{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2290290",
      "dok_id": "GQ01JUU8",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "JUU8",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:JUU8",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "JUU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "8",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-03-13 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:52",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:56",
      "titel": "Unga lagöverträdare",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01JUU8/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01JUU8",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01JUU8",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01JUU8",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Justitieutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:JUU8</div><h1>Unga lagöverträdare</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   detta  betänkande  behandlar  utskottet  en  rad\r\nmotioner  från  den allmänna motionstiden år 2002. I\r\nmotionerna   tas   upp    olika   frågor   om   unga\r\nlagöverträdare.     Det     handlar     bl.a.     om\r\nbrottsförebyggande åtgärder i  vid bemärkelse, t.ex.\r\ngenom  åtgärder som stärker familjen,  om  ett  nytt\r\npåföljdssystem   för   unga  lagöverträdare  och  om\r\ndrogtester på barn.\r\n\r\nUtskottet avstyrker samtliga yrkanden och hänvisar\r\nbl.a. till att gällande  regelverk är ändamålsenliga\r\nsamt till pågående utrednings- och beredningsarbete.\r\nI ärendet finns 11 reservationer.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Tidiga åtgärder m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju236\r\nyrkandena 2 och 11, 2002/03:Ju249 yrkandena 5 och\r\n6, 2002/03:Ju280 yrkande 10, 2002/03:\r\nJu353  yrkande  1, 2002/03:Ju364  yrkande  1  och\r\n2002/03:Ju366 yrkande 1.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n2. Neuropsykiatriska funktionshinder\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju310.\r\n\r\nReservation 2 (fp, kd)\r\n\r\n3. Ungdoms- och jourdomstolar m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju340\r\nyrkande 5 samt 2002/03:\r\nJu365 yrkandena 2 och 3.\r\nReservation 3 (fp, kd)\r\n\r\n4. Socialtjänstens åtgärder\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna 2002/03:Ju360 samt\r\n2002/03:Ju365 yrkandena 1 och 4.\r\nReservation 4 (fp, kd)\r\n\r\n5. Nytt påföljdssystem\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju213\r\nyrkandena 5-8, 2002/03:\r\nJu236  yrkandena 1, 7 och  9  samt  2002/03:Ju280\r\nyrkandena 4, 8 och 9.\r\nReservation 5 (m)\r\n\r\n6. Medling\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju365 yrkandena\r\n7-9.\r\nReservation 6 (kd)\r\n\r\n7. Information om föräldrars\r\nskadeståndsansvar\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:Ju213 yrkande\r\n1.\r\nReservation 7 (m)\r\n\r\n8. Polisstöd åt föräldrar\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju213\r\nyrkande   2,   2002/03:Ju280    yrkande   6   och\r\n2002/03:Ju281 yrkande 7.\r\nReservation 8 (m)\r\n9. Registrering av barn\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ju213  yrkande\r\n3.\r\nReservation 9 (m, fp)\r\n\r\n10. Drogtest av barn under 15 år\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju213\r\nyrkande    4,    2002/03:Ju236     yrkande    14,\r\n2002/03:Ju280 yrkande 7, 2002/03:Ju281 yrkande 6,\r\n2002/03:Ju366 yrkande 5, 2002/03:So251  yrkande 6\r\nsamt 2002/03:\r\nUb554 yrkande 4.\r\nReservation 10 (m)\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 13 mars 2003\r\n\r\n\r\nPå justitieutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nJohan Pehrson\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet:  Johan\r\nPehrson  (fp),  Susanne  Eberstein (s), Alice Åström\r\n(v),  Margareta  Sandgren  (s),  Beatrice  Ask  (m),\r\nHelena  Zakariasén  (s),  Ragnwi   Marcelind   (kd),\r\nElisebeht  Markström (s), Jeppe Johnsson (m), Yilmaz\r\nKerimo (s),  Torkild Strandberg (fp), Johan Linander\r\n(c), Göran Norlander (s), Cecilia Magnusson (m), Joe\r\nFrans (s), Leif  Björnlod (mp) och Kerstin Andersson\r\n(s).</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nJuU8\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nI detta betänkande behandlar utskottet en rad\r\nmotioner från den  allmänna  motionstiden  år\r\n2002   som   rör   unga   lagöverträdare.   I\r\nbetänkandet tas upp frågor om bl.a. familjens\r\noch skolans brottsförebyggande betydelse, ett\r\nnytt   påföljdssystem   för   unga,  medling,\r\npolisstöd åt föräldrar och drogtest  av  barn\r\nunder  15  år.  Utskottet  avstyrker samtliga\r\nyrkanden och hänvisar bl.a. till att gällande\r\nregelverk   är   ändamålsenliga   samt   till\r\npågående utrednings- och beredningsarbete.\r\nJämför reservationerna 1-11.\r\n\r\nInledning\r\n\r\n\r\nI detta betänkande  behandlar  utskottet  ett  antal\r\nmotioner från den allmänna motionstiden 2002 som rör\r\nunga  lagöverträdare.  Som  en  allmän  bakgrund kan\r\nredan  här  nämnas  att  påföljdssystemet  för  unga\r\nlagöverträdare ständigt är föremål för utvärderingar\r\noch förbättringar.\r\nÅr  1995  infördes  bestämmelser som bl.a. syftade\r\ntill att öka snabbheten  vid  förfarandet hos polis,\r\nåklagare och domstol. Vidare skulle  vid domstolarna\r\nmål  mot ungdomar under 21 år normalt handläggas  av\r\ndomare  med  särskild fallenhet för uppgiften (prop.\r\n1994/95:12, bet. 1994/95:JuU1).\r\nVåren 1998 beslutade  riksdagen  om förändringar i\r\npåföljdssystemet  för  unga  lagöverträdare   (prop.\r\n1997/98:96,  bet.  1997/98:JuU21).  De  nya reglerna\r\nträdde  i  kraft  den  1  januari  1999. Regleringen\r\ninnebar en uppstramning av åtgärderna  när  ungdomar\r\nbegår   brott,   bl.a.  infördes  en  möjlighet  att\r\növerlämna  den  unge  till  sluten  ungdomsvård  vid\r\nallvarlig brottslighet,  där  påföljden annars måste\r\nbli fängelse.\r\nEfter    en   översyn   av   bestämmelserna    för\r\nhandläggning   av   ungdomsmål   genomfördes   vissa\r\nändringar av bl.a. rätten till offentlig försvarare,\r\nsocialtjänstens medverkan vid huvudförhandlingen och\r\nutredningar  rörande brottsmisstänkta barn under  15\r\når. De nya bestämmelserna  trädde i kraft den 1 juli\r\n2001 (prop. 2000/01:56, bet. 2000/01:JuU18).\r\nNu  pågår  åter  en  omfattande   översyn  av  det\r\nallmännas ingripanden vid ungdomsbrott. Arbetet, som\r\nleds  av en särskild utredare (dir. 2002:95),  skall\r\nvara    avslutat     i     september     2004.     I\r\nutredningsdirektiven anförs att påföljdssystemet för\r\nunga  lagöverträdare  som  hittills  skall  bygga på\r\nprincipen  att barn och ungdomar som begått brott  i\r\nförsta hand  skall  bli  föremål  för  insatser inom\r\nsocialtjänsten.  Det måste vara en ambition  att  de\r\nåtgärder som vidtas  skall syfta till att åstadkomma\r\nen positiv förändring  och  att  främja  en  gynnsam\r\nutveckling, genom bl.a. vård och utbildning. För att\r\nuppnå  detta  måste  hänsyn  tas till den unges hela\r\nlivssituation. I uppdraget ingår  att  analysera hur\r\nbehovet av en nationell samordning av kompetens- och\r\nmetodutveckling och spridande av allmän  information\r\noch   kunskap   kan   tillgodoses   när  det  gäller\r\nungdomsbrott   och  det  allmännas  ingripande   med\r\nanledning därav. Utredaren skall samråda med berörda\r\nmyndigheter, bl.a.  Brottsförebyggande  rådet (BRÅ),\r\nsamt    i    dialog    med    Barnombudsmannen   och\r\nUngdomsstyrelsen inhämta kunskap om de ungas åsikter\r\ni berörda frågor.\r\n\r\nTidiga åtgärder m.m.\r\n\r\n\r\nI motionerna Ju236 (m), Ju249 (c),  Ju280 (m), Ju353\r\n(fp),  Ju364 (fp) och Ju366 (kd) understryks  vikten\r\nav tidiga  insatser när det gäller att förebygga att\r\nbrott begås  av  barn  och  ungdomar.  Åtgärder  som\r\nsyftar  till  en  starkare  värdeöverföring  begärs.\r\nHärvid     framhålls    familjens,    skolans    och\r\nföreningslivets betydelse.\r\n\r\nUtskottet  har  ofta gjort uttalanden om familjens\r\noch skolans brottsförebyggande betydelse och i olika\r\nsammanhang  understrukit  vikten  av  en  snabb  och\r\nändamålsenlig  reaktion  när barn och ungdomar begår\r\nbrott (senast i bet. 2001/02:JuU9).\r\nUtskottet  konstaterade  då   att   den  nuvarande\r\nregleringen av handläggningen av ungdomsmål  ställer\r\nkrav  på  ett  nära samarbete mellan socialtjänsten,\r\npolisen, åklagarna  och  domstolarna. Regleringen är\r\nutformad för att åstadkomma  en  snabb  handläggning\r\ngenom  tidiga  kontakter  mellan berörda myndigheter\r\nsamtidigt   som   behovet  av  specialisering   inom\r\nrättsväsendet  i  fråga   om   barns  och  ungdomars\r\nbrottslighet  tillgodoses.  Föräldrarnas   medverkan\r\ngaranteras   på   flera  sätt.  Till  exempel  skall\r\nföräldrar eller andra  vårdnadshavare normalt kallas\r\ntill förhör som äger rum  med barnet eller den unge,\r\noch de skall också underrättas  om tidpunkten för en\r\ndomstolsförhandling. Härtill kommer  att det åligger\r\nsocialtjänsten att utforma åtgärder som rör barn och\r\nunga i samråd med vårdnadshavaren och, i tillämpliga\r\nfall, med den unge själv.\r\nUtskottet  underströk  vidare den stora  betydelse\r\nsom föräldrarna har för att  barn och ungdomar skall\r\nfå  goda  uppväxtvillkor, och utskottet  ifrågasatte\r\ninte  heller   föräldrarnas  ansvar  för  barns  och\r\nungdomars fostran. Föräldrarna har en nyckelroll när\r\ndet gäller att få  barn  och ungdomar att avstå från\r\natt begå brott. Det sagda  innebar emellertid enligt\r\nutskottet inte att det inte  vilar  ett ansvar också\r\npå    t.ex.    skolan,   fritidsförvaltningen    och\r\nsocialtjänsten,  inte  minst  i  fråga om att tidigt\r\nuppmärksamma problem bland barn och  unga samt att i\r\nsamråd med föräldrarna och andra närstående sätta in\r\ninsatser  till  nytta för barnet eller den  unge.  I\r\nsituationer när ett  barn  eller  en  ung person har\r\nsvårigheter som manifesteras i brottslighet framhöll\r\nutskottet  att  det var extra viktigt med  ett  nära\r\nsamarbete mellan  familjen  och berörda myndigheter.\r\nSammanfattningsvis delade utskottet  den uppfattning\r\nom  vikten av normöverföring och goda uppväxtvillkor\r\nför barn  och  unga  som  kom  till  uttryck i de då\r\naktuella    motionerna.    Utskottet   kunde   också\r\nkonstatera   att   arbetet  på  området   hade   den\r\ninriktning som efterfrågades i motionerna. Det fanns\r\ndärför inte någon anledning  för  riksdagen  att  ta\r\nnågot initiativ.\r\nUtskottet  har  ingen  annan  uppfattning  nu  och\r\navstyrker   bifall  till  motionerna  Ju236,  Ju249,\r\nJu280, Ju353,  Ju364   och  Ju366  i  här behandlade\r\ndelar.\r\nI motion Ju310 (kd) tas särskilt sikte på att barn\r\nmed neuropsykiatriska funktionshinder,  t.ex.  ADHD,\r\ntidigt  uppmärksammas  och  att  åtgärder sätts in i\r\nbrottsförebyggande syfte.\r\nUtskottet   har   även   tidigare  behandlat   den\r\nsärskilda  frågan  om  barn  med   neuropsykiatriska\r\nfunktionshinder,    senast    våren    2002    (bet.\r\n2001/02:JuU9).   För   en  utförlig  redogörelse  av\r\nfrågans   läge  förra  våren   hänvisas   till   det\r\nbetänkandet.\r\nFrån Rättsmedicinalverket  inhämtade  utskottet då\r\natt  det bedrevs forskning rörande sambanden  mellan\r\nneuropsykiatriska  störningar  och  kriminalitet vid\r\nverkets avdelningar i Stockholm och Göteborg.\r\nUtskottet noterade också att man inom ramen för de\r\nriskbedömningar  som gjordes vid riksmottagningen  i\r\nKumla hade uppmärksammat  problemet  med  att  flera\r\nintagna hade denna typ av störning.\r\nUtskottet   uppmärksammade   även   BRÅ:s  rapport\r\nKriminell  utveckling  -  Tidiga  riskfaktorer   och\r\nförebyggande insatser (BRÅ-rapport 2001:15). Där ges\r\nen  översiktlig bild av nationell och internationell\r\nkunskap  om  tidiga individ- och familjefaktorer som\r\nmedför ökad risk  för  att  utveckla  allvarlig  och\r\nlångvarig  kriminalitet.  I rapporten granskas också\r\nbefintlig kunskap om tidiga  insatser för att minska\r\nrisken  för  kriminell  utveckling   bland  särskilt\r\nutsatta barn. Rapporten belyser också vad som görs i\r\nSverige  på  detta område. I rapporten anförs  bl.a.\r\natt mödravården,  barnavården,  barnomsorgen,  barn-\r\noch ungdomspsykiatrin, skolan och socialtjänsten  är\r\ncentrala   instanser   i   arbetet  med  att  tidigt\r\nförebygga  kriminell  utveckling.  Kritik  riktas  i\r\nrapporten mot berörda myndigheters arbete med tidiga\r\nbrottsförebyggande insatser.  Det  påpekas bl.a. att\r\nvetenskapligt  förankrade  metoder sällan  tillämpas\r\noch  att  det ofta saknas systematisk  dokumentation\r\nvad gäller insatser, metoder och resultat.\r\nI det ärendet  inhämtade  utskottet  ett  yttrande\r\nfrån  socialutskottet (2001/02:SoU4y) som i sin  tur\r\nhade inhämtat yttrande från Socialstyrelsen.\r\nSocialutskottet   konstaterade,   efter   att   ha\r\nredovisat  Socialstyrelsens  synpunkter och tidigare\r\nriksdagsbehandling av hithörande  frågor  m.m.,  att\r\nett  omfattande  arbete  pågick på flera fronter för\r\natt såväl identifiera som  stödja personer med bl.a.\r\nneuropsykiatriska               funktionsstörningar.\r\nSocialutskottet  fann sammanfattningsvis  inte  skäl\r\natt frångå den i yttrandet  redovisade  principiella\r\ninställningen  att  riksdagen  inte borde prioritera\r\nvissa sjukdomar framför andra och  ansåg  därför att\r\nde då aktuella motionerna borde avslås.\r\nDet  kan  tilläggas  att  Socialstyrelsen  i  sitt\r\nyttrande  till  socialutskottet bl.a. underströk att\r\nbetydelsen   av   tidig   upptäckt   av   barn   med\r\nneurologiska utvecklingsavvikelser/neuropsykiatriska\r\nfunktionsstörningar   för  att  förhindra  sekundära\r\nproblem hade betonats i  såväl  internationella  som\r\nnationella  studier. Socialstyrelsen ansåg bl.a. att\r\nsamhällets enda möjlighet att kunna ge alla barn och\r\nspecifikt  gruppen   barn   med   s.k.  neurologiska\r\nutvecklingsavvikelser/neuropsykiatriska\r\nfunktionsstörningar      en     god     och     sund\r\nutvecklingssituation  var att  upprusta  hälsovården\r\noch elevvården inom förskola och skola med kompetens\r\natt förstå, basutreda och  pedagogiskt  stödja  barn\r\nmed  funktionssvårigheter  och  därmed  också bättre\r\nuppmärksamma barn med svårigheter av annat slag.\r\nJustitieutskottet  konstaterade  att  det   i   då\r\naktuella  motioner aktualiserades frågor om en grupp\r\nbarn och ungdomar  med  mycket  stora  behov av stöd\r\nfrån   föräldrar  och  andra  närstående  och   från\r\nsamhället.   När   det  gällde  tidiga  förebyggande\r\ninsatser måste utskottet emellertid också konstatera\r\natt dessa borde ske  inom ramen för socialtjänstens,\r\nhälso-  och sjukvårdens  och  skolans  arbete.  Inom\r\ndessa myndighetsområden  pågick  också  en  hel  del\r\narbete. Också inom kriminalvården hade problematiken\r\nuppmärksammats när det gäller vuxna och visst arbete\r\npågick.    Utskottet    instämde   i   motionärernas\r\nuppfattning att tidiga insatser  här  liksom i andra\r\nfall med stor sannolikhet verkar brottsförebyggande.\r\nUtskottet var emellertid inte berett att  göra några\r\nmer  detaljerade uttalanden i saken; det ankom  inte\r\npå   utskottet    att   avgöra   frågor   om   t.ex.\r\nprioriteringar inom barnhälsovården eller skolan.\r\nDärefter   har  Socialstyrelsen   presenterat   en\r\nkunskapsöversikt   om   ADHD  hos  barn  och  vuxna.\r\nKunskapsöversikten  skall   bl.a.  ge  stöd  för  en\r\nkunskapsbaserad vård och behandling, metodutveckling\r\noch annat förbättringsarbete.  Socialstyrelsen anser\r\natt    ADHD    utgör    ett    funktionshinder.    I\r\nkunskapsöversikten diskuteras bl.a.  diagnostisering\r\noch  olika behandlingsmetoder. Detta är  frågor  som\r\nligger utanför justitieutskottets beredningsområde.\r\nUtskottet  vidhåller  sin  tidigare  inställning i\r\nfrågan. Motion Ju310 avstyrks.\r\n\r\nUngdoms- och jourdomstolar m.m.\r\n\r\n\r\nI motion Ju340 (kd) begärs att det införs  särskilda\r\nungdomsrotlar   inom  åklagarorganisationen  och   i\r\nmotion Ju365 (kd)  begärs  att det inrättas ungdoms-\r\noch jourdomstolar.\r\n\r\nUtskottet har tidigare behandlat  liknande  frågor\r\n(senast i bet. 2001/02:\r\nJuU9).\r\nI  lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser  om\r\nunga lagöverträdare  (LUL)  finns bl.a. bestämmelser\r\nom handläggningen av ungdomsmål.  Dessa genomgick en\r\ngenomgripande översyn år 1994. De nya bestämmelserna\r\nträdde  i  kraft den 1 mars 1995 (prop.  1994/95:12,\r\nbet. 1994/95:JuU1, rskr. 1994/95:39, SFS 1994:1760).\r\nNyheterna rörde  i  första  hand  arbetet hos polis,\r\nåklagare    och    i   domstol   men   gällde   även\r\nsocialtjänsten.  De nya  reglerna  syftade  till  en\r\nbättre och snabbare  handläggning av mål och ärenden\r\ndär  personer  under  18  år  misstänks  för  brott.\r\nAvsikten var att förkorta  tiden  mellan  brott  och\r\nreaktion  samt  att  skapa  förutsättningar  för ett\r\nbättre  samarbete  mellan  de myndigheter som berörs\r\nnär  ungdomar  misstänks för brott.  Ytterligare  en\r\nviktig ambition  var  att  skapa förutsättningar för\r\nbättre kontakter mellan den  unge och hans föräldrar\r\neller  andra fostrare. Det övergripande  syftet  var\r\natt    den    nya    ordningen    skulle    ha    en\r\nbrottsförebyggande   effekt.   En   utvärdering   av\r\nreformen   (se   Handläggning  av  ungdomsmål  -  en\r\nutvärdering  av  1995   års  ungdomsmålsreform,  SOU\r\n1999:108) visade enligt utredningen  ett  i huvudsak\r\npositivt  resultat. Ytterligare förbättringar  kunde\r\ndock göras,  vilket  föranledde regeringen att lägga\r\nfram ännu en proposition i ämnet i slutet av år 2000\r\n(prop. 2000/01:56, bet. 2000/01:JuU18).\r\nDen nuvarande regleringen  ställer sålunda krav på\r\nett  nära samarbete mellan socialtjänsten,  polisen,\r\nåklagarna  och  domstolarna. Regleringen är utformad\r\nför  att  åstadkomma  en  snabb  handläggning  genom\r\ntidiga   kontakter    mellan   berörda   myndigheter\r\nsamtidigt   som  behovet  av   specialisering   inom\r\nrättsväsendet   i   fråga  om  barns  och  ungdomars\r\nbrottslighet tillgodoses.\r\nEtt  permanent snabbförfarande  för  brottmål  med\r\njourdomstol  och  frågan  om särskilda jourdomstolar\r\nför unga lagöverträdare har  diskuterats  vid  flera\r\ntillfällen  utan  att  leda till någon lagstiftning.\r\nNackdelarna med de system  som diskuterats har varit\r\nbl.a.  kostnaderna  för  ett jourdomstolssystem  och\r\nolika praktiska problem, t.ex. att ge den misstänkte\r\nskäligt rådrum. I betänkandet Snabbare lagföring 4 -\r\nEtt  snabbförfarande  för  brottmål   (SOU  2002:45)\r\nföreslår  Beredningen för rättsväsendets  utveckling\r\nett  snabbförfarande   där  avsikten  bl.a.  är  att\r\nundvika    dessa   nackdelar.    Genomförandet    av\r\nsnabbförfarandet  skall  enligt  betänkandet inledas\r\nmed en försöksverksamhet.\r\nUtskottet har inhämtat att betänkandet bereds inom\r\nRegeringskansliet   tillsammans   med    betänkandet\r\nSnabbare  lagföring 3 - Snatteribrott (SOU  2002:44)\r\noch att avsikten  är att lägga fram en lagrådsremiss\r\nunder hösten 2003.\r\nEnligt     utskottet      bör     det     pågående\r\nberedningsarbetet inte föregripas.  Motionerna Ju340\r\noch Ju365 i här behandlade delar bör avslås.\r\n\r\nSocialtjänstens åtgärder\r\n\r\n\r\nI motion Ju360 (s) begärs ett ökat samarbete  mellan\r\nkriminalvården/närpolisen,     socialtjänsten    och\r\nskolan. I motion Ju365 (kd) efterfrågas   en översyn\r\nav    socialtjänstens   insatser   mot   minderåriga\r\nbrottslingar,  i  första  hand  i  syfte att få till\r\nstånd effektivare åtgärder inom socialtjänsten,  och\r\nunderstryks  vikten av att socialnämnderna upprättar\r\nde vårdplaner lagstiftningen kräver.\r\n\r\nVåren 1998 beslutade  riksdagen som nämnts ovan om\r\nförändringar    i    påföljdssystemet    för    unga\r\nlagöverträdare (prop. 1997/98:96, bet. 1997/98:\r\nJuU21). Reglerna trädde i kraft den 1 januari 1999.\r\nRegleringen innebar  en uppstramning av åtgärderna\r\nnär ungdomar begår brott.  Möjligheten att överlämna\r\nden unge till vård inom socialtjänsten  finns  kvar,\r\nmen  en  förutsättning  för  denna  påföljd  är  att\r\nsocialnämnden  lämnat in en vårdplan till rätten och\r\natt de planerade  åtgärderna  kan anses tillräckligt\r\ningripande    med    hänsyn   till   brottslighetens\r\nstraffvärde  och  art  samt   den   unges   tidigare\r\nbrottslighet.  Ett  överlämnande till socialtjänsten\r\nkan  förenas  med  böter   eller  en  föreskrift  om\r\nungdomstjänst.  Den  sistnämnda   påföljden   liknar\r\nsamhällstjänst och skall fullgöras i socialtjänstens\r\nregi.  Slutligen infördes ett krav på socialtjänsten\r\natt återrapportera  till  åklagaren om den planerade\r\nvården  inte  kommer  till  stånd.  Möjligheten  att\r\nundanröja  den  ådömda påföljden  ökade  i  och  med\r\ndetta.\r\nBrottsförebyggande  rådet  (BRÅ)  fick tillsammans\r\nmed Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse\r\ni augusti 2001 regeringens uppdrag att följa upp och\r\nutvärdera  påföljdsreformen för unga lagöverträdare.\r\nI sin rapport  Vad  händer  med  unga lagöverträdare\r\n(2002:19)  gör  BRÅ  bedömningen att  reformen  haft\r\nvissa effekter, men att  den inte är helt genomförd.\r\nVidare konstaterar BRÅ att  det  är svårt att förena\r\nsocialtjänstlagens     behovsprincip     med      de\r\nstraffrättsliga principerna, när det gäller insatser\r\nför  unga  lagöverträdare.  Socialtjänsten  behöver,\r\nenligt  BRÅ,  bl.a. om möjligt få längre tid på  sig\r\natt utreda och  föreslå  lämplig insats. Den behöver\r\nockså  få ökad kunskap om vilka  insatser  för  unga\r\nlagöverträdare  som  är  verksamma för att förebygga\r\nfortsatt  brottslighet.  För   att  bidra  till  att\r\npåföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten\r\nskall fungera bättre kan domstolar  och  åklagare  i\r\nstörre  utsträckning än i dag bistå socialtjänsten i\r\nutbildning  samt  utveckla rutiner för samverkan med\r\nsocialtjänsten.\r\nI  den  inledningsvis   nämnda  översynen  av  det\r\nallmännas ingripanden vid ungdomsbrott framhålls att\r\nBRÅ:s  utvärdering  skulle  komma   att  utgöra  ett\r\nbetydelsefullt  kunskapsunderlag  för  de  fortsatta\r\nställningstagandena   till   påföljdernas   framtida\r\nutformning.  Utvärderingen skulle också kunna  komma\r\natt föranleda tilläggsdirektiv.\r\nUtskottet   kan    inte   finna   annat   än   att\r\nmotionsönskemålet om en  översyn  av socialtjänstens\r\ninsatser mot minderåriga brottslingar  i  stort  får\r\nanses  vara  tillgodosett  genom den utvärdering som\r\nBrottsförebyggande rådet har gjort. Vad avser övriga\r\nmotionsyrkanden   bör   enligt  utskottet   den   nu\r\ntillsatta utredningens om  det allmännas ingripanden\r\nvid   ungdomsbrott   arbete  inte   föregripas   och\r\nutskottet  föreslår därför  att  motion  Ju360  samt\r\nmotion Ju365 i här behandlade delar avslås.\r\n\r\nNytt påföljdssystem\r\n\r\n\r\nI motionerna  Ju213, Ju236 och Ju280 (alla m) begärs\r\nmed   olika   grad    av    precisering   ett   nytt\r\npåföljdssystem för unga lagöverträdare. Motionärerna\r\nanser  att  det behövs intensifierade  insatser  mot\r\nungdomsbrottslighet.    Sammanfattningsvis   innebär\r\nmotionskraven att påföljden  överlämnande  till vård\r\ninom socialtjänsten avskaffas och ersättas med en ny\r\nfrihetsberövande påföljd - ungdomsstraff - som skall\r\nverkställas    på   särskilda   kriminalvårdshem   i\r\nkriminalvårdens regi. Samtidigt skall en ordning med\r\nvillkorligt fängelse  för  unga  införas och, enligt\r\nett yrkande i motion Ju213, en möjlighet  att  kunna\r\ndöma   unga   till  ett  s.k.  weekendfängelsestraff\r\nutredas. Vidare  bör  reglerna  om  särbehandling  i\r\npåföljdshänseende  av  unga som fyllt 18 men inte 21\r\når tas bort.\r\n\r\nI motion Ju280 (m) begärs  även att varje kommun i\r\nsamverkan   med   närpolisen  skall   ta   fram   en\r\nhandlingsplan  för  hur   ungdomskriminalitet  skall\r\nmotverkas  lokalt  och  att  åtgärder  som  medling,\r\nfamiljerådslag och tillrättavisning  skall kunna ske\r\näven  om  förundersökning inte är aktuell.  I  samma\r\nmotion  understryks  också  rättskedjans  normerande\r\nverkan.\r\nNär det  gäller  påföljdssystemet i stort för unga\r\nlagöverträdare hänvisas  till  vad som anförts ovan.\r\nHärutöver kan följande nämnas.\r\nDå riksdagen våren 1998 beslutade  om nya åtgärder\r\n(se  ovan)  infördes en möjlighet att överlämna  den\r\nunge   till   sluten   ungdomsvård   vid   allvarlig\r\nbrottslighet,  där   påföljden   annars   måste  bli\r\nfängelse.  Detta  är en tidsbestämd påföljd med  ett\r\nmaximum på fyra år  som  verkställs på institutioner\r\nsom  drivs  av  Statens institutionsstyrelse  (SiS).\r\nVerkställigheten  regleras  i  lagen  (1998:603)  om\r\nverkställighet av sluten ungdomsvård.\r\nI  brottsbalken  finns  regler om särbehandling av\r\nunga lagöverträdare. Av 30  kap.  5 § följer att det\r\nkrävs synnerliga skäl för att en person  skall kunna\r\ndömas till fängelse för brott han begått före 18 års\r\nålder. Vidare gäller att för brott som någon  begått\r\nefter det att han fyllt 18 år men innan han fyllt 21\r\når  fängelse  endast  får dömas ut om det med hänsyn\r\ntill  gärningens  straffvärde   eller  annars  finns\r\nsärskilda  skäl  för  det.  Den  unges  ålder  skall\r\ndessutom   enligt   29   kap.   7   §  beaktas   vid\r\nstraffmätningen.\r\nVid sin behandling av hithörande frågor förra året\r\n(bet. 2001/02:JuU9) avvisade utskottet  förslaget om\r\natt avskaffa kravet på särskilda skäl för  att  döma\r\npersoner i åldern 18-21 år till fängelse. I avvaktan\r\npå resultatet av den översyn av påföljdssystemet för\r\nunga  lagöverträdare som regeringen då hade aviserat\r\nsåg  utskottet  heller  ingen  anledning  att  ändra\r\nuppfattning  i  fråga  om socialtjänstens respektive\r\nkriminalvårdens ansvar för  de unga. Utskottet ansåg\r\nvidare    att   riksdagen   med   hänvisning    till\r\nberedningsläget inte borde uttala sig om villkorligt\r\nfängelse, och  när  det gällde weekendfängelse intog\r\nutskottet samma avvisande inställning som tidigare.\r\nRegeringen har som  framgått  ovan nu tillsatt den\r\naviserade utredningen.\r\nUtskottet vidhåller sin tidigare  uppfattning  och\r\nkonstaterar    att   det   med   hänsyn   till   det\r\nutredningsarbete   som   pågår   inte   finns  någon\r\nanledning för riksdagen att nu göra några uttalanden\r\nmed   anledning   av   här  behandlade  yrkanden   i\r\nmotionerna Ju213, Ju236 och Ju280.\r\n\r\nMedling\r\n\r\n\r\nI  motion  Ju365 (kd) tas  frågor  om  medling  upp.\r\nMotionärerna begär att medlingsverksamheten skall få\r\nett tydligt regelverk och att det skall vara möjligt\r\natt meddela åtalsunderlåtelse om den unge deltagit i\r\nmedling. Lagföring  skall  alltså  kunna  ske  genom\r\nmedling.\r\n\r\nUtskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat\r\nliknande  yrkanden, senast i samband med regeringens\r\nproposition  Medling  med  anledning av brott (prop.\r\n2001/02:126,  bet. 2001/02:JuU26).  I  propositionen\r\nföreslog  regeringen   en  ny  lag  om  medling  med\r\nanledning av brott. Lagen har karaktär av ramlag för\r\nmedlingsverksamhet  som anordnas  i  kommunal  eller\r\nstatlig regi. Syftet  med  regleringen är främst att\r\ntillgodose kraven på rättssäkerhet  när  medling med\r\nanledning  av  brott anordnas av stat eller  kommun.\r\nMed medling avses i lagen att en gärningsman och ett\r\nbrottsoffer  möts  inför  en  opartisk  medlare  med\r\nanledning av ett  brott  för  att  tala  om brottet.\r\nFörslaget  innebar i huvudsak följande. Medling  kan\r\nkomma i fråga  för  gärningsmän  i  alla åldrar. För\r\ngärningsmän under 12 år får dock medling  ske endast\r\nom  det  finns synnerliga skäl. Syftet med medlingen\r\när främst att gärningsmannen skall få ökad insikt om\r\nbrottets konsekvenser och att brottsoffret skall ges\r\nen  möjlighet   att  bearbeta  sina  upplevelser  av\r\nbrottet. Det bör  även  vara  möjligt att låta mötet\r\nutmynna  i  någon  form  av  avtal mellan  parterna.\r\nMedlingen skall vara frivillig  för  båda parter. Om\r\nmedling befinns vara lämpligt i det enskilda  fallet\r\nbör  inget  brott  som  är  polisanmält  och  erkänt\r\nuteslutas från medling. Medling bör kunna äga rum  i\r\nalla stadier av rättsprocessen. När det gäller bl.a.\r\nmedlingens  ställning i den rättsliga processen, som\r\naktualiseras  genom den nu aktuella motionen, gjorde\r\nregeringen bedömningen  att ytterligare överväganden\r\nkrävdes.  Regeringen  föreslog   därför  inte  någon\r\nreglering i dessa delar.\r\nUtskottet, som vid ett flertal tillfällen  uttalat\r\nsig  positivt  om  medling  för unga lagöverträdare,\r\nvälkomnade regeringens förslag och anförde bl.a. att\r\nmedling kan vara till nytta både  för gärningsmannen\r\noch för brottsoffret. Gärningsmannen  kan komma till\r\ninsikt om brottets konsekvenser för såväl  egen  som\r\nför  brottsoffrets  del, och medlingen kan därigenom\r\nvara  ett  sätt att minska  risken  för  återfall  i\r\nbrott.\r\nUtskottet   tillstyrkte  propositionen.  Riksdagen\r\nföljde utskottet. Den nya lagen trädde i kraft den 1\r\njuli 2002.\r\nI direktiven till den ovan nämnda översynen av det\r\nallmännas ingripanden  vid ungdomsbrott berörs olika\r\nfrågor  om  medling  med anledning  av  brott  (dir.\r\n2002:95).\r\nEnligt direktiven bör det finnas utrymme för att i\r\nframtiden utveckla medling  till  att  spela  en mer\r\nframträdande   roll   i  påföljdssystemet  för  unga\r\nlagöverträdare, vilket på sikt torde kunna leda till\r\nfördelar  för  såväl  brottsoffer  som  samhället  i\r\nstort. För att medling skall kunna utvecklas i denna\r\nriktning krävs dels att medling kommer till stånd på\r\nett  konsekvent  och  strukturerat  sätt,  dels  att\r\nmedling visar sig ha sådan  effekt  att  den upplevs\r\nsom ett trovärdigt inslag i samhällets reaktion  med\r\nanledning  av brott. Frågan måste därför bli föremål\r\nför  ytterligare   överväganden.  Utredningen  skall\r\nenligt   sina   direktiv   följa   utvecklingen   av\r\nmedlingsverksamheten  i  landet  och överväga vilken\r\nställning i rättsprocessen medlingen bör ha samt hur\r\nden  bör organiseras. En målsättning  bör  vara  att\r\nmedlingen,   i  varje  fall  på  sikt,  skall  kunna\r\nutvecklas  till   en   verksamhet   som  är  allmänt\r\ntillgänglig och som spelar en mer framträdande  roll\r\ni rättssystemet för unga lagöverträdare.\r\nEnligt      utskottet     bör     det     pågående\r\nutredningsarbetet  inte  föregripas.  Motion Ju365 i\r\nhär behandlade delar bör avslås.\r\n\r\nSkadestånd\r\n\r\n\r\nI motion Ju213 (m) förespråkas att information skall\r\nspridas  om föräldrars skadeståndsansvar  i  samband\r\nmed barns brottslighet.\r\n\r\nEtt barn  står  under  vårdnad av båda föräldrarna\r\neller  en  av  dem  om  inte rätten  har  anförtrott\r\nvårdnaden  åt  en  eller  två   särskilt  förordnade\r\nvårdnadshavare. Den som har vårdnaden  om  ett  barn\r\nhar ansvaret för barnets personliga förhållanden och\r\nför att barnets behov av omvårdnad, trygghet och  en\r\ngod   fostran  blir  tillgodosedda.  Vårdnadshavaren\r\nsvarar  också  för  att  barnet  får den tillsyn det\r\nbehöver med hänsyn till dess ålder,  utveckling  och\r\növriga  omständigheter.  Vårdnadshavaren skall också\r\nbevaka att barnet får tillfredsställande försörjning\r\noch  utbildning.  I  syfte  att  hindra  att  barnet\r\norsakar skada för någon annan  skall vårdnadshavaren\r\nsvara för att barnet står under  uppsikt  eller  att\r\nandra  lämpliga  åtgärder  vidtas  (se  6  kap.  2 §\r\nföräldrabalken).     Vårdnadshavaren     kan     bli\r\nskadeståndsskyldig      enligt     skadeståndslagens\r\nbestämmelser,   om   han   uppsåtligen    eller   av\r\nvårdslöshet försummar sitt tillsynsansvar.\r\nUtskottet har tidigare avstyrkt liknande yrkanden,\r\nsenast våren 2002 (bet. 2001/02:JuU9 s. 10 f).\r\nEnligt utskottet torde det vara ett välkänt faktum\r\natt skadeståndsskyldighet för föräldrar i vissa fall\r\nföreligger   för  skador  som  barn  orsakar.  Någon\r\nsärskild       information       om       föräldrars\r\nskadeståndsskyldighet  behöver  därför inte spridas.\r\nUtskottet avstyrker bifall till motion  Ju213  i här\r\nbehandlad del.\r\n\r\nÖvrigt\r\n\r\n\r\nPolisstöd åt föräldrar\r\n\r\nI  motion  Ju213  (m) föreslås att föräldrarna skall\r\nkunna begära hjälp  av  polisen  för att få hem sina\r\nbarn om de befinner sig på stan m.m.  I motion Ju280\r\n(m) begärs att polisen får möjlighet att  ingripa om\r\nden unge vistas i ett olämpligt sällskap.\r\n\r\nEnligt  12  §  polislagen  (1984:387)  får polisen\r\nomhänderta   barn  under  18  år,  t.ex.  om  barnet\r\npåträffas  i  en   olämplig   miljö.  Polisen  skall\r\nskyndsamt  överlämna  barnet  till  dess  föräldrar.\r\nNågon  sådan mer allmän möjlighet  till  bistånd  av\r\npolisen  som  efterfrågas  i nu aktuell motion finns\r\ndäremot inte.\r\nSocialnämnden  har  möjlighet   att  besluta  om\r\nomedelbart omhändertagande av den som  är  under  20\r\når,  om  denne  utsätter  sig för en risk att skadas\r\ngenom   missbruk,  brottslig  verksamhet   m.m.   En\r\nförutsättning  är  att  den  unge  sannolikt behöver\r\nberedas vård och domstols beslut om  vård  inte  kan\r\navvaktas  (3  och 6 §§ lagen [1990:52] med särskilda\r\nbestämmelser om vård av unga).\r\nUtskottet har tidigare tagit avstånd från tanken\r\ni motionerna och  hänvisat till att en sådan ordning\r\nriskerar att innebära  en alltför stor belastning på\r\npolisens resurser. Utskottet har därvid också ansett\r\ndå   behandlade   motionsyrkanden   i   stort   vara\r\ntillgodosedda genom  möjligheten  att omhänderta och\r\nt.ex.  köra  hem  barn under 18 år som  påträffas  i\r\nolämpliga ungdomsmiljöer  och genom möjligheten till\r\ningripanden enligt den sociala  vårdlagstiftningen i\r\nvissa  fall.  Utskottet  vidhöll  den  uppfattningen\r\nockså förra året (bet. 2001/02:JuU9 s. 15).\r\nUtskottet   har   ingen   annan  uppfattning   nu.\r\nMotionerna Ju213 och Ju280 i  här  behandlade  delar\r\navstyrks.\r\nI  motion  Ju281  (m)  begärs att socialtjänst och\r\npolis  skall ha laglig rätt  att  kontakta  anhöriga\r\ntill ungdomar i en ålder upp till 20 år.\r\nI dag  gäller  att vårdnadshavaren eller annan som\r\nsvarar för den unges  vård  och  fostran  samt annan\r\nsom  har  en fostrande roll i förhållande  till  den\r\nunge skall  underrättas  om någon som inte har fyllt\r\n18 år är skäligen misstänkt för brott, om detta inte\r\när till men för utredningen  eller  det annars finns\r\nsärskilda  skäl  emot det (5 § lagen [1964:167]  med\r\nsärskilda bestämmelser om unga lagöverträdare).\r\nEtt barn står under  vårdnad  av  båda föräldrarna\r\neller  en  av  dem,  om  inte  rätten har anförtrott\r\nvårdnaden  åt  en  eller  två  särskilt   förordnade\r\nvårdnadshavare.  Vårdnaden  om ett barn består  till\r\ndess  barnet fyller 18 år eller  dessförinnan  ingår\r\näktenskap.   Vårdnadshavaren   har  ett  ansvar  för\r\nbarnets personliga förhållanden  och  han  eller hon\r\nskall  se  till  att  barnets  behov  av  omvårdnad,\r\ntrygghet  och  en god fostran blir tillgodosedda  (6\r\nkap. 1 och 2 §§ föräldrabalken). Detta ansvar upphör\r\nsåledes när barnet fyller 18 år och blir myndig.\r\nFör det fall den  som  är under 20 år utsätter sin\r\nhälsa  eller utveckling för  en  påtaglig  risk  att\r\nskadas genom missbruk av beroendeframkallande medel,\r\nbrottslig   verksamhet  eller  något  annat  socialt\r\nnedbrytande beteende  får  social-nämnden ansöka hos\r\nlänsrätten  att den unge skall  beredas  vård  (1  §\r\ntredje  stycket   och   3   §  lagen  med  särskilda\r\nbestämmelser om vård av unga).\r\nReglerna  innebär  att föräldrarna  normalt  skall\r\nunderrättas när ett barn som inte fyllt 18 år begått\r\nbrott. Efter 18-årsdagen har föräldrarna inte längre\r\nnågon rätt till underrättelse.  Däremot  gäller viss\r\nskyddslagstiftning till dess att den unge  fyllt  20\r\når.\r\nUtskottet  anser att de gällande bestämmelserna är\r\nväl avvägda och avstyrker bifall till motion Ju281 i\r\nhär behandlad del.\r\n\r\nRegistrering av barn\r\n\r\n\r\nI  motion  213  (m)  begärs  att  polisen  skall  få\r\nmöjlighet att registrera  barn  under  15  år som är\r\nmisstänkta för brott.\r\n\r\nEnligt den polisregisterlagstiftning som trädde  i\r\nkraft   den   1   januari  2000  finns  flera  olika\r\npolisregister.\r\nMöjligheterna att registrera brottsmisstänkta barn\r\när  emellertid  begränsade.   En  förutsättning  för\r\nregistrering  i  misstankeregistret   är   att   den\r\nmisstänkte  fyllt  15  år  (3  § lagen [1998:621] om\r\nmisstankeregister). Brottsmisstänkta  barn  kan dock\r\nregistreras  i  polisens  RAR-system - RAR står  för\r\nrationell anmälningsrutin och  är  ett polisregister\r\npå lokal nivå. Det är således möjligt  att  på varje\r\npolismyndighet, dvs. i varje län, i det sammanhanget\r\nregistrera barn under 15 år som misstänks för brott.\r\nI vilken utsträckning det sker är dock inte känt.\r\nI  anslutning  till en diskussion om innehållet  i\r\nbelastningsregistret   anförde  regeringen  att  det\r\ndäremot inte finns hinder  mot att registrera barn i\r\nde arbetsregister som kan finnas  hos  polisen medan\r\nen utredning pågår. Det finns inte heller  något som\r\nhindrar   att   i   sökbar   form   spara  de  sista\r\nutredningshandlingarna  om  barnet.  Regeringen  tog\r\nvidare    upp    integritetsaspekten   som,   enligt\r\nregeringen, väger  tungt  särskilt  i  fråga om barn\r\nunder   15   år   och   hänvisade   härutöver   till\r\nskyldigheten  för  polisen  att anmäla brott av barn\r\ntill  socialnämnden  (6  och [numera]  34  §§  lagen\r\n[1964:167]  med  särskilda  bestämmelser   om   unga\r\nlagöverträdare).  Den  brottslighet  som ett enskilt\r\nbarn  misstänks  för kommer, enligt regeringen,  som\r\nregel   att  registreras   hos   socialtjänsten.   I\r\nsammanhanget     borde    dessutom    beaktas    att\r\npolisutredningen inte leder fram till något slutligt\r\navgörande i skuldfrågan.  Regeringens  slutsats  var\r\natt  det  i varje fall vid det tillfället inte borde\r\ninföras någon  möjlighet  att registrera minderåriga\r\n(prop. 1997/98:97 s. 79 f.).\r\nUtskottet fann inte skäl  till  annan  inställning\r\noch   avstyrkte   såväl   i   sitt   betänkande   om\r\npolisregisterlagstiftningen  som om påföljdssystemet\r\n(bet. 1997/98:JuU20 och JuU21)  yrkanden som gick ut\r\npå att införa en möjlighet att registrera barn under\r\n15 år.\r\nFrågan om registrering av barn  under  15  år  som\r\nbegått   brott   har   återkommande   behandlats  av\r\nutskottet under en följd av år, förutom i nyssnämnda\r\nbetänkanden  bl.a. även  i motionsbetänkanden  våren\r\n1999,   2000   och    2002    (bet.   1998/99:JuU19,\r\n1999/2000:JuU16  respektive  2001/02:JuU9).   Frågan\r\nbehandlades   även   i   utskottets  betänkande  med\r\nanledning  av  regeringens proposition  Ändringar  i\r\nhandläggningen av ungdomsmål m.m. (prop. 2000/01:56,\r\nbet.  2000/01:JuU18).   Utskottet   har   vid  varje\r\ntillfälle  tagit avstånd från tanken på en reglering\r\nsom  skulle  göra   det   möjligt   att   registrera\r\nbrottsmisstänkta barn i centrala polisregister.\r\nUtskottet  har ingen annan uppfattning nu.  Motion\r\nJu213 i denna del avstyrks.\r\n\r\nDrogtest av barn under 15 år\r\n\r\n\r\nI motionerna Ju213  (m),  Ju366  (kd) och Ub554 (kd)\r\nbegärs möjligheter för polisen att  ta  blodprov och\r\nurinprov  på barn under 15 år i syfte att  klarlägga\r\nom    barnet   använt    narkotika.    Syftet    med\r\nprovtagningarna är att ett begynnande missbruk skall\r\nkunna upptäckas så tidigt som möjligt.\r\n\r\nI motionerna  Ju236,  Ju280, Ju281 och So251 (alla\r\nm) begärs motsvarande möjligheter  för  polisen  vad\r\ngäller barn under 15 år men över 12 år.\r\nGenom  att  fängelse  infördes  i straffskalan för\r\neget bruk av narkotika år 1993 blev  det möjligt för\r\npolisen   att  ta  urin-  eller  blodprov  för   att\r\nkontrollera  och  säkra  bevisning  om ett misstänkt\r\nnarkotikabrott. Syftet med lagändringen  var framför\r\nallt att genom en tidig upptäckt ge möjligheter  att\r\ningripa  tidigt  och  därigenom  förhindra  att unga\r\nmänniskor fastnar i missbruk.\r\nDen    bestämmelse   som   tillämpas   vid   sådan\r\nprovtagning  är 28 kap. 12 § rättegångsbalken enligt\r\nvilken den som skäligen kan misstänkas för ett brott\r\npå vilket fängelse  kan  följa  får kroppsbesiktigas\r\nför  att  söka efter föremål som kan  tas  i  beslag\r\neller annars  för  att utröna omständigheter som kan\r\nvara av betydelse för utredningen om brottet. Om den\r\nmisstänkte inte har  fyllt  21  år  finns  särskilda\r\nbestämmelser   i   lagen  (1964:167)  med  särskilda\r\nbestämmelser om unga  lagöverträdare,  som  i  dessa\r\ndelar   ersätter  rättegångsbalkens  regler.  Enligt\r\nlagen gäller bl.a. att om någon är misstänkt för att\r\nföre 15 års  ålder  ha  begått  ett  brott på vilket\r\nfängelse kan följa får, om det finns särskilda skäl,\r\nbeslag,  husrannsakan  och  kroppsvisitation  enligt\r\nbestämmelserna i rättegångsbalken  företas  mot  den\r\nunge   (36   §).  Däremot  saknas  möjligheten  till\r\nkroppsbesiktning av barn under 15 år.\r\nUtskottet har  vid ett flertal tidigare tillfällen\r\nbehandlat frågan om  att  införa  drogtester av barn\r\nunder 15 år. En mer utförlig beskrivning av gällande\r\nrätt  finns  i  betänkande 1996/97:JuU12  s.  11  f.\r\nUtskottet har härvid  hänvisat till förarbetena till\r\nbestämmelsen    om    beslag,    husrannsakan    och\r\nkroppsvisitation i lagen  med särskilda bestämmelser\r\nom  unga  lagöverträdare  då den  infördes  år  1985\r\n(prop.   1983/84:187,   bet.   1984/85:JuU6,   rskr.\r\n1984/85:37).  Där  anfördes  att  det   fick   anses\r\ntveksamt   i  vilken  utsträckning  tvångsmedel  som\r\nbeslag,    husrannsakan,     kroppsvisitation    och\r\nkroppsbesiktning  fick  användas  mot  den  som  var\r\nmisstänkt för brott och som  inte  fyllt  15 år. När\r\ndet  gällde  kroppsbesiktning framstod det praktiska\r\nbehovet av att  använda  det tvångsmedlet som ganska\r\nringa beträffande den ifrågavarande ålderskategorin.\r\nDessutom kunde lämpligheten  sättas  i  fråga av att\r\nanvända kroppsbesiktning i fråga om barn  som befann\r\nsig i förpuberteten och i en känslig period  av  sin\r\nutveckling.  Tvärtom var ett särskilt hänsynstagande\r\ntill   den   personliga    integriteten    påkallad.\r\nKroppsbesiktning  borde  alltså  inte  få företas  i\r\nfråga  om  denna ålderskategori. De tvångsmedel  som\r\nborde komma i fråga mot barn under 15 år var således\r\nbeslag, husrannsakan  och kroppsvisitation. De borde\r\ndock tillämpas restriktivt (a. prop. s. 28 f.).\r\nUtskottet har under senare år vid flera tillfällen\r\nfunnit  att  de skäl mot  kroppsbesiktning  av  barn\r\nunder 15 år som anfördes i propositionen alltjämt är\r\ngiltiga, senast  vid  behandlingen  av följdmotioner\r\nmed  liknande yrkanden som väckts med  anledning  av\r\nregeringens           proposition          Nationell\r\nnarkotikahandlingsplan     (yttr.    2001/02:JuU5y).\r\nFörslagen   i   propositionen   grundade    sig   på\r\nNarkotikakommissionens  betänkande  Vägvalet  -  Den\r\nnarkotikapolitiska   utmaningen  (SOU  2000:126).  I\r\nbetänkandet  tog  kommissionen   ställning  mot  att\r\ninföra en möjlighet till drogtester av barn under 15\r\når.  Kommissionen  fann i sina överväganden  att  de\r\neventuella vinster en  sådan  möjlighet skulle kunna\r\nleda till inte kunde anses stå  i  rimlig proportion\r\ntill  det  ingrepp som ett tvångsvis drogtest  utgör\r\nför  barnet.   Narkotikakommissionen  ansåg  att  de\r\nargument  som framfördes  till  stöd  för  att  inte\r\ntillåta  kroppsbesiktning   av   barn  under  15  år\r\nfortfarande  är  giltiga,  även  om behovet  av  att\r\nanvända  ett  sådant tvångsmedel möjligen  kan  vara\r\nnågot större i dag. Att en så ung person som nu är i\r\nfråga, avslutade kommissionen, befinner sig i sådana\r\nomständigheter  att det skulle vara aktuellt med att\r\ntvångsvis utföra  ett drogtest utgör också ett fullt\r\ntillräckligt skäl för  socialtjänsten att utreda det\r\naktuella barnets levnadsförhållanden.  Propositionen\r\nbehandlade inte frågan om drogtest av barn  under 15\r\når.\r\nUtskottet fann för sin del att de skäl som anförts\r\nmot  att  införa  drogtester  av  barn  under  15 år\r\nalltjämt  var bärkraftiga. Som Narkotikakommissionen\r\nhade framhållit  borde  misstanken  om  att ett barn\r\nmissbrukar narkotika leda till åtgärder,  oavsett om\r\nnågot drogtest föreligger. Utskottet föreslog därför\r\natt socialutskottet skulle avstyrka bifall  till  de\r\naktuella motionerna (yttr. 2001/02:JuU5y s. 4 f.).\r\n\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning nu. Motionerna\r\nJu213, Ju236, Ju280, Ju281, Ju366, So251 och Ub554 i\r\nhär behandlade delar avstyrks.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\n1. Tidiga åtgärder m.m. (punkt 1)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwi\r\nMarcelind  (kd),   Jeppe  Johnsson  (m),  Torkild\r\nStrandberg (fp), Johan  Linander  (c) och Cecilia\r\nMagnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  1. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju236  yrkandena\r\n2   och   11,   2002/03:Ju249  yrkandena  5  och  6,\r\n2002/03:Ju280 yrkande  10,  2002/03:Ju353 yrkande 1,\r\n2002/03:Ju364 yrkande 1 och 2002/03:Ju366 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNormöverföring   från   vuxna  till   barn   är   en\r\nförutsättning   för  spridandet   av   grundläggande\r\nvärderingar.  Det   största   ansvaret   för   denna\r\nnormbildning ligger hos familjen och andra vuxna som\r\när   samhällets   bästa  brottsförebyggande  resurs.\r\nFamiljepolitikens roll  är  att få till stånd trygga\r\nfamiljer med möjlighet att styra  sin vardag. Det är\r\nofta  i  skolan  som konflikterna under  uppväxtåren\r\nställs på sin spets,  och  barnen  måste i skolan få\r\nlära  sig att grundläggande normer upprätthålls  och\r\ngäller för alla.\r\n\r\nOm detta  inte  fungerar  måste samhället gripa in\r\noch tidigt och tydligt göra klart  vilka  regler som\r\ngäller,  samtidigt som insatser görs för att  stärka\r\nfamiljens  förmåga  att bidra med normöverföring och\r\nuppfostran,   t.ex.   genom    familjerådslag.   Att\r\nbarnomsorgen,     skolan,     föreningslivet     och\r\nsocialtjänsten  härvid  har  en roll  att  spela  är\r\nuppenbart.  Också  barnpsykiatrin   bör   spela   en\r\ntydligare  roll  och  resurser  sättas  in  för  att\r\nstrukturera  och  effektivisera  åtgärderna när barn\r\nbegår brott. Syftet med insatserna skall vara att så\r\ntidigt som möjligt tillrättaföra barnet  och erbjuda\r\ndet goda levnadsvillkor samtidigt som det förhindras\r\natt   enstaka   lagöverträdelser  övergår  till   en\r\nlivsstilskriminalitet.\r\nAllt arbete som  rör  barn måste ha sin självklara\r\nutgångspunkt   i   den   gemensamma   grundsyn   som\r\nåterspeglas i FN:s barnkonvention. Barn har i likhet\r\nmed  vuxna  grundläggande medborgerliga,  politiska,\r\nekonomiska, sociala  och  kulturella rättigheter som\r\nskall respekteras.\r\nRegeringen bör få i uppdrag att i tilläggsdirektiv\r\ntill   den   nu   tillsatta  utredningen   om   unga\r\nlagöverträdare   särskilt   understryka   familjens,\r\nskolans   och   föreningslivets   brottsförebyggande\r\nbetydelse och  ge utredningen i uppdrag att överväga\r\nolika  sätt  att  stärka   dessa   institutioner.  I\r\ntilläggsdirektiven bör det också tydligt  anges  att\r\nbarnkonventionen  är  en  självklar utgångspunkt för\r\nutredningens arbete.\r\n\r\n2. Neuropsykiatriska funktionshinder (punkt 2)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Ragnwi  Marcelind (kd) och\r\nTorkild Strandberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  2. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motion 2002/03:Ju310.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  det  skede forskningen nu befinner  sig  har  det\r\nblivit allt lättare att urskilja en rad riskfaktorer\r\nför framtida  brottslighet.  Det  börjar  alltså bli\r\nmöjligt  att  identifiera  riskgrupper, naturligtvis\r\nutan att det för den skull i  det enskilda fallet är\r\nmöjligt  att  göra en prognos. En  sådan  grupp  där\r\nrisken för framtida  brottslighet är avsevärt större\r\nän    normalt   är   barn   med    neuropsykiatriska\r\nfunktionshinder. Det är också klarlagt att vuxna med\r\nsådana  funktionshinder  begår  brott  i en ovanligt\r\nstor   omfattning.   Såväl   barn   som   vuxna  med\r\nneuropsykiatriska    funktionshinder    bör   alltså\r\nuppmärksammas på ett helt annat sätt än vad  som  nu\r\när fallet. Kunskapsläget måste snabbt förbättras och\r\nnya  kunskaper tillämpas. I det allmänna arbetet för\r\nvälfärd  skulle  detta  kunna  ske inom ramen för en\r\nnationell  strategi för brottsförebyggande  insatser\r\npå  individnivå.   Inte   minst   gäller  detta  det\r\nbrottsförebyggande arbetet bland barn  och unga. Men\r\nockså   inom   t.ex.   en   mer  behandlingsinriktad\r\nkriminalvård är det nödvändigt  att beakta sambanden\r\nmellan     neuropsykiatriska     störningar      och\r\nkriminalitet.\r\n\r\nKunskapen finns - eller håller på att tas fram och\r\nsystematiseras.  Enligt vår mening bör regeringen få\r\ni  uppdrag  att utarbeta  ett  handlingsprogram  där\r\nkunskapen  tas  till  vara  i  syfte  att  förbättra\r\nlivskvaliteten  för  berörda  grupper  och samtidigt\r\nminska brottsligheten.\r\n\r\n3. Ungdoms- och jourdomstolar m.m. (punkt 3)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind  (kd) och\r\nTorkild Strandberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 3  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  3. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:Ju340  yrkande  5  samt\r\n2002/03:Ju365 yrkandena 2 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det är viktigt med snabba reaktioner på\r\nungdomars brott. För att förbättra förutsättningarna\r\nför en skyndsam handläggning av ungdomsmål, utan att\r\nför  den  skull  ge avkall på rättssäkerheten, skall\r\nsärskilda ungdomsrotlar  inom  åklagarväsendet kunna\r\ninrättas     liksom    speciella    ungdoms-     och\r\njourdomstolar.  Särskilda  kompetenskrav bör ställas\r\npå  dem  som  arbetar  vid dessa  rotlar  respektive\r\ndomstolar.\r\n\r\nVi välkomnar de förslag till försöksverksamhet som\r\nförs fram i betänkandet  om  ett snabbförfarande för\r\nbrottmål som ett steg i rätt riktning.  Denna åtgärd\r\när dock inte tillräcklig. Åtgärderna bör alltså vara\r\nmer   långtgående   och   särskilt   ta   sikte   på\r\nhandläggningen  av  ungdomsmål. Regeringen bör i den\r\nfortsatta    beredningen    av    betänkandet    Ett\r\nsnabbförfarande   för   brottmål  beakta  detta  och\r\nåterkomma till riksdagen  med ett lagförslag i linje\r\nmed vad vi här anfört.\r\n\r\n4. Socialtjänstens åtgärder (punkt 4)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Ragnwi  Marcelind (kd) och\r\nTorkild Strandberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  4. Därmed bifaller\r\nriksdagen  motion 2002/03:Ju365 yrkandena  1  och  4\r\nsamt avslår motion 2002/03:Ju360.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder de senaste  åren  har  det  framkommit att det\r\nnuvarande  omhändertagandet  av unga  lagöverträdare\r\ninom socialtjänsten har stora brister. Vad vi finner\r\nsärskilt    bekymmersamt   är   att   socialtjänsten\r\nuppenbarligen   inte   har   den   kunskap   om  den\r\nstraffrättsliga   regleringen  som  behövs  för  att\r\nförstå vikten av att vårdplaner upprättas. Detta kan\r\nleda  till  att  vården   får   en   mindre  lämplig\r\nutformning. Men värre är att bristen på vårdplan och\r\ndärmed vårdbehovsbedömning kan medföra  att den unge\r\ninte döms till en adekvat påföljd. Enligt vår mening\r\när  det  således  hög  tid  att  göra en översyn  av\r\nsocialtjänstens  insatser  för unga  lagöverträdare.\r\nFrågan  om  vårdplaner  bör dock  inte  avvakta  det\r\npågående utredningsarbetet. Regeringen bör i stället\r\nfå i uppdrag att se till  att  socialtjänstens  alla\r\ninstanser genast nås av adekvat information på denna\r\npunkt.\r\n\r\nBeträffande  yrkandet  i  motion  Ju360  delar  vi\r\nmajoritetens uppfattning.\r\n\r\n5. Nytt påföljdssystem (punkt 5)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask  (m),  Jeppe  Johnsson  (m) och\r\nCecilia Magnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 5  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  5. Därmed bifaller\r\nriksdagen motionerna 2002/03:Ju213  yrkandena  5,  6\r\noch  8,  2002/03:Ju236  yrkandena  1,  7  och 9 samt\r\n2002/03:Ju280 yrkandena 4, 8 och 9 och avslår motion\r\n2002/03:Ju213 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening bygger direktiven till den nyligen\r\ntillsatta  utredningen  om  översyn av det allmännas\r\ningripanden  vid ungdomsbrott,  på  samma  sätt  som\r\n1998 års beslut om påföljder för unga lagöverträdare\r\ngjorde, på den  felaktiga  utgångspunkten att det är\r\nlämpligt att det överlåts åt  socialtjänsten  att ha\r\nhand   om  verkställigheten  av  ungdomspåföljderna.\r\nDetta  skall   naturligtvis   vara  en  uppgift  för\r\nkriminalvården. Dagens ordning medför att ungdomarna\r\nlätt kan inbilla sig att samhället  ser  mildare  på\r\nderas lagöverträdelser än på vuxnas. Detta i sin tur\r\nleder   alltför   ofta   till   att   den   unge   i\r\nfortsättningen  inte avstår från att begå brott. När\r\ndet gäller allvarlig  eller  omfattande brottslighet\r\när  det  särskilt  viktigt att tydligt  markera  var\r\ngränsen går. Vi anser  således  att påföljdssystemet\r\nför  unga  lagöverträdare  behöver en  genomgripande\r\növersyn   där   utgångspunkten   skall    vara   att\r\nverkställighet av påföljder också för unga skall ske\r\ninom   kriminalvården.   Detta   innebär  bl.a.  att\r\npåföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten\r\navskaffas  och  att  den slutna ungdomsvården  skall\r\nverkställas  på  särskilda  kriminalvårdshem  enligt\r\nsärskilda för ungdomar  anpassade regler. Vidare bör\r\nnya påföljder som villkorligt fängelse övervägas.\r\n\r\nSamtidigt bör nya frigivningsregler  övervägas för\r\nde yngsta, och ett system bör utarbetas  för tydliga\r\nungdomsrabatter vid straffmätningen. Efter fyllda 18\r\når skall unga lagöverträdare dock inte särbehandlas.\r\nRegeringen    bör   få   i   uppdrag   att   genom\r\ntilläggsdirektiv till den ovan nämnda utredningen se\r\ntill  att denna bedrivs  i  linje  med  vad  vi  här\r\nanfört.\r\nDet anförda  innebär  att  vi  ställer  oss  bakom\r\nmotionerna  Ju213,  Ju236  och  Ju280 i här aktuella\r\ndelar.   Förslaget   om   weekendfängelse    i   den\r\nförstnämnda  motionen  bör dock inte föranleda någon\r\nåtgärd från riksdagens sida.\r\n\r\n6. Medling (punkt 6)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  6.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju365 yrkandena 7-9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMedlingsinstitutet  bör  utvecklas.  Det  är  därvid\r\nviktigt  att  medlingsverksamheten  får  ett tydligt\r\nregelverk. För att förstärka medlingsinstitutet  bör\r\ndet  finnas  en  möjlighet för åklagaren att meddela\r\nåtalsunderlåtelse  för straffmyndiga under 18 år som\r\nhar deltagit i medling.  Det bör alltså vara möjligt\r\natt lagföra unga lagöverträdare genom medling.\r\n\r\nDet får ankomma på regeringen  att  återkomma  med\r\nlagförslag i enlighet med vad jag nu har anfört.\r\n\r\n7. Information om föräldrars skadeståndsansvar\r\n(punkt 7)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask  (m),  Jeppe  Johnsson  (m) och\r\nCecilia Magnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 7  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  7. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju213 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMånga   föräldrar   tror   inte   att  de  kan   bli\r\nskadeståndsskyldiga  för  skador  som   deras   barn\r\norsakar  genom  brott.  Det  kan  heller  inte anses\r\nallmänt  känt  av personer som utsatts för brott  av\r\nbarn att de kan  ha  rätt till skadestånd av barnets\r\nföräldrar. Enligt vår  mening  finns  det alltså ett\r\nbehov      av      information     om     föräldrars\r\nskadeståndsskyldighet.  En positiv bieffekt av sådan\r\nkunskap  är  att  den med säkerhet  skulle  ha  viss\r\nbrottsförebyggande   effekt.   Det  får  ankomma  på\r\nregeringen att se till att sådan information sprids.\r\n\r\n\r\n8. Polisstöd åt föräldrar (punkt 8)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask  (m),  Jeppe Johnsson  (m)  och\r\nCecilia Magnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 8. Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna  2002/03:Ju213   yrkande   2,\r\n2002/03:Ju280 yrkande 6 och 2002/03:Ju281 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\n\r\nEnligt vår mening är det inte tillräckligt att\r\npolisen har möjlighet att köra hem ett barn\r\nsom vistas i en olämplig miljö. Det finns\r\nandra situationer, t.ex. när föräldrarna\r\nbeslutat att barnet skall vara hemma en viss\r\ntid, då föräldrarna kan behöva\r\nmyndigheternas bistånd. Införandet av en\r\nrätt till föräldrastöd från polisen i sådana\r\nsituationer bör ses som ett komplement till\r\ndet skadeståndsansvar som åvilar föräldrar\r\nsom brister i tillsynen. Den förbättrade\r\nföräldrakontroll som ett polisstöd skulle\r\nmedföra skulle också verka\r\nbrottsförebyggande. Polis och socialtjänst\r\nbör även ha rätt att kontakta anhöriga till\r\nungdomar i en ålder upp till 20 år. Enligt\r\nvår mening bör regeringen låta utreda\r\nförutsättningarna för föräldrastöd från\r\npolisen.\r\n\r\n\r\n9. Registrering av barn (punkt 9)\r\n\r\nav Johan Pehrson  (fp),  Beatrice  Ask (m), Jeppe\r\nJohnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Cecilia\r\nMagnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  9. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju213 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är inte tillfredsställande att  en  14-åring som\r\ngrips   av  polisen  kan  synas  ha  ett  fläckfritt\r\nförflutet  trots  att  han  eller  hon har gjort sig\r\nskyldig till omfattande brottslighet.  Den möjlighet\r\npolisen har till registrering är otillräcklig  bl.a.\r\ndå  den  endast omfattar händelser inom den enskilda\r\npolismyndigheten.   Det   handlar   inte  heller  om\r\nregistrering    av    brottsmisstanke   i   egentlig\r\nbemärkelse utan om en brottsanmälan där en misstänkt\r\ngärningsman  kan  anges.   Enligt   vår  mening  bör\r\nminderåriga  som  misstänks för brott registreras  i\r\nmisstankeregistret     så     snart     de    övriga\r\nförutsättningarna för registrering i detta  register\r\när  uppfyllda. Det ankommer på regeringen att  lägga\r\nfram ett förslag i saken.\r\n\r\n\r\n10. Drogtest av barn under 15 år (punkt 10)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask  (m),  Jeppe  Johnsson  (m) och\r\nCecilia Magnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 10. Därmed bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2002/03:Ju236   yrkande   14,\r\n2002/03:Ju280 yrkande 7, 2002/03:Ju281 yrkande 6 och\r\n2002/03:So251   yrkande  6  samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:Ju213 yrkande 4, 2002/03:Ju366 yrkande 5 och\r\n2002/03:Ub554 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att verkningsfulla  åtgärder måste till för\r\natt  stävja  narkotikamissbruket   som  kryper  allt\r\nlängre ned i åldrarna. En sådan åtgärd  skulle  vara\r\natt  införa en möjlighet till provtagning - blodprov\r\noch urinprov  - också på barn mellan 12 år och 15 år\r\nnär   narkotikabruk    misstänks.   Denna   lagfästa\r\nmöjlighet skulle komma till  användning  när barnet,\r\neller   dess  föräldrar,  inte  vill  medverka  till\r\nprovtagning. Syftet med provtagningen skall vara att\r\nge socialtjänsten underlag för en bedömning av vilka\r\nstödåtgärder  som  behövs i det enskilda fallet. Det\r\när således inte fråga om en provtagning i bevissyfte\r\nav  den  typ  som  är  möjlig   att   genomföra   på\r\nstraffmyndiga personer med stöd av rättegångsbalkens\r\nregler.  Regeringen  bör få i uppdrag att lägga fram\r\nett förslag för riksdagen  med den inriktning vi här\r\nhar angett. Motionerna Ju236, Ju280, Ju281 och So251\r\ntillstyrks    alltså.    En    följd     av    detta\r\nställningstagande är att motionerna Ju213, Ju366 och\r\nUb554 avstyrks.\r\n\r\n\r\n11. Drogtest av barn under 15 år (punkt 10)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  10\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 11.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna   2002/03:Ju213   yrkande   4,\r\n2002/03:Ju366  yrkande 5 och 2002/03:Ub554 yrkande 4\r\nsamt  avslår motionerna  2002/03:Ju236  yrkande  14,\r\n2002/03:Ju280 yrkande 7, 2002/03:Ju281 yrkande 6 och\r\n2002/03:So251 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI dag kan det vara svårt att ge en människa under 15\r\når  tidig   hjälp   när   det   finns  misstanke  om\r\nnarkotikamissbruk. Samhällets möjligheter att hjälpa\r\nden   unge   försvåras   av   gällande   regler   om\r\nkroppsbesiktning  m.m.  Jag anser att verkningsfulla\r\nåtgärder     måste     till    för    att     stävja\r\nnarkotikamissbruket som  kryper  allt  längre  ned i\r\nåldrarna. En sådan åtgärd skulle vara att införa  en\r\nmöjlighet till provtagning - blodprov och urinprov -\r\nockså   på   barn  under  15  år  när  narkotikabruk\r\nmisstänks. Denna  lagfästa  möjlighet  skulle  komma\r\ntill  användning  när  barnet, eller dess föräldrar,\r\ninte  vill  medverka till  provtagning.  Syftet  med\r\nprovtagningen  skulle  vara  att  ge  socialtjänsten\r\nunderlag för en bedömning av vilka stödåtgärder  som\r\nbehövs  i  det  enskilda fallet. Det är således inte\r\nfråga om en provtagning  i bevissyfte av den typ som\r\när  möjlig att genomföra på  straffmyndiga  personer\r\nmed stöd av rättegångsbalkens regler. Regeringen bör\r\nfå  i   uppdrag  att  lägga  fram  ett  förslag  för\r\nriksdagen  med  den  inriktning  jag här har angett.\r\nMotionerna Ju213, Ju366 och Ub554  bör  bifallas. En\r\nföljd  av  detta ställningstagande är att motionerna\r\nJu236, Ju280, Ju281 och So251 avstyrks.\r\n\r\n\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nMotioner från den allmänna\r\nmotionstiden år 2002\r\n\r\n2002/03:Ju213 av Sten Tolgfors (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att föräldrarnas\r\nansvar   för   barnen   bör   understrykas   genom\r\ninformation om föräldrarnas skadeståndsansvar.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  ändring  vad   gäller   rätten  för\r\nföräldrar   att   begära   hjälp  av  polis  eller\r\nsocialtjänst för att få hem  sina  barn,  som utan\r\nlov  vistas  \"på  stan\"  eller  i  andra olämpliga\r\nmiljöer     nattetid i enlighet med vad som anförs\r\ni motionen.\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag  till ändring vad gäller polisens rätt att\r\nregistrera  brottsmisstänkta ungdomar under 15 år,\r\ni enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n4.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till ändring vad  gäller  möjligheten  att\r\ndrogtesta också ungdomar under 15 år vid misstanke\r\nom  drogpåverkan,  i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att ungdomar under\r\n18  år  som  begått  allvarliga  brott skall kunna\r\ndömas    till    ett   särskilt   frihetsberövande\r\nungdomsstraff på kriminalvårdshem för unga.\r\n\r\n6.   Riksdagen   begär   att    regeringen   utreder\r\nmöjligheten     att     införa    ett    villkorat\r\nfrihetsberövande straff,  i  enlighet  med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n7.    Riksdagen   begär   att   regeringen   utreder\r\nmöjligheten  av  att  kunna döma unga brottslingar\r\ntill  ett s.k. weekendfängelsestraff,  i  enlighet\r\nmed vad som anförs i motionen.\r\n\r\n8.  Riksdagen   begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till lagändring  som  innebär att straffet\r\nutmäts på samma sätt för alla brottslingar över 18\r\når, i enlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:Ju236 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av\r\nintensifierade insatser mot ungdomsbrott.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av ordning\r\ni skolan.\r\n\r\n7.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag   om  ett  nytt  påföljdssystem  för  unga\r\nbrottslingar.\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att avskaffa  vård\r\ninom socialtjänsten som ungdomspåföljd.\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av\r\ninsatser från socialtjänsten vid brott begångna av\r\nbarn under 15 år.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening           vad           i          motionen\r\nanförs  om drogtestning av personer  över  12  års\r\nålder, när misstanke föreligger om missbruk.\r\n\r\n2002/03:Ju249 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  familjens\r\nbetydelse för barns normer och värderingar.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om ett normskapande\r\nsamhälle.\r\n\r\n2002/03:Ju280 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs   om   lokala\r\nhandlingsplaner mot ungdomskriminalitet.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  polisens\r\nmöjligheter till ingripande i vissa situationer.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  drogtest  av\r\nungdomar.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om kriminalvårdshem\r\nför unga brottslingar.\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  rättskedjans\r\nnormerande verkan.\r\n\r\n10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om behovet av goda\r\nförebilder.\r\n\r\n2002/03:Ju281 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om behovet av ökade\r\nbefogenheter för  polisen  att  vid  misstanke  om\r\nmissbruk göra urinprover på ungdomar över tolv års\r\nålder.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att  socialtjänst\r\noch  polis  skall  ha  laglig  rätt  att  kontakta\r\nanhöriga till ungdomar i en ålder upp till 20 år.\r\n\r\n2002/03:Ju310 av Ingemar Vänerlöv (kd):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs om att uppmärksamma sambanden\r\nmellan kriminalitet,  missbruk och neuropsykiatriska\r\nfunktionshinder  inom  kriminalvården   och   i  det\r\nbrottsföre-        byggande arbetet.\r\n\r\n2002/03:Ju340 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  särskilda\r\nungdomsrotlar inom åklagarorganisationen.\r\n\r\n2002/03:Ju353 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  förebyggande\r\ninsatser  från  skola och sociala myndigheter  för\r\natt minska risken  för  att  barn  kommer  snett i\r\nlivet.\r\n\r\n2002/03:Ju360 av Agneta Lundberg och Kerstin\r\nKristiansson Karlstedt (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  ökat  samarbete mellan\r\nkriminalvården/närpolisen,    socialtjänsten     och\r\nskolan.\r\n\r\n2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  förebyggande\r\ninsatser  från  skola och sociala myndigheter  för\r\natt minska risken att barn kommer snett i livet.\r\n\r\n2002/03:Ju365 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen begär  av  regeringen  en  översyn  av\r\ninsatserna  mot  minderåriga  brottslingar i syfte\r\natt   åstadkomma  en  adekvat  omorganisation   av\r\nsocialtjänstens insatser eller tillskapande av ett\r\nhelt nytt system för insatserna.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att möjliggöra för\r\nsnabb åtgärdshantering av unga lagöverträdare.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om påskyndande  av\r\nhandläggningen av  ungdomsmål  genom  att  inrätta\r\nungdoms- och jourdomstolar.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nsocialförvaltningarna       uppmärksammas       på\r\nkonsekvensen  av  att unga lagöverträdare  kan  få\r\nfelaktig  påföljd  om   inte   en   vårdplan  upp-\r\nrättats.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nmedlingsverksamheten får ett tydligt regelverk.\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om möjligheten  att\r\nkunna  meddela   åtalsunderlåtelse   om  den  unge\r\ndeltagit i medling.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  lagförandet  av\r\nunga brottslingar genom familjerådslag.\r\n\r\n2002/03:Ju366 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om en  förändrad\r\nbrottsförebyggande    strategi    i   syfte    att\r\nsystematiskt,  långsiktigt och med stor  tydlighet\r\narbeta    med   informationsinsatser    för    att\r\nmedvetandegöra föräldrar och andra som har tillsyn\r\növer barn om  värdeöverföringens  betydelse och om\r\nstärkande av barns inre kontroll.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  tillåta\r\nprovtagning på ungdomar  under 15 år vid allvarlig\r\nmisstanke om narkotikamissbruk.\r\n\r\n2002/03:So251 av Carl-Axel Johansson (m):\r\n\r\n6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   att   polisen   skall  ha  möjlighet  att\r\ndrogtesta  ungdomar  över tolv  år  när  misstanke\r\nfinns om användning av narkotika.\r\n\r\n2002/03:Ub554 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om provtagning på\r\npersoner under 15 år.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Tidiga åtgärder m.m. ",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju236 yrkandena 2 och 11, 2002/03:Ju249 yrkandena 5 och 6, 2002/03:Ju280 yrkande 10, 2002/03:Ju353 yrkande 1, 2002/03:Ju364 yrkande 1 och 2002/03:Ju366 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "39DBF6E9-59E1-11D7-AEDA-000475504BC9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "21",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "169",
                    "137",
                    "0",
                    "43"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/39DBF6E9-59E1-11D7-AEDA-000475504BC9",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Neuropsykiatriska funktionshinder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju310.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Ungdoms- och jourdomstolar m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju340 yrkande 5 och 2002/03:Ju365 yrkandena 2 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "39DBF6F4-59E1-11D7-AEDA-000475504BC9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "0",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "21",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "40",
                    "0",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "238",
                    "70",
                    "0",
                    "41"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/39DBF6F4-59E1-11D7-AEDA-000475504BC9",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Socialtjänstens åtgärder",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju360 och 2002/03:Ju365 yrkandena 1 och 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Nytt påföljdssystem",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju213 yrkandena 5-8, 2002/03:Ju236 yrkandena 1, 7 och 9 och 2002/03:Ju280 yrkandena 4, 8 och 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Medling",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju365 yrkandena 7-9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Information om föräldrars skadeståndsansvar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju213 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Polisstöd åt föräldrar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju213 yrkande 2, 2002/03:Ju280 yrkande 6 och 2002/03:Ju281 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Registrering av barn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju213 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Drogtest av barn under 15 år",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju213 yrkande 4, 2002/03:Ju236 yrkande 14, 2002/03:Ju280 yrkande 7, 2002/03:Ju281 yrkande 6, 2002/03:Ju366 yrkande 5, 2002/03:So251 yrkande 6 och 2002/03:Ub554 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU8",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Tidiga åtgärder m.m. ",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Neuropsykiatriska funktionshinder",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Ungdoms- och jourdomstolar m.m.",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Socialtjänstens åtgärder",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Nytt påföljdssystem",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Medling",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Information om föräldrars skadeståndsansvar",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Polisstöd åt föräldrar",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Registrering av barn",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Drogtest av barn under 15 år",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Drogtest av barn under 15 år",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-03-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-17 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-03-19 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-21 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-03-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-03-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-03-26 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 05:02:12"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om unga lagöverträdare. Motionerna handlar bl.a. om brottsförebyggande åtgärder i vid bemärkelse, t.ex. genom åtgärder som stärker familjen, om ett nytt påföljdssystem för unga lagöverträdare och om drogtester på barn. ",
          "dok_id": "GQ01JUU8",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om unga lagöverträdare (JuU8)",
          "dok_id": "GQ01JUU8",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-18 05:02:12"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01JUU8",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:53"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>  Justitieutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om unga lagöverträdare. Motionerna handlar bl.a. om brottsförebyggande åtgärder i vid bemärkelse, t.ex. genom åtgärder som stärker familjen, om ett nytt påföljdssystem för unga lagöverträdare och om drogtester på barn.</p>",
          "dok_id": "GQ01JuU8",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:18"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om unga lagöverträdare (JuU8)",
          "dok_id": "GQ01JuU8",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:18"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01JUU8",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_juu_8.docx",
          "filstorlek": "87501",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Unga lagöverträdare",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/8AB7712F-00C2-4A69-84A2-B72B3CADF9B5"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01JUU8",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_juu_8.pdf",
          "filstorlek": "328557",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_juu_8",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/AA99E3D7-3991-42C0-970C-3005BFECB97A"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju213 Tidiga reaktioner mot brott",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju213",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju213",
          "ref_dok_titel": "Tidiga reaktioner mot brott",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju236 En förnyad syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju236",
          "ref_dok_titel": "En förnyad syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju249 Rättstrygghet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju249",
          "ref_dok_titel": "Rättstrygghet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju280 Ungdomsvåldet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju280",
          "ref_dok_titel": "Ungdomsvåldet",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju281 Kampen mot narkotikan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju281",
          "ref_dok_titel": "Kampen mot narkotikan",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju310 Kriminalitet och psykiska funktionshinder",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju310",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju310",
          "ref_dok_titel": "Kriminalitet och psykiska funktionshinder",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju340 Åklagarväsendet och Ekobrottsmyndigheten",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju340",
          "ref_dok_titel": "Åklagarväsendet och Ekobrottsmyndigheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju353 Effektiv och human kriminalvård",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju353",
          "ref_dok_titel": "Effektiv och human kriminalvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju360 Brottsförebyggande arbete - samarbete mellan kriminalvården och skolan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju360",
          "ref_dok_titel": "Brottsförebyggande arbete - samarbete mellan kriminalvården och skolan",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju364 Stärkt rättstrygghet och rättssäkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju364",
          "ref_dok_titel": "Stärkt rättstrygghet och rättssäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju365 Unga lagöverträdare",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju365",
          "ref_dok_titel": "Unga lagöverträdare",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju366 Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju366",
          "ref_dok_titel": "Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So251 Narkotikamissbruket i Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02So251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So251",
          "ref_dok_titel": "Narkotikamissbruket i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub554 Förebyggande narkotikapolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub554",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub554",
          "ref_dok_titel": "Förebyggande narkotikapolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Chatrine Pålsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-03-26",
          "ref_dok_id": "GQ0979",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "79",
          "ref_dok_titel": "2003-03-26",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-03-26",
          "ref_dok_id": "GQ0979",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "79",
          "ref_dok_titel": "2003-03-26",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}