{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2289316",
      "dok_id": "GQ01KU27",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "KU27",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:KU27",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "27",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-03-25 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:57",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:01",
      "titel": "Offentlighet, integritetsfrågor, m.m.",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01KU27/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01KU27",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01KU27",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01KU27",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:KU27</div><h1>Offentlighet, integritetsfrågor, m.m.</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI detta betänkande behandlas 27 motionsyrkanden från\r\nden    allmänna    motionstiden    om    data-   och\r\nintegritetsfrågor och om offentlighet och sekretess.\r\nSamtliga motioner avstyrks med hänvisning till bl.a.\r\natt  pågående  utredningar  bör  avvaktas  och   att\r\nutskottet  i  nuläget  inte funnit tillräckliga skäl\r\natt förespråka föreslagna förändringar.\r\n\r\nI betänkandet finns 14 reservationer.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1.      Införande av en generell\r\nintegritetslag\r\n\r\n Riksdagen avslår motion  2002/03:K241  yrkande\r\n25.\r\nReservation 1 (c)\r\n\r\n2.      Förstärkning av integritetsskyddet\r\noch utredning om teknikoberoende\r\nintegritetslagstiftning\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:K254 yrkandena\r\n6 och 7.\r\nReservation 2 (m, fp)\r\n\r\n3.      Utredning rörande tekniska\r\napplikationer och  den personliga\r\nintegriteten\r\n\r\n Riksdagen avslår motion 2002/03:K354.\r\n\r\n4.      Utredning om ett starkare skydd för\r\nden personliga integriteten\r\n\r\n Riksdagen avslår motion 2002/03:K350.\r\n\r\n5.      Upphävande av 7 kap. 16 §\r\nsekretesslagen\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:K241  yrkande\r\n30.\r\nReservation 3 (c)\r\n\r\n6.      Databas om barns tillväxt m.m.\r\n\r\n Riksdagen avslår motion 2002/03:K352 yrkandena\r\n1 och 2.\r\n\r\n7.      Upphävande av PuL och BBS-lagen\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:K241 yrkandena\r\n26 och 27.\r\nReservation 4 (c)\r\n\r\n8.      Utsträckning av\r\ndataskyddsdirektivet\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:K241  yrkande\r\n29.\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n9.      Översyn av registerlagstiftningen\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:K254 yrkandena\r\n2 och 4.\r\nReservation 6 (m)\r\n\r\n10.     Avveckling av SPAR\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K254 yrkande 5.\r\nReservation 7 (m)\r\n\r\n11.     Förbud mot användning av\r\npersonnummer vid hyra av film\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K298.\r\n\r\n12.     Offentlighetsprincipen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K254 yrkande 1.\r\nReservation 8 (m, fp)\r\n\r\n13.     Försvårad ändring av\r\nsekretessbestämmelser\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:K241  yrkande\r\n31.\r\nReservation 9 (c)\r\n\r\n14.     Värna offentlighetsprincipen i  EU-\r\närenden\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion  2002/03:K241 yrkande\r\n33.\r\n\r\n15.     Offentlighetsprincipens värnande\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:K383  yrkande\r\n12.\r\n\r\n16.     Rakt skaderekvisit i\r\nbrottsförebyggande och brottsbeivrande\r\nverksamhet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:Ju282  yrkande\r\n2.\r\nReservation 10 (v, mp)\r\n\r\n17.     Sekretesslagstiftning kring\r\npassfotografier\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K292.\r\n\r\n18.     Förtroendefull information i\r\nskolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K389.\r\nReservation 11 (m)\r\n\r\n19.     Sekretesslagstiftning i förskolan\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K405.\r\n\r\n20.     Anmälningar om våld mot kvinnor\r\n\r\n  Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju234 yrkande\r\n9.\r\n\r\n21.     Straffrelaterad sekretesstid i\r\nvissa fall\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K227.\r\nReservation 12 (m)\r\n\r\n22.     Justitiekanslerns roll\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion  2002/03:K241 yrkande\r\n34.\r\n\r\nReservation 13 (c)\r\n\r\n23.     Potentiella handlingar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K254 yrkande 3.\r\nReservation 14 (m)\r\n\r\nStockholm den 25 mars 2003\r\n\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nGunnar Hökmark\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i  beslutet:  Gunnar\r\nHökmark  (m),  Göran  Magnusson  (s), Barbro Hietala\r\nNordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s),  Kenth Högström\r\n(s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson  (v), Mats\r\nBerglind  (s),  Henrik  S  Järrel (m), Tobias Krantz\r\n(fp), Kerstin Lundgren (c),  Helene  Petersson  (s),\r\nBilly  Gustafsson  (s),  Gustav Fridolin (mp), Inger\r\nJarl  Beck  (s), Liselott Hagberg  (fp)  och  Bertil\r\nKjellberg (m).\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nKU27\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nData- och integritetsfrågor\r\n\r\nGällande regler m.m.\r\n\r\nDataskyddsdirektivet\r\n\r\nDen 24 oktober  1995  antogs  Europaparlamentets och\r\nrådets  direktiv  95/46/EG  om  skydd  för  enskilda\r\npersoner    med   avseende   på   behandlingen    av\r\npersonuppgifter  och  om det fria flödet  av  sådana\r\nuppgifter  (dataskyddsdirektivet).   I  Sverige  har\r\ndirektivet   genomförts   genom  personuppgiftslagen\r\n(1998:204) - PuL - som trädde i kraft den 24 oktober\r\n1998.\r\n\r\nEG-direktivets syfte är att  skapa  en gemensam, hög\r\nnivå  på  integritetsskyddet   för   att   därigenom\r\nmöjliggöra ett fritt flöde av personuppgifter mellan\r\nmedlemsstaterna.  Medlemsstaterna får inom  den  ram\r\nsom ges i EG-direktivet  närmare precisera villkoren\r\nför   när   personuppgifter   får  behandlas.  Dessa\r\npreciseringar  får  dock inte hindra det fria flödet\r\nav   personuppgifter    inom   Europeiska   unionen.\r\nBestämmelserna   i   direktivet    reglerar   själva\r\nhanteringen  av personuppgifter. Direktivet   bygger\r\nsåledes på en  vittomfattande hanteringsmodell.  Vid\r\ndirektivets  genomförande  anförde regeringen att en\r\nlagstiftning som reglerar i princip all hantering av\r\npersonuppgifter   måste   införas    på   grund   av\r\ndirektivet.  I  sitt  förslag till personuppgiftslag\r\nvalde regeringen därför  att  i  huvudsak låta lagen\r\nfölja   direktivets   text   och  struktur.   Enligt\r\nregeringen fanns det dock starka  skäl för att verka\r\nför   att   det   blir  möjligt  att  gå  ifrån   en\r\nlagstiftning       efter      en      vittomfattande\r\nhanteringsmodell. Regeringen  avsåg  att på lämpligt\r\nsätt  utnyttja  Sveriges  inflytande  i EU  för  att\r\npåverka i en sådan riktning (prop. 1997/98:44  s. 35\r\nf.).\r\n\r\nPersonuppgifter\r\n\r\nMed  personuppgifter  avses enligt 3 § PuL all slags\r\ninformation som direkt  eller  indirekt kan hänföras\r\ntill en fysisk person som är i livet. Som exempel på\r\npersonuppgifter   kan  nämnas  namn   på   personer,\r\npersonnummer,  kundnummer   osv.   Även   bild-  och\r\nljuduppgifter om fysiska personer omfattas (se punkt\r\n14   i   ingressen   till   EG-direktivet).   Enligt\r\nuttalanden i förarbetena till PuL krävs det bara att\r\nen  fysisk  person  kan  identifieras med  hjälp  av\r\ninformationen,         inte         att          den\r\npersonuppgiftsansvarige  själv  skall  förfoga  över\r\nsamtliga  uppgifter  som  gör identifieringen möjlig\r\n(SOU 1997:39 s. 338). Enligt  punkt  26  i ingressen\r\ntill  dataskyddsdirektivet skall man för att  avgöra\r\nom en person är identifierbar beakta alla hjälpmedel\r\nsom i syfte  att  identifiera  vederbörande rimligen\r\nkan    komma   att   användas   antingen    av   den\r\npersonuppgiftsansvarige eller av någon annan person.\r\n\r\nSå snart personuppgifter på något sätt hanteras är\r\ndet fråga  om  en  behandling som faller under PuL:s\r\ntillämpningsområde,  om  behandlingen  är helt eller\r\ndelvis   automatiserad   eller  avser  ett  manuellt\r\nregister. Detta följer av  3 och 5 §§ PuL. Begreppet\r\nbehandling  är  således  inte  särskiljande   i  den\r\nmeningen  att  det  kan  användas  för att skilja ut\r\nvissa hanteringsformer som inte omfattas  av  lagen.\r\nAlla  former  av  hantering omfattas. När det gäller\r\nautomatiserad  behandling  krävs  det  inte  att  de\r\nhanterade personuppgifterna  finns  i  något som kan\r\nkarakteriseras som ett register eller att  de annars\r\när ordnade på visst sätt. Även behandling av enstaka\r\npersonuppgifter, t.ex. namn, i löpande text omfattas\r\nsåledes.\r\nI  9  §  PuL  slås  vissa   grundläggande  krav på\r\nbehandling     av    personuppgifter    fast.    Den\r\npersonuppgiftsansvarige  skall  se  till  bl.a.  att\r\npersonuppgifter behandlas på ett korrekt sätt och  i\r\nenlighet  med god sed, att personuppgifter bara  får\r\nsamlas in   för  särskilda,  uttryckligt angivna och\r\nberättigade ändamål och att de  inte  får  behandlas\r\nför något ändamål som är  oförenligt med det ändamål\r\nför  vilket  uppgifterna  samlades  in.  I PuL anges\r\nvidare  under  vilka  förutsättningar behandling  av\r\npersonuppgifter är tillåten.  I  10  § PuL anges att\r\npersonuppgifter   bara   får   behandlas   om    den\r\nregistrerade   har   lämnat   sitt   samtycke   till\r\nbehandlingen, eller om behandlingen är nödvändig för\r\nolika   i   lagen   uppställda  ändamål,  t.ex.  ett\r\nberättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige,\r\nom detta intresse väger  tyngre än den registrerades\r\nintresse av skydd mot kränkning  av  den  personliga\r\nintegriteten.  Behandling  av  personuppgifter  även\r\nutan den  registrerades samtycke   kan  således vara\r\ntillåten  efter en intresseavvägning (10 f  §  PuL).\r\nInom ramarna  för  denna  intresseavvägning  är  det\r\ntillåtet  för  medlemsstaterna att närmare precisera\r\nvillkoren  för när  personuppgifter  får  behandlas.\r\nDetta följer av artikel 5 i dataskyddsdirektivet.\r\n\r\nBestämmelserna i PuL skall inte\r\ntillämpas i den utsträckning det\r\nskulle inskränka en myndighets\r\nskyldighet enligt 2 kap.\r\ntryckfrihetsförordningen, rörande\r\nallmänna handlingars offentlighet,\r\natt lämna ut personuppgifter (8 §\r\nförsta stycket PuL).\r\n\r\n\r\nIntegritetslagstiftning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker  motionsyrkanden  rörande\r\ninförande av en generell integritetslag  (c),\r\nförstärkning  av  skyddet  för den personliga\r\nintegriteten   (m),   tillsättande    av   en\r\nutredning rörande en generell teknikoberoende\r\nintegritetslagstiftning  (m) och tillsättande\r\nav         en        utredning        rörande\r\ngränsdragningsproblematiken mellan teknik och\r\nintegritet (c)  med  hänvisning  till att den\r\naviserade     parlamentariskt     sammansatta\r\nkommittén  med  uppdrag  att bl.a. kartlägga,\r\nanalysera  och  utvärdera sådan  lagstiftning\r\nsom  berör  den  enskildes   integritet   bör\r\navvaktas.\r\nJämför reservationerna 1 (c) och 2 (m, fp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  2002/03:K241  av Maud Olofsson m.fl.  (c)\r\nföreslås ett tillkännagivande  om  införande  av  en\r\ngenerell  integritetslag  (yrkande 25). Motionärerna\r\nanför   att   det  behövs  ett  starkt   skydd   för\r\nintegriteten.  Detta  skydd  bör  omfatta  hela  den\r\nprivata sfären,  inkluderande  såväl personuppgifter\r\nsom t.ex. rätten till genetisk integritet. Det måste\r\nbeaktas att den personliga sfären  är olika stor för\r\nolika människor. Offentliga personer  måste  således\r\nacceptera  att  granskas  och kritiseras i betydligt\r\nstörre  utsträckning  än  enskilda   personer   utan\r\nmotsvarande   ställning.   Integritetslagstiftningen\r\nmåste därför ge utrymme för  tillämpning av en slags\r\nproportionalitetsprincip. Lagstiftningen  måste utgå\r\nfrån  att  förbjuda missbruk av personuppgifter  och\r\notillbörliga  intrång i den personliga integriteten,\r\ninte som i dag från att reglera vad som är tillåtet.\r\nRegeringen  bör   snarast   tillsätta  en  utredning\r\nsyftande till att utforma en sådan lagstiftning.\r\n\r\nI  motion  2002/03:K254 av Per  Unckel  m.fl.  (m)\r\nföreslås förstärkning  av skyddet för den personliga\r\nintegriteten  och  tillsättande   av   en  utredning\r\nrörande       en       generell      teknikoberoende\r\nintegritetslagstiftning.  Motionärerna  anför  bl.a.\r\natt   den  tekniska  utvecklingen  hela  tiden  ökar\r\nmöjligheterna att blicka in i medborgarnas privatliv\r\nvilket  innebär  ett  växande  hot mot den enskildes\r\nintegritet.  Motionärerna menar att  det  föreligger\r\nett stort behov av en omfattande analys av grunderna\r\nför integritetsskyddets  framtida utformning i syfte\r\natt    ta    fram    en    allmän,   teknikoberoende\r\nintegritetslagstiftning. En central frågeställning i\r\ndetta sammanhang är hur skyddet  för  den personliga\r\nintegriteten   skall   utformas  utan  att  begränsa\r\nmedborgarnas    yttrandefrihet     och    insyn    i\r\nmyndigheternas    verksamhet   och   samtidigt    ge\r\nbetryggande vägledning  för  det  framtida bruket av\r\npersonuppgifter.  En  annan frågeställning  rör  den\r\npersonliga integriteten  och det faktum att den inte\r\nalltid kan lämnas orubbad, men att intrång, antingen\r\ndet  sker  frivilligt eller  av  tvång,  bör  utgöra\r\nundantaget och  att  skyddet för integriteten därmed\r\nalltid   skall  vara  huvudregel.   Ytterligare   en\r\nfrågeställning  som  måste beaktas är hur och av vem\r\ndylika avvägningar skall göras. Även de processuella\r\noch      skadeståndsrättsliga       frågorna       i\r\ntryckfrihetsförordningen                         och\r\nyttrandefrihetsgrundlagen  bör  ses  över med syftet\r\natt stärka ställningen för den person  som  kränkts.\r\nDet sagda utesluter enligt motionärerna inte  att en\r\nsådan  lagstiftning  kan behöva kompletteras med  en\r\nförstärkning av det nuvarande  grundlagsskyddet  och\r\nsäkerhetsmässiga och praktiska åtgärder som på vissa\r\nområden    kanske   till   och   med   kan   ersätta\r\nlagstiftningen.  Motionärerna  anser  att regeringen\r\nbör  lägga fram förslag om förstärkning  av  skyddet\r\nför den  personliga  integriteten och att regeringen\r\nsnarast tillsätter en  utredning rörande en generell\r\nteknikoberoende integritetslagstiftning (yrkandena 6\r\noch 7).\r\nI  motion  2002/03:K354   av  Lena  Ek  m.fl.  (c)\r\nföreslås  en offentlig utredning  för  att  klargöra\r\ngränsdragningen  mellan  nya  tekniska applikationer\r\noch   skyddet   av   den   personliga  integriteten.\r\nMotionärerna anför att den tekniska utvecklingen går\r\noerhört  fort  och  att  användningen   av  tekniska\r\nhjälpmedel  ökar dramatiskt, liksom tillgängligheten\r\ntill    information.     Som    exempel    på    var\r\ninformationssystem    byggs    ut    och    tekniska\r\napplikationer och register kopplas  ihop  kan nämnas\r\nföretag,  kreditinstitut,  myndigheter, arbetsgivare\r\noch  polisen. Planeringen för  att  använda  teknisk\r\nutrustning  i  övervakande och informativt syfte har\r\nav olika skäl intensifierats på senare tid. Många av\r\nåtgärderna och applikationerna  kränker grovt rätten\r\ntill  integritet  och  hemfrid.  Det  är  mot  denna\r\nbakgrund  viktigt  att genom en offentlig  utredning\r\nklargöra   gränslinjen    för   när   nya   tekniska\r\napplikationer och informationshjälpmedel  närmar sig\r\nden   gräns   som   måste  dras  för  att  garantera\r\nindividens integritet.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nArbete i Regeringskansliet\r\n\r\nUnder hösten 2000 presenterade Justitiedepartementet\r\nett utkast med förslag till ändring i EG-direktivet.\r\nDen föreslagna ändringen  syftar  till  en förenklad\r\nreglering  av  skyddet  för personuppgifter  och  är\r\ninriktad  på  att  förhindra   missbruk   av  sådana\r\nuppgifter.    Samtidigt    bjöd   departementet   in\r\nrepresentanter för riksdagspartierna  att  ingå i en\r\nsamrådsgrupp   om   EG-direktivet.  För  att  få  in\r\nsynpunkter på eventuella tillämpningsproblem som EG-\r\ndirektivet orsakat utarbetade  Justitiedepartementet\r\nvidare en enkät för en offentlig  utvärdering av EG-\r\ndirektivet   och   utkastet   till  missbruksmodell.\r\nEnkäten   remitterades   i   februari    2001   till\r\nmyndigheter,  organisationer  och företag och  kunde\r\nockså   besvaras   av  var  och  en  via   Internet.\r\nEnkätsvaren  har  sammanställts  i  promemorian  EG-\r\ndirektivet  om  personuppgifter   -   En   offentlig\r\nutvärdering,   Ds   2001:27.   Av  sammanställningen\r\nframgår bl.a. att Justitiedepartementets utkast till\r\nmissbruksmodell  fick  ett  överväldigande  positivt\r\ngensvar. Den offentliga utvärderingen  visade  också\r\natt   det   finns  en  betydande  osäkerhet  om  hur\r\nbestämmelserna   skall   tillämpas.  Regeringen  gav\r\ndärför Datainspektionen i  uppdrag att under år 2002\r\npublicera konkret vägledning  på väsentliga punkter.\r\nDatainspektionen har under 2003  publicerat skrifter\r\nom intresseavvägning enligt PuL, samtycke enligt PuL\r\noch om hur länge man får spara personuppgifter.\r\n\r\nRegeringen avvaktar den rapport om  genomförande  av\r\nEG:s  dataskyddsdirektiv,  eventuellt  försedd   med\r\nlämpliga  ändringsförslag,  som  kommissionen  skall\r\nlämna enligt artikel 33 i direktivet. Rapporten  har\r\nblivit  försenad  och  kommer  enligt  uppgift  från\r\nJustitiedepartementet  sannolikt  att  lämnas  under\r\nvåren  2003.  Vid  tillfälle då rapporten aviserades\r\nkomma under hösten 2002  uppgav  regeringen att dess\r\nföresats var att använda tiden fram  till  dess rap-\r\nporten  lades  fram  för  att främja att ett förslag\r\ntill  revidering  läggs  fram   och   för   att  öka\r\nförståelsen  för  de  förändringar som enligt svensk\r\nuppfattning är önskvärda.\r\n\r\nSverige  tog vid ett ministerrådsmöte  i  november\r\n2001 med EG-kommissionen upp frågan om rapporten och\r\neventuella  ändringar   i   EG-direktivet.   Sverige\r\nframförde därvid sin syn på behovet av att ändra EG-\r\ndirektivet    till    en    mera   missbruksinriktad\r\nregleringsmodell.  Sverige  har   också   tagit  upp\r\nbehovet  av  ändringar  mot en mer missbruksinriktad\r\nmodell inom ramen för Europarådets arbete.\r\nRegeringen beslutade den  21  februari  2002 (dir.\r\n2002:31)  att  tillkalla  en  särskild utredare  med\r\nuppgift att se över personuppgiftslagen  i syfte att\r\nåstadkomma  ett  regelverk  som  mera  tar sikte  på\r\nmissbruk av personuppgifter. Enligt direktiven skall\r\nutredaren närmare analysera förutsättningarna - inom\r\nramen  för  dataskyddsdirektivet - för en  reglering\r\nsom tar sikte på missbruk av personuppgifter snarare\r\nän varje slags hantering av sådana uppgifter. Syftet\r\när i första hand  att underlätta vardaglig hantering\r\nav   personuppgifter   och   opinionsbildning   samt\r\nkommunikation  samtidigt   som   enskilda   ges  ett\r\neffektivt  skydd  mot  missbruk  av  uppgifterna och\r\nandra    obefogade    intrång   i   den   personliga\r\nintegriteten. Regleringen skall liksom hittills vara\r\nteknikoberoende. I den  utsträckning  det med hänsyn\r\ntill  EG-direktivet  är  möjligt  med  lättnader   i\r\nhanteringsreglerna   skall   utredaren   föreslå  de\r\nbestämmelser  som  är  nödvändiga  för att förhindra\r\nmissbruk  av  personuppgifter  och  andra  obefogade\r\nintrång i den personliga integriteten.  I frågor som\r\nhar  anknytning till sekretess skall utredaren  även\r\nsamråda  med Offentlighets-  och  sekretesskommittén\r\n(dir. 1998:32).  Utredaren  skall vidare samråda med\r\nden  kommitté som får i uppdrag  att  göra  en  bred\r\nkartläggning  avseende  skyddet  för  den personliga\r\nintegriteten  i  det  moderna  samhället.  Utredaren\r\nskall     också    hålla    sig    underrättad    om\r\nDatainspektionens  arbete  med  att  utforma konkret\r\nvägledning för tillämpningen av vissa bestämmelser i\r\npersonuppgiftslagen.  Utredningen  beräknas  avsluta\r\nsitt arbete den 31 mars 2003.\r\n\r\nOffentlighets- och sekretesskommittén  (Ju  1999:06)\r\nskall    bl.a.    göra    en   allmän   översyn   av\r\nsekretesslagen. I denna översyn  ingår att undersöka\r\ni  vilken  utsträckning lagen kan förbättras,  t.ex.\r\ngenom att onödiga bestämmelser upphävs och att lagen\r\ngörs mer överskådlig,  med  bibehållen balans mellan\r\nintresset av offentlighet och  insyn å ena sidan och\r\nintegritetsskyddsintressen         och         andra\r\nsekretesskyddsintressen    å   andra   sidan   (dir.\r\n1998:32). Kommittén beräknas avsluta sitt arbete den\r\n31 december 2003.\r\n\r\nI  skriftligt svar på fråga 2002/03:333  från  Inger\r\nRené  (m) om integritetsskyddets framtida utformning\r\nuppgav    justitieminister   Thomas   Bodström   den\r\n2 januari 2003  bl.a.  följande. Han avser att verka\r\nför  att  den av regeringen  sedan  länge  planerade\r\nparlamentariskt  sammansatta  kommittén  med uppdrag\r\natt  bl.a. kartlägga, analysera och utvärdera  sådan\r\nlagstiftning  som  berör  den  enskildes  integritet\r\ntillsätts  så  snart  det  är möjligt och att utkast\r\ntill    kommittédirektiv    har   utarbetats    inom\r\nJustitiedepartementet.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nVåren 2000 behandlade justitieutskottet i betänkande\r\n1999/2000:JuU8 frågan om en begäran  om en utredning\r\nrörande    förhållandet   mellan   integritet    och\r\neffektivitet    i    brottsbekämpningen.   Utskottet\r\nhänvisade  till att det i betänkande  1999/2000:JuU5\r\nframhållit  att   det  då  liksom  tidigare  var  av\r\nuppfattningen    att    det    var    viktigt    att\r\nintegritetsfrågorna         uppmärksammades        i\r\nlagstiftningsarbetet. Det var  därför  positivt  att\r\nregeringen    övervägde   en   samlad   analys    av\r\ntvångsmedelslagstiftningen från integritetssynpunkt.\r\nJustitieutskottet, som flera gånger tagit upp frågan\r\nom integritetslagstiftning hade hållit en utfrågning\r\nmed en företrädare  för  Justitiedepartementet,  som\r\nanfört   bl.a.   att   det  naturligtvis  alltid  är\r\nnödvändigt att riksdagen i varje lagstiftningsärende\r\ngör   en  självständig avvägning   mellan   hänsynen\r\ntill den personliga  integriteten  å  ena sidan  och\r\ndet  motstående intresse, t.ex. yttrandefrihet eller\r\nbrottsbekämpning, som aktualiseras i ärendet  å  den\r\nandra.  Regeringen  ansåg att tiden nu var mogen att\r\nta  ett  samlat  grepp  om   integritetsfrågorna   i\r\nlagstiftningen  och  avsåg  därför  att tillsätta en\r\nparlamentarisk utredning med uppgift  att kartlägga,\r\nanalysera och utvärdera sådan lagstiftning som berör\r\nden enskildes integritet. Utredningen skulle sträcka\r\nsig   över   ett   vidare   område   än  enbart  det\r\nstraffprocessuella.   Direktiven  till   utredningen\r\nförväntades bli färdigställda  under  senvåren 2000.\r\nUtredningens  arbete  beräknades bli omfattande  och\r\nkomma att ta flera år i anspråk.\r\n\r\nJustitieutskottet hälsade  med  tillfredsställelse\r\natt   regeringen  skulle  komma  att  tillsätta   en\r\nutredning   rörande   dessa  frågor.  Samtidigt  som\r\nutskottet   var   medvetet  om  utredningsuppdragets\r\nsvårighetsgrad ville  utskottet  framhålla vikten av\r\natt  utredningen  tillsattes  och  att  dess  arbete\r\nbedrevs utan onödig tidsutdräkt.\r\nKonstitutionsutskottet  behandlade   i  betänkande\r\n2001/02:KU15  tre  motionsyrkanden  (m, c resp.  mp)\r\nrörande   utredning   i  syfte  att  förstärka   den\r\npersonliga   integriteten.    Utskottet    avstyrkte\r\nmotionerna med hänvisning till att den av regeringen\r\naviserade  utredningen,  med  uppgift att kartlägga,\r\nanalysera och utvärdera sådan lagstiftning som berör\r\nden enskildes integritet, borde avvaktas.\r\nKonstitutionsutskottet  avstyrkte   i   betänkande\r\n2001/02:KU22  ett  motionsyrkande  (m) om analys  av\r\ngrunderna     för    integritetsskyddets    framtida\r\nutformning  i  syfte   att   ta   fram   en  allmän,\r\nteknikoberoende      integritetslagstiftning     med\r\nhänvisning till att regeringen  avsåg  att inom kort\r\ntillsätta  en  parlamentarisk utredning med  uppgift\r\natt  kartlägga,  analysera   och   utvärdera   sådan\r\nlagstiftning som berör den enskildes integritet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  anser att den parlamentariskt sammansatta\r\nkommittén med uppdrag att bl.a. kartlägga, analysera\r\noch  utvärdera  sådan  lagstiftning  som  berör  den\r\nenskildes  integritet,  vilken aviserats snart skall\r\ntillsättas,  bör avvaktas.  Motionerna  2002/03:K241\r\n(c) yrkande 25,  2002/03:K254  (m) yrkandena 6 och 7\r\noch 2002/03:K354 (c) avstyrks därför.\r\n\r\n\r\nFörsäljning av personuppgifter\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker motion (m) vari  föreslås\r\natt  formerna för ett starkare skydd för  den\r\npersonliga  integriteten  bör  utredas, detta\r\nmed   hänvisning   till   att  den  aviserade\r\nparlamentariskt  sammansatta   kommittén  med\r\nuppdrag  att  bl.a. kartlägga, analysera  och\r\nutvärdera sådan  lagstiftning  som  berör den\r\nenskildes integritet bör avvaktas.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  2002/03:K350 av Inger René och  Catharina\r\nElmsäter-Svärd  (m)  föreslås  riksdagen tillkännage\r\nför  regeringen som sin mening vad  som  i  motionen\r\nanförs  om  behovet  av  insatser för att stärka den\r\npersonliga integriteten. Motionärerna  anför att det\r\nav    det    helstatliga    bolaget   Teracom   ägda\r\ndotterbolaget  Boxer  hyrde ut  mottagare  till  det\r\ndigitala marknätet för  TV,  och  att  en del av den\r\ninkomstbringande   verksamheten   skulle  bestå   av\r\nförsäljning   av  detaljerad  information   om   hur\r\nkunderna använde  Boxers tjänster. Boxer startade en\r\nportal,   Boxer.tv.   Boxer    ville    dels   sälja\r\nreklamplats,  dels  registrera  kunderna  och  deras\r\nagerande.  Varje  gång kunderna besökte reklaminslag\r\noch hemsidor via portalen  skulle detta registreras.\r\nBolaget hade tillgång till namn- och adressregister.\r\nFör  att  klara  de  legala  kraven  infördes  vissa\r\nparagrafer i bolagens allmänna villkor. Bland Boxers\r\nallmänna villkor fanns bl.a. en  passus  om samtycke\r\ntill  behandling av personuppgifter m.m. Hade  Boxer\r\nvarit  en   teleoperatör   hade  verksamheten  varit\r\nförbjuden  via  telelagen.  Lagstiftningen  är  inte\r\nanpassad  till  att  även  andra  än  teleoperatörer\r\nerbjuder   Internettjänster.  Integriteten   behöver\r\nstärkas. Det  kan  ske på flera sätt, antingen genom\r\natt dagens förbud för  teleoperatörer utvidgas eller\r\ngenom att starkare krav  på  information till kunden\r\ninförs.  Formerna  för ett starkare  skydd  för  den\r\npersonliga  integriteten   behöver   därför   snabbt\r\nutredas.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nFörsäljning  av  register över programval m.m. torde\r\ninnefatta   behandling    av    personuppgifter    i\r\npersonuppgiftslagens  mening  (se  t.ex.  betänkande\r\n2001/02:KU22).\r\n\r\nEnligt  uppgifter  inhämtade  från  Boxer  har  inga\r\nuppgifter  om  kundernas  agerande  i  det  digitala\r\nmarknätet  sålts, och Boxerportalen kommer att  vara\r\nhelt avvecklad den 31 mars 2003.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nKulturutskottet  berörde  frågan  om  försäljning av\r\npersonuppgifter  av  Teracom och Boxer i  betänkande\r\n2001/02:KrU11. Utskottet  avstyrkte  motionen (m) om\r\natt  Kulturdepartementet borde ge ägardirektiv  till\r\nTeracom AB som syftade till att varken Teracom eller\r\nbolag   som   delägs   av   Teracom   fick  försälja\r\npersonuppgifter.   Motionen  avstyrktes  med   bl.a.\r\nföljande motivering.  Boxerportalen,  som  omnämns i\r\nmotionen,  är  en  digital-TV-portal,  som i  likhet\r\nmed   Internets   portaler   innehåller information,\r\ntjänster och underhållning som   är åtkomlig för den\r\nsom   har   tillgång   till  marksänd  digital   TV.\r\nAvveckling    av   Boxerportalen    har   påbörjats.\r\nKunderna har emellertid  tillgång  till  portalen så\r\nlänge  det finns giltiga kundavtal om denna  tjänst,\r\nvilket  troligen  innebär  t.o.m.  första  kvartalet\r\n2003,    varefter    portalen    stängs.    I    ett\r\npressmeddelande   den   16  oktober 2001 informerade\r\nBoxers vd om att företaget  inte  kommer  att  sälja\r\ninformation   om  hur  deras  kunder  agerar  i  det\r\ndigitala marknätet  samt  att  företaget aldrig sålt\r\nnågon    sådan   information.   Enligt    utskottets\r\nuppfattning  fanns  det  inte  någon  grund  för  de\r\nfarhågor   som   motionärerna  bakom  motionen  hade\r\nrörande försäljning  av  personuppgifter från Boxer.\r\nDet saknades därför skäl för  riksdagen att göra ett\r\ntillkännagivande av det slag som föreslogs.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  avstyrker motion 2002/03:K350  (m)  med\r\nhänvisning till  att den parlamentariskt sammansatta\r\nkommittén med uppdrag att bl.a. kartlägga, analysera\r\noch  utvärdera  sådan  lagstiftning  som  berör  den\r\nenskildes integritet,  vilken  aviserats snart skall\r\ntillsättas, bör avvaktas.\r\n\r\n\r\n\r\nÄndringar i sekretesslagen m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker    tre  motionsyrkanden\r\nrörande             förändringar            i\r\nsekretesslagstiftningen                   och\r\npersonuppgiftslagen  (c,  s),  med hänvisning\r\ntill   att  resultaten  av  den  översyn   av\r\npersonuppgiftslagen   som   pågår,   och  den\r\naviserade   utredningen   med   uppgift   att\r\nkartlägga,   analysera  och  utvärdera  sådan\r\nlagstiftning   som    berör   den   enskildes\r\nintegritet, bör avvaktas.\r\nJämför reservation 3 (c).\r\n\r\nGällande regler\r\n\r\nEnligt 7 kap. 16 § sekretesslagen  (1980:100) gäller\r\nsekretess för personuppgift, om det  kan  antas  att\r\nett   utlämnande   skulle   medföra   att  uppgiften\r\nbehandlas i strid med PuL.\r\n\r\nEnligt  7  kap. 1 § sekretesslagen gäller  sekretess,  om  inte\r\nannat följer  av     2 §, inom hälso- och sjukvården\r\nför uppgift om  enskilds  hälsotillstånd eller andra\r\npersonliga förhållanden, om  det inte står klart att\r\nuppgiften  kan  röjas  utan att den  enskilde  eller\r\nnågon honom närstående lider  men. Detsamma gäller i\r\nannan medicinsk verksamhet, såsom rättsmedicinsk och\r\nrättspsykiatrisk     undersökning,     insemination,\r\nbefruktning   utanför  kroppen,   fastställande   av\r\nkönstillhörighet,  abort, sterilisering, kastrering,\r\nomskärelse, åtgärder  mot  smittsamma  sjukdomar och\r\närenden   hos   nämnd   med   uppgift   att  bedriva\r\npatientnämndsverksamhet.    Sekretess    gäller    i\r\nverksamhet     som    avser    omhändertagande    av\r\npatientjournal inom  enskild hälso- och sjukvård för\r\nuppgift  om  enskilds  hälsotillstånd   eller  andra\r\npersonliga  förhållanden. Utan hinder av sekretessen\r\nfår uppgift lämnas till hälso- och sjukvårdspersonal\r\nom uppgiften  behövs  för  vård eller behandling och\r\ndet är av synnerlig vikt att  uppgiften  lämnas.  En\r\nlandstingskommunal   eller  kommunal  myndighet  som\r\nbedriver hälso- och sjukvård  får lämna uppgift till\r\nannan    sådan    myndighet   för   forskning    och\r\nframställning av statistik  eller för administration\r\npå verksamhetsområdet, om det inte kan antas att den\r\nenskilde eller någon honom närstående  lider  men om\r\nuppgiften röjs.\r\n\r\n\r\nEnligt  7  kap.  2  §  sekretesslagen  undantas från\r\nsekretess\r\n\r\n1.   beslut   i  ärende  enligt  lagstiftningen   om\r\npsykiatrisk tvångsvård  eller rättspsykiatrisk vård,\r\nom beslutet angår frihetsberövande åtgärd,\r\n\r\n2.  beslut enligt smittskyddslagen  (1988:1472),  om\r\nbeslutet  angår  frihetsberövande  åtgärd  och avser\r\nannan sjukdom än som anges i 1.3 bilagan till nämnda\r\nlag,\r\n\r\n3.  beslut  i ärende om ansvar eller behörighet  för\r\npersonal inom hälso- och sjukvården,\r\n\r\n4.   beslut  i  fråga   om   omhändertagande   eller\r\nåterlämnande av patientjournal.\r\n\r\nEnligt  18  § personuppgiftslagen (1998:204) - PuL -\r\nfår känsliga  personuppgifter  behandlas  för hälso-\r\noch  sjukvårdsändamål,  om behandlingen är nödvändig\r\nför\r\n\r\na) förebyggande hälso- och sjukvård,\r\n\r\nb) medicinska diagnoser,\r\n\r\nc) vård eller behandling, eller\r\n\r\nd) administration av hälso- och sjukvård.\r\n\r\nDen  som  är yrkesmässigt verksam  inom  hälso-  och\r\nsjukvårdsområdet  och  har  tystnadsplikt  får  även\r\nbehandla  känsliga  personuppgifter  som omfattas av\r\ntystnadsplikten.   Detsamma   gäller   den  som   är\r\nunderkastad  en liknande tystnadsplikt och  som  har\r\nfått känsliga  personuppgifter  från verksamhet inom\r\nhälso- och sjukvårdsområdet.\r\n\r\nEnligt   19   §  PuL  får  känsliga  personuppgifter\r\nbehandlas för forsknings-  och  statistikändamål, om\r\nbehandlingen är nödvändig på sätt  som  sägs  i 10 §\r\noch  om  samhällsintresset  av det forsknings- eller\r\nstatistikprojekt där behandlingen  ingår klart väger\r\növer den risk för otillbörligt intrång  i  enskildas\r\npersonliga integritet som behandlingen kan innebära.\r\nPersonuppgifter  får  lämnas  ut för att användas  i\r\nsådana projekt om inte något annat  följer av regler\r\nom sekretess och tystnadsplikt.\r\n\r\nEnligt  10 § PuL får personuppgifter behandlas  bara\r\nom den registrerade  har  lämnat  sitt samtycke till\r\nbehandlingen eller om behandlingen  är nödvändig för\r\natt\r\n\r\na)  ett  avtal  med  den  registrerade  skall  kunna\r\nfullgöras eller åtgärder som den registrerade begärt\r\nskall kunna vidtas innan ett avtal träffas,\r\n\r\nb) den personuppgiftsansvarige skall kunna  fullgöra\r\nen rättslig skyldighet,\r\n\r\nc) vitala intressen för den registrerade skall kunna\r\nskyddas,\r\n\r\nd) en arbetsuppgift av allmänt intresse skall  kunna\r\nutföras,\r\n\r\ne)  den  personuppgiftsansvarige eller en tredje man\r\ntill vilken  personuppgifter  lämnas  ut skall kunna\r\nutföra    en    arbetsuppgift    i    samband    med\r\nmyndighetsutövning, eller\r\n\r\nf) ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos\r\nden   personuppgiftsansvarige  eller  hos  en  sådan\r\ntredje  man  till vilken personuppgifterna lämnas ut\r\nskall kunna tillgodoses,  om  detta  intresse  väger\r\ntyngre  än  den  registrerades intresse av skydd mot\r\nkränkning av den personliga integriteten.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:K241  av  Maud  Olofsson  m.fl. (c)\r\nföreslås  att  riksdagen  beslutar  att 7 kap. 16  §\r\nsekretesslagen  upphävs  (yrkande 30).  Motionärerna\r\nanför att Centerpartiet ser  mycket allvarligt på de\r\ntendenser   till   att   begränsa   yttrande-    och\r\noffentlighetsprinciperna  som  förekommit,  vanligen\r\nmed  hänvisning  till  EU-regler.  Både  riksdag och\r\nregering  har vid upprepade tillfällen meddelat  att\r\noffentlighetsprincipen  skall  tillämpas  fullt  ut,\r\noaktat   medlemskapet  i  EU.  Samtidigt  förekommer\r\ninskränkningar,  t.ex.  genom personuppgiftslagen. I\r\nsamband med att personuppgiftslagen  antogs ändrades\r\näven  sekretesslagen  så att \"sekretess  gäller  för\r\npersonuppgift, om det kan  antas  att ett utlämnande\r\nskulle medföra att uppgiften behandlas  i  strid med\r\npersonuppgiftslagen\"  (7 kap.  16  §). Centerpartiet\r\nhar  svårt att se att denna paragraf  kan  tillämpas\r\nutan  att   syftet  med  att  efterfråga  handlingen\r\nundersöks,   liksom    identiteten   hos   den   som\r\nefterfrågar handlingen.  Intentionerna  i paragrafen\r\nkan således antas stå i strid med den grundlagsfästa\r\noffentlighetsprincipen. Riksdagen bör därmed besluta\r\natt 7 kap. 16 § sekretesslagen upphävs.\r\n\r\nI  motion  2002/03:K352  av  Lars  Johansson   (s)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad  i  motionen  anförs om att ändra\r\npersonuppgiftslagen   och  sekretesslagen   så   att\r\nuppgifter om barns tillväxt kan samlas i en databas,\r\noberoende av hos vilken huvudman data insamlats, och\r\natt individen eller vårdnadshavaren blir ägare av de\r\nidentifierbara  uppgifterna   (yrkande   1).  Vidare\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad   i  motionen  anförs  om  att\r\navidentifierade uppgifter kan göras tillgängliga för\r\nhälsoövervakning   och   forskning    (yrkande   2).\r\nMotionären  anför  bl.a.  att barns tillväxt  i  dag\r\nföljs  inom  barnhälsovård, skolhälsovård  samt  vid\r\nsjukvårdskontakter.  Avvikelser  i  tillväxt hos det\r\nindividuella  barnet  kan  vara  första symtomet  på\r\nsomatisk  sjukdom  men också spegla  att  barnet  är\r\nutsatt   för  vanvård  eller   övergrepp.   För   en\r\npopulation   av  barn  speglar  växandet  hur  barns\r\nuppväxtförhållanden  är  i  samhället. Tillgång till\r\nbarnets tillväxtuppgifter gynnar det enskilda barnet\r\nmen    bidrar    också    till    ett    effektivare\r\nresursutnyttjande  inom  hälso- och sjukvård,  genom\r\nett   bättre  beslutsunderlag   för   att   optimera\r\nmedicinskt    utredningsbehov.    Förslaget   skapar\r\nförutsättningar    att    följa    förändringar    i\r\nbarnpopulationens tillväxt och därigenom  få en bild\r\nav   förändringar   i  socioekonomiska  förhållanden\r\nmellan olika områden.  Problemet  är  i  dag  att de\r\nmätningar  som  utförs  bara  i liten omfattning kan\r\nanvändas  i dessa två syften genom  att  uppgifterna\r\nägs  av  olika   huvudmän,   exempelvis  kommun  och\r\nlandsting, och genom att uppgifter  lagras på lokala\r\ndatabaser.   Eftersom  de  deltagande  vårdenheterna\r\ntillhör  olika  myndigheter  (i  det  här  fallet  i\r\nprincip lika  med  politiskt tillsatta nämnder eller\r\nstyrelser), tillämpas  tryckfrihetsförordningens och\r\nsekretesslagens    regler    om     utlämnande    av\r\nsekretessbelagd  \"allmän handling\", den  s.k.  yttre\r\nsekretessen. Lagstiftningen bör därför ändras så att\r\ntillväxtdata  får  överföras och lagras i en databas\r\noberoende av hos vilken  huvudman data är insamlade.\r\nVidare   skall   ägandet   av  identifierbara   data\r\növerföras till individen eller  vårdnadshavaren,  så\r\natt   denne  ägare  vid  kontakter  med  hälso-  och\r\nsjukvård  kan  ge sitt omedelbara tillstånd till att\r\nman  får tillgång  till  uppgifterna,  dvs.  barnets\r\ntillväxtkurva.  Dessutom  bör  avidentifierade  data\r\nfrån     databasen     tillåtas     användas     för\r\nkvalitetsstudier och populationsuppföljning.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nSåsom  nämnts  under avsnittet gällande regler finns\r\nenligt 7 kap. 1  §  femte  stycket sekretesslagen en\r\npresumtion  för  att  uppgifter  som  lämnas  mellan\r\nkommuner  och landsting  för  forskning,  statistik-\r\neller administrationsändamål får lämnas ut.\r\n\r\nI    kommittédirektiv     2002:31    Översyn    av\r\npersonuppgiftslagen anges bl.a.  att utredaren skall\r\növerväga  behovet  av  en  ändring  i 7  kap.  16  §\r\nsekretesslagen, i syfte att förtydliga bestämmelsens\r\ninnebörd.   I   direktivet  anges  vidare  att   vid\r\npersonuppgiftslagens  tillkomst ändrades 7 kap. 16 §\r\nsekretesslagen och i samband  härmed  uttalades  att\r\nändringarna  endast  utgjorde följdändringar i syfte\r\natt  samordna  bestämmelsen   med  bestämmelserna  i\r\npersonuppgiftslagen. Bestämmelsen  i  7  kap.  16  §\r\nsekretesslagen  har dock enligt kommittédirektivet i\r\nsjälva verket fått  ett  vidare  tillämpningsområde.\r\nTidigare  kunde sekretess komma i fråga  enbart  vid\r\nutlämnande  av  personuppgifter  från  en myndighets\r\ndatoriserade personregister för behandling  i sådant\r\nregister.  Efter  ändringen kan sekretess gälla  för\r\nalla personuppgifter,  om  det  kan  antas  att  ett\r\nutlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas  i\r\nstrid med personuppgiftslagen (jfr SOU 2001:3 s. 213\r\nff.).  Bestämmelsen  har  medfört viss osäkerhet vid\r\nrättstillämpningen. Med anledning  härav ansågs skäl\r\nför att överväga behovet av en ändring i 7 kap. 16 §\r\nsekretesslagen i syfte att förtydliga  bestämmelsens\r\ninnebörd  finnas.  En  sådan  översyn  ansågs   vara\r\nnödvändig  bl.a.  för  att  regeringen  skall  kunna\r\növerväga hur en skyldighet för myndigheter att lämna\r\nut   allmänna  handlingar  i  elektronisk  form  bör\r\nutformas  (prop.  2001/02:70  s.  34).Vidare anges i\r\ndirektivet  bl.a.  att i frågor med anknytning  till\r\nsekretess skall utredas  och  att  utredaren i dessa\r\nfrågor   skall   samråda  med  Offentlighets-    och\r\nsekretesskommittén. Utredaren skall även samråda med\r\nden kommitté som får  i  uppdrag  att  göra  en bred\r\nkartläggning  avseende  skyddet  för  den personliga\r\nintegriteten  i  det  moderna  samhället.  Utredaren\r\nskall     dessutom    hålla   sig   underrättad   om\r\nDatainspektionens arbete  med  att  utforma  konkret\r\nvägledning för tillämpningen av vissa bestämmelser i\r\npersonuppgiftslagen.    Utredningsuppdraget    skall\r\nredovisas senast den 31 mars 2003.\r\nOffentlighets- och sekretesskommittén (Ju 1999:06)\r\nskall    bl.a.    göra    en   allmän   översyn   av\r\nsekretesslagen. I denna översyn  ingår att undersöka\r\ni  vilken  utsträckning lagen kan förbättras,  t.ex.\r\ngenom att onödiga bestämmelser upphävs och att lagen\r\ngörs mer överskådlig,  med  bibehållen balans mellan\r\nintresset av offentlighet och  insyn å ena sidan och\r\nintegritetsskyddsintressen         och         andra\r\nsekretesskyddsintressen    å   andra   sidan   (dir.\r\n1998:32). Kommittén beräknas avsluta sitt arbete den\r\n31 december 2003.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nKonstitutionsutskottet   avstyrkte    i   betänkande\r\n2001/02:KU17  ett  motionsyrkande om att  upphäva  7\r\nkap. 16 § sekretesslagen  med  hänvisning  till  den\r\növersyn  av  paragrafen  som aviserats i proposition\r\n2001/02:70        Offentlighetsprincipen         och\r\ninformationstekniken.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   avstyrker  motionerna  2002/03:K241  (c)\r\nyrkande 30 och  2002/03:K352  (s)  yrkandena 1 och 2\r\nmed hänvisning till att resultaten av den översyn av\r\npersonuppgiftslagen  som  pågår,  och den  aviserade\r\nutredningen med uppgift att kartlägga, analysera och\r\nutvärdera sådan lagstiftning som berör den enskildes\r\nintegritet, bör avvaktas.\r\n\r\n\r\nÖversyn av personuppgiftslagen,\r\nlagen om ansvar för elektroniska\r\nanslagstavlor och EG:s\r\ndataskyddsdirektiv, m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker  med  hänvisning   till\r\ntidigare  ställningstagande   motionsyrkanden\r\nrörande upphävande av PuL, BBS-lagen  samt om\r\nåtgärder  för att förhindra att PuL utsträcks\r\ntill att gälla  även  juridiska personer (c).\r\nUtskottet  avstyrker motionsyrkanden  rörande\r\növersyn    av   registerlagstiftningen    och\r\nreglering av  myndigheternas  möjligheter att\r\nsamköra register (m) med hänvisning  till att\r\nden  aviserade  utredningen  med uppgift  att\r\nkartlägga,  analysera  och  utvärdera   sådan\r\nlagstiftning    som   berör   den   enskildes\r\nintegritet bör avvaktas.\r\nJämför reservationerna 4 och 5 (c) och 6 (m).\r\n\r\nGällande regler\r\n\r\nSåsom tidigare angetts reglerar dataskyddsdirektivet\r\nhanteringen av personuppgifter  och har genomförts i\r\nSverige      genom     personuppgiftslagen.      Den\r\npersonuppgiftsansvarige  skall  se  till  bl.a.  att\r\npersonuppgifter behandlas på ett korrekt sätt och  i\r\nenlighet  med god sed, att personuppgifter bara  får\r\nsamlas in   för  särskilda,  uttryckligt angivna och\r\nberättigade ändamål och att de  inte  får  behandlas\r\nför något ändamål som är oförenligt med det  ändamål\r\nför vilket uppgifterna samlades in. I 10 § PuL anges\r\natt   personuppgifter  bara  får  behandlas  om  den\r\nregistrerade   har   lämnat   sitt   samtycke   till\r\nbehandlingen, eller om behandlingen är nödvändig för\r\nolika   i   lagen   uppställda  ändamål,  t.ex.  ett\r\nberättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige,\r\nom detta intresse väger  tyngre än den registrerades\r\nintresse av skydd mot kränkning  av  den  personliga\r\nintegriteten.  Enligt 6 § PuL undantas  från  lagens\r\ntillämpningsområde  en  fysisk  persons hantering av\r\npersonuppgifter som ett led i en  verksamhet av rent\r\nprivat natur.\r\n\r\nLagen    (1998:112)  om  ansvar  för  elektroniska\r\nanslagstavlor - BBS-lagen - som trädde i kraft den 1\r\nmaj 1998, innebär  att  den  som  tillhandahåller en\r\nelektronisk  anslagstavla,   dvs.  en   tjänst   för\r\nelektronisk  förmedling  av  meddelanden,  skall  ha\r\nuppsikt över tjänsten (4 §). Tillhandahållaren skall\r\nvidare   vara   skyldig  att  lämna   användare   av\r\ntjänsten viss information  (3  §)  och  att  ta bort\r\nvissa  slag  av  straffbara  meddelanden  (5  §). Om\r\ntillhandahållaren     inte     lämnar    föreskriven\r\ninformation  eller om han försummar  sin  skyldighet\r\natt  ta bort vissa  meddelanden,  kan  han  straffas\r\n(6-7  §§).  Datorer och annan utrustning som använts\r\nvid   brott   mot    lagen    skall    under   vissa\r\nförutsättningar kunna förverkas (8 §).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  2002/03:K241  av Maud Olofsson m.fl.  (c)\r\nföreslås  att  riksdagen   beslutar  att  PuL  skall\r\nupphävas  (yrkande   26)  och  att  BBS-lagen  skall\r\nupphävas  (yrkande  27).   Motionärerna   anför  att\r\nCenterpartiet  eftersträvar  att  utöka  den  reella\r\nyttrandefriheten  -  vars och ens möjlighet att göra\r\nsig hörd och uttrycka  sina  åsikter. Främst handlar\r\ndet  om  att ta vara på de möjligheter  nya  medier,\r\nfrämst distribuerade  via  Internet,  erbjuder.  Det\r\nfria ordet är emellertid inte skyddat på individuell\r\nnivå         av         yttrandefrihets-         och\r\ntryckfrihetsgrundlagarna, som i stället tar fasta på\r\netablerade  aktörer.  Bland  annat detta förhållande\r\nhar gjort det möjligt att inskränka yttrandefriheten\r\npå Internet, t.ex. genom PuL och  BBS-lagen.  Enligt\r\nmotionärerna   har,   enligt   de  erfarenheter  som\r\nvunnits,  PuL och BBS-lagen inte  hittills  i  någon\r\nstörre  utsträckning   bidragit   till   att  skydda\r\nenskildas  integritet. I stället har lagarna  kommit\r\natt användas  för  att  förhindra det fria ordet och\r\nundvika  prövning  av innehållet  i  yttranden.  Det\r\nskydd dessa lagar skall  erbjuda mot övergrepp kan i\r\nall   huvudsak   tillgodoses  genom   andra   lagar.\r\nCenterpartiet har upprepade gånger krävt långtgående\r\nförändringar av PuL och ett intensifierat arbete för\r\natt värna det fria  ordet.  Då  detta  uppenbarligen\r\nförefaller    vara    en   oframkomlig   väg   menar\r\nCenterpartiet att riksdagen  helt enkelt bör upphäva\r\nPuL och BBS-lagen.\r\n\r\nI   samma  motion  yrkas  vidare   att   riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen  som  sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  behovet  av att förhindra  att\r\ndataskyddsdirektivet   utsträcks  till   att   också\r\nomfatta    juridiska    personer    (yrkande    29).\r\nMotionärerna  anför  bl.a.   att   regeringen  måste\r\nintensifiera det arbete som görs inom  ramen  för EU\r\nför att förändra dataskyddsdirektivet syftande  till\r\natt stärka yttrandefriheten i hela unionen. Särskilt\r\nangeläget  är  det nu att förhindra en utvidgning av\r\ndataskyddet till att omfatta juridiska personer.\r\nI motion 2002/03:K254  av  Per  Unckel  m.fl.  (m)\r\nföreslås  att  riksdagen begär att regeringen verkar\r\nför en översyn av  registerlagstiftningen i enlighet\r\nmed  vad  som  anförs  i   motionen   (yrkande   2).\r\nMotionärerna  anför  bl.a. att det i dag finns minst\r\nett 60-tal författningar, s.k. registerlagstiftning,\r\nvars   regler   gäller   trots    behandlingen    av\r\npersonuppgifter    i    PuL.    Lagstiftningen    är\r\nsvåröverskådlig  och  svårtillämpad. Inte ens de som\r\narbetar med dessa frågor  på  en daglig basis känner\r\ntill  alla registerförfattningar  som  finns.  Denna\r\nsituation  är  ohållbar.  Mot  bakgrund  härav anser\r\nmotionärerna       att       en      översyn      av\r\nregisterlagstiftningen bör göras.\r\nI samma motion föreslås även att regeringen lägger\r\nfram   förslag   om   reglering   av  myndigheternas\r\nmöjligheter   att  samköra  register  (yrkande   4).\r\nMotionärerna  anför   att   praktiskt   taget   alla\r\npersonuppgifter   hos  myndigheterna  läggs  över  i\r\nelektroniska register.  Den heltäckande lagstiftning\r\nsom vårt land har på bl.a.  socialförsäkringsområdet\r\ninnebär  att  människor  i Sverige  i  mycket  högre\r\nutsträckning än i övriga Europa  är  registrerade  i\r\noffentliga   register,  även  om  en  del  av  dessa\r\nstundtals är sekretessbelagda.  Många  människor  är\r\nrädda   för   att   myndigheterna   i   allt  större\r\nutsträckning kommer att samköra registren,  att  det\r\nblir  lättare  för  enskilda  att  få  tillgång till\r\nregistren   och  att  de  därmed  kommer  att  kunna\r\nkartlägga andra människors liv. Man bör således vara\r\nuppmärksam på  att den nya tekniken faktiskt gör det\r\nbetydligt lättare  att  sammanställa  en  stor mängd\r\nuppgifter   som   finns   lagrade   i   elektroniska\r\nhandlingar och sedan med enkla sökbegrepp  kartlägga\r\nvissa   personer   och/eller   sprida   uppgifterna.\r\nKonsekvenserna  av  detta  bör  ses över så att  den\r\npersonliga integriteten kränks i minsta möjliga mån.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nUnder hösten 2000 presenterade Justitiedepartementet\r\nett utkast med förslag till ändring i EG-direktivet.\r\nDen  föreslagna ändringen syftar till  en  förenklad\r\nreglering  av  skyddet  för  personuppgifter  och är\r\ninriktad   på   att  förhindra  missbruk  av  sådana\r\nuppgifter.   Samtidigt    bjöd    departementet   in\r\nrepresentanter för riksdagspartierna  att  ingå i en\r\nsamrådsgrupp   om   EG-direktivet.  För  att  få  in\r\nsynpunkter på eventuella tillämpningsproblem som EG-\r\ndirektivet orsakat utarbetade  Justitiedepartementet\r\nvidare en enkät för en offentlig  utvärdering av EG-\r\ndirektivet   och   utkastet   till  missbruksmodell.\r\nEnkäten   remitterades   i   februari    2001   till\r\nmyndigheter,  organisationer  och företag och  kunde\r\nockså   besvaras   av  var  och  en  via   Internet.\r\nEnkätsvaren  har  sammanställts  i  promemorian  EG-\r\ndirektivet  om  personuppgifter   -   En   offentlig\r\nutvärdering,   Ds   2001:27.   Av  sammanställningen\r\nframgår bl.a. att Justitiedepartementets utkast till\r\nmissbruksmodell  fick  ett  överväldigande  positivt\r\ngensvar. Den offentliga utvärderingen  visade  också\r\natt   det   finns  en  betydande  osäkerhet  om  hur\r\nbestämmelserna   skall   tillämpas.  Regeringen  gav\r\ndärför Datainspektionen i  uppdrag att under år 2002\r\npublicera konkret vägledning  på väsentliga punkter.\r\nDatainspektionen har under 2003  publicerat skrifter\r\nom intresseavvägning enligt PuL, samtycke enligt PuL\r\noch om hur länge man får spara personuppgifter.\r\n\r\nRegeringen avvaktar den rapport om genomförande av\r\nEG:s  dataskyddsdirektiv,  eventuellt  försedd   med\r\nlämpliga  ändringsförslag,  som  kommissionen  skall\r\nlämna enligt artikel 33 i direktivet.  Rapporten har\r\nblivit  försenad  och  kommer  enligt  uppgift  från\r\nJustitiedepartementet  sannolikt  att  lämnas  under\r\nvåren  2003.  Vid  tillfälle då rapporten aviserades\r\nkomma under hösten 2002  uppgav  regeringen att dess\r\nföresats var att använda tiden fram  till  dess rap-\r\nporten  lades  fram  för  att främja att ett förslag\r\ntill  revidering  läggs  fram   och   för   att  öka\r\nförståelsen  för  de  förändringar som enligt svensk\r\nuppfattning är önskvärda.\r\nSverige  tog vid ett ministerrådsmöte  i  november\r\n2001 med EG-kommissionen upp frågan om rapporten och\r\neventuella  ändringar   i   EG-direktivet.   Sverige\r\nframförde därvid sin syn på behovet av att ändra EG-\r\ndirektivet    till    en    mera   missbruksinriktad\r\nregleringsmodell.  Sverige  har   också   tagit  upp\r\nbehovet  av  ändringar  mot en mer missbruksinriktad\r\nmodell inom ramen för Europarådets arbete.\r\n\r\nRegeringen  beslutade den  21  februari  2002  (dir.\r\n2002:31) att  tillkalla  en  särskild  utredare  med\r\nuppgift  att se över personuppgiftslagen i syfte att\r\nåstadkomma  ett  regelverk  som  mera  tar  sikte på\r\nmissbruk av personuppgifter. Enligt direktiven skall\r\nutredaren närmare analysera förutsättningarna - inom\r\nramen  för  dataskyddsdirektivet  - för en reglering\r\nsom tar sikte på missbruk av personuppgifter snarare\r\nän varje slags hantering av sådana uppgifter. Syftet\r\när i första hand att underlätta vardaglig  hantering\r\nav   personuppgifter   och   opinionsbildning   samt\r\nkommunikation  samtidigt   som   enskilda   ges  ett\r\neffektivt  skydd  mot  missbruk  av  uppgifterna och\r\nandra    obefogade    intrång   i   den   personliga\r\nintegriteten. Regleringen skall liksom hittills vara\r\nteknikoberoende. I den  utsträckning  det med hänsyn\r\ntill  EG-direktivet  är  möjligt  med  lättnader   i\r\nhanteringsreglerna   skall   utredaren   föreslå  de\r\nbestämmelser  som  är  nödvändiga  för att förhindra\r\nmissbruk  av  personuppgifter  och  andra  obefogade\r\nintrång i den personliga integriteten.  I frågor som\r\nhar  anknytning till sekretess skall utredaren  även\r\nsamråda  med Offentlighets-  och  sekretesskommittén\r\n(dir. 1998:32).  Utredaren  skall vidare samråda med\r\nden  kommitté som får i uppdrag  att  göra  en  bred\r\nkartläggning  avseende  skyddet  för  den personliga\r\nintegriteten  i  det  moderna  samhället.  Utredaren\r\nskall     också    hålla    sig    underrättad    om\r\nDatainspektionens  arbete  med  att  utforma konkret\r\nvägledning för tillämpningen av vissa bestämmelser i\r\npersonuppgiftslagen.  Utredningen  beräknas  avsluta\r\nsitt arbete den 31 mars 2003.\r\n\r\nPersonuppgiftslagen    riktar    sig   till    alla,\r\nmyndigheter     och    enskilda,    som    behandlar\r\npersonuppgifter på  det  sätt  som omfattas av lagen\r\n(på  helt  eller delvis automatiserad  väg  eller  i\r\nmanuellt register).  Eftersom personuppgiftslagen är\r\ngenerellt     tillämplig     på     behandling    av\r\npersonuppgifter, kommer den att gälla i den mån inte\r\navvikande  bestämmelser  finns  i  annan  lag  eller\r\nförordning. Nyare registerförfattningar  får  därför\r\nuppfattas    vara    uppbyggda    så   att   de  har\r\npersonuppgiftslagen  som  bas,  vilket ibland  anges\r\nuttryckligen     i     författningen    (t.ex.     i\r\npolisdatalagen, SFS 1998:622).  Sådana författningar\r\ninnehåller  således  regler som syftar  till  att  i\r\nförhållande  till personuppgiftslagens  bestämmelser\r\nantingen   begränsa    eller   utöka    myndighetens\r\nbefogenhet  att  behandla   personuppgifter  i  viss\r\nutsträckning.  Av  dataskyddsdirektivet  följer  att\r\navvikelser från direktivens  bestämmelser endast kan\r\nförekomma inom rättsområden som inte omfattas av EG-\r\nrätten (se prop. 1997/98:44 s.  40). Inom EG-rättens\r\nområde måste särskilda registerförfattningar  alltså\r\nvara i överensstämmelse med reglerna i direktivet.\r\n\r\nAv        Riksarkivets       Kartläggning       av\r\nregisterförfattningar,  Rapport (dnr RA 20-2003/158)\r\nmed syfte att kartlägga registerlagar och hantera de\r\nfrågor   som   kan   uppkomma  i   anslutning   till\r\nproblematiken arkiv-registerlagar,  bl.a. bevarande,\r\ngallring  och  leveranser  framgår  bl.a.  följande.\r\nTrots  att  PuL  har infört begreppet behandling  av\r\npersonuppgifter    lever    fortfarande    begreppet\r\nregisterlagar kvar,  detta  för  att beteckna sådana\r\nlagar   som   reglerar   behandlingen  av   särskilt\r\nintegritetskänsliga    personuppgifter    och    som\r\nkompletterar       PuL.       Inventeringen       av\r\nregisterförfattningar  har  skett  genom  sökning  i\r\nRixlex.  Databasen innehåller  121  poster  med  168\r\nregisterförfattningar. Den metod som har använts ger\r\ninte en fullständig bild, men fångar sannolikt in de\r\nför syftet viktigaste registerförfattningarna.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nI   ett   yttrande   till   justitieutskottet   över\r\nproposition   1997/98:15,  Ansvar  för  elektroniska\r\nanslagstavlor,    avstyrkte   konstitutionsutskottet\r\nbl.a.  en motion där  det  föreslogs  att  riksdagen\r\nskulle  avslå   regeringens   förslag  till  lag  om\r\nelektroniska   anslagstavlor.   Vidare   tillstyrkte\r\nutskottet bifall till propositionen.  Därvid anförde\r\nkonstitutionsutskottet  att  det fanns behov  av  en\r\nreglering för att bygga upp ett  rättsmedvetande för\r\nhanteringen   av  elektroniska  anslagstavlor.   Den\r\nföreslagna lagen kunde enligt utskottet ha en viktig\r\npreventiv funktion. Genom den skyldighet att ta bort\r\nvissa  slag  av straffbara  meddelanden  som  ålades\r\ntillhandahållaren    skulle,    enligt    utskottet,\r\nspridningen  av  sådana  meddelanden  med  hjälp  av\r\nelektroniska  anslagstavlor  självklart  komma   att\r\nförekomma     i     mindre     utsträckning    (bet.\r\n1997/98:JuU11).\r\n\r\nKonstitutionsutskottet   avslog    i    betänkande\r\n2001/02:KU21 en motion (c) om upphävande av PuL.\r\nKonstitutionsutskottet   behandlade  i  betänkande\r\n2001/02:KU22 frågor om dataskyddsdirektivet  och PuL\r\noch  anförde  därvid  bl.a. att det alltjämt var  av\r\nuppfattningen  att det var  av  stor  vikt  att  den\r\nsvenska regeringen  inom  EU  verkade  för  att  det\r\nkommer     till     stånd     en    revidering    av\r\ndataskyddsdirektivet med inriktning  mot  att det är\r\nmissbruk   av  personuppgifter  som  skall  beivras.\r\nUtskottet  noterade   de  initiativ  som  regeringen\r\nvidtagit och som den avsåg att vidta på EU-planet. I\r\nenlighet  med  vad  som  tidigare   anförts   utgick\r\nutskottet  från att regeringen i sitt arbete för  en\r\nrevidering av dataskyddsdirektivet kraftfullt skulle\r\nagera  för    att    slå    vakt  om   den   svenska\r\noffentlighetsprincipen. Utskottet ville i likhet med\r\nvad som  tidigare  hade  uttalats  under våren  2001\r\n(bet.  2000/01:KU19)  framhålla  att  i  regeringens\r\narbete   med   att   verka  för  en  revidering   av\r\ndataskyddsdirektivet      torde     en     självklar\r\nutgångspunkt   vara   att   direktivet   inte  skall\r\nutsträckas   till   att   omfatta   också  juridiska\r\npersoner.  Någon  åtgärd  från riksdagens  sida  med\r\nanledning av vad som  hade   anförts   i   en motion\r\n(c) om en utsträckning av dataskyddsdirektivet  till\r\natt  också  omfatta  juridiska  personer ansågs inte\r\nbehövas. Motionen avstyrktes därmed. När det  gällde\r\nfrågan   om  upphävande  av personuppgiftslagen  såg\r\nutskottet  inte  några  skäl att frångå sin tidigare\r\nbedömning   att  ett  upphävande   av   lagen   vore\r\noförenligt   med    dels   EG-rättens   krav,   dels\r\nbestämmelsen  i  2  kap.  3  §  regeringsformen  som\r\nföreskriver att varje  medborgare i den utsträckning\r\nsom närmare anges i lag  skall  skyddas mot att hans\r\npersonliga integritet kränks genom  att uppgifter om\r\nhonom registreras med automatisk databehandling. Ett\r\nmotionsyrkande  om upphävande av personuppgiftslagen\r\navstyrktes därför.  Vad  gäller  upphävande  av BBS-\r\nlagen     vidhöll     utskottet     sitt    tidigare\r\nställningstagande vad gäller behovet av en reglering\r\nför   att   bygga   upp   ett  rättsmedvetande   för\r\nhanteringen   av  elektroniska   anslagstavlor   och\r\navstyrkte därför  motionen. När det slutligen gällde\r\nfrågan om den personliga  integriteten,  översyn  av\r\nregisterlagstiftningen  och  samkörning  av register\r\nhänvisade  utskottet  till att regeringen avsåg  att\r\ninom kort tillsätta en  parlamentarisk utredning med\r\nuppgift att kartlägga, analysera och utvärdera sådan\r\nlagstiftning som berör den  enskildes  integritet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet       vidhåller       sina        tidigare\r\nställningstaganden.    Motion    2002/03:K241    (c)\r\nyrkandena 26, 27 och 29 avstyrks därför.\r\n\r\nUtskottet   anser   vidare   att   den   aviserade\r\nutredningen med uppgift att kartlägga, analysera och\r\nutvärdera sådan lagstiftning som berör den enskildes\r\nintegritet  bör avvaktas, varför motion 2002/03:K254\r\n(m) yrkandena 2 och 4 avstyrks.\r\n\r\nAvveckling av SPAR\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker  ett  motionsyrkande  (m)\r\nrörande  avveckling  av  SPAR  med hänvisning\r\ntill tidigare ställningstagande.\r\n\r\nJämför reservation 7 (m).\r\n\r\nGällande regler\r\n\r\nDataskyddsdirektivet\r\n\r\nI  artikel  6.1  i  dataskyddsdirektivet   sägs  att\r\nmedlemsstaterna   skall    föreskriva    bl.a.   att\r\npersonuppgifter  skall  samlas   in  för  särskilda,\r\nuttryckligt angivna och berättigade ändamål samt att\r\nsenare  behandling inte får ske på ett sätt  som  är\r\noförenligt  med  dessa  ändamål (b). Vidare sägs att\r\npersonuppgifterna skall vara  adekvata och relevanta\r\noch inte får omfatta mer än vad  som  är  nödvändigt\r\nmed hänsyn till de ändamål för vilka de har  samlats\r\nin och för vilka de senare behandlas (c).\r\n\r\nEnligt   artikel   7   i  dataskyddsdirektivet  är\r\nbehandling  av  personuppgifter  tillåten  bl.a.  om\r\nbehandlingen  är  nödvändig   för   att   utföra  en\r\narbetsuppgift av allmänt intresse eller är ett led i\r\nmyndighetsutövning     som     utförs     av     den\r\nregisteransvarige   eller  tredje  man  till  vilken\r\nuppgifterna har lämnats ut (e).\r\n\r\nBehandling  kan  också   vara  tillåten  om  den  är\r\nnödvändig för ändamål som  rör berättigade intressen\r\nhos den registeransvarige eller  hos  den  eller  de\r\ntredje  män  till  vilka uppgifterna har lämnats ut,\r\nutom   när   sådana   intressen   uppvägs   av   den\r\nregistrerades intressen  eller  dennes grundläggande\r\nfri- och rättigheter som kräver skydd  under artikel\r\n1.1 (f).\r\n\r\nLagen om det statliga personadressregistret\r\n\r\nEnligt   1   §  lagen  (1998:527)  om  det  statliga\r\npersonadressregistret  skall  det för de ändamål som\r\nanges  i  3 § med hjälp av automatiserad  behandling\r\nföras  ett   statligt  personadressregister  (SPAR).\r\nRegistret får användas av myndigheter och enskilda.\r\n\r\nI 3 §  sägs  att  uppgifterna i SPAR får behandlas\r\nför  att aktualisera,  komplettera  och  kontrollera\r\npersonuppgifter.  Vidare får de behandlas för att ta\r\nut uppgifter om namn och adress genom urvalsdragning\r\nför  direktreklamändamål,   opinionsbildning   eller\r\nsamhällsinformation  eller  annan  därmed  jämförlig\r\nverksamhet.\r\nEnligt 4 § andra stycket skall  det  på begäran av\r\nen registrerad anges i SPAR att uppgifter  om  denna\r\ninte får behandlas vid urvalsdragningar enligt   3 §\r\n2 för direktreklam.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  2002/03:K254  av  Per  Unckel  m.fl.  (m)\r\nföreslås  att  riksdagen begär att regeringen lägger\r\nfram  förslag om  att  avveckla  SPAR  (yrkande  5).\r\nMotionärerna   anför   bl.a.   att   den  omfattande\r\ndatoriseringen   bland   svenska  myndigheter,   den\r\nvälutvecklade   byråkratin   och   användningen   av\r\npersonnummer som sökbegrepp, har  gjort  det möjligt\r\natt  snabbt  sammanställa uppgifter om enskilda  som\r\nfinns  i  de  offentliga   registren.  Uppgifter  om\r\nenskilda  medborgare hämtas ur  dessa  register  och\r\nsäljs sedan  av  myndigheterna till företag. Statens\r\nperson- och adressregisternämnd har som enda uppgift\r\natt förvalta personregister  och  sedan  sälja dessa\r\ntill  intresserade företag o.d. Att för kommersiella\r\nändamål behandla personuppgifter som man inte kunnat\r\nunderlåta att lämna till myndigheter är en kränkning\r\nav den  personliga  integriteten.  Sådan  behandling\r\nstrider  också  mot  EG-direktivet om behandling  av\r\npersonuppgifter.   Mot   bakgrund   av   direktivets\r\nuttalade syfte att stärka skyddet för den personliga\r\nintegriteten anser motionärerna  att  SPAR  inte  är\r\nförenlig med direktivet och därför bör avvecklas.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nStatens   person-   och  adressregisternämnd  (SPAR-\r\nnämnden)  inrättades  år   1986   genom   beslut  av\r\nriksdagen   med   uppgift   att  vara  huvudman  och\r\nregisteransvarig  myndighet för det statliga person-\r\noch adressregistret  (SPAR).  Bestämmelser  om  SPAR\r\nåterfanns  tidigare i 26-28 §§ datalagen (1973:289),\r\nsom upphörde att gälla den 24 oktober 1998.\r\n\r\nI regeringens   proposition   1997/98:136  Statlig\r\nförvaltning  i  medborgarnas  tjänst  föreslogs  att\r\ngrundförutsättningarna  för  SPAR skulle regleras på\r\nett utförligare sätt än tidigare  i en särskild lag.\r\nRegeringen  anförde  att det bör vara  ett  statligt\r\nåtagande att hålla register med befolkningsuppgifter\r\nav  hög  kvalitet  för  att  tillgodose  behovet  av\r\nkontroll av personuppgifter  (s.  71).  Verksamheten\r\nmed  SPAR  fungerade   enligt   regeringen  väl  och\r\ntillgodosåg  de behov som fanns framför allt på  den\r\nprivata  marknaden.   Samtidigt  hade  den  tekniska\r\nutvecklingen medfört att  det  finns  möjlighet  att\r\nupprätta  privata register över befolkningen. Enligt\r\nregeringen  var  det  inte  från integritetssynpunkt\r\nönskvärt   med   ett  flertal  personregister   över\r\nbefolkningen.  Regeringen  ansåg  att  en fungerande\r\nverksamhet med SPAR kunde förhindra uppbyggnaden  av\r\nsådana register.\r\nVidare   anförde   regeringen   att   den  privata\r\nmarknaden   hade   ett  stort  behov  av  att  genom\r\nurvalsdragningar få ut uppgifter om namn och adress.\r\nRegeringen  påpekade  att  direktmarknadsföring ofta\r\nvar     den     enda     praktiskt      tillgängliga\r\nmarknadsföringskanalen   för   små   och  medelstora\r\nföretag. Härtill kom enligt regeringen att SPAR hade\r\nstor betydelse för vissa myndigheters verksamhet.\r\nNär   det   gällde  registrets   förenlighet   med\r\ndataskyddsdirektivet    anförde    regeringen    att\r\nändamålet med SPAR gäller  dels  kontroll  i  allmän\r\nmening    av    befintliga   personuppgifter,   dels\r\nurvalsdragning av  personuppgifter. Verksamheten med\r\nSPAR måste sammantaget betraktas som ett allmänt och\r\nberättigat intresse. Enskilda som inte ville ta emot\r\ndirektreklam kunde låta  markera  detta i registret.\r\nInte   heller  kundernas  behandling   kunde   anses\r\noförenlig   med  det  angivna  ändamålet  med  SPAR.\r\nRegeringen  ansåg  att principerna  i  artikel  6  i\r\ndataskyddsdirektivet      därmed      fick     anses\r\ntillgodosedda.  Enligt  regeringen  kunde   enskilda\r\ngenom  SPAR  på  ett  enkelt  sätt  kontrollera  att\r\npersonuppgifter  i t.ex. kund- eller medlemsregister\r\när korrekta och fullständiga.  De kunder som använde\r\nSPAR kunde också ha ett berättigat  intresse  av att\r\nerhålla   urval   av   uppgifter  för  direktreklam.\r\nSammanfattningsvis     ansåg     regeringen      att\r\nbehandlingen av personuppgifter  i  SPAR i de former\r\nsom   framgick   av   förslaget   var  förenlig  med\r\ndataskyddsdirektivet.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nKonstitutionsutskottet   behandlade   i   betänkande\r\n1997/98:KU31  regeringens  prop.  1997/98:136,   och\r\navstyrkte däri en motion (m) vari föreslogs att SPAR\r\nskulle  avvecklas.  Utskottet ansåg att regeringen i\r\npropositionen   gjort   en   genomgång   av   SPAR:s\r\nförhållande till flera viktiga  moment  i direktivet\r\noch  att  regeringen därvid sammanfattningsvis  hade\r\nfunnit att  behandlingen  av  personuppgifter i SPAR\r\nenligt   förslaget  var  förenlig  med   direktivet.\r\nUtskottet  framhöll  att  enligt propositionen borde\r\nen användning  av  uppgifter för de ändamål som styr\r\nbehandlingen, mot bakgrund  av  den   genomgång  som\r\ngjorts   i  det  aktuella sammanhanget,  inte  anses\r\noförenlig  med  de  ändamål  för  vilka  uppgifterna\r\nsamlas in.\r\n\r\nUtskottet  behandlade  under våren 2001 en  motion\r\n(m) där  det  begärdes ett  regeringsförslag  om att\r\navveckla SPAR. Utskottet uttalade som sin mening att\r\nSPAR alltjämt fyllde ett behov av att försörja såväl\r\nenskilda      som     vissa      myndigheter     med\r\nbefolkningsuppgifter av hög kvalitet. Vidare vidhöll\r\nutskottet  sin  tidigare  uppfattning  att  gällande\r\nreglering av behandling av personuppgifter i SPAR är\r\nförenlig    med    dataskyddsdirektivet.    Motionen\r\navstyrktes därför (bet. 2000/01:KU19).\r\nKonstitutionsutskottet    behandlade   frågan   om\r\navveckling av SPAR i betänkande  2001/02:KU22,  vari\r\nett   motionsyrkande   härom   (m)   avstyrktes  med\r\nhänvisning till tidigare ställningstagande.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande.\r\nMotion 2002/03:K254 (m) yrkande 5 avstyrks därför.\r\n\r\n\r\nFörbud mot användning av\r\npersonnummer vid hyra av film\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  motionsyrkande  rörande\r\nanvändning  av personnummer vid hyra av  film\r\n(s)    med    hänvisning     till    tidigare\r\nställningstagande.\r\n\r\nGällande regler\r\n\r\nI  artikel   8.7  i  dataskyddsdirektivet  sägs  att\r\nmedlemsstaterna skall  bestämma på vilka villkor ett\r\nnationellt identifikationsnummer  eller  något annat\r\nvedertaget sätt för identifiering får behandlas.\r\n\r\nEnligt 22 § PuL får uppgifter om personnummer  eller\r\nsamordningsnummer  behandlas  utan samtycke bara när\r\ndet är klart motiverat med hänsyn till\r\n\r\na) ändamålet med behandlingen,\r\n\r\nb) vikten av en säker identifiering, eller\r\n\r\nc) något annat beaktansvärt skäl.\r\n\r\nVidare  framgår av 50 § c PuL att  regeringen  eller\r\nden myndighet som regeringen  bestämmer får  meddela\r\nnärmare föreskrifter   om   i  vilka fall behandling\r\nav personnummer är tillåten.\r\n\r\nEnligt      16      §     personuppgiftsförordningen\r\n(1998:1191)  har  Datainspektionen  bemyndigats  att\r\nmeddela  närmare  föreskrifter   om  i  vilka   fall\r\nanvändning  av personnummer är tillåten.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2002/03:K298  av Carina Hägg (s) anförs att\r\nenligt  Datainspektionen  får  vanliga  kundregister\r\nnormalt inte  innehålla  personnummer. Endast om det\r\npå grund av verksamhetens  art  är  särskilt viktigt\r\natt  personförväxling  inte  sker  kan register  med\r\npersonnummer tillåtas. Motionären anser att det inte\r\när nödvändigt med personnummer för att  få  hyra  en\r\nvideofilm  och  att denna rätt inte skall finnas för\r\nvideobutikerna. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nAv förarbetena till  personuppgiftslagen framgår att\r\nde bestämmelser om användning  av  personnummer  som\r\nfanns i den tidigare  gällande  datalagen (1973:289)\r\ni  princip  oförändrade  har förts över till den nya\r\nlagen.  I proposition 1997/98:44  påpekades  att  om\r\nnågon  ger  sitt  samtycke  är  det  självklart  att\r\npersonnummer får behandlas (s. 77).\r\n\r\nAnvändningen av personnummer begränsades genom\r\nändringar i datalagen år 1992. Dessförinnan\r\nfanns inga särskilda bestämmelser i lag eller\r\nförordning som förbjöd eller begränsade en\r\nsådan användning. I proposition 1990/91:60\r\nföreslog  regeringen att personnummer enligt en\r\nny bestämmelse i datalagen skulle få\r\nregistreras endast om det var påkallat med\r\nhänsyn till registrets ändamål, vikten av en\r\nsäker identifiering eller av annat godtagbart\r\nskäl (s. 62 f.).  Regeringen  anförde  bl.a.\r\natt härigenom markerades att det skulle vara\r\nfråga om skäl av ett sådant slag som objektivt\r\nframstod som befogat (s. 69). Man kunde enligt\r\nregeringen uttrycka det så att den\r\nregisteransvarige  har  bevisbördan för att\r\npersonnummer skall få finnas i ett\r\npersonregister och att Datainspektionen skall\r\npröva halten i de skäl som åberopas. Regeringen\r\nansåg att fall där det kunde finnas sådana\r\nobjektiva skäl var bl.a. vissa\r\nforskningsregister och andra register där det\r\när särskilt viktigt med en säker identifiering,\r\nt.ex. för att tillgodose framtida\r\nforskningsbehov.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nVid behandling   av   proposition 1990/91:60 anförde\r\nkonstitutionsutskottet  i betänkande 1990/91:KU1 att\r\ndet funnits och alltjämt  fanns  ett behov såväl hos\r\nenskilda    som   hos   det   allmänna    av     ett\r\nadministrativt   lätthanterligt  hjälpmedel  av  det\r\nslag  som  personnummer  utgjorde.  Utskottet delade\r\nregeringens   bedömning  att  personnumret   i   sig\r\nknappast kunde  betraktas  som integritetskränkande.\r\nDäremot kunde det användas på  ett sätt som medförde\r\nökad risk för integritetskränkningar. Vad som enligt\r\nutskottets mening emellertid var av större betydelse\r\nfrån   integritetssynpunkt   var   de   ADB-baserade\r\npersonregistrens omfattning, ändamål  och  innehåll,\r\nsamkörning  av  olika register samt utformningen  av\r\noffentlighets-, data-  och  sekretesslagstiftningen.\r\nUtskottet konstaterade att personnummer ofta används\r\nslentrianmässigt  och oöverlagt,  vilket  hade  gett\r\nupphov till oro och kritik hos allmänheten. I likhet\r\nmed regeringen ansåg  utskottet att det därför fanns\r\nskäl  att   reglera  användningen  av  personnummer.\r\nUtskottet  delade   regeringens  bedömning  att  det\r\nskulle göras genom en  komplettering  av  datalagen.\r\nEmellertid  ansåg utskottet att regeringens  förslag\r\ninte helt tillgodosåg det krav på restriktivitet som\r\nborde ställas på användningen av personnummer i ADB-\r\nregister.  Utskottet  förordade  därför  att  första\r\nmeningen i 7 § datalagen skulle få följande lydelse:\r\n\"I  fråga  om   personnummer   gäller  dessutom  att\r\nregistrering  får  ske  endast  när   det  är  klart\r\nmotiverat med hänsyn till registrets ändamål, vikten\r\nav   en   säker   identifiering   eller   av   annat\r\nbeaktansvärt skäl.\"\r\n\r\nKonstitutionsutskottet   behandlade  i  betänkande\r\n2000/01:KU19  en  motion   (s)   som   syftade  till\r\nytterligare  reglering  beträffande  behandling   av\r\nuppgift    om    personnummer    i    samband    med\r\nvideouthyrning. Utskottet framhöll att videouthyrare\r\ninte  har  någon rätt att få uppgift om personnummer\r\nfrån sina kunder  och  att  kunderna inte heller har\r\nnågon   skyldighet   att  lämna  personnummer   till\r\nvideouthyrare när de vill  hyra  en film. Om en kund\r\nlämnade  ut  sitt  personnummer  till videouthyraren\r\ni   en  sådan  situation  fick  det  därför   enligt\r\nutskottet  anses  ske  med samtycke. Utskottet ansåg\r\natt  situationen  hade sin  motsvarighet  vid  många\r\nandra  affärsuppgörelser  av  privat  karaktär,  där\r\nutlämnandet  av  personnumret  är  att  se  som  ett\r\navtalsvillkor  som  kunden  är  fri  att godta eller\r\nförkasta. Enligt utskottets mening fanns  det  ingen\r\nanledning   att  i  personuppgiftslagen  särbehandla\r\nvideouthyrare.  Utskottet  framhöll  i  sammanhanget\r\nvikten av att det var tydligt för kunden  på  vilket\r\nsätt och för vilket ändamål videouthyraren hade  för\r\navsikt   att  behandla  uppgiften  om  personnummer.\r\nVidare  hänvisade   utskottet   till   att  det  för\r\nbehandling  av  uppgifter  om  personnummer  krävdes\r\nbeaktansvärda  skäl  i de fall då samtycke saknades.\r\nMot  bakgrund  av  det anförda  avstyrkte  utskottet\r\nmotionen.\r\nKonstitutionsutskottet    behandlade   frågan   om\r\npersonnummer  vid  uthyrning av  film  i  betänkande\r\n2001/02:KU22, vari ett  motionsyrkande om förbud mot\r\nsådan användning (s) avstyrktes  med hänvisning till\r\ntidigare ställningstagande.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande.\r\nMotion 2002/03:K298 (s) avstyrks därför.\r\n\r\n\r\nOffentlighets- och sekretessfrågor\r\n\r\n\r\nGällande regler m.m\r\n\r\nEnligt  2  kap.  1 § tryckfrihetsförordningen  skall\r\nvarje svensk medborgare  till främjande av ett fritt\r\nmeningsutbyte och en allsidig upplysning ha rätt att\r\nta del av allmänna handlingar.  Rätten att ta del av\r\nallmänna  handlingar  får   enligt  2   kap.   2   §\r\ntryckfrihetsförordningen   begränsas   om   det   är\r\npåkallat  med  hänsyn till bl.a.  intresset  av  att\r\nförebygga och beivra brott (punkt 4) och skyddet för\r\nenskilds personliga  eller  ekonomiska  förhållanden\r\n(punkt 6).\r\n\r\nBegränsningen  av  rätten  att  ta  del  av allmänna\r\nhandlingar   skall   anges  noga  i  bestämmelse   i\r\nsekretesslagen  eller i annan lag som sekretesslagen\r\nhänvisar   till.    Efter   bemyndigande   i   sådan\r\nbestämmelse  får dock  regeringen  genom  förordning\r\nmeddela   närmare   föreskrifter   om  bestämmelsens\r\ngiltighet.\r\n\r\nOffentlighetsprincipen  innebär  att allmänheten och\r\nmassmedierna   skall   ha  insyn   i   statens   och\r\nkommunernas    verksamhet.    Offentlighetsprincipen\r\nkommer till uttryck på olika sätt,  exempelvis genom\r\nyttrande-  och meddelarfrihet för tjänstemän,  genom\r\ndomstolsoffentlighet  och  genom  offentlighet   vid\r\nbeslutande  församlingars  sammanträden. När det mer\r\nallmänt  talas  om  offentlighetsprincipen   åsyftas\r\nemellertid   i  första  hand  reglerna  om  allmänna\r\nhandlingars   offentlighet    i    2    kap.   1   §\r\ntryckfrihetsförordningen.  I  sekretesslagen   finns\r\nbestämmelser  som  medger  undantag från sekretessen\r\nmellan myndigheter i vissa särskilt angivna fall (14\r\nkap.  2  §). För att inte oförutsedda  hinder  skall\r\nuppkomma i  myndigheternas verksamhet har dessutom i\r\nlagen tagits  in  en  generalklausul  som medger att\r\nuppgifter  kan  lämnas  i  sådana  fall  då  det  är\r\nuppenbart  att  intresset  av att uppgifterna lämnas\r\nhar företräde framför det intresse  som  sekretessen\r\nskall  skydda  (14  kap.  3 §). Enligt 14 kap.  1  §\r\nhindrar  inte  sekretess  att  uppgift  lämnas  till\r\nregeringen eller riksdagen.  Sekretess  hindrar inte\r\nheller  att uppgift lämnas till annan myndighet,  om\r\nuppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.\r\n\r\n\r\nÄndring i sekretesslagstiftningen\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker motionsyrkanden om att se\r\növer  och  precisera  offentlighetsprincipens\r\nsyften         (m),        värnande        av\r\noffentlighetsprincipen     (c,    mp)    samt\r\nförändringar i sekretesslagstiftningen (c, v)\r\nmed       hänvisning       till      tidigare\r\nställningstaganden  och  att  det  i  nuläget\r\nsaknas  anledning  att förespråka  föreslagna\r\nåtgärder.\r\nJämför reservationerna  8  (m, fp), 9 (c) och\r\n10 (v, mp).\r\n\r\nGällande regler\r\n\r\nSom       tidigare       nämnts      har      enligt\r\ntryckfrihetsförordningen  varje   svensk  medborgare\r\ntill  främjande  av ett fritt meningsutbyte  och  en\r\nallsidig upplysning  rätt  att  ta  del  av allmänna\r\nhandlingar. Rätten att ta del av allmänna handlingar\r\nfår  begränsas   endast  om   det   är påkallat  med\r\nhänsyn till i tryckfrihetsförordningen angivna skäl.\r\nSådana begränsningar skall noga anges i lag.\r\n\r\nEnligt  5  kap. 1 § sekretesslagen gäller  sekretess\r\nför   uppgift    som    hänför    sig   till   bl.a.\r\nförundersökning  i  brottmål  om det kan  antas  att\r\nsyftet  med  beslutade  eller  förutsedda   åtgärder\r\nmotverkas eller den framtida verksamheten  skadas om\r\nuppgiften röjs. Bestämmelsen har tillämpats bl.a. på\r\npolisanmälningar   som   föranlett  förundersökning.\r\nEnligt  9  kap. 17 § samma lag gäller sekretess  för\r\nuppgift   om   enskilds  personliga  och  ekonomiska\r\nförhållanden i bl.a. utredning enligt bestämmelserna\r\nom förundersökning i brottmål om det inte står klart\r\natt uppgiften  kan röjas utan att den enskilde eller\r\nnågon honom närstående lider skada eller men.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  2002/03:K254  av  Per  Unckel  m.fl.  (m)\r\nföreslås att  riksdagen  begär att regeringen lägger\r\nfram   förslag   om  översyn  och   precisering   av\r\noffentlighetsprincipens     syfte    (yrkande    1).\r\nMotionärerna  anför  bl.a.  följande.  Den  tekniska\r\nutvecklingen         har        inneburit        att\r\noffentlighetsprincipen   har  kunnat  utnyttjas  för\r\nandra  ändamål än för det den  är  avsedd.  För  att\r\nundvika     detta     menar     motionärerna     att\r\noffentlighetsprincipens  syfte  måste  ses  över och\r\npreciseras.  Offentlighetsprincipen bör inriktas  på\r\nförvaltningskontroll. I dag är det t.ex. möjligt för\r\nanställda  på  en   myndighet   att   med   stöd  av\r\noffentlighetsprincipen   begära   ut   uppgifter  om\r\nenskilda som finns på en annan myndighet.  På så vis\r\nkan  myndigheter samla in uppgifter om enskilda  för\r\nandra    ändamål   än   för   de   som   uppgifterna\r\nursprungligen  samlades in. Detta är inte syftet med\r\noffentlighetsprincipen.  Ett  sådant förfarande står\r\ndessutom  i  strid med förbudet i  EG-direktivet  om\r\nbehandling av  personuppgifter  (95/46/EG)  mot  att\r\nlämna  ut  personuppgifter  för andra ändamål än för\r\nvilka de har samlats in.\r\n\r\nI motion 2002/03:K241 av Maud  Olofsson  m.fl. (c)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om att göra det\r\nsvårare  att  ändra  sekretessbestämmelser  (yrkande\r\n31). Motionärerna  anför  bl.a. att det i många fall\r\när påkallat med sekretess,  som  t.ex.  i  fråga  om\r\npersonlig  integritet,  och att det säkerligen också\r\nfinns tillfällen då detta  skydd bör stärkas. Det är\r\nsåledes inte sekretess i sig  som  är  fel, utan det\r\nfaktum att man med stor lätthet kan utöka undantagen\r\nfrån   en   grundlagsfäst   rättighet.   Ett  sådant\r\nförfarande  innebär  också att debatten kring  vilka\r\nundantag  som  bör  finnas  och  hur  de  bör  göras\r\nförsvåras,  inte  minst   med   tanke  på  hur  ofta\r\nlagstiftningen ändras. Mot denna  bakgrund finns det\r\nskäl att låta en utredning överväga  om åtgärder bör\r\nvidtas  för  att  göra  det  svårare  att  ändra   i\r\nsekretessbestämmelserna,  t.ex.  genom att kräva att\r\nundantag från offentlighetsprincipen bör beslutas på\r\nsamma sätt som grundlag. I motionen  föreslås  också\r\natt  riksdagen  ger  regeringen  till  känna som sin\r\nmening vad i motionen anförs om kraftfulla  insatser\r\nför  att värna offentligheten i den egna hanteringen\r\nav EU-ärenden (yrkande 33). Motionärerna anför bl.a.\r\natt möjligheten att få gehör för Sveriges synpunkter\r\ninom det  europeiska  samarbetet i stor utsträckning\r\när beroende av att vi hävdar dem nationellt, även då\r\ndet innebär konflikter  med  andra  länder  inom EU.\r\nSvenska myndigheter bör därför konsekvent hävda  den\r\nsvenska    offentlighetsprincipen   då   EU-dokument\r\nhandläggs  och  bedöma  undantag  från  offentlighet\r\nenligt  den svenska  sekretesslagstiftningen.  Genom\r\ndet europeiska samarbetets påverkan på traditionellt\r\ninrikespolitiska     frågor    bör    inte    heller\r\nutrikessekretessen kunna  komma  i  fråga vad gäller\r\nsådana bedömningar.\r\nI  motion  2002/03:K383  av  Gustav Fridolin  (mp)\r\nföreslås att riksdagen tillkännager  för  regeringen\r\nsom   sin   mening   vad   i   motionen   anförs  om\r\noffentlighetsprincipens   värnande   (yrkande   12).\r\nMotionären  anför  bl.a.  att  för att individer och\r\nsammanslutningar  skall ges en reell  möjlighet  att\r\ndelta  i  beslutsfattandet   behöver  den  generella\r\nsamhällsinformationen och informationen  i  enskilda\r\närenden   förbättras.  Offentlighetsprincipen  måste\r\nvärnas och kunskap om densamma spridas.\r\nI motion  2002/03:Ju282  av Alice Åström m.fl. (v)\r\nföreslås att riksdagen ger regeringen till känna som\r\nsin mening vad som i motionen  anförs  om  att lägga\r\nfram  förslag till en sådan ändring i sekretesslagen\r\natt ett rakt skaderekvisit i sekretessen till förmån\r\nför enskilda  i det allmännas brottsförebyggande och\r\nbrottsbeivrande  verksamhet  återinförs (yrkande 2).\r\nMotionären anför bl.a. följande.  När sekretesslagen\r\nändrades  för  några  år  sedan  diskuterades   inte\r\nbrottsoffrens   försämrade  ställning.  Inte  heller\r\ndiskuterades allmänhetens  minskade insyn i polisens\r\nverksamhet. Regeln om omvänt  skaderekvisit  när det\r\ngäller  sekretess i förundersökningar innebär enligt\r\nmotionärernas  mening stora faror. Detta gäller inte\r\nminst  i  fråga om  nedlagda  förundersökningar  mot\r\npoliser som  misstänkts  för brott. Bristen på insyn\r\nriskerar  att  minska  allmänhetens  förtroende  för\r\nsåväl polisen som för rättsväsendet i stort.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nSekretesslagen  har  ändrats  ca  250  gånger  sedan\r\ntillkomsten 1980, främst  på  grund  av att den måst\r\nanpassas   till   förändringar  inom  det  allmännas\r\nverksamhet (se bet. 2001/02:KU17).\r\n\r\nSekretessen  i  9  kap. 17 § till förmån  för  den\r\nenskildes  personliga  och  ekonomiska  förhållanden\r\nförstärktes den 1 april 1999 (prop. 1997/98:97, bet.\r\n1997/98:JuU20)   samtidigt   med  att  den  absoluta\r\nsekretessen avskaffades  för alla polisregister utom\r\nbelastningsregistret.      Dessförinnan       gällde\r\nsekretessen för uppgift om enskilds  personliga  och\r\nekonomiska  förhållanden  om det kunde antas att den\r\nenskilde  eller  någon honom  närstående  led  skada\r\neller men om uppgiften  röjdes.  Personuppgiftslagen\r\ninnebar   enligt   propositionen  att  polisen  fick\r\nmöjlighet   till   automatiserad   handläggning   av\r\nförundersökningar  och   andra  utredningar.  Enligt\r\nregeringen fanns det inte skäl att begränsa polisens\r\nrätt  att  utnyttja denna möjlighet.  Uppgifter  som\r\ningår i automatiserade  behandlingar blir emellertid\r\nenligt     regeringen     mer      känsliga     från\r\nintegritetssynpunkt  än  motsvarande  uppgifter  som\r\nbehandlas  manuellt.  En lämplig ordning  borde  med\r\nhänsyn till detta vara  att  samma skadrekvisit fick\r\ngälla som beträffande de register  som  fördes  till\r\nstöd  för  förundersökningsverksamhet.  Det  innebar\r\nomvänt skaderekvisit. En fördel med en sådan lösning\r\nvar  också att samma sekretesskydd skulle komma  att\r\ngälla  för  uppgiften  oavsett  om  den  finns i ett\r\nregister eller är representerad på annat sätt.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nI       betänkande       2001/02:KU17      avstyrkte\r\nkonstitutionsutskottet motionsyrkande  om översyn av\r\noffentlighetsprincipen   (m)   med   bl.a.  följande\r\nmotivering. Den   svenska offentlighetsprincipen kan\r\nförenklat  sägas  fylla  tre  huvudändamål.      Den\r\nutgör  en  garanti  för rättssäkerhet,  effektivitet\r\ni  förvaltningen    och  effektivitet  i folkstyret.\r\nOffentlighetsprincipens  betydelse  för  en  levande\r\ndemokrati  sträcker  sig emellertid längre  än  till\r\natt   kasta   ljus    över   tillståndet  inom   den\r\noffentliga förvaltningen  (prop. 1975/76:160 s. 71).\r\nMyndigheternas handlingar  innehåller en rik fond av\r\nfakta  i  de mest skilda angelägenheter.  Tillgången\r\ntill denna  information är enligt nämnda proposition\r\ni hög grad ägnad  att  berika  den allmänna debatten\r\noch   bredda   underlaget    för    medborgarnas och\r\norganisationernas   ställningstaganden    i   skilda\r\nsamhällsfrågor.   Rätten  att  ta  del  av  allmänna\r\nhandlingar är således  en  del  av den medborgerliga\r\nrätten  att  inhämta  och  ta emot  information  och\r\ndärmed en av betingelserna för den fria demokratiska\r\nåsiktsbildningen.  Den tekniska   utvecklingen   har\r\nvisserligen  inneburit  att  information om enskilda\r\nblivit mer lättillgänglig  både  för myndigheter och\r\nenskilda.  I myndigheternas  verksamhet   balanseras\r\nemellertid    i    sekretesslagen    intresset    av\r\noffentlighet   och   insyn   mot   vikten  av  bl.a.\r\nintegritetsskydd.     Enligt    utskottets    mening\r\nsaknades  anledning  att  nu  överväga    en  ändrad\r\nordning.    I    betänkandet    avstyrktes    vidare\r\nmotionsyrkande  (c)  om möjligheterna  att  ändra  i\r\nsekretesslagen  med hänvisning till att arbetet    i\r\nOffentlighets-     och   sekretesskommittén    borde\r\navvaktas.   Också   när   det   gäller   frågan   om\r\noffentligheten i hanteringen av EU-ärenden avstyrkte\r\nutskottet    i    ovan    nämnda    betänkande   ett\r\nmotionsyrkande  (c)  genom  att  hänvisa   till  det\r\npågående     arbetet     i     Offentlighets-    och\r\nsekretesskommittén.   Utskottet   ville    i   detta\r\nsammanhang  också  erinra  om  att  regeringen under\r\nSveriges   ordförandeskap   i  EU  verkat  för   att\r\nEuropaparlamentet  och rådet antagit  förordning  nr\r\n1049/2001    om    allmänhetens     tillgång    till\r\nEuropaparlamentets,    rådets    och   kommissionens\r\nhandlingar.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  avstyrkte  i  betänkande\r\n2001/02:KU38 ett yrkande (v) om rakt skaderekvisit i\r\nförundersökningsprocessen   med    hänvisning   till\r\ntidigare ställningstagande.\r\nKonstitutionsutskottet tillstyrkte i yttrande till\r\njustitieutskottet   (1997/98:   KU10y)   regeringens\r\nförslag      om     omvänt     skaderekvisit     för\r\nförundersökningssekretessen.   Utskottet   såg   med\r\ntillfredsställelse  att  regeringen  i syfte att öka\r\nmedborgarnas  insyn  i  polisens  register  föreslog\r\nlättnader i den absoluta sekretess  som  gällde. När\r\ndet   gäller  frågan  om  med  vilket  skaderekvisit\r\nsekretess  skulle  gälla  till  skydd  för  polisens\r\nbrottsförebyggande  och  brottsbeivrande  verksamhet\r\nville utskottet erinra om att sådan sekretess enligt\r\n5  kap.  1  §  sekretesslagen  gäller  med  ett rakt\r\nskaderekvisit.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden\r\noch  avstyrker  därmed  motionerna 2002/03:K241  (c)\r\nyrkandena 31 och 33, 2002/03:K254  (m) yrkande 1 och\r\n2002/03:Ju282  (v) yrkande 2.\r\n\r\nEnligt   utskottets   mening   saknas  i   nuläget\r\nanledning att förespråka åtgärder i enlighet med vad\r\nsom  anförs i motion 2002/03:K383 (mp)  yrkande  12,\r\nvarför denna avstyrks.\r\n\r\nUtlämnande av passfotografier\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  motionsyrkande  rörande\r\nsekretesslagstiftning   och   passfotografier\r\n(kd) med hänvisning till att den beredning av\r\nfrågan som sker bör avvaktas.\r\n\r\nGällande regler\r\n\r\nEnligt 7 kap. 15 § första stycket  1  sekretesslagen\r\ngäller    sekretess    i   verksamhet   som    avser\r\nfolkbokföringen eller annan liknande registrering av\r\nbefolkningen  och,  i  den  utsträckning  regeringen\r\nföreskriver  det,  i  annan  verksamhet   som  avser\r\nregistrering av betydande  del  av befolkningen, för\r\nuppgift om enskilds personliga förhållanden,  om det\r\nav  särskild  anledning  kan  antas att den enskilde\r\neller någon honom närstående lider  men om uppgiften\r\nröjs.  Regeringen  har i 1 b § sekretessförordningen\r\n(1980:657) föreskrivit att folkbokföringssekretessen\r\ngäller  för  bl.a. det  centrala  passregistret  och\r\nVägverkets vägtrafikregister.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  2002/03:K292  av  Ragnwi  Marcelind  (kd)\r\nföreslås att  riksdagen  tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen  anförs  om att införa\r\nen   ny  sekretesslagstiftning  om  passfotografier.\r\nMotionären  anför  bl.a.  följande.  I  dag ansvarar\r\nidentifieringsroteln  vid  Rikskriminalpolisen   för\r\nutlämning  av passfotografibeställningar som görs av\r\nmassmedier,     myndigheter    eller    allmänheten.\r\nBeställningar kan  göras  alla  tider  på dygnet för\r\nomedelbar  expediering. Att fotografier är  relativt\r\nlättillgängliga  har  gjort  att  många  människor i\r\nSverige kommit att känna en stark oro för  att deras\r\nfotografier skall begäras ut och användas på ett för\r\ndem menligt sätt. Fotografierna i den aktuella typen\r\nav    register    kan    visserligen   omfattas   av\r\nfolkbokföringssekretess i  vissa  situationer. Detta\r\ngäller    dock   bara   i   undantagsfall   eftersom\r\nskaderekvisitet  innehåller högt ställda krav på det\r\nantagande om men som  skall föreligga. Fotografierna\r\nkan     ligga    till    grund    för     omfattande\r\nsammanställningar  av  uppgifter. Offentligheten kan\r\ndärmed  utnyttjas i brottsligt  syfte.  Skyddet  för\r\nenskilda   bör   därför   stärkas   när  det  gäller\r\nfotografier i passregistret och andra stora register\r\nenligt  7  kap.  15 § sekretesslagen, helst  så  att\r\nväsentliga  offentlighetsintressen  inte  träds  för\r\nnär.   Det   måste    bli    svårare   att   få   ut\r\npassfotografiunderlag.  Det mest  fördelaktiga  vore\r\natt  införa en ändring i sekretesslagen  och  införa\r\nett  omvänt   skaderekvisit  där  passunderlagen  är\r\nhemliga som huvudregel och bara kan lämnas ut om det\r\nstår klart att  det inte finns någon risk för skada.\r\nMotionären anser  att i första hand måste människors\r\nintegritet  och  rätt   att   själva   bestämma  hur\r\nuppgifter   om   deras   person   behandlas  värnas.\r\nRegeringens  förslag  om att skärpa sekretessen  för\r\npassbilder drogs tillbaka  därför  att kritiken blev\r\nför  stark.  Motionären  anser  att  regeringen  bör\r\nåterkomma med nytt lagförslag i enlighet med det som\r\nanförts i motionen om omvänt skaderekvisit. Det står\r\nklart att det inte finns någon risk för skada.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nI  departementspromemorian  Sekretess för  passfoton\r\nm.m.      (Ds      2000:57)       föreslogs      att\r\nfolkbokföringssekretess  enligt  7  kap. 15 § skulle\r\nskärpas  för  en  fotografisk  bild  av en  enskild.\r\nEnligt förslaget skulle sekretessen gälla om det kan\r\nantas att den enskilde eller någon honom  närstående\r\nlider  men  om  uppgiften  röjs.  Kravet på särskild\r\nanledning  för  ett sådant antagande  skulle  alltså\r\nbort. Detta krav  har  medfört  att  det  hitintills\r\nställts  förhållandevis  höga  krav på bevisning  om\r\nrisk för förföljelser, trakasserier  eller  liknande\r\nför  att fotografierna skall hemlighållas. Förslaget\r\nskulle   ha   inneburit   en   viss   skärpning   av\r\nsekretessen.  Med  den  föreslagna  utformningen  av\r\nbestämmelsen   var   tanken   att   de   tillämpande\r\nmyndigheterna i större utsträckning än i dag  skulle\r\nkunna  tillmäta  den  enskildes uppgifter om befarat\r\nhot m.m. betydelse. Huvudregeln  skulle  dock även i\r\nfortsättningen vara att fotografier är offentliga.\r\n\r\nAtt  fotografier  är relativt lättillgängliga  har\r\nenligt  promemorian  gjort  att  många  människor  i\r\nSverige kommit att känna  en stark oro för att deras\r\nfotografier skall begäras ut och användas på ett för\r\ndem menligt sätt. Fotografierna i den aktuella typen\r\nav    register   kan   visserligen    omfattas    av\r\nfolkbokföringssekretess  i  vissa situationer. Detta\r\ngäller   dock   bara   i   undantagsfall    eftersom\r\nskaderekvisitet innehåller högt ställda krav  på det\r\nantagande  om men som skall föreligga. Fotografierna\r\när alltså i de flesta fall lätt tillgängliga. När de\r\nförekommer i så här stora register kan de ligga till\r\ngrund för omfattande sammanställningar av uppgifter.\r\nOffentligheten  kan  därmed  utnyttjas  i brottsligt\r\nsyfte. Kartläggning kan ske av grupper av  personer,\r\nt.ex.  personer  som  har en viss utländsk bakgrund,\r\neller  som  har  en  viss  politisk  eller  religiös\r\növertygelse.\r\nI promemorian anges att det  enligt  uppgift  från\r\nSäkerhetspolisen    förekommer,      främst     inom\r\nhögerextrema    grupper,    att   meningsmotståndare\r\nkartläggs   på   detta   sätt.    Fotografier    med\r\nnamnuppgifter   förekommer   i  förhållandevis  stor\r\nutsträckning på Internet. Liknande kartläggning sker\r\näven av vissa yrkeskategorier såsom polis, åklagare,\r\nkriminalvårdsanställda    och    journalister.    De\r\nfotografier  som  förekommer  hämtas   främst   från\r\npassregistret  och  körkortsregistret.  Listorna  är\r\nofta omfattande och innehåller ibland så många som 1\r\n000 namn. Denna utveckling har enligt promemorian på\r\nsenare  tid  förstärkt  den  oro som många människor\r\nredan   tidigare   känt  för  att  fotografierna   i\r\nregistren kan komma att användas  på  ett  sätt  som\r\nskadar  dem och deras familjer. Skyddet för enskilda\r\nbör därför  stärkas  när  det  gäller  fotografier i\r\npassregistret och andra stora register enligt 7 kap.\r\n15  §  sekretesslagen,  helst  så   att   väsentliga\r\noffentlighetsintressen inte träds för när.\r\nI  en  promemoria  daterad  den  20 december 2001,\r\nupprättad inom Justitiedepartementet,  anfördes  att\r\nremissopinionen  var splittrad. De flesta välkomnade\r\nen  skärpning av sekretessen.  Men  bl.a.  JO,  Svea\r\nhovrätt  och Rikspolisstyrelsen förordade ett omvänt\r\nskaderekvisit.  Enligt  dem  skulle  det  vara  enda\r\nsättet   att   stärka   skyddet  för  den  enskilde.\r\nFöreträdare  för  massmedierna  avstyrkte  förslaget\r\neftersom det skulle inskränka offentlighetsprincipen\r\noch försvåra det journalistiska arbetet.\r\nI   Ds   2002:48   Sekretess   för  fotografier  i\r\noffentliga  register  m.m.  anges  bl.a.   följande.\r\nOffentliga  register  som innehåller fotografier  av\r\nenskilda förs av Rikspolisstyrelsen,  Vägverket  och\r\nTotalförsvarets  pliktverk. De fotografier som finns\r\ni     registren     omfattas     av     den     s.k.\r\nfolkbokföringssekretessen    i    7    kap.   15   §\r\nsekretesslagen. Bestämmelsen är utformad på ett sätt\r\nsom  innebär  att  fotografierna  som huvudregel  är\r\noffentliga.   Främst   beträffande   det    centrala\r\npassregistret   har   det   kunnat  konstateras  att\r\nfotografier  av  enskilda  begärs  ut  i  syfte  att\r\nanvändas i illegitima sammanhang.  Enskilda  som för\r\natt få pass eller körkort måste ge in fotografier av\r\nsig  själva  har  ett  berättigat  intresse  av  att\r\nbilderna  därefter  inte används på ett sätt som för\r\ndem medför obehag eller  rädsla.  Det  talar för att\r\nlåta   fotografierna   omfattas   av   en  strängare\r\nsekretessbestämmelse.  Mot  den  enskildes  intresse\r\nstår bl.a. mediernas intresse av att kunna ta del av\r\nfotografier  av  personer  som  i skilda  egenskaper\r\nutövar makt i samhället eller annars har en roll att\r\nspela i skildringen och granskningen av samhälleliga\r\nmissförhållanden.  Vid  en  avvägning  mellan  dessa\r\nintressen  har beaktats att en  förstärkt  sekretess\r\ninte skulle  leda till att handlingar som innehåller\r\nsakuppgifter    eller     bedömningar    blir    mer\r\nsvåråtkomliga. Den fria samhälleliga debatten kommer\r\nsåledes inte att begränsas.  Det föreslås därför att\r\nfolkbokföringssekretessen  enligt   7   kap.   15  §\r\nsekretesslagen   skärps  för  uppgifter  i  form  av\r\nfotografier  av  enskilda  som  finns  i  offentliga\r\nregister. Enligt förslaget skall sekretess gälla för\r\nfotografier om det  inte  står  klart  att detta kan\r\nröjas  utan  att  den  enskilde  eller  någon  honom\r\nnärstående  lider men. Den bestämmelse som  föreslås\r\ninnehåller alltså  ett  omvänt skaderekvisit, vilket\r\ninnebär att de fotografier som finns i de offentliga\r\nregistren   som   huvudregel    kommer    att   vara\r\nsekretessbelagda.\r\nEnligt       inhämtad       information       från\r\nJustitiedepartementet bereds frågan om sekretess för\r\nfotografier   i   offentliga   register   m.m.   för\r\nnärvarande inom departementet.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nI  konstitutionsutskottets  betänkande  2001/02:KU38\r\nangav  utskottet att det  pågående utredningsarbetet\r\navseende   utlämnande   av   passfotografier   borde\r\navvaktas,  och motionsyrkanden (s, m resp. kd) härom\r\navstyrktes därför.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet avstyrker  motion  2002/03:K292  (kd)  med\r\nhänvisning  till  att beredningen av frågan som sker\r\nbör avvaktas.\r\n\r\n\r\nSekretess m.m. inom förskola och\r\nskola\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker    motionsyrkande    om\r\nutredning  av  förtroendefull  information  i\r\nskolan   (m)  med  hänvisning  till  att  den\r\növersyn av bestämmelserna i sekretesslagen om\r\nsekretess i skolan som pågår bör avvaktas och\r\navstyrker motion om förändring av sekretessen\r\ni  förskolan  (s)  med  hänvisning  till  att\r\ntillräckligt  underlag  för att förespråka en\r\nsådan förändring inte föreligger.\r\nJämför reservation 11 (m).\r\n\r\nGällande regler m.m.\r\n\r\nEnligt   1   kap.   1  §  andra  stycket   skollagen\r\n(1985:1100)  bildar  förskoleklassen,   grundskolan,\r\ngymnasieskolan,    särskolan,   specialskolan    och\r\nsameskolan det offentliga  skolväsendet för barn och\r\nungdom.  Dessutom finns särskilda  utbildningsformer\r\nsom anordnas  av det allmänna för dem som till följd\r\nav sjukdom eller  av  annat  skäl  inte  kan delta i\r\nskolarbetet inom det offentliga skolväsendet.\r\n\r\nEnligt  7  kap.  9  §  första stycket sekretesslagen\r\n(1980:100)  gäller  sekretess   i   förskoleklassen,\r\ngrundskolan,        gymnasieskolan,       särskolan,\r\nspecialskolan  och sameskolan  samt  i  en  kommunal\r\nriksinternatskola  för  uppgift  som hänför sig till\r\npsykologisk  undersökning eller behandling  och  för\r\nuppgift  om  enskilds  personliga  förhållanden  hos\r\npsykolog eller  kurator,  om det inte står klart att\r\nuppgiften kan röjas utan att  den  som uppgiften rör\r\neller  någon  honom närstående lider men.  Sekretess\r\ngäller  vidare  på   samma  område  dels  i  skolans\r\nelevvårdande verksamhet  i  övrigt  för  uppgift  om\r\nenskilds  personliga  förhållanden, dels för uppgift\r\nsom hänför sig till ärende  om  tillrättaförande  av\r\nelev eller om skiljande av elev från vidare studier.\r\nSekretessen gäller dock endast, om det kan antas att\r\nden  som  uppgiften rör eller någon honom närstående\r\nlider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte\r\nbeslut i elevvårdsärende eller i annat ärende som nu\r\nhar nämnts.  Sekretess gäller även på samma område i\r\nannat fall än  som  nämnts  för  uppgift om enskilds\r\nidentitet,  adress och andra liknande  uppgifter  om\r\nenskilds personliga förhållanden, om det av särskild\r\nanledning kan  antas  att  den  enskilde eller någon\r\nhonom närstående lider men om uppgiften röjs.\r\n\r\nSekretess gäller enligt 7 kap. 38 § sekretesslagen i\r\nförskoleverksamheten   för   uppgift   om   enskilds\r\npersonliga förhållanden, om det  inte står klart att\r\nuppgiften kan röjas utan att den som  uppgiften  rör\r\neller någon honom närstående lider men.\r\n\r\nI  förskoleverksamheten  gäller ett så kallat omvänt\r\nskaderekvisit,  dvs.  det råder  en  presumtion  för\r\nsekretess,  till skillnad  från  vad  som  gäller  i\r\nskolverksamheten   i   övrigt.   I  prop.  1997/98:6\r\nFörskoleklass  och  andra skollagsfrågor  s.  61  f.\r\nredovisas skälen för  ett  omvänt skaderekvisit inom\r\nförskoleverksamheten enligt följande.\r\n\r\nAvsikten  med  att  göra  förskoleklassen   till  en\r\nskolform  inom det offentliga skolväsendet för  barn\r\noch ungdom  är  bl.a.  att underlätta för kommunerna\r\natt  integrera  denna  verksamhet   med  skolan  och\r\nskolbarnsomsorgen.  Fritidshemmen  är  i   dag  ofta\r\nförlagda till och integrerade med skolan. Samarbetet\r\nmellan skolan och fritidshemmen varierar från ganska\r\nstrikta uppdelningar i olika ansvarsområden  till en\r\nnärmast   total  sammanslagning  av  verksamheterna.\r\nArbetslag med  lärare  och fritidspedagoger ansvarar\r\nför gemensamma eller olika  delar  av  verksamheten.\r\nFör att skapa bättre förutsättningar för integration\r\nmellan förskoleklassen, skolan och skolbarnsomsorgen\r\nsamt   underlätta   samarbetet   mellan   de   olika\r\npersonalkategorierna bör sekretessbestämmelserna  så\r\nlångt    som   möjligt   överensstämma   för   dessa\r\nverksamheter.  Få remissinstanser har haft något att\r\nerinra  mot  förslaget   i   denna  del.  Regeringen\r\nföreslår  därför  att  förskoleklassen   tas  med  i\r\nuppräkningen  av  skolformer  i  7  kap.  9 § första\r\nstycket  sekretesslagen. För skolbarnsomsorgens  del\r\nföreslår vi  att ett nytt stycke införs i 7 kap. 9 §\r\nsom i huvudsak överensstämmer med vad som gäller för\r\nförskoleklassen  och  grundskolan.  En  skillnad bör\r\ndock  gälla. Skolsekretessen är begränsad  till  att\r\navse uppgifter i elevvården och i vissa disciplinära\r\närenden.  Vi  anser  inte  att  det  är lämpligt att\r\nbegränsa sekretessen inom skolbarnsomsorgen på samma\r\nsätt utan möjligheten att sekretessbelägga uppgifter\r\nbör omfatta all verksamhet inom skolbarnsomsorgen. I\r\nförskoleverksamheten finns barn i åldrarna  1-5  år,\r\nibland  yngre. Det finns inte på samma sätt som inom\r\nskolan någon elevvård med skolsköterskor, psykologer\r\nm.fl. utan  det är i stor utsträckning den ordinarie\r\npersonalen som  får  del  av  känsliga  uppgifter om\r\nbarn,  hemförhållanden  o.d.  Det kan diskuteras  om\r\ninte ett s.k. rakt skaderekvisit, dvs. att sekretess\r\nendast  skall  gälla om det kan antas  att  den  som\r\nuppgiften rör eller någon honom närstående lider men\r\nom  uppgift röjs,  skulle  utgöra  ett  tillräckligt\r\nskydd  för  integritetskänsliga uppgifter inom denna\r\nverksamhet. Då konsekvenserna av en sådan förändring\r\ninte är tillräckligt  belysta  anser  regeringen att\r\ndet för närvarande inte finns tillräckligt  underlag\r\nför  ett  sådant förslag. Regeringen föreslår därför\r\natt även fortsättningsvis  sekretess skall råda inom\r\nförskoleverksamheten   för   uppgift   om   enskilds\r\npersonliga förhållanden, om det  inte står klart att\r\nuppgiften kan röjas utan att den som  uppgiften  rör\r\neller  någon  honom  närstående  lider  men, dvs. en\r\npresumtion för sekretess.\r\n\r\nRegeringen  beslutade  den  10  oktober  2002  (dir.\r\n2002:130)  att  tillkalla  en särskild utredare  med\r\nuppgift  att  göra en översyn  av  bestämmelserna  i\r\nsekretesslagen   om   sekretess   i  skolan.  Enligt\r\ndirektivet skall utredaren i ett första  skede bl.a.\r\nkartlägga   olika   former   av   dokumentation  som\r\nförekommer i skolan i anslutning till  den  enskilde\r\neleven. Här avses t.ex. dokumentation i samband  med\r\nintagning,  planering, information om studieresultat\r\nsamt utvärdering  för den enskilde eleven. Utredaren\r\nskall   analysera   i  vilken   utsträckning   denna\r\ndokumentation  utgör  allmänna   handlingar  och  om\r\nuppgifter som ingår i dessa handlingar är offentliga\r\neller   om   de  kan  omfattas  av  sekretess.   Med\r\nutgångspunkt från  denna  analys  skall utredaren ta\r\nställning  till  om det finns behov av  ändringar  i\r\nsekretessregleringen  och, om så bedöms vara fallet,\r\nlägga fram förslag till  ändringar i sekretesslagen.\r\nI den utvecklingsplan för  kvalitetsarbetet i skolan\r\n(skr. 2001/02:188) som regeringen  under  våren 2002\r\npresenterade för riksdagen framhålls att den  ökande\r\nanvändningen  av  dokumentation  om enskilda elevers\r\nstudieresultat  och personliga utveckling  i  skolan\r\nhar    betydelse    i    ett     sekretessammanhang.\r\nÅtgärdsprogram för elever i behov  av  särskilt stöd\r\noch skriftliga omdömen för elever som inte når målen\r\när  sådana  exempel.  Även  skriftlig information  i\r\nsamband   med  utvecklingssamtal   har   fått   ökad\r\nbetydelse.  Det  är  inte  alltid  självklart  vilka\r\nregler som gäller vid hantering av dokumentation  om\r\nenskilda  elever.  Vid många skolor förekommer i dag\r\nolika varianter av dokumentation  i  anslutning till\r\nenskilda   elevers  planering,  studieresultat   och\r\nutvärdering,      t.ex.      inom      ramen     för\r\nförsöksverksamheten  utan  timplan i grundskolan.  I\r\ndenna försöksverksamhet finns  skolor  som  använder\r\nolika  typer  av  loggböcker,  \"portofolio-metoder\",\r\nutvärderingsscheman  etc.  I  regel   hindrar   inte\r\nsekretessbestämmelserna  att upplysningar om elevens\r\nskolgång  lämnas  till vårdnadshavaren.  Skolan  har\r\nockså en skyldighet - oavsett sekretess - att anmäla\r\nallvarliga missförhållanden  till  socialtjänsten. I\r\ndirektivet  anges  att  det  mot  denna bakgrund  är\r\nangeläget att det klarläggs om och  i  så fall vilka\r\nsekretessregler  som  gäller  för  olika  typer   av\r\nuppgifter  i  den  upprättade dokumentationen och om\r\ndet finns anledning att ändra sekretessregleringen i\r\ndetta avseende. Utredaren  skall  redovisa uppdraget\r\nsenast den 1 september 2003.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  2002/03:K389  av  Peter  Danielsson   (m)\r\nföreslås att riksdagen ger regeringen till känna som\r\nsin  mening  vad i motionen anförs om förtroendefull\r\ninformation i  skolan.  Motionären  anför  bl.a. att\r\nframtidens  behov  av  olika  former av kontinuerlig\r\nuppföljning  av  elevernas prestationer  kommer  att\r\nöka. För att uppföljningen skall bli effektiv behövs\r\nnågon form av individuellt inriktad och kontinuerlig\r\ndokumentation av elevens  resultat  och  utveckling.\r\nDokumentation kan utformas på många olika  sätt  och\r\nha   olika  benämningar,  men  vanligen  kallas  den\r\nindividuell   studieplan.  För  att  individualisera\r\nskolan krävs information  och dokumentation av högre\r\nkvalitet. I kontakten mellan eleven, föräldrarna och\r\nläraren  utgör  den  individuella   studieplanen  en\r\nintern överenskommelse och dialog som  till  sin art\r\nmåste vara privat och konfidentiell för andra. I dag\r\när  studieplaner vid alla offentliga skolor allmänna\r\nhandlingar   och   inte   sekretesskyddade.   Endast\r\nelevvårdsuppgifter är skyddade genom sekretesslagen.\r\nFristående  skolor  har  emellertid ingen skyldighet\r\natt lämna ut dokumentation.  Det är orimligt att det\r\nsom diskuteras och överenskommes mellan lärare, elev\r\noch föräldrar automatiskt blir  offentlig  handling.\r\nFör    att    förtroendefull    information,   såsom\r\nindividuella studieplaner, skall  kunna  användas på\r\noptimalt  sätt  bör  lagstiftningen  avseende  denna\r\ninformations  offentlighet ses över. I  sammanhanget\r\nbör särskilt två  omständigheter observeras. För det\r\nförsta  bör  även  i  fortsättningen   dokument   av\r\nrättssäker   karaktär  vara  offentliga,  exempelvis\r\nbetyg, elevrådsprotokoll med mera. För det andra får\r\ninte  samarbetet   mellan   skola  och  socialtjänst\r\nomöjliggöras av sekretessreglerna.  Det  är  viktigt\r\natt  konkreta former för samarbete mellan skola  och\r\nsocialtjänsten utvecklas i syfte att förebygga brott\r\noch missbruk  bland  unga.  Framtidens  skola kräver\r\nkontinuerlig skriftlig uppföljning av hög  kvalitet.\r\nOm   den   skall   bli   förtroendefull  och  därmed\r\nmeningsfull kan sådan information  inte  omfattas av\r\noffentlighetsprincipen.   Därför   bör   frågan   om\r\nförtroendefull information inom skolan utredas.\r\n\r\nI  motion  2002/03:K405  av  Helene Petersson  (s)\r\nföreslås att riksdagen ger regeringen till känna som\r\nsin   mening   vad   som   i   motionen  anförs   om\r\nsekretesslagstiftning i förskolan.  Motionären anför\r\natt  förskolan  i  dag  omfattas  av  en  annorlunda\r\nskriven   sekretess  än  vad  övriga  delar  av  den\r\nobligatoriska  skolan  omfattas  av. Riksdagen har i\r\nalla  övriga  sammanhang  formulerat   sig   så  att\r\nförskolan är en del av det svenska skolväsendet, och\r\ndå   bör   det   också   vara  naturligt  att  samma\r\nsekretesslagstiftning gäller för förskolan.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nUtbildningsutskottet hade  i betänkande 1997/98:UbU5\r\ninte något att erinra mot regeringens  förslag  till\r\nsekretessbestämmelser      för      förskoleklassen,\r\nskolbarnsomsorgen och förskoleverksamheten.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  motion  2002/03:K389  (m)  med\r\nhänvisning  till  att  resultaten  av  den  pågående\r\növersynen  av  bestämmelserna  i  sekretesslagen  om\r\nsekretess i skolan bör avvaktas.\r\n\r\nVad     avser     sekretessbestämmelserna      för\r\nförskoleverksamheten   konstaterar   utskottet   att\r\nregeringen i proposition 1997/98:6 tog upp frågan om\r\nett  s.k. rakt skaderekvisit skulle kunna utgöra ett\r\ntillräckligt skydd för integritetskänsliga uppgifter\r\ninom  denna  verksamhet.  Regeringen  ansåg  att  då\r\nkonsekvenserna  av  en  sådan  förändring  inte  var\r\ntillräckligt   belysta   fanns   inte   tillräckligt\r\nunderlag för ett sådant förslag. Utskottet anser sig\r\ni dagsläget inte heller ha tillräckligt underlag för\r\natt  förorda den i motionen föreslagna förändringen.\r\nMotion 2002/03:K405 (s) avstyrks därför.\r\n\r\nRegler för anmälningar av våld m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  motionsyrkanden (fp, m)\r\nrörande    förändring    av   straffrelaterad\r\nsekretesstid i vissa fall med hänvisning till\r\natt  Offentlighets-  och  sekretesskommitténs\r\növersyn bör avvaktas.\r\nJämför reservation 12 (m).\r\n\r\nGällande regler\r\n\r\nEnligt  1  kap. 5 § sekretesslagen  utgör  sekretess\r\ninte hinder  mot  att  uppgift  lämnas ut, om det är\r\nnödvändigt för att den utlämnande  myndigheten skall\r\nkunna fullgöra sin verksamhet.\r\n\r\nI 12 kap. 10 § socialtjänstlagen (2001:453)  stadgas\r\natt  det  av  1  kap. 5 § sekretesslagen framgår att\r\nsocialnämnden   utan   hinder   av   sekretess   kan\r\npolisanmäla brott  som  hindrar nämndens verksamhet.\r\nDetsamma gäller enligt 14  kap.  2  §  femte stycket\r\nsamma lag beträffande vissa brott som riktar sig mot\r\nbarn.  Av  samma  stycke  följer också att sekretess\r\ninte hindrar att uppgifter,  som  angår misstanke om\r\nbrott  för  vilket  inte  är föreskrivet  lindrigare\r\nstraff  än  fängelse  i  två  år,   lämnas  till  en\r\nåklagarmyndighet,    polismyndighet   eller    annan\r\nmyndighet som har att ingripa mot brottet.\r\n\r\nEnligt   5   kap.   11   §   socialtjänstlagen   bör\r\nsocialnämnden  verka  för att den  som  utsatts  för\r\nbrott  och  dennes  anhöriga  får  stöd  och  hjälp.\r\nSocialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor\r\nsom är eller har varit  utsatta för våld eller andra\r\növergrepp i hemmet kan vara  i  behov  av  stöd  och\r\nhjälp för att förändra sin situation.\r\n\r\nEnligt  7  kap.  1  §  sekretesslagen första stycket\r\ngäller sekretess, om inte  annat följer av 2 §, inom\r\nhälso-  och  sjukvården  för  uppgift   om  enskilds\r\nhälsotillstånd  eller andra personliga förhållanden,\r\nom det inte står  klart att uppgiften kan röjas utan\r\natt den enskilde eller  någon honom närstående lider\r\nmen. Enligt 2 § första stycket gäller inte sekretess\r\nför\r\n\r\n1.   beslut  i  ärende  enligt   lagstiftningen   om\r\npsykiatrisk      tvångsvård      eller      rätts-\r\npsykiatrisk     vård,     om     beslutet    angår\r\nfrihetsberövande åtgärd,\r\n\r\n2.   beslut enligt smittskyddslagen  (1988:1472), om\r\nbeslutet angår frihetsberövande åtgärd  och  avser\r\nannan  sjukdom  än  som  anges  i 1.3 bilagan till\r\nnämnda lag,\r\n\r\n3.  beslut i ärende om ansvar eller  behörighet  för\r\npersonal inom hälso- och      sjukvården,\r\n\r\n4.     beslut   i  fråga  om  omhändertagande  eller\r\nåterlämnande av patientjournal.\r\n\r\nEnligt  7  kap. 4 §  första  stycket  sekretesslagen\r\ngäller sekretess  inom socialtjänsten för uppgift om\r\nenskilds personliga  förhållanden,  om det inte står\r\nklart att uppgiften kan röjas utan att  den enskilde\r\neller  någon honom närstående lider men. Sekretessen\r\ngäller dock  inte  beslut om omhändertagande, beslut\r\nom  vård  utan  samtycke   eller  beslut  om  sluten\r\nungdomsvård. Utan hinder av  sekretessen får uppgift\r\nlämnas  till  enskild som uppnått  myndig  ålder  om\r\nförhållanden av  betydelse  för  att  denne skall få\r\nvetskap om vilka hans biologiska föräldrar är.\r\n\r\nEnligt  7  kap. 6 § sekretesslagen gäller  sekretess\r\ninom hälso-  och  sjukvården och inom socialtjänsten\r\nför anmälan eller annan  utsaga av enskild om någons\r\nhälsotillstånd eller andra  personliga förhållanden,\r\nom det kan antas att fara uppkommer  för att den som\r\nhar gjort anmälan eller avgivit utsagan  eller någon\r\nhonom   närstående  utsätts  för  våld  eller  annat\r\nallvarligt men om uppgiften röjs.\r\n\r\nEnligt  14  kap.  2  §  fjärde  och  femte  styckena\r\nsekretesslagen  hindrar  sekretess  inte att uppgift\r\nsom   angår   misstanke   om   brott   lämnas   till\r\nåklagarmyndighet,    polismyndighet    eller   annan\r\nmyndighet  som  har  att  ingripa  mot  brottet,  om\r\nfängelse  är  föreskrivet för brottet och detta  kan\r\nantas föranleda  annan påföljd än böter. För uppgift\r\nsom omfattas av sekretess enligt bl.a. 7 kap. 1-6 §§\r\n(hälso- och sjukvården)  gäller  detta endast såvitt\r\nangår  misstanke  om  brott  för  vilket   inte   är\r\nföreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.\r\n\r\nEnligt  14  kap.  4  § första stycket sekretesslagen\r\ngäller  sekretess till  skydd  för  enskild  inte  i\r\nförhållande till den enskilde själv och kan i övrigt\r\nhelt eller  delvis  efterges  av honom om inte annat\r\nföljer av bestämmelse i denna lag.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI motion 2002/03:Ju234 av Johan  Pehrson  m.fl. (fp)\r\nföreslås att riksdagen ger regeringen till känna som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om behovet  av\r\növersyn  av reglerna för i vilka  situationer  vissa\r\npersonalgrupper   skall  anmäla  fall  av  våld  mot\r\nkvinnor (yrkande 9).  På  samma sätt som inom hälso-\r\noch sjukvården föreskrivs också  för  socialtjänsten\r\nhinder  för  att  anmäla  fall  av våld mot  kvinnor\r\neftersom  det måste stå klart att  straffsatsen  för\r\növergreppen   skall   ge  minst  två  års  fängelse.\r\nReglerna för när personal  inom dessa sektorer skall\r\nanmäla våldsbrott bör därför ses över.\r\n\r\nI  motion  2002/03:K227 av Inger  René  m.fl.  (m)\r\nföreslås att riksdagen ger regeringen till känna som\r\nsin mening vad  i  motionen anförs om en sänkning av\r\nsekretesstiden för uppgifter om enskildas personliga\r\nförhållanden i vissa  fall. Motionärerna anför bl.a.\r\natt en av socialtjänstens  viktigaste utgångspunkter\r\när  att dess insatser i individuella  ärenden  skall\r\npräglas   av   frivillighet   och  självbestämmande.\r\nSocialnämndens  insatser  för  den   enskilde  skall\r\nutformas     och    genomföras    tillsammans    med\r\nvederbörande.  I  motiven  till lagen sägs också att\r\nsamråd med andra myndigheter  i  regel  inte bör ske\r\nutan   att   den   enskilde   samtycker   till  det.\r\nLagstiftningen  har  utformats  så  att den enskilde\r\nskall    känna    förtroende    och    respekt   för\r\nsocialtjänsten  och  så att den enskilde skall  våga\r\nvända  sig till denna.  På  motsvarande  sätt  anger\r\nhälso- och  sjukvårdslagen  att  en  god  hälso- och\r\nsjukvård   särskilt   skall  bygga  på  respekt  för\r\npatientens självbestämmande och integritet. Även här\r\nbetonas att vården och  behandlingen så långt det är\r\nmöjligt skall utformas och  genomföras  i samråd med\r\npatienten.     När    det    gäller    hälso-    och\r\nsjukvårdsområdet  och  socialtjänstområdet  gör  sig\r\nkravet   på   sekretess   för  enskildas  personliga\r\nförhållanden  med hänsyn till  ovanstående  särskilt\r\nstarkt  gällande.   Samtidigt   är   det  självklart\r\nangeläget att sekretessen inte är så sträng  att den\r\nförsvårar        polisens        spanings-       och\r\nutredningsverksamhet   när  det  gäller   allvarliga\r\nbrott. Det kan finnas vissa  typer  av brott där det\r\nfinns    ett    större    intresse    av    effektiv\r\nbrottsbekämpning  än vad gäller andra. Utöver  brott\r\nmot barn och ungdomar,  för  vilka  det  redan i dag\r\nfinns  vissa  lättnader  i  sekretessen, gäller  det\r\nenligt   motionärernas   förmenande    också   grova\r\nvåldsbrott,  inte  minst  de  som  riktar  sig   mot\r\nkvinnor.  Det  kan  där  finnas  goda  skäl  att  ge\r\npersonalen    inom   hälso-   och   sjukvården   och\r\nsocialtjänsten  möjlighet att utan samtycke från den\r\nenskilde lämna polisen  uppgifter  om brott i större\r\nutsträckning  än  i  dag.  Motionärerna   anser  att\r\nuppgifter skall få lämnas från hälso- och sjukvården\r\noch socialtjänsten när det gäller misstanke om brott\r\nmed ett straffminimum på ett års fängelse.  De anser\r\nockså  att  denna  generella sänkning av gränsen  på\r\nfängelsestraffets längd  skall  gälla  inte bara när\r\ndet   gäller   fullbordade  brott  utan  också   vid\r\nmisstankar om försök till brott.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRegeringen beslutade den 16 april 1998 att\r\ntillkalla en kommitté med uppgift att bl.a.\r\ngöra en översyn av bestämmelserna om allmänna\r\nhandlingars offentlighet (dir. 1998:32) -\r\nOffentlighets- och sekretesskommittén (Ju\r\n1999:06). Kommittén skall bl.a. undersöka om\r\nden nuvarande s.k. tvåårsregeln i 14 kap. 2 §\r\nfjärde stycket sekretesslagen i några\r\nsituationer leder till otillfredsställande\r\nresultat och överväga om det för några fall\r\nfinns skäl att vidga möjligheten att lämna ut\r\nuppgifter om ett brott från socialtjänsten\r\neller hälso- och sjukvården till polis- eller\r\nåklagarmyndigheter eller andra myndigheter som\r\när skyldiga att ingripa mot brottet. Kommittén\r\nskall även beakta regeringens slutsatser om\r\nuppgiftslämnande i proposition 1997/98:55 om\r\nkvinnofrid, när det gäller våldsbrott mot\r\nkvinnor som begås av närstående.\r\nUtredningsarbetet skall vara avslutat senast\r\nden 31 december 2003.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet avstyrker  motionerna  2002/03:Ju234  (fp)\r\nyrkande  9  och 2002/03:K227 (m) med hänvisning till\r\natt   den  översyn   som   görs   inom   ramen   för\r\nOffentlighets-  och  sekretesskommitténs  arbete bör\r\navvaktas.\r\n\r\n\r\nJustitiekanslerns roll\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  motionsyrkande  rörande\r\nJustitiekanslerns  roll  (c)  med  hänvisning\r\ntill tidigare ställningstagande.\r\nJämför reservation 13 (c).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  2002/03:K241 av Maud Olofsson  m.fl.  (c)\r\nföreslås att riksdagen ger regeringen till känna som\r\nsin mening vad  i  motionen  anförs  om  att  stärka\r\nJustitiekanslerns      möjligheter     att     värna\r\noffentlighetsprincipen  (yrkande  34).  Motionärerna\r\nanför  bl.a.  följande.  Alla  försök  att  begränsa\r\nmeddelarfriheten måste bekämpas  med  kraft. För att\r\nanställda  skall  våga utnyttja meddelarfriheten  är\r\ndet  av  stor  vikt att  det  finns  sanktioner  vid\r\növergrepp. Möjligheten  till  sådana  sanktioner bör\r\ningå som en komponent i att stärka Justitiekanslerns\r\nmöjligheter att värna offentlighetsprincipen.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nEnligt  5  §  lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns\r\ntillsyn  får   Justitiekanslern  (JK)  som  särskild\r\nåklagare väcka åtal  mot  befattningshavare  som har\r\nbegått  brottslig  gärning genom att åsidosätta  vad\r\nsom åligger honom i tjänsten eller uppdraget.\r\n\r\nOm  en befattningshavare  har  åsidosatt  vad  som\r\nåligger  honom  i  hans tjänst och felet kan beivras\r\ngenom disciplinärt förfarande  får  JK,  enligt 6 §,\r\ngöra anmälan till den som har befogenhet att besluta\r\nom disciplinpåföljd. Anser JK det vara påkallat  att\r\nbefattningshavare  avskedas  eller avstängs från sin\r\ntjänst  på  grund  av brottslig gärning  eller  grov\r\neller upprepad tjänsteförseelse, får JK göra anmälan\r\nhärom till den som har  befogenhet att besluta om en\r\nsådan åtgärd.\r\n\r\nAv 14 § lagen (1994:260)  om  offentlig  anställning\r\nframgår  att en arbetstagare, som uppsåtligen  eller\r\nav  oaktsamhet   åsidosätter  sina  skyldigheter   i\r\nanställningen,  får  meddelas  disciplinpåföljd  för\r\ntjänsteförseelse.  Disciplinpåföljderna är enligt 15\r\n§  varning  och  löneavdrag.   Disciplinpåföljd  får\r\nmeddelas  bara  om arbetstagaren inom  två  år  från\r\nförseelsen skriftligen  har  underrättats om vad som\r\nanförs mot honom (17 §). När en åtgärd har vidtagits\r\nför att åtal skall väckas mot  en  arbetstagare  får\r\narbetsgivaren,  enligt  18  §  första  stycket, inte\r\ninleda  eller fortsätta ett disciplinärt  förfarande\r\nmed anledning  av  vad som föranlett åtgärden. Om en\r\ngärning har prövats  i  straffrättslig  ordning  får\r\nenligt  andra  stycket  ett  disciplinärt förfarande\r\ninledas eller fortsättas bara  om gärningen av någon\r\nannan orsak än bristande bevisning inte ansetts vara\r\nnågot brott.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nHösten   2000 avstyrkte konstitutionsutskottet   ett\r\nliknande motionsyrkande  som  det  nu aktuella (bet.\r\n2000/01:KU9).  Utskottet  hänvisade  till  kampanjen\r\nÖppna  Sverige och till att Justitiekanslern  enligt\r\nutskottets mening redan hade vittgående befogenheter\r\natt ingripa när offentlighetsprincipen träds förnär.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  behandlade  även  frågan i\r\nbetänkande     2001/02:    KU17,    vari    liknande\r\nmotionsyrkande  avstyrktes   med   hänvisning   till\r\ntidigare ställningstagande.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande.\r\nMotion 2002/03:K241 (c) yrkande 34 avstyrks därför.\r\n\r\n\r\nBegreppet potentiella handlingar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  motionsyrkande  rörande\r\nutredning av begreppet potentiella handlingar\r\n(m)     med    hänvisning    till    tidigare\r\nställningstagande.\r\nJämför reservation 14 (m).\r\n\r\nGällande regler\r\n\r\nEnligt 2  kap. 3 §  tryckfrihetsförordningen förstås\r\nmed handling  framställning i skrift eller bild samt\r\nupptagning som  kan  läsas, avlyssnas eller på annat\r\nsätt  uppfattas  endast   med  tekniskt  hjälpmedel.\r\nHandling är allmän, om den  förvaras  hos  myndighet\r\noch enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till\r\neller upprättad hos myndighet.\r\n\r\nEn  upptagning  som  avses  i  första  stycket anses\r\nförvarad   hos   myndighet,   om   upptagningen   är\r\ntillgänglig för myndigheten med tekniskt  hjälpmedel\r\nsom  myndigheten  själv  utnyttjar för överföring  i\r\nsådan  form att den kan läsas,  avlyssnas  eller  på\r\nannat  sätt   uppfattas.   En   sammanställning   av\r\nuppgifter   ur   en   upptagning  för  automatiserad\r\nbehandling  anses  dock  förvarad   hos  myndigheten\r\nendast  om  myndigheten  kan  göra sammanställningen\r\ntillgänglig med rutinbetonade åtgärder.\r\n\r\nEn sammanställning av uppgifter ur en upptagning för\r\nautomatiserad behandling anses  dock  inte  förvarad\r\nhos   myndigheten  om  sammanställningen  innehåller\r\npersonuppgifter  och  myndigheten  enligt  lag eller\r\nförordning     saknar     befogenhet     att    göra\r\nsammanställningen   tillgänglig.  Med  personuppgift\r\navses  all  slags  information   som   direkt  eller\r\nindirekt kan hänföras till en fysisk person.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion  2002/03:K254  av  Per  Unckel  m.fl.  (m)\r\nföreslås  att  riksdagen begär att regeringen  låter\r\nanalysera konsekvenserna  av  införande av begreppet\r\npotentiella handlingar i enlighet med vad som anförs\r\ni  motionen  (yrkande 3). Motionärerna  anför  bl.a.\r\nföljande.  Införandet   av   begreppet   potentiella\r\nhandlingar kommer att göra det omöjligt att  förutse\r\nvad  som  kommer  att anses vara en allmän handling.\r\nPotentiella handlingar kommer heller inte att finnas\r\ni något diarium. Följderna  av  att införa begreppet\r\npotentiella handlingar måste utredas.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nI   myndigheternas  elektroniskt  lagrade   material\r\nfinns,  utöver  vad  som  kan  benämnas  som färdiga\r\nelektroniska handlingar (t.ex. e-brev och  beslut  i\r\nelektronisk     form),    också   s.k.   potentiella\r\nhandlingar.  Härmed avses möjliga  sammanställningar\r\nav uppgifter ur stora databaserade register. Det rör\r\nsig alltså om  uppgifter  som  inte utgör på förhand\r\nfixerade informationsmängder. Ett typiskt exempel på\r\npotentiella handlingar är uppgifter som förekommer i\r\nstora  datoriserade  myndighetsregister,  exempelvis\r\nvägtrafikregistret       och       Patent-       och\r\nregistreringsverkets            aktiebolagsregister.\r\nUppgifterna i sådana register kan  skifta  från  tid\r\ntill    annan,   och  viss   information  avses  bli\r\nsammanställd efter  önskemål  i det enskilda fallet.\r\nEnligt gällande rätt är en myndighet  skyldig att på\r\nbegäran      tillhandahålla      allmänheten      en\r\nsammanställning  av  uppgifter  ur  upptagningar för\r\nautomatiserad databehandling om sammanställningen är\r\ntillgänglig   för   myndigheten   med  rutinbetonade\r\nåtgärder (se prop. 1975/76:160 s. 90 f.). Innehåller\r\nupptagningen  personuppgifter  krävs,  för  att  den\r\nskall anses förvarad hos myndigheten,  därutöver att\r\nmyndigheten  enligt  lag  eller  förordning   saknar\r\nbefogenhet  att  göra sammanställningen tillgänglig.\r\nDetta  följer  av  2   kap.   3   §  tredje  stycket\r\ntryckfrihetsförordningen.\r\n\r\nFrågor  med  anknytning till begreppet  potentiell\r\nhandling   har   behandlats  av  Offentlighets-  och\r\nsekretesskommittén           i           betänkandet\r\nOffentlighetsprincipen  och  den  nya tekniken  (SOU\r\n2001:3). Kommitténs bedömning överensstämmer  därvid\r\nmed    regeringens   överväganden   i    proposition\r\n2001/02:70         Offentlighetsprincipen        och\r\ninformationstekniken, vari bl.a. föreslogs att det i\r\n2  kap.  tryckfrihetsförordningen  skall  komma till\r\nklart uttryck att en sammanställning av uppgifter ur\r\nen  upptagning  för  automatiserad behandling  skall\r\nanses förvarad hos myndigheten  om  myndigheten  kan\r\ngöra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade\r\nåtgärder.  Regeringen framhöll i propositionen bl.a.\r\nföljande.  I   myndigheternas  elektroniskt  lagrade\r\nmaterial finns,  utöver  vad  som  kan  benämnas som\r\nfärdiga elektroniska handlingar, i och för sig också\r\ns.k.  potentiella  handlingar, sammanställningar  av\r\nuppgifter, som alltså inte utgör på förhand fixerade\r\ninformationsmängder.    Detta    förhållande   utgör\r\nemellertid enligt regeringens mening  inte i sig ett\r\ntillräckligt  tungt  vägande  skäl  för  att  frångå\r\nhandlingsbegreppet.  Härvid  beaktar regeringen  att\r\ndet  i  propositionen  föreslås  ett  klargörande  i\r\nlagtexten om att även sammanställningar av uppgifter\r\nur upptagningar anses förvarade hos  en myndighet om\r\nde  kan  tas fram med rutinbetonade åtgärder.  Genom\r\ndet förslaget  torde  vissa  av  de  svårigheter som\r\nansetts  förknippade  med  handlingsbegreppet  i  en\r\nelektronisk miljö undanröjas.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  tillstyrkte   i   betänkande\r\n2001/02:KU17 bifall till proposition 2001/02:70.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet   behandlade  i  betänkande\r\n2001/02:KU22 frågan om potentiella  handlingar,  och\r\navstyrkte   däri  en  motion  rörande  utredning  av\r\nbegreppet potentiella  handlingar.  Utskottet  ansåg\r\natt  de  förslag  till  ändringar i 2 kap. 3 § andra\r\nstycket tryckfrihetsförordningen  som  lagts  fram i\r\nproposition 2001/02:70 klargjorde det rättsläge  som\r\nhittills  har  kommit  till uttryck i praxis och som\r\ninnebär att en sammanställning  av  uppgifter  ur en\r\nupptagning   för   automatiserad   behandling  anses\r\nförvarad  hos  myndigheten om myndigheten  kan  göra\r\nsammanställningen   tillgänglig   med  rutinbetonade\r\nåtgärder.   Enligt   utskottets   mening    saknades\r\nanledning   att   ytterligare   utreda   frågan   om\r\npotentiella handlingar.\r\nKonstitutionsutskottet anmälde och tillstyrkte för\r\nslutligt beslut i betänkande 2002/03:KU5 ett vilande\r\nbeslut    om     ändring     i     2    kap.   3   §\r\ntryckfrihetsförordningen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare\r\nställningstagande. Motion 2002/03:K254\r\n(m)  yrkande 3 avstyrks därför.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom\r\nparentes vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i\r\navsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Införande av en generell integritetslag\r\n(punkt 1)\r\n\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K241 yrkande 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  behövs  ett  starkt   skydd  för  integriteten.\r\nLagstiftningen måste utgå från att förbjuda missbruk\r\nav personuppgifter och otillbörliga  intrång  i  den\r\npersonliga  integriteten,  inte  som  i dag från att\r\nreglera vad som är tillåtet. Regeringen  bör snarast\r\ntillsätta en utredning syftande till att utforma  en\r\nsådan  lagstiftning.  Detta  bör ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n2. Förstärkning av integritetsskyddet och\r\nutredning om teknikoberoende\r\nintegritetslagstiftning (punkt 2)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark  (m), Henrik  S  Järrel  (m),\r\nBertil  Kjellberg (m),  Tobias  Krantz  (fp)  och\r\nLiselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att  utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K254 yrkandena 6 och 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi menar att den tekniska utvecklingen steg för steg\r\nökar möjligheterna  att  blicka  in  i  medborgarnas\r\nprivatliv,  vilket innebär ett växande hot  mot  den\r\nenskildes  integritet.   Vi  anser  därför  att  det\r\nföreligger ett stort behov  av  en omfattande analys\r\nav   grunderna   för  integritetsskyddets   framtida\r\nutformning. Regeringen  bör  lägga  fram  förslag om\r\nförstärkning   av   skyddet   för   den   personliga\r\nintegriteten  och  snarast  tillsätta  en  utredning\r\nrörande       en       generell      teknikoberoende\r\nintegritetslagstiftning.  Detta  bör  ges regeringen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n3. Upphävande av 7 kap. 16 § sekretesslagen\r\n(punkt 5)\r\n\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen delvis motion 2002/03:241 yrkande 30.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI   samband   med  att  personuppgiftslagen   antogs\r\nändrades även 7  kap.  16  §  sekretesslagen  så att\r\nsekretess gäller för personuppgift, om det kan antas\r\natt  ett  utlämnande  skulle  medföra  att uppgiften\r\nbehandlas  i strid med personuppgiftslagen.  Det  är\r\nsvårt att se  att  denna paragraf kan tillämpas utan\r\natt syftet med att efterfråga  handlingen undersöks,\r\nliksom   identiteten   hos   den   som   efterfrågar\r\nhandlingen.  Intentionerna i paragrafen kan  således\r\nantas   stå   i   strid   med   den   grundlagsfästa\r\noffentlighetsprincipen. Regeringen bör verka för att\r\n7 kap. 16 § sekretesslagen snarast upphör. Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n4. Upphävande av PuL och BBS-lagen (punkt 7)\r\n\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen antar nedan  framlagda förslag till lag om\r\nupphävande  av  personuppgiftslagen  (1998:204)  och\r\nförslag till lag  om  upphävande av lagen (1998:112)\r\nom  ansvar  för elektroniska  anslagstavlor.  Därmed\r\nbifaller utskottet  motion 2002/03:K241 yrkandena 26\r\noch 27.\r\n\r\nFörslag     till     lag     om    upphävande     av\r\npersonuppgiftslagen (1998:204)\r\n\r\nHärigenom föreskrivs att personuppgiftslagen  (1998:204)  skall\r\nupphöra att gälla vid utgången av år 2003.\r\n\r\nFörslag  till  lag om upphävande av lagen (1998:112)\r\nom ansvar för elektroniska anslagstavlor\r\n\r\nHärigenom  föreskrivs   att  lagen  (1998:112)  om\r\nansvar för elektroniska anslagstavlor  skall upphöra\r\natt gälla vid utgången av år 2003.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag    konstaterar   att   lagen   om   elektroniska\r\nanslagstavlor,  i  förening med personuppgiftslagen,\r\nhar   medfört   alltför    stor   restriktivitet   i\r\ntillhandahållandet av öppna debattforum på Internet.\r\nDet fria ordet är inte skyddat  på  individuell nivå\r\nav  yttrandefrihets-  och  tryckfrihetsgrundlagarna.\r\nBland annat detta förhållande  har gjort det möjligt\r\natt  inskränka yttrandefriheten på  Internet,  t.ex.\r\ngenom  PuL och BBS-lagen. Det skydd som PuL och BBS-\r\nlagen skall erbjuda mot övergrepp kan i all huvudsak\r\ntillgodoses  genom  andra  lagar.  Då det fria ordet\r\nmåste värnas bör PuL och BBS-lagen upphävas.\r\n\r\n\r\n5. Utsträckning av dataskyddsdirektivet\r\n(punkt 8)\r\n\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K241 yrkande 29.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  syfte  att  skydda yttrandefriheten  i  hela  den\r\neuropeiska unionen  är  det angeläget att tillse att\r\nen  utvidgning  av  dataskyddsdirektivet   till  att\r\nomfatta    även   juridiska   personer   förhindras.\r\nRegeringen bör  aktivt  arbeta för att förhindra att\r\nså sker. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n6. Översyn av registerlagstiftningen m.m.\r\n(punkt 9)\r\n\r\nav Gunnar Hökmark (m),  Henrik  S  Järrel (m) och\r\nBertil Kjellberg (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K254 yrkandena 2 och 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  dag  finns  minst ett 60-tal författningar,  s.k.\r\nregisterlagstiftning,   vars   regler  gäller  trots\r\nbehandlingen    av    personuppgifter     i     PuL.\r\nLagstiftningen är svåröverskådlig och svårtillämpad.\r\nDenna  situation är ohållbar, och mot bakgrund härav\r\nbör   regeringen    tillse   att   en   översyn   av\r\nregisterlagstiftningen    genomförs.    Vidare   kan\r\nkonstateras att praktiskt taget alla personuppgifter\r\nhos   myndigheterna   läggs   över   i  elektroniska\r\nregister. Den heltäckande lagstiftning som vårt land\r\nhar  på bl.a. socialförsäkringsområdet  innebär  att\r\nmänniskor  i Sverige i mycket större utsträckning än\r\ni  övriga  Europa   är   registrerade  i  offentliga\r\nregister  även  om  en  del av  dessa  stundtals  är\r\nsekretessbelagda. Många människor  är  rädda för att\r\nmyndigheterna i allt större utsträckning  kommer att\r\nsamköra  registren  samt  att  det blir lättare  för\r\nenskilda att få tillgång till registren  och  att de\r\ndärmed  kommer  att kunna kartlägga andra människors\r\nliv. Man bör vara uppmärksam på att den nya tekniken\r\ngör det betydligt  lättare  att sammanställa en stor\r\nmängd  uppgifter  som finns lagrade  i  elektroniska\r\nhandlingar och sedan  med enkla sökbegrepp kartlägga\r\nvissa   personer   och/eller   sprida   uppgifterna.\r\nKonsekvenserna av detta  bör  ses  över  så  att den\r\npersonliga  integriteten  påverkas  i minsta möjliga\r\nmån. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n7. Avveckling av SPAR (punkt 10)\r\n\r\nav  Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel  (m)  och\r\nBertil Kjellberg (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K254 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill  framhålla  att SPAR-registret idag är  ett\r\nregister utan särskilda  ändamål.  Den  som får köpa\r\nuppgifter  från registret kan vidare skapa  profiler\r\nom i princip alla bosatta i Sverige. Mot bakgrund av\r\ndataskyddsdirektivets   syfte   och   krav   på  att\r\nbehandling  av  personuppgifter  skall ske efter  på\r\nförhand bestämda ändamål, kan det  enligt vår mening\r\ninte anses förenligt med direktivet  att  låta  SPAR\r\nfinnas   kvar.  Enligt  vår  mening  bör  regeringen\r\ndärför, i  enlighet  med  vad  som  anförs  i motion\r\n2001/02:K254, vidta åtgärder för att avveckla  SPAR.\r\nDetta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n8. Offentlighetsprincipen (punkt 12)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark  (m),  Henrik  S  Järrel (m),\r\nBertil  Kjellberg  (m),  Tobias  Krantz (fp)  och\r\nLiselott Hagberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K254 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen svenska offentlighetsprincipen  möjliggör  för\r\nmedborgarna  att  ta  del  av  allmänna,  offentliga\r\nhandlingar. Tanken bakom offentlighetsprincipen - en\r\nhörnsten  i  svensk  demokrati  - är att medborgarna\r\nskall kunna kontrollera makten genom att få tillgång\r\ntill  information  hos myndigheterna.  Med  den  nya\r\ntekniken  erbjuds medborgarna  nya  och  förbättrade\r\nmöjligheter att utnyttja sin medborgerliga rätt till\r\ninsyn   i  myndigheternas   verksamhet.   Detta   är\r\nmöjligheter  som måste tas till vara. Emellertid har\r\nden    nya    tekniken     också    inneburit    att\r\noffentlighetsprincipen har utvecklats till att bl.a.\r\nfungera som ett effektivt instrument för kontroll av\r\nmedborgarna och inte, som avsett, ett instrument för\r\nförvaltningskontroll. Detta  sker  bl.a.  genom  att\r\nmyndigheterna  skickar  personuppgifter sinsemellan,\r\nvissa myndigheter har t.o.m.  gjort  försäljning  av\r\npersonuppgifter       till       en       affärsidé.\r\nOffentlighetsprincipen  öppnar  dessutom möjligheter\r\nför  enskilda personer att granska  och  kontrollera\r\nvarandra  utan  att  det  föreligger någon som helst\r\nkoppling  till  myndighetsutövning.  Övervakning  av\r\nmänniskor  i  Sverige  har  kraftigt  förstärkts  de\r\nsenaste 30 åren.  De  ansvariga har oftast motiverat\r\nökningen  med  att de vill  göra  brottsbekämpningen\r\neffektivare. Den  tekniska  utvecklingen  ökar  hela\r\ntiden  möjligheterna  att  blicka  in i medborgarnas\r\nprivatliv. Utvecklingen går i små steg  som vart och\r\nett kan förefalla oskyldigt. Sammantagna  innebär de\r\nemellertid   ett   växande  hot  mot  den  enskildes\r\nintegritet.   Den   tekniska   utvecklingen   öppnar\r\noavbrutet  nya  vägar  för  staten  att  kontrollera\r\nmedborgarna. Viktiga delar  av  en människas liv kan\r\nkartläggas genom att granska t.ex.  användningen  av\r\nInternet,   bankomatkort   och   apotekskort.  Genom\r\nmobilsamtalsregister kan myndigheter  fastställa hur\r\nen     person    reser.    De    nya    elektroniska\r\ntelefonapparaterna    kan   utnyttjas   för   hemlig\r\navlyssning av samtal i ett rum även när luren ligger\r\npå.   I   den   explosionsartade    framväxten    av\r\növervakningen  ingår  bl.a. att det i dag finns över\r\n20 000 TV-kameror uppsatta på allmänna platser och i\r\nbutiker  runt  om i landet.  Hemlig  avlyssning  och\r\növervakning av teletrafik har mer än fördubblats det\r\nsenaste    årtiondet.     Sammanfattningsvis     kan\r\nkonstateras att den tekniska utvecklingen hela tiden\r\nöppnar  nya  möjligheter  att  kontrollera enskildas\r\nprivatliv.   Bland   allmänheten  växer   oron   för\r\nframväxten av ett \"storebror-ser-dig-samhälle\", till\r\nföljd av stora register- och kartläggningssystem som\r\nt.ex. folk- och bostadsräkningen,  kameraövervakning\r\nm.m.,  i kombination med offentlighetsprincipen  och\r\nde  möjligheter   som  den  ger  till  spridning  av\r\npersonuppgifter. Härtill kommer också myndigheternas\r\nhandel med sådana personuppgifter  som tvångsvis har\r\navkrävts den enskilde. Offentlighetsprincipens syfte\r\nmåste enligt vår mening ses över mot bakgrund av det\r\novanstående. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n9. Försvårad ändring av sekretessbestämmelser\r\n(punkt 13)\r\n\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  13\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K241 yrkande 31.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  många fall är det  påkallat  med  sekretess,  som\r\nt.ex.  i  fråga  om  personlig integritet. Det finns\r\nsäkerligen  också  tillfällen  då  detta  skydd  bör\r\nstärkas. Det är alltså  inte  sekretess i sig som är\r\nfel, utan det faktum att man med  stor  lätthet  kan\r\nutöka  undantagen  från  en grundlagsfäst rättighet.\r\nEtt  sådant förfarande innebär  också  att  debatten\r\nkring  vilka  undantag som bör finnas och hur de bör\r\ngöras försvåras,  inte  minst  med tanke på hur ofta\r\nlagstiftningen ändras. Mot denna  bakgrund finns det\r\nskäl att låta en utredning överväga  om åtgärder bör\r\nvidtas  för  att  göra  det  svårare  att  ändra   i\r\nsekretessbestämmelserna,  t.ex.  genom att kräva att\r\nundantag från offentlighetsprincipen bör beslutas på\r\nsamma  sätt som grundlag. Jag anser  att  regeringen\r\nbör     lägga      fram      ett      förslag     om\r\nsekretesslagstiftningen i detta avseende.  Detta bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n10.Rakt skaderekvisit i brottsförebyggande och\r\nbrottsbeivrande verksamhet (punkt 16)\r\n\r\nav Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju282 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt   rakt   skaderekvisit   bör   snarast   möjligt\r\nåterinföras vad gäller förundersökningssekretessen i\r\nbrottmål.  När  lagen  ändrades  för  några år sedan\r\ndiskuterades     inte    brottsoffrens    försämrade\r\nställning.  Inte  heller  diskuterades  allmänhetens\r\nminskade  insyn  i polisens  verksamhet.  Regeln  om\r\nomvänt skaderekvisit  när  det  gäller  sekretess  i\r\nförundersökningar  innebär stora faror. Detta gäller\r\ninte minst i fråga om nedlagda förundersökningar mot\r\npoliser som misstänkts  för  brott. Bristen på insyn\r\nriskerar  att  minska  allmänhetens  förtroende  för\r\nsåväl  polisen  som för rättsväsendet  i  stort.  Vi\r\nanser att regeringen  bör  lägga fram ett förslag om\r\nrakt         skaderekvisit         vad        gäller\r\nförundersökningssekretessen  i brottmål.  Detta  bör\r\nges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n11.Förtroendefull information i skolan\r\n(punkt 18)\r\n\r\nav Gunnar Hökmark (m), Henrik  S  Järrel  (m) och\r\nBertil Kjellberg (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K389.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI kontakten mellan eleven, föräldrarna  och  läraren\r\nutgör   den   individuella  studieplanen  en  intern\r\növerenskommelse  och  dialog  som till sin art måste\r\nvara privat och konfidentiell. I dag är studieplaner\r\nvid  offentliga  skolor  allmänna   handlingar   och\r\nsåledes      inte      sekretesskyddade.      Endast\r\nelevvårdsuppgifter är skyddade genom sekretesslagen.\r\nDet   är   orimligt   att  det  som  diskuteras  och\r\növerenskommes  mellan  lärare,  elev  och  föräldrar\r\nautomatiskt  blir  offentlig   handling.   För   att\r\nförtroendefull   information,   såsom   individuella\r\nstudieplaner, skall kunna användas på optimalt  sätt\r\nbör   lagstiftningen   avseende  denna  informations\r\noffentlighet ses över. Vi  anser  att regeringen bör\r\nlägga fram ett förslag om förtroendefull information\r\ni skolan. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n12.Straffrelaterad sekretesstid i vissa fall\r\n(punkt 21)\r\n\r\nav Gunnar Hökmark (m), Henrik S  Järrel  (m)  och\r\nBertil Kjellberg (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K227.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nLagstiftningen  har  utformats  så att den  enskilde\r\nskall    känna    förtroende    och   respekt    för\r\nsocialtjänsten  och så att den enskilde  skall  våga\r\nvända  sig till denna.  På  motsvarande  sätt  anger\r\nhälso- och  sjukvårdslagen  att  en  god  hälso- och\r\nsjukvård   särskilt   skall  bygga  på  respekt  för\r\npatientens självbestämmande och integritet. Även här\r\nbetonas att vården och  behandlingen så långt det är\r\nmöjligt skall utformas och  genomföras  i samråd med\r\npatienten.     När    det    gäller    hälso-    och\r\nsjukvårdsområdet  och  socialtjänstområdet  gör  sig\r\nkravet   på   sekretess   för  enskildas  personliga\r\nförhållanden  med hänsyn till  ovanstående  särskilt\r\nstarkt  gällande.   Samtidigt   är   det  självklart\r\nangeläget att sekretessen inte är så sträng  att den\r\nförsvårar        polisens        spanings-       och\r\nutredningsverksamhet   när  det  gäller   allvarliga\r\nbrott. Det kan finnas vissa  typer  av brott där det\r\nfinns    ett    större    intresse    av    effektiv\r\nbrottsbekämpning  än vad gäller andra. Utöver  brott\r\nmot barn och ungdomar,  för  vilka  det  redan i dag\r\nfinns  vissa  lättnader  i  sekretessen, gäller  det\r\nenligt   motionärernas   förmenande    också   grova\r\nvåldsbrott,  inte  minst  de  som  riktar  sig   mot\r\nkvinnor.  Det  kan  där  finnas  goda  skäl  att  ge\r\npersonalen    inom   hälso-   och   sjukvården   och\r\nsocialtjänsten  möjlighet att utan samtycke från den\r\nenskilde lämna polisen  uppgifter  om brott i större\r\nutsträckning än i dag. Vi anser att  uppgifter skall\r\nfå   lämnas   från   hälso-   och   sjukvården   och\r\nsocialtjänsten när det gäller misstanke om brott med\r\nett   straffminimum   på  ett  års  fängelse.  Denna\r\ngenerella sänkning av gränsen  på  fängelsestraffets\r\nlängd  skall  inte bara gälla för fullbordade  brott\r\nutan också vid  misstankar  om försök till brott. Vi\r\nanser  att regeringen bör lägga  fram  förslag  till\r\nkortare  sekretesstider  inom  hälso- och sjukvården\r\nsamt  socialtjänsten  i vissa fall.  Detta  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n13.Justitiekanslerns roll (punkt 22)\r\n\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  22\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K241 yrkande 34.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nOffentliganställdas yttrandefrihet är en viktig  del\r\nav  den  svenska  offentligheten.  Alla  försök  att\r\nbegränsa  meddelarfriheten  måste  enligt min mening\r\nbekämpas  med  kraft. För att anställda  skall  våga\r\nutnyttja meddelarfriheten  är  det  av stor vikt att\r\ndet finns sanktioner vid övergrepp. Möjligheten till\r\nsådana  sanktioner bör ingå som en komponent  i  att\r\nstärka  Justitiekanslerns   möjligheter   att  värna\r\noffentlighetsprincipen. Vi anser att regeringen  bör\r\nlägga  fram  förslag till regleringar i enlighet med\r\ndet ovan anförda.  Detta  bör  ges  regeringen  till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n14.Potentiella handlingar (punkt 23)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark  (m), Henrik S Järrel (m) och\r\nBertil Kjellberg (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K254 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInförandet  av  begreppet  potentiella  handlingar\r\nkommer att göra det  omöjligt  att  förutse  vad som\r\nkommer   att   anses   vara   en   allmän  handling.\r\nPotentiella handlingar kommer heller inte att finnas\r\ni  något diarium. Följderna av att införa  begreppet\r\npotentiella   handlingar  måste  utredas.  Vi  anser\r\ndärför att regeringen  bör  tillsätta  en  utredning\r\nrörande    införande    av   begreppet   potentiella\r\nhandlingar. Detta bör ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n2002/03:K227 av Inger René (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs  om   en   sänkning   av\r\nsekretesstiden för uppgifter om enskildas personliga\r\nförhållanden i vissa fall.\r\n\r\n2002/03:K241 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n25. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om ett införande  av\r\nen generell integritetslag.\r\n\r\n26.  Riksdagen   beslutar   att  personuppgiftslagen\r\n(1998:204) skall upphöra att gälla.\r\n\r\n27.  Riksdagen  beslutar  att  lagen  (1998:112)  om\r\nansvar   för   elektroniska  anslagstavlor   skall\r\nupphöra att gälla.\r\n\r\n29. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att\r\nförhindra att dataskyddsdirektivet  utsträcks till\r\njuridiska personer.\r\n\r\n30.   Riksdagen   beslutar   att   7   kap.   16   §\r\nsekretesslagen upphävs.\r\n\r\n31.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs  om  att  göra  det\r\nsvårare att ändra sekretessbestämmelser.\r\n\r\n33. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  kraftfulla\r\ninsatser för att  värna  offentligheten i den egna\r\nhanteringen av EU-ärenden.\r\n\r\n34. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  stärka\r\nJustitiekanslerns     möjligheter     att    värna\r\noffentlighetsprincipen.\r\n\r\n2002/03:K254 av Per Unckel m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag  om  offentlighetsprincipen i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n\r\n2. Riksdagen begär  att  regeringen  verkar  för  en\r\növersyn  av  registerlagstiftningen i enlighet med\r\nvad som anförs i motionen.\r\n\r\n3. Riksdagen begär  att  regeringen  låter analysera\r\nkonsekvenserna    av    införande   av   begreppet\r\npotentiella  handlingar i  enlighet  med  vad  som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n4.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag om reglering av myndigheternas möjligheter\r\natt samköra register i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n\r\n5.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag om att avveckla SPAR.\r\n\r\n6.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag   om   förstärkning  av  skyddet  för  den\r\npersonliga integriteten  i  enlighet  med  vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n7. Riksdagen begär att regeringen snarast tillsätter\r\nden  utlovade  utredningen  om  införandet  av  en\r\nallmän,  teknikoberoende integritetslagstiftning i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:K292 av Ragnwi Marcelind (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen   anförs   om   att  införa  en  ny\r\nsekretesslagstiftning om passfoto.\r\n\r\n2002/03:K298 av Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ett förbud  mot att använda\r\npersonnummer vid uthyrning av videofilmer.\r\n\r\n2002/03:K350  av Inger René och Catharina  Elmsäter-\r\nSvärd (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i motionen om behovet av insatser för\r\natt stärka den personliga integriteten.\r\n\r\n2002/03:K352 av Lars Johansson (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att  ändra\r\npersonuppgiftslagen   och  sekretesslagen  så  att\r\nuppgifter  om  barns  tillväxt  kan  samlas  i  en\r\ndatabas,  oberoende av hos  vilken  huvudman  data\r\ninsamlats, och att individen eller vårdnadshavaren\r\nblir ägare av de identifierbara uppgifterna.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\navidentifierade uppgifter  kan  göras tillgängliga\r\nför hälsoövervakning och forskning.\r\n\r\n2002/03:K354 av Lena Ek m.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om vikten av  en  offentlig\r\nutredning  för att klargöra  gränsdragningen  mellan\r\nnya  tekniska   applikationer  och  skyddet  av  den\r\npersonliga integriteten.\r\n\r\n2002/03:K383 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\noffentlighetsprincipens värnande.\r\n\r\n2002/03:K389 av Peter Danielsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om förtroendefull information\r\ninom skolan.\r\n\r\n2002/03:K405 av Helene Petersson (s):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening      vad     i     motionen     anförs     om\r\nsekretesslagstiftningen i förskolan.\r\n\r\n\r\n2002/03:Ju234 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av översyn\r\nav   reglerna   för   i  vilka  situationer  vissa\r\npersonalgrupper  skall anmäla  fall  av  våld  mot\r\nkvinnor.\r\n\r\n2002/03:Ju282 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att   regeringen  lägger  fram\r\nförslag till en sådan ändring i sekretesslagen att\r\nett rakt skaderekvisit i sekretessen  till  förmån\r\nför  enskilda  i  det allmännas brottsförebyggande\r\noch brottsbeivrande verksamhet återinförs.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Införande av en generell integritetslag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkande 25.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "C049B1B1-6354-11D7-AEB4-0004755030A2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "265",
                    "19",
                    "1",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C049B1B1-6354-11D7-AEB4-0004755030A2",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Förstärkning av integritetsskyddet och utredning om teknikoberoende integritetslagstiftning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K254 yrkandena 6 och 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "C049B1B3-6354-11D7-AEB4-0004755030A2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "35",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "203",
                    "80",
                    "2",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C049B1B3-6354-11D7-AEB4-0004755030A2",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Utredning rörande tekniska applikationer och den personliga integriteten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K354.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Utredning om ett starkare skydd för den personliga integriteten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K350.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Upphävande av 7 kap. 16 § sekretesslagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkande 30.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Databas om barns tillväxt m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K352 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Upphävande av PuL och BBS-lagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkandena 26 och 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Utsträckning av dataskyddsdirektivet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkande 29.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Översyn av registerlagstiftningen m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K254 yrkandena 2 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Avveckling av SPAR",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K254 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Förbud mot användning av personnummer vid hyra av film",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K298.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Offentlighetsprincipen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K254 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "C049B1CF-6354-11D7-AEB4-0004755030A2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "45",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "35",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "204",
                    "80",
                    "1",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C049B1CF-6354-11D7-AEB4-0004755030A2",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Försvårad ändring av sekretessbestämmelser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkande 31.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Värna offentlighetsprincipen i EU-ärenden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkande 33.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Offentlighetsprincipens värnande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K383 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Rakt skaderekvisit i brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju282 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "C049B1D7-6354-11D7-AEB4-0004755030A2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "120",
                    "0",
                    "0",
                    "24"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "44",
                    "1",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "1",
                    "22",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "247",
                    "38",
                    "0",
                    "64"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/C049B1D7-6354-11D7-AEB4-0004755030A2",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Sekretesslagstiftning kring passfotografier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K292.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Förtroendefull information i skolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K389.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Sekretesslagstiftning i förskolan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K405.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Anmälningar om våld mot kvinnor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju234 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Straffrelaterad sekretestid i vissa fall",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K227.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Justitiekanslerns roll",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkande 34.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Potentiella handlingar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K254 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU27",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Införande av en generell integritetslag",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Förstärkning av integritetsskyddet och utredning om teknikoberoende integritetslagstiftning",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Upphävande av 7 kap. 16 § sekretesslagen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Upphävande av PuL och BBS-lagen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Utsträckning av dataskyddsdirektivet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Översyn av registerlagstiftningen m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Avveckling av SPAR",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Offentlighetsprincipen",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Försvårad ändring av sekretessbestämmelser",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Rakt skaderekvisit i brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamhet",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Förtroendefull information i skolan",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Straffrelaterad sekretestid i vissa fall",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Justitiekanslerns roll",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Potentiella handlingar",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-03-06 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-03-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-04-01 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-04-08 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-04-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-04-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-04-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-04-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 13:23:12"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om data- och integritetsfrågor och om offentlighet och sekretess. ",
          "dok_id": "GQ01KU27",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om offentlighet och integritetsfrågor (KU27)",
          "dok_id": "GQ01KU27",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 13:23:12"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01KU27",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:49"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>  Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om data- och integritetsfrågor och om offentlighet och sekretess.</p>",
          "dok_id": "GQ01KU27",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:12"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om offentlighet och integritetsfrågor (KU27)",
          "dok_id": "GQ01KU27",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:12"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01KU27",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ku_27.docx",
          "filstorlek": "114874",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Offentlighet, integritetsfrågor, m.m.",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/D7E32E06-524E-450F-839F-FAD18DBA1D83"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01KU27",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ku_27.pdf",
          "filstorlek": "517582",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_ku_27",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/EB3B1192-E8CA-435F-A707-9C4C6A89F1EE"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju234 Våld i nära relationer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju234",
          "ref_dok_titel": "Våld i nära relationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju282 Öppenhet i rättsprocessen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju282",
          "ref_dok_titel": "Öppenhet i rättsprocessen",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K227 Sekretess i hälso- och sjukvården m.m. vid misstanke om vissa vålds- och sexualbrott",
          "ref_dok_id": "GQ02K227",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K227",
          "ref_dok_titel": "Sekretess i hälso- och sjukvården m.m. vid misstanke om vissa vålds- och sexualbrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K241 Demokrati - Där människor får växa",
          "ref_dok_id": "GQ02K241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K241",
          "ref_dok_titel": "Demokrati - Där människor får växa",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K254 Stärkt personlig integritet",
          "ref_dok_id": "GQ02K254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K254",
          "ref_dok_titel": "Stärkt personlig integritet",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Unckel m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K292 Sekretesslagstiftning om passfoto",
          "ref_dok_id": "GQ02K292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K292",
          "ref_dok_titel": "Sekretesslagstiftning om passfoto",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K298 Användning av personnummer vid hyra av videofilm",
          "ref_dok_id": "GQ02K298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K298",
          "ref_dok_titel": "Användning av personnummer vid hyra av videofilm",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K350 Försäljning av personuppgifter",
          "ref_dok_id": "GQ02K350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K350",
          "ref_dok_titel": "Försäljning av personuppgifter",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René och Catharina Elmsäter-Svärd (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K352 Sekretesslagen",
          "ref_dok_id": "GQ02K352",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K352",
          "ref_dok_titel": "Sekretesslagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Johansson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K354 Teknik och personlig integritet",
          "ref_dok_id": "GQ02K354",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K354",
          "ref_dok_titel": "Teknik och personlig integritet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K383 Förnyelse av demokratin",
          "ref_dok_id": "GQ02K383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K383",
          "ref_dok_titel": "Förnyelse av demokratin",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K389 Förtroendefull information i skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02K389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K389",
          "ref_dok_titel": "Förtroendefull information i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K405 Gemensam sekretess inom förskola och skola",
          "ref_dok_id": "GQ02K405",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K405",
          "ref_dok_titel": "Gemensam sekretess inom förskola och skola",
          "ref_dok_subtitel": "av Helene Petersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-04-11",
          "ref_dok_id": "GQ0989",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "89",
          "ref_dok_titel": "2003-04-11",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-04-10",
          "ref_dok_id": "GQ0988",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "88",
          "ref_dok_titel": "2003-04-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}