{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2288910",
      "dok_id": "GQ01KU32",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "KU32",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:KU32",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "32",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-05-08 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:43",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:47",
      "titel": "Lagrådets arbetsformer",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01KU32/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01KU32",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01KU32",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01KU32",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:KU32</div><h1>Lagrådets arbetsformer</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlas regeringens proposition 2002/03:45 Lagrådets\r\narbetsformer samt en motion (fp) som väckts med anledning av\r\npropositionen.\r\nRegeringen föreslår bl.a. viss vidgning av pensionerade justitieråds\r\noch regeringsråds möjlighet att representera \"sin\" domstol i Lagrådet.\r\nVidare föreslås en förenkling av vissa administrativa förfaranden.\r\nRegeringen föreslås kunna bemyndiga chefen för Justitiedepartementet\r\natt fatta beslut i vissa administrativa frågor som rör Lagrådet. I\r\nmotionen föreslås att något sådant bemyndigande inte införs.\r\nUtskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen. En\r\nreservation har lämnats (m, fp).</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nLagrådets arbetsformer\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om Lagrådet. Därmed\r\nbifaller riksdagen proposition 2002/03:45 och avslår motion\r\n2002/03:K5.\r\n\r\nReservation (m, fp)\r\nStockholm den 8 maj 2003\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\nGunnar Hökmark\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran\r\nMagnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär\r\nAxel Sahlberg (s), Kenth Högström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats\r\nEinarsson (v), Mats Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders\r\nBengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c), Helene\r\nPetersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s) och\r\nGustav Fridolin (mp).</pre><pre>\r\nRedogörelse för ärendet\r\nÄrendet och dess beredning\r\nÄrendet består av regeringens proposition 2002/03:45 Lagrådets\r\narbetsformer samt en motion som väckts med anledning av propositionen.\r\nEn förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1.\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\nI propositionen föreslås att en ny lag skall ersätta nuvarande lag\r\n(1979:368) om Lagrådet.\r\nEnligt förslaget skall vissa administrativa förfaranden förenklas.\r\nBland annat skall regeringen kunna bemyndiga chefen för\r\nJustitiedepartementet att fatta beslut i vissa frågor som rör\r\nLagrådet, och Lagrådets ledamöter skall kunna bestämma över\r\navdelningarnas sammansättning.\r\nVidare föreslås att såväl justitieråd och regeringsråd som en\r\npensionerad sådan domare skall kunna ingå i en avdelning i Lagrådet\r\nsom representant för någon av de högsta domstolarna med den\r\nbegränsningen att minst en ledamot skall vara aktiv domare från någon\r\nav de högsta domstolarna. De högsta domstolarna föreslås förordna de\r\npensionerade domstolsledamöter som skall tjänstgöra i Lagrådet.\r\nDen nya lagen föreslås träda i kraft den 1 september 2003.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nLagrådets arbetsformer\r\nUtskottets förslag i korthet\r\nUtskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen. Jämför\r\nreservation (m, fp).\r\nGällande bestämmelser\r\nGällande bestämmelser om Lagrådet finns i 8 kap. 18 § regeringsformen\r\noch i lagen (1979:368) om Lagrådet.\r\nI regeringsformen anges att det skall finnas ett lagråd för att avge\r\nyttrande över lagförslag och att domare eller, vid behov, förutvarande\r\ndomare från Högsta domstolen och Regeringsrätten skall ingå i\r\nLagrådet. Alternativet förutvarande domare är en nyhet, som infördes\r\ngenom en grundlagsändring 2002. I regeringsformen anges också vilka\r\nlagförslag som bör granskas av Lagrådet och vad granskningen skall\r\navse. Slutligen framgår att närmare bestämmelser om Lagrådets\r\ntjänstgöring och sammansättning meddelas i lag. 1979 års lag om\r\nLagrådet reglerar samtliga administrativa och organisatoriska frågor\r\nsom rör Lagrådet och dess verksamhet. Lagen styr Lagrådets konkreta\r\narbetsförhållanden och är förhållandevis detaljerad.\r\nLagrådet består enligt 1979 års lagrådslag av högst fyra avdelningar.\r\nRegeringen bestämmer med hänsyn till arbetsbördan om Lagrådet skall\r\nbestå av mer än en avdelning. Justitieråd och regeringsråd, sammanlagt\r\nhögst nio vid ett och samma tillfälle, tjänstgör i Lagrådet. Vid behov\r\nkan även annan lagfaren person förordnas att tjänstgöra som ledamot.\r\nVarje avdelning består av tre eller - om det finns särskilda skäl vid\r\nbehandlingen av ett ärende - av fyra ledamöter. I en avdelning skall\r\ndet ingå både justitieråd och regeringsråd.\r\nRegeringen bestämmer hur många justitieråd och regeringsråd som skall\r\narbeta i Lagrådet och hur de skall tjänstgöra på avdelningarna. De\r\nbåda högsta domstolarna avgör själva vilka domare som skall vara\r\nledamöter i Lagrådet och vilken avdelning de skall tillhöra. Andra\r\nlagfarna ledamöter än aktiva domare i de högsta instanserna utses av\r\nregeringen.\r\nDet är regeringen som fattar de administrativa och organisatoriska\r\nbeslut som behövs för Lagrådets verksamhet, t.ex. hur många\r\navdelningar av Lagrådet som behöver vara i tjänst och hur\r\navdelningarna skall vara sammansatta. Regeringskansliet samlar för\r\ndetta ändamål löpande in uppgifter om planerade och pågående\r\nlagrådsremisser. Uppgifterna ligger sedan till grund för regeringens\r\nbeslut om Lagrådets tjänstgöring och sammansättning under\r\nlagrådsperioden. En lagrådsperiod sträcker sig över två år fr.o.m.\r\nHögsta domstolens höstsession under år med udda slutsiffra. Normalt\r\nfattas de grundläggande regeringsbesluten om Lagrådets tjänstgöring\r\noch sammansättning i början av juni det år när den nya lagrådsperioden\r\ninleds. Arbetssituationen i Lagrådet bedöms därefter löpande för att\r\nkontrollera att tillgången till laggranskningen motsvarar behovet vid\r\nvarje givet tillfälle.\r\nPropositionen\r\nRegeringen föreslår att en ny lag om Lagrådet skall ersätta lagen\r\n(1979:368) om Lagrådet.\r\nSkälen till att regeringen föreslår en ny lag i stället för ändringar\r\ni den nuvarande är att ändringarna, bl.a. i fråga om Lagrådets\r\nsammansättning, utnämningsförfarandet och beslutsförfarandet, är\r\nförhållandevis omfattande och att vissa redaktionella och språkliga\r\nändringar bör göras.\r\nRegeringen anser att en lagrådsavdelning även fortsättningsvis bör\r\nbestå av tre ledamöter med möjlighet att, om det finns särskilda skäl,\r\nför behandlingen av ett visst ärende utse även en fjärde ledamot.\r\nLagrådet bör även i fortsättningen i huvudsak bestå av aktiva\r\nledamöter i Högsta domstolen och Regeringsrätten.\r\nRegeringen föreslår att minst en ledamot i en lagrådsavdelning skall\r\nvara aktiv domare i Högsta domstolen eller Regeringsrätten. I övrigt\r\nskall en lagrådsavdelning kunna bestå av pensionerade sådana ledamöter\r\noch högst en annan jurist än domare som tjänstgör eller har\r\ntjänstgjort i någon av dessa domstolar.\r\nRegeringen bör enligt förslaget även i fortsättningen besluta om\r\nantalet avdelningar i Lagrådet samt bestämma hur många ledamöter som\r\nvar och en av domstolarna skall utse i Lagrådet. Flera än sammanlagt\r\nsex justitieråd och regeringsråd skall enligt förslaget inte samtidigt\r\nfå tas i anspråk för tjänstgöring i Lagrådet.\r\nHögsta domstolen och Regeringsrätten bör enligt regeringen även\r\nfortsättningsvis utse de justitieråd och regeringsråd som skall\r\ntjänstgöra i Lagrådet, och andra jurister än domare med anknytning\r\ntill de högsta domstolarna även fortsättningsvis förordnas av\r\nregeringen. Till skillnad mot vad som gäller enligt nuvarande lag\r\nföreslår regeringen att en pensionerad ledamot från någon av de högsta\r\ndomstolarna skall förordnas av den domstol som ledamoten har tillhört.\r\nVidare skall det framgå av lagen att regeringen skall samråda med\r\nHögsta domstolen och Regeringsrätten vid förordnande av andra\r\nledamöter i Lagrådet än justitieråd och regeringsråd eller\r\npensionerade sådana domare.\r\nErsättare skall utses enligt samma grunder som gäller för ordinarie\r\nledamöter och kunna förordnas även för ledamöter som inte är\r\njustitieråd eller regeringsråd.\r\nEn ambition med lagstiftningsarbetet har enligt regeringen varit att\r\nbl.a. försöka åstadkomma en effektivare administration av Lagrådet\r\nutan att rubba dess självständighet och auktoritet. I vissa fall har\r\ndet även varit motiverat att ytterligare markera självständigheten,\r\nt.ex. genom att flytta över delar av beslutanderätten i frågor som rör\r\nLagrådets egen administration till Lagrådet självt. Lagrådets\r\nledamöter föreslås själva bestämma avdelningarnas sammansättning. En\r\nlagrådsavdelning föreslås också kunna besluta om att förordna en\r\nsakkunnig person vid behandlingen av ett visst ärende. Lagrådets\r\nledamöter föreslås ha rätt till ledighet i samma utsträckning som\r\njustitieråden och regeringsråden med skyldighet att se till att\r\nbrådskande ärenden inte fördröjs.\r\nEn nyhet som föreslås är att regeringen skall ges möjlighet att\r\nbemyndiga chefen för Justitiedepartementet att vidta vissa åtgärder.\r\nDet gäller befogenhet att förordna sådana ledamöter i Lagrådet som\r\ninte är eller har varit domare i någon av de högsta domstolarna under\r\nförutsättning att ledamoten tidigare har tjänstgjort i Lagrådet, att\r\nunder en lagrådsperiod besluta om ändringar i antalet avdelningar, att\r\nfatta beslut i frågor som rör antalet ledamöter som var och en av\r\ndomstolarna skall utse i Lagrådet och om en avdelning skall bestå av\r\nfyra ledamöter vid behandlingen av ett visst ärende samt att meddela\r\nLagrådet att det inte har några ärenden att vänta under en viss tid.\r\nVad gäller den personkrets utanför de högsta domstolarna som kan komma\r\ni fråga för tjänstgöring i Lagrådet framhåller regeringen att den\r\ntorde vara mycket begränsad. De kategorier av utomstående jurister som\r\nkan komma i fråga för ett förordnande om tjänstgöring i Lagrådet är\r\nfrämst domare i andra domstolar än Högsta domstolen och\r\nRegeringsrätten, f.d. justitiekansler, f.d. justitieombudsmän, f.d.\r\nriksåklagare, advokater och rättsvetenskapsmän.\r\nI fråga om de föreslagna bemyndigandena, som inte ytterligare\r\nmotiveras i propositionen, anges att regeringen i praktiken troligen\r\nkommer att i sitt beslut i början av varje lagrådsperiod göra en grov\r\nuppskattning av hur många avdelningar som behövs under hela perioden\r\noch i beslutet bemyndiga justitieministern att vid behov ändra antalet\r\navdelningar under lagrådsperioden, t.ex. vid arbetstoppar eller\r\ntillfällig arbetsnedgång, besluta om en fjärde ledamot, förordna\r\nutomstående ledamöter eller lämna meddelande om att under viss tid\r\nnågra ärenden inte är att vänta.\r\nDen nya lagen föreslås träda i kraft den 1 september 2003.\r\nMotionen\r\nI motion 2002/03:K5 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) föreslås att\r\nriksdagen avslår propositionen i den del som gäller regeringens\r\nmöjlighet att bemyndiga chefen för Justitiedepartementet att fatta\r\nbeslut i vissa frågor. Motionärerna erinrar om att Folkpartiet\r\nliberalerna vill se en övergripande reform av lagprövningssystemet och\r\ndärför i nuläget inte finner anledning till några omfattande\r\nsynpunkter på den nu aktuella propositionen. De vill emellertid betona\r\nvikten av att Lagrådets självständiga ställning värnas och anser att\r\nförslaget att chefen för Justitiedepartementet skall kunna bemyndigas\r\natt fatta beslut i vissa frågor inte har motiverats på ett\r\ntillfredsställande sätt av regeringen. Frågor om Lagrådet är enligt\r\nmotionärerna av sådan betydelse att de skall avgöras av regeringen som\r\nhelhet.\r\nBakgrund om beslutanderätt för statsråd\r\nBestämmelser och förarbetsuttalanden m.m.\r\nEnligt 7 kap. 3 § regeringsformen avgörs regeringsärenden av\r\nregeringen vid regeringssammanträde. Undantag gäller för\r\nregeringsärenden som gäller verkställighet inom försvarsmakten av\r\nförfattningar eller särskilda regeringsbeslut. Sådana s.k. kommandomål\r\nkan, i den omfattning som anges i lag, under statsministerns\r\növerinseende avgöras av chefen för det departement till vilket ärendet\r\nhör.\r\nInför den nuvarande regeringsformen fördes en diskussion om\r\nregeringens beslutsformer (SOU 1972:15, prop. 1973:90, bet. KU 1973:26\r\noch KU 1974:8). För ett kollektivt beslutsfattande talade vikten av\r\nsamarbete över departementsgränserna, möjligheterna att utkräva\r\npolitiskt ansvar och behovet av regeringens sammanhållning (SOU\r\n1972:15 s. 79 f., 148 f.). I grundlagspropositionen (prop. 1973:90 s.\r\n183 f.) framhölls att enligt ett parlamentariskt synsätt bör alla\r\nregeringsärenden färgas av eller åtminstone vara förenliga med\r\nvärderingar gemensamma för hela regeringen.\r\nVad som är ett regeringsärende får enligt vad som vidare anfördes i\r\ngrundlagspropositionen i första hand bestämmas formellt. Ärenden som\r\nhänskjuts till regeringens avgörande är regeringsärenden. Enligt\r\ngrundlagspropositionen är det uppenbart att regeln om kollektiv\r\nbeslutsform inte får kringgås på så sätt att ärenden förklaras vara\r\ndepartementschefsärenden. Principen måste vara att alla frågor som\r\nanses kräva ett ställningstagande från någon i regeringskretsen skall\r\nbehandlas som regeringsärenden. I ett fåtal speciella fall borde det\r\ndock enligt propositionen, liksom dittills, vara möjligt att i\r\nsärskild författning förlägga den formella beslutanderätten hos en\r\ndepartementschef. Tre fall som nämndes var beslut som hörde till\r\nberedningen av regeringsärenden, beslut som gällde administrationen\r\ninom ett departement samt de beslutsfunktioner som enligt\r\ntryckfrihetsförordningen handlades av chefen för\r\nJustitiedepartementet.\r\nFrågan om vad som är ett regeringsärende behandlades av utskottet vid\r\nen granskning av formerna för utrikespolitiska beslut (bet.\r\n2001/02:KU20 s. 229 f.). Utskottet gjorde där en jämförelse med\r\nregeringskansliärenden och departementsärenden och framhöll att det\r\noftast framgår av någon bestämmelse i lag eller annan författning att\r\nett ärende kan avgöras som ett regeringskansliärende. I de flesta fall\r\npekas Regeringskansliet då ut som beslutande myndighet, men rester av\r\nen gammal ordning där departementen och enskilda befattningshavare har\r\nen egen beslutanderätt finns i några fall. Så beslutar regeringen om\r\nsin egen administration bortsett från chefstillsättningar.\r\nUtskottet hänvisade vidare till bl.a. att Regeringskansliet får\r\navskriva återkallade ärenden och att rättshjälpsfrågor liksom frågor\r\nom utlämnande av allmänna handlingar beslutas inom Regeringskansliet.\r\nUtskottet pekade också på att statsråd efter bemyndigande av\r\nregeringen i varje särskilt fall tillkallar särskilda utredare och\r\nledamöter i kommittéer och beslutar om sakkunniga, experter,\r\nsekreterare och annat biträde åt utredaren eller kommittén. En\r\nliknande beslutstyp är den där ett statsråd efter ett särskilt\r\nbemyndigande av regeringen uppdrar åt en departementstjänsteman att\r\nunderteckna ett avtal.\r\nBestämmelsen i 11 kap. 6 § regeringsformen om att statliga\r\nförvaltningsmyndigheter lyder under regeringen, om inte myndigheten\r\nenligt regeringsformen eller annan lag är myndighet under riksdagen,\r\ninnebär enligt Grundlagberedningen (SOU 1972:15 s. 195) bl.a. att en\r\nenskild minister inte har någon befälsrätt över dem.\r\nUtredningsbedömning\r\nTill grund för den föreliggande propositionen ligger 2000 års\r\nlagrådsutrednings slutbetänkande Lagrådets arbetsvillkor (SOU\r\n2001:88). I betänkandet (s. 96 f.) framhålls att en utgångspunkt måste\r\nvara att lagrådsarbetet i största möjliga utsträckning bör\r\nrationaliseras och att med rationaliseringar i detta sammanhang skall\r\nförstås att beslutskompetensen flyttas till en nivå som ligger så nära\r\nden faktiska verksamheten som möjligt. Därmed berörs enligt\r\nutredningen även de beslutsbefogenheter som med gällande regler utövas\r\nav regeringen. I frågan om delegation skall kunna ske till ett enskilt\r\nstatsråd, i förevarande fall till chefen för Justitiedepartementet, på\r\nsådana områden där kollektiv beslutanderätt inte synes erforderlig\r\nerinrar utredningen om innehållet i 7 kap. 3 § regeringsformen och om\r\nförarbetsuttalanden till bestämmelsen.\r\nUtredningen påpekar vidare att konstitutionsutskottet i ett betänkande\r\når 1977 redovisade en kartläggning av omfattningen av den\r\nbeslutanderätt som enligt författningsbestämmelser och särskilda\r\nregeringsbeslut tillkom i första hand departementschefer men också\r\növriga statsråd (bet. KU 1976/77:44 s. 12 f. och B 29 f.). Utskottet\r\nfann där i och för sig inte anledning till erinran mot de\r\nregeringsbeslut varigenom statsråd bemyndigades att avgöra visst\r\närende eller viss grupp av ärenden men anförde följande.\r\nMot bakgrund av principen om kollektivt beslutsfattande inom\r\nregeringen vill utskottet framhålla att denna princip inte bör\r\nurholkas genom alltför vidsträckta bemyndiganden till enskilt\r\nstatsråd. Liksom hittills bör därför enskilt statsråd utom i vissa\r\nundantagsfall endast ges beslutanderätt i frågor som har samband med\r\ndepartementsadministrationen och beredningsarbetet i vid mening.\r\nUtredningen anför som sin uppfattning att vissa av de beslut rörande\r\nLagrådet som nu ankommer på regeringen har en rent administrativ\r\nprägel, trots att de inte berör inomdepartementala frågor. Till denna\r\nkategori måste enligt utredningen närmast räknas beslut som rör\r\nupprepade förordnanden samt sådana beslut som hör samman med\r\nplaneringen av lagrådsarbetet. Något hinder mot att medge undantag\r\nfrån principen om regeringens kollektiva beslutanderätt bör enligt\r\nutredningen inte föreligga i frågor av sådan karaktär.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nDe beslut som regeringen föreslås få bemyndiga chefen för\r\nJustitiedepartementet att fatta har enligt utskottets mening en rent\r\nadministrativ prägel. Något hinder mot att medge undantag från\r\nprincipen om regeringens kollektiva beslutanderätt bör enligt\r\nutskottets uppfattning därmed inte föreligga. Utskottet delar således\r\nregeringens bedömning i denna del och avstyrker motionen.\r\nUtskottet delar regeringens bedömning även i övriga delar och föreslår\r\natt riksdagen antar regeringens förslag till lag om Lagrådet.</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har\r\nföranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes\r\nvilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i\r\navsnittet.\r\n\r\nLagrådets arbetsformer, punkt 1 (m, fp)\r\nav Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Henrik S Järrel (m),\r\nTobias Krantz (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\nVi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om Lagrådet med den\r\nändringen att 7 § andra stycket, 8 § andra stycket, 9 § andra stycket\r\noch 24 § första stycket andra meningen utgår. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K5 och bifaller delvis proposition\r\n2002/03:45.\r\nStällningstagande\r\nVi anser, som anförs i motion 2002/03:K5, att Lagrådets självständiga\r\nställning bör värnas och att regeringen inte på ett tillfredsställande\r\nsätt har motiverat förslaget att chefen för Justitiedepartementet\r\nskall kunna bemyndigas att fatta beslut i vissa frågor. Enligt vår\r\nuppfattning är frågor om Lagrådet av sådan betydelse att undantag inte\r\nbör göras från principen om regeringens kollektiva beslutsfattande.\r\nPropositionen bör därför avslås i den del den avser det föreslagna\r\nbemyndigandet. I övrigt tillstyrker vi propositionen.</pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nPropositionen\r\nProposition 2002/03:45 Lagrådets arbetsformer:\r\nRegeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till\r\nlag om Lagrådet.\r\nFöljdmotion\r\n2002/03:K5 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):\r\nRiksdagen avslår proposition 2002/03:45 i den del som gäller\r\nregeringens möjlighet att bemyndiga chefen för Justitiedepartementet\r\natt fatta beslut i vissa frågor.</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nRegeringens lagförslag\r\nFörslag till lag om Lagrådet\r\nHärigenom föreskrivs följande.\r\nGrundlagsbestämmelser\r\n1 § Grundläggande bestämmelser om Lagrådet finns i 8 kap. 18 §\r\nregeringsformen.\r\nLagrådets sammansättning\r\n2 § I Lagrådet kan det tjänstgöra justitieråd och regeringsråd,\r\njustitieråd och regeringsråd som avgått med ålderspension samt andra\r\nlagfarna personer. Fler än sammanlagt sex justitieråd och regeringsråd\r\nfår inte samtidigt tas i anspråk för tjänstgöring i Lagrådet.\r\n3 § Lagrådet består av minst en och högst fyra avdelningar.\r\n4 § En avdelning skall bestå av tre ledamöter. Om det finns särskilda\r\nskäl får en avdelning bestå av fyra ledamöter vid behandlingen av ett\r\nvisst ärende.\r\n5 § I varje avdelning skall det ingå både justitieråd och\r\nregeringsråd. Vid behov får de ersättas av pensionerat justitieråd\r\neller pensionerat regeringsråd. Minst en ledamot på avdelningen skall\r\ndock vara aktivt justitieråd eller regeringsråd. Utöver dessa får\r\nhögst en annan lagfaren person tjänstgöra på en avdelning.\r\n6 § Ordförande på en avdelning i Högsta domstolen eller\r\nRegeringsrätten får inte utses till ledamot i Lagrådet.\r\nJustitieråd eller regeringsråd som har fyllt sextio år får inte utan\r\neget samtycke förordnas till ledamot i Lagrådet.\r\nBeslut om sammansättningen\r\n7 § Regeringen beslutar med hänsyn till arbetsbördan hur många\r\navdelningar Lagrådet skall bestå av och under vilka tidsperioder\r\navdelningarna skall tjänstgöra.\r\nRegeringen får bemyndiga chefen för Justitiedepartementet att under en\r\npågående lagrådsperiod närmare bestämma antalet avdelningar om det är\r\nnödvändigt på grund av ändrad arbetsbörda.\r\n8 § Regeringen beslutar efter samråd med Högsta domstolen och\r\nRegeringsrätten hur många ledamöter som var och en av domstolarna\r\nskall utse i Lagrådet. Regeringen beslutar om en avdelning skall bestå\r\nav fyra ledamöter vid behandlingen av ett visst ärende.\r\nRegeringen får bemyndiga chefen för Justitiedepartementet att fatta\r\nbeslut enligt första stycket.\r\nHögsta domstolen utser justitieråd och Regeringsrätten regeringsråd\r\natt vara ledamöter i Lagrådet. Vid behov utser dessa domstolar\r\npensionerade justitieråd respektive pensionerade regeringsråd att vara\r\nledamöter i Lagrådet.\r\n9 § Andra ledamöter i Lagrådet än de som avses i 8 § utses av\r\nregeringen efter samråd med Högsta domstolen och Regeringsrätten.\r\nRegeringen får bemyndiga chefen för Justitiedepartementet att förordna\r\nen ledamot som avses i denna paragraf och som tidigare har varit\r\nledamot i Lagrådet.\r\n10 § Vid behov utses ersättare för en ledamot i Lagrådet på det sätt\r\nsom anges i 8 och 9 §§.\r\n11 § När det skall finnas fler än en avdelning bestämmer de av\r\nledamöterna som berörs av beslutet avdelningarnas sammansättning.\r\n12 § Alla justitieråd och regeringsråd bör delta i beslut som enligt\r\ndenna lag fattas av Högsta domstolen respektive Regeringsrätten, om de\r\ninte är befriade från skyldighet att tjänstgöra eller har annat\r\ngiltigt skäl att inte delta i beslutet.\r\nLagrådsperiod och tjänstgöringstider\r\n13 § Lagrådets verksamhet delas in i perioder om två år räknade från\r\nbörjan av Högsta domstolens höstsession under år med udda slutsiffra\r\n(lagrådsperioder).\r\n14 § En ledamot av Lagrådet utses att tjänstgöra för viss tid eller\r\nför behandling av ett visst ärende.\r\nFörordnande för viss tid skall avse en lagrådsperiod eller en del av\r\nen sådan period. För att ett justitieråd eller ett regeringsråd från\r\nbörjan av en lagrådsperiod skall förordnas för kortare tid än hela\r\nperioden krävs särskilda skäl.\r\n15 § Justitieråd eller regeringsråd, som har tjänstgjort i Lagrådet\r\nunder minst ett år av en lagrådsperiod, får efter periodens utgång\r\ninte utan särskilda skäl utses att på nytt tjänstgöra i Lagrådet\r\nförrän nästa lagrådsperiod har gått ut.\r\n16 § Har behandlingen av ett ärende inte avslutats vid\r\nlagrådsperiodens slut skall de ledamöter som deltagit i behandlingen\r\ntjänstgöra på avdelningen i stället för dem som har utsetts för den\r\nnya perioden, till dess ärendet har blivit slutligt behandlat.\r\nOm en ledamot under en pågående lagrådsperiod skall avsluta sin\r\ntjänstgöring på en avdelning i Lagrådet, kan avdelningen bestämma att\r\nledamoten skall fortsätta sin tjänstgöring till dess ett påbörjat\r\närende som ledamoten har varit med om att granska har behandlats\r\nslutligt.\r\nBehandling av ärenden\r\n17 § Lagrådets avdelningar är alla lika behöriga att behandla ärenden.\r\nÄrendena fördelas mellan avdelningarna på det sätt som Lagrådets\r\nledamöter bestämmer.\r\n18 § Ordförande på en lagrådsavdelning är det justitieråd eller\r\nregeringsråd som först har utnämnts till ett sådant ämbete.\r\nNär Lagrådets ledamöter sammanträder samfällt, skall det justitieråd\r\neller regeringsråd som är äldst i tjänst föra ordet.\r\n19 § Regeringskansliet skall ställa en tjänsteman till Lagrådets\r\nförfogande för att föredra ett ärende som har beretts i kansliet och\r\nför att på annat lämpligt sätt hjälpa Lagrådet vid behandlingen av\r\närendet. När Lagrådet behandlar ett lagförslag som har väckts i\r\nriksdagen, skall det utskott som har begärt Lagrådets yttrande ställa\r\nföredragande till förfogande.\r\n20 § En lagrådsavdelning kan förordna en person med särskilda\r\nfackkunskaper att som sakkunnig hjälpa avdelningen vid behandlingen av\r\nett visst ärende.\r\n21 § Om det finns skiljaktiga meningar vid behandlingen av ett ärende,\r\nskall omröstning ske i den mån det behövs.\r\nVid omröstning gäller den mening som omfattas av flest ledamöter. Om\r\nflera meningar har fått lika många röster gäller den mening som stöds\r\nav det justitieråd eller regeringsråd som är äldst i tjänst bland dem\r\nsom har röstat för någon av dessa meningar.\r\n22 § Vid tillämpning av 18 och 21 §§ skall med justitieråd och\r\nregeringsråd jämställas pensionerade justitieråd och regeringsråd.\r\nLedamöternas tjänstgöring i Högsta domstolen och Regeringsrätten\r\n23 § Justitieråd och regeringsråd som tjänstgör i Lagrådet skall\r\nfortsätta att delta i behandlingen av mål eller ärenden i Högsta\r\ndomstolen eller Regeringsrätten som de har påbörjat. Detsamma gäller\r\nbehandlingen av mål eller ärenden som skall avgöras av Högsta\r\ndomstolen eller Regeringsrätten i dess helhet, om det inte möter\r\nstarka hinder med hänsyn till arbetsbördan i Lagrådet.\r\n24 § Regeringen kan meddela Lagrådet att det inte har några ärenden\r\natt vänta under en viss tid. Regeringen får bemyndiga chefen för\r\nJustitiedepartementet att lämna ett sådant meddelande. Justitieråd och\r\nregeringsråd som är ledamöter i Lagrådet skall under en sådan tid\r\ntjänstgöra i den domstol som de tillhör, om inte ett brådskande ärende\r\ni Lagrådet föranleder annat.\r\nÄven i annat fall får justitieråd och regeringsråd i Lagrådet\r\ntjänstgöra i sin domstol, om det kan ske utan problem för Lagrådets\r\nverksamhet. Beslut om detta fattas av Lagrådets ledamöter.\r\nLagrådsledamöternas ledighet\r\n25 § Lagrådets ledamöter har rätt till och beslutar om ledighet enligt\r\nsamma grunder som gäller för justitieråden och regeringsråden i\r\ndomstolarna. Vid beslut om ledighet skall Lagrådet se till att\r\nbrådskande ärenden inte fördröjs.\r\nEn ledamot som inte har förordnats för en hel lagrådsperiod får vara\r\nledig enligt vad Lagrådets ledamöter bestämmer.\r\n\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2003, då lagen (1979:368)\r\nom Lagrådet skall upphöra att gälla.\r\n2. Bestämmelserna i 2-12 §§ i den nya lagen tillämpas redan före\r\nikraftträdandet när det gäller beslut som avses i de paragraferna och\r\nsom gäller den lagrådsperiod som inleds vid ikraftträdandet.</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": {
        "punkt": "1",
        "rubrik": "Lagrådets arbetsformer",
        "forslag": "Riksdagen antar regeringens förslag till lag om Lagrådet. \r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om Lagrådet. \r\nDärmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:45 och avslår motion 2002/03:K5.\r\n",
        "beslutstyp": "röstning",
        "motforslag_nummer": "1",
        "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
        "votering_id": "A9A28587-7A0B-11D7-8A88-000475504767",
        "votering_sammanfattning_html": {
          "table": {
            "tr": [
              {
                "td": {
                  "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                  "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, fp)\r\n"
                }
              },
              {
                "th": [
                  "Parti",
                  "Ja",
                  "Nej",
                  "Avstående",
                  "Frånvarande"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "s",
                  "122",
                  "0",
                  "0",
                  "22"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "m",
                  "0",
                  "41",
                  "0",
                  "14"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "c",
                  "16",
                  "0",
                  "0",
                  "6"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "fp",
                  "0",
                  "41",
                  "0",
                  "7"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "kd",
                  "29",
                  "0",
                  "0",
                  "4"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "v",
                  "24",
                  "0",
                  "0",
                  "6"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "mp",
                  "14",
                  "0",
                  "0",
                  "3"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "-",
                  "0",
                  "0",
                  "0",
                  "0"
                ]
              },
              {
                "td": [
                  "Totalt",
                  "205",
                  "82",
                  "0",
                  "62"
                ]
              },
              {
                "td": {
                  "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                }
              }
            ]
          }
        },
        "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/A9A28587-7A0B-11D7-8A88-000475504767",
        "rm": "2002/03",
        "bet": "KU32",
        "vinnare": "utskottet",
        "voteringskrav": "",
        "beslutsregelkvot": "",
        "beslutsregelparagraf": "",
        "punkttyp": ""
      }
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": {
        "nummer": "1",
        "rubrik": "Lagrådets arbetsformer",
        "partier": "\"m\",\"fp\"",
        "typ": "reservation",
        "utskottsforslag_punkt": "1"
      }
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-04-15 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-04-28 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-05-06 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-05-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-05-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-05-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-05-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-05-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-05-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-05-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-05-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionen.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 18:08:59"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen beslutade om ändringar i Lagrådets arbetsformer. Det innebär bl.a. en viss vidgning av pensionerade justitieråds och regeringsråds möjlighet att representera \"sin\" domstol i Lagrådet. Administrationen av Lagrådet förenklas. Regeringen ska kunna ge chefen för Justitiedepartementet rätt att fatta beslut i vissa administrativa frågor som rör Lagrådet.",
          "dok_id": "GQ01KU32",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Lagrådets arbetsformer (KU32)",
          "dok_id": "GQ01KU32",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottet",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 18:08:59"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01KU32",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:49"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om Lagrådets arbetsformer. Det innebär bl.a. en viss vidgning av pensionerade justitieråds och regeringsråds möjlighet att representera \"sin\" domstol i Lagrådet. Administrationen av Lagrådet förenklas. Regeringen ska kunna ge chefen för Justitiedepartementet rätt att fatta beslut i vissa administrativa frågor som rör Lagrådet.</p>",
          "dok_id": "GQ01KU32",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:02"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Lagrådets arbetsformer (KU32)",
          "dok_id": "GQ01KU32",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:03"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01KU32",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "BET_200203_KU_32.pdf",
          "filstorlek": "115021",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Lagrådets arbetsformer",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/8C026D58-BC74-4BF9-9712-127FEDCE97CA"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K5 med anledning av prop. 2002/03:45 Lagrådets arbetsformer",
          "ref_dok_id": "GQ02K5",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K5",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:45 Lagrådets arbetsformer",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:45 Lagrådets arbetsformer",
          "ref_dok_id": "GQ0345",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "45",
          "ref_dok_titel": "Lagrådets arbetsformer",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-05-22",
          "ref_dok_id": "GQ09109",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "109",
          "ref_dok_titel": "2003-05-22",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-05-22",
          "ref_dok_id": "GQ09109",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "109",
          "ref_dok_titel": "2003-05-22",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:185",
          "ref_dok_id": "GQ0K185",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "185",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:185",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "SOU",
          "uppgift": "2001:88",
          "ref_dok_id": "GPB388",
          "ref_dok_typ": "SOU",
          "ref_dok_rm": "2001",
          "ref_dok_bet": "88",
          "ref_dok_titel": "SOU 2001:88",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Statens offentliga utredningar"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "-",
          "ref_dok_id": "2003:333",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}