{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2284786",
      "dok_id": "GQ01JUU10",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "JUU10",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:JUU10",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "JUU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "10",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-01-01 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:57:06",
      "publicerad": "2006-03-15 11:57:10",
      "titel": "Straffrättsliga frågor",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01JUU10/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01JUU10",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01JUU10",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01JUU10",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Justitieutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:JUU10</div><h1>Straffrättsliga frågor</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI     detta     betänkande    behandlar    utskottet\r\nmotionsyrkanden rörande olika straffrättsliga frågor\r\nsom väckts under  den allmänna motionstiden år 2002.\r\nDe behandlade yrkandena  tar framför allt upp frågor\r\nom  brott och påföljder för  brott,  t.ex.  upplopp,\r\nbarnpornografi,  olaga diskriminering, högmålsbrott,\r\nnarkotikabrott,      rattfylleri,       djurplågeri,\r\nlivstidsstraff och samhällstjänst.\r\n\r\nUtskottet   föreslår,   med   anledning   av   ett\r\nmotionsyrkande      från     Vänsterpartiet,     ett\r\ntillkännagivande om att  regeringen  skall utvärdera\r\noch analysera frågan om vållande till  annans  död i\r\nsamband med rattfylleri.\r\nNär  det gäller övriga motioner hänvisar utskottet\r\nbl.a. till  att gällande regelverk är ändamålsenliga\r\nsamt till pågående utrednings- och beredningsarbete,\r\noch föreslår att riksdagen avslår dem.\r\nI ärendet finns 18 reservationer.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Upplopp\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju266.\r\nReservation 1 (v)\r\n\r\n2. Barnpornografi\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motionerna  2002/03:K410 och\r\n2002/03:So360 yrkande 8.\r\nReservation 2 (fp, kd, c)\r\n\r\n3. Ökad rättstrygghet för homosexuella\r\nm.fl.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju283\r\nyrkandena  5 och 6, 2002/03:Ju287, 2002/03:Ju292,\r\n2002/03:Ju293,  2002/03:L249  yrkandena 9-11 samt\r\n2002/03:A315 yrkande 12.\r\nReservation 3 (fp)\r\nReservation 4 (v, mp)\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n4. Olaga diskriminering m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Ju305,\r\n2002/03:Ju326, 2002/03:  Ju376  och 2002/03:Sf289\r\nyrkande 5.\r\nReservation 6 (mp)\r\n\r\n5. Högmålsbrott\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju355.\r\n\r\n6. Underlåtenhet att bistå nödställd\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju302.\r\n\r\n7. Förbud mot deltagande i rasistiska och\r\nkriminella organisationer\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju338.\r\nReservation 7 (kd)\r\n\r\n8. Påföljd för personrån\r\n\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ju365  yrkande\r\n6.\r\nReservation 8 (kd)\r\n\r\n9. Narkotikabrott\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju281 yrkandena\r\n1 och 2.\r\n\r\nReservation 9 (m)\r\n\r\n10. Preskriptionstider för miljöbrott och\r\nbrott mot djurskyddslagen\r\n\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2002/03:Ju257 och\r\n2002/03:Ju340 yrkande 9.\r\nReservation 10 (kd)\r\nReservation 11 (mp)\r\n\r\n11. Rattfylleri\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Ju216,\r\n2002/03:Ju372, 2002/03:  Ju388  och 2002/03:So442\r\nyrkande 15.\r\n\r\n12. Vållande till annans död i samband med\r\nrattfylleri\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  som  sin   mening  för\r\nregeringen vad utskottet anfört. Därmed  bifaller\r\nriksdagen delvis motion 2002/03:Ju268.\r\n\r\n13. Påföljd för djurplågeri\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju381.\r\nReservation 12 (v)\r\n\r\n14. Ekologiskt nödvärn m.m.\r\n\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju254.\r\nReservation 13 (mp)\r\n\r\n15. Livstidsstraffet\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Ju256,\r\n2002/03:Ju349 yrkande 13, 2002/03:Ju353 yrkande 6\r\noch 2002/03:Ju390.\r\nReservation 14 (fp, kd, v, mp)\r\n\r\n16. Ett reformerat straffsystem m.m.\r\n\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju236\r\nyrkandena 6, 8 och 15, 2002/03:Ju249 yrkandena 34\r\noch 35 samt 2002/03:Ju285.\r\nReservation 15 (m)\r\nReservation 16 (c)\r\n\r\n17. Villkorlig frigivning\r\n\r\nRiksdagen avslår motion  2002/03:Ju265  yrkande\r\n1.\r\nReservation 17 (v)\r\n\r\n18. Samhällstjänst\r\n\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:Ju349 yrkande\r\n25.\r\nReservation 18 (kd)\r\n\r\n\r\n\r\nStockholm den 27 mars och 3 april 2003\r\n\r\nPå justitieutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nJohan Pehrson\r\n\r\nSusanne Eberstein\r\nFöljande ledamöter har  deltagit i beslutet: Johan\r\nPehrson[1]1  (fp),  Susanne  Eberstein   (s),  Alice\r\nÅström  (v),  Margareta  Sandgren (s), Beatrice  Ask\r\n(m), Lennart Nilsson (s), Helena Zakariasén[2]2 (s),\r\nRagnwi  Marcelind  (kd),  Elisebeht  Markström  (s),\r\nJeppe  Johnsson  (m),  Yilmaz  Kerimo  (s),  Torkild\r\nStrandberg  (fp),  Johan  Linander[3]2   (c),  Göran\r\nNorlander (s), Cecilia Magnusson (m), Joe Frans (s),\r\nLeif Björnlod (mp), Kerstin Andersson[4]1 (s), Karin\r\nGranbom[5]2 (fp) och Viviann Gerdin[6]1 (c).\r\n\r\n**FOOTNOTES**\r\n[1]:1 Dock ej punkterna 11 och 12.\r\n[2]:2 Endast punkterna 11 och 12.\r\n[3]:\r\n[4]:\r\n[5]:\r\n[6]:\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nJuU10\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nI  detta  betänkande  behandlar utskottet ett\r\nantal motioner som väckts  under den allmänna\r\nmotionstiden  år  2002.  Motionerna   rör   i\r\nhuvudsak  frågor  om  brott och påföljder för\r\nbrott. Utskottet föreslår, med\r\nanledning   av   ett   motionsyrkande    från\r\nVänsterpartiet,  ett  tillkännagivande om att\r\nregeringen  skall  utvärdera   och  analysera\r\nfrågan om vållande till annans död  i samband\r\nmed   rattfylleri.   När  det  gäller  övriga\r\nmotioner hänvisar utskottet  bl.a.  till  att\r\ngällande  regelverk  är  ändamålsenliga  samt\r\ntill       pågående      utrednings-      och\r\nberedningsarbete,  och föreslår att riksdagen\r\navslår dem.\r\nJämför reservationerna 1-18.\r\n\r\nFrågor om brott\r\n\r\n\r\nUpplopp\r\n\r\n\r\nI   motion   Ju266   (v)  begärs   en   översyn   av\r\nbestämmelserna i 16 kap.  1  och  2  §§ brottsbalken\r\nrörande  upplopp och våldsamt upplopp.  Motionärerna\r\nanser att bestämmelserna är ålderdomligt formulerade\r\noch att de förarbeten som finns inte ger tillräcklig\r\nledning i  alla  situationer  som  kan  uppstå i ett\r\nmodernt samhälle.\r\n\r\nI  16  kap. 1 § brottsbalken förordnas att  om  en\r\nfolksamling stör allmän ordning genom att ådagalägga\r\nuppsåt att  med  förenat  våld  sätta  sig  upp  mot\r\nmyndighet  eller eljest framtvinga eller hindra viss\r\nåtgärd  och  skingrar   den  sig  ej  på  myndighets\r\nbefallning,  dömes  för  upplopp,   anstiftare   och\r\nanförare  till  fängelse  i  högst fyra år och annan\r\ndeltagare  i folksamlingens förehavande  till  böter\r\neller fängelse  i  högst  två  år.  Om folksamlingen\r\nskingrar   sig   på  myndighets  befallning,   dömes\r\nanstiftare och anförare för upplopp till böter eller\r\nfängelse i högst två år. Har folksamlingen gått till\r\nförenat våld å person  eller egendom, dömes enligt 2\r\n§, vare sig myndighet var  tillstädes  eller ej, för\r\nvåldsamt  upplopp,  anstiftare  och  anförare   till\r\nfängelse  i  högst  tio  år  och  annan  deltagare i\r\nfolksamlingens förehavande till böter eller fängelse\r\ni högst fyra år.\r\nLagrummen  är  i princip likalydande med de  äldre\r\nbestämmelserna  i 11  kap.  1  och  2  §§  1864  års\r\nstrafflag i 1948 års lydelse. Motiven till nuvarande\r\nbestämmelser finns  främst i proposition 1962:10 och\r\nproposition 1948:144.\r\nUtskottet kan hålla  med  om att bestämmelserna om\r\nupplopp och våldsamt upplopp  inte  är  någon modern\r\nlagstiftning.  Mot  bakgrund bl.a. av händelserna  i\r\nsamband med EU-toppmötet  i  Göteborg  år 2001 utgår\r\nutskottet  ifrån att regeringen kommer att  se  över\r\nbestämmelserna och tillämpningen av dessa. Utskottet\r\när dock inte  för närvarande berett att initiera ett\r\nlagstiftningsarbete. Utskottet avstyrker bifall till\r\nmotion Ju266.\r\n\r\nBarnpornografibrott\r\n\r\n\r\nI motion K410 (kd,  v,  c)  begärs  att förbudet mot\r\ninnehav  av barnpornografi utvidgas och  förtydligas\r\nså att det  även omfattar bl.a. lagring av bilder på\r\ns.k. cyberhårddiskar eller i s.k. Temporary Internet\r\nFiles. I motion  So360  (kd)  begärs att all form av\r\nbarnpornografi förbjuds på Internet och i medier.\r\n\r\nBarnpornografiska     alster    faller     utanför\r\nregleringen    i    tryckfrihetsförordningen     och\r\nyttrandefrihetsgrundlagen    och    saknar    alltså\r\nyttrandefrihetsrättsligt grundlagsskydd.\r\nI  16  kap.  10 a § brottsbalken stadgas om straff\r\nför barnpornografibrott.  Enligt  bestämmelsen skall\r\nden som skildrar barn i pornografisk  bild,  den som\r\nsprider,  överlåter,  upplåter, förevisar, eller  på\r\nannat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för\r\nnågon annan, den som förvärvar  eller  bjuder  ut en\r\nsådan  bild  av  barn,  den  som förmedlar kontakter\r\nmellan köpare och säljare av sådana  bilder  av barn\r\neller  vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar\r\ntill att  främja handel med sådana bilder, eller den\r\nsom  innehar  en  sådan  bild  av  barn,  dömas  för\r\nbarnpornografibrott  till  fängelse  i  högst två år\r\neller,   om  brottet  är  ringa,  till  böter  eller\r\nfängelse i högst sex månader.\r\nÄr brottet  att  anse  som  grovt  skall dömas för\r\ngrovt  barnpornografibrott till fängelse  lägst  sex\r\nmånader  och  högst  fyra  år.  Vid  bedömande av om\r\nbrottet är grovt skall särskilt beaktas  om  det har\r\nbegåtts yrkesmässigt eller i vinstsyfte, utgjort led\r\ni brottslig verksamhet som utövas systematiskt eller\r\ni  större  omfattning, avsett en särskilt stor mängd\r\nbilder eller  avsett  bilder  där  barn  utsätts för\r\nsärskilt hänsynslös behandling.\r\nI motiven till bestämmelsen om barnpornografibrott\r\nframhålls   att  med  innehav  avses  besittning   i\r\ncivilrättslig  mening.  Frågan  om någon skall anses\r\ninneha barnpornografi avgörs alltså  på  samma  sätt\r\nsom  vid  t.ex. innehav av narkotika. Det är således\r\ninte   straffbart    att    endast   titta   på   en\r\nbarnpornografisk  bild  som någon  annan  förevisar.\r\nEftersom  den straffrättsliga  regleringen  när  det\r\ngäller    innehav    följer    det    civilrättsliga\r\nbesittningsbegreppet,  torde  den  som på sin dators\r\nskärm tittar på en barnpornografisk  bild eller film\r\nsom  förmedlas  genom datakommunikation  inte  kunna\r\nanses inneha bilden.  Om  skildringen däremot sparas\r\ngenom  att  föras  över  på t.ex.  datorns  hårddisk\r\nuppkommer dock ett innehav  (prop. 1997/98:43 s. 164\r\nf).\r\nUtskottet   har  tidigare  behandlat   frågor   om\r\nutvidgning av förbudet mot innehav av barnpornografi\r\n(bet. 1999/2000:JuU7  s.  10).  Utskottet underströk\r\natt    den    kriminalisering    av    innehav    av\r\nbarnpornografiska  bilder som skedde den  1  januari\r\n1999 innebar en inte  oväsentlig  utvidgning  av det\r\nstraffbara  området. Utskottet kunde då inte se  att\r\ndet visats föreligga  ett  behov av att straffa även\r\nden som på en datorskärm betraktar barnpornografiska\r\nbilder. En sådan straffbestämmelse  skulle  dessutom\r\ninnebära     icke     oväsentliga    problem    från\r\nbevissynpunkt.\r\nDen   23  november  2001   undertecknade   Sverige\r\nEuroparådets s.k. cyber-crime konvention (Convention\r\non Cybercrime).  Konventionen tar sikte på brott som\r\nbegåtts mot eller via Internet och andra nätverk för\r\ndataöverföring, bl.a. barnpornografi. Den innehåller\r\nockså ett ramverk  av  regler för hur Internet skall\r\nkunna övervakas. Syftet  med  konventionen  är bl.a.\r\natt  få  fram  en  gemensam policy för hur samhället\r\ngenom  lagstiftning  och  internationellt  samarbete\r\nskall skydda sig mot denna typ av brott.\r\nKonventionen   bereds   för   närvarande   inom\r\nJustitiedepartementet.\r\nVidare  avser  regeringen  att  under  våren  2003\r\növerlämna en proposition  till riksdagen om Sveriges\r\nantagande av ett inom EU framförhandlat rambeslut om\r\nåtgärder  för  att bekämpa sexuell  exploatering  av\r\nbarn och barnpornografi.\r\nEnligt     utskottet      bör     det     pågående\r\nberedningsarbetet inte föregripas.  Motion  K410 och\r\nmotion So360 i nu behandlad del bör avslås.\r\n\r\nÖkad rättstrygghet för homosexuella m.fl.\r\n\r\n\r\nFlera   motioner   rör   frågor  om  brott  mot  och\r\ndiskriminering  av  personer   på   grund  av  deras\r\nsexuella  läggning eller sexuella identitet  m.m.  I\r\nmotionerna   berörs   flera   områden,  bl.a.  olaga\r\ndiskriminering,  hets  mot  folkgrupp,   försvårande\r\nomständigheter vid bedömning av straffvärdet vid här\r\naktuella  brott, möjligheter för åklagare att  väcka\r\nåtal  för  förolämpning   samt   utbildningsinsatser\r\nrörande homosexuellas m.fl. situation.\r\n\r\nI  motion  Ju287  (v, s, fp, c, mp)  begärs  att\r\nförbudet i 16 kap. 9 §  fjärde  stycket brottsbalken\r\nmot olaga diskriminering av någon  på  grund  av att\r\ndenne  har  homosexuell  läggning  utvidgas till att\r\näven  omfatta  sexuell  läggning  och könsidentitet.\r\nVidare   begärs   i   motionen   att   brottsbalkens\r\nbestämmelse  om  hets  mot folkgrupp i 16 kap.  8  §\r\nskall  omfatta även den som  hotar  eller  uttrycker\r\nmissaktning  för en grupp av personer med anspelning\r\npå deras sexuella läggning eller könsidentitet.\r\nI motion Ju287  begärs också att det skall ses som\r\nen försvårande omständighet  enligt  29  kap.  2 § 7\r\nbrottsbalken  om  syftet med ett brott är att kränka\r\nen  person  på  grund  av  dennes  könsidentitet.  I\r\nmotionerna Ju292 (s) och Ju293 (s) begärs en översyn\r\nav denna straffskärpningsregel i syfte att brott med\r\nhomofobiska  respektive   sexistiska   motiv   skall\r\nbetraktas   som   lika   allvarliga  som  brott  med\r\nrasistiska motiv.\r\nI motion Ju287 begärs vidare  att  bestämmelsen om\r\nåtal i 5 kap. 5 § 4 brottsbalken även  skall omfatta\r\nförolämpning   med  anspelning  på  någons  sexuella\r\nläggning  eller könsidentitet.  I  motion  A315  (m)\r\nbegärs att  förolämpning  skall  falla under allmänt\r\nåtal.\r\nI      motion     Ju283     (v)     begärs     att\r\nutbildningsinsatserna     vad    gäller    rasistisk\r\nbrottslighet respektive de  homosexuellas  situation\r\nskall  intensifieras hos alla myndigheter och  andra\r\ninstanser  som  kommer  i kontakt med brottsoffer. I\r\nmotion  Ju287, som tar sikte  på  rättstrygghet  för\r\nhomosexuella,  bisexuella  och  transpersoner  (HBT-\r\npersoner),  begärs  ökade  utbildningsinsatser  inom\r\nrättsväsendet   om   brottsbalkens   bestämmelse  om\r\nförsvårande  omständigheter.  I motion Ju287  begärs\r\nslutligen  att samarbetet mellan  polisen  och  s.k.\r\nHBT-organisationer  förbättras,  att åtgärder vidtas\r\nför    att    höja   polisens   HBT-kompetens    vid\r\nbrottsutredningar  samt  att rättsväsendets allmänna\r\nkompetens höjs vad gäller homosexuellas, bisexuellas\r\noch  transpersoners  situation   och  utsatthet  för\r\nbrott. Även i motion L249 (fp) begärs  åtgärder  för\r\natt ge polisen och övrig personal inom rättsväsendet\r\nökade  kunskaper  om  homosexuellas, bisexuellas och\r\ntranspersoners situation.  I  motionen  begärs också\r\nåtgärder  för  att  förbättra  polisens rutiner  vid\r\nanmälningar av brott mot sådana  personer  samt  för\r\natt    öka    kontakten    mellan     polisen    och\r\nfrivilligorganisationer på området.\r\nI   16   kap.  9  §  första  stycket  brottsbalken\r\nföreskrivs att en näringsidkare som i sin verksamhet\r\ndiskriminerar  någon  på grund av hans ras, hudfärg,\r\nnationella    eller    etniska     ursprung    eller\r\ntrosbekännelse genom att inte gå honom till handa på\r\nde  villkor  som  näringsidkaren  i  sin  verksamhet\r\ntillämpar i förhållande till andra, skall  dömas för\r\nolaga  diskriminering.  Straffet  för  brottet skall\r\nbestämmas till böter eller fängelse i högst ett år.\r\nEnligt  paragrafens  andra  stycke  tillämpas  den\r\nnämnda bestämmelsen också på den som är  anställd  i\r\nnäringsverksamhet   eller   annars   handlar  på  en\r\nnäringsidkares vägnar samt på den som  är anställd i\r\nallmän tjänst eller innehar allmänt uppdrag.\r\nVidare  gäller, enligt paragrafens tredje  stycke,\r\natt ansvar  för  olaga  diskriminering också drabbar\r\nanordnare  av  allmän  sammankomst  eller  offentlig\r\ntillställning och medhjälpare  till sådan anordnare,\r\nom  han diskriminerar någon på grund  av  hans  ras,\r\nhudfärg,  nationella  eller  etniska  ursprung eller\r\ntrosbekännelse genom att vägra honom tillträde  till\r\nsammankomsten  eller  tillställningen  på de villkor\r\nsom gäller för andra.\r\nSlutligen   gäller,   enligt   paragrafens  fjärde\r\nstycke,   att  om  någon  som  avses  i  paragrafens\r\nförsta-tredje    stycke    på   där   angivet   sätt\r\ndiskriminerar  annan  på  grund  av  att  denne  har\r\nhomosexuell läggning, inträder  likaledes ansvar för\r\nolaga diskriminering.\r\nI 16 kap. 8 § brottsbalken stadgas  att  den som i\r\nuttalande eller i annat meddelande som sprids  hotar\r\neller  uttrycker  missaktning  för  folkgrupp  eller\r\nannan sådan grupp av personer med anspelning på ras,\r\nhudfärg,    nationellt   eller   etniskt   ursprung,\r\ntrosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets\r\nmot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om\r\nbrottet är ringa,  till böter. Är brottet grovt döms\r\ntill fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.\r\nVid bedömande av om  brottet är grovt skall särskilt\r\nbeaktas om meddelandet  haft  ett  särskilt hotfullt\r\neller kränkande innehåll och spritts  till ett stort\r\nantal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka\r\nbetydande uppmärksamhet.\r\nGenom  en  lagändring,  som trädde i kraft  den  1\r\njanuari 2003, utvidgades bestämmelsen  om  hets  mot\r\nfolkgrupp  till att avse även hets med anspelning på\r\nsexuell  läggning.   I   ärendet   som  avsåg  bl.a.\r\nändringar    i    tryckfrihetsförordningen     avgav\r\njustitieutskottet       ett       yttrande      till\r\nkonstitutionsutskottet i de delar som avsåg hets mot\r\nfolkgrupp m.m. samtidigt som justitieutskottet avgav\r\nett   betänkande   till  kammaren  rörande   brottet\r\növergrepp i rättssak  m.m.  (prop. 2001/02:59, yttr.\r\n2001/02:JuU4y,     bet.     2001/02:JuU12,     rskr.\r\n2001/02:234, rskr. 2002/03:8, SFS 2002:800).\r\nI   samband   med   lagändringen    uttalade   sig\r\njustitieutskottet  om  huruvida  även anspelning  på\r\nsexuell identitet skulle omfattas  av  bestämmelsen.\r\nUtskottet  framhöll  att  man  inte ifrågasatte  att\r\nenskilda transpersoner ofta drabbas av hot, våld och\r\nandra  kränkningar och att detta  naturligtvis  inte\r\nvar acceptabelt.  Enligt  utskottet tar bestämmelsen\r\nom hets mot folkgrupp dock  inte  sikte på denna typ\r\nav  övergrepp  mot  enskilda.  Sådana  gärningar  är\r\nkriminaliserade enligt andra bestämmelser. Utskottet\r\nville  understryka  att  de  personer  som  ingår  i\r\nbeteckningen  transpersoner  naturligtvis  inte   är\r\nmindre  skyddsvärda än andra. Men även om det skulle\r\nförekomma hetspropaganda mot transpersoner som grupp\r\nsaknades det enligt utskottet i vart fall belägg för\r\natt detta skulle ha skett på ett sådant sätt att det\r\ndå   skulle   kunna   motivera   någon   ytterligare\r\nbegränsning  av  yttrandefriheten. Denna grupp borde\r\ninte vid denna tidpunkt  föras  in i bestämmelsen om\r\nhets  mot  folkgrupp.  Utskottets  ställningstagande\r\ninnebar   att   regeringens   förslag  tillstyrktes.\r\nUtskottet   välkomnade   också   den    översyn   av\r\nsituationen  för  transpersoner  som  regeringen  då\r\naviserat  och  som  utskottet återkommer till  nedan\r\n(yttr. 2001/02:JuU4y s. 2 f).\r\nAv 29 kap. 2 § 7 brottsbalken  följer att det, vid\r\nbedömningen av straffvärdet för ett brott, skall ses\r\nsom  en försvårande omständighet om  ett  motiv  för\r\nbrottet  varit  att  kränka  en person, en folkgrupp\r\neller en annan sådan grupp av  personer  på grund av\r\nras,  hudfärg,  nationellt  eller  etniskt ursprung,\r\ntrosbekännelse,   sexuell   läggning   eller   annan\r\nliknande  omständighet.  Genom en lagändring  den  1\r\njuli   2002   omfattar   bestämmelsen   uttryckligen\r\nkränkning av en person på grund av hans eller hennes\r\nsexuella  läggning (prop. 2001/02:59,  2001/02:KU23,\r\nSFS  2002:332).  Även  enligt  stadgandets  tidigare\r\nlydelse  omfattades  en persons sexuella läggning av\r\nbestämmelsen   genom  rekvisitet   \"annan   liknande\r\nomständighet\" (prop. 1993/94:101 s. 22).\r\nI   samband   med    lagändringen    yttrade   sig\r\njustitieutskottet, i likhet med vad som ovan anförts\r\nom  utvidgningen  av bestämmelsen rörande  hets  mot\r\nfolkgrupp, om huruvida  även  anspelning  på sexuell\r\nidentitet skulle omfattas av bestämmelsen i  29 kap.\r\n2  §  7  brottsbalken.  Utskottet  konstaterade  att\r\ntranspersoner,  liksom homosexuella, utgör en utsatt\r\ngrupp   i   samhället.    Det    förhållandet    att\r\ntranspersoner  som  grupp  inte  föreslogs komma att\r\nomfattas av regleringen av hets mot  folkgrupp  i 16\r\nkap.   8  §  brottsbalken  fick  inte  innebära  att\r\nenskilda  transpersoner skulle komma att åtnjuta ett\r\nsämre skydd  mot  hot och trakasserier än personer i\r\nandra  utsatta  grupper.   Det   var  därför  enligt\r\nutskottet  positivt  att det pågick  ett  omfattande\r\narbete inom rättsväsendet för att på ett effektivare\r\nsätt  kunna  bemöta  brottslighet   med  homofobiska\r\ninslag  m.m. Utskottet konstaterade att  situationen\r\nför transpersoner  emellertid  inte  enbart  var  en\r\nfråga  som  berörde  straffrätten  utan sträckte sig\r\növer en rad olika områden (yttr. 2001/02:JuU4y  s. 3\r\nf).\r\nKonstitutionsutskottet    uttalade    bl.a.    att\r\nstraffskärpningsbestämmelsen   i   29  kap.  2  §  7\r\nbrottsbalken även omfattar kränkningar  av individer\r\neller grupper på grund av omständigheter, hänförliga\r\ntill  individen  eller  gruppen,  som  liknar  de  i\r\nbestämmelsen  specifikt uppräknade omständigheterna.\r\nDetta framgår av  bestämmelsens  mer  sammanfattande\r\ngrund  \"annan  liknande  omständighet\". Bestämmelsen\r\nkan därför tillämpas t.ex.  om ett motiv för brottet\r\nhar varit att kränka en person  eller  en  grupp  av\r\npersoner    på    grund    av   transvestism   eller\r\ntranssexualism eller någon annan  sådan omständighet\r\nsom  kan hänföras till personen eller  personerna  i\r\ngruppen (bet. 2001/02:KU23 s. 46).\r\nVad gäller bestämmelser om åtal så hör alla brott,\r\nsom inte  uttryckligen är undantagna, enligt 20 kap.\r\n3 § rättegångsbalken  under  allmänt  åtal.  Att ett\r\nbrott   faller   under   allmänt  åtal  innebär  att\r\nmålsäganden inte behöver ange  brottet till åtal för\r\natt åklagaren skall väcka åtal.\r\nI brottsbalken är ärekränkningsbrotten  i  5  kap.\r\nundantagna  från allmänt åtal. Det innebär bl.a. att\r\nförolämpning   inte   får   åtalas   av   annan   än\r\nmålsäganden.  Detta  gäller dock inte undantagslöst.\r\nOm målsäganden anger brottet  till  åtal och åtal av\r\nsärskilda  skäl  anses påkallat ur allmän  synpunkt,\r\nfår åklagare enligt  5  kap.  5 § brottsbalken åtala\r\nbl.a. för förolämpning mot någon  med  anspelning på\r\nhans  eller  hennes  ras, hudfärg, nationella  eller\r\netniska  ursprung  eller  trosbekännelse  eller  för\r\nförolämpning med anspelning  på  hans  eller  hennes\r\nhomosexuella läggning.\r\nJustitieutskottet har tidigare behandlat frågan om\r\nförolämpning  skall  falla  under allmänt åtal (bet.\r\n2001/02:JuU7  s.  22  och  2001/02:JuU12  s.  5  f).\r\nUtskottet  ansåg  då att gällande  bestämmelser  var\r\nändamålsenligt utformade  och  avstyrkte bifall till\r\nmotionsyrkandena.\r\nRegeringen  beslutade  år  1999 att  tillkalla  en\r\nsärskild utredare med uppgift att göra en översyn av\r\nbestämmelsen om olaga diskriminering (dir. 1999:49).\r\nI  uppdraget  ingick  även  att göra  en  analys  av\r\nrättsväsendets tillämpning av bestämmelsen.\r\nI  februari  2001  begränsades   uppdraget   genom\r\ntilläggsdirektiv   (dir.  2001:14).  Enligt  de  nya\r\ndirektiven skulle utredningen,  som  antagit  namnet\r\n1999  års  diskrimineringsutredning, inte längre  ha\r\ntill  uppgift   att   lämna  konkreta  förslag  till\r\nförfattningsändringar    eller    andra    åtgärder.\r\nUtredningen skulle i stället  övergripande  redovisa\r\nsina  resultat  och  ställningstaganden  i de frågor\r\nuppdraget   omfattade   samt   lämna   förslag  till\r\ninriktning på det fortsatta arbetet i dessa  frågor.\r\nAnledningen till begränsningen av uppdraget var  att\r\nregeringen  avsåg  att  ge en ny utredning i uppdrag\r\natt  studera  möjligheterna  till  en  mer  generell\r\nlagstiftning mot  diskriminering  som  omfattar alla\r\neller       flertalet       samhällsområden      och\r\ndiskrimineringsgrunder. Frågor  som exempelvis vilka\r\nsanktionsformer  som  är  lämpligast   i  syfte  att\r\nåstadkomma     en    effektiv    lagstiftning    mot\r\ndiskriminering borde lämpligen behandlas vidare inom\r\nramen för en sådan  bredare översyn. I denna översyn\r\nskall     1999     års     diskrimineringsutrednings\r\nställningstaganden ingå som ett underlag.\r\n1999 års diskrimineringsutredning  redovisade sitt\r\nuppdrag  till  regeringen i juni 2001 i  betänkandet\r\nEtt  effektivt  diskrimineringsförbud   -  Om  olaga\r\ndiskriminering   och   begreppen   ras  och  sexuell\r\nläggning (SOU 2001:39).\r\nRegeringen beslutade i januari 2002  att tillkalla\r\nen  parlamentarisk  kommitté  med uppdrag att  bl.a.\r\növerväga en gemensam lagstiftning mot diskriminering\r\nsom      omfattar      alla      eller     flertalet\r\ndiskrimineringsgrunder  och  samhällsområden   (dir.\r\n2002:11).    Kommittén,   som   tagit   sig   namnet\r\nDiskrimineringskommittén,  skall  också  överväga om\r\ndet,  mot  bakgrund av vad den i övrigt kommer  fram\r\ntill, finns  skäl  att ersätta straffbestämmelsen om\r\nolaga diskriminering  i 16 kap. 9 § brottsbalken med\r\nnågon annan typ av reglering. Vidare skall kommittén\r\nbl.a. överväga om ett skydd  mot  diskriminering  av\r\nalla   s.k.   transpersoner  bör  införas.  Avseende\r\ntranspersoner anges i direktiven att kommittén skall\r\nkartlägga och analysera  behovet av och formerna för\r\nen  reglering av ett förbud  mot  diskriminering  av\r\nalla  transpersoner. Kommittén skall belysa fördelar\r\noch problem  med  att införa en sådan reglering. Den\r\nskall vidare ta ställning  till  vilken  personkrets\r\nsom skall omfattas av ett eventuellt förbud  och hur\r\nett   sådant  förbud  lämpligen  kan  avgränsas  och\r\nsanktioneras  samt  hur  det skall förhålla sig till\r\nförbudet  mot  könsdiskriminering.  Kommittén  skall\r\növerväga om någon  myndighet  skall  ha till uppgift\r\natt särskilt ta till vara transpersoners rättigheter\r\noch  om en eventuell lagstiftning mot diskriminering\r\nav  transpersoner   skall   ingå   i   en   gemensam\r\ndiskrimineringslagstiftning.       Förslag      till\r\nförfattningsändringar   och   andra   åtgärder   som\r\nuppdraget   kan  ge  anledning  till  skall  lämnas.\r\nKommittén   skall   redovisa   sitt   uppdrag   till\r\nregeringen senast den 1 december 2004.\r\nVad gäller  utbildningsinsatser anför regeringen i\r\nbudgetpropositionen  för  år  2003  (prop. 2002/03:1\r\nutg.omr. 4 s. 18 f) att polisen bl.a. skall utveckla\r\nsin  förmåga  att  förebygga och bekämpa  brott  med\r\nrasistiska  eller främlingsfientliga,  antisemitiska\r\noch  homofobiska   inslag.   Även   åklagarna  skall\r\nytterligare  utveckla  sin  kapacitet  att   bekämpa\r\nsådana brott. Rättsväsendet skall höja sin kompetens\r\nom  rasism,  främlingsfientlighet, antisemitism  och\r\nhomofobi. Anställda  i  rättsväsendet  skall  ha god\r\nkunskap såväl om grunden för brottslighet med sådana\r\ninslag som om situationen för de grupper som utsätts\r\nför  sådana  brott. Den kunskapen kan också motverka\r\nde fördomar som kan finnas om de grupper som utsätts\r\nför sådana brott.  En förbättrad grundutbildning och\r\nökad fortbildning i  dessa frågor bör kunna medverka\r\ntill    ökad    samverkan   mellan    rättsväsendets\r\nmyndigheter,   liksom    också    till    förbättrad\r\nmetodutveckling för att förebygga och bekämpa  denna\r\nbrottslighet.      Samtliga     myndigheter     inom\r\nrättsväsendet  har  upprättat   strategier  för  att\r\ngarantera att personalen har en god kunskap på dessa\r\nområden.\r\nRegeringen gav våren 2001 Brottsförebyggande rådet\r\n(BRÅ)   i   uppdrag  att  följa  upp  rättsväsendets\r\ninsatser  mot   rasistisk,   främlingsfientlig   och\r\nhomofobisk  brottslighet  samt  olaga diskriminering\r\noch  analysera hur insatserna påverkar  utvecklingen\r\nav   ifrågavarande   brottslighet.   I   juni   2002\r\npresenterade  BRÅ  regeringsuppdraget  i  en rapport\r\n(2002:9)  Hatbrott  en uppföljning av rättsväsendets\r\ninsatser.  I  rapporten   beskrivs   vilka  åtgärder\r\nrättsväsendet   har   vidtagit  för  att  prioritera\r\nhatbrotten.  Det  kan  konstateras  att  polis-  och\r\nåklagarväsendet  är de myndigheter  som  har  störst\r\nmöjligheter att vidta  åtgärder som kan ha effekt på\r\nutvecklingen av hatbrottsligheten.  I undersökningen\r\ngörs   också   en  uppföljning  från  anmälan   till\r\ntingsrättsdom av  de  hatbrott som anmäldes år 2000.\r\nEn central frågeställning  var i vilken utsträckning\r\ndomstolarna               har              tillämpat\r\nstraffskärpningsbestämmelserna    och   beaktat   de\r\nrasistiska,   främlingsfientliga   och   homofobiska\r\nomständigheterna vid brotten.\r\nUtskottet har tidigare behandlat liknande yrkanden\r\nom särskilda insatser för homosexuella m.fl., senast\r\nvåren  2002 (bet. 2001/02:JuU12 s. 7  f).  Utskottet\r\nkonstaterade   då  med  tillfredsställelse  att  det\r\npågick ett omfattande  arbete med den inriktning som\r\nefterfrågades   i   motionerna.   Något   behov   av\r\nuttalanden  av  riksdagen   fanns  enligt  utskottet\r\ndärför  inte,  och utskottet avstyrkte  då  aktuella\r\nmotioner.\r\nUtskottet delar  motionärernas  uppfattning om att\r\nförtryck, våld och diskriminering som riktar sig mot\r\nnågon   på   grund   av  dennes  sexuella  läggning,\r\nkönsidentitet eller ras  måste  tas på stort allvar.\r\nUtskottet noterar därför med tillfredsställelse  att\r\nregeringen tillkallat en parlamentarisk kommitté med\r\nuppdrag  att bl.a. överväga en gemensam lagstiftning\r\nmot diskriminering som omfattar alla eller flertalet\r\ndiskrimineringsgrunder      och     samhällsområden.\r\nKommitténs  arbete bör inte föregripas.  Vad  gäller\r\nmotionsönskemålen rörande åtalsbestämmelsen i 5 kap.\r\n5  §  brottsbalken   anser  utskottet  att  gällande\r\nbestämmelser är ändamålsenligt  utformade. Slutligen\r\nvill  utskottet  understryka  det  angelägna  i  att\r\npersonalen  inom  rättsväsendet  har goda  kunskaper\r\ninom  samtliga de områden som tagits  upp  i  de  nu\r\nväckta  motionerna. Det pågår också såväl utbildning\r\noch kompetensutveckling  som  forskning  inom  dessa\r\nområden,  och  frågorna är väl kända inom de berörda\r\nmyndigheterna. Det  finns  enligt  utskottets mening\r\ninte anledning för riksdagen att för  närvarande  ta\r\nnågra  ytterligare initiativ. Utskottet föreslår att\r\nmotionerna  Ju283,  L249  och  A315 i här behandlade\r\ndelar samt motionerna Ju287, Ju292 och Ju293 avslås.\r\n\r\nOlaga diskriminering m.m.\r\n\r\n\r\nI  motion  Ju326 (s) begärs att diskrimineringsbrott\r\ndär det grundläggande  människovärdet  kränks  skall\r\nleda till hårdare straff än vad som är fallet i  dag\r\nsamt  att polis och åklagare bättre skall prioritera\r\ndiskrimineringsbrott.  I  motion Ju376 (m) begärs en\r\növersyn av förbudet mot könsdiskriminering  för  att\r\nförhindra  att  män diskrimineras vid tillträde till\r\nrestauranger m.m.  I  motion  Sf289  (mp) begärs att\r\nbestämmelsen  i  16 kap. 9 § brottsbalken  om  olaga\r\ndiskriminering  i  näringslivet   ersätts   med   en\r\ncivilrättslig lag och rätt till rättshjälp.\r\n\r\nI  motion  Ju305  (s)  framförs att åtgärder måste\r\nvidtas  för  att  förstärka  kampen  mot  brott  med\r\nrasistiska motiv. Här pekar motionären  särskilt  på\r\ndet  hot  mot  det  demokratiska  samhället  som den\r\ntilltagande  våldsanvändningen  gör och han föreslår\r\natt  det  i  brottsbalken  införs ett  nytt  kapitel\r\nrubricerat Brott mot demokratin.\r\nSom  utskottet  redogjort  för  tidigare  i  detta\r\nbetänkande föreskrivs i 16 kap. 9 § brottsbalken att\r\nen näringsidkare som i sin verksamhet  diskriminerar\r\nnågon  på  grund  av  hans  ras, hudfärg, nationella\r\neller etniska ursprung eller trosbekännelse eller på\r\ngrund av att denne har homosexuell  läggning,  genom\r\natt  inte  gå  honom  till  handa  på de villkor som\r\nnäringsidkaren   i   sin   verksamhet  tillämpar   i\r\nförhållande  till  andra,  skall   dömas  för  olaga\r\ndiskriminering. Straffet för brottet skall bestämmas\r\ntill  böter  eller  fängelse i högst ett  år.  Detta\r\ngäller   även   t.ex.  den   som   är   anställd   i\r\nnäringsverksamhet.\r\nSom  nämnts  ovan  har  regeringen  tillkallat  en\r\nparlamentarisk  kommitté  (Diskrimineringskommittén)\r\nmed   uppdrag  att  bl.a.   överväga   en   gemensam\r\nlagstiftning  mot  diskriminering  som omfattar alla\r\neller    flertalet    diskrimineringsgrunder     och\r\nsamhällsområden   (dir.  2002:11).  Kommittén  skall\r\nockså överväga om det,  mot  bakgrund  av  vad den i\r\növrigt  kommer  fram  till,  finns  skäl att ersätta\r\nstraffbestämmelsen om olaga diskriminering i 16 kap.\r\n9 § brottsbalken med någon annan typ  av  reglering.\r\nKommittén   skall   redovisa   sitt   uppdrag   till\r\nregeringen senast den 1 december 2004.\r\nRegeringen  överlämnade  den  13  mars  2003  till\r\nriksdagen   propositionen  Ett  utvidgat  skydd  mot\r\ndiskriminering   (prop.  2002/03:65).  Propositionen\r\ninnehåller bl.a. förslag  till  en  ny lag om förbud\r\nmot diskriminering. Den föreslagna lagstiftningen är\r\nett   led   i   genomförandet  av  två  EG-direktiv,\r\ndirektivet 2000/34/EG  om  genomförande av principen\r\nom  likabehandling  av personer  oavsett  deras  ras\r\neller etniska ursprung  och direktivet 2000/78/EG om\r\ninrättande  av en allmän ram  för  likabehandling  i\r\narbetslivet.  Den  föreslagna  lagen  om  förbud mot\r\ndiskriminering  innehåller en bestämmelse om  förbud\r\nmot      diskriminering       vid       yrkesmässigt\r\ntillhandahållande av varor, tjänster eller  bostäder\r\n(9  §).  Förbudet innebär en viss dubbelreglering  i\r\nförhållande     till     bestämmelsen    om    olaga\r\ndiskriminering i 16 kap. 9  §  brottsbalken.  Enligt\r\nregeringen   är   denna   dubbelreglering  under  en\r\növergångstid nödvändig för  att  kunna genomföra det\r\novan    nämnda    EG-direktivet    rörande    etnisk\r\ndiskriminering  i  tid och samtidigt inte  föregripa\r\nDiskrimineringskommitténs    arbete.    Lagförslaget\r\ninnebär  således att en ny civilrättslig bestämmelse\r\nkommer att  gälla  vid sidan av den straffrättsliga.\r\nLagen föreslås träda  i kraft den 1 juli 2003 (prop.\r\n2002/03:65 s. 1 f och s. 131 f).\r\nUtskottet har tidigare  haft att ta ställning till\r\nmotionsyrkanden   om   åtgärder    mot   brott   och\r\ndiskriminering    med    rasistiska   motiv    (bet.\r\n2001/02:JuU10 s. 20 f). Utskottet  ansåg då i likhet\r\nmed  motionärerna att det var viktigt  att  åtgärder\r\nvidtas  för  att  förhindra  och  bekämpa  brott med\r\nrasistiska förtecken. Enligt utskottet pågick  också\r\narbete  på  flera  håll för att se över och förändra\r\nlagstiftningen på detta  område.  Mot den bakgrunden\r\nfanns  det enligt utskottet då inte  skäl  att  göra\r\nnågot särskilt  uttalande  i  frågan,  och utskottet\r\nföreslog att de aktuella motionerna skulle avslås.\r\nUtskottet   anser   att  Diskrimineringskommitténs\r\narbete inte bör föregripas och avstyrker bifall till\r\nmotionerna Ju376 och Ju305 samt motionerna Ju326 och\r\nSf289 i här behandlade delar.\r\n\r\nHögmålsbrott\r\n\r\n\r\nI motion Ju355 (s) begärs  att nuvarande bestämmelse\r\nom s.k. högmålsbrott avskaffas  så  att  alla,  även\r\nstatschefen, behandlas lika inför lagen.\r\n\r\nHögmålsbrotten  regleras  i  18 kap. brottsbalken.\r\nDet  lagrum  som  närmast  åsyftas  i   motionen  är\r\nkapitlets  2 §. Av denna bestämmelse följer  att  om\r\ngärning som avses i 3-5 kap. brottsbalken (brott mot\r\nliv och hälsa,  frihet  och  frid samt ärekränkning)\r\ninnebär  förgripelse mot bl.a.  kungen  eller  annan\r\nmedlem av  kungahuset,  får  dömas  till  fängelse i\r\nhögst  fyra  år  om det på brottet annars kan  följa\r\nfängelse i högst sex  månader  och i högst sex år om\r\ndet på brottet annars kan följa  fängelse  i  mer än\r\nsex månader men högst fyra år.\r\nBestämmelsen upptar inte något självständigt brott\r\nutan  utgör endast en möjlighet till straffskärpning\r\nför det  fall  någon  begår  brott  mot kungen eller\r\nannan person som omfattas av bestämmelsen.\r\nUtskottet    behandlade    under    förra    våren\r\nmotionsyrkanden om avskaffande av högmålsbrott (bet.\r\n2001/02:JuU10  s.  22). Utskottet anförde då att det\r\nfrämsta skälet för en  möjlighet att vid vissa brott\r\nmot bl.a. kungen kunna skärpa straffet är att sådana\r\nbrott normalt sett riktar  sig  mot  riket  och vårt\r\nstatsskick  och  inte  mot  kungen som privatperson.\r\nDetta förhållande gör att brotten får anses vara mer\r\nstraffvärda   än  motsvarande  brott   riktade   mot\r\nprivatpersoner.  Mot  den bakgrunden ansåg utskottet\r\natt det saknades skäl att  ta  bort  denna möjlighet\r\ntill straffskärpning.\r\nUtskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och\r\navstyrker bifall till motion Ju355.\r\n\r\nUnderlåtenhet att bistå en nödställd\r\n\r\n\r\nI  motion  Ju302  (m) begärs att ett straffrättsligt\r\nansvar införs för den  som  underlåter att tillkalla\r\nhjälp eller att försöka rädda  eller  på  annat sätt\r\nbistå  en  nödställd  person  som  befinner  sig   i\r\nallvarlig fara för liv och hälsa.\r\n\r\nDagens  regler  innebär  att  det inte finns någon\r\ngenerell straffsanktionerad skyldighet att ingripa i\r\nsituationer som är farliga för andra personer.\r\nI     många     situationer     kan    dock    ett\r\nunderlåtenhetsansvar komma i fråga.  Som  huvudregel\r\nförutsätter ett sådant ansvar att gärningsmannen kan\r\nsägas ha haft en handlingsplikt. En sådan plikt  har\r\nt.ex.   föräldrar  gentemot  sina  barn  och  lärare\r\ngentemot   sina   elever.   Enligt   13  kap.  10  §\r\nbrottsbalken  kan  vidare  den  som  underlåter  att\r\navvärja allvarlig fara, t.ex. brand eller omfattande\r\nförstörelse,  som  han  eller  hon  själv framkallat\r\nbestraffas för sin underlåtenhet. Vidare kan, enligt\r\n23 kap. 6 § brottsbalken, straffansvar  åläggas  den\r\nsom   underlåter   att   avslöja  eller  hindra  ett\r\nallvarligt brott, t.ex. mord, dråp, grov misshandel,\r\nvåldtäkt, rån och grov skadegörelse, som är å färde.\r\nDen som bevittnar en pågående  grov  misshandel  och\r\nsom  har  möjlighet  att larma polis eller annan men\r\nunderlåter att göra det kan alltså straffas.\r\nUtskottet har behandlat  frågan om straffrättsligt\r\nansvar  för  underlåtenhet  att   ingripa   i  vissa\r\nsituationer   tidigare,   senast  våren  2002  (bet.\r\n2001/02:JuU10 s. 24 f). För  en utförlig redogörelse\r\nav  de  regler som finns på olika  områden  och  som\r\nstipulerar en skyldighet att vidta åtgärder hänvisas\r\ndit.\r\nRegeringen  beslutade  under år 1994 att tillkalla\r\nen särskild utredare med uppdrag  att  se över vissa\r\nfrågor   inom   straffrättens   allmänna  del  (dir.\r\n1994:39). I utredningens betänkande  Straffansvarets\r\ngränser (SOU 1996:185) föreslås bl.a. att det införs\r\nen särskild straffbestämmelse avseende underlåtenhet\r\natt bistå nödställd.\r\nRegeringen   behandlade  Straffansvarsutredningens\r\nförslag i proposition  2000/01:85  Förberedelse till\r\nbrott m.m. (s. 20 f). Enligt regeringen  borde  inte\r\nnågot    generellt    straffrättsligt   ansvar   för\r\nunderlåtenhet att bistå nödställd införas.\r\nUtskottet    delade    regeringens    uppfattning.\r\nUtskottet framhöll därvid  bl.a. följande. Det kan i\r\noch  för  sig  finnas ett värde  i  att  införa  ett\r\ngenerellt straff-ansvar  för underlåtenhet att bistå\r\nnödställd.   Genom   en   sådan    straffbestämmelse\r\nbekräftar    samhället    den   allmänna   moraliska\r\nskyldighet som finns att hjälpa  någon  som befinner\r\nsig  i  en  nödsituation. Emellertid torde det  inte\r\nfinnas något  större  praktiskt  behov  av  en sådan\r\nreglering.  Den  nuvarande lagstiftningen innehåller\r\nredan bestämmelser  om  underlåtenhetsansvar  för de\r\nallra  mest  straffvärda  fallen.  Så  har  t.ex. en\r\nförälder  skyldighet  att hjälpa sitt barn om barnet\r\nbefinner sig i allvarlig  risk  för liv eller hälsa.\r\nVidare  är  underlåtenhet att avvärja  den  fara  en\r\nperson  själv   framkallat   för   någon   annan   i\r\nallvarligare  situationer straffsanktionerad, liksom\r\nunderlåtenhet  att  avslöja  eller  hindra  pågående\r\nbrott  av allvarligt  slag.  Att  införa  en  allmän\r\nstraffrättslig  bestämmelse  vid  underlåtenhet  att\r\nbistå    nödställd    kan    därför    ifrågasättas.\r\nPrincipiellt sett bör återhållsamhet iakttas i fråga\r\nom nykriminaliseringar. Om en kriminalisering införs\r\nkrävs    att    den   präglas   av   legalitet   och\r\nförutsägbarhet.  En   regel   om   straffansvar  för\r\nunderlåtenhet att bistå nödställd skulle rimligen få\r\nutformas som en generell bestämmelse. Det torde inte\r\nvara  möjligt  att i bestämmelsen närmare  ange  och\r\nprecisera vilka  åtgärder  som  i  olika situationer\r\nskulle  krävas  av den som riskerar att  träffas  av\r\nstraffansvaret. Även  om  Straffansvarsutredningen i\r\nsitt förslag nämner åtgärder  som  att  larma  eller\r\nrädda  den  nödställde är det sannolikt att de olika\r\ningripanden som  krävs  skulle  kunna variera mycket\r\nkraftigt    beroende    på    i   vilken   situation\r\nhandlingsplikten aktualiseras.  Ytterst  skulle  det\r\ndärför   få  ankomma  på  domstolarna  att  göra  en\r\nbedömning  av  vad  som  kunnat  krävas  i  en  viss\r\nsituation.  Detta  skulle  innebära  svårigheter för\r\nenskilda att avgöra när de är skyldiga  att  ingripa\r\nsamt  vilket  handlande  som  krävs  av  dem  i  den\r\naktuella  situationen.  I  sammanhanget  måste också\r\nbeaktas att hotet om att straffansvar kan  följa  om\r\nnågon  inte  ingriper  till  förmån för en nödställd\r\nemellanåt  skulle  kunna  leda  till  att  olämpliga\r\nåtgärder vidtas.\r\nSammantaget  ansåg utskottet att  nackdelarna  med\r\natt införa ett generellt  straffrättsligt ansvar för\r\nunderlåtenhet att bistå nödställd vägde tyngre än de\r\nskäl  som talade för att införa  ett  sådant  ansvar\r\n(bet. 2000/01:JuU25 s. 9 f).\r\nUtskottet   vidhöll   våren   2002   sin  tidigare\r\ninställning    i    frågan    och    avstyrkte   ett\r\nmotionsyrkande  liknande  det  nu framställda  (bet.\r\n2001/02:JuU10 s. 24 f).\r\nUtskottet har inte någon annan  uppfattning  i dag\r\noch avstyrker bifall till motion Ju302.\r\n\r\nFörbud mot deltagande i rasistiska och\r\nkriminella organisationer\r\n\r\n\r\nI  motion  Ju338  (kd) begärs att enskilds stöd till\r\neller   deltagande   i    rasistisk    organisation,\r\nterroristgrupp  eller annan organiserad brottslighet\r\nkriminaliseras.  Motionärerna   pekar  bl.a.  på  de\r\nnynazistiska yttringar som drabbat  samhället och på\r\nden  verksamhet som bedrivs av kriminella  s.k.  mc-\r\nklubbar.\r\n\r\nAv 2  kap.  1  §  första stycket 5 regeringsformen\r\n(RF) följer att varje  medborgare  är  gentemot  det\r\nallmänna  tillförsäkrad föreningsfrihet - frihet att\r\nsammansluta   sig   med  andra  för  allmänna  eller\r\nenskilda syften. Föreningsfriheten kan enligt 2 kap.\r\n12 § första stycket RF begränsas genom lag. Av andra\r\nstycket  samma  paragraf   följer   att   en   sådan\r\nbegränsning  får  göras  endast  för  att tillgodose\r\nändamål   som   är  godtagbart  i  ett  demokratiskt\r\nsamhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som\r\när  nödvändigt  med  hänsyn  till  det  ändamål  som\r\nföranlett den och ej heller sträcka sig så långt att\r\nden  utgör ett hot  mot  den  fria  åsiktsbildningen\r\nsåsom  en  av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning\r\nfår ej göras  enbart på grund av politisk, religiös,\r\nkulturell eller annan åskådning.\r\nDen svenska lagstiftningen  innehåller  inte något\r\ndirekt   förbud   mot   att   bilda  eller  delta  i\r\norganisationer   som   ägnar   sig   åt    rasistisk\r\nverksamhet. Det är inte heller möjligt att tvångsvis\r\nupplösa  sådana  organisationer.  Däremot  är  dessa\r\norganisationers    möjlighet    att   verka   starkt\r\nbegränsade av att i stort sett varje  annan  form av\r\nyttring  av  rasism  och  etnisk  diskriminering  är\r\nförbjuden i lagstiftningen.\r\nEnligt gällande rätt kan deltagande i brottslighet\r\nsom  sker  i  organiserad  form  i viss utsträckning\r\nbeivras   med  stöd  av  reglerna  om  förberedelse,\r\nstämpling och  medverkan  till  brott. I 23 kap. 2 §\r\nförsta stycket brottsbalken föreskrivs  att den som,\r\nmed uppsåt att utföra eller främja brott,  tar  emot\r\neller  lämnar  pengar  eller annat som betalning för\r\nett  brott  eller  för  att   täcka   kostnader  för\r\nutförande  av ett brott, eller skaffar,  tillverkar,\r\nlämnar,   tar    emot,    förvarar,   transporterar,\r\nsammanställer  eller tar annan  liknande  befattning\r\nmed något som är  särskilt  ägnat  att  användas som\r\nhjälpmedel  vid  ett  brott  skall,  i  de fall  det\r\nsärskilt anges, dömas för förberedelse till brottet,\r\nom han inte gjort sig skyldig till fullbordat  brott\r\neller  försök. Enligt andra stycket skall i särskilt\r\nangivna  fall  också dömas för stämpling till brott.\r\nMed stämpling förstås  att  någon i samråd med annan\r\nbeslutar gärningen eller att  någon  söker  anstifta\r\nannan  eller  åtar sig eller erbjuder sig att utföra\r\ngärningen.\r\nAv 23 kap. 4  §  andra stycket brottsbalken följer\r\natt ansvar enligt balken  inte  skall  ådömas endast\r\nden som utfört en gärning utan också den som främjat\r\ngärningen  med  råd eller dåd. Detsamma skall  gälla\r\nbeträffande   i   annan    lag   eller   författning\r\nstraffbelagd   gärning,  för  vilken   fängelse   är\r\nföreskrivet.\r\nI vissa fall kan  dock den som bildar eller deltar\r\ni en sammanslutning -  eller med dagens språkbruk en\r\norganisation - straffas  för  olaglig kårverksamhet.\r\nDet  handlar i sådana fall om en  organisation  som,\r\nutan   att    ha    uppdrag   av   försvaret   eller\r\nordningsmakten, ägnar  sig  åt  t.ex.  polisliknande\r\nverksamhet.  Enligt  18  kap. 4 § brottsbalken  döms\r\nsålunda  den  som bildar eller  deltar  i  en  sådan\r\nsammanslutning eller för en sådan sammanslutning tar\r\nbefattning med  vapen,  ammunition eller annan dylik\r\nutrustning,  upplåter  lokal  eller  mark  för  dess\r\nverksamhet eller understöder den med pengar eller på\r\nannat  sätt  för  olovlig kårverksamhet  till  böter\r\neller fängelse i högst två år.\r\nVidare  bör  nämnas   att   det  i  16  kap.  8  §\r\nbrottsbalken   föreskrivs  straff   för   hets   mot\r\nfolkgrupp.  Den  som   i  uttalande  eller  i  annat\r\nmeddelande   som   sprids  hotar   eller   uttrycker\r\nmissaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av\r\npersoner med anspelning  på ras, hudfärg, nationellt\r\neller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell\r\nläggning, skall enligt bestämmelsen  dömas  för hets\r\nmot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om\r\nbrottet är ringa, till böter. Är brottet grovt  döms\r\ntill fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.\r\nVid  bedömande av om brottet är grovt skall särskilt\r\nbeaktas  om  meddelandet  haft ett särskilt hotfullt\r\neller kränkande innehåll och  spritts till ett stort\r\nantal personer på ett sätt som varit ägnat att väcka\r\nbetydande uppmärksamhet.\r\nHets mot folkgrupp är straffbart  även  när sådana\r\nyttranden  sprids i tryckta skrifter, filmer,  radio\r\noch   TV   och  andra   medier   som   omfattas   av\r\ntryckfrihetsförordningen           (TF)          och\r\nyttrandefrihetsgrundlagen (YGL) - se  7  kap. 4 § 11\r\nTF och 5 kap. 1 § YGL.\r\nFrågan  om  förbud  mot  deltagande i rasistiska\r\norganisationer övervägdes i samband med behandlingen\r\nav  proposition 1993/94:101 Åtgärder  mot  rasistisk\r\nbrottslighet    och    etnisk    diskriminering    i\r\narbetslivet. I propositionen konstaterade regeringen\r\natt   svensk  lagstiftning  uppfyllde  de  krav  som\r\nSverige  åtagit  sig  genom  att  ratificera Förenta\r\nnationernas konvention om avskaffande av alla former\r\nav rasdiskriminering. Vid en bedömning av ett förbud\r\nmot  deltagande i rasistiska organisationer  utifrån\r\nallmänna   straffrättsliga  utgångspunkter  framhöll\r\nregeringen bl.a.  att  svensk  lagstiftning medförde\r\natt varje yttring av rasism var  förbjuden  och  att\r\nlagstiftningen  var  tillräcklig för att i praktiken\r\ntvinga organisationer  som främjar rasdiskriminering\r\ntill passivitet (prop. s. 19 och 23 f).\r\nUtskottet  delade  regeringens   bedömning   (bet.\r\n1993/94:JuU13 s. 11).\r\nRegeringen   beslutade   under   hösten  1998  att\r\ntillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med\r\nuppdrag  att  utreda  frågor  om  straffansvar   för\r\ndeltagande   i   organisationer   som   sysslar  med\r\nbrottslig  verksamhet  samt  vissa andra frågor  med\r\nanknytning härtill (dir. 1998:66).\r\nI oktober 2000 lade Kommittén  om brottslighet med\r\nanknytning till vissa organisationer  m.m. fram sitt\r\nbetänkande   Organiserad   brottslighet,  hets   mot\r\nfolkgrupp,   hets   mot   homosexuella,    m.m.    -\r\nstraffansvarets  räckvidd - (SOU 2000:88). Kommittén\r\nhade utarbetat en  konkret  modell  för straffansvar\r\nför  aktivt deltagande i en sammanslutning  som  har\r\nbrottslighet   som   ett  väsentligt  inslag  i  sin\r\nverksamhet. Denna modell  innebar att det skulle bli\r\nmöjligt  att  straffa  dels  den   som,   i  ledande\r\nställning  inom  en  sammanslutning,  där  allvarlig\r\nbrottslig verksamhet förekommer, underlåter att göra\r\nvad  som  skäligen  kan begäras för att verksamheten\r\nskall  upphöra,  dels  den   som  lämnar  ekonomiskt\r\nbidrag, upplåter hus, del av hus  eller  mark  eller\r\nlämnar annat liknande stöd till en sammanslutning av\r\nsådant  slag.  För  ansvar  i  det sistnämnda fallet\r\nskulle dock fordras att stödet inte  var obetydligt.\r\nDet  var kommitténs bedömning att modellen  utgjorde\r\nden lämpligaste  lösningen,  om man ville åstadkomma\r\nen kriminalisering som träffar  de  förfaranden  som\r\nkommittén  i  och  för  sig  ansåg vara straffvärda.\r\nFlera  skäl  -  bl.a.  risken  för   en  otillbörlig\r\ninskränkning    av   möjligheterna   till   politisk\r\nopinionsbildning  och  svårigheter att precisera det\r\nstraffbara området - kunde  emellertid  anföras  mot\r\ninförandet  av  en  bestämmelse  av  det diskuterade\r\nslaget och kommitténs majoritet ansåg att dessa skäl\r\nvar så starka att någon utvidgning inte borde ske av\r\ndet kriminaliserade området såvitt gäller deltagande\r\ni  eller  stöd till sammanslutningar där  allvarligt\r\nbrottslighet förekommer. En minoritet förordade dock\r\natt en utvidgning  av  det  kriminaliserade  området\r\nskulle  ske  i enlighet med den utarbetade modellen.\r\nDen  del av betänkandet  som  rör  straffansvar  för\r\ndeltagande i vissa organisationer behandlades inte i\r\npropositionen Hets mot folkgrupp, m.m. (2001/02:59).\r\nFrågan   om   medlemskap  i  terroristorganisation\r\nberörs i den av regeringen  nyligen  till  riksdagen\r\növerlämnade   propositionen   om   straffansvar  för\r\nterroristbrott  (prop. 2002/03:38). I  propositionen\r\nföreslås vissa lagändringar,  bl.a.  en  ny  lag  om\r\nstraff  för  terroristbrott,  som  syftar  till  att\r\ngenomföra   det   inom  EU  antagna  rambeslutet  om\r\nbekämpande av terrorism.  Enligt  rambeslutet  skall\r\nmedlemsländerna  kriminalisera  vissa handlingar som\r\nbegås   inom   ramen   för  särskilt  planlagd   och\r\norganiserad terroristbrottslighet.  Det  skall  vara\r\nstraffbart  att  leda  en  terroristgrupp. Det skall\r\näven   vara   straffbart   att  delta   i   gruppens\r\nverksamhet,  vari  inbegrips  att   förse   den  med\r\ninformation,  materiellt  stöd eller alla former  av\r\nfinansiering,   om   den  som  deltar   i   gruppens\r\nverksamhet  har  vetskap  om  att  detta  deltagande\r\nbidrar till gruppens brottsliga verksamhet, dvs. att\r\nbegå terroristbrott.  Att  vara  medlem  i  en  viss\r\norganisation eller allmänt sympatisera med de mål en\r\norganisation   har  faller  utanför  det  straffbara\r\nområdet. Det är således endast aktiva handlingar som\r\nkan visas bidra  till gruppens terroristbrottslighet\r\nsom  är  straffbara.   För  straffbarhet  förutsätts\r\ndessutom att den som deltar  har vetskap om att just\r\ndetta  deltagande  kommer  att bidra  till  gruppens\r\nterroristbrottslighet. Enligt  regeringen  torde  de\r\nhandlingar   som   enligt   rambeslutet  skall  vara\r\nstraffbara  i  svensk  rätt  i  huvudsak  täckas  av\r\ngällande  bestämmelser  om  ansvar  för   medverkan,\r\nförsök, förberedelse och stämpling till brott (s. 40\r\nf).\r\nUtskottet  anser  att  de skäl mot att införa  ett\r\nförbud  mot deltagande i rasistiska  och  kriminella\r\norganisationer  som  Kommittén  om  brottslighet med\r\nanknytning till vissa organisationer  m.m. lade fram\r\ni  sitt  betänkande  (SOU  2000:88)  fortfarande  är\r\ngiltiga. Utskottet är därför inte berett att förorda\r\ninförandet  av ett sådant förbud i svensk  rätt  och\r\navstyrker bifall till motion Ju338.\r\n\r\nPåföljd för personrån\r\n\r\n\r\nI  motion  Ju365   (kd)   begärs   en   utvärdering  av\r\npåföljderna för personrån. Motionärerna bakom  motionen\r\nanför bl.a. att antalet personrån har ökat dramatiskt i\r\nstorstäderna och att rånarna oftast är mycket unga  och\r\nuppträder  i  gäng.  Respekten  för  ordningsmakten hos\r\ndessa ungdomar har enligt motionärerna  minskat,  detta\r\ntill   stor   del   beroende   på   att  påföljden  för\r\nbrottsligheten    inte    anses    vara    tillräckligt\r\navskräckande  och att reaktionen på brottet kommer  för\r\nsent.\r\n\r\nStraffskalan för  rån  innefattar fängelse i lägst\r\nett och högst sex år. För  grovt rån är straffskalan\r\nfängelse i lägst fyra och högst tio år (8 kap. 5 och\r\n6 §§ brottsbalken).\r\nI   brottsbalken   finns  emellertid   regler   om\r\nsärbehandling av unga lagöverträdare. Av 30 kap. 5 §\r\nföljer  att det krävs synnerliga  skäl  för  att  en\r\nperson skall kunna dömas till fängelse för brott han\r\nbegått före  18  års  ålder.  Vidare  gäller att för\r\nbrott som någon begått efter det att han fyllt 18 år\r\nmen innan han fyllt 21 år fängelse endast  får dömas\r\nut  om  det  med  hänsyn till gärningens straffvärde\r\neller annars finns särskilda skäl för det. Den unges\r\nålder skall dessutom  enligt 29 kap. 7 § beaktas vid\r\nstraffmätningen. Regelsystemet  syftar  till  att se\r\ntill  att ungdomar som döms för brott, så långt  som\r\nmöjligt,  får  påföljder  som  verkställs av sociala\r\nmyndigheter.\r\nRegeringen beslutade i augusti  2002 att tillsätta\r\nen utredning med uppdrag att bl.a.  göra  en översyn\r\nav  påföljdssystemet  för  unga  lagöverträdare  och\r\nfölja upp och vidareutveckla 1999 års påföljdsreform\r\nsåvitt  avser  de  unga  lagöverträdarna.  Utredaren\r\nskall redovisa sitt uppdrag  till  regeringen senast\r\nvid utgången av september 2004 (dir 2002:95).\r\nVad gäller påföljder för unga som  begår personrån\r\när  utskottet,  i  avvaktan  på  resultatet  av  den\r\ntillsatta   utredningen   om  påföljder   för   unga\r\nlagöverträdare,  inte  berett   att  nu  göra  några\r\nuttalanden. Utskottet föreslår att  riksdagen avslår\r\nmotion Ju365 i nu behandlade delar.\r\n\r\nPåföljder för narkotikabrott\r\n\r\n\r\nI  motion  Ju281  (m)  begärs att livstids  fängelse\r\ninförs    för   grovt   narkotikabrott    och    att\r\nmaximistraffet  för  ringa  narkotikabrott höjs från\r\nsex månaders fängelse till ett års fängelse.\r\n\r\nUtskottet   har  vid  flera  tillfällen   tidigare\r\nbehandlat    liknande     motionsyrkanden    rörande\r\nstraffskalor för narkotikabrott, senast våren 2002 i\r\nsamband   med  regeringens  proposition   2001/02:91\r\nNationell       narkotikahandlingsplan        (yttr.\r\n2001/02:JuU5y s. 8 f).\r\nFrågor  om  straffskalor och därmed sammanhängande\r\nfrågor    behandlades    inte    i    propositionen.\r\nNarkotikakommissionen   hade   i   sitt   betänkande\r\nVägvalet  -  den narkotikapolitiska utmaningen  (SOU\r\n2000:126), som  låg  till  grund  för  den  aktuella\r\npropositionen,  inte  funnit  anledning  att föreslå\r\nförändringar i de då gällande straffbestämmelserna i\r\nnarkotikastrafflagen.    Det   innebar   bl.a.   att\r\nkommissionen inte ansåg det  fanns  skäl  att införa\r\nlivstids   fängelse   i   straffskalan   för   grovt\r\nnarkotikabrott.  Vidare fann kommissionen inte annat\r\nän  att  den  straffmätning  som  då  tillämpades  i\r\nnarkotikamål fick anses vara lämplig.\r\nInte  heller utskottet  såg  anledning  att  ändra\r\nstraffskalorna  -  eller  tillämpningen av desamma -\r\nför vare sig ringa eller grovt narkotikabrott.\r\nNär   det   gällde   yrkandet  om   livstidsstraff\r\nkonstaterade utskottet att  man  under  1990-talet i\r\nprincip  årligen  haft  att ta ställning till  denna\r\nfråga.   Utskottet  har  vid   samtliga   tillfällen\r\nkonstaterat  att  de  straff  som  mäts ut för grovt\r\nnarkotikabrott regelmässigt är långa  och  att något\r\nbehov av ytterligare straffskärpningar inte  ansetts\r\nföreligga.   Det   har   också  hänvisats  till  att\r\ninförandet av livstidsstraff  som  påföljd för grovt\r\nnarkotikabrott  inte ligger i linje med  1980-talets\r\nreformarbete  på påföljdssystemets  område  med  att\r\nutmönstra de tidsobestämda straffen.\r\nUtskottet avstyrkte mot denna bakgrund bifall till\r\nde förra året behandlade motionsyrkandena.\r\nUtskottet har  inte  någon annan uppfattning i dag\r\noch  avstyrker  bifall  till   motion  Ju281  i  här\r\nbehandlade delar.\r\n\r\nPreskriptionstid för miljöbrott och brott mot\r\ndjurskyddslagen\r\n\r\n\r\nI  motion Ju257 (mp) begärs att preskriptionstiderna\r\nför  miljöbrott  och  brott  mot djurskyddslagen ses\r\növer.    I    motion    Ju340   (kd)   begärs    att\r\npreskriptionstiden för miljöbrott förlängs.\r\n\r\nFör brott enligt miljöbalken  och  djurskyddslagen\r\n(1988:534)  gäller  de  bestämmelser  om åtals-  och\r\npåföljdspreskription som följer av brottsbalken.\r\nEnligt 35 kap. 1 § brottsbalken gäller  bl.a.  att\r\npåföljd  för  brott  inte  får  ådömas  om  inte den\r\nmisstänkte  häktats  eller erhållit del av åtal  för\r\nbrottet inom två år, om  det  på  brottet  inte  kan\r\nfölja  svårare  straff än fängelse i ett år, fem år,\r\nom svåraste straffet är högre men inte över fängelse\r\ni två år och tio  år,  om svåraste straffet är högre\r\nmen  inte över fängelse i  åtta  år.  Innefattar  en\r\nhandling  flera  brott  får  påföljd ådömas för alla\r\nbrotten  så länge påföljd kan ådömas  för  något  av\r\ndem. De ovan angivna tiderna skall, enligt 35 kap. 4\r\n§ brottsbalken, räknas från den dag brottet begicks.\r\nUtskottet har tidigare behandlat liknande yrkanden\r\nsom de nu  aktuella  (bet.  2001/02:JuU10  s. 30 f).\r\nUtskottet  framhöll  att  det  i svensk lagstiftning\r\ngäller generella bestämmelser om  preskription vilka\r\nföljer brottets straffvärde. Detta  innebär att alla\r\nbrott  med  likartat straffvärde normalt  har  samma\r\npreskriptionstid.   För   att   kunna   motivera  en\r\navvikelse     från     de     generellt     gällande\r\npreskriptionstiderna  måste  enligt utskottet starka\r\nskäl kunna åberopas, i synnerhet  om  fråga  är  att\r\nförlänga    preskriptionstiden.   Enligt   utskottet\r\nförelåg inte  skäl att införa en sådan avvikelse för\r\nbrott  enligt  miljöbalken   eller  djurskyddslagen,\r\nvarför då aktuellt motionsyrkande avstyrktes.\r\nUtskottet  vidhåller  sin tidigare  inställning  i\r\nfrågan. Motion Ju257 och motion Ju340 i nu behandlad\r\ndel avstyrks.\r\n\r\nRattfylleri\r\n\r\n\r\nI  motion Ju216 (fp) begärs  att  personer  som  för\r\ntredje  gången  gjort  sig skyldiga till rattfylleri\r\nskall dömas till behandling  för  sitt  missbruk.  I\r\nmotion  Ju388 (s) begärs en översyn av tillämpningen\r\nav  bestämmelser  om  påföljd  för  rattfylleri  med\r\nutgångspunkt  i  att grovt rattfylleri bör leda till\r\nfängelsestraff.\r\n\r\nI motion Ju372 (s)  begärs  att  s.k. eftersupning\r\nstraffbeläggs  i  syfte att förbättra  möjligheterna\r\natt lagföra rattfyllerister. Motionärerna efterlyser\r\nen lagstiftning i Sverige  efter  mönster av vad som\r\ngäller i t.ex. Norge.\r\nI motion So442 (fp) begärs en översyn  av reglerna\r\nom    drograttfylleri.   Enligt   motionärerna   bör\r\nutredningen  avse såväl straffsatsen som beviskraven\r\nför   drograttfylleri,    varvid   de   senare   bör\r\nharmonieras med dem för alkoholpåverkade bilförare.\r\nEnligt  4  § första stycket  lagen  (1951:649)  om\r\nstraff för vissa  trafikbrott  skall  den  dömas för\r\nrattfylleri som för ett motordrivet fordon eller  en\r\nspårvagn efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker\r\ni  så  stor  mängd  att alkoholkoncentrationen under\r\neller efter färden uppgick till minst 0,2 promille i\r\nhans blod eller 0,10  milligram  per  liter  i  hans\r\nutandningsluft.\r\nFör  rattfylleri  döms  också,  enligt paragrafens\r\nandra  stycke,  den  som för ett motordrivet  fordon\r\neller en spårvagn efter att ha intagit narkotika som\r\navses i 8 § narkotikastrafflagen (1968:64) i så stor\r\nmängd att det under eller  efter  färden finns något\r\nnarkotiskt  ämne  kvar i blodet. Detta  gäller  dock\r\ninte om narkotikan  intagits  i enlighet med läkares\r\neller annan behörig receptutfärdares ordination.\r\nAv  tredje  stycket i samma paragraf  framgår  att\r\näven den som vid  förandet av ett motordrivet fordon\r\neller en spårvagn är  så  påverkad av alkoholhaltiga\r\ndrycker att det kan antas att  han eller hon inte på\r\nbetryggande sätt kan föra fordonet  skall  dömas för\r\nrattfylleri.  Detsamma  gäller  om  föraren  är lika\r\npåverkad   av   något  annat  medel  (s.k.  kliniskt\r\nrattfylleri).\r\nStraffet för rattfylleri är böter eller fängelse i\r\nhögst sex månader.\r\nÄr brottet grovt,  skall  föraren  enligt  4  a  §\r\ntrafikbrottslagen  dömas  för grovt rattfylleri till\r\nfängelse i högst två år. Vid bedömande av om brottet\r\när grovt skall särskilt beaktas  om föraren har haft\r\nen alkoholkoncentration som uppgått  till  minst 1,0\r\npromille  i blodet eller 0,50 milligram per liter  i\r\nutandningsluften,   om   föraren  annars  har  varit\r\navsevärt påverkad av alkohol eller något annat medel\r\neller om framförandet av fordonet  har  inneburit en\r\npåtaglig fara för trafiksäkerheten.\r\nGrovt  rattfylleri är ett brott av sådan  art  att\r\nfängelse normalt  skall  väljas  som  påföljd (se 30\r\nkap.   4  §  brottsbalken).  Rätten  kan  dock   med\r\ntillämpning  av  30  kap. 9 § brottsbalken döma till\r\nskyddstillsyn i vissa  fall.  Som särskilda skäl för\r\natt välja skyddstillsyn i stället  för  fängelse kan\r\nrätten  beakta  om  missbruk  av  t.ex.  alkohol   i\r\nväsentlig grad har bidragit till att brottet begåtts\r\noch  den  tilltalade  förklarar  sig  villig  att gå\r\nigenom  lämplig  behandling  som enligt en för honom\r\nuppgjord   plan   kan   anordnas   i   samband   med\r\nverkställigheten (kontraktsvård). Även i  andra fall\r\nkan  en  dom på skyddstillsyn förenas med föreskrift\r\nom    behandling.    Verkställigheten    av    korta\r\nfängelsestraff    sker    i    många    fall   genom\r\nintensivövervakning med elektronisk kontroll.\r\nUnder det senaste dryga decenniet har ett  flertal\r\nreformer genomförts beträffande rattfylleribrotten.\r\nDen  1 juli 1990 sänktes straffbarhetsgränsen  för\r\nrattfylleri  från  0,5  till  0,2 promille alkohol i\r\nblodet och trafiknykterhetsbrotten  delades in i två\r\nsvårhetsgrader,  rattfylleri och grovt  rattfylleri.\r\nVid  bedömning av om  ett  brott  är  grovt  skulle,\r\nförutom  alkoholhalten och påverkansgraden, särskilt\r\nbeaktas om  körningen  hade  inneburit påtaglig fara\r\nför  trafiksäkerheten (prop. 1989/90:2).  Målet  med\r\nsänkningen  av  straffbarhetsgränsen  var  bl.a. att\r\nmotverka riskbeteenden även för grupper som kan vara\r\nmer  benägna  att bli påverkade av en förhållandevis\r\nmåttlig  alkoholkonsumtion   än  genomsnittsföraren,\r\nt.ex. ungdomar (prop. s. 32).  Vad  gäller frågan om\r\ns.k.   drograttfylleri   anfördes   bl.a.  att   det\r\nuppenbart  krävdes en särskild straffbeläggning  som\r\ntar sikte på  de  fall  då  en förare är påverkad av\r\nannat medel än alkohol. Den föreslagna  bestämmelsen\r\ninnebar  att  ansvar  för  s.k. kliniskt rattfylleri\r\nskulle kunna komma i fråga så  snart  föraren var så\r\npåverkad att han vid en objektiv bedömning  framstår\r\nsom   olämplig   som   förare.   (prop.  s.  35  f).\r\nNormalpåföljden   för   rattfylleri  skulle   enligt\r\npropositionen komma att bli  böter.  Om straffvärdet\r\nför  en  gärning  var  så  stort  att det föranleder\r\nfängelse bör den bedömas som grovt rattfylleri. Även\r\nvid   flerfaldig   brottslighet  och  återfall   kan\r\nfängelse komma i fråga  för  rattfylleri  (prop.  s.\r\n48).\r\nVid  behandlingen  av  propositionen  i  riksdagen\r\nanslöt  sig utskottet till regeringens förslag  utom\r\nsåvitt avsåg  den föreslagna sänkningen av den nedre\r\nstraffbarhetsgränsen,  där  utskottet  förordade  en\r\nsänkning   till   0,2  promille  till  skillnad  mot\r\nföreslagna 0,3 (bet. 1989/90:JuU2 s. 1 f).\r\nÅr 1994 sänktes gränsvärdet  för grovt rattfylleri\r\nfrån  1,5  till  1,0  promille  alkohol   i  blodet.\r\nRegeringen    uttalade    i    motiven   bl.a.   att\r\nnormalpåföljden  för  grovt rattfylleri  skall  vara\r\nfängelse. Bestämmelserna om vållande till annans död\r\nrespektive  kroppsskada   eller   sjukdom   skärptes\r\nsamtidigt   när   brotten   begåtts  i  samband  med\r\ntrafiknykterhetsbrott (prop. 1993/94:44).\r\nÅr  1999  infördes en nollgräns  för  narkotika  i\r\ntrafiken.  Detta   innebar   att  den  som  för  ett\r\nmotordrivet fordon med ett narkotiskt  ämne i blodet\r\ndöms för rattfylleri (prop. 1998/99:43). - För grovt\r\nrattfylleri  i  dessa  fall krävs att föraren  varit\r\navsevärt påverkad eller att framförandet av fordonet\r\ninneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten.\r\nUtskottet har tidigare  haft att ta ställning till\r\nmotionsyrkanden   rörande  drograttfylleri,   senast\r\nunder  våren  2002  (yttr.  2001/02:JuU5y  s.15  f).\r\nUtskottet framhöll därvid att det till skillnad från\r\nvad som gäller vid alkoholpåverkan  inte finns några\r\nfastställda  gränsvärden för narkotika  i  trafiken.\r\nBakgrunden till detta, anförde utskottet, är att det\r\nför  närvarande   inte  är  möjligt  att  införa  en\r\nreglering med gränsvärden  för  andra  trafikfarliga\r\nmedel än alkohol. Det allt överskuggande problemet i\r\nsammanhanget  var  att  genom vetenskapliga  studier\r\neller på annat sätt fastställa  sambandet  mellan en\r\nviss  påvisad koncentration av en drog i blodet  och\r\nen viss  trafikfarlig  påverkan (se prop. 1998/99:43\r\ns.  22). Detta innebar emellertid  enligt  utskottet\r\ninte  att narkotikapåverkade bilförare undgår ansvar\r\nför grovt  rattfylleri.  Den  i bestämmelsen angivna\r\npromillehalten  för  alkohol  är  endast  en  av  de\r\nomständigheter som kan föranleda att  brottet bedöms\r\nsom  grovt;  har den som är narkotikapåverkad  varit\r\navsevärt påverkad  eller  har bilfärden inneburit en\r\npåtaglig fara för trafiksäkerheten kan brottet också\r\nvara att bedöma som grovt.  Mot  bakgrund härav, och\r\ndå  bestämmelserna om drograttfylleri  nyligen  hade\r\nvarit  föremål för såväl utredning som lagstiftning,\r\nansåg utskottet  att  det  inte  fanns  skäl till en\r\nsådan översyn som då föreslogs.\r\nVad  gäller  s.k.  eftersupning gäller enligt  den\r\nnorska lagstiftningen  att  en förare av motorfordon\r\ninte  får inta alkohol eller annat  berusande  eller\r\nbedövande  medel  under de första sex timmarna efter\r\nen körning om han eller  hon  förstår eller måste ha\r\nförstått    att    körningen    kan    leda     till\r\npolisundersökning.  Förbudet mot eftersupning gäller\r\ndock   inte   efter   det   att    blodprov    eller\r\nalkoholutandningsprov  tagits  eller  efter  det att\r\npolisen  beslutat  att  något sådant prov inte skall\r\ntas.\r\nUtskottet har vid flera  tillfällen  behandlat och\r\navstyrkt  motioner  angående  eftersupning,   senast\r\nunder  våren  2002  (bet.  2001/02:JuU10  s.  26 f).\r\nUtskottet vidhöll då sin tidigare inställning,  dvs.\r\natt  problemet  med  påstådd eftersupning torde vara\r\nrelativt  litet  sett i  förhållande  till  samtliga\r\ntrafiknykterhetsbrott    och   att   tungt   vägande\r\ninvändningar av bl.a. rättssäkerhetsnatur kan riktas\r\nmot att införa ett förbud mot eftersupning.\r\nUtskottet    har    inhämtat    att    det    inom\r\nRegeringskansliet har initierats ett  arbete som går\r\nut  på  att  göra  en utvärdering och analys  av  de\r\nreformer  som  skett beträffande  rattfylleribrottet\r\nunder det senaste decenniet. I samband därmed kommer\r\nbl.a.  att  tas  upp   hur   bestämmelser   avseende\r\npåföljdsval,  principer  för  straffvärdesbestämning\r\noch  frågor  om vårdbehov kommit  att  tillämpas.  I\r\narbetet   kommer   också   reformernas   effekt   på\r\ntrafiksäkerhetsområdet    att   utvärderas.   Enligt\r\nutskottet   bör   detta  arbete   inte   föregripas.\r\nMotionerna  Ju216, Ju372,  Ju388  och  So442  i  här\r\nbehandlade delar avstyrks.\r\n\r\nVållande till annans död i samband med\r\nrattfylleri\r\n\r\n\r\nI motion Ju268  (v) begärs att ansvar för dråp skall\r\nkunna  utdömas vid  rattfylleri  med  vållande  till\r\nannans död som följd.\r\n\r\nFör  det   fall  den  som  gör  sig  skyldig  till\r\nrattfylleri vid  körningen  orsakar annans död eller\r\npersonskada skall han eller hon normalt sett, enligt\r\n3  kap. 7 respektive 8 §§ brottsbalken,  även  dömas\r\nför   vållande   till   annans   död,  grovt  brott,\r\nrespektive vållande till kroppsskada  eller sjukdom,\r\ngrovt  brott. Vid bedömande av om brottet  är  grovt\r\nskall nämligen  särskilt  beaktas om gärningsmannen,\r\nnär   det   krävts   särskild  uppmärksamhet   eller\r\nskicklighet, har varit  påverkad  av  alkohol  eller\r\nnågot annat medel. Straffet för vållande till annans\r\ndöd,   grovt   brott,   respektive   vållande   till\r\nkroppsskada   eller   sjukdom,  grovt  brott,  skall\r\nbestämmas till fängelse  i  lägst  sex  månader  och\r\nhögst sex respektive fyra år.\r\nBestämmelserna   om   vållande   till  annans  död\r\nrespektive kroppsskada eller sjukdom  skärptes genom\r\nen lagändring den 1 januari 1994. Ändringen  innebar\r\nen straffskärpning när brotten begåtts i samband med\r\ntrafiknykterhetsbrott.   Sådana   brott  skulle  som\r\nhuvudregel  bedömas som grova om gärningsmannen  var\r\nberusad.  Maximistraffet   för  grovt  brott  höjdes\r\n(prop. 1993/94:44 s. 43 f).\r\nSom bakgrund  till dessa lagändringar  anfördes  i\r\npropositionen  (s.  49  f) att det finns situationer\r\ndär skillnaden i straffvärde  mellan  ett uppsåtligt\r\nbrott  och  ett  grovt  oaktsamt brott framstår  som\r\nmycket liten. Som exempel  anges  fall  där  någon i\r\nhotfullt  syfte  siktat  på  en annan person med ett\r\nskarpladdat vapen och vapnet gått  av.  Straffvärdet\r\nför  ett  sådant förfarande närmar sig i vissa  fall\r\nnivån  för  straffminimum   för   dråp.  Motsvarande\r\nresonemang  torde  enligt  departementschefen  kunna\r\ntillämpas  på  vissa  fall  av grovt  vållande  till\r\nannans död i samband med trafiknykterhetsbrott.  Det\r\nkan   nämligen   förekomma   fall   där  den  som  i\r\nalkoholpåverkat  tillstånd  framför motorfordon  gör\r\nsig  skyldig till ett så utpräglat  risktagande  att\r\ndet visar  sig  att  han  i  det närmaste varit helt\r\nlikgiltig inför effekterna av sitt handlande.\r\nGenom en lagändring år 2002  byttes  det  tidigare\r\nexemplet  på när brottet  som huvudregel bedöms  som\r\ngrovt - då  gärningen  begåtts  vid  framförande  av\r\nmotorfordon  och  föraren  varit påverkad av alkohol\r\neller  annat  medel  -  ut  mot  den  mer  generella\r\nreglering som gäller i dag (prop.  2000/01:85  s. 45\r\nf).  Det då införda kravet på särskild uppmärksamhet\r\neller     skicklighet    tar    bl.a.    sikte    på\r\ntrafiksituationer (bet. 2000/01:JuU25 s. 5).\r\nAv rättspraxis  framgår  att  påföljden  för grovt\r\nrattfylleri  och  vållande  till  annans död normalt\r\nbestäms  till fängelse ett år (se t.ex.  RH  1995:78\r\nangående en  kraftigt  berusad  bilförare  som körde\r\nihjäl  en  likaledes  kraftigt  berusad  kamrat  som\r\nfrivilligt följt med på färden).\r\nUtskottet  har  tidigare behandlat motionsyrkanden\r\nom påföljd vid rattfylleri  med  vållande  av annans\r\ndöd  (senast  bet. 2001/02:JuU10 s. 26 f). Utskottet\r\nframhöll att vållande  till  annans  död  respektive\r\nkroppsskada normalt sett är att bedöma som  grovt om\r\nbrottet  begåtts  i samband med onykterhet i trafik.\r\nPå  dessa  brott  kan   fängelse   om  maximalt  sex\r\nrespektive   fyra  år  följa.  Vid  bedömningen   av\r\nbrottsrubriceringen  i  det  enskilda  fallet  måste\r\nhänsyn   dock   tas   till   samtliga   föreliggande\r\nomständigheter.  Detsamma gäller vid bestämmande  av\r\npåföljd för brottet.  Utskottet fann då att gällande\r\nlagstiftning var utformad på ett ändamålsenligt sätt\r\noch  att  det  inte  fanns  anledning  att  ändra  i\r\nlagstiftningen.\r\nUtskottet anser att  det  finns  anledning  att se\r\nmycket allvarligt på brott som innebär att någon som\r\när   påverkad  av  alkohol  eller  andra  medel  vid\r\nframförande  av motorfordon orsakar andra människors\r\ndöd. Skillnaden  i straffvärde mellan ett uppsåtligt\r\ndödande och ett grovt oaktsamt dödande i samband med\r\nrattfylleri kan, som  anfördes  i  motiven  till den\r\nskärpning  av  bestämmelsen  om vållande till annans\r\ndöd som skedde 1994, i vissa fall framstå som mycket\r\nliten.  Enligt  utskottets  mening   och  som  också\r\nframhålls i motion Ju268 bör frågan om  straffansvar\r\nnär  en  person  under  rus  och vid framförande  av\r\nmotorfordon dödar en annan bli  föremål för översyn.\r\nFrågan  om  grovt  vållande  till  annans   död   är\r\nkomplicerad. Bestämmelsen om att brottet skall anses\r\nsom grovt om gärningsmannen, när det krävts särskild\r\nuppmärksamhet  eller skicklighet, har varit påverkad\r\nav alkohol eller  något  annat  medel  omfattar inte\r\nendast  vållande  till  annans  död  i  samband  med\r\ntrafikolyckor.  Även  t.ex.  olyckor  i arbetslivet,\r\nfelbehandling  inom sjukvården, vådaskjutningar  vid\r\njakt   eller  militärövningar,   flyg-,   båt-   och\r\ntågolyckor  omfattas av bestämmelsen. Härtill kommer\r\natt dråp, som  motionärerna  hänvisar  till,  är ett\r\nuppsåtligt brott med straffskalan fängelse från  sex\r\ntill tio år. En ändring i bestämmelsen rörande grovt\r\nvållande  till  annans död i linje med motionärernas\r\nönskemål  kan  få  konsekvenser  som  är  svåra  att\r\növerblicka.\r\nSom anförts ovan har  det  inom  regeringskansliet\r\ninitierats  ett  arbete som går ut på  att  göra  en\r\nutvärdering och analys  av  de  reformer  som  skett\r\nbeträffande  rattfylleribrottet  under  det  senaste\r\ndecenniet.  Utskottet  vill  att utvärderingen också\r\nskall omfatta vållande till annans död i samband med\r\nrattfylleri. Detta bör riksdagen  med  anledning  av\r\nmotion  Ju268  som  sin  mening  ge  regeringen till\r\nkänna.\r\n\r\nPåföljd för djurplågeri\r\n\r\n\r\nI  motion  Ju381 (v) begärs att straffpåföljden  för\r\nvanvård av djur och djurplågeri skärps.\r\n\r\nEnligt 16  kap.  13  §  brottsbalken skall den som\r\nuppsåtligen   eller   av   grov  oaktsamhet,   genom\r\nmisshandel, överansträngning  eller vanvård eller på\r\nannat sätt, otillbörligen utsätter  djur för lidande\r\ndömas  för djurplågeri till böter eller  fängelse  i\r\nhögst två år.\r\nI 36 §  djurskyddslagen  (1988:534) föreskrivs att\r\nden som bryter mot vissa bestämmelser  i lagen eller\r\nföreskrifter  som meddelats med stöd av denna  skall\r\ndömas till böter  eller  fängelse  i  högst  två år.\r\nReglerna skärptes den 1 januari 2003. Innan dess var\r\nmaxstraffet   fängelse   i   högst   ett  år  (prop.\r\n2001/02:93, bet. MJU20, SFS 2002:550).\r\nI  sammanhanget kan även nämnas att länsstyrelsen,\r\nnär  någon   allvarligt  försummat  tillsynen  eller\r\nvården av ett  djur  eller  misshandlat  djur, skall\r\nförbjuda honom eller henne att ta hand om djur eller\r\nvisst  slag  av  djur.  Är det ägaren av djuret  kan\r\nlänsstyrelsen också ålägga  honom  eller  henne  att\r\ngöra  sig  av  med  djuret  och förbjuda honom eller\r\nhenne att skaffa nya djur. Förbudet  kan  avse  viss\r\ntid eller gälla tills vidare (29 § djurskyddslagen).\r\nUtskottet    har   tidigare   behandlat   liknande\r\nmotionsyrkanden   (bet.   2001/02:JuU10  s.  30  f).\r\nUtskottet konstaterade att visst beredningsarbete då\r\npågick   inom   Regeringskansliet    såvitt   gällde\r\nbestämmelserna  i  djurskyddslagen om vanskötsel  av\r\ndjur.  Något  arbete  vad   gäller  bestämmelsen  om\r\ndjurplågeri pågick inte. Enligt  utskottet  hade det\r\ninte  heller  framkommit  att  skäl  förelåg  att då\r\ninitiera   en   förändring   i  denna  lagstiftning.\r\nUtskottet avstyrkte därför bifall  till  de aktuella\r\nmotionsyrkandena.\r\nBeredningsarbetet ledde bl.a. fram till  den  ovan\r\nnämnda straffskärpningen i 36 § djurskyddslagen.\r\nUtskottet  finner  inte  nu  skäl  att förordna om\r\nytterligare  skärpning  av straffen för  djurplågeri\r\nrespektive vanvård av djur. Motion Ju381 avstyrks.\r\n\r\nEkologiskt nödvärn m.m.\r\n\r\n\r\nI motion Ju254 (mp) begärs att de allmänna grunderna\r\nför    ansvarsfrihet   i   24   kap.    brottsbalken\r\nkompletteras  så att försök att avvärja ett pågående\r\neller överhängande  ingrepp  i känsliga naturmiljöer\r\nfaller  in  under  den s.k. nödvärnsrätten  och  att\r\nbestämmelser införs  om  rätt att samvetsvägra, dvs.\r\natt utan påföljd vägra att utföra visst arbete.\r\n\r\nAv 24 kap. 1 § brottsbalken  följer att en gärning\r\nsom någon begår i nödvärn utgör  brott endast om den\r\nmed   hänsyn   till  angreppets  beskaffenhet,   det\r\nangripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är\r\nuppenbart oförsvarlig.\r\nRätt  till  nödvärn   föreligger   bl.a.  mot  ett\r\npåbörjat  eller överhängande brottsligt  angrepp  på\r\nperson eller egendom.\r\nEnligt 24  kap.  4 § brottsbalken skall en gärning\r\nsom någon begår i nöd utgöra brott endast om den med\r\nhänsyn  till  farans  beskaffenhet,  den  skada  som\r\nåsamkas  annan  och  omständigheterna  i  övrigt  är\r\noförsvarlig.  Nöd föreligger  när  fara  hotar  liv,\r\nhälsa,  egendom   eller   något   annat  viktigt  av\r\nrättsordningen skyddat intresse.\r\nAv 24 kap. 6 § brottsbalken följer  att  en person\r\nsom  har  handlat  i nödvärn eller nöd skall gå  fri\r\nfrån ansvar även om  han  eller hon har gjort mer än\r\nvad som är medgivet, om omständigheterna  var sådana\r\natt han eller hon svårligen kunde besinna sig  (s.k.\r\nnödvärnsexcess).\r\nBestämmelser  om miljöbrott finns numera i 29 kap.\r\nmiljöbalken.\r\nUtskottet har tidigare  behandlat  liknande frågor\r\nom   ekologiskt  nödvärn  och  samvetsvägran   (bet.\r\n1994/95:JuU24 s. 24).\r\nNär  det  gällde  ekologiskt  nödvärn konstaterade\r\nutskottet att ansvarsfrihetsreglerna var tillämpliga\r\nt.ex.  när det gäller brottsliga angrepp  på  person\r\neller egendom.  I  princip  var reglerna tillämpliga\r\nt.ex. vid miljöbrott enligt då  gällande 13 kap. 8 a\r\n§ BrB. När det däremot gällde ansvarsfrihet  för att\r\navvärja ingrepp som inte var brottsliga ställde  det\r\nsig  annorlunda.  Enligt utskottets mening fanns det\r\ninte anledning att utvidga reglerna om ansvarsfrihet\r\ntill att omfatta sådana situationer.\r\nNär det gällde s.k.  samvetsvägran  konstaterade\r\nutskottet  först  att  skyldigheten att utföra t.ex.\r\nfarligt arbete eller arbete som innebär spridning av\r\ngift  m.m.  torde  vila  på   avtalsrättslig  grund.\r\nSjälvklart fanns det inte heller  möjlighet  att med\r\nstraffrättsligt  stöd  tvinga  någon  att begå brott\r\ninom  ramen  för  sitt  arbete. Utskottet ansåg  att\r\ngällande regler torde tillgodose  syftet  med det då\r\nframställda motionsyrkandet om en reglering.\r\nUtskottet  har ingen annan uppfattning i dag,  och\r\nutskottet avstyrker bifall till motion Ju254.\r\n\r\nFrågor om straff\r\n\r\n\r\nLivstidsstraffet\r\n\r\n\r\nFlera motioner  berör  frågan  om  livstidsstraff. I\r\nmotionerna  Ju256 (mp), Ju349 (kd), Ju353  (fp)  och\r\nJu390 (v) begärs att livstidsstraffet skall ersättas\r\nmed tidsbestämda straff.\r\n\r\nFängelse  på   livstid   stadgas  för  närvarande,\r\nförutom för vissa av brotten  i 22 kap. brottsbalken\r\nom landsförräderi m.m., för ett  fåtal  brott, bl.a.\r\nför   mord,   grov   mordbrand,   grov  allmänfarlig\r\nödeläggelse, grovt spioneri och folkmord.\r\nRegeringen  får  av  nåd efterge eller  mildra  en\r\nbrottspåföljd (11 kap. 13  §  regeringsformen).  När\r\ndet  är  fråga  om  ett  livstidsstraff  sker  detta\r\nnormalt  sett genom att livstidsstraffet ersätts  av\r\nett tidsbestämt  straff.  Längden av de tidsbestämda\r\nstraffen har sedan mitten av  1990-talet ökat något.\r\nDetta kan förklaras bl.a. av behovet  att anpassa de\r\nomvandlade  straffen  till de straffskärpningsregler\r\nför återfall i brott och vid flerfaldig brottslighet\r\nsom numera finns. En viktig  förklaring ligger också\r\ni   att  tidsbestämningen  av  livstidsstraffen   på\r\nsenare år i allt högre grad kommit att ske efter en,\r\ni  varje   enskilt  fall,  individuell  prövning  av\r\nomständigheterna  kring det begångna brottet och den\r\ndömdes  personliga  förhållanden.   Efter   det  att\r\nstraffet    tidsbestämts   tillämpas   reglerna   om\r\nvillkorlig frigivning i vanlig ordning.\r\nRegeringen  tillkallade  den  30  november 2000 en\r\nsärskild utredare som skulle utarbeta  förslag  till\r\nen   ny   ordning  för  prövning  av  frigivning  av\r\nlivstidsdömda (dir. 2000:85).\r\nUtredningen      om     frigivningsprövning     av\r\nlivstidsdömda föreslog  i sitt betänkande Frigivning\r\nfrån livstidsstraff (SOU  2002:26)  bl.a. ett system\r\nmed  frigivningsprövning  för  de livstidsdömda  som\r\nskall  leda  till  att  en tidpunkt  fastställs  för\r\nvillkorlig frigivning. Prövningen  skall  baseras på\r\nfakultativa  regler och utformas som ett system  med\r\nvillkorlig frigivning grundad på förhållandena i det\r\nenskilda fallet.  Tidpunkten  för frigivningen skall\r\nsåledes bestämmas efter en prövning  i varje enskilt\r\nfall.  Alla  livstidsdömda skall dock ha  rätt  till\r\nfrigivningsprövning   när  de  avtjänat  tio  år  av\r\nstraffet. För att förbättra  förutsebarheten  för de\r\nlivstidsdömda   och   kriminalvården   skall  enligt\r\nutredningens  mening de kriterier som skall  beaktas\r\nvid frigivningsprövningen  så  tydligt  som  möjligt\r\nregleras  i  lag.  Med hänsyn bl.a. till behovet  av\r\nstraffrättslig kompetens och att det är fråga om ett\r\nlitet antal ärenden  per  år  föreslås att frågan om\r\nfrigivning   av   livstidsdömda   skall   göras   av\r\nStockholms tingsrätt.\r\nUtskottet   har   tidigare   behandlat    liknande\r\nmotionsyrkanden  som  de  nu  aktuella, senast våren\r\n2002 (bet. 2001/02:JuU10 s. 32  f).  Utskottet ansåg\r\natt då pågående utredningsarbete borde avvaktas samt\r\navslog aktuella motioner.\r\nBetänkandet    bereds    för    närvarande    inom\r\nJustitiedepartementet.\r\nUtskottet  anser att pågående beredningsarbete bör\r\navvaktas. Motionerna Ju256 och Ju390 samt motionerna\r\nJu349 och Ju353 i här behandlade delar avstyrks.\r\n\r\nEtt reformerat straffsystem m.m.\r\n\r\n\r\nI  motion Ju236  (m)  begärs  vissa  förändringar  i\r\nbrottsbalkens  påföljdssystem, bl.a. förespråkas att\r\nstraffsystemet skall  ses  över  och reformeras samt\r\natt  påföljderna  i  vissa fall bör skärpas.  Vidare\r\nbegärs att den s.k. mängdrabatten  som tillämpas när\r\nnågon skall dömas för flera brott avskaffas  och att\r\nobligatoriskt  maximistraff  skall dömas ut för  den\r\nsom  för  tredje gången döms för  ett  grovt  vålds-\r\neller sexualbrott, om inte särskilda skäl föreligger\r\ndäremot. I  motionerna  Ju249  och  Ju285  (båda  c)\r\nbegärs  att  återfall  i  likartad  brottslighet bör\r\nbedömas   som   en   försvårande  omständighet   vid\r\nstraffmätningen.  I motion  Ju249  begärs  även  att\r\nstraffskalornas miniminivå höjs vid grova brott.\r\n\r\nNär det gäller den  s.k.  mängdrabatten följer det\r\nav  30 kap. 3 § brottsbalken att  rätten,  om  någon\r\ndöms  för  flera brott, normalt sett skall döma till\r\ngemensam påföljd för brottet.\r\nHärvid gäller att böter får användas som gemensamt\r\nstraff endast  om böter kan följa på vart och ett av\r\nbrotten. Fängelse får däremot användas som gemensamt\r\nstraff om fängelse kan följa på något av brotten (25\r\nkap. 5 § och 26 kap. 2 § brottsbalken).\r\nBestämmelser om  fängelsestraffets längd när någon\r\ndöms  för  flera  brott   finns   i   26 kap.   2  §\r\nbrottsbalken.  Härav följer att fängelse på viss tid\r\ninte får överstiga  de  högsta  straffen för brotten\r\nsammanlagda med varandra. Fängelsestraffet  får inte\r\nheller  överstiga  det svåraste straffet med mer  än\r\nett  år  om  det svåraste  straffet  är  kortare  än\r\nfängelse i fyra  år.  Om  det  svåraste  straffet är\r\nfängelse  i fyra år men inte uppgår till fängelse  i\r\nåtta år får  det  svåraste  straffet överskridas med\r\ntvå  år.  Om,  slutligen, det svåraste  straffet  är\r\nfängelse i åtta  år  eller  längre  får det svåraste\r\nstraffet  överskridas  med  fyra  år.  Det   anförda\r\ninnebär t.ex. att straffet för två eller flera  fall\r\nav misshandel och/eller stöld maximalt är fängelse i\r\ntre  år.  Om  däremot flera fall av t.ex. grov stöld\r\nföreligger till  bedömning  är det maximala straffet\r\nfängelse i åtta år.\r\nI sammanhanget bör även nämnas  att  det enligt 29\r\nkap. 1 § brottsbalken är den samlade brottslighetens\r\nstraffvärde   som   skall   ligga   till  grund  för\r\ndomstolens bedömning beträffande straffmätningen.\r\nNär  det  gäller  återfall i brott finns  det  vid\r\ntillämpningen  av  det   nuvarande  påföljdssystemet\r\nmöjlighet att beakta återfallet på olika sätt.\r\nEnligt 30 kap. 4 § brottsbalken får rätten som ett\r\nskäl  att  välja fängelse, i  stället  för  en  icke\r\nfrihetsberövande  påföljd, beakta att den tilltalade\r\ntidigare gjort sig skyldig till brott.\r\nVidare skall rätten  normalt  sett,  om den som är\r\nvillkorligt   frigiven   från   ett   fängelsestraff\r\nåterfaller  i  brott under prövotiden, förverka  den\r\nvillkorligt medgivna friheten eller del av denna (34\r\nkap. 4 § brottsbalken).\r\nOm det förhållandet att en person har återfallit i\r\nbrott   inte   tillräckligt    kan   beaktas   genom\r\npåföljdsvalet eller genom förverkande av villkorligt\r\nmedgiven  frihet  skall rätten vid  straffmätningen,\r\nutöver brottets straffvärde,  beakta  återfallet (29\r\nkap. 4 § brottsbalken).\r\nVid återfall i brott finns också i vissa  fall  en\r\nmöjlighet  för  domstolarna  att döma till ett högre\r\nstraff än vad som annars kan följa  på  det aktuella\r\nbrottet (26 kap. 3 § brottsbalken).\r\nUtskottet  har  tidigare behandlat motionsyrkanden\r\nliknande de som nu  är  aktuella,  senast våren 2002\r\n(bet. 2001/02:JuU10 s. 33 f). Utskottet ansåg därvid\r\natt  brottsbalkens  bestämmelser om påföljdsval  och\r\nstraffmätning   har   fått   en   tillfredsställande\r\nutformning. Enligt utskottets  mening  gav  gällande\r\nlagstiftning   domstolarna   goda   möjligheter  att\r\nutifrån   brottet  och  den  tilltalades  personliga\r\nförhållanden  välja  en adekvat påföljd för brottet.\r\nGoda möjligheter fanns  enligt  utskottet  också att\r\nnyansera  påföljdsbedömningen  för det fall att  den\r\ntilltalade samtidigt skall dömas  för  flera  brott.\r\nVad    gällde    önskemålet   om   en   översyn   av\r\nstraffskalorna  i brottsbalken  kunde  utskottet  då\r\ninte se att det fanns  behov  av  en  sådan översyn.\r\nVidare ansåg utskottet att gällande lagstiftning gav\r\ngoda    möjligheter    för   domstolarna   att   vid\r\nstraffmätningen beakta att  en person har återfallit\r\ni    brott.   Hänsyn   skall   därvid    tas    till\r\nomständigheterna   i  det  enskilda  fallet.  Enligt\r\nutskottet  var  denna   ordning  ändamålsenlig,  och\r\nutskottet avstyrkte då aktuella motionsyrkanden.\r\nUtskottet   har   alltjämt    denna   uppfattning.\r\nMotionerna  Ju236 och Ju249 i här  behandlade  delar\r\nsamt motion Ju285 avstyrks.\r\n\r\nVillkorlig frigivning\r\n\r\n\r\nI motion Ju265  (v)  yrkas att förstagångsförbrytare\r\nskall kunna friges villkorligt när halva strafftiden\r\navtjänats.\r\n\r\nEnligt  26  kap. 6 § brottsbalken  skall  den  som\r\navtjänar fängelse  på  viss  tid normalt sett friges\r\nvillkorligt när två tredjedelar av strafftiden, dock\r\nminst en månad, har avtjänats.\r\nBestämmelserna om villkorlig  frigivning  trädde i\r\nkraft  den  1  januari 1999 (SFS 1998:604). Tidigare\r\ngällde att villkorlig  frigivning fick ske efter det\r\natt halva strafftiden avtjänats  om  strafftiden var\r\ntvå år eller längre.\r\nUtskottet uttalade i samband med införandet  av nu\r\ngällande   bestämmelser   följande.   Systemet   med\r\nvillkorlig frigivning efter halva strafftiden har  i\r\nvissa  fall  utsatts  för  betydande kritik. Den har\r\nfrämst avsett skillnaden mellan det utdömda straffet\r\noch den tid som avtjänats i anstalt. Utskottet anser\r\natt det inte är lämpligt med  ett system som innebär\r\natt bara halva det utdömda straffet verkställs genom\r\nvistelse i anstalt. Den nuvarande  möjligheten  till\r\nvillkorlig  frigivning  efter  halva strafftiden bör\r\ndärför - som regeringen föreslagit  -  slopas  (bet.\r\n1997/98:JuU21 s. 11 f).\r\nUtskottet    har   tidigare   behandlat   liknande\r\nmotionsyrkanden   som   det   nu  framställda  (bet.\r\n2001/02:JuU10  s.  34  f). Utskottet  såg  då  ingen\r\nanledning till att förespråka  att en möjlighet till\r\nhalvtidsfrigivning återinfördes.\r\nUtskottet har ingen annan uppfattning  i  dag, och\r\nutskottet avstyrker bifall till motion Ju265  i  här\r\nbehandlad del.\r\n\r\nSamhällstjänst\r\n\r\n\r\nI  motion  Ju349 (kd) begärs att en utvärdering görs\r\nav   samhällstjänstdomar    för    att   utröna   om\r\ntillämpningen är likartad vid landets domstolar.\r\n\r\nVillkorlig  dom  får, om den tilltalade  samtycker\r\ntill   det,   förenas   med    en    föreskrift   om\r\nsamhällstjänst.  Även  skyddstillsyn  får,  med  den\r\ntilltalades  samtycke, förenas med en föreskrift  om\r\nsamhällstjänst.   En  sådan  föreskrift  skall  avse\r\nskyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst 40 och\r\nhögst 240 timmar    (27 kap. 2 a § och 28 kap. 2 a §\r\nbrottsbalken).\r\nSamhällstjänst infördes  på  försök  den 1 januari\r\n1990.  En  föreskrift  om  samhällstjänst  kunde  då\r\nendast  beslutas i samband med dom på skyddstillsyn.\r\nSystemet  med  samhällstjänst  såsom alternativ till\r\nfängelse permanentades genom lagstiftning  år  1998.\r\nSamtidigt   infördes   en   möjlighet   att  meddela\r\nföreskrift om samhällstjänst vid villkorlig dom. Den\r\nnya lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 1999\r\n(prop. 1997/98:96, bet. JuU21, SFS 1998:604).\r\nI propositionen anförde regeringen också  att  den\r\nhade  för  avsikt att utvärdera påföljdsreformen när\r\nden varit i kraft en tid (prop. s. 182).\r\nRegeringen    gav    år    2001   i   uppdrag   åt\r\nBrottsförebyggande      rådet      att     utvärdera\r\npåföljdskombinationerna    villkorlig    dom     med\r\nföreskrift   om   samhällstjänst  och  skyddstillsyn\r\nförenad med föreskrift  om  samhällstjänst  såsom de\r\nkommit  att  tillämpas,  främst  efter den 1 januari\r\n1999.\r\nBrottsförebyggande    rådet    har   i   rapporten\r\nSamhällstjänst  - I samhällets tjänst?  (BRÅ-rapport\r\n2003:3) redovisat  regeringsuppdraget.  I  rapporten\r\nkonstateras  bl.a.  att  samhällstjänst  som påföljd\r\nsällan ersätter fängelsestraff som är längre  än ett\r\npar  månader.  Det  används ofta vid skattebrott och\r\ngrovt rattfylleri, men  sällan vid stöld och olovlig\r\nkörning. Det förklaras bl.a.  av att den dömde måste\r\nklara av att sköta sin samhällstjänst. Är risken för\r\nmisskötsamhet stor är samhällstjänst  inget lämpligt\r\nalternativ.  Ett  problem  är  att det är svårt  för\r\nfrivården att hitta tillräckligt  med  arbetsplatser\r\nmed  lämpliga arbetsuppgifter. Flera frivårdsenheter\r\nefterlyser  också en policy med tydligare riktlinjer\r\noch direktiv  för  verkställighet  av  påföljden.  I\r\nrapporten konstateras att allvarlig misskötsamhet är\r\nsällsynt.  BRÅ  uppmärksammar  dock  att  det saknas\r\ntydliga    och    enhetliga   riktlinjer   för   hur\r\nmisskötsamhet skall bedömas och hanteras av frivård,\r\növervakningsnämnder och åklagare.\r\nBRÅ:s   rapport   bereds   för   närvarande   inom\r\nJustitiedepartementet.\r\nUtskottet   kan   inte    finna   annat   än   att\r\nmotionsönskemålet     om    en    utvärdering     av\r\nsamhällstjänstdomar   i   stort   får   anses   vara\r\ntillgodosett     genom    den    utvärdering     som\r\nBrottsförebyggande  rådet  har gjort. Beredningen av\r\nBRÅ:s rapport får nu avvaktas.  Motion  Ju349  i här\r\nberörd del avstyrks.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\n1. Upplopp (punkt 1)\r\n\r\nav Alice Åström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  1. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju266.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nBrottsbalkens  bestämmelser  om  upplopp  respektive\r\nvåldsamt  upplopp  är  ålderdomligt formulerade.  De\r\nuttalanden som görs i motiven  till bestämmelsen ger\r\ninte tillräcklig vägledning vid bedömningen av olika\r\nsituationer som kan uppstå i ett  modernt  samhälle.\r\nDetta  har  bl.a.  visat  sig  vid Högsta domstolens\r\növerprövning  av  ett antal domar  rörande  våldsamt\r\nupplopp i samband med  EU-toppmötet  i  Göteborg  år\r\n2001.  Dessa  domar tyder bl.a. på att en förändring\r\nhar skett i praxis  vad  gäller påföljd för våldsamt\r\nupplopp. Enligt min mening  bör  en  översyn  ske av\r\nbestämmelserna   om   upplopp   respektive  våldsamt\r\nupplopp. Det får ankomma på regeringen att tillsätta\r\nen utredning i frågan.\r\n\r\n\r\n2. Barnpornografi (punkt 2)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson (fp), Ragnwi  Marcelind  (kd),\r\nTorkild Strandberg (fp) och Viviann Gerdin (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets  förslag under punkt 2 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  2.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen   delvis   motionerna   2002/03:K410   och\r\n2002/03:So360 yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDen tekniska  utvecklingen  har  gått framåt markant\r\nsedan förbudet mot innehav av barnpornografi  trädde\r\ni   kraft   den   1  januari  1999.  Med  en  normal\r\nbredbandsuppkoppling  har man i dag till en relativt\r\nlåg  kostnad  i  princip  obegränsad  tillgång  till\r\nInternet. I stället för att  ladda  ned  bilder till\r\nsin   dator   kan  man  skaffa  sig  tillträde  till\r\nsärskilda sajter  med t.ex. barnpornografiska bilder\r\noch titta på bilderna  där.  Andra  förfaranden  som\r\ndykt  upp  under  senare år är s.k. cyberhårddiskar,\r\ndär man kan hyra utrymme  på  en hårddisk som ligger\r\nute  på  Internet, och s.k. peer-to-peer-sidor,  där\r\nolika användare  kan  byta  filer  med varandra. Ett\r\nflertal  andra  länder, bl.a. Storbritannien,  Norge\r\noch Danmark, har  infört  förbud  mot barnpornografi\r\nsom sträcker sig längre än vad det  svenska förbudet\r\ngör. Vi anser att det svenska förbudet  bör utvidgas\r\noch   förtydligas   till   att   avse   även  sådana\r\nförfaranden som vi nu nämnt.\r\n\r\nDet får ankomma på regeringen att återkomma  till\r\nriksdagen med ett lagförslag som tillgodoser vad  vi\r\nnu anfört.\r\n\r\n3. Ökad rättstrygghet för homosexuella m.fl.\r\n(punkt 3)\r\n\r\nav  Johan  Pehrson  (fp)  och  Torkild Strandberg\r\n(fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under  punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation  3. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju283  yrkandena\r\n5  och 6, 2002/03:Ju287 yrkandena 1 och 2 samt  6-8,\r\n2002/03:Ju292,    2002/03:Ju293   och   2002/03:L249\r\nyrkandena 9-11 samt  avslår motionerna 2002/03:Ju287\r\nyrkandena 3-5 och 2002/03:A315 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nI arbetet med att förhindra  och  utreda brott mot\r\nhomo-,   bi-  eller  transsexuella  spelar   polisen\r\nsjälvfallet en mycket viktig roll. Polisens insatser\r\när också av  ovärderligt  slag vad gäller att på ett\r\nadekvat sätt ta hand om brottsoffer  ur denna grupp.\r\nEnligt  vår  mening  finns det dock mycket  som  kan\r\ngöras  för  att  detta  arbete   skall  bli  än  mer\r\neffektivt.  Det  som främst behövs är  inte  ändrade\r\nlagar utan ökade kunskaper  och  bättre rutiner inom\r\npolisen.  Mycket  tyder  på  att  vissa  utredningar\r\nskulle  kunna  bedrivas  effektivare  om   speciella\r\nutredare   med   god   kännedom   om  de  homo-  och\r\nbisexuellas  situation  deltar  i  arbetet.  Polisen\r\nmåste   också   bl.a.  bli  bättre  på  att   bemöta\r\nbrottsoffer ur dessa grupper, t.ex. genom ett tätare\r\nsamarbete med de  frivilligorganisationer  som finns\r\npå  området.  En annan åtgärd som bör vidtas är  att\r\ngenom utbildning m.m. förstärka HBT-kompetensen inom\r\nhela rättsväsendet. Härigenom skulle också tillfälle\r\nges      att      förbättra       kunskapen       om\r\nstraffskärpningsbestämmelsen   i   29  kap.  2  §  7\r\nbrottsbalken. Det är angeläget att hänsyn  tas  till\r\nhithörande  brottslighets  karaktär  av hatbrott vid\r\nstraffmätningen. Regeringen bör därför ges i uppdrag\r\natt  vidta erforderliga åtgärder för att  tillgodose\r\nvad vi  nu anfört med anledning av motionerna Ju283,\r\nJu287, Ju292, Ju293 och L249 i berörda delar. Övriga\r\nhär  aktuella   yrkanden   bör  avslås  av  de  skäl\r\nmajoriteten anfört.\r\n\r\n\r\n\r\n4. Ökad rättstrygghet för homosexuella m.fl.\r\n(punkt 3)\r\n\r\nav Alice Åström (v) och Leif Björnlod (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 4. Därmed  bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna  2002/03:Ju283 yrkandena\r\n5     och     6,    2002/03:Ju287,    2002/03:Ju292,\r\n2002/03:Ju293,  2002/03:  L249  yrkandena  9-11 samt\r\n2002/03:A315 yrkande 12.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHomosexuella,  bisexuella  och  transpersoner  (HBT-\r\npersoner)  utsätts ofta för olika typer av förtryck,\r\nvåld och diskriminering i samhället. Trots detta ger\r\ninte  lagstiftningen   dessa   grupper  tillräckligt\r\nskydd. Särskilt transpersoner saknar  det  skydd som\r\nolika  bestämmelser  ger  andra  utsatta  grupper  i\r\nsamhället,  trots  att  transpersoner  ofta  tydligt\r\nskiljer sig från den normativa könsrollen och därmed\r\när   särskilt   utsatta.  Enligt  vår  mening  måste\r\nåtgärder vidtas för  att stärka skyddet för samtliga\r\ndessa grupper.\r\n\r\nEnligt 16 kap. 9 § brottsbalken  är  det förbjudet\r\nför en näringsidkare att diskriminera en  person  på\r\ngrund av att denne har homosexuell läggning. Däremot\r\nger  bestämmelsen  inget  skydd  åt  personer som är\r\nbisexuella eller transpersoner.\r\nDen  som  sprider  missaktning  mot  en  grupp  av\r\npersoner  med  anspelning på deras sexuella läggning\r\nkan dömas för hets  mot folkgrupp enligt 16 kap. 8 §\r\nbrottsbalken. Hets mot  en  grupp  med anspelning på\r\nderas   könsidentitet   omfattas   dock   inte    av\r\nbestämmelsen.\r\nEnligt  29  kap.  2  §  7  brottsbalken  är det en\r\nförsvårande omständighet om syftet med ett brott  är\r\natt  kränka  en  person  på grund av dennes sexuella\r\nläggning.   Däremot   omfattar   bestämmelsen   inte\r\nuttryckligen transpersoner,  vilket  vi  anser  vara\r\nolyckligt   med   hänsyn  till  denna  grupps  stora\r\nutsatthet för riktad brottslighet.\r\nEn åklagare har enligt  5  kap. 5 § 4 brottsbalken\r\nmöjlighet att under vissa förutsättningar väcka åtal\r\nför förolämpning mot någon med  anspelning  på  hans\r\neller  hennes  homosexuella  läggning.  Bestämmelsen\r\nomfattar  däremot  inte  annan  sexuell läggning  än\r\nhomosexualitet och inte heller sexuell identitet.\r\nSamtliga  de  bestämmelser vi redovisat  ovan  bör\r\nenligt vår mening  utsträckas till att omfatta såväl\r\nsexuell läggning som  sexuell  identitet.  Det finns\r\nenligt   vår  mening  ingen  anledning  att  avvakta\r\nDiskrimineringskommitténs  arbete på detta område. I\r\nstället  bör  regeringen  snarast   återkomma   till\r\nriksdagen  med  ett lagförslag i enlighet med vad vi\r\nhar anfört.\r\nI arbetet med att  förhindra  och utreda brott mot\r\nhomo-,   bi-  eller  transsexuella  spelar   polisen\r\nsjälvfallet en mycket viktig roll. Polisens insatser\r\när också av  ovärderligt  slag vad gäller att på ett\r\nadekvat sätt ta hand om brottsoffer  ur denna grupp.\r\nEnligt  vår  mening  finns det dock mycket  som  kan\r\ngöras  för  att  detta  arbete   skall  bli  än  mer\r\neffektivt.  Polisen måste bl.a. bli  bättre  på  att\r\nbemöta brottsoffer  ur dessa grupper. För att lyckas\r\nmed detta skulle polisen behöva ett tätare samarbete\r\nmed  de  HBT-organisationer   som  finns.  En  sådan\r\nsamverkan  skulle  både öka polisens  kunskaper  och\r\nhöja   förtroendet   för   polisväsendet   inom   en\r\nbrottsutsatt grupp där många drar sig för att anmäla\r\nbrott eftersom de känner oro för vilket bemötande de\r\nskulle  få hos polisen.  En  annan  åtgärd  som  bör\r\nvidtas är  att  genom utbildning m.m. förstärka HBT-\r\nkompetensen inom  hela rättsväsendet. Regeringen bör\r\ndärför  även ges i uppdrag  att  vidta  erforderliga\r\nåtgärder för att tillgodose vad vi nu anfört.\r\n\r\n5. Ökad rättstrygghet för homosexuella m.fl.\r\n(punkt 3)\r\n\r\nav Viviann Gerdin (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  5.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  delvis motionerna 2002/03:Ju283 yrkandena\r\n5 och 6, 2002/03:Ju287  yrkandena  1,  2, 4 och 6-8,\r\n2002/03:Ju292, 2002/03:Ju293, 2002/03:L249 yrkandena\r\n9-11 och 2002/03:A315 yrkande 12 samt avslår  motion\r\n2002/03:Ju287 yrkandena 3 och 5.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nHomosexuella,  bisexuella  och  transpersoner  (HBT-\r\npersoner)  utsätts ofta för olika typer av förtryck,\r\nvåld och diskriminering i samhället. Trots detta ger\r\ninte  lagstiftningen   dessa   grupper  tillräckligt\r\nskydd. Särskilt transpersoner saknar  det  skydd som\r\nolika  bestämmelser  ger  andra  utsatta  grupper  i\r\nsamhället,  trots  att  transpersoner  ofta  tydligt\r\nskiljer sig från den normativa könsrollen och därmed\r\när   särskilt   utsatta.  Enligt  min  mening  måste\r\nåtgärder vidtas för  att stärka skyddet för samtliga\r\ndessa grupper.\r\n\r\nEnligt  29  kap.  2 § 7  brottsbalken  är  det  en\r\nförsvårande omständighet  om syftet med ett brott är\r\natt  kränka en person på grund  av  dennes  sexuella\r\nläggning.   Däremot   omfattar   bestämmelsen   inte\r\nuttryckligen  transpersoner,  vilket  jag anser vara\r\nolyckligt   med  hänsyn  till  denna  grupps   stora\r\nutsatthet för riktad brottslighet.\r\nEn åklagare  har  enligt 5 kap. 5 § 4 brottsbalken\r\nmöjlighet att under vissa förutsättningar väcka åtal\r\nför förolämpning mot  någon  med  anspelning på hans\r\neller  hennes  homosexuella  läggning.  Bestämmelsen\r\nomfattar  däremot  inte  annan sexuell  läggning  än\r\nhomosexualitet och inte heller sexuell identitet.\r\nBåda  dessa bestämmelser  bör  enligt  min  mening\r\nutsträckas  till  att omfatta såväl sexuell läggning\r\nsom  sexuell  identitet.   Det  finns  därvid  ingen\r\nanledning   att   avvakta  Diskrimineringskommitténs\r\narbete på detta område.  I  stället  bör  regeringen\r\nsnarast  återkomma till riksdagen med ett lagförslag\r\ni enlighet med vad jag här har anfört.\r\nI arbetet  med  att förhindra och utreda brott mot\r\nhomo-,  bi-  eller  transsexuella   spelar   polisen\r\nsjälvfallet en mycket viktig roll. Polisens insatser\r\när  också av ovärderligt slag vad gäller att på  ett\r\nadekvat  sätt ta hand om brottsoffer ur denna grupp.\r\nEnligt min  mening  finns  det  dock  mycket som kan\r\ngöras  för  att  detta  arbete  skall  bli  än   mer\r\neffektivt.  Polisen  måste  bl.a.  bli bättre på att\r\nbemöta brottsoffer ur dessa grupper.  För att lyckas\r\nmed detta skulle polisen behöva ett tätare samarbete\r\nmed  de  HBT-organisationer  som  finns.  En   sådan\r\nsamverkan  skulle  både  öka  polisens kunskaper och\r\nhöja   förtroendet   för   polisväsendet   inom   en\r\nbrottsutsatt grupp där många drar sig för att anmäla\r\nbrott eftersom de känner oro för vilket bemötande de\r\nskulle få hos polisen. En annan  åtgärd  är  som bör\r\nvidtas  är att genom utbildning m.m. förstärka  HBT-\r\nkompetensen  inom hela rättsväsendet. Regeringen bör\r\ndärför även ges  i  uppdrag  att  vidta erforderliga\r\nåtgärder för att tillgodose vad jag nu anfört.\r\nI fråga om brotten olaga diskriminering  och  hets\r\nmot   folkgrupp   i   motion  Ju287  har  jag  samma\r\nuppfattning som majoriteten.\r\n\r\n6. Olaga diskriminering m.m. (punkt 4)\r\n\r\nav Leif Björnlod (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  6.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion  2002/03:Sf289 yrkande 5 och avslår\r\nmotionerna    2002/03:Ju305,    2002/03:Ju326    och\r\n2002/03:Ju376.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att diskriminering  måste  förebyggas  och\r\nmotverkas  inom  alla  områden  och på alla nivåer i\r\nsamhället. Det är väsentligt att detta sker genom en\r\nsamordnad och samlad syn på diskrimineringsfrågorna.\r\nDagens system har emellertid skilda  lagar för olika\r\ndiskriminerade   grupper   samt  skilda  lagar   för\r\narbetslivet  och  utanför  detta.   De  olika  lagar\r\nrörande  diskriminering som finns bör  samlas  i  en\r\ncivilrättslig    lag   mot   diskriminering   -   en\r\nantidiskrimineringslag    baserad    på    mänskliga\r\nrättigheter. Jag anser därför att bestämmelsen  i 16\r\nkap.   9   §  brottsbalken  skall  ersättas  med  en\r\ncivilrättslig  lag  mot  diskriminering.  Denna  lag\r\nskall   kompletteras  med  en  förstärkt  rätt  till\r\nrättshjälp.  Regeringen  bör  få i uppdrag att genom\r\ntilläggsdirektiv  till  Diskrimineringskommittén  se\r\ntill att arbetet i denna bedrivs i linje med vad jag\r\nhär anfört.\r\nMotionerna Ju305 och Ju376 samt motion Ju326 i här\r\nbehandlade delar bör dock avslås.\r\n\r\n7. Förbud mot deltagande i rasistiska och\r\nkriminella organisationer (punkt 7)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  7.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju338.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUtvecklingen  under senare år visar att nya åtgärder\r\nbehöver vidtas  för  att framgångsrikt kunna bekämpa\r\nrasistiska  organisationer   och  annan  organiserad\r\nbrottslighet, som t.ex. de s.k.  mc-klubbarna. Dessa\r\norganisationer  utgör  ett  hot  mot såväl  enskilda\r\npersoner som det demokratiska samhället.  En  åtgärd\r\nsom  jag  anser  skall  vidtas  är att kriminalisera\r\ndeltagande i eller stöd till sådana  organisationer.\r\nFörbudet  skulle omfatta bl.a. sammanslutningar  som\r\nägnar sig åt  rasistisk  förföljelse genom att ligga\r\nbakom eller uppmana till allvarlig brottslighet samt\r\ns.k. mc-klubbar. Mot bakgrund  av  det anförda anser\r\njag  att  regeringen  efter utredning bör  återkomma\r\ntill   riksdagen  med  förslag   om   att   förbjuda\r\ndeltagande     i     rasistiska    och    kriminella\r\norganisationer.\r\n\r\n\r\n8. Påföljd för personrån (punkt 8)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs i reservation  8.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju365 yrkande 6.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAntalet  personrån   har   ökat  dramatiskt  i  våra\r\nstorstäder under de senaste  åren. Rånarna är oftast\r\nmycket  unga  och  uppträder i gäng.  Respekten  för\r\nordningsmakten hos dessa  ungdomar har minskat. Till\r\nstor  del beror detta på att  påföljden  inte  anses\r\nvara tillräckligt  avskräckande  och  att reaktionen\r\nfrån samhället kommer för sent. Det är angeläget att\r\npåföljderna för personrån blir så ingripande  att de\r\nunga  som begår sådana gärningar förstår allvaret  i\r\nsina handlingar.\r\n\r\nRegeringen bör utarbeta tilläggsdirektiv till den\r\npågående  utredningen  för  att  beakta  vad  jag nu\r\nanfört.  Detta  innebär  att  jag  ställer mig bakom\r\nmotion Ju365 i nu behandlad del.\r\n\r\n\r\n9. Narkotikabrott (punkt 9)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask  (m),  Jeppe Johnsson  (m)  och\r\nCecilia Magnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag  under punkt 9 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 9. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju281 yrkandena 1 och 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nNarkotikamissbruket är  ett  stort  samhällsproblem,\r\ninte minst med hänsyn till de stora sociala  problem\r\ndet   orsakar.   Därtill   kommer   att   det   inom\r\nnarkotikahanteringen  finns enorma vinster att göra,\r\nvilket medför att narkotikabrottslingarna profiterar\r\nhänsynslöst på andra människors beroende och olycka.\r\nI  detta  perspektiv  -  och  med  hänsyn  till  det\r\nallmänna rättsmedvetandet  -  är de straff som i dag\r\ndöms ut inte alltid tillräckliga.  Vi  anser  att en\r\növersyn    bör    göras    av   straffskalorna   för\r\nnarkotikabrott.  Nya  påföljder   behövs  för  ringa\r\nnarkotikabrott. Dagens praxis är inte ändamålsenlig;\r\nden har låg eller ingen avhållande  effekt.  För att\r\nge   en  tydlig  signal  om  en  strängare  syn  bör\r\nstraffmaximum  för  ringa  narkotikabrott höjas från\r\nfängelse sex månader till fängelse  ett år. Vi anser\r\ndet  också  motiverat att införa livstidsstraff  för\r\ngrovt narkotikabrott.\r\n\r\nRegeringen   bör   återkomma  till  riksdagen  med\r\nerforderliga lagförslag.\r\n\r\n10. Preskriptionstider för miljöbrott och brott\r\nmot djurskyddslagen (punkt 10)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  10\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  10. Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju340 yrkande 9 och  avslår\r\nmotion 2002/03:Ju257.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nÅklagarväsendet  hinner i dag inte  med  att  utreda\r\nalla anmälningar om  miljöbrott.  Detta  leder bl.a.\r\ntill att många miljöbrott preskriberas och  att  den\r\nsom  begått brottet följaktligen går fri. Enligt min\r\nmening är detta inte acceptabelt. Situationen kräver\r\nen snabb  lösning.  Jag anser mot denna bakgrund att\r\npreskriptionstiderna för miljöbrott skall förlängas.\r\nDet får ankomma på regeringen  att snarast återkomma\r\ntill  riksdagen med ett lagförslag  som  tillgodoser\r\nvad  jag   nu   anfört.  Däremot  finner  jag  ingen\r\nanledning     till     motsvarande     ändring     i\r\ndjurskyddslagen.\r\n\r\n\r\n11. Preskriptionstider för miljöbrott och brott\r\nmot djurskyddslagen (punkt 10)\r\n\r\nav Leif Björnlod (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  10\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som  anförs  i  reservation  11. Därmed bifaller\r\nriksdagen   delvis   motionerna  2002/03:Ju257   och\r\n2002/03:Ju340 yrkande 9.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAtt utreda brott mot miljöbalken och djurskyddslagen\r\nkan många gånger ta lång  tid  på grund av ärendenas\r\nkomplexitet. Till detta kommer att rättsväsendet har\r\nkapacitetsbrister, vilket gör att dessa brott hamnar\r\nlängre   ned   i  prioritetsordningen.   Sammantaget\r\ninnebär detta långa  handläggningstider  som  medför\r\natt  man hamnar i tidsnöd när det gäller delgivning.\r\nEnligt  min  mening  bör  det  därför  övervägas att\r\nförlänga preskriptionstiderna för sådana brott.\r\n\r\nDet får ankomma på regeringen att göra  en översyn\r\nav  de  aktuella  bestämmelserna och återkomma  till\r\nriksdagen i frågan.\r\n\r\n12. Påföljd för djurplågeri (punkt 13)\r\n\r\nav Alice Åström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  13\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad som anförs i reservation 12. Därmed\r\nbifaller riksdagen motion 2002/03:Ju381.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nUnder de senaste åren har domstolarna haft att pröva\r\nflera  fall  av  brott  mot djurskyddslagen, där det\r\nrört sig om stora djurbesättningar  som  utsatts för\r\nvanvård.  De  påföljder som dömts ut har enligt  min\r\nmening inte svarat  mot  brottets  svårhetsgrad.  En\r\nskärpning  av  lagstiftningen  bör därför övervägas.\r\nDet får ankomma på regeringen att  utreda frågan och\r\nåterkomma  till  riksdagen  med  ett lagförslag  som\r\ntillgodoser vad jag nu anfört.\r\n\r\n\r\n13. Ekologiskt nödvärn m.m. (punkt 14)\r\n\r\nav Leif Björnlod (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i reservation 13. Därmed  bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju254.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDe allmänna grunderna  för  ansvarsfrihet  i 24 kap.\r\nbrottsbalken bör kompletteras så att ett försök  att\r\navvärja  ett  pågående  eller överhängande ingrepp i\r\nkänsliga naturområden, t.ex.  genom  att  kedja fast\r\nsig  vid  ett  träd,  omfattas av bestämmelserna  om\r\nnödvärn. Nödvärnsrätten  skall givetvis inte omfatta\r\nvåld   mot   människor  eller  djur,   inte   heller\r\nskadegörelse  av  annans  egendom.  Vidare  bör  det\r\ninföras bestämmelser  som  gör  det  möjligt  för en\r\nenskild  att  vägra  uträtta  vissa arbetsuppgifter,\r\nt.ex.  sådana  uppgifter  som  kan   skada  känsliga\r\nnaturmiljöer eller sådana som direkt eller  indirekt\r\nkan  främja  rasistiska  organisationers verksamhet,\r\nutan  att  detta  skall  få  konsekvenser   för  den\r\nenskilde.\r\n\r\nDet  får  ankomma  på regeringen att utreda frågan\r\noch återkomma till riksdagen  med ett lagförslag som\r\ntillgodoser vad jag nu anfört.\r\n\r\n14. Livstidsstraffet (punkt 15)\r\n\r\nav Johan Pehrson (fp), Alice  Åström  (v), Ragnwi\r\nMarcelind (kd), Torkild Strandberg (fp)  och Leif\r\nBjörnlod (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 14. Därmed bifaller\r\nriksdagen    delvis    motionerna     2002/03:Ju256,\r\n2002/03:Ju349  yrkande 13, 2002/03:Ju353  yrkande  6\r\noch 2002/03:Ju390.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nAntalet        livstidsdömda        i        svenska\r\nkriminalvårdsanstalter  har  ökat  under  senare år.\r\nHärtill  har  framför  allt bidragit att regeringens\r\nnådepraxis  blivit mera restriktiv,  vilket  medfört\r\natt   den  faktiska   strafftiden   blivit   längre.\r\nLivstidsstraffet   är   enligt   vår   mening   inte\r\ntillfredsställande   från   förutsägbarhetssynpunkt,\r\neftersom straffet regelmässigt  genom  nåd omvandlas\r\ntill  ett tidsbestämt straff. Denna ordning  innebär\r\ndessutom  att  det  är regeringen och inte domstolen\r\nsom   bestämmer   straffets    längd,    vilket   är\r\notillfredsställande       från       konstitutionell\r\nutgångspunkt.  Vi  anser därför att livstidsstraffet\r\nskall  avskaffas. Att  enbart  ändra  ordningen  för\r\nprövningen  av  när  de  livstidsdömda skall friges,\r\nvilket  är  innebörden  av det  betänkande  som  för\r\nnärvarande  bereds  inom  Justitiedepartementet,  är\r\nenligt vår mening inte tillräckligt.\r\n\r\nDet får ankomma på regeringen  att  återkomma till\r\nriksdagen  med  ett  förslag  till  lagändring   som\r\ntillgodoser vad vi nu anfört.\r\n\r\n\r\n15. Ett reformerat straffsystem m.m. (punkt 16)\r\n\r\nav  Beatrice  Ask  (m),  Jeppe  Johnsson  (m) och\r\nCecilia Magnusson (m).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde\r\nha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  som  anförs  i  reservation 15. Därmed bifaller\r\nriksdagen delvis motionerna  2002/03:Ju236 yrkandena\r\n6, 8 och 15,  2002/03:Ju249 yrkandena 34 och 35 samt\r\n2002/03:Ju285.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nSamhällets reaktioner mot brott  skall  kännetecknas\r\nav  tydlighet,  proportionalitet  och medkänsla  för\r\nsåväl      gärningsmännens     som     brottsoffrens\r\nlivssituation.     Ett     oavvisligt     mål    med\r\npåföljdssystemet måste dessutom vara att påverka den\r\ndömde att bryta med sin kriminalitet och komma  till\r\nrätta  med  de orsaker som ligger bakom den. För att\r\nkunna åstadkomma  detta  måste  vi ha ett fungerande\r\noch allmänt accepterat påföljdssystem.\r\n\r\nEnligt  vår  uppfattning  uppvisar   det   svenska\r\nstraffsystemet  i  dag  en rad brister. De fastlagda\r\nstraffskalorna i kombination  med  en rad regler för\r\npåföljdsbestämning och straffmätning  har  lett till\r\nen   domstolspraxis  som  inte  sällan  strider  mot\r\nmedborgarnas  uppfattning  om lämpliga straffnivåer.\r\nFör att komma till rätta med  de  brister  som finns\r\noch     åstadkomma    ett    mer    proportionerligt\r\npåföljdssystem  anser  vi  att en rad åtgärder måste\r\nvidtas.\r\nStraffen för grov brottslighet  skall  skärpas. Vi\r\nföreslår därför att straffskalorna för bl.a. rån och\r\ngrov misshandel skall justeras uppåt på så  sätt att\r\nstraffminimum höjs från ett till två år.\r\nHärutöver  krävs  det  att  bestämmelserna om s.k.\r\nmängdrabatt ändras. Enligt vår  mening  skall  varje\r\nbrott  avspeglas  i  straffet på ett klarare sätt än\r\nvad  som  sker i dag.  Återfall  i  brottslighet  av\r\nsamma art och svårhet måste på ett tydligt sätt leda\r\ntill straffskärpningar. Det finns inte anledning att\r\nge personer som har begått likartad brottslighet vid\r\nflera tillfällen  någon  särskild  rabatt.  Särskilt\r\ngäller detta personer som gång på gång återfaller  i\r\nallvarlig våldsbrottslighet. Vi anser därför att det\r\nbör  införas  en  ordning  som innebär att den dömde\r\nskall erhålla det maximala straff  som  kan följa på\r\nbrottet när han eller hon återfaller i likartad grov\r\nvålds-  eller sexualbrottslighet för tredje  gången,\r\nom inte särskilda skäl talar däremot.\r\nDet får  ankomma  på regeringen att till riksdagen\r\nåterkomma med ett lagförslag  som tillgodoser vad vi\r\nnu anfört.\r\n\r\n\r\n\r\n16. Ett reformerat straffsystem m.m. (punkt 16)\r\n\r\nav Viviann Gerdin (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  16\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  16.  Därmed bifaller\r\nriksdagen  delvis motionerna 2002/03:Ju236   yrkande\r\n15,  2002/03:Ju249   yrkandena   34   och   35   och\r\n2002/03:Ju285   samt   avslår  motion  2002/03:Ju236\r\nyrkandena 6 och 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nStudier visar att en begränsad  grupp  personer står\r\nför en mycket stor andel av brottsligheten.  Mot den\r\nbakgrunden  kan det te sig stötande för allmänheten,\r\ninte minst för  de  personer  som  varit utsatta för\r\nbrott, att återfallsförbrytare i vissa  fall  får en\r\nbetydande straffrabatt eller slipper åtal för mindre\r\nförseelser. Enligt min mening skall brottslingar som\r\nvid  upprepade  tillfällen återfaller i brottslighet\r\nsuccessivt  och  systematiskt   ådömas  allt  längre\r\nstraff.  Detta  bör  komma  till klarare  uttryck  i\r\nbrottsbalken.\r\n\r\nJag anser även att utrymme  måste  skapas  för att\r\nhöja straffskalornas miniminivå vid grova brott.\r\nDet  får  ankomma på regeringen att till riksdagen\r\nåterkomma med ett förslag som tillgodoser vad jag nu\r\nanfört.\r\nDet anförda  innebär  att  jag  ställer  mig bakom\r\nmotionerna  Ju236 och Ju249 i nu berörda delar.  Jag\r\när däremot inte  beredd  att  ställa  mig  bakom den\r\nlösning   som   förordas   i  motion  Ju236  om  att\r\nmaximistraff som huvudregel skall ådömas den som för\r\ntredje  gången  återfaller  i likartad  grov  vålds-\r\neller sexualbrottslighet. Inte heller kan jag se att\r\ndet finns något behov av en genomgripande översyn av\r\nbrottsbalken.\r\n\r\n17. Villkorlig frigivning (punkt 17)\r\n\r\nav Alice Åström (v).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  17\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  17.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju265 yrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag  är  mycket kritisk till utvecklingen  mot  allt\r\nlängre strafftider.  Inte  någonstans  i världen har\r\ndet  visat  sig  att hårda fängelsestraff har  någon\r\neffekt på brottsutvecklingen.  Samtidigt  finns  det\r\nforskning som visar att långa fängelsestraff minskar\r\nmöjligheterna  för  de  intagna  att återanpassa sig\r\ntill  samhället. Enligt min uppfattning  måste  alla\r\nmänniskor,  även  om  de  har  begått  brott, ges en\r\nmöjlighet   att   rehabiliteras  och  integreras   i\r\nsamhället igen. Särskilt viktigt är det att bryta de\r\nförstagångsdömdas   kriminella    bana.    Mot   den\r\nbakgrunden  anser  jag att halvtidsfrigivning  skall\r\ninföras för dem som  första  gången  döms  till  ett\r\nfängelsestraff.\r\n\r\nDet  får  ankomma  på regeringen att utreda frågan\r\noch återkomma till riksdagen  med ett lagförslag som\r\ntillgodoser vad jag nu anfört.\r\n\r\n18. Samhällstjänst (punkt 18)\r\n\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag  anser  att utskottets förslag  under  punkt  18\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad som anförs  i  reservation  18.  Därmed bifaller\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju349 yrkande 25.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nDet  är  angeläget att domstolarna i landet  har  en\r\ngemensam   praxis    vad    gäller    utdömande   av\r\nsamhällstjänst. Den utvärdering som BRÅ har gjort av\r\nsamhällstjänst   som   påföljd   är   bra  men  inte\r\ntillräcklig. BRÅ:s utvärdering bör kompletteras  med\r\nuppgifter   om   hur   olika   domstolar   tillämpar\r\nbestämmelserna  om samhällstjänst för att utröna  om\r\ndet finns några skillnader över landet och i så fall\r\norsakerna till dessa.  Regeringen  bör  få i uppdrag\r\natt besluta om en komplettering av BRÅ:s utvärdering\r\ni linje med vad jag här anfört.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nMotioner från allmänna\r\nmotionstiden\r\n\r\n2002/03:K410 av Inger Davidson m.fl. (kd, v, c):\r\n\r\nRiksdagen  begär att regeringen lägger fram  förslag\r\nom  att  förbudet   mot  innehav  av  barnpornografi\r\nutvidgas och förtydligas  på  sätt  som  i  motionen\r\nanförs.\r\n\r\n2002/03:Ju216 av Hans Backman (fp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att personer som för tredje\r\ngången  gjort  sig  skyldiga  till rattfylleri skall\r\ndömas till behandling för sitt missbruk.\r\n\r\n2002/03:Ju236 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  behovet  av ett\r\nnytt reformerat straffsystem.\r\n\r\n8.   Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger  fram\r\nförslag  om  att om inte särskilda skäl föreligger\r\nskall  obligatoriska   maxstraff   dömas   ut  för\r\npersoner som för tredje gången döms för ett  grovt\r\nvålds- eller sexualbrott.\r\n\r\n15.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ett avskaffande av\r\nrabattsystemet vid påföljdsbestämningen.\r\n\r\n2002/03:Ju249 av Johan Linander m.fl. (c):\r\n\r\n34. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att  höja\r\nstraffskalornas miniminivå vid grova brott.\r\n\r\n35. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att se över  om\r\nupprepande av likartade  brott  bör bedömas som en\r\nförsvårande omständighet i lagstiftningen.\r\n\r\n2002/03:Ju254 av Gustav Fridolin (mp):\r\n\r\n1.  Riksdagen  begär  att regeringen lämnar  förslag\r\ntill ändringar i 24 kap.  brottsbalken  i enlighet\r\nmed vad i motionen anförs om ekologiskt nödvärn.\r\n\r\n2.  Riksdagen  begär  att  regeringen lämnar förslag\r\ntill ändringar i relevant  lagstiftning enligt vad\r\ni motionen anförs om samvetsvägran.\r\n\r\n2002/03:Ju256 av Leif Björnlod och Gustav Fridolin\r\n(mp):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen  lägger  fram förslag\r\ntill   sådana   lagändringar   att  livstidsstraffet\r\nomvandlas till ett tidsbestämt straff.\r\n\r\n2002/03:Ju257 av Leif Björnlod (mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i    motionen   anförs    om    översyn    av\r\npreskriptionstider  för  brott  mot  miljöbalken och\r\ndjurskyddslagen.\r\n\r\n2002/03:Ju265 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att möjlighet till\r\nhalvtidsfrigivning   för   förstagångsdömda  skall\r\ninföras.\r\n\r\n2002/03:Ju266 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen begär att regeringen  snarast  ser över 16\r\nkap.  1  och  2 §§ BrB i enlighet med det i motionen\r\nanförda.\r\n\r\n2002/03:Ju268 av Alice Åström m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen  anförs om att frågan om straffansvar\r\nnär  en person under  rus  och  vid  framförande  av\r\nmotorfordon  dödar  en  annan  skall bli föremål för\r\növersyn.\r\n\r\n2002/03:Ju281 av Beatrice Ask m.fl. (m):\r\n\r\n1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen   anförs  om  att  införa\r\nlivstids fängelse för grovt narkotikabrott.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening   vad   i   motionen  anförs  om  att  höja\r\nmaxstraffet  för  ringa  narkotikabrott  från  sex\r\nmånader till ett år.\r\n\r\n2002/03:Ju283 av Rossana Valeria D m.fl. (v):\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nutbildningsinsatserna   vad    gäller    rasistisk\r\nbrottslighet    skall   intensifieras   hos   alla\r\nmyndigheter  och  andra  instanser  som  kommer  i\r\nkontakt med brottsoffer.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\nutbildningsinsatserna  vad   gäller  homosexuellas\r\nsituation skall intensifieras hos alla myndigheter\r\noch  andra  instanser  som kommer  i  kontakt  med\r\nbrottsoffer.\r\n\r\n2002/03:Ju285 av Birgitta Carlsson och Jan Andersson\r\n(c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om att upprepande av likartade\r\nbrott  skall ses som en försvårande  omständighet  i\r\nlagstiftningen.\r\n\r\n2002/03:Ju287 av Alice Åström m.fl. (v, s, fp, c,\r\nmp):\r\n\r\n1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att könsidentitet\r\nskall  nämnas   i   brottsbalkens  bestämmelse  om\r\nförsvårande omständighet, 29 kap. 2 § 7.\r\n\r\n2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening     vad     i     motionen     anförs    om\r\nutbildningsinsatser  om  brottsbalkens bestämmelse\r\nom försvårande omständighet, 29 kap. 2 § 7.\r\n\r\n3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  sexuell\r\nläggning   och  könsidentitet  skall  omfattas  av\r\nbrottsbalkens  bestämmelse om olaga diskriminering\r\ni 16 kap. 9 §.\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  sexuell\r\nläggning   och  könsidentitet  skall  omfattas  av\r\nbrottsbalkens bestämmelse i 5 kap. 5 § 4.\r\n\r\n5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  sexuell\r\nläggning   och  könsidentitet  skall  omfattas  av\r\nbrottsbalkens  bestämmelse om hets mot folkgrupp i\r\n16 kap. 8 §.\r\n\r\n6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att införa ett\r\nsamarbete mellan HBT-organisationer och polisen.\r\n\r\n7.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad i motionen anförs om att höja polisens\r\nHBT-kompetens vid brottsutredningar.\r\n\r\n8. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om ökad HBT-kompetens\r\ninom rättsväsendet.\r\n\r\n2002/03:Ju292 av Hillevi Larsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen anförs om att brott med homofobiska\r\nmotiv av  rättsväsendet  skall  betraktas  som  lika\r\nallvarliga som brott med rasistiska motiv.\r\n\r\n2002/03:Ju293 av Hillevi Larsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs om att brott med sexistiska\r\nmotiv  av rättsväsendet  skall  betraktas  som  lika\r\nallvarliga som brott med rasistiska motiv.\r\n\r\n2002/03:Ju302 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):\r\n\r\nRiksdagen  begär  att regeringen lägger fram förslag\r\nom  införande  av  ett  straffrättsligt  ansvar  för\r\nunderlåtenhet att bistå nödställd i enlighet med vad\r\nsom anförs i motionen.\r\n\r\n2002/03:Ju305 av Anders Karlsson (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad   i   motionen   anförs   om   en   översyn   av\r\nlagstiftningen vad gäller brott mot demokratin.\r\n\r\n2002/03:Ju326 av Luciano Astudillo (s):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening    vad    i    motionen   anförs   om   att\r\ndiskrimineringsbrott,   där    det   grundläggande\r\nmänniskovärdet  kränks,  skall leda  till  hårdare\r\nstraff än vad som är fallet i dag.\r\n\r\n2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening vad i motionen anförs om att regeringen ger\r\nbåde   polis   och  övriga  rättsväsendet  tydliga\r\ndirektiv  att ta  diskrimineringsbrott  på  större\r\nallvar.\r\n\r\n2002/03:Ju338 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):\r\n\r\nRiksdagen begär  att  regeringen lägger fram förslag\r\ntill  ändring  så  att  enskilds   stöd  till  eller\r\ndeltagande i rasistisk organisation,  terroristgrupp\r\neller annan organiserad brottslighet kriminaliseras.\r\n\r\n2002/03:Ju340 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n9.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram\r\nförslag  som  innebär  att  preskriptionstiden för\r\nmiljöbrott förlängs.\r\n\r\n2002/03:Ju349 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n13. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs om att utreda och\r\nersätta  livstidsstraffet  med   ett   långt   men\r\ntidsbestämt straff.\r\n\r\n25.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin\r\nmening  vad i motionen anförs  om  utvärdering  av\r\nsamhällstjänstdomar.\r\n\r\n2002/03:Ju353 av Johan Pehrson m.fl. (fp):\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om livstidsstraff.\r\n\r\n2002/03:Ju355 av Hillevi Larsson och Marie Granlund\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad    i   motionen   anförs   om   avskaffande   av\r\nhögmålsbrott.\r\n\r\n2002/03:Ju365 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening vad i motionen anförs om en utvärdering  av\r\npåföljden för personrån.\r\n\r\n2002/03:Ju372 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i  motionen  anförs  om  behovet  av en lag mot\r\neftersupning.\r\n\r\n2002/03:Ju376 av Carl-Axel Roslund (m):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad  i motionen anförs om komplettering av  förbudet\r\nmot könsdiskriminering.\r\n\r\n2002/03:Ju381 av Tasso Stafilidis (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i  motionen  anförs  om  att straffpåföljden för\r\nvanvård av djur och djurplågeri skall skärpas.\r\n\r\n2002/03:Ju388 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg\r\n(s):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\nvad i motionen anförs om rattfylleri.\r\n\r\n2002/03:Ju390 av Gudrun Schyman m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening\r\natt  livstidsstraffet skall avskaffas  och  ersättas\r\nmed tidsbestämda straff.\r\n\r\n2002/03:L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n9. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om ökade kunskaper\r\ninom  rättsväsendet  om  brott  mot  homosexuella,\r\nbisexuella och transpersoner.\r\n\r\n10. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin\r\nmening   vad  i  motionen  anförs  om  förbättrade\r\nrutiner   vid    anmälningar   om   hatbrott   mot\r\nhomosexuella, bisexuella och transpersoner.\r\n\r\n11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i motionen anförs om samverkan mellan\r\npolisen   och  frivilligorganisationer   för   att\r\nmotverka hatbrott mot homosexuella, bisexuella och\r\ntranspersoner.\r\n\r\n2002/03:Sf289 av Peter Eriksson m.fl. (mp):\r\n\r\n5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin\r\nmening  vad  i  motionen anförs om att ersätta  16\r\nkap. 9 § brottsbalken  om  olaga  diskriminering i\r\nnäringslivet  med  en civilrättslig lag  och  rätt\r\ntill rättshjälp.\r\n\r\n2002/03:So360 av Annelie Enochson (kd):\r\n\r\n8. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  i  motionen  anförs  om  att  snarast\r\nförbjuda all form av barnpornografi på nätet och i\r\nmedia.\r\n\r\n2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):\r\n\r\n15.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin\r\nmening vad i motionen  anförs  om  straffskala och\r\nbeviskrav för drograttfylleri.\r\n\r\n2002/03:A315 av Anders G Högmark m.fl. (m):\r\n\r\n12. Riksdagen beslutar att förolämpning  skall falla\r\nunder allmänt åtal i enlighet med vad som anförs i\r\nmotionen.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Upplopp",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju266.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "D88C0035-6679-11D7-AE86-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "23",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "241",
                    "35",
                    "0",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D88C0035-6679-11D7-AE86-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Barnpornografi",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K410 och 2002/03:So360 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "D88C0036-6679-11D7-AE86-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "17",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "26",
                    "8",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "26",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "12",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "199",
                    "69",
                    "8",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D88C0036-6679-11D7-AE86-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Ökad rättstrygghet för homosexuella m.fl.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju283 yrkandena 5 och 6, 2002/03:Ju287 yrkandena 1-8, 2002/03:Ju292, 2002/03:Ju293, 2002/03:L249 yrkandena 9-11 och 2002/03:A315 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "3",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "D88C0037-6679-11D7-AE86-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 3 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "17",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "35",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "1",
                    "0",
                    "21",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "0",
                    "12",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "190",
                    "35",
                    "50",
                    "74"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D88C0037-6679-11D7-AE86-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Olaga diskriminering m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju305, 2002/03:Ju326 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju376 och 2002/03:Sf289 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"mp\"",
          "votering_id": "D88C0038-6679-11D7-AE86-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "118",
                    "0",
                    "0",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "45",
                    "0",
                    "0",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "17",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "35",
                    "0",
                    "0",
                    "13"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "26",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "23",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "264",
                    "12",
                    "0",
                    "73"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D88C0038-6679-11D7-AE86-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Högmålsbrott",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju355.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Underlåtenhet att bistå nödställd",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju302.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Förbud mot deltagande i rasistiska och kriminella organisationer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju338.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Påföljd för personrån",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju365 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Narkotikabrott",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju281 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Preskriptionstider för mijlöbrott och brott mot djurskyddslagen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju257 och 2002/03:Ju340 yrkande 9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Rattfylleri",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju216, 2002/03:Ju372, 2002/03:Ju388 och 2002/03:So442 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Vållande till annans död i samband med rattfylleri",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju268.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Påföljd för djurplågeri",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju381.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Ekologiskt nödvärn m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju254 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Livstidsstraffet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju256, 2002/03:Ju349 yrkande 13, 2002/03:Ju353 yrkande 6 och 2002/03:Ju390.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "14",
          "motforslag_partier": "\"fp\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "D88C0043-6679-11D7-AE86-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 14 (fp, kd, v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "117",
                    "0",
                    "1",
                    "26"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "44",
                    "0",
                    "1",
                    "10"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "15",
                    "0",
                    "2",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "34",
                    "0",
                    "14"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "24",
                    "1",
                    "8"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "1",
                    "22",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "12",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "177",
                    "92",
                    "5",
                    "75"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/D88C0043-6679-11D7-AE86-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Ett reformerat sraffsystem m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju236 yrkandena 6, 8 och 15, 2002/03:Ju249 yrkandena 34 och 35 och 2002/03:Ju285.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Villkorlig frigivning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju265 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Samhällstjänst",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju349 yrkande 25.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU10",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Upplopp",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "1"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Barnpornografi",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "2"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Ökad rättstrygghet för homosexuella m.fl.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Ökad rättstrygghet för homosexuella m.fl.",
          "partier": "\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Ökad rättstrygghet för homosexuella m.fl.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Olaga diskriminering m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Förbud mot deltagande i rasistiska och kriminella organisationer",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Påföljd för personrån",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "8"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Narkotikabrott",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Preskriptionstider för mijlöbrott och brott mot djurskyddslagen",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Preskriptionstider för mijlöbrott och brott mot djurskyddslagen",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Påföljd för djurplågeri",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "13"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Ekologiskt nödvärn m.m.",
          "partier": "\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Livstidsstraffet",
          "partier": "\"fp\",\"kd\",\"v\",\"mp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Ett reformerat sraffsystem m.m.",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Ett reformerat sraffsystem m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Villkorlig frigivning",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Samhällstjänst",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-03-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-04-03 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-04-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-04-08 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-04-11 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-04-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-04-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-04-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-04-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till motion om vållande till annans död i samband med rattfylleri. Avslag på övriga motioner.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 11:31:12"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över straffbestämmelserna vid vållande till annans död i samband med rattfylleri. Uppdraget ges med anledning av motionsförslag. Riksdagen avslog också motioner från allmänna motionstiden 2002 om straffrättsliga frågor.",
          "dok_id": "GQ01JUU10",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Vållande till annans död vid rattfylleri (JuU10)",
          "dok_id": "GQ01JUU10",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-22 11:31:12"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01JUU10",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:55"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Justitieutskottet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att se över straffbestämmelserna vid vållande till annans död i samband med rattfylleri. Uppdraget ges med anledning av motionsförslag. Utskottet föreslår också att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiden 2002 om straffrättsliga frågor.</p>",
          "dok_id": "GQ01JuU10",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:11"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Vållande till annans död vid rattfylleri (JuU10)",
          "dok_id": "GQ01JuU10",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:11"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01JUU10",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_juu_10.docx",
          "filstorlek": "101161",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Straffrättsliga frågor",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/16595353-79F3-4C02-AACB-7EB1EF00A056"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01JUU10",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_juu_10.pdf",
          "filstorlek": "458865",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_juu_10",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/B71AB077-71BA-4166-805A-71846E26B2E6"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A315 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A315",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju216 Behandlingsprogram för rattfulla",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju216",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju216",
          "ref_dok_titel": "Behandlingsprogram för rattfulla",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Backman (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju236 En förnyad syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju236",
          "ref_dok_titel": "En förnyad syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju249 Rättstrygghet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju249",
          "ref_dok_titel": "Rättstrygghet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju254 Ekologiskt nödvärn och samvetsvägran",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju254",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju254",
          "ref_dok_titel": "Ekologiskt nödvärn och samvetsvägran",
          "ref_dok_subtitel": "av Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju256 Livstidsstraffet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju256",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju256",
          "ref_dok_titel": "Livstidsstraffet",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Björnlod och Gustav Fridolin (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju257 Ändringar av preskriptionstider för vissa brott",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju257",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju257",
          "ref_dok_titel": "Ändringar av preskriptionstider för vissa brott",
          "ref_dok_subtitel": "av Leif Björnlod (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju265 Fängelsestraffets skadliga verkan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju265",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju265",
          "ref_dok_titel": "Fängelsestraffets skadliga verkan",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju266 Upplopp",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju266",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju266",
          "ref_dok_titel": "Upplopp",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju268 Påföljdsval vid vissa trafikbrott",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju268",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju268",
          "ref_dok_titel": "Påföljdsval vid vissa trafikbrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju281 Kampen mot narkotikan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju281",
          "ref_dok_titel": "Kampen mot narkotikan",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju283 Brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju283",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju283",
          "ref_dok_titel": "Brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Rossana Valeria D. m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju285 Skärpt straff för återkommande brottslighet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju285",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju285",
          "ref_dok_titel": "Skärpt straff för återkommande brottslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Jan Andersson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju287 Rättstrygghet för homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju287",
          "ref_dok_titel": "Rättstrygghet för homosexuella, bisexuella och transpersoner",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V, S, FP, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju292 Brott med homofobiska motiv",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju292",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju292",
          "ref_dok_titel": "Brott med homofobiska motiv",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju293 Brott med sexistiska motiv",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju293",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju293",
          "ref_dok_titel": "Brott med sexistiska motiv",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju302 Skyldighet att bistå nödställd",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju302",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju302",
          "ref_dok_titel": "Skyldighet att bistå nödställd",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju305 Brott mot demokratin",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju305",
          "ref_dok_titel": "Brott mot demokratin",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders Karlsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju326 Nolltolerans mot diskriminering",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju326",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju326",
          "ref_dok_titel": "Nolltolerans mot diskriminering",
          "ref_dok_subtitel": "av Luciano Astudillo (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju338 Kriminalisering av enskilds deltagande i eller stöd till organiserad brottslighet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju338",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju338",
          "ref_dok_titel": "Kriminalisering av enskilds deltagande i eller stöd till organiserad brottslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingvar Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju340 Åklagarväsendet och Ekobrottsmyndigheten",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju340",
          "ref_dok_titel": "Åklagarväsendet och Ekobrottsmyndigheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju349 Kriminalvården",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju349",
          "ref_dok_titel": "Kriminalvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju353 Effektiv och human kriminalvård",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju353",
          "ref_dok_titel": "Effektiv och human kriminalvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju355 Lagen om högmålsbrott",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju355",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju355",
          "ref_dok_titel": "Lagen om högmålsbrott",
          "ref_dok_subtitel": "av Hillevi Larsson och Marie Granlund (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju365 Unga lagöverträdare",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju365",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju365",
          "ref_dok_titel": "Unga lagöverträdare",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju372 Lag mot eftersupning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju372",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju372",
          "ref_dok_titel": "Lag mot eftersupning",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju376 Könsdiskriminering",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju376",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju376",
          "ref_dok_titel": "Könsdiskriminering",
          "ref_dok_subtitel": "av Carl-Axel Roslund (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju381 Straffpåföljden för vanvård och djurplågeri",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju381",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju381",
          "ref_dok_titel": "Straffpåföljden för vanvård och djurplågeri",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju388 Rattfylleri",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju388",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju388",
          "ref_dok_titel": "Rattfylleri",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg och Hans Stenberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju390 Avskaffande av livstidsstraffet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju390",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju390",
          "ref_dok_titel": "Avskaffande av livstidsstraffet",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K410 Innehav av barnpornografi",
          "ref_dok_id": "GQ02K410",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K410",
          "ref_dok_titel": "Innehav av barnpornografi",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Davidson m.fl. (KD, V, C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L249 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GQ02L249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L249",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf289 Ett mångkulturellt samhälle",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf289",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf289",
          "ref_dok_titel": "Ett mångkulturellt samhälle",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Eriksson m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So360 Sexuella övergrepp",
          "ref_dok_id": "GQ02So360",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So360",
          "ref_dok_titel": "Sexuella övergrepp",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So442 Narkotika-, alkohol- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02So442",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So442",
          "ref_dok_titel": "Narkotika-, alkohol- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-04-16",
          "ref_dok_id": "GQ0992",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "2003-04-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-04-16",
          "ref_dok_id": "GQ0992",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "92",
          "ref_dok_titel": "2003-04-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:149",
          "ref_dok_id": "GQ0K149",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "149",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:149",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}