{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2222394",
      "dok_id": "GQ01JUU7",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "JUU7",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:JUU7",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "JUU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "7",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-02-20 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:48",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:52",
      "titel": "Processrättsliga frågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01JUU7/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01JUU7",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01JUU7",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01JUU7",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Justitieutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:JUU7</div><h1>Processrättsliga frågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  detta  betänkande  behandlar  utskottet ett antal\r\nmotionsyrkanden som rör processrättsliga  frågor och\r\nsom väckts under den allmänna motionstiden  år 2002.\r\nMotionerna  rör  bl.a.  svensk  domstols behörighet,\r\nrätten   till  domstolsprövning,  offentlighet   vid\r\ndomstol,    straffprocessuella    tvångsmedel    och\r\nkameraövervakning.\r\n\r\nUtskottet avstyrker  samtliga  motioner,  i första\r\nhand med hänvisning till gällande lag eller pågående\r\narbete.\r\nI  ärendet finns 15 reservationer och ett särskilt\r\nyttrande.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Svensk domstols behörighet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju247.\r\nReservation 1 (v)\r\n\r\n2. Rätten till domstolsprövning\r\n\r\nRiksdagen    avslår   motionerna    2002/03:Ju339\r\nyrkande 7 och 2002/03:\r\nJu364 yrkande 14.\r\nReservation 2 (fp, kd)\r\n\r\n3. Offentlighet vid domstol\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:Ju282 yrkande 1.\r\nReservation 3 (m,  fp, v)\r\n\r\n4. Åklagarjäv\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju263.\r\nReservation 4 (v)\r\n\r\n5. Offentligt biträde för barn\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju290.\r\n\r\n6. Medlemskap i Advokatsamfundet\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju307.\r\nReservation 5 (m, c)\r\n\r\n7. Målsägandebiträde för efterlevande\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:Ju320 yrkande\r\n4.\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n8. Målsägandes rätt att yttra sig\r\n\r\nRiksdagen avslår motion   2002/03:Ju280 yrkande\r\n2.\r\nReservation 7 (m)\r\n\r\n9. Kronvittnen\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ju364  yrkande\r\n10.\r\nReservation 8 (fp)\r\n\r\n10. Vittneskallelser\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju249 yrkande\r\n25.\r\n\r\n11. Strafförelägganden\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:Ju364 yrkande\r\n9.\r\nReservation 9 (fp)\r\n\r\n12. Enklare förfarande i snatterimål\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ju365  yrkande\r\n10.\r\nReservation 10 (fp, kd, c)\r\n\r\n13. Överprövning av åtalsbeslut\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:Ju342.\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\n14. Hemliga tvångsmedel\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna    2002/03:Ju249\r\nyrkande 27, 2002/03:Ju267, 2002/03:Ju281  yrkande\r\n11,  2002/03:Ju306, 2002/03:Ju357 yrkande 13  och\r\n2002/03:Ju364 yrkande 20.\r\nReservation 12 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 13 (v)\r\n\r\n15. Personella tvångsmedel\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju281\r\nyrkande 8 och 2002/03:\r\nSo442 yrkande 6.\r\nReservation 14 (m, fp)\r\n\r\n16. Allmän kameraövervakning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Ju231,\r\n2002/03:Ju278 yrkande 7 och 2002/03:Ju296.\r\n\r\n\r\n17. Övervakningskameror i taxibilar\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju366 yrkandena\r\n8 och 9.\r\nReservation   15 (m, kd)\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 20 februari 2003\r\n\r\n\r\nPå justitieutskottets vägnar\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nJohan Pehrson\r\n\r\nFöljande  ledamöter har deltagit i beslutet: Johan\r\nPehrson (fp),  Susanne  Eberstein  (s), Alice Åström\r\n(v),  Margareta  Sandgren  (s),  Beatrice  Ask  (m),\r\nLennart   Nilsson   (s),   Ragnwi  Marcelind   (kd),\r\nElisebeht Markström (s), Yilmaz  Kerimo (s), Torkild\r\nStrandberg (fp), Johan Linander (c), Göran Norlander\r\n(s),  Cecilia  Magnusson  (m), Joe Frans  (s),  Leif\r\nBjörnlod  (mp), Kerstin Andersson  (s)  och  Hillevi\r\nEngström (m).</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nJuU7\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nI detta betänkande behandlar utskottet ett antal\r\nmotionsyrkanden från den allmänna motionstiden år\r\n2002 som rör processrättsliga frågor. I\r\nbetänkandet tas upp frågor om bl.a. svensk\r\ndomstols behörighet, rätten till domstolsprövning,\r\noffentlighet vid domstol, straffprocessuella\r\ntvångsmedel och kameraövervakning. Utskottet\r\nföreslår med hänvisning bl.a. till pågående\r\nutredningsarbete, redan vidtagna åtgärder och\r\ngällande regelverk att riksdagen avslår samtliga\r\nmotioner.\r\n\r\n\r\nJämför reservationerna  1-15.\r\n\r\n\r\nSvensk domstols behörighet\r\n\r\n\r\nI   motion  Ju247   (v)   begärs   en   översyn   av\r\njurisdiktionsreglerna     beträffande    skadestånd.\r\nMotionärerna  anser  att  svensk  domstol  bör  vara\r\nbehörig  att  pröva skadeståndsanspråk  grundade  på\r\nfolkmord,  krigsförbrytelser,   tortyr  eller  andra\r\nallvarliga övergrepp mot mänskliga rättigheter.\r\n\r\nMotionsönskemålet  rör  i första  hand  frågan  om\r\nsvensk domstols behörighet.\r\nVissa   bestämmelser  i  ämnet   finns   i   lagen\r\n(1998:358)   om   Brysselkonventionen  och  i  lagen\r\n(1992:794) om Luganokonventionen samt i förordningen\r\n(EG)  nr  44/2001  om  domstols  behörighet  och  om\r\nerkännande   och   verkställighet    av   domar   på\r\nprivaträttens   område   (Bryssel   I-förordningen).\r\nFörordningen, som trädde i kraft den 1 mars 2002, är\r\ndirekt  tillämplig  i  Sverige.  Den  bygger  på  en\r\nrevidering  av  Bryssel-  och  Luganokonventionerna.\r\nLuganokonventionen  gäller  alltjämt  i  förhållande\r\ntill de konventionsstater som  inte  är  medlemmar i\r\nEU,  dvs.  Island, Norge, Schweiz och Polen.  Vidare\r\ngäller   Brysselkonventionen    tills    vidare    i\r\nförhållande  till  Danmark, eftersom Danmark har ett\r\nsärskilt  undantag från  vissa  bestämmelser  i  EG-\r\nfördraget.  I  förhållande till övriga medlemsstater\r\när Bryssel I-förordningen tillämplig. Kompletterande\r\nbestämmelser finns  bl.a.  i  lagen  (2002:460)  med\r\nkompletterande  bestämmelser  om domstols behörighet\r\noch  om  erkännande  och  verkställighet   av  vissa\r\nutländska avgöranden.\r\nEnligt  såväl  Bryssel I-förordningen som Bryssel-\r\noch  Lugano-konventionerna  kan  en  talan  avseende\r\nskadestånd  utanför  avtalsförhållanden  mot den som\r\nhar   hemvist  i  en  medlemsstat  (konventionsstat)\r\nväckas  antingen  i  den  staten  eller  i  en annan\r\nmedlemsstat  (konventionsstat)  vid domstolen i  den\r\nort där skadan inträffade.\r\nFör  det fall någon konventionsbaserad  lag  eller\r\nEG-förordning   inte   är   tillämplig   gäller  som\r\nhuvudregel   att  en  tvist  är  underkastad  svensk\r\ndomsrätt, om svensk  lag  anvisar  ett  forum  här i\r\nlandet.  Reglerna  om  forum  i  tvistemål innebär -\r\nsåvitt nu är aktuellt - i huvudsak följande.\r\nEnligt 22 kap. 1 § rättegångsbalken  får talan mot\r\nden  misstänkte om enskilt anspråk med anledning  av\r\nbrott föras i samband med åtal för brottet. Om talan\r\ninte förs  i  samband med åtalet skall talan föras i\r\nden för tvistemål stadgade ordningen. Det sistnämnda\r\ninnebär i huvudsak  att  svarandens  hemvist avgör i\r\nvilken domstol talan skall föras.\r\nMot  den som inte har känt hemvist vare  sig  inom\r\neller utom riket får talan väckas där han uppehåller\r\nsig.  Om   den   sökte   är  svensk  medborgare  som\r\nuppehåller sig utom riket eller om hans uppehållsort\r\när okänd, kan talan mot honom  föras  där  han  inom\r\nriket senast haft hemvist eller uppehållit sig.\r\nMot  den som inte har känt hemvist inom riket får,\r\ni fråga  om  tvist  som gäller betalningsskyldighet,\r\ntalan föras där vederbörande har egendom.\r\nEn talan med anledning av en skadegörande handling\r\nfår vidare tas upp i den ort där handlingen företogs\r\neller där skadan uppkom.\r\nDet  anförda innebär  -  såvitt  gäller  utländska\r\nmedborgare  med hemvist utomlands - att en talan som\r\nenbart avser  skadestånd  på grund av brott begånget\r\nutomlands i praktiken inte kan föras här.\r\nNär det gäller erkännande  och  verkställighet  av\r\ndomar  är  huvudregeln  att domar som meddelats i en\r\nannan  stat inte erkänns eller  verkställs,  om  det\r\ninte finns  någon  överenskommelse om annat. De ovan\r\nnämnda  Bryssel  I-förordningen  samt  Bryssel-  och\r\nLuganokonventionerna  innehåller  bl.a. bestämmelser\r\nom erkännande och verkställighet av  utländska domar\r\npå privaträttens område.\r\nUtskottet har behandlat frågan om svensk  domstols\r\nbehörighet    tidigare,    senast    i    betänkande\r\n2001/02:JuU7 (s. 8 f). Utskottet hänvisade  då  till\r\nett  tidigare  uttalande  som  i huvudsak gick ut på\r\nföljande.\r\nUtskottet höll i och för sig med  motionärerna  om\r\natt  skadestånd  många  gånger är en viktig sanktion\r\nför att en målsägande skall  få upprättelse. När det\r\ngällde motionsönskemålet ville utskottet dock erinra\r\nom att redan gällande regler ger  en  möjlighet  att\r\nföra  en  skadeståndstalan här om åtalet prövas här.\r\nAtt föra en skadeståndstalan i den aktuella typen av\r\nmål  utan  samband  med  ett  åtal  framstod  enligt\r\nutskottet som  orealistiskt  av  flera  skäl,  bl.a.\r\nskulle  målsäganden  inte  ha  den fördel i fråga om\r\nutredningen  om  den  skadegörande   handlingen  som\r\nsamordningen  med  ett  åtal  normalt sett  innebär.\r\nHärtill  kom att en sådan dom med  stor  sannolikhet\r\nendast skulle  kunna  verkställas  i  stater inom EU\r\neller  i  Norge,  Island  och  Schweiz.  Mot   denna\r\nbakgrund  var  utskottet inte berett att förorda att\r\nett utredningsarbete sattes i gång i frågan.\r\nDen  1  juli  2002   trädde   Romstadgan  för  den\r\ninternationella  brottmålsdomstolen   i   kraft.  De\r\nbrottstyper som domstolen har mandat att döma för är\r\nfolkmord,     brott     mot     mänskligheten    och\r\nkrigsförbrytelser.  Stadgan gäller  bara  brott  som\r\nbegåtts efter det att  domstolen formellt inrättades\r\nden 1 juli 2002. För att  domstolen skall kunna döma\r\nmåste gärningen, som huvudregel, antingen ha ägt rum\r\ni,   eller  den  som  anklagas  för   brottet   vara\r\nmedborgare  i,  ett  land  som  är part i domstolen.\r\nDomstolen har möjlighet att förplikta  den  som  har\r\ndömts  för  ett  brott  att  betala skadestånd eller\r\nlämna andra former av gottgörelse såsom återlämnande\r\nav  egendom  och  rehabilitering  till  brottsoffer.\r\nStadgan  lämnar  till   domstolen  att  utveckla  de\r\nnärmare  principerna  för gottgörelse  till  offren.\r\nFrågan om gottgörelse kan  väckas av brottsoffer och\r\ni  undantagsfall  tas  upp  av  domstolen   på  eget\r\ninitiativ. Domstolen kan anvisa att utbetalning till\r\nbrottsoffer    skall    ske    genom   en   särskild\r\nförvaltningsfond för brottsoffer  som skall inrättas\r\nenligt Romstadgan (artiklarna 75:2 och 79).\r\nUtskottet  vidhåller  sin tidigare  inställning  i\r\nfrågan om svensk domstols  behörighet.  Utskottet är\r\nalltså    inte    berett   att   förorda   att   ett\r\nutredningsarbete sätts  i  gång  i frågan. Riksdagen\r\nbör avslå motion Ju247.\r\n\r\nRätten till domstolsprövning\r\n\r\n\r\nI   motion   Ju339   (kd)   begärs  att  kravet   på\r\nprövningstillstånd vid överklagande  av tingsrättens\r\navgöranden i brottmål skall tas bort. I motion Ju364\r\n(fp)  efterfrågas  ökade  möjligheter  att   få  mål\r\nprövade i två instanser.\r\n\r\nI  brottmål krävs prövningstillstånd i vissa  fall\r\nnär en  dom  överklagas  till hovrätt. Sedan år 1993\r\ngäller  detta  om  den tilltalade  inte  dömts  till\r\nsvårare påföljd än böter  eller om han frikänts från\r\nansvar  för  brott för vilket  inte  är  föreskrivet\r\nsvårare straff än fängelse sex månader (49 kap. 13 §\r\nrättegångsbalken).  Innebörden  i regleringen är att\r\nden  tilltalade  kan  få en fullständig  prövning  i\r\nhovrätten  om  åtalet  bifallits  och  om  påföljden\r\ndärvid bestämts till någonting annat än böter.\r\nJustitieutskottet har  tidigare behandlat yrkanden\r\nliknande de nu aktuella (senast  i bet. 2001/02:JuU7\r\ns.  10  f).  Vid  riksmötet 1999/2000  begärdes  ett\r\ntillkännagivande  av   innebörd   att   rätten  till\r\ndomstolsprövning    inte    får    urholkas,   något\r\nmotionärerna  menade  i viss mån redan  skett  genom\r\nbl.a. krav på prövningstillstånd vid överklaganden.\r\nAv grundläggande betydelse för frågan om rätt till\r\ndomstolsprövning är den  europeiska  konventionen av\r\nden 4 november 1950 angående skydd för  de mänskliga\r\nrättigheterna   och   de   grundläggande  friheterna\r\n(Europakonventionen).    Konventionen    med    dess\r\ntilläggsprotokoll  gäller enligt  lagen  (1994:1219)\r\nsedan den 1 januari 1995 som lag här i riket.\r\nEnligt artikel 6.1  i Europakonventionen skall var\r\noch en, vid prövning av  hans civila rättigheter och\r\nskyldigheter eller av en anklagelse  mot  honom  för\r\nbrott, vara berättigad till en rättvis och offentlig\r\nförhandling  inom  skälig tid och inför en oavhängig\r\noch opartisk domstol  som  upprättats enligt lag. En\r\nutförlig redogörelse för den  närmare  innebörden av\r\nartikeln,   liksom   för   exempel   på  de  svenska\r\nlagstiftningsåtgärder      som     föranletts     av\r\nkonventionens krav, finns i  justitieutskottets ovan\r\nnämnda betänkande från riksmötet 1999/2000.\r\nHovrättsprocessutredningen   uttalade    i    sitt\r\nbetänkande  Ett  reformerat  hovrättsförfarande (SOU\r\n1995:124) att Europakonventionen  inte  torde hindra\r\natt det i svensk rätt införs ett system med  krav på\r\nprövningstillstånd    med    möjlighet   till   s.k.\r\nändringsdispens   vid  fullföljd   av   talan   från\r\ntingsrätt   till  hovrätt   i   brottmål.   Eftersom\r\nkonventionen   inte   föreskriver  någon  rätt  till\r\növerklagande av domar i  tvistemål,  kunde  den inte\r\nheller  anses  lägga  hinder  i  vägen  för  krav på\r\nprövningstillstånd  när  sådana  mål  fullföljs från\r\ntingsrätt till hovrätt (SOU 1995:124 s. 159 f).\r\nVid behandlingen av den under riksmötet  1999/2000\r\nväckta   motionen   delade  utskottet  motionärernas\r\nuppfattning  angående   betydelsen  av  rätten  till\r\ndomstolsprövning.  Rätten   till   domstolsprövning,\r\nframhöll   utskottet,   är   i   själva  verket   en\r\nförutsättning  för att man skall kunna  tala  om  en\r\nrättsstat. Enligt  utskottets mening var - och, vill\r\nutskottet nu anmärka,  är  alltjämt  - den rätt till\r\ndomstolsprövning     som     följer     av     såväl\r\nEuropakonventionen    som   rättsstatens   principer\r\ntillgodosedd   i   svensk  rätt   när   det   gäller\r\nanklagelser för brott  och  tvister mellan enskilda.\r\nUtskottet  pekade också på att  svensk  lagstiftning\r\nunder   senare    år    utformats    så   att   även\r\nförvaltningsbeslut  som  rör  ett  enskilt  subjekts\r\ncivila  rättigheter  och  skyldigheter  skall  kunna\r\ndomstolsprövas. Mot denna bakgrund  ansåg  utskottet\r\natt det saknades anledning för riksdagen att förorda\r\nnågra  åtgärder  med anledning av motionen, och  den\r\navstyrktes i denna del.\r\nI sina betänkanden  våren 2001 och våren 2002 fann\r\nutskottet  inte  anledning   att  inta  någon  annan\r\nhållning  i frågan med anledning  av  de  då  väckta\r\nmotionsyrkandena, vilka avstyrktes.\r\nPå   grundval    av    Hovrättsprocessutredningens\r\novannämnda betänkande föreslog regeringen våren 1997\r\nett system med generellt prövningstillstånd  i ledet\r\nmellan  tingsrätt  och  hovrätt (prop. 1996/97:131).\r\nEmellertid  återkallades  propositionen   sedan  det\r\nvisat  sig  att  erforderligt  stöd  inte  fanns   i\r\nriksdagen  (regeringens skrivelse 1996/97:168). Inte\r\nminst från domstolshåll har även härefter efterlysts\r\nregeländringar  som  på  olika  sätt  är avsedda att\r\nbegränsa hovrätternas befattning med målen  till vad\r\nsom  kan  vara  motiverat i det enskilda fallet.  En\r\narbetsgrupp,  i  vilken   samtliga  hovrätter  varit\r\nrepresenterade,  har  bl.a.  föreslagit   en   något\r\nutvidgad    tillämpning    av   dagens   regler   om\r\nprövningstillstånd    (Hovrätternas    processgrupp,\r\npromemorian  Effektivare   hovrättsförfarande,   dnr\r\nJu1999/4445).        Därefter        har        inom\r\nJustitiedepartementet          en         promemoria\r\nHovrättsprocessen    i   framtiden   (Ds    2001:36)\r\nutarbetats. I promemorian föreslås bl.a. att det för\r\ntvistemål  skall  införas   ett  generellt  krav  på\r\nprövningstillstånd  vid överklagande  till  hovrätt.\r\nPromemorian har varit  föremål  för remissbehandling\r\noch bereds nu vidare i Justitiedepartementet.\r\nEnligt      utskottet     bör     det     pågående\r\nberedningsarbetet   i   fråga  om  tvistemålen  inte\r\nföregripas.   I  övrigt  vidhåller   utskottet   sin\r\ntidigare  inställning.   Utskottet  är  alltså  inte\r\nberett att ta initiativ för  att  begränsa kravet på\r\nprövningstillstånd i brottmål. Motionerna  Ju339 och\r\nJu364 i nu behandlade delar bör avslås.\r\n\r\nOffentlighet vid domstol\r\n\r\n\r\nI   motion   Ju282   (v)   begärs   en   översyn  av\r\ntillämpningen av bestämmelserna om yppandeförbud, om\r\ndomstolsförhandlingar  inom stängda dörrar  samt  om\r\nsäkerhetskontroll  vid domstol.  Motionärerna  anser\r\natt  en  lämplig form  för  redovisning  torde  vara\r\nstatistik över beslut om dessa åtgärder.\r\n\r\nEnligt 2  kap.  11 § andra stycket regeringsformen\r\nskall domstolsförhandling vara offentlig.\r\nI  5  kap.  rättegångsbalken  regleras  frågor  om\r\noffentlighet  vid   domstol.   I   vissa   fall  kan\r\ndomstolsförhandling hållas inom stängda dörrar.  Det\r\nrör  bl.a.  vissa  typer  av brott såsom sexualbrott\r\neller när viss personalia skall gås igenom. Detsamma\r\ngäller till skydd för uppgifter  som hänför sig till\r\nrikets  säkerhet  eller  till  en förundersökning  i\r\nbrottmål (5 kap. 1 § rättegångsbalken). Enligt lagen\r\n(1964:167)  med  särskilda  bestämmelser   om   unga\r\nlagöverträdare  gäller  vidare vid förhandling i mål\r\nmot den som inte fyllt 21  år att om offentlighet är\r\ntill   uppenbar   olägenhet  till   följd   av   den\r\nuppmärksamhet den unge  kan  antas  bli föremål för,\r\nfår rätten förordna att målet skall handläggas  inom\r\nstängda dörrar (27 § andra stycket).\r\nOm  det  vid  en  domstolsförhandling inom stängda\r\ndörrar har förebringats  sekretessbelagda  uppgifter\r\nkan  förordnas  om  s.k. yppandeförbud (5 kap.  4  §\r\nrättegångsbalken). Ett  sådant  förbud  innebär  att\r\nberörda   parter   blir   bundna   av   en  särskild\r\ntystnadsplikt.  De  är därefter skyldiga att  iaktta\r\nsekretess gällande de sekretessbelagda uppgifter som\r\nförebringats.  Överträdelse  av  yppandeförbudet  är\r\nstraffsanktionerad  (9  kap. 6 §). Det är rätten som\r\nfattar beslut om yppandeförbud.\r\nEn     motsvarande     befogenhet     har     även\r\nförundersökningsledare vad gäller vad som förekommit\r\nvid   förhör   (23   kap.   10   §   femte   stycket\r\nrättegångsbalken).     För     uppgifter     i    en\r\nförundersökning  gäller inte sällan sekretess enligt\r\n5 kap. 1 § och 9 kap.  17 § sekretesslagen. Förbudet\r\nmot    yppande    utgör   en   komplettering    till\r\nsekretessbestämmelserna.  Förbud  kan riktas mot var\r\noch  en  som  varit  närvarande  vid förhöret,  även\r\nadvokater.   Försvarare   kan   dock  inte   åläggas\r\ntystnadsplikt i förhållande till sin huvudman.\r\nFör  uppgifter  som  omfattas  av  tystnadsplikten\r\ngäller   inte   meddelarfrihet  (16  kap.  1   §   5\r\nsekretesslagen).\r\nUtskottet har tidigare  haft att ta ställning till\r\nett  motionsyrkande motsvarande  de  nu  framställda\r\nsåvitt   avser  domstolsförhandlingar  inom  stängda\r\ndörrar. Efter  att  ha  inhämtat  upplysningar  från\r\nDomstolsverket   fann   utskottet  våren  2002  inte\r\nunderlag för annat ställningstagande  än  att  såväl\r\nbestämmelsernas   utformning  som  tillämpningen  av\r\ndesamma var väl avvägda (bet. 2001/02:JuU7 s. 12).\r\nEnligt vad utskottet,  i samband med nu framställt\r\nmotionsyrkande,  inhämtat från  Domstolsverket  förs\r\ninte någon statistik  över  hur  många förhandlingar\r\nsom hålls inom stängda dörrar eller  över  hur många\r\nbeslut om yppandeförbud som meddelas. Domstolsverket\r\nhar  inte  heller  fått  några  indikationer  på att\r\nantalet sådana förhandlingar eller antalet beslut om\r\nyppandeförbud skulle ha ökat.\r\nVidare  har  utskottet inhämtat från Riksåklagaren\r\natt  en  allmän förfrågan  skickats  till  de  olika\r\nåklagardistrikten     rörande    tillämpningen    av\r\nyppandeförbud. Det har  visat  sig att yppandeförbud\r\när sällan förekommande.\r\nUtskottet  övergår  till  att behandla  frågan  om\r\nsäkerhetskontroll i domstol.\r\nEn   säkerhetskontroll  kan  vara   allmän   eller\r\nsärskild (1 § lagen [1981:1064] om säkerhetskontroll\r\ni domstol).  Domstolens  chef  (eller annan lagfaren\r\ndomare  som  denne delegerat beslutanderätten  till)\r\nkan besluta om allmän säkerhetskontroll i domstol (2\r\n§). Beslut om  särskild  säkerhetskontroll fattas av\r\nrätten,  dvs.  den eller de  domare  som  handlägger\r\nmålet.\r\nDen särskilda säkerhetskontrollen kan anordnas för\r\nviss förhandling  om  det  finns en konkret hotbild.\r\nDet   fordras   att  det  på  grund   av   särskilda\r\nomständigheter finns  risk för att det i samband med\r\nden aktuella förhandlingen  kan  komma  att  förövas\r\nbrott som innebär en allvarlig fara för någons  liv,\r\nhälsa  eller frihet eller för omfattande förstörelse\r\nav  egendom.   En   allmän   säkerhetskontroll   får\r\ngenomföras  utan  koppling till ett visst mål om det\r\nfinns anledning att  befara  att  det  i en domstols\r\nlokaler   kan   komma   att  förövas  sådana  brott.\r\nKontrollen    får    i    båda    fallen     omfatta\r\nkroppsvisitation  och  undersökning av väskor, paket\r\noch andra föremål som besökare  till  domstolen  har\r\nmed  sig  eller  som påträffas i domstolens lokaler.\r\nVid allmän säkerhetskontroll  skall kroppsvisitation\r\noch  undersökning av väskor och  andra  föremål  ske\r\ngenom  användande av metalldetektorer eller liknande\r\nanordning,  eller,  om  det finns särskilda skäl, på\r\nannat sätt. Identitetskontroll  får  äga  rum endast\r\nför  att  kunna fastställa om en person, som  uppger\r\nsig inte omfattas  av  säkerhetskontroll,  t.ex.  en\r\nadvokat, skall undantas från kontrollen (5 §).\r\nFör   att   allmän   säkerhetskontroll   skall  få\r\ngenomföras   krävs   att   någon   form  av  konkret\r\nsäkerhetsrisk kan identifieras, men den behöver dock\r\ninte  vara  hänförlig till viss person  eller  något\r\nvisst  mål  vid   domstolen.   Enligt  motiven  till\r\ninförandet  av reglerna om allmän  säkerhetskontroll\r\nbör tröskeln  inte  sättas särskilt högt. Det räcker\r\natt  det  finns  anledning   att   befara   att  ett\r\nallvarligt  brott  kan  komma att begås i domstolens\r\nlokaler.     De    brott    som    kan     föranleda\r\nsäkerhetskontroll      måste     emellertid     röra\r\nkvalificerade gärningar. I första hand åsyftas brott\r\nmot  människors  liv, hälsa  och  personliga  frihet\r\nsåsom   mord,   dråp,    allvarligare    misshandel,\r\nmänniskorov,   olaga   frihetsberövande,  mordbrand,\r\nallmänfarlig ödeläggelse och sabotage. Vid beslut om\r\nsäkerhetskontroll skall  alltid  göras  en avvägning\r\nmellan  riskerna  och  de olägenheter som kontrollen\r\nkan medföra (prop. 2000/01:32 s. 62).\r\nUtskottet uttalade i sitt betänkande att utskottet\r\ndelade     regeringens    uppfattning     att     de\r\nsamhällsviktiga  intressen  som  den nya regleringen\r\nvar avsedd att skydda vägde tyngre  än  de  måttliga\r\nrättighetsinskränkningar     som    den    medförde.\r\nInpasseringskontrollen          vid         allmänna\r\nsäkerhetskontroller kunde enligt  utskottets  mening\r\ninte  anses mer ingripande än de säkerhetskontroller\r\nsom tidigare  kunde företas vid domstolsförhandling.\r\nEn    annan    sak   var    att    användandet    av\r\ninpasseringskontroller kunde förutses öka. Detta var\r\nockså en av avsikterna  med  att  införa möjligheter\r\ntill  allmän  säkerhetskontroll  (2000/01:JuU16   s.\r\n6-7).\r\nEn  utförligare  beskrivning av säkerhetsarbetet i\r\ndomstolarna  finns  i  Domstolsverkets  rapport  DV-\r\n2002:6  Framtida riktlinjer  för  säkerhetsarbete  i\r\ndomstolsväsendet.  I  rapporten föreslås även att en\r\nutvärdering av lagen om  säkerhetskontroll i domstol\r\nbör göras när lagen varit  i kraft ytterligare några\r\når (s. 13).\r\nDomstolsverket   har   regeringens   uppdrag   att\r\nredovisa i vilken omfattning  domstolarna  under  år\r\n2002 beslutat om säkerhetskontroll samt de kostnader\r\ndomstolarna  haft  i  anledning  härav.  Uppgifterna\r\nkommer att sammanställas i årsredovisningen  för  år\r\n2002.\r\nUtskottet   har,   såvitt   avser   yppandeförbud,\r\ndomstolsförhandlingar   inom   stängda  dörrar   och\r\nsäkerhetskontroll  vid  domstol, inte  underlag  för\r\nannat  ställningstagande  än   att   såväl  gällande\r\nbestämmelsers   utformning   som  tillämpningen   av\r\ndesamma är väl avvägda. Inte heller i övrigt har det\r\nframkommit något som talar för  att  en  utredning i\r\nämnet  nu  skulle  vara  befogad. Mot denna bakgrund\r\navstyrker utskottet bifall  till  motion  Ju282 i nu\r\nbehandlad del.\r\n\r\nÅklagarjäv\r\n\r\n\r\nI   motionen   Ju263   (v)   begärs   att   särskild\r\nlagstiftning  om  jäv  när det gäller åklagare skall\r\ninföras.\r\n\r\nBestämmelser om jäv för  åklagare finns främst i 7\r\nkap. 6 § rättegångsbalken. Enligt  bestämmelsen  får\r\nen  åklagare inte ta befattning med förundersökning,\r\nåtal  för  visst  brott  eller  annan  åtgärd enligt\r\nbalken  om  det  för  honom  eller henne beträffande\r\nbrottet finns omständighet som skulle utgöra jäv mot\r\ndomare.  Detsamma gäller vid fullgörandet  av  andra\r\nåklagaruppgifter. Jäv får inte grundas på åtgärd som\r\nen åklagare  har vidtagit på tjänstens vägnar, eller\r\ngärning som förövats  mot honom i tjänsten. En fråga\r\nom jäv mot åklagare prövas  av  den överåklagare som\r\när  chef  för  den  myndighet  där  åklagaruppgiften\r\nfullgörs.  Riksåklagaren  prövar dock jäv  mot  vice\r\nriksåklagaren  och  andra  åklagare  som  finns  vid\r\nRiksåklagaren, överåklagare  och  vice överåklagare.\r\nJäv mot riksåklagaren prövas av honom eller henne.\r\nUtskottet  har  behandlat  frågan om  en  särskild\r\nreglering   av  jäv  för  åklagare   tidigare.   Vid\r\nriksmötet 2000/01 konstaterade utskottet att domares\r\noch åklagares  olika  roller  och  arbetsuppgifter i\r\nrättsväsendet  torde innebära att resultatet  av  en\r\njävsprövning inte  alltid blir detsamma för åklagare\r\nsom för domare trots  att  det  i grunden rör sig om\r\nsamma regler om vad som utgör jäv. Några problem med\r\ndetta  sätt  att reglera jävsgrunderna  hade  såvitt\r\nutskottet kände  till  inte  förekommit. Frågan hade\r\nnyligen varit föremål för översyn  av  Riksåklagaren\r\nutan  att  något  behov  av  förändring i denna  del\r\nframkommit. Mot denna bakgrund fann utskottet i vart\r\nfall då inget behov av en ny översyn av jävsreglerna\r\n(bet. 2000/01:JuU23 s. 5-6).\r\nUtskottet har inte någon annan  uppfattning  i dag\r\noch avstyrker bifall till motion Ju263.\r\n\r\nOmbudsfrågor\r\n\r\n\r\nOffentligt biträde för barn\r\n\r\n\r\nI  motion  Ju290  (s) begärs att barnets vilja skall\r\nbeaktas mer än i dag  vid överklagande av ett beslut\r\nom  offentligt  biträde för  barnet  i  ärenden  där\r\nbarnet och föräldrarna  har  motstridiga  intressen,\r\nt.ex. i ärenden rörande omhändertagande av barn.\r\n\r\nI  mål  och ärenden angående bl.a. omhändertagande\r\nav barn skall  offentligt  biträde förordnas för den\r\nsom åtgärden avser samt för  dennes  vårdnadshavare,\r\nom det inte måste antas att behov av biträde saknas.\r\nTill offentligt biträde får förordnas  advokat eller\r\nbiträdande jurist vid advokatbyrå eller annan som är\r\nlämplig  för  uppdraget.  Behövs offentligt  biträde\r\nbåde  för  den  unge och för dennes  vårdnadshavare,\r\nförordnas  gemensamt  biträde,  om  det  inte  finns\r\nmotstridiga intressen mellan dem (39 § lagen 1990:52\r\nmed särskilda  bestämmelser om vård av unga). Barnet\r\nbetraktas som part  -  dvs.  har talerätt - i de mål\r\noch ärenden enligt lagen som rör barnet. Om den unge\r\nhar  fyllt 15 år, har han dessutom  rätt  att  själv\r\nföra sin  talan  i mål och ärenden enligt denna lag.\r\nDen  som är förordnad  som  offentligt  biträde  för\r\nnågon  som  är  under 15 år, utan att samtidigt vara\r\nbiträde  för  vårdnadshavaren,   är   utan  särskilt\r\nförordnande  den unges ställföreträdare  i  det  mål\r\neller ärende som  förordnandet  avser  (36  §).  Det\r\noffentliga biträdet kan därigenom föra barnets talan\r\noch t.ex. överklaga ett beslut om vård.\r\nEtt  beslut  om  förordnande av offentligt biträde\r\nkan överklagas endast av Domstolsverket samt den som\r\när enskild part, dvs.  den unge (8 § lagen 1996:1620\r\nom   offentligt  biträde).   Beslutet   kan   endast\r\növerklagas  av den enskilde om det kan anses ha gått\r\nhonom emot. Han kan därför inte överklaga ett beslut\r\natt förordna  offentligt  biträde  för  honom på den\r\ngrunden  att  han  inte behöver sådant biträde,  men\r\ndäremot på den grunden  att  han är missnöjd med vem\r\nsom förordnats som biträde. Om  den unge är under 15\r\når kan han inte själv föra sin talan. Han kan heller\r\ninte företrädas av biträdet i denna  fråga.  Däremot\r\ntorde   han  i  och  för  sig  kunna  företrädas  av\r\nvårdnadshavaren. Om vårdnadshavaren och den unge kan\r\nanses ha  intressen  som  strider mot varandra skall\r\nemellertid överförmyndaren, eller i tillämpliga fall\r\nrätten, förordna god man för den senare (11 kap. 2 §\r\ntredje   stycket   föräldrabalken).    Ett    sådant\r\ngodmanskap  skulle då omfatta endast biträdesfrågan.\r\nGodmansförordnandet   innebär  att  det  kommer  att\r\nfinnas en av vårdnadshavaren  oberoende  person  som\r\nföreträder barnet i biträdesfrågan.\r\nByte  av  biträde får ske efter särskilt tillstånd\r\noch bara om det  finns  särskilda  skäl.  Om byte av\r\nbiträde har skett en gång, får nytt byte ske  endast\r\nom   det   finns  synnerliga  skäl  (5  §  lagen  om\r\noffentligt  biträde   och   26   §   första  stycket\r\nrättshjälpslagen 1996:1619).\r\nGällande  bestämmer om överklagande av  beslut  om\r\noffentligt biträde i sådana mål som avses i motionen\r\ntar enligt utskottet  hänsyn till barnets intresse i\r\nden  utsträckning  som  kan   anses   vara  befogad.\r\nMotionen Ju290 bör avslås.\r\n\r\nMedlemskap i Advokatsamfundet\r\n\r\n\r\nI  motion  Ju307  (m)  begärs  att reglerna  rörande\r\nutbildningskraven  för  att  bli medlem  i  Sveriges\r\nadvokatsamfund    skall   ändras   så    att    alla\r\njuristutbildningar  som  förmedlar  vissa  kunskaper\r\nskall ge möjlighet till medlemskap i samfundet.\r\n\r\nAdvokat   är   den  som  är  ledamot  av  Sveriges\r\nadvokatsamfund   (8   kap.   1   §   andra   stycket\r\nrättegångsbalken).   För att bli ledamot krävs bl.a.\r\natt   man  har  avlagt  de   kunskapsprov   som   är\r\nföreskrivna  för behörighet till domarämbete (8 kap.\r\n2 § första stycket  2). De kunskapsprov som avses är\r\njuris kandidatexamen  och  juristexamen  (4 kap. 1 §\r\noch  kungörelsen  1964:29 angående kunskapsprov  för\r\nbehörighet som domare, m.m.).\r\nAdvokatsamfundets  styrelse  får  i  enskilda fall\r\nmedge undantag från dessa krav beträffande  den  som\r\när  auktoriserad  som  advokat  i  en  annan  stat i\r\nenlighet  med  där  gällande bestämmelser. Det finns\r\näven möjlighet för den  som genomgått utbildning som\r\nkrävs för att bli advokat  i en stat inom Europeiska\r\nunionen,   Europeiska  ekonomiska   samarbetsområdet\r\neller i Schweiz  eller  som  blivit auktoriserad som\r\nadvokat  i Danmark, Finland, Island  eller  Norge  i\r\nenlighet med  där  gällande  bestämmelser  att under\r\nvissa förutsättningar bli ledamot i samfundet.\r\nUnder  en  lång  tid har det i Sverige funnits  en\r\nenhetlig juristutbildning  och  denna utbildning har\r\nlett fram till juris kandidatexamen.  De  mål som en\r\nstudent  skall  ha uppnått för att erhålla en  sådan\r\nexamen regleras i bilaga 2 till högskoleförordningen\r\n(1993:100).   Examen    uppnås    efter   fullgjorda\r\nkursfordringar  om  sammanlagt  180 poäng.  För  att\r\nerhålla  juris  kandidatexamen  skall  studenten  ha\r\nförvärvat    sådana    teoretiska   kunskaper    och\r\nfärdigheter  främst  inom   civilrätt,  processrätt,\r\nstraffrätt, statsrätt, förvaltningsrätt,  finansrätt\r\noch  internationell  rätt  som behövs för att  kunna\r\nkomma  i  fråga  för  anställning   som  domare  och\r\nverksamhet   som  advokat.  Han  skulle  vidare   ha\r\nförvärvat   kännedom   om   sådana   samhälls-   och\r\nfamiljeförhållanden  som  påverkar kvinnors och mäns\r\nlivsbetingelser, förvärvat  kunskaper om hur fysiskt\r\noch psykiskt våld påverkar kvinnor och män samt fått\r\ninsikt i sådana ämnesområden,  t.ex.  rättshistoria,\r\nallmän  rättslära  och  ekonomi,  som  kan  vara  av\r\nsärskild betydelse för tillämpningen av de juridiska\r\nkunskaperna.\r\nUnder  1990-talet började emellertid en ny typ  av\r\njuristutbildningar     växa    fram,    t.ex.    det\r\naffärsjuridiska        magisterprogrammet        med\r\nEuropainriktning vid Linköpings  universitet.  Dessa\r\nutbildningar,  som ofta kombinerar juridik med t.ex.\r\nekonomi-  och  språkstudier,  omfattar  färre  poäng\r\njuridik  än  vad en  juris  kandidatexamen  gör.  Då\r\nutbildningarna  inte  uppfyller  kravet  på en juris\r\nkandidatexamen  ger  de  inte heller behörighet  för\r\ndomarämbete. Den som genomgår en sådan utbildning är\r\nföljaktligen även utestängd från möjligheten att bli\r\nledamot i advokatsamfundet.\r\nDen som vill bli medlem  i Sveriges advokatsamfund\r\nmåste  utöver övriga behörighetskrav  från  år  2004\r\näven ha avlagt en godkänd advokatexamen.\r\nEnligt     vad     utskottet     inhämtat     från\r\nJustitiedepartementet finns det finns inga planer på\r\natt ändra reglerna för medlemskap i advokatsamfundet\r\nvad gäller kraven på juris kandidatexamen.\r\nUtskottet   vill   framhålla  att  regleringen  av\r\nadvokatväsendet syftar bl.a. till att tillgodose den\r\nrättsökande  allmänhetens   behov  av  kvalificerade\r\nombud   och  biträden.  Kraven  för   medlemskap   i\r\nadvokatsamfundet  innebär  en  trygghet  för den som\r\nvänder sig till en advokat. Att ändra kraven  så att\r\näven juristutbildningar som inte uppfyller kraven på\r\nen   juris   kandidatexamen  ger  behörighet  skulle\r\ninnebära en sänkning  av  kraven för att bli ledamot\r\nav samfundet. Utskottets utgångspunkt är således att\r\ngällande  bestämmelser  är  väl   avvägda   och  bör\r\nbehållas.  I  vart  fall  saknas  underlag för något\r\nannat  ställningstagande  nu.  Utskottet   avstyrker\r\nbifall till motion Ju307.\r\n\r\nMålsägandebiträde för efterlevande\r\n\r\n\r\nI  motion Ju320 (m) begärs en möjlighet att förordna\r\nmålsägandebiträde  för  efterlevande  till någon som\r\ndödats genom brott.\r\n\r\nFör  att  målsägandebiträde skall kunna  förordnas\r\nkrävs först och främst att den som skall ha biträdet\r\nkan betraktas  som målsägande. Av 20 kap. 8 § fjärde\r\nstycket rättegångsbalken  följer  att  målsägande är\r\nden mot vilken brott har blivit begånget  eller  som\r\ndärav  blivit  förnärmad  eller lidit skada. För att\r\nmålsägandebiträde   skall  kunna   förordnas   krävs\r\nvidare, såvitt nu är  i  fråga,  att  det med hänsyn\r\ntill  målsägandens  personliga  relation  till   den\r\nmisstänkte  eller andra omständigheter kan antas att\r\nmålsäganden har behov av sådant biträde.\r\nUtskottet har  tidigare avstyrkt liknande yrkanden\r\nom målsägandebiträde  för  efterlevande, bl.a. våren\r\n2001     i     samband    med    behandlingen     av\r\nbrottsofferpropositionen (bet. 2000/01:JuU20 s. 13).\r\nUtskottet anförde  då att det höll med motionären om\r\natt efterlevande kan  ha behov av stöd i samband med\r\nrättegången och utskottet  påpekade  att  det  i den\r\npraktiska    rättstillämpningen    förekommer    att\r\nefterlevande  fått  ett målsägandebiträde förordnat.\r\nAtt    införa    en    möjlighet     att    förordna\r\nmålsägandebiträde för den som inte kan betraktas som\r\nmålsägande   framstod  emellertid  som  principiellt\r\ntveksamt,  en  inställning   som   också  regeringen\r\nintagit.  Utskottet  noterade att regeringen  i  den\r\naktuella  propositionen   aviserade  en  översyn  av\r\nmålsägandebiträdesinstitutet  och  ansåg  att  denna\r\nborde avvaktas. Någon översyn har ännu inte gjorts.\r\nUtskottet  behandlade  senast frågan om målsägande\r\nför efterlevandet i ett betänkande om våldsbrott och\r\nbrottsoffer (bet. 2001/02:JuU11).  Utskottet  såg då\r\ninte  anledning att inta någon annan inställning  än\r\ntidigare.\r\nSedan  dess  har  Osmo  Vallo-utredningen  i  sitt\r\nbetänkande  Osmo  Vallo  - utredning om en utredning\r\n(SOU   2002:37)   föreslagit   en    utvidgning   av\r\nmöjligheterna  att  förordna  målsägandebiträde  för\r\nefterlevande. I betänkandet föreslås  en  rätt  till\r\nmålsägandebiträde  för  efterlevande  till någon som\r\navlidit antingen under vistelse i polisarrest  eller\r\ngenom  något  som  en  anställd inom polisen gjort i\r\ntjänsten.  Motsvarande  föreslås   gälla   om  någon\r\nskadats allvarligt  (s. 153).\r\nUtskottet  finner  inte  skäl  att  nu frångå sina\r\ntidigare  uttalanden  i  frågan om målsägandebiträde\r\nför efterlevande. Motion Ju320 avstyrks.\r\n\r\nMålsägandens rätt att yttra sig\r\n\r\n\r\nI motion Ju280 (m) efterfrågas  en  uttrycklig  rätt\r\nför   målsäganden   att   inför   domstol  avge  sin\r\nberättelse om hur brottet har påverkat  honom  eller\r\nhenne oavsett om detta har betydelse för utgången  i\r\nmålet.\r\n\r\nUtskottet  har  behandlat  en liknande fråga om en\r\nrätt för målsäganden att yttra  sig  tidigare  (bet.\r\n2000/01:JuU20).\r\nI Brottsofferutredningens betänkande Brottsoffer -\r\nVad   har  gjorts?  Vad  bör  göras?  (SOU  1998:40)\r\nföreslogs  att  målsägandes  rätt  att ställa frågor\r\ntill  bevispersoner  utvidgas  till att  gälla  även\r\nsådana målsägande som inte för talan.\r\nUnder  remissbehandlingen  riktades   kritik   mot\r\nförslaget.  Kritiken  gick  i huvudsak ut på att det\r\nhär rör sig om mål där målsäganden  inte  för  talan\r\nvare  sig  genom  att biträda åtalet eller genom att\r\nföra talan om skadestånd.  Målet  rör således endast\r\nsjälva ansvarsfrågan, och frågor som  låg  vid sidan\r\nav ansvarsfrågan skulle tynga processen i onödan. Om\r\nmålsäganden  vill kunna ställa frågor vore lösningen\r\npå det enligt remissinstanserna att biträda åtalet.\r\nUtskottet anförde  bl.a.  att  rättegången  syftar\r\ntill att pröva den talan som ligger på rättens bord.\r\nOm  målsäganden  vill  agera  som part i rättegången\r\nkrävs  inte  mer  av honom eller henne  än  att  han\r\nbiträder åtalet. Detta  sker  genom  att målsäganden\r\nunderrättar domstolen om det. En målsägande  som  är\r\npart  har  naturligtvis rätt att till slutförande av\r\nsin  talan  anföra   det   han   eller   hon  finner\r\nnödvändigt.  Mot denna bakgrund ansåg utskottet  att\r\ngällande   regler    tillgodosåg   de   anspråk   på\r\nmöjligheter att yttra  sig  som  kan vara befogade i\r\nsamband  med  rättegången  (bet.  2000/01:JuU20   s.\r\n24-25).\r\nI   praxis   förekommer   att  målsäganden  bereds\r\ntillfälle att yttra sig även  om frågor som inte har\r\ndirekt betydelse för bedömningen av åtalet.\r\nUtskottet   vidhåller  sina  tidigare   uttalanden\r\nrörande  målsägandens  möjligheter  att  yttra  sig.\r\nGällande  lagstiftning   och   praxis   ger   enligt\r\nutskottet  målsäganden  möjlighet  att inför domstol\r\navge  sin  berättelse  om  hur brottet har  påverkat\r\nhonom eller henne i den utsträckning  som  kan anses\r\nvara  befogad.  Motion Ju280 avstyrks i nu behandlad\r\ndel.\r\n\r\nVittnen\r\n\r\n\r\nKronvittnen\r\n\r\n\r\nI  motion  Ju364 (fp)  begärs  att  möjligheten  att\r\ninföra ett system med s.k. kronvittnen i svensk rätt\r\nbör utredas.\r\n\r\nMed kronvittnen  förstås  att en person som begått\r\nbrott slipper straff eller får ett lindrigare straff\r\nför att han lämnar uppgifter  till polisen som är av\r\navgörande betydelse för att ett brott klaras ut.\r\nI  vissa  andra länder finns en  sådan  möjlighet.\r\nSvensk lagstiftning  medger emellertid inte en sådan\r\nordning.  Enligt bestämmelserna  i  rättegångsbalken\r\nfår man under  ett  förhör inte använda löften eller\r\nförespeglingar  om  särskilda   förmåner   för   att\r\nframkalla   bekännelser   eller  uttalanden  i  viss\r\nriktning    (23   kap.   12   §   rättegångsbalken).\r\nBestämmelsen   avser   att   garantera   bl.a.   att\r\nuppgifterna  lämnas  utan  påtryckning och är de som\r\nden hörde kan förväntas vidhålla  under  en framtida\r\nrättegång.\r\n1998   års   narkotikakommission   ansåg   i  sitt\r\nslutbetänkande  Vägvalet  -  Den  narkotikapolitiska\r\nutmaningen (SOU 2000:126) att det inte  bör  införas\r\nnågot system med kronvittnen i svensk rätt (s. 198).\r\nI  sin diskussionspromemoria nr 11, Kontroll av  den\r\nillegala   handeln   -  åtgärder  för  att  begränsa\r\ntillgången på narkotika,  anförde kommissionen bl.a.\r\natt möjligheterna att få mildare  straff  i  och för\r\nsig kanske skulle öka den misstänktes samarbetsvilja\r\nnär  det  gäller  att  lämna uppgifter till polisen.\r\nEnligt  kommissionen  finns  det  emellertid  starka\r\nbetänkligheter mot en sådan  ordning.  Det kan t.ex.\r\ninte  uteslutas  att  sanningshalten  starkt   måste\r\nifrågasättas just av den anledningen att uppgifterna\r\nlämnats  för  att personen i fråga själv skall komma\r\nlindrigare undan.  Narkotikakommissionen  ansåg  det\r\nfinnas  så  starka  principiella skäl mot att införa\r\nkronvittnen i svensk  rätt  att  man  bör avstå från\r\ndet.\r\nI  en debatt i riksdagen den 30 november  2001  om\r\nEU-harmonisering  av  lagstiftning  på  de process-,\r\nstraff-   och   polisrättsliga   områdena   uttalade\r\njustitieministern  att  det enligt hans mening  inte\r\nbör  införas  ett system med  kronvittnen  i  svensk\r\nrätt.\r\nUtskottet  avstyrkte  motionsyrkanden  motsvarande\r\ndet nu väckta förra våren (bet. 2001/02:JuU7 s. 26).\r\nUtskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och\r\navstyrker bifall  till  motion Ju364 i här behandlad\r\ndel.\r\n\r\nVittneskallelser\r\n\r\n\r\nI motion Ju249 (c) begärs  att  vittneskallelser bör\r\nutformas  på  ett  varsammare sätt så  att  den  som\r\nvittnar känner att han  eller  hon gör en insats för\r\nsamhället.\r\n\r\nDen som skall höras som vittne  vid allmän domstol\r\nskall enligt 36 kap. 7 § rättegångsbalken kallas vid\r\nvite att infinna sig vid förhandling inför rätten. I\r\nkallelsen   till  vittnet  skall  lämnas   behövliga\r\nuppgifter om parterna och målet samt i korthet anges\r\nvad förhöret  gäller.  Vittnet skall även erinras om\r\nsina  rättigheter  och skyldigheter.  Dessa  innebär\r\nbl.a. att om han eller  hon  uteblir kan vitet dömas\r\nut och rätten förelägga nytt vite,  om målet utsätts\r\ntill  senare dag, eller förordna att han  eller  hon\r\nskall hämtas  till  rätten antingen omedelbart eller\r\ntill den senare dagen. Vittnet skall även erinras om\r\natt  han  eller  hon kan  förpliktas  att  i  skälig\r\nomfattning ersätta en part de kostnader som vittnets\r\nutevaro  orsakat  parten.   Vidare   skall   vittnet\r\nupplysas  om  sin rätt till ersättning för kostnader\r\nför resa och uppehälle samt för tidsspillan.\r\nEnligt vad utskottet  inhämtat från Domstolsverket\r\npågår ett arbete med utformning  av kallelser m.m. i\r\nsamband  med  att  det nya verksamhetsstödet,  Vera,\r\nskall införas vid domstolarna.  Målsättningen är att\r\nVera  skall vara infört vid samtliga  domstolar  vid\r\nutgången   av  år  2004.  Arbetet  med  att  utforma\r\nkallelser och andra handlingar sker i nära samarbete\r\nmed såväl domstolarna  som  andra myndigheter, bl.a.\r\nBrottsoffermyndigheten.\r\nDomstolsverkets arbete med  att  utforma kallelser\r\nbör  enligt  utskottets mening inte föregripas,  och\r\nutskottet avstyrker  bifall  till motion Ju249 i här\r\nbehandlad del.\r\n\r\nStrafförelägganden\r\n\r\n\r\nI  motion Ju364 (fp) begärs en  möjlighet  att  låta\r\nstrafföreläggande avse även fängelse.\r\n\r\nStrafföreläggande är en summarisk process i vilken\r\nåklagaren  kan  lagföra  brott som hör under allmänt\r\nåtal. Reglerna om strafföreläggande  finns i 48 kap.\r\nrättegångsbalken  och i strafföreläggandekungörelsen\r\n(1970:60).\r\nStrafföreläggande  innebär att den misstänkte till\r\ngodkännande omedelbart eller inom viss tid föreläggs\r\nett  bötesstraff  efter   vad  åklagaren  anser  att\r\nbrottet bör föranleda. Strafföreläggande  får vidare\r\navse  villkorlig  dom eller sådan påföljd i förening\r\nmed böter i fall då  det  är  uppenbart  att  rätten\r\nskulle  döma  till  sådan påföljd. Detta gäller dock\r\ninte för brott som har  begåtts  av  någon  som inte\r\nfyllt 18 år eller om det finns anledning att  förena\r\nden    villkorliga    domen    med   föreskrift   om\r\nsamhällstjänst.  Vidare  kan  ett  strafföreläggande\r\nockså   omfatta   ett  enskilt  anspråk  som   avser\r\nbetalningsskyldighet.\r\nÄr  ett  brott förenat  med  egendoms  förverkande\r\neller annan  sådan  särskild  rättsverkan  i form av\r\navgift  enligt  lagen (1994:419) om brottsofferfond,\r\nskall också den särskilda rättsverkan föreläggas den\r\nmisstänkte till godkännande. Detsamma gäller kostnad\r\nför blodprovstagning  och blodundersökning som avser\r\nden misstänkte och som  har  gjorts för utredning om\r\nbrottet.\r\nEtt   strafföreläggande  utfärdas   av   åklagare.\r\nStrafföreläggandet  eller  ett  skriftligt besked om\r\ndess  innehåll skall lämnas eller  sändas  till  den\r\nmisstänkte      för     godkännande.     Har     ett\r\nstrafföreläggande    godkänts,    gäller   det   som\r\nlagakraftvunnen dom. Godkänner den  misstänkte  inte\r\nföreläggandet,   skall   åtal  normalt  väckas.  Ett\r\ngodkännande  som  sker  sedan   åklagaren   utfärdat\r\nstämning eller stämningsansökan är utan verkan.\r\nUtskottet har tidigare haft att ta ställning  till\r\nmotionsyrkanden   motsvarande  det  nu  framställda.\r\nEfter  en  grundlig  redovisning   av   de  gällande\r\nbestämmelserna på området - och motiven för  dessa -\r\nvåren 2000 framstod det enligt utskottets mening som\r\nklart olämpligt att utvidga tillämpningsområdet  för\r\nstrafföreläggande  på  det sätt motionärerna begärt.\r\nUtskottet anförde att här  inte  bara bör framhållas\r\natt  det  från rättssäkerhetssynpunkt  framstår  som\r\noacceptabelt  att  frihetsberövande skulle kunna ske\r\nutan domstolsprövning  utan  också att allvaret i en\r\ngärning som förskyllt fängelse  bör  inskärpas genom\r\nlagföring  inför domstol. Härtill kommer,  fortsatte\r\nutskottet,  att   det   framstår   som  principiellt\r\nfelaktigt  att  i ännu ett avseende ge  en  åklagare\r\nstörre möjlighet  att  bestämma  påföljd  än vad som\r\ntillkommer   en  ensam  lagfaren  domare.  Utskottet\r\navstyrkte motionsyrkandet (bet. 1999/2000:JuU18 s. 4\r\nf) och vidhöll  denna  sin  inställning  våren  2001\r\n(bet.  2000/01:JuU32  s.  17)  och  våren 2002 (bet.\r\n2001/02:JuU7 s. 21 f).\r\nUtskottet har inte någon annan uppfattning  i  dag\r\noch   avstyrker  bifall  till  motion  Ju364  i  här\r\nbehandlad del.\r\n\r\nEnklare förfarande i snatterimål\r\n\r\n\r\nI motion  Ju365 (kd) förordas ett enklare förfarande\r\ni fråga om snatteri.\r\n\r\nUtskottet    har   tidigare   behandlat   liknande\r\nyrkanden, senast  våren 2000 (bet. 1999/2000:JuU6 s.\r\n34-35). Utskottet avstyrkte  då  ett  yrkande om ett\r\nenklare   förfarande   i   fråga  om  snatteri   med\r\nhänvisning    bl.a.    till    ett   förslag    från\r\nRikspolisstyrelsen  om  utvidgade   möjligheter  för\r\npolisen att utfärda ordningsbot, vilket  då bereddes\r\ni   Regeringskansliet.   Enligt   förslaget   -  som\r\nförutsatte en ändring i 48 kap. 13 § RB - skulle  en\r\npolisman  kunna  utfärda  ordningsbot  för  brott på\r\nvilket  det  kunde  följa penningböter. Med en sådan\r\nförändring skulle samtliga brott för vilka böter var\r\nföreskrivet kunna beivras med ordningsbot. Förslaget\r\ntog bl.a. sikte på snatterier.\r\nEn förutsättning för ordningsbot är enligt 48 kap.\r\n13 § rättegångsbalken  att det för brottet endast är\r\nstadgat penningböter. Med  de nuvarande reglerna kan\r\nsåledes ordningsbot inte komma i fråga vid snatteri,\r\ndå  straffskalan  för detta brott  innehåller  såväl\r\nböter som fängelse.\r\nÅklagarutredningen  -90  tog i sitt betänkande Ett\r\nreformerat  åklagarväsende (SOU  1992:61)  ställning\r\nför  en ordning  som  innebar  att  det  skulle  bli\r\nmöjligt  att  ge  föreläggande  om  ordningsbot  vid\r\nsnatteri.  Då  frågan behandlades i propositionen om\r\nett    effektivare     brottmålsförfarande    (prop.\r\n1994/95:23, JuU2, rskr.  40)  lades  emellertid inte\r\nnågot  sådant  förslag fram. Skälen härför  var  att\r\nförslaget     inte     tycktes     medföra     några\r\neffektivitetsvinster     samt     att     det     av\r\nrättssäkerhetsskäl ansågs vara tveksamt om förslaget\r\nborde genomföras.\r\nVad  gäller  effektivitetsvinsten   sades   det  i\r\npropositionen  att det, för att det över huvud taget\r\nskulle vara aktuellt  att genomföra förslaget, måste\r\nstå  klart  att  detta  leder  till  en  effektivare\r\nanvändning   av   de   befintliga   resurserna   för\r\nbrottsbekämpningen. Åklagarutredningen  hade  i sitt\r\nbetänkande tagit upp en del praktiska svårigheter  i\r\nsammanhanget,  och  den  mest påtagliga invändningen\r\nmot förslaget var enligt regeringens mening att det,\r\nsärskilt i de större städerna,  är  relativt  sällan\r\nsom  polis  kommer  till  platsen sedan ett snatteri\r\nupptäckts.   Det   sker   i  allmänhet   endast   då\r\ngärningsmannen inte kan identifieras,  dvs.  då  han\r\ninte   är   känd   sedan   tidigare   och  inte  har\r\nlegitimation med sig. Utredningen görs  i stället på\r\ndet    sättet   att   en   butikskontrollant   eller\r\nmotsvarande får vissa uppgifter av den misstänkte på\r\nplatsen  eller genom att polis kontaktas per telefon\r\nvarefter ett telefonförhör hålls med den misstänkte.\r\nÅklagarutredningen  hade  anfört att förslaget kunde\r\nfå  genomslag endast om polis  tillkallas  i  större\r\nutsträckning  än  i  dag.  Man måste här väga in att\r\nordningsbot endast kan komma  i  fråga i vissa fall.\r\nDå  detta  inte  är  möjligt,  t.ex.  för   att  det\r\ntillgripnas  värde är för högt, innebär utryckningen\r\nendast ett merarbete  jämfört  med  de  rutiner  som\r\ntillämpas i dag.\r\nRegeringen   ansåg  således  att  det  inte  borde\r\ninföras  någon  möjlighet   till   ordningsbot   vid\r\nsnatteri. Riksdagen gjorde ingen annan bedömning då.\r\nI  juni  1999  föreslog  Rikspolisstyrelsen  i  en\r\nskrivelse  till regeringen utvidgade möjligheter för\r\npolisen att  utfärda  ordningsbot i enlighet med vad\r\nsom redovisats ovan.\r\nBeredningen för rättsväsendets  utveckling tog upp\r\nfrågan   om   ordningsbot   för  snatteri   i   sitt\r\ndelbetänkande Snabbare lagföring  3  - Snatteribrott\r\n(SOU   2002:44).   Beredningen  har  föreslagit   en\r\nutvidgning      av      tillämpningsområdet      för\r\nordningsbotsinstitutet.  I   betänkandet   har  även\r\nföreslagits  andra  åtgärder  för  att förkorta  den\r\ngenomsnittliga       genomströmningstiden       från\r\nbrottsanmälan till dom  och verkställighet, bl.a. en\r\nförsöksverksamhet under två  och  ett  halvt år, med\r\nstart  den  1  juli 2003, med förenklad handläggning\r\nvid snatteribrott.\r\nBetänkandet    bereds     i     Regeringskansliet.\r\nRemisstiden  gick nyligen ut och fortsatt  beredning\r\npågår nu i Justitiedepartementet.\r\nUtskottet håller med motionärerna om att det finns\r\nskäl som talar för att lagföringen för snatteribrott\r\nbör  kunna  ske   mer   effektivt.   I  avvaktan  på\r\nresultatet  av  det  beredningsarbete  som  pågår  i\r\nfrågan  bör  dock riksdagen inte uttala sig.  Motion\r\nJu365 avstyrks i denna del.\r\n\r\nÖverprövning av åtalsbeslut\r\n\r\n\r\nI motion Ju342  (kd) begärs att en utredning görs om\r\nmöjligheten att överpröva åtalsbeslut.\r\n\r\nUtskottet har behandlat  frågan om överprövning av\r\nåtalsbeslut tidigare, senast  i  ett  betänkande med\r\nanledning av en proposition från regeringen  rörande\r\n7 kap. rättegångsbalken (bet. 2000/01:JuU23 s. 6 f).\r\nMöjligheterna  för  högre  åklagare  att överpröva\r\nlägre åklagares beslut härleds ur bestämmelserna  om\r\nde  högre  åklagarnas ansvar för åklagarverksamheten\r\noch deras möjlighet att ta över arbetsuppgifter från\r\nlägre åklagare.\r\nSjälva    överprövningsförfarandet     är     inte\r\nförfattningsreglerat.  Däremot  gäller  av riksdagen\r\ngodkända     riktlinjer     för    verksamheten    i\r\nRiksåklagarens      kansli     (JuU     1984/85:30).\r\nSammanfattningsvis   innebär    de   följande.   Ett\r\nåklagarbeslut  som  kommer  att prövas  av  domstol,\r\nt.ex.  ett åtalsbeslut, tas normalt  inte  upp  till\r\nprövning. Det sker inte heller någon överprövning av\r\nbeslut som  kan  prövas  av domstol, t.ex. beslut om\r\nbeslag. Vidare prövas åklagarbeslut i princip endast\r\nav en högre åklagare. Det  står  dock  riksåklagaren\r\nfritt  att  ta  upp  ett  överprövningsbeslut   till\r\nprövning  eller  direkt pröva ett beslut av åklagare\r\nsom  ännu  inte  överprövats.  Riktlinjerna  innebär\r\nockså att det krävs ett legitimt intresse för att få\r\nen    framställning    prövad.     Brottsmisstänkta,\r\ntilltalade  och  målsägande, liksom myndigheter  med\r\ntillsynsuppgifter,  anses  ha  ett  sådant intresse.\r\nSlutligen anses att en högre åklagare  kan ta upp en\r\nlägre åklagares beslut till överprövning  trots  att\r\ndet  beslutet  med  hänsyn till riktlinjerna normalt\r\nsett  inte  skulle  bli  föremål  för  överprövning.\r\nExempelvis är det alltid  nödvändigt  att  överpröva\r\nett  åklagarbeslut  som  inte vilar på laglig grund,\r\näven om beslutet senare kan upphävas av domstol.\r\nNär    det    gäller    praxis    i    fråga    om\r\növerprövningsverksamheten   inhämtade  utskottet   i\r\nsamband   med  betänkande  2000/01:JuU23   följande.\r\nFlertalet av  de  framställningar som kommer in till\r\nRiksåklagaren    rör   åklagarbeslut    som    redan\r\növerprövats en gång.  Dessa  beslut  prövas  normalt\r\ninte  i  sak.  Om  ett  åklagarbeslut har fattats av\r\nkammaråklagare och beslutet  inte  har prövats av en\r\növerordnad   åklagare   överlämnas   ärendet    till\r\nvederbörande åklagarmyndighet. För att Riksåklagaren\r\nskall ta upp ett tidigare överprövat beslut till  ny\r\nfullständig   sakprövning  krävs  antingen  att  det\r\ntillkommit nya fakta som ger underlag för en förnyad\r\nbedömning  eller  att  det  uppdagas  sådana  fel  i\r\nhandläggningen som kan ha påverkat utgången. Vem som\r\nhos     Riksåklagaren      fattar      beslut      i\r\növerprövningsärenden  är  en  fråga  som  regleras i\r\nmyndighetens                          arbetsordning.\r\nÖverprövningsverksamheten  vid  åklagarmyndigheterna\r\nutövas  enligt  de  riktlinjer som nyss  redovisats.\r\nPrövningen av dessa ärenden sker huvudsakligen av de\r\nbiträdande överåklagarna.\r\nUtskottet konstaterade  våren  2001  att riksdagen\r\ngodkänt  riktlinjer för hur överprövningsförfarandet\r\nskall gå till (bet. 2000/01:JuU23 s. 6 f). I den mån\r\ndet behövdes  mer  detaljerade  föreskrifter i ämnet\r\nvar   det   rimligt  att  det  skedde  i   form   av\r\nföreskrifter  inom  åklagarväsendet.  I sammanhanget\r\npåpekade utskottet också att riksdagen våren 2000 på\r\nförslag  av  utskottet beslutat ett tillkännagivande\r\nom att regeringen  skulle  låta utreda frågan om ett\r\noberoende  organ  för  tillsyn   över   polisen  och\r\nåklagarna (bet. 1999/2000:JuU11 s. 5).\r\nFrågan  utreds  av  Kommittén  om  tillsynen  över\r\npolis-  och  åklagarväsendena  (dir.  2000:101   och\r\n2002:82), som beräknas avsluta sitt arbete den 1 maj\r\n2003.\r\nUtskottet  anser att pågående utredningsarbete bör\r\navvaktas. Mot  den bakgrunden föreslår utskottet att\r\nriksdagen avslår motion Ju342.\r\n\r\nStraffprocessuella tvångsmedel\r\n\r\n\r\nHemliga tvångsmedel\r\n\r\n\r\nI  några  motioner   behandlas   frågor  om  hemliga\r\ntvångsmedel. I motionerna Ju249 (c)  och  Ju357 (kd)\r\nanser  motionärerna  att  buggning  bör  tillåtas  i\r\nkampen mot den grova brottsligheten. I motion  Ju267\r\n(v)  begärs  bl.a.  en  oberoende  utvärdering av de\r\nhemliga  tvångsmedlen, en lagreglering  av  samtliga\r\nhemliga tvångsmedel,  inrättande  av  ett  oberoende\r\nkontrollorgan  samt  att den som utsatts för hemligt\r\ntvångsmedel underrättas om detta. I motion Ju306 (s)\r\nframställs   i   allmänna    ordalag   yrkanden   om\r\nlagstiftning mot grov brottslighet,  t.ex. buggning.\r\nI  motion  Ju281  (m)  föreslås  en kartläggning  av\r\npolisens     arbetsmetoder,     bl.a.    beträffande\r\nförutsättningarna  för hemlig avlyssning.  Slutligen\r\nbegärs i motion Ju364  (fp)  vissa åtgärder mot grov\r\nbrottslighet, bl.a. att buggning tillåts.\r\n\r\nI   april   2000   presenterade   regeringen    en\r\nlagrådsremiss  om  hemlig avlyssning m.m. I remissen\r\nföreslog  regeringen   bl.a.   att  buggning  skulle\r\ninföras  som  ett nytt hemligt tvångsmedel,  benämnt\r\nhemlig avlyssning,  vid  vissa  typer  av  brott och\r\nunder   vissa   förutsättningar.   Vidare   föreslog\r\nregeringen vissa utvidgningar av tvångsmedlen hemlig\r\nkameraövervakning, hemlig teleavlyssning och  hemlig\r\nteleövervakning. Här kan också nämnas att det enligt\r\nförslaget  skulle  införas ett system med offentliga\r\nombud i ärenden om hemliga  tvångsmedel  i syfte att\r\nöka  enskildas  rättssäkerhet.  Förslaget byggde  på\r\nBuggningsutredningens  betänkande  Om  buggning  och\r\nandra   hemliga  tvångsmedel   (SOU   1998:46)   och\r\nremissbehandlingen av detsamma.\r\nLagrådet  gjorde bedömningen att hemlig avlyssning\r\nborde  kunna  godtas   som  nytt  straffprocessuellt\r\ntvångsmedel   med   väsentligen    det    föreslagna\r\ntillämpningsområdet,  om  behovet  var  reellt   och\r\nstarkt.  En  förutsättning  var dock enligt Lagrådet\r\natt   tvångsmedelsanvändningen   var   förenad   med\r\ntillräckliga   rättssäkerhetsgarantier.  Här  pekade\r\nLagrådet på svagheter i remissförslaget bl.a. såvitt\r\ngällde systemet med offentliga ombud.\r\nEn  särskild  fråga   var   behandlingen  av  s.k.\r\növerskottsinformation, dvs. uppgifter om t.ex. andra\r\nbrott än det som föranlett tvångsmedlet.  Den  stora\r\nbristen i remissen ansåg Lagrådet vara avsaknaden av\r\nen  utförligare  reglering  angående behandlingen av\r\növerskottsinformation.  Lagrådet  framhöll  särskilt\r\natt  denna  fråga  måste  lösas;  detta  var  enligt\r\nLagrådet en förutsättning för att en lagstiftning om\r\nbuggning skulle kunna godtas.\r\nUtskottet  har tidigare behandlat  motionsyrkanden\r\nmotsvarande  de   nu   aktuella   (senast   i   bet.\r\n2001/02:JuU7).  Utskottet  konstaterade  då  att den\r\nfortsatta beredningen av lagstiftningsärendet pågick\r\ninom   Justitiedepartementet.   Bland  annat  skulle\r\nfrågan  om  en lagreglering av överskottsinformation\r\nutredas. Enligt utskottets mening borde det pågående\r\nutredningsarbetet inte föregripas.\r\nRegeringen   har   aviserat   en   proposition  om\r\noffentligt  ombud  m.m.  som  man avser att  avlämna\r\nsenast den 20 mars i år.\r\nVidare har en särskild utredare fått i uppdrag att\r\nutarbeta ett förslag till reglering  av användningen\r\nav  överskottsinformation. Utredaren skall  se  över\r\nbl.a.   i   vad  mån  information  som  avser  annan\r\nbrottslig verksamhet  än  den som låg till grund för\r\nbeslutet om tvångsmedel skall  få  användas  och  om\r\ninformation som inte har samband med något brott men\r\nsom  har  betydelse  i ett annat sammanhang skall få\r\nanvändas.  Uppdraget  kommer   att  redovisas  under\r\nvåren.\r\nEnligt   utskottets   mening   bör  det   pågående\r\nberedningsarbetet inte föregripas.  Motionerna Ju267\r\noch Ju306 liksom motionerna Ju249, Ju281,  Ju357 och\r\nJu364 i nu behandlade delar bör avslås.\r\n\r\nPersonella tvångsmedel\r\n\r\n\r\nI  motionerna  Ju281  (m) och So442 (fp) begärs  att\r\npolisen skall ges möjlighet  att  använda  kräkmedel\r\nför  att säkra bevisning vid narkotikabrott när  den\r\nmisstänkte svalt narkotikan.\r\n\r\nRegler  om  undersökning  av  människokroppen  vid\r\nbrottsmisstanke    finns    i    28    kap.   12   §\r\nrättegångsbalken. Av paragrafen, jämförd med 28 kap.\r\n11  § rättegångsbalken, framgår att kroppsbesiktning\r\nfår göras på den som skäligen kan misstänkas för ett\r\nbrott  på  vilket  fängelse  kan  följa för att söka\r\nefter föremål som kan tas i beslag  eller annars för\r\natt utröna omständigheter som kan vara  av betydelse\r\nför utredning av brottet. Med kroppsbesiktning avses\r\nundersökning av människokroppens yttre och inre samt\r\ntagande    av   prov   från   människokroppen   samt\r\nundersökning  av  sådana  prov.  En undersökning får\r\ninte utföras så att den undersökte riskerar framtida\r\nohälsa eller skada.\r\nAv  28  kap.  13  §  rättegångsbalken  följer  att\r\nförordnande   om   kroppsbesiktning    meddelas   av\r\nundersökningsledaren,  åklagaren  eller  rätten.  Är\r\nfara  i  dröjsmål,  får beslutet fattas av polisman.\r\nAnnan  mera ingående undersökning  än  blodprov  får\r\nendast  utföras  av  läkare.  Vid  kroppsbesiktning,\r\nliksom vid  användning  av övriga straffprocessuella\r\ntvångsmedel,          råder         den         s.k.\r\nproportionalitetsprincipen.   Sådan  besiktning  får\r\nsålunda beslutas endast om skälen  för  den uppväger\r\ndet  intrång eller men i övrigt som åtgärden  medför\r\nför den  misstänkte eller för något annat motstående\r\nintresse   (28    kap.    13    §   första   stycket\r\nrättegångsbalken jämförd med 28 kap.  3  a  §  samma\r\nbalk).\r\nRättegångsbalkens bestämmelser om kroppsbesiktning\r\nerhöll  - med visst undantag som här saknar intresse\r\n- sin nuvarande  utformning  genom  lagstiftning  år\r\n1993  (prop. 1993/94:24, bet. JuU7, rskr. 67). I den\r\npromemoria  som  låg  till grund för propositionen -\r\nÄndrade     regler    om    kroppsvisitation     och\r\nkroppsbesiktning,  m.m. (Ds 1991:56) - föreslogs att\r\nden  misstänkte skulle  kunna  medicineras  mot  sin\r\nvilja  om  förfarandet  påtagligt  skulle underlätta\r\nmöjligheterna  att  utföra  en  kroppsbesiktning.  I\r\npropositionen anfördes bl.a. att  det  är ett mycket\r\nallvarligt ingrepp i den kroppsliga integriteten att\r\nutsätta någon för tvångsmedicinering och  att mycket\r\nstarka  skäl därför krävdes för att införa en  sådan\r\nmöjlighet       i      rättegångsbalken.      Enligt\r\ndepartementschefen  måste  vid  en  sådan  bedömning\r\nbrottsbekämpande effektivitetshänsyn träda tillbaka.\r\nNågot  förslag  om  tvångsmedicinering  lades därför\r\ninte fram i propositionen (prop. s. 48).\r\nUnder utskottets behandling av propositionen  hade\r\nutskottet  att ta ställning till en motion, i vilken\r\nföreslogs  att   begreppet  kroppsbesiktning  skulle\r\nomfatta även åtgärder  i  form  av  medicinering med\r\nkräkmedel samt magpumpning. Utskottet förklarade sig\r\ninte ha någon annan uppfattning i denna fråga än vad\r\ndepartementschefen   uttalat  i  propositionen   och\r\navstyrkte bifall till motionen (bet. 1993/94:JuU7 s.\r\n7).\r\nI betänkande 1996/97:JuU8  vidhöll utskottet denna\r\nuppfattning  (bet.  s.  4). Motsvarande  inställning\r\nintog   utskottet   vid  riksmötet   1997/98   (bet.\r\n1997/98:JuU24 s. 15).\r\nFrågan   om  tvångsmedicinering   behandlades   av\r\nPolisrättsutredningen    i    dess    slutbetänkande\r\nTvångsmedel enligt 27 och 28 kap. RB samt polislagen\r\n(SOU 1995:47). Utredningen fann med hänsyn  till vad\r\ndepartementschefen  anfört  i proposition 1993/94:24\r\ninte   anledning  att  närmare  beröra   frågan   om\r\ntvångsmedicinering   i   syfte   att   genomföra  en\r\nkroppsbesiktning.  Inte  heller  borde  det  införas\r\nnågra  bestämmelser som skulle göra det möjligt  att\r\nmed  stöd  av  den  misstänktes  samtycke  ge  honom\r\nmedicin  för  att  möjliggöra  en  kroppsbesiktning.\r\nSkillnaden  för  den  misstänkte  mellan   att   bli\r\nerbjuden  av  polisen att ta t.ex. kräkmedel och att\r\ntvingas  att  ta   medlet   var   nämligen,   enligt\r\nutredningens  uppfattning, mycket liten (SOU 1995:47\r\ns. 337 f).\r\nNarkotikakommissionen  har  i  sitt slutbetänkande\r\nVägvalet  - Den narkotikapolitiska  utmaningen  (SOU\r\n2000:126) föreslagit  att det i narkotikastrafflagen\r\n(1968:64) skall tas in en bestämmelse om att den som\r\när skäligen misstänkt för  narkotikabrott,  som inte\r\när  ringa,  skall kunna ges läkemedel eller liknande\r\nvid en kroppsbesiktning.  Avsikten  är  att  det vid\r\nskälig  misstanke  om försäljning av narkotika skall\r\nkunna fattas beslut  om  att använda kräkmedel eller\r\nliknande vid kroppsbesiktning  i sådana fall där det\r\ni dag beslutas om att placera den misstänkte på s.k.\r\ntulltoalett.  Bakgrunden  till  förslaget   är   att\r\nnarkotikaförsäljare i framför allt storstäderna ofta\r\nförvarar sitt varulager, främst kapslar av heroin, i\r\nmunnen,  för  att  kunna  svälja narkotikan om polis\r\nnärmar sig (s. 43). Däremot  anser kommissionen inte\r\natt kräkmedel skall få användas när misstanken avser\r\nen köpare som svalt narkotika. Beslut om att använda\r\nkräkmedel  skall  fattas  av åklagare  och  åtgärden\r\nenligt förslaget genomföras  av  läkare (betänkandet\r\ns. 208 f).\r\nI  regeringens  proposition  2001/02:91  Nationell\r\nnarkotikahandlingsplan  hänvisades   till  1993  års\r\nlagstiftningsärende (se ovan). Regeringen kunde inte\r\nse  att  det framkommit något skäl av tyngd  att  nu\r\nfrångå vad  som  uttalades  när  frågan  senast  var\r\nföremål    för    regeringens    bedömning    (prop.\r\n1993/94:24). Med hänsyn till framför allt det starka\r\nskydd   som   måste   finnas   för   den  kroppsliga\r\nintegriteten är regeringen inte beredd  att  föreslå\r\nnågon  möjlighet  till  tvångsmässig medicinering  i\r\nsamband med kroppsbesiktning.\r\nSåvitt avser frågan om  användning  av kräkmedel i\r\nbrottsutredande   syfte   delade   justitieutskottet\r\nregeringens  uppfattning (yttr. 2001/02:JuU5y  s.  7\r\nf).\r\nUtskottet har  inte  någon annan uppfattning i dag\r\noch avstyrker bifall till motionerna Ju281 och So442\r\ni här behandlade delar.\r\n\r\nKameraövervakning\r\n\r\n\r\nAllmän kameraövervakning\r\n\r\n\r\nI    några    motioner    behandlas     frågor    om\r\nkameraövervakning. I motionerna Ju278 (v)  och Ju296\r\n(s)  begärs  att  en  utvärdering  görs av lagen  om\r\nallmän kameraövervakning. I motion Ju231  (s) begärs\r\nen  översyn  av bestämmelserna för kameraövervakning\r\npå arbetsplatser.\r\n\r\nLagen  (1998:150)   om   allmän  kameraövervakning\r\ninnehåller    bestämmelser   om   användningen    av\r\növervakningsutrustning.  Lagen skiljer mellan allmän\r\nkameraövervakning som kräver tillstånd och sådan som\r\nbara kräver anmälan. Sålunda  är  det  enligt  11  §\r\nunder vissa förutsättningar tillräckligt med anmälan\r\nvid   allmän  kameraövervakning  i  banklokal  eller\r\npostkontor.  Vidare  får övervakningskamera på vissa\r\nvillkor   sättas  upp  i  butikslokal,   dock   inte\r\nrestaurang eller annat näringsställe (12 §). I vissa\r\nnärmare angivna  fall  krävs  varken tillstånd eller\r\nanmälan (7-9 §§). Det gäller t.ex.  övervakning  som\r\npolismyndighet  bedriver i syfte att förebygga eller\r\nförhindra    brott.     Upplysning     om     allmän\r\nkameraövervakning  skall som huvudregel lämnas genom\r\ntydlig skyltning eller  på något annat verksamt sätt\r\n(3-4 §§). Tillstånd meddelas  av  länsstyrelsen  som\r\nbl.a.  har  att  beakta  vad  som  anges  i  6 §. Av\r\nparagrafen  framgår att tillstånd skall meddelas  om\r\nintresset av  sådan  övervakning väger tyngre än den\r\nenskildes intresse av  att  inte  bli övervakad. Vid\r\ndenna  bedömning  skall  särskilt beaktas  bl.a.  om\r\növervakningen behövs för att  förebygga  brott.  Ett\r\ntillstånd  till  allmän  kameraövervakning  får helt\r\neller  delvis  meddelas  för  begränsad  tid (19 §).\r\nLänsstyrelsens  beslut  kan  överklagas  hos  allmän\r\nförvaltningsdomstol (29 §).\r\nLagen  har  nyligen  varit  föremål för översyn av\r\nKameraövervakningsutredningen.   I  sitt  betänkande\r\nAllmän kameraövervakning (SOU 2002:110),  som  lades\r\nfram   den   18   december   2002,  har  utredningen\r\nkonstaterat att lagen om allmän  kameraövervakning i\r\nhuvudsak   är   en   väl   fungerande  lagstiftning.\r\nUtredningen  har  dock föreslagit  vissa  ändringar;\r\nbl.a. en bestämmelse  som  föreskriver  att  den som\r\nbedrivit allmän kameraövervakning i strid med  lagen\r\nkan  åläggas  att ersätta den enskilde för skada och\r\nkränkning  av  den   personliga   integriteten   som\r\növervakningen har orsakat.\r\nUtskottet    kan   inte   finna   annat   än   att\r\nmotionsönskemålen    i    stort   får   anses   vara\r\ntillgodosedda     genom     den     översyn      som\r\nKameraövervakningsutredningen   nyligen  har  gjort.\r\nMotionerna Ju231 och Ju296 liksom motion Ju278 i här\r\nbehandlad del bör avslås.\r\n\r\nÖvervakningskameror i taxibilar\r\n\r\n\r\nI  motion Ju366 (kd) efterfrågas bättre  möjligheter\r\natt  få  tillstånd att använda övervakningskameror i\r\ntaxibilar för att förhindra brott.\r\n\r\nFrågan  om   kameraövervakning   i  taxibilar  har\r\ntidigare  behandlats  i  utskottet  (senast  i  bet.\r\n2001/02:JuU7  s.  34).  Vid  det senaste  tillfället\r\navstyrktes yrkanden motsvarande  det nu aktuella med\r\nhänvisning       till      den      ovan      nämnda\r\nKameraövervakningsutredningen.    Sedan   dess   har\r\ntillstånd till kameraövervakning i taxibilar getts i\r\ntvå kammarrättsavgöranden (Kammarrättens i Stockholm\r\ndom   den   21   maj   2002  i  mål  1166-2002   och\r\nKammarrättens i Göteborg  dom  den 3 juni 2002 i mål\r\n956-2002). Justitiekanslern (JK), som var klagande i\r\nbåda fallen, har offentligt förklarat  sig  nöjd med\r\navgörandena som också vunnit laga kraft. I målen var\r\ndet    fråga    om    övervakning    med    digitala\r\nstillbildskameror.   Kameran  aktiveras  när  bilens\r\npassagerardörr öppnas  och/eller  stängs.  Vid varje\r\naktivering får kameran, efter två sekunder, ta högst\r\nfem bilder med en sekunds intervall.\r\nDet system för kameraövervakning i taxibilar  som\r\nbeviljats      i     kammarrätt     utgör     enligt\r\nKameraövervakningsutredningen  en  lämplig avvägning\r\nmellan           övervakningsintresset           och\r\nintegritetsintresset.  Kravet  på tillstånd bör dock\r\nbestå (s. 18).\r\nUtskottet   kan   inte   finna   annat    än   att\r\nmotionsönskemålet    i    stort   får   anses   vara\r\ntillgodosett  genom  den  praxis   som  kommit  till\r\nuttryck  i  de  två  kammarrättsavgörandena.  Motion\r\nJu366 bör avslås i denna del.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\n1. Svensk domstols behörighet  (punkt 1)\r\n\r\nav Alice Åström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  1.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju247.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör offren  för  krigsförbrytelser  och  andra grova\r\nkränkningar av mänskliga rättigheter är det  viktigt\r\natt   rättvisa   skipas  och  att  de  drabbade  ges\r\nupprättelse.   Det  är   naturligtvis   av   största\r\nbetydelse att de  ansvariga  ställs  inför rätta och\r\ndöms  för  sina  brott.  För att offren skall  kunna\r\ngottgöras  är  det  också  viktigt   att  det  finns\r\nmöjligheter  att  driva  en  skadeståndsprocess  mot\r\nförövarna. Jag ifrågasätter om  de  svenska reglerna\r\nom  forum  i  tvistemål  är  tillräckliga   i  detta\r\navseende.  Regeringen  bör därför ges i uppdrag  att\r\nutreda  möjligheterna  att   i  de  aktuella  fallen\r\nutvidga  rätten  att  föra  talan  om  skadestånd  i\r\nSverige.\r\n\r\n\r\n2. Rätten till domstolsprövning (punkt 2)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Ragnwi  Marcelind (kd) och\r\nTorkild Strandberg (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  2. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju339  yrkande 7\r\noch 2002/03:Ju364 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder  senare  år  har  möjligheten  att  få sin sak\r\nprövad  i  två  instanser inskränkts. Samtidigt  med\r\ndenna     utveckling      har     förenklingar     i\r\nunderrättsförfarandet     införts,     bl.a.     har\r\ndelgivningsförfarandet blivit mer summariskt. Enligt\r\nvår  mening  främjas  inte  rättssäkerheten  av  att\r\nprövningen  i första instans blir  enklare  och  mer\r\nsummarisk samtidigt  som  möjligheten  att  få  till\r\nstånd en överprövning minskar.\r\n\r\nInte     minst     gäller    detta    kravet    på\r\nprövningstillstånd  i brottmål.  Även  om  påföljden\r\nstannar vid böter kan  den  som  döms drabbas mycket\r\nhårt.  Det är i högsta grad otillfredsställande  att\r\nbara en  instans  prövar  mål  som kan få vittgående\r\nkonsekvenser för den enskilde.\r\n\r\nMot bakgrund av det anförda anser vi att\r\nregeringen bör återkomma till riksdagen med\r\nförslag om att utöka möjligheterna till\r\növerprövning av domstolsavgöranden.\r\n\r\n3. Offentlighet vid domstol (punkt 3)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Alice Åström (v), Beatrice\r\nAsk   (m),   Torkild  Strandberg  (fp),   Cecilia\r\nMagnusson (m) och Hillevi Engström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  3.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju282 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet finns i  dag uppgifter om att domstolarna i allt\r\nstörre  utsträckning   håller   förhandlingar   inom\r\nstängda dörrar och att antalet förundersökningar där\r\nmisstänkta   och   deras   ombud  beläggs  med  s.k.\r\nyppandeförbud    ökat.   Också   tillämpningen    av\r\nbestämmelserna     om      säkerhetskontroll     kan\r\nifrågasättas.  Utvecklingen  riskerar   enligt   vår\r\nmening att urholka förtroendet för domstolarna genom\r\natt möjligheterna till insyn minskar. Givetvis finns\r\ndet ibland anledning att besluta om sådana åtgärder.\r\nFör  att  bevara denna möjlighet får det inte finnas\r\nmisstanke    om    att    sådana    beslut    fattas\r\nslentrianmässigt.     Huvudregeln     måste     vara\r\noffentlighet.   Beslut   om   stängda   dörrar,   om\r\nyppandeförbud  och  om  säkerhetskontroll  bör  även\r\nfortsättningsvis föregås av noggrann prövning.\r\n\r\nEnligt  vår  mening bör frågan utredas om huruvida\r\nantalet förhandlingar inom stängda  dörrar ökat  och\r\nvad det i så fall  beror  på.  Detsamma  gäller  för\r\nbeslut  om  yppandeförbud och säkerhetskontroll. Det\r\nfår ankomma på  regeringen  att  föranstalta  om  en\r\nsådan utredning.\r\n\r\n1. Åklagarjäv (punkt 4)\r\n\r\n2.\r\nav Alice Åström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  4. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju263.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDomare    och   åklagare   har   olika   roller    i\r\nbrottmålsförfarandet.    Åklagarens    grundläggande\r\nuppgift   är   att   -   förutom   att   besluta  om\r\nstrafförelägganden och åtalsunderlåtelser - uppträda\r\nsom  part  i  målet  och  att  i  förekommande  fall\r\nföreträda  målsäganden  vid  utförande  av  talan om\r\nenskilt anspråk. Domarens uppgift är att skipa rätt.\r\n\r\nSamtidigt  som  åklagaren  är  part  i målet skall\r\nobjektivitet  iakttas.  Den  rollkonflikt som  detta\r\nleder till innebär att frågan  om  vilka jävsgrunder\r\nsom skall gälla för åklagare bör regleras  särskilt.\r\nNuvarande ordning, med en reservationslös hänvisning\r\ntill  jävsreglerna för domare, är enligt min  mening\r\ninte tillfredsställande. Regeringen bör tillsätta en\r\nutredning som får i uppdrag att överväga en särskild\r\nreglering av jäv för åklagare.\r\n\r\n3. Medlemskap i Advokatsamfundet (punkt 6)\r\n\r\n4.\r\nav Beatrice  Ask (m), Johan Linander (c), Cecilia\r\nMagnusson (m) och Hillevi Engström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  5.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen delvis motion 2002/03:Ju307.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen enda svenska utbildning som kan ligga till grund\r\nför medlemskap  i  Sveriges  advokatsamfund är juris\r\nkandidatexamen. Under senare år  har  emellertid nya\r\njuristutbildningar  tillkommit,  t.ex med  ekonomisk\r\ninriktning eller med inriktning mot  EU-rätt.  Dessa\r\njurister, med en bredare och mot näringslivets behov\r\ninriktad utbildning, får inte antas till medlemmar i\r\nAdvokatsamfundet. Däremot har den som genomgått  den\r\nutbildning  som krävs för att bli advokat i bl.a. en\r\nstat  inom  Europeiska  unionen  möjlighet  att  bli\r\nledamot av Advokatsamfundet.  Det finns inga krav på\r\natt  den utländska utbildningen  skall  motsvara  en\r\nsvensk  juris  kandidatexamen.  Det kan därför synas\r\ninkonsekvent      att     inte     andra     svenska\r\njuristutbildningar än juris kandidatexamen godtas av\r\nlagstiftaren och av  Advokatsamfundet.  Den slutsats\r\nvi   drar   är   att   kraven   för   medlemskap   i\r\nAdvokatsamfundet  behöver ses över och anpassas till\r\ndagens behov och förutsättningar.  Regeringen bör få\r\ni uppdrag att göra en sådan översyn.\r\n\r\n5. Målsägandebiträde för efterlevande (punkt 7)\r\n\r\n6.\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask  (m),  Ragnwi\r\nMarcelind  (kd),  Torkild  Strandberg (fp), Johan\r\nLinander (c), Cecilia Magnusson  (m)  och Hillevi\r\nEngström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  6. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motion 2002/03:Ju320 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet   är  rimligt  att  vid  allvarlig  brottslighet\r\nbetrakta  närstående  till brottsoffer som indirekta\r\nbrottsoffer, vilka har  rätt  till  stöd  och hjälp.\r\nRätten till målsägandebiträde bör utvidgas  till att\r\nomfatta även vissa efterlevande till den som utsatts\r\nför  brott,  även  om  dessa  inte kan betraktas som\r\nmålsägande enligt gällande lagstiftning.  Regeringen\r\nbör   därför   ges  i  uppdrag  att  återkomma  till\r\nriksdagen med ett  lagförslag  som  tillgodoser  det\r\nanförda.\r\n\r\n\r\n7. Målsägandens rätt att yttra sig (punkt 8)\r\n\r\n8.\r\nav  Beatrice  Ask  (m), Cecilia Magnusson (m) och\r\nHillevi Engström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  7.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju280 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att  en uttrycklig rätt för målsäganden att\r\ninför domstol avge sin berättelse om hur brottet har\r\npåverkat honom  eller  henne skulle öka allmänhetens\r\nförtroende  för  rättsväsendet.   Många   målsägande\r\nskulle  också  må  bra  av  att  inför rätten få  ge\r\nuttryck för de känslor som brottet orsakat.\r\n\r\nRegeringen bör ges i uppdrag att  utreda frågan om\r\nhur  en sådan rätt för målsägande bör  regleras  och\r\nåterkomma  till riksdagen med ett lagförslag med den\r\ninriktning vi nu förordat.\r\n\r\n8. Kronvittnen (punkt 9)\r\n\r\nav Johan  Pehrson  (fp)  och  Torkild  Strandberg\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  8. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju364 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår  mening  bör  ett  system   med   s.k.\r\nkronvittnen  utredas. Ett sådant innebär att den som\r\nberättar sanningen  och  därmed  medverkar  till att\r\nandra   gärningsmän   blir   fällda   själv  kan  få\r\nlindrigare påföljd eller gå fri från straff.  Sådana\r\nuppgörelser  bör kunna ske inom vissa strikt angivna\r\nramar och under  förutsättning  av att de misstänkta\r\nsom  berörs  biträds  av  försvarare.   Varje  sådan\r\nuppgörelse   bör  också  underställas  domstol   för\r\ngodkännande.     Genom     införandet     av     ett\r\nkronvittnessystem skulle fler brott kunna klaras upp\r\ninom rimlig tid. Regeringen  bör  få  i  uppdrag att\r\ntillsätta  en  utredning  med  uppdrag  att se  över\r\nfrågan om ett kronvittnessystem skulle kunna införas\r\ni svensk rätt.\r\n\r\n\r\n9. Strafförelägganden (punkt 11)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson  (fp)  och  Torkild Strandberg\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 9. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju364 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening finns  det  utrymme  för  att låta\r\nstrafföreläggande   avse  också  fängelse.  Särskilt\r\ngäller detta vid s.k.  artbrott,  t.ex. rattfylleri,\r\ndär  det finns en fast påföljdspraxis.  Att  använda\r\nstrafföreläggande  i dessa fall skulle innebära både\r\nen snabb reaktion på  brottet  och  ett  effektivare\r\nutnyttjande av samhällets brottsbekämpande resurser.\r\nVi   anser   därför   att   det   bör   utredas   om\r\nstrafföreläggande  skall  kunna  avse  fängelse  som\r\npåföljd. Det får ankomma på regeringen att tillsätta\r\nen sådan utredning.\r\n\r\n\r\n10. Enklare förfarande i snatterimål (punkt 12)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson  (fp),  Ragnwi Marcelind (kd),\r\nTorkild Strandberg (fp) och Johan Linander (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 10.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju365 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  brottsligheten  måste  bekämpas  mer\r\neffektivt. En  åtgärd som skulle kunna vidtas är att\r\ngöra det enklare  att  lagföra  den som begår mindre\r\nallvarliga brott, exempelvis snatteri.  Ett underlag\r\nför lagstiftning har tagits fram. Regeringen bör ges\r\ni  uppdrag att snarast återkomma till riksdagen  med\r\nett lagförslag som tillgodoser det anförda.\r\n\r\n\r\n11. Överprövning av åtalsbeslut (punkt 13)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 13\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 11. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju342.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  anser  att  förfarandet   vid  överprövning  av\r\nåtalsbeslut bör ses över. Enligt rådande ordning kan\r\nden  som är missnöjd med en åklagares  beslut  i  en\r\nåtalsfråga   vända  sig  till  högre  åklagare.  Ett\r\nåtalsbeslut ändras  sällan.  Det är inte heller lätt\r\nför en utomstående att avgöra  om ett åtalsbeslut är\r\nvälgrundat.  Enligt  min mening behöver  frågan  ses\r\növer. Regeringen bör få i uppdrag att ge utredningen\r\nom  tillsynen  över  polis-   och   åklagarväsendena\r\ntydliga  tilläggsdirektiv  som tillgodoser  vad  jag\r\nanfört.\r\n\r\n\r\n12. Hemliga tvångsmedel (punkt 14)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice  Ask  (m), Ragnwi\r\nMarcelind  (kd),  Torkild Strandberg (fp),  Johan\r\nLinander (c), Cecilia  Magnusson  (m) och Hillevi\r\nEngström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 12. Därmed  bifaller\r\nriksdagen  delvis motionerna  2002/03:Ju249  yrkande\r\n27,   2002/03:Ju281   yrkande   11,   2002/03:Ju306,\r\n2002/03:Ju357  yrkande  13 och 2002/03:Ju364 yrkande\r\n20 samt avslår motion 2002/03:Ju267.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBrottsligheten  blir  allt   grövre   och  allt  mer\r\nsvårutredd  vilket  ställer  nya  krav  på  polisens\r\narbets-    och    spaningsarbete.   Vi   menar   att\r\nutredningsmetoderna  måste  effektiviseras  för  att\r\nmöta  dessa  nya krav. Ett sätt är enligt vår mening\r\natt införa möjlighet  till buggning vid misstanke om\r\ngrova brott. Beslut om  att  införa  sådan  buggning\r\nmåste   givetvis  föregås  av  ytterst  omsorgsfulla\r\növerväganden.  Bland  annat  måste klargöras hur man\r\nbäst  skall  förfara  för att undvika  kränkning  av\r\noskyldigas      integritet      och      av      hur\r\növerskottsinformation skall hanteras.\r\n\r\nNär  det  gäller  hemliga tvångsmedel  pågår  hela\r\ntiden en utveckling som  till  stor del beror på att\r\nde  tekniska  förutsättningarna för  olika  åtgärder\r\nförändras. Enligt  vår  mening är det nödvändigt att\r\nett godkännande av en ny  metod föregås av en analys\r\nur   ett  rättssäkerhetsperspektiv.   Lagstiftningen\r\nmåste också vara uppbyggd så att tillräckliga hänsyn\r\nkan ta till deras integritet som berörs av åtgärden.\r\nEn annan  aspekt  på  lagstiftningen  är  att  den i\r\nstörsta     möjliga     utsträckning     bör    vara\r\nteknikoberoende.  Vad  vi  nu anfört gäller buggning\r\nlikaväl som andra hemliga tvångsmedel.\r\nDet får ankomma på regeringen  att  återkomma till\r\nriksdagen med ett lagförslag om att införa  buggning\r\ni enlighet med vad vi här anfört.\r\nRegeringen  bör  även skyndsamt tillsätta den  vid\r\nflera tillfällen aviserade  utredningen  med uppgift\r\natt   kartlägga,   analysera   och  utvärdera  sådan\r\nlagstiftning som berör den enskildes integritet.\r\n\r\n13 Hemliga tvångsmedel (punkt 14)\r\n\r\nav Alice Åström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  14\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  13.  Därmed bifaller\r\nriksdagen    motion    2002/03:Ju267   samt   avslår\r\nmotionerna 2002/03:Ju249  yrkande  27, 2002/03:Ju281\r\nyrkande 11, 2002/03:Ju306, 2002/03:Ju357  yrkande 13\r\noch 2002/03:Ju364 yrkande 20.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSvenskar  har hittills i högre grad än medborgare  i\r\nandra länder  litat  på myndigheternas goda avsikter\r\nnär det varit fråga om  att  använda  sig av hemliga\r\ntvångsmedel. Det har lett till att vi i  Sverige har\r\novanligt  suddiga  gränser  kring  statens rätt  att\r\ntillgripa  tvång,  vilket  i  sin  tur  leder   till\r\nförsämrad  rättssäkerhet. Som exempel kan nämnas att\r\ninte alla hemliga  tvångsmedel  lagreglerats och att\r\nden  parlamentariska  kontrollen  försvåras  av  att\r\nunderlaget   för   densamma  innehåller   vaga   och\r\nintetsägande uppgifter.\r\n\r\nMot denna bakgrund  menar  jag  att  det  omgående\r\nkrävs   grundläggande   åtgärder   för   att  stärka\r\nrättssäkerheten    vid   användningen   av   hemliga\r\ntvångsmedel. Sådana  åtgärder måste vidtas innan man\r\nens  diskuterar  en  utvidgning   av  metoderna  för\r\növervakningen. Det krävs för det första en oberoende\r\nutvärdering  av  behovet  och effektiviteten  av  de\r\nhemliga  tvångsmedel  och andra  övervakningsmetoder\r\nsom används i dag. För  det  andra måste det införas\r\nregler   om   att  den  som  utsatts   för   hemliga\r\ntvångsmedel skall underrättas om det i efterhand och\r\nfå möjlighet att  överklaga beslutet. För det tredje\r\nbör  alla hemliga tvångsmedel  som  i  dag  används,\r\nexempelvis   annan   s.k.   teknisk  avlyssning  och\r\npejling, regleras i lag. För  det  fjärde  måste det\r\ninrättas  ett  oberoende kontrollorgan som har  till\r\nuppgift  att  tillgodose   rättsskyddet   dels   vid\r\ntillståndsprövningen,  dels vid själva genomförandet\r\nav tvångsåtgärden.\r\nDet får ankomma på regeringen  att  återkomma till\r\nriksdagen  med förslag till sådana lagändringar  och\r\nandra åtgärder som jag anser bör vidtas.\r\n\r\n14. Personella tvångsmedel (punkt 15)\r\n\r\nav Johan  Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Torkild\r\nStrandberg   (fp),   Cecilia  Magnusson  (m)  och\r\nHillevi Engström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  14.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2002/03:Ju281  yrkande  8 och\r\n2002/03:So442 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt  vår  mening bör det införas en möjlighet att\r\nanvända kräkmedel  för  att  komma  åt  langning  av\r\nnarkotika    på   ett   mer   effektivt   sätt.   En\r\nförutsättning  måste  dock vara att det skall finnas\r\nbeslut av åklagare om att  få  använda kräkmedel. Vi\r\nmenar   sålunda  att  det  av  Narkotikakommissionen\r\nframlagda  förslaget bör genomföras. Det får ankomma\r\npå regeringen  att  snarast återkomma till riksdagen\r\nmed ett lagförslag.\r\n\r\n\r\n15. Övervakningskameror i taxibilar (punkt 17)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask  (m),  Ragnwi  Marcelind  (kd),\r\nCecilia Magnusson (m) och Hillevi Engström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  15.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  delvis  motion  2002/03:Ju336 yrkandena 8\r\noch 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser  att  kameraövervakning   i   taxibilar\r\ngenerellt  bör  vara  möjlig  i  syfte att förebygga\r\nbrott.  Det  innebär  att  kamera  i  taxibilar  bör\r\nundantas från tillståndsprövning. I stället  bör det\r\nvara    tillräckligt    med    en    anmälan.    Det\r\nintegritetsintrång  som  blir  följden  av  en sådan\r\nmöjlighet väger enligt vår uppfattning inte över det\r\nintresse som bär upp övervakning. Regeringen  bör få\r\ni uppdrag att vidta erforderliga åtgärder.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\n1. Vittneskallelser (punkt 10)\r\n\r\nav Johan Linander (c)\r\n\r\nMånga   vittnen   har  reagerat  kraftigt  på  den\r\nkallelse  som  domstolarna   skickar   ut  inför  en\r\nförhandling.  I  många  fall  är  den allt annat  än\r\nvälkomnande och redogör på ett bryskt  sätt  för att\r\nvittnet kan tvingas att betala vite, hämtas av polis\r\neller bli skyldig att betala rättegångskostnader  om\r\nhan eller hon inte dyker upp. Vittneskallelserna bör\r\nutformas  på  ett  angenämare  sätt  så  att  de som\r\nvittnar  känner  att de gör en insats för samhället.\r\nDet är bra att Domstolsverket arbetar med frågan.\r\n\r\nBILAGA\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\nMotioner från den allmänna\r\nmotionstiden år 2002\r\n\r\n2002/03:Ju231 av Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs  om  behovet  av en översyn av\r\nbestämmelserna     för     kameraövervakning      på\r\narbetsplatser.\r\n\r\n2002/03:Ju247 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen   begär   att   regeringen  tillsätter  en\r\nutredning     med     uppgift     att    se     över\r\njurisdiktionsreglerna i tvistemål i enlighet med vad\r\ni motionen anförs.\r\n\r\n2002/03:Ju249 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\n25.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nvittneskallelserna bör  utformas på ett varsammare\r\nsätt.\r\n\r\n27. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  tillåta\r\nbuggning    vid   fall   där   grov   brottslighet\r\nföreligger.\r\n\r\n2002/03:Ju263 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\natt särskild lagstiftning  om  jäv  när  det  gäller\r\nåklagare skall införas.\r\n\r\n2002/03:Ju267 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening att en oberoende utvärdering av behovet och\r\neffektiviteten av de hemliga tvångsmedel som finns\r\ni dag skall genomföras.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening att regler  måste  införas  som innebär att\r\nden  som  utsatts  för  hemliga tvångsmedel  skall\r\nunderrättas om det efter  avslutad förundersökning\r\noch ges möjlighet att överklaga felaktiga beslut.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  att  alla  hemliga tvångsmedel som används\r\nskall vara reglerade i lag.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   att  ett  oberoende  kontrollorgan  skall\r\ninrättas som  har till enda uppgift att tillgodose\r\nrättsskyddet  dels   vid  tillståndsprövningen  av\r\nhemliga  tvångsmedel, dels  vid  genomförandet  av\r\ntvångsåtgärden.\r\n\r\n2002/03:Ju278 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen bör\r\ngenomföra   en  utvärdering  av  lagen  om  allmän\r\nkameraövervakning.\r\n\r\n2002/03:Ju280 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  lagstadgad\r\nrättighet för målsägande att inför domstol berätta\r\nhur brottet påverkat honom eller henne.\r\n\r\n2002/03:Ju281 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att polisen skall\r\nfå tillåtelse att använda kräksirap för att på ett\r\neffektivare  sätt  kunna  komma  åt  langning  och\r\nmissbruk.\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  behovet  av  en\r\nkartläggning  av  polisens nuvarande arbetsmetoder\r\noch lagstiftning.\r\n\r\n2002/03:Ju282 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att offentligheten\r\ni rättsprocessen skall bli föremål för en översyn.\r\n\r\n2002/03:Ju290 av Carina Hägg (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  behovet  av att beakta\r\nbarnets vilja vid förordnande av offentligt biträde.\r\n\r\n2002/03:Ju296 av Ronny Olander (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i motionen anförs om behovet av  att  vara\r\nvaksam mot  det  hot  kameraövervakning kan innebära\r\nför den personliga integriteten.\r\n\r\n2002/03:Ju306 av Anders Karlsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om  skärpt  lagstiftning  mot\r\ngrövre brottslighet.\r\n\r\n2002/03:Ju307 av Gunnar Axén (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen anförs om kraven för att bli ledamot\r\nav Sveriges Advokatsamfund.\r\n\r\n2002/03:Ju320 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\n4. Riksdagen beslutar att införa en ny bestämmelse 1\r\na § av  följande  lydelse  i  lagen  (1988:609) om\r\nmålsägandebiträde: \"Har efterlevande make,  sambo,\r\nbröstarvinge, fader, moder eller syskon till någon\r\nsom  dödats  genom  brott  med  hänsyn  till  sina\r\npersonliga förhållanden eller andra omständigheter\r\nbehov  av  ett  målsägandebiträde skall ett sådant\r\nbiträde  förordnas   när   förundersökningen   har\r\ninletts. För ett förordnande enligt denna paragraf\r\ngäller  i  övrigt  samma  bestämmelser som för ett\r\nmålsägandebiträde åt en måls-ägande.\"\r\n\r\n2002/03:Ju339 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  vad  i\r\nmotionen anförs om att lagen om prövningstillstånd\r\nändras     så     att     kravet    på    särskilt\r\nprövningstillstånd avskaffas vid bötesdomar.\r\n\r\n2002/03:Ju342 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\nRiksdagen   begär  att  regeringen   tillsätter   en\r\nutredning om reformering av åtalsväsendet enligt vad\r\ni motionen anförs.\r\n\r\n2002/03:Ju357 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n13.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag   till  lag  med  innebörden  att  tillåta\r\nbuggning för att komma åt avancerad kriminalitet.\r\n\r\n2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nstrafförelägganden.\r\n\r\n10. Riksdagen begär att regeringen låter  utreda ett\r\nsystem med kronvittnen.\r\n\r\n14.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  rätten  till\r\nprövning i två instanser.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om integritet och\r\ntvångsmetoder.\r\n\r\n2002/03:Ju365 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  ett  enklare\r\nförfarande vid snatterimål.\r\n\r\n2002/03:Ju366 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad   i  motionen  anförs  om  lagen   om\r\növervakningskameror.\r\n\r\n9.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  lag  som  gör   det   möjligt   för\r\ntaxibolagen  att  sätta  in  övervakningskameror i\r\ntaxibilar.\r\n\r\n2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n6.  Riksdagen  begär att regeringen  återkommer  med\r\nlagförslag om  förutsättningarna  för  att använda\r\nkräkmedel  då  misstänkta  langare antas ha  svalt\r\nnarkotikakapslar.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre></pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Svensk domstols behörighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju247.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Rätten till domstolsprövning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju339 yrkande 7 och 2002/03:Ju364 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "748723C2-4D6A-11D7-AECF-000475504BC9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "30",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "242",
                    "73",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/748723C2-4D6A-11D7-AECF-000475504BC9",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Offentlighet vid domstol",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju282 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"v\"",
          "votering_id": "748723C5-4D6A-11D7-AECF-000475504BC9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (m, fp, v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "1",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "2",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "196",
                    "119",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/748723C5-4D6A-11D7-AECF-000475504BC9",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Åklagarjäv",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju263.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Offentligt biträde för barn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju290.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Medlemskap i Advokatsamfundet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju307.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Målsägandebiträde för efterlevande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju320 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "748723CD-4D6A-11D7-AECF-000475504BC9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "1",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "172",
                    "142",
                    "1",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/748723CD-4D6A-11D7-AECF-000475504BC9",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Målsägandes rätt att yttra sig",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju280 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Kronvittnen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju364 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Vittneskallelser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju249 yrkande 25.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Strafförelägganden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju364 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "748723D5-4D6A-11D7-AECF-000475504BC9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "31",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "272",
                    "43",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/748723D5-4D6A-11D7-AECF-000475504BC9",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Enklare förfarande i snatterimål",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju365 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "748723DA-4D6A-11D7-AECF-000475504BC9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "131",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "47",
                    "1",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "218",
                    "95",
                    "0",
                    "36"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/748723DA-4D6A-11D7-AECF-000475504BC9",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Överprövning av åtalsbeslut",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju342.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Hemliga tvångsmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 27, 2002/03:Ju267 yrkandena 1-4, 2002/03:Ju281 yrkande 11, 2002/03:Ju306, 2002/03:Ju357 yrkande 13 och 2002/03:Ju364 yrkande 20.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "12",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "748723DE-4D6A-11D7-AECF-000475504BC9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 12 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "33",
                    "10",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "1",
                    "30",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "1",
                    "0",
                    "24",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "1",
                    "3",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "145",
                    "132",
                    "37",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/748723DE-4D6A-11D7-AECF-000475504BC9",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Personella tvångsmedel",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju281 yrkande 8 och 2002/03:So442 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Allmän kameraövervakning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju231, 2002/03:Ju278 yrkande 7 och 2002/03:Ju296.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Övervakningskameror i taxibilar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju366 yrkandena 8 och 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU7",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Svensk domstols behörighet",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Rätten till domstolsprövning",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Offentlighet vid domstol",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Åklagarjäv",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Medlemskap i Advokatsamfundet",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Målsägandebiträde för efterlevande",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Målsägandes rätt att yttra sig",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Kronvittnen",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Strafförelägganden",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Enklare förfarande i snatterimål",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Överprövning av åtalsbeslut",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Hemliga tvångsmedel",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Hemliga tvångsmedel",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Personella tvångsmedel",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Övervakningskameror i taxibilar",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-02-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-03-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 05:27:07"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om processrättsliga frågor. Motionerna handlar om bl.a. svensk domstols behörighet, rätten till domstolsprövning, offentlighet vid domstol, straffprocessuella tvångsmedel och kameraövervakning.",
          "dok_id": "GQ01JUU7",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om processrättsliga frågor (JuU7)",
          "dok_id": "GQ01JUU7",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 05:27:07"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01JUU7",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:53"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Justitieutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om processrättsliga frågor. Motionerna handlar om bl.a. svensk domstols behörighet, rätten till domstolsprövning, offentlighet vid domstol, straffprocessuella tvångsmedel och kameraövervakning.</p>",
          "dok_id": "GQ01JuU7",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:20"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om processrättsliga frågor (JuU7)",
          "dok_id": "GQ01JuU7",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:21"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01JUU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_juu_7.docx",
          "filstorlek": "103199",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Processrättsliga frågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/C7ED12C8-CFF8-4D2A-B620-3F0E1A9015ED"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01JUU7",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_juu_7.pdf",
          "filstorlek": "419606",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_juu_7",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/111C6920-7649-4F6F-9A60-3C9F9043D5EC"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju231 Kameraövervakning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju231",
          "ref_dok_titel": "Kameraövervakning",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju247 Jurisdiktionsregler i tvistemål",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju247",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju247",
          "ref_dok_titel": "Jurisdiktionsregler i tvistemål",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju249 Rättstrygghet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju249",
          "ref_dok_titel": "Rättstrygghet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju263 Jävsregler för åklagare",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju263",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju263",
          "ref_dok_titel": "Jävsregler för åklagare",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju267 Tvångsmedel och integritet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju267",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju267",
          "ref_dok_titel": "Tvångsmedel och integritet",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju278 Stärkt skydd för mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju278",
          "ref_dok_titel": "Stärkt skydd för mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju280 Ungdomsvåldet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju280",
          "ref_dok_titel": "Ungdomsvåldet",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju281 Kampen mot narkotikan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju281",
          "ref_dok_titel": "Kampen mot narkotikan",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju282 Öppenhet i rättsprocessen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju282",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju282",
          "ref_dok_titel": "Öppenhet i rättsprocessen",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju290 Överklagan av beslut om offentligt biträde för barn",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju290",
          "ref_dok_titel": "Överklagan av beslut om offentligt biträde för barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju296 Kameraövervakning och personlig integritet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju296",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju296",
          "ref_dok_titel": "Kameraövervakning och personlig integritet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ronny Olander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju306 Ekobrottsmyndigheten och bekämpning av grövre brottslighet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju306",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju306",
          "ref_dok_titel": "Ekobrottsmyndigheten och bekämpning av grövre brottslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Karlsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju307 Krav för att bli ledamot av Sveriges Advokatsamfund",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju307",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju307",
          "ref_dok_titel": "Krav för att bli ledamot av Sveriges Advokatsamfund",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunnar Axén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju320 Stöd till brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju320",
          "ref_dok_titel": "Stöd till brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju339 Domstolsorganisationen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju339",
          "ref_dok_titel": "Domstolsorganisationen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju342 Beslut om åtal i brottmål",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju342",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju342",
          "ref_dok_titel": "Beslut om åtal i brottmål",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju357 Polisen i medborgarnas tjänst",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju357",
          "ref_dok_titel": "Polisen i medborgarnas tjänst",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju364 Stärkt rättstrygghet och rättssäkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju364",
          "ref_dok_titel": "Stärkt rättstrygghet och rättssäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju365 Unga lagöverträdare",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju365",
          "ref_dok_titel": "Unga lagöverträdare",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju366 Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju366",
          "ref_dok_titel": "Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So442 Narkotika-, alkohol- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02So442",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So442",
          "ref_dok_titel": "Narkotika-, alkohol- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-03-12",
          "ref_dok_id": "GQ0970",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "70",
          "ref_dok_titel": "2003-03-12",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-03-12",
          "ref_dok_id": "GQ0970",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "70",
          "ref_dok_titel": "2003-03-12",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}