{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2224961",
      "dok_id": "GQ01JUU9",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "JUU9",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:JUU9",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "JUU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "9",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-01-01 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:55",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:59",
      "titel": "Polisfrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01JUU9/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01JUU9",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01JUU9",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01JUU9",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Justitieutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:JUU9</div><h1>Polisfrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  detta  betänkande  behandlar  utskottet ett antal\r\nmotionsyrkanden   som  väckts  under  den   allmänna\r\nmotionstiden år 2002.  De behandlade yrkandena tar i\r\nhuvudsak  upp  olika frågor  om  polisen,  bl.a.  om\r\npolisens    förmåga     att    hantera    allvarliga\r\nordningsstörningar  i  samband  med  demonstrationer\r\nsamt  dess kommunikationssystem,  införande  av  ett\r\nmaskeringsförbud   i  samband  med  demonstrationer,\r\nkostnader   för  att  bevaka   evenemang,   polisens\r\norganisation,   arbetsförhållanden  och  utrustning,\r\ninternationellt polissamarbete  samt  lagstiftningen\r\nkring vissa ordningsfrågor.\r\n\r\nI  fråga  om poliser som dömts för brott  men  där\r\nskäl för avskedande  inte funnits föreligga föreslår\r\nutskottet ett tillkännagivande  till  regeringen att\r\ndessa poliser fortsättningsvis inte skall arbete med\r\ndessa brottstyper.\r\nRörande övriga motionsyrkanden hänvisar  utskottet\r\ni betänkandet framför allt till pågående utrednings-\r\noch  beredningsarbete  samt till gällande regelverk.\r\nMot den bakgrunden föreslår  utskottet att riksdagen\r\navslår de motionerna.\r\nI ärendet finns 19 reservationer  och  3 särskilda\r\nyttranden.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n1. Polisens utbildning, utrustning och\r\ntaktik m.m.\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna  2002/03:Ju211  i\r\ndenna  del,  2002/03:Ju214  yrkandena  2  och  3,\r\n2002/03:Ju269, 2002/03:Ju357  yrkandena 11 och 12\r\nsamt 2002/03:Fö259 yrkande 4.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2. Nytt kommunikationssystem\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258\r\nyrkande   16,   2002/03:Ju329   yrkande   9   och\r\n2002/03:Ju357 yrkande 15.\r\nReservation 2 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n3. Översyn av polislagen (1984:387)\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna  2002/03:Ju211  i\r\ndenna    del,    2002/03:Ju212,    2002/03:Ju245,\r\n2002/03:Ju270 och 2002/03:Ju325.\r\nReservation 3 (v)\r\n\r\n4. Maskeringsförbud vid demonstrationer\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Ju205,\r\n2002/03:Ju214   yrkande  4,   2002/03:Ju219   och\r\n2002/03:Ju237.\r\nReservation 4 (m, c)\r\nReservation 5 (fp)\r\n\r\n5. Kostnader vid regeringsbeslutade\r\narrangemang\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2002/03:Ju217,\r\n2002/03:Ju261 yrkande 2 och 2002/03:Ju357 yrkande\r\n18.\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n6. Polisens arbetsmetoder\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju364\r\nyrkande 7 och 2002/03:\r\nJu380.\r\nReservation 7 (fp, kd)\r\n\r\n7. Renodling av polisens arbetsuppgifter\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju215\r\nyrkande   1,   2002/03:Ju258   yrkande   13   och\r\n2002/03:Ju364 yrkande 6.\r\nReservation 8 (fp, c)\r\n\r\n8. Polisens tillgänglighet\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:Ju258 yrkande\r\n1.\r\n\r\n9. Polisens arbetsmiljö\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju357 yrkandena\r\n7-9.\r\nReservation 9 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n10. Videokamera i samtliga polisbilar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:Ju357  yrkande\r\n14.\r\nReservation 10 (kd)\r\n\r\n11. Poliser som dömts för brott\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad utskottet  anfört  om  arbetsuppgifter\r\nför poliser som dömts för brott. Därmed  bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju283 yrkande\r\n3 och 2002/03: Ju329 yrkande 8 samt avslår motion\r\n2002/03:Ju283 yrkande 4.\r\nReservation 11 (s)\r\n\r\n12. Polisstyrelserna\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258\r\nyrkande 10 och 2002/03: Ju357 yrkande 10.\r\nReservation 12 (kd, c)\r\n\r\n13. Effektivare internationellt\r\npolissamarbete\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Ju218,\r\n2002/03:Ju236 yrkande 12,  2002/03:Ju249  yrkande\r\n28 och 2002/03:Ju341 yrkandena 1-3.\r\nReservation 13 (m, kd, c)\r\nReservation 14 (fp)\r\n\r\n14. Rasistiska och nazistiska brott\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju366\r\nyrkande 4 och 2002/03: Ub494 yrkande 4.\r\nReservation 15 (fp)\r\nReservation 16 (kd)\r\n\r\n15. Polisens evenemangskostnader\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju364\r\nyrkande   8,   2002/03:Ju367   och  2002/03:Kr266\r\nyrkande 15.\r\nReservation 17 (fp)\r\n\r\n16. Vapenlagstiftningen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Ju206,\r\n2002/03:Ju239, 2002/03:  Ju241, 2002/03:Ju242 och\r\n2002/03:Ju291.\r\n\r\n17. Ordningsstörningar\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Ju299,\r\n2002/03:Ju300 och 2002/03:Ju375.\r\n\r\n18. Uppgifter i polisens DNA-register\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju207.\r\n\r\n19. Beslag av substanser som används som\r\nnarkotika\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:So299 yrkande\r\n3.\r\nReservation 18 (m, fp, c)\r\n\r\n20. Polisens kameraanvändning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju220.\r\n\r\n21. Avskrivningar av anmälda brott\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ju357  yrkande\r\n16.\r\n\r\n22. Eftersökning av försvunna personer\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju379.\r\n\r\n23. Upplysningar om pedofiler\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju389.\r\n\r\n24. Ordningsvakter\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju357 yrkandena\r\n1 och 2.\r\n\r\n25. Kostnader vid identitetsbyte\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:Ju363 yrkande\r\n22.\r\nReservation 19 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 13 och 20 mars 2003\r\n\r\nPå justitieutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nJohan Pehrson\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit  i  beslutet:  Johan\r\nPehrson  (fp),  Susanne  Eberstein (s), Alice Åström\r\n(v),  Margareta  Sandgren  (s),  Beatrice  Ask  (m),\r\nLennart  Nilsson  (s)[1],  Helena   Zakariasén  (s),\r\nRagnwi  Marcelind  (kd),  Elisebeht  Markström  (s),\r\nJeppe  Johnsson  (m),  Yilmaz  Kerimo  (s),  Torkild\r\nStrandberg  (fp)[2]2,  Johan  Linander  (c),   Göran\r\nNorlander  (s),  Joe  Frans (s), Leif Björnlod (mp),\r\nKerstin Andersson (s)[3]2,  Hillevi Engström (m) och\r\nKarin Granbom (fp)[4]1.\r\n\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]: Endast punkt 11.\r\n[2]:2 Dock ej punkt 11.\r\n[3]:\r\n[4]:\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nJuU9\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nInledning\r\n\r\nI  detta betänkande behandlar  utskottet  ett  antal\r\nmotionsyrkanden  som  huvudsakligen  rör polisen och\r\nsom väckts under den allmänna motionstiden år 2002.\r\n\r\nPolisen och demonstrationer, m.m.\r\n\r\n\r\nI    detta    avsnitt   behandlar   utskottet\r\nmotionsyrkanden  rörande  demonstrationer och\r\nandra   evenemang,   bl.a.   frågor   rörande\r\npolisens ledning, utbildning och  utrustning.\r\nVidare  behandlas  frågor  om förbud mot  att\r\nmaskera sig i samband med demonstrationer och\r\nom ansvaret för polismyndigheternas kostnader\r\nför    att    upprätthålla    ordning     vid\r\nregeringsbeslutade    evenemang.    Utskottet\r\nföreslår  att  samtliga  motioner avslås  med\r\nhänvisning  till  pågående  utrednings-   och\r\nberedningsarbete. Jämför reservationerna 1-6.\r\n\r\nEtt stort antal motioner har väckts som rör polisens\r\nagerande i samband med demonstrationer.\r\n\r\nI  motionerna  Ju211  (kd), Ju214 (m), Ju269  (v),\r\nJu357 (kd) och Fö259 (m)  begärs  insatser  avseende\r\npolisens    utbildning,   utrustning,   taktik   och\r\nbefogenheter i samband med demonstrationer.\r\nI motionerna  Ju258  (c), Ju329 (m) och Ju357 (kd)\r\nbegärs att polisen snarast  skall  erhålla  ett nytt\r\nkommunikationssystem.\r\nI  motionerna Ju211 (kd) och Ju212 (m) begärs  att\r\nbestämmelserna  i 13 och 16 §§ polislagen (1984:387)\r\nskall ändras så att  polisen ges möjlighet att under\r\nvissa förutsättningar  hålla  kvar  en person längre\r\ntid än vad som medges i dag. För närvarande är tiden\r\nbegränsad  till sex timmar. Även i motionerna  Ju270\r\n(v)  och  Ju325   (s)   efterfrågas  en  översyn  av\r\npolislagens bestämmelser  om omhändertagande, dock i\r\nsyfte  att  dels  se  till  att  möjligheterna  till\r\nomhändertagande   inte   utnyttjas    för   olagliga\r\ngripanden  eller  omhändertaganden,  dels   om   hur\r\ninformation   hanteras   som   baseras   på   sådana\r\ningripanden. Slutligen begärs i motion Ju245 (c) att\r\nen  översyn  görs  av  nuvarande  avvägningar mellan\r\npolisens   befogenheter   och   utövandet   av   den\r\ngrundlagsskyddade mötesfriheten.\r\nI motionerna Ju217 (m), Ju261 (m)  och  Ju357 (kd)\r\nbegärs   att   regeringen   garanterar  att  berörda\r\npolismyndigheter inte drabbas  ekonomiskt  av  stora\r\narrangemang som beslutats av regeringen.\r\nI  motionerna  Ju205 (m), Ju214 (m), Ju219 (c) och\r\nJu237  (fp) begärs  en  möjlighet  för  polisen  att\r\nförbjuda demonstranter att maskera sig i samband med\r\ndemonstrationer.\r\nRegeringen   beslutade   den   20  juni  2001  att\r\ntillkalla    en    kommitté,    som   antog   namnet\r\nGöteborgskommittén,   för   att  se  över   polisens\r\nmöjligheter  att  förebygga och  bekämpa  allvarliga\r\nordningsstörningar   (dir.   2001:60).  I  uppdraget\r\ningick  att  göra  en  kartläggning  och  analys  av\r\nhändelserna i samband med  Europeiska  rådets möte i\r\nGöteborg den 14-16 juni 2001. Kommittén  skulle, med\r\nutgångspunkt  i  analysen  och  i  erfarenheter   av\r\nliknande  evenemang,  överväga  och föreslå åtgärder\r\nsom       med       bibehållen      respekt      för\r\ndemonstrationsfriheten  kan leda till att allvarliga\r\nordningsstörningar  kan  förebyggas   och  bekämpas.\r\nKommittén   skulle  bl.a.  kartlägga  och  analysera\r\npolisväsendets   planering   och   organisation  för\r\nsäkerhetsfrågorna  inför  Göteborgsmötet,  undersöka\r\nhur underrättelseinformationen  använts  i  arbetet,\r\nundersöka    tillgången   till   polisresurser   och\r\nutrustning  samt   se   över   hur   polispersonalen\r\nutbildats och förberetts för uppgiften.  Den  skulle\r\nockså utreda förutsättningarna för identifiering  av\r\ndeltagare i ordningsstörande folksamlingar och andra\r\nåtgärder    för    att    säkra   bevisning,   bl.a.\r\nmöjligheterna att införa ett förbud mot att uppträda\r\nmaskerad  vid  demonstrationer.   Andra  frågor  som\r\nkommittén  hade  att  ta ställning till  var  om  de\r\nbestämmelser   som  styr  polisens   användning   av\r\nhjälpmedel  och annan  utrustning,  t.ex.  vapen  av\r\nolika  slag, vid  allvarliga  ordningsstörningar  är\r\nändamålsenligt utformade. Slutligen skulle kommittén\r\növerväga  om  de regler i polislagen som syftar till\r\natt  upprätthålla  ordningen  och  förebygga  brott,\r\nt.ex.  bestämmelserna  om avvisning, avlägsnande och\r\ntillfälligt   omhändertagande,   är   ändamålsenligt\r\nutformade.  Arbetet   skulle   i   detta  sammanhang\r\nbedrivas   med   utgångspunkt  i  att  behovs-   och\r\nproportionalitetsprinciperna  också fortsättningsvis\r\nskall utgöra grundprinciperna vid polisingripanden.\r\nGöteborgskommittén  överlämnade   sitt  betänkande\r\nGöteborg  2001  (SOU  2002:122)  till  regeringen  i\r\njanuari   2003.   Kommittén   förespråkar  en  mängd\r\nförändringar för att polisen i  framtiden skall vara\r\nbättre   rustad   att   hantera   bl.a.   allvarliga\r\nordningsstörningar.  Här betonas Rikspolisstyrelsens\r\nsamordnande roll, att  medel måste ställas till dess\r\nförfogande i samband med bl.a. stora internationella\r\nevenemang och att samverkan mellan den öppna polisen\r\noch Säkerhetspolisen måste bli bättre. Vidare anförs\r\natt  det  är  nödvändigt  att   en  enhetlig  modell\r\nutarbetas    när   det   gäller   ingripanden    mot\r\nfolksamlingar  och att detta är en förutsättning för\r\natt Sverige i framtiden  skall  kunna  åta  sig  att\r\narrangera  liknande  möten som det i Göteborg. Denna\r\nnationella  modell bör  inkludera  våldsförebyggande\r\nstrategier   i   samband   med   stora   möten   och\r\ndemonstrationer   samt  prioritera  ingripanden  mot\r\nenskilda  personer för  att  så  långt  som  möjligt\r\nundvika  massgripanden   och   massomhändertaganden.\r\nDeltagande poliser måste ha enhetlig  utbildning med\r\nen  bestämd taktik och ett gemensamt språk.  Poliser\r\nbehöver    djupa    kunskaper    i   samhällsfrågor,\r\nkommunikation      och      konflikthantering      i\r\nvåldsförebyggande syfte. Vidare  krävs  att  de  som\r\nskall  leda  polisinsatser  under svåra förhållanden\r\nfår  ordentlig  utbildning  och  träning.  Kommittén\r\nfinner  det  anmärkningsvärt  att   det   saknas  en\r\nnationell  samsyn  när  det gäller piketstyrkor  och\r\nNationella insatsstyrkan,  och  den förespråkar viss\r\ngemensam   utbildning,   samträning   och   enhetlig\r\nutrustning. Polisledningen måste med kraft  motverka\r\nkränkande  språk  och  attityder bland poliser.  Vad\r\ngäller polisens utrustning  anser Göteborgskommittén\r\natt  avsaknaden  av  \"ett vapen  mellan  batong  och\r\npistol\" är ett problem och att det utvecklingsarbete\r\nsom Rikspolisstyrelsen  har inlett på området därför\r\nbör   fortsätta.   Kommittén    anför   vidare   att\r\nerfarenheterna  visar  att  fasta vattenkanoner  vid\r\nmöteslokaler och andra avspärrade  områden  kan vara\r\nett  betydelsefullt  hjälpmedel  för  att  förhindra\r\ndemonstranter  och  andra att tränga igenom polisens\r\navspärrningar, t.ex.  runt  en möteslokal. Kommittén\r\nfinner  vidare  starka  skäl tala  för  att  polisen\r\nsnarast  bör  få tillgång till  ett  antal  skyddade\r\nfordon.\r\nGöteborgskommittén   framhåller   att   fungerande\r\nradiokommunikation   utgör   en   förutsättning  för\r\nledning  av  polisverksamheten  och  säkerheten  för\r\npersonalen.    Polisens    radiokommunikationssystem\r\ndrabbades   under   Göteborgsmötet    av    kraftiga\r\nstörningar  och  var  vid  en  insats i princip helt\r\nutslaget. Kommittén anser att det  är nödvändigt att\r\nsvensk   polis   snarast   får   ett   nytt  modernt\r\nradiosystem, gärna i samverkan med andra aktörer.\r\nFrågan  om ett gemensamt radiokommunikationssystem\r\nför polisen  och övriga aktörer inom den s.k. public\r\nsafety-sektorn  har behandlats ett flertal gånger av\r\nutskottet (se bet. 2001/02:JuU13 s. 24 f. med vidare\r\nhänvisningar). -  Regeringen  beslutade  i juni 2002\r\natt tillkalla en särskild utredare med uppgift  dels\r\natt presentera ett underlag till regeringsbeslut  om\r\natt  genomföra  en  upphandling och teckna avtal för\r\nett gemensamt radiokommunikationsnät  för  skydd och\r\nsäkerhet,   dels  att  efter  beslut  av  regeringen\r\ngenomföra en  sådan  upphandling.  Det  efterfrågade\r\nunderlaget  för  att  genomföra  en upphandling  och\r\nteckna       avtal       för      ett      gemensamt\r\nradiokommunikationsnät överlämnades  till regeringen\r\ni januari 2003, se betänkandet Trygga  medborgare  -\r\nsäker  kommunikation  (SOU  2003:10).  I betänkandet\r\nföreslås  att regeringen ger utredningen  i  uppdrag\r\natt genomföra upphandlingen och att utgångspunkterna\r\nför det fortsatta  arbetet bör vara bl.a. att staten\r\nbör äga det gemensamma  systemet och inneha aktuella\r\nfrekvenstillstånd. Systemet skall vara rikstäckande,\r\ninledningsvis     undantas    dock     fjällvärlden.\r\nUtbyggnaden   bör   ske    under   åren   2004-2009.\r\nKostnaderna beräknas till ca  2,3  miljarder  kronor\r\nför  byggandet  av  infrastrukturen,  och  de årliga\r\nkostnaderna  för  driften uppskattas till drygt  500\r\nmiljoner  kronor.  Utbyggnaden  förslås  ske  i  två\r\nfaser,    där    arbetet    inleds     med     bl.a.\r\nstorstadsregionerna,  där polisen inom kort förlorar\r\nsina radiotillstånd.\r\nGöteborgskommittén föreslår  vidare att det införs\r\nett  maskeringsförbud  på  allmän plats  i  eller  i\r\nanslutning till en folksamling.  Förbudet skall inte\r\nomfatta bl.a. den som täcker ansiktet för att skydda\r\nsig  mot väderleken eller som gör det  av  religiösa\r\nskäl. Det skall vidare enligt förslaget vara möjligt\r\nför en anordnare av en allmän sammankomst att begära\r\ntillstånd för deltagarna att bära maskering.\r\nSlutligen  påpekar  Göteborgskommittén att det kan\r\nfinnas ett grundläggande  strukturellt  problem inom\r\nden svenska polisen. Många av de som kommittén talat\r\nmed har bekräftat detta och pekat på bl.a. bristande\r\nsamsyn, dåligt chefs- och ledarskap samt bristfällig\r\nutbildning.  Kommittén, som påpekar att denna  fråga\r\nlegat utanför  ramen  för  dess  uppdrag, finner det\r\nangeläget   att   denna   fråga  blir  föremål   för\r\nytterligare överväganden.\r\nVad   gäller  den  sistnämnda   frågan   aviserade\r\njustitieministern   i  en  riksdagsdebatt  om  bl.a.\r\nGöteborgskommitténs  betänkande   att  en  utredning\r\nkommer  att  tillsättas med uppdrag att  se  om  det\r\nfinns något sådant  strukturellt samband (snabbprot.\r\n2002/03:52, anf. 2).  Vidare  kan  tilläggas, enligt\r\nvad  utskottet  inhämtat,  att  rikspolischefen  och\r\nlänspolismästaren i Västra Götaland  fått  i uppdrag\r\natt   redovisa   de   förändringar  som  kommer  att\r\ngenomföras   inom   respektive   ansvarsområde   med\r\nanledning av kommitténs betänkande.\r\nUtskottet har tidigare  betonat att frågor som rör\r\nbl.a.  polisens  utbildning  är   viktiga  (se  bet.\r\n2002/03:JuU1 s. 42 f.). Utskottet vill  här särskilt\r\nbetona  vikten  av,  för  att  ytterligare förstärka\r\nallmänhetens  förtroende för polisen,  att  samtliga\r\npoliser   med   viss    regelbundenhet    deltar   i\r\nutbildningar   som   rör   etikfrågor.   Vidare  har\r\nutskottet tidigare understrukit att det är angeläget\r\natt polisen ges erforderligt stöd i arbetet  med att\r\nutveckla ett nytt radiokommunikationssystem och  ges\r\nmöjlighet    att   finansiera   ett   sådant   (bet.\r\n2001/02:JuU13  s. 24 f. och yttr. 2001/02:JuU2y s. 5\r\nf.).  Mot  bakgrund   härav   och  då  det  pågående\r\nutrednings-   och   beredningsarbetet    i   de   av\r\nmotionärerna  berörda  frågorna inte bör föregripas,\r\nfinner utskottet för närvarande inte skäl till något\r\nuttalande. Motionerna Ju205,  Ju211,  Ju212,  Ju214,\r\nJu217,  Ju219,  Ju237,  Ju245,  Ju258, Ju261, Ju269,\r\nJu270,  Ju325,  Ju329,  Ju357och  Fö259  bör  därför\r\navslås i här behandlade delar.\r\n\r\nPolisens arbetsmetoder och\r\narbetsuppgifter, m.m.\r\n\r\n\r\nI    detta    avsnitt   behandlar   utskottet\r\nmotionsyrkanden        rörande       polisens\r\narbetsmetoder och arbetsuppgifter  samt  dess\r\ntillgänglighet. Vidare behandlas motioner  om\r\npolisens  arbetsmiljö  samt  tillgången  till\r\nvideokamera  i polisbilar. Utskottet föreslår\r\natt samtliga motioner  avslås  med hänvisning\r\nhuvudsakligen  till pågående utrednings-  och\r\nberedningsarbete.    Jämför   reservationerna\r\n7-10.\r\n\r\nArbetsmetoder\r\n\r\n\r\nI motionerna Ju364 (fp)  och  Ju380  (kd) anförs att\r\npolisen bör förändra sina arbetsmetoder  och  övergå\r\ntill s.k. nolltolerans.\r\n\r\nInom New York-polisen används en arbetsmetod, den.\r\ns.k. nolltoleransen, som på senare år uppmärksammats\r\ni   Sverige.  Nolltolerans  innebär  i  korthet  att\r\npolisen   med   kraft   bekämpar   alla  brott,  hur\r\nbagatellartade  de  än  är,  liksom  allt   som  kan\r\nbetraktas  som  ordningsproblem. Grundtanken är  att\r\ndet   finns   ett  samband   mellan   oordning   och\r\nbrottslighet samt  att  mindre  brott  föder  grövre\r\nbrott.\r\nUtskottet  har  tidigare behandlat motionsyrkanden\r\nliknande de nu aktuella. I samband med att utskottet\r\nbehandlade regeringens budgetproposition för år 1998\r\nanförde utskottet att  det närmast är självklart att\r\nerfarenheterna från New  York  inte  går  att direkt\r\növerföra till Sverige. Där fanns emellertid  en  del\r\nintressanta  tankegångar som säkerligen skulle komma\r\natt påverka polisarbetet  också här. Utskottet ansåg\r\ndock att frågan knappast lämpade  sig  för generella\r\nuttalanden  i  den ena eller andra riktningen  (bet.\r\n1997/98:JuU1 s. 31). När utskottet senast behandlade\r\ndenna fråga under  våren  2002 vidhöll utskottet sin\r\ntidigare uttalade inställning,  nämligen  att frågan\r\ninte  lämpar  sig  för  generella  uttalanden  (bet.\r\n2001/02:JuU13 s. 15).\r\nUtskottet  ser  inte heller nu skäl att frångå sin\r\ntidigare inställning  i frågan. Motionerna Ju364 och\r\nJu380 i här behandlade delar avstyrks.\r\n\r\nRenodling av polisens arbetsuppgifter, m.m.\r\n\r\n\r\nI motionerna Ju215 och  Ju258  (båda  c)  samt Ju364\r\n(fp)  anförs  att  polisens  verksamhet bör renodlas\r\ngenom  att  vissa  administrativa   och  andra  icke\r\npolisiära  arbetsuppgifter flyttas över  till  andra\r\nmyndigheter.   I  motion  Ju258  begärs  vidare  att\r\npolisen skall vara tillgänglig dygnet runt.\r\n\r\nI februari år  2000 beslutade riksdagen på förslag\r\nav utskottet ett tillkännagivande  om att regeringen\r\nborde utreda frågan om vilka arbetsuppgifter polisen\r\nbör ha (bet. 1999/2000:JuU6 s. 5 f., rskr. 128).\r\nRegeringen  beslutade den 21 december  2000  (dir.\r\n2000:105) att tillkalla  en  särskild  utredare  med\r\nuppgift    att   göra   en   översyn   av   polisens\r\narbetsuppgifter.   Utredningen,   som  tagit  namnet\r\nPolisverksamhetsutredningen,  fick  i   uppdrag  att\r\nutreda  och  lämna  förslag  till  förändringar  som\r\ninnebär  att  polisens  verksamhet renodlas  så  att\r\npolisen i ökad utsträckning  kan  koncentrera sig på\r\nsin centrala funktion att minska brottsligheten  och\r\nöka människors trygghet. Genom tilläggsdirektiv, som\r\nbeslutades  av regeringen den 21 februari 2002, fick\r\nutredaren   i   uppgift   att   även   överväga   om\r\nhuvudansvaret  för   förvaring   av   personer   som\r\nomhändertagits  med  stöd  av  lagen  (1976:511)  om\r\nomhändertagande  av  berusade  personer,  m.m. (LOB)\r\nskulle  överföras  från  polisen till annan huvudman\r\n(dir. 2002:23).\r\nPolisverksamhetsutredningen    har    avgett   tre\r\nbetänkanden,  nämligen  Mot  ökad  koncentration   -\r\nförändring  av  polisens  verksamhet  (SOU 2001:87),\r\nPolisverksamhet  i  förändring  (SOU  2002:70)   och\r\nPolisverksamhet i förändring - del 2 (SOU 2002:117),\r\noch  därmed  slutfört  sitt  arbete. Av betänkandena\r\nframgår att polisen i dag utför  en  mängd uppgifter\r\nsom i mycket liten, om ens någon, utsträckning utgör\r\nett  led  i  polisens funktion att upprätthålla  den\r\nallmänna ordningen  och  säkerheten. Huvudsyftet med\r\natt   renodla   polisens   verksamhet    är   enligt\r\nutredningen  att en del av den befintliga personalen\r\nskall   frigöras    för   att   förstärka   polisens\r\nkärnverksamhet. Utredningen vill också betona att en\r\nrenodling   bidrar  till   att   skapa   en   tydlig\r\npolisidentitet.   Ett   klart  och  tydligt  uppdrag\r\nhjälper både polis och allmänhet  att klargöra vilka\r\nförväntningar  som skall finnas och  vilka  som  kan\r\nvara  möjliga att  infria.  Enligt  utredningen  bör\r\nutgångspunkterna   för  vilka  uppgifter  som  skall\r\nåligga polisen vara  följande.  Polisen skall endast\r\nbelastas   med  uppgifter  när  ett  ordnings-   och\r\nsäkerhetstänkande  är  av  dominerande betydelse när\r\nuppgiften utförs. Vidare skall  sådana uppgifter där\r\ndet kan antas att det krävs våld  eller  tvångsmedel\r\nför att utföra uppgiften åligga polisen. Polisen bör\r\ndessutom  endast ha att utföra uppgifter som  ligger\r\ninom ramen  för  polisens  nuvarande  utbildning och\r\nkompetens.\r\nEnligt  utredningen  kan  renodling ske  på  flera\r\nolika sätt; dels genom att uppgifter  som  inte  har\r\npolisiär  relevans  förs  över  till annan huvudman,\r\ns.k.    extern    renodling,    dels    genom    att\r\narbetsuppgifter som inte fordrar poliskompetens förs\r\növer från den polisutbildade till den civilanställda\r\npersonalen,   s.k.   intern   renodling.  Bland   de\r\nuppgifter   som  skulle  kunna  övertas   av   andra\r\nmyndigheter      nämner       utredningen      bl.a.\r\nstämningsmannaverksamheten som  skulle  kunna  föras\r\ntill  kronofogdemyndigheterna, stängsling av gruvhål\r\nsom skulle  kunna  föras  till Bergsstaten, ansvaret\r\nför omhändertagande av djur  som  skulle kunna föras\r\növer    till   länsstyrelserna   och   ett   flertal\r\ntillståndsärenden,  ärenden  om  felparkeringsavgift\r\nsamt  huvudansvaret  för förvaring av  personer  som\r\nomhändertagits med stöd  av  LOB  som  skulle  kunna\r\nföras     över    till    kommunerna.    Bland    de\r\nverksamhetsområden  inom vilka civilanställda skulle\r\nkunna   användas   i  större   utsträckning   nämner\r\nutredningen  viss  brottsutredning  och  arbete  som\r\noperatörer i polisens kommunikationscentraler. Vissa\r\narbetsuppgifter bör  vidare  enligt utredningen helt\r\nkunna     upphöra,     t.ex.    verksamheten     med\r\nförlustanmälningar.    Betänkandena    bereds    för\r\nnärvarande.\r\nUtskottet konstaterar  att  arbete - på riksdagens\r\nbegäran    -    för   en   renodling   av   polisens\r\narbetsuppgifter pågår  inom Regeringskansliet. Detta\r\narbete bör inte föregripas. En renodling av polisens\r\narbetsuppgifter bör, enligt utskottets mening, kunna\r\nmedföra att polisens tillgänglighet  för medborgarna\r\nytterligare   förbättras.  Utskottet  föreslår   att\r\nmotionerna Ju215,  Ju258  och Ju364 i här behandlade\r\ndelar avslås.\r\n\r\nArbetsmiljön\r\n\r\n\r\nI motion Ju357 (kd) begärs  olika  åtgärder  för att\r\nförbättra arbetsmiljön inom polisen. Vidare föreslås\r\natt  Rikspolisstyrelsen  skall  ges  i  uppdrag  att\r\nutarbeta  en strategi över arbetsfördelningen så att\r\npoliser över 55 år inte skall behöva arbeta skift.\r\n\r\nÅr 2001 var  medelåldern  för polispersonalen 45,6\r\når. Den varierar dock kraftigt mellan olika delar av\r\nlandet.   Sjukfrånvaron   och   begränsningarna    i\r\ntjänstbarheten av hälsoskäl ökade under samma år för\r\nfjärde  året i rad. För män var sjukfrånvaron totalt\r\n4,75 %, medan  den  för  kvinnor  var  totalt 7,71 %\r\n(Polisens årsredovisning 2001).\r\nRikspolisstyrelsen  har  tidigare,  i samband  med\r\nberedningen  av budgeten för år 2002, som  en  orsak\r\ntill den höga  sjukfrånvaron framhållit den tidigare\r\nminskningen av antalet  anställda  i kombination med\r\nden ogynnsamma åldersstrukturen. Ett långsiktigt mål\r\nbör enligt Rikspolisstyrelsen vara att  ingen som är\r\n55  år  eller  äldre  skall  tvingas att regelbundet\r\narbeta  natt (prop. 2001/02:1,  utg.omr.  4  avsnitt\r\n4.6.1).\r\nEn  rad  åtgärder  har  också  vidtagits  för  att\r\nförbättra  arbetsmiljön och arbetssituationen för de\r\nanställda inom polisväsendet. En särskild person har\r\nanställts av  Rikspolisstyrelsen  för  att  samordna\r\narbetsmiljöfrågorna,   och   projekt   som  rör  det\r\npsykosociala   omhändertagandet  inom  polisen   har\r\ninletts.  Arbete   pågår  också  med  att  skapa  en\r\ngemensam arbetsmiljöutbildning  för polisen samt med\r\natt      fördjupa      informationsutbytet      inom\r\narbetsmiljöområdet        (Polisens   årsredovisning\r\n2001).\r\nRikspolisstyrelsen  har,  i  regleringsbrevet  för\r\nbudgetåret 2003 avseende polisorganisationen, fått i\r\nuppdrag  att  redovisa  en  sammanhållen   nationell\r\nbeskrivning och analys av statistik och åtgärder  på\r\ndet   personalpolitiska  området.  Av  redovisningen\r\nskall bl.a. framgå personalsammansättningen fördelad\r\npå   poliser,   civilanställda,   ålder   och   kön,\r\növertidsuttag,  sjukfrånvaro  och vilka åtgärder som\r\nvidtagits   för  att  minska  sjukfrånvaron,   vilka\r\nåtgärder  som   vidtagits   för   att  uppmuntra  de\r\nanställda att utveckla sin kompetens  så  att de kan\r\nutgöra  en  bas  för framtida chefsrekrytering  samt\r\nåtgärder   vidtagna    för   att   åstadkomma   ökad\r\njämställdhet mellan kvinnor  och  män  samt  antalet\r\npensioneringar   för   ordinarie  pensionsålder  och\r\nantalet delpensioneringar.\r\nUtskottet behandlade liknande  yrkanden  som de nu\r\naktuella  under  våren  2000  respektive  våren 2001\r\n(bet.  1999/2000:JuU6 s. 19 f. och 2000/01:JuU11  s.\r\n10 f.).  Utskottet  framhöll  därvid bl.a. följande.\r\nUtskottet   har   självfallet   inte   någon   annan\r\nuppfattning än motionärerna när det gäller vikten av\r\nen  god  arbetsmiljö.  Arbetet  som  polis   innebär\r\nemellertid,   anförde   utskottet,  att  risken  att\r\nutsättas för våld, hot och  kränkande  uttalanden är\r\nstörre än för andra yrkesgrupper. Det är  därför  av\r\nstor  vikt  att  frågor om arbetsmiljön inom polisen\r\nständigt  uppmärksammas.   Som  påpekades  i  de  då\r\naktuella motionerna hade under senare år ett flertal\r\nförändringar   bidragit   till  en   mer   besvärlig\r\nsituation. Här tänkte utskottet  på de i och för sig\r\nnödvändiga  neddragningarna  av  den  civilanställda\r\npersonalen.  Det  svåra  ekonomiska  läget  i  flera\r\nkommuner  hade  också  inneburit  att  det   samlade\r\nsociala  skyddsnätet blivit sämre, vilket kunde  öka\r\npressen på  polispersonalen.  Mot  denna  bakgrund -\r\nfortsatte utskottet - fanns det en risk att  polisen\r\ninte till fullo klarar sin uppgift, något som  i sin\r\ntur  riskerar  att  urholka förtroendet för polisens\r\nverksamhet.   Enligt  utskottet   var   det   därför\r\nglädjande att åtgärder  som  långsiktigt  kan  bidra\r\ntill   en   bättre  arbetsmiljö  hade  vidtagits.  -\r\nUtskottet  vidhöll   sina   tidigare  yttranden  när\r\nliknande  yrkanden  senast behandlades  under  våren\r\n2002 (bet. 2001/02:JuU13\r\ns. 19 f.).\r\nUtskottet vidhåller  sina  tidigare  uttalanden  i\r\nfrågan.  Som  utskottet  framhållit är det glädjande\r\natt  åtgärder hela tiden vidtas  för  att  förbättra\r\narbetsmiljön inom polisen. Med hänsyn härtill och då\r\nRikspolisstyrelsen   fått   i   uppdrag   att   till\r\nregeringen  inkomma  med  en  sammanhållen nationell\r\nbeskrivning  och  analys  av  vilka   åtgärder   som\r\nvidtagits  på  det  personalpolitiska området finner\r\nutskottet inte skäl för  riksdagen  att  göra  något\r\nsärskilt  uttalande  i  frågan.  Motion  Ju357 i här\r\nbehandlade delar avstyrks.\r\n\r\nVideokamera i polisbilar\r\n\r\n\r\nI  motion Ju357 (kd) begärs att det skall finnas  en\r\nvideokamera  i  samtliga  polisbilar  för  att t.ex.\r\ndokumentera   ett   första  förhör  vid  ett  anmält\r\nmisshandelsfall.\r\n\r\nUtskottet  har  inhämtat  att  Rikspolisstyrelsen,\r\nbl.a.  inom  ramen  för   arbetet  mot  familjevåld,\r\nrekommenderat polismyndigheterna  att  överväga  att\r\nanvända videokameror för dokumentation i samband med\r\natt polis anländer till en brottsplats.\r\nUtskottet   delar  i  och  för  sig  motionärernas\r\nuppfattning att det för t.ex. beslut om åtal och vid\r\nen  följande  domstolsprövning   kan  vara  bra  med\r\nvideoupptagningar  i  ett  inledande   skede  av  en\r\nförundersökning. Enligt utskottet är dock  specifika\r\nfrågor  om  polisens utrusning frågeställningar  som\r\ndet i första  hand  åligger  polisen att bedöma. Med\r\nhänsyn   härtill   och   mot   bakgrund    av    den\r\nrekommendation  Rikspolisstyrelsen utfärdat är någon\r\nåtgärd  från  riksdagen  inte  nödvändig.  Utskottet\r\nföreslår  att  motion  Ju357  i  här  behandlad  del\r\navslås.\r\n\r\nPoliser som dömts för brott, m.m.\r\n\r\n\r\nI   detta   avsnitt    behandlar    utskottet\r\nmotionsyrkanden  rörande arbetsuppgifter  för\r\npoliser  som  dömts   för   brott   samt  det\r\ndemokratiska  inflytande  i  polisstyrelserna\r\noch   deras   möjlighet  att  fullgöra   sina\r\nuppgifter.  Utskottet  föreslår  i  fråga  om\r\npoliser som dömts  för brott men där skäl för\r\navskedande   inte   funnits   föreligga   ett\r\ntillkännagivande till  regeringen  att  dessa\r\npoliser  fortsättningsvis  inte  skall arbete\r\nmed dessa brottstyper. Jämför reservationerna\r\n11 och 12.\r\n\r\nPoliser som dömts för brott\r\n\r\nI  motion  Ju283  (v)  begärs  att  direktiven  till\r\nPersonalansvarsnämnden vid Rikspolisstyrelsen  skall\r\nses  över  och  att  nämnden  skall granska samtliga\r\npoliser  som  dömts för brott. I  motion  Ju329  (m)\r\nanförs att poliser  som  dömts  för kvinnomisshandel\r\ninte bör få utreda misstankar om sådana brott.\r\nPersonalansvarsnämnden    vid   Rikspolisstyrelsen\r\nprövar frågor om bl.a. skiljande  från anställningen\r\npå grund av personliga förhållanden, disciplinansvar\r\noch åtalsanmälan rörande poliser (26  § förordningen\r\n[1989:773]  med  instruktion  för Rikspolisstyrelsen\r\noch 19 § verksförordningen [1995:1322]).\r\nEn   följd  av  regelverket  är  att   ärenden   i\r\npersonalansvarsnämnden     om    avskedande    eller\r\nuppsägning  samt  frågor  om disciplinansvar  bedöms\r\nenligt  den  arbetsrättsliga  lagstiftningen  och  i\r\nenlighet med Arbetsdomstolens praxis.\r\nDet  åligger   den   myndighet  som  den  enskilde\r\npolismannen      lyder      under      att      till\r\npersonalansvarsnämnden anmäla  en  fråga  som  skall\r\nprövas av denna\r\n(6  kap.  14  §  polisförordningen [1998:1558]). Ett\r\närende      kan      även     anhängiggöras      hos\r\npersonalansvarsnämnden  genom  att  en domstol i ett\r\nbrottmål, som gäller en anställd inom polisväsendet,\r\nbegär yttrande av personalansvarsnämnden  om det får\r\nnågra    arbetsrättsliga    konsekvenser   för   den\r\ntilltalade om denne döms i enlighet  med  åtalet (29\r\nkap. 5 § första stycket 5 brottsbalken).\r\nEn   arbetstagare   får   avskedas  om  han  grovt\r\nåsidosatt sina åligganden gentemot arbetsgivaren (18\r\n§   lagen   [1982:80]   om  anställningsskydd).   En\r\nuppsägning måste vara sakligt  grundad (7 §). Saklig\r\ngrund  för  uppsägning föreligger  inte  om  det  är\r\nskäligt   att  kräva   att   arbetsgivaren   bereder\r\narbetstagaren annat arbete inom myndigheten.\r\nDisciplinpåföljd  får meddelas en arbetstagare som\r\nuppsåtligen  eller av  oaktsamhet  åsidosätter  sina\r\nskyldigheter i  anställningen.  Är  felet med hänsyn\r\ntill   samtliga  omständigheter  ringa,  får   någon\r\ndisciplinpåföljd   inte   meddelas   (14   §   lagen\r\n[1994:260]  om offentlig anställning). Om en gärning\r\nhar  prövats  i   straffrättslig  ordning,  får  ett\r\ndisciplinärt  förfarande  inledas  eller  fortsättas\r\nbara  om  gärningen  av  någon  annan  anledning  än\r\nbristande bevisning inte ansetts vara straffbar.\r\nAv personalansvarsnämndens  verksamhetsrapport för\r\når  2002 framgår bl.a. att nämnden  avgett  yttrande\r\ntill domstol avseende åtal för brott utom tjänsten i\r\nsex  fall.   I  fyra  av  dessa  innefattade  åtalet\r\nmisshandel av  en  kvinna, varav två riktade sig mot\r\nen     hustru    respektive     en     sambo.     Av\r\npersonalansvarsnämndens  yttranden  till domstolarna\r\nframgår  sammanfattningsvis  att  om  de  tilltalade\r\nfälls  till ansvar enligt åtalet för misshandel  som\r\ninte bedöms  som ringa, kommer poliserna att skiljas\r\nfrån sina respektive anställningar.\r\nPersonalansvarsnämnden   avgjorde  18  ärenden  om\r\nifrågasatt  avskedande  eller  uppsägning  under  år\r\n2002. I 4 av dessa beslutade  personalansvarsnämnden\r\nom  avskedande.  Av  övriga ärenden  skrevs  11  av,\r\nantingen på grund av att aktuella åtal hade ogillats\r\neller  därför  att  grund  för  ett  skiljande  från\r\nanställningen inte bedömdes  föreligga. Resterande 3\r\närenden skrevs av med anledning  av  att den berörde\r\narbetstagaren själv hade sagt upp sig.\r\nDen 14 december 2000 beslutade regeringen  att  ge\r\nen  kommitté  med  parlamentarisk  sammansättning  i\r\nuppdrag   att  granska  den  ordinära  tillsynen  av\r\npolisen och  åklagarväsendet, Kommittén om tillsynen\r\növer  polis-  och   åklagarväsendena,  i  syfte  att\r\nsäkerställa att medborgarnas  krav på en demokratisk\r\ninsyn och kontroll skall kunna  tillgodoses på bästa\r\nsätt (dir. 2000:101). Kommittén skall också överväga\r\nom       regleringen,       organisationen       och\r\nhandläggningsrutinerna   för  brottsanmälningar  och\r\nklagomål    mot   anställda   inom    polisen    och\r\nåklagarväsendet uppfyller de höga krav som måste\r\nställas  på en  sådan  verksamhet.  Uppdraget  skall\r\nredovisas  senast  den  1 maj 2003, sedan regeringen\r\nden   19   juni   2002   beslutat    att    förlänga\r\nutredningstiden (dir. 2002:82).\r\nDen  14  december  2000 beslutade regeringen också\r\natt tillsätta en särskild  utredare  med uppdrag att\r\ngöra en sammanhållen och övergripande  granskning av\r\nförfarandet vid brottsutredningen i samband med Osmo\r\nVallos   dödsfall   (dir.   2000:95).   Osmo  Vallo-\r\nutredningen överlämnade sitt betänkande Osmo Vallo -\r\nutredning   om   en  utredning  (SOU  2002:37)  till\r\nregeringen  i april  2002.  I  betänkandet  föreslås\r\nbl.a.   att  det   skall   bli   obligatoriskt   med\r\nutredningar  av  dödsfall  och  allvarliga  skador i\r\nsamband  med  polisingripanden  samt  att  en  sådan\r\nutredning  redan  från  början  skall  ledas  av  en\r\nåklagare.\r\nUtskottet  konstaterar  att  det  inte ankommer på\r\nutskottet  att ta ställning till den arbetsrättsliga\r\nlagstiftningen som personalansvarsnämnden tillämpar.\r\nSamtidigt   noterar    utskottet    att   det   inom\r\npersonalansvarsnämnden finns en fast  praxis  som  i\r\nprincip  innebär  att  en  polisman  som begår t.ex.\r\nmisshandelsbrott   av   normalgraden   kommer    att\r\navskedas.  Från  polisverksamhetssynpunkt finns inga\r\ninvändningar häremot.  Tvärtom  måste det anses vara\r\nen självklar utgångspunkt att allmänheten  kan  lita\r\npå att poliser inte begår brott.\r\nSituationen  är  emellertid  inte alltid sådan att\r\nett  brott  leder till att anställningen  upphör.  I\r\ndessa fall ställs  frågan om allmänhetens förtroende\r\nför polisen på sin spets.  Enligt  utskottets mening\r\när  det  därför nödvändigt att riktlinjer  utarbetas\r\nför en polismans fortsatta tjänstgöring inom polisen\r\ni de fall han eller hon dömts för brott men där skäl\r\nför   avskedande    inte   funnits   föreligga.   En\r\nbetydelsefull faktor  till  vilken hänsyn därvid bör\r\ntas  är  att  en  polisman  som  dömts   för   t.ex.\r\nmisshandel,  om  än  ringa,  inte  sätts  att utreda\r\nliknande brott. Det ankommer på regeringen att ta de\r\ninitiativ   som   krävs   för   att  få  till  stånd\r\nifrågavarande  riktlinjer. Vad utskottet  nu  anfört\r\nbör riksdagen tillkännage  för  regeringen  som  sin\r\nmening.\r\n\r\nPolisstyrelserna\r\n\r\n\r\nI  motionerna  Ju258  (c)  och  Ju357 (kd) begärs en\r\nutvärdering av hur polisstyrelserna  fungerar  i den\r\nnya  polisorganisationen.  I  motion  Ju258 pekas på\r\nfrågan hur det demokratiska inflytandet  fungerar  i\r\npraktiken,  och  i  motion  Ju357  ställer  man  sig\r\ntveksam  till  polisstyrelsernas  reella möjligheter\r\natt genomföra polismyndighetens verksamhetsplan.\r\n\r\nGrundläggande     bestämmelser     om     polisens\r\norganisation  finns  i  polislagen (1984:387). Varje\r\nlän utgör ett polisdistrikt. Inom varje län finns en\r\npolismyndighet  som ansvarar  för  polisverksamheten\r\ndär (4 §). För ledningen  av  polismyndigheten finns\r\nsedan  år  1999  en  polisstyrelse.  Den  består  av\r\nmyndighetens chef och det antal övriga ledamöter som\r\nregeringen bestämmer.  Regeringen utser de ledamöter\r\nsom utöver polischefen skall ingå i styrelsen (5 §).\r\nI storstadsområdena liksom  i  Dalarnas, Gävleborgs,\r\nVärmlands,  Västerbottens  och  Norrbottens  län  är\r\nantalet ledamöter 13. I Gotlands polisstyrelse finns\r\n7 ledamöter. I övriga styrelser är antalet ledamöter\r\n11.\r\nUtskottets   arbetsgrupp   för   uppföljning   och\r\nutvärdering genomförde under år 2000  en  studie  av\r\nhur    arbetet    i   polisstyrelserna   går   till.\r\nUppföljningsgruppen  gjorde  sammanfattningsvis  den\r\nbedömningen att det var för tidigt att uttala sig om\r\nhur arbetet i styrelserna fungerade. Därtill krävdes\r\nett   bredare   underlag   även   om   de  inhämtade\r\nprotokollen från polisstyrelserna snarast talade för\r\natt   arbetet   bedrevs   som   det   var  tänkt.  I\r\nsammanhanget noterade gruppen att Rikspolisstyrelsen\r\nsatsat på att utbilda de nyvalda ledamöterna på s.k.\r\npolisriksdagar.\r\nI den utredning som ligger till grund för polisens\r\nstyrsystem (Styrningen av polisen, SOU 1998:74 s. 79\r\nf.)  sägs bl.a. att kravet på inflytande  och  insyn\r\nfrån lekmän  gör  sig  gällande  särskilt starkt med\r\nhänsyn  till  den  betydelse  som  polisen  har  för\r\nmedborgarna.   Här  tänkte  utredningen   bl.a.   på\r\npolisens befogenheter  att  utöva tvång. Utredningen\r\nansåg  att  polisstyrelsen  bör   ha   uppgifter  av\r\növergripande  natur. Polismyndighetens arbetsordning\r\nborde beslutas  av  polisstyrelsen.  Vidare anfördes\r\natt   polisstyrelsen   borde  åläggas  den  allmänna\r\nskyldigheten   att   se  till   att   statsmakternas\r\nprioriteringar  och  riktlinjer   får   genomslag  i\r\npolisarbetet, att verksamheten bedrivs effektivt och\r\nmed  iakttagande av rättssäkerhetens krav  samt  att\r\nförvaltningen  inom  distriktet fungerar väl. Vidare\r\nanförde utredningen att  polisstyrelsen  årligen bör\r\nutfärda  bestämmelser  i  fråga  om  planering   och\r\nuppföljning. I det sammanhanget noterade utredningen\r\natt   beslut   i   flertalet   av   de   frågor  som\r\npolisstyrelsen  bör  avgöra  fattas genom beslut  om\r\nverksamhetsplan, budget och budgetföreskrifter.\r\nPolisstyrelsernas    uppgifter    har    sedermera\r\nreglerats i polisförordningen  (1998:1558). I 3 kap.\r\n1 § föreskrivs att polisstyrelsen  särskilt skall se\r\ntill att polisarbetet bedrivs i överensstämmelse med\r\nde prioriteringar och riktlinjer som  riksdagen  och\r\nregeringen lagt fast för polisverksamheten. I 3 kap.\r\n2  §  anges  att  polisstyrelsen bl.a. avgör viktiga\r\nfrågor   om   planeringen    och   inriktningen   av\r\nverksamheten samt ekonomi.\r\nUtskottet behandlade yrkanden  om polisstyrelserna\r\nvåren 2001 och uttalade då bl.a. att  utskottet hade\r\nförståelse   för   att   de   av  Rikspolisstyrelsen\r\nfördelade   medlen  till  polismyndigheterna   kunde\r\nupplevas som  otillräckliga  och  att  svårigheter i\r\nolika avseenden kunde uppstå när det gäller att göra\r\nprioriteringar. Dessa svårigheter kunde  emellertid,\r\nenligt  utskottet,  inte  tas  till  intäkt för  att\r\nverksamheten i polisstyrelserna inte skulle  fungera\r\nsom det var tänkt. Tvärtom visade den genomgång  som\r\nutskottets   uppföljningsgrupp   gjort   att  det  i\r\nstyrelserna   förekom   den   typ   av  ärenden  som\r\nregleringen på området tar upp. Det anförda  uteslöt\r\ndock  inte  att  det  på  sikt kunde finnas skäl att\r\nutvärdera  verksamheten (bet.  2000/01:JuU11  s.  15\r\nf.).\r\nSenast utskottet  behandlade  frågor  om  polisens\r\norganisation  var  i  samband  med  behandlingen  av\r\nbudgeten  för  innevarande  år. Yrkandena avstyrktes\r\nmed  hänvisning  till  ett  pågående   arbete   inom\r\nRikspolisstyrelsen  som  syftade  till att förbättra\r\nresursutnyttjandet      inom      den     befintliga\r\norganisationen (bet. 2002/03:JuU1 s. 37 f.).\r\nUtskottet  har  inhämtat att det arbetet  alltjämt\r\nfortgår,   med   regelbundna   avstämningar   mellan\r\nRikspolisstyrelsen  och  Justitiedepartementet.  När\r\ndet  arbetet  är  färdigt  kan  det,  om behov anses\r\nföreligga,  bli aktuellt att titta på frågan  om  en\r\neventuell organisationsförändring.\r\nUtskottet har  vidare inhämtat att den ovan nämnda\r\nKommittén    om   tillsynen    över    polis-    och\r\nåklagarväsendena  i  sitt kommande betänkande kommer\r\natt  beröra  polisstyrelsernas   roll   vad   gäller\r\ntillsynen av polisen (dir. 2000:101).\r\nUtskottet  vill inte föregripa det arbete som  för\r\nnärvarande pågår kring polisens organisation. Det är\r\nalltså ännu inte  dags  att  ta ställning till om en\r\nutvärdering   av   polisstyrelserna    bör    göras.\r\nMotionerna Ju258 och Ju357 avstyrks i här behandlade\r\ndelar.\r\n\r\nOrganiserad brottslighet och\r\nprioritering av rasistiska och\r\nnazistiska brott\r\n\r\n\r\nI    detta    avsnitt   behandlar   utskottet\r\nmotionsyrkanden  rörande  polisens  samarbete\r\nmed  polis  i  andra  länder  samt  med andra\r\nmyndigheter.  Det rör frågor om att förstärka\r\narbetet  mot  organiserad   brottslighet  och\r\nterrorism  samt  om  att förbättra  samverkan\r\nmellan polisen och tullen.  Vidare  behandlas\r\nyrkanden   angående   polisens   förebyggande\r\narbete mot och prioritering av rasistiska och\r\nnazistiska  brott.  Utskottet  föreslår   att\r\nsamtliga  motioner avslås med hänvisning till\r\nbl.a.  pågående   arbete   inom  EU  och  hos\r\npolismyndigheterna.   Jämför  reservationerna\r\n13-16.\r\n\r\nInternationellt polissamarbete, m.m.\r\n\r\nI motionerna Ju236 (m),  Ju249  (c)  och  Ju341 (kd)\r\nbegärs insatser mot den organiserade brottsligheten.\r\nMotion Ju236 rör åtgärder för att Sverige skall vara\r\nväl förberett och åtnjuta internationellt förtroende\r\ni  denna  fråga.  I  motion  Ju249 pekas på att  den\r\norganiserade          brottsligheten          kräver\r\ngränsöverskridande   lösningar.   I   motion   Ju341\r\nförespråkas    ett    utvecklat   samarbete   mellan\r\npolismyndigheterna i EU:s medlemsländer. Bland annat\r\nbegärs  åtgärder för en  effektivare  gränskontroll.\r\nDen frågan tas också upp i motion Ju218 (m).\r\n\r\nInom  EU   sker   straffrättsligt   samarbete  och\r\npolissamarbete  inom  ramen för den tredje  pelaren.\r\nTill sin karaktär är samarbetet  där mellanstatligt.\r\nNågon normgivningskompetens har inte överlåtits från\r\nmedlemsstaterna  till  unionen. Samarbetet  omfattas\r\nalltså inte av EG-rätten  och dess principer. Skälet\r\ntill   denna   ordning   är  att  samarbetet   berör\r\nrättsstatliga kärnområden,  inom  vilka  det ansetts\r\nviktigt      att     medlemsstaterna     har     ett\r\nsjälvbestämmande.\r\nAmsterdamfördraget  innebär att strukturen för EU-\r\nsamarbetet  förändrades.   Här  är  avdelning  VI  i\r\nUnionsfördraget av intresse. Enligt artikel 29 skall\r\nunionens  mål  vara  att  ge  medborgarna   en   hög\r\nsäkerhetsnivå  inom  ett område med frihet, säkerhet\r\noch rättvisa genom att bland medlemsstaterna utforma\r\ngemensamma insatser på  områdena  polissamarbete och\r\nstraffrättsligt samarbete samt genom  att  förebygga\r\noch bekämpa rasism och främlingsfientlighet.\r\nDetta  mål  skall  uppnås  genom förebyggande  och\r\nbekämpande  av  brottslighet,  vare   sig  denna  är\r\norganiserad    eller    ej,    särskilt   terrorism,\r\nmänniskohandel   och   brott   mot   barn,   olaglig\r\nnarkotikahandel och olaglig vapenhandel,  korruption\r\noch bedrägeri. Åtgärderna skall vidtas genom närmare\r\nsamarbete  mellan  polismyndigheter, tullmyndigheter\r\noch  andra behöriga myndigheter  i  medlemsstaterna,\r\nbåde direkt  och  genom  Europol  och  genom  sådant\r\nsamarbete  mellan  rättsliga  myndigheter  och andra\r\nbehöriga  myndigheter  i  medlemsstaterna,  allt   i\r\nenlighet med närmare bestämmelser i andra artiklar i\r\nfördraget.     Vidare    skall    tillnärmning    av\r\nstraffrättsliga  regler  i medlemsstaterna kunna ske\r\nnär det är nödvändigt.\r\nInom   EU  bedrivs  ett  omfattande   arbete   mot\r\norganiserad  brottslighet. En särskild handlingsplan\r\nmot  den  organiserade   brottsligheten   antogs  av\r\nministerrådet  för  rättsliga  och inrikes frågor  i\r\napril  1997  och godkändes av Europeiska  rådet  vid\r\ndess   möte   i   Amsterdam   i   juni   samma   år.\r\nHandlingsplanen innehåller  politiska riktlinjer och\r\nsärskilda rekommendationer till  rådet  att vidta en\r\nrad åtgärder som spänner över ett vitt fält.\r\nVid   sitt   möte  i  Wien  i  december  1998  gav\r\nEuropeiska rådet  i  uppdrag  åt  ministerrådet  för\r\nrättsliga   och   inrikes   frågor   att   förstärka\r\nåtgärderna  mot den organiserade brottsligheten  med\r\nbeaktande  av   de   utökade   möjligheter  i  detta\r\nhänseende  som  Amsterdamfördraget   ger.  Uppdraget\r\nåterfinns  i  en  handlingsplan för genomförande  av\r\nAmsterdamfördraget, den s.k. Wienhandlingsplanen.\r\nI  enlighet  med  en  rekommendation  i  1997  års\r\nhandlingsplan     har     rådet      inrättat     en\r\nsektorsövergripande arbetsgrupp mot den organiserade\r\nbrottsligheten. En av gruppens huvuduppgifter är att\r\ngenomföra  de  riktlinjer  och rekommendationer  som\r\nfinns i handlingsplanen. Arbetsgruppen har utarbetat\r\nen  ny  sammanhållen  strategi   för  det  fortsatta\r\narbetet   med   att   förebygga   och  bekämpa   den\r\norganiserade  brottsligheten.  Strategin  antogs  av\r\nministerrådet för rättsliga och  inrikes  frågor den\r\n27 mars 2000.\r\nI  detta  sammanhang  bör även nämnas slutsatserna\r\nfrån Europeiska rådets möte  i Tammerfors den 15 och\r\n16 oktober 1999. Stats- och regeringscheferna enades\r\ndär   om   ett   antal   politiska  riktlinjer   och\r\nprioriteringar.  Inledningsvis  kan  framhållas  att\r\nkommissionen  fått   i  uppdrag  att  presentera  en\r\nresultattavla  -  en  s.k.   scoreboard  -  för  att\r\nunderlätta   genomförandet   av  bestämmelserna   om\r\nrättsliga  och inrikes frågor i  Amsterdamfördraget,\r\nWienhandlingsplanen  och  slutsatserna  från mötet i\r\nTammerfors.  Syftet  med resultattavlan, som  numera\r\nhar upprättats, är att  underlätta  genomförandet av\r\növerenskomna   bestämmelser   genom  att  fastställa\r\nvilken av rådet, kommissionen eller  medlemsstaterna\r\nsom  skall  agera och tidpunkten för när  åtgärderna\r\nskall  vara  genomförda.   Vidare  är  avsikten  att\r\nförbättra  insynen  i  det  rättsliga   och  inrikes\r\nsamarbetet.\r\nSåvitt  nu är i fråga är vidare ett antal  punkter\r\nbland Tammerforsslutsatserna  av intresse. I punkt 5\r\nanges  bl.a.  att brottslingar inte  får  ges  några\r\nmöjligheter   att    utnyttja    skillnader   mellan\r\nmedlemsstaternas   rättssystem   och   att    bättre\r\növerensstämmelse  och  ökad  konvergens måste uppnås\r\nmellan  medlemsstaternas  rättssystem.   I  punkt  6\r\nanförs att människor har rätt att förvänta  sig  att\r\nunionen  tar  itu  med  det hot mot deras frihet och\r\nlagliga  rättigheter  som den  grova  brottsligheten\r\nutgör.  Gemensamma  insatser   mot   detta   hot  är\r\nnödvändiga    för    att   förebygga   och   bekämpa\r\nbrottslighet och kriminella  organisationer  i  hela\r\nunionen.  En  gemensam mobilisering av polisiära och\r\nrättsliga resurser  är  nödvändig  för att garantera\r\natt det inte finns några gömställen för brottslingar\r\neller vinning av brott inom unionen.\r\nMinisterrådet      har      i     enlighet     med\r\nTammerforsslutsatserna  enats om  ett  rambeslut  om\r\ngemensamma brottsutredningsgrupper  som  kommer  att\r\ngöra det möjligt för åklagare och poliser från olika\r\nmedlemsstater att samordna brottsutredningar i fråga\r\nom brott som har internationella kopplingar.\r\nVidare   har   ministerrådet   utvidgat   Europols\r\nbehörighet   till   att   omfatta   penningtvätt   i\r\nallmänhet, dvs. oberoende av vilken typ av brott som\r\npenningtvätten  härrör  från, samt alla de brott som\r\nåterfinns     i     den    lista    som     bifogats\r\nEuropolkonventionen.\r\nI  budgetpropositionen   för   år   2003   anförde\r\nregeringen  (prop.  2002/03:1, Volym 3, s. 59) bl.a.\r\natt Sverige kommer att  arbeta för att den operativa\r\nrelevansen inom Europolsamarbetet  ökar.  Till  ökad\r\noperativ   relevans   bidrar   också  den  utvidgade\r\nbehörigheten  att agera avseende  fler  brottstyper,\r\nmöjligheterna till  samarbete med ytterligare tredje\r\nländer och utomstående  organ  samt  utbyte  av fler\r\nsambandsmän.\r\nI  regleringsbrevet  för  budgetåret 2003 avseende\r\npolisorganisationen     anges     att     det     av\r\nårsredovisningen skall framgå bl.a.  vilka  åtgärder\r\nsom har vidtagits hos Rikspolisstyrelsen och  i  den\r\nlokala  polisverksamheten  för att sprida kunskap om\r\nhur  Europol  kan användas i det  brottsförebyggande\r\narbetet.\r\nSverige  tillämpar   sedan   den   25   mars  2001\r\nSchengenregelverket    fullt   ut.   Även   de   för\r\ngränskontroll samverkande myndigheterna har tillgång\r\ntill Schengens informationssystem  (SIS). Nationella\r\nsambandskontoret/Sirene-kontoret                 vid\r\nRikspolisstyrelsen  bedriver  verksamhet dygnet runt\r\nvad   gäller   hantering  av  både  nationella   och\r\ninternationella  ärenden  samt inläggning av svenska\r\nregistreringar i SIS.\r\nSverige deltar också aktivt  i  Aktionsgruppen mot\r\norganiserad  brottslighet  i  Östersjöområdet,  inom\r\nvilken de nordiska länderna, Tyskland,  de  baltiska\r\nstaterna,    Polen   och   Ryssland   bedriver   ett\r\nbrottsbekämpande    samarbete.    Inom   ramen   för\r\naktionsgruppens  arbete  genomförs ett  konkret  och\r\npraktiskt   samarbete   mellan   ländernas   polis-,\r\nåklagar-, tull- och skattemyndigheter samt kust- och\r\ngränsbevakningsmyndigheter.   Enligt  regeringen  är\r\ndetta  samarbete  numera  en  naturlig  del  av  det\r\ndagliga     arbetet    för    de    brottsbekämpande\r\nmyndigheterna      inom     Östersjöområdet.     Vid\r\naktionsgruppens möte  i  mars  2002 i Tallinn enades\r\nman om att kartlägga även möjliga  kopplingar mellan\r\nterrorism    och    organiserad    brottslighet    i\r\nÖstersjöområdet  (prop. 2002/03:1, Volym  3,  s.  58\r\nf.).\r\nI budgetpropositionen  anför regeringen vidare att\r\narbetet  kring gränskontrollfrågor  har  intagit  en\r\nalltmer framträdande  roll  på EU:s dagordning under\r\ndet senaste året. Händelserna  den 11 september 2001\r\ni   USA   gav   ny  fart  åt  ansträngningarna   att\r\neffektivisera den  gemensamma  kampen mot terrorism,\r\nolaglig   invandring  och  annan  gränsöverskridande\r\nbrottslighet.  Vid  ministerrådet  för rättsliga och\r\ninrikes frågor den 13 juni 2002 antogs  en  strategi\r\nför förvaltning av EU-medlemsstaternas gränser, vars\r\nbetydelse underströks i slutsatserna från Europeiska\r\nrådet  i  Sevilla  den  21-22  juni  2002. Strategin\r\ninnehåller en rad åtgärder som skall genomföras  det\r\nnärmaste   året   för   att  fördjupa  samarbetet  i\r\ngränskontrollfrågorna, och  Sverige  deltar  som ett\r\nresultat   härav   i   flera  projekt,  studier  och\r\ngemensamma insatser. På  nationell  nivå  samarbetar\r\nRikspolisstyrelsen    med    både    Justitie-   och\r\nUtrikesdepartementen    i    dessa   frågor   (prop.\r\n2002/03:1, Volym 3, s. 58).\r\nUtskottet  delar  motionärernas   uppfattning   om\r\nvikten    av    polisiärt    samarbete   och   annan\r\nmyndighetssamverkan   såväl   inom    Sverige    som\r\ninternationellt  för att kampen mot den organiserade\r\nbrottsligheten skall  kunna  bedrivas framgångsrikt.\r\nMed hänsyn till redan genomförda  åtgärder  och till\r\ndet  pågående arbetet inom EU finner utskottet  inte\r\nskäl föreligga  för något uttalande från riksdagen i\r\ndessa frågor. Motionerna  Ju218,  Ju236,  Ju249  och\r\nJu341 avstyrks i här behandlade delar.\r\n\r\nPrioritera rasistiska och nazistiska brott\r\n\r\n\r\nI  motionerna  Ju366  (kd) och Ub494 (mp) begärs att\r\nåtgärder skall vidtas för  att motverka uppbyggnaden\r\nav rasistiska och nazistiska organisationer samt att\r\npolisen skall prioritera brott med sådana förtecken.\r\n\r\nAntalet anmälda brott avseende  hets mot folkgrupp\r\nunder  år  2001 minskade till 744, jämfört  med  865\r\nunder  år  2000.   Antalet  anmälda  fall  av  olaga\r\ndiskriminering minskade  till  217,  vilket  är  det\r\nlägsta     antalet     sedan    år    1997.    Några\r\npolismyndigheter,  bl.a.   polisen  i  Värmland  och\r\nVästra   Götaland,   har   redovisat   framgångsrika\r\ninsatser  mot  extrema grupperingar  med  rasistiska\r\nvärderingar.    Inom    området    rasistiska    och\r\nfrämlingsfientliga brott har ett regionalt samarbete\r\nutvecklats. Inom  ramen för ett sådant samarbete kan\r\nmyndigheterna t.ex.  ha  en  gemensam  strategi  och\r\npolistaktik   för  aktioner  mot  sammankomster  med\r\nnazistbesläktade  organisationer,  och  de kan bistå\r\nvarandra  med  resursförstärkning. Särskilt  utsedda\r\nkontaktpersoner finns vid samtliga polismyndigheter.\r\nKontaktpersonerna  har till uppgift att bl.a. sprida\r\ninformation och arbeta  med att förbättra intern och\r\nextern samverkan. Många polismyndigheter,  däribland\r\nde  tre  största, har gjort egna kartläggningar  och\r\nutarbetat    brottsförebyggande    strategier    och\r\nhandlingsplaner.    Arbetet   mot   denna   typ   av\r\nbrottslighet kommer att  drivas vidare, främst genom\r\nfler  konferenser,  fortsatt  utveckling  av  lokala\r\nstrategier  och  handlingsplaner   samt  ytterligare\r\nutbildningsinsatser. Säkerhetspolisens  kartläggning\r\nav brott med koppling till rikets inre säkerhet  har\r\nfortsatt  under  år  2001.  I  sina  rapporter  till\r\nregeringen  presenterar  Säkerhetspolisen  statistik\r\növer  främlingsfientliga, rasistiska och homofobiska\r\nbrott  samt  övriga  brott  med  koppling  till  den\r\nhögerextrema vit- maktmiljön.\r\nRegeringen  anförde  i  budgetpropositionen för år\r\n2003  att  bekämpningen  av  brott  med  rasistiska,\r\nfrämlingsfientliga, antisemitiska  eller homofobiska\r\ninslag  samt olaga diskriminering har  fortsatt  hög\r\nprioritet   för  polisväsendet.  Vidare  poängterade\r\nregeringen att det är viktigt att Rikspolisstyrelsen\r\noch   polismyndigheterna    förstärker   och   höjer\r\nkunskapen på detta angelägna område (prop. 2002/03:1\r\nVolym   3  s.  55).  Utskottet  delade   regeringens\r\nbedömning  i  dessa  delar  (bet. 2002/03:JuU1 s. 34\r\nf.).\r\nUtskottet  vidhåller  sin tidigare  inställning  i\r\nfrågan,  dvs.  att  bekämpandet  av  rasistiska  och\r\nnazistiska brott skall  ha  fortsatt  hög  prioritet\r\ninom  polisväsendet.  I  bekämpandet  av dessa brott\r\ningår    som    ett   moment   arbetet   med   olika\r\nbrottsförebyggande  åtgärder.  Motionerna  Ju366 och\r\nUb494   får   därmed   anses   tillgodosedda.  Något\r\nuttalande från riksdagens sida behövs  sålunda  inte\r\nför närvarande.\r\n\r\nPolisens evenemangskostnader\r\n\r\n\r\nI    detta    avsnitt   behandlar   utskottet\r\nmotionsyrkanden  rörande  polisens  kostnader\r\nför  att  upprätthålla  ordningen  vid  vissa\r\nevenemang.  Utskottet  föreslår  att samtliga\r\nmotioner avslås med hänvisning till  att  det\r\nför  närvarande  inte finns tillräckliga skäl\r\nför en förändring  av  gällande  rätt. Jämför\r\nreservation 17.\r\n\r\nEnligt  2 kap. 16 § ordningslagen (1993:1617)  skall\r\nden  som  anordnar   en   allmän  sammankomst  eller\r\noffentlig tillställning svara  för att det råder god\r\nordning  vid  sammankomsten  eller  tillställningen.\r\nPolismyndigheten får meddela de  villkor  som behövs\r\nför att upprätthålla ordning och säkerhet. Villkoren\r\nfår  innefatta skyldighet för anordnaren att  anlita\r\npersonal, exempelvis ordningsvakter.\r\n\r\nVidare gäller enligt 2 kap. 26 § samma lag att den\r\nsom i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning\r\nsom  huvudregel   skall   ersätta  polismyndighetens\r\nkostnader för att hålla ordning vid tillställningen.\r\nErsättningsskyldigheten  gäller   dock  inte  sådana\r\nideella  föreningar  som  är  skattebefriade  enligt\r\ninkomstskattelagen (1999:1229).\r\nI motionerna Ju364 och Kr266  (båda fp) hävdas att\r\nundantaget  i  fråga om ideella föreningar  bör  tas\r\nbort.  I  motion Ju367  (s)  begärs  en  översyn  av\r\nansvarsfördelning vid större publika arrangemang.\r\nUnder riksdagsbehandlingen  av regeringens förslag\r\ntill den nuvarande ordningslagen  (bet. 1993/94:JuU1\r\ns. 13 f.) anförde kulturutskottet i ett yttrande att\r\ndet  fanns  skäl  som  med  tyngd  talade   för  att\r\nersättningsskyldigheten skulle utvidgas så att  även\r\nideella     föreningar     skall    kunna    åläggas\r\nersättningsskyldighet när det  finns  särskilda skäl\r\ntill  det.  Kulturutskottet  förutsatte  också   att\r\nutvecklingen   av   praxis   vid   tillämpningen  av\r\nersättningsbestämmelserna   skulle  följas,   liksom\r\nförekomsten av ordningsproblem  i samband med större\r\narrangemang, något som syftade till  att  frågan  om\r\nytterligare  utsträckning av kostnadsansvaret skulle\r\nkunna  aktualiseras   i  framtiden  utan  att  någon\r\nsärskild utredning skulle behöva göras.\r\nÄven konstitutionsutskottet  yttrade sig i ärendet\r\noch utgick från att ersättningsfrågan  skulle följas\r\ni  Regeringskansliet  och  att  behövliga  initiativ\r\nskulle    tas    om    orimliga   konsekvenser   för\r\nmötesfriheten skulle uppstå.\r\nJustitieutskottet   delade   de   synpunkter   som\r\nkonstitutionsutskottet   och   kulturutskottet  fört\r\nfram, och utskottet utgick således  från  att  man i\r\nRegeringskansliet   skulle  följa  tillämpningen  av\r\nersättningsfrågorna ur  båda  de  aspekter som lyfts\r\nfram  i  yttrandena. På det sättet skulle  samtidigt\r\ndet underlag  som  kunde  krävas  för  en  eventuell\r\nframtida   utvidgning   av   ersättningsskyldigheten\r\nskaffas fram.\r\nRikspolisstyrelsen   tog  under   år   2000   fram\r\nriktlinjer  för  hur  myndigheterna   skall  hantera\r\nfrågan  om ersättning för ordningshållning.  Arbetet\r\nredovisades  i  en  promemoria  som  sändes  ut till\r\npolismyndigheterna   i  december  2000.  Promemorian\r\nsyftade bl.a. till att  åstadkomma en samstämmig syn\r\ndels på förutsättningarna  för att begära ersättning\r\nför     ordningshållningen     i     samband     med\r\nidrottsevenemang, dels på ansvarsfördelningen mellan\r\narrangören och polisen.\r\nI  promemorian anges vissa kriterier  för  när  en\r\nideell  förening anses skattebefriad och därmed inte\r\nkan åläggas  att  betala  för polisbevakning. Vidare\r\nredogörs för under vilka förutsättningar  ersättning\r\nkan tas ut. Såvitt gäller möjligheten att kräva  att\r\nden  som  anordnar  en  tillställning  i  vinstsyfte\r\nåläggs   ett   kostnadsansvar   anförs   att   någon\r\nallmängiltig tolkning av begreppet \"vinstsyfte\" inte\r\nkan göras. I stället redovisas överväganden som  kan\r\ntjäna    som    ledning    för    de    handläggande\r\npolismyndigheterna.  Också  frågan om vad som  skall\r\nanses  vara  ordningshållning \"vid  tillställningen\"\r\nanalyseras,  och   promemorian   rekommenderar   att\r\nanordnarens  ansvar begränsas till själva arenan och\r\ndess omedelbara  närhet.  Till  promemorian har även\r\nfogats     en     utredning    om    de    rättsliga\r\nförutsättningarna   för    att    ta    betalt   för\r\npolisbevakningen vid idrottsevenemang.\r\nUnder   år   1999   debiterades   20  950  kr  för\r\nordningshållningen. Motsvarande siffra  för  år 2000\r\nvar 284 883 kr. Totalt tog man under dessa år betalt\r\ni  åtta  fall.  Vad  sedan gäller åren 2001 och 2002\r\ndebiterades 611 000 kr  respektive  355  000  kr vid\r\ntotalt 26 tillfällen.\r\nUtskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat\r\nmotionsyrkanden   som   tagit   sikte   på  polisens\r\nkostnader   för   bevakning   av   olika  evenemang.\r\nUtskottet  konstaterade  i  början  av år  2001  att\r\nreglerna  på  området  innebär att idrottsklubbar  i\r\nprincip inte behöver betala  för ordningshållningen.\r\nDetta kan, anförde utskottet,  naturligtvis ur vissa\r\naspekter  förefalla  otillfredsställande.   Å  andra\r\nsidan  kan  det tänkas att frågan framöver kommer  i\r\nett    annat    läge    om    underhållningsidrotten\r\nbolagiseras. Utskottet  var  i  varje  fall  inte då\r\nberett  att  ta  något  initiativ till en lagändring\r\nutan föreslog att den då  aktuella  motionen  skulle\r\navslås  (bet.  2000/01:JuU11  s. 5 f.). När liknande\r\nyrkanden senast behandlades under våren 2002 vidhöll\r\nutskottet    sina    tidigare    uttalanden    (bet.\r\n2001/02:JuU13 s. 11 f.).\r\n\r\nUtskottet ser inte nu skäl att\r\nfrångå sin tidigare inställning i\r\nfrågan. Motionerna Ju364, Ju367 och\r\nKr266 avstyrks i här behandlade\r\ndelar.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nVapenlagstiftningen\r\n\r\n\r\nI    detta    avsnitt   behandlar   utskottet\r\nmotionsyrkanden  rörande licenskrav för vissa\r\nvapen och ljuddämpare  samt  registrering  av\r\nvapen   som   förs  in  och  ut  ur  Sverige.\r\nUtskottet  föreslår   att  samtliga  motioner\r\navslås  med  hänvisning  till   att  gällande\r\nregelverk får anses ändamålsenligt  och  till\r\natt     pågående     beredningsarbete    inom\r\nJustitiedepartementet inte bör föregripas.\r\n\r\nI  motion Ju206 (m) begärs  att  licenskravet  skall\r\nslopas  för  vapen  utan  egentligt  bruksvärde  som\r\ninnehas  i  samlarsyfte.  Härvid pekas på de problem\r\nsom dagens regler förorsakar  för  vissa  museer med\r\nt.ex. gamla bruksvapen. I motionerna Ju242  (m)  och\r\nJu291  (c)  begärs  att  ljuddämpare  som  reducerar\r\nknallen  från  klass 1-vapen till 125 decibel  skall\r\nundantas från tillståndsplikten.  Motionärerna pekar\r\npå de hörselskador jägare kan erhålla  vid  jakt.  I\r\nmotion  Ju239  (m) begärs att det skall vara möjligt\r\natt i vissa fall  erhålla tillstånd för salongsgevär\r\navsett för jakt. Slutligen begärs i motion Ju241 (s)\r\natt samtliga vapen  som  förs  in  och ut ur Sverige\r\nskall registreras.\r\n\r\nAv  2  kap. 1 § vapenlagen (1996:67)  framgår  att\r\ntillstånd  krävs  för  att  bl.a. inneha och föra in\r\nskjutvapen eller ammunition till  Sverige. Det krävs\r\ntillstånd   även  för  innehav  och  användande   av\r\nljuddämpare till vapen (1 kap.\r\n3 §). Lagen omfattar  inte  bl.a. skjutvapen som har\r\ntillverkats före år 1890 och som inte är avsedda för\r\ngastäta enhetspatroner (1 kap.  4 §). En enskild får\r\nmeddelas tillstånd att inneha ett  skjutvapen endast\r\nom han kan visa att han har behov av  vapnet för ett\r\ngodtagbart  ändamål  (2  kap.  4  §). Tillstånd  att\r\ninneha  skjutvapen får meddelas bl.a.  huvudmän  för\r\nmuseer om  museet  får  statsbidrag enligt särskilda\r\nbestämmelser eller om museet  ägs  av en kommun, ett\r\nlandsting   eller   en  stiftelse  som  står   under\r\nlänsstyrelsens   tillsyn.   Tillstånd   att   inneha\r\nskjutvapen,  som  huvudsakligen   har  prydnadsvärde\r\neller särskilt affektionsvärde, för andra ändamål än\r\nskjutning   får  meddelas  endast  om  vapnet   görs\r\nvaraktigt obrukbart.  Om  det  föreligger  särskilda\r\nskäl  får  dock  tillstånd  meddelas  även om vapnet\r\nhålls  i  brukbart skick (2 kap. 5 a §).  Frågor  om\r\ntillstånd    enligt     vapenlagen     prövas     av\r\npolismyndigheten (2 kap. 2 §).\r\nRikspolisstyrelsen  och  polismyndigheterna  skall\r\nföra  register över olika vapenrelaterade frågor  (2\r\nkap.  17   och   18   §§).   Av  Rikspolisstyrelsens\r\nvapenregister  skall framgå bl.a.  uppgifter  om  de\r\nskjutvapen som omfattas  av meddelade tillstånd till\r\ninnehav samt skjutvapen som upphittats eller anmälts\r\nsom stulna eller försvunna.\r\nI vapenförordningen (1996:70)  finns  bestämmelser\r\nom  bl.a.  de  särskilda  krav  som  uppställs   för\r\ntillstånd  till  innehav  av  olika  vapentyper samt\r\nbestämmelser   om   förvaring   och   transport   av\r\nskjutvapen  och  ammunition  (2  och 9 kap.).  I  en\r\nbilaga   till  förordningen  delas  skjutvapen   och\r\nammunition in i olika kategorier.\r\nI 2 kap.  5  §  vapenförordningen  anges bl.a. att\r\nbehov av att inneha ett salongsgevär anses föreligga\r\nendast  för  avlivande  av fällfångat vilt.  Det  är\r\nRikspolisstyrelsen     som,     i     samråd     med\r\nNaturvårdsverket, avgör om ett vapen  skall  klassas\r\nsom   ett   salongsgevär.   Av   Rikspolisstyrelsens\r\nföreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen\r\n(RPSFS  2002:9;  FAP  551-3)  framgår  att  med  ett\r\nsalongsgevär avses ett enskottsgevär  i  klass 4 med\r\nkaliber   5,6   mm   och   med   en   vikt   som   i\r\noriginalutförande  understiger  2,5 kg (4 kap. 1 §).\r\nVidare  framgår  av  de  allmänna  råden   till  den\r\nparagrafen,  att den som kan visa att han avser  att\r\npåbörja fångstverksamhet av någon omfattning och som\r\ninte innehar lämpligt  avlivningsvapen bör kunna ges\r\ntillstånd att inneha gevär  i  kaliber  5,6x15 R för\r\ndetta ändamål.\r\nUnder riksmötet 1981/82 beslutades de regler,  som\r\nsedan   överförts   till  nuvarande  vapenlagen,  om\r\nmuseers möjlighet att  få tillstånd att inneha vapen\r\noch   om  den  ovan  nämnda  1890-årsregeln   (prop.\r\n1981/82:1,  bet. 1981/82:JuU15, rskr. 1981/82:55). I\r\npropositionen  föreslogs  att  lagen  skulle omfatta\r\nskjutvapen  tillverkade fr.o.m. år 1890  -  tidigare\r\ngällde fr.o.m.  år  1860 - mot bakgrund av bl.a. att\r\ndet var lättare att åldersbestämma  vapen från denna\r\ntid.  Utskottet  hade ingen erinran mot  regeringens\r\nförslag i denna del.\r\nRikspolisstyrelsen redovisade den 20 juni 2002 ett\r\nuppdrag  till  regeringen  om  att  analysera  vissa\r\nfrågor  som rör förutsättningarna  för  att  använda\r\nljuddämpare  på  jaktvapen  i  syfte  att  förhindra\r\nuppkomsten   av  hörselskador  i  samband  med  jakt\r\n(POL-550-1683/02).   I   redovisningen   förespråkar\r\nRikspolisstyrelsen     -    till    skillnad    från\r\nNaturvårdsverket  -  att den  nuvarande  restriktiva\r\nhållningen   som   gäller    vid   tillståndsgivning\r\nbeträffande innehav av ljuddämpare  bör  bibehållas.\r\nSom     skäl     för     sin    inställning    pekar\r\nRikspolisstyrelsen  bl.a. på  skjutvapens  farlighet\r\noch möjligheten att skydda hörseln på annat sätt.\r\nVad gäller frågan om  registrering  av  vapen  har\r\nRikspolisstyrelsen  i sin rapport till regeringen om\r\ntillämpningen  av vapenlagstiftningen  m.m.  för  år\r\n2002 föreslagit  att samtliga skjutvapen som förs in\r\neller  ut  ur Sverige  skall  registreras  med  sitt\r\ntillverkningsnummer.  Den  uppgiften  skall,  enligt\r\nRikspolisstyrelsens  förslag,  sedan vidarebefordras\r\ntill den polismyndighet där vapenhandlarverksamheten\r\nbedrivs eller där den person som  fört  in vapnet är\r\nfolkbokförd     (POL-551-119/02,    Ju2002/2736/PÅ).\r\nFörslaget     bereds     för     närvarande     inom\r\nJustitiedepartementet.\r\nUtskottet uttalade  i  samband med behandlingen av\r\nregeringens  proposition  1999/2000:27   En   skärpt\r\nvapenlagstiftning  att det ökande våldet i samhället\r\noch  det  stora användandet  av  vapen  i  brottslig\r\nverksamhet  är  oroväckande  (bet. 1999/2000:JuU9 s.\r\n6). Utskottet vidhåller sitt tidigare  uttalande och\r\nanser  att bl.a. dessa förhållanden utgör  skäl  för\r\natt behålla  den  restriktiva  vapenlagstiftningen i\r\nSverige. Enligt utskottets mening  är det befintliga\r\nregelverket  -  vapenlagen,  vapenförordningen   och\r\nRikspolisstyrelsens   föreskrifter   -  som  nyligen\r\ngenomarbetats ändamålsenligt. I förtydligande  syfte\r\nkan tilläggas att vapen med kaliber 5,6 mm men som i\r\noriginalutförande   väger   mer   än  2,5  kg,  inte\r\nbetraktas  som  ett  salongsgevär  enligt  nuvarande\r\nregelverk. Mot bakgrund härav och med  beaktande  av\r\ndet      beredningsarbete     som     pågår     inom\r\nRegeringskansliet  -  som  inte bör föregripas - bör\r\nmotionerna  Ju206,  Ju239, Ju241,  Ju242  och  Ju291\r\navslås.\r\n\r\nÖvriga frågor\r\n\r\n\r\nI    detta   avsnitt   behandlar    utskottet\r\nmotionsyrkanden rörande bl.a. kriminalisering\r\nav fylleri  och  bettleri  på  allmän  plats,\r\nvilka  uppgifter  som skall få registreras  i\r\npolisens   DNA-register,   möjligheten   till\r\nbeslag   av   vissa    kemiska    substanser,\r\neftersökning  av försvunna personer,  tillsyn\r\noch   utbildning   av   ordningsvakter   samt\r\nersättning   för   kostnader  i  samband  med\r\nidentitetsbyte.   Utskottet    föreslår   att\r\nsamtliga motioner avslås med hänvisning  till\r\nbl.a.      pågående      utrednings-      och\r\nberedningsarbete  samt  till redan genomförda\r\nåtgärder. Jämför reservationerna 18 och 19.\r\n\r\nOrdningsstörningar\r\n\r\n\r\nI motion Ju299 (s) begärs  att  kriminaliseringen av\r\nfylleri på allmän plats återinförs.  I  motion Ju300\r\n(s)  begärs att förhör angående misstanke  om  brott\r\ninte skall få hållas med kraftigt berusade personer.\r\nI   motion    Ju375    (m)   begärs   att   bettleri\r\nkriminaliseras.\r\n\r\nLagen  (1976:511) om omhändertagande  av  berusade\r\npersoner,  m.m.  (LOB)  trädde i kraft den 1 januari\r\n1977.   Samtidigt   avskaffades   bestämmelserna   i\r\nbrottsbalken  om  straffansvar   för   fylleri.  När\r\nreglerna  i  LOB  infördes  avsåg  de  att skapa  en\r\ngrundval  för  ett nytt förhållningssätt vad  gällde\r\nomhändertagande  och  behandling  av personer som är\r\nberusade  på  allmän  plats. Det var i  första  hand\r\nfråga om en social skyddslagstiftning  där  omsorgen\r\nom den enskilda individen skulle komma i förgrunden.\r\nI samband med att förslaget om att avkriminalisera\r\nfylleri behandlades uttalade utskottet bl.a. att det\r\nfick  anses  klarlagt  att straffbestämmelser i  sig\r\ninte var ägnade att motverka  alkoholmissbruk  eller\r\natt   hindra   berusade  personer  att  uppträda  på\r\nallmänna platser.  För att bekämpa alkoholmissbruket\r\ni ett modernt samhälle  borde man, enligt utskottet,\r\nanvända  sig  av  andra  metoder   än  bestraffning,\r\nframför allt förebyggande upplysningsverksamhet samt\r\nvård av dem som blivit alkoholmissbrukare. Utskottet\r\nsåg därför med tillfredställelse att regeringen lagt\r\nfram    ett   sedan   länge   önskat   förslag    om\r\nfylleristraffets  avskaffande (bet. 1975/76:JuU37 s.\r\n16 f.).\r\nBestämmelserna som  reglerar när någon skall höras\r\nsom misstänkt för brott  som  hör under allmänt åtal\r\nfinns i 24 kap. rättegångsbalken. Dessa bestämmelser\r\nskall tillämpas även om den misstänkte är så berusad\r\natt LOB i och för sig skulle kunna  vara  tillämplig\r\n(se 9 § LOB). Enligt 24 kap. 7 och\r\n8  §§ rättegångsbalken skall förhör hållas så  snart\r\nsom   möjligt   efter  det  att  en  person  gripits\r\nmisstänkt för brott.  En person som inte är anhållen\r\neller häktad är skyldig att stanna kvar för förhör i\r\nhögst sex, eller undantagsvis  tolv, timmar (24 kap.\r\n23  §  och 23 kap. 9 § rättegångsbalken).  Utskottet\r\nhar inhämtat  att en gripen person som är höggradigt\r\nberusad läggs in  för tillnyktring innan han förhörs\r\nav polisen.\r\nEnligt den upphävda  lagen  given den 12 juni 1885\r\nangående  lösdrivares  behandling   nr:27  kunde  en\r\nperson  som  befanns  vara  lösdrivare  under  vissa\r\nförutsättningar  dömas till tre års tvångsarbete.  I\r\nsamband  med  införandet   av  brottsbalken  anförde\r\njustitieministern     bl.a.    att     frågan     om\r\nlösdriverilagstiftningen   under  senare  tid  varit\r\nföremål   för   övervägande   i  olika   sammanhang.\r\nMinistern  anförde  för  egen del  att  lösdriveriet\r\nfrämst   borde   bekämpas   med   andra   medel   än\r\nkriminalisering och att återhållsamhet borde iakttas\r\ni detta avseende (prop. 1962:10 B s. 235).\r\nUtskottet har samma uppfattning  nu  som i samband\r\nmed    avkriminaliseringen   av   fylleri.   De   av\r\nmotionärerna      beskrivna     företeelserna     är\r\nhuvudsakligen att betrakta  som ordningsstörningar -\r\ninte  sällan  utförda  av  personer  med  varierande\r\nsociala  och medicinska problem  -  och  bör  därför\r\nmötas med andra medel än kriminalisering. Motionerna\r\nJu299 och  Ju375  avstyrks.  Motion  Ju300 får anses\r\nvara  besvarad  och bör därför inte föranleda  någon\r\nåtgärd från riksdagen.\r\n\r\nUppgifter i DNA-registret\r\n\r\n\r\nI motion Ju207 (m)  begärs  att  polisen  skall  ges\r\nutökade  möjligheter att registrera uppgifter i DNA-\r\nregistret.  Motionären  framhåller  att reglerna för\r\nregistrering  av  fingeravtryck och av  uppgifter  i\r\nDNA-registret bör vara likalydande.\r\n\r\nEnligt 23 § polisdatalagen (1998:622) får ett DNA-\r\nregister innehålla  uppgifter  om personer som dömts\r\nbl.a. för ett brott mot en persons  liv eller hälsa,\r\npersonliga integritet eller säkerhet  som avses i 3,\r\n4, 6, 8, 12 eller 17 kap. brottsbalken,  om  brottet\r\nkan  leda  till  fängelse  i  mer än två år. För att\r\nuppgifter skall registreras finns sålunda inget krav\r\npå att den utdömda påföljden uppgår  till fängelse i\r\nminst två år.\r\nFingeravtryck   får  enligt  30  §  polisdatalagen\r\nregistreras  bl.a.  beträffande   personer   som  är\r\nmisstänkta    eller   dömda   för   brott.   Om   en\r\nförundersökning  läggs ned utan att åtal väcks eller\r\nom  den  tilltalade  frikänns  skall  uppgifterna  i\r\nprincip gallras.\r\nRegeringen   har   aviserat  att  den  kommer  att\r\növerlämna en proposition  till riksdagen under våren\r\nom  behandlingen  av  personuppgifter   i   polisens\r\nverksamhet.\r\nUtskottet   är   inte  främmande  för  att  det  i\r\nframtiden  kan  visa  sig   vara   nödvändigt,   med\r\nhänvisning  till  exempelvis utvecklingen av en viss\r\ntyp av brottslighet, att utvidga tillämpningsområdet\r\nför polisens DNA-register. En sådan förändring måste\r\nföregås  av noggranna  överväganden.  Utskottet  ser\r\ndock för närvarande  inte  behov  av något uttalande\r\nfrån  riksdagens sida i frågan. Mot  bakgrund  härav\r\noch med  hänsyn  till  den  översyn  som  pågår inom\r\nJustitiedepartementet avstyrks motion Ju207.\r\n\r\nBeslag av substanser som används som narkotika\r\n\r\n\r\nI motion So299 (c) begärs att polisen skall  få rätt\r\natt  beslagta  substanser  som används som narkotika\r\nmen som inte hunnit erhålla  sådan  klassning att de\r\nomfattas av regleringen i lagen (1999:42)  om förbud\r\nmot  vissa hälsofarliga varor. Härvid framhålls  att\r\npolisen  skulle kunna agera snabbare om en drog blir\r\nklassad efter  dess  verkan i stället för efter dess\r\nkemiska sammansättning.\r\n\r\nVaror som på grund av  sina  inneboende egenskaper\r\nmedför fara för människors liv eller  hälsa  och som\r\nanvänds  eller  kan antas användas i syfte att uppnå\r\nberusning eller annan  påverkan kan beslagtas (1 och\r\n5 §§ lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor).\r\nVilka varor som skall omfattas av lagen anges i en\r\nförteckning  som  är  intagen  som  en  bilaga  till\r\nförordningen   (1999:58)   om   förbud   mot   vissa\r\nhälsofarliga   varor.    Förteckningen    uppdateras\r\nlöpande, senast genom SFS 2003:8.\r\nInom   EU  förs  diskussioner  om  att  införa  en\r\ngenerisk klassificering  av  ny syntetisk narkotika.\r\nMed  detta avses att alla ämnen  av  viss  molekylär\r\ngrundsammansättning  omfattas av samma bestämmelser.\r\nI praktiken skulle en  sådan  klassificering medföra\r\natt ännu icke uppfunnen syntetisk narkotika, som har\r\nsamma  kemiska  grundsammansättning   som  en  redan\r\nkriminaliserad sådan, också är kriminaliserad.\r\nI  sammanhanget kan nämnas att det inom  EU  också\r\npågår  arbete  inom ramen för den tredje pelaren med\r\nett   rambeslut   som    syftar   till   att   bl.a.\r\nkriminalisera illegal handel  med  prekursorer,  det\r\nvill  säga  ämnen  som  kan omvandlas till narkotika\r\neller som används vid tillverkningen av narkotika.\r\nDet kan vidare nämnas att  det  inom  EU finns ett\r\nsamarbete, \"early warning system\", om förändringar i\r\nden kemiska sammansättningen av syntetisk narkotika.\r\nUppgifter   om  nya  kemiska  sammansättningar   kan\r\nrapporteras  till   det   europeiska   centret   mot\r\nnarkotika   och   narkotikamissbrukare  i  Lissabon.\r\nSamarbetet medför att  ny syntetisk narkotika snabbt\r\nkan kriminaliseras i medlemsländerna.\r\nUtskottet  anser  att det  är  angeläget  att  det\r\narbete som pågår inom  EU  i dessa frågor fortsätter\r\noch snarast möjligt resulterar  i  verksamma medel i\r\narbetet  mot  narkotikahanteringens  samtliga   led.\r\nUtskottet  förutsätter  att  detta är en prioriterad\r\nfråga  för regeringen. Motion So299  får  med  detta\r\nanses  vara   besvarad.   Med   beaktande  av  detta\r\nföreligger inte behov av något ytterligare uttalande\r\nfrån riksdagen.\r\n\r\nPolisens kameraanvändning\r\n\r\n\r\nI motion Ju220 (m) begärs att polisen skall få filma\r\nmisstänkta brottslingar.\r\n\r\nFörutsättningarna   för   att   polisen    i   sin\r\nbrottsutredande  verksamhet  skall  få använda dolda\r\nkameror  regleras  i  lagen  (1995:1506)  om  hemlig\r\nkameraövervakning och lagen (1952:98)  med särskilda\r\nbestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål.\r\nPolisens användning av handmanövrerade  kameror är\r\ninte lagreglerad. Polisen är således oförhindrad att\r\nanvända sådana kameror i sin verksamhet.\r\nI  direktiven  till Beredningen för rättsväsendets\r\nutveckling anges bl.a.  att  det finns anledning att\r\növerväga om det behövs författningsändringar som kan\r\nförbättra  möjligheterna  att  förhindra,   avslöja,\r\nutreda  eller lagföra brott. I det sammanhanget  kan\r\ndet t.ex.  finnas  anledning  att överväga frågor om\r\ntvångsmedel. Beredningen skall  senast före utgången\r\nav år 2003 redovisa sitt arbete (dir. 2000:90).\r\nUtskottet anser att motion Ju220, med beaktande av\r\ndet  ovan  anförda, får anses vara  besvarad.  Något\r\nuttalande från riksdagen är inte påkallat.\r\n\r\nPolisens avskrivningar av brott\r\n\r\n\r\nI motion Ju357 (kd) begärs en analys och utvärdering\r\nav  de  senaste   årens   ökade  avskrivningar  inom\r\npolisen.\r\n\r\nPå   utskottets   initiativ  genomför   Riksdagens\r\nrevisorer en granskning  av  polisens och åklagarnas\r\navskrivningar av anmälda brott. Riksdagens revisorer\r\nhar genomfört en förstudie där det framgår bl.a. att\r\ndet finns brister i kunskaperna  om hur och på vilka\r\ngrunder   polis   och  åklagare  använder   sig   av\r\nmöjligheten att skriva  av  brott.  Vidare  uppges i\r\nförstudien  att  det  saknas analyser av hur vanligt\r\ndet är att olika slags  brott  skrivs  av och hur de\r\nolika  grunderna för avskrivning används  vid  olika\r\npolis- och  åklagarmyndigheter.  Förhållandet mellan\r\nandelen  brott  som blir avskrivna respektive  leder\r\ntill lagföring behöver  belysas. Det finns tecken på\r\natt   grunderna  för  avskrivning   inte   tillämpas\r\nenhetligt  i  landet. Andelen avskrivningar påverkas\r\nockså av vilka  brott  som prioriteras inom polisen.\r\nDetta  kan  påverka  utfallet   för  flera  centrala\r\nresultatmått  och försvåra bedömningen  av  polisens\r\noch  åklagarnas   effektivitet   och   därmed   även\r\nstatsmakternas  styrning  av verksamheten, framhålls\r\ndet i förstudien. Riksdagens  revisorer beräknas bli\r\nklara med sin granskning i juni 2003.\r\nI och med utskottets initiativ till den granskning\r\nav      avskrivningar      inom      polisen     och\r\nåklagarorganisationen som nu genomförs av Riksdagens\r\nrevisorer är motionens syfte tillgodosett och motion\r\nJu357 bör i denna del avslås.\r\n\r\nEftersökning av försvunna personer\r\n\r\n\r\nI motion Ju379 (m) begärs att polisens  eftersökning\r\nav försvunna personer skall förbättras. Bland  annat\r\nbegärs   att   blodhundar  skall  användas  i  denna\r\nverksamhet.\r\n\r\nUtskottet har  under  en  följd  av  år  behandlat\r\nmotionsyrkanden  rörande  metoderna för eftersökning\r\nav försvunna personer, bl.a.  under våren 2000 (bet.\r\n1999/2000:JuU6  s. 35 f.). I det  ärendet  finns  en\r\nutförlig redovisning  av  det  utvecklingsarbete som\r\nägt rum på området de senaste åren,  bl.a. rapporten\r\nEftersökning    enligt    räddningstjänstlagen    av\r\nförsvunna    personer    (RPS    Rapport    1997:1).\r\nSammanfattningsvis handlar det om  utbildning  i att\r\nleda      sökoperationer,      informationsmaterial,\r\ninrättande  av  kontaktmän i polismyndigheterna  och\r\nolika sökmetoder, exempelvis s.k. Man Tracking.\r\nNär det gäller  användningen  av hundar kan nämnas\r\natt  Rikspolisstyrelsen  meddelat  föreskrifter  och\r\nallmänna  råd  om  polisens  hundverksamhet   (RPSFS\r\n2003:2,   FAP   214-1).  Enligt  föreskrifterna  får\r\npolisen teckna avtal  med hundägare som ställer hund\r\ntill polisens förfogande.  Sådana  hundar skall vara\r\ngodkända vid prövning enligt särskilda föreskrifter.\r\nNär  utskottet  år 2001 behandlade motionsyrkanden\r\nom  eftersökning  av   försvunna  personer  noterade\r\nutskottet  att  det numera  finns  föreskrifter  som\r\nsyftar till att de hundar som används skall hålla en\r\nviss standard. Detta  synes, anförde utskottet, leda\r\ntill att de hundar som  är bäst lämpade också kommer\r\natt bli de som anlitas för  eftersökning.  Om  detta\r\nsedan  är  blodhundar eller andra hundar hade enligt\r\nutskottets mening  inte  någon saklig betydelse. Ett\r\nbifall  till  det  då aktuella  motionsönskemålet  i\r\nfrågan skulle dessutom innebära att riksdagen skulle\r\nföregripa tillämpningen  av nämnda föreskrifter. Mot\r\nden    bakgrunden    avstyrktes    motionen    (bet.\r\n2000/01:JuU11 s. 22 f.).\r\nNär   utskottet   senast    prövade    frågan   om\r\neftersökning av försvunna personer under våren  2002\r\nfann  utskottet  inte  skäl att frångå sina tidigare\r\nuttalanden (bet. 2001/02:JuU13 s. 35 f.).\r\nUtskottet  finner  inte   heller   nu   att  något\r\nframkommit som föranleder utskottet att frångå  sina\r\ntidigare uttalanden i frågan. Motion Ju379 avstyrks.\r\n\r\nUpplysningar om pedofiler\r\n\r\n\r\nI   motion  Ju389  (s)  begärs  att  föreningar  vid\r\nanställningsförfaranden  skall kunna få upplysningar\r\nur belastningsregistret om  den  sökanden  har dömts\r\nför   sexuella   övergrepp   på   barn   eller   för\r\nbarnpornografibrott.  Härvid  framhålls att barn och\r\nungdomar    bör    skyddas   mot   pedofiler    inom\r\nidrottsrörelsen och andra ideella organisationer.\r\n\r\nEnligt 14 kap. 4 §  sekretesslagen  (1980:100) har\r\nden enskilde i princip alltid rätt att få ett utdrag\r\nur  polisens  belastningsregister  beträffande   sig\r\nsjälv.\r\nDen   som  erbjudits  en  anställning  inom  bl.a.\r\nförskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg skall sedan\r\nden  1  januari   2001   visa   upp  ett  utdrag  ur\r\nbelastningsregistret, som inte får vara äldre än ett\r\når.  Om sökanden inte lämnar ett sådant  utdrag  får\r\ndenne  inte  anställas  (1  §  lagen  (2000:873)  om\r\nregisterkontroll        av       personal       inom\r\nförskoleverksamhet,  skola   och   skolbarnsomsorg).\r\nSyftet med lagen är öka skyddet mot att personer som\r\ndömts för vissa brott anställs i förskoleverksamhet,\r\nskola  och  skolbarnsomsorg.  I propositionen  angav\r\nregeringen   att  registerutdragen   bör   innehålla\r\nuppgifter  om  alla   sexualbrott   enligt   6  kap.\r\nbrottsbalken   och   andra   brott   som  innefattar\r\nallvarliga  kränkningar  av  andra  människor  såsom\r\nmord, dråp, grov misshandel, människorov,  grovt rån\r\noch barnpornografibrott (prop. 1999/2000:123  s.  27\r\nf.). En motsvarande reglering för anställningar inom\r\nidrottsrörelsen m.m. saknas.\r\nRegeringen  gav den 11 april 2002 Statens skolverk\r\ni   uppdrag   att   följa    upp    tillämpning   av\r\nlagstiftningen om registerkontroll av  personal inom\r\nförskoleverksamhet,  skola och skolbarnsomsorg.  Vid\r\nuppdragets  genomförande   skall   samråd   ske  med\r\nRikspolisstyrelsen   och   Svenska  Kommunförbundet.\r\nUppdraget skall redovisas senast den 1 juni 2003.\r\nUtskottet  vill inledningsvis  framhålla  att  den\r\nenskilde, i enlighet  med  vad  som  anförts ovan, i\r\nprincip alltid har rätt att ta del av  uppgifter  om\r\nsig  själv  i  polisens  belastningsregister.  Detta\r\ninnebär i och för sig också att denna rätt kan komma\r\natt  utnyttjas av t.ex. arbetsgivare och hyresvärdar\r\nför  att   kräva   arbets-   och  bostadssökande  på\r\nstraffrihetsbevis.    I   proposition    1987/88:122\r\ndiskuterades denna risk.  Enligt vad som uttalades i\r\npropositionen  (s.  13  f.)  fick   man  noga  följa\r\nutvecklingen  och  vid  tecken  på missbruk  ta  upp\r\nfrågan   på   nytt.   -Många   svåra  och   känsliga\r\nintegritetsfrågor uppkommer i samband  med att någon\r\nvill    ta    del    av    innehållet   i   polisens\r\nbelastningsregister.  Utskottet   är  med  beaktande\r\nhärav  inte berett att förespråka en  förändring  av\r\nprincipen  att  det är den enskilde - och inte någon\r\nannan - som skall ha rätt att ta del av de uppgifter\r\nsom  finns  i polisens  belastningsregister.  Motion\r\nJu389 avstyrks.\r\n\r\nOrdningsvakter\r\n\r\n\r\nI  motion  Ju357   (kd)   begärs   en   översyn   av\r\nordningsvakters  arbetsuppgifter,  befogenheter  och\r\nutbildning.\r\n\r\nDe   grundläggande   bestämmelserna   i  fråga  om\r\nordningsvakter   finns   i   lagen   (1980:578)   om\r\nordningsvakter.  De  innebär  i  huvudsak  följande.\r\nOrdningsvakter  får  förordnas att tjänstgöra  bl.a.\r\nvid  allmänna sammankomster,  cirkusföreställningar,\r\noffentliga  tillställningar, bad- och campingplatser\r\nsamt   lokaler    där    alkoholdrycker    serveras.\r\nOrdningsvakter  får  också  förordnas att tjänstgöra\r\nvid  säkerhetskontroll i domstolar  enligt  vad  som\r\nanges  i  lagen  (1981:1064)  om säkerhetskontroll i\r\ndomstol. Vidare får, om det finns ett särskilt behov\r\noch  det  är  av  väsentlig  betydelse  från  allmän\r\nsynpunkt,  ordningsvakter  förordnas  även  i  annat\r\nfall.\r\nTill ordningsvakt får endast den förordnas som med\r\nhänsyn till laglydnad och övriga  omständigheter  är\r\nlämplig  för  uppdraget och har fyllt 20 men inte 65\r\når.  Det  ankommer   på   Rikspolisstyrelsen   eller\r\npolismyndigheterna  att fatta beslut om att förordna\r\nordningsvakter.\r\nNärmare    bestämmelser     om     ordningsvakters\r\nkvalifikationskrav, utbildning och åligganden  finns\r\ni    ordningsvaktsförordningen    (1980:589)    samt\r\nRikspolisstyrelsens  föreskrifter  och  allmänna råd\r\nsom gäller ordningsvakter (RPSFS 2000:3, FAP 692-1).\r\nUtskottet    har    inhämtat    att    det    inom\r\nJustitiedepartementet  pågår  en  översyn  av  olika\r\nfrågor   som  rör  ordningsvakter.  Här  kan  nämnas\r\nutbildnings-  och tillsynsfrågor samt anmälningar om\r\nbrott mot ordningsvakter.  Vidare omfattar översynen\r\nfrågan   om   auktorisation   av  bevakningsföretag.\r\nArbetet    kommer    att    presenteras     i     en\r\ndepartementspromemoria under våren.\r\nFrågan    om    ordningsvakters    arbetsuppgifter\r\nbehandlades   också  av  Polisverksamhetsutredningen\r\n(dir. 2000:105).  Utredningen lämnar vissa förslag i\r\ndelbetänkandet  Polisverksamhet  i  förändring  (SOU\r\n2002:70)  som innebär  att  ordningsvakter  i  vissa\r\nsituationer skall kunna bistå polisen. Tanken är att\r\nordningsvakter skall vara ett komplement till - inte\r\nersätta   -   polisen.   Betänkandet   bereds   inom\r\nRegeringskansliet.\r\nUtskottet vill  inte  föregipa det utrednings- och\r\nberedningsarbete   -   i  stort   i   enlighet   med\r\nmotionärernas   önskemål   -    som    pågår    inom\r\nJustitiedepartementet.  Motion  Ju357 avstyrks i här\r\nbehandlade delar.\r\n\r\nKostnader i samband med identitetsbyte\r\n\r\nI motion Ju363 (kd) begärs att personer som fått nya\r\nidentitetsuppgifter   skall  kunna  erhålla   skälig\r\nersättning för kostnader som uppkommit i samband med\r\ndetta.\r\n\r\nFör närvarande finns inga särskilda regler i eller\r\ni  anslutning  till lagen  (1991:483)  om  fingerade\r\npersonuppgifter  som  tar  sikte på de kostnader som\r\nkan  uppkomma i samband med ett  sådant  förfarande.\r\nFrågan har tidigare varit föremål för överväganden i\r\nbl.a.  propositionen  Stöd  till  brottsoffer (prop.\r\n2000/01:79).  Regeringen  anförde  då   att  det  är\r\nviktigt att frågan om ersättning till dem  som  är i\r\nbehov  av  skydd  behandlas  uttömmande  och  i  ett\r\nsammanhang.\r\nRegeringen  tillsatte  den  13  december  2001  en\r\nsärskild  utredare med uppdrag att utforma ramen för\r\nett program till skydd för bevispersoner m.fl. (dir.\r\n2001:107).  I  uppdraget  ingår  bl.a. att utredaren\r\nskall överväga den ovan nämnda frågan  om ersättning\r\ntill de personer som är i behov av skydd  och  lämna\r\nförslag  på  den  lagstiftning som bedöms nödvändig.\r\nUtredaren skall redovisa  sitt  uppdrag  i ett eller\r\nflera  betänkanden.  Uppdraget  skall  slutredovisas\r\nsenast den 1 september 2003.\r\nUtskottet  kan  känna  sympati  för  motionärernas\r\nuppfattning  att det bör finnas en möjlighet  att  i\r\nskälig omfattning  ersätta  personer för kostnader i\r\nsamband  med  identitetsbyten.  Frågeställningen  är\r\nemellertid  inte   okomplicerad,  bl.a.  kan  nämnas\r\nfrågan om vilka kriterier  som skall ställas upp för\r\natt  få  sådan  ersättning.  Utredningens   kommande\r\nförslag bör inte föregripas. Motion Ju363 avstyrks i\r\nhär behandlad del.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\n1. Polisens utbildning, utrustning och taktik\r\nm.m. (punkt 1)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi\r\nMarcelind  (kd),   Jeppe  Johnsson  (m),  Torkild\r\nStrandberg (fp), Johan  Linander  (c) och Hillevi\r\nEngström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  1. Därmed bifaller\r\nriksdagen  delvis motionerna 2002/03:Ju211  i  denna\r\ndel, 2002/03:Ju214 yrkandena 2 och 3, 2002/03:Ju269,\r\n2002/03:Ju357 yrkandena 11 och 12 samt 2002/03:Fö259\r\nyrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nErfarenheterna  från  händelserna i Göteborg år 2001\r\npekar på behovet av en samlad och samordnad operativ\r\noch taktisk ledning inom polisen. Detta gäller såväl\r\ninom  en  som  mellan  olika  polismyndigheter  samt\r\nmellan Säkerhetspolisen  och  den öppna polisen. Här\r\nkrävs tydliga riktlinjer från Rikspolisstyrelsen  om\r\nhur   dessa   frågor   skall   hanteras   vid  stora\r\narrangemang,   särskilt   om   det  finns  risk  för\r\nallvarliga ordningsstörningar.\r\n\r\nOckså polisens utrustning måste förbättras. Det är\r\nangeläget  att  polisen  snarast får  tillgång  till\r\nalternativa vapen till batong  och  pistol för att i\r\nstörsta möjliga utsträckning kunna ingripa  utan att\r\nförorsaka någon allvarlig skada. Polisen måste också\r\nfå tillgång till bl.a. skyddade fordon för att kunna\r\nupplösa  våldsamma folkmassor med så liten risk  för\r\nskador  som   möjligt  för  både  demonstranter  och\r\npoliser.\r\nDet får ankomma  på  regeringen  att snarast vidta\r\nåtgärder i enlighet med vad vi här anfört.\r\nDet  anförda  innebär  att  vi ställer  oss  bakom\r\nmotionerna Ju211, Ju214, Ju269,  Ju357  och  Fö259 i\r\ntillämpliga delar.\r\n\r\n2. Nytt kommunikationssystem (punkt 2)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi\r\nMarcelind  (kd),   Jeppe  Johnsson  (m),  Torkild\r\nStrandberg (fp), Johan  Linander  (c) och Hillevi\r\nEngström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  2. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:Ju258  yrkande  16  och\r\n2002/03:Ju329  yrkande  9 och bifaller delvis motion\r\n2002/03:Ju357 yrkande 15.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är anmärkningsvärt att regeringen inte gjort mer\r\ni frågan om att se till att  polisen ges ett modernt\r\noch fungerande radiokommunikationssystem.  Det måste\r\nvara   en   självklarhet  att  polisen  skall  kunna\r\nkommunicera  även   under  svåra  förhållanden.  Som\r\nframgår av Göteborgskommitténs  betänkande fungerade\r\npolisens kommunikationer dåligt -  vid ett tillfälle\r\nvar   det   i   praktiken  helt  utslaget  -   under\r\nGöteborgshändelserna.\r\n\r\nDet   förslag   som    nu   har   lagts   är   ett\r\nlågbudgetalternativ som inte,  inom överskådlig tid,\r\nkommer att täcka glesbygdskommunerna.  Detta är inte\r\nacceptabelt. Polisen behöver snarast ett modernt och\r\nändamålsenligt    radiokommunikationssystem,     med\r\ntäckning  i  hela  Sverige.  De  kostnadsberäkningar\r\nutredningen  gjort, och som regeringen  anammat,  är\r\ninte realistiska.  Vi  anser  att  det snarast måste\r\nupprättas en konkret handlingsplan för  hur ett nytt\r\nradiokommunikationssystem  skall  såväl införas  som\r\nfinansieras.\r\nRegeringen  bör  i  den  kommande vårpropositionen\r\nåterkomma med förslag på tillräckliga  medel för ett\r\nradiokommunikationssystem i enlighet med  vad vi här\r\nanfört.    Samtidigt    bör    en   genomförandeplan\r\npresenteras.\r\n\r\n3. Översyn av polislagen (1984:387) (punkt 3)\r\n\r\nav Alice Åström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 3.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju270  och  bifaller delvis\r\nmotion    2002/03:Ju325   samt   avslår   motionerna\r\n2002/03:Ju211, 2002/03:Ju212 och 2002/03:Ju245.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nRegeln  om  omhändertagande   i   13   §  polislagen\r\n(1984:387) får anses innebära att polisen skall göra\r\nen   individuell   bedömning   av   den   som  skall\r\nomhändertas.  Massomhändertaganden  som skedde,  med\r\nstöd   av   13   §   polislagen,   i   samband   med\r\ndemonstrationen  på  Järntorget i Göteborg är därmed\r\ninte tillåtna. Att individuella  bedömningar gjordes\r\ni  samband med dessa omhändertaganden  framstår  som\r\nuteslutet.\r\n\r\nDet  råder  oklarhet om ett omhändertagande enligt\r\n13   §   polislagen    skall   betraktas   som   ett\r\nfrihetsberövande   i   den  mening   som   avses   i\r\nEuropakonventionen  om  skydd   för   de   mänskliga\r\nrättigheterna   och   de  grundläggande  friheterna.\r\nSvenska    Helsingforskommittén     för    mänskliga\r\nrättigheter  har  rörande  händelserna  i   Göteborg\r\nanfört  att förande av en person från en plats  till\r\nen annan  mot  dennes  vilja  bör  betraktas som ett\r\nfrihetsberövande.  Att  polisen  ges  möjlighet  att\r\nkvarhålla  en  omhändertagen person i upp  till  sex\r\ntimmar  utgör  enligt   min  mening  ytterligare  en\r\nomständighet som talar för  att  ett omhändertagande\r\nenligt  13  §  polislagen  bör  betraktas   som  ett\r\nfrihetsberövande   i   den   mening   som   avses  i\r\nkonventionen. Mot bakgrund av denna oklarhet  bör 13\r\n§  polislagen  genast bli föremål för en översyn,  i\r\nsyfte att inte grundläggande  fri-  och  rättigheter\r\nkränks.\r\nDet  får  ankomma  på regeringen att tillsätta  en\r\nutredning  i  enlighet  med   vad  jag  här  anfört.\r\nUtredningsarbetet bör alltså inte ges den inriktning\r\nsom förordas i motionerna Ju211,  Ju212  och  Ju245.\r\nDessa bör avslås.\r\n\r\n4. Maskeringsförbud vid demonstrationer\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask  (m), Jeppe Johnsson (m), Johan\r\nLinander (c) och Hillevi Engström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  4.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen    delvis     motionerna    2002/03:Ju205,\r\n2002/03:Ju214  yrkande  4  och   2002/03:Ju219  samt\r\navslår motion 2002/03: Ju237.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   välkomnar   Göteborgskommitténs   förslag    om\r\nmaskeringsförbud  vid  demonstrationer. Förslaget är\r\nändamålsenligt och innefattar  en  väl avvägd balans\r\nmellan  polisens brottsförebyggande arbete  och  den\r\ngrundlagsfästa mötes- och demonstrationsfriheten.\r\n\r\nRegeringen  bör  snarast  återkomma till riksdagen\r\nmed    ett    förslag    i    enlighet    med    vad\r\nGöteborgskommittén föreslagit i denna del.\r\nDet  anförda  innebär  att  vi  stöder  motionerna\r\nJu205,  Ju214  och  Ju219  i  här  behandlade delar.\r\nMotion Ju237 bör avslås.\r\n\r\n5. Maskeringsförbud vid demonstrationer\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson  (fp)  och Torkild  Strandberg\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 5. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju237 och avslår motionerna\r\n2002/03:Ju205,   2002/03:Ju214    yrkande    4   och\r\n2002/03:Ju219.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att den grundlagsfästa demonstrations-  och\r\nmötesfriheten  bör värnas, samtidigt som medborgarna\r\nskall  kunna  påräkna   polisens   skydd  mot  bl.a.\r\nomfattande  skadegörelse  och  våldshandlingar   som\r\nutförs av demonstranter.\r\n\r\nI  brottsförebyggande  syfte  bör polisen tillåtas\r\natt    i    det    enskilda   fallet   förena    ett\r\ndemonstrationstillstånd  med  ett  maskeringsförbud.\r\nMed  tanke  på  mötes-  och  demonstrationsfrihetens\r\nstora betydelse i en demokrati  bör det inte införas\r\nett       generellt       maskeringsförbud.       Av\r\nGöteborgskommitténs   genomgång  av  hur  frågan  om\r\ntillåtande eller inte av  maskering  i  samband  med\r\ndemonstrationer har lösts i vissa länder framgår att\r\nStorbritannien  och  Holland  har  valt modeller som\r\nbl.a.  innebär  möjligheter  för polisen  respektive\r\nborgmästaren att förbjuda maskering  vid  en enskild\r\ndemonstration.  I praktiken innebär den lösning  som\r\nStorbritannien valt  att  en överordnad polisman kan\r\nförbjuda  personer att bära  maskering  som  hindrar\r\nidentifikation  i  ett område där det finns risk för\r\natt allvarliga oroligheter  skall  uppstå.  Förbudet\r\nfår  meddelas  i  24  timmar  och  kan, om det finns\r\nsärskilda  skäl, förlängas i ytterligare  6  timmar.\r\nEnligt  vår  uppfattning   bör  en  liknande  modell\r\ninföras i Sverige, som innebär att polisen från fall\r\ntill  fall får bedöma om maskering,  t.ex.  för  att\r\nförebygga    upploppsliknande   situationer,   skall\r\nförbjudas i samband  med  tillståndsgivningen för en\r\ndemonstration.\r\nDet får ankomma på regeringen  att  återkomma  med\r\nett  lagförslag till riksdagen i enlighet med vad vi\r\nhär anfört.\r\nDet  anförda  innebär  att  vi  ställer  oss bakom\r\nmotion Ju237. Motionerna Ju205, Ju214 och Ju219  bör\r\navslås.\r\n\r\n6. Kostnader vid regeringsbeslutade arrangemang\r\n(punkt 5)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi\r\nMarcelind  (kd),   Jeppe  Johnsson  (m),  Torkild\r\nStrandberg (fp), Johan  Linander  (c) och Hillevi\r\nEngström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 5 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  6. Därmed bifaller\r\nriksdagen     delvis    motionerna    2002/03:Ju217,\r\n2002/03:Ju261 yrkande  2  och  2002/03:Ju357 yrkande\r\n18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVarken Rikspolisstyrelsen eller  Polismyndigheten  i\r\nVästra   Götaland   fick,   som   Göteborgskommittén\r\nnoterar,  några  extra  medel  inför EU-toppmötet  i\r\nGöteborg. För att polisen skall  kunna  upprätthålla\r\nordningen   vid  stora,  sedan  lång  tid  i  förväg\r\nbeslutade arrangemang  är  det viktigt att medel för\r\ndetta    avsätts    i    budgeten.    De    enskilda\r\npolismyndigheterna  skall inte behöva ta  från  sina\r\nordinarie,  redan  hårt   ansatta,  anslag  för  att\r\nupprätthålla   ordningen   vid    regeringsbeslutade\r\narrangemang.  Rikspolisstyrelsen  bör  i  stället  i\r\nbudgetprocessen tilldelas särskilda medel för detta,\r\nsom  sedan  skall  tilldelas  den eller  de  berörda\r\npolismyndigheterna.\r\n\r\nDet  får  ankomma  på regeringen  att  tillse  att\r\nRikspolisstyrelsen erhåller  erforderliga  medel att\r\ntilldelas  berörda  polismyndigheter i god tid  före\r\nregeringsbeslutade arrangemang.\r\n\r\n7. Polisens arbetsmetoder (punkt 6)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp),  Ragnwi Marcelind (kd) och\r\nTorkild Strandberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 7. Därmed  bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna  2002/03:Ju364 yrkande 7\r\noch 2002/03:Ju380.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att   polisen   måste   förändra   sina\r\narbetsmetoder och att det nya sättet att  arbeta bör\r\nha New York-modellen som förebild. Principen  om att\r\ningripa   mot  alla  brott  och  ordningsstörningar,\r\ntidigt och  tydligt, bör gälla även här. Även om New\r\nYork-modellen inte kan överföras direkt till svenska\r\nförhållanden  finns  det flera moment i denna modell\r\nsom skulle kunna medverka  till  att  brottsligheten\r\nute i samhället minskar. Detsamma gäller  San Diego-\r\nmodellen där polisen har frivilliga civilpersoner  i\r\nolika  oavlönade  deltidsbefattningar  samt  en nära\r\nkontakt    med   en   rad   frivilligorganisationer.\r\nRegeringen bör  därför  ges  i uppdrag att verka för\r\natt  arbetsmetoderna  förändras   inom   polisen   i\r\nenlighet med vad vi nu anfört.\r\n\r\n\r\n8. Renodling av polisens arbetsuppgifter\r\n(punkt 7)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson  (fp), Torkild Strandberg (fp)\r\noch Johan Linander (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  8.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna   2002/03:Ju215   yrkande   1,\r\n2002/03:Ju258  yrkande  13 och 2002/03:Ju364 yrkande\r\n6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår  uppfattning  måste  polisens  uppgifter\r\nrenodlas  så att polisen i större  utsträckning  kan\r\nägna sig åt  rent polisiära uppgifter. I detta syfte\r\nbör  vissa  av  polisens   arbetsuppgifter   av  mer\r\nadministrativ  karaktär  snarast  flyttas  över till\r\nandra  myndigheter.  Exempel på sådana uppgifter  är\r\nhantering  av  tillståndsfrågor,  trafikövervakning,\r\nhittegodshantering    och   utställande   av   pass.\r\nRenodling  skulle  också  kunna  ske  genom  att  de\r\ncivilanställda   inom   polisen   tog   över   vissa\r\nuppgifter.\r\n\r\nDet  får  ankomma  på  regeringen  att  skynda  på\r\nberedningen     av      Polisverksamhetsutredningens\r\nbetänkanden och snarast återkomma till riksdagen med\r\nett förslag som tillgodoser vad vi nu har anfört.\r\n\r\n9. Polisens arbetsmiljö (punkt 9)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp),  Beatrice  Ask (m), Ragnwi\r\nMarcelind  (kd),  Jeppe  Johnsson  (m),   Torkild\r\nStrandberg  (fp),  Johan Linander (c) och Hillevi\r\nEngström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  9.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen delvis motion 2002/03:Ju357 yrkandena 7-9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSjukfrånvaron  inom  polisen  ökar,  och  många inom\r\npoliskåren är långtidssjukskrivna. Detta beror bl.a.\r\npå  att polisarbetet är slitsamt och att rehabilite-\r\nringsinsatserna  är  minimala.  Andra orsaker är den\r\nhöga medelåldern inom polisen, mycket  övertid  samt\r\nstrukturförändringar och besparingar.\r\n\r\nNär  det  gäller  den  höga  medelåldern  delar vi\r\nRikspolisstyrelsens  uppfattning att ett långsiktigt\r\nmål bör vara att ingen  som  är  55  år  eller äldre\r\nskall  tvingas  att arbeta natt regelbundet.  Enligt\r\nvår mening bör regeringen  ges i uppdrag att ta fram\r\nen  arbetsstrategi över hur arbetsfördelningen  inom\r\npolisen  skall  se  ut  för  att åstadkomma en sådan\r\nförändring.\r\nFör att kunna åtgärda de problem  och  brister som\r\nfinns  i  polisens  arbetsmiljö  krävs det ett  ökat\r\nsamarbete  mellan  samtliga  länspolismyndigheter  i\r\ndessa frågor. Regeringen bör därför  ges  i  uppdrag\r\natt initiera ett sådant samarbete.\r\nSlutligen  måste  formerna  för  det  psykosociala\r\nomhändertagandet inom polisen utvecklas.  Enligt vår\r\nuppfattning skall alla polismyndigheter ha  tillgång\r\ntill arbetsmiljöhandledning och professionell  hjälp\r\nför  att rehabilitera och förebygga stressrelaterade\r\narbetsskador.  Det  får  ankomma  på  regeringen att\r\nvidta erforderliga åtgärder för att tillgodose detta\r\nönskemål.\r\n\r\n10. Videokamera i samtliga polisbilar\r\n(punkt 10)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets förslag under  punkt  10\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  10.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju357 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nOm   polisen    ges    möjlighet   att   dokumentera\r\nbrottsplatsen   och   det   första    förhöret   med\r\nvideokamera  vid  t.ex.  misstänkt misshandel  eller\r\nandra övergrepp ökar möjligheten  till  lagföring av\r\ngärningen även om brottsoffret senare, exempelvis på\r\ngrund  av  hot, tar tillbaka sina lämnade uppgifter.\r\nSamtliga  polisbilar  bör  därför  utrustas  med  en\r\nbärbar  videokamera   som  kan  användas  för  detta\r\nändamål.\r\n\r\nDet  får  ankomma  på regeringen  att  tillse  att\r\ntillräckligt utrymme finns för inköp av videokameror\r\ni budgeten för år 2004.\r\n\r\n11. Poliser som dömts för brott (punkt 11)\r\n\r\nav Susanne Eberstein (s), Margareta Sandgren (s),\r\nLennart  Nilsson  (s),   Helena  Zakariasén  (s),\r\nElisebeht Markström (s), Yilmaz Kerimo (s), Göran\r\nNorlander (s) och Joe Frans (s).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju283  yrkandena\r\n3 och 4 samt 2002/03:Ju329 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSom majoriteten anfört ställs frågan om allmänhetens\r\nförtroende  för  polisen på sin spets i de fall  ett\r\nbrott begånget av  en  polisman  inte leder till att\r\nhans eller hennes anställning upphör.\r\n\r\nEnligt vår mening är det därför nödvändigt att den\r\ndömde  polismannens chefer på ett omdömesgillt  sätt\r\ntillämpar  det  befintliga  regelverket  rörande  en\r\npolismans  fortsatta  tjänstgöring inom polisen i de\r\nfall han eller hon dömts  för brott men där skäl för\r\navskedande inte funnits föreligga. Detta bör få till\r\nföljd   att   en  polisman  som  dömts   för   t.ex.\r\nmisshandel, om  än  ringa,  inte  sätts  att  utreda\r\nliknande  brott.  Detta  är emellertid inte en fråga\r\nför  riksdagen  utan  handlar   i   första  hand  om\r\narbetsledning.  Det  saknas  skäl för riksdagen  att\r\ngöra   något   ytterligare   uttalande   i   frågan.\r\nMotionerna Ju283 och Ju329 får vid detta förhållande\r\nanses tillgodosedda i här behandlade delar.\r\n\r\n12. Polisstyrelserna (punkt 12)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd) och Johan Linander (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 12.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna  2002/03:Ju258  yrkande  10 och\r\n2002/03:Ju357 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att dagens system för styrningen av polisen\r\ninte    i    tillräcklig    omfattning   tillgodoser\r\nmedborgarnas berättigade krav på inflytande över den\r\nlokala   polisverksamheten.   Detta    är   särskilt\r\nbeklagligt  eftersom polisen i grund och  botten  är\r\ntill för medborgarna.  Tiden  får därför anses mogen\r\natt utvärdera det nya styrsystemet  inom polisen. En\r\nsådan   utvärdering   bör   även   avse  frågan   om\r\npolisstyrelsernas   möjligheter   att  i   praktiken\r\ngenomföra         respektive         polismyndighets\r\nverksamhetsplan.  Innan  en  sådan  utvärdering   är\r\nfärdig  bör inga nya organisationsförändringar göras\r\ninom polisen.\r\n\r\nDet får  ankomma  på  regeringen  att tillsätta en\r\nutredning i enlighet med vad vi här anfört.\r\n\r\n13. Effektivare internationellt polissamarbete\r\n(punkt 13)\r\n\r\nav Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe\r\nJohnsson  (m),  Johan  Linander  (c) och  Hillevi\r\nEngström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 13. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:Ju236 yrk-\r\nande 12, 2002/03:Ju249  yrkande 28 och 2002/03:Ju341\r\nyrkandena   1-3   och   bifaller    delvis    motion\r\n2002/03:Ju218.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör    att    kunna    hejda   den   internationella\r\nbrottsligheten  är  det  nödvändigt   med   ett  väl\r\nfungerande  polisiärt  och straffrättsligt samarbete\r\ninom EU. Enligt vår uppfattning måste Europol därför\r\nbyggas ut och utvecklas  till  en effektiv enhet för\r\ngemensam europeisk bekämpning av grov internationell\r\nkriminalitet,  bl.a.  bör  dess  mandat  ytterligare\r\nvidgas.  Europol  bör också ges ökade  resurser  att\r\noperera  i  samarbete   med   olika   medlemsländers\r\nmyndigheter     rörande     bl.a.    människohandel,\r\nnarkotikabrottslighet,   terroristbrottslighet   och\r\ngrov ekonomisk brottslighet.  Det  är  också viktigt\r\natt     underrättelsearbetet     samt     att    det\r\nbrottsförebyggande     och    det    straffrättsliga\r\nsamarbetet inom EU rörande  sådan  grov brottslighet\r\nförbättras och förstärks.\r\n\r\nVidare  måste  de  enskilda  medlemsstaterna   ges\r\nbättre   möjligheter  att  utveckla  ett  europeiskt\r\nsamarbete på området. Inom ramen för detta samarbete\r\nbör    polismyndigheterna    t.ex.    kunna    följa\r\nutvecklingen   av   den   nationella   rätten   inom\r\nrespektive medlemsstat samt kunna förmedla kontakter\r\noch  information  såväl  mellan  sig  som till olika\r\ninternationella organisationer.\r\nSlutligen måste samarbetet mellan tull  och  polis\r\nförbättras  både  på den personella och den tekniska\r\nsidan  såväl  i  Sverige   som   inom   EU  för  att\r\nbekämpningen      av      den     gränsöverskridande\r\nbrottsligheten skall bli effektivare.\r\nDet   får  ankomma  på  regeringen   att   i   det\r\ninternationella  arbetet verka i den riktning vi här\r\nförordat.\r\n\r\n14. Effektivare internationellt polissamarbete\r\n(punkt 13)\r\n\r\nav  Johan Pehrson  (fp)  och  Torkild  Strandberg\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  14. Därmed bifaller\r\nriksdagen  delvis  motionerna 2002/03:Ju236  yrkande\r\n12,  2002/03:Ju249  yrkande   28  och  2002/03:Ju341\r\nyrkandena 1-3 och motion 2002/03:Ju218.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att ytterligare åtgärder  behöver  vidtas\r\ninom EU för  att  effektivisera kampen mot den grova\r\ngränsöverskridande brottsligheten.\r\n\r\nHandeln med t.ex. kvinnor styrs av internationella\r\nligor  och  utgör  ofta  en  del  av  en  omfattande\r\norganiserad    brottslighet.     På     grund     av\r\nbrottslighetens  gränsöverskridande  karaktär är det\r\nsvårt för polisen i enskilda länder att  utreda  och\r\ndärmed  lagföra  aktörer i människohandelns samtliga\r\nled. De åtgärder som  vidtagits  inom  EU  på  detta\r\nområde  är enligt vår uppfattning inte tillräckliga.\r\nFör   att   förbättra    möjligheterna    till   ett\r\nframgångsrikt polisarbete mot inte minst handeln med\r\nkvinnor  och  barn  samt  narkotika  krävs att dessa\r\nfrågor kraftfullt prioriteras och att  ett  utvidgat\r\npolisiärt  samarbete  inom EU kommer till stånd.  En\r\nsatsning bör göras på att  utveckla  Europol till en\r\neffektiv  europeisk polisorganisation,  inkluderande\r\noperativa  insatser   vid   grov  gränsöverskridande\r\nbrottslighet.    Likaså    är   det   viktigt    att\r\nåklagarsamarbetet inom ramen  för Eurojust utvecklas\r\ni samma riktning.\r\nDet   får  ankomma  på  regeringen   att   i   det\r\ninternationella  arbetet verka i den riktning vi här\r\nförordat.\r\n\r\n15. Rasistiska och nazistiska brott (punkt 14)\r\n\r\nav  Johan Pehrson  (fp)  och  Torkild  Strandberg\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  15. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju366  yrkande 4\r\noch 2002/03:Ub494 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNär  det gäller rättsväsendets insatser mot hatbrott\r\nfinns   brister   i   hela   rättskedjan,  från  det\r\nbrottsförebyggande   arbetet,  via   polisen,   till\r\ndomstolarna. Straffskärpningsbestämmelsen  i 29 kap.\r\n2  §  7  brottsbalken  har  inte  fått  tillräckligt\r\ngenomslag.  Av  allt  att  döma  beror  det inte  på\r\nbrister  i  själva lagen, utan på att rättsväsendets\r\nsamtliga instanser inte utnyttjar de möjligheter som\r\nlagstiftningen ger. Det finns också brister tidigare\r\ni rättskedjan,  exempelvis att endast 8 % av anmälda\r\nhatbrott leder till  åtal,  trots att dessa brott är\r\nprioriterade brottstyper, samt  att  det bara i vart\r\nfemte    närpolisområde   finns   kontakter   mellan\r\nnärpolisen     och    lokala    invandrarföreningar,\r\nföreningar för homosexuella och andra grupper som är\r\nutsatta för hatbrott.\r\n\r\nRegeringen   har    inte   reagerat   tillräckligt\r\nkraftfullt inför hatbrottsligheten utan förefaller i\r\nförsta hand hoppas på de  långsiktiga  effekterna av\r\npåbörjade  utbildningsinsatser  inom  rättsväsendets\r\nmyndigheter.  Vi anser att dessa utbildningsinsatser\r\ndels  måste  intensifieras,  dels  kompletteras  med\r\nandra åtgärder,  såsom  en  översyn av rutinerna vid\r\nbrottsanmälning,  kodning  av  hatbrott  i  polisens\r\ndatoriserade anmälningssystem, förbättrad  statistik\r\növer åtal och domar där straffskärpningsbestämmelsen\r\nvarit aktuell samt inte minst ökade kontakter mellan\r\npolisen och frivilligorganisationer. Ett rimligt mål\r\när att det inom fyra år bör finnas sådana etablerade\r\nkontakter i alla närpolisområden i hela landet.\r\nDet   får   ankomma   på   regeringen   att  vidta\r\nerforderliga åtgärder för att tillgodose vad  vi här\r\nanfört.\r\n\r\n16. Rasistiska och nazistiska brott (punkt 14)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 14\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 16. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju366  yrkande 4 och avslår\r\nmotion 2002/03:Ub494 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNynazister och rasister försöker  etablera  sig runt\r\nom  i landet. Deras arbetssätt är ibland raffinerat,\r\noch de  använder  inte  alltid synliga eller tydliga\r\nsymboler. På många orter vet inte människorna hur de\r\nskall möta detta nya hot.\r\n\r\nEn  av de viktigaste förebyggande  insatserna  mot\r\nall intolerans  är  att  förmedla  kunskap  om bl.a.\r\nolika   ideologier   och  medvetandegöra  hur  olika\r\nickedemokratiska organisationer  arbetar.  Jag anser\r\natt  skolan  har en av nyckelrollerna i arbetet  mot\r\nfrämlingsfientlighet och rasism bland unga.\r\nDet är vidare  viktigt  att samhället använder sig\r\nav  bra  modeller  som får ungdomar  att  frivilligt\r\nlämna    dessa,    många    gånger     sektliknande,\r\norganisationer  och som erbjuder stödfunktioner  för\r\nbrottsoffer  och  vittnen.   En   sådan  modell  har\r\nutvecklats av Brottsförebyggande Centrum i Värmland.\r\nDet  är viktigt att kunskap om denna  modell  sprids\r\ntill övriga delar av landet.\r\n\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta\r\nerforderliga åtgärder för att tillgodose vad\r\njag här anfört.\r\n\r\n\r\n17. Polisens evenemangskostnader (punkt 15)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson  (fp)  och  Torkild Strandberg\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 17. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motionerna  2002/03:Ju364  yrkande  8  och\r\n2002/03:Kr266 yrkande 15 samt bifaller delvis motion\r\n2002/03:Ju367.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnderhållningsidrotten  och  vissa rent kommersiella\r\nevenemang  har antagit sådana proportioner  att  den\r\nofta   kräver    stora    insatser    i   fråga   om\r\nordningshållning.  Samtidigt  har  idrottsklubbarnas\r\nverksamhet  i  allt större utsträckning  kommit  att\r\nbedrivas på kommersiella grunder. Mot den bakgrunden\r\nanser vi att det finns starka skäl som talar för att\r\nklubbarna vid vissa tillfällen bör kunna åläggas att\r\nbetala för polisens  insatser  för ordningshållning.\r\nDet nuvarande undantaget för ideella  föreningar bör\r\nalltså mjukas upp. En förändrad reglering på området\r\nbör  ta  hänsyn  till  att alla idrottsklubbar  inte\r\ndriver sin verksamhet på  samma  villkor. Här tänker\r\nvi  på  de  skillnader  som  finns mellan  de  stora\r\nklubbarna i de större städerna  och  mindre  klubbar\r\nute  i  landsorten.  Skillnad kan också behöva göras\r\nmellan olika aktiviteter som en viss klubb bedriver.\r\n\r\nRegeringen bör ges i  uppdrag  att utreda frågan i\r\nden av oss förordade riktningen och  återkomma  till\r\nriksdagen med ett lagförslag.\r\n\r\n18. Beslag av substanser som används som\r\nnarkotika (punkt 19)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson  (fp), Beatrice Ask (m), Jeppe\r\nJohnsson  (m),  Torkild  Strandberg  (fp),  Johan\r\nLinander (c) och Hillevi Engström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  18.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:So299 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  möts   av  olika  rapporter  som  tyder  på  att\r\nnarkotikaanvändningen   ökar   i  Sverige.  Alltfler\r\nungdomar  kommer  i  kontakt  med och  prövar  olika\r\nsorters droger.\r\n\r\nDet är viktigt att samhället  snabbt  kan  ingripa\r\nmot   nya   narkotiska   preparat   för  att  minska\r\nmissbruket  och därmed risken för allvarliga  skador\r\nhos användarna. Den lagstiftning som finns har visat\r\nsig mindre effektiv.  Den  behöver  ses över i syfte\r\natt öka möjligheterna till beslag.\r\nDet   får   ankomma   på   regeringen   att  vidta\r\nerforderliga  åtgärder  i  enlighet  med vad vi  här\r\nanfört.\r\n\r\n19. Kostnader vid identitetsbyte (punkt 25)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask  (m),  Ragnwi\r\nMarcelind   (kd),  Jeppe  Johnsson  (m),  Torkild\r\nStrandberg (fp),  Johan  Linander (c) och Hillevi\r\nEngström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  19.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju363 yrkande 22.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är  angeläget  att  de  personer  som  utan egen\r\nförskyllan   tvingats  byta  identitet  snarast  ges\r\nmöjlighet  att  erhålla  skälig  ersättning  för  de\r\nkostnader som identitetsbytet medfört.\r\n\r\nVi anser vidare  att sådana beslutade ersättningar\r\ninte skall belasta polisens ordinarie anslag.\r\nDet  får  ankomma  på   regeringen   att   snarast\r\nåterkomma till riksdagen med förslag i enlighet  med\r\nvad vi här anfört.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\n1. Polisens utbildning, utrustning och taktik\r\nm.m. (punkt 1)\r\n\r\nav Alice Åström (v).\r\n\r\nUnder  de  gångna åren har polisen decentraliserats.\r\nBeslutanderätt  och  ekonomiskt  ansvar finns numera\r\nhos de respektive länspolismyndigheterna. Detta är i\r\nstora stycken positivt. Det finns dock nackdelar. En\r\nav dessa är inköpsfunktionen. Alla  poliser borde ha\r\ntillgång  till samma utrustning. Det är  enligt  min\r\nuppfattning    otillfredsställande    att   enskilda\r\npolismyndigheter  kan  köpa in bl.a. datorutrustning\r\nsom  inte  fungerar  för  kommunikation   med  andra\r\npolisdistrikt   samt   att  inte  alla  poliser  har\r\ntillgång till samma typ av skyddsutrustning.\r\n\r\nMot bakgrund av bl.a.  detta  är  det  arbete  som\r\nbedrivs  inom  Rikspolisstyrelsen  med  projektet En\r\nnationell  polis  intressant.  Det  syftar till  att\r\nuppnå  ett  mer  enat  synsätt  i olika frågor  inom\r\npolisen och ett utökat regionalt samarbete. Polisens\r\nresurser  skall  betraktas som gemensamma  för  hela\r\npolisorganisationen. Arbetsuppgifterna skall utföras\r\ndär det är mest lämpligt, vilket kan medföra en ökad\r\ndecentralisering i det operativa polisarbetet. Vissa\r\narbetsuppgifter  kräver,   å   andra  sidan,  sådana\r\nspecialistkunskaper  att  de  inte   kan  utföras  i\r\nsamtliga 21 polismyndigheter utan kanske  bara  på 1\r\neller  några få myndigheter. Med en sådan helhetssyn\r\nföljer också  bl.a. mer rationella inköpsrutiner för\r\nhela polisorganisationen.\r\n\r\n2. Polisens tillgänglighet (punkt 8)\r\n\r\nav Johan Linander (c).\r\n\r\nMedborgarna skall  känna  att  de  har tillgång till\r\npolis  oavsett  var de bor och när på  dygnet  behov\r\nuppstår  av  polisens   service.  Dagens  verklighet\r\növerensstämmer inte med detta rimliga krav.\r\n\r\nVid en undersökning under  juni  månad 2001 av den\r\npolisiära närvaron utanför de större  tätorterna var\r\nresultatet   nedslående;   24   polisstationer   var\r\nstängda. Polisen måste arbeta på  de  tider  de bäst\r\nbehövs,  vilket  innebär  att ett tillräckligt antal\r\npoliser  måste finnas för att  kunna  fullgöra  sina\r\nuppgifter  oavsett  var  och  när  behov av polisens\r\ninsatser    uppstår.    Polisen    måste   tillföras\r\ntillräckliga resurser för att kunna  möta  de  behov\r\nsom finns.\r\n\r\n3. Avskrivningar av anmälda brott (punkt 21)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi\r\nMarcelind  (kd),   Jeppe  Johnsson  (m),  Torkild\r\nStrandberg (fp), Johan  Linander  (c) och Hillevi\r\nEngström (m).\r\n\r\nAtt  ett  anmält  brott i statistiken redovisas  som\r\nuppklarat  innebär  inte  med  automatik  att  någon\r\nfällts    till    ansvar    för     detta.     Olika\r\navskrivningsbeslut  som  polis eller åklagare fattar\r\nmedför   sålunda  att  de  berörda   gärningarna   i\r\nstatistiken  redovisas  som  uppklarade,  trots  att\r\ningen dömts för brott.\r\n\r\nÄrenden  avskrivs  för  att hålla nere balanserna,\r\näven när det finns misstänkta gärningsmän. Att brott\r\ninte klaras upp urholkar allmänhetens förtroende för\r\nrättsväsendet.    Det    förvärrar     också    ofta\r\nbrottsoffrets trauma.\r\nRiksdagens  revisorers kommande rapport  bör  noga\r\nanalyseras  och   följas  upp.  Den  brottsutredande\r\nverksamheten måste förbättras och effektiviseras för\r\natt lagföringen skall öka.\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nMotioner från den allmänna\r\nmotionstiden år 2002\r\n\r\n2002/03:Ju205 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen begär att  regeringen  lägger fram förslag\r\ntill sådana lagändringar som innebär att användandet\r\nav   \"rånarluvor\"  och  motsvarande  maskeringar   i\r\ndemonstrationståg  förbjuds  i  enlighet med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:Ju206 av Ulla Löfgren och Jan-Evert\r\nRådhström (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om att möjligheterna  till\r\ngodtagbar  förvaring  skall  avgöra   tillstånd  för\r\ninnehav av äldre jaktvapen.\r\n\r\n2002/03:Ju207 av Nils Fredrik Aurelius (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om större möjligheter  för\r\npolisen   att  införa  uppgifter   i   DNA-registret\r\n(personregistret).\r\n\r\n2002/03:Ju211 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen   anförs   om   att   öka  polisens\r\nbefogenheter vid kravaller.\r\n\r\n2002/03:Ju212 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen  begär att regeringen lägger fram  förslag\r\ntill sådana  lagändringar  som möjliggör för polisen\r\natt under särskilda omständigheter kvarhålla vittnen\r\ni upp till tolv timmar i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n\r\n2002/03:Ju214 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av\r\nförändring  av  polisens  utbildning,  behovet  av\r\növning   inför   konkreta  uppgifter,  behovet  av\r\nskyddsutrustning och  utveckling  av  taktik,  mot\r\nbakgrund av händelserna i Göteborg.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  behovet   av\r\ninternationellt underrättelsesamarbete.\r\n\r\n4.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  som  ger  polisen möjlighet att i samband\r\nmed demonstrationstillstånd  meddela att maskering\r\ninte tillåts.\r\n\r\n2002/03:Ju215 av Sofia Larsen och Claes Västerteg\r\n(c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att initiera en\r\nutredning kring polisens arbetsuppgifter.\r\n\r\n2002/03:Ju217 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  behovet  av  speciella\r\nekonomiska  garantier  till berörda polismyndigheter\r\nför genomförandet av regeringsbeslutade arrangemang.\r\n\r\n2002/03:Ju218 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  behovet  av att lägga fast\r\nriktlinjer    för    en    fortsatt   och   utvidgad\r\nmyndighetssamverkan när det gäller gränskontroll.\r\n\r\n2002/03:Ju219 av Birgitta Carlsson och Viviann\r\nGerdin (c):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att  regeringen   återkommer  till\r\nriksdagen  med  förslag  som förbjuder ansiktsmasker\r\nvid demonstrationer.\r\n\r\n2002/03:Ju220 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om polisens rätt att provocera\r\noch filma misstänkta brottslingar.\r\n\r\n2002/03:Ju236 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att förstärka\r\npolisens    åtgärder   mot   den   internationellt\r\norganiserade brottsligheten.\r\n\r\n2002/03:Ju237 av Jan Ertsborn (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  att  förbud mot att bära\r\nmask  för  ansiktet  vid demonstration  skall  kunna\r\npåbjudas,  om  polisen  vid  tillståndsgivningen  så\r\nfinner lämpligt.\r\n\r\n2002/03:Ju239 av Bertil Kjellberg (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om  ett förslag till ändring i\r\nvapenlagen och vapenförordningen  så  att  det  blir\r\nmöjligt att inneha salongsgevär för jaktändamål.\r\n\r\n2002/03:Ju241 av Majléne Westerlund Panke (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om behovet av att införa ett\r\nsystem med  registrering av alla skjutvapen som förs\r\nin i eller ut ur Sverige.\r\n\r\n2002/03:Ju242 av Jan-Evert Rådhström och Ulla\r\nLöfgren (m):\r\n\r\nRiksdagen beslutar  en  lagändring av innebörd att\r\nljuddämpare  som reducerar den  farliga  knallen  på\r\nklass 1-vapen  till  125 decibel skall betraktas som\r\nvapentillbehör och undantas från licenstvång.\r\n\r\n\r\n2002/03:Ju245 av Lena Ek och Sofia Larsen (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen\r\nanförs om vikten av en  parlamentarisk utredning med\r\nuppgift att föreslå avvägningar mellan polisens roll\r\noch mötesfriheten.\r\n\r\n2002/03:Ju249 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\n28. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att gränslös\r\nbrottslighet kräver gränsöverskridande lösningar.\r\n\r\n2002/03:Ju258 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om nödvändigheten att\r\npolisen finns tillgänglig dygnet runt.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en översyn av\r\npolisstyrelserna  för att stärka det  demokratiska\r\ninflytandet.\r\n\r\n13.  Riksdagen begär att  regeringen  tillsätter  en\r\nutredning  med  syfte  att  undersöka  om vissa av\r\npolisens   arbetsuppgifter  av  mer  administrativ\r\nkaraktär kan flyttas över till andra myndigheter.\r\n\r\n16. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att   stärka\r\npolisens     verksamhet     genom     bl.a.     ny\r\nkommunikationsutrustning    och   ett   fungerande\r\ndatasystem.\r\n\r\n2002/03:Ju261 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén\r\n(m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen vid\r\nanordnande av  internationella  möten  i framtiden\r\nskall     garantera     hela     kostnaden     för\r\nsäkerhetsarrangemang kring sådana möten.\r\n\r\n2002/03:Ju269 av Rossana Valeria D. m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att  regler  för\r\nhandledning för poliser skall införas.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att enhetliga\r\nregler   för   skyddsutrustning   och  träning   i\r\nvapenhantering skall införas för polisen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att fortbildningen\r\ninom polismyndigheterna  skall innehålla moment av\r\netik, moral och mental träning.\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att frågan om att\r\ninföra en central inköpsfunktion för polisen skall\r\nutredas.\r\n\r\n2002/03:Ju270 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  att  en  översyn av 13 §\r\npolislagen snarast bör genomföras.\r\n\r\n2002/03:Ju283 av Rossana Valeria D. m.fl. (v):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  direktiven\r\ntill     polisens    personalansvarsnämnd    skall\r\nförstärkas i enlighet med det i motionen anförda.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att alla brott som\r\nbegås   av   en   polis   skall  bli  föremål  för\r\npersonalansvarsnämndens granskning.\r\n\r\n2002/03:Ju291 av Jörgen Johansson (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  tillåta användandet av\r\nljuddämpare   på   jaktvapen,   klass-1-vapen   samt\r\nhagelvapen vid jakt och övningsskytte.\r\n\r\n2002/03:Ju299 av Marina Pettersson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om kraftigt berusad person som\r\nanträffas på allmän plats.\r\n\r\n2002/03:Ju300 av Marina Pettersson och Christina\r\nNenes (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om polisförhör  med  berusade\r\npersoner med anledning av misstanke om brott.\r\n\r\n2002/03:Ju325 av Luciano Astudillo (s):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att regeringen lägger fram förslag\r\ntill ändring i lagstiftningen  på i motionen angivna\r\nområden.\r\n\r\n2002/03:Ju329 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nRikspolisstyrelsen  i särskild ordning bör se över\r\nreglerna för utredning av kvinnomisshandelsbrott.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att återkomma med\r\nförslag         avseende          ett         nytt\r\nradiokommunikationssystem.\r\n\r\n2002/03:Ju341 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att den omfattande\r\nsmugglingen måste stoppas.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att ge de enskilda\r\npolismyndigheterna i medlemsstaterna möjlighet att\r\nutveckla ett europeiskt samarbete.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  en  gemensam\r\neuropeisk straffrätt för vissa grova brott.\r\n\r\n\r\n\r\n2002/03:Ju357 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  en  översyn  av\r\nanmälningar mot ordningsvakter.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs angående  en  översyn\r\nav  ordningsvakters  arbetsuppgifter, befogenheter\r\noch utbildning.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om utarbetandet av en\r\nstrategi  över  hur arbetsfördelningen skall se ut\r\nså  att polismän över  55  år  inte  skall  behöva\r\narbeta skift.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att upprätta  ett\r\nsamarbete  mellan  olika  länspolismyndigheter för\r\natt åtgärda arbetsmiljöproblem inom polisen.\r\n\r\n9.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  tillgång för\r\npolisen     till     arbetsmiljöhandledning    och\r\nprofessionell  hjälp  för   att  rehabilitera  och\r\nförebygga stressrelaterade arbetsskador.\r\n\r\n10.  Riksdagen begär att regeringen  omgående  låter\r\nutvärdera  det  nya styrsystemet inom polisen samt\r\nser över länspolisstyrelsernas  reella möjligheter\r\natt genomföra verksamhetsplanen.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  tydligare\r\nriktlinjer    för    hantering     av     upplopp,\r\ndemonstrationer  och  störningar  i  den  allmänna\r\nordningen.\r\n\r\n12.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  tillgång  till\r\nalternativa vapen för polisen.\r\n\r\n14. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  att   alla\r\npolisbilar skall vara utrustade med videokamera.\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  att  staten\r\nomgående skall ta ett helhetsansvar för införandet\r\nav ett nationellt  system  för  radiokommunikation\r\nbaserat på Tetrastandard.\r\n\r\n16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  analys  och\r\nutvärdering   av  de  senaste  årens  ökade  antal\r\navskrivningar inom polisen.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att nationella\r\nhändelser liknande EU-toppmötet  inte  får belasta\r\nen  enskild  polismyndighet utan skall finansieras\r\nmed öronmärkta pengar av staten.\r\n\r\n2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att skälig ekonomisk\r\nersättning utbetalas till den som fått ny identitet\r\noch ådragit sig omkostnader i samband med\r\nidentitetsbytet.\r\n\r\n2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  en  radikal\r\nutrensning  av icke-polisiära arbetsuppgifter inom\r\npolisverksamheten.\r\n\r\n7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om en omläggning av\r\npolisarbetet mot nolltolerans mot brott.\r\n\r\n8.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till ändring av ordningslagen så att också\r\nideella  föreningar,  exempelvis  fotbollsklubbar,\r\nkan  åläggas  betala  del   av   polismyndighetens\r\nkostnader    vid    anordnandet    av    offentlig\r\ntillställning i vinstsyfte i enlighet med  vad som\r\ni motionen anförs.\r\n\r\n2002/03:Ju366 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om att  motverka\r\nuppbyggandet    av   rasistiska   och   nazistiska\r\norganisationer.\r\n\r\n2002/03:Ju367 av Göte Wahlström och Thomas Strand\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  behovet  av en översyn av\r\nansvarsfördelningen vid större publika arrangemang.\r\n\r\n2002/03:Ju375 av Carl-Axel Roslund (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager som sin mening vad i motionen\r\nanförs om bettleri.\r\n\r\n2002/03:Ju379 av Göran Lindblad och Ulf Sjösten (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   bättre\r\nstatistikuppföljning  hos  polisen  när det gäller\r\nförsvunna personer.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  användandet  av\r\nblodhundar vid eftersökning av försvunna personer.\r\n\r\n2002/03:Ju380 av Mikael Oscarsson (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om användning  av\r\narbetsmetoden   nolltolerans    i   Sverige   vars\r\ngrundtanke skall vara kamp mot vardagsbrottslighet\r\noch ökad trygghet för medborgarna.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  att  San  Diego-\r\nmodellen  med  ett   stort  antal  frivilliga  som\r\norganiserat samarbetar med polisen bör prövas i en\r\nstörre svensk stad, förslagsvis Uppsala, under ett\r\npar års tid.\r\n\r\n\r\n\r\n2002/03:Ju389 av Monica Green m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som i motionen anförs om att föreningar skall\r\nkunna få upplysningar om personer som dömts för\r\nsexuella övergrepp på barn eller som dömts för\r\ninnehav, framställning eller spridning av\r\nbarnpornografi.\r\n\r\n2002/03:Fö259 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  gemensamma\r\noperativa    och    taktiska    anvisningar    för\r\npolisinsatser.\r\n\r\n2002/03:So299 av Birgitta Carlsson och Birgitta\r\nSellén (c):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att låta polisen\r\nbeslagta  och  förstöra   kemiska  substanser  som\r\nanvänts som narkotika.\r\n\r\n2002/03:Kr266 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):\r\n\r\n15. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att undantaget för\r\nideella  föreningar  skall  mjukas  upp vad gäller\r\nbetalning  av  polisens insatser för bevarande  av\r\nordning inom idrottsanläggningar.\r\n\r\n2002/03:Ub494 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som i motionen anförs om prioritering\r\npå rasistiska brott för Säkerhetspolisen.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Polisens utbildning, utrustning och taktik m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju211 i denna del, 2002/03:Ju214 yrkandena 2 och 3, 2002/03:Ju269 yrkandena 1-4, 2002/03:Ju357 yrkandena 11 och 12 och 2002/03:Fö259 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "950F0B3D-5BA0-11D7-AE7D-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "170",
                    "138",
                    "0",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/950F0B3D-5BA0-11D7-AE7D-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Nytt kommunikationssystem",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258 yrkande 16, 2002/03:Ju329 yrkande 9 och 2002/03:Ju357 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "950F0B3E-5BA0-11D7-AE7D-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "47",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "171",
                    "138",
                    "0",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/950F0B3E-5BA0-11D7-AE7D-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Översyn av polislagen (1984:387)",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju211 i denna del, 2002/03:Ju212, 2002/03:Ju245, 2002/03:Ju270 och 2002/03:Ju325.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "950F0B3F-5BA0-11D7-AE7D-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "1",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "3",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "282",
                    "26",
                    "1",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/950F0B3F-5BA0-11D7-AE7D-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Maskeringsförbud vid demonstrationer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju205, 2002/03:Ju214 yrkande 4, 2002/03:Ju219 och 2002/03:Ju237.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\"",
          "votering_id": "950F0B40-5BA0-11D7-AE7D-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (m, c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "1",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "2",
                    "0",
                    "38",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "1",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "201",
                    "68",
                    "39",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/950F0B40-5BA0-11D7-AE7D-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Kostnader vid regeringsbeslutande arrangemang",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju217, 2002/03:Ju261 yrkande 2 och 2002/03:Ju357 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Polisens arbetsmetoder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju364 yrkande 7 och 2002/03:Ju380 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Renodling av polisens arbetsuppgifter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju215 yrkande 1, 2002/03:Ju258 yrkande 13 och 2002/03:Ju364 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Polisens tillgänglighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju258 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Polisens arbetsmiljö",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju357 yrkandena 7-9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "950F0B45-5BA0-11D7-AE7D-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "46",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "172",
                    "137",
                    "0",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/950F0B45-5BA0-11D7-AE7D-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Videokamera i samtliga polisbilar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju357 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Poliser som dömts för brott",
          "forslag": "Riksdagen bifaller delvis motionerna 2002/03:Ju283 yrkande 3 och 2002/03:Ju329 yrkande 8 och avslår motion 2002/03:Ju283 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"s\"",
          "votering_id": "950F0B47-5BA0-11D7-AE7D-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (s)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "1",
                    "131",
                    "1",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "40",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "177",
                    "131",
                    "1",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/950F0B47-5BA0-11D7-AE7D-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Polisstyrelserna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258 yrkande 10 och 2002/03:Ju357 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Effektivare internationellt polissamarbete",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju218, 2002/03:Ju236 yrkande 12, 2002/03:Ju249 yrkande 28 och 2002/03:Ju341 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "14",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "950F0B49-5BA0-11D7-AE7D-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 14 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "1",
                    "45",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "1",
                    "1",
                    "19",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "0",
                    "29",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "174",
                    "42",
                    "93",
                    "40"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/950F0B49-5BA0-11D7-AE7D-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Rasistiska och nazistiska brott",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju366 yrkande 4 och 2002/03:Ub494 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Polisens evenemangskostnader",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju364 yrkande 8, 2002/03:Ju367 och 2002/03:Kr266 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Vapenlagstiftningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju206, 2002/03:Ju239, 2002/03:Ju241, 2002/03:Ju242 och 2002/03:Ju291.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Ordningsstörningar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju299, 2002/03:Ju300 och 2002/03:Ju375.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Uppgifter i polisens DNA-register",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju207.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Beslag av substanser som används som narkotika",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So299 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Polisens kameraanvändning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju220.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Avskrivningar av anmälda brott",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju357 yrkande 16.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Eftersökning av försvunna personer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju379 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Upplysningar om pedofiler",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju389.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Ordningsvakter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju357 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Kostnader vid identitetsbyte",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju363 yrkande 22.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU9",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Polisens utbildning, utrustning och taktik m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Nytt kommunikationssystem",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Översyn av polislagen (1984:387)",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Maskeringsförbud vid demonstrationer",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Maskeringsförbud vid demonstrationer",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Kostnader vid regeringsbeslutande arrangemang",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Polisens arbetsmetoder",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Renodling av polisens arbetsuppgifter",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Polisens arbetsmiljö",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Videokamera i samtliga polisbilar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Poliser som dömts för brott",
          "partier": "\"s\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Polisstyrelserna",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Effektivare internationellt polissamarbete",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Effektivare internationellt polissamarbete",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Rasistiska och nazistiska brott",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Rasistiska och nazistiska brott",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Polisens evenemangskostnader",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Beslag av substanser som används som narkotika",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Kostnader vid identitetsbyte",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-03-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-17 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-03-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-03-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-03-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-03-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-03-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till motioner. Avslag på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 08:07:33"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen uttalade att poliser som dömts för brott, t.ex. misshandel, men ändå får fortsätta att arbeta som polis inte ska utreda desssa brottstyper. Det behövs riktlinjer för en polismans fortsatta tjänstgöring inom polisen när han eller hon dömts för brott men där det inte funnit skäl för avskedande. Regeringen bör se till att sådana riktlinjer tas fram inom polisen. Riksdagen avslog också motioner från allmänna motionstiden 2002 om olika frågor om polisen. ",
          "dok_id": "GQ01JUU9",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:11:55"
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Riktlinjer för poliser som dömts för brott (JuU9)",
          "dok_id": "GQ01JUU9",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:11:55"
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 08:07:33"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01JUU9",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:53"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Justitieutskottet föreslår att riksdagen uttalar att poliser som dömts för brott, t.ex. misshandel, men ändå får fortsätta att arbeta som polis inte ska utreda desssa brottstyper. Det behövs riktlinjer för en polismans fortsatta tjänstgöring inom polisen när han eller hon dömts för brott men där det inte funnit skäl för avskedande. Regeringen bör se till att sådana riktlinjer tas fram inom polisen. Utskottet föreslår också att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om olika frågor om polisen.</p>",
          "dok_id": "GQ01JUU9",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:11:55"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Riktlinjer för poliser som dömts för brott (JuU9)",
          "dok_id": "GQ01JUU9",
          "systemdatum": "2016-08-09 10:11:55"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01JUU9",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_juu_9.docx",
          "filstorlek": "122894",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Polisfrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/7AE1F0B1-7159-404C-8579-F7446FE518AD"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01JUU9",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_juu_9.pdf",
          "filstorlek": "490415",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_juu_9",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/0287623E-0C7D-484C-8BDB-1C0FCE136951"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fö259 Beredskap mot sårbarhet",
          "ref_dok_id": "GQ02Fö259",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fö259",
          "ref_dok_titel": "Beredskap mot sårbarhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Hökmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju205 Maskeringsförbud vid demonstrationer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju205",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju205",
          "ref_dok_titel": "Maskeringsförbud vid demonstrationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju206 Antika vapen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju206",
          "ref_dok_titel": "Antika vapen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju207 Uppgifter i DNA-registret",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju207",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju207",
          "ref_dok_titel": "Uppgifter i DNA-registret",
          "ref_dok_subtitel": "av Nils Fredrik Aurelius (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju211 Polisens befogenheter vid kravaller",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju211",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju211",
          "ref_dok_titel": "Polisens befogenheter vid kravaller",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju212 Polisens utredningsmöjligheter",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju212",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju212",
          "ref_dok_titel": "Polisens utredningsmöjligheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju214 Vård av demokratin",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju214",
          "ref_dok_titel": "Vård av demokratin",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju215 Lågprioriterad brottslighet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju215",
          "ref_dok_titel": "Lågprioriterad brottslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen och Claes Västerteg (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju217 Resurser till polisen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju217",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju217",
          "ref_dok_titel": "Resurser till polisen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju218 Effektivare gränskontroll",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju218",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju218",
          "ref_dok_titel": "Effektivare gränskontroll",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju219 Ansiktsmask vid demonstrationer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju219",
          "ref_dok_titel": "Ansiktsmask vid demonstrationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju220 Smygfilmning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju220",
          "ref_dok_titel": "Smygfilmning",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju236 En förnyad syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju236",
          "ref_dok_titel": "En förnyad syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju237 Maskeringsförbud vid demonstrationer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju237",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju237",
          "ref_dok_titel": "Maskeringsförbud vid demonstrationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Ertsborn (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju239 Vapenlagstiftningen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju239",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju239",
          "ref_dok_titel": "Vapenlagstiftningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Bertil Kjellberg (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju241 Förbättrad kontroll av införsel av lätta vapen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju241",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju241",
          "ref_dok_titel": "Förbättrad kontroll av införsel av lätta vapen",
          "ref_dok_subtitel": "av Majléne Westerlund Panke (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju242 Ljuddämpare på jaktvapen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju242",
          "ref_dok_titel": "Ljuddämpare på jaktvapen",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan-Evert Rådhström och Ulla Löfgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju245 Polisens roll och mötesfriheten",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju245",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju245",
          "ref_dok_titel": "Polisens roll och mötesfriheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek och Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju249 Rättstrygghet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju249",
          "ref_dok_titel": "Rättstrygghet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju258 Polis och kriminalvård",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju258",
          "ref_dok_titel": "Polis och kriminalvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju261 Kompensation för EU-toppmötet i Göteborg",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju261",
          "ref_dok_titel": "Kompensation för EU-toppmötet i Göteborg",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju269 Polisens arbetssituation",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju269",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju269",
          "ref_dok_titel": "Polisens arbetssituation",
          "ref_dok_subtitel": "av Rossana Valeria D. m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju270 13 § polislagen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju270",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju270",
          "ref_dok_titel": "13 § polislagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju283 Brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju283",
          "ref_dok_titel": "Brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Rossana Valeria D. m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju291 Nyttjandet av ljuddämpare vid jakt med speciella vapen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju291",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju291",
          "ref_dok_titel": "Nyttjandet av ljuddämpare vid jakt med speciella vapen",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju299 Berusning på allmän plats",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju299",
          "ref_dok_titel": "Berusning på allmän plats",
          "ref_dok_subtitel": "av Marina Pettersson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju300 Förhör av berusade personer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju300",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju300",
          "ref_dok_titel": "Förhör av berusade personer",
          "ref_dok_subtitel": "av Marina Pettersson och Christina Nenes (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju325 Polisingripanden ",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju325",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju325",
          "ref_dok_titel": "Polisingripanden ",
          "ref_dok_subtitel": "av Luciano Astudillo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju329 En modern polisorganisation",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju329",
          "ref_dok_titel": "En modern polisorganisation",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju341 EU och kampen mot den internationella brottsligheten",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju341",
          "ref_dok_titel": "EU och kampen mot den internationella brottsligheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju357 Polisen i medborgarnas tjänst",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju357",
          "ref_dok_titel": "Polisen i medborgarnas tjänst",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju363 Brottsoffer och kvinnofrid",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju363",
          "ref_dok_titel": "Brottsoffer och kvinnofrid",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju364 Stärkt rättstrygghet och rättssäkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju364",
          "ref_dok_titel": "Stärkt rättstrygghet och rättssäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju366 Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju366",
          "ref_dok_titel": "Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju367 Samhällsansvaret vid större publika arrangemang",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju367",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju367",
          "ref_dok_titel": "Samhällsansvaret vid större publika arrangemang",
          "ref_dok_subtitel": "av Göte Wahlström och Thomas Strand (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju375 Bettleri ",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju375",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju375",
          "ref_dok_titel": "Bettleri ",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Roslund (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju379 Förbättrad och snabbare hundeftersökning av försvunna personer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju379",
          "ref_dok_titel": "Förbättrad och snabbare hundeftersökning av försvunna personer",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lindblad och Ulf Sjösten (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju380 Kampen mot brottsligheten",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju380",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju380",
          "ref_dok_titel": "Kampen mot brottsligheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju389 Upplysningar om pedofiler",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju389",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju389",
          "ref_dok_titel": "Upplysningar om pedofiler",
          "ref_dok_subtitel": "av Monica Green m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Kr266 Idrottsrörelsen",
          "ref_dok_id": "GQ02Kr266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Kr266",
          "ref_dok_titel": "Idrottsrörelsen",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Kollmats m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So299 Klassning av droger",
          "ref_dok_id": "GQ02So299",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So299",
          "ref_dok_titel": "Klassning av droger",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub494 Rasism i skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub494",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub494",
          "ref_dok_titel": "Rasism i skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-03-26",
          "ref_dok_id": "GQ0979",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "79",
          "ref_dok_titel": "2003-03-26",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-03-26",
          "ref_dok_id": "GQ0979",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "79",
          "ref_dok_titel": "2003-03-26",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:125",
          "ref_dok_id": "GQ0K125",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "125",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:125",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}