{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2285177",
      "dok_id": "GQ01KU29",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "KU29",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:KU29",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "29",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-05-22 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:37",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:41",
      "titel": "Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01KU29/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01KU29",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01KU29",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01KU29",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:KU29</div><h1>Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\nI betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2002/03:75 Redogö-\r\nrelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.\r\nTvå motioner har väckts med anledning av skrivelsen. I motion\r\n2002/03:K6 (m) föreslås regeringen ges till känna vad i motionen anförs om\r\nregeringens uppfyllande av riksdagens mål. I motion 2002/03:K7 (fp) föreslås\r\nregeringen ges till känna vad i motionen anförs dels om att regeringen inför\r\nskärpta rutiner gällande verkställandet av riksdagens beslut, dels om att re-\r\ngeringen, i de fall särskilda skäl föreligger för att regeringen inte kan\r\nfölja ett av riksdagen fattat beslut, skyndsamt skall meddela riksdagen\r\ndetta och noggrant redovisa skälen härför.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n1.    Regeringens handläggning av tillkännagivande om lokala\r\nfolkomröstningar\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K7 yrkande 1 i denna del.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c, mp) - motiv.\r\n2.    Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till\r\nregeringen\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:K6 och 2002/03:K7 yrkandena 1\r\ni denna del och 2 och lägger regeringens skrivelse 2002/03:75 till hand-\r\nlingarna.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c) - motiv.\r\n\r\nStockholm den 22 maj 2003\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\nGunnar Hökmark\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran\r\nMagnusson (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Kenth\r\nHögström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s),\r\nAnders Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Pe-\r\ntersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin\r\n(mp), Inger Jarl Beck (s) och Bertil Kjellberg (m).\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\nKU29\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\nSedan år 1961 lämnar regeringen en redogörelse till riksdagen för vilka åtgär-\r\nder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Redo-\r\ngörelsen är knuten till de skrivelser i vilka riksdagen meddelar regeringen\r\nsina beslut.\r\nÅrets redogörelse\r\nInom Regeringskansliet har upprättats en ny redogörelse för behandlingen av\r\nriksdagens skrivelser till regeringen, regeringens skrivelse 2002/03:75. Den\r\nnu aktuella redogörelsen avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits\r\nunder tiden den 1 januari till den 31 december 2002. För att underlätta för\r\nriksdagsutskotten att vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete få en så\r\naktuell bild som möjligt har redovisningen fått omfatta även vissa regerings-\r\nbeslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens utgång. Detta\r\nförfarande har använts om riksdagsskrivelserna som därigenom har kunnat\r\nrapporteras som slutbehandlade.\r\nRedovisningen omfattar 428 riksdagsskrivelser ställda till regeringen, var-\r\nav 85 avgetts under riksmötet 2002/03, 208 under riksmötet 2001/02,\r\n46 under riksmötet 2000/01 och 89 under tidigare riksmöten. 174 skrivelser\r\nbetecknas av regeringen som inte slutbehandlade.\r\nKonstitutionsutskottet\r\nKonstitutionsutskottet har anmodat övriga utskott att yttra sig över regering-\r\nens skrivelse. Yttranden har inkommit från finansutskottet,\r\nskatteutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet,\r\ntrafikutskottet, arbetsmarknadsutskottet och bostadsutskottet, se\r\nbilagorna 1-7. Övriga utskott har valt att inte yttra sig med anledning av\r\nregeringens redogörelse.\r\nKonstitutionsutskottet får inledningsvis för egen del anföra följande. Redo-\r\ngörelsen omfattar 52 riksdagsskrivelser om beslut på grundval av betänkan-\r\nden från konstitutionsutskottet samt tre riksdagsskrivelser på grundval av\r\nbetänkanden från det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet. Enligt\r\nregeringens redogörelse var 23 (21 KU respektive 2 KUU) av dessa inte\r\nslutbehandlade när redogörelsen avlämnades, av dessa är fem äldre än två år\r\noch fyra härrör från 2000/01.\r\nDen äldsta inte slutbehandlade skrivelsen, 1994/95:243, handlar om åtgär-\r\nder mot våldsskildringar m.m. Konstitutionsutskottet gav, med anledning av\r\nett tiotal motioner om biografcensur m.m., regeringen till känna att de ämnen\r\nsom togs upp i motionerna borde kunna bli föremål för en samlad analys och\r\nbedömning i regeringens brett upplagda arbete mot våldet i samhället. Den\r\n17 december 1998 utfärdade regeringen en lag om ändring i radio- och TV-\r\nlagen (1996:844) som riksdagen antagit. Lagändringen innebär bl.a. att TV-\r\nprogram med ingående våldsskildringar eller med pornografiska bilder skall\r\nföregås av en varningssignal. Den 22 december 1998 beslutade regeringen\r\ntilläggsdirektiv till Rådet mot skadliga våldsskildringar. Rådet har fått i upp-\r\ndrag att bl.a. informera industrin för audiovisuella tjänster och informations-\r\ntjänster om innehållet i EU-rekommendationen (98/560/EG) om skydd av\r\nminderåriga och den mänskliga värdigheten. Rådet skall följa branschernas\r\nsjälvreglerande arbete med dessa frågor och fungera som stöd och samtals-\r\npartner om branscherna så önskar. Den 8 juni 2000 beslutade regeringen\r\ndirektiv till en utredare som bl.a. skulle överväga olika sätt att\r\nförbättra möjligheten att skydda barn mot olämpligt programinnehåll (dir.\r\n2000:43). I december 2000 färdigställde utredaren promemorian Förråande\r\npornografiska filmer - en översyn av 4 § lagen (1990:886) om granskning och\r\nkontroll av filmer och videogram (Ds 2001:5). Regeringen remitterade ett\r\nförslag med anledning av promemorian till Lagrådet. Lagrådet lämnade sitt\r\nyttrande den 8 februari 2002. Ärendet bereds vidare i Regeringskansliet.\r\nRiksdagsskrivelse 1998/99:147 gäller dels ett tillkännagivande om revide-\r\nring av EG-direktivet om skydd för enskilda personer med avseende på be-\r\nhandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (mom.\r\n1), dels ett tillkännagivande om lagstiftning mot missbruk av personuppgifter\r\n(mom. 2). Konstitutionsutskottet framhöll i betänkande 1998/99:KU15 Per-\r\nsonuppgiftslagen att EG-direktivet fick anses omodernt och att en revidering\r\nav direktivet måste ske. Enligt utskottet är det av stor vikt att den svenska\r\nregeringen inom EU med kraft verkar för att en revidering av direktivet sker.\r\nUtskottet uttalade vidare att intensifierade åtgärder bör vidtas för att åstad-\r\nkomma en lagstiftning som syftar till att ingripa mot missbruk av personupp-\r\ngifter och inte mot själva hanteringen av sådana uppgifter. Regeringen har på\r\nolika sätt verkat för en ändring av EG-direktivet och kontinuerligt informerat\r\nen samrådsgrupp med representanter för samtliga riksdagspartier.\r\nJustitiedepartementet har utarbetat ett förslag till ändringar i\r\ndirektivet enligt en s.k. missbruksinriktad regleringsmodell och en enkät\r\nom EG-direktivet som alla intresserade inbjudits att svara på. Enkätsvaren\r\nhar sammanställts i promemorian EG-direktivet om personuppgifter - en\r\noffentlig utvärdering (Ds 2001:27). Såväl förslaget till missbruksmodell\r\nsom enkätsvaren har presenterats för EG-kommissionen under våren 2002.\r\nArbetet har emellertid i första hand varit inriktat på att söka stöd för\r\nändringar i direktivet från andra medlemsstater. I september 2002 bar det\r\narbetet frukt när, efter svenskt initiativ, fyra medlemsstater gemensamt\r\nhos kommissionen krävde att direktivet ändras i en missbruksinriktad\r\nriktning. Arbetet med att förmå kommissionen att lägga fram förslag till\r\nändringar i direktivet och vidta andra åtgärder i önskvärd riktning\r\nfortsätter enligt regeringen. Den rapport om genomförande av direktivet som\r\nkommissionen skall lämna enligt artikel 33 i direktivet kom-\r\nmer sannolikt att presenteras under första halvåret 2003.  När det gäller lag-\r\nstiftning mot missbruk av personuppgifter (mom. 2) ändrades personupp-\r\ngiftslagens överföringsregler och straffbestämmelser från den 1 januari 2000.\r\nÄndringarna innebar att lagstiftningen närmar sig den missbruksinriktade\r\nregleringsmodell som riksdagen uttalat sig för. Även vissa ändringar som\r\ngjorts i bl.a. personuppgiftsförordningen (1998:1191) verkar enligt regeringen\r\ni samma riktning. Regeringen beslutade den 21 februari 2002 att tillkalla en\r\nsärskild utredare i syfte att inom ramen för EG-direktivet om personuppgifter\r\nåstadkomma ett regelverk som mera tar sikte på missbruk av personuppgifter\r\n(dir. 2002:31). Utredningsuppdraget skall redovisas i oktober 2003.\r\nRiksdagsskrivelse 1998/99:163 gäller två tillkännagivanden om kommun-\r\ndelningar (mom. 1) och om folkinitiativ till kommunala folkomröstningar\r\n(mom. 5). Konstitutionsutskottet uttalade i betänkande 1998/99:KU21 att en\r\nmöjlighet att öka den demokratiska vitaliteten och delaktigheten är att dela\r\nupp större kommuner i mindre. Utskottet framhöll att det bör bli lättare att\r\ndela kommuner genom att procedurerna som har samband med kommundel-\r\nningar underlättas. Regeringen borde återkomma med förslag till riksdagen\r\nmed detta syfte. Vidare uttalade utskottet att det fanns skäl att vidare utreda\r\nen förstärkning av medborgarnas inflytande i initiativärenden. En möjlighet\r\nsom därvid borde utredas var enligt utskottet att en kommunal folkomröstning\r\nskall komma till stånd när en viss procentandel, t.ex. 10 % av de röstberätti-\r\ngade i kommunen, står bakom initiativet. Andra frågor som borde övervägas i\r\nsammanhanget är hur och av vem frågeställningen för folkomröstningen skall\r\nformuleras vid ett folkinitiativ. Kommundemokratikommittén överlämnade i\r\njuni 2001 betänkandet Att vara med på riktigt - demokratiutveckling i kom-\r\nmuner och landsting (SOU 2001:48). Enligt kommitténs bedömning är någon\r\nförändring av själva proceduren från ansökan till eventuellt beslut i indel-\r\nningsändring inte påkallad. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen\r\nbeslutade den 27 september 2001 i tilläggsdirektiv (dir. 2001:75) att ge\r\nKommundemokratikommittén i uppdrag att se över förutsättningarna för och\r\nförfarandet vid ändringar i landstings- och kommunindelningen samt lämna\r\nförslag till behövliga lagändringar. Kommittén överlämnade i mars 2002\r\nbetänkandet Ändrad indelning? - en översyn av reglerna för indelningsänd-\r\nringar (SOU 2002:33). Betänkandet har remissbehandlats. Enligt regeringen\r\nbereds ärendet. När det gäller folkinitiativ till kommunala folkomröstningar\r\n(mom. 5) bemyndigade regeringen den 25 november 1999 statsrådet Lejon att\r\ntillkalla en kommitté med uppgift att föreslå åtgärder för att stärka den med-\r\nborgerliga insynen och deltagandet i den kommunala demokratin (dir.\r\n1999:98). Enligt direktiven skulle kommittén bl.a. överväga behovet av folk-\r\ninitiativet som sådant samt dess fortsatta utformning. Kommittén överlämna-\r\nde i juni 2001 betänkandet Att vara med på riktigt - demokratiutveckling i\r\nkommuner och landsting (SOU 2001:48). Betänkandet remissbehandlades.\r\nRegeringen beslutade den 17 januari 2002 proposition 2001/02:80 Demokrati\r\nför det nya seklet. I riksdagsbehandlingen av propositionen gjorde konstitu-\r\ntionsutskottet ett nytt tillkännagivande (rskr. 2001/02:190 mom. 42) om att\r\nregeringens beredning av Kommundemokratikommitténs förslag bör syfta till\r\natt lägga fram förslag om att en folkomröstning skall hållas om 10 % av de\r\nröstberättigade i kommunen respektive landstinget begär det. Regeringens\r\nbemyndigande den 25 november 1999 till statsrådet Lejon svarar enligt re-\r\ngeringens bedömning mot riksdagens tillkännagivande i skrivelse 1998/99:\r\n163 mom. 5 och momentet anses därmed vara slutbehandlat.\r\nRiksdagsskrivelse 1999/2000:51 gäller ett tillkännagivande om s.k. num-\r\nmerpresentation. Konstitutionsutskottet anförde i betänkande 1999/2000:KU7\r\natt det är angeläget att enskilda även telefonledes kan kontakta myndigheter\r\nanonymt för att lämna uppgifter och begära upplysningar samt att det inte är\r\nsjälvklart att det är den enskilde som skall bära ansvaret för att anonymiteten\r\nupprätthålls. Enligt utskottet borde regeringen låta frågan om hur anonymite-\r\nten skall kunna upprätthållas för enskilda som kontaktar myndigheter per\r\ntelefon, utan att den enskilde själv skall behöva vara aktiv, bli föremål för\r\növerväganden i något lämpligt sammanhang. Frågan har behandlats i depar-\r\ntementspromemorian Några frågor om myndigheternas service (Ds 2001:25).\r\nEnligt promemorian finns det generellt sett inget påtagligt behov hos myndig-\r\nheterna av tillgång till tjänsten nummerpresentation. Någon författningsre-\r\nglering av saken är, enligt promemorian, dock inte påkallad i nuläget. Pro-\r\nmemorian har remissbehandlats. Regeringen överlämnade den 20 mars 2003\r\nproposition 2002/03:62 Några förvaltningsrättsliga frågor till riksdagen. I\r\npropositionen gör regeringen bedömningen att med hänsyn till de tveksam-\r\nheter som användning av nummerpresentation kan ge upphov till när det\r\ngäller allmänhetens möjligheter till förtroliga kontakter med myndigheterna,\r\nbör dessa inte använda sig av tjänster för externa telefonsamtal annat än om\r\nden är av väsentlig betydelse för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett\r\nändamålsenligt och effektivt sätt. Regeringen förutsätter i propositionen att\r\nmyndigheterna självmant iakttar den försiktighet som är påkallad när det\r\ngäller användning av nummerpresentation, och anser att det i varje fall i nulä-\r\nget inte är påkallat med en författningsreglering.\r\nRiksdagsskrivelse 1999/2000:134 gäller ett tillkännagivande om att frågan\r\nom upphovsrätten och offentlighetsprincipen borde bli föremål för beredning\r\ninför det förslag till permanent lösning som enligt konstitutionsutskottet\r\nborde föreläggas riksdagen senast under hösten 2001. Konstitutionsutskottet\r\nbehandlade i betänkandet 1999/2000:KU14 regeringens förslag till ändring\r\ni sekretesslagen i syfte att skydda uppgifter i vissa upphovsrättsligt\r\nskyddade verk som inkommit till en myndighet. Utskottet anförde i\r\nbetänkandet bl.a. följande. Det har uppmärksammats att rätten att ta del av\r\nallmänna handlingar använts för att mot upphovsmannens vilja framställa\r\nexemplar av och sprida upphovsrättsligt skyddade verk till allmänheten i\r\ndet särskilt uttalade syftet att skada upphovsmannens intresse och utan\r\nvarje anknytning till myndighetens verksamhet. Offentlighets- och\r\nsekretesskommittén (dir. 1998:32) har bl.a. i uppdrag att undersöka om det\r\ni något fall finns ett behov av att öka möjligheterna att inte\r\ntillhandahålla en allmän handling som omfattas av upphovsrätt eller någon\r\nannan rättighet enligt upphovsrättslagen. Lagrådet har ansett att den\r\nföreslagna regleringen bör utgöra en provisorisk lösning och att det är\r\nangeläget att en mera långsiktig och heltäckande lösning på problemet söks.\r\nRegeringen har i propositionen instämt i denna uppfattning och uttalat att\r\ndet fortsatta arbetet med att söka den lämpligaste lösningen ryms inom\r\nOffentlighets- och sekretesskommitténs uppdrag. I motioner med anledning\r\nav propositionen har det framförts att en långsiktig och heltäckande\r\nlösning på problemet bör presenteras med sikte på att en lagändring bör\r\nkunna träda i kraft senast den 1 januari 2003. Konstitutionsutskottet ansåg\r\natt det var angeläget att kommittén tog upp de frågor som angavs i\r\nmotionerna. Utskottet utgick från att kommittén arbetade skyndsamt samt\r\nlämnade eventuella förslag till regeringen enligt de tider som angetts i\r\ndirektiven. Under alla förhållanden borde de frågor som behandlades i\r\nmotionerna bli föremål för beredning inför det förslag till permanent\r\nlösning som enligt utskottet borde föreläggas riksdagen senast under\r\nhösten 2001.\r\nRegeringen anför i redogörelsen att Offentlighets- och sekretesskommittén\r\nhaft i uppdrag att undersöka om det i något fall finns behov av att öka\r\nmöjligheten att inte tillhandahålla handlingar som innehåller\r\nupphovsrättsligt skyddade verk. Kommittén har i delbetänkandet\r\nOffentlighetsprincipen och den nya tekniken (SOU 2001:3) förordat att\r\nfrågan om avvägningen mellan upphovsrätten och yttrande- och\r\ninformationsfriheten blir föremål för en bredare översyn och att\r\nytterligare lagstiftning i syfte att förhindra tvångsoffentliggörande av\r\nupphovsrättsligt skyddade verk får anstå till dess en sådan översyn kommit\r\ntill stånd. Med anledning av kommitténs ställningstagande lade regeringen\r\ni den efterföljande propositionen (prop. 2001/02:70) inte fram något\r\nförslag i denna del. I regeringens skrivelse 2001/02:75 uttalade regeringen\r\natt det under den tid som gått sedan 8 kap. 27 § sekretesslagen (1980:100)\r\ninfördes inte hade framkommit att det finns något praktiskt behov av\r\nytterligare lagändringar. Regeringen hade därför för avsikt att lägga\r\nriksdagsskrivelsen till handlingarna. Med anledning härav uttalade\r\nkonstitutionsutskottet i sitt betänkande 2001/02:KU35 som sin mening att\r\nregeringen inte borde lägga riksdagsskrivelsen till handlingarna innan\r\nnågot förslag till permanent lösning har presenterats eller, i enlighet med\r\nvad Offentlighets- och sekretesskommittén förordade, efter att en bredare\r\növersyn av de aktuella frågorna har skett. Regeringen avser mot denna\r\nbakgrund att tillsätta en utredning som får till uppgift att överväga\r\nfrågan om en permanent lösning. Arbetet är inriktat på att direktiv skall\r\nkunna beslutas under hösten 2003.\r\nRiksdagsskrivelse 2000/01:147 gäller ett tillkännagivande om teckensprå-\r\nkets ställning. Konstitutionsutskottet uttalade i betänkande 2000/01:KU14\r\natt det är angeläget att teckenspråkets ställning ses över. Utvecklingen\r\nunder senare år, bl.a. arbetet inom ramen för Europarådets verksamhet, har\r\nunderstrukit vikten av att teckenspråket har en stark ställning. Det är\r\nangeläget att de dövas och hörselskadades rättigheter när det gäller\r\nteckenspråket och teckenspråksinformation säkerställs. Enligt utskottets\r\nmening behövs i detta syfte en översyn av rätten och möjligheterna att\r\nanvända teckenspråket, liksom dövas och hörselskadades tillgång till\r\nsamhällets utbud av kultur och litteratur. När det gäller dövas och\r\nhörselskadades tillgång till Sveriges Televisions program vill\r\nkonstitutionsutskottet i likhet med kulturutskottet hänvisa till att arbete\r\ni Public service-beredningen bör kunna leda till ytterligare för-\r\nbättringar i detta avseende. Inom Regeringskansliet har enligt regeringens\r\nredogörelse en intern översyn gjorts i form av probleminventering för att\r\nkartlägga inom vilka områden teckenspråkets ställning behöver förstärkas.\r\nRegeringen avser att under våren 2003 ta ställning till hur det fortsatta\r\narbetet med frågan skall fortgå.\r\nRiksdagsskrivelse 2000/01:149 gäller fyra tillkännagivanden med anledning\r\nav konstitutionsutskottets betänkande Författningsfrågor 2000/01:KU11.\r\nUtskottet uttalade i betänkandet (mom. 9) att regeringen på nytt borde låta\r\nutreda folkomröstningsinstitutet. Utredningen borde ha parlamentarisk sam-\r\nmansättning. Den borde bygga på och följa upp 1996 års Folkomröstningsut-\r\nrednings arbete. Med anledning av en motion om behovet av en översyn av\r\nreglerna i regeringsformen om åtal mot riksdagsledamöter uttalade utskottet\r\n(mom. 14) att det kunde finnas anledning att i lämpligt sammanhang klarläg-\r\nga de frågor som berördes i motionen. Beträffande lagprövningsfrågor (mom.\r\n18) uttalade utskottet bl.a. att regeringen borde ges i uppdrag att låta\r\nutreda frågor om skyldigheten enligt 11 kap. 14 § regeringsformen för\r\ndomstolar eller andra offentliga organ att i vissa fall inte tillämpa en\r\nföreskrift och om undantaget från denna skyldighet, det s.k.\r\nuppenbarhetsrekvisitet. Uppenbarhetsrekvisitet borde enligt utskottet\r\nbelysas inte minst med hänsyn till att Europakonventionen införlivats med\r\nsvensk rätt och att Sverige anslutit sig till EU. Utredningen borde omfatta\r\nfrågan på vilket sätt en förstärkt lagprövning borde kunna utövas. När\r\ndet gällde författningsreglering av adeln (mom. 22) uttalade utskottet att\r\ndet förhållandet att riddarhusordningen och privilegiebrevet publiceras i\r\noffentligrättslig ordning i SFS och finns med i register över gällande\r\nförfattningar kan ses som en påminnelse om förhållandena vid tiden för\r\nståndsriksdagens avveckling. Enligt utskottet fanns det skäl att pröva\r\nförutsättningarna för och konsekvenserna av en ändring av den nuvarande\r\nregleringen. I regeringens redogörelse anförs att inom Regeringskansliet\r\növervägs för närvarande formerna för det utredningsarbete avseende konsti-\r\ntutionella frågor som tar sikte på förslag till grundlagsändringar inför\r\nvalåret 2006 (mom. 9, 14 och 18). Vidare att regeringen den 16 januari 2003\r\nbeslutat proposition 2002/03:34 Adelns offentligrättsliga status varför\r\nmom. 22 är slutbehandlat.\r\nRiksdagsskrivelse 2000/01:274 gäller utskottets betänkande Riksdagen in-\r\nför 2000-talet, 2000/01:KU23. Mom. 7 om budgetlagen avser ett tillkännagi-\r\nvande om vad Riksdagskommittén anfört om vissa bestämmelsers placering i\r\nbudgetlagen eller riksdagsordningen. Regeringen anför i redogörelsen att\r\nfrågan om vissa bestämmelsers placering i budgetlagen eller riksdagsordning-\r\nen kommer att beredas i samband med den revidering av budgetlagen som\r\nföljer av arbetet med utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Arbetet\r\nmed en departementspromemoria pågår. En proposition bedöms enligt reger-\r\ningen kunna avges tidigast under slutet av detta år. Mom. 8 avser ett tillkän-\r\nnagivande om en utvärdering av effekterna av omläggning av budgetproces-\r\nsen. Enligt regeringen görs inom Regeringskansliet löpande uppföljning av\r\nden interna budgetprocessen. Det bedöms enligt regeringen meningsfullt att\r\ngöra en mer fördjupad utvärdering först när ytterligare erfarenheter vunnits.\r\nRiksdagsskrivelse 2000/01:277 avser dels ett tillkännagivande om en\r\ngrundlig översyn av koncessionsavgiftslagen (mom. 5), dels ett tillkännagi-\r\nvande om att regeringen skyndsamt bör utreda den särskilda frågan om kon-\r\ncessionsavgift vid analog sändningsteknik (mom. 6). Enligt regeringens redo-\r\ngörelse fick en särskild utredare den 14 mars 2002 i uppdrag att göra en över-\r\nsyn av lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions\r\nområde samt därvid föreslå de författningsändringar som föranleds av över-\r\nvägandena (dir. 2002:44). Utredaren skall bl.a. överväga behovet av att ändra\r\nreglerna för koncessionsavgiften på TV-området, dels beträffande avgifts-\r\nskyldigheten, dels beträffande avgiftens storlek samt hur avgiften skall beräk-\r\nnas. Regeringen har i tilläggsdirektiv den 6 februari 2003 (dir. 2003:20) be-\r\nslutat att uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2003. Mom. 5 är såle-\r\ndes inte slutbehandlat. Den 14 mars 2002 överlämnade regeringen proposition\r\nVissa frågor om koncessionsavgift på televisionens område (prop.\r\n2001/02:170) till riksdagen. Mom. 6 är därför slutbehandlat.\r\nRiksdagsskrivelse 2000/01:200 avser tre tillkännagivanden med anledning\r\nav det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottets betänkande\r\n2000/02:KUU1 EU:s framtidsfrågor. Tillkännagivandena gäller grundläggan-\r\nde rättigheter (mom. 3), de nationella parlamenten i EU (mom. 4) och inför\r\nnästa regeringskonferens (mom. 5). Enligt regeringens redogörelse har reger-\r\ningen i skrivelsen EU:s framtidsfrågor (skr. 2001/02:115) redogjort för kon-\r\nventet om EU:s framtid som skall förbereda nästa regeringskonferens. Re-\r\ngeringen avser att återkomma till riksdagen med en andra skrivelse efter\r\nkonventets avslutande.\r\nFinansutskottet, bilaga 2, anför i yttrande bl.a. följande. Sammantaget\r\n53 skrivelser redovisas inom finansutskottets ansvarsområde, varav 33 rap-\r\nporteras som slutbehandlade. Utskottet anser att regeringen till största delen\r\nfullföljt riksdagens beslut inom utskottets ansvarsområde inom rimlig tid,\r\näven om det finns exempel på skrivelser som inte slutbehandlats trots att\r\navsevärd tid gått.\r\nUtskottet säger sig dela motionärernas principiella ståndpunkt att det är\r\nmycket angeläget att regeringen utan onödiga dröjsmål och utan påminnelser\r\nverkställer riksdagens beslut. Om så av någon anledning inte är möjligt är det\r\nviktigt att regeringen redovisar varför. De specifika punkter som tas upp i\r\nmotionerna ligger emellertid utanför utskottets område varför utskottet inte\r\nser sig föranlett att göra något ytterligare uttalande i frågan.\r\nBeträffande skrivelse 1995/96:248 mom. 3 om vinstdelningssystem mellan\r\nstaten och föreningslivet utgår utskottet från att regeringen, som den\r\naviserat, återkommer till riksdagen i samband med budgetpropositionen för\r\n2004.\r\nBeträffande skrivelse 2001/02:324 om offentlig upphandling rapporterar\r\nregeringen att skrivelsen är slutbehandlad. Tre av punkterna i betänkandet\r\nsom skrivelsen gäller (yttr. 2001/02:FiU12), punkterna 1, 4 och 5, innehöll\r\ntillkännagivanden. I regeringens återrapportering framgår emellertid endast\r\natt det fanns ett tillkännagivande under punkt 1. Momenten 4 och 5 anges som\r\nslutbehandlade i och med att lagarna som riksdagen antagit utfärdades. Riks-\r\ndagsskrivelsen uppges vara slutbehandlad trots att regeringen inte vidtagit\r\nnågra åtgärder med anledning av tillkännagivandena under punkterna 4 och 5.\r\nUtskottet anser inte att den aktuella skrivelsen kan betraktas som slutbehand-\r\nlad.\r\nSkatteutskottet, bilaga 3, anför i yttrande bl.a. följande.\r\nBeträffande skrivelse 1999/2000:143 mom. 8 om ökade levnadsomkostna-\r\nder vid dubbel bosättning noterar utskottet att den i sina motsvarande yttran-\r\nden till konstitutionsutskottet såväl 2001 som 2002 påpekat att beredningen\r\nav ärendet dragit ut väl långt på tiden och förutsatt att regeringen skyndar på\r\nberedningen och redovisar resultat. Då utskottet nu erfarit att beredningen är\r\ninriktad på att överlämna en redovisning till riksdagen i anslutning till bud-\r\ngetpropositionen för 2004 låter det sig därmed nöja, men förutsätter att det\r\ninte blir något ytterligare dröjsmål.\r\nBeträffande skrivelse 2001/02:245 om de s.k. 3:12-reglerna och reglerna\r\nom andelsbyten konstaterar utskottet att den berörda propositionen (prop.\r\n2002:15) inkom till riksdagen först drygt två månader efter den tidpunkt\r\nriksdagen bestämt i sitt beslut den 16 maj 2002, vilket byggde på ett enhälligt\r\nbetänkande av skatteutskottet, vars formuleringar efter omsorgsfull prövning\r\ngodkänts av alla sju partierna inom utskottet. Tillkännagivandet i betänkande\r\n2001/02:SkU29 var tydligt och den innebörd regeringen läser ut av tillkänna-\r\ngivandet i den ovan berörda proposition 2002/03:15, som avlämnades i no-\r\nvember 2002, är helt korrekt.\r\nAv betänkandet framgår vidare att utskottets förslag anknöt direkt till ett\r\nanalysarbete som pågick i Finansdepartementet och som redan hade lett fram\r\ntill en promemoria den 12 april 2002 om de s.k. 3:12-reglerna och reglerna\r\nom andelsbyten. I promemorian tillhandahölls inte någon teknisk lösning för\r\nen retroaktiv tillämpning och den offentligrättsliga kostnaden vid en\r\nretroaktivt verkande ändring angavs bli beroende av hur olika\r\ngränsdragningsproblem hanterades. Av promemorian framgick att\r\ntjänstedelen i uppskovsbeloppen från åren 1999 och 2000 uppgick till\r\nsammanlagt ca 979 miljoner kronor. Utskottet lämnade i sitt betänkande\r\nöppet hur frågan skulle lösas rent tekniskt och hur finansieringen av det\r\nkommande förslaget skulle ske. Utskottets betänkande innehåller således\r\ningen kostnadsberäkning, men på grundval av de nyss redovisade\r\nbeloppsuppgifterna i Finansdepartementets promemoria, som utskottet hade\r\ntillgång till, måste det antas att beräkningen höll sig kring några hundra\r\nmiljoner kronor.\r\nSom framgår av betänkandet hade utskottet tagit vissa underhandskontak-\r\nter för att kontrollera att en begäran av riksdagen om en proposition senast\r\nunder augusti 2002 var realistisk. Bland annat hade utskottet under hand\r\nerfarit att en lagrådsgranskning skulle kunna påbörjas under senare hälften av\r\naugusti. Vidare kunde konstateras att det grundläggande analys- och kartlägg-\r\nningsarbetet redan hade gjorts och fanns redovisat i Finansdepartementets\r\novannämnda promemoria, som även innehöll nödvändigt statistiskt underlag.\r\nRemissbehandlingen av den promemorian skulle vara avslutad den 15 juni\r\n2002.\r\nNär utskottet föreslår ett tillkännagivande om att regeringen skall företa\r\nen åtgärd anger utskottet normalt inte någon viss precis tidpunkt eller\r\nnågot visst datum för när åtgärden skall vara genomförd, eftersom\r\nsvårigheterna i samband med genomförandet ofta inte låter sig överblickas\r\ni förväg. Som angivits ovan var förhållandena i detta ärende dock speciella\r\noch det hade enligt utskottets mening varit värdefullt om regeringen, när\r\nen proposition under augusti månad uteblev, hade lämnat besked åtminstone i\r\nbudgetpropositionen för 2003 om hur regeringen avsåg att hantera frågan.\r\nUtskottet säger sig kunna ha förståelse för att just detta\r\nlagstiftningsprojekt visade sig vara osedvanligt komplicerat rättsligt,\r\ntekniskt och kostnadsberäkningsmässigt. Utskottet anser dock att frånvaron\r\nav besked i budgetpropositionen - medan andra planerade\r\nlagstiftningsprojekt på skatteområdet på sedvanligt sätt redovisades - i\r\nkombination med en del andra utspel i medierna av finansministern och\r\nstatssekreteraren i Finansdepartementet om den aktuella frågan, under någon\r\ntid skapade osäkerhet om regeringens avsikter, inte bara i riksdagen utan\r\näven ute i landet och i synnerhet bland de berörda skattskyldiga. Detta i\r\nsin tur ledde bl.a. till att enskilda riksdagsledamöter i såväl\r\nfinansutskottet som skatteutskottet aviserade förslag om initiativ på detta\r\nområde, eftersom osäkerhet förelåg om regeringen skulle lägga en\r\nproposition eller ej. En sådan osäkerhet hade enligt utskottets mening\r\nkunnat undvikas om regeringen hade lagt fram om än inte en exakt\r\nkostnadsberäkning så åtminstone en avsiktsförklaring i\r\nbudgetpropositionen, som enligt de budgetprinciper som gäller skall vara\r\nfullständig även i fråga om uppgifter om planerad skattelagstiftning.\r\nAvslutningsvis noterar utskottet att proposition 2002/03:15, som inkom till\r\nriksdagen i november 2002, motsvarade riksdagens önskemål om ny lagstift-\r\nning på det aktuella området och att  dröjsmålet med propositionens avläm-\r\nnande därigenom inte kom att fördröja ikraftträdandet den 1 januari 2003.\r\nMed det anförda anser sig utskottet ha besvarat motion 2002/03:K7 yrkande 2\r\nsåvitt yrkandet berör skatteutskottets område.\r\nRegeringens skrivelse i övrigt och övriga motionsyrkanden i ärendet för-\r\nanleder ingen vidare kommentar av skatteutskottet.\r\nSocialförsäkringsutskottet, bilaga 8, anför i yttrande bl.a. följande. Samman-\r\ntaget 25 skrivelser redovisas inom socialförsäkringsutskottets ansvarsområde,\r\nvarav 15 rapporteras som slutbehandlade.\r\nBeträffande skrivelse 1990/91:372 mom. 6 om arbetstagarbegreppet kom-\r\nmenterade utskottet ärendet i yttrande till konstitutionsutskottet hösten 2000\r\n(yttr. 2000/01:SfU3y). Utskottet noterar att regeringen i årets ekonomiska\r\nvårproposition redovisar sitt ställningstagande i ärendet och att ärendet nästa\r\ngång kan redovisas som slutbehandlat. En gemensam avvikande mening har\r\nanmälts av (m), (fp), (kd) och (c).\r\nBeträffande skrivelse 2000/01:210, mom. 1 om automatisk balansering\r\nnoterar utskottet att regeringen i proposition 2002/03:61 lagt fram förslag med\r\nanledning av riksdagens beslut och att ärendet nästa gång kan redovisas som\r\nslutbehandlat.\r\nBeträffande skrivelse 2001/02:70, mom. 12 om instans- och processordning\r\ni utlänningsärenden noterar utskottet att det redogjorde för ärendet i\r\nförra årets yttrande till KU (yttr. 2001/02:SfU6y). I skrivelsen anges att\r\nLagrådet i yttrande den 9 oktober 2002 avstyrkt regeringens lagrådsremiss\r\navlämnad den 6 juni 2002. Utskottet vill tillägga att regeringen den 6 mars\r\n2003 beslutade om direktiv till en översyn av utlänningslagstiftningen\r\n(dir. 2003:28). Den parlamentariska utredningen skall, med utgångspunkt i\r\nlagrådsremiss och Lagrådets yttrande, redovisa sitt uppdrag senast den 15\r\ndecember 2003. Socialförsäkringsutskottet, som utgår från att kommittén\r\nredovisar sitt uppdrag inom den angivna tiden, finner med hänsyn till det\r\nsom anförts att det inte finns någon anledning för konstitutionsutskottet\r\natt göra något påpekande i ärendet.\r\nBeträffande skrivelse 2001/02:84, mom. 12 om samverkan och finansiell\r\nsamordning noterar utskottet att det redogjorde för ärendet i förra årets ytt-\r\nrande till KU (yttr. 2001/02:SfU6y). I budgetpropositionen hösten 2002 före-\r\nslog regeringen att upp till 5 % av de beräknade utgifterna på sjukpenningen\r\nskall få användas för samordning inom rehabiliteringsområdet. I en särskild\r\nproposition samma höst föreslog regeringen en lagändring som innebär större\r\nmöjligheter för försäkringskassan att bidra med medel till samverkan på reha-\r\nbiliteringsområdet och att sådana medel får utgöra statens samlade andel i\r\ndenna verksamhet. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till lagändring\r\n(bet. 2003/03:SfU1), med ikraftträdande 1 januari 2003. I regeringens skrivel-\r\nse anges att departementspromemorian Finansiell samordning inom rehabili-\r\nteringsområdet (Ds 2003:2) utarbetats inom Regeringskansliet och att reger-\r\ningen avser att avlämna en proposition under 2003. Utskottet vill tillägga att\r\ndenna departementspromemoria utarbetats med anledning av riksdagens\r\ntillkännagivande (rskr. 2001/02:84), att arbetet avslutats i februari 2003 samt\r\natt en lagrådsremiss nu utarbetas inom Regeringskansliet. Med hänsyn till\r\ndetta och de åtgärder som redan vidtagits anser socialförsäkringsutskottet inte\r\natt det finns anledning för konstitutionsutskottet att göra något påpekande i\r\närendet. Utskottet noterar i sammanhanget att regeringens hantering av finan-\r\nsiell samordning är ett av de exempel som tas upp i motion K7 (fp). En\r\ngemensam avvikande mening har anmälts av (m), (fp), (kd) och (c).\r\nBeträffande skrivelse 2001/02:334, mom. 5 om samverkan och finansiell\r\nsamordning påpekar utskottet att eftersom kammaren biföll reservation\r\n4 avseende punkt 5 i utskottets förslag innebar riksdagsbeslutet att motionerna\r\navslogs. Då även övriga motioner avslogs skulle någon riksdagsskrivelse inte\r\nha tillställts regeringen och ärendet kunde av regeringen ha angivits som\r\nslutbehandlat.\r\nSocialutskottet, bilaga 9, anför i yttrande genom protokollsutdrag från den\r\n29 april 2003 bl.a. följande.\r\nBeträffande skrivelse 2000/01:195 mom. 26 om väntetider vid insatser en-\r\nligt LSS och socialtjänstlagen noterar utskottet att regeringen anger\r\nskrivelsen vara slutbehandlad. Utskottet erinrar dock om att det i\r\ntillkännagivandet uttalades att regeringen skulle återkomma till\r\nriksdagen med en redovisning samt, om det behövs, även med förslag till\r\nförändringar. Med hänsyn till det ifrågasätter utskottet om skrivelsen\r\nbör anges som slutbehandlad. Utskottet noterar vidare att regeringen i\r\nskrivelse 2002/03:25 Uppföljning av den nationella handlingsplanen för\r\nhandikappolitiken uttalat att regeringen följer utvecklingen och\r\neffekterna av nuvarande bestämmelser om sanktionsavgifter och avser att\r\nåterkomma i frågan.\r\nTrafikutskottet, bilaga 12, anför i yttrande bl.a. följande. Utskottet\r\nkonstaterar att även årets skrivelse från regeringen följer tidigare\r\nuppläggning, vilken bl.a. trafikutskottet förra året ansåg kunde förbättras\r\n(yttr. 2001/02:TU3y). Utskottet har dock erfarit att beredningsarbete pågår\r\nom hur regeringens skrivelse kan vidareutvecklas. Enligt utskottets mening\r\när det angeläget att detta arbete slutförs och resulterar i en mer\r\nlättillgänglig och användbar produkt.\r\nSammantaget 26 skrivelser redovisas inom trafikutskottets ansvarsområ-\r\nde, varav 12 rapporteras som slutbehandlade. Utskottet anser att regeringen i\r\nhuvudsak ger en god bild av de åtgärder som vidtagits och beredningsläget för\r\nej slutbehandlade ärenden och har därför inget att erinra mot den formella\r\nregistreringen av riksdagsbeslut inom utskottets beredningsområde. Utskottet\r\nkonstaterar vidare att regeringens redogörelse avspeglar riksdagens 22 till-\r\nkännagivanden inom utskottets beredningsområde på ett korrekt sätt. Bland\r\nde 10 ej slutbehandlade skrivelserna med tillkännagivanden finns dock ett\r\nantal för vilka flera år förflutit sedan riksdagsbesluten.\r\nUtskottet konstaterar att flera av riksdagens tillkännagivanden berör kom-\r\nplicerade spörsmål som kräver omsorgsfull beredning.  Med anledning av\r\ntiden sedan riksdagen fattade beslut vill utskottet ändå understryka\r\nbetydelsen av att skrivelser med tillkännagivanden hanteras skyndsamt. Att\r\nriksdagens tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter många år bör\r\nendast förekomma i undantagsfall. Utskottet delar därmed den uppfattning\r\nsom konstitutionsutskottet tidigare uttryckt i dessa frågor liksom\r\nuttrycks i de nu aktuella motionerna 2002/03:K6 (m) och  2002/03:K7 (fp) om\r\nvikten av att regeringen noggrant följer de beslut som riksdagen fattar.\r\nUtskottet säger sig ha förståelse för att det i olika frågor kan finnas\r\nskäl för att ett genomförande av riksdagens beslut inte kan ske i den\r\nursprungligen planerade formen. Utskottet anser dock att, som framhålls i\r\nmotion 2002/03:K7 (fp), regeringen i så fall skyndsamt bör meddela\r\nriksdagen detta och noggrant redovisa skälen till dröjsmålet. Enligt\r\nutskottets mening bör regeringen i dessa fall ange sin uppfattning om när\r\nskrivelsen bedöms slutbehandlas. Utskottet anser att det därför är\r\nangeläget att rutinerna för genomförande av riksdagens beslut ses över.\r\nUtskottet framhåller att det är lämpligt att regeringen normalt sett åter-\r\nkommer till riksdagen med en tydlig redovisning med anledning av de av\r\nriksdagen fattade tillkännagivandena i de fall där ärenden anges som slutbe-\r\nhandlade utan tidigare redovisning. Mot bakgrund av detta vill utskottet lyfta\r\nfram två ärenden.\r\nBeträffande skrivelse 1998/99:197 om övergripande trafiksäkerhetsåtgärder\r\nkonstaterar utskottet att regeringen i sin skrivelse meddelar att den,\r\ngenom ändring i förordning, beslutat om inrätta en vägtrafikinspektion inom\r\nramen för Vägverkets organisation. Utskottet säger sig med anledning av\r\ndetta vilja erinra om att det eniga tillkännagivandet från utskottet\r\nefterlyste en av regeringen tillsatt utredning av inrättandet av en för\r\nvägtrafiken fristående vägtrafikinspektion samt att regeringen därefter\r\nskulle återkomma till riksdagen med förslag därom. Utskottet noterar att\r\nvare sig någon redovisning av resultatet av det utredningsarbete och\r\nremissförfarande som föregått regeringsbeslutet eller något förslag om\r\ninrättande av en fristående vägtrafikinspektion förelagts riksdagen.\r\nDäremot har regeringen i budgetpropositionen för 2003 angett att den\r\nberedde införandet av en vägtrafikinspektion. Enligt utskottets mening är\r\ndet angeläget att riksdagens tillkännagivanden behandlas omsorgsfullt.\r\nHar riksdagen efterlyst utredningsarbete och förslag i en fråga bör också\r\nresultatet och regeringens ställningstagande tydligt redovisas för\r\nriksdagen. Utskottet anser att regeringen borde ha återkommit till\r\nriksdagen med en redovisning av det aktuella utredningsarbetet,\r\nremissutfallet och sina bedömningar i frågan.\r\nBeträffande skrivelse 2001/02:251 med fyra tillkännagivanden om bil-\r\nprovningens verksamhet noterar utskottet att regeringen redovisar vidtagna\r\nåtgärder under de olika momenten och skrivelsen behandlas mot denna bak-\r\ngrund som slutbehandlad. Utskottet anser emellertid att redovisningen inte är\r\nhelt lättillgänglig och lämnar exempel på vissa oklarheter och ofullständig-\r\nheter i redovisningen. Enligt utskottets mening är det mot denna bakgrund\r\ninte helt enkelt för riksdagen att få en samlad bild av vilka åtgärder som vid-\r\ntagits med anledning av den aktuella riskdagsskrivelsen. Med tanke på att\r\nriksdagsbeslutet grundade sig på en samlad revisionsrapport från Riksdagens\r\nrevisorer bör enligt utskottets mening, inom ramen för den fortsatta utveck-\r\nlingen av regeringens redogörelse, övervägas hur en mer sammanhållen och\r\nanvändarinriktad information fortsättningsvis kan ges av liknande riksdags-\r\nskrivelser med tillkännagivanden.\r\nArbetsmarknadsutskottet, bilaga 15, anför i yttrande bl.a. följande. Samman-\r\ntaget 15 skrivelser redovisas inom arbetsmarknadsutskottets ansvarsområde,\r\nvarav 9 rapporteras som slutbehandlade. De senare föranleder inga kommen-\r\ntarer från utskottets sida. Av de 6 skrivelser som redovisas som ej slutbe-\r\nhandlade har arbetsmarknadsutskottet i tre fall (rskr. 1999/2000:83,\r\n1999/2000:149 och 2000/01:179) ingen erinran mot att skrivelsen kvarstår\r\nsom inte slutbehandlad.\r\nBeträffande skrivelse 2000/01:145, mom. 7 om utredning om rätten till\r\npolitisk information på arbetsplatsen samt mom. 12 och 13 om AKU-statistik\r\nrespektive om regeringens skrivelse 1999/2000:146 konstaterar utskottet att\r\ndet i motsvarande yttrande till konstitutionsutskottet förra året (yttr.\r\n2001/02:AU3y) förutsatte att dessa frågor borde kunna behandlas utan ytterli-\r\ngare dröjsmål. Angående mom. 7 framgår av regeringsskrivelsen att ärendet\r\nbereds och att regeringen har för avsikt att under våren 2003 inom departe-\r\nmentet upprätta en promemoria för att därefter ta ställning till om ytterligare\r\nåtgärder behöver vidtas. Utskottet vill understryka vikten av att regeringen\r\nåterkommer utan ytterligare dröjsmål så att skrivelsen därmed kan bli slutbe-\r\nhandlad i denna del. Angående mom. 12 och 13 redovisas att regeringen har\r\nundersökt möjligheten att i AKU-statistiken ta in uppgifter om överenskom-\r\nmen visstidsanställning, men att SCB bedömt detta som omöjligt, varför\r\nregeringen den 6 februari 2003 beslutade lägga riksdagens skrivelse till hand-\r\nlingarna i dessa delar. Utskottet säger sig kunna acceptera regeringens be-\r\ndömning och anser därmed att skrivelsen bör kunna betraktas som slutbe-\r\nhandlad.\r\nBeträffande skrivelse 2000/01:211 mom. 12 om avskaffad åldersgräns för\r\nläkarvårdsersättning m.m. noterar utskottet att det i motsvarande yttrande\r\nförra året (yttr. 2001/02:AU3y) ifrågasatte om skrivelsen borde betecknas\r\nsom slutbehandlad då regeringen endast tillsatt en utredning om konsekven-\r\nserna av att avskaffa en sådan åldersgräns, medan tillkännagivandet gick ut\r\npå att regeringen skulle återkomma med ett förslag till avskaffande.\r\nUtskottet förutsatte att regeringen skulle återkomma till riksdagen i\r\nenlighet med tillkännagivandet. Konstitutionsutskottet fann i sitt av\r\nriksdagen godkända betänkande (2001/02:KU35) ingen anledning att göra\r\nnågon annan bedömning än arbetsmarknadsutskottet och sade sig förutsätta\r\natt regeringen hörsammar riksdagens tillkännagivanden. Av regeringens\r\nredovisning framgår att utredaren den 6 februari 2003 redovisade sitt\r\nuppdrag till regeringen (SOU 2003:7). I proposition 2002/03:73 föreslog\r\nregeringen höjd åldersgräns för ersättning till tandläkare och\r\ntandhygienister från 67 till 70 år, med individuell prövning för äldre\r\nyrkesutövare. Vad gäller övriga yrkeskategorier som berörs av ut-\r\nredningsförslaget bereds för närvarande frågan inom Socialdepartementet.\r\nArbetsmarknadsutskottet säger sig från de synpunkter utskottet har att\r\niaktta inte ha någon erinran mot att skrivelsen kvarstår som inte\r\nslutbehandlad.\r\nBeträffande skrivelse 2001/02:322 mom. 2 om utgångspunkter m.m. för ett\r\nsystem för individuell kompetensutveckling och mom. 3 om riktlinjer i\r\növrigt för ett system för individuell kompetensutveckling säger sig\r\nutskottet under hand ha erfarit att det inom Regeringskansliet pågår arbete\r\nmed att precisera det betydande antal öppna frågor som fanns i den\r\nriktlinjeproposition som riksdagen tog ställning till förra våren.\r\nUtskottet säger sig ha förståelse för att frågan kräver omfattande\r\nberedningsarbete och har mot denna bakgrund ingen erinran mot att\r\nskrivelsen kvarstår som inte slutbehandlad. En gemensam avvikande mening\r\nhar anmälts av (m), (fp), (kd) och (c).\r\nBostadsutskottet, bilaga 16, anför i yttrande bl.a. följande. Utskottet\r\nsäger sig vilja begagna tillfället att uppmärksamma vikten av att\r\nregeringen efter ett tillkännagivande av riksdagen utan något egentligt\r\ndröjsmål vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att regeringen skall\r\nkunna efterkomma tillkännagivandet, t.ex. tillsätter en av riksdagen\r\nönskad utredning. I de undantagsfall regeringen avser avvakta med en\r\nberedningsåtgärd eller en pågående beredningsåtgärd alltför länge drar ut\r\npå tiden bör regeringen för riksdagen skyndsamt redovisa sitt dröjsmål\r\noch skälen för detta. Regeringens skyndsamhet i detta avseende är, enligt\r\nutskottets mening, naturligtvis särskilt viktig i de fall riksdagen ansett\r\natt ett ärende är brådskande eller har angivit en tid inom vilken en\r\nefterfrågad åtgärd bör vidtas. Därutöver anser utskottet att det kan vara\r\nen lämplig åtgärd att regeringen i sin årliga skrivelse till riksdagen på\r\nett mer preciserat sätt anger orsaken till en längre tidsutdräkt.\r\nI övrigt säger sig utskottet inte ha något att anföra.\r\nÖvriga utskott har genom protokollsutdrag meddelat\r\natt de inte avser yttra sig över regeringens skrivelse\r\n2002/03:75.</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nUtskottet anser att en fortsatt diskussion bör föras med Regeringskansliet\r\nangående hur utformningen av regeringens redogörelse för behandlingen av\r\nriksdagens skrivelser kan göras så ändamålsenlig som möjlig. När det gäller\r\ninnehållet i regeringens redogörelse förutsätter utskottet, liksom\r\ntidigare, att regeringen hörsammar riksdagens tillkännagivanden och att\r\nregeringen för riksdagen redovisar sina bedömningar om de begärda\r\nåtgärderna inte vidtas. Om regeringen inte avser att vidta en begärd åtgärd\r\ni enlighet med riksdagsbeslutet måste detta enligt utskottets mening\r\nredovisas för riksdagen inom tidsramen, om en sådan uppställts av\r\nriksdagen. Även skälen för att riksdagsbeslutet inte följs bör tas upp i\r\nsammanhanget. Om en redovisning inte kan ges i skrivelse eller proposition\r\ntill riksdagen bör den enligt utskottets mening lämnas till riksdagen i\r\nannan form som gör den tillgänglig för riksdagens samtliga ledamöter.\r\nGällande regeringens hantering av riksdagens skrivelse 2001/02:245 om de\r\ns.k. 3:12-reglerna och reglerna om andelsbyten har utskottet inget annat utta-\r\nlande i frågan än vad som gjorts i årets granskningsbetänkande (bet.\r\n2002/03:KU30).\r\nVad i övrigt gäller de ärenden som utskotten kommenterat i sina yttranden\r\nfinner konstitutionsutskottet inte anledning att göra någon annan bedömning\r\nän den respektive utskott gjort. I sistnämnda delar finns två motivreservatio-\r\nner.\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett\r\nföljande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskot-\r\ntets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n1.      Regeringens handläggning av tillkännagivande om lokala\r\nfolkomröstningar (punkt 1, motiveringen)\r\nav Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Ingvar Svensson (kd),\r\nTobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c), Nils Fredrik Aurelius (m),\r\nGustav Fridolin (mp) och Bertil Kjellberg (m).\r\nStällningstagande\r\nNär det gäller de skrivelser som faller inom\r\nkonstitutionsutskottets beredningsområde menar vi att det får\r\nanses beklagligt att regeringen ännu inte efterkommit\r\nriksdagens skrivelse 2001/02:190 mom. 42 om lokala\r\nfolkomröstningar. Det är, enligt vår mening, angeläget att\r\nsnarast belysa denna viktiga författningsfråga och att\r\nregeringen presenterar förslag i enlighet med riksdagens\r\nbeslut.\r\n2.      Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till\r\nregeringen (punkt 2, motiveringen)\r\nav Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp), Ingvar Svensson (kd),\r\nTobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c), Nils Fredrik Aurelius (m) och\r\nBertil Kjellberg (m).\r\nStällningstagande\r\nNär det gäller de skrivelser som faller inom konstitutionsutskottets bered-\r\nningsområde menar vi att det får anses beklagligt att regeringen ännu inte\r\nefterkommit riksdagens skrivelse 2000/01:149 mom. 18 om tillsättandet av en\r\nutredning om det s.k. uppenbarhetsrekvisitet vid lagprövning. Det är, enligt\r\nvår mening, angeläget att snarast belysa denna viktiga författningsfråga.\r\nVad gäller de ärenden som utskotten kommenterat i sina yttranden vill vi\r\nanföra följande. Som påpekas i motion 2002/03:K7 (fp) och i en avvikande\r\nmening (m, fp, kd, c) i socialförsäkringsutskottets yttrande till\r\nkonstitutionsutskottet (yttr. 2002/03:SfU2y) skjuts förslaget om\r\nfinansiell samordning (rskr. 2001/02:84 mom. 12) nu fram ytterligare,\r\nenligt uppgift till våren 2003. Som socialförsäkringsutskottet påpekade i\r\nmotsvarande yttrande förra året (yttr. 2001/02:SfU6y) har regeringen två\r\ngånger i rad undgått att agera i enlighet med riksdagens\r\ntillkännagivande. Vi instämmer, liksom konstitutionsutskottet gjorde\r\nförra året, i att regeringens handläggning av ärendet förtjänar ett\r\npåpekande. Även när det gäller riksdagens skrivelse 1990/91:372 mom. 6 om\r\narbetstagarbegreppet vill vi instämma i den avvikande meningen i soci-\r\nalförsäkringsutskottets yttrande där det sägs att en tidsutdräkt på tolv år\r\nför att återkomma till riksdagen i ett ärende är oacceptabel och att det är\r\nviktigt att regeringen återkommer på ett betydligt tidigare stadium till\r\nriksdagen med redogörelse för beredningen eller, om den anser ärendet\r\nslutbehandlat, en redovisning av sin syn på ärendet. Som påpekas i\r\nmotionerna 2002/03:K6 (m) och 2002/03:K7 (fp) skall inte riksdagen år efter\r\når behöva påpeka regeringens dröjsmål i olika ärenden.\r\nVi vill också instämma i den avvikande mening (m, fp, kd, c) som avgivits i\r\narbetsmarknadsutskottets yttrande (yttr. 2002/03:AU2y) angående riksda-\r\ngens skrivelse 2001/02:322 om individuell kompetensutveckling. Den redo-\r\nvisning som regeringen lämnat i ärendet är ytterst bristfällig. Att, som\r\nregeringen i detta fall, endast hänvisa till att ett ärende bereds\r\ninnebär, enligt vår mening, att regeringens redogörelse får svårare att\r\nuppfylla sin viktiga funktion i riksdagens uppföljnings- och\r\nutvärderingsarbete. Exemplet illustrerar påpekandet i motion 2002/03:K7\r\n(fp) om vikten av att regeringen är noggrann och utförlig när den redovisar\r\nvidtagna åtgärder eller motiverar varför åtgärder inte vidtagits.\r\nVad i övrigt gäller de ärenden som utskotten kommenterat i sina yttranden\r\nfinner vi inte anledning att göra någon annan bedömning än den respektive\r\nutskott gjort.\r\n\r\nBilaga 1\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\nSkrivelsen\r\n2002/03:75 Redogörelse för behandlingen av\r\nriksdagens skrivelser till regeringen\r\nFöljdmotioner\r\n2002/03:K6 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs\r\nom regeringens uppfyllande av riksdagens mål.\r\n2002/03:K7 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen inför skärpta rutiner gällande verkställandet av riks-\r\ndagens beslut.\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att regeringen, i de fall särskilda skäl föreligger för att\r\nregeringen inte kan följa ett av riksdagen fattat beslut, skyndsamt skall\r\nmeddela riksdagen om detta och för riksdagen noggrant redovisa skälen\r\nhärför.\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotionerna\r\nI motion 2002/03:K6 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om reger-\r\ningens uppfyllande av riksdagens mål. Av regeringens skrivelse framgår\r\nenligt motionärerna att regeringen under den senaste mandatperioden under-\r\nlåtit att efterkomma riksdagens beslut i ett stort antal ärenden. Att\r\nregeringen inte efterkommer riksdagens mål i tekniskt komplicerade ärenden\r\när förståeligt, men när det är fråga om att inte bereda lagstiftning som\r\när relativt lätt att genomföra eller att inte tillsätta en utredning är det\r\nfråga om politiskt trots som enligt motionärerna inte är acceptabelt. Det\r\när viktigt att regeringen uppfyller de mål riksdagen sätter upp och som det\r\nfinns en politisk majoritet för så att inte allmänhetens tilltro till det\r\npolitiska systemet urholkas. När regeringen inte efterkommer riksdagens mål\r\nleder det till att riksdagen tvingas agera på egen hand genom t.ex.\r\nutskottsinitiativ. Detta är olyckligt ur beredningssynpunkt eftersom\r\nutskottskanslierna inte är dimensionerade för att förbereda lagstiftning.\r\nEnligt motionärerna kan det i längden leda till sämre kvalitet på\r\nlagstiftningen. Riksdagen skall heller inte ständigt behöva påpeka\r\nregeringens dröjsmål i olika ärenden. Sammantaget riskerar regeringens age-\r\nrande att allmänhetens förtroende för de politiska institutionerna minskar.\r\nI motion 2002/03:K7 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) föreslås att riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs dels om\r\natt regeringen inför skärpta rutiner gällande verkställandet av riksdagens\r\nbeslut (yrkande 1), dels om att regeringen skyndsamt skall, i de fall\r\nsärskilda skäl föreligger för att regeringen inte kan följa ett av\r\nriksdagen fattat beslut, meddela riksdagen detta och för riksdagen\r\nnoggrant redovisa skälen härför (yrkande 2). Enligt motionärerna är det\r\ninte ovanligt att regeringen på ett anmärkningsvärt sätt visar nonchalans\r\ngentemot riksdagens beslut genom att år efter år dröja med att verkställa\r\nbeställningar från riksdagen. Ett anmärkningsvärt ärende gäller\r\nregeringens hantering av frågan om avskaffande av den s.k.\r\npomperipossaeffekten. Riksdagen beslöt, på initiativ av ett enigt\r\nskatteutskott, att regeringen senast under augusti 2002 skulle återkomma\r\ntill riksdagen med ett förslag till en \"retroaktivt verkande lagändring som\r\neliminerar de effekter som uppstår i förlustsituationer till följd av att\r\nett tjänstebelopp skall tas upp till beskattning av den som genom ett\r\nuppskovsgrundande andelsbyte har avyttrat kvalificerade andelar i\r\nfåmansföretag\" (bet. 2001/02:SkU29). Regeringen lade inte fram det av\r\nriksdagen beställda lagförslaget inom den stipulerade tidsramen.\r\nFolkpartiet liberalerna anser att det är allvarligt att regeringen inte i\r\ntid efterkommer riksdagens beslut och att det är anmärkningsvärt att\r\nregeringen inte på ett skyndsamt och noggrant sätt för riksdagen har\r\nredovisat skälen till förseningen. Ett annat exempel gäller finansiell\r\nsamordning mellan sjukförsäkring och försäkringskassa för bättre hälsa och\r\nför minskade sjukskrivningar. Hösten 2000 träffades en överenskommelse\r\nmellan företrädare för regeringen, Folkpartiet, Centerpartiet och\r\nMiljöpartiet om att det till hösten 2001 skulle presenteras förslag till\r\nriksdagen som skulle möjliggöra finansiell samordning mellan bland andra\r\nförsäkringskassorna och sjukvården. Målet var att reglerna skulle börja\r\ngälla fr.o.m. år 2002. I propositionsförteckningen från slutet av januari\r\n2003 sägs att propositionen skall komma i maj för riksdagsbehandling\r\nunder hösten 2003. Även detta fall visar på regeringens nonchalans inför\r\nefterkommandet av riksdagens beslut och negligering av att skyndsamt och\r\nnoggrant redovisa skälen till förseningen. Ytterligare ett av alla de\r\närenden där regeringen har bedrivit förhalningspolitik gäller inrättandet\r\nav ett effektivt sanktionssystem mot de nätbolag som inte uppfyller\r\nregelverkets krav vid byte av elleverantör. Våren 2001 beslutade riksdagen,\r\npå förslag av ett enhälligt näringsutskott, att anmoda regeringen att\r\nskyndsamt utreda förutsättningarna och formerna för ett införande av det\r\nnämnda sanktionssystemet. Våren 2003, dvs. två år senare, beslutar\r\nregeringen att utreda frågan ytterligare och ett förslag från en dylik\r\nutredning kan förväntas presenteras först i september 2004. Med hän-\r\nvisning till ovannämnda exempel på regeringens oförmåga att i rimlig tid\r\nefterkomma de av riksdagen uttalade tillkännagivandena, anser Folkpartiet\r\nliberalerna att regeringen skall åläggas att fortsättningsvis skärpa sina\r\nrutiner för genomförandet av riksdagens tillkännagivanden inom de därtill\r\nangivna tidsramarna. Folkpartiet liberalerna anser att i de fall särskilda\r\nskäl föreligger som innebär att regeringen inte kan följa riksdagens\r\nbeslut, skall regeringen skyndsamt upplysa riksdagen om detta och noggrant\r\nredovisa skälen härför.\r\nBakgrund\r\nGällande regler\r\nRiksdagens skrivelser med tillkännagivanden till regeringen\r\nKonstitutionsutskottet behandlade i betänkande 2001/02:KU13 Författnings-\r\nfrågor, m.m. en motion om tydligare tidsreglering av regeringens verkställan-\r\nde av riksdagsbeslut. I det sammanhanget anfördes följande gällande riksda-\r\ngens skrivelser med s.k. tillkännagivanden till regeringen.\r\nEnligt 5 kap. 13 § riksdagsordningen skall riksdagens beslut med anled-\r\nning av proposition samt annat beslut, varom regeringen skall underrät-\r\ntas, meddelas regeringen genom skrivelse.\r\nEn form av riksdagsbeslut som föranleder en skrivelse från riksdagen\r\ntill regeringen är s.k. tillkännagivanden, dvs. att riksdagen ger regeringen\r\ntill känna att t.ex. en viss åtgärd bör vidtas eller att regeringen bör beakta\r\nett visst förhållande.\r\nDet finns ingen reglering kring s.k. tillkännagivanden. Däremot brukar\r\ndenna form av riksdagsbeslut följas upp i samband med att regeringen\r\nlämnar sin redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder regeringen har\r\nvidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Denna ordning har\r\ntillämpats sedan år 1961. Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka\r\nriksdagen meddelar regeringen sina beslut. I samband med sin behand-\r\nling av skrivelsen brukar konstitutionsutskottet regelmässigt anmoda öv-\r\nriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse. Vid sin senaste be-\r\nhandling framhöll utskottet, liksom tidigare, att regeringens skrivelse\r\nmed redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen\r\nfyller en viktig funktion i riksdagens uppföljnings- och utvärderingsar-\r\nbete (bet. 2001/02:KU6). Vad gäller äldre riksdagsskrivelser ville ut-\r\nskottet åter understryka att utgångspunkten måste vara att det önskemål\r\nsom ett tillkännagivande från riksdagen avser bör tillgodoses. Om det vi-\r\nsar sig föreligga omständigheter som hindrar ett genomförande eller om\r\nregeringen gör en annan bedömning än riksdagen måste regeringen kun-\r\nna underlåta att vidta de åtgärder tillkännagivandet avser. En förutsätt-\r\nning bör dock enligt konstitutionsutskottet vara att regeringens bedöm-\r\nningar i detta avseende redovisas för riksdagen.\r\nI sitt ställningstagande till motionens krav i denna del anförde utskottet föl-\r\njande (bet. 2001/02:KU13 s. 50).\r\nI samband med regeringens skrivelse till riksdagen med redogörelse för\r\nbehandlingen av riksdagens skrivelser har riksdagen vidare möjlighet att\r\nfölja upp även de riksdagsbeslut som inte avser lagstiftning. Enligt ut-\r\nskottets mening är den nu gällande ordningen tillräcklig för att regering-\r\nen kan förutses verkställa riksdagens beslut på det sätt som följer av be-\r\nslutens innebörd. Utskottet anser att någon tydligare tidsreglering av re-\r\ngeringens verkställande av riksdagens beslut i enlighet med vad som an-\r\nförs i motion K288 därför inte behövs. Motionen avstyrks därmed.\r\nI föregående betänkande med anledning av regeringens redogörelse för be-\r\nhandlingen av riksdagens skrivelser (bet. 2001/02:KU35), primärt avseende år\r\n2001, anförde utskottet följande angående regeringens hantering av tillkänna-\r\ngivanden.\r\nTrafikutskottet har påtalat att regeringen redovisat riksdagsskrivelse\r\n2000/01:249 som slutbehandlad trots att vidtagna åtgärder uppenbarligen\r\ninte står i överensstämmelse med riksdagens tillkännagivande. Arbets-\r\nmarknadsutskottet ifrågasätter om riksdagsskrivelse 2000/01:211 kan an-\r\nses slutbehandlad och förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen\r\ni enlighet med tillkännagivandet. Konstitutionsutskottet finner inte an-\r\nledning att göra någon annan bedömning än den trafikutskottet respektive\r\narbetsmarknadsutskottet gjort. Utskottet förutsätter att regeringen hör-\r\nsammar riksdagens tillkännagivanden. Om regeringen anser sig kunna\r\nunderlåta att vidta de åtgärder ett tillkännagivande avser, måste regering-\r\nens bedömning vad gäller riksdagsbeslut redovisas för riksdagen i sam-\r\nband med att regeringen lämnar sin redogörelse för vilka åtgärder reger-\r\ningen vidtagit med anledning av riksdagens beslut.\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\nUtformningen av regeringens redogörelse\r\nVid förra årets behandling av regeringens redogörelse för behandlingen av\r\nriksdagens skrivelser uttryckte trafikutskottet och bostadsutskottet i sina\r\nyttranden till konstitutionsutskottet (yttr. 2001/02:TU3y respektive 2001/02:\r\nBoU6y) kritiska synpunkter på bl.a. utformningen av redogörelsen. Med\r\nanledning av dessa synpunkter uttalade konstitutionsutskottet att utskottet\r\nefter samråd med Regeringskansliet skulle återkomma till hur dessa syn-\r\npunkter kunde tillgodoses samt att utskottet hade för avsikt att i det samman-\r\nhanget inhämta synpunkter från övriga utskott (bet. 2001/02:KU35 s. 14).\r\nTjänstemän från konstitutionsutskottets kansli respektive från Statsrådsbe-\r\nredningen sammanträffade i oktober 2002 för att diskutera frågan. I december\r\n2002 ombads samtliga utskottskanslier att utifrån bl.a. de minnesanteckningar\r\nsom fördes vid mötet mellan konstitutionsutskottets kansli och Statsrådsbe-\r\nredningen kommentera frågan. Utskottskanslierna ombads senast i februari\r\n2003 inkomma till konstitutionsutskottet med eventuella synpunkter. Trafik-\r\nutskottets och lagutskottets kanslier inkom med synpunkter.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nKonstitutionsutskottet vill återigen framhålla att regeringens redogörelse för\r\nbehandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen fyller en viktig funktion\r\ni riksdagens uppföljnings- och utvärderingsarbete.\r\nInledningsvis kan nämnas att konstitutionsutskottet, vad gäller utform-\r\nningen av regeringens redogörelse, har samrått med Regeringskansliet med\r\nanledning av de kritiska synpunkter trafikutskottet och bostadsutskottet före-\r\ngående år framfört vad gäller utformningen. Vid samrådet anförde Regerings-\r\nkansliet praktiska invändningar mot vissa av de förslag om förändring av\r\nutformningen av regeringens skrivelse som framförts från nämnda utskott.\r\nKonstitutionsutskottet avser fortsätta diskussionen med Regeringskansliet\r\nangående hur utformningen av regeringens redogörelse för behandlingen av\r\nriksdagens skrivelser kan göras så ändamålsenlig som möjlig. En möjlig\r\nutveckling vore att på sikt komplettera den skriftliga redovisningen med ett\r\ndatabaserat register med löpande aktualisering enligt den modell som tilläm-\r\npas för t.ex. författningar och offentliga utredningar.\r\nNär det gäller innehållet i regeringens redogörelse förutsätter utskottet, lik-\r\nsom tidigare, att regeringen hörsammar riksdagens tillkännagivanden och att\r\nregeringen för riksdagen redovisar sina bedömningar om de begärda åtgär-\r\nderna inte vidtas. Om regeringen inte avser att vidta en begärd åtgärd i enlig-\r\nhet med riksdagsbeslutet måste detta enligt utskottets mening redovisas för\r\nriksdagen inom tidsramen, om en sådan uppställts av riksdagen. Även skälen\r\nför att riksdagsbeslutet inte följs bör tas upp i sammanhanget. Om en redovis-\r\nning inte kan ges i skrivelse eller proposition till riksdagen bör den enligt\r\nutskottets mening lämnas till riksdagen i annan form som gör den tillgänglig\r\nför riksdagens samtliga ledamöter. Därmed kan motionerna 2002/03:K6 (m)\r\noch 2002/03:K7 (fp) anses vara delvis tillgodosedda.\r\nFrågan om regeringens hantering av riksdagens skrivelse 2001/02:245 om\r\nde s.k. 3:12-reglerna och reglerna om andelsbyten, vilken berörs i skatteut-\r\nskottets yttrande (yttr. 2002/03:SkU3y), har även varit föremål för konstitu-\r\ntionsutskottets bedömning i samband med ett ärende i utskottets årliga\r\ngranskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handlägg-\r\nning. Utskottet finner därför inte någon anledning att i detta sammanhang\r\ntillägga något utöver vad som anförts i frågan i granskningsbetänkandet (bet.\r\n2002/03:KU30).\r\nVad i övrigt gäller de ärenden som utskotten kommenterat i sina yttranden\r\nfinner konstitutionsutskottet inte anledning att göra någon annan bedömning\r\nän den respektive utskott gjort.\r\nRegeringens skrivelse 2001/02:75 jämte motionerna 2002/03:K6 (m) och\r\n2002/03:K7 (fp) föranleder inte något annat uttalande från konstitutionsut-\r\nskottets sida än vad som ovan anförts. Därmed kan motionerna avslås och\r\nskrivelsen läggas till handlingarna.\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\nFinansutskottets yttrande 2002/03:FiU1y\r\nTill konstitutionsutskottet\r\nKonstitutionsutskottet beslutade den 20 mars 2003 att bereda samtliga utskott\r\ntillfälle att - i de delar som har samband med respektive utskotts berednings-\r\nområde - yttra sig över regeringens skrivelse 2002/03:75 med redogörelse för\r\nbehandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.\r\nUtskottets överväganden\r\nBakgrund\r\nRegeringens skrivelse, Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser\r\ntill regeringen, (skr. 2002/03:75) överlämnades till riksdagen den 6 mars\r\n2003. Skrivelsen redogör huvudsakligen för sådana åtgärder som regeringen\r\nvidtagit under kalenderåret 2002 med anledning av riksdagens skrivelser. För\r\natt underlätta riksdagsutskottens möjligheter att få en så aktuell bild som\r\nmöjligt vid sitt uppföljningsarbete, har redovisningen även fått omfatta vissa\r\nregeringsbeslut från 2003, dvs. efter den egentliga redovisningsperiodens\r\nutgång. Detta förfarande har använts om riksdagsskrivelserna därigenom har\r\nkunnat rapporteras som slutbehandlade.\r\nRedogörelsen är som tidigare år uppställd departementsvis. Inom varje de-\r\npartements område har materialet grupperats i fyra huvudgrupper, alltefter\r\nåldern på de behandlade riksdagsskrivelserna. Vid uppföljningen av riksda-\r\ngens beslut tilldrar sig regeringens åtgärder med anledning av riksdagens\r\ntillkännagivanden till regeringen ett särskilt intresse. De moment i utskottens\r\nbetänkanden som innehåller tillkännagivanden har därför utmärkts med en\r\nasterisk (*).\r\nSammantaget 53 skrivelser redovisas i årets redogörelse inom finansut-\r\nskottets ansvarsområde. Av de 53 skrivelserna rapporteras 33 som slutbe-\r\nhandlade och 20 som inte slutbehandlade.\r\nDet kan också noteras att finansutskottet i sina betänkanden enligt den\r\ngällande budgetordningen numera behandlar samtliga ärenden på tilläggsbud-\r\nget. Vissa skrivelser omfattar bl.a. av detta skäl ett stort antal moment. En\r\nnärmare uppföljning av regeringens åtgärder har gjorts för de moment i\r\ntilläggsbudgetbetänkandena som faller inom utskottets eget ansvarsområde.\r\n(10 av de sammanlagt 53 riksdagsskrivelserna som redovisats i regeringens\r\nåterrapportering avser frågor som tillhör andra utskotts ansvarsområden men\r\nsom behandlats av finansutskottet i samband med tilläggsbudgetar.)\r\nAv riksdagsskrivelserna är 13 äldre än två år och 7 äldre än tre år. Av des-\r\nsa senare 7 redovisas 5 som inte slutbehandlade. Det äldsta inte slutbehandla-\r\nde ärendet avser riksmötet 1995/96.\r\nMotionerna\r\nTvå motioner har väckts med anledning av regeringens skrivelse, motionerna\r\nK6 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) och K7 av Helena Bargholtz m.fl. (fp). I\r\nmotionerna riktas skarp kritik mot att regeringen inte tillräckligt snabbt verk\r\nställer riksdagens beslut. Regeringen bedriver förhalningspolitik, anser mo-\r\ntionärerna i motion K7 (fp), och föreslår att regeringen bör åläggas att skärpa\r\nsina rutiner för att snabba på genomförandet av riksdagens beslut. Om det\r\nfinns särskilda skäl att regeringen inte kan följa riksdagens beslut ska reger-\r\ningen skyndsamt upplysa riksdagen om detta och redovisa varför. I motion\r\nK6 (m) framhålls att regeringens underlåtenhet att efterkomma riksdagens\r\nbeslut kan leda till att riksdagen tvingas agera på egen hand, vilket med tanke\r\npå utskottskansliernas begränsade resurser i längden riskerar att leda till säm\r\nre kvalitet på lagstiftningen. Regeringens agerande riskerar också att skada\r\nallmänhetens förtroende för de politiska institutionerna, anser motionärerna.\r\nUtskottets synpunkter\r\nUtskottet anser att regeringen till största delen fullföljt riksdagens\r\nbeslut inom utskottets ansvarsområde i rimlig tid. Det finns dock exempel\r\npå riksdagsskrivelser som inte har slutbehandlats trots att avsevärd tid\r\ngått sedan de överlämnats till regeringen.\r\nUtskottet delar motionärernas principiella synpunkt att det är mycket an-\r\ngeläget att regeringen utan onödiga dröjsmål och utan påminnelser verkställer\r\nriksdagens beslut, och om det av någon anledning inte är möjligt, tydligt\r\nredovisar varför. De specifika punkter motionärerna tar upp ligger emellertid\r\ninte inom finansutskottets område varför utskottet inte ser sig föranlett att\r\ngöra något ytterligare uttalande i frågan.\r\nBeträffande den äldsta icke slutbehandlade skrivelsen inom utskottets om-\r\nråde, från 1995/96 om ett vinstdelningssystem mellan staten och föreningsli-\r\nvet för inkomster från automatspel, rapporterar regeringen att man avser att\r\nåterkomma till riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2004. Ut-\r\nskottet utgår från att så sker.\r\nOffentlig upphandling (punkt Fi54)\r\nRegeringen rapporterar att skrivelse nr 324, baserad på betänkande\r\n2001/02:FiU12 om offentlig upphandling är slutbehandlad. Tre av punkterna i\r\nbetänkandet, punkterna 1, 4 och 5, innehöll tillkännagivanden till regeringen.\r\nI regeringens återrapportering framgår emellertid endast att det fanns ett\r\ntillkännagivande, det under punkt 1. Momenten 4 och 5 anges som slutbe-\r\nhandlade i och med att lagarna som riksdagen antagit utfärdades den 13 juni\r\n2002.\r\nUnder moment 4 fanns ett tillkännagivande om EG:s regler och andra inter-\r\nnationella regler och möjligheten att ta större hänsyn till miljön vid upphand-\r\nling, och under moment 5 fanns ett tillkännagivande om sociala och arbets-\r\nmarknadspolitiska hänsyn vid upphandling. Riksdagsskrivelsen uppges vara\r\nslutbehandlad trots att regeringen inte vidtagit några åtgärder med anledning\r\nav dessa tillkännagivanden. De har heller inte, som brukligt, markerats med\r\nasterisk i regeringens rapportering. Utskottet anser inte att den aktuella skri\r\nvelsen kan betraktas som slutbehandlad.\r\n\r\nStockholm den 29 april 2003\r\nPå finansutskottets vägnar\r\nSven-Erik Österberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s), Fredrik\r\nReinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson (s),\r\nKjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Lars Bäckström (v), Gunnar Axén (m),\r\nTommy Waidelich (s), Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s), Tomas Hög-\r\nström (m), Agneta Gille (s), Bo Bernhardsson (s), Jörgen Johansson (c) och\r\nMikael Johansson (mp).\r\n\r\nBilaga 3\r\nSkatteutskottets yttrande 2002/03:SkU3y\r\nTill konstitutionsutskottet\r\nKonstitutionsutskottet har berett skatteutskottet och övriga utskott\r\ntillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2002/03:75 med\r\nredogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.\r\nMed anledning härav har skatteutskottet särskilt granskat de ärenden som\r\navser riksdagsskrivelser som skatteutskottet medverkat till och som inte\r\nslutbehandlats den 31 december 2002 samt ytterligare ett ärende som\r\navslutats under tiden den 1 januari 2002 -31 december 2002. Utskottet får\r\nanföra följande.\r\nRegeringens skrivelse\r\nYrkesfiskares konkurrenssituation i förhållande till andra länder\r\nÄrendet redovisas under punkt 3 under Finansdepartementet (s. 75-76). Med\r\nanledning av en rad motioner om yrkesfiskarnas ekonomiska villkor i för-\r\nhållande till fiskare i konkurrentländer och att såväl Norge som Danmark\r\nhade särskilda skatteavdrag för yrkesfiskare gjorde riksdagen - på förslag\r\nav skatteutskottet - ett tillkännagivande om att regeringen borde återkomma\r\ntill riksdagen med förslag som tillgodosåg motionärernas krav på\r\nkonkurrensneutralitet. I redogörelsen anför regeringen att ett förslag\r\ntill yrkesfiskaravdrag, som tagits fram inom Regeringskansliet, har anmälts\r\ntill Europeiska kommissionen och att kompletterande uppgifter har lämnats i\r\njuni och december 2002 på kommissionens begäran (rskr. 1996/97:133; bet.\r\n1996/97: SkU13 mom. 11, mot. 1996/97:Fi210 yrkande 11 (c) m.fl., beslut i\r\nkammaren den 20 december 1996).\r\nÖkade levnadskostnader vid dubbel bosättning\r\nÄrendet redovisas under punkt 10 under Finansdepartementet (s. 77-78) och\r\navser ett tillkännagivande om att regeringen bör genomföra en komplette-\r\nrande utredning för att belysa effekterna för rörligheten på arbetsmarknaden\r\noch för boende och arbetande i glesbygd vid ett slopande av gränsen för av-\r\ndrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning. Enligt regeringens\r\nredogörelse bereds ärendet för närvarande - liksom förra året - tillsammans\r\nmed förslagen i utredningsbetänkandet Förmåner och ökade levnadskostna-\r\nder (SOU 1999:94, det står felaktigt 97 i redogörelsen) med inriktning på att\r\nett ställningstagande i frågan skall kunna redovisas under innevarande år\r\n(rskr. 1999/2000:143; bet. 1999/2000:SkU13 mom. 8, mot. 1999/2000:Sk748\r\n(v), beslut i kammaren den 15 mars 2000).\r\nReglerna i skattebetalningslagen om betalningsansvar för\r\nföreträdare för juridiska personer\r\nÄrendet redovisas under punkt 12 under Finansdepartementet (s. 78) och\r\navser ett tillkännagivande om att regeringen bör utföra en analys och even-\r\ntuellt lägga fram förslag om en omformulering av de nya bestämmelserna i\r\nskattebetalningslagen (1997:483) om betalningsansvar för företrädare för\r\njuridiska personer, om dessa nya bestämmelser inneburit en skärpning i för-\r\nhållande till vad som gällde tidigare. Enligt regeringens redogörelse behand-\r\nlas frågan av en utredning som den 31 januari 2002 överlämnat sitt slutbe-\r\ntänkande Företrädaransvar (SOU 2002:8). Betänkandet har remissbehandlats\r\noch ärendet är under beredning. Regeringen avser enligt redogörelsen att\r\növerlämna en proposition till riksdagen senast den 28 maj 2003 (rskr.\r\n1999/2000:248; bet. 1999/2000:SkU24, beslut i kammaren den 7 juni 2000).\r\nDen 16 april 2003 överlämnade regeringen en remiss, Företrädaransvar,\r\ntill Lagrådet. I lagrådsremissen behandlas den nu aktuella frågan.\r\nSkadlig skattekonkurrens i Europeiska unionen\r\nÄrendet redovisas under punkt 14 under Finansdepartementet (s. 79) och\r\navser ett tillkännagivande om att regeringen bör arbeta för att tillämpnings-\r\nområdet för EU:s uppförandekod för företagsbeskattning skall utvidgas till att\r\nomfatta även skadlig skattekonkurrens som avser löntagare och att frågan\r\nskall behandlas i samband med en översyn av uppförandekoden. Enligt redo-\r\ngörelsen har den planerade översynen av EU:s uppförandekod för företags-\r\nbeskattning ännu inte kommit till stånd eftersom det pågående arbetet med\r\nskattepaket - i vilket koden ingår - inte har avslutats. Skrivelsen har därför\r\ninte kunnat slutbehandlas (rskr. 2000/01:70; bet. 2000/01:SkU6 mom. 3, prop.\r\n2000/01:12, mot. 2000/01:Sk8 yrkande 3 (mp), beslut i kammaren den\r\n5 december 2000).\r\nEnligt vad utskottet erfarit skulle frågan kunna tas upp i samband med en\r\növersyn under hösten 2003, under förutsättning att en överenskommelse nås\r\nom skattepaketet senare i vår eller sommar.\r\nBilförmån\r\nÄrendet redovisas under punkt 18 under Finansdepartementet (s. 80) och\r\navser ett tillkännagivande om en översyn av förmånsbeskattningen av instal-\r\nlations- och distributionsbilar som används privat i ringa omfattning. Enligt\r\nredogörelsen har Riksskatteverket den 27 mars 2002 till Finansdepartementet\r\növerlämnat en redovisning av ett uppdrag att se över reglerna om bilförmån\r\noch deras tillämpning. Frågan bereds med inriktning på att regeringen skall\r\nkunna redovisa ett ställningstagande i frågan under innevarande år (rskr.\r\n2000/01:166; bet. 2000/01:SkU14 mom. 12, mot. 2000/01:Sk729 yrkande 1\r\n(c, m, kd, fp) m.fl., beslut i kammaren den 21 mars 2001).\r\nDen 16 april 2003 överlämnade regeringen en lagrådsremiss, Beskattning\r\nav vissa förmåner, till Lagrådet. I lagrådsremissen behandlas bl.a. riksdagens\r\ntillkännagivande om förmånsbeskattning av bilar avsedda för installation och\r\ndistribution.\r\nSkogskonto och lantmäterikostnader\r\nÄrendet redovisas under punkt 32 under Finansdepartementet (s. 84) och\r\navser ett tillkännagivande om att regeringen bör se över frågan om att införa\r\nen möjlighet för skogsägare att sätta in ersättning enligt naturvårdsavtal på\r\nskogskonto. En översyn bör också ske av den skattemässiga behandlingen av\r\nlantmäterikostnader. Regeringen har nyligen lagt fram proposition 2002/03:79\r\nDirektavdrag för lantmäteriförrättningsutgifter vid omarrondering, vari bäg-\r\nge frågorna behandlas (rskr. 2001/02:177; bet. 2001/02:SkU15 mom. 18 och\r\n22, mot. 2001/02:Sk330 (v) respektive 2001/02:Sk217 (c) och 2001/02:\r\nSk462 (v), beslut i kammaren den 13 mars 2002).\r\nSkyddade identiteter i folkbokföringen\r\nÄrendet redovisas under punkt 58 under Justitiedepartementet (s. 64) och\r\navser ett tillkännagivande om att frågan om hur man i folkbokföringen prak-\r\ntiskt bör hantera skyddade personuppgifter i folkbokföringen som medgivits\r\nför hotade, förföljda och trakasserade personer för att förhindra att uppgif-\r\nterna läcker ut skyndsamt bör belysas. Frågan behandlas i Personsäkerhetsut-\r\nredningens delbetänkande Nationell handlingsplan mot våld i nära relationer\r\n(SOU 2002:71). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande\r\n(rskr. 2001/02:200; bet. 2001/02:SkU19 mom. 20, mot. 2001/02:Ju396\r\nyrkande 2 (m) och 2000/01:K269 (v), beslut i kammaren den 10 april 2002).\r\nReklamskatten\r\nÄrendet redovisas under punkt 38 under Finansdepartementet (s. 85) och\r\navser ett tillkännagivande om att frågan om en avveckling av reklamskatten\r\nbör prioriteras i kommande budgetberedning, dock med beaktande av de\r\nbudgetpolitiska målen. Enligt redogörelsen har frågan prioriterats i budget-\r\nberedningen men utan att förutsättningar för finansiering av ett avskaffande\r\nav reklamskatten för närvarande bedömts föreligga (rskr. 2001/02:201; bet.\r\n2001/02:SkU20, 18 motioner av (s), (m), (v), (kd), (c), (fp) och (mp), beslut i\r\nkammaren den 10 april 2002).\r\nReglerna kring den skattemässiga behandlingen av utgifter i\r\nsamband med sponsring\r\nÄrendet redovisas under punkt 39 under Finansdepartementet (s. 85-86) och\r\navser ett tillkännagivande om att regeringen bör pröva om inkomstskattela-\r\ngens regler har en alltigenom ändamålsenlig utformning när det gäller avdrag\r\nför utgifter i samband med sponsring och om reglerna behöver göras tydligare\r\nför att det skall vara lättare att i förväg bedöma den skattemässiga\r\nbehandlingen av en sponsring. Enligt redogörelsen är en promemoria som\r\nbehandlar frågan under utarbetande. Inriktningen är att regeringen skall kunna\r\nredovisa ett ställningstagande i frågan under innevarande år (rskr.\r\n2001/02:202; bet. 2001/02:SkU21, 7 motioner av (m), (kd), (fp) och (mp),\r\nbeslut i kammaren den 10 april 2002).\r\nDe s.k. 3:12-reglerna och reglerna om andelsbyten\r\nÄrendet redovisas under punkt 42 under Finansdepartementet (s. 86) och\r\navser ett tillkännagivande angående de ägare till fåmansföretag som hade\r\ndrabbats av skatteproblem i samband med att deras företag hade blivit upp-\r\nköpta av marknadsnoterade företag inom främst IT-sektorn och företagsköpet\r\nbetalats med andelar i det köpande företaget i kombination med ett avtal som\r\nhindrade säljaren från att avyttra de mottagna andelarna. Tillkännagivandet\r\ngick ut på att regeringen senast under augusti 2002 skulle återkomma till\r\nriksdagen med ett förslag till en retroaktivt verkande lagändring som elimine-\r\nrade de effekter som uppstod i förlustsituationer till följd av att ett tjänste\r\nbelopp skulle tas upp till beskattning av den som genom ett sådant uppskovs-\r\ngrundande andelsbyte hade avyttrat kvalificerade andelar i fåmansföretag\r\n(rskr. 2001/02:245; bet. 2001/02:SkU29, beslut i kammaren den 16 maj\r\n2002).\r\nDen 7 november 2002 beslutade regeringen proposition Utvidgning av\r\nreglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten (prop. 2002/03:15)\r\nmed vissa lagförslag med begärd inriktning. Därmed ansågs skrivelsen slut-\r\nbehandlad. Propositionen bifölls i allt väsentligt av riksdagen och lagförsla-\r\ngen antogs.\r\nMotionerna\r\nMed anledning av regeringens skrivelse har två motioner väckts. I motion K6\r\nav Gunnar Hökmark m.fl. (m) krävs ett tillkännagivande om att regeringen på\r\nett bättre sätt bör uppfylla riksdagens mål, i synnerhet när det rör sig om\r\nenkel lagstiftning eller saken bara gäller tillsättande av en utredning. I\r\nmotion K7 av Helena Bargholz m.fl. (fp) begärs ett uttalande om att införa\r\n\"skärpta rutiner gällande verkställandet av riksdagens beslut\" eftersom\r\nregeringen har dröjt med att åtgärda många äldre riksdagsskrivelser\r\n(yrkande 1). I motionen begärs också ett tillkännagivande om att\r\nregeringen skyndsamt skall meddela riksdagen om den på grund av särskilda\r\nskäl inte kan följa ett riksdagsbeslut och noggrant redovisa skälen härför.\r\nMotionärerna anför den nyss redovisade andelsbytesfrågan som ett exempel på\r\nhur det enligt deras mening inte bör gå till (yrkande 2).\r\nUtskottets ställningstagande\r\nVad först gäller frågan om ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning har\r\nutskottet i sina yttranden till konstitutionsutskottet rörande regeringens mot-\r\nsvarande redogörelser såväl 2001 som 2002 påpekat att beredningen av detta\r\närende dragit ut väl långt på tiden och förutsatt att regeringen skyndar på\r\nberedningen och redovisar resultat. Utskottet har nu erfarit att beredningen är\r\ninriktad på att överlämna en redovisning till riksdagen i anslutning till bud-\r\ngetpropositionen för 2004. Utskottet låter sig härmed nöja men förutsätter att\r\ndet inte blir något ytterligare dröjsmål.\r\nVad härefter gäller frågan om de s.k. 3.12-reglerna och reglerna om an-\r\ndelsbyten konstaterar utskottet att den berörda propositionen (prop. 2002:15)\r\ninkom till riksdagen först drygt två månader efter den tidpunkt riksdagen\r\nbestämt i sitt beslut den 16 maj 2002, vilket byggde på ett enhälligt betänkan-\r\nde av skatteutskottet, vars formuleringar efter omsorgsfull prövning godkänts\r\nav alla sju partierna inom utskottet. Tillkännagivandet i betänkande\r\n2001/02:SkU29 var tydligt och innebar att regeringen senast under augusti\r\n2002 skulle återkomma till riksdagen med ett förslag till en retroaktivt ver-\r\nkande lagändring som eliminerade de effekter som uppstod i förlustsituationer\r\ntill följd av att ett tjänstebelopp skulle tas upp till beskattning av den som\r\ngenom ett uppskovsgrundande andelsbyte hade avyttrat s.k. kvalificerade\r\nandelar i fåmansföretag. Utskottets initiativ klargjorde att de som gjort an-\r\ndelsbyten med kvalificerade andelar för vilka uppskov hade beviljats eller\r\nhade kunnat beviljas fr.o.m. att nya omstruktureringsregler infördes den\r\n1 januari 1999 inte skulle tjänstebeskattas till den del en vid andelsbyte mot-\r\ntagen andel avyttras med förlust, dvs. till ett värde understigande omkostnads-\r\nbeloppet. Den innebörd regeringen läser ut av tillkännagivandet i den ovan\r\nberörda proposition 2002/03:15, som avlämnades i november 2002, är helt\r\nkorrekt.\r\nAv betänkandet framgår vidare att utskottets förslag anknöt direkt till ett\r\nanalysarbete som pågick i Finansdepartementet och som redan hade lett fram\r\ntill en promemoria den 12 april 2002 om de s.k. 3:12-reglerna och reglerna\r\nom andelsbyten. I promemorian hade redovisats fyra olika tänkbara modeller\r\nsom skulle kunna läggas till grund för en ändring av regelsystemet för att\r\nkomma till rätta med det förhållandet att en fåmansföretagare som avyttrat\r\nkvalificerade andelar skulle ta upp i princip hälften av ett uppskovsbelopp\r\nfrån ett tidigare andelsbyte som en tjänsteinkomst utan möjlighet att kunna\r\nkvitta en förlust som uppkommit genom en värdenedgång på de mottagna\r\nandelarna mot tjänsteinkomsten. I promemorian tillhandahölls inte någon\r\nteknisk lösning för en retroaktiv tillämpning och den offentligrättsliga kost-\r\nnaden vid en retroaktivt verkande ändring angavs bli beroende av hur olika\r\ngränsdragningsproblem hanterades. Av promemorian framgick att tjänste-\r\ndelen i uppskovsbeloppen från åren 1999 och 2000 uppgick till sammanlagt\r\nca 979 miljoner kronor. Utskottet lämnade i sitt betänkande öppet hur frågan\r\nskulle lösas rent tekniskt och hur finansieringen av det kommande förslaget\r\nskulle ske. Utskottets betänkande innehåller således ingen kostnadsberäkning,\r\nmen på grundval av de nyss redovisade beloppsuppgifterna i Finansdeparte-\r\nmentets promemoria, som utskottet hade tillgång till, måste det antas att be-\r\nräkningen höll sig kring några hundra miljoner kronor.\r\nSom framgår av betänkandet hade utskottet tagit vissa underhandskontak-\r\nter för att kontrollera att en begäran av riksdagen om en proposition senast\r\nunder augusti 2002 var realistisk. Bland annat hade utskottet under hand\r\nerfarit att en lagrådsgranskning skulle kunna påbörjas under senare hälften av\r\naugusti. Vidare kunde konstateras att det grundläggande analys- och kartlägg-\r\nningsarbetet redan hade gjorts och fanns redovisat i Finansdepartementets\r\novannämnda promemoria, som även innehöll nödvändigt statistiskt underlag.\r\nRemissbehandlingen av den promemorian skulle vara avslutad den 15 juni\r\n2002.\r\nNär utskottet föreslår ett tillkännagivande om att regeringen skall företa\r\nen åtgärd anger utskottet normalt inte någon viss precis tidpunkt eller\r\nnågot visst datum för när åtgärden skall vara genomförd, eftersom\r\nsvårigheterna i samband med genomförandet ofta inte låter sig överblicka\r\ni förväg. Som angivits ovan var förhållandena i detta ärende dock speciella\r\noch det hade varit värdefullt om regeringen, när en proposition under\r\naugusti månad uteblev, hade lämnat besked åtminstone i budgetpropositionen\r\nför 2003 om hur regeringen avsåg att hantera frågan. Utskottet kan ha\r\nförståelse för att just detta lagstiftningsprojekt visade sig vara\r\nosedvanligt komplicerat, både rättsligt, tekniskt och\r\nkostnadsberäkningsmässigt, men frånvaron av besked i budgetpropositionen\r\n- medan andra planerade lagstiftningsprojekt på skatteområdet på sedvanligt\r\nsätt redovisades - skapade, i kombination med en del andra utspel i\r\nmedierna av finansministern och statssekreteraren i Finansdepartementet om\r\nden aktuella frågan, under någon tid osäkerhet om regeringens avsikter,\r\ninte bara i riksdagen utan även ute i landet och i synnerhet bland de\r\nberörda skattskyldiga. Detta i sin tur ledde bl.a. till att enskilda\r\nriksdagsledamöter i såväl finansutskottet som skatteutskottet aviserade\r\nförslag om initiativ på detta område, eftersom osäkerhet förelåg om\r\nregeringen skulle lägga en proposition eller ej. En sådan osäkerhet hade\r\nenligt utskottets mening kunnat undvikas om regeringen hade lagt fram, om\r\nän inte en exakt kostnadsberäkning, så åtminstone en avsiktsförklaring i\r\nbudgetpropositionen, som enligt de budgetprinciper som gäller skall vara\r\nfullständig även i fråga om uppgifter om planerad skattelagstiftning.\r\nAvslutningsvis noterar utskottet att proposition 2002/03:15, som inkom till\r\nriksdagen i november 2002, motsvarade riksdagens önskemål om ny lagstift-\r\nning på det aktuella området. Lagstiftningsärendet kunde därefter behandlas i\r\nriksdagen på normalt sätt under hösten 2002, och de nya lagbestämmelserna\r\nsättas i kraft den 1 januari 2003. Dröjsmålet med propositionens avlämnande\r\nkom därigenom att inte fördröja ikraftträdandet.\r\nMed det anförda anser sig utskottet ha besvarat motion K7 yrkande 2 såvitt\r\nyrkandet berör skatteutskottets område. Regeringens skrivelse i övrigt och\r\növriga motionsyrkanden i ärendet föranleder ingen vidare kommentar av\r\nskatteutskottet.\r\nStockholm den 29 april 2003\r\nPå skatteutskottets vägnar\r\nArne Kjörnsberg\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Arne Kjörnsberg (s), Anna Grön-\r\nlund (fp), Lennart Hedquist (m), Ulla Wester (s), Marie Engström (v), Per-\r\nOlof Svensson (s), Anne-Marie Pålsson (m), Lennart Axelsson (s), Gunnar\r\nAndrén (fp), Inger Nordlander (s), Ulf Sjösten (m), Catharina Bråkenhielm\r\n(s), Fredrik Olovsson (s), Lars Gustafsson (kd), Britta Rådström (s) och Mari-\r\nanne Samuelsson (mp).\r\n\r\n\r\nBilaga 4\r\nProtokollsutdrag från Justitieutskottet\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 5\r\nProtokollsutdrag från Lagutskottet\r\n\r\nBilaga 6\r\nProtkollsutdrag från Utrikesutskottet\r\n\r\nBilaga 7\r\nProtokollsutdrag från Försvarsutskottet\r\n\r\nBilaga 8\r\nSocialförsäkringsutskottets yttrande 2002/03:SfU2y\r\nTill konstitutionsutskottet\r\nKonstitutionsutskottet har den 20 mars 2003 anmodat övriga utskott att yttra\r\nsig över regeringens skrivelse 2002/03:75 Redogörelse för behandlingen av\r\nriksdagens skrivelser till regeringen jämte eventuella motioner. Två motioner\r\nhar väckts med anledning av skrivelsen, K6 av Gunnar Hökmark m.fl. (m)\r\noch K7 av Helena Bargholtz m.fl. (fp).\r\nSocialförsäkringsutskottet avger följande yttrande.\r\nRegeringens redogörelse avser åtgärder vidtagna den 1 januari-den 31 de-\r\ncember 2002, men även vissa regeringsbeslut därefter omfattas. I skrivelsen\r\nredovisas behandlingen av 25 riksdagsskrivelser i ärenden som grundar sig på\r\nbetänkanden från socialförsäkringsutskottet. Flertalet av dessa riksdagsskri-\r\nvelser är utfärdade föregående och innevarande riksmöte medan fem skrivel-\r\nser avser tidigare riksmöten. Av samtliga dessa ärenden redovisas tio riks-\r\ndagsskrivelser som inte slutbehandlade medan övriga anges som slutbehand-\r\nlade under perioden.\r\nRedogörelsen föranleder följande kommentarer beträffande några av de\r\nicke slutbehandlade ärendena.\r\nRskr. 1990/91:372 (Socialdepartementet), mom. 6 om arbetstagarbegreppet:\r\nÄrendet, som är det äldsta ärende som rör socialförsäkringsutskottet, har\r\nkommenterats av utskottet i yttrande till konstitutionsutskottet hösten 2000\r\n(yttr. 2000/01:SfU3y). Utskottet noterar att regeringen i årets ekonomiska\r\nvårproposition (prop. 2002/03:100 s. 180) redovisar sitt ställningstagande i\r\närendet. Ärendet kan således nästa gång redovisas som slutbehandlat.\r\nRskr. 2000/01:210 (Socialdepartementet), mom. 1 om automatisk balanse-\r\nring: Utskottet noterar att regeringen i proposition 2002/03:61 Vissa social-\r\nförsäkringsfrågor har lagt fram förslag med anledning av riksdagens beslut\r\noch att ärendet således nästa gång kan redovisas som slutbehandlat.\r\nRskr. 2001/02:70 (Utrikesdepartementet), mom. 12 om instans- och process-\r\nordning i utlänningsärenden: Utskottet redogjorde för detta ärende i\r\nmotsvarande yttrande till konstitutionsutskottet under förra riksmötet (yttr.\r\n2001/02:SfU6y). I skrivelsen anges att regeringen den 6 juni 2002 beslutat om\r\nen lagrådsremiss om ny instans- och processordning i utlännings- och\r\nmedborgarskapsärenden samt att Lagrådet i yttrande den 9 oktober 2002\r\navstyrkte regeringens förslag. Beredningen av frågan fortsätter inom\r\nRegeringskansliet.\r\nUtskottet vill tillägga att regeringen den 6 mars 2003 har beslutat direktiv\r\ntill en översyn av utlänningslagstiftningen (dir. 2003:28). En parlamentarisk\r\nkommitté skall med utgångspunkt i nämnda lagrådsremiss och Lagrådets\r\nyttrande lämna förslag i angivna avseenden. Uppdraget skall redovisas senast\r\nden 15 december 2003.\r\nUtskottet, som utgår från att kommittén redovisar sitt uppdrag inom den\r\nangivna tiden, finner med hänsyn till det ovan anförda att det inte finns anled\r\nning för konstitutionsutskottet att göra något påpekande i ärendet.\r\nRskr. 2001/02:84 (Socialdepartementet), mom. 12 om samverkan och finansi-\r\nell samordning: Utskottet redogjorde för detta ärende i motsvarande yttrande\r\ntill konstitutionsutskottet under förra riksmötet (yttr. 2001/02:SfU6y). Häref-\r\nter har riksdagen på förslag av regeringen fattat vissa beslut som gäller finan\r\nsiell samordning. I budgetpropositionen hösten 2002 föreslog regeringen att\r\nupp till 5 % av de beräknade utgifterna för sjukpenning skall få användas för\r\nsamverkan inom rehabiliteringsområdet. I en särskild proposition samma höst\r\nlämnade regeringen förslag till lagändring som innebär att försäkringskassan\r\nskall få utökade möjligheter att bidra med medel för samverkan inom rehabi-\r\nliteringsområdet och att de medel som kassan bidrar med får utgöra statens\r\nsamlade andel i denna verksamhet. Lagändringen föreslogs träda i kraft den\r\n1 januari 2003. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag i betänkande\r\n2002/03:SfU1, vilket också blev riksdagens beslut.\r\nI skrivelsen anges att en departementspromemoria, Finansiell samordning\r\ninom rehabiliteringsområdet (Ds 2003:2), har utarbetats inom Regeringskans-\r\nliet och att regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen under\r\nvåren 2003.\r\nUtskottet vill tillägga att departementspromemorian har utarbetats av en\r\narbetsgrupp bestående av tjänstemän från Socialdepartementet, Finansdepar-\r\ntementet, Näringsdepartementet och Justitiedepartementet, som haft uppdra-\r\nget att med anledning av riksdagens tillkännagivande (bet. 2001/02:SfU1,\r\nrskr. 2001/02:84) utarbeta ett förslag om finansiell samordning inom rehabi-\r\nliteringsområdet. Arbetsgruppen har i februari 2003 avslutat sitt arbete genom\r\nnämnda promemoria. Promemorian har remissbehandlats och inom Reger-\r\ningskansliet utarbetas nu en lagrådsremiss.\r\nMed hänsyn härtill och till de åtgärder som redan vidtagits finns det inte\r\nanledning för konstitutionsutskottet att göra något påpekande i ärendet. Soci-\r\nalförsäkringsutskottet noterar i detta sammanhang att regeringens hantering\r\nav finansiell samordning är ett av de exempel som tas upp i motion K7 (fp).\r\nRskr. 2001/02:334 (Socialdepartementet), mom. 5 om samverkan och finansi-\r\nell samordning: Eftersom kammaren biföll reservation 4 avseende punkt 5 i\r\nutskottets förslag innebar riksdagsbeslutet att motionerna avslogs. Även i\r\növrigt innebar riksdagens beslut endast avslag på behandlade motioner. Nå-\r\ngon riksdagsskrivelse skulle således inte ha tillställts regeringen, och\r\närendet kunde av regeringen ha angivits som slutbehandlat.\r\nStockholm den 17 april 2003\r\nPå socialförsäkringsutskottets vägnar\r\nTomas Eneroth\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:\r\nTomas Eneroth (s), Sven Brus (kd), Ronny\r\nOlander (s), Sten Tolgfors (m), Bo Könberg\r\n(fp), Anita Jönsson (s), Mona Berglund\r\nNilsson (s), Mariann Ytterberg (s), Anita\r\nSidén (m), Lennart Klockare (s), Linnéa\r\nDarell (fp), Birgitta Carlsson (c), Kerstin\r\nKristiansson Karlstedt (s), Anna Lilliehöök\r\n(m), Göte Wahlström (s), Mona Jönsson (mp)\r\noch Rolf Olsson (v).\r\n\r\nAvvikande mening\r\nSven Brus (kd), Sten Tolgfors (m), Bo Könberg (fp), Anita Sidén (m), Linnéa\r\nDarell (fp), Birgitta Carlsson (c) och Anna Lilliehöök (m) anser:\r\nRskr. 1990/91:372 (Socialdepartementet), mom. 6 om arbetstagarbegreppet\r\nI detta avsnitt borde utskottet ha tillagt följande:\r\nUtskottet vill påpeka att en tidsutdräkt på tolv år för att återkomma till\r\nriksdagen är oacceptabel och vill betona vikten av att regeringen\r\nåterkommer på ett betydligt tidigare stadium till riksdagen, i skrivelse\r\neller proposition, med redogörelse för beredningen eller, i det fall\r\nregeringen anser frågan slutbehandlad, med redovisning av sin syn på\r\närendet.\r\nRskr. 2001/02:84 (Socialdepartementet), mom. 12 om samverkan och finansi-\r\nell samordning\r\nI detta avsnitt borde utskottet i stället för tredje och fjärde styckena ha\r\nanfört följande:\r\nPromemorian har remissbehandlats och inom Regeringskansliet utarbetas nu\r\nen lagrådsremiss.\r\nI yttrande i fjol till konstitutionsutskottet fann utskottet det mycket beklag-\r\nligt att regeringen inte lämnat förslag under våren 2002 utan först avsåg läm-\r\nna förslag under hösten 2002. Utskottet ansåg att konstitutionsutskottet borde\r\npåpeka att regeringen två gånger i rad inte agerat i enlighet med riksdagens\r\ntillkännagivanden.\r\nUtskottet konstaterar att förslaget om finansiell samordning nu ytterligare\r\nskjutits fram, enligt uppgift till våren 2003. Dessa ytterligare\r\nförseningar bör leda till ett påpekande av konstitutionsutskottet.\r\nSocialförsäkringsutskottet noterar i detta sammanhang att regeringens\r\nhantering av finansiell samordning är ett av de exempel som tas upp i\r\nmotion K7 (fp).\r\n\r\n\r\nBilaga 9\r\nProtokollsutdrag från Socialutskottet\r\n\r\nBilaga 10\r\nProtokollsutdrag från Kulturutskottet\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 11\r\nProtokollsutdrag från Utbildningsutskottet\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga 12\r\nTrafikutskottets yttrande 2002/03:TU2y\r\nTill konstitutionsutskottet\r\nKonstitutionsutskottet har den 20 mars 2003 anmodat övriga utskott att yttra\r\nsig över regeringens skrivelse 2002/03:75 Redogörelse för behandlingen av\r\nriksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen\r\nregeringsbeslut under tiden den 1 januari-den 31 december 2002.\r\nMotionsförslag\r\nTvå motioner har väckts med anledning av regeringens skrivelse.\r\nI motion 2002/03:K6 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anges att regeringen under\r\nden senaste mandatperioden underlåtit att efterkomma riksdagens beslut i\r\nett stort antal ärenden. Enligt motionärerna är det viktigt att regeringen\r\nuppfyller de mål som riksdagen sätter upp och som det finns en politisk\r\nmajoritet för så att inte allmänhetens tilltro till det politiska\r\nsystemet urholkas.\r\nI motion 2002/03:K7 av Helena Bargholtz m.fl. (fp) begärs, mot bakgrund av\r\nnågra exempel på ärendehandläggning, att rutinerna skärps för att verk-\r\nställa riksdagens beslut. Motionärerna framhåller att i de fall särskilda\r\nskäl finns för att regeringen inte kan följa ett av riksdagen fattat\r\nbeslut, bör regeringen skyndsamt meddela riksdagen detta och för\r\nriksdagen noggrant redovisa skälen härför.\r\nUtskottets överväganden\r\nUppföljning av tidigare yttrande\r\nTrafikutskottet har som ett led i arbetet med uppföljning och utvärdering\r\nunder senare år ägnat en ökad uppmärksamhet åt regeringens redogörelser för\r\nriksdagens skrivelser till regeringen. Under år 2002 anmärkte ett enigt trafik-\r\nutskott på att regeringen enligt sin redogörelse hade slutbehandlat ett ärende\r\nmed tillkännagivande från riksdagens sida om åtgärder för ökad säkerhet för\r\nbarn i trafiken trots att de åtgärder som riksdagen efterlyst enligt utskottets\r\nmening inte syntes vara genomfört (2001/02:TU3y). Utskottet konstaterar nu\r\natt enligt årets redovisning har denna riksdagsskrivelse med tillkännagivande\r\nomregistrerats och anges vara under beredning (rskr. 2000/01:249).\r\nI sitt yttrande våren 2002 framhöll trafikutskottet vidare att regeringens\r\nredogörelse inte var helt lättillgänglig och förde fram olika synpunkter\r\npå hur skrivelsen skulle kunna förbättras.  Även andra utskott har i sina\r\nyttranden till konstitutionsutskottet redovisat synpunkter på hur\r\nförbättringar skulle kunna åstadkommas. Utskottet konstaterar att årets\r\nredovisning följer tidigare uppläggning. Enligt vad utskottet erfarit\r\npågår dock ett beredningsarbete om hur regeringens redogörelse kan\r\nvidareutvecklas. Enligt utskottets mening är det angeläget att detta arbete\r\nslutförs och resulterar i en mer lättillgänglig och användbar produkt.\r\nÅrets redovisning omfattar 26 riksdagsskrivelser från trafikutskottet\r\nI regeringens redogörelse redovisas sammanlagt 26 riksdagsskrivelser i frågor\r\nsom behandlats i trafikutskottets betänkanden. Som framgår av följande\r\nsammanställning redovisas tolv av dessa som slutbehandlade.\r\n\r\nRiksmöte\r\nAntal skrivelser\r\nSlutbehandlade\r\nEj slutbehandlade\r\n1994/95\r\n1\r\n-\r\n1\r\n1997/98\r\n5\r\n2\r\n3\r\n1998/99\r\n1\r\n1\r\n-\r\n1999/2000\r\n6\r\n2\r\n4\r\n2000/01\r\n3\r\n1\r\n2\r\n2001/02\r\n8\r\n5\r\n3\r\n2002/03\r\n2\r\n1\r\n1\r\nSumma\r\n26\r\n12\r\n14\r\nTrafikutskottet anser att regeringens redogörelse i huvudsak ger en god bild\r\nav de åtgärder som regeringen vidtagit och beredningsläget för de ärenden\r\nsom inte är slutbehandlade. Utskottet har därför inte funnit anledning till\r\nnågra erinringar mot den formella registreringen av de riksdagsbeslut som\r\nfattats med anledning av betänkanden från trafikutskottet.\r\nBehandling av tillkännagivanden\r\nI redogörelsen redovisas att riksdagen med anledning av betänkanden från\r\ntrafikutskottet gjort 22 tillkännagivanden till regeringen i 18 skrivelser,\r\nvarav ett tillkännagivande hanteras i två departement. Som framgår av\r\nföljande sammanställning anges tio riksdagsskrivelser med tillkännagivanden\r\nsom ej slutbehandlade.\r\n\r\nRiksdagsskrivelse\r\nTillkännagivande\r\nBeslutsläge\r\n1994/95:232\r\nÅterinförande av det statliga fritidsbåtsre-\r\ngistret\r\nEj slutbehandlad\r\n1997/98:11\r\nMinskning av antalet mottagningsorter för\r\nförarprov\r\nSlutbehandlad\r\n1997/98:161\r\nKontroll av lastsäkring\r\nSlutbehandlad\r\n1997/98:192\r\nMedicinska krav för taxiförare\r\nEj slutbehandlad\r\n1997/98:266\r\nEnergi- och koldioxidskatt\r\nEj slutbehandlad\r\n1998/99:197\r\nÖvergripande trafiksäkerhetsåtgärder (Inrät-\r\ntande av en vägtrafikinspektion)\r\nSlutbehandlad\r\n1999/2000:147\r\nVägverket, Banverket och miljön (avser\r\nMiljödepartementets ansvarsområde)\r\nSlutbehandlad\r\n1999/2000:148\r\nVägverket, Banverket och miljön (avser\r\nNäringsdepartementets ansvarsområde)\r\nSlutbehandlad\r\n1999/2000:166\r\nInrättande av trafikofferjourer\r\nAnsvaret för lastsäkring\r\nEj slutbehandlad\r\n1999/2000:189\r\nTillsynsmyndighetens roll på teleområdet\r\nEj slutbehandlad\r\n1999/2000:238\r\nPåföljdssystem för utländska fordonsförare\r\nEj slutbehandlad\r\n2000/01:158\r\nSjöfartsinspektionens tillsyn\r\nEj slutbehandlad\r\n2000/01:249\r\nÖkad säkerhet för barn i trafiken\r\nÅtgärder mot telefonering under bilkörning\r\nEj slutbehandlad\r\n\r\n2000/01:251\r\nBilprovningens verksamhet och effektivitet\r\nAvgränsningen av den konkurrensutsatta\r\nverksamheten\r\nÄgarnas styrning av bolaget\r\nFlygande inspektioner och ökad trafiksäkerhet\r\nSlutbehandlad\r\n2001/02:125\r\nÖversyn av farledsavgifterna\r\nEj slutbehandlad\r\n2001/02:127\r\nStatliga garantier för att återställa försäkrings-\r\nskyddet inom flygbranschen\r\nSlutbehandlad\r\n2001/02:195\r\nÅtgärder mot s.k. \"svarttaxi\"\r\nEj slutbehandlad\r\n2001/02:280\r\nAmatörbyggda och ombyggda fordon\r\n\r\nSlutbehandlad\r\nTrafikutskottet konstaterar att regeringens redogörelse avspeglar\r\nriksdagens tillkännagivanden på ett korrekt sätt. Som framgår av\r\novanstående sammanställning finns det dock ett antal riksdagsskrivelser\r\nmed tillkännagivanden som inte är slutbehandlade, trots att flera år\r\nförflutit sedan de aktuella riksdagsbesluten togs. Ett tillkännagivande\r\nom återinförande av ett statligt fritidsbåtsregister bereds sålunda\r\nalltjämt trots att riksdagsbeslutet fattades för åtta år sedan. Vidare\r\nfinns det tre tillkännagivanden som bereds sedan fem år förflutit sedan\r\nriksdagsbesluten. Av regeringens redogörelse framgår att för det äldsta\r\närendet kommer Sjöfartsverket på regeringens uppdrag senare i vår att\r\nredovisa en utredning om bl.a. de tekniska, administrativa och ekonomiska\r\nförutsättningarna för ett fritidsbåtsregister. Även för övriga\r\ntillkännagivanden redovisas pågående eller planerade aktiviteter som motiv\r\nför att riksdagsskrivelserna ännu inte är slutbehandlade.\r\nUtskottet konstaterar att flera av riksdagens tillkännagivanden rör kompli-\r\ncerade spörsmål som kräver en omsorgsfull beredning. Med anledning av den\r\ntidsutdräkt som gått sedan riksdagen fattat sina beslut vill utskottet ändå un-\r\nderstryka betydelsen av att riksdagsskrivelser med tillkännagivanden hanteras\r\nskyndsamt. Att riksdagsskrivelser med tillkännagivanden inte är slutbehand-\r\nlade efter många år är inte något som bör förekomma annat än i undantagsfall.\r\nUtskottet delar därmed den uppfattning som kommit till uttryck i tidigare\r\nbetänkanden från konstitutionsutskottet i dessa frågor liksom i de nu aktuella\r\nmotionerna 2002/03:K6 (m) och 2002/03:K7 (fp) om vikten av att regeringen\r\nnoggrant följer de beslut som riksdagen fattar.\r\nTrafikutskottet har förståelse för att det i olika frågor kan finnas skäl\r\nför att ett genomförande av riksdagens beslut, med hänsyn till exempelvis\r\nförändrade förutsättningar, inte kan ske i den form som ursprungligen var\r\navsett. Som framhålls i motion 2002/03:K7 (fp) bör dock regeringen i så\r\nfall skyndsamt meddela riksdagen detta och noggrant redovisa skälen för\r\ndröjsmålet. Enligt utskottets mening bör regeringen i dessa fall ange sin\r\nbedömning när skrivelsen bedöms komma att slutbehandlas. Enligt\r\ntrafikutskottets mening är det därför angeläget att rutinerna för\r\ngenomförande av riksdagens beslut ses över.\r\nTillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade\r\nTrafikutskottet har särskilt granskat de tillkännagivanden som redovisas som\r\nslutbehandlade där någon redovisning inte tidigare har lämnats till riksdagen.\r\nEnligt utskottets mening är det lämpligt att regeringen återkommer till riksda-\r\ngen med en tydlig redovisning med anledning av de av riksdagen fattade\r\ntillkännagivandena. Beroende på tillkännagivandets art kan dock ett enklare\r\nförfarande i vissa fall vara lämpligt och redovisningen göras i samband med\r\nden aktuella årliga redogörelsen för riksdagsskrivelserna. Mot bakgrund av\r\ndenna övergripande bedömning vill utskottet lyfta fram regeringens redovis-\r\nning av två riksdagsskrivelser med tillkännagivanden.\r\nVägtrafikinspektionen\r\nI regeringens redogörelse anges att riksdagsskrivelsen 1998/99:197 om inrät-\r\ntande av en vägtrafikinspektion är slutbehandlad. I skrivelsen anges att re-\r\ngeringen beslutat om en förordning om ändring i förordningen (1997:652)\r\nmed instruktion för Vägverket att inrätta en vägtrafikinspektion inom ramen\r\nför Vägverkets organisation.\r\nUtskottet vill med anledning härav erinra om att det aktuella tillkännagi-\r\nvandet grundas på ett betänkande där ett enigt trafikutskott framhöll följande\r\n(bet. 1998/99:TU9, s. 13):\r\nRegeringen bör enligt utskottets mening låta utreda inrättandet av en för\r\nvägtrafiken fristående vägtrafikinspektion - med uppgift att nå, och dela\r\nmed sig av, en ökad kunskap om trafikolyckornas orsaker - samt åter-\r\nkomma till riksdagen med förslag därom.\r\nUtskottet noterar att frågan om inrättandet av vägtrafikinspektionen i enlighet\r\nmed riksdagens ställningstagande har föregåtts av ett utredningsarbete som\r\nredovisats i betänkandena SOU 2002:65 och SOU 2002:23, vilka också blivit\r\nföremål för remissförfarande. Någon redovisning av utredningsarbetets och\r\nremisshanteringens resultat eller förslag om inrättande av en fristående väg-\r\ntrafikinspektion har dock inte förelagts riksdagen. Däremot har regeringen i\r\nbudgetpropositionen för år 2003 angett att man bereder ett förslag om att\r\ninföra en vägtrafikinspektion i Vägverkets organisation. Vidare redovisas att\r\nom inspektionen eventuellt införs kommer regeringen att utse dess chef för att\r\nsäkerställa dess självständiga roll.\r\nMed hänsyn till att tillkännagivandet avsåg att regeringen borde återkom-\r\nma till riksdagen med förslag om inrättande av en fristående vägtrafikinspek-\r\ntion kan ifrågasättas om skrivelsen bör anges som slutbehandlad. Samtidigt\r\nkan hävdas att riksdagen genom årets budgetproposition har informerats i\r\nfrågan och därmed getts en möjlighet att reagera mot regeringens avsiktsför-\r\nklaring.\r\nEnligt utskottets mening är det angeläget att riksdagens tillkännagivanden\r\nhanteras omsorgsfullt. Har riksdagen efterlyst utredningsarbete och förslag\r\ni en fråga bör också resultatet och regeringens ställningstagande tydligt\r\nredovisas för riksdagen. Med hänsyn inte minst till den strategiska\r\nbetydelse som trafikutskottet har tillmätt inrättandet av en fristående\r\nvägtrafikinspektion för trafiksäkerhetsarbetet anser utskottet därför att\r\nregeringen borde ha återkommit till riksdagen med en redovisning av det\r\naktuella utredningsarbetet, re- missutfallet och sina bedömningar i frågan.\r\nI sammanhanget kan nämnas att utskottet i betänkande 2002/03:TU4 Tra-\r\nfiksäkerhet förutsatt att regeringen för riksdagen snarast lägger fram en sam-\r\nlad redovisning av vilka åtgärder som erfordras för att nå trafiksäkerhetsmå-\r\nlen. I samma betänkande framhålls vidare betydelsen av att vägtrafikinspek-\r\ntionens verksamhet följs upp i syfte att bl.a. följa hur dess oberoende roll\r\nutvecklas. Utskottet förutsätter att det i den förutskickade redovisningen av\r\ntrafiksäkerhetsarbetet kommer att ingå en närmare redogörelse för vägtrafik-\r\ninspektionens verksamhet i enlighet med de ställningstaganden som riksdagen\r\ntidigare har meddelat.\r\nAB Svensk Bilprovning m.m.\r\nI riksdagsskrivelse 2000/01:251, med anledning av utskottsbetänkandet Bil-\r\nprovningen, fordonskontrollen och trafiksäkerhet (bet. 2000/01:TU14), be-\r\nhandlades en granskningsrapport från Riksdagens revisorer jämte följdmotio-\r\nner. Genom detta riksdagsbeslut riktades fyra tillkännagivanden till regering-\r\nen om bilprovningens verksamhet och effektivitet, avgränsningen av den\r\nkonkurrensutsatta verksamheten, ägarnas styrning av bolaget samt om fly-\r\ngande inspektioner och ökad trafiksäkerhet. I regeringens redogörelse redovi-\r\nsas vidtagna åtgärder under de olika momenten och skrivelsen redovisas mot\r\ndenna bakgrund som slutbehandlad.\r\nEnligt vad utskottet erfarit har ett omfattande förändringsarbete genom-\r\nförts inom Aktiebolaget Svensk Bilprovning som i huvudsak synes väl av-\r\nspegla riksdagens beslut och det utvecklingsarbete som Riksdagens revisorer\r\nefterlyst. Den redovisning som återges i regeringens redogörelse över vidtag-\r\nna åtgärder är dock inte helt lättillgänglig.\r\nExempelvis när det gäller tillkännagivandet om AB Svensk Bilprovnings\r\nverksamhet och effektivitet hänvisas till att regeringen behandlat denna fråga\r\ni proposition 2001/02:130 Fordonslag, m.m. (s. 94-95). Utskottet konstaterar\r\natt den åsyftade propositionstexten behandlar den tillsyn som Styrelsen för\r\nackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) utövar. Det aktuella tillkänna-\r\ngivandet har dock en vidare innebörd genom att det även behandlade effekti-\r\nvitetsmätningar och efterlyste jämförelser mellan olika besiktningsstationer.\r\nNär det gäller tillkännagivandet om ägarnas styrning av bolaget hänvisas\r\ntill den redogörelse som lämnades i 2002 års redogörelse för företag med\r\nstatligt ägande (skr. 2001/02:120). I den aktuella skrivelsen redovisas allmänt\r\nvad som gäller om regeringens styrning av de statliga bolagen. För AB\r\nSvensk Bilprovning anges ingen särskild information om ägarnas styrning.\r\nSom ett annat exempel kan nämnas att när det gäller s.k. flygande inspek-\r\ntioner och ökad trafiksäkerhet gav riksdagen regeringen till känna vad ut-\r\nskottet anfört dels om en analys av orsakerna till att verksamheten inte fått\r\navsedd omfattning och till att verksamhetsutfallet uppvisar stora länsvisa\r\nvariationer, dels om åtgärder för en förstärkt samordning av verksamheten,\r\ndels om möjligheterna till en ytterligare utglesning av den periodiska for-\r\ndonskontrollen. I regeringens aktuella redovisning anges följande informa-\r\ntion: \"Med utgångspunkt i Vägverkets förslag har ett samarbete inletts mellan\r\nVägverket och Rikspolisstyrelsen för att förbättra de flygande inspektioner-\r\nna.\" I motsvarande redovisning för år 2002 angavs att Vägverket presenterat\r\nen utredning i ärendet med förslag till åtgärder som bereds inom Regerings-\r\nkansliet. Varken av årets eller fjolårets redovisning framgår dock vilka åtgär-\r\nder som övervägs och därmed inte heller vad riksdagens tillkännagivande mer\r\nkonkret har resulterat i.\r\nEnligt utskottets mening är det mot denna bakgrund inte helt enkelt för riks-\r\ndagen att få en samlad bild av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av\r\nden aktuella riksdagsskrivelsen med fyra tillkännagivanden om bilprovning-\r\nens verksamhet. Med tanke på att riksdagsbeslutet grundade sig på en samlad\r\nrevisionsrapport från riksdagens revisorer bör enligt utskottets mening, inom\r\nramen för den fortsatta utvecklingen av regeringens redogörelse, övervägas\r\nhur en mer sammanhållen och användarinriktad information fortsättningsvis\r\nkan ges av liknande riksdagsskrivelser med tillkännagivanden.\r\nStockholm den 29 april 2003\r\nPå trafikutskottets vägnar\r\nClaes Roxbergh\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh (mp), Carina\r\nMoberg (s), Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander (s), Erling Bager (fp), Hans\r\nStenberg (s), Krister Örnfjäder (s), Johnny Gylling (kd), Karin Svensson\r\nSmith (v), Claes-Göran Brandin (s), Monica Green (s), Sven Bergström (c),\r\nKerstin Engle (s), Jan-Evert Rådhström (m), Christer Winbäck (fp) och Ulla\r\nLöfgren (m).\r\n\r\nBilaga 13\r\nProtokollsutdrag från Miljö- och jordbruksutskottet\r\n\r\nBilaga 14\r\nProtokollsutdrag från Näringsutskottet\r\n\r\n\r\nBilaga 15\r\nArbetsmarknadsutskottets yttrande 2002/03:AU2y\r\nTill konstitutionsutskottet\r\nKonstitutionsutskottet har den 20 mars 2003 anmodat övriga utskott att yttra\r\nsig över regeringens skrivelse 2002/03:75 Redogörelse för behandlingen av\r\nriksdagens skrivelser till regeringen. Två motioner har väckts med anledning\r\nav skrivelsen.\r\nKonstitutionsutskottets anmodan föranleder följande yttrande från arbets-\r\nmarknadsutskottet.\r\nUtskottet\r\nI skrivelse 2002/03:75 lämnar regeringen en redovisning för de åtgärder re-\r\ngeringen vidtagit med anledning av de riksdagsbeslut som meddelats i riksda-\r\ngens skrivelser till regeringen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen reger-\r\ningsbeslut under tiden den 1 januari - den 31 december 2002.\r\nTotalt redovisas 15 skrivelser under Arbetsmarknadsutskottet. Av dessa\r\nrapporteras 9 som slutbehandlade och 6 som inte slutbehandlade.\r\nNär det gäller de skrivelser som anges som inte slutbehandlade kan följan-\r\nde kommentarer lämnas. Den punkt under vilken redovisningen sker i reger-\r\ningens skrivelse återfinns inom parentes.\r\n1. (N11) Riksdagsskrivelse 1999/2000:83, betänkande 1999/2000:AU1, avser\r\nbehandling av budgetpropositionen för år 2000, anslag för utgiftsområdena 13\r\noch 14. Skrivelsen är inte slutbehandlad i två delar.\r\nMom. 9 avser ett tillkännagivande om behovet av en översyn av beman-\r\nningsföretagen. Av redovisningen framgår att regeringen i september 2001\r\ntillsatte en arbetsgrupp med uppdrag att inventera de problem som kan vara\r\nförknippade med en anställning i ett bemanningsföretag. Arbetsgruppen\r\nskulle ha redovisat sitt uppdrag senast den 30 november 2002. Med anledning\r\nav bl.a. att förhandlingar pågår om ett EU-direktiv om arbetsvillkoren för\r\npersonal som hyrs ut av bemanningsföretag har arbetsgruppens uppdrag ännu\r\ninte avslutats. Ärendet bereds vidare.\r\nMom. 37 om anslag på utgiftsområde 14 för 2000, delmoment j, avser ett\r\ntillkännagivande om lönebidrag i bestående anställningsförhållanden. I be-\r\ntänkandet uttalade utskottet att man bör överväga om det finns situationer när\r\ndet kan vara befogat med lönebidrag även i ett bestående anställningsförhål-\r\nlande men underströk samtidigt att en sådan möjlighet inte får innebära att\r\narbetsgivarens allmänna ansvar för arbetstagarens rehabilitering minskar. Av\r\nskrivelsen framgår att regeringen i mars 2002 bemyndigade chefen för När-\r\ningsdepartementet att tillkalla en särskild utredare som bl.a. skall överväga\r\nfrågan om lönebidrag i bestående anställningsförhållanden (dir. 2002:22).\r\nUppdraget skall redovisas senast den 22 september 2003. Ärendet bereds\r\nvidare.\r\nArbetsmarknadsutskottet har ingen erinran mot att skrivelsen kvarstår som\r\ninte slutbehandlad.\r\n2. (N13) Riksdagsskrivelse 1999/2000:149, betänkande 1999/2000:AU5,\r\navser i den del som inte är slutbehandlad ett tillkännagivande om en utredning\r\nav arbetsrätten m.m. Av skrivelsen framgår att regeringen i juli 2000 besluta-\r\nde om ett uppdrag åt Arbetslivsinstitutet om översyn av vissa arbetsrättsliga\r\nfrågor. Den 12 december 2002 redovisades uppdraget, som har publicerats i\r\nDs 2002:56 Hållfast arbetsrätt - ett föränderligt arbetsliv. Översynen har\r\nremitterats och remissvaren skall ha inkommit senast den 1 april 2003. Enligt\r\nunderhandsuppgift från Näringsdepartementet har vissa instanser fått förlängd\r\nremisstid till den 15 april. Ärendet bereds vidare.\r\nArbetsmarknadsutskottet har ingen erinran mot att skrivelsen kvarstår som\r\ninte slutbehandlad.\r\n3. (N20) Riksdagsskrivelse 2000/01:145, betänkande 2000/01:AU7, avser två\r\ntillkännagivanden.\r\nMom. 7 avser ett tillkännagivande om utredning om rätten till politisk in-\r\nformation på arbetsplatsen. I betänkandet underströk utskottet vikten av att\r\nmänniskor känner sig delaktiga i och har kunskap om politiska frågor och att\r\narbetsplatsen kan vara en sådan arena där politiska budskap kan förmedlas\r\noch debatteras. Utskottet ansåg därför att frågan skulle övervägas av en utred-\r\nning eller på annat sätt som regeringen fann lämpligt.\r\nMom. 12 avser ett tillkännagivande om AKU-statistik och mom. 13 avser\r\nregeringens skrivelse 1999/2000:146 Anställningsformen överenskommen\r\nvisstidsanställning. I betänkandet ansåg utskottet att det skulle vara av stort\r\nvärde om Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar (AKU)\r\näven omfattar frågor om bruket av anställningsformen överenskommen viss-\r\ntidsanställning. Utskottet ansåg att regeringen borde undersöka möjligheten\r\natt i AKU även få med denna uppgift.\r\nVid förra årets behandling av motsvarande regeringsskrivelse (2001/02:75)\r\nförutsatte arbetsmarknadsutskottet i sitt yttrande till konstitutionsutskottet\r\n(2001/02:AU3y) att dessa frågor borde kunna behandlas utan ytterligare\r\ndröjsmål.\r\nAv den nu aktuella regeringsskrivelsen framgår att ärendet om utredning om\r\nrätten till politisk information på arbetsplatsen bereds och att regeringen har\r\nför avsikt att under våren 2003 inom departementet upprätta en promemoria,\r\nför att därefter ta ställning till om ytterligare åtgärder behöver vidtas.\r\nArbetsmarknadsutskottet vill understryka vikten av att regeringen åter-\r\nkommer utan ytterligare dröjsmål så att skrivelsen därmed kan bli slutbe-\r\nhandlad i denna del.\r\nNär det gäller AKU-statistik redovisas att regeringen har undersökt möjlighe-\r\nterna att i AKU-statistiken ta in uppgifter om överenskommen visstidsanställ-\r\nning. SCB har emellertid bedömt det som omöjligt att mäta förekomsten av\r\növerenskommen visstidsanställning och funnit att AKU inte kan utnyttjas för\r\nen meningsfull utvärdering. Den 6 februari 2003 beslutade regeringen att\r\nlägga riksdagens skrivelse till handlingarna i dessa delar.\r\nArbetsmarknadsutskottet kan acceptera regeringens bedömning och anser\r\ndärmed att skrivelsen bör kunna betraktas som slutbehandlad.\r\n4. (N23) Riksdagsskrivelse 2000/01:179, betänkande 2000/01:AU4,  avser ett\r\ntillkännagivande om förstärkt skydd för föräldralediga. I betänkandet ansåg\r\nutskottet att det fanns starka skäl att överväga om det finns behov av att\r\nstärka skyddet för arbetstagare som väljer att utnyttja sin rätt till\r\nledighet i samband med föräldraskap och att i första hand förändringar i\r\nföräldraledighetslagen och lagen om anställningsskydd borde övervägas.\r\nAv skrivelsen framgår att ärendet bereds. Regeringen beslutade i oktober\r\n2001 att ge Arbetslivsinstitutet i uppdrag att överväga om det finns behov\r\nav att stärka skyddet för de arbetstagare som väljer att utnyttja sin rätt\r\ntill ledighet i samband med föräldraskap. I december 2002 redovisades\r\nuppdraget, som publicerats i Ds 2002:56 Hållfast arbetsrätt - ett\r\nföränderligt arbetsliv. Översynen har remitterats och remissvaren skall ha\r\ninkommit senast den 1 april 2003. Enligt uppgift från Näringsdepartementet\r\nhar vissa instanser fått förlängd remisstid till den 15 april. (jämför ovan\r\nvid 2).\r\nArbetsmarknadsutskottet har ingen erinran mot att skrivelsen kvarstår som\r\ninte slutbehandlad.\r\n5. (N25) Riksdagsskrivelse 2000/01:211, betänkande 2000/01:AU10, avser ett\r\ntillkännagivande om avskaffad åldersgräns för läkarvårdsersättning m.m.\r\nÄrendet, som anknöt till det nya pensionssystemet, avsåg rätten att arbeta till\r\n67 års ålder, vilket genomfördes med ändringar i lagen om anställningsskydd\r\n(LAS). För att göra det möjligt för läkare, sjukgymnaster, tandläkare och\r\ntandhygienister att fortsätta förvärvsarbeta beslutade riksdagen enligt utskot-\r\ntets förslag om en höjd åldersgräns från 65 till 67 år för rätt till ersättning\r\nenligt lagen om läkarvårdsersättning, lagen om ersättning för sjukgymnastik\r\noch lagen om allmän försäkring. Utskottet ansåg att dessa åldersgränser i\r\nnästa steg borde avskaffas helt och att regeringen borde återkomma med ett\r\nsådant förslag. De nämnda ersättningslagarna hör annars till socialutskottets\r\nberedningsområde.\r\nAv regeringens motsvarande skrivelse förra året (2001/02:75) framgick att\r\nregeringen den 20 december 2001 bemyndigat chefen för Socialdepartementet\r\natt tillkalla en särskild utredare (S 2001:10) med uppdrag att utreda konse-\r\nkvenserna av ett avskaffande av åldersgränser när det gäller offentlig ersätt-\r\nning till läkare, sjukgymnaster, tandläkare och tandhygienister m.m. (dir.\r\n2001:119) och att skrivelsen var slutbehandlad.\r\nArbetsmarknadsutskottet ifrågasatte i sitt yttrande (2002/03:AU3y) till\r\nkonstitutionsutskottet om skrivelsen rätteligen borde ha angetts som slutbe-\r\nhandlad med hänsyn till att tillkännagivandet gick ut på att regeringen borde\r\nåterkomma till riksdagen med ett förslag. Arbetsmarknadsutskottet förutsatte\r\natt regeringen skulle återkomma till riksdagen i enlighet med tillkännagivan-\r\ndet.\r\nKonstitutionsutskottet fann i sitt av riksdagen godkända betänkande\r\n(2001/02:KU35) inte anledning att göra någon annan bedömning än arbets-\r\nmarknadsutskottet. Konstitutionsutskottet förutsatte att regeringen hörsammar\r\nriksdagens tillkännagivanden.\r\nAv den nu berörda regeringsskrivelsen framgår att utredaren redovisat sitt\r\nuppdrag i betänkandet Åldersgränser och ersättningsetablering (SOU 2003:7)\r\nsom överlämnades till regeringen den 6 februari 2003 och att ärendet kommer\r\natt beredas under 2003.\r\nArbetsmarknadsutskottet kan konstatera att regeringen i mars till riksdagen\r\nhar överlämnat proposition 2002/03:73 Höjd åldersgräns för tandläkares och\r\ntandhygienisters rätt till offentlig ersättning. Där föreslås att\r\nåldersgränsen höjs från 67 år till 70 år när det gäller offentlig\r\nersättning till tandläkare och tandhygienister. Det föreslås även att det\r\nskall vara möjligt för tandläkare och tandhygienister som har fyllt 70 år\r\natt, efter individuell prövning, arbeta vida- re inom\r\ntandvårdsförsäkringen.\r\nPropositionen kommer att behandlas i socialutskottets betänkande\r\n2002/03:SoU17.\r\nAv propositionen framgår att de delar av utredarens förslag som avser ål-\r\ndersgränser för läkare och sjukgymnaster samt möjligheterna att överlåta en\r\npraktik, för närvarande bereds i Socialdepartementet.\r\nArbetsmarknadsutskottet har från de synpunkter utskottet har att iaktta ing-\r\nen erinran mot att skrivelsen kvarstår som inte slutbehandlad.\r\n6. (N59) Riksdagsskrivelse 2001/02:322, betänkande 2001/02:AU10, avser ett\r\nsystem för individuell kompetensutveckling. Mom. 2 avser utgångspunkter\r\nm.m. för ett system för individuell kompetensutveckling och mom. 3 riktlinjer\r\ni övrigt för ett system för individuell kompetensutveckling. Av regeringens\r\nskrivelse framgår att dessa moment återstår att behandla och att ärendet be-\r\nreds.\r\nArbetsmarknadsutskottet, som noterar att skrivelsens redogörelse huvud-\r\nsakligen omfattar regeringsbeslut under 2002, har under hand erfarit att det\r\ninom Regeringskansliet pågår arbete med att precisera det betydande antal\r\nöppna frågor som fanns i den riktlinjeproposition som riksdagen tog ställning\r\ntill förra våren. I 2003 års vårproposition läggs det fram vissa förslag om\r\nmedlen för individuell kompetensutveckling. Medlen placeras på visst sätt i\r\navvaktan på ett beslut om hur de skall användas för kompetensutveckling i\r\narbetslivet (prop. s. 190).\r\nArbetsmarknadsutskottet har förståelse för att frågan kräver omfattande be-\r\nredningsarbete och har mot denna bakgrund ingen erinran mot att skrivelsen\r\nkvarstår som inte slutbehandlad.\r\nDe skrivelser som anges som slutbehandlade föranleder inga kommentarer\r\nfrån utskottets sida.\r\n\r\nStockholm den 29 april 2003\r\nPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\nAnders Karlsson\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:\r\nAnders Karlsson (s), Margareta Andersson\r\n(c), Laila Bjurling (s), Anders G Högmark\r\n(m), Christer Skoog (s), Sonja Fransson (s),\r\nStefan Attefall (kd), Camilla Sköld Jansson\r\n(v), Patrik Norinder (m), Lars Lilja (s), Tina\r\nAcketoft (fp), Berit Högman (s), Henrik\r\nWestman (m), Britta Lejon (s), Ulf Holm\r\n(mp), Mauricio Rojas (fp) och Mariam Osman\r\nSherifay (s).\r\n\r\nAvvikande mening\r\nIndividuell kompetensutveckling (N59)\r\nav Margareta Andersson (c), Anders G Högmark (m), Stefan Attefall\r\n(kd), Patrik Norinder (m), Tina Acketoft (fp), Henrik Westman (m) och\r\nMauricio Rojas (fp).\r\nNär det gäller regeringens behandling av riksdagens skrivelse 2001/02:322\r\nvill vi anföra följande.\r\nI proposition 2001/02:175 Ett system för individuell kompetensutveckling\r\nsom riksdagen tog ställning till förra våren uttalade regeringen att den\r\nunder hösten 2002 avsåg att återkomma med förslag till den lagstiftning som\r\nbehövs och att systemet var avsett att träda ikraft den 1 juli 2003. Något\r\nsådant förslag har ännu inte kommit till riksdagen och då tidsgränsen för\r\nregeringen att lägga förslag som kan behandlas av riksdagen under våren är\r\npasserad har möjligheten av ett ikraftträdande den 1 juli gått förlorad.\r\nEtt införande av ett system för individuell kompetensutveckling är en\r\nviktig reform som nu än en gång skjutits på framtiden. Vi anser och har\r\nockså tidigare i reservationer (betänkande 2001/02:AU10 och 2002/03:AU2)\r\nansett att regeringen förtjänar stark kritik för hela sin handläggning av\r\nfrågan.\r\nVi anser att den redovisning som lämnas i den nu aktuella skrivelsen, där\r\nregeringen endast hänvisar till att ärendet bereds, är ytterst bristfällig. Det\r\nborde rimligen varit möjligt att lämna en fylligare beskrivning av hur bered-\r\nningsläget såg ut vid årsskiftet. Enligt vår mening borde regeringen också ha\r\nkunnat förutse att den tänkta tidsplanen inte kommer att kunna hållas.\r\nKonstitutionsutskottet har vid flera tillfällen framhållit att regeringens re-\r\ndogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen fyller en\r\nviktig funktion i riksdagens uppföljnings- och utvärderingsarbete. Att endast\r\nhänvisa till att ett ärende bereds innebär att redogörelsen inte kan sägas upp-\r\nfylla det syftet.\r\nVi finner att det finns anledning för konstitutionsutskottet att påpeka vad som\r\novan framförts.\r\n\r\n\r\nBilaga 16\r\nBostadsutskottets yttrande 2002/03:BoU2y\r\nTill konstitutionsutskottet\r\nKonstitutionsutskottet har anmodat övriga utskott att yttra sig över regering-\r\nens skrivelse 2002/03:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skri-\r\nvelser till regeringen samt de två motioner som väckts med anledning av\r\nregeringens skrivelse.\r\nUtskottet har granskat regeringens skrivelse i de delar den berör utskottets\r\nberedningsområde bl.a. mot bakgrund av vad motionärerna anfört.\r\nDenna granskning ger utskottet anledning att uppmärksamma vikten av att\r\nregeringen efter ett tillkännagivande av riksdagen utan något egentligt\r\ndröjsmål vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att regeringen skall\r\nkunna efterkomma tillkännagivandet, t.ex. tillsätter en av riksdagen\r\nönskad utredning. I de undantagsfall regeringen, av ett eller annat skäl,\r\navser att avvakta med vidare beredningsåtgärder bör regeringen för\r\nriksdagen skyndsamt redovisa sitt dröjsmål och skälen för detta.\r\nMotsvarande bör gälla om en pågående beredningsåtgärd alltför länge drar ut\r\npå tiden. Regeringens skyndsamhet i detta avseende är naturligtvis särskilt\r\nviktig i de fall riksdagen ansett att ett ärende är brådskande eller har\r\nangivit en tid inom vilken en efterfrågad åtgärd bör vidtas. Därutöver kan\r\ndet vara en lämplig ordning att regeringen i sin årliga skrivelse till\r\nriksdagen på ett mer preciserat sätt anger orsaken till en längre\r\ntidsutdräkt.\r\nUtskottet har i övrigt inte något att anföra.\r\n\r\n\r\nStockholm den 29 april 2003\r\nPå bostadsutskottets vägnar\r\nGöran Hägglund\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran Hägglund (kd), Owe\r\nHellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-\r\nLundin (m), Nina Lundström (fp), Siw Wittgren-Ahl (s), Hans Unander (s),\r\nMaria Öberg (s), Margareta Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars Tysklind\r\n(fp), Rigmor Stenmark (c), Gunnar Sandberg (s), Peter Danielsson (m), Sten\r\nLundström (v) och Helena Hillar Rosenqvist (mp).</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Regeringens handläggning av tillkännagivande om lokala folkomröstningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K7 yrkande 1 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "votering_id": "E800C53E-8CFF-11D7-AE75-000475503867",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i motivfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "113",
                    "0",
                    "1",
                    "30"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "138",
                    "141",
                    "1",
                    "69"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll reservation 1"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/E800C53E-8CFF-11D7-AE75-000475503867",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "reservation 1",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K6 och 2002/03:K7 yrkandena 1 i denna del och 2 och lägger skrivelse 2002/03:75 till handlingarna.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU29",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Regeringens handläggning av tillkännagivande om lokala folkomröstningar",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-03-20 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-04-10 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-05-06 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-05-13 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-05-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-05-22 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-05-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-05-23 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-05-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-06-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 23:09:13"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen lade till handlingarna regeringens redogörelse för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka riksdagen meddelar regeringen sina beslut. ",
          "dok_id": "GQ01KU29",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Regeringens behandling av riksdagens skrivelser (KU29)",
          "dok_id": "GQ01KU29",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll dels reservation 1 under punkt 1 och dels i övrigt bifallit utskottets förslag till riksdagsbeslut",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 23:09:13"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01KU29",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:49"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen lägger till handlingarna regeringens redogörelse för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Redogörelsen är knuten till de skrivelser i vilka riksdagen meddelar regeringen sina beslut.</p>",
          "dok_id": "GQ01KU29",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:44:59"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Regeringens behandling av riksdagens skrivelser (KU29)",
          "dok_id": "GQ01KU29",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:44:59"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01KU29",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ku_29.docx",
          "filstorlek": "207585",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/F93A5513-37DF-419E-ABEA-9979CD4B29FB"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01KU29",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ku_29.pdf",
          "filstorlek": "519206",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_ku_29",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/702926BC-344F-4BDD-8B44-46FC05E05FAB"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K6 med anledning av skr. 2002/03:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "ref_dok_id": "GQ02K6",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K6",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Hökmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K7 med anledning av skr. 2002/03:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "ref_dok_id": "GQ02K7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K7",
          "ref_dok_titel": "med anledning av skr. 2002/03:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "regeringsskrivelse 2002/03:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "ref_dok_id": "GQ0375",
          "ref_dok_typ": "skr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "75",
          "ref_dok_titel": "Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Regeringens skrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-06-03",
          "ref_dok_id": "GQ09115",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "115",
          "ref_dok_titel": "2003-06-03",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-06-03",
          "ref_dok_id": "GQ09115",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "115",
          "ref_dok_titel": "2003-06-03",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:208",
          "ref_dok_id": "GQ0K208",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "208",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:208",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}