{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2298489",
      "dok_id": "GQ01KU17",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "KU17",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:KU17",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "KU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "17",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-02-18 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:47",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:51",
      "titel": "Tryck- och yttrandefrihet",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01KU17/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01KU17",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01KU17",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01KU17",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Konstitutionsutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:KU17</div><h1>Tryck- och yttrandefrihet</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  betänkandet behandlar utskottet motioner från den\r\nallmänna   motionstiden   år   2002  om  tryck-  och\r\nyttrandefrihetsrättsliga  frågor.   Motionerna   rör\r\nbl.a. följande ämnen\r\n\r\n1. meddelarfrihet,\r\n2. rätt till genmäle,\r\n3. censurfrågor,\r\n4. pornografi,\r\n5. hets mot transpersoner,\r\n6.  värnande  av  tryck-  och  yttrandefriheterna i\r\narbetet inom EU.\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   samtliga   motioner.    Till\r\nbetänkandet  har  fogats  åtta reservationer och fem\r\nsärskilda yttranden.\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Meddelarfrihet\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:K274 yrkandena\r\n2 och 3.\r\n\r\n2. Utredning om yttrandefriheten\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:K241  yrkande\r\n28.\r\nReservation 1 (c)\r\n\r\n3. Rätt till genmäle\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K373 yrkande 1.\r\nReservation 2 (kd)\r\n\r\n4. Avskaffande av vuxencensuren\r\n\r\nRiksdagen  avslår motionerna  2002/03:K416  och\r\n2002/03:Kr372 yrkande 12.\r\nReservation 3 (m, fp)\r\n\r\n5. Våld m.m. på Internet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:K422,\r\n2002/03:So360 yrkande 7 och 2002/03:So510 yrkande\r\n2.\r\n\r\n6. Anspelningspornografi\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:So510 yrkande\r\n3.\r\nReservation 4 (mp)\r\n\r\n7. Djurpornografi\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K261.\r\nReservation 5 (mp)\r\n\r\n8. Pornografi\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ub556\r\nyrkande 5, 2002/03:K300 och 2002/03:K343.\r\n\r\n9. Internetombudsman\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K401.\r\n\r\n10. Hets mot transpersoner\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:K310\r\nyrkande    3,    2002/03:L318   yrkande   6   och\r\n2002/03:L249 yrkande 7.\r\nReservation 6 (fp, c)\r\nReservation 7 (mp)\r\n\r\n11. Hets mot funktionshindrade\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion 2002/03:K380 yrkandena\r\n1 och 2.\r\nReservation 8 (mp)\r\n\r\n12. Vit makt-musik\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:Ub494  yrkande\r\n5.\r\n\r\n13. Tobaksreklam\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:So276 yrkande\r\n2.\r\n\r\n14. Skadeståndsprocesser inom EU\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:K346 yrkandena 1\r\noch 2.\r\n\r\nStockholm den 18 februari 2003\r\n\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nGunnar Hökmark\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar\r\nHökmark  (m), Göran Magnusson  (s),  Barbro  Hietala\r\nNordlund  (s),   Helena  Bargholtz  (fp),  Pär  Axel\r\nSahlberg (s), Kenth  Högström  (s),  Ingvar Svensson\r\n(kd), Mats Einarsson (v), Mats Berglind  (s), Henrik\r\nS  Järrel  (m), Anders Bengtsson (s), Tobias  Krantz\r\n(fp), Kerstin  Lundgren  (c),  Helene Petersson (s),\r\nNils Fredrik Aurelius (m), Billy  Gustafsson (s) och\r\nGustav Fridolin (mp).</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nKU17\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nYttrandefrihet och meddelarfrihet\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår\r\nmotion  2002/03:K274 yrkandena  2  och  3  om\r\nmeddelarfrihet   för   anställda   i   privat\r\nverksamhet.\r\nUtskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår\r\nmotion 2002/03:K241 yrkande  28 om att utreda\r\nmöjligheten  till  större restriktivitet  när\r\ndet gäller att begränsa  yttrandefriheten  (2\r\nkap. 13 § regeringsformen).\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI  motion  2002/03:K274  av  Alice Åström m.fl.  (v)\r\nföreslås att riksdagen tillkännager  för  regeringen\r\nsom   sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om  att\r\nanställda  i  offentligt  finansierad verksamhet som\r\növerförts  i  privat  regi  skall   jämställas   med\r\noffentligt  anställda  vad  beträffar meddelarfrihet\r\noch  efterforskningsförbud  (yrkande   2)   och  att\r\nriksdagen  begär  att regeringen lägger fram förslag\r\ntill lagstiftning som  innebär  att  anställda  inom\r\nprivat  verksamhet  tillförsäkras meddelarfrihet och\r\natt   alla   arbetsgivare    skall    omfattas    av\r\nefterforskningsförbudet   i   enlighet   med  vad  i\r\nmotionen   anförs   (yrkande   3).   Yttrande-   och\r\nmeddelarfriheten  är  två av den svenska demokratins\r\ngrundvalar.   Dessa  friheter   ger   underlag   för\r\nnyhetsförmedling,    opinionsbildning   och   allmän\r\ndebatt. Det borde vara en allmän samhällelig strävan\r\natt också privat verksamhet  kännetecknas av största\r\nmöjliga  öppenhet.  Meddelarfriheten   bör,   enligt\r\nmotionärerna, utvidgas till att fullt ut gälla  även\r\nprivatanställda.  Anställdas  meddelarfrihet  -  med\r\nrimligt   avvägd   respekt  för  det  som  kan  vara\r\nföretagshemligheter    -   skall   vara   norm   och\r\nefterforskningsförbudet     gälla    även    privata\r\narbetsgivare. Motionärerna föreslår  således att det\r\ninförs   bestämmelser   som  så  långt  som  möjligt\r\njämställer privat- och offentliganställda  på  detta\r\nområde.   Ett   särskilt   problem  uppstår,  enligt\r\nmotionärerna, när offentligt  finansierad verksamhet\r\növergår   till  att  drivas  i  privat   regi.   Den\r\ngrundlagsfästa  meddelarfriheten  och  förbudet  mot\r\nefterforskning  gäller  då  inte  längre.  I stället\r\ninträder en långtgående tystnadsplikt med hänvisning\r\ntill  regler  om  skyddande  av företagshemligheter.\r\nFrågan har beretts i en statlig  utredning men något\r\nförslag till ny lagstiftning har inte  presenterats.\r\nVänsterpartiet anser, enligt motionären, att förslag\r\ntill en sådan lagstiftning snarast skall presenteras\r\noch  att denna så långt som möjligt skall  bygga  på\r\nsamma principer som reglerna för offentliganställda.\r\nOm så  erfordras skall lagen kompletteras med regler\r\nom   vad   som   skall   bedömas   som   skyddsvärda\r\nföretagshemligheter.\r\n\r\nI motion 2002/03:K241  av  Maud  Olofsson  m.fl. (c)\r\nföreslås   att   riksdagen   begär   att  regeringen\r\ntillsätter   en   utredning   av   2   kap.   13   §\r\nregeringsformen  samt  en  ny ordning för att skydda\r\nenskildas yttrandefrihet i nya  medier (yrkande 28).\r\nEn lagstiftning om större individuell yttrandefrihet\r\nbör, enligt motionärerna, i huvudsak  ske inom ramen\r\nför  en  förstärkt yttrandefrihet i regeringsformen.\r\nIT skapar  helt  nya  möjligheter  för människor att\r\nkommunicera   och   göra  sin  röst  hörd,   alltmer\r\noberoende av etablerade  medier.  Det  är en positiv\r\nutveckling  och det ligger i yttrandefrihetens  anda\r\natt sådana nya  möjligheter  bör  tas till vara. För\r\natt uppnå en mer individualiserad yttrandefrihet bör\r\n2  kap.  13 § RF utredas med inriktning  mot  större\r\nrestriktivitet    i    möjligheten   att   inskränka\r\nyttrandefriheten.  Detta   avser  såväl  de  allmänt\r\nhållna  formuleringarna  i första  stycket  som  den\r\ngenerella möjligheten att  begränsa yttrandefriheten\r\nså länge begränsningen avser form och inte innehåll,\r\ni   tredje   stycket.   Även  en  ny   ordning   där\r\nyttrandefrihetsgrundlagen  i  tillämpliga  delar kan\r\nskydda  enskildas  yttrandefrihet  i nya medier  bör\r\nprövas.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nVarje  svensk  medborgare  är,  enligt 2  kap.  1  §\r\nregeringsformen, gentemot det allmänna tillförsäkrad\r\nbl.a. yttrandefrihet, dvs. frihet  att i tal, skrift\r\neller bild eller på annat sätt meddela  upplysningar\r\nsamt uttrycka tankar, åsikter och känslor.\r\n\r\nYttrandefriheten  kan  begränsas  i lag. Enligt  2\r\nkap. 12 § regeringsformen får bl.a. yttrandefriheten\r\nbegränsas genom lag i den utsträckning  som 13-16 §§\r\nmedgiver.  Sådan  begränsning får dock göras  endast\r\nför att tillgodose  ändamål  som är godtagbart i ett\r\ndemokratiskt samhälle. Den får  aldrig gå utöver vad\r\nsom är nödvändigt med hänsyn till  det  ändamål  som\r\nföranlett den. Begränsningen får inte heller sträcka\r\nsig  så  långt  att  den  utgör ett hot mot den fria\r\nåsiktsbildningen   såsom   en   av    folkstyrelsens\r\ngrundvalar.  Vidare får en begränsning aldrig  göras\r\nenbart på grund  av  politisk,  religiös,  kulturell\r\neller annan sådan åskådning.\r\nEnligt   2   kap.   13   §   regeringsformen   får\r\nyttrandefriheten  begränsas  med  hänsyn till rikets\r\nsäkerhet,  folkförsörjningen,  allmän   ordning  och\r\nsäkerhet,  enskilds  anseende,  privatlivets   helgd\r\neller förebyggandet och beivrandet av brott eller  i\r\növrigt  om särskilt viktiga skäl föranleder det. Vid\r\nbedömandet  av vilka begränsningar som får ske skall\r\nsärskilt   beaktas   vikten   av   vidaste   möjliga\r\nyttrandefrihet  i  politiska,  religiösa,  fackliga,\r\nvetenskapliga och kulturella angelägenheter.\r\n\r\nTryckfrihetsförordningen                         och\r\nyttrandefrihetsgrundlagen   innehåller   regler  som\r\nsyftar   till  att  skydda  den  som  medverkar  vid\r\ntillkomsten  av  en  tryckt  skrift eller ett radio-\r\neller  TV-program  eller  en teknisk  upptagning  av\r\ntext, bild eller ljud genom  att lämna uppgifter för\r\noffentliggörande.     Skyddet    åstadkoms     genom\r\nbestämmelser om meddelarfrihet och anonymitetsskydd.\r\n\r\nGrundläggande bestämmelser om meddelarfrihet finns\r\ni 1 kap. 1 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen\r\noch    i   1 kap.   2 §   yttrandefrihetsgrundlagen.\r\nMeddelarfriheten innebär att det i viss utsträckning\r\när   möjligt    att    straffritt    lämna   normalt\r\nsekretessbelagda uppgifter för publicering  i tryckt\r\nskrift, radio eller TV eller teknisk upptagning.\r\n\r\nBestämmelser  om  anonymitetsskydd  finns  i  3 kap.\r\ntryckfrihetsförordningen.  Anonymitetsskyddet består\r\nav flera delar. En är efterforskningsförbudet i 4 §.\r\nDetta  innebär att myndigheter  och  andra  allmänna\r\norgan  inte  får  efterforska  författaren  till  en\r\nframställning som har införts eller varit avsedd att\r\ninföras  i  en  tryckt  skrift,  den som har gett ut\r\neller avsett att ge ut tryckt skrift  eller  den som\r\nlämnat  ett meddelande för publicering. Författaren,\r\nmeddelaren  eller utgivaren får dock efterforskas då\r\ndetta behövs  för åtal eller annat ingripande som är\r\ntillåtet enligt  tryckfrihetsförordningen. Vid sådan\r\nefterforskning   skall    den   i   3   §   stadgade\r\ntystnadsplikten beaktas. Motsvarande bestämmelser om\r\nanonymitetsskydd  finns  i 2 kap.  1,  3  och  4  §§\r\nyttrandefrihetsgrundlagen.\r\n\r\nDen     som     uppsåtligen    utför     otillåtna\r\nefterforskningar döms  till  böter  eller fängelse i\r\nhögst  ett  år,  3 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen\r\nrespektive 2 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen.\r\n\r\nMeddelarskyddet   innebär    att    de    offentliga\r\nfunktionärerna,   dvs.   de  som  är  anställda  hos\r\nmyndigheterna och andra personer  som  deltar  i  en\r\nmyndighets   verksamhet   på   grund   av   uppdrag,\r\ntjänsteplikt   eller   annan   liknande  grund,  kan\r\nutsättas för sanktioner för att  de  har  lämnat ett\r\nmeddelande för publicering bara i de fall och  i den\r\nordning     som     tryckfrihetsförordningen     och\r\nyttrandefrihetsgrundlagen    anvisar.    För   andra\r\npersonkategorier  gäller  frågan närmast om  det  är\r\nmöjligt att avtalsvägen avstå  från  rättigheter som\r\ntryckfrihetsförordningen  ger och om skadestånd  och\r\nandra påföljder kan inträda vid kontraktsbrott genom\r\nuppgiftslämnande för offentliggörande utan att detta\r\nkolliderar  med  reglerna i tryckfrihetsförordningen\r\noch yttrandefrihetsgrundlagen.  Övervägande skäl har\r\nansetts   tala   för  att  avtalade  tystnadsplikter\r\ngenerellt   tar   över    meddelarfriheten    (prop.\r\n1986/87:151 s. 117-119).\r\n\r\nFrågan   om  att  utvidga  meddelarfriheten  utanför\r\nmyndighetsområdet har flera gånger varit föremål för\r\nutredning och övervägande.\r\n\r\nYttrandefrihetsutredningen  (SOU  1983:70) lämnade\r\nförslag   om   en  utvidgning  av  meddelarfriheten.\r\nRegeringen (prop.  1986/87:151)  valde dock att inte\r\nföra fram förslaget. Utskottet (bet.  KU 1987/88:36)\r\nansåg    att    det    fanns    skäl   att   utvidga\r\nmeddelarfriheten  till  att  i  princip  gälla  även\r\nutanför den offentliga sektorn. Enligt utskottet var\r\ndock  det  material  som  förelåg  i  ärendet   inte\r\ntillräckligt.   Utskottet  ansåg  att  regeringen  i\r\nstället borde se  till  att  frågan blev föremål för\r\nutredning.\r\nMeddelarskyddskommittén (SOU  1990:12) föreslog en\r\ngrundlagsreglering om rätt för enskilda inom företag\r\noch organisationer att lämna uppgifter, som omfattas\r\nav avtalad tystnadsplikt, för publicering  utan  att\r\ndrabbas   av   straff   eller   andra  rättsföljder.\r\nRegeringen   (prop.  1990/91:64)  konstaterade   att\r\nförslaget     mött     starkt     motstånd     bland\r\nremissinstanserna  och fann att det inte var möjligt\r\natt föra fram frågan  om  en  vidgad  insyn inom den\r\nprivata  sektorn till grundlagsstiftning  i  samband\r\nmed  1991  års  riksdagsval.  Konstitutionsutskottet\r\n(bet. 1990/91:KU21)  ansåg att det var angeläget att\r\nöka  insynen i det privata  näringslivet  och  i  de\r\nstora     organisationerna.     Vilken    väg    man\r\nlagstiftningstekniskt skulle gå var enligt utskottet\r\nen   komplicerad   fråga.   Också  utskottet   kunde\r\nkonstatera att det inte hade  varit möjligt att föra\r\nfram  frågan om ett förstärkt meddelarskydd  på  den\r\nprivata  sektorn inför riksdagsvalet år 1991. Liksom\r\nregeringen  ansåg  utskottet  att frågan borde ägnas\r\nfortsatt uppmärksamhet.\r\n\r\nVåren 1995 avstyrkte utskottet  en  motion  där  det\r\nbegärdes  att  meddelarskyddet  skulle utvidgas till\r\natt gälla utanför den offentliga  sektorn. Utskottet\r\nuttalade att det var angeläget att öka insynen i det\r\nprivata     näringslivet     och    i    de    stora\r\norganisationerna,        men        att       frågan\r\nlagstiftningstekniskt var mycket svår  att  lösa med\r\nhänsyn till de olika motstående intressen som gjorde\r\nsig  gällande. Enligt utskottet var det möjligt  att\r\nresultatet  av  arbetet  i  den då nyligen tillsatta\r\nKommunala  förnyelsekommittén  (Fi  1995:02)  skulle\r\nkunna ge vissa  uppslag  som  förde  frågan  framåt.\r\nUtredningens  arbete  borde  därför  avvaktas  (bet.\r\n1994/95:KU14).\r\n\r\nKommunala    förnyelsekommittén    drog,    i   sitt\r\nslutbetänkande  Förnyelse  av kommuner och landsting\r\n(SOU    1996:169),   bl.a.   följande    slutsatser.\r\nOffentlighetsprincipens   tillämpning   i  kommunala\r\nföretag  är  inskränkt  i  förhållande till vad  som\r\ngäller på myndighetsområdet.  Reglerna har dock inte\r\nvarit i kraft tillräckligt länge  för  att det skall\r\ngå  att dra några generella slutsatser om  utfallet.\r\nUtvecklingen bör följas kontinuerligt. Yttrande- och\r\nmeddelarfriheten   för   kommunalt   anställda   har\r\npåverkats negativt under 1990-talets förnyelsearbete\r\noch neddragningar.\r\n\r\nDemokratiutredningen   ansåg,   i   betänkandet   En\r\nuthållig  demokrati!  Politik  för  folkstyrelse  på\r\n2000-talet  (SOU  2000:1), det angeläget att utvidga\r\noch förstärka meddelarskyddet så att det gäller även\r\nför privatanställda, eftersom offentlig finansiering\r\nav privat verksamhet  blir  vanligare  -  t.ex. inom\r\nsjukvård  eller  miljöfarlig verksamhet. Utredningen\r\nmenade  att  demokratiska   värderingar  och  etiska\r\nprinciper är lika viktiga när  andra aktörer övertar\r\noffentligfinansierad verksamhet.\r\n\r\nRegeringskansliet  uppdrog i september  2000  åt  en\r\nsärskild utredare att  biträda Justitiedepartementet\r\nmed   att   utreda   frågan   om    yttrande-    och\r\nmeddelarfrihet  för  anställda  i  verksamheter  med\r\nanknytning  till det allmänna (Ju 2000:R). Uppdraget\r\ngällde t.o.m. den 1 maj 2001.\r\n\r\nMed  hänsyn  till  detta  uppdrag  samt  till  att\r\nDemokratiutredningens     förslag     att    utvidga\r\nmeddelarskyddet   så   att   det  gäller  även   för\r\nprivatanställda    remissbehandlades    fann    inte\r\nutskottet   i  betänkande   2000/01:KU9   skäl   att\r\nföregripa   dessa   arbeten   varför   motioner   om\r\noffentliganställdas    respektive   privatanställdas\r\nyttrandefrihet avstyrktes.\r\n\r\nDen särskilde utredaren har redovisat sitt uppdrag i\r\npromemorian Yttrandefrihet  för  privatanställda (Ds\r\n2001:9).    I   promemorian   förordas   bl.a.    en\r\nlagstiftning   som  riktar  sig  till  alla  privata\r\narbetsgivare och  privatanställda och som garanterar\r\nprivatanställda yttrande- och meddelarfrihet i fråga\r\nom åsikter och upplysningar om verksamhet inom eller\r\nmed anknytning till det allmänna.\r\n\r\nPromemorian  fick   vid  remissbehandlingen  under\r\nvåren 2001 mycket kritik.\r\n\r\nEnligt  vad  utskottet  inhämtat  bereds  frågan  om\r\nyttrande- och meddelarfrihet  för  privatanställda i\r\nJustitiedepartementet.\r\n\r\nI  proposition  2001/02:74 Yttrandefrihetsgrundlagen\r\noch Internet föreslog  regeringen bl.a. ett utvidgat\r\ngrundlagsskydd  för ny kommunikation  som  sker  med\r\nhjälp av elektromagnetiska  vågor.  I  fråga  om den\r\nfortsatta utvecklingen när det gäller det tryck- och\r\nyttrandefrihetsrättsliga  systemet  ansåg regeringen\r\natt det borde övervägas ett inrättande av en stående\r\nberedning  med  uppgift  att  följa den mediala  och\r\ntekniska utvecklingen samt utreda  och lämna förslag\r\ntill lösningar av olika problem på yttrandefrihetens\r\nområde.  Utskottet  tillstyrkte regeringens  förslag\r\n(bet.  2001/02:KU21,  2002/03:KU8).   I  betänkandet\r\n(2001/02:KU21) behandlade utskottet också  en motion\r\ni  vilken  yrkades  att riksdagen skulle begära  att\r\nregeringen tillsatte  en  utredning  av  2 kap. 13 §\r\nregeringsformen    med    inriktning    mot   större\r\nrestriktivitet    i    möjligheten   att   inskränka\r\nyttrandefriheten.  Utskottet   avstyrkte   motionen.\r\nRiksdagen följde utskottet.\r\n\r\nEnligt      vad      utskottet     inhämtat     från\r\nJustitiedepartementet  har  någon  stående beredning\r\nännu  inte tillsatts men departementet  arbetar  med\r\nmålet att  en  sådan beredning skall tillsättas inom\r\nkort.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nFrågan   om   yttrande-   och   meddelarfrihet   för\r\nprivatanställda   bereds   i  Justitiedepartementet.\r\nDetta arbete bör enligt utskottet  inte  föregripas.\r\nMotion  2002/03:K274  yrkandena  2  och  3  avstyrks\r\ndärför.\r\n\r\nFrågan  om inrättande av en stående beredning  med\r\nuppgift  att   följa   den   mediala   och  tekniska\r\nutvecklingen  samt  utreda  och  lämna förslag  till\r\nlösningar  av  olika  problem  på  yttrandefrihetens\r\nområde  bereds i Justitiedepartementet.  Med  hänsyn\r\nhärtill samt  till  att utskottet inte är berett att\r\nföreslå att en kommitté  skall utreda om 2 kap. 13 §\r\nregeringsformen kan ändras med inriktning mot större\r\nrestriktivitet   i   möjligheten    att    inskränka\r\nyttrandefriheten    avstyrker    utskottet    motion\r\n2002/03:K241 yrkande 28.\r\n\r\nRätt till genmäle\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår\r\nmotion  2002/03:K373  yrkande   1  om  laglig\r\ngenmälesrätt.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI motion 2002/03:K373 av Ingvar Svensson  m.fl. (kd)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin mening vad  i  motionen  anförs  om  laglig\r\ngenmälesrätt  (yrkande  1).  Mediesamhället tenderar\r\natt    karakteriseras    av    tillspetsning     och\r\nkonkretisering,       vinkling,      personifiering,\r\nintensifiering  och polarisering.  Denna  utveckling\r\nkan i flera avseenden  hota enskildas integritet och\r\nvärdighet.  Det  borde  vara   en  självklarhet  att\r\nmedierna tar ett demokratiskt och  etiskt  ansvar  i\r\nsitt arbete. Ändå bör ett förstärkt skydd övervägas.\r\nVad  som  diskuterats  på  andra håll i Europa är en\r\nlaglig genmälesrätt. EG:s TV-direktiv  förordar  för\r\növrigt  i  viss  mån  en  sådan  rätt. I den svenska\r\nradio- och TV-lagen återfinns den  rätten i 6 kap. 3\r\n§,  men  den  är  tämligen tandlös: uppgifter  skall\r\n\"beriktigas när det  är  befogat\". För övriga medier\r\nfinns  inte motsvarande regler  i  lag,  men  väl  i\r\nbranschinterna  etiska normer. Uttrycket \"när det är\r\nbefogat\" blir en  gummiparagraf utan egentlig kärna.\r\nEn mer detaljerad och  substantiell genmälesrätt bör\r\növervägas  eftersom  självsaneringen   knappast   är\r\nomfattande  på området. Ett antal människor får sina\r\nliv   \"formligen\"    krossade   av   dramaturgin   i\r\nmediesamhället.    Det    kan     hävdas,     vilket\r\nkonstitutionsutskottet   gjort,  att  det  finns  en\r\ngrundlagsfäst princip som  säger  att den som sänder\r\nprogram  självständigt skall avgöra  vad  som  skall\r\nförekomma  i programmen. I all stillhet kan det dock\r\nvara  befogat  att  påpeka  att  Granskningsnämndens\r\nutslag   skall   publiceras   oberoende   av   denna\r\nrättighet.  De  kanaler  som  är  föremål  för denna\r\nGranskningsnämndens  verksamhet har alltså fått  sin\r\ngrundlagsfästa frihet  inskränkt  utifrån  en  sådan\r\nslutsats. I denna fråga måste en avvägning göras mot\r\nden    enskildes   grundläggande   rättigheter   och\r\npersonliga värdighet i förhållande till program- och\r\nutgivaransvar.  En genmälesrätt kan alltså, beroende\r\npå  hur den är utformad,  möjligen  ge  upphov  till\r\nförändringar  av  grundlagen  på området. Regeringen\r\nbör, enligt motionärerna, i någon  form  överväga en\r\nsådan laglig genmälesrätt.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nMed   tryckfrihet   förstås,   enligt  1  kap.  1  §\r\ntryckfrihetsförordningen  (TF), bl.a.  varje  svensk\r\nmedborgares rätt att, utan  några av myndighet eller\r\nannat allmänt organ i förväg  lagda  hinder,  utgiva\r\nskrifter.  I  överensstämmelse  med  bl.a. detta och\r\ntill  säkerställande av ett fritt meningsutbyte  och\r\nen  allsidig   upplysning   skall   det   stå  varje\r\nmedborgare   fritt  att,  med  iakttagande  av  TF:s\r\nbestämmelser till  skydd för enskild rätt och allmän\r\nsäkerhet,  i tryckt skrift  yttra  sina  tankar  och\r\nåsikter,  offentliggöra   allmänna  handlingar  samt\r\nmeddela uppgifter   och underrättelser  i  vad  ämne\r\nsom helst.\r\n\r\nUppgift  att  vara  utgivare  för periodisk skrift\r\nskall enligt 5 kap. 3 § TF innefatta  befogenhet att\r\növa  inseende  över  skriftens  utgivning  och   att\r\nbestämma  över  dess  innehåll så att intet däri får\r\ninföras mot utgivarens vilja.\r\n\r\nDen som sänder radioprogram skall, enligt 3 kap. 4 §\r\nyttrandefrihetsgrundlagen    (YGL),    självständigt\r\navgöra vad som skall förekomma i programmen. Vad som\r\nsägs  i  yttrandefrihetsgrundlagen  om  radioprogram\r\ngäller enligt 1 kap. 1 § tredje stycket YGL  förutom\r\nprogram  i ljudradio också program i television  och\r\ninnehållet  i  vissa  andra sändningar av ljud, bild\r\neller text som sker med  hjälp  av elektromagnetiska\r\nvågor.  Utgivaren skall enligt 4 kap.  3  §  YGL  ha\r\nbefogenhet  att  utöva tillsyn över framställningens\r\noffentliggörande och att bestämma över dess innehåll\r\nså att ingenting får införas i den mot hans vilja.\r\n\r\nEnligt 6 kap. 3  §  radio- och TV-lagen (1996:844)\r\nskall uppgifter som förekommit i ett TV-program, som\r\ninte är reklam och som  sänts på annat sätt än genom\r\ntråd, beriktigas när det  är befogat. Även uppgifter\r\nsom förekommit i TV-program  som  inte är reklam och\r\nsom  sänts  genom  tråd bör beriktigas  när  det  är\r\nbefogat.\r\nSändningstillstånd som meddelas av regeringen får,\r\nenligt 3 kap. 1 § radio-  och  TV-lagen, förenas med\r\nvillkor som innebär att sändningsrätten skall utövas\r\nopartiskt och sakligt samt med beaktande  av  att en\r\nvidsträckt   yttrandefrihet  och  informationsfrihet\r\nskall  råda  i  ljudradion   och  televisionen.  Ett\r\nsändningstillstånd får enligt  3  kap. 2 § därutöver\r\nförenas med villkor avseende skyldighet bl.a. att ta\r\nhänsyn till ljudradions och televisionens  särskilda\r\ngenomslagskraft, sända genmälen, och respektera  den\r\nenskildes privatliv samt att till Granskningsnämnden\r\nför  radio  och TV lämna uppgifter som är nödvändiga\r\nför nämndens  bedömning  om  sända  program  stämmer\r\növerens med de villkor som har meddelats.\r\nVillkoren  för  sändningstillstånden  för Sveriges\r\nTelevision   AB   (SVT),  Sveriges  Radio  AB  (SR),\r\nSveriges  Utbildningsradio  AB  (UR)  och  TV  4  AB\r\ninnebär bl.a.  att sändningarna skall vara opartiska\r\noch sakliga och  att  en  vidsträckt  yttrande-  och\r\ninformationsfrihet skall råda. SVT, SR, UR och TV  4\r\när också skyldiga att bereda den som har ett befogat\r\nanspråk  på  att bemöta ett påstående tillfälle till\r\ngenmäle. Enligt  sändningstillstånden måste SVT, SR,\r\nUR,  TV  4 och de digitala  markbundna  TV-kanalerna\r\nvidare   ta    hänsyn    till    mediets   särskilda\r\ngenomslagskraft när det gäller programmens ämnen och\r\nutformning och tiden för sändning  av programmen. De\r\nmåste  också  respektera  den  enskilde   individens\r\nprivatliv.\r\n\r\nGranskningsnämnden för radio och TV övervakar  genom\r\ngranskning  i  efterhand  om  sända  program  står i\r\növerensstämmelse  med  radio-  och  TV-lagen  och de\r\nvillkor som kan gälla för sändningarna. Nämnden får,\r\nenligt 10 kap. 8 § radio- och TV-lagen, besluta  att\r\nden  sändande  på  lämpligt sätt skall offentliggöra\r\nnämndens beslut, när  nämnden  funnit  att någon har\r\nbrutit  mot  villkor  om  att  sända genmälen  eller\r\nbestämmelsen  om  beriktigande.  Beslutet,  som  får\r\ninnefatta ett föreläggande vid vite,  får  dock inte\r\ninnebära   att  offentliggörande  måste  ske  i  den\r\nsändandes program.\r\n\r\nPressens      samarbetsnämnd,      bestående      av\r\nTidningsutgivarna,  Svenska  journalistförbundet och\r\nPublicistklubben,  har  fastställt   etiska  regler,\r\npublicitetsregler,  för  press,  TV  och  radio.  Av\r\npublicitetsreglernas   första   punkt   framgår  att\r\nmassmediernas  roll  i  samhället  och  allmänhetens\r\nförtroende  för  dessa  medier  kräver  korrekt  och\r\nallsidig           nyhetsförmedling.          Enligt\r\npublicitetsreglernas   femte  punkt  skall  felaktig\r\nsakuppgift rättas när det  är  påkallat. Den som gör\r\nanspråk på att bemöta ett påstående skall, om det är\r\nbefogat,  beredas tillfälle till  genmäle.  Rättelse\r\noch genmäle  skall  i  lämplig  form publiceras utan\r\ndröjsmål.\r\n\r\nDen som känner sig personligen kränkt eller på annat\r\nsätt  orättvist  behandlad  i en tidningspublicering\r\nkan vända sig till Allmänhetens pressombudsman (PO).\r\nDenne kan försöka bidra till  en  rättelse eller ett\r\ngenmäle. I åtskilliga fall görs en utredning som kan\r\nleda  till att PO överlämnar anmälan  till  Pressens\r\nopinionsnämnd  (PON)  med  förslag till klander. PON\r\nbehandlar ärenden som gäller  tillämpningen  av  god\r\npublicistisk   sed.  Nämnden  har  att  fritt  pröva\r\ninnebörden av detta  begrepp.  Om  PO  avskriver ett\r\närende  kan anmälaren själv överklaga beslutet  till\r\nPON. Företag  vars tidning eller Internetpublicering\r\nklandrats bör, enligt PON:s stadgar, utan dröjsmål i\r\noavkortat skick  och  på  väl synlig plats publicera\r\nopinionsnämndens hela uttalande.\r\n\r\nUtskottet behandlade i betänkande  2000/01:KU18  ett\r\nmotionsyrkande  liknande  det nu aktuella. Utskottet\r\ngjorde då bl.a. följande uttalande.\r\n\r\nDet finns, enligt utskottet,  inte utrymme för att\r\ninföra en laglig genmälesrätt. Utskottet vill dock i\r\nsammanhanget framhålla vikten av  att  framför  allt\r\npublic  service-företagen  tillämpar  de  befintliga\r\nreglerna om beriktigande och genmäle på ett generöst\r\nsätt,   särskilt   i   förhållande   till   enskilda\r\nindivider. Motionen avstyrktes.\r\n\r\nÄven  i betänkande 2001/02:KU21 behandlade utskottet\r\nen  motion   liknande  den  nu  aktuella.  Utskottet\r\navstyrkte    motionen     och     gjorde    följande\r\nställningstagande.\r\n\r\nEn ansvarig utgivare för en periodisk skrift skall\r\nenligt   tryckfrihetsförordningen   bestämma    över\r\nskriftens innehåll så att intet däri får införas mot\r\nutgivarens vilja. Det är en grundläggande princip  i\r\nyttrandefrihetsgrundlagen att den som sänder program\r\nsjälvständigt skall avgöra vad som skall förekomma i\r\nprogrammen.  Enligt utskottets mening bör detta inte\r\nändras. Det finns därmed inte utrymme för att införa\r\nen laglig genmälesrätt.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nEn ansvarig utgivare  för  en periodisk skrift skall\r\nenligt    tryckfrihetsförordningen     och     under\r\nstraffansvar bestämma över skriftens innehåll så att\r\nintet   däri   får  införas  mot  utgivarens  vilja.\r\nMotsvarande        bestämmelse        finns        i\r\nyttrandefrihetsgrundlagen.  Detta  bör  inte ändras.\r\nDet  finns  därmed  inte  utrymme för att införa  en\r\nlaglig  genmälesrätt.  Pressens  samarbetsnämnd  har\r\nfastställt etiska regler  för  press,  TV och radio.\r\nDen  som  känner  sig  kränkt  eller  på annat  sätt\r\norättvist  behandlad  i  en tidningspublicering  har\r\nmöjligheten   att   vända  sig   till   Allmänhetens\r\npressombudsman  samt  till  Pressens  opinionsnämnd.\r\nGranskningsnämnden för  radio och TV övervakar genom\r\ngranskning  i  efterhand om  sända  program  står  i\r\növerensstämmelse  med  radio-  och  TV-lagen  och de\r\nvillkor  som  kan gälla för sändningarna. Med hänsyn\r\ntill vad som anförts  ovan  är utskottet inte berett\r\natt  införa  en  laglig genmälesrätt  och  avstyrker\r\nmotion 2002/03:K373 yrkande 1.\r\n\r\nVissa censurfrågor, m.m.\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår   att   riksdagen  avslår\r\nmotionerna   2002/03:K416  och  2002/03:Kr372\r\nyrkande 12 om att avskaffa filmcensuren.\r\nUtskottet  föreslår   att   riksdagen  avslår\r\nmotionerna     2002/03:K422,    2002/03:So360\r\nyrkande  7  och 2002/03:So510  yrkande  2  om\r\nbl.a.   en   åldersgräns   för   visning   av\r\npornografi på Internet.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion  2002/03:K416   av  Tasso  Stafilidis  (v)\r\nföreslås att riksdagen tillkännager  för  regeringen\r\nsom sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa\r\nfilmcensuren. I dag censureras filmer innan  de  får\r\nvisas  på  biograferna.  Detta  är  för  att  skydda\r\npersoner   från   skadlig   inverkan   av  filmerna.\r\nVideofilmer,  böcker,  TV-program eller teaterpjäser\r\nförhandscensureras  dock  inte.  Det  våld  och  det\r\nlidande vi kan se på TV, inte minst TV-nyheterna, är\r\nminst lika allvarligt och otäckt. De skadeverkningar\r\nsom det som censureras  bort  skulle kunna orsaka är\r\ntill allra största delen desamma  som  visningen  av\r\nmaterialet  medför  via video eller TV-utsändningar.\r\nOm det finns material  som  är  för skadligt för 15-\r\nåringar  att  se  kan  man införa en  18-årsgräns  i\r\nstället för att förbjuda alla att se materialet. Det\r\när  motionärens  mening att  filmcensuren  helt  bör\r\navskaffas.\r\n\r\nI motion 2002/03:Kr372  av  Lennart Kollmats m.fl.\r\n(fp)   föreslås   att  riksdagen  tillkännager   för\r\nregeringen som sin  mening  vad i motionen anförs om\r\nen  ny  åldersgräns  på  18  år i  samband  med  att\r\nvuxencensuren    bör    avskaffas   (yrkande    12).\r\nFörhandsgranskningen  av vuxenfilmer  skall,  enligt\r\nmotionärerna, avskaffas.  Enda  skälet  till statlig\r\ngranskning    av   film   skall   vara   att   sätta\r\nåldersgränser för  den granskade filmens publik. Det\r\nskulle innebära att  biofilm  som inte har granskats\r\nej heller får visas för barn och ungdom. Ytterligare\r\nen  åldersgräns  på  18  år bör, enligt  motionären,\r\ninföras.\r\n\r\nI  motion  2002/03:K422  av  Jörgen   Johansson  (c)\r\nföreslås  att riksdagen tillkännager för  regeringen\r\nsom sin mening  vad  i motionen anförs om behovet av\r\nen översyn av det utbud som tillhandahålls via bl.a.\r\nInternet och att utvärdera lämpliga åtgärder för att\r\nskapa     positiva    motbilder     till     negativ\r\nattitydpåverkan.  Utbudet  på  Internet är okänt för\r\nflertalet i den äldre och medelålders  generationen.\r\nFör  några  år  sedan  blev  många riksdagsledamöter\r\nchockade när de fick insikt om  porrutbudet  på våra\r\nTV-kanaler.  Det  som då visades framstår i dag  som\r\ntämligen   blygsamt  i   förhållande   till   dagens\r\nInternetutbud,  ett  utbud som barn ofta tillgodogör\r\nsig utan en vuxen motbild.  Följden  blir  ofta  att\r\nrespekten  för  medmänniskor undermineras då de unga\r\nförsöker leva upp  till  en  overklig  värld  som är\r\nskapad  via nätet. Det behövs lämpliga modeller  vad\r\ngäller föräldrautbildning och upplysningsverksamhet,\r\noch samtidigt  behöver  det skapas en samhällsinsikt\r\nom vad som håller på att  ske. Regeringen bör därför\r\nlåta göra en översyn av det utbud som tillhandahålls\r\nvia bl.a. Internet och samtidigt  utvärdera lämpliga\r\nåtgärder  för  att  skapa  positiva  motbilder  till\r\nnegativ  attitydpåverkan,  t.ex.  i skolan  eller  i\r\nsamband med föräldrautbildning.\r\n\r\nI  motion 2002/03:So360 av Annelie  Enochson  (kd)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad  i  motionen anförs om att införa\r\nen  18-årsgräns  på Internet  för  visning  av  porr\r\n(yrkande 7). Det är samhällets skyldighet att skydda\r\nbarn och ungdomar  från  påtvingad sexualisering och\r\natt sätta gränser för barns  och  ungdomars, likaväl\r\nsom   för   vuxnas,  sexuella  handlingar   gentemot\r\nminderåriga.   Att   minska   utbudet  i  medier  av\r\nsexualiserade bilder är ett sätt.  Att införa en 18-\r\nårsgräns på Internet för visning av porr är en sådan\r\nbegränsning  för  barnens  bästa  som  snarast   bör\r\ninföras.\r\nI  motion  2002/03:So510  av  Viviann  Gerdin  och\r\nBirgitta   Sellén   (c)   föreslås   att   riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen  som sin mening vad  i\r\nmotionen anförs om att utreda konsekvenserna  av det\r\nsexualiserade  våldet i syfte att sätta gränser  för\r\nvad som skall få  visas  i medierna (yrkande 2). Det\r\nsexualiserade våldet i samhället har ökat och blivit\r\nallt grövre och gränserna  har  suddats  ut  för det\r\ntillåtna.  I  spåren  följer  en ökad människohandel\r\nvärlden  över,  och  i några EU-länder  ser  vi  hur\r\nprostitutionen legaliseras.  För  att möta orsakerna\r\ntill  våld  och  exploatering  av kvinnor  och  barn\r\nbehöver  vi inrikta oss på att förändra  normer  och\r\nvärderingar.  Det  handlar  om  vilka  attityder som\r\nfinns   i  samhället,  att  vuxna  tar  ansvar   och\r\nmobiliserar  sina krafter för att ge en motbild till\r\nden sex- och våldskultur de formligen översköljs av.\r\nDet behövs förändringar  i lagstiftningen som sätter\r\ngränser för vad som skall  tillåtas att visas på TV,\r\nfilm/video  och  över Internet.  Detta  arbete  kan,\r\nenligt motionärerna,  startas nationellt men behöver\r\nockså ske internationellt.  Första  steget  kan  ske\r\ngenom   att   vi   i   Sverige   inte  tillåter  att\r\nsexualiserat och övrigt grovt våld  får  visas genom\r\nvåra mediekanaler.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nEnligt 1 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) är\r\nvarje   svensk   medborgare  gentemot  det  allmänna\r\ntillförsäkrad rätt  att  i ljudradio, television och\r\nvissa liknande överföringar  samt filmer, videogram,\r\nljudupptagningar  och  andra  tekniska  upptagningar\r\noffentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och\r\ni övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.\r\n\r\nYGL   är,  enligt  1  kap.  6  §,  tillämplig   på\r\nsändningar  av  radioprogram  som  är  riktade  till\r\nallmänheten  och  avsedda  att tas emot med tekniska\r\nhjälpmedel.  Med sådana sändningar  av  radioprogram\r\navses  även  tillhandahållande  av  direktsända  och\r\ninspelade program ur en databas.\r\n\r\nAv 1 kap. 3 §  yttrandefrihetsgrundlagen framgår att\r\ndet inte får förekomma  att  något som är avsett att\r\nframföras  i  ett  radioprogram  eller   en  teknisk\r\nupptagning  först  måste  granskas  av  en myndighet\r\neller något annat allmänt organ. Det får  dock genom\r\nlag   meddelas   föreskrifter   om   granskning  och\r\ngodkännande  av  rörliga bilder i filmer,  videogram\r\neller andra tekniska  upptagningar  som  skall visas\r\noffentligt.   Sådana   föreskrifter  finns  i  lagen\r\n(1990:886) om granskning  och kontroll av filmer och\r\nvideogram (granskningslagen).  Av  1  §  i den lagen\r\nframgår  att  en  framställning i en film eller  ett\r\nvideogram skall vara granskad och godkänd av Statens\r\nbiografbyrå,  innan   den   får   visas  vid  allmän\r\nsammankomst  eller  offentlig  tillställning.   Från\r\ngranskningsplikt  undantas  enligt  2 § 2 filmer och\r\nvideogram  som  utgör reklam för vara eller  tjänst.\r\nEnligt 5 § får framställningen  i  en film eller ett\r\nvideogram inte godkännas för visning  för barn under\r\nsju år, under elva år eller under femton  år, om den\r\nkan vålla barn i den aktuella åldersgruppen  psykisk\r\nskada.   Statens  biografbyrå  utövar  tillsyn  över\r\nefterlevnaden av lagen. Byrån skall därvid verka för\r\natt överträdelser av bestämmelserna beivras.\r\n\r\nUtan  hinder  av  yttrandefrihetsgrundlagen  gäller,\r\nenligt  3  kap.  11 § yttrandefrihetsgrundlagen, det\r\nsom  föreskrivs i lag  för  det  fall  att  någon  i\r\nförvärvssyfte till den som är under femton år lämnar\r\nut   filmer,    videogram   eller   andra   tekniska\r\nupptagningar  med   rörliga   bilder   med  ingående\r\nskildringar   av   verklighetstrogen  karaktär   som\r\nåterger våld eller hot  om  våld mot människor eller\r\ndjur.  Enligt 16 kap. 10 c § brottsbalken  döms  den\r\nsom  uppsåtligen   eller   av   grov   oaktsamhet  i\r\nyrkesmässig  verksamhet eller annars i förvärvssyfte\r\ntill den som är  under  femton år lämnar ut en film,\r\nett videogram eller en annan  teknisk upptagning med\r\nrörliga  bilder som innefattar ingående  skildringar\r\nav verklighetstrogen karaktär som återger våld eller\r\nhot om våld  mot  människor eller djur för otillåten\r\nutlämning av teknisk  upptagning  till  böter  eller\r\nfängelse  i  högst  sex månader. Bestämmelsen gäller\r\ninte filmer eller videogram  som Statens biografbyrå\r\ngodkänt för visning för någon  åldersgrupp  av  barn\r\nunder femton år.\r\n\r\n\r\nUtredningar m.m.\r\n\r\n\r\nRådet  mot  skadliga  våldsskildringar  (U  1990:3),\r\nVåldsskildringsrådet,  inrättades  år  1990 som  ett\r\norgan  med  uppgift  att  samordna  verksamhet   mot\r\nskadliga våldsskildringar i rörliga bilder.\r\n\r\nEnligt    direktiven    (dir.   1990:40)   är   en\r\ngrundläggande  uppgift  för  rådet   att   vara  ett\r\nsamarbetsorgan         för        Skolöverstyrelsen,\r\nSocialstyrelsen,        Statens         biografbyrå,\r\nBrottsförebyggande    rådet,   Statens   ungdomsråd,\r\nArkivet  för  ljud  och  bild   och  Barnmiljörådet.\r\nTyngdpunkten  i rådets samordnande  uppgifter  skall\r\nligga på information och utbildning.\r\nVåldsskildringsrådet   överlämnade   i   maj  1993\r\nbetänkandet En gräns för filmcensuren (SOU 1993:39).\r\nRådet  föreslog  att vuxencensuren skulle tas  bort.\r\nRådet  förordade  också   att   åldersgränserna  för\r\nfilmvisning   på   biografer   skulle  finnas   kvar\r\noförändrade och att ytterligare  en  gräns vid 18 år\r\ninförs.   Betänkandet   har  remissbehandlats,   men\r\nregeringen  har  inte  lämnat   några   förslag  med\r\nanledning av detta.\r\n\r\nNordiska         Dokumentationscentralen         för\r\nMasskommunikationsforskning   (Nordicom)   finns   i\r\nGöteborg  och  har  funnits i drygt 25 år. Nordicoms\r\nuppgift  är  att  sprida   kunskap   om  medie-  och\r\nkommunikationsförsörjningen i de nordiska  länderna.\r\nGenom   olika   nationella   och   nordiska  kanaler\r\nförmedlar Nordicom kunskap om forskningen  och  dess\r\nresultat  till  forskare, studenter, beslutsfattare,\r\nmediepraktiker, journalister,  informatörer,  lärare\r\noch den intresserade allmänheten.\r\n\r\nNordicom  fick  år  1997  i  uppdrag av Unesco att\r\nbilda    ett    informationscentrum,   International\r\nClearinghouse  on   Children  and  Violence  on  the\r\nScreen, för att sprida information i hela världen om\r\nforskning kring barn,  ungdomar  och  medievåld.  En\r\nbakomliggande tanke är att förståelsen av frågor som\r\nrör  barn  och medievåld måste breddas och fördjupas\r\nvia en effektiv  kunskapsspridning.  En övergripande\r\nutgångspunkt för Nordicoms arbete är konventionen om\r\nbarnets  rättigheter.  Det  är  ur  denna  synvinkel\r\nbegreppet    våld    betraktas.   Verksamhetsområdet\r\ninnefattar kunskap om våldshandlingar i TV-fiktions-\r\nprogram  och  långfilmer   på   bio,   nyhets-   och\r\nfaktaprogram, video- och dataspel, bilder och texter\r\ntillgängliga på Internet.\r\n\r\nEuropeiska   unionens   råd   har   antagit   rådets\r\nrekommendation 98/560/EG av den 24 september 1998 om\r\nutvecklingen av konkurrenskraften hos den europeiska\r\nindustrin    för    audiovisuella    tjänster    och\r\ninformationstjänster  genom  främjande av nationella\r\nsystem  för  att  uppnå  en jämförbar  och  effektiv\r\nskyddsnivå för minderåriga  och  för  den  mänskliga\r\nvärdigheten.   Rekommendationen   vänder   sig  till\r\nmedlemsstaterna, berörda branscher och kommissionen.\r\nDen   omfattar   alla   audiovisuella  tjänster  och\r\ninformationstjänster  som   görs   tillgängliga  för\r\nallmänheten,  oavsett  spridningssätt.  Som  exempel\r\nnämns    radio-    och    TV-sändningar,     privata\r\ndirektanslutna  tjänster eller tjänster på Internet.\r\nMedlemsstaterna   rekommenderas    att,    som   ett\r\nkomplement  till  lagstiftningen, främja inrättandet\r\npå frivillig grund av nationella system för skydd av\r\nminderåriga och den  mänskliga  värdigheten  inom de\r\nolika    mediebranscherna.    Vidare   rekommenderas\r\nmedlemsstaterna att samarbeta på  gemenskapsnivå för\r\natt  utveckla metoder för en jämförbar  utvärdering.\r\nKommissionen ansvarar för att utveckla dessa metoder\r\ntillsammans med berörda nationella myndigheter.\r\n\r\nMed   anledning   av   Europeiska   unionens  råds\r\nrekommendation     har    Våldsskildringsrådet     i\r\ntilläggsdirektiv  den   22   december   1998   (dir.\r\n1998:110)  fått  i  uppdrag  att  informera  berörda\r\nbranscher  om  innehållet  i rekommendationen, följa\r\nbranschernas självreglerande  arbete  med  de frågor\r\nsom    rekommendationen    omfattar,   fungera   som\r\nsamtalspartner i frågor som  rör  skydd  av barn och\r\nden  mänskliga värdigheten om branscherna så  önskar\r\noch fortlöpande  rapportera till Kulturdepartementet\r\noch   Näringsdepartementet   om   hur   branschernas\r\nsjälvregleringsarbete   fortskrider.   Arbetet   med\r\nuppdraget skall enligt direktivet fortsätta så länge\r\nrekommendationen   gäller  eller  regeringen  fattar\r\nannat beslut. Våldsskildringsrådet  lämnade senast i\r\njanuari  2002  en  rapport  om  självregleringen   i\r\nSverige till de berörda departementen.\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandling\r\n\r\nI    samband   med   riksdagens   behandling   av\r\nproposition   1989/90:70  om  våldsskildringar  i\r\nrörliga bilder m.m., i vilken lagen om granskning\r\noch kontroll av  film  och  videogram  föreslogs,\r\nyttrade   konstitutionsutskottet  bl.a.  följande\r\ntill  kulturutskottet   (1989/90:KU7y)   när  det\r\ngällde  frågan om förhandsgranskning av film  och\r\nvideogram för privat bruk.\r\nMot obligatorisk  förhandsgranskning  kan anföras\r\nviktiga principiella invändningar. Den  utgör  en\r\nform  av censur och innebär därför ett allvarligt\r\ningrepp  i  yttrandefriheten.  Den  enda  form av\r\ncensur  som  förekommer  i vårt land är den sedan\r\nlänge förekommande förhandsgranskningen av filmer\r\noch videogram som skall visas offentligt. När det\r\ngäller förhandsgranskning av filmer och videogram\r\nsom är avsedda för privat bruk gör sig emellertid\r\nenligt  utskottet de principiella  invändningarna\r\nmot censur  gällande i avsevärt högre grad. Sedan\r\nlänge har det  inte  förekommit  någon  censur av\r\nyttranden   som   är  avsedda  att  spridas  till\r\nmedborgarna i deras  hem. Att införa obligatorisk\r\nförhandsgranskning av videogram och filmer som är\r\navsedda för privat bruk  skulle  därför  innebära\r\nett betydande avsteg från de principer som gäller\r\npå  det yttrandefrihetsrättsliga området. För  en\r\nsådan  censur  krävs  således mycket starka skäl.\r\nSom  framgår  av  det  föregående   är  det  inte\r\nförenligt    med   regeringsformen   att   införa\r\nförhandsgranskning  för  att komma till rätta med\r\nproblemet med våldsskildringarna,  om  det  finns\r\nnågon  annan  lika effektiv och mindre ingripande\r\nmetod. Utskottet anser att det åtgärdsprogram som\r\nläggs fram i propositionen  -  särskilt  när  det\r\ngäller  förslagen  om straffbestämmelserna och om\r\nbättre   kontroll  och   tillsyn   -   har   goda\r\nförutsättningar   att   få   större   effekt   än\r\nobligatorisk  förhandsgranskning.  I  likhet  med\r\nregeringen  finner  utskottet därför att det inte\r\nbör  införas  en  lagstiftning   om  obligatorisk\r\nförhandsgranskning av videogram som  sprids  till\r\nden  enskilde  konsumenten  genom uthyrning eller\r\nförsäljning.\r\nNär   det   gällde   frågan  om  avskaffande   av\r\nvuxencensuren uttalade utskottet följande.\r\nEnligt utskottets mening  framstår  det  som helt\r\nklart att det bör förekomma förhandsgranskning av\r\nfilmer  och  videogram som skall visas offentligt\r\nför barn. En förhandsgranskning av filmer avsedda\r\natt visas offentligt  för  barn inger inte heller\r\nnågra       större       yttrandefrihetsrättsliga\r\nbetänkligheter. En mycket  mera komplicerad fråga\r\när om förhandsgranskningen också  skall gälla för\r\nvuxna.     Här     gör     sig     givetvis    de\r\nyttrandefrihetsrättsliga aspekterna  gällande med\r\nbetydande  styrka.  Det kan dock knappast  hävdas\r\natt en lagstiftning som  går  ut på att förhindra\r\noffentlig     visning     av    mycket    extrema\r\nvåldsskildringar av spekulativ  karaktär eller av\r\nbarnpornografi      utgör     en     fara     för\r\nyttrandefriheten.\r\n\r\nUtskottet behandlade vid  riksmötet 1994/95 bl.a. en\r\nmotion  vari  yrkades  att  förhandsgranskningen  av\r\nbiograffilm för vuxna skulle  avskaffas  och  att  i\r\nstället en ny åldersgräns på 18 år borde införas för\r\noffentlig  visning  av  filmer och videogram samt en\r\nmotion vari förordades en tvingande 18-årsgräns både\r\nför  filmer som skall visas  på  biografer  och  för\r\ndistribution via videogram. Utskottet uttalade bl.a.\r\nföljande.\r\n\r\nVåldsbrottsligheten     är     ett     allvarligt\r\nsamhällsproblem.  På  senare  tid  har förekommit\r\nflera fall av oprovocerat våld där unga människor\r\när inblandade. Händelserna har gett  upphov  till\r\noro  på  många  håll.  I  motionerna  finns också\r\nuttryck  för  sådan  oro.  En  rad  åtgärder  har\r\nvidtagits  för att begränsa skadeverkningarna  av\r\nvåldsskildringarna    i   medierna.   De   flesta\r\nvideogram  som  distribueras   är   numera  också\r\nföremål    för    frivillig   förhandsgranskning.\r\nUtskottet  har  dock  tidigare  uttalat  sig  mot\r\nobligatorisk förhandsgranskning.\r\n\r\nVid   riksmötet   1998/99    behandlade    utskottet\r\nmotionsyrkanden    som    på    olika   sätt   rörde\r\nvåldsskildringar. Utskottet, som  avstyrkte samtliga\r\nmotioner,  uttalade  bl.a.  att  \"medievåldet  skall\r\nangripas  främst  genom information  och  frivilliga\r\nåtgärder,     inte    i    första     hand     genom\r\nförbudslagstiftning    och   censuråtgärder,   såsom\r\nobligatorisk   förhandsgranskning   av   videogram\".\r\nVidare uttalade  utskottet att frågan om avskaffande\r\nav   den   s.k.   vuxencensuren    inte   var   helt\r\noproblematisk och att den granskning  av  filmer och\r\nvideogram  som  förekom  kan ha en viss återhållande\r\neffekt  på våldsskildringar.  Utskottet  var  därför\r\ninte  berett   att   föreslå   någon  ändring  (bet.\r\n1998/99:KU22).\r\n\r\nUnder hösten 2000 behandlade utskottet  ett  antal\r\nmotionsyrkanden     om    bl.a.    avskaffande    av\r\nvuxencensuren, införande  av en ny åldersgräns på 18\r\når och obligatorisk videogramgranskning.  Utskottet,\r\nsom   avstyrkte   samtliga   motioner,  vidhöll  sin\r\ntidigare uppfattning. Utskottet  har  därefter  inte\r\nändrat   sina   bedömningar  (bet.  2000/01:KU9  och\r\n2001/02:KU31).\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  vidhåller   sin  tidigare  bedömning  att\r\nfrågan om avskaffande av den s.k. vuxencensuren inte\r\när  helt oproblematisk och  att  den  granskning  av\r\nfilmer  och  videogram som förekommer kan ha en viss\r\nåterhållande effekt  på  våldsskildringar. Utskottet\r\när därför inte berett att  föreslå någon ändring och\r\navstyrker   därför   motionerna   2002/03:K416   och\r\n2002/03:Kr372 yrkande 12.\r\n\r\nI motion 2002/03:So360 yrkande 7 tas frågan upp om\r\nsamhällets skyldighet  bl.a.  att  skydda  barn  och\r\nungdomar   från  påtvingad  sexualisering  samt  att\r\nminska utbudet  i  medier  av  sexualiserade bilder.\r\nÄven  i  motionerna  2002/03:K422 och  2002/03:So510\r\nyrkande 2 tas liknande  frågor upp. Utskottet anser,\r\nliksom tidigare, att det är viktigt att samhället på\r\nolika sätt söker motverka  pornografi,  men  inte  i\r\nförsta     hand     genom     lagstiftning.     Även\r\nopinionsbildningens  betydelse för att på sikt skapa\r\nvärdefulla attitydförändringar  bör  betonas. Det är\r\ninte  enbart  TV,  radio  och  tidningar  utan  även\r\npolitiska  partier,  föreningar, offentliga personer\r\noch privatpersoner som  har  en  viktig roll när det\r\ngäller att motverka pornografi i alla  dess  former.\r\nVåldsskildringsrådet  inrättades  år  1990  som  ett\r\norgan   med  uppgift  att  samordna  verksamhet  mot\r\nskadliga    våldsskildringar   i   rörliga   bilder.\r\nVåldsskildringsrådet  ansvarar  bl.a.  för att följa\r\nbranschernas självreglerande arbete och  fungera som\r\nsamtalspartner  i  frågor som rör skydd av barn  och\r\nmedier. Utskottet avstyrker motionerna 2002/03:K422,\r\n2002/03:So360 yrkande 7 och 2002/03:So510 yrkande 2.\r\n\r\nPornografi\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår  att   riksdagen   avslår\r\nmotion    2002/03:So510    yrkande    3    om\r\nanspelningspornografi.\r\nUtskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår\r\nmotion 2002/03:K261 om djurpornografi.\r\nUtskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår\r\nmotion 2002/03:Ub556  yrkande 5 om att det är\r\nupp till varje vuxen person  att  få tillägna\r\nsig pornografiska alster.\r\nUtskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår\r\nmotionerna 2002/03:K300  och  2002/03:K343 om\r\npornografi.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI  motion  2002/03:So510  av  Viviann   Gerdin   och\r\nBirgitta   Sellén   (c)   föreslås   att   riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen  som sin mening vad  i\r\nmotionen  anförs  om att all barnpornografi  snarast\r\nförbjuds (yrkande 3). Gränserna för de sexualiserade\r\növergreppen  har suddats  ut  successivt,  och  även\r\nbarnen drabbas. Tillvänjningen av våldsinslagen sker\r\ndagligen i medierna. Vuxna kvinnor kläs ut till barn\r\nmed nappar och blöja för att väcka lust till barn. I\r\nförlängningen  drabbar  det alla, även barnen, genom\r\nden exploatering av barnpornografin  som i dag är en\r\nstorindustri. Världen behöver vuxna som  tar ansvar,\r\nsom  inser  riskerna som barnen utsätts för  när  de\r\nexploateras som  sexobjekt.  Vi  måste ställa oss på\r\nbarnens sida genom att all pornografi med anspelning\r\npå barn snarast förbjuds.\r\n\r\nI motion 2002/03:K261 av Gustav  Fridolin  och Ulf\r\nHolm  (mp)  föreslås att riksdagen tillkännager  för\r\nregeringen som  sin  mening vad i motionen anförs om\r\nförbud mot tidelag och framställning, förmedling och\r\ninnehav av djurpornografiskt material. Djur utsätts,\r\nenligt motionärerna, för  sexuella  övergrepp i dag.\r\nRapporter       om       detta      kommer      till\r\ndjurskyddsorganisationerna i allt större omfattning.\r\nPå Internet sprids i dag bilder  där  djur utnyttjas\r\nsexuellt och där det hävdas att bilderna  är tagna i\r\nSverige.   Enligt   vår  mening  är  dessa  signaler\r\ntillräckliga för att  ett förbud ska vara motiverat.\r\nTidigare i 1944 års djurskyddslag  fanns en paragraf\r\nmed  ett  rakt  förbud.  Djurskyddslagen  från  1988\r\nsaknar sådan. Enligt vår mening  bör  ett förbud mot\r\ntidelag    införas.   Paragrafen   bör   även   vara\r\nstraffsanktionerad.  Motionärerna  anser  också  att\r\nåtgärder  bör vidtas då det gäller djurpornografiskt\r\nmaterial,  särskilt  bildmaterial.  Justitiekanslern\r\nhar i ett PM  för ett antal år sedan själv dragit en\r\nparallell mellan  barnpornografi och djurpornografi.\r\nJustitiekanslern pekar  på  att  det  i  båda fallen\r\nhandlar om individer som knappast kan anses ha givit\r\nsitt  samtycke.  I  vissa sammanhang har det  gjorts\r\ngällande   att   ett   förbud   mot   framställning,\r\nförmedling och innehav av djurpornografiskt material\r\nskulle   vara   ett   alltför    stort   ingrepp   i\r\nyttrandefriheten. Motionärerna har  svårt att se det\r\npåstådda.  Under  alla  omständigheter  bör   frågan\r\nhanteras  mer seriöst än att möjligheterna till  ett\r\nstärkt skydd  för  djuren  inom det här området bara\r\nviftas bort. Möjligheterna till ett stärkt skydd bör\r\nbli  föremål  för  en  ordentlig  genomlysning.  Det\r\nkänns, enligt motionärerna,  som ett självklart krav\r\natt  vårt  samhälle  inte  skall  tillåta  att  djur\r\nutnyttjas sexuellt eller att dessa  övergrepp  skall\r\nfå förevigas på bild och film.\r\n\r\nI  motion  2002/03:Ub556  av  Tasso  Stafilidis  (v)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad  i  motionen anförs om att det är\r\nupp till varje vuxen individ  att  få  tillägna  sig\r\nsexuellt  upphetsande  alster  och  att  det inte är\r\nsamhällets uppgift att lägga någon värdering  i det,\r\nunder  förutsättning  att  ingen skadas eller kränks\r\n(yrkande   5).  Jämställdhet  vad   gäller   sexuell\r\nutövning mellan  parter  skall  vara jämlik, oavsett\r\nvilket  kön  man är skapad med eller  har  tillägnat\r\nsig. Alla är vi  olika  när  det  gäller hur vi bäst\r\nblir sexuellt stimulerade. Därför måste det vara upp\r\ntill varje vuxen människa att tillägna  sig sexuellt\r\nupphetsande   alster  och  det  är  inte  samhällets\r\nuppgift  att lägga  någon  värdering  i  det,  under\r\nförutsättning att ingen skadas eller kränks.\r\n\r\nI motion 2002/03:K300  av  Carina Hägg (s)  föreslås\r\natt riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av en\r\nundersökning  om  pornografins utbredning i Sverige.\r\nSverige är i dag ett  mycket  öppet land, och det är\r\nför det mesta positivt. Men det  innebär  att vi får\r\nallt  svårare att kontrollera exempelvis TV-kanaler,\r\nvideoutbud   och   Internet.   Genom  dessa  kanaler\r\nströmmar pornografiskt material till vårt land, utan\r\natt vi har möjlighet eller insikt  i vilka vägar det\r\ntar. Det finns ingen möjlighet att stoppa  olämpligt\r\nmaterial  genom Internet eller utländska TV-kanaler.\r\nDetta innebär  att  pornografin  kan  breda ut sig i\r\nSverige,  utan att vi själva vill det. För  ungdomar\r\noch barn innebär  det  att  de  formar  sin  bild av\r\nkärlek  med  ledning  av det som de kommer i kontakt\r\nmed. För att vi skall ha någon möjlighet att påverka\r\nmåste vi, enligt motionären, veta på vilka vägar och\r\ni vilken omfattning som  pornografin  nu kommer till\r\nvårt   land.   Vi   behöver   också   undersöka  hur\r\nmarknadsföringen  av  exempelvis  porrfilmer   sker,\r\nliksom  hur  pornografins  utbredning  påverkar vårt\r\nsamhälle.\r\n\r\nI   motion  2002/03:K343  av  Veronica  Palm   (s)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom sin mening vad  i  motionen anförs om pornografi\r\nsom hinder för verklig jämställdhet.  Så  länge  det\r\nfinns   pornografi   kan  vi  aldrig  uppnå  verklig\r\njämställdhet.   Pornografi    är,   vid   sidan   av\r\nsexualiserat  våld, det yttersta  och  mest  makabra\r\nbeviset på att  vi  lever  i  ett  patriarkat  - ett\r\nsystem som värderar män högre än kvinnor. Pornografi\r\nfungerar  också  som  ideologiskt bränsle och bidrar\r\ntill att vidmakthålla systemet. I all pornografi ges\r\nbudskapet att kvinnor är  objekt,  tillgängliga  för\r\nmäns  behov.  Pornografi  är  dokumentation  av mäns\r\növergrepp  på  kvinnor  och  barn.  Budskapet är att\r\nkvinnor  njuter  av  sexuellt  våld.  Att   försvara\r\npornografi  är  att försvara sexuellt utnyttjande  i\r\nyttrandefrihetens  och tryckfrihetens namn. I kampen\r\nför  ett  jämställt  samhälle   och  uppluckring  av\r\ntraditionella  könsroller är det logiskt  att  också\r\nmotverka all form av pornografi.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nGällande bestämmelser\r\n\r\nEnligt 16 kap. 10 a § brottsbalken döms den som\r\n\r\n1. skildrar barn i pornografisk bild,\r\n2.\r\n3. sprider överlåter,  upplåter,  förevisar eller på\r\nannat sätt gör en sådan bild av  barn tillgänglig\r\nför någon annan,\r\n4.\r\n5. förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn,\r\n6.\r\n7. förmedlar kontakter mellan köpare  och säljare av\r\nsådana  bilder  av barn eller vidtar någon  annan\r\nliknande åtgärd som syftar till att främja handel\r\nmed sådana bilder, eller\r\n8.\r\n9. innehar en sådan bild av ett barn\r\n10.\r\nför barnpornografibrott till fängelse i högst två år\r\neller,  om  brottet  är   ringa,  till  böter  eller\r\nfängelse  i högst sex månader.  Med  barn  avses  en\r\nperson vars  pubertetsutveckling  inte är fullbordad\r\neller   som,   när   det   framgår  av  bilden   och\r\nomständigheterna kring den, är under 18 år.\r\n\r\nVarken       tryckfrihetsförordningen        eller\r\nyttrandefrihetsgrundlagen    är    tillämpliga    på\r\nskildring  av  barn i pornografisk bild (1 kap. 10 §\r\nrespektive 1 kap. 13 §).\r\n\r\nDen som i bild skildrar  sexuellt  våld  eller tvång\r\nmed  uppsåt  att bilden eller bilderna sprids  eller\r\nsom  sprider  en   sådan   skildring  kan,  om  inte\r\ngärningen   med  hänsyn  till  omständigheterna   är\r\nförsvarlig, dömas för olaga våldsskildring enligt 16\r\nkap. 10 b § brottsbalken (BrB).\r\n\r\nEnligt 2 kap.  14  §  ordningslagen  (1993:1617) får\r\noffentlig   tillställning   som  utgör  pornografisk\r\nföreställning    inte   anordnas.    Straffet    för\r\növerträdelse av förbudet  är  enligt  2  kap. 29 § 5\r\nsamma lag böter eller fängelse i högst sex  månader.\r\nMed offentlig tillställning förstås, enligt 2 kap. 3\r\n§  ordningslagen,  bl.a. tävlingar och uppvisningar,\r\ndanstillställningar, marknader och mässor.\r\n\r\n\r\nTidigare riksdagsbehandlingar\r\n\r\n\r\nUtskottet behandlade  vid riksmötet 1993/94 motioner\r\nom en allmän översyn av  den  lagstiftning som berör\r\npornografin och dess tillämpning  samt om en översyn\r\nav  definitionen  av  pornografi.  Enligt  utskottet\r\nfanns   det   anledning   att   avvakta  ytterligare\r\nerfarenheter av tillämpningen av  straffbestämmelsen\r\nom    olaga   våldsskildring   och   av   den    nya\r\nyttrandefrihetsgrundlagen  innan ställning togs till\r\nbehovet    av   ytterligare   lagstiftningsåtgärder.\r\nUtskottet avstyrkte motionerna (bet. 1993/94:KU1).\r\n\r\nVid  riksmötena   1994/95  och  1996/97  avstyrkte\r\nutskottet      motioner      om      förbud      mot\r\nanspelningspornografi med hänvisning  till  pågående\r\nutredningsarbete  i Barnpornografiutredningen  (bet.\r\n1994/95:KU14 och 1996/97:KU15).\r\nUnder  riksmötet  1997/98   behandlade   utskottet\r\nmotioner   med  yrkanden  bl.a.  om  en  översyn  av\r\nlagstiftningen  om  kvinnoförnedrande pornografi, om\r\natt begränsa tillgängligheten  av  pornografi, om en\r\nåldersgräns för köp av pornografiska  skrifter  samt\r\nom   förbud  mot  rullande  reklam  för  pornografi.\r\nUtskottet   (bet.   1997/98:KU19)   gjorde  följande\r\nbedömning.\r\n\r\nEnligt den lagstiftning vi har i dag  kan den som\r\nt.ex. i stillbild eller i en rörlig bild skildrar\r\nsexuellt  våld eller tvång med uppsåt att  bilden\r\neller bilderna  sprids eller som sprider en sådan\r\nskildring  dömas för  olaga  våldsskildring  till\r\nböter  eller  fängelse  i  högst  två  år.  Begås\r\ngärningen  genom  tryckt  skrift eller t.ex. i en\r\nfilm skall de anses som tryckfrihets-  respektive\r\nyttrandefrihetsbrott.  Utskottet  är inte  berett\r\natt föreslå ytterligare lagstiftningsåtgärder med\r\nanledning av motionerna varför dessa avstyrks.\r\n\r\nBarnpornografiutredningen   (SOU   1997:29)   gjorde\r\nbedömningen att ett barn som ser en  film  där vuxna\r\npersoner framställs som barn rimligen inte kan antas\r\nidentifiera sig med dessa personer. Barn i allmänhet\r\nborde  enligt  utredningen  därför  inte kunna anses\r\nkränkta av denna typ av pornografi på samma sätt som\r\nav barnpornografi. Vidare menade utredningen att det\r\ninte   torde   vara   möjligt   att   avgränsa    en\r\nkriminalisering  av befattning med dessa alster till\r\nbefattning med sådana  som uppmuntrar till tankar på\r\nsexuellt  umgänge med unga  personer.  Därmed  ansåg\r\nutredningen  att  det inte var möjligt att generellt\r\nstraffbelägga denna  typ av pornografi av annat skäl\r\nän     att    den    kan    såra    den     allmänna\r\nanständighetskänslan, vilket utredningen menade inte\r\nräckte   som    en    grund   för   kriminalisering.\r\nUtredningens   slutsats   blev    följaktligen   att\r\nstraffrättsliga  åtgärder  mot  denna   kategori  av\r\npornografiska bilder inte borde genomföras.\r\n\r\nRegeringen gjorde ingen annan bedömning än den som\r\nutredningen hade gjort (prop. 1997/98:43).\r\n\r\nVid  riksmötet 1998/99 avstyrkte utskottet  motioner\r\nom en  översyn  av  lagstiftningen om pornografi, om\r\nåtgärder  mot  pornografi  i  dagligvaruhandeln,  om\r\ninförande av en 18-årsgräns för köp av pornografiska\r\ntidskrifter och  videofilmer  samt  vid uthyrning av\r\npornografiska   videofilmer  och  om  att   förbjuda\r\npornografisk reklam på liknande sätt som tobaks- och\r\nalkoholreklam.  Utskottet   ansåg  det  viktigt  att\r\nsamhället på olika sätt söker  motverka  pornografi,\r\nmen  inte  i  första  hand genom lagstiftning.  Även\r\nopinionsbildningens betydelse  för att på sikt skapa\r\nvärdefulla attitydförändringar betonades.  Utskottet\r\nuttalade  att  det  inte  enbart  är  TV,  radio och\r\ntidningar  utan  även politiska partier, föreningar,\r\noffentliga personer  och  privatpersoner  som har en\r\nviktig roll när det gäller att motverka pornografi i\r\nalla  dess  former  (bet.  1998/99:KU22).  Utskottet\r\ngjorde i betänkandena 2000/01:KU9 och 2001/02:\r\nKU21 samma bedömning.\r\n\r\nUtskottet   gjorde   i   betänkande   2000/01:KU9\r\nföljande   bedömning   med   anledning  av  några\r\nmotioner      i      vilka      föreslogs     att\r\nanspelningspornografi skulle förbjudas.\r\nNär  det  gäller  frågan om anspelningspornografi\r\nhar    såväl    Barnpornografiutredningen     som\r\nregeringen     gjort     bedömningen    att    en\r\nkriminalisering  inte bör ske.  Utskottet  finner\r\ninte  skäl  att  göra   någon   annan  bedömning.\r\nMotionerna avstyrks.\r\n\r\nMed  anledning av ett motionsyrkande  enligt  vilket\r\nbegärdes ett tillkännagivande till regeringen om att\r\ndet är  upp till varje vuxen individ att få tillägna\r\nsig sexuellt  upphetsande alster och att det inte är\r\nsamhällets uppgift  att lägga någon värdering i det,\r\nunder förutsättning att  ingen  skadas eller kränks,\r\nville  utskottet  i  samma betänkande  peka  på  att\r\nbefattning  med  pornografi   som   sådan   inte  är\r\nkriminaliserad i Sverige. Däremot är skildringar  av\r\nbarn   i   pornografisk   bild   kriminaliserat  som\r\nbarnpornografibrott (16 kap. 10 § BrB). Detta gäller\r\näven innehav av sådan bild. Utskottet fann inte skäl\r\natt föreslå någon åtgärd med anledning  av motionen,\r\nvarför den avstyrktes.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  har  tidigare  gjort bedömningen  att  en\r\nkriminalisering  av s.k. anspelningspornografi  inte\r\nbör ske. Utskottet  gör  i dag ingen annan bedömning\r\noch avstyrker därför motion 2002/03:So510 yrkande 3.\r\n\r\nUtskottet är inte berett  att  föreslå ytterligare\r\ninskränkningar       i      tryckfriheten      eller\r\nyttrandefriheten och avstyrker  av  denna  anledning\r\nmotion 2002/03:\r\nK261.\r\nMed anledning av ett motionsyrkande tidigare  år i\r\nvilket begärdes ett tillkännagivande till regeringen\r\nom  att  det  är upp till varje vuxen individ att få\r\ntillägna sig sexuellt upphetsande alster och att det\r\ninte är samhällets uppgift att lägga någon värdering\r\ni det, under förutsättning  att  ingen  skadas eller\r\nkränks,  ville utskottet peka på att befattning  med\r\npornografi   som  sådan  inte  är  kriminaliserad  i\r\nSverige.  Däremot   är   skildringar   av   barn   i\r\npornografisk       bild      kriminaliserat      som\r\nbarnpornografibrott (16 kap. 10 § BrB). Detta gäller\r\näven innehav av sådan bild. Utskottet fann inte skäl\r\natt föreslå någon åtgärd  med anledning av motionen,\r\nvarför den avstyrktes. Utskottet, som vidhåller sitt\r\ntidigare   ställningstagande,    avstyrker    motion\r\n2002/03:Ub556 yrkande 5.\r\nI   motionerna   2002/03:K300   och   2002/03:K343\r\nframförs  yrkanden som gäller pornografi.  Utskottet\r\nhar tidigare med anledning av motioner som tagit upp\r\nfrågor  kring  pornografi  ansett  det  viktigt  att\r\nsamhället  på  olika sätt söker motverka pornografi,\r\nmen  inte i första  hand  genom  lagstiftning.  Även\r\nopinionsbildningens  betydelse för att på sikt skapa\r\nvärdefulla attitydförändringar  betonades. Utskottet\r\nuttalade  att  det  inte  enbart  är TV,  radio  och\r\ntidningar  utan även politiska partier,  föreningar,\r\noffentliga personer  och  privatpersoner  som har en\r\nviktig roll när det gäller att motverka pornografi i\r\nalla   dess   former.   Utskottet   vidhåller  denna\r\nuppfattning   och  är  inte  berett  att  tillstyrka\r\nmotionerna 2002/03:K300 eller 2002/03:K343.\r\n\r\nInternetombudsman\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår   att   riksdagen  avslår\r\nmotion  2002/03:K401  om  inrättande   av  en\r\nInternetombudsman.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI motion 2002/03:K401 av Peter Pedersen (v) föreslås\r\natt  riksdagen  begär  att regeringen överväger  ett\r\ninrättande  av  en  Internetombudsman  i  syfte  att\r\nskydda barns integritet,  intressen  och  hälsa från\r\nskadlig   inverkan  och  utnyttjande  via  Internet.\r\nTyvärr  är  pornografin  mycket  frekvent  på  olika\r\nhemsidor  i cybervärlden,  där  även  barnpornografi\r\nläggs ut. Pornografi  är  inte  förbjudet,  men dess\r\ninnehåll och budskap lämpar sig definitivt inte  för\r\nbarn.  I  detta sammanhang utgår motionären från att\r\nbarn är barn  och  att  de  måste  ha  rätt till sin\r\nbarndom, rätt att känna trygghet, värme och omtanke,\r\nrätt  att  få  leka,  utbildas och varsamt utvecklas\r\ntill vuxna individer. Riksdagen  bör ge regeringen i\r\nuppdrag    att    överväga    inrättandet   av    en\r\nInternetombudsman  som ges starka  befogenheter  att\r\nverka  och  ingripa  för  att  skydda  främst  barns\r\nintegritet,  intressen   och   hälsa   från  skadlig\r\ninverkan och utnyttjande via Internet. Porrfilm  kan\r\nses nattligen i någon satellit-TV-kanal, och här bör\r\nföräldrar  kunna märka om deras barn sitter uppe och\r\ntittar på TV  sena  nätter  eller om videon ständigt\r\ngår på inspelning vid dessa sena  tider. På Internet\r\när allt detta oerhört mer lättillgängligt, och många\r\nbarn   överträffar   dessutom   sina   föräldrar   i\r\ndatakunskaper och i Internetanvändning. I hemmet kan\r\nden som vill med hjälp av en dator söka information,\r\nt.ex. pornografi, dygnet runt. Det är därför viktigt\r\natt vuxna, t.ex. föräldrar och lärare, får kunskaper\r\nsom gör att de kan motverka att barn ostört kan söka\r\nefter  för dem olämpligt innehåll på nätet.  Även  i\r\ndetta avseende  kan  en  Internetombudsman vara till\r\nstor nytta.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nI  maj  1998 trädde en lag i  kraft  om  ansvar  för\r\nelektroniska   anslagstavlor  (SFS  1998:112),  dvs.\r\ntjänster för elektronisk  förmedling av meddelanden.\r\nEnligt   lagen   har  den  som  tillhandahåller   en\r\nelektronisk anslagstavla på t.ex. Internet ett visst\r\nansvar för innehållet,  bl.a. genom skyldigheten att\r\nta  bort vissa meddelanden  som  uppenbart  avses  i\r\nbrottsbalkens       bestämmelser       om      t.ex.\r\nbarnpornografibrott och olaga våldsskildring.\r\n\r\nI  proposition 1999/2000:86 Ett informationssamhälle\r\nför  alla bedömde regeringen att samhällets intresse\r\nav att  skydda  barn  från  skadligt  innehåll i nya\r\ninformationsbärande  medier,  bl.a. Internet,  måste\r\ntryggas.   Regeringen   anförde   att   den   utöver\r\nnationella  åtgärder  aktivt  skulle  delta   i  det\r\ninternationella arbetet för att skapa ett gott skydd\r\nför barn i en globaliserad medievärld.\r\n\r\nI skälen för sin bedömning konstaterade regeringen\r\natt  Sverige  deltar i internationellt samarbete  på\r\nområdet,  bl.a.  inom  EU.  Regeringen  erinrade  om\r\nministerrådets  under 1998 antagna rekommendation om\r\nskydd av minderåriga och den mänskliga värdigheten i\r\naudiovisuella  tjänster   och   informationstjänster\r\nrespektive rådets handlingsplan för  att  främja  en\r\nsäkrare   användning  av  Internet.  Vidare  anförde\r\nregeringen att Våldsskildringsrådet ansvarar för att\r\ninformera branscherna om rekommendationens innehåll,\r\nfölja  branschernas   självreglerande   arbete   och\r\nfungera  som  deras stöd och samtalspartner i frågor\r\nsom  rör  skydd  av   barn  och  medier.  Regeringen\r\npåpekade att även handlingsplanen  syftade  till att\r\nfrämja  branschens självreglering. Därutöver anförde\r\nregeringen  att rekommendationen och handlingsplanen\r\nunder   1999   följdes    upp    av   två   separata\r\nrådsslutsatser     av     EU:s    ministerråd     om\r\nsjälvregleringens roll inom  nya  medietjänster  och\r\nbehovet  av  att  skydda barn från skadligt innehåll\r\nvid framväxten av digital  distributionsteknik.  Att\r\nsjälvreglering   förespråkas   som  komplement  till\r\nregelverket   i   dessa  och  andra  internationella\r\ndokument hade enligt  regeringen delvis att göra med\r\nden   snabba   tekniska   utvecklingen.    Nationell\r\nlagstiftning  är  inte  heller  tillräcklig när  det\r\ngäller  ett  globalt medium som Internet.  Därutöver\r\nframhöll  regeringen  att  informationsinsatser  och\r\nmedvetandegörande  insatser också är mycket viktiga.\r\nHärvid  nämnde  regeringen   bl.a.  det  arbete  som\r\nbedrivs inom Våldsskildringsrådet  samt  the  Unesco\r\nInternational Clearinghouse on Children and Violence\r\non  the  Screen,  vars  verksamhet  är  placerad vid\r\nGöteborgs   universitet  med  finansiering  av   den\r\nsvenska regeringen.\r\n\r\nInternetombudsmannen  är  en  ideell  förening,  som\r\nbildades   år   1999,   med   syfte  att  organisera\r\nInternetanvändare   samt  ordna  kunskapsgenererande\r\nverksamhet med relevans  för  Internetanvändning  åt\r\nallmänheten.  Internetombudsmannen  har  i  dag sitt\r\nsäte vid högskolan i Borlänge och drivs av studenter\r\noch  lärare.  Internetombudsmannens ambition är  att\r\nhjälpa Internetanvändarna  genom att svara på frågor\r\ninom  teknisk  nätsäkerhet  vilket   bl.a.   innebär\r\nfrågeställningar   vad  gäller  brandväggar,  virus,\r\nhacking     och    annan    teknisk     problematik.\r\nInternetombudsmannen       för      debatt      inom\r\nsäkerhetsområdet      samt     försöker      påverka\r\nbeslutsfattare och utvecklare för att skapa en säker\r\nmiljö på Internet. Föreningen  kan  nås via hemsidan\r\n(www.internetombudsmannen.se).\r\n\r\nI regeringens skrivelse 1999/2000:137 Barn - här och\r\nnu,  Redogörelse  för  barnpolitiken  i Sverige  med\r\nutgångspunkt    i   FN:s   konvention   om   barnets\r\nrättigheter redovisade regeringen barnfrågorna under\r\nSveriges  ordförandeskap  i  ministerrådet  inom  EU\r\nvåren 2001. I detta sammanhang redogjorde regeringen\r\nför   sitt   beslut    att    under    det   svenska\r\nordförandeskapet arrangera ett expertseminarium  med\r\nnamnet  Barn  och unga i det nya medielandskapet (s.\r\n136 f.). Regeringen  anförde  att  seminariet  låg i\r\nlinje med det redan pågående arbetet inom EU med att\r\nskapa  en  acceptabel  skyddsnivå  för  barn  i  ett\r\nmedielandskap  kännetecknat  av globalisering, snabb\r\nteknikutveckling  och framväxt  av  nya  system  för\r\nmediedistribution.  Härvid  framhöll  regeringen att\r\nglobaliseringen  och  teknikutvecklingen  visade  på\r\nbehovet av att, vid sidan av nationell lagstiftning,\r\nförstärka  insatserna  för   att  skapa  dialog  med\r\nbranscherna, etablera internationella  nätverk  samt\r\nförebygga  skadeverkningar  genom  kunskapsinsamling\r\noch   informationsspridning.   Regeringen   påpekade\r\nvidare att medvetenheten och enigheten  inom  EU  är\r\nstor  om  att  det  nya  medielandskapet  kräver nya\r\nmetoder för att skydda barn.\r\n\r\nExpertseminariet  om  det nya medielandskapet  och\r\ndess konsekvenser för barn och unga hölls i februari\r\n2001.  Vid seminariet behandlades  bl.a.  frågan  om\r\nskydd  av  minderåriga  från  skadligt  innehåll  på\r\nInternet och i dator- och TV-spel.\r\n\r\nKonstitutionsutskottet   behandlade   i   betänkande\r\n2000/01:KU9 motioner där frågor om begränsningar  av\r\nvissa  hemsidor  på offentliga datorer respektive av\r\nutbudet på Internet  berördes.  Motionerna tog bl.a.\r\nsikte  på  skyddet  för  barn  och  unga  vid  deras\r\nanvändning  av  Internet. I sin bedömning  hänvisade\r\nutskottet till regeringens  skrivelse  1999/2000:137\r\nBarn  - här och nu, Redogörelse för barnpolitiken  i\r\nSverige   med  utgångspunkt  i  FN:s  konvention  om\r\nbarnets rättigheter.  Utskottet konstaterade att det\r\nredan pågick ett omfattande  arbete som syftade till\r\natt   skydda  barn  från  skadligt   och   olämpligt\r\nmedieinnehåll och avstyrkte motionerna.\r\n\r\nUtskottet behandlade i betänkande 2000/01:KU19 ett\r\nmotionsyrkande  om  en  Internetombudsman. Utskottet\r\nframhöll  att  ett omfattande  arbete  pågick  såväl\r\nnationellt  som  internationellt.   Vid   sidan   av\r\nlagstiftningsåtgärder  pågick  ett  arbete  för  att\r\nfrämja   självreglerande  insatser  samt  genom  att\r\nsprida information  och att göra föräldrar och andra\r\nmedvetna  om  de  risker   som  är  förknippade  med\r\nanvändningen av nya informationsbärande  medier.  En\r\nviktig del i arbetet med att skydda barnen i det nya\r\nmedielandskapet  var givetvis att göra kompetens och\r\nkunskap på området  lätt  tillgängliga för föräldrar\r\noch  andra  vuxna som ansvarar  för  barnens  skydd.\r\nUtskottet utgick från att regeringen noggrant följer\r\nupp  och tar till  vara  de  insatser  som  hittills\r\ngjorts i detta syfte. Förutom insatser för att samla\r\noch förmedla  kompetens  har  även  Barnombudsmannen\r\ntill uppgift att bevaka barnens skydd också på detta\r\nområde.  Någon  åtgärd  med  anledning  av  vad  som\r\nanfördes  i  motionen  var  därför  inte  nödvändig.\r\nMotionen avstyrktes.\r\n\r\nHösten  2002  inleddes  ett EU-projekt om barns  och\r\nungdomars säkerhet på Internet.  I  projektet deltar\r\nbl.a.  det  svenska Våldsskildringsrådet.  Projektet\r\ngår under namnet  SAFT  (Safety  and  Awareness  for\r\nTweens). Fem länder medverkar i projektet. Projektet\r\när  ett  informations- och utbildningsprojekt för en\r\nsäkrare  användning   av  Internet  bland  barn  och\r\nungdomar. Det finansieras  med  EU-medel  och kommer\r\natt pågå i 18 månader. Målgrupperna för projektet är\r\nföräldrar,  barn  och  unga,  lärare och massmedier.\r\nProjektets  syfte är att öka medvetenheten  om  både\r\nfarorna och fördelarna  med  Internet när det gäller\r\nbarn  och  ungdomar.  Projektgruppen   vill   sprida\r\nkunskap till barn och ungdomar om hur de kan undvika\r\nrisker  när  de  använder  Internet  och vidare lära\r\nföräldrar  hur  de  kan skydda barnen mot  olämpligt\r\nmaterial på Internet.  Det  är  tänkt  att ske genom\r\nkampanjer riktade till barn och föräldrar samt genom\r\nframtagande  av  utbildningspaket  för  skolan   och\r\nlärarna  med information om säker Internetanvändning\r\nför    unga.     I     projektet     deltar    också\r\nInternetindustrin,   bl.a.   genom   att   föra   ut\r\ninformation   till   Internetanvändarna   om   säker\r\nInternetanvändning  för barn och ungdomar. Projektet\r\nkommer att inledas med  att  samtliga deltagarländer\r\npå   nationell   nivå   genomför   en    studie   av\r\nanvändarvanor,  riskbeteenden  och  upplevelser   av\r\ninnehåll på Internet.\r\n\r\nParallellt    med    att    opinionsundersökningen\r\ngenomförs i de medverkande länderna  sker nästa steg\r\nsom  är  att  bygga  upp  ett  nationellt nätverk  i\r\nrespektive      land.      Det     skall     omfatta\r\nInternetindustrin,    myndigheter     och    ideella\r\norganisationer  som  är  berörda  och  engagerade  i\r\nfrågan. Därefter skall det inom ramen för  projektet\r\nanordnas  en  intern  workshop  av Internetindustrin\r\nsamt  ett  dialogseminarium  mellan   industrin  och\r\növriga målgrupper. Utifrån detta skall  en s.k. Safe\r\nUse Guide, om hur unga kan använda Internet  på  ett\r\nsäkert   sätt,   tas   fram  och  distribueras  till\r\nInternetanvändarna. Projektet  innebär också att ett\r\nutbildningspaket  om  säker  Internetanvändning  tas\r\nfram. Utbildningspaketet, som  skall  innehålla  råd\r\noch  praktiska  övningar  kring  Internetanvändning,\r\nskall kunna användas av lärare och  elever  i skolan\r\noch  barn  och föräldrar i hemmen. Vidare skall  ett\r\nomfattande  informationsarbete   gentemot   medierna\r\ninledas  för att sprida kunskap om projektet och  om\r\nhur barn och  ungdomar säkrare kan använda Internet.\r\nAllmänhet,  politiker   m.fl.  är  målgrupperna  för\r\ninformationen   som   kommer    att    spridas    av\r\nVåldsskildringsrådet.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed  hänsyn  till bl.a. Våldsskildringsrådets arbete\r\noch  till  det pågående  SAFT-projektet  anser  inte\r\nutskottet att  någon åtgärd med anledning av vad som\r\nanförs i motion  2002/03:K401 är nödvändig. Motionen\r\navstyrks därför.\r\n\r\n\r\nHets mot folkgrupp\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  föreslår   att   riksdagen  avslår\r\nmotionerna     2002/03:K310    yrkande     3,\r\n2002/03:L318  yrkande   6   och  2002/03:L249\r\nyrkande 7 om hets mot transpersoner.\r\nUtskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår\r\nmotion 2002/03:K380 yrkandena 1 och 2 om hets\r\nmot funktionshindrade.\r\n\r\nMotioner\r\n\r\nI motion 2002/03:K310  av Gabriel Romanus m.fl. (fp,\r\ns, v, c, mp) föreslås att riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening  vad  i motionen anförs om\r\natt   transpersoner,   dvs.   könsidentitet,   skall\r\nomfattas av tryckfrihetsförordningens bestämmelser i\r\n7 kap. 4 § 11 om hets mot folkgrupp (yrkande 3). I 7\r\nkap. 4 § 11 tryckfrihetsförordningen konstateras att\r\nhets  mot folkgrupp i tryckt skrift  är  straffbart.\r\nMotionärerna   vill  att  riksdagen  fullföljer  den\r\npåbörjade förändringen  av  denna bestämmelse så att\r\nhets  mot  folkgrupp  på grund av  sexuell  läggning\r\ninkluderas. Reformen bör  dock  kompletteras med ett\r\nmotsvarande förbud mot hets mot grupp med anspelning\r\npå könsidentitet. Motionärerna anser  att  riksdagen\r\nbör  ge  regeringen  i  uppdrag  att  återkomma  med\r\nförslag  som  innebär  en  ändring  av 7 kap. 4 § 11\r\ntryckfrihetsförordningen.\r\n\r\nI  motion  2002/03:L318  av Gustav Fridolin  m.fl.\r\n(mp)  föreslås att riksdagen  begär  att  regeringen\r\nlägger  fram  förslag till sådan lagändring att även\r\ntranspersoner  omfattas   av   lagen   om  hets  mot\r\nfolkgrupp (yrkande 6). Trots att kunskap om att hets\r\noch  hot  mot homo- och bisexuella och transpersoner\r\noftast kan  vara svåra att skilja på sinsemellan, är\r\nkönsidentitet/köns-identitetsuttryck            inte\r\ninkluderade  i lagstiftningen om hets mot folkgrupp.\r\nRisken blir att  de  personer  som  i dag hetsar mot\r\nhomo-  och bisexuella och transpersoner  väljer  att\r\nändra sin  terminologi  och  på  så sätt kunna komma\r\nundan  lagstiftningen.  Att  få  slippa   hets   som\r\ntransperson  måste  vara  lika  självklart  som  att\r\nslippa  det  som  homo-  och bisexuell. Miljöpartiet\r\nanser att även transpersoner skall omfattas av lagen\r\nom hets mot folkgrupp.\r\nI  motion 2002/03:L249 av  Lars  Leijonborg  m.fl.\r\n(fp)  föreslås   att   riksdagen   tillkännager  för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen  anförs  om\r\ntryckfrihetsförordningens      och     brottsbalkens\r\nbestämmelser  om  hets  mot folkgrupp  (yrkande  7).\r\nFolkpartiet  liberalerna  har  under  ett  antal  år\r\narbetat för att bestämmelsen  om  hets mot folkgrupp\r\nutvidgas  till  att  omfatta hets mot  homosexuella,\r\nbisexuella och transpersoner.  Det  är  bekymmersamt\r\natt  den  lagtekniska  utformningen  av beslutet  om\r\ngrundlagsändring innebär att transpersoner utestängs\r\nfrån  skydd mot hets. Frågan om hets mot  grupp  med\r\nanspelning   på   könsidentitet   bör  inkluderas  i\r\nbestämmelsen  om  hets  mot  folkgrupp  bör,  enligt\r\nmotionärerna, dock utredas vidare.\r\n\r\nI  motion  2002/03:K380  av  Gustav   Fridolin  (mp)\r\nföreslås  att  riksdagen  begär att regeringen  dels\r\nlämnar förslag på lagstiftning  i enlighet med vad i\r\nmotionen  anförs om att förbjuda hets  mot  personer\r\nmed funktionshinder  (yrkande 1), dels tillsätter en\r\nutredning om hetsen, hoten  och våldet mot människor\r\nmed  funktionshinder  i  enlighet   med  vad  som  i\r\nmotionen anförs (yrkande 2). Uppmaningar  till  våld\r\neller  hot  om våld mot personer med funktionshinder\r\nborde,  enligt  motionären,  vara  förbjudet  enligt\r\nsamma principer  som  det är förbjudet att hetsa mot\r\nandra folkgrupper. Förutom  hotet  från  den svenska\r\nhögerextremismen   och   högerextrema   grupper   så\r\nexisterar det generella attityder som direkt kränker\r\noch   diskriminerar  personer  med  funktionshinder.\r\nFörekomsten  av  detta  beror  på att vår nation och\r\nvärlden  i  stort  bygger  på  funktionsförtryckande\r\nnormer och värderingar. Handikappism,  dvs. fördomar\r\nmot   personer  med  funktionshinder,  är  i  dagens\r\nsamhälle  tyvärr  norm  mer  än  ett undantag. Detta\r\nvill, enligt motionären, miljöpartisterna  ändra på.\r\nDe     vill     på     allvar     konfrontera     de\r\nfunktionsförtryckande normerna och värderingarna som\r\nger  möjligheten till handikappismen att frodas. Ett\r\nsteg i  rätt  riktning för att motverka de generella\r\nsamhälleliga  attityder   som   direkt  kränker  och\r\ndiskriminerar  personer med funktionshinder  är  som\r\nsagt  en  skärpning   i   grundlagen  så  att  denna\r\ninnefattar   förbud  mot  hets   av   personer   med\r\nfunktionshinder.  Det  kan  invändas att grundlagens\r\nhetslagstiftning inte bör bli  mer  omfattande,  men\r\nmiljöpartisterna ser det som mycket viktigt att alla\r\nde grupper som behöver skydd också får det. Personer\r\nmed funktionshinder är en sådan grupp. På samma sätt\r\när det viktigt att faktiskt utreda hetsen, hoten och\r\nvåldet  mot  personer med funktionshinder. Det finns\r\nett stort behov  av  en  genomgripande utredning med\r\nmöjlighet att genomlysa hela  problemfältet  och  på\r\nallvar  se  vilka vidare lösningar som finns för att\r\nkomma till rätta  med  hoten och våldet mot personer\r\nmed funktionshinder.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nDen 1 januari 2003 trädde  en  ändring i 16 kap. 8 §\r\nbrottsbalken  i  kraft som innebär  att  den  som  i\r\nuttalande eller i  annat meddelande som sprids hotar\r\neller  uttrycker  missaktning  för  folkgrupp  eller\r\nannan sådan grupp av  personer,  med  anspelning  på\r\nras,  hudfärg,  nationellt  eller  etniskt ursprung,\r\ntrosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets\r\nmot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om\r\nbrottet är ringa, till böter. Enligt  en ändring i 7\r\nkap.  4  §  11  tryckfrihetsförordningen, som  också\r\nträdde i kraft den  1  januari 2003, anses gärningen\r\nsom tryckfrihetsbrott om den begås i tryckt skrift.\r\n\r\nI proposition 2001/02:59  Hets mot folkgrupp, som\r\nföregick  ändringarna  i tryckfrihetsförordningen\r\noch i brottsbalken, behandlade  regeringen frågan\r\nom skyddet skulle begränsas till  att avse endast\r\nhomosexuell  läggning.  Regeringen anförde  bl.a.\r\nföljande.\r\nMed   \"transpersoner\"  brukar   i   regel   avses\r\ntransvestiter,  transsexuella  och andra personer\r\nsom    har    en    könsidentitet    eller    ett\r\nkönsrollsöverskridande beteende, som tidvis eller\r\nalltid  skiljer sig från samhällets gängse normer\r\nför hur en  man  respektive  en  kvinna förväntas\r\nvara.  I  betänkandet  2000/01:SfU11   behandlade\r\nsocialförsäkringsutskottet en motion med  yrkande\r\natt   även  bisexuella  och  transpersoner  borde\r\nomfattas  av  den  nationella handlingsplanen mot\r\nrasism,   främlingsfientlighet,    homofobi   och\r\ndiskriminering     i     regeringens    skrivelse\r\n2000/01:59.     Utskottet    konstaterade     att\r\nbisexualitet  är  en   sexuell  läggning,  varför\r\nbisexuella således omfattas  av handlingsplanen i\r\nfråga om diskriminering på grund av sexuell lägg-\r\nning.  Angående  transpersoner  ville   utskottet\r\nskilja   på   transsexualism   och  transvestism.\r\nTranssexualism, menade utskottet,  har  inget med\r\npersonens  sexuella läggning att göra utan  berör\r\nkönsidentiteten.     Utskottet    framhöll    att\r\ndiskriminering på grund  av transsexualism är att\r\nbetrakta  som  könsdiskriminering.   Transvestism\r\ndäremot,   menade   utskottet,  är  ett  sexuellt\r\nbeteende.\r\nRegeringen  ifrågasätter   inte   att  enskilda\r\ntranspersoner ofta drabbas av hot, våld och andra\r\nkränkningar.  Detta är naturligtvis oacceptabelt.\r\nBestämmelsen om  hets mot folkgrupp tar dock inte\r\nsikte på dessa sorters  övergrepp  mot  enskilda.\r\nSådana gärningar är kriminaliserade enligt  andra\r\nbestämmelser.  Bestämmelsen om hets mot folkgrupp\r\ntar  i  stället  sikte  på  hets  mot  kollektivt\r\nbestämda grupper.  Regeringen  vill framhålla att\r\nde    personer    som    ingår   i   beteckningen\r\ntranspersoner   naturligtvis   inte   är   mindre\r\nskyddsvärda än andra.  Men  även  om  det  skulle\r\nförekomma  hetspropaganda  mot  transpersoner som\r\ngrupp saknas det i vart fall belägg för att detta\r\nskulle  ha skett på ett sådant sätt  att  det  nu\r\nskulle   kunna    motivera    någon   ytterligare\r\nbegränsning av yttrandefriheten.  Denna grupp bör\r\ndärför inte föras in i bestämmelsen  om  hets mot\r\nfolkgrupp.\r\nÄven  om  det  är just de homosexuellas utsatta\r\nsituation som motiverar  att  tillämpningsområdet\r\nför bestämmelsen om hets mot folkgrupp  utvidgas,\r\nanser regeringen att den lagtekniska utformningen\r\nav  denna  utvidgning  bör  ske  på  ett sätt som\r\nstämmer  överens med utformningen av bestämmelsen\r\ni övrigt.  Regeringen  ansluter  sig här till att\r\nbrottsbeskrivningen generellt bör avse straffbara\r\nanspelningar  på sexuell läggning.  Lagrådet  har\r\ninte   ifrågasatt    det    sålunda    föreslagna\r\ntillämpningsområdet   utan  tvärtom  funnit   att\r\nargumentet får godtas.\r\nLagrådet  anför  dock  att   uttrycket  sexuell\r\nläggning kan uppfattas på olika  sätt och att det\r\ntorde  föreligga en betydande risk  för  att  det\r\nkommer att  missuppfattas  av  många.  Med hänsyn\r\ntill   det   intresse   av  en  klar  och  tydlig\r\nlagstiftning som gör sig  särskilt  gällande  vid\r\nstrafflagstiftning    förordar    Lagrådet    att\r\nuttrycket,    i   tryckfrihetsförordningens   och\r\nbrottsbalkens bestämmelser om hets mot folkgrupp,\r\nskall ersättas  med \"homosexuell, bisexuell eller\r\nheterosexuell läggning\".\r\nRegeringen delar  Lagrådets uppfattning i fråga\r\nom    intresset   av   en   klar    och    tydlig\r\nstrafflagstiftning  och  har också förståelse för\r\nLagrådets  förslag.  Framför   allt   är  det  av\r\nrättssäkerhetsskäl  viktigt att inte riskera  att\r\nåstadkomma    oförutsebara    konsekvenser    för\r\nenskilda.\r\nI  fråga  om  uttrycket  sexuell  läggning  har\r\nriksdagen gett regeringen i uppdrag att utreda en\r\nenhetlig term i svensk  lag för vad som i dag be-\r\ntecknas som sexuell läggning (bet. 1997/98:JuU20,\r\nrskr. 1997/98:276). Regeringen  uppdrog  därefter\r\ntill  1999  års  diskrimineringsutredning att  se\r\növer användningen av uttrycket sexuell läggning i\r\nsyfte att åstadkomma  en konsekvent användning av\r\nuttrycket   i  lagstiftningen   (dir.   1999:49).\r\nUtredningen har  -  i  betänkandet  Ett effektivt\r\ndiskrimineringsförbud,  Om  olaga  diskriminering\r\noch  begreppen  ras  och  sexuell  läggning  (SOU\r\n2001:39)   -   uttalat   att   begreppet  sexuell\r\nläggning, när det förekommer i lagtext,  bör avse\r\nhomo-, bi- och heterosexuell läggning.\r\nEnligt  regeringens mening är det ett angeläget\r\nintresse  att   utvecklingen   mot  att  etablera\r\nuttrycket  sexuell  läggning  som  en  vedertagen\r\nlagteknisk    term    för    homo-,    bi-    och\r\nheterosexualitet kan fortsätta, så att uttrycket,\r\nnu  och framöver, kan användas med denna innebörd\r\npå  ett   enhetligt   och   konsekvent   sätt   i\r\nlagstiftningen.   En  sådan  fortsatt  konsekvent\r\nanvändning av uttrycket i lagstiftningen är också\r\nägnad    att   undanröja    de    farhågor    för\r\nmissuppfattningar som Lagrådet har uttryckt.\r\nRegeringen  gör bedömningen att det inte heller\r\nmed  en  användning  av  det  mer  sammanfattande\r\nuttrycket  sexuell läggning skulle kunna uppkomma\r\nsådan oklarhet  som  kan leda till rättsförluster\r\nför    enskilda.    Regeringen    föreslår    att\r\nbestämmelserna utformas så att de träffar hot och\r\nmissaktning med anspelning  på  sexuell läggning.\r\nUttrycket  sexuell  läggning i bestämmelserna  om\r\nhets mot folkgrupp skall  alltså,  liksom i övrig\r\nlagstiftning,  omfatta homo-, bi- och  heterosex-\r\nuell   läggning,   men   inte   sådana   sexuella\r\nintressen,   variationer,    inriktningar   eller\r\nbeteenden, som kan finnas hos  såväl  hetero- och\r\nhomo- som bisexuella personer. Begreppet  sexuell\r\nläggning  omfattar  således  inte  transsexualism\r\neller  transvestism.  Det  omfattar  inte  heller\r\nböjelser såsom exempelvis pedofili.\r\nUtskottet tillstyrkte i betänkandena 2001/02:KU23\r\noch    2002/03:KU7   regeringens   förslag   till\r\nändringar  samt anförde följande med anledning av\r\nett antal motioner som gällde transpersoner.\r\nRegeringen  framhåller  i  propositionen  att  de\r\npersoner som  ingår  i beteckningen transpersoner\r\ninte är mindre skyddsvärda  än andra. Även om det\r\nskulle förekomma hetspropaganda mot transpersoner\r\nsom grupp saknas det, enligt  regeringen,  i vart\r\nfall belägg för att detta skulle ha skett på  ett\r\nsådant  sätt  att  det  nu  skulle kunna motivera\r\nnågon       ytterligare      begränsning       av\r\nyttrandefriheten.  Denna  grupp  bör  därför inte\r\nföras  in  i  bestämmelsen om hets mot folkgrupp.\r\nUtskottet delar  denna  uppfattning och avstyrker\r\ndärför motionerna.\r\nRegeringen  beslutade den  31  januari  2002  att\r\ntillkalla  en   parlamentarisk   kommitté   (dir.\r\n2002:11)   med  uppdrag  att  bl.a.  överväga  en\r\ngemensam  lagstiftning   mot  diskriminering  som\r\nomfattar        alla        eller       flertalet\r\ndiskrimineringsgrunder    och    samhällsområden,\r\növerväga  om skydd mot missgynnande  av  personer\r\nmed  funktionshinder   på   grund   av  bristande\r\ntillgänglighet     bör     införas    på    andra\r\nsamhällsområden  än i arbetslivet  och  högskolan\r\noch överväga om ett  skydd  mot diskriminering av\r\nalla  s.k.  transpersoner bör införas.  Kommittén\r\nskall redovisa  uppdraget  senast  den 1 december\r\n2004. Det står kommittén fritt att ta  upp sådana\r\nandra   frågor   inom  ramen  för  uppdraget  som\r\naktualiseras  under  utredningsarbetet.  När  det\r\ngäller diskriminering av s.k. transpersoner anges\r\nföljande i direktiven.\r\nLagen om förbud  mot diskriminering i arbetslivet\r\npå grund av sexuell läggning har till ändamål att\r\nmotverka diskriminering i arbetslivet på grund av\r\nsexuell  läggning.  Med  sexuell  läggning  avses\r\nhomosexuell,    bisexuell    och    heterosexuell\r\nläggning. Termen sexuell läggning förekommer även\r\ni direktivet om likabehandling i arbetslivet  och\r\nfår  anses  ha  samma  innebörd där. Enligt denna\r\ndefinition omfattas inte  s.k. transpersoner. Med\r\ntranspersoner  brukar  man  avse   transvestiter,\r\ntranssexuella  och  andra  personer  som  har  en\r\nkönsidentitet eller ett beteende som tidvis eller\r\nalltid   skiljer   sig   från   vad  som  utifrån\r\nstereotypa   men  utbredda  föreställningar   kan\r\nförväntas beroende på deras biologiska kön.\r\nTranssexualism  har  både  inom EG-rätten och i\r\nsvensk   rätt   ansetts   vara   en   fråga    om\r\nkönstillhörighet  och  inte  om sexuell läggning.\r\nTranssexuella personer har därmed redan i dag ett\r\nskydd  mot  diskriminering  i  arbetslivet  genom\r\njämställdhetslagen och lagen om likabehandling av\r\nstudenter  i  högskolan.  Detta  skydd   omfattar\r\nemellertid inte några andra transpersoner.\r\nVarje  individ  skall  ha  rätt  till respekt och\r\nlikabehandling. Under senare år har  det  i olika\r\nsammanhang,   bl.a.   i  flera  riksdagsmotioner,\r\nframförts önskemål om införande  av  ett särskilt\r\nskydd  mot  diskriminering av transpersoner.  Det\r\nfinns enligt  regeringens mening anledning att nu\r\nnärmare undersöka  om  det  finns  behov  av  att\r\ninföra  ett  särskilt skydd mot diskriminering av\r\ntranspersoner  och hur ett sådant skydd i så fall\r\nskall utformas.\r\nUppdraget\r\nKommittén skall  kartlägga  och analysera behovet\r\nav och formerna för en reglering  av  ett  förbud\r\nmot   diskriminering   av   alla   transpersoner.\r\nKommittén skall belysa fördelar och  problem  med\r\natt införa en sådan reglering. Kommittén skall ta\r\nställning   till  vilken  personkrets  som  skall\r\nomfattas  av  ett  eventuellt  förbud.  Kommittén\r\nskall vidare ta  ställning  till  hur  ett sådant\r\nförbud  lämpligen  kan avgränsas och sanktioneras\r\nsamt hur det skall förhålla sig till förbudet mot\r\nkönsdiskriminering.    Kommittén    skall   också\r\növerväga om någon myndighet skall ha till uppgift\r\natt   särskilt   ta   till   vara  transpersoners\r\nrättigheter. Kommittén skall också överväga om en\r\neventuell  lagstiftning  mot  diskriminering   av\r\ntranspersoner    skall   ingå   i   en   gemensam\r\ndiskrimineringslagstiftning.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har tidigare  delat  regeringens bedömning\r\natt   de   personer   som   ingår   i   beteckningen\r\ntranspersoner  inte är mindre skyddsvärda  än  andra\r\nsamt att även om det skulle förekomma hetspropaganda\r\nmot transpersoner  som  grupp  har  det  i vart fall\r\nsaknats belägg för att detta skulle ha skett  på ett\r\nsådant  sätt  att  det  skulle  kunna motivera någon\r\nytterligare begränsning av yttrandefriheten,  varför\r\ndenna   grupp   därför   inte   borde   föras  in  i\r\nbestämmelsen   om   hets  mot  folkgrupp.  Utskottet\r\nvidhåller  denna uppfattning  och  avstyrker  därför\r\nmotionerna  2002/03:K310   yrkande  3,  2002/03:L318\r\nyrkande 6 och 2002/03:L249 yrkande 7.\r\n\r\nUtskottet är inte berett att  föreslå  ytterligare\r\ninskränkningar       i      tryckfriheten      eller\r\nyttrandefriheten    med    anledning    av    motion\r\n2002/03:K380. Motionen avstyrks.\r\n\r\nVit makt-musik\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår\r\nmotion  2002/03:Ub494   yrkande   5   om  att\r\nförbjuda produktion av s.k. vit makt-musik.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI  motion  2002/03:Ub494  av  Gustav  Fridolin  (mp)\r\nföreslås  att riksdagen begär att regeringen  lägger\r\nfram förslag  om  ändringar  i relevant lagstiftning\r\nför att förbjuda produktionen av s.k. vit makt-musik\r\n(yrkande 5). Det krävs, enligt  motionären,  skärpta\r\nlagar  och praxis. Den s.k. vit makt-musiken är  ett\r\nallvarligt problem.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nEnligt 1 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen är varje\r\nsvensk    medborgare     gentemot    det    allmänna\r\ntillförsäkrad rätt att i ljudradio,  television  och\r\nvissa  liknande överföringar samt filmer, videogram,\r\nljudupptagningar  och  andra  tekniska  upptagningar\r\noffentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och\r\ni övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.\r\n\r\nAv 1 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen framgår  att\r\ndet  inte  får förekomma att något som är avsett att\r\nframföras  i   ett  radioprogram  eller  en  teknisk\r\nupptagning först  måste  granskas  av  en  myndighet\r\neller något annat allmänt organ.\r\n\r\nSåsom tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp  anses,\r\nenligt  7  kap.  4  §  11  tryckfrihetsförordningen,\r\ngärning  varigenom  någon  hotar   eller   uttrycker\r\nmissaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av\r\npersoner  med anspelning på ras, hudfärg, nationellt\r\neller  etniskt   ursprung,   trosbekännelser   eller\r\nsexuell  läggning,  om  gärningen begås genom tryckt\r\nskrift. Begås gärningen i  ett radioprogram eller en\r\nteknisk upptagning skall den,  enligt  5  kap.  1  §\r\nyttrandefrihetsgrundlagen,         anses         som\r\nyttrandefrihetsbrott.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nMed hänsyn till att hets mot\r\nfolkgrupp är dels ett\r\ntryckfrihetsbrott, dels ett\r\nyttrandefrihetsbrott anser utskottet\r\natt motion 2002/03:Ub494 yrkande 5\r\nfår anses tillgodosett.\r\nMotionsyrkandet avstyrks därför.\r\nTobaksreklam\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår\r\nmotion  2002/03:So276  yrkande   2   om   ett\r\nlagförslag    om   förbud   mot   kvarvarande\r\ntobaksreklam.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI  motion 2002/03:So276  av  Annelie  Enochson  (kd)\r\nföreslås  att  riksdagen tillkännager för regeringen\r\nsom  sin  mening  vad   i  motionen  anförs  om  ett\r\nlagförslag  om förbud mot  kvarvarande  tobaksreklam\r\n(yrkande 2).  Tidigare  förelåg  ett  EU-direktiv om\r\nförbud  mot  direkt  och  indirekt tobaksreklam  och\r\nsponsring med tobakspengar.  Hösten 2000 underkändes\r\ndock  detta  direktiv  av  EG-domstolen.   Ett  nytt\r\nförslag  från kommissionen tycks bli mycket urlakat,\r\nvarför ett  nytt  nationellt initiativ torde behövas\r\nför att åstadkomma ett förbud mot all marknadsföring\r\nav tobaksvanor.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nEn näringsidkare som  marknadsför  tobaksvaror  till\r\nkonsumenter får, enligt\r\n14    §   tobakslagen   (1993:581),   inte   använda\r\nkommersiella  annonser i periodiska skrifter eller i\r\nandra     jämförbara      skrifter      på     vilka\r\ntryckfrihetsförordningen är tillämplig. Inte  heller\r\nfår  vid  sådan marknadsföring användas kommersiella\r\nannonser  i   ljudradio-   eller   TV-program.   Vid\r\nmarknadsföring  av  tobaksvaror  till konsumenter på\r\nnågot  annat  sätt  skall  en  näringsidkare  iaktta\r\nsärskild måttfullhet. I synnerhet  gäller att reklam\r\neller    annan   marknadsföring   inte   får    vara\r\npåträngande,  uppsökande  eller uppmana till bruk av\r\ntobak.\r\n\r\nSedan  den  1  januari  2003  får,  enligt  14  a  §\r\ntobakslagen,   en   näringsidkare  som   marknadsför\r\nantingen en annan vara  än  en  tobaksvara  eller en\r\ntjänst    till    konsumenter   inte   använda   ett\r\nvarukännetecken som helt eller delvis används för en\r\ntobaksvara  eller enligt  gällande  bestämmelser  om\r\nvarumärken är  registrerat  eller  inarbetat  för en\r\nsådan  vara, om marknadsföringen sker i kommersiella\r\nannonser   i   periodiska  skrifter  eller  i  andra\r\njämförbara         skrifter         på         vilka\r\ntryckfrihetsförordningen   är  tillämplig,  eller  i\r\nkommersiella annonser i ljudradio-  eller TV-program\r\neller i TV-sändningar över satellit som  omfattas av\r\nradio-  och  TV-lagen.  Om en näringsidkare använder\r\nett  sådant  varukännetecken   som  avses  i  första\r\nstycket  vid  marknadsföring  till   konsumenter  på\r\nnågot  annat  sätt skall näringsidkaren  iaktta  den\r\nmåttfullhet som  är  betingad  av  att  kännetecknet\r\nockså kan förknippas med tobaksvaran.\r\n\r\nDen  1  januari 2003 trädde också en ändring  i  1\r\nkap.  9 § tryckfrihetsförordningen  i  kraft  enligt\r\nvilken,  utan  hinder  av förordningen, gäller vad i\r\nlag är stadgat om förbud  mot kommersiell annons som\r\nanvänds  vid  marknadsföring   av   andra  varor  än\r\ntobaksvaror   samt   tjänster   om  det  i  annonsen\r\nförekommer ett varukännetecken som  är i bruk för en\r\ntobaksvara  eller  enligt  gällande bestämmelser  om\r\nvarumärken  är registrerat eller  inarbetat  för  en\r\nsådan vara.\r\nI proposition  2001/02:64 Vissa tobaksfrågor lade\r\nregeringen  fram  de  förslag  till  ändringar  i\r\ntryckfrihetsförordningen   och   tobakslagen  som\r\nträdde   i   kraft   den   1   januari  2003.   I\r\npropositionen anförde regeringen  bl.a.  följande\r\nnär det gällde vissa andra reklamformer.\r\nSammanfattningsvis anser regeringen att det finns\r\nskäl  som  talar  för att begränsa tobaksreklamen\r\nockså på säljställen  ytterligare men att man vid\r\nutformningen  av  sådana   begränsningar  bör  ta\r\nhänsyn  dels till att det bör  vara  möjligt  att\r\nlämna relevant produktinformation om tobaksvaror,\r\ndels till  att  begränsningarna måste harmonisera\r\nmed övriga restriktioner på området.\r\nUnder de senaste åren har tobaksbolag genomfört\r\ns.k.  tobaksfester   i   syfte  att  lansera  nya\r\ncigarettmärken.  Konsumentverket   har   utfärdat\r\nföreläggande   enligt   vilket   ett  tobaksbolag\r\nförbjöds  att  sända ut inbjudningskort  försedda\r\nmed logotyper för cigarettmärken. Konsumentverket\r\nhar även väckt talan  hos  Marknadsdomstolen  och\r\nyrkat    förbud   för   samma   tobaksbolag   att\r\nmarknadsföra   tobaksvaror  i  samband  med  s.k.\r\ntobaksfester.\r\nMot bakgrund av det anförda avser regeringen ge\r\nKonsumentverket  i  uppdrag  att  tillsammans med\r\nStatens  folkhälsoinstitut  lämna  förslag   till\r\nytterligare    begränsningar    av   reklam   för\r\ntobaksvaror  vid  säljställen  för sådana  varor.\r\nVidare   bör   Konsumentverket  tillsammans   med\r\nStatens  folkhälsoinstitut   närmare  utreda  och\r\nkartlägga     omständigheterna     kring     s.k.\r\ntobaksfester,  där  nya tobaksvaror marknadsförs,\r\nsom förekommit under senare tid. I samband härmed\r\nbör även övervägas vilka  åtgärder som kan behöva\r\nvidtas      i      lagstiftningen     ur      ett\r\nfolkhälsoperspektiv.\r\n\r\nUtskottet    delade   i   betänkande    2001/02:KU28\r\nregeringens bedömning  när  det  gällde  vissa andra\r\nreklamformer.\r\n\r\nRegeringen  uppdrog, genom beslut den 19 juni  2002,\r\nåt   Konsumentverket    att   lämna   förslag   till\r\nytterligare begränsningar  av reklam för tobaksvaror\r\nvid säljställen och överväga  vilka åtgärder som kan\r\nbehöva   vidtas  för  att  begränsa   tobaksbolagens\r\nmarknadsföring  genom s.k. tobaksfester. I uppdraget\r\ningår   även  att  utreda   förekomsten   av   andra\r\nmarknadsföringskampanjer    genom   arrangemang   av\r\ntävlingar, konserter och liknande  såväl  i  Sverige\r\nsom  i  andra  jämförbara  länder.  I samband därmed\r\nskall även övervägas vilka åtgärder som  kan  behöva\r\nvidtas  i lagstiftningen ur ett folkhälsoperspektiv.\r\nVid genomförandet av uppdraget skall Konsumentverket\r\nsamverka  med  Statens  folkhälsoinstitut. Uppdraget\r\nskall redovisas senast den 1 juli 2003.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nKonsumentverket har fått regeringens\r\nuppdrag att bl.a. lämna förslag till\r\nytterligare begränsningar av reklam\r\nför tobaksvaror vid säljställen. Vid\r\ngenomförandet av uppdraget skall\r\nKonsumentverket samverka med Statens\r\nfolkhälsoinstitut. Uppdraget skall\r\nredovisas senast den 1 juli 2003.\r\nUtskottet anser inte att resultatet\r\nav uppdraget skall föregripas och\r\navstyrker därför motion\r\n2002/03:So276 yrkande 2.\r\nSkadeståndsprocesser\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår\r\nmotion 2002/03:K346  yrkandena 1 och 2 om den\r\nsvenska  tryck-  och yttrandefriheten  i  EU-\r\nsamarbetet.\r\n\r\nMotion\r\n\r\nI motion 2002/03:K346 av Helena Bargholtz m.fl. (fp)\r\nföreslås att riksdagen  tillkännager  för regeringen\r\nsom  sin mening vad i motionen anförs  dels  om  att\r\nregeringen  inom  EU skall verka för att förslag som\r\nskadar   tryck-   och   yttrandefriheten   förkastas\r\n(yrkande 1), dels om utredning  om risker för tryck-\r\noch yttrandefriheten genom indrivning  i  Sverige av\r\nutländska    skadestånd   (yrkande   2).   Hos   EG-\r\nkommissionen pågår  arbete med en rättsakt om vilket\r\nlands lag som skall vara  tillämplig vid rättegångar\r\nsom  gäller  förhållanden  utanför   avtal.   I  det\r\npreliminära   förslaget  finns  en  artikel  som  är\r\noförenlig med det grundlagsfästa svenska skyddet för\r\ntryckfrihet, yttrandefrihet  och meddelarfrihet. EG-\r\nkommissionens förslag innebär  att mycket av det som\r\ni    Sveriges    rättsordning    är    tryck-    och\r\nyttrandefrihetsmål   skulle   ses   som   ett  slags\r\nkonsumenträttsliga  tvister  och därmed behandlas  i\r\ndet  land  där  klaganden har sin  hemvist,  oavsett\r\nutgivningsland  eller  motsvarande.  Förslaget,  det\r\ns.k. Rome II, kan  på  en  rad sätt bli skadligt för\r\nnyhetsförmedlingens, samhällsdebattens  och konstens\r\nfrihet  i  Europa. För Sverige är det angeläget  att\r\nmedverka till  att  lagstiftning  av  denna innebörd\r\naldrig införs inom EU.\r\n\r\nEG-kommissionens arbete på förslaget  om \"Rome II\"\r\noch  de allvarliga risker det medför för tryck-  och\r\nyttrandefrihet i Europa togs vid förra riksmötet upp\r\ni en motion  av Ana Maria Narti m.fl. (fp). Motionen\r\nbehandlades i  lagutskottet  och avslogs. Bakgrunden\r\nvar  att  regeringen i en skrivelse  till  riksdagen\r\nredogjort   för    \"Rome    II\"-förslaget   som   en\r\nkonsumentpolitisk fråga, dock  utan att redovisa för\r\nriksdagen att det förslag som förbereddes  kunde  få\r\nföljder  för tryck- och yttrandefrihet. Sedan vårens\r\nriksdagsbehandling   har  den  nya  version  av  EG-\r\nkommissionens förslag som vi här kritiserar sänts ut\r\nför diskussion, och det  har  även  varit  på remiss\r\ninom  Sverige, där Justitiedepartementet gett  bl.a.\r\nnågra myndigheter  och  organisationer tillfälle att\r\nyttra sig. Sedan dess har  Justitiedepartementet  på\r\ntjänstemannanivå   till   EG-kommissionen   den   16\r\nseptember  2002  framfört  att  den  tilltänkta  EU-\r\nförordningen   \"inte   bör   omfatta\"   sådant   som\r\n\"kränkning av privatlivet eller personlighetsskyddet\r\neller ärekränkning\". Departementet har hänvisat till\r\nde  svenska  grundlagarna  men  också  ifrågasatt om\r\nförslaget med stöd av artikel 65 i EG-fördraget  kan\r\nfalla  inom  gemenskapsrättens tillämpningsområde. I\r\nremissvaren som  inkommit  ges från en rad håll stöd\r\nför  den bedömning av EG-kommissionens  förslag  som\r\nmotionärerna  för  fram. Att Justitiedepartementet i\r\nen skrivelse till EU avstyrkt förslaget är mot denna\r\nbakgrund en självklarhet.  Det  här är dock en fråga\r\nav  stor vikt, som bör tas upp på  högre  nivå.  Att\r\nförslaget,   som  angriper  svenska  grundlagar,  är\r\noacceptabelt för  vårt land bör slås fast även i ett\r\nriksdagsbeslut.\r\nI förlängningen på sådana ärenden uppkommer frågan\r\nvilka utländska skadestånd för tryckfrihetsbrott och\r\nliknande som egentligen  går att kräva in i Sverige,\r\ntrots att skadeståndsdomen  står  i strid med svensk\r\ngrundlag och inte skulle ha kunnat  vara  möjlig vid\r\nrättegång i Sverige. Såväl EG-kommissionens  förslag\r\nsom  andra  tecken  på att skadeståndsprocesser över\r\ngränserna kan bli ett  tilltagande  hot mot det fria\r\nordet motiverar att den här frågan belyses  närmare.\r\nRegeringen bör låta utreda denna fråga.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\nLagutskottet behandlade i betänkande 2001/02:LU28\r\nden   motion   som  omnämns  i  den  nu  aktuella\r\nmotionen.  Lagutskottet   lämnade  i  betänkandet\r\nföljande    bakgrund    och    gjorde    följande\r\nställningstagande med anledning av motionen.\r\nBakgrund\r\nBestämmelser      om     tillämplig     lag     i\r\navtalsförhållanden  finns  i  konventionen den 19\r\njuni     1980     om     tillämplig    lag    för\r\navtalsförpliktelser,  den  s.k.  Romkonventionen.\r\nUtgångspunkten i konventionen är att parterna har\r\nfrihet  att  själva välja vilket  lands  lag  som\r\nskall vara tillämplig.  Om parterna inte har valt\r\nnågon lag, skall den lag  tillämpas  som  avtalet\r\nhar  närmast  anknytning  till.  När  det  gäller\r\nkonsumentavtal    finns   i   artikel   5   vissa\r\nskyddsregler  som innebär  att  parternas  lagval\r\ninte får innebära  att  konsumenten  berövas  det\r\nskydd  som tillförsäkras honom eller henne enligt\r\ntvingande  regler  i det land där konsumenten har\r\nsin  vanliga  vistelseort.   Om  parterna  i  ett\r\nkonsumentavtal inte har avtalat  något särskilt i\r\nlagvalsfrågan skall lagen i konsumentens  hemland\r\ntillämpas.\r\nFör    närvarande   pågår   inom   kommissionen\r\növerväganden  som syftar till att Romkonventionen\r\nskall göras om till en EU-förordning.\r\nFrågan om tillämplig  lag  i  utomobligatoriska\r\nförhållanden,  dvs.  där  det  inte  råder  något\r\navtalsförhållande mellan parterna, är  inte  lag-\r\neller  konventionsreglerad.  I  de flesta av EU:s\r\nmedlemsländer  har  dock  i praxis utvecklats  en\r\nprincip, den s.k. lex loci delicti-principen, som\r\ninnebär att lagen i det land där den skadegörande\r\nhandlingen  företas  skall  tillämpas.   I  vissa\r\nsituationer kan dock det problemet uppstå att den\r\nskadegörande handlingen företas i ett annat  land\r\nän  det  där  skadan uppkommer. Så kan exempelvis\r\nbli   fallet  vid   förtal   i   massmedier   med\r\ninternationell  spridning,  miljöfarliga  utsläpp\r\noch  databrottslighet.  Problemet  har  lösts  på\r\nolika  sätt  i EU:s medlemsländer. I vissa länder\r\när    det    avgörande    kriteriet    var    den\r\nskadeståndsgrundande  handlingen  utfördes, medan\r\ndet   i   andra  länder  är  avgörande  var   den\r\nskadelidande  har  sitt  hemvist.  Ytterligare en\r\nkategori är de länder som låter den  skadelidande\r\nvälja den för honom eller henne mest fördelaktiga\r\nlagen. I svensk rätt är rättsläget för närvarande\r\nosäkert.\r\nUnder  det senaste decenniet har frågan  om  en\r\nreglering   på   EU-nivå   av   lagvalsfrågan   i\r\nutomobligatoriska   förhållanden   diskuterats  i\r\nolika sammanhang. Något formellt förslag har ännu\r\ninte  lagts fram. Kommissionen presenterade  dock\r\nden 3 maj  2002  ett utkast till en förordning om\r\ntillämplig     lag     för      utomobligatoriska\r\nförpliktelser. Syftet med utkastet  är att inleda\r\nen diskussion om en gemenskapsrättsakt  i  ämnet.\r\nEnligt  huvudregeln  i  utkastet  till förordning\r\nskall  tillämplig  lag  för  en  utomobligatorisk\r\nförpliktelse    som   härleder   sig   från    en\r\nskadeståndsgrundande  handling  vara  lagen i det\r\nland där skadan uppkom, oavsett i vilket land den\r\nhändelse som orsakade skadan ägde rum och oavsett\r\ni vilket land eller i vilka länder den  indirekta\r\nskadan uppkom.\r\nVad  gäller  tillämplig lag i utomobligatoriska\r\nförpliktelser som  härleder sig från en kränkning\r\nav privatlivet eller  personlighetsskyddet  eller\r\nfrån ärekränkning skall lagen i det land där  den\r\nsom lidit skadan hade sitt hemvist vid tidpunkten\r\nför   den  skadeståndsgrundande  handlingen  vara\r\ntillämplig.\r\nKommissionen har uppmanat alla berörda parter att\r\nsenast   i   mitten   av   september  2002  lämna\r\nsynpunkter  på  utkastet och dess  lagvalsregler.\r\nUtkastet och de synpunkter  som  framförs kommer,\r\nenligt vad som anförs i utkastet, att beaktas vid\r\nden fortsatta beredningen av en kommande rättsakt\r\npå området.\r\nUtskottets ställningstagande\r\nEnligt utskottets mening pekar motionärerna på en\r\nviktig  och  intresseväckande frågeställning  som\r\nvarit föremål  för  diskussion  runt  om i Europa\r\nunder   senare  år.  Utskottet  förutsätter   att\r\nregeringen  i den fortsatta beredningen av frågan\r\nnoga beaktar  de  synpunkter som förts fram i den\r\nnu   aktuella   motionen,    utan    att    något\r\ntillkännagivande      kommer      till     stånd.\r\nMotionsspörsmålet  är  emellertid  inte  renodlat\r\nkonsumenträttsligt utan aktualiserar en rad olika\r\nfrågeställningar  på  civil-  och  processrättens\r\nområde. Med hänsyn till detta  är utskottet  inte\r\nberett  att,  på förevarande underlag och i detta\r\nsammanhang,  förorda   något  särskilt  uttalande\r\neller  annan  åtgärd  från  riksdagens  sida  med\r\nanledning av motionen.  Med  det anförda föreslår\r\nutskottet att motion 2001/02:L32 skall avslås.\r\nJustitiedepartementet lämnade  den  16  september\r\n2002  svar  på  utkast till rådets förordning  om\r\ntillämplig     lag     för      utomobligatoriska\r\nförpliktelser.   Justitiedepartementet    svarade\r\nbl.a. följande.\r\nRedan  nu  bör  följande  anföras beträffande den\r\nföreslagna artikel 7 (ärekränkning m.m.).\r\nEnligt  artikeln skall tillämplig  lag  för  en\r\nutomobligatorisk  förpliktelse  som  härleder sig\r\nfrån    en   kränkning   av   privatlivet   eller\r\npersonlighetsskyddet eller från ärekränkning vara\r\nlagen i det  land  där  den  som lidit skada hade\r\nhemvist      vid      tidpunkten      för     den\r\nskadeståndsgrundande handlingen.\r\nFörordningen bör inte omfatta frågor  av  detta\r\nslag. De skadeståndssituationer som täcks av  den\r\nföreslagna   artikeln  omfattar  olika  kränkande\r\nuttalanden av  enskilda.  Det  är tveksamt om det\r\nkan    anses    falla    inom   gemenskapsrättens\r\ntillämpningsområde att reglera lagvalet för dessa\r\nfall  med  stöd  av  artikel 65  i  EG-fördraget.\r\nBehovet   av  en  sådan  reglering   kan   starkt\r\nifrågasättas.  Det är svårt att se på vilket sätt\r\nregeln skulle behövas  för att den inre marknaden\r\nskall  fungera  väl.  Den  fria  rörligheten  för\r\nvaror, personer, tjänster och  kapital torde inte\r\nhindras  av att det saknas gemenskapsbestämmelser\r\nom lagvalet för dessa fall.\r\nEn  reglering   enligt   artikel   7   riskerar\r\ndärutöver  att  utgöra  ett  ingrepp i nationella\r\nregler om yttrandefrihet. Under alla förhållanden\r\nmåste en lösning ges på det problemet.  Genom den\r\nsvenska regeringsformen skyddas yttrandefriheten,\r\nsom  innebär  att  alla har en frihet att i  tal,\r\nskrift eller bild eller  på  annat  sätt  meddela\r\nupplysningar  och  uttrycka  tankar,  åsikter och\r\nkänslor.    I   regeringsformen   skyddas   också\r\nfriheten att skaffa fram och ta emot upplysningar\r\noch  att  i övrigt ta del av andras yttranden.  I\r\ntryckfrihetsförordningen      finns     särskilda\r\nbestämmelser  om dessa friheter  när  det  gäller\r\ntryckta  skrifter.   Bestämmelserna  innebär  att\r\nskadeståndsansvar kan  komma  i  fråga endast för\r\nvissa  särskilt uppräknade allvarliga  brottsliga\r\nhandlingar.  Vidare  är  ansvaret  begränsat till\r\nvissa    i    tryckfrihetsförordningen   särskilt\r\nutpekade   personer.    Det   finns   vidare   en\r\nmeddelarfrihet, som innebär  att  var  och en har\r\nrätt  att,  utan  att  behöva röja sin identitet,\r\nlämna information till exempelvis  en tidning för\r\noffentliggörande.    Motsvarande    regler    för\r\nyttrandefriheten   i   bl.a.  radio,  television,\r\nfilmer,  videogram,  ljudupptagningar  och  andra\r\ntekniska       upptagningar        finns        i\r\nyttrandefrihetsgrundlagen.\r\nDet   skall   här   anmärkas   att   det   till\r\nAmsterdamfördraget  antogs  en förklaring (20) om\r\natt den artikel som torde utgöra  rättslig  grund\r\nför   kommissionens   utkast,  artikel  65  (f.d.\r\nartikel 73m), inte hindrar någon medlemsstat från\r\natt  tillämpa sina konstitutionella  bestämmelser\r\nom tryckfrihet och yttrandefrihet i andra medier.\r\n\r\nEnligt     vad      utskottet      inhämtat     från\r\nJustitiedepartementet behandlades förslaget  vid  en\r\nhearing  den  7 januari 2003 hos EG-kommissionen med\r\nrepresentanter  för  bl.a. olika branschföreträdare.\r\nArbete pågår för närvarande  i  EG-kommissionen  med\r\nett   reviderat   förslag  där  kommissionen  enligt\r\nuppgift kommer att överväga behovet av förändringar.\r\n\r\nTjänstemän   från  Justitiedepartementet   har   vid\r\nutskottets sammanträde  den  30  januari 2003 lämnat\r\nmuntlig  information  om  aktuella EU-frågor.  Bland\r\nannat  lämnades  information   om  arbetet  med  den\r\naktuella   förordningen   om  tillämplig   lag   för\r\nutomobligatoriska förpliktelser  samt om att Sverige\r\nframfört som sin ståndpunkt att en  gemensam akt som\r\nreglerar  de aktuella frågorna bör utformas  så  att\r\nden     inte     kommer      i      konflikt     med\r\ntryckfrihetsförordningen                       eller\r\nyttrandefrihetsgrundlagen.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet  vill med anledning av motion 2002/03:K346\r\nkraftigt betona  vikten  av  att Sverige i EU verkar\r\nför    att    förslag   som   skadar   tryck-    och\r\nyttrandefriheten förkastas. Det tilltänkta förslaget\r\nskulle kunna innebära  en  möjlighet  att  driva  en\r\nskadeståndsprocess mot den ansvarige för yttranden i\r\nen bok, en tidning eller en TV-kanal, något som inte\r\nskulle  behöva  ske  i  det  aktuella  landet utan i\r\nvilket  land  som  helst  inom  EU. Då reglerna  för\r\ntryckfriheten varierar avsevärt inom unionen kan den\r\nsom anser sig förfördelad då välja  ett land med det\r\nsvagaste försvaret för yttrandefriheten.\r\n\r\nDet  är enligt utskottets mening inte  acceptabelt\r\natt  nyhetsförmedling  och  öppen  debatt  begränsas\r\ngenom  att  möjligheterna  till  rättsliga processer\r\nvidgas  på  det  sätt som kan befaras  med  det  här\r\ndiskuterade utkastet  till  ny  rättslig  ordning på\r\nunionsnivå. Av det skriftliga material samt  av  den\r\nmuntliga  information  som  utskottet  erhållit från\r\nJustitiedepartementet  framgår  att  Sverige  i  det\r\naktuella  arbetet  har  fört  fram att en  eventuell\r\nreglering  i  EU av utomobligatoriska  förpliktelser\r\ninte   får   stå   i    strid    med   den   svenska\r\ntryckfrihetsförordningen                       eller\r\nyttrandefrihetsgrundlagen. Utskottet förutsätter att\r\nregeringen  även  i  det  forsatta  arbetet  med det\r\naktuella  förslaget  kraftfullt verkar för att detta\r\ninte   kommer   i   konflikt    med    tryck-    och\r\nyttrandefriheten.  Utskottet  avser  att  följa  hur\r\narbetet  fortskrider.  Härmed  anser  utskottet  att\r\nmotion  2002/03:K346  yrkandena  1  och  2 får anses\r\ntillgodsedda varför motionen avstyrks.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och\r\nställningstaganden     har    föranlett     följande\r\nreservationer. I rubriken anges inom parentes vilken\r\npunkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Utredning om yttrandefriheten (punkt 2)\r\n\r\nav Kerstin Lundgren (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 1. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K241 yrkande 28.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nYttrandefrihet handlar  om  rätten  att ifrågasätta,\r\nkritisera  och debattera, vilket också  innebär  att\r\näven yttranden som kan uppfattas som kränkande eller\r\nsårande måste tillåtas. I 2 kap. 13 § första stycket\r\nregeringsformen konstateras att yttrandefriheten får\r\nbegränsas med  hänsyn  till  \"... enskilds anseende,\r\nprivatlivets  helgd  ...\".  Vidare   sägs  i  tredje\r\nstycket  att  föreskrifter  som  utan  avseende   på\r\nyttrandets  innehåll  reglerar visst sätt att sprida\r\neller   mottaga   yttranden   inte   betraktas   som\r\ninskränkningar      av     yttrandefriheten      och\r\ninformationsfriheten.  Därigenom  öppnas möjligheten\r\natt  undanta  t.ex.  nya  medier  från  RF:s  övriga\r\nskrivningar  om  yttrandefrihet.  För att följa  den\r\nmediala och tekniska utvecklingen skall  en  stående\r\nberedning inrättas med uppgift att utreda och  lämna\r\nförslag   till   lösningar   av   olika  problem  på\r\nyttrandefrihetens   områden.  Antingen   bör   denna\r\nberedning  eller  en  särskild   utredning  ges  ett\r\ntydligt   uppdrag   att   utreda   2   kap.   13   §\r\nregeringsformen   i   syfte   att   uppnå   en   mer\r\nindividualiserad  yttrandefrihet  med inriktning mot\r\nstörre  restriktivitet i möjligheten  att  inskränka\r\nyttrandefriheten. Detta bör riksdagen som sin mening\r\nge regeringen  till  känna.  Därmed  tillstyrker jag\r\nmotion 2002/03:K241yrkande 28.\r\n\r\n\r\n2. Rätt till genmäle (punkt 3)\r\n\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 2. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K373 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMediesamhället  tenderar   att   karakteriseras   av\r\ntillspetsning    och    konkretisering,    vinkling,\r\npersonifiering,   intensifiering  och  polarisering.\r\nDenna  utveckling  kan   i   flera   avseenden  hota\r\nenskildas integritet och värdighet. I likhet med vad\r\nsom  i  viss  mån förordas i TV-direktivet  och  som\r\ndiskuteras på andra  håll i Europa bör ett förstärkt\r\nskydd för den enskilde  genom  lagfäst  genmälesrätt\r\növervägas. Detta bör ges regeringen till  känna. Jag\r\nanser   därför  att  riksdagen  bör  bifalla  motion\r\n2002/03:K373 yrkande 1.\r\n\r\n\r\n3. Avskaffande av vuxencensuren (punkt 4)\r\n\r\nav Gunnar  Hökmark  (m),  Helena  Bargholtz (fp),\r\nHenrik S Järrel (m), Tobias Krantz  (fp) och Nils\r\nFredrik Aurelius (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  3. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:Kr372  yrkande  12  och\r\n2002/03:K416.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVuxencensuren  har  sedan  länge spelat ut sin roll.\r\nEnligt vår mening bör därför  förhandsgranskning  av\r\nbiograffilm  för  vuxna  avskaffas.  Denna censur är\r\nsvårförenlig  med  yttrandefriheten  och  en  onödig\r\ninskränkning    i   människors   fria   val.   Genom\r\nstraffbestämmelserna      i     brottsbalken     och\r\nyttrandefrihetsgrundlagen,  som  gäller  dem  som  i\r\nt.ex.  film  eller  videogram skildrar sexuellt våld\r\neller tvång, eller närgånget eller utdraget skildrar\r\ngrovt våld mot människor  eller  djur,  ges  en viss\r\ngaranti  för  att  filmer  som visas offentligt inte\r\ninnehåller olaga våldsskildringar.  Det  enda skälet\r\nför att granska en film skall vara att fastställa en\r\nåldersgräns för den granskade filmens publik. Enligt\r\ndetta   förslag   skulle  då  en  biofilm  som  inte\r\ngranskats inte heller  få visas för barn och ungdom.\r\nI samband med ett avskaffande  av  vuxencensuren bör\r\nenligt vår mening ytterligare en åldersgräns,  på 18\r\når,   införas   för  offentlig  visning  av  filmer.\r\nRegeringen   bör   återkomma    med   förslag   till\r\nlagstiftning i enlighet härmed.\r\n\r\n\r\n4. Anspelningspornografi (punkt 6)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 4. Därmed  bifaller\r\nriksdagen delvis motion 2002/03:So510 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör att möta orsakerna till våld och exploatering av\r\nkvinnor och barn anser jag att det är viktigt att vi\r\ninriktar oss på att förändra normer och värderingar.\r\nTillvänjningen  av  vålds-   och  porrinslagen  sker\r\ndagligen i medierna. Vuxna människor  kläs  ut  till\r\nbarn  i  pornografiska  sammanhang  där  enda syftet\r\ntorde  vara att väcka lust till barn. Jag anser  att\r\ns.k. anspelningspornografi bör förbjudas. Regeringen\r\nbör  därför  se  över  frågan  samt  återkomma  till\r\nriksdagen   med  relevant  lagstiftning.  Detta  bör\r\nriksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.\r\n\r\n\r\n5. Djurpornografi (punkt 7)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  5.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:K261.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDjur utsätts i dag för sexuella övergrepp. Rapporter\r\nom  detta  kommer till djurskyddsorganisationerna  i\r\nallt större  omfattning.  På  Internet sprids bilder\r\ndär djur utnyttjas sexuellt och  där  det hävdas att\r\nbilderna  är tagna i Sverige. Enligt min  mening  är\r\ndessa signaler tillräckliga för att ett förbud skall\r\nvara motiverat. Jag anser att åtgärder bör vidtas då\r\ndet  gäller   djurpornografiskt  material,  särskilt\r\nbildmaterial. Justitiekanslern  har i ett PM för ett\r\nantal  år  sedan  själv  dragit en parallell  mellan\r\nbarnpornografi och djurpornografi.  Justitiekanslern\r\npekade på att det i båda fallen handlar om individer\r\nsom  knappast  kan anses ha givit sitt  samtycke.  I\r\nvissa sammanhang  har  det  gjorts  gällande att ett\r\nförbud mot framställning, förmedling  och innehav av\r\ndjurpornografiskt material skulle vara  ett  alltför\r\nstort ingrepp i yttrandefriheten. Jag har svårt  att\r\nse  det  påstådda.  Under  alla  omständigheter  bör\r\nfrågan  hanteras  mer  seriöst  än att möjligheterna\r\ntill  ett  stärkt  skydd  för djuren  inom  det  här\r\nområdet  bara  viftas bort. Möjligheterna  till  ett\r\nstärkt  skydd  bör  bli  föremål  för  en  ordentlig\r\ngenomlysning. Det  känns som ett självklart krav att\r\nvårt samhälle inte skall  tillåta att djur utnyttjas\r\nsexuellt   eller  att  dessa  övergrepp   skall   få\r\nförevigas på  bild  och  film.  Detta  bör riksdagen\r\ntillkännage för regeringen som sin mening.\r\n\r\n\r\n6. Hets mot transpersoner (punkt 10)\r\n\r\nav Helena Bargholtz (fp), Tobias Krantz  (fp) och\r\nKerstin Lundgren (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  6. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion  2002/03:L249 yrkande 7 samt avslår\r\nmotionerna  2002/03:K310 yrkande 3 och  2002/03:L318\r\nyrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVåra partier  har under ett antal år arbetat för att\r\nbestämmelsen om hets mot folkgrupp utvidgas till att\r\nomfatta  hets  mot   homosexuella,   bisexuella  och\r\ntranspersoner.   Det   är   bekymmersamt   att   den\r\nlagtekniska     utformningen    av    beslutet    om\r\ngrundlagsändring innebär att transpersoner utestängs\r\nfrån skydd mot hets. Vi anser att frågan om hets mot\r\ngrupp med anspelning på könsidentitet bör inkluderas\r\ni bestämmelsen om  hets  mot  folkgrupp  bör utredas\r\nvidare.   Detta   bör   riksdagen   tillkännage  för\r\nregeringen som sin mening.\r\n\r\n\r\n7. Hets mot transpersoner (punkt 10)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  10\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  7.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna   2002/03:K310  yrkande  3  och\r\n2002/03:L318    yrkande   6   samt   avslår   motion\r\n2002/03:L249 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nTrots att alltfler inte anser homosexualitet vara något\r\nonormalt har andelen  som  utsätts  för  hot  och  våld\r\nberoende  på  sin  sexuella läggning ökat. Den aktuella\r\nparagrafen har utökats till att även omfatta anspelning\r\npå sexuell läggning, vilket jag anser är bra. Jag anser\r\nemellertid  att  också   transpersoner   bör  omfattas.\r\nTranspersoner  är  ett  samlande  begrepp för  alla  de\r\nindivider       vars       könsidentitet      och/eller\r\nkönsidentitetsuttryck tidvis  eller  alltid skiljer sig\r\nfrån normen för det kön som registrerats  för  dem  vid\r\nfödseln.  Regeringen  bör  ta  initiativ till att lägga\r\nfram  lagförslag som förbjuder hets,  inte  enbart  mot\r\nhomo- eller bisexuella utan även mot transpersoner. Jag\r\nanser  att   riksdagen   bör   tillkännage   detta  för\r\nregeringen som sin mening.\r\n\r\n\r\n8. Hets mot funktionshindrade (punkt 11)\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 11\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 8. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion  2002/03:K380 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUppmaningar  till  våld  eller  hot  om  våld  mot\r\npersoner med funktionshinder  borde  vara  förbjudet\r\nenligt  samma  principer  som  det är förbjudet  att\r\nhetsa mot andra folkgrupper. Förutom  hotet från den\r\nsvenska högerextremismen och högerextrema grupper så\r\nexisterar det generella attityder som direkt kränker\r\noch   diskriminerar  personer  med  funktionshinder.\r\nFörekomsten  av  detta  beror  på att vår nation och\r\nvärlden  i  stort  bygger  på  funktionsförtryckande\r\nnormer och värderingar. Ett steg i rätt riktning för\r\natt motverka de generella samhälleliga attityder som\r\ndirekt  kränker  och  diskriminerar   personer   med\r\nfunktionshinder  är en skärpning i grundlagen så att\r\ndenna innefattar förbud  mot  hets  av  personer med\r\nfunktionshinder.  Det  kan  invändas att grundlagens\r\nhetslagstiftning inte bör bli mer omfattande, men vi\r\nmiljöpartister ser det som mycket  viktigt  att alla\r\nde grupper som behöver skydd också får det. Personer\r\nmed funktionshinder är en sådan grupp. På samma sätt\r\när det viktigt att faktiskt utreda hetsen, hoten och\r\nvåldet  mot personer med funktionshinder. Det  finns\r\nett stort  behov  av  en genomgripande utredning med\r\nmöjlighet att genomlysa  hela  problemfältet  och på\r\nallvar  se vilka vidare lösningar som finns för  att\r\nkomma till  rätta  med hoten och våldet mot personer\r\nmed  funktionshinder.  Därför  bör  regeringen  dels\r\nlämna  förslag  till lagstiftning i enlighet med vad\r\njag anför om att  förbjuda  hets  mot  personer  med\r\nfunktionshinder,  dels  tillsätta  en  utredning  om\r\nhetsen,   hoten   och   våldet   mot  människor  med\r\nfunktionshinder.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets   beredning  av  ärendet  har   föranlett\r\nföljande särskilda  yttranden. I rubriken anges inom\r\nparentes  vilken punkt  i  utskottets  förslag  till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Meddelarfrihet\r\n\r\nav Gunnar  Hökmark  (m),  Henrik S Järrel (m) och\r\nNils Fredrik Aurelius (m).\r\n\r\nVi   anser   att   det  finns  en  principiell   och\r\ngrundläggande skillnad  mellan  det  offentliga  och\r\nprivata.  Meddelarfriheten  är  ett  instrument  som\r\nskall  skydda  medborgarna  mot  övergrepp  från den\r\noffentliga  makten. Att rakt av överföra detta  till\r\nden privata sektorn  vore  att förvandla det privata\r\ntill offentligt, vilket vi inte  kan  acceptera. Det\r\nfinns  för  övrigt  redan  ett  tydligt  skydd   för\r\nprivatanställda  som  avslöjar  brott eller särskilt\r\nallvarliga missförhållanden.\r\n\r\n\r\n2. Meddelarfrihet\r\n\r\nav Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nVi  anser  att  det  är  angeläget att  anställda  i\r\noffentligt finansierad verksamhet  som  överförts  i\r\nprivat  regi  jämställs med offentligt anställda vad\r\nbeträffar meddelarfrihet  och efterforskningsförbud.\r\nVidare  menar  vi att det behövs  ett  lagskydd  för\r\nmeddelarfrihet på privata arbetsplatser i allmänhet.\r\nDessa frågor bereds nu av regeringen och då vi anser\r\noss ha anledning  att  förvänta ett positivt förslag\r\navstår vi från att reservera  oss  till  förmån  för\r\nmotion 2002/03:K274 yrkandena 2 och 3.\r\n\r\n\r\n3. Yttrandefrihet\r\n\r\nav Ingvar Svensson (kd).\r\n\r\nJag  har, i betänkande 2002/03:KU26, tagit ställning\r\nför att regeringen bör tillsätta en utredning om ett\r\nvidgat    skydd    för   de   mänskliga   fri-   och\r\nrättigheterna. Frågan om ändring av regeringsformens\r\n2  kap.  13  §  bör  utredas  i  ett  sådant  större\r\nsammanhang.\r\n\r\n\r\n4. Sexualiserat våld och anspelningspornografi\r\n\r\nav Helena Bargholtz  (fp)  och  Kerstin  Lundgren\r\n(c).\r\n\r\nDet  sexualiserade  våldet  har  blivit  grövre  och\r\ngränserna  för  övergreppen  har  suddats  ut,  även\r\nbarnen  drabbas. Vuxna kvinnor kläs ut till barn med\r\nnappar och  blöja  för att väcka lust till barn. Det\r\när  helt  klart  att normer  och  värderingar  måste\r\nändras för att bryta  den  maktordning i vilken barn\r\noch  kvinnor  görs  till  sexobjekt.  Detta  är  ett\r\nlångsiktigt  och  komplext  arbete  som  självfallet\r\npåverkas av motkrafternas utveckling. Lagstiftningen\r\nhar förändrats för att stärka  skyddet av barn under\r\n18 år, och det skall inte uteslutas  att ytterligare\r\nskärpningar   kan   bli   nödvändiga.  Utfallet   av\r\nnuvarande  lagars  tillämpning   och  resultatet  av\r\nbranschernas   självreglerande   arbete   förutsätts\r\nföljas noggrant av regeringen.\r\n\r\n\r\n5. Vit makt-musik\r\n\r\nav Gustav Fridolin (mp).\r\n\r\nDe   svenska  högerextrema  rörelsernas   ekonomiska\r\nresurser  kommer  i  hög  grad från försäljningen av\r\ndylik  musik,  och  även  i många  andra  europeiska\r\nländer påträffas högerextrem musik som producerats i\r\nSverige. För att komma till  rätta  med detta krävs,\r\nenligt  min  mening,  dels  att samhället  tydligare\r\nutnyttjar lagarna kring hets  mot  folkgrupp för att\r\nverka mot produktion och distribution  av  vit makt-\r\nmusik,  dels att regeringen studerar frågan för  att\r\nse vilken  ny  lagstiftning som eventuellt kan komma\r\natt vara relevant.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n2002/03:K241 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n28. Riksdagen begär  att  regeringen  tillsätter  en\r\nutredning av 2 kap. 13 § RF samt en ny ordning för\r\natt skydda enskildas yttrandefrihet i nya medier.\r\n\r\n2002/03:K261 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som i motionen anförs om förbud mot tidelag och\r\nframställning,    förmedling    och    innehav    av\r\ndjurpornografiskt material.\r\n\r\n2002/03:K274 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att  anställda  i\r\noffentligt  finansierad verksamhet som överförts i\r\nprivat  regi  skall   jämställas   med  offentligt\r\nanställda   vad   beträffar   meddelarfrihet   och\r\nefterforskningsförbud.\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag   till   lagstiftning   som   innebär  att\r\nanställda  inom  privat  verksamhet  tillförsäkras\r\nmeddelarfrihet  och  att  alla arbetsgivare  skall\r\nomfattas av efterforskningsförbudet i enlighet med\r\nvad i motionen anförs.\r\n\r\n2002/03:K300 av Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om behovet  av en undersökning\r\nom pornografins utbredning i Sverige.\r\n\r\n2002/03:K310 av Gabriel Romanus m.fl. (fp, s, v, c,\r\nmp):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att transpersoner,\r\ndvs.    könsidentitet,     skall    omfattas    av\r\ntryckfrihetsförordningens bestämmelse i 7 kap. 4 §\r\n11 om hets mot folkgrupp.\r\n\r\n2002/03:K343 av Veronica Palm (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om pornografi  som  hinder för\r\nverklig jämställdhet.\r\n\r\n2002/03:K346 av Helena Bargholtz m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  att  regeringen\r\ninom EU skall  verka  för  att  förslag som skadar\r\ntryck- och yttrandefriheten förkastas.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  utredning  om\r\nrisker  för  tryck-   och  yttrandefriheten  genom\r\nindrivning i Sverige av utländska skadestånd.\r\n\r\n2002/03:K373 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om övervägande av\r\nlaglig genmälesrätt.\r\n\r\n2002/03:K380 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen begär att regeringen  lämnar förslag på\r\nlagstiftning i enlighet med vad i  motionen anförs\r\nom    att   förbjuda   hets   mot   personer   med\r\nfunktionshinder.\r\n\r\n2. Riksdagen  begär  att  regeringen  tillsätter  en\r\nutredning   om   hetsen,   hoten  och  våldet  mot\r\nmänniskor med funktionshinder  i  enlighet med vad\r\nsom i motionen anförs.\r\n\r\n2002/03:K401 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen överväger  inrättande\r\nav  en  Internetombudsman  i syfte att skydda  barns\r\nintegritet,   intressen  och  hälsa   från   skadlig\r\ninverkan och utnyttjande via Internet.\r\n\r\n2002/03:K416 av Tasso Stafilidis (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att avskaffa filmcensuren.\r\n\r\n2002/03:K422 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  behovet av en översyn av\r\ndet utbud som tillhandahålls  via bl.a. Internet och\r\natt  utvärdera  lämpliga  åtgärder   för  att  skapa\r\npositiva motbilder till negativ attitydpåverkan.\r\n\r\n2002/03:L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i    motionen     anförs     om\r\ntryckfrihetsförordningens     och    brottsbalkens\r\nbestämmelser om hets mot folkgrupp.\r\n\r\n2002/03:L318 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):\r\n\r\n6.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag    till    sådan   lagändring   att   även\r\ntranspersoner  omfattas   av  lagen  om  hets  mot\r\nfolkgrupp.\r\n\r\n2002/03:So276 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om ett lagförslag om\r\nförbud mot kvarvarande tobaksreklam.\r\n\r\n2002/03:So360 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att införa en  18-\r\nårsgräns på Internet för visning av porr.\r\n\r\n2002/03:So510 av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén\r\n(c):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att   utreda\r\nkonsekvenserna av det sexualiserade våldet i syfte\r\natt  sätta  gränser  för vad som skall få visas  i\r\nmedierna.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  att  all\r\nbarnpornografi snarast förbjuds.\r\n\r\n2002/03:Kr372 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en ny åldersgräns\r\npå 18 år  i  samband  med  att  vuxencensuren  bör\r\navskaffas.\r\n\r\n2002/03:Ub494 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n5.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om  ändringar i relevant lagstiftning för\r\natt förbjuda produktionen av s.k. vit makt-musik.\r\n\r\n2002/03:Ub556 av Tasso Stafilidis (v):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att det är upp\r\ntill  varje  vuxen  individ att  få  tillägna  sig\r\nsexuellt upphetsande  alster  och  att det inte är\r\nsamhällets  uppgift  att  lägga någon värdering  i\r\ndet, under förutsättning att  ingen  skadas  eller\r\nkränks.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Meddelarfrihet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K274 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Utredning om yttrandefriheten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K241 yrkande 28.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "B1E6E627-47CE-11D7-AE2B-000475503867",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "41",
                    "0",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "287",
                    "19",
                    "1",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B1E6E627-47CE-11D7-AE2B-000475503867",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Rätt till genmäle",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K373 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "B1E6E629-47CE-11D7-AE2B-000475503867",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "279",
                    "28",
                    "0",
                    "42"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B1E6E629-47CE-11D7-AE2B-000475503867",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Avskaffande av vuxencensuren",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K416 och 2002/03:Kr372 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "B1E6E62B-47CE-11D7-AE2B-000475503867",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "217",
                    "92",
                    "0",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B1E6E62B-47CE-11D7-AE2B-000475503867",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Våld m.m. på Internet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K422, 2002/03:So360 yrkande 7 och 2002/03:So510 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Anspelningspornografi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So510 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "B1E6E632-47CE-11D7-AE2B-000475503867",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "1",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "293",
                    "15",
                    "1",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B1E6E632-47CE-11D7-AE2B-000475503867",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Djurpornografi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K261.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "5",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "B1E6E634-47CE-11D7-AE2B-000475503867",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 5 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "42",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "291",
                    "15",
                    "2",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B1E6E634-47CE-11D7-AE2B-000475503867",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Pornografi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K300, 2002/03:K343 och 2002/03:Ub556 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Internetombudsman",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K401.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Hets mot transpersoner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K310 yrkande 3, 2002/03:L249 yrkande 7 och 2002/03:L318 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\"",
          "votering_id": "B1E6E63C-47CE-11D7-AE2B-000475503867",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (c, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "2",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "1",
                    "1",
                    "12",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "233",
                    "61",
                    "14",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B1E6E63C-47CE-11D7-AE2B-000475503867",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Hets mot funktionshindrade",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K380 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "B1E6E640-47CE-11D7-AE2B-000475503867",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "1",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "294",
                    "14",
                    "1",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B1E6E640-47CE-11D7-AE2B-000475503867",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Vit makt-musik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub494 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Tobaksreklam",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So276 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Skadeståndsprocesser inom EU",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:K346 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "KU17",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Utredning om yttrandefriheten",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Rätt till genmäle",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Avskaffande av vuxencensuren",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Anspelningspornografi",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Djurpornografi",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Hets mot transpersoner",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Hets mot transpersoner",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Hets mot funktionshindrade",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-01-28 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-04 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-02-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-02-25 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-03-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-03-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-03-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2005-02-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 14:39:41"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor. Motionerna handlar bl.a. om meddelarfrihet, rätt till genmäle, censurfrågor, pornografi, hets mot transpersoner och värnande av tryck- och yttrandefriheterna i arbetet inom EU.",
          "dok_id": "GQ01KU17",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om tryck- och yttrandefrihet (KU17)",
          "dok_id": "GQ01KU17",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 14:39:41"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01KU17",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:51"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor. Motionerna handlar bl.a. om meddelarfrihet, rätt till genmäle, censurfrågor, pornografi, hets mot transpersoner och värnande av tryck- och yttrandefriheterna i arbetet inom EU.</p>",
          "dok_id": "GQ01KU17",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:23"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om tryck- och yttrandefrihet (KU17)",
          "dok_id": "GQ01KU17",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:23"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01KU17",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ku_17.docx",
          "filstorlek": "116424",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Tryck- och yttrandefrihet",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/19843B1B-293C-487E-A32E-5B5BD7D07E40"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01KU17",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_ku_17.pdf",
          "filstorlek": "476027",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_ku_17",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/96600E3A-E84D-4496-8037-253E46C7A5EE"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K241 Demokrati - Där människor får växa",
          "ref_dok_id": "GQ02K241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K241",
          "ref_dok_titel": "Demokrati - Där människor får växa",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K261 Förbud mot djurpornografi",
          "ref_dok_id": "GQ02K261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K261",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot djurpornografi",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin och Ulf Holm (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K274 Meddelarfrihet m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02K274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K274",
          "ref_dok_titel": "Meddelarfrihet m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K300 Pornografins utbredning och effekter ",
          "ref_dok_id": "GQ02K300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K300",
          "ref_dok_titel": "Pornografins utbredning och effekter ",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K310 Grundlagsfrågor gällande HBT-personer",
          "ref_dok_id": "GQ02K310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K310",
          "ref_dok_titel": "Grundlagsfrågor gällande HBT-personer",
          "ref_dok_subtitel": "av Gabriel Romanus m.fl. (FP, S, V, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K343 Åtgärder mot pornografi",
          "ref_dok_id": "GQ02K343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K343",
          "ref_dok_titel": "Åtgärder mot pornografi",
          "ref_dok_subtitel": "av Veronica Palm (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K346 Skadeståndsprocesser ",
          "ref_dok_id": "GQ02K346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K346",
          "ref_dok_titel": "Skadeståndsprocesser ",
          "ref_dok_subtitel": "av Helena Bargholtz m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K373 Medielagstiftningen",
          "ref_dok_id": "GQ02K373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K373",
          "ref_dok_titel": "Medielagstiftningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K380 Förbud mot hets mot personer med funktionshinder",
          "ref_dok_id": "GQ02K380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K380",
          "ref_dok_titel": "Förbud mot hets mot personer med funktionshinder",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K401 Internetombudsman",
          "ref_dok_id": "GQ02K401",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K401",
          "ref_dok_titel": "Internetombudsman",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K416 Filmcensuren",
          "ref_dok_id": "GQ02K416",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K416",
          "ref_dok_titel": "Filmcensuren",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K422 Översyn av utbudet på Internet",
          "ref_dok_id": "GQ02K422",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K422",
          "ref_dok_titel": "Översyn av utbudet på Internet",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr372 Kultur med mångfald och kvalitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr372",
          "ref_dok_titel": "Kultur med mångfald och kvalitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L249 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GQ02L249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L249",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L318 Homo- och bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_id": "GQ02L318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L318",
          "ref_dok_titel": "Homo- och bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So276 Tobaksprevention",
          "ref_dok_id": "GQ02So276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So276",
          "ref_dok_titel": "Tobaksprevention",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So360 Sexuella övergrepp",
          "ref_dok_id": "GQ02So360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So360",
          "ref_dok_titel": "Sexuella övergrepp",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So510 Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GQ02So510",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So510",
          "ref_dok_titel": "Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub494 Rasism i skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub494",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub494",
          "ref_dok_titel": "Rasism i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub556 Sexualitet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub556",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub556",
          "ref_dok_titel": "Sexualitet",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-03-05",
          "ref_dok_id": "GQ0966",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "66",
          "ref_dok_titel": "2003-03-05",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-03-05",
          "ref_dok_id": "GQ0966",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "66",
          "ref_dok_titel": "2003-03-05",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}