{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2285662",
      "dok_id": "GQ01LU16",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "LU16",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:LU16",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "LU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "16",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-04-15 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:22",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:26",
      "titel": "Immaterialrättsliga frågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01LU16/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01LU16",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01LU16",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01LU16",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Lagutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:LU16</div><h1>Immaterialrättsliga frågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI betänkandet behandlar utskottet 19 motionsyrkanden\r\nfrån   allmänna   motionstiden   år   2002  i  olika\r\nimmaterialrättsliga    frågor.    Yrkandena   gäller\r\nfrämjande   av   patent,   patentintrångsförsäkring,\r\nbruksmodellskydd,   datorrelaterade    uppfinningar,\r\nupphovsrättsligt      skydd,      upphovsrätt      i\r\nanställningsförhållanden,  ersättning för kopiering,\r\nersättning  till STIM, statens  engagemang  i  STIM,\r\nföljerätt och s.k. arenarätt.\r\n\r\nUtskottet  föreslår   att  riksdagen  skall  avslå\r\nsamtliga motionsyrkanden  och  hänvisar  främst till\r\ntidigare  ställningstaganden  från  riksdagens  sida\r\nsamt   pågående   arbete  på  såväl  nationell   som\r\ninternationell nivå.\r\nTill betänkandet har fogats fyra reservationer och\r\nett särskilt yttrande.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Främjande av patent\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:L250\r\nyrkandena 24 och 2002/03:  N396 yrkandena 24 och\r\n25.\r\n\r\n2. Patentintrångsförsäkring\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:L250\r\nyrkande 5 och 2002/03: L329.\r\n\r\n3. Bruksmodellskydd\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2002/03:L301  och\r\n2002/03:Sk258 yrkande 2.\r\n\r\n4. Datorrelaterade uppfinningar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:L312 yrkande 3.\r\n\r\n5. Upphovsrättsligt skydd\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:Kr264  yrkande\r\n5.\r\n\r\n6. Upphovsrätt i anställningsförhållanden\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:L259.\r\n\r\n7. Ersättning för kopiering\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Kr336\r\nyrkande 10 och 2002/03: Kr370 yrkande 19.\r\nReservation 1 (kd)\r\n\r\n8. Ersättning till STIM\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:L209 yrkande 1.\r\nReservation 2 (c)\r\n\r\n9. Statens engagemang i STIM\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:L209 yrkande 2.\r\nReservation 3 (m, c)\r\n\r\n10. Följerätt\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Kr372  yrkande\r\n28.\r\n\r\n11. Arenarätt\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2002/03:L285  och\r\n2002/03:Kr297 yrkande 3.\r\nReservation 4 (m, kd)\r\nStockholm den 15 april 2003\r\n\r\n\r\nPå lagutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nInger René\r\n\r\nFöljande  ledamöter har deltagit i beslutet: Inger\r\nRené (m), Marianne  Carlström  (s),  Raimo Pärssinen\r\n(s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes (s), Hillevi\r\nLarsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis\r\n(v), Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg  (m), Rezene\r\nTesfazion   (s),   Martin  Andreasson  (fp),  Anneli\r\nSärnblad Stoors (s),  Henrik  von  Sydow (m), Niclas\r\nLindberg   (s),  Johan  Löfstrand  (s)  och   Annika\r\nQarlsson (c).\r\nInledning\r\n\r\n\r\n\r\nI betänkandet behandlar utskottet 19 motionsyrkanden\r\nfrån  allmänna   motionstiden   år   2002   i  olika\r\nimmaterialrättsliga    frågor.    Yrkandena   gäller\r\nfrämjande   av   patent,   patentintrångsförsäkring,\r\nbruksmodellskydd,   datorrelaterade    uppfinningar,\r\nupphovsrättsligt      skydd,      upphovsrätt      i\r\nanställningsförhållanden,  ersättning för kopiering,\r\nersättning  till STIM, statens  engagemang  i  STIM,\r\nföljerätt och s.k. arenarätt.\r\n\r\nEn  förteckning   över  behandlade  motionsförslag\r\nfinns i bilaga 1 till  betänkandet.  Som  en  allmän\r\nbakgrund   till   motionsspörsmålen   kan   upplysas\r\nföljande.\r\nImmaterialrätt  är den sammanfattande beteckningen\r\nför   ett   antal   olika    regler    som   skyddar\r\nintellektuella  prestationer  och  kännetecken   mot\r\nobehörigt  utnyttjande.  I huvudsak innebär de olika\r\nimmaterialrättsliga reglerna   både i Sverige och i\r\nandra länder  att den som skapat en skyddad produkt\r\neller utfört en skyddad prestation har ensamrätt att\r\ndra ekonomisk nytta av produkten eller prestationen.\r\nEnsamrätten kan avse olika slags utnyttjanden, såsom\r\ntillverkning,  försäljning  eller   uthyrning,   och\r\nrättighetshavaren   kontrollerar   i   princip   all\r\nanvändning av skyddsobjektet.\r\nImmaterialrätten brukar delas in i upphovsrätt och\r\nindustriellt   rättsskydd.   Till  det  industriella\r\nrättsskyddet   hör   patenträtt,   känneteckensrätt,\r\nmönsterrätt och växtförädlarrätt. Patenträtt  gäller\r\nför nya uppfinningar som kan utnyttjas industriellt.\r\nKänneteckensrätt brukar användas som en övergripande\r\nbeteckning  för  varumärkesrätten,  firmarätten  och\r\nandra    rättsskydd   för   individualiseringsmedel.\r\nMönsterskydd   gäller  utseendet  (designen)  på  en\r\nprodukt, antingen  det  betingas  av  estetiska skäl\r\neller   nyttoskäl.   Växtförädlarrätt  skyddar   nya\r\nväxtsorter som skapas genom förädling eller på annat\r\nsätt.\r\nMellan   upphovsrätten    och   det   industriella\r\nrättsskyddet finns två grundläggande skillnader. Den\r\nena är att upphovsrätten skyddar  det sätt på vilket\r\nen idé omsatts i verkligheten och inte  själva idén.\r\nPatentskydd, skydd för varumärken, mönsterskydd  och\r\nväxtförädlarrätt skyddar däremot idén som sådan. Den\r\nandra  skillnaden  är  att  upphovsrätt uppkommer så\r\nfort  den  skyddade  prestationen   utförts,   medan\r\npatent-,  mönster-  och  växtförädlarrätt  i princip\r\nförutsätter  ett registreringsförfarande. Varumärken\r\nintar en särställning  genom  att skydd kan uppkomma\r\nbåde   genom   registrering   och   genom    faktisk\r\nanvändning.\r\nDen     ensamrätt     som     följer    med    det\r\nimmaterialrättsliga skyddet är tidsbegränsad. Enligt\r\nreglerna i Sverige gäller upphovsrätten  under 70 år\r\nräknat  från  upphovsmannens  död  eller beträffande\r\nvissa  prestationer  under  50  år  från   det   att\r\nprestationen utfördes. Patentskyddet räknas från den\r\ndag ansökan görs om registrering. I Sverige sträcker\r\nsig  skyddstiden 20 år framåt i tiden. För läkemedel\r\nfinns  möjlighet  till tilläggsskydd. Mönsterskyddet\r\nräknas också från ansökningsdagen och gäller under 5\r\når, men tiden kan förlängas  upp till 25 år. När det\r\ngäller växtförädlarrätt är skyddstiden  25  år  utom\r\nför  potatis, vin och träd där skyddstiden är 30 år.\r\nVarumärken  har en i princip obegränsad skyddstid så\r\nlänge de används.  En  registrering gäller dock bara\r\nunder  10 år men kan förnyas  ett  obegränsat  antal\r\ngånger.\r\nEnsamrätten  kan  också  vara  inskränkt  på olika\r\nsätt. Särskilt på det upphovsrättsliga området finns\r\ndet  åtskilliga  regler som begränsar upphovsmannens\r\nensamrätt. Ett exempel  på  en sådan inskränkning är\r\natt  privatpersoner  som  huvudregel  har  rätt  att\r\nkopiera skyddade verk för enskilt bruk.\r\nDen  som utan rättighetshavarens  samtycke  vidtar\r\nnågon åtgärd  som  omfattas av ensamrätten begår ett\r\nimmaterialrättsligt  intrång.  Ett  system  av olika\r\nsanktioner av såväl straffrättslig som civilrättslig\r\nkaraktär  skyddar  ensamrätterna mot intrång. Vidare\r\nkan en domstol besluta  om  vissa skyddsåtgärder och\r\nsäkerhetsåtgärder.\r\nDe      svenska     bestämmelserna     på      det\r\nimmaterialrättsliga området finns i lagen (1960:729)\r\nom upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,\r\nlagen (1992:1685)  om  skydd  för  kretsmönster  för\r\nhalvledarprodukter,      patentlagen     (1967:837),\r\nvarumärkeslagen   (1960:644),   kollektivmärkeslagen\r\n(1960:645),          firmalagen          (1974:156),\r\nmönsterskyddslagen  (1970:485)   och   växtförädlar-\r\nrättslagen (1997:306).\r\nUtskottet  övergår  därmed  till att under  skilda\r\nrubriker   behandla   de   olika  frågor   som   har\r\naktualiserats i motionerna.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nLU16\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nFrämjande av patent\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMotionsyrkanden  som  innebär  vidtagande  av\r\nåtgärder för att främja  patent  bör  avslås.\r\nUtskottet  hänvisar  till pågående nationellt\r\noch internationellt arbete.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nReglerna i patentlagen  (1967:837)  innebär  att den\r\nsom  gjort  en  ny  uppfinning  kan få ensamrätt att\r\nutnyttja  uppfinningen  yrkesmässigt  genom  patent.\r\nPatent  kan meddelas på ett  förfarande,  t.ex.  ett\r\nnytt produktionssätt, eller på en produkt som sådan,\r\nexempelvis   ett   nytt   läkemedel.   Som  allmänna\r\nförutsättningar   för   patenterbarhet  gäller   att\r\nuppfinningen,  förutom  att   den   skall  vara  ny,\r\nväsentligen skall skilja sig från vad  som  tidigare\r\när  känt (uppfinningshöjd) samt att den skall  kunna\r\nutnyttjas   industriellt   och  vara  reproducerbar,\r\nvilket  innebär  att  uppfinningen  skall  ha  sådan\r\nkaraktär att den avsedda  effekten  med säkerhet kan\r\nuppnås vid ett upprepat utövande av uppfinningen.\r\n\r\nDen  ensamrätt  att  utnyttja  en  uppfinning  som\r\npatentskyddet   ger   innehavaren   är  avsedd   att\r\nstimulera     forskning    och    utvecklingsarbete.\r\nUppfinnare kan  räkna med att under skyddstiden utan\r\nkonkurrens kunna  marknadsföra uppfinningen eller på\r\nannat sätt exploatera  den  ekonomiskt.  Häri ligger\r\nockså  ett  allmänt  intresse. Mot de intressen  som\r\nsålunda  bär  upp  patentskyddet   står   samhällets\r\nintresse   av   att  det  inte  skapas  ett  alltför\r\nlångtgående monopol  när det gäller att dra nytta av\r\nen uppfinning. Ensamrätten  har  därför begränsats i\r\ntiden.  Vidare  finns  möjlighet  att   under  vissa\r\nförutsättningar  genom  tvångslicens  ge tredje  man\r\nrätt att, utan hinder av ett patent, mot  ersättning\r\ntill   patenthavaren   utnyttja  den  patentskyddade\r\nuppfinningen.  Som exempel  kan  nämnas  möjligheten\r\ntill tvångslicens  vid  underlåtet  utövande  av  en\r\npatenterad uppfinning.\r\nPatent    söks   i   Sverige   hos   Patent-   och\r\nregistreringsverket   (PRV),   som   granskar  varje\r\nansökan   som   kommer  in  till  myndigheten.   Vid\r\ngranskningsförfarandet  skall  utrönas  huruvida det\r\nföreligger  hinder  mot bifall till ansökningen  med\r\nhänsyn till patentlagens  bestämmelser. En väsentlig\r\ndel av granskningen avser frågan  om uppfinningen är\r\nny   och   fyller  kravet  på  uppfinningshöjd.   Om\r\nförutsättningarna  för  patent är uppfyllda, dvs. om\r\nansökningen är fullständig  och  PRV gör bedömningen\r\natt  det inte finns några hinder mot  patent,  skall\r\nsökanden  underrättas  om  att  patent kan meddelas.\r\nSedan   sökanden   betalat   en   särskild   avgift,\r\nmeddelandeavgift,  skall  patentmyndigheten  bifalla\r\nansökningen och kungöra beslutet.  När  beslutet har\r\nkungjorts  är  patent meddelat. Därefter vidtar  det\r\ns.k.  invändningsförfarandet   då  var  och  en  har\r\nmöjlighet  att göra invändningar  mot  ett  meddelat\r\npatent.  Framförda   invändningar  kan  under  vissa\r\nnärmare angivna förutsättningar  leda  till  att ett\r\nmeddelat  patent  upphävs.  Förfarandet  vid  PRV är\r\nganska   tidskrävande,  och  det  tar  i  genomsnitt\r\nomkring tre  år från det att en patentansökan ges in\r\ntill dess att patent meddelas.\r\nOftast  företräds   sökanden  i  patentärenden  av\r\nombud, om det inte är fråga  om  ett  större företag\r\nmed  egen  patentavdelning.  Ett patentombud  bistår\r\nuppfinnaren bl.a. med att formulera ansökan och göra\r\nförberedande nyhetsundersökningar.  När  patent  har\r\nmeddelats  kan  patentombudet  bistå  med  att hålla\r\npatentet vid liv genom att betala in årsavgifter och\r\natt hjälpa till med upprättandet av licensavtal m.m.\r\nEtt    patent    som    meddelas    av   nationell\r\npatentmyndighet blir gällande endast i  den  staten.\r\nNågot världspatent existerar inte. En uppfinnare som\r\nönskar få patentskydd i flera länder måste alltså  i\r\nprincip  söka patent i varje land. I konventionen om\r\npatentsamarbete  (Patent  Cooperation  Treaty,  PCT)\r\nfinns emellertid bestämmelser om s.k. internationell\r\nansökan  som gör det lättare att ansöka om patent  i\r\nflera länder  samtidigt.  Förfarandet  med  en sådan\r\nansökan  innefattar en centraliserad, internationell\r\nnyhetsgranskning    och   en   möjlighet   till   en\r\ninternationell,                         förberedande\r\npatenterbarhetsprövning.   För   att   patent  skall\r\nmeddelas måste dock en internationell ansökan alltid\r\nfullföljas  vid  den  nationella  patentmyndigheten,\r\nvilken  självständigt  gör  den slutliga  prövningen\r\nenligt nationell rätt. Sverige  ratificerade  PCT  i\r\nsamband med ikraftträdandet år 1978.\r\nGenom  den europeiska patentkonventionen (EPC) har\r\nvidare  skapats   en   ordning  som  medger  att  en\r\npatentansökan samtidigt  kan  erhålla  patentskydd i\r\nflera länder, s.k. europeiskt patent. Sådant  patent\r\nmeddelas   av  det  europeiska  patentverket  (EPO),\r\nvilket har sitt  säte i München. Patentkonventionen,\r\nsom   innehåller   en   fullständig   reglering   av\r\nansökningsförfarandet  och förutsättningarna för att\r\nfå europeiskt patent samt handläggningsordningen vid\r\ndet europeiska patentverket,  trädde i kraft år 1977\r\noch har tillträtts av Sverige och  ett flertal andra\r\neuropeiska stater. I den svenska patentlagen  har de\r\nsärskilda regler som föranletts av tillträdet tagits\r\nin.  En viss anpassning av de svenska patentreglerna\r\ntill konventionens bestämmelser har också skett.\r\nEtt  patent  som  meddelas  av EPO är giltigt i de\r\nländer  som designerats i ansökningen.  Patentet  är\r\ndock  giltigt  enligt  respektive  lands  nationella\r\npatent-rätt.   Det  är  alltså  inte  fråga  om  ett\r\neuropeiskt patent  utan  om ett knippe av nationella\r\npatent. Grunderna för att  ett  patent kan förklaras\r\nogiltigt bestäms visserligen i konventionen, men EPC\r\ninnefattar  inte  någon  gemensam  jurisdiktion  för\r\nogiltighets-  och intrångsfrågor. Det  finns  alltså\r\ninte några garantier för att meddelade patent bedöms\r\nlikformigt, och  prövningen  i  domstol kan falla ut\r\nolika i olika stater.\r\nFördelarna  med  Europapatentet har  ansetts  vara\r\nflera. Endast en ansökan  behöver  ges  in,  ansökan\r\ngörs  på  ett  enda  språk    engelska, tyska eller\r\nfranska  och kostnaden är lägre  än  för en ansökan\r\nsom  avser  tre separata länder. Systemet  har  dock\r\nenligt mångas  mening  vissa  nackdelar  beroende på\r\ndess  komplexitet och på att kostnaderna trots  allt\r\nanses för  höga. En annan nackdel som framhållits är\r\navsaknaden av  en  domstol  på  Europanivå som avgör\r\ntvister om patent.\r\nKommissionen  lade  år  1997 fram  en  grönbok  om\r\npatentsystemet i Europa med undertiteln Främjande av\r\ninnovationer genom patent, KOM (97) 314. I grönboken\r\ntas    frågor    upp    om    hur    det   nuvarande\r\nEuropapatentsystemet  fungerar  och  redovisas   ett\r\narbete  inom  EPO  för  att  sänka  kostnaderna  för\r\nEuropapatentet.  Kommissionen har därvid konstaterat\r\natt  det  finns  ett  uttalat  behov  av  ett  nytt,\r\nenhetligt patentsystem  som täcker hela gemenskapen.\r\nEtt    sådant    gemenskapspatent    måste    enligt\r\nkommissionen vara  billigt,  både  jämfört  med  ett\r\namerikanskt   patent  och  i  förhållande  till  ett\r\neuropeiskt  patent   som  täcker  ett  mindre  antal\r\nstater.\r\nI augusti 2000 lade  kommissionen fram ett förslag\r\ntill förordning om gemenskapspatent, KOM (2000) 412.\r\nAvsikten är att möjliggöra  för  den  som  gjort  en\r\nuppfinning  att  genom en enda ansökan få ett patent\r\nsom gäller i hela  gemenskapen.  Genom  förordningen\r\nvill  man därmed göra det billigare för företag  och\r\nenskilda   uppfinnare   att  erhålla  patentskydd  i\r\ngemenskapen. Förslaget innebär  bl.a. att EPO kommer\r\natt pröva ansökningar om gemenskapspatent  enligt de\r\nregler  som  gäller  för  övriga  europeiska patent.\r\nHuvuddelen  av  patentskriften  kommer   endast  att\r\nfinnas på det av EPO:s handläggningsspråk (engelska,\r\nfranska  eller  tyska)  som  sökanden har valt.  Det\r\nbeviljade gemenskapspatentet behöver inte översättas\r\nför att bli giltigt. Mål om intrång i och ogiltighet\r\nav gemenskapspatent skall endast  få prövas av en ny\r\nspecialdomstol  för  immaterialrätt på  EG-nivå.  En\r\nändring av EG-fördraget  hösten 2000 har möjliggjort\r\ninrättandet av en sådan domstol.\r\nDe   stora   tvistefrågorna    i    förslaget   om\r\ngemenskapspatent  har varit frågan om de  nationella\r\npatentverkens roll  och  frågan  om  översättning av\r\npatentskrifter. I samband med en rådskonferens den 3\r\nmars  2003  träffades  en principöverenskommelse  om\r\ninrättandet av en specialdomstol  med  domare som är\r\nspecialiserade på patenträtt och bistås  av tekniska\r\nexperter.   Processen   skall  föras  på  det  språk\r\nsvaranden talar men förhör  med  vittnen  får ske på\r\nvittnets eget språk. Vidare innebär överenskommelsen\r\natt patentansökan skall göras på engelska,  franska,\r\ntyska   eller   ansökarens   eget   språk   och  att\r\npatentkraven     skall    översättas    till    alla\r\nmedlemsstaters språk.\r\nPatenträttskonventionen   (PLT)   antogs   vid  en\r\ndiplomatkonferens  våren 2000. Den innebär åtaganden\r\nom   avreglering   och   viss    harmonisering    av\r\nbestämmelser  om  formalia  kring patentansökningar.\r\nKonventionens  bestämmelser  är   med  ett  undantag\r\nminimibestämmelser,  dvs.  konventionsstaterna   har\r\nfrihet att tillämpa bestämmelser som är mer liberala\r\nför  patentsökande  och  rättighetsinnehavare än vad\r\nsom  anges  i konventionen.  Undantaget  från  denna\r\nprincip gäller  i  fråga  om vad som skall få krävas\r\nför  att fastställa en ingivningsdag  (filing  date)\r\nför en  ansökan.  Sverige  har signerat konventionen\r\nsom ännu inte trätt i kraft.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nHenrik  S  Järrel  (m)  begär  i   motion  L250  ett\r\ntillkännagivande om att regeringen bör verka för att\r\nhöja  patentets rättsliga skydd och status  för  att\r\nskapa goda,  konkurrenskraftiga  förutsättningar för\r\nnäringsverksamhet  och  företagande   (yrkande   2).\r\nMotionären  konstaterar  att  det  oftast bara är de\r\nriktigt stora företagen som har råd att söka, bevaka\r\noch  försvara patent. För många enskilda  uppfinnare\r\när  patentkostnaden  hög.  Regeringen  borde  enligt\r\nmotionärens  uppfattning  överväga  ett  system  med\r\ndifferentierade  patentkostnader samt en förlängning\r\nav det s.k. prioritetsåret  för  att  underlätta för\r\nden    sökande    att    hitta    olika,    lämpliga\r\nsamarbetspartner,    för    att    finna    lämpliga\r\nproduktions- och finansieringsformer samt för att ta\r\nställning  till  om  patent skall sökas även i andra\r\nländer. I samband med  en  sådan  förlängning  anser\r\nmotionären  att  även  tiden för offentliggörande av\r\npatent måste utsträckas  (yrkande  3).  I konsekvens\r\nmed   vad   som  nu  yrkats,  menar  motionären  att\r\nregeringen på  samma  sätt bör verka för ändringar i\r\ninternationella patentkonventioner (yrkande 4).\r\n\r\nI motion N396 framför  Ingegerd  Saarinen (mp) att\r\nriksdagen bör ge regeringen till känna att ett skydd\r\nbör   ges   för   uppfinningar   under  tiden   från\r\npatentansökan till dess patent beviljas  och  att en\r\nersättning  även under denna tid skall utgå (yrkande\r\n24). Motionären  anser  också  att patentkostnaderna\r\nmåste sänkas. Regeringen bör därför skyndsamt utreda\r\nvilka ekonomiska konsekvenser både  för  innovatörer\r\noch för staten detta skulle få (yrkande 25).\r\n\r\nPågående arbete\r\n\r\nUnder   år   2000  hölls  en  diplomatkonferens  för\r\nrevidering av  EPC  mellan  konventionsstaterna. Den\r\nrevisionsakt som antogs innebär  att ett stort antal\r\nartiklar  ändras  och  att  ett antal  nya  artiklar\r\ntillkommer.   Som  exempel  på  mer   betydelsefulla\r\nändringar   kan   nämnas    att    den    europeiska\r\npatentorganisationens förvaltningsråd får behörighet\r\natt  revidera  stora  delar av konventionen för  att\r\nanpassa  konventionstexten  till  en  internationell\r\nkonvention  eller  till  EG-lagstiftning  på området\r\n(artikel  33). Nya artiklar (artiklarna 105ac)  har\r\nregler om en  möjlighet  för patenthavaren att efter\r\npatentets beviljande begränsa  patentets  omfattning\r\ngenom  ett  administrativt förfarande. Genom  en  ny\r\nartikel (112a)  har  införts ett institut som liknar\r\nresning och klagan över  domvilla. I en artikel (138\r\n[3])  har  uttryckligen angivits  att  patenthavaren\r\nskall ha rätt  att i en rättegång rörande ogiltighet\r\nav  patentet  begränsa  patentet  genom  ändring  av\r\npatentkraven. Sverige har signerat revisionsakten.\r\n\r\nI syfte att minska  kostnaden  för att erhålla ett\r\neuropeiskt patent tillsatte konventionsstaterna till\r\nEPC  vid  en  regeringskonferens  i  juni   1999  en\r\narbetsgrupp (Working Party on Cost Reduction,  WPR).\r\nArbetsgruppens  huvuduppgift  var  att  ta  fram ett\r\nförslag  för  att  minska  översättningskostnaderna.\r\nArbetsgruppen  enades  om  ett   förslag   till   en\r\növerenskommelse  om  tillämpning  av artikel 65 EPC.\r\nTexten till denna antogs vid en regeringskonferens i\r\nLondon   i  oktober  2000  och  är  öppen   för   de\r\nkonventionsstater  som vill ansluta sig. Den innebär\r\ni korthet följande.  De  konventionsstater  som  har\r\nnågot     av     det     europeiska    patentverkets\r\nhandläggningsspråk som ett  av sina officiella språk\r\navstår   genom   överenskommelsen    från    att   i\r\nfortsättningen  kräva översättning av patentskriften\r\nför  att  patentet   skall   bli   giltigt.   Sådana\r\nkonventionsstater  som inte har ett officiellt språk\r\nsom  också är handläggningsspråk  i  det  europeiska\r\npatentverket   skall   peka   ut   ett   av  de  tre\r\nhandläggningsspråken  och  avstå  från  översättning\r\ntill ett nationellt språk om patentskriften finns på\r\ndet utpekade språket. Även i fall när patentskriften\r\nfinns på detta språk har dessa stater alltjämt  rätt\r\natt  kräva  översättning av patentkraven till ett av\r\nsina  officiella   nationella   språk.  Sverige  har\r\nsignerat överenskommelsen.\r\nI  en framställning till Justitiedepartementet  år\r\n1996 framförde Patent- och registreringsverket (PRV)\r\nvissa  önskemål  om  ändringar  i  patentlagen.  Ett\r\nförslag  är att en särskild avgift skall införas för\r\nen tredje  man  som  gör invändning mot ett meddelat\r\npatent.  Därigenom  skulle   enligt  verket  antalet\r\nmindre seriösa invändningar sjunka.  I  sammanhanget\r\nkan nämnas att det i artikel 99 (1) EPC ställs  krav\r\npå en särskild invändningsavgift.\r\nMot  bakgrund  av  vad  som  ovan  redovisats  har\r\nregeringen   tillkallat  en  särskild  utredare  med\r\nuppdrag att ta fram ett underlag för bedömning av om\r\nSverige  bör  tillträda   de   tre   internationella\r\növerenskommelserna  på  patentområdet  samt  ge  ett\r\nförslag till ställningstagande avseende om tillträde\r\nskall  ske. Utredaren skall även lägga fram  förslag\r\ntill  de  lagändringar  som  behövs  för  att  dessa\r\ninstrument  skall  kunna tillträdas och förslag till\r\nandra lagändringar som  på  grund av anknytning till\r\ntillträdet bedöms lämpliga. Vidare  skall  utredaren\r\növerväga några andra immaterialrättsliga frågor  som\r\naktualiserats,   däribland  frågan  om  en  särskild\r\navgift för tredje  man som invänder mot ett meddelat\r\npatent. Uppdraget skall  enligt ett tilläggsdirektiv\r\nvara slutfört senast den 1 juli 2003.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nUtskottet   har   vid  flera  tillfällen   behandlat\r\nmotionsyrkanden  om   åtgärder   för  att  förbättra\r\nvillkoren  för uppfinnare och innovatörer.  I  dessa\r\nsammanhang har utskottet uttryckt att det är viktigt\r\natt uppfinnare  och  företag förmår att ta till vara\r\nde fördelar som patentskyddet  erbjuder.  Vidare har\r\nkonstaterats att för företag är patent ett  av flera\r\nsätt   att   försäkra   sig  om  att  resultaten  av\r\nsatsningar   på   forskning   och   utveckling   kan\r\ntillgodogöras och vidmakthållas.  Patent  utgör  ett\r\nsätt att exploatera ny teknik, och när företagen och\r\nsamhället  satsar  allt större resurser på forskning\r\noch utveckling blir det också mer betydelsefullt att\r\nkunna säkra avkastningen på gjorda investeringar. Om\r\nvissa uppfinnare och företag inte förmår att ta till\r\nvara de fördelar som  patentskyddet erbjuder, fyller\r\npatentsystemet inte längre  sin  funktion  (se b.la.\r\nbet. 1997/98:LU16).\r\n\r\nUtskottet har inte funnit annat än att det arbete\r\nsom  har pågått, såväl på Europanivå som nationellt,\r\nhar bedrivits  med  en  sådan inriktning att arbetet\r\nhar  legat  i  linje  med  motionsönskemålen   (bet.\r\n1998/99:LU14).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har inte heller nu någon annan uppfattning\r\nän  motionärerna  vad gäller patentets betydelse och\r\nvikten  av  ett  patentsystem   med   ett  effektivt\r\npatentskydd.  Mot bakgrund av vad som redogjorts  om\r\narbete    som    pågår    såväl    nationellt    som\r\ninternationellt, finner  utskottet  att  det inte är\r\npåkallat med någon åtgärd från riksdagens  sida  med\r\nanledning av motionerna. I sammanhanget kan inte nog\r\nunderstrykas det ofrånkomliga i att tyngdpunkterna i\r\nde  svenska  aktiviteterna i syfte att främja patent\r\nfokuseras på och  är beroende av det internationella\r\narbetet.\r\n\r\nMed det anförda föreslår  utskottet att motionerna\r\nL250  yrkandena  24 och N396 yrkandena  24  och  25\r\navslås.\r\n\r\nPatentintrångsförsäkring\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen   bör  avslå   motionsyrkanden   om\r\ninförande  av  en  patent-intrångsförsäkring.\r\nUtskottet redovisar  tidigare  överväganden i\r\nfrågan samt hänvisar till de skärpningar  som\r\ngjorts          inom         immaterialrätten\r\nlagstiftningsvägen  senare  år  och  pågående\r\narbete inom EU.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nHösten    1996    gav    regeringen   Närings-   och\r\nteknikutvecklingsverket (NUTEK)  i  uppdrag  att  ta\r\nfram   ett  underlag  med  förutsättningar  för  och\r\nförslag       till       utformning       av      en\r\npatentintrångsförsäkring  som bygger på kommersiella\r\ngrunder.  Uppdraget redovisades  i  januari  1997  i\r\nrapporten  (R   1997:4)   Rättsskyddsförsäkring  för\r\npatent. Verket redogjorde i  rapporten för en modell\r\nför   en   rättsskyddsförsäkring   som   bygger   på\r\nkommersiell   grund   och  föreslog  lösningar   med\r\nexpansionsmöjligheter  till  nordisk  och  europeisk\r\nnivå.\r\n\r\nRegeringen utsåg därefter  en särskild förhandlare\r\nmed   uppdrag   att   söka   få   till   stånd    en\r\növerenskommelse  med  olika intressenter om bildande\r\nav ett försäkringsbolag för att meddela den aktuella\r\nförsäkringen. Regeringen  förklarade  sig beredd att\r\nskjuta   till   medel  för  vissa  initialkostnader,\r\nförutsatt att det gick att finna finansiärer som var\r\nvilliga   att   bidra    till    det    erforderliga\r\naktiekapitalet.\r\nDen  särskilde  förhandlaren konstaterade  den  12\r\nfebruari 1998 i sin  redovisning  av  uppdraget till\r\nregeringen  att det då saknades förutsättningar  för\r\natt  ingå  överenskommelser   med  intressenter  för\r\nfinansiering och ägande av ett  försäkringsbolag som\r\nskall   tillhandahålla   rättsskyddsförsäkring   för\r\npatent. Även om många ansåg  att  det  var angeläget\r\natt   lösa  problemet  fanns  det  enligt  rapporten\r\nuppenbarligen  inte  tillräckligt stort intresse hos\r\nnågon  av  de  intressenter   som   har   möjlighet,\r\nfinansiellt  och  i  övrigt,  att  få till stånd  en\r\nordning baserad på privat engagemang.  En  nationell\r\nlösning   av  problemet  torde  därför,  enligt  den\r\nsärskilde förhandlaren,  förutsätta  ett  väsentligt\r\nstörre  engagemang,  bl.a  finansiellt, från statens\r\nsida,    än   vad   som   varit   aktuellt    enligt\r\nförhandlingsuppdraget.  Vidare  anfördes att det kan\r\ndiskuteras huruvida det från allmänna utgångspunkter\r\när  lämpligt  att staten på sådant  sätt  skulle  ta\r\nansvaret för problemets  lösning,  och  det är också\r\noklart    om    det    vore   förenligt   med   EU:s\r\nkonkurrensregler. Avslutningsvis  angavs i rapporten\r\natt problemet med patentintrång tagits  upp  på  EU-\r\nnivå,  men  att  de  flesta  bedömare  ansåg  att en\r\neventuell  lösning  på  europeisk  nivå låg flera år\r\nfram i tiden. Som sin slutsats ansåg  den  särskilde\r\nförhandlaren   att   Sverige   i   den  föreliggande\r\nsituationen borde inrikta ansträngningarna  på  att,\r\ntillsammans  med  övriga intresserade länder, aktivt\r\ndriva fram en europeisk lösning av problemet.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nHenrik S Järrel (m)  konstaterar i motion L250 att i\r\noch med att patentintrångsförsäkringen  upphörde vid\r\nårsskiftet   1995/96  försvann  också  en  ekonomisk\r\ntrygghetsgaranti    för   många   mindre   bemedlade\r\nuppfinnare   och  innovatörer.   Trots   att   vissa\r\nansträngningar  har  gjorts  för att hitta en rimlig\r\nfinansieringsmodell för en sådan  försäkring,  anser\r\nmotionären   att   statsmakterna   i  samarbete  med\r\nbranschföreträdare   borde   söka   avhjälpa   denna\r\npåtagliga    brist.    I    motionen    yrkas    ett\r\ntillkännagivande med denna innebörd (yrkande 5).\r\n\r\nI  motion  L329  anser  Kenth Högström (s) att det\r\nmåste skaps ett bättre och  starkare  rättsskydd för\r\nuppfinnare och upphovsmän genom någon typ av statlig\r\nförsäkringskonstruktion.  Motionären  anför  att  en\r\nenskild innovatör som regel aldrig har  en möjlighet\r\natt  värja  sig mot ett storbolags försök att  skada\r\neller stoppa  en  innovation.  Ett  enkelt sätt vore\r\nenligt motionären att staten gav NUTEK uppdraget att\r\norganisera en innovatörs-/patentförsäkring  som alla\r\nblivande   och   existerande  patentägare/upphovsmän\r\nkunde teckna för en  överkomlig  peng och som skulle\r\nsyfta till att bestrida rättsliga processer.\r\n\r\nTidigare lagstiftningsåtgärder\r\n\r\nVåren 1994 beslutade riksdagen om väsentligt skärpta\r\nåtgärder mot intrång i de immateriella ensamrätterna\r\n(prop. 1993/94:122, bet. LU17). Genom  beslutet, som\r\ninnebar  ändringar i patentlagen, upphovsrättslagen,\r\nvarumärkeslagen,   mönsterskyddslagen,   firmalagen,\r\nlagen  om  kretsmönster  i  halvledarprodukter   och\r\nväxtförädlarrättslagen,     har    domstolarna    nu\r\nmöjligheter att vid vite förbjuda  fortsatt  intrång\r\ninom  hela  det  immaterialrättsliga området. Vidare\r\nändrades    skadeståndsbestämmelserna     på     det\r\nindustriella    rättsskyddets    område    så    att\r\nrättighetshavarnas  ställning vid intrång förstärks.\r\nOckså straffbestämmelserna  ändrades  år 1994 så att\r\nintrång  som begås av grov oaktsamhet är  straffbara\r\näven  på  det   industriella  rättsskyddets  område.\r\nVidare  höjdes  maximistraffet   för  intrång  i  de\r\nindustriella  ensamrätterna  från  fängelse   i  sex\r\nmånader  till  fängelse  i två år. Till detta kommer\r\natt  det samtidigt infördes  regler  om  straff  för\r\nförsök   och  förberedelse  till  intrång  i  nämnda\r\nrättigheter.  Den  nya lagstiftningen trädde i kraft\r\nden 1 juli 1994.\r\n\r\nFör att ytterligare  motverka  det ökande olovliga\r\nkommersiella utnyttjandet av andras  verk, produkter\r\noch varumärken beslutade riksdagen hösten 1998 om en\r\nny   skyddsåtgärd    intrångsundersökning      vid\r\nimmaterialrättsintrång (prop. 1998/99:11, bet. LU5).\r\nÅtgärden  innebär  att  en  rättighetshavare  i  ett\r\ncivilrättsligt förfarande kan begära att det görs en\r\nundersökning  för  att  säkra bevis hos någon som på\r\ngoda grunder misstänks ha  gjort  ett  intrång  i en\r\nimmateriell     rättighet.     Ett     beslut     om\r\nintrångsundersökning  skall fattas av allmän domstol\r\noch     verkställas     av    kronofogdemyndigheten.\r\nBestämmelserna om intrångsundersökning,  som  tagits\r\nin       i      patentlagen,      upphovsrättslagen,\r\nvarumärkeslagen,   mönsterskyddslagen,   firmalagen,\r\nlagen     om     skydd    för    kretsmönster    för\r\nhalvledarprodukter    och    växtförädlarrättslagen,\r\nträdde i kraft den 1 januari 1999.\r\nDet   s.k.   mönsterskyddsdirektivet    (98/71/EG)\r\ngenomfördes i svensk rätt av riksdagen våren 2002. I\r\nsamband  med  detta  beslutades  också  vissa  andra\r\nändringar  i  mönsterskyddslagen (1970:485). I lagen\r\ninfördes bl.a.  en  uttrycklig  bestämmelse  om  att\r\nmönsterrätt  endast kan erhållas om mönstret är nytt\r\noch särpräglat.   Även  icke-fysiska  föremål  som\r\ntypsnitt  och  layout  på  en  bildskärm skall kunna\r\nskyddas.  Särskilda  regler infördes  om  skydd  för\r\nbeståndsdelar i en sammansatt produkt. Mönsterrätten\r\nändrades   från  att  omfatta   endast   yrkesmässig\r\nanvändning  till   att  omfatta  all  användning  av\r\nmönstret.  Samtidigt   infördes  nya  undantag  från\r\nmönsterrätten,   bl.a.   för   privat   utnyttjande.\r\nSkyddsomfånget utökades från  att endast gälla varor\r\nför vilka mönstret registrerats  och likartade varor\r\ntill att omfatta samtliga mönster  som  är identiska\r\neller  som inte gör ett annat helhetsintryck  på  en\r\nkunnig användare  än  det  registrerade mönstret. En\r\ns.k.  nyhetsfrist  infördes  som   innebär   att  en\r\nformgivare  inte  skall  gå  miste  om sitt skydd om\r\nmönstret har blivit känt innan ansökan  lämnades in,\r\nförutsatt att ansökan lämnades in inom tolv  månader\r\nfrån  det  att  mönstret  gjordes offentligt. Vidare\r\nförlängdes skyddstiden från  tidigare maximalt 15 år\r\ntill maximalt 25 år (prop. 2001/02:121, bet. LU22).\r\n\r\nPågående arbete inom EU\r\n\r\nKommissionen presenterade den  30  januari  2003 ett\r\nförslag  till Europaparlamentets och rådets direktiv\r\nom   åtgärder   och   förfaranden   för   skydd   av\r\nimmaterialrätter  (KOM(2003)46).  Direktivet  syftar\r\ntill  att  motverka  åtgärder som innebär intrång  i\r\nimmateriella rättigheter,  särskilt när verksamheten\r\nbedrivs   på   kommersiell   basis    eller   vållar\r\nrättighetshavarna   väsentlig  skada.  I  direktivet\r\nföreslås     regler     om    civilrättsliga     och\r\nstraffrättsliga  sanktioner.   När   det  gäller  de\r\ncivilrättsliga  åtgärderna  är  det  fråga   om   en\r\nskyldighet   för   en   intrångsgörare   att  betala\r\nskadestånd till rättighetshavaren. I straffrättsligt\r\nhänseende   föreskrivs   att  medlemsstaterna  skall\r\nkriminalisera   sådana   intrång    i   immateriella\r\nrättigheter    som    sker    uppsåtligen   och    i\r\nförvärvssyfte.   Också   försök,  förberedelse   och\r\nmedverkan   skall  straffbeläggas.   Medlemsstaterna\r\nskall  också  föreskriva   om   straff   (böter  och\r\nfängelse) och om särskilda rättsverkningar av brott,\r\nbl.a. näringsförbud och tvångslikvidation  av bolag.\r\nDirektivet  tar vidare upp förslag om säkerställande\r\nav bevisning  om  intrångsgörande  verksamhet, t.ex.\r\nskyldighet  att  tillhandahålla handlingar  som  har\r\nbetydelse  som bevis.  Medlemsstaterna  skall  också\r\ninföra regler  som möjliggör interimistiska åtgärder\r\nför att hindra förestående  intrång  eller  att  ett\r\nredan    inlett    intrång   fortsätter.   Olovligen\r\nframställda alster och  produkter skall kunna samlas\r\nin på intrånggörarens bekostnad,  och  sådana  varor\r\nskall  också  kunna  förstöras.  Beslut  skall kunna\r\nfattas  om  förbud  mot  fortsatt intrång. Förslaget\r\nkommer   att   under   våren   2003    behandlas   i\r\nrådsarbetsgrupper.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nVåren 1998 behandlade utskottet motionsyrkanden  som\r\ntog  upp  behovet  av  en  patentintrångsförsäkring.\r\nUskottet fann det vara utomordentligt beklagligt att\r\ndet inte hade varit möjligt  att lösa de finansiella\r\nförutsättningarna       för      den      föreslagna\r\nförsäkringsmodellen.   Med   hänsyn   till   frågans\r\nbetydelse förutsatte utskottet  att  regeringen dels\r\nnoga  överväger om det kan finnas alternativa  vägar\r\natt nå  fram  till en nationell lösning, dels verkar\r\nför  att  driva  fram   en   försäkringslösning   på\r\neuropeisk  nivå.  Utskottet  avstyrkte  bifall  till\r\nmotionsyrkandena (bet. 1997/98:LU16).\r\n\r\nNär    utskottet    våren    2002   föreslog   att\r\nmotionsyrkanden     om     införandet     av      en\r\npatentintrångsförsäkring skulle avslås, konstaterade\r\nutskottet  att  förutsättningarna  för en lösning på\r\nnationell nivå torde vara desamma då  som  år  1998.\r\nUtskottet  hänvisade också till att det upplysts  om\r\natt det inom  EU pågår vissa överväganden i riktning\r\nmot  att skapa en  försäkringsordning  på  europeisk\r\nnivå  beträffande   patentintrång.   Utskottet   såg\r\npositivit  på  saken  och  förutsatte att regeringen\r\nfortsatte  att verka för att  driva  fram  en  sådan\r\nförsäkringslösning (bet. 2001/02:LU17).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har  givetvis fortfarande en positiv syn i\r\nfrågan  om  patentintrångsförsäkring  samtidigt  som\r\nutskottet är  medvetet  om svårigheterna att få till\r\nstånd en sådan lösning. Utskottet är inte berett att\r\ninom  ramen  för förevarande  ärende  föreslå  några\r\nriksdagsinitiativ i frågan.\r\n\r\nMed det anförda  föreslår utskottet att motionerna\r\nL250 yrkande 5 och L329 avslås.\r\n\r\nBruksmodellskydd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMotionsyrkanden med  krav på införande av ett\r\nenklare  skydd för uppfinningar  bör  avslås.\r\nUtskottet  hänvisar till pågående arbete inom\r\nEU.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nEn    med    patent    besläktad    skyddsform    är\r\nbruksmodellskyddet.  Skyddet för bruksmodeller skall\r\nskiljas från mönsterskyddet,  som  är  ett skydd för\r\ndet yttre utseendet på en produkt, medan skyddet för\r\nbruksmodeller  riktar  sig  mot själva den  tekniska\r\nkonstruktionen. Tanken med bruksmodellskyddet är att\r\ndet skall vara möjligt att skydda  uppfinningar  som\r\ninnebär  endast  smärre  tekniska  framsteg. Skyddet\r\nskall  kunna  meddelas  både för produkter  och  för\r\nförfaranden. Sverige, Luxemburg  och  Storbritannien\r\nsaknar  i dag en motsvarighet till denna  skyddsform\r\nmedan övriga  medlemsländer  har  regler på området,\r\nvilka  dock  skiljer  sig åt. Inom EU  övervägs  för\r\nnärvarande införandet av ett särskilt skydd för s.k.\r\nbruksmodeller  (utility  models,  nyttighetsmodeller\r\neller,  med  ett tidigare  använt  svenskt  uttryck,\r\nbruksmönster).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nBerndt Ekholm (s) anför i motion L301 att utöver det\r\nskydd som ges  i  särskild ordning, bl.a. patent, är\r\ndet önskvärt att det  också  införs  ett billigt och\r\nenkelt    skydd   som   täcker   intitialskedet    i\r\nuppfinningsprocessen.  Skyddet  skulle kunna omfatta\r\nett  begränsat antal år och upprätthållas  genom  en\r\nårlig   avgift.  I  motionen  yrkas  att  detta  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\nI motion  Sk258  uppger Sofia Larsen (c) att det i\r\nUSA finns något som  heter  lättpatent. Detta patent\r\ngäller  i  ett  år  om  det har lämnats  in  via  en\r\nadvokatbyrå eller liknande  och  kostar  ca  800 kr.\r\nUnder  detta år kan produkten ändras för att få  den\r\nså bra som  möjligt.  Detta  gör, enligt motionären,\r\natt  uppfinnaren  öppet  kan visa  sina  idéer  till\r\nföretag eftersom idén är skyddad  under  det  första\r\nåret.   Regeringen  bör  undersöka  hur  ett  sådant\r\nlättpatent  skulle  kunna införas i Sverige (yrkande\r\n2).\r\n\r\nPågående arbete inom EU\r\n\r\nI syfte att möta det  behov som finns av ett enklare\r\nskydd för vissa uppfinningar  har  kommissionen lagt\r\nfram  förslag  till direktiv om tillnärmning  av  de\r\nrättsliga  ordningarna   för   bruksmodellskydd  för\r\nuppfinningar, KOM (97) 691 och KOM (99) 309.\r\n\r\nI   direktivförslaget  anges  att   de   särskilda\r\nkännetecknen  för  den föreslagna skyddsformen skall\r\nvara   en  snabb  och  enkel   registrering,   lägre\r\nskyddsvillkor,  lägre  kostnader  och möjlighet till\r\nett  preliminärt  skydd  i  avvaktan på  att  patent\r\nmeddelas. Den genomsnittliga tiden för meddelande av\r\nbruksmodellskydd i de länder  som  redan  har sådant\r\nskydd  i  någon  form  är  sex  månader,  vilket kan\r\njämföras  med  vad  som gäller för patent, dvs.  två\r\ntill   fyra  år.  Den  snabba   registreringen   kan\r\nförstärka  den konkurrensmässiga ställningen, främst\r\nför  de  små  och   medelstora  företagen,  och  den\r\nmöjliggör  ett  snabbt   ekonomiskt  utnyttjande  av\r\nuppfinningen, såväl genom meddelande av licenser som\r\ngenom  en  direkt användning  av  uppfinningen  inom\r\nföretaget.   Villkoren    för    att   erhålla   ett\r\nbruksmodellskydd är mindre strikta  och  lättare att\r\nuppfylla än de som gäller för patent, vilket gör det\r\nmöjligt  att  skydda  även  uppfinningar som innebär\r\nendast    smärre    tekniska   framsteg.    Eftersom\r\nbruksmodellskydd skall  meddelas utan förprövning av\r\nnyhet och uppfinningshöjd,  blir  skyddet  billigare\r\natt  erhålla.  Skyddstiden  skall  enligt  förslaget\r\nomfatta  sex  år från ansökningsdagen, med möjlighet\r\ntill förlängning  i  två perioder om vardera två år,\r\ndvs. maximalt tio år.\r\nDen 22 mars 2000 behandlades förslaget i COREPER.\r\nBehandlingen ledde fram  till slutsatsen att arbetet\r\nmed förslaget tills vidare inte skall fortsätta. Det\r\när dock inte aktuellt för kommissionen att återkalla\r\nförslaget.  Arbetet kan alltså  återupptas  när  det\r\nbedöms lämpligt.  Bakgrunden  till  att låta arbetet\r\nvila är bedömningen att övriga aktuella  reformer av\r\nsystemen för patent (mönster och gemenskapspatent) i\r\nEuropa  bör avvaktas och prioriteras. I sammanhanget\r\nkan nämnas  att medlemsstaterna vid en rådskonferens\r\nden 3 mars 2003 om bl.a. gemenskapspatentet träffade\r\n(som    redogjorts    för    ovan,    s.    9)    en\r\nprincipöverenskommelse om bl.a. domstolssystemet och\r\nspråkordningen.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nVid    tidigare     behandling     av    motsvarande\r\nmotionsyrkanden har utskottet hänvisat till pågående\r\ndiskussioner  på  Europanivå om en harmonisering  av\r\nreglerna om bruksmodellskydd, och utskottet har inte\r\nfunnit skäl för någon  riksdagens ytterligare åtgärd\r\nmed  anledning  av  motionerna  (bet.  1998/99:LU14,\r\n1999/2000:LU18 och 2001/02:LU17).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt utskottets mening  bör  man  från svensk sida\r\navvakta   vad   som   sker  inom  EU  i  frågan   om\r\nbruksmodellskydd, och utskottet  föreslår därför att\r\nriksdagen avslår motionerna L301 och  Sk258  yrkande\r\n2.\r\n\r\n\r\nDatorrelaterade uppfinningar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nEtt  motionsyrkande om att patent på mjukvara\r\noch affärsmetoder inte skall få förekomma bör\r\navslås.   Utskottet  hänvisar  till  pågående\r\nberedning  av  förslag  till  EG-direktiv  om\r\npatenterbarhet       av       datorrelaterade\r\nuppfinningar.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nEtt  uttryckligt skydd för datorprogram  infördes  i\r\nupphovsrättslagen    år   1989   och   innebär   att\r\ndatorprogrammen    åtnjuter    i    princip    samma\r\nupphovsrättsliga skydd  som andra litterära verk. En\r\nEU-anpassning av de svenska  reglerna  för skydd för\r\ndatorprogram  skedde  år  1993,  bl.a. såvitt  avser\r\nupphovsrätten   i   anställningsförhållanden    samt\r\nmöjligheterna till kopiering för enskilt bruk (prop.\r\n1992/93:48, bet. LU17).\r\n\r\nDen   snabba   utvecklingen  inom  IT-området  har\r\nmedfört  att  det  immaterialrättsliga  skyddet  för\r\ndatorprogram  blivit   alltmer  betydelsefullt.  För\r\nnärvarande skyddas datorprogram som sådana i Sverige\r\noch  i  övriga Europa av upphovsrättslagstiftningen,\r\ntill  skillnad   från   i   Japan   och  i  USA  där\r\ndatorprogrammen  i  sig  är  patenterbara.   Även  i\r\nSverige  kan  dock  patent  ges  på  programvara, om\r\nfunktionen av programmet har teknisk effekt och även\r\nuppfyller  de andra patenterbarhetskriterierna.  Med\r\nteknisk effekt menas att uppfinningen skall lösa ett\r\nproblem på tekniskt  sätt  och  fungera i praktiken.\r\nExempelvis kan patent ges på en funktion  som är ett\r\nresultat av programmets körning i datorn. Vidare kan\r\nexempelvis    program    som   styr   operativsystem\r\npatenteras i dag.\r\nDet rådande rättsläget när  det gäller patentskydd\r\nför  datorrelaterade  uppfinningar   är   tvetydigt,\r\nvilket    innebär    att    det    saknas   rättslig\r\nförutsägbarhet. Trots att datorprogram i sig inte är\r\npatenterbara    enligt    patentlagarna    i    EU:s\r\nmedlemsstater   och   europeiska  patentkonventionen\r\n(EPC)  har  tusentals  patent   på   datorrelaterade\r\nuppfinningar  utfärdats  av  europeiska patentverket\r\n(EPO) och av nationella patentverk.  Bara  från  EPO\r\nkommer  över 20 000 sådana patent. Många av patenten\r\när   på  informationsteknikens   kärnområden,   dvs.\r\ndigital  bearbetning  av  data  eller identifiering,\r\nvisning  och  lagring av data. Andra  gäller  sådana\r\nteknikområden som fordonsteknik eller mekanik, t.ex.\r\nprogramstyrda processorer.\r\nDet regelverk  som  lägger  fast villkoren för att\r\nutfärda sådana patent är i stort sett identiskt från\r\nland  till  land,  men  praxis i domstolarna  och  i\r\nförvaltningen skiljer sig åt mellan medlemsstaterna.\r\nI   synnerhet   skiljer   sig   praxis    i    EPO:s\r\nbesvärsinstanser    från   den   som   tillämpas   i\r\nmedlemsstaternas domstolar. Detta betyder alltså att\r\nen datorrelaterad uppfinning kan erhålla patentskydd\r\ni en medlemsstat och  förvägras  samma  skydd  i  en\r\nannan.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion L312 av Kenneth Johansson (c) framhålls att\r\npatent  på mjukvara systematiskt har använts för att\r\nförhindra mindre företag och entreprenörer att komma\r\nmed nya innovativa  lösningar,  då  det ofta funnits\r\nett vagt formulerat patent som har kunnat användas i\r\nen patentstrid. Små mjukvaruföretag har inte heller,\r\nenligt motionären, haft resurserna att utmana sådana\r\npatent  utan  tvingats  bort  från  marknaden  innan\r\npatenten ens prövats. Motionären begär att riksdagen\r\nskall ge regeringen som sin mening till känna att en\r\nsvensk hållning i alla internationella förhandlingar\r\nbör  vara  att  patent på mjukvara och affärsmetoder\r\ninte skall få förekomma (yrkande 3).\r\n\r\nPågående arbete inom EU\r\n\r\nMot bakgrund av de  förhållanden som beskrivits ovan\r\nlade kommissionen den  20  februari  2002  fram  ett\r\nförslag   till   direktiv   om   patenterbarhet  för\r\ndatorrelaterade    uppfinningar    (KOM    2002/92).\r\nFörslaget innebär att tekniska uppfinningar  i vilka\r\nen programmering eller ett datorprogram ingår  skall\r\nkunna   patenteras   under   förutsättning   att  de\r\nuppfyller  de  generella  patentkraven om exempelvis\r\nväsentligt  bidrag  till  teknikens  ståndpunkt  och\r\nnyhet.  Förenklat  kan sägas  att  det  innebär  att\r\nsystemprogram  och  andra  program  som  behövs  för\r\nsjälva datorns funktion  kommer att kunna patenteras\r\nmed stöd av direktivet, medan  andra  applikationer,\r\nsom ordbehandlingsprogram eller e-postprogram,  inte\r\nkan  det.  Detta gäller dock under förutsättning att\r\nsådana  applikationer   inte  innebär  en  innovativ\r\nteknisk lösning på ett tekniskt  problem.  Förslaget\r\nbereds för närvarande i parlamentet och rådet.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nUtskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden  om\r\npatent  på  mjukvara.  Från  utskottets  sida har då\r\nframhållits att det är ofrånkomligt att tyngdpunkten\r\ni de svenska aktiviteterna på området läggs  vid det\r\ninternationella   arbetet.   Utskottet   har  vidare\r\nkonstaterat att frågan om skydd för datorprogram  är\r\nföremål    för    uppmärksamhet   inom   ramen   för\r\növervägandena inom EU av frågan om patenterbarhet av\r\ndatorprogram (bet. 2001/02:LU17).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet anser fortfarande att det pågående arbetet\r\ninom   EU   med   frågan   om   patenterbarhet   hos\r\ndatorrelaterade uppfinningar  bör  avvaktas.  Motion\r\nL312 yrkande 3 bör därför avslås.\r\n\r\n\r\nUpphovsrättsligt skydd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nEtt  motionsyrkande  med krav på åtgärder för\r\natt  ytterligare värna  det  upphovsrättsliga\r\nskyddet  bör avslås. Utskottet hänvisar bl.a.\r\ntill pågående överväganden inom EU.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nLagen (1960:729)  om  upphovsrätt till litterära och\r\nkonstnärliga verk ger ett tidsbegränsat skydd åt den\r\nsom  skapat  ett sådant verk.  Skyddet  innebär  att\r\nskaparen av verket,  exempelvis  en  kompositör, har\r\nrätt att utnyttja detta ekonomiskt och att han eller\r\nhon  har  ett visst ideellt betonat inflytande  över\r\nhur och i vilka  sammanhang  det  används. Har flera\r\nmedverkat vid tillkomsten av det skyddade verket har\r\nvar  och en av dem upphovsrätt. Begreppen  litterära\r\noch konstnärliga verk i lagen är mycket vidsträckta.\r\n\r\nFör  att  en  produkt över huvud taget skall anses\r\nsom ett verk och  därmed komma i åtnjutande av skydd\r\nenligt lagen måste  den emellertid ha vad man brukar\r\nkalla verkshöjd. Kravet  på  verkshöjd kan uttryckas\r\nså, att en produkt är ett verk om den praktiskt sett\r\ninte   har  kunnat  framställas  av   två   personer\r\noberoende  av varandra. Utanför skyddet faller idéer\r\noch uppslag  som  flera kan tänkas komma på, vanliga\r\nnyhetsmeddelanden,    vardagliga   samtal,   enklare\r\nnyttoföremål och andra  prestationer  av rutinmässig\r\neller alldaglig karaktär.\r\nEtt verk kan framträda i många olika  former.  Det\r\nkan vara fixerat på ett materiellt underlag, dvs.  i\r\nett exemplar. Exemplar av verket är inte bara en bok\r\neller  en målning som kan ge en omedelbar upplevelse\r\nav  verket,   utan   också   en  grammofonskiva,  en\r\nfilmremsa, en trycksats, en matris  osv.  som endast\r\nmedelbart  kan  ge  en sådan upplevelse. Verket  kan\r\nockså   framträda  i  obeständig   form,   t.ex.   i\r\nuppläsarens  ord,  i  tonerna  av ett musikstycke, i\r\nbilden på filmduken eller på TV-skärmen. Alla former\r\nsom verket framträder i faller inom dess skyddssfär,\r\näven bearbetningar.\r\nUpphovsmannens rätt att ekonomiskt  utnyttja  sitt\r\nverk   innefattar   en   principiell  ensamrätt  att\r\nframställa  exemplar  av verket  och  att  göra  det\r\ntillgängligt  för  allmänheten,   t.ex.   genom  att\r\nframföra  det  offentligt  och  sprida  exemplar  av\r\nverket.\r\nI  upphovsrättslagen  finns också bestämmelser  om\r\nskydd för vissa prestationer  som,  även  om de inte\r\nkan betecknas som litterära eller konstnärliga verk,\r\nhar  ett  visst  samband  med  sådan verksamhet  och\r\npåkallar skydd efter liknande principer  som  de som\r\ngäller  för  upphovsrätten.  Sådana  s.k. närstående\r\nrättigheter  ger musiker, sångare, skådespelare  och\r\nandra utövande  konstnärer ett rättsligt skydd då de\r\nframför litterära  eller  konstnärliga  verk.  Dessa\r\nframföranden  får  inte  utan  konstnärens  samtycke\r\nspelas  in  på film, varmed jämställs videogram,  på\r\nfonogram (grammofonskivor,  kassettband  m.m.) eller\r\npå  annan anordning genom vilken de kan återges.  De\r\nfår inte  heller  utan  rättighetshavarens  samtycke\r\nsändas  ut  i t.ex. radio eller TV. Inspelningar  av\r\nframföranden får mångfaldigas endast med konstnärens\r\nmedgivande. Vidare  gäller  att  utövande konstnärer\r\nhar rätt till ersättning då ljudinspelningar används\r\nvid  radio-  eller  TV-sändningar  eller   utnyttjas\r\noffentligt i förvärvssyfte.\r\nTill de närstående rättigheterna räknas också  det\r\nskydd  som  framställare  av ljudupptagningar (t.ex.\r\nskivproducenter), framställare  av  upptagningar  av\r\nrörliga  bilder  (t.ex. filmproducenter), radio- och\r\nTV-företag,   framställare    av    kataloger   samt\r\nfotografer har enligt upphovsrättslagen.\r\nRättigheterna enligt upphovsrättslagen tillämpas i\r\nförsta hand endast på svenska verk och prestationer.\r\nDet   upphovsrättsliga   skyddssystemet   är    dock\r\ninternationellt,  och  de flesta länder är bundna av\r\nen lång rad internationella konventioner på området.\r\nDen viktigaste av konventionerna är Bernkonventionen\r\nfrån år 1886 för skydd av litterära och konstnärliga\r\nverk.  Denna  har  i  dag drygt  100  medlemsstater.\r\nKonventionen  bygger  på   principen   om  nationell\r\nbehandling, vilken innebär att stater som  är bundna\r\nav  konventionen är skyldiga att ge upphovsrättsligt\r\nskydd  åt  verk från alla andra konventionsländer på\r\nsamma sätt som  man  skyddar  sina  egna  verk.  Ett\r\nliknande  internationellt  skyddssystem gäller på de\r\nnärstående rättigheternas område, framför allt genom\r\nRomkonventionen från år 1961  om  skydd för utövande\r\nkonstnärer,  fonogramframställare och  radioföretag.\r\nÄven   TRIPS-avtalet    innehåller   internationella\r\nåtaganden på det upphovsrättsliga området.\r\nDet    internationella    konventionsarbetet    på\r\nupphovsrättsområdet  bedrivs  numera   huvudsakligen\r\ninom  Världsorganisationen  för  den  intellektuella\r\näganderätten,    WIPO.    År    1996    antogs   två\r\ntilläggskonventioner  till  Bernkonventionen,  vilka\r\nutgör de första stegen mot att  på  en  global  nivå\r\nanpassa  upphovsrätten till den digitala miljön. Den\r\nena konventionen rör den egentliga upphovsrätten och\r\nden   andra    producenternas    och   de   utövande\r\nkonstnärernas  rättigheter, nämligen  WIPO-fördraget\r\nom upphovsrätt (WCT)  respektive  WIPO-fördraget  om\r\nframföranden  och  fonogram  (WPPT). Avsikten är att\r\nsamtliga   EU:s   medlemsstater   skall   ratificera\r\nkonventionerna  samtidigt.  Även gemenskapen  kommer\r\natt   ratificera   dem   för   egen  del,   eftersom\r\nkonventionerna  innehåller sådant  som  faller  inom\r\ndess kompetens.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nKent Olsson m.fl.  (m)  begär  i  motion  Kr264  ett\r\ntillkännagivande  som   innebär  att  de  regler som\r\nkringgärdar    småföretagandet    förenklas    eller\r\navskaffas.  Motionären  anför  att  konstnärer måste\r\nkunna  känna  sig säkra på att lagar och  regler  om\r\nupphovsrätt ger  dem  en  fullgod  säkerhet  för att\r\nderas verk skall vara skyddade (yrkande 5).\r\n\r\nPågående arbete inom EU\r\n\r\nUtvecklingen   av  informationstekniken  har  skapat\r\nsituationer  som   inte   kunde   förutses  när  det\r\nupphovsrättsliga systemet utvecklades.  Den digitala\r\ntekniken  har  medfört  att text, ljud och bild  kan\r\nkopieras  och  spridas på ett  helt  annat  sätt  än\r\ntidigare. Skapandet  av  nya  produkter och tjänster\r\nbygger på betydande investeringar,  vilka kräver ett\r\ntillräckligt   skydd  i  den  digitala  miljön   för\r\nupphovsrätt och närstående rättigheter.\r\n\r\nMot denna bakgrund  antog  rådet  den 9 april 2001\r\nEuropaparlamentets    och    rådets   direktiv    om\r\nharmonisering av vissa aspekter  av  upphovsrätt och\r\nnärstående   rättigheter   i   informationssamhället\r\n(2001/29/EG). Direktivet avser både  upphovsrätt och\r\nnärstående rättigheter och syftar till  att skapa en\r\nsäker rättslig ram för handel med varor och tjänster\r\nsom skyddas av upphovsrätt samt till att  underlätta\r\nutvecklingen av elektronisk handel med nya produkter\r\noch     multimedietjänster.     Genom     direktivet\r\nharmoniseras     rätten     till     mångfaldigande,\r\nspridningsrätten,   rätten   till  överföring   till\r\nallmänheten, rättsligt skydd av  skyddsåtgärder  mot\r\nkopiering    samt    system   för   förvaltning   av\r\nrättigheter.\r\nDirektivet, och dess  genomförande  som  skall ske\r\nsenast 18 månader efter det att det antagits,  är en\r\nförutsättning  för  att gemenskapen och gemenskapens\r\nmedlemsstater  skall kunna  ansluta  sig  till  WCT-\r\nfördraget och WPPT-fördraget.\r\nI  övrigt  hänvisas  till  vad  som  redovisats  i\r\navsnittet Patentintrångsförsäkring (se s. 14).\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nNär utskottet  våren  2002  behandlade  ett liknande\r\nmotionsyrkande som det nu aktuella anförde utskottet\r\natt det inte hade någon annan uppfattning  om vikten\r\nav  att  värna  det  upphovsrättsliga  skyddet  samt\r\nerinrade  om  de lagändringar som riksdagen beslutat\r\nom år 1994 och  år  1998  om  skärpta  åtgärder  mot\r\nintrång  i samtliga immateriella rättigheter. Vidare\r\nframhölls det pågående omfattande arbete som bedrivs\r\npå det internationella området som också syftar till\r\natt värna  skyddet för de immateriella rättigheterna\r\noch motverka kränkningar av bl.a. upphovsrätten. Mot\r\ndenna bakgrund  fanns det, enligt utskottets mening,\r\ninte skäl för någon  riksdagens  ytterligare  åtgärd\r\n(bet. 2001/02:LU17).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  vidhåller  sina  ställningstaganden  från\r\nvåren  2002 och anser att riksdagen bör lämna motion\r\nKr264 yrkande 5 utan bifall.\r\n\r\n\r\nUpphovsrätt i\r\nanställningsförhållanden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nEtt   motionsyrkande   om   en   översyn   av\r\nupphovsrättslagens    tredje    kapitel   och\r\nsärskilt     frågan    om    upphovsrätt    i\r\nanställningsförhållanden      bör     avslås.\r\nUtskottet hänvisar till pågående och kommande\r\narbete inom Regeringskansliet.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nEn grundläggande princip i modern upphovsrätt är att\r\nensamrätten    tillkommer    upphovsmannen    själv.\r\nPrincipen är inskriven i 1 § upphovsrättslagen,  som\r\nanger  att  ensamrätten  tillkommer  den  som skapat\r\nverket.  Upphovsrätten, som är att betrakta  som  en\r\nförmögenhetsrätt,  kan  dock disponeras genom avtal,\r\nvarför upphovsmannen således  fritt kan överlåta sin\r\nrätt, helt eller delvis.\r\n\r\nUpphovsrättslagen innehåller ingen allmän regel om\r\nrättsförhållandet     mellan    arbetsgivare     och\r\narbetstagare. Utgångspunkten  är därför enligt lagen\r\natt rätten alltid uppstår hos den  anställde och att\r\narbetsgivaren  endast kan få en från  den  anställde\r\navledd   rätt.  Vidare   kan   det   ligga   i   ett\r\nanställningsavtal      även   utan   en  uttrycklig\r\navtalsklausul  att förfoganderätten till  verk  som\r\narbetstagaren    skapar   som   ett   led   i   sina\r\narbetsuppgifter skall tillkomma arbetsgivaren.\r\nUpphovsrätten   till    datorprogram   har   genom\r\nimplementeringen av ett EG-direktiv  från  1993 fått\r\nen särreglering vad gäller anställningsförhållanden.\r\nEnligt     40    a §    upphovsrättslagen    övergår\r\nupphovsrätten till ett datorprogram som är skapat av\r\nen arbetstagare  som  ett  led  i  hans eller hennes\r\narbetsuppgifter   eller   efter   instruktioner   av\r\narbetsgivaren  på arbetsgivaren, om  inte  annat  är\r\navtalat.  Utvecklingen   av   datorprogram   innebär\r\nnämligen som regel en betydande investering, och det\r\när   därför  viktigt  för  arbetsgivaren  att  kunna\r\ntillgodogöra  sig  datorprogrammets ekonomiska värde\r\n(prop. 1992/93:48, bet. LU17).\r\nRegelns tillkomst  innebar  emellertid  inte någon\r\negentlig    förändring   av   rättsläget,   eftersom\r\nsedvänjan på detta område också tidigare innebar att\r\nprogram,   tillkomna   i   anställningsförhållanden,\r\nansetts  överlåtna  på  arbetsgivaren  på  grund  av\r\nanställningsavtalet.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  L259  av  Anders  Björck  (m)  yrkas  ett\r\ntillkännagivande om en översyn av upphovsrättslagens\r\ntredje kapitel  och särskilt frågan om upphovsrätten\r\ni       anställningsförhållanden.        I       ett\r\nanställningsförhållande  är  det  arbetsgivaren  som\r\nstår      för      produktionskostnaderna,      lön,\r\nsemesterersättning  och  andra sociala förmåner till\r\nden  anställde  upphovsmannen,   som   därutöver  är\r\ntillförsäkrad anställningstrygghet. Motionären anser\r\ndärför  att upphovsrätten till vad som framställs  i\r\nett   anställningsförhållande    bör    innehas   av\r\narbetsgivaren.   Den   för   anställningsförhållande\r\ngrundläggande principen om att  frukterna av arbetet\r\nskall  komma arbetsgivaren till godo  får  här  inte\r\ngenomslag.  Nya  produkter och användningsformer som\r\ninte kunnat förutses och uttryckligen avtalas om vid\r\nanställningsförhållandets   tillkomst   kan   enligt\r\nmotionären  inte  tas  i bruk utan förhandlingar och\r\nofta kostsamma särregleringar rörande upphovsrätten.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nI  samband  med  behandlingen   av  ett  motsvarande\r\nmotionsyrkande  våren  2001 framhöll  utskottet  att\r\nUpphovsrättsutredningens  arbete  avslutades år 1990\r\nutan att utredningen hunnit lägga fram  förslag i de\r\nfrågor  som  regleras  i  upphovsrättslagens  tredje\r\nkapitel,   dvs.  upphovsrättens   övergång.   Vidare\r\nanfördes att  regeringen därefter i olika sammanhang\r\nutlovat en översyn  av  reglerna  om upphovsrätten i\r\nanställningsförhållanden (se prop.  1994/95:58 s. 21\r\noch  prop.  1996/97:111 s. 31). Något översynsarbete\r\nhade  emellertid  inte  kommit  till  stånd.  Enligt\r\nutskottets mening var det angeläget att det utlovade\r\narbetet  sätts  i  gång. Utskottet förutsatte att så\r\nkommer att ske senast  i  samband med att direktivet\r\nom   upphovsrätten  i  informationssamhället   skall\r\ngenomföras   i  svensk  rätt.  Ett  genomförande  av\r\ndirektivet kommer  nämligen  att kräva en översyn av\r\nden   svenska   upphovsrättslagen,   och   utskottet\r\nförutsatte    därför     att    bestämmelserna    om\r\nupphovsrätten i anställningsförhållanden  kommer att\r\nses   över   i   det  sammanhanget.  Något  formellt\r\ntillkännagivande  från   riksdagens  sida  i  frågan\r\nansågs  enligt  utskottets  mening  inte  behövligt.\r\nMotionen avstyrktes därför (bet. 2000/01:LU8).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet    kan    konstatera    att    det    inom\r\nRegeringskansliet  pågår  arbete med  att  genomföra\r\ndirektivet  om  upphovsrätt i  informationssamhället\r\n(2001/29/EG). Enligt  vad  utskottet  erfarit  skall\r\narbetet    med    en    mera   allmän   översyn   av\r\nupphovsrättslagen   påbörjas   när   direktivet   är\r\ngenomfört. Utskottet  finner  inte  anledning att nu\r\nföreslå  någon  åtgärd  från  riksdagens   sida  med\r\nanledning    av   motionen   men   förutsätter   att\r\nbestämmelserna        om        upphovsrätt        i\r\nanställningsförhållanden     ses    över    i    det\r\nsammanhanget.\r\n\r\nMed det anförda avstyrks motion L259.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nErsättning för kopiering\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMotionsyrkanden som kritiserar  den nuvarande\r\nordningen       för       fördelning       av\r\nkopieringsersättning  bör  avslås.  Utskottet\r\nhänvisar    till    pågående    arbete   inom\r\nRegeringskansliet.  Jämför reservation  nr  1\r\n(kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRätten att framställa exemplar för enskilt bruk, som\r\nslås fast i 12 § upphovsrättslagen,  innebär  att de\r\nframställda  exemplaren  inte får användas för andra\r\nändamål. Endast enstaka kopior får göras med stöd av\r\nbestämmelsen.   För   att   lösa    problemet    för\r\nupphovsmännen  med skolornas och universitetens bruk\r\nav  fotokopierat   material   tillkom   år  1980  en\r\nsärreglering   avseende   exemplarframställning    i\r\nsamband med undervisning (prop. 1979/80:132, bet. LU\r\n1979/80:34).\r\n\r\nBestämmelsen,    som   numera   finns   i   13   §\r\nupphovsrättslagen (prop.  1992/93:214,  bet.  LU44),\r\ninnebär   att   framställning   genom  reprografiskt\r\nförfarande, främst fotokopiering,  av  verk,  liksom\r\nupptagning av verk från radio-och TV-sändningar, får\r\nske  för  undervisningsändamål om det finns en sådan\r\navtalslicens  som  avses i 26 i § upphovsrättslagen.\r\nDärmed  avses  ett  avtal  om  verksutnyttjande  som\r\nträffats mellan en organisation  som  företräder ett\r\nflertal svenska upphovsmän på området och  någon som\r\nbedriver   undervisningsverksamhet   i  organiserade\r\nformer.  Det  krävs  dock  inte  att  organisationen\r\nföreträder alla de kategorier av upphovsmän  som kan\r\ningå i området som sådant.\r\nDen  organisation  som  på reprografiområdet ingår\r\nsådana  avtal  är  Bonus Presskopia  (Bild  Ord  Not\r\nUpphovsrättslig       Samorganisation).       Enligt\r\navtalslicensbestämmelsen i 26 i § ger avtalslicensen\r\nanvändaren rätt att utnyttja  verk  av  det slag som\r\navses med avtalet trots att verkens upphovsmän  inte\r\nföreträds    av    organisationen.    Utanförstående\r\nupphovsmän har rätt till samma ersättning  och andra\r\nförmåner som upphovsmän företrädda av organisationen\r\nhar   rätt  till.  Dessutom  har  de  utanförstående\r\nupphovsmännen  tillförsäkrats  en rätt att alltid få\r\nersättning även i de fall då organisationen valt att\r\nanvända sina medel till annat.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion Kr336 av Birgitta Sellén  (c)  framförs att\r\neftersom   Bonus   Presskopia   inte  tillåter  alla\r\nkonstnärsorganisationer  att  bli  medlemmar   måste\r\nstaten  överväga  om  den  nuvarande  metoden är den\r\nbästa     för     att     fördela    den    statliga\r\nupphovsrättsersättningen. Motionärerna efterlyser en\r\nutvärdering   av  det  rådande   fördelningssystemet\r\n(yrkande 10).\r\n\r\nÄven Gunilla  Tjernberg  m.fl. (kd) i motion Kr370\r\nanser att en sådan utvärdering  bör komma till stånd\r\neftersom alla konstnärsorganisationer  inte  tillåts\r\nbli medlemmar (yrkande 19).\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nNär  de i motionerna upptagna spörsmålen behandlades\r\nav utskottet  våren  2002  bedömde  utskottet att de\r\ntorde ingå i de frågeställningar som  blir  aktuella\r\nvid  övervägandena  i  samband  med genomförandet  i\r\nsvensk  rätt  av  EG-direktivet  om upphovsrätten  i\r\ninformationssamhället (2001/29/EG).  Med hänsyn till\r\ndetta ansåg utskottet att det då inte  var  påkallat\r\nmed någon riksdagens åtgärd (bet. 2001/02:LU17).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt  vad  utskottet  erfarit pågår för närvarande\r\narbete  inom  Regeringskansliet  med  att  genomföra\r\ndirektivet om upphovsrätt  i  informationssamhället.\r\nUtskottet förutsätter alltjämt att motionsspörsmålen\r\nkommer att bli föremål för överväganden  inom  ramen\r\nför detta arbete och anser därför att riksdagen  bör\r\navslå motionerna Kr336 yrkande 10 och Kr 370 yrkande\r\n19.\r\n\r\n\r\nSTIM\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nEtt  motionsyrkande  om  undantag för ideella\r\norganisationer när det gäller ersättning till\r\nSTIM för offentliga framföranden  av verk bör\r\navslås. Även ett motionsyrkande med  krav  på\r\nminskat   statligt   engagemang  i  STIM  bör\r\navslås.  Utskottet  hänvisar   till  tidigare\r\nställningstaganden   från  riksdagens   sida.\r\nJämför reservation nr  2  (c) och nr 3 (m och\r\nc).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nPå det upphovsrättsliga området  finns  en rad olika\r\norganisationer som har till uppgift att ta till vara\r\nde   rättigheter   som   lagen  ger  upphovsmän  och\r\ninnehavare  av  närstående  rättigheter.  Föreningen\r\nSvenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM)\r\när en ekonomisk förening, till vilken tonsättare och\r\nförfattare genom ett anslutningsavtal  upplåter sina\r\nrättigheter   till   offentligt   framförande    och\r\ninspelning på skiva, band, film osv.\r\n\r\nFöreningen  tecknar  avtal med musikanvändare samt\r\ninkasserar  och  fördelar   till   rättighetshavarna\r\nersättningen   för   offentliga   framföranden   och\r\ninspelningar. STIM, som har samarbete  med  liknande\r\norganisationer över hela världen, kontrollerar också\r\natt  skyddad  musik  inte spelas offentligt eller  i\r\nförvärvsverksamhet utan tillstånd.\r\nEnligt  stadgarna  för   STIM   skall  föreningens\r\nangelägenheter  handhas  av  dess  styrelse.   Denna\r\nbestår  av  nio  ledamöter,  varav  regeringen utser\r\nordföranden  och  ytterligare två ledamöter.  Övriga\r\nledamöter  utses av  Föreningen  Svenska  Tonsättare\r\n(FST),   Föreningen    Svenska    Kompositörer    Av\r\nPopulärmusik        (SKAP)        samt       Svenska\r\nMusikförläggareföreningen  (SMFF).  Styrelsen  är  i\r\nprincip  beslutför  med  sex ledamöter;  dock  skall\r\nalltid  minst  två av regeringen  utsedda  ledamöter\r\nvara närvarande.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nEskil Erlandsson  och  Kenneth  Johansson  (båda  c)\r\nmenar  i  motion L209 att STIM ställer orimliga krav\r\npå ersättning för den musik som framförs vid ideella\r\nföreningars  olika  arrangemang.  Motionärerna yrkar\r\natt riksdagen skall begära förslag  till  ändring av\r\nupphovsrättslagen  så  att  undantag kan medges  för\r\nideella  organisationer (yrkande  1).  Vidare  anser\r\nmotionärerna  att upphovsrättsorganisationerna i dag\r\när  så  välorganiserade,   finansiellt   starka  och\r\nkunniga i att hantera sina rättigheter att  det inte\r\nlängre  finns  någon  anledning  för  regeringen att\r\nengagera   sig   i  STIM:s  verksamhet.  Regeringens\r\nuppdrag att utse ordförande och ledamöter i STIM bör\r\ndärför    slopas.    I    motionen     begärs    ett\r\ntillkännagivande med denna innebörd (yrkande 2).\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nUtskottet   har   flera  gånger  tidigare  behandlat\r\nmotionsyrkanden med  samma  inriktning  som  det  nu\r\naktuella   yrkande   1   i   motion  L209  (se  bet.\r\n1997/98:LU16,      1998/99:LU8,      1999/2000:LU18,\r\n2000/01:LU8  och  2001/02:LU17). I dessa  sammanhang\r\nhar utskottet erinrat om att upphovsrätten är en del\r\nav förmögenhetsrätten  och  att det upphovsrättsliga\r\nskyddet ger upphovsmannen ensamrätt att utnyttja det\r\nskyddade  verket ekonomiskt. STIM  förvaltar  i  sin\r\nverksamhet  de  enskilda  upphovsmännens  ekonomiska\r\nrättigheter,  vilka  är  att  se  som upphovsmännens\r\nförmögenhetstillgångar.  Enligt  utskottets   mening\r\nborde  det  därför  inte  komma  i  fråga  att genom\r\nytterligare    lagstiftningsåtgärder    ingripa    i\r\nupphovsmännens  möjligheter  att  ta  till vara sina\r\nrättigheter.  Vidare har utskottet understrukit  att\r\ndet  måste  beaktas   att   Sverige   är  bundet  av\r\ninternationella     konventioner    som    begränsar\r\nkonventionsstaternas  möjligheter  att  inskränka de\r\nrättigheter som tillkommer upphovsmän och innehavare\r\nav   närstående  rättigheter.  De  bestämmelser   om\r\ninskränkningar i upphovsrätten som lagen redan i dag\r\ninnehåller  och  de gränsdragningsproblem som därvid\r\nkan  göra  sig gällande  borde  därför,  enligt  vad\r\nutskottet       anfört,        överlämnas       till\r\nrättstillämpningen.\r\n\r\nÄven  frågan  om  statens engagemang  i  STIM  har\r\nbehandlats  tidigare av  utskottet  (se  bl.a.  bet.\r\n1998/99:LU8,    1999/2000:LU18,    2000/01:LU8   och\r\n2001/02:LU17). Utskottet har därvid  erinrat  om att\r\nfrågan aktualiserats av Kulturutredningen som i sitt\r\nslutbetänkande    (SOU   1995:84)   Kulturpolitikens\r\ninriktning föreslagit  att  staten  i framtiden inte\r\nskulle  utse  ordförande  eller ledamöter  i  STIM:s\r\nstyrelse.  Enligt utredningen  tilldelade  en  sådan\r\nordning organisationen  ett  drag av statlig instans\r\nsom inte stämmer med dess roll  som partsföreträdare\r\nför   upphovsmännen.   Kulturutredningens    förslag\r\nbeträffande   STIM  erhöll  emellertid  ett  blandat\r\nmottagande   hos    remissinstanserna,   och   någon\r\nförändring  av  gällande   ordning  har  inte  varit\r\naktuell.  Utskottet  har  för sin  del  inte  heller\r\nfunnit  några  bärande  skäl  för  att  förorda  ett\r\nminskat  statligt  engagemang  i STIM.  Tvärtom  har\r\nutskottet ansett att den marknadsdominans som följer\r\nmed STIM:s verksamhet på området motiverar offentlig\r\ninsyn   med   en   fortlöpande   och   tillförlitlig\r\ngranskning  av  verksamheten.  Det  faktum att  STIM\r\nockså            tillämpar           internationella\r\nkonventionsförpliktelser har, enligt utskottet, inte\r\ngjort  en  statlig  insyn   i   verksamheten   genom\r\nstyrelserepresentation  mindre motiverad. Motionerna\r\nhar avstyrkts, och riksdagen har följt utskottet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet finner inte skäl  att  ändra  sin tidigare\r\ninställning och anser att riksdagen bör avslå motion\r\nL209 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n\r\nFöljerätt\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nEtt    motionsyrkande   om   hanteringen   av\r\nersättningen    enligt    bestämmelserna   om\r\nföljerätt bör avslås. Som utskottet  fann  år\r\n2001   och   år   2002  är  motionsönskemålet\r\ntillgodosett  genom   en   dom   från  Högsta\r\ndomstolen.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nDet  franska  begreppet  droit  de  suite   är   den\r\nvedertagna  beteckningen  för  en till upphovsrätten\r\nknuten ersättning till bildkonstnärer när deras verk\r\nvidareförsäljs. Genom ändringar  i upphovsrättslagen\r\ninfördes  i Sverige den 1 januari 1996  bestämmelser\r\nom droit de  suite (26 j §) (prop. 1994/95:151, bet.\r\n1995/96:LU1).\r\n\r\nBestämmelserna  innebär  att  en konstnär har rätt\r\ntill en ersättning på 5 % av försäljningspriset  om\r\ndetta överstiger 5 % av basbeloppet  när hans eller\r\nhennes konstverk vidareförsäljs yrkesmässigt. Rätten\r\ntill  sådan  ersättning gäller alla  konstverk  utom\r\nalster av brukskonst  som  har  framställts  i flera\r\nidentiskt   lika  exemplar.  Ersättningsrätten,  som\r\nfinns under hela verkets skyddstid, är personlig och\r\nkan  inte  överlåtas.  Rätten  preskriberas  om  den\r\nersättningsskyldige  inte  har  krävts på ersättning\r\ninom tre år efter det år försäljningen ägde rum.\r\nEnligt de svenska bestämmelserna  om följerätt kan\r\nersättningsrätten   bara   göras  gällande   av   en\r\norganisation  som  företräder  ett  flertal  svenska\r\nupphovsmän på området.  Ersättningsrätten  förvaltas\r\nsålunda  kollektivt.  I  den  proposition som ligger\r\ntill grund för reglerna om följerätt finns dock inga\r\nnärmare uppgifter om hur uppbörd och distribution av\r\nersättningen skall hanteras. I  lagstiftningsärendet\r\npekade  utskottet  därför  på  några  betydelsefulla\r\nförutsättningar   för   att  avgiftssystemet   skall\r\nfungera som en upphovsrättsligt grundad inkomstkälla\r\nför konstnärerna och deras  arvingar.  Ett effektivt\r\noch    smidigt   samarbete   måste   etableras   med\r\nkonsthandeln.  Den  totala avgiftsvolymen måste vara\r\ntillräckligt stor för  att  bära  de  administrativa\r\nkostnaderna    för    systemet.   En   grundläggande\r\nförutsättning  är vidare,  framhöll  utskottet,  att\r\nrutinerna   för  att   inkassera   och   distribuera\r\nersättningarna  kan göras effektiva utan att de blir\r\nresurskrävande (bet. 1995/96:LU1).\r\nMånga  men inte  alla   länder inom EU har någon\r\nform av bestämmelser om följerätt.  Bland  de länder\r\nsom  har  regler  om följerätt skiljer sig reglernas\r\ninnehåll åt, bl.a. vad gäller ersättningens storlek.\r\nAvsaknaden av regler i vissa länder och skillnaderna\r\ni reglernas utformning  mellan  länderna har inom EU\r\nansetts  kunna  inverka negativt på  den  gemensamma\r\nmarknadens funktion.\r\nMot  denna  bakgrund   antog  rådet  i  juli  2001\r\ndirektivet om upphovsmannens  rätt  till  ersättning\r\nvid vidareförsäljning av originalkonstverk.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  Kr372  av  Lennart  Kollmats  m.fl.  (fp)\r\nframhålls  att  det  i  fråga  om  förvaltningen  av\r\nersättningen   vid   droit   de   suite   råder   en\r\nmonopolsituation  som inte är acceptabel. Det finns,\r\nenligt motionärerna,  inte  någon anledning att bara\r\nen  organisation  skall få hantera  inkassering  och\r\nutbetalning av ersättningen.  I  motionen  yrkas ett\r\ntillkännagivande med denna innebörd (yrkande 28).\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nDå    utskottet    våren    2001    behandlade   ett\r\nmotionsyrkande med motsvarande inriktning som det nu\r\naktuella     pekade    utskottet    på    att    två\r\nupphovsrättsorganisationer             administrerar\r\nifrågavarande avgifter. BUS (Bildkonst Upphovsrätt i\r\nSverige),    som    representerade   omkring   4 000\r\nkonstnärer,   var   den   organisation   som   inför\r\nikraftträdandet   av  den  nya   lagstiftningen   om\r\nföljerätt  hade  förberett   och   organiserat   sin\r\nverksamhet  för  att  administrera inkasseringen och\r\ndistributionen   av   ersättningsbeloppen.   En   ny\r\norganisation,     numera     DUR      (Konstnärernas\r\nIntresseförening  för  droit de suite upphovsrätt  i\r\nSverige),  hade därefter  bildats  för  att  bedriva\r\nsamma   verksamhet.    Etableringen   av   den   nya\r\norganisationen, som vid  starten  uppgavs  ha ca 750\r\nmedlemmar,  föranledde ett antal rättsliga processer\r\nom rätten att administrera avgifterna.\r\n\r\nUtskottet redovisade  också  att  det,  enligt ett\r\navgörande från Högsta domstolen i oktober 2000 i mål\r\nmellan  BUS  och DUR (NJA 2000 s. 445), var klarlagt\r\natt  fler  än en  organisation  samtidigt  kan  vara\r\nbehöriga att  administrera inkasseringsverksamheten.\r\nMot denna bakgrund ansåg utskottet motionsyrkandet i\r\nfråga   tillgodosett,   och   yrkandet   avstyrktes.\r\nUtskottet  var av samma uppfattning våren 2002 (bet.\r\n2001/02:LU17).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet anser  fortfarande  att  det  nu  aktuella\r\nmotionsyrkandet   är   tillgodosett   genom   Högsta\r\ndomstolens   avgörande  år  2000.  Inte  heller  kan\r\nutskottet se att  det  finns  något  i direktivet om\r\nupphovsmannens     rätt    till    ersättning    vid\r\nvidareförsäljning av  originalkonstverk  som  skulle\r\nhindra  att  fler  än  en organisation administrerar\r\ninkasseringsverksamheten. Riksdagen bör mot bakgrund\r\nav det anförda avslå motion Kr 372 yrkande 28.\r\n\r\n\r\nArenarätt\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMotionsyrkanden   om   införande    av   s.k.\r\narenarätt  i  Sverige  bör av-slås. Utskottet\r\nhänvisar till tidigare ställningstagande från\r\nriksdagens sida. Jämför  reservation  nr 4 (m\r\noch kd).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nI upphovsrättslagen finns, som tidigare  redovisats,\r\nbestämmelser  om  skydd för vissa prestationer  som,\r\näven om de inte kan  betecknas  som  litterära eller\r\nkonstnärliga verk, har ett visst samband  med  sådan\r\nverksamhet   och   påkallar   skydd  efter  liknande\r\nprinciper  som  de  som  gäller  för  upphovsrätten.\r\nSådana  s.k.  närstående  rättigheter  ger  musiker,\r\nsångare, skådespelare och andra  utövande konstnärer\r\nett  rättsligt skydd då de framför  litterära  eller\r\nkonstnärliga verk.\r\n\r\nBestämmelserna,    som    återfinns    i    45   §\r\nupphovsrättslagen, gäller endast utövande konstnärer\r\nsom   framför  litterära  eller  konstnärliga  verk,\r\nexempelvis reciterar en dikt, spelar ett musikstycke\r\npå  ett  instrument  eller  agerar  i  en  spelfilm.\r\nFramförandet  måste  avse  ett verk, men det är utan\r\nbetydelse  om  detta  åtnjuter   skydd  eller  inte.\r\nSkyddet omfattar däremot inte imitatörer, akrobater,\r\ncirkus-  eller  varietéartister  och   inte   heller\r\nidrottsutövare.\r\nInom  vissa  utländska  rättsordningar  finns  ett\r\nskydd även för framföranden som inte avser litterära\r\neller  konstnärliga  verk. Ett sådant skydd, en s.k.\r\ndroit de stade (arenarätt),  förbjuder oauktoriserad\r\nfixering     och     överföring     av    exempelvis\r\nsportprestationer        (se        H.       Olsson,\r\nUpphovsrättslagstiftningen. En kommentar,  1996,  s.\r\n258,  samt  M.  Koktvedgaard och M. Levin, Lärobok i\r\nimmaterialrätt, 2002,  s.  96).  I  Sverige  har vid\r\nolika  tillfällen  diskuterats  huruvida  man  borde\r\nutvidga  skyddet  på sätt som skett på vissa håll  i\r\nutlandet.  Vid upphovsrättslagens  tillkomst  ansågs\r\nemellertid ett sådant skydd inte lämpligt (se NJA II\r\n1961 s. 300  och s. 304), och i samband med 1986 års\r\nlagstiftning om  en  förstärkning  av skyddet för de\r\nnärstående  rättigheterna  (prop.  1985/86:79,  bet.\r\nLU32) hänvisades till att artister och andra utövare\r\nsom   saknar  upphovsrättsligt  skydd  i   allmänhet\r\nkontraktsvägen  kan  skaffa  sig  garantier  mot att\r\nobehöriga upptagningar av deras prestationer sker.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI   motion  L285  av  Ingemar  Vänerlöv  m.fl.  (kd)\r\nkonstateras   att   det   i  dag  inte  finns  någon\r\nskyddslagstiftning som gäller  exempelvis arrangörer\r\nav  idrotts-evenemang. Motionärerna  framhåller  att\r\ns.k.  arenarättigheter  finns  i vissa andra länder.\r\nMot denna bakgrund anses i motionen  att möjligheten\r\natt  införa  motsvarande  rättigheter i Sverige  bör\r\nutredas.\r\n\r\nEtt motsvarande yrkande framförs i motion Kr297 av\r\nKent Olsson m.fl. (m) (yrkande 3).\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nMotioner  med  motsvarande innehåll  behandlades  av\r\nutskottet våren 2000,  våren 2001 och våren 2002 (se\r\nbet. 1999/2000:LU18,  2000/01:LU8 och 2001/02:LU17).\r\nUtskottet uttalade då att  det  varken  i motionerna\r\neller på annat sätt framförts några bärande skäl för\r\natt  man i Sverige skall överväga införande  av  ett\r\nnytt  immaterialrättsligt   skydd   i  enlighet  med\r\nmotionsönskemålen. De antaganden som gjordes år 1986\r\nom    möjligheter    för    utövare    som    saknar\r\nupphovsrättsligt skydd att avtalsvägen få till stånd\r\ngarantier  mot  obehöriga  upptagningar  är,  såvitt\r\nutskottet    kunde    bedöma,   riktiga.   Utskottet\r\nkonstaterade vidare att  frågan  om  droit  de stade\r\ninte heller förefaller aktuell inom EU eller i något\r\nannat  internationellt  sammanhang. Motionsyrkandena\r\navstyrktes, och riksdagen följde utskottet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet kan inte se att  någon  sådan omständighet\r\nhar  tillkommit  som  bör  föranleda  utskottet  att\r\nfrångå sin tidigare uppfattning. Motionerna L285 och\r\nKr297 yrkande 3 bör därför avslås.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\n1. Ersättning för kopiering (punkt 7)\r\n\r\nav Yvonne Andersson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.\r\nRiksdagen  bifaller  därmed motionerna 2002/03:Kr336\r\nyrkande 10 och 2002/03:Kr370 yrkande 19.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att statens  kopieringsersättning  bör  gå\r\ntill  alla  de  konstnärsorganisationer  som ställer\r\nsina  medlemmars verk till förfogande för kopiering.\r\nEftersom   Bonus   Presskopia   bara   tillåter   en\r\nmedlemsorganisation för varje konstform, så får inte\r\nde  mindre  konstnärsorganisationerna  ansluta  sig.\r\nStaten  måste  därför  enligt min mening överväga om\r\nden nuvarande metoden är  den  bästa för att fördela\r\nden     statliga    upphovsrättsersättningen.     En\r\nutvärdering  av  det rådande fördelningssystemet bör\r\ngöras.\r\n\r\nVad som anförts i reservationen bör riksdagen, med\r\nbifall till motionerna  Kr336  yrkande  10 och Kr370\r\nyrkande 19, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n2. Ersättning till STIM (punkt 8)\r\n\r\nav Annika Qarlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.\r\nRiksdagen   bifaller   därmed   motion  2002/03:L209\r\nyrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nIdeella  föreningar  arbetar utan förvärvssyfte  och\r\nmåste kunna göra något  positivt  för  sin omgivning\r\nutan  att  lagar försvårar verksamheten. Enligt  min\r\nmening ställer  STIM orimliga krav på ersättning för\r\nden   musik   som   framförs    vid    de    ideella\r\norganisationernas    och    studieförbundens   olika\r\narrangemang. Det måste därför  göras  ett undantag i\r\nupphovsrättslagen  för den ideella verksamheten  som\r\nbedrivs på kulturområdet.\r\n\r\nVad  jag anfört bör  riksdagen,  med  bifall  till\r\nmotion L209  yrkande 1, som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n3. Statens engagemang i STIM (punkt 9)\r\n\r\nav Inger René  (m),  Bertil Kjellberg (m), Henrik\r\nvon Sydow (m) och Annika Qarlsson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.\r\nRiksdagen   bifaller   därmed   motion  2002/03:L209\r\nyrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt          vår          uppfattning          är\r\nupphovsrättsorganisationerna        numera        så\r\nvälorganiserade  och finansiellt starka att det inte\r\nlängre  finns  några   skäl   för  staten  att  vara\r\nengagerad i STIM:s verksamhet.  Tvärtom  kan,  anser\r\nvi,  det  statliga  engagemanget  i STIM få negativa\r\nkulturpolitiska effekter. Statens uppgift  att  utse\r\nordförande  och  styrelseledamöter i STIM bör därför\r\nslopas.\r\n\r\nVad som anförts i reservationen bör riksdagen, med\r\nbifall till motion L209 yrkande 2, som sin mening ge\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n4. Arenarätt (punkt 11)\r\n\r\nav Inger René (m),  Yvonne Andersson (kd), Bertil\r\nKjellberg (m) och Henrik von Sydow (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i reservationen.\r\nRiksdagen  bifaller därmed  motionerna  2002/03:L285\r\noch 2002/03:Kr297 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  kan konstatera  att  det  i  Sverige  saknas  en\r\nsärskild   skyddslagstiftning   för   arrangörer  av\r\nidrottsevenemang.  Visserligen  har arrangörerna  av\r\nsådana evenemang en rätt till arenan där evenemanget\r\näger rum, men informationen kring evenemanget saknar\r\nimmaterialrättsligt       skydd.       En      sådan\r\nskyddslagstiftning,  s.k. arenarätt, finns  i  vissa\r\nandra länder.\r\n\r\nEnligt  vår  mening finns  det  skäl  att  närmare\r\nanalysera behovet  av  en  lagstiftning om arenarätt\r\näven i Sverige.\r\nVad som nu anförts bör riksdagen,  med bifall till\r\nmotionerna L285 och Kr297 yrkande 3, som  sin mening\r\nge regeringen till känna.\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\n\r\n\r\nDatorrelaterade uppfinningar\r\n\r\nav Tasso Stafilidis (v) och Annika Qarlsson (c).\r\nVi vill framhålla att det finns områden där rätten\r\natt  patentera  tekniska  lösningar ger mindre  goda\r\nresultat. Ett sådant område är datormjukvara. Vi kan\r\nkonstatera  att  patent  på  mjukvara   systematiskt\r\nanvänts för att hindra mindre företag att  komma med\r\nnya innovativa lösningar. Mot bakgrund av att det nu\r\ninom  EU  föreligger  ett  förslag till direktiv  om\r\npatenterbarhet   av   datorrelaterade   uppfinningar\r\nfinner vi inte skäl att  reservera oss. Vi vill dock\r\nunderstryka vikten av att  man  i  detta  sammanhang\r\nvärnar om de små företagens möjligheter att agera på\r\nmarknaden.\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2002/03:L209   av   Eskil   Erlandsson  och  Kenneth\r\nJohansson  (c)  vari föreslås att  riksdagen  fattar\r\nföljande beslut:\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till ändring av  upphovsrättslagen  om att\r\nundantag kan medges för ideella organisationer.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om representanter  i\r\nSTIM:s styrelse.\r\n\r\n2002/03:L250  av  Henrik  S Järrel (m) vari föreslås\r\natt riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att\r\nhöja patentets rättsliga skydd och status.\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag till ändring i patentlagen i enlighet  med\r\nvad i motionen anförs.\r\n\r\n4.  Riksdagen  begär  att  regeringen verkar för att\r\nkonsekvensändringar        i       internationella\r\npatenträttskonventioner  kommer   till   stånd   i\r\nenlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n5.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om en patentintrångsförsäkring i enlighet\r\nmed vad i motionen anförs.\r\n\r\n2002/03:L259  av Anders Björck (m) vari föreslås att\r\nriksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   en   översyn   av\r\nupphovsrättslagens   tredje   kapitel  och  särskilt\r\nfrågan om upphovsrätten i anställningsförhållanden.\r\n\r\n2002/03:L285  av Ingemar Vänerlöv  m.fl.  (kd)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen  anförs  om  en  utredning  av  s.k.\r\narenarättigheter  för  evenemang  där det i dag inte\r\nfinns en upphovsrätt, t.ex. idrottsevenemang.\r\n\r\n2002/03:L301 av Berndt Ekholm (s) vari föreslås att\r\nriksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som i motionen anförs om ett enkelt  skydd  för\r\nanställds uppfinning.\r\n\r\n2002/03:L312  av Kenneth Johansson (c) vari föreslås\r\natt riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  en  svensk\r\nnationell position  i  fråga om patent på mjukvara\r\noch affärsmetoder.\r\n\r\n2002/03:L329 av Kenth Högström (s) vari föreslås att\r\nriksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om behovet  av  en  statlig\r\npatentförsäkring för att skydda svenska innovatörer.\r\n\r\n2002/03:Sk258 av Sofia  Larsen (c) vari föreslås att\r\nriksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en ny form av\r\npatent, lättpatent.\r\n\r\n2002/03:Kr264 av Kent Olsson m.fl. (m) vari föreslås\r\natt riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om upphovsrätten.\r\n\r\n2002/03:Kr297 av Kent Olsson m.fl. (m) vari föreslås\r\natt riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om idrottens rätt att\r\näga sina egna arrangemang.\r\n\r\n2002/03:Kr336  av  Birgitta  Sellén  m.fl.  (c) vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om en utvärdering\r\nav ersättning för upphovsrätt.\r\n\r\n2002/03:Kr370 av  Gunilla  Tjernberg m.fl. (kd) vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en utvärdering av\r\nfördelningen         av        den        statliga\r\nupphovsrättsersättningen.\r\n\r\n2002/03:Kr372 av Lennart  Kollmats  m.fl.  (fp) vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n28.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om droit de suite.\r\n\r\n2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp) vari föreslås\r\natt riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  att  öka\r\npatentskyddet.\r\n\r\n25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om patentansökningar.\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Främjande av patent",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L250 yrkandena 2-4 och 2002/03:N396 yrkandena 24 och 25.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Patentintrångsförsäkring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L250 yrkande 5 och 2002/03:L329.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Bruksmodellskydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Sk258 yrkande 2 och 2002/03:L301.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Datorrelaterade uppfinningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L312 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Upphovsrättsligt skydd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr264 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Upphovsrätt i anställningsförhållanden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L259.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Ersättning för kopiering",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr336 yrkande 10 och 2002/03:Kr370 yrkande 19.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Ersättning till STIM",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L209 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Statens engagemang i STIM",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L209 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\"",
          "votering_id": "E5CCA9DC-7495-11D7-AF1B-000475530052",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "17",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "3",
                    "36",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "199",
                    "98",
                    "0",
                    "52"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E5CCA9DC-7495-11D7-AF1B-000475530052",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Följerätt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr372 yrkande 28.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Arenarätt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L285 och 2002/03:Kr297 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"kd\"",
          "votering_id": "E5CCA9E0-7495-11D7-AF1B-000475530052",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "28",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "223",
                    "73",
                    "0",
                    "53"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E5CCA9E0-7495-11D7-AF1B-000475530052",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU16",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Ersättning för kopiering",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Ersättning till STIM",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Statens engagemang i STIM",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Arenarätt",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-03-20 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-04-15 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-05-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-05-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-05-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-05-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-05-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 22:44:36"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om olika immaterialrättsliga frågor. Motionerna handlar om främjande av patent, patentintrångsförsäkring, bruksmodellskydd, datorrelaterade uppfinningar, upphovsrättsligt skydd, upphovsrätt i anställningsförhållanden, ersättning för kopiering, ersättning till STIM, statens engagemang i STIM, följerätt och s.k. arenarätt.",
          "dok_id": "GQ01LU16",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om immaterialrättsliga frågor (LU16)",
          "dok_id": "GQ01LU16",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 22:44:36"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01LU16",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:46"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Lagutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om olika immaterialrättsliga frågor. Motionerna handlar om främjande av patent, patentintrångsförsäkring, bruksmodellskydd, datorrelaterade uppfinningar, upphovsrättsligt skydd, upphovsrätt i anställningsförhållanden, ersättning för kopiering, ersättning till STIM, statens engagemang i STIM, följerätt och s.k. arenarätt.</p>",
          "dok_id": "GQ01LU16",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:05"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om immaterialrättsliga frågor (LU16)",
          "dok_id": "GQ01LU16",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:05"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01LU16",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_lu_16.docx",
          "filstorlek": "107266",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Immaterialrättsliga frågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/AED8E4BD-FEA1-4CC3-B8CB-F1D33F56A5B1"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01LU16",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_lu_16.pdf",
          "filstorlek": "365348",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_lu_16",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/AE455584-D464-4794-BFC9-CDE306381AEC"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr264 Kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr264",
          "ref_dok_titel": "Kulturskaparnas villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr297 Idrottens villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr297",
          "ref_dok_titel": "Idrottens villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr336 Kultur",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr336",
          "ref_dok_titel": "Kultur",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr370 Skapande verksamhet",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr370",
          "ref_dok_titel": "Skapande verksamhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr372 Kultur med mångfald och kvalitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr372",
          "ref_dok_titel": "Kultur med mångfald och kvalitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L209 Avgifter till STIM m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02L209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L209",
          "ref_dok_titel": "Avgifter till STIM m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Eskil Erlandsson och Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L250 Uppfinnare och innovatörer",
          "ref_dok_id": "GQ02L250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L250",
          "ref_dok_titel": "Uppfinnare och innovatörer",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik S Järrel (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L259 Översyn av upphovsrätten",
          "ref_dok_id": "GQ02L259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L259",
          "ref_dok_titel": "Översyn av upphovsrätten",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Björck (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L285 Evenemangsarrangörers arenarättigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02L285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L285",
          "ref_dok_titel": "Evenemangsarrangörers arenarättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L301 Enkelt skydd för uppfinningar",
          "ref_dok_id": "GQ02L301",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L301",
          "ref_dok_titel": "Enkelt skydd för uppfinningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Berndt Ekholm (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L312 Patenträtt för utveckling",
          "ref_dok_id": "GQ02L312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L312",
          "ref_dok_titel": "Patenträtt för utveckling",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenneth Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L329 Patentförsäkring",
          "ref_dok_id": "GQ02L329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L329",
          "ref_dok_titel": "Patentförsäkring",
          "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N396 Företagspolitiska strategier",
          "ref_dok_id": "GQ02N396",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N396",
          "ref_dok_titel": "Företagspolitiska strategier",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sk258 Innovatörskonto",
          "ref_dok_id": "GQ02Sk258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sk258",
          "ref_dok_titel": "Innovatörskonto",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-05-14",
          "ref_dok_id": "GQ09103",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "103",
          "ref_dok_titel": "2003-05-14",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-05-14",
          "ref_dok_id": "GQ09103",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "103",
          "ref_dok_titel": "2003-05-14",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}