{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2229827",
      "dok_id": "GQ01LU14",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "LU14",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:LU14",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "LU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "14",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-04-01 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:05",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:09",
      "titel": "Utvärdering av miljömålet i konsumentpolitiken",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01LU14/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01LU14",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01LU14",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01LU14",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Lagutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:LU14</div><h1>Utvärdering av miljömålet i konsumentpolitiken</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet   behandlar   utskottet  regeringens\r\nskrivelse  2002/03:31 Utvärdering  av  miljömålet  i\r\nkonsumentpolitiken   jämte   en   motion   med   sju\r\nmotionsyrkanden   som   väckts   med   anledning  av\r\nskrivelsen och fyra motioner med fem motionsyrkanden\r\nfrån den allmänna motionstiden år 2002.\r\nI skrivelsen anger regeringen nya delmål under det\r\nkonsumentpolitiska  miljömålet.  Vidare  lämnas   en\r\nredovisning   av  effekterna  av  ett  utvalt  antal\r\nmiljöåtgärder inom det konsumentpolitiska området.\r\nVad  som  anförts  i  skrivelsen  föranleder  inga\r\nerinringar från utskottets sida. Utskottet avstyrker\r\nbifall till samtliga motionsyrkanden.\r\nI betänkandet  finns  sju  reservationer  och  tre\r\nsärskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1. Miljömålet i konsumentpolitiken\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:L4 yrkande 1.\r\nReservation 1 (fp)\r\n\r\n2. Delmål 1\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:L4 yrkandena  2\r\noch 3.\r\nReservation 2 (fp)\r\n\r\n3. Delmål 2\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:L4 yrkande 4.\r\n\r\nReservation 3 (fp)\r\n4. Delmål 3\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:L4 yrkandena 5\r\noch 6.\r\nReservation 4 (fp)\r\n\r\n5. Frivillig märkning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:L247 yrkande 9.\r\nReservation 5 (m)\r\n\r\n6. Etisk märkning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:L251,\r\n2002/03:L302 och 2002/03:Sf292 yrkande 4.\r\nReservation 6 (v)\r\n\r\n7. Inrättande av hållbarhetskommission\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:L4 yrkande 7.\r\nReservation 7 (fp)\r\n\r\n8. Regeringens skrivelse 2002/03:31\r\n\r\nRiksdagen lägger  regeringens skrivelse 2002/03:31\r\ntill handlingarna.\r\n\r\nStockholm den 1 april 2003\r\n\r\n\r\nPå lagutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nInger René\r\n\r\nFöljande ledamöter  har deltagit i beslutet: Inger\r\nRené (m), Marianne Carlström  (s),  Raimo  Pärssinen\r\n(s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes (s), Hillevi\r\nLarsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis\r\n(v), Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m),  Rezene\r\nTesfazion   (s),  Martin  Andreasson  (fp),  Viviann\r\nGerdin (c), Anneli  Särnblad  Stoors (s), Henrik von\r\nSydow (m), Niclas Lindberg (s)  och  Johan Löfstrand\r\n(s).\r\nInledning\r\n\r\n\r\nMiljömålet  allmän bakgrund\r\n\r\nNuvarande   nationella  mål  för  konsumentpolitiken\r\nfastställdes   av   riksdagen   hösten  2001  (prop.\r\n2000/01:135, bet. 2001/02:LU2, rskr. 51). Riksdagens\r\nbeslut   innebär   att  de  nationella   målen   för\r\nkonsumentpolitiken  skall  vara  att  konsumenternas\r\nställning och inflytande  på marknaden skall stärkas\r\n(inflytandemålet),  att  hushållen   skall  ha  goda\r\nmöjligheter att utnyttja sina ekonomiska  och  andra\r\nresurser    effektivt    (hushållningsmålet),    att\r\nkonsumenternas  hälsa  och  säkerhet  skall  skyddas\r\n(säkerhetsmålet),   att   sådana   konsumtions-  och\r\nproduktionsmönster   skall  utvecklas  som   minskar\r\npåfrestningarna  på  miljön   och   bidrar  till  en\r\nlångsiktigt hållbar utveckling (miljömålet) samt att\r\nkonsumenterna skall ha tillgång till god vägledning,\r\ninformation och utbildning (kunskapsmålet).\r\n\r\nMiljömålet  inom  konsumentpolitiken  infördes  år\r\n1995 (prop. 1994/95:140, bet. LU32, rskr. 438). 2001\r\nårs  riksdagsbeslut innebar  inga  förändringar  vad\r\ngäller miljömålets formulering.\r\nBakom  införandet av miljömålet låg en strävan att\r\nstarkare  betona  sambandet  mellan  konsumtion  och\r\nmiljö. Det  ansågs  vara en viktig konsumentpolitisk\r\nuppgift att försöka uppnå  sådana konsumtionsmönster\r\nsom  belastar  miljön så lite  som  möjligt.  Vidare\r\nbetonades vikten  av att påverka även produktionen i\r\ndenna riktning.\r\nI samband med att  de  nationella målen lades fast\r\nhösten 2001 godkände riksdagen även att delmål skall\r\nanges  för konsumentpolitiken.  I  den  då  aktuella\r\npropositionen  redovisade  regeringen,  utan erinran\r\nfrån riksdagens sida, vilka delmål som bör  gälla på\r\nområdet under åren 20012005. Delmålen representerar\r\nverksamhetsområden   som,   enligt   regeringen,  är\r\nsärskilt viktiga för konsumenterna och avser områden\r\ndär det finns konsumentpolitiska verktyg  att tillgå\r\nför    att    uppnå   konkreta   förbättringar   för\r\nkonsumenterna.  Delmålen  syftar till att bidra till\r\natt de fem övergripande målen för konsumentpolitiken\r\nskall  uppnås.  Ett  av delmålen  som  särskilt  rör\r\nmiljömålet  är att miljömärkningen  och  den  etiska\r\nmärkningen skall få en större spridning.\r\n\r\n1998 års skrivelse: Konsumenterna och miljön \r\nen  handlingsplan för hållbar utveckling\r\n\r\nCentrala    frågor     rörande    miljömålet    inom\r\nkonsumentpolitiken   var  föremål   för   riksdagens\r\növerväganden våren 1998 med anledning av regeringens\r\nskrivelse 1997/98:67 Konsumenterna  och  miljön  en\r\nhandlingsplan  för  hållbar utveckling. I skrivelsen\r\nlade regeringen fram  en  handlingsplan  för arbetet\r\nmed att uppfylla miljömålet. Planen utgjorde ett led\r\ni  arbetet  för att uppnå en hållbar utveckling  och\r\nsyftade till  att  inleda  en process vars syfte var\r\natt uppmuntra och underlätta  för  hushållen  att ta\r\nett  ökat ansvar för miljön och resurshushållningen.\r\nDet var,  enligt  regeringen, angeläget att insatser\r\ngjordes  så att miljömålet  även  i  praktiken  fick\r\nsamma tyngd som övriga konsumentpolitiska mål.\r\n\r\nRegeringen  redovisade  i  1998  års skrivelse sin\r\navsikt att ge Konsumentverket ett sektorsansvar  för\r\nkonsumentrelaterade  konsumentfrågor  och  uppgiften\r\natt   formulera   sektorsmål   för   att   precisera\r\nmiljömålet. Vidare betonades att mer kunskap  behövs\r\nom frågor som rör konsumenterna och miljön som grund\r\nför  beslut  om  åtgärder  och  uppföljning.  Utökad\r\nförmedling av kunskap och information till hushållen\r\nvar en central del av handlingsplanen.\r\nI  skrivelsen  presenterades  olika  åtgärder  som\r\nregeringen   ansåg   vara  viktiga  när  det  gäller\r\nkonsumtion och produktion  av  varor  och  tjänster.\r\nOckså   frågor  om  hushållens  boende  och  resande\r\nbehandlades, varvid från regeringens sida ansågs att\r\nkonsumenternas  val  av  transportmedel  och  bostad\r\nmåste   underlättas   genom  bättre  information  om\r\nmiljöaspekter.  Därutöver   betonades   den   lokala\r\nkonsumentverksamhetens betydelse och behovet av  att\r\nstöd    till    frivillig    verksamhet    som   rör\r\nkonsumentrelaterade miljöfrågor prioriterades. Också\r\nbetydelsen  av aktivt internationellt arbete  lyftes\r\nfram.\r\nI skrivelsen  uttalade  regeringen  sin avsikt att\r\nsenast  år  2001  återkomma  till riksdagen  med  en\r\nlägesrapport  om  hur  arbetet  med   miljömålet   i\r\nkonsumentpolitiken  fortskridit  och  senast år 2002\r\nredovisa effekterna av detta arbete.\r\n\r\nVid  behandlingen  av  1998 års skrivelse  uttryckte\r\nutskottet  i sitt av riksdagen  godkända  betänkande\r\n1997/98:LU21   sin   tillfredsställelse   över   den\r\nframlagda handlingsplanen. En plan för att inleda en\r\nprocess som syftar till att uppmuntra och underlätta\r\nför hushållen att ta ansvar för miljön har, framhöll\r\nutskottet,  ett  betydande  värde  och  de  åtgärder\r\nregeringen  förutskickat antogs kunna leda till  att\r\nmålkonflikter   lättare   kunde   identifieras   och\r\nundvikas.  Mycket  talade, enligt utskottet, för att\r\nåtgärderna var ägnade  att  bidra till en utveckling\r\nsom främjar ett samhälle grundat på hållbarhet.\r\n\r\n2002 års skrivelse: Konsumenterna och miljön\r\n\r\nI  enlighet  med  vad  som  utlovades   i  1998  års\r\nskrivelse lämnade regeringen i skrivelse  2001/02:68\r\nKonsumenterna  och  miljön  en  lägesrapport om  det\r\narbete  som  bedrivits  för att uppnå  miljömålet  i\r\nkonsumentpolitiken. I skrivelsen  redovisades  bl.a.\r\natt   Konsumentverket   i  november  1998  fått  ett\r\nsektorsansvar  för  konsumentrelaterade  miljöfrågor\r\noch att verket utarbetat förslag till sektorsmål som\r\npreciserar  miljömålet  och  åtgärder  som  man  bör\r\narbeta   vidare    med.   Enligt   skrivelsen   hade\r\nKonsumentverket  också   tagit   fram  förslag  till\r\nindikatorer   för  att  kunna  mäta  vilken   effekt\r\nkonsumenternas  insatser för miljön har samt för att\r\nmäta  i  vad  mån  verkets  åtgärder  ger  resultat.\r\nRegeringen redovisade  också  en  rad  åtgärder  som\r\nvidtagits   eller   planerades   i   frågor  rörande\r\nkonsumtion     och     produktion,     kunskap    om\r\nkonsumentrelaterade          miljöfrågor         och\r\nkunskapsförmedling. Också åtgärder  rörande  boende,\r\nmiljömärkning,    lokal    konsumentverksamhet   och\r\ninternationellt arbete berördes i skrivelsen.\r\n\r\nUtskottet uttryckte i sitt  av  riksdagen godkända\r\nbetänkande 2001/02:LU18 sin tillfredsställelse också\r\növer  denna  skrivelse.  Enligt  utskottet  innehöll\r\nskrivelsen  värdefull information för  riksdagen  om\r\ndet arbete som regeringen och myndigheterna bedriver\r\nför  att  uppnå   miljömålet  i  konsumentpolitiken.\r\nSkrivelsen innebar  också,  framhöll  utskottet, ett\r\ntillfälle för riksdagen och dess ledamöter att få en\r\ndjupare inblick i pågående arbete.\r\n\r\n2003 års skrivelse: Utvärdering av miljömålet i\r\nkonsumentpolitiken\r\n\r\nI  1998 års skrivelse aviserade regeringen  att  man\r\navsåg   att   överlämna   en   effektredovisning  av\r\nmiljöarbetet inom konsumentpolitiken  till riksdagen\r\nunder  år  2002. I förevarande skrivelse  lämnas  en\r\nsådan  redovisning  av  några  av  de  åtgärder  som\r\nvidtagits  på området. Vidare anges i skrivelsen nya\r\ndelmål  inom   ramen   för   det  konsumentpolitiska\r\nmiljömålet.\r\n\r\nNär det först gäller effektredovisningen  anförs i\r\nskrivelsen  att detta arbetet försvårats av att  det\r\nsaknas uppföljningar  av  vissa  vidtagna  åtgärder,\r\nvarför  det  i  många  fall  är  svårt att dra några\r\nslutsatser  av vilka effekter som kan  ha  uppnåtts.\r\nEtt annat generellt  problem  för  utvärderingen  av\r\nmiljöinsatserna  på  konsumentområdet är, anförs det\r\nvidare,  att  man  inte mätte  av  ett  nolläge  vid\r\nutarbetandet av 1998  års  skrivelse  och på så sätt\r\nförberedde  för  en  utvärdering  och en mätning  av\r\neffekterna.  Det  är  dessutom  svårt att  särskilja\r\neffekterna   av  konsumentpolitiska   åtgärder   och\r\nåtgärder vidtagna inom andra områden.\r\nI skrivelsen  redovisas  effekterna  av fyra olika\r\ninsatser   inom   det   konsumentpolitiska  området,\r\nnämligen   den   nordiska  miljömärkningen   Svanen,\r\nKonsumentverkets roll  som  kunskapsförmedlare  inom\r\nmiljöområdet,       provningsverksamheten       inom\r\nKonsumentverket  och ett myndighetsinitiativ rörande\r\nhanddiskmedel med  påstådd antibakteriell verkan. De\r\nredovisade åtgärderna är av olika karaktär såväl vad\r\ngäller inriktning som  omfattning  och skall, enligt\r\nregeringen, ses som exempel, utan ambition att ge en\r\nheltäckande  bild.  För  en  närmare redovisning  av\r\nrespektive  område  hänvisas  till   avsnitt   3   i\r\nskrivelsen.\r\nVad  sedan  gäller  miljömålet  och  delmålen inom\r\nramen för detta mål är det, enligt vad som  anförs i\r\nskrivelsen,  en  angelägen konsumentpolitisk uppgift\r\natt   medverka   till    att   människor   utvecklar\r\nkonsumtionsmönster som belastar  miljön  så lite som\r\nmöjligt.  Konsumenternas  ändrade  efterfrågan   kan\r\nsåledes  bidra  till en utveckling av en mer hållbar\r\nproduktion  av  varor  och  tjänster.  I  skrivelsen\r\nkonstateras att det  arbete  som  hittills bedrivits\r\ninom   ramen  för  miljömålet  i  konsumentpolitiken\r\nfrämst varit  koncentrerat till kunskapsförmedling i\r\nsyfte att dels öka informationen till konsumenterna,\r\ndels  påverka  producenter,  andra  myndigheter  och\r\norganisationer.   Regeringen   gör  bedömningen  att\r\narbetet    inom    ramen    för   miljömålet    inom\r\nkonsumentpolitiken fortsättningsvis bör koncentreras\r\ntill att förbättra förutsättningarna för konsumenter\r\natt  leva  och  agera miljömässigt.  Miljömålet  bör\r\ndärför,  enligt  regeringens   bedömning,  utvecklas\r\ngenom  nya  delmål. Som delmål för  miljömålet  inom\r\nkonsumentpolitiken     bör,    enligt    regeringens\r\nbedömning, gälla att det  skall  vara  prisvärt  och\r\nenkelt  att  agera  på  ett för miljön positivt sätt\r\n(delmål  1),  att det skall  finnas  många  konkreta\r\nexempel  på positiva  miljöeffekter  av  ett  ändrat\r\nbeteende (delmål  2) och att miljömärkningen och den\r\netiska märkningen skall ha en stor spridning (delmål\r\n3). De nya delmålen  syftar, enligt skrivelsen, till\r\natt bidra till att det  övergripande  miljömålet för\r\nkonsumentpolitiken uppnås och anger inriktningen  av\r\nverksamheten  t.o.m.  år 2005. Delmålen är generella\r\nför politikområdet, men  tar  framför  allt sikte på\r\nKonsumentverkets    arbete   och   dess   roll   som\r\nsektorsansvarig myndighet.\r\nFör att se till att  det  i framtiden blir lättare\r\natt följa upp och utvärdera arbetet på området skall\r\narbetet bedrivas utifrån dessa  delmål och med hjälp\r\nav indikatorer.\r\nKonsumentverket  bör, enligt skrivelsen,  utveckla\r\nsitt sektorsansvar för miljöpolitiken i enlighet med\r\nde nya delmålen och  öka och fördjupa samarbetet med\r\nandra   myndigheter  och   organisationer.   I   det\r\nsammanhanget   bör   nämnas   att  de  i  skrivelsen\r\nredovisade   delmålen   kommit   till    uttryck   i\r\nKonsumentverkets regleringsbrev för år 2003.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nMed  anledning av skrivelsen har väckts en  motion\r\ninnehållande    sju    motionsyrkanden.    Utskottet\r\nbehandlar i detta sammanhang även fyra motioner  med\r\nfem  motionsyrkanden  från den allmänna motionstiden\r\når 2002. Motionsspörsmålen  gäller  bl.a. miljömålet\r\ninom  konsumentpolitiken,  de  olika  delmålen   och\r\nindikatorerna  som  redovisas  i  skrivelsen,  etisk\r\nmärkning       och       inrättandet      av      en\r\nhållbarhetskommission. Förslagen återfinns i bilagan\r\ntill betänkandet.</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nLU14\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nMiljömålet i konsumentpolitiken\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå ett motionsyrkande  som\r\ngäller   miljömålet   i   konsumentpolitiken.\r\nUtskottet      hänvisar     till     tidigare\r\nställningstaganden   från   riksdagens  sida.\r\nJämför reservation 1 (fp).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nI  skrivelsen framhåller regeringen  att  konsumtion\r\noch  produktion  i  de industrialiserade länderna är\r\nden enskilt största orsaken  till  fortsatt  negativ\r\npåverkan  på  den  globala  miljön  och  att  det är\r\nnödvändigt  att  komma till rätta med denna negativa\r\npåverkan  och  uppnå   hållbara  konsumtionsmönster.\r\nEnligt   vad   som  anförs  i   skrivelsen   bestäms\r\nkonsumtionsmönster  av  vanor, påverkan från reklam,\r\npris,  kunskap och sociala  mönster.  Konsumtion  är\r\nockså en  del av människors sociala och individuella\r\nidentifikation.  I  skrivelsen anförs att regeringen\r\narbetar inom flera olika  politikområden,  däribland\r\ndet konsumentpolitiska, med olika styrmedel  för att\r\nuppnå hållbara konsumtionsmönster. Ett miljöanpassat\r\nbeteende  hos  konsumenterna  är,  anför regeringen,\r\nberoende av att konsumenterna har en  insikt  om att\r\ndet finns ett samband mellan det egna agerandet  och\r\ninverkan på miljön. Kunskapsförmedling är därför ett\r\nviktigt redskap i arbetet för ett hållbart samhälle.\r\nVidare krävs för att konsumenterna skall använda sin\r\nkunskap   en   väl   fungerande   infrastruktur  med\r\nundanröjda hinder, tydliga incitament  och effektiva\r\nverktyg.  På  lång sikt skall konsumenterna,  enligt\r\nregeringens uppfattning,  inte  behöva  välja mellan\r\nmiljöanpassade och miljöskadliga varor, eftersom  de\r\nmiljöskadliga varorna skall ha fasats ut.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nMartin  Andreasson  m.fl. (fp) anser i motion L4 att\r\nskrivelsen  ger  uttryck  för  en  felaktig  syn  på\r\nmiljömålet.  Målet   bör,   anförs   det,  vara  att\r\nunderlätta  för  konsumenterna att kunna  välja  att\r\nagera  på  ett  sätt  som  minskar  belastningen  på\r\nmiljön. Enligt motionärerna  måste  miljömålet  inom\r\nkonsumentpolitiken  framför  allt inriktas på att ta\r\nhänsyn till miljöskadliga faktorer  vid utformningen\r\nav  konsumentlagstiftningen, att undvika  konflikter\r\nmellan  miljö-  och konsumentpolitiken och att, inom\r\nramen för att stärka  konsumenternas rättigheter och\r\nställning, underlätta deras  möjligheter  att träffa\r\nmiljöanpassade  konsumtionsval. Regeringens  politik\r\ninnebär, menar motionärerna,  att konsumentpolitiken\r\nbelastas  med  alltför  långtgående   miljöpolitiska\r\nambitioner,  vilket  leder  till  en  ökad risk  för\r\nmålkonflikter.      Det     första     målet     för\r\nkonsumentpolitiken bör  i  fortsättningen  vara  att\r\nstärka    konsumenternas    ställning,    även    på\r\nmiljöområdet. I motionen begärs ett tillkännagivande\r\nom  vad  som  anförts om  mål för konsumentpolitiken\r\n(yrkande 1).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet erinar om att regeringen i den proposition\r\nsom låg till grund  för riksdagens beslut att införa\r\nmiljömålet i konsumentpolitiken  våren  1995 anförde\r\natt  det är en viktig konsumentpolitisk uppgift  att\r\nlänka  in  människor i sådana konsumtionsmönster som\r\nbelastar miljön  så  litet  som möjligt. Att påverka\r\nproduktionen i denna riktning  var  också angeläget.\r\nDet  var  vidare  viktigt  att  konsumenterna   blir\r\nmedvetna  om  betydelsen  av  att  handla  i dubbel\r\nbemärkelse    miljöanpassat  trots att  ett  sådant\r\nhandlande   kan   komma  i  strid  med   kortsiktiga\r\nintressen. En sådan inriktning av konsumentpolitiken\r\nlåg, enligt regeringens  uppfattning,  i  linje  med\r\nFN:s     handlingsprogram     Agenda     21,    EU:s\r\nkonsumentpolitiska  program och programmet  för  det\r\nnordiska samarbetet.\r\n\r\nUtskottet hade inget att erinra mot vad regeringen\r\nanfört i propositionen  och såg, i sitt av riksdagen\r\ngodkända      betänkande      1994/95:LU32,      med\r\ntillfredsställelse att det allt  starkare  sambandet\r\nmellan  miljöpolitik  och konsumentpolitik kom  till\r\nuttryck  i ett särskilt  konsumentpolitiskt  mål.  I\r\nlikhet med regeringen framhöll utskottet att det låg\r\ni konsumenternas  intressen  att sådana konsumtions-\r\noch   produktionsmönster   utvecklas   som   minskar\r\npåfrestningarna  på  miljön  och   bidrar   till  en\r\nlångsiktigt hållbar utveckling.\r\nI  samband  med 2001 års konsumentpolitiska beslut\r\nanförde  utskottet   i  det  av  riksdagen  godkända\r\nbetänkande 2001/02:LU2  att det, mot bakgrund av det\r\nsamband som finns mellan  konsumtion  och miljö, var\r\nsjälvklart  att de konsumentpolitiska målen  även  i\r\nfortsättningen skall innehålla ett miljömål och fann\r\ninte  skäl  att   ställa   sig   bakom  då  aktuella\r\nmotionskrav  på  förändringar av målets  utformning.\r\nMiljömålet låg alltså fast.\r\nVad som anfördes vid miljömålets tillkomst år 1995\r\näger alltjämt giltighet.  Utskottet  är således inte\r\nberett att förorda en omprövning av utformningen  av\r\nmiljömålet  inom konsumentpolitiken. Inriktningen av\r\nden nu aktuella  skrivelsen ligger också väl i linje\r\nmed de uttalanden  som  gjordes  våren 1995. När det\r\ngäller  synpunkterna på målen för konsumentpolitiken\r\ni övrigt  som  förs  fram  i motion L4 yrkande 1 kan\r\nkonstateras att utskottet så  sent  som  i mitten av\r\nmars 2003, med anledning av motionsyrkanden,  ställt\r\nsig  bakom den inriktning av konsumentpolitiken  som\r\nriksdagen  beslutade  om  hösten  2001. Skäl att nu,\r\nnågra  veckor  senare,  ändra inställning  i  frågan\r\nföreligger inte.\r\nMed det anförda föreslår  utskottet  att riksdagen\r\nskall avslå motion L4 yrkande 1.\r\n\r\nDelmålen inom miljömålet\r\n\r\n\r\nDelmål 1  Det skall vara prisvärt och enkelt\r\natt agera på ett för miljön positivt sätt\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå motionsyrkanden i vilka\r\nbegärs dels uttalanden  från  riksdagens sida\r\nrörande priset som faktor vid produktval  och\r\nanvändningen  av  ekonomiska  styrmedel  inom\r\nkonsumentpolitiken,  dels  utformningen av en\r\nav indikatorerna för delmål  1,  dvs.  närhet\r\ntill   källsortering.  Utskottet  hänvisar  i\r\nhuvudsak  till  att det inte föreligger någon\r\navgörande motsättning mellan motionärerna och\r\nregeringen. Jämför reservation 2 (fp).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nI  skrivelsen anförs  att  konsumenterna  måste  ges\r\nreella  möjligheter  att  agera  på  ett  för miljön\r\npositivt   sätt.   Hindren   för  ett  miljöanpassat\r\nbeteende  består  dels  av  hinder  inom  individen,\r\nexempelvis vanor och attityder, dels av yttre hinder\r\nsom   sociala   normer   samt  institutionella   och\r\nstrukturella hinder. De inre  och  yttre  hindren är\r\nnära  kopplade  till  varandra genom att de påverkar\r\nvarandra ömsesidigt. Det är, framhålls i skrivelsen,\r\ndelvis regeringens uppgift  att se till att så många\r\ninstitutionella och strukturella  hinder som möjligt\r\nundanröjs.\r\n\r\nEnligt regeringens bedömning styrs  konsumenter  i\r\nallmänhet   av   priset  på  varan  eller  tjänsten.\r\nSamtidigt är många  konsumenter  måna  om  att  köpa\r\nvaror  av  god  kvalitet  och kan således föredra en\r\ndyrare  vara  om  kvaliteten  är   god.  Regeringens\r\nslutsats av detta är att för att få  konsumenter att\r\nagera  på  ett  för miljön positivt sätt  genom  att\r\nvälja   miljöanpassade    alternativ    måste    det\r\nmiljöanpassade  alternativet  vara lika prisvärt som\r\növriga alternativ. Vid en sammanvägning  av pris och\r\nkvalitet kan det miljöanpassade alternativet, enligt\r\nregeringens bedömning, vara väl värt sitt pris, även\r\nom det är nominellt högre än andra alternativ  genom\r\natt   det   kan  ge  konsumenten  ett  mervärde  att\r\nmiljöbelastningen   är  lägre.  Konsumenterna  styrs\r\nockså, menar regeringen,  av  bekvämlighet  och tid.\r\nDet måste därför vara enkelt att som konsument ändra\r\nsitt beteende så att det är till gagn för miljön.\r\nFör  att minska hindren gör regeringen bedömningen\r\natt det  första delmålet bör vara att det skall vara\r\nprisvärt och  enkelt  att  agera  på  ett för miljön\r\npositivt  sätt.  Som indikatorer inom delmål  1  bör\r\ngälla dels pris på  miljömärkta  varor  jämfört  med\r\nicke   miljömärkta   alternativ,  dels  närhet  till\r\nkällsortering.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion L4 av Martin  Andreasson  m.fl. (fp) anförs\r\natt regeringen i skrivelsen underskattar  priset som\r\nfaktor vid konsumenternas val av produkter. Enskilda\r\nformuleringar   i  skrivelsen  ger  också  samtidigt\r\nuttryck  för  en  långtgående   ambition  att  ändra\r\nprisincitamentsstrukturen. Det råder  alltså, enligt\r\nmotionärernas  mening,  en  ambivalens  i  synen  på\r\nprisaspekten.   I  skrivelsen  finns  också  enstaka\r\nformuleringar som,  enligt  motionärerna,  visar att\r\nregeringen  har  en felaktig syn på användningen  av\r\nmiljöinriktade    ekonomiska    styrmedel.    Sådana\r\nstyrmedel skall, menar  motionärerna, användas på så\r\nsätt     att    de    externa    kostnaderna     för\r\nmiljöbelastningen  internaliseras  i producentledet.\r\nDärigenom  uppnås  ett incitament för  producenterna\r\natt   effektivisera  produktionen   med   hjälp   av\r\nexempelvis  resurssnål  teknik.  Sekundärt  fördyrar\r\ndetta  varan, vilket påverkar konsumenternas val  av\r\nprodukter. I motionen begärs ett tillkännagivande om\r\nvad som  anförs  om  ekonomiska styrmedel inom ramen\r\nför delmål 1 (yrkande 2).\r\n\r\nI samma motion anförs att källsorteringen på många\r\nhåll  är organiserad på  så  sätt  att  den  närmast\r\nblivit   ett   privilegium   för  den  som  inte  är\r\nrörelsehindrad, har tillgång till  bil  och  gott om\r\nutrymme  i hemmet för förvaring av återvinningskärl.\r\nEnligt motionärerna  räcker det inte med närhet till\r\nkällsortering  som  indikator,   utan  den  faktiska\r\ntillgängligheten    måste    också   inkluderas    i\r\nindikatorn. I motionen begärs ett tillkännagivande i\r\nenlighet med det anförda om indikator  för  delmål 1\r\n(yrkande 3).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom  framhålls  i såväl regeringens skrivelse som  i\r\nmotion L4 yrkande  2  är  priset på en produkt en av\r\nflera faktorer som har betydelse  för miljöanpassade\r\nproduktval. Utskottet kan för sin del inte finna att\r\ndet  skulle  föreligga  någon avgörande  skillnad  i\r\nsynsätt  mellan  motionärerna   och  regeringen  vad\r\ngäller    prisets   betydelse   för   miljöanpassade\r\nproduktval    eller   användningen   av   ekonomiska\r\nstyrmedel inom konsumentpolitiken. Motion L4 yrkande\r\n2 bör därför inte  föranleda  något  uttalande eller\r\nannan åtgärd från riksdagens sida.\r\n\r\nNär  det  så  gäller  frågan  om  utformningen  av\r\nindikatorerna   för   delmål   1   delar   utskottet\r\nmotionärernas uppfattning att inte bara närhet  till\r\nkällsortering  utan  även faktisk tillgänglighet bör\r\nbeaktas     i     kommande     utvärderings-     och\r\nuppföljningsarbete på området. Inte  heller  i denna\r\nfrågan  kan  emellertid  utskottet se att regeringen\r\nskulle ha någon annan uppfattning. Sålunda framhålls\r\ni skrivelsen vikten av att  det  inte tar för mycket\r\ntid  eller  är  svårtillgängligt  att   bidra   till\r\nåtervinning eller att sortera avfall. I sammanhanget\r\nbör  också erinras om att de i skrivelsen redovisade\r\nindikatorerna  är  ett  första steg i arbetet med en\r\nuppföljning av delmålen och  att  Konsumentverket, i\r\nlinje  med  vad som aviserats i skrivelsen,  nyligen\r\nhar fått i uppdrag  att  inventera  och sammanställa\r\nförekomsten   av   konsument-   och  miljörelaterade\r\nindikatorer   inom  några  relevanta   sektorer.   I\r\nuppdraget ingår  också  att lämna förslag på områden\r\neller sektorer där indikatorer  saknas eller behöver\r\nutvecklas.    Uppdraget    skall   redovisas    till\r\nRegeringskansliet  senast  den  30  september  2003.\r\nArbetet  med  indikatorerna  skall  således  fortgå.\r\nUtskottet  utgår  från att motionsspörsmålet  kommer\r\natt uppmärksammas inom  ramen  för detta arbete utan\r\natt något formellt tillkännagivande  från riksdagens\r\nsida  kommer  till  stånd.  En  sådan inriktning  av\r\narbetet   ligger   också   väl  i  linje   med   det\r\nsektorsansvar         för        konsumentrelaterade\r\nhandikappfrågor som verket fick hösten 2001.\r\nNämnas bör också att  regeringen till maj 2003 har\r\naviserat en proposition som,  enligt den målsättning\r\nsom  redovisas  i  skrivelsen,  bl.a.   kommer   att\r\ninnehålla  förslag  till  åtgärder för att uppnå ett\r\nstärkt  konsumentperspektiv  avseende  insamling  av\r\nhushållsavfall,     främst    förpackningar,    samt\r\növerväganden om det behövs ytterligare styrmedel för\r\natt   samordna   och   utveckla   avfallshanteringen\r\ngenerellt.\r\nMed det anförda föreslår  utskottet  att riksdagen\r\navslår motion L4 yrkandena 2 och 3.\r\n\r\nDelmål 2  Det skall finnas många konkreta\r\nexempel på positiva miljöeffekter av ett ändrat\r\nbeteende\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå  ett motionsyrkande som\r\nrör  indikatorerna  för delmål  2.  Utskottet\r\nhänvisar  till att indikatorerna  är  föremål\r\nför kontinuerlig  vidareutveckling  och anser\r\natt pågående arbete inom Konsumentverket  bör\r\navvaktas. Jämför reservation 3 (fp).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nI skrivelsen anförs att en förutsättning för  att få\r\nkonsumenterna att agera miljöanpassat är att de  har\r\ntydliga  incitament  för  det,  dvs. uppgifter eller\r\nåtgärder  som stimulerar till ett  ändrat  beteende.\r\nEtt  sätt  att  öka  konsumenternas  incitament  är,\r\nenligt regeringens  bedömning, att öka tillgången på\r\nkonkreta exempel på de  positiva  miljöeffekter  som\r\nett  ändrat beteende har på den globala eller lokala\r\nmiljön.\r\n\r\nDet  andra  delmålet bör därför vara att det skall\r\nfinnas   många   sådana    exempel    på    positiva\r\nmiljöeffekter    av   ett   ändrat   beteende.   Som\r\nindikatorer för delmål  2  bör  vidare, anförs det i\r\nskrivelsen,  gälla  antalet  konkreta   exempel   på\r\npositiva  miljöeffekter  av  ett ändrat beteende som\r\npubliceras  på Konsumentverkets  webbplats,  antalet\r\nkonkreta exempel  på  positiva  miljöeffekter av ett\r\nändrat  beteende som publiceras i  Råd  &  Rön  samt\r\nantalet konkreta  exempel  som  finns tillgängliga i\r\nbutik.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nMartin Andreasson m.fl. (fp) kritiserar  i motion L4\r\nvalet av indikatorer för delmål 2. Att räkna notiser\r\ni Råd & Rön och på Konsumentverkets hemsida innebär,\r\nenligt motionärerna, ett ingrepp i den redaktionella\r\nbedömningen  på  tidningen respektive webbsidan  och\r\nkan  leda  till  ett   tryck  på  redaktionerna  att\r\nleverera  notiser. Ett  sådant  förfaringssätt  är\r\növer  huvud taget  ett  trubbigt  instrument.  Detta\r\ngäller  även  förekomsten  av  exempel  i  butik.  I\r\nmotionen   begärs   ett   tillkännagivande   om  att\r\nindikatorerna  för  delmål 2 inte är acceptabla  och\r\natt detta delmål över  huvud  taget  inte  bör gälla\r\nförrän mer hållbara indikatorer har presenterats för\r\nriksdagen (yrkande 4).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har ingen annan uppfattning än regeringen\r\nnär det gäller  vikten  av  att det finns incitament\r\nsom stimulerar till ett förändrat  beteende  och att\r\nen  ökad tillgång på konkreta exempel på de positiva\r\nmiljöeffekter  som ett ändrat beteende kan ha på den\r\nglobala och lokala  miljön  kan  fungera  som sådana\r\nincitament.  Utskottet har således inget att  erinra\r\nmot utformningen av delmål 2.\r\n\r\nNär det gäller kritiken mot indikatorerna som förs\r\nfram i motion  L4 yrkande 4 kan utskottet konstatera\r\natt motionärerna  inte  har  något eget förslag till\r\nvilka  indikatorer  som  bör gälla  i  stället.  Som\r\npåpekats i föregående avsnitt  är  de  i  skrivelsen\r\nangivna   indikatorerna   ett   första   steg  i  en\r\nkontinuerlig  utvecklingsprocess.  Det  kan givetvis\r\ninte uteslutas att det efter ett tag visar  sig  att\r\nindikatorerna   för  delmål  2  kan  förbättras  och\r\nutvecklas. Enligt  utskottets mening är det dock för\r\ntidigt  att  i dag göra  ställningstaganden  om  hur\r\ndetta bör ske.  I  stället  bör  resultatet  av  det\r\nnyligen  påbörjade  arbetet inom Konsumentverket med\r\natt utveckla indikatorerna avvaktas.\r\nMed det anförda föreslår  utskottet  att riksdagen\r\navslår motion L4 yrkande 4.\r\n\r\nDelmål 3  Miljömärkningen och den etiska\r\nmärkningen skall ha en stor spridning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör avslå motionsyrkanden som  rör\r\nutformningen  av  delmål 3 och olika spörsmål\r\nrörande  etisk  märkning  och  miljömärkning.\r\nUtskottet hänvisar  i  huvudsak till tidigare\r\nställningstaganden från  riksdagens sida samt\r\npågående   och   aviserat   utredningsarbete.\r\nJämför reservationerna 4 (fp),  5  (m)  och 6\r\n(v).\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nI  skrivelsen  anförs att en förutsättning  för  att\r\nkonsumenterna skall kunna agera miljöanpassat är att\r\nde har tillgång  till  relevanta  verktyg som syftar\r\ntill  att hjälpa och underlätta för  dem  att  agera\r\nmiljöanpassat.   Miljömärkningen   är   således  ett\r\nviktigt  verktyg  för  att  uppnå  miljömålet   inom\r\nkonsumentpolitiken,  eftersom  den ger konsumenterna\r\nmöjlighet   att  aktivt  välja  produkter   som   ur\r\nmiljöhänseende  utgör  bättre  alternativ. Därigenom\r\nkan   produktutvecklingen   påverkas    i   en   mer\r\nmiljöanpassad  riktning.  Även  etisk  märkning  är,\r\nenligt regeringens uppfattning, ett viktigt  verktyg\r\nför att konsumenter som vill göra val utifrån etiska\r\naspekter    skall    kunna    göra   det.   Eftersom\r\nkonsumentpolitikens mål om hållbara konsumtions- och\r\nproduktionsmönster numera inte endast innefattar den\r\nekologiska dimensionen, utan även  den  sociala  och\r\nekonomiska  dimensionen  är  det,  menar regeringen,\r\nrelevant  att under detta mål formulera  ett  delmål\r\nsom  återspeglar  en  sådan  tolkning  av  begreppet\r\nhållbar utveckling.\r\n\r\nRegeringen  anser  att  det  tredje  delmålet  för\r\nmiljöarbetet  inom  konsumentpolitiken  bör vara att\r\nmiljömärkningen och den etiska märkningen  skall  ha\r\nen  stor spridning. Som indikator bör gälla inköp av\r\nmiljömärkta varor och tjänster uttryckt i procent av\r\ntotal privat konsumtion.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion  L4  av Martin Andreasson m.fl. (fp) anförs\r\natt delmål 3 är  alltför  snävt  formulerat  och att\r\nregeringen   blandar  ihop  mål  och  medel.  Enligt\r\nmotionärerna kan det inte vara ett mål i sig att det\r\nförekommer miljömärkta  varor  och tjänster. Däremot\r\när   det   ett   medel  för  att  miljöpåverkan   av\r\nkonsumtionen skall  minska  till  en  hållbar  nivå.\r\nRegeringens  fokusering  på  de  miljömärkta varorna\r\ninnebär   också   en  risk  för  att  man   förlorar\r\nhelhetsperspektivet.  Delmål 3 bör därför definieras\r\nbredare   och   även   beakta   den   tekniska   och\r\nmetodmässiga   utvecklingen    inom    konventionell\r\nproduktion.  I  motionen begärs ett tillkännagivande\r\nom en utvidgning av delmål 3 (yrkande 5).\r\n\r\nI samma motion  pekas på risken för att en alltför\r\nymnig flora av olika märkningar skapar förvirring på\r\nmarknaden i stället  för  upplysning,  vilket  måste\r\nbeaktas noga innan staten aktivt främjar en viss typ\r\nav märkning. En sådan analys saknas i skrivelsen. En\r\nannan  nackdel  med olika märkningssystem är, anförs\r\ndet, att de medför  administrativa  kostnader som är\r\nlångt  ifrån  försumbara för företagen.  I  motionen\r\nbegärs  ett  tillkännagivande   om   vikten  av  att\r\nuppmärksamma   risken   för   målkonflikter   mellan\r\nmiljömärkning  och  annan märkning  inom  ramen  för\r\ndelmål 3 (yrkande 6).\r\nI motion L247 av Inger  René  m.fl.  (m) framhålls\r\natt   märkning   av   varor,  dvs.  etisk  märkning,\r\njämställdhetsmärkning,  miljömärkning  och liknande,\r\nbör tillåtas att vara ett konkurrensverktyg  snarare\r\nän  ett  statligt kontrollmedel. Lagstadgad märkning\r\ninnebär merkostnader för konsumenterna samtidigt som\r\neffekterna   är   svårkontrollerade   på  mikronivå.\r\nMedvetna   konsumenter  väljer  bäst  själva   vilka\r\nföretag som  producerar  sina  varor på ett sätt som\r\npassar deras intressen och val.  I  motionen  begärs\r\nett  tillkännagivande i enlighet med vad som anförts\r\nom frivillig märkning (yrkande 9).\r\nKjell-Erik  Karlsson m.fl. (v) anser i motion L251\r\natt det är viktigt att staten bidrar till de ideella\r\norganisationernas   arbete   för  ökad  kunskap  och\r\nefterfrågan av rättvisemärkta  varor  med ekonomiskt\r\nstöd. Motionärerna begär ett tillkännagivande om att\r\nregeringen  skall  ges  i  uppdrag att tillkalla  en\r\nutredning med uppdrag att se  över möjligheterna att\r\ninföra    ett    permanent   statligt   stöd    till\r\norganisationer som  arbetar  med  etisk  märkning av\r\nprodukter.\r\nI  motion  L302  av  Ingegerd Saarinen m.fl.  (mp)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  som  går  ut  på  att\r\nregeringen skall  tillkalla en utredning med uppdrag\r\natt ge en helhetssyn  över gällande regler och vilka\r\nalternativa  vägar  man kan  använda  för  att  göra\r\nekologiska och rättvisemärkta  varor  billigare  för\r\nkonsumenten  (yrkande  1). Motionärerna framhåller i\r\nsamma   motion   att  transporter   är   en   viktig\r\nmiljöaspekt som konsumenterna inte har möjlighet att\r\nväga in vid sina köp.  Genom  märkning  av varor med\r\nuppgift  om  hur  långt  en vara transporterats,  på\r\nvilket  sätt  och hur mycket  koldioxid  som  därvid\r\nsläppts ut skulle konsumentmakten öka och högre krav\r\nställas    på   producenter    och    transportörer.\r\nMotionärerna  begär  ett tillkännagivande i enlighet\r\nmed det anförda (yrkande 2).\r\nKerstin-Maria Stalin  m.fl.  (mp)  begär  i motion\r\nSf292  ett  tillkännagivande som går ut på att  alla\r\npensionsfonder  skall  åläggas  att  redovisa  vilka\r\nsociala,  etiska och miljömässiga ställningstaganden\r\noch  riktlinjer   som   gäller  i  verksamheten  som\r\nkonsumentupplysning (yrkande 4).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nVad först gäller de synpunkter  på delmål 3 som förs\r\nfram i motion L4 yrkandena 5 och  6  bör  erinras om\r\natt ett liknande delmål bestämdes i samband med 2001\r\nårs    konsumentpolitiska   beslut,   nämligen   att\r\nmiljömärkningen  och  den etiska märkningen skall få\r\nstörre spridning. Utskottet hade då inget att erinra\r\nmot  delmålet  och  uttalade   för   sin   del   att\r\nmiljömärkning  och etisk märkning är viktiga verktyg\r\nför att konsumenterna  skall  kunna göra väl avvägda\r\nval på marknaden.\r\n\r\nUtskottet finner inte skäl att  i  dag  göra någon\r\nannan bedömning och ställer sig därmed bakom  delmål\r\n3 och dess utformning. Som framgår av skrivelsen  är\r\navsikten  att  nu  aktuella  delmål  skall gälla för\r\ntiden   fram  t.o.m.  år  2005.  Inför  ett  förnyat\r\nkonsumentpolitiskt  ställningstagande  till delmålen\r\nför  tiden  efter år 2005 förutsätter utskottet  att\r\nregeringen överväger  de synpunkter och önskemål som\r\nförs fram i motion L4 yrkandena 5 och 6.\r\nMed det anförda föreslår  utskottet  att riksdagen\r\navslår motion L4 yrkandena 5 och 6.\r\n\r\nNär  det  sedan  gäller  motion L247 yrkande  9  kan\r\nkonstateras  att  motsvarande   motionsyrkanden  har\r\navstyrkts  tidigare  av utskottet,  bl.a.  i  de  av\r\nriksdagen    godkända   betänkandena    2001/02:LU2,\r\n2001/02:LU18 och  2001/02:LU28. Utskottet har därvid\r\ni huvudsak hänvisat  till  att  varken miljömärkning\r\neller  etisk  märkning är obligatorisk,  varför  ett\r\nbifall till motionsyrkandet  inte skulle tjäna något\r\nsyfte. Utskottet har alltjämt  samma inställning och\r\nföreslår att motionsyrkandet skall avslås.\r\n\r\nI  fråga om de önskemål om olika  åtgärder  för  att\r\nfrämja  etisk märkning och redovisning som tas upp i\r\nmotionerna  L251, L302 yrkande 1 och Sf292 yrkande 4\r\nbör erinras om  att  regeringen,  i enlighet med vad\r\nsom   aviserats   i   skrivelsen,   nyligen    givit\r\nKonsumentverket  i  uppdrag  att  kartlägga  vad som\r\nomfattas av begreppet etisk märkning och att göra en\r\nanalys  av  hur  det framtida arbetet med den etiska\r\nmärkningen    bör   bedrivas    inom    ramen    för\r\nkonsumentpolitiken. Uppdraget skall redovisas senast\r\nden 29 augusti 2003.\r\n\r\nEnligt vad utskottet  erfarit  pågår  också arbete\r\ninom Regeringskansliet med att utforma direktiv till\r\nden  i skrivelsen redovisade utredningen om  hållbar\r\nkonsumtion.  I  uppdraget  kommer,  enligt  vad  som\r\nnärmare  anges  i skrivelsen, att ingå att precisera\r\nbegreppen   hållbar    konsumtion    och    hållbara\r\nkonsumtionsmönster och hur dessa kan integreras  med\r\nåtgärder  för hållbar produktion, att vidga synen på\r\nvad  hållbar   konsumtion  kan  komma  att  innebära\r\nglobalt, nationellt  och  på  individuell  nivå, att\r\nredogöra för vilka aktörer som berörs och vilka  som\r\nhar  ett  särskilt  ansvar  samt undersöka på vilket\r\nsätt de kan involveras, att särskilt  belysa statens\r\nroll  för  att  skapa  förutsättningar  för  hållbar\r\nkonsumtion  och att föreslå strategiska områden  och\r\nåtgärder  på  området.   Utskottet  utgår  från  att\r\nmotionsspörsmålen kommer att aktualiseras såväl inom\r\nramen för det nyligen påbörjade kartläggningsarbetet\r\nsom     inom    det    aviserade    arbetet     inom\r\nRegeringskansliet.\r\nI sammanhanget  bör  framhållas att spörsmål kring\r\netisk märkning och redovisning under senare år också\r\nrönt uppmärksamhet på EU-nivå,  bl.a.  i den grönbok\r\nom  främjande  av  en  europeisk  ram för företagens\r\nsociala ansvar som kommissionen överlämnade  i  juli\r\n2001,  KOM(2001)  366. Syftet med grönboken var dels\r\natt påbörja en debatt  om  företagens sociala ansvar\r\nsom begrepp, dels att fastställa hur man kan inrätta\r\nett partnerskap för utarbetande  av en europeisk ram\r\nför  främjande  av  företagens  sociala   ansvar.  I\r\ngrönboken   togs   upp   bl.a.  frågor  kring  etisk\r\nmärkning, miljömärkning och  redovisning  av  etiska\r\noch  sociala  ställningstaganden.  Europaparlamentet\r\nyttrade  sig  över  grönboken  i ett betänkande  som\r\nantogs i maj 2002 och förde därvid fram en rad olika\r\nförslag  och  synpunkter  på  området.  Bland  annat\r\nuppmanades    samtliga   privata   och    kollektiva\r\npensionsfonder  inom  EU  att uppge etiska kriterier\r\nför sina investeringar. Grönboken  och de synpunkter\r\nsom framförts med anledning av denna  följdes  upp i\r\nett meddelande från kommissionen som överlämnades  i\r\njuli 2002, KOM(2002) 347.\r\nVad  slutligen  gäller frågan om märkning av varor\r\nmed information om  transportsätt,  transportväg och\r\nkoldixoidutsläpp, som tas upp i motion  L302 yrkande\r\n2  torde,  såvitt utskottet kan bedöma, framtagandet\r\nav  ett  sådant   märkningssystem   inte  vara  helt\r\nproblemfritt. I likhet med vad utskottet  fann våren\r\n2002 vid behandlingen av ett liknande motionsyrkande\r\ni  det av riksdagen godkända betänkande 2002/03:LU18\r\nutgår  dock utskottet från att spörsmålet kommer att\r\nblir föremål för överväganden inom ramen för arbetet\r\nmed att utveckla miljömärkningsarbetet.\r\nMot bakgrund  av  vad  som  nu  har anförts finner\r\nutskottet  inte  skäl  att ta initiativ  till  någon\r\nåtgärd  från  riksdagens  sida   med   anledning  av\r\nmotionerna  L251,  L302  och  Sf292 yrkande  4,  som\r\ndärför bör avslås.\r\n\r\nHandlingsplan för hållbar konsumtion\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nRiksdagen  bör  avslå ett motionsyrkande  med\r\nkrav      på     tillsättande      av      en\r\nhållbarhetskommission för aviserat arbete med\r\nen handlingsplan. Jämför reservation 7 (fp).\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nVid  FN:s världstoppmöte  om  hållbar  utveckling  i\r\nJohannesburg  i augusti och september 2002 antogs en\r\npolitisk deklaration  och  en  genomförandeplan  för\r\nhållbar utveckling, vilka innebär att all utveckling\r\nskall  vara  hållbar med en integrerad behandling av\r\nekonomiska, sociala  och  miljömässiga  aspekter. En\r\nnyckelfråga för världstoppmötet var hur arbetet  för\r\nhållbar  utveckling  fortsättningsvis skall hanteras\r\ninom    det   internationella    systemet.    Enligt\r\ngenomförandeplanen  skall  ett  tioårigt  ramverk av\r\nprogram  till  stöd  för initiativ som påskyndar  en\r\növergång  till  hållbar  konsumtion  och  produktion\r\nutvecklas. De åtaganden  som  gjordes i Johannesburg\r\nkompletterar  den  s.k. Millenniedeklarationen,  som\r\nantogs   vid   FN:s   generalförsamlings   särskilda\r\ntoppmöte i september 2000.\r\n\r\nÄven inom EU har frågor rörande hållbar konsumtion\r\nuppmärksammats under senare tid. Sålunda överlämnade\r\nkommissionen  i  februari   2001   en   grönbok   om\r\nintegrerad  produktpolicy, KOM(2001) 68. I grönboken\r\ntas upp en rad  frågor  med  anknytning till hållbar\r\nkonsumtion,   bl.a.   miljöledning,   miljörevision,\r\nforskning och offentlig upphandling.\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\nSom framgår av föregående  avsnitt  avser regeringen\r\natt tillkalla en särskild utredare med  uppgift  att\r\nföreslå  en  handlingsplan  för  hållbar konsumtion.\r\nSåväl  sociala,  ekologiska som ekonomiska  aspekter\r\nbör,  enligt  regeringens  bedömning,  integreras  i\r\nhandlingsplanen.  I uppdraget bör ingå att precisera\r\nbegreppen    hållbar   konsumtion    och    hållbara\r\nkonsumtionsmönster  och hur dessa kan integreras med\r\nåtgärder för hållbar  produktion, att vidga synen på\r\nvad  hållbar  konsumtion   kan  komma  att  innebära\r\nglobalt,  nationellt  och på individuell  nivå,  att\r\nredogöra för vilka aktörer  som berörs och vilka som\r\nhar  ett särskilt ansvar samt  undersöka  på  vilket\r\nsätt de  kan involveras, att särskilt belysa statens\r\nroll för att  skapa  förutsättningar och att föreslå\r\nstrategiska  områden  och   åtgärder   för   hållbar\r\nkonsumtion.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nMartin Andreasson m.fl. (fp) kritiserar i motion  L4\r\nregeringens  planer  på  att  tillkalla  en särskild\r\nutredare och utredningsuppdragets utformning. Enligt\r\nmotionärernas  uppfattning hade det varit lämpligare\r\natt tillkalla en  hållbarhetskommission,  som är ett\r\nbättre   forum   för  ifrågavarande  uppdrag  än  en\r\nensamutredare. Regeringen  bör således ges i uppdrag\r\natt tillkalla en sådan kommission  med  uppgift  att\r\ngöra  en djupgående analys av vilka organisatoriska,\r\nekonomiska och legala förutsättningar som behövs för\r\natt samhället  bättre  skall  kunna  hantera hållbar\r\nutveckling.  I  arbetet  bör,  anförs det,  särskilt\r\nbehoven  av  tvärdisciplinärt  arbete   över   olika\r\nområdes-  och  sektorsgränser  beaktas. Analysen bör\r\nvidare  lämna  förslag  till  vilka  organisatoriska\r\nförändringar i vid mening som bör genomföras för att\r\nskapa   ett   modernt   effektivt   och   rationellt\r\nfungerande   Sverige.   I   motionen   begärs    ett\r\ntillkännagivande  i  enlighet med vad som anförts om\r\nen hållbarhetskommission (yrkande 7).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet välkomnar den  aviserade  utredningen  och\r\nser  med stort intresse fram emot resultatet av dess\r\narbete.   Enligt   utskottets   mening   saknas  för\r\nnärvarande skäl för riksdagen att ta något initiativ\r\nvad  gäller  den närmare utformningen av utredningen\r\noch sättet på vilket utredningsarbetet bör bedrivas.\r\n\r\nMed det anförda  föreslår  utskottet att motion L4\r\nyrkande 7 skall avslås.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n1. Miljömålet i konsumentpolitiken (punkt 1)\r\nav Jan Ertsborn och Martin Andreasson (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation 1. Riksdagen  bifaller\r\ndärmed motion 2002/03:L4 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI skrivelsen  anför  regeringen att konsumenterna på\r\nlång   sikt   inte   skall   behöva   välja   mellan\r\nmiljöanpassade och miljöskadliga  varor, eftersom de\r\nmiljöskadliga varorna skall ha fasats ut. Enligt vår\r\nuppfattning ger detta uttryck för en felaktig syn på\r\nmiljömålet. Målet bör i stället vara  att underlätta\r\nför konsumenterna att kunna välja att agera  på  ett\r\nsätt  som  minskar  belastningen på miljön. Vi menar\r\natt miljömålet inom konsumentpolitiken  framför allt\r\nborde  inriktas  på att ta hänsyn till miljöskadliga\r\nfaktorer         vid         utformningen         av\r\nkonsumentlagstiftningen,   att  undvika   konflikter\r\nmellan miljö- och konsumentpolitiken  samt att, inom\r\nramen för att stärka konsumenternas rättigheter  och\r\nställning,  underlätta  deras möjligheter att träffa\r\nmiljöanpassade konsumtionsval.  Det  leder  till  en\r\nökad  risk  för  konflikt  mellan  miljömålet och de\r\nandra  målen  att  belasta  konsumentpolitiken   med\r\nalltför  långtgående  miljöpolitiska  ambitioner.  I\r\ntidigare sammanhang har vi framhållit att det första\r\nmålet  för  konsumentpolitken  bör  vara  att stärka\r\nkonsumenternas ställning. Det finns skäl att nu göra\r\nden  markeringen  att  detta  även  bör  gälla  inom\r\nmiljöområdet. Regeringen bör bedriva sitt arbete  på\r\nområdet i enlighet med det nu sagda.\r\n\r\nVad   som  sålunda  anförts  i  reservationen  bör\r\nriksdagen,  med bifall till motion L4 yrkande 1, som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n2. Delmål 1 (punkt 2)\r\n\r\nav Jan Ertsborn och Martin Andreasson (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  2.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:L4 yrkandena 2 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär  det  gäller  delmål  1 underskattar regeringen,\r\nenligt  vår  uppfattning,  priset   som  faktor  vid\r\nmiljöanpassade  produktval.  Samtidigt  tyder  vissa\r\nformuleringar  i skrivelsen på  att  regeringen  har\r\nlångtgående    ambitioner     att     ändra    pris-\r\nincitamentsstrukturen.   Det   råder   således    en\r\nambivalens   i   synen   på   priset   som   faktor.\r\nFormuleringen  att miljöanpassade och konventionella\r\nprodukter  skall  likställas  skulle  kunna  medföra\r\nstora ekonomiska  ansträngningar  för  hushållen och\r\ninnebär   också   ett  felaktigt  sätt  att  använda\r\nmiljöinriktade ekonomiska  styrmedel.  Miljöavgifter\r\nbör  i  stället  vara  ett sätt att i producentledet\r\ninternalisera    de    externa    kostnaderna    för\r\nbelastningen på miljön.  Därigenom  uppnås  ett ökat\r\nincitament   för   producenterna  att  effektivisera\r\nexempelvis  produktionsmetoderna.  Sekundärt  verkar\r\ndetta   fördyrande    på    varorna,    vilket   får\r\nkonsumenterna     att     beakta     de     faktiska\r\nmiljökostnaderna vid sina konsumtionsval. Däremot är\r\ndet  inte rimligt eller önskvärt att staten försöker\r\nstyra priserna i konsumentledet. Hänsynen till många\r\nhushålls  ansträngda ekonomi bör verka avhållande på\r\nalla former  av  prishöjarpolitik.  Det är angeläget\r\natt regeringen beaktar detta i det fortsatta arbetet\r\npå området.\r\n\r\nVi anser vidare att den ena indikatorn  för delmål\r\n1,  närhet  till  källsortering,  är  alltför  snävt\r\nformulerad.   På   många   håll  är  källsorteringen\r\norganiserad så att den närmast  är  ett  privilegium\r\nför  den  som  inte  är rörelsehindrad, har tillgång\r\ntill  bil  och  har gott  utrymme  för  att  förvara\r\nåtervinningskärl.  Många  återvinningsstationer  kan\r\ninte  användas  av  rörelsehindrade.  Indikatorn bör\r\nsåledes kompletteras med faktisk tillgänglighet  för\r\nkonsumenterna.  Regeringen  bör  därför  omformulera\r\nindikatorn i enlighet härmed.\r\nVad  som  sålunda  anförts  i  reservationen   bör\r\nriksdagen, med bifall till motion L4 yrkandena 2 och\r\n3, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n3. Delmål 2 (punkt 3)\r\n\r\nav Jan Ertsborn och Martin Andreasson (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  3.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:L4 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKritik  kan, enligt vår uppfattning, riktas  mot  de\r\nindikatorer som regeringen angivit för delmål 2. Att\r\nräkna notiser  i  Råd  & Rön och på Konsumentverkets\r\nwebbsida på Internet leder  till  ett  ingrepp i den\r\nredaktionella  bedömningen  som  de  ansvariga   för\r\ntidningen och webbsidan har att göra. Eftersom såväl\r\nwebbsidan   som  Råd  &  Rön  produceras  av  en  av\r\nregeringen     underställd     myndighet,     skapar\r\nindikatorerna också  ett  tryck på redaktionerna att\r\nleverera,  dvs.  att  i  värsta  fall  minska  den\r\nkällkritiska granskningen för att kunna visa upp ett\r\nstörre antal positiva exempel. Mekaniskt räknande är\r\növer  huvud  taget ett mycket  trubbigt  instrument.\r\nSamma kritik kan,  menar  vi, anföras när det gäller\r\nförekomsten av goda exempel  i butik. Sammantaget är\r\ndet  mycket  tveksamt  i  vilken  mån  en  trovärdig\r\nstatistik blir så pass relevant att  den  kan  göras\r\ntill   indikator   för   ett  centralt  delmål  inom\r\nkonsumentpolitiken. Vi anser  att  delmål 2 inte bör\r\ngälla   innan   regeringen  kunnat  presentera   mer\r\nhållbara indikatorer för riksdagen.\r\n\r\nVad  som  sålunda   anförts  i  reservationen  bör\r\nriksdagen, med bifall till  motion L4 yrkande 4, som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n4. Delmål 3 (punkt 4)\r\n\r\nav Jan Ertsborn och Martin Andreasson (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 4. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:L4 yrkandena 5 och 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär det gäller delmål  3  innebär  detta, enligt vår\r\nuppfattning,  en sammanblandning av mål  och  medel.\r\nMålet kan rimligtvis  inte  vara  att  konsumenterna\r\nskall  köpa miljömärkta varor utan att miljöpåverkan\r\nav  konsumtion   skall  minska  till  hållbar  nivå.\r\nMiljömärkningen är  i många fall ett effektivt medel\r\nför att nå målet, dock  inget mål i sig. Regeringens\r\nensidiga fokusering på miljömärkta  varor leder till\r\nen    uppenbar    risk    för    att    man   tappar\r\nhelhetsperspektivet.   Konsumtionens   miljöeffekter\r\npåverkas   således  även  av  utvecklingen  av   den\r\nkonventionella  produktionen.  Regeringen bör därför\r\nutvidga  delmål  3  till  att  även  omfatta   sådan\r\nproduktion.\r\n\r\nMärkningssystemen  har också vissa nackdelar som\r\nmåste vägas in i bedömningen. En alltför ymnig flora\r\nav olika märkningar skapar förvirring på marknaden i\r\nstället  för upplysning.  Alla  märkningssystem  har\r\nvidare administrativa  kostnader  som är långt ifrån\r\nförsumbara,    vilket    kan    upplevas   som    en\r\nkonkurrensnackdel, särskilt för små  företag.  Innan\r\ndet  statliga  engagemanget  i olika märkningssystem\r\nutökas  bör  dessa frågor noga övervägas.  Regerigen\r\nbör omgående se  till att sådana överväganden kommer\r\ntill stånd.\r\nVad  som  sålunda   anförts  i  reservationen  bör\r\nriksdagen, med bifall till motion L4 yrkandena 5 och\r\n6, som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n5. Frivillig märkning (punkt 5)\r\n\r\nav Inger René, Bertil  Kjellberg  och  Henrik von\r\nSydow (alla m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  5. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:L247 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI skrivelsen finns formuleringar som  tyder  på  att\r\nregeringen   inte   är   främmande  för  att  införa\r\nlagstadgade märkningssystem.  Enligt vår uppfattning\r\när det därför angeläget att framhålla  vikten av att\r\nmiljömärkning, jämställdhetsmärkning och annan etisk\r\nmärkning  får  fortsätta  att vara konkurrensverktyg\r\nsnarare  än  ett statligt kontrollmedel.  Lagstadgad\r\nmärkning  innebär   merkostnader  för  konsumenterna\r\nsamtidigt  som effekterna  är  svårkontrollerade  på\r\nmikronivå. Medvetna  konsumenter  väljer bäst själva\r\nvilka företag som producerar sina varor  på ett sätt\r\nsom passar deras intressen och val.\r\n\r\nVad  som  sålunda  anförts  i  reservationen   bör\r\nriksdagen,  med  bifall  till motion L247 yrkande 9,\r\nsom sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\n6. Etisk märkning (punkt 6)\r\n\r\nav Tasso Stafilidis (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  6.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2002/03:L251,  2002/03:  L302\r\nyrkande 2 och   2002/03:Sf292  yrkande 4 samt avslår\r\nmotion 2002/03: L302 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI likhet med motionärerna bakom  motion  L251  anser\r\njag att det är viktigt att det konkreta arbetet  för\r\nrättvis   handel   stärks.   Det   är  således  inte\r\ntillräckligt att arbetet bara bedrivs inom ramen för\r\nideella   frivilligorganisationer   med   begränsade\r\nresurser. På samma sätt som staten har bidragit till\r\natt  stärka arbetet med ekologiskt odlade  produkter\r\när det viktigt att staten bidrar med ekonomiskt stöd\r\ntill de idellea organisationernas arbete för kunskap\r\nom och  efterfrågan av rättvisemärkta produkter. Ett\r\nstatligt  stöd  innebär  också  en  ökad  status för\r\narbetet  på  området.  Regeringen bör därför snarast\r\nlåta utreda möjligheterna  att  införa  ett statligt\r\npermanent  stöd  till  frivilligorganisationer   som\r\narbetar med etisk märkning.\r\n\r\nFrån  konsumentsynpunkt  är  det inte bara viktigt\r\natt konsumenterna genom märkning  får information om\r\npå  vilket  sätt  varorna  har producerats.  Det  är\r\nenligt min uppfattning lika  viktigt  att  företagen\r\nredovisar sina etiska och sociala ställningstaganden\r\ni  olika  avseenden.  Inte  minst  gäller  detta  de\r\npensionsfonder  som  numera  ingår  i  det  allmänna\r\npensionssystemet.  Jag  anser att det, i likhet  med\r\nvad som nyligen gjorts i Storbritannien, bör införas\r\nett krav på att alla pensionsfonder  skall  redovisa\r\nde      etiska,     sociala     och     miljömässiga\r\nställningstaganden   som   ligger   till  grund  för\r\nverksamheten,  exempelvis  huruvida en  pensionsfond\r\ninvesterar pensionsspararnas  pengar  i  företag som\r\nproducerar vapen. På så sätt skulle spararna ges ett\r\nbättre underlag inför sina val av fonder. Regeringen\r\nbör låta utreda frågan och återkomma till  riksdagen\r\nmed förslag.\r\nSlutligen   vill   jag  framhålla  vikten  av  att\r\nkonsumenterna   ges  en  möjlighet   att   väga   in\r\ntransportaspekten   vid   sina   produktval.   Genom\r\nmärkning   av   en   produkt   med   information  om\r\ntransportsätt, transportväg och hur mycket koldioxid\r\nsom släppts ut under transporten ställs  större krav\r\npå  producenter  och  transportörerna samtidigt  som\r\nkonsumentmakten ökar. En  sådan märkningsordning bör\r\ndärför införas.\r\nVad  som  sålunda  anförts  i   reservationen  bör\r\nriksdagen,  med  bifall till motionerna  L251,  L302\r\nyrkande 2 och Sf292  yrkande  4  och  med  avslag på\r\nmotion  L302 yrkande 1, som sin mening ge regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n7. Inrättande av hållbarhetskommission\r\n(punkt 7)\r\n\r\nav Jan Ertsborn och Martin Andreasson (båda fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  7.  Därmed  bifaller\r\nutskottet motion 2002/03:L4 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  välkomnar  att  regeringen avser att låta utreda\r\nbegreppet  hållbar  konsumtion  och  hur  detta  kan\r\nuppnås.    Enligt   vår   mening    är    dock    en\r\nhållbarhetskommission  ett bättre forum för en sådan\r\nutredning.     Vi     anser    alltså     att     en\r\nhållbarhetskommission skall tillsättas i stället för\r\nden av regeringen aviserade ensamutredaren. En sådan\r\nkommission bör ges i uppdrag  att göra en djupgående\r\nanalys   av   vilka  organisatoriska,   legala   och\r\nekonomiska  förutsättningar   som   behövs  för  att\r\nsamhället   bättre   skall  kunna  hantera   hållbar\r\nutveckling. I detta arbete  bör  särskilt behoven av\r\ntvärdisciplinärt  arbete  över  olika   ämnes-   och\r\nsektorsgränser  beaktas.  Analysen  bör  vidare leda\r\nfram   till   förslag   på   vilka   organisatoriska\r\nförändringar i vid mening som bör genomföras för att\r\nskapa   ett   modernt,   effektivt   och  rationellt\r\nfungerande Sverige. Regeringen bör ges i uppdrag att\r\nomgående  låta utarbeta direktiv till och  tillkalla\r\nen hållbarhetskommission  i  enlighet  med vad vi nu\r\nföreslagit.\r\n\r\nVad  som  sålunda  anförts  i  reservationen   bör\r\nriksdagen,  med bifall till motion L4 yrkande 7, som\r\nsin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\n1. Miljömålet i konsumentpolitiken\r\n\r\nav Inger René,  Bertil  Kjellberg  och Henrik von\r\nSydow (alla m).\r\n\r\nI  skrivelsen  lämnar regeringen en redogörelse  för\r\neffekterna av ett antal miljöåtgärder inom ramen för\r\nkonsumentpolitiken   samt   lämnar  förslag  på  nya\r\ndelmål.  Vi  delar  inte flera av  de  underliggande\r\nantaganden  som  skrivelsen   är   uppbyggd  på  och\r\nbeklagar  att  regeringen  fortsätter  att   förorda\r\nlösningar   där   makt  systematiskt  överförs  från\r\nsvenska konsumenter  till  centrala beslutsfattare i\r\ndepartement, regering och riksdag.\r\n\r\nFör det första: I skrivelsen  anges att det är en\r\nangelägen  konsumentpolitisk  uppgift  att  medverka\r\ntill att människor utvecklar konsumtionsmönster  som\r\nbelastar  miljön  så  lite  som  möjligt.  Med  det\r\nställningstagandet   använder   regeringen   svenska\r\nkonsumenter till att bli ett medel för en överordnad\r\npolitisk  målsättning.  Det  är en utveckling som  i\r\ngrunden försvagar både den enskilda  människans makt\r\nsom       konsument       och      marknadsekonomins\r\nvälståndsskapande funktioner. Problemet är inte bara\r\natt den enskilda konsumentens kapacitet och behov av\r\nett brett utbud förringas.  Det  innebär  också  att\r\nvaror och tjänster riskerar att bli dyrare, eftersom\r\nproducenterna   kommer  att  vältra  över  de  extra\r\nkostnaderna   som   förslagen    kan   innebära   på\r\nkonsumenterna.\r\nFör det andra: Det är med skrivelsen uppenbart att\r\ndet föreligger tydliga målkonflikter  i  regeringens\r\nkonsumentpolitik.  Miljömålet  är bara ett av  flera\r\nandra  konsumentpolitiska  mål.  Hur   en  avvägning\r\nmellan  de  olika  målsättningarna  skall  ske   har\r\nregeringen hittills inte redovisat på ett trovärdigt\r\nsätt.   Regeringen  har  inte  heller  initierat  en\r\ndiskussion   och än mindre en redogörelse  för hur\r\npris  och  konkurrens   påverkas  av  ett  utvecklat\r\nmiljömål. Mot bakgrund av  att  just låga priser och\r\nbred  konkurrens  tillhör  kärnan av  konsumenternas\r\nintressen är detta anmärkningsvärt.\r\nFör det tredje: Regeringen  utgår  från  att högre\r\nkonsumtion  med  nödvändighet blir en följd av  ökad\r\ntillväxt  och att samhället  för  att  rädda  miljön\r\nmåste bryta  sambandet  mellan  högre  tillväxt  och\r\nmiljöbelastning. Vi motsätter oss ett sådant synsätt\r\npå  tillväxt,  konsumtion  och miljöpåverkan. Det är\r\nbåde   akademiskt   och   empiriskt    belagt    att\r\nmiljöbelastning   och   tillväxt  inte  följs  åt  i\r\nständigt     uppåtgående    linjer,     utan     att\r\nmiljöbelastningen  generellt  når sin högsta nivå då\r\nett   samhälle   befinner  sig  på  en   industriell\r\nutvecklingsnivå som  i  aktuell  forskning kan sägas\r\nmotsvara Sveriges utvecklingsnivå  i mitten av 1900-\r\ntalet. Efter denna punkt och under förutsättning att\r\ntillväxten  ökar  så  tenderar  miljöbelastningen  i\r\nstället  att minska. Tillväxt leder  nämligen  i  de\r\nallra flesta  fall  till  att  råvaror  konsumeras i\r\nmindre  utsträckning  i  takt  med  att immateriella\r\nstorheter  ökar  i  värde.  Till  exempel   kan  det\r\nframhållas att banktjänster i ett i-land är oändligt\r\nmycket  mer  värda  än  råolja. Den här utvecklingen\r\nbekräftas av det faktum att priserna på det absoluta\r\nflertalet av våra råvaror  sjunker, snarare än ökar.\r\nVisst finns det enskilda råvaror som under särskilda\r\nomständigheter   ökar   i   kostnad,    men   skulle\r\nregeringens  premisser vara korrekta så skulle  ökad\r\ntillväxt leda till att råvarorna blir dyrare, vilket\r\nalltså inte är fallet sett över hela fältet.\r\nRegeringens  antagande blir än allvarligare om man\r\nbeaktar de bredare  konsekvenserna av påståendet. Då\r\nregeringen hävdar att  konsumtion  leder  till osund\r\noch onödig miljöbelastning signalerar regeringen att\r\ntillväxt  är  av  ondo. Inget kan vara mer felaktigt\r\noch  skadligt.  Tvärtom   behöver   både   länder  i\r\nvästvärlden och u-länderna växande ekonomier för att\r\nkunna  möta  de  utmaningar    av  både  social och\r\nekologisk  karaktär  som samhället står inför.  Men\r\nvi  och  andra   är   bättre  rustade  att  möta  de\r\nutmaningarna  med  en ekonomi  som  växer  och  blir\r\nstörre, än med en ekonomi  som  krymper.  Inte minst\r\nmed  anledning  av tillväxtens betydelse för  mindre\r\nutvecklade länder  är regeringen besvärande oklar om\r\nsin syn på tillväxt, konsumtion och miljö.\r\nTill sist: För ytterligare  resonemang och förslag\r\nom  hur  konsumenters  makt  kan  stärkas   och  hur\r\nintresset  av  låga priser och hög konkurrens värnas\r\nhänvisar vi till  motion  2002/03:L247  där Moderata\r\nsamlingspartiet redogör för en i grunden  annorlunda\r\nkonsumentpolitik än den regeringen bedriver.\r\n\r\n2. Etisk märkning\r\n\r\nav Tasso Stafilidis (v).\r\n\r\nJag  vill  framhålla  vikten  av att ekologiska  och\r\nrättvisemärkta varor kan säljas   till  samma priser\r\nsom   eller  helst  lägre  priser  än  traditionella\r\nlivsmedel.  I  likhet  med motionärerna bakom motion\r\nL302 yrkande 1 anser jag därför att det är angeläget\r\natt få en helhetssyn vad  gäller  gällande regelverk\r\noch  vilka  alternativa  vägar man kan  gå  för  att\r\nunderlätta  försäljningen  av   sådana   varor.  Jag\r\nförutsätter   dock   att  regeringen  ser  till  att\r\nmotionsspörsmålet uppmärksammas  inom  ramen för det\r\nnyligen  påbörjade arbetet inom Konsumentverket  och\r\nden aviserade utredningen om hållbar konsumtion. För\r\nnärvarande  har  jag  därför  valt att inte formellt\r\nyrka bifall till motionsyrkandet. Jag avser dock att\r\nnoga följa arbetet på området och återkomma i frågan\r\nom skäl för det skulle framkomma.\r\n\r\n\r\n3. Inrättande av hållbarhetskommission\r\n\r\nav Tasso Stafilidis (v).\r\nI skrivelsen aviserar regeringen att man avser att\r\ntillkalla  en  särskild  utredare  med  uppgift  att\r\nföreslå  en  handlingsplan för  hållbar  konsumtion.\r\nEnligt    min   uppfattning    är    det    kommande\r\nutredningsuppdraget mycket angeläget. Ur principiell\r\nsynvinkel anser  jag  dock att ett utredningsuppdrag\r\nmed  en  sådan  vikt och omfattning  generellt  sett\r\nskall  utföras inom  ramen  för  en  parlamentariskt\r\ntillsatt  kommitté och inte av en ensamutredare. Jag\r\navser att verka  för att en sådan kommitté tillsätts\r\noch finner därför  inte  skäl  att  nu formellt yrka\r\nbifall till motion L4 yrkande 7.\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\nSkrivelsen\r\n\r\n\r\nI  regeringens  skrivelse 2002/03:31 Utvärdering  av\r\nmiljömålet i konsumentpolitiken anges nya delmål för\r\nmiljömålet  inom konsumentpolitiken  och  lämnas  en\r\nredovisning av  effekterna  av  vissa  miljöåtgärder\r\ninom det konsumentpolitiska arbetet.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nFöljdmotion\r\n\r\n\r\n2002/03:L4  av  Martin  Andreasson  m.fl. (fp)  vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om   mål   för\r\nkonsumentpolitiken.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om användandet  av\r\nekonomiska styrmedel inom ramen för delmål 1.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att  göra\r\ntillgänglighet till en indikator för delmål 1.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om delmål 2 i sin\r\nhelhet.\r\n\r\n5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om utvidgning av\r\ndelmål 3.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om att uppmärksamma\r\nrisken   för  målkonflikter  mellan   att   främja\r\nmiljömärkning och annan märkning av produkter inom\r\nramen för delmål 3.\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen    anförs   om   en\r\nhållbarhetskommission.\r\n\r\n\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2002/03:L247 av Inger René m.fl. (m)  vari  föreslås\r\natt riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om frivillig märkning\r\nav varor.\r\n\r\n2002/03:L251 av Kjell-Erik Karlsson  m.fl.  (v) vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att möjligheten att  införa\r\nett permanent statligt stöd till organisationer  som\r\narbetar med etisk märkning av produkter utreds.\r\n\r\n2002/03:L302  av  Ingegerd  Saarinen m.fl. (mp) vari\r\nföreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att en utredning\r\nmåste tillsättas  som  ger  en  helhetssyn över de\r\nregler  som tillämpas och vilka alternativa  vägar\r\nman  kan  gå   för   att   göra   ekologiska   och\r\nrättvisemärkta varor billigare för konsumenten.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att det skall vara\r\nmöjligt för konsumenten att se hur långt varan har\r\ntransporterats, med vilket transportslag  och  hur\r\nstor  mängd  koldioxid som har släppts ut på grund\r\nav transporten.\r\n\r\n2002/03:Sf292 av  Kerstin-Maria  Stalin  m.fl.  (mp)\r\nvari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening att Sverige likt England skall kräva att alla\r\npensionsfonder  skall redovisa sociala,  etiska  och\r\nmiljömässiga ställningstaganden  och  riktlinjer för\r\nsin verksamhet, såsom konsumentupplysning.</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Miljömålet i konsumentpolitiken",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L4 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "7BF34CB2-68FD-11D7-AF13-000475530052",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "44",
                    "1",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "35",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "240",
                    "36",
                    "0",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/7BF34CB2-68FD-11D7-AF13-000475530052",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Delmål 1",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L4 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Delmål 2",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L4 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Delmål 3",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L4 yrkandena 5 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Frivillig märkning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L247 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "7BF34CBC-68FD-11D7-AF13-000475530052",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "231",
                    "45",
                    "0",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/7BF34CBC-68FD-11D7-AF13-000475530052",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Etisk märkning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L251, 2002/03:L302 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:Sf292 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "7BF34CBE-68FD-11D7-AF13-000475530052",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "241",
                    "35",
                    "0",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/7BF34CBE-68FD-11D7-AF13-000475530052",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Inrättande av hållbarhetskommission",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L4 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Regeringens skrivelse 2002/03:31",
          "forslag": "Riksdagen lägger skrivelse 2002/03:31 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "LU14",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Miljömålet i konsumentpolitiken",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Delmål 1",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Delmål 2",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Delmål 3",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Frivillig märkning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Etisk märkning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Inrättande av hållbarhetskommission",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-03-06 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-04-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-04-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-04-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-04-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-04-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-04-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-12-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 08:43:52"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen lade regeringens skrivelse om utvärdering av miljömålet i konsumentpolitiken till handlingarna. I skrivelsen anger regeringen nya delmål under det konsumentpolitiska miljömålet. Vidare redovisar regeringen effekterna av vissa miljöåtgärder inom det konsumentpolitiska området. ",
          "dok_id": "GQ01LU14",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Regeringens utvärdering av miljömålet i konsumentpolitiken (LU14)",
          "dok_id": "GQ01LU14",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 08:43:52"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01LU14",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:46"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Lagutskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse om utvärdering av miljömålet i konsumentpolitiken till handlingarna. I skrivelsen anger regeringen nya delmål under det konsumentpolitiska miljömålet. Vidare redovisar regeringen effekterna av vissa miljöåtgärder inom det konsumentpolitiska området.</p>",
          "dok_id": "GQ01LU14",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:10"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Regeringens utvärdering av miljömålet i konsumentpolitiken (LU14)",
          "dok_id": "GQ01LU14",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:10"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01LU14",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_lu_14.docx",
          "filstorlek": "99016",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utvärdering av miljömålet i konsumentpolitiken",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/4C16E577-944E-4526-832F-92E044209B37"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01LU14",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_lu_14.pdf",
          "filstorlek": "320830",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_lu_14",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/D571319A-8795-40A6-86D4-11DF547E3B48"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L247 Konsumentmakt",
          "ref_dok_id": "GQ02L247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L247",
          "ref_dok_titel": "Konsumentmakt",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L251 Stöd till arbete med etisk märkning",
          "ref_dok_id": "GQ02L251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L251",
          "ref_dok_titel": "Stöd till arbete med etisk märkning",
          "ref_dok_subtitel": "av Kjell-Erik Karlsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L302 Möjligheten för konsumenter att välja miljöprodukter",
          "ref_dok_id": "GQ02L302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L302",
          "ref_dok_titel": "Möjligheten för konsumenter att välja miljöprodukter",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingegerd Saarinen m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L4 med anledning av skr. 2002/03:31 Utvärdering av miljömålet i konsumentpolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02L4",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L4",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:31 Utvärdering av miljömålet i konsumentpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf292 Premiepensionsfonder med etiska regler",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf292",
          "ref_dok_titel": "Premiepensionsfonder med etiska regler",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin-Maria Stalin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2002/03:31 Utvärdering av miljömålet i konsumentpolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ0331",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "31",
          "ref_dok_titel": "Utvärdering av miljömålet i konsumentpolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-04-16",
          "ref_dok_id": "GQ0992",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "2003-04-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-04-16",
          "ref_dok_id": "GQ0992",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "2003-04-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:150",
          "ref_dok_id": "GQ0K150",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "150",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:150",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}