{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2286176",
      "dok_id": "GQ01LU7",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "LU7",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:LU7",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "LU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "7",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-05-13 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:33",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:37",
      "titel": "Redovisning       av       könsfördelningen      iföretagsledningar",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01LU7/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01LU7",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01LU7",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01LU7",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Lagutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:LU7</div><h1>Redovisning       av       könsfördelningen      iföretagsledningar</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet   behandlar  utskottet   regeringens\r\nproposition      2002/03:56      Redovisning      av\r\nkönsfördelningen  i   företagsledningar   jämte  två\r\nmotioner  som väckts med anledning av propositionen.\r\nDärutöver behandlas  fem  motionsyrkanden som väckts\r\nunder den allmänna motionstiden år 2002.\r\n\r\nPropositionen innehåller  lagförslag  som  innebär\r\natt  företagen  i  sina  årsredovisningar skall ange\r\nkönsfördelningen inom företagets  ledning.  Det  nya\r\nredovisningskravet   föreslås   omfatta   företagets\r\nstyrelseledamöter, verkställande direktör och  andra\r\npersoner  i  företagets  ledning. Redovisningskravet\r\nföreslås  omfatta  även  koncernredovisningen.  Från\r\nkravet  undantas  företag  och   koncerner  i  vilka\r\nantalet    anställda   uppgår   till   högst    tio.\r\nLagändringarna  föreslås träda i kraft den 1 januari\r\n2004.\r\nI  en  motion  yrkas  att  riksdagen  skall  avslå\r\nregeringens lagförslag.  Övriga  motionsyrkanden rör\r\nbl.a.  redovisningskravets  tillämpningsområde   och\r\nkönsfördelningen i bolagsstyrelser.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen antar regeringens\r\nlagförslag och avslår motionerna.\r\nI  betänkandet  finns  tre  reservationer  och ett\r\nsärskilt yttrande.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1. Avslag på propositionen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:L13.\r\nReservation 1 (m)\r\n\r\n2. Redovisning av könsfördelningen i\r\nföretagsledningar\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till\r\na)   lag   om   ändring   i  årsredovisningslagen\r\n(1995:1554),\r\nb)   lag  om  ändring  i  lagen  (1995:1559)   om\r\nårsredovisning      i      kreditinstitut     och\r\nvärdepappersbolag och\r\nc)   lag  om  ändring  i  lagen  (1995:1560)   om\r\nårsredovisning i försäkringsföretag.\r\nDärmed  avslår  riksdagen motionerna 2002/03:L14,\r\n2002/03:L334 och 2002/03:A241 yrkande 12.\r\nReservation 2 (fp)\r\n\r\n3. Jämställdhetsarbete\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2002/03:L255  och\r\n2002/03:L332.\r\n\r\n4. Könskvotering\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:L236.\r\nReservation 3 (m, fp, kd) - motiv.\r\n\r\nStockholm den 13 maj 2003\r\n\r\n\r\nPå lagutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nInger René\r\n\r\nFöljande  ledamöter har deltagit i beslutet: Inger\r\nRené (m), Marianne  Carlström  (s),  Raimo Pärssinen\r\n(s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes (s), Hillevi\r\nLarsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis\r\n(v), Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg  (m), Rezene\r\nTesfazion   (s),  Martin  Andreasson  (fp),  Viviann\r\nGerdin (c), Henrik  von  Sydow  (m), Niclas Lindberg\r\n(s), Johan Löfstrand (s) och Peter Jonsson (s).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nLU7\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\nFrågan  om  ett  lagstadgat krav på  redovisning  av\r\nkönsfördelningen i  ett  företags  ledning har under\r\nett  antal  år  tagits upp i flera riksdagsmotioner.\r\nVåren 2000 uttalade lagutskottet med anledning av en\r\nmotion att tiden  var  mogen  att  överväga  om  ett\r\nsådant   krav  skulle  kunna  vara  till  nytta  för\r\njämställdhetsarbetet. Utskottet ansåg att regeringen\r\ni lämpligt sammanhang borde ta initiativ till sådana\r\növerväganden   och  återkomma  till  riksdagen.  Vad\r\nutskottet  anfört   gav  riksdagen  som  sin  mening\r\nregeringen till känna  (bet.  1999/2000:LU10,  rskr.\r\n144).\r\n\r\nMot     denna     bakgrund     upprättades    inom\r\nJustitiedepartementet    en   promemoria    angående\r\nredovisning av könsfördelningen  i företagsledningar\r\n(Ju 2002/4635/L1). I promemorian föreslogs  att  det\r\nsedan  tidigare  gällande  kravet  på  att företag i\r\nårsredovisningen  lämnar uppgift om könsfördelningen\r\nbland de anställda  utvidgas  till  att omfatta även\r\nkönsfördelningen     inom     företagets    ledning.\r\nPromemorian  som varit föremål för  remissbehandling\r\nligger  till  grund   för  förslagen  i  förevarande\r\nproposition.\r\nI  propositionen  föreslår   regeringen   -  efter\r\nhörande   av   Lagrådet  -  att  riksdagen  antar  i\r\npropositionen framlagda  förslag  till  ändringar  i\r\nårsredovisningslagen  (1995:1554), lagen (1995:1559)\r\nom     årsredovisning    i    kreditinstitut     och\r\nvärdepappersbolag    samt   lagen   (1995:1560)   om\r\nårsredovisning i försäkringsföretag.\r\nRegeringens  förslag  återfinns  i  bilaga  1  och\r\nlagförslagen i bilaga 2.\r\nMed anledning  av  propositionen  har två motioner\r\nväckts. I ärendet behandlar utskottet  därutöver fem\r\nmotionsyrkanden  från  den allmänna motionstiden  år\r\n2002. Förslagen i motionerna återfinns i bilaga 1.\r\nUtskottet  beslutade  den   7  november  2002  att\r\nmotionsyrkandena från den allmänna  motionstiden  år\r\n2002   skulle   bli  föremål  för  remissbehandling.\r\nRemissyttranden  har  avgetts  av  Bokföringsnämnden\r\n(BFN), Jämställdhetsombudsmannen  (JämO), Verket för\r\nnäringslivsutveckling  (NUTEK), Svenskt  Näringsliv,\r\nFöretagarnas Riksorganisation  (FR),  Tjänstemännens\r\nCentralorganisation   (TCO),   Sveriges  Akademikers\r\nCentralorganisation  (SACO),  Landsorganisationen  i\r\nSverige     (LO),     Näringslivets    nämnd     för\r\nregelgranskning  (NNR),  Stiftelsen  Ruter  Dam  och\r\nStiftelsen KvinnorKan.\r\nEn sammanställning  av  remissvaren finns i bilaga\r\n3.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nRedovisning av könsfördelningen i\r\nföretagsledningar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen bör anta regeringens  förslag  till\r\nändringar  i årsredovisningslagen (1995:1554)\r\nm.fl. lagar  samt  avslå  samtliga  motioner.\r\nJämför  reservationerna  nr 1 (m), nr 2  (fp)\r\noch nr 3 (m, fp, kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nAndelen   kvinnor   i   ledande    befattningar    i\r\nnäringslivet   är   låg.   Detta  framgår  av  flera\r\nundersökningar som gjorts på området.\r\n\r\nAv betänkandet (SOU 1997:135) Ledare, makt och kön\r\n- en rapport om fördelningen  av  ekonomisk makt och\r\nekonomiska resurser mellan kvinnor  och  män framgår\r\natt      andelen     kvinnor     bland     ordinarie\r\nstyrelseledamöter  i  börsnoterade  företag  år 1996\r\nuppgick  till  3,4  %.  Motsvarande siffror för åren\r\n1993-1995 var 1,4 %, 2,0  % och 2,4 %. Av skrivelsen\r\nJämställdhetspolitiken   inför    2000-talet   (skr.\r\n1999/2000:24),   som   regeringen  i  oktober   1999\r\növerlämnade  till riksdagen,  framgår  att  år  1998\r\nuppgick    antalet     kvinnor     i    börsnoterade\r\nbolagsstyrelser  till  4,5  %.  Av betänkandet  (SOU\r\n2003:16)  Mansdominans  i  förändring   framgår  att\r\nandelen  kvinnor  i börsnoterade bolagsstyrelser  år\r\n2002 uppgick till 13 %.\r\nFrågan  om  könsfördelningen  i  företagsledningar\r\nuppmärksammades  också  i  betänkandet  (SOU 1994:3)\r\nMäns   föreställningar   om  kvinnor  och  chefskap.\r\nUtredningen visade att 72 % av de privata företagens\r\nstyrelser vid den tidpunkten  bestod  av  enbart män\r\noch  att  56 %  av  företagen  hade  ledningsgrupper\r\nbestående   av  enbart  män.  Av  betänkandet   (SOU\r\n2003:16) Mansdominans  i  förändring  framgår att år\r\n2002 bestod 50 % av de privata företagens  styrelser\r\nenbart  av  män  och  att  32  %  av  företagen hade\r\nledningsgrupper bestående av enbart män.\r\nAv skrivelsen Jämställdhetspolitiken  inför  2000-\r\ntalet   (skr.   1999/2000:24)  framgår  att  andelen\r\nkvinnliga ledamöter  i  statliga  bolagsstyrelser år\r\n1999  uppgick  till 28 %. År 2001 hade  denna  andel\r\nstigit till 37 % (se skr. 2001/02:120).\r\n\r\nVarken      aktiebolagslagen       eller       annan\r\nassociationsrättslig  lagstiftning  innehåller några\r\nregler   om  könssammansättningen  i  ett   företags\r\nledning. Bestämmelser  om  ett  aktiebolags  ledning\r\nfinns  i 8 kap. aktiebolagslagen (1975:1385). Enligt\r\n1 § skall  ett  bolag  ha  en styrelse med minst tre\r\nledamöter.  I  ett privat aktiebolag  får  styrelsen\r\ndock bestå av en  eller  två ledamöter, om det finns\r\nminst en suppleant. Enligt  6 §  utses  styrelsen av\r\nbolagsstämman. I bolagsordningen får det föreskrivas\r\natt  en  eller  flera  styrelseledamöter,  i publika\r\naktiebolag dock mindre än hälften av samtliga, skall\r\nutses   på  annat  sätt.  Styrelsen  i  ett  publikt\r\naktiebolag  skall  enligt 23 § utse en verkställande\r\ndirektör medan detta  är  frivilligt  i  ett  privat\r\naktiebolag.   Om   en   verkställande  direktör  har\r\nutsetts,  får styrelsen utse  en  eller  flera  vice\r\nverkställande   direktörer.   Liknande  bestämmelser\r\nfinns även för bl.a. ekonomiska föreningar.\r\n\r\nAv 6 kap. 1 § bokföringslagen  (1999:1078)  följer\r\natt bl.a. samtliga aktiebolag, ekonomiska föreningar\r\noch handelsbolag i vilka en eller flera delägare  är\r\njuridiska  personer  är  skyldiga  att  avsluta  sin\r\nredovisning med en årsredovisning. Undantag görs för\r\nvissa mindre företag, bl.a. sådana som drivs i annan\r\nassociationsform eller som enskild firma. De närmare\r\nbestämmelserna  om  årsredovisningens  innehåll  och\r\nform finns i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen\r\n(1995:1559)  om  årsredovisning i kreditinstitut och\r\nvärdepappersbolag    samt   lagen   (1995:1560)   om\r\nårsredovisning  i  försäkringsföretag.   Syftet  med\r\nbestämmelserna  om  upprättande och offentliggörande\r\nav årsredovisningar är  i  första  hand att bolagets\r\nintressenter   av   skilda   slag  skall  kunna   få\r\nupplysningar som är av betydelse  för bedömningen av\r\nbolagets       ekonomiska      förhållanden      och\r\nutvecklingsmöjligheter  (jfr  bet. 1995/96:LU4 s. 16\r\noch   prop.   1998/99:130  s. 335).   Innehållet   i\r\nårsredovisningen skall också vara sådant att det kan\r\nutgöra grundval för framtida ekonomiska beslut.\r\nAv 5 kap. 18 §  årsredovisningslagen  framgår  att\r\nett  företags årsredovisning skall innehålla uppgift\r\nom  medelantalet   under   räkenskapsåret  anställda\r\npersoner med uppgift om fördelningen  mellan kvinnor\r\noch män. Om företaget har anställda i flera  länder,\r\nskall medelantalet anställda och fördelningen mellan\r\nkvinnor    och    män    i    varje    land   anges.\r\nBokföringsnämnden har i en rekommendation,  BFN  R4,\r\nbehandlat  redovisningskraven  enligt  bestämmelsen.\r\nDet  finns inte några särskilda sanktioner  kopplade\r\ntill detta enskilda redovisningskrav. Liksom när det\r\ngäller  andra  krav  på  uppgiftslämnande  kan  dock\r\nbrister  föranleda  att företagets revisor lämnar en\r\ns.k. oren revisionsberättelse.\r\nOm  ett företag publicerar  sin  årsredovisning  i\r\ndess    helhet,     skall     publiceringen     avse\r\nårsredovisningen  i den form och med den ordalydelse\r\nsom har legat till  grund  för  revisionsberättelsen\r\n(8 kap. 14 § årsredovisningslagen).  Publicerar  ett\r\nföretag  sin  årsredovisning  i ofullständigt skick,\r\nskall det av publikationen framgå  att  den  inte är\r\nfullständig (8 kap. 15 § årsredovisningslagen).  Det\r\nskall   i   ett  sådant  fall  också  anges  om  den\r\nfullständiga  årsredovisningen  har  getts  in  till\r\nregistreringsmyndigheten.  En årsredovisning får när\r\nden publiceras i ofullständigt  skick  normalt  inte\r\nåtföljas   av   revisionsberättelsen.  Detta  förbud\r\ngäller dock inte  om  ofullständigheten består i att\r\nuppgift   saknas   om  könsfördelningen   bland   de\r\nanställda.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEnligt  regeringens sammanfattande  bedömning  leder\r\növervägandena  fram  till slutsatsen att ett krav på\r\nredovisning av könsfördelningen  i företagsledningar\r\nkan antas bidra till att förbättra  fördelningen  av\r\nkvinnor  och män på ledande poster inom näringslivet\r\nutan  att  innebära  några  beaktansvärda  kostnader\r\neller andra  olägenheter för företagen. Detta gäller\r\ni synnerhet om man undantar de mindre företagen från\r\nkravets   tillämpningsområde.    Sammantaget   anser\r\nregeringen att övervägande skäl talar för att införa\r\nett  krav  på  redovisning av könsfördelningen  inom\r\nföretagets ledning.\r\n\r\nMot  denna  bakgrund   föreslår  regeringen  vissa\r\nändringar  i årsredovisningslagen  m.fl.  lagar  som\r\ninnebär att  det  införs en skyldighet för företagen\r\natt  i  sina  årsredovisningar   lämna   uppgift  om\r\nkönsfördelningen  inom företagets ledning.  Det  nya\r\nredovisningskravet   föreslås   omfatta   företagets\r\nstyrelseledamöter, verkställande direktör och  andra\r\npersoner i företagets ledning. Könsfördelningen inom\r\nstyrelsen  skall  redovisas för sig och fördelningen\r\nbland  övriga ledande  befattningshavare,  inklusive\r\nden    verkställande     direktören,     för    sig.\r\nRedovisningskravet     föreslås     omfatta     även\r\nkoncernredovisningen.   En  årsredovisning  som  ett\r\nföretag publicerar i ofullständigt  skick  skall  få\r\nåtföljas       av       revisionsberättelsen      om\r\nofullständigheten består  i  att  uppgift  saknas om\r\nkönsfördelningen i företagets ledning. I sådant fall\r\nskall   det   emellertid  anges  i  den  publicerade\r\nårsredovisningen  att uppgiften har utelämnats. Från\r\nredovisningskravet  undantas företag och koncerner i\r\nvilka antalet anställda uppgår till högst tio.\r\nDet   föreslagna  redovisningskravet   är,   anför\r\nregeringen,       inte       något       nytt      i\r\nredovisningssammanhang.  Redan i dag finns  nämligen\r\nkrav på att sådana uppgifter  som redovisningskravet\r\nomfattar skall lämnas i årsredovisningen.  Uppgifter\r\nskall   enligt   gällande   lagstiftning  lämnas  om\r\nmedelantalet under räkenskapsåret anställda personer\r\noch fördelningen mellan män och kvinnor.\r\nI propositionen påpekas att  förslaget innebär ett\r\nökat krav på uppgiftslämnande för  de företag som är\r\nskyldiga  att  upprätta årsredovisning.  Uppgifterna\r\nsom   skall   redovisas   finns   dock,   anförs   i\r\npropositionen,  lätt  tillgängliga  i de företag som\r\nberörs.  Förslagen  innebär inte heller  någon  ökad\r\ntidsåtgång  i  det  löpande  bokföringsarbetet.  Den\r\nökade  tidsåtgången  i   det   årliga   arbetet  med\r\nupprättande  av  årsredovisning  är således,  enligt\r\nregeringens mening, marginell i förhållande till den\r\ntotala    tidsåtgång   som   årsredovisningslagarnas\r\nnuvarande bestämmelser medför.\r\nDe nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1\r\njanuari 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nInger René  m.fl.  (m)  yrkar i motion L13 avslag på\r\npropositionen.  Enligt  motionärerna  bör  man  vara\r\nrestriktiv när det gäller att införa regler om vilka\r\nuppgifter    som   skall   lämnas    i    företagens\r\nredovisningar.  Det  är inte lämpligt att företagens\r\nårsredovisningar görs  till  en  arena för politiska\r\nmarkeringar.   Motionärerna   anser  att   det   kan\r\nifrågasättas om förslaget kommer att få några reella\r\nlångsiktiga  effekter  på jämställdhetsarbetet  inom\r\nden privata sektorn.\r\n\r\nI motion A241 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs\r\natt      det      skall     införas     krav      på\r\njämställdhetsparametrar   i  årsredovisningarna  för\r\nmedelstora  och  stora  företag  (yrkande  12).  Jan\r\nErtsborn   m.fl.  (fp)  välkomnar   i   motion   L14\r\nregeringens förslag. Enligt motionärerna uppnås dock\r\nden eftersträvade effekten på jämställdhetsarbetet i\r\nnäringslivet   bäst   om  redovisningskravet  endast\r\nomfattar större företag vars årsredovisningar får en\r\nbred offentlig spridning.  Motionärerna anser därför\r\natt 5 kap. 18 b § andra stycket  i det av regeringen\r\nframlagda   förslaget   till   lag   om  ändring   i\r\nårsredovisningslagen  skall  ha  följande   lydelse:\r\n\"Bestämmelsen i första stycket gäller endast publika\r\naktiebolag,  handelsbolag i vilka publika aktiebolag\r\när delägare samt  sådana  ekonomiska  föreningar som\r\nenligt 8 kap. 5 § första stycket lagen (1987:667) om\r\nekonomiska föreningar skall ha minst en auktoriserad\r\nrevisor.\"\r\nSiw Wittgren-Ahl m.fl. (s) anser i motion L334 att\r\nalla  företag i sina årsredovisningar skall  åläggas\r\natt  redovisa   antalet  anställda  med  uppgift  om\r\nfördelningen   mellan    kvinnor    och   män   samt\r\nkönsfördelningen på ledande poster.\r\nI  motion  L332 anför Sylvia Lindgren  och  Agneta\r\nGille  (båda  s)   att  det  finns  ett  område  där\r\njämställdheten inte  kommit  särskilt långt, och det\r\när   den   kvinnliga  representationen   i   privata\r\nbolagsstyrelser.   För   att   få   till   stånd  en\r\nförbättring  anser  motionärerna  att  det krävs  en\r\nattitydpåverkan i samhället, med medverkan även från\r\nnationell    nivå.    I    motionen    begärs    ett\r\ntillkännagivande  om  vad  som  anförs i motionen om\r\nvikten  av  att  öka  andelen  kvinnor   i   privata\r\nbolagsstyrelser.\r\nCarina   Hägg   och  Birgitta  Ahlqvist  (båda  s)\r\nkonstaterar i motion  L255  att  kvinnor  är  dåligt\r\nrepresenterade  i vårdbolags styrelser. Motionärerna\r\nbegär  därför  att   regeringen   bör  tillsätta  en\r\nutredning  som  skall överväga hur jämställdheten  i\r\nprivata vårdbolags styrelser kan öka.\r\n\r\nGudrun Schyman m.fl.  (v)  anför  i  motion L236 att\r\nmansdominansen  på  lednings-  och  styrelsenivå   i\r\nsvenskt  näringsliv är tydlig. Rådande situation är,\r\nmenar motionärerna,  oacceptabel  ur ett demokrati-,\r\njämställdhets- och rättviseperspektiv  och  kan även\r\nifrågasättas ur ett samhälls- och företagsekonomiskt\r\nperspektiv.  Att  inte  lagstifta  om  könskvotering\r\nvore,  enligt  motionärerna,  kvinnodiskriminerande.\r\nRiksdagen   bör   därför   begära   att   regeringen\r\ntillsätter  en  utredning  med uppgift att  ta  fram\r\nförslag till ändring av aktiebolagslagen innebärande\r\natt  minst  40  %  av  vartdera  könet   skall  vara\r\nrepresenterade i börsnoterade aktiebolags  styrelser\r\nsamt  i  statligt  och  kommunalt  ägda  aktiebolags\r\nstyrelser.\r\n\r\nRemissinstanserna\r\n\r\nSom  redovisats  inledningsvis  har motionsyrkandena\r\nfrån  den allmänna motionstiden  år  2002,  nämligen\r\nL236, L255,  L332,  L334  och A241 yrkande 12, varit\r\nföremål för remissbehandling.  De  i ärendet inkomna\r\nremissyttrandena kan sammanfattas enligt följande.\r\n\r\nVad  gäller  frågan om att införa en skyldighet  för\r\nföretag att lämna  uppgift  om könsfördelningen inom\r\nföretagets   ledning   är  Jämställdhetsombudsmannen\r\n(JämO),  Verket  för näringslivsutveckling  (NUTEK),\r\nTjänstemännens Centralorganisation  (TCO),  Sveriges\r\nAkademikers     Centralorganisation    (SACO)    och\r\nLandsorganisationen i Sverige (LO) positiva till att\r\nen  sådan  skyldighet   införs.   Bokföringsnämnden,\r\nSvenskt  Näringsliv  och  Näringslivets   nämnd  för\r\nregelgranskning   motsätter   sig   att   en   sådan\r\nskyldighet införs.\r\n\r\nBeträffande  frågan  om  könskvotering  framhåller\r\nJämO att lagstiftning beträffande kvotering kan vara\r\nett sätt att påskynda en jämställd fördelning mellan\r\nkvinnor och män i privata bolagsstyrelser.  I  syfte\r\natt  bringa  klarhet  i frågan om det är möjligt att\r\ninföra sådan lagstiftning i Sverige ställer sig JämO\r\npositiv  till  att  frågan   om   kvotering  utreds.\r\nStiftelsen  KvinnorKan  är av den uppfattningen  att\r\nföretagen bör ges en tidsfrist  för att på frivillig\r\nväg    uppnå   jämställdhet   i   bolagsstyrelserna.\r\nÅstadkoms  inte önskat resultat anser stiftelsen att\r\nman måste lagstifta  om  kvotering  för att uppnå en\r\nnödvändig   förändring.  NUTEK  och  LO  anser   att\r\npågående arbete  bör avvaktas innan de tar ställning\r\ni   sakfrågan.  Svenskt   Näringsliv,   Företagarnas\r\nRiksorganisation, TCO, SACO, Näringslivets nämnd för\r\nregelgranskning  och  Stiftelsen Ruter Dam motsätter\r\nsig lagstiftad könskvotering till bolagsstyrelser.\r\n\r\nUtskottets ställningstaganden\r\n\r\nEtt  av  delmålen för jämställdhetspolitiken  är  en\r\njämn  fördelning   av  makt  och  inflytande  mellan\r\nkvinnor och män (se  t.ex.  skr.  1999/2000:24, bet.\r\n1999/2000:AU6).  Som  framgår  av den  ovan  lämnade\r\nredovisningen   finns   det   stora   brister   inom\r\nnäringslivet  på  detta  område.  Andelen kvinnor  i\r\nledande befattningar och styrelser  svarar  inte mot\r\nuppställda   ambitioner   och  utvecklingen  mot  en\r\njämnare       könsfördelning      bland       sådana\r\nbefattningshavare    tycks   gå   långsamt.   Enligt\r\nutskottets mening finns  det  därför  behov  av  att\r\nvidta   åtgärder   för   att   främja   en   jämnare\r\nkönsfördelning  inom  företagsledningarna. I motsats\r\ntill motionärerna i motion  L13  anser utskottet att\r\nuppgifter  om  könsfördelningen  i företagsledningar\r\nkan  antas  få  betydelse  för jämställdhetsarbetet.\r\nGenom    att   dessa   uppgifter   synliggörs    kan\r\nmedvetenheten   om  den  sneda  fördelningen  mellan\r\nkvinnor och män på beslutande positioner öka, vilket\r\ni förlängningen kan  skapa  en  opinion för och leda\r\ntill      en     jämnare     könsfördelning     inom\r\nföretagsledningar.    Mot   denna   bakgrund   anser\r\nutskottet  att  det bör införas  en  skyldighet  för\r\nföretagen att lämna uppgift om könsfördelningen inom\r\nföretagets ledning.\r\n\r\nEnligt gällande  lagstiftning  skall  ett företags\r\nårsredovisning  innehålla uppgifter om meddelantalet\r\nunder räkenskapsåret  anställda personer med uppgift\r\nom fördelningen mellan  kvinnor  och män. Den typ av\r\nredovisningskrav  som  föreslås  i propositionen  är\r\nsåledes  inte  något  nytt i redovisningssammanhang.\r\nEnligt utskottets mening är det inte heller orimligt\r\natt anta att fördelningen  mellan  män och kvinnor i\r\nföretagets  ledning  har  betydelse  för  företagets\r\nutvecklings- och framtidsutsikter, varför  uppgiften\r\nkan vara relevant även ur denna aspekt. På grund  av\r\ndet   anförda   anser  utskottet  att  ett  utvidgat\r\nredovisningskrav   av   det   slag  som  föreslås  i\r\npropositionen    inte    inger    några    särskilda\r\nbetänkligheter   utifrån   ett   redovisningsmässigt\r\nperspektiv. Utskottet delar således inte de farhågor\r\nsom motionärerna i motion L13 ger uttryck för.\r\nVad  sedan gäller den i motionerna  L14  och  A241\r\nframförda    kritiken   mot   att   den   föreslagna\r\nredovisningsskyldigheten  är alltför omfattande vill\r\nutskottet erinra om att regeringens  förslag innebär\r\natt  mindre  företag  undantas  från bestämmelsernas\r\ntillämpningsområde.  Förslaget  innebär  visserligen\r\nett ökat krav på uppgiftslämnande för de företag som\r\när  skyldiga  att  upprätta årsredovisning,  men  de\r\nuppgifter   som   skall    redovisas    finns   lätt\r\ntillgängliga  i  de  företag  som  berörs. Förslaget\r\ninnebär  inte  heller  någon ökad tidsåtgång  i  det\r\nlöpande    bokföringsarbetet.     Den     föreslagna\r\nuppgiftsskyldigheten   bör   därför   inte,   enligt\r\nutskottets   mening,   bli   alltför  betungande.  I\r\nsammanhanget vill utskottet peka  på att det förslag\r\nsom förs fram i motion L14 bl.a. innebär  att endast\r\nsådana aktiebolag vars aktier är föremål för  handel\r\npå   börsen   skulle   behöva   lämna  uppgifter  om\r\nkönsfördelningen inom företagets  ledning.  En sådan\r\nordning  kan  utskottet  inte  ställa  sig bakom.  I\r\nstället delar utskottet regeringens uppfattning  att\r\ngränsvärdet för undantaget bör vara detsamma som när\r\ndet  gäller  redovisning  av  sjukfrånvaro  bland de\r\nanställda  (prop.  2002/03:6,  bet. LU1) Från kravet\r\nbör   alltså   undantas  företag  i  vilka   antalet\r\nanställda uppgår till högst tio.\r\nMed det anförda  föreslår  utskottet att riksdagen\r\nantar de i propositionen framlagda  lagförslagen och\r\navslår  motionerna  L13,  L14  och A241 yrkande  12.\r\nHärigenom får motion L334 anses tillgodosedd och bör\r\ndärför också avslås.\r\nMed anledning av vad som anförts i motionerna L255\r\noch  L332  vill utskottet erinra om  att  regeringen\r\nsedan flera  år tillbaka bedriver ett arbete för att\r\nstimulera    en   utveckling    mot    en    jämnare\r\nkönsfördelning inom företagsledningarna. I mars 2003\r\növerlämnade Utredningen om kvinnor på ledande poster\r\ni  näringslivet   sitt   betänkande   (SOU  2003:16)\r\nMansdominans i förändring. Betänkandet innehåller en\r\nkartläggning av kvinnors deltagande på lednings- och\r\nstyrelsenivå  i svenskt näringsliv. Näringsministern\r\nhar     i     februari     2003     beslutat     att\r\nNäringsdepartementet  under våren 2003 kommer att ta\r\ninitiativ till ett fortsatt arbete med syftet att få\r\nfram konkreta förslag till åtgärder som ökar antalet\r\nkvinnor  på  ledande  poster.   Näringsdepartementet\r\nkommer  under  våren 2003 att ha överläggningar  med\r\nnäringslivet för  att  få fram konkreta förslag till\r\nåtgärder.  Avsikten  är  att   dessa   förslag  till\r\nåtgärder  samt  utredningsbetänkandet  under  hösten\r\n2003 skall bli föremål för remissbehandling. Med det\r\nanförda   får   motionerna   L255   och  L332  anses\r\ntillgodosedda och bör därför avslås.\r\nI   motion   L236  begärs  att  regeringen   skall\r\ntillsätta  en utredning  med  uppgift  att  ta  fram\r\nförslag på lagstiftning  angående bolagsstyrelsernas\r\nkönssammansättning. Utskottet  är  positivt till att\r\nen sådan utredning kommer till stånd  och utgår från\r\natt   regeringen   beaktar   detta.  Något  formellt\r\ntillkännagivande från riksdagens  sida i förevarande\r\nfråga är emellertid inte påkallat.\r\nMed det anförda föreslår utskottet att motion L236\r\navslås.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\n1. Avslag på propositionen (punkt 1)\r\n\r\nav Inger René, Bertil Kjellberg  och  Henrik  von\r\nSydow (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen avslår regeringens lagförslag.\r\nDärmed bifaller riksdagen motion 2002/03:L13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser  liksom  motionärerna  bakom motion L13 att\r\ndet är självklart att alla oavsett kön skall ha lika\r\nmöjligheter  till makt och inflytande.  Detta  måste\r\ndock tillåtas  att  växa  fram på frivillig väg utan\r\nstatlig  inblandning.  Vi har  på  senare  tid  sett\r\nexempel på utnämningar av  kvinnor  på  höga  poster\r\ninom näringslivet. Även om siffrorna fortfarande  är\r\nlåga  så  visar  de  en uppåtgående trend. Detta har\r\nskett utan statlig inblandning.\r\n\r\nNär  det  gäller  att  införa   regler   om  vilka\r\nuppgifter    som    skall    lämnas   i   företagens\r\nårsredovisningar   anser  vi  att   man   bör   vara\r\nrestriktiv. Det finns  en risk för att en utvidgning\r\nav kraven på årsredovisningens  innehåll i ett visst\r\navseende leder till krav på att även  andra typer av\r\nuppgifter skall tas med i redovisningarna.  Det  är,\r\nenligt  vår  mening,  inte  lämpligt  att företagens\r\nårsredovisningar  görs  till en arena för  politiska\r\nmarkeringar. Syftet med en  årsredovisning  bör även\r\nfortsättningsvis vara att tillhandahålla information\r\nom  ett  företags ekonomiska ställning till dem  som\r\nhar olika intressen i företaget.\r\nVidare  anser  vi  att  det  kan  ifrågasättas  om\r\nregeringens  förslag  kommer  att  ha  några  reella\r\nlångsiktiga  effekter  på  jämställdhetsarbetet inom\r\nden  privata sektorn. Förslaget  innebär  också  att\r\nytterligare   en   administrativ   börda   läggs  på\r\nföretagen  vilket  är ett avsteg från löften om  att\r\nförenkla regelverken för företagare.\r\nPå grund av det anförda  anser  vi att regeringens\r\nförslag till lagändringar inte bör genomföras.\r\n\r\n2. Redovisning av könsfördelningen i\r\nföretagsledningar (punkt 2)\r\n\r\nav Jan Ertsborn och Martin Andreasson (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till\r\na) lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)\r\nmed den ändringen att 5 kap. 18 b § andra  stycket i\r\nregeringens förslag får följande lydelse:\r\n\"Bestämmelsen i första stycket gäller endast\r\n1. publika aktiebolag,\r\n2.  handelsbolag  i  vilka  publika  aktiebolag  är\r\ndelägare samt\r\n3. sådana ekonomiska föreningar som enligt 8 kap. 5\r\n§  första  stycket  lagen  (1987:667) om ekonomiska\r\nföreningar skall ha minst en auktoriserad revisor.\"\r\nb)   lag   om   ändring   i  lagen  (1995:1559)   om\r\nårsredovisning       i      kreditinstitut       och\r\nvärdepappersbolag och\r\nc)   lag   om   ändring  i  lagen   (1995:1560)   om\r\nårsredovisning i försäkringsföretag.\r\nDärmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:L14 och\r\n2002/03:A241   yrkande   12   samt   avslår   motion\r\n2002/03:L334.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi har sedan tidigare  krävt  att  det skall införas\r\njämställdhetsparametrar  i  årsredovisningarna.   På\r\ndetta   sätt   får   aktieägare  och  analytiker  en\r\ntydligare bild av det intellektuella kapital som ett\r\nföretag besitter samtidigt  som  kravet bör kunna få\r\norganisationen  att tänka igenom personalstrukturen.\r\nMot  denna  bakgrund  välkomnar  vi  att  regeringen\r\näntligen lägger  fram ett förslag om att företagen i\r\nsina årsredovisningar  skall  ange  könsfördelningen\r\ninom företagets ledning.\r\n\r\nEnligt     vår    uppfattning    bör    emellertid\r\nredovisningskravet  ställas endast på större företag\r\nvars årsredovisning får en bred offentlig spridning.\r\nFör detta finns många skäl. Det kan bl.a. nämnas att\r\ni  små företag finns inga  företagsledningar  i  den\r\nbemärkelsen   som  regeringens  förslag  syftar  på.\r\nDessutom har små företag redan i dag en alldeles för\r\ntung regelbörda.  Vi  anser  att  den  eftersträvade\r\neffekten på jämställdhetsarbetet i näringslivet bäst\r\nuppnås om redovisningsskyldigheten avgränsas till de\r\nstörre företagen. Redovisningskravet bör  enligt vår\r\nuppfattning omfatta publika aktiebolag, handelsbolag\r\ni  vilka publika aktiebolag är delägare samt  sådana\r\nekonomiska  föreningar  som enligt 8 kap. 5 § första\r\nstycket lagen (1987:667)  om  ekonomiska  föreningar\r\nskall ha minst en auktoriserad revisor.\r\nPå  grund  av  det anförda anser vi att riksdagen,\r\nmed bifall till motionerna  L14  och A241 yrkande 12\r\nsamt med avslag på motion L334, bör anta regeringens\r\nlagförslag med den ändringen beträffande regeringens\r\nförslag  till  lag om ändring i årsredovisningslagen\r\n(1995:1554) att 5 kap. 18 b § andra stycket skall få\r\nden  lydelse som  framgår  ovan  av  förslaget  till\r\nriksdagsbeslut.\r\n\r\n3. Könskvotering (punkt 4, motiveringen)\r\n\r\nav  Inger  René  (m),  Jan  Ertsborn (fp), Yvonne\r\nAndersson  (kd),  Bertil  Kjellberg  (m),  Martin\r\nAndreasson (fp) och Henrik von Sydow (m).\r\n\r\nVi anser att den del av utskottets ställningstagande\r\nsom på s. 10 börjar med \"I motion\" och på samma sida\r\nslutar med \"L236 avslås\" borde ha följande lydelse:\r\n\r\nUtskottet  anser  att  det  trots  många  och  långa\r\nutredningar  i det privata näringslivet,  från  fack\r\noch politiskt håll fortfarande är en mycket lång väg\r\natt  gå  innan  vi   får   något   som   ens  liknar\r\njämställdhet    i   näringslivet.   Få   kvinnor   i\r\nmaktpositioner ger  sämre  villkor  för  kvinnor och\r\nlikaså för de män som inte passar in i den  norm  de\r\ntilldelats  på  grund  av  sitt  kön.  Den bristande\r\njämställdheten i bolagsstyrelserna är också  ett hot\r\nmot  svensk konkurrenskraft. Det är ett oförsvarligt\r\nslöseri  med  intellektuellt kapital att de personer\r\nsom  skall fatta  strategiskt  viktiga  beslut  bara\r\nrekryteras  ur den halva av befolkningen som är män.\r\nDetta är en fråga  som på bredden rör tillväxten och\r\nvälståndet i Sverige.\r\n\r\nAtt tvinga fram en  ändring  av könsfördelningen i\r\nde privata bolagsstyrelserna genom  en ändring i den\r\nassociationsrättsliga   lagstiftningen    vore   ett\r\noacceptabelt  ingrepp  i  ägarkollektivets rätt  att\r\nsjälvständigt     utse     sina    företrädare     i\r\nbolagsledningen. Det skulle  kräva  en  reglering på\r\nett  område  där  regelverket i övrigt endast  avser\r\ngenerella krav som skall uppfyllas av alla individer\r\n(att man är myndig, inte är försatt i konkurs etc.).\r\nVad som är avgörande  är en verklig förändring av de\r\nvärderingsmönster    som   ligger    bakom    dagens\r\nförhållanden.   Könsbaserade   fördomar   kan   inte\r\nelimineras genom  tvångslagstiftning  utan  genom en\r\nöppen   och  kritisk  debatt  där  en  grundläggande\r\nvärderingsförändring kan komma till stånd.\r\nKönsdiskrimineringen vid tillsättningen av ledande\r\nnäringslivsuppdrag  kan således inte avhjälpas genom\r\natt   den   dolda   inkvoteringen    av   män   till\r\nbolagsstyrelser kompletteras av en öppen inkvotering\r\nav  kvinnor.  I  stället  måste  arbetet  för   ökad\r\njämställdhet  i näringslivet inriktas på en intensiv\r\ndebatt i offentlighetens  ljus.  Vi  måste  riva  de\r\nhinder  som  ligger i vägen för kvinnor att söka sig\r\ntill ledande uppdrag  i  näringslivet.  Det  handlar\r\nbl.a.  om att arbeta för att chefsutvecklingsprogram\r\noch rekryteringsprocesser  utvecklas så att kvinnors\r\nkompetens  särskilt  lyfts fram  och  att  kvinnliga\r\nkandidater målmedvetet  övervägs  för styrelseposter\r\nmed målet att öka kvinnorepresentationen avsevärt.\r\nPå samma sätt som allmänheten och  partierna skall\r\nha  rätt  att  välja enbart manliga eller  kvinnliga\r\nföreträdare till  politiska uppdrag bör ägare, om de\r\nså  önskar, kunna göra  motsvarande  för  uppdrag  i\r\nnäringslivet. Både konsumenter och risksparare måste\r\ndå ta  ställning  till  om  de  anser att styrelsens\r\nledning   ger  det  bästa  resultatet.   Ineffektiva\r\nstyrelser ger  i  längden  sämre  resultat i form av\r\nprodukter, priser, avkastning m.m.  När nu processen\r\nav  en  bredare  kompetens börjat växa fram  blir  i\r\nlängden  dagens informella  kvotering  en  ekonomisk\r\nomöjlighet.  Detta  påverkar  mer kraftfullt och med\r\nfärre oönskade bieffekter än vad  lagar  och  regler\r\nnågonsin  kan  göra,  vilket  visas  inte  minst  av\r\nerfarenheterna av miljömärkning.\r\nUtskottet anser mot bakgrund av det ovan anförda att\r\ndet    inte   finns   skäl   att   frångå   tidigare\r\nställningstaganden  (se  bl.a.  bet. 1999/2000:LU10,\r\n2000/01:  LU9  och  2001/02:LU11). Motion  L236  bör\r\nalltså avslås.\r\n\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\n\r\n\r\nKönskvotering\r\n\r\nav Viviann Gerdin (c).\r\n\r\nUnder den senaste tiden  har  man kunnat se en stark\r\nförbättring  vad  gäller  kvinnorepresentationen  på\r\nledande befattningar inom näringslivet och i privata\r\nbolagsstyrelser. Jag ser mycket  positivt  på  denna\r\nutveckling    och   anser   att   det   finns   goda\r\nförutsättningar   att   på   frivillig  basis  uppnå\r\njämställdhet inom det privata näringslivet.\r\n\r\nPå grund av den pågående positiva  utvecklingen är\r\njag för närvarande inte beredd att stödja  ett  krav\r\npå åtgärder för lagstiftad kvotering.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\n\r\nI   proposition   2002/03:56   föreslår   regeringen\r\n(Justitiedepartementet) - efter hörande av  Lagrådet\r\n-  att  riksdagen antar de i propositionen framlagda\r\nförslagen till\r\n\r\n1.   lag   om    ändring    i   årsredovisningslagen\r\n(1995:1554),\r\n\r\n2.   lag   om   ändring   i  lagen  (1995:1559)   om\r\nårsredovisning      i      kreditinstitut      och\r\nvärdepappersbolag,\r\n\r\n3.   lag   om   ändring   i  lagen  (1995:1560)   om\r\nårsredovisning i försäkringsföretag.\r\n\r\nLagförslagen  har  intagits  som   bilaga   2   till\r\nbetänkandet.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2002/03:L13  av  Inger  René m.fl. (m) vari föreslås\r\natt riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen beslutar avslå  proposition  2002/03:56  i\r\ndess   helhet  i  enlighet  med  vad  som  anförs  i\r\nmotionen.\r\n\r\n2002/03:L14 av Jan Ertsborn m.fl. (fp) vari föreslås\r\natt riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen  avslår propositionen i den del som gäller\r\n5 kap. 18 b  §  andra  stycket  årsredovisningslagen\r\n(1995:1554)  och  beslutar att lagrummet  i  stället\r\nskall ges följande  lydelse:  \"Bestämmelsen i första\r\nstycket   gäller   endast  publika  aktiebolag   och\r\nhandelsbolag i vilka  publika aktiebolag är delägare\r\nsamt sådana ekonomiska  föreningar  som  enligt  lag\r\nskall ha minst en auktoriserad revisor.\"\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2002/03:L236   av  Gudrun  Schyman  m.fl.  (v)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen  begär   att   regeringen   tillsätter  en\r\nutredning  med  uppgift  att  ta  fram förslag  till\r\nändring av aktiebolagslagen innebärande att minst 40\r\n%  av  vartdera  könet  skall vara representerade  i\r\nbörsnoterade aktiebolags  styrelser  samt i statligt\r\noch kommunalt ägda aktiebolags styrelser.\r\n\r\n2002/03:L255  av  Carina Hägg och Birgitta  Ahlqvist\r\n(s)  vari  föreslås att  riksdagen  fattar  följande\r\nbeslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen  anförs  om  en  utredning  för  att\r\nförbättra jämställdheten i vårdbolags styrelser.\r\n\r\n2002/03:L332 av Sylvia Lindgren och Agneta Gille (s)\r\nvari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen  anförs om vikten av att öka andelen\r\nkvinnor i privata bolagsstyrelser.\r\n\r\n2002/03:L334  av Siw  Wittgren-Ahl  m.fl.  (s)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen  anförs  om  kvinnorepresentation  i\r\nnäringslivets styrelser.\r\n\r\n2002/03:A241  av  Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp) vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att  införa\r\njämställdhetsparametrar i årsredovisningar.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\n1 Förslag till lag om ändring i\r\nårsredovisningslagen (1995:1554)\r\n\r\n\r\n2 Förslag till lag om ändring i\r\nlagen (1995:1559) om årsredovisning\r\ni kreditinstitut och\r\nvärdepappersbolag\r\n\r\n\r\n3 Förslag till lag om ändring i\r\nlagen (1995:1560) om årsredovisning\r\ni försäkringsföretag\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nRemissyttranden\r\n\r\n\r\n\r\nPå   lagutskottets  begäran   har   yttranden   över\r\nmotionerna 2002/03:L236, L255, L332, L334, A241 yrk.\r\n12    avgivits     av    Bokföringsnämnden    (BFN),\r\nJämställdhetsombudsmannen    (JämO),    Verket   för\r\nnäringslivsutveckling  (NUTEK),  Svenskt Näringsliv,\r\nFöretagarnas  Riksorganisation (FR),  Tjänstemännens\r\nCentralorganisation   (TCO),   Sveriges  Akademikers\r\nCentralorganisation  (SACO),  Landsorganisationen  i\r\nSverige     (LO),     Näringslivets    nämnd     för\r\nregelgranskning  (NNR),  Stiftelsen  Ruter  Dam  och\r\nStiftelsen KvinnorKan.\r\n\r\nBokföringsnämnden (BFN)\r\n\r\n\r\nBokföringsnämnden (BFN) har anfört:\r\n\r\nBFN konstaterar  att  det  endast  är de två sist\r\nuppräknade motionerna som innehåller  förslag som\r\npåverkar    företagens    redovisning.    Nämnden\r\nbegränsar därför sitt yttrande till dessa.\r\n\r\nBFN    anser   att   det   bör   undvikas   att\r\nårsredovisningar belastas med uppgifter som är av\r\nmindre betydelse  för  att  bolagets intressenter\r\nskall kunna få upplysningar som  är  av betydelse\r\nför    bedömningen    av    bolagets   ekonomiska\r\nförhållanden och utvecklingsmöjligheter.  Om  det\r\nanses  att  sådana uppgifter ändå skall lämnas är\r\ndet viktigt att  det  tydligt  anges  för  vilken\r\nkrets  personer som könsfördelningen skall anges.\r\nUppgiftsskyldigheten  bör  också  begränsas  till\r\nuppgifter  som är lätt tillgängliga för företagen\r\noch   som   enkelt    kan    sammanställas    och\r\nkvantifieras.\r\nDetta  yttrande  överensstämmer med det BFN den\r\n26      augusti      2002      lämnade       till\r\nJustitiedepartementet       över      promemorian\r\nRedovisning      av      könsfördelningar       i\r\nföretagsledningar. Nämnden har samma principiella\r\ninställning  till  en utökad uppgiftsskyldighet i\r\nårsredovisningen om könsfördelningen i företaget.\r\n\r\nJämställdhetsombudsmannen (JämO)\r\n\r\n\r\nJämställdhetsombudsmannen (JämO) har anfört:\r\n\r\nJämställdhetsombudsmannen,  JämO, lämnar följande\r\nsynpunkter.  Mot  bakgrund  av  den  mycket  låga\r\nrepresentationen    av    kvinnor    i    privata\r\nbolagsstyrelser  och  den  synnerligen  långsamma\r\nförändringstakten  anser  JämO  att  lagstiftning\r\navseende kvotering kan vara ett sätt att påskynda\r\nen jämställd fördelning mellan kvinnor  och män i\r\nde   privata  bolagsstyrelserna.  Det  är  JämO:s\r\nuppfattning  att  det inte finns något hinder för\r\nen sådan lagstiftning  i  Sverige. I debatten har\r\nandra uppfattningar framförts. I syfte att bringa\r\nklarhet i frågan ställer sig  JämO  positiv  till\r\natt frågan utreds.\r\n\r\nJämO har i remissvar över promemorian Redovisning\r\nav   könsfördelning   av   företagsledningar  (Ju\r\n2002/4635/L1) tillstyrkt promemorians förslag att\r\ninföra    ett    krav   på   att   företagen    i\r\nårsredovisningen   anger    fördelningen   mellan\r\nkvinnor och män i ledande befattningar.\r\n\r\nVerket   för   näringslivsutveckling\r\n(NUTEK)\r\n\r\n\r\nVerket för näringslivsutveckling (NUTEK) har anfört:\r\n\r\nSammanfattning\r\n\r\nNUTEK:s  uppdrag  är  att  verka  för  en  hållbar  tillväxt  i\r\nnäringslivet.      I      detta      ingår     en\r\nnäringslivsutveckling som bygger på jämställdhet.\r\nEtt  jämställdhetsarbete  skapar  i förlängningen\r\npositiva drivkrafter inom näringslivet och bidrar\r\npå så sätt till en ökad tillväxt.\r\n\r\nSamtidigt  som NUTEK anser att det  är  viktigt\r\natt  i  alla sammanhang  analysera  och  förändra\r\nsamhället mot ökad jämställdhet menar verket att\r\ndet avseende  motionerna  L236, L255 samt L332\r\när   viktigt   att  avvakta  den  av   regeringen\r\ntillsatta utredningen  som  ska  analysera och ta\r\nfram   förslag   till   hur   arbetet  med   ökad\r\nkvinnorepresentation   i   bolagsstyrelse   skall\r\nbedrivas innan vi själva tar  definitiv ställning\r\ni frågan.\r\nNUTEK tillstyrker L334 på samma sätt som verket\r\nden 12 september 2002 tillstyrkt  förslaget  till\r\nändring i årsredovisningslagen (1995:1554) 5 kap.\r\n18§2  angående  redovisning  av  könsfördelning i\r\nföretagsledningar.\r\nSlutligen  är NUTEK principiellt  positiv  till\r\nyrkande   12   i   A241,    d.v.s.   att   införa\r\njämställdhetsparametrar i årsredovisningarna  för\r\nstora  och  medelstora företag. Vi anser dock att\r\nen bedömning  av de parametrar som ska införas är\r\nnödvändig  innan   slutligt  ställningstagande  i\r\nfrågan kan tas, allt  med  syfte att inte markant\r\nöka arbetsbördan och pålagorna för företagen.\r\n\r\nÖverväganden\r\n\r\nL236, L255 samt L332\r\n\r\n2002/03:L236 \"Könskvotering\"  av  Gudrun  Schyman  m.  fl. (v),\r\n2002/03:  L255 \"Kvinnorepresentation i vårdbolags\r\nstyrelser\"  av  Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist\r\n(s) samt 2002/03:L332  \"Andelen kvinnor i privata\r\nbolagsstyrelser\" av Sylvia  Lindgren  och  Agneta\r\nGille (s) förordar samtliga åtgärder för att  öka\r\nandelen kvinnor i bolagsstyrelser.\r\n\r\nRegeringen  har tillsatt en utredning som bland\r\nannat har till  uppgift  att föreslå åtgärder för\r\natt   främja  kvinnors  deltagande   på   ledande\r\npositioner   i  näringslivet.  Utredningen  skall\r\nredovisa sitt förslag den 8 mars 2003.\r\nNUTEK menar  att  det  är  viktigt  att  i alla\r\nsammanhang  analysera och förändra samhället  för\r\natt nå ökad jämställdhet. Det är dock viktigt att\r\navvakta utredningens  analyser  och förslag innan\r\nställning   tas   till   hur  arbetet  med   ökad\r\nkvinnorepresentation   i  bolagsstyrelser   skall\r\nbedrivas.\r\n\r\nL334 och A241 yrk. 12\r\n\r\nAvseende motion 2002/03:L334  \"Redovisning  av könsfördelning i\r\nstyrelser\"   hänvisar   NUTEK   bl.a.  till  sitt\r\nremissyttrande till Justitiedepartementet per den\r\n12  september  2002 där förslag till  ändring  av\r\nårsredovisningslagen   (1995:1554)  5  kap.  18§2\r\ntillstyrkes, med innebörden att \"uppgift även ska\r\nlämnas om fördelningen mellan  kvinnor och män på\r\nbalansdagen    bland    styrelseledamöter,    den\r\nverkställande direktören  och  andra  personer  i\r\nföretagets ledning.\"\r\n\r\nBeträffande  det förslag till \"jämställdhet som\r\nredovisningskrav\"  som behandlas under yrkande 12\r\ni 2002/03:A241 \"Liberal  jämställdhetspolitik\" av\r\nLars  Leijonborg m.fl. (fp)  hänvisar  vi  liksom\r\novan delvis  till  nämnt  remissyttrande angående\r\nändring av årsredovisningslagen, då yrkandet till\r\nviss    del    överlappar   med   det    tidigare\r\nremissyttrandet,  men  dock sannolikt innebär att\r\nfler     parametrar     än     redovisning     av\r\nkönsfördelningen omfattas.\r\nDet  är  förvisso  viktigt att undersöka  exakt\r\nvilka   parametrar  som  redovisningskravet   bör\r\nomfatta.  De  får  exempelvis inte strida mot den\r\npågående ambitionen att begränsa arbetsbördan och\r\npålagorna för företagen.  NUTEK  argumenterade  i\r\nsitt  yttrande  över  förslaget till ändringen av\r\nårsredovisningslagen  att  förslaget  inte  borde\r\ninnebära väsentligt merarbete för företagen genom\r\natt de uppgifter som ska redovisas baserar sig på\r\ninformation  som ändå måste  tas  fram  dels  vid\r\nupprättande av  jämställdhetsplaner  och dels för\r\nföretagens redovisning av avgångsvederlag.\r\nPå  samma sätt borde inte förslaget att  införa\r\njämställdhetsparametrar     i    årsredovisningar\r\ninnebära  väsentligt  merarbete   för   företagen\r\nförutsatt att de parametrar som skall omfattas  i\r\nstora  drag  är  desamma som stora och medelstora\r\nföretag  enligt  lag  ändå  måste  kartlägga  och\r\npresentera i sina jämställdhetsplaner.\r\n\r\nSvenskt Näringsliv\r\n\r\n\r\nSvenskt Näringsliv har anfört:\r\n\r\nMotion 2002/03:L236 Könskvotering m. fl. motioner\r\n\r\nGemensamt för de rubricerade motionerna är att de\r\nuttrycker  en  otålighet   över  att  utjämningen\r\nmellan  könen  i företagsstyrelser  och  på  anda\r\nviktiga poster i  näringslivet  går för långsamt.\r\nFöreningen  har  en  viss  förståelse  för  denna\r\nsynpunkt. Föreningen kan dock  inte tillstyrka de\r\nåtgärder  som  föreslås  i  motionerna   för  att\r\npåskynda denna utjämning.\r\n\r\nEnligt föreningens uppfattning är det uteslutet\r\natt,   som   föreslås   i  några  av  motionerna,\r\nlagstiftningsvägen     framtvinga     en     viss\r\nkönssammansättning i företagens ledning. Detta är\r\nett  oacceptabelt  ingrepp  i  ägarnas  rätt  att\r\nsjälvständigt  utse företrädarna  för  företagen.\r\nUtskottet  har  också   tidigare   (2001/02:LU11)\r\nbestämt avvisat en sådan lösning.\r\nNågra     av    motionärerna    föreslår    att\r\njämställdhetsparametrar     ska     återges     i\r\nårsredovisningarna      och     att     det     i\r\nårsredovisningarna ska anges  fördelningen mellan\r\nmän  och  kvinnor på ledande poster.  Föreningens\r\nuppfattning  är  att  en  stor  försiktighet  bör\r\niakttas  i  fråga  om  att  utöka  mängden  av de\r\nuppgifter  som ska finnas med i årsredovisningen.\r\nEn årsredovisnings  främsta funktion är att ge en\r\nrättvisande   bild   av   företagets   ekonomiska\r\nställning och utveckling. Ju  fler  uppgifter med\r\nannat syfte som tillförs en årsredovisning  desto\r\nmer  ökar risken att denna grundläggande funktion\r\nfördunklas.  Föreningen anser också att nyttan av\r\nen  sådan utökad  uppgiftsskyldighet  är  tveksam\r\nfrån jämställdhetssynpunkt.\r\n\r\nFöretagarnas Riksorganisation (FR)\r\n\r\n\r\nFöretagarnas Riksorganisation (FR) har anfört:\r\n\r\nDen genomgående  tråden  i  motionerna  är att de\r\nalla berör frågan om sammansättningen av  män och\r\nkvinnor   i   styrelsen   för  företag,  särskilt\r\nbörsbolagen.  I  en av motionerna  (L336,  Gudrun\r\nSchyman    m.fl.   vänsterpartiet)    förespråkas\r\nkönskvotering för att uppnå en jämnare fördelning\r\nmellan könen,  i  de  andra  motionerna  föreslås\r\nmindre ingripande åtgärder. Vi redovisar här  vår\r\ngrundläggande  inställning  i  frågan, utan att i\r\ndetalj diskutera de olika förslagen.\r\n\r\nJämställdhet  mellan  män  och kvinnor  är  ett\r\nviktigt värde. Sverige har satsat stora belopp på\r\natt bygga upp offentliga institutioner  som skall\r\ngöra det möjligt för män och kvinnor att utveckla\r\nsina liv på ett jämställt sätt. Här kan nämnas de\r\nomfattande   socialförsäkringarna   och  den  väl\r\nutbyggda barnomsorgen. I jämförelse med de flesta\r\nandra  länder  framstår  våra  insatser på  detta\r\nområde som ambitiösa.\r\nJämställdhet  är  emellertid  ett  värde  bland\r\nandra   värden,   och   ibland  bör  lagstiftaren\r\nacceptera att det inte är  möjligt  att  med  nya\r\nlagar tvinga fram nya mönster eftersom det skulle\r\ninkräkta   på   andra   mål.   Så  är  exempelvis\r\näganderätt ett annat viktigt värde.  Den som äger\r\nen  andel  i  ett  företag har rätt att bestämma,\r\nsjälv eller tillsammans  med andra, hur företaget\r\nskall förvaltas. Aktieägarna i ett aktiebolag har\r\nalltså rätt att bestämma vilka personer som skall\r\ningå  i bolagets styrelse,  alldeles  oavsett  om\r\ndessa representanter  är  män  eller  kvinnor. En\r\nbestämmelse  om  att en viss andel av ledamöterna\r\nskulle vara av det  ena  eller  det  andra könet,\r\nvore ett allvarligt ingrepp i delägarnas rätt att\r\nbestämma  om förvaltningen av sin egendom.  Redan\r\npå den grunden  är  det klart att könskvotering i\r\nbolagsstyrelser inte kan komma på fråga.\r\nDet kan också antas  att  en  regel  om en viss\r\nkönsfördelning i sådana styrelser skulle försämra\r\nsvenska   företags   konkurrenskraft.   En  sådan\r\nbestämmelse  skulle nämligen begränsa urvalet  av\r\nstyrelseledamöter,  och  det  finns ingenting som\r\ntyder på att svenska företag i  dag skulle ha ett\r\nför  stort  urval  av  lämpliga  kandidater  till\r\nsådana poster.\r\nEn  begränsning  av  urvalet  skulle  sannolikt\r\nförsämra  kompetensen  hos ledningen  och  därmed\r\nockså det förväntade resultatet hos företagen.\r\n\r\nTjänstemännens Centralorganisation\r\n(TCO)\r\n\r\n\r\nTjänstemännens Centralorganisation (TCO) har anfört:\r\n\r\nTCO  har  av lagutskottet  givits  möjlighet  att\r\nyttra sig över rubricerade motioner. Vi välkomnar\r\ndessa   motioner    som    visar   engagemang   i\r\njämställdhetsfrågan. TCO avgränsar sitt svar till\r\nbehovet av jämställdhet i bolagsstyrelser.\r\n\r\nUtan  att  ta  ställning  i  de  partipolitiska\r\ningångarna i det föreliggande underlaget vill TCO\r\nframföra följande synpunkter:\r\n\r\nÅrsredovisningen           skall           innehålla\r\njämställdhetsparametrar\r\n\r\nTCO stödjer motion 2002/03:L334 och 2002/03:A241 förslag om att\r\nalla  företag  inom  sina  årsredovisningar skall\r\nredovisa företagets struktur med avseende på kön.\r\nVi  har  även  tidigare  i  vårt   yttrande  över\r\n\"Redovisning       av       könsfördelning      i\r\nföretagsledningar\",  där förslag  om  ändring  av\r\nårsredovisningslagen framförs,  förespråkat denna\r\nförändring.\r\n\r\nTCO framhåller att den statistik  som genereras\r\ni  samband  med  förändringen  måste  komma  till\r\nanvändning.         Detta         för         att\r\nredovisningsskyldigheten   motsvarar  ett  reellt\r\nbehov  att  följa  utvecklingen   mot   ett   mer\r\njämställt arbetsliv på en övergripande nivå.\r\nTCO  anser  att  kraven  på jämställdhetsplaner\r\nskall    kompletteras    med    redovisning    av\r\nfördelningen     kön    inom    övriga    ledande\r\nbefattningar. Detta  skulle  kunna möjliggöra att\r\nkvalitativa mål, för förändring, sätts.\r\n\r\nJa  till utredning om åtgärder för  fler  kvinnor  i\r\nledning\r\n\r\nUtredningen  \"Kvinnor  på  ledande  poster i näringslivet\" vars\r\nuppgift är att, till den 8 mars, föreslå åtgärder\r\nför  fler  kvinnor  på ledande befattningar.  TCO\r\nvill  vidga utredningens  utgångspunkt  till  att\r\nomfatta   kvinnors   och   mäns   möjlighet  till\r\nförberedelse till ledande positioner.\r\n\r\nForskning, från Arbetslivsinstitutet, har visat\r\natt kvinnor inte bara förbigås inom traditionella\r\neller hierarkiska organisationer utan  även  inom\r\nmer \"rörliga\" platta organisationer, som bildades\r\ni början av 90-talet. Forskning av detta slag har\r\nen   stor   betydelse   för   förståelsen  av  de\r\nkönsstrukturer som råder och återskapas  i dagens\r\narbetsliv.\r\nStrukturer tar sig troligen olika uttryck  inom\r\nolika  branscher  och nivåer inom organisationer.\r\nDärför anser TCO att  det  är av vikt att i detta\r\nsammanhang även kritiskt granska och utvärdera de\r\nmöjligheter  till  förberedelse   för  ledarskap,\r\nvidareutveckling  och kompetensskifte  som  finns\r\nför kvinnor på svensk arbetsmarknad.\r\nAtt som kvinna i  dag  befinna  sig  i  ledande\r\nbefattning är inte bara tecken på en stark insats\r\nfrån individen och en medvetenhet från företaget,\r\nutan  förhoppningsvis  också  en bra förberedelse\r\ninför  denna position. Denna bakgrund  kan  sägas\r\nvara delvis  vägledande  för  de  möjligheter som\r\nsedan  finns  att uppnå jämställdhet  på  ledande\r\nbefattningar.\r\n\r\nKvotering om inte jämställdhet uppnås\r\n\r\nTCO ställer sig  bakom  kravet  att det skall råda jämställdhet\r\nmellan   könen  på  alla  nivåer.  Frågan   berör\r\nkvinnors och  mäns  möjligheter  att få och ta på\r\nsig   ansvarsfulla   och  ledande  positioner   i\r\narbetslivet  i  stort.  En   rättvis   fördelning\r\nåstadkoms inte utan aktiva åtgärder. Kvotering är\r\nenligt TCO inte det första eller bästa sättet att\r\nuppnå en mer jämställd fördelning. Utgångspunkten\r\nmåste vara att i högre grad undanröja hindren för\r\natt   åstadkomma   lika   möjligheter   och   ett\r\nprogressivt  arbete  för jämställdhet på samtliga\r\nnivåer.\r\n\r\n\r\nSveriges Akademikers\r\nCentralorganisation (SACO)\r\n\r\n\r\nSveriges Akademikers Centralorganisation  (SACO) har\r\nanfört:\r\n\r\nLagutskottet har berett SACO möjlighet att  yttra\r\nsig   över   ett   antal   riksdagsmotioner.  Den\r\ngemensamma  nämnaren för dessa  motioner  är  den\r\nviktiga frågan  om hur kvinnorepresentationen kan\r\nöka på ledande poster  inom  näringslivet.  Denna\r\nfråga berör förstås många fler områden än de  som\r\nfrämst  behandlas i motionerna men SACO begränsar\r\nsitt yttrande till de specifika förslag som finns\r\ni motionerna.\r\n\r\nSACO delar  helt  och  hållet uppfattningen att\r\ndet är ett stort problem att  kvinnor  i så liten\r\nutsträckning  återfinns  i  bolagsstyrelser   och\r\nandra  ledande  positioner inom näringslivet. Att\r\nbryta detta könssegregerade  mönster  är  av stor\r\nvikt för såväl rättvisa som för att företag skall\r\nkunna tillgodogöra sig bästa möjliga kompetens  i\r\nsina ledningar.\r\nVilka  medel  som  staten  kan  använda för att\r\nfrämja  ökad jämställdhet på detta område  är  en\r\nfråga  om   både   praktiska   och   principiella\r\navvägningar.  Även  om  det  är frustrerande  att\r\nutvecklingen går så långsamt,  finns  det  enligt\r\nvår mening viktiga gränser för vilka medel som är\r\nprincipiellt godtagbara. Att staten skulle gå  in\r\noch direkt reglera hur privata företag tillsätter\r\nsina  ledningar ligger enligt SACO bortom gränsen\r\nför  vad   politiska  beslut  skall  omfatta.  En\r\nkvoterande  lagstiftning   är   alltså  inte  ett\r\nalternativ som vi kan ställa oss bakom.\r\nNär man avsäger sig möjligheten  till en direkt\r\nreglering  blir  utmaningen förstås desto  större\r\natt   ändå   hitta  verktyg   som   kan   påverka\r\nsituationen. I  två  av  motionerna förs det fram\r\nförslag  att företagen skall  vara  skyldiga  att\r\nredovisa könsfördelningen  på ledande positioner.\r\nDenna  fråga  har  nyligen  varit   föremål   för\r\nremissbehandling  i  samband med Justitiedeparte-\r\nmentets  \"Promemoria  om   redovisning  av  köns-\r\nfördelning i företagsledningar (Ju2002/4635/L1)\".\r\nSACO har i sitt remissvar ställt sig positiv till\r\nde  förslag som finns i promemorian  om  hur  ett\r\nsådant  krav  skulle  kunna  göras till en del av\r\nredovisningslagen. Vi välkomnar  därför att detta\r\nnu   också   blir   föremål   för  behandling   i\r\nlagutskottet  och  hoppas  att  utskottet   skall\r\nställa sig bakom en sådan lagändring.\r\n\r\nLandsorganisationen i Sverige (LO)\r\n\r\n\r\nLandsorganisationen i Sverige (LO) har anfört:\r\n\r\nInledningsvis  menar  LO  att  det är viktigt att\r\nrepresentationen av kvinnor och  män är jämställd\r\ni   alla   delar   av   samhället,  så  också   i\r\nbolagsstyrelser.  Aktuella  undersökningar  visar\r\natt  andelen  kvinnor   i   svenska  börsnoterade\r\naktiebolags styrelser är mycket låg. LO menar att\r\ndet är viktigt att göra något  åt  detta  faktum.\r\nUnder  våren  genomför LO själv en enkät för  att\r\nbl. a. undersöka  hur  man  arbetar i de fackliga\r\norganisationerna för att öka  andelen  kvinnor  i\r\nbolagsstyrelser.\r\n\r\nMotion  L236  vill  att regeringen  tillsätter en\r\nutredning med uppgift  att  ta  fram förslag till\r\nändring av aktiebolagslagen innebärande att minst\r\n40  % av vardera könet ska vara representerade  i\r\nbörsnoterade   aktiebolags   styrelser   samt   i\r\nstatligt och kommunalt ägda styrelser.\r\n\r\nLO  menar  att  det  idag  inte  finns  rimliga\r\nargument för att könsfördelningen ser ut som  den\r\ngör  i bolagsstyrelserna. Länge har det framförts\r\nargument  om  att det inte finns kvinnor med rätt\r\nkompetens eller  vilja  att  ta uppdrag. LO menar\r\natt  det  inte  är den främsta orsaken  till  det\r\nextrema     underskottet     av     kvinnor     i\r\nbolagsstyrelser.   LO   menar  att  det  istället\r\nhandlar   om   att   det  saknas   kompetens   om\r\njämställdhetsarbete i många företag men också att\r\ndet  saknas  en  vilja  att   arbeta  aktivt  med\r\nfrågorna.  Det  handlar  givetvis  också  om  det\r\nfaktum att då fler kvinnor  kommer  in i bolagens\r\nstyrelser blir konkurrensen om platserna  hårdare\r\noch en grupp män som idag har platser i styrelser\r\noch  ledningsgrupper kommer därigenom att förlora\r\nbåde maktpositioner och arvoden.\r\nDebatten  om  bolagsstyrelsernas könsfördelning\r\nhar pågått länge  och  ändå förändras tillståndet\r\nväldigt långsamt. Näringslivet  uttalar sin vilja\r\natt  få  en  bättre  könsfördelning  men   lyckas\r\nuppenbarligen  inte  på  egen hand. LO ser därför\r\nbehovet av att något måste göras.\r\nLO  avvaktar  dock  med  att   ta  ställning  i\r\nsakfrågan om en utredning med uppgift att föreslå\r\nen  förändring  av aktiebolagslagen  som  innebär\r\nkvotering till bolagsstyrelser,  i  väntan på den\r\ntillsatta   utredningens  resultat  (Kvinnor   på\r\nledande poster i näringslivet Dir. 2002:19).\r\n\r\nMotion L255 vill ha en utredning tillsatt som ser\r\növer  hur  man  kan  förbättra  jämställdheten  i\r\nvårdbolagens styrelser. LO ser de problem som kan\r\nuppstå då valda politiker inte kan ha insyn i den\r\nverksamhet som  finansieras  av skattemedel t ex,\r\nprecis  som  motionären  pekar  på,  förlorar  de\r\nfolkvalda i vissa fall möjligheten att arbeta med\r\njämställdhetsfrågor  på  ett  direkt   sätt.   LO\r\nbiträder  därför att en utredning för att se över\r\narbetet med  jämställdhet  i vårdbolags styrelser\r\ntillsätts.\r\n\r\nMotion L332 tar upp vikten av  att  både  kvinnor\r\noch  män  finns  representerade i bolagsstyrelser\r\nutan att yrka på något konkret förslag. LO håller\r\nmed motionärerna om  att snedvridningen av makten\r\ni näringslivet mellan  kvinnor  och  män  är  ett\r\nproblem och biträder därför motionen.\r\n\r\nMotion   L334   vill  att  alla  företag  i  sina\r\nårsredovisningar ska redovisa hur fördelningen av\r\nantal kvinnor respektive  män  ser  ut på ledande\r\nposter   i   företagen.    LO   anser   att   mer\r\ngenomskinliga   system   som  ger  möjlighet  att\r\ngranska   könsfördelningen   i    företagen   kan\r\nunderlätta  arbetet  med  att  få  mer jämställda\r\nbolagstyrelser/ledningsgrupper    och    biträder\r\ndärför motionen.\r\n\r\nMotion  A241  yrkande 12 vill att det ska införas\r\njämställdhetsparametrar   i   årsredovisningen  i\r\nstora  och  medelstora  företag.  I   likhet  med\r\nyttrandet till motion L334 menar LO att  en  ökad\r\ntransparens  i  näringslivet  underlättar arbetet\r\nför att öka jämställdheten och  biträder  således\r\nmotionen.\r\n\r\n\r\nNäringslivets        Nämnd       för\r\nRegelgranskning (NNR)\r\n\r\n\r\nNäringslivets Nämnd  för  Regelgranskning  (NNR) har\r\nanfört:\r\n\r\n2002/03:L236 Könskvotering\r\n\r\nMotionens  innehåll:  Tillsätt  en utredning  med\r\nuppgift  att  ta  fram  förslag till  ändring  av\r\naktiebolagslagen innebärande  att  minst  40 % av\r\nvardera   könet   skall   vara  representerade  i\r\nbörsnoterade   aktiebolags   styrelser   samt   i\r\nstatligt    och    kommunalt   ägda   aktiebolags\r\nstyrelser.\r\n\r\nMotionen  bygger på  att  lagstiftning  är  den\r\nbästa   lösningen    för    att    öka   kvinnors\r\nrepresentation i bolagsstyrelser. I  enlighet med\r\nförordningarna  SFS 1998:1820 samt SFS  1995:1322\r\nmåste  lagstiftaren   vid   införandet   av   nya\r\nregleringar  först  utreda om lagstiftning är den\r\nmest ändamålsenliga lösningen.  Om  en  utredning\r\ntillsätts   bör   det   därför   klart  framgå  i\r\nkommittédirektivet  att  möjliga alternativ  till\r\nreglering  måste  utredas  i   en  problemanalys.\r\nAlternativ  till  reglering  kan vara  frivilliga\r\nlösningar, opinionsbildning, information osv.\r\nOm    en   utredning   angående   könskvotering\r\ngenomförs    är    det    nödvändigt    att    en\r\nkonsekvensanalys    av    utredningens    förslag\r\ngenomförs.   I   denna   konsekvensanalys   skall\r\nutredaren  redogöra  för  de möjliga alternativen\r\ntill   reglering   och   för  de  kostnader   och\r\nadministrativa konsekvenser  det  valda förslaget\r\nmedför.  I kommittédirektivet skall  också  anges\r\natt       samråd        skall       ske       med\r\nnäringslivsrepresentanter  redan  på  ett  tidigt\r\nstadium   i   utredningsarbetet.   Dessutom   bör\r\nexperter från näringslivet ingå i utredningen.\r\n\r\n2002/03:L255; 2002/03:L332\r\n\r\n\r\nMotionerna   utgår   från  att  jämställdheten  i\r\noffentliga   verksamheter    är   mycket   bättre\r\ntillgodosedd  än  i  det  privata   näringslivet.\r\nSyftet med jämställdhetsarbetet bör vara  att  nå\r\nökad  jämställdhet  i  hela samhället och på alla\r\nplan,  inte  bara  i  bolagsstyrelser   eller   i\r\nstyrelser  för  vårdbolag.  Att  knyta  brist  på\r\njämställdhet till vissa driftsformer eller införa\r\neventuella   regleringar   endast   för   privata\r\nbolagsstyrelser  skapar bland annat en snedvriden\r\nkonkurrenssituation   mellan   verksamheter   som\r\nbedrivs    i    privata   respektive   offentliga\r\ndriftsformer och  bidrar  sannolikt inte till att\r\njämställdhetsarbetet   för  samhället   i   stort\r\nfrämjas.\r\n\r\nVid  eventuell tillsättning  av  utredning,  se\r\nresonemanget      till      motionen     angående\r\nkönskvotering.\r\n\r\n2002/03:L334;   2002/03:A241   Redovisning   av\r\nkönsfördelning i styrelser\r\n\r\n\r\nNNR   hänvisar   till   sitt  yttrande   angående\r\nJustitiedepartementets förslag  om redovisning av\r\nkönsfördelning i styrelser, vårt Dnr 2002/250 (se\r\nbifogad skrivelse).\r\n\r\n\r\nRemiss   över  promemoria  om  redovisning   av\r\nkönsfördelning i företagsledningar\r\n\r\n\r\nI promemorian  föreslås  att  alla  aktiebolag  i\r\nårsredovisningen   skall   redovisa  fördelningen\r\nmellan  kvinnor  och  män  på  balansdagen  bland\r\nstyrelseledamöter,  den verkställande  direktören\r\noch andra personer i  företagets  ledning.  Någon\r\ndefinition  av  vad  som enligt detta lagförslags\r\nmening skall utgöra företagsledning  lämnas  ej i\r\nförslaget till lagtext. Sammantaget betyder detta\r\natt cirka 300.000 aktiebolag skall påföras en  ny\r\nuppgiftsskyldighet.      I      näringsutskottets\r\nbetänkande 2001/2002:01 framhålls  som  en viktig\r\nfaktor            avseende            regeringens\r\nregelförenklingsarbete:  \"att nedbringa  den  tid\r\noch  den  kostnad  som  en småföretagare  behöver\r\nlägga på att uppfylla olika  lagar  och regler är\r\nenligt  utskottets  mening,  den helt överordnade\r\nuppgiften\".  NNR konstaterar att  den  föreslagna\r\nnya uppgiftsbördan  bara  är  en  i raden av nytt\r\nuppgiftslämnande som åläggs företagen.\r\n\r\nEnligt   särskild   skrivelse   1999-03-30    -\r\nRiktlinjer   för  Regeringskansliet  om  särskild\r\nkonsekvensanalys  av  reglers  effekter  för  små\r\nföretags  villkor skall regeringskansliet göra en\r\nkonsekvensanalys  av  sina förslag. \"Vid analysen\r\nskall  checklistan för särskild  konsekvensanalys\r\nav  reglers   effekter   för   små   företag  med\r\nkommentarer användas\".\r\nNNR     konstaterar    att    flera    av    de\r\nfrågeställningar  som  enligt  checklistan  skall\r\nbesvaras   saknas   i   promemorians  preliminära\r\nkonsekvensanalys. Det gäller  bl.a.  checklistans\r\nfrågeställningar:  \"finns  det  några alternativa\r\nlösningar?, går det att kontrollera efterlevnaden\r\nav  reglerna?, hur kommer reglernas  effekter  på\r\nsmåföretagen att uppmärksammas och granskas?, och\r\nhar samråd  som behövs skett med näringslivet och\r\nmyndigheter  som   särskilt   berörs,  och  vilka\r\nsynpunkter av betydelse har kommit  fram\".  Andra\r\nfrågeställningar  åter  är  bara delvis besvarade\r\nt.ex.    vilken   tidsåtgång/kostnad    de    nya\r\nuppgiftslämnandet medför för uppgiftslämnaren.\r\n\r\nAlternativa lösningar\r\n\r\n\r\nNNR finner  att  förslagsställaren  inte har gått\r\nigenom de alternativ som finns vad gäller  att ta\r\nvara på  redan existerande information på området\r\nför  att erhålla statistik som kan ge ett rimligt\r\nutfall   ställt   i   relation   till  företagens\r\nuppgiftsbörda.  Styrelsens  ledamöter   återfinns\r\nredan    hos    PRV:s    bolagsavdelning   i   de\r\nregistreringsbevis  företagen   är  skyldiga  att\r\nlämna in. Sammalunda gäller uppgifter  om  VD och\r\nvice  VD samt firmatecknare. De senare oftast  VD\r\nsamt någon medarbetare i mindre företag. I mindre\r\nföretag  är därtill företagsledning ofta densamma\r\nsom  ägaren/na.  I  publika  företags   \"publika\"\r\nårsredovisningar   finns  ofta  företagsledningen\r\neller  delar  av densamma  namngiven.  Genom  att\r\nanvända   sig  av   existerande   uppgifter   som\r\ninlämnats till  staten  och de \"större företagens\r\n\"publika\"  årsredovisningar   kan   regering  och\r\nriksdag redan idag skaffa sig en god  bild av hur\r\ndet     ser    ut    med    könsfördelningen    i\r\nföretagsledningarna  i  svenska  företag utan att\r\nålägga företagen ny uppgiftsskyldighet.\r\n\r\n\r\nGår det att kontrollera efterlevnaden\r\n\r\n\r\nEfterlevnaden går bara att delvis  kontrollera då\r\nförslagsställaren     inte    definierat    vilka\r\nkategorier/personer som  skall  anses  ingå i ett\r\nföretags  ledning. Det kan enligt NNR inte  anses\r\ntillfredsställande   ur   rättssäkerhetssynpunkt,\r\nnågot  som lagrådet senast uppmärksammat  nyligen\r\nvad gäller  regeringens  förslag  om  att  införa\r\nstatistik   i   företagens   årsredovisningar  om\r\nsjukfrånvaron.  Det  bör  enligt   NNR   vara  en\r\nsjälvklarhet  för   lagstiftaren  att  klart  och\r\ntydligt   definiera   vilka   uppgifter   som  en\r\nuppgiftslämnare skall lämna in till staten.\r\n\r\n\r\nSamråd med näringslivet\r\n\r\n\r\nEnligt    den    särskilda    checklistan   skall\r\nkonsekvensanalysen innehålla en beskrivning av de\r\nsynpunkter  som  framkommit  genom   samråd   med\r\nföreträdare  för  det  organiserade näringslivet.\r\nNNR  konstaterar  att  det   i   den  preliminära\r\nkonsekvensanalysen saknas uppgifter  om  med  vem\r\nman  samrått  och  vilka  synpunkter  som  därvid\r\nframkommit.  Genom  samråd  i  tidiga  skeden  av\r\nregelgivningsprocessen  kan  information erhållas\r\nom   företagens  kostnader  för  den   föreslagna\r\nåtgärden     och     onödig     byråkrati     och\r\nuppgiftslämnande undvikas.\r\n\r\n\r\nVilka lönekostnader, andra kostnader eller\r\nresursbelastning i övrigt kan reglerna leda\r\ntill?\r\n\r\n\r\nFörslagsställaren  räknar  med  en  genomsnittlig\r\nkostnad  på 50 kr/företag och år (5 minuter)  för\r\natt inleverera de nya uppgifterna. Något underlag\r\nför  hur  man   kommit   fram  till  denna  summa\r\nredovisas  inte.  Sammanlagt   skulle  företagens\r\nkostnader öka med ca 15 miljoner/år för att lämna\r\nuppgifter som staten redan idag  har relativt god\r\ntillgång  till. Vid 10 minuters merarbete  uppgår\r\nkostnaden till 30 miljoner kr/år.\r\n\r\n\r\nStiftelsen Ruter Dam\r\n\r\n\r\nStiftelsen Ruter Dam har anfört:\r\n\r\nStiftelsen  avser  koncentrera  sig  på frågan om\r\nförslaget    om   ändring   av   aktiebolagslagen\r\ninnebärande att minst 40 % av vardera könet skall\r\nvara representerade  i  börsnoterade  aktiebolags\r\nstyrelser  samt  i  statligt  och kommunalt  ägda\r\naktiebolags styrelser.\r\n\r\nRuter  Dam  har under året genomfört  en  enkät\r\nbland 470 kvinnliga  chefer som har genomgått vår\r\nettåriga    chefsutbildning    om    de    önskar\r\nlagstiftning om kvotering av kvinnor i styrelser.\r\n\r\n93,4 procent dvs. 439 säger nej till lagstiftning\r\nom kvotering.\r\n\r\n14 dvs. 3 procent  säger  ja till lagstiftning om\r\nkvotering.\r\n17  dvs.  3,6 procent säger med  tvekan  ja  till\r\nlagstiftning om kvotering.\r\n\r\nRuter Dams uppfattning om kvotering samt\r\nförslag:\r\n\r\n\r\nChefsprogrammet  Ruter  Dams  grunduppfattning är\r\natt  vi  inte  vill  lagstifta  om  kvotering  av\r\nkvinnliga   chefer   i   börsbolagens  styrelser.\r\nIstället  vill  Ruter Dam se  följande  sätt  att\r\narbeta på frivillig  väg  till  dess  att  det är\r\nungefär  lika  många kvinnor som män bland chefer\r\noch styrelseledamöter:\r\n\r\n1. I börsföretagen  bör  man  alltid  kräva  både en\r\nkvinnlig  och  en  manlig kandidat till chefsjobb\r\noch styrelseposter.  Om  båda  är lika kompetenta\r\nbör kvinnan väljas.\r\n2.\r\n3. Ge chefer på alla nivåer i företagen extra rörlig\r\nlön när de befordrar kvinnliga chefer.  I dag får\r\nchefer  belöningar  för  olika  typer av resultat\r\nekonomiska, kvalitet, miljö eller liknande. Ruter\r\nDam anser att man under en begränsad tid kan göra\r\nsammaledes  vad  gäller  befordran  av  kvinnliga\r\nchefer i organisationen.\r\n4.\r\n5. Genom  att andelen kvinnor med \"rätt\"  utbildning\r\noch chefserfarenhet  totalt sett ökar i företagen\r\nfinns   fler  kompetenta   kvinnor   som   klarar\r\ntippjobben  på  högsta  ledande  nivå.  Med  sina\r\nnätverk  kan  kvinnorna  identifiera  ytterligare\r\nkompetens.\r\n6.\r\n7. Långsiktigt  bör  målet  vara  40/60  procent  av\r\nkvinnor   och   män   på  ledande  poster  och  i\r\nstyrelser,  men på frivillig  väg  -  inte  genom\r\nlagstiftning om kvotering.\r\n8.\r\nStiftelsen Ruter  Dam  yrkar  avslag på förslaget\r\natt  tillsätta en utredning med  uppgift  att  ta\r\nfram förslag  till  ändring  av  aktiebolagslagen\r\ninnebärande att minst 40 % av vardera könet skall\r\nvara  representerade  i börsnoterade  aktiebolags\r\nstyrelser  samt  i statligt  och  kommunalt  ägda\r\naktiebolags styrelser.\r\n\r\nRuter Dams mål är fler kvinnliga chefer på alla\r\nnivåer i näringslivet samt offentlig förvaltning.\r\nDetsamma gäller på styrelsenivå.\r\nRuter dam önskar  att näringslivet på frivillig\r\nväg skyndsamt tillsätter fler kvinnliga chefer på\r\nexekutiv nivå, inkluderande styrelsenivåer.\r\n\r\nStiftelsen KvinnorKan\r\n\r\n\r\nStiftelsen KvinnorKan har anfört:\r\n\r\n2002/03:L236 Könskvotering av Gudrun Schyman m.\r\nfl.\r\n\r\nL255 Kvinnorepresentation  i vårdbolags styrelser\r\nav Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist\r\nL332 Andelen kvinnor i privata bolagsstyrelsen av\r\nSylvia Lindgren och Agneta Gille\r\nL334 Redovisning av könsfördelning i styrelser av\r\nSiw  Wittgren-Ahl  m. fl. A241  yrk.  12  Liberal\r\njämställdhetspolitik av Lars Leijonborg m. fl.\r\nStiftelsen KvinnorKan,  vars främsta uppgift är\r\natt  stärka  kvinnors ställning  i  samhälle  och\r\nnäringsliv, deltar  aktivt  i diskussionen om den\r\nsneda  könsfördelningen  i  näringslivet  och  de\r\nbörsnoterade företagens styrelser.\r\nEftersom vi arbetar för att  konkret bidra till\r\nförändringar har vi tagit fram ett  förslag  till\r\nett  omfattande  projekt  som på ett konstruktivt\r\nsätt ska kunna bidra till att  Sverige  får  fler\r\nkvinnor i de börsnoterade företagens styrelser  i\r\nframtiden.  Syftet är att öka antalet kvinnor som\r\nhar  erfarenhet  av  styrelsearbete  från  större\r\nföretag. Ett flertal undersökningar visar att det\r\nfinns  en  enorm  obalans  mellan antalet män och\r\nantalet kvinnor som  har  styrelseerfarenhet från\r\nstörre  bolag. Bristen på erfarenheter  beror  på\r\natt de aldrig  fått  chansen att skaffa sig denna\r\nerfarenheter.\r\nKvinnorKan anser generellt att det bästa sättet\r\natt  genomföra  förändringar   på  är  att  genom\r\nopinionsbildade   arbete   sprida   kunskap   och\r\ninformation  för  att  få  till stånd ett  önskat\r\nresultat.\r\nNär  det  gäller  den  obalans   som   råder  i\r\nnäringslivet  anser vi dock att man haft så  lång\r\ntid  på  sig  att   frivilligt   ändra,   på  den\r\noacceptabla  snedfördelningen  att andra åtgärder\r\nmåste övervägas.\r\nVi ställer oss bakom det förslag  som framförts\r\nav  vice statsministern och jämställdhetsminister\r\nMargareta Winberg att ge bolagen en tidsfrist och\r\nom det  inte ger något resultat lagstifta för att\r\nåstadkomma en nödvändig förändring.\r\nFrågan  är,  som flera av motionärerna påpekar,\r\nmångfacetterad.  Främst  anser vi att landet inte\r\ninom  något  område  har  råd   att   avstå   den\r\nkompetens,  de  kunskaper och de erfarenheter som\r\nhalva befolkningen  besitter. Vi blir mer och mer\r\növertygade om att jämställdhet  också  lönar sig.\r\nDärför delar vi uppfattningen att detta samtidigt\r\när  en  demokrati-,  jämställdhets- och ekonomisk\r\ntillväxtfråga. Det är  minst  sagt  märkligt  att\r\nhälften  av  kundkretsen inte skulle ha kunskaper\r\noch synpunkter  på  produkterna värda att ta till\r\nvara. Än allvarligare  är att de stora företagens\r\nföråldrade    ledningsorganisationer    sannolikt\r\nhämmar landets tillväxt.\r\nAtt allt fler  män  delar vår uppfattning inger\r\nhopp  liksom  att  det  också   finns  företag  i\r\nnäringslivet  som  insett att det lönar  sig  att\r\nsatsa  på  jämställdhet   Det   är  positivt  att\r\nutredningsdirektiv redan förberetts.\r\nKvinnorKan   vill   tillsist  även  understryka\r\nbetydelsen  av  att  parallellt  arbeta  för  att\r\nutveckla       chefsutvecklingsprogram        och\r\nrekryteringsprocesser så att kvinnliga kandidater\r\ni  en  allt  snabbare  takt  kommer  i  fråga för\r\nstyrelse och ledningsuppdrag.\r\n\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Avslag på propositionen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L13.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "1855CD44-8A00-11D7-AE1E-000475530052",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "49",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "253",
                    "49",
                    "0",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1855CD44-8A00-11D7-AE1E-000475530052",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Redovisning av könsfördelningen i företagsledningar",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:56 och avslår motionerna 2002/03:L14, 2002/03:L334 och 2002/03:A241 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "1855CD46-8A00-11D7-AE1E-000475530052",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "41",
                    "4",
                    "4",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "254",
                    "43",
                    "4",
                    "48"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1855CD46-8A00-11D7-AE1E-000475530052",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Jämställdhetsarbete",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L255 och 2002/03:L332.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Könskvotering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L236.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "1855CD4E-8A00-11D7-AE1E-000475530052",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i motivfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "49",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "39",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "186",
                    "116",
                    "0",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1855CD4E-8A00-11D7-AE1E-000475530052",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Avslag på propositionen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Redovisning av könsfördelningen i företagsledningar",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Könskvotering",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-04-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-05-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-05-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-06-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-06-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-06-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-06-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-06-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "LAG",
          "namn": "Planerat ikraftträdande",
          "datum": "2004-01-01 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "12",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 07:13:07"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Företagen ska från den 1 januari 2004 i sina årsredovisningar ange könsfördelningen inom företagets ledning. Kravet på redovisning ska gälla företagets styrelseledamöter, verkställande direktör och andra personer i företagets ledning. Kravet på redovisning ska gälla även koncernredovisningen. Kravet ska inte gälla för företag och koncerner som har högst tio anställda. ",
          "dok_id": "GQ01LU7",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Redovisning av könsfördelningen i företagsledningar (LU7)",
          "dok_id": "GQ01LU7",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 07:13:07"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01LU7",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:45"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Lagutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att företagen i sina årsredovisningar ska ange könsfördelningen inom företagets ledning. Kravet på redovisning ska gälla företagets styrelseledamöter, verkställande direktör och andra personer i företagets ledning. Kravet på redovisning ska gälla även koncernredovisningen. Kravet ska inte gälla för företag och koncerner som har högst tio anställda. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2004.</p>",
          "dok_id": "GQ01LU7",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:44:57"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Redovisning av könsfördelningen i företagsledningar (LU7)",
          "dok_id": "GQ01LU7",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:44:57"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01LU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_lu_7.docx",
          "filstorlek": "116142",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Redovisning       av       könsfördelningen      iföretagsledningar",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/8BBF2FBA-85E2-4B6F-8574-97A8E8C30139"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01LU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_lu_7.pdf",
          "filstorlek": "365567",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_lu_7",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/5682DF8F-BFC2-4FBC-BE48-074D56BF7D80"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A241 Liberal jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02A241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A241",
          "ref_dok_titel": "Liberal jämställdhetspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L13 med anledning av prop. 2002/03:56 Redovisning av könsfördelningen i företagsledningar",
          "ref_dok_id": "GQ02L13",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L13",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:56 Redovisning av könsfördelningen i företagsledningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L14 med anledning av prop. 2002/03:56 Redovisning av könsfördelningen i företagsledningar",
          "ref_dok_id": "GQ02L14",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L14",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:56 Redovisning av könsfördelningen i företagsledningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Ertsborn m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L236 Könskvotering",
          "ref_dok_id": "GQ02L236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L236",
          "ref_dok_titel": "Könskvotering",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L255 Kvinnorepresentation i vårdbolags styrelser",
          "ref_dok_id": "GQ02L255",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L255",
          "ref_dok_titel": "Kvinnorepresentation i vårdbolags styrelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L332 Andelen kvinnor i privata bolagsstyrelser",
          "ref_dok_id": "GQ02L332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L332",
          "ref_dok_titel": "Andelen kvinnor i privata bolagsstyrelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Sylvia Lindgren och Agneta Gille (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L334 Redovisning av könsfördelning i styrelser",
          "ref_dok_id": "GQ02L334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L334",
          "ref_dok_titel": "Redovisning av könsfördelning i styrelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:56 Redovisning av könsfördelningen i företagsledningar",
          "ref_dok_id": "GQ0356",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "56",
          "ref_dok_titel": "Redovisning av könsfördelningen i företagsledningar",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-06-05",
          "ref_dok_id": "GQ09117",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "117",
          "ref_dok_titel": "2003-06-05",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-06-04",
          "ref_dok_id": "GQ09116",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "116",
          "ref_dok_titel": "2003-06-04",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:221",
          "ref_dok_id": "GQ0K221",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "221",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:221",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:487",
          "ref_dok_id": "1995:1554",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:488",
          "ref_dok_id": "1995:1560",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:489",
          "ref_dok_id": "1995:1559",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}