{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2289518",
      "dok_id": "GQ01KU20",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "KU20",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "bet",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:KU20",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "20",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-02-11 00:00:00",
      "systemdatum": "2024-06-14 15:49:50",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:48",
      "titel": "Frågor beträffande trossamfund",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01KU20/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01KU20",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01KU20",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01KU20",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:KU20</div><h1>Frågor beträffande trossamfund</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  detta  betänkande  behandlas  sex motionsyrkanden\r\nfrån     den     allmänna    motionstiden    rörande\r\nbegravningsverksamheten,  Svenska kyrkan och statlig\r\nhjälp  vid  betalning  av avgift  till  trossamfund.\r\nSamtliga motioner avstyrks med hänvisning till bl.a.\r\ntidigare ställningstaganden.\r\n\r\nI betänkandet finns fem reservationer.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Begravningsverksamheten\r\nRiksdagen  avslår motionerna  2002/03:K260  och\r\n2002/03:K293.\r\nReservation 1 (v)\r\nReservation 2 (mp)\r\n\r\n2. Svenska kyrkan\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K271.\r\nReservation 3 (v, mp)\r\n\r\n3. Statlig medverkan vid uppbörd av avgift\r\ntill trossamfund\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2002/03:K309  och\r\n2002/03:K414 yrkandena 1 och 2.\r\nReservation 4 (v, mp)\r\nReservation 5 (fp)\r\n\r\nStockholm den 11 februari 2003\r\n\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nGunnar Hökmark\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar\r\nHökmark  (m),  Göran  Magnusson  (s), Barbro Hietala\r\nNordlund  (s),  Helena  Bargholtz  (fp),   Pär  Axel\r\nSahlberg (s), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s),\r\nHenrik  S  Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Kerstin\r\nLundgren (c),  Helene  Petersson  (s),  Nils Fredrik\r\nAurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav  Fridolin\r\n(mp), Inger Jarl Beck (s), Liselott Hagberg (fp) och\r\nTuve Skånberg (kd).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nKU20\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\nBegravningsverksamheten\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   med  hänvisning  till\r\ntidigare ställningstaganden  motioner rörande\r\nändrat           huvudmannaskap           för\r\nbegravningsverksamheten och ändrad utformning\r\nav         begravningsavgiften.        Jämför\r\nreservationerna 1 och 2.\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nEnligt 2 kap. 1 § begravningslagen (1990:1144) skall\r\nallmänna  begravningsplatser  med  ett  tillräckligt\r\nantal  gravplatser  och  andra  gravanläggningar  av\r\nallmänt  förekommande slag anordnas och hållas av de\r\nterritoriella  församlingarna  inom  Svenska kyrkan.\r\nRegeringen  får  för särskilda fall besluta  att  en\r\nkommun i stället skall  anordna  och  hålla allmänna\r\nbegravningsplatser för dem som är folkbokförda  inom\r\nkommunen.  I  1995  års principbeslut slogs fast att\r\nSvenska kyrkan skall  behålla  huvudmannaskapet  för\r\nden       helt       övervägande       delen      av\r\nbegravningsverksamheten.\r\n\r\nEnligt bestämmelserna i 9 kap. skall alla  som  är\r\nfolkbokförda  i  Sverige betala en begravningsavgift\r\nför       att       täcka      kostnaderna       för\r\nbegravningsverksamheten.  Denna  avgift  skall  vara\r\ninkomstrelaterad och grundas på en särredovisning av\r\nbegravningsverksamhetens   intäkter  och  kostnader.\r\nRegeringen  eller  den  myndighet   som   regeringen\r\nbestämmer föreskriver på förslag av huvudmannen  den\r\navgiftssats   enligt  vilken  de  som  inte  tillhör\r\nSvenska  kyrkan   skall   betala  begravningsavgift.\r\nHuvudmannen  fastställer  avgiftssats  för  dem  som\r\ntillhör  Svenska  kyrkan. I de  fall  en  kommun  är\r\nhuvudman   fastställer    kommunen    dock    alltid\r\navgiftssatsen.  Avgiften  betalas  till  den  som är\r\nhuvudman      för     begravningsverksamheten     på\r\nfolkbokföringsorten.\r\nAv    propositionen    1998/99:38    Staten    och\r\ntrossamfunden       -       begravningsverksamheten,\r\nkulturminnena, personalen, avgiftsbetalningen,  m.m.\r\n(s.   109)  framgår  att  en  utgångspunkt  för  den\r\nnuvarande   regleringen   är   att  kostnaderna  för\r\nbegravningsverksamheten,  liksom   enligt   tidigare\r\nordning,  skall  tas  ut  av  alla  skattskyldiga  i\r\nförhållande  till  inkomsten  och  enligt likformiga\r\ngrunder. En annan utgångspunkt för förslaget rörande\r\nfinansieringen  av  begravningsverksamheten  är  att\r\nenligt 1995 års principbeslut  skall  de som tillhör\r\nSvenska    kyrkan    betala   sina   kostnader   via\r\nkyrkoavgiften.\r\n\r\nI propositionen diskuterades  även frågan hur de som\r\ninte tillhör Svenska kyrkan och  de  som  bor  i  en\r\nkommun  som  är huvudman för begravningsverksamheten\r\nskall betala sin del av kostnaderna. Därvid anfördes\r\nbl.a. följande (a. prop. s. 109).\r\n\r\nPrinciperna om  att  alla människor skall bidra till\r\nbegravningsverksamheten  på  ett  likformigt  sätt i\r\nförhållande    till   sin   inkomst   leder   enligt\r\nregeringens uppfattning  till  att  verksamheten bör\r\nfinansieras genom en särskild avgift, som betalas av\r\nalla och som i hanteringshänseende behandlas  som en\r\nskatt.   För   att  markera  att  alla  bidrar  till\r\nverksamheten på  samma  villkor  bör den finansieras\r\ngenom en sådan avgift även i de fall  en  kommun  är\r\nhuvudman.    Denna    ordning    med   en   särskild\r\nbegravningsavgift utgör inte något hinder mot att de\r\nsom tillhör Svenska kyrkan betalar in sin avgift via\r\nkyrkoavgiften när en församling är huvudman.\r\n\r\nVidare framhölls i propositionen att  den  som  inte\r\ntillhör  Svenska  kyrkan,  men  är folkbokförd på en\r\nplats   där   en   församling   är   huvudman    för\r\nbegravningsverksamheten,          bör         betala\r\nbegravningsavgift  enligt samma grunder  som  gäller\r\nför  de  tillhöriga som  bor  inom  samma  huvudmans\r\nförvaltningsområde.\r\n\r\nI propositionen anfördes även att regeringen hade\r\növervägt  möjligheten  att  något  annat organ än\r\nförsamlingen  i  sådana  fall  skulle  fastställa\r\navgiften för den som inte tillhör Svenska kyrkan.\r\nI  denna del hänvisades emellertid till förslaget\r\natt  det  endast  skulle  finnas  en huvudman för\r\nbegravningsverksamheten   inom   ett  geografiskt\r\nområde.  Detta  innebär enligt propositionen  att\r\nhuvudmannen  får  ett   totalansvar   för   denna\r\nverksamhet. Vidare anfördes följande (s. 109 f.).\r\nDet är därmed i praktiken inte tänkbart med någon\r\nannan  ordning  än  att  detta  ansvar  även  får\r\nomfatta   det   fulla   ekonomiska  ansvaret  för\r\nverksamheten  genom  budgetering  och  långsiktig\r\nekonomisk planering. Till  ett  sådant ekonomiskt\r\nansvar hör också att förfoga över  finansieringen\r\nav  kostnaderna.  Enligt  regeringens uppfattning\r\nmåste det därför överlåtas  till  varje  huvudman\r\natt   inom  sitt  förvaltningsområde  besluta  om\r\nstorleken   på   den   avgift  till  täckande  av\r\nverksamhetens  kostnader  som  skall  betalas  av\r\nsamtliga som är folkbokförda inom området.\r\n\r\nNär  någon  av  Svenska   kyrkans   församlingar  är\r\nhuvudman    för    begravningsverksamheten    kommer\r\nförsamlingen      således       att       fastställa\r\nbegravningsavgiften  även  för  dem som inte tillhör\r\nSvenska kyrkan. Det är nödvändigt att dessa personer\r\ni sådana fall har möjlighet att förvissa  sig om att\r\nde     betalar     lika     stor     avgift     till\r\nbegravningsverksamheten  som  de  tillhöriga och att\r\nförsamlingens avgiftsintäkter oavkortat  används för\r\nbegravningsverksamheten.  Av  denna  anledning   bör\r\nbegravningsverksamheten   hållas  skild  från  övrig\r\nverksamhet   och   dess   intäkter   och   kostnader\r\nsärredovisas. Detta bör framgå  av  begravningslagen\r\n...  Regeringen finner att det bör vara  en  uppgift\r\nför huvudmännen att själva utforma en särredovisning\r\nav begravningsverksamhetens  intäkter  och kostnader\r\nsom  ger  ett rättvisande underlag för fastställande\r\nav begravningsavgiften  ...  Den  tillsynsverksamhet\r\nsom länsstyrelserna utövar bör utgöra en tillräcklig\r\nsäkerhet    för    att    särkostnadsredovisningarna\r\nuppfyller de krav som det är  rimligt  att ställa på\r\ndem. Av likställighetsskäl bör en särredovisning  av\r\nbegravningsverksamhetens   intäkter   och  kostnader\r\ngälla även när en kommun är huvudman.\r\n\r\nVid           riksdagsbehandlingen          föreslog\r\nkonstitutionsutskottet      med      hänsyn     till\r\nnormgivningsreglerna i regeringsformen  en ändring i\r\nregeringens förslag. Utskottets förslag innebar  att\r\nen     statlig     myndighet     skall    föreskriva\r\navgiftssatserna  för  dem  som inte tillhör  Svenska\r\nkyrkan   (bet.   1998/99:KU18).   Riksdagen   följde\r\nutskottet (rskr. 1998/99:176).\r\n\r\nEnligt bestämmelserna  i  10 kap. begravningslagen\r\nskall länsstyrelsen förordna  ombud  med uppgift att\r\ngranska   hur   församlingarna  tar  till  vara   de\r\npersoners intressen som inte tillhör Svenska kyrkan.\r\nOmbudet  har rätt  att  få  tillgång  till  samtliga\r\nhandlingar  som  rör begravningsverksamheten och att\r\nnärvara,  ställa  frågor  och  göra  påpekanden  vid\r\nsammanträden   i   församlingen    då    frågor   om\r\nverksamheten behandlas. Till ombudens uppgifter  hör\r\nbl.a.  att  kontrollera  att samråd sker med berörda\r\ngrupper i samband med anläggning,  utvidgning  eller\r\nväsentlig  ändring  av  begravningsplatser  samt att\r\nunderlaget  för fastställande av begravningsavgiften\r\när  rättvisande.   Om   anmärkning  kan  riktas  mot\r\nförvaltningen skall ombudet underrätta länsstyrelsen\r\nom detta.\r\nBegravningsavgiften skall  täcka  de kostnader som\r\nhuvudmannen  har  för att sköta verksamheten  enligt\r\nbestämmelserna i begravningslagen.  Det  betyder att\r\nkostnader  för  åtgärder  som  omfattas av begreppet\r\nbegravningsverksamhet   helt   skall    täckas    av\r\nbegravningsavgiften.  Detta  innebär  i  sin tur att\r\ndödsboet  inte  skall debiteras några kostnader  när\r\ndet  tar  i  anspråk   de   tjänster   som  ingår  i\r\nbegravningsverksamheten (a. prop. s. 113).\r\nI  9  kap.  6 § begravningslagen preciseras  vilka\r\ntjänster     som     innefattas      i     begreppet\r\nbegravningsverksamhet.    Huvudmannen    för     det\r\nförvaltningsområde  där  den avlidne var folkbokförd\r\nskall utan kostnad för dödsboet tillhandahålla\r\n·  gravplats    eller    motsvarande    på    allmän\r\nbegravningsplats under en tid av 25 år,\r\n·\r\n·  gravsättning inklusive  gravöppning, återfyllning\r\noch iordningställande av öppnad grav,\r\n·\r\n·  transporter   från   det  huvudmannen   övertagit\r\nansvaret för stoftet till  dess  att gravsättning\r\nhar   skett,   med  undantag  av  transport   för\r\ngravsättning         utanför         huvudmannens\r\nförvaltningsområde, om  inte transporten beror på\r\navtal   om   tillhandahållande    av    särskilda\r\ngravplatser,\r\n·\r\n·  kremering,\r\n·\r\n·  lokal för förvaring och visning av stoftet, samt\r\n·\r\n·  lokal   för  begravningsceremoni  utan  religiösa\r\nsymboler.\r\n·\r\nMotioner\r\n\r\nI motion K293 av Torsten Lindström (kd) föreslås att\r\nriksdagen begär  att  regeringen lägger fram förslag\r\ntill    ändring   av   begravningslagen    så    att\r\nbegravningsväsendet övergår till ett primärkommunalt\r\nhuvudmannaskap.\r\n\r\nI motion  K260  av Leif Björnlod (mp) föreslås att\r\nriksdagen  begär  att   regeringen   tillsätter   en\r\nutredning  för  att  se  över  huvudmannaskapet  för\r\nbegravningsverksamheten och begravningsavgiften samt\r\nför  att  utröna hur ett system kan utformas för att\r\ngöra det möjligt  att  avge  viljeyttring vad gäller\r\nbegravningsförfarande m.m. Motionären  anför att den\r\navgiftsskyldige under sitt yrkesverksamma liv hinner\r\nbetala     in     en     ansenlig     summa     till\r\nbegravningsverksamheten.     Därför     ifrågasätter\r\nmotionären om den samlade summan korresponderar  med\r\nde  kostnader  den  enskilde  efter döden medför för\r\naktuell  huvudman,  exempelvis  i  de  fall  då  den\r\nenskilde önskar bli kremerad och  få sin aska spridd\r\nt.ex.  i  havet  eller  på  en del av en  kyrkogård.\r\nMotionären anser vidare att varje  religiöst samfund\r\nsom erbjuder begravningsplats och skötsel/service  i\r\nanledning  av  detta självt bör bekosta verksamheten\r\ngenom en avgift  som tas ut av samfundets medlemmar.\r\nFrågan bör utredas närmare i syfte att åstadkomma en\r\ntros-    och    åskådningsneutral    reglering    av\r\nhuvudmannaskap  för   begravningsverksamhet  samt  i\r\nsyfte att tillse att den  som  avser att begagna sig\r\nav  en  viss  begravningsform  och  därtill  hörande\r\nskötsel/service  erlägger en proportionerlig  avgift\r\nför densamma.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nVid  riksdagsbehandlingen   av   förslaget  till  de\r\nnuvarande   bestämmelserna  i  begravningslagen   om\r\nhuvudmannaskapet    för    och   finansieringen   av\r\nbegravningsverksamheten (prop. 1998/99:38) avstyrkte\r\nkonstitutionsutskottet  ett  flertal  följdmotioner,\r\nvilka  vände  sig mot den föreslagna  ordningen  för\r\nhuvudmannaskapet  för  begravningsverksamheten (bet.\r\n1998/99:KU18).   Utskottet   uttalade   därvid   att\r\növervägande  skäl  talar   för   att  församlingarna\r\nbehåller ansvaret för den verksamhet  de  historiskt\r\nsett haft ansvaret för. Vidare anförde utskottet att\r\nförslaget    att    församlingarna   skall   behålla\r\nhuvudmanna-skapet för  begravningsverksamheten är en\r\nväsentlig   del   av   den  samförståndslösning   av\r\nkyrka-stat-frågan  som  eftersträvats  sedan  länge.\r\nVidare yttrade utskottet  att  starka skäl talar för\r\natt  det  bara  bör  finnas en huvudman  inom  varje\r\nförvaltningsområde. Utskottet  anförde att det finns\r\nett  starkt  behov  av  att  en  huvudman   har  ett\r\ntotalansvar  för  samtliga som är folkbokförda  inom\r\nområdet och att huvudmannen  kan  räkna  med dem som\r\nunderlag vid finansiering av verksamheten.  Dessutom\r\nhänvisade  utskottet  till att regeringen framhållit\r\natt det också finns samhällsekonomiska  skäl för att\r\nverksamheten  hålls samlad hos en huvudman  och  att\r\nförändringar som medför ökade kostnader undviks.\r\n\r\nUtskottets   ställningstagande    föranledde    en\r\ngemensam reservation (m, kd, fp) till förmån för ett\r\nmotionsyrkande   om   att   riksdagen  skulle  avslå\r\nregeringens       lagförslag      såvitt       avsåg\r\ntransportkostnader.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI   fråga   om   begravningsverksamheten   vidhåller\r\nutskottet  tidigare  ställningstaganden  beträffande\r\nsåväl   huvudmannaskapet    som    utformningen   av\r\nbegravningsavgiften.  Mot  den bakgrunden  avstyrker\r\nutskottet motionerna K293 (kd) och K260 (mp).\r\n\r\n\r\nSvenska kyrkan\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker  med  hänvisning   till\r\ntidigare ställningstagande ett motionsyrkande\r\nom förändrade  relationer  mellan  staten och\r\nSvenska kyrkan. Jämför reservation 3.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nRiksdagen  fattade  år  1995  ett  principbeslut  om\r\nändrade relationer mellan staten och  Svenska kyrkan\r\n(prop.      1995/96:80,      bet.     1995/96:KU12).\r\nPrincipbeslutet följdes upp under  följande år genom\r\nen  serie  beslut.  Av dessa får här anses  vara  av\r\nfrämst betydelse de ändringar  i regeringsformen och\r\ntryckfrihetsförordningen    samt   de    lagar    om\r\ntrossamfund, om Svenska kyrkan  och  om införande av\r\nlagen om Svenska kyrkan som beslöts år  1998  (prop.\r\n1997/98:116,    bet.   1997/98:KU20,   1998/99:KU5).\r\nBetydelsefulla ändringar  i  gällande  lagstiftning,\r\nsom  gäller  begravningsverksamheten, kulturminnena,\r\npersonal och avgiftsbetalning, beslöts också år 1999\r\n(prop.  1998/99:38,  bet.  1998/99:KU18).  Samma  år\r\nfattades  beslut  om  statens  stöd till trossamfund\r\n(prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5).\r\n\r\nI  lagen  (1998:1591)  om  Svenska   kyrkan  finns\r\nföreskrifter    bl.a.    om   Svenska   kyrkan   som\r\ntrossamfund, om dess organisatoriska  uppbyggnad, om\r\nkyrkoavgiften, om kyrklig egendom, om rätten  att ta\r\ndel av kyrkans handlingar och om kyrkans arkiv.\r\nI   lagen   (1998:1593)   om   trossamfund   finns\r\nbestämmelser  om  bl.a.  registrering av trossamfund\r\noch om statlig hjälp med avgifter  till registrerade\r\ntros-samfund.  Bestämmelser om statligt  stöd  finns\r\nockså i lagen (1999:932) om stöd till trossamfund.\r\nDe   ändringar   som    år    1999    gjordes    i\r\nbegravningslagen   (1990:1144)  innebar  inte  någon\r\nändring av Svenska kyrkans  huvudmannaskap  för  den\r\nhelt  övervägande  delen av begravningsverksamheten.\r\nHuvudman   för   begravningsverksamheten    är   den\r\nförsamling  eller kyrkliga samfällighet inom Svenska\r\nkyrkan eller - efter särskilt beslut av regeringen -\r\nden kommun som  är  skyldig  att  anordna  och hålla\r\nallmänna   begravningsplatser   för   dem   som   är\r\nfolkbokförda  inom  ett  visst geografiskt avgränsat\r\nförvaltningsområde.  Som  huvudman   tillhandahåller\r\nförsamlingarna    och   samfälligheterna   särskilda\r\ngravplatser för dem  som  inte tillhör något kristet\r\ntrossamfund.  Lagändringarna  innebar  en  förstärkt\r\ntillsyn genom ombud, som tillsätts av länsstyrelsen,\r\noch särskilda regler  om samråd. Begravningsavgiften\r\nskall      fastställas      på      grundval      av\r\nsärkostnadsredovisning av verksamhetens intäkter och\r\nkostnader  för  att  säkerställa  att de  medel  som\r\ninflyter  från dem som inte tillhör  Svenska  kyrkan\r\nanvänds enbart  för begravningsverksamheten och inte\r\nkommer kyrkans religiösa  verksamhet  till  del.  En\r\nskyldighet  infördes  också  för  församlingarna och\r\nsamfälligheterna  att  samråda  med företrädare  för\r\nandra trossamfund och andra berörda  parter i frågor\r\nsom gäller anläggning, utvidgning eller  ändring  av\r\nen befintlig begravningsplats.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI  motion  K271 av Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslås\r\natt  riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  ändring  av berörda lagar i syfte att\r\nåstadkomma ett slutligt skiljande  av Svenska kyrkan\r\nfrån  staten  i enlighet med vad i motionen  anförs.\r\nMotionärerna  framhåller  att  ännu  efter  alla  de\r\nkonkreta  lagändringar  som  skiljandet  krävde  har\r\nSvenska  kyrkan  en  särställning  och  de  formella\r\nbanden  till  staten  är  inte  helt  avskurna.  Som\r\nexempel nämns  att  det i en särskild lag om Svenska\r\nkyrkan  sägs bl.a. att  denna  organisation  är  ett\r\n\"evangelisk-lutherskt  trossamfund\"  och  \"en  öppen\r\nfolkkyrka\",  att  Svenska  kyrkan i begravningslagen\r\nges    en    särställning    som    huvudman     för\r\nbegravningsverksamheten, även för begravningsplatser\r\nför  andra  trosriktningar och för icke-troende, och\r\natt Svenska kyrkan  i  lagen om trossamfund ges rätt\r\ntill   hjälp   av   staten   med    indrivning    av\r\nmedlemsavgifter.  Motionärerna  anser  att  det inte\r\nfinns   några  hållbara  argument  för  att  ge  ett\r\nreligiöst  samfund en sådan särställning som Svenska\r\nkyrkan har.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nVid        riksmötet        2000/01        avstyrkte\r\nkonstitutionsutskottet   en   motion  (v)  av  samma\r\ninnebörd  som  den  nu aktuella motionen.  Utskottet\r\nkonstaterade att ändringarna  i  relationerna mellan\r\nstaten och Svenska kyrkan, som beslutades  efter ett\r\nomfattande utrednings- och förhandlingsarbete,  hade\r\nvarit  i  kraft  under  drygt ett år. Vidare anförde\r\nutskottet  att det inte fann  skäl  att  förorda  en\r\nändring  eller   omprövning  av  relationerna  (bet.\r\n2000/01:KU11).\r\n\r\nUtskottets   ställningstagande    föranledde    en\r\ngemensam reservation (v, mp).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  vidhåller sitt tidigare ställningstagande\r\noch avstyrker därför motion K271 (v).\r\n\r\n\r\nStatlig medverkan vid uppbörd av\r\navgift till trossamfund\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker med hänvisning till\r\ntidigare ställningstagande ett motionsyrkande\r\nom utvärdering av lagen om avgift till\r\nregistrerat trossamfund och om behovet av att\r\njämställa religiösa föreningar med andra\r\nprivata föreningar också vad gäller sättet att\r\nfinansiera verksamheten. Vidare avstyrker\r\nutskottet två motionsyrkanden om förbättrat\r\nrättsskydd för den enskilde mot trossamfund som\r\nfår hjälp av staten med att ta in avgifter.\r\nUtskottet betonar dock vikten av att den\r\nredovisning av medlemsuppgifter som ligger till\r\ngrund för den statliga hjälpen vid betalning av\r\navgift till trossamfund håller en genomgående\r\nhög kvalitet. Jämför reservationerna 4 och 5.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nBestämmelser     om    religionsfrihet    finns    i\r\nregeringsformen  och   den  europeiska  konventionen\r\nangående skydd för de mänskliga rättigheterna och de\r\ngrundläggande  friheterna.   Enligt   2   kap.  2  §\r\nregeringsformen   är   den   enskilde  gentemot  det\r\nallmänna  skyddad  mot  tvång  att   tillhöra  något\r\ntrossamfund.   Bestämmelserna  i  Europakonventionen\r\ngäller, enligt den  praxis  som har utvecklats, till\r\nskillnad  från  regeringsformens  föreskrifter  inte\r\nbara för enskilda  personer  utan även för religiösa\r\nsamfund (se prop. 1997/98:116 s. 21).\r\n\r\nEnligt  3 § lagen (1998:1593)  om  trossamfund  är\r\ningen skyldig  att  tillhöra  något trossamfund. Ett\r\navtal eller löfte som strider mot  denna bestämmelse\r\när ogiltigt.\r\nBestämmelsen  innebär att varje trossamfund  måste\r\nge  möjlighet  för  den  som  vill  att  utträda  ur\r\ntrossamfundet.  Om   ett   trossamfund  enligt  sina\r\nstadgar eller liknande grundregler  har  en regel om\r\natt utträde inte kan ske, är den regeln således utan\r\nverkan.   Bestämmelsen   hindrar   dock   inte   att\r\ntrossamfundet  föreskriver en viss kortare tid innan\r\nutträde beviljas  för  den  som önskar utträde. Inte\r\nheller  hindrar den att ett trossamfund  föreskriver\r\natt utträde  endast  kan ske vid viss tidpunkt varje\r\når (prop. 1997/98:116 s. 108).\r\nEnligt 4 § samma lag  kan barn som har fyllt 12 år\r\ninte inträda i eller utträda ur ett trossamfund utan\r\neget samtycke.\r\nEnligt 16 § har Svenska  kyrkan rätt till hjälp av\r\nstaten med bestämmande, debitering  och  redovisning\r\nav avgifter från dem som tillhör Svenska kyrkan samt\r\nmed att ta in avgifterna. Regeringen kan även, under\r\ni lagen närmare angivna förutsättningar, besluta att\r\nannat registrerat trossamfund skall få sådan  hjälp.\r\nVidare  får  regeringen  besluta att ett trossamfund\r\nsom har beviljats hjälp inte längre skall få det.\r\nNärmare bestämmelser om  förfarandet har meddelats\r\ni bl.a. lagen (1999:291) om  avgift till registrerat\r\ntrossamfund.\r\nAvgift av det aktuella slaget  skall  tas  ut  med\r\nviss  procentsats  av den kommunalt beskattningsbara\r\ninkomsten.  I  hanteringshänseende   skall  avgiften\r\nbehandlas som en skatt.\r\nDe uppgifter som behövs för debitering  av  avgift\r\ntill  trossamfund skall lämnas till Riksskatteverket\r\n(RSV) på  datamedium  av trossamfundet. Uppgifter om\r\ntillhöriga/avgiftsskyldiga   skall  gälla  för  helt\r\ninkomstår och avse förhållandena den 1 november året\r\nföre inkomståret. Trossamfunden  lämnar  uppgift  om\r\nantingen en enhetlig avgiftssats för samfundet eller\r\nden  avgiftssats  som skall gälla för varje individ.\r\nUppgift   om   avgiftssatser    för   det   följande\r\ninkomståret  skall  lämnas  till RSV  senast  den  3\r\ndecember. Regeringen eller den  myndighet regeringen\r\nbestämmer  får meddela närmare föreskrifter  om  hur\r\nuppgifter skall lämnas.\r\nEnligt  6  §  lagen  om  avgift  till  registrerat\r\ntrossamfund krävs  samtycke  från enskilda som skall\r\nbetala  avgift  via  skattebetalningssystemet   till\r\nannat tros- samfund än Svenska kyrkan.\r\nFrågan  om  utformningen av kravet på samtycke har\r\ndiskuterats  i  förarbetena  till  den  nyss  nämnda\r\nlagen.\r\nI     betänkandet    Statlig     medverkan     vid\r\navgiftsbetalning (SOU 1997:46) lade RSV fram förslag\r\ntill  lagstiftning   på   området.  Verkets  förslag\r\ninnebar att skriftligt samtycke skulle inhämtas från\r\nde  personer  vilkas avgifter  skulle  uppbäras  med\r\nskatteförvaltningens  hjälp. Enligt förslaget skulle\r\nmedgivandet    omfatta    avgiftsskyldighet     till\r\ntrossamfundet  och  uppbärande av avgiften med hjälp\r\nav skatteförvaltningen (se a. bet. s. 20).\r\nRSV noterade i sammanhanget  att det fanns samfund\r\nsom i sina stadgar eller motsvarande  hade  en klart\r\nformulerad    avgiftsskyldighet    för    samfundets\r\nmedlemmar/tillhöriga.  Det hade ifrågasatts  om  det\r\ninte skulle räcka med att  ändra stadgarna så att de\r\ninnefattade både avgiftsskyldigheten  som  sådan och\r\natt avgiften skulle tas ut med hjälp av staten.  Med\r\nhänvisning  till  uttalanden  i utredningsdirektiven\r\n(dir. 1995:162 s. 9) framhöll RSV  att  det  ansetts\r\nviktigt  att  de  medlemmar  som  så önskar skall få\r\nbetala   sin   avgift   på   annat  sätt  än   genom\r\nskattemyndigheternas försorg. RSV betraktade det som\r\ntveksamt om valet enbart skulle  kunna  göras  genom\r\nval  av  samfundstillhörigheten  som  sådan.  Verket\r\nangav därvid som sin uppfattning att det i praktiken\r\nsaknas  möjlighet  att välja på vilket sätt man vill\r\nbetala om frågan avgörs  av  stadgarnas innehåll (a.\r\nbet. s. 90).\r\nI  betänkandet  diskuterade  vidare  RSV  möjliga\r\nmodeller  för  hur  RSV  eller  Skattemyndigheten\r\n(SKM)  skall hantera klagomål från  enskilda  och\r\nanförde bl.a. följande (s. 98 f.).\r\nSKM eller  RSV  bör  vid  misstanke  om fel först\r\nkontrollera  att den aktuella personen  verkligen\r\nfinns  med  bland   de  uppgifter  som  samfundet\r\nlämnat. Om personen inte  finns med eller RSV/SKM\r\nhar begått andra fel måste dessa fel rättas till.\r\n\r\nOm uppgifterna i skatteregistret stämmer överens med\r\nde uppgifter som trossamfundet  lämnat  finns  flera\r\nalternativ till hantering.\r\n\r\nAlt  1.  Uppgift om personen finns med på filen från\r\ntrossamfundet.  SKM tar dock den enskildes påstående\r\nom att han/hon inte  är  avgiftsskyldig för gott och\r\ntar bort uppgiften ur registret.\r\n\r\nAlternativet  är rättssäkert  för  den  enskilde.  Det  berövar\r\ndäremot utan vidare  trossamfundet den uppbördshjälp\r\nsom det fått rätt till.\r\n\r\nAlt.    2.    Skatteförvaltningen    befattar    sig\r\növerhuvudtaget  inte  med frågor som rör avgift till\r\ntrossamfund. Den enskilde  hänvisas  till  samfundet\r\noch/eller  till  allmän  domstol.  Endast samfundets\r\nrättelse  eller  domstols dom godtas som  grund  för\r\nändring i skatteregistret.\r\n\r\nSkatteförvaltningen  skulle  helst inte vilja hantera frågor om\r\navgift  till  trossamfund eftersom  avgiften  är  av\r\nprivaträttslig  natur.  Frågor  om  medlemskap  i en\r\nförening  bör  inte hanteras i en skatteprocess utan\r\nhandläggas av allmän  domstol.  Alternativet är dock\r\ntveksamt från rättssäkerhetssynpunkt,  särskilt  med\r\ntanke på att avgiften behandlas som skatt och därmed\r\nkan lämnas för indrivning till KFM[1].\r\n\r\nAlt.  3.  SKM  begär  från  samfundet  en  kopia  av\r\nutredning  om tillhörighet (för Svenska kyrkans del)\r\neller ett skriftligt  medgivande  från  den enskilde\r\ndaterat   senast   den  1  november  året  före  det\r\ninkomstår oenigheten  gäller.  Om samfundet kan visa\r\nhandlingen  godtar  SKM  detta  och  ändrar  inte  i\r\nregistret utan hänvisar den enskilde till samfundet.\r\nOm bevis/medgivande inte kan visas  upp tar SKM bort\r\nuppgifterna om personens avgiftsskyldighet.\r\n\r\nSKM  blandar  sig  i  förhållandet  mellan  samfundet  och  den\r\nenskilde men beaktar bara den ena partens uppgifter.\r\n\r\nAlt  4.  SKM  begär  från  samfundet  en  kopia   av\r\nutredning  om tillhörighet (för Svenska kyrkans del)\r\neller ett skriftligt  medgivande  från  den enskilde\r\ndaterat   senast   den  1  november  året  före  det\r\ninkomstår oenigheten  gäller.  Om samfundet kan visa\r\nhandlingen ger SKM den enskilde  möjlighet  att visa\r\nupp  ett  bevis  om  att  betalningsskyldighet  till\r\nsamfundet  inte  fanns  vid  denna  tidpunkt. Om den\r\nenskilde  kan  visa  denna handling godtar  SKM  den\r\nenskildes uppgifter.\r\n\r\nDetta alternativ stämmer i princip överens med dagens hantering\r\nav  frågor  om  tillhörighet  till  Svenska  kyrkan.\r\nAlternativet  förutsätter  att  Svenska  kyrkan  vid\r\nutträde ur kyrkan  och  övriga trossamfund när någon\r\nåterkallar sitt medgivande utfärdar bevis om att den\r\nenskilde  inte  längre  är  betalningsskyldig   till\r\nsamfundet.\r\n\r\nAv proposition 1998/99:38 Staten och trossamfunden -\r\nbegravningsverksamheten,  kulturminnena, personalen,\r\navgiftsbetalningen,  m.m.  framgår   att  ett  antal\r\nremissinstanser  ansåg  att  undantag från  krav  på\r\nskriftligt  medgivande  till avgiftsbetalning  borde\r\nkunna göras (s. 229 f.).\r\n\r\nI propositionen (s. 229 f.) anfördes att det borde\r\nanses tillräckligt om tros-samfundets  stadgar anger\r\natt      avgiften      får      tas      ut      via\r\nskattebetalningssystemet.  Enligt propositionen fick\r\nmedlemmarna  genom sitt medlemskap  i  trossamfundet\r\nanses ha samtyckt  både  till  att betala avgift och\r\natt  göra  detta  via  skattebetalningssystemet.  Om\r\ntrossamfundets stadgar inte  innehöll någon regel om\r\nhur   avgiften  skall  betalas  måste   medlemmarnas\r\nsamtycke       till       att       betala       via\r\nskattebetalningssystemet  hämtas  in  på annat sätt.\r\nEtt sådant samtycke torde i princip kunna  hämtas in\r\nbåde  muntligt  och skriftligt. Med hänsyn till  den\r\nenskilde  borde  ett   sådant   samtycke  dock  vara\r\nskriftligt. Även praktiska skäl ansågs  tala  för en\r\nsådan  lösning.  Om  trossamfundets  stadgar saknade\r\nregler  för såväl avgiftsskyldighet som  sättet  att\r\nbetala avgift borde det skriftliga samtycket omfatta\r\nbåda dessa frågor. Vidare borde enligt propositionen\r\nregeringen  ges möjlighet att i samband med beslutet\r\nom statlig hjälp  med  att  ta  in  avgifter  bedöma\r\nvilken  form  av  samtycke  som krävs i det enskilda\r\nfallet.\r\nBeträffande konsekvenserna  av  de olika formerna\r\nav  samtycke  uttalades i propositionen  följande\r\n(s. 230 f.).\r\nNär de enskildas  skriftliga  samtycke  krävs bör\r\ntrossamfundet,   med  den  föreslagna  ordningen,\r\nhämta  in  sådant  från  var  och  en  som  skall\r\ndebiteras  avgift.  Samtycket   bör  gälla  tills\r\nvidare  och dokumentationen om det  förvaras  hos\r\nsamfundet.\r\nOm  samtycke  skall  ges  \"via  stadgarna\"  bör\r\ntrossamfundet    svara   för   att   medlemmarnas\r\nskyldigheter  klart   kommer   till   uttryck   i\r\nstadgarna   och   att  informera  medlemmarna  om\r\ninnebörden      av      avgiftsbetalning      via\r\nskattebetalningssystemet.\r\n\r\nI de fall trossamfundet och  den  enskilde har olika\r\nuppfattning  om  dennes medlemskap/avgiftsskyldighet\r\nkan ett samtycke via stadgarna möjligen sägas ge den\r\nenskilde  en  något   svagare   ställning   gentemot\r\nsamfundet  än  ett skriftligt medgivande. Exempelvis\r\ntorde ett skriftligt medgivande som inte återkallats\r\nkunna ses som ett  bevis  på  att  avgiftsskyldighet\r\nfinns    och    från    vilken    tidpunkt,    medan\r\navgiftsskyldighet   som   bygger   på  samtycke  via\r\nstadgarna  kan  vara  svårare  att konstatera,  inte\r\nminst     vad    gäller    tidpunkten    för     när\r\navgiftsskyldigheten  skall anses ha inträtt. Här kan\r\nnämnas  att  avgiftsskyldighet   enligt  regeringens\r\nförslag   kommer  att  gälla  för  helt   inkomstår.\r\nFörhållandena  den  1 november året före inkomståret\r\nbör,      som     tidigare     nämnts,      bestämma\r\navgiftsskyldigheten    för    hela    det   kommande\r\ninkomståret. Den som detta datum är registrerad  som\r\nmedlem/tillhörig/betjänad  bör  alltså  vara skyldig\r\natt betala avgift för hela det kommande året.\r\n\r\nPropositionens    lagförslag    i    det    aktuella\r\nsammanhanget innebär att samtycke kan lämnas  i form\r\nav  skriftligt  medgivande  från  den enskilde eller\r\ngenom att trossamfundets stadgar innehåller en klart\r\nuttalad skyldighet för medlemmarna att betala avgift\r\ntill trossamfundet via skattebetalningssystemet.\r\n\r\nPropositionens förslag innebär vidare  att uppgift\r\nom  att  en person tillhör Svenska kyrkan respektive\r\när skyldig  att betala avgift till annat trossamfund\r\nskall  få registreras  i  skatteregistret  samt  att\r\ntrossamfundet  skall  ersätta  staten för skadestånd\r\nsom har betalats på grund av en  oriktig uppgift som\r\nhar   lämnats   av   trossamfundet.   I   fråga   om\r\nregisteransvarigs  skadeståndsskyldighet  hänvisades\r\ndärvid till regleringen av skadeståndsansvaret  i 48\r\n§  personuppgiftslagen  (a.  prop.  s.  232 ff.). Av\r\nparagrafen       följer      bl.a.      att      den\r\npersonuppgiftsansvarige     skall     ersätta    den\r\nregistrerade   för   skada  och  kränkning  av   den\r\npersonliga  integriteten   som   en   behandling  av\r\npersonuppgifter  i strid med denna lag har  orsakat.\r\nDet bör noteras att  bestämmelserna  i paragrafen är\r\nsådana  specialbestämmelser  om skadestånd  som  tar\r\növer     de    allmänna    skadeståndsreglerna     i\r\nskadeståndslagen.     I    den    utsträckning    en\r\nersättningsfråga inte berörs  i  paragrafen  - t.ex.\r\nfrågan  om  hur  ersättningen  för  en person- eller\r\nsakskada  skall  beräknas  -  tillämpas de  allmänna\r\nreglerna i skadeståndslagen. Vidare  bör noteras att\r\nparagrafen    bara   gäller   vid   behandling    av\r\npersonuppgifter   i   strid   med  bestämmelserna  i\r\npersonuppgiftslagen.   Detta   innebär   bl.a.   att\r\nskadestånd enligt paragrafen inte kan utgå vid brott\r\nmot   motsvarande  bestämmelser  i  s.k.   särskilda\r\nregisterförfattningar,     som     enligt     2    §\r\npersonuppgiftslagen gäller framför denna lag (se SOU\r\n1997:39 s. 436 f.).\r\nVid        riksdagsbehandlingen        tillstyrkte\r\nkonstitutionsutskottet  regeringens  förslag   i  nu\r\nbeskrivna   delar.  Vidare  avstyrkte  utskottet  en\r\nföljdmotion till  propositionen som bl.a. gick ut på\r\natt varken Svenska  kyrkan  eller  annat trossamfund\r\nskulle   bistås  med  statlig  uppbördshjälp   (bet.\r\n1998/99:KU18).\r\nUtskottet  hänvisade  till  att principbeslutet år\r\n1995 om ändrade relationer mellan staten och Svenska\r\nkyrkan  innebär  att  staten skall  biträda  Svenska\r\nkyrkan  - eller annat trossamfund  efter  beslut  av\r\nregeringen  -  med  uppbörden  av avgift. Skälen för\r\ndetta  var  att  det  för att Svenska  kyrkan  skall\r\nupprätthålla en demokratiskt  uppbyggd  rikstäckande\r\nverksamhet  är en förutsättning att förändringen  av\r\nrelationerna  mellan  staten och kyrkan inte innebär\r\nnågon drastisk försämring  av kyrkans ekonomi. Genom\r\nprincipbeslutet har slagits  fast  att kyrkoavgiften\r\nkostnadsfritt  för  Svenska  kyrkan  skall   tas  ut\r\ntillsammans med och på samma sätt som inkomstskatten\r\nunder  förutsättning  att  hjälpen  kan  inordnas  i\r\ngällande  uppbördssystem.  Av  jämställdhetsskäl bör\r\nenligt principbeslutet motsvarande  erbjudande kunna\r\nriktas även till andra trossamfund.\r\nUtskottets    ställningstagande   föranledde    en\r\ngemensam reservation (v, mp).\r\n\r\nVid       riksmötet       1999/2000        avstyrkte\r\nkonstitutionsutskottet  med hänvisning till tidigare\r\nställningstaganden en motion  i  vilken begärdes att\r\nSvenska  kyrkan och andra trossamfund  själva  skall\r\nansvara   för    uppbörden    av    avgifter   (bet.\r\n1999/2000:KU5).\r\n\r\nUtskottets    ställningstagande   föranledde    en\r\nreservation (mp).\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion K414 av  Tasso Stafilidis (v) föreslås dels\r\natt  riksdagen tillkännager  för  regeringen  vad  i\r\nmotionen   anförs   om  det  akuta  behovet  av  att\r\nförbättra  rättsskyddet   för   den   enskilde   mot\r\nregistrerade trossamfund som får hjälp av staten med\r\nberäkning,  debitering  och  redovisning av avgifter\r\noch med att ta in avgifterna (yrkande  1),  dels att\r\nriksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om det långsiktiga behovet  av\r\natt  utvärdera  lagen  om  avgift  till  registrerat\r\ntrossamfund och att i framtiden jämställa  religiösa\r\nföreningar  med  andra privata föreningar också  vad\r\ngäller sättet att  finansiera  verksamheten (yrkande\r\n2). Enligt motionären finns det  ett  akut  behov av\r\natt  förbättra  skyddet  för  enskilda mot obefogade\r\nkrav  från  registrerade trossamfund.  Detta  gäller\r\nt.ex. i fall  då  det registrerade trossamfundet och\r\nden  enskilde  har  olika   uppfattningar  i  frågan\r\nhuruvida  den  enskilde  alls  är   medlem   i   det\r\nregistrerade  trossamfundet.  Motionären  anser  att\r\nlagen bör ändras så att skattemyndigheterna skall ta\r\nden  enskildes  uppgifter  om  avgiftsskyldighet för\r\ngoda och hänvisa det registrerade trossamfundet till\r\nden  vanliga  rättsliga processen  för  att  få  den\r\nenskildes betalningsskyldighet fastställd. På längre\r\nsikt bör lagen utvärderas med sikte på att jämställa\r\nreligiösa föreningar med andra föreningar som verkar\r\ninom  det  svenska   samhället   också   vad  gäller\r\nfinansieringsvägar.\r\n\r\nI motion K309 av Allan Widman och Ulf Nilsson (fp)\r\nanförs  att endast det första alternativet  som  RSV\r\nredovisat  för hanteringen av klagomål från enskilda\r\nkan  vara  godtagbart.   Alternativet   innebär  att\r\nskattemyndigheterna skall ta den enskildes uppgifter\r\nom  avgiftsskyldighet  för  goda  och  hänvisa   det\r\nregistrerade    trossamfundet   till   den   vanliga\r\nrättsliga  processen   för   att  få  den  enskildes\r\nbetalningsskyldighet fastställd.\r\n\r\nSkriftligt svar från finansminister Bosse\r\nRingholm\r\n\r\nFinansminister Bosse Ringholm  har i skriftligt svar\r\nden  16  oktober  2002 besvarat en  fråga  av  Tasso\r\nStafilidis (v) om vad  statsrådet avser att göra för\r\natt säkerställa att en enskild  inte  ska drabbas av\r\navgifter till föreningar som denne inte är medlem i,\r\neller  som drivs in genom statlig uppbörd  utan  att\r\npersonen  har  samtyckt till vare sig avgiften eller\r\nuppbörden.\r\n\r\nBosse Ringholm  har  i  svaret  anfört  bl.a.  att\r\nregeringen  i sina beslut om att medge uppbördshjälp\r\nhar angett att den förutsätter att trossamfundet ger\r\nmedlemmarna information  om  vad det innebär för den\r\nenskilde     att     avgiften     tas     ut     via\r\nskattebetalningssystemet.  Systemet  för  uppbörd av\r\navgifter från trossamfund fungerar på det sättet att\r\nett    trossamfund   som   beviljats   uppbördshjälp\r\növerlämnar  en  datafil  med uppgift på de medlemmar\r\nsom  ska  betala  avgift  genom  statens  medverkan.\r\nUppgifterna  skall  gälla för  visst  inkomstår  och\r\nendast avse personer  som  den  1 november året före\r\ndet inkomstår som avgiften avser  har eller anses ha\r\nsamtyckt till att betala avgift till  trossamfundet.\r\nAvgiften ingår i medlemmens preliminära och slutliga\r\nskatt.\r\nBosse  Ringholm  har  vidare  i svaret anfört  att\r\nfrågan om former för medlemskap,  liksom  former för\r\nsamtycke  till att avgift tas in med statlig  hjälp,\r\när en fråga  mellan  den enskilde och trossamfundet.\r\nDen enskilde ska alltså vända sig till trossamfundet\r\nom  han  eller hon anser  att  medgivande  inte  har\r\nlämnats eller  att  han  eller  hon inte är medlem i\r\nsamfundet. Om ett trossamfund skickar in en rättelse\r\ntill RSV på grund av att den fil  som  tidigare  har\r\nskickats  in  visat  sig innehålla personer som inte\r\nsamtyckt till att betala  avgift, räknas avgiften om\r\nför  ifrågavarande  personer   och   återbetalas   i\r\nförekommande   fall  på  det  sätt  som  gäller  för\r\nåterbetalning av skatt.\r\nBosse Ringholm  har slutligen uppgett att han inte\r\nanser att det finns  skäl att vidta några åtgärder i\r\ndetta avseende.\r\n\r\nSkrivelse från Riksskatteverket (RSV)\r\n\r\nAv en skrivelse från RSV, som inkommit på utskottets\r\nbegäran, framgår att sju  trossamfund  har beviljats\r\nhjälp     med     att    ta    in    avgifter    via\r\nskattebetalningssystemet  fr.o.m.  år 2001. Av dessa\r\nsamfund använder sig endast Romersk-katolska  kyrkan\r\nav  \"samtycke via stadgarna\". Denna form av samtycke\r\ninnebär   att  medlemmarnas  skyldighet  att  betala\r\navgift via  skattebetalningssystemet  är inskriven i\r\nsamfundets  stadgar. De övriga sex samfunden  hämtar\r\nin skriftligt  samtycke till avgiftsbetalningen från\r\nsina medlemmar.\r\n\r\nOm en person meddelar  SKM  att han eller hon inte\r\nanser sig vara avgiftsskyldig,  trots att personen i\r\nfråga  finns  med  i  den datafil med  uppgifter  om\r\navgiftsskyldiga  som respektive  samfund  lämnar  in\r\ntill RSV, uppmanas  personen  att kontakta samfundet\r\nför eventuell rättelse. Ifall trossamfundet  bedömer\r\natt   personen   inte   är   avgiftsskyldig  skickar\r\nsamfundet därefter en rättelsefil  till  RSV som ser\r\ntill att uppgiften om avgiftsskyldighet tas bort.\r\nSåväl  RSV som skattemyndigheterna har tagit  emot\r\nsamtal och  brev från personer som anser att de inte\r\när skyldiga att betala avgift och att de inte lämnat\r\nsamtycke    till     att     betala    avgift    via\r\nskattebetalningssystemet.  Klagomålen   har   nästan\r\nuteslutande  gällt  avgiften  till  Romersk-katolska\r\nkyrkan  och  den  form  för samtycke (\"samtycke  via\r\nstadgarna\") som samfundet  använder.  RSV hänvisar i\r\ndetta  sammanhang  till  sitt  yttrande  av  den  28\r\naugusti   2000  (dnr  7377-00/151)  över  samfundets\r\nansökan om  avgiftshjälp,  i  vilket verket särskilt\r\nframhöll att den information som  samfundet dittills\r\nhade gett medlemmarna inte var tillräcklig  och  att\r\nsamfundet  borde åläggas att informera på ett sådant\r\nsätt  att  medlemmarna   var  helt  införstådda  med\r\navgiftsskyldigheten och grunderna  för  den (stadgar\r\noch  lagstiftning)  samt vad det innebär att  avgift\r\ntas  in  via skattebetalningssystemet.  I  yttrandet\r\nanförde RSV  vidare att regeringen bör följa upp och\r\nbedöma om samfundet gett tillräcklig information.\r\nDe  klagande   hänvisas,   ofta   muntligen,  till\r\nsamfundet för eventuell rättelse. Därför  finns  det\r\ninte  någon  uppgift om antalet kontakter som tagits\r\nmed RSV och skattemyndigheterna.  Antalet  rättelser\r\nfrån  Romersk-katolska  kyrkan  uppgår  per  den  27\r\njanuari  2003  till  3  874 för inkomståret 2001 och\r\ntill 5 310 för inkomståret  2002. Vissa personer kan\r\ndock, enligt RSV, förekomma i  rättelserna för flera\r\når. Enligt uppgift till RSV kommer  vidare  Romersk-\r\nkatolska  kyrkan  inom  kort  att  sända ytterligare\r\nrättelsefiler som avser inkomståren  2001,  2002 och\r\n2003.  Antalet rättelser från övriga trossamfund  är\r\nenligt RSV försumbart.\r\nI  åtminstone  ett  fall  har  beräkningen  av  en\r\npersons  skatt  (preliminär  skatt  inklusive avgift\r\ntill  trossamfund) överklagats till länsrätten,  som\r\navslagit   begäran   om   ändring   (Länsrättens   i\r\nVästernorrlands län dom den 16 oktober 2002 i mål nr\r\n2736-01).  Ytterligare  en  länsrättsdom har rört en\r\nbegäran    om    rättelse    av   personuppgift    i\r\nbeskattningsdatabasen.  Även  i   detta   fall   har\r\nlänsrätten  avslagit begäran om ändring (Länsrättens\r\ni Stockholms  län  dom den 20 november 2002 i mål nr\r\n12884-02).\r\n\r\nAv  uppgifter  på RSV:s  hemsida  (www.rsv.se),  som\r\navser  inkomståret  2003,  framgår  att  ca  75  000\r\npersoner  via skattsedeln betalar avgift till de sju\r\ntros-samfund  som  har beviljats hjälp med att ta in\r\navgifter   via   skattebetalningssystemet.   Antalet\r\npersoner som på detta  sätt  betalar avgift till ett\r\ntrossamfund fördelar sig därvid  enligt  följande på\r\nde  olika  samfunden:  Svenska Missionsförbundet  13\r\n500;  Romersk-katolska  kyrkan   55   000;   Svenska\r\nAlliansmissionen  1 000; Svenska Baptistsamfundet  1\r\n000; Evangeliska Frikyrkan  2 000; Frälsningsarmén 1\r\n400; Metodistkyrkan i Sverige 600.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nI motion K414 yrkande 2 begärs  ett tillkännagivande\r\nför  regeringen om det långsiktiga  behovet  av  att\r\nutvärdera   lagen   om   avgift   till   registrerat\r\ntrossamfund och att i framtiden jämställa  religiösa\r\nföreningar  med  andra privata föreningar också  vad\r\ngäller   sättet   att    finansiera    verksamheten.\r\nUtskottet,     som     vidhåller    sitt    tidigare\r\nställningstagande, avstyrker motionen i denna del.\r\n\r\nI motionerna K309 och K414 yrkande 1 framförs krav\r\npå  förbättrat  rättsskydd   för  den  enskilde  mot\r\nregistrerade trossamfund som får hjälp av staten med\r\nberäkning,  debitering och redovisning  av  avgifter\r\noch med att ta in avgifterna.\r\nUtskottet vill  inledningsvis betona vikten av att\r\nde medlemsförteckningar  och  övriga  uppgifter  som\r\nligger  till  grund  för  den  statliga  hjälpen vid\r\nbetalning  av  avgift  till  trossamfund  håller  en\r\ngenomgående hög kvalitet. För att detta skall  kunna\r\nuppnås   krävs,   enligt   utskottets   mening,  att\r\nmedlemmarna    informeras    av   det   registrerade\r\ntrossamfundet  på ett sådant sätt  att  de  är  helt\r\ninförstådda med  avgiftsskyldigheten  och  grunderna\r\nför denna samt vad det innebär att avgift tas in via\r\nskattebetalningssystemet.\r\nDe  problem  som  hittills  har förekommit i detta\r\navseende  måste, i enlighet med  principbeslutet  år\r\n1995 om ändrade relationer mellan staten och Svenska\r\nkyrkan, i första  hand  avhjälpas  av  trossamfunden\r\nsjälva. Utskottet utgår från att så nu sker, och att\r\nsamfundsmedlemmar   får   tydlig   information    om\r\navgiftsskyldigheten  och grunderna för denna samt om\r\nvad   det   innebär   att  avgiften   tas   in   via\r\nskattebetalningssystemet.     Vidare     förutsätter\r\nutskottet  att  regeringen, som bestämmer om  staten\r\nskall biträda trossamfund  med  uppbörd av avgifter,\r\nföljer upp och bedömer om tillräckliga  åtgärder har\r\nvidtagits   i  nu  aktuellt  avseende.  Vid  angivna\r\nförhållanden  finner utskottet att tillräckliga skäl\r\ninte har framkommit för att riksdagen nu skall vidta\r\nytterligare åtgärder.  Mot  den  anförda  bakgrunden\r\navstyrks motionerna K309 och K414 yrkande 1.\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]: Kronofogdemyndigheten</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Begravningsverksamheten (punkt 1)\r\n\r\nav Mats Einarsson (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motion  2002/03:K293  och  avslår  motion\r\n2002/03:K260.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  ett modernt samhälle  kan  det  inte  anses  vara\r\nrimligt  att  ett  enskilt trossamfund, dvs. Svenska\r\nkyrkan,  tyngs  med en  uppgift  av  så  allmän  och\r\ngenerell     natur     som     den     att     sköta\r\nbegravningsväsendet. För  att  bättre  möta  de krav\r\nreligionsfriheten  ställer och skapa en principiellt\r\nhållbar ordning för  en  verksamhet som så påtagligt\r\när  en  uppgift  för  samhället,   anser   jag   att\r\növervägande  skäl  talar för att kommunerna tar över\r\nhuvudmannaskapet. På detta sätt uppnås vidare det ur\r\ndemokratisk synvinkel  högst  angelägna  syftet  att\r\nockså  de  personer  som inte är medlemmar i Svenska\r\nkyrkan  -  och  som således  saknar  rösträtt  i  de\r\nkyrkliga  valen  -   ges   möjlighet   att   påverka\r\nbegravningsavgiftens  nivå.  Regeringen  bör därför,\r\nsom  begärs  i  motionen,  lägga  fram förslag  till\r\nändring      i      begravningslagen      så     att\r\nbegravningsväsendet   övergår  till  primärkommunalt\r\nhuvudmannaskap.\r\n\r\n\r\n2. Begravningsverksamheten (punkt 1)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:K260 och 2002/03:K293.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  ett modernt samhälle  kan  det  inte  anses  vara\r\nrimligt  att  ett  enskilt trossamfund, dvs. Svenska\r\nkyrkan,  tyngs  med en  uppgift  av  så  allmän  och\r\ngenerell     natur     som     den     att     sköta\r\nbegravningsväsendet. För  att  bättre  möta  de krav\r\nreligionsfriheten  ställer och skapa en principiellt\r\nhållbar ordning för  en  verksamhet som så påtagligt\r\när en uppgift för samhället, bör därför ansvaret för\r\nbegravningsväsendet överföras till kommunerna. Detta\r\nhindrar  givetvis inte att  kommunerna,  efter  eget\r\nställningstagande,  i  sin tur lägger ut skötseln på\r\nentreprenad, exempelvis  till  en  organisation  med\r\nlång  erfarenhet  av  och  hög kompetens på området.\r\nDessa överväganden görs lämpligen  av  de i allmänna\r\nval demokratiskt utsedda företrädarna i  kommunerna.\r\nPå  detta  sätt  uppnås  vidare  det  ur demokratisk\r\nsynvinkel  högst  angelägna  syftet  att  också   de\r\npersoner  som  inte  är medlemmar i Svenska kyrkan -\r\noch som således saknar  rösträtt i de kyrkliga valen\r\n-  ges  möjlighet  att påverka  begravningsavgiftens\r\nnivå.\r\n\r\nUnder   sitt   yrkesverksamma   liv   hinner   den\r\navgiftsskyldige betala  in  en  ansenlig  summa till\r\nbegravningsverksamheten. Det kan ifrågasättas om den\r\nsamlade  summan korresponderar med de kostnader  den\r\nenskilde efter  döden  medför  för aktuell huvudman,\r\nexempelvis  i  de  fall då den enskilde  önskar  bli\r\nkremerad och få sin  aska spridd t.ex. i havet eller\r\npå en del av en kyrkogård.\r\nDessa  frågor  bör utredas  närmare  i  syfte  att\r\nåstadkomma en tros-  och åskådningsneutral reglering\r\nav huvudmannaskap för  begravningsverksamhet  samt i\r\nsyfte  att tillse att den som avser att begagna  sig\r\nav  en  viss  begravningsform  och  därtill  hörande\r\nskötsel/service  erlägger  en proportionerlig avgift\r\nför densamma. Regeringen bör därefter återkomma till\r\nriksdagen med sådana förslag  till  lagändringar som\r\nhar den inriktning som efterfrågas i motionerna.\r\n\r\n3. Svenska kyrkan (punkt 2)\r\n\r\nav Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K271.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom  anförs i motion K271 (v) finns det  inte  några\r\nhållbara  argument  för att ge ett religiöst samfund\r\nen sådan särställning  som  Svenska  kyrkan har även\r\nefter det att relationerna mellan kyrkan  och staten\r\nändrats fr.o.m. år 2000. Regeringen bör därför,  som\r\nbegärs i motionen, lägga fram förslag till ändring i\r\nlagstiftningen  som  gäller  trossamfund och Svenska\r\nkyrkan som gör att Svenska kyrkan slutgiltigt skiljs\r\nfrån staten.\r\n\r\n\r\n4. Statlig medverkan vid uppbörd av avgift\r\ntill trossamfund (punkt 3)\r\n\r\nav Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservationen. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K414 yrkandena 1 och 2 samt\r\n2002/03:K309 (delvis).\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att inget trossamfund  bör få statens hjälp\r\nmed  att  ta  in  avgifter. Begravningsavgiften  bör\r\nbehandlas separat och  betalas över skattsedeln, men\r\növriga  avgifter för trossamfundens  verksamhet  bör\r\nenligt vår  mening  trossamfunden  själva ta in. Som\r\nbegärs i motion K414 yrkande 2 bör därför  lagen  på\r\nlängre  sikt  utvärderas  med sikte på att jämställa\r\nreligiösa föreningar med andra föreningar som verkar\r\ninom  det  svenska  samhället   också   vad   gäller\r\nfinansieringsvägar.\r\n\r\nVidare  finns det enligt vår mening ett akut behov\r\nav att förbättra  skyddet för enskilda mot obefogade\r\nkrav från registrerade  trossamfund.  Den  nuvarande\r\nordningen  på  området  innebär att trossamfund  med\r\nhjälp av staten kan tvinga  enskilda  att  betala in\r\navgift   till   trossamfundet   också   i   fall  då\r\navgiftskrav  är  obefogade. Detta kan gälla t.ex.  i\r\nfall  då  det  registrerade  trossamfundet  och  den\r\nenskilde har olika  uppfattningar  i frågan huruvida\r\nden  enskilde  alls  är  medlem  i  det registrerade\r\ntrossamfundet. Vi anser att lagen bör  ändras så att\r\nskattemyndigheterna skall ta den enskildes uppgifter\r\nom  avgiftsskyldighet  för  goda  och  hänvisa   det\r\nregistrerade    trossamfundet   till   den   vanliga\r\nrättsliga  processen   för   att  få  den  enskildes\r\nbetalningsskyldighet fastställd.\r\n\r\n5. Statlig medverkan vid uppbörd av avgift till\r\ntrossamfund (punkt 3)\r\n\r\nav  Helena  Bargholtz (fp) och  Liselott  Hagberg\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservationen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K309 och 2002/03:\r\nK414  yrkande 1 (delvis).  Vidare  avslår  riksdagen\r\nmotion 2002/03:K414 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen nuvarande  ordningen för hanteringen av klagomål\r\nfrån enskilda vid  statlig  uppbörd  av  avgift till\r\ntrossamfund är av rättssäkerhetsskäl oacceptabel.  I\r\nstället  bör  en  ordning  tillämpas som innebär att\r\nskattemyndigheterna skall ta den enskildes uppgifter\r\nom  avgiftsskyldighet  för  goda   och  hänvisa  det\r\nregistrerade   trossamfundet   till   den    vanliga\r\nrättsliga   processen   för  att  få  den  enskildes\r\nbetalningsskyldighet fastställd.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n2002/03:K260 av Leif Björnlod (mp):\r\n\r\nRiksdagen   begär  att  regeringen   tillsätter   en\r\nutredning  för  att  se  över  huvudmannaskapet  för\r\nbegravningsverksamheten och begravningsavgiften samt\r\nför att utröna  hur  ett system kan utformas för att\r\ngöra det möjligt att avge  viljeyttring  i livet vad\r\ngäller begravningsförfarande m.m.\r\n\r\n2002/03:K271 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen  begär att regeringen lägger fram  förslag\r\ntill ändring av berörda lagar i syfte att åstadkomma\r\nett slutligt skiljande av Svenska kyrkan från staten\r\ni enlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n2002/03:K293 av Torsten Lindström (kd):\r\n\r\nRiksdagen begär  att  regeringen lägger fram förslag\r\ntill  ändring  av lagen så  att  begravningsväsendet\r\növergår till ett primärkommunalt huvudmannaskap.\r\n\r\n2002/03:K309 av Allan Widman och Ulf Nilsson (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om lagen (1999:291) om avgift\r\ntill registrerat trossamfund.\r\n\r\n2002/03:K414 av Tasso Stafilidis (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om det akuta behovet\r\natt förbättra  rättsskyddet  för  den enskilde mot\r\nregistrerade trossamfund som får hjälp  av  staten\r\nmed   beräkning,  debitering  och  redovisning  av\r\navgifter och med att ta in avgifterna.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om  det  långsiktiga\r\nbehovet  av att utvärdera  avgiftslagen  och  att  i\r\nframtiden  jämställa  religiösa föreningar med andra\r\nprivata  föreningar  också  vad  gäller  sättet  att\r\nfinansiera verksamheten.\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Begravningsverksamheten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K260 och 2002/03:K293.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "35673189-3DC4-11D7-AE95-0004755030A2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "2",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "2",
                    "2",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "1",
                    "0",
                    "24",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "258",
                    "16",
                    "28",
                    "47"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/35673189-3DC4-11D7-AE95-0004755030A2",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Svenska kyrkan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K271.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "3567318C-3DC4-11D7-AE95-0004755030A2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "2",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "13",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "260",
                    "42",
                    "2",
                    "45"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3567318C-3DC4-11D7-AE95-0004755030A2",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Statlig medverkan vid uppbörd av avgift till trossamfund",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K309 och 2002/03:K414 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "3567318E-3DC4-11D7-AE95-0004755030A2",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "0",
                    "26",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "14",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "221",
                    "43",
                    "41",
                    "44"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/3567318E-3DC4-11D7-AE95-0004755030A2",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU20",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Begravningsverksamheten",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Begravningsverksamheten",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Svenska kyrkan",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Statlig medverkan vid uppbörd av avgift till trossamfund",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Statlig medverkan vid uppbörd av avgift till trossamfund",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-01-21 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-02-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-02-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-02-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-02-14 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B2",
          "namn": "Bordläggning 2",
          "datum": "2003-02-17 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "2",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-02-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-02-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-02-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 23:28:09"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om begravningsverksamheten, Svenska kyrkan och statlig hjälp vid betalning av avgift till trossamfund.",
          "dok_id": "GQ01KU20",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om trossamfund (KU20)",
          "dok_id": "GQ01KU20",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-20 23:28:09"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01KU20",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:50"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>  Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om begravningsverksamheten, Svenska kyrkan och statlig hjälp vid betalning av avgift till trossamfund.</p>",
          "dok_id": "GQ01KU20",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:26"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om trossamfund (KU20)",
          "dok_id": "GQ01KU20",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:26"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01KU20",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ku_20.docx",
          "filstorlek": "81310",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Frågor beträffande trossamfund",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/41C5C857-AB1F-4235-8BD7-98E949891A13"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01KU20",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ku_20.pdf",
          "filstorlek": "337478",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_ku_20",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/AED584FE-3D77-4D11-A980-D2DCA4101A4C"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K260 Begravningsavgift",
          "ref_dok_id": "GQ02K260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K260",
          "ref_dok_titel": "Begravningsavgift",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Björnlod (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K271 Svenska kyrkans skiljande från staten",
          "ref_dok_id": "GQ02K271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K271",
          "ref_dok_titel": "Svenska kyrkans skiljande från staten",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K293 Kommunalisering av begravningsväsendet",
          "ref_dok_id": "GQ02K293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K293",
          "ref_dok_titel": "Kommunalisering av begravningsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K309 Rättssäker debitering och uppbörd av avgifter till trossamfund",
          "ref_dok_id": "GQ02K309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K309",
          "ref_dok_titel": "Rättssäker debitering och uppbörd av avgifter till trossamfund",
          "ref_dok_subtitel": "av Allan Widman och Ulf Nilsson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K414 Individuellt rättsskydd vid uppbördshjälp till registrerade trossamfund och jämställdhet mellan religiösa och andra föreningar",
          "ref_dok_id": "GQ02K414",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K414",
          "ref_dok_titel": "Individuellt rättsskydd vid uppbördshjälp till registrerade trossamfund och jämställdhet mellan religiösa och andra föreningar",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-02-19",
          "ref_dok_id": "GQ0961",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "61",
          "ref_dok_titel": "2003-02-19",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-02-19",
          "ref_dok_id": "GQ0961",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "61",
          "ref_dok_titel": "2003-02-19",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}