\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2002/03:57 Effektivare\r\npantbrevshantering m.m. jämte en motion som väckts med anledning av\r\npropositionen. Därutöver behandlas en motion som väckts under den allmänna\r\nmotionstiden år 2002.\r\nPropositionen innehåller förslag till vissa ändringar i lagen (1994:448) om\r\npantbrevsregister m.fl. lagar. Syftet med förslagen är att effektivisera\r\nhanteringen av obelånade pantbrev. Enligt förslaget skall det vara möjligt att i\r\npantbrevsregistret registrera inteckningar utan någon anknytande uppgift om\r\npantbrevshavare. Om uppgift om pantbrevshavare saknas, skall den som har\r\nbeviljats lagfart för fastigheten eller, om fastigheten är upplåten med\r\ntomträtt, tomträttshavaren anses som pantbrevshavare. Lagändringarna föreslås\r\nträda i kraft den 1 juli 2003.\r\nI propositionen behandlas också frågan om det bör införas ett system för\r\npantsättning av byggnader på annans mark. I den delen lämnar regeringen inte\r\nnågot förslag utan gör bedömningen att ett sådant system inte bör införas.\r\nMotsatt uppfattning framförs i de i ärendet aktuella motionerna.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår\r\nmotionerna.\r\nI betänkandet finns en reservation.
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1. Effektivare pantbrevshantering\r\n Riksdagen antar regeringens förslag tilla) lag om ändring i lagen\r\n(1994:448) om pantbrevsregister,b) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),c)\r\nlag om ändring i utsökningsbalken.Därmed bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:57.\r\n\r\n2. Kreditsäkerhet i byggnader på annans mark\r\n Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L12 och 2002/03:L338.\r\nReservation (fp)\r\nStockholm den 15 april 2003\r\nPå lagutskottets vägnar\r\nInger René\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger René (m), Marianne Carlström\r\n(s), Raimo Pärssinen (s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes (s), Hillevi\r\nLarsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v), Maria Hassan (s),\r\nBertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion (s), Martin Andreasson (fp), Anneli\r\nSärnblad Stoors (s), Henrik von Sydow (m), Niclas Lindberg (s), Johan Löfstrand\r\n(s) och Annika Qarlsson (c).
\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nI propositionen föreslår regeringen - efter hörande av Lagrådet - att riksdagen\r\nantar i propositionen framlagda förslag till ändringar i lagen (1994:448) om\r\npantbrevsregister, sekretesslagen (1980:100) och utsökningsbalken. Bakgrunden\r\ntill lagförslagen är följande.\r\nDen 1 juli 1994 trädde lagen (1994:448) om pantbrevsregister i kraft med\r\nframtida möjligheter att utfärda s.k. datapantbrev. En tid efter det att\r\npantbrevsregistret hade inrättats utvecklade Lantmäteriverket ett avtalsbaserat\r\nsystem för förvaring av sådana pantbrev för fastighetsägarens räkning. Systemet\r\nfick benämningen publikt arkiv. Under år 1997 tillskrev Lantmäteriverket\r\nregeringen och begärde att förutsättningarna för att förvara datapantbrev i det\r\npublika arkivet skulle lagregleras. Inom Justitiedepartementet har därför\r\nupprättats departementspromemorian (Ds 2002:8) Effektivare pantbrevshantering -\r\nregistrering av obelånade pantbrev. Promemorian har remissbehandlats och ligger\r\ntill grund för lagförslagen i förevarande proposition.\r\nI propositionen behandlar regeringen också frågan om det bör införas ett system\r\nför pantsättning av byggnader på annans mark. Bakgrunden i den delen är\r\nföljande.\r\nMed anledning av ett riksdagens tillkännagivande våren 1998 fick en utredare i\r\nuppdrag att undersöka behovet av en ny kreditsäkerhetsform (bet. 1997/98:LU22,\r\nrskr. 1997/98:221). Utredaren redovisade sitt uppdrag i departementspromemorian\r\n(Ds 2001:21) Kreditsäkerhet i byggnader på annans mark. Promemorian har\r\nbehandlats vid ett samrådsmöte i Justitiedepartementet den 7 september 2001.\r\nInbjudna myndigheter och organisationer har också beretts tillfälle att lämna\r\nskriftliga synpunkter. Regeringens bedömning, såsom den redovisas i förevarande\r\nproposition, är att det inte bör införas ett system för pantsättning av\r\nbyggnader på annans mark. Motsatt uppfattning framförs i de i ärendet aktuella\r\nmotionerna, varav en väckts med anledning av propositionen och en under den\r\nallmänna motionstiden år 2002.\r\nRegeringens förslag återfinns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2. I\r\nsammanhanget bör upplysas att riksdagen den 3 april 2003 antagit i proposition\r\n2002/03:40 framlagt förslag till lag om ändring i utsökningsbalken (rskr. 133).\r\nFörslagen i motionerna återfinns i bilaga 1.
\r\nUtskottets överväganden\r\nEffektivare pantbrevshantering\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör anta regeringens lagförslag.\r\nBakgrund\r\nEn fastighetsägare, som vill upplåta panträtt i fastigheten till säkerhet för en\r\nfordran, kan hos en inskrivningsmyndighet ansöka om inskrivning i fastigheten av\r\nett visst belopp. En sådan inskrivning kallas inteckning (6 kap. 1 §\r\njordabalken) och kommer till uttryck i en registrering i fastighetsregistrets\r\ninskrivningsdel. Mot varje inteckning svarar ett pantbrev. Det är pantbrevet som\r\nanvänds för att upplåta panträtt. Pantbrev har tidigare utfärdats endast i\r\nskriftlig form, dvs. såsom ett dokument i pappersformat. Om det har utfärdats\r\nett skriftligt pantbrev, sker pantupplåtelsen genom att \"fastighetens ägare\r\növerlämnar pantbrevet som pant för fordringen\" (6 kap. 2 § jordabalken). Det\r\ninnebär bl.a. att pantsättning av fast egendom innefattar två moment, dels en av\r\nfastighetsägaren gjord pantförskrivning, dels ett överlämnande av pantbrevet\r\ntill borgenären.\r\nDen 1 juli 1994 trädde lagen (1994:448) om pantbrevsregister i kraft. Lagen\r\ninnebar att det, förutom skriftliga pantbrev, även kan utfärdas s.k.\r\ndatapantbrev. Ett datapantbrev kommer inte till uttryck i något fysiskt föremål\r\nutan endast i en registrering i ett särskilt register, pantbrevsregistret. För\r\natt en inteckning skall få registreras i pantbrevsregistret fordras att den är\r\ninförd i fastighetsregistrets inskrivningsdel och att registreringen i\r\npantbrevsregistret förenas med en uppgift om vem som har rätt att råda över\r\ninteckningen, pantbrevshavare.\r\nVid en pantsättning med användande av ett datapantbrev ersätts således\r\növerlämnandet av pantbrevet av en registreringsåtgärd; borgenären registreras\r\nsom pantbrevshavare i pantbrevsregistret (6 kap. 2 § jordabalken).\r\nPantbrevsregistret förs av Lantmäteriverket med hjälp av automatiserad\r\nbehandling.\r\nFör att en inteckning skall få registreras i pantbrevsregistret fordras, såsom\r\nnyss har nämnts, bl.a. att den i pantbrevsregistret förenas med en uppgift om\r\npantbrevshavare. Endast den som har beviljats särskilt tillstånd får registreras\r\nsom pantbrevshavare. Tillstånd att bli registrerad som pantbrevshavare beviljas\r\nav Lantmäteriverket. Vid tillståndsprövningen skall särskilt beaktas att\r\nsökanden har tillgång till den tekniska utrustning och den tekniska sakkunskap\r\nsom krävs för pantbrevsregistrets funktion, att det finns tillfredsställande\r\nformer för betalning av bl.a. stämpelskatt och expeditionsavgifter samt att\r\nsökanden i övrigt uppfyller krav på lämplighet.\r\nEndast den som Lantmäteriverket har beviljat tillstånd kan således registreras\r\nsom pantbrevshavare. De flesta fastighetsägare saknar sådant tillstånd. En\r\npantbrevshavare som inte längre önskar vara registrerad som pantbrevshavare -\r\nt.ex. därför att pantsättningen har upphört - saknar i ett sådant fall möjlighet\r\natt få registreringen överförd på fastighetsägaren. I stället måste\r\npantbrevshavaren begära att uppgiften om inteckningen tas bort från\r\npantbrevsregistret och att det utfärdas ett skriftligt pantbrev som kan\r\növerlämnas till fastighetsägaren.\r\nLantmäteriverket uppmärksammade redan en tid efter det att pantbrevsregistret\r\nhade inrättats att det fanns behov av förvaring av datapantbrev för\r\nfastighetsägarens räkning. Verket utvecklade därför ett system för detta.\r\nSystemet benämns publikt arkiv och grundas på avtal mellan verket och berörda\r\npantbrevshavare respektive fastighetsägare. Systemet med publikt arkiv innebär\r\natt Lantmäteriverket registreras som pantbrevshavare för sådana datapantbrev som\r\negentligen borde ha skrivits ut som skriftliga pantbrev för återlämnande till\r\nfastighetsägaren. Lantmäteriverket råder över pantbrevet för fastighetsägarens\r\nräkning.\r\nLantmäteriverket har utformat en tjänst som riktar sig till fastighetsägare\r\nvarigenom verket erbjuder fastighetsägare att omvandla icke pantsatta skriftliga\r\npantbrev till datapantbrev för förvaring i det publika arkivet. I november år\r\n2002 fanns det 428 000 datapantbrev i det publika arkivet.\r\nPropositionen\r\nI propositionen erinras om att pantbrevsregistret har varit i drift i sju år.\r\nUnder denna tid har registret fått en mycket stor betydelse för\r\npantbrevshanteringen. Numera är tre av fyra inteckningar registrerade i\r\npantbrevsregistret. Endast var fjärde inteckning motsvaras av ett skriftligt\r\npantbrev. Även det publika arkivet har vunnit en stor anslutning. Om en\r\npantbrevshavare begär att bli avregistrerad utan att någon annan pantbrevshavare\r\nkan registreras i stället, förs inteckningen i de flesta fall över till det\r\npublika arkivet.\r\nDet publika arkivet har stora praktiska fördelar. Bland annat underlättar det\r\nkreditinstitutens hantering av pantbreven efter det att de lån för vilka\r\npantbreven har utgjort säkerhet har lösts.\r\nDet publika arkivet möjliggör också en förhållandevis säker förvaring av icke\r\npantsatta pantbrev. Ett pantbrev är en värdehandling. Om det förstörs eller\r\nförsvinner, måste det dödas enligt ett särskilt förfarande vid domstol. Ett\r\npantbrev som är registrerat i det publika arkivet kan i praktiken varken\r\nförkomma eller förstöras. Även för fastighetsägaren kan därför det publika\r\narkivet ha betydande fördelar.\r\nRegeringen anför att det är viktigt att det publika arkivet bygger på en\r\ntillfredsställande rättslig grund, så att några rättsförluster inte uppkommer.\r\nSystemet grundas i dag på avtal mellan Lantmäteriverket och berörda\r\npantbrevshavare respektive fastighetsägare. Ett system som grundas på avtal kan\r\nha vissa fördelar. Det kan t.ex. vara flexibelt och lätt att anpassa efter nya\r\nförhållanden. Ett avtalsgrundat system kan emellertid också ha nackdelar. Det\r\nkan vara förenat med juridiska oklarheter som i förlängningen kan leda till\r\nrättsförluster. Enligt Svenska Bankföreningen är det just olika slag av\r\njuridiska oklarheter som har gjort att banker och kreditinstitut inte fullt ut\r\nhar utnyttjat möjligheten att registrera pantbrev i arkivet.\r\nMot den redovisade bakgrunden konstaterar regeringen att ett optimalt\r\nutnyttjande av pantbrevsregistret förutsätter att systemet med publikt arkiv\r\nlagregleras. Även intresset av att undvika rättsförluster talar för en\r\nlagreglering. Regeringen föreslår därför att registreringen av obelånade\r\npantbrev alltså bör lagregleras.\r\nDen i propositionen föreslagna lagregleringen innebär sammanfattningsvis\r\nföljande. En inteckning i pantbrevsregistret skall inte behöva vara förenad med\r\nnågon uppgift om pantbrevshavare. Om uppgift om pantbrevshavare saknas, skall\r\nden som har lagfart för fastigheten eller, om fastigheten är upplåten med\r\ntomträtt, tomträttshavaren anses som pantbrevshavare. För det fall en\r\nlagfartsansökan har förklarats vilande, skall en registreringsåtgärd som begärs\r\nav den som skall anses som pantbrevshavare få vidtas endast om den som har gjort\r\nden vilandeförklarade lagfartsansökan har samtyckt till åtgärden. En ny\r\ninteckning eller en tidigare beviljad inteckning skall kunna registreras i\r\npantbrevsregistret utan uppgift om pantbrevshavare. En uppgift om\r\npantbrevshavare skall också kunna tas bort från registret utan att någon ny\r\npantbrevshavare registreras för den aktuella inteckningen. Om en inteckning\r\nsaknar uppgift om pantbrevshavare skall den som har lagfat på fastigheten kunna\r\ninitiera olika slag av registreringsåtgärder. Den som uppträder som ombud i ett\r\närende enligt lagen om pantbrevsregister skall inte behöva visa upp fullmakt\r\nannat än om Lantmäteriverket anser att det behövs. En uppgift om att\r\nfastighetsägaren skall anses som pantbrevshavare skall vara offentlig. De nya\r\nbestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2003.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nLiksom regeringen anser utskottet att ett effektivt utnyttjande av\r\npantbrevsregistret förutsätter att systemet med ett publikt arkiv lagregleras.\r\nÄven intresset av att undvika rättsförluster talar för en lagreglering.\r\nUtskottet anser därför att registreringen av obelånade pantbrev bör regleras i\r\nlag.\r\nPropositionen har i denna del inte föranlett något motionsyrkande, och utskottet\r\nkan inte komma till någon annan slutsats än att de i propositionen framlagda\r\nlagförslagen är för sina syften ändamålsenligt utformade. Utskottet föreslår\r\nsåledes att riksdagen antar regeringens lagförslag.\r\nKreditsäkerhet i byggnader på annans mark\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nRiksdagen bör avslå motioner med krav på att det skall införas ett system för\r\npantsättning av byggnader på annans mark. Utskottet delar regeringens bedömning\r\natt ett sådant system inte bör införas. Jämför reservation (fp).\r\nBakgrund\r\nMed byggnad på annans mark avses en byggnad som är belägen på mark som\r\nbyggnadens ägare varken äger eller innehar med tomträtt. I allmänhet brukar\r\nbyggnadens ägare disponera marken med arrenderätt. Byggnaden kan därför inte\r\npantsättas enligt det fastighetsrättsliga pantsättningssystemet, vilket\r\nbeskrivits i föregående avsnitt. Kreditvärdet i byggnaden kan däremot utnyttjas\r\ngenom en s.k. säkerhetsöverlåtelse eller, om byggnaden används för\r\nnäringsverksamhet, genom en upplåtelse av företagshypotek.\r\nSäkerhetsöverlåtelse är en i lagstiftningen oreglerad form av panträtt som\r\ninnebär att ägaren utan tradition överlåter egendomen till en borgenär som\r\nsäkerhet för en betalningsskyldighet. Sedan överlåtaren har fullgjort sin\r\nförpliktelse gentemot borgenären, återgår äganderätten till egendomen till\r\növerlåtaren.\r\nFrågan om möjligheten att utnyttja kreditvärdet i byggnader på annans mark kan\r\nförbättras har diskuterats under mycket lång tid och utretts av bl.a.\r\nByggnadspantutredningen. I betänkandet (SOU 1984:22) Panträtt i registrerad\r\nnyttjanderätt föreslog utredningen att det skulle införas ett system för\r\npantsättning av byggnader på annans mark. Utredningens förslag ledde inte till\r\nlagstiftning.\r\nMed anledning av ett tillkännagivande från riksdagen våren 1998 (bet.\r\n1997/98:LU26, rskr. 221) fick en utredare i uppdrag att kartlägga behovet av en\r\nny kreditsäkerhetsform. Utredarens slutsats, som redovisats i\r\ndepartementspromemorian (Ds 2001:21) Kreditsäkerhet i byggnader på annans mark,\r\nvar att det finns ett behov av en ny kreditsäkerhetsform för byggnader på annans\r\nmark.\r\nPropositionen\r\nI propositionen redovisas att det av utredarens kartläggning framgår att det\r\nfinns ett stort - om än minskande - antal byggnader på annans mark och att\r\nåtskilliga av dem är mycket värdefulla. För att de skall kunna omsättas på ett\r\nväl fungerande sätt, men också för att de skall kunna hållas i ett funktionellt\r\nskick, anser regeringen att det är angeläget att det finns goda förutsättningar\r\natt utnyttja kreditvärdet i dem.\r\nEtt sätt att utnyttja kreditvärdet i en byggnad på annans mark är, som\r\nredovisats ovan, att använda sig av institutet säkerhetsöverlåtelse vilket inte\r\nmedfört några större problem för kreditgivarna. Säkerhetsöverlåtelse är också en\r\nvanlig kreditsäkerhetsform när det gäller andra slag av egendom på annans mark,\r\nsåsom mobiltelefonmaster och ledningar. Ett annat sätt att utnyttja kreditvärdet\r\ni byggnader på annans mark är att upplåta företagshypotek. Detta kan dock göras\r\nendast om byggnaden används för näringsverksamhet. De flesta kreditinstitut\r\nerbjuder också lån utan säkerhet. Det finns exempel på att en\r\nintresseorganisation träffar avtal med kreditinstitut om att deras medlemmar\r\nskall erbjudas särskilda lån utan säkerhet på vad som betecknas som förmånliga\r\nvillkor. Så har skett beträffande medlemmar i Svenska Förbundet för\r\nKoloniträdgårdar och Fritidsbyar för lån som avser köp, uppförande eller\r\nombyggnad av kolonistuga.\r\nRegeringen kommer i propositionen fram till slutsatsen att förutsättningarna för\r\natt skapa en ny ändamålsenlig säkerhetsform som ger ett bättre säkerhetsmässigt\r\nvärde än säkerhetsöverlåtelsen är mycket begränsade. Enligt regeringens mening\r\ntorde det bl.a. förutsättas att det införs ett registreringsförfarande och görs\r\ngenomgripande ändringar i arrendelagstiftningen på sätt som\r\nByggnadspantutredningen föreslog.\r\nI propositionen redovisas att Byggnadspantutredningens förslag på nytt\r\ndiskuterades vid det tidigare nämnda samrådsmötet i Justitiedepartementet samt\r\natt inte någon av deltagarna ansåg att detta förslag bör genomföras. Vidare\r\nredovisas att de alternativ som översiktligt redovisas i departementspromemorian\r\n(Ds 2001:21) också mötte invändningar från flera myndigheter och kreditinstitut.\r\nDe alternativ som i övrigt är tänkbara har, enligt regeringens mening, stora\r\nlikheter med Byggnadspantutredningens förslag eller torde inte vara förenade med\r\nnågra fördelar jämfört med säkerhetsöverlåtelsen.\r\nSammanfattningsvis konstaterar regeringen att behovet av en ny\r\nkreditsäkerhetsform framstår som förhållandevis begränsat. Eftersom vinsterna\r\nmed ett nytt system framstår som osäkra är det också mycket tveksamt om ett nytt\r\nsystem, som bör bygga på ett registreringsförfarande, skulle kunna finansieras\r\nav dem som skulle nyttja systemet. Till detta kommer att ett nytt system med\r\nnödvändighet skulle bli mycket komplicerat och därmed svårt att tillämpa. Mot\r\ndenna bakgrund anser regeringen att det inte bör införas ett system för\r\npantsättning av byggnader på annans mark.\r\nMotionerna\r\nJan Ertsborn m.fl. (fp) anför i motion L12 att det föreligger ett betydande\r\nbehov av ett system för pantsättning av byggnader på annans mark, och de anser\r\ndärför att ett sådant system bör införas. På grund av den tekniska utvecklingen\r\nanser motionärerna att Byggnadspantutredningens förslag inte kan genomföras. Det\r\nblir därför nödvändigt att närmare utreda utformningen av ett sådant system.\r\nEnligt motionärernas mening måste säkerheten i bygganden också omfatta\r\nnyttjanderätten till marken, vilket bör vara möjligt utan att\r\narrendelagstiftningen förändras. I motionen begärs att regeringen skall\r\nåterkomma med ett lagförslag till riksdagen i frågan.\r\nLiknande krav framställs även i motion L338 av Kenth Högström (s).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nUtskottet kan konstatera att det redan i dag finns möjligheter att utnyttja\r\nkreditvärdet i byggnader på annans mark. Kreditvärdet i byggnaderna kan\r\nutnyttjas genom säkerhetsöverlåtelse eller upplåtande av företagshypotek. En\r\nviss möjlighet finns också att kredit beviljas utan någon säkerhet. Det finns\r\nexempel på att en intresseorganisation träffar avtal med kreditinstitut om att\r\nderas medlemmar skall erbjudas särskilda lån utan säkerhet på vad som betecknas\r\nsom förmånliga villkor. I sammanhanget är säkerhetsöverlåtelse den normala\r\n\"pantformen\" för byggnader på annans mark, och den medför inte några större\r\nproblem för kreditgivarna.\r\nMot den redovisade bakgrunden anser utskottet att behovet av en ny säkerhetsform\r\nframstår som begränsat. Därtill kommer att förutsättningarna för att skapa en ny\r\nändamålsenlig säkerhetsform som ger ett bättre säkerhetsmässigt värde än\r\nsäkerhetsöverlåtelsen är mycket små. Det är också tveksamt om ett nytt system,\r\nsom bör bygga på ett registreringsförfarande, skulle kunna finansieras av dem\r\nsom skulle nyttja systemet.\r\nUtskottet delar således regeringens bedömning att det inte bör införas ett\r\nsystem för pantsättning av byggnader på annans mark och föreslår att motionerna\r\nL12 och L338 avslås.
\r\nReservation\r\n\r\nKreditsäkerhet i byggnader på annans mark, punkt 2 (fp)\r\nav Jan Ertsborn (fp) och Martin Andreasson (fp).\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande\r\nlydelse:\r\nRiksdagen bifaller motion 2002/03:L12 och bifaller delvis motion 2002/03:L338.\r\nStällningstagande\r\nLiksom motionärerna bakom motion L12 anser vi att det föreligger ett betydande\r\nbehov av ett system för pantsättning av byggnader på annans mark. I motsats till\r\nregeringen anser vi därför att ett sådant system bör införas. Vi vill\r\nunderstryka att det många gånger är fråga om mycket värdefulla byggnader och att\r\ndet pågår en successiv övergång från att använda dessa för fritidsändamål till\r\npermanentbostäder. Vi konstaterar också att det i våra grannländer Danmark,\r\nFinland och Norge finns ett system för pantsättning genom offentliga register\r\nsamt att t.ex. såväl Bankföreningen som LRF och Svenska Förbundet för\r\nKoloniträdgårdar och Fritidsbyar påtalat att behov föreligger av ett system för\r\npantsättning av byggnad på annans mark. Ett sådant system medför med automatik\r\nlägre räntekostnader för byggnadens ägare.\r\nPå grund av den tekniska utvecklingen kan Byggnadspantutredningens förslag inte\r\ngenomföras. Enligt vår mening blir det därför nödvändigt att närmare utreda\r\nutformningen av ett system för pantsättning av byggnader på annans mark, som\r\nrimligtvis bör bygga på redan befintliga register. Vi anser att säkerheten i\r\nbyggnaden också måste knytas till nyttjanderätten till marken, vilket bör vara\r\nmöjligt utan att arrendelagstiftningen förändras. Det får ankomma på regeringen\r\natt återkomma med lagförslag till riksdagen i frågan.\r\nVad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall till motion L12 och med delvis\r\nbifall till motion L338, som sin mening ge regeringen till känna.
\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2002/03:57 Effektivare pantbrevshantering m.m.:\r\nRiksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till\r\nlag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister,\r\nlag om ändring i sekretesslagen (1980:100),\r\nlag om ändring i utsökningsbalken.\r\nFöljdmotion\r\n2002/03:L12 av Jan Ertsborn m.fl. (fp):\r\nRiksdagen begär att regeringen återkommer med ett lagförslag som gör det möjligt\r\natt pantsätta byggnad på annans mark i enligt med vad i motionen anförs.\r\nMotion från allmänna motionstiden hösten 2002\r\n2002/03:L338 av Kenth Högström (s):\r\nRiksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer med förslag i syfte att\r\nmöjliggöra ett inteckningssystem för egendom uppförd på ofri grund.
\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\n" }, "dokutskottsforslag": { "utskottsforslag": [ { "punkt": "1", "rubrik": "Effektivare pantbrevshantering", "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till\na) lag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister,\nb) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), \nc) lag om ändring i utsökningsbalken.\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till\na) lag om ändring i lagen (1994:448) om pantbrevsregister,\nb) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), \nc) lag om ändring i utsökningsbalken.\n\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:57.\r\n", "beslutstyp": "acklamation", "motforslag_nummer": "0", "motforslag_partier": "", "votering_id": "", "votering_sammanfattning_html": "", "votering_url_xml": "", "rm": "2002/03", "bet": "LU15", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" }, { "punkt": "2", "rubrik": "Kreditsäkerhet i byggnader på annans mark", "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L12 och 2002/03:L338.\r\n", "beslutstyp": "röstning", "motforslag_nummer": "1", "motforslag_partier": "\"fp\"", "votering_id": "5FDCFE42-64FA-11D7-89B1-00047552FFE0", "votering_sammanfattning_html": { "table": { "tr": [ { "td": { "h4": "Omröstning i sakfrågan", "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp)\r\n" } }, { "th": [ "Parti", "Ja", "Nej", "Avstående", "Frånvarande" ] }, { "td": [ "s", "127", "0", "0", "17" ] }, { "td": [ "m", "45", "0", "0", "10" ] }, { "td": [ "c", "18", "0", "0", "4" ] }, { "td": [ "fp", "0", "38", "0", "10" ] }, { "td": [ "kd", "29", "0", "0", "4" ] }, { "td": [ "v", "25", "0", "0", "5" ] }, { "td": [ "mp", "14", "0", "0", "3" ] }, { "td": [ "-", "0", "0", "0", "0" ] }, { "td": [ "Totalt", "258", "38", "0", "53" ] }, { "td": { "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag" } } ] } }, "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/5FDCFE42-64FA-11D7-89B1-00047552FFE0", "rm": "2002/03", "bet": "LU15", "vinnare": "utskottet", "voteringskrav": "", "beslutsregelkvot": "", "beslutsregelparagraf": "", "punkttyp": "" } ] }, "dokmotforslag": { "motforslag": { "nummer": "1", "rubrik": "Kreditsäkerhet i byggnader på annans mark", "partier": "\"fp\"", "typ": "reservation", "utskottsforslag_punkt": "2" } }, "dokaktivitet": { "aktivitet": [ { "kod": "UBE", "namn": "Under beredning", "datum": "2003-04-08 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "30", "process": "beredning" }, { "kod": "JUS", "namn": "Justering", "datum": "2003-04-15 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "40", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2003-05-05 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "TROWE", "namn": "Trycklov till Gotab och webb", "datum": "2003-05-06 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "70", "process": "beredning" }, { "kod": "TRY", "namn": "Trycklov", "datum": "2003-05-06 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "60", "process": "beredning" }, { "kod": "B1", "namn": "Bordläggning 1", "datum": "2003-05-09 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "1", "process": "avgorande" }, { "kod": "AVG", "namn": "Avgörande", "datum": "2003-05-14 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "5", "process": "avgorande" }, { "kod": "BEH", "namn": "Behandling", "datum": "2003-05-14 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "3", "process": "avgorande" }, { "kod": "BES", "namn": "Beslut", "datum": "2003-05-14 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "4", "process": "avgorande" }, { "kod": "RSKR", "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse", "datum": "2003-05-14 00:00:00", "status": "inträffat", "ordning": "6", "process": "avgorande" }, { "kod": "LAG", "namn": "Planerat ikraftträdande", "datum": "2003-07-01 00:00:00", "status": "planerat", "ordning": "12", "process": "avgorande" } ] }, "dokuppgift": { "uppgift": [ { "kod": "beslutssammanfattningusk", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-24 03:27:15" }, { "kod": "notis", "namn": "Beslut i korthet", "text": "Riksdagen beslutade om effektivare hantering av obelånade pantbrev fr.o.m. den 1 juli 2003. Det ska vara möjligt att i pantbrevsregistret registrera inteckningar utan någon anknytande uppgift om pantbrevshavare. Om uppgift om pantbrevshavare saknas, ska den som har beviljats lagfart för fastigheten eller, om fastigheten är upplåten med tomträtt, tomträttsinnehavaren anses som pantbrevshavare.", "dok_id": "GQ01LU15", "systemdatum": "" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "Effektivare pantbrevshantering (LU15)", "dok_id": "GQ01LU15", "systemdatum": "" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll utskottets förslag", "dok_id": "", "systemdatum": "2014-11-24 03:27:15" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "GQ01LU15", "systemdatum": "2017-10-20 10:24:46" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "
Lagutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om effektivare hantering av obelånade pantbrev. Det ska vara möjligt att i pantbrevsregistret registrera inteckningar utan någon anknytande uppgift om pantbrevshavare. Om uppgift om pantbrevshavare saknas, ska den som har beviljats lagfart för fastigheten eller, om fastigheten är upplåten med tomträtt, tomträttsinnehavaren anses som pantbrevshavare. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2003.
", "dok_id": "GQ01LU15", "systemdatum": "2016-01-26 17:45:05" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "Effektivare pantbrevshantering (LU15)", "dok_id": "GQ01LU15", "systemdatum": "2016-01-26 17:45:05" } ] }, "dokbilaga": { "bilaga": [ { "dok_id": "GQ01LU15", "subtitel": "", "filnamn": "BET_200203_LU_15.pdf", "filstorlek": "774786", "filtyp": "pdf", "titel": "Effektivare pantbrevshantering, m.m.", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/A12C2E2F-8394-4881-B809-DFDDCF6A205D" } ] }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:L12 med anledning av prop. 2002/03:57 Effektivare pantbrevshantering m.m.", "ref_dok_id": "GQ02L12", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "L12", "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:57 Effektivare pantbrevshantering m.m.", "ref_dok_subtitel": "av Jan Ertsborn m.fl. (FP)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "motion 2002/03:L338 Inteckning av egendom på ofri grund", "ref_dok_id": "GQ02L338", "ref_dok_typ": "mot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "L338", "ref_dok_titel": "Inteckning av egendom på ofri grund", "ref_dok_subtitel": "av Kenth Högström (S)", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Motion" }, { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "proposition 2002/03:57 Effektivare pantbrevshantering m.m.", "ref_dok_id": "GQ0357", "ref_dok_typ": "prop", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "57", "ref_dok_titel": "Effektivare pantbrevshantering m.m.", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition" }, { "referenstyp": "Ds", "uppgift": "2001:21", "ref_dok_id": "GPB421", "ref_dok_typ": "Ds", "ref_dok_rm": "2001", "ref_dok_bet": "21", "ref_dok_titel": "Ds 2001:21", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Departementsserien" }, { "referenstyp": "Ds", "uppgift": "2002:8", "ref_dok_id": "GQB48", "ref_dok_typ": "Ds", "ref_dok_rm": "2002", "ref_dok_bet": "8", "ref_dok_titel": "Ds 2002:8", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Departementsserien" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2003-05-14", "ref_dok_id": "GQ09103", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "103", "ref_dok_titel": "2003-05-14", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "protokolldebatt", "uppgift": "2003-05-14", "ref_dok_id": "GQ09103", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "103", "ref_dok_titel": "2003-05-14", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": "2002/03:170", "ref_dok_id": "GQ0K170", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2002/03", "ref_dok_bet": "170", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:170", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "SOU", "uppgift": "1984:22", "ref_dok_id": "G8B322", "ref_dok_typ": "SOU", "ref_dok_rm": "1984", "ref_dok_bet": "22", "ref_dok_titel": "SOU 1984:22", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2003:257", "ref_dok_id": "1994:448", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2003:258", "ref_dok_id": "1981:774", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" }, { "referenstyp": "ändringsförfattning", "uppgift": "2003:259", "ref_dok_id": "1980:100", "ref_dok_typ": "grundförfattning", "ref_dok_rm": "", "ref_dok_bet": "", "ref_dok_titel": "", "ref_dok_subtitel": "", "ref_dok_subtyp": "", "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning" } ] } } }