{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2296750",
      "dok_id": "GQ01JUU11",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "JUU11",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:JUU11",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "JUU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "11",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-03-27 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:56",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:00",
      "titel": "Våldsbrott och brottsoffer",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01JUU11/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01JUU11",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01JUU11",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01JUU11",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Justitieutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:JUU11</div><h1>Våldsbrott och brottsoffer</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI  detta  ärende behandlar utskottet olika frågor om\r\nvåldsbrott  och  brottsoffer  i  motioner som väckts\r\nunder den allmänna motionstiden år 2002.\r\nMotionerna gäller bl.a. stöd i olika  former  till\r\nbrottsoffer,   skydd   för  utsatta  kvinnor,  olika\r\nmyndigheters  åtgärder för  att  skydda  och  stödja\r\nbrottsoffer samt stöd till unga brottsoffer.\r\nUtskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.\r\nTill betänkandet  har  fogats 27 reservationer och\r\ntvå särskilda yttranden.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1.      Allmänt om brottsoffer\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju312\r\nyrkande 2, 2002/03:Ju320 yrkande 1, 2002/03:Ju364\r\nyrkande   17,   2002/03:Ju369   yrkande   1   och\r\n2002/03:So451 yrkande 1.\r\nReservation 1 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 2 (mp)\r\n\r\n2.      Åtgärder mot våld mot kvinnor och\r\nbarn\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2002/03:Ju208,\r\n2002/03:Ju249 yrkande 8 och 2002/03:Ju348.\r\nReservation 3 (v, c)\r\n\r\n3.      Haverikommission vid dödligt våld\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju234\r\nyrkande 1 och 2002/03: Ju253 yrkande 1.\r\nReservation 4 (m, fp, c)\r\n\r\n4.      Europeiskt samarbete för bättre\r\nskydd av brottsoffer\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ju341  yrkande\r\n4.\r\n\r\n5.      Trygghetspaket för hotade kvinnor\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju234\r\nyrkande 6, 2002/03:Ju288, 2002/03:Ju363 yrkandena\r\n1-3 och 2002/03:A242 yrkande 37.\r\nReservation 5 (fp, kd)\r\n\r\n6.      Utvärdering av\r\nfridskränkningsreformen\r\n\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2002/03:Ju260,\r\n2002/03:Ju363 yrkande 7 och 2002/03:A242  yrkande\r\n33.\r\nReservation 6 (m, fp, kd)\r\n\r\n7.      Straffskalan för grov\r\nkvinnofridskränkning\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:Ju234 yrkande\r\n13.\r\nReservation 7 (m, fp)\r\n\r\n8.      Våldtäkt\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju234\r\nyrkande    14,    2002/03:Ju249    yrkande    17,\r\n2002/03:Ju332, 2002/03:Ju363  yrkandena  8 och 9,\r\n2002/03:So451 yrkande 2 samt 2002/03:A242 yrkande\r\n39.\r\nReservation 8 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n9.      Påföljder för sexualbrott\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:A315 yrkande  9\r\ni denna del.\r\nReservation 9 (m)\r\n\r\n10.     Preskription av sexualbrott mot\r\nbarn\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju328.\r\nReservation 10 (fp, kd, c)\r\n\r\n11.     Misshandel av kvinnor och barn\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju236\r\nyrkande    3,   2002/03:Ju253   yrkande   4   och\r\n2002/03:A315 yrkande 9 i denna del.\r\nReservation 11 (m)\r\n\r\n12.     Könsstympning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju233 yrkandena\r\n1 och 3.\r\nReservation 12 (m, fp, c)\r\n\r\n13.     Obligatorisk häktning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:A315 yrkande 8.\r\n\r\n14.     Polisens insatser\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju234\r\nyrkande     2,    2002/03:Ju249    yrkande    10,\r\n2002/03:Ju253 yrkande 5, 2002/03:Ju363 yrkande 12\r\noch 2002/03:A242 yrkande 34.\r\nReservation 13 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n15.     Socialtjänstens skyldighet att\r\nanmäla brott\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:Ju279 yrkande\r\n3.\r\nReservation 14 (m, kd, c)\r\n\r\n16.     Sekretessåtgärder till skydd för\r\nhotade kvinnor\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju249\r\nyrkande 7 och 2002/03: Ju250 yrkande 2.\r\nReservation 15 (m)\r\nReservation 16 (c)\r\n\r\n17.     Bemötande av brottsoffer m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju249\r\nyrkande    12,    2002/03:Ju312     yrkande    1,\r\n2002/03:Ju320 yrkande 2 och 2002/03:Ju363 yrkande\r\n17.\r\nReservation 17 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n18.     Information om permissioner\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ju369  yrkande\r\n3.\r\nReservation 18 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n19.     Ökad kompetens inom rättsväsendet\r\nom brottsoffer\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju249\r\nyrkande    11,    2002/03:Ju250     yrkande    7,\r\n2002/03:Ju253 yrkande 3, 2002/03:Ju283  yrkande 2\r\nsamt 2002/03:Ju363 yrkandena 13 och 18.\r\nReservation 19 (m, fp, kd, c)\r\nReservation 20 (v, mp)\r\n\r\n20.     Kompetens om invandrarkvinnors\r\nsituation m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju250\r\nyrkande    4,   2002/03:Ju279   yrkande   2   och\r\n2002/03:Sf226 yrkande 11.\r\nReservation 21 (m, fp)\r\n\r\n21.     Ökad kompetens om samkönat\r\npartnervåld\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju234\r\nyrkande 17 och 2002/03:L249 yrkande 13.\r\nReservation 22 (fp)\r\n\r\n22.     Behandling av misshandlande män\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ju250  yrkande\r\n8.\r\nReservation 23 (m)\r\n\r\n23.     Kriminalstatistik rörande sexuella\r\növergrepp mot barn\r\n\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:Ju361 yrkande\r\n2.\r\nReservation 24 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n24.     Situationen för äldre och\r\nfunktionshindrade brottsoffer\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ju283  yrkande\r\n7.\r\nReservation 25 (v)\r\n\r\n25.     Rättsligt biträde till kvinnliga\r\nbrottsoffer\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju249\r\nyrkande 9 och 2002/03:A242 yrkande 38.\r\nReservation 26 (m, c)\r\n\r\n26.     Stödperson\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju250\r\nyrkandena 3 och 5 samt 2002/03:Ju369 yrkande 6.\r\n\r\n27.     Brottsofferstatus till barn som\r\nbevittnar våld inom familjen\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju224\r\nyrkande    3,    2002/03:Ju234     yrkande    11,\r\n2002/03:Ju244,    2002/03:Ju249    yrkande    16,\r\n2002/03:Ju253   yrkande  2,  2002/03:Ju334,   och\r\n2002/03:So510 yrkande 5.\r\nReservation 27 (m, fp, kd, c)\r\n\r\n28.     Ökat stöd till unga brottsoffer\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju251.\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 27 mars 2003\r\n\r\nPå justitieutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nJohan Pehrson\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har  deltagit  i  beslutet: Johan\r\nPehrson  (fp),  Susanne Eberstein (s), Alice  Åström\r\n(v), Beatrice Ask  (m),  Lennart Nilsson (s), Helena\r\nZakariasén  (s),  Ragnwi Marcelind  (kd),  Elisebeht\r\nMarkström (s), Jeppe  Johnsson  (m),  Yilmaz  Kerimo\r\n(s),  Johan  Linander  (c), Göran Norlander (s), Joe\r\nFrans  (s), Leif Björnlod  (mp),  Kerstin  Andersson\r\n(s), Hillevi Engström (m) och Karin Granbom (fp).\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nJuU11\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n\r\nI detta  betänkande  behandlar  utskottet  ett antal\r\nmotioner  med  anknytning  till frågor om våldsbrott\r\noch brottsoffer. Motionerna  har  väckts  under  den\r\nallmänna motionstiden år 2002.\r\n\r\n\r\nAllmänt om brottsoffer\r\n\r\n\r\nI  detta avsnitt behandlas ett antal motioner\r\nom    mer     övergripande     insatser    på\r\nbrottsofferområdet.  Utskottet  föreslår  att\r\nsamtliga motioner avslås. Utskottet  hänvisar\r\nbl.a.  till  genomförda reformer och en  till\r\nriksdagen  överlämnad   proposition   rörande\r\ninsatser  för  barn  i  utsatta  situationer.\r\nJämför reservationerna 1-4.\r\n\r\nI motionerna Ju208 och Ju249 (båda  c) begärs att en\r\nnollvision avseende våld mot kvinnor  respektive mot\r\nkvinnor   och   barn  antas.  I  motion  Ju348   (v)\r\nefterfrågas ett åtgärdsprogram avseende mäns hot och\r\nvåld mot kvinnor i syfte att förebygga och förhindra\r\ndödligt våld mot kvinnor i nära relationer. I motion\r\nJu320 (m) anförs  att en ny strategi för stödet till\r\nbrottsoffer  bör  utformas,  innebärande  bl.a.  ett\r\ntydligt    samhälleligt     ställningstagande    för\r\nbrottsoffret. I motionerna Ju364  (fp) och Ju369 (m)\r\nanförs  att  brottsoffrens  ställning  bör  stärkas,\r\nbl.a.  genom  ökad  lagföring  av  gärningsmän  samt\r\nstörre  trygghet för, bättre bemötande  av  och  mer\r\ninformation  till  brottsoffren.  I motion So451 (v)\r\nefterfrågas  återrapporteringskrav  till  regeringen\r\nför  olika  myndigheter,  bl.a.  Rikspolisstyrelsen,\r\nRiksåklagaren,      Kriminalvårdsstyrelsen       och\r\nBrottsoffermyndigheten,    avseende   myndigheternas\r\narbete mot sexualiserat våld.  I  motion  Ju312 (kd)\r\nanförs att all lagstiftning rörande brottsoffer  bör\r\nsamlas i en särskild brottsofferbalk.\r\n\r\nBrottsoffrens behov av skydd och stöd har under de\r\nsenaste  två  decennierna varit föremål för en mängd\r\nolika utredningar  och  förslag. Våren 1995 föreslog\r\nutskottet  i sitt av riksdagen  godkända  betänkande\r\n(bet. 1994/95:JuU13) ett tillkännagivande om att det\r\nbehövdes en utvärdering av de åtgärder som vidtagits\r\npå    brottsofferområdet     under    den    senaste\r\ntioårsperioden. Regeringen beslutade i juni samma år\r\natt tillkalla en särskild utredare med uppgift bl.a.\r\natt    åstadkomma    en    utvärdering     av    det\r\nlagstiftningsarbete  m.m.  som ägt rum. Utredningen,\r\nsom antog namnet Brottsofferutredningen,  redovisade\r\nsitt  uppdrag  i  betänkandet  Brottsoffer -Vad  har\r\ngjorts? Vad bör göras? (SOU 1998:40).  I betänkandet\r\nlämnades en lång rad förslag som berör brottsoffrens\r\nställning  och hur dessa bemöts i rättsväsendet  och\r\ninom hälso-  och  sjukvården.  Här  kan bl.a. nämnas\r\nförslag   rörande  lagstiftningen  om  besöksförbud,\r\nmålsägandebiträdes     uppgifter,    stödperson    i\r\nrättegång, medling och utbildning  för personal inom\r\nbl.a.   rättsväsendet  som  kommer  i  kontakt   med\r\nbrottsoffer.  Även  frågor  om brottsskadeersättning\r\noch åtgärder med anledning av hot mot målsägande och\r\nvittnen berördes i betänkandet.\r\nDe  av  Brottsofferutredningen  lämnade  förslagen\r\nbehandlades  i riksdagen vid flera olika tillfällen.\r\nEtt  antal  av  förslagen  togs  upp  i  proposition\r\n2000/01:79 Stöd till  brottsoffer.  I  propositionen\r\nlämnade regeringen en redovisning av pågående arbete\r\nmed  brottsofferfrågor  och  presenterade  bl.a.  en\r\nstrategi för det fortsatta stödet till brottsoffren.\r\nStrategin bygger på tanken att hela samhället  måste\r\nengageras. Det handlar bl.a. om förbättrat samarbete\r\nmellan          rättsväsendets          myndigheter,\r\nutbildningsinsatser  och  forskning. Socialtjänstens\r\nuppgifter skall förtydligas  och ett ökat stöd skall\r\nges till vittnen och målsägande.\r\nVid behandlingen av nämnda proposition  våren 2001\r\nställde sig riksdagen bakom regeringens överväganden\r\noch avslog motionsyrkanden liknande flera av  de  nu\r\naktuella (bet. 2000/01:JuU20, rskr. 205).\r\nI anslutning till antagandet av propositionen Stöd\r\ntill  brottsoffer  gav  regeringen  i  juni 2001 ett\r\nstort  antal myndigheter olika uppdrag i  syfte  att\r\nförverkliga  regeringens  intentioner.  Bland  annat\r\ngavs  Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren i uppdrag\r\natt upprätta handlingsplaner för hur myndigheterna i\r\nfortsättningen  avser att arbeta för att se till att\r\nberättigade krav  från  brottsoffer på myndigheterna\r\nuppfylls. I uppdragen ingår  också att Riksåklagaren\r\noch Rikspolisstyrelsen i samråd  skall  utarbeta  en\r\nmetod       för      kvalitetssäkringsarbete      på\r\nbrottsofferområdet.      Rikspolisstyrelsen      och\r\nRiksåklagaren  redovisade  sina respektive uppdrag i\r\nfebruari 2003.\r\nRikspolisstyrelsen redovisar  i  sin handlingsplan\r\nett antal konkreta åtgärder avseende  det  fortsatta\r\nbrottsofferarbetet   inom  polisen.  Det  rör  bl.a.\r\nåtgärder   för   att  förbättra   samverkan   mellan\r\npolismyndigheterna     och     andra    myndigheter,\r\norganisationer och andra aktörer  i  lokalsamhället,\r\nbättre  rutiner  för  att  kunna  göra  tidiga   och\r\nkontinuerliga hot- och riskbedömningar, åtgärder för\r\natt  säkerställa en effektiv förundersökningsledning\r\nsamt  att   åtgärder   för   att   säkerställa   att\r\nbrottsoffer  får relevant, begriplig och fortlöpande\r\ninformation i det egna ärendet.\r\nRiksåklagaren  redovisar också i sin handlingsplan\r\nett    antal    åtgärder     för    att    förbättra\r\nbrottsofferarbetet inom åklagarväsendet. Det rör sig\r\nhär  bl.a.  om  rutiner  för  information  till  och\r\nbemötande  av  brottsoffer  och  åtgärder   för  att\r\närenden   med   särskilt   sårbara   eller   utsatta\r\nbrottsoffer  i  möjligaste  mån skall handläggas  av\r\nåklagare  med  särskild  kompetens   och   av  samma\r\nåklagare från förundersökning till rättegång. Vidare\r\nplaneras  en  handbok  för  åklagares  bemötande  av\r\nbrottsoffer    och    kompetensutveckling    rörande\r\nåklagarnas   hantering   av  målsägandenas  enskilda\r\nanspråk.\r\nRikspolisstyrelsen  och  Riksåklagaren   redovisar\r\nockså  i  respektive  handlingsplan uppdraget att  i\r\nsamråd   med   varandra  utarbeta   en   metod   för\r\nkvalitetssäkring  av  polisens och åklagarnas arbete\r\npå brottsofferområdet.  De  metoder  som  utarbetats\r\ninnehåller  främst  löpande  enkätundersökningar   i\r\nolika  former, riktade till brottsoffer som kommit i\r\nkontakt   med  rättsväsendet.  Enkätundersökningarna\r\nsyftar till att ge en uppfattning om hur brottsoffer\r\nupplever rättsväsendets  bemötande.  Vidare planeras\r\nsjälvutvärderingar      där      anställda      inom\r\nåklagarväsendet  respektive  polisväsendet först får\r\nredovisa  hur de tror att brottsoffer  upplever  sig\r\nbemötta av  dem själva, varefter de konfronteras med\r\nresultaten  av  undersökningar  om  hur  brottsoffer\r\nanser sig bemötta.\r\nRegeringen  tillsatte i december 2001 en utredning\r\nmed uppdrag att  lämna  förslag på åtgärder som ökar\r\nskyddet för olika grupper av hotade och misshandlade\r\nmålsägande och vittnen (dir. 2001:107). Utredningen,\r\nsom  har  antagit namnet Personsäkerhetsutredningen,\r\navgav  i  augusti   2002   delbetänkandet  Nationell\r\nhandlingsplan  mot  våld  i  nära   relationer  (SOU\r\n2002:71). I delbetänkandet ges förslag syftande till\r\natt motverka våld inom familjen och till att erbjuda\r\nutsatta kvinnor och andra närstående skydd och stöd.\r\nUtredningen   föreslår   bl.a.   att   en  nationell\r\nhandlingsplan  mot  våld  i  nära relationer  antas,\r\ninnefattande   ett   antal   myndighetsuppdrag   och\r\nåtgärder som syftar till att förstärka  skyddet  för\r\nvåldsutsatta   kvinnor  och  andra  närstående.  Det\r\nhandlar   t.ex.   om   att   ytterligare   förbättra\r\nmyndigheternas     handläggningsrutiner      rörande\r\nfamiljevåldsärendena    och    att    utveckla   nya\r\narbetsmetoder. Vidare innehåller handlingsplanen  en\r\nökad  ekonomisk  satsning på kvinnojourerna. För att\r\ntillgodose  behovet   av   en   förstärkt  nationell\r\nsamordning av insatserna föreslås  att  en  särskild\r\nsamordnare  utses  i  samband med att den Nationella\r\nhandlingsplanen  antas.  Personsäkerhetsutredningens\r\ndelbetänkande    bereds    för    närvarande    inom\r\nJustitiedepartementet.\r\nI detta sammanhang  kan även nämnas att regeringen\r\nden  20 mars 2003 överlämnade  en  proposition  till\r\nriksdagen  (prop.  2002/03:70)  med förslag till ett\r\nantal lagändringar som i första hand syftar till att\r\nmotverka våld mellan personer som är eller har varit\r\nnärstående. I propositionen föreslås bl.a. ändringar\r\ni lagen (1988:688) om besöksförbud  som  innebär att\r\nett  besöksförbud  skall  kunna  avse den gemensamma\r\nbostaden  och  utvidgas till ett större  geografiskt\r\nområde än vad som idag är möjligt.\r\nVärt  att nämna  här  är  också  propositionen  om\r\nstärkt skydd  för  barn  i  utsatta situationer m.m.\r\n(prop. 2002/03:53) i vilken regeringen  föreslår ett\r\nantal   lagstiftningsåtgärder  i  syfte  att  stärka\r\nskyddet  för   dessa   barn.  Bland  annat  föreslås\r\ninförande  av  en  gemensam   skyldighet  för  bl.a.\r\npolisen,  socialtjänsten  och  skolan  att  samverka\r\nkring barn och ungdomar som far  illa eller riskerar\r\natt   fara   illa.   Vidare  föreslås  en   särskild\r\nstraffskärpningsgrund i brottsbalken för sådana fall\r\ndå ett brott varit ägnat  att  skada  tryggheten och\r\ntilliten  hos  ett barn i dess förhållande  till  en\r\nnärstående person.\r\nI regleringsbreven  för  år  2003  har  regeringen\r\ngivit Riksåklagaren respektive Rikspolisstyrelsen  i\r\nuppdrag att redovisa det brottsbekämpande arbete som\r\nhar  bedrivits när det gäller bl.a. våld mot kvinnor\r\noch  mot  barn.  Redovisningen  skall  innehålla  en\r\nsammanhållen nationell beskrivning och analys av hur\r\nverksamheten   har  utvecklats  och  dess  resultat.\r\nUtskottet återkommer  nedan  i  betänkandet,  främst\r\nunder    rubriken   Myndigheternas   åtgärder,   med\r\nytterligare  redogörelser  för en del av de insatser\r\nsom olika myndigheter gör för brottsoffren.\r\nUtskottet har behandlat liknande  yrkanden  som de\r\nnu  aktuella  tidigare, senast i februari 2002 (bet.\r\n2001/02:JuU11 s. 6 f).\r\nUtskottet instämmer i vad bland annat motionärerna\r\nbakom Ju364 och Ju369 anför om betydelsen av ett väl\r\nfungerande rättsväsende där gärningsmän lagförs. Det\r\növergripande målet  för  kriminalpolitiken  är också\r\natt   minska   brottsligheten   och  öka  människors\r\ntrygghet. Riksdagen har i olika sammanhang,  bl.a. i\r\nsamband  med  behandling av statsbudgeten, klargjort\r\natt det är viktigt  att  fler  brott  klaras upp och\r\nleder  till  lagföring och att detta är prioriterade\r\nuppgifter för  polisen  respektive  åklagarväsendet.\r\nRiksdagen  har  också  uttalat  att  polisen   skall\r\nutveckla  sin  förmåga  att  förebygga  och  bekämpa\r\nvåldsbrott,  bl.a.  våld  mot kvinnor och barn (bet.\r\n2002/03:JuU1 s. 34 f och s. 57).\r\nDet är naturligtvis också mycket viktigt att olika\r\nåtgärder  inriktade  på  att  ge  brottsoffren  stöd\r\nvidtas.  Här handlar det, som regeringen  anförde  i\r\nproposition 2000/01:79 Stöd till brottsoffer, mycket\r\nom att ändra  attityder.  Bland  annat Riksåklagaren\r\noch  Rikspolisstyrelsen  har,  som redovisats  ovan,\r\nutarbetat handlingsplaner med konkreta  åtgärder för\r\ndet    fortsatta    brottsofferarbetet.    Utskottet\r\nbehandlar i kommande avsnitt bl.a. insatser av olika\r\nmyndigheter och bemötandefrågor.\r\nGenom   de   av   regeringen   föreslagna  utökade\r\nmöjligheterna  till  användning av besöksförbud  ges\r\nstörre möjligheter till  skydd  och stöd för kvinnor\r\nsom utsatts för eller riskerar att  utsättas för hot\r\noch våld i en nära relation. Barnens  situation  som\r\nbrottsoffer  uppmärksammas i proposition 2002/03:53,\r\ngenom de förslag som ges där.\r\nÖnskemålet i motion So451 om återrapporteringskrav\r\nrörande sexualiserat  våld  får  till stor del anses\r\ntillgodosett genom de uppdrag regeringen givit bl.a.\r\nRiksåklagaren  och Rikspolisstyrelsen  i  respektive\r\nregleringsbrev för år 2003.\r\nUtskottet kan inte se att införande av en särskild\r\nbrottsofferbalk  skulle vara en verkningsfull åtgärd\r\ni arbetet mot brott  och  för  att stödja och hjälpa\r\nbrottsoffer. I stället är det konkreta  åtgärder som\r\nbehövs  på  en  mängd  olika  områden för att  dessa\r\nsyften bättre skall kunna uppnås.\r\nUtskottet avstyrker bifall till  motionerna Ju208,\r\nJu249, Ju312, Ju320, Ju348, Ju364, Ju369 och So451 i\r\nnu behandlade delar.\r\nI motionerna Ju234 (fp) och Ju253  (m)  begärs att\r\nen haverikommission inrättas som kan tillsättas  vid\r\ndödligt  våld  -  såvitt  avser  motion  Ju234 - mot\r\nnärstående kvinnor och - såvitt avser motion Ju253 -\r\nmot barn.\r\nRegeringen   överlämnade   den  20  februari  2003\r\npropositionen  Stärkt  skydd  för   barn  i  utsatta\r\nsituationer m.m. (prop. 2002/03:53). I propositionen\r\nföreslås ett flertal lagstiftningsåtgärder  i  syfte\r\natt  stärka  skyddet för barn i utsatta situationer,\r\nbl.a.  inom  socialtjänstens   samt  på  hälso-  och\r\nsjukvårdens område. Regeringens  förslag  bygger  på\r\nförslag  som  kommittén mot barnmisshandel lämnade i\r\nsitt slutbetänkande  Barnmisshandel  - Att förebygga\r\noch åtgärda (SOU 2001:72).\r\nNär det gäller utredningar vid barns  död aviserar\r\nregeringen i propositionen att Socialstyrelsen skall\r\nfå    i    uppdrag    att   utreda   och   analysera\r\nförutsättningarna för att  utforma  ett  system  för\r\ndödsfallsutredningar  när  barn  avlidit på grund av\r\nmord, dråp eller misshandel, bl.a.  med  avseende på\r\nsekretesshinder  och organisation. Regeringen  anför\r\natt   det   redan   idag   alltid   genomförs   s.k.\r\nrättsmedicinsk obduktion  när  ett brott misstänks i\r\nsamband  med  ett  barns  död. Dödsfallsutredningar,\r\nnågot som redan förekommer  i  vissa  andra  länder,\r\ngörs  emellertid inte för att fastställa dödsorsaken\r\nutan för  att  utifrån ett helhetsperspektiv försöka\r\nförstå vad som inträffat  och  hur  det  kunnat ske.\r\nHuvudsyftet   är  att  utskilja  mönster,  såväl   i\r\nfamiljen som i  samhället, som kan antas ha varit av\r\nbetydelse för dödsfallet.  Dödsfallsutredningar  ger\r\ninformation om hur samhällets skyddsnät fungerar för\r\nde  barn  som  far  mest illa, och utifrån detta kan\r\nslutsatser dras om vilka  förändringar  som  behöver\r\nvidtas.    Det    kan    handla   om   lagändringar,\r\nmetodutveckling,  bättre  och  tydligare  samverkan,\r\nforskning och utbildning.\r\nRegeringen anför i propositionen  att  ett  system\r\nmed  dödsfallsutredningar  bör  prövas i en målgrupp\r\navgränsad till barn i åldern 0-17  år som avlidit på\r\ngrund  av mord, dråp och misshandel,  vilket  skulle\r\ninnebära  10-12  utredningar  per  år.  I målgruppen\r\ninkluderas inte bara vuxnas våld mot barn utan också\r\nbarns våld mot varandra. Att utveckla ett system för\r\ndödsfallsutredningar för barn som avlidit  i samband\r\nmed   våld   eller   misshandel   kräver  emellertid\r\nytterligare utredning och analys, bl.a.  vad  gäller\r\nsekretessfrågor.  Regeringen  avser  därför att, som\r\njust nämnts, uppdra åt Socialstyrelsen att genomföra\r\nen sådan utredning (prop. 2002/03:53 s. 66 f).\r\nUtskottet behandlade liknande yrkanden  som  de nu\r\naktuella  i februari 2002 (bet. 2001/02:JuU10 s.  16\r\nf).\r\nUtskottet  instämmer  i  vad motionärerna anför om\r\nvikten av att samhället på olika  sätt  skaffar  sig\r\ntillräckliga  kunskaper  om  orsakerna  till dödligt\r\nvåld  mot  närstående  för att i framtiden på  bästa\r\nsätt kunna förhindra att  barn  och kvinnor dödas av\r\nnärstående. Som nämnts ovan avser  också  regeringen\r\natt   -   efter  att  Socialstyrelsen  genomfört  en\r\nutredning    och     analys     beträffande    bl.a.\r\nsekretessfrågor  - låta pröva ett  system  med  s.k.\r\ndödsfallsutredningar  när  barn  avlidit på grund av\r\nmord, dråp och misshandel. Härigenom  får önskemålen\r\nfrån  motionärerna  bakom  Ju253  anses  i  huvudsak\r\ntillgodosedda.    När    det    gäller   motsvarande\r\ndödsfallsutredningar vid dödligt  våld  mot  kvinnor\r\nanser  utskottet att det är lämpligt att först  låta\r\npröva och utvärdera dödsfallsutredningar beträffande\r\nbarn innan  ställning  tas  till om det skulle kunna\r\nvara en meningsfull åtgärd även vid dödligt våld mot\r\nkvinnor.  Utskottet  föreslår att  riksdagen  avslår\r\nmotionerna Ju234 och Ju253 i nu behandlade delar.\r\n\r\nEuropeiskt samarbete för bättre\r\nbrottsofferskydd\r\n\r\n\r\nI detta avsnitt behandlas  ett motionsyrkande\r\nom Sveriges roll i det europeiska  samarbetet\r\nkring  brottsoffer.  Utskottet föreslår,  med\r\nhänvisning till pågående  arbete inom EU, att\r\nmotionsyrkandet av-slås.\r\n\r\nI  motion  Ju341 (kd) anförs  att  arbetet  med  att\r\nutveckla  det   europeiska   samarbetet  för  bättre\r\nbrottsofferskydd måste fortsätta.\r\n\r\nI  programmet  inför  Sveriges   ordförandeskap  i\r\nEuropeiska rådet under första halvåret  2001  angavs\r\natt  Sverige skulle verka för att besluten från  det\r\nsärskilda  toppmötet  i  Tammerfors  år  1999 skulle\r\nföljas upp. I slutsatserna från Tammerfors framhölls\r\natt  miniminormer  för  skydd  av  brottsoffer   bör\r\nutarbetas,  särskilt när det gäller offrens tillgång\r\ntill rättvisa  och  rätt till skadestånd, inbegripet\r\nersättning för juridiska  kostnader.  Vidare  angavs\r\natt  det  bör  inrättas nationella program för såväl\r\nstatliga som icke-statliga åtgärder för bistånd till\r\noch skydd för offren.\r\nAv ordförandeprogrammet  framgick  dessutom  bl.a.\r\natt Sverige avsåg att verka för att medlemsstaternas\r\nsamarbete  bygger  på  hörnstenarna  förebyggande av\r\nbrott,   bekämpande  av  brott  och  reparation   av\r\nföljderna  av  brott.  En självklar utgångspunkt var\r\natt arbetet baseras på respekt  för  alla människors\r\nlika  värde. Sverige kommer att fortsätta  att  vara\r\npådrivande   när   det   gäller   att   föra  in  de\r\nbrottsförebyggande   aspekterna   i   EU-samarbetet.\r\nArbetet  med  att  stärka brottsoffrens ställning  i\r\nrättsprocessen skall  drivas  vidare. Särskild kraft\r\nkommer också att ägnas åt åtgärder  mot  handel  med\r\nmänniskor, särskilt kvinnor och barn.\r\nUnder    det    svenska   ordförandeskapet   antog\r\nEuropeiska  unionens   råd  den  15  mars  2001  ett\r\nrambeslut    om    brottsoffrets     ställning     i\r\nstraffrättsliga   förfaranden.   Enligt  rambeslutet\r\nskall   medlemsstaterna   bl.a.   säkerställa    att\r\nbrottsoffer   får  möjlighet  att  höras  under  det\r\nrättsliga förfarandet  och lägga fram bevis (artikel\r\n3), att de får tillgång  till  relevant  information\r\nför att kunna bevaka sina intressen (artikel 4) samt\r\natt  de  erhåller  ett adekvat skydd för sig  själva\r\noch, vid behov, för sina familjer (artikel 8).\r\nEuropeiska kommissionen lade i september 2001 fram\r\nen grönbok, Ersättning  till brottsoffer (KOM [2001]\r\n536 slutlig). Syftet med  grönboken  var  bl.a.  att\r\nstarta   ett  samråd  med  alla  berörda  parter  om\r\nåtgärder som  skulle  kunna vidtas på gemenskapsnivå\r\nför  att förbättra de statliga  ersättningarna  till\r\nbrottsoffer i EU.\r\nEfter   remissbehandling   av   grönboken  lämnade\r\nEuropeiska  kommissionen  den  16 oktober  2002  ett\r\nförslag       till      rådets      direktiv      om\r\nbrottsofferersättning  (2002/0247  [CNS]). Förslaget\r\ninnehåller miniminormer för brottsoffers  rätt  till\r\nstatlig  ersättning  samt särskilda bestämmelser för\r\ngränsöverskridande  fall.   Bland   annat   föreslår\r\nEuropeiska  kommissionen  att  brottsoffer skall  ha\r\nrätt  till  förskottsutbetalning  av   den  statliga\r\nersättningen  under vissa förutsättningar,  nämligen\r\nom  de grundläggande  villkoren  för  ersättning  är\r\nuppfyllda,  det  finns  anledning  att  anta att det\r\nslutliga beslutet om ersättning inte kan fattas inom\r\nkort tid efter det att ansökan har lämnats  in,  det\r\när  befogat  med  hänsyn  till  sökandens ekonomiska\r\nförhållanden  att  betala ut förskott  och  det  med\r\nrimlig säkerhet kan  antas  att  gärningsmannen helt\r\neller  delvis  inte kan fullgöra en  dom  eller  ett\r\nbeslut om skadestånd  till brottsoffret (artikel 5 i\r\nförslaget). Enligt förslaget  skall  medlemsstaterna\r\nsenast den 30 juni 2005 ha genomfört för direktivets\r\nefterföljande    nödvändiga   författningsändringar.\r\nKommissionens förslag  till  direktiv  behandlas för\r\nnärvarande i rådet på arbetsgruppsnivå.\r\nHär   kan   också  nämnas  Daphneprogrammet,   ett\r\nfyraårigt EU-program  som  arbetar  med att motverka\r\nvåld  mot  barn, ungdomar och kvinnor.  Från  svensk\r\nsida  är  Socialstyrelsen   och  Socialdepartementet\r\nrepresenterade. Programmet gäller från den 1 januari\r\n2000 t.o.m. den 31 december 2003  och har sammanlagt\r\n20 miljoner euro att fördela. Hittills  har  ca  140\r\nprojekt     erhållit    ekonomiskt    bidrag    från\r\nDaphneprogrammet.  Kommissionen  har  den 4 februari\r\n2003  föreslagit  att  en andra fas, ett Daphne  II-\r\nprogram, skall inrättas  under  perioden  2004-2008.\r\nKommissionen  föreslår  att  65 miljoner euro  skall\r\nkunna fördelas i programmet.\r\nUtskottet   behandlade   motsvarande   yrkande   i\r\nfebruari    2002.    Utskottet    ansåg    då    att\r\nmotionsyrkandet  var tillgodosett genom  det  arbete\r\nsom  regeringen  redan  bedriver  och  planerar  att\r\nfortsätta  driva  inom   EU   rörande  brottsoffrens\r\nsituation (bet. 2001/02:JuU11 s. 8 f).\r\nUtskottet  har inte ändrat sin  uppfattning  sedan\r\nföregående  behandling   av  denna  fråga  utan  kan\r\ntvärtom konstatera att arbetet  inom EU rörande stöd\r\noch   hjälp   till   brottsoffer   fortsätter    med\r\noförminskad styrka och att den svenska regeringen är\r\npådrivande   i  dessa  frågor.  Utskottet  avstyrker\r\nmotion Ju341 i nu behandlad del.\r\n\r\nTrygghetspaket för hotade kvinnor,\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nI    detta    avsnitt     behandlas     bl.a.\r\nmotionsyrkanden   om   trygghetsåtgärder  för\r\nhotade  och  förföljda  kvinnor,  såsom  fler\r\ntrygghetspaket och möjlighet  att  få använda\r\ntårgas- och pepparspray i självförsvarssyfte.\r\nUtskottet   föreslår   att   motionsyrkandena\r\navslås. Jämför reservation 5 (fp, kd).\r\n\r\nI  motionerna Ju363 och A242 (båda  kd)  begärs  att\r\nutsatta  och  hotade  kvinnor  i större utsträckning\r\nskall    förses    med   olika   hjälpmedel    såsom\r\ntrygghetspaket, larm och pepparspray.\r\n\r\nI motionerna Ju234  (fp), Ju288 (m) och Ju363 (kd)\r\nanförs att regleringen  för  innehav  av peppar- och\r\ntårgasspray på olika sätt bör lättas för  kvinnor. I\r\nmotion Ju234 begärs att förföljda och hotade kvinnor\r\ni  större  utsträckning  skall  få  vapenlicens  för\r\ntårgasspray. I Ju363 anförs att det bör  bli lagligt\r\nför hotade kvinnor att använda pepparspray. I motion\r\nJu288 anförs, med hänvisning till kvinnors  behov av\r\natt   kunna   freda   sig,   att   licenskravet  för\r\npepparspray bör tas bort.\r\nDet är polisens uppgift att ge skydd åt hotade och\r\nförföljda personer. Sådana personer kan utrustas med\r\nsärskilda    s.k.    trygghetspaket    som   polisen\r\ntillhandahåller.  Det finns drygt 400 trygghetspaket\r\ni landet. Ett trygghetspaket  består av en väska som\r\ninnehåller  bl.a.  telefoner  och   larmanordningar.\r\nEnligt  vad  utskottet inhämtat har trygghetspaketen\r\nnumera försetts  med  larmtelefoner  som är kopplade\r\ntill  GSM-telesystemet. Avsikten är att  telefonerna\r\nskall kunna spåras genom användning av det s.k. GPS-\r\nsystemet  (Global  Positioning  System). Telefonerna\r\nhar  inledningsvis  dragits  med  tekniska  problem.\r\nBland  annat  har batteriets drifttid  varit  mycket\r\nkort. I Stockholms  län  kommer  100  telefoner  att\r\nersättas   med   nya   telefoner   som   har  längre\r\nbatteridrifttid.\r\nÄr  det  fråga  om  mycket  allvarliga hot är  det\r\nmöjligt  för  den  hotade  personen   att  bl.a.  få\r\nlivvaktsskydd.  På grund av de höga kostnaderna  och\r\nintrånget i den hotade  personens  privatliv  är det\r\nemellertid  relativt  ovanligt  att  den möjligheten\r\nanvänds.\r\nUnder åren 1993-1997 bedrevs försök  med att förse\r\nhotade  och  förföljda  personer  med pepparspray  i\r\nsjälvförsvarssyfte.  Enligt vad som  inhämtats  från\r\nRikspolisstyrelsen     har     erfarenheterna     av\r\nförsöksverksamheten inte  varit  särskilt  goda. För\r\natt  kunna  förse  hotade  personer  med pepparspray\r\nkrävs att de beviljas vapenlicens. Vid  prövning  av\r\nlicensfrågan   framkom  under  försöksperioden  inte\r\nsällan uppgifter om brister i den skyddade personens\r\nvandel,  vilket  hindrade   att  licens  beviljades.\r\nHärtill kom att många hade svårt med handhavandet av\r\nsprayen.  Bland annat dessa omständigheter  medförde\r\natt få kvinnor  utnyttjade möjligheten att disponera\r\npepparspray i självförsvarssyfte.  Några planer från\r\nRikspolisstyrelsen  att  i framtiden verka  för  att\r\ntrygghetspaketen utrustas  med pepparspray finns för\r\nnärvarande inte.\r\nInom Justitiedepartementet  har bedömningen gjorts\r\natt  Rikspolisstyrelsens försöksverksamhet  med  att\r\nlåna  ut   peppar-   och   tårgasspray   till  bl.a.\r\nvåldshotade  kvinnor  och  utvärderingen av densamma\r\ninte har gett tillräckligt underlag  för  att  kunna\r\ndra  några  slutsatser  i  frågan.  Ett uppdrag till\r\nRikspolisstyrelsen  om  att utreda förutsättningarna\r\nför   och   lämpligheten  av  att   inleda   en   ny\r\nförsöksverksamhet      övervägs      därför     inom\r\nJustitiedepartementet.\r\nEnligt   regleringsbrevet   för   år  2003   skall\r\nRikspolisstyrelsen      bl.a.      redovisa      det\r\nbrottsbekämpande  arbete  som  har bedrivits när det\r\ngäller   våld  mot  kvinnor  och  de  åtgärder   som\r\nvidtagits  för  att  vidareutveckla polisens förmåga\r\natt göra hotbildsbedömningar.\r\nUtskottet behandlade  liknande  yrkanden  senast i\r\nfebruari 2002 (bet. 2001/02:JuU11 s. 13 f).\r\nUtskottet    kan    konstatera    att   det   inom\r\npolisorganisationen  finns  ett ganska  stort  antal\r\ntrygghetspaket som hotade och  förföljda kvinnor kan\r\nförses med. Dessa trygghetspaket  är  också  föremål\r\nför materiella uppgraderingar.\r\nNär  det  gäller  frågan  om  att förse hotade och\r\nförföljda kvinnor med tårgas- eller pepparspray har,\r\nsom  redovisas ovan, en försöksverksamhet  bedrivits\r\nsom  gett  ett  begränsat  utvärderingsresultat  och\r\ndelvis  dåliga  erfarenheter.  Ett utredningsuppdrag\r\ntill Rikspolisstyrelsen om förutsättningarna  för en\r\nny       försöksverksamhet       övervägs       inom\r\nJustitiedepartementet.   Mot  bakgrund  härav  anser\r\nutskottet  att det för närvarande  inte  finns  skäl\r\ntill  något  uttalande   i  denna  fråga.  Att,  som\r\nmotionären bakom Ju288 föreslår, helt ta bort kravet\r\npå vapenlicens för pepparspray kan enligt utskottets\r\nmening inte komma ifråga.\r\nMotionerna Ju234, Ju288, Ju363 och A242 avstyrks i\r\nnu behandlade delar.\r\n\r\nStraffrättsliga överväganden\r\n\r\n\r\nI   detta   avsnitt   behandlas   ett   antal\r\nmotionsyrkanden med straffrättslig anknytning\r\ntill brottsofferområdet,  bl.a.  rörande grov\r\nkvinnofridskränkning,     sexualbrott     och\r\nkönsstympning.    Utskottet   föreslår    att\r\nsamtliga  motionsyrkanden  avslås.  Utskottet\r\nhänvisar   därvid    bl.a.    till   gällande\r\nlagstiftning      på      området.     Jämför\r\nreservationerna 6-12.\r\n\r\nGrov kvinnofridskränkning\r\n\r\n\r\nI  motionerna Ju260 (m) och  Ju363  (kd)  begärs  en\r\nutvärdering  av fridskränkningsreformen och i motion\r\nA242 (kd) begärs  att  fridskränkningslagstiftningen\r\nförtydligas.   I  motion  Ju234   (fp)   yrkas   att\r\nstraffminimum  för  grov  kvinnofridskränkning  höjs\r\ntill ett års fängelse.\r\n\r\nVid  riksmötet   1997/98   lade   regeringen  fram\r\npropositionen    Kvinnofrid    (prop.   1997/98:55).\r\nPropositionen  innehöll  förslag till  åtgärder  mot\r\nvåld   mot   kvinnor,  prostitution   och   sexuella\r\ntrakasserier  i  arbetslivet.  Utskottet  behandlade\r\nförslagen i betänkandet  Kvinnofrid  (1997/98:JuU13,\r\nrskr.  250,  SFS  1998:393). I enlighet med  ett  av\r\nregeringen i propositionen framlagt förslag infördes\r\ni 4 kap. brottsbalken  en  ny  paragraf,  4 a §, som\r\nupptar  bestämmelser  om brotten grov fridskränkning\r\noch grov kvinnofridskränkning.  Paragrafen erhöll ny\r\nlydelse den 1 januari 2000 (prop.  1998/99:145, bet.\r\n1999/2000: JuU3, rskr. 22, SFS 1999:845).\r\nEnligt   lagrummet   gäller  att  den  som   begår\r\nbrottsliga  gärningar  enligt  3,  4  eller  6  kap.\r\nbrottsbalken (alltså brott  mot liv och hälsa, brott\r\nmot  frihet  och  frid  samt  sexualbrott)   mot  en\r\nnärstående eller tidigare närstående person döms, om\r\nvar  och en av gärningarna utgjort led i en upprepad\r\nkränkning  av  personens  integritet och gärningarna\r\nvarit   ägnade   att  allvarligt   skada   personens\r\nsjälvkänsla, för grov  fridskränkning till fängelse,\r\nlägst sex månader och högst  sex år. Har gärningarna\r\nbegåtts av en man mot en kvinna som han är eller har\r\nvarit  gift  med eller som han bor  eller  har  bott\r\ntillsammans     med     under     äktenskapsliknande\r\nförhållanden, skall  han  i  stället  dömas för grov\r\nkvinnofridskränkning till samma straff.\r\nAv förarbetena till bestämmelsen framgår  att  ett\r\nhuvudsakligt  motiv  för  denna varit att införa ett\r\nnytt brott som markerar det  särskilt  straffvärda i\r\nen  långvarig  och  upprepad  kränkning av en  annan\r\nperson och där förfarandet består  av en serie i och\r\nför sig straffbelagda gärningar (prop. 1997/98:55 s.\r\n74 f).\r\nI  maj  2000 publicerade Brottsförebyggande  rådet\r\n(BRÅ)  rapporten   Grov  kvinnofridskränkning  -  En\r\nkartläggning   (BRÅ-rapport    2000:11).   Rapporten\r\ninnehåller  en  beskrivning av hur  domstolarna  har\r\nbedömt brottet och  vilka  kategorier  män som dömts\r\nför  brottet  grov kvinnofridskränkning. Enligt  BRÅ\r\nvar det ännu för  tidigt  att  dra några långtgående\r\nslutsatser  om hur den nya lagstiftningen  fungerar,\r\nmen  BRÅ  konstaterade   samtidigt  att  domstolarna\r\nbetraktat brottet som särskilt allvarligt.\r\nInom Regeringskansliet finns en interdepartemental\r\narbetsgrupp       med      representanter       från\r\nJustitiedepartementet,    Socialdepartementet    och\r\nNäringsdepartementets  jämställdhetsenhet.  I  denna\r\narbetsgrupp      används      olika     myndigheters\r\nåterredovisningar av regeringsuppdrag inom ramen för\r\nkvinnofridsreformen som underlag  för  det fortsatta\r\narbetet.\r\nFör  att  förstärka  sitt arbete med att  motverka\r\nvåld mot kvinnor inrättade  regeringen  i  maj  2000\r\näven  ett nationellt råd för kvinnofrid. Rådet skall\r\nvara   ett   forum   där   regeringen   kan   utbyta\r\nerfarenheter   och   idéer   med   företrädare   för\r\norganisationer  och  forskare  som  är  engagerade i\r\nfrågor  som  rör våld mot kvinnor. Rådet skall  även\r\nuppmärksamma problemområden  som  behöver  åtgärdas.\r\nNär  rådet  inrättades  valde  regeringen  ut  några\r\nprioriterade  arbetsområden  för  rådet att särskilt\r\nfokusera   på,   nämligen   våld  mot  kvinnor   med\r\nfunktionshinder,  lokala  kvinnojourers  arbete  och\r\nverksamhetsvillkor, våld mot äldre kvinnor, insatser\r\nriktade   till   män   som   misshandlar    kvinnor,\r\nsituationen för barn i misshandelsförhållanden, våld\r\nmot  invandrade  kvinnor  samt  våld  i homosexuella\r\nförhållanden. Rådet fick också i uppdrag  att sprida\r\nerfarenheter  från olika former av projektverksamhet\r\nsamt synliggöra forskning på området. Rådets uppdrag\r\nskall pågå till den 30 juni 2003.\r\nUtskottet   kan   inledningsvis   konstatera   att\r\ninsatser  för  att   förhindra   våld  och  hot  mot\r\nnärstående  kvinnor  sedan  flera  år  tillbaka  har\r\nuppmärksammats på olika sätt inom rättsväsendet samt\r\nav  regering och riksdag. Kvinnofridsbrottet  i  sin\r\nnuvarande  lydelse  infördes den 1 januari 2000. Det\r\när  ännu  för tidigt för  säkra  slutsatser  om  hur\r\nbestämmelsen  fungerar  i  praktiken. En utvärdering\r\nframstår   alltså   inte   ännu   som   meningsfull.\r\nMotionerna Ju234, Ju260, Ju363 och  A242  avstyrks i\r\nnu behandlade delar.\r\n\r\nSexualbrott\r\n\r\n\r\nI motionerna Ju234 (fp), Ju249 (c), Ju332 (c), Ju363\r\n(kd)  och  A242  (kd)  yrkas att straffansvaret  för\r\nvåldtäkt skall utvidgas  till  att även omfatta fall\r\ndå     brottsoffret     befunnit     sig    i    ett\r\nvanmaktstillstånd,   t.ex.  genom  berusning   eller\r\nnarkotikapåverkan,    som     inte    orsakats    av\r\ngärningsmannen.   I   Ju363   påpekas    också   att\r\nbrottsoffrets beteende och sexualhistoria inte skall\r\nha betydelse vid bedömning av gärningsmannens  skuld\r\ntill sexualbrott.\r\n\r\nI motion A315 (m) anförs att hela straffskalan för\r\nsexualbrott bör utnyttjas i större utsträckning.\r\nI   motion   Ju328   (s)  yrkas  att  reglerna  om\r\npreskription   av   brott  skall   ändras   så   att\r\nincestbrott inte skall kunna preskriberas.\r\nI  motion  So451 (v)  anförs  att  regeringen  bör\r\npåskynda   beredningen   av   Sexualbrottskommitténs\r\nförslag till ändringar i sexualbrottslagstiftningen.\r\nEnligt 6 kap.  1  §  brottsbalken skall ansvar för\r\nvåldtäkt ådömas den som  genom  våld eller genom hot\r\nsom  innebär  eller  för  den  hotade  framstår  som\r\nträngande fara tvingar någon annan till samlag eller\r\ntill annat sexuellt umgänge, om gärningen med hänsyn\r\ntill kränkningens art och omständigheterna  i övrigt\r\när   jämförlig   med   påtvingat  samlag.  Med  våld\r\njämställs att försätta någon  i  vanmakt eller annat\r\nsådant tillstånd. Straffskalan för våldtäkt omfattar\r\nfängelse lägst två och högst sex år.  Om brottet med\r\nhänsyn   till   våldets   eller   hotets   art   och\r\nomständigheterna  i  övrigt  är  att anse som mindre\r\nallvarligt, döms till fängelse i högst  fyra  år. Är\r\nbrottet grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse,\r\nlägst fyra och högst tio år.\r\n1998  års  Sexualbrottskommitté överlämnade i mars\r\n2001 till regeringen  sitt betänkande, Sexualbrotten\r\n- Ett ökat skydd för den  sexuella  integriteten och\r\nangränsande frågor (SOU 2001:14). Kommittén föreslår\r\ni  betänkandet  bl.a.  en  ny  straffbestämmelse  om\r\nvåldtäkt. Straffansvaret träffar  den  som  med våld\r\neller  hot  tvingar  en annan person till en sexuell\r\nhandling som är allvarligt kränkande med hänsyn till\r\ntvångets art eller omständigheterna  i övrigt. Redan\r\nen  lägre  grad  av  tvång  skall  kunna  leda  till\r\nstraffansvar för våldtäkt. För våldtäkt skall enligt\r\nförslaget  också  den  dömas  som av en annan person\r\ntilltvingar  sig  en  sexuell  handling   genom  att\r\nutnyttja att denna person inte har förmåga att värja\r\nsig   på  grund  av  berusning  eller  ett  liknande\r\ntillstånd eller den hotfulla situation han eller hon\r\nbefinner sig i.\r\nVad  gäller   preskriptionstiden  för  sexualbrott\r\ninfördes den 1 januari  1995 en särskild bestämmelse\r\ni  35  kap. 4 § brottsbalken.  Bestämmelsen  syftade\r\ntill att  stärka  skyddet  för barn och ungdomar mot\r\natt  bli  utnyttjade  i  sexuella   sammanhang.  Den\r\nsärskilda preskriptionsregeln avser brott  enligt  6\r\nkap.  1-4  och  6  §§  brottsbalken,  dvs. våldtäkt,\r\nsexuellt   tvång,   sexuellt  utnyttjande,  sexuellt\r\nutnyttjande av underårig  och  sexuellt  umgänge med\r\navkomling  respektive  syskon, som begåtts mot  barn\r\nunder  15  år  samt  försök   till   sådana   brott.\r\nPreskriptionstiden skall i dessa fall beräknas  från\r\nden  dag då målsäganden fyller eller skulle ha fyllt\r\n15  år.   Detta   innebär  också  att  den  absoluta\r\npreskriptionstiden förlängs på motsvarande sätt. Ett\r\ngrovt våldtäktsbrott  mot ett barn kommer alltså att\r\npreskriberas först när barnet fyller 30 år.\r\nSexualbrottskommittén      har      vad     gäller\r\npreskriptionstiden för sexualbrott föreslagit att en\r\nny    preskriptionsbestämmelse   införs   som    rör\r\nsexualbrott   mot   personer  under  18  år.  Enligt\r\nförslaget förlängs preskriptionstiden på så sätt att\r\nden, för de brott som avses, skall beräknas från den\r\ndag målsäganden fyller  eller skulle ha fyllt 18 år.\r\nViss utvidgning föreslås  också  vad gäller de brott\r\nsom  skall  omfattas  av  preskriptionsbestämmelsen.\r\nBrott  som  normalt  inte  föranleder   någon  annan\r\npåföljd   än   böter   bör  dock  inte  omfattas  av\r\nbestämmelsen.\r\nSexualbrottskommitténs   betänkande   bereds   för\r\nnärvarande     inom     Justitiedepartementet.    En\r\nproposition i ämnet har aviserats till hösten 2003.\r\nUtskottet  anser  att  detta   arbete   inte   bör\r\nföregripas   och   föreslår   att  riksdagen  avslår\r\nmotionerna Ju234, Ju249, Ju332, Ju328, Ju363, So451,\r\nA242 och A315 i nu behandlade delar.\r\n\r\nMisshandel av kvinnor och barn\r\n\r\n\r\nI  motionerna  Ju236 och A315 (båda  m)  anförs  att\r\npåföljdsreglerna   bör   ändras   så   att  män  som\r\nmisshandlar  kvinnor  inte  döms till samhällstjänst\r\nutan till fängelse. I motion  Ju253  (m)  anförs att\r\nstraffen för barnmisshandel bör skärpas.\r\n\r\nEnligt  3  kap.  5  §  brottsbalken  döms  den som\r\ntillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller\r\nsmärta  eller  försätter honom i vanmakt eller något\r\nannat sådant tillstånd  för misshandel till fängelse\r\ni  högst två år eller, om  brottet  är  ringa,  till\r\nböter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet\r\ngrovt,  döms  enligt  3 kap. 6 § samma balk för grov\r\nmisshandel till fängelse lägst ett och högst tio år.\r\nVid  bedömande  huruvida   brottet  är  grovt  skall\r\nsärskilt beaktas om gärningen  var  livsfarlig eller\r\nom  gärningsmannen tillfogat svår kroppsskada  eller\r\nallvarlig   sjukdom   eller  eljest  visat  särskild\r\nhänsynslöshet eller råhet.\r\nEnligt 30 kap. 4 § brottsbalken  skall  rätten vid\r\nval   av   påföljd   fästa   särskilt  avseende  vid\r\nomständigheter som talar för en  lindrigare  påföljd\r\nän  fängelse.  Enligt  30  kap. 7 § brottsbalken kan\r\nrätten  som  särskilda  skäl för  villkorlig  dom  i\r\nstället  för  fängelse  beakta   om  den  tilltalade\r\nsamtycker till att domen förenas med  en  föreskrift\r\nom samhällstjänst och en sådan föreskrift är lämplig\r\nmed  hänsyn  till den tilltalades person och  övriga\r\nomständigheter.  Enligt  30 kap. 9 § kan rätten även\r\nsom särskilda skäl för skyddstillsyn  i  stället för\r\nfängelse beakta detsamma.\r\nMisshandel  av  normalgraden  anses  i rättspraxis\r\nvara  ett  brott av sådan art att påföljden  normalt\r\nskall  bestämmas   till  fängelse.  Möjligheten  att\r\nkombinera  villkorlig   dom   och   skyddstillsyn  i\r\nkombination  med  samhällstjänst har dock  i  praxis\r\nbedömts vara en tillräckligt  ingripande  påföljd  i\r\nvissa fall, även när misshandel gällt närstående (se\r\nbl.a. NJA 2000 s. 17, III).\r\nI  den  ovannämnda  propositionen Stärkt skydd för\r\nbarn  i  utsatta  situationer   (prop.   2002/03:53)\r\nföreslås ett antal lagstiftningsåtgärder i syfte att\r\nstärka skyddet för barn i utsatta situationer. Bland\r\nannat     föreslås     att     en     ny    särskild\r\nstraffskärpningsgrund   införs   i  29  kap.   2   §\r\nbrottsbalken.  Enligt  den  föreslagna  lydelsen  av\r\nbestämmelsen skall såsom en försvårande omständighet\r\nvid bedömningen av straffvärdet  -  utöver  vad  som\r\ngäller  idag  -  beaktas  om brottet varit ägnat att\r\nskada tryggheten och tilliten  hos  ett  barn i dess\r\nförhållande till en närstående person.\r\nUtskottet kan konstatera att regeringen i den nyss\r\nnämnda propositionen lämnat förslag till ändring  av\r\nbrottsbalken    i    syfte   att   domstolarna   vid\r\nstraffmätning  och  påföljdsval  skall  se  särskilt\r\nallvarligt på brott som varit ägnade att skada barns\r\ntrygghet  och  tillit  till  en  närstående  person.\r\nDärmed ökar möjligheten  till  straffskärpning bl.a.\r\nvid misshandel av barn. Härigenom får motion Ju253 i\r\nnu behandlad del i stort anses tillgodosedd.\r\nBRÅ har i rapporten Samhällstjänst  - i samhällets\r\ntjänst?    (BRÅ-rapport   2003:3)   redovisat    ett\r\nregeringsuppdrag    att    utvärdera    de    numera\r\npermanentade  påföljdskombinationerna  skyddstillsyn\r\nrespektive   villkorlig   dom   med  samhällstjänst.\r\nUtvärderingen  är gjord med särskilt  fokus  på  hur\r\nsamhällstjänstpåföljderna   utvecklats  och  hur  de\r\ntillämpats  rättsligt  och  praktiskt.  I  rapporten\r\nredovisar  BRÅ  en analys av 15  000  brottmålsdomar\r\nfrån   år   2001,   där    samhällstjänst    utifrån\r\nstrafflatituden skulle kunna vara aktuellt. Analysen\r\nvisar    bl.a.    att    påföljdskombinationer   med\r\nsamhällstjänst är ungefär  lika vanliga som fängelse\r\nför   misshandel   av  normalgraden   (analysen   ej\r\nspecificerad på misshandel  mot  kvinnor eller barn)\r\noch att påföljder med samhällstjänst även förekommit\r\nvid  grov  kvinnofridskränkning.  BRÅ-rapporten  har\r\növerlämnats   till   regeringen   och   bereds   för\r\nnärvarande inom Justitiedepartementet.\r\nVad  gäller  påföljderna  för  våld mot närstående\r\nkvinnor kan utskottet konstatera att  dessa  brott i\r\npraxis   betraktas   som  brott  av  sådan  art  att\r\npåföljden  normalt skall  bestämmas  till  fängelse,\r\näven om det  i  enskilda  relativt lindriga fall kan\r\nfinnas  omständigheter  som  talar   för   en   icke\r\nfrihetsberövande  påföljd.  Detta  är  en  fråga för\r\nrättstillämparen.   I   avvaktan  på  resultatet  av\r\nberedningen  av  den  ovannämnda   BRÅ-rapporten  är\r\nutskottet  inte  berett att göra något  uttalande  i\r\nsaken. Utskottet avstyrker  bifall  till  motionerna\r\nJu236 och A315 i nu behandlade delar.\r\n\r\nKönsstympning\r\n\r\n\r\nI motion Ju233 (m) begärs att även den som  uppmanar\r\ntill  könsstympning  eller  hjälper  annan  att låta\r\nkönsstympa  sitt  barn  skall  kunna åtalas. I samma\r\nmotion anförs också att könsstympningsbrott i större\r\nutsträckning bör lagföras.\r\n\r\nEnligt    lagen   (1982:316)   med   förbud    mot\r\nkönsstympning  av  kvinnor  får  inte  ingrepp  i de\r\nkvinnliga  yttre  könsorganen  utföras  i  syfte att\r\nstympa   dessa   eller  åstadkomma  andra  bestående\r\nförändringar av dem  (könsstympning).  Detta  gäller\r\noavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller\r\ninte. Även om kvinnan, eller vårdnadshavaren om  det\r\ngäller  ett  barn, uttryckligen begär ett ingrepp av\r\ndetta slag får  det således inte utföras. Om brottet\r\nhar  medfört livsfara,  allvarlig  sjukdom  eller  i\r\nannat  fall  inneburit  ett  synnerligen hänsynslöst\r\nbeteende skall det bedömas som  grovt.  Även försök,\r\nförberedelse  och  stämpling  samt underlåtelse  att\r\navslöja brott är enligt lagen straffbart. Av 23 kap.\r\n4  §  brottsbalken  följer att också  anstiftan  och\r\nmedhjälp till könsstympning är straffbelagt.\r\nDen  som  bryter mot  förbudet  skall  dömas  till\r\nfängelse i högst  fyra  år.  För  grovt  brott skall\r\nfängelsestraffet  bestämmas  till lägst två  år  och\r\nhögst tio år.\r\nUtskottet  har tidigare behandlat  frågor  rörande\r\nstraffansvar  m.m.  för  könsstympning.  Våren  1998\r\nställde sig utskottet  bakom ett regeringsförslag om\r\nskärpningar  i  lagstiftningen,   bl.a.  vad  gällde\r\nstraffskalan (prop. 1997/98:55, bet. 1997/98:JuU13).\r\nUtskottet     uttalade    som    skäl    för    sitt\r\nställningstagande   i   huvudsak   följande.  Enligt\r\nutskottets  mening  finns det all anledning  att  se\r\nmycket allvarligt på  den  typ  av  ingrepp  som  en\r\nkönsstympning  innebär. Sådana ingrepp är oförenliga\r\nmed  vår  syn  på  individens  rätt  till  kroppslig\r\nintegritet samt kvinnans  rätt att bestämma över sig\r\nsjälv   och   att   leva   sitt   liv   efter   egna\r\nförutsättningar  och  behov. Det strider  också  mot\r\nvetenskap och beprövad  erfarenhet  att  utföra  ett\r\nsådant ingrepp. Alla former av könsstympning innebär\r\nett bestående lidande för den stympade kvinnans del,\r\noch ingreppet leder ofta till allvarliga fysiska och\r\npsykiska skador (bet. 1997/98:JuU13 s. 23  f).\r\nMotionsyrkanden  rörande könsstympning behandlades\r\nav   utskottet  senast   i   februari   2002   (bet.\r\n2001/02:JuU10  s.  14 f). Då höll utskottet fast vid\r\nsina  tidigare ställningstaganden  och  konstaterade\r\nbl.a. att  de  gällande  straffrättsliga reglerna på\r\nområdet,  såvitt  kunde bedömas,  är  ändamålsenligt\r\nutformade.\r\nSom utskottet tidigare  framhållit  finns  det all\r\nanledning  att  se  mycket allvarligt på den typ  av\r\ningrepp som könsstympning innebär. Enligt utskottets\r\nmening är dock de straffrättsliga  bestämmelserna på\r\nområdet,  såvitt  nu kan bedömas, utformade  på  ett\r\nändamålsenligt sätt.  Så är t.ex. redan förberedelse\r\noch  stämpling  samt  anstiftan  och  medhjälp  till\r\nkönsstympning straffbart.  Utskottet instämmer i att\r\ndet är angeläget att lagföringen ökar. Det är därför\r\nangeläget  att  polis  och   åklagare   lägger   ned\r\nordentliga  resurser  på  att utreda dessa brott. En\r\nviktig      förebyggande     roll     har      bl.a.\r\nsocialförvaltningen,    skolan   samt   hälso-   och\r\nsjukvården. Det ligger alltså närmast till hands att\r\nkönsstympning  uppmärksammas   där.  Utskottet  vill\r\ndärför erinra om skyldigheten för sjukvård och skola\r\natt  anmäla  till de sociala myndigheterna  när  ett\r\nbarn far illa.  Med  detta  sagt anser utskottet att\r\nnågot uttalande från riksdagen  inte är påkallat nu.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motion Ju233\r\ni nu aktuella delar.\r\n\r\nObligatorisk häktning\r\n\r\n\r\nI detta avsnitt behandlas ett motionsyrkande  om att\r\ns.k.  obligatorisk  häktning  skall införas även för\r\nförsök till brott med ett straffminimum om minst två\r\når.  Utskottet  föreslår  med  hänvisning  till  att\r\ngällande  lagstiftning får anses  ändamålsenlig  att\r\nmotionsyrkandet avslås.\r\n\r\nI  motion  A315  (m)  yrkas  att  reglerna  om  s.k.\r\nobligatorisk häktning ändras så att de även omfattar\r\nförsök till  brott,  för  vilka är föreskrivet minst\r\ntvå års fängelse.\r\n\r\nI 24 kap. rättegångsbalken  finns  bestämmelser om\r\nhäktning.  Enligt  24  kap.  1  §  får  den  som  på\r\nsannolika  skäl  är  misstänkt  för  ett  brott, för\r\nvilket  är  föreskrivet  fängelse  i  ett  år  eller\r\ndäröver,   under   vissa   förutsättningar   häktas.\r\nHäktning  får  dock  inte  ske  om  straffet  i  det\r\nkonkreta  fallet kan antas bli böter. Är för brottet\r\ninte föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två\r\når, skall häktning ske, om det inte är uppenbart att\r\nskäl  till  häktning   saknas   (s.k.   obligatorisk\r\nhäktning).  Av  sistnämnda  bestämmelse  följer  att\r\nhäktning  som  huvudregel  skall  ske av den som  på\r\nsannolika  skäl är misstänkt för t.ex.  mord,  dråp,\r\nvåldtäkt och grov våldtäkt.\r\nStraff för  försök  till  brott  bestäms enligt 23\r\nkap. 1 § andra stycket brottsbalken  högst  till vad\r\nsom gäller för fullbordat brott och får inte  sättas\r\nunder fängelse, om lägsta straff för det fullbordade\r\nbrottet  är  fängelse i två år eller däröver. Försök\r\ntill de nyss nämnda  brotten omfattas alltså inte av\r\nregeln om obligatorisk häktning.\r\nVid  behandlingen  av   yrkanden   av  i  huvudsak\r\nmotsvarande  innebörd som det nu behandlade  anförde\r\nutskottet i februari  2002  -  i likhet med tidigare\r\nställningstaganden  i  frågan  -  att  häktning  för\r\nexempelvis försök till våldtäkt kan ske bl.a. om det\r\nföreligger  risk  för att gärningsmannen  begår  nya\r\nbrott av samma slag. Några nya lagstiftningsåtgärder\r\nansåg   utskottet   inte    vara   påkallade   (bet.\r\n2001/2002:JuU7 s. 20).\r\nUtskottet har inte ändrat sin tidigare inställning\r\ni  denna  fråga.  Motion A315 i  här  behandlad  del\r\navstyrks.\r\n\r\nMyndigheters åtgärder\r\n\r\n\r\nI   detta   avsnitt   behandlas   ett   antal\r\nmotionsyrkanden om bl.a.  polisens arbete mot\r\nvåld   mot   kvinnor  och  barn  samt   olika\r\nmyndigheters   bemötande    av   brottsoffer.\r\nUtskottet föreslår, bl.a. med hänvisning till\r\nvidtagna åtgärder och gällande regelverk, att\r\nmotionsyrkandena avslås av riksdagen.  Jämför\r\nreservationerna 13-18.\r\n\r\nPolisens insatser m.m.\r\n\r\n\r\nI  motionerna Ju234 (fp), Ju249 (c), Ju253  (m)  och\r\nJu363  (kd)  anförs  att  polisens  insatser för att\r\nbekämpa våld mot kvinnor och barn på  olika sätt bör\r\nförbättras.   I   motion   Ju234   efterfrågas    en\r\nförstärkning  av polisens resurser för bekämpning av\r\nkvinnovåld.  I  motion  Ju249  anförs  att  polisens\r\nrutiner och attityder  beträffande brott mot kvinnor\r\noch barn bör förbättras.  I motion Ju253 efterfrågas\r\nsärskilda    familjevåldsenheter     på     samtliga\r\npolismyndigheter  och  i  motion  Ju363  anförs  att\r\nutredningstiden   vid  barnmisshandel  inte  bör  få\r\növerskrida tre månader.\r\n\r\nI polisens årsredovisning  för  år  2002 redovisas\r\ndet  brottsbekämpande  arbete  som polisen  bedrivit\r\navseende våld mot kvinnor och mot  barn.  Där  anges\r\nbl.a.  följande.  Det  brottsförebyggande arbetet på\r\nområdet  har  fortsatt  att   utvecklas,   främst  i\r\nsamverkan   med  socialtjänst,  sjukvård  och  andra\r\norganisationer  såsom  brottsofferjourer  och  olika\r\nkris- och stödcentrum. Polismyndigheterna runt om  i\r\nlandet  har  genom bl.a. utbildning, uppföljning och\r\nanvändning av  den  s.k.  SARA-modellen,  som  bl.a.\r\nsyftar  till  att  tidigt bedöma risken för upprepat\r\npartnervåld,  utvecklat   förmågan   att   göra  mer\r\nstrukturerade hotbilds- och riskbedömningar. Polisen\r\ni Stockholm har inrättat en familjevåldsenhet vilket\r\nsedan  tidigare  funnits  vid  Polisen  i  Skåne och\r\nUppsala. Samtliga polismyndigheter har i någon  form\r\nskapat  åtgärds-  eller  policydokument som rör våld\r\nmot kvinnor. Till detta kommer flera samverkande och\r\nmånga    gånger    projektliknande     arbeten     i\r\nlänsgemensamma  grupper  som  tar  sikte  på att öka\r\nkunskapen   om   problembilden  samt  förebygga  och\r\nförhindra våldsbrott.  Tyngdpunkten  i   arbetet har\r\nbl.a.  legat  på  att förebygga brott för att  också\r\nminska   frekvensen  av   återfall   för   män   som\r\nmisshandlat kvinnor (s. 13 f).\r\nBeträffande  utredning  och lagföring av brott mot\r\nkvinnor  anges  i  årsredovisningen   att  flertalet\r\npolismyndigheter   har   redovisat   att   de  genom\r\nfortlöpande       interna      diskussioner      och\r\nutbildningsinsatser  ökat personalens motivation och\r\nförbättrat  förstahandsåtgärderna   vid   brott  mot\r\nkvinnor.  Mer  konkret  har  det  handlat  om bättre\r\nfotodokumentation  av  skador samt åtgärder för  att\r\nrättsintyg skall utfärdas  snabbt och riktigt. Genom\r\nbl.a.   regelbundna   möten   med    åklagare    har\r\narbetsmetoderna  utvecklats och förbättrats. Exempel\r\npå  detta  är  direktkontakt   med   åklagare   från\r\nbrottsplatsen,   skriftliga  utredningsdirektiv  och\r\nsnabbare  informationsflöde   mellan   utredare  och\r\nförundersökningsledare.  Vidtagna åtgärder  för  att\r\nvidareutveckla  polisens  bemötande  och  stöd  till\r\nbrottsoffer och vittnen i samband  med utredning och\r\nlagföring  har  främst  avsett tidiga kontakter  med\r\nmålsäganden och snabbare handläggning av ärenden och\r\nbeslut,  information om vem  som  är  kontaktperson,\r\nhandläggare  eller  förundersökningsledare i ärendet\r\nsamt förbättrad information  i samband med kallelser\r\ntill förhör (s. 21 f).\r\nFör  att främja barnperspektivet  i  utredningarna\r\nhar  polismyndigheterna  satsat  på  utbildning  och\r\ninformation.  Några  myndigheter  har även samverkat\r\noch   utvecklat   åtgärder  i  handlingsplaner   och\r\nsärskilda   åtgärdsprogram.   I   utvecklingsarbetet\r\nsamverkar  polismyndigheterna   aktivt   med   andra\r\nmyndigheter och organisationer som arbetar med barn.\r\nBeträffande  utredning  och  lagföring för brott mot\r\nbarn har åtgärder vidtagits syftande bl.a. till ökad\r\ntillgång till särskilt utbildade utredare för förhör\r\nmed barn, tidig kontakt med vårdnadshavare,  kortare\r\nhandläggningstider   och   förbättrade  rutiner  för\r\nunderrättelser till socialtjänsten (s. 14 och 21 f).\r\nI    regeringens    regleringsbrev    avseende\r\nRikspolisstyrelsen för år 2003  anges - i likhet med\r\nvad som angavs i regleringsbrevet  för år 2002 - att\r\nRikspolisstyrelsen      skall      redovisa      det\r\nbrottsbekämpande  arbete  som  har bedrivits när det\r\ngäller våld mot kvinnor och mot  barn. Redovisningen\r\nskall    innehålla    en    sammanhållen   nationell\r\nbeskrivning  och  analys  av  hur  verksamheten  har\r\nutvecklats och dess resultat. Av redovisningen skall\r\näven  framgå bl.a. antalet och andelen  ärenden  som\r\navser våld  mot  kvinnor  eller  mot  barn, vidtagna\r\nåtgärder för att vidareutveckla polisens förmåga att\r\ngöra hotbildsbedömningar, vidtagna åtgärder  för att\r\nbeakta barnperspektivet i verksamheten utifrån  FN:s\r\nbarnkonventions    bestämmelser   och   intentioner,\r\nvidtagna     åtgärder     för      att      förkorta\r\ngenomströmningstiderna  samt  vidtagna åtgärder  för\r\natt vidareutveckla polisens bemötande  och stöd till\r\nbrottsoffer  och  vittnen. Större skillnader  mellan\r\npolismyndigheterna   skall   därvid  analyseras  och\r\nkommenteras.\r\nI  2a § förundersökningskungörelsen  (1947:948)  -\r\nsom trädde  i  kraft  den 1 januari 2002 - anges att\r\nförundersökning  där  målsäganden   vid   tiden  för\r\nanmälan  inte  fyllt  18  år skall bedrivas särskilt\r\nskyndsamt, om brottet riktats  mot målsägandens liv,\r\nhälsa,  frihet  eller frid och det  för  brottet  är\r\nföreskrivet  fängelse   i   mer   än   sex  månader.\r\nFörundersökningen  skall  vara  avslutad och  beslut\r\nfattat i åtalsfrågan så snart det  kan  ske och inom\r\ntre  månader  efter den tidpunkt då det finns  någon\r\nsom är skäligen  misstänkt  för brottet. Tidsfristen\r\nfår  överskridas  endast  om det  är  motiverat  med\r\nhänsyn  till utredningens beskaffenhet  eller  andra\r\nsärskilda omständigheter.\r\nUtskottet   vill   inledningsvis  understryka  hur\r\nviktigt polisens arbete  med  att  bekämpa  våld mot\r\nkvinnor   och   barn  är.  Omfattande  åtgärder  har\r\nvidtagits och ett  omfattande  arbete pågår alltjämt\r\ninom polisen vad gäller insatserna  för  att bekämpa\r\nvåld  mot kvinnor och barn. Regeringen har  också  i\r\nregleringsbrevet      för      år     2003     ålagt\r\nRikspolisstyrelsen att redovisa det brottsbekämpande\r\narbete som under året har bedrivits på detta område.\r\nUtskottet vill understryka betydelsen  av  att detta\r\ngoda   arbete   fortsätter  och  intensifieras  inom\r\npolisen. Något behov  av  ett  tillkännagivande från\r\nriksdagen i denna fråga är emellertid inte påkallat.\r\nYrkandet  i  Ju363  om  att utredningstiden  rörande\r\nbarnmisshandel inte bör få överskrida tre månader är\r\ntillgodosett genom den nu  gällande lydelsen av 2a §\r\nförundersökningskungörelsen.  Utskottet föreslår att\r\nriksdagen avslår motionerna Ju234,  Ju249, Ju253 och\r\nJu363.\r\nI  motion  Ju279  (m)  yrkas  att  det  införs  en\r\nskyldighet   för   socialtjänsten   att  polisanmäla\r\nmisstanke om att hjälpsökande utsatts för våld eller\r\nhot.\r\nI 7 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100)  föreskrivs\r\natt sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift\r\nom  enskilds  personliga  förhållanden, om det  inte\r\nstår  klart att uppgiften kan  röjas  utan  att  den\r\nenskilde  eller någon honom närstående lider men. Av\r\n14 kap. 2 §  sekretesslagen  följer  att sekretess i\r\nsocialtjänstens   verksamhet   inte   hindrar    att\r\nuppgifter  som  angår misstanke om brott lämnas till\r\nåklagarmyndighet,    polismyndighet    eller   annan\r\nmyndighet  som har att ingripa mot brottet,  om  för\r\nbrottet inte  är  föreskrivet  lindrigare  straff än\r\nfängelse  i  två  år.  Sekretessbelagda uppgifter  i\r\nsocialtjänstens verksamhet  som  angår  misstanke om\r\nbrott  enligt  3,  4  eller 6 kap. brottsbalken  mot\r\nnågon som inte har fyllt  arton  år  får lämnas till\r\nåklagarmyndighet eller polismyndighet  även  i andra\r\nfall om brottet kan antas föranleda annan påföljd än\r\nböter.\r\nNågon    författningsreglerad    skyldighet    för\r\nsocialtjänsten att polisanmäla brott finns inte (jfr\r\n12 kap. 10 § socialtjänstlagen [2001:453]).\r\nUtskottet  delar motionärernas uppfattning att det\r\när viktigt att  allvarliga brott polisanmäls. Vid en\r\navvägning mellan  intresset  av att upprätthålla den\r\nstarka    sekretess    som    måste    gälla    inom\r\nsocialtjänstens  verksamhet  och  intresset  av  att\r\nbrott beivras framstår den nuvarande  regleringen  i\r\n14  kap.  2 § sekretesslagen som ändamålsenlig. Även\r\nom sekretessreglerna  förhindrar  att socialtjänsten\r\npolisanmäler    många   brott   mot   vuxna    torde\r\nsocialtjänsten   i   regel   verka   för   att   den\r\nhjälpsökande  själv   polisanmäler   brottet.  Något\r\nstarkt   behov   av   att   i   andra   fall  ålägga\r\nsocialtjänsten   att  polisanmäla  brott  föreligger\r\nenligt utskottets mening inte. Motion Ju279 avstyrks\r\ni nu behandlad del.\r\nI  motion  A242  (kd)   vill  motionärerna  ha  en\r\nutvidgad användning av videokameror  i  samband  med\r\nutredningar om kvinnovåld.\r\nSom  anförts  ovan anges i polisens årsredovisning\r\nför år 2002 att flertalet  av polismyndigheterna har\r\nredovisat   att   de   genom   fortlöpande   interna\r\ndiskussioner     och    utbildningsinsatser     ökat\r\npersonalens      motivation      och      förbättrat\r\nförstahandsåtgärderna  vid misstänkt kvinnovåld. Mer\r\nkonkret har det handlat  om bättre fotodokumentation\r\nav skador samt åtgärder för  att rättsintyg utfärdas\r\nsnabbt  och riktigt. Genom bl.a.  regelbundna  möten\r\nmed  åklagare  har  arbetsmetoderna  utvecklats  och\r\nförbättrats.  Exempel  på detta är direktkontakt med\r\nåklagare     från     brottsplatsen,      skriftliga\r\nutredningsdirektiv  och  snabbare  informationsflöde\r\nmellan utredare och förundersökningsledare (s. 21).\r\nVad  avser  metoder och arbetssätt i  samband  med\r\nutredning av brott  mot  i  första  hand kvinnor har\r\nutskottet   inhämtat   att  Rikspolisstyrelsen   har\r\nrekommenderat polismyndigheterna  att  överväga  att\r\nanvända videokameror för dokumentation i samband med\r\natt polis anländer till en brottsplats.\r\nRikspolisstyrelsen och Riksåklagaren har gemensamt\r\nutarbetat  ett  utbildningsmaterial  för  polis  och\r\nåklagare rörande utredning av mäns våld mot kvinnor.\r\nI    utbildningsmaterialet    ges   bl.a.   ingående\r\ninstruktioner om hur en brottsplatsundersökning  vid\r\nmisstanke  om våld mot kvinnor bör genomföras. Bland\r\nannat  anges   att  både  själva  brottsplatsen  och\r\nmålsägandens eventuella  skador bör dokumenteras med\r\nvideokamera.\r\nÄven  vad  gäller  den praktiska  användningen  av\r\nvideoteknik ges ingående  instruktioner. Beträffande\r\nmålsägandens   skador   rekommenderas    att   sådan\r\ndokumentation utförs i två huvudsakliga steg. I steg\r\nett  får  målsäganden  inför  videokameran i korthet\r\nberätta vad som hänt och därvid  tala om var hon har\r\nskador och vem som har misshandlat  henne.  Efter en\r\npaus   dokumenteras  sedan  målsägandens  skador  på\r\nvideofilm.  Under  denna inspelning bör kvinnan inte\r\nuttala sig utan det  är  tillräckligt  att  den  som\r\nfilmar  skadorna beskriver dessa under upptagningens\r\ngång. Avsikten med denna indelning i två steg är att\r\nden senare  delen  alltid  skall kunna användas i en\r\nrättegång tillsammans med ett  läkarintyg.  Steg ett\r\nav  filmen  skall sparas för att användas i de  fall\r\ndär målsäganden av någon anledning vägrar att uttala\r\nsig eller radikalt ändrar sina uppgifter.\r\nI utbildningsmaterialet  anges  vidare  att förhör\r\noch  videodokumentation  av  kvinnans skador normalt\r\nsett bör ske på polisstation eftersom  det  där i de\r\nflesta fall finns en stationär kamera uppmonterad  i\r\nett  särskilt  avsatt  rum,  vilket  ger en tekniskt\r\nbetydligt  bättre videoupptagning och därmed  bättre\r\nförutsättningar  att  i efterhand uppfatta skadorna.\r\nMan undviker därigenom  också störande moment, såsom\r\npersoner som inte bör vara  i närheten i samband med\r\nförhör. Det påpekas dock att det finns tillfällen då\r\ndet är bättre att videofilma  direkt på plats, t.ex.\r\nom kvinnan vägrar att följa med  till polisstationen\r\neller   det  på  grund  av  skador,  avstånd   eller\r\npersonalbrist   inte   är   möjligt   att  åka  till\r\npolisstationen för ett första förhör.\r\n\r\nUtskottet vill inledningsvis påtala att  frågan om\r\nvilka       utredningsmetoder       de      enskilda\r\npolismyndigheterna bör använda sig av  utgör  sådana\r\noperativa  överväganden  som  det  inte  ankommer på\r\nriksdagen  att  uttala sig om. Utskottet kan  vidare\r\nkonstatera att videokamera  numera  torde användas i\r\nrelativt      stor     omfattning     i     polisens\r\nutredningsverksamhet  beträffande  våld mot kvinnor,\r\natt      sådan     användning     förespråkas     av\r\nRikspolisstyrelsen   och   Riksåklagaren   samt  att\r\nformerna   för  användandet  styrts  upp  genom  det\r\nutarbetade utbildningsmaterialet. Utskottet kan inte\r\nse annat än  att  motionärernas  önskemål  på  detta\r\nområde härigenom är i huvudsak uppfyllda.\r\nUtskottet  föreslår  att  riksdagen  avslår motion\r\nA242 i nu behandlad del.\r\n\r\nSekretessåtgärder till skydd för hotade kvinnor\r\nm.m.\r\n\r\n\r\nI  motion  Ju249  (c)  yrkas att handläggnings-  och\r\nkostnadsansvaret för ärenden  som  rör  bl.a. hotade\r\nkvinnors behov av att lämna landet överflyttas  från\r\nkommunerna till Rikspolisstyrelsen.\r\n\r\nI 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100) föreskrivs\r\natt  sekretess  gäller  bl.a. i verksamhet som avser\r\nfolkbokföring eller annan  liknande  registrering av\r\nbefolkningen.  Sekretessen  gäller  för  uppgift  om\r\nenskilds personliga förhållanden, om det av särskild\r\nanledning  kan  antas  att den enskilde eller  någon\r\nhonom närstående lider men om uppgiften röjs.\r\nI vissa fall förekommer det att man på förhand kan\r\nmisstänka att en uppgift  kommer att efterfrågas för\r\natt användas på ett sätt som  kan  vara till men för\r\nden enskilde, t.ex. att en adressuppgift används som\r\nett  led i förföljelse. I praxis förekommer  då  att\r\nskattemyndigheten  för in en s.k. sekretessmarkering\r\ni   registret.  Markeringen   anger   att   särskild\r\nförsiktighet  bör  iakttas  vid  bedömningen  av  om\r\nuppgifter   om  personen  i  fråga  kan  lämnas  ut,\r\neftersom  uppgifterna   kan  omfattas  av  sekretess\r\n(prop. 1997/98:9 s. 34 f).\r\nEnligt 16 § folkbokföringslagen  (1991:481) får en\r\nperson  som av särskilda skäl kan antas  bli  utsatt\r\nför    brott,    förföljelser    eller    allvarliga\r\ntrakasserier på annat sätt, vid flyttning medges att\r\nvara folkbokförd  på  den  gamla folkbokföringsorten\r\n(kvarskrivning). Kvarskrivning  kan ske endast efter\r\nansökan av den enskilde och får endast medges om den\r\nenskildes behov av skydd inte kan  tillgodoses genom\r\nbesöksförbud  eller  på  annat sätt. Kvarskrivningen\r\nfår  även  avse  den utsatta  personens  medflyttade\r\nfamilj. Av 17 § samma  lag framgår att kvarskrivning\r\nfår medges för högst tre år i taget.\r\nLängre gående regler till  skydd  för  den utsatte\r\nfinns  därutöver  i  lagen  (1991:483)  om fingerade\r\npersonuppgifter.   Enligt   1   §  i  lagen  kan  en\r\nfolkbokförd person som riskerar att  bli  utsatt för\r\nallvarlig  brottslighet  som  riktar  sig mot dennes\r\nliv,  hälsa  eller frihet få medgivande att  använda\r\nandra personuppgifter  om  sig själv än de verkliga.\r\nMedgivande att använda fingerade personuppgifter får\r\ninte  lämnas  om personen kan  beredas  tillräckligt\r\nskydd    genom    kvarskrivning    enligt    16    §\r\nfolkbokföringslagen  eller på annat sätt. Medgivande\r\natt  använda  fingerade  personuppgifter  lämnas  av\r\nStockholms tingsrätt.  Ansökan om medgivande görs av\r\nRikspolisstyrelsen efter  framställning från den som\r\nvill    använda   fingerade   personuppgifter.    Om\r\nRikspolisstyrelsen   avslagit   en   framställan  om\r\nfingerade  personuppgifter  får  den enskilde  själv\r\nansöka hos tingsrätten om sådant medgivande.\r\nPersonsäkerhetsutredningen har, som nämnts ovan, i\r\nuppdrag att bl.a. utforma ramen för ett program till\r\nskydd  för  bevispersoner  m.fl.  och   föreslå  den\r\nlagstiftning som behövs på området. I detta  uppdrag\r\nligger bl.a. att undersöka behovet av att lagreglera\r\nberörda huvudmäns samarbete och ansvarsfördelning  i\r\nfall då en person omfattas av ett skyddsprogram.\r\nI     Personsäkerhetsutredningens    delbetänkande\r\nNationell  handlingsplan  mot våld i nära relationer\r\n(SOU 2002:71) föreslås att  personer som utsätts för\r\nhot och förföljelse skall kunna  bli  folkbokförda i\r\nsärskild   ordning,   s.k.   skyddad  folkbokföring.\r\nFörutsättningarna  för  att  medge   sådan   skyddad\r\nfolkbokföring  bör  enligt  förslaget  vara  att den\r\nenskilde av särskilda skäl kan antas bli utsatt  för\r\nbrott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på\r\nannat  sätt. Vidare bör skyddad folkbokföring medges\r\nendast om  den  enskildes  behov  av  skydd inte kan\r\ntillgodoses genom besöksförbud eller på  annat sätt.\r\nUtredningens   förslag   bereds  för  närvarande   i\r\nJustitiedepartementet.\r\nUtskottet   konstaterar   att    de   frågor   som\r\nmotionärerna  uppmärksammar i huvudsak  omfattas  av\r\nPersonsäkerhetsutredningens  uppdrag.  I avvaktan på\r\natt  utredningen avslutar sitt arbete, vilket  skall\r\nske senast den 1 september 2003, anser utskottet att\r\nnågra  ställningstaganden  i  denna  fråga  inte bör\r\ngöras. Utskottet föreslår att motion Ju249 avslås av\r\nriksdagen i nu behandlad del.\r\nI  motion  Ju250 (m) påtalas behovet av att tillse\r\natt kvinnors sekretessbelagda  personuppgifter  inte\r\nlämnas ut av myndigheter.\r\nEn  uppgift  för  vilken  sekretess  gäller enligt\r\nsekretesslagen  och  som  i det enskilda fallet  kan\r\nkonstateras inte skall lämnas  ut får inte röjas för\r\nenskild.  Det  innebär att tjänstemän  som  har  att\r\nbefatta sig med  sådana  uppgifter  är förbjudna att\r\nröja  uppgiften,  vare sig det sker muntligen  eller\r\ngenom att en handling  lämnas  ut (1 kap. 1 och 2 §§\r\nsekretesslagen).\r\nEtt  beslut  att lämna ut en allmän  handling  kan\r\ninte överklagas, varför myndigheternas tillämpning i\r\ndessa fall inte  kommer  under  domstols  bedömning.\r\nDäremot står myndigheterna under tillsyn av  JO  och\r\nJK       rörande       sin       tillämpning      av\r\noffentlighetsprincipen.\r\nDen  av  regeringen  tillsatta Offentlighets-  och\r\nsekretesskommittén  (dir.   1998:32)   har  bl.a.  i\r\nuppdrag    att    göra    en   allmän   översyn   av\r\nsekretesslagen. Kommittén skall  därvid  bl.a. lämna\r\nförslag  till  förbättringar av lagen, så att  t.ex.\r\nonödiga bestämmelser  upphävs  och  lagen  görs  mer\r\növerskådlig.  Kommittén  kan  också föreslå lämpliga\r\nutbildningsinsatser     på    offentlighets-     och\r\nsekretesslagsområdena samt andra åtgärder som syftar\r\ntill att stärka medvetenheten  om  lagstiftningen på\r\ndessa områden. I sitt delbetänkande Ordning och reda\r\nbland   allmänna  handlingar  (SOU  2002:97)   pekar\r\nkommittén  på  betydelsen  av  att  all  personal  i\r\noffentlig  förvaltning  har kunskap om regelsystemet\r\nom  offentlighet  och  sekretess   och  förmåga  att\r\ntillämpa  det i sin verksamhet. Kommittén  pekar  på\r\natt det redan  idag  pågår ett omfattande arbete med\r\natt bl.a. skapa förutsättningar  för  utbildning  på\r\nområdet    för    personal   inom   den   offentliga\r\nförvaltningen.  Bland   annat  arbetar  Riksarkivet,\r\nStatens kvalitets- och kompetensråd,  Statskontoret,\r\nSvenska Kommunförbundet samt Lanstingsförbundet  med\r\ndessa  frågor.  Kommittén framhåller dock att det är\r\nett ansvar för samtliga  myndigheters ledning att se\r\ntill att personalens kunskaper om gällande regler är\r\ntillräckliga  och  används  samt   att   frågor   om\r\noffentlighet  och  sekretess  beaktas  i samband med\r\nverksamhetens organisation och användningen av olika\r\ntekniska lösningar.\r\nHär  kan  också  nämnas  slutrapporten  från   den\r\nkampanj  som  Rådet för Öppna Sverige under perioden\r\nhösten 2000 till  juni  2002 genomförde  i syfte att\r\nöka öppenheten inom offentlig sektor (Ds 2002:27). I\r\nrapporten  pekar  rådet  på   behovet  av  ökad  och\r\nbibehållen kompetens bland personal inom statlig och\r\nkommunal  förvaltning i frågor om  offentlighet  och\r\nsekretess.\r\nUtskottet  instämmer  i  vad motionärerna anför om\r\nbetydelsen  av att sekretessbelagda  personuppgifter\r\ninte röjs för  obehöriga.  Utskottet kan inte se att\r\ndet  föreligger  några  brister   i   det   gällande\r\nregelverket på området. Utskottet ansluter sig  till\r\nvad Offentlighets- och sekretesskommittén anfört  om\r\natt   ansvaret  för  att  personalens  kunskaper  om\r\ngällande regler är tillräckliga och används samt att\r\nfrågor  om  offentlighet  och  sekretess beaktas hos\r\nmyndigheterna   i   olika   sammanhang    tillkommer\r\nledningen  för respektive myndighet. Någon anledning\r\ntill ett uttalande  från  riksdagens sida föreligger\r\ninte. Utskottet avstyrker således bifall till motion\r\nJu250 i nu behandlad del.\r\n\r\nBemötande av brottsoffer m.m.\r\n\r\n\r\nI motionerna Ju249 (c), Ju312  (kd),  Ju320  (m) och\r\nJu363  (kd)  påtalas  behovet  av  förbättrat  stöd,\r\nbemötande  och  information  till  brottsoffer under\r\nförundersökning och rättegång.\r\n\r\nSedan  länge pågår ett arbete inom  rättsväsendets\r\nmyndigheter  med  t.ex.  frågor  om bemötande av och\r\nattityder  gentemot  brottsoffer. Rikspolisstyrelsen\r\ninledde  år  1998,  på  uppdrag  av  regeringen,  en\r\növersyn  av arbetet beträffande  våld  mot  kvinnor.\r\nRikspolisstyrelsen    tog   bl.a.   initiativ   till\r\nbildandet   av  en  referensgrupp.   Domstolsverket,\r\nRiksåklagaren,               Kriminalvårdsstyrelsen,\r\nSocialstyrelsen,      Brottsförebyggande      rådet,\r\nBrottsoffermyndigheten  och Rikskvinnocentrum ingår.\r\nGruppen har koncentrerat  sina insatser framför allt\r\ntill frågor kring fortbildning.\r\nRikspolisstyrelsen har också  bildat  en  polisiär\r\narbetsgrupp  som  består  av  befattningshavare från\r\nolika polismyndigheter. Syftet  är  bl.a.  att fånga\r\nupp,  sammanställa  och  sprida  \"goda idéer\". I  en\r\ngenomförd  rutin-  och  metodinventering  har  bl.a.\r\nundersökts i vilken utsträckning  brottsoffren  fick\r\nrelevant  information.  Vid  översynen konstaterades\r\nvissa brister i detta avseende.  Som  en följd härav\r\nhar Rikspolisstyrelsen bl.a. gjort ett  utskick till\r\nsamtliga   polismyndigheter  rörande  erfarenheterna\r\nfrån översynen  där  goda exempel redovisas. Här kan\r\nockså   nämnas   den   brottsofferhandledning    som\r\nRikspolisstyrelsen  tagit  fram  där bl.a. vikten av\r\natt  en  polismyndighet tillhandahåller  brottsoffer\r\nfortlöpande  och  relevant information beskrivs (RPS\r\n2001:1).    Vidare    kan     här     nämnas     att\r\nRikspolisstyrelsen och Riksåklagaren gemensamt tagit\r\nfram  ett  utbildningsmaterial  om utredning av mäns\r\nvåld  mot  kvinnor.  I  materialet ges  en  relativt\r\nutförlig beskrivning av det stöd och den information\r\nsom skall ges till misshandlade kvinnor.\r\nSom   utskottet   redovisat    ovan   fick   bl.a.\r\nRikspolisstyrelsen och Riksåklagaren dessutom i juni\r\n2001  ett  regeringsuppdrag  att bl.a.  upprätta  en\r\nhandlingsplan för hur de i fortsättningen  avser att\r\narbeta  för  att  se till att berättigade krav  från\r\nbrottsoffer  på  myndigheterna   bör   uppfyllas.  I\r\nuppdragen   ingår   också   att  Riksåklagaren   och\r\nRikspolisstyrelsen i samråd skall  utarbeta en metod\r\nför  kvalitetssäkringsarbete  på brottsofferområdet.\r\nRikspolisstyrelsen och Riksåklagaren redovisade sina\r\nrespektive uppdrag i februari 2003.\r\nRikspolisstyrelsen  redovisar   i  handlingsplanen\r\nbl.a.  ett  antal  åtgärder för att säkerställa  att\r\nbrottsoffer får relevant,  begriplig och, vid behov,\r\nfortlöpande  information.  Det   anförs   bl.a.  att\r\npolismyndigheterna bör genomföra en översyn  av  den\r\nlokala  information som lämnas till brottsoffer samt\r\nav  de  informationsrutiner  som  finns  för  att  i\r\npraktiken    tillförsäkra    att   brottsoffer   får\r\ninformation.  Vidare anges att  informationen  skall\r\nvara anpassad så  att  brottsoffren  förstår  hur en\r\nförundersökning  går  till, vad olika beslut innebär\r\noch   vad  en  fortsatt  rättsprocess   innebär.   I\r\nhandlingsplanen   påtalas  även  betydelsen  av  att\r\npolismyndigheterna  tillser  att berörd personal har\r\ngrundläggande   kunskap   om   bl.a.    brottsoffers\r\nreaktioner  och  behov  samt att de har förmåga  att\r\nomsätta  dessa  teoretiska   kunskaper   i  praktisk\r\ntillämpning.\r\nRiksåklagaren redovisar i sin handlingsplan  bl.a.\r\nkonkreta   åtgärder  för  att  förbättra  åklagarnas\r\nbemötande av  och  tillgänglighet  för  brottsoffren\r\nsamt hur informationen till brottsoffren skall kunna\r\nytterligare  förbättras.  Bland  annat  anförs   att\r\nRiksåklagaren  under  åren  2003-2004  avser  att ge\r\nbrottsoffren särskild uppmärksamhet i utredningen om\r\nåklagares  behov  av kanslistöd och åklagarväsendets\r\nservice  till allmänheten  samt  att  inventera  och\r\nsprida lokala  initiativ  när det gäller kontakt med\r\nbrottsoffer.  Vidare avser Riksåklagaren  bl.a.  att\r\ninföra delvis nya  beslutsmotiveringar  i befintliga\r\nsystem samt att på olika sätt sprida information  om\r\nåklagarorganisationens roll i brottsofferarbetet och\r\nvad   andra   organisationer   gör  för  att  stödja\r\nbrottsoffer   under  pågående  förundersökning   och\r\nrättegång.\r\nRikspolisstyrelsen   och  Riksåklagaren  redovisar\r\nockså  i  respektive  handlingsplan   uppdraget  att\r\nutarbeta en metod för kvalitetssäkring  av  polisens\r\noch  åklagarnas  arbete  på  brottsofferområdet.  De\r\nmetoder  som  utarbetats innehåller  främst  löpande\r\nenkätundersökningar  i  olika  former,  riktade till\r\nbrottsoffer  som kommit i kontakt med rättsväsendet.\r\nEnkätundersökningarna   syftar   till   att   ge  en\r\nuppfattning     om    hur    brottsoffer    upplever\r\nrättsväsendets    bemötande.     Vidare     planeras\r\nsjälvutvärderingar      där      anställda      inom\r\nåklagarväsendet  respektive  polisväsendet först får\r\nredovisa  hur de tror att brottsoffer  upplever  sig\r\nbemötta av  dem själva, varefter de konfronteras med\r\nresultaten  av  undersökningar  om  hur  brottsoffer\r\nanser sig bemötta.\r\nI 2003 års regleringsbrev har Rikspolisstyrelsen -\r\nsom tidigare  nämnts  -  fått i uppdrag att redovisa\r\ndet brottsbekämpande arbete  som  har  bedrivits när\r\ndet  gäller  våld  mot  kvinnor  och  mot  barn.  Av\r\nredovisningen  skall  bl.a. framgå vidtagna åtgärder\r\nför att vidareutveckla  polisens  bemötande och stöd\r\ntill brottsoffer och vittnen.\r\nI     årsredovisningen    för    år    2002    har\r\nRikspolisstyrelsen  redovisat  motsvarande  tidigare\r\nuppdrag.  Där  anges  att vidtagna åtgärder för  att\r\nvidareutveckla  polisens  bemötande  och  stöd  till\r\nbrottsoffer och vittnen  främst  har  avsett  tidiga\r\nkontakter  med målsäganden och snabbare handläggning\r\nav ärenden och  beslut,  information  om  vem som är\r\nkontaktperson,           handläggare           eller\r\nförundersökningsledare  i  ärendet  samt  förbättrad\r\ninformation  i  samband  med  kallelser till förhör.\r\nBeträffande  åtgärder som särskilt  avsett  polisens\r\nbemötande  av barn  som  brottsoffer  har  speciella\r\nåtgärder  varit   bl.a.   tillgång   till  särskilda\r\nutredare  för  förhör  med  barn, tidig kontakt  med\r\nvårdnadshavare,   kortare   handläggningstider   och\r\nförbättrade   rutiner   för   underrättelser    till\r\nsocialtjänsten.  Rikspolisstyrelsen  konstaterar att\r\nde  åtgärder  som  vidtagits inom området  våld  mot\r\nkvinnor och barn ökat kunskapen om dessa brottstyper\r\navsevärt  och  att  en  betydligt  större  andel  av\r\nanmälningar om våld mot barn klaras upp än vad som i\r\növrigt gäller för våldsbrottsligheten (s. 21 f).\r\nÄven Riksåklagaren  har  under  de  senaste åren i\r\nregleringsbrevet   fått   motsvarande  uppdrag   som\r\nRikspolisstyrelsen. Riksåklagaren har redovisat sina\r\ninsatser i årsredovisningen för år 2002.\r\nHär kan också framhållas de förslag till stärkande\r\nav brottsoffrens ställning  som regeringen lade fram\r\ni  propositionen Stöd till brottsoffer  (2000/01:79)\r\nvåren  2001. I propositionen presenterade regeringen\r\nbl.a. en övergripande strategi för hur det fortsatta\r\nstödet till brottsoffren skall utvecklas. Regeringen\r\naviserade  också  vissa förordningsändringar för att\r\nge  brottsoffer bättre  information  i  samband  med\r\nförundersökningar. Som en följd härav har t.ex. 13 a\r\n§ förundersökningskungörelsen (1974:948) ändrats.\r\nUtskottet  behandlade  liknande yrkanden som de nu\r\naktuella senast i februari  2002 (bet. 2001/02:JuU11\r\ns. 19 f).\r\nUtskottet konstaterar att frågor  om  bemötande av\r\nbrottsoffer  under  senare  år  på  olika  sätt  har\r\nuppmärksammats inom rättsväsendets myndigheter.  Det\r\npågår  ett  omfattande arbete med fortbildning kring\r\ndessa   frågor.   De   handlingsplaner   som   bl.a.\r\nRikspolisstyrelsen  och  Riksåklagaren  har  antagit\r\ninnehåller  omfattande  konkreta åtgärder som kommer\r\natt  vidtas under de närmaste  åren.  Utskottet  kan\r\ninte se  något  behov av att riksdagen uttalar sig i\r\ndessa  frågor utan  föreslår  att  riksdagen  avslår\r\nmotionerna  Ju249,  Ju312,  Ju320  och  Ju363  i  nu\r\nbehandlade delar.\r\n\r\nInformation om permissioner\r\n\r\n\r\nI  motion  Ju369  (m) yrkas att det skall införas en\r\nskyldighet   att   informera    brottsoffret   inför\r\npermissioner som gärningsmannen beviljas.\r\n\r\nAv 35 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt\r\nföljer  att om en intagen avtjänar  straff  för  ett\r\nbrott som  har  riktat  sig  mot  någons liv, hälsa,\r\nfrihet  eller frid skall målsäganden  tillfrågas  om\r\nhan eller  hon  vill  bli  underrättad  bl.a. om den\r\nintagne får permission, om den intagne uteblir  från\r\npermission  eller  annan vistelse utanför anstalten,\r\nom den intagne rymmer  eller  när  denne  friges. En\r\nbegärd underrättelse behöver inte lämnas angående en\r\nplanerad   vistelse   utanför   anstalten   när   en\r\nunderrättelse  på  grund av beslutad bevakning eller\r\nandra förhållanden framstår som uppenbart obehövlig.\r\nDetsamma gäller när  en  underrättelse  kan  befaras\r\nmedföra  fara  för  den  intagnes  liv  eller hälsa.\r\nUnderrättelse  till  målsägande  angående frigivning\r\nskall lämnas i lämplig tid före frigivningen  och  i\r\nandra  fall  så  tidigt  som möjligt. Underrättelsen\r\nskall  utformas  på ett sätt  som  är  lämpligt  med\r\nhänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.\r\nUtskottet behandlade  motsvarande yrkande senast i\r\nfebruari  2002  (bet.  2001/02:JuU11   s.   29   f).\r\nUtskottet   anförde   därvid   att  de  då  aktuella\r\nmotionsyrkandena fick anses tillgodosedda  genom den\r\ngällande  lagstiftningen  rörande  information   vid\r\npermissioner.\r\nUtskottet är alltjämt av denna uppfattning. Motion\r\nJu369  i  nu  behandlad  del  bör  därför  avslås av\r\nriksdagen.\r\n\r\nKompetenshöjande åtgärder\r\n\r\n\r\nUtskottet  behandlar  i  detta avsnitt en rad\r\nmotionsyrkanden     om     utbildning     och\r\nkompetensutveckling   i  olika   frågor   för\r\nanställda   inom   rättsväsendet.   Utskottet\r\nföreslår, bl.a. med  hänvisning till vidtagna\r\noch  kontinuerliga  utbildningsinsatser  inom\r\nrättsväsendets  myndigheter,   att  riksdagen\r\navslår  motionsyrkandena.  Vidare   behandlar\r\nutskottet tre yrkanden rörande forskning  och\r\nutredning  på  brottsofferområdet.  Utskottet\r\nföreslår att även de motionsyrkandena avslås.\r\nJämför reservationerna 19-25.\r\n\r\nUtbildning och kompetensutveckling inom\r\nrättsväsendet\r\n\r\n\r\nI  ett  antal motioner tas frågor om utbildning  och\r\nkompetensutveckling för anställda inom rättsväsendet\r\nupp. I motion  Ju249  (c) begärs ökad utbildning för\r\nanställda  inom  rättsväsendet   och   vissa   andra\r\nmyndigheter,  bl.a.  rörande krishantering, om olika\r\nkulturer  och  religioner   samt   om  bemötande  av\r\nkvinnliga brottsoffer. I motion Ju250 (m) anförs att\r\nfortbildning och handledning för poliser  och  andra\r\nyrkesgrupper  inom  rättsväsendet  om bl.a. våld mot\r\nkvinnor bör öka. I motionerna Ju253  (m)  och  Ju363\r\n(kd)    anförs    att   polisens,   åklagarnas   och\r\ndomstolarnas  barnkompetens   måste  öka,  främst  i\r\nutredningar rörande våld och sexuella  övergrepp mot\r\nbarn.  I  motion  Ju363  begärs  också  obligatorisk\r\nutbildning  för  personal  som kommer i kontakt  med\r\nbrottsoffer.  I  motion  Ju283   (v)   påtalas   att\r\nkunskapen  om  våld  mot kvinnor och orsakerna bakom\r\nsådant våld måste öka  hos  myndigheter som kommer i\r\nkontakt med kvinnliga brottsoffer.\r\n\r\nI  motionerna  Ju279 (m) och  Sf226  (fp)  påtalas\r\nbehovet av ökad kulturell  kompetens inom polis- och\r\nåklagarväsendet, bl.a. rörande  hedersproblematik. I\r\nmotion   Ju250   (m)  anförs  att  invandrarkvinnors\r\nutsatta  situation  särskilt  bör  beaktas  i  olika\r\nsammanhang.\r\nDet bedrivs  inom rättsväsendets myndigheter såväl\r\nutbildning som kompetensutveckling för de kategorier\r\nanställda som är närmast berörda. Här kan nämnas att\r\ndet inom polisen  pågår  ett  fortlöpande arbete med\r\nvidareutveckling av grundutbildningen  syftande till\r\nkvalitetsutveckling  på samtliga områden  med  bl.a.\r\nkompetensutveckling      för       lärare       samt\r\nforskningsanknytning    av    utbildningen    (prop.\r\n2002/03:1  volym  3  s. 61). Polishögskolan erbjuder\r\ndessutom vidareutbildning  för  hela  polisväsendet.\r\nUnder  år  2002 har utbildningar bl.a. rörande  våld\r\nmot barn prioriterats  (Polisens årsredovisning 2002\r\ns.  33).  Riksåklagaren  har   på  senare  år  gjort\r\nmålmedvetna   satsningar   på   att  förstärka   och\r\nförbättra   grund-   och   vidareutbildningen    för\r\nåklagarna.   Under   år   2002   har   ett  särskilt\r\nutbildningsmaterial om våld mot kvinnor tagits fram.\r\nEtt antal särskilt utsedda familjevåldsåklagare  har\r\nunder   år   2002   fullföljt  en  sex  veckor  lång\r\nutbildning (Riksåklagarens årsredovisning 2002). För\r\ndomare  finns  ett  årligt   utbildningsprogram  med\r\nkurser,  seminarier och utbildningsdagar  för  olika\r\npersonalkategorier.  Vidare  har under år 2002 stora\r\nsatsningar gjorts när det gäller  yngre  domare. Ett\r\nhelt nytt kursprogram för fiskaler och adjunkter har\r\ntagits fram (prop. 2002/03:1 volym 3 s. 85).\r\nUtskottet   har   vid  flera  tidigare  tillfällen\r\nbehandlat   frågor   som    rör    utbildning    och\r\nkompetensutveckling i olika ämnen för rättsväsendets\r\nanställda.\r\nSom  exempel  kan  nämnas att utskottet behandlade\r\nfrågan om utbildning och fortbildning bl.a. i frågor\r\nrörande brottsoffer och  våld mot kvinnor våren 2000\r\n(bet. 1999/2000:JuU23 s. 20  f). Utskottet hänvisade\r\ndå till de förstärkta utbildningsinsatser  som  blev\r\nresultatet  av  regeringens  proposition  Kvinnofrid\r\n(prop.  1997/98:55,  bet.  JuU13)  med  bl.a. ändrad\r\nexamensordning för ett antal utbildningar. Utskottet\r\ninstämde i motionärernas uppfattning att  det  i hög\r\ngrad  är  angeläget att det inom rättsväsendet finns\r\ngoda kunskaper  hos  dem  som  kommer  i kontakt med\r\nbrottsoffer  och  frågor  om  brottsoffer;  särskilt\r\nansågs   detta   gälla   i  fråga  om  kunskaper  om\r\nvåldsbrott mot kvinnor och  barn. Av den redogörelse\r\nutskottet  gjorde  i betänkandet  framgick  att  ett\r\nomfattande  utbildnings-   och   fortbildningsarbete\r\nredan     pågick     såväl     inom     det    högre\r\nutbildningsväsendet  som  inom  berörda myndigheter.\r\nDessutom   övervägdes   inom   Justitiedepartementet\r\nbehovet  av ytterligare utbildningsinsatser.  Härmed\r\nansågs motionsönskemålen väsentligen tillgodosedda.\r\nUtskottet har inhämtat att Högskoleverket bedriver\r\nett arbete  med  att  utvärdera bl.a. hur lärosätena\r\nuppfyller målen i respektive examensordning gällande\r\njämställdhet mellan kvinnor  och män. Högskoleverket\r\nhar     hittills     utvärderat    socionom-     och\r\njuristutbildningarna och  därvid framfört kritik mot\r\natt frågor om våld mot kvinnor negligeras. Utskottet\r\nhar  nu  erfarit  att  regeringen   avser   att   ge\r\nHögskoleverket i uppdrag att mer specifikt följa upp\r\ndessa  utvärderingar  samt  också  särskilt  granska\r\nandra    relevanta   utbildningars   behandling   av\r\nkvinnofrid och våld mot kvinnor.\r\nUtskottet   behandlade   utbildningsfrågor  såvitt\r\navser brottsoffer även våren  2001.  Regeringen hade\r\ndå aviserat olika myndighetsuppdrag inriktade på att\r\nförbättra  kunskaperna  om  brottsoffer för  berörda\r\nyrkesgrupper,      varför     de     då     aktuella\r\nmotionsönskemålen ansågs  vara  tillgodosedda  (bet.\r\n2000/01: JuU20 s. 16 f).\r\nDe  aviserade  uppdragen beslutades under sommaren\r\n2001. Rikspolisstyrelsen  och Brottsoffermyndigheten\r\ngavs  i  uppdrag  av  regeringen   att  i  samverkan\r\ngenomföra   utbildning   i   brottsofferfrågor   för\r\npersonal inom polisväsendet. Även Domstolsverket och\r\nRiksåklagaren  samverkade  på motsvarande  sätt  med\r\nBrottsoffermyndigheten       (regeringens        dnr\r\nJu2001/4708-4710/KRIM).\r\nUppdraget  redovisades  i  Brottsoffermyndighetens\r\nårsredovisning   för   år   2002.   Samverkan    med\r\nRikspolisstyrelsen      innebar      främst      att\r\nBrottsoffermyndigheten  deltog  med  föreläsare inom\r\npolisens  grundutbildning och inom ett  stort  antal\r\nfortbildningar     på    initiativ    av    enskilda\r\npolisdistrikt   eller    grupper    inom    polisen.\r\nBrottsoffermyndigheten  deltog  även  i en konferens\r\nriktad  till  chefer  för  utbildningsenheter  eller\r\nmotsvarande.  Samverkan  med Riksåklagaren  medförde\r\natt kanslisterna vid samtliga  åklagarkammare  under\r\nhösten 2001 bl.a. deltog i en halvdagsutbildning  om\r\nvissa    grundläggande   insikter   i   brottsoffers\r\nreaktioner,  om  vikten  av  bra  bemötande  samt om\r\nprinciper  för skadestånd och brottsskadeersättning.\r\nSamtidigt  fortsatte   Brottsoffermyndigheten   sitt\r\ndeltagande i de ordinarie åklagarkurserna. Vid dessa\r\nutbildningstillfällen  fokuseras bl.a. på skadestånd\r\noch  principer för brottsskadeersättning.  Samverkan\r\nmed     Domstolsverket     innebar     bl.a.     att\r\nBrottsoffermyndigheten  deltog i fiskalsutbildningen\r\npå  samma teman under en halv  dag  och  även  i  en\r\nutbildning  riktad till dem som i sin tur skall leda\r\nutbildningen av samtliga tingsnotarier (s. 19 f).\r\nSlutligen  skall   här   nämnas   att   det   inom\r\nrättsväsendets  myndigheter  på  olika  sätt bedrivs\r\nutbildning   i  och  utveckling  av  den  kulturella\r\nkompetensen.  Myndigheterna   -   främst  polis  och\r\nåklagare  -  har  fört  in  dessa  frågor   i  andra\r\nämnesområden  som  t.ex.  våld mot kvinnor i stället\r\nför att särbehandla just frågan om kulturkompetens.\r\nNär utskottet i februari  2002  senast  behandlade\r\nliknande yrkanden underströk utskottet det angelägna\r\ni   att   personalen  inom  rättsväsendet  har  goda\r\nkunskaper  inom   här  aktuella  områden.  Utskottet\r\nkonstaterade vidare  att  det pågår såväl utbildning\r\noch  kompetensutveckling som  forskning  inom  dessa\r\nområden,  och  att  frågorna  är  väl  kända inom de\r\nberörda  myndigheterna. Det fanns enligt  utskottets\r\nmening därför  inte  anledning  för riksdagen att ta\r\nnågra ytterligare initiativ (bet. 2001/02:JuU7 s. 13\r\nf).\r\nUtskottet har inte ändrat sin uppfattning  i denna\r\nfråga.   Som  framgår  av  redovisningen  ovan  från\r\nBrottsoffermyndighetens  årsredovisning  för år 2002\r\nhar  samverkan  kring utbildning i brottsofferfrågor\r\nresulterat i ett  stort antal olika aktiviteter inom\r\npolis-, åklagar- och domstolsväsendena.\r\nUtskottet välkomnar  det  uppdrag regeringen avser\r\natt   ge  Högskoleverket  rörande   uppföljning   av\r\ninslagen   i   olika   utbildningar   av  frågor  om\r\nkvinnofrid   och   våld   mot   kvinnor.   En  sådan\r\nuppföljning   torde   vara   angelägen   rörande  de\r\nutbildningar som uppräknas i regeringens proposition\r\nKvinnofrid (1997/98:55 s. 67 f).\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna\r\nJu249, Ju250, Ju253, Ju279, Ju283, Ju363 och Sf226.\r\nI  motionerna  Ju234  och  L249  (båda  fp) begärs\r\ninsatser    för    ökad    kompetens    inom   bl.a.\r\nrättsväsendets myndigheter om samkönat partnervåld.\r\nSom  nämnts  ovan  har  regeringen  inrättat   ett\r\nnationellt  råd  för  kvinnofrid utgörande ett forum\r\ndär regeringen kan utbyta erfarenheter och idéer med\r\nföreträdare  för organisationer  och  forskare  samt\r\nuppmärksamma problemområden  som  behöver  åtgärdas.\r\nEtt   av  de  av  regeringen  särskilt  prioriterade\r\narbetsområdena  för  rådet  är  våld  i homosexuella\r\nförhållanden,  bland  såväl kvinnor som män.  Enligt\r\nvad utskottet inhämtat kommer rådet under våren 2003\r\natt utarbeta en skrift  innehållande en kartläggning\r\nav  omfattningen  och  arten   av  problematiken  på\r\nområdet. Sannolikt kommer rådet  även  att hålla ett\r\nseminarium  eller  en  hearing i ämnet innan  rådets\r\nuppdrag avslutas i juni 2003.\r\nUtskottet  instämmer i  motionärernas  uppfattning\r\natt samkönat partnervåld  bör uppmärksammas på olika\r\nsätt    inom    bl.a.    rättsväsendet.    Särskilda\r\nutbildningsinsatser om denna  problematik  kan komma\r\natt   visa   sig   nödvändiga.  I  avvaktan  på  den\r\nkartläggning av omfattningen  och  problematiken  på\r\nområdet   som   regeringens   nationella   råd   för\r\nkvinnofrid  kommer  att  presentera  senare i vår är\r\ndock utskottet inte berett att göra några uttalanden\r\ni denna fråga.\r\nRiksdagen bör avslå motionerna Ju234 och L249 i nu\r\nbehandlade delar.\r\n\r\nForskning och utredning\r\n\r\n\r\nI  motion  Ju250  (m) efterfrågas forskningsinsatser\r\nför  att  utveckla behandlingsmetoder  för  män  som\r\nmisshandlar kvinnor.\r\n\r\nUnder  1990-talet   har  kriminalvården  utvecklat\r\nbehandlingsprogram  för   män  dömda  för  våld  mot\r\nkvinnor  på  ett femtontal platser  i  landet.  Inom\r\nramen för satsningen på nationella program utvecklas\r\nför   närvarande    ett    behandlingsprogram    för\r\nmisshandlande  män  -  Våld  i  nära relation (VIN).\r\nProgrammet   skall   vara   forskningsbaserat    och\r\nutvärderingsbart  och kunna bedrivas både på anstalt\r\noch i frivård. I samband med denna programutveckling\r\nhar ett s.k. risk-  och behovsbedömningsinstrument -\r\nSARA    -    börjat    användas.     Kriminalvårdens\r\nforskningskommitté  har  beviljat  medel   till   en\r\njämförande studie mellan England och Sverige rörande\r\nSARA-bedömningar.\r\nUtskottet  instämmer  i  vad motionärerna anför om\r\nbetydelsen  av att män som misshandlar  kvinnor  får\r\nadekvat  och  effektiv   behandling.   Utan   sådana\r\ninsatser   är   risken   för   återfall  i  liknande\r\nbrottslighet, ofta mot samma måls-ägande,  stor. Det\r\när angeläget att behandlingsprogram på detta  område\r\när  forskningsbaserade  så  att det kan säkerställas\r\natt metoderna för behandling  är verkningsfulla. Som\r\nframgår ovan pågår insatser inom  kriminalvården för\r\natt förbättra behandlingsinsatserna på detta område.\r\nNågon  anledning till ett uttalande  i  denna  fråga\r\nfrån  utskottets  sida  föreligger  inte.  Utskottet\r\nföreslår  att  riksdagen  avslår  motion  Ju250 i nu\r\nbehandlad del.\r\nI  motion  Ju361  (kd) efterfrågas brottsstatistik\r\nrörande antalet anmälda  sexuella övergrepp mot barn\r\nunder 15 år.\r\nI  den  officiella kriminalstatistik  som  årligen\r\nutges av BRÅ  återfinns  uppgifter  om bl.a. antalet\r\nanmälda     brott,     uppdelat     på    respektive\r\nbrottsrubricering,  samt antalet lagförda  personer,\r\nockså det uppdelat på  respektive brottsrubricering.\r\nBeträffande statistiken  över  antalet  polisanmälda\r\nsexualbrott har uppgifterna dessutom brutits  ned  i\r\nantalet  brott begångna mot personer under 15 år (se\r\ntabell 1.4 i BRÅ-rapport 2002:13).\r\nUtskottet  kan  konstatera att kriminalstatistiken\r\nrörande  polisanmälda   sexualbrott  redan  idag  är\r\nspecificerad för sexualbrott begångna mot barn under\r\n15 år. Motionsyrkandet får därför anses tillgodosett\r\ngenom den statistik som tas  fram  av BRÅ. Riksdagen\r\nbör avslå motion Ju361 i nu behandlad del.\r\nI  motion  Ju283  (v)  anförs att situationen  för\r\näldre och funktionshindrade brottsoffer bör utredas.\r\nUtskottet  har  tidigare  nämnt   att   regeringen\r\ninrättat  ett  Nationellt  råd  för kvinnofrid,  som\r\nskall  vara  ett  forum  där regeringen  kan  utbyta\r\nerfarenheter   och   idéer   med   företrädare   för\r\norganisationer  och  forskare som  är  engagerade  i\r\nfrågor som rör våld mot  kvinnor  samt  uppmärksamma\r\nproblemområden  som  behöver  åtgärdas.  Två  av  de\r\nsärskilt prioriterade arbetsområden som rådet  skall\r\nfokusera  på är våld mot kvinnor med funktionshinder\r\noch våld mot äldre kvinnor.\r\nRådet har  i  sin delrapport avseende verksamheten\r\nfram t.o.m. juni  2002  redovisat  vad  man gjort på\r\nbl.a. dessa områden och vilka slutsatser  man kunnat\r\ndra.\r\nBeträffande funktionshindrade kvinnor som  utsätts\r\nför våld anför rådet att situationen för denna grupp\r\nkan  vara  mycket svårtolkad, svårutredd och komplex\r\neftersom flera  parter kan vara inblandade, dels som\r\nförövare, dels som  en  del  i  omsorgen  kring  den\r\nfunktionshindrade      kvinnan.      Kvinnor     med\r\nfunktionshinder anmäler t.ex. sällan övergrepp då de\r\nofta  befinner  sig  i ett beroendeförhållande  till\r\nförövaren,  antingen denne  är  nära  anhörig  eller\r\npersonal. Rådet  vill  i första hand uppmärksamma de\r\nspecifika rättssäkerhetsaspekter  som kan komplicera\r\nutredningar  gällande övergrepp på funktionshindrade\r\nkvinnor. Rådet  gav i september 2001 ut skriften När\r\nman slår mot det  som gör ont - våld mot kvinnor med\r\nfunktionshinder.\r\nBeträffande våld mot äldre kvinnor anför rådet att\r\nkunskaperna om sådant  våld  fortfarande  är  mycket\r\nbristfälliga. Få äldre kvinnor anmäler det våld  som\r\nde  utsätts för i hemmet, och bara en bråkdel av det\r\nvåld  som  förekommer  mot äldre kvinnor kommer till\r\nallmän  kännedom. Många äldre  kvinnor  har  levt  i\r\nförhållanden  där  våldet  har  förekommit  som  ett\r\n''''''''''''''''''''''''''''''''naturligt''''''''''''''''''''''''''''''''  mönster i familjen. Äldre kvinnor som\r\nutsätts för våld  ber  därför  ofta  inte  om hjälp.\r\nRådet  gav i mars 2002 ut skriften Han var väl  inte\r\nalltid så snäll - våld mot äldre kvinnor. Som nämnts\r\novan skall rådet slutföra sitt uppdrag i juni 2003.\r\nUtskottet  instämmer  i  vad motionärerna anför om\r\nbetydelsen   av  att  äldre  och   funktionshindrade\r\nuppmärksammas  som en brottsoffergrupp med särskilda\r\noch, i förhållande till andra brottsofferkategorier,\r\ndelvis annorlunda  behov. Motionärernas önskemål får\r\nemellertid för närvarande  anses tillgodosedda genom\r\nde studier som relativt nyligen  gjorts  inom  ramen\r\nför  regeringens  råd  för  kvinnofrid. Utskottet är\r\ninte  berett  att  förespråka något  uttalande  från\r\nriksdagens  sida i denna  fråga  utan  föreslår  att\r\nriksdagen avslår motion Ju283 i nu behandlad del.\r\n\r\nRättsligt biträde för målsäganden\r\noch anhöriga m.m.\r\n\r\n\r\nI  detta  avsnitt   behandlas   yrkanden   om\r\nrättsligt   biträde   och  stödpersoner  till\r\npersoner   utsatta   för  brott   och   deras\r\nanhöriga.     Utskottet     föreslår      att\r\nmotionsyrkandena  avslås.  Utskottet hänvisar\r\nbl.a.  till  gällande reglering  på  området.\r\nJämför reservation 26 (m, c).\r\n\r\nI motion Ju249  (c)  anförs  att flickor och kvinnor\r\nbör  kunna  beviljas rättshjälp  innan  polisanmälan\r\ngjorts. I motion  A242  (kd)  anförs att kvinnor som\r\nutsatts för misshandel eller våldtäkt  skall ha rätt\r\ntill    bl.a.    juridiskt    biträde   under   hela\r\nförundersökningen och rättegången.\r\n\r\nGenom   lagen   (1988:609)   om  målsägandebiträde\r\ninfördes  en  rätt  för målsägande  att  på  statens\r\nbekostnad   få   ett   särskilt    biträde   -   ett\r\nmålsägandebiträde   -   under  förundersökning   och\r\nrättegång  rörande  vissa brott.  Rätten  tillkommer\r\ninte bara målsägande  som  är  parter  i rättegången\r\nutan även sådana målsägande som endast skall höras i\r\nanledning av brottet.\r\nEn förundersökning skall inledas så snart  det  på\r\ngrund   av  angivelse  eller  av  annat  skäl  finns\r\nanledning  att  anta  att  ett  brott  som hör under\r\nallmänt   åtal   har   förövats   (23   kap.   1   §\r\nrättegångsbalken).\r\nEnligt   lagen  om  målsägandebiträde  skall,  när\r\nförundersökning  har  inletts, ett målsägandebiträde\r\nförordnas i mål om vissa  brott. Det rör sig för det\r\nförsta om sexualbrott, om det  inte är uppenbart att\r\nmålsäganden saknar behov av biträde.  Vidare rör det\r\nsig om brott mot liv och hälsa och brott  mot frihet\r\noch frid, under förutsättning att fängelse kan följa\r\npå  brotten,  och  mål om rån eller grovt rån  eller\r\nförsök, förberedelse  eller  stämpling  till  sådant\r\nbrott,  allt  under förutsättning att det med hänsyn\r\ntill  målsägandens   personliga  relation  till  den\r\nmisstänkte eller andra  omständigheter kan antas att\r\nmålsäganden  har  behov  av   ett   sådant  biträde.\r\nSlutligen kan, efter en lagändring den  1  juli 2001\r\n(prop.   2000/01:79,  bet.  JuU20,  rskr.  205,  SFS\r\n2001:230),  målsägandebiträde  förordnas  i  mål  om\r\nannat  brott  på  vilket  fängelse  kan följa, t.ex.\r\nbrott  mot  besöksförbud,  om  det  med hänsyn  till\r\nmålsägandens  personliga  förhållanden   och  övriga\r\nomständigheter  kan  antas  att målsäganden har  ett\r\nsärskilt starkt behov av ett  sådant  biträde (1 §).\r\nMålsägandebiträdet  skall  ta till vara målsägandens\r\nintressen i målet samt lämna  stöd  och  hjälp  till\r\nmålsäganden.    Målsägandebiträdet    skall    bistå\r\nmålsäganden med att föra talan om enskilt anspråk  i\r\nanledning   av   brottet,  om  detta  inte  görs  av\r\nåklagaren  (3  §).  Målsägandebiträde  förordnas  på\r\nbegäran av målsäganden  eller  när  det annars finns\r\nanledning  till  det.  Till  målsägandebiträde   får\r\nförordnas  advokat, biträdande jurist på advokatbyrå\r\neller någon  annan  som  är lämplig för uppdraget. I\r\nhuvudsak   gäller   rättegångsbalkens    regler   om\r\nrättegångsbiträde   för  målsägandebiträde  (4   §).\r\nMålsägandebiträdet har  rätt  till ersättning enligt\r\nsamma principer som gäller för  ett  biträde  enligt\r\nrättshjälpslagen (5 §).\r\nAv  13  a § förundersökningskungörelsen (1947:948)\r\nföljer bl.a. att i de fall där brottet är sådant att\r\ndet kan komma i fråga att förordna målsägandebiträde\r\neller att meddela  besöksförbud skall målsäganden så\r\nsnart  som  möjligt underrättas  om  de  regler  som\r\ngäller för förordnande därom.\r\nEnligt   vad    utskottet    har   inhämtat   från\r\nRikspolisstyrelsen  och Riksåklagaren  är  problemet\r\nmed att inte alla målsägande  som  är i behov av ett\r\nmåls-ägandebiträde under förundersökningen  får  det\r\nuppmärksammat  inom  myndigheterna.  En  översyn  av\r\ngällande  föreskrifter  på  området  samt behovet av\r\nytterligare utbildningsinsatser görs för  närvarande\r\ndär.\r\nUtskottet  har  inhämtat  att  Rikspolisstyrelsen,\r\nRiksåklagaren  och  Domstolsverket  i   samband  med\r\narbetet  med det ovan nämnda regeringsuppdraget  att\r\nutarbeta  en   metod  för  kvalitetsutveckling  inom\r\nbrottsofferområdet       har       genomfört      en\r\nenkätundersökning      bland      målsägande.      I\r\nenkätundersökningen, som genomfördes  i  samband med\r\ndomstolsförhandlingar, svarade målsägandena  bl.  a.\r\npå  frågan  om de under förundersökningen fick någon\r\ninformation från polisen om möjligheterna att få ett\r\nmålsägandebiträde       förordnat      för      sig.\r\nUndersökningsresultatet bearbetas och analyseras för\r\nnärvarande vid Rikspolisstyrelsen.  Bedömningen inom\r\nRikspolisstyrelsen  är  att  polisens  insatser  att\r\ninformera  målsägandena  om  möjligheterna   att  få\r\nmålsägandebiträde   varierar   från   polisman  till\r\npolisman.  Insatser för att förmå alla polismän  att\r\nta ett lika stort ansvar i detta avseende kommer att\r\nvidtas.\r\nUtskottet  behandlade  liknande  yrkanden senast i\r\nfebruari   2002  (bet.  2001/02:JuU11  s.   21   f).\r\nUtskottet  konstaterade   då   att   den   nuvarande\r\nregleringen på området ger möjlighet för de  kvinnor\r\nsom   så  önskar  att  få  juridiskt  biträde  i  de\r\nsituationer som motionärerna då efterlyste.\r\nUtskottet  har  -  såvitt  avser yrkandet i motion\r\nA242 - inte någon annan uppfattning  idag.  När  det\r\ngäller  begäran  i  motion Ju249 om möjligheten till\r\nrättsligt  biträde  innan  polisanmälan  gjorts  kan\r\nutskottet  i och för sig  se  situationer  där  viss\r\njuridisk rådgivning  skulle kunna vara värdefull för\r\nbrottsoffret.  I  dessa   situationer   torde   dock\r\nstödbehovet  i  första  hand vara av mer medmänsklig\r\nkaraktär, t.ex. för att få målsäganden att känna sig\r\ntrygg och våga anmäla brottet.  För att lämna sådant\r\nstöd     torde     främst     socialtjänsten     och\r\nbrottsofferjourerna spela en viktig  roll. Utskottet\r\navstyrker bifall till motionerna Ju249 och A242 i nu\r\nbehandlade delar.\r\nI  motionerna  Ju250  och  Ju369 (båda m)  påtalas\r\nbehovet  av stödpersoner i olika  sammanhang,  bl.a.\r\nför målsäganden  i domstol, för misshandlade kvinnor\r\noch  till  barn  i  familjer   där   det  förekommer\r\nkvinnomisshandel.\r\nEn  målsägande  som  skall höras med anledning  av\r\nåklagarens talan får ha  med  sig  en lämplig person\r\nsom  personligt stöd. En sådan stödperson  skall  om\r\nmöjligt  underrättas  om  rättegången  (20 kap. 15 §\r\nrättegångsbalken). Stödpersonen har rätt att närvara\r\nvid  rättegången. En stödperson har också  rätt  att\r\nnärvara  vid förhör under förundersökningen, om inte\r\nnärvaron är  till  men för utredningen (23 kap. 10 §\r\ntredje stycket rättegångsbalken).  En  stödperson är\r\ntill skillnad från målsägandebiträdet inte förordnad\r\nav  rätten  och  har  inte  rätt till ersättning  av\r\nallmänna medel.\r\nAv  13 a § förundersökningskungörelsen  (1947:948)\r\nföljer  bl.a.  att  måls-äganden,  då  det  inte  är\r\nuppenbart  att  det inte behövs eller då det inte är\r\nförenat  med  betydande   svårighet,  så  snart  som\r\nmöjligt  skall  ges  information   om  reglerna  för\r\nstödperson och om vilka myndigheter,  organisationer\r\noch andra som kan lämna stöd och hjälp.\r\nUtskottet   har   ingen   annan   uppfattning   än\r\nmotionärerna  rörande betydelsen av att  målsäganden\r\nfår ett tillräckligt  stöd  under  förundersökningen\r\noch i domstol. Systemet med stödpersoner  fyller här\r\nen  mycket  viktig  funktion.  Mot vad som anförs  i\r\nmotionerna Ju250 och Ju369 måste  utskottet  anmärka\r\natt  det visserligen finns regler om stödpersoner  i\r\nrättegångsbalken.    Som   framgått   förordnas   de\r\nemellertid inte av rätten.  Det  finns  alltså, till\r\nskillnad  från vad som gäller för målsägandebiträde,\r\ninga begränsningar i fråga om rätten till stödperson\r\nunder förundersökning  och  rättegång. Utskottet kan\r\ninte  se  annat  än att regleringen  på  området  är\r\nändamålsenligt     utformad.      Här     behandlade\r\nmotionsyrkanden  är  tillgodosedda  genom   gällande\r\nregler, och de bör avstyrkas.\r\n\r\nUnga brottsoffer\r\n\r\n\r\nI  detta avsnitt behandlas olika åtgärder för\r\natt  ge stöd till unga brottsoffer. Utskottet\r\nföreslår,  bl.a. med hänvisning till gällande\r\nreglering och  pågående utredningsarbete, att\r\nsamtliga   motionsyrkanden   avslås.   Jämför\r\nreservation 27 (m, fp, kd, c).\r\n\r\nI motionerna  Ju224  (kd),  Ju234  (fp),  Ju244 (s),\r\nJu249 (c), Ju253 (m), Ju334 (s) och So510 (c) anförs\r\natt  barn  som bevittnar våld inom familjen bör  ges\r\nbrottsofferstatus  i  brottmålsprocessen  och därmed\r\nbl.a.   kunna  inträda  i  rättegången  och  erhålla\r\nskadestånd.\r\n\r\nUtskottet  börjar  med  att  anmärka att begreppet\r\nbrottsoffer   är   okänt  i  den  straffprocessuella\r\nlagstiftningen. Den  som  har  blivit utsatt för ett\r\nbrott är målsägande. Det sagda hindrar  inte  att en\r\nperson  som  inte är målsägande ändå kan ha drabbats\r\nav verkningarna  av  ett  brott  och  alltså i denna\r\nbemärkelse vara ett offer för brott. Detta kan t.ex.\r\ngälla barn i familjer där det förekommer  våld.  Ett\r\nsådant  barn  kan  också, som strax framgår, ha rätt\r\ntill skadestånd på civilrättsliga grunder.\r\nMålsägande är den  mot  vilken  brott  är begånget\r\neller  som därav blivit förnärmad eller lidit  skada\r\n(20 kap.  8  §  fjärde stycket rättegångsbalken). En\r\nmålsägande kan inträda  i  brottmålsrättegången  som\r\npart  när  han  eller hon framställer ett yrkande om\r\nansvar eller skadestånd.  I  praxis  har  kretsen av\r\npersoner  som är att anse som målsägande och  därmed\r\nkan inträda  i  processen  som part hållits relativt\r\nsnäv. I 20 kap. 13 § första stycket rättegångsbalken\r\nfinns ett undantag för fall  när  någon dödats genom\r\nbrott. I de fallen får den avlidnes  anhöriga, t.ex.\r\nden avlidnes barn, samma rätt att som  målsägande  i\r\nbrottmålsprocessen bl.a. föra talan med anledning av\r\nbrottet.  Av  det nu anförda följer att ett barn som\r\nbevittnat icke  dödligt  våld inom familjen, men som\r\nsjälv  inte  blivit  utsatt  för   någon   brottslig\r\nhandling, inte är att anse som en målsägande som kan\r\ninträda i brottmålsprocessen.\r\nDen nu redovisade regleringen avser endast barnets\r\nprocessuella ställning i brottmålsprocessen. Barnets\r\nrätt   till   skadestånd   på   grund   av   åsamkad\r\npersonskada,  t.ex.  i  form av psykiskt lidande  av\r\növergående   eller   bestående   art,   regleras   i\r\nskadeståndslagen (1972:207).  För  att  barnet skall\r\nanses berättigat till sådant skadestånd krävs  i och\r\nför sig inte att barnet blivit utsatt för ett brott,\r\ndet  avgörande  för  skadeståndsskyldigheten  är  om\r\nnågon  bedöms  uppsåtligen  eller  av vårdslöshet ha\r\nvållat barnets skada. En talan om sådant  skadestånd\r\nhandläggs som ett tvistemål vid tingsrätten.\r\nReglerna    i   rättegångsbalken   om   domstolens\r\nsammansättning  och  om  sammanläggning av mål, s.k.\r\nkumulation, innebär ett hinder  mot att ett brottmål\r\nrörande  t.ex. misshandel mot barnets  mor  och  ett\r\ntvistemål rörande barnets skadeståndstalan mot samma\r\nman som är  åtalad  i brottmålet läggs samman (jfr 1\r\nkap. 3a-3b §§ samt 22 kap. 1 § rättegångsbalken).\r\nSom    nämnts   ovan   föreslår    regeringen    i\r\npropositionen   Stärkt  skydd  för  barn  i  utsatta\r\nsituationer  m.m.   (prop.  2002/03:53)  att  en  ny\r\nsärskild straffskärpningsgrund  införs i 29 kap. 2 §\r\nbrottsbalken.  Enligt  den  föreslagna  lydelsen  av\r\nbestämmelsen skall såsom en försvårande omständighet\r\nvid bedömningen av straffvärdet  -  utöver  vad  som\r\ngäller  idag  -  beaktas  om brottet varit ägnat att\r\nskada tryggheten och tilliten  hos  ett  barn i dess\r\nförhållande   till   en  närstående  person.  I  den\r\nallmänna  motiveringen   till   bestämmelsen   anför\r\nregeringen att den främst syftar till att tydliggöra\r\noch markera att exempelvis brott mot närstående barn\r\nofta  bör åsättas ett högre straffvärde, just därför\r\natt  barnet   därigenom  riskerar  att  berövas  sin\r\ntrygghet.  Straffskärpningsgrunden   är   dock  inte\r\nbegränsad  till att enbart gälla de fall då  brottet\r\nriktat sig direkt mot ett barn utan bör omfatta även\r\nsådana fall  då  brottet  förövats  i närvaro av ett\r\nnärstående  barn, t.ex. i fall då ett  barn  tvingas\r\nbevittna att  en  förälder  blir slagen av den andre\r\nföräldern  (prop.  2002/03:53 s.  69  f).  Utskottet\r\nanför härutöver att  bestämmelsen  också torde kunna\r\nkomma  till  användning  om  en  person som  tillhör\r\nnärståendekretsen  t.ex.  misshandlar,   eller  blir\r\nmisshandlad av, en tredje person (se 2002/03:JuU1y).\r\nI  den  nu nämnda propositionen redogör regeringen\r\nockså   för   sina   överväganden   kring   huruvida\r\nmisshandelsbegreppet  bör  utvidgas,  t.ex. vid s.k.\r\npsykiskt  våld  mot  barn samt vid försummelser  att\r\ntillgodose barnens behov. Regeringen redovisar också\r\nsin  syn  på  om  misshandelsbrott   mot   barn  bör\r\nsärregleras.   Regeringen   delar   i  dessa  frågor\r\nKommitténs   mot   barnmisshandel   uppfattning    i\r\nbetänkandet   Barnmisshandel  -  Att  förebygga  och\r\nåtgärda (SOU 2001:72)  och  stannar  för att inte nu\r\nföreslå några förändringar i misshandelsbrottet.\r\nI  propositionen anför regeringen vidare  att  det\r\nfinns  skäl  att  fortsätta  arbetet med nu aktuella\r\nfrågor och därvid analysera om det finns möjligheter\r\natt ytterligare förstärka barns  skydd  mot  våld  i\r\nhemmet.  Det  får  enligt regeringen inte råda något\r\ntvivel om att barn som direkt eller indirekt drabbas\r\nav  våld  ges ett så fullgott  rättsligt  skydd  som\r\nmöjligt (prop. 2002/03:53 s. 69).\r\nEnligt 5  kap.  1  §  socialtjänstlagen (2001:453)\r\nskall socialnämnden verka  för att barn och ungdomar\r\nväxer  upp  under  trygga och goda  förhållanden.  I\r\n5 kap. 11 § i samma  lag anges att socialnämnden bör\r\nverka för att den som  utsatts  för brott och dennes\r\nanhöriga får stöd och hjälp. Ansvaret  för  att barn\r\nfår erforderlig barnpsykiatrisk behandling vilar  på\r\ndet landsting där barnet är bosatt.\r\nUtskottet   delar  motionärernas  uppfattning  att\r\nbarns  utsatta  situation   i   familjer   där  våld\r\nförekommer   på   alla   sätt  måste  uppmärksammas.\r\nUtskottet instämmer också  i  vad regeringen anför i\r\npropositionen  om stärkt skydd för  barn  i  utsatta\r\nsituationer om att  barn  som  drabbas av våld måste\r\nges ett så fullgott skydd som möjligt  och välkomnar\r\natt regeringen avser att fortsätta arbetet med dessa\r\nfrågor  och  analysera om det finns möjligheter  att\r\nytterligare förstärka barns skydd mot våld i hemmet.\r\nSamhällets   insatser   för   dessa   barn   måste\r\nprioriteras på olika  sätt. Många av barnen är t.ex.\r\ni behov av barnpsykiatrisk  behandling.  Barnen  och\r\nderas  mödrar  har också ofta ett behov av hjälp och\r\nstöd   på  olika  sätt   från   bl.a.   de   sociala\r\nmyndigheterna,   såväl   i   en  akut  fas  som  mer\r\nlångsiktigt. Den reglering som  idag finns för detta\r\nstöd  framstår  enligt  utskottet  som   i  huvudsak\r\nändamålsenligt  utformad. Härtill kommer regeringens\r\nförslag i propositionen  Stärkt  skydd  för  barn  i\r\nutsatta  situationer.  I  denna del finns således en\r\nsamsyn mellan utskottet och  motionärerna. Utskottet\r\när  emellertid i detta sammanhang  inte  berett  att\r\nförespråka    en    ändring    av    den   nuvarande\r\nprocessrättsliga  systematiken där i princip  endast\r\nden som utsatts för  brott  är  målsägande  och  kan\r\ninträda i brottmålsprocessen.\r\nUtskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna\r\nJu224, Ju234, Ju244, Ju249, Ju253, Ju334 och So510 i\r\nhär aktuella delar.\r\nI  motion  Ju251  (m) anförs att samhället bör öka\r\nstödet för unga brottsoffer.  Motionären anför bl.a.\r\natt ungdomar som rånar andra ungdomar  är ett ökande\r\nfenomen i främst Stockholm, men även i andra svenska\r\nstäder,     och     anför     att    gärningsmannens\r\nkommun/socialdistrikt   borde  ha   det   ekonomiska\r\nansvaret för stödet till brottsoffret.\r\nEnligt  5  kap. 11 § socialtjänstlagen  (2001:453)\r\nbör socialnämnden   verka  för  att  bl.a.  den  som\r\nutsatts för brott får stöd och hjälp. Av 2 kap. 2  §\r\nföljer  att  det  är socialtjänsten i den kommun där\r\nbrottsoffret vistas  som  har  ansvaret  för   detta\r\nstöd.\r\nEtt   exempel   på   konkreta  insatser  för  unga\r\nbrottsoffer är den verksamhet  med  stödcentrum  för\r\nunga  brottsoffer  som  bedrivs  bl.a.  i Stockholm.\r\nDen 1 juni 1999 startade Socialtjänstförvaltningen i\r\nStockholms  stad  och  Polismyndigheten i Stockholms\r\nlän   tillsammans  en  försöksverksamhet   med   ett\r\nstödcentrum   för   unga  brottsoffer.  Verksamheten\r\nriktar sig till alla  unga  brottsoffer  - oavsett i\r\nvilken   kommun  eller  stadsdel  dessa  bor  -  som\r\npolisanmält  att  de  blivit utsatta för brott såsom\r\npersonrån, misshandel, våldtäkt och olaga hot i City\r\npolismästardistrikt.  Det  övergripande  syftet  med\r\nverksamheten är att hjälpa  och  stödja brottsoffren\r\nsamt  att  få  gärningsmännen  att upphöra  med  sin\r\nkriminella verksamhet. Verksamheten  finansieras  av\r\nsocialtjänstförvaltningen    (löner)   och   polisen\r\n(lokaler, telefon etc.). Inledningsvis  erhölls även\r\nbidrag  från Brottsofferfonden. I verksamheten,  som\r\npermanentades  år  2001, är tre socionomer anställda\r\noch dessutom är ett tjugotal frivilliga stödpersoner\r\nengagerade.  Stödpersonerna   är  rekryterade  bland\r\njuridikstuderande   vid   Stockholms    universitet.\r\nVerksamheten  bedrivs  främst  i  form av stödsamtal\r\ntill brottsoffren och medföljandestöd  i samband med\r\nrättegångar.  Härutöver erbjuds även medling  mellan\r\nbrottsoffer och  gärningsman.  Enligt  uppgift  från\r\nverksamhetsansvariga   på   Stödcentrum   för   unga\r\nbrottsoffer  etableras en klientkontakt med ca 40  %\r\nav alla brottsoffer  som  kontaktas  genom brev från\r\ncentret.  En  verksamhet  med  den  i Stockholm  som\r\nförebild  har  startats i Eskilstuna kommun.  Vidare\r\nplaneras ytterligare ett projekt i Skärholmen och på\r\nsikt ett i Stockholms västra förorter.\r\nUtskottet instämmer  i vad motionären bakom motion\r\nJu251   anför   om  behovet  av   stöd   till   unga\r\nbrottsoffer. Utskottet  ser också mycket positivt på\r\nden  typ  av  verksamhet  som   bedrivs   för   unga\r\nbrottsoffer  i  bl.a. Stockholm. Det är naturligtvis\r\nangeläget  att  det  runt  om  i  Sverige  finns  en\r\ngenomtänkt form av stöd till brottsoffer, såväl unga\r\nsom vuxna. Möjligheter finns att vid uppstartande av\r\nsådan verksamhet  ansöka  om  visst  statligt  stöd,\r\nt.ex.  från Brottsofferfonden och Brottsförebyggande\r\nrådet. Några  tungt  vägande skäl att överflytta det\r\nekonomiska ansvaret för  stöd  till brottsoffer från\r\noffrets hemkommun till gärningsmannens kan utskottet\r\ninte    se,   särskilt   som   stödinsatserna    för\r\nbrottsoffret    lämpligen    ges   i   brottsoffrets\r\nhemkommun. Utskottet föreslår  att  riksdagen avslår\r\nmotion Ju251 i nu behandlad del.</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\n1. Allmänt om brottsoffer (punkt 1)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask  (m),  Ragnwi\r\nMarcelind   (kd),   Jeppe   Johnsson  (m),  Johan\r\nLinander  (c),  Hillevi Engström  (m)  och  Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  1.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju320 yrkande 1,\r\n2002/03:Ju364 yrkande 17 och 2002/03:Ju369 yrkande 1\r\nsamt avslår  motionerna  2002/03:Ju312 yrkande 2 och\r\n2002/03:So451 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEn  viktig uppgift för rättsväsendet  är  att  skipa\r\nrättvisa  och  att  återupprätta  brottsoffret.  Att\r\nutreda  brott,  gripa  och lagföra gärningsmannen är\r\nfortfarande  rättsstatens   första   och  viktigaste\r\nskyldighet  gentemot  brottsoffren.  I detta  ligger\r\näven att straffsystemet kan uppfattas  som  rättvist\r\noch att påföljderna blir tillräckligt ingripande.\r\n\r\nAtt utsättas för brott utgör en grov och allvarlig\r\nkränkning  av  den  personliga integriteten. Det  är\r\ndärför mycket viktigt att samhället i sitt bemötande\r\nav brottsoffer ger dem  sitt  reservationslösa stöd.\r\nTvå  grundläggande principer måste  därför  gälla  i\r\nmötet   mellan   den   som  utsatts  för  brott  och\r\nmyndigheter av skilda slag.  För  det  första  skall\r\nbrottsoffrets  rättigheter  ges  samma prioritet som\r\nden  misstänktes.  För  det  andra  får  myndigheter\r\naldrig agera så att brottsoffrets problem  på  något\r\nsätt ökar.\r\nDet  bör  ankomma  på  regeringen  att  beakta det\r\nanförda  i  det  fortsatta arbetet med att förbättra\r\nsituationen för brottsoffren.\r\nDetta innebär att  vi ställer oss bakom motionerna\r\nJu320, Ju364 och Ju369 i nu behandlade delar. Övriga\r\nhär behandlade motioner  bör  däremot inte föranleda\r\nnågon åtgärd från riksdagens sida.\r\n\r\n2. Allmänt om brottsoffer (punkt 1)\r\n\r\nav Leif Björnlod (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 2.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:So451 yrkande 1 samt avslår\r\nmotionerna 2002/03:Ju312  yrkande  2,  2002/03:Ju320\r\nyrkande    1,    2002/03:Ju364    yrkande   17   och\r\n2002/03:Ju369 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  lever idag i ett samhälle där kön  är  den  mest\r\ngenomgripande  kategorisering  som  existerar. Denna\r\nkönsmaktsordning  innebär  att kvinnor  systematiskt\r\nunderordnas män och att kvinnor utsätts för våld och\r\növergrepp av män. Myndigheterna  inom  rättsväsendet\r\nspelar   en   nyckelroll   för   arbetet  mot  bl.a.\r\nsexualiserat  våld.  Dessa myndigheters  arbete  med\r\nsamverkan och utbildning  rörande  sexualiserat våld\r\nbör  följas  upp.  Regeringen bör i regleringsbreven\r\nför dessa myndigheter  ange krav på rapportering och\r\nutveckling av arbetet mot sexualiserat våld.\r\n\r\nDetta innebär att jag  ställer  mig  bakom  motion\r\nSo451  i  nu  behandlad  del. Beträffande övriga här\r\nbehandlade motioner instämmer jag med majoriteten.\r\n\r\n3. Åtgärder mot våld mot kvinnor och barn\r\n(punkt 2)\r\n\r\nav Alice Åström (v) och Johan Linander (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 3. Därmed  bifaller\r\nriksdagen    delvis    motionerna     2002/03:Ju208,\r\n2002/03:Ju249 yrkande 8 och 2002/03:Ju348.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVåld  mot kvinnor och barn måste bekämpas  betydligt\r\nmer  effektivt.   Samhällets   mål   måste  vara  en\r\nnollvision avseende våld mot kvinnor och  barn.  För\r\natt  uppnå  detta  krävs  omfattande  åtgärder. Alla\r\nsamhällets aktörer måste se över vad som  kan  göras\r\noch samverka för att öka kvinnors och barns trygghet\r\noch  förebygga brott. Riksdagen bör ge regeringen  i\r\nuppdrag att ta initiativ till ett åtgärdsprogram för\r\natt  effektivt  förebygga  mäns  hot  och  våld  mot\r\nkvinnor   samt  för  genomförande  av  en  nationell\r\nnollvisionskampanj  rörande  våld  mot  kvinnor  och\r\nbarn.\r\n\r\nDetta  innebär att vi ställer oss bakom motionerna\r\nJu208 och  Ju348  samt  motion  Ju249 i nu behandlad\r\ndel.\r\n\r\n4. Haverikommission vid dödligt våld (punkt 3)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice  Ask  (m),  Jeppe\r\nJohnsson   (m),   Johan   Linander  (c),  Hillevi\r\nEngström (m) och Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 4. Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna 2002/03:Ju234  yrkande  1  och\r\n2002/03:Ju253 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAtt någon berövas livet efter våld inom hemmets fyra\r\nväggar är inte  bara  ett  familjetrauma, utan också\r\nett misslyckande för samhället. Varje gång en kvinna\r\neller ett barn mister livet genom ett brott begånget\r\nav  en  närstående  bör  en utredning  göras  om  de\r\nbakomliggande  orsakerna och  hur  katastrofen  hade\r\nkunnat undvikas.  Det  kan t.ex. handla om hur och i\r\nvilken   utsträckning   polisen   och   de   sociala\r\nmyndigheterna agerat för att ge kvinnan eller barnet\r\nskydd.    Genom    tillsättande    av    en    sådan\r\n\"haverikommission\"  kan   vi   lära   av  misstagen,\r\nförbättra  det förebyggande arbetet och  även  verka\r\nför att samhällets resurser används på det bästa och\r\nmest effektiva sättet.\r\n\r\nEnligt vår  mening  bör  en  försöksverksamhet med\r\ndödsorsaksutredningar   avseende  såväl   barn   som\r\nkvinnor            genomföras.           Beträffande\r\ndödsorsaksutredningar  avseende  barn  kan  en sådan\r\nverksamhet  starta  genast  eftersom saken redan  är\r\ntillräckligt utredd. Regeringen bör få i uppdrag att\r\nvidta erforderliga åtgärder med  anledning av vad vi\r\nanfört.\r\nDet  sagda  innebär  att  vi  ställer   oss  bakom\r\nmotionerna Ju234 och Ju253 i berörda delar.\r\n\r\n5. Trygghetspaket för hotade kvinnor (punkt 5)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind  (kd) och\r\nKarin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 5  borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  5. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju234 yrkande 6,\r\n2002/03:Ju363 yrkandena 1-3 och 2002/03:A242 yrkande\r\n37 samt avslår motion 2002/03:Ju288.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är  av  största  vikt  att  hotade kvinnor  har\r\ntillgång till trygghetspaket och larm.  Även  hotade\r\nvittnen  bör  ha  rätt till sådan utrustning. Enligt\r\nvår  uppfattning  måste  utrustning  av  detta  slag\r\nfinnas tillgänglig  för  alla  som har behov av den.\r\nIdag förekommer det att hotade personer får stå i kö\r\nför  att  få  skyddsutrustning,  vilket   vi  finner\r\noacceptabelt.  Även  annat  skydd  såsom hundar  och\r\nlivvakt  bör  finnas tillgängligt för  den  som  har\r\nbehov av det. Hotade  kvinnor bör också få möjlighet\r\natt i undantagsfall använda  någon  form  av tårgas-\r\neller pepparspray i självförsvar. Det får ankomma på\r\nregeringen  att  undersöka  de faktiska behoven  och\r\nåterkomma    till   riksdagen   med    förslag    på\r\ntilläggsbudget om det behövs.\r\n\r\nDet anförda  innebär  att  vi  ställer  oss  bakom\r\nmotionerna  Ju234,  Ju363  och A242 i här behandlade\r\ndelar. Motion Ju288 bör däremot avslås av riksdagen.\r\n\r\n6. Utvärdering av fridskränkningsreformen\r\n(punkt 6)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice  Ask  (m), Ragnwi\r\nMarcelind   (kd),  Jeppe  Johnsson  (m),  Hillevi\r\nEngström (m) och Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 6 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  6.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen    delvis     motionerna    2002/03:Ju260,\r\n2002/03:Ju363 yrkande 7 och 2002/03:A242 yrkande 33.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAvsikten   med   den   nya  bestämmelsen   om   grov\r\nkvinnofridskränkning  var   att   mindre  grova  men\r\nupprepade brott mot samma kvinna skulle  bedömas som\r\nallvarligare brott än vad som varit fallet tidigare.\r\nVid en första uppföljning av tillämpningen av lagen,\r\nutförd  av  BRÅ,  har  det  visat sig att endast  en\r\nmindre   del  av  alla  polisanmälningar   om   grov\r\nkvinnofridskränkning lett till åtal och att straffen\r\nför brottet  legat  relativt lågt i förhållande till\r\nden tillämpliga straffskalan. Regeringen bör snarast\r\ngenomföra  en  utvärdering  av  den  nya  lagen  och\r\nutifrån    resultaten     föreslå     ändringar    i\r\nlagstiftningen.\r\n\r\nDetta  innebär  att  vi  ställer oss bakom  motion\r\nJu260 samt motionerna Ju363 och A242 i nu behandlade\r\ndelar. Motion Ju234 i nu behandlad  del  bör däremot\r\navslås.\r\n\r\n7. Straffskalan för grov kvinnofridskränkning\r\n(punkt 7)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson (fp), Beatrice Ask (m),  Jeppe\r\nJohnsson (m),  Hillevi  Engström  (m)  och  Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  7.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju234 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nInförandet av brottet grov kvinnofridskränkning  var\r\nen  angelägen reform som visat sig ha spelat en stor\r\nroll  för  att få fler förövare fällda för gärningar\r\nsom tidigare  hamnade i en juridisk gråzon. Vi anser\r\ndock att samhället  skall  se  allvarligare på denna\r\ntyp    av   brott   och   att   straffminimum    för\r\nkvinnofridsbrott  därför  skall  vara fängelse minst\r\nett år. Regeringen bör ges i uppdrag  att  återkomma\r\ntill   riksdagen   med   ett  lagförslag  med  denna\r\ninnebörd.\r\n\r\nDetta  innebär  att vi ställer  oss  bakom  motion\r\nJu234  i nu behandlad  del.  Övriga  här  behandlade\r\nmotionsyrkanden   bör  däremot,  på  av  majoriteten\r\nanförda  skäl,  inte  föranleda  någon  åtgärd  från\r\nriksdagens sida.\r\n\r\n8. Våldtäkt (punkt 8)\r\n\r\nav Johan Pehrson  (fp),  Beatrice Ask (m), Ragnwi\r\nMarcelind   (kd),  Jeppe  Johnsson   (m),   Johan\r\nLinander (c),  Hillevi  Engström  (m)  och  Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi  anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  8.  Därmed bifaller\r\nriksdagen  delvis  motionerna 2002/03:Ju234  yrkande\r\n14, 2002/03:Ju249 yrkande  17, 2002/03:Ju332 yrkande\r\n3,   2002/03:  Ju363  yrkandena   8   och   9   samt\r\n2002/03:A242   yrkande  39  samt  avslår  motionerna\r\n2002/03:Ju332 yrkandena  1  och 2 samt 2002/03:So451\r\nyrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det förhållande  att  en  kvinna  själv\r\nförsatt  sig  i  vanmakt, t.ex. genom att berusa sig\r\neller  ta  droger, inte  bör  medföra  att  den  som\r\nutnyttjar kvinnans  värnlöshet  och förgriper sig på\r\nhenne  sexuellt därför inte skall  kunna  dömas  för\r\nvåldtäkt.   Vi   anser   att  riksdagen  nu  bör  ge\r\nregeringen till känna att  den fortsatta beredningen\r\nav  Sexualbrottskommitténs  förslag   bör   inriktas\r\nsärskilt  på  att  bl.a.  utarbeta  ett förslag till\r\nlagstiftning   med   den  innebörden  att  den   som\r\ntilltvingar sig sexuellt  umgänge genom att utnyttja\r\noffrets  oförmåga  att  värja   sig   på   grund  av\r\nsjälvförvållad berusning skall dömas för våldtäkt.\r\n\r\nDetta  innebär att vi ställer oss bakom motionerna\r\nJu234, Ju249,  Ju332, Ju363 och A242 i nu behandlade\r\ndelar.  Övriga  här   aktuella  motionsyrkanden  bör\r\ndäremot avslås av riksdagen.\r\n\r\n9. Påföljder för sexualbrott (punkt 9)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask (m),  Jeppe  Johnsson  (m)  och\r\nHillevi Engström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  9.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:A315 yrkande 9 i denna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStraffen för  sexualbrott  är för låga i förhållande\r\ntill hur allvarliga dessa brott är. Endast den nedre\r\ndelen  av  straffskalan  utnyttjas  av  domstolarna,\r\nnågot  som  måste  ändras.  Det   får   ankomma   på\r\nregeringen   att   i   samband  med  beredningen  av\r\nSexualbrottskommitténs betänkande  överväga åtgärder\r\npå området och återkomma till riksdagen  med förslag\r\npå erforderlig lagstiftning.\r\n\r\nDetta innebär att vi ställer oss bakom motion A315\r\ni nu behandlad del.\r\n\r\n10.Preskription av sexualbrott mot barn\r\n(punkt 10)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson  (fp), Ragnwi Marcelind  (kd),\r\nJohan Linander (c) och Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  10.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju328.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBarn som utsätts för incestbrott förtränger ofta det\r\ninträffade.   Det   kan  medföra  att  brottet  inte\r\nuppdagas förrän långt  senare,  kanske inte förrän i\r\nvuxen  ålder. I vuxen ålder kan brottsoffret  behöva\r\nytterligare tid för att överväga anmälan av brottet.\r\nDetta   motiverar   att   det   inte   finns   någon\r\npreskriptionstid    för   bl.a.   incestbrott.   Vid\r\nberedningen av Sexualbrottskommitténs betänkande bör\r\nregeringen beakta vad  vi nu anfört. I sitt kommande\r\nförslag till lagstiftning  på området bör regeringen\r\nutforma bestämmelsen om preskription  av sexualbrott\r\nmot barn på så sätt att preskriptionstiden förlängs.\r\n\r\nDetta  innebär  att  vi  ställer oss bakom  motion\r\nJu328.\r\n\r\n11.Misshandel av kvinnor och barn (punkt 11)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask  (m), Jeppe  Johnsson  (m)  och\r\nHillevi Engström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  11.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:Ju236   yrkande  3,\r\n2002/03:Ju253 yrkande 4 och 2002/03:A315 yrkande 9 i\r\ndenna del.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser att det är oacceptabelt att påföljden  för\r\nmisshandel  mot  en  närstående  kvinna  stannar vid\r\nvillkorlig  dom  med samhällstjänst. Det rör  sig  i\r\ndessa fall om allvarliga  brott som regelmässigt bör\r\nrendera ett fängelsestraff.  Även  straffen för våld\r\nmot barn är regelmässigt för låga. Endast  den lägre\r\ndelen  av  straffskalan  tillämpas  av  domstolarna.\r\nRegeringen  bör  låta  utreda  påföljdssystemet  med\r\navseende  på  dessa  typer  av  brott  och  därefter\r\nåterkomma till riksdagen med förslag på erforderliga\r\nlagändringar.\r\n\r\nDetta innebär att vi ställer oss  bakom motionerna\r\nJu236, Ju253 och A315 i nu behandlade delar.\r\n\r\n12.Könsstympning (punkt 12)\r\n\r\nav  Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask  (m),  Jeppe\r\nJohnsson   (m),   Johan   Linander  (c),  Hillevi\r\nEngström (m) och Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 12.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju233 yrkandena 1 och 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nKönsstympning  är  ett  mycket  allvarligt brott och\r\ninnebär  en  kränkning  av  den drabbades  mänskliga\r\nrättigheter. Sådana brott måste  därför  bekämpas på\r\nett    kraftfullt    och   effektivt   sätt.   Trots\r\nstraffskärpning   och  andra   lagstiftningsåtgärder\r\nkönsstympas barn och unga kvinnor som bor i Sverige.\r\nDet  sker  antingen  här   eller  i  deras  tidigare\r\nhemländer.  Det har också visat  sig  att  religiösa\r\nledare  uppmanat   eller   hjälpt   föräldrar   till\r\nmöjligheten  att  könsstympa  sina  barn.  Såvitt vi\r\nkänner   till  har  ingen  lagförts  i  Sverige  för\r\nkönsstympning.\r\n\r\nEffektiva åtgärder måste vidtas för att tillse att\r\nmisstänkta  fall  kommer  till  polis  och åklagares\r\nkännedom   och  resulterar  i  åtal  och  påföljande\r\ndomstolsprövning. Det gäller inte bara dem som utför\r\nkönsstympningen  utan  även föräldrar som låter sina\r\nbarn bli könsstympade och rådgivare som förmår andra\r\ntill brott mot könsstympningslagen.  Om  detta  inte\r\nsker  kan  det  tolkas  som att könsstympning är ett\r\nbrott som samhället inte  tycker att det är värt att\r\nbeivra.\r\nDet  får  ankomma  på  regeringen   att  vidta  de\r\nåtgärder  som  föranleds av vad vi nu anfört.  Detta\r\ninnebär   att   vi   ställer    oss   bakom   motion\r\n2002/03:Ju233 i nu aktuella delar.\r\n\r\n13.Polisens insatser (punkt 14)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice  Ask  (m), Ragnwi\r\nMarcelind   (kd),   Jeppe   Johnsson  (m),  Johan\r\nLinander  (c),  Hillevi Engström  (m)  och  Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  13.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju234 yrkande 2,\r\n2002/03:Ju249  yrkande  10,  2002/03:Ju253 yrkande 5\r\noch  2002/03:Ju363  yrkande  12 samt  avslår  motion\r\n2002/03:A242 yrkande 34.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att polisens insatser  mot kvinnovåld måste\r\nförbättras. Det är dels en resursfråga,  det  behövs\r\nfler och bättre utbildade poliser, dels en fråga  om\r\nbättre  rutiner  och attityder bland poliserna. Våld\r\ninom hemmets väggar  får  inte  betraktas som mindre\r\nallvarliga  ordningsstörningar, utan  måste  tas  på\r\nstörsta allvar.  Att  utreda brott rörande våld inom\r\nfamiljen  ställer  särskilda   krav   på  utredarnas\r\nkompetens  och  arbetssätt.  Regeringen  bör   vidta\r\nåtgärder för att dels se till att polismyndigheterna\r\när  rätt  organiserade  för att bekämpa denna typ av\r\nbrott,   t.ex.   genom   inrättande   av   särskilda\r\nfamiljevåldsenheter,  dels   tillförsäkra  att  alla\r\npoliser får den utbildning och handledning som krävs\r\nför  att  de  skall  betrakta  dessa  brott  som  de\r\nallvarliga gärningar det rör sig  om. Regeringen bör\r\nockså vidta erforderliga åtgärder för att tillse att\r\nbestämmelsen   i  2a  §  förundersökningskungörelsen\r\n(1947:948) om maximalt tre månaders handläggningstid\r\nvid  bl.a. misshandel  av  barn  efterföljs  ute  på\r\npolismyndigheterna.\r\n\r\nDetta  innebär att vi ställer oss bakom motionerna\r\nJu234, Ju249, Ju253 och Ju363 i nu behandlade delar.\r\nMotion A242 i nu behandlad del bör däremot avslås.\r\n\r\n14.Socialtjänstens skyldighet att anmäla brott\r\n(punkt 15)\r\n\r\nav Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe\r\nJohnsson  (m),  Johan  Linander  (c)  och Hillevi\r\nEngström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 14. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju279 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  det  skall  införas  en  lagreglerad\r\nskyldighet för socialtjänsten  att  polisanmäla alla\r\nbrott  rörande  våld och hot mot person  som  kommer\r\ntill dess kännedom.  Personalen  inom socialtjänsten\r\nhar inte den typ av kompetens som krävs för att göra\r\nlämplighetsavvägningar   av   i   vilka    fall   en\r\npolisanmälan    bör   göras.   Med   den   tvingande\r\nbestämmelse som vi  föreslår ökar möjligheterna till\r\nhjälp   åt  det  drabbade   offret   samtidigt   som\r\nmöjligheterna  till  lagföring  ökar  och  en del av\r\nmörkertalet synliggörs. Med en sådan ordning  skulle\r\nmånga  fall  av t.ex. kvinnomisshandel som idag inte\r\nkommer till polisens kännedom bli anmälda.\r\n\r\nRegeringen  bör   återkomma   till  riksdagen  med\r\nförslag på erforderlig lagstiftning.  Detta  innebär\r\natt vi ställer oss bakom motion Ju279 i nu behandlad\r\ndel.\r\n\r\n15.Sekretessåtgärder till skydd för hotade\r\nkvinnor (punkt 16)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask  (m),  Jeppe  Johnsson  (m) och\r\nHillevi Engström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 15. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju250 yrkande 2 samt avslår\r\nmotion 2002/03:Ju249 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHotade och misshandlade kvinnor kan på olika sätt få\r\nsina personuppgifter skyddade för att kunna leva ett\r\nnågorlunda normalt liv utan risk för att bli utsatta\r\nför  hot  eller  våld  från   samma  man.  Dessvärre\r\nförekommer det alltför ofta att olika myndigheter av\r\nokunskap  röjer kvinnans adress  för  mannen  vilket\r\nleder till  ökad  otrygghet  och  annat  lidande för\r\nkvinnan.    Åtgärder    måste    vidtas    så    att\r\nsekretessbelagda uppgifter om kvinnan inte lämnas ut\r\nav  misstag.  Det  får  ankomma  på  regeringen  att\r\nsäkerställa  att  personalen  på berörda myndigheter\r\nerhåller  tillräcklig  kunskap  om   regelverket  på\r\nområdet.\r\n\r\nDetta  innebär  att  vi  ställer oss bakom  motion\r\nJu250  i  nu  behandlad  del.  Motion   Ju249  i  nu\r\nbehandlad  del  bör dock, på av majoriteten  anförda\r\nskäl, avslås.\r\n\r\n16.Sekretessåtgärder till skydd för hotade\r\nkvinnor (punkt 16)\r\n\r\nav Johan Linander (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  16\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  16. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju249 yrkande 7 samt avslår\r\nmotion 2002/03:Ju250 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI  de  fall  där  hotbilden är så allvarlig  att  en\r\nkvinna och hennes eventuella barn måste få hjälp med\r\natt bl.a. flytta utomlands är det socialtjänsten som\r\nskall hjälpa till med  det  praktiska  arrangemanget\r\noch finansiera flytten. Det har emellertid visat sig\r\natt   socialtjänsten  ibland  inte  har  tillräcklig\r\nkompetens  för att genomföra arrangemanget. Eftersom\r\ndet  är  mycket   viktigt   att  dessa  kvinnor  får\r\nkompetent hjälp vill vi flytta över ansvaret för det\r\npraktiska  genomförandet  och  finansieringen   till\r\nRikspolisstyrelsen.  Det  får  ankomma på regeringen\r\natt vidta de åtgärder som krävs  för  att åstadkomma\r\ndetta.\r\n\r\nDetta  innebär  att  jag ställer mig bakom  motion\r\nJu249  i  nu  behandlad  del.   Motion  Ju250  i  nu\r\nbehandlad  del  bör  däremot  inte  föranleda  någon\r\nåtgärd från riksdagens sida.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n17.Bemötande av brottsoffer m.m. (punkt 17)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask  (m),  Ragnwi\r\nMarcelind   (kd),   Jeppe   Johnsson  (m),  Johan\r\nLinander  (c),  Hillevi Engström  (m)  och  Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  17.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen   motionerna   2002/03:Ju249  yrkande  12,\r\n2002/03:Ju312 yrkande 1, 2002/03:Ju320 yrkande 2 och\r\n2002/03:Ju363 yrkande 17.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser att det är viktigt  att  på  alla  sätt öka\r\nbrottsoffrens  känsla av trygghet. Samtidigt är  det\r\nockså angeläget  att  se  till  att  de  känner  sig\r\ndelaktiga  i  den  rättsprocess  där  de  själva  är\r\nmålsägande.   Det   finns   visserligen   redan   en\r\nskyldighet för polisen att informera den drabbade om\r\nutredningen  och vart denne kan vända sig för att få\r\nhjälp  och  stöd.  Informationen  till  brottsoffren\r\nfungerar     emellertid     i     praktiken     inte\r\ntillfredsställande.   Ett   sätt   bland  många  att\r\nförbättra  informationen  till  målsägandena  skulle\r\nkunna vara att förse alla som polisanmäler ett brott\r\nmed en informationsbroschyr innehållande  svar på de\r\nvanligaste  frågorna  som  brottsoffer  har. Det  är\r\nockså  mycket  vanligt  att åklagare varken  träffar\r\neller talar med målsäganden innan huvudförhandlingen\r\näger rum. Enligt vår mening måste informationen till\r\nbrottsoffren bli bättre.\r\n\r\nRegeringen bör därför ges  i  uppdrag  att snarast\r\nvidta åtgärder i syfte att förbättra bemötandet  och\r\ninformationen  till  brottsoffren i enlighet med vad\r\nvi nu har anfört.\r\nDet  anförda innebär  att  vi  ställer  oss  bakom\r\nmotionerna  Ju249,  Ju312,  Ju320  och Ju363 i dessa\r\ndelar.\r\n\r\n18.Information om permissioner (punkt 18)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask  (m),  Ragnwi\r\nMarcelind   (kd),   Jeppe   Johnsson  (m),  Johan\r\nLinander  (c),  Hillevi Engström  (m)  och  Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  18.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju369 yrkande 3.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är  inte  ovanligt  att  personer  som  avtjänar\r\nfängelsestraff  för  övergrepp  på  t.ex. maka eller\r\nsambo i samband med permission gör sig skyldiga till\r\nnya  brott  mot samma målsägande. För att  ge  dessa\r\nbrottsoffer en  rimlig  chans  att  själva  vidta de\r\nåtgärder  som de finner nödvändiga och lämpliga  för\r\natt skydda  sig  mot  nya övergrepp anser vi att det\r\nskall   införas  en  undantagslös   skyldighet   att\r\ninformera brottsoffret om den dömdes permissioner. I\r\nsamband därmed  bör  också  frågor  om  säkerhet och\r\nskydd diskuteras.\r\n\r\nRegeringen bör vidta de åtgärder som föranleds  av\r\nvad vi nu anfört.\r\nVi  ställer  oss  alltså  bakom motion Ju369 i här\r\nbehandlad del.\r\n\r\n19.Ökad kompetens inom rättsväsendet om\r\nbrottsoffer (punkt 19)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice  Ask  (m), Ragnwi\r\nMarcelind   (kd),   Jeppe   Johnsson  (m),  Johan\r\nLinander  (c),  Hillevi Engström  (m)  och  Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  19.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  delvis  motionerna  2002/03:Ju249 yrkande\r\n11, 2002/03:Ju250 yrkande 7, 2002/03:Ju253 yrkande 3\r\nsamt 2002/03:Ju363 yrkandena 13  och  18 samt avslår\r\nmotion 2002/03:Ju283 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet är ytterst viktigt att det satsas ordentligt  på\r\nutbildning   inom  rättsväsendets  myndigheter  samt\r\nandra myndigheter  som  kommer  i daglig kontakt med\r\nbrottsoffer.   Utbildning   behövs   rörande   bl.a.\r\nbrottsoffrens situation och behov, om krishantering,\r\nkulturskillnader  samt  bakomliggande  orsaker  till\r\nvåld  mot  kvinnor.  Även barnkompetensen inom  hela\r\nrättsväsendet måste öka.\r\n\r\nRegeringen bör vidta erforderliga åtgärder för att\r\nsäkerställa att adekvat  och  tillräcklig utbildning\r\nges  till sådan personal som vi  nu  omnämnt.  Detta\r\ninnebär  att  vi ställer oss bakom motionerna Ju249,\r\nJu250, Ju253 och Ju363 i nu behandlade delar. Motion\r\nJu283  i nu behandlad  del  bör  däremot  avslås  av\r\nriksdagen.\r\n\r\n20.Ökad kompetens inom rättsväsendet om\r\nbrottsoffer (punkt 19)\r\n\r\nav Alice Åström (v) och Leif Björnlod (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 19\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 20. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju283 yrkande 2 samt avslår\r\nmotionerna 2002/03:Ju249  yrkande  11, 2002/03:Ju250\r\nyrkande    7,    2002/03:Ju253    yrkande   3   samt\r\n2002/03:Ju363 yrkandena 13 och 18.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBrottslighet mot kvinnor kännetecknas  ofta  av  ett\r\nsystematiskt förtryck av kvinnan som person. Brotten\r\nbegås  ofta  i hemmet och spänner över ett vitt fält\r\nav  brottskategorier.  Det  är  vid  mäns  våld  mot\r\nkvinnor ofta den systematiska kränkningen av kvinnan\r\nsom  karaktäriserar   kvinnans   utsatta  situation.\r\nVåldet kan eskalera i grad och omfattning,  och  det\r\nkan  gå  år  utan  att  offret  söker  hjälp. När så\r\näntligen  sker  är  det  initiala bemötandet  mycket\r\nviktigt.  Alla  aktörer, bl.a.  inom  rättsväsendet,\r\nmåste ha kunskap om de strukturer som är grunden för\r\nvåld mot kvinnor  och  kunskap om hur mottagandet av\r\ndessa kvinnor skall ske.\r\n\r\nDet  får  ankomma  på  regeringen   att  vidta  de\r\nåtgärder som erfordras för att kunskaperna  om  våld\r\nmot kvinnor och de strukturer som detta våld grundas\r\ni  ökar inom de myndigheter och instanser som kommer\r\ni kontakt  med  kvinnliga brottsoffer. Detta innebär\r\natt vi ställer oss bakom motion Ju283 i nu behandlad\r\ndel. Övriga här behandlade  motionsyrkanden  bör, på\r\nde  av  majoriteten  anförda  skälen, inte föranleda\r\nnågon åtgärd från riksdagen.\r\n\r\n21.Kompetens om invandrarkvinnors situation\r\nm.m. (punkt 20)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice  Ask  (m),  Jeppe\r\nJohnsson  (m),  Hillevi  Engström  (m)  och Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 20 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 21. Därmed bifaller\r\nriksdagen   motionerna  2002/03:Ju250   yrkande   4,\r\n2002/03:Ju279  yrkande  2  och 2002/03:Sf226 yrkande\r\n11.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMånga invandrarkvinnor lever  i socialt utanförskap.\r\nFamiljen är för många den enda trygghet de har i det\r\nnya landet. Många unga kvinnor  från  andra kulturer\r\nsom försöker anpassa sig till det svenska  samhället\r\nfår problem att hantera situationen att både vara en\r\ngod dotter och samtidigt leva ett normalt liv.\r\n\r\nDet  finns idag nästan ingen forskning inom  detta\r\nområde,  men erfarenheten hos polis och kvinnojourer\r\nvisar  dock  att  anmälningarna  om  misshandel  mot\r\ninvandrarkvinnor  har ökat. Det är angeläget att det\r\nfinns tillräckligt  med  personal  inom bl.a. polis-\r\noch  åklagarväsendena samt de sociala  myndigheterna\r\nsom   är    särskilt    utbildade   på   frågor   om\r\ninvandrarkvinnors situation och utsatthet.\r\nDet   får   ankomma   på  regeringen   att   vidta\r\nerforderliga       åtgärder,      eventuellt       i\r\nbudgetsammanhang, för att tillse att större insatser\r\ngörs för utbildning av personalen inom rättsväsendet\r\nom  invandrarkvinnornas   situation   och  särskilda\r\nbehov.  Detta  innebär  att  vi  ställer  oss  bakom\r\nmotionerna  Ju250,  Ju279  och Sf226 i nu behandlade\r\ndelar.\r\n\r\n22.Ökad kompetens om samkönat partnervåld\r\n(punkt 21)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp) och Karin Granbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  22.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motionerna  2002/03:Ju234  yrkande 17 och\r\n2002/03:L249 yrkande 13.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet samkönade partnervåldet följer samma mönster som\r\nråder  inom  olikkönade parförhållanden.  Samhällets\r\ninsatser mot våld  inom samkönade relationer brister\r\nibland  därför  att  kunskapen   och   förmågan  att\r\nupptäcka   och   förstå   att   det   rör   sig   om\r\npartnerrelaterat våld saknas. För att motverka detta\r\nkrävs     framförallt    utbildningsinsatser    inom\r\nsjukvården,  socialtjänsten samt inom polisen och de\r\nrättsvårdande myndigheterna.\r\n\r\nDet   får  ankomma   på   regeringen   att   vidta\r\nerforderliga     åtgärder     för     att     sådana\r\nutbildningsinsatser   kommer   till  stånd  inom  de\r\nstatliga myndigheterna samt för att stimulera sådana\r\ninsatser inom kommuner och landsting.\r\nDetta innebär att vi ställer oss  bakom motionerna\r\nJu234 och L249 i nu behandlade delar.\r\n\r\n23.Behandling av misshandlande män (punkt 22)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask  (m),  Jeppe Johnsson  (m)  och\r\nHillevi Engström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  23.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju250 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMän som  misshandlar  kvinnor är i stor omfattning i\r\nbehov  av vård och behandling.  De  måste  motiveras\r\ntill att  bearbeta sitt aggressiva beteende gentemot\r\nkvinnor. Det  finns  idag  metoder för behandling av\r\nmän som misshandlar kvinnor.  Det  är  också bra att\r\nett  forskningsbaserat nationellt behandlingsprogram\r\nför misshandlande män utarbetas inom kriminalvården.\r\nMetoderna  för  behandling av dessa män behöver dock\r\nutvecklas. Ytterligare  forskning  behövs inom detta\r\nområde.  Det  får  ankomma på regeringen  att  -  om\r\nnödvändigt i budgetsammanhang  -  vidta  de åtgärder\r\nsom erfordras för att stimulera forskning inom detta\r\nområde. Det anförda innebär att vi ställer oss bakom\r\nmotion Ju250 i nu behandlad del.\r\n\r\n\r\n24.Kriminalstatistik rörande sexuella övergrepp\r\nmot barn (punkt 23)\r\n\r\nav  Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m),  Ragnwi\r\nMarcelind   (kd),   Jeppe   Johnsson  (m),  Johan\r\nLinander  (c),  Hillevi Engström  (m)  och  Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  24.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju361 yrkande 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nVi anser  att  den  statistik  som  finns att tillgå\r\nrörande sexuella övergrepp mot barn under 15 år inte\r\när   tillräcklig.  Bland  annat  kan  man  inte   av\r\nstatistiken     utläsa     hur     stor    del    av\r\npolisanmälningarna om sexualbrott mot  barn under 15\r\når som leder till åtal och lagföring i domstol. Inte\r\nheller går det av kriminalstatistiken att utläsa hur\r\nstor del av sexualbrotten mot barn under  15  år som\r\nbegås  inom  familjen. Det får ankomma på regeringen\r\natt vidta erforderliga åtgärder för att mer specifik\r\nstatistik utarbetas på detta område.\r\n\r\nDetta innebär  att  vi  ställer  oss  bakom motion\r\nJu361 i nu behandlad del.\r\n\r\n25.Situationen för äldre och funktionshindrade\r\nbrottsoffer (punkt 24)\r\n\r\nav Alice Åström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att  utskottets  förslag under punkt  24\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation 25.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju283 yrkande 7.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nÄldre och funktionshindrade  är särskilt sårbara för\r\natt utsättas för brott. Brott  mot  dessa grupper är\r\nofta  dolda  brott  som begås i hemmet eller  på  en\r\nvårdinrättning.  Gärningsmännen   är   inte   sällan\r\nanhöriga   eller   personal  på  vårdinrättningarna,\r\nvilket gör offren än  mer  utsatta.  Det  är  mycket\r\nviktigt  att personal som kommer i kontakt med dessa\r\ngrupper, t.ex.  distriktssköterskor  och läkare, har\r\nredskap  för att på olika sätt kunna hjälpa  offret.\r\nDen  kartläggning   som   gjorts   inom   ramen  för\r\nregeringens  Råd  för kvinnliga brottsoffer är  bra.\r\nMer behöver dock göras,  bl.a.  bör  närmare utredas\r\nhur våld mot dessa grupper kan upptäckas och anmälas\r\ni större utsträckning och hur stöd till  offren bäst\r\nutformas.      Regeringen      bör     därför     ge\r\nBrottsoffermyndigheten  i  uppdrag   att   genomföra\r\nytterligare  utredningsåtgärder avseende situationen\r\nför äldre och funktionshindrade brottsoffer.\r\n\r\nDetta innebär  att  jag  ställer  mig bakom motion\r\nJu283 i nu behandlad del.\r\n\r\n26.Rättsligt biträde till kvinnliga brottsoffer\r\n(punkt 25)\r\n\r\nav  Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson  (m),  Johan\r\nLinander (c) och Hillevi Engström (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 25\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 26. Därmed bifaller\r\nriksdagen  motionerna 2002/03:Ju249  yrkande  9  och\r\n2002/03:A242 yrkande 38.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nMålsägandebiträde  förordnas enligt min mening i för\r\nliten utsträckning i  förhållande till det behov som\r\nfinns och i många fall  i  ett  för  sent  skede  av\r\nprocessen.\r\n\r\nJag  anser att flickor och kvinnor som utsatts för\r\nvålds-  och   sexualbrott   men   som   inte   vågar\r\npolisanmäla  brottet i vissa fall bör kunna få hjälp\r\nav ett måls-ägandebiträde  inför polisanmälan. Detta\r\nför att de bl.a. skall kunna  få råd och information\r\nsamt hjälp med att ansöka om skydd  m.m. Den hjälpen\r\nskall  idag  kunna  lämnas av socialtjänsten.  Detta\r\nfungerar   emellertid   inte    i    praktiken    då\r\nsocialtjänstens personal ofta brister i de juridiska\r\nkunskaperna.\r\nJag  anser att regeringen bör låta göra en översyn\r\nav de gällande  reglerna  på  området  och  därefter\r\nåterkomma   till  riksdagen  med  ett  förslag  till\r\nerforderlig  lagstiftning.  Detta  innebär  att  jag\r\nställer mig bakom  motionerna  Ju249  och  A242 i nu\r\nbehandlade delar.\r\n\r\n27.Brottsofferstatus till barn som bevittnar\r\nvåld inom familjen (punkt 27)\r\n\r\nav  Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m),  Ragnwi\r\nMarcelind   (kd),   Jeppe   Johnsson  (m),  Johan\r\nLinander  (c),  Hillevi Engström  (m)  och  Karin\r\nGranbom (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som anförs i reservation  27.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju224 yrkande 3,\r\n2002/03:Ju234     yrkande     11,     2002/03:Ju244,\r\n2002/03:Ju249 yrkande 16, 2002/03:Ju253  yrkande  2,\r\n2002/03:Ju334 och 2002/03:So510 yrkande 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nFrågan  om  barns  brottsofferstatus är komplicerad.\r\nDen berör centrala begrepp i straffprocessen. Enligt\r\nvår mening är frågan  också  angelägen;  det handlar\r\nt.ex.  om  rätten  att  föra  talan om skadestånd  i\r\nbrottmålsprocessen     och     om    rätten     till\r\nbrottsskadeersättning. Enligt vår  mening bör frågan\r\nsnarast utredas. Det får ankomma på  regeringen  att\r\ntillsätta  en utredning med uppdrag att utreda dessa\r\nfrågor. Detta  innebär  att  vi  ställer  oss  bakom\r\nmotionerna Ju 224, Ju234, Ju244, Ju249, Ju253, Ju334\r\noch So 510 i nu behandlade delar.\r\n\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\n1. Europeiskt samarbete för bättre skydd av\r\nbrottsoffer (punkt 4)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nUnder   senare   år   har   brottsoffrens  situation\r\nuppmärksammats  i  ökad  grad i  många  länder.  Men\r\nnationella insatser räcker  inte  alltid. För att vi\r\nmed   kraft   skall  kunna  förbättra  stödet   till\r\nbrottsoffren   måste    de   nationella   insatserna\r\nkompletteras med internationellt samarbete.\r\n\r\nBrottsoffrens rättigheter  anses  idag  vara något\r\nsom  varje land har att göra gällande långt  utanför\r\nde  egna   gränserna.   Normen   för   brottsoffrens\r\nrättigheter  uttrycks  klart  och  entydigt   i  FN-\r\nresolutionen     från    1985    om    grundläggande\r\nrättsprinciper för  brottsoffer. I denna anges bl.a.\r\natt ett brottsoffer skall  ha  rätt  till ersättning\r\nfrån  gärningsmannen,  rätt  till  ersättning   från\r\nstaten,  rätt till medicinsk, social och psykologisk\r\nhjälp samt  rätt  att  få  tillgång  till  den  egna\r\nprocessen.\r\nVi  anser  att Sverige liksom övriga medlemsstater\r\ninom EU gemensamt  måste verka för att dessa viktiga\r\nprinciper får ett verkligt  genomslag.  De måste bli\r\nverklighet för många, fler inom och utom  EU  än vad\r\nsom  är  fallet  i  dag.  EU  antog  i mars 2001 ett\r\nrambeslut  om  brottsoffer som stärker brottsoffrens\r\nställning. Brottsoffren  skall  nu  garanteras vissa\r\nrättigheter,  även när brottet begåtts  utanför  det\r\negna   landet   men    inom    unionen.   Europeiska\r\nkommissionen lämnade i oktober 2002 ett förslag till\r\nrådets     direktiv     om    brottsofferersättning,\r\ninnehållande  bl.a.  miniminormer  för  brottsoffers\r\nrätt  till  statlig  ersättning   samt   regler  för\r\ngränsöverskridande fall. Detta är ett positivt  steg\r\ni  rätt  riktning. Vi vill understryka betydelsen av\r\natt  arbetet   med   att   utveckla  det  europeiska\r\nsamarbetet  för bättre brottsofferskydd  fortsätter.\r\nDet är härvid också viktigt att man inom EU går från\r\nord till handling  och  att  dessa  åtgärder  får en\r\nreell betydelse för brottsoffren.\r\n\r\n2. Stödperson (punkt 26)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask  (m),  Jeppe  Johnsson  (m) och\r\nHillevi Engström (m).\r\n\r\nStödpersoner    för   målsägande   är   ett   mycket\r\nbetydelsefullt inslag i brottmålsprocessen, särskilt\r\nvid  våldsbrott begångna  av  en  till  brottsoffret\r\nnärstående   person.   Vid   bl.a.   mål   om   grov\r\nkvinnofridskränkning   utgör   ofta  rättegången  en\r\nmycket påfrestande upplevelse för  målsäganden.  Det\r\när  viktigt  att informationen om möjligheten att ha\r\nmed sig en stödperson  vid polisförhör och rättegång\r\nförbättras och verkligen  når  ut  till alla berörda\r\nmålsägande.   Varje   processuell   möjlighet    att\r\nunderlätta  för  brottsoffret bör delges honom eller\r\nhenne på ett klart  och  tydligt  sätt  och tidigt i\r\nprocessen.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n\r\n2002/03:Ju208 av Rigmor Stenmark (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om att en kampanj genomförs\r\nmed mottot Nollvision mot kvinnovåld.\r\n\r\n2002/03:Ju224 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att barn får\r\nbrottsofferstatus.\r\n\r\n2002/03:Ju233 av Inger René (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen  anförs  om  att  den  som\r\nuppmanar till  könsstympning  av kvinnor bör kunna\r\nåtalas.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  misstänkta\r\nfall     av     könsstympning     resulterar     i\r\ndomstolsprövning.\r\n\r\n2002/03:Ju234 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om tillsättandet  av\r\n\"haverikommission\".\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om förstärkning  av\r\npolisen.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om vapenlicens för\r\ntårgasspray.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  barn  som\r\nbrottsoffer i lagstiftningen.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om straffskärpning\r\nvid kvinnofridsbrott.\r\n\r\n14. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nvåldtäktslagstiftningen.\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om samkönat\r\npartnervåld.\r\n\r\n\r\n\r\n2002/03:Ju236 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag  till  ändring  av brottsbalkens regler om\r\nsamhällstjänst i enlighet  med  vad  som  anförs i\r\nmotionen om misshandelsbrott.\r\n\r\n2002/03:Ju244 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om ökat skydd för barn  som på\r\nolika sätt drabbas av våld i hemmet.\r\n\r\n2002/03:Ju249 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att  lägga  över\r\nansvaret från  kommunerna  till Rikspolisstyrelsen\r\nnär det gäller handläggning  av  ärenden  som  rör\r\nkvinnor  som  måste  få en ny identitet samt lämna\r\nlandet.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en nollvision för\r\nvåld mot kvinnor och barn.\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om ökad rättshjälp\r\nför flickor och kvinnor.\r\n\r\n10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om nya rutiner  och\r\nattityder inom  polisen  när  det gäller brott mot\r\nkvinnor och barn.\r\n\r\n11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om ökade satsningar\r\npå   utbildning   för   poliser,   personal   inom\r\nrättsväsendet,  socialtjänsten,  primärvården samt\r\ntjänstemän inom kommuner och landsting.\r\n\r\n12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om brottsoffers rätt\r\ntill  information  om  vad  som  händer  efter  en\r\npolisanmälan.\r\n\r\n16. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att  barn  som\r\nupplever   familjevåld   skall    betraktas    som\r\nbrottsoffer.\r\n\r\n17.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs  om  en  skärpning av\r\nvåldtäktslagstiftningen.\r\n\r\n2002/03:Ju250 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att åtgärder måste\r\nvidtas  så  att  sekretessbelagda  uppgifter  inte\r\nläcker ut.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en stödperson till\r\nden misshandlade kvinnan.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening att invandrarkvinnornas situation  särskilt\r\nbeaktas.\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om en stödperson till\r\nbarn i familjer där kvinnomisshandel förekommer.\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av\r\nfortbildning  och  handledning för polisen och det\r\növriga rättsväsendet.\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om forskning.\r\n\r\n2002/03:Ju251 av Lena Adelsohn Liljeroth (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  ökat  stöd  till  unga\r\nbrottsoffer.\r\n\r\n2002/03:Ju253 av Cecilia Magnusson och Anita Sidén\r\n(m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om införande  av\r\ndödsorsaksutredningar, s.k. haverikommission,  vid\r\nmord på barn.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om psykisk misshandel\r\nav barn.\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  barnkompetens i\r\npolisutredningar och domstolsprocesser där barn är\r\ninblandade.\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs om skärpt straff vid\r\nbarnmisshandel.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om inrättande av\r\nfamiljevåldsenheter inom polismyndigheterna.\r\n\r\n2002/03:Ju260 av Jeppe Johnsson och Anita Sidén (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om att det nya  brottet  grov\r\nkvinnofridskränkning snarast utvärderas.\r\n\r\n2002/03:Ju279 av Hillevi Engström (m):\r\n\r\n2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att personal  med\r\nspecialistkompetens   för   ärenden  rörande  s.k.\r\nhedersproblematik  skall finnas  inom  polis-  och\r\nåklagarväsendet i hela landet.\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om socialtjänstens\r\nskyldighet  att alltid  anmäla  till  polis  eller\r\nåklagare om misstanke  finns  att  en hjälpsökande\r\nutsatts för våld eller hot mot person.\r\n\r\n2002/03:Ju283 av Rossana Valeria D. m.fl. (v):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att kunskaperna om\r\nvåld mot kvinnor  och de strukturer som detta våld\r\ngrundas i måste öka  hos  alla  de myndigheter och\r\ninstanser som kommer i kontakt med brottsoffer.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nBrottsoffermyndigheten  skall uppdras att särskilt\r\nutreda situationen för äldre och funktionshindrade\r\nbrottsoffer.\r\n\r\n2002/03:Ju288 av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren\r\n(m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att  ta  bort licenstvånget\r\nför pepparsprej.\r\n\r\n2002/03:Ju312 av Mikael Oscarsson och Dan Kihlström\r\n(kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad som  i  motionen  anförs om att se över\r\nstödet och informationen till brottsoffer.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad som  i  motionen  anförs  om  att  all\r\nlagstiftning  beträffande brottsoffer bör samlas i\r\nen brottsofferbalk.\r\n\r\n2002/03:Ju320 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om behovet av en ny\r\nstrategi för hur  stödet  till  brottsoffer  skall\r\nutformas.\r\n\r\n2.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag till ändring i förundersökningskungörelsen\r\n(1947:948)  om  att  brottsoffrens  delaktighet  i\r\nrättsprocessen  bör  öka  i  enlighet  med vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:Ju328 av Christer Skoog och Jan Björkman\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen    anförs    om   slopande   av\r\npreskriptionstid vid incestbrott.\r\n\r\n2002/03:Ju332 av Claes Västerteg m.fl. (c):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag  till  ändring  av  6  kap.     1 § första\r\nstycket   brottsbalken,   så  att  andra  meningen\r\nförlängs  med  \"eller  att  otillbörligt  utnyttja\r\nperson  som  befinner  sig i vanmakt  eller  annat\r\nhjälplöst  tillstånd eller  lider  av  en  psykisk\r\nstörning\".\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till ändring av  6  kap.     3  §  första\r\nstycket brottsbalken, andra meningen stryks.\r\n\r\n3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att våldtäkt\r\nalltid är våldtäkt.\r\n\r\n2002/03:Ju334 av Carina Ohlsson och Monica Green\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om möjlighet att begära\r\nskadestånd för barn som bevittnat våld.\r\n\r\n2002/03:Ju341 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen  anförs  om  att  fortsätta\r\narbetet med att utveckla det europeiska samarbetet\r\nför bättre brottsofferskydd.\r\n\r\n2002/03:Ju348 av Peter Pedersen (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  i motionen  anförs  om  att  regeringen  i\r\nsamverkan  med  berörda  myndigheter  tar  fram  ett\r\nåtgärdsprogram  för  att förebygga mäns hot och våld\r\nmot kvinnor.\r\n\r\n2002/03:Ju361 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n2. Riksdagen begär att  regeringen tar fram specifik\r\nstatistik över de senaste  årens  anmälda sexuella\r\növergrepp mot barn under 15 år.\r\n\r\n2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs   om  skyndsamma\r\nåtgärder  beträffande  hjälpmedel för kvinnor  som\r\nlever med överfallshot.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  utsatta\r\nkvinnor  skall  få  s.k.  trygghetspaket, larm och\r\npepparsprej.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att göra det\r\nlagligt för hotade kvinnor att använda pepparsprej\r\ni självförsvar.\r\n\r\n7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av\r\nutvärdering av kvinnofridslagen.\r\n\r\n8.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag  till  en lagändring i 6 kap. brottsbalken\r\nom  sexualbrott  gällande   våldtäktsbegreppet   i\r\nenlighet med vad i motionen anförs.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om att  brottsoffrets\r\nbeteende eller sexualhistoria inte skall  ha någon\r\nbetydelse när domstolen skall bedöma ansvarsdelen.\r\n\r\n12.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening   vad   i   motionen    anförs    om    att\r\nhandläggningstid   vid   barnmisshandel  inte  får\r\növerskrida tre månader.\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att utredningar om\r\nsexuella   övergrepp   på  barn  skall  ha  högsta\r\nprioritet  och att handläggare  av  dessa  ärenden\r\nmåste ha hög kompetens.\r\n\r\n17. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\ninformationsinsatserna      till      brottsoffret\r\nförbättras under polisutredning.\r\n\r\n18.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  obligatorisk\r\nutbildning  av  dem som dagligen kommer i  kontakt\r\nmed brottsoffer.\r\n\r\n2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n17. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om åtgärder för  att\r\nstärka brottsoffrens ställning.\r\n\r\n2002/03:Ju369 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att\r\nstärka brottsoffrens ställning.\r\n\r\n3.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram\r\nförslag om brottsoffers rätt till information  vid\r\ngärningsmäns permissioner.\r\n\r\n6.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  som  vidgar  rätten  till  stödperson för\r\nmålsägande i domstol.\r\n\r\n2002/03:L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om ökade kunskaper om\r\nvåld mot närstående i samkönade relationer.\r\n\r\n2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n11. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om vikten  av  att\r\npolisen breddar sin  kulturella  kompetens i syfte\r\natt  bättre  kunna  informera om invandrarkvinnors\r\nrättigheter, kunna ta emot anmälningar om våld mot\r\nkvinnor och utreda dessa brott.\r\n\r\n2002/03:So451 av Ulla Hoffmann m.fl. (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen   anförs  om  krav  på\r\nåterrapportering i regleringsbrev  avseende arbete\r\nmot sexualiserat våld.\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening att beredningen  av  Sexualbrottskommitténs\r\nförslag skall påskyndas.\r\n\r\n2002/03:So510 av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén\r\n(c):\r\n\r\n5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  vad  i\r\nmotionen anförs om att barn som lever  i  familjer\r\ndär    våld   förekommer   skall   betraktas   som\r\nbrottsoffer.\r\n\r\n2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):\r\n\r\n33.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  till  ändring  av fridskränkningslagen, i\r\nenlighet med vad som anförs i motionen.\r\n\r\n34. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att videofilmning\r\nbör   användas    i    alla    polisdistrikt   för\r\ndokumentering av misshandel.\r\n\r\n37.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  behov  av\r\nhjälpmedel  för hotade  kvinnor  som  utsätts  för\r\növerfall.\r\n\r\n38. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om att kvinnor  som\r\nutsatts  för  misshandel   eller   våldtäkt  skall\r\nerbjudas  juridiskt  biträde  och psykolog-  eller\r\nkuratorhjälp.\r\n\r\n39.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om en lagändring i 6\r\nkap.   brottsbalken    om   sexualbrott   gällande\r\nvåldtäktsbegreppet.\r\n\r\n2002/03:A315 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n8. Riksdagen beslutar införa  obligatorisk  häktning\r\nför  försök  till brott, för vilket minst två  års\r\nfängelse är föreskrivet  i  enlighet  med  vad som\r\nanförs i motionen.\r\n\r\n9.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om straffsatserna  för\r\nvålds- och sexualbrott.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Allmänt om brottsoffer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju312 yrkande 2, 2002/03:Ju320 yrkande 1, 2002/03:Ju364 yrkande 17, 2002/03:Ju369 yrkande 1 och 2002/03:So451 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "14EA904F-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "14",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "152",
                    "134",
                    "14",
                    "49"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/14EA904F-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Åtgärder mot våld mot kvinnor och barn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju208, 2002/03:Ju249 yrkande 8 och 2002/03:Ju348.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"v\"",
          "votering_id": "14EA9050-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (c, v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "3",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "252",
                    "47",
                    "1",
                    "49"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/14EA9050-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Haverikommission vid dödligt våld",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju234 yrkande 1 och 2002/03:Ju253 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Europeiskt samarbete för bättre skydd av brottsoffer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju341 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Trygghetspaket för hotade kvinnor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju234 yrkande 6, 2002/03:Ju288, 2002/03:Ju363 yrkandena 1-3 och 2002/03:A242 yrkande 37.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Utvärdering av fridskränkningsreformen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju260, 2002/03:Ju363 yrkande 7 och 2002/03:A242 yrkande 33.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Straffskalan för grov kvinnofridskränkning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju234 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Våldtäkt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju234 yrkande 14, 2002/03:Ju249 yrkande 17, 2002/03:Ju332 yrkandena 1-3, 2002/03:Ju363 yrkandena 8 och 9, 2002/03:So451 yrkande 2 och 2002/03:A242 yrkande 39.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "8",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "14EA9056-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 8 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "165",
                    "134",
                    "1",
                    "49"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/14EA9056-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Påföljder för sexualbrott",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A315 yrkande 9 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Preskription av sexualbrott mot barn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju328.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "10",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "14EA9058-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 10 (c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "214",
                    "85",
                    "0",
                    "50"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/14EA9058-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Misshandel av kvinnor och barn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju236 yrkande 3, 2002/03:Ju253 yrkande 4 och 2002/03:A315 yrkande 9 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Könsstympning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju233 yrkandena 1 och 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Obligatorisk häktning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:A315 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Polisens insatser",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju234 yrkande 2, 2002/03:Ju249 yrkande 10, 2002/03:Ju253 yrkande 5, 2002/03:Ju363 yrkande 12 och 2002/03:A242 yrkande 34.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "13",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "14EA905C-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 13 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "127",
                    "0",
                    "0",
                    "17"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "164",
                    "134",
                    "0",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/14EA905C-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Socialtjänstens skyldighet att anmäla brott",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju279 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "14",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "votering_id": "14EA905D-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 14 (m, c, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "1",
                    "47",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "3",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "14",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "202",
                    "98",
                    "0",
                    "49"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/14EA905D-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Sekretessåtgärder till skydd för hotade kvinnor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 7 och 2002/03:Ju250 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Bemötande av brottoffer m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 12, 2002/03:Ju312 yrkande 1, 2002/03:Ju320 yrkande 2 och 2002/03:Ju363 yrkande 17.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Information om permissioner",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju369 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "18",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "14EA9060-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 18 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "48",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "1",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "165",
                    "135",
                    "0",
                    "49"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/14EA9060-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Ökad kompetens inom rättsväsendet om brottsoffer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 11, 2002/03:Ju250 yrkande 7, 2002/03:Ju253 yrkande 3, 2002/03:Ju283 yrkande 2 och 2002/03:Ju363 yrkandena 13 och 18.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "20",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "14EA9061-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 20 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "2",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "1",
                    "47",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "20",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "2",
                    "0",
                    "36",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "2",
                    "1",
                    "25",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "1",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "14",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "130",
                    "39",
                    "131",
                    "49"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/14EA9061-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Kompetens om invandrarkvinnors situation m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju250 yrkande 4, 2002/03:Ju279 yrkande 2 och 2002/03:Sf226 yrkande 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Ökad kompetens om samkönat partnervåld",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju234 yrkande 17 och 2002/03:L249 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Behandling av misshandlande män",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju250 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Kriminalstatistik rörande sexuella övergrepp mot barn",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju361 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Situationen för äldre och funktionshindrade brottsoffer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju283 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "25",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "14EA9066-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 25 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "20",
                    "0",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "38",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "24",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "1",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "274",
                    "25",
                    "1",
                    "49"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/14EA9066-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Rättsligt biträde till kvinnliga brottsoffer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 9 och 2002/03:A242 yrkande 38.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Stödperson",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju250 yrkandena 3 och 5 och 2002/03:Ju369 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Brottsofferstatus till barn som bevittnar våld inom familjen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju224 yrkande 3, 2002/03:Ju234 yrkande 11, 2002/03:Ju244, 2002/03:Ju249 yrkande 16, 2002/03:Ju253 yrkande 2, 2002/03:Ju334 och 2002/03:So510 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "27",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "14EA9069-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 27 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "128",
                    "0",
                    "0",
                    "16"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "2",
                    "46",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "20",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "38",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "13",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "167",
                    "132",
                    "1",
                    "49"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/14EA9069-6356-11D7-AE84-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Ökat stöd till unga brottsoffer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju251.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU11",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Allmänt om brottsoffer",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Allmänt om brottsoffer",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Åtgärder mot våld mot kvinnor och barn",
          "partier": "\"c\",\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Haverikommission vid dödligt våld",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Trygghetspaket för hotade kvinnor",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Utvärdering av fridskränkningsreformen",
          "partier": "\"m\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Straffskalan för grov kvinnofridskränkning",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Våldtäkt",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Påföljder för sexualbrott",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Preskription av sexualbrott mot barn",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Misshandel av kvinnor och barn",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Könsstympning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Polisens insatser",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Socialtjänstens skyldighet att anmäla brott",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Sekretessåtgärder till skydd för hotade kvinnor",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Sekretessåtgärder till skydd för hotade kvinnor",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Bemötande av brottoffer m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Information om permissioner",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Ökad kompetens inom rättsväsendet om brottsoffer",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Ökad kompetens inom rättsväsendet om brottsoffer",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "19"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Kompetens om invandrarkvinnors situation m.m.",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Ökad kompetens om samkönat partnervåld",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "21"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Behandling av misshandlande män",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Kriminalstatistik rörande sexuella övergrepp mot barn",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Situationen för äldre och funktionshindrade brottsoffer",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Rättsligt biträde till kvinnliga brottsoffer",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Brottsofferstatus till barn som bevittnar våld inom familjen",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-03-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-03-27 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-03-31 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-31 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-04-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-04-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-04-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-04-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 20:25:28"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om våldsbrott och brottsoffer. Motionerna handlar bl.a. om stöd i olika former till brottsoffer, skydd för utsatta kvinnor, olika myndigheters åtgärder för att skydda och stödja brottsoffer samt stöd till unga brottsoffer. ",
          "dok_id": "GQ01JUU11",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU11)",
          "dok_id": "GQ01JUU11",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 20:25:28"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01JUU11",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:55"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>  Justitieutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om våldsbrott och brottsoffer. Motionerna handlar bl.a. om stöd i olika former till brottsoffer, skydd för utsatta kvinnor, olika myndigheters åtgärder för att skydda och stödja brottsoffer samt stöd till unga brottsoffer.</p>",
          "dok_id": "GQ01JuU11",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:13"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Motioner om våldsbrott och brottsoffer (JuU11)",
          "dok_id": "GQ01JuU11",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:13"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01JUU11",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_juu_11.docx",
          "filstorlek": "130093",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Våldsbrott och brottsoffer",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/47ACC0CA-55FE-4458-8ACD-3D0D5E336676"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01JUU11",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_juu_11.pdf",
          "filstorlek": "553224",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_juu_11",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/5842A69A-1FA2-4EF6-8F09-55A768D2184B"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A242 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A242",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A315 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A315",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju208 Nollvision mot kvinnovåld",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju208",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju208",
          "ref_dok_titel": "Nollvision mot kvinnovåld",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju224 Barn som brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju224",
          "ref_dok_titel": "Barn som brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju233 Kvinnlig könsstympning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju233",
          "ref_dok_titel": "Kvinnlig könsstympning",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger René (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju234 Våld i nära relationer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju234",
          "ref_dok_titel": "Våld i nära relationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju236 En förnyad syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju236",
          "ref_dok_titel": "En förnyad syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju244 Skyddet för barn som drabbas av våld i hemmet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju244",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju244",
          "ref_dok_titel": "Skyddet för barn som drabbas av våld i hemmet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anita Jönsson och Jarl Lander (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju249 Rättstrygghet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju249",
          "ref_dok_titel": "Rättstrygghet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju250 Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju250",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju250",
          "ref_dok_titel": "Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju251 Ökat stöd till unga brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju251",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju251",
          "ref_dok_titel": "Ökat stöd till unga brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Adelsohn Liljeroth (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju253 Barn som utsätts för våld",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju253",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju253",
          "ref_dok_titel": "Barn som utsätts för våld",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju260 Utvärdering av grov kvinnofridskränkning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju260",
          "ref_dok_titel": "Utvärdering av grov kvinnofridskränkning",
          "ref_dok_subtitel": "av Jeppe Johnsson och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju279 Hjälp till brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju279",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju279",
          "ref_dok_titel": "Hjälp till brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Engström (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju283 Brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju283",
          "ref_dok_titel": "Brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Rossana Valeria D. m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju288 Avskaffande av licenstvånget på pepparspray",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju288",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju288",
          "ref_dok_titel": "Avskaffande av licenstvånget på pepparspray",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström och Ulla Löfgren (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju312 Förbättring av stödet till brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju312",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju312",
          "ref_dok_titel": "Förbättring av stödet till brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson och Dan Kihlström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju320 Stöd till brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju320",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju320",
          "ref_dok_titel": "Stöd till brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju328 Preskriptionstiden vid incestbrott",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju328",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju328",
          "ref_dok_titel": "Preskriptionstiden vid incestbrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Skoog och Jan Björkman (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju332 Våldtäkt ",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju332",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju332",
          "ref_dok_titel": "Våldtäkt ",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju334 Barn som brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju334",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju334",
          "ref_dok_titel": "Barn som brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Ohlsson och Monica Green (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju341 EU och kampen mot den internationella brottsligheten",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju341",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju341",
          "ref_dok_titel": "EU och kampen mot den internationella brottsligheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju348 Dödligt våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju348",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju348",
          "ref_dok_titel": "Dödligt våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Pedersen (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju361 Våld och sexuella övergrepp mot barn",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju361",
          "ref_dok_titel": "Våld och sexuella övergrepp mot barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju363 Brottsoffer och kvinnofrid",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju363",
          "ref_dok_titel": "Brottsoffer och kvinnofrid",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju364 Stärkt rättstrygghet och rättssäkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju364",
          "ref_dok_titel": "Stärkt rättstrygghet och rättssäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju369 Brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju369",
          "ref_dok_titel": "Brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L249 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GQ02L249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L249",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf226 En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf226",
          "ref_dok_titel": "En ny integrationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So451 Sexualiserat våld",
          "ref_dok_id": "GQ02So451",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So451",
          "ref_dok_titel": "Sexualiserat våld",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulla Hoffmann m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So510 Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_id": "GQ02So510",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So510",
          "ref_dok_titel": "Våld mot kvinnor",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin och Birgitta Sellén (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-04-10",
          "ref_dok_id": "GQ0988",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "88",
          "ref_dok_titel": "2003-04-10",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-04-09",
          "ref_dok_id": "GQ0987",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "87",
          "ref_dok_titel": "2003-04-09",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        }
      ]
    }
  }
}