  från  svenska aktörer endast i\r\nbegränsad  omfattning  bidra  till   att   man   når\r\nmiljökvalitetsmålet.  Som  regeringen  anfört bör en\r\nstor  del  av  det  långsiktiga arbetet för  att  nå\r\nmiljökvalitetsmålet Giftfri miljö därför inriktas på\r\natt  driva  fram  alltmer   skärpta   EU-regler   på\r\nkemikalieområdet.  Nationella  initiativ och arbetet\r\nmed  den  globala  kemikaliestrategin   är   viktiga\r\ninslag.\r\nI   juni   2001   antog   riksdagen  propositionen\r\nKemikaliestrategi   för   Giftfri    miljö    (prop.\r\n2000/01:65,  bet. 2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269).\r\nFrån  november  samma  år  är  Kemikalieinspektionen\r\nansvarig  myndighet  för miljökvalitetsmålet Giftfri\r\nmiljö  vilket ställer nya  krav  på  organisationen,\r\nbl.a.  tillförs   verksamheten   uppföljnings-   och\r\nsamordningsuppgifter. Med anledning av detta och med\r\nutgångspunkt   i   Kemikalieutredningens  betänkande\r\n(SOU2001:4)       föreslog        regeringen       i\r\nbudgetpropositionen   för   2002   en   höjning   av\r\nKemikalieinspektionens anslag med 5 miljoner  kronor\r\nsamt   beräknade  en  höjning  av  anslaget  med  10\r\nmiljoner  kronor  år  2003 och 15 miljoner kronor år\r\n2004. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för\r\n2002   att  en  uppföljning   bör   göras   av   vad\r\nmiljökvalitetsmålet  Giftfri  miljö  och arbetet med\r\nEU:s  kemikaliestrategi  kommer  att  innebära   för\r\nKemikalieinspektionens  verksamhet. Regeringen avser\r\ndärför    att    inför    budgetåret     2005     ge\r\nKemikalieinspektionen   i   uppdrag   att   redovisa\r\nunderlag  för  fördjupad  prövning  av inspektionens\r\nverksamhet.\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till\r\nmedelstilldelning under anslaget.\r\n\r\n34:7 Internationellt miljösamarbete\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker  regeringens  förslag\r\ntill medelstilldelning och avstyrker motioner\r\nom ökad medelstilldelning  (fp)  och om medel\r\ntill ett kemikaliesekretariat (m).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget   disponeras   för   medlemsavgifter    och\r\nkostnader    för    deltagande   i   internationella\r\norganisationer  och för  internationellt  samarbete.\r\nDetta   samarbete   avser    såväl   internationella\r\nmiljökonventioner och avtal som  miljöfrågor  i  FN-\r\nsystemet  och  EU-samarbetet samt organisationer som\r\nOECD,  Barentsrådet,   Nordiska   ministerrådet  och\r\nArktiska  Rådet.  Vidare  disponeras  anslaget   för\r\nbilateralt miljösamarbete och Sveriges årliga bidrag\r\ntill  FN:s  miljöfond.  Dessutom disponeras anslaget\r\nfr.o.m.  2003  för  kostnader   för   deltagande   i\r\ninternationellt   samarbete   på  kärnenergiområdet,\r\nsåsom    Sveriges    reguljära    medlemsavgift    i\r\nInternationella  Atomenergiorganet (IAEA),  bidraget\r\ntill  IAEA:s Technical  Assistance  and  Cooperation\r\nFund   samt   kostnader   i   samband   med   övrigt\r\ninternationellt kärnsäkerhetssamarbete.\r\n\r\nAnslagen  34:7  Internationellt miljösamarbete och\r\ndet  under innevarande  budgetår  uppförda  anslaget\r\n34:12   Internationellt   samarbete   i   fråga   om\r\nkärnsäkerhet  slås  samman  då  anslagen  har  samma\r\nkaraktär   och   i   princip   innehåller   liknande\r\nverksamhet.  Detta  innebär  att regeringen föreslår\r\natt anslaget 34:7 Internationellt miljösamarbete för\r\når 2003 uppgår till 66 434 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt motionerna MJ315 (fp) yrkande  22  delvis och\r\nFi232 (fp) yrkande 21 delvis bör anslaget förstärkas\r\nmed  10 000 000  kr.  Det  är  av yttersta vikt  att\r\nSverige aktivt stöder internationell  miljösamverkan\r\noch att detta också avspeglar sig i aktiv handling.\r\n\r\nI motion MJ273 (m) anförs att regeringens  förslag\r\natt  stödja  ett  särskilt  kemikaliesekretariat  är\r\nmärkligt. I en demokrati är det olämpligt att staten\r\nförser  ideella organisationer med öronmärkta pengar\r\neftersom  det  innebär  att  staten  sätter sig över\r\ndessa organisationers medlemmar och styrelse.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom   regeringen   anfört   ökar  genom  ett  aktivt\r\ndeltagande  i  det  internationella  miljösamarbetet\r\nmöjligheterna för Sverige  att påverka eller få till\r\nstånd  miljöbeslut  och  överenskommelser   så   att\r\ngränsöverskridande   utsläpp   och   miljöförstöring\r\nminskar  och  de  svenska  miljömålen  kan   uppnås.\r\nUtskottet delar bedömningen att omfattningen av  det\r\ninternationella  miljösamarbetet  kommer att öka som\r\nett   resultat   av   världstoppmötet   om   hållbar\r\nutveckling i Johannesburg 2002.\r\n\r\nSom anförs i budgetpropositionen avser  regeringen\r\natt  stödja  ett  särskilt kemikaliesekretariat  som\r\ninrättas av ideella  natur-  och miljöorganisationer\r\nmed    uppgift    att   bl.a.   sprida   information\r\ninternationellt om  den  svenska  kemikaliestrategin\r\noch skapa genomslag för strategin både  inom  EU och\r\nglobalt.\r\nUtskottet   tillstyrker  regeringen  förslag  till\r\nmedelstilldelning   under   anslaget  och  avstyrker\r\ndärmed motionerna MJ273 (m), MJ315 (fp) yrkande 22 i\r\nberörd del och Fi232 (fp) yrkande 21 i berörd del om\r\nannan medelstilldelning.\r\n\r\n34:8 Stockholms internationella miljöinstitut\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  förslag om\r\nmedelstilldelning.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget disponeras för statens stöd till Stockholms\r\ninternationella  miljöinstitut  (SEI).  SEI  är  ett\r\ninternationellt forskningsinstitut med inriktning på\r\npolicyfrågor  inom  området  miljö  och  utveckling.\r\nSEI:s   huvudsakliga   uppgifter  är  att  initiera,\r\ngenomföra och informera  om  resultat av studier och\r\nforskning vad gäller utvärdering  och  utveckling av\r\nmiljöteknik,   miljö-  och  utvecklingspolicy   samt\r\nrelaterad  miljöstyrning   och   strategier  för  en\r\nhållbar  utveckling.  Institutet bedriver  tillämpad\r\nforskning    inom   områdena    energi,    atmosfär,\r\nvattenresurser,  urbana  miljöer och riskanalys. SEI\r\nbedriver projektverksamhet  i  Afrika, Asien, Europa\r\noch  Latinamerika.  Institutet  har,   förutom  sitt\r\nhuvudkontor  i Stockholm, kontor i Boston,  Tallinn,\r\nYork och Bangkok.\r\n\r\nSEI  har  byggt   upp  en  internationellt  erkänd\r\nverksamhet  inom områden  som  är  centrala  för  de\r\nglobala miljöproblemen. För att kunna locka till sig\r\nexterna uppdragsfinansiärer  krävs en kritisk bas av\r\nvetenskaplig kompetens. Detta  kan möjliggöras genom\r\nen   stabil   och  långsiktig  basfinansiering   som\r\nupprätthåller kvaliteten  i verksamheten. Under 2001\r\ntecknades  ett avtal mellan  Miljödepartementet  och\r\nSEI för att  stärka  och tydliggöra samarbetet kring\r\nglobala  frågor  om miljö  och  hållbar  utveckling.\r\nDetta innebär att  regeringen  föreslår att anslaget\r\nför år 2003 uppgår till 12 000 000 kr.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\n\r\n\r\nStrålskydd och kärnsäkerhet m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens  förslag om\r\nmedelstilldelning  under  anslagen. Utskottet\r\ntillstyrker även föreslagna bemyndiganden.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\n34:9 Statens strålskyddsinstitut\r\n\r\nAnslaget disponeras för Statens strålskyddsinstituts\r\n(SSI)   verksamhet   avseende  tillsyn,   beredskap,\r\nmiljöövervakning och forskning.\r\n\r\nSom  stöd  för  sin  tillsynsutövning   samt   för\r\nberedskapsarbetet     mot     radioaktiva    nedfall\r\nfinansierar SSI grundläggande och  tillsynsrelaterad\r\nstrålskyddsforskning.    För    att    skapa    goda\r\nförutsättningar  för  planering och genomförande  av\r\nstrålskyddsforskning är  det  nödvändigt  att  kunna\r\nfatta beslut som medför utfästelser om utgifter  för\r\nkommande år.\r\nRegeringen föreslås därför bemyndigas att under år\r\n2003  ingå  ekonomiska  förpliktelser  i samband med\r\nstrålskyddsforskning    som,    inklusive   tidigare\r\nåtaganden,  innebär  utgifter på högst  10  miljoner\r\nkronor  under 2004, högst  7 miljoner  kronor  under\r\n2005 och högst 4 miljoner kronor under 2006.\r\nSSI är en central myndighet med ansvar för tillsyn\r\nav joniserande  och  icke-joniserande strålning samt\r\nberedskap mot kärntekniska  olyckor  och radioaktivt\r\nnedfall.   För  ett  av  de  miljökvalitetsmål   som\r\nriksdagen har  fastställt  -  Säker strålmiljö - har\r\nregeringen  utsett Statens strålskyddsinstitut  till\r\nansvarig myndighet.\r\nRegeringens bedömning är att myndigheten uppfyller\r\nde mål som ställts och att myndigheten kan verka för\r\nett fortsatt gott strålskydd i samhället. SSI driver\r\nsedan ett antal  år  en riksmätplats för joniserande\r\nstrålning.\r\nRegeringen  föreslår  att  anslaget  för  år  2003\r\nuppgår till 98 690 000 kr.\r\n\r\n34:10 Statens kärnkraftinspektion:\r\nFörvaltningskostnader\r\n\r\n\r\nAnslaget disponeras för Statens kärnkraftinspektions\r\n(SKI) verksamhet avseende tillsyn och förvaltning.\r\n\r\nSKI:s verksamhet  finansieras  via avgifter enligt\r\nförordningen  (1991:739)  om  vissa  avgifter   till\r\nStatens   kärnkraftinspektion.  SKI  är  en  central\r\nmyndighet med  ansvar  för tillsyn av säkerheten och\r\ndet  fysiska skyddet vid  kärntekniska  anläggningar\r\nsamt ickespridningsfrågor. Verksamheten under första\r\nhalvåret  2001  präglades i viss utsträckning av det\r\nsvenska ordförandeskapet  i  EU  där SKI bidrog till\r\narbetet med att ta fram en utvärdering av säkerheten\r\nvid     de     kärntekniska     anläggningarna     i\r\nkandidatländerna. SKI har även tillsammans  med  SSI\r\nunder  2001  sammanställt den svenska rapporten till\r\nden      andra     granskningskonferensen      under\r\nkärnsäkerhetskonventionen.  Regeringens bedömning är\r\natt myndigheten genom sitt tillsynsarbete verkar för\r\nen hög säkerhet och skydd av hälsa och miljö.\r\nRegeringen  föreslår  att  anslaget  för  år  2003\r\nuppgår till 86 006 000 kr.\r\n\r\n34:11 Statens kärnkraftinspektion:\r\nKärnsäkerhetsforskning\r\n\r\n\r\nAnslaget   disponeras   för  SKI:s   kostnader   för\r\nkärnsäkerhetsforskning.\r\n\r\nFör att ha goda förutsättningar  för planering och\r\ngenomförande   av  kärnsäkerhetsforskning   är   det\r\nnödvändigt  att  kunna   fatta   beslut  som  medför\r\nutfästelser om utgifter för kommande  år. Regeringen\r\nföreslås  därför bemyndigas att under år  2003  ingå\r\nekonomiska     förpliktelser     i    samband    med\r\nkärnsäkerhetsforskning   som   inklusive    tidigare\r\nåtaganden  medför  utgifter  på  högst  17  miljoner\r\nkronor  under  2004,  högst  8 miljoner kronor under\r\n2005 och högst 2 miljoner kronor under 2006.\r\nSKI     har     i     uppdrag    att    finansiera\r\nforskningsverksamhet  inom  sitt  verksamhetsområde.\r\nDenna  forskning  har  en   mycket   stor   roll   i\r\nutvecklingen  av  tillsynsarbetet på myndigheten och\r\nsäkerheten vid de kärntekniska  anläggningarna.  Den\r\när   dessutom  ett  viktigt  led  i  den  nationella\r\nkompetensförsörjningen    på   området.   Regeringen\r\nföreslår  att  anslaget  för  år  2003  uppgår  till\r\n70 895 000 kr.\r\n\r\nKärnavfallsfonden\r\n\r\n\r\nEnligt  lagen  (1984:3)  om  kärnteknisk  verksamhet\r\n(kärntekniklagen) är en innehavare av tillstånd till\r\nkärnteknisk verksamhet skyldig  att  svara  för  att\r\nallt  i verksamheten uppkommet kärnavfall och använt\r\nkärnbränsle  hanteras och slutförvaras på ett säkert\r\nsätt och att den  anläggning  i  vilken verksamheten\r\nbedrivs avvecklas och rivs på ett säkert sätt, sedan\r\nverksamheten har upphört (10 §).\r\n\r\nEnligt   lagen  (1992:1537)  om  finansiering   av\r\nframtida utgifter  för använt kärnbränsle m.m. skall\r\ninnehavaren  av  en  kärnkraftsreaktor  årligen,  så\r\nlänge reaktorn är i drift,  erlägga  en  avgift samt\r\nställa  säkerheter  till  staten för att säkerställa\r\natt medel finns tillgängliga  för  de  kostnader för\r\nhantering  och  slutförvaring  av använt kärnbränsle\r\noch visst radioaktivt avfall, avveckling och rivning\r\nav    reaktoranläggningar    och    forskning     på\r\nkärnavfallsområdet.\r\nAvgiftsmedlen   förvaltas   av   en  fond  benämnd\r\nKärnavfallsfonden.  Vid  utgången  av  år  2001  var\r\nKärnavfallsfondens  marknadsvärde  27  326  miljoner\r\nkronor (24 589 miljoner kronor år 2000).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker  regeringens  förslag   till\r\nmedelstilldelning och bemyndiganden.\r\n\r\n\r\n34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och\r\nhydrologiska institut m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och\r\navslår   motioner    (m,   fp)   om   minskad\r\nanslagsnivå.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nSveriges meteorologiska  och  hydrologiska instituts\r\n(SMHI:s)  uppdragsverksamhet  och   affärsverksamhet\r\nfinansieras med avgifter. Uppdragsverksamheten  sker\r\ninom  ramen för SMHI:s myndighetsansvar men bekostas\r\nmed full kostnadstäckning av andra myndigheter.\r\n\r\nAffärsverksamheten  2001  visar  en  minskning  av\r\nomsättningen     med    två    procentenheter    och\r\nrörelseresultatet är något sämre än föregående år.\r\nSMHI:s infrastruktur  är av mycket stort värde för\r\nmånga   intressenter   och   ibland   en   nödvändig\r\nförutsättning    för    deras   verksamhet.    Några\r\nmyndigheter har därför genom avtal förbundit sig att\r\nbidra till finansieringen  av  SMHI:s infrastruktur.\r\nRegeringen  anför  att  de olika sektorernas  bidrag\r\ntill SMHI bör ses över i  takt  med  att  nya  avtal\r\ntecknas eller när nuvarande avtal revideras, för att\r\nsäkerställa    erforderlig    kvalitet    i   SMHI:s\r\ninfrastruktur.\r\nMålen för träffsäkerheten för varningstjänsten har\r\ninte  helt  uppfyllts  under  året.  SMHI har lämnat\r\nförslag  till  regeringen om kompletterande  metoder\r\nför att följa upp  träffsäkerheten för varningar och\r\nprognoser. SMHI kommer  att  fortsätta  att utveckla\r\nsystem   och   mätmetoder   som   skall  ge  en  mer\r\nrättvisande bild av träffsäkerheten.\r\nSMHI   lämnade  2000  en  fördjupad  prövning   av\r\nverksamheten  och  föreslog  i  utredningen att SMHI\r\nombildas   till   ett   av   staten  helägt   bolag.\r\nStatskontoret  har  på  regeringens  uppdrag  utrett\r\nSMHI:s framtida verksamhetsform och lämnade i början\r\nav  år  2002  en  rapport  till   regeringen.  Efter\r\nremissbehandling  av  Statskontorets  rapport  anser\r\nregeringen att det för  närvarande  inte är aktuellt\r\nmed någon förändring av SMHI:s verksamhetsform.\r\nSammantaget innebär detta att regeringen  föreslår\r\natt anslaget år 2003 uppgår till 211 584 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt  motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis  och\r\nFi232 (fp)  yrkande 21 delvis bör anslaget reduceras\r\nmed 50 000 000 kr.\r\n\r\nI motion MJ444  (m)   anförs  att  SMHI  bör kunna\r\nfinansiera  en större del av verksamheten genom  att\r\nta ut användaravgifter  och  att anslaget därför bör\r\nminskas med 20 000 000 kr (yrkande 5).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom regeringen anfört disponeras  anslaget  av  SMHI\r\nför  uppgifter  som är nödvändiga för att tillgodose\r\nsamhällets  behov   av   prognoser,   varningar  och\r\nberedskap  samt för att utveckla den kompetens  SMHI\r\nbygger upp i denna verksamhet.\r\n\r\nAnslaget används  också  för  att  betala Sveriges\r\nmedlemsavgifter       i      de      internationella\r\norganisationerna    EUMETSAT     (det     europeiska\r\nsatellitsamarbetet),  ECMWF (det europeiska  centret\r\nför      medellånga     prognoser)      och      WMO\r\n(Världsmeteorologiska organisationen).\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till\r\nmedelstilldelning  och  avstyrker  motionerna  MJ315\r\n(fp)  yrkande  22  delvis,  MJ444  (m) yrkande 5 och\r\nFi232  (fp)  yrkande  21  i  berörd  del  om   annan\r\nmedelstilldelning.\r\n\r\n34:13 Information om klimatfrågor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och\r\navstyrker  en  motion   (m)  om  att avskaffa\r\nanslaget.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget    disponeras    för    information     och\r\nmedvetandegörande  om  klimatfrågan  och  behovet av\r\nklimatrelaterade åtgärder. Naturvårdsverket har fått\r\ni  uppdrag  att  i  samverkan  med andra myndigheter\r\nutveckla  och  ansvara  för  informationssatsningen.\r\nSatsningen  är  treårig och påbörjades  under  2002.\r\nNaturvårdsverket  har till regeringen lämnat förslag\r\nom en plan för informationsinsatser för att begränsa\r\nklimatpåverkan. Enligt planen utformas och genomförs\r\ninformationsinsatserna    i   bred   samverkan   med\r\nmyndigheter,   näringsliv,  kommuner,   skolor   och\r\nutbildningsinstitutioner       samt       frivilliga\r\norganisationer.  Centralt  i planen är att skapa  en\r\nkommunikationsstrategi  som  syftar   till  att  öka\r\nsamhällets  och  den enskilde individens  engagemang\r\noch   åtaganden.   Det    konkreta    arbetet    med\r\ninformationsinsatserna     har    påbörjats    genom\r\nplanerandet av en kampanj med  fokus  på information\r\nriktad   till  allmänheten.  Kampanjen  kommer   att\r\ngenomföras  under  hösten 2002. Nätverksbyggande med\r\nkommuner, företag och andra organisationer har också\r\npåbörjats. Nästa steg som kommer att ske under våren\r\n2003 utgörs av lokala aktiviteter.\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  anslaget  för  år  2003\r\nuppgår till 30 000 000 kr.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nEnligt motion MJ444  (m)  bör anslaget reduceras med\r\n30 000 000 kr och avskaffas (yrkande 6). Information\r\nom  klimatfrågor  bör ingå i  Naturvårdsverkets  och\r\nsektorsmyndigheternas ordinarie verksamhet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet instämmer  med  regeringen  i att åtgärder\r\nkrävs  för att minska utsläppen av växthusgaser  för\r\natt Sverige  skall  kunna uppnå sina klimatåtaganden\r\nenligt klimatkonventionen  och  Kyotoprotokollet och\r\nha  en  god  beredskap för framtida  internationella\r\növerenskommelser   om   utsläppsreduktioner.   En  i\r\nsammanhanget      angelägen     åtgärd     är     en\r\ninformationssatsning.\r\n\r\nUtskottet     tillstyrker      den      föreslagna\r\nmedelstilldelningen   och  avstyrker  därmed  motion\r\nMJ444 (m) yrkande 6.\r\n\r\n34:14 Stöd till klimatinvesteringar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag och\r\navstyrker motioner om ökad  medelstilldelning\r\n(kd), minskad medelstilldelning  (m,  fp) och\r\nom  användningen  av  de anslagna medlen (c).\r\nUtskottet    tillstyrker    förslaget    till\r\nbemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget      disponeras      för     stöd      till\r\nklimatinvesteringar.  Av  anslaget   får   högst  15\r\nmiljoner   kronor   användas   till  administration,\r\ninformation och utvärdering.\r\n\r\nRegeringen   föreslår  att  riksdagen   bemyndigar\r\nregeringen att under  år  2003  besluta om stöd till\r\nklimatinvesteringar som inklusive tidigare åtaganden\r\ninnebär utgifter om högst 100 miljoner  kronor  2004\r\noch högst 200 miljoner kronor under 2005.\r\nI  propositionen  Sveriges  klimatstrategi  (prop.\r\n2001/02:55,  bet. 2001/02: MJU10, rskr. 2001/02:163)\r\nföreslogs  ett   klimatinvesteringsprogram.   Därför\r\ninrättades    2002    anslaget   34:14   Stöd   till\r\nklimatinvesteringar.\r\nRegeringen  föreslår  att  anslaget  för  år  2003\r\nuppgår till 300 000 000 kronor.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt motionerna MJ315 (fp)  yrkande  22 delvis och\r\nFi232 (fp) yrkande 21 delvis bör anslaget  reduceras\r\nmed   300 000 000  kr.  Motionärerna  motsätter  sig\r\nriktade  stöd  till  klimatinvesteringar  och vill i\r\nstället  ge  ökade resurser till biologisk mångfald,\r\ninternationellt samarbete och miljöforskning.\r\n\r\nEnligt motion  MJ428 (c) bör riksdagen besluta att\r\ninte          tillåta         användning          av\r\nklimatinvesteringsprogrammen     till    annat    än\r\nklimatåtgärder    (yrkande    3).    Medlen     till\r\nklimatåtgärder  bör  inte  kunna användas till andra\r\nåtgärder.  Förslaget  om  att  \"kommunerna   bör  ha\r\nmöjlighet  att  i  vissa  fall  ta  med  åtgärder av\r\nbegränsad  omfattning  och av särskilt lokalt  eller\r\nregionalt intresse och som  bidrar  till  att  uppnå\r\nandra  miljömål  i klimatprogrammet\" bör korrigeras.\r\nMotionärerna anför  vidare  att  de  klimatpolitiska\r\nprogrammen  inte  bör  låsas  fast med krav  på  att\r\ngenerera arbetstillfällen (yrkande  4).  Miljönyttan\r\nbör sättas i främsta rummet.\r\nI  motion  MJ432  (kd)  anförs  att  det  svåraste\r\nmiljöproblem  vi står inför är klimatförändringarna.\r\nAnslaget bör förstärkas  med  50 000 000 kr (yrkande\r\n28 delvis). En mer kraftfull klimatpolitik föreslås.\r\nEnligt motion MJ444 (m) bör anslaget  minskas  med\r\n200  000 000 kr (yrkande 7). Anslaget påminner om de\r\nmisslyckade      lokala      investeringsprogrammen.\r\nMotionärerna anslår inte medel  för den här typen av\r\nklimatåtgärder eftersom motivering  för  hur  medlen\r\nskall användas saknas.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI   propositionen   Sveriges  klimatstrategi  (prop.\r\n2001/02:55, bet. 2001/02:  MJU10, rskr. 2001/02:163)\r\nföreslogs ett klimatinvesteringsprogram,  och därför\r\ninrättades   år   2002   anslaget  34:14  Stöd  till\r\nklimatinvesteringar. Ett förslag till förordning för\r\nklimatinvesteringsprogrammet     har     utarbetats.\r\nFörslaget har meddelats Europeiska kommissionen  för\r\ngodkännande  utifrån  statsstödsaspekten. Regeringen\r\nbedömer att Naturvårdsverket  kommer  att  kunna  ta\r\nemot  ansökningar om bidrag till klimatinvesteringar\r\nunder år 2003.\r\n\r\nEnligt  1  §  förslag  till förordning om statliga\r\nbidrag     till    klimatinvesteringsprogram     kan\r\nklimatinvesteringsprogrammen innehålla åtgärder inom\r\nenergi, avfalls- och transportområdena men även inom\r\nandra sektorer  och  syfta  till  såväl minskning av\r\nutsläppen av växthusgaser som energiomställning  och\r\nbesparing   av   energi.   Utskottet   anförde   vid\r\nriksdagsbehandlingen  av  2002 års budgetproposition\r\nbeträffande användningen av  de  nu  aktuella medlen\r\natt  bidrag  skall  kunna  sökas  av kommunerna  för\r\nsamlade  program med åtgärder som minskar  utsläppen\r\nav  växthusgaser   (bet.   2001/02:MJU10   s.   30).\r\nProgramkravet  är  viktigt därför att det stimulerar\r\ntill   helhetssyn  och   samverkan.   Åtgärderna   i\r\nklimatinvesteringsprogrammen  skall  i  första  hand\r\nbedömas  utifrån kostnadseffektivitetskriteriet. Det\r\när viktigt  att  klimatmålet  kan uppnås till minsta\r\nmöjliga   kostnad  för  samhället.   Samverkan   och\r\nhelhetssyn skall prägla programmen.\r\nEnligt  1   §   andra  stycket  i  den  föreslagna\r\nförordningen  får  ett  klimatinvesteringsprogram  i\r\nbegränsad omfattning  innehålla åtgärder av särskild\r\nregional eller lokal vikt  som bidrar till att uppnå\r\nandra  av riksdagen beslutade  miljökvalitetsmål.  I\r\nförra  årets   budgetproposition   (prop.  2001/02:1\r\nutg.omr. 20 s. 63, bet. 2001/02:MJU1)  anfördes  att\r\nkommunerna  bör ha möjlighet att i vissa fall ta med\r\nåtgärder i klimatinvesteringsprogrammen  som  bidrar\r\ntill att uppnå andra miljökvalitetsmål. Tyngdpunkten\r\nskall dock ligga på insatser för att nå klimatmålet.\r\nUtskottet,          som          anser         att\r\nklimatinvesteringsprogrammet   bör   utökas    under\r\ninnevarande  mandatperiod för att möjliggöra en ökad\r\ntakt   och   höjda   ambitioner   i   klimatarbetet,\r\ntillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning\r\nunder anslaget  och  avstyrker motionerna MJ315 (fp)\r\nyrkande 22 i berörd del,  MJ428  (c) yrkandena 3 och\r\n4, MJ432 (kd) yrkande 28 delvis, MJ444 (m) yrkande 7\r\noch Fi232 (fp) yrkande 21 delvis om  tilldelning och\r\nanvändning    av    medel.   Utskottet   tillstyrker\r\nregeringens förslag till bemyndigande.\r\n\r\nPolitikområde Forskningspolitik\r\nunder utgiftsområde 20\r\n\r\n\r\n26:1 Forskningsrådet för miljö, areella\r\nnäringar och samhällsbyggande:\r\nFörvaltningskostnader och 26:2 Forskningsrådet\r\nför miljö, areella näringar och\r\nsamhällsbyggande: Forskning Tab\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker   regeringens  förslag\r\ntill  medelstilldelning  under  anslagen  och\r\navstyrker  motioner  om att  miljöforskningen\r\nbör  förstärkas  (c)  och   prioriteras  (m).\r\nUtskottet     tillstyrker    förslag     till\r\nbemyndigande.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nAnslaget  26:1  disponeras  av  Forskningsrådet  för\r\nmiljö,   areella   näringar   och   samhällsbyggande\r\n(Formas) för myndighetens förvaltningskostnader.\r\n\r\nRegeringen  anser att  Formas  under  sitt  första\r\nverksamhetsår  klarat   övergången   till   det  nya\r\nfinansieringssystemet  i det nya rådet och kommit  i\r\ngång med verksamheten på  ett  effektivt sätt. Detta\r\ninnebär att regeringen föreslår  att  anslaget  26:1\r\nForskningsrådet  för  miljö,  areella  näringar  och\r\nsamhällsbyggande:  Förvaltningskostnader för år 2003\r\nuppgår till 40 289 000 kr.\r\nAnslag   26:2  används   för   rådets   viktigaste\r\nansvarsområden,  nämligen  miljöforskning, forskning\r\nom    de    areella    näringarna,   forskning    om\r\nsamhällsbyggande samt forskning  för  en  ekologiskt\r\nhållbar  utveckling.  Anslaget  disponeras för  stöd\r\ntill   forskning   och  forskningsinformation   inom\r\nområdena miljö och samhällsbyggande.  För  forskning\r\nom de areella näringarna finns inom utgiftsområde 23\r\nanslaget  26:1  Forskningsrådet  för  miljö, areella\r\nnäringar   och   samhällsbyggande:   Forskning   och\r\nsamfinansierad forskning.\r\nFör  att  underlätta  planering,  upphandling  och\r\ngenomförande     av    forskningsprojekt    föreslås\r\nregeringen   bemyndigas    att    ingå    ekonomiska\r\nförpliktelser   som   inklusive  tidigare  åtaganden\r\nmedför utgifter på högst  250  miljoner kronor under\r\n2004, 180 miljoner kronor under  2005  och  högst 56\r\nmiljoner kronor under 2006.\r\nUnder  åren  2001  och  2002  har  Formas beviljat\r\nbidrag till stiftelsen Byggdok vars uppgift  är  att\r\ngöra  resultaten  från forskningen om bebyggelse och\r\nsamhällsplanering  tillgängliga  via  databaser  och\r\nfulltextarkiv. Regeringen anser att ansvaret för ett\r\neventuellt fortsatt  statligt  stöd  till stiftelsen\r\nByggdok  bör  flyttas till Boverket. Av  detta  skäl\r\nföreslår regeringen  att  3 miljoner kronor överförs\r\ntill Boverket för år 2003 för  stöd  till stiftelsen\r\nByggdok.\r\nSammantaget innebär detta att regeringen  föreslår\r\natt anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella\r\nnäringar och samhällsbyggande: Forskning för år 2003\r\nuppgår till 281 724 000 kr.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nEnligt   motion   MJ262   (c)  bör  miljöforskningen\r\nförstärkas (yrkande 2). För  att  stärka arbetet för\r\nen hållbar utveckling krävs också en tydlig satsning\r\npå  miljöforskningen.  Det  krävs inte  minst  ökade\r\nresurser för undersökningar och  kontrollprogram för\r\natt  kunna säkerställa att miljöskulden  inte  växer\r\ntill  följd   av   bristfälliga  miljösignaler  till\r\nproducenter och samhällsplanerare.\r\n\r\nI  motion  MJ420  (m)   framhålls  vikten  av  att\r\nprioritera   miljöforskning   och   miljöövervakning\r\n(yrkande    6    delvis).    Till    de   offentliga\r\nkärnuppgifterna  på miljöområdet hör miljöforskning,\r\nmiljöövervakning,    kalkning    och    ansvar   för\r\nuppfyllandet   av   nationella  och  internationella\r\növerenskommelser, såsom  klimatpolitiken.  På  dessa\r\nstatliga kärnområden måste staten ta sitt ansvar och\r\ngöra  klarare  prioriteringar och lämna åt marknaden\r\noch de enskilda  medborgarna  att  lösa det de löser\r\nbäst och koncentrera statens insatser  där  de  mest\r\nbehövs. Genom forskning och miljöövervakning tas  ny\r\nkunskap  och  information  fram  som  gör  att såväl\r\nföretag som enskilda kan fatta relevanta beslut  och\r\npå  ett  aktivt  sätt  välja  produkter  med  minsta\r\nmöjliga miljöpåverkan.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nRiksdagen  beslutade  efter  förslag  i  regeringens\r\nekonomiska     vårproposition     för     år    2001\r\n(2000/01:MJU1y,  2000/01:FiU20,  rskr.  2000/01:288)\r\natt forskningen vid Formas skulle förstärkas  med 80\r\nmiljoner kronor för år 2002 och 2003 och 90 miljoner\r\nkronor  för  år  2004. Förstärkningen skall användas\r\ntill forskning om  biologisk  mångfald och forskning\r\ntill stöd för en ekologiskt hållbar utveckling.\r\n\r\nUtskottet  ansluter  sig till regeringens  förslag\r\natt engångsvis förstärka  anslaget  år  2003  med 10\r\nmiljoner  kronor för marin miljöforskning. Utskottet\r\ntillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning\r\nunder anslagen och avstyrker därmed motionerna MJ262\r\n(c) yrkande 2 och MJ420 (m) yrkande 6 i berörd del.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Mark- och vattenkalkning (punkt 3)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  framförs i reservation 1. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ368 yrkande 1 samt avslår\r\nmotion 2002/03:MJ426 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nGenom   långvarig   forskning   och   förslag   till\r\nåtgärdsprogram     för    integrerad    mark-    och\r\nvattenkalkning har Skogsstyrelsen visat att vi genom\r\nmarkbehandling  med  kalk   och   aska  kan  åtgärda\r\nförsurningsproblemet  närmare  källan,  dvs.  i  den\r\nförsurande marken. Försurningen  kan  då motverkas i\r\nsärskilt         utsatta         områden         och\r\nåterhämtningsprocesserna        kan       påskyndas.\r\nÅtgärdsprogrammet   visar  att  de  ekonomiska   och\r\nmiljömässiga vinsterna  blir störst under en tioårig\r\nperiod    om    verksamheten   inriktas    mot    de\r\n200 000-350 000  hektar   skogsmark   som   är  mest\r\nförsurade. Kostnaderna beräknas under perioden  till\r\n60-75 miljoner kronor per år.\r\n\r\nStora  vinster kan också göras genom att integrera\r\nkalkning  av   jordbruksmark   med  skogsmarks-  och\r\nytvattenskalkning.    Kalkning    högt     upp     i\r\nvattensystemet  avgiftar stora delar av ekosystemet,\r\nmarken, markvattnet  och  alla de små vattendrag och\r\nsjöar som inte kan kalkas med  dagens metoder. Detta\r\ninnebär att dagens kalkningsinsatser direkt i större\r\nsjöar  och  vattendrag  kan reduceras  och  avslutas\r\ntidigare. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n2. Mark- och vattenkalkning (punkt 3)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservation  2.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ426 yrkande 9 samt avslår\r\nmotion 2002/03:MJ368 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  finns  fortfarande  många  försurade sjöar utan\r\nfisk,   även   om   kalkningen  av  vattendrag   har\r\nförbättrat  situationen.   Marken   i  vattendragens\r\ntillrinningsområden   är   dock   fortfarande   sur,\r\nsärskilt  i sydvästra Sverige. Sådan  skogsmark  bör\r\ndärför   kalkas   tills   läget   förbättras.   Även\r\nkalkningen  av  vattendrag  bör  fortsätta.  Man har\r\nberäknat  att  kalkning  till en kostnad av en krona\r\nger  tre  kronor  tillbaka  i  ökade  intäkter  från\r\nfriluftsliv,  framför  allt när  det  gäller  fiske.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n3. Betydelsen av miljöforskning (punkt 7)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som framförs i reservation  3.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:MJ432 yrkande 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att universiteten får för små basanslag.\r\nAnslagen  bör  vara stora nog för universiteten  att\r\nfinansiera     den     långsiktiga      forskningen.\r\nUppföljningen av miljömålen måste anses tillhöra den\r\nlångsiktiga  forskningen.  I  dag måste medel  sökas\r\nprojektvis för miljömålsarbetet. Vi menar att det är\r\nfel att betrakta miljömålen som projekt. Detta bör i\r\nstället vara fortgående forskning.  Det  är  viktigt\r\natt  forskningsanslagen  disponeras och fördelas  så\r\natt  även  långsiktig forskning  kan  få  en  stabil\r\nfinansiering. Upprätthållandet och finansieringen av\r\nde forskningsinstitut som finns är avgörande för att\r\nkompetens inte  skall  gå  förlorad.  Det  är  också\r\nnödvändigt  att  olika  forskningsinstansers  status\r\nklargörs,   så   att   målmedveten   och  långsiktig\r\nfinansiering  av forskningen kan komma  till  stånd.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett\r\nföljande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-\r\noch naturvård (punkt 1)\r\n\r\nav  Per Westerberg (m),  Lars  Lindblad  (m)  och\r\nBengt-Anders Johansson (m).\r\n\r\nMiljö- och  jordbruksutskottet har under beredningen\r\nav detta betänkande  arbetat  under  förutsättningen\r\natt     en     riksdagsmajoritet     bestående    av\r\nsocialdemokrater,        vänsterpartister        och\r\nmiljöpartister  den  4  december 2002 har fastställt\r\nekonomiska ramar för de olika  utgiftsområdena i den\r\nstatliga  budgeten  och  en  beräkning   av  statens\r\ninkomster avseende 2003 samt beslutat om preliminära\r\nutgiftstak för år 2004.\r\n\r\nModerata   samlingspartiet   har   i   parti-  och\r\nkommittémotioner förordat en annan inriktning av den\r\nekonomiska   politiken   och  budgetpolitiken.   Ett\r\növergripande  mål för den ekonomiska  politiken  bör\r\nvara  att  möjliggöra   ökad   tillväxt.   Då  måste\r\nutgiftskvoten  sänkas.  För  detta  krävs  bl.a.  en\r\nmoderniserad  arbetsmarknad,  avregleringar,  sänkta\r\nskatter   och  lägre  offentliga  utgifter.  Antalet\r\nsjukskrivna  och  förtidspensionerade  måste minskas\r\ngenom att sjukvård och rehabilitering förbättras.\r\nVåra   förslag   syftar   också   till  att  skapa\r\nförutsättningar  för ett ekonomiskt, kulturellt  och\r\nsocialt  växande  Sverige.   Vi  vill  satsa  på  en\r\nutbildning som ger alla större  möjligheter till ett\r\nrikare liv. Genom en större enskild  sektor  och ett\r\nstarkare   civilt  samhälle  kan  både  företag  och\r\nmänniskor växa.  Ännu  fler  kan  komma  in  på  den\r\nordinarie  arbetsmarknaden.  Den  sociala tryggheten\r\nökar också i andra bemärkelser genom  att  hushållen\r\nfår  en  större  ekonomisk självständighet. Friheten\r\natt  välja  bidrar både  till  mångfald,  en  bättre\r\nkvalitet och en större trygghet.\r\nDe enskilda  människorna får ett större inflytande\r\növer sina liv.\r\nVi  har föreslagit  en  långtgående  växling  från\r\nsubventioner     och    bidrag    till    omfattande\r\nskattesänkningar   för   alla,   främst   låg-   och\r\nmedelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor\r\nsom är i störst behov av gemensamma insatser och som\r\nhar små eller inga möjligheter  att påverka sin egen\r\nsituation. Vi slår också fast att det allmänna skall\r\ntillföras resurser för att på ett tillfredsställande\r\nsätt  kunna genomföra de uppgifter  som  måste  vara\r\ngemensamma.  Avsevärda  resurser tillförs  t.ex. för\r\natt  bryta  den ökade sjukfrånvaron  och  de  ökande\r\nförtidspensioneringarna.\r\nVårt budgetalternativ  -  med  våra  förslag  till\r\nutgiftstak,           anslagsfördelning          och\r\nskatteförändringar - bör  ses som en helhet där inte\r\nnågon eller några delar kan  brytas ut och behandlas\r\nisolerat från de andra. Då riksdagens  majoritet den\r\n4   december   beslutat   om   ramar  för  de  olika\r\nutgiftsområdena   i  enlighet  med  finansutskottets\r\nförslag och därmed  väljer  en  annan  inriktning av\r\npoltiken, deltar vi inte i det nu aktuella  beslutet\r\nom anslagsfördelning inom utgiftsområde 20.\r\nTill de offentliga kärnuppgifterna på miljöområdet\r\nhör  miljöforskning, miljöövervakning, kalkning  och\r\nansvar    för   uppfyllandet   av   nationella   och\r\ninternationella     överenskommelser,    om    t.ex.\r\nklimatpolitiken. På dessa  statliga  kärnområden bör\r\nstaten ta sitt ansvar. Det handlar till  stor del om\r\natt göra en klarare prioritering, lämna åt marknaden\r\noch  de  enskilda medborgarna att lösa det de  löser\r\nbäst och koncentrera  statens  insatser  där de mest\r\nbehövs. Staten har en viktig uppgift när det  gäller\r\natt övervaka att marknadsaktörer och konsumenter har\r\ntillgång   till   objektiv,   korrekt   och   saklig\r\nmiljöinformation.\r\nMiljöstyrningsrådet är en viktig kompetensbank och\r\npådrivare  i  näringslivets  frivilliga miljöarbete.\r\nVerksamheten fungerar väl och  det  är olyckligt att\r\nstatliga  medel  saknas  till verksamheten  i  årets\r\nbudget.  Vi  anser  att  Miljöstyrningsrådet   också\r\nfortsättningsvis  bör  finansieras  med  staten  som\r\ndelfinansiär.\r\nVi  anser  att  anslaget 34:1 Naturvårdsverket bör\r\nminskas  med  2 500 000   kr.  Naturvårdsverket  får\r\nenligt regeringens förslag  ett  utökat  ansvar  för\r\nmiljömålsarbetet  samt för att informera om de stora\r\nrovdjuren. Vi anser  att  dessa  ansvarsområden ryms\r\ninom ramen för Naturvårdsverkets normala verksamhet,\r\noch   de   bör  därför  inte  leda  till  ett   ökat\r\nanslagsbehov  för myndigheten. De av  oss föreslagna\r\nbesparingarna  på  andra  anslag  medför  också  att\r\nbudgetmedel    kan     sparas     i     myndighetens\r\nadministration.\r\nAnslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald  bör\r\nenligt  vår  uppfattning  minskas med 133 193 000 kr\r\njämfört  med utskottets förslag.  Det  är  dags  att\r\ninföra en  ny  modell för arbetet med att bevara den\r\nbiologiska  mångfalden.   En   ökad   andel  av  den\r\nskyddsvärda  markarealen  bör  skyddas  genom   s.k.\r\nskötselkontrakt.  Därmed minskar behovet av att köpa\r\nin skyddsvärd mark,  samtidigt  som bevarandearbetet\r\nblir mer effektivt.\r\nVi   anser   att   anslaget   34:4  Sanering   och\r\nåterställning av förorenade områden  bör minskas med\r\n214 215 000   kr   jämfört   med  utskottsförslaget.\r\nRegeringen föreslår en höjning för år 2003. Anslaget\r\nhöjdes  kraftigt  redan  år  2002,   trots  tidigare\r\nsvårigheter med att utnyttja budgeten  fullt  ut. Vi\r\nanser   att  riskbedömningar  av  saneringsobjektens\r\nfarlighet  för människa och miljö bör styra i vilken\r\nordningsföljd  och  i  vilken  takt saneringsarbetet\r\nskall     genomföras.     En     åtgärdsplan     för\r\nsaneringsarbetet bör redovisas.\r\nVidare  bör  anslaget 34:12 Bidrag  till  Sveriges\r\nmeteorologiska  och   hydrologiska   institut   m.m.\r\nminskas  med  20 000 000  kr.  SMHI  bör  enligt vår\r\nuppfattning  kunna  finansiera  en  större  del   av\r\nverksamheten genom att ta ut användaravgifter.\r\nAnslaget  34:13  Information  om  klimatfrågor bör\r\nminskas  med  30 000 000  kr.  Vi  anser  att  denna\r\ninformation   bör   ingå   i  Naturvårdsverkets  och\r\nsektorsmyndigheternas ordinarie verksamhet. Anslaget\r\n34:14 Stöd till klimatinvesteringar  påminner  om de\r\nmisslyckade  lokala  investeringsprogrammen  och bör\r\nminskas med 200 000 000 kr. Vi anslår 100 000 000 kr\r\nsom   kan   användas   till   stimulansåtgärder  för\r\nutveckling av miljövänlig teknik på klimatområdet.\r\nVi anser att fiske och fiskevatten  är  en  resurs\r\noch  ett  produktionsmedel  som kan nyttjas på olika\r\nsätt. Liksom för andra areella  näringar  finns  ett\r\ndelat  ansvar  mellan  staten och de enskilda ägarna\r\nför att resursen skall kunna nyttjas långsiktigt och\r\nuthålligt.   Staten  har  bl.a.   ansvar   för   den\r\növergripande miljövården  genom  att se till att det\r\nfinns resurser för t.ex. kalkning  mot försurningen.\r\nNär  det  gäller  drift och skötsel bör  fiskevatten\r\ndock jämställas med  andra  produktionsmedel, vilket\r\nbetyder  att ansvaret för nyttjande  av  fisket  och\r\nfiskevattnet bör ligga på dess ägare.\r\nEnligt budgetpropositionen  avser  regeringen  att\r\nstödja   ett   särskilt   kemikaliesekretariat   som\r\ninrättas  av  ideella natur- och miljöorganisationer\r\nmed   uppgift   att    bl.a.    sprida   information\r\ninternationellt  om  den  svenska kemikaliestrategin\r\noch skapa genomslag för strategin  både  inom EU och\r\nglobalt.  Vi  anser att det är olämpligt att  staten\r\nförser ideella organisationer med öronmärkta medel.\r\n\r\n2. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-\r\noch naturvård (punkt 1)\r\n\r\nav Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp).\r\n\r\nFolkpartiet liberalernas  budgetförslag  för år 2003\r\ninnebär  i  sina huvuddrag sänkta skatter på  arbete\r\noch  företagande   som  syftar  till  att  uppnå  en\r\nlångsiktig och uthållig  tillväxt.  Det syftar också\r\ntill   en  mera  rättvis  skattepolitik  för   bl.a.\r\nbarnfamiljer.   Våra  utgiftsökningar  avser  främst\r\nbistånd, utbildning,  vård och omsorg, förbättringar\r\nför   handikappade,  åtgärder   mot   ohälsan   samt\r\nsatsningar på miljö och rättssäkerhet.\r\n\r\nVårt  förslag till utgiftsram för utgiftsområde 20\r\nhar emellertid  avslagits  i budgetprocessens första\r\nsteg. Då Folkpartiets budgetförslag  är en helhet är\r\ndet  inte  meningsfullt att delta i fördelningen  på\r\nanslag  inom   utgiftsområde   20.  I  det  följande\r\nredovisas   i  sammanfattning  innehållet   i   vårt\r\nbudgetförslag för utgiftsområde 20.\r\nFolkpartiets   grundsyn   är  att  man  även  inom\r\nmiljöområdet  bör undvika riktade  stödåtgärder  som\r\nofta leder till  byråkratiska  regler  och felaktiga\r\nbeslut.   Vi   motsätter   oss   riktade  stöd  till\r\nklimatinvesteringar och föreslår därför att anslaget\r\n34:14  Stöd  till  klimatinvesteringar  minskas  med\r\n300 000 000 kr och upphör.\r\nI stället bör man  arbeta  med  den utgångspunkten\r\natt förorenaren betalar. Vi vill ta  initiativ  till\r\nen   djupgående  analys  av  vilka  organisatoriska,\r\nlegala  och  ekonomiska  förändringar som behövs för\r\natt  samhället bättre skall  kunna  hantera  hållbar\r\nutveckling.    Vi    föreslår    därför    att    en\r\nhållbarhetskommission  tillsätts.  Denna bör ha till\r\nuppgift  att  se  över  vilka effektiviseringar  och\r\nmoderniseringar av samhällets  regelverk,  styrmedel\r\noch   upplysningsverksamhet   som   behöver   göras.\r\nKommissionen  bör vidare samråda med näringsliv  och\r\nopinionsbildande organisationer för att finna former\r\nför hur strävandena  mot  en  hållbar utveckling kan\r\nintegreras    och    hur    samhällets   behov    av\r\nutvecklingsinsatser bäst organiseras.\r\nVi anser att anslaget 34:3  Åtgärder för biologisk\r\nmångfald  bör  förstärkas med 43 000 000  kr  utöver\r\nutskottets  förslag   för   att   ge   fler  områden\r\nkvalificerat skydd som naturreservat.\r\nUtskottets majoritet har beslutat att öka anslaget\r\n34:4   Sanering   och  återställning  av  förorenade\r\nområden med 21 000 000  kr  jämfört  med regeringens\r\nförslag. Enligt vår uppfattning bör anslaget minskas\r\nmed motsvarande belopp.\r\nAnslaget  34:5  Miljöforskning bör förstärkas  med\r\n20 00 000 kr. Dessa  medel bör bl.a. användas av den\r\nföreslagna  hållbarhetskommissionen   för  angelägna\r\nutredningar     och    kortare    forskningsuppdrag.\r\nMiljöforskningen  är  för oss av allra största vikt.\r\nDen liberala forskningspolitiken  inom  miljöområdet\r\nskiljer sig inte från de grundpelare vi har på andra\r\nforskningsområden.   Vi   anser   att  den  enskilda\r\nforskarens  fria  ställning bör stärkas.  Endast  då\r\nvågar man komma med  obehagliga  sanningar. Detta är\r\nett av skälen till att vi vill öka fakultetsanslagen\r\ntill  våra  universitet.  Vi  vill också  ha  större\r\nresurser   till   det  internationella   samarbetet.\r\nFolkpartiet  anser att  Sverige  aktivt  bör  stödja\r\ninternationell  miljösamverkan  och  att detta också\r\nbör avspegla sig i aktiv handling. SMHI  kan  enligt\r\nvår  uppfattning  finansiera  en  ökad  andel av sin\r\nverksamhet via intäkter, och vi föreslår  därför att\r\nanslaget  34:12  Bidrag till Sveriges meteorologiska\r\noch   hydrologiska   institut   m.m.   minskas   med\r\n50 000 000 kr.\r\nVidare   bör   anslaget    34:7    Internationellt\r\nmiljösamarbete  ökas med 10 000 000 kr  för  att  ge\r\nökade resurser till  det internationella samarbetet.\r\nFolkpartiet anser att  det  är  av yttersta vikt att\r\nSverige aktivt stöder internationell miljösamverkan.\r\nDetta bör också avspegla sig i aktiv handling.\r\n\r\n3. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-\r\noch naturvård (punkt 1)\r\n\r\nav Sven Gunnar Persson (kd).\r\n\r\nKristdemokraterna har i parti- och  kommittémotioner\r\nförordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska\r\npolitiken och budgetpolitiken än den regeringen  och\r\ndess stödpartier föreslår.\r\n\r\nKristdemokraternas  budgetalternativ  tar sikte på\r\natt       långsiktigt       förbättra       Sveriges\r\ntillväxtförutsättningar  genom strukturella reformer\r\nför  minskad  ohälsa,  förbättrad  lönebildning  och\r\nstrategiska skattesänkningar på arbete och sparande.\r\nDärigenom    skapas    förutsättningar    för    att\r\nsysselsättningen  skall  kunna   öka   i   en  sådan\r\nutsträckning att välfärden tryggas för alla.\r\nDet  handlar  bl.a. om arbetsmarknaden, som  måste\r\ngöras  mer flexibel  och  där  den  kraftigt  ökande\r\nsjukfrånvaron   måste   mötas   med   en  förbättrad\r\narbetsmiljö  och  rehabilitering.  Det  handlar   om\r\nskatterna  på  arbete  och  företagande,  som  måste\r\nsänkas   och   på   sikt  anpassas  till  omvärldens\r\nbetydligt  lägre skattetryck.  Det  handlar  om  det\r\nsvenska  konkurrenstrycket,  som  måste  förbättras.\r\nVidare måste  den offentliga sektorn förnyas för att\r\nbättre  möta  konsumenternas/brukarnas   behov   och\r\nbättre  tillvarata  personalens kompetens och idéer.\r\nDessutom  måste  valfriheten  inom  familjepolitiken\r\nöka,  rättsväsendet   återupprättas,  pensionärernas\r\nekonomiska  situation  stärkas  och  infrastrukturen\r\nförbättras.\r\nMålet med våra reformer  på  dessa  områden är att\r\nskapa  förutsättningar  för en uthållig tillväxt  på\r\nåtminstone   3   %  över  en  konjunkturcykel,   där\r\nsysselsättningen kan  öka  utan  att inflationen tar\r\nfart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar\r\noch  välfärd  kan öka utan politisk  detaljstyrning,\r\ndär den offentliga  sektorn kan vitaliseras och möta\r\nökande behov utan att jagas av krympande skattebaser\r\noch    där    statens    finanser     blir    mindre\r\nkonjunkturkänsliga.\r\nRiksdagsmajoriteten       -      bestående      av\r\nsocialdemokrater,        vänsterpartister        och\r\nmiljöpartister - har nu genom förslag till ramar för\r\nde olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens\r\ninkomster ställt sig bakom  en  annan  inriktning av\r\npolitiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.\r\nDärför  redovisar  vi i detta särskilda yttrande  (i\r\nstället för i en reservation) den del av vår politik\r\nsom rör utgiftsområde  20 och som vi skulle ha yrkat\r\nbifall till om vårt förslag  till  ramar hade vunnit\r\nriksdagens bifall i den första beslutsomgången.\r\nFör  att minska försurningen av sjöar,  vattendrag\r\noch mark  krävs utsläppsminskningar från trafik- och\r\nenergisektorn m.m. De vatten och marker som redan är\r\ndrabbade  av   försurning  måste  återställas  genom\r\nomfattande  kalkningsinsatser.   För  detta  ändamål\r\navsätter  vi  30 000 000  kr  på  ett  nytt  anslag,\r\nSkogsmarkskalkning.\r\nVi  föreslår  en långsammare ökningstakt  när  det\r\ngäller anslagen 34:1 Naturvårdsverket, 34:3 Åtgärder\r\nför  biologisk  mångfald  samt   34:4  Sanering  och\r\nåterställning av  förorenade områden och förordar en\r\nminskning   med  20 000 000   kr,   157 000 000   kr\r\nrespektive 21 000 000 kr i jämförelse med utskottets\r\nförslag.\r\nDet  svåraste   miljöproblem   vi  står  inför  är\r\nklimatförändringarna.     För     en    kraftfullare\r\nklimatpolitik   bör   anslaget   34:14   Stöd   till\r\nklimatinvesteringar  förstärkas  med 50 000 000  kr.\r\nDet  är också viktigt att reglerna  som  styr  detta\r\nanslag  är  strikt fokuserade på åtgärder som direkt\r\ngår att hänföra till minskningar av växthusgaser.\r\n\r\n4. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-\r\noch naturvård (punkt 1)\r\n\r\nav Jan Andersson (c).\r\n\r\nDen  4 december  2002  beslöt  riksdagens  majoritet\r\nbestående  av socialdemokrater, vänsterpartister och\r\nmiljöpartister  att  fastställa ekonomiska ramar för\r\nde olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och\r\nen beräkning av statens  inkomster avseende år 2003.\r\nJag  väljer  att  i ett särskilt  yttrande  redovisa\r\nCenterpartiets politik  som berör utgiftsområde 20 i\r\nden statliga budgeten.\r\n\r\nMedel till ideella organisationer  verksamma  inom\r\nnatur-  och  kulturmiljöområdet  inom  anslaget 34:2\r\nMiljöövervakning  m.m. bör räknas upp med  5 000 000\r\nkr. Det är enligt vår  uppfattning nödvändigt att ta\r\ntill vara det engagemang som redan finns i verksamma\r\norganisationer.   Ersättningen   till   de   ideella\r\nkrafterna är blygsam  jämfört med vad tjänstemän och\r\nkonsulter kostar.\r\nAnslaget 34:3 Åtgärder  för biologisk mångfald bör\r\nminskas med 100 000 000 kr.  Centerpartiet  förordar\r\nen   annan   modell   för  bevarande  av  skyddsvärd\r\nskogsmark.\r\nVi   anser   att  anslaget   34:4   Sanering   och\r\nåterställning av  förorenade  områden bör förstärkas\r\nmed  20 000 000  kr.  Medel  till  sanering   behövs\r\nsärskilt   till  stöd  för  de  småföretag  som  vid\r\növertagande  av  markområden  blir saneringsskyldiga\r\nför tidigare verksamheters miljöförstöring.\r\nAnslaget 34:5 Miljöforskning  bör  förstärkas  med\r\nytterligare 10 000 000 kr. Anslaget bör användas för\r\natt   ta   fram   en   heltäckande  forsknings-  och\r\naktionsplan för Östersjöns miljö. Centerpartiet vill\r\näven via stöd till forskningen  främja  utvecklingen\r\nav fordon som körs med alternativa bränslen. För att\r\nstärka  arbetet för en hållbar utveckling  krävs  en\r\ntydlig satsning  på miljöforskningen. Ökade resurser\r\nkrävs för undersökningar och kontrollprogram för att\r\nkunna säkerställa  att  miljöskulden inte växer till\r\nföljd av bristfälliga miljösignaler till producenter\r\noch samhällsplanerare.\r\nVi  anser  vidare att klimatinvesteringsprogrammen\r\ninte bör få användas  till  annat än klimatåtgärder.\r\nFörslaget om att \"kommunerna  bör ha möjlighet att i\r\nvissa  fall  ta med åtgärder av begräsad  omfattning\r\noch av särskilt  lokalt eller regionalt intresse och\r\nsom  bidrar  till  att   uppnå   andra   miljömål  i\r\nklimatprogrammet\"    bör   korrigeras.   De   lokala\r\ninvesteringsprogrammen (LIP) låstes fast med krav på\r\natt generera arbetstillfällen.  Vi  anser  att detta\r\ninte  får  ske  med  de  klimatpolitiska programmen.\r\nMiljönyttan måste sättas i främsta rummet.\r\nEnligt vår uppfattning bör  50 000 000 kr avsättas\r\ntill     en    miljöfond    för    kostnadseffektiva\r\ninvesteringar.   Krav   på   rening   av  exempelvis\r\nkväveoxidutsläpp   från   en  svensk  industri   kan\r\nantingen  genomföras  som  en   investering  av  den\r\naktuella  industrin  eller  genom  att   motsvarande\r\ninvesteringsbelopp  läggs  i  en  miljöfond som  kan\r\nanvändas   mer  kostnadseffektivt  på  andra   sidan\r\nÖstersjön.\r\nVi anser vidare  att 353 000 000 kr bör öronmärkas\r\nför miljöbistånd. Det krävs omfattande insatser inom\r\njord-     och     skogsbruk,     livsmedels-     och\r\nlandsbygdsutveckling.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nProposition 2002/03:1 utgiftsområde\r\n20 Allmän miljö- och naturvård\r\n\r\nRegeringen (Miljödepartementet) har föreslagit\r\n1.  att riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2003,    i    fråga    om    ramanslaget    34:2\r\nMiljöövervakning    m.m.,    ingå     ekonomiska\r\nförpliktelser    i    samband   med   planering,\r\nupphandling och genomförande av miljöövervakning\r\nsom   inklusive   tidigare   åtaganden   innebär\r\nutgifter  på högst 60 000 000  kronor  under  år\r\n2004, högst  40 000 000 kronor under år 2005 och\r\nhögst 30 000 000  kronor  under år 2006 (avsnitt\r\n3.8.2),\r\n2.\r\n3. att riksdagen bemyndigar regeringen  att under år\r\n2003,    i    fråga    om    ramanslaget    34:2\r\nMiljöövervakning     m.m.,    ingå    ekonomiska\r\nförpliktelser i samband  med  bilavgasverksamhet\r\nsom   inklusive   tidigare   åtaganden   innebär\r\nutgifter  på  högst 16 000 000 kronor  under  år\r\n2004 och högst  16 000 000  kronor under år 2005\r\n(avsnitt 3.8.2),\r\n4.\r\n5.  att riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2003, i fråga om ramanslaget  34:3  Åtgärder för\r\nbiologisk      mångfald,     ingå     ekonomiska\r\nförpliktelser i  samband  med  förvärv  av eller\r\nintrångsersättning   i   ur   naturvårdssynpunkt\r\nvärdefulla  naturområden som inklusive  tidigare\r\nåtaganden innebär  utgifter på högst 120 000 000\r\nkronor under år 2004 (avsnitt 3.8.3),\r\n6.\r\n7.  att riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2003, i fråga om ramanslaget  34:4  Sanering och\r\nåterställning   av   förorenade  områden,   ingå\r\nekonomiska   förpliktelser    i    samband   med\r\ngenomförande av saneringsinsatser, som inklusive\r\ntidigare  åtaganden  innebär utgifter  på  högst\r\n175 000 000   kronor  under   år   2004,   högst\r\n300 000 000  kronor  under  år  2005  och  högst\r\n125 000 000  kronor   under   år  2006  (avsnitt\r\n3.8.4),\r\n8.\r\n9.  att riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2003,    i    fråga    om    ramanslaget    34:5\r\nMiljöforskning, ingå ekonomiska förpliktelser  i\r\nsamband    med    planering,   upphandling   och\r\ngenomförande av forskningsprojekt  som inklusive\r\ntidigare  åtaganden  innebär utgifter  på  högst\r\n30 000 000   kronor   under   år   2004,   högst\r\n20 000 000  kronor  under   år  2005  och  högst\r\n15 000 000 kronor under år 2006 (avsnitt 3.8.5),\r\n10.\r\n11. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2003,  i  fråga  om  ramanslaget   34:9  Statens\r\nstrålskyddsinstitut,       ingå       ekonomiska\r\nförpliktelser i samband med strålskyddsforskning\r\nsom   inklusive   tidigare   åtaganden   innebär\r\nutgifter  på  högst  10 000 000 kronor under  år\r\n2004, högst 7 000 000  kronor  under år 2005 och\r\nhögst  4 000 000 kronor under år  2006  (avsnitt\r\n3.8.9),\r\n12.\r\n13. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2003,  i  fråga  om  ramanslaget  34:11  Statens\r\nkärnkraftinspektion:     Kärnsäkerhetsforskning,\r\ningå  ekonomiska  förpliktelser  i  samband  med\r\nkärnsäkerhetsforskning  som  inklusive  tidigare\r\nåtaganden  innebär  utgifter på högst 17 000 000\r\nkronor  under år 2004,  högst  8 000 000  kronor\r\nunder år  2005  och högst 2 000 000 kronor under\r\når 2006 (avsnitt 3.8.11),\r\n14.\r\n15. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2003, i fråga om  ramanslaget  34:14  Stöd  till\r\nklimatinvesteringar,       ingå       ekonomiska\r\nförpliktelser i samband med beslut om stöd  till\r\nklimatinvesteringar   som   inklusive   tidigare\r\nåtaganden  innebär utgifter på högst 100 000 000\r\nkronor  under  år  2004  och  högst  200 000 000\r\nkronor under år 2005 (avsnitt 3.8.15),\r\n16.\r\n17. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år\r\n2003,    i    fråga    om    ramanslaget    26:2\r\nForskningsrådet  för miljö, areella näringar och\r\nsamhällsbyggande:   Forskning,  ingå  ekonomiska\r\nförpliktelser   i   samband    med    planering,\r\nupphandling       och       genomförande      av\r\nforskningsprojekt    som   inklusive    tidigare\r\nåtaganden innebär utgifter  på högst 250 000 000\r\nkronor  under år 2004, högst 180 000 000  kronor\r\nunder år  2005 och högst 56 000 000 kronor under\r\når 2006 (avsnitt 4.1.2),\r\n18.\r\n19.\r\natt  riksdagen   för   budgetåret  2003  anvisar\r\nanslagen under utgiftsområde  20  Allmän  miljö-\r\noch naturvård enligt följande uppställning:\r\n20.\r\nForskningspolitik\r\n\r\n26:1   Forskningsrådet   för   miljö,   areella  näringar   och\r\nsamhällsbyggande: Förvaltningskostnader;  ramanslag;\r\n40 289 000 kr,\r\n\r\n26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och\r\nsamhällsbyggande:  Forskning; ramanslag; 281 724 000\r\nkr.\r\n\r\nMiljöpolitik\r\n\r\n34:1 Naturvårdsverket; ramanslag; 313 890 000 kr,\r\n\r\n34:2 Miljöövervakning  m.m.;  ramanslag; 210 958 000\r\nkr,\r\n\r\n34:3  Åtgärder  för  biologisk mångfald;  ramanslag;\r\n987 908 000 kr,\r\n\r\n34:4 Sanering   och  återställning   av   förorenade\r\nområden; ramanslag;\r\n439 770 000 kr,\r\n\r\n34:5 Miljöforskning; ramanslag; 82 743 000 kr,\r\n\r\n34:6 Kemikalieinspektionen;  ramanslag;  102 184 000\r\nkr,\r\n\r\n34:7   Internationellt   miljösamarbete;  ramanslag;\r\n66 434 000 kr,\r\n\r\n34:8   Stockholms   internationella   miljöinstitut;\r\nobetecknat anslag; 12 000 000\r\nkr,\r\n\r\n34:9    Statens   strålskyddsinstitut;    ramanslag;\r\n98 690 000 kr,\r\n\r\n34:10 Statens      kärnkraftinspektion:\r\nFörvaltningskostnader; ramanslag;\r\n86 006 000 kr,\r\n\r\n34:11 Statens      kärnkraftinspektion:\r\nKärnsäkerhetsforskning; ramanslag ;70 895 000 kr,\r\n\r\n34:12   Bidrag  till  Sveriges  meteorologiska   och\r\nhydrologiska institut m.m.;\r\nramanslag; 211 584 000 kr,\r\n\r\n34:13  Information   om   klimatfrågor;   ramanslag;\r\n30 000 000 kr,\r\n\r\n34:14   Stöd  till  klimatinvesteringar;  ramanslag;\r\n300 000 000 kr.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\n2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp):\r\n\r\n9.  Riksdagen   anvisar  med  följande  ändringar  i\r\nförhållande  till   regeringens  förslag  anslagen\r\nunder utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård\r\nenligt uppställning:\r\n\r\nAnslag       Regeringens       förslag\r\nAnslagsförändring\r\n\r\ntkr    tkr\r\n34:3   Åtgärder för biologisk\r\nmångfald 987 908  7 000\r\n34:4  Sanering och återställning av\r\nförorenade områden    439 770 21 000\r\n\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n21.1. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen\r\nunder utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård\r\nsamt  utgiftsområde  23 Jord- och skogsbruk, fiske\r\nmed anslutande näringar enligt uppställning:\r\n\r\nAnslag        Regeringens   förslag\r\nAnslagsförändring\r\n\r\ntkr    tkr\r\n34:3   Åtgärder för biologisk\r\nmångfald 987 908 50 000\r\n34:5  Miljöforskning         82 743 20 000\r\n34:7  Internationellt miljösamarbete66 434       10 000\r\n34:12 Bidrag till Sveriges meteoro-\r\nlogiska och hydrologiska\r\ninstitut 211 584            - 50 000\r\n34:14 Stöd till klimatinvesteringar300 000    - 300 000\r\n\r\n2002/03:MJ262 av Kerstin Lundgren (c):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att  förstärka\r\nmiljöforskningen.\r\n\r\n2002/03:MJ269 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om resurser till\r\nkalkning.\r\n\r\n2002/03:MJ273 av Patrik Norinder (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs   om   ett   särskilt\r\nkemikaliesekretariat.\r\n\r\n2002/03:MJ315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n22. Riksdagen anvisar till  utgiftsområde  20 Allmän\r\nmiljö-  och  naturvård  med  följande ändringar  i\r\nförhållande till regeringens förslag:\r\n\r\nAnslag                     Regeringens                förslag\r\nAnslagsförändring\r\n\r\ntkr                 tkr\r\n34:3   Åtgärder för biologisk\r\nmångfald 987 908 50 000\r\n34:5  Miljöforskning         82 743 20 000\r\n34:7  Internationellt miljösamarbete66 434       10 000\r\n34:12 Bidrag till Sveriges meteoro-\r\nlogiska och hydrologiska\r\ninstitut 211 584            - 50 000\r\n34:14 Stöd till klimatinvesteringar300 000    - 300 000\r\n\r\n2002/03:MJ368 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet och värdet\r\nav en integrerad mark- och vattenkalkning.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  anslagen  till\r\nkalkningsverksamheten.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  den  stora\r\nsamhällsnytta som kalkningsverksamheten utgör.\r\n\r\n2002/03:MJ404 av Kenneth Johansson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  att  staten  bör  ta  ett\r\nsärskilt   finansieringsansvar  för  att  möjliggöra\r\nefterbehandling  av  gruvavfall  från Falu gruva och\r\nvissa  andra  av äldre gruvdrift förorenade  områden\r\nsom är kostsamma att åtgärda.\r\n\r\n2002/03:MJ415 av Sven-Erik Österberg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  behovet av fortsatt stöd\r\nför att bekämpa myggplågan i Tärnsjö.\r\n\r\n2002/03:MJ420 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att\r\nprioritera miljöforskning och miljöövervakning.\r\n\r\n2002/03:MJ426 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om kalkning av vatten\r\noch skog.\r\n\r\n2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n3. Riksdagen beslutar att inte tillåta användning av\r\nklimatinvesteringsprogrammen    till    annat   än\r\nklimatåtgärder.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att inte låsa fast\r\nde  klimatpolitiska programmen  med  krav  på  att\r\ngenerera arbetstillfällen.\r\n\r\n20. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om uppräkning  av\r\nanslag till ideella organisationer  verksamma inom\r\nnatur- och kulturmiljöområden.\r\n\r\n23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att inrätta en\r\nmiljöfond för kostnadseffektiva investeringar.\r\n\r\n52. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att öronmärka 353\r\nmiljoner kronor för miljöbistånd.\r\n\r\n2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n22. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om betydelsen  av\r\nmiljöforskning.\r\n\r\n28.  Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar  i\r\nförhållande  till  regeringens   förslag  anslagen\r\nunder utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård\r\nenligt uppställning:\r\n\r\nAnslag        Regeringens   förslag\r\nAnslagsförändring\r\n\r\ntkr    tkr\r\n34:1   Naturvårdsverket      313 890            - 20 000\r\n34:3  Åtgärder för biologisk\r\nmångfald 987 908           - 150 000\r\n34:14 Stöd till klimatinvesteringar300 000       50 000\r\nNytt  Skogsmarkskalkning          0 30 000\r\n\r\n2002/03:MJ443 av Jan Andersson m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen   anvisar   med   följande   ändringar   i\r\nförhållande  till regeringens förslag anslagen under\r\nutgiftsområde  20 Allmän miljö- och naturvård enligt\r\nföljande uppställning:\r\n\r\nAnslag        Regeringens   förslag\r\nAnslagsförändring\r\n\r\ntkr    tkr\r\n34:2   Miljöövervakning m.m. 210 958  5 000\r\n34:3  Åtgärder för biologisk\r\nmångfald 987 908           - 100 000\r\n34:4  Sanering och återställning av\r\nförorenade områden    439 770 20 000\r\n34:5  Miljöforskning         82 743 10 000\r\nNytt  Miljöfond för kostnads-     0\r\neffektiva investeringar       50 000\r\nNytt  Miljöbistånd   0             353 000\r\n\r\n2002/03:MJ444 av Per Westerberg m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om fortsatt  statlig\r\ndelfinansiering av Miljöstyrningsrådet.\r\n\r\n2. Riksdagen  anvisar för budgetåret 2003 i enlighet\r\nmed vad som anförs  i  motionen till utgiftsområde\r\n20  anslaget 34:1 Statens  naturvårdsverk  311 390\r\n000 kr.\r\n\r\n3. Riksdagen  anvisar för budgetåret 2003 i enlighet\r\nmed vad som anförs  i  motionen till utgiftsområde\r\n20 anslaget 34:3 Åtgärder  för  biologisk mångfald\r\n861 715 000 kr.\r\n\r\n4. Riksdagen anvisar för budgetåret  2003 i enlighet\r\nmed  vad  som anförs i motionen till utgiftsområde\r\n20 anslaget  34:4  Sanering  av förorenade områden\r\n246 555 000 kr.\r\n\r\n5. Riksdagen anvisar för budgetåret  2003 i enlighet\r\nmed  vad  som anförs i motionen till utgiftsområde\r\n20 anslaget 34:12 Bidrag till SMHI för år 2003 191\r\n584 000 kr.\r\n\r\n6. Riksdagen  beslutar att avskaffa utgiftsområde 20\r\nanslaget  34:13   Information  om  klimatfrågor  i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n7. Riksdagen anvisar  för budgetåret 2003 i enlighet\r\nmed vad som anförs i  motionen  till utgiftsområde\r\n20  anslaget  34:14  Stöd till klimatinvesteringar\r\nför år 2003 100 000 000 kr.\r\n\r\n2002/03:Bo265 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  vikten  av att\r\nmarksaneringsmedel garanteras långsiktigt.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nFörslag  till  beslut  om anslag inom utgiftsområde  20  Allmän\r\nmiljö- och naturvård\r\n\r\nUtskottets  förslag överensstämmer  med  regeringens\r\nförslag till  anslags-fördelning  utom  såvitt avser\r\nanslag 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald och 34:4\r\nSanering  och  återställning av förorenade  områden.\r\nUtskottet föreslår  att  nämnda  anslag  höjs  med 7\r\nmiljoner  respektive  21 miljoner kronor jämfört med\r\nregeringens förslag.\r\n\r\n1 000-tal kronor\r\n-----------------------------------------------------------\r\nPolitikområde      Utskottets\r\nAnslag\r\nförslag\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n26 Forskningspolitik\r\n-----------------------------------------------------------\r\n1  Forskningsrådet för miljö, areella näringar      40 289\r\noch samhällsbyggande: Förvaltningskostnader\r\n(ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2  Forskningsrådet för miljö, areella näringar     281 724\r\noch samhällsbyggande: Forskning (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------\r\n34 Miljöpolitik\r\n-----------------------------------------------------------\r\n1  Naturvårdsverket (ram)             313 890\r\n-----------------------------------------------------------\r\n2  Miljöövervakning m.m. (ram)        210 958\r\n-----------------------------------------------------------\r\n3  Åtgärder för biologisk mångfald (ram)           994 908\r\n-----------------------------------------------------------\r\n4  Sanering och återställning av förorenade        460 770\r\nområden (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n5  Miljöforskning (ram)   82 743\r\n-----------------------------------------------------------\r\n6  Kemikalieinspektionen (ram)        102 184\r\n-----------------------------------------------------------\r\n7  Internationellt miljösamarbete (ram)             66 434\r\n-----------------------------------------------------------\r\n8  Stockholms internationella miljöinstitut         12 000\r\n(obet.)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n9  Statens strålskyddsinstitut (ram)   98 690\r\n-----------------------------------------------------------\r\n10 Statens kärnkraftinspektion:        86 006\r\nFörvaltningskostnader (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n11 Statens kärnkraftinspektion:        70 895\r\nKärnsäkerhetsforskning (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och         211 584\r\nhydrologiska institut m.m. (ram)\r\n-----------------------------------------------------------\r\n13 Information om klimatfrågor (ram)   30 000\r\n-----------------------------------------------------------\r\n14 Stöd till klimatinvesteringar (ram)             300 000\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\nSumma för utgiftsområdet         3 363 075\r\n-----------------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nRegeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2003 inom\r\nutgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|            |      |         |        |        |        |        |      |\r\n|            |      |         |        |        |        |        |      |\r\n|Anslag      |Anslags-|Regeringens|    |        |        |        |      |\r\n|            |typ   | förslag |(s, v, mp)|      |        |        |      |\r\n|            |      |         |        |    (m) |   (fp) |   (kd) |      |\r\n|            |      |         |        |        |        |        |   (c)|\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|26:1  Forskningsrådet för miljö,      |(ram) |  40 289 |        |        |\r\n|areella näringar och     |      |         |        |        |        |\r\n|samhällsbyggande:        |      |         |        |        |        |\r\n|Förvaltningskostnader    |      |         |        |        |        |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|26:2  Forskningsrådet för miljö,      |(ram) | 281 724 |        |        |\r\n|areella näringar och     |      |         |        |        |        |\r\n|samhällsbyggande: Forskning           |      |         |        |        |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|34:1  Naturvårdsverket   |(ram) | 313 890 |        | -2 500 |        |-20 000\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|34:2  Miljöövervakning m.m.           |(ram) | 210 958 |        |        |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|34:3  Åtgärder för biologisk mångfald |(ram) | 987 908 | +7 000 |-126 193|+50\r\n|            |      |         |        |        |        |        |   000|\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|34:4  Sanering och återställning av   |(ram) | 439 770 |+21 000 |-193 215|\r\n|\r\n|förorenade områden       |      |         |        |        |        |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|34:5  Miljöforskning     |(ram) |  82 743 |        |        |+20 000 |\r\n|\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|34:6  Kemikalieinspektionen           |(ram) | 102 184 |        |        |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|34:7  Internationellt miljösamarbete  |(ram) |  66 434 |        |        |+10\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|34:8  Stockholms internationella      |(obet.)| 12 000 |        |        |\r\n|miljöinstitut            |      |         |        |        |        |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|34:9  Statens strålskyddsinstitut     |(ram) |  98 690 |        |        |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|34:10  Statens kärnkraftinspektion:   |(ram) |  86 006 |        |        |\r\n|Förvaltningskostnader    |      |         |        |        |        |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|            |      |         |        |        |        |        |      |\r\n|            |      |         |        |        |        |        |      |\r\n|Anslag      |Anslags-|Regeringens|    |        |        |        |      |\r\n|            |typ   | förslag |(s, v, mp)|      |        |        |      |\r\n|            |      |         |        |    (m) |   (fp) |   (kd) |      |\r\n|            |      |         |        |        |        |        |   (c)|\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|34:11  Statens kärnkraftinspektion:   |(ram) |  70 895 |        |        |\r\n|Kärnsäkerhetsforskning   |      |         |        |        |        |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|34:12  Bidrag till Sveriges           |(ram) | 211 584 |        |-20 000 |-50\r\n|meteorologiska och       |      |         |        |        |        |\r\n|hydrologiska institut m.m.            |      |         |        |        |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|34:13  Information om klimatfrågor    |(ram) |  30 000 |        |-30 000 |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|34:14  Stöd till klimatinvesteringar  |(ram) | 300 000 |        |-200 000|-300\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|34:15  Skogsmarkskalkning             |(ram) |         |        |        |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|34:16  Miljöfond för kostnadseffektiva|(ram) |         |        |        |\r\n|\r\n|investeringar            |      |         |        |        |        |\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|34:17  Miljöbistånd      |(ram) |         |        |        |        |\r\n|            |      |         |        |        |        |        |   000|\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n|Summa       |      |3 335 075|+28 000 |-571 908|-270 000|-90 000 |  +338|\r\n|            |      |         |        |        |        |        |   000|\r\n-------------------------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård",
          "forslag": "Riksdagen bifaller motion 2002/03:Fi230 yrkande 9, bifaller delvis proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 20 punkt 10 och avslår motionerna 2002/03:Fi232 yrkande 21, 2002/03:MJ262 yrkande 2, 2002/03:MJ269 yrkande 1, 2002/03:MJ273, 2002/03:MJ315 yrkande 22, 2002/03:MJ368 yrkande 2, 2002/03:MJ415, 2002/03:MJ420 yrkande 6, 2002/03:MJ428 yrkandena 3, 4, 20, 23 och 52, 2002/03:MJ432 yrkande 28, 2002/03:MJ443 och 2002/03:MJ444 yrkandena 1-7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Vissa bemyndiganden",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 20 punkterna 1-9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Mark- och vattenkalkning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ368 yrkande 1 och 2002/03:MJ426 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "FDA80310-0B4D-11D7-AE3D-000475502E13",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "1",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "16",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "23",
                    "0",
                    "23",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "241",
                    "31",
                    "39",
                    "38"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/FDA80310-0B4D-11D7-AE3D-000475502E13",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Kalkningens samhällsnytta",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ368 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Marksaneringsmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo265 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Efterbehandling av gruvavfall",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ404.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Betydelsen av miljöforskning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ432 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "MJU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Mark- och vattenkalkning",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Mark- och vattenkalkning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Betydelsen av miljöforskning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-07 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2002-12-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2002-12-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2002-12-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2002-12-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2002-12-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2002-12-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2002-12-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2002-12-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till propositionen. Bifall till ett motionsyrkande om höjning av anslagen 34:3 och 34:4. Avslag på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 16:58:17"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till allmän miljö- och naturvård för 2003. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att två anslag får sammanlagt 28 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit: 21 miljoner kronor till sanering och återställning av förorenade områden samt 7 miljoner till åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden. Sammanlagt får utgiftsområdet ca 3,4 miljarder kronor. Den totala resursförstärkningen för miljö- och naturvård blir ca 200 miljoner kronor år 2003 och ca 1 miljard kronor år 2004 i jämförelse med 2002 års utgiftsnivå. ",
          "dok_id": "GQ01MJU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till allmän miljö- och naturvård (MJU1)",
          "dok_id": "GQ01MJU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 16:58:17"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01MJU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:45"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen i huvudsak godkänner regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till allmän miljö- och naturvård för 2003. Utskottet föreslår, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att två anslag får sammanlagt 28 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit: 21 miljoner kronor till sanering och återställning av förorenade områden samt 7 miljoner till åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden. Sammanlagt får utgiftsområdet ca 3,4 miljarder kronor. Den totala resursförstärkningen för miljö- och naturvård blir ca 200 miljoner kronor år 2003 och ca 1 miljard kronor år 2004 i jämförelse med 2002 års utgiftsnivå.</p>",
          "dok_id": "GQ01MJU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:29"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till allmän miljö- och naturvård (MJU1)",
          "dok_id": "GQ01MJU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:29"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01MJU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_mju_1.docx",
          "filstorlek": "151968",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/949B1028-CBDF-4780-9F46-8494E4FCAB5C"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01MJU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_mju_1.pdf",
          "filstorlek": "737356",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_mju_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/21D4BE4E-654C-4BFB-B402-4480333D1E1B"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo265 Samhällsplanering",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo265",
          "ref_dok_titel": "Samhällsplanering",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi230 För ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi230",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi230",
          "ref_dok_titel": "För ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Britt Bohlin m.fl. (S, V, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi232 Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi232",
          "ref_dok_titel": "Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ262 Vattenkvaliteten i Stockholmsområdet",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ262",
          "ref_dok_titel": "Vattenkvaliteten i Stockholmsområdet",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ269 Svenskt fiske",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ269",
          "ref_dok_titel": "Svenskt fiske",
          "ref_dok_subtitel": "av  Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ273 Kemikaliesekretariat",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ273",
          "ref_dok_titel": "Kemikaliesekretariat",
          "ref_dok_subtitel": "av Patrik Norinder (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ315 Liberal miljöpolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ315",
          "ref_dok_titel": "Liberal miljöpolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ368 Kalkning",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ368",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ368",
          "ref_dok_titel": "Kalkning",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ404 Efterbehandling av gruvavfall ",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ404",
          "ref_dok_titel": "Efterbehandling av gruvavfall ",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ415 Myggplågan i Tärnsjö",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ415",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ415",
          "ref_dok_titel": "Myggplågan i Tärnsjö",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven-Erik Österberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ420 Miljöpolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ420",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ420",
          "ref_dok_titel": "Miljöpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av  Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ426 Fiske",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ426",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ426",
          "ref_dok_titel": "Fiske",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Gunnar Persson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ428 Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ428",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ428",
          "ref_dok_titel": "Politik för en miljödriven utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ432 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ432",
          "ref_dok_titel": "Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ443 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ443",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ443",
          "ref_dok_titel": "Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 20",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Andersson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ444 Anslag utgiftsområde 20 Miljö- och naturvård, utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ444",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ444",
          "ref_dok_titel": "Anslag utgiftsområde 20 Miljö- och naturvård, utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar",
          "ref_dok_subtitel": "av  Per Westerberg m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_id": "GQ031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2002-12-20",
          "ref_dok_id": "GQ0941",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "41",
          "ref_dok_titel": "2002-12-20",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2002-12-19",
          "ref_dok_id": "GQ0940",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "40",
          "ref_dok_titel": "2002-12-19",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:82",
          "ref_dok_id": "GQ0K82",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "82",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:82",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}