{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2303034",
      "dok_id": "GQ01KU25",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "KU25",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:KU25",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "25",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-03-13 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:51",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:55",
      "titel": "Massmediefrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01KU25/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01KU25",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01KU25",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01KU25",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:KU25</div><h1>Massmediefrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  betänkandet behandlas 34 motionsyrkanden från den\r\nallmänna    motionstiden    2002   som   rör   olika\r\nmassmediefrågor. Det gäller frågor om\r\n\r\n   grundläggande   principer   och    former    för\r\nprogramföretags verksamhet\r\n kommersiell nationell radio\r\n massmedieutredning\r\n lokal-TV och Öppna kanalen\r\n riksdagsdebatter i public service\r\n EG:s TV-direktiv\r\n reklam i radio och TV\r\n koncessionsavgifter\r\n Granskningsnämnden för radio och TV\r\n sändningar i TV 4\r\n digital radio\r\n s.k. must carry\r\n presstöd, m.m.\r\nUtskottet      avslår      samtliga      motioner.\r\nStällningstagandena  i betänkandet har föranlett  17\r\nreservationer.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Grundläggande principer och former för\r\nprogramföretags verksamhet\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:K333\r\nyrkandena 3 och 4 och 2002/03:K379 yrkande 9.\r\nReservation 1 (m, fp)\r\n\r\n2. Rikstäckande kommersiell radio\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna   2002/03:K333\r\nyrkande 5 och 2002/03:\r\nK373 yrkande 5.\r\nReservation 2 (m, fp, kd)\r\n\r\n3. Massmedieutredning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K399 yrkande 1.\r\nReservation 3 (mp)\r\n\r\n4. Lokal TV och Öppna Kanalen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:K399\r\nyrkande 2 och 2002/03:\r\nKr334 yrkande 3.\r\n\r\n5. Riksdagsdebatter i public service\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K399 yrkande 3.\r\n\r\n6. EG:s TV-direktiv\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion  2002/03:K333  yrkande\r\n10.\r\nReservation 4 (m, fp)\r\n\r\n7. Reklamtid i radio och TV\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K333 yrkande 9.\r\nReservation 5 (m, fp)\r\n\r\n8. Reklamtid i kommersiella lokalradion\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K373 yrkande 6.\r\nReservation 6 (kd)\r\n\r\n9. Reklam riktad till barn\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:L343 yrkande 1.\r\n\r\n10. Koncessionsavgift för kommersiell\r\nlokalradio\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K373 yrkande 7.\r\nReservation 7 (m, fp, kd)\r\n\r\n11. Koncessionsavgift för TV\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K373 yrkande 8.\r\n\r\n\r\nReservation 8 (m, fp, kd)\r\n\r\n12. Granskningsnämnden för radio och TV\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K373 yrkande 2.\r\nReservation 9 (m, fp, kd)\r\n\r\n13. Textade program i TV4\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K404.\r\nReservation 10 (c, mp)\r\n\r\n14. Regionala sändningar i TV4\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K417.\r\n\r\n15. Digital radio\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion 2002/03:K333 yrkande 6\r\ni denna del.\r\nReservation 11 (m)\r\n\r\n16. Must carry-skyldigheten\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion  2002/03:K333  yrkande\r\n11.\r\nReservation 12 (m, fp)\r\n\r\n17. Minskning eller avveckling av\r\npresstödet\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:K333\r\nyrkande   7,   2002/03:K406   yrkande    2    och\r\n2002/03:Kr372 yrkande 2.\r\nReservation 13 (m)\r\nReservation 14 (fp)\r\n\r\n18. Särskilt distributionsstöd\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna  2002/03:K289 och\r\n2002/03:K412.\r\n\r\n19. Tröskeleffekt för lågfrekventa\r\ntidningar och riksspridning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K373 yrkande 3.\r\nReservation 15 (kd)\r\n\r\n20. Stöd till invandrartidningar och\r\ntvåspråkiga medier\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Sf289 yrkandena\r\n26 och 27.\r\nReservation 16 (mp)\r\n\r\n21. Översyn av presstödet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:K268,\r\n2002/03:K399 yrkande 4 och 2002/03:K423.\r\n\r\n22. Presstödsnämnden och\r\nTaltidningsnämnden\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K406 yrkande 3.\r\nReservation 17 (m)\r\n\r\n23. Stöd till radio- och kassettidningar\r\n\r\nRiksdagen    avslår    motionerna    2002/03:K303,\r\n2002/03:K356 och 2002/03:\r\nK413.\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 13 mars 2003\r\n\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nGunnar Hökmark\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar\r\nHökmark  (m),  Göran  Magnusson (s), Barbro  Hietala\r\nNordlund (s), Helena Bargholtz  (fp), Kenth Högström\r\n(s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson  (v), Mats\r\nBerglind  (s), Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson\r\n(s),  Tobias  Krantz  (fp),  Kerstin  Lundgren  (c),\r\nHelene  Petersson  (s),  Gustav Fridolin (mp), Inger\r\nJarl Beck (s), Elisebeht Markström  (s)  och  Bertil\r\nKjellberg (m).</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nKU25\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nGrundläggande principer och former\r\nför programföretags verksamhet\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    avstyrker   motioner   som   rör\r\ngrundläggande   principer   och   former  för\r\nprogramföretags       verksamhet.      Jämför\r\nreservation 1.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K333 av Kent Olsson m.fl. (m) yrkas\r\natt   riksdagen   beslutar   att   nya   avtal   med\r\nprogrambolag inte får  innehålla  vare  sig program-\r\neller reklamvillkor i enlighet med vad som  anförs i\r\nmotionen  (yrkande 3). Motionärerna anför bl.a.  att\r\ndet skall råda  frihet  att  ge  ut  och distribuera\r\nmedieprodukter   och   att  pröva  deras  ekonomiska\r\nbärkraft. Inom ramen för de tekniska begränsningarna\r\nför  medier  skall  det  vara   läsarna,  lyssnarna,\r\ntittarna  och användarna som genom  sina  val  avgör\r\nvilka medier  som  skall  ha  framgång. Vidare anför\r\nmotionärerna    att   det   är   diskutabelt    från\r\nkonstitutionell synpunkt  med  en skyldighet för ett\r\nprogramföretag  att  i sin redaktionella  verksamhet\r\nhålla sig till en i förväg lämnad programförklaring,\r\nvilket  bl.a. föreslagits  av  Lokalradioutredningen\r\nför DAB-radion  och  som gäller för digital marksänd\r\nTV.  En  sådan ordning kan  enligt  motionärerna  ge\r\nmöjlighet  till  en  obehörig  styrning  av  vad som\r\nyttras  i  radio.  Därutöver  anför motionärerna att\r\naffärslogiken  förändras  med  ny   teknik  och  nya\r\ndistributionsformer.  Tidigare handlade  det  enligt\r\nmotionärerna mest om vad  som  var tekniskt möjligt.\r\nNu  handlar det mer om vad kunden  vill  ha  och  är\r\nberedd   att   betala   för.   Det  förändrar  också\r\npolitikens  roll.  Motionärerna påpekar  vidare  att\r\ntekniken   också   ändrar   mediernas   kommersiella\r\nvillkor. Med nya distributionsformer  och  ny teknik\r\nökar  t.ex.  intresset hos de annonserande företagen\r\natt    själva   äga    relationen    till    kunden.\r\nPortalbyggande,   produktplacering,  relations-  och\r\nlojalitetsbyggande blir nya nyckelbegrepp.\r\n\r\nVidare yrkas i motionen att riksdagen beslutar att\r\nframtida  koncessioner   inom  radio  och  TV  skall\r\nfördelas via auktion i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen  (yrkande 4). Koncessionerna  skall  enligt\r\nmotionärerna  fördelas  på  motsvarande sätt som den\r\nprivata    lokalradions   ursprungliga    regelverk.\r\nMotionärerna anser att staten inte skall lägga sig i\r\nhur frekvensbanden  utnyttjas  utöver  de hänsyn som\r\ntalar   för  att  närliggande  frekvensområden   bör\r\nutnyttjas   för   samma  typ  av  användningsområde.\r\nStatlig reglering på  grund  av trängsel i etern för\r\nradiostationer blir allt mindre  aktuell  i takt med\r\natt  den  tekniska utvecklingen gör utnyttjandet  av\r\nfrekvensbanden effektivare.\r\n\r\nI motion 2002/03:K379  av  Bo  Lundgren  m.fl.  (m)\r\nyrkas  att riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening  vad i motionen anförs om sändningsrätter\r\nför  radio  och   TV   (yrkande   9).   Motionärerna\r\nframhåller att yttrandefriheten och rätten  till fri\r\nåsiktsbildning  utgör  omistliga  hörnstenar  i  ett\r\ndemokratiskt  samhälle.  I Europakonventionen kommer\r\ndetta synsätt till uttryck  genom artikel 10, vilken\r\nstadgar att rätten att t.ex. sända radio eller TV är\r\nen  civil  rättighet,  och genom  artikel  6  enligt\r\nvilken en sådan rättighet  inte  får  begränsas utan\r\nrättslig  prövning.  Mot bakgrund av detta  framstår\r\nenligt  motionärerna den  svenska  medieregleringen,\r\nsom  bl.a.   innebär   att  staten  har  monopol  på\r\nsändningsrätter för radio  och TV utan möjlighet för\r\nden enskilde till rättslig prövning,  som  oförenlig\r\nmed  konventionen.  Motionärerna  anser  att det  är\r\nangeläget att i detta avseende stärka den  enskildes\r\nrättighetsskydd så att det bättre överensstämmer med\r\nkonventionens.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande regler, m.m.\r\n\r\nYttrandefrihetsgrundlagen   reglerar   skyddet   för\r\nyttrandefrihet    i   radio,   television,   filmer,\r\nvideogram och ljudupptagningar  m.m. Lagen bygger på\r\nsamma   grundsatser   som  tryckfrihetsförordningen.\r\nDetta   innebär   bl.a.   att    censurförbud    och\r\netableringsfrihet  i  princip  gäller  också  för de\r\nmedier  som  omfattas  av yttrandefrihetsgrundlagen.\r\nEndast     i     fråga     om    användningen     av\r\nradiofrekvensspektrum   har   etableringsfrihet    i\r\ntryckfrihetsrättslig mening inte kunnat införas.\r\n\r\nVarje svensk medborgare och svensk juridisk person\r\nhar    enligt    3   kap.   1   §   första   stycket\r\nyttrandefrihetsgrundlagen     rätt     att     sända\r\nradioprogram genom tråd. Något krav på tillstånd för\r\natt   sända  radioprogram  genom  tråd  finns  inte.\r\nFöreskrifter  kan  emellertid meddelas om skyldighet\r\nför nätinnehavare att ge utrymme för vissa program i\r\nden  utsträckning  som   behövs   med   hänsyn  till\r\nallmänhetens  intresse  av  tillgång  till  allsidig\r\nupplysning (s.k. must carry).\r\nRätten  att  sända  radioprogram på annat sätt  än\r\ngenom    tråd    får    enligt   3    kap.    2    §\r\nyttrandefrihetsgrundlagen  regleras  genom  lag  som\r\ninnehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för\r\natt  sända.  Det  allmänna  skall  enligt paragrafen\r\neftersträva att radiofrekvenserna tas  i  anspråk på\r\nett    sätt    som   leder   till   vidast   möjliga\r\nyttrandefrihet.\r\nEnligt  3  kap.   4   §   avgör   den  som  sänder\r\nradioprogram självständigt vad som skall förekomma i\r\nprogrammen.\r\nI   förarbetena   till   yttrandefrihetsgrundlagen\r\n(prop. 1990/91:64) anförs att  det  av tekniska skäl\r\när    omöjligt    att    uppnå    en   grundlagsfäst\r\netableringsfrihet i tryckfrihetsrättslig  mening när\r\ndet    gäller    radiosändningar.    Det    gällande\r\nkoncessionssystemet  hade sin grund i nödvändigheten\r\nav att fördela radiofrekvenser,  samtidigt  som  det\r\nhar  funnits  en önskan att låta den centrala radio-\r\noch TV-verksamheten  handhas  av  ett enda företag i\r\nallmänhetens tjänst.\r\nRadio- och TV-lagen (1996:844) reglerar ljudradio-\r\noch televisionssändningar till allmänheten  bl.a.  i\r\nfråga  om  innehållet  i sådana sändningar. Lagen är\r\nmed visst undantag tillämplig  på  sändningar  genom\r\ntråd  endast  om  de  når  mer  än 100 bostäder. Den\r\nomfattar  också vissa satellitsända  TV-program  och\r\nljudradioprogram.  Tillstånd krävs endast för sådana\r\nljudradio- och televisionssändningar  som  sker  med\r\nhjälp  av  radio  på frekvenser under 3 Ghz. Den som\r\nbedriver sändningsverksamhet  för  vilken  det  inte\r\nbehövs tillstånd  t.ex. den som sänder ursprungligt\r\ni  kabel    eller  som  är  satellitentreprenör  är\r\nskyldig  att  anmäla sig för registrering hos Radio-\r\noch TV-verket. Vissa undantag från tillståndsplikten\r\ngäller för sändningar  av  sökbar  text-TV  och  för\r\nsändningar  som är särskilt anpassade för syn- eller\r\nhörselskadade.\r\nRegeringen      är     tillståndsmyndighet     för\r\ntelevisionssändningar   samt  ljudradiosändningar  i\r\nhela landet eller till utlandet.  Ett  tillstånd som\r\nregeringen meddelar innebär även rätt att  samtidigt\r\nsända  det antal program i varje område som anges  i\r\ntillståndet.       Tillstånd      till      digitala\r\nljudradiosändningar  ges också av regeringen. Radio-\r\noch TV-verket meddelar  tillstånd att sända närradio\r\nsamt lokalradio. Ingen kan  få mer än ett tillstånd.\r\nVerkets beslut i tillståndsfrågor får överklagas hos\r\nallmän förvaltningsdomstol (13 kap. 1 och 1 a §§).\r\nRegeringen har att beakta vad  som  föreskrivs i 1\r\nkap.  9  § regeringsformen om objektivitetskrav  vid\r\nmyndighetsutövning.   Av   3   kap.   2   och  3  §§\r\nyttrandefrihetsgrundlagen  framgår som tidigare  har\r\nnämnts   att  yttrande-  och  informationsfriheterna\r\nskall vara  grundläggande  mål  vid  normgivning som\r\nberör   fördelning  av  frekvenser  och  att   dessa\r\nvärderingar   skall   vara   vägledande   även   vid\r\nförvaltningsbeslut   som  rör  frekvensfördelningen.\r\nDärtill gäller vad som  föreskrivs  om begränsningar\r\nav grundläggande fri- och rättigheter  i 2 kap. 12 §\r\nandrafemte styckena och 13 § regeringsformen. Dessa\r\nbestämmelser  i  regeringsformen innebär i  huvudsak\r\natt  begränsningar   får   göras   endast   för  att\r\ntillgodose   ändamål   som   är   godtagbart  i  ett\r\ndemokratiskt samhälle, att begränsningen skall stå i\r\nproportion till syftet och inte utgöra  ett  hot mot\r\nden  fria  åsiktsbildningen,  att den inte får göras\r\nenbart  på  grund  av politisk, religiös,  kulturell\r\neller annan sådan åskådning,  att  begränsningar får\r\ngöras  endast med hänsyn till vissa närmare  angivna\r\nbetydelsefulla hänsyn och att begränsningar i övrigt\r\nfår göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder\r\ndet.\r\nSändningstillstånd  som meddelas av regeringen får\r\nenligt 3 kap. 1 § radio-  och  TV-lagen  förenas med\r\nvillkor som innebär att sändningsrätten skall utövas\r\nopartiskt och sakligt samt med beaktande av  att  en\r\nvidsträckt   yttrandefrihet  och  informationsfrihet\r\nskall råda i ljudradion och televisionen.\r\nVillkor för sändningstillstånd får enligt 3 kap. 2\r\n§ även avse bl.a.  skyldighet att sända program till\r\nhela eller viss del  av  landet,  sända  under  viss\r\nminsta  tid,  samtidigt sända ett visst minsta antal\r\nprogram   i   varje    område,   använda   en   viss\r\nsändningsteknik, sända genmälen och beriktiganden, i\r\nprogramverksamheten   respektera    den    enskildes\r\nprivatliv,   sända   ett   mångsidigt  programutbud,\r\nkostnadsfritt sända meddelanden  som  är av vikt för\r\nallmänheten  om en myndighet begär det samt  utforma\r\nsändningarna på  sådant  sätt att de inte endast kan\r\ntas  emot  av  en  begränsad del  av  allmänheten  i\r\nsändningsområdet. Villkor för sändningstillstånd får\r\nockså  avse  förbud  mot  att  sända  reklam,  andra\r\nannonser och sponsrade  program  samt förbud mot att\r\ndiskriminera annonsörer (3 kap. 3  §).  Ingen kan få\r\nmer  än ett tillstånd av regeringen vare sig  direkt\r\neller  genom  företag  där han eller hon på grund av\r\naktie- eller andelsinnehav ensam har ett bestämmande\r\ninflytande.  Villkor  för   sändningstillstånd   får\r\ninnebära att ägarförhållandena och inflytandet i ett\r\nföretag  som erhåller tillståndet inte får förändras\r\ni mer än begränsad  omfattning  (3  kap. 4 §). Innan\r\nregeringen  meddelar beslut om tillstånd  skall  den\r\nsökande ges tillfälle  att  ta  del av och yttra sig\r\növer de villkor som regeringen avser  att förena med\r\ntillståndet. Beslut om sändningstillstånd får endast\r\ninnehålla villkor som sökanden godtagit  (3  kap.  8\r\n§).\r\nRegeringens   beslut  i  tillståndsärenden  av  nu\r\naktuellt slag kan  bli  föremål  för prövning enligt\r\nlagen   (1988:205)   om   rättsprövning   av   vissa\r\nförvaltningsbeslut.\r\nNär tillstånd meddelas sker  också  en ytterligare\r\nprövning  inom  ramen  för  radiokommunikationslagen\r\n(SFS 1993:599). Tillståndshavaren måste ha Post- och\r\ntelestyrelsens tillstånd att  använda  radiosändare.\r\nGrunderna     för     Post-    och    telestyrelsens\r\ntillståndsbeslut  framgår  av  9  §  första  stycket\r\nradiokommunikationslagen.  Tillstånd  skall meddelas\r\nunder förutsättning av störningsfrihet  och effektiv\r\nfrekvensanvändning.  Vidare skall radiokommunikation\r\nsom  är viktig för den  fria  åsiktsbildningen  inte\r\nhindras,   och   en   rimlig   beredskap   för   nya\r\nradioanvändningar    skall    kunna   upprätthållas.\r\nFörsvarsmaktens     frekvensbehov     skall     vara\r\ntillgodosett.   Tillståndsmyndighetens  beslut   kan\r\nenligt     19     §    överklagas     hos     allmän\r\nförvaltningsdomstol.  En proposition är aviserad att\r\nlämnas till riksdagen den  20  mars 2003 med förslag\r\nom en ny lag om elektronisk kommunikation  som skall\r\nersätta   radiokommunikationslagen   och   telelagen\r\n(1993:597).   I  den  lagrådsremiss  som  regeringen\r\nbeslutade  den 13  februari  2003  framgår  att  det\r\ndubbla prövningsförfarandet  föreslås bibehållas för\r\nutsändningar till allmänheten  av ljudradio- och TV-\r\nprogram.\r\nI  förarbetena  till  radio- och  TV-lagen  (prop.\r\n1995/96:160  s.  89  f.) framhålls  att  regeringens\r\ntillståndsbeslut normalt  är  en  del  i  ett större\r\nmassmediepolitiskt system. Det är inte bara fråga om\r\nett  val  mellan  två  eller flera tillståndssökande\r\nutan också om t.ex. innebörden  i  de krav som skall\r\nställas på sändningsföretaget och om  val mellan hur\r\nstor  del  av sändningsutrymmet som skall  utnyttjas\r\nför rikstäckande  respektive  regionala eller lokala\r\nsändningar. Regeringen framhöll  att  om  en  direkt\r\nvalsituation    föreligger    är   det   klart   att\r\nregeringsformens    och   yttrandefrihetsgrundlagens\r\nbestämmelser ger vägledning.  Av  3  kap.  2 § andra\r\nstycket    yttrandefrihetsgrundlagen    följer   att\r\nregeringen  i  valsituationer  måste  beakta   t.ex.\r\nvilket  programföretag  som  kan  förväntas  ge mest\r\nallsidigt utbud, låta störst antal meningsriktningar\r\nkomma  till  tals,  är  minst  knutet  till specifik\r\nintressegrupp osv., kort sagt frågor om den sökandes\r\nvilja  och förmåga att uppfylla de krav som  ställs.\r\nOckså  för  frågor  om  sändningsområden  m.m.  blir\r\nbedömningarna   av  sådan  natur  som  knappast  kan\r\nbeskrivas  i  lagtext   utan   mer   är  sådana  som\r\nregeringen  i  politisk ordning ansvarar  för  inför\r\nriksdagen.\r\nRegeringen  ansåg   därför   att   den   dåvarande\r\nordningen   med   tillståndsprövning  borde  kvarstå\r\noförändrad,  i vart  fall  till  dess  en  förändrad\r\nrättslig, teknisk eller massmediepolitisk verklighet\r\ntydligt kunde skönjas.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nVåren 1998 avstyrkte  utskottet  (bet. 1997/98:KU16)\r\nmotionsyrkanden om statens agerande  rörande  medier\r\nmot  bakgrund  av  att riksdagen ganska nyligen hade\r\ntagit ställning i fråga  om  sändningstillstånd  och\r\ntillståndsvillkor och med hänsyn till att resultatet\r\nav  Konvergensutredningen  och Lokalradioutredningen\r\ninte borde föregripas.\r\n\r\nÄven under riksmötet 1998/99  avstyrkte  utskottet\r\nliknande motionsyrkanden. Utskottet uttalade  då att\r\ndet inte fann skäl att frångå sin tidigare bedömning\r\nnär  det  gäller  grundläggande principer och former\r\nför programföretags verksamhet (bet. 1998/99:KU23).\r\nVid  riksmötet 1999/2000  vidhöll  utskottet  sina\r\ntidigare    bedömningar   och   avstyrkte   liknande\r\nmotionsyrkanden  för statens agerande rörande medier\r\n(bet. 1999/2000:KU15).  Även  vid riksmötet därefter\r\nvidhöll  utskottet  sina  tidigare  bedömningar  och\r\navstyrkte ett motionsyrkande av samma innebörd (bet.\r\n2000/01:KU18).\r\nKonstitutionsutskottet  behandlade   också   under\r\nföregående  riksmöte  motioner med liknande yrkanden\r\nsom i de nu aktuella motionerna (bet. 2001/02:\r\nKU33  s. 1017). Utskottet,  som  ansåg  att  svensk\r\nlagstiftning        på       området       motsvarar\r\nEuropakonventionens krav,  fann inte skäl att frångå\r\nsina  tidigare bedömningar när  det  gäller  statens\r\nagerande  rörande medier och grundläggande principer\r\noch   former    för    programföretags   verksamhet.\r\nMotionerna avstyrktes därför i berörda delar.\r\n\r\nRiksdagen  har  vidare  under   våren   2001   tagit\r\nställning      till      sändningstillstånd      och\r\ntillståndsvillkor för den radio och TV-verksamhet  i\r\nallmänhetens  tjänst  som skall bedrivas av Sveriges\r\nTelevision  AB,  Sveriges   Radio  AB  och  Sveriges\r\nUtbildningsradio  AB  t.o.m. den  31  december  2005\r\n(prop.   2000/01:94,   bet.    2000/01:KrU8,   rskr.\r\n2000/01:268).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller sin tidigare\r\nbedömning när det gäller statens\r\nagerande rörande medier och\r\ngrundläggande principer och former\r\nför programföretags verksamhet.\r\nMotionerna K333 (yrkandena 3 och 4)\r\noch K379 (yrkande 9) avstyrks\r\ndärmed.\r\n\r\nKommersiell nationell radio\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker motioner om  rikstäckande\r\nkommersiell lokalradio. Jämför reservation 2.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K333 av Kent Olsson m.fl. (m) yrkas\r\natt  riksdagen  tillkännager  för regeringen  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  möjlighet till  etablering  av\r\nkommersiell nationell radio  (yrkande  5).  Förbudet\r\nmot kommersiella nationella kanaler inverkar  enligt\r\nmotionärerna  negativt  på  utbudet  för  lyssnarna.\r\nUnderlaget  för  att  satsa  på  kvalitet  och  dyra\r\nprogramkoncept   hålls   litet   genom   att   varje\r\nkommersiell  kanal  måste  uppfinna hjulet på nytt\r\nvarje  regional sändning. Motionärerna  påpekar  att\r\ndetta  motverkar   möjligheten   till  mångfald  och\r\nundandrar  därigenom  lyssnarna  chanserna  till  en\r\nhögkvalitativ rikstäckande kanal,  samtidigt  som de\r\nbefintliga  statliga och rikstäckande radiokanalerna\r\ninte utsätts  för någon heltäckande konkurrens alls.\r\nEnligt  motionärerna   är   det  viktigt  att  vidga\r\nyttrandefriheten och öppna för  såväl  nya regionala\r\nkanaler som fria nationella kanaler. Det  finns inga\r\ntekniska  eller  demokratiska skäl till att begränsa\r\nden fria radions utveckling.  Motionärerna anför att\r\nnationella radiokanalkoncessioner snarast bör bjudas\r\nut till auktion.\r\n\r\nI motion 2002/03:K373 av Ingvar  Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkas att riksdagen tillkännager för  regeringen som\r\nsin  mening  vad  i motionen anförs om utredning  om\r\nnationell fri radio  på  kommersiell  grund (yrkande\r\n5).  Motionärerna  påpekar  att  många andra  länder\r\ntolererar  fria  nationella  radiostationer  som  är\r\nkommersiellt finansierade. Enligt  motionärerna  bör\r\nman  pröva  också  en  sådan  möjlighet  i  Sverige.\r\nRegeringen  bör  därför överväga möjligheten av  fri\r\nnationell radio på kommersiell grund.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nI  samband  med  konstitutionsutskottets  behandling\r\nvåren 2000 av propositionen 1999/2000:55 Kommersiell\r\nlokalradio avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om\r\nen utredning rörande inrättandet av en nationell fri\r\nradio på kommersiell  grund. Utskottet pekade på att\r\nsyftet med införandet av  privata reklamfinansierade\r\nljudradiosändningar  var  att  främja  självständigt\r\nlokalt förankrade radiostationer. Utskottet framhöll\r\natt det analoga sändningsutrymmet  är  begränsat och\r\nger   utrymme  endast  för  ett  mindre  antal   nya\r\nsändningstillstånd.  Vidare framhölls att behovet av\r\nmångfald  gör att det är  angeläget  att  minst  två\r\ntillstånd så långt möjligt skall kunna ges för varje\r\nsändningsområde.  Mot  den  bakgrunden var utskottet\r\ninte berett att förorda en ordning  som  innebär att\r\nanalogt sändningsutrymme avsett för den kommersiella\r\nlokalradion   i  stället  används  för  rikstäckande\r\nkommersiell radio.\r\n\r\nUnder våren 2001 avstyrkte utskottet, som inte var\r\nberett  att  frångå   sin  tidigare  bedömning,  ett\r\nliknande motionsyrkande  (bet.  2000/01:KU22  s. 9).\r\nUtskottet  gjorde  samma  bedömning under föregående\r\nriksmöte med anledning av då  väckta motionsyrkanden\r\ni samma fråga (bet. 2001/02:KU33 s. 16 f.).\r\n\r\nUtredning om utvärdering av digital radio m.m.\r\n\r\nRegeringen  beslutade  den  8  november   2001   att\r\ntillkalla  en  särskild  utredare,  som i ett första\r\nsteg skulle kartlägga och analysera situationen  för\r\nden digitala distributionen av radio i Sverige och i\r\nutlandet (dir. 2001:88).\r\n\r\nUtredningen,        som       antagit       namnet\r\nDigitalradioutredningen,   avlämnade  i  april  2002\r\ndelbetänkandet  Digital  radio    Kartläggning  och\r\nanalys (SOU 2002:38). En slutsats  i  betänkandet är\r\nbl.a.  att  en  väsentlig fråga vid planeringen  för\r\ndigitala  marksändningar   är   avvägningen   mellan\r\nsändningar  som täcker stora sammanhängande områden,\r\nt.ex.  hela  landet,   och   regionalt   och  lokalt\r\navgränsade  sändningar  (a.  bet.  s.  163).  Störst\r\nfrekvensekonomi  uppnås  enligt  betänkandet om alla\r\nsändare  som sänder program med ett  visst  innehåll\r\nanvänder samma  frekvens. Detta förutsätter dock att\r\nsändningarna har  samma  innehåll.  Om  man vill att\r\nsändningarna skall innehåll olika regionala  program\r\n eller att vissa enstaka inslag skall bytas ut  mot\r\nandra       måste   sändningarna   ske   på   olika\r\nfrekvenskanaler.  Vid  planeringen  av sändarnät för\r\ndigital  marksänd  radio  kommer  det därför  enligt\r\nutredningen att vara nödvändigt att  ta  hänsyn till\r\nden   önskade   fördelningen   mellan  rikstäckande,\r\nregionala och lokala sändningar.\r\nRegeringen har därefter den 19  juni 2002 utfärdat\r\ntilläggsdirektiv till utredningen som  fr.o.m. denna\r\ndag  skall  utföra sitt arbete som en parlamentarisk\r\nkommitté  (dir.   2002:85).   Kommittén   skall  med\r\nutgångspunkt  i  vad som framkommit i delbetänkandet\r\ngöra  en  samlad  analys  av  den  digitala  radions\r\nframtidsförutsättningar,   ta   ställning  till  den\r\ndigitala  radions  framtid samt lämna  förslag  till\r\nlagändringar  och  andra   åtgärder  som  följer  av\r\nkommitténs  överväganden.  Grundlagsändringar  skall\r\ndock inte föreslås. Uppdraget  skall  vara  slutfört\r\nden 30 maj 2003.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInte  heller  nu är utskottet berett att frångå  sin\r\ntidigare  bedömning   när  det  gäller  rikstäckande\r\nkommersiell radio. Motionerna  K333  (yrkande 5) och\r\nK373 (yrkande 5) avstyrks därför. Utskottet  noterar\r\natt  frågan  om  önskad  fördelning  i  den digitala\r\nradion  mellan  rikstäckande,  regionala och  lokala\r\nsändningar   blir  föremål  för  överväganden   inom\r\nDigitalradioutredningens fortsatta arbete.\r\n\r\n\r\nMassmedieutredning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker  en  motion  om  en  bred\r\nmassmedieutredning. Jämför reservation 3.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI  motion  2002/03:K399  av  Leif Björnlod och  Mona\r\nJönsson  (mp) yrkas att riksdagen  tillkännager  för\r\nregeringen  som sin mening vad som i motionen anförs\r\nom    behovet   av    att    tillsätta    en    bred\r\nmassmedieutredning  (yrkande  1). Motionärerna anför\r\natt  den  breda  debatten  om dagens  journalistiska\r\nutrymme  i  det  kommersiella flödet  och  i  public\r\nservice-TV   saknar    arena    i   dag.   En   bred\r\nmassmedieutredning   behöver   därför    tillsättas.\r\nMotionärerna  pekar  på  fast  food-mentaliteten   i\r\npublic  service-TV:s  nyhetsutbud.  Liknande nyheter\r\nförmedlas  glättigt i de båda kanalerna  under  hela\r\ndagen  med  lite   kosmetiska   förändringar.  Denna\r\noroande   trend  gäller  enligt  motionärerna   hela\r\nmedieutbudet. Motionärerna anser att nya medier inte\r\ninnebär att den totala mångfalden ökar. Också därför\r\nbehövs en massmedieutredning.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nMedieundersökningar m.m.\r\n\r\nI   enlighet    med    sitt    uppdrag    publicerar\r\nGranskningsnämnden  för radio och TV två gånger  per\r\når vetenskapliga undersökningar  av programutbudet i\r\nradio    och    TV.    Antingen    genomförs   dessa\r\nundersökningar  i  nämndens egen regi  eller  lägger\r\nnämnden ut uppdrag till  lämplig universitets- eller\r\nhögskoleinstitution. Det förekommer  att nämnden får\r\nregeringens    uppdrag   att   genomföra   en   viss\r\nundersökning. I  andra fall är det nämnden själv som\r\nbeslutar vilka projekt som skall genomföras.\r\n\r\nUnder  åren  20022004   skall  Granskningsnämnden\r\nenligt  regeringens  uppdrag  följa   och  utvärdera\r\nmångfalden   i   Sveriges  Televisions  nyhetsutbud.\r\nUndersökningen skall  möjliggöra  jämförelser mellan\r\nsituationen  före  och  efter  Sveriges  Televisions\r\nomorganisation av nyhetsverksamheten. Även relevanta\r\njämförelser med annan nyhetsbevakning i televisionen\r\nbör  ingå i undersökningen. I sin  rapportserie  har\r\nnämnden nyligen publicerat delrap-\r\nporten  Mångfald  i  TV-nyheterna   Om mångfalden i\r\nSveriges   Televisions  nyhetsverksamhet   19982001\r\n(rapport nr 10).\r\n\r\nÄven Radio- och TV-verket har till uppgift att följa\r\nutvecklingen  inom  medieområdet.  Verket  inhämtar,\r\nsammanställer  och  publicerar statistik samt  annan\r\nrelevant   information   beträffande   ägande-   och\r\nbranschstruktur,    teknik    samt    ekonomi   inom\r\nmedieområdet.\r\n\r\nOmfattande forskning på medieområdet bedrivs  vidare\r\nvid   bl.a.   institutionen   för  journalistik  och\r\nmasskommunikation   (JMG),  Göteborgs   universitet,\r\ninstitutionen   för   journalistik,    medier    och\r\nkommunikation   (JMK),  Stockholms  universitet  och\r\nDemokratiinstitutet, Mitthögskolan.\r\n\r\nAndra organ som studerar  medieområdet är t.ex. SOM-\r\ninstitutet     som    varje    år    genomför     en\r\nriksrepresentativ    frågeundersökning    på   temat\r\nSamhälle,  Opinion och Massmedia, därav namnet  SOM,\r\noch  Nordicom     Nordiskt  informationscenter  för\r\nmedie- och kommunikationsforskning    som  har till\r\nuppgift   att   sprida   kunskap   om   medie-   och\r\nkommunikationsforskning i de nordiska länderna.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  behandlade  under  riksmötet\r\n2000/01  motionsyrkanden som rörde dels en konferens\r\nom mediernas roll i opinionsbildningen, dels behovet\r\nav ett oberoende medieinstitut (bet. 2000/01:KU18 s.\r\n810). Utskottet anförde att det pågår en omfattande\r\nforskning  på  medieområdet såväl på universitet och\r\nhögskolor som med anknytning till olika myndigheter.\r\nNågot initiativ  från  regeringen  för  att  få till\r\nstånd en konferens på det tema som avsågs i den  ena\r\nmotionen   framstod   därför  inte  som  nödvändigt.\r\nMotionen avstyrktes.\r\n\r\nUtskottet  konstaterade   vidare   att  frågan  om\r\ninrättandet   av  ett  särskilt  medieinstitut,   på\r\ngrundval av ett  förslag i slutrapporten Ingång! Det\r\nfinns  bättre  sätt   att  föryngra  politiken  från\r\nUngdomarnas  demokratikommission   (Ju  2001/101/U),\r\nbereddes i Regeringskansliet. Det arbetet borde inte\r\nföregripas. Även denna motion avstyrktes därför.\r\n\r\nÖvrigt\r\n\r\nEnligt  uppgift från Justitiedepartementet  utgjorde\r\nslutrapporten  från  Ungdomarnas demokratikommission\r\nett av många underlag  för  regeringens  proposition\r\n2001/02:80 Demokrati för det nya seklet. Beredningen\r\nav samtliga förslag i rapporten avslutades genom den\r\nnämnda propositionen.\r\n\r\nKulturdepartementet  har  vid en muntlig information\r\ninför  utskottet  upplyst  om   att  behovet  av  en\r\nmassmedie- eller en presstödsutredning övervägs inom\r\ndepartementet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  konstaterar  att ett flertal  organ  inom\r\nsåväl  forsknings-  som  myndighetsområdet  genomför\r\nundersökningar  och  analyser   som  rör  utbudet  i\r\nsvenska  medier.  Bland  annat har,  som  redovisats\r\novan,  Granskningsnämnden fått  regeringens  uppdrag\r\natt under  20022004  följa  och  utvärdera Sveriges\r\nTelevision  AB:s  nyhetsutbud.  Som redovisats  ovan\r\növervägs      vidare     för     närvarande     inom\r\nKulturdepartementet        behovet       av       en\r\nmassmedieutredning. Enligt utskottets  mening  finns\r\ndet  mot denna bakgrund inte skäl att nu vidta någon\r\nåtgärd  med  anledning  att  vad som anförs i motion\r\nK399  (yrkande 1). Den bör därför  avslås  i  berörd\r\ndel.\r\n\r\n\r\nLokal-TV och Öppna kanalen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  motioner  om  stöd till\r\nlokal-TV  och  Öppna  kanalen  med hänvisning\r\ntill   att  dessa  till  väsentlig  del   har\r\ntillgodosetts.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion  2002/03:Kr334  av Dan Kihlström m.fl. (kd)\r\nyrkas att riksdagen tillkännager  för regeringen som\r\nsin mening vad i motionen anförs om  att  regeringen\r\nskall  återkomma till riksdagen med förslag  om  hur\r\nlokal-TV  kan  stärkas  och  utvecklas  (yrkande 3).\r\nMotionärerna  framhåller att det via kabel-TV  finns\r\nflera public access-kanaler,  eller Öppna kanalen,\r\nsom den ofta heter. I dessa kanaler  har  föreningar\r\noch organisationer möjlighet att till en låg kostnad\r\ngöra TV. Vidare anför motionärerna att lokal-TV  och\r\nnärradion i dag är två kanaler där det finns en stor\r\nandel  invandrare  som driver egna kanaler. Detta är\r\nenligt motionärerna  mycket  viktigt,  inte minst ur\r\nett  demokratiskt  perspektiv.  Lokal-TV bör  därför\r\nutvecklas, inte avvecklas.\r\n\r\nI  motion  2002/03:K399  av Leif Björnlod  och  Mona\r\nJönsson  (mp) yrkas att riksdagen  tillkännager  för\r\nregeringen  som sin mening vad som i motionen anförs\r\nom  stöd  för  Öppna  kanalen  (yrkande  2).  Enligt\r\nmotionärerna bör  Öppna  kanalen få statligt stöd så\r\natt   dess  verksamhet  kan  täcka   hela   Sverige.\r\nMotionärerna  påpekar att Öppna kanalen i dag endast\r\nfinns  i  de  större   kommuner  som  har  ekonomisk\r\nmöjlighet   att   stödja   denna   föreningsbaserade\r\nverksamhet.       Där       direktsänds        t.ex.\r\nkommunfullmäktigedebatter,     lokalt    producerade\r\nnyheter och kulturinslag.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nRegeringen  beslutade den 19 december  2002  att  ge\r\nRiksförbundet  Öppna Kanaler i Sverige i uppdrag att\r\nunder  2003  och  2004   ansvara   för   att   bl.a.\r\nutbildningsinsatser  och  ett ökat erfarenhetsutbyte\r\nkommer  till  stånd  inom  området  icke-kommersiell\r\nlokal-TV  (Ku2002/2756/Me). Insatserna  skall  bl.a.\r\nsyfta till  att utveckla folkrörelsernas möjligheter\r\natt   använda   TV-mediet    som   ett   forum   för\r\nkommunikation, lokal kultur och debatt. Verksamheten\r\nskall omfatta så många som möjligt  av  dem  som  är\r\naktiva    inom   den   icke-kommersiella   lokal-TV-\r\nverksamheten.     Samtliga     förordnade     lokala\r\nkabelsändarföretag   skall   enligt   uppdraget  ges\r\nmöjlighet  att ta del av de aktiviteter  som  kommer\r\natt äga rum  inom  ramen  för  uppdraget.  För  2003\r\nfördelas 1 miljon kronor för uppdraget, och för 2004\r\nberäknas samma belopp.\r\n\r\nEnligt   regeringens  beslut  skall  Riksförbundet\r\nÖppna Kanaler i Sverige lämna en slutlig redovisning\r\nav uppdraget  till Radio- och TV-verket senast den 1\r\nmars 2005.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom redovisats  ovan har regeringen nyligen beslutat\r\natt  ge Riksförbundet  Öppna  Kanaler  i  Sverige  i\r\nuppdrag  att  under  2003  och  2004 ansvara för att\r\nbl.a.     utbildningsinsatser    och    ett     ökat\r\nerfarenhetsutbyte  kommer  till  stånd  inom området\r\nicke-kommersiell  lokal-TV.  Insatserna skall  bl.a.\r\nsyfta till att utveckla folkrörelsernas  möjligheter\r\natt    använda   TV-mediet   som   ett   forum   för\r\nkommunikation,  lokal  kultur och debatt. Regeringen\r\nhar   fördelat   särskilda  medel   för   uppdraget.\r\nUtskottet, som utgår  från att regeringen följer upp\r\nresultatet av uppdraget till Riksförbundet för Öppna\r\nKanaler  i  Sverige, anser  att  vad  som  anförs  i\r\nmotionerna Kr334 (yrkande 3) och K399 (yrkande 2) om\r\nett ökat stöd till lokal-TV och Öppna kanalen därmed\r\ntill väsentlig  del  har  tillgodosetts.  Motionerna\r\navstyrks således i berörda delar.\r\n\r\n\r\nRiksdagsdebatter i public service\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   en   motion   om  att\r\nriksdagsstyrelsen   bör  ges  i  uppdrag  att\r\narbeta för att samtliga debatter i riksdagens\r\nkammare bör sändas i en public service-kanal.\r\nNågot särskilt initiativ från riksdagens sida\r\när enligt utskottet inte påkallat.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K399  av  Leif  Björnlod  och  Mona\r\nJönsson (mp) yrkas att riksdagen beslutar att uppdra\r\nåt  riksdagsstyrelsen  att  arbeta  för att samtliga\r\ndebatter i plenum borde sändas i en public  service-\r\nkanal   (yrkande   3).   Enligt   motionärerna   kan\r\ndemokratin    väsentligt    vitaliseras    om   alla\r\nriksdagsdebatter  kan  direktsändas.  Som det är  nu\r\navgör  tidningarnas  politiska  profil och  i  liten\r\nutsträckning även journalisten vad  folket  vill  ha\r\ns.k.  nyhet  om. Motionärerna anser att folket borde\r\nha rätt att självt,  ofiltrerat,  kunna välja ut den\r\nkunskap om den politiska debatten som  det  vill ha.\r\nMotionärerna  framhåller  att  kvinnor  och  män kan\r\nkomma att prioritera olika typer av debatter.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nVid  1992/93  års riksmöte avstyrkte utskottet (bet.\r\n1992/93:KU9 s.  18)  motioner om ökade TV-sändningar\r\nav  riksdagsarbetet.  Utskottet  ansåg  att  av  den\r\nredovisning   som   då   lämnats    av    Riksdagens\r\nförvaltningskontor  framgick  att  mycket omfattande\r\ninsatser  gjorts  och  var  under  övervägande  inom\r\ninformationsområdet.    Enligt    utskottet     hade\r\nförvaltningsstyrelsen  det övergripande ansvaret för\r\ninformationsfrågorna, och  styrelsen kunde genom sin\r\nparlamentariska  sammansättning   under   talmannens\r\nledning  på  lämpligt  sätt initiera de förändringar\r\noch  den  utveckling  som ändrade  förhållanden  kan\r\nmotivera. Frågor om ökade resurser fick aktualiseras\r\ni sedvanliga budgetsammanhang.  Några initiativ från\r\nutskottets  sida med anledning av  motionerna  ansåg\r\nutskottet inte då påkallade.\r\n\r\nFrågan  om radiosändningar  från  riksdagsdebatter\r\nbehandlades   vid   1993/94   års   riksmöte   (bet.\r\n1993/94:KU35   s.   8).   Utskottet   hade  inhämtat\r\nupplysningar från Riksdagens förvaltningskontor, som\r\nerinrat   om   sina   övergripande  mål  att  aktivt\r\ninformera  allmänheten  om   riksdagens  arbete  och\r\narbetsformer   och   framhållit   följande.    Vissa\r\nriksdagsdebatter och öppna utskottsutfrågningar m.m.\r\ndirektsändes  ibland  i radio och/eller TV. Beslutet\r\natt  sända var helt och  hållet  massmediernas  eget\r\nmedan  riksdagen  svarade för att det rent praktiskt\r\nm.m. ordnades på bästa  sätt  för massmedierna. Från\r\noch med 1993/94 års riksmöte fanns  en  länk  mellan\r\nriksdagen    och   Kaknästornet.   Genom   paraboler\r\ndirektöverfördes  ljud  och  bild från kammaren till\r\nKaknästornet.  Massmediebolag  kunde  sedan  direkt,\r\neller  genom  markbunden  förlängning,  tappa  och\r\nsända debatter. Länken hade  t.ex. gjort det möjligt\r\nför  TV 4:s redaktion att ständigt  vara  uppkopplad\r\ntill       riksdagen        via        Kaknästornet.\r\nFörvaltningskontoret  ansåg,  bl.a. av kostnadsskäl,\r\natt   det   då   inte  var  realistiskt   med   egna\r\nradiosändningar  från   riksdagen.  En  kontinuerlig\r\nutveckling av riksdagens  informationsverksamhet var\r\ndock av stor vikt. Utskottet  ansåg  att  det var av\r\nstor   vikt  att  riksdagens  informationsverksamhet\r\nkontinuerligt  utvecklades.  I likhet med föregående\r\når      ville      utskottet      framhålla      att\r\nförvaltningsstyrelsen  har det övergripande ansvaret\r\nför informationsfrågorna och att styrelsen genom sin\r\nparlamentariska  sammansättning,  under  ledning  av\r\ntalmannen, på ett  lämpligt  sätt  kan  initiera  de\r\nförändringar och den utveckling som kan motiveras av\r\nändrade förhållanden. Motionen avstyrktes.\r\nVåren  1999  behandlade  kulturutskottet  ett  par\r\nmotioner  som  gällde  införandet av en TV-kanal med\r\ndirektsändning från politiska  församlingar  med det\r\namerikanska C-span som förebild (bet. 1998/99:KrU3).\r\nKulturutskottet    hänvisade   till   att   Sveriges\r\nUtbildningsradio (UR)  under hösten 1996 hade ansökt\r\nhos regeringen om att få  starta  en politisk kanal,\r\nUR-Arena.  Distansutbildningskommittén  (U  1995:07)\r\nhade yttrat sig i ärendet och avstyrkt UR:s begäran.\r\nRegeringen beslutade  därefter  att inte vidta någon\r\nåtgärd med anledning av förslaget  (prop. 1996/97:67\r\ns. 35.) Kulturutskottet hänvisade till  att  det vid\r\nolika  tillfällen,  senast våren 1998, hade avstyrkt\r\nmotionsförslag om en  politisk  kanal med hänvisning\r\ntill  att  det  inte  fanns något skäl  att  ompröva\r\nregeringens  beslut  (bet.   1997/98:KrU11  s.  18).\r\nKulturutskottet  erinrade om att  riksdagen  nyligen\r\nhade beslutat att  förlänga  UR:s sändningstillstånd\r\ntill  utgången  av år 2001. Enligt  kulturutskottets\r\nuppfattning var det  för tidigt att ha någon bestämd\r\nuppfattning om UR:s uppdrag  efter  år  2001  och om\r\nlämpligheten  att  i  UR:s  regi  inrätta  en  sådan\r\nsärskild  kanal  som nämnts i den aktuella motionen.\r\nDet var naturligt  att  utgå  från att frågan skulle\r\nkomma  att  aktualiseras  i beredningsarbetet  inför\r\npublic service-företagens kommande tillståndsperiod.\r\nVidare erinrade kulturutskottet  om  att  sändningar\r\nfrån politiska arenor redan förekom. Utskottet  hade\r\ni   sitt   betänkande   1998/99:KrU1  redovisat  den\r\nverksamhet  som  bedrivs på  vissa  större  orter  i\r\nlandet  av  den  allmännyttiga   ideella  föreningen\r\nRiksförbundet Öppna Kanaler i Sverige  och som bl.a.\r\ninnebar   ett   samarbete   med   riksdagen  om  att\r\ndirektsända riksdagsdebatter. I sammanhanget nämndes\r\natt  även  public  service-kanalerna  och  närradion\r\nsänder  vissa  debatter  från  riksdagen  och  andra\r\npolitiska församlingar. Vidare nämndes att  den  som\r\nönskar  inrätta  en  marksänd  kanal av det slag som\r\nangavs  i  motionen  har  möjlighet  att  ansöka  om\r\nsändningstillstånd  hos regeringen.  Kulturutskottet\r\nfann att det inte var  påkallat med någon riksdagens\r\nåtgärd   med  anledning  av   motionsyrkandena   och\r\navstyrkte dem.\r\nFrågan     om      UR-Arena     behandlades     av\r\nkonstitutionsutskottet  våren  1997 med anledning av\r\nen följdmotion till proposition  1996/97:67 Digitala\r\nTV-sändningar.  I  likhet med kulturutskottet  ansåg\r\nkonstitutionsutskottet     att    Utbildningsradions\r\nbegäran att få starta UR-Arena  inte borde föranleda\r\nnågot     uttalande     från     riksdagens    sida.\r\nMotionsyrkandet  avstyrktes (bet. 1996/97:  KU17  s.\r\n25).\r\nKonstitutionsutskottet   behandlade  under  hösten\r\n2000    en    motion    vari   efterfrågades    ökad\r\ntillgänglighet  av politiken  genom  TV-utsändningar\r\n(bet. 2000/01:KU4  s. 4244). Utskottet gjorde samma\r\nbedömning som kulturutskottet  gjorde  hösten 1998 i\r\nfråga  om  införandet av en TV-kanal med C-span  som\r\nförebild. Liksom  tidigare  framhöll  utskottet  att\r\nansvaret   för   riksdagens   informationsverksamhet\r\nligger  hos  ledningen  för riksdagens  förvaltning.\r\nVidare erinrade utskottet om att de massmedieföretag\r\nsom  så vill kan sända de  debatter  de  väljer  via\r\nriksdagens överföringar till Kaknästornet. Det kunde\r\ni sammanhanget  inte  heller  bortses  från  att den\r\ntekniska  utvecklingen  på  IT-området kan leda till\r\natt  den  som så vill kommer att  kunna  följa  allt\r\narbete  i kammaren  genom  riksdagens  webbplats.  I\r\ndetta sammanhang ville utskottet också nämna att det\r\ninfördes möjligheter att göra och lagra upptagningar\r\ni  ljud  och  bild  från  evenemang  i  första-  och\r\nandrakammarsalarna   och   i   Skan-diasalen.  Något\r\nsärskilt  initiativ med anledning  av  det  aktuella\r\nmotionsyrkandet  var  enligt  utskottets mening inte\r\npåkallat. Motionen avstyrktes därför.\r\n\r\nÖvrigt\r\n\r\nC-span är ett privat, icke-kommersiellt  företag som\r\nbildades  1979  av kabel-TV-branschen i USA  som  en\r\nservice till allmänheten.  Företaget  skapades   för\r\natt  täcka  verksamheten  i  representanthuset  från\r\nklubbslag  till  klubbslag.  Sedan  dess  har C-span\r\nvuxit till en varierad informationstjänst som sörjer\r\nför   sändningar  under  24  timmar  från  offentlig\r\nverksamhet.  1986  inleddes  sändningar från senaten\r\ngenom C-span2. Därefter har C-span3  tillkommit  som\r\nger  TV-publiken tillgång till direktsända reportage\r\nfrån aktuella tilldragelser samt C-span Radio. I dag\r\nföljs  C-spans  sändningar av 28,5 miljoner personer\r\nper vecka. (Uppgifterna  hämtade från www.c-span.org\r\noch bet. 2000/01:KU4.)\r\n\r\nUtskottet  har  inhämtat att  det  genom  riksdagens\r\nförsorg vidtas tekniska förbättringar för att ge TV-\r\nsändningar   från   riksdagen   den   kvalitet   som\r\neftersträvas. Dessa förbättringar  kommer således de\r\nprogramföretag  till  godo  som  önskar  sända  från\r\nriksdagen.\r\n\r\nVidare   har   utskottet  inhämtat  att   samtliga\r\ndebatter numera direktsänds  från riksdagens kammare\r\nvia riksdagens webbplats (www.riksdagen.se).  I  den\r\nmån  det  är  möjligt  direktsänds  också offentliga\r\nutfrågningar   i   utskotten   samt   andra   större\r\nevenemang.    En    målsättning    är    att   utöka\r\ndirektsändningarna   så   att  i  första  hand  fler\r\noffentliga  utskottsutfrågningar   kan  sändas,  men\r\nockså fler andra evenemang. Vidare planeras  att det\r\ni  framtiden  skall  vara möjligt att via riksdagens\r\nwebbplats söka bland lagrade sändningar.\r\n\r\nVidare  har  Sveriges Television  AB  (SVT)  den  24\r\nfebruari startat  den  nya  digitala temakanalen 24.\r\nInom  ramen för denna kanal sänds  programserien  24\r\nDirekt.  Programmet  kommer  dagligen under vardagar\r\natt  från  riksdagen  direktsända  riksdagsdebatter,\r\nfrågestunder, offentliga  utfrågningar  i utskotten,\r\nseminarier  och  andra  stora  politiska  evenemang.\r\nVidare kommer kanalen också att innehålla sändningar\r\nfrån andra företrädare för det offentliga Sverige. I\r\ndet analoga marknätet kommer SVT att sända  debatter\r\noch  frågestunder  från riksdagen i samma omfattning\r\nsom tidigare.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom  redovisats i det  föregående  vidtar  riksdagen\r\nkontinuerligt  tekniska  åtgärder för att underlätta\r\nför  de  programföretag  som   önskar   sända   från\r\nriksdagen.  I  enlighet  med den bedömning som såväl\r\nkulturutskottet som konstitutionsutskottet  tidigare\r\nhar gjort i fråga om direktsändningar från riksdagen\r\noch andra politiska församlingar anser utskottet att\r\ndet  inte  heller  nu är påkallat med något särskilt\r\ninitiativ från riksdagens  sida  i  denna fråga. Det\r\nbör vidare framhållas att det ankommer på respektive\r\nprogramföretag att i enlighet med sin  redaktionella\r\nsjälvständighet avgöra om sändningar från  riksdagen\r\nskall förekomma i företagets program och vad  som  i\r\ndetta   sammanhang  kan  vara  av  nyhetsvärde.  Som\r\nframgått  har  Sveriges  Television AB numera inlett\r\ndagliga  sändningar från riksdagen  inom  ramen  för\r\nsitt digitala  programutbud.  Vidare  kan tilläggas,\r\nsom  också  redovisats  ovan, att samtliga  debatter\r\nfrån  riksdagens  kammare  numera  genom  riksdagens\r\nförsorg  direktsänds via riksdagens  webbplats.  Mot\r\ndenna bakgrund avstyrks motion K399 (yrkande 3).\r\n\r\n\r\nEG:s TV-direktiv\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   en   motion   om  att\r\nregeringen bör verka för att EG:s TV-direktiv\r\navvecklas. Jämför reservation 4.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K333 av Kent Olsson m.fl. (m) yrkas\r\natt  riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att regeringen bör\r\nverka för en avveckling av EU:s TV-direktiv (yrkande\r\n10). Motionärerna  anför att EU skall arbeta för att\r\nutvidga den inre marknaden  och  få  bort offentliga\r\nmonopol. Det är enligt motionärerna oacceptabelt att\r\nEU  ställer  krav  på  en  viss  sammansättning   av\r\nprogrammen,  t.ex. en viss andel europeiska program.\r\nMotionärerna framhåller  att  EU:s  uppgift  är  att\r\nmöjliggöra  tjänsternas  fria  rörlighet,  inte  att\r\nreglera vilka länder programmen får komma ifrån. TV-\r\ndirektivet bör därför avskaffas.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nTV-direktivet\r\n\r\nDet  s.k. TV-direktivet  rådets direktiv 89/552/EEG\r\nav  den  3  oktober  1989  om  samordning  av  vissa\r\nbestämmelser   som  fastställts  i  medlemsstaternas\r\nlagar  och  andra  författningar  om  utförandet  av\r\nsändningsverksamhet  för  television    började för\r\nSveriges del att gälla den 1 januari 1994,  då  EES-\r\navtalet trädde i kraft och genomfördes i svensk rätt\r\ngenom  lagen  (1992:1356)  om  satellitsändningar av\r\ntelevisionsprogram    till    allmänheten     (prop.\r\n1992/93:75,  bet.  1992/93:KU12, rskr. 1992/93:117).\r\nDen 1 december 1996  ersattes  bl.a.  denna  lag  av\r\nregler  i  radio-  och  TV-lagen  (1996:844)  som då\r\nträdde  i  kraft.  TV-direktivet  har  setts över av\r\nkommissionen,   och   den   30   juni   1997   antog\r\nEuropaparlamentet   och   rådet  ett  nytt  direktiv\r\n(97/36/EG) om ändring av TV-direktivet.  Ändringarna\r\ninförlivades  med  svensk  rätt  genom  ändringar  i\r\nradio-    och   TV-lagen   (SFS   1998:1713,   prop.\r\n1997/98:184, bet. 1998/99:KU13, rskr. 1998/99:100).\r\n\r\nTV-direktivet   innehåller  minimiregler  för  TV-\r\nsändningar inom EG  och  syftar  till att möjliggöra\r\nfri rörlighet för TV-sändningar. Direktivet  innebär\r\natt  den  medlemsstat  varifrån  en  sändning härrör\r\nskall  se  till  att sändningen följer lagen  i  den\r\nmedlemsstaten. Andra medlemsstater skall tillåta fri\r\nmottagning och får  inte hindra vidaresändning av en\r\nTV-sändning från en annan  medlemsstat  av  skäl som\r\nomfattas av direktivet. Direktivet hindrar inte  att\r\nmedlemsstaterna tillämpar mer restriktiva regler för\r\nTV-företag   inom  sin  nationella  jurisdiktion.  I\r\ndirektivet  finns   bl.a.   regler   om   europeiska\r\nprogramkvoter och om sändning av biograffilmer i TV.\r\nVidare  innehåller  det allmänna regler om TV-reklam\r\noch  sponsring. Där föreskrivs  också  förbud  eller\r\nrestriktioner  mot  sändningar  med  visst innehåll.\r\nBeträffande TV-reklam riktad till minderåriga sägs i\r\ndirektivet  att  sådan  reklam  inte  direkt   skall\r\nuppmana minderåriga att köpa en produkt eller tjänst\r\ngenom   att   utnyttja   deras   oerfarenhet   eller\r\ngodtrogenhet.  Reklamen  skall  inte  heller  direkt\r\nuppmuntra  minderåriga  att  övertala sina föräldrar\r\neller andra att köpa de utannonserade  varorna eller\r\ntjänsterna.  Inte  heller  skall  den  utnyttja  det\r\nspeciella    förtroende    minderåriga   hyser   för\r\nföräldrar,  lärare  eller andra  personer.  Reklamen\r\nskall  inte  heller utan  skäl  visa  minderåriga  i\r\nfarliga situationer.  I Sverige gäller enligt 7 kap.\r\n4 § radio- och TV-lagen  att reklam i en TV-sändning\r\ninte  får syfta till att fånga  uppmärksamheten  hos\r\nbarn under  tolv  år.  I reklam i en TV-sändning får\r\ndet inte uppträda personer  eller figurer som spelar\r\nen  framträdande  roll i program  som  huvudsakligen\r\nvänder sig till barn under tolv år.\r\n\r\nEuropeiska  kommissionen  har  den  6  januari  2003\r\navlämnat den  fjärde  rap-porten om tillämpningen av\r\nTV-direktivet    till   rådet,    Europaparlamentet,\r\nEuropeiska     och    sociala     kommittén     samt\r\nRegionkommittén   (KOM[2002]778  slutlig).  När  det\r\ngäller kommissionens slutsatser och framtidsutsikter\r\nkonstateras att rådet  den  11  november  2002 antog\r\nslutsatserna  om  översynen  av  TV-direktivet   och\r\nbetonade  den breda enigheten om att det finns behov\r\nav  omfattande  förberedelser  innan  man  utarbetar\r\nnågra kommande förslag gällande direktivet.\r\n\r\nTill   rapporten   har  kommissionen  bifogat  ett\r\narbetsprogram i syfte  att  inleda  en allmän debatt\r\nsom  är  öppen  för  alla berörda parter,  inklusive\r\nkandidatländerna  och deras  medborgare.  Den  skall\r\nbehandla  frågor  i samband  med  översynen  av  TV-\r\ndirektivet, särskilt  enligt  vad  som  föreskrivs i\r\nartikel  26  mot  bakgrund av ny teknisk utveckling.\r\nKommissionens syfte  är  att  bedöma  behovet av att\r\nuppdatera   eller   anpassa   direktivet   och,   om\r\nnödvändigt,  vidta  sammanhängande eller ytterligare\r\nåtgärder.\r\nEnligt kommissionens  tidsplan  skall kommissionen\r\nunder tredje kvartalet 2003 anta ett  meddelande  om\r\nresultatet   av   den  offentliga  utfrågningen  och\r\neventuella förslag.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nKonstitutionsutskottet   har  såväl  vid  föregående\r\nriksmöte  som  vid riksmötet  dessförinnan  avstyrkt\r\nmotionsyrkanden  om  att regeringen skulle verka för\r\nett avskaffande av TV-direktivet, eftersom utskottet\r\ninte  har  delat motionärernas  uppfattning  att  så\r\nskall ske (bet. 2000/01:KU18 och 2001/02:KU33).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vill  framhålla  att  EG:s TV-direktiv har\r\ntillkommit   för   att   uppnå   den   grundläggande\r\nharmonisering som såväl är nödvändig som tillräcklig\r\nför  att  säkerställa den fria rörligheten  för  TV-\r\nsändningar inom gemenskapen. Direktivet har getts en\r\nsådan utformning  att det står medlemsstaterna fritt\r\natt gentemot de programföretag  som  står under dess\r\njurisdiktion   tillämpa   mer   detaljerade    eller\r\nsträngare   regler   för  områden  som  omfattas  av\r\ndirektivet. Utskottet  anser  alltjämt  inte att TV-\r\ndirektivet skall avvecklas. Motion K333 (yrkande 10)\r\nbör därför avslås.\r\n\r\nReklamtid i radio och TV\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   en   motion   om  att\r\nregleringen  av reklamtid i radio och TV  bör\r\navvecklas. Därutöver  avstyrker  utskottet en\r\nmotion om ändring av reglerna om reklamtid  i\r\nkommersiell         lokalradio.        Jämför\r\nreservationerna 5 och 6.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K333 av Kent Olsson m.fl. (m) yrkas\r\natt riksdagen beslutar  om avveckling av regleringen\r\nav  tiden för reklam i radio-  och  TV-sändningar  i\r\nenlighet  med vad i motionen anförs (yrkande 9). Den\r\nsenaste  utdelningen   av   sändningstillstånd   för\r\nmarksänd  digital  TV  visar enligt motionärerna det\r\nabsurda  i  svenska  reklamregler,  i  och  med  att\r\nprogrambolag verksamma  i  andra  länder  också  har\r\ntilldelats sändningstillstånd. Programbolagen kommer\r\natt lyda under respektive lands reklamregler, vilket\r\ninnebär att andra länders samt svensk lag kommer att\r\nvara  tillämplig inom samma sändningsform i Sverige.\r\nEn översyn  av  reklamreglerna  är därför nödvändig.\r\nVidare anser motionärerna att utvecklingen har visat\r\natt hela lagstiftningen på området är föråldrad. Den\r\nkanal som väljer att sända för mycket  reklam kommer\r\nenligt motionärerna snabbt att förlora tittare   och\r\nanpassa sig till vad som är en rimlig kombination av\r\nreklam,  avgifter  och  motsvarande.  Regleringen av\r\ntiden  för  reklam  bör  därför avvecklas,  såväl  i\r\nsvensk lagstiftning som i EU:s TV-direktiv.\r\n\r\nI motion 2002/03:K373 av Ingvar  Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkas att riksdagen tillkännager för  regeringen som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs  om förändrade\r\nregler  för  reklamtid  i  den  kommersiella  radion\r\n(yrkande  6).  Enligt  motionärerna   finns  det  en\r\nsjälvreglerande nivå för hur mycket radiokonsumenten\r\nvill stå ut med av reklambudskap. De föreslår därför\r\natt  reglerna  på  området  lättas upp. Motionärerna\r\nanser att man bör kunna tolerera  en  generell regel\r\nom 15 % av sändningstiden kombinerad med möjligheten\r\natt  sända  upp  till  12 minuters reklam per  timme\r\nunder sex timmar per dygn.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nTV-direktivet\r\n\r\nI tidigare avsnitt finns  en  redogörelse för rådets\r\ndirektiv  89/552/EEG  av  den  3  oktober   1989  om\r\nsamordning  av vissa bestämmelser som fastställts  i\r\nmedlemsstaternas  lagar  och  andra författningar om\r\nutförandet  av sändningsverksamhet  för  television,\r\nändrat genom  Europaparlamentets och rådets direktiv\r\n97/36/EG  (TV-direktivet).   Direktivet   innehåller\r\nbl.a. bestämmelser om reklam.\r\n\r\nI  artikel  18.1  föreskrivs  att  den sammanlagda\r\nsändningstiden  för köp-TV-inslag, reklaminslag  och\r\nandra former av reklam  inte  får  överstiga 20 % av\r\nden dagliga sändningstiden. Härifrån  undantas  dock\r\nsändningsblock  för  köp-TV  i  enlighet med artikel\r\n18a. Av denna artikel framgår att sändningsblock för\r\nköp-TV i en kanal som inte uteslutande är avsedd för\r\nköp-TV  skall  ha en sammanhängande  varaktighet  av\r\nminst 15 minuter.\r\nEnligt artikel  18.1  gäller  vidare  i  fråga  om\r\nreklaminslag  att  dessa  inte får överstiga 15 % av\r\nden dagliga sändningstiden.\r\n\r\nSvenska regler\r\n\r\nEnligt 5 § radio- och TV-lagen gäller som huvudregel\r\natt annonser får sändas högst  8  minuter  under  en\r\ntimme mellan hela klockslag. I TV-sändning får denna\r\ntid  dels  under  sändningstiden  mellan  19.00  och\r\n24.00,  dels  i  rena  undantagsfall utsträckas till\r\nhögst 10 minuter. Om sändningstiden inte omfattar en\r\ntimme  mellan  hela klockslag  får  annonser  sändas\r\nunder högst 10 % av den tiden.\r\n\r\nVidare  sägs i  andra  stycket  att  annonser  får\r\nsändas  i  en   TV-sändning  under  högst  10  %  av\r\nsändningstiden per dygn.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nI   samband   med   behandlingen    av   regeringens\r\nproposition   1999/2000:55  Kommersiell   lokalradio\r\nunder våren 2000 avstyrkte utskottet motionsyrkanden\r\nom ändrade regler  för  reklamtider  i radio och TV.\r\nUtskottet konstaterade att det ingick  i Digital-TV-\r\nkommitténs   uppdrag   att   ta   fram   minst   två\r\nutvärderingsrapporter   där   det   skulle  ingå  en\r\nekonomisk  analys  av  sändningsverksamheten   (dir.\r\n1997:134).    Analysen    skulle    bl.a.    omfatta\r\nsändningskostnaderna   och   programföretagens   och\r\nkonsumenternas    intresse    och   betalningsvilja.\r\nUtskottet,    som    förutsatte   att   frågan    om\r\nreklamtiderna i kommersiell  radio  och  TV  också i\r\növrigt  följdes  inom  Regeringskansliet,  var  inte\r\nberett att då förorda förändrade regler för reklam i\r\nradio och TV (bet. 1999/2000:KU15 s. 18).\r\n\r\nUtskottet behandlade också under riksmötet 2000/01\r\nett motionsyrkande om ändrade regler för reklamtid i\r\nkommersiell lokalradio (bet. 2000/01:\r\nKU22).   Liksom  vid  behandlingen  under  riksmötet\r\n1999/2000   förutsatte   utskottet   att  frågan  om\r\nreklamtider  för kommersiell lokalradio  följs  inom\r\nRegeringskansliet. Motionen avstyrktes därför.\r\nUnder  föregående  riksmöte  behandlade  utskottet\r\npropositionen  2001/02:82 Ändrade regler om annonser\r\ni TV-sändningar  med förslag till ändringar i radio-\r\noch TV-lagen om hur  annonser  får  sättas  in i TV-\r\nsändningar.   Utskottet  delade  härvid  regeringens\r\nbedömning att någon  ändring  av reglerna om mängden\r\ntillåten reklam inte var påkallad.  Därmed avstyrkte\r\nutskottet  motioner  med  yrkanden om att  riksdagen\r\nskulle besluta om avveckling av regleringen av tiden\r\nför  reklam  i  radio  och TV-sändningar.  Utskottet\r\nansåg inte heller att reglerna  om reklamtid för den\r\nkommersiella   lokalradion   skulle  avvecklas   och\r\navstyrkte ett sådant motionsyrkande.\r\nI detta sammanhang behandlade  utskottet  också en\r\nmotion med yrkande om en förnyad översyn av reglerna\r\nför  reklam  för  olika  medier i Sverige. Utskottet\r\nville  härvid  framhålla  att  en  utbyggnad  av  de\r\ndigitala  sändningarna  i enlighet  med  Digital-TV-\r\nkommitténs förslag, dvs.  av  sändningarna av public\r\nservice-program  till  full befolkningstäckning  och\r\nmed utnyttjande så långt  som  möjligt av det övriga\r\nsändningsutrymmet  med  ett  utbud  av  kommersiella\r\nprogram,  kan  förväntas  medföra   behov   av   nya\r\növerväganden  kring  reklamreglerna. Utskottet ville\r\nockså  erinra  om  uppdraget   till  utredningen  om\r\növersyn   av  radio-  och  TV-lagen  (Ku   2000:01).\r\nUppdraget  rör   bl.a.   frågor   om   jurisdiktion,\r\ntillämplighet   av   tillståndsvillkor   för   vissa\r\nsändningar  och  placering  av sponsringsmeddelanden\r\n(dir. 2000:43 och 2001:11). Vidare  kunde regeringen\r\nförväntas  inom  kort tillkalla en utredning  om  en\r\ngrundlig översyn av  lagen  om  koncessionsavgifter.\r\nMot  denna  bakgrund ansåg utskottet  att  det  inte\r\nfanns något behov  av  att  nu  förorda  en  förnyad\r\növersyn  av  reglerna för reklam för olika medier  i\r\nSverige i enlighet  med vad som anfördes i motionen.\r\nDen avstyrktes därför.\r\nDärutöver  ansåg  utskottet   att   det  inte  var\r\npåkallat  att  nu förorda någon ändring av  reglerna\r\nför reklamtid i  den  kommersiella lokalradion, utan\r\nutskottet utgick liksom  tidigare  från  att  frågan\r\nföljdes  inom Regeringskansliet. Utskottet avstyrkte\r\ndärför också en motion med ett sådant yrkande.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vidhåller  sin  tidigare bedömning att en\r\navveckling av regleringen för reklamtid i radio- och\r\nTV-sändningar inte bör ske.  Motion K333 (yrkande 9)\r\navstyrks därför.\r\n\r\nVidare anser utskottet alltjämt  att någon ändring\r\nav   reglerna   för  reklamtid  i  den  kommersiella\r\nlokalradion  inte  är  påkallad.  Även  motion  K373\r\n(yrkande 6) bör därför avslås.\r\n\r\nRegler om reklam riktad till barn\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker  en motion om att Sverige\r\naktivt  bör  verka för att  EG:s  TV-direktiv\r\nskall omfatta  regler  om  reklam riktad till\r\nbarn.  Någon åtgärd från riksdagens  sida  är\r\nenligt utskottet inte påkallad.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion  2002/03:L343  av  Monica  Green  m.fl. (s)\r\nyrkas att riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs om att Sverige\r\naktivt bör medverka till att EU:s direktiv om TV och\r\nregler för reklam även omfattar  regler  för  reklam\r\nriktad  till  barn (yrkande 1). Motionärerna påpekar\r\natt Sverige är  ganska  ensamt  i  EU  om förbud mot\r\nbarnreklam  i  TV.  Den  förhärskande  inställningen\r\nbland  EU-länderna är enligt motionärerna  dock  att\r\nreklam inte är bevisat skadligt för barn, att det är\r\nviktigt   att   värna   om   TV-industrin   och  att\r\nsjälvsanering är det bästa sättet för att få bort de\r\nvärsta inslagen. Motionärerna anför att Sverige  bör\r\nmedverka  till  att  EU:s nya direktiv även omfattar\r\nreklam riktad till barn.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nUnder det svenska ordförandeskapshalvåret  har  barn\r\noch  ungas  situation i det nya medielandskapet hört\r\ntill de prioriterade frågorna. Ett resultat av detta\r\nvar att den för Sverige viktiga profilfrågan om barn\r\noch TV-reklam tydliggjordes på den politiska agendan\r\ninför det kommande  arbetet  med revideringen av TV-\r\ndirektivet.  Barn  och  TV-reklam  var  föremål  för\r\ndebatt  vid  det  informella  kulturministermötet  i\r\nFalun den 2022 maj  2001,  där  ett brett stöd gavs\r\nför att barn behöver visas särskild  hänsyn  när det\r\ngäller  reklam. Dessförinnan hade frågan diskuterats\r\npå expertnivå vid seminariet Barn och unga i det nya\r\nmedielandskapet i Stockholm den 1213 februari samma\r\når. Expertseminariet  arrangerades  av  det  svenska\r\nordförandeskapet i samarbete med kommissionen. Mötet\r\nsamlade   drygt   200   företrädare  för  branscher,\r\nintresseorganisationer  och  myndigheter  från  hela\r\nEuropa.  Även  kandidatländerna  var  representerade\r\n(skr. 2001/02:160 s. 231).\r\n\r\nSom redovisats ovan  har Europeiska kommissionen den\r\n6  januari 2003 avlämnat  den  fjärde  rapporten  om\r\ntillämpningen  av TV-direktivet. I denna konstateras\r\natt rådet den 11 november 2002 antog slutsatserna om\r\növersynen av TV-direktivet  och  betonade  den breda\r\nenigheten  om  att  det  finns  behov  av omfattande\r\nförberedelser  innan  man  utarbetar några  kommande\r\nförslag gällande direktivet.  Av  det till rapporten\r\nbifogade   arbetsprogrammet   framgår   bl.a.    att\r\nkommissionen  under första kvartalet 2003 kommer att\r\ninleda  ett  samråd  som  står  öppet  för  samtliga\r\nberörda parter  och till vilket kandidatländerna och\r\nderas medborgare  är  knutna.  Inom  ramen för detta\r\nsamråd  kommer  kommissionen  under första  halvåret\r\n2003  att  genomföra en rad offentliga  utfrågningar\r\noch uppmana  alla  berörda  parter att lämna in sina\r\nskriftliga kommentarer om de  olika  specifika teman\r\nsom fastställs i arbetsprogrammet. Sådana  teman  är\r\nbl.a. skydd för allmänintresset i fråga om TV-reklam\r\nsamt skydd av minderåriga.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom redovisats ovan har inom EU påbörjats ett arbete\r\nför   att   förbereda   ett  kommande  förslag  till\r\nändringar av TV-direktivet.  Teman i detta arbete är\r\nbl.a. TV-reklam samt skydd av minderåriga. Utskottet\r\nutgår från att regeringen härvid  fortsatt med kraft\r\nverkar  för att regler om reklam riktade  till  barn\r\nskall införas  i  ett  reviderat  TV-direktiv. Någon\r\nåtgärd från riksdagens sida med anledning av vad som\r\nanförs  i  motion  L343 (yrkande 1) är  därför  inte\r\npåkallad. Motionen avstyrks i berörd del.\r\n\r\n\r\nKoncessionsavgift för kommersiell\r\nlokalradio\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker   en   motion   om   att\r\nkoncessionsavgifter   för   de   ursprungliga\r\ntillstånden  för  kommersiell lokalradio  bör\r\navvecklas  ned till  en  lägre  nivå.  Jämför\r\nreservation 7.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K373  av Ingvar Svensson m.fl. (kd)\r\nyrkas att riksdagen begär  att regeringen återkommer\r\ntill riksdagen med förslag till  en  avvecklingsplan\r\nned    till    en    rimlig   nivå   för   de   höga\r\nkoncessionsavgifterna som gäller för de ursprungliga\r\ntillstånden för kommersiell  lokalradio (yrkande 7).\r\nNär nu ett nytt system för tilldelning  av tillstånd\r\nhar  trätt i kraft talar enligt motionärerna  mycket\r\nför  att   man   avvecklar   de   genomgående   höga\r\nkoncessionsavgifterna  för de befintliga tillstånden\r\nned till en rimlig nivå.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nLokalradiolagens bestämmelser  i  1517 §§ och 3237\r\n§§       om       avgift      fortsätter      enligt\r\növergångsbestämmelserna  till  lagen  om  ändring  i\r\nlagen     (1992:72)    om    koncessionsavgift    på\r\ntelevisionens  område att gälla i fråga om tillstånd\r\nsom meddelats före  den  1  juli  2000  och därefter\r\nförlängs.\r\n\r\nI proposition 1999/2000:55 Kommersiell  lokalradio\r\nuttalade  regeringen i fråga om befintliga tillstånd\r\natt den i och för sig hade den utgångspunkten att de\r\nnya reglerna  skall gälla även dessa. Detta var dock\r\nenligt  regeringen   inte   möjligt  fullt  ut.  För\r\nbefintliga tillstånd skulle därför  den  avgift  som\r\nfastställts   vid  auktionsförfarande  betalas  även\r\nunder kommande tillståndsperioder. För nya tillstånd\r\nskulle en koncessionsavgift  om  40  000  kr  per år\r\nbetalas. Avgiften skulle justeras årligen med hänsyn\r\ntill konsumentprisindex.\r\nAv  propositionen framgick att den årliga avgiften\r\nför att  sända lokalradio varierade som ett resultat\r\nav auktionerna mellan minimiavgiften 21 300 kr och 3\r\n369 100 kr. Den genomsnittliga avgiften uppgick till\r\n1,4   miljoner   kronor   per   år.   Flertalet   av\r\nprogramföretagen  har  uppvisat  förluster fram till\r\nutgången  av år 1998. Lagrådet ansåg  att  det  från\r\nprincipiella  utgångspunkter  kunde ifrågasättas att\r\navgiftsbestämmelserna   i   lokalradiolagen   skulle\r\nfortsätta  att  gälla  allt  framgent  eftersom  det\r\nmedförde  att  mycket stora avgiftsskillnader  kunde\r\nförekomma även sedan  kraven på programinnehåll m.m.\r\nblivit enhetliga. Enligt  Lagrådet  borde det finnas\r\nen  sluttidpunkt  även  för  de  avgifter   som   de\r\nnuvarande  tillståndshavarna betalade, lämpligen vid\r\nutgången av  år 2008. Regeringen framhöll å sin sida\r\natt de nya bestämmelserna syftade till att stimulera\r\nmångfald och lokal  förankring inom den kommersiella\r\nlokalradion. Ökade krav  skulle  ställas  på  de nya\r\ntillståndshavarna   som   fick   sitt   tillstånd  i\r\nkonkurrens. Krav på programinnehåll som kan  ställas\r\ni  form  av tillståndsvillkor avseende eget material\r\noch program  med  lokal  anknytning  skulle bara bli\r\ntillämpliga   på  de  nya  tillstånden.  Mot   denna\r\nbakgrund  ansåg   regeringen   att  den  avgift  som\r\nfastställts vid auktionsförfarandet  borde gälla för\r\nde   befintliga   tillstånden  även  under  kommande\r\navtalsperioder. Vidare  anfördes  att den som bedrev\r\nverksamhet inom lokalradion alltid har möjlighet att\r\nfrånträda sitt tillstånd och ansöka  på  nytt enligt\r\ndet nya regelsystemet.\r\nVid   sin   behandling  av  propositionen  anförde\r\nkonstitutionsutskottet  att  det med hänvisning till\r\nden  nyss  angivna bakgrunden inte  var  berett  att\r\nförorda en annan lösning av avgiftsfrågan än den som\r\nregeringen föreslog (bet. 1999/2000:KU15).\r\nUnder föregående riksmöte behandlade utskottet ett\r\nmotionsyrkande  med ett liknande innehåll som det nu\r\naktuella  (bet. 2001/02:KU33  s.  3233).  Utskottet\r\nanförde  att  när  det  gäller  frågan  om  avgifter\r\nbeträffande  tillstånd som meddelats före den 1 juli\r\n2000 vidhöll utskottet  sin  tidigare  bedömning som\r\nkommit  till  uttryck  i betänkandet 1999/2000:KU15.\r\nUtskottet var således inte  berett att förorda någon\r\nförändrad   utformning  av  bestämmelserna   rörande\r\navgifter  för   sådana   tillstånd   och   avstyrkte\r\nmotionen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller sin tidigare bedömning att någon\r\nförändring av reglerna om koncessionsavgifter för de\r\nursprungliga   tillstånden   att  sända  kommersiell\r\nlokalradio  inte bör ske. Motion  K373  (yrkande  7)\r\navstyrks således.\r\n\r\n\r\nKoncessionsavgift för TV\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nMed hänvisning till pågående utredningsarbete\r\navstyrker  utskottet  en  motion  om  ändrade\r\nregler  gällande  koncessionsavgift  för  TV.\r\nJämför reservation 8.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K373 av Ingvar Svensson m.fl. yrkas\r\natt riksdagen  beslutar att 4 § första stycket lagen\r\n(1992:72) om koncessionsavgift  på televisionens och\r\nradions område skall ha den lydelse  som  framgår av\r\nbilaga 1 till motionen (yrkande 8). Yrkandet innebär\r\natt  lydelsen i den nämnda paragrafen ändras  på  så\r\nsätt att  orden  och  i  sändningar  som i huvudsak\r\növerensstämmer  med dessa sändningar utgår.  Enligt\r\nmotionärerna finns  det inte något som helst sakligt\r\nskäl  att  ta ut koncessionsavgift  på  intäkter  av\r\nsändningar  med   digital   teknik,  eftersom  någon\r\nensamrätt  inte föreligger. Motionärerna  anser  att\r\ndet är uppenbart  att  lagen i denna del strider mot\r\ngeneralitetsprincipen   genom   att   lagstiftningen\r\nendast kommer att gälla en  enda  TV-kanal, men inte\r\nnågon   av   de  övriga  likställda.  Vidare   anför\r\nmotionärerna att  det  kan  vara  fråga  om  olaglig\r\nsärbeskattning. Bestämmelsen kan också vara i  strid\r\nmed  EG-rätten,  t.ex.  kan  uttalade  skillnader  i\r\nskattebelastning  som  gynnar  vissa företag ses som\r\nett statsstöd i EG-rättslig mening.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande bestämmelse, m.m.\r\n\r\nEnligt  4 § lagen (1992:72) om koncessionsavgift  på\r\ntelevisionens  och radions område gäller sedan den 1\r\njuli    2002    att    den    rörliga    delen    av\r\nkoncessionsavgiften beräknas  för ett kalenderhalvår\r\ni sänder. Den är beroende av de  intäkter  som utgör\r\nvederlag  till  programföretaget  för att det sänder\r\nannonser i sändningar som sker med stöd av tillstånd\r\nenligt 2 kap. 2 § första stycket radio- och TV-lagen\r\n(1996:844) att sända televisionsprogram  med  analog\r\nsändningsteknik  och  i  sändningar  som  i huvudsak\r\növerensstämmer med dessa sändningar.\r\n\r\nLagen     (1992:72)    om    koncessionsavgift    på\r\ntelevisionens        och       radions       område,\r\nkoncessionsavgiftslagen,  trädde  i kraft den 1 mars\r\n1992. Enligt 1 § i lagens lydelse före  den  1  juli\r\n2001   skulle   koncessionsavgift   betalas  av  ett\r\nprogramföretag som har tillstånd enligt  2  kap. 2 §\r\nförsta  stycket  radio- och TV-lagen (1996:844)  att\r\nsända TV-program i  hela  landet under förutsättning\r\natt  företaget har rätt att  sända  reklam  i  sådan\r\nsändning    och    är    ensamt   om   denna   rätt.\r\nKoncessionsavgiften på televisionens  område  består\r\nenligt  24  §§  koncessionsavgiftslagen  av dels en\r\nfast   del,  dels  en  rörlig  del  som  baseras  på\r\nreklamintäkterna. Den fasta avgiften uppgår enligt 3\r\n§ till 4  167 000 kr per månad. Den rörliga avgiften\r\när enligt 4  §  beroende  av  de  intäkter som utgör\r\nvederlag till programföretaget för  att  det  sänder\r\nannonser.  Avgiften  tas  ut med olika procentsatser\r\nberoende  på annonsintäkternas  storlek.  Den  fasta\r\navgiften  och   beloppsgränserna   för  den  rörliga\r\navgiften   justeras   årligen   med   hänsyn    till\r\nutvecklingen av konsumentprisindex.\r\n\r\nDen  11  november  1991 gavs Nordisk Television AB\r\n(senare namnändrat till TV 4 AB) tillstånd att här i\r\nlandet sända televisionsprogram i rundradiosändning.\r\nEnligt  det  avtal som ingicks  i  samband  med  att\r\ntillståndet gavs,  åtog  sig bolaget att använda ett\r\nsändarnät som skulle byggas  ut  till att nå ungefär\r\n99,8  %  av  Sveriges  befolkning. I avtalet  angavs\r\nvidare att företaget fick  sända reklam mot vederlag\r\noch program mot betalning men  att detta endast fick\r\nske under annonstid.\r\nTillståndet gällde ursprungligen  till utgången av\r\nfebruari 1998, men ersattes den 12 december  1996 av\r\nett  nytt tillstånd. Detta tillstånd utformades  med\r\nstöd av  bestämmelserna  i  radio-  och TV-lagen som\r\nhade trätt i kraft den 1 december samma  år. Det nya\r\ntillståndet innebar att det tidigare avtalet  med TV\r\n4   AB   upphörde   att   gälla   och   ersattes  av\r\ntillståndsvillkor.  Tillståndet  har  förlängts  och\r\ngäller  nu  t.o.m.  den  31  december  2005.  Enligt\r\ntillståndet  har  TV  4 AB rätt att i hela  landet,\r\nunder  hela  dygnet samtidigt  sända  ett  program.\r\nMinst 98 % av  den  fast  bosatta befolkningen skall\r\nkunna ta emot sändningarna via marknätet. Programmen\r\nskall enligt sändningstillståndet  även distribueras\r\ngenom satellit till den del av befolkningen som inte\r\nutan stora kostnader kan nås av utsändningarna  från\r\nmarksändare. Eftersom kabelföretagen är skyldiga att\r\nvidaresända   TV  4  AB:s  analoga  sändningar  utan\r\nkostnad   för   själva   mottagningen   distribueras\r\nprogrammen  även via  kabel.  Eftersom  inget  annat\r\nprogramföretag  har  haft  regeringens tillstånd att\r\nunder  åren 19922000 sända rikstäckande  TV-program\r\nmed reklam  har TV 4 AB under denna tidsperiod varit\r\nskyldigt att  betala koncessionsavgift. Avgiften har\r\nunder  dessa  år   beräknats   på   grundval  av  de\r\nannonsintäkter  TV  4  AB  erhållit  från   samtliga\r\nsändningar (marknätet, satellit och kabel).\r\nSändningar av marksänd digital-TV påbörjades under\r\når  1999  i  fem områden i landet, men det var först\r\nunder  år  2000  som  sändningarna  hade  nått  full\r\nomfattning med  ca  18  TV-kanaler  i samtliga dessa\r\nområden. I november 2000 beslutade riksdagen  att de\r\ndigitala TV-sändningarna skulle få byggas ut i  hela\r\nlandet    (prop.   2000/01:1   utg.omr.   17,   bet.\r\n2000/01:KrU1,   rskr.  2000/01:01).  Regeringen  har\r\ndärefter gett bl.a.  de TV-företag som tidigare hade\r\nrätt att sända i samtliga fem områden rätt att sända\r\ni hela landet. Antalet hushåll som tar emot marksänd\r\ndigital-TV uppgår i dag till ca 100 000.\r\nRiksdagen beslutade våren 2001 (bet. 2000/01:KU26,\r\nrskr.   2000/01:277)   om   en   ändring   i   1   §\r\nkoncessionsavgiftslagen,     som     innebar     att\r\nskyldigheten   att   betala  koncessionsavgift  till\r\nstaten skulle omfatta  programföretag  som  enligt 2\r\nkap.  2  §  första  stycket  radio- och TV-lagen har\r\ntillstånd att sända TV-program  med  reklam  i  hela\r\nlandet  med  analog  sändningsteknik.  Detta skulle,\r\nliksom tidigare, endast gälla om företaget är ensamt\r\nom  denna rätt här i landet. I propositionen  (prop.\r\n2000/01:132)  angav  regeringen  att  det inte fanns\r\nskäl att för närvarande skilja på reklamintäkter som\r\nhärrör från analoga respektive digitala  sändningar,\r\neftersom de digitala sändningarna vid denna tidpunkt\r\nendast nådde ett begränsat antal tittare.  Riksdagen\r\nbeslutade  också  en  ändring  i  4  § samma lag som\r\ninnebär  att den rörliga avgiften beräknas  för  ett\r\nkalenderhalvår   i   sänder.  Vidare  gav  riksdagen\r\nregeringen till känna  att  en  grundlig  översyn av\r\nreglerna för koncessionsavgift borde göras  och  att\r\nregeringen  skyndsamt  borde  utreda möjligheten att\r\nkoncessionsavgift   endast   skall    betalas    för\r\nsändningar  av reklam med analog sändningsteknik. De\r\nnya reglerna trädde i kraft den 1 juli 2001.\r\nVid beräkningen  av  den rörliga avgiftens storlek\r\nenligt  4  § koncessionsavgiftslagen  görs  det  för\r\nnärvarande ingen  åtskillnad  mellan  reklamintäkter\r\nsom härrör från sändningar som sker med  stöd av ett\r\ntillstånd enligt 2 kap. 2 § radio- och TV-lagen  där\r\nutsändningen   sker  med  analog  teknik  och  andra\r\nsändningar. Samtliga intäkter som ett programföretag\r\nhaft  för att det  sänt  annonser  ingår  således  i\r\nberäkningsunderlaget.   Detta   gäller   oavsett  om\r\nsändningen  sker  med  stöd av sändningstillstånd  i\r\nmarknätet eller inte och  oavsett  om  den  sker med\r\nanalog eller digital teknik.\r\n\r\nFrågan om koncessionsavgiften är att betrakta som en\r\nskatt   diskuteras  i  propositionen  1991/92:78  om\r\nkoncessionsavgift  på  televisionens  område  m.m. I\r\nlagrådsremissen hade uttalats att en avgift av detta\r\nslag  inte  motsvaras  av någon direkt motprestation\r\nfrån statens sida, varför  pålagan  utgör en skatt i\r\nregeringsformens  mening och måste regleras  i  lag.\r\nLagrådet framhöll dock att eftersom avgiften kan ses\r\nsom  ett  vederlag för  en,  som  det  får  förmodas\r\nvärdefull,  ensamrätt  att sända reklam i television\r\nhär i landet, denna bedömning  måhända inte var helt\r\nsjälvklar.  Lagrådet stannade emellertid  vid  samma\r\nslutsats  som  dragits  i  remissen.  Till  vad  som\r\ntidigare anförts  i  frågan ville departementschefen\r\nbara tillägga att det  förhållandet att det vederlag\r\nstaten betingar sig så klart  överstiger kostnaderna\r\ntalar för att det är fråga om en  skatt.  Det  är ju\r\nockså så att ensamrätten är beroende av en tvingande\r\nreglering från det allmännas sida.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nUnder       föregående      riksmöte      behandlade\r\nkonstitutionsutskottet   propositionen   2001/02:170\r\nVissa  frågor  om koncessionsavgift på televisionens\r\nområde. I propositionen  föreslogs  en ändring i 4 §\r\nkoncessionsavgiftslagen med innebörd att den rörliga\r\ndelen av koncessionsavgiften skall grundas endast på\r\nintäkter  från  annonser i sändningar som  sker  med\r\nstöd av tillstånd  enligt  2 kap. 2 § första stycket\r\nradio- och TV-lagen att sända televisionsprogram med\r\nanalog  sändningsteknik  och  i   sändningar  som  i\r\nhuvudsak   överensstämmer   med   dessa.   Utskottet\r\nbehandlade  i  detta  sammanhang en motion  med  ett\r\nliknande  yrkande  som  den   nu  aktuella.  I  sitt\r\nställningstagande   delade   utskottet   regeringens\r\nbedömning att parallellsändning av TV 4 AB:s analoga\r\nprogram i det digitala marknätet för närvarande inte\r\ntorde alstra några särskilda intäkter  mot  bakgrund\r\nav att annonsörernas intresse av att sända reklam  i\r\nTV  4  AB:s  analoga  program  är  en  följd  av att\r\nreklamutsändningen  når  hela landet. Att programmet\r\näven  sänds  parallellt  i  det  digitala  marknätet\r\nsaknade  enligt utskottet betydelse  eftersom  målet\r\natt nå ut  till alla hushåll redan är uppfyllt genom\r\nmarksändningen och parallellsändningen via satellit.\r\nSom regeringen  framhållit  var det därför motiverat\r\natt  den rörliga delen av koncessionsavgiften  tills\r\nvidare   beräknas   även   på   annonsintäkter  från\r\nsändningar i det digitala marknätet  som  i huvudsak\r\növerensstämmer med sändningar som sker med  stöd  av\r\ntillstånd att sända med analog sändningsteknik.\r\n\r\nUtskottet   gjorde   vidare  samma  bedömning  som\r\nregeringen  när  det  gäller  generalitetsprincipen.\r\nAvgiftsskyldigheten för  sändningar  i  det digitala\r\nmarknätet  gällde  enligt  förslaget  endast  sådana\r\nsändningar som i huvudsak överensstämmer med dem som\r\nsänds analogt med ensamrätt att sända reklam  i hela\r\nlandet,  och  dessa sändningar kan inte anses alstra\r\nsärskilda  reklamintäkter.   Avgiften  kunde  enligt\r\nutskottet därför inte anses strida mot generalitets-\r\nprincipen.\r\nI  likhet  med  regeringen  ansåg  utskottet  inte\r\nheller   att   förslaget   innebar   ett   otillåtet\r\nstatsstöd,   mot   bakgrund   av   att   TV  4  AB:s\r\nkonkurrenter  i det digitala marknätet inte  har  en\r\nsärställning som  liknar den som TV 4 AB har när det\r\ngäller      den     analoga      sändningen      och\r\nparallellsändningen  och  som  är  motivet  för  att\r\nkoncessionsavgift över huvud taget tas ut.\r\nMot    denna    bakgrund   tillstyrkte   utskottet\r\nregeringens förslag  och  avstyrkte bl.a. den nämnda\r\nmotionen.\r\nAvslutningsvis ville utskottet  emellertid  erinra\r\nom  vad  utskottet  anförde våren 2001 om att starka\r\nskäl  mot bakgrund av  en  ökad  andel  av digitala\r\nsändningar  talar för en åtskillnad när det  gäller\r\nreklamintäkter  som  härrör  från analoga respektive\r\ndigitala  sändningar.  Utskottet  ville  understryka\r\nvikten av att beredningsarbetet med anledning av den\r\ngrundliga      översyn      av     reglerna      för\r\nkoncessionsavgiften som begärdes  i sammanhanget och\r\nsom regeringen nu beslutat om bedrivs skyndsamt.\r\n\r\nUtredning\r\n\r\nRegeringen  beslutade  den  14  mars  2002   att  en\r\nsärskild  utredare skall göra en översyn av reglerna\r\nför koncessionsavgift  på televisionens område (dir.\r\n2002:44).  Utredaren skall  beskriva  förändringarna\r\ninom TV-området  och  analysera  vilka  konsekvenser\r\nutvecklingen haft för konkurrenssituationen  på  TV-\r\nreklammarknaden. Utredaren skall också analysera hur\r\nkonkurrenssituationen   på   TV-reklammarknaden  kan\r\nkomma  att  påverkas  av skiftet  från  analog  till\r\ndigital sändningsteknik.  Slutligen  skall utredaren\r\növerväga   behovet   av   att  ändra  reglerna   för\r\nkoncessionsavgift  på TV-området,  dels  beträffande\r\navgiftsskyldigheten,   dels   beträffande  avgiftens\r\nstorlek och hur avgiften skall beräknas.\r\n\r\nI direktiven framhålls bl.a.  att digitaliseringen\r\nav   marknätet   kan   få  till  effekt  att   flera\r\nreklamfinansierade TV-kanaler får samma räckvidd som\r\nTV   4.   I  takt  med  att  tillgången   till   och\r\nanvändningen  av  de  digitala marksändningarna ökar\r\nkan TV 4 AB:s särställning  som rikstäckande reklam-\r\nTV-kanal komma att förändras.  Om  utredaren  kommer\r\nfram   till   att   avgiftsskyldighet   fortsatt  är\r\nmotiverad skall utredaren föreslå hur stor  avgiften\r\nskall vara och hur den skall beräknas för att  fylla\r\navsedd konkurrensreglerande funktion.\r\nUppdraget  skall  redovisas  senast  den  30 april\r\n2003.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom redovisats ovan kommer\r\nutredningen om en översyn av\r\nreglerna för koncessionsavgift på\r\ntelevisionens område, som\r\ntillkallats på riksdagens begäran,\r\ninom kort att redovisa sitt uppdrag.\r\nDetta arbete bör enligt utskottets\r\nmening inte föregripas. Motion K373\r\n(yrkande 8) avstyrks därför.\r\n\r\n\r\nGranskningsnämnden för radio och TV\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   en   motion   om  att\r\nverksamheten vid Granskningsnämnden för radio\r\noch TV bör utvärderas. Jämför reservation 9.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K373 av Ingvar Svensson  m.fl. (kd)\r\nyrkas att riksdagen begär att regeringen genomför en\r\nallsidig  och  relevant  utvärdering av verksamheten\r\nhos Granskningsnämnden för radio och TV (yrkande 2).\r\nEnligt  motionärerna  är det  viktigt  att  statliga\r\nmyndigheter seriöst ägnar  sig  åt  det  som  de  är\r\ntillsatta  att  sköta.  Motionärerna  anser  att det\r\nfinns   en   risk   för  att  granskningen  över  en\r\ntidsperiod  leder  till  avtrubbning  vid  de  olika\r\nbedömningarna. Därför  borde  det  nu  vara dags att\r\ngenomföra  en  allsidig och relevant utvärdering  av\r\nGranskningsnämndens   verksamhet.   Det  bör  enligt\r\nmotionärerna ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande regler, m.m.\r\n\r\nEnligt  9  kap.  2  § radio- och TV-lagen  övervakar\r\nGranskningsnämnden för radio och TV genom granskning\r\ni efterhand om sända program står i överensstämmelse\r\nmed  lagen  och  de  villkor   som   kan  gälla  för\r\nsändningarna.\r\n\r\nGranskningsnämndens     verksamhet    regleras     i\r\nförordningen   (1994:728)   med    instruktion   för\r\nGranskningsnämnden för radio och TV.\r\n\r\nEnligt  1  §  har nämnden till uppgift  att  utöva\r\ntillsyn   över   efterlevnaden    av    regler   för\r\nsändningarnas innehåll i fråga om ljudradio- och TV-\r\nsändningar  till  allmänheten. I granskningen  ingår\r\nkontroll av den som  på  grund av tillstånd enligt 2\r\nkap. 2 § första och tredjefemte styckena radio- och\r\nTV-lagen (1996:844) har rätt  att  sända  ljudradio-\r\noch TV-program, utövar denna rätt i enlighet med det\r\ntillstånd   för   programverksamheten   som  gäller.\r\nNämnden  skall  också  följa  innehållet i utländska\r\nljudradio-  och TV-sändningar som  riktas  till  den\r\nsvenska allmänheten.\r\nVidare sägs  i  4  §  att nämnden granskar program\r\nefter anmälan eller på eget initiativ.\r\nNämnden skall enligt 6  §  se till att information\r\nom beslut av större vikt eller principiell betydelse\r\nsprids till allmänheten.\r\n\r\nGranskningsnämnden har vidare  i  uppgift att bedöma\r\nom     SVT:s,     SR:s,     UR:s    och    TV    4:s\r\nuppföljningsrapporter    ger    statsmakterna    och\r\nallmänheten   tillräcklig   information    om    hur\r\nprogramföretagen  levt  upp  till de krav och syften\r\nsom   regeringen   angett   i  sändningstillstånden.\r\nNämnden publicerar också regelbundet  rapporter  och\r\ninformationsmaterial.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nUnder  riksmötet  1999/2000  behandlade utskottet en\r\nmotion med liknande innehåll som  den  nu  aktuella.\r\nUtskottet  hänvisade då till regeringens redogörelse\r\når 1999 för  behandlingen  av  riksdagens skrivelser\r\ntill regeringen (skr. 1998/99:75),  där det anfördes\r\natt det inom Kulturdepartementet pågick  en  översyn\r\nav   myndighetsstrukturen  på  medieområdet.  Vidare\r\nanförde    utskottet    att    det,    enligt    vad\r\nkulturministern  hade  framhållit i riksdagen den 24\r\nfebruari  2000  när  det  gällde  det  pornografiska\r\nutbudet  i  televisionen,  pågick   en   analys   av\r\nlagstiftning,   regelverk   och   tillämpning   inom\r\nRegeringskansliet.  Regeringen  skulle  återkomma så\r\nsnart analysen var klar. Utskottet ansåg  att  detta\r\narbete borde avvaktas och avstyrkte motionen.\r\n\r\nÄven under det därpå följande riksmötet behandlade\r\nkonstitutionsutskottet en liknande motion. Utskottet\r\nvidhöll  sin  inställning  att  pågående  arbete med\r\nmyndighetsstruktur    och   pornografifrågan   borde\r\navvaktas och avstyrkte  motionen  (bet. 2000/01:KU18\r\ns. 36).\r\nKonstitutionsutskottet   behandlade    också    en\r\nliknande motion under föregående riksmöte. Utskottet\r\nvidhöll    sitt   tidigare   ställningstagande   och\r\navstyrkte motionen (bet. 2001/02:KU33 s. 25).\r\n\r\nÖvrigt\r\n\r\nI budgetpropositionen  för  2002  anförde regeringen\r\natt verksamheterna inom Granskningsnämnden för radio\r\noch      TV,      Statens      biografbyrå      samt\r\nVåldsskildringsrådet  fyller  en  viktig  funktion i\r\nsträvandena   att  motverka  skadligt  medieinnehåll\r\n(prop. 2001/02:1,  utg.omr.  17, s. 119). Regeringen\r\nerinrade om att Våldsskildringsrådet sprider kunskap\r\noch medvetenhet om dessa frågor genom sin verksamhet\r\nsamt att Granskningsnämnden och  Biografbyrån  har i\r\nuppgift    att    övervaka   efterlevnaden   av   de\r\nbestämmelser som rör våldsskildringar och pornografi\r\ni radio och TV respektive  film.  Enligt  regeringen\r\nvar regelverken föremål för överväganden.\r\n\r\nNär  det  gäller politikens inriktning under  2003\r\navseende skadligt  medieinnehåll  anför regeringen i\r\nbudgetpropositionen att arbetet med  att modernisera\r\nuppdraget   till  Våldsskildringsrådet  kommer   att\r\nbreddas och intensifieras (prop. 2002/03:1, utg.omr.\r\n17, s. 101).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet är  inte berett att i enlighet med vad som\r\nanförs  i  motion   K373   (yrkande  2)  förorda  en\r\nutvärdering   av   Granskningsnämndens   verksamhet.\r\nMotionen bör därför avslås i berörd del.\r\n\r\n\r\nSändningar i TV 4\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker   en  motion  om  utökad\r\ntextning av program i\r\nTV 4. Någon åtgärd från  riksdagens  sida  är\r\nenligt    utskottet    inte   påkallad.   Med\r\nhänvisning till tidigare  bedömning avstyrker\r\nutskottet  vidare  en  motion   om  regionala\r\nsändningar i TV 4. Jämför reservation 10.\r\n\r\nTextade program i TV 4\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI  motion 2002/03:K404 av Roger Karlsson  (c)  yrkas\r\natt  riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att det i TV 4:s nya\r\nsändningstillstånd från 2005 skall  framgå  att alla\r\nprogram  som  sänds i TV 4 skall vara textade senast\r\når   2010.   Motionären    påpekar    att   gällande\r\nsändningstillstånd endast kräver att TV 4 skall göra\r\nstora  underhållningsprogram  och  svensk   dramatik\r\ntillgängliga.   Vidare  anför  motionären  att  FN:s\r\nstandardregler framhåller att staterna skall se till\r\natt massmedier är  tillgängliga  för  människor  med\r\nfunktionsnedsättning.  Han  pekar  också  på att den\r\nnationella   handlingsplanen  för  handikappolitiken\r\nkonstaterar  att   de  krav  som  ställs  på  public\r\nservice-bolagen  skall   vara  vägledande  även  för\r\nkommersiella TV-bolag.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nSändningstillstånd\r\n\r\nRegeringen  beslutade  den  20   december   2001  om\r\nsändningstillstånd  för Sveriges Television AB  (SVT\r\nför  perioden  den  1 januari  2002  t.o.m.  den  31\r\ndecember 2005. Som villkor  för  sändningarna  anges\r\nbl.a.  att  SVT:s  insatser  för att göra programmen\r\ntillgängliga för funktionshindrade  skall  öka under\r\ntillståndsperioden jämfört med år 2001 (14 §). Minst\r\n50 % av sändningstiden för förstagångssändningar med\r\nsvenskt  ursprung  bör  vara textad vid utgången  av\r\ntillståndperioden.\r\n\r\nSamma dag beslutade regeringen  också om tillstånd\r\nför   TV  4  AB  att  sända  rikstäckande   marksänd\r\ntelevision   med   analog   teknik.   Under  5  §  i\r\ntillståndet  anges som villkor att TV 4  skall  göra\r\nstora underhållningsprogram  och  svensk TV-dramatik\r\ntillgängliga  för funktionshindrade  i  minst  samma\r\nomfattning  som   under   1996.   Verksamheten   för\r\nfunktionshindrade   skall  under  tillståndsperioden\r\nutökas i den mån nya  tekniska  förutsättningar  gör\r\ndetta möjligt inom ramen för oförändrade kostnader.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nI   proposition   1999/2000:79   Från  patient  till\r\nmedborgare      en   nationell  handlingsplan   för\r\nhandikappolitiken föreslog regeringen nationella mål\r\noch inriktning för handikappolitiken. Härvid bedömde\r\nregeringen   att   statens    insatser    för   ökad\r\ntillgänglighet      till      kultursektorn      för\r\nfunktionshindrade behövde förstärkas. När det gällde\r\nTV-området  ansåg  regeringen att de krav som ställs\r\npå  public  service-bolagen   att   göra  programmen\r\ntillgängliga   för   funktionshindrade  skall   vara\r\nvägledande   även   för   de   privata   TV-bolagen.\r\nRegeringen  avsåg att verka  i  denna  riktning  (a.\r\nprop. s. 103).\r\n\r\nI  samband  med   socialutskottets  behandling  av\r\npropositionen avlämnade kulturutskottet ett yttrande\r\n(yttr.    1999/2000:KrU4y)     När     det    gällde\r\ntillgänglighet   till   radio   och   TV   hänvisade\r\nkulturutskottet  till att det framgick av direktiven\r\nför den särskilde  utredaren,  som  då  arbetade med\r\nunderlag för besluten om nya sändningstillstånd  för\r\npublic  service-bolagen,  att en utgångspunkt i hans\r\narbete  borde  vara  att radio-  och  TV-programmens\r\ntillgänglighet   skulle    öka.   Utredaren   skulle\r\nundersöka om det behövde ställas ytterligare krav på\r\nprogramföretagen i detta hänseende  och  föreslå hur\r\nsådana  krav  i  så  fall  skulle  utformas.  Vidare\r\nförutsatte utskottet att utredaren skulle lägga fram\r\nett  sådant underlag som gjorde det möjligt för  den\r\nparlamentariska    beredningsgruppen,   som   skulle\r\nbearbeta utredarens förslag, att ange vilka krav som\r\nskulle kunna ställas  på  SVT  för  att  synskadade,\r\nandra läshandikappade, hörselskadade och döva skulle\r\nfå   bättre   möjligheter   att   ta  del  av  SVT:s\r\nprogramutbud  under den kommande tillståndsperioden.\r\nUtskottet ansåg  mot  bakgrund  av  det  anförda att\r\nnågot  tillkännagivande  till regeringen om  hörbara\r\ntextremsor   och   ökad   medietillgänglighet    för\r\nfunktionshindrade,  som  begärdes  i  fyra motioner,\r\ninte var påkallat.\r\nSocialutskottet   ställde  sig  bakom  regeringens\r\ninriktning  på  området  och  såg  positivt  på  att\r\nstatens  insatser   för   ökad   tillgänglighet  för\r\nfunktionshindrade  till  kultursektorn   förstärktes\r\n(bet.   1999/2000:SoU14  s.  62).  I  övrigt  delade\r\nutskottet kulturutskottets bedömningar och avstyrkte\r\nmotionerna.\r\nUnder     föregående      riksmöte      behandlade\r\nkulturutskottet    motioner   som   rörde   Sveriges\r\nTelevisions AB:s programtextning  (2001/02:KrU11  s.\r\n21 f.). Utskottet erinrade om sitt ställningstagande\r\nvåren  2001. Då instämde utskottet i den uppfattning\r\nsom   framfördes   av   regeringen   i   proposition\r\n2000/01:94   Radio  och  TV  i  allmänhetens  tjänst\r\n20022005 och  i  då  aktuella  motioner som syftade\r\ntill  att  andelen  textade program  av  det  totala\r\nrikssända utbudet med  svenskt  ursprung  skulle öka\r\npåtagligt. Utskottet utgick från att andelen textade\r\nförstagångssända program med svenskt ursprung skulle\r\nöka   till   minst   hälften   under   den  kommande\r\ntillståndsperioden (bet. 2000/01:KrU8 s. 32). Vidare\r\npåpekade    utskottet    att    det    ankommer   på\r\nGranskningsnämnden  att  tillse att programföretaget\r\nefterlever    villkoren    i   sändningstillståndet.\r\nUtskottet ansåg sig också kunna  utgå  från  att den\r\nännu  icke  tillsatta  parlamentariska  kommitté som\r\nskall  få i uppgift att förbereda sändningstillstånd\r\nför tiden  efter  år  2005  följer  upp det aktuella\r\nsändningsvillkoret samt att kommittén  tar ställning\r\ntill  om  ytterligare  utökning av programtextningen\r\nskall  aktualiseras  inför  nästa  tillståndsperiod.\r\nDärmed ansåg utskottet  att  riksdagen inte nu borde\r\ngöra  något  uttalande  i  denna  fråga.  Motionerna\r\navstyrktes.\r\n\r\nÖvrigt\r\n\r\nRegeringen anför i skrivelsen 2002/03:25 Uppföljning\r\nav     den     Nationella     handlingsplanen    för\r\nhandikappolitiken  när  det  gäller  sina  fortsatta\r\ninsatser  på  radio-  och  TV-området   att  det  är\r\nangeläget att radio- och TV är tillgängligt för alla\r\n(s.      65).     Regeringen      framhåller     att\r\nteknikutvecklingen kan innebära att tillgängligheten\r\ntill  TV- och  radioprogram  ökar  i  framtiden  och\r\nregeringen  följer noggrant utvecklingen på området.\r\nVidare anför  regeringen att den avser att tillsätta\r\nen parlamentarisk  kommitté  som  får  i uppdrag att\r\nutifrån  en bred och djupgående omvärldsanalys  göra\r\nen samlad  översyn  av  public service-uppdraget och\r\npublic   service-företagens    förutsättningar   att\r\nuppfylla  detta  uppdrag  i  en  ny och  föränderlig\r\nmediesituation.    Uppdraget    har   aviserats    i\r\npropositionen  om  en  radio och TV  i  allmänhetens\r\ntjänst (prop. 2000/01:94,  bet.  2000/01:KrU8, rskr.\r\n2000/01:268).\r\n\r\nVid  en  muntlig  information  inför  utskottet  har\r\nKulturdepartementet  upplyst  att  kommittén  om  en\r\nsamlad översyn av public service-uppdraget inom kort\r\nskall tillkallas.\r\n\r\nKulturminister Marita Ulvskog har i  svar den 5 mars\r\n2003   anfört   följande   på   en  skriftlig  fråga\r\n(2002/03:555) gällande vad hon avser  att  göra  för\r\natt det i kommande sändningstillstånd för TV 4 skall\r\nframgå  att  antalet  förstagångssända  svenska  TV-\r\nprogram successivt skall öka och senast år 2010 vara\r\ntextade  i  samtliga  fall. Hon anför att regeringen\r\nhar för avsikt att genom  tilläggsdirektiv ge Radio-\r\noch TV-lagsutredningen (Ku  2000:01)  i  uppdrag att\r\nbl.a.  överväga  behovet  av  lagändringar  för  att\r\nförbättra   tillgängligheten   till  TV-program  för\r\npersoner   med   funktionshinder.   Vidare    kommer\r\nKulturdepartementet    att    i   god   tid   inleda\r\ndiskussioner med TV 4 när det gäller utformningen av\r\nnya  tillståndsvillkor. Kulturministern  kommer  att\r\nverka    för   att   frågor   som   rör   förbättrad\r\ntillgänglighet      för     olika     grupper     av\r\nfunktionshindrade  lyfts  fram  i  beredningsarbetet\r\ninför en ny tillståndsperiod.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet konstaterar  att  riksdagen har ställt sig\r\nbakom regeringens mål för handikappolitiken  att när\r\ndet  gäller  TV-området skall de krav som ställs  på\r\npublic   service-bolagen    att    göra   programmen\r\ntillgängliga för funktionshindrade   vara vägledande\r\näven för de privata TV-bolagen. Som redovisats  ovan\r\nanges  i gällande sändningstillstånd för TV 4 AB att\r\nverksamheten   för  funktionshindrade  skall  utökas\r\nunder tillståndsperioden  i  den  mån  nya  tekniska\r\nförutsättningar  gör  detta  möjligt inom ramen  för\r\noförändrade  kostnader.  Utskottet  utgår  från  att\r\nregeringen  inför kommande  tillståndsperiod  följer\r\nupp det aktuella villkoret för sändningarna samt tar\r\nställning    till    om    ytterligare    krav    på\r\nprogramtextning  bör aktualiseras. Någon åtgärd från\r\nriksdagens sida i  enlighet  med  vad  som  anförs i\r\nmotion  K404  är därför inte påkallad. Motionen  bör\r\nsåledes avslås.\r\n\r\n\r\nRegionala sändningar i TV 4\r\n\r\n\r\nMotionen\r\n\r\nI motion 2002/03:K417  av  Rune  Berglund  m.fl. (s)\r\nyrkas att riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad i motionen anförs om avtal med TV 4\r\nom regionala sändningar. Motionärerna anför att TV 4\r\nunder  förra  året   beslutade   att  lägga  ned  de\r\nregionala sändningarna i Jämtlands  län. Anledningen\r\ntill   detta   uppgavs   enligt  motionärerna   vara\r\nbristande lönsamhet. En ny sändningsplats öppnades i\r\nGävle. I och med detta uppfyller TV 4 vad som sägs i\r\navtalet om att regionala sändningar  skall  ske från\r\nminst  16  områden.  Motionärerna anser att det  som\r\nhänt visar på behovet  av  att  staten  i avtalen om\r\nsändningstillstånd  bör reglera i vilka områden  som\r\nregionala sändningar  skall  ske.  Vidare framhåller\r\nmotionärerna att det behövs en lokal nyhetsbevakning\r\nsom  motvikt  till  den  alltför  Stockholmsfixerade\r\nmediebevakningen som riksmedierna ägnar  sig åt. För\r\nen levande samhällsdebatt är det enligt motionärerna\r\nviktigt,  även  i  glesbygd,  att  det  finns  olika\r\naktörer  på  mediemarknaden.  Motionärerna anser att\r\ndetta bör regleras i avtal mellan staten och dem som\r\nbeviljas sändningstillstånd.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nGällande regler, m.m.\r\n\r\nFör att sända TV-program med hjälp  av radiovågor på\r\nfrekvens under tre gigahertz krävs enligt  2  kap. 1\r\noch   2   §§   radio-   och  TV-lagen  tillstånd  av\r\nregeringen. Efter en ändring  av  3  kap.  2  §, som\r\nträdde  i  kraft den 1 juli 1997 (prop. 1996/97:101,\r\nbet. 1996/97:KU19,  rskr. 1996/97:208), föreskrivs i\r\nlagen att villkor för  sändningstillstånd  får  avse\r\nbl.a.  skyldighet  att regionalt sända och producera\r\nprogram.\r\n\r\nSom villkor för TV  4  AB:s sändningstillstånd för\r\nperioden  den 1 januari 2002den  31  december  2005\r\ngäller bl.a.  att  bolaget regionalt skall sända och\r\nproducera program i  minst samma antal områden och i\r\nminst samma omfattning  som under år 1996. I avtalet\r\nmed TV 4 som gällde vid den tiden fanns inga direkta\r\nkrav på regionala sändningar. TV 4 åtog sig ensidigt\r\natt  upprätta  redaktioner  i  Malmö,  Göteborg  och\r\nNorrland. Detta  åtagande uppfylldes inte, utan TV 4\r\nvalde att i stället  träffa  avtal  med  ett flertal\r\nlokala  TV-stationer om att sända regionala  program\r\npå  fasta  tider  i  TV  4:s  sändningar  (se  prop.\r\n1996/97:101).\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nVid riksmötet 1997/98 behandlade utskottet en motion\r\nom   regionala   aspekter   i   koncessionsgivningen\r\navseende   bl.a.  TV  4.  Utskottet,  som  avstyrkte\r\nmotionen, hänvisade till att tillståndsvillkoren för\r\nTV 4 innehåller  klara  krav på regional verksamhet.\r\nMot denna bakgrund saknades enligt utskottets mening\r\nanledning    för    riksdagen    att     göra    ett\r\ntillkännagivande  till  regeringen  om  behovet   av\r\nregionala   aspekter   i   koncessionsgivning  (bet.\r\n1997/98:KU16).\r\n\r\nUnder föregående riksmöte  behandlade utskottet en\r\nmotion  med  ett  liknande  innehåll   som   den  nu\r\naktuella.  Utskottet  vidhöll sin tidigare bedömning\r\noch avstyrkte motionen (bet. 2001/02:KU33 s. 31).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vidhåller alltjämt  sin tidigare bedömning\r\noch avstyrker motion K417.\r\n\r\n\r\nDigital radio\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avslår en motion om digital  radio\r\nmed      hänvisning       till       pågående\r\nutredningsarbete. Jämför reservation 11.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K333 av Kent Olsson m.fl. (m) yrkas\r\natt  riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  digital  radio\r\n(yrkande  6  delvis).  Motionärerna  anför bl.a. att\r\nregeringen  inte  kan  göra  mycket  åt  priset   på\r\nmottagare,  men  utbudet  styrs av politiska regler.\r\nEnligt motionärerna är det  viktigaste vilka villkor\r\nsom ställs upp för den privata  radions  deltagande.\r\nLånga   tillståndsperioder   och   möjligheter   att\r\nförändra  programutbud  och  ägande  är av avgörande\r\nbetydelse. Motionärerna anser att långsiktighet  och\r\nförutsebarhet    måste    vara    grundläggande    i\r\nutarbetandet  av  en  ny  ordning för digital radio.\r\nVidare anför motionärerna att  det fortsatta arbetet\r\ninte  får  låsas  fast  vid  enbart  en  av  möjliga\r\nstandarder  och  tekniker. Den i dag valda  tekniken\r\nmåste förutsättningslöst  prövas  mot såväl nätradio\r\nsom sändningar via 3 G eller andra mobiltelefonnät.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nUtredning\r\n\r\nRiksdagen beslutade år 1995 att Sveriges Radio (SR),\r\nUtbildningsradion  (UR) och privata  programföretag,\r\nefter  särskilda beslut  av  regeringen,  skulle  få\r\npåbörja  försök  med digitala radiosändningar (prop.\r\n1994/95:170, bet.  1994/95:KU47, rskr. 1994/95:369).\r\nSom  motiv  för  beslutet  anfördes  bl.a.  att  den\r\ndigitala   tekniken    ger    bättre   ljudkvalitet,\r\neffektivare  utnyttjande av frekvensutrymme,  större\r\ntålighet  mot störningar  och  möjlighet  att  sända\r\nbilder   och   text   i   radio.   I   samband   med\r\nriksdagsbeslutet  uttalades  att verksamheten skulle\r\nutvärderas  sedan  mottagare  funnits  på  marknaden\r\nnågra  år  och företagen och allmänheten  hade  fått\r\nerfarenheter av den nya tekniken.\r\n\r\nRegeringen  beslutade  den  8  november  2001  att\r\ntillkalla  en  särskild  utredare,  som i ett första\r\nsteg skulle kartlägga och analysera situationen  för\r\nden digitala distributionen av radio i Sverige och i\r\nutlandet  (dir.  2001:88).  Utredaren  skulle  bl.a.\r\nbehandla  frågor  som rör den tekniska utvecklingen,\r\nprogramutbud,     frekvensfördelning,     ekonomiska\r\naspekter,  andra  distributionsmetoder  för  digital\r\nljudradio  än  DAB  (Digital   Audio  Broadcasting).\r\nGrundlagsfrågor skulle inte behandlas.\r\nI  ett andra steg skulle utredaren  analysera  den\r\ndigitala  radions  framtidsförutsättningar.  I detta\r\nandra  skede  skulle  parlamentarisk medverkan komma\r\natt krävas. Regeringen  avsåg att återkomma i frågan\r\nom analysens omfattning och inriktning samt om sådan\r\nkompletterande medverkan.\r\nUtredningen,       som       antagit        namnet\r\nDigitalradioutredningen,   avlämnade  i  april  2002\r\ndelbetänkandet  Digital  radio    Kartläggning  och\r\nanalys (SOU 2002:38).\r\nRegeringen har därefter  den 19 juni 2002 utfärdat\r\ntilläggsdirektiv till utredningen  som fr.o.m. denna\r\ndag  skall utföra sitt arbete som en  parlamentarisk\r\nkommitté   (dir.   2002:85).   Kommittén  skall  med\r\nutgångspunkt i vad som framkommit  i  delbetänkandet\r\ngöra  en  samlad  analys  av  den  digitala  radions\r\nframtidsförutsättningar,   ta   ställning  till  den\r\ndigitala  radions  framtid samt lämna  förslag  till\r\nlagändringar  och  andra   åtgärder  som  följer  av\r\nkommitténs  överväganden.  Grundlagsändringar  skall\r\ndock inte föreslås. Uppdraget  skall  vara  slutfört\r\nden 30 maj 2003.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nKulturutskottet behandlade under föregående riksmöte\r\nmotioner    som    rörde    frågor    om    att   en\r\ndigitalradiokommitté   borde   tillsättas   samt  om\r\nåtgärder   för   att   rädda  Sveriges  Radios  (SR)\r\nnuvarande digitala sändningar (bet. 2001/02:\r\nKrU11 s. 2830).\r\n\r\nNär det gällde den första  frågan utgick utskottet\r\nfrån att regeringen snarast, dvs.  i  god  tid  före\r\nvalet  hösten  2002,  skulle utse de parlamentariker\r\nsom  skulle  medverka  i  den   andra   etappen   av\r\nDigitalradioutredningens arbete. Med hänvisning till\r\ndet anförda avstyrkte utskottet motionerna.\r\nI fråga om den andra frågan framhöll utskottet att\r\nregeringen  den  20  december  2001 beslutade om ett\r\nkompletterande sändningstillstånd  för  SR  med rätt\r\natt  sända ljudradio med digital teknik. Tillståndet\r\ngäller fr.o.m. den\r\n1 januari  2002  t.o.m.  den 31 december 2005, eller\r\ntill dess att regeringen har  fattat  beslut  om den\r\nframtida användningen av frekvensutrymme för digital\r\nljudradio. Utskottet konstaterade vidare att det  av\r\nde  anslagsvillkor  för  år  2002  som gäller för SR\r\nframgår   att   programföretaget   i   avvaktan   på\r\nregeringens ställningstagande till resultaten av den\r\ntillsatta   Digitalradioutredningen   skall   minska\r\nkostnaderna  för de digitala sändningarna.  Därefter\r\nkonstaterade utskottet  att de digitala sändningarna\r\nfortgick om än på en lägre ekonomisk nivå än vad som\r\ngällde under föregående tillståndsperiod.  Utskottet\r\nframhöll  att  programföretaget,  dvs.  SR, ansvarar\r\nsjälvt för sändningarna under den tid som  nämndes i\r\nden  aktuella  motionen.  Något  särskilt riksdagens\r\nuttalande  om  att  regeringen  skulle   rädda  SR:s\r\ndigitala      sändningar      till      dess     att\r\nDigitalradioutredningen   lämnat   förslag  om   den\r\ndigitala radions framtid torde enligt utskottet inte\r\nvara påkallat. Därmed avstyrkte utskottet motionen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nSom  redovisats  ovan  skall Digitalradioutredningen\r\ninom kort redovisa sitt  uppdrag.  Detta  arbete bör\r\nenligt  utskottets  mening  inte  föregripas. Motion\r\nK333  (yrkande  6 delvis) avstyrks därför  i  berörd\r\ndel.\r\n\r\n\r\nMust carry-skyldigheten\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker  en motion om begränsning\r\nav     must    carry-skyldigheten.     Jämför\r\nreservation 12.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K333 av Kent Olsson m.fl. (m) yrkas\r\natt riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om begränsning  av must\r\ncarry-principen  (yrkande  11).  Enligt motionärerna\r\nfinns  ingen  anledning  att  ålägga kabelägare  att\r\nkostnadsfritt distribuera kommersiella  program.  De\r\nanser  vidare  att  det  kan  ifrågasättas om dagens\r\nomfattande  must carry-skyldighet  är  förenlig  med\r\nyttrandefrihetsgrundlagen.  Motionärerna  anför  att\r\nkravet   på   allmänhetens  tillgång  till  allsidig\r\ninformation måste  anses  tillgodosett  genom att de\r\nlicensbetalda public service-kanalerna SVT 1 och SVT\r\n2  omfattas av must carry-skyldigheten. Must  carry-\r\nregeln bör enligt motionärerna därför begränsas till\r\nenbart public service-kanalerna.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande bestämmelse\r\n\r\nI 8  kap.  1  §  radio- och TV-lagen finns regler om\r\nskyldighet  att vidarebefordra  vissa  sändningar  i\r\nkabelnät, s.k. must carry. Skyldigheten gäller sedan\r\nden\r\n1 februari 1999 TV-sändningar som sker med tillstånd\r\nav regeringen,  dock  högst  tre samtidigt sända TV-\r\nprogram   från  tillståndshavare   vars   verksamhet\r\nfinansieras  genom  TV-avgiftsmedel  samt  högst ett\r\nprogram  från  andra  tillståndshavare. Skyldigheten\r\ngäller    endast    för   sändningar    för    vilka\r\nsändningstillståndet   har   förenats  med  krav  på\r\nopartiskhet och saklighet samt  ett  villkor  om ett\r\nmångsidigt  programutbud där det skall ingå nyheter.\r\nProgram som har  sänts  ut med endast digital teknik\r\nbehöver  endast sändas vidare  med  samma  teknik  i\r\nkabelnäten.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nI samband  med  riksdagens  behandling  av förslaget\r\ntill nu gällande regel om s.k. must carry-skyldighet\r\ni       radio-      och      TV-lagen      avstyrkte\r\nkonstitutionsutskottet  två  motionsyrkanden som tog\r\nsikte på att skyldigheten att vidarebefordra program\r\ninte  skulle  omfatta  fler  program   än   de   som\r\nfinansieras  genom  TV-avgift,  dvs. SVT 1 och SVT 2\r\n(bet. 1998/99:KU6). Utskottet konstaterade att det i\r\n3  kap.  1 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen\r\nstadgas att friheten enligt första stycket att sända\r\nprogram genom  tråd  inte  hindrar  att  det  i  lag\r\nmeddelas  föreskrifter  i  fråga  om  skyldighet för\r\nnätinnehavare att ge utrymme för vissa program i den\r\nutsträckning det behövs med hänsyn till allmänhetens\r\nintresse  av tillgång till allsidig upplysning.  Det\r\nfanns  enligt   utskottet  således  ett  uttryckligt\r\ngrundlagsstöd för bestämmelsen om sändningsplikt i 8\r\nkap.  1  §  radio-  och   TV-lagen.  Grundlagsstödet\r\nförutsätter  dock  att vidaresändningar  behövs  med\r\nhänsyn  till  allmänhetens  tillgång  till  allsidig\r\nupplysning.   Enligt   utskottets   mening   innebar\r\nregeringens    förslag    att    skyldigheten    att\r\nvidarebefordra TV-sändningar i kabelnät skulle få en\r\nrimlig omfattning  när  de  digitala  sändningarna i\r\nmarknät inleddes.\r\n\r\nUtskottet  har därefter vid riksmötena  1999/2000,\r\n2000/01 och 2001/02 vidhållit sin tidigare bedömning\r\noch  avstyrkt motionsyrkanden  om  begränsningar  av\r\nmust   carry-skyldigheten    (bet.   1999/2000:KU15,\r\n2000/01:KU18 och 2001/02:KU33).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vidhåller  sin  tidigare   bedömning  att\r\ngällande skyldighet att vidarebefordra TV-sändningar\r\ni  kabelnät  har  en rimlig omfattning. Motion  K333\r\n(yrkande 11) avstyrks därför.\r\n\r\n\r\nPresstöd\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker  motioner  om  avveckling\r\neller   minskning  av  presstödet.  Därutöver\r\navstyrker  utskottet  motioner  som  rör  det\r\nsärskilda       distributionsstödet       för\r\nlördagsutdelning  samt  om  tröskeleffekt för\r\nlågfrekventa   tidningar  och  riksspridning.\r\nVidare avstyrker utskottet motionsyrkanden om\r\nstöd   till   invandrartidningar    och    om\r\ntvåspråkiga  medier  med  hänvisning till att\r\nnågon  åtgärd från riksdagens  sida  inte  är\r\npåkallad. Utskottet är inte heller berett att\r\nnu förorda  en  översyn av presstödet. Jämför\r\nreservationerna 1316.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K268  av  Mats  Einarsson m.fl. (v)\r\nyrkas att riksdagen tillkännager för  regeringen som\r\nsin mening vad som i motionen anförs om  behovet  av\r\nen  allsidig  utredning  av  presstödet,  antingen i\r\nsärskild  ordning  eller  inom  ramen för en bredare\r\nmassmedieutredning.    Enligt    motionärerna    har\r\npresstödet  varit oförmöget att påverka  situationen\r\nför de delar  av landet som saknar lokala medier, de\r\nkommuner  som  ligger  i  medieskugga.  Motionärerna\r\nanser att andra  problem med presstödet är följande.\r\nPresstödet är inriktat  på  stöd till andratidningar\r\ndefinierade    i    upplagetermer,     trots     att\r\nannonsintäkter  i regel är viktigaste inkomstkällan.\r\nVidare  bör  det  prövas   om  presstödet  kan  vara\r\nkvalitativt  inriktat  i stället  för  kvantitativt.\r\nKravet på att tidningar  som  uppbär  presstöd skall\r\nvara heltäckande kan också behöva omprövas, eftersom\r\nmånga typer av material många gånger nås enklare och\r\nsnabbare     via     text-TV     eller     Internet.\r\nPresstödsreglerna  bör  därutöver  anpassas för  att\r\nmotverka utarmning av tidningar som  särskilt vänder\r\nsig  till  invandrargrupper. Vidare bör  presstödets\r\nanpassning till  den  tekniska utvecklingen utredas.\r\nMotionärerna  påpekar  också   att  en  lösning  för\r\nandratidningar  ibland  har varit  att  den  ledande\r\ntidningen har köpt konkurrenten  och  samordnat  det\r\nredaktionella  materialet,  men fortsatt utgivningen\r\nmed en särskild redaktion för  den mindre tidningen.\r\nEnligt motionärerna bör det övervägas  om presstödet\r\nskall   stödja   sådana   lösningar  för  att  rädda\r\ntidningar   som   annars   inte   skulle   överleva.\r\nMotionärerna anser att dessa  och andra  problem som\r\nhänger samman med dagens presstödsregler bör utredas\r\ni en parlamentarisk utredning med uppgift  att lägga\r\nfram    förslag    som    anpassar    den   statliga\r\nmediepolitiken    till   dagens   och   morgondagens\r\nverklighet i syfte  att  garantera den fria pressen,\r\nmångfalden och den journalistiska kvaliteten som ett\r\nav demokratins fundament.\r\n\r\nI motion 2002/03:K289 av Kurt  Kvarnström  m.fl. (s)\r\nyrkas att riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin mening vad i motionen anförs om lördagsutdelning\r\nav   tidningar.   Enligt   motionärerna   har  flera\r\ntidningar aviserat att lördagsutdelningen har blivit\r\nalldeles  för dyr och att man överväger att  upphöra\r\nmed  den.  Detta   gäller   speciellt  tidningar  på\r\nlandsorten. Denna utveckling bör enligt motionärerna\r\nses över.\r\n\r\nI  motion  2002/03:K333 av Kent  Olsson  m.fl.  (m)  yrkas  att\r\nriksdagen  beslutar   att   avveckla   presstödet  i\r\nenlighet  med  vad  i motionen anförs  (yrkande  7).\r\nEnligt  motionärerna har  tidningarna  anpassat  sig\r\nefter presstödet  och  blivit  permanent beroende av\r\ndet. Följden har blivit att ekonomiska  problem inte\r\nhar  åtgärdats.  Motionärerna  anser  att presstödet\r\nockså innebär att konkurrensvillkoren gentemot icke-\r\npresstödstidningar snedvrids.\r\n\r\nI motion 2002/03:K373 av Ingvar Svensson  m.fl. (kd)\r\nyrkas att riksdagen begär att regeringen lägger fram\r\nförslag  enligt  vad  i  motionen  anförs  om regler\r\nbeträffande tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar\r\noch  riksspridning  (yrkande 3). Enligt motionärerna\r\nbör  sådana  tidningar   vars   upplaga  tillfälligt\r\nunderstiger  7  000,  men  inte 6 500  exemplar,  få\r\nbibehållet presstöd under två år.\r\n\r\nI  motion  2002/03:K399 av Leif  Björnlod  och  Mona\r\nJönsson (mp)  yrkas  att  riksdagen tillkännager för\r\nregeringen  som  sin  mening att  vissa  justeringar\r\nbehöver göras i presstödet  i  enlighet  med vad som\r\nanförs   i   motionen   (yrkande   4).  Motionärerna\r\nframhåller     att     dagens    urbanisering    och\r\nmassmediekoncentration bl.a. innebär att en femtedel\r\nav landets befolkning, de  som bor i stor-Stockholm,\r\ninte har egna lokala tidningar  att  tillgå.  Vidare\r\npåpekar motionärerna att många unga människor i  dag\r\nläser tidningar via Internet. Enligt motionärerna är\r\ndet  inte rimligt att dessa utgåvor saknar presstöd.\r\nMotionärerna  anser  också  att  en  viss  del av de\r\ninvandrartidskrifter,  där man skriver på sitt  eget\r\nmodersmål,  bör skrivas på  svenska.  Då  möjliggörs\r\nläsning av innehållet  för  alla och inte endast den\r\negna kulturkretsen.\r\n\r\nI motion 2002/03:K406 av Per  Unckel m.fl. (m) yrkas\r\natt riksdagen beslutar att presstödet avvecklas helt\r\nfr.o.m.  budgetåret  2004  i enlighet  med  vad  som\r\nanförs i motionen (yrkande 2). Motionärerna åberopar\r\nsamma skäl härför som i ovan redovisade motion K333.\r\n\r\nI motion 2002/03:K412 av Carin  Lundberg  m.fl.  (s)\r\nyrkas  att riksdagen tillkännager för regeringen som\r\nsin mening  vad  i  motionen anförs om kostnader för\r\ndistribution av dagstidningar. Enligt motionären bör\r\ndet  i  Presstödsnämndens   uppdrag   att  utvärdera\r\ndistributionsstödet för dagstidningar ingå att också\r\nnoggrant  följa  kostnadsutvecklingen.  Motionärerna\r\nanser  det  dessutom  vara  nödvändigt  att  föreslå\r\nåtgärder  för  att  garantera  utdelning  av dagliga\r\ntidningar i glesbygden.\r\n\r\nI  motion  2002/03:K423 av Marie Granlund (s)  yrkas\r\natt riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att   se  över\r\npresstödsreglerna.    Motionären    framhåller   att\r\ntidningsmarknaden  håller på att radikalt  förändras\r\noch att det börjar uppstå  en  monopolsituation. Det\r\när  därför  av  stor vikt att presstödsreglerna  ses\r\növer för att också  framöver  garantera en mångfald.\r\nEnligt motionären behöver presstödet  också  bli mer\r\nflexibelt,  t.ex.  borde  veckoslutstidningar  kunna\r\nomfattas.  I  dag  finns  också  andra tidningar som\r\nbehöver stöd. Motionären nämner som  exempel att ett\r\nfåtal av invandrar- och minoritetstidningarna uppbär\r\npresstöd.\r\n\r\nI motion 2002/03:Sf289 av Peter Eriksson  m.fl. (mp)\r\nyrkas att riksdagen tillkännager för regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen anförs om presstöd och\r\ns.k.   invandrartidningar   (yrkande   26).   Enligt\r\nmotionärerna    bör    regeringen,    utifrån    ett\r\ndemokratiperspektiv,   i   hanteringen  av  presstöd\r\nsäkerställa att s.k. invandrartidningar inte drabbas\r\nav ett neddraget presstöd.\r\n\r\nVidare yrkas i motionen att riksdagen tillkännager\r\nför regeringen som sin mening  vad i motionen anförs\r\nom   tvåspråkiga   medier   (yrkande   27).   Enligt\r\nmotionärerna är tvåspråkiga medier en grundsten  för\r\nett  mångkulturellt  samhälle. Regeringen bör därför\r\nse   över   hur   detta   bäst    kan   finansieras,\r\nadministreras och distribueras.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Kr372  av Lennart Kollmats  m.fl.\r\n(fp) yrkas att riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening vad i motionen  anförs  om  minskat\r\npresstöd (yrkande  2).  Motionärerna  anser  att  de\r\nsärskilda  skäl  som fanns för att införa presstödet\r\ninte längre är aktuella.  Ett  minskat  anslag  till\r\npresstöd bör därför införas.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nGällande regler, m.m.\r\n\r\nPresstöd     utgår     enligt    bestämmelserna    i\r\npresstödsförordningen    (1990:524).    Förordningen\r\ninnehåller bestämmelser om statens direkta stöd till\r\nföretag som ger ut dagstidningar  samt  bestämmelser\r\nom stöd i vissa fall till företag som ger  ut  andra\r\ntidningar.\r\n\r\nEnligt 3 § förordningen lämnas presstöd i form  av\r\ndriftsstöd och distributionsstöd.\r\n\r\nVidare  ges  särskilt  distributionsstöd  ut  enligt\r\nförordningen (2001:898) om sådant stöd. Enligt  1  §\r\nförordningen  kan  särskilt distributionsstöd lämnas\r\nunder åren 2002, 2003  och 2004 till företag som ger\r\nut dagstidningar.\r\n\r\nStöd kan lämnas för utdelning  av dagstidningar på\r\nlördagar i gles- och landsbygdsområden (2 §).\r\nI budgetpropositionen för 2003 framhöll regeringen\r\natt  tidningsföretagens kostnader för  utdelning  av\r\ndagstidningar  på lördagar i framför allt glesbygds-\r\noch landsbygdsområden har ökat kraftigt under senare\r\når (prop. 2002/03:1,  utg.omr.  17,  s. 102). Därför\r\ninfördes   den   1   januari   2002   det  särskilda\r\ndistributionsstödet för sådan utdelning.  Regeringen\r\nanförde att Presstödsnämnden har fått i uppdrag  att\r\nutvärdera stödet under 2003 respektive 2004.\r\n\r\nEnligt   förordningen   (2002:739)   om  tillfälligt\r\nutvecklingsstöd  kan  sådant  stöd  under  20022004\r\nbeviljas företag som ger ut dagstidningar (1 §).\r\n\r\nStöd  kan  enligt  3 § lämnas för investeringar  i\r\nteknisk  utrustning  och   programvaror   samt   för\r\ninvesteringar   i  utbildning  som  har  ett  direkt\r\nsamband med detta.  Investeringarna  skall  vara ett\r\nled   i  en  långsiktig  strategi  som  bidrar  till\r\ntidningens fortlevnad.\r\n\r\nUppdrag till Presstödsnämnden\r\n\r\nRegeringen  beslutade den 14 juni 2001 att uppdra åt\r\nPresstödsnämnden   att   kartlägga   och   analysera\r\nsituationen  för  medier  som riktar sig till främst\r\ninvandrare  och  nationella  minoriteter  i  Sverige\r\n(Ku2001/1542/Me).   Arbetet  skulle   ske   i   nära\r\nsamverkan  med  Radio-  och  TV-verket  och  Statens\r\nkulturråd. Enligt  uppdraget skulle kartläggningen i\r\nförsta hand inriktas  på dagstidningar, tidskrifter,\r\nradio och TV, men även publicering på Internet borde\r\ningå. Kartläggningen borde  främst belysa området ur\r\nett  produktionsperspektiv,  ett  användarperspektiv\r\noch ett ekonomiskt perspektiv.\r\n\r\nPresstödsnämnden  har  i september  2002  avlämnat\r\nrapporten Minoriteternas medier.  Som sammanfattande\r\nslutsats anförs bl.a. att minoriteternas  medier har\r\nviktiga funktioner i det svenska samhället.  De  har\r\nenligt  rapporten  behov av utökat stöd, inte enbart\r\nekonomiskt utan även i form av samordning utveckling\r\noch  utbildning. Bland  annat  är  det  viktigt  att\r\nmedierna    i    större    utsträckning    lär   sig\r\nmarknadsföring och annonsförsäljning. Vidare  anförs\r\natt  minoriteternas medier är på stark frammarsch  i\r\nde  flesta   industriländer  inom  och  utanför  EU.\r\nUtredningen  finner   det   angeläget   att  Sverige\r\nansluter  sig  till  de  samarbetsformer  som  redan\r\nbildats  samt  tar  egna  initiativ  till  praktiskt\r\nsamarbete  på området, framför allt inom Norden  och\r\nEU.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nUtskottet   behandlade   senast   under   föregående\r\nriksmöte motioner  med  yrkanden  om  en  avveckling\r\neller  en  minskning av presstödet (bet. 2001/02:KU1\r\ns.  24  f.). Härvid  hänvisade  utskottet  till  sin\r\nbehandling av motionerna vid riksmötet dessförinnan.\r\nUtskottet  hade  då  konstaterat att det skett stora\r\nförändringar  i  medielandskapet   sedan  presstödet\r\ninfördes (bet. 2000/01:KU1 s. 18). Enligt utskottets\r\nuppfattning  fanns  det  vidare,  och  skulle  under\r\növerskådlig tid alltjämt finnas, ett stort  behov av\r\nstatligt   stöd   till  dagspressen  för  att  värna\r\nmångfalden och främja  en  allsidig nyhetsförmedling\r\noch opinionsbildning. Utskottet,  som  vid dåvarande\r\nriksmöte   inte  fann  skäl  att  göra  någon  annan\r\nbedömning, avstyrkte motionerna i berörda delar.\r\n\r\nUnder  föregående   riksmöte  avstyrkte  utskottet\r\nvidare, liksom vid flera  tidigare  tillfällen,  ett\r\nmotionsyrkande   som   tog   upp  frågan  om  regler\r\nbeträffande tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar\r\noch   riksspridning   (bet.  2001/02:KU1   s.   22).\r\nUtskottet anförde att det är olämpligt att man genom\r\natt införa alltför många  undantagsregler  rubbar de\r\ngenerella   principer  som  ligger  till  grund  för\r\nreglerna om ekonomiskt stöd till dagspressen.\r\nI fråga om  motionsyrkanden  som  rörde  frågor om\r\ninvandrar-   och   minoritetstidningar  konstaterade\r\nutskottet att regeringen  hade gett Presstödsnämnden\r\ni  uppdrag att kartlägga och  analysera  situationen\r\nför medier som riktar sig till främst invandrare och\r\nnationella minoriteter i Sverige. Detta arbete borde\r\nenligt   utskottet   inte   föregripas   och  därmed\r\navstyrktes motionerna.\r\n\r\nÖvrigt\r\n\r\nSom redovisats ovan har Kulturdepartementet  vid  en\r\nmuntlig  information  inför utskottet upplyst om att\r\nbehovet av en massmedie- eller en presstödsutredning\r\növervägs inom departementet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nNär  det gäller frågan om  en  avveckling  eller  en\r\nminskning  av  presstödet  vidhåller  utskottet  sin\r\ntidigare  bedömning att det finns ett stort behov av\r\nstatligt  stöd   till   dagspressen  för  att  värna\r\nmångfalden och främja en  allsidig  nyhetsförmedling\r\noch opinionsbildning. Enligt utskottets  mening  bör\r\nmotionerna  K333  (yrkande  7), K406 (yrkande 2) och\r\nKr372 (yrkande 2) därför avslås.\r\n\r\nSom    redovisats    ovan    kan   ett    särskilt\r\ndistributionsstöd    lämnas    för   utdelning    av\r\ndagstidningar    på    lördagar    i    gles-    och\r\nlandsbygdsområden  under  åren 2002, 2003 och  2004.\r\nVad  som  anförs  i motion K289  synes  därmed  vara\r\ntillgodosett. Motionen  bör  således  avslås.  Någon\r\nåtgärd med anledning av vad som anförs i motion K412\r\nrörande Presstödsnämndens uppdrag att utvärdera  det\r\nsärskilda     distributionsstödet    synes    enligt\r\nutskottets mening  inte  vara  påkallad.  Även denna\r\nmotion avstyrks därför.\r\nI  fråga  om regler beträffande tröskeleffekt  för\r\nlågfrekventa   tidningar   och  riksspridning  anser\r\nutskottet  alltjämt  att det är  olämpligt  att  man\r\ngenom  att  införa  alltför   många  undantagsregler\r\nrubbar de generella principer som  ligger till grund\r\nför  reglerna  om ekonomiskt stöd till  dagspressen.\r\nMotion K373 (yrkande 3) avstyrks därför.\r\nI motion Sf289  tas  upp  frågor  som rör presstöd\r\ntill    invandrartidningar    och   utveckling    av\r\ntvåspråkiga  medier  (yrkandena  26   och  27).  Som\r\nredovisats  ovan  har  Presstödsnämnden i  september\r\n2002  redovisat  sitt uppdrag  från  regeringen  att\r\nkartlägga och analysera  situationen  för medier som\r\nriktar  sig  till  främst  invandrare och nationella\r\nminoriteter  i  Sverige. Utskottet  utgår  från  att\r\nberörda frågor nu  följs upp inom Regeringskansliet.\r\nNågon åtgärd från riksdagens  sida  med anledning av\r\nvad  som  anförs  i  den nämnda motionen  är  enligt\r\nutskottets mening inte  påkallad.  Motionen avstyrks\r\ndärför i berörda delar.\r\nUtskottet vill framhålla att det är  åtta år sedan\r\nden  senaste  översynen av presstödet presenterades.\r\nUnder tiden därefter  har  medielandskapet genomgått\r\nstora  förändringar.  Bilden  av  att  storstädernas\r\nförorter befinner sig i medieskugga blir vidare allt\r\ntydligare. Detta innebär att det  i  dessa områden i\r\nallt  större  utsträckning  saknas  egna medier  och\r\nlokal nyhetsbevakning. En annan oroande  tendens  är\r\nenligt         utskottets         mening         att\r\ndistributionskostnaderna  kraftigt  har  ökat  under\r\nsenare  år,  vilket framför allt drabbar landsbygds-\r\noch glesbygdsområdena.  Utskottet  vill  understryka\r\natt   detta   är   oroande  tecken  när  det  gäller\r\nmöjligheterna   att  genom   presstödet   värna   om\r\nmångfalden och främja  en  allsidig nyhetsförmedling\r\noch opinionsbildning. Utskottet  förutsätter att vad\r\nsom  nu  anförts  utgör  sådana  omständigheter  som\r\nbeaktas  i de överväganden som för  närvarande  görs\r\ninom  Kulturdepartementet   rörande  behovet  av  en\r\npresstödsutredning.   Utskottet   vill   dock   inte\r\nföregripa  dessa överväganden  och  är  därför  inte\r\nberett   att   för   närvarande   förorda   en   mer\r\növergripande översyn av presstödet. Motionerna K268,\r\nK399 (yrkande 4) och K423 avstyrks därför.\r\n\r\nPresstödsnämnden och\r\nTaltidningsnämnden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker  en  motion om avveckling\r\nav  Presstödsnämnden  och Taltidningsnämnden.\r\nJämför reservation 17.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K406 av  Per Unckel m.fl. (m) yrkas\r\natt  riksdagen  beslutar  att  Presstödsnämnden  och\r\nTaltidningsnämnden avvecklas fr.o.m. budgetåret 2004\r\noch    att   bevakningsuppgifter    avseende    ännu\r\nåterstående  lån  m.m.  övertas av Kammarkollegiet i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen (yrkande 3).\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nPresstödsnämndens  huvudsakliga   uppgift   är   att\r\nfördela   det   statliga  stödet  till  dagspressen.\r\nTaltidningsnämndens   huvudsakliga  uppgift  är  att\r\nfördela  det  statliga  stödet   till   radio-   och\r\nkassettidningar.\r\n\r\nUtskottet   behandlade   senast  under  föregående\r\nriksmöte   ett  motionsyrkande   om   att   avveckla\r\nPresstödsnämnden   (bet.   2001/02:KU1).   Utskottet\r\nkonstaterade  att  förslaget  var  en  följd  av att\r\nmotionärerna  ansåg att presstödet skulle avvecklas.\r\nEftersom   utskottet   inte   delade   motionärernas\r\nuppfattning   saknades  enligt  utskottet  skäl  att\r\navveckla   Presstödsnämnden.   Motionen   avstyrktes\r\ndärför i denna del.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet delar  inte  uppfattningen  i  motion K406\r\n(yrkande     3)     att     Presstödsnämnden     och\r\nTaltidningsnämnden  bör avvecklas. Motionen avstyrks\r\ndärför i berörd del.\r\n\r\n\r\nStöd till radio- och kassettidningar\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker motioner  som  rör stödet\r\ntill radio- och kassettidningar.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:K303 av Marietta de Pourbaix-Lundin\r\n(m) yrkas att riksdagen tillkännager  för regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om  behovet  av\r\nett  gemensamt  system  för produktion, distribution\r\noch  konsumtion  av  dagstidningar   på  talkassett.\r\nMotionären  anför  att  det är viktigt att  statliga\r\nsatsningar  på  områden  som   rör  läshandikappades\r\ntillgång   till   digital  information,   talböcker,\r\ntaltidningar,  radioprogram,   myndighetsinformation\r\nm.m.,  för  att bli ekonomiskt försvarbara,  sker  i\r\nsamverkan när  det gäller både produktionsteknik och\r\nuppspelningsteknik hos användarna. Enligt motionären\r\nskall varje myndighet inte utveckla egna system.\r\n\r\nI motion 2002/03:K356  av  Birgitta Sellén (c) yrkas\r\natt riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att bidraget till\r\nRadiotidningen räknas upp när regeringen lägger fram\r\nnästa  budgetförslag.   Motionären   framhåller  att\r\nförutsättningarna när dagstidningarna  började ge ut\r\nRadiotidningen  1989  var  att  de  skulle  få  full\r\nkostnadstäckning för verksamheten som går ut  på att\r\nge  läshandikappade  samma  demokratiska rättigheter\r\nsom andra. Schablonersättningen är enligt motionären\r\nberäknad på 1999 års kostnader  och har inte räknats\r\nupp  under  de senaste tre åren, trots  löneökningar\r\noch övriga ökade  kostnader.  Regeringen bör se över\r\ndessa kostnader och göra en uppräkning  av  bidraget\r\ntill Radiotidningen.\r\n\r\nI motion 2002/03:K413 av Göran Norlander och  Agneta\r\nLundberg  (s) framförs ett liknande yrkande som  tar\r\nsikte  på  en  översyn  av  det  schablonsystem  för\r\nradiotidningar som finns i dag.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nBidrag för utgivning  av  radio- och kassettidningar\r\nlämnas enligt förordningen  (1988:582)  om  statligt\r\nstöd till radio- och kassettidningar.\r\n\r\nEnligt  9 § bestämmer Taltidningsnämnden storleken\r\npå  stödet  för   utgivning   av   en  radio-  eller\r\nkassettidning. Stödet får även omfatta kostnader för\r\nmarknadsföring och abonnentutbildning.\r\nStödet för radio- och kassettidningar  skall,  med\r\nundantag   av   radiosända   talsyntestidningar  för\r\nsynskadade, bestämmas med användning  av  schabloner\r\nsom   beaktar  skillnader  mellan  olika  tidningar.\r\nNämnden  kan  ge  undantag  från  schablonen  om  en\r\nradiotidning  på grund av geografiska förhållanden i\r\nutgivningsområdet  är  tvungen att använda mer än en\r\nsändare eller om det finns synnerliga skäl.\r\nVidare sägs att stödet för utgivning av radiosända\r\ntalsyntestidningar  för  synskadade  skall  ge  full\r\nkostnadstäckning       för       det       utgivande\r\ntidningsföretaget.\r\nStödet till en radio- eller kassettidning får dock\r\nlämnas  med  högst  25 000 kr per abonnemang för  en\r\ndagstidning som utkommer med tre till sju nummer per\r\nvecka  och med högst 100  kr  per  exemplar  för  en\r\ndagstidning  som  utkommer  med ett eller två nummer\r\nper vecka.\r\n\r\nI  budgetpropositionen för 2003  anförde  regeringen\r\natt   den,   med  hänsyn  till  de  snabba  tekniska\r\nförändringarna  på taltidningsområdet, kontinuerligt\r\nföljer frågan om  hur  taltidningar kan distribueras\r\noch tas emot i framtiden  (prop. 2002/03:1, utg.omr.\r\n17  s.  101).  Taltidningsnämnden   hade   vid   tre\r\ntillfällen   rapporterat  om  teknikutvecklingen  på\r\nområdet. Regeringen  anförde att en remissbehandling\r\nav dessa rapporter nyligen  hade  avslutats. Ärendet\r\nbereds     enligt     regeringen    fortsatt    inom\r\nRegeringskansliet.\r\n\r\nVidare påpekade regeringen  att Taltidningsnämnden\r\nhar   fått   i  uppdrag  att  följa  upp   den   nya\r\nersättningsmodellen   för  taltidningsutgivning  som\r\ninnebär att ersättningen för taltidningar baseras på\r\nen schablonmodell i stället  för,  som  tidigare, en\r\nnettokostnadsprincip  (a.  prop. s. 103). Övergången\r\ntill den nya ersättningsmodellen sker successivt och\r\nkommer enligt regeringen att  vara  fullt  genomförd\r\nefter  utgången  av  2002.  Regeringen  anförde  att\r\nTaltidningsnämnden  vid  två rapporteringstillfällen\r\nkunnat  konstatera  att  det   för  närvarande  inte\r\nföreligger    någon   risk   för   nedläggning    av\r\ntaltidningar    till     följd     av     den    nya\r\nersättningsmodellen.  Inget  har  enligt  regeringen\r\nheller  framkommit  som  tyder  på  att tidningarnas\r\nkvalitet  har försämrats. Taltidningsnämnden  kommer\r\natt  fortsatt   följa  utvecklingen  och  vid  behov\r\nföreslå åtgärder.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nSom redovisats ovan följer regeringen såväl frågan\r\nom  teknikutvecklingen   på  taltidningsområdet  som\r\nutvecklingen  med  anledning   av   den   tillämpade\r\nersättningsmodellen   för  taltidningar.  Mot  denna\r\nbakgrund är utskottet inte  berett att med anledning\r\nav vad som anförs i motionerna  K303,  K356 och K413\r\nnu  förorda någon ändring av reglerna om  stöd  till\r\nradio-  och  kassettidningar  eller  att någon annan\r\nåtgärd bör vidtas. Motionerna avstyrks således.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag   till   riksdagsbeslut    och\r\nställningstaganden     har     föranlett    följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Grundläggande principer och former för\r\nprogramföretags verksamhet (punkt 1)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark  (m),  Helena Bargholtz (fp),\r\nHenrik  S  Järrel  (m), Tobias  Krantz  (fp)  och\r\nBertil Kjellberg (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  1.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen delvis  motionen  2002/03:K333 yrkandena 3\r\noch 4 samt bifaller motion 2002/03:K379 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill framhålla att yttrandefriheten  och  rätten\r\ntill fri åsiktsbildning utgör omistliga hörnstenar i\r\nett  demokratiskt   samhälle.  I  Europakonventionen\r\nkommer detta till uttryck  genom  artikel 10, vilken\r\nstadgar att rätten att t.ex. sända radio eller TV är\r\nen  civil  rättighet,  och  genom artikel  6  enligt\r\nvilken en sådan rättighet inte  får  begränsas  utan\r\nrättslig  prövning.  Enligt vår uppfattning framstår\r\nmot  denna  bakgrund den  svenska  regleringen,  som\r\nbl.a.   innebär    att   staten   har   monopol   på\r\nsändningsrätter för  radio och TV utan möjlighet för\r\nden enskilde till rättslig  prövning,  som oförenlig\r\nmed konventionen. Vi anser att det är angeläget  att\r\ni    detta    avseende    stärka    den    enskildes\r\nrättighetsskydd  så  att  det bättre stämmer överens\r\nmed konventionen.\r\n\r\nEnligt vår uppfattning skall  det  råda frihet att\r\nge ut och distribuera medieprodukter och  att  pröva\r\nderas    ekonomiska   bärkraft.   Det   skall   vara\r\nmediekonsumenterna  som,  inom ramen för de tekniska\r\nbegränsningarna som gäller  för  olika medier, genom\r\nsina val avgör vilka medier som skall  ha  framgång.\r\nVi anser att det är diskutabelt från konstitutionell\r\nsynpunkt med en skyldighet för programföretag  att i\r\nsin  redaktionella  verksamhet  hålla  sig till en i\r\nförväg  lämnad  programförklaring. En sådan  ordning\r\nkan innebära en obehörig  styrning av vad som yttras\r\ni radio eller TV. Politikens  roll  på  medieområdet\r\nhar  således  förändrats,  eftersom det inte  längre\r\nhandlar   om  vad  som  är  tekniskt   möjligt   att\r\nåstadkomma  utan  vad  mediekonsumenten vill ha. Den\r\ntekniska utvecklingen har  också förändrat mediernas\r\nkommersiella villkor.\r\nVi vill också framhålla att  nödvändigheten  av en\r\nstatlig   reglering  av  frekvensfördelning  minskar\r\ngenom att den  tekniska  utvecklingen  möjliggör ett\r\neffektivare  utnyttjande  av frekvensbanden.  Därför\r\nanser vi att framtida koncessioner inom radio och TV\r\nskall    fördelas   genom   ett   auktionsförfarande\r\nmotsvarande  det  som  ursprungligen tillämpades för\r\nden privata lokalradion. Staten bör inte lägga sig i\r\nhur frekvensbanden utnyttjas  utöver  de  hänsyn som\r\nbehöver  tas  när det gäller användningsområden  för\r\nnärliggande frekvensområden.\r\nVad vi nu har  anfört  bör med delvis bifall till\r\nmotionerna K333 (yrkandena  3  och 4) och med bifall\r\ntill K379 (yrkande 9) ges regeringen till känna.\r\n\r\n2. Rikstäckande kommersiell radio (punkt 2)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark (m), Helena  Bargholtz  (fp),\r\nIngvar Svensson (kd), Henrik S Järrel (m), Tobias\r\nKrantz (fp) och Bertil Kjellberg (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  2.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2002/03:K333  yrkande  5  och\r\n2002/03:K373 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att    det   är   viktigt   att   vidga\r\nyttrandefriheten  genom  att  öppna  för  såväl  nya\r\nregionala radiokanaler  som fria nationella kanaler.\r\nEnligt  vår  uppfattning saknas  både  tekniska  och\r\ndemokratiska skäl  för att begränsa den fria radions\r\nutveckling. Förbudet  mot  kommersiella rikstäckande\r\nkanaler   motverkar   möjligheten   till   mångfald,\r\nsamtidigt  som de befintliga  statliga  rikstäckande\r\nradiokanalerna  inte  utsätts  för någon heltäckande\r\nkonkurrens. Vi vill också framhålla  att det i många\r\nandra länder finns rikstäckande radiokanaler  som är\r\nkommersiellt  finansierade. Det är enligt vår mening\r\nangeläget att det  nu  skapas förutsättningar för en\r\nfri nationell radio. Vad  som nu har anförts bör med\r\nbifall  till  motion  K333  (yrkande   5)  och  K373\r\n(yrkande 5) ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n3. Massmedieutredning (punkt 3)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  3. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K399 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt   min   uppfattning   tenderar   utbudet   på\r\nmediemarknaden  att  alltmer  handla  om teknik  och\r\nekonomi  i  stället  för innehåll. En demokrati  som\r\nbristfälligt   granskar    det    mediala   utbudet,\r\nkvaliteten  och  budbärarens  avsikter  underminerar\r\nsjälva folkstyret. I likhet med  vad  som  anförs  i\r\nmotion K399 (yrkande 1) vill jag framhålla att det i\r\ndag saknas en arena där den breda debatten kan föras\r\nom det journalistiska utrymmet i kommersiella medier\r\noch  i  public  service.  Inom hela det tillgängliga\r\nmedieutbudet, även i public  service-kanalerna,  kan\r\nen  oroande  trend  skönjas  med en sorts fast food-\r\nmentalitet  i nyhetsutbudet. Vidare  bör  framhållas\r\natt nya medier  inte behöver innebära att den totala\r\nmångfalden ökar så att fler får möjlighet att ta del\r\nav   samhällsdebatten    eller    i    den    lokala\r\nsamhällsutvecklingen.  Mot denna bakgrund delar  jag\r\nmotionärernas    uppfattning     att     en     bred\r\nmassmedieutredning behöver tillsättas nu. Vad som nu\r\nanförts  bör  med  bifall till den nämnda motionen i\r\nberörd del ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n4. EG:s TV-direktiv (punkt 6)\r\n\r\nav Gunnar Hökmark  (m),  Helena  Bargholtz  (fp),\r\nHenrik  S  Järrel  (m),  Tobias  Krantz  (fp) och\r\nBertil Kjellberg (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 6  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  4. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K333 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill  framhålla  att  EU  skall  arbeta  för  en\r\nutvidgning av den inre marknaden och för att få bort\r\noffentliga  monopol. Det är därför oacceptabelt  att\r\nEU ställer krav  på  en  viss  sammansättning av TV-\r\nbolagens program, t.ex. att dessa  skall  utgöras av\r\nen  viss  andel  europeiska  program.  TV-bolag  bör\r\nenligt   vår  uppfattning  fritt  få  förfoga   över\r\nprograminnehållet  i  enlighet  med respektive lands\r\nyttrandefrihetsrättsliga  bestämmelser.   Mot  denna\r\nbakgrund  bör regeringen verka för att TV-direktivet\r\navskaffas.  Vad  som  nu anförts bör med bifall till\r\nmotion K333 (yrkande 10) ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n5. Reklamtid i radio och TV (punkt 7)\r\n\r\nav  Gunnar Hökmark (m),  Helena  Bargholtz  (fp),\r\nHenrik  S  Järrel  (m),  Tobias  Krantz  (fp) och\r\nBertil Kjellberg (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 7  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  5. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motion 2002/03:K333 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt    vår    uppfattning   visar   den   senaste\r\nfördelningen  av  sändningstillstånd   för  marksänd\r\ndigital  TV,  vilken inneburit att programföretag  i\r\nandra länder har  fått  tillstånd  att sända, att de\r\nsvenska  reklamreglerna är absurda. Programföretagen\r\nlyder  under   respektive  lands  reklamregler.  Det\r\ninnebär att såväl andra länders lagar som svensk lag\r\nkommer  att tillämpas  inom  samma  sändningsform  i\r\nSverige.  Vi  anser  att  en  översyn  av de svenska\r\nreklamreglerna därför är nödvändig. Utvecklingen  på\r\nmedieområdet visar vidare enligt vår mening att hela\r\nlagstiftningen  är föråldrad. Det bör framhållas att\r\nden kanal som väljer  att  sända  för  mycket reklam\r\nkommer  att  förlora  sina tittare. Programföretagen\r\nkommer därför att själva anpassa sig till vad som är\r\nen  rimlig  kombination  av   reklam,  avgifter  och\r\nmotsvarande.  Vi  anser  därför att  regleringen  av\r\nreklamtid i radio och TV bör  avvecklas.  Vad som nu\r\nanförts  bör  med  delvis  bifall  till  motion K333\r\n(yrkande 9) ges regeringen till känna.\r\n\r\n\r\n6. Reklamtid i kommersiella lokalradion\r\n(punkt 8)\r\n\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  6. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K373 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  delar  uppfattningen  i  motion  K373   att  en\r\nkommersiell  lokalradio  inte  kan  utöka sin reklam\r\nunder  sändningarna  i  alltför  hög grad  utan  att\r\nsamtidigt  förlora  lyssnare. Det finns  således  en\r\nsjälvreglerande nivå  för  hur mycket reklam som kan\r\nsändas.  I enlighet vad som anförs  i  motionen  bör\r\ndärför reglerna  på området lättas upp. Vi anser att\r\nen  generell  regel   om   15  %  av  sändningstiden\r\nkombinerad med en möjlighet  att  sända  upp till 12\r\nminuter reklam per timme under sex timmar  per  dygn\r\nbör  kunna tolereras. Vad som nu har anförts bör med\r\nbifall  till  den  nämnda  motionen  (yrkande 6) ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n7. Koncessionsavgift för kommersiell lokalradio\r\n(punkt 10)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark  (m), Helena Bargholtz  (fp),\r\nIngvar Svensson (kd), Henrik S Järrel (m), Tobias\r\nKrantz (fp) och Bertil Kjellberg (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  7.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K373 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt nytt system  för  tilldelning  av  tillstånd att\r\nsända kommersiell lokalradio har nu trätt  i  kraft.\r\nEnligt vår uppfattning är det därför rimligt att man\r\nnu      avvecklar      de      genomgående      höga\r\nkoncessionsavgifterna  för de befintliga tillstånden\r\nned till en rimlig nivå.  Regeringen  bör  därför, i\r\nenlighet  med  vad som anförs i motion K373 (yrkande\r\n7), återkomma till  riksdagen  med  förslag  till en\r\navvecklingsplan  ned  till  en  rimlig  nivå  för de\r\nursprungliga   tillstånden   för   den  kommersiella\r\nlokalradion. Vad som nu anförts bör  med bifall till\r\nden nämnda motionen i berörd del ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n\r\n8. Koncessionsavgift för TV (punkt 11)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark  (m), Helena Bargholtz  (fp),\r\nIngvar Svensson (kd), Henrik S Järrel (m), Tobias\r\nKrantz (fp) och Bertil Kjellberg (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen antar reservanternas  i  bilaga  2 intagna\r\nförslag till lag om ändring i 4 § lagen (1992:72) om\r\nkoncessionsavgift   på   televisionens  och  radions\r\nområde.    Därmed    bifaller    riksdagen    motion\r\n2002/03:K373 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att   det   saknas   skäl  att  ta   ut\r\nkoncessionsavgift  på  intäkter  av  sändningar  med\r\ndigital   teknik,  eftersom  någon  ensamrätt   inte\r\nföreligger.  Det är enligt vår uppfattning uppenbart\r\natt   lagen  (1992:72)   om   koncessionsavgift   på\r\ntelevisionens och radions område i denna del strider\r\nmot  generalitetsprincipen.   Lagstiftningen  kommer\r\nendast att gälla en TV-kanal och  således inte någon\r\nav  de övriga likställda kanalerna.  Vi  vill  också\r\nframhålla   att   det  kan  vara  fråga  om  olaglig\r\nsärbeskattning. Det  föreligger även en risk för att\r\nden aktuella bestämmelsen    4  §  i  nämnda  lag \r\nstrider  mot  EG-rätten.  I  EG-rättslig  mening kan\r\nuttalade  skillnader  i skattebelastning som  gynnar\r\nvissa företag ses som statstöd.  Vi  anser mot denna\r\nbakgrund att riksdagen, med bifall till  motion K373\r\n(yrkande 8), bör besluta att den nämnda bestämmelsen\r\nfår  den  lydelse  som  framgår  av  bilaga  2  till\r\nbetänkandet.\r\n\r\n\r\n9. Granskningsnämnden för radio och TV\r\n(punkt 12)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark  (m),  Helena Bargholtz (fp),\r\nIngvar Svensson (kd), Henrik S Järrel (m), Tobias\r\nKrantz (fp) och Bertil Kjellberg (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 9.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K373 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi vill framhålla att  Granskningsnämnden  för radio\r\noch TV har en viktig uppgift att fylla i sitt arbete\r\nmed   att   hävda   den   enskildes  integritet  och\r\nvärdighet.   Nämnden  borde  vara   ett   värn   mot\r\nmediesamhällets  avigsidor.  Det  har ibland riktats\r\nkritik  mot  nämnden  med  hänvisning till  att  den\r\nrutinmässigt och utan närmare  analys  tycks avfärda\r\nen del anmälningar och kränkningar. I likhet med vad\r\nsom  anförs  i  motion  K373  (yrkande  2)  vill  vi\r\nframhålla   att   det   är   viktigt   att  statliga\r\nmyndigheter  seriöst  ägnar  sig  åt det som  de  är\r\ntillsatta  att  sköta.  Det  finns en risk  för  att\r\ngranskningen   över   en   tidsperiod   leder   till\r\navtrubbning vid de olika bedömningarna.  Enligt  vår\r\nmening  är  det  därför  dags  att  nu  genomföra en\r\nallsidig     och     relevant     utvärdering     av\r\nGranskningsnämndens  verksamhet.  Detta  torde kunna\r\ngöras inom ramen för den aviserade samlade översynen\r\nav public service-uppdraget. Vad som nu anförts  bör\r\nmed bifall till den nämnda motionen i berörd del ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n10. Textade program i TV4 (punkt 13)\r\n\r\nav Kerstin Lundgren (c) och Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 10. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K404.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  vill framhålla att  textning  av  TV-program  är\r\nnödvändigt  om  hörselskadade skall ha möjlighet att\r\nfullständigt     ta    del     av     TV-sändningar.\r\nSändningstillståndet  för  TV  4  innehåller  i  dag\r\nendast  krav  på  att  stora  underhållsprogram  och\r\nsvensk   dramatik   skall   göras  tillgängliga  för\r\nfunktionshindrade. I likhet med  vad  som  anförs  i\r\nmotion  K404 vill vi påpeka att det i den nationella\r\nhandlingsplanen för handikappolitiken slogs fast att\r\nde krav som ställs på public service-bolagen i detta\r\navseende skall vara vägledande även för kommersiella\r\nTV-bolag.  Mot  denna  bakgrund delar vi motionärens\r\nuppfattning att det i\r\nTV 4:s kommande sändningstillstånd  skall framgå att\r\nalla program skall vara textade senast  år 2010. Vad\r\nsom  nu  anförts  bör  med bifall till motionen  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n11. Digital radio (punkt 15)\r\n\r\nav Gunnar Hökmark (m),  Henrik  S  Järrel (m) och\r\nBertil Kjellberg (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 11. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K333 yrkande 6 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi delar uppfattningen  i  motion  K333  (yrkande  6\r\ndelvis)  att det viktigaste för den digitala radions\r\nframtid är  vilka  villkor  som  ställs  upp  för de\r\ndigitala     radiobolagens     deltagande.     Långa\r\ntillståndsperioder   och  möjligheter  att  förändra\r\nprogramutbud är härvid  av  avgörande  betydelse. Vi\r\nanser att det grundläggande vid utarbetandet  av  en\r\nny  ordning  för  digital radio är långsiktighet och\r\nförutsebarhet. Det  bör framhållas att det fortsatta\r\narbetet inte får låsas fast vid enbart en av möjliga\r\nstandarder och tekniker.  Den teknik som har valts i\r\ndag  måste  enligt  vår  mening   förutsättningslöst\r\nprövas  mot såväl nätradio som sändningar  via  3  G\r\neller andra  mobiltelefonnät. Vad som nu anförts bör\r\nmed bifall till den nämnda motionen i berörd del ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n12. Must carry-skyldigheten (punkt 16)\r\n\r\nav Gunnar Hökmark  (m),  Helena  Bargholtz  (fp),\r\nHenrik  S  Järrel  (m),  Tobias  Krantz  (fp) och\r\nBertil Kjellberg (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 12. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K333 yrkande 11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår uppfattning  saknas  det  anledning  att\r\nålägga  kabelägare   att  kostnadsfritt  distribuera\r\nkommersiella program.  Vi  anser också, i likhet med\r\nvad som anförs i motion K333  (yrkande  11), att det\r\nkan  ifrågasättas  om dagens omfattande must  carry-\r\nskyldighet          är         förenlig          med\r\nyttrandefrihetsgrundlagen.  Kravet  på  allmänhetens\r\ntillgång till allsidig information måste  enligt vår\r\nmening anses tillgodosett genom att de licensbetalda\r\npublic  service-kanalerna  omfattas  av  must carry-\r\nskyldighet.  Denna  skyldighet  bör därför begränsas\r\ntill enbart dessa kanaler. Vad som  nu har sagts bör\r\nmed bifall till den nämnda motionen i berörd del ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n13. Minskning eller avveckling av presstödet\r\n(punkt 17)\r\n\r\nav  Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel  (m)  och\r\nBertil Kjellberg (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  13. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2002/03:K333  yrkande  7\r\noch   2002/03:K406   yrkande  2  och  avslår  motion\r\n2002/03:Kr372 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår uppfattning  har regeringen en överdriven\r\ntilltro  till  presstödets   positiva   effekter  på\r\nmångfalden,  det  fria ordet och opinionsbildningen.\r\nVi vill framhålla att  presstödet  har inneburit att\r\ntidningarna anpassat sig efter detta stöd och blivit\r\npermanent beroende av det. Som påpekas  i motionerna\r\nK333  (yrkande  7) och K406 (yrkande 2) har  följden\r\nblivit att tidningars  ekonomiska  problem  inte har\r\nåtgärdats. Enligt vår uppfattning innebär presstödet\r\nockså  att konkurrensvillkoren gentemot de tidningar\r\nsom inte  uppbär presstöd snedvrids. Vi anser därför\r\natt riksdagen,  med  delvis  bifall  till  de nämnda\r\nmotionerna  i berörda delar, bör ge regeringen  till\r\nkänna vad som  nu  har anförts. Därmed bör riksdagen\r\navslå motion Kr372 yrkande 2.\r\n\r\n\r\n14. Minskning eller avveckling av presstödet\r\n(punkt 17)\r\n\r\nav Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  14.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motion 2002/03:Kr372 yrkande 2 och avslår\r\nmotionerna 2002/03:K333  yrkande  7 och 2002/03:K406\r\nyrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att de särskilda skäl som en gång fanns för\r\natt   införa   presstödet  inte  längre  har   någon\r\naktualitet.   Mot    denna    bakgrund    delar   vi\r\nuppfattningen   i   motion  Kr372  (yrkande  2)  att\r\npresstödet bör minskas.  Med  bifall till den nämnda\r\nmotionen  i berörd del bör vad som  nu  anförts  ges\r\nregeringen   till   känna.   Därmed  bör  motionerna\r\n2002/03:K333  yrkande 7 och 2002/03:K406  yrkande  2\r\navslås.\r\n\r\n\r\n15. Tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar\r\noch riksspridning (punkt 19)\r\n\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  19\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  15. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K373 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag   vill   framhålla  att  om  upplagan   för   en\r\nlågfrekvent tidning  med riksspridning sjunker under\r\n7 000 exemplar upphör  driftsstödet  för  den nivån.\r\nEnligt  min uppfattning bör tidning, i enlighet  med\r\nvad som anförs  i  motion  K373  (yrkande  3),  vars\r\nupplaga  hamnar  under 7 000 men inte 6 500 exemplar\r\nges ett oreducerat  driftsstöd  under  en  period av\r\nhögst  två år. Först därefter skall stödet avvecklas\r\nenligt  övriga   presstödsregler.  Ett  nytt  sådant\r\noreducerat driftsstöd  bör  kunna beviljas först när\r\nupplagan har överstigit 7 000  exemplar  under minst\r\ntre år. Jag anser att nuvarande tröskeleffekter inte\r\när rimliga. Regeringen bör därför vidta förändringar\r\ni  presstödsförordningen  (1990:524) i enlighet  med\r\nmitt förslag. Vad som nu anförts bör med bifall till\r\nden nämnda motionen i berörd del ges regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\n16. Stöd till invandrartidningar och\r\ntvåspråkiga medier (punkt 20)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  20\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  16.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Sf289 yrkandena 26 och 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom  redovisats  ovan  har  Presstödsnämnden   under\r\nhösten  2002  redovisat sitt uppdrag från regeringen\r\natt kartlägga och  analysera  situationen för medier\r\nsom riktar sig till främst invandrare och nationella\r\nminoriteter i Sverige. Enligt min uppfattning är det\r\nviktigt att regeringens fortsatta  arbete  med denna\r\nfråga  har som utgångspunkt att, i enlighet med  vad\r\nsom  anförs   i  motion  2002/03:Sf289  yrkande  26,\r\ninvandrartidningar   inte   skall   drabbas  av  ett\r\nneddraget  presstöd.  I  likhet med vad  som  vidare\r\nanförs i den nämnda motionen  (yrkande  27) vill jag\r\ndärutöver  framhålla  att tvåspråkiga medier  är  en\r\ndemokratisk  rättighet  och   en   grundsten  i  ett\r\nmångkulturellt samhälle. Man bör se  på  denna fråga\r\nsom   en   långsiktig  investering  för  vårt  land,\r\neftersom många  barn  växer  upp  med  två språk och\r\ndärför kommer att efterfråga nyheter m.m.  med olika\r\nperspektiv. Som påpekas i den nämnda motionen lockar\r\ntvåspråkiga  medier,  framför  allt tidningar,  fler\r\nläsare     bland     såväl    svenskspråkiga     som\r\ninvandrarspråkiga och  blir  då  mer intressanta för\r\nannonsörer.  Regeringen  bör  därför   se  över  hur\r\ntvåspråkiga    medier    bäst    kan    finansieras,\r\nadministreras  och distribueras. Vad som nu  anförts\r\nbör med bifall till  motionen  i  berörda  delar ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\n\r\n17. Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden\r\n(punkt 22)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark (m), Henrik S Järrel (m)  och\r\nBertil Kjellberg (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs i  reservation  17.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen delvis motion 2002/03:K406 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   har   i   en  annan  reservation  framfört  vår\r\nuppfattning att  presstödet  bör  avvecklas.  Som en\r\nföljd  av  detta anser vi att även Presstödsnämndens\r\noch  Taltidningsnämndens  verksamhet  bör  avvecklas\r\nfr.o.m.    budgetåret    2004.   Bevakningsuppgifter\r\navseende ännu återstående  lån  m.m.  kan övertas av\r\nKammarkollegiet.  Vi  anser  att  detta  med  delvis\r\nbifall   till   motion  K406  (yrkande  3)  bör  ges\r\nregeringen till känna.\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2002\r\n\r\n2002/03:K268 av Mats Einarsson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen  anförs om behovet av en allsidig\r\nutredning av presstödet, antingen i särskild ordning\r\neller inom ramen för en bredare massmedieutredning.\r\n\r\n2002/03:K289 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som i motionen anförs  om  lördagsutdelning  av\r\ntidningar.\r\n\r\n2002/03:K303 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen  anförs  om behovet av ett gemensamt\r\nsystem för produktion, distribution  och  konsumtion\r\nav dagstidningar på tal.\r\n\r\n2002/03:K333 av Kent Olsson m.fl. (m):\r\n\r\n3. Riksdagen beslutar att nya avtal med programbolag\r\ninte   får   innehålla  vare  sig  program-  eller\r\nreklamvillkor  i  enlighet  med  vad  som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n4. Riksdagen beslutar att framtida koncessioner inom\r\nradio och TV skall fördelas via auktion i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  möjlighet  till\r\netablering av kommersiell nationell radio.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om digital  radio och\r\nTV (i denna del).\r\n\r\n7.  Riksdagen  beslutar  att  avveckla presstödet  i\r\nenlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n9. Riksdagen beslutar om avveckling  av  regleringen\r\nav  tiden för reklam i radio- och TV-sändningar  i\r\nenlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\nverka för en avveckling av EU:s TV-direktiv.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om begränsning av\r\nmust carry-principen.\r\n\r\n2002/03:K356 av Birgitta Sellén (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i  motionen  anförs  om  att   bidraget   till\r\nRadiotidningen räknas upp när regeringen lägger fram\r\nnästa budgetförslag.\r\n\r\n2002/03:K373 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen   begär  att  regeringen  genomför  en\r\nallsidig och relevant  utvärdering av verksamheten\r\nhos Granskningsnämnden för radio och TV.\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag  enligt  vad  i motionen anförs om  regler\r\nbeträffande   tröskeleffekt    för    lågfrekventa\r\ntidningar och riksspridning.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  utredning  om\r\nnationell fri radio på kommersiell grund.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om förändrade regler\r\nför reklamtid i den kommersiella radion.\r\n\r\n7. Riksdagen  begär  att  regeringen återkommer till\r\nriksdagen med förslag till  en avvecklingsplan ned\r\ntill     en    rimlig    nivå    för    de    höga\r\nkoncessionsavgifterna    som    gäller    för   de\r\nursprungliga     tillstånden    för    kommersiell\r\nlokalradio.\r\n\r\n8. Riksdagen beslutar  att  4 § första stycket lagen\r\n(1992:72)  om koncessionsavgift  på  televisionens\r\noch  radions  område  skall  ha  den  lydelse  som\r\nframgår av bilaga 1 till motionen.\r\n\r\n2002/03:K379 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om sändningsrätter\r\nför radio och TV.\r\n\r\n2002/03:K399 av Leif Björnlod och Mona Jönsson (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad som i motionen anförs om behovet av att\r\ntillsätta en bred massmedieutredning.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen vad som i\r\nmotionen anförs om stöd för Öppna Kanalen.\r\n\r\n3.    Riksdagen    beslutar     att     uppdra    åt\r\nriksdagsstyrelsen  att  arbeta  för  att  samtliga\r\ndebatter  i  plenum borde sändas i public service-\r\nkanaler.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen att vissa\r\njusteringar behöver göras i presstödet  i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:K404 av Roger Karlsson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  det  i TV 4:s nya\r\nsändningstillstånd från 2005 skall framgå  att  alla\r\nprogram  som  sänds i TV 4 skall vara textade senast\r\når 2010.\r\n\r\n2002/03:K406 av Per Unckel m.fl. (m):\r\n\r\n2. Riksdagen beslutar  att presstödet avvecklas helt\r\nfr.o.m. budgetåret 2004  i  enlighet  med  vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n3.   Riksdagen  beslutar  att  Presstödsnämnden  och\r\nTaltidningsnämnden  avvecklas  fr.o.m.  budgetåret\r\n2004  och  att  bevakningsuppgifter avseende  ännu\r\nåterstående lån m.m.  övertas av Kammarkollegiet i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:K412 av Carin Lundberg m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  kostnader för distribution\r\nav dagstidningar.\r\n\r\n2002/03:K413 av Göran Norlander och Agneta Lundberg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om radiotidningar.\r\n\r\n2002/03:K417 av Rune Berglund m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om avtal med TV 4 om regionala\r\nsändningar.\r\n\r\n2002/03:K423 av Marie Granlund (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   att    se    över\r\npresstödsreglerna.\r\n\r\n2002/03:L343 av Monica Green m.fl. (s):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att Sverige aktivt\r\nbör  medverka  till att EU:s direktiv  om  TV  och\r\nregler för reklam  även omfattar regler för reklam\r\nriktad till barn.\r\n\r\n2002/03:Sf289 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n26. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  presstöd och\r\ninvandrartidningar.\r\n\r\n27.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  tvåspråkiga\r\nmedier.\r\n\r\n2002/03:Kr334 av Dan Kihlström m.fl. (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att regeringen\r\nskall återkomma med förslag  om  hur  lokal-TV kan\r\nstärkas och utvecklas.\r\n\r\n2002/03:Kr372 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om minskat presstöd.\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nReservanternas lagförslag\r\n\r\n\r\nAv reservanterna i reservation 7\r\nföreslagen lydelse av 4 § lagen\r\n(1992:72) om koncessionsavgift på\r\ntelevisionens och radions område\r\n-----------------------------------------------------\r\nNuvarande lydelse          Reservanternas förslag\r\n-----------------------------------------------------\r\n4  §\r\n-----------------------------------------------------\r\nDen   rörliga  delen   av   Den   rörliga  delen  av\r\nkoncessionsavgiften        koncessionsavgiften\r\nberäknas      för     ett  beräknas      för     ett\r\nkalenderhalvår  i sänder.  kalenderhalvår  i sänder.\r\nDen  är  beroende  av  de  Den  är  beroende  av  de\r\nintäkter     som    utgör  intäkter     som    utgör\r\nvederlag             till  vederlag             till\r\nprogramföretaget  för att  programföretaget  för att\r\ndet   sänder  annonser  i  det   sänder  annonser  i\r\nsändningar  som  sker med  sändningar  som  sker med\r\nstöd  av tillstånd enligt  stöd  av tillstånd enligt\r\n2 kap. 2 § första stycket  2 kap. 2 § första stycket\r\nradio-    och    TV-lagen  radio-    och    TV-lagen\r\n(1996:844)    att   sända  (1996:844)    att   sända\r\ntelevisionsprogram    med  televisionsprogram    med\r\nanalog    sändningsteknik  analog   sändningsteknik.\r\noch  i  sändningar  som i  Avgiften tas ut med\r\nhuvudsak   överensstämmer\r\nmed   dessa   sändningar.\r\nAvgiften tas ut med\r\n-----------------------------------------------------\r\n  20  procent  av   intäkterna   till  den  del  de\r\növerstiger  375  miljoner  men  inte  500   miljoner\r\nkronor,\r\n   40  procent  av  intäkterna  till  den  del  de\r\növerstiger  500  miljoner  men  inte  1 000 miljoner\r\nkronor,\r\n   50  procent  av  intäkterna  till  den  del  de\r\növerstiger 1 000 miljoner kronor.\r\nI   intäkter    som    utgör   vederlag   för   att\r\nprogramföretaget sänder annonser  inräknas  intäkter\r\nsom   tillförts  någon  annan,  om  det  framgår  av\r\nomständigheterna  att  de utgör sådant vederlag till\r\nprogramföretaget.\r\nIntäkterna skall bestämmas enligt bokföringsmässiga\r\ngrunder.\r\nDe  i första stycket angivna beloppsgränserna skall\r\njusteras  på  ett  sätt  som  motsvarar det sätt som\r\nanges i 3 § andra stycket i fråga om den fasta delen\r\nav koncessionsavgiften.\r\n-----------------------------------------------------\r\n\r\n\r\n____________\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 juli 2003.\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Grundläggande principer och former för programföretags verksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K333 yrkandena 3 och 4 och 2002/03:K379 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "3880C502-5883-11D7-AE40-000475503867",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "24",
                    "1",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "205",
                    "90",
                    "0",
                    "54"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3880C502-5883-11D7-AE40-000475503867",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Rikstäckande kommersiell radio",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K333 yrkande 5 och 2002/03:K373 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Massmedieutredning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K399 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Lokal TV och Öppna Kanalen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K399 yrkande 2 och 2002/03:Kr334 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Riksdagsdebatter i public service",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K399 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "EG:s TV-direktiv",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K333 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Reklamtid i radio och TV",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K333 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Reklamtid i kommersiella lokalradion",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K373 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Reklam riktad till barn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:L343 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Koncessionsavgift för kommersiell lokalradio",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K373 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Koncessionsavgift för TV",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K373 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "3880C51A-5883-11D7-AE40-000475503867",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "124",
                    "0",
                    "0",
                    "20"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "180",
                    "116",
                    "0",
                    "53"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3880C51A-5883-11D7-AE40-000475503867",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Granskningsnämnden för radio och TV",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K373 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Textade program i TV4",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K404.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"mp\"",
          "votering_id": "3880C51E-5883-11D7-AE40-000475503867",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (c, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "265",
                    "32",
                    "0",
                    "52"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3880C51E-5883-11D7-AE40-000475503867",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Regionala sändningar i TV4",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K417.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Digital radio",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K333 yrkande 6 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Must carry-skyldigheten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K333 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Minskning eller avveckling av presstödet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K333 yrkande 7, 2002/03:K406 yrkande 2 och 2002/03:Kr372 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "14",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "3880C526-5883-11D7-AE40-000475503867",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 14 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "125",
                    "0",
                    "0",
                    "19"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "0",
                    "47",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "206",
                    "43",
                    "47",
                    "53"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3880C526-5883-11D7-AE40-000475503867",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Särskilt distributionsstöd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K289 och 2002/03:K412.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar och riksspridning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K373 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Stöd till invandrartidningar och tvåspråkiga medier",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf289 yrkandena 26 och 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Översyn av presstödet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K268, 2002/03:K399 yrkande 4 och 2002/03:K423.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K406 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Stöd till radio- och kassettidningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K303, 2002/03:K356 och 2002/03:K413.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU25",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Grundläggande principer och former för programföretags verksamhet",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Rikstäckande kommersiell radio",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Massmedieutredning",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "EG:s TV-direktiv",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Reklamtid i radio och TV",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Reklamtid i kommersiella lokalradion",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Koncessionsavgift för kommersiell lokalradio",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Koncessionsavgift för TV",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Granskningsnämnden för radio och TV",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Textade program i TV4",
          "partier": "\"c\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Digital radio",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Must carry-skyldigheten",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Minskning eller avveckling av presstödet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Minskning eller avveckling av presstödet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Tröskeleffekt för lågfrekventa tidningar och riksspridning",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Stöd till invandrartidningar och tvåspråkiga medier",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-18 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-03-04 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-03-06 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-03-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-03-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-03-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-03-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-04-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-04-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 06:04:01"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om massmediefrågor. Motionerna handlar om bl.a. grundläggande principer och former för programföretags verksamhet kommersiell nationell radio, massmedieutredning, lokal-TV och Öppna kanalen, riksdagsdebatter i public service, EG:s TV-direktiv, reklam i radio och TV, koncessionsavgifter, Granskningsnämnden för radio och TV, sändningar i TV4, digital radio, s.k. must carry samt presstöd. ",
          "dok_id": "GQ01KU25",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om massmediefrågor (KU25)",
          "dok_id": "GQ01KU25",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 06:04:01"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01KU25",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:50"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om massmediefrågor. Motionerna handlar om bl.a. grundläggande principer och former för programföretags verksamhet kommersiell nationell radio, massmedieutredning, lokal-TV och Öppna kanalen, riksdagsdebatter i public service, EG:s TV-direktiv, reklam i radio och TV, koncessionsavgifter, Granskningsnämnden för radio och TV, sändningar i TV4, digital radio, s.k. must carry samt presstöd.</p>",
          "dok_id": "GQ01KU25",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:17"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om massmediefrågor (KU25)",
          "dok_id": "GQ01KU25",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:17"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01KU25",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ku_25.docx",
          "filstorlek": "129134",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Massmediefrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/D1A044C2-8BCB-47F6-91A9-BA863517CF96"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01KU25",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ku_25.pdf",
          "filstorlek": "561768",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_ku_25",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/5CC7ECA1-5643-4AAF-858D-8EB1ADD38A26"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K268 Reformering av presstödet",
          "ref_dok_id": "GQ02K268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K268",
          "ref_dok_titel": "Reformering av presstödet",
          "ref_dok_subtitel": "av Mats Einarsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K289 Tidningsutdelning på landsbygden",
          "ref_dok_id": "GQ02K289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K289",
          "ref_dok_titel": "Tidningsutdelning på landsbygden",
          "ref_dok_subtitel": "av Kurt Kvarnström m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K303 Dagstidningar på tal",
          "ref_dok_id": "GQ02K303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K303",
          "ref_dok_titel": "Dagstidningar på tal",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K333 Fria media",
          "ref_dok_id": "GQ02K333",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K333",
          "ref_dok_titel": "Fria media",
          "ref_dok_subtitel": "av Kent Olsson m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K356 Radiotidningens framtid",
          "ref_dok_id": "GQ02K356",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K356",
          "ref_dok_titel": "Radiotidningens framtid",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K373 Medielagstiftningen",
          "ref_dok_id": "GQ02K373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K373",
          "ref_dok_titel": "Medielagstiftningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K379 En frihetens författning",
          "ref_dok_id": "GQ02K379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K379",
          "ref_dok_titel": "En frihetens författning",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K399 Massmediepolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02K399",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K399",
          "ref_dok_titel": "Massmediepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Björnlod och Mona Jönsson (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K404 Textade program i TV 4",
          "ref_dok_id": "GQ02K404",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K404",
          "ref_dok_titel": "Textade program i TV 4",
          "ref_dok_subtitel": "av Roger Karlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K406 Rikets styrelse, Presstöd, utgiftsområde 1",
          "ref_dok_id": "GQ02K406",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K406",
          "ref_dok_titel": "Rikets styrelse, Presstöd, utgiftsområde 1",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Unckel m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K412 Distribution av dagstidningar\n",
          "ref_dok_id": "GQ02K412",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K412",
          "ref_dok_titel": "Distribution av dagstidningar\n",
          "ref_dok_subtitel": "av Carin Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K413 Radiotidningar",
          "ref_dok_id": "GQ02K413",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K413",
          "ref_dok_titel": "Radiotidningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Norlander och Agneta Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K417 Avtal med TV 4 om regionala sändningar",
          "ref_dok_id": "GQ02K417",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K417",
          "ref_dok_titel": "Avtal med TV 4 om regionala sändningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Rune Berglund m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K423 Presstödsreglerna",
          "ref_dok_id": "GQ02K423",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K423",
          "ref_dok_titel": "Presstödsreglerna",
          "ref_dok_subtitel": "av Marie Granlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr334 Mediepolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr334",
          "ref_dok_titel": "Mediepolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Dan Kihlström m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr372 Kultur med mångfald och kvalitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr372",
          "ref_dok_titel": "Kultur med mångfald och kvalitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L343 Reklam riktad till barn",
          "ref_dok_id": "GQ02L343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L343",
          "ref_dok_titel": "Reklam riktad till barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Monica Green m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf289 Ett mångkulturellt samhälle",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf289",
          "ref_dok_titel": "Ett mångkulturellt samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-04-02",
          "ref_dok_id": "GQ0983",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "83",
          "ref_dok_titel": "2003-04-02",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-03-27",
          "ref_dok_id": "GQ0980",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "80",
          "ref_dok_titel": "2003-03-27",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}