{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2295668",
      "dok_id": "GQ01JUU6",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "JUU6",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:JUU6",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "JUU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "6",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-02-20 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:46",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:50",
      "titel": "Kriminalvårdsfrågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01JUU6/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01JUU6",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01JUU6",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01JUU6",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Justitieutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:JUU6</div><h1>Kriminalvårdsfrågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   detta   ärende  behandlar  utskottet  ett  antal\r\nmotioner från  den  allmänna  motionstiden  år 2002.\r\nMotionerna       rör      bl.a.      kriminalvårdens\r\nresursutnyttjande,      behovet     av     en     ny\r\nverkställighetslag,        frigivningsförberedelser,\r\nbehandlingsinnehåll,   kvinnors   särskilda   behov,\r\nplacering  av  långtidsdömda,   drogbekämpning   och\r\nkontroll vid permissioner.\r\n\r\nUtskottet  hänvisar  till pågående utrednings- och\r\nutvecklingsarbete,  vidtagna   åtgärder   samt  till\r\ngällande regelverk. Utskottet föreslår att riksdagen\r\navslår samtliga motioner.\r\nI ärendet finns 22 reservationer och ett  särskilt\r\nyttrande.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Resursutnyttjande inom kriminalvården\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:Ju258 yrkande\r\n18.\r\nReservation 1 (c)\r\n\r\n2. Ny inriktning på svensk kriminalvård\r\nm.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Ju228,\r\n2002/03:Ju236 yrkande  10,  2002/03:Ju258 yrkande\r\n21, 2002/03:Ju349 yrkandena 13,  5,  18  och 22,\r\n2002/03:Ju353   yrkande   2   samt  2002/03:Ju378\r\nyrkandena 13.\r\nReservation 2 (m)\r\nReservation 3 (fp)\r\nReservation 4 (kd)\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n3. Frigivningsförberedelser\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258\r\nyrkande 23 samt 2002/03: Ju349 yrkandena 4, 6 och\r\n21.\r\nReservation 6 (fp, kd, c)\r\n\r\n4. Upphandling av vårdprogram till\r\nkriminalvården\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:So251  yrkande\r\n9.\r\nReservation 7 (m)\r\n\r\n5. Myndighetssamordning i samband med\r\nfrigivning\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258\r\nyrkande    26,    2002/03:Ju273     yrkande    4,\r\n2002/03:Ju318,    2002/03:Ju321,    2002/03:Ju353\r\nyrkande 5, 2002/03:Ju384, 2002/03:So363 yrkande 4\r\nsamt 2002/03:So449 yrkande 4.\r\nReservation 8 (fp, c)\r\n\r\n6. Utslussningsboende för långtidsdömda\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ju258  yrkande\r\n27.\r\nReservation 9 (c)\r\n\r\n7. Ansvaret för § 34-placeringar\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258\r\nyrkande 25 och 2002/03: Ju349 yrkande 14.\r\nReservation 10 (fp, c)\r\nReservation 11 (kd)\r\n\r\n8. Behandlingen av sexualbrottsdömda\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju349\r\nyrkandena 19 och 20 samt 2002/03:A242 yrkande 40.\r\nReservation 12 (m, kd)\r\n\r\n9. Behandlingen av rattfylleridömda\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:T459 yrkande 3.\r\nReservation 13 (fp, kd)\r\n\r\n10. Övriga frågor om\r\nverkställighetsinnehållet\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:Ju250 yrkande\r\n11,  2002/03:Ju258 yrkande 22  och  2002/03:Ub292\r\nyrkande 3.\r\nReservation 14 (m)\r\n\r\n11. Kvinnors särskilda behov inom\r\nkriminalvården\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258\r\nyrkande     20,    2002/03:Ju264    yrkande    3,\r\n2002/03:Ju273  yrkandena  13  och  2002/03:Ju353\r\nyrkande 7.\r\nReservation 15 (fp, v, c)\r\n\r\n12. Anpassning av anstalter för umgänge med\r\nbarn\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ju349  yrkande\r\n24.\r\nReservation 16 (fp, kd)\r\n\r\n13. Placering av långtidsdömda\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:Ju265 yrkande\r\n3.\r\nReservation 17 (v)\r\n\r\n14. Besöksrum med s.k. glasruta\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ju281  yrkande\r\n9.\r\nReservation 18 (m, fp, kd)\r\n\r\n15. Användande av narkotikahundar inom\r\nkriminalvården\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:Ju281 yrkande\r\n10.\r\nReservation 19 (m)\r\n\r\n16. Permissioner\r\n\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Ju262,\r\n2002/03:Ju298 samt 2002/03:Ju349 yrkandena 26 och\r\n27.\r\nReservation 20 (m, kd)\r\n\r\n17. Tillämpningsområdet för\r\nintensivövervakning\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:Ju265 yrkande\r\n2.\r\nReservation 21 (fp, v)\r\n\r\n18. Kostnader för utvisades hemresor\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ju349  yrkande\r\n29.\r\nReservation 22 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n19. Information om hiv/aids\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:So224 yrkande\r\n4.\r\n\r\n20. Förlängning av fängelsestraff\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju221.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 20 februari 2003\r\n\r\nPå justitieutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nJohan Pehrson\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit  i  beslutet:  Johan\r\nPehrson  (fp),  Susanne  Eberstein (s), Alice Åström\r\n(v),  Margareta  Sandgren  (s),  Beatrice  Ask  (m),\r\nLennart Nilsson (s), Helena  Zakariasén  (s), Ragnwi\r\nMarcelind  (kd),  Elisebeht  Markström  (s),  Yilmaz\r\nKerimo (s), Johan Linander (c), Göran Norlander (s),\r\nCecilia  Magnusson (m), Joe Frans (s), Leif Björnlod\r\n(mp), Hillevi Engström (m) och Karin Granbom (fp).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nJuU6\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nI detta betänkande  behandlar  utskottet  ett  antal\r\nmotioner som rör kriminalvårdsfrågor. Motionerna har\r\nväckts under den allmänna motionstiden år 2002.\r\n\r\n\r\nResursutnyttjande inom\r\nkriminalvården\r\n\r\n\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet en motion\r\nvari  föreslås  att en översyn skall göras av\r\nhur  kriminalvården  nyttjar  sina  resurser.\r\nUtskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår\r\nmotionen. Utskottet hänvisar  till genomförda\r\noch  pågående granskningar av Kriminalvårdens\r\nresursutnyttjande    och    till   genomförda\r\norganisationsförändringar. Jämför reservation\r\n1 (c).\r\n\r\nI motion Ju258 (c) begärs en översyn av fördelningen\r\nmellan    administration    och   verksamhet    inom\r\nkriminalvården för att utvärdera  om kriminalvårdens\r\nresurser används effektivt.\r\n\r\nPå  uppdrag  av regeringen har Riksrevisionsverket\r\n(RRV)  granskat  kriminalvårdens  resursutnyttjande.\r\nRRV redovisade uppdraget den 1 juni 1999 i rapporten\r\nEffektivare  kriminalvård    En  hinderanalys  (RRV\r\n1999:27). I rap-porten  behandlar  RRV  en rad olika\r\nfrågor   om  hinder  i  kriminalvårdens  verksamhet.\r\nExempel på  frågor  som  tas  upp  är  styrning  och\r\nuppföljning,      resultatstyrning     och     annan\r\nekonomistyrning,  styrningen   mot   verksamhetsmål,\r\nresursutnyttjande samt organisationsstrukturer.  RRV\r\nfann  i  rapporten  brister  i  bl.a. styrningen och\r\nriktade också kritik mot den uppföljning som skett.\r\nMot bakgrund av RRV:s kritik vidtog kriminalvården\r\nen   rad   olika   åtgärder  för  att  effektivisera\r\nverksamheten.  Ett  antal  organisationsförändringar\r\ngenomfördes  bl.a.  i  detta   syfte.   Den  största\r\nförändringen har gjorts på den regionala  nivån  där\r\nregionmyndigheterna  avskaffades  från och med den 1\r\naugusti   2000   och  ersattes  av  en  ny   central\r\norganisation  för  uppföljning   och  tillsyn.  Viss\r\ncentral verksamhet har dock fortsatt att bedrivas på\r\nfem   regionkontor.   Vidare   inrättades    en   ny\r\nplacerarorganisation  med  samordningsansvar, vilket\r\nberäknas bidra till ett effektivare platsutnyttjande\r\npå häkten och anstalter.\r\nVid Kriminalvårdsstyrelsen  har  en uppföljning av\r\neffekterna   av   den  nya  centrala  organisationen\r\ngenomförts. I en rapport  avgiven  den  16  december\r\n2002 redovisas en genomförd studie med främsta fokus\r\npå  hur  medarbetarna  i den centrala organisationen\r\nupplever    de    genomförda   förändringarna    och\r\ntillståndet  i  den  nya   organisationen.   Studien\r\nomfattar  inte  någon  analys av de ekonomiska eller\r\nverksamhetsmässiga           effekterna           av\r\norganisationsförändringarna.   I   studien      som\r\ngenomförts   främst   i   form  av  intervjuer   med\r\nenhetschefer och andra medarbetare   framkommer ett\r\nantal     förslag     på     förändringar    utifrån\r\ngrundförutsättningen      att      den     nuvarande\r\norganisationen skall behållas och utvecklas. Det rör\r\nbl.a.     frågor    om    rollfördelningen    mellan\r\nKriminalvårdsstyrelsens  centrala förvaltning och de\r\nregionala kontoren, beslutsprocessen och möjligheter\r\natt   delegera   beslutanderätt,   samordning   samt\r\nmedarbetarnas delaktighet  i frågor om utveckling av\r\norganisationen.       Enligt      uppgift       från\r\nKriminalvårdsstyrelsen  har rapporten presenterats i\r\nKriminalvårdsstyrelsens ledningsgrupp  och  centrala\r\nsamverkansgrupp.  Något beslut om hur den skall  tas\r\nom hand har emellertid ännu inte fattats.\r\nÄven  kriminalvårdens   lokala   organisation  har\r\ngenomgått    förändringar    under    senare     år.\r\nFörändringarna,  som trädde i kraft år 1998, innebar\r\nbl.a. att det av kriminalvårdens  tidigare drygt 140\r\nlokala  myndigheter, var och en innefattande  endast\r\nen  typ  av   verksamhet,   har  bildats  36  lokala\r\nkriminalvårdsmyndigheter, varav  de  flesta omfattar\r\nkriminalvårdens alla tre verksamhetsgrenar, anstalt,\r\nhäkte och frivård. En tanke med förändringen  av den\r\nlokala  organisationen  var  att  skapa  helhetssyn,\r\nsamverkan mellan verksamhetsgrenarna och integrering\r\nav     verksamheten    samt    att    decentralisera\r\nverksamheten.  En  utvärdering  av förändringarna av\r\nden    lokala    organisationen    redovisades     i\r\nkriminalvårdens årsredovisningar för åren 19982001.\r\nRegeringen  gav  den 25 april 2002 Statskontoret i\r\nuppdrag  att  bl.a.  följa  upp  RRV:s  ovan  nämnda\r\ngranskning   av   hindren    för    ett    effektivt\r\nresursutnyttjande  inom kriminalvården såvitt  avser\r\nstyrningsfrågor och  resursutnyttjande  i fängelser.\r\nSyftet  med  uppdraget  är  att  utröna  om vidtagna\r\nåtgärder  på  angivna  områden  har  lett  till   en\r\neffektivare   kriminalvård   samt   att  identifiera\r\neventuella  kvarstående  hinder för att  regeringens\r\nmål för verksamheten inom kriminalvården skall kunna\r\nuppnås. Statskontoret skall  redovisa  sitt  uppdrag\r\ntill regeringen senast den 29 augusti 2003.\r\nUtskottet behandlade ett liknande motionsyrkande i\r\nföregående  års  budgetbetänkande (bet. 2001/02:JuU1\r\ns.  98  f).  Utskottet   anförde  därvid  bl.a.  att\r\nkriminalvården,  mot bakgrund  av  de  genomgripande\r\nförändringar    som   skett    av    kriminalvårdens\r\norganisation under de senaste åren, bör ges arbetsro\r\nför  att få organisationen  att  fungera  fullt  ut.\r\nUtskottet  förordade  därför  inte någon ytterligare\r\nutvärdering av kriminalvårdens verksamhet.\r\nHär kan även nämnas att RRV på regeringens uppdrag\r\nhar   granskat  effektiviteten  i  användningen   av\r\npersonalresurser   inom   kriminalvården.  Rapporten\r\nKriminalvårdens   personal   (RRV    2002:26),   som\r\nredovisades till regeringen den 16 december 2002, är\r\ninriktad på frågor om personalstruktur,  personalens\r\nkompetens,  arbetsledning,  förläggning av arbetstid\r\noch vissa arbetsmiljöfrågor.  RRV  ger  i  rapporten\r\nrekommendationer bl.a. om att två olika vårdarroller\r\nbör   definieras,  en  för  säkerhet, omvårdnad  och\r\nservice och en med inriktning  på programverksamhet.\r\nVidare  föreslås  att  det vidtas åtgärder  för  att\r\nminska andelen vikarier  i  verksamheten  och att de\r\nlokala kriminalvårdsmyndigheterna gör en översyn  av\r\nförläggningen av vårdarnas arbetstid.\r\nSedan  utskottet senast behandlade denna fråga har\r\nRRV som nämnts  genomfört  en ytterligare granskning\r\nav  kriminalvårdens  resursutnyttjande,  denna  gång\r\nrörande   användningen  av   personalresurser   inom\r\nkriminalvården.  I  granskningsrapporten  lämnas ett\r\nantal  rekommendationer om förändringar i syfte  att\r\nöka     effektiviteten     i     användningen     av\r\npersonalresurserna.  Med  även  detta  gjort  och  i\r\navvaktan    på    Statskontorets    uppföljning   av\r\nförändringarna  av  styrning  och organisation  inom\r\nkriminalvården  anser  utskottet   att   ytterligare\r\növersyn av kriminalvårdens resursutnyttjande inte är\r\npåkallat. Organisationen och resursutnyttjandet inom\r\nkriminalvården  framstår  som  väl  genomlysta.  Som\r\nutskottet  anfört  tidigare  bör kriminalvården  ges\r\narbetsro för att få organisationen att fungera fullt\r\nut. Riksdagen bör avslå motion  Ju258  i här aktuell\r\ndel.\r\n\r\nEn ny verkställighetslag m.m.\r\n\r\n\r\nI  detta avsnitt behandlar utskottet motioner\r\nvari föreslås att en ny lag om verkställighet\r\nskall    införas,    att    verksamheten   på\r\nkriminalvårdsanstalterna  bör   bedrivas   på\r\nvisst  sätt,  att  privata alternativ i olika\r\nformer    skall    kunna    förekomma    inom\r\nkriminalvården  samt  att  intagna   som  gör\r\nframsteg  skall  belönas  med  olika förmåner\r\nrespektive att dessa skall minskas  eller tas\r\nbort  vid  misskötsamhet.  Utskottet föreslår\r\natt   riksdagen   avslår   motionerna,    och\r\nutskottet   hänvisar   bl.a.   till  vidtagna\r\nåtgärder inom kriminalvården och till att det\r\nför  närvarande  pågår  ett  utredningsarbete\r\nsyftande    till    att   utarbeta   en    ny\r\nkriminalvårdslagstiftning.             Jämför\r\nreservationerna 25.\r\n\r\nI motion Ju236 (m) begärs att regeringen lägger fram\r\nett  förslag till en ny kriminalvårdslag.  I  motion\r\nJu349  (kd) anförs att svensk kriminalvård bör få en\r\nny inriktning  samt  att  kriminalvårdens arbete bör\r\nutvärderas  och  goda  exempel   tas   till  vara  i\r\nförändringsarbetet. I motion Ju353 (fp)  anförs  att\r\nkriminalvårdens innehåll och inriktning bör förnyas,\r\nbl.a.  med  hur  kriminalvården i Kanada bedrivs som\r\nförebild. I motion  Ju378 (m) begärs en utredning om\r\ninriktningen av den framtida kriminalvården. I samma\r\nmotion förordas också  en  möjlighet att privatisera\r\nvissa kriminalvårdsanstalter.  I  motion  Ju349 (kd)\r\nanförs    att    kriminalvårdens    mätmetoder   och\r\nanalyskapacitet  bör  utvecklas och förstärkas  samt\r\natt   forskningsarbete  rörande   sambandet   mellan\r\nkriminalvård   och   återfall   i  brottslighet  bör\r\nstimuleras.\r\n\r\nI motion Ju228 (m) ges ett antal  förslag  på  hur\r\nverksamheten    på    kriminalvårdsanstalterna   bör\r\nbedrivas, bl.a. om självförvaltning och formerna för\r\nersättning  till  de intagna.  I  motion  Ju258  (c)\r\nefterfrågas  ett  bonussystem   inom  kriminalvården\r\nenligt vilket en intagen belönas  med olika förmåner\r\nnär  denne  följer sitt behandlingsprogram  och  att\r\nsådana  förmåner   minskas   eller   tas   bort  vid\r\nmisskötsamhet.  I  motion  Ju349 (kd) anförs att  de\r\nintagna,  som  ett led i frigivningsförberedelserna,\r\nbör åläggas att  ta större personligt ansvar för den\r\ndagliga verksamheten  på  anstalten.  I samma motion\r\nförespråkas  införande av ett anmärkningssystem  för\r\nvägran  att  lämna   urinprov   som  kan  leda  till\r\nsenareläggning av villkorlig frigivning.\r\nRegeringen beslutade den 10 oktober  2002  att  en\r\nparlamentariskt    sammansatt    utredning    skulle\r\ntillkallas med uppdrag att utarbeta förslag till  en\r\nny kriminalvårdslag. Enligt kommittédirektiven (dir.\r\n2002:90)   har   utredningen   att   göra  såväl  en\r\ngenomgripande översyn av regelverket i  sak  som att\r\nse  över den lagtekniska och språkliga utformningen.\r\nDen    nya    kriminalvårdslagen    skall    omfatta\r\nverkställigheten av samtliga kriminalvårdspåföljder,\r\nsåväl sluten kriminalvård (fängelse) som öppen sådan\r\n(frivårdspåföljderna    m.m.).   Utredningen   skall\r\nredovisa sitt uppdrag till  regeringen  senast den 1\r\ndecember 2004.\r\nI  utredningens  uppdrag ingår bl.a. att  överväga\r\nhur man skall kunna  åstadkomma  ett  mer  utvecklat\r\nsystem  för  positiv respektive negativ förstärkning\r\nvid skötsamhet  respektive misskötsamhet. Syftet med\r\nsådan förstärkning  är  att  öka  möjligheterna  att\r\npåverka  de dömdas beteende och öka deras incitament\r\nför skötsamhet.  Vidare  skall  utredningen överväga\r\nhur de nya verkställighetsreglerna bäst utformas för\r\natt tillvarata kunskap om vad som  är verkningsfullt\r\nför  att  uppnå  olika  resultat inom kriminalvården\r\nsamt för att dokumentera,  följa  upp  och utvärdera\r\nverksamheten    i    syfte    att   kunna   utveckla\r\nverksamheten,   mäta  resultat  och   göra   riktiga\r\nprioriteringar. Utredningen  skall också överväga om\r\noch  i  så fall på vilket sätt det  är  möjligt  att\r\nställa  högre   krav   på  intagna  när  det  gäller\r\nvardagliga  sysslor och eget  ansvarstagande,  t.ex.\r\ngenom  införande   av  s.k.  självförvaltning.  Även\r\nregleringen  av  de  intagnas   sysselsättningsplikt\r\nskall  övervägas  av utredningen. Utredningen  skall\r\nockså överväga hur regelverket bör vara utformat för\r\natt  säkerställa att  kriminalvården  har  effektiva\r\nverktyg att motverka kriminella nätverks aktiviteter\r\ni anstalterna  och även i övrigt hantera intagna som\r\nutgör säkerhetsrisker  eller  annars  har en negativ\r\ninverkan  på  sin  närmiljö.  Särskild uppmärksamhet\r\nskall  därvid  ägnas åt kriminalvårdens  möjligheter\r\natt kontrollera de intagnas kontakter med omvärlden,\r\nutdela  varningar  och  senarelägga  tidpunkten  för\r\nvillkorlig   frigivning,   besluta  om  placering  i\r\navskildhet och användning av tvångsmedel.\r\nI regleringsbrevet för kriminalvården  avseende år\r\n2003    anger    regeringen    som   ett   mål   för\r\nverksamhetsgrenen  anstalt att antalet  enheter  med\r\nsjälförvaltning skall  öka  samt  ålägger regeringen\r\nKriminalvårdsstyrelsen    att   redovisa    vidtagna\r\nåtgärder för självförvaltning och resultatet av dem.\r\nFrån  Kriminalvårdsstyrelsen   har   inhämtats   att\r\nverksamhet  med s.k. självförvaltning för närvarande\r\nbedrivs  på  tolv   anstalter   (bl.a.   anstalterna\r\nStorboda,  Österåker,  Viskan, Sagsjön, Skogome  och\r\nMariestad)  och  omfattar   sammanlagt   drygt   200\r\nanstaltsplatser.  De  flesta  av  de avdelningar som\r\nbedriver  verksamhet  med självförvaltning  startade\r\nsin verksamhet under år  2002.  Under  åren 2003 och\r\n2004    planeras    start    av    verksamhet    med\r\nsjälvförvaltning vid ett flertal ytterligare enheter\r\n(bl.a.   anstalterna   Hall,   Norrtälje,   Asptuna,\r\nFäringsö, Svartsjö och Åby).\r\nLiknande  yrkanden  som de nu aktuella behandlades\r\nav utskottet senast hösten  2001  (bet. 2001/02:JuU6\r\ns. 5 f).\r\nUtskottet  instämmer  i vad flera av  motionärerna\r\nanför om behovet av en översyn  av lagstiftningen på\r\nkriminalvårdsområdet  och att det  även  kan  finnas\r\nanledning att överväga  det  konkreta  innehållet  i\r\nkriminalvårdspåföljderna.     Den    nu    tillsatta\r\nutredningen har att göra en genomgripande översyn av\r\nregelverket  på området och på olika  sätt  överväga\r\nåtgärder  för  att   möjliggöra   bl.a.  sådant  som\r\nföreslås i flera av motionerna. Någon  anledning för\r\nutskottet  att  nu  vidta åtgärder med anledning  av\r\nmotionsyrkandena föreligger inte.\r\nNär det gäller tillämpning av självförvaltning kan\r\nkonstateras  att kriminalvårdens  myndigheter  under\r\ndet senaste året påbörjat sådan verksamhet i en inte\r\nobetydlig   omfattning    och   att   regeringen   i\r\nregleringsbrevet  för  år 2003  angett  att  antalet\r\nenheter med självförvaltning  skall  öka,  något som\r\nockså planeras inom kriminalvården.\r\nBeträffande  yrkandet i Ju378 om privatisering  av\r\nanstalter  anser  utskottet  att  fängelseverksamhet\r\ninte lämpar sig att bedrivas i privat form. En annan\r\nsak    är    att    kriminalvården     för     vissa\r\nbevakningsuppgifter,  t.ex.  bevakning vid sjukbesök\r\noch liknande, bör kunna använda  privata  vaktbolags\r\ntjänster.       Anlitande      av      auktoriserade\r\nbevakningsföretag i de sammanhangen är också möjligt\r\nenligt 61a § KvaL.\r\nUtskottet föreslår  att  riksdagen  avslår  motion\r\nJu228  samt  motionerna  Ju236, Ju258, Ju349, Ju353,\r\nJu378 i nu behandlade delar.\r\n\r\nVerkställighetsinnehållet m.m.\r\n\r\n\r\nI detta avsnitt behandlar utskottet ett antal\r\nmotionsyrkanden  rörande  bl.a.   förbättrade\r\nfrigivningsförberedelser,              bättre\r\nmyndighetssamordning i samband med frigivning\r\noch    särskilda    utslussningsboenden   för\r\nlångtidsdömda. Utskottet  hänvisar bl.a. till\r\nnya  föreskrifter  på området  och  till  den\r\növersyn  som  för  närvarande   genomförs  av\r\nkriminalvårdslagstiftningen.        Utskottet\r\nföreslår   att   motionerna  av-slås.  Jämför\r\nreservationerna  69.  Vidare  behandlas  två\r\nmotionsyrkanden rörande  samverkan  kring och\r\nkostnadsansvaret  för  s.k. § 34-placeringar.\r\nUtskottet föreslår, med  hänvisning  till  en\r\npågående  kartläggning av problemen med § 34-\r\nplaceringar,  att  motionerna  avslås. Jämför\r\nreservationerna  1011.  Utskottet  behandlar\r\nockså  två yrkanden med förslag  om  krav  på\r\nfarmakologisk   behandling   för   villkorlig\r\nfrigivning  av  sexualbrottsdömda.  Utskottet\r\nföreslår   att   yrkandena   avslås.   Jämför\r\nreservation  12  (m, kd). Vad härefter gäller\r\nett motionsyrkande  som  tar  upp möjligheten\r\natt  ålägga  rattfylleridömda  att   delta  i\r\nsärskilda  program innefattande konfrontation\r\nmed trafikoffer  anför  utskottet  bl.a.  att\r\nsådan  verksamhet  redan  idag  är möjlig och\r\nbedrivs.  Jämför  reservation  13  (fp,  kd).\r\nUtskottet tar också upp ett motionsyrkande om\r\nsärskilda program för spelberoende. Utskottet\r\nföreslår,   med  hänvisning  till  att  sådan\r\nverksamhet redan bedrivs, att motionsyrkandet\r\navslås.  Utskottet  föreslår  också  att  ett\r\nyrkande om särskilda insatser för dyslektiker\r\ninom   kriminalvården    avslås.    Slutligen\r\nbehandlar  utskottet  ett  motionsyrkande  om\r\nforskning   om   behandling   av   män    som\r\nmisshandlar   kvinnor.   Utskottet  föreslår,\r\nbl.a.  med  hänvisning  till  befintligt  och\r\nkommande  vårdinnehåll  för  denna  grupp  av\r\nklienter, att motionsyrkandet av-slås. Jämför\r\nreservation 14 (m).\r\n\r\nFrigivningsförberedelser m.m.\r\n\r\n\r\nI motion Ju349 (kd) anförs att vården på anstalt bör\r\ninriktas på att den dömde  skall  få hjälp att komma\r\ntill rätta med sitt problematiska levnadsmönster och\r\natt frigivningsprocessen måste förbättras.  I motion\r\nJu258  (c)  anförs att programverksamhetens innehåll\r\nbör utformas  efter  de  intagnas enskilda behov och\r\natt individuella vårdplaner bör upprättas för dem. I\r\nJu349  (kd)  begärs  att  regeringen   skall   vidta\r\nerforderliga    åtgärder    för   att   tillse   att\r\nindividuella behandlingsplaner  upprättas  för  alla\r\nintagna  direkt  när  dessa kommer till anstalten. I\r\nmotion  So251  (m)  anförs   att   vårdprogram  till\r\nkriminalvården    bör    upphandlas   från   externa\r\nvårdgivare.  I  motionerna Ju258  (c),  Ju273  (fp),\r\nJu318 (s), Ju321  (s),  Ju353 (fp), Ju384 (s), So363\r\n(v) och  So449 (v) framhålls  behovet  av  en bättre\r\nsamordning    mellan    kriminalvården   och   andra\r\nmyndigheter,  t.ex.  socialtjänsten   i  kommunerna,\r\narbetsmarknadsmyndigheter     samt     hälso-    och\r\nsjukvården,  vid  planering och förberedelse  av  de\r\nintagnas   frigivning.    Av    vikt    är,   enligt\r\nmotionärerna,  att  den  intagne vid frigivning  kan\r\nerbjudas en ordnad tillvaro  med  bl.a. försörjning,\r\nboende och sysselsättning. I motion Ju258 (c) begärs\r\natt  särskilda  former  av utslussningsboende  skall\r\ninrättas för långtidsdömda.\r\n\r\nBrottsförebyggande  rådet  har  i  rapporten  Från\r\nanstalt  till  livet i frihet    inför  muck  (BRÅ-\r\nrapport  2000:20)   undersökt  bl.a.  planering  och\r\ndokumentation     av    behandlingsinsatser     samt\r\nanstalternas  hjälpinsatser   inför   frigivning.  I\r\nrapporten  anför  BRÅ  att behandlingsplaneringen  i\r\nmindre   än   hälften  av  fallen   som   ingick   i\r\nundersökningen  innehöll en planering som motsvarade\r\nkraven. De flesta  planer  hade dock upprättats inom\r\nföreskriven tid.\r\nEnligt  33 § lagen (1974:203)  om  kriminalvård  i\r\nanstalt (KvaL)    en bestämmelse som trädde i kraft\r\nden 1 oktober 2001 (SFS  2001:510, prop. 2000/01:76,\r\nbet.  JuU21)  och  är  tänkt  att   gälla  under  en\r\nförsöksperiod om tre år  skall förberedelserna  för\r\nden  intagnes  frigivning,  under  den sista tiden i\r\nanstalt,   vara   särskilt  inriktade  på   konkreta\r\nåtgärder för att underlätta  övergången till ett liv\r\ni     frihet.    Den    intagnes    bostads-     och\r\nsysselsättningssituation   efter  frigivningen  samt\r\nhans    eller    hennes    behov   av   stöd-    och\r\nbehandlingsinsatser    efter   frigivningen    skall\r\nutredas.  Utredningen  skall   syfta  till  att  den\r\nintagne efter frigivningen i möjligaste mån skall ha\r\nsin försörjning ordnad genom arbete  eller  på annat\r\nsätt  och  att han eller hon skall ha tillgång  till\r\nbostad.  Om  den   intagne   behöver   undervisning,\r\nutbildning    eller    ekonomiskt,   socialt   eller\r\nmedicinskt  stöd efter frigivningen  skall  åtgärder\r\nvidtas så att dessa behov, så långt som möjligt, kan\r\ntillgodoses.  Förutsättningarna  för att bevilja den\r\nintagne  frigång  enligt  11 § KvaL,  verkställighet\r\nutanför anstalt enligt 33 a  §  KvaL  eller vistelse\r\nutanför  anstalt  enligt  34  § KvaL skall  särskilt\r\növervägas under den sista tiden  i  anstalt.  De  nu\r\nbeskrivna förberedelserna skall ske i nära samverkan\r\nmed  den  intagne  och i samarbete bl.a. med berörda\r\nmyndigheter.\r\nEnligt 6 § förordningen (1974:248) om kriminalvård\r\ni anstalt (KvaF) skall  en behandlingsplan upprättas\r\nför    varje    intagen.   Planen    skall,    under\r\nhänsynstagande till  anstaltstidens längd och övriga\r\nomständigheter, inriktas  på  åtgärder som är ägnade\r\natt främja den intagnes anpassning  i  samhället och\r\nsom   förbereder   honom   för   tillvaron   utanför\r\nanstalten.   Till   ledning   för   upprättandet  av\r\nbehandlingsplanen  skall  en behandlingsundersökning\r\nutföras, i den mån erforderlig  utredning inte redan\r\nfinns  tillgänglig.  De  närmare  föreskrifterna  om\r\nbehandlingsplanering m.m. meddelas  enligt  8 § KvaF\r\nav Kriminalvårdsstyrelsen.\r\nDe  nya  reglerna  i  bl.a. 33 § KvaL följs upp  i\r\nKriminalvårdsstyrelsens  föreskrifter  och  allmänna\r\nråd om planering av kriminalvårdspåföljd m.m. (KVVFS\r\n2001:3).   Där   sägs   bl.a.   att    planen    för\r\nverkställigheten  är  ett viktigt hjälpmedel för att\r\nöka  förutsättningarna för  att  den  frigivne  inte\r\nåterfaller  i  brott.  Enligt  1  § i föreskrifterna\r\nskall en ansvarig tjänsteman utses  för  upprättande\r\nav planen. Den ansvarige tjänstemannen skall  enligt\r\n4 § fortlöpande följa upp arbetet enligt planen.  De\r\nallmänna  råd  som  ansluter  till  3  §  innehåller\r\ningående  anvisningar för den risk- och behovsprofil\r\nsom skall upprättas  för  den  intagne  samt  hur en\r\nindividuell  plan för verkställigheten bör utformas.\r\nPlanen    bör,    om     möjligt,    omfatta    hela\r\nverkställigheten   i  kriminalvården,   vilket   för\r\nfängelsedömda innebär  krav  på  en  nära  samverkan\r\nmellan kriminalvårdens olika delar. Enligt 5 § skall\r\nen särskild checklista för frigivning upprättas,  av\r\nvilken det skall framgå vem som har ansvar för vad i\r\nfrigivningsförberedelserna     och     utgöra     en\r\ndokumentation  av  dessa  förberedelser.  Enligt  de\r\nallmänna  råd som ansluter till 5 § bör den intagnes\r\nbehov    av    bostad,     arbete     eller    annan\r\nförsörjningsmöjlighet,  utbildning,  vård  och/eller\r\nbehandling, stödjande nätverk samt möjligheter  till\r\nen    meningsfull   fritidssysselsättning   särskilt\r\nutredas.  Det  anges att det är särskilt viktigt att\r\nså långt möjligt  medverka  till att den intagne har\r\nförsörjning  och  boende  ordnat  vid  frigivningen.\r\nVidare  anges  i  föreskrifterna      vilket  också\r\növerensstämmer  med  vad som följer av 33  §  fjärde\r\nstycket KvaL  att förberedelserna  bör  ske  i nära\r\nsamverkan  med  den  intagne, med frivården samt med\r\nandra  myndigheter,  organisationer   och   enskilda\r\npersoner  som  kan främja den intagnes anpassning  i\r\nsamhället.\r\nEnligt  uppgift  från  Kriminalvårdsstyrelsen  har\r\nomfattande    utbildningsinsatser   genomförts   med\r\nanledning    av   de    nya    föreskrifterna    för\r\nbehandlingsplanering.    Allteftersom   utbildningen\r\ngenomförts  har  de  nya planeringsrutinerna  börjat\r\ntillämpas  på de lokala  kriminalvårdsmyndigheterna.\r\nPå grund av bl.a. bristande resurser, överbeläggning\r\noch hög personalomsättning  har  verksamheten  på en\r\ndel myndigheter ännu inte kommit igång såsom önskat.\r\nKriminalvårdsstyrelsen  bedriver  även ett projekt\r\nsyftande  till förbättrade frigivningsförberedelser.\r\nI projektet  utarbetas  bl.a.  förslag till åtgärder\r\noch utarbetas riktlinjer syftande till att förbättra\r\nutslussningen av de intagna. En åtgärd är att sprida\r\nkunskap   om   metoder  för  nätverksarbete   mellan\r\nanstalten,   frivård,    andra    myndigheter    och\r\norganisationer,  i syfte att förbättra utslussningen\r\nav de intagna. Tanken  är  att  under år 2003 införa\r\nsådant nätverksarbete som generell  arbetsmetod inom\r\nhela  kriminalvården. Häri ingår även  att  utarbeta\r\nriktlinjer för kriminalvårdens samarbete med ideella\r\norganisationer.    Projektgruppen    utreder   också\r\nmöjligheter     till     att    inrätta    särskilda\r\nutslussningsanstalter.\r\nBRÅ  har fått regeringens  uppdrag  att  utvärdera\r\nbl.a.   försöksverksamheten    med    intensifierade\r\nfrigivningsförberedelser.       Uppdraget      skall\r\nslutredovisas senast den 1 april 2005.\r\nI direktiven till den ovan nämnda  utredningen med\r\nuppdrag    att   utarbeta   förslag   till   en   ny\r\nkriminalvårdslag  pekar  regeringen på betydelsen av\r\nett  nära  samarbete mellan  den  öppna  och  slutna\r\nkriminalvården  för  att förhindra återfall i brott.\r\nLika  viktigt  är,  enligt  regeringen,  att  övriga\r\nhuvudmän i samhället,  t.ex.  för  vård, behandling,\r\nsysselsättning  och  boende,  tar  sitt  ansvar  och\r\ndeltar i ett aktivt samarbete med kriminalvården för\r\natt ge de frigivna det stöd och den hjälp som de har\r\nbehov av. Vidare anför regeringen att  strävan efter\r\natt  förebygga  och  förhindra brott talar  för  att\r\nkontrollnivån   under  prövotiden   för   villkorlig\r\nfrigivning bör vara  förhållandevis hög. Utredningen\r\nges i uppdrag att lämna  förslag på hur innehållet i\r\nden prövotid som löper efter  villkorlig  frigivning\r\nkan utvecklas så att dessa syften uppnås.\r\nUtskottet   behandlade  liknande  yrkanden  senast\r\nhösten 2001 (bet. 2001/02: JuU6 s. 9 f).\r\nUtskottet delar flera av motionärernas uppfattning\r\natt planeringen  av verkställigheten, liksom att den\r\nfår ett adekvat innehåll, i hög grad bidrar till att\r\nförbättra förutsättningarna  för den dömde att efter\r\nfrigivningen leva ett laglydigt  liv.  Utskottet kan\r\ninte  finna  annat än att föreskrifterna på  området\r\nfått  en  ändamålsenlig  utformning.  Önskemålen  om\r\nbehandlingsplaner  får  anses vara tillgodosedda med\r\nde  regler  som finns på området.  De  nya  reglerna\r\nskall dessutom utvärderas av BRÅ. Härtill kommer den\r\nbreda översyn av kriminalvårdslagstiftningen som för\r\nnärvarande  genomförs   och   som  har  att  i  alla\r\navseenden beakta hur verkställigheten  kan  anpassas\r\nså   att   den  förebygger  återfall  i  brott.  Den\r\nverksamhet med  självförvaltning som startats på ett\r\nflertal anstalter torde också vara betydelsefull för\r\natt möjliggöra att  de  intagna skapar sig en ordnad\r\ntillvaro efter frigivningen.\r\nNär det gäller konkreta åtgärder för att förbereda\r\nden intagnes frigivning, såsom att medverka till att\r\nden intagne har bl.a. bostad  och försörjning ordnad\r\nvid  frigivningen,  instämmer utskottet  i  vad  ett\r\nantal av motionärerna  anför  om  att kriminalvården\r\nmåste    bli   bättre   på   att   samordna   sådana\r\nfrigivningsförberedelser  med  andra myndigheter och\r\norganisationer.  Enligt  nu  gällande   föreskrifter\r\nskall så också ske. Kriminalvårdens åtgärder med att\r\nutarbeta  metoder för arbete i nätverk framstår  som\r\nmycket  lovvärda   för  att  ge  anstalterna  bättre\r\nverktyg  i detta arbete.  Några  särskilda  åtgärder\r\nfrån riksdagens  sida med anledning av de nu berörda\r\nmotionerna är emellertid inte påkallade.\r\nRiksdagen  bör  avslå   motionerna  Ju258,  Ju273,\r\nJu318, Ju321, Ju349, Ju353,  Ju384, So251, So363 och\r\nSo449 i nu berörda delar.\r\n\r\nAnsvaret för § 34-placeringar\r\n\r\n\r\nEnligt  34 § KvaL kan en intagen  få  tillstånd  att\r\nvistas utanför  anstalten  om han då kan bli föremål\r\nför särskilda åtgärder som kan antas underlätta hans\r\nanpassning i samhället, t.ex.  vård eller behandling\r\nmot  narkotikamissbruk.  Kriminalvården  skall  bära\r\nkostnadsansvaret för en intagen  som placeras i vård\r\nutanför  anstalten.  Vid  dagen för frigivning  från\r\nfängelsestraffet  övergår  betalningsansvaret   till\r\nkommunen,    som    skall    bära   kostnaden   till\r\nbehandlingstidens  slut.  Placeringen  måste  därför\r\noftast planeras tillsammans  med  och  godkännas  av\r\nbetalningsansvarig  kommun  som  också  ombeds lämna\r\nskriftliga  ansvarsförbindelser  för vårdkostnaderna\r\nefter frigivningen.\r\n\r\nFrågan   om   betalningsansvaret   för    §    34-\r\nplaceringarna   och   svårigheterna   att   få   med\r\nsocialtjänsten  i  planeringen  av desamma har länge\r\nvarit   ett  problem.  Många  kommuner   har   varit\r\ntveksamma  att  ta på sig ett sådant kostnadsansvar,\r\nsärskilt i fall då  man  inte  känner klienten sedan\r\ntidigare eller i fall då man tidigare  flera  gånger\r\nbeviljat vårdinsatser för klienten.\r\nI  motion  Ju258  (c)  efterfrågas  en  förbättrad\r\nsamverkan  mellan  kriminalvård  och kommuner  kring\r\ns.k.  § 34-placeringar. I motion Ju349  (kd)  begärs\r\natt  kostnadsansvaret  för  vård  och  behandling  i\r\nsamband med sådan placering överförs på staten.\r\nFrågan      om     kostnadsfördelningen     mellan\r\nkriminalvården  och kommunerna har utretts vid flera\r\ntillfällen  under   senare  år.  Fängelseutredningen\r\nföreslog att kriminalvården  skulle  få ta över hela\r\nkostnadsansvaret  för att på så sätt lösa  problemet\r\n(SOU   1993:76).   Flera   remissinstanser,   liksom\r\nregeringen, motsatte  sig  detta  förslag då man var\r\nrädd  för att detta skulle innebära  att  kommunerna\r\nskulle  frånträda  sitt ansvar för missbrukarvården.\r\nNarkotikakommissionen   föreslog  för  sin  del  att\r\nkriminalvården skulle ges  möjlighet  att  genomföra\r\n§ 34-placeringar  även utan ansvarsförbindelse  från\r\nden intagnes kommun  och  att  kriminalvården skulle\r\nikläda sig ett kostnadsansvar för  dessa placeringar\r\näven  efter den villkorliga frigivningen.  Ordningen\r\nvar endast  tänkt att tillämpas då ingen annan utväg\r\nstod till buds  och  skulle  pågå  under  en tvåårig\r\nförsöksperiod.     Kriminalvårdsstyrelsen     skulle\r\ndärefter  till regeringen redovisa sina erfarenheter\r\nnär  det  gäller  art,  omfattning,  utveckling  och\r\nkostnader (SOU  2000:126).  Även  detta  förslag har\r\nmött viss kritik.\r\nI  propositionen  Nationell narkotikahandlingsplan\r\n(prop. 2001/02:91) lämnades  inga  konkreta  förslag\r\ntill hur problemet med § 34-placeringar skall lösas.\r\nUtgångspunkten för det fortsatta arbetet skulle dock\r\nenligt  regeringen vara att samhället skall se  till\r\natt den som  har behov av det skall kunna få adekvat\r\nvård.   Genom   beslut    den    25    april    2002\r\n(Ju2002/3054/KRIM)           gav          regeringen\r\nKriminalvårdsstyrelsen i uppdrag  att  genomföra  en\r\nsärskild satsning på att bekämpa narkotikamissbruket\r\nbland  kriminalvårdens  klienter.  I uppdraget ingår\r\näven att kartlägga omfattningen och typen av problem\r\nsom hindrar placeringar utanför anstalt  med stöd av\r\n34   §   KvaL.  Kriminalvårdens  kartläggning  skall\r\npresenteras senast den 1 oktober 2003.\r\nSom utskottet  vid tidigare behandling av liknande\r\nyrkanden anfört (bet.  2001/02:JuU5y  s.  12 f) är §\r\n34-placeringar   ett   bra  instrument  för  att  få\r\nnarkotikamissbrukare    i   lämplig    vård    under\r\nverkställigheten. För att kunna ge den intagne bästa\r\nmöjliga    behandling   är   det    angeläget    att\r\nbehandlingsplaneringen    görs   i   samarbete   med\r\nsocialtjänsten i den intagnes  hemkommun,  detta för\r\natt  ta  till  vara  erfarenheterna där och för  att\r\nuppnå   kontinuitet   i  vården.   Möjligheten   att\r\ngenomföra  §  34-placeringar   är  i  själva  verket\r\ncentral  för att kriminalvården skall  ha  möjlighet\r\natt arbeta  utifrån  ett  behandlingsperspektiv. Det\r\nuppdrag som Kriminalvårdsstyrelsen  har  fått  är av\r\nstörsta  vikt för att komma till rätta med problemet\r\nmed  § 34-placeringarna.  Arbetet  härmed  bör  inte\r\nföregripas.  Utskottet  avstyrker därför bifall till\r\nmotionerna Ju258 och Ju349 i nu behandlade delar.\r\n\r\nBehandling av sexualbrottsdömda\r\n\r\n\r\nI motionerna Ju349 och A242  (båda  kd)  anförs  att\r\nkrav  på  farmakologisk  och annan typ av behandling\r\nbör  kunna uppställas för villkorlig  frigivning  av\r\nvissa sexualbrottsdömda personer.\r\n\r\nSåvitt    gäller    själva    behandlingen    inom\r\nkriminalvården finns bestämmelser i KvaL. En intagen\r\nskall  enligt  10  § KvaL ges möjlighet till lämplig\r\nsysselsättning som främjar  utsikterna för honom att\r\nefter frigivningen inordna sig  i  samhället,  t.ex.\r\nsärskilt  anordnad  verksamhet  som  syftar till att\r\nmotverka   brott.  En  intagen  som  har  behov   av\r\nmedicinskpsykologisk   eller  någon  annan  särskild\r\nbehandling skall också beredas sådan, om det kan ske\r\nmed  hänsyn  till  anstaltstidens   längd   och  den\r\nintagnes förutsättningar.\r\nEnligt 12 § KvaL är en intagen normalt skyldig att\r\ndelta i den verksamhet och ha den sysselsättning som\r\nanvisas  honom.  Det  är  således  obligatoriskt att\r\ndelta   i   anvisad   programverksamhet.   Medicinsk\r\nbehandling  däremot  kan, liksom eljest i samhället,\r\nnormalt endast ges på frivillig grund. Undantag från\r\ndenna huvudregel är den  behandling  som kan ske med\r\nstöd av lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.\r\nKriminalvårdsstyrelsen har beslutat att verksamhet\r\nför behandling av sexualbrottsdömda skall bedrivas i\r\nfyra  sexualbrottsenheter.  Varje  enhet  innehåller\r\navdelning  för  risk-  och  behovsbedömning,  sluten\r\navdelning,  öppen  avdelning  samt   samverkan   med\r\nfrivården.   De   anstalter   som   ingår   i  dessa\r\nsexualbrottsenheter   är   Kristianstad,  Härnösand,\r\nViskan, Skogome, Smälteryd, Norrtälje och Tillberga.\r\nTanken   är   bl.a.  att  dessa  sexualbrottsenheter\r\ngeografiskt skall  täcka  upp  hela Sverige samt att\r\nsamtliga sexualbrottsdömda skall  genomgå  särskilda\r\nprogram och erbjudas behandling.\r\nUtskottet  har  vid  flera tillfällen haft att  ta\r\nställning till motionsyrkanden med liknande innehåll\r\nsom de nu aktuella. Vid motionsbehandling i februari\r\n2001  anförde utskottet bl.a.  att  ett  system  med\r\nfarmakologisk  behandling  knappast  kan  ges  annan\r\nräckvidd  än  under  tiden för villkorlig frigivning\r\noch  att  det, som all annan  medicinsk  behandling,\r\ntorde kräva  noggrann  kontroll och uppföljning. Mot\r\nbakgrund av bl.a. de begränsningar  som  gäller  för\r\nvård  under  tvång ansåg utskottet att andra metoder\r\nborde väljas för  att  minska  risken för återfall i\r\nden aktuella typen av brott. Här  var  det  anförde\r\nutskottet  möjligt att farmakologisk behandling  om\r\nden  ges  på  frivillig  grund i vissa fall kan vara\r\ntill nytta (bet. 2000/01:JuU12 s. 6 f).\r\nNär  utskottet  i november  2001  ånyo  behandlade\r\nliknande  yrkanden  höll  utskottet  fast  vid  sitt\r\nställningstagande från  föregående  behandling (bet.\r\n2001/02:JuU6 s. 7 f).\r\nUtskottet  står  alltjämt  fast vid sitt  tidigare\r\nställningstagande  i  frågan.  Riksdagen  bör  avslå\r\nmotionerna Ju349 och A242 i nu behandlade delar.\r\n\r\nBehandling av rattfylleridömda\r\n\r\n\r\nI  motion T459 (kd) anförs att rattfylleridömda  bör\r\nkunna   dömas   att   delta   i   särskilda  program\r\ninnefattande konfrontation med trafikoffer.\r\n\r\nEnligt       vad      som      inhämtats      från\r\nKriminalvårdsstyrelsen bedrivs programverksamhet för\r\nrattfylleridömda  på  anstalterna Östragård, Rostorp\r\noch Sörbyn. Från anstalten  Östragård  har  intresse\r\natt  få  starta  behandlingsverksamhet  innefattande\r\nkonfrontation   med  trafikoffer  framförts.   Något\r\nbeslut  om  sådan  verksamhet  har  emellertid  inte\r\nfattats.   Ett  stort  antal   frivårdsenheter   har\r\ntidigare      haft       programverksamhet       för\r\nrattfylleridömda. På vissa frivårdsenheter, bl.a.  i\r\nKalmar,  bedrivs  också verksamhet med konfrontation\r\nmellan rattfylleridömda och trafikoffer.\r\nUtskottet ifrågasätter  inte att påverkansmodeller\r\ninnefattande konfrontation  mellan  rattfylleridömda\r\noch trafikoffer i vissa fall kan vara verkningsfulla\r\nför  att ge gärningsmannen ökad insikt  om  brottets\r\nallvar  och  därmed  leda  till minskad risk för att\r\ndenne  återfaller i rattfylleribrott.  Något  hinder\r\nmot  att   i  dagsläget  bedriva  en  sådan  typ  av\r\nbehandling   torde   inte   föreligga,   och   sådan\r\nverksamhet  förekommer  också  inom  kriminalvården.\r\nUtskottet   ser    inga    nackdelar    med    detta\r\nbehandlingsinslag  på  frivillighetens grund. Motion\r\nT459 i nu behandlad del  får  anses tillgodosedd och\r\nbör avslås av riksdagen.\r\n\r\nÖvrigt\r\n\r\n\r\nI  motion  Ju258  (c) begärs särskilda  program  för\r\nintagna som dömts för  brott  som  sammanhänger  med\r\nspelmissbruk.\r\n\r\nPå  kriminalvårdsanstalterna  Skänninge och Skenäs\r\nbedrivs   sedan   en   kortare   tid   tillbaka   en\r\nprogramverksamhet  för  spelberoende. Kriminalvården\r\nsamarbetar   också   med  två   behandlingshem   för\r\nspelberoende och med en klientorganisation.\r\nMotionsyrkandet får  anses  tillgodosett genom den\r\nstartade   programverksamheten   för   spelberoende.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motion Ju258\r\ni nu behandlad del.\r\nI motion Ub292 (c) anförs att intagna som har läs-\r\noch    skrivsvårigheter   bör   erbjudas    särskild\r\nutbildning.\r\nEnligt  10 § KvaL skall en intagen under arbetstid\r\nges möjlighet  till  bl.a.  arbete, undervisning och\r\nutbildning.     Några     i     övrigt     tvingande\r\nförfattningsföreskrifter    om    vilken   form   av\r\nklientutbildning  den intagne skall  erbjudas  finns\r\ninte. I regleringsbreven  för  åren  2001  och  2002\r\nangav  regeringen  som  ett mål för verksamheten att\r\nkriminalvården   skall   förstärka    inslaget    av\r\ngrundläggande  och  teoretisk utbildning så att alla\r\nintagna som har behov av det erbjuds grundskole- och\r\ngymnasieutbildning. I  regleringsbrevet  för år 2003\r\nåterfinns  inte  något  motsvarande  verksamhetsmål.\r\nDäremot  ger  regeringen  Kriminalvårdsstyrelsen   i\r\nuppdrag att  som ett led i strävandena att utveckla\r\ninnehållet  i  sysselsättningen  för  de  intagna på\r\nanstalt  bl.a. göra en bedömning av behovet  hos de\r\nintagna  av  grundskole- och gymnasieutbildning samt\r\nlämna förslag  till  hur  detta  på  bästa  sätt kan\r\ntillgodoses.  Kriminalvårdsstyrelsen  har  under  de\r\nsenaste    åren    lagt    en    större   tyngd   på\r\nprogramverksamhet      med      grundskole-      och\r\ngymnasieutbildning för de intagna.\r\nKriminalvårdsstyrelsen slutförde  under våren 2002\r\nen    intern    utredning    om    insatserna    för\r\nklientutbildning. I rapporten finns bl.a. förslag om\r\natt  kriminalvården  skall anställa lärare i stället\r\nför att upphandla lärartjänster  och  att  ett antal\r\nkommunala  rektorer skall anlitas för att möjliggöra\r\nbetygssättning  av  de intagna. En försöksverksamhet\r\nmed anställda lärare har inletts på några anstalter.\r\nKriminalvårdsstyrelsen  har  i samband därmed inlett\r\nett  samarbete  med  Centrum för  flexibelt  lärande\r\n(f.d.  Statens  skola  för  vuxna).  Tanken  är  att\r\nCentrum för flexibelt lärande  skall  ta hand om det\r\npedagogiska   ansvaret   för  de  av  kriminalvården\r\nanställda      lärarna     och     också      inneha\r\nrektorsfunktionen.   Vidare   har   ett  försök  med\r\nInternetbaserad  distansutbildning  inletts  på  fem\r\nanstalter.\r\nEnligt  en  vid  Linköpings universitet  genomförd\r\nundersökning  är  förekomsten   av   dyslexi  endast\r\nmarginellt större bland intagna i anstalt  än  bland\r\npopulationen  i stort. Enligt vad som inhämtats från\r\nKriminalvårdsstyrelsen  bedrivs  riktat  arbete  mot\r\nintagna  med  dyslexi endast på några anstalter, där\r\nspecialintresserade lärare finns.\r\nUtskottet vill poängtera att kriminalvården har en\r\nviktig  roll  i  att  ge  de  intagna  grundläggande\r\nskolutbildning på grundskole- och gymnasienivå. Häri\r\nligger  också  att  stärka   de  intagnas  läs-  och\r\nskrivkunskaper.  Som framgått satsar  kriminalvården\r\nockså på detta. Utskottet  förutsätter  att  intagna\r\nmed  dyslexi  eller  andra läs- och skrivsvårigheter\r\nfår  den  hjälp  de  behöver   inom  ramen  för  den\r\nverksamheten. Någon åtgärd med anledning  av  motion\r\nUb292  behövs inte, varför motionen bör avslås i  nu\r\nbehandlad del.\r\nI  motion   Ju250  (m)  anförs  att  forskning  om\r\nbehandling  av  män   som  misshandlar  kvinnor  bör\r\nstimuleras.\r\nKriminalvårdsstyrelsen  har på regeringens uppdrag\r\nkartlagt vilka program som används för behandling av\r\nmän  som  har  dömts  för  våldsbrott  mot  kvinnor.\r\nProgrammen genomförs huvudsakligen  i  samtalsform i\r\ngrupp   och   ofta   i   samarbete   med  polis  och\r\nsocialtjänst. Problematiken tas även upp  i sex- och\r\nsamlevnadskurser och i gruppsamtal om relationer vid\r\nanstalter   som   har  allmänna  våldsbrottsprogram.\r\nKriminalvården har  vidare  inlett ett samarbete med\r\nbrittiska Home Office. Detta  samarbete  syftar till\r\natt   utveckla  nationella  program  anpassade   för\r\npersoner  som  dömts för våld i nära relationer. Tre\r\nanstalter har inlett en försöksverksamhet med sådana\r\nvåldsprogram. Kriminalvårdsstyrelsen  räknar med att\r\növersätta  program-  och  teorimanualer  samt  börja\r\nutbilda  personal under våren 2003 för att  därefter\r\nkunna starta programverksamhet i större skala.\r\nEnligt utskottets  mening är det angeläget att män\r\nsom dömts för misshandel mot kvinnor erbjuds adekvat\r\nbehandling inom kriminalvården.  Utskottet kan också\r\nkonstatera att kriminalvården bedriver  vård i olika\r\nformer   för   denna   grupp  av  klienter  och  att\r\nansträngningar görs för  att  införa  nya nationella\r\nprogram  för  denna  grupp.  Kriminalvården  strävar\r\nockså efter att all programverksamheten  skall  vara\r\nforskningsbaserad.   Ett   särskilt  uttalande  från\r\nriksdagen  om forskning på området  kan  inte  anses\r\npåkallat. Utskottet  föreslår  att  riksdagen avslår\r\nmotion Ju250 i nu behandlad del.\r\n\r\nKvinnor inom kriminalvården m.m.\r\n\r\n\r\nI    detta    avsnitt   behandlar   utskottet\r\nmotionsyrkanden  rörande  kvinnors  situation\r\ninom   kriminalvården   och  deras  särskilda\r\nbehov.    Utskottet    delar    motionärernas\r\nuppfattning  att kvinnor har andra  behov  än\r\nmän  på  de  områden  som  här  är  aktuella.\r\nUtskottet   hänvisar   dock   till   pågående\r\nutvecklingsarbete  och föreslår att riksdagen\r\navslår motionerna. Jämför reservation 15 (fp,\r\nc).    Utskottet    behandlar    också    ett\r\nmotionsyrkande om att  anstalterna  i  större\r\nutsträckning  bör  anpassas  efter  barns och\r\nföräldrars   behov   av   umgänge.  Utskottet\r\nhänvisar till att ett antal  besökslägenheter\r\ninrättats  vid  landets  anstalter  samt  att\r\nminst  ett  besöksrum vid varje  anstalt  och\r\nhäkte anpassats  efter barns behov. Utskottet\r\nföreslår      att      riksdagen       avslår\r\nmotionsyrkandet. Jämför reservation 16 (kd).\r\n\r\nKvinnors särskilda behov\r\n\r\n\r\nI motionerna Ju258 (c) och Ju353 (fp) anförs  att de\r\nsärskilda  behov  som  kvinnor intagna i anstalt har\r\nbör uppmärksammas. Det rör enligt motionärerna bl.a.\r\nde intagnas behov av kontakt med sina barn och deras\r\nsärskilda behov av rehabilitering  och utbildning. I\r\nmotion    Ju264    (v)    anförs    att    särskilda\r\nbehandlingsprogram  inriktade  på kvinnors särskilda\r\nbehov  bör utarbetas inom kriminalvården.  I  motion\r\nJu273 (fp)  begärs  att  särskilda  stödprogram  för\r\nkvinnor inom kriminalvården utarbetas, att särskilda\r\ninsatser  görs  för  att erbjuda yrkesutbildning för\r\nkvinnor  intagna  i  kriminalvårdsanstalt  samt  att\r\nkvinnorna erbjuds adekvat  krishantering  och social\r\nrehabilitering.\r\n\r\nKriminalvårdsstyrelsen   har   utfärdat  särskilda\r\nriktlinjer för fängelsedömda kvinnor.  Riktlinjerna,\r\nsom  gäller  sedan den 1 juni 1998, behandlar  bl.a.\r\nfrågan om verkställighetsinnehållet  för  kvinnor  i\r\nanstalt.  Enligt  riktlinjerna  skall programmen för\r\nkvinnor, i likhet med verksamheten  för män, omfatta\r\narbete, utbildning och speciella program  som syftar\r\ntill  att bearbeta kriminalitet och drogproblematik,\r\ns.k.  brotts-   och   missbruksrelaterade   program.\r\nProgrammen skall uppfylla de krav och riktlinjer som\r\ngäller  inom respektive område. För kvinnorna  skall\r\nprogrammen  anpassas  till kvinnors särskilda behov:\r\narbete,  utbildning,  föräldraskap,  hälsa  och  ett\r\noberoende  liv.  Särskilda   föräldraprogram   skall\r\nerbjudas  intagna kvinnor. För att stärka kvinnornas\r\nsjälvkänsla  och  identitet  i kvinnorollen skall de\r\nvidare erbjudas brottsrelaterade  program  inriktade\r\npå     bl.a.     könsroller,     jämställdhet    och\r\nkonflikthantering.\r\nAv riktlinjerna följer också att  den personal som\r\narbetar  med  intagna  kvinnor  skall  ha   särskild\r\nkompetens.  Personalen  skall bl.a. ha kunskaper  om\r\nkvinnors särskilda behov  och krav i ett biologiskt,\r\nsocialt  och  psykologiskt  perspektiv,  rollen  som\r\nkvinna   och   mor,   kvinnors   drogmissbruk    och\r\nkriminalitet  och  kvinnan  som  offer vid sexuellt,\r\npsykiskt     och    fysiskt    våld.    Återkommande\r\nkompetensutveckling  bör  ges  personalen inom dessa\r\nområden.\r\nI  rapporten  Kvinnor  i anstalt  (december  2000)\r\nredovisas   en   uppföljning   och    förslag   till\r\nvidareutveckling av riktlinjerna. Vissa av förslagen\r\ni rapporten har föranlett åtgärder. Bland  annat har\r\nde anstalter där det finns kvinnliga intagna  bildat\r\nett  nätverk  för  samarbete  kring  bl.a. frågor om\r\nplacering  av  kvinnliga  fångar  och  planering  av\r\nverkställigheten  för  dem  samt om programinnehåll.\r\nNätverket   leds  från  Kriminalvårdsmyndigheten   i\r\nÖrebro. Vidare  har  verksamhet med självförvaltning\r\ninletts   på  hela  anstalten   Sagsjön.   Även   på\r\nFäringsöanstalten  planeras  för självförvaltning på\r\nhela anstalten.\r\nUtskottet   har  tidigare  vid  flera   tillfällen\r\nuttalat sig i frågor rörande kvinnors situation inom\r\nkriminalvården,   senast   i   november  2001  (bet.\r\n2001/02:  JuU6 s. 11 f). Utskottet  konstaterade  då\r\natt   kvinnornas   situation   inom   kriminalvården\r\nuppmärksammats på flera håll, bl.a. genom att sådana\r\nåtgärder   som   redovisas   härovan  vidtagits  och\r\nplaneras  inom  kriminalvården.   Utskottet  anförde\r\nockså att det i flera hänseenden finns anledning att\r\nbeakta  att kvinnor har andra behov  än  män  på  de\r\naktuella områdena. Utskottet ansåg det inte påkallat\r\nmed någon särskild åtgärd från riksdagens sida.\r\nUtskottet   ser  det  nybildade  nätverket  mellan\r\nkvinnoanstalterna  som  någonting  mycket  positivt.\r\nHärigenom  kan  ett  kunskaps- och erfarenhetsutbyte\r\nske mellan anstalterna.  Nätverket  torde  också  ge\r\nbättre  förutsättningar  för  att utarbeta och följa\r\nuppgjorda   vårdplaner  för  intagna   kvinnor   och\r\ndärigenom bättre  anpassa  dem  för ett liv i frihet\r\nutan kriminalitet och droger. Det  är  också  mycket\r\npositivt  att  en betydande del av anstaltsplatserna\r\nför  kvinnor inrättats  med  självförvaltning  eller\r\nkommer  att  innefatta  sådan  verksamhet. Utskottet\r\nvidhåller i övrigt vad som tidigare anförts i frågan\r\noch kan inte heller nu finna det  påkallat med någon\r\nsärskild åtgärd från riksdagens sida.  Riksdagen bör\r\nsåledes  avslå  motionerna  Ju258, Ju264, Ju273  och\r\nJu353 i nu behandlade delar.\r\n\r\nBarn till intagna\r\n\r\n\r\nI motion Ju349 (kd) anförs att  anstalterna i större\r\nutsträckning bör anpassas efter barns och föräldrars\r\nbehov av umgänge.\r\n\r\nI  rapporten  Barn  med frihetsberövade  föräldrar\r\n(1998)      redovisade      Socialstyrelsen      och\r\nKriminalvårdsstyrelsen ett regeringsuppdrag  att  se\r\növer   förhållandena  för  barn  vars  föräldrar  är\r\nintagna i häkte eller anstalt samt att lämna förslag\r\ntill förändringar  av  gällande författningar och de\r\nandra  åtgärder  som översynen  kunde  ge  anledning\r\ntill. Till följd av  rapporten erhöll kriminalvården\r\nför budgetåret 2000 ett  extra  anslag om 3 miljoner\r\nkronor   för   särskilda  insatser  för   barn   med\r\nfrihetsberövade föräldrar.\r\nFrån Kriminalvårdsstyrelsen har utskottet inhämtat\r\natt det skapats besökslägenheter vid samtliga slutna\r\nenheter för kvinnor  och  vid  två  av de fyra öppna\r\nenheterna för kvinnor. På totalt tio  av  de  slutna\r\nanstalterna  för män har besökslägenheter inrättats.\r\nHärutöver har  varje  häkte och anstalt inrett minst\r\nett besöksrum med tanke på barns besök.\r\nUtskottet  har  tidigare   vid   flera  tillfällen\r\nbehandlat  motionsyrkanden  rörande situationen  för\r\nbarn  med frihetsberövade föräldrar.  Senast  var  i\r\nsamband  med  behandlingen  av  statsbudgeten för år\r\n2002 (bet. 2001/02:JuU1 s. 94 f).\r\nSom  utskottet  framhållit tidigare  befinner  sig\r\nbarn med föräldrar  på  anstalt i en svår situation.\r\nMed hänsyn till dessa barns  bästa  är det angeläget\r\natt  de  ges  efter  omständigheterna bästa  möjliga\r\nförutsättningar att utöva  umgänge  med  sin intagna\r\nförälder.      Utskottet      ser     därför     med\r\ntillfredsställelse  att  det  nu skapats  ett  antal\r\nbesökslägenheter på anstalterna  samt  att besöksrum\r\nanpassats  med tanke på barns besök. Motionsyrkandet\r\nfår  härigenom  anses  tillgodosett.  Riksdagen  bör\r\navslå motion Ju349 i nu behandlad del.\r\n\r\nPlacering av långtidsdömda\r\n\r\n\r\nI  detta   avsnitt  behandlar  utskottet  ett\r\nmotionsyrkande  som  går  ut  på  att det bör\r\ninrättas  särskilda  mottagningsenheter   för\r\nlångtidsdömda.  Utskottet  hänvisar  till  en\r\naviserad   översyn   av   de   långtidsdömdas\r\nsituation,   och   utskottet   föreslår   att\r\nriksdagen   avslår  motionsyrkandet.   Jämför\r\nreservation 17 (v).\r\n\r\nI  motion Ju265  (v)  begärs  en  utredning  av  hur\r\nlångtidsdömda bör placeras under den första delen av\r\nverkställigheten  och  hur  verksamheten  under  den\r\ntiden bör utformas. Motionärerna anför att särskilda\r\nmottagningsenheter bör inrättas för långtidsdömda på\r\nvilka  de  skall  vistas  under  den första delen av\r\nverkställigheten. Motionärerna framhåller vidare att\r\nmånga   långtidsdömda   inte   har   erfarenhet   av\r\nkriminalvården och därför har ett särskilt  behov av\r\nstöd.\r\n\r\nSedan  april  1997  har ett samordnat kvalificerat\r\nmottagningsförfarande  införts  på  riksmottagningen\r\nvid  anstalten Kumla. På  riksmottagningen  placeras\r\nalla dömda män med en verkställbar dom om sammanlagt\r\nlägst fyra års fängelse. Under den intagnes vistelse\r\npå riksmottagningen  tas  en  individuell  risk- och\r\nbehovsprofil fram. Profilerna utgör sedan en  del av\r\ndet beslutsunderlag som ligger till grund för beslut\r\nom  särskilda  villkor  för den intagne. Motsvarande\r\nförfarande för långtidsdömda  kvinnor  genomförs  på\r\nanstalten Hinseberg.\r\nDen  1  mars 2001 öppnade Kriminalvårdsmyndigheten\r\nKumla en avdelning med 24 platser för livstidsdömda.\r\nUtskottet  har inhämtat att Kriminalvårdsstyrelsen\r\nhar  tillsatt  en  utredning  av  de  långtidsdömdas\r\nsituation. Den avses  bl.a.  lämna  förslag  rörande\r\nindelningen  av verkställigheten i olika faser  från\r\nintagning till  frigivning. Utredningen beräknas bli\r\nklar i mars 2003.\r\nUtskottet har behandlat  liknande  yrkanden  flera\r\ngånger   tidigare,  senast  i  november  2001  (bet.\r\n2001/02:JuU6  s.  14). Utskottet framhöll därvid att\r\nde långtidsdömdas situation  inom  kriminalvården är\r\nvärd  uppmärksamhet. Utskottet anförde  att  behoven\r\nvad gäller  säkerhet  och  behandlingsinnehåll  samt\r\nerfarenheten   av   kriminalvård  varierar  kraftigt\r\nmellan  de  intagna.  Utskottet   såg   därför   med\r\ntillfredsställelse      på      utredningen     inom\r\nkriminalvården  om de långtidsdömdas  situation  och\r\nkonstaterade att  de frågor som motionärerna tog upp\r\nkommer att behandlas  i  utredningen,  varför  någon\r\nåtgärd från riksdagens sida inte behövdes.\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning i frågan nu.\r\nDet   aviserade  utredningsresultatet  bör  avvaktas\r\ninnan  några  ställningstaganden  görs  på  området.\r\nRiksdagen bör avslå motion Ju265 i nu behandlad del.\r\n\r\nÅtgärder mot införsel av droger\r\n\r\n\r\nI   detta    avsnitt    behandlar   utskottet\r\nmotionsyrkanden  rörande  åtgärder   för  att\r\nförhindra att droger förs in på anstalter och\r\nhäkten.    Utskottet    delar   motionärernas\r\nuppfattning  att  kraftfulla  åtgärder  måste\r\nvidtas för att komma till rätta med problemet\r\nmed     förekomsten    av     droger     inom\r\nkriminalvården. Utskottet hänvisar bl.a. till\r\nen önskan  om  bibehållen  öppenhet samt till\r\npågående   arbete  inom  kriminalvården   och\r\nföreslår  att  riksdagen  avslår  motionerna.\r\nJämför reservationerna 1819.\r\n\r\nI motion Ju281  (m)  begärs  att särskilda besöksrum\r\nmed  glasruta som skiljer intagen  och  besökare  åt\r\ninförs på vissa anstalter. I samma motion begärs att\r\nkontroll  av  inpasserande  på anstalterna skall ske\r\nmed hjälp av narkotikahundar.\r\n\r\nI  propositionen  Nationell narkotikahandlingsplan\r\n(prop.   2001/02:91,   bet.    2001/02:SoU15,   bet.\r\n2001/02:JuU5y,    rskr.   2001/02:193)    underströk\r\nregeringen att kriminalvården har en viktig funktion\r\natt    fylla    i    samhällets     insatser     mot\r\nnarkotikamissbruket.   Utgångspunkten  skall  enligt\r\nregeringen  vara att intagna  utan  narkotikaproblem\r\ninte skall behöva komma i kontakt med narkotika, att\r\nmissbrukare avskärs från tillförsel av narkotika och\r\natt intagna förhindras  att  bedriva narkotikahandel\r\ninom häktena och anstalterna samt  ute  i samhället.\r\nFör  att  åstadkomma  en  narkotikafri  miljö  krävs\r\nenligt   regeringen  en  kombination  av  kraftfulla\r\nmotivations- och behandlingsinsatser och väl avvägda\r\nkontrollåtgärder.     Regeringen     aviserade     i\r\npropositionen  100 miljoner kronor under tre år till\r\nen särskild narkotikasatsning  inom  kriminalvården.\r\nFörutom   omfattande   insatser  för  identifiering,\r\nmotivering   och   behandling    av    intagna   med\r\nmissbruksproblem   angav  regeringen  att  särskilda\r\ninsatser  skall  göras   för   att  kraftigt  minska\r\ninförseln av narkotika, bl.a. genom  att ytterligare\r\nöka kunskapen och utveckla metoder för att förhindra\r\natt narkotika förs in på häkten och anstalter.\r\nPropositionen    behandlades   i   riksdagen    av\r\nsocialutskottet   (bet.    2001/02:    SoU15),   som\r\ntillstyrkte     förslaget.     I    yttrande    till\r\nsocialutskottet     behandlade     justitieutskottet\r\nliknande   yrkanden   som   de  nu  aktuella   (bet.\r\n2001/02:JuU5y   s. 13 f). Utskottet  framhöll därvid\r\natt  bestämmelserna om de kontrollåtgärder  som  kan\r\nvidtas inom såväl häkten och anstalter som frivården\r\ni allt  väsentligt är ändamålsenligt utformade. Även\r\nom man kunde  konstatera  att  regelverket  ger goda\r\nmöjligheter   att   genom   kontroll  förhindra  att\r\nnarkotika  förs in i anstalterna,  förekommer  sådan\r\ninförsel  i  en   på   vissa   håll  ganska  utbredd\r\nomfattning. Utskottet välkomnade  därför ett uppdrag\r\nsom Kriminalvårdsstyrelsen skulle få att ytterligare\r\nöka kunskapen och utveckla metoder för att förhindra\r\natt  narkotika  förs  in  på  häkten och  anstalter.\r\nUtskottet   ansåg  att  någon  ökad   slutenhet   av\r\nanstalterna  inte  borde  tillgripas,  även  om  det\r\nskulle kunna förhindra  en del av narkotikainflödet,\r\neftersom öppenheten är avgörande  för  att minska de\r\nskadliga följderna av frihetsberövandet  och för att\r\nfrämja den intagnes anpassning i samhället.\r\nBeträffande   frågan   om   besök   under   sådana\r\nförhållanden att den intagne och den besökande  inte\r\nkan   överlämna  föremål  till  varandra  (den  s.k.\r\nglasrutan)   hänvisade   utskottet   till   det   av\r\nregeringen       aviserade       uppdraget      till\r\nKriminalvårdsstyrelsen att utreda  vad det finns för\r\nhjälpmedel  som  kan  användas  i  arbetet  för  att\r\nförhindra  införsel  av narkotika, i vilken  mån  de\r\nolika hjälpmedlen kan  bidra till att personalen kan\r\nanvändas  till  andra  uppgifter   än  kontroll  och\r\növervakning  samt  vilken  kostnad  användningen  av\r\nhjälpmedlen kan leda till. Med hänvisning  till  det\r\naviserade     uppdraget    ansåg    utskottet    att\r\nmotionsyrkandena i denna del var tillgodosedda.\r\nGenom beslut  den 25 april 2002 (Ju2002/3054/KRIM)\r\ngav regeringen Kriminalvårdsstyrelsen  i uppdrag att\r\ngenomföra   en  särskild  satsning  på  att  bekämpa\r\nnarkotikamissbruket  bland kriminalvårdens klienter.\r\nI uppdraget ingick också bl.a. att öka kunskapen och\r\nutveckla metoderna för  att  förhindra att narkotika\r\nförs  in på häkten och anstalter.  Uppdraget  i  den\r\ndelen skall redovisas senast den 1 oktober 2003.\r\nKriminalvårdsstyrelsen antog i sin tur den 18 juni\r\n2002 en  handlingsplan  för  en särskild satsning på\r\nnarkotikabekämpning  m.m. inom  kriminalvården  (dnr\r\n2002-005943).    Handlingsplanen    anger    tydliga\r\nriktlinjer och ramar  för  den  verksamhet som skall\r\nbedrivas  vid  de  lokala kriminalvårdsmyndigheterna\r\nsom deltar i den särskilda  narkotikasatsningen. För\r\natt minska införseln och förekomsten av narkotika på\r\nanstalter  och  häkten  skall  sex   narkotikahundar\r\nanskaffas   till  kriminalvården.  Samtliga   hundar\r\nberäknas    enligt    Kriminalvårdsstyrelsen    vara\r\nverksamma från andra kvartalet 2003.\r\nUtskottet  behandlade  liknande  yrkanden  även  i\r\nsamband med behandling av budgetpropositionen för år\r\n2003 (bet. 2002/03:JuU1 s. 96 f).\r\nUtskottet instämmer  i  vad  motionärerna anför om\r\nbetydelsen av att förhindra införsel av narkotika på\r\nanstalter och häkten. Den ovan nämnda satsningen mot\r\nnarkotika  på anstalterna innebär  också  att  stora\r\ninsatser nu  görs  för  att komma till rätta med den\r\nproblematiska       narkotikasituationen        inom\r\nkriminalvården.  När  det  gäller  yrkandet om besök\r\nunder  sådana förhållanden att den intagne  och  den\r\nbesökande  inte kan överlämna föremål till varandra,\r\nt.ex. genom  åtskillnad  med  hjälp  av en glasruta,\r\nanser  utskottet generellt sett  i likhet  med  vad\r\nutskottet   vid   tidigare  behandling  av  liknande\r\nyrkanden  anfört    att  någon  ökad  slutenhet  av\r\nanstalterna  inte bör tillgripas.  Öppenhet  och  en\r\nunder omständigheterna naturlig kontakt med anhöriga\r\när av avgörande betydelse för att minska de skadliga\r\nföljderna av frihetsberövandet  och  för  att främja\r\nden  intagnes  anpassning  i  samhället. Som anförts\r\novan  skall  Kriminalvårdsstyrelsen   senast  den  1\r\noktober  2003  redovisa ett uppdrag från  regeringen\r\natt öka sin kunskap  om  problematiken  och utveckla\r\nmetoder för att förhindra att narkotika förs  in  på\r\nhäkten  och  anstalter.  I  avvaktan härpå bör några\r\ndefinitiva ställningstaganden inte göras.\r\nBegäran  om  anskaffning  av narkotikahundar  till\r\nkriminalvården får anses tillgodosedd genom beslutet\r\nom anskaffning av sex sådana hundar.\r\nUtskottet  föreslår  att riksdagen  avslår  motion\r\nJu281 i nu behandlade delar.\r\n\r\nPermissioner\r\n\r\n\r\nI  detta  avsnitt  behandlar   utskottet  tre\r\nmotionsyrkanden som går ut på att elektronisk\r\növervakning,  bl.a.  med användande  av  GPS-\r\nteknik,  bör  användas vid  permissioner  och\r\nfrigång.  Utskottet   behandlar   också   ett\r\nmotionsyrkande  om  att de intagna inte skall\r\nfå  disponera sitt pass  under  permissioner.\r\nUtskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår\r\nmotionsyrkandena. Utskottet  hänvisar  därvid\r\ntill    en    genomförd    uppstramning    av\r\npermissionsreglerna   samt   till  befintliga\r\nmöjligheter att på olika sätt  kontrollera en\r\nintagen under permission och frigång.  Jämför\r\nreservation 20 (m, kd).\r\n\r\nI  motionerna  Ju262  (m), Ju298 (s) och Ju349  (kd)\r\nframförs  yrkanden om att  elektronisk  övervakning,\r\nbl.a.  med  hjälp  av  GPS-teknik,  bör  komma  till\r\nanvändning  vid   permissioner   för  att  förhindra\r\nrymningar och att teknikutvecklingen  på området bör\r\nstimuleras.  I  motion Ju349 anförs att de  intagnas\r\npass alltid skall  tas  om hand vid permissioner och\r\natt  det  inte skall vara möjligt  för  intagna  att\r\nkvittera ut ett nytt pass före en permission.\r\n\r\nFör att underlätta anpassningen i samhället kan en\r\nintagen enligt  32  §  första  stycket KvaL beviljas\r\ntillstånd  att  lämna anstalten för  viss  kort  tid\r\n(normalpermission),  om det inte finns påtaglig fara\r\nför  fortsatt brottslig  verksamhet  eller  avsevärd\r\nfara för  annat  missbruk. Vid denna bedömning skall\r\nsärskilt  beaktas  om   den  intagne  nyttjat  eller\r\nförfarit olagligt med narkotika inom anstalten eller\r\nutan  giltigt  skäl  vägrat   att   lämna  urinprov.\r\nPermission  får  enligt  32  §  andra stycket  också\r\nbeviljas   om   någon   annan   särskild   anledning\r\nföreligger (särskild permission).\r\nFör  permission får ställas de villkor  som  anses\r\nerforderliga         beträffande        vistelseort,\r\nanmälningsskyldighet  eller   annat.   Om   noggrann\r\ntillsyn  behövs  kan det föreskrivas att den intagne\r\nunder permissionen skall stå under bevakning.\r\nI  fråga  om permissioner  gäller  dessutom  vissa\r\nkvalifikationstider.  Sålunda bör enligt 12 § första\r\nstycket  KvaF  den  som dömts  till  minst  två  års\r\nfängelse   inte   utan   särskilda   skäl   beviljas\r\npermission  innan han har avtjänat  sex  månader  av\r\nstraffet.\r\nMed    anledning     bl.a.    av    kritik    från\r\nRiksrevisionsverket    i    rapporten    Effektivare\r\nkriminalvård,   en   hindersanalys   (RRV   1999:27)\r\ntillsatte Kriminalvårdsstyrelsen en arbetsgrupp inom\r\nkriminalvården  för  att   se   över  den  praktiska\r\ntillämpningen  av gällande regler  för  utevistelser\r\noch,   i   mån   av  behov,   föreslå   erforderliga\r\nförändringar i regelverket.\r\nArbetsgruppen  redovisade   i  januari  2000  sitt\r\nuppdrag i rapporten Långtidsdömdas  utevistelser. Av\r\nrapporten  framgår  att  det  fanns  brister  i  det\r\ndåvarande regelverket samt i fråga om  den praktiska\r\ntillämpningen  av  detta. Sammanfattningsvis  ansågs\r\natt      lagstiftningen     på      området      var\r\ntillfredsställande,  men att Kriminalvårdsstyrelsens\r\nföreskrifter  i  vissa  delar   borde   arbetas  om.\r\nArbetsgruppens   främsta   kritik  rörde  dock   den\r\npraktiska tillämpningen av regelverket  samt brister\r\ni intern kontroll och uppföljning. Permissioner hade\r\ni   många   fall  beviljats  slentrianmässigt,   och\r\nsärskilda permissioner  hade  ibland  beviljats  för\r\ntveksamma  ändamål.  I  många  fall  hade  särskilda\r\nvillkor för utevistelserna saknats trots att de hade\r\nbehövts.  Härtill  kom  att kontrollen av de intagna\r\nvarit bristfällig. Kriminalvården hade i ett flertal\r\nfall haft dålig kännedom om under vilka förhållanden\r\nden  intagne  tillbringat  permissionen.  Någon  mer\r\ningående  uppföljning  efter genomgången  permission\r\nhade inte skett utan i regel  hade endast drogfrihet\r\noch  färdhandlingar  kontrollerats  vid  återkomsten\r\ntill anstalten. Enligt  arbetsgruppen krävdes det en\r\nstramare tillämpning, bättre  kontroll  och  minskad\r\nvolym  av  utevistelser.  En rad åtgärder föreslogs,\r\nbl.a.  att  lokala och regionala  chefer  omedelbart\r\nskulle ges i  uppdrag  att snarast göra en genomgång\r\nav   samtliga  intagnas  utevistelser   och   därvid\r\nsärskilt  kontrollera  att regelsystemet tillämpades\r\nkorrekt.\r\nKriminalvårdsstyrelsen har härefter omarbetat sina\r\nföreskrifter    om   permissioner.    Nu    gällande\r\nföreskrifter  och   allmänna   råd   (KVVFS  2002:2)\r\ninnehåller   i   huvudsak   följande.  Inledningsvis\r\nunderstryks    vikten    av   en   väl    genomtänkt\r\npermissionsplanering  och  att  permissioner  alltid\r\nmåste  prövas  efter  lagstiftningens  krav.  Vidare\r\ninnehåller  de en uppräkning  av  faktorer  som  bör\r\nbeaktas vid den  riskbedömning som skall göras inför\r\nvarje  permissionstillfälle.   Där  anges  bl.a.  de\r\nförhållanden  under  vilka  den intagne  kommer  att\r\ntillbringa den eventuella permissionen.  Härvid  bör\r\nbeaktas  risken  för att vistelsemiljön kan innebära\r\ntillgång till alkohol, droger, vapen och potentiella\r\neller  identifierade   brottsoffer.   Kontrollen  av\r\nvistelsemiljön  kan  ske  på  olika sätt, t.ex.  kan\r\npolismyndighet  eller  frivård  kontaktas   för  att\r\nefterhöra   om  de  har  någon  information  om  den\r\ntilltänkta  permissionsadressen.  Vid  osäkerhet  om\r\nriskerna  bör   utredningen   kompletteras  med  ett\r\nutlåtande  från  en  psykiater  eller  psykolog  med\r\nerfarenhet av riskvärdering. Då ett sådant utlåtande\r\nbegärs bör särskilt den intagnes  grad  av psykopati\r\nefterfrågas. I de allmänna råden sägs också  att det\r\nvid prövningen avseende intagen som deltagit i gäng-\r\neller  ligabrottslighet  även bör beaktas tidpunkter\r\nför målkamraters utevistelser  i  de  fall samtidiga\r\nutevistelser   bedöms   medföra  risk  för  fortsatt\r\nbrottslighet.\r\nBland föreskrifterna upptas  även  bestämmelser om\r\nkvalifikationstid  (1  §).  I  anslutning  till  den\r\nbestämmelsen  upplyses  att minimitiden  inte  utgör\r\nnågon utfästelse om permission vid viss tidpunkt. En\r\nintagen  bör  inte  beviljas   normalpermission  vid\r\nminimitid  i  ett  antal  närmare  uppräknade  fall,\r\nexempelvis  om  han  under  tidigare eller  pågående\r\nverkställighet  misskött  permissioner  eller  annan\r\nutevistelse.\r\nSåvitt  gäller  särskild  permission  anges  i  de\r\nallmänna råden att alla förutsebara  aktiviteter bör\r\ninplaneras för att utföras under normalpermission (4\r\n§). Som exempel på när i stället särskild permission\r\nfår   beviljas   nämns   närvaro   vid   närståendes\r\nbegravning   och   vissa  fall  av  inställelse  vid\r\ndomstolsförhandling.  Särskild  permission kan också\r\nkomma  ifråga  för  vissa  långtidsdömda   som  inte\r\nmedges   normalpermission   i   syfte   att   minska\r\nskadeverkningarna   av  ett  långt  frihetsberövande\r\n(s.k. lufthålspermission).  Vid  sådana permissioner\r\nskall  särskild vikt läggas vid de  säkerhetsmässiga\r\nförhållanden    under   vilka   permissionen   skall\r\ngenomföras, såsom  innehåll,  tidpunkt, plats, antal\r\ntjänstemän som skall medverka m.m.\r\nOm det föreligger påtaglig risk för att en intagen\r\nkan    komma    att    missköta    permissionen    \r\nnormalpermission eller särskild permission    eller\r\nbegå  brott  under  permission,  men  trots  det bör\r\nbeviljas permission, skall den vara bevakad (8 §).\r\nI  föreskrifterna  anges  vidare  att en skriftlig\r\npermissionsplan    skall    upprättas    för   varje\r\npermissionstillfälle  (5 §) och att villkor  om  att\r\nfölja planen skall ställas  om  det inte bedöms vara\r\nobehövligt  (7  §).  Även i övrigt kan  villkor  för\r\npermissionen uppställas.  När det gäller intagna som\r\ndömts  för  narkotikabrott, våldsbrott  eller  annan\r\nallvarlig brottslighet skall villkor om vistelseort,\r\npermissionsadress och anmälningsplikt ställas om det\r\ninte kan anses  obehövligt.  För särskild permission\r\nskall   alltid  ställas  villkor  om   ändamål   och\r\nvistelseort  (7  §).  I de allmänna råden till denna\r\nbestämmelse anges att om  den  intagne bedöms vara i\r\nbehov av stöd av medföljande personal  för att kunna\r\ngenomföra permissionen enligt uppgjord plan, kan som\r\nvillkor  anges  att  den  intagne skall åtföljas  av\r\nkriminalvårdstjänsteman. Ett  villkor för permission\r\nkan vara att den intagne lämnar  in  sitt  pass till\r\nanstalten. Även i övrigt ges vissa allmänna  råd  om\r\nnär villkor för permissioner skall ställas och vilka\r\nslags villkor som kan användas.\r\nBestämmelser  finns  också  om  uppföljning  efter\r\npermission  (11  §)  innebärande  att utfallet skall\r\nkontrolleras, vilket anges kunna ske  genom kontroll\r\nav drogfrihet, färdbiljetter, intyg m.m.\r\n\r\nAv kriminalvårdens officiella statistik framgår att\r\nantalet      påbörjade      permissioner,     såväl\r\nnormalpermissioner   som  särskilda   permissioner,\r\nminskat  väsentligt  under   senare   år.   Antalet\r\nmisskötta permissioner genom uteblivande har  också\r\nminskat (se tabell).\r\n\r\nPermissioner enligt 32 § KvaL\r\n-----------------------------------------------------------\r\n|År  |  Normalpermissioner      | Särskilda permissioner  |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|    |  Antal      |Misskötta    |  Antal      |Misskötta  |\r\n|    |påbörjade    |  genom      |påbörjade    |  genom    |\r\n|    |permissioner |uteblivande  |permissioner |uteblivande|\r\n------------------------------------------------------------\r\n|1998|  18 530     |   240       |  33 368     |    77     |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|1999|  19 934     |   255       |  33 457     |    68     |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|2000|  17 452     |   172       |  21 588     |    26     |\r\n------------------------------------------------------------\r\n|2001|  13 657     |   182       |  15 481     |    38     |\r\n------------------------------------------------------------\r\nFrån     Kriminalvårdsstyrelsen    har    inhämtats    att\r\nintensivövervakning med hjälp av GPS-teknik har använts på\r\nprov  i  USA.   Omfattningen   av   dessa  försök,  liksom\r\nframgången med försöken, har dock varit  mycket begränsad.\r\nSom  komplement  till  annan teknik kan dock  GPS-tekniken\r\nvara  användbar. Kriminalvårdsstyrelsen  kommer  under  år\r\n2003 bedriva  ett projekt där alternativa tekniska koncept\r\ntill  dagens system  för  intensivövervakning,  exempelvis\r\nGPS-baserad eller GPS-kompletterad övervakning, kommer att\r\nutvärderas.\r\n\r\nUtskottet  behandlade  liknande  yrkanden  senast hösten\r\n2001 (bet. 2001/02:JuU6 s. 15 f).\r\nUtskottet kan konstatera att föreskrifterna  på  området\r\nstramats  upp betydligt under senare år. Antalet beviljade\r\npermissioner  har  till följd härav minskat väsentligt och\r\nantalet intagna som  misskött  sin  permission  genom  att\r\navvika    har    också   minskat   i   motsvarande   grad.\r\nFöreskrifterna  synes   nu   ha   fått   en  ändamålsenlig\r\nutformning.\r\nDe  kontroll- och stödeffekter som skulle  kunna  uppnås\r\nmed hjälp  av  intensivövervakning  torde i de flesta fall\r\nkunna uppnås genom en utökad användning av möjligheten att\r\nställa villkor vid permissioner, t.ex.  om vistelseadress,\r\nanmälningsskyldighet        eller        hembesök       av\r\nkriminalvårdspersonal.    Den   utredning   och   tekniska\r\ninstallation  som  måste  föregå   användning   av   sådan\r\nintensivövervakningsutrustning   som   idag   används  för\r\nkorttidsdömda och för utslussning av långtidsdömda  är  så\r\nresurskrävande att det inte torde stå i proportion till de\r\nvinster  som  eventuellt  skulle  kunna  uppnås  genom att\r\nanvända sådan övervakning i samband med permissioner.\r\nSådan   GPS-teknik   som   förespråkas   av   flera   av\r\nmotionärerna  för  permissioner  finns  inte  utvecklad  i\r\ndagsläget.  Behovet  av  sådan teknik torde vara begränsat\r\ntill ett fåtal långtidsdömda  som  framstår  som  särskilt\r\nrymningsbenägna.   I   vart   fall  finns  i  avvaktan  på\r\nKriminalvårdsstyrelsens   utvärdering    av    alternativa\r\ntekniska  koncept  för elektronisk övervakning inget  skäl\r\nför riksdagen att göra något uttalande i frågan. Utskottet\r\nföreslår att riksdagen  avslår  motionerna Ju262 och Ju298\r\nsamt motion Ju349 i här aktuell del.\r\nBegäran från motionärerna bakom Ju349 om att den intagne\r\ninte skall kunna ha tillång till  sitt  pass i samband med\r\npermission  får  anses tillgodosedd genom möjligheten  att\r\nsom villkor för permission uppställa att den intagne måste\r\nlämna  ifrån  sig  sitt   pass.   Utskottet  föreslår  att\r\nriksdagen avslår motion Ju349 även i denna del.\r\n\r\nVerkställighet genom elektronisk\r\növervakning\r\n\r\n\r\nI   detta   avsnitt   behandlar   utskottet    ett\r\nmotionsyrkande  om att fängelsestraff upp till sex\r\nmånader    borde    kunna     verkställas    genom\r\nintensivövervakning   med  elektronisk   kontroll.\r\nUtskottet   håller   fast   vid    sitt   tidigare\r\nställningstagande   att  tillämpningsområdet   för\r\nintensivövervakning inte  bör  utvidgas. Utskottet\r\nföreslår  att  riksdagen  av-slår motionsyrkandet.\r\nJämför reservation 21 (fp, v).\r\n\r\nI motion Ju265 (v) begärs att  det  skall  bli möjligt att\r\nverkställa  fängelsestraff  på upp till sex månader  genom\r\nintensivövervakning med elektronisk kontroll.\r\n\r\nLagen (1994:451) om intensivövervakning  med elektronisk\r\nkontroll  är  tillämplig  på  verkställighet  av   dom  på\r\nfängelse  i  högst  tre  månader,  dock  inte fängelse som\r\nutdömts i förening med skyddstillsyn enligt  28  kap.  3 §\r\nbrottsbalken. På ansökan av den dömde får beslutas att ett\r\nutdömt fängelsestraff skall verkställas utanför anstalt  i\r\nform  av intensivövervakning med elektroniska hjälpmedel i\r\nförening  med  ett förbud för den dömde att vistas utanför\r\nbostaden  annat än  på  särskilt  angivna  tider  och  för\r\nbestämda ändamål  såsom  förvärvsarbete, utbildning, vård,\r\nnödvändiga  inköp  och liknande.  En  ansökan  om  att  få\r\nverkställa ett fängelsestraff  genom  elektronisk kontroll\r\nfår inte bifallas om den dömde är häktad  eller  intagen i\r\nkriminalvårdsanstalt  av  någon  annan  anledning  än  för\r\nverkställighet  av  det  straff som ansökan avser eller om\r\nsärskilda  skäl annars talar  mot  verkställighet  utanför\r\nanstalt.  Vid   återfall   i   brott   finns  också  vissa\r\nbegränsningar    i    möjligheten    att   få   verkställa\r\nfängelsestraff  med  hjälp  av elektronisk  kontroll.  Den\r\ndömde skall under verkställigheten  utanför anstalt iaktta\r\nskötsamhet, efter förmåga söka försörja  sig samt i övrigt\r\nrätta sig efter vad som åligger honom enligt  lagen  eller\r\nmyndighetsföreskrifter  som  meddelats  med stöd av lagen.\r\nHan skall avhålla sig från alkohol och andra  droger.  Den\r\ndömde  är skyldig att på anmaning lämna blod-, urin- eller\r\nutandningsprov.\r\nI samband med att försöksverksamheten med verkställighet\r\nav   fängelsestraff    genom    intensivövervakning    med\r\nelektronisk  kontroll  permanentades  angav regeringen som\r\nskäl  för  en sådan reglering bl.a. att det  fanns  starka\r\nskäl  att  ta   vara   på   möjligheterna   att   utveckla\r\nfängelsestraffet  från  inlåsning  i  anstalt  till mindre\r\nskadliga och kostnadskrävande former, inte minst  när  det\r\ngäller  korta fängelsestraff. Vid övervägande av hur långa\r\nstraff som  bör komma ifråga för denna verkställighetsform\r\nanförde regeringen att längre tider av intensivövervakning\r\nskulle  innebära   att   de   dömda   utsätts  för  större\r\npåfrestningar  och  också  föra med sig ett  klientel  som\r\ngenerellt  sätt  kan antas ha  sämre  förutsättningar  att\r\nklara av de krav som intensivövervakningen ställer. Vidare\r\nanförde regeringen  att  det  är  av  stor  betydelse  för\r\nstraffsystemets     trovärdighet    att    straffrättsliga\r\nsanktioner verkligen genomförs och att detta talar emot en\r\nutvidgning av användningsområdet  för intensivövervakning.\r\nFör  att  intensivövervakning  skall vara  ett  trovärdigt\r\nalternativ  till  anstaltsvistelser  krävs    enligt  vad\r\nregeringen anförde   att ingripandenivån inte skiljer sig\r\nfrån alternativet i någon  betydande  utsträckning  (prop.\r\n1997/98:96 s. 107 f).\r\nI  samband  med  behandling av regeringens propositionen\r\nhade  justitieutskottet  att  pröva  en  motion  av  samma\r\ninnebörd  som  den  nu  behandlade.  Utskottet  underströk\r\ndärvid   vikten   av   att   ett  system  med  elektronisk\r\növervakning  som  alternativ till  fängelse  åtnjuter  ett\r\nallmänt  förtroende   och  anförde  att  detta  förtroende\r\nriskeras om skillnaden  i  fråga  om ingripande skulle bli\r\nalltför  påtagligt  mellan  att, å ena  sidan,  verkställa\r\nstraffet genom elektronisk övervakning  och  att,  å andra\r\nsidan,  verkställa  straffet  i kriminalvårdsanstalt (bet.\r\n1997/98:JuU21 s. 9 f). Utskottet har vid senare behandling\r\nav   ett   liknande   yrkande  hållit   fast   vid   detta\r\nställningstagande (bet. 2001/02:JuU6 s. 18 f).\r\nI sammanhanget kan också  nämnas  33  a  §  KvaL. Enligt\r\nbestämmelsen  som trädde i kraft den 1 oktober 2001  kan\r\nen intagen som avtjänar fängelse i lägst två år,  för  att\r\nunderlätta  hans  eller  hennes  anpassning  i  samhället,\r\nmedges   att   avtjäna  högst  fyra  månader  av  straffet\r\nomedelbart före villkorlig frigivning genom verkställighet\r\nutanför  anstalt   i   form   av  intensivövervakning  med\r\nelektronisk kontroll.\r\nUtskottet  håller  alltjämt  fast   vid   sitt  tidigare\r\nställningstagande.  Det  är av stor vikt att systemet  med\r\nelektronisk  övervakning  som   alternativ  till  fängelse\r\nåtnjuter ett allmänt förtroende.  Om skillnaden i fråga om\r\ningripande    skulle    bli   alltför   påtaglig    mellan\r\nverkställighet i anstalt och genom intensivövervakning med\r\nelektronisk kontroll äventyras detta förtroende. Utskottet\r\nföreslår att riksdagen avslår Ju265 i nu berörd del.\r\n\r\nÖvrigt\r\n\r\n\r\nI detta avsnitt behandlar  utskottet en motion som\r\ngår ut på att kriminalvården  skall  kunna  tvinga\r\nutvisningsdömda   att   betala  för  sin  hemresa.\r\nUtskottet     hänvisar    till    ett     tidigare\r\nställningstagande,   och  utskottet  föreslår  att\r\nmotionen avslås. Jämför reservation 22 (m, fp, kd,\r\nc). Vidare behandlar utskottet  en  motion som rör\r\ninformation till intagna om riskerna för hiv/aids.\r\nUtskottet hänvisar till informationsverksamhet som\r\nbedrivs  på  anstalterna  men anför samtidigt  att\r\nviss riktad information bör  kunna  ges inom ramen\r\nför  bedriven  programverksamhet  för missbrukare.\r\nUtskottet  föreslår  att  motionsyrkandet  avslås.\r\nSlutligen   tar  utskottet  ställning   till   ett\r\nmotionsyrkande  om att dömda som inte avslöjar var\r\nde gömt stöldgods  skall  hållas  kvar i fängelse.\r\nUtskottet föreslår att motionen avslås.\r\n\r\nKostnader för utvisades hemresor\r\n\r\n\r\nI  motion Ju349 (kd) begärs att kriminalvården  skall  ges\r\nmöjlighet  att, även utan den intagnes samtycke, innehålla\r\nintjänad  ersättning  för  att  täcka  kostnaden  för  den\r\nintagnes hemresa i samband med verkställighet av beslut om\r\nutvisning.\r\n\r\nEnligt 9  kap.  1  §  utlänningslagen  (1989:529)  är en\r\nutlänning som utvisas skyldig att betala kostnaden för sin\r\negen resa till den ort dit han sänds eller åläggs att resa\r\ngenom en myndighets försorg.\r\nAv  uppgifter  som  utskottet  erhöll  våren  2000  från\r\nRikspolisstyrelsen  och Polismyndigheten i Örebro län, där\r\nKriminalvårdsmyndigheten  Kumla  är  belägen,  framgår att\r\nbestämmelsen  mycket  sällan  tillämpas. Anledningen  till\r\ndetta  är  att den som skall utvisas  som  regel  antingen\r\nsaknar medel  eller  motsätter  sig  att betala för resan.\r\nEftersom  det  inte  finns  någon  särskild   ordning  för\r\nindrivning  i  dessa fall måste polisen, om den som  skall\r\nutvisas vägrar att  betala,  ansöka  om stämning i domstol\r\nsamt kvarstad för att kunna utverka den  utvisades  medel.\r\nDetta  är  tids- och resurskrävande och anses i regel inte\r\nmeningsfullt att göra.\r\nVad gäller  den  ersättning  en  intagen  erhåller under\r\nanstaltsvistelsen gäller enligt 44 § KvaL att  regeringen,\r\neller  den  myndighet  som  regeringen bestämmer, meddelar\r\nföreskrifter  beträffande  användningen  av  ersättningen.\r\nRegeringen  har  med stöd av 38  §  KvaF  delegerat  denna\r\nbefogenhet till Kriminalvårdsstyrelsen.\r\nKriminalvårdsstyrelsen  har  reglerat  frågor rörande de\r\nintagnas   ersättningar  i  KVVFS  2001:5.  Av  16   §   i\r\nföreskrifterna  följer att 10 % av den intagnes ersättning\r\nskall innehållas  för permissions- och frigivningsändamål.\r\nDe innehållna medlen  skall  i  första  hand användas till\r\nutgifter  i  samband med permission och frigivning,  t.ex.\r\nför  resa,  uppehälle,   inköp   av  klädutrustning  eller\r\nliknande. Enligt Kriminalvårdsstyrelsen är det möjligt att\r\nanvända dessa medel också för den dömdes hemresa i samband\r\nmed  utvisning.  Detta förutsätter dock  att  den  intagne\r\nsamtycker till det.\r\nFör det fall att den intagne inte frivilligt vill betala\r\nsådant som han är  skyldig att betala, t.ex. kostnaden för\r\nhemresa, gäller i princip  samma regler som för indrivning\r\nav fordringar från andra människor  i samhället. Det krävs\r\nalltså  en  dom  som  kan  verkställas.  För   intagna   i\r\nkriminalvårdsanstalt  gäller dock särskilda regler i fråga\r\nom möjligheterna till utmätning.  I  45  § KvaL föreskrivs\r\nsålunda att om en intagen uppsåtligen förstört egendom som\r\ntillhör anstalten, får ersättning för skadan tas ut av den\r\novan   nämnda  ersättningen.  Arbetsersättning   som   för\r\nintagens  räkning står inne hos kriminalvårdsmyndighet får\r\ninte utmätas.  En  dom som går ut på att den intagne skall\r\nbetala något kan alltså bara verkställas genom utmätning i\r\nannan egendom som den intagne har.\r\nUtskottet har behandlat denna fråga vid flera tillfällen\r\ntidigare, senast i november  2001 (bet. 2001/02:JuU6 s. 20\r\nf).    Utskottet    hänvisade   därvid    till    tidigare\r\nställningstaganden som  i  huvudsak  går  ut på att det är\r\nrimligt att den som dömts till utvisning också betalar för\r\nhemresan.   Detta   är   också   innebörden   av  gällande\r\nlagstiftning.  För att tvinga en intagen att betala  resan\r\nmed i anstalten  intjänade  medel  krävs  det en reglering\r\nmotsvarande  den  som nu gäller i fråga om ersättning  för\r\nuppsåtligen förstörd egendom som tillhör anstalten. Enligt\r\nutskottet kunde som  skäl  för  en sådan ordning i och för\r\nsig anföras att den typ av fordran  som  motionärerna  tar\r\nupp har ett så nära samband med straffverkställigheten att\r\ndet  framstår  som  rimligt  att  staten  kan  tvinga fram\r\nbetalning. Utskottet anförde samtidigt att det också finns\r\nskäl  som  talar  emot  en sådan ordning, varför utskottet\r\ninte var berett att förorda en lagändring.\r\nUtskottet håller fast vid  vad  utskottet  tidigare  har\r\nuttalat  i  denna  fråga. Utskottet föreslår att riksdagen\r\navslår motion Ju349 i här aktuell del.\r\n\r\nInformation om hiv/aids m.m.\r\n\r\n\r\nI    motion    So224    (c)    anförs     att    det    på\r\nkriminalvårdsanstalterna       bör       bedrivas      ett\r\ninformationsarbete  bland intagna narkotikamissbrukare  om\r\nriskerna för  hiv/aids.\r\n\r\nFrån  Kriminalvårdsstyrelsen   har  inhämtats  att  alla\r\nintagna på anstalt skall erbjudas  att  få  göra  ett hiv-\r\ntest.  I  samband  med  sådan  provtagning,  eller  på den\r\nintagnes  direkta  fråga, tillhandahålls också information\r\nom smittspridning. Någon  organiserad  informationskampanj\r\nom   hiv/aids  och  andra  smittsamma  sjukdomar   bedrivs\r\nemellertid inte på anstalterna.\r\nUtskottet  instämmer  i  vad  motionärerna  anför om det\r\nangelägna i att bland riskgrupper för hiv/aids  och  andra\r\nsmittsamma    sjukdomar    informera   om   riskerna   för\r\nsmittspridning. Sprutnarkomaner  utgör en sådan riskgrupp.\r\nEftersom en betydande del av kriminalvårdens  klienter  är\r\nnarkotikamissbrukare   många av dem sprutnarkomaner  har\r\nkriminalvården en viktig  roll  att  fylla  i att förmedla\r\nsådan  information.  Under vistelse i anstalt torde  många\r\nmissbrukare vara mer mottagliga  för  sådan information än\r\nunder pågående missbruk i frihet. Som anförts ovan erbjuds\r\nintagna  i anstalt att göra ett hiv-test  och  erhåller  i\r\nsamband med  sådan  provtagning  information om risker för\r\nsmittspridning.   Även   andra   intagna    tillhandahålls\r\ninformation      på      begäran.     Något     uppsökande\r\ninformationsarbete   förekommer   emellertid   inte   inom\r\nkriminalvården. Utskottet  kan se fördelar med att t.ex. i\r\nsamband   med   programverksamhet   för   motivation   och\r\nbehandling  av  narkotikamissbrukare   även  informera  om\r\nriskerna för smittspridning. I den mån dessa  frågor  inte\r\nredan   berörs   i   de  löpande  behandlingssamtalen  med\r\nsprutnarkomaner  kan det  finnas  anledning  att  överväga\r\ndetta. Med detta sagt  anser  utskottet emellertid att det\r\ninte finns anledning till ett särskilt  uttalande i frågan\r\nfrån riksdagen. Riksdagen bör avslå motion  So224  i denna\r\ndel.\r\n\r\nFörlängning av fängelsestraff\r\n\r\n\r\nI motion Ju221 (m) begärs att personer som dömts för vissa\r\nförmögenhetsbrott  inte  skall  friges från fängelsestraff\r\nförrän de avslöjat var de gömt brottsbytet.\r\n\r\nEnligt  26  kap. 1 § brottsbalken  skall  fängelsestraff\r\nådömas på viss tid eller på livstid enligt den straffskala\r\nsom  är stadgad  för  brottet.  I  26  kap.  6  och  7  §§\r\nbrottsbalken  finns  regler  om villkorlig frigivning från\r\ntidsbestämda fängelsestraff. Någon möjlighet enligt svensk\r\nrätt att  utöver att på den intagnes  egen  begäran eller\r\npå  grund  av  misskötsamhet  senarelägga  tidpunkten  för\r\nvillkorlig   frigivning      förlänga   ett   tidsbestämt\r\nfängelsestraff  eller att hålla kvar den dömde i  fängelse\r\nefter det att det utdömda fängelsestraffet avtjänats finns\r\ninte.\r\nEnligt utskottets  mening  kan det inte komma ifråga att\r\ninföra en sådan ordning som efterfrågas av motionärerna.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\n1. Resursutnyttjande inom kriminalvården (punkt 1)\r\n\r\nav Johan Linander (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag  under  punkt  1 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\nsom anförs i  reservation  1.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nmotion 2002/03:Ju258 yrkande 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI olika sammanhang, inte minst bland kriminalvårdens  egen\r\npersonal,  tas ofta frågan upp om kriminalvårdens resurser\r\nutnyttjas tillräckligt  effektivt. De studier som hittills\r\ngjorts är inte tillräckliga. Jag anser att det skulle vara\r\nav   stort   värde   att   göra   en   effektstudie   inom\r\nkriminalvården  för  att  se  hur  mycket   av  de  totala\r\nresurserna  som  används  i  verksamheten  till  vård  och\r\nbehandling  och  hur  mycket  som  används  till  den inre\r\norganisationen. Det är nödvändigt att klarlägga vad som är\r\neffektivt inom verksamheten och vad som inte är det.\r\n\r\nRegeringen  bör  ges  i  uppdrag  att  vidta  åtgärder i\r\nenlighet med vad jag nu anfört. Det sagda innebär  att jag\r\ntillstyrker motion Ju258 i denna del.\r\n\r\n2. Ny inriktning på svensk kriminalvård m.m.\r\n(punkt 2)\r\n\r\nav  Beatrice Ask (m), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi\r\nEngström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  utskottets  förslag  under punkt 2 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening vad\r\nsom  anförs  i  reservation  2.  Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2002/03:Ju236  yrkande  10 och  avslår  motionerna\r\n2002/03:Ju228,  2002/03:Ju258  yrkande  21,  2002/03:Ju349\r\nyrkandena 13, 5, 18 och 22, 2002/03:Ju353  yrkande 2 samt\r\n2002/03:Ju378 yrkandena 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  den  nya kriminalvårdslag, som nu  utreds,\r\nskall ha andra utgångspunkter  än de som ligger till grund\r\nför den nu gällande lagstiftningen på området.\r\n\r\nFör att möta utvecklingen mot  en  mer  organiserad  och\r\ngränsöverskridande   brottslighet  menar  vi  att  det  är\r\nnödvändigt att tydligare  reglera  problem förknippade med\r\ndagens situation på de svenska anstalterna.\r\nKontrollen av narkotikaanvändningen, säkerheten inom och\r\nutom  anstalterna,  påverkansprogrammen  och  utbildnings-\r\nmöjligheterna är områden  som  i dag är eftersatta och som\r\ntydligare  bör lyftas fram i en ny  fängelselag.  När  det\r\ngäller ungdomar  måste  behandlingsaspekter tillmätas stor\r\nbetydelse.   Den  nya  verkställighetslagstiftningen   bör\r\ndärför utformas så att större utrymme ges för att kunna ta\r\nhänsyn till sådana  aspekter  utan  att  straffet  för den\r\nskull urholkas.\r\nEftersom  det  finns  ett  stort pedagogiskt värde i att\r\nförse en ny straffverkställighetslagstiftning med ett namn\r\nsom överensstämmer med lagstiftningens syfte, nämligen att\r\nange  de  regler som skall gälla  för  hur  fängelsestraff\r\nskall   verkställas,    bör   den   nya   lagen   benämnas\r\nfängelselagen.\r\nRegeringen    bör   ges   i   uppdrag    att    utarbeta\r\ntilläggsdirektiv   till   den  tillsatta  utredningen  med\r\nanledning av vad vi nu har  anfört.  Vi ställer oss alltså\r\nbakom  motion  Ju236  i  denna  del. Övriga  här  aktuella\r\nmotionsyrkanden bör däremot inte  föranleda någon särskild\r\nåtgärd från riksdagens sida.\r\n\r\n3. Ny inriktning på svensk kriminalvård m.m.\r\n(punkt 2)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp) och Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt  2  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\nsom  anförs  i reservation 3.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nmotion  2002/03:Ju353  yrkande  2  och  avslår  motionerna\r\n2002/03:Ju228,  2002/03:Ju236  yrkande  10,  2002/03:Ju258\r\nyrkande 21, 2002/03:Ju349 yrkandena 13, 5, 18 och 22 samt\r\n2002/03:Ju378 yrkandena 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet behövs en ny inriktning och vilja i kriminalpolitiken.\r\nTydligare  samhällsnormer  och  en  aktiv och strukturerad\r\nrehabiliterande verksamhet inom kriminalvården  leder till\r\nlångsiktigt minskad brottslighet.\r\n\r\nFör att ett utdömt fängelsestraff skall fungera  i någon\r\nvårdande  mening och inte bara utgöra ett undanförande  av\r\nen dömd brottsling från samhället under en viss tid, måste\r\ntiden fyllas  av  meningsfulla  aktiviteter  som  har till\r\nsyfte  att  bl.a.  öka  individens  förmåga att förstå sin\r\nomvärld  och  de moraliska och sociala  konsekvenserna  av\r\nsina handlingar. Här spelar arbetet på anstalterna med det\r\nsom på engelska kallas cognitive skills stor roll.\r\nNya och tydliga  mål måste genomsyra hela processen från\r\ndom  till  frisläppande.   Varje   intagen   måste  följas\r\nindividuellt,   även   om   denne   byter   anstalt  under\r\nverkställighetstiden.  Det  är  också viktigt att  tydliga\r\nkrav ställs på den intagne att följa  givna regler och att\r\ndelta aktivt i programverksamhet. Uppnådd måluppfyllelse i\r\nrehabiliteringsplanerna bör t.ex. kunna  ligga  till grund\r\nför  beslut om permissioner, och det är även tänkbart  att\r\nbeslut  om hur stor del av strafftiden som skall fullgöras\r\ni fängelse respektive inom frivården görs avhängigt av att\r\nmålen i rehabiliteringsplanen uppnås.\r\nVi välkomnar  att  regeringen  har tillsatt en utredning\r\nmed    uppdrag    att    göra    en    totalöversyn     av\r\nverkställighetslagstiftningen.   Regeringen   bör   ges  i\r\nuppdrag  att tillse att utredningen beaktar vad vi nu  har\r\nanfört. Vi  ställer  oss alltså bakom motion Ju353 i denna\r\ndel.  Övriga  här  aktuella   motioner  bör  däremot  inte\r\nföranleda någon åtgärd från riksdagens sida.\r\n\r\n4. Ny inriktning på svensk kriminalvård m.m.\r\n(punkt 2)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag  under  punkt  2 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\nsom anförs i  reservation  4.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nmotion  2002/03:Ju349  yrkandena  13,  5,  18  och 22 och\r\navslår motionerna 2002/03:Ju228, 2002/03:Ju236 yrkande 10,\r\n2002/03:Ju258  yrkande  21,  2002/03:Ju353 yrkande 2  samt\r\n2002/03:Ju378 yrkandena 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKriminalvården skall vidta åtgärder som påverkar den dömde\r\natt  inte  återfalla i brott samt  upprätthålla  en  human\r\nmänniskosyn,  ge  god  omvårdnad  och  stå  för ett aktivt\r\npåverkansarbete. Tyvärr klarar inte svensk kriminalvård  i\r\ndagsläget  att  leva  upp  till  dessa  mål, och den måste\r\ndärför   reformeras.  Jag  välkomnar  att  regeringen   nu\r\ntillsatt en  utredning med uppdrag att bl.a. lämna förslag\r\ntill en helt ny kriminalvårdslagstiftning.\r\n\r\nKriminalvården   måste   utveckla   mätmetoder  som  kan\r\nanvändas för att beskriva olika resultat  som uppnås genom\r\nbehandlings-  och  vårdarbetet. Kriminalvården  bör  också\r\nutveckla  och förstärka  sin  analyskapacitet  beträffande\r\nsambandet mellan  kriminalvård och de frigivnas återfall i\r\nbrott.\r\nDet  är viktigt att  den  intagne  får  incitament  till\r\nskötsamhet  och  anpassning  till  ett  laglydigt leverne.\r\nSärskilt  viktigt är det att förhindra drogmissbruk  under\r\nanstaltsvistelsen.    Fler   urinprov   bör   utföras   på\r\nkontinuerlig basis. Vid  vägran att lämna urinprov bör ett\r\nanmärkningssystem tillämpas,  som  kan  leda  till att den\r\nintagne får sin villkorliga frigivning senarelagd.\r\nDe intagna bör även få ett större personligt  ansvar för\r\nsin  vistelse  i  anstalten, bl.a. genom självförvaltning,\r\ndetta som en förberedelse för livet i frihet.\r\n\r\nRegeringen bör ges i uppdrag att tillse att den\r\ntillsatta utredningen om en ny kriminalvårdslag\r\nbeaktar vad jag nu har anfört. Jag ställer mig\r\nalltså bakom motion Ju349 i dessa delar. Övriga\r\nhär aktuella motionsyrkanden bör däremot inte\r\nföranleda någon åtgärd från riksdagens sida.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n5. Ny inriktning på svensk kriminalvård m.m.\r\n(punkt 2)\r\n\r\nav Johan Linander (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets  förslag  under  punkt 2 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening  vad\r\nsom  anförs  i  reservation  5.  Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion  2002/03:Ju258  yrkande  21 och  avslår  motionerna\r\n2002/03:Ju228,  2002/03:Ju236  yrkande  10,  2002/03:Ju349\r\nyrkandena 13, 5, 18 och 22, 2002/03:Ju353  yrkande 2 samt\r\n2002/03:Ju378 yrkandena 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFör  att  göra  de  intagna  mer  motiverade bör ett  nytt\r\nbonussystem införas, där de intagna  blir  belönade när de\r\nföljer sina behandlingsprogram. Det skall t.ex.  vara lika\r\nlönande   att   gå  hos  en  psykolog  som  att  arbeta  i\r\nverkstaden. Belöningssystemet skall kunna ge större daglig\r\nersättning,  ökat   personligt   ansvar,   möjlighet  till\r\npermission,  friare  platser  osv.  På  samma  sätt  skall\r\nliknande  förmåner  minskas eller tas bort om den  intagne\r\nmissköter sig.\r\n\r\nRegeringen bör ges  i uppdrag att tillse att utredningen\r\nmed    uppdrag    att    göra    en     totalöversyn    av\r\nverkställighetslagstiftningen  beaktar  vad   jag  nu  har\r\nanfört.  Jag  ställer mig alltså bakom motion Ju258  i  nu\r\nberörd  del.  Övriga   här  aktuella  motionsyrkanden  bör\r\ndäremot inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.\r\n\r\n6. Frigivningsförberedelser (punkt 3)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp),  Ragnwi  Marcelind  (kd),  Johan\r\nLinander (c) och Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag under punkt 3 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening vad\r\nsom  anförs  i  reservation  6.  Därmed bifaller riksdagen\r\ndelvis   motionerna   2002/03:Ju258   yrkande    23   samt\r\n2002/03:Ju349 yrkandena 4, 6 och 21.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAnstaltsvistelsen  måste  enligt  vår  mening  redan  från\r\nbörjan  inriktas  på  att  förbereda  den  intagne  på ett\r\nskötsamt  liv  i  frihet. Varje enskild individs behov och\r\nförutsättningar  måste   därvid  beaktas.  Det  är  alltså\r\nnödvändigt  att  en behandlingsplan  upprättas  för  varje\r\nindivid.\r\n\r\nEnligt   vår  mening   har   kriminalvården   emellertid\r\nbetydande svårigheter  att leva upp till kravet på att det\r\nskall  upprättas  behandlingsplaner.   Det   behövs  ingen\r\nsärskild   utredning   för   att   konstatera  det.  BRÅ:s\r\nutvärdering behöver således inte avvaktas.  I  stället bör\r\nregeringen ges i uppdrag att genast vidta de åtgärder  som\r\nbehövs för att regelsystemet skall efterlevas i praktiken.\r\nVi ställer oss alltså bakom motionerna Ju258 och Ju349 i\r\nnu berörda delar.\r\n\r\n7. Upphandling av vårdprogram till kriminalvården\r\n(punkt 4)\r\n\r\nav  Beatrice Ask (m), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi\r\nEngström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  utskottets  förslag  under punkt 4 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening vad\r\nsom  anförs  i  reservation  7.  Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:So251 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi   anser   att   kvaliteten   i   missbruksvården    för\r\nkriminalvårdens   klienter   är  för  låg.  Ett  sätt  att\r\nförbättra  vården  är  att bredda  kompetensen  genom  att\r\nupphandla    vårdtjänster   från    privata    vårdgivare.\r\nKriminalvården   bör  därför  i  ökad  utsträckning  kunna\r\nupphandla vårdprogram av privata vårdgivare.\r\n\r\nDet får ankomma  på regeringen att vidta de åtgärder som\r\nerfordras för att uppnå detta. Vi ställer oss alltså bakom\r\nmotion So251 i nu berörd del.\r\n\r\n8. Myndighetssamordning i samband med frigivning\r\n(punkt 5)\r\n\r\nav Johan Pehrson  (fp),  Johan  Linander  (c) och Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets förslag under punkt 5  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening vad\r\nsom  anförs  i  reservation 8. Därmed  bifaller  riksdagen\r\ndelvis motionerna  2002/03:Ju258 yrkande 26, 2002/03:Ju273\r\nyrkande  4,  2002/03:Ju318,  2002/03:Ju321,  2002/03:Ju353\r\nyrkande  5, 2002/03:Ju384,  2002/03:So363  yrkande  4  och\r\n2002/03:So449 yrkande 4.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt effektivt  samarbete  mellan  anstalterna,  frivården,\r\nsocialtjänsten, arbetsmarknadsmyndigheterna och hälso- och\r\nsjukvården,   men   även   mellan  andra  myndigheter  och\r\norganisationer,  är  nödvändigt   för   att   skapa   goda\r\nförutsättningar  för  den intagne att återanpassa sig till\r\nett liv utan kriminalitet vid frigivningen. Vidare bör den\r\nintagne få hjälp med att  själv  etablera  en kontinuerlig\r\ndialog  med  ansvariga  på  socialkontor, vårdenheter  och\r\narbetsförmedlingar.\r\n\r\nVi välkomnar att kriminalvården  påbörjat ett arbete med\r\natt  utveckla  metoder för att upprätta  nätverk  för  den\r\nintagnes frigivning.  Åtgärderna  framstår emellertid inte\r\nsom   tillräckliga   för  att  komma  tillrätta   med   de\r\ngrundläggande problemen. Det bör ankomma på regeringen att\r\növerväga och lägga fram  förslag  på  effektiva åtgärder i\r\nlinje med vad som anförs i här aktuella motioner.\r\nVi ställer oss alltså bakom motionerna  Ju318, Ju321 och\r\nJu384  samt  motionerna  Ju258, Ju273,  Ju353,  So363  och\r\nSo449 i nu berörda delar.\r\n\r\n9. Utslussningsboende för långtidsdömda (punkt 6)\r\n\r\nav Johan Linander (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag  under  punkt  6 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\nsom anförs i  reservation  9.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nmotion 2002/03:Ju258 yrkande 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtslussning     av     långtidsdömda    med    hjälp    av\r\nintensivövervakning med  elektronisk  kontroll   är mycket\r\nbra  för  att  skapa  en  naturlig  övergång från livet  i\r\nanstalt till en fungerande tillvaro i  frihet.  Jag  anser\r\natt  denna  utslussningsmetod bör kompletteras med en helt\r\nny anstaltsform  med mindre enheter, där de intagna, bl.a.\r\ngenom större egenansvar under kontrollerade former, tränas\r\natt klara sig själva i frihet utan att begå nya brott.\r\n\r\nDet får ankomma  på  regeringen  att  vidta erforderliga\r\nåtgärder för att en sådan anstaltsform införs. Jag ställer\r\nmig alltså bakom motion Ju258 i nu berörd del.\r\n\r\n10.Ansvaret för § 34-placeringar (punkt 7)\r\n\r\nav  Johan Pehrson (fp), Johan Linander  (c)  och  Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  utskottets  förslag  under punkt 7 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening vad\r\nsom  anförs  i  reservation 10. Därmed bifaller  riksdagen\r\nmotion  2002/03:Ju258   yrkande   25   och  avslår  motion\r\n2002/03:Ju349 yrkande 14.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder de senaste åren har antalet § 34-placeringar minskat\r\nkraftigt,  främst beroende på problem med  finansieringen.\r\nEftersom vårdbehovet  ofta  sträcker  sig  längre  än till\r\ndagen  för  villkorlig  frigivning  räcker  det  inte  att\r\nkriminalvården  tar ansvar för den första delen av vården.\r\nDet krävs en förbättrad  samverkan mellan kriminalvård och\r\nkommuner  för  att  få  till  stånd   §  34-placeringar  i\r\ntillräcklig    utsträckning.   Problemen   härvidlag    är\r\nvälbekanta och kräver ingen ytterligare utredning.\r\n\r\nDet  får  ankomma   på  regeringen  att  omgående  vidta\r\nerforderliga åtgärder.  Vi ställer oss alltså bakom motion\r\nJu258 i nu behandlad del. Motion Ju349, i här aktuell del,\r\nbör däremot inte föranleda  någon  åtgärd  från riksdagens\r\nsida.\r\n\r\n11.Ansvaret för § 34-placeringar (punkt 7)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt  7  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\nsom  anförs i reservation 11.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nmotion   2002/03:Ju349   yrkande   14  och  avslår  motion\r\n2002/03:Ju258 yrkande 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAntalet § 34-placeringar har minskat  drastiskt  på senare\r\når.  Detta  är en konsekvens av kommunernas ovilja att  ta\r\nsin  del av kostnadsansvaret  för  denna  vård.  Det  enda\r\nrimliga  för  att komma tillrätta med detta problem är att\r\növerföra hela kostnadsansvaret för vård inledd med stöd av\r\n34 § KvaL på staten.\r\n\r\nJag ställer mig alltså bakom motion Ju349 i nu behandlad\r\ndel. Motion Ju258,  i  här aktuell del, bör däremot avslås\r\nav riksdagen.\r\n\r\n12.Behandlingen av sexualbrottsdömda (punkt 8)\r\n\r\nav Beatrice Ask (m),  Ragnwi  Marcelind  (kd),  Cecilia\r\nMagnusson (m) och Hillevi Engström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets förslag under punkt 8 borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening vad\r\nsom  anförs  i reservation 12. Därmed  bifaller  riksdagen\r\nmotionerna  2002/03:Ju349   yrkandena   19   och  20  samt\r\n2002/03:A242 yrkande 40.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMånga sexualbrottsdömda, såväl pedofiler som våldtäktsmän,\r\nhar   en   onormal   sexualdrift  som  de  har  svårt  att\r\nkontrollera.    Genom   farmakologisk    behandling    kan\r\nförekomsten av manligt  könshormon  minskas hos patienten,\r\nvarigenom    dennes   överdrivna   och   svårkontrollerade\r\nsexualdrift minskas.  Mot bakgrund av den stora risken för\r\nåterfall i brott inom denna  grupp  av  dömda bör, som ett\r\nkrav för villkorlig frigivning, kunna uppställas  ett krav\r\npå att den dömde medicinerar mot sin onaturliga drift.\r\n\r\n\r\nRegeringen bör ges i uppdrag att låta utreda en\r\nsådan ordning och återkomma till riksdagen med\r\nett lagförslag i frågan. Detta innebär att\r\nriksdagen bifaller motionerna Ju349 och A242 i nu\r\nbehandlade delar.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n13.Behandlingen av rattfylleridömda (punkt 9)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind (kd) och  Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att  utskottets  förslag under punkt 9 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening vad\r\nsom  anförs  i  reservation 13. Därmed bifaller  riksdagen\r\nmotion 2002/03:T459 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt verkningsfullt  sätt  att  förmå  personer som kör bil\r\nberusade att förstå den risk de utsätter andra trafikanter\r\nför är att konfrontera dem med trafikskadade offer. Sådana\r\nprogram  har  bedrivits  i  USA  i över tio  år  med  goda\r\nresultat.\r\n\r\nRegeringen bör klarlägga huruvida det är möjligt att med\r\nnuvarande lagstiftning ålägga rattfylleridömda att delta i\r\nbehandling innehållande konfrontation med trafikoffer och,\r\nom  det visar sig erforderligt, återkomma  till  riksdagen\r\nmed förslag till lagstiftning. Detta innebär att riksdagen\r\nbifaller motion T459 i nu behandlad del.\r\n\r\n14.Övriga frågor om verkställighetsinnehållet\r\n(punkt 10)\r\n\r\nav  Beatrice Ask (m), Cecilia Magnusson (m) och Hillevi\r\nEngström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  utskottets  förslag under punkt 10 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening vad\r\nsom  anförs  i  reservation 14. Därmed bifaller  riksdagen\r\nmotion 2002/03:Ju250  yrkande  11  och  avslår  motionerna\r\n2002/03:Ju258 yrkande 22 och 2002/03:Ub292 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\n\r\nMän som misshandlar kvinnor är i stor utsträckning i\r\nbehov av vård och behandling. Dessa män måste\r\nlära sig att ta ansvar för sina handlingar och\r\nkomma till insikt om sina problem och förstå att\r\nman inte kan äga en annan människa. Det finns\r\nidag metoder för behandling av dessa män, men\r\ndessa behöver utvecklas genom forskning. Behovet\r\nav forskning bör beaktas av regeringen i det\r\nkommande budgetarbetet. Det sagda innebär att vi\r\nställer oss bakom motion Ju250 i nu behandlad\r\ndel. Beträffande motionerna Ju258 och Ub292, i nu\r\nbehandlade delar, delar vi majoritetens\r\nuppfattning.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n15.Kvinnors särskilda behov inom kriminalvården\r\n(punkt 11)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Alice Åström (v), Johan Linander\r\n(c) och Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser  att utskottets förslag under punkt 11 borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening vad\r\nsom  anförs  i reservation 15. Därmed  bifaller  riksdagen\r\nmotionerna 2002/03:Ju258 yrkande 20, 2002/03:Ju264 yrkande\r\n3, 2002/03:Ju273 yrkandena 13 samt 2002/03: Ju353 yrkande\r\n7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att kvinnornas  situation  inom  kriminalvården\r\nbehöver uppmärksammas mer än vad som är fallet i dag.\r\n\r\nI regel har  kvinnor  som  är  intagna  på  anstalt  ett\r\nannorlunda  rehabiliteringsbehov  än  män.  De har ofta en\r\nallvarligare  missbruksproblematik än män De bär  ofta  på\r\ntraumatiska  upplevelser  och  mår  därför  ofta  psykiskt\r\nmycket  dåligt.   Dessa   faktorer   innebär   bl.a.   att\r\nbehandlingsprogrammen  som  riktar sig till kvinnor bör ha\r\nen annan utformning än de som  riktar sig till män. Det är\r\ndärför viktigt att all programverksamhet  för  kvinnor  är\r\nsärskilt  anpassad  för  dem.  Det  är  också  viktigt att\r\nkvinnorna   på   anstalterna   får   genomgå   en   social\r\nrehabilitering  och  att  de får en god förberedelse inför\r\nlivet i frihet utan kriminalitet och droger.\r\nRegeringen  bör  ges  i uppdrag  att  vidta  åtgärder  i\r\nenlighet med vad vi nu anfört  med anledning av motionerna\r\nJu258, Ju264, Ju273 och Ju353 i nu berörda delar.\r\n\r\n16.Anpassning av anstalter för umgänge med barn\r\n(punkt 12)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Ragnwi  Marcelind (kd) och Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under  punkt  12 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening  vad\r\nsom anförs i  reservation  16.  Därmed  bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:Ju349 yrkande 24.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMånga  intagna  på  fängelser  är föräldrar,  och  det  är\r\nviktigt  att kontakten med barn och  andra  anhöriga  inte\r\nbryts  under   anstaltstiden.   Inte   minst  för  barnens\r\nutveckling är det viktigt att kontakterna upprätthålls och\r\natt umgänget kan ske under så normala former  som möjligt.\r\nEtt  väl  fungerande  umgänge kan även vara betydelsefullt\r\nför  den  intagnes möjlighet  till  rehabilitering.  Barns\r\nmöjligheter   att   skapa   och   upprätthålla   ett  gott\r\nförhållande till föräldrarna under anstaltsvistelsen måste\r\ndärför  underlättas  på  alla sätt. Jag välkomnar att  det\r\ninom kriminalvården iordningställts  ytterligare ett antal\r\nbesökslägenheter  och besöksrum anpassade  för  barn.  Det\r\nkrävs dock att det  byggs  ytterligare besökslägenheter på\r\nanstalter runt om i Sverige.\r\n\r\nRegeringen bör vidta erforderliga  åtgärder  i  enlighet\r\nmed  vad  jag  nu har anfört. Det anförda innebär att  jag\r\ntillstyrker motion Ju349 i berörd del.\r\n\r\n17.Placering av långtidsdömda (punkt 13)\r\n\r\nav Alice Åström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets  förslag  under punkt 13 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening vad\r\nsom  anförs  i  reservation 17. Därmed bifaller  riksdagen\r\nmotion 2002/03:Ju265 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEtt sätt att underlätta  situationen  för de långtidsdömda\r\nkan vara att inrätta särskilda enheter  för  dem som dömts\r\ntill långa straff. På en sådan avdelning skulle  den dömde\r\nkunna  vistas de första åren av straffet. Verksamheten  på\r\nen sådan  avdelning skulle bl.a. gå ut på att bearbeta den\r\nuppgivenhet  och  förvirring  som  ett  långt  straff  kan\r\nmedföra.\r\n\r\n\r\nRegeringen bör ges i uppdrag att närmare utreda\r\ndenna fråga. Jag ställer mig alltså bakom motion\r\nJu265 i här aktuell del.\r\n\r\n\r\n18.Besöksrum med s.k. glasruta (punkt 14)\r\n\r\nav   Johan  Pehrson  (fp),  Beatrice  Ask  (m),  Ragnwi\r\nMarcelind (kd), Cecilia Magnusson (m), Hillevi Engström\r\n(m) och Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  utskottets  förslag under punkt 14 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening vad\r\nsom  anförs  i  reservation 18. Därmed bifaller  riksdagen\r\nmotion 2002/03:Ju281 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn stor del av den  narkotika som kommer in på anstalterna\r\nförs in av anhöriga till  de  intagna i samband med besök.\r\nGenom  att  inrätta  besöksrum  i vilka  den  intagne  och\r\nbesökaren  hålls åtskilda, t.ex. med  en  glasruta  mellan\r\ndem, kan en  del  av  denna  införsel  stoppas.  Härigenom\r\nmöjliggörs  också besök i de fall det annars, på grund  av\r\ndokumenterat missbruk, inte vore möjligt.\r\n\r\nRegeringen    bör    låta   utreda   möjligheterna   och\r\nförutsättningarna  att inrätta  sådana  besöksrum  på  ett\r\nantal anstalter. Det  anförda  innebär  att vi tillstyrker\r\nmotion Ju281 i nu behandlad del.\r\n\r\n19.      Användande av narkotikahundar inom\r\nkriminalvården (punkt 15)\r\n\r\nav Beatrice Ask (m), Cecilia Magnusson  (m) och Hillevi\r\nEngström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt  15  borde  ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening vad\r\nsom  anförs i reservation 19.  Därmed  bifaller  riksdagen\r\nmotion 2002/03:Ju281 yrkande 10.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi välkomnar att kriminalvården nu beslutat om anskaffning\r\nav några  narkotikahundar.  Enligt  vår mening är några få\r\nhundar  emellertid  inte  tillräckligt för  att  effektivt\r\nförhindra att narkotika förs in på anstalterna.\r\n\r\nDet  får  ankomma  på  regeringen  att  i  det  kommande\r\nbudgetarbetet  beakta  att ett  tillräckligt  stort  antal\r\nnarkotikahundar anskaffas  till kriminalvården. Vi ställer\r\noss alltså bakom motion Ju281 i nu behandlad del.\r\n\r\n20.Permissioner (punkt 16)\r\n\r\nav  Beatrice Ask (m), Ragnwi  Marcelind  (kd),  Cecilia\r\nMagnusson (m) och Hillevi Engström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser  att  utskottets  förslag under punkt 16 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening vad\r\nsom  anförs  i  reservation 20. Därmed bifaller  riksdagen\r\nmotionerna 2002/03:Ju262, 2002/03:Ju298 samt 2002/03:Ju349\r\nyrkandena 26 och 27.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är  viktigt  att   kontrollen  av  dem  som  beviljas\r\npermission är effektiv. I  det sammanhanget vill vi påpeka\r\natt de utvärderingar som har  genomförts av verkställighet\r\ni form av intensivövervakning med elektronisk kontroll har\r\nvisat på ett övervägande positivt  resultat.  Vi anser att\r\nde  erfarenheter  kriminalvården  erhållit  skulle   kunna\r\nanvändas   även   i  andra  sammanhang.  Så  skulle  t.ex.\r\nelektronisk  övervakning   kunna   införas  som  en  extra\r\nsäkerhetsåtgärd  vid  permission  och  frigång.   Särskilt\r\nintressant är utvecklingen av GPS-teknik på området. Genom\r\natt  förse fången med en fotboja som kan spåras med  hjälp\r\nav GPS-teknik kan risken för rymningar minska och göra det\r\nbetydligt  lättare att återföra en rymling till fängelset.\r\nOm  tekniken   på  området  ännu  inte  är  fulländad  bör\r\nforskningen stimuleras.\r\n\r\nVi anser det självklart  att  en  intagen i anstalt inte\r\nskall kunna ha tillgång till sitt pass under en permission\r\neller frigång utan att passet alltid  skall tas omhand vid\r\nsådana tillfällen. Så sker endast undantagsvis  idag.  Det\r\nskall  inte  heller vara möjligt att hos polisen få ut ett\r\nnytt pass under verkställighet av ett fängelsestraff.\r\nDet får ankomma på regeringen att tillse att de åtgärder\r\nvidtas som föranleds  av  vad vi nu anfört. Vi ställer oss\r\nalltså bakom motionerna Ju262  och  Ju298 samt Ju349 i här\r\naktuella delar.\r\n\r\n21.Tillämpningsområdet för intensivövervakning\r\n(punkt 17)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson  (fp), Alice Åström  (v)  och  Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag  under  punkt 17 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening vad\r\nsom  anförs  i  reservation  21. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:Ju265 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  fördelarna med verkställighet  i  form  av\r\nintensivövervakning med elektronisk kontroll är betydande.\r\nTiden  får  nu  anses   mogen   att   ytterligare  utvidga\r\ntillämpningsområdet. Regeringen bör få i uppdrag att lägga\r\nfram ett lagförslag där gränsen för verkställighet i denna\r\nform sätts vid fängelse sex månader.\r\n\r\nVi ställer oss alltså bakom motion Ju265  i  här aktuell\r\ndel.\r\n\r\n22.Kostnader för utvisades hemresor (punkt 18)\r\n\r\nav   Johan  Pehrson  (fp),  Beatrice  Ask  (m),  Ragnwi\r\nMarcelind  (kd),  Johan Linander (c), Cecilia Magnusson\r\n(m), Hillevi Engström (m) och Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag  under  punkt 18 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening vad\r\nsom  anförs  i  reservation  22. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotion 2002/03:Ju349 yrkande 29.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det är stötande att  kriminalvården  inte har\r\nbefogenhet  att  utan  den  intagnes  samtycke  betala  ut\r\nkvarhållna  medel  för  att  täcka  kostnaderna för dennes\r\nhemresa. Detta innebär också att den dömdes skyldighet att\r\nbetala,   som  följer  av  stadgandet  i  9   kap.   1   §\r\nutlänningslagen,   inte   kan   upprätthållas.   En  sådan\r\nmöjlighet bör införas för kriminalvården.\r\n\r\nRegeringen bör ges i uppdrag att snarast återkomma  till\r\nriksdagen med ett lagförslag som tillgodoser vad vi nu har\r\nanfört.  Det sagda innebär att vi ställer oss bakom motion\r\nJu349 i nu behandlad del.\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\n\r\n\r\nÖvriga frågor om verkställighetsinnehållet\r\n\r\n\r\nav Johan Linander (c).\r\n\r\nDe som dömts för brott som har sin bakgrund i spelberoende\r\nhar en särskild  form  av  missbruksproblematik  som också\r\nkräver   särskild   behandling.   Centerpartiet  har  även\r\ntidigare motionerat i denna fråga.  Det  är  glädjande att\r\nprogramverksamhet   för   spelberoende  nu  startats   vid\r\nanstalterna Skänninge och Skenäs. Eftersom det ännu är för\r\ntidigt  att  bedöma  om  kvaliteten  och  omfattningen  av\r\nprogramverksamheten  för  spelberoende  motsvarar  behovet\r\nväljer jag att inte reservera  mig  till förmån för motion\r\nJu258 yrkande 22.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna motionstiden\r\n\r\n\r\n2002/03:Ju221 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  straff  för  brottslingar  som  inte\r\navslöjar var de gömt stöldgodset.\r\n\r\n2002/03:Ju228 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen   anförs   om   en   förändrad   och   förbättrad\r\nkriminalvård.\r\n\r\n2002/03:Ju236 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n10.  Riksdagen  begär  att regeringen lägger fram  förslag\r\ntill en ny verkställighetslag  i  enlighet  med  vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:Ju250 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om vård och behandling för män som\r\nmisshandlar kvinnor.\r\n\r\n2002/03:Ju258 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om  en  översyn   av   hur\r\nkriminalvården nyttjar sina resurser.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  förbättra  kvinnornas\r\nsituation i fängelserna.\r\n\r\n21.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  en  översyn  av  ett  nytt\r\nbonussystem  där  de  intagna blir belönade om de följer\r\nsitt behandlingsprogram.\r\n\r\n22. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs  om  att  intagna   som   är\r\nspelmissbrukare skall få en meningsfull rehabilitering.\r\n\r\n23. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om en individanpassad  utveckling\r\nav kriminalvårdens programverksamhet.\r\n\r\n25. Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om vikten  av  samverkan  mellan\r\nkommunerna  och  kriminalvården när det gäller de s.k. §\r\n34-placeringarna.\r\n\r\n26. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs    om    en    förbättrad\r\nutslussningssituation  där  den intagne vid frigivningen\r\nfår  hjälp, både före och efter  frigivningen,  med  att\r\nskapa  en  ordnad  tillvaro  med försörjning, boende och\r\nsysselsättning.\r\n\r\n27. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  se  över  ytterligare\r\nutslussningsalternativ.\r\n\r\n2002/03:Ju262 av Jeppe Johnsson och Anita Sidén (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs om möjlighet till elektronisk övervakning\r\nav långtidsdömda fångar vid permission.\r\n\r\n2002/03:Ju264 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\natt motivations- och behandlingsprogram för kvinnor inom\r\nkriminalvården  skall  utformas i  enlighet  med  vad  i\r\nmotionen anförs.\r\n\r\n2002/03:Ju265 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att den alternativa  påföljden\r\nintensivövervakning   med   elektronisk   fotboja  skall\r\nutvidgas till att kunna utdömas för straff  upp till sex\r\nmånader.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad  i  motionen   anförs   om   att   verksamheten  med\r\nmottagningsenheter för långtidsdömda skall utredas.\r\n\r\n2002/03:Ju273 av Ana Maria Narti (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening\r\nvad  som  i motionen anförs om särskilda svårigheter som\r\ndrabbar  kvinnliga   fångar   och  f.d.  fångar  och  om\r\nnödvändiga stödprogram som behövs  för  att skapa bättre\r\nvillkor för dem.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening\r\nvad som i motionen anförs om yrkesutbildning redan under\r\nvistelsen i fängelse.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad  som i motionen anförs om krishantering  och  social\r\nrehabilitering av kvinnliga fångar.\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad  som  i  motionen  anförs om särskilda  nätverk  som\r\nunderlättar social rehabilitering för f.d. fångar.\r\n\r\n2002/03:Ju281 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\n9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  särskilda  besöksrum   med\r\nglasruta på anstalt.\r\n\r\n10.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs  om  kontroll  av inpasserande på\r\nanstalt med hjälp av narkotikahundar.\r\n\r\n2002/03:Ju298 av Krister Örnfjäder m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om elektronisk övervakning av fångar.\r\n\r\n2002/03:Ju318 av Lennart Axelsson m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening vad\r\nsom  i  motionen  anförs  om  behovet av bättre samordning\r\nmellan  olika  myndigheter  vid  frigivningsplanering  och\r\nfrigivning inom kriminalvården.\r\n\r\n2002/03:Ju321 av Sonja Fransson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs  om  bättre  stöd  för   anpassning  till\r\nsamhället efter avtjänat fängelsestraff.\r\n\r\n2002/03:Ju349 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening\r\nvad  i  motionen anförs om att svensk kriminalvård måste\r\nfå en ny inriktning.\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att kriminalvården bör utveckla\r\noch   förstärka   sin   analyskapacitet   och   utveckla\r\nmätmetoder  som  kan användas  för  att  beskriva  olika\r\nresultat som uppnås med behandlings- och vårdarbetet.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  kriminalvården  måste\r\nutveckla och stimulera forskningsarbete  som  kan belysa\r\nsambanden mellan kriminalvård och de frigivnas  återfall\r\ni brottslighet.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  vården på anstalt inriktas\r\npå att den dömde skall få hjälp att komma till rätta med\r\nsitt problematiska levnadsmönster.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening\r\nvad i motionen anförs om att kriminalvårdens arbete  bör\r\nutvärderas   och   goda   exempel   tas   till   vara  i\r\nförändringsarbetet.\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om individuella handlingsplaner.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  låta  staten ta  över\r\nkostnadsansvaret  för  vård och behandling enligt  34  §\r\nKvaL.\r\n\r\n18. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att ett anmärkningssystem skall\r\nanvändas,  som kan leda till att  den  intagne  får  sin\r\nvillkorliga  frigivning senarelagd, vid vägran att lämna\r\nurinprov.\r\n\r\n19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att farmakologisk och annan typ\r\nav behandling skall kunna användas på personer som dömts\r\nför  övergrepp  och  som av expertis  konstaterats  vara\r\npedofiler  för  att villkorlig  frigivning  skall  kunna\r\nkomma i fråga.\r\n\r\n20. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om att farmakologisk  och/eller\r\nannan  typ av psykoterapeutisk  behandling  skall  kunna\r\nanvändas  även  på  våldtäktsmän som återfallit i brott,\r\nunder  den  sista  tredjedelen   av  straffet,  för  att\r\nvillkorlig frigivning skall kunna komma i fråga.\r\n\r\n21. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening\r\nvad i motionen anförs om en bättre frigivningsprocess.\r\n\r\n22.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad  i  motionen anförs om att de intagna behöver ta ett\r\nökat personligt  ansvar för livet innanför murarna om en\r\nförberedelse för livet utanför murarna skall kunna ske.\r\n\r\n24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  att  anstalterna  i  högre\r\nutsträckning måste anpassas efter barns  och  föräldrars\r\nbehov av umgänge.\r\n\r\n26.  Riksdagen tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  tillgången  till  pass vid\r\npermissioner.\r\n\r\n27.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen   anförs   om  att  införa  elektronisk\r\növervakning vid permissioner  för  att minska risken för\r\navvikelse.\r\n\r\n29.  Riksdagen  begär att regeringen lägger  fram  förslag\r\ntill ändring enligt  vad  i motionen anförs om kostnaden\r\nför utvisades hemresor.\r\n\r\n2002/03:Ju353 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om förnyelse av kriminalvårdens\r\ninnehåll och inriktning.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening\r\nvad i motionen anförs om en utveckling av frivården  och\r\nfler självständiga strafformer.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om kvinnor i kriminalvården.\r\n\r\n2002/03:Ju378 av Göran Lindblad (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin mening\r\nvad i motionen anförs om privata fängelser.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad i motionen  anförs  om  en försöksverksamhet med två\r\ntill tre privatiserade anstalter.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin  mening\r\nvad   i   motionen   anförs  om  en  utredning  avseende\r\nkriminalvårdens inriktning.\r\n\r\n2002/03:Ju384 av Jan Emanuel Johansson och Cinnika Beiming\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen  anförs om vikten  av  välplanerade  frigivningar\r\ninom kriminalvården.\r\n\r\n2002/03:So224 av Birgitta Carlsson och Viviann Gerdin (c):\r\n\r\n4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen  anförs  om  vikten   av   att   inom\r\nkriminalvården  informera  om  riskerna  att  drabbas av\r\nhiv/aids.\r\n\r\n2002/03:So251 av Carl-Axel Johansson (m):\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin  mening\r\nvad i motionen anförs om upphandling av vårdprogram till\r\nkriminalvården från externa vårdgivare.\r\n\r\n2002/03:So363 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin mening\r\nvad i motionen anförs om samarbete och samordning mellan\r\nkriminalvården och kommunerna.\r\n\r\n2002/03:So449 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\n4.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin  mening\r\nvad  i motionen anförs om en förbättrad samverkan mellan\r\nanstalt,  frivård  och  socialtjänst  vid  planering  av\r\nfrigivning.\r\n\r\n2002/03:Ub292 av Birgitta Sellén och Birgitta Carlsson\r\n(c):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   att    interner    på\r\nfångvårdsanstalter  skall  erbjudas  utbildning  för att\r\nmotverka eventuella läs- och skrivsvårigheter.\r\n\r\n2002/03:T459 av Mikael Oscarsson m.fl. (kd):\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen  anförs  om  möjligheten   att   döma\r\nrattfyllerister  att  delta  i  s.k. VIPP, Victim Impact\r\nPanel Program.\r\n\r\n2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n40. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om att farmakologisk och/eller\r\nannan  typ av psykoterapeutisk  behandling  skall  kunna\r\nanvändas  på våldtäktsmän som återfallit i brott för att\r\nvillkorlig frigivning skall kunna komma i fråga.\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Resursutnyttjande inom kriminalvården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju258 yrkande 18.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Ny inriktning på svensk kriminalvård m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju228, 2002/03:Ju236 yrkande 10, 2002/03:Ju258 yrkande 21, 2002/03:Ju349 yrkandena 1-3, 5, 18 och 22, 2002/03:Ju353 yrkande 2 och 2002/03:Ju378 yrkandena 1-3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "EBCB6CE5-47D1-11D7-AECA-000475504BC9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "130",
                    "0",
                    "3",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "20",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "0",
                    "43",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "31",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "2",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "166",
                    "48",
                    "100",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EBCB6CE5-47D1-11D7-AECA-000475504BC9",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Frigivningsförberedelser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258 yrkande 23 och 2002/03:Ju349 yrkandena 4, 6 och 21.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Upphandling av vårdprogram till kriminalvården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So251 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Myndighetssamordning i samband med frigivning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258 yrkande 26, 2002/03:Ju273 yrkande 4, 2002/03:Ju318, 2002/03:Ju321, 2002/03:Ju353 yrkande 5, 2002/03:Ju384, 2002/03:So363 yrkande 4 och 2002/03:So449 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Utslussningsboende för långtidsdömda",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju258 yrkande 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Ansvaret för § 34-placeringar",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258 yrkande 25 och 2002/03:Ju349 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Behandlingen av sexualbrottsdömda",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju349 yrkandena 19 och 20 och 2002/03:A242 yrkande 40.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Behandlingen av rattfylleridömda",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T459 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Övriga frågor om verkställighetsinnehållet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju250 yrkande 11, 2002/03:Ju258 yrkande 22 och 2002/03:Ub292 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Kvinnors särskilda behov inom kriminalvården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258 yrkande 20, 2002/03:Ju264 yrkande 3, 2002/03:Ju273 yrkandena 1-3 och 2002/03:Ju353 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Anpassning av anstalter för umgänge med barn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju349 yrkande 24.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Placering av långtidsdömda",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju265 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "17",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "EBCB6CF0-47D1-11D7-AECA-000475504BC9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 17 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "31",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "290",
                    "25",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EBCB6CF0-47D1-11D7-AECA-000475504BC9",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Besöksrum med s.k. glasruta",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju281 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "18",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "EBCB6CF1-47D1-11D7-AECA-000475504BC9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 18 (m, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "193",
                    "122",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EBCB6CF1-47D1-11D7-AECA-000475504BC9",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Användande av narkotikahundar inom kriminalvården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju281 yrkande 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Permissioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju262, 2002/03:Ju298 och 2002/03:Ju349 yrkandena 26 och 27.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Tillämpningsområdet för intensivövervakning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju265 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "21",
          "motforslag_partier": "\"fp\",\"v\"",
          "votering_id": "EBCB6CF4-47D1-11D7-AECA-000475504BC9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 21 (fp, v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "43",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "1",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "246",
                    "69",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EBCB6CF4-47D1-11D7-AECA-000475504BC9",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Kostnader för utvisades hemresor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju349 yrkande 29.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "22",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "EBCB6CF5-47D1-11D7-AECA-000475504BC9",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 22 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "42",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "31",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "174",
                    "141",
                    "0",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/EBCB6CF5-47D1-11D7-AECA-000475504BC9",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Information om hiv/aids",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:So224 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Förlägning av fängelsestraff",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju221.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU6",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Resursutnyttjande inom kriminalvården",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Ny inriktning på svensk kriminalvård m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Ny inriktning på svensk kriminalvård m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Ny inriktning på svensk kriminalvård m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Ny inriktning på svensk kriminalvård m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Frigivningsförberedelser",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Upphandling av vårdprogram till kriminalvården",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Myndighetssamordning i samband med frigivning",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Utslussningsboende för långtidsdömda",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Ansvaret för § 34-placeringar",
          "partier": "\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Ansvaret för § 34-placeringar",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Behandlingen av sexualbrottsdömda",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Behandlingen av rattfylleridömda",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Övriga frågor om verkställighetsinnehållet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Kvinnors särskilda behov inom kriminalvården",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Anpassning av anstalter för umgänge med barn",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Placering av långtidsdömda",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Besöksrum med s.k. glasruta",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Användande av narkotikahundar inom kriminalvården",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Permissioner",
          "partier": "\"m\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Tillämpningsområdet för intensivövervakning",
          "partier": "\"fp\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Kostnader för utvisades hemresor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-01-28 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-02-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-02-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-02-24 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 11:01:04"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om kriminalvårdsfrågor. Motionerna handlar om bl.a. kriminalvårdens resursutnyttjande, behovet av en ny verkställighetslag, frigivningsförberedelser, behandlingsinnehåll, kvinnors särskilda behov, placering av långtidsdömda, drogbekämpning och kontroll vid permissioner.",
          "dok_id": "GQ01JUU6",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om kriminalvårdsfrågor (JuU6)",
          "dok_id": "GQ01JUU6",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 11:01:04"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01JUU6",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:53"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Justitieutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om kriminalvårdsfrågor. Motionerna handlar om bl.a. kriminalvårdens resursutnyttjande, behovet av en ny verkställighetslag, frigivningsförberedelser, behandlingsinnehåll, kvinnors särskilda behov, placering av långtidsdömda, drogbekämpning och kontroll vid permissioner.</p>",
          "dok_id": "GQ01JuU6",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:21"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om kriminalvårdsfrågor (JuU6)",
          "dok_id": "GQ01JuU6",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:21"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01JUU6",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_juu_6.docx",
          "filstorlek": "116208",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Kriminalvårdsfrågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/27EADC43-6278-4810-90E3-8D104589BAB4"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01JUU6",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_juu_6.pdf",
          "filstorlek": "472422",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_juu_6",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/DCE673E2-7E5F-420F-8187-B9AB438CE389"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A242 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A242",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju221 Brottslingars byte",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju221",
          "ref_dok_titel": "Brottslingars byte",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju228 Reformering av kriminalvården",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju228",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju228",
          "ref_dok_titel": "Reformering av kriminalvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Adelsohn Liljeroth (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju236 En förnyad syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju236",
          "ref_dok_titel": "En förnyad syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju250 Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju250",
          "ref_dok_titel": "Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju258 Polis och kriminalvård",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju258",
          "ref_dok_titel": "Polis och kriminalvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju262 Elektronisk övervakning av långtidsdömda fångar vid permission",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju262",
          "ref_dok_titel": "Elektronisk övervakning av långtidsdömda fångar vid permission",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju264 Narkotikasituationen inom kriminalvården",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju264",
          "ref_dok_titel": "Narkotikasituationen inom kriminalvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju265 Fängelsestraffets skadliga verkan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju265",
          "ref_dok_titel": "Fängelsestraffets skadliga verkan",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju273 Kvinnornas situation i fängelser",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju273",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju273",
          "ref_dok_titel": "Kvinnornas situation i fängelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Ana Maria Narti (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju281 Kampen mot narkotikan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju281",
          "ref_dok_titel": "Kampen mot narkotikan",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju298 Elektronisk övervakning av fångar ",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju298",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju298",
          "ref_dok_titel": "Elektronisk övervakning av fångar ",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Örnfjäder m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju318 Myndighetssamordning vid frigivning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju318",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju318",
          "ref_dok_titel": "Myndighetssamordning vid frigivning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju321 Stöd efter avtjänat fängelsestraff",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju321",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju321",
          "ref_dok_titel": "Stöd efter avtjänat fängelsestraff",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju349 Kriminalvården",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju349",
          "ref_dok_titel": "Kriminalvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju353 Effektiv och human kriminalvård",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju353",
          "ref_dok_titel": "Effektiv och human kriminalvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju378 Privata fängelser",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju378",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju378",
          "ref_dok_titel": "Privata fängelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju384 Återanpassningen i samhället efter frigivning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju384",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju384",
          "ref_dok_titel": "Återanpassningen i samhället efter frigivning",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan Emanuel Johansson och Cinnika Beiming (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So224 Hiv, aids och andra smittsamma sjukdomar",
          "ref_dok_id": "GQ02So224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So224",
          "ref_dok_titel": "Hiv, aids och andra smittsamma sjukdomar",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So251 Narkotikamissbruket i Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02So251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So251",
          "ref_dok_titel": "Narkotikamissbruket i Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Johansson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So363 Allas rätt till bostad",
          "ref_dok_id": "GQ02So363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So363",
          "ref_dok_titel": "Allas rätt till bostad",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So449 De mest utsatta",
          "ref_dok_id": "GQ02So449",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So449",
          "ref_dok_titel": "De mest utsatta",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T459 Trafiksäkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02T459",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T459",
          "ref_dok_titel": "Trafiksäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ub292 Dyslexi",
          "ref_dok_id": "GQ02Ub292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ub292",
          "ref_dok_titel": "Dyslexi",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Sellén och Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-03-12",
          "ref_dok_id": "GQ0970",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "70",
          "ref_dok_titel": "2003-03-12",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-03-12",
          "ref_dok_id": "GQ0970",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "70",
          "ref_dok_titel": "2003-03-12",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}