{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2293613",
      "dok_id": "GQ01KU19",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "KU19",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:KU19",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "19",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-03-20 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:55",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:59",
      "titel": "Riksdagens arbetsformer",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01KU19/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01KU19",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01KU19",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01KU19",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:KU19</div><h1>Riksdagens arbetsformer</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  detta  betänkande  behandlas 38 motionsyrkanden\r\nfrån  den  allmänna  motionstiden   2002   som   rör\r\narbetsformerna  i riksdagen och riksdagsledamöternas\r\narbetsvillkor. Motionerna  gäller  bl.a.  riksdagens\r\narbetsår,  riksdagens  öppnande, kammarsammanträden,\r\nbudgetprocessen,    den    allmänna    motionstiden,\r\närendenas   beredning,   riksdagens    frågestunder,\r\narvoden och inkomstgarantier, ledighet,  EU-nämnden,\r\nriksdagens       IT-policy,       riksdagsevenemang,\r\nmiljöledningssystem i riksdagen och studieuppehåll i\r\nförtroendeuppdrag. Samtliga motioner  avstyrks.  Tio\r\nreservationer   och   två  särskilda  yttranden  har\r\navgetts.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n1.      Riksdagens arbetsår\r\nRiksdagen  avslår motionerna  2002/03:K205  och\r\n2002/03:K387 i denna del.\r\n\r\n2.      Svensk flagga vid talarstolen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K217.\r\n\r\n3.      Riksdagens öppnande\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K245.\r\n\r\n4.      Ledamöternas placering i\r\nplenisalen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K316.\r\nReservation 1 (m, kd)\r\n\r\n5.      Europaparlamentarikernas deltagande\r\ni riksdagsdebatter m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår    motionerna   2002/03:K385\r\nyrkandena 8 och 9 samt 2002/03:K432  yrkande  7 i\r\ndenna del.\r\nReservation 2 (fp)\r\n\r\n6.      Debatter i första- och\r\nandrakammarsalarna\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K392.\r\n\r\n7.      Budgetprocessen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K370.\r\nReservation 3 (kd)\r\n\r\n8.      Den allmänna motionstiden\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K256.\r\n\r\n9.      Beredningen av jordbruksfrågor\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:MJ422 yrkande\r\n1.\r\nReservation 4 (fp)\r\n\r\n10.     Familjeutskott\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:So453  yrkande\r\n3.\r\n\r\n11.     Jämställdhetsaspekter i\r\nutskottsarbetet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:A319 yrkande 4.\r\nReservation 5 (v, mp)\r\n12.    Utskottens arbetsformer\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K379 yrkande 22\r\ni denna del.\r\nReservation 6 (m)\r\n\r\n13.     Riksdagens frågestunder\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K209.\r\n\r\n14.     Riksdagsledamotsarvodet\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna   2002/03:K228\r\nyrkandena 1-2 samt 2002/03:K314.\r\nReservation 7 (mp)\r\n\r\n15.     Sänkning av arvodet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K228 yrkande 3.\r\nReservation 8 (mp) - villkorad\r\n\r\n16.     Arvodet till ledamöter i\r\nriksdagsstyrelsen\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K204.\r\n\r\n17.     Inkomstgaranti och\r\nvisstidspension\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion 2002/03:K285 yrkandena\r\n1-3.\r\n\r\n18.     Ersättningen till ersättare\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K338.\r\n\r\n19.     Ledighet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:K387  i  denna\r\ndel.\r\nReservation 9 (v, mp)\r\n\r\n20.     Resor\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K210.\r\n\r\n21.     EU-nämnden\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K318.\r\n\r\n22.     Riksdagens IT-policy\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:K278 yrkandena\r\n1 och 2.\r\n\r\n23.     Teknisk utrustning\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion 2002/03:K279 yrkandena\r\n1 och 2.\r\n\r\n24.     Riksdagsevenemang\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna  2002/03:K214  och\r\n2002/03:K320 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\n25.     Miljöledningssystem i riksdagen\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:Fi216 yrkande\r\n6.\r\nReservation 10 (v, mp)\r\n\r\n26.     Regionalt riksdagskontor i\r\nGöteborg\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K393.\r\n\r\n27.     Studieuppehåll vid\r\nförtroendeuppdrag\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K429  yrkandena\r\n1 och 2.\r\n\r\nStockholm den 20 mars 2003\r\n\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nGunnar Hökmark\r\n\r\nFöljande  ledamöter har deltagit i beslutet:  Gunnar\r\nHökmark (m),  Göran  Magnusson  (s),  Barbro Hietala\r\nNordlund  (s),  Helena  Bargholtz  (fp),  Pär   Axel\r\nSahlberg  (s),  Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson\r\n(v), Mats Berglind  (s), Henrik S Järrel (m), Anders\r\nBengtsson (s), Tobias  Krantz (fp), Helene Petersson\r\n(s),  Nils Fredrik Aurelius  (m),  Billy  Gustafsson\r\n(s), Gustav  Fridolin (mp), Christer Adelsbo (s) och\r\nÅsa Torstensson (c).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nKU19\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\nRiksdagens arbetsår\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker   med   hänvisning  till\r\ntidigare   ställningstaganden   motioner   (v\r\nrespektive m)  om  en  jämnare  spridning  av\r\narbetet under riksdagsåret.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI  motion  K387 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs  i\r\ndenna del förändringar  av riksdagens arbetsformer i\r\nsyfte att öka jämställdheten  på  arbetsplatsen. Det\r\när  enligt  motionen  angeläget  att sprida  arbetet\r\njämnare  under året om både kvinnor  och  män  skall\r\nkunna vara riksdagsledamöter och samtidigt ha familj\r\noch vänner.  Ett  alternativ vore att låta riksdagen\r\nsammanträda tre dagar  i veckan i 10 månader om året\r\nför  att utjämna arbetsbelastningen.  Vidare  vänder\r\nsig motionen  mot  att voteringstiderna förläggs vid\r\ntidpunkter då barnen skall hämtas på dagis.\r\n\r\nRolf Gunnarsson (m)  begär  i  motion K205 att det\r\nuppdras     år     riksdagsstyrelsen    att    ändra\r\narbetsordningen  för  Sveriges  riksdag.  Motionären\r\nvänder sig mot att  riksdagen  är  stängd  under tre\r\nmånader  under sommaren. Under den tid riksdagen  är\r\nsamlad är  arbetstempot  i stället högt, men aningen\r\nryckigt. Frågan är enligt  motionen om det inte vore\r\nbättre att ha riksdagsarbetet  i  gång  under längre\r\ntid av året. Med stor fördel skulle riksdagen  kunna\r\nöppnas kring 20-25 augusti i samband med skolstarten\r\noch då samhället i övrigt öppnar. Det relativt långa\r\nuppehållet  under  jul  och nyår kan också förkortas\r\nmed cirka en vecka.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\n\r\nHösten   2000   behandlade   utskottet    ett    par\r\nmotionsyrkanden  om  arbetsåret  i  riksdagen  (bet.\r\n2000/01:KU4,    s.    9    f.).   Utskottet   delade\r\nmotionärernas uppfattning om vikten av en någorlunda\r\njämn     arbetsbelastning    under     riksdagsåret.\r\nArbetsperioderna  mellan  de  plenifria  veckorna är\r\noftast  mycket  intensiva medan sommaruppehållet  är\r\nförhållandevis långvarigt. Det var emellertid enligt\r\nutskottet talmannens ansvar att efter överläggning i\r\nriksdagsstyrelsen  och  i  samråd  med  de särskilda\r\nföreträdarna   för  partigrupperna  årligen  planera\r\nriksdagsarbetet med den begränsningen i huvudsak att\r\nnytt  riksmöte  i   enlighet   med   1   kap.   2  §\r\nriksdagsordningen  skall  inledas  i september. Till\r\ndetta kom Riksdagskommitténs uttalande  bl.a. om att\r\nriksdagsarbetet   bör   avslutas   i   juni.  Enligt\r\nutskottets mening saknades anledning att  förutsätta\r\nannat  än att talmannen, riksdagsstyrelsen eller  de\r\nsärskilda   företrädarna   för   partigrupperna  tar\r\ninitiativ till de förändringar som  behövs  för  att\r\nåstadkomma   en  så  jämn  arbetsrytm  som  möjligt.\r\nUtskottet var inte berett att då föreslå ändringar i\r\nde  regler och  riktlinjer  som  styr  utrymmet  för\r\narbetsplaneringen. Motionsyrkandet avstyrktes.\r\n\r\nEtt  yrkande  liknande  det  i  motion K205 och av\r\nsamme  motionär behandlades åter hösten  2001  (bet.\r\n2001/02:KU12  s.  12  f.). Utskottet var fortfarande\r\ninte  berett  att  föreslå   en   sådan  ändring  av\r\nriksdagsordningen  att  riksmöte  mellan  valår  kan\r\ninledas  i augusti. Också när det gäller  frågan  om\r\njuluppehållets  längd  ville  utskottet hänvisa till\r\nsitt  ställningstagande hösten 2000.  Frågan  om  en\r\njämnare  arbetsrytm var således en fråga närmast för\r\ntalmannen,   riksdagsstyrelsen   och   de  särskilda\r\nföreträdarna   för  partigrupperna.  I  sammanhanget\r\nhänvisade utskottet  vidare  till att inget hindrade\r\natt utskotten sammanträder  före riksmötets öppnande\r\ni  september.  Detta  var emellertid  en  fråga  för\r\nutskotten att själva ta  ställning  till.  Utskottet\r\navstyrkte följaktligen motionen.\r\n\r\nFrågan om voteringstiderna behandlades hösten 2000 i\r\nutskottets    betänkande    2000/01:KU4.   Utskottet\r\nframhöll att fasta voteringstider prövades med olika\r\nvariationer. Utskottet ville hänvisa till att frågan\r\nom uppläggningen av kammarens  överläggningar enligt\r\n2 kap. 13 § riksdagsordningen är  en sådan fråga som\r\när  föremål för talmannens samråd med  de  särskilda\r\nföreträdarna  för partigrupperna och enligt 1 kap. 7\r\n§    för   överläggningar    i    riksdagsstyrelsen.\r\nÖverenskommelser om begränsningar i antalet yrkanden\r\ni  kammaren   och  därmed  antalet  voteringar  hade\r\ningåtts. Något  särskilt  initiativ med anledning av\r\nmotionerna  om  kammarens  voteringar   var   enligt\r\nutskottets mening inte påkallat.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden\r\noch  avstyrker  motionerna  K387 i denna del (v) och\r\nK205 (m).\r\n\r\n\r\nSvensk flagga vid talarstolen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker en motion  (m)  om svensk\r\nflagga  vid  talarstolen med hänvisning  till\r\ntidigare ställningstagande.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin  (m) begär i motion K217\r\ninitiativ  från riksdagsstyrelsen  till  ett  sådant\r\nflaggarrangemang   i   plenisalen  att  den  svenska\r\nflaggan  placeras  i  anslutning  till  talarstolen.\r\nEnligt  motionen  är kammarens  talarstol  ett  ofta\r\nförekommande  inslag  i  medierna  då  debatter  och\r\nviktiga samhällsfrågor  från  Sveriges riksdag skall\r\ndebatteras.   I   många   länders  parlament   finns\r\nnationens flagga nära talarstolen.  Sveriges riksdag\r\nhar  numera  en svensk flagga placerad  i  ett  hörn\r\nlångt borta från  talarstolen. Det vore en fördel om\r\nman varje gång ett  inslag  från kammarens talarstol\r\nvisades direkt kunde se den svenska flaggan.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtskottet  behandlade  i  betänkande  1999/2000:KU18\r\nmotioner om flaggning. När  det gällde frågan om den\r\nsvenska  flaggan  skulle  placeras  mer  centralt  i\r\nriksdagens  plenisal,  t.ex.   i   anslutning   till\r\ntalarstolen, ansåg utskottet att det fick ankomma på\r\ntalmannen att besluta om utsmyckningen av plenisalen\r\noch   om   flaggningen   i  och  i  anslutning  till\r\nRiksdagshuset (s. 12).\r\n\r\nOckså  i betänkande 2000/01:KU15  ansåg  utskottet\r\nnär det gäller  flaggning  i  och  i anslutning till\r\nriksdagens  byggnader  att sådana frågor  lämpligast\r\nbehandlas   av   talmannen  t.ex.   i   samråd   med\r\nriksdagsstyrelsen (s. 13).\r\nFrågan behandlades  också hösten 2001 i betänkande\r\n2001/02:KU9.   Utskottet    vidhöll   sin   tidigare\r\nbedömning och avstyrkte därför  motionsyrkandet  (s.\r\n16).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  vidhåller sitt tidigare ställningstagande\r\noch avstyrker motion K217.\r\n\r\n\r\nRiksdagens öppnande\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker  en  motion  (m)  om Karl\r\nXI:s   drabanter  vid  riksdagens  högtidliga\r\nöppnande med hänvisning till att det ankommer\r\npå talmannen  att i samråd med vice talmännen\r\nfastställa           ordningen            för\r\nöppningssammanträdet.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI  motion  2002/03:K245  av  Margareta  Pålsson  (m)\r\nbegärs  ett  tillkännagivande  till  regeringen   om\r\nriksdagens   öppnande.   Ett   intåg  av  Karl  XI:s\r\ndrabanter skulle ytterligare förgylla öppnandet. Det\r\nskulle  ena  de  gamla  och  de nya svenskarna  samt\r\npåminna om historiens vingslag.\r\n\r\n\r\nGällande regler\r\n\r\n\r\nRiksmötet öppnas enligt 1 kap. 6 § riksdagsordningen\r\nvid  ett särskilt sammanträde senast  på  riksmötets\r\ntredje   dag,   varvid   statschefen  på  talmannens\r\nhemställan  förklarar  riksmötet  öppnat.  Talmannen\r\nfastställer   efter  samråd   med   vice   talmännen\r\nordningen för detta sammanträde.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nUnder riksmötet 1978/79 behandlade utskottet ett par\r\nmotioner om att återinföra traditionen med Karl XI:s\r\ndrabanter vid riksdagens  högtidliga  öppnande (bet.\r\nKU   1978/79:29   s.  10  f.).  Utskottet  avstyrkte\r\nmotionsyrkandena   och   hänvisade   till   tidigare\r\nställningstaganden angående  formerna för riksmötets\r\nöppnande. Utskottet hade tidigare  avstyrkt liknande\r\nmotioner   och   hänvisat   till   att   det  enligt\r\nriksdagsordningen  ankommer  på talmannen att  efter\r\nsamråd med vice talmännen fastställa  ordningen  för\r\nriksdagens  öppningssammanträden. Också under senare\r\nriksmöten avstyrktes  med  samma motivering motioner\r\nom att utarbeta former för riksmötets  öppnande  som\r\nansluter  till  dem  som  tidigare  brukats (bet. KU\r\n1979/80:44 s. 27, KU 1982/83:14 s. 4).\r\n\r\nRiksdagen  har  vid  ett flertal tillfällen  under\r\nsenare   år  behandlat  frågor   om   formerna   för\r\nriksmötets öppnande, senast vid 1997/98 års riksmöte\r\n(bet.  1997/98:KU27).   Genomgående   har  utskottet\r\ndärvid hänvisat till tidigare uttalanden  om att det\r\nankommer  på  talmannen  att  efter samråd med  vice\r\ntalmännen       fastställa       ordningen       vid\r\nöppningssammanträdet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  har  tidigare  hänvisat  till   att   det\r\nankommer  på  talmannen  att  efter  samråd med vice\r\ntalmännen       fastställa       ordningen       för\r\nöppningssammanträden.   Utskottet   vidhåller  denna\r\nbedömning. Motion K245 (m) avstyrks.\r\n\r\n\r\nKammarsammanträdena, m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   med  hänvisning  till\r\npågående  diskussioner  om   utformningen  av\r\nplenisalen och om debattformerna  i  kammaren\r\nmotioner    (m    respektive   fp)   om   att\r\nplatsfördelningen i  riksdagens kammare skall\r\nske efter partitillhörighet  och  inte  efter\r\nvalkrets,   om   att   vissa  debatter  skall\r\ngenomföras i första- eller  andrakammarsalen,\r\nom   Europaparlamentarikers  yttranderätt   i\r\nkammaren  och  om  särskilda riksdagsdebatter\r\ninför förhandlingar inom EU.\r\nJämför reservationerna 1 och 2.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nGunnar  Hökmark  (m)  begär   i   motion   K316  att\r\nplatsfördelningen  i  riksdagens  kammare skall  ske\r\nefter  partitillhörighet  och  inte efter  valkrets.\r\nÅtgärden  bör  vidtas  inför  nästa   riksmöte.   En\r\npartivis  placering  skulle  tydliggöra de politiska\r\npartigruppernas roll och de skiljelinjer  som kommer\r\ntill  uttryck i de politiska debatterna. Den  skulle\r\nkunna bidra till att höja den politiska temperaturen\r\noch dramatiken  genom  en  större  närvaro och genom\r\nbättre deltagande till stöd för den  egna  politiska\r\nuppfattningen.  Det  skulle underlätta ett samarbete\r\noch gemensamt engagemang  i debattens förande mellan\r\ndem som står varandra nära i politisk uppfattning. I\r\nnästan   alla   andra   demokratiska    länder    är\r\nparlamentsledamöterna    placerade   partivis.   Det\r\nnuvarande  sättet  att  placera  ledamöterna  i  den\r\nsvenska riksdagen får närmast  ses  som en historisk\r\nkvarleva.   Motionären   hänvisar  också  till   att\r\nkommunfullmäktige  och  landstingsledamöterna   ofta\r\nsitter     partivis,     liksom     ledamöterna    i\r\nEuropaparlamentet.\r\n\r\nTomas Högström och Gunnar Axén, (båda  m)  begär i\r\nmotion K392 en reformering av riksdagsarbetet  på så\r\nsätt     att    debatterna    med    anledning    av\r\ninterpellationer och om utskottens betänkanden skall\r\ngenomföras   i   första-   eller   andrakammarsalen.\r\nDärigenom  skulle det finnas möjligheter  att  skapa\r\nett bättre debattklimat  än  i  dag. Närheten skulle\r\nöka  och  förutsättningarna att tala  till  och  med\r\nvarandra skulle bli bättre. Dessutom skulle publiken\r\nkomma  betydligt   närmare  debattörerna.  En  annan\r\nfördel  är att riksdagsledamöterna  inte  skulle  ha\r\nnågon reserverad  plats  på  det  sätt  som gäller i\r\nplenisalen.\r\n\r\nLars  Leijonborg  m.fl.  (fp)  och  Helena Bargholtz\r\nm.fl. (fp) begär i motionerna K432 yrkande 7 i denna\r\ndel  respektive  K385  yrkande  9  att  de   svenska\r\nledamöterna  av Europaparlamentet får möjlighet  att\r\ndelta i debatter  i  den  svenska  riksdagen  om EU-\r\npolitik och alltså ges yttranderätt i riksdagen. Det\r\nvore   ett   sätt   att   i   praktiken  knyta  ihop\r\nbeslutsfattare  på  olika  nivåer.  EU  är  en  unik\r\norganisation  med  både  över-   och  mellanstatliga\r\ninslag. Det är därför enligt motionen  angeläget att\r\nfrågor som behandlas i EU också debatteras i Sverige\r\npå  ett  helt  annat  sätt  än i dag. I motion  K385\r\nyrkande  8  begärs  också åtgärder  för  att  bättre\r\nförankra regeringens  förhandlingsmandat  i  viktiga\r\nutrikespolitiska frågor. När bl.a. EU-samarbetet har\r\nutvecklats   och   alltmer   antagit   karaktär   av\r\növerstatlighet  har enligt motionärerna förankringen\r\nav regeringens förhandlingsmandat varit en fråga för\r\ndebatt. I formell  mening  är  det  klart att det är\r\nregeringens  sak  att  företräda  Sverige   i  dessa\r\nsammanhang,  men  när  en  opinion  kritiserar såväl\r\ninnehållet     i    den    förda    politiken    som\r\nförhandlingarnas former kan det enligt motionen vara\r\nskadligt   för   förtroendet    om   inte   formerna\r\ndiskuteras.    Det    behövs    bättre   fortlöpande\r\ninformation  om  regeringens ställningstagande  till\r\nfrågor i de pågående  och kommande förhandlingar där\r\nSverige   deltar.  Vidare   behövs   det   särskilda\r\nriksdagsdebatter  inför  kommande förhandlingsrundor\r\nsamt  forum  med frivilligorganisationer,  politiska\r\npartier  och folkrörelser  där  frågor  inför  eller\r\nparallellt    med    toppmöten   och   förhandlingar\r\ndiskuteras.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling m.m.\r\n\r\n\r\nUtskottet har vid ett  flertal  tillfällen behandlat\r\nmotionsyrkanden om ledamöternas placering i kammaren\r\nmotsvarande  motion  K316.  Hösten  2001  behandlade\r\nutskottet    ett    sådant    motionsyrkande   (bet.\r\n2001/02:KU12).  Utskottet  avstyrkte   yrkandet  med\r\nhänvisning    till   att   liknande   motionsförslag\r\navstyrkts  vid  flera  tillfällen.  I  ett  tidigare\r\nbetänkande (bet.  KU  1987/88:43)  anförde utskottet\r\nbl.a.  att  en  partivis  placering  av  ledamöterna\r\nskulle  vara  en markering av den framträdande  roll\r\nsom  de  politiska   partierna   numera   spelar   i\r\nriksdagen.  Det  skulle  enligt  utskottet  troligen\r\nockså  ha  vissa  andra  fördelar  från kontakt- och\r\ndebattsynpunkt.   Emellertid   fanns   det    enligt\r\nutskottets  bedömning  inte någon tillräckligt stark\r\nopinion bland ledamöterna för att bryta traditionen.\r\nI ett betänkande år 1992  (bet.  1992/93:KU9)  ansåg\r\nutskottet    att   effekterna   från   debatt-   och\r\nkontaktsynpunkt  inte skulle bli de som avsågs i den\r\ndå  aktuella  motionen.   Utskottet   ansåg  att  en\r\nomdisponering  av plenisalen måste ske om  man  vill\r\nskapa  en  tätare   atmosfär   vid   debatterna  och\r\navstyrkte  motionen. Utskottet vidhöll  vid  frågans\r\nbehandling under  1996/97,  1997/98  och 2001/02 års\r\nriksmöten    sin    tidigare    uppfattning    (bet.\r\n1996/97:KU13,    1997/98:KU27   och   2001/02:KU12).\r\nReservationer (m, kd) har avgetts.\r\n\r\nVåren 1998 avstyrkte utskottet ett yrkande (mp) om\r\natt  debatter med anledning  av  utskottsbetänkanden\r\nborde  kunna hållas i första- eller andrakammarsalen\r\n(bet. 1997/98:KU27  s. 49). Utskottet hänvisade till\r\nett ställningstagande hösten 1996 (bet. 1996/97:KU3)\r\ndå  utskottet konstaterat  att  riksdagens  plenisal\r\nofta är för stor för den aktivitet som pågår där. De\r\ntillfällen då den är fylld av ledamöter är betydligt\r\nfärre  än  de  tillfällen  då  den  ger  ett ödsligt\r\nintryck.  Vid de tillfällen då alla ledamöter  eller\r\nnäst intill  alla  är  närvarande  behövs emellertid\r\nplatserna. Att var och en har sin bestämda  plats  i\r\nkammaren  kan  också  ha  andra  fördelar. Utskottet\r\nframhöll   att   det   skulle   innebära   praktiska\r\nsvårigheter att flytta vissa debatter till en  annan\r\nlokal än kammaren, särskilt beträffande debatter  av\r\nutskottsbetänkanden, dvs. arbetsplenum. Ett särskilt\r\nproblem  i dessa fall var enligt utskottet att ingen\r\nav  de  gamla   kammarsalarna   är   utrustade   med\r\nvoteringsanläggning.  Det  föreföll enligt utskottet\r\ninte ändamålsenligt att förlägga just dessa debatter\r\ntill annan lokal än kammaren  och  behålla  kammaren\r\nför      andra      ändamål,      såsom      förutom\r\ninterpellationsdebatter  och  frågestunder, fåtaliga\r\ntillfällen     som     öppningssammanträden      och\r\nallmänpolitiska   debatter.   Hösten   2000  vidhöll\r\nutskottet denna bedömning (bet. 2000/01:KU4 s.12).\r\nSedan  en  tid  tillbaka  pågår  ett  arbete  inom\r\nriksdagen  med  att  undersöka  hur  plenisalen  kan\r\nförändras  för  att  främja  en  kreativ debatt.  En\r\npromemoria om bl.a. plenisalens utformning har sänts\r\nut  till  riksdagsgrupperna i syfte  att  inleda  en\r\ndiskussion.  Talmannen  har uttryckt sin förhoppning\r\natt  alla  ledamöter  i sina  riksdagsgrupper  under\r\nvåren  aktivt  kommer  att  delta  i  diskussionerna\r\n(prot. 2002/03:42).\r\n\r\nFrågan    om    kontakterna    med     de    svenska\r\nEuropaparlamentarikerna       togs       upp       i\r\nriksdagsstyrelsens    förslag    2000/01:RS1.    Det\r\nframhölls att Europaparlamentet och riksdagen är två\r\nskilda   parlament.   Det  är  värdefullt  med  goda\r\nkontakter mellan de svenska  Europaparlamentarikerna\r\noch  riksdagens  ledamöter  men deras  olika  mandat\r\nskall inte sammanblandas. Kontakterna  borde  enligt\r\nförslaget  även fortsättningsvis gå genom partierna,\r\nmen det finns  anledning  att  utveckla  kontakterna\r\nmellan  Europaparlamentarikerna  och andra delar  av\r\nriksdagen.  Till  exempel  borde utskotten  och  EU-\r\nnämnden överväga att bjuda in  Europaparlamentariker\r\ntill   utfrågningar,   öppna   eller   slutna,   och\r\nmöjligheten   att   i   riksdagen  ordna  ett  öppet\r\nseminarium där Europaparlamentarikerna  deltar borde\r\nutnyttjas. Konstitutionsutskottet gjorde  inte någon\r\nannan  bedömning  (bet.  2000/01:KU23). Hösten  2001\r\navstyrktes     ett    motionsyrkande     (fp)     om\r\nEuropaparlamentarikernas   medverkan   i   särskilda\r\ndebatter  i  Sveriges  riksdag  med  hänvisning till\r\ndetta ställningstagande (bet. 2001/02:KU12  s.  16).\r\nEn reservation (fp) avgavs på denna punkt.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nInom  riksdagen  förs  för  närvarande på talmannens\r\ninitiativ   en   diskussion   om   utformningen   av\r\nplenisalen  och  om  debattformerna i kammaren.  Nya\r\ndebattformer prövas i  en  försöksverksamhet. Enligt\r\nutskottets mening är den pågående  diskussionen  och\r\nförsöksverksamheten  angelägna.  Utskottet anser att\r\nresultatet av de överväganden och  diskussioner  som\r\npågår inte bör föregripas. Motionerna K316 (m), K392\r\n(m),  K385  yrkandena  8 i denna del och 9 samt K432\r\nyrkande  7  i  denna del avstyrks.  När  det  gäller\r\nfrågan   om  bättre   fortlöpande   information   om\r\nregeringens ställningstagande till frågor i pågående\r\noch kommande  förhandlingar  där Sverige deltar vill\r\nutskottet   hänvisa   till   att  omfattande   sådan\r\nfortlöpande information bl.a.  finns  på EU-nämndens\r\nwebbsida.  Enligt  utskottets  mening  är  det  inte\r\nheller  påkallat  med  ett  tillkännagivande om  ett\r\nforum  i  riksdagens  eller  regeringens   regi  med\r\nfrivilligorganisationer,   politiska   partier   och\r\nfolkrörelser  där frågorna diskuteras parallellt med\r\ntoppmötena. Motion  K385  yrkande  8  i  dessa delar\r\navstyrks följaktligen.\r\n\r\n\r\nBudgetprocessen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   med  hänvisning  till\r\ntidigare ställningstagande  en motion (kd) om\r\nen utredning om budgetprocessens andra steg.\r\nJämför reservation 3.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nIngvar Svensson m.fl. (kd) begär  i  motion K370 att\r\nriksdagsstyrelsen  ges  i  uppdrag att genomföra  en\r\nutredning  kring  budgetprocessens  andra  steg  med\r\nsyfte att underlätta  justeringar inom beslutad ram.\r\nDet  nuvarande  systemet   innebär  enligt  motionen\r\nlåsning   och   rigiditet.  Att  både   anslag   och\r\nanslagsvillkor skall  tas  i  ett  enda klubbslag är\r\ntill  gagn  för  en  regering och speciellt  för  en\r\nminoritetsregering, men  det rigida systemet minskar\r\nriksdagens makt och innebär  en  nedgradering av det\r\nandra   steget   i   budgetprocessen.   Motionärerna\r\nframhåller att varje oppositionsparti vill  visa upp\r\nsina helhetsbilder i budgetbesluten. Eftersom  man i\r\nen viss fråga måste hitta en majoritet för justering\r\ninom  utgiftsområdesramen  är majoritetsbeslut ingen\r\nreell möjlighet med hänsyn till att man i alla andra\r\nfrågor  måste  ställa sig bakom  regeringsförslagen.\r\nSystemet innebär att budgetprocessens andra steg för\r\nmånga ledamöter framstår som relativt meningslöst.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling m.m.\r\n\r\n\r\nDen nya budgetprocessen utvärderades under åren 1999\r\noch 2000 av Riksdagskommittén.  I kommitténs uppdrag\r\ningick att överväga behovet av förändringar.  Därvid\r\nskulle   bl.a.  undersökas  om  intentionerna  bakom\r\nomläggningen  av  budgetprocessen hade uppfyllts och\r\nvilka konsekvenser i övrigt omläggningen medfört som\r\npåverkat riksdagens ställning. Kommittén bedömde att\r\nintentionerna  bakom   budgetreformen   i   huvudsak\r\nuppfyllts   och   framhöll   att  rambeslutsmodellen\r\ninnebär att en minoritetsregerings  möjlighet att få\r\nigenom  budgetpropositionen  i riksdagen  har  ökat,\r\nvilket var en avsedd effekt av   reformen. Kommittén\r\nansåg  att  det  var  en  fördel att budgetprocessen\r\nförsvårar hoppande majoriteter för ökade anslag utan\r\nfinansiering.  Rambeslutsprocessen   stärker  enligt\r\nkommittén  i  så  måtto  regeringsmakten,   men  det\r\nviktigaste    ur   riksdagens   synvinkel   är   att\r\nbudgetreformen  ökar möjligheterna för riksdagen att\r\ngöra   en   samordnad   beredning   av   regeringens\r\nbudgetförslag.   Kommittén   bedömde   att  även  om\r\nrambeslutsmodellen ännu inte prövats under  perioder\r\nmed    svåra    ekonomiska    påfrestningar    eller\r\nparlamentarisk osäkerhet har den nya budgetprocessen\r\nbättre  förutsättningar  att  fungera  under  sådana\r\nomständigheter än vad den gamla hade.\r\n\r\nKommittén  hade  under  sitt arbete fångat upp ett\r\nmissnöje  bland  riksdagens  ledamöter   som  gällde\r\nsvårigheten  för  utskotten  att  göra  ändringar  i\r\nanslagen  i  förhållande  till  regeringens förslag.\r\nKommittén  bedömde  dock att huvudförklaringen  till\r\ndet  minskade  antalet   ändringar   ligger   i  det\r\nförhållandet  att  regeringen  valt  att  presentera\r\nförslag  som i förväg förhandlats med ett eller  två\r\nav oppositionspartierna.  Utskotten  hade  endast  i\r\nbegränsad omfattning utnyttjat den frihet de har att\r\ni   budgetprocessens  andra  steg  på  hösten  ändra\r\nanslagsbelopp   inom   de  av  kammaren  fastställda\r\nutgiftsramarna. Detta var enligt kommittén naturligt\r\nmed hänsyn till att regeringen,  som  inte haft egen\r\nmajoritet  i  kammaren,  varje år försäkrat  sig  på\r\nförhand  om stöd för sitt budgetförslag  från  vissa\r\nandra partier.  Kommitténs  utvärdering  ledde  till\r\nvissa  förslag  bl.a. rörande dubbelarbetet höst och\r\nvår. Förslagen lades  av  riksdagsstyrelsen fram för\r\nriksdagen (förs. 2000/01:RS1). Utskottet tillstyrkte\r\nförslagen (bet. 2000/01:KU23). Utskottet ansåg också\r\natt det var angeläget att redan då besluta om att en\r\nutvärdering bör göras efter  några  år  i  fråga  om\r\nvilka  effekter  omläggningen  inneburit  såväl  vad\r\ngäller  budgetprocessens  innehåll och budgetmässiga\r\nresultat    som   vad   gäller   de    budgetmässiga\r\nkonsekvenserna  för riksdagen. Riksdagen beslutade i\r\nenlighet med utskottets  förslag  att som sin mening\r\nge    regeringen    detta    till    känna    (rskr.\r\n2000/01:273-276).\r\nHösten  2001 avstyrkte konstitutionsutskottet  ett\r\nmotionsyrkande  (kd)  liknande det nu aktuella (bet.\r\n2001/02:KU12 s. 18 f.). Riksdagens beslut våren 2001\r\nom budgetprocessen innebär  att en utvärdering skall\r\ngöras  om några år. Enligt utskottets  mening  borde\r\nresultatet  av  den nämnda utvärderingen avvaktas. I\r\nen reservation (v)  framhölls det angelägna i att gå\r\nvidare med en omfattande  utvärdering  med bedömning\r\nav  förutsättningarna  för att göra långsiktiga  och\r\nkorrekta   utgiftsprognoser   liksom   utgiftstakens\r\nkonsekvenser,   införandet   av   ett   inkomstgolv,\r\nsparmålet    samt    nivån   och   användningen   av\r\nbudgeteringsmarginalen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller sitt  tidigare ställningstagande\r\noch avstyrker motion K370 (kd).\r\n\r\n\r\nDen allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet,    som   inte   anser   att    ett\r\ntillkännagivande   i   frågan   är  påkallat,\r\navstyrker   en   motion  (fp)  om  reformerad\r\nmotionstid.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nEva   Flyborg  (fp)  begär   i   motion   K256   att\r\nriksdagsstyrelsen   återkommer  till  riksdagen  med\r\nförslag  till  en  reformerad   motionstid.  Ständig\r\nmotionsrätt vore bättre än motionsrätten  under  den\r\nallmänna   motionstiden.  Ett  alternativ  till  den\r\nständiga  motionsrätten  är  enligt  motionären  att\r\nlägga  in  en   vecka   i   kvartalet.  Med  ständig\r\ninitiativrätt  eller motionstiden  fördelad  på  3-4\r\ngånger per år skulle  dramatiken kring motionerandet\r\nförsvinna.   Riksdagen   skulle    få   en   jämnare\r\narbetsfördelning över året. Antalet  motioner skulle\r\nminska och kvaliteten i beredningen bli högre.\r\n\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling m.m.\r\n\r\n\r\nI  riksdagsstyrelsens förslag 2000/01:RS1  framhölls\r\nbl.a.  att  den  fria  motionsrätten  bör vara kvar.\r\nGenom   tidigare   riksdagsbeslut   hade   utskotten\r\nrekommenderats   att   planera   arbetet   för  hela\r\nvalperioden  med fördjupning på vissa områden  under\r\nolika år. Genomslaget för detta arbetssätt hade dock\r\ninte varit stort.  Som  ett  led  i  att  uppnå  det\r\nrekommenderade  arbetssättet ansåg riksdagsstyrelsen\r\natt utskotten behövde  planera  mer  långsiktigt och\r\nmer tematiskt. Varje ämnesområde inom  ett  utskotts\r\nberedningsområde  bör  behandlas  minst  två  gånger\r\nunder  en  valperiod, första gången under det första\r\nriksmötet  och   andra  gången  under  något  av  de\r\nföljande riksmötena. Efter genomgången av utskottets\r\nhela   beredningsområde   under   första   året   av\r\nvalperioden  bör  utskottet  göra  en  planering för\r\nresten av valperioden. Minst en behandling under det\r\nandra,  tredje eller fjärde riksmötet bör  vara  mer\r\ningående      och      innehålla      inslag      av\r\nuppföljning/utvärdering       och      EU-bevakning.\r\nRiksdagsstyrelsen  ansåg vidare  att  utskotten  vid\r\nbehov  skall  kunna  ge   motionerna   en  förenklad\r\nbehandling. Förenklad beredning kan användas vid det\r\nförsta  riksmötet och vid de övriga riksmöten  under\r\nvalperioden då utskottet inte bestämt sig för att ha\r\nen   fördjupad    ärendeberedning.   Vid   förenklad\r\nbehandling kan motionsförslag  som  behandlar frågor\r\ndär  beslutanderätten enligt utskottets  uppfattning\r\nbör    ligga     kvar     hos     regeringen,     en\r\nförvaltningsmyndighet  eller  hos  kommunerna  kunna\r\navstyrkas  utan  ytterligare  beredning.  I fråga om\r\nmotionsförslag   som   upprepas  bör  vid  förenklad\r\nbehandling   utskottet   hänvisa    till    tidigare\r\nställningstagande.  Frågan om motionernas behandling\r\nvar emellertid enligt  förslaget en fråga av så stor\r\nvikt för riksdagsarbetet att utredningsarbetet borde\r\nfortsätta.   I   detta   sammanhang    kunde   också\r\nmotionsinstitutets utformning komma att beröras.\r\n\r\nVid  behandlingen  av  riksdagsstyrelsens  förslag\r\ngjorde  utskottet  inte  någon  annan  bedömning  än\r\nriksdagsstyrelsen i fråga  om  värdet  av  förenklad\r\nmotionsbehandling.   Utskottet,   som  noterade  att\r\nutredningsarbetet när det gäller motionsbehandlingen\r\nfortsätter,  delade även i övrigt riksdagsstyrelsens\r\nbedömning i fråga  om  riktlinjer för förändringar i\r\nutskottens  arbete  (bet.  2000/01:KU23).  Riksdagen\r\ngodkände de föreslagna riktlinjerna för förändringar\r\ni utskottens arbete.\r\nUnder   hösten   2001  behandlade   utskottet   en\r\nlikalydande  motion  som   den   nu  aktuella  (bet.\r\n20001/02:KU12  s. 17 f.). Utskottet  hänvisade  till\r\natt   frågan   om   motionsinstitutets    utformning\r\nbehandlades  i  Riksdagskommittén. Enligt utskottets\r\nmening borde resultatet  av  detta  arbete avvaktas.\r\nUtskottet avstyrkte därför motionen.\r\nRiksdagsstyrelsen beslutade den 20  november  2002\r\natt  ge  Riksdagskommittén  i  uppdrag att fortsätta\r\nsitt  arbete  med  beredning  av  frågor   som   rör\r\nutvecklingen   av   riksdagens   arbetsformer   m.m.\r\nRiksdagskommittén  skall  finnas  kvar i ytterligare\r\nett par år för att skapa kontinuitet  i  arbetet med\r\natt   utveckla  riksdagens  arbetsformer.  Kommittén\r\nförutsätts  ta  hand om de frågor om riksdagsarbetet\r\nsom riksdagen överlämnar  till riksdagsstyrelsen men\r\näven frågor som initieras på annat sätt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nRiksdagskommittén framhöll våren\r\n2001 att frågan om motionernas\r\nbehandling är en fråga av så stor\r\nvikt att utredningsarbetet måste\r\nfortsätta. Riksdagskommittén\r\nfortsätter sitt arbete med beredning\r\nav frågor som rör utvecklingen av\r\nriksdagens arbetsformer. Utskottet\r\nanser mot denna bakgrund att ett\r\ntillkännagivande till\r\nriksdagsstyrelsen om utvidgning av\r\nmotionstiden inte är påkallat.\r\nMotion K256 (fp) avstyrks.\r\n\r\nÄrendenas beredning\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker  med  hänvisning   till\r\ntidigare ställningstagande ett motionsyrkande\r\n(fp)   som  gäller   bl.a.   beredningen   av\r\njordbruksfrågor   och  ett  (kd)  som  gäller\r\ninrättandet av ett  familjeutskott, liksom en\r\nmotion  (v)  om  en  formell   plattform  för\r\nutskottens  arbete  med  jämställdhetsfrågor.\r\nMed  hänvisning  till  pågående  diskussioner\r\ninom riksdagen avstyrks  också  en motion (m)\r\nom  större  möjligheter  för  utskotten   att\r\nsjälva bestämma sina arbetsformer.\r\nJämför  reservationerna 4 (fp), 5 (v, mp) och\r\n6 (m).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion MJ422 av Lennart Fremling m.fl. (fp) begärs\r\natt jordbruksfrågorna  skall  behandlas som närings-\r\noch  konsumentpolitiska frågor (yrkande  1).  Enligt\r\nmotionärerna  måste  jordbrukaren  få  en  tydligare\r\nställning  som  företagare,  och jordbruket skall  i\r\nstörre utsträckning betraktas  som  likställt  andra\r\nnäringar.      Det     naturligaste     vore     att\r\njordbruksfrågorna    i    framtiden    hanteras   av\r\nnäringsutskottet    samt   att   livsmedelspolitiken\r\nhanteras  som  konsumentfrågor.   Motionärerna  vill\r\nockså införa ett särskilt konsumentdepartement.\r\n\r\nMikael Oscarsson (kd) begär i motion So453 yrkande\r\n3 ett förslag om inrättandet av ett  familjeutskott.\r\nFamiljepolitiken är enligt motionären i dag svår för\r\nen  enskild  att  få  grepp  om.  Även för politiker\r\nsaknas ofta konsekvensbeskrivningar  av  de  fattade\r\nbesluten.     Motionären     hänvisar    till    att\r\nbostadsförsörjningsprogram hanteras  i  ett utskott,\r\nbarnbidragen  i ett annat och förskoleverksamheterna\r\ni ett tredje osv.  Därför  borde  ett familjeutskott\r\ninrättas.\r\nUlla Hoffmann m.fl. begär i motion  A319  åtgärder\r\nför  att  föra  upp jämställdhetsfrågor i respektive\r\nutskott (yrkande  4). Motionärerna hänvisar till att\r\ndet som bedöms vara  jämställdhetspolitik  i dag har\r\nsin  hemvist  i  arbetsmarknadsutskottet  trots  att\r\nkönsperspektivet  har  lika  stor  bäring  på övriga\r\nutskott. Varje annat utskott kan således om  det  så\r\nvill förbise könsperspektivet och de konsekvenser de\r\nolika  förslagen  kan få för kvinnor respektive män.\r\nFormella instrument  kan vara ett stöd i arbetet med\r\nen  feministisk  jämställdhetspolitik.  Motionärerna\r\nanser därför att riksdagsstyrelsen  bör  pröva vilka\r\nåtgärder   som  är  nödvändiga  för  att  riksdagens\r\nutskott skall  få  en formell plattform för att föra\r\nupp   jämställdhetsfrågor   inom   sina   respektive\r\nsakområden.  Detta  kan  ske  genom  en övergripande\r\ntilläggsparagraf  eller  genom att det uppdras  till\r\nsamtliga   utskott  att  i  sin   beredning   beakta\r\nkönsperspektivet.\r\nI  motion K379  yrkande  22  i  denna  del  av  Bo\r\nLundgren  m.fl. (m) begärs förändringar i utskottens\r\narbetsformer.  Ett  sätt att återupprätta riksdagens\r\nroll i det politiska  arbetet  kan  enligt  motionen\r\nvara att ge utskotten större möjligheter att  själva\r\nbesluta  sina arbetsformer. Bland annat skulle detta\r\nkunna inkludera  en  rätt för utskotten att i större\r\nutsträckning  än  i  dag   öppna   vissa   av   sina\r\nsammanträden för allmänheten. De möjligheter som den\r\nnya  tekniken  erbjuder,  t.ex. IT och Internet, bör\r\nenligt  motionen  kunna innebära  en  ökad  insyn  i\r\nutskottens  arbete.  En  försöksverksamhet  i  denna\r\ninriktning  bör  kunna  bidra  till  att  vitalisera\r\nriksdagens arbete,  samtidigt som medborgarnas insyn\r\ni  och intresse för den  politiska  beslutsprocessen\r\nökar.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nDen   nuvarande   utskottsorganisationen  tillkom  i\r\nsamband med författningsreformen  1971.  Ett  system\r\nmed  fackutskott  ersatte  den  tidigare  ordningen,\r\nenligt   vilken   utskotten   var   indelade  enligt\r\nstatsrättsliga  grunder.  Fackutskottsprincipen  kan\r\nkortfattat  sägas innebära att  ärenden  inom  samma\r\nämnesområden bereds inom samma utskott oavsett om de\r\när lagärenden  eller  anslagsärenden.  Ett  undantag\r\nfrån    fackutskottsprincipen    är    lagutskottets\r\nsärskilda ansvar för lagstiftningsärenden  inom  den\r\ncentrala  civilrätten.  Den nya ordning som infördes\r\ninnebar     att     utskottsindelningen     speglade\r\ndepartementsindelningen.         Därefter        har\r\ndepartementsindelningen ändrats vid  ett stort antal\r\ntillfällen  medan endast marginella förändringar  av\r\nutskottsindelningen skett.\r\n\r\nRiksdagsutredningen  anlade  1993  vissa  allmänna\r\nutgångspunkter         för        ändringar        i\r\nutskottsorganisationen  och   förordade  regelbundna\r\növersyner  av  ärendefördelningen  mellan  utskotten\r\n(1993/94:TK1 s.  143  f.).  Ibland kunde det behövas\r\nstörre     mer     långsiktiga    förändringar     i\r\nutskottsstrukturen.  Det  fanns  dock  formella  och\r\npraktiska  gränser  för  omfördelningarna  under  en\r\nvalperiod.   Sålunda   kräver   många   ämnesområden\r\nspecialkunskaper, vilket gör att det medför  problem\r\natt  flytta  ärenden  från ett utskott med ledamöter\r\nsom valts med tanke på  sina  kunskaper och intresse\r\nför  de aktuella ämnesområdena till  ett  annat  som\r\nkräver  helt  andra  kunskaper. Vidare framhölls att\r\ndet   är  viktigt  att   utskottsorganisationen   är\r\nanpassad  till  de  politikområden som är aktuella i\r\nsamhället och i riksdagsarbetet.  Målen att ärendena\r\nfår  en  sakligt  sett  logisk placering  och  hålls\r\nsamman i ämnesområden kan  behöva  prioriteras högre\r\nän   målet   att   nå  en  volymmässigt  helt   jämn\r\narbetsbelastning.\r\nI ett senare betänkande  (1993/94:TK3  s.  21  f.)\r\nansåg    Riksdagsutredningen    att    ändringar   i\r\nutskottsindelningen   borde  anstå  till  dess   ett\r\ndefinitivt   beslut   om  utgiftsområdena   fattats.\r\nRiksdagsutredningen redovisade  dock ett utkast till\r\nen utskottsindelning som innebar att antalet utskott\r\nminskades från 16 till 15 eller 14.  Enligt  skissen\r\nskulle  utrikesutskottet och försvarsutskottet  slås\r\nihop till  ett  utrikes-  och  säkerhetsutskott, ett\r\nsärskilt  invandrings- och biståndsutskott  inrättas\r\nsamt  socialförsäkrings-  och  socialutskotten  slås\r\nihop.  Frågan   om   sammanslagning   av   lag-  och\r\njustitieutskotten  berördes  också.  I  ett  förslag\r\n1995/96:TK2  framhölls  att oavsett de krav den  nya\r\nbudgetprocessen  ställer finns  det  goda  skäl  att\r\ndiskutera förändringar  i  utskottsindelningen.  Den\r\nnuvarande  organisationen  har  varit  i  stort sett\r\noförändrad sedan enkammarreformen. Under den tid som\r\nförflutit   har   mycket   ändrats  när  det  gäller\r\narbetsbelastningen inom olika  områden  och  också i\r\nfråga  om sambandet mellan olika ärendegrupper.  Ett\r\nskäl till att en ändring i utskottsindelningen trots\r\nallt inte  föreslogs  var att det innan erfarenheter\r\nvunnits av den nya budgetprocessen   var  svårt  att\r\nförutse vilka effekterna blev på riksdagsarbetet.\r\nSyftet  var  att  återkomma  med ett förslag under\r\nriksmötet som kunde träda i kraft  1998. I mars 1998\r\nåterkom  talmanskonferensen  med  en  genomgång   av\r\nerfarenheterna  av  problem  med utskottsindelningen\r\nsom  upplevts  i  1996  och  1997  års  budgetarbete\r\n(1997/98:TK1).  Talmanskonferensen  fann   att   den\r\nnuvarande  utskottsorganisationen  på det hela taget\r\när  väl  lämpad  att  klara  uppgiften  att   bereda\r\nriksdagsärenden. Det torde i stor utsträckning  vara\r\noundvikligt    att    det    råder    skillnader   i\r\narbetsbelastningen mellan utskotten. De  allra  mest\r\narbetsbelastade  utskotten är konstitutionsutskottet\r\noch finansutskottet,  och  vilka  övriga utskott som\r\nhar de tyngsta arbetsbördorna varierar  från år till\r\når  bl.a.  beroende  på  inom  vilka  områden  stora\r\nlagstiftningsreformer görs. Det  var därför omöjligt\r\natt  genom  ändrad  utskottsindelning  helt  ta bort\r\nskillnaderna i belastning mellan utskott (s.16).\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtskottet avstyrkte hösten 2001 fyra motionsyrkanden\r\nom  ändrad utskottsindelning (bet. 2001/02:KU12).  I\r\nen    fp-motion     begärdes    att    miljö-    och\r\njordbruksutskottet skulle  ändras  till  natur-  och\r\nmiljöutskottet       och      att      i      övrigt\r\nutskottsorganisationen     anpassas    till    denna\r\nförändring.  Det  behövdes en  konsumentpolitik  för\r\nmaten,  en  naturvårdspolitik   för  den  biologiska\r\nmångfalden  och  en  näringspolitik  för  företagen.\r\nUtskottet  hänvisade  till   att   det  hösten  2000\r\navstyrkt motioner om ändringar i utskottsindelningen\r\nmed hänvisning till tidigare riksdagsbehandling.  År\r\n1999  hade  utskottet  behandlat  en  motion  om att\r\nmiljö- och jordbruksutskottet skulle ändra namn till\r\nmiljöutskottet  (bet.  1998/99:KU20 s. 6). Utskottet\r\nansåg att frågan om en överföring  av ansvarsområden\r\nborde  tas  upp i samband med en allmän  översyn  av\r\närendefördelningen  mellan  utskotten,  något som då\r\ninte  syntes  motiverat.  Utskottet var inte  heller\r\nhösten  2000,  då  bl.a. också  en  motion  (kd)  om\r\ninrättande av ett familjeutskott behandlades, berett\r\natt   förorda   en   sådan    allmän    översyn   av\r\närendefördelningen      mellan     utskotten     som\r\nmotionsyrkandena   kunde  anses   förutsätta   (bet.\r\n2000/01:KU4). Hösten  2001  hänvisade utskottet till\r\nRiksdagskommitténs arbete.\r\n\r\nHösten 1998 behandlade utskottet  ett motionsyrkande\r\nom   ansvaret  för  bostadspolitiska  frågor   (bet.\r\n1998/99:KU1).  Utskottet  avstyrkte  motionsyrkandet\r\noch  erinrade  om  att  det  enligt  6  kap.   1   §\r\nregeringsformen    tillkommer   statsministern   att\r\ntillsätta de övriga  statsråd,  som  tillsammans med\r\nstatsministern utgör regeringen. Utskottet hänvisade\r\nvidare  till  att  regeringen  enligt  7  kap.   1 §\r\nregeringsformen     fördelar     ärendena     mellan\r\ndepartementen.  Mot  denna  bakgrund  bör  riksdagen\r\nenligt  utskottet  vara ytterst återhållsam med  att\r\nuttala  sig  eller  på   annat   sätt  söka  påverka\r\nregeringen i fråga om hur den skall  organisera sitt\r\narbete.     Hösten    2002    avstyrkte    utskottet\r\nmotionsyrkanden  om  en  särskild djurskyddsminister\r\noch en minister för den samlade  minoritetspolitiken\r\nmed hänvisning till att detta är frågor som det inte\r\nankommer   på   riksdagen  att  besluta   om   (bet.\r\n2002/03:KU1).\r\n\r\nHösten 2000 avstyrkte  utskottet  ett motionsyrkande\r\n(v)  om en formell plattform för jämställdhetsfrågor\r\ni utskottsarbetet  liknande  motion  A319  yrkande 4\r\n(bet.   2000/01:KU4   s.  26  f.).  När  det  gäller\r\njämställdhetsfrågornas  behandling i riksdagen ville\r\nutskottet hänvisa till regeringsformens bestämmelser\r\nom  att  den  offentliga  makten  skall  utövas  med\r\nrespekt för alla människors  lika  värde och att det\r\nallmänna  skall  tillförsäkra män och  kvinnor  lika\r\nrättigheter.  Enligt   utskottets   mening  saknades\r\nanledning  att anta annat än att dessa  bestämmelser\r\nutgör en grund  i  allt beslutsfattande i utskotten.\r\nNågon  ytterligare  formell  plattform  ansågs  inte\r\nnödvändig.\r\n\r\nTalmannen har tillsammans  med gruppledarna, de vice\r\ntalmännen     och    utskottsordförandena     inlett\r\ndiskussioner i syfte att sätta riksdagens arbete mer\r\ni fokus och för  att  uppmuntra  insyn, öppenhet och\r\ndeltagande.   Möjligheterna   att  öka   insynen   i\r\nriksdagsarbetet utanför kammaren  diskuteras  också.\r\nEtt   exempel   är   frågan   om   inte  EU-nämndens\r\nsammanträden  borde  vara  mera  offentliga   (prot.\r\n2002/03:42).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden\r\ni fråga om ändrad utskottsindelning och i frågan  om\r\nhur  regeringen  organiserar sitt arbete. Motionerna\r\nMJ422  yrkande  1 (fp)  och  So453  yrkande  3  (kd)\r\navstyrks följaktligen.\r\n\r\nNär det gäller  frågan om en formell plattform för\r\njämställdhetsfrågor i utskottsarbetet vill utskottet\r\nliksom  vid  tidigare   ställningstagande  i  frågan\r\nhänvisa till regeringsformens  bestämmelser  om  att\r\nden  offentliga  makten skall utövas med respekt för\r\nmänniskors lika värde  och  att  det  allmänna skall\r\ntillförsäkra  män och kvinnor lika rättigheter.  Det\r\nkan förutsättas  att  dessa   bestämmelser  utgör en\r\ngrund  i allt utskottsarbete. En ytterligare formell\r\nplattform   kan   inte  anses  nödvändig.  Utskottet\r\navstyrker följaktligen motion A319 yrkande 4 (v).\r\nNär det härefter gäller frågan om att ge utskotten\r\nstörre   möjligheter   att   själva   besluta   sina\r\narbetsformer   vill   utskottet   hänvisa   till  de\r\ndiskussioner  som  talmannen  initierat i syfte  att\r\nuppmuntra  insyn,  öppenhet och deltagande  och  som\r\nockså rör en ökad insyn  i  riksdagsarbetet  utanför\r\nkammaren. Enligt utskottets mening bör resultatet av\r\nden  pågående  diskussionen  inte föregripas. Motion\r\nK379 yrkande 22 i denna del (m) avstyrks.\r\n\r\nRiksdagens frågestunder\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   en  motion   (m)   om\r\ndebattordningen  vid riksdagens  frågestunder\r\nmed hänvisning till  diskussioner  som  pågår\r\nbl.a.    om    utnyttjandet   av   riksdagens\r\nfrågestunder.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nRolf  Gunnarsson   (m)   begär   i  motion  K209  en\r\nförändring   av   debattordningen   vid   riksdagens\r\nfrågestunder.  Motionären hänvisar till  att  enligt\r\ndebattordningen   får  frågeställaren  först  ordet,\r\ndärefter får statsrådet ordet för svar, vilket följs\r\nav en kompletterande  fråga  och sist får statsrådet\r\nordet för ett avslutande svar. Enligt motionären har\r\ndetta sista ord missbrukats vid många tillfällen och\r\nstatsrådet har gett frågeställaren  \"en  spark\", som\r\ndenne  inte  kan  försvara  sig  emot. Det är enligt\r\nmotionen den riksdagsledamot som frågar  som  bör ha\r\ndet  sista  ordet. Det är regeringen som kommer till\r\nriksdagen för  att  utfrågas inte tvärtom. Det finns\r\nenligt  motionären en  möjlighet  att  få  ordet  en\r\ntredje  gång   men   den  debattordningen  har  inte\r\ngenomförts i kammaren.\r\n\r\n\r\nGällande regler\r\n\r\n\r\nEnligt  6  kap.  3  §  riksdagsordningen  framställs\r\nmuntlig  fråga  vid  frågestund   som   anordnas   i\r\nkammaren.  Talmannen  beslutar  om  vem som skall få\r\nordet   vid   frågestund.   Enligt  anvisningar   av\r\ntalmannen skall frågor och svar  vara  korta  och  i\r\nprincip  inte överstiga en minut. Frågeställaren kan\r\nenligt anvisningarna  normalt räkna med att få ordet\r\nför minst en följdfråga  eller  kommentar.  Vanligen\r\nfår statsrådet det sista inlägget i ett replikskifte\r\nmen   talmannen   kan,   om   det   finns  skäl,  ge\r\nfrågeställaren ordet för ett avslutande inlägg.\r\n\r\nTalmannen  har  i  syfte att inleda en  diskussion\r\nskickat  ut  en  promemoria   om   bl.a.  riksdagens\r\ndebattformer till riksdagsgrupperna.  En rappare och\r\ntydligare argumentation behövs enligt talmannen  för\r\natt  kammaren  skall  återta  sin naturliga roll som\r\nopinionsbildare och opinionsspeglare.  Talmannen har\r\nuttryckt sin förhoppning att alla ledamöter  i  sina\r\nriksdagsgrupper  under våren aktivt kommer att delta\r\ni diskussionerna om  debattformerna.  I  den utsända\r\npromemorian  redovisas  möjliga förändringar,  bl.a.\r\nstrategiska överväganden  om  hur frågestunden avses\r\nutnyttjas,      prioriterad      ställning       för\r\npartiledare/gruppledare,    inledning   med   tyngre\r\nfrågor, skapande av utrymme för  fler  frågor  genom\r\natt   inte   alltid  tillåta  följdfrågor  eller  ge\r\nstatsrådet sista  ordet, uppmuntran till raka frågor\r\noch raka svar, koncentration  till färre ämnen genom\r\natt   minska   antalet   närvarande   statsråd   och\r\npremiering av partier med hög närvaro när det gäller\r\nfördelningen av frågor.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtskottet  behandlade  hösten  2001  ett likalydande\r\nmotionsyrkande av samme motionär (bet.  2001/02:KU12\r\ns. 26 f.). Utskottet var inte berett att  ändra  den\r\nregel   i   riksdagsordningen  som  föreskriver  att\r\ntalmannen beslutar  om  vem  som  skall  få  ordet i\r\nfrågestund.   Utskottet  pekade  på  att  talmannens\r\nanvisningar ger  utrymme  för  att  frågeställaren i\r\nsärskilda fall ges sista ordet. Frågan om en ändring\r\nav  anvisningarna  är  en uppgift för talmannen  och\r\ninget hindrar att frågan  tas upp t.ex. i talmannens\r\nsamråd    med   de   särskilda   företrädarna    för\r\npartigrupperna. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nPå talmannens  initiativ  pågår  för  närvarande  en\r\ndiskussion  om bl.a. utnyttjandet av frågestunderna.\r\nSom en möjlig  förändring diskuteras att inte alltid\r\nge statsrådet sista  ordet.  Mot  denna bakgrund och\r\nmed  hänsyn till att de nuvarande anvisningarna  ger\r\ntalmannen  möjlighet  att  ge  frågeställaren  sista\r\nordet  i  en  frågestund  anser  utskottet  att  ett\r\ntillkännagivande  till  riksdagsstyrelsen  i  frågan\r\ninte är påkallat. Motion K209 (m) avstyrks.\r\n\r\n\r\nArvoden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet    avstyrker   två   motioner   (mp\r\nrespektive  v)   om  ett  ändrat  system  för\r\nfastställande av ledamöternas arvoden och ett\r\nyrkande (mp) om sänkning  av  arvodet  med 10\r\n000 kr. Utskottet hänvisar bl.a. till att det\r\nsaknas  anledning  att anta att de föreslagna\r\nsystemen skulle ha bättre förutsättningar att\r\nvara en långsiktig lösning  än  den nuvarande\r\nnämnden.  Ett motionsyrkande (m) om  slopande\r\nav  arvodet   för   uppdrag   som  ledamot  i\r\nriksdagsstyrelsen avstyrks.\r\nJämför reservationerna 7 samt 8  -  villkorad\r\n(båda mp).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nGustav  Fridolin  (mp)  begär  i motion K228  sådana\r\nlagändringar  att riksdagen skall  fatta  beslut  om\r\nriksdagsledamöternas   arvode   efter  förslag  från\r\narvodesnämnden  (yrkande  1)  och  att  om  yrkandet\r\nbifalls ledamöternas arvode sänks med  10 000 kr per\r\nmånad  (yrkande 3). Motionären begär också  att  det\r\nskall tillsättas  en utredning med syfte att föreslå\r\nprinciper  enligt  vilka  arvodena  skall  bestämmas\r\n(yrkande 2).\r\n\r\nDet är enligt motionen  självklart  att  risken är\r\nstor att man med höga arvoden i riksdagen lockas att\r\nsitta allt längre och att man jämför sig alltmer med\r\nen  mindre  grupp högavlönade i samhället, i stället\r\nför med låg-  och  medelinkomsttagare (som utgör den\r\nstora majoriteten av  svenska folket). En jämförelse\r\nmed en genomsnittlig medborgare  ger  för handen att\r\nriksdagsarvodet   är   på   tok  för  högt  och   en\r\nfullständigt  självklar grund  för  politikerförakt.\r\nMotionären vänder sig emot påståendet att det behövs\r\nett högt ledamotsarvode  i riksdagen för att man ska\r\nlocka kompetenta personer  till  politiken.  Förutom\r\natt sådana uttalanden andas hån mot dem som gett sig\r\nin  i  politiken  på grund av ett genuint engagemang\r\noch inte på grund av  privatekonomiska skäl, kan det\r\nkraftigt ifrågasättas.\r\nArvodesnämnden är en myndighet under riksdagen och\r\nledamöterna   i   nämnden   utses    av   riksdagens\r\nförvaltningsstyrelse. I praktiken bestämmer  sålunda\r\nriksdagsledamöterna  fortfarande nivån på sina  egna\r\narvoden,    även    om    man    delegerat    själva\r\nbeslutsfattandet  till  ett  annat  (dock   internt)\r\norgan.  Motionären  anser  att  det  vore  bättre om\r\nledamöterna själva öppet och formellt tar ansvar för\r\narvodesnivåerna.    Riksdagens    arvodesnämnd   kan\r\nbehållas   för  att  förbereda  och  ge  förslag   i\r\narvoderingsfrågor.   Arvodesnivåerna   kan  beräknas\r\nutifrån  en rad faktorer, exempelvis en uppskattning\r\nav väljarkårens  genomsnittsinkomst.  Man  kan  även\r\ntänka   sig   att   arvodet  skall  utgå  ifrån  ett\r\ngenomsnitt av vad individer  med  likvärdiga arbeten\r\nuppbär   i  inkomst.  Riksdagen  bör  tillsätta   en\r\nutredning som har till uppgift att föreslå principer\r\nför bestämmandet av arvodet.\r\nLedamöternas  arvoden  bör  omgående sänkas med 10\r\n000  kr  per  månad vilket ger en  fingervisning  åt\r\nvilket håll man  anser  att arvodena i dagsläget bör\r\njusteras. På ett år innebär en sådan arvodessänkning\r\nminskade utgifter med drygt  40  miljoner kronor att\r\njämföra      med      satsningen      på      lokala\r\ndiskrimineringsombudsmän  som  i  dag uppgår till  4\r\nmiljoner per år.\r\nPeter  Pedersen (v) begär i motion  K314  att  det\r\ngällande    systemet     för     fastställande    av\r\nriksdagsarvodet  ändras  och  att det  övervägs  ett\r\nsystem där nivån på arvodet fastställs genom att det\r\nknyts  som en fastställd procentsats  i  förhållande\r\ntill prisbasbeloppet.  Det  finns  enligt motionären\r\ngoda   argument   för   att   arvodet   skall   vara\r\nförhållandevis högt. Det minskar risken för  att ett\r\nstort  flertal  möjliga ledamöter från olika partier\r\navstår från att kandidera på grund av att det skulle\r\ninnebära en inkomstminskning.  Såsom  lagstiftare  i\r\nSveriges  högsta  beslutande organ skall ledamöterna\r\nvara omutbara, dvs.  inte  kunna påverkas ekonomiskt\r\nför   att   fatta   beslut   i  viss   riktning.   I\r\ninternationell    jämförelse    är    de     svenska\r\nriksdagsledamöternas  löner  inte  heller  speciellt\r\nhöga.  Enligt  motionen  handlar  det emellertid  om\r\ntrovärdighet. Ledamöterna skall vara  representativa\r\ninför folket. Riksdagsledamöternas höga ersättningar\r\nriskerar  att  skapa en förtroendeklyfta  mellan  de\r\nfolkvalda ledamöterna och det folk de representerar.\r\nDet  riskerar  också  att  skapa  en  klyfta  mellan\r\nparlamentarikerna  och övriga partimedlemmar och ger\r\nproblem för den som  har ett låglöneyrke att anpassa\r\nsig  tillbaka  till  den   vanliga   tillvaron   när\r\nriksdagsperioden  är  över.  Ett  sätt  att begränsa\r\nriksdagsarvodets utveckling är att göra som  i många\r\nkommuner  och  landsting  och knyta arvodet till  en\r\nfastställd procentsats av prisbasbeloppet. Ett annat\r\nsätt    kunde    vara    att   låta   arvodesnämnden\r\nföreslå/besluta  om  arvodet   högst   en  gång  per\r\nmandatperiod.\r\n\r\nRolf   Gunnarsson  (m)  begär  i  motion  K204   att\r\nförtroendeuppdraget  att  sitta  i riksdagsstyrelsen\r\ninte skall ge ett extra arvode. Motionären  kan inte\r\nställa upp på att det skulle vara ett mer betungande\r\narbete att sitta i riksdagsstyrelsen, vilket belönas\r\nmed extra arvode, än det är att exempelvis ha  många\r\ndebatter,  många  interpellationer, att skriva många\r\nväl  underbyggda  och  faktaspäckade  motioner,  att\r\nställa många frågor  till  statsråd  eller att delta\r\nintensivt i kammarens arbete i övrigt,  vilket ingår\r\ni  det  ordinarie arbetet. Motionären hänvisar  till\r\natt  han läst  protokollen  från  riksdagsstyrelsens\r\narbete   och  sett  tyngden  på  dess  arbete  under\r\nverksamheten fram till september 2002.\r\n\r\n\r\nGällande regler\r\n\r\n\r\nEnligt   9  kap.   6   §   riksdagsordningen   skall\r\nriksdagsledamot  av  statsmedel  åtnjuta  arvode för\r\nsitt  uppdrag.  Bestämmelser  härom meddelas i  lag.\r\nEnligt  3 kap. 1 § lagen (1994:1065)  om  ekonomiska\r\nvillkor    för    riksdagens    ledamöter    betalas\r\nledamotsarvode   med   ett   belopp  för  månad  som\r\nRiksdagens arvodesnämnd fastställer.  För närvarande\r\nuppgår arvodet till 42 300 kr.\r\n\r\nEnligt  1 § lagen (1989:185) om arvoden  m.m.  för\r\nuppdrag inom  riksdagen,  dess myndigheter och organ\r\nbetalas   månadsarvode   för   ledamot    m.m.    av\r\nriksdagsstyrelsen   med   15   %   av   arvodet  som\r\nriksdagsledamot.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nPerioden 1866-1962\r\n\r\nÅr  1866-1909  utgick  ersättning endast till  andra\r\nkammarens ledamöter. Dessa  fick  för  varje ordinär\r\nlagtima riksdag 1 200 riksdaler i \"arvode\".\r\n\r\nÅr 1909 infördes ersättningsrätt även  för  första\r\nkammarens  ledamöter  enligt samma regler som gällde\r\nför andra kammarens ledamöter.\r\nÅr 1918 infördes en skillnad mellan \"stockholmare\"\r\noch andra. Begreppet \"arvode\"  slopades och ersattes\r\nav begreppet \"dagtraktamente''''''''''''''''\".  Dessa  fastställdes\r\ntill  15  riksdaler, dock högst 1 800 riksdaler  per\r\nriksdag för  \"stockholmare\"  och  för övriga till 20\r\nriksdaler, dock högst 2 400 riksdaler per riksdag.\r\nÅr   1921   höjdes   dagtraktamentena  till,   för\r\n\"stockholmare\"  24  riksdaler,   dock  högst  3  400\r\nriksdaler per riksdag, och för övriga  32 riksdaler,\r\ndock högst 4 500 riksdaler per riksdag.\r\nÅr  1933  slopades  begreppet  dagtraktamente  och\r\nersattes    av   begreppet   arvode.   En   sänkning\r\ngenomfördes med  hänsyn  till den ekonomiska krisen.\r\n\"Stockholmare\" fick 3 000  kr,  övriga  4 000 kr för\r\nordinär lagtima riksdag.\r\nÅr  1941  överfördes  alla materiella regler  från\r\nriksdagsordningen till den  nya stadgan (1941:98) om\r\nersättning för riksdagsmannauppdragets  fullgörande.\r\nMed  bibehållande  av begreppet arvode övergick  man\r\ntill   månadsbelopp,   750    kr   per   månad   för\r\n\"stockholmare\" och 1 000 kr per månad för övriga.\r\nÅr  1949  övergick  man till årsarvoden,  som  med\r\nhänsyn till gällande allmänna lönestopp fastställdes\r\ntill  de  belopp  som  utgått  under  år  1948,  för\r\n\"stockholmare\" 6 650 kr och för övriga 8 866 kr.\r\nÅr 1951 höjdes arvodena  till  9 000 kr respektive\r\n12   000   kr.   År   1954  uppdelades  arvodet   på\r\ngrundarvode,  9  000  kr för  alla  ledamöter,  samt\r\nkostnadsersättning, 3 000  kr för \"stockholmare\" och\r\n8  000  kr för övriga. År 1957  höjdes  grundarvodet\r\ntill 12 000 kr.\r\nÅr  1959  höjdes  grundarvodet  till  24  000  kr.\r\nKanslideputerade   gavs  rätt  att  jämte  kamrarnas\r\ntalmän besluta om tillägg och avdrag som svarade mot\r\nförändringar  i  löner   till   befattningshavare  i\r\nstatens tjänst. Konstitutionsutskottet  framhöll att\r\ndet  var  naturligt att förändringar i den  allmänna\r\nlönenivån   borde    få   återverkningar   även   på\r\nriksdagsmannaarvodet.      Med      hänsyn      till\r\nriksdagsmannauppdragets  natur  var  det  emellertid\r\nenligt  utskottet  mindre  lämpligt att genom  någon\r\nform av automatik anknyta arvodet till en viss grupp\r\nlöntagare. I första hand borde dock jämförelse göras\r\nmed statstjänstemän i motsvarande inkomstläge.\r\n\r\nPerioden 1962-1990\r\n\r\nÅr  1962 höjdes grundarvodet  till  26  000  kr  med\r\nhänvisning  till  att  jämförelse  borde  göras  med\r\nstatstjänstemän     i    motsvarande    inkomstläge.\r\nKonstitutionsutskottet  framhöll  att  med  en sådan\r\nhöjning  skulle  årsarvodet komma att utgöra omkring\r\ntvå   tredjedelar   av    årslönen    för    statlig\r\nbefattningshavare  med  lön  enligt  löneklass  1  å\r\nlöneplan B (B 1).\r\n\r\nÅr  1966  höjdes  grundarvodet  till  31  000  kr,\r\nmotsvarande  två  tredjedelar av lönen i löneklass C\r\n1. Samtidigt genomfördes  vissa ändringar i 1941 års\r\nersättningsstadga för att förtydliga  att Riksdagens\r\nförvaltningskontor  - som ersatt Kanslideputerade  -\r\nkunde  besluta om de ändringar  i  grundarvodet  som\r\nsvarade    mot    förändringar    i    löner    till\r\nbefattningshavare i statens tjänst.\r\nÅr    1972    ersattes    1941   års   stadga   av\r\nErsättningsstadga för riksdagens  ledamöter.  Arvode\r\nskulle  fortfarande  utgå  med  belopp för månad som\r\nmotsvarade    två   tredjedelar   av   lönen    till\r\nstatstjänstemän i löneklass 1 på löneplan C.\r\nÅr 1974 beslutades  att  arvode  skulle  utgå  med\r\nbelopp  för  månad som motsvarade tio tolftedelar av\r\nlönen till statstjänstemän i löneklass F 25, dvs. då\r\n76 500 kr per  år,  i  enlighet  med förslag från en\r\nopartisk kommitté.\r\nÅr 1983 beslutades att arvode skulle  utgå med ett\r\nbelopp  för  månad som motsvarade den genomsnittliga\r\nlönen  för  tjänster  som  byråchefer  vid  statliga\r\nmyndigheter och  domare med befattningar som rådmän,\r\nhovrättsråd  och  kammarrättsråd.   Arvodet   skulle\r\nsåledes  beräknas  med  utgångspunkt från årets alla\r\nmånader  och  inte  som  tidigare  från  endast  tio\r\nmånader.\r\nVåren 1988 beslutade riksdagen lagen (1988:589) om\r\nersättning m.m. till riksdagens  ledamöter.  I lagen\r\nfanns      bestämmelser     om     förmåner     till\r\nriksdagsledamöterna.  Ledamotsarvode  skulle betalas\r\nmed   ett  belopp  för  månad  som  motsvarade   den\r\ngenomsnittliga   lönen   för  tjänster  som  rådmän,\r\nhovrättsråd och kammarrättsråd. I september 1990 var\r\nledamotsarvodet  21  625  kr   per   månad.  Vid  en\r\ntillämpning av ersättningslagen skulle  det ha höjts\r\nmed  närmare  4  000 kr fr.o.m. den 1 oktober  1990.\r\nRiksdagen   beslutade    emellertid    genom   lagen\r\n(1990:1417) om avvikelser från vissa bestämmelser  i\r\nersättningslagen  om  oförändrade  arvoden för tiden\r\nden 1 oktober 1990-den 31 december 1991.\r\n\r\nPerioden 1990-1998\r\n\r\nI  december  1990  beslutade riksdagen  sålunda  att\r\nlagen inte skulle tillämpas  beträffande arvoden för\r\ntiden  den 1 oktober 1990-den 31  december  1991.  I\r\nstället  skulle  ledamotsarvode  betalas  med  samma\r\nbelopp sedan den 1 januari 1990 eller 21 625 kr  per\r\nmånad. Med anledning av en motion (m), vari begärdes\r\nen  utredning  syftande till att statsrådens arvoden\r\nskulle     bestämmas      med     utgångspunkt     i\r\nriksdagsledamöternas          arvoden           hade\r\nkonstitutionsutskottet (1990/91:KU18) framhållit att\r\nstarka  skäl  talade för samordning av fastställande\r\nav arvoden för  statsråd  och för riksdagsledamöter.\r\nRiksdagen    gav    regeringen    och     Riksdagens\r\nförvaltningskontor    detta    till   känna   (rskr.\r\n1990/91:88).\r\n\r\nI  juni  1991 beslutade riksdagen  lagbestämmelser\r\nmed innebörd att statsrådsarvodet knöts till arvodet\r\nför        riksdagsledamöter         (1990/91:KU48).\r\nStatsministerns  arvode  bestämdes  till  215  %  av\r\nledamotsarvodet  och övriga statsråds  arvoden  till\r\n198 % (bet. 1990/91:KU48).\r\nI december 1991 beslutade riksdagen att byråchefer\r\nvid statliga myndigheter  inte  längre skulle ingå i\r\nden  jämförelsegrupp  som  riksdagsarvodena   enligt\r\nersättningslagen  skulle  bygga  på.  Genom särskild\r\nreglering bestämdes arvodet till 22 230 kr för tiden\r\nden 1 januari 1992-den 31 mars 1992, och  för  tiden\r\nden  1  april  1992-den  31 mars 1993 skulle arvodet\r\nhöjas   med   ett   belopp   som   motsvarade    den\r\ngenomsnittliga  höjningen  av  månadslönen som kunde\r\ntillkomma  jämförelsegruppen  fr.o.m.  den  1  april\r\n(1991/92:KU5).\r\nI  december 1992 höjdes arvodet  till  23  425  kr\r\nretroaktivt     från     den     1    april    1992.\r\nJämförelsegruppens genomsnittliga  månadslön  var då\r\n27 764 kr.\r\nI  mars  1993  beslutade riksdagen att arvodet för\r\ntiden den 1 april  1993- den 31 december 1993 skulle\r\nvara 23 425 kr jämte  det  belopp som motsvarade den\r\ngenomsnittliga höjningen fr.o.m.  den  1  april 1993\r\nför jämförelsegruppen (1992/93:KU21).\r\nMed anledning av riksdagens beslut hade i december\r\n1991  tillkallats en kommitté med uppgift att  lämna\r\nförslag  till  konstruktionen av statsrådens arvoden\r\nm.m. I utredningsbetänkandet  Vad  är  ett statsråds\r\narbete  värt?  (SOU 1993:22) framhölls att  arvodena\r\ntill statsråden  inte automatiskt borde kopplas till\r\nnågon annan grupps  arvoden  eller  något  index för\r\nlöner   eller   priser.  I  stället  borde  arvodena\r\nfastställas   av   en   särskild   myndighet   under\r\nriksdagen, Statsrådslönenämnden.\r\nNär  utskottet våren  1993  behandlade  frågan  om\r\nledamotsarvodet    skulle    en    tillämpning    av\r\nersättningslagen  innebära  att  arvodet  skulle  ha\r\nhöjts  med  4 339 kr till 27 764 kr. Utskottet ansåg\r\natt en återgång till ersättningslagen inte borde ske\r\nden 1 april,  utan  arvodet  borde  vara  23 425 kr.\r\nUtskottet  ansåg  emellertid att riksdagsledamöterna\r\noch statsråden borde tillgodoräknas de höjningar som\r\njämförelsegruppen kunde  komma  att  få  efter den 1\r\napril  1993. De angivna beloppen borde därför  höjas\r\nmed det  belopp  som  motsvarar  den  genomsnittliga\r\nhöjning  som  kunde tillkomma jämförelsegruppen.  De\r\narvodesnivåer som  utskottet  förordade  borde gälla\r\nintill dess frågan om reglerna för hur arvodet skall\r\nbestämmas blivit avgjord.\r\nI  skrivelse  våren  1993  överlämnade  regeringen\r\nutredningsbetänkandet     till    riksdagen    (skr.\r\n1992/93:240).      Skrivelsen     behandlades      i\r\nkonstitutionsutskottet  tillsammans  med motioner om\r\nett  nytt  system  för bestämmande av arvodena  till\r\nriksdagsledamöter    och     ett     förslag    från\r\nförvaltningskontoret om en nämnd för bestämmandet av\r\narvodena  till  riksdagsledamöterna. I en  skrivelse\r\nden  17  november  1993   hade  förvaltningskontoret\r\nföreslagit  en  ny  ordning  för   bestämmandet   av\r\nriksdagsledamöternas  arvoden  som  innebär  att  en\r\nnämnd   bestående   av   tre   utomstående  personer\r\nbestämmer  nivån på ledamöternas  arvoden.  Nämndens\r\nledamöter     borde      utses     av     riksdagens\r\nförvaltningsstyrelse    (1993/94:KU11).    Utskottet\r\nförordade att det skulle  inrättas  två  nämnder för\r\nbestämmande   av  arvode  till  statsråd  respektive\r\nriksdagsledamöter.  Riksdagen  beslutade  i enlighet\r\nmed förslaget.\r\nDen     1     januari     1994    inrättades    en\r\nStatsrådsarvodesnämnd och en Riksdagens arvodesnämnd\r\nsom myndigheter under riksdagen för fastställande av\r\narvoden till statsråd respektive  riksdagsledamöter.\r\nRiksdagsledamöternas arvode höjdes  till  25  000 kr\r\nper månad.\r\nDen  1  juli  1994  trädde  den  nu gällande lagen\r\n(1994:1065)  om  ekonomiska  villkor för  riksdagens\r\nledamöter    i    kraft.   Bestämmelsen    om    att\r\nledamotsarvode betalas  med ett belopp per månad som\r\nRiksdagens arvodesnämnd fastställer fördes över till\r\n3 kap. 1 § i den nya lagen.\r\nDen 1 oktober 1994 höjdes  arvodet  till 26 500 kr\r\nper månad.\r\nDen 1 januari 1996 höjdes arvodet till  27  500 kr\r\nper månad.\r\nDen  1 januari 1997 höjdes arvodet till 29 500  kr\r\nper månad.\r\nDen  genomsnittliga   lönen   för   tjänster   som\r\nhovrättsråd,  kammarrättsråd  och  rådmän uppgick då\r\nenligt uppgift från Domstolsverket till ca 32 700 kr\r\nper månad. Statsrådens arvoden höjdes  den 1 januari\r\n1994  till  55 000 kr per månad, den 1 januari  1996\r\ntill 60 000 kr  per  månad  och den 1 juli 1997 till\r\n65 000 kr per månad.\r\nHösten 1997 behandlade utskottet  ett par motioner\r\nom  ledamotsarvodet (bet. 1997/98:KU6).  I  den  ena\r\nmotionen  (m)  hänvisades  till  den  koppling  till\r\nlönerna  för vissa statliga tjänster som fanns under\r\nåren 1962-1990.  Mot  bakgrund  av  att systemet med\r\narvodesnämnd kunde uppfattas som godtyckligt var det\r\nenligt  motionen önskvärt med en återgång  till  ett\r\nbundet system  med  koppling till löneutvecklingen i\r\nsamhället i övrigt, t.ex.  genom att riksdagsarvodet\r\nknyts till någon eller några  yrkesgrupper  inom den\r\nprivata   eller  offentliga  sektorn.  I  den  andra\r\nmotionen (v)  begärdes  att arvodena inte skulle öka\r\nmer än genomsnittet för de statsanställdas löner.\r\nUtskottet framhöll att ordningen för fastställande\r\nav  riksdagsledamöternas  arvoden   hade  funnits  i\r\nnärmare  fyra  år och att arvodena i praktiken  inte\r\nvarit knutna till  någon  viss jämförelsegrupp sedan\r\noktober 1990. Dessförinnan  gällde  under  28 år att\r\narvodena  var knutna till lönerna för en viss  grupp\r\nstatstjänstemän.  Enligt  utskottets mening hade den\r\nnya ordningen nu gällt så länge  att det var möjligt\r\natt  utvärdera  den  i jämförelse med  den  tidigare\r\ngällande knytningen till en viss grupp löntagare och\r\ndessutom med utvecklingen  av  statsrådens  arvoden.\r\nUtskottet förordade att en översyn av ordningen  för\r\nfastställande av riksdagsledamöternas arvoden skulle\r\ngenomföras.\r\nDen 1 januari 1998 höjdes arvodet till 30 300 kr.\r\n\r\nPerioden 1998-2002\r\n\r\nRiksdagens  förvaltningsstyrelse  utsåg  i  februari\r\n1998   förre  landshövdingen  Gösta  Gunnarsson  att\r\ngenomföra   en  utvärdering  av  ordningen  för  att\r\nfastställa riksdagsledamöternas arvode. Han föreslog\r\natt riksdagsledamöternas  arvode  skulle återställas\r\ntill en högre nivå eller till 36 000  kr  per månad.\r\nAv  höjningen  utgjorde  2  000  kr  en växling från\r\nkostnadsersättning   till   arvode.   Förändringarna\r\nföreslogs  träda  i  kraft  den  1 januari 1999  och\r\ntillämpas fr.o.m. den 1 november 1998.\r\n\r\nSom   skäl  för  förslaget  anfördes   bl.a.   att\r\nriksdagsledamöternas  ställning  i  det demokratiska\r\nsystemet, den arbetsinsats uppdraget  fordrar och de\r\nsärskilda   arbetsförhållanden   som   gäller    för\r\nuppdraget  i  sig  motiverade en höjning av arvodets\r\nnivå. Härtill kom enligt  utredningen att en höjning\r\nkunde  ha  en positiv effekt  på  möjligheterna  att\r\nrekrytera  personer  från  breda  samhällsskikt  för\r\nuppdraget som  riksdagsledamot.  En  låg arvodesnivå\r\nvar  på  sikt  en  fara  för  riksdagens arbete  och\r\nanseende  och därmed för det demokratiska  systemet,\r\nVidare anfördes  att det svenska riksdagsarvodet vid\r\nen  internationell   jämförelse  var  lågt  och  att\r\narvodet blivit avsevärt  lägre  än ersättningen till\r\njämförbara  grupper,  t.ex. ledande  förtroendevalda\r\ninom landsting och kommuner och domare. Skillnaden i\r\nförhållande till statsrådens  löner  hade  växt  och\r\nuppgick till 36 700 kr.\r\nDet  föreslogs  också  att Riksdagens arvodesnämnd\r\nskulle  fortsätta  sin  verksamhet.   Nämnden  borde\r\nemellertid  motivera  sina  ställningstaganden   när\r\nriksdagsarvodet skall förändras. Nämndens inriktning\r\nborde  vara  att utifrån ett helhetsperspektiv finna\r\nen   nivå  för  riksdagsledamöternas   arvoden   som\r\nvidmakthåller  riksdagens  ställning och som främjar\r\nrekryteringen    av   personer   från    så    breda\r\nsamhällslager  som   möjligt   för   uppgiften   som\r\nriksdagsledamot.  Arvodesnivån  bör  också uppfattas\r\nsom rimlig av allmänheten.\r\nArvodesnämnden  hade  enligt utredningen  fungerat\r\nväl   sedan  den  infördes  1994,   och   den   hade\r\nförutsättning  att  bli  den långsiktiga lösning som\r\narvodesfrågan  behöver.  Systemet  med  arvodesnämnd\r\nborde därför fortsätta och tillämpas under en längre\r\ntid.  Nämndsystemet  uppfyller   bättre  kravet  att\r\narvodet    så    långt   möjligt   skall   undandras\r\nledamöternas  inflytande   än   t.ex.  systemet  med\r\njämförelsesgrupp.   Jämförelsesystemets    svagheter\r\nframkom  enligt  utredningen i samband med den  s.k.\r\nRehnbergöverenskommelsen  under  åren  1990-1993, då\r\narvodesförändringar i enlighet med ersättningslagens\r\nbestämmelser  av  politiska  skäl inte ansågs  kunna\r\ngenomföras.\r\nFörvaltningsstyrelsen  lade  fram  ett  förslag  i\r\nenlighet  med utredningsbetänkandet  (1998/99:RFK3).\r\nFörvaltningsstyrelsens  föreslag  innebar en höjning\r\nav riksdagsledamöternas arvode från  30  300 till 36\r\n000  kr/månad.  2  000  kr av höjningen utgjorde  en\r\nväxling   från   kostnadsersättning   till   arvode.\r\nFörändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari\r\n1999 och tillämpas  fr.o.m. den 1 november 1998. Det\r\nföreslogs också att Riksdagens  arvodesnämnd  skulle\r\nfortsätta    sin    verksamhet   och   att   nämnden\r\nfortsättningsvis      skulle      motivera      sina\r\nställningstaganden   i   fråga   om   ändringar   av\r\narvodesnivån.\r\nEnligt en mp-motion var förslaget ett ologiskt och\r\ndåligt   förslag  därigenom  att   det   underkänner\r\nsystemet med  en  arvodesnämnd genom att föreslå att\r\nriksdagen själv skall  fatta  beslut om en betydande\r\narvodeshöjning samtidigt som arvodesnämnden föreslås\r\nvara kvar. Riksdagens beslut i början av 1990-talet,\r\ndå ökningen av arvodesnivån hölls  tillbaka, var ett\r\nmedvetet  beslut  av  riksdagen och medförde  därför\r\ningen eftersläpning. Enligt  motionärerna  fanns det\r\ntvå     möjliga     vägar     för    att    bestämma\r\nriksdagsledamöternas arvoden i  framtiden:  antingen\r\nfick   arvodesnämnden  fortsätta  sitt  arbete  utan\r\ninblandning  från  riksdagen eller så skulle nämnden\r\navskaffas och ett nytt  system  införas  där arvodet\r\nbestäms  från  den allmänna löneökningen i samhället\r\neller någon annan jämförbar grupp.\r\nPrincipiellt  delade   utskottet   de   skäl   som\r\nutredningen anfört för en engångsmässig justering av\r\narvodesnivån,  bl.a.  att  hänsyn  borde tas till de\r\nframtida  rekryteringsmöjligheterna och  det  faktum\r\natt arvodet  för  svenska riksdagsledamöter var lågt\r\nbåde   vid  en  internationell   jämförelse   och  i\r\njämförelse  med  ledande  förtroendevalda  i  större\r\nlandsting  och  kommuner.  Utskottet tillstyrkte att\r\narvodet skulle uppgå till 36  000  kr  per månad men\r\nendast  från  den  1 januari 1999 och avstyrkte  mp-\r\nyrkandet (bet. 1998/99:KU1).\r\nUtskottet instämde  i  utredarens bedömning att en\r\nsärskild nämnd frikopplad  från  riksdagen är bättre\r\nän t.ex. systemet med en jämförelsegrupp.  Utskottet\r\ndelade  också  utredarens uppfattning att öppenheten\r\noch tydligheten  i  arvodesfrågan  borde  bli bättre\r\ngenom de motiv som nämnden föreslogs ange.\r\nDen 1 oktober 1999 höjdes arvodet till 38  000  kr\r\nper månad.\r\nDen  1  oktober 2000 höjdes arvodet till 40 000 kr\r\nper månad. Arvodesnämnden hänvisade till att arvodet\r\nenligt förarbetena  bör  bestämmas  bl.a. med hänsyn\r\ntill löneutvecklingen för statsråden  och  för vissa\r\nstatstjänstemän    (främst   domare   i   den   s.k.\r\nrådsklassen).  Arvodesnämnden  konstaterade  i  sitt\r\nbeslut att nämnda  grupper fått löneförhöjningar med\r\n4 000 kr respektive  2 000 kr per månad och fann mot\r\nbakgrund  härav  att  riksdagsledamöternas   arvoden\r\nskulle höjas.\r\nDen  1 oktober 2001 höjdes arvodet till 41 500  kr\r\nper månad. Arvodesnämnden konstaterade i sitt beslut\r\natt statsrådens  arvoden  har höjts med 3 000 kr per\r\nmånad fr.o.m. den 1 juli 2001  men  att  något avtal\r\nför   domargruppen   inte  förelåg  ännu,  dock  att\r\nmotsvarande grupper statstjänstemän  torde  ha  fått\r\nlöneökningar med 3-4 %.\r\nDen 1 november 2002 höjdes arvodet till 43 200  kr\r\nper månad.\r\n\r\nVåren  2000 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande i\r\nsyfte    att     inskränka     möjligheterna    till\r\nuppdragsarvode   (bet.  1999/2000:KU22).   Utskottet\r\nframhöll   att  de  uppdrag   som   ersätts   enligt\r\narvodeslagen  är  sådana  som  tillkommer utöver det\r\nordinarie riksdagsuppdraget. Dessa  uppdrag medförde\r\nenligt  utskottet  ofta  ett  betydande merarbete  i\r\nfråga  om ansvar, inläsningsarbete  och  tidsåtgång.\r\nDet var  därför  enligt  utskottet motiverat att det\r\nbetalas särskild ersättning för dessa uppdrag utöver\r\ndet ordinarie ledamotsarvodet.\r\n\r\nUtskottet behandlade hösten  2001 ett yrkande från\r\nsamme motionär om att förtroendeuppdraget  att sitta\r\ni riksdagsstyrelsen inte skall ge extra arvode (bet.\r\n2001/02:KU12  s.  9 f.). Utskottet ansåg fortfarande\r\natt det, mot bakgrund av det merarbete som uppdragen\r\ninnebär, var motiverat  med de särskilda arvoden som\r\nanges i arvodeslagen. Motionsyrkandet avstyrktes.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nFrågan om hur arvodet till riksdagsledamöterna skall\r\nbestämmas och om arvodets  storlek har varit föremål\r\nför  ingående  bedömningar  och   olika  system  för\r\nbestämningen   av   arvodet   har  prövats.   Enligt\r\nutskottets mening har den nuvarande ordningen med en\r\nsjälvständig nämnd som fastställer  arvodet fungerat\r\nväl  och  bör kunna ses som den långsiktiga  lösning\r\nsom  arvodesfrågan   behöver.   Som   framhölls  vid\r\nutvärderingen  1998  uppfyller nämndsystemet  kravet\r\natt  arvodet  så  långt  möjligt   skall   undandras\r\nledamöterna inflytande bättre än tidigare system med\r\njämförelsegrupper,  vilket  visade  sig  inte  kunna\r\nupprätthållas.\r\n\r\nEnligt utskottets mening saknas det anledning  att\r\nanta  att  ett  nytt  system  som  bygger  på  vissa\r\nprinciper  för  bestämmandet  av  arvodet  skulle ha\r\nbättre   förutsättningar   att  vara  en  långsiktig\r\nlösning  än den nuvarande arvodesnämnden.  Utskottet\r\navstyrker följaktligen motion K228 yrkandena 1 och 2\r\n(mp) och K314  (v).  Mot  bakgrund  av vad utskottet\r\nanfört  om  värdet  av  en  självständig  nämnd   är\r\nutskottet  inte  heller berett att begränsa nämndens\r\nhandlingsutrymme till  endast ett beslut alternativt\r\nförslag om året. Av samma  skäl anser utskottet inte\r\nheller att riksdagen bör besluta  om  en sänkning av\r\ndet arvode nämnden fastställt. Motion K228 yrkande 3\r\navstyrks.\r\nNär det gäller arvodet för uppdrag som  ledamot  i\r\nriksdagsstyrelsen  vidhåller utskottet sitt tidigare\r\nställningstagande och avstyrker motion K204 (m).\r\n\r\nInkomstgaranti och visstidspension\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker  med  hänvisning  till de\r\nskäl  som  utgjorde  grund för införandet  av\r\ninkomstgarantin  en  motion   (fp)  om  bl.a.\r\nslopande     av     visstidspensionen     och\r\ninkomstgarantin.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI  motion  K285  av  Anita  Brodén  (fp)  begärs att\r\ninkomstgarantin   ses   över  och  visstidspensionen\r\nslopas.  Det  är  enligt  motionen   angeläget   att\r\nriksdagsledamöterna  inte  ges  förmåner som skiljer\r\nsig  väsentligt  från  de  regler som  är  gängse  i\r\nsamhället  i övrigt. Det är enligt  motionären  inte\r\nrimligt att inkomstgaranti i längre perioder eller i\r\nvissa    fall    visstidspensioner     gäller    för\r\nheltidspolitiker.  Det  behövs  snarast en  översyn,\r\nvilket  märks inte minst på att förmånerna  beräknas\r\nefter treårsintervaller som riksdagsledamot och inte\r\när    uppdaterade    efter    nuvarande    fyraåriga\r\nmandatperioder.  Inkomstgaranti  längre  tid  än ett\r\ntill  två  år  samt  visstidspension  bör  tas  bort\r\n(yrkandena 1-3).\r\n\r\n\r\nGällande regler\r\n\r\n\r\nEnligt   9   kap.   6   §   riksdagsordningen  skall\r\nbestämmelser om ekonomiska förmåner  i  anledning av\r\nriksdagsuppdraget meddelas i lag. Enligt 13 kap. 1 §\r\nlagen   (1994:1065)   om   ekonomiska   villkor  för\r\nriksdagens ledamöter har en ledamot som före  65 års\r\nålder   lämnar   riksdagen   efter   minst  tre  års\r\nsammanhängande tid rätt till inkomstgaranti från och\r\nmed  den  tidpunkt  arvodet  upphör. Inkomstgarantin\r\ngäller enligt 13 kap. 2 § till ingången av den månad\r\nledamoten fyller 65 år. Enligt  13  kap.  3 § gäller\r\ninkomstgarantin  under  ett  år  för  den som lämnar\r\nriksdagen efter kortare tid än sex år.  För  den som\r\nvarit  ledamot  en  sammanhängande  tid av minst sex\r\nhela år gäller inkomstgarantin i två år om ledamoten\r\när yngre än 40 år, i fem år om ledamoten  är  mellan\r\n40 och 50 år och till ingången av 65 år om ledamoten\r\nuppnått 50 års ålder.\r\n\r\nEnligt 8 § betalas inkomstgarantin för månad under\r\ndet  första  garantiåret  med  80  %  av  den del av\r\ngarantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp\r\noch  med 40 % av den del som överstiger 1,67  %  men\r\ninte   2,5    basbelopp.   För   tid   därefter   är\r\nprocentsatserna  66  respektive  33  % om ledamotens\r\nsammanlagda  tid  i riksdagen varit minst  tolv  år.\r\nBeroende  på  den  sammanlagda   tiden  i  riksdagen\r\nbetalas   inkomstgaranti  beräknat  efter   fallande\r\nprocentsatser.   Om  ledamotens  sammanlagda  tid  i\r\nriksdagen är sex men  inte sju år är procentsatserna\r\n33 % respektive 16,5 %.\r\nInkomstgarantin minskas  enligt  13  kap.  10 § på\r\nvisst  sätt  med  inkomst  av  anställning  m.m. som\r\növerstiger ett basbelopp.\r\n\r\nDe  som  var  ledamöter  den  1  juli  1988  och vid\r\navgången   fyllt   50   år   har   rätt   att  välja\r\nvisstidspension  enligt  övergångsbestämmelserna   i\r\nlagen   om   ekonomiska   villkor   för   riksdagens\r\nledamöter.  Den  som  har valt denna ersättningsform\r\nkan inte senare byta system.\r\n\r\nPensionsunderlaget      för      beräkning      av\r\nvisstidspension     utgörs    av    det     aktuella\r\nledamotsarvodet,  exkl.  eventuella  fasta  tillägg,\r\nmultiplicerat med tidsfaktorn  (förhållandet  mellan\r\nantal hela år som riksdagsledamot - högst tolv - och\r\nkravet  för hel förmån - tolv år). Visstidspensionen\r\nutgör 65  %  av  pensionsunderlaget. Vid tolv år som\r\nriksdagsledamot blir visstidspensionen 28 080 kr per\r\nmånad, vid tio år i riksdagen blir visstidspensionen\r\n23 400 kr per månad (43 200 x 10/12 x 0,65).\r\nVisstidspensionen  betalas  ut t.o.m. månaden före\r\nden  ledamoten  fyller 65 år. Den  byts  då  ut  mot\r\nålderspension. Ålderspensionen  utgör  16  %  av det\r\naktuella ledamotsarvodet, dvs. för närvarande 6  912\r\nkronor per månad vid tidsfaktorn 1,0000 (tolv år).\r\nVisstidspensionen  kan  komma  att  samordnas  med\r\ninkomst  från  statlig  anställning  på  så sätt att\r\ninkomsten     reduceras     med    pensionsbeloppet.\r\nLöneförmåner m.m. för statligt  anställda regleras i\r\nAllmänt     löne-     och     förmånsavtal,    ALFA,\r\nArbetsgivarverket (Cirkulär 2002:A5).  Beräkning  av\r\nlöneavdrag  regleras  i  2  kap.  7  §  ALFA. Enligt\r\nallmänna   råd   till   paragrafen  kan  en  statlig\r\narbetsgivare  besluta  om  löneavdrag  från  statlig\r\nanställning  om  den anställde  överkompenserats  på\r\ngrund av förmåner  från annat håll. Reglerna innebär\r\natt den enskilda myndigheten  beslutar om löneavdrag\r\nmed anledning av visstidspension skall ske eller ej.\r\nRegeln  tillämpas  olika  bland myndigheterna).  Den\r\nstatliga    inkomstens    bruttobelopp    är    dock\r\npensionsgrundande.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nDet   gamla   systemet   med   visstidspension   och\r\navgångsersättning  ersattes  av inkomstgarantin  när\r\nersättningslagen   infördes   den   1   juli   1988.\r\nFörvaltningskontoret  uttalade  i  det  förslag  som\r\nföregick lagen (förs. 1987/88:13  s.  4  f.)  att de\r\nmotiv  som anfördes vid införandet av bestämmelserna\r\nom visstidspension och avgångsersättning fortfarande\r\nhade  bärkraft.  Förvaltningskontoret  framhöll  att\r\nuppdraget   som  riksdagsledamot  var  behäftat  med\r\nosäkerhet och  att det var rimligt att de som tog på\r\nsig  ett  sådant  viktigt  samhällsuppdrag  fick  en\r\ntrygghet i händelse av att de av det ena eller andra\r\nskälet lämnade uppdraget.  Ett  system  som  gav ett\r\nrimligt     mått     av    trygghet    var    enligt\r\nförvaltningskontoret      viktigt      bl.a.      av\r\nrekryteringsskäl och med hänsyn till behovet för ett\r\nparti att förändra personuppsättningen  i riksdagen.\r\nAv förvaltningskontorets överväganden framgick också\r\nbl.a.  att  ett  av flera syften med inkomstgarantin\r\nvar att förbättra  tryggheten  för personer under 50\r\nårs ålder.\r\n\r\nUtskottet  ansåg att de skäl förvaltningsstyrelsen\r\nanfört   för  att   det   dåvarande   systemet   med\r\ninkomstgaranti  och  avgångsvederlag  skulle upphöra\r\noch  ersättas med ett system med inkomstgaranti  var\r\nväl grundade.  Genom  det  föreslagna systemet ökade\r\ntryggheten väsentligt för ledamöter  som tjänstgjort\r\ni  riksdagen  under  kanske  lång tid men  som,  när\r\nuppdraget upphör inte fyllt 50 år. Förslaget innebar\r\nockså en anpassning till de regler  som  gällde  för\r\nstatsråd    och    verkschefer    m.fl.    och   för\r\nförtroendevalda  i  landsting och kommuner (bet.  KU\r\n1987/88:42).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEnligt utskottets mening  gör  sig  de  skäl som låg\r\ntill  grund för införandet av  bl.a. inkomstgarantin\r\nfortfarande  gällande. Mot bakgrund av att uppdraget\r\nsom riksdagsledamot är behäftat med osäkerhet är det\r\nrimligt att de  som  tar  på  sig ett sådant viktigt\r\nsamhällsuppdrag får en trygghet i händelse av att de\r\nav  någon  anledning  lämnar  uppdraget.   Av  bl.a.\r\nrekryteringsskäl och med hänsyn till behovet för ett\r\nparti  att  förändra personuppsättningen i riksdagen\r\när det viktigt  med  ett  system som ger ett rimligt\r\nmått   av  trygghet.  Utskottet   anser   inte   att\r\ninkomstgarantin och visstidsförmånerna bör försämras\r\neller  slopas.   Utskottet  är  inte  heller  berett\r\nförorda att förmånerna  beräknas  efter  fyra  år  i\r\nstället  för  tre år även om valperioderna numera är\r\nfyra år. Motion K285 (fp) avstyrks.\r\n\r\n\r\nErsättningen till ersättare\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet avstyrker bl.a. med hänvisning till\r\ntidigare ställningstagande  en  motion (s) om\r\nförbättrade villkor för ersättare.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion K338 av Carin Lundberg och Lars Lilja (båda\r\ns)   begärs   att   villkoren   för  ersättare   för\r\nriksdagsledamöter förbättras. Det är enligt motionen\r\ninte  helt  ovanligt  att  en ordinarie  ledamot  är\r\ntjänstledig  bara under tid av  året  som  riksdagen\r\nsammanträder och  att  ersättarens  tjänstgöring  då\r\navslutas när sommaruppehållet börjar. Ett problem är\r\natt  ersättaren  varit  borta  så länge att han inte\r\ntjänat  in  någon semesterlön. I stället  får  denne\r\nantingen arbeta  hela sommaren eller vara ledig utan\r\nlön. För den som har  sin  anställning  inom  skolan\r\nfinns  inte heller möjligheten att arbeta. Problemet\r\nkan  lösas  genom  att  riksdagen  betalar  förlorad\r\nsemesterlön,     dock     max    för    den    sista\r\ntolvmånadersperioden.\r\n\r\nErsättarna kommer också i  kläm  genom reglerna om\r\ninkomstgaranti   och   pension.   Det   krävs    tre\r\nsammanhängande  år för att få inkomstgaranti och sex\r\nsammanhängande år för att komma i fråga för pension.\r\nDen som tjänstgjort  som  ersättare  nästan  en  hel\r\nperiod,  men  med  avbrott  på någon månad är därmed\r\ndiskvalificerad  från inkomstgarantiåret.  Samma sak\r\nkan    inträffa    när    det    gäller   pensionen.\r\nPensionsproblemet skulle också kunna  lösas  med  en\r\nregel  om  att  pension skall utbetalas till ledamot\r\nsom vid avgången  fyllt 50 år samt tjänstgjort minst\r\nsex år i följd eller  sammanlagt  minst  åtta år som\r\nriksdagsledamot.\r\n\r\nGällande regler\r\n\r\n\r\nEnligt 4 § semesterlagen (1977:480) har arbetstagare\r\ni   princip   rätt   till   25  semesterdagar  varje\r\nsemesterår.     Under     semesterledighet     skall\r\narbetstagare ha semesterlön i den mån han har tjänat\r\nin sådan under intjänandeåret.  Semesterlönen  utgör\r\n12   %   av   arbetstagarens   under  intjänandeåret\r\nförfallna  lön  i  anställningen  (16   §).   Upphör\r\narbetstagare  att  vara  anställd  hos arbetsgivaren\r\ninnan han har erhållit den semesterlön  som  han har\r\ntjänat in, skall arbetstagaren enligt 28 § i stället\r\nerhålla semesterersättning.\r\n\r\nEnligt   9   kap.   6  §  riksdagsordningen  skall\r\nbestämmelser  om  gottgörelse   till  ersättare  för\r\nriksdagsledamot meddelas i lag. Enligt  1  kap.  2 §\r\nlagen   (1994:1065)   om   ekonomiska   villkor  för\r\nriksdagens  ledamöter  tillämpas  bestämmelserna  om\r\narvode,  reskostnadsersättning,  traktamente   m.m.,\r\nkostnadsersättning   och   teknisk  utrustning  samt\r\nförsäkrings- och sjukvårdsförmåner  fr.o.m.  den dag\r\ndå  ledamoten  tar plats i riksdagen t.o.m. 30 dagar\r\nefter det att uppdraget att vara ledamot upphör. För\r\nden som ersätter  annan  ledamot  än talmannen eller\r\nett  statsråd  eller  en statssekreterare  tillämpas\r\nbestämmelserna  dock  endast   för   den   tid   som\r\nersättaren   enligt   bevis   från  riksdagen  skall\r\nfullgöra uppdraget. Om uppdraget  upphör tidigare än\r\nvid den tidpunkten, tillämpas bestämmelserna  t.o.m.\r\n30 dagar efter den dag uppdraget upphör, dock längst\r\ntill den dag som anges i beviset.\r\nOckså   egenpensionsförmåner   och  inkomstgaranti\r\nregleras   i   lagen   om  ekonomiska  villkor   för\r\nriksdagens ledamöter. För  ersättare gäller, om inte\r\nannat  sägs  i  lagen,  samma bestämmelser  som  för\r\nledamot. Ledamot som fullgjort  minst  sex hela år i\r\nriksdagen och vid avgången fyllt 50 år har rätt till\r\nålderspension  som betalas ut fr.o.m. 65-årsmånaden,\r\neller fr.o.m. månaden  efter  den senare tidpunkt då\r\nriksdagsuppdraget  upphör. Pensionsunderlaget  utgör\r\nmedeltalet av arvodena,  inklusive  uppdragsarvoden,\r\nför de kalenderår riksdagsuppdraget innehafts  under\r\nen femårsperiod närmast före avgångsåret.\r\nLedamot  som  fullgjort  minst  tre sammanhängande\r\nhela år i riksdagen före 65 års ålder  och  inte  är\r\nberättigad   till   ålderspension,   har  rätt  till\r\negenlivränta.  Egenlivränta betalas ut  fr.o.m.  den\r\nmånad ledamoten fyller 65 år.\r\nLedamot som lämnar  riksdagsuppdraget  före 65 års\r\nålder  efter  minst  tre  års  sammanhängande tid  i\r\nriksdagen har rätt till inkomstgaranti  fr.o.m.  den\r\ntidpunkt  arvodet  upphör.  Garantitidens  längd och\r\ngarantibeloppets  storlek  är beroende av ledamotens\r\nålder och antal riksdagsår.\r\nFör   ledamot  som  lämnar  riksdagen   efter   en\r\nsammanhängande  tid  av  minst  sex  hela  år gäller\r\ninkomstgarantin  i  två år om ledamoten inte uppnått\r\n40 års ålder, i fem år  om  ledamoten uppnått 40 men\r\ninte 50 års ålder, till ingången  av  den  månad  då\r\nledamoten  fyller  65 år om ledamoten uppnått 50 års\r\nålder.\r\nFör att uppnå dessa  sex  år kan inte perioder som\r\när  fristående  från varandra sammanräknas.  Däremot\r\nfår  en  ledamot,  som   tillhört  riksdagen  i  sex\r\nsammanhängande  år  och efter  uppehåll  återkommer,\r\nräkna samtliga hela år vid beräkning av tidsfaktorn.\r\nUnder det första garantiåret utgör inkomstgarantin\r\n80 % av underlaget vid avgången. Det innebär att för\r\nledamot     med    enbart    ledamotsarvodet     som\r\ngarantiunderlag är inkomstgarantin under första året\r\nför närvarande 34 560 kr per månad. Därefter betalas\r\ninkomstgarantin  ut med 66 % eller för närvarande 28\r\n512 kr om den sammanlagda  tiden i riksdagen är tolv\r\når och med lägre procentsatser  om  den  sammanlagda\r\ntiden  varit  kortare. För den som har en sammanlagd\r\nriksdagstid på  sex  år  är procentsatsen 33 % eller\r\n14 256 kr.\r\nInkomstgarantin reduceras i förhållande till andra\r\nförvärvsinkomster  eller  inkomster   som   ersätter\r\nförvärvsinkomster.   Förtidspension  och  sjukbidrag\r\nfrån  den  allmänna försäkringen  avräknas  helt.  I\r\növrigt  gäller   att   inkomstgarantin  skall  börja\r\nreduceras   först   sedan   förvärvsinkomster   m.m.\r\nmotsvarande ett prisbasbelopp per år undantagits.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nI betänkandet 1997/98:KU6 anförde  utskottet i fråga\r\nom  ersättning efter kortare uppdrag  som  ersättare\r\nför  riksdagsledamot   att   det  vore  rimligt  att\r\nersättaren tillförsäkrades en viss minsta ersättning\r\nvid avgångstillfället. Med anledning  därav föreslog\r\nförvaltningsstyrelsen (förs. 1998/99:RFK2)  när  det\r\ngäller  uppdrag som blivit kortare än som framgår av\r\nbeviset från riksdagen att bestämmelserna i 3-6 kap.\r\noch 15 kap.  lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor\r\nför riksdagens  ledamöter  skulle  tillämpas fr.o.m.\r\nden dag då ledamoten tar plats i riksdagen t.o.m. 30\r\ndagar  efter  det  att  uppdraget  att vara  ledamot\r\nupphör.   Till   grund   för  förslaget  låg   bl.a.\r\nbedömningen  att  en  tidsperiod   på  30  dagar  är\r\nerforderlig   för  att  förbereda  återgången   till\r\ntidigare arbete eller nya arbetsuppgifter. Utskottet\r\ntillstyrkte förslaget (bet. 1998/99:KU1).\r\n\r\nHösten  2001 behandlade  utskottet  en  motion  om\r\nsemesterersättning  av  samma  motionärer  som de nu\r\naktuella  (bet.  2001/02:KU12  s.  11 f.). Utskottet\r\nframhöll att det förhållandet att ersättningen  till\r\nersättare  i  normalfallet  upphör samtidigt med att\r\nuppdraget tar slut, alltså utan  den 30-dagarsperiod\r\nsom annars tillkommer, som motionärerna  framhåller,\r\nsjälvfallet skulle kunna vålla svårigheter  i  vissa\r\nfall.  Det  kan  således ibland vara ett problem att\r\nåtergå till en anställning   vid  riksmötets  slut i\r\nbörjan  av sommaren även om ersättaren haft kännedom\r\nom ersättningsreglerna  och  därigenom  i tid kunnat\r\nplanera  för  sin verksamhet efter uppdragets  slut.\r\nUtskottet  pekade   dock   på   att   bortsett  från\r\nstatsrådsersättarna är flertalet ersättaruppdrag  av\r\nkortvarig natur och har, när det gäller något längre\r\nuppdrag, endast i ett par fall under de senaste åren\r\nupphört  i  samband  med sommaruppehållet. Utskottet\r\nvar mot den bakgrunden inte berett att nu förorda en\r\nändring av reglerna.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller sitt  tidigare ställningstagande\r\noch är inte nu berett föreslå  ändrade  villkor  för\r\nersättare. Motion K338 (s) avstyrks.\r\n\r\n\r\nLedighet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   med  hänvisning  till\r\nriksdagsuppdragets        karaktär        ett\r\nmotionsyrkande  (v)  om att riksdagsledamöter\r\nskall ha rätt till partiell sjukskrivning.\r\nJämför reservation 9 (v, mp).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion K387 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) i denna del\r\nbegärs   att   det   införs    en    möjlighet   för\r\nriksdagsledamöterna  av vara partiellt  sjukskrivna.\r\nDagens   vårdnadshavare    anses    böra   dela   på\r\nföräldraledigheten   och   många  tar  ut  partiella\r\nledigheter för att barnet i så stor utsträckning som\r\nmöjligt skall få tillgång till  båda  föräldrarna. I\r\nbudgetpropositionen  för år 2003 anges att  partiell\r\nsjukskrivning skall användas  i  större utsträckning\r\nför att den sjuke inte skall förlora  kontakten  med\r\narbetet.  Så som riksdagsarbetet bedrivs i dag finns\r\ndet    enligt     motionärerna    risk    för    att\r\nsmåbarnsföräldrar av  båda  könen  och  personer med\r\nhälsoproblem utesluts. Kvinnor drabbas särskilt hårt\r\nav riksdagens arbetsformer. Motionärerna  anser  att\r\nriksdagsstyrelsen    skall    utreda   och   föreslå\r\nförändringar  i  syfte  att  införa  möjlighet  till\r\npartiell sjukskrivning.\r\n\r\n\r\nGällande regler\r\n\r\n\r\nEnligt   1   kap.   8   §   riksdagsordningen    kan\r\nriksdagsledamot efter prövning erhålla ledighet från\r\nsitt  uppdrag.  Beviljas ledamot ledighet för en tid\r\nav minst en månad  skall  hans uppdrag under den tid\r\nhan är ledig utövas av ersättare.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet är inte berett att nu ställa sig bakom ett\r\nkrav   på  rätt  till  partiell   sjukledighet   för\r\nriksdagsledamöter.  Riksdagsarbetet  och det uppdrag\r\nledamöterna  fått  från  väljarna  låter sig  enligt\r\nutskottets  mening  knappast  förenas  med  partiell\r\nledighet  med  mycket  korta  perioder  av arbete  i\r\nriksdagen. Motion K387 (v) i denna del  avstyrks.\r\n\r\n\r\nResor\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  med hänvisning till att\r\nfrågan  ankommer  på  riksdagsstyrelsen   att\r\navgöra  en  motion (m) om att riksdagen skall\r\nupphöra  med  inköp   av  SJ:s  årskort  till\r\nsamtliga ledamöter.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion K210 av Ulla Löfgren  och Elisabeth Nyström\r\n(m) begärs att riksdagen upphör  med inköpen av SJ:s\r\nårskort     till     samtliga     riksdagsledamöter.\r\nMotionärerna  hänvisar till att det  numera  införts\r\nkonkurrens på spåren. För riksdagsledamot som bor på\r\nen ort där exempelvis  Tågkompaniet  eller Connex är\r\noperatörer,  gäller  inte  kortet  för resor  mellan\r\nStockholm och hemorten. Efter avregleringen  är  det\r\ndärför  frågan  om  inte riksdagens inköp av årskort\r\nhos SJ kan betraktas  som förtäckt företagsstöd till\r\ndet   statliga   SJ.   Dessutom    föredrar    många\r\nriksdagsledamöter att ta flyget i stället för tåget.\r\nStaten  skulle  enligt motionärerna spara åtskilliga\r\nmiljoner  kronor  om   riksdagen  upphörde  med  det\r\nslentrianmässiga  inköpet  av  årskort  hos  SJ  för\r\nsamtliga ledamöter  och  i stället lät behoven styra\r\nhur riksdagsledamöterna kan åka på billigaste sätt.\r\n\r\n\r\nGällande regler\r\n\r\n\r\nEnligt  4 kap. 2 § lagen (1994:1065)  om  ekonomiska\r\nvillkor för riksdagens ledamöter har en ledamot rätt\r\ntill ersättning  för  kostnader för tjänsteresor med\r\nbelopp motsvarande den faktiska kostnaden. Kostnader\r\nför tjänstresa med egen  bil  ersätts  med de belopp\r\nsom       gäller       för      tjänstemän      inom\r\nriksdagsförvaltningen. Enligt  4  kap.  3 § beslutar\r\nledamoten själv om inrikes tjänsteresor och lämpligt\r\nfärdmedel  med  hänsyn  tagen  till  kostnads-   och\r\ntidsaspekter. Riksdagsförvaltningen meddelar närmare\r\nföreskrifter  om  användning  av  färdmedel.  Enligt\r\nriksdagsstyrelsens    tillämpningsföreskrifter   RFS\r\n2002:5 har en ledamot rätt  att  erhålla ett årskort\r\npå  tåg.  Ett  sådant kort får endast  användas  för\r\ntjänsteresa som  en  ledamot  företar  som ett led i\r\nsitt  uppdrag  som  riksdagsledamot  eller resa  med\r\nanledning    av    andra    statliga    uppdrag   än\r\nriksdagsuppdrag.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nFrågan  om  årskort  på tåg för riksdagens ledamöter\r\nankommer    på   riksdagsstyrelsen    att    avgöra.\r\nRiksdagsstyrelsen  har  efter ingående övervägningar\r\nupphandlat  årskort hos SJ  för  samtliga  ledamöter\r\ntill ett stark  reducerat  pris.  Det  saknas enligt\r\nutskottets   mening  anledning  för  utskottet   att\r\nföreslå något  initiativ  i  frågan. Motion K210 (m)\r\navstyrks följaktligen.\r\n\r\n\r\nEU-nämnden\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker  en  motion   (fp)   om\r\navskaffande av EU-nämnden med hänvisning till\r\natt riksdagens  arbete  med EU-frågor för ett\r\npar år sedan varit föremål för en översyn.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion K318 av Johan Pehrson  och  Cecilia Nilsson\r\nWikström  (fp)  begärs  att  riksdagen  uppdrar   åt\r\nriksdagsstyrelsen   att   lägga   fram   förslag  om\r\navskaffande   av   EU-nämnden.   Sverige  är  enligt\r\nmotionärerna ett av de få länder som  så tydligt har\r\nvalt  modellen  med  ett  enda utskott/nämnd  i  det\r\nnationella  parlamentet, i vilket  regeringen  skall\r\nförankra sina positioner inför ministerrådsmötena. I\r\nflera  andra  länder   är   det   vanligt   att  den\r\nparlamentariska  beredningen  sker  i fackutskotten.\r\nDet finns, enligt motionärerna, starka skäl att byta\r\nordning  också  i  Sverige.  För  det  första   ökar\r\nförutsättningarna   att   skapa   ökad   kvalitet  i\r\nberedningen   när  de  riksdagsledamöter  som  skall\r\nbereda ärendet  är  experter på sitt område. För det\r\nandra  skulle en sådan  ordning  innebära  att  alla\r\nriksdagsledamöter  på  ett naturligt sätt drogs in i\r\nEU-arbetet.  Europafrågorna   är   en   del  av  den\r\npolitiska  vardagen  och  borde hanteras i riksdagen\r\nmed   den   utgångspunkten.   Det    ligger   enligt\r\nmotionärerna ett viktigt demokrativärde  i  att  EU-\r\nnämnden läggs ned. EU och EU-frågor får inte ses som\r\nett  elitprojekt  som  hanteras av en liten, närmast\r\nexklusiv, skara politiker.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nEU-frågornas behandling  i  riksdagen  sågs  över av\r\nRiksdagskommittén,   vars  förslag  ledde  till  att\r\nriksdagsstyrelsen  under   riksmötet   2000/01  till\r\nriksdagen lade fram förslaget Riksdagen  inför 2000-\r\ntalet (förs. 2000/01:RS1).\r\n\r\nNär  det  gäller  riksdagens  arbete med EU-frågor\r\nansåg riksdagsstyrelsen att utskotten  skall  ha  en\r\nstark  roll.  Utskotten  skall  följa viktiga frågor\r\nunder kommissionens beredningsprocess  och under den\r\nfortsatta beslutsprocessen. EU-frågorna  borde  ingå\r\nsom  en integrerad del av utskottens ärendehantering\r\noch tas  upp i betänkanden som behandlar närliggande\r\nfrågor. Utskotten  kunde  också ta ett initiativ och\r\nföreslå  kammaren  att  göra  ett  tillkännagivande.\r\nUtskott   kunde   avge  yttrande  till   EU-nämnden.\r\nSamtliga  utskott borde  upprätta  en  EU-promemoria\r\növer EU-frågorna inom sitt beredningsområde. Det var\r\nför  den offentliga  debattens  skull  önskvärt  att\r\nutskotten  i särskilt viktiga frågor anordnade öppna\r\nutfrågningar. Riksdagens hantering av den årliga EU-\r\nskrivelsen borde  utvecklas  så  att  det  i  större\r\nutsträckning  ges  en  samlad bild av hanteringen  i\r\nriksdagen av EU-frågorna.\r\nEU-nämnden borde enligt  förslaget  fortsätta  att\r\nverka    enligt    den    praxis   som   utvecklats.\r\nRiksdagsstyrelsen underströk  det  angelägna  i  att\r\nutskottens  synpunkter beaktas i nämndens samråd med\r\nregeringen.\r\nRiksdagsstyrelsens  förslag  remitterades  till en\r\nrad       myndigheter       och      organisationer.\r\nKonstitutionsutskottet konstaterade  att remissvaren\r\nnär det gäller EU-frågorna genomgående var positiva.\r\nUtskottet   delade  denna  positiva  bedömning   och\r\ntillstyrkte förslagen (bet. 2000/01:KU23).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nEU-nämndens verksamhet har för bara ett par år sedan\r\nvarit föremål  för  en  översyn.  I detta sammanhang\r\nunderströks utskottens grundläggande  betydelse  för\r\nhanteringen  av  EU-frågorna  och  framhölls att EU-\r\nnämnden borde fortsätta att verka enligt  den praxis\r\nsom  utvecklats.  Resultatet  av översynen fick  ett\r\npositivt   bemötande,   och   konstitutionsutskottet\r\ndelade  denna  positiva inställning.  Utskottet  gör\r\ninte nu någon annan  bedömning. Utskottet är således\r\ninte berett att nu förorda en annan hantering av EU-\r\nfrågorna  än  den  gällande   med  en  EU-nämnd  för\r\nregeringens  samråd  med  riksdagen   samtidigt  som\r\nfrågorna  ingår  som en integrerad och betydelsefull\r\ndel i utskottens ärendehantering.\r\n\r\nMotion K318 (fp) avstyrks.\r\n\r\nRiksdagens IT-policy\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker   med   hänvisning  till\r\ntidigare ställningstagande en  motion  (m) om\r\nnya riktlinjer för användning av Internet och\r\nelektroniskt  post  vid datorer anslutna till\r\nriksdagsförvaltningens nätverk.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion K278 av Per  Bill (m) begärs nya riktlinjer\r\nför användning av Internet  och elektronisk post vid\r\ndatorer anslutna till riksdagförvaltningens  nätverk\r\ni  enlighet  med  vad som anförs i motionen (yrkande\r\n1). Vidare begärs att nya riktlinjer skall utgå från\r\nen  modern,  offensiv   IT-policy  som  speglar  ett\r\nförtroende för riksdagens  ledamöter och medarbetare\r\noch stimulerar till arbete och  engagemang  (yrkande\r\n2).\r\n\r\nMotionären framhåller att riksdagen måste visa att\r\nden  finns i framkanten av utvecklingen och ta  fram\r\nnya,  moderna   och   offensiva   IT-riktlinjer  där\r\nmänniskor        och       utveckling       bejakas.\r\nStorebrorsperspektivet  måste  försvinna till förmån\r\nför tillit och stimulans.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nFörvaltningsstyrelsen fastställde  den  14 juni 2000\r\ngenerella riktlinjer för användning av Internet  och\r\nelektronisk post (e-post) vid datorer anslutna  till\r\nriksdagsförvaltningens nätverk.\r\n\r\nUtrustningen  är  enligt riktlinjerna till för att\r\nanvändas  av riksdagsledamöterna  för  utförande  av\r\nuppdraget       som        riksdagsledamot,       av\r\nriksdagsförvaltningens anställda  för  utförande  av\r\narbetsuppgifterna    och   av   de   anställda   vid\r\npartikanslierna   för  utförande   av   arbete   för\r\nriksdagsgruppen          eller          ledamöterna.\r\nRiksdagsförvaltningen medger  privat   nyttjande  av\r\nInternet    och    e-post   i   mindre   omfattning.\r\nAnvändningen  skall  ske   med   gott   omdöme,  och\r\nnyttjandet  får  inte  orsaka  riksdagsförvaltningen\r\nextra kostnader eller, när det gäller tjänstemännen,\r\ngå ut över det ordinarie arbetet.  Användaren  skall\r\nalltid   ha   i   åtanke  att  riksdagens  domännamn\r\n(riksdagen.se)  finns  med  i  avsändaradressen  vid\r\nsändning av e-post  och  vid  besök  på webbplatser.\r\nNyttjandet måste därför ske på ett ansvarsfullt sätt\r\noch vara förenligt med de grundläggande  värderingar\r\nriksdagen företräder.\r\nDet  är  inte tillåtet att via riksdagens  nätverk\r\ngöra privata värdepapperstransaktioner, delta i s.k.\r\nchattgrupper  eller  kedjebrev  eller ladda ned spel\r\neller andra  programvaror. Användaren  måste  vidare\r\nbeakta   upphovsrättsregler  och  licensrättigheter.\r\nNätverket  får  inte  nyttjas  för näringsverksamhet\r\neller administration av föreningsverksamhet som inte\r\när knuten till riksdagen.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtskottet  behandlade  hösten  2000  motionsyrkanden\r\nliknande   de   nu   aktuella   (bet.  2000/01:KU4).\r\nUtskottet     hänvisade    till    att    riksdagens\r\nInternetpolicy  nyligen  antagits  (juni  2000)  och\r\nframhöll  att  det  är riksdagsstyrelsen som har att\r\nfatta beslut i denna  typ  av  frågor.  Hösten  2001\r\nvidhöll   utskottet  detta  ställningstagande  (bet.\r\n2001/02:KU12).\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande.\r\nMotion K278 yrkandena 1 och 2 (m) avstyrks.\r\n\r\n\r\nTeknisk utrustning\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker   med   hänvisning  till\r\ntidigare ställningstagande en  motion  (m) om\r\nanvändningen   av   bärbara   datorer   under\r\nutskottens    och   kammarens   sammanträden.\r\nUtskottet framhåller  dock att det är rimligt\r\natt  formerna  för  det praktiska  arbetet  i\r\nriksdagen  utvecklas  på   samma   sätt   som\r\nanvändningen   av   ny   teknik  utvecklas  i\r\nsamhället i övrigt.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nPer  Bill  (m)  begär i motion  K279  att  det  blir\r\ntillåtet att använda  sig  av  bärbara datorer under\r\nutskottens och kammarens sammanträden  (yrkandena  1\r\noch  2).  Det  är enligt motionen dags att riksdagen\r\nomfamnar den nya  tekniken  på riktigt och inte bara\r\npratar om dess förträfflighet.  I många avseenden är\r\nSverige  ett  ledande  IT-land,  men  policyn  kring\r\ndatoranvändandet  i  själva  riksdagsarbetet  rimmar\r\nilla med detta.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nNågon  särskild  regel som förbjuder  användning  av\r\nbärbar  dator  i  plenisalen   finns   inte.  Enligt\r\nkammarkansliet har det emellertid inträffat  att  en\r\nledamot  av  talmannen  ombetts  att inte arbeta med\r\nsådan utrustning under pågående debatt, eftersom det\r\nbedömts som störande för övriga närvarande.  Det kan\r\ni  sammanhanget nämnas att t.ex. tidningsläsning  av\r\nsamma  skäl enligt praxis inte är tillåten i samband\r\nmed plenum.  Frågan om ledamots användning av bärbar\r\ndator under utskottssammanträden har varit aktuell i\r\nfinansutskottet   och  utbildningsutskottet.  I båda\r\nutskotten   har   användningen   av   bärbar   dator\r\naccepterats.  I  andra  utskott  har  frågan berörts\r\ninformellt.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  avstyrkte  våren   1998  ett\r\nmotionsyrkande   (m)   om   att  bärbara  datorer  i\r\nplenisalen borde tillåtas (bet. 1997/98:KU27 s. 50).\r\nEnligt  utskottets  mening  borde   riksdagen   inte\r\nalltför  detaljerat  reglera vad som är tillåtet och\r\ninte  tillåtet  att göra  under  överläggningarna  i\r\nkammaren. Den fråga  som  aktualiserades  i motionen\r\noch   liknande   andra   frågor   borde  avgöras  av\r\ntalmannen,    eventuellt    efter    diskussion    i\r\ntalmanskonferensen, som kan ta initiativ  i fråga om\r\nreglering av ordningsfrågor om så är påkallat.\r\n\r\nOckså  hösten  2000 avstyrkte utskottet en  motion\r\n(m)  om  användningen   av   bärbara  datorer  (bet.\r\n2000/01:KU4). När det gäller frågan  om användningen\r\nav   bärbara  datorer  i  kammaren  ansåg  utskottet\r\nfortfarande   att   denna  fråga  borde  avgöras  av\r\ntalmannen,  om  det  behövs   efter   diskussion   i\r\nriksdagsstyrelsen  och med de särskilda företrädarna\r\nför partigrupperna,  som kan ta initiativ i fråga om\r\nreglering av ordningsfrågor.  Frågan om användningen\r\nav bärbara datorer under utskottssammanträden  kunde\r\nenligt utskottet tas upp i ordförandekonferensen med\r\nutskottens ordförande. Något särskilt initiativ  med\r\nanledning  av  motionen var enligt utskottets mening\r\ninte nödvändigt. Hösten 2001 vidhöll utskottet detta\r\nställningstagande (2001/02:KU12).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller  sitt tidigare ställningstagande\r\noch avstyrker motion K279  (m)  yrkandena  1  och 2.\r\nUtskottet   vill   emellertid   i  detta  sammanhang\r\nframhålla  att  det  är  naturligt och  rimligt  att\r\nformerna  för  det  praktiska  arbetet  i  riksdagen\r\nutvecklas  på  samma sätt  som  användningen  av  ny\r\nteknik utvecklas i samhället i övrigt.\r\n\r\n\r\nRiksdagsevenemang\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker    två   motioner   (mp\r\nrespektive c) om vissa evenemang i riksdagens\r\nregi     med     hänvisning     dels     till\r\nriksdagsförvaltningens  uppgifter,  dels till\r\nutskottens möjligheter att arbeta tematiskt.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion K320 av Helena Hillar Rosenqvist  och  Leif\r\nBjörnlod  (mp)  begärs  att  riksdagen uppmärksammar\r\nBirgittajubileet 2003 genom att  hålla  en minnesdag\r\nvid   ett   lämpligt   datum   under   det  pågående\r\nriksdagsåret 2002/03 (yrkande 1). Vidare  begärs att\r\nriksdagen  anordnar en utställning om Birgittas  liv\r\noch gärning, som skall pågå under en vecka vid samma\r\ntidpunkt som  minnesdagen  (yrkande 2). Motionärerna\r\nhänvisar till att det år 2003  är  700  år sedan den\r\nheliga Birgitta föddes. Birgittaåret syftar till att\r\nvidga den svenska allmänhetens intresse för Birgitta\r\noch hennes betydelse genom historien. 31  maj-1 juni\r\n2003  kommer  särskilda  högtidsdagar  att hållas  i\r\nVadstena. Motionärerna anser att Birgittaåret  borde\r\nuppmärksammas  i Sveriges riksdag genom en minnesdag\r\noch en utställning som förslagsvis skall pågå veckan\r\nföre högtidsdagarna i Vadstena.\r\n\r\nRigmor  Stenmark   (c)   begär  i  motion  K214  att\r\nriksdagen   under   ett   år   arbetar   med   temat\r\nlandsbygdens    utveckling.    Det    allra     mest\r\nbetydelsefulla för att tillvarata hela landet och få\r\nen  balans i riket när det gäller att arbeta, bo och\r\nleva i hela landet är enligt motionären att Sveriges\r\nriksdag  har  en  bred  kunskap om vad som krävs för\r\ndetta. Motionären vill väcka  intresset för att låta\r\nett   av   riksdagsåren   denna   mandatperiod    ha\r\nutvecklingen för Sveriges landsbygd som tema, ett år\r\nsom  fokuserades  på  landsbygdens  möjligheter till\r\nfromma  för  hela  landet  och då motioner,  frågor,\r\ninterpellationer och seminarier  koncentrerades till\r\natt  handla  om  möjligheter och problem  som  måste\r\nlösas  för  vår  landsbygd.   Det  skulle  vara  ett\r\nriksdagsår  då  man stannade upp  och  skaffade  sig\r\nkunskaper om betydelsen av inhemska livsmedel och om\r\nvilken tillgång vi  har  i  vårt land när det gäller\r\nrekreationsmöjligheter, turism och småföretagande.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nHösten     2000     avstyrkte    utskottet     några\r\nmotionsyrkanden om särskilda  riksdagsevenemang  och\r\nutmärkelser (bet. 2000/01:KU4). Det gällde bl.a. att\r\nriksdagen  skulle anordna en riksdagens dag och utse\r\nen \"Årets entreprenör\". Enligt utskottets mening var\r\nsådana  informationsinsatser   och  utmärkelser  som\r\nmotionerna    tagit    upp   närmast   frågor    för\r\nriksdagsförvaltningen. Utskottet var inte berett att\r\nförorda något särskilt initiativ  med  anledning  av\r\nmotionsyrkandena.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet  anser fortfarande att riksdagsevenemang -\r\nsom minnesdag  för  den heliga Birgitta - närmast är\r\nen  fråga  för riksdagsförvaltningen.  Utskottet  är\r\ndärför  inte   berett  att  förorda  något  särskilt\r\ninitiativ med anledning  av  motion K320 yrkandena 1\r\noch 2 (mp). När det gäller frågan  om ett temaår för\r\nlandsbygdens utveckling vill utskottet  hänvisa till\r\natt  utskotten  kan välja att behandla vissa  frågor\r\ntematiskt  och  i samband  därmed  hålla  offentliga\r\nutfrågningar. I samband  med  ett  sådant  tematiskt\r\nutskottsarbete    är   det   naturligt   att   också\r\ninterpellationer  och   frågor   ställs   i   ämnet.\r\nUtskottet  är inte berett att föreslå riksdagen  ett\r\ninitiativ i frågan. Motion K214 (c) avstyrks.\r\n\r\nMiljöledningssystem i riksdagen\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker   med   hänvisning  till\r\ntidigare ställningstagande en  motion  (v) om\r\nett miljöledningssystem i riksdagen.\r\nJämför reservation 10 (v, mp).\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI  motion  Fi216  yrkande 6 av Karin Svensson  Smith\r\nm.fl. (v) begärs att  ett miljöledningssystem införs\r\nför  att  miljöanpassa  verksamheten   i  riksdagen.\r\nMotionärerna   anser   att  det  för  att  bibehålla\r\nSveriges goda internationella  renommé i miljöarbete\r\när  angeläget  att riksdagens miljöarbete  förstärks\r\noch påskyndas. Ett  miljöledningssystem bör införas,\r\ndär t.ex. en mer strikt miljöanpassad resepolicy för\r\nledamöter och anställda kan ingå.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nHösten   2000   avstyrkte    utskottet   bl.a.   ett\r\nmotionsyrkande    (v)    om   införande    av    ett\r\nmiljöledningssystem i riksdagen  (bet.  2000/01:KU4,\r\ns. 45 f.). Utskottet hänvisade till att utformningen\r\nav organisationen för riksdagens interna miljöarbete\r\nankommer på riksdagsförvaltningen och dess  ledning.\r\nFörvaltningen    bedriver    ett    aktivt   internt\r\nmiljöarbete och miljöhänsyn är en integrerad  del av\r\nverksamheten.   Det   fanns  enligt  utskottet  inte\r\nanledning    att    förutsätta    annat    än    att\r\nförvaltningsledningen  följer utvecklingen av system\r\nför  miljöarbetet, gör de  översyner  som  behövs  i\r\nlämplig    form    och    anammar    det   särskilda\r\nmiljöledningssystem som kan behövas. Något  särskilt\r\ninitiativ    med    anledning   av   motionerna   om\r\nmiljöledningssystem  var  enligt  utskottets  mening\r\ninte påkallat.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vidhåller sitt tidigare\r\nställningstagande. Motion Fi216\r\nyrkande 6 (v) avstyrks.\r\n\r\nRegionalt riksdagskontor i Göteborg\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  avstyrker  med   hänvisning   till\r\ntidigare ställningstagande en motion (fp,  s,\r\nkd,   v)   om   regionalt   riksdagskontor  i\r\nGöteborg.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nI motion K393 av Eva Flyborg  m.fl.  (fp,  s, kd, v)\r\nbegärs att det inrättas ett lokalt riksdagskontor  i\r\nGöteborg. Det är enligt motionärerna ett problem att\r\nriksdagen,          informationscentret          och\r\nRiksdagsbiblioteket   ligger  samlat  inom  ett  par\r\nkvarter i Stockholm. Riksdagen  behöver  inrätta ett\r\nantal regionala riksdagskontor i landet, det  första\r\ni    Göteborg.    Vid    ett   sådant   kontor   kan\r\nkammardebatter, frågestunder,  interpellationer m.m.\r\nhela tiden vara uppkopplade via storbilds-TV. Kunnig\r\npersonal  kan  assistera  vid Rixlexssökningar  m.m.\r\nFörslagsvis  kan även de lokala  riksdagsledamöterna\r\nbemanna  kontoret   enligt   ett   rullande  schema.\r\nKontoret   bör   kunna   finansieras   inom    givna\r\nbudgetramar.\r\n\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nHösten  2000  behandlade  utskottet  en  likalydande\r\nmotion (bet. 2000/01:KU4 s. 41 f.). Utskottet delade\r\nmotionärernas  uppfattning  om det angelägna  i  att\r\ngöra informationen om riksdagsarbetet lättillgänglig\r\nframför  allt  för  dem som bor  utanför  Stockholm.\r\nUtskottet var dock inte  berett att förorda en sådan\r\nlösning som föreslogs i motionen. Närmare till hands\r\nlåg enligt utskottets mening att bygga på verksamhet\r\nsom redan finns, som medborgarkontor  och bibliotek.\r\nI  sådana  lokaler  kan  bl.a.  informationsmaterial\r\nställas  ut  genom  riksdagens   försorg   och   ges\r\nmöjligheter   att   nå  riksdagsinformationen  genom\r\nInternet.  Detta  var  emellertid   en   fråga   för\r\nriksdagsförvaltningen.  Enligt utskottets mening var\r\nnågot särskilt initiativ  med  anledning av motionen\r\ninte nödvändigt. Hösten 2001 vidhöll utskottet denna\r\nbedömning   (bet.   2001/02:K12   s.  31   f.).   En\r\nreservation (fp) avgavs till förmån för motionen.\r\n\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nUtskottet vidhåller sin tidigare\r\nbedömning. Motion K393 (fp, s, kd,\r\nv) avstyrks följaktligen.\r\n\r\n\r\nStudieuppehåll vid förtroendeuppdrag\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker  med  hänvisning   till\r\ntidigare ställningstagande  en  motion (s) om\r\nstudieuppehåll vid förtroendeuppdrag.\r\n\r\nMotionen\r\n\r\n\r\nHillevi Larsson (s) begär i motion  K429 ändringar i\r\n4  kap.  6  §  regeringsformen  och  4  kap.   11  §\r\nkommunallagen  i  syfte  att  studerande skall kunna\r\nåtnjuta samma rätt till ledighet  för  att  fullgöra\r\nförtroendeuppdrag som arbetstagare har (yrkandena  1\r\noch  2). Det borde enligt motionären vara självklart\r\natt införa  samma  regler  för  studerande  som  för\r\narbetstagare vad gäller rätten att få komma tillbaka\r\nefter    det    politiska   uppdragets   avslutning.\r\nStuderandes  rätt  till  ledighet  regleras  bara  i\r\nhögskoleförordningen (1993:100) där det anges att en\r\nhögskola får medge  att  den  som  är  antagen  till\r\ngrundläggande  högskoleutbildning  vid högskolan får\r\nfortsätta   sina   studier   efter   studieuppehåll.\r\nHögskoleverkets föreskrifter (HSVFS 1999:1)  innebär\r\natt  särskilda skäl för att en student får fortsätta\r\nsina   studier   efter   studieuppehåll   kan   vara\r\nmedicinska,    sociala    eller    andra   särskilda\r\nomständigheter.  Som  exempel  på  sådana  särskilda\r\nomständigheter nämns bl.a. studentfackliga  uppdrag.\r\nOm  en högskola inte anser att ett förtroendeuppdrag\r\när en  särskild  omständighet för ett studieuppehåll\r\nmåste studenten acceptera  det.  Motionen  anser att\r\ndet  förhållandet  att  bestämmelsen  i  4 kap. 6  §\r\nregeringsformen innebär att arbetstagaren alltid kan\r\nkomma   tillbaka  till  sitt  jobb  efter  fullgjort\r\npolitiskt   uppdrag   inte   är  ett  skäl  för  att\r\nytterligare   försvåra   för  studerande.   Att   en\r\nprogressiv  lagstiftning  inte   får   genomslag   i\r\npraktiken är enligt motionären inte ett skäl för att\r\nförhindra   framåtsyftande   lagstiftning  på  andra\r\nområden.\r\n\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nEnligt    4    kap.   6   §   regeringsformen    får\r\nriksdagsledamot  och  ersättare fullgöra uppdrag som\r\nledamot utan hinder av  tjänsteuppgift  eller  annan\r\nsådan förpliktelse som åligger honom.\r\n\r\nI   Holmberg/Stjernquists  grundlagskommentar  (s.\r\n175) anförs  att  stadgandet  innebär att skyldighet\r\natt fullgöra tjänst eller uppdrag,  som  inte  låter\r\nsig  förena  med  ledamotsuppdraget, rättsligen sett\r\nskall   vika   för   ledamotsuppdraget,   vare   sig\r\nåliggandet  är  av  offentligrättslig  natur,  t.ex.\r\nvärnplikt  eller  annan   tjänsteplikt,   eller   av\r\nprivaträttslig (SOU 1972:15, s. 135). Företagare som\r\nåtagit  sig  ett  uppdrag  vilket  han  inte  kunnat\r\nfullgöra  på  grund  av  riksdagsmannaskapet,  måste\r\nenligt grundlagspropositionen (prop. 1973:90 s. 262)\r\nanses  skyldig  att  vidta  rimliga åtgärder för att\r\nmedkontrahenten  inte  skall  åsamkas  förlust.  Och\r\nriksdagsledamot  bör  över huvud  taget  beträffande\r\negna åtaganden inte kunna  åberopa  stadgandet annat\r\nän   i   fråga  om  uppgift  som  förutsätter   hans\r\npersonliga   insats  i  sådan  omfattning  att  hans\r\nmedverkan i riksdagsarbetet blir allvarligt lidande.\r\nVidare påpekas  i kommentaren att bestämmelsen i och\r\nför  sig  inte  innebär   någon   garanti   mot  att\r\narbetsgivare    avskedar  eller  inte  återanställer\r\nanställd som avbrutit  sin  anställning för utövande\r\nav riksdagsuppdrag.\r\nFörtroendevalda   har   enligt   4   kap.   11   §\r\nkommunallagen (1991:900) rätt till den ledighet från\r\nsina anställningar som behövs för  uppdragen.\r\nEnligt    7   kap.   20   §   högskoleförordningen\r\n(1993:100) får  en  högskola, om det finns särskilda\r\nskäl,   medge   att   den  som   är   antagen   till\r\ngrundläggande högskoleutbildning  vid  högskolan får\r\nanstånd  att  påbörja studierna eller får  fortsätta\r\nsina  studier efter  studieuppehåll.  Högskoleverket\r\nmeddelar  närmare  föreskrifter  om  anstånd  och om\r\nstudieuppehåll.    Enligt    1   §   Högskoleverkets\r\nföreskrifter (HSVFS 1999:1) kan  särskilda  skäl för\r\nanstånd  med  att  påbörja  studierna  vara sociala,\r\nmedicinska eller andra särskilda omständigheter  som\r\nt.ex.    vård    av    barn,    värnplikts-    eller\r\ncivilpliktstjänstgöring,   studentfackliga   uppdrag\r\neller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om\r\narbetstagares  rätt   till  ledighet för utbildning.\r\nAnståndstiden får vara högst 18 månader, om det inte\r\nfinns   synnerliga   skäl   för   en   längre   tid.\r\nStudieuppehåll  anses enligt 3 § vara  ett  uppehåll\r\nsom anmälts till  högskolan  av  studenten.  Av  4 §\r\nframgår   att   särskilda   skäl  att  få  fortsätta\r\nstudierna efter uppehåll kan vara i huvudsak desamma\r\nsom de skäl som anges i 1 §.  Högskolans  medgivande\r\nom  att en student får fortsätta sina studier  efter\r\nuppehåll skall lämnas för en bestämd tid.\r\n\r\nTidigare behandling\r\n\r\n\r\nUtskottet   behandlade   våren   2001  ett  liknande\r\nmotionsyrkande         om        ledighet        för\r\nriksdagsledamotsuppdrag   av  samma  motionär  (bet.\r\n2001/02:KU13    s.   40   f.).   Utskottet    delade\r\nuppfattningen att  den skeva ungdomsrepresentationen\r\ni  de  politiska  församlingarna   är  ett  problem.\r\nUtskottet  hänvisade  till  att  det  i  regeringens\r\nproposition 2001/02:80 Demokrati för det nya  seklet\r\nframhållits  bl.a.  att  det har blivit allt svårare\r\natt     rekrytera     ungdomar    till     politiska\r\nförtroendeuppdrag     (s.    23).     Trots     ökad\r\nutbildningsnivå deltar ungdomar fortfarande i mindre\r\nutsträckning än medelålders personer i den politiska\r\nverksamheten  (s. 24).  Utskottet  konstaterade  att\r\nåtgärder måste vidtas för  att unga människor i ökad\r\nutsträckning skall engageras  och  ges möjlighet att\r\nengagera   sig  i  politiskt  arbete.  Motionärernas\r\nförslag i motionen var att bestämmelsen i 4 kap. 6 §\r\nregeringsformen   ändras   så   att  den  anger  att\r\nriksdagsledamot och ersättare  får  fullgöra uppdrag\r\nsom    ledamot    utan   hinder   av   inte   enbart\r\ntjänsteuppgift eller  annan  sådan förpliktelse utan\r\nockså studier. Utskottet ville  härvid framhålla att\r\nbestämmelsen i 4 kap. 6 § regeringsformen  inte, som\r\nredovisats  ovan,  innebär  någon  garanti  mot  att\r\narbetsgivare avskedar eller inte återanställer någon\r\nsom   avbrutit   sin  anställning  för  utövande  av\r\nriksdagsuppdrag.  Bestämmelsen  medför  alltså  inte\r\nnågon rätt att få återgå  till  en anställning efter\r\natt   denna   avbrutits   för   ett   uppdrag    som\r\nriksdagsledamot     eller    ersättare.    Utskottet\r\nkonstaterade    vidare    att     föreskrifter    på\r\nhögskoleområdet innebär att elever kan medges att få\r\nfortsätta  studier  efter  uppehåll  om   det  finns\r\nsärskilda skäl. Vad som utgör särskilda skäl avgörs,\r\nsåsom  utskottet  uppfattat  det,  med  ledning   av\r\nHögskoleverkets    föreskrifter    och    respektive\r\nhögskolas  egen  praxis.  Utskottet  var  mot  denna\r\nbakgrund  inte  nu  berett  att  förorda någon sådan\r\nändring  av  regeringsformen  som  efterfrågades   i\r\nmotionen.\r\n\r\nI  betänkande  2001/02:KU14  (s. 66 f.) behandlade\r\nutskottet  den  fråga  om  ledighet   för  kommunala\r\nuppdrag  som  tas  upp  i  den nu aktuella motionens\r\nyrkande 2. Utskottet hänvisade  till  vad det anfört\r\nbeträffande     ledighet     för     uppdrag     som\r\nriksdagsledamot.  Utskottet  ansåg att den bedömning\r\nav  möjligheterna  till ledighet  från  studier  för\r\nförtroendeuppdrag som utskottet  gjorde i betänkande\r\n2001/02:KU13  ägde  giltighet   även   i   fråga  om\r\nkommunala   förtroendeuppdrag.  Utskottet  avstyrkte\r\nmotionsyrkandet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet vidhåller  sin  tidigare  bedömning  och\r\navstyrker motion K429 yrkandena 1 och 2.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut och\r\nställningstaganden har föranlett följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom\r\nparentes vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill riksdagsbeslut som behandlas i\r\navsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Ledamöternas placering i plenisalen\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark  (m),  Ingvar  Svensson (kd),\r\nHenrik  S  Järrel  (m) och Nils Fredrik  Aurelius\r\n(m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  1.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:K316.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  nästan alla demokratier är ledamöterna  placerade\r\npartivis.  Det  svenska sättet att ordna placeringen\r\nfår närmast ses som  en  historisk kvarleva från den\r\ntid då riksdagsledamöterna  främst  uppfattades  som\r\nföreträdare  för  sina valkretsar. I andra politiskt\r\nvalda  församlingar   brukar   inte   en  geografisk\r\nindelningsgrund  följas.  Kommunfullmäktigeledamöter\r\noch landstingsledamöter sitter  ofta  partivis,  och\r\nsamma  förhållande  råder  i  Europaparlamentet.  En\r\nplatsfördelning    i   riksdagens   plenisal   efter\r\npartitillhörighet  skulle   skänka  debatten  större\r\nlivfullhet och åskådlighet. Partiernas uppträdande i\r\nvoteringar  och  skillnader i närvaro  skulle  kunna\r\navläsas   snabbt.   Placeringen    inom   respektive\r\npartisektor kan göras efter antalet riksdagsår eller\r\növerlämnas    till   partiernas   bestämmande.    En\r\nförändring av ledamöternas  placering  i  plenisalen\r\nlär inte kräva någon ombyggnad eller installation av\r\nny   apparatur,   och   åtgärden  bör  därför  kunna\r\ngenomföras   under  nästa  riksmöte.   Motion   K316\r\ntillstyrks.\r\n\r\n\r\n2. Europaparlamentarikernas deltagande i\r\nriksdagsdebatter m.m. (punkt 5)\r\n\r\nav Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen och\r\nriksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs\r\ni reservation 2. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03: K385 yrkandena 8 och 9 och\r\n2002/03:K432 yrkande 7 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEU är en unik organisation med både överstatliga och\r\nmellanstatliga inslag. Det  är  därför angeläget att\r\nfrågor som behandlas i EU också debatteras i Sverige\r\npå    ett    helt    annat    sätt    än    i   dag.\r\nEuropaparlamentarikerna bör därför ges möjlighet att\r\ndelta  i  debatter i riksdagen om EU-politik, alltså\r\nges yttranderätt i riksdagen.\r\n\r\nFörankringen av regeringens förhandlingsmandat har\r\nvarit föremål  för debatt. Det finns en rad åtgärder\r\nsom kan användas  för  att  på  olika  sätt skapa en\r\nbättre  demokratisk  förankring.  Det gäller  bättre\r\nfortlöpande      information      om     regeringens\r\nställningstagande  till  frågor  i de  pågående  och\r\nkommande   förhandlingar  som  Sverige   deltar   i,\r\nsärskilda    riksdagsdebatter     inför     kommande\r\nförhandlingsrundor     och     ett     forum     med\r\nfrivilligorganisationer,   politiska   partier   och\r\nfolkrörelser där frågorna kan diskuteras.\r\nDetta   bör   med   bifall  till  motionerna  K385\r\nyrkandena 8 och 9 samt  K432  yrkande  7 i denna del\r\nges riksdagsstyrelsen och regeringen till känna.\r\n\r\n3. Budgetprocessen (punkt 7)\r\n\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  3.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:K370.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär  Riksdagsutredningen  för  ett  antal år sedan\r\nfastnade  för rambudgetmodellen var tanken  att  det\r\nandra steget  i riksdagens budgetprocess skulle vara\r\nfyllt av flexibilitet  och  vitalitet. I stället har\r\nvi   fått  ett  system  som  innebär   låsning   och\r\nrigiditet.  Att  både  anslag och anslagsvillkor för\r\nett  helt  utgiftsområde  skall   tas   i  ett  enda\r\nklubbslag är till gagn för en regering och speciellt\r\nför  en minoritetsregering. Men det rigida  systemet\r\nminskar  riksdagens makt och innebär en nedgradering\r\nav  det  andra   steget   i  budgetprocessen.  Varje\r\noppositionsparti vill i budgetbesluten visa upp sina\r\nhelhetsbilder. Men skulle man i någon fråga hitta en\r\nmajoritet    för    en    viss    justering     inom\r\nutgiftsområdesramen så är den enda möjligheten att i\r\nalla     andra     frågor     ställa    upp    bakom\r\nregeringsförslaget.    I   praktiken    är    därmed\r\nmajoritetsbesluten    ingen     reell     möjlighet.\r\nBudgetprocessen framstår speciellt för oppositionens\r\nledamöter som relativt meningslöst. Det är  dags att\r\nta  itu  med  frågan om budgetprocessens andra steg.\r\nRiksdagen bör besluta  att  ge  riksdagsstyrelsen  i\r\nuppdrag  att  utreda lösningar för att åstadkomma en\r\nmer  relevant  och   flexibel   möjlighet  att  göra\r\njusteringar inom ett utgiftsområdes ram.\r\n\r\n\r\n4. Beredningen av jordbruksfrågor m.m.\r\n(punkt 9)\r\n\r\nav Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  4.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:MJ422 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJordbrukaren  måste  få  en  tydligare ställning som\r\nföretagare,   och   jordbruket   måste    i   större\r\nutsträckning betraktas likställt med andra näringar.\r\nDet naturligaste torde vara att jordbruksfrågorna  i\r\nframtiden  hanteras  av  näringsutskottet  samt  att\r\nlivsmedelspolitiken  hanteras  som  konsumentfrågor.\r\nDetta bör med bifall till motion MJ422 yrkande 1 ges\r\nriksdagsstyrelsen till känna.\r\n\r\n\r\n5. Jämställdhetsaspekter i utskottsarbetet\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  5.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:A319 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet som bedöms vara s.k. jämställdhetspolitik  har i\r\ndag  sitt  hemvist  i arbetsmarknadsutskottet, trots\r\natt könsperspektivet  har lika stor bäring på övriga\r\nutskott.  Detta  leder  till   att   det  endast  är\r\narbetsmarknadsutskottet  som  har  till uppgift  att\r\nbehandla  jämställdhet  inom  sitt sakområde.  Varje\r\nannat   utskott   kan   om   det  så  vill   förbise\r\nkönsperspektivet och de konsekvenser  olika  förslag\r\nkan få för kvinnor respektive män.\r\n\r\n\r\nFormella instrument kan vara till stöd för en\r\nny feministisk jämställdhetspolitik. Mot\r\ndenna bakgrund bör riksdagsstyrelsen pröva\r\nvilka åtgärder som är nödvändiga för att\r\nriksdagens utskott skall få en formell\r\nplattform för att föra upp\r\njämställdhetsfrågor inom sina respektive\r\nsakområden. Detta kan ske genom en\r\növergripande paragraf eller genom att det\r\nuppdras till samtliga utskott att bevaka\r\nkönsperspektivet. Detta bör med bifall till\r\nmotion A319 yrkande 4 ges riksdagsstyrelsen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n6. Utskottens arbetsformer (punkt 12)\r\n\r\nav  Gunnar  Hökmark (m), Henrik S Järrel (m)  och\r\nNils Fredrik Aurelius (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  6.  Därmed\r\nbifaller riksdagen  motion 2002/03:K379 yrkande 22 i\r\ndenna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRiksdagen har allt oftare  kommit  att uppfattas som\r\nen  svagare  och  mindre viktig institution  framför\r\nallt jämfört med regeringen.  Detta  är  en  oroande\r\nutveckling  som  bör  brytas  snarast.  Ett sätt att\r\nåterupprätta riksdagens roll i det politiska arbetet\r\nkan  vara  att  ge utskotten större möjligheter  att\r\nsjälva besluta om  sina  arbetsformer.  Bland  annat\r\nskulle  detta  kunna inkludera en rätt för utskotten\r\natt, i större utsträckning  än i dag, öppna vissa av\r\nsina  sammanträden för allmänheten.  De  möjligheter\r\nsom  den   nya   tekniken  erbjuder,  t.ex.  IT  och\r\nInternet,  bör  kunna   innebära  en  ökad  insyn  i\r\nutskottens  arbete.  En  försöksverksamhet  i  denna\r\nriktning  bör  kunna  bidra  till   att   vitalisera\r\nriksdagens arbete, samtidigt som medborgarnas  insyn\r\ni  och  intresse  för den politiska beslutsprocessen\r\nökar. Detta bör med  bifall till motion K379 yrkande\r\n22 i denna del ges riksdagsstyrelsen till känna.\r\n\r\n\r\n7. Riksdagsledamotsarvodet (punkt 14)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  14\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  7.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen motion 2002/03:K228 yrkandena  1\r\noch 2 samt delvis motion 2002/03:K314.\r\n.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSedan 1994 är det så ordnat att riksdagens ledamöter\r\nformellt inte  behöver besluta om sina egna arvoden.\r\nDenna  grannlaga   uppgift   har   överlämnats  till\r\nRiksdagens   arvodesnämnd.  Det  synes  principiellt\r\nriktigt  att riksdagsledamöterna  inte  skall  sätta\r\nsina egna  arvoden,  men  det  är  inte  riktigt  så\r\nenkelt.   Arvodesnämnden   är   en  myndighet  under\r\nriksdagen. Ledamöterna i nämnden utses av riksdagens\r\nförvaltningsstyrelse. I praktiken  bestämmer sålunda\r\nriksdagsledamöterna fortfarande nivån  på  sina egna\r\narvoden,    även    om    man    delegerat    själva\r\nbeslutsfattandet   till  ett  annat  (dock  internt)\r\norgan. Det man vinner på det här systemet är att man\r\nsjälv, som enskild riksdagsledamot, slipper försvara\r\narvodeshöjningar. Jag  anser  att det vore bättre om\r\nledamöterna själva öppet och formellt tar ansvar för\r\narvodesnivåerna. Vid arvodeshöjning  får de ta - och\r\nbemöta  -  den  kritik  en sådan höjning kan  tänkas\r\nmedföra.    Om    det    nu    är    riktigt     att\r\nriksdagsledamöterna   skall   ha  höga  arvoden  bör\r\nledamöterna  rimligtvis kunna försvara  det.  Enligt\r\nmin mening kan  emellertid  Riksdagens  arvodesnämnd\r\nbehållas. Dess uppgift skall dock vara att förbereda\r\noch  ge förslag i arvoderingsfrågor. Arvodesnivåerna\r\nkan beräknas  utifrån en rad faktorer. Man kan tänka\r\nsig   att  arvodet   skall   beräknas   utifrån   en\r\nuppskattning av väljarkårens genomsnittsinkomst. Man\r\nkan även  tänka sig att arvodet skall utgå ifrån ett\r\ngenomsnitt  av  vad individer med likvärdiga arbeten\r\nuppbär  i  inkomst.  En  rad  olika  faktorer  måste\r\nbeaktas vad  avser t.ex. arbetsuppgifter och ansvar.\r\nRiksdagen bör  därför tillsätta en utredning som har\r\ntill uppgift att  föreslå  principer  enligt  vilken\r\nvår,  ledamöternas, arvodessättning skall ske. Lagen\r\n(1993:1426)    med    instruktion   för   Riksdagens\r\narvodesnämnd  och lagen  (1994:1065)  om  ekonomiska\r\nvillkor för riksdagens  ledamöter  bör ändras så att\r\ndet är riksdagen som fattar beslut om arvodena efter\r\nförslag  från  nämnden.  Detta bör med  bifall  till\r\nmotion K228 yrkandena 1 och  2 ges riksdagsstyrelsen\r\ntill känna.\r\n\r\n\r\n8. Sänkning av arvodet (punkt 15 - villkorad)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser, såvida riksdagen beslutar  i enlighet med\r\nreservation 7, att utskottets förslag under punkt 15\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  8.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:K228 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nLedamöternas    arvoden    bör    omgående   sänkas,\r\ninledningsvis med 10 000 kr per månad.  Detta ger en\r\nfingervisning om på vilken nivå arvodena  bör ligga.\r\nEn sådan sänkning är också ekonomiskt intressant. På\r\nen månad skulle statens utgifter minskas med ungefär\r\n3,5  miljoner  kronor  och  på  ett år med drygt  40\r\nmiljoner  kronor  bortsett  från olika  skatter  och\r\navgifter.\r\n\r\n\r\n9. Ledighet (punkt 19)\r\n\r\nav Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp)\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  9.  Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:K387 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJämställdhet innebär att kvinnor  och  män  har lika\r\nrättigheter, skyldigheter och möjligheter att ha ett\r\narbete  som  ger ekonomiskt oberoende att vårda  hem\r\noch barn och att  delta  i  politiska,  fackliga och\r\nandra  aktiviteter  i  samhället.  Skall  man  uppnå\r\njämställdhet  mellan  könen måste våra arbetsplatser\r\nvara utformade med utgångspunkten  att  arbetstagare\r\nkombinerar  förvärvsliv  med  vård av hem och  barn.\r\nRiksdagen  borde föregå med gott  exempel  av  flera\r\nskäl. Det skulle  bl.a.  öka jämställdhetspolitikens\r\ntrovärdighet.  Formerna  för  riksdagsarbetet  är  i\r\nstort  sett  oförändrade  sedan  jordbrukssamhällets\r\ntid, vilket innebär att de härstammar från en tid då\r\nmän utförde betalt arbete i  det  offentliga  rummet\r\noch kvinnor arbetade obetalt i hemmet.\r\n\r\nI    1    kap.    8   §   riksdagsordningen   samt\r\ntilläggsbestämmelse (1.8.1)  regleras  ledighet från\r\nuppdraget.  Partiell  ledighet  har  hittills   inte\r\nbeviljats.  Vad  gäller  partiell sjukskrivning står\r\ndet  i budgetpropositionen  för  2003  att  partiell\r\nsjukskrivning  skall  användas i större utsträckning\r\nför att den sjuka inte  skall  förlora kontakten med\r\narbetet. Enligt 1 kap. 8 § finns  det varken utrymme\r\nför  ett  flexibelt  uttag  av  föräldraförsäkringen\r\neller partiell sjukskrivning. Såsom  arbetet bedrivs\r\ni dag är risken stor att småbarnsföräldrar  av  båda\r\nkönen   och   personer  med  hälsoproblem  utesluts.\r\nEftersom det fortfarande  är kvinnorna som grupp som\r\ntar det största ansvaret för  hem  och  barn drabbas\r\nkvinnor  särskilt  hårt  av riksdagens arbetsformer.\r\nDet  är ett demokratiskt problem,  och  det  innebär\r\nockså att riksdagen inte kan föregå med gott exempel\r\nvad gäller  att vara en \"god\" arbetsgivare. Vi anser\r\ndärför  att  riksdagsstyrelsen   skall   utreda  och\r\nföreslå  förändringar  av riksdagens arbetsformer  i\r\nsyfte  att  öka  jämställdheten   på  arbetsplatsen.\r\nBehovet av att införa möjlighet att  vara  partiellt\r\nsjukskriven bör med bifall till motion K387  i denna\r\ndel ges riksdagsstyrelsen till känna.\r\n\r\n10.Miljöledningssystem i riksdagen (punkt 25)\r\n\r\nav Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin\r\nmening  vad  som  anförs  i  reservation  10. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:Fi216 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nArbetsplatser, industrier och företag använder sig i\r\nallt  högre  grad  av så kallade miljöledningssystem\r\nför att uppmärksamma miljöarbetet och ge det tydligt\r\nuppsatta  ramar och mål.  Detta  är  något  som  bör\r\nvälkomnas  av   det   allmänna   och   som   tydligt\r\nkorresponderar  med  de olika mål för miljöpolitiken\r\nsom  riksdagen har satt  upp.  För  att  i  praktisk\r\nhandling     uppmuntra     till    användandet    av\r\nmiljöledningssystem  i  olika   verksamheter   borde\r\nriksdagen  också införa ett sådant, där till exempel\r\nen mer strikt miljöanpassad resepolicy för ledamöter\r\noch anställda kan ingå. Detta är inte minst påkallat\r\nför  att  bibehålla  Sveriges  goda  internationella\r\nrenommé i miljöarbetet.  Riksdagen  har vid tidigare\r\nbehandling av motioner som krävt upprättande  av ett\r\nmiljöledningssystem   i   riksdagen   förutsatt  att\r\nriksdagsförvaltningen   och   dess  ledning   följer\r\nutvecklingen  av  system  för miljöarbetet,  gör  de\r\növersyner som behövs i lämplig  form och anammar det\r\nsärskilda miljöledningssystem som  kan  behövas.  Då\r\nutvecklingen i näringslivet varit sådan att alltfler\r\nföretag  använder  sig  av miljöledningssystem så är\r\ndet  angeläget att nu riksdagen,  som  borde  inneha\r\nrollen  som  föregångare,  förstärker  och påskyndar\r\nsitt  miljöarbete  genom att ett miljöledningssystem\r\ninförs.   Detta   bör   med   bifall   till   motion\r\n2002/03:Fi216 yrkande 6 ges regeringen till känna.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets beredning av ärendet har föranlett\r\nföljande särskilda yttranden. I rubriken\r\nanges inom parentes vilken punkt i\r\nutskottets förslag till riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n1. EU-nämnden (punkt 21)\r\n\r\nav Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).\r\n\r\nRiksdagens  inflytande  över   svensk  Europapolitik\r\nmåste förstärkas och arbetsformerna i frågor som rör\r\nSveriges   förhållande   till   Europeiska   unionen\r\nutvecklas. Fackutskotten bör ges  en starkare roll i\r\nberedningen  av EU-ärenden; det höjer  kvaliteten  i\r\nriksdagens kontroll  och  granskning  av regeringen.\r\nFler  riksdagsledamöter  bör  på ett naturligt  sätt\r\ndras in i EU-arbetet. Europafrågorna  är  en  del av\r\nden   politiska   vardagen   och  borde  hanteras  i\r\nriksdagen med den utgångspunkten.\r\n\r\nEn  lösning på de reformbehov  som  finns  är  att\r\navskaffa  EU-nämnden  och i stället ge fackutskotten\r\nmotsvarande roll och befogenheter.  En  annan modell\r\när  att  i  stället  öka fackutskottens utrymme  att\r\npåverka  EU-nämnden  genom   ett   mer  formaliserat\r\nremissförfarande  mellan  nämnd  och utskott  i  EU-\r\nfrågor.\r\nRiksdagens arbete med EU-frågor  och frågan om ett\r\neventuellt avskaffande av EU-nämnden  kräver, enligt\r\nvår mening, ytterligare belysning och överväganden.\r\n\r\n2. EU-nämnden (punkt 21)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nJag känner stor sympati för det krav om  EU-nämndens\r\navskaffande som förs fram i motion K318. Det är inte\r\nen   tillfredsställande   ordning   att   så  få  av\r\nriksdagens  ledamöter som i dag känner sig delaktiga\r\ni  EU-arbetet   eller   att   fackutskotten  berövas\r\ninflytande   i   frågor   som  har  bäring   på   de\r\npolitikområden de är satta  att  bereda. Det är inte\r\nheller tillfredsställande att en regering som kommer\r\nfrån  ett  parti  som bara innehar en  minoritet  av\r\nplatserna  i  riksdagens   kammare   enbart  behöver\r\nsamråda  med  riksdagen  om  de  viktiga frågor  som\r\navgörs  inom ramen för Europeiska unionen.  För  att\r\nkomma till rätta med dessa problem vill Miljöpartiet\r\nde gröna antingen att EU-nämnden övergår från att ha\r\nen rådgivande  roll  inför  möten i EU:s ministerråd\r\ntill att få en rent beslutande roll rörande Sveriges\r\nposition i olika frågor inom EU-samarbetet eller att\r\nEU-nämnden  avskaffas  och  frågorna  överförs  till\r\nfackutskotten som får beslutanderätt  över  Sveriges\r\ninställning.  Vi  att avser återkomma till riksdagen\r\nmed motion i denna riktning.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n2002/03:K204 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen beslutar att förtroendeuppdraget att sitta\r\ni riksdagsstyrelsen inte skall ge extra arvode.\r\n\r\n2002/03:K205 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen beslutar  att  uppdra åt riksdagsstyrelsen\r\natt ändra arbetsordningen för Sveriges riksdag.\r\n\r\n2002/03:K209 av Rolf Gunnarsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  en  förändring  av\r\ndebattordningen vid riksdagens frågestunder.\r\n\r\n2002/03:K210  av  Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  upphöra  med\r\ninköpen    av    SJ:s    årskort    till    samtliga\r\nriksdagsledamöter.\r\n\r\n2002/03:K214 av Rigmor Stenmark (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  under ett\r\nriksdagsår arbeta med temat landsbygdens utveckling.\r\n\r\n2002/03:K217 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen  vad  i\r\nmotionen   anförs   om  ett  initiativ  till  sådant\r\nflaggarrangemang  i  plenisalen   att   den  svenska\r\nflaggan placeras i anslutning till talarstolen.\r\n\r\n2002/03:K228 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  beslutar ändra lagen (1993:1426)  med\r\ninstruktioner   för  Riksdagens  arvodesnämnd  och\r\nlagen  (1994:1065)   om   ekonomiska  villkor  för\r\nriksdagens  ledamöter  på  ett   sådant  sätt  att\r\nriksdagen  fattar  beslut  om riksdagsledamöternas\r\narvoden efter förslag från Arvodesnämnden.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att regeringen  tillsätter  en\r\nutredning med syfte att  föreslå  principer enligt\r\nvilka    riksdagsledamöternas    arvoden     skall\r\nbestämmas.\r\n\r\n3. Riksdagen beslutar vid bifall till yrkande 1  att\r\nledamöternas  arvoden  skall  sänkas  med  10  000\r\nkronor per månad.\r\n\r\n2002/03:K245 av Margareta Pålsson (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs   om  riksdagens\r\nöppnande.\r\n\r\n2002/03:K256 av Eva Flyborg (fp):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att  riksdagsstyrelsen  återkommer\r\ntill  riksdagen  med   förslag  till  en  reformerad\r\nmotionstid i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:K278 av Per Bill (m):\r\n\r\n1.    Riksdagen    beslutar    att     uppdra     åt\r\nriksdagsstyrelsen  att  skriva  nya riktlinjer för\r\nanvändning  av Internet och elektronisk  post  (e-\r\npost)      vid     datorer      anslutna      till\r\nriksdagsförvaltningens  nätverk i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n\r\n2.     Riksdagen    beslutar    att    uppdra     åt\r\nriksdagsstyrelsen  att  dessa nya riktlinjer skall\r\nutgå  från  en  modern,  offensiv   IT-policy  som\r\nspeglar  ett  förtroende för riksdagens  ledamöter\r\noch medarbetare  och  stimulerar  till  arbete och\r\nengagemang  i  enlighet  med  vad  som  anförs   i\r\nmotionen.\r\n\r\n2002/03:K279 av Per Bill (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen ger riksdagsstyrelsen till känna vad i\r\nmotionen anförs om att det i samtliga utskott blir\r\ntillåtet  att använda sig av bärbara datorer under\r\npågående sammanträde.\r\n\r\n2. Riksdagen  ger riksdagsstyrelsen till känna vad i\r\nmotionen anförs  om  att  det  blir  tillåtet  att\r\nanvända  sig  av  bärbara datorer i kammaren under\r\npågående förhandlingar.\r\n\r\n2002/03:K285 av Anita Brodén (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för riksdagsstyrelsen som\r\nsin    mening   vad   i   motionen    anförs    om\r\ninkomstgaranti.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager för riksdagsstyrelsen som\r\nsin   mening   vad    i    motionen    anförs   om\r\nvisstidsförmåner.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen  som\r\nsin  mening vad i motionen anförs om en översyn av\r\nlagen   (1994:1065)   om  ekonomiska  villkor  för\r\nriksdagens  ledamöter avseende  3-  respektive  4-\r\nårsperioder.\r\n\r\n2002/03:K314 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  ändra  det\r\ngällande    systemet     för     fastställande    av\r\nriksdagsarvodet och överväga ett system där nivån på\r\narvodet  fastställs  genom  att  det  knyts  som  en\r\nfastställd    procentsats    i    förhållande   till\r\nprisbasbeloppet.\r\n\r\n2002/03:K316 av Gunnar Hökmark (m):\r\n\r\nRiksdagen    beslutar   att   platsfördelningen    i\r\nriksdagens     plenisal      skall     ske     efter\r\npartitillhörighet och inte efter valkrets i enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:K318 av Johan Pehrson  och  Cecilia  Nilsson\r\nWikström (fp):\r\n\r\nRiksdagen  uppdrar  åt  riksdagsstyrelsen  att lägga\r\nfram förslag om avskaffande av EU-nämnden.\r\n\r\n2002/03:K320  av  Helena Hillar Rosenqvist och  Leif\r\nBjörnlod (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för riksdagsstyrelsen som\r\nsin mening vad i motionen  anförs om att riksdagen\r\nbör uppmärksamma Birgittajubileet  2003 i Sveriges\r\nriksdag,  genom  att  hålla en minnesdag  vid  ett\r\nlämpligt  datum  under det  pågående  riksdagsåret\r\n2002/03.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för riksdagsstyrelsen som\r\nsin mening vad i motionen  anförs om att riksdagen\r\nbör anordna en utställning om  Birgittas  liv  och\r\ngärning,  som  skall pågå under en vecka vid samma\r\ntidpunkt som minnesdagen.\r\n\r\n2002/03:K338 av Carin Lundberg och Lars Lilja (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  villkoren  för\r\nersättare för riksdagsledamöter.\r\n\r\n2002/03:K370 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\nRiksdagen begär av  riksdagsstyrelsen  en  utredning\r\nkring  budgetprocessens  andra  steg  med syfte  att\r\nunderlätta justeringar inom beslutad ram  enligt vad\r\ni motionen anförs.\r\n\r\n2002/03:K379 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n22.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om riksdagens storlek\r\noch dess arbetsformer (delvis).\r\n\r\n2002/03:K385 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om åtgärder för att\r\nbättre förankra  regeringens  förhandlingsmandat i\r\nviktiga utrikespolitiska frågor.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    EU-\r\nparlamentarikernas yttranderätt i riksdagen.\r\n\r\n2002/03:K387 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen ger riksdagsstyrelsen i uppdrag att utreda\r\noch  föreslå förändringar av riksdagens arbetsformer\r\ni syfte att öka jämställdheten på arbetsplatsen samt\r\ninföra möjlighet att vara partiellt sjukskriven.\r\n\r\n2002/03:K392 av Tomas Högström och Gunnar Axén (m):\r\n\r\nRiksdagen  beslutar  uppdra åt riksdagsstyrelsen att\r\nlägga fram förslag till  reformerat riksdagsarbete i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:K393 av Eva Flyborg m.fl. (fp, s, kd, v):\r\n\r\nRiksdagen  beslutar  att  ge   riksdagsstyrelsen   i\r\nuppdrag  att  inrätta ett regionalt riksdagskontor i\r\nGöteborg.\r\n\r\n2002/03:K429 av Hillevi Larsson m.fl. (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   att   4  kap.  6  §  regeringsformen  bör\r\nförändras så att den anger att riksdagsledamot och\r\nersättare får fullgöra  uppdrag  som  ledamot utan\r\n\"hinder av tjänsteuppgift eller studier\".\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening att 4 kap.  11  §  kommunallagen (1991:900)\r\nbör förändras så att den anger att förtroendevalda\r\nhar rätt till den ledighet från sina anställningar\r\neller studier som behövs för  uppdragen  samt  att\r\nkonsekvensändringar        bör       göras       i\r\nhögskoleförordningen   och   föreskrifterna   till\r\nhögskoleförordningen.\r\n\r\n2002/03:K432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att svenska EU-\r\nparlamentariker  bör  ges  möjlighet att  delta  i\r\nvissa debatter i Sveriges riksdag  och  behovet av\r\natt  se  över möjligheten att stärka de nationella\r\nparlamentens inflyttande (delvis).\r\n\r\n2002/03:Fi216 av Karin Svensson Smith m.fl. (v):\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager för riksdagsstyrelsen som\r\nsin  mening vad  i  motionen  anförs  om  att  ett\r\nmiljöledningssystem    bör    införas    för   att\r\nmiljöanpassa verksamheten i riksdagen.\r\n\r\n2002/03:So453 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen uppdrar åt riksdagsstyrelsen att  lägga\r\nfram förslag om inrättande av ett familjeutskott.\r\n\r\n2002/03:MJ422 av Lennart Fremling m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\njordbruksfrågorna skall behandlas som närings- och\r\nkonsumentpolitiska frågor.\r\n\r\n2002/03:A319 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n4. Riksdagen uppdrar åt riksdagsstyrelsen  att vidta\r\nåtgärder  för  att föra upp jämställdhetsfrågor  i\r\nrespektive utskott i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Riksdagens arbetsår",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K205 och 2002/03:K387 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Svensk flagga vid talarstolen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K217.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Riksdagens öppnande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K245.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Ledamöternas placering i plenisalen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K316.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"kd\"",
          "votering_id": "7FF1B4C5-5EDF-11D7-AE48-000475503867",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "224",
                    "70",
                    "0",
                    "55"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/7FF1B4C5-5EDF-11D7-AE48-000475503867",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Europaparlamentarikernas deltagande i riksdagsdebatter m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K385 yrkandena 8 och 9 och 2002/03:K432 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "7FF1B4C7-5EDF-11D7-AE48-000475503867",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "252",
                    "42",
                    "0",
                    "55"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/7FF1B4C7-5EDF-11D7-AE48-000475503867",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Debatter i första- och andrakammarsalarna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K392.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Budgetprocessen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K370.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "7FF1B4CD-5EDF-11D7-AE48-000475503867",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "27",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "22",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "268",
                    "27",
                    "0",
                    "54"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/7FF1B4CD-5EDF-11D7-AE48-000475503867",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Den allmänna motionstiden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K256.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Beredningen av jordbruksfrågor m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ422 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Familjeutskott",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So453 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Jämställdhetsaspekter i utskottsarbetet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A319 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Utskottens arbetsformer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K379 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Riksdagens frågestunder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K209.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Riksdagsledamotsarvodet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K228 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:K314.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "7",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "7FF1B4DB-5EDF-11D7-AE48-000475503867",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 7 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "16",
                    "4",
                    "2",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "10",
                    "5",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "274",
                    "14",
                    "7",
                    "54"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/7FF1B4DB-5EDF-11D7-AE48-000475503867",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Sänkning av arvodet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K228 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Arvodet till ledamöter i riksdagsstyrelsen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K204.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Inkomstgaranti och visstidspension",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K285 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Ersättningen till ersättare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K338.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Ledighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K387 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Resor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K210.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "EU-nämnden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K318.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Riksdagens IT-policy",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K278 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Teknisk utrustning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K279 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Riksdagsevenemang",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K214 och 2002/03:K320 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Miljöledningssystem i riksdagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi216 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Regionalt riksdagskontor i Göteborg",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K393.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Studieuppehåll vid förtroendeuppdrag",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K429 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU19",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Ledamöternas placering i plenisalen",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Europaparlamentarikernas deltagande i riksdagsdebatter m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Budgetprocessen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Beredningen av jordbruksfrågor m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Jämställdhetsaspekter i utskottsarbetet",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Utskottens arbetsformer",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Riksdagsledamotsarvodet",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Sänkning av arvodet",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Ledighet",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Miljöledningssystem i riksdagen",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-03-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-03-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-04-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-04-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-04-02 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 02:18:58"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om arbetsformerna i riksdagen och riksdagsledamöternas arbetsvillkor. Motionerna handlar bl.a. om riksdagens arbetsår, riksdagens öppnande, kammarsammanträden, budgetprocessen, den allmänna motionstiden, ärendenas beredning, riksdagens frågestunder, arvoden och inkomstgarantier, ledighet, EU-nämnden, riksdagens IT-policy, riksdagsevenemang, miljöledningssystem i riksdagen och studieuppehåll i förtroendeuppdrag. ",
          "dok_id": "GQ01KU19",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om riksdagens arbetsformer (KU19)",
          "dok_id": "GQ01KU19",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 02:18:58"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01KU19",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:50"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om arbetsformerna i riksdagen och riksdagsledamöternas arbetsvillkor. Motionerna handlar bl.a. om riksdagens arbetsår, riksdagens öppnande, kammarsammanträden, budgetprocessen, den allmänna motionstiden, ärendenas beredning, riksdagens frågestunder, arvoden och inkomstgarantier, ledighet, EU-nämnden, riksdagens IT-policy, riksdagsevenemang, miljöledningssystem i riksdagen och studieuppehåll i förtroendeuppdrag.</p>",
          "dok_id": "GQ01KU19",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:16"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om riksdagens arbetsformer (KU19)",
          "dok_id": "GQ01KU19",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:16"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01KU19",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ku_19.docx",
          "filstorlek": "122976",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Riksdagens arbetsformer",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/45D73E71-8BA7-48DE-AE68-F6917889E409"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01KU19",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ku_19.pdf",
          "filstorlek": "557514",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_ku_19",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/4493B984-4975-4C6D-9D2A-3BE5E3E7C2E9"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A319 Jämställdhetsarbetet",
          "ref_dok_id": "GQ02A319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A319",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhetsarbetet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi216 Miljö- och rättviseperspektiv på den offentliga upphandlingen",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi216",
          "ref_dok_titel": "Miljö- och rättviseperspektiv på den offentliga upphandlingen",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Svensson Smith m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K204 Arvodet som ledamot i riksdagsstyrelsen",
          "ref_dok_id": "GQ02K204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K204",
          "ref_dok_titel": "Arvodet som ledamot i riksdagsstyrelsen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K205 Riksdagens arbetsformer",
          "ref_dok_id": "GQ02K205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K205",
          "ref_dok_titel": "Riksdagens arbetsformer",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K209 Riksdagens frågestunder",
          "ref_dok_id": "GQ02K209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K209",
          "ref_dok_titel": "Riksdagens frågestunder",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K210 Resor",
          "ref_dok_id": "GQ02K210",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K210",
          "ref_dok_titel": "Resor",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K214 Landsbygdens år i riksdagen",
          "ref_dok_id": "GQ02K214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K214",
          "ref_dok_titel": "Landsbygdens år i riksdagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K217 Svensk flagga vid talarstolen",
          "ref_dok_id": "GQ02K217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K217",
          "ref_dok_titel": "Svensk flagga vid talarstolen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K228 Sänkt riksdagsarvode",
          "ref_dok_id": "GQ02K228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K228",
          "ref_dok_titel": "Sänkt riksdagsarvode",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K245 Karl XI:s drabanter",
          "ref_dok_id": "GQ02K245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K245",
          "ref_dok_titel": "Karl XI:s drabanter",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Pålsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K256 Allmänna motionstiden",
          "ref_dok_id": "GQ02K256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K256",
          "ref_dok_titel": "Allmänna motionstiden",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K278 Riksdagens IT-policy",
          "ref_dok_id": "GQ02K278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K278",
          "ref_dok_titel": "Riksdagens IT-policy",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K279 Användandet av datorer i riksdagsarbetet",
          "ref_dok_id": "GQ02K279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K279",
          "ref_dok_titel": "Användandet av datorer i riksdagsarbetet",
          "ref_dok_subtitel": "av Per Bill (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K285 Slopande av inkomstgaranti och visstidsförmåner för riksdagsledamöter",
          "ref_dok_id": "GQ02K285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K285",
          "ref_dok_titel": "Slopande av inkomstgaranti och visstidsförmåner för riksdagsledamöter",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Brodén (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K314 Riksdagsarvodet",
          "ref_dok_id": "GQ02K314",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K314",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsarvodet",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K316 Ledamöters placering i kammaren",
          "ref_dok_id": "GQ02K316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K316",
          "ref_dok_titel": "Ledamöters placering i kammaren",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Hökmark (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K318 EU-nämnden",
          "ref_dok_id": "GQ02K318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K318",
          "ref_dok_titel": "EU-nämnden",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson och Cecilia Nilsson Wigström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K320 Birgittajubileet 2003",
          "ref_dok_id": "GQ02K320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K320",
          "ref_dok_titel": "Birgittajubileet 2003",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Hillar Rosenqvist och Leif Björnlod (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K338 Villkoren för ersättare för riksdagsledamöter",
          "ref_dok_id": "GQ02K338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K338",
          "ref_dok_titel": "Villkoren för ersättare för riksdagsledamöter",
          "ref_dok_subtitel": "av Carin Lundberg och Lars Lilja (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K370 Budgetprocessens andra steg",
          "ref_dok_id": "GQ02K370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K370",
          "ref_dok_titel": "Budgetprocessens andra steg",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K379 En frihetens författning",
          "ref_dok_id": "GQ02K379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K379",
          "ref_dok_titel": "En frihetens författning",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K385 Förnyelse av demokratin",
          "ref_dok_id": "GQ02K385",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K385",
          "ref_dok_titel": "Förnyelse av demokratin",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K387 Arbetsformerna i riksdagen",
          "ref_dok_id": "GQ02K387",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K387",
          "ref_dok_titel": "Arbetsformerna i riksdagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K392 Reformer av riksdagens arbete",
          "ref_dok_id": "GQ02K392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K392",
          "ref_dok_titel": "Reformer av riksdagens arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Tomas Högström och Gunnar Axén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K393 Regionalt riksdagskontor i Göteborg",
          "ref_dok_id": "GQ02K393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K393",
          "ref_dok_titel": "Regionalt riksdagskontor i Göteborg",
          "ref_dok_subtitel": "av Eva Flyborg m.fl. (FP, S, KD, V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K429 Studieuppehåll vid förtroendeuppdrag",
          "ref_dok_id": "GQ02K429",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K429",
          "ref_dok_titel": "Studieuppehåll vid förtroendeuppdrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K432 Liberal europapolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02K432",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K432",
          "ref_dok_titel": "Liberal europapolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:MJ422 Jordbruks- och livsmedelspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02MJ422",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "MJ422",
          "ref_dok_titel": "Jordbruks- och livsmedelspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Fremling m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So453 Stöd till familjen",
          "ref_dok_id": "GQ02So453",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So453",
          "ref_dok_titel": "Stöd till familjen",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-04-02",
          "ref_dok_id": "GQ0983",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "83",
          "ref_dok_titel": "2003-04-02",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-04-02",
          "ref_dok_id": "GQ0983",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "83",
          "ref_dok_titel": "2003-04-02",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}