{
"dokumentstatus": {
"dokument": {
"hangar_id": "2230276",
"dok_id": "GQ01KU6",
"rm": "2002/03",
"beteckning": "KU6",
"typ": "bet",
"subtyp": "",
"doktyp": "bet",
"typrubrik": "Betänkande 2002/03:KU6",
"dokumentnamn": "Betänkande",
"debattnamn": "Debatt om förslag",
"tempbeteckning": "",
"organ": "KU",
"mottagare": "",
"nummer": "6",
"slutnummer": "0",
"datum": "2002-11-05 00:00:00",
"systemdatum": "2006-03-15 11:56:31",
"publicerad": "2006-03-15 11:56:35",
"titel": "Ändringar i regeringsformen samarbetet i EUm.m. (vilande förslag och följdlagstiftning)",
"subtitel": "",
"status": "",
"htmlformat": "",
"relaterat_id": "",
"source": "",
"sourceid": "",
"dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01KU6/text",
"dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01KU6",
"dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01KU6",
"utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01KU6",
"html": "Konstitutionsutskottets betänkande
2002/03:KU6
Ändringar i regeringsformen samarbetet i EUm.m. (vilande förslag och följdlagstiftning)
\r\n
\r\nSammanfattning\r\n\r\nI betänkandet anmäls vilande förslag till lagar om\r\nändring i regeringsformen och riksdagsordningen för\r\nslutligt beslut. Det vilande förslaget till lag om\r\nändring i regeringsformen innebär att skyddet för\r\nutsatta grupper kompletteras och förstärks. Vidare\r\ninförs en föreskrift om skydd för miljön. Nya\r\nbestämmelser införs också rörande Lagrådets\r\nsammansättning samt normgivningen på\r\nkulturmiljöområdet.\r\n\r\nÖvriga ändringar i regeringsformen rör samarbetet\r\ni Europeiska unionen (EU). Dessa innebär att det av\r\ngrundlagen uttryckligen framgår att riksdagen kan\r\ngodkänna en överenskommelse inom ramen för\r\nsamarbetet i EU även om överenskommelsen inte finns\r\ni slutligt skick. Därutöver ändras regeringsformens\r\nbestämmelse om överlåtelse av beslutanderätt till EG\r\nså att beslutanderätt kan överlåtas inom ramen för\r\nsamarbete i EU. Enligt förslaget görs ett tillägg i\r\nnämnda bestämmelse om att beslutanderätt kan\r\növerlåtas som inte rör principerna för statsskicket.\r\nVidare görs ytterligare ett tillägg i bestämmelsen\r\nsom innebär att en överlåtelse kan beslutas av\r\nriksdagen först efter att riksdagen har godkänt en\r\növerenskommelse inom EU-samarbetet enligt vad som\r\nföreskrivs i bestämmelserna om sådant godkännande.\r\nDet vilande förslaget till lag om ändring i\r\nregeringsformen innebär också att regeringens\r\nskyldighet att informera och samråda med riksdagen i\r\nEU-frågor grundlagsfästs. Som en följd av detta görs\r\nen ändring i riksdagsordningen, där motsvarande\r\nskyldighet hittills har reglerats.\r\nÄndringarna i regeringsformen och i\r\nriksdagsordningen föreslås träda i kraft den 1\r\njanuari 2003.\r\nUtskottet tillstyrker att riksdagen slutligt antar\r\nvilande förslag till lagar om ändring i\r\nregeringsformen och i riksdagsordningen.\r\nI betänkandet behandlar utskottet vidare\r\nregeringens förslag i proposition 2001/02:72 till\r\nlag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen\r\nm.m. Förslaget innebär bl.a. att regeringen eller\r\nden myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas\r\natt utfärda föreskrifter till skydd för fasta\r\nfornlämningar och fornfynd. Ändringarna föreslås\r\nträda i kraft den 1 januari 2003.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag.\r\nUtskottets ställningstaganden har föranlett en\r\nreservation och tre särskilda yttranden.
\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Ändringar i regeringsformen och\r\nriksdagsordningen\r\nRiksdagen antar slutligt det i bilaga 2 intagna\r\nförslaget till dels lag om ändring i\r\nregeringsformen, dels lag om ändring i\r\nriksdagsordningen.\r\n\r\nReservation (v, mp)\r\n\r\n2. Ändringar i lagen (1988:950) om\r\nkulturminnen m.m.\r\n\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.\r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:72 i\r\ndenna del.\r\nStockholm den 5 november 2002\r\n\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nPer Unckel\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Per\r\nUnckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala\r\nNordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel\r\nSahlberg (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson\r\n(v), Mats Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders\r\nBengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Nils Fredrik\r\nAurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin\r\n(mp), Christer Adelsbo (s), Elisebeht Markström (s)\r\noch Åsa Torstensson (c).
\r\n2002/03\r\n\r\nKU6\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nGrundlag stiftas enligt 8 kap. 15 § första stycket\r\nregeringsformen (RF) genom två likalydande\r\nriksdagsbeslut. Det andra beslutet får enligt\r\nbestämmelsen inte fattas förrän det efter det första\r\nbeslutet har hållits val till riksdagen i hela riket\r\noch den nyvalda riksdagen har samlats.\r\n\r\nEnligt 8 kap. 16 § RF stiftas riksdagsordningen på\r\ndet sätt som anges i 8 kap. 15 § första stycket\r\nförsta och andra meningarna samt andra stycket. Den\r\nkan också stiftas genom endast ett beslut, om minst\r\ntre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av\r\nriksdagens ledamöter förenar sig om beslutet.\r\nI 3 kap. 16 § riksdagsordningen föreskrivs att\r\nkonstitutionsutskottet skall anmäla vilande beslut i\r\närende angående grundlag eller riksdagsordningen\r\ntill kammaren för slutligt beslut.\r\n\r\nVilande förslag\r\n\r\n\r\nRiksdagen beslutade den 13 juni 2002 (bet.\r\n2001/02:KU18, prot. 2001/02:\r\n124) att som vilande anta det i proposition\r\n2001/02:72 framlagda förslaget till lag om ändring i\r\nregeringsformen, utom såvitt avsåg ett förslag till\r\nen språklig ändring i bestämmelsen om uppdelning i\r\nlokal och regional kommunal nivå (1 kap. 7 §). Vad\r\ngäller propositionens förslag till ändring av\r\nbestämmelsen om riksdagens möjlighet att överlåta\r\nbeslutanderätt (10 kap. 5 §) antogs förslaget som\r\nvilande med ett tillägg som utskottet tog initiativ\r\ntill.\r\n\r\nVid samma tillfälle beslutade riksdagen därutöver\r\natt som vilande anta det i ovan nämnda proposition\r\nframlagda förslaget till lag om ändring i\r\nriksdagsordningen.\r\nVilande förslag till lagar om ändring i\r\nregeringsformen och riksdagsordningen framgår av\r\nbilaga 2.\r\n\r\nFörslag till följdlagstiftning\r\n\r\n\r\nI proposition 2001/02:72 yrkas vidare att riksdagen\r\nantar det i propositionen framlagda förslaget till\r\nlag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen\r\nm.m. Lagförslaget framgår av bilaga 3.\r\n\r\nUtskottet tillstyrkte i betänkandet 2001/02:KU18\r\nföreslagna lagändringar i sak, men ansåg att\r\nriksdagen borde skjuta upp behandlingen av förslagen\r\ntill dess att riksdagen hade beslutat om den\r\ngrundlagsändring som hade samband härmed. I enlighet\r\nmed detta beslutade riksdagen den 13 juni 2002 att\r\nuppskjuta behandlingen av regeringens förslag till\r\nlag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen\r\nm.m. (prot. 2001/02:124).\r\n\r\n\r\n
\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nVilande förslag till lagar om\r\nändring i regeringsformen och i\r\nriksdagsordningen\r\n\r\n\r\nFörslagets innebörd i korthet\r\n\r\n\r\nDet vilande förslaget till lag om ändring i\r\nregeringsformen (RF) innebär att det i 1 kap. 2 § RF\r\ninförs en föreskrift om att det allmänna dels skall\r\nverka för att alla människor skall kunna uppnå\r\ndelaktighet och jämlikhet i samhället, dels skall\r\nmotverka diskriminering på grund av kön, hudfärg,\r\nnationellt eller etniskt ursprung, språklig eller\r\nreligiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell\r\nläggning, ålder eller annan omständighet som gäller\r\nden enskilde som person. Vidare införs i samma\r\nparagraf en föreskrift om att det allmänna dels\r\nskall trygga rätten till hälsa, dels skall främja en\r\nhållbar utveckling som leder till en god miljö för\r\nnuvarande och kommande generationer.\r\n\r\nFörslaget innebär också att det i 8 kap. 7 § RF\r\nförs in ett nytt ämnesområde kulturmiljö inom\r\nvilket regeringen, efter bemyndigande i lag, genom\r\nförordning kan meddela föreskrifter.\r\nDärutöver föreslås en ändring i 8 kap. 18 § RF som\r\ninnebär att pensionerade domare i Högsta domstolen\r\noch Regeringsrätten i princip skall likställas med\r\naktiva domare i de båda högsta domstolarna när det\r\ngäller tjänstgöring i Lagrådet. Utgångspunkten skall\r\ndock fortfarande vara att det i största möjliga\r\nutsträckning skall vara aktiva justitieråd och\r\nregeringsråd som arbetar i Lagrådet.\r\nNågra av ändringarna i det vilande förslaget till\r\nlag om ändring i regeringsformen tar sikte på\r\nsamarbetet i Europeiska unionen (EU). En ändring\r\ninnebär att bestämmelsen om riksdagens godkännande\r\nav internationella överenskommelser (10 kap. 2 §)\r\ntillfogas ett nytt stycke som tar sikte på\r\nsamarbetet i EU. Därmed kommer det av\r\nregeringsformen uttryckligen att framgå att\r\nriksdagen kan godkänna en internationell\r\növerrenskommelse som ingås inom ramen för samarbetet\r\ni EU även om överenskommelsen inte föreligger i\r\nslutligt skick. Regeringen avgör under\r\nkonstitutionellt ansvar om en ändring av\r\növerenskommelsen, som tillkommit efter riksdagens\r\ngodkännande men innan ministerrådet har beslutat att\r\nanta överenskommelsen, kräver riksdagens\r\ngodkännande.\r\nDärutöver föreslås regeringsformens bestämmelse om\r\nriksdagens möjlighet att överlåta beslutanderätt\r\ntill Europeiska gemenskaperna (EG) ändras så att\r\nbeslutanderätt kan överlåtas inom ramen för\r\nsamarbete i EU (10 kap. 5 § första stycket). Enligt\r\nförslaget görs vidare ett tillägg i lagtexten om att\r\nbeslutanderätt kan överlåtas som inte rör\r\nprinciperna för statsskicket. Dessutom läggs till en\r\nbestämmelse om att riksdagen kan överlåta\r\nbeslutanderätt först efter att den godkänt en\r\növerenskommelse enligt 2 §.\r\nYtterligare en föreslagen ändring tar sikte på EU-\r\nsamarbetet. Denna innebär att regeringens skyldighet\r\natt informera och samråda med riksdagen i EU-frågor\r\ngrundlagsfästs i 10 kap. 6 § RF. En följdändring\r\ngörs i 10 kap. 1 § RO, där motsvarande skyldighet\r\nhittills har reglerats. Närmare bestämmelser om hur\r\nskyldigheten skall fullföljas meddelas som hittills\r\ni riksdagsordningen (RO).\r\n\r\nUtskottets anmälan och yttrande\r\n\r\n\r\nUnder 2001/02 års riksmöte har riksdagen som vilande\r\nantagit det förslag till lagar om ändring i\r\nregeringsformen och i riksdagsordningen som\r\nredovisats i det föregående. Genom detta betänkande\r\nanmäls nu det vilande beslutet till kammaren för\r\nslutligt beslut. Med hänvisning till vad utskottet\r\nanförde vid ärendets första behandling tillstyrker\r\nutskottet att riksdagen slutligt antar förslaget.\r\n\r\n\r\nÄndringar i lagen (1988:950) om\r\nkulturminnen m.m.\r\n\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\n\r\nRegeringen föreslår att vissa ändringar görs i 2\r\nkap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Enligt\r\nförslaget bemyndigas regeringen eller den myndighet\r\nsom regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter\r\ntill skydd för fasta fornlämningar och fornfynd (9\r\n§). Vidare föreslås överträdelse av föreskrifter\r\neller bestämmelser till skydd för fasta\r\nfornlämningar och fornfynd sanktioneras genom straff\r\n(21 a §), vilket ersätter bestämmelsen om generellt\r\nvite i nuvarande 9 § fjärde stycket. Därutöver\r\nföreslås vissa i huvudsak redaktionella ändringar i\r\nbestämmelsen om överklagande (24 §).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nVid behandlingen under föregående riksmöte av\r\nproposition 2001/02:72 tillstyrkte utskottet i sak\r\nregeringens förslag till lag om ändring i lagen\r\n(1988:950) om kulturminnen m.m. (bet. 2001/02:KU18\r\ns. 53). Utskottet vidhåller denna bedömning och\r\nföreslår därför, under förutsättning att det vilande\r\nförslaget till lag om ändring i regeringsformen\r\nslutligt antas, att riksdagen nu antar regeringens\r\nförslag.\r\n\r\n\r\n\r\nReservation\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett följande\r\nreservation. I rubriken anges inom parentes\r\nvilken punkt i utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\nÄndringar i regeringsformen och\r\nriksdagsordningen (punkt 1)\r\n\r\nav Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen förkastar det i bilaga 2 intagna\r\nförslaget till dels lag om ändring i\r\nregeringsformen, dels lag om ändring i\r\nriksdagsordningen.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett\r\nföljande särskilda yttranden. I rubriken anges inom\r\nparentes vilken punkt i utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Vilande förslag till ändringar i\r\nregeringsformen och riksdagsordningen\r\n\r\nav Per Unckel (m), Henrik S Järrel (m) och Nils\r\nFredrik Aurelius (m).\r\n\r\nVid riksdagens beslut den 13 juni 2002 om ändringar\r\ni regeringsformen och riksdagsordningen,\r\ninnefattande bl.a. betydelsefulla förändringar vad\r\navser Sveriges relationer till EU, röstade Moderata\r\nsamlingspartiet enligt följande:\r\n\r\n· Partiet stödde inte de föreslagna ändringarna i\r\n10 kap. 2 § RF, genom vilka det skulle göras\r\nmöjligt för riksdagen att inom ramen för EU-\r\nsamarbetet godkänna överenskommelser som ännu\r\ninte slutförhandlats. Ändringen avser att ge\r\nutrymme för rättsbildning inom EU genom s.k.\r\nrambeslut. Moderata samlingspartiet kan inte\r\nacceptera en ordning varigenom Sverige blir\r\nbundet av ett beslut vars närmare innebörd inte\r\nkan överblickas. Sådana överenskommelser som\r\navses kunna ingås genom den föreslagna\r\nförändringen av regeringsformen bör tillträdas\r\nförst när den svenska följdlagstiftningen\r\npresenterats.\r\n·\r\n· Partiet stödde det förslag till ändring av 10\r\nkap. 5 § RF som till viss del utarbetats av\r\nkonstitutionsutskottet. Genom ändringen blir det\r\nmöjligt för riksdagen att överlåta\r\nbeslutsbefogenheter till EU också utanför det\r\ns.k. förstapelarområdet. Om frågan kräver\r\ngrundlagsändring kan dock överlåtelse ske först\r\nefter det att grundlagen ändrats genom två\r\nlikalydande beslut med mellanliggande\r\nriksdagsval.\r\n·\r\n· Partiet stödde övriga föreslagna ändringar i\r\nregeringsformen som bl.a. avser dess\r\nmålsättningsparagraf.\r\n·\r\nDe föreslagna ändringarna i regeringsformen gäller\r\ntre separata frågor. Dessa borde riksdagen vid det\r\nandra beslutstillfället få ta ställning till var och\r\nen för sig. Först därigenom blir det möjligt att\r\nfullt ut reflektera de åsikter riksdagen rymmer.\r\nSeparata beslut är också den beslutsform som närmast\r\nansluter till stadgandet i 8 kap. 15 § RF om att\r\nriksdagens beslut vid första och andra\r\nbeslutstillfället skall vara likalydande.\r\n\r\nEn sådan beslutsordning kommer emellertid inte\r\natt tillämpas. Moderata samlingspartiet\r\nkommer under dessa omständigheter att vid\r\ndet andra besluts-tillfället rösta ja till\r\nde föreslagna ändringarna i regeringsformen\r\noch i riksdagsordningen. Innebörden av detta\r\nställningstagande är emellertid att Moderata\r\nsamlingspartiet vidhåller samma uppfattning\r\ni de tre frågorna som vid riksdagens beslut\r\nden 13 juni. Ställningstagandet innefattar\r\nnu en kombination av ett ja till huvuddelen\r\nav de föreslagna ändringarna och en\r\nförklaring att detta ja inte inbegriper\r\nändringar i 10 kap. 2 § RF. Den valda\r\nbeslutsordningen ger inte möjlighet att på\r\nett annat rättvisande sätt åskådliggöra vår\r\nmening.\r\n\r\n2. Vilande förslag till ändringar i\r\nregeringsformen och riksdagsordningen\r\n\r\nav Mats Einarsson (v).\r\n\r\nVänsterpartiet motsatte sig medlemskapet i EU av\r\nframför allt demokratiskäl. Vi är motståndare till\r\natt politisk makt och lagstiftningsbefogenheter\r\növerförs från de folkvalda i Sveriges riksdag till\r\nmaktstrukturer med oklara ansvarsförhållanden och\r\nlåg demokratisk legitimitet inom EU-systemet. Den\r\nsuccessiva överföringen av beslutanderätt från de\r\nnationella parlamenten till en överstatlig nivå\r\nundergräver demokratin i EU:s medlemsländer.\r\n\r\nÄndringen av 10 kap. 5 § RF innebär att den\r\nbegränsning av det överförbara beslutsområdet som\r\nindirekt ligger i avgränsningen till Europeiska\r\ngemenskaperna, EG, försvinner. Europeiska\r\ngemenskaperna ersätts i grundlagen av det\r\növergripande begreppet Europeiska unionen. Därmed\r\nunderlättas framtida överföring av beslutsmakt på en\r\nmängd områden som i dag ligger utanför EG.\r\nVänsterpartiet kommer inte att medverka till en\r\nsådan utveckling. Den nya restriktion som ligger i\r\natt överförandet av beslutanderätt inte får röra\r\nprinciperna för statsskicket är i och för sig ett\r\ntillägg som vi välkomnar, men det ändrar inte vår\r\nhelhetsbedömning av grundlagsändringens praktiska\r\ninnebörd.\r\nVänsterpartiet menar vidare att det är en felaktig\r\nbeslutsordning att i förväg ändra grundlagen för att\r\nmöjliggöra framtida beslut om maktöverföring, beslut\r\nvars innebörd vi i dag inte känner. Grundlagens\r\nrestriktioner för sådana beslut upphör att vara\r\nrestriktioner om de tas bort eller modifieras redan\r\ninnan de situationer för vilka de är avsedda har\r\nuppstått. Det rimliga är att riksdagen i stället\r\ninväntar resultatet av den kommande\r\nregeringskonferensen och därefter om gjorda\r\nfördragsändringar godkänts gör de ändringar av\r\ngrundlag som kan vara nödvändiga. Detta fördröjer\r\ngivetvis beslutsprocessen, men det är just det som\r\när avsikten med grundlagens restriktioner.\r\nI det vilande grundlagsförslaget inryms ett\r\nflertal ändringar av regeringsformen, ändringar som\r\ni flera fall har föga med varandra att göra.\r\nVänsterpartiet stöder dessa ändringar. Vi vill\r\nsärskilt peka på de förstärkta formuleringarna om\r\ndet allmännas ansvar för en god miljö i 1 kap. 2 §\r\nRF samt den i samma paragraf utvidgade och\r\npreciserade skyldigheten för det allmänna att\r\nmotverka diskriminering. Denna ändring av grundlagen\r\nhar länge förordats av Vänsterpartiet. Vi stöder\r\nockså ändringen av 10 kap. 2 § RF, som vi menar i\r\nrealiteten stärker riksdagens roll vid ingåendet av\r\ninternationella avtal inom EU.\r\nTyvärr medger inte riksdagens beslutsordning,\r\nsådan den har tolkats i praxis, att Vänsterpartiet\r\nfullföljer sitt ställningstagande i dessa delar då\r\ndenna innebär att samtliga vilande\r\ngrundlagsändringar i detta betänkande avgörs i ett\r\nbeslut. Vi tvingas därför på grund av den vikt vi\r\ntillmäter ändringen av 10 kap. 5 § RF att rösta\r\nnej till samtliga ändringar.\r\n\r\n3. Vilande förslag till ändringar i\r\nregeringsformen och riksdagsordningen\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nVid konstitutionsutskottets behandling av\r\nregeringens proposition 2001/02:72 Ändringar i\r\nregeringsformen samarbetet i EU m.m. yrkade\r\nMiljöpartiet i reservationer avslag på regeringens\r\nförslag när det gällde såväl ändringar i 10 kap. 2 §\r\nregeringsformen (RF) som ändringar i 10 kap. 5 § RF.\r\n\r\nJag vill återigen framhålla Miljöpartiets\r\nuppfattning att den föreslagna ändringen i 10 kap. 2\r\n§ RF strider mot grundläggande demokratiska\r\nprinciper. Riksdagens beslutanderätt urholkas om\r\növerenskommelser inom ramen för EU-samarbetet skall\r\nkunna godkännas utan att den slutliga texten\r\nföreligger. Till detta kan framhållas att\r\nerfarenheten av det förra riksmötets\r\nrambeslutsprocesser visar att revideringar och\r\nändringar av föreliggande förslag har varit\r\nfrekventa. Ledamöter och utskott i riksdagen har\r\ninte kontinuerligt fått ta del av ändringar eller\r\nhaft kännedom om vilka förhandlingspositioner och\r\ntextförslag som har varit aktuella. Som Miljöpartiet\r\ntidigare framhållit måste politisk debatt,\r\nställningstaganden och beslut ovillkorligen grundas\r\npå fakta, utredningar och konsekvensanalyser. På\r\ngrund av bristerna i bedömningsunderlaget,\r\nförfarandet och beslutsordningen har riksdagen varit\r\nförhindrad att föra en seriös och saklig debatt. Vår\r\nuppfattning är alltjämt att endast om nödvändig\r\nföljdlagstiftning samtidigt presenteras för\r\nriksdagen kan ett rambesluts alla konsekvenser\r\növerblickas. Den ändring som det vilande förslaget\r\ninnebär medför enligt vår mening att riksdagen\r\ngrundlagsfäster en otillfredsställande ordning. I\r\nstället borde, som vi påpekade vid vårens\r\nbehandling, insikten om att ett demokratiskt\r\nsamhälle förutsätter reella, öppna och faktabaserade\r\nbeslutsprocesser där parlamentariker,\r\nsamhällsdebattörer och allmänhet ges faktisk\r\nmöjlighet att delta, slås fast. Det tilltagande\r\nutanförskap som många människor känner inför\r\npolitiken kommer inte minska av att de folkvalda\r\norganen beskärs sin makt. När besluten fattas allt\r\nlängre ifrån människor ökar i stället känslan av\r\nvanmakt, något vi i Miljöpartiet inte vill bidra\r\ntill.\r\nDet vilande förslaget till ändring i 10 kap. 5 §\r\nförsta stycket RF innebär att riksdagen inom ramen\r\nför samarbete i EU kan överlåta beslutanderätt under\r\nförutsättning att det inte rör principerna för\r\nstatsskicket. Jag vill återigen framhålla\r\nMiljöpartiets uppfattning att uttrycket principerna\r\nför statsskicket är alltför vagt och obestämt. Det\r\nkan med fog ifrågasättas om det verkligen säkrar\r\nskyddet för våra grundläggande konstitutionella\r\nprinciper.\r\nDen föreslagna ändringen medför vidare att den\r\nsvenska riksdagen ges möjlighet att överlämna\r\nbeslutanderätten på områden som rör det\r\nmellanstatliga samarbetet inom andra och tredje\r\npelaren. Om så sker, kan andra och tredje pelaren\r\ninte längre definieras som ett mellanstatligt\r\nsamarbete. Jag vill peka på att resonemanget kring\r\ndet framtida EU-samarbetet från såväl regeringens\r\nsom utskottsmajoritetens sida vid vårens\r\nriksdagsbehandling var motsägelsefullt på en rad\r\npunkter. Å ena sidan hävdades uppfattningen att\r\nsamarbetet inom andra och tredje pelarens områden\r\nhelt klart är mellanstatligt, samtidigt som det å\r\nandra sidan nog inte föreligger någon principiell\r\nskillnad mellan de tre pelarna. Som vi då framhöll\r\npåvisar detta antingen grundläggande\r\nkonstitutionella problem inom EU eller att\r\nAmsterdamfördraget inte kan tolkas på annat sätt än\r\natt ytterligare politikområden flyttas till det\r\növerstatliga området. Det sistnämnda ville inte\r\nfördragets ratificeringsförespråkare medge,\r\nförmodligen därför att folkopinionen skulle ha varit\r\nemot att överstatligheten utökades till fler\r\npolitikområden. Inte heller under den gångna\r\nvalrörelsen har syftet med den föreslagna\r\ngrundlagsändringen klargjorts för de svenska\r\nväljarna.\r\nVid vårens behandling framhöll vi också att den\r\nföreslagna skrivningen inom ramen för samarbete i\r\nEuropeiska unionen lämnar öppet för ett\r\növerlämnande till såväl existerande som framtida\r\ninstitutioner och organ inom EU och EG. Detta\r\ninnebär enligt min mening att vi på grund av EU:s\r\ndynamiska karaktär inte på förhand kan bedöma till\r\nvilka aktörer ett överlämnade sker samt vilka\r\nbefogenheter dessa aktörer kan komma att ha i\r\nframtiden.\r\nJag vill därutöver återigen understryka att det\r\nåterkommande kravet på effektivare beslutsformer\r\ninom EU-samarbetet inte tar hänsyn till den i 1 kap.\r\n1 § RF föreskrivna principen om folksuveränitet. Om\r\nriksdagen nu slutligt antar den föreslagna\r\ngrundlagsändringen kan den svenska riksdagens och\r\ndärmed det svenska folkets inflytande över\r\nutvecklingen inom både unionen och på den nationella\r\nnivån reduceras. Därmed har folksuveräniteten på ett\r\ningripande sätt inskränkts samt dörren öppnats för\r\nen stegrad integrationstakt inom EU.\r\nFortsättningsvis kommer det inte att finnas tre\r\npelare inom EU-samarbetet utan i stället en stor\r\nkolonn med bestämmanderätt över samtliga\r\npolitikområden. Ett överlämnande av beslutanderätt\r\npå ett område innebär att riksdagen har frånhänt sig\r\nsin normgivningsmakt för framtiden. Det demokratiska\r\nunderskottets effekter på samhällsutvecklingen, den\r\npolitiska debatten och individens delaktighet och\r\nansvar för beslutsprocesser kommer att bli\r\nallvarliga.\r\nVidare bör återigen framhållas att det i dag inte\r\nfinns någon konkret anledning att genomföra den\r\nföreslagna grundlagsändringen. Något aktuellt\r\nförslag på en fördragsändring som medför att det bör\r\nöppnas möjlighet för att överlämna beslutanderätt\r\ntill också andra och tredje pelaren inom EU-\r\nsamarbetet finns inte. Vad som nu är i fråga är\r\nsåledes inte en anpassning till verkligheten,\r\neftersom förslaget till grundlagsändring endast\r\nbygger på antagandet att ändringen möjligtvis behövs\r\nmed anledning av ett eventuellt beslut vid den\r\nkommande regeringskonferensen 2004.\r\nGällande praxis beträffande beslutsordningen i\r\närenden om grundlagsändring innebär att de olika\r\nparagraferna i förslaget till lag om ändring i\r\nregeringsformen skall vid riksdagens slutliga\r\nbehandling ses som en enhet. Denna enhet skall då i\r\nsin helhet antingen antas eller förkastas av\r\nriksdagen. Detta innebär för Miljöpartiets del att\r\nvi, om vi vill fullfölja våra ställningstaganden\r\nfrån vårens riksdagsbehandling, nu måste förkasta\r\nockså förslaget till övriga ändringar i\r\nregeringsformen. Dessa innebär bl.a. ett förstärkt\r\ngrundlagsskydd för utsatta grupper och för miljön,\r\nvilka vi självfallet ställer oss bakom. Vi anser\r\ndock att förslaget till ändringar i 10 kap. 2 och 5\r\n§§ RF är förknippade med så allvarliga brister ur\r\ndemokratisk synvinkel att vi nu väljer att fullfölja\r\nvåra ställningstaganden från vårens\r\nriksdagsbehandling. Vi vill understryka att vi anser\r\nnuvarande praxis vara märklig och innebär att tanken\r\nmed att grundlagsändringar skall underställas två\r\nriksdagsbeslut urholkas. Denna praxis har emellertid\r\ntvingat oss att prioritera mellan de förslag på\r\nändringar i grundlagen som ligger, och vi\r\nkonstaterar tyvärr att ändringen i 10 kap. 2 och 5\r\n§§ RF innehåller mer av substans än ändringarna som\r\nföreskriver förstärkt grundlagsskydd för utsatta\r\ngrupper och miljön. Vi befarar också, utifrån de\r\nerfarenheter EU-medlemskapet hittills inbringat, att\r\nskyddet för utsatta grupper och miljön försvagas i\r\noch med övriga ändringar i RF, och inte stärks.\r\nDärmed nödgas vi rösta nej till det vilande\r\nförslaget till lag om ändring i regeringsformen i\r\nsin helhet.\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nVilande förslag\r\n\r\nRiksdagen beslutade den 13 juni 2002 (bet.\r\n2001/02:KU18, prot. 2001/02:124) att som vilande\r\nanta dels delvis det i proposition 2001/02:72\r\nframlagda förslaget till lag om ändring i\r\nregeringsformen, dels utskottets förslag till lag om\r\nändring i 10 kap. 5 § regeringsformen och dels det i\r\nnämnda proposition framlagda förslaget till lag om\r\nändring i riksdagsordningen.\r\n\r\n\r\nFöljdlagstiftning\r\n\r\n\r\nI proposition 2001/02:72 föreslås att riksdagen\r\nantar regeringens förslag till lag om ändring i\r\nlagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
\r\nBilaga 2\r\n\r\nVilande lagförslag\r\n\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i regeringsformen\r\nHärigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen[1]1\r\ndels att 1 kap. 2 §, 8 kap. 7 och 18 §§ samt 10\r\nkap. 2, 5 och 6 §§ skall ha följande lydelse,\r\ndels att rubriken till 10 kap. skall lyda\r\nFörhållandet till andra stater och mellanfolkliga\r\norganisationer.\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]:\r\n-----------------------------------------------------\r\n5 §\r\n-----------------------------------------------------\r\nRiksdagen kan överlåta Inom ramen för samarbete\r\nbeslutanderätt till i Europeiska unionen kan\r\nEuropeiska gemenskaperna riksdagen överlåta\r\nså länge som dessa har beslutanderätt som inte\r\nett fri- och rör principerna för\r\nrättighetsskydd statsskicket. Sådan\r\nmotsvarande det som ges i överlåtelse förutsätter\r\ndenna regeringsform och i att fri- och\r\nden europeiska rättighetsskyddet inom\r\nkonventionen angående det samarbetsområde till\r\nskydd för de mänskliga vilket överlåtelsen sker\r\nrättigheterna och de motsvarar det som ges i\r\ngrundläggande friheterna. denna regeringsform och i\r\nRiksdagen beslutar om den europeiska\r\nsådan överlåtelse genom konventionen angående\r\nbeslut, varom minst tre skydd för de mänskliga\r\nfjärdedelar av de rättigheterna och de\r\nröstande förenar sig. grundläggande friheterna.\r\nRiksdagens beslut kan Riksdagen beslutar om\r\nockså fattas i den sådan överlåtelse genom\r\nordning som gäller för beslut, varom minst tre\r\nstiftande av grundlag. fjärdedelar av de\r\nröstande förenar sig.\r\nRiksdagens beslut kan\r\nockså fattas i den\r\nordning som gäller för\r\nstiftande av grundlag.\r\nÖverlåtelse kan beslutas\r\nförst efter riksdagens\r\ngodkännande av\r\növerenskommelse enligt 2\r\n§.\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\nI annat fall kan beslutanderätt, som direkt grundar\r\nsig på denna regeringsform och som avser meddelande\r\nav föreskrifter, användningen av statens tillgångar\r\neller ingående eller uppsägning av internationella\r\növerenskommelser eller förpliktelser, i begränsad\r\nomfattning överlåtas till mellanfolklig organisation\r\nför fredligt samarbete, till vilken riket är eller\r\nskall bliva anslutet, eller till mellanfolklig\r\ndomstol. Därvid får ej överlåtas beslutanderätt som\r\navser fråga om stiftande, ändring eller upphävande\r\nav grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till\r\nriksdagen eller fråga om begränsning av någon av de\r\nfri- och rättigheter som avses i 2 kap. Angående\r\nbeslut i fråga om överlåtelse gäller vad som är\r\nföreskrivet om stiftande av grundlag. Kan beslut i\r\nsådan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i\r\nfråga om överlåtelse genom ett beslut, varom minst\r\nfem sjättedelar av de röstande och minst tre\r\nfjärdedelar av ledamöterna förenar sig.\r\nFöreskrivs i lag att en internationell\r\növerenskommelse skall gälla som svensk rätt, får\r\nriksdagen genom beslut i den ordning som anges i\r\nandra stycket föreskriva att också en framtida, för\r\nriket bindande ändring i överenskommelsen skall\r\ngälla här i riket. Sådant beslut får endast avse\r\nframtida ändring av begränsad omfattning.\r\nRättskipnings- eller förvaltningsuppgift som ej\r\ndirekt grundar sig på denna regeringsform kan, i\r\nannat fall än som avses i första stycket, genom\r\nbeslut av riksdagen överlåtas till annan stat, till\r\nmellanfolklig organisation eller till utländsk eller\r\ninternationell inrättning eller samfällighet.\r\nRiksdagen får också i lag bemyndiga regeringen eller\r\nannan myndighet att i särskilda fall besluta om\r\nsådan överlåtelse. Innefattar uppgiften\r\nmyndighetsutövning, skall riksdagens förordnande ske\r\ngenom ett beslut, varom minst tre fjärdedelar av de\r\nröstande förenar sig. Riksdagens beslut i fråga om\r\nsådan överlåtelse kan också fattas i den ordning som\r\ngäller för stiftande av grundlag.\r\n\r\n2. Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen\r\n\r\nBILAGA 3\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\nFörslag till lag om ändring i lagen\r\n(1988:950) om kulturminnen m.m.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nElanders Gotab, Stockholm 2002\r\n\r\n
"
},
"dokutskottsforslag": {
"utskottsforslag": [
{
"punkt": "1",
"rubrik": "Ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen",
"forslag": "",
"beslutstyp": "röstning",
"motforslag_nummer": "1",
"motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
"votering_id": "1555A5E7-F32E-11D6-AE5E-0004755030A2",
"votering_sammanfattning_html": {
"table": {
"tr": [
{
"td": {
"h4": "Omröstning i sakfrågan",
"p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (v, mp)\r\n"
}
},
{
"th": [
"Parti",
"Ja",
"Nej",
"Avstående",
"Frånvarande"
]
},
{
"td": [
"s",
"134",
"1",
"0",
"9"
]
},
{
"td": [
"m",
"51",
"0",
"0",
"4"
]
},
{
"td": [
"c",
"16",
"4",
"0",
"2"
]
},
{
"td": [
"fp",
"41",
"0",
"1",
"6"
]
},
{
"td": [
"kd",
"25",
"1",
"3",
"4"
]
},
{
"td": [
"v",
"0",
"24",
"0",
"6"
]
},
{
"td": [
"mp",
"0",
"17",
"0",
"0"
]
},
{
"td": [
"-",
"0",
"0",
"0",
"0"
]
},
{
"td": [
"Totalt",
"267",
"47",
"4",
"31"
]
},
{
"td": {
"h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
}
}
]
}
},
"votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/1555A5E7-F32E-11D6-AE5E-0004755030A2",
"rm": "2002/03",
"bet": "KU6",
"vinnare": "utskottet",
"voteringskrav": "",
"beslutsregelkvot": "",
"beslutsregelparagraf": "",
"punkttyp": ""
},
{
"punkt": "2",
"rubrik": "Ändringar i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.",
"forslag": "",
"beslutstyp": "",
"motforslag_nummer": "0",
"motforslag_partier": "",
"votering_id": "",
"votering_sammanfattning_html": "",
"votering_url_xml": "",
"rm": "2002/03",
"bet": "KU6",
"vinnare": "uppgift saknas",
"voteringskrav": "",
"beslutsregelkvot": "",
"beslutsregelparagraf": "",
"punkttyp": ""
}
]
},
"dokmotforslag": {
"motforslag": {
"nummer": "1",
"rubrik": "Ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen",
"partier": "\"v\",\"mp\"",
"typ": "reservation",
"utskottsforslag_punkt": "1"
}
},
"dokaktivitet": {
"aktivitet": [
{
"kod": "UBE",
"namn": "Under beredning",
"datum": "2002-10-10 00:00:00",
"status": "planerat",
"ordning": "30",
"process": "beredning"
},
{
"kod": "UBE",
"namn": "Under beredning",
"datum": "2002-10-17 00:00:00",
"status": "planerat",
"ordning": "30",
"process": "beredning"
},
{
"kod": "UBE",
"namn": "Under beredning",
"datum": "2002-10-24 00:00:00",
"status": "inträffat",
"ordning": "30",
"process": "beredning"
},
{
"kod": "JUS",
"namn": "Justering",
"datum": "2002-11-05 00:00:00",
"status": "inträffat",
"ordning": "40",
"process": "beredning"
},
{
"kod": "TROWE",
"namn": "Trycklov till Gotab och webb",
"datum": "2002-11-11 00:00:00",
"status": "inträffat",
"ordning": "70",
"process": "beredning"
},
{
"kod": "TRY",
"namn": "Trycklov",
"datum": "2002-11-11 00:00:00",
"status": "inträffat",
"ordning": "60",
"process": "beredning"
},
{
"kod": "B1",
"namn": "Bordläggning 1",
"datum": "2002-11-15 00:00:00",
"status": "inträffat",
"ordning": "1",
"process": "avgorande"
},
{
"kod": "AVG",
"namn": "Avgörande",
"datum": "2002-11-20 00:00:00",
"status": "inträffat",
"ordning": "5",
"process": "avgorande"
},
{
"kod": "BEH",
"namn": "Behandling",
"datum": "2002-11-20 00:00:00",
"status": "inträffat",
"ordning": "3",
"process": "avgorande"
},
{
"kod": "BES",
"namn": "Beslut",
"datum": "2002-11-20 00:00:00",
"status": "inträffat",
"ordning": "4",
"process": "avgorande"
},
{
"kod": "RSKR",
"namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
"datum": "2002-11-20 00:00:00",
"status": "inträffat",
"ordning": "6",
"process": "avgorande"
}
]
},
"dokuppgift": {
"uppgift": [
{
"kod": "beslutssammanfattningusk",
"namn": "Utskottets förslag till beslut",
"text": "Slutligt anta förslag till lag om ändring i regeringsformen och förslag till lag om ändring i riksdagsordningen. Bifall till förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.",
"dok_id": "",
"systemdatum": "2014-11-23 00:07:20"
},
{
"kod": "notis",
"namn": "Beslut i korthet",
"text": "Riksdagen beslutade slutligt om grundlagsändringar om samarbetet i EU. De viktigaste ändringarna är följande: 1. I regeringsformen ska det stå att riksdagen kan godkänna en överenskommelse inom ramen för samarbetet i EU även om överenskommelsen inte finns i slutligt skick. 2. Regeringsformens bestämmelse om riksdagens möjlighet att överlåta beslutanderätt till EU ändras. Det blir möjligt att överlåta beslutanderätt inom ramen för allt samarbete i EU, inte bara till EG som i dag. I bestämmelsen läggs till att en överlåtelse inte får röra principerna för statsskicket. 3. Regeringsformen kompletteras med en regel som innebär att ingen överlåtelse av beslutanderätt som täcks av grundlag kan ske förrän riksdagen genom två beslut med mellanliggande riksdagsval har godkänt en fördragsändring som förutsätter en sådan grundlagsändring. 4. Regeringens skyldighet att informera och samråda med riksdagen i EU-frågor grundlagsfästs. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2003. (Se även 2001/02:KU18 .) ",
"dok_id": "GQ01KU6",
"systemdatum": "2016-08-09 10:18:33"
},
{
"kod": "notisrubrik",
"namn": "Beslut",
"text": "Ändringar i regeringsformen om samarbetet i EU (KU6)",
"dok_id": "GQ01KU6",
"systemdatum": "2016-08-09 10:18:33"
},
{
"kod": "rdbeslut",
"namn": "Riksdagens beslut",
"text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
"dok_id": "",
"systemdatum": "2014-11-23 00:07:20"
},
{
"kod": "statustext",
"namn": "statustext",
"text": "Ärendet är avslutat",
"dok_id": "GQ01KU6",
"systemdatum": "2017-10-20 10:24:48"
}
]
},
"dokbilaga": {
"bilaga": [
{
"dok_id": "GQ01KU6",
"subtitel": "",
"filnamn": "bet_200203_ku_6.docx",
"filstorlek": "100768",
"filtyp": "docx",
"titel": "Ändringar i regeringsformen samarbetet i EUm.m. (vilande förslag och följdlagstiftning)",
"fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/DA80BD4B-8502-4FE7-94F3-89969F564613"
},
{
"dok_id": "GQ01KU6",
"subtitel": "",
"filnamn": "bet_200203_ku_6.pdf",
"filstorlek": "276350",
"filtyp": "pdf",
"titel": "Bilaga: bet_200203_ku_6",
"fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/3E6361FB-4C64-4F96-8217-E4D7DCDAC882"
}
]
},
"dokreferens": {
"referens": [
{
"referenstyp": "behandlar",
"uppgift": "proposition 2001/02:72 Ändringar i regeringsformen - samarbetet i EU m.m.",
"ref_dok_id": "GP0372",
"ref_dok_typ": "prop",
"ref_dok_rm": "2001/02",
"ref_dok_bet": "72",
"ref_dok_titel": "Ändringar i regeringsformen - samarbetet i EU m.m.",
"ref_dok_subtitel": "",
"ref_dok_subtyp": "",
"ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
},
{
"referenstyp": "protokollbeslut",
"uppgift": "2002-11-20",
"ref_dok_id": "GQ0920",
"ref_dok_typ": "prot",
"ref_dok_rm": "2002/03",
"ref_dok_bet": "20",
"ref_dok_titel": "2002-11-20",
"ref_dok_subtitel": "",
"ref_dok_subtyp": "",
"ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
},
{
"referenstyp": "protokolldebatt",
"uppgift": "2002-11-20",
"ref_dok_id": "GQ0920",
"ref_dok_typ": "prot",
"ref_dok_rm": "2002/03",
"ref_dok_bet": "20",
"ref_dok_titel": "2002-11-20",
"ref_dok_subtitel": "",
"ref_dok_subtyp": "",
"ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
},
{
"referenstyp": "rskr",
"uppgift": "2002/03:15",
"ref_dok_id": "GQ0K15",
"ref_dok_typ": "rskr",
"ref_dok_rm": "2002/03",
"ref_dok_bet": "15",
"ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:15",
"ref_dok_subtitel": "",
"ref_dok_subtyp": "",
"ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
},
{
"referenstyp": "rskr",
"uppgift": "2002/03:16",
"ref_dok_id": "GQ0K16",
"ref_dok_typ": "rskr",
"ref_dok_rm": "2002/03",
"ref_dok_bet": "16",
"ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:16",
"ref_dok_subtitel": "",
"ref_dok_subtyp": "",
"ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
},
{
"referenstyp": "SOU",
"uppgift": "1995:128",
"ref_dok_id": "GJB3128",
"ref_dok_typ": "SOU",
"ref_dok_rm": "1995",
"ref_dok_bet": "128",
"ref_dok_titel": "SOU 1995:128",
"ref_dok_subtitel": "",
"ref_dok_subtyp": "",
"ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
},
{
"referenstyp": "SOU",
"uppgift": "2001:19",
"ref_dok_id": "GPB319",
"ref_dok_typ": "SOU",
"ref_dok_rm": "2001",
"ref_dok_bet": "19",
"ref_dok_titel": "SOU 2001:19",
"ref_dok_subtitel": "",
"ref_dok_subtyp": "",
"ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
},
{
"referenstyp": "SOU",
"uppgift": "2001:37",
"ref_dok_id": "GPB337",
"ref_dok_typ": "SOU",
"ref_dok_rm": "2001",
"ref_dok_bet": "37",
"ref_dok_titel": "SOU 2001:37",
"ref_dok_subtitel": "",
"ref_dok_subtyp": "",
"ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
},
{
"referenstyp": "ändringsförfattning",
"uppgift": "2002:903",
"ref_dok_id": "1974:152",
"ref_dok_typ": "grundförfattning",
"ref_dok_rm": "",
"ref_dok_bet": "",
"ref_dok_titel": "",
"ref_dok_subtitel": "",
"ref_dok_subtyp": "",
"ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
},
{
"referenstyp": "ändringsförfattning",
"uppgift": "2002:910",
"ref_dok_id": "1974:153",
"ref_dok_typ": "grundförfattning",
"ref_dok_rm": "",
"ref_dok_bet": "",
"ref_dok_titel": "",
"ref_dok_subtitel": "",
"ref_dok_subtyp": "",
"ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
},
{
"referenstyp": "ändringsförfattning",
"uppgift": "2002:913",
"ref_dok_id": "1988:950",
"ref_dok_typ": "grundförfattning",
"ref_dok_rm": "",
"ref_dok_bet": "",
"ref_dok_titel": "",
"ref_dok_subtitel": "",
"ref_dok_subtyp": "",
"ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
}
]
}
}
}