<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284935</hangar_id>
 <dok_id>GQ01JUU1</dok_id>
 <rm>2002/03</rm>
 <beteckning>JUU1</beteckning>
 <typ>bet</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>bet</doktyp>
 <typrubrik>Betänkande 2002/03:JUU1</typrubrik>
 <dokumentnamn>Betänkande</dokumentnamn>
 <debattnamn>Debatt om förslag</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>JUU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>1</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2002-12-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2006-03-15 11:56:40</systemdatum>
 <publicerad>2006-03-15 11:56:44</publicerad>
 <titel>Utgiftsområde 4 Rättsväsendetr&gt;r&gt;r&gt;r&gt;</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01JUU1/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01JUU1</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01JUU1</dokumentstatus_url_xml>
 <utskottsforslag_url_xml>https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01JUU1</utskottsforslag_url_xml>
 <html>&lt;div class="sidhuvud_publikation"&gt;Justitieutskottets betänkande&lt;/div&gt;&lt;div class="sidhuvud_beteckning"&gt;2002/03:JUU1&lt;/div&gt;&lt;h1&gt;Utgiftsområde 4 Rättsväsendetr&gt;r&gt;r&gt;r&gt;&lt;/h1&gt;
&lt;hr class="sidhuvud_linje"&gt;&lt;pre&gt;
Sammanfattningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I  detta  betänkande behandlar utskottet regeringensr&gt;
förslag till  anslag för år 2003 under utgiftsområder&gt;
4 Rättsväsendet  samt  ett antal motioner som väcktsr&gt;
under den allmänna motionstiden i år.r&gt;
r&gt;
Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  tillr&gt;
anslag för utgiftsområdet  som  uppgår  till  totaltr&gt;
drygt    24,5    miljarder    kronor.   De   tyngstar&gt;
anslagsposterna  är  polisorganisationen   (13   560r&gt;
miljoner  kronor),  domstolsväsendet (3 667 miljonerr&gt;
kronor) och kriminalvården  (4 473 miljoner kronor).r&gt;
Moderata  samlingspartiet, Folkpartiet  liberalerna,r&gt;
Kristdemokraterna   och   Centerpartiet   har,   medr&gt;
hänvisning   till   sina   respektive  förslag  tillr&gt;
medelsanvisning för utgiftsområdet,  inte deltagit ir&gt;
beslutet  såvitt  avser tilldelningen på  anslag.  Ir&gt;
stället     redovisar     dessa     partier     sinar&gt;
ställningstaganden i särskilda yttranden.r&gt;
r&gt;
Utskottet tillstyrker vidare  regeringens  förslagr&gt;
till   fortsatt  giltighet  av  lagen  (2001:25)  omr&gt;
försöksverksamhet   med   videokonferens   i  allmänr&gt;
förvaltningsdomstol.r&gt;
r&gt;
I  ärendet  behandlar  utskottet  också  som redanr&gt;
framgått ett stort antal motionsyrkanden som  väcktsr&gt;
under  den  allmänna  motionstiden i år. I yrkandenar&gt;
tas  i  första  hand  upp frågor  som  rör  mål  ochr&gt;
resurser samt organisations- och prioriteringsfrågorr&gt;
för  myndigheterna  inom   rättsväsendet.  Utskottetr&gt;
avstyrker samtliga motionsyrkanden,  i  första  handr&gt;
med  hänvisning  till  gällande  regler och pågåender&gt;
arbete.r&gt;
r&gt;
I ärendet föreligger reservationer  och  särskildar&gt;
yttranden     från     samtliga     partier     utomr&gt;
Socialdemokraterna   och   Miljöpartiet   de  gröna.r&gt;
Sammanlagt  handlar det om 48  reservationer  och  6r&gt;
särskilda yttranden.r&gt;
r&gt;&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;
Utskottets förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utgiftsramen och anslagenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Anslag under utgiftsområde 4r&gt;
Rättsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen anvisar anslag till verksamheten inomr&gt;
rättsväsendet    för   budgetåret   2003   enligtr&gt;
utskottets förslag  i  bilaga  4. Därmed bifallerr&gt;
riksdagen proposition 2002/03:1  i  denna del ochr&gt;
avslår de i bilaga 5 angivna motionsyrkandena.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Omorganisation av polisenr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju243.r&gt;
r&gt;
r&gt;
3. Rikskriminalpolisen ochr&gt;
Säkerhetspolisenr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  avslår motion 2002/03:Ju329  yrkander&gt;
2.r&gt;
r&gt;
Reservation 1 (m)r&gt;
r&gt;
r&gt;
4. Specialiserade narkotikaenheterr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju281r&gt;
yrkandena 12 och 13 samt 2002/03:So442 yrkande 5.r&gt;
r&gt;
Reservation 2 (m, fp)r&gt;
r&gt;
r&gt;
5. Närpolisenr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju258 yrkandenar&gt;
4, 5, 14 och 15.r&gt;
r&gt;
Reservation 3 (c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
6. Polisutbildningenr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju329 yrkandenar&gt;
3 och 6.r&gt;
r&gt;
Reservation 4 (m)r&gt;
r&gt;
r&gt;
7. Polisutbildning på distansr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju329 yrkande 4r&gt;
i denna del och motion 2002/03:Ju345.r&gt;
r&gt;
Reservation 5 (m, fp)r&gt;
r&gt;
r&gt;
8. Körkortsmedicin i polisutbildningenr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen avslår motion 2002/03:T379 yrkande 4.r&gt;
r&gt;
r&gt;
9. Vidareutbildningen, m.m.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258r&gt;
yrkandena 9 och  11,  2002/03:Ju329  yrkande  4 ir&gt;
denna   del  och  yrkande  5  samt  2002/03:Ju364r&gt;
yrkandena 4 och 5.r&gt;
r&gt;
Reservation 6 (m, fp, kd, c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
10. Antagningen till polisutbildningenr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258r&gt;
yrkande 8 och 2002/03:r&gt;
Ju274.r&gt;
r&gt;
Reservation 7 (c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
11. Fler poliser med invandrarbakgrundr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258r&gt;
yrkande 7 och 2002/03:r&gt;
Sf336 yrkande 32.r&gt;
r&gt;
Reservation 8 (c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
12. Ytterligare en polishögskolar&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Ju201,r&gt;
2002/03:Ju203, 2002/03:r&gt;
Ju204  yrkande  6, 2002/03:Ju238,  2002/03:Ju240,r&gt;
2002/03:Ju252,    2002/03:Ju258     yrkande    6,r&gt;
2002/03:Ju276, 2002/03:Ju304, 2002/03:r&gt;
Ju333, 2002/03:Ju347 och 2002/03:Ju350.r&gt;
r&gt;
Reservation 9 (m, fp, c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
13. Resursfördelningen mellanr&gt;
myndigheternar&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju204r&gt;
yrkande  2, 2002/03:Ju209 yrkande 1, 2002/03:N305r&gt;
yrkande 8 och 2002/03:N397 yrkandena 19 och 20.r&gt;
r&gt;
r&gt;
14. Kompensation för EU-toppmötet ir&gt;
Göteborgr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  avslår  motion 2002/03:Ju261 yrkander&gt;
1.r&gt;
r&gt;
Reservation 10 (m, fp, kd, c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
15. Polisförsörjningen i glesbygdsområdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Ju223,r&gt;
2002/03:Ju258 yrkandena  2  och 3, 2002/03:Ju319,r&gt;
2002/03:Ju324, 2002/03:Ju337,  2002/03:Ju374  ochr&gt;
2002/03:Ju383.r&gt;
r&gt;
Reservation 11 (c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
16. Insatser mot rattfyllerir&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  avslår  motionerna 2002/03:Ju386 ochr&gt;
2002/03:T378 yrkande 1.r&gt;
r&gt;
Reservation 12 (m, fp, kd, c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
17. Bättre teknikutnyttjander&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  avslår motion  2002/03:T466  yrkander&gt;
41.r&gt;
r&gt;
Reservation 13 (c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
Åklagarväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
18. Rättskedjanr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju249 yrkandenar&gt;
1, 3, 4 och 30.r&gt;
r&gt;
Reservation 14 (c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
19. Snabbare lagföringr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen avslår  motion  2002/03:Ju249 yrkander&gt;
29.r&gt;
r&gt;
r&gt;
20. Ekobrottsmyndighetens geografiskar&gt;
ansvarsområder&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  avslår motion 2002/03:Ju340  yrkander&gt;
6.r&gt;
r&gt;
Reservation 15 (kd)r&gt;
r&gt;
r&gt;
21. Ekobrottsmyndighetensr&gt;
underrättelseverksamhetr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen avslår  motion  2002/03:Ju340 yrkander&gt;
8.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
22. Domstolsverkets ställningr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna    2002/03:K379r&gt;
yrkande   16,   2002/03:Ju236   yrkande   13  ochr&gt;
2002/03:Ju249 yrkande 33.r&gt;
r&gt;
Reservation 16 (m, fp, kd, c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
23. Reformarbetets inriktningr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju209r&gt;
yrkande 3, 2002/03:Ju246 yrkande 3, 2002/03:Ju249r&gt;
yrkande 31 och 2002/03:Ju364 yrkande 2.r&gt;
r&gt;
Reservation 17 (fp)r&gt;
r&gt;
Reservation 18 (m, kd, c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
24. Domkretsindelningenr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju249r&gt;
yrkande   32,   2002/03:Ju339   yrkande   2   ochr&gt;
2002/03:Ju358 yrkande 1.r&gt;
r&gt;
Reservation 19 (kd, c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
25. Det fortsatta reformarbetetr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju209r&gt;
yrkande 2, 2002/03:Ju229, 2002/03:Ju246 yrkandenar&gt;
1    och    2,    2002/03:Ju275,   2002/03:Ju308,r&gt;
2002/03:Ju309,  2002/03:Ju339   yrkande   3   ochr&gt;
2002/03:Ju358 yrkande 2.r&gt;
r&gt;
Reservation 20 (fp, kd)r&gt;
r&gt;
r&gt;
26. Allmänna domstolar ochr&gt;
förvaltningsdomstolar, m.m.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju249r&gt;
yrkande    2,   2002/03:Ju339   yrkande   1   ochr&gt;
2002/03:Ju364 yrkande 12.r&gt;
r&gt;
Reservation 21 (m, c)r&gt;
r&gt;
Reservation 22 (fp)r&gt;
r&gt;
Reservation 23 (kd)r&gt;
r&gt;
r&gt;
27. Avskaffande av specialdomstolarnar&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju271.r&gt;
r&gt;
Reservation 24 (m, fp)r&gt;
r&gt;
r&gt;
28. Hyresnämndernar&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  avslår  motionerna 2002/03:Ju336 ochr&gt;
2002/03:Bo238 yrkande 13.r&gt;
r&gt;
Reservation 25 (m, fp)r&gt;
r&gt;
r&gt;
29. Utnämning av högre domarer&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna    2002/03:K379r&gt;
yrkande   17,   2002/03:Ju323  och  2002/03:Ju364r&gt;
yrkande 15.r&gt;
r&gt;
Reservation 26 (m, fp)r&gt;
r&gt;
r&gt;
30. Ersättning till nämndemänr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  avslår   motionerna   2002/03:Ju202,r&gt;
2002/03:Ju235     yrkande    1,    2002/03:Ju313,r&gt;
2002/03:Ju339 yrkande 4 och 2002/03:Ju359.r&gt;
r&gt;
Reservation 27 (m, fp, kd, c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
31. Rekrytering av nämndemänr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju364r&gt;
yrkande   16,  2002/03:Ju392   och   2002/03:A242r&gt;
yrkande 31.r&gt;
r&gt;
Reservation 28 (fp)r&gt;
r&gt;
r&gt;
32. Kompetensfrågor inom rättsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju224r&gt;
yrkandena  1 och 2, 2002/03:Ju226, 2002/03:Ju232,r&gt;
2002/03:Ju331,  2002/03:Ju339  yrkandena 5 och 6,r&gt;
2002/03:Ju361  yrkande  4, 2002/03:Ju364  yrkander&gt;
26, 2002/03:L277 yrkande 2, 2002/03:Sf214 yrkander&gt;
10 samt 2002/03:Sf336 yrkandena 29-31 och 33.r&gt;
r&gt;
Reservation 29 (kd)r&gt;
r&gt;
r&gt;
33. Vittnenr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Ju297,r&gt;
2002/03:Ju363  yrkandena   19-21,   2002/03:Ju364r&gt;
yrkande 13 och 2002/03:Ju369 yrkande 4.r&gt;
r&gt;
Reservation 30 (m)r&gt;
r&gt;
Reservation 31 ( fp, kd)r&gt;
r&gt;
r&gt;
34. Videokonferens ir&gt;
förvaltningsdomstolarnar&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen antar regeringens förslag till lag omr&gt;
fortsatt   giltighet   av   lagen  (2001:25)   omr&gt;
försöksverksamhet  med  videokonferens  i  allmänr&gt;
förvaltningsdomstol.  Därmed  bifaller  riksdagenr&gt;
proposition 2002/03:1 i denna del.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Kriminalvårdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
35. Kontroll av droger på anstalter ochr&gt;
häktenr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258r&gt;
yrkande    24,    2002/03:Ju315,    2002/03:Ju349r&gt;
yrkandena   15-17,   2002/03:Ju353   yrkande   4,r&gt;
2002/03:r&gt;
Ju377 samt 2002/03:So442 yrkande 4.r&gt;
r&gt;
Reservation 32 (m, fp, kd, c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
36. Missbruksbehandling inomr&gt;
kriminalvårdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju264r&gt;
yrkandena 1 och 2 samt 2002/03:Ju349 yrkandena 10r&gt;
och 11.r&gt;
r&gt;
Reservation 33 (kd)r&gt;
r&gt;
r&gt;
37. Behov av ökad anstalts- ochr&gt;
häkteskapacitetr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju349r&gt;
yrkande   28,   2002/03:Ju353   yrkande   3   ochr&gt;
2002/03:Ju357 yrkande 4.r&gt;
r&gt;
Reservation 34 (m, fp, kd, c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
38. Lokalisering av ny kriminalvårdsanstaltr&gt;
m.m. r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  avslår   motionerna   2002/03:Ju286,r&gt;
2002/03:Ju327, 2002/03:r&gt;
r&gt;
Ju343, 2002/03:Ju344 och 2002/03:N308 yrkande 2.r&gt;
r&gt;
r&gt;
39. Personalfrågorr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258r&gt;
yrkande 19 och 2002/03:r&gt;
r&gt;
Ju349 yrkandena 7-9.r&gt;
r&gt;
Reservation 35 (m, fp, kd, c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
40. Ersättning till lekmannaövervakarer&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  avslår motion 2002/03:Ju349  yrkander&gt;
12.r&gt;
r&gt;
Reservation 36 (kd)r&gt;
r&gt;
r&gt;
Brottsförebyggande rådetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
41. Lokalt brottsförebyggande arbeter&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju236r&gt;
yrkande   4,   2002/03:Ju249   yrkande   26   ochr&gt;
2002/03:Ju366 yrkande 2.r&gt;
r&gt;
Reservation 37 (m, fp)r&gt;
r&gt;
Reservation 38 (kd)r&gt;
r&gt;
Reservation 39 (c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
42. Boendesegregation m.m.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju249 yrkandenar&gt;
18 och 23.r&gt;
r&gt;
Reservation 40 (c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
43. Forskning om ekonomisk brottslighetr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen avslår  motion  2002/03:Ju362 yrkander&gt;
2.r&gt;
r&gt;
Reservation 41 (kd)r&gt;
r&gt;
r&gt;
44. Lokal brottsstatistikr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  avslår motion 2002/03:Ju366  yrkander&gt;
3.r&gt;
r&gt;
Reservation 42 (kd)r&gt;
r&gt;
r&gt;
Brottsoffermyndighetenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
45. Tillskott till Brottsofferfonden genomr&gt;
avdrag på ersättningen till intagna ir&gt;
kriminalvårdsanstaltr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju280r&gt;
yrkande 1 och 2002/03:r&gt;
r&gt;
Ju369 yrkande 7.r&gt;
r&gt;
Reservation 43 (m, fp, kd, c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
46. Handläggning av ärenden omr&gt;
brottsskadeersättningr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen avslår  motionerna  2002/03:Ju272 ochr&gt;
2002/03:Ju363 yrkande 14.r&gt;
r&gt;
Reservation 44 (m)r&gt;
r&gt;
Reservation 45 (fp, kd, c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
47. Prioritering av brottsofferr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Ju222,r&gt;
2002/03:Ju322,  2002/03:Ju363   yrkande   15  ochr&gt;
2002/03:Ju369 yrkande 2.r&gt;
r&gt;
Reservation 46 (m, fp, kd, c)r&gt;
r&gt;
r&gt;
Rättshjälpskostnaderr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
48. Utvärdering av nya rättshjälpslagen,r&gt;
m.m.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju278r&gt;
yrkandena 5 och 6 samt 2002/03:Ju391.r&gt;
r&gt;
Reservation 47 (v)r&gt;
r&gt;
r&gt;
49. Ersättning till målsägandebiträdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  avslår motion 2002/03:Ju234  yrkander&gt;
15.r&gt;
r&gt;
Reservation 48 (fp)r&gt;
r&gt;
r&gt;
50. Rättshjälp vid pisksnärtsskadorr&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen avslår motion 2002/03:T233 yrkande 3.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Stockholm den 5 december 2002
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
På justitieutskottets vägnarr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Johan Pehrsonr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Följande ledamöter  har deltagit i beslutet: Johanr&gt;
Pehrson[1]1  (fp),  Susanne   Eberstein  (s),  Alicer&gt;
Åström (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask[2]1r&gt;
(m),  Lennart  Nilsson (s), Helena  Zakariasén  (s),r&gt;
Ragnwi Marcelind[3]1  (kd), Elisebeht Markström (s),r&gt;
Jeppe Johnsson[4]1 (m),  Yilmaz  Kerimo (s), Torkildr&gt;
Strandberg[5]1 (fp), Johan Linander[6]1  (c),  Göranr&gt;
Norlander (s), Joe Frans (s), Leif Björnlod (mp) ochr&gt;
Anita Sidén[7]1 (m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
**FOOTNOTES**r&gt;
r&gt;
[1]:1 Dock ej i beslutet under punkt 1r&gt;
r&gt;
r&gt;
&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;
2002/03
r&gt;
r&gt;
r&gt;
JuU1
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;
Utskottets överväganden
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Inledningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Allmäntr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utgiftsområde  4  Rättsväsendet omfattar anslag tillr&gt;
bl.a.        polisväsendet,        åklag-arväsendet,r&gt;
domstolsväsendet, kriminalvården, Brottsförebyggander&gt;
rådet,    Rättsmedicinalverket,    Gentekniknämnden,r&gt;
Brottsoffermyndigheten   och  rätts-hjälpskostnader.r&gt;
För   år   2002  anslogs  inklusive   tillskott   pår&gt;
tilläggsbudget,    som   berörde  flertalet  anslag,r&gt;
knappt 24 miljarder kronor medan utgifterna beräknasr&gt;
uppgå    till    drygt   det   anslagna    beloppet.r&gt;
Mellanskillnaden  täcks   av   anslagssparande.   Der&gt;
tyngsta   anslagsposterna   är    polisen   med   13r&gt;
miljarder  kronor,  kriminalvården med 4,3 miljarderr&gt;
kronor  och  domstolsväsendet   med   3,6  miljarderr&gt;
kronor.r&gt;
r&gt;
r&gt;
För år 2003 har riksdagen bestämt utgiftsramen förr&gt;
rättsväsendet till 24 584 790 000  kr.r&gt;
r&gt;
Inom  rättsväsendets verksamhet kan urskiljas  tvår&gt;
huvudsakliga    områden.   Det   ena   området   rörr&gt;
kriminalpolitiken,   sammanfattningsvis   frågor  omr&gt;
brott  och  straff  och, inte minst, frågor som  rörr&gt;
brottsförebyggande verksamhet. Det andra området rörr&gt;
rättskipningen och organisationen av rättsväsendet.r&gt;
r&gt;
Den   centrala   uppgiften    för   rättsväsendetsr&gt;
myndigheter är att värna den enskildes rättssäkerhetr&gt;
och  rättstrygghet. Uppgiften fullgörs  bl.a.  genomr&gt;
att myndigheterna  inom rättsväsendet förebygger ochr&gt;
beivrar  brott  och  sörjer  för  verkställighet  avr&gt;
utdömda  straff.  Inom  rättsväsendet   löses  ocksår&gt;
tvister,  såväl mellan enskilda som mellan  enskildar&gt;
och det allmänna.r&gt;
r&gt;
Verksamheten  inom  rättsväsendet  är   -  och börr&gt;
självklart  förbli  - en statlig angelägenhet. Dettar&gt;
ställer särskilda krav  på verksamheten. Sådana kravr&gt;
är t.ex. att polisen har  resurser att förebygga ochr&gt;
bekämpa  brott  och att verkställigheten  av  straffr&gt;
präglas av säkerhet  och humanitet samt att enskildar&gt;
som  vänder  sig till domstolarna  kan  få  sin  sakr&gt;
prövad på ett rättssäkert sätt och inom rimlig tid.r&gt;
r&gt;
Inom rättsväsendet  pågår  sedan  ett antal år ettr&gt;
omfattande  moderniseringsarbete  i  syfte  att  ökar&gt;
rättstryggheten och rättssäkerheten samt för att ökar&gt;
rationaliteten  och  effektiviteten i rättsväsendetsr&gt;
arbete. Detta ger också  bättre  förutsättningar förr&gt;
att förebygga och bekämpa brottslighet  och  för attr&gt;
öka    tryggheten.    Viktiga    utgångspunkter    ir&gt;
förändringsarbetet  är  medborgarperspektivet och enr&gt;
helhetssyn  som  ställer  krav   på  en  långtgåender&gt;
samverkan    mellan    rättsväsendets   myndigheter,r&gt;
givetvis   med   respekt   för   den   grundläggander&gt;
rollfördelningen mellan rättsväsendets olika delar.r&gt;
r&gt;
Medborgarperspektivet skall  vara  en ledstjärna ir&gt;
reformarbetet.   På   det  sättet  kan  medborgarnasr&gt;
berättigade krav på snabbhet,  rättssäkerhet och högr&gt;
kvalitet   tillgodoses.  Centrala  beståndsdelar   ir&gt;
arbetet bör  även  i  fortsättningen  vara frågor omr&gt;
verksamhetsutveckling       hos       myndigheterna,r&gt;
kontinuerlig  fortbildning av personalen,  främjander&gt;
av jämställdhet  och  etnisk och kulturell mångfald,r&gt;
en fortsatt utveckling  av organisationsstrukturernar&gt;
och en ständigt pågående  översyn  och anpassning avr&gt;
lagstiftningen.r&gt;
r&gt;
Ett  väsentligt  inslag  i förändringsarbetet  somr&gt;
berör  rättsväsendets  alla  olika   delar   är  detr&gt;
internationella  samarbetet.  Detta har under senarer&gt;
år  ökat i betydelse, inte minst  genom  den  snabbar&gt;
utvecklingen inom Europeiska unionens tredje pelare.r&gt;
Utmaningen nu är att använda sig av och att utvecklar&gt;
de  fördelar   som   ligger  i  ett  internationelltr&gt;
samarbete där länder och  folk  tillsammans  arbetarr&gt;
för   att  minska  brottsligheten  och  för  att  får&gt;
samhällets rättsliga funktioner att fungera väl överr&gt;
gränserna.    Det   internationella   samarbetet   ir&gt;
lagstiftningsfrågor  behöver  vidareutvecklas så attr&gt;
nationella  och internationella  regelverk  anpassasr&gt;
till dagens och morgondagens krav.r&gt;
r&gt;
Ett välfungerande rättsväsende är en grundläggander&gt;
förutsättning  för  det  demokratiska samhället, förr&gt;
ett   fungerande  samhällsliv,   för   näringslivetsr&gt;
utveckling och för ekonomisk tillväxt.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Kriminalpolitikens inriktningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Målet   för    kriminalpolitiken   är   att   minskar&gt;
brottsligheten  och  öka  människors  trygghet.  Denr&gt;
kriminalpolitiskt   inriktade   verksamheten  syftarr&gt;
framför  allt till att upprätthålla  allmän  ordningr&gt;
och säkerhet,  att  förebygga  brott och lagföra demr&gt;
som  begår brott, att verkställa  påföljder  och  ger&gt;
stöd till  dem  som  drabbas av brott. Arbetet skallr&gt;
bygga på en helhetssyn  och  utgå  från principen omr&gt;
alla  människors  lika  värde  och respekt  för  denr&gt;
enskildes integritet och värdighet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Enligt  utskottets  mening  kan  en   framgångsrikr&gt;
kriminalpolitik bara drivas inom ramen för en allmänr&gt;
välfärdspolitik   som   innefattar   mål  om  socialr&gt;
trygghet, rättvis fördelning och stärkt  solidaritetr&gt;
mellan människor. Hänsynen till brottsoffren  är  enr&gt;
del av den helhetssyn som utskottet här gör sig tillr&gt;
tolk för.r&gt;
r&gt;
Utskottet vill också understryka betydelsen av detr&gt;
brottsförebyggande  arbetet  som  en  hörnsten  i der&gt;
kriminalpolitiska  strävandena. Brottsligheten måster&gt;
angripas med en bred kriminalpolitisk ansats. Här ärr&gt;
vissa    delar    av   samhällspolitiken    särskiltr&gt;
betydelsefulla. Åtgärder  som rör barn och ungdomar,r&gt;
alkohol och droger, arbets- och bostadsmarknaden ochr&gt;
utbildning  har  särskilt  stor  potential  när  detr&gt;
gäller att förebygga brottslighet.  Detsamma  gällerr&gt;
andra   åtgärder   som   syftar  till  att  motverkar&gt;
utanförskap och segregation.  Det råder också allmänr&gt;
enighet  om  vikten  av  att  det brottsförebyggander&gt;
arbetet  koncentreras på breda åtgärder  som  riktarr&gt;
sig till barn  och  ungdom  och att föräldrar, skolar&gt;
och  föreningsliv engageras i  det  arbetet.  Vidarer&gt;
måste   de   brott  som  begås  leda  till  adekvatar&gt;
reaktioner  från   samhällets   sida.  I  det  ingårr&gt;
naturligtvis   att   ta   till   vara  brottsoffrensr&gt;
intressen men också att det finns en human och säkerr&gt;
kriminalvård   vars  verksamhet  inriktas   på   attr&gt;
motverka återfall i brott.r&gt;
r&gt;
Ett självklart  krav på rättsväsendet är att brottr&gt;
utreds och att lagföring sker inom rimlig tid.r&gt;
r&gt;
Ett centralt inslag  är  att medborgarperspektivetr&gt;
präglar kriminalpolitiken. I  det brottsförebyggander&gt;
arbetet är detta perspektiv och  kravet på samverkanr&gt;
mellan myndigheter och andra berörda tydligare än pår&gt;
många  andra  områden. Det lokala brottsförebyggander&gt;
arbetet måste stödjas  och  utvecklas  för att skapar&gt;
ökad  trygghet i människors närmiljö. Brottslighetenr&gt;
måste angripas  i  samverkan  med  dem som berörs avr&gt;
den.   Denna   utgångspunkt   gör  sig  naturligtvisr&gt;
särskilt     starkt    gällande    i    fråga     omr&gt;
mängdbrottsligheten,  som utgör merparten av antaletr&gt;
anmälda  brott.  Här  har  närpolisverksamheten  ochr&gt;
närpolisens   samarbete  med   t.ex.   näringslivet,r&gt;
skolan, brottsofferjourer,  föreningslivet och andrar&gt;
frivilligorganisationer en särskild  betydelse.  Detr&gt;
är   således   viktigt   att   utvecklingen  av  detr&gt;
problemorienterade         polisarbetet         inomr&gt;
närpolisområdena   fortsätter    och   att   arbetetr&gt;
kontinuerligt   utvärderas  och  information   häromr&gt;
sprids så att goda  erfarenheter  kommer hela landetr&gt;
till    godo.    Brottsförebyggande    insatser    ir&gt;
storstadsområdena  är  en  mycket angelägen  uppgiftr&gt;
samtidigt  som  det brottsförebyggande  arbetet  därr&gt;
ofta är mer komplicerat än i andra delar av landet.r&gt;
r&gt;
Den   grova,  i  många   fall   organiserade   ochr&gt;
gränsöverskridande  brottsligheten  måste emellertidr&gt;
angripas  med  andra metoder. Utskottet  tänker  härr&gt;
bl.a. på tvångsmedelsregleringen  och på möjlighetenr&gt;
att        använda       modern       teknik       ir&gt;
kriminalunderrättelsearbetet.  Också samarbetet inomr&gt;
den öppna polisen och mellan den  öppna  polisen ochr&gt;
Säkerhetspolisen  har betydelse. Det internationellar&gt;
samarbetet har här  en särskilt framskjuten roll. Avr&gt;
stort värde för insatserna  mot  den internationellar&gt;
brottsligheten i Europa är samarbetet  inom  EU. Därr&gt;
pågår ett omfattande arbete med att förbättra  såvälr&gt;
det polisiära samarbetet inom ramen för Europol  somr&gt;
samarbetet        på       den       internationellar&gt;
straffprocessrättens  område,  och  ett samarbete pår&gt;
åklagarnivå  pågår sedan några år. Åklagarsamarbetetr&gt;
permanentades  våren  2002  genom  tillskapandet  avr&gt;
Eurojust.   Schengensamarbetet,   där  Sverige  blevr&gt;
operativ  medlem i mars 2001, har också  stärkt  detr&gt;
polisiära  och   rättsliga   samarbetet.   Inom   EUr&gt;
fortsätter   också  uppgiften  med  att  förverkligar&gt;
åtgärdsprogrammet  om  genomförandet av principen omr&gt;
ömsesidigt erkännande av  varandras domar och beslutr&gt;
genom nya initiativ från medlemsstaterna.  Inom  detr&gt;
polisiära och straffrättsliga området har samarbetetr&gt;
avseende  terrorism och gränskontroll intensifieratsr&gt;
efter terrordåden i USA den 11 september 2001.r&gt;
r&gt;
Inom  ramen  för  Aktionsgruppen  mot  organiseradr&gt;
brottslighet i Östersjöområdet genomförs ett konkretr&gt;
och  praktiskt   brottsbekämpande  samarbete  mellanr&gt;
berörda   länder.  Också   inom   ramen   för   FN:sr&gt;
narkotikaprogram  och  FN:s  brottsförebyggande  ochr&gt;
straffrättsliga   kommission   pågår   ett   viktigtr&gt;
utvecklingsarbete.  För närvarande koncentreras  detr&gt;
svenska  lagstiftningsarbetet  på  de  åtgärder  somr&gt;
behövs   för   att   uppfylla   FN:s   säkerhetsrådsr&gt;
resolution  1373   (2001)  -  Hot mot internationellr&gt;
fred och säkerhet orsakad av terroristhandlingar somr&gt;
antogs  med  anledning  av terroristdåden  i  USA  ir&gt;
september  förra  året.  Också  inom  EU  pågår  ettr&gt;
liknande arbete och regeringen  räknar med att läggar&gt;
fram   en   proposition   om   lagstiftning    underr&gt;
innevarande  riksdagsår.  I  sammanhanget  kan ocksår&gt;
nämnas  att  Sverige  ratificerade stadgan för  FN:sr&gt;
internationella brottmålsdomstol  sommaren  2001 ochr&gt;
att  stadgan  numera  trätt  i  kraft. Genom stadganr&gt;
inrättas  en  permanent internationell  domstol  förr&gt;
utredning  och  lagföring  av  folkmord,  brott  motr&gt;
mänskligheten och krigsförbrytelser.r&gt;
r&gt;
Samarbetet  på internationell  nivå  leder  alltsår&gt;
till ständigt förbättrade  möjligheter att effektivtr&gt;
ingripa    mot   den   grova   brottsligheten    medr&gt;
internationell  anknytning.  Samtidigt kommer svenskr&gt;
polis med fredsfrämjande uppdrag i ökad utsträckningr&gt;
att   ingå  som  en  del  i  humanitärt   stöd   ochr&gt;
utvecklingsbistånd  i samband med återskapande ellerr&gt;
uppbyggnad av rättsväsendet i ett konfliktområde.r&gt;
r&gt;
I budgetpropositionen anlägger regeringen just ettr&gt;
sådant brett perspektiv  på  brottsbekämpningen  somr&gt;
utskottet   förordar.  Här  beskrivs  också  föränd-r&gt;
ringsarbetet  som inte bara omfattar sådana faktorerr&gt;
som  utskottet  nu   nämnt   utan   också  t.ex.  enr&gt;
beskrivning  av  myndigheternas  åtgärder   mot  denr&gt;
särskilt allvarliga brottsligheten. En utveckling avr&gt;
verkställighetsinnehållet   i   det  straffrättsligar&gt;
påföljdssystemet  är  en  annan  väsentlig  del  därr&gt;
siktet är inställt på åtgärder som  skall  förhindrar&gt;
återfall  i  brott.  Ytterligare ett viktigt uppdragr&gt;
för kriminalvården är  att  inom  ramen för en humanr&gt;
kriminalvård  öka  säkerheten  inom anstalterna  ochr&gt;
förhindra att intagna missbrukar  permissioner ellerr&gt;
avviker.r&gt;
r&gt;
Utskottet vill för sin del understryka  vikten  avr&gt;
att    bakomliggande   orsaker   till   kriminalitetr&gt;
undanröjs  och  att  tidiga  åtgärder  sätts  in. Enr&gt;
huvuduppgift  för kriminalpolitiken är att förhindrar&gt;
att  barn  och unga  rekryteras  till  en  kriminellr&gt;
livstil.   Missbruk,    arbetslöshet    och    andrar&gt;
omständigheter  av social karaktär har även i övrigtr&gt;
stor  betydelse för  brottslighetens  utveckling.  Ir&gt;
sammanhanget       noterar       utskottet       medr&gt;
tillfredsställelse      att      storstadssatsningenr&gt;
fortsätter.  Det  långsiktiga  målet   är  att  allar&gt;
stadsdelar   i  storstäderna  skall  uppfattas   somr&gt;
attraktiva och  trygga  av  sina invånare och utgörar&gt;
goda och hälsosamma livsmiljöer.r&gt;
r&gt;
Vad utskottet nu anfört hindrar  naturligtvis inter&gt;
att  också  brottsbekämpningen  har stor  betydelse.r&gt;
Brottsligheten  innebär  ett angrepp  på  människorsr&gt;
liv, hälsa, integritet eller  egendom och förorsakarr&gt;
lidande  och otrygghet. Den medför  också  betydander&gt;
kostnader  för enskilda och samhället och kan i sinar&gt;
grövsta uttrycksformer  och i sin förlängning utgörar&gt;
ett  hot  mot  den  demokratiska   rättsstaten   ochr&gt;
grunderna för vår samhällsgemenskap.r&gt;
r&gt;
Utskottet  delar  regeringens  uppfattning  att enr&gt;
förhållandevis  stor  del av rättsväsendets resurserr&gt;
inom det kriminalpolitiska  området  bör inriktas pår&gt;
att   förebygga   och   bekämpa   den  allvarligaster&gt;
brottsligheten  som  våldsbrott, narkotikabrott  ochr&gt;
ekonomisk  brottslighet  inklusive  miljöbrott  samtr&gt;
brottslighet  som  drabbar särskilt utsatta personerr&gt;
eller grupper. Också grov organiserad brottslighet ir&gt;
övrigt  bör  enligt utskottets  mening  räknas  hit.r&gt;
Samtidigt  vill   utskottet   dock  understryka  attr&gt;
merparten  av  de  brott  som kommer  till  polisensr&gt;
kännedom  inte har denna allvarliga  karaktär.  Frånr&gt;
trygghetssynpunkt   är   det   också   viktigt   attr&gt;
mängdbrottsligheten  förhindras  och,  när  den ändår&gt;
förekommer,   beivras.  Det  stora  flertalet  brottr&gt;
tillhör  den  kategorin,  och  de  medför  betydander&gt;
skador för enskilda  och för samhället samtidigt somr&gt;
de, också för dem som inte direkt drabbas, skapar enr&gt;
allmän känsla av olust och otrygghet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utgiftsramen och anslagenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottets förslag i korthetr&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottet  tillstyrker   regeringens  förslagr&gt;
till    anslag    inom    utgiftsområde     4r&gt;
Rättsväsendet  och avstyrker därmed ett stortr&gt;
antal motions-yrkanden  om  utökade  resurserr&gt;
och därmed sammanhängande frågor.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Inledningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I  detta  avsnitt  behandlar  utskottet  regeringensr&gt;
budgetförslag   och   de  motioner  som  väckts  medr&gt;
anledning  av  budgetpropositionen   och  som  avserr&gt;
fördelningen på anslag inom rättsväsendet. Yrkandenar&gt;
framgår  av  tabell,  se bilaga 3. Vidare  behandlarr&gt;
utskottet en del motionsyrkanden som mer allmänt rörr&gt;
resursfrågor  eller  verksamhet  och  prioriteringarr&gt;
m.m. och som utskottet  ansett bör behandlas i dettar&gt;
sammanhang.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utgiftsramen 2003-2004r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen   föreslår   i   budgetpropositionen   enr&gt;
utgiftsram för rättsväsendet  för  år 2003 på 24 584r&gt;
790  000 kr. Riksdagen har nyligen fattat  beslut  ir&gt;
enlighet med regeringens förslag.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Beslutet  innebär,  jämfört  med  anslagen  för årr&gt;
2002,  att  satsningen på polisen fortsätter år 2003r&gt;
med ytterligare 100 miljoner kronor och att anslagetr&gt;
till kriminalvården  ökas  med  250 miljoner kronor.r&gt;
För  år 2004 har riksdagen beräknat  utgiftsområdetsr&gt;
ram  till   preliminärt   25  550  miljoner  kronor.r&gt;
Beloppet skall tjäna som riktlinje  för  regeringensr&gt;
budgetarbete. För åren 2003 och 2004 beräknas alltsår&gt;
att   utgiftsramen   för   rättsväsendet   ökar  medr&gt;
sammanlagt  1  647,2  miljoner  kronor.  Därvid  harr&gt;
hänsyn tagits till det generella besparingskravet pår&gt;
0,7    %    på    anslag   för   förvaltnings-   ochr&gt;
investeringsändamål  som  görs  för att begränsa denr&gt;
statliga konsumtionen.r&gt;
r&gt;
Trots den fortsatta satsning på  rättsväsendet somr&gt;
riksdagen   just   beslutat   om   måste   utskottetr&gt;
konstatera att det finns risk att föreslagna  anslagr&gt;
i vissa fall framstår som väl låga vid en jämförelser&gt;
med    årets   utgiftsprognos.   Detta   gäller   der&gt;
regelstyrda anslagen till Rättshjälpskostnader m.m.,r&gt;
Ersättning   för   skador  på  grund  av  brott  ochr&gt;
Kostnader  för  vissa   skaderegleringar   m.m.  därr&gt;
utrymmet    för    effektiviseringar   eller   andrar&gt;
besparingsåtgärder saknas  och  där anslagssparandetr&gt;
på  det  stora  hela  kommer  att  förbrukas   underr&gt;
innevarande år. Även i övrigt är det nödvändigt  attr&gt;
alla möjligheter tas till vara att utnyttja anslagnar&gt;
medel  effektivt  inom  de olika verksamhetsgrenarnar&gt;
inom  rättsväsendet.  Regeringen  aviserar  också  ir&gt;
budgetpropositionen (s.  17)  sin tydliga avsikt attr&gt;
även  fortsättningsvis  noga  följa   rättsväsendetsr&gt;
verksamhet  och  resultat och att, efter  analys  avr&gt;
vidtagna  effektiviseringsåtgärder,  återkomma  tillr&gt;
riksdagen om  de  ytterligare insatser som erfordrasr&gt;
för  att  fullfölja statsmakternas  intentioner  förr&gt;
utvecklingen  av  rättsväsendet.  Mot den bakgrundenr&gt;
kände    utskottet    ingen    tvekan    att    tillr&gt;
finansutskottet  tillstyrka regeringens förslag tillr&gt;
utgiftsram för år 2003 och preliminär utgiftsram förr&gt;
år 2004 (se prot. 2002/03:4).r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Anslag för budgetåret 2003r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen har lagt fram ett förslag till fördelningr&gt;
av utgiftsramen på  anslagen  inom rättsväsendet förr&gt;
år  2003, se bilaga 3. I bilagan  sammanfattas  ävenr&gt;
övriga partiers förslag.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag attr&gt;
satsningen  på polisen och kriminalvården fortsätterr&gt;
med ytterligare  100 respektive 250 miljoner kronor.r&gt;
Anslagen  uppgår  enligt   förslaget   till  13  560r&gt;
respektive 4 473 miljoner kronor. Vidare  kan nämnasr&gt;
att  anslaget  till  domstolsväsendet  föreslås  blir&gt;
3 667    miljoner    kronor    och   anslaget   tillr&gt;
åklagarorganisationen  föreslås  bli   788  miljonerr&gt;
kronor   medan  anslaget  till  Ekobrottsmyndighetenr&gt;
föreslås bli  322 miljoner kronor. I övrigt hänvisasr&gt;
till nyssnämnda tabell. Ramen för utgiftsområdet harr&gt;
som nämnts ovan bestämts till 24 585 miljoner kronorr&gt;
för år 2003.r&gt;
r&gt;
I motion Ju370  (m)  föreslås  anslagsförändringarr&gt;
som   innebär   en   ökning   av   den   fastställdar&gt;
utgiftsramen  med  946 miljoner kronor. Förslagen  ir&gt;
motionen    innebär    jämfört    med    regeringensr&gt;
anslagsförslag          förstärkningar          tillr&gt;
polisorganisationen    (702     miljoner    kronor),r&gt;
Säkerhetspolisen      (20      miljoner     kronor),r&gt;
åklagarorganisationen    (30    miljoner    kronor),r&gt;
domstolsväsendet     (81,5     miljoner     kronor),r&gt;
kriminalvården    (115    miljoner    kronor)    ochr&gt;
Brottsoffermyndigheten (3 miljoner kronor) samtidigtr&gt;
som  anslaget till Brottsförebyggande rådet föreslåsr&gt;
tilldelas  ett  lägre  belopp (-5 miljoner kronor) ir&gt;
syfte  att  öka  samarbetet  om  den  kriminologiskar&gt;
forskningen med universitet och högskolor.r&gt;
r&gt;
Motionärerna   anser   att   regeringen   i   sittr&gt;
budgetförslag inte  tagit tillräcklig hänsyn till enr&gt;
rad faktorer. De anför  bl.a.  att det är nödvändigtr&gt;
att öka rekryteringen av poliser  och  civilanställdr&gt;
personal,  att öka kompetensen hos all personal  ochr&gt;
att införskaffa mer och bättre utrustning. Man anserr&gt;
det inte försvarbart  att  spara på säkerhetspolisenr&gt;
med   hänsyn   till   den   osäkra   internationellar&gt;
situationen    och    framhåller,    i    fråga   omr&gt;
åklagarverksamheten  att  förstärkningen  av polisenr&gt;
kommer     att     medföra    ökade    behov    inomr&gt;
åklagarorganisationen.    Detsamma    gäller,    medr&gt;
hänvisning  till  rättskedjan, även domstolsväsendetr&gt;
där det pågående förändringsarbetet  av  hänsyn tillr&gt;
rättssäkerheten   inte   heller   bör   förenas  medr&gt;
ytterligare   besparingskrav  utan  i  stället   medr&gt;
ordentliga satsningar.  Det behövs också ytterligarer&gt;
resurser för att förbättra  kriminalvården  och  förr&gt;
genomförandet  av  motionärernas  förslag  (som inter&gt;
sakbehandlas  här)  om  att överföra vården av  ungar&gt;
lagöverträdare  från  Statens   institutionsstyrelser&gt;
till kriminalvården. Slutligen föreslås en minskningr&gt;
av anslaget till BRÅ.r&gt;
r&gt;
Liknande  synpunkter  beträffande  i  första  handr&gt;
polisen framförs i motionerna  Ju204,  Ju214, Ju225,r&gt;
Ju236, Ju303, Ju329 och A315 (alla m).r&gt;
r&gt;
I  motionerna  Ju353,  Ju364  och Fi232 (alla  fp)r&gt;
föreslås anslagsändringar som innebär  en  ökning avr&gt;
den   fastställda   utgiftsramen  med  498  miljonerr&gt;
kronor. Förslagen i motionerna  innebär  jämfört medr&gt;
regeringens   anslagsförslag   förstärkningar   tillr&gt;
polisorganisationen    (250    miljoner     kronor),r&gt;
åklagarorganisationen    (100    miljoner   kronor),r&gt;
domstolsväsendet      (100     miljoner     kronor),r&gt;
kriminalvården      (100      miljoner      kronor),r&gt;
Rättsmedicinalverket    (10    miljoner     kronor),r&gt;
Brottsoffermyndigheten    (20    miljoner   kronor),r&gt;
rättshjälpskostnader (60 miljoner kronor) och bidragr&gt;
till  brottsförebyggande arbete 3 miljoner  kronor).r&gt;
Vidare   föreslås   sänkningar   av   anslagen  tillr&gt;
Säkerhetspolisen      (-20     miljoner     kronor),r&gt;
Ekobrottsmyndigheten  (-120   miljoner  kronor)  ochr&gt;
Brottsförebyggande rådet (-5 miljoner kronor).r&gt;
r&gt;
Motionärerna  anför  att det inom  polisen  behövsr&gt;
ytterligare resurstillskott, bl.a. för administrativr&gt;
personal  som  kan  frigöra  poliser  för  renodlader&gt;
polisuppgifter. Satsningen  på  polisen medför i sinr&gt;
tur   nya  resursbehov  inom  åklagarorganisationen,r&gt;
domstolsväsendet         och         kriminalvården.r&gt;
Säkerhetspolisens     uppgifter     inom     områdetr&gt;
kontraspionage har minskat och vissa andra kostnaderr&gt;
bör  överföras  till  näringslivet.  Det  är  därförr&gt;
rimligt  att  sänka  anslaget till säkerhetspolisen.r&gt;
Ekobrottsmyndigheten bör  läggas  ned  och  anslagetr&gt;
börja  överföras  till  åklagarorganisationen. BRÅ:sr&gt;
samarbete med bl.a. Stockholms  universitet  när detr&gt;
gäller  forskning  motiverar en sänkning av anslagetr&gt;
medan anslaget till  bidrag  till brottsförebyggander&gt;
arbete     bör     höjas.     Verksamheten      inomr&gt;
Rättsmedicinalverket bör förstärkas. Detsamma gällerr&gt;
Brottsoffermyndigheten  i syfte att förbättra stödetr&gt;
till brottsoffer. Slutligen bör medel anslås för attr&gt;
man skall kunna återgå till de regler som gällde förr&gt;
allmän rättshjälp före den 1 december 1997.r&gt;
r&gt;
I  motion  Ju346  och  N392   (båda  kd)  föreslåsr&gt;
anslagsökningar  som  innebär  en  ökning   av   denr&gt;
fastställda  utgiftsramen  med  700 miljoner kronor.r&gt;
Motionsförslagen  innebär  jämfört  med  regeringensr&gt;
anslagsförslag          förstärkningar          tillr&gt;
polisorganisationen    (350     miljoner    kronor),r&gt;
åklagarorganisationen    (50    miljoner    kronor),r&gt;
domstolsväsendet      (160     miljoner     kronor),r&gt;
kriminalvården      (87      miljoner       kronor),r&gt;
Brottsoffermyndigheten   (3   miljoner  kronor)  ochr&gt;
bidrag till brottsförebyggande  arbete  (50 miljonerr&gt;
kronor).r&gt;
r&gt;
Satsningar  bör,  som  också  anförs  i motionernar&gt;
Ju351 och Ju357 (båda kd), bl.a. göras på  att utökar&gt;
polisorganisationen,          att          reformerar&gt;
närpolisverksamheten,  att  utöka  polisutbildningenr&gt;
och  att  öka antalet civilanställda.  Man  föreslårr&gt;
också  en satsning  på  särskilda  narkotikapoliser.r&gt;
Åklagarverksamheten   måste  förstärkas  särskilt  ir&gt;
fråga om miljöbrott och  ekonomisk brottslighet och,r&gt;
som även framförs i motion Ju340 (kd), måste arbetetr&gt;
med    nyrekrytering    och    kompetensförstärkningr&gt;
fortsätta  samtidigt som ekonomiskt  utrymme  beredsr&gt;
för ett antal  specialiståklagare.  Domstolsväsendetr&gt;
behöver   extra   resurser   för   att   skapa    enr&gt;
arbetssituation   där   mål   kan   avgöras  på  ettr&gt;
rättssäkert  och  effektivt  sätt med en  bibehållenr&gt;
lokal förankring. Inom kriminalvården  bör särskildar&gt;
satsningar    göras    bl.a.   för   att   förstärkar&gt;
programverksamheten och  åtgärderna mot narkotika pår&gt;
anstalterna. Vidare måste, som anförs i motion Ju349r&gt;
(kd), en särskild satsning  göras  på  att förbättrar&gt;
arbetsmiljön        på       anstalterna.       Ävenr&gt;
Brottsoffermyndigheten    är    i    behov   av   enr&gt;
resursförstärkning för att myndigheten  som anförs ir&gt;
motion    Ju363    (kd)    skall    kunna   förkortar&gt;
handläggningstiden   till  tre  månader.   Slutligenr&gt;
framställs  önskemål om  en  kraftfull  satsning  pår&gt;
brottsförebyggande arbete i kommunerna.r&gt;
r&gt;
I motion Ju373  (c)  föreslås anslagsändringar somr&gt;
innebär  en ökning av den  fastställda  utgiftsramenr&gt;
med  1  000,5   miljoner   kronor.  Motionsförslagetr&gt;
innebär   jämfört  med  regeringens   anslagsförslagr&gt;
förstärkningar    till    polisorganisationen   (800r&gt;
miljoner kronor), åklagarorganisationen (30 miljonerr&gt;
kronor). kriminalvården (200  miljoner  kronor)  ochr&gt;
Brottsoffermyndigheten    (0,5    miljoner   kronor)r&gt;
samtidigt  som  anslaget  till  Ekobrottsmyndighetenr&gt;
föreslås sänkt  (-30 miljoner kronor).r&gt;
r&gt;
Satsningar bör, som även anförs  i  motion  Ju 258r&gt;
(c), göras på en ökning av såväl antalet poliser somr&gt;
på   civilanställd  personal  inom  polisen.  Vidarer&gt;
föreslås        en       resursöverföring       frånr&gt;
Ekobrottsmyndigheten till åklagarorganisationen. Detr&gt;
behövs också ett  rejält  tillskott av medel för attr&gt;
förbättra behandlingsinnehållet i kriminalvården ochr&gt;
öka   platstillgången  på  anstalter   och   häkten.r&gt;
Slutligen  behöver  Brottsoffermyndigheten ett extrar&gt;
tillskott för att öka kunskapen och medvetenheten omr&gt;
brottsoffers situation.r&gt;
r&gt;
Liknande synpunkter beträffande polisen framförs ir&gt;
motion Ju215 och Ju316  (båda c).r&gt;
r&gt;
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,r&gt;
Kristdemokraterna och  Centerpartiet fullföljer sinar&gt;
här nämnda förslag avseende  år  2003  med  yrkandenr&gt;
avseende utgiftsramen för rättsväsendet för år 2004.r&gt;
Detta yrkande har behandlats av finansutskottet  (ser&gt;
2002/03:FiU1).r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottets ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Som   framgått   har   riksdagen  just  beslutat  omr&gt;
utgiftsramen  för rättsväsendet  för  år  2003,  ettr&gt;
beslut som utskottet  tillstyrkte.  Ett  bifall tillr&gt;
här    aktuella   yrkanden   skulle   innebära   attr&gt;
utgiftsramen  överskrids. Motionerna i ifrågavarander&gt;
delar   avstyrks.   Utskottet   tillstyrker   alltsår&gt;
regeringens  förslag  till fördelning på anslag inomr&gt;
utgiftsområde 4 Rättsväsendet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottets förslag i korthetr&gt;
r&gt;
r&gt;
I detta avsnitt redogörs  för  polisväsendetsr&gt;
resultat    under    verksamhetsåret    2001.r&gt;
Utskottet  delar  regeringens  bedömning  attr&gt;
polisen  i stort fullgjort de mål som ställtsr&gt;
upp för dess  verksamhet, men att ytterligarer&gt;
insatser krävs  på vissa områden. I avsnittetr&gt;
tar  utskottet vidare  ställning  till  vilkar&gt;
prioriteringar  som  bör ligga till grund förr&gt;
polisens verksamhet under  år 2003. Utskottetr&gt;
behandlar     också     ett    stort    antalr&gt;
motionsyrkanden        rörande       polisensr&gt;
organisation,        samverkan         mellanr&gt;
Rikskriminalpolisen   och   Säkerhetspolisen,r&gt;
polisens narkotikabekämpning,  behovet av attr&gt;
fullfölja                   närpolisreformen,r&gt;
polisutbildningen, resursfördelningen  mellanr&gt;
de          olika         polismyndigheterna,r&gt;
polisförsörjningen,   polisutbildningen   ochr&gt;
polisens  insatser  mot rattfylleri. Samtligar&gt;
motionsyrkanden avstyrks  med hänvisning tillr&gt;
bl.a.   genomförda  reformer  samt   pågåender&gt;
utredningar    och    beredningsarbete   inomr&gt;
Regeringskansliet.   Jämför   reservationernar&gt;
1-13.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Inledningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Polisens verksamhet syftar  till  att  förebygga ochr&gt;
beivra   brott,  upprätthålla  allmän  ordning   ochr&gt;
säkerhet samt  att i övrigt tillförsäkra allmänhetenr&gt;
skydd och annan hjälp.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Rikspolisstyrelsen      (RPS)      är      centralr&gt;
förvaltningsmyndighet   för  polisväsendet  och  harr&gt;
tillsyn  över  detta.  Till  Rikspolisstyrelsen  hörr&gt;
Säkerhetspolisen,      Rikskriminalpolisen       ochr&gt;
Polishögskolan.   Styrelsen  är  chefsmyndighet  förr&gt;
Statens        kriminaltekniska        laboratorium.r&gt;
Rikspolisstyrelsen  ingår också i samverkansområdenar&gt;
Spridning   av   allvarliga    smittämnen,   giftigar&gt;
kemikalier   och  radioaktiva  ämnen   samt   Skydd,r&gt;
undsättning och  vård.  Samverkansområdena redovisasr&gt;
under  utgiftsområde 6 Försvar  samt  beredskap  motr&gt;
sårbarhet.r&gt;
r&gt;
I varje  län  finns en polismyndighet som ansvararr&gt;
för polisverksamheten  där. Polismyndigheten leds avr&gt;
en polisstyrelse. Den består  av  myndighetens  chefr&gt;
och   det  antal  övriga  ledamöter  som  regeringenr&gt;
bestämmer och även utser.r&gt;
r&gt;
Den 31 december  2001  fanns  det 22 708 anställdar&gt;
inom polisen (se tabell nedan). Av  dem  var  16 120r&gt;
poliser   och  6  588  civilanställda.  Jämfört  medr&gt;
utgången av år 2000 hade antalet poliser ökat med 31r&gt;
och civilanställda  med  383. Majoriteten av de sistr&gt;
nämnda anställdes med anledning  av Sveriges inträder&gt;
i Schengen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
|År    | Antalet      |Därav poliser |   Därav      |r&gt;
|      |anställda     |              |civilanställda|r&gt;
|      |  den 31      |              |              |r&gt;
|      | december     |              |              |r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
|1997  |  22 755      |  16 783      |   5 972      |r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
|1998  |  21 951      |  16 429      |   5 522      |r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
|1999  |  22 009      |  16 201      |   5 808      |r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
|2000  |  22 294      |  16 089      |   6 205      |r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
|2001  |  22 708      |  16 120      |   6 588      |r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
Resultatuppföljningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
De   övergripande   målen   för   polisväsendet   ärr&gt;
attr&gt;
tillförsäkra den enskilde rättssäkerhet ochr&gt;
rättstrygghet,r&gt;
förebygga och upptäcka brott samt att  se till att denr&gt;
somr&gt;
har begått brott identifieras och lagförs. I dettar&gt;
avsnittr&gt;
redovisas  resultatet fördelat på de olikar&gt;
verksamhetsmålr&gt;
som de övergripande målen har brutits ned på.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Följande verksamhetsmål ställdes upp för år 2001.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Polisorganisationenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Varje polismyndighet  skulle  utarbeta  och dokumenterar&gt;
enr&gt;
brottsföre-byggande strategi där det också framgår hurr&gt;
ochr&gt;
med vilka myndigheter och organisationer som polisenr&gt;
skallr&gt;
samverka. Polismyndigheterna skulle också  säkerställar&gt;
attr&gt;
dessa  strategier får genomslag och utgör enr&gt;
utgångspunktr&gt;
för de handlingsplaner  som  tas  fram  samt  i övrigtr&gt;
vidr&gt;
planeringen av den dagliga polisverksamheten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ingripandeverksamheten   samt   övervakningen   avr&gt;
denr&gt;
allmänna   ordningen   och   säkerheten   skuller&gt;
bedrivasr&gt;
rättssäkert och effektivt. Särskilda ansträngningarr&gt;
skuller&gt;
göras  för  att  utveckla  en väl fungerande styrningr&gt;
ochr&gt;
uppföljning av verksamheten.  Kända  variationer ir&gt;
behovetr&gt;
skulle  beaktas  i  planeringen,  liksom attr&gt;
verksamhetenr&gt;
ingår som en resurs i det långsiktiga  arbete  somr&gt;
formatsr&gt;
utifrån de lokala behoven.r&gt;
r&gt;
Polisen   skulle   medverka   till   att  der&gt;
nationellar&gt;
trafiksäkerhetsmålen  om  färre  skadade  och   dödader&gt;
ir&gt;
trafiken uppnås.r&gt;
r&gt;
Polisen  skulle delta i och utveckla detr&gt;
internationellar&gt;
polissamarbetet  och  se  till att det kommer till nyttar&gt;
ir&gt;
verksamheten   mot   den  grova   ochr&gt;
gränsöverskridander&gt;
brottsligheten. Polisen  skulle  också vara redo attr&gt;
fulltr&gt;
ut tillämpa Schengenregelverket.r&gt;
r&gt;
Polisens utredningsarbete skulle  bedrivasr&gt;
rättssäkert,r&gt;
effektivt   och   på   ett  ändamålsenligt  sätt.r&gt;
Andelenr&gt;
uppklarade brott skulle öka och tiden mellanr&gt;
brottsanmälanr&gt;
och slutredovisning skulle bli kortare. Polisensr&gt;
bemötander&gt;
av  och  stöd till brottsoffer  och  vittnen  skuller&gt;
ävenr&gt;
fortsättningsvis ägnas särskild uppmärksamhet.r&gt;
r&gt;
Slutligen  skulle  polisen  ge  allmänheten  godr&gt;
servicer&gt;
genom   hög   tillgänglighet   samt   snabb   ochr&gt;
korrektr&gt;
handläggning av förvaltningsärenden.r&gt;
r&gt;
Såvitt       gäller       verksamhetsmåletr&gt;
avseender&gt;
brottsförebyggande verksamhet  kan det konstateras attr&gt;
detr&gt;
år  2001  anmäldes nästan 1,2 miljoner  brott,  vilketr&gt;
ärr&gt;
omkring 26  000  (2  %) färre än under år 2000.r&gt;
Regeringenr&gt;
konstaterar  att  de flesta  polismyndigheterna  inter&gt;
harr&gt;
dokumenterat några  genomarbetade och för helar&gt;
myndighetenr&gt;
sammanhållna brottsförebyggande  strategier.  Det  brotts-r&gt;
r&gt;
förebyggande  arbetet  har  ändå  gått  framåt. Enr&gt;
positivr&gt;
utveckling  noteras  för arbetet med att minska  våldr&gt;
motr&gt;
kvinnor. Det bör även  påpekas  att polismyndigheternar&gt;
harr&gt;
arbetat   utifrån   lokala   handlingsplaner    ochr&gt;
medr&gt;
brottsförebyggande      åtgärder     inom     der&gt;
olikar&gt;
resultatområdena. Åtgärder  har  vidtagits  för  att får&gt;
inr&gt;
medborgarperspektivet   i  det  brottspreventivar&gt;
arbetet.r&gt;
Bekämpningen   av  mängdbrotten   har   fortskridit.r&gt;
Ettr&gt;
betydande regionalt  samarbete inom området rasistiskar&gt;
ochr&gt;
främlingsfientliga  brott   har  utvecklats  mellanr&gt;
flerar&gt;
polismyndigheter      över      hela     landet.r&gt;
Inomr&gt;
miljöbrottsbekämpningen  har  polismyndigheternar&gt;
arbetatr&gt;
tillsammans  med miljöåklagare och dessutom samverkatr&gt;
medr&gt;
andra  myndigheter  och  organisationer.  Någrar&gt;
nämnvärdar&gt;
situationella  brottsförebyggande  åtgärder  som  tarr&gt;
sinr&gt;
utgångspunkt  i  själva  brottssituationen  har  dockr&gt;
inter&gt;
vidtagits.r&gt;
r&gt;
Vad härefter gäller verksamhetsmålet rörande ordningr&gt;
ochr&gt;
säkerhet  anges  att polismyndigheterna under år 2001r&gt;
harr&gt;
blivit bättre på att organisera ingripandeverksamhetenr&gt;
medr&gt;
hänsyn till lokala betingelser. Dessutom görs i högrer&gt;
gradr&gt;
än tidigare bedömningar  och  prioriteringar avr&gt;
uppdragen.r&gt;
Vid   hälften   av   landets   polismyndigheterr&gt;
bedrivsr&gt;
ingripandeverksamheten   integrerat  med  närpolisen.r&gt;
Detr&gt;
problemorienterade arbetet  ökade under året men harr&gt;
långtr&gt;
ifrån fått full genomslagskraft.r&gt;
r&gt;
Vad härefter gäller polisens  medverkan för attr&gt;
uppfyllar&gt;
de nationella trafiksäkerhetsmålen  kan  följander&gt;
nämnas.r&gt;
Den nationella strategin för trafikövervakningen harr&gt;
underr&gt;
år   2001   lagts   till   grund   för  verksamhetenr&gt;
inomr&gt;
trafikområdet. Det innebär att arbetet främst inriktasr&gt;
motr&gt;
efterlevnaden         avr&gt;
hastighetsbestämmelserna,r&gt;
trafiknykterhetsbrott  och  kontroll  av  användningenr&gt;
avr&gt;
bilbälte.  För att öka effektiviteten  i  arbetet  ärr&gt;
detr&gt;
angeläget att  polisen använder sig av ordningsbot närr&gt;
detr&gt;
är  möjligt.  Enligt   Rikspolisstyrelsen   ökader&gt;
antaletr&gt;
utfärdade ordningsböter för trafikbrott endastr&gt;
marginelltr&gt;
under år 2001, medan antalet primärrapporter ochr&gt;
utfärdader&gt;
ordningsförelägganden   för  hastighetsöverträdelserr&gt;
ochr&gt;
andra  straffbara beteenden  i  trafiken  minskader&gt;
något.r&gt;
Antalet   anmälda  rattfylleribrott  ökade  samtidigtr&gt;
somr&gt;
antalet positiva  alkoholutandningsprov i förhållander&gt;
tillr&gt;
det totala antalet sådana prover var oförändrat.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utvecklingen   av  polisens   brottsutredander&gt;
verksamhetr&gt;
åskådliggörs i följande  tabell.  Vid en jämförelser&gt;
mellanr&gt;
de följande tabellerna i detta avsnitt  och de som finnsr&gt;
ir&gt;
tidigare  års  budgetbetänkanden  förekommerr&gt;
differenserr&gt;
rörande  vissa  av de föregående årens siffror. Detr&gt;
berorr&gt;
huvudsakligen på  att  polisen  från  mitten  av  årr&gt;
2001r&gt;
ändrade  definitionen  på  våldsbrott  så  att  olagar&gt;
hotr&gt;
därefter  ingår  i  den kategorin. Vissa ekobrott harr&gt;
ävenr&gt;
förts  över  till  Ekobrottsmyndighetens   statistik.r&gt;
Der&gt;
uppgifter  som  nu redovisas i tabellerna är, medr&gt;
undantagr&gt;
för uppgifterna om  genomströmningstid, värden somr&gt;
räknatsr&gt;
fram  med  beaktande  av  dessa  förändringar  ir&gt;
polisensr&gt;
statistik även för åren före år 2000.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|År   |Inkomna |Till    |Genomström-|Balans|varavr&gt;
&gt;1                                                 |r&gt;
|     |        |åklagare|ningstider|      |  år    |r&gt;
|     |ärenden |        |          |31.12 |        |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|1997 |1 159   |185 602 |41 dagar  |187   |40 625  |r&gt;
|     |018     |        |          |754   |(22 %)  |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|1998 |1 174   |186 899 |47 dagar  |164   |39 742  |r&gt;
|     |730     |        |          |500   |(24 %)  |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|1999 |1 153   |172 331 |48 dagar  |160   |30 895  |r&gt;
|     |103     |        |          |566   |(19 %)  |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|2000 |1 163   |189 375 |44 dagar  |155   |29 800  |r&gt;
|     |221     |        |          |173   |(19 %)  |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|2001 |1 141   |187 249 |43 dagar  |136   |22 555  |r&gt;
|     |935     |        |          |996   |(16 %)  |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
Antalet anmälda  brott  och  genomströmningstiderna  -r&gt;
somr&gt;
redovisas  med  en genomsnittssiffra - har alltsår&gt;
minskat,r&gt;
liksom antalet balanserade  ärenden.  Antalet  ärendenr&gt;
somr&gt;
redovisats till åklagare har också minskat något.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen  anför att resultatutvecklingen i sinr&gt;
helhetr&gt;
för  år  2001  tyder   på   att   det   har  skapatsr&gt;
godar&gt;
förutsättningar   för  att  utredningsverksamhetenr&gt;
skallr&gt;
utvecklas  till  det   bättre.   Förutsättningar   förr&gt;
enr&gt;
polisverksamhet  som  i  högre grad kan bidra till enr&gt;
ökadr&gt;
lagföring  har  skapats  genom   konkreta   satsningarr&gt;
pår&gt;
underrättelseledd  polisverksamhet och en ökadr&gt;
diskussionr&gt;
om     behovet    av    att    utöka     ochr&gt;
förbättrar&gt;
spaningsverksamheten.    Utredningsverksamheten   förr&gt;
der&gt;
prioriterade brottstyperna  bedöms somr&gt;
tillfredsställande.r&gt;
Utvecklingen  har  sedan  år  1997   inneburit  enr&gt;
tydligr&gt;
förskjutning   av   den   anmälda   brottslighetenr&gt;
frånr&gt;
förmögenhetsbrott  utan interaktion mellan gärningsmanr&gt;
ochr&gt;
offer till våldsbrott  och  andra  interaktionsbrott.r&gt;
Detr&gt;
innebär  att polisen får in alltfler ärenden medr&gt;
tydligarer&gt;
utredningsuppslag,  vilket  rimligen  inneburit  attr&gt;
ökader&gt;
resurser    gått    till   utredningsverksamheten.r&gt;
Antalr&gt;
redovisade  utredningstimmar   visar  på  en  alltr&gt;
störrer&gt;
tidsåtgång för utredning av våldsbrott  och en minskadr&gt;
tidr&gt;
för  tillgrepps-  och skadegörelsebrott. Regeringenr&gt;
anförr&gt;
att  ca  314  900  brott   klarades  upp  år  2001r&gt;
enligtr&gt;
Brottsförebyggande rådets statistik.  Det  är  ca  26 %r&gt;
avr&gt;
alla   polisanmälda   brott.   Jämfört   med  år  2000r&gt;
ärr&gt;
uppklaringsprocenten  oförändrad,  på  samma   nivår&gt;
sedanr&gt;
mitten av 1990-talet. Brottsuppklaringen har dockr&gt;
minskatr&gt;
sett över en längre tidsperiod.r&gt;
r&gt;
Vad  gäller  ungdomsbrottsligheten anför regeringenr&gt;
attr&gt;
antalet brottsmisstänkta  ungdomar i åldrarna 15-17 årr&gt;
harr&gt;
minskat  med  9 % under åren  1997-2000.  Minskningenr&gt;
kanr&gt;
förklaras av färre förmögenhetsbrott och i viss mån avr&gt;
ettr&gt;
minskat antal skadegörelsebrott.  En annan förklaringr&gt;
tillr&gt;
det  minskade  antalet  anmälda  ungdomsbrott  kanr&gt;
enligtr&gt;
Rikspolisstyrelsen vara att en ökad  prioritering avr&gt;
tungtr&gt;
kriminellt  belastade  ungdomar och ungdomsgäng  harr&gt;
lettr&gt;
till minskade insatser mot  den  större gruppen ungdomarr&gt;
ir&gt;
riskzonen. Antalet inkomna ungdomsbrottsärendenr&gt;
fortsatter&gt;
också  att  minska.  År  2001  var antalet 22 779.r&gt;
Antaletr&gt;
ärenden redovisade till åklagare och socialförvaltningr&gt;
harr&gt;
varit relativt konstant sedan år 1999 och var 24 097r&gt;
underr&gt;
år 2001. Genomströmningstiden var  under  år 2001r&gt;
densammar&gt;
som under år 2000, 53 dagar.r&gt;
r&gt;
Utvecklingen i fråga om våldsbrott beskrivs  ir&gt;
följander&gt;
tabell. Nya histo-riska värden för åren 1997 och 1998r&gt;
harr&gt;
inte  kunna  erhållas.  Vad  gäller åren 1999 och 2000r&gt;
harr&gt;
justerade    värden   inte   kunnat   erhållasr&gt;
avseender&gt;
genomströmningstider och uppgifter om balans.r&gt;
r&gt;
r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|År   |Inkomna |Till  |Genomström-|Balans |varav &gt;1|r&gt;
|     |        |åklagare|ningstider|31.12 |  år    |r&gt;
|     |ärenden |      |          |        |        |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|1999 |87 794  |24    |  -       | -      |  -     |r&gt;
|     |        |799   |          |        |        |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|2000 |89 785  |24    |  -       | -      |  -     |r&gt;
|     |        |932   |          |        |        |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|2001 |93 121  |24    |122 dagar |33 049  |   4 109|r&gt;
|     |        |145   |          |        |(12 %)  |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
Som framgår av  tabellen  har  antalet  anmäldar&gt;
våldsbrottr&gt;
ökat.    Ökningstrenden   för   anmäldar&gt;
misshandelsbrottr&gt;
fortsätter,  liksom  den  kraftiga ökningen avr&gt;
anmälningarr&gt;
avseende   brottet   olaga  hot.   Antalet   ochr&gt;
andelenr&gt;
våldsbrottsärenden redovisade till åklagare harr&gt;
minskat.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utredningskostnaden  per  ärende redovisat tillr&gt;
åklagarer&gt;
har minskat, liksom genomströmningstiden.r&gt;
r&gt;
Vad gäller våld mot kvinnor och övergrepp mot barnr&gt;
anförr&gt;
regeringen     bl.a.     följande.     Antaletr&gt;
anmäldar&gt;
misshandelsbrott mot kvinnor har sedan år 1999 legat pår&gt;
enr&gt;
ganska  konstant  nivå.  När  det  gäller antaletr&gt;
anmäldar&gt;
våldtäkter och sexuella ofredanden har dessa ökat underr&gt;
årr&gt;
2001 jämfört med år 2000. Antalet anmälda  brott  omr&gt;
olagar&gt;
hot och ofredande mot kvinnor över 18 år har ökatr&gt;
tydligt.r&gt;
Överträdelserna  av  besöksförbud  har ökat från ca 2r&gt;
800r&gt;
till ca 3 400. De flesta polismyndigheterna  harr&gt;
redovisatr&gt;
åtgärder  som vidtagits för att förbättra verksamhetenr&gt;
pår&gt;
detta område.r&gt;
r&gt;
Under 1990-talet  har  antalet  anmäldar&gt;
misshandelsbrottr&gt;
mot   barn   ökat  kraftigt.  Ökningstakten   förr&gt;
anmäldr&gt;
misshandel mot  barn  mellan  noll  och  sex  år  harr&gt;
dockr&gt;
avstannat   under   åren   2000   och   2001.  Der&gt;
anmäldar&gt;
sexualbrotten   mot  barn  har  ökat.r&gt;
Polismyndigheternasr&gt;
rapportering  av  vad   som  har  gjorts  för  attr&gt;
införar&gt;
barnkonventionen   i   arbetet    visar   emellertidr&gt;
attr&gt;
tillämpningen av konventionen än så  länge varken harr&gt;
fåttr&gt;
genomslag  i  myndigheternas  handlingsplaner,r&gt;
operativar&gt;
verksamhet eller i personalutbildningen.r&gt;
r&gt;
Barnpornografibrotten  ökar och har fått en alltr&gt;
störrer&gt;
global      spridning,      bl.a.     genomr&gt;
Internet.r&gt;
Rikskriminalpolisen   samlar   in    ochr&gt;
systematiserarr&gt;
anträffade   barnpornografiska   bilder   i  ettr&gt;
digitaltr&gt;
referensbibliotek.  Svensk  polis är ensam om  att  har&gt;
enr&gt;
databas   av   detta  slag  och  lämnar   informationr&gt;
omr&gt;
barnpornografiska  bilder till utländskar&gt;
polismyndigheter.r&gt;
Interpol har påbörjat uppbyggnaden av ett liknander&gt;
system.r&gt;
r&gt;
Rörande  handel  med   människor  för  sexuellar&gt;
ändamålr&gt;
redovisas   att   det   sedan   1998    har   inlettsr&gt;
19r&gt;
förundersökningar.  De  har  avsett koppleri  ellerr&gt;
grovtr&gt;
koppleri som kan härledas till  människohandel.  Sju avr&gt;
der&gt;
nitton  förundersökningarna  har lett till fällander&gt;
domarr&gt;
mot  totalt  tolv personer. Under  år  2001  inleddesr&gt;
femr&gt;
förundersökningar.  Att  det  inte  har  blivit flerr&gt;
berorr&gt;
enligt   Rikskriminalpolisen   delvis   pår&gt;
otillräckligar&gt;
personalresurser   på   lokal   nivå.   Inom   ramenr&gt;
förr&gt;
aktionsgruppen     mot    organiserad    brottslighetr&gt;
ir&gt;
Östersjöområdet  finns   en  expertgrupp  mot  handelr&gt;
medr&gt;
kvinnor. Expertgruppen leds  av  Sverige och Lettland.r&gt;
Denr&gt;
fokuserar på operativt och konkret  polissamarbete,r&gt;
t.ex.r&gt;
utbyte av kriminalpoliser.r&gt;
r&gt;
När det gäller brott med rasistiska,r&gt;
främlingsfientliga,r&gt;
antisemitiska   eller   homofobiska   inslag   samtr&gt;
olagar&gt;
diskriminering noteras att antalet anmälda brottr&gt;
avseender&gt;
hets  mot  folkgrupp  under  år 2001 har minskat tillr&gt;
744,r&gt;
jämfört med 865 under år 2000.  Antalet  anmälda  fallr&gt;
avr&gt;
olaga  diskriminering  har minskat till 217, vilket ärr&gt;
detr&gt;
lägsta antalet sedan år  1997.  Under  år 2000 varr&gt;
antaletr&gt;
anmälda  fall  av olaga diskriminering 265.  Inomr&gt;
områdetr&gt;
rasistiska och främlingsfientliga  brott har ettr&gt;
regionaltr&gt;
samarbete utvecklats. Inom ramen för  ett sådantr&gt;
samarbeter&gt;
kan  myndigheterna  t.ex.  ha  en  gemensam  strategir&gt;
ochr&gt;
polistaktik    för   aktioner   mot   sammankomsterr&gt;
medr&gt;
nazistbesläktade  organisationer  och  bistå  varandrar&gt;
medr&gt;
resursförstärkning.r&gt;
r&gt;
Utvecklingen i fråga om narkotikabrottslighetenr&gt;
beskrivsr&gt;
i följande tabell.r&gt;
r&gt;
r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|År   |Inkomna |Till     |Genomström-|Balans|varav &gt;r&gt;
|r&gt;
|     |        |åklagare |          |      |1 år   |r&gt;
|     |ärenden |         |ningstider|31.12 |       |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|1997 |21 979  |15 621   |74 dagar  |5 900 | 803 (14r&gt;
|r&gt;
|     |        |         |          |      |  %)   |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|1998 |22 471  |16 277   |76 dagar  |5 687 | 938 (16r&gt;
|r&gt;
|     |        |         |          |      |  %)   |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|1999 |22 172  |15 813   |81 dagar  |5 941 | 786 (13r&gt;
|r&gt;
|     |        |         |          |      |  %)   |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|2000 |22 963  |16 378   |87 dagar  |5 970 | 701 (11r&gt;
|r&gt;
|     |        |         |          |      |  %)   |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|2001 |23 626  |17 011   |83 dagar  |6 127 |569 (9 |r&gt;
|     |        |         |          |      |  %)   |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
Antalet  inkomna  narkotikabrottsärenden  har under der&gt;
tvår&gt;
senaste åren ökat från 22 172 till 23 626 ärenden.r&gt;
Antaletr&gt;
ärenden redovisade till åklagare har ökat två  år  ir&gt;
rad,r&gt;
liksom  antalet  beslag. Några polismyndigheter uppgerr&gt;
attr&gt;
arbetet inom narkotikaområdet  har  fått  stå tillbakar&gt;
förr&gt;
annan  verksamhet. Polismyndigheterna har främstr&gt;
inriktatr&gt;
sitt  arbete   på   ungdomar   i   syfte   attr&gt;
förhindrar&gt;
nyrekrytering,  eget bruk på gatunivå och fortsattr&gt;
grövrer&gt;
drogmissbruk.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vad  gäller  ekonomisk  brottslighet  redovisasr&gt;
minskatr&gt;
antal inkomna ärenden  och  ärenden  i balans, vilketr&gt;
ävenr&gt;
var  fallet  under  år  2000.  Genomströmningstidenr&gt;
ökader&gt;
däremot från 331 till 389 dagar,  vilket innebär enr&gt;
ökningr&gt;
med nästan 18 %. Genomströmningstiden  ökade även underr&gt;
årr&gt;
2000.  Rikskriminalpolisen  har  inom  områdetr&gt;
ekonomiskr&gt;
brottslighet  tagit  fram  och  förmedlat informationr&gt;
somr&gt;
bl.a.  syftat  till  att förebygga och  avvärjar&gt;
ekonomiskr&gt;
brottslighet. Den nationella och internationellar&gt;
samverkanr&gt;
har vidareutvecklats,  bl.a.  genom  att samarbeter&gt;
inlettsr&gt;
med    betalningsöverföringsföretagen    och    denr&gt;
nyar&gt;
kasinoverksamheten. Det förebyggande arbetet motr&gt;
ekonomiskr&gt;
brottslighet anges ligga på en fortsatt låg  nivå. Detr&gt;
kanr&gt;
påpekas att de allra flesta ekobrottsärendena handläggsr&gt;
avr&gt;
Ekobrottsmyndigheten,  vars  verksamhet  redovisasr&gt;
längrer&gt;
fram i betänkandet.r&gt;
r&gt;
Antalet  anmälda  miljöbrott  fortsätter  att   öka.r&gt;
Ir&gt;
huvudsak    gäller    det    mindre    allvarligar&gt;
brott.r&gt;
Utredningsverksamheten   för  miljöbrott  harr&gt;
utvecklatsr&gt;
positivt.   Verksamheten  är   dock   fortfarande   ir&gt;
enr&gt;
uppbyggnadsfas  och har problem med ökande balanser.r&gt;
Dettar&gt;
har   uppmärksammats    och    åtgärder    harr&gt;
inletts.r&gt;
Polismyndigheterna  har  utbildat nyar&gt;
miljöbrottsutredare,r&gt;
rekryterat särskilda miljötekniker och utvecklatr&gt;
samverkanr&gt;
mellan   polismyndigheter   men    också   medr&gt;
åklagare,r&gt;
tillsynsmyndigheter     och    andra    myndigheter.r&gt;
Ir&gt;
miljöbrottsärenden   finns    ofta   en   kändr&gt;
misstänktr&gt;
gärningsman  eller  så  är  det  möjligt  att  efterr&gt;
vissr&gt;
utredning fastställa vem som kan misstänkas  förr&gt;
brottet.r&gt;
Mot   den   bakgrunden   finner   Rikspolisstyrelsenr&gt;
detr&gt;
överraskande  att hälften av utredningarna inte lederr&gt;
tillr&gt;
redovisning med förundersökningsprotokoll.r&gt;
r&gt;
Såvitt  gäller   verksamhetsmålet   avseende  stödr&gt;
tillr&gt;
brottsoffer    och   vittnen   framgår   det   attr&gt;
allar&gt;
polismyndigheter utom en har redovisat åtgärder förr&gt;
bättrer&gt;
stöd  och  skydd  för   brottsoffer,   vittnen  ochr&gt;
andrar&gt;
bevispersoner. Elva polismyndigheter har helt ellerr&gt;
delvisr&gt;
genomfört brottsofferundersökningar. Det  är  dockr&gt;
endastr&gt;
ett  fåtal  polismyndigheter  som  redovisat resultatr&gt;
frånr&gt;
undersökningar gjorda under år 2001.  Nior&gt;
polismyndigheterr&gt;
lyfter    fram    olika    former    av    samverkanr&gt;
medr&gt;
brottsofferjourer.  Sex  myndigheter  pekar  på   attr&gt;
der&gt;
tillhandahåller  olika  former av skydd. Någrar&gt;
myndigheterr&gt;
arbetar med hotbildsanalyser.  Vissa  pekar  pår&gt;
särskildar&gt;
insatser  mot  utsatta  grupper. Sju myndigheterr&gt;
redovisarr&gt;
att de lämnat vittnen stöd  i  samband med rättegångarr&gt;
ochr&gt;
fyra tillhandahåller särskilt stöd  till  vittnen  somr&gt;
ärr&gt;
utsatta för hot.r&gt;
r&gt;
Vad    gäller    den    grova   ochr&gt;
gränsöverskridander&gt;
brottsligheten så tillämpar Sverige sedan den 25 marsr&gt;
2001r&gt;
Schengenregelverket fullt ut.  Sveriges  gränskontrollr&gt;
vidr&gt;
de yttre gränserna är både effektiv och tillförlitligr&gt;
ochr&gt;
uppfyller därmed Schengenkraven. Även de förr&gt;
gränskontrollr&gt;
samverkande  myndigheterna  har  tillgång  tillr&gt;
Schengensr&gt;
informationssystem            (SIS).r&gt;
Nationellar&gt;
sambandskontoret/Sirenekontoret   vidr&gt;
Rikspolisstyrelsenr&gt;
bedriver  verksamhet dygnet runt vad gäller  hanteringr&gt;
avr&gt;
både   nationella   och   internationella   ärendenr&gt;
samtr&gt;
inläggning av svenska registreringar i SIS.r&gt;
r&gt;
Systemet  har  en  hög  nyttjandegrad, med 30 000-50r&gt;
000r&gt;
sökningar per dygn. Användandet  av  SIS  har resulteratr&gt;
ir&gt;
ett  stort antal "träffar". Rikspolisstyrelsen  anserr&gt;
attr&gt;
SIS är  ett  mycket effektivt verktyg ir&gt;
Schengensamarbetetr&gt;
och i brottsbekämpningen.r&gt;
r&gt;
Mot bakgrund  av terrordåden i USA den 11 septemberr&gt;
2001r&gt;
pågår inom EU en  översyn  av  SIS  för  att  se  omr&gt;
dettar&gt;
nätverk   även   kan  utnyttjas  som  ett  instrumentr&gt;
förr&gt;
terrorismbekämpning.r&gt;
r&gt;
I  Aktionsgruppen   mot   organiserad   brottslighetr&gt;
ir&gt;
Östersjöområdet  bedriver  de nordiska länderna,r&gt;
Tyskland,r&gt;
de   baltiska   staterna,   Polen    och    Rysslandr&gt;
ettr&gt;
brottsbekämpande  samarbete. Inom ramen förr&gt;
aktionsgruppenr&gt;
genomförs  ett  konkret  och  praktiskt  samarbeter&gt;
mellanr&gt;
ländernas polis-, åklagar-, tull-,r&gt;
skatte-   samt   kust-   ochr&gt;
gränsbevakningsmyndigheter.r&gt;
Gemensamma operativa  aktioner  genomförs fortlöpander&gt;
inomr&gt;
områdena  illegal  migration,  narkotika,  stulnar&gt;
fordon,r&gt;
högbeskattade varor, gängbrottslighet,  penningtvättr&gt;
samtr&gt;
numera  även miljöbrottslighet. Sverige och Lettlandr&gt;
lederr&gt;
expertgruppen   mot   handel   med  kvinnor.  Förutomr&gt;
detr&gt;
operativa  samarbetet har aktionsgruppen  tagitr&gt;
initiativr&gt;
till att det  bedrivs  åklagarsamarbete  och  samarbeter&gt;
ir&gt;
fråga   om   vittnesskydd   samt   vidtas   åtgärderr&gt;
motr&gt;
skattebrottslighet.r&gt;
r&gt;
Vad gäller Europol har arbetet på högkvarteret i Haagr&gt;
ir&gt;
Nederländerna  under det gångna året främst varitr&gt;
inriktatr&gt;
på ökad operativ  relevans och ökat informationsflöder&gt;
frånr&gt;
medlemsstaterna till  Europol.  Med Europols medverkanr&gt;
harr&gt;
ett  flertal  fall av organiserad brottslighetr&gt;
avslöjats.r&gt;
Europol har också  deltagit aktivt i der&gt;
brottsförebyggander&gt;
åtgärder som vidtagits  med  anledning  av  införandetr&gt;
avr&gt;
euron   den   1   januari   2002.  Arbetet  med  hot-r&gt;
ochr&gt;
riskanalyser inom prioriterade  områden har ökat ochr&gt;
legatr&gt;
till  grund  för medlemsstaternas bedömningar.  Avtalr&gt;
medr&gt;
ytterligare tre  utomstående  organ och sju länderr&gt;
utanförr&gt;
EU har upprättats och sambandsmän  kan nu utbytas ävenr&gt;
medr&gt;
dessa länder.r&gt;
r&gt;
Antalet  poliser i fredsfrämjande insatser  harr&gt;
minskatr&gt;
till en nivå  som  för  närvarande uppgår till ungefärr&gt;
100r&gt;
poliser. Riktmärket för kapaciteten är dock ungefär 1 %r&gt;
avr&gt;
den samlade nationella polisstyrkan.  Det  störstar&gt;
svenskar&gt;
bidraget går för närvarande till FN:s och OSSE:sr&gt;
missionerr&gt;
i Kosovo, där 50 poliser tjänstgör. Utbildnings-, process-r&gt;
r&gt;
och metodfrågor för polis i fredsfrämjande tjänst harr&gt;
fåttr&gt;
ökad  betydelse.  Sedan hösten 2000 harr&gt;
Rikspolisstyrelsenr&gt;
använt  ett kvalitativt  säkerställande  av  attr&gt;
samtligar&gt;
personer  som  skickas  ut  i  utlandstjänst  uppfyllerr&gt;
der&gt;
utbildningskrav  som  ställs från samtligar&gt;
internationellar&gt;
organisationer.r&gt;
r&gt;
Vad slutligen gäller  verksamhetsmålet  rörander&gt;
polisensr&gt;
service  och  tillgänglighet  för allmänheten  anförsr&gt;
attr&gt;
service och tillgänglighet samt  kvalitet vidr&gt;
handläggningr&gt;
av förvaltningsärenden har blivit ännu bättre hos mångar&gt;
avr&gt;
polismyndigheterna  från  en sedan tidigare  relativtr&gt;
högr&gt;
nivå.   Detta   är   ett   resultat   av   främstr&gt;
utökadr&gt;
teknikanvändning          ochr&gt;
kompetensutveckling.r&gt;
Genomströmningstiderna för  förvaltningsärenden  harr&gt;
dockr&gt;
varit fortsatt förhållandevis långa.r&gt;
r&gt;
Regeringen  har med anledning av verksamhetsmålenr&gt;
anförtr&gt;
bl.a. följande.r&gt;
r&gt;
I  fråga  om  polisens   brottsförebyggander&gt;
verksamhetr&gt;
noterar regeringen att polisen under år 2001 harr&gt;
utvecklatr&gt;
det förebyggande arbetet på en rad områden. Ambitionenr&gt;
attr&gt;
arbeta  mer  med  att  förebygga brott framgår tydligtr&gt;
avr&gt;
årsredovisningen    och    uttrycken     för    attr&gt;
detr&gt;
problemorienterade  arbetssättet  har slagit  igenomr&gt;
blirr&gt;
alltfler. Ett nytt och viktigt inslag är de satsningarr&gt;
somr&gt;
polisen   har   gjort   på  att  förebygga   ochr&gt;
bekämpar&gt;
mängdbrottslighet med problemorienteradr&gt;
underrättelseleddr&gt;
polisverksamhet. De senaste åren harr&gt;
emellertid   resursanvändningen   förskjutits   frånr&gt;
detr&gt;
förebyggande till det utredande arbetet. Dessutom harr&gt;
barar&gt;
en minoritet av polismyndigheterna nått målet attr&gt;
utarbetar&gt;
brottsförebyggande strategier. Regeringen  konstaterarr&gt;
attr&gt;
målet  ännu inte har uppfyllts. Justitiedepartementetr&gt;
harr&gt;
därför   under    hand    diskuterat   denna   frågar&gt;
medr&gt;
myndighetscheferna    inom    polisen.     Därefterr&gt;
harr&gt;
Rikspolisstyrelsen   vidtagit   åtgärder   ochr&gt;
informeratr&gt;
departementet  om  arbetet.  Regeringen  avser  attr&gt;
följar&gt;
utvecklingen   noga   och  förväntar  sig  attr&gt;
resultatetr&gt;
förbättras.r&gt;
r&gt;
Vad sedan gäller målet  ordning och säkerhetr&gt;
konstaterarr&gt;
regeringen   att   det,   genom   den    helhetssynr&gt;
ochr&gt;
processorientering  som  allt mer präglar polisensr&gt;
arbete,r&gt;
har blivit tydligare att patruller  pår&gt;
utryckningsuppdragr&gt;
utgör  det  viktiga  första ledet i polisens  uppgiftr&gt;
attr&gt;
t.ex. utreda brott. Regeringen  välkomnar  detr&gt;
förändrader&gt;
synsättet och är positiv till att polisen nu skaparr&gt;
bättrer&gt;
förutsättningar       för      bl.a.      styrningr&gt;
avr&gt;
utryckningspatrullernas  arbete.  En del i utvecklingenr&gt;
ärr&gt;
polisens ökade noggrannhet i att prioritera  uppdrag.r&gt;
Denr&gt;
bör  bl.a.  leda till att patrullerna i högrer&gt;
utsträckningr&gt;
kan delta i förebyggande arbete i närpolisområden.r&gt;
r&gt;
När det gäller  polisens  medverkan  för att uppfyllar&gt;
der&gt;
nationella   trafiksäkerhetsmålen  anför  regeringenr&gt;
attr&gt;
polisens styrning  av arbetet med trafikövervakningr&gt;
hållerr&gt;
fortsatt hög standard. Det problemorienterader&gt;
arbetssättetr&gt;
präglar   verksamheten.   Resultatuppföljningen   ärr&gt;
välr&gt;
utvecklad.   Rikspolisstyrelsen   har  ir&gt;
årsredovisningenr&gt;
uppmärksammat   en   minskning   av   antaletr&gt;
upprättader&gt;
primärrapporter  och  utfärdade ordningsföreläggandenr&gt;
förr&gt;
hastighetsöverträdelser  och  andra straffbara beteendenr&gt;
ir&gt;
trafiken.  Regeringen utgår ifrån  attr&gt;
Rikspolisstyrelsenr&gt;
kommer att analysera  förändringen  och  vidta der&gt;
åtgärderr&gt;
som kan vara aktuella.r&gt;
r&gt;
Rörande polisens brottsutredande verksamhetr&gt;
konstaterarr&gt;
regeringen  att  Rikspolisstyrelsen  vidtar olikar&gt;
åtgärderr&gt;
för att förbättra utredningsverksamheten. Det ärr&gt;
angelägetr&gt;
eftersom   polisen   har   stor   del  i  resultatetr&gt;
förr&gt;
rättskedjan. Rikspolisstyrelsen noterar  att effekternar&gt;
avr&gt;
utvecklingsarbetet ännu bara märks i begränsadr&gt;
omfattning.r&gt;
Det är förståeligt mot bakgrund av att polisen  är enr&gt;
storr&gt;
organisation.     Samtidigt    är    det    viktigtr&gt;
attr&gt;
utredningsverksamhetens   resultat   förbättras.r&gt;
Viktigar&gt;
åtgärder för att öka antalet uppklarade brott är t.ex.r&gt;
attr&gt;
polisen   fortsätter   att   satsa  på  en  utvecklingr&gt;
avr&gt;
underrättelseledd  polisverksamhet   och  den  s.k.r&gt;
andrar&gt;
linjen. Det sistnämnda begreppet syftar  på detr&gt;
arbetssättr&gt;
som innebär att poliser med utredningskompetens kopplasr&gt;
inr&gt;
i  omedelbar  anslutning till att ett brott  harr&gt;
begåtts.r&gt;
Enligt  regeringen   bör  polisen  med  dennar&gt;
arbetsmetodr&gt;
snabbare kunna klara upp ett större antal brott.r&gt;
r&gt;
Viktigt är också det  pågående  arbetet med attr&gt;
utvecklar&gt;
de långtgående förstahandsåtgärderna  och  att  breddar&gt;
ochr&gt;
förstärka  den  polisiära  förundersökningskompetensen.r&gt;
Ir&gt;
september   1996   gav   regeringen    i    uppdragr&gt;
tillr&gt;
Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren att utvecklar&gt;
formernar&gt;
för sin samverkan (dnr Ju1996/3067/F2). Under  den tidr&gt;
somr&gt;
har  gått  sedan  dess  har  en  rad  åtgärderr&gt;
vidtagits.r&gt;
Regeringens  bedömning  är dock att det fortfarander&gt;
finnsr&gt;
mycket      att     göra     för     attr&gt;
effektiviserar&gt;
brottsutredningsverksamheten.  Regeringen, somr&gt;
konstaterarr&gt;
att antalet ärenden som har redovisats  till  åklagarer&gt;
harr&gt;
minskat, ser positivt på att Rikspolisstyrelsen  visatr&gt;
attr&gt;
den har tagit frågan på allvar.r&gt;
r&gt;
Vad  gäller  ungdomsbrottsligheten anför regeringenr&gt;
attr&gt;
det är viktigt att  polisen  motverkar  nyrekryteringr&gt;
tillr&gt;
s.k.  kriminella  karriärer  genom  att  identifierar&gt;
ungar&gt;
gärningsmän. Det har ett stort värde för både den unger&gt;
ochr&gt;
samhället. Genomströmningstiden för ungdomsärenden  varr&gt;
årr&gt;
2001 densamma som under år 2000. Att den tidigarer&gt;
ökningenr&gt;
har  stoppats  är  positivt.  Det är en fortsattr&gt;
angelägenr&gt;
uppgift för Rikspolisstyrelsen  och polismyndigheternar&gt;
attr&gt;
minska       genomströmningstiden.       Attr&gt;
bekämpar&gt;
ungdomsbrottsligheten - särskilt att förebygga den - ärr&gt;
enr&gt;
fortsatt viktig uppgift för polisen.r&gt;
r&gt;
Vad  gäller  polisens arbete med våldsbrottr&gt;
konstaterarr&gt;
regeringen att ökningen  av  antalet anmälda våldsbrottr&gt;
ärr&gt;
oroväckande. Utvecklingen av polisens nyckeltal skallr&gt;
dockr&gt;
tolkas   med   försiktighet   eftersom   definitionenr&gt;
avr&gt;
våldsbrott har ändrats till att också omfatta olagar&gt;
hot.r&gt;
r&gt;
Vad gäller våld mot kvinnor och övergrepp mot barnr&gt;
anförr&gt;
regeringen att polisens brottsbekämpande  arbeter&gt;
avseender&gt;
våld  mot  kvinnor  och  barn  har fortsatt högr&gt;
prioritet.r&gt;
Regeringen  bedömer  att  den  vidareutveckling  avr&gt;
bl.a.r&gt;
arbetsmetoder, samverkansformer  och  utbildning somr&gt;
pågårr&gt;
bör  leda  till  förbättrade verksamhetsresultat.  Detr&gt;
ärr&gt;
viktigt  att  polisens   ambitiösa   ochr&gt;
kunskapsbaserader&gt;
insatser mot familjevåld fortsätter. Det finnsr&gt;
fortfarander&gt;
behov  av  att  vidareutveckla polisens förmåga  attr&gt;
görar&gt;
hotbildsbedömningar.  Det  gäller  inte  minst förr&gt;
utsattar&gt;
kvinnor och barn. En fortsatt utveckling behövs  ocksår&gt;
avr&gt;
den  tekniska  utrustning  som  har  betydelse förr&gt;
utsattar&gt;
kvinnors skydd. Rikspolisstyrelsen ochr&gt;
polismyndigheternar&gt;
bör  aktivt  arbeta  vidare  med att görar&gt;
barnkonventionenr&gt;
till en del i all polisverksamhet.r&gt;
r&gt;
Kunskaperna  om hur barnpornografibrotten  kanr&gt;
hanterasr&gt;
har  ökat  vid polismyndigheterna.  Genom  detr&gt;
utvecklader&gt;
samarbetet mellan  myndigheterna  och  genom  detr&gt;
digitalar&gt;
referensbiblioteket   med  barnpornografiska  bilderr&gt;
harr&gt;
möjligheterna   att   identifiera   offer   ochr&gt;
förövarer&gt;
förbättrats avsevärt.r&gt;
r&gt;
Rörande  handel  med  människor   för  sexuellar&gt;
ändamålr&gt;
poängterar  regeringen  att  det  är  viktigt   attr&gt;
allar&gt;
polismyndigheter  har  god  kunskap om hur dessa brottr&gt;
kanr&gt;
förebyggas    och   utredas.   Det   är    positivtr&gt;
attr&gt;
Rikspolisstyrelsen,  inte minst genomr&gt;
Rikskriminalpolisen,r&gt;
fortsätter  att sprida  kunskaper  och  erfarenheterr&gt;
tillr&gt;
polismyndigheterna  och  även  till  andra myndigheterr&gt;
ochr&gt;
ideella organisationer. Genom insatser avr&gt;
Migrationsverketr&gt;
och genom åtgärder som vidtas vid gränskontrollen  ärr&gt;
detr&gt;
möjligt   att   upptäcka   misstänkt  brottslighet  ochr&gt;
ir&gt;
samarbete  med polisen bekämpa  den.  Detr&gt;
internationellar&gt;
samarbetet har en viktig roll. Polisväsendets ochr&gt;
Sverigesr&gt;
samlade  ansträngningar   för  att  genomr&gt;
internationelltr&gt;
samarbete motverka denna brottslighet bör därförr&gt;
fortsättar&gt;
med oförminskad kraft.r&gt;
r&gt;
Vad  gäller  brott  med rasistiska,r&gt;
främlingsfientliga,r&gt;
antisemitiska   eller  homofobiska   inslag   samtr&gt;
olagar&gt;
diskriminering anför  regeringen att bekämpningen avr&gt;
dennar&gt;
brottslighet har fortsatt hög prioritet förr&gt;
polisväsendet.r&gt;
Det     är    viktigt    att    Rikspolisstyrelsenr&gt;
ochr&gt;
polismyndigheterna  fortsätter  att uppmärksamma ochr&gt;
vidtar&gt;
åtgärder  för  att förbättra bekämpningen  av  nur&gt;
aktuellr&gt;
kriminalitet, inklusive  brottet olaga diskriminering.r&gt;
Detr&gt;
är också viktigt att de anställda  och  de  studerander&gt;
vidr&gt;
den polisiära grundutbildningen har god kunskap omr&gt;
grundenr&gt;
för dessa yttringar och om situationen för de  grupperr&gt;
somr&gt;
utsätts för sådana brott.r&gt;
r&gt;
Flera  nyckeltal  rörande narkotikabrottslighetenr&gt;
visarr&gt;
att  polisen  även  under   år   2001   höll  arbetetr&gt;
motr&gt;
narkotikabrott  på  en  hög  nivå. Rikspolisstyrelsenr&gt;
harr&gt;
emellertid noterat att några polismyndigheter har käntr&gt;
sigr&gt;
tvungna att minska resurserna för narkotikabekämpning.r&gt;
Detr&gt;
är illavarslande inte minst mot  bakgrund  av der&gt;
uppgifterr&gt;
som  finns  om  att ungdomars missbruk av narkotikar&gt;
ökar.r&gt;
Polisen    bedriver     ett     viktigt    arbeter&gt;
genomr&gt;
problemorienterade, riktade insatser  i  de skolor därr&gt;
detr&gt;
är befogat.r&gt;
r&gt;
Antalet  inkomna ärenden rörande ekonomiskr&gt;
brottslighetr&gt;
fortsätter  att  minska  kraftigt.  Den  störstar&gt;
enskildar&gt;
förklaringsfaktorn  anges  enligt  Rikspolisstyrelsenr&gt;
varar&gt;
att   brott   mot  skattebrottslagen  nästanr&gt;
uteslutander&gt;
handläggs  av  skattemyndigheternasr&gt;
skattebrottsenheter.r&gt;
Antalet  ärenden som redovisas till åklagare  är  ir&gt;
stortr&gt;
sett oförändrat.  Däremot  har  genomströmningstidenr&gt;
ökatr&gt;
markant.  Det  är  viktigt att polisen vidtar åtgärderr&gt;
förr&gt;
att här vända utvecklingen.r&gt;
r&gt;
Regeringen  ser  avseende  miljöbrott  positivt  pår&gt;
attr&gt;
Rikspolisstyrelsen i samverkan med Riksåklagaren harr&gt;
tagitr&gt;
sig  an  de oroväckande  uppgifterna  om  att  hälftenr&gt;
avr&gt;
utredningarna    inte    leder    till   redovisningr&gt;
medr&gt;
förundersökningsprotokoll,  vilket  medfört   bl.a.r&gt;
ökader&gt;
balanser  och  låg andel ärenden som leder tillr&gt;
lagföring.r&gt;
Ansträngningarna  att öka uppklaringen för dennar&gt;
brottstypr&gt;
- liksom för övriga - skall fortsätta.r&gt;
r&gt;
Att öka skydd och  stöd  till brottsoffer och vittnenr&gt;
ärr&gt;
en  prioriterad  fråga för regeringen.  Inom  polisenr&gt;
harr&gt;
detta arbete utvecklas positivt under året. Det ärr&gt;
viktigtr&gt;
att denna utveckling  inte  avstannar  utan fortsätterr&gt;
medr&gt;
kraft även framöver.r&gt;
r&gt;
Angående     den     grova    ochr&gt;
gränsöverskridandenr&gt;
brottsligheten  finner regeringen  attr&gt;
Rikspolisstyrelsenr&gt;
och polismyndigheterna på ett förtjänstfullt sättr&gt;
bedriverr&gt;
arbetet inom Schengensamarbetet.  Regeringen  delarr&gt;
vidarer&gt;
Rikspolisstyrelsens uppfattning att SIS har visat sigr&gt;
varar&gt;
ett   effektivt   verktyg   i  Schengensamarbetet  ochr&gt;
ir&gt;
brottsbekämpningen. Det är viktigt att informationen ir&gt;
SISr&gt;
utnyttjas    i    samband   med   brottsutredningarr&gt;
ochr&gt;
poliskontroller inne i landet.r&gt;
r&gt;
Aktionsgruppens   mot    organiserad    brottslighetr&gt;
ir&gt;
Östersjöområdet  verksamhet  är  en  naturlig del  avr&gt;
detr&gt;
dagliga  arbetet för de brottsbekämpande  myndigheternar&gt;
ir&gt;
Östersjöområdet.   Sverige   skall  fortsätta  attr&gt;
aktivtr&gt;
medverka i samarbetet.r&gt;
r&gt;
För att samarbetet inom Europol skall fungera fullt utr&gt;
ir&gt;
enlighet  med  Europolkonventionen   krävs   attr&gt;
svenskar&gt;
polismyndigheter  bidrar till ett ökatr&gt;
informationsutbyte.r&gt;
Det    krävs    vidare    att     det    hjälpmedelr&gt;
somr&gt;
informationssystemet utgör kan tas  i bruk. Sveriger&gt;
kommerr&gt;
att verka för att informationssystemet snarast tas ir&gt;
bruk.r&gt;
Sverige  kommer  också  att  verka för att  denr&gt;
operativar&gt;
relevansen inom Europolsamarbetet ökar.r&gt;
r&gt;
Rikspolisstyrelsen  har  en  effektiv  organisationr&gt;
förr&gt;
poliser i fredsfrämjande insatser.  Svensk  polis börr&gt;
varar&gt;
beredd att bidra med högst 1 %, dvs. ca 170 poliser avr&gt;
denr&gt;
samlade  nationella  polisstyrkan.  Svensk  polis  ärr&gt;
välr&gt;
lämpad  för  att  bidra  till att förbereda poliserr&gt;
införr&gt;
svåra  internationella  insatser   och   verka   förr&gt;
attr&gt;
insatserna   genomförs   under  så  bra  förhållandenr&gt;
somr&gt;
möjligt.r&gt;
r&gt;
Vad slutligen gäller verksamhetsmålet  rörander&gt;
polisensr&gt;
service   och   tillgänglighet   för   allmänhetenr&gt;
anserr&gt;
regeringen  att polisen i stort uppfyller de mål somr&gt;
sattsr&gt;
upp för service och tillgänglighet.r&gt;
r&gt;
Utskottet vill  först  något uppehålla sig vid fråganr&gt;
omr&gt;
uppföljning och återrapportering till riksdagen.r&gt;
r&gt;
I resultatuppföljningen  avseende  år  2000 (se 2002r&gt;
årsr&gt;
budgetproposition  volym  3 s. 67) anförde regeringenr&gt;
attr&gt;
ökningarna av utredningskostnad och genomströmningstidr&gt;
förr&gt;
ungdomsärenden  var  anmärkningsvärda.  Det  var,r&gt;
anförder&gt;
regeringen, en angelägen  uppgift  förr&gt;
Rikspolisstyrelsenr&gt;
och  polismyndigheterna  att  analysera dennar&gt;
utveckling.r&gt;
Motsvarande förhållanden gällde, anförde regeringen,r&gt;
ocksår&gt;
utredningskostnaden per ärende  redovisat  till åklagarer&gt;
ir&gt;
fråga om våldsbrott. Utskottet utgick för sin del frånr&gt;
attr&gt;
regeringen  skulle  vidta  erforderliga åtgärder  förr&gt;
attr&gt;
analysera utvecklingen och komma till rätta medr&gt;
eventuellar&gt;
problem (bet. 2001/02:JuU1 s. 31).r&gt;
r&gt;
I årets budgetproposition redovisasr&gt;
genomströmningstidenr&gt;
för ungdomsärenden till oförändrade  53 dagar för årr&gt;
2001.r&gt;
En  förklaring  till  längre  handläggningstider  ir&gt;
vissar&gt;
polismyndigheter  anges  vara den  hjälp  med  attr&gt;
utredar&gt;
ärenden i balans som dessa  myndigheter  fått.r&gt;
Regeringenr&gt;
anser  att  det  är  positivt att ökningen avstannat.r&gt;
Denr&gt;
uppfattningen delar utskottet självklart. Vidare angesr&gt;
attr&gt;
utredningskostnaden för  våldsbrott minskade under årr&gt;
2001r&gt;
medan  kostnaden förr ungdomsärenden  inte  kommenterasr&gt;
ir&gt;
resultatuppföljningen.r&gt;
r&gt;
Utskottet  anser,  med  hänvisning  till  attr&gt;
regeringenr&gt;
förra året ansåg situationen anmärkningsvärd, att detr&gt;
hader&gt;
varit  önskvärt med en fylligare beskrivning avr&gt;
orsakernar&gt;
till problemen  och  hur  de  åtgärdats.  Det  bör varar&gt;
enr&gt;
självklarhet att förhållanden som ett år anses liggar&gt;
klartr&gt;
utanför  ramen för en normal fluktuation blir föremålr&gt;
förr&gt;
återrapportering  och  redovisning till riksdagenr&gt;
följander&gt;
år i den mån en förklaring inte genast kan lämnas.r&gt;
r&gt;
När det sedan gäller 2001  års  resultatuppföljningr&gt;
harr&gt;
utskottet  inte  funnit  något som talar mot der&gt;
slutsatserr&gt;
regeringen   dragit   i   fråga    om    resultatetr&gt;
förr&gt;
polisorganisationen.    Utskottet    anser    alltsår&gt;
attr&gt;
polisorganisationen i stort uppfyllt de verksamhetsmålr&gt;
somr&gt;
uppställts för år 2001, men att ytterligare insatserr&gt;
krävsr&gt;
på vissa områden. I likhet med regeringen kännerr&gt;
utskottetr&gt;
oro   vad   gäller  polisens  brottsutredander&gt;
verksamhet,r&gt;
särskilt polisens  arbete med våldsbrott. Enligtr&gt;
utskottetr&gt;
är det inte tillfredsställande  att  antalet  ochr&gt;
andelenr&gt;
våldsbrottsärenden  som  redovisats till åklagarer&gt;
minskat.r&gt;
Utskottet utgår därför från  att  regeringen  ser tillr&gt;
attr&gt;
polisen  omgående  analyserar denna utveckling ochr&gt;
vidtarr&gt;
åtgärder för att förbättra  verksamheten.  Ir&gt;
sammanhangetr&gt;
vill   utskottet  anmärka  att  en  sådan  förändringr&gt;
avr&gt;
definitionen  av, i det här fallet, våldsbrott -r&gt;
kategorinr&gt;
inkluderar numera  olaga  hot - som polisen genomförtr&gt;
barar&gt;
bör göras om det finns mycket  starka skäl.r&gt;
Omdefinitionerr&gt;
försvårar    jämförelser    över    tid.     Vadr&gt;
gällerr&gt;
narkotikabrottsligheten  är  det  också oroande attr&gt;
vissar&gt;
myndigheter  känt  sig tvungna att minska  insatsernar&gt;
förr&gt;
narkotikabekämpningen.  Utskottet  kan inte hellerr&gt;
undvikar&gt;
att   ställa   frågan   om   polisens   koncentrationr&gt;
pår&gt;
missbrukarledet  utgör  det  bästa  sättet  attr&gt;
begränsar&gt;
tillgången  på narkotika och förhindra missbruk. Dettar&gt;
ärr&gt;
en   fråga   som    bör    besvaras    i    detr&gt;
pågåender&gt;
utredningsarbetet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Säkerhetspolisenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Redovisningen  av verksamheten inom Säkerhetspolisenr&gt;
skerr&gt;
utifrån  en indelning  av  verksamheten  i  fyrar&gt;
områden,r&gt;
nämligen säkerhetsskydd, författningsskydd,r&gt;
kontraspionager&gt;
och terrorismbekämpning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Såvitt gäller  säkerhetsskyddet  anför regeringen attr&gt;
enr&gt;
av  Säkerhetspolisens viktigaste uppgifter  är  attr&gt;
genomr&gt;
kontroll  och  rådgivning  till  myndigheter  ochr&gt;
företagr&gt;
medverka   till   att   dessa  har  ett  med  hänsynr&gt;
tillr&gt;
verksamheten tillfredsställande  säkerhetsskydd.  Underr&gt;
årr&gt;
2001   fick   drygt   8   000   personer   någon  formr&gt;
avr&gt;
säkerhetsskyddsrådgivning    eller    informationr&gt;
genomr&gt;
Säkerhetspolisens        försorg.        Behovetr&gt;
avr&gt;
säkerhetsskyddsåtgärder  med  anledning av det svenska EU-r&gt;
r&gt;
ordförandeskapet har inneburit  att  säkerhetsskyddetr&gt;
fåttr&gt;
avstå från eller skjuta upp övriga aktiviteter underr&gt;
åretsr&gt;
första hälft.r&gt;
r&gt;
Säkerhetsskyddet   handlägger  också  de   uppgifterr&gt;
ir&gt;
registerkontrollverksamheten  som  Säkerhetspolisenr&gt;
enligtr&gt;
säkerhetsskyddslagstiftningen ansvarar  för. Under årr&gt;
2001r&gt;
har    drygt   66   000   personer   varit   föremålr&gt;
förr&gt;
registerkontroll.r&gt;
r&gt;
Inom  denna   del   av   verksamheten   redovisasr&gt;
ocksår&gt;
Säkerhetspolisens  personskyddsverksamhet.  Denr&gt;
omfattarr&gt;
bevaknings-  och  säkerhetsarbete  som  avser denr&gt;
centralar&gt;
statsledningen,  kungafamiljen  och  utländskr&gt;
diplomatiskr&gt;
personal  eller  som  har  samband  med  statsbesökr&gt;
ellerr&gt;
liknande  händelser. Under år 2001 har den  tidigarer&gt;
lågar&gt;
hotbilden förändrats, dels med anledning av denr&gt;
omfattander&gt;
mötesverksamheten  under  det svenska EU-r&gt;
ordförandeskapet,r&gt;
dels    till    följd   av   terrorattentaten    ir&gt;
USA.r&gt;
Skyddsinsatserna  har  därför varit extra omfattander&gt;
underr&gt;
året.  Förutom  ett  permanent   skydd  för  denr&gt;
centralar&gt;
statsledningen  och  kungafamiljen samt  vissr&gt;
diplomatiskr&gt;
personal har temporärt personskydd satts in i ca 200r&gt;
fall.r&gt;
r&gt;
Såvitt gäller författningsskyddet  harr&gt;
Säkerhetspolisensr&gt;
arbete under år 2001 främst omfattat riktade  åtgärderr&gt;
motr&gt;
inhemska grupper, nätverk och enskilda individer somr&gt;
genomr&gt;
sitt  handlande  visat att de är beredda att användar&gt;
våldr&gt;
eller hot om våld  i syfte att nå politisk vinning.r&gt;
Främstr&gt;
handlar  det  om  personer   med   anknytning   tillr&gt;
denr&gt;
högerextrema  vit makt-miljön eller denr&gt;
vänsterorienterader&gt;
autonoma  rörelsen.   Till   följd   av  det  svenska  EU-r&gt;
r&gt;
ordförandeskapet har författningsskyddets  verksamhetr&gt;
fåttr&gt;
en  särskild  prioritet  under  första  halvåret.r&gt;
Liksomr&gt;
tidigare  anser  Säkerhetspolisen att hotbilden motr&gt;
riketsr&gt;
inre säkerhet inte är så hög att det föreligger någonr&gt;
riskr&gt;
för   det   svenska  statsskicket.   Däremot   finnsr&gt;
detr&gt;
utomparlamentariska   grupper  och  enskilda  medlemmarr&gt;
ir&gt;
sådana som utgör ett hot  mot våra demokratiska värden;r&gt;
der&gt;
är beredda att använda brott för att nå sina politiskar&gt;
målr&gt;
eller   i   syfte   att  inskränka   enskildar&gt;
individersr&gt;
medborgerliga fri- och rättigheter.r&gt;
r&gt;
Vad  gäller  kontraspionage   är   Säkerhetspolisenr&gt;
avr&gt;
uppfattningen   att   underrättelsehotet  mot  Sveriger&gt;
ärr&gt;
påtagligt. Flera stora  underrättelsetjänster  har,r&gt;
enligtr&gt;
Säkerhetspolisen,  en  omfattande  närvaro  i Sverige.r&gt;
Der&gt;
senaste   åren   har  underrättelseinhämtningen  inomr&gt;
der&gt;
vetenskapliga och  tekniska  områdena  ökat  ir&gt;
omfattning,r&gt;
medan den politiska underrättelseverksamheten  i  vissr&gt;
månr&gt;
minskat.  Under år 2001 har Säkerhetspolisen ingripitr&gt;
motr&gt;
utländska  underrättelsetjänsters   försök  attr&gt;
kartläggar&gt;
oppositionella  flyktingar och organisationer  ir&gt;
Sverige.r&gt;
Denna  verksamhet  har  tagits  på  stort  allvar  dår&gt;
denr&gt;
riskerar  att  äventyra  enskilda  individers säkerhetr&gt;
ochr&gt;
ytterst kan få effekter för Sveriges politiskar&gt;
integritet.r&gt;
Säkerhetspolisen  har  under år 2001 lyckats  avbrytar&gt;
ettr&gt;
antal  värvningsförsök  och  andra  verksamheter  somr&gt;
harr&gt;
bedrivits av utländska underrättelsetjänster.r&gt;
r&gt;
I    fråga   om   terrorismbekämpningen    anförsr&gt;
attr&gt;
Säkerhetspolisen   efter   terrorattentaten   i   USAr&gt;
harr&gt;
intensifierat    kartläggningen    av   detr&gt;
islamistiskar&gt;
extremistnätverkets      förgreningar      ir&gt;
Sverige.r&gt;
Säkerhetspolisen   gör  bedömningen  att  hotet  frånr&gt;
detr&gt;
islamistiska nätverket  även  fortsättningsvis  riktasr&gt;
motr&gt;
tredje land och främst mot amerikanska intressen. Underr&gt;
årr&gt;
2001   har   det   inte  funnits  några  konkreta  hotr&gt;
omr&gt;
terrorattentat på svenskt territorium.r&gt;
r&gt;
Ett     viktigt    inslag     i     denr&gt;
förebyggander&gt;
terrorismbekämpningen  är  att  verka  för  attr&gt;
utländskar&gt;
medborgare  som  är  aktiva  i  organisationer  somr&gt;
utövarr&gt;
politiskt   motiverat  våld  avvisas  eller  utvisasr&gt;
frånr&gt;
Sverige. Detta  sker genom yttranden tillr&gt;
Migrationsverketr&gt;
över asylansökningar.  Migrationsverket,r&gt;
Utlänningsnämndenr&gt;
och    regeringen    begär    vidare     yttrandenr&gt;
frånr&gt;
Säkerhetspolisen  i  ärenden  rörander&gt;
uppehållstillstånd.r&gt;
Under  år 2001 har Säkerhetspolisen yttrat  sig  i  3r&gt;
635r&gt;
sådana ärenden,  vilket  innebär  att  antalet ärendenr&gt;
harr&gt;
ökat   markant  under  året.  I  ca  1  %  av  dessar&gt;
harr&gt;
Säkerhetspolisen avstyrkt bifall till ansökan.r&gt;
r&gt;
Säkerhetspolisen  svarar  också  för analyser av hotr&gt;
somr&gt;
riktar sig framför allt mot enskilda  personer  menr&gt;
ocksår&gt;
mot  institutioner  av  olika  slag.  Totalt har 18r&gt;
sådanar&gt;
generella  hotbildsbedömningar  gjorts  under   årr&gt;
2001.r&gt;
Ytterligare  ca  310  taktiska hotbildsanalyser harr&gt;
tagitsr&gt;
fram   med   anledning   av  särskilda   händelserr&gt;
ellerr&gt;
omständigheter,  exempelvis   inför  statsbesök,  EU-r&gt;
mötenr&gt;
eller konferenser.r&gt;
r&gt;
I    resultatredovisningen    redogörs     ocksår&gt;
förr&gt;
Säkerhetspolisens  arkiv.  Under  år 2001 har detr&gt;
inkommitr&gt;
392  framställningar  om  att få ta del  av  uppgifterr&gt;
urr&gt;
Säkerhetspolisens register.  Säkerhetspolisen harr&gt;
beslutatr&gt;
i 338 sådana fall, inklusive balans från år 2000. I 118r&gt;
avr&gt;
ärendena förekom sökanden hos  Säkerhetspolisen.r&gt;
Uppgifterr&gt;
lämnades ut i 93 av dessa.r&gt;
r&gt;
Regeringen  beslutade  i juni 2001  attr&gt;
Registernämndenr&gt;
skulle återuppta sitt arbete.  Nämnden  redovisade ir&gt;
aprilr&gt;
2002  sitt  uppdrag,  varvid  angavs att 94 personerr&gt;
hader&gt;
begärt utredning. Registernämnden  konstaterade  i  tvår&gt;
avr&gt;
fallen att anställningsförhållanden hade påverkats pår&gt;
ettr&gt;
orimligt  sätt av utlämnade uppgifter urr&gt;
Säkerhetspolisensr&gt;
register. Regeringen  beslutade i juni i år att var ochr&gt;
enr&gt;
av de två som drabbats  på  detta sätt skuller&gt;
tillerkännasr&gt;
ersättning ex gratia med 100 000 kr.r&gt;
r&gt;
Regeringens  slutsatser  i  fråga  omr&gt;
Säkerhetspolisensr&gt;
verksamhet är över lag positiva.r&gt;
r&gt;
Utskottet har inte funnit något som motsägerr&gt;
regeringensr&gt;
slutsatser.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Prioriteringar inför budgetåret 2003r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen anför i budgetpropositionen  att  polisenr&gt;
skallr&gt;
fortsätta   att   utveckla   verksamheten   så   attr&gt;
denr&gt;
kännetecknas   av   ett  långsiktigt  perspektiv  ochr&gt;
ettr&gt;
problemorienterat  underrättelselett  arbetssätt  medr&gt;
ettr&gt;
brottsförebyggande syfte.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Koncentrationen      av      polisverksamhetenr&gt;
tillr&gt;
närpolisområdena    skall   fort-sätta.    Kvalitetenr&gt;
ir&gt;
brottsutredningarna skall  höjas så attr&gt;
brottsuppklaringenr&gt;
och  lagföringen  ökar. Genomströmningstiderna  skallr&gt;
blir&gt;
kortare. Arbetet skall  bedrivas  så  att  hänsyn tasr&gt;
tillr&gt;
brottsoffer   och   vittnen.  Polis  och  åklagarer&gt;
skallr&gt;
gemensamt  vidareutveckla   formerna   för  samarbeter&gt;
ochr&gt;
ansvarsfördelning.  Polisen skall fortsätta  attr&gt;
utvecklar&gt;
sin  förmåga att i samverkan  med  andra  myndigheterr&gt;
ochr&gt;
organisationer    hantera    och    bemästrar&gt;
allvarligar&gt;
ordningsstörningar i samhället.r&gt;
r&gt;
Polisens  prioriteringar  skall  styras  av enr&gt;
framtagenr&gt;
problembild,   baserad  på  brottsstatistik,r&gt;
medborgarnasr&gt;
önskemål och annan  information. Insatser skall följasr&gt;
uppr&gt;
och utvärderas.r&gt;
r&gt;
Antalet poliser skall  öka så att polisen kanr&gt;
förstärkasr&gt;
och föryngras.r&gt;
r&gt;
Polisen skall utveckla sin  förmåga  att  förebyggar&gt;
ochr&gt;
bekämpa  våldsbrott,  särskilt  våld mot kvinnor ochr&gt;
barn,r&gt;
narkotikabrott, ekonomisk brottslighet,  brott  motr&gt;
miljönr&gt;
samt   brott   med  rasistiska  ellerr&gt;
främlingsfientliga,r&gt;
antisemitiska   och    homofobiska   inslag   samtr&gt;
olagar&gt;
diskriminering.r&gt;
r&gt;
Utskottet har ingen erinran  mot regeringensr&gt;
bedömningarr&gt;
i denna del.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Anslagenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Polisorganisationenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I  tabellen nedan återfinns en jämförelse  avr&gt;
regeringensr&gt;
och     oppositionens     förslag    till    anslagr&gt;
förr&gt;
polisorganisationen år 2003.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
(Beloppen anges i tusental kronor)r&gt;
---------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
|Anslag     |Prop.    | m     |  fp     |  kd     |  cr&gt;
|r&gt;
|2002 inkl. |2003     |       |         |         |r&gt;
|r&gt;
|TB         |         |       |         |         |r&gt;
|r&gt;
---------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
|13 118 422 |13 559   |+ 702  |+ 250    |+ 350    |+ 800r&gt;
|r&gt;
|           | 801     |000    | 000     | 000     | 000r&gt;
|r&gt;
---------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
Från anslaget till  polisorganisationen  betalasr&gt;
kostnaderna förr&gt;
verksamheten  vid  polismyndigheterna,r&gt;
Rikspolisstyrelsen,   medr&gt;
undantag   för  Säkerhetspolisen,  och  Statensr&gt;
kriminaltekniskar&gt;
laboratorium.   Som  framgår  ovan  hörr&gt;
Rikskriminalpolisen  ochr&gt;
Polishögskolan till Rikspolisstyrelsen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
För år 2002 uppgår  polisorganisationens  anslag,r&gt;
inklusive 890r&gt;
000 kr som tillförts på tilläggsbudget, till drygt 13,1r&gt;
miljarderr&gt;
kronor.  Vid  ingången  av året fanns ett anslagssparander&gt;
på  39r&gt;
miljoner kronor. Utgiftsprognosen  för  år  2002 ärr&gt;
beräknad tillr&gt;
knappt 13,1 miljarder kronor.r&gt;
r&gt;
Regeringen  föreslår ett ramanslag förr&gt;
polisorganisationen  förr&gt;
år 2003 på 13 559  801  000  kr.  I anslagsberäkningen harr&gt;
hänsynr&gt;
tagits  till beräknade utgiftsökningar  för  löner,r&gt;
lokaler  ochr&gt;
övriga förvaltningskostnader  samt  en  generellr&gt;
begränsning  avr&gt;
statlig  konsumtion. I budgetpropositionen finns ettr&gt;
tillskott pår&gt;
100 miljoner kronor. I enlighet med tidigare beslut omr&gt;
preliminärr&gt;
ram för budgetåret  2003  föreslås  en anslagsökning pår&gt;
knappt 72r&gt;
miljoner kronor. Resurstillskottet skall  användas tillr&gt;
att bl.a.r&gt;
öka  antalet  poliser och höja kvaliteten ir&gt;
brottsutredningar  sår&gt;
att uppklaringen och lagföringen ökar.r&gt;
r&gt;
I  ett  antal  motioner   yrkas  att  anslaget  skallr&gt;
höjas  ir&gt;
förhållande till regeringens förslag.r&gt;
r&gt;
I  motionerna  Ju370 och Ju329  (båda  m)  begärsr&gt;
sålunda  attr&gt;
anslaget skall höjas  med  702  miljoner  kronor.r&gt;
Höjningen skallr&gt;
göra  det möjligt att utbilda fler poliser.r&gt;
Resursförstärkningenr&gt;
skall  vidare   användas   för  att  anställa  flerr&gt;
poliser  ochr&gt;
civilanställda samt utrusta polisväsendet med denr&gt;
metodutvecklingr&gt;
och teknik som behövs för att  möta  kommande krav på enr&gt;
effektivr&gt;
brottsbekämpning.  Genom att tillföra mer  resurserr&gt;
skapas  ävenr&gt;
förutsättningar    bl.a.     för     att    förbättrar&gt;
polisensr&gt;
brottsuppklaringsförmåga, insatser mot kvinnovåld ochr&gt;
förmåga attr&gt;
lösa  basuppgifterna  inom  polisen. I motionerna  Ju204,r&gt;
Ju214,r&gt;
Ju225,  Ju236,  Ju303  och  A315  (alla  m)  framställsr&gt;
liknander&gt;
yrkanden.r&gt;
r&gt;
I motionerna Ju364 och Fi232  (båda  fp)  begärs  enr&gt;
höjning avr&gt;
anslaget  med  250  miljoner  kronor i syfte attr&gt;
finansiera  flerr&gt;
poliser, anställa administrativ  personal som kan frigörar&gt;
poliserr&gt;
för  renodlade polisuppgifter och utredare  medr&gt;
specialkompetensr&gt;
för att förstärka polisens egen utredningskapacitet.r&gt;
r&gt;
I motion  Ju346  (kd) begärs att anslaget höjs med 350r&gt;
miljonerr&gt;
kronor   för  att  bl.a.   finansiera   100   nyar&gt;
poliser   medr&gt;
specialuppgift att bekämpa narkotikabrott. I motionernar&gt;
Ju351 ochr&gt;
Ju357 (båda  kd)  begärs  mer resurser till polisen förr&gt;
att kunnar&gt;
anställa   fler   poliser   och  civilanställda   inomr&gt;
polisen.r&gt;
Motionärerna    vill    även    satsa     mer     resurserr&gt;
pår&gt;
närpolisverksamheten,  bekämpningen  avr&gt;
vardagsbrottsligheten ochr&gt;
på  att  effektivisera utbildningen för  att  därigenomr&gt;
få  flerr&gt;
poliser.r&gt;
r&gt;
I motion  Ju373  (c)  begärs  en  höjning  av  anslagetr&gt;
med 800r&gt;
miljoner kronor för att göra det möjligt att öka antaletr&gt;
poliser,r&gt;
främst närpoliser, samt att inköpa ett nyttr&gt;
kommunikationssystem.r&gt;
I motionerna Ju215, Ju258 och Ju316 (alla c) begärs  merr&gt;
resurserr&gt;
för  att  kunna  anställa fler poliser och civilanställda.r&gt;
Ökader&gt;
resurser skapar förutsättningar  för  att  förbättrar&gt;
allmänhetensr&gt;
förtroende för rättsväsendet och polisens arbetsmiljö.r&gt;
r&gt;
Utskottet  har  behandlat  anslagsyrkandena  ovan  ir&gt;
avsnittetr&gt;
Utgiftsramen och anslagen. Som framgår där föreslårr&gt;
utskottet attr&gt;
riksdagen antar regeringens förslag och avslårr&gt;
motionsyrkandena.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Säkerhetspolisenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I  tabellen  nedan  återfinns  en  jämförelse avr&gt;
regeringens  ochr&gt;
oppositionens förslag till anslag för Säkerhetspolisen årr&gt;
2003.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
(Beloppen anges i tusental kronor)r&gt;
-------------------------------------------------------r&gt;
----r&gt;
|Anslag     |Prop.    | m     |  fp     |  kd     |  cr&gt;
|r&gt;
|2002       | 2003    |       |         |         |r&gt;
|r&gt;
|           |         |       |         |         |r&gt;
|r&gt;
|inkl. TB   |         |       |         |         |r&gt;
|r&gt;
-------------------------------------------------------r&gt;
----r&gt;
|542 030    |547 409  |+ 20   |- 20 000 |  -      |  -r&gt;
|r&gt;
|           |         |000    |         |         |r&gt;
|r&gt;
-------------------------------------------------------r&gt;
----r&gt;
För  år  2002  uppgår  Säkerhetspolisens  anslag,  efterr&gt;
en minskning pår&gt;
tilläggsbudget med drygt 24,2 miljoner kronor, tillr&gt;
drygt  542 miljonerr&gt;
kronor. Vid årets ingång fanns ett anslagssparande pår&gt;
knappt 72 miljonerr&gt;
kronor. Utgiftsprognosen för innevarande år uppgår tillr&gt;
568 512 000 kr.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen föreslår ett ramanslag för Säkerhetspolisenr&gt;
för år 2003 pår&gt;
547  409  000  kr. I anslagsberäkningen har hänsynr&gt;
tagits till beräknader&gt;
utgiftsökningar för löner, lokaler och övrigar&gt;
förvaltningskostnader samtr&gt;
en generell begränsning  av  statlig konsumtion. Frånr&gt;
anslaget har förtsr&gt;
medel till medling i anledning  av  brott  och  enr&gt;
engångsvis överföringr&gt;
till  anslaget 4:8 Rättsmedicinalverket, med 18r&gt;
respektive  12  miljonerr&gt;
kronor.r&gt;
r&gt;
I motion  Ju370  (m)  begärs  att anslaget skall höjasr&gt;
med 20 miljonerr&gt;
kronor.r&gt;
r&gt;
I motionerna Ju364 och Fi232 båda  (fp)  begärs attr&gt;
anslaget sänks medr&gt;
20 miljoner kronor.r&gt;
r&gt;
Utskottet har behandlat anslagsyrkandena ovan ir&gt;
avsnittet Utgiftsramenr&gt;
och  anslagen. Som framgår där föreslår utskottet  attr&gt;
riksdagen  antarr&gt;
regeringens förslag och avslår motionsyrkandena.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Organisationsfrågorr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Grundläggande  bestämmelser  om polisens organisationr&gt;
finns i polislagenr&gt;
(1984:387). Varje län utgör ett  polisdistrikt.  Inomr&gt;
varje län finns enr&gt;
polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten där (4r&gt;
§).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Några motioner rör polisens organisation. I motionr&gt;
Ju243  (m)  begärsr&gt;
att  polisen  skall  omorganiseras till en myndighet.r&gt;
Motionärerna anförr&gt;
att  den  nuvarande strukturen  med  21  självständigar&gt;
polismyndigheterr&gt;
skapar hinder  för  samordning  av  verksamhet  ochr&gt;
ekonomi. Med en endar&gt;
polismyndighet  kan  de  budgeteffekter  som i dagr&gt;
drabbar  de  enskildar&gt;
myndigheterna undvikas.r&gt;
r&gt;
Utskottet  behandlade  samma  fråga  senast   i   marsr&gt;
i   år  (bet.r&gt;
2001/02:JuU13  s. 13). Utskottet avstyrkte yrkandet medr&gt;
hänvisning  tillr&gt;
ett pågående arbete  inom Rikspolisstyrelsen om hur manr&gt;
kan skapa en merr&gt;
rationell organisation  inom  polisen.  Arbetet  skuller&gt;
redovisas  tillr&gt;
regeringen under hösten i år.r&gt;
r&gt;
Utskottet   har   inhämtat  att  det  arbetetr&gt;
alltjämt  fortgår,  medr&gt;
månadsvisa     avstämningar      mellanr&gt;
Rikspolisstyrelsen      ochr&gt;
Justitiedepartementet.  Arbetet  inomr&gt;
Rikspolisstyrelsen har till syfter&gt;
att förbättra resursutnyttjandet inom den befintligar&gt;
organisationen. Närr&gt;
det arbetet är färdigt kan det, om behov  ansesr&gt;
föreligga, bli aktuelltr&gt;
att  titta  på  frågan  om  en  eventuellr&gt;
organisationsförändring.  Ettr&gt;
regeringsbeslut i den delen kan bli aktuellt  tidigastr&gt;
under våren 2003.r&gt;
Enligt   utskottets   bedömning   bör   det   pågåender&gt;
arbetet    inomr&gt;
Rikspolisstyrelsen  inte  föregripas.  Utskottetr&gt;
föreslår att riksdagenr&gt;
avslår motion Ju243.r&gt;
r&gt;
I motion Ju329 (m) begärs att Rikskriminalpolisen ochr&gt;
Säkerhetspolisenr&gt;
skall  samverka  i  större utsträckning för attr&gt;
kompetens  och  operativr&gt;
förmåga skall kunna utnyttjas maximalt.r&gt;
r&gt;
Under föregående riksmöte  behandlade  utskottet  ettr&gt;
liknande yrkander&gt;
(se  bet. 2001/02:JuU1 s. 43). Yrkandet avstyrktes medr&gt;
hänvisning  tillr&gt;
pågående beredningsarbete inomr&gt;
Justitiedepartementet.r&gt;
r&gt;
I regleringsbrevet  för  polisen  för detta år gavsr&gt;
Rikspolisstyrelsenr&gt;
ett uppdrag att beträffande den öppna  polisen  ochr&gt;
Säkerhetspolisen - ir&gt;
syfte   att  stärka  polisväsendets  förmåga  attr&gt;
bekämpa   den   grovar&gt;
organiserade brottsligheten - dels utveckla samverkan,r&gt;
dels företa ellerr&gt;
i förekommande  fall föreslå regeringen förändringar ir&gt;
fråga om ansvars-r&gt;
och  uppgiftsfördelningen.   Åtgärderna,   somr&gt;
samtidigt   skall  görar&gt;
rollfördelningen   tydligare,   skall   hållas   inomr&gt;
ramarna  för  denr&gt;
organisationsstruktur  som  råder och ske i närar&gt;
samverkan  med  berördar&gt;
organ inom polisväsendet.r&gt;
r&gt;
Av Rikspolisstyrelsens slutrapporteringr&gt;
(Ju2002/6831/PÅ)  framgår attr&gt;
arbetet  bedrivits  i två etapper. Frågorna i den förstar&gt;
etappen  var  ir&gt;
huvudsak av sådan karaktär  att  Rikspolisstyrelsen  pår&gt;
egen hand kunder&gt;
besluta om dem. Arbetet med då aktuella frågor, somr&gt;
främst  rörde utökadr&gt;
samverkan  vad  gäller  teknik,  utveckling  ochr&gt;
utbildning samt en  merr&gt;
strukturerad samordning på olika nivåer, överlämnadesr&gt;
efter  beslut  avr&gt;
rikspolischefen   till   linjeorganisationen   förr&gt;
fortsatta  åtgärder.r&gt;
Rikspolisstyrelsen  har  i syfte att såväl centralt  somr&gt;
lokalt  stärkar&gt;
ledning  och  styrning  av kriminalunderrättelsetjänstenr&gt;
in-rättat  ettr&gt;
operativt  råd.  Efter  arbetet  med  den  förstar&gt;
etappen  konstaterader&gt;
Rikspolisstyrelsen att det  finns  goda  möjligheterr&gt;
att  utveckla  ochr&gt;
stärka samverkan mellan den öppna polisen, särskiltr&gt;
Rikskriminalpolisen,r&gt;
och  Säkerhetspolisen.  Vissa  begränsningarr&gt;
konstaterades dock, som harr&gt;
sin grund i att det är fråga om  skilda  organisationerr&gt;
med olikheter ir&gt;
bl.a.    verksamhetens    syften,    ansvars-    ochr&gt;
uppgiftsområden.r&gt;
Begränsningarna har tydliggjorts under arbetet med etappr&gt;
två.r&gt;
r&gt;
I  den  andra  etappen  har  berörts  frågor  omr&gt;
bl.a.  ansvars-  ochr&gt;
uppgiftsfördelningen mellan Säkerhetspolisen och denr&gt;
öppna polisen på der&gt;
verksamhetsområden  som ligger utanför Säkerhetspolisensr&gt;
kärnverksamhet.r&gt;
Arbetet har inriktats  på  de  frågor  som  rör områdetr&gt;
grov organiseradr&gt;
brottslighet.  Det  arbetet  har  inte  kunnat slutförasr&gt;
inom  den  förr&gt;
uppdraget   stipulerade  tiden,  men  kommer  attr&gt;
fortgå   trots   attr&gt;
regeringsuppdraget   formellt   har   upphört.  Vidarer&gt;
har  ett  arbeter&gt;
genomförts    i   syfte   att   utvecklar&gt;
informationsvägarna    mellanr&gt;
Säkerhetspolisen   och   den  öppna  polisen  för  attr&gt;
säkerställa  attr&gt;
information i relevanta frågor kommer alla berörda tillr&gt;
del.r&gt;
r&gt;
Utskottet, som delar motionärernas  uppfattning omr&gt;
vikten av bl.a. brar&gt;
informationsvägar mellan Säkerhetspolisen  och den öppnar&gt;
polisen, finnerr&gt;
med hänsyn till det arbete som har gjorts och  somr&gt;
pågår inte skäl tillr&gt;
något uttalande från riksdagen i frågan. Motion Ju329  ir&gt;
här  behandladr&gt;
del avstyrks.r&gt;
r&gt;
Utskottet   vill   i   detta   sammanhang   nämnar&gt;
att  regeringen  ir&gt;
budgetpropositionen  anför  att  den  anser  att  detr&gt;
bör  införas   enr&gt;
instruktion  för  Säkerhetspolisen  som  bör  kunnar&gt;
träda i kraft den 1r&gt;
januari  2003.  Arbetet  är  ett  led  i  att  skapar&gt;
större öppenhet  omr&gt;
Säkerhetspolisen. Samtidigt aviserar regeringen sinr&gt;
avsikt att flytta der&gt;
frågor   som   handläggs   vid   Säkerhetspolisensr&gt;
försvarsenhet   tillr&gt;
polisenheten   vid   Rikspolisstyrelsen.    Detr&gt;
handlar    bl.a.   omr&gt;
beredskapsplaneringen.  Denna  fråga  behandlades  ir&gt;
riksdagen  år 1989r&gt;
(prop.  1988/89:108, bet. 1988/89:JuU21) när riksdagenr&gt;
utan erinran  togr&gt;
del av vad  civilministern  anförde om Säkerhetspolisensr&gt;
organisatoriskar&gt;
hemvist, arbetsuppgifter och  organisation.  I  ärendetr&gt;
antog riksdagenr&gt;
också  riktlinjer  i fråga om Säkerhetspolisenr&gt;
beträffande dels  ledningr&gt;
och parlamentarisk insyn, dels personalpolitik. Ir&gt;
propositionen anfördesr&gt;
bl.a. att beredskapsplaneringen för polisväsendet ocksår&gt;
i fortsättningenr&gt;
skulle bedrivas vid  Säkerhetspolisen.  Utskottetr&gt;
noterar att regeringenr&gt;
nu aviserar en ändring i denna del. Utskottet har ingenr&gt;
erinran häremot.r&gt;
r&gt;
I  motionerna Ju281 (m) och So442 (fp) begärs  attr&gt;
polisen  tilldelasr&gt;
särskilda resurser för narkotikabekämpningen, vilkar&gt;
skall användas bl.a.r&gt;
till att det i varje län inrättas specialiserader&gt;
narkotikaenheter.r&gt;
r&gt;
Utskottet  behandlade  likalydande  yrkanden underr&gt;
föregående riksmöter&gt;
(2001/02:JuU5y   s.  6  som  avsåg  propositionr&gt;
2001/02:91   Nationellr&gt;
narkotika- handlingsplan).  Yrkandena  avstyrktes  medr&gt;
hänvisning  tillr&gt;
bl.a.  att  regeringen  i  propositionen  aviserat  attr&gt;
den  skulle  ger&gt;
Brottsförebyggande  rådet i uppdrag att utvärderar&gt;
effekterna av polisensr&gt;
arbete med att bekämpa narkotikabrottsligheten.r&gt;
r&gt;
Regeringen  beslutade  den  25  april  2002r&gt;
(Ju2002/3159/PÅ)  att  ger&gt;
Brottsförebyggande  rådet  det  nämnda  uppdraget,  somr&gt;
skall redovisasr&gt;
senast  den  1  november  2003.  I  uppdraget  ingårr&gt;
bl.a.  att  bedömar&gt;
effekterna  av  polisens  åtgärder  mot båder&gt;
mängdbrottsligheten och denr&gt;
grövre   brottsligheten.   Däri  ingår  att   behandlar&gt;
de   delar   avr&gt;
polisorganisationen som deltar  i bekämpningen avr&gt;
narkotikabrottslighet,r&gt;
framför   allt   kriminalunderrättelsetjänsten    samtr&gt;
spanings-   ochr&gt;
utredningsverksamheten. I uppdraget ingår också attr&gt;
lämna  förslag tillr&gt;
åtgärder   för   att   utveckla   polisens  metoder  förr&gt;
bekämpning  avr&gt;
narkotikabrottslighet.r&gt;
r&gt;
Utskottet  vill  inte  föregripa  Brottsförebyggander&gt;
rådets  arbete.r&gt;
Utskottet  avstyrker därför motionerna Ju281 och So442 ir&gt;
här  behandlader&gt;
delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Närpolisenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Närpolisreformen  syftar  till  att  medborgare  i  helar&gt;
landet skall har&gt;
tillgång  till  en  polis  med  lokal  förankring,  högr&gt;
kompetens   ochr&gt;
tillräckliga  resurser. På det sättet skapas garantierr&gt;
för att brott ochr&gt;
ordningsstörningar   i   ett  område  kan  bekämpasr&gt;
uthålligt  och  medr&gt;
tillämpning av de bästa polisiära metoderna ochr&gt;
kunskaperna.r&gt;
r&gt;
r&gt;
I   motion   Ju258   (c)   tas  frågor   upp   medr&gt;
anknytning   tillr&gt;
närpolisreformen. Det poängteras att närpolisen skallr&gt;
vara basen för allr&gt;
polisverksamhet, dess betydelse  förr&gt;
vardagsbrottsligheten, att åtgärderr&gt;
skall vidtas för att kvalitetssäkra  brottsutredningarr&gt;
och att viss delr&gt;
av budgeten skall gå direkt till den lokalar&gt;
polismyndigheten.r&gt;
r&gt;
En grundtanke med polisverksamhet i närpolisområden ärr&gt;
att  brott somr&gt;
drabbar enskilda och skapar otrygghet i lokalsamhälletr&gt;
skall utredas  avr&gt;
polisen  i  det  område där brottet har begåtts.r&gt;
Närpolisen skall i sittr&gt;
arbete utgå från de  problem  som  de  boende och andrar&gt;
lokalt verksammar&gt;
personer har. För att bli framgångsrikt  måste  polisensr&gt;
arbete med attr&gt;
förebygga  brott  och  ordningsstörningar bedrivas ir&gt;
nära samverkan  medr&gt;
andra  som  berörs  av eller  kan  påverka  situationen.r&gt;
Den  fortsattar&gt;
utvecklingen av närpolisen  skall  beakta  ny kunskapr&gt;
och ta hänsyn tillr&gt;
förändringar i samhället. En förutsättning för  attr&gt;
närpolisen verkligenr&gt;
skall bli basen i polisverksamheten är att den fårr&gt;
tillräckliga resurserr&gt;
och kompetens, t.ex. vad gäller ledarskap. De resurserr&gt;
som har tillförtsr&gt;
och  nu  tillförs  polisen gör det möjligt att ökar&gt;
antalet  poliser  ochr&gt;
skapar förutsättningar  för  att prioriterar&gt;
kompetensutveckling. På siktr&gt;
bör enligt regeringens mening polisen i närpolisområdenar&gt;
ansvara för allr&gt;
polisverksamhet som inte kräver  speciell  kompetensr&gt;
eller av andra skälr&gt;
bör bedrivas centralt.r&gt;
r&gt;
I  regleringsbrevet  för  polisen  för  år 2002  harr&gt;
regeringen  gettr&gt;
Rikspolisstyrelsen i uppdrag att redovisa bl.a.  vilkar&gt;
åtgärder som harr&gt;
vidtagits för att närpolisen skall bli basen ir&gt;
polisverksamheten.r&gt;
r&gt;
Av  Rikspolisstyrelsens  redovisning  av  uppdragetr&gt;
(POL-480-3058/02)r&gt;
framgår  bl.a.  att  flera  myndigheter  har fortsattr&gt;
att integrera  denr&gt;
händelsestyrda verksamheten med polisverksamheten ir&gt;
närpolisområdena. Enr&gt;
trend i motsatt riktning är att föra poliser  frånr&gt;
närpolisområdena tillr&gt;
den  händelsestyrda  verksamheten.  För att få enr&gt;
bättre  styrning  harr&gt;
flertalet   myndigheter   inrättat   enr&gt;
närpolisavdelning   för   bl.a.r&gt;
samordning,    utveckling    och    uppföljning    avr&gt;
arbetet    inomr&gt;
närpolisenheterna. I tidigare rapporter  från  BRÅ  ochr&gt;
RRV har påpekatsr&gt;
att  vissa  närpolisområdena är för små. Närr&gt;
personaltillgången  minskatr&gt;
vid vissa myndigheter  har  därför  en sammanslagning avr&gt;
närpolisområdenr&gt;
genomförts  för  att  minska sårbarheten.  Dennar&gt;
utveckling  är  enligtr&gt;
Rikspolisstyrelsen i princip rationell. Samtligar&gt;
myndigheter prioriterarr&gt;
fortfarande utbildning i problemorienteratr&gt;
arbetssätt.r&gt;
r&gt;
Rikspolisstyrelsen konstaterar  vidare  attr&gt;
närpolisverksamheten  harr&gt;
förändrats sedan starten i början av 1990-talet. Framr&gt;
till juni 2001 varr&gt;
det  inte  alltid möjligt att hålla enr&gt;
tillfredsställande bemanning inomr&gt;
polisverksamheten  i  närpolisområdena eftersom antaletr&gt;
poliser till denr&gt;
tidpunkten    minskade.   För    att    förbättrar&gt;
tillståndet    inomr&gt;
polisorganisationen måste antalet poliser öka ochr&gt;
antalet civilanställdar&gt;
i vart fall inte  minska.  En ökning av antalet poliserr&gt;
kommer att gynnar&gt;
polisverksamheten i närpolisområdena både direkt ochr&gt;
indirekt.r&gt;
r&gt;
Utskottet har vid ett flertal  tillfällen  tidigarer&gt;
behandlat liknander&gt;
yrkanden   om   närpolisen,   senast  i  samband  medr&gt;
behandlingen   avr&gt;
budgetpropositionen för innevarande år (bet.r&gt;
2001/02:JuU1 s. 38 f.).r&gt;
r&gt;
Utskottet delar uppfattningen  i  motion  Ju258  attr&gt;
det behövs en delr&gt;
åtgärder för att närpolisreformen skall fungera fulltr&gt;
ut. Det är därförr&gt;
glädjande  att  regeringen bland prioriteringarna införr&gt;
budgetåret  2003r&gt;
framhållit    att    koncentrationen     avr&gt;
polisverksamheten    tillr&gt;
närpolisområdena    skall    fortsätta    samt    attr&gt;
kvaliteten    ir&gt;
brottsutredningarna  skall  höjas  så att uppklaringenr&gt;
och  lagföringenr&gt;
ökar. Detta är prioriteringar som utskottet ställt sigr&gt;
bakom.r&gt;
r&gt;
När  det gäller frågan om vilka åtgärder  som  skallr&gt;
vidtas  för  attr&gt;
förstärka  närpolisverksamheten  vill  utskottet  ocksår&gt;
framhålla att der&gt;
resurser som nu tillförs polisen bl.a. syftar till  attr&gt;
antalet poliserr&gt;
skall  öka. Detta medför i sin tur att polisen blir merr&gt;
tillgänglig  förr&gt;
medborgarna. En utbyggd och utveckladr&gt;
närpolisorganisation innebär ocksår&gt;
att medborgarna känner sig tryggare. Utskottet utgårr&gt;
från att regeringenr&gt;
mot bakgrund  av  Rikspolisstyrelsens  senaster&gt;
redovisning  kommer  attr&gt;
överväga om ytterligare åtgärder behöver vidtas för attr&gt;
närpolisreformenr&gt;
skall få fullt genomslag.r&gt;
r&gt;
Sammantaget  innebär det nu anförda att utskottet inter&gt;
ser något behovr&gt;
av ett uttalande  från  riksdagen  med  anledning avr&gt;
motionen. Utskottetr&gt;
föreslår att riksdagen avslår motion Ju258 i nur&gt;
behandlade delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Polisförsörjningen, m.m.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
En ny polisiär grundutbildning startade vidr&gt;
Polishögskolan  i  Solna årr&gt;
1998.  Polisutbildning  startades  dessutom  i  Umeå årr&gt;
2000 och i Växjör&gt;
under  år 2001. Sammanlagt har de tre utbildningsorternar&gt;
kapacitet  förr&gt;
antagning  av  mellan  700  och  900  poliser  per  år.r&gt;
Sedan  den  nyar&gt;
polisutbildningen  påbörjades  år  1998  har 1 064r&gt;
poliser utexamineratsr&gt;
t.o.m.   midsommar   2002.   År   2001  påbörjade  car&gt;
530   studerander&gt;
grundutbildningen.  Regeringen har beslutat  attr&gt;
polisutbildningen  vidr&gt;
Umeå universitet får  utökas  med 72 studerande perr&gt;
termin. Under höstenr&gt;
2002 sker en ökning med 24 platser, vilket ger en ökningr&gt;
med 96 platser.r&gt;
Rikspolisstyrelsen har dessutom  ökat antaletr&gt;
utbildningsplatser i Solnar&gt;
med 48, till totalt 240 platser. Utbildningen  i  Växjör&gt;
har ökats med 24r&gt;
platser,  vilket ger 96 platser totalt.r&gt;
Rikspolisstyrelsen  bedömer  attr&gt;
det kring årsskiftet 2004/05 skall finnas ca 17 000r&gt;
poliser.r&gt;
r&gt;
r&gt;
I   april   2002   startades   en   polisiärr&gt;
distansutbildning   förr&gt;
civilanställda.   Utbildningen   riktar   sig  tillr&gt;
civilanställda  vidr&gt;
polismyndigheter  som  har  en  större andelr&gt;
civilanställda  än  de  kanr&gt;
finansiera.   Sjutton  personer,  varav   fyra   kvinnorr&gt;
antogs   tillr&gt;
utbildningen.r&gt;
r&gt;
Grundutbildningen  vidareutvecklas  fortlöpande.r&gt;
Arbetet  syftar tillr&gt;
kvalitetsutveckling  på  samtliga  områden med bl.a.r&gt;
kompetensutvecklingr&gt;
för lärare samt forskningsanknytning av utbildningen.r&gt;
Det omfattar ocksår&gt;
de testmetoder som används för att identifiera  der&gt;
sökande som kan antasr&gt;
vara mest lämpliga som poliser.r&gt;
r&gt;
Under  år 2001 har satsningar på vidareutbildningr&gt;
gjorts  inom  t.ex.r&gt;
problemorienterat  polisarbete,  polistaktik samt moral-r&gt;
och etikfrågor.r&gt;
Flera    myndigheter    har    utnyttjat   möjlighetenr&gt;
att    erbjudar&gt;
praktiktjänstgöring  inom den egna  organisationen.r&gt;
Polishögskolan  harr&gt;
fortsatt arbetet för att  i samverkan medr&gt;
polismyndigheterna utveckla enr&gt;
modell för vidareutbildning  där bl.a. formerna förnyasr&gt;
med hjälp av denr&gt;
pedagogik som grundutbildningen  bygger  på. Därigenomr&gt;
byggs också broarr&gt;
mellan de poliser som gått den gamla utbildningen  ochr&gt;
de  som gått denr&gt;
nya.  Polishögskolan har under år 2001, i dialog medr&gt;
polismyndigheterna,r&gt;
arbetat  med  en  modell för generell och återkommander&gt;
vidareutbildning.r&gt;
Där  betonas  den  enskildes  ansvar  för  sinr&gt;
kompetensutveckling  ochr&gt;
kopplingen till verksamhetens utvecklingsbehov. Pår&gt;
liknande sätt arbetarr&gt;
Ledarskapscentrum med  ett  utvecklingsprogram  förr&gt;
högre  chefer  inomr&gt;
polisen.r&gt;
r&gt;
Andelen  kvinnor  var  år  2001  ca  18  % avr&gt;
poliserna och 73 % av der&gt;
civilanställda. Andelen kvinnliga chefer var 7 % inomr&gt;
polispersonalen (6r&gt;
% år 2000) och 40 % inom kategorin civilanställda (43 %r&gt;
år 2000). Arbeter&gt;
pågår med att implementera jämställdhetsfrågorna  ir&gt;
verksamheten. Vid der&gt;
största  myndigheterna  finns heltidsanställdar&gt;
jämställdhetshandläggare.r&gt;
För att öka antalet kvinnliga  chefer  har  detr&gt;
nationella nätverket förr&gt;
kvinnliga  poliser  tagit  fram  en  utbildning  förr&gt;
kvinnor   som  ärr&gt;
intresserade av chefsbefattningar. Utbildningen harr&gt;
genomförts vid flerar&gt;
polismyndigheter.r&gt;
r&gt;
Rikspolisstyrelsen  har  utarbetat  en  övergripander&gt;
handlingsplan förr&gt;
etnisk mångfald. En mångfaldsgrupp har inrättats vidr&gt;
Rikspolisstyrelsen.r&gt;
Fyra polismyndigheter har under år 2001 tagit  framr&gt;
egna planer. Övrigar&gt;
myndigheter  arbetar  med  att  ta  fram  sådana planer.r&gt;
Av  de  ca  530r&gt;
studerande  som  under  år  2001 påbörjader&gt;
grundutbildningen  var  32  %r&gt;
kvinnor.  Andelen  med  utländsk   bakgrund   varr&gt;
oförändrad,   14  %.r&gt;
Rikspolisstyrelsen  har  vidtagit  åtgärder  för att får&gt;
fler kvinnor ochr&gt;
personer med utländsk bakgrund att söka sig tillr&gt;
polisutbildningen.r&gt;
r&gt;
Flera  motioner  berör  polisutbildningen  ochr&gt;
möjligheterna   att  ir&gt;
framtiden  bemanna  polisorganisationen så att den kanr&gt;
svara mot de kravr&gt;
som ställs på polisen.  I  motion  Ju329  (m)  begärsr&gt;
att  utbildningenr&gt;
förändras  så att exempelvis sökande medr&gt;
specialistkompetens får  gå  enr&gt;
kortare  utbildning.   I  motion  Ju345  (s)  begärsr&gt;
att  försöket  medr&gt;
polisutbildning på distans  skall  utvecklas ochr&gt;
permanentas. I motionenr&gt;
anförs  att  distansutbildning  även  kan   ger&gt;
positiva  effekter  förr&gt;
myndigheternas    interna    fortbildning,r&gt;
kompetensutveckling    ochr&gt;
vidareutbildning.  Liknande  tankar  framförs i motionr&gt;
Ju329  (m).  Ettr&gt;
yrkande   om  att  körkortsmedicin  skall  ingå   somr&gt;
ett   moment   ir&gt;
polisutbildningen framställs i motion T379 (fp).r&gt;
Yrkanden om ökat lokaltr&gt;
inflytande  och  breddad  kompetens ir&gt;
antagningsförfarandet framställs ir&gt;
motionerna Ju258 (c) och Ju274  (fp).  I  motionernar&gt;
Ju258 och Sf336 (v)r&gt;
begärs att fler poliser med invandrarbakgrund  skallr&gt;
rekryteras,  i denr&gt;
sistnämnda särskilt kvinnor.r&gt;
r&gt;
Utskottet har behandlat liknande yrkanden vid flerar&gt;
tillfällen (senastr&gt;
bet. 2001/02:JuU1 s. 43 f).r&gt;
r&gt;
Som  angetts  ovan  påbörjades  den  nyar&gt;
grundutbildningen för poliserr&gt;
under  år  1998.  Den  30  maj  2000  presenterades  enr&gt;
utvärdering  avr&gt;
utbildningen   (se   bet.   2001/02:JuU1  s.  45).r&gt;
Rikspolisstyrelsensr&gt;
internrevision  beslutade  den   30   maj   2002  om  enr&gt;
granskning  avr&gt;
grundutbildningen och rekrytering av poliserr&gt;
(VKA-977-2964/02). Avsiktenr&gt;
med granskningen är att identifiera krav och  mål förr&gt;
grundutbildningen,r&gt;
varvid en fråga är om det finns tydliga och klara målr&gt;
och strategier förr&gt;
vad polisväsendet vill med utbildningen. En annan  frågar&gt;
är hur polisenr&gt;
skall  klara  ett  markant  ökande  rekryterings-  ochr&gt;
utbildningsbehov.r&gt;
Vidare   är   avsikten   med   granskningen   bl.a.r&gt;
att   säkra    attr&gt;
rekryteringsprocessen  fungerar  och föreslå eventuellar&gt;
åtgärder för attr&gt;
förbättra verksamheten. Utskottet  har inhämtat attr&gt;
rapporten kommer attr&gt;
presenteras den 13 december 2002.r&gt;
r&gt;
Utskottet   anser,   i  likhet  med  motionärerna,r&gt;
att   frågor   omr&gt;
polisutbildningens utformning  och  rekrytering  avr&gt;
poliser  är viktigar&gt;
frågor.  Utskottet ser med tillfredsställelse attr&gt;
internrevisorerna  hosr&gt;
Rikspolisstyrelsen  initierat  en översyn av bl.a.r&gt;
grundutbildningen ochr&gt;
rekryteringen. Det är viktigt att  sammansättningen inomr&gt;
polisen speglarr&gt;
samhället i stort. Det är därför viktigt att såvälr&gt;
personer med en annanr&gt;
etnisk bakgrund än svensk, särskilt  personer  frånr&gt;
utomnordiska länder,r&gt;
som  kvinnor  antas  till  polisutbildningen.  Utskottetr&gt;
noterar   attr&gt;
regeringen i budgetpropositionen poängterar att det ärr&gt;
en viktig uppgiftr&gt;
för rättsväsendet att verka för att andelen med annanr&gt;
etnisk bakgrund änr&gt;
den  svenska  ökar  bland  de  anställda.  Vidare kanr&gt;
anmärkas att det ir&gt;
regleringsbrevet  för polisen för år 2002 anges  attr&gt;
Rikspolisstyrelsenr&gt;
skall  redovisa en sammanhållen  nationell  beskrivningr&gt;
och  analys  avr&gt;
statistik  samt  åtgärder  på  det  personalpolitiskar&gt;
området. Utskottetr&gt;
utgår från att regeringen noga följer  den  frågan i detr&gt;
vidare arbetet.r&gt;
Mot  bakgrund av det arbete som pågår och med  beaktander&gt;
av  de  övrigar&gt;
åtgärder  som  regeringen  vidtagit  finner utskottetr&gt;
inte skäl att görar&gt;
något uttalande i frågan. Utskottet avstyrkerr&gt;
motionerna  Ju329,  T379,r&gt;
Ju274, Ju258 och Sf336 i här behandlade delar.r&gt;
r&gt;
Utskottet har inhämtat att försöket medr&gt;
polisutbildning på distans harr&gt;
fallit mycket väl ut och att en fortsättning ärr&gt;
planerad. Det finns inomr&gt;
Polishögskolan     en     önskan    att    utökar&gt;
distansutbildningen.r&gt;
Distansutbildningen har visat sig vara särskiltr&gt;
eftertraktad av personerr&gt;
som bor i glesbygd. Mot bakgrund  härav  får syftet medr&gt;
motion Ju345 ochr&gt;
motion Ju329 i denna del anses tillgodosett.  Motionernar&gt;
avstyrks  i nur&gt;
behandlade delar.r&gt;
r&gt;
I   motionerna  Ju258  (c),  Ju329  (m)  och  Ju364r&gt;
(fp)  begärs  attr&gt;
vidareutbildningen,  karriärmöjligheterna  ochr&gt;
chefsutbildningen  skallr&gt;
förbättras.   Utöver   vad   som   redovisats   ovanr&gt;
kan  anmärkas  attr&gt;
Rikspolisstyrelsen enligt regleringsbrevet för år  2002r&gt;
skall  redovisar&gt;
vilka  åtgärder  som  har vidtagits för att bl.a.r&gt;
rekrytera och utvecklar&gt;
chefer, uppmuntra kvinnor  och  män att utveckla sinr&gt;
kompetens så att der&gt;
kan  utgöra en bas för framtida chefsrekrytering  ochr&gt;
höja  personalensr&gt;
kompetens  i  övrigt.  Mot  bakgrund  av  det  pågåender&gt;
arbetet  finnerr&gt;
utskottet  inte  skäl  att  göra  något  uttalande  ir&gt;
frågan. Utskottetr&gt;
förutsätter att regeringen noga följer frågan och vidtarr&gt;
de åtgärder somr&gt;
kan  anses  vara  nödvändiga för att uppnå såväl en godr&gt;
chefsförsörjningr&gt;
som kompetensutveckling  i övrigt. Utskottet avstyrkerr&gt;
därför motionernar&gt;
Ju258, Ju329 och Ju364 i här behandlade delar.r&gt;
r&gt;
I  ett  stort  antal  motioner   framhålls   behovetr&gt;
av  att  inrättar&gt;
ytterligare  en  polishögskola  och i alla utom en,r&gt;
motion  Ju258  (c),r&gt;
framförs önskemål om var den skall förläggas. Här rörr&gt;
det sig om Borås ir&gt;
motionerna Ju201 (m), Ju240 (s) och  Ju350  (c),r&gt;
Falun/Borlänge i motionr&gt;
Ju203 (m), Örebro i motionerna Ju204 (m) och Ju333 (s),r&gt;
västra Sverige ir&gt;
motion Ju238 (m), Skövde i motion Ju252 (c),  Karlstadr&gt;
i  motion  Ju276r&gt;
(fp), Hässleholm i motion Ju304 (m) och om Gävleborgsr&gt;
län i motion Ju347r&gt;
(v).r&gt;
r&gt;
Utskottet har tidigare uttalat sig om liknander&gt;
motionsyrkanden, senastr&gt;
i  samband  med  behandlingen  av budgetpropositionenr&gt;
för innevarande årr&gt;
(bet. 2001/02:JuU1 s. 43 f).r&gt;
r&gt;
Utskottet  vill  inledningsvis  framhålla  att  det,r&gt;
som  framgår  avr&gt;
avsnittet  Prioriteringar  inför  budgetåret  2003,  ärr&gt;
en  prioriteradr&gt;
uppgift för polisen att öka antalet  poliser  så attr&gt;
polisorganisationenr&gt;
kan förstärkas och föryngras. Ett av syftena med der&gt;
resursförstärkningarr&gt;
som nu föreslås är också att öka antalet poliser.  Närr&gt;
det  gäller  hurr&gt;
många   poliser   som   skall   utbildas   respektiver&gt;
anställas   inomr&gt;
polisorganisationen  vill utskottet liksom tidigare årr&gt;
framhålla att detr&gt;
är  en uppgift för Rikspolisstyrelsen  att  skötar&gt;
personalförsörjningenr&gt;
inom  polisväsendet.  Utskottet  har  inhämtat  att detr&gt;
inte pågår någotr&gt;
arbete  inom  Justitiedepartementet  med  att  inrättar&gt;
ytterligare  enr&gt;
polishögskola. Däremot ställer sig regeringen inter&gt;
avvisande  till en nyr&gt;
skola om behov av en sådan skulle uppstå. Utskottetr&gt;
föreslår sålunda attr&gt;
riksdagen  avslår  motionerna Ju201, Ju203, Ju204,r&gt;
Ju238, Ju240,  Ju252,r&gt;
Ju258, Ju276, Ju304, Ju333, Ju347 och Ju350 i nur&gt;
behandlade delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Resursfördelningen mellan myndigheternar&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Inom anslaget till polisorganisationen skallr&gt;
Rikspolisstyrelsen tilldelar&gt;
polismyndigheterna medelsramar.  Enligt regleringsbrevetr&gt;
för innevarander&gt;
budgetår  skall Rikspolisstyrelsen  vid  fördelningenr&gt;
av  medel  mellanr&gt;
polismyndigheterna  ta  hänsyn  till myndigheternasr&gt;
arbetsbelastning ochr&gt;
medborgarnas behov.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Rikspolisstyrelsen genomför varje  år,  tillsammansr&gt;
med ledningen förr&gt;
varje polismyndighet, dels en budgetdialog på våren omr&gt;
medelsramarna förr&gt;
de  tre kommande åren, dels en resultatdialog på höstenr&gt;
om  verksamhetenr&gt;
innevarande  år  samt  resultatens  konsekvenser  förr&gt;
de kommande åren.r&gt;
Dialogerna  är viktiga instrument när det gäller attr&gt;
fördela  resursernar&gt;
på ett sätt som säkerställer en rationellr&gt;
polisverksamhet i hela landet.r&gt;
r&gt;
I  samband  med   det   nya   budgetsystemet   årr&gt;
1992  infördes  enr&gt;
fördelningsmodell.   Enligt  den  modellen  skuller&gt;
invånarantalet   förr&gt;
respektive län beaktas,  liksom  att  det  i vissa länr&gt;
bedrivs speciellar&gt;
typer  av  verksamhet.  Som  exempel  på  detr&gt;
sistnämnda   kan   nämnasr&gt;
fjällräddning    och    gränskontroll.    Härtill    komr&gt;
en   särskildr&gt;
storstadsfaktor. Denna modell har aldrig tillämpatsr&gt;
fullt ut. Bakgrundenr&gt;
till  det  är  att  en  exakt  tillämpning  skulle  har&gt;
inneburit  storar&gt;
förändringar  i den etablerade organisationen. Vissar&gt;
ansträngningar  harr&gt;
gjorts i syfte  att  anpassa  sig  till  modellen.r&gt;
Dessa ansträngningarr&gt;
frystes  i samband med det besparingskrav som åladesr&gt;
polisen  budgetåretr&gt;
1995/96. I  dagsläget  är utgångspunkten förr&gt;
fördelningen den fördelningr&gt;
som ägde rum 1995/96 med de tillägg och ändringar somr&gt;
bl.a. motiveras avr&gt;
förändringar beträffande  verksamheten. Hur detta skallr&gt;
ske avgörs genomr&gt;
den ovan beskrivna budgetdialogen.r&gt;
r&gt;
Sedan   Rikspolisstyrelsen    fördelat    polisensr&gt;
resurser   mellanr&gt;
polismyndigheterna  sker  en  fördelning  inomr&gt;
respektive   län.  Dennar&gt;
fördelning görs av länspolismästaren. Rikspolisstyrelsenr&gt;
har inte  någonr&gt;
möjlighet att påverka fördelningen av resurserna inom enr&gt;
myndighet.r&gt;
r&gt;
Ett  stort  antal  motioner  ifrågasätter  detr&gt;
rådande  systemet  förr&gt;
fördelning  av  resurser  mellan  olikar&gt;
polismyndigheter och hävdar attr&gt;
glesbygdsområden för närvarande missgynnas.  Ir&gt;
motionerna  Ju223  (kd),r&gt;
Ju258  (c),  Ju319  (c),  Ju324  (s), Ju337 (s), Ju374r&gt;
(s) och Ju383 (s)r&gt;
föreslås att åtgärder skall vidtas  för  att  underlättar&gt;
rekrytering avr&gt;
polis  till  glesbygd  i  allmänhet och särskilt tillr&gt;
områden med  storar&gt;
avstånd  till en polishögskola.  Andra  förslag  syftarr&gt;
till  förkortadr&gt;
utryckningstid och en kompetent poliskår pår&gt;
landsbygden.r&gt;
r&gt;
I några  motioner yrkas ökade resurser till ett visstr&gt;
särskilt angivetr&gt;
län. I motion  Ju204  (m)  yrkas  sålunda attr&gt;
ytterligare resurser skallr&gt;
tillföras Örebro, i motion Ju209 (c)  Uppsala  och ir&gt;
motionerna N305 (m)r&gt;
och N397 (fp) Stockholm. I flera av motionerna framhållsr&gt;
polisbristen ir&gt;
länet som skäl för ökade resurser.r&gt;
r&gt;
Vid Rikspolisstyrelsen har arbete för att breddar&gt;
beslutsunderlaget förr&gt;
fördelningen  av  polisorganisationens  anslag  tillr&gt;
polismyndigheternar&gt;
genomförts.  Detta  arbete har bl.a. resulterat i attr&gt;
Rikspolisstyrelsenr&gt;
tagit fram ett antal statistiska mått, indikatorer, somr&gt;
skall ligga tillr&gt;
grund   för   budgetdialogen.    De    viktigaster&gt;
indikatorerna    ärr&gt;
befolkningsunderlaget,   hur  stor  brottsligheten  ärr&gt;
inom  respektiver&gt;
myndighet samt hur stor andel våldsbrott varje myndighetr&gt;
har. Den senarer&gt;
indikatorn ger ett mått på hur tung arbetsbelastningenr&gt;
är vid respektiver&gt;
myndighet. Andra faktorer  som  vägs  in  vidr&gt;
resursfördelningen  är der&gt;
särskilda   problem   som   finns  i  glesbygdsområdenar&gt;
och  den  extrar&gt;
arbetsbelastning som storstadsregionerna har.r&gt;
r&gt;
Arbetet vid Rikspolisstyrelsen med att breddar&gt;
beslutsunderlaget kommerr&gt;
att  fortsätta  även framöver i  syfte  att  utvecklar&gt;
och  förfina  denr&gt;
analysverksamhet som föregår resursfördelningen.r&gt;
r&gt;
Utskottet har behandlat  liknande yrkanden tidigarer&gt;
(bet. 2000/01:JuU1r&gt;
s. 31 f). Utskottet ansåg då bl.a. att det var och ävenr&gt;
i fortsättningenr&gt;
borde  vara en uppgift för Rikspolisstyrelsen  attr&gt;
fördela  resurserna.r&gt;
Utskottet  utgick  från att de speciella förhållandenr&gt;
som råder på olikar&gt;
håll blir beaktade i  tillbörlig  omfattning.  Riksdagenr&gt;
borde, framhöllr&gt;
utskottet,  alltså inte uttala sig med anledning  avr&gt;
motionsönskemålen.r&gt;
Med  detta  avstyrktes   då   aktuellar&gt;
motionsyrkanden.   I  fjolåretsr&gt;
budgetbetänkande  vidhöll  utskottet  sin tidigarer&gt;
uppfattning i  fråganr&gt;
(bet. 2001/02:JuU1 s. 35 f).r&gt;
r&gt;
Utskottet  gör  samma  bedömning  i  år,  nämligenr&gt;
att  det  även  ir&gt;
fortsättningen  bör  vara  en fråga förr&gt;
Rikspolisstyrelsen  att  fördelar&gt;
polisorganisationens  anslag   mellan   de   olikar&gt;
polismyndigheterna.r&gt;
Utskottet  ser  härvid  positivt  på  det  arbete somr&gt;
Rikspolisstyrelsenr&gt;
genomfört för att bredda beslutsunderlaget förr&gt;
resursfördelningen  samtr&gt;
att   arbete   pågår  för  att  ytterligare  utvecklar&gt;
och  förfina  denr&gt;
analysverksamhet som föregår fördelningen. Därigenomr&gt;
torde möjligheternar&gt;
att beakta de speciella  förhållanden  som  råder pår&gt;
olika håll, t.ex. ir&gt;
glesbygdsområdena   och   i   storstadsregionerna,r&gt;
öka   ytterligare.r&gt;
Sammanfattningsvis anser utskottet alltså att riksdagenr&gt;
inte bör uttalar&gt;
sig  med  anledning  av  de  nu  aktuellar&gt;
motionsönskemålen.  Utskottetr&gt;
föreslår  att  riksdagen  avslår  motionerna Ju204,r&gt;
Ju209, Ju223, Ju258,r&gt;
Ju319, Ju324, Ju337, Ju374, Ju383, N305 och N397 i nur&gt;
behandlade delar.r&gt;
r&gt;
I motion Ju261 (m) begärs att Polismyndigheten ir&gt;
Västra Götaland skallr&gt;
kompenseras för de merkostnader som  uppstod  i  sambandr&gt;
med säkerhets-r&gt;
arrangemangen vid regeringens EU-möte i Göteborg i junir&gt;
2001.r&gt;
r&gt;
I budgetunderlaget för åren 2003-2005 anförr&gt;
Rikspolisstyrelsen att denr&gt;
principiellt  anser att polisen skall kompenserasr&gt;
särskilt för  alla  der&gt;
merkostnader  som   EU-ordförandeskapet   medförde.r&gt;
Emellertid  höjdesr&gt;
polisens  anslag  för år 2001, låt vara att någotr&gt;
särskilt  belopp  inter&gt;
angavs för ordförandeskapet.  Härtill  kommer attr&gt;
polisens ekonomi var ir&gt;
balans vid utgången av året. Polisväsendet som helhetr&gt;
har alltså i stortr&gt;
sett, låt vara kortsiktigt, klarat den ekonomiskar&gt;
påfrestningen. Däremotr&gt;
har  insatserna  lett  till  svåra  ekonomiska   problemr&gt;
för  enskildar&gt;
polismyndigheter.  De  totala  kostnaderna  somr&gt;
redovisades i skrivelsenr&gt;
till  regeringen  den 24 september 2001 (uppföljning  avr&gt;
kostnader  förr&gt;
polisen som har samband  med  Sveriges  ordförandeskapr&gt;
i  EU  år  2001)r&gt;
uppgick  till  340  miljoner  kronor,  varav  193r&gt;
miljoner kronor avsågr&gt;
direkta  merkostnader. Därtill kommer 13 miljoner kronorr&gt;
för  kostnaderr&gt;
som avser  efterarbete med brottsutredningar ir&gt;
Polismyndigheten i Västrar&gt;
Götaland. Totalt  uppgår  polisens  merkostnader för EU-r&gt;
ordförandeskapetr&gt;
till 206 miljoner kronor. I de prognoser  som lämnadesr&gt;
till regeringen ir&gt;
början av år 2001 beräknades merkostnaderna  bli  120r&gt;
miljoner  kronor,r&gt;
fortsätter Rikspolisstyrelsen.r&gt;
r&gt;
Rikspolisstyrelsen  hänvisar  vidare  till attr&gt;
justitieministern i  enr&gt;
interpellationsdebatt  (snabbprotokoll  2001/02:63)r&gt;
anförde  bl.a.  attr&gt;
Göteborgsmötets  kostnader  på  145  miljoner   kronorr&gt;
".  kommer  attr&gt;
kompenseras i satsningar till polisen."r&gt;
r&gt;
Med  denna bakgrund bör enligt Rikspolisstyrelsenr&gt;
polisen  kompenserasr&gt;
med 145 miljoner kronor som avser merkostnader förr&gt;
Göteborgsmötet.r&gt;
r&gt;
Regeringen    uttalar    i   budgetpropositionen   attr&gt;
det   svenskar&gt;
ordförandeskapet i EU, och särskilt  toppmötet  ir&gt;
Göteborg, medförde enr&gt;
ovanligt  stor  insats  från  bl.a.  polisens  sida. Detr&gt;
är  regeringensr&gt;
uppfattning  att  Polismyndigheten i Västra Götalandr&gt;
inte  ensam  skallr&gt;
finansiera samtliga  merkostnader  för  polisen ir&gt;
samband med toppmötet.r&gt;
Rikspolisstyrelsen kommer att få i uppdrag att redovisar&gt;
hur mycket av der&gt;
satsningar  som görs på polisen har fördelats  tillr&gt;
Polismyndigheten  ir&gt;
Västra Götaland,  så att den kompenseras förr&gt;
merkostnader den har haft ir&gt;
samband med toppmötet.r&gt;
r&gt;
Utskottet delar regeringens  uppfattning attr&gt;
Polismyndigheten i Västrar&gt;
Götaland inte ensam skall stå för  alla de merkostnaderr&gt;
myndigheten fickr&gt;
med   anledning   av   toppmötet.   Med   hänsyn   tillr&gt;
det   kommander&gt;
regeringsuppdraget finner utskottet inte skäl  föreliggar&gt;
att  riksdagenr&gt;
uttalar  sig  i  frågan.  Motion  Ju261  får  med  dettar&gt;
uttalande ansesr&gt;
tillgodosedd.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Insatser mot rattfylleri, m.m.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I några motioner berörs frågan om polisens insatser  motr&gt;
rattfylleri. Ir&gt;
motionerna  Ju386  (s),  T378  och  T466  (båda  c)r&gt;
pekas bl.a. på  detr&gt;
förhållandet  att  ett  bättre  teknikutnyttjande  hosr&gt;
polisen,   såsomr&gt;
ytterligare  användning av automatiskr&gt;
hastighetsövervakning, kan frigörar&gt;
resurser  hos  polisen   för  insatser  motr&gt;
alkoholpåverkade  förare  ir&gt;
trafiken.r&gt;
r&gt;
r&gt;
I   3   kap.  1  §  polisförordningen   (1998:1558)r&gt;
föreskrivs   attr&gt;
polisstyrelsen  särskilt  skall  se  till  attr&gt;
polisarbetet  bedrivs  ir&gt;
överensstämmelse  med de prioriteringar och riktlinjerr&gt;
som riksdagen ochr&gt;
regeringen lagt fast för polisverksamheten.r&gt;
r&gt;
Utskottet har som  framgår  ovan  i  avsnittet omr&gt;
prioriteringar införr&gt;
budgetåret 2003 ställt sig bakom de bedömningar  somr&gt;
regeringen  gjort.r&gt;
Utskottet  vill  i sammanhanget framhålla att detr&gt;
förhållandet att vissar&gt;
typer  av  brottslighet  betraktas  som  prioriterader&gt;
självfallet  inter&gt;
innebär att  annan brottslighet skall lämnas åt sidan.r&gt;
Hur avvägningarnar&gt;
i fråga om insatser mot olika typer av brottslighetr&gt;
skall göras bör dockr&gt;
avgöras lokalt  ute  i  polismyndigheterna inom ramenr&gt;
för statsmakternasr&gt;
prioriteringar.   Utskottet    noterar    attr&gt;
Rikspolisstyrelsen    ir&gt;
regleringsbrevet för år 2002 ålagts att redovisa hurr&gt;
försöksverksamhetenr&gt;
med  automatisk  hastighetsövervakning  har utvecklats.r&gt;
Av redovisningenr&gt;
skall framgå bl.a. hur många kameror som använts, hurr&gt;
många sträckor somr&gt;
bevakas och vilket resultat verksamheten  har  lettr&gt;
till. Som framgår avr&gt;
resultatredovisningen för år 2001 innebär det åretsr&gt;
nationella strategir&gt;
för  trafikövervakningen att arbetet främst inriktatsr&gt;
mot  efterlevnadenr&gt;
av   bl.a.    trafiknykterhetsbrott.    Ir&gt;
Polisverksamhetsutredningensr&gt;
delbetänkande Polisverksamhet i förändring  (SOUr&gt;
2002:70) finns förslagr&gt;
som  berör  vissa av polisens uppgifter inomr&gt;
trafikområdet.  Utredningenr&gt;
föreslår att parkeringsvakter i större utsträckning än ir&gt;
dag skall kunnar&gt;
bistå  polisen  vid  t.ex.  trafikdirigering,  vid  ir&gt;
förväg  planerader&gt;
fordonskontroller  och  vid  eskort  av transporter.r&gt;
Vidare föreslås attr&gt;
kommunerna  skall  ta  över  ansvaret förr&gt;
felparkeringsavgifterna.  Motr&gt;
bakgrund  av  det  anförda  föreslår   utskottet  attr&gt;
riksdagen  avslårr&gt;
motionerna Ju386, T378 och T466 i nu behandlader&gt;
delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Åklagarväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottets förslag i korthetr&gt;
r&gt;
r&gt;
I  detta avsnitt redogörs för åklagarväsendets  resultatr&gt;
underr&gt;
verksamhetsåret 2001. Utskottet delar regeringensr&gt;
bedömning attr&gt;
åklagarväsendet  i  stort  nått de mål som ställts uppr&gt;
för dessr&gt;
verksamhet,  men  att  ytterligare   insatser  krävs  pår&gt;
vissar&gt;
områden. I avsnittet tar utskottet vidare  ställningr&gt;
till vilkar&gt;
prioriteringar  som  bör ligga till grund förr&gt;
åklagarväsendetsr&gt;
verksamhet under år 2003.  Utskottet  behandlar ocksår&gt;
ett antalr&gt;
motionsyrkanden rörande organisationsfrågor. Utskottetr&gt;
hänvisarr&gt;
i  dessa  delar  i  huvudsak  till  pågåender&gt;
utredningar  ochr&gt;
beredningsarbete.   Mot   den  bakgrunden  avstyrkerr&gt;
utskottetr&gt;
samtliga motionsyrkanden. Jämför reservationernar&gt;
14-15.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Inledningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Målet för åklagarverksamheten  är  att  se till att denr&gt;
som begått brottr&gt;
lagförs.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Åklagaren har en central roll inom rättsväsendet  närr&gt;
det  gäller attr&gt;
bekämpa   brottslighet.   Till   åklagarens   uppgifterr&gt;
hör  att  ledar&gt;
förundersökningar, fatta beslut i åtalsfrågor och förar&gt;
talan  om  ansvarr&gt;
för brott vid domstol. Inom ramen förr&gt;
förundersökningsledningen beslutarr&gt;
åklagaren  om  personella och reella tvångsmedel avr&gt;
integritetskränkander&gt;
natur såsom anhållande,  kroppsbesiktning,  reseförbudr&gt;
och husrannsakan.r&gt;
Åklagaren kan också begränsa eller lägga ned  enr&gt;
förundersökning. Andrar&gt;
viktiga  uppgifter  som  ankommer  på  åklagaren  ärr&gt;
att   under  vissar&gt;
förutsättningar     utfärda    strafföreläggande    ochr&gt;
besluta    omr&gt;
åtalsunderlåtelse.r&gt;
r&gt;
Central förvaltningsmyndighet  för  åklagarväsendetr&gt;
är  Riksåklagarenr&gt;
(RÅ).    Åklagarväsendets    organisation    i    övrigtr&gt;
består    avr&gt;
åklagarmyndigheterna  i  Stockholm, Västerås, Linköping,r&gt;
Malmö, Göteborgr&gt;
och  Umeå,  var och en under  ledning  av  enr&gt;
överåklagare.  Vid  dessar&gt;
myndigheter finns åklagar-kammare.r&gt;
r&gt;
Ekobrottsmyndigheten  svarar  förr&gt;
ekobrottsbekämpningen  i Stockholmsr&gt;
län,  Skåne län, Västra Götalands län, Hallands län,r&gt;
Gotlands  län  samtr&gt;
sedan  den   1   juli   2001   Blekinge   län.   Avr&gt;
instruktionen  förr&gt;
Ekobrottsmyndigheten    framgår    att    myndighetenr&gt;
dels    är   enr&gt;
åklagarmyndighet,    dels   en   centralr&gt;
förvaltningsmyndighet   underr&gt;
regeringen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Resultatuppföljningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Följande verksamhetsmål gällde för åklagarväsendet årr&gt;
2001.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Lagföringen skulle öka  och  kvaliteten  pår&gt;
förundersökningarna skuller&gt;
höjas. Antalet avslutade ärenden skulle uppgå  tillr&gt;
minst det antal somr&gt;
kommit in. Genomströmningstiden skulle minska.r&gt;
r&gt;
Rättstillämpningen  skulle  vara  enhetlig.r&gt;
Riksåklagaren  skulle  somr&gt;
åklagare i Högsta domstolen verka för  rättsutvecklingr&gt;
och rättsbildningr&gt;
inom rättsområden där behovet av ledning är nödvändigtr&gt;
för den praktiskar&gt;
rättstillämpningen.r&gt;
r&gt;
För  Ekobrottsmyndighetens  del  gällde  dessutom  attr&gt;
förebygga  ochr&gt;
upptäcka ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndighetenr&gt;
skulle  genom nyar&gt;
arbetsmetoder  och  hög  kompetens skapa förutsättningarr&gt;
för en effektivr&gt;
ekobrottsbekämpning.  Det  arbetet   skulle  särskiltr&gt;
inriktas  på  attr&gt;
utveckla och ytterligare förstärka bekämpningen  av  denr&gt;
kvalificerade,r&gt;
omfattande eller gränsöverskridande ekonomiskar&gt;
brottsligheten.r&gt;
r&gt;
Målet  för  stabsfunktionerna  vidr&gt;
Ekobrottsmyndigheten  var  att  ger&gt;
regeringen   och   andra  intressenter  en  bättrer&gt;
helhetsbild  av  denr&gt;
ekonomiska   brottsligheten   och   bättre   möjligheterr&gt;
att   förutser&gt;
utvecklingen på  området.  Berörda  myndigheter  skuller&gt;
på ett så tidigtr&gt;
stadium som möjligt informeras om nya former avr&gt;
ekonomisk kriminalitet.r&gt;
r&gt;
Regeringen lämnar i budgetpropositionen en utförligr&gt;
beskrivning av hurr&gt;
verksamheten utvecklats under de senaste åren.r&gt;
r&gt;
Först    redovisas    åklagarorganisationensr&gt;
utveckling,    därefterr&gt;
Ekobrottsmyndighetens.r&gt;
r&gt;
Inledningsvis anför regeringen attr&gt;
åklagarorganisationen under år 2001r&gt;
har  satsat stora resurser  på  de  prioriterader&gt;
områdena.  Vålds-  ochr&gt;
narkotikabrott,  ekonomisk  brottslighet  ochr&gt;
miljöbrottslighet utgjorder&gt;
sammanlagt  21  %  av alla avslutade ärenden ochr&gt;
bekämpandet  av  dessar&gt;
brottstyper förbrukade  332  miljoner  kronor,  ellerr&gt;
ca  44 %, av helar&gt;
resursanvändningen.r&gt;
r&gt;
De  totala  balanserna  minskade  från 55 377 till 54r&gt;
594 ärenden.  Avr&gt;
dessa fanns 22 802 ärenden hos polisen  för  utredningr&gt;
och  24  991 hosr&gt;
domstol i avvaktan på huvudförhandling eller dom.r&gt;
r&gt;
Utvecklingen  avseende  polis-, åklagar- ochr&gt;
domstolsbalans samt totalr&gt;
balans  framgår  av  tabellen   nedan.  En  förklaringr&gt;
finns  i  direktr&gt;
anslutning till tabellen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|År  |Polisbalans|Åklagarbalans|Domstolsbalans|r&gt;
Total                                             |r&gt;
|    |         |           |             |balans  |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|1999|22 782   | 14 040    |  25 567     |62 389  |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|2000|22 523   | 7 581     |  25 273     |55 377  |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|2001|22 802   | 6 801     |  24 991     |54 594  |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
Förklaring: Åklagarorganisationens  balans  delasr&gt;
traditionellt in i trer&gt;
grupper: polis-, åklagar- och domstolsbalans.  Gruppernar&gt;
speglar de trer&gt;
processtegen  i åklagarverksamheten:r&gt;
förundersökningsledning,  beslut  ir&gt;
åtalsfrågan och processföring.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Av tabellen framgår  att såväl åklagarbalansen som denr&gt;
totala balansenr&gt;
minskade.r&gt;
r&gt;
Utvecklingen  avseende   inkomna  och  avslutader&gt;
ärenden  framgår  avr&gt;
tabellen nedan.r&gt;
r&gt;
r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|      År         |Inkomna ärenden  |  Avslutader&gt;
|r&gt;
|                 |                 |   ärendenr&gt;
|r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|     1999        |   178 865       |   187 456r&gt;
|r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|     2000        |   167 899       |   180 034r&gt;
|r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|     2001        |   166 798       |   171 923r&gt;
|r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
Som framgår var antalet inkomna  ärenden  i  principr&gt;
oförändrat under årr&gt;
2001  jämfört  med år 2000. Både antalet och andelenr&gt;
avslutade  ärendenr&gt;
minskade något.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utvecklingen  avseende  misstänkta  som  blivitr&gt;
lagförda  framgår  avr&gt;
tabellen nedan.r&gt;
r&gt;
r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|År   |Antal misstänkta som    |Detsamma uttrycktr&gt;
i|r&gt;
|     |blev lagförda av        |procent, dvs.r&gt;
|r&gt;
|     |samtliga misstänkta där |lagföringsandelenr&gt;
avr&gt;
|r&gt;
|     |avslutande beslut       |samtligar&gt;
misstänkta|r&gt;
|     |fattats                 |r&gt;
|r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|1999 |114 175    av    187    |       61 %r&gt;
|r&gt;
|     |        683             |r&gt;
|r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|2000 |115 832    av    187    |       62 %r&gt;
|r&gt;
|     |        159             |r&gt;
|r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|2001 |108 597    av    180    |       60 %r&gt;
|r&gt;
|     |        445             |r&gt;
|r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
Som framgår minskade såväl antalet som andelen lagfördar&gt;
misstänkta någotr&gt;
under år 2001 jämfört med år 2000.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Av tabellen nedan framgår den genomsnittligar&gt;
genomströmningstiden frånr&gt;
det  att  förundersökning   blev   åklagarleddr&gt;
respektive  från  färdigr&gt;
förundersökning till beslut i åtalsfrågan.r&gt;
r&gt;
r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|År   |Genomströmningstidr&gt;
|Genomströmningstid|r&gt;
|     |avseende tid från det    |avseende tid frånr&gt;
|r&gt;
|     |att förundersökningen    |färdigr&gt;
|r&gt;
|     |blev åklagarledd till    |förundersökningr&gt;
|r&gt;
|     |avslutande beslut av     |till beslut ir&gt;
|r&gt;
|     |åklagare (exklusive      |åtalsfråganr&gt;
|r&gt;
|     |ekobrott)                |(exklusiver&gt;
|r&gt;
|     |                         |ekobrott)r&gt;
|r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|1999 |      120 dagar          |    53 dagarr&gt;
|r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|2000 |      117 dagar          |    48 dagarr&gt;
|r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|2001 |      112 dagar          |    29 dagarr&gt;
|r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
Som framgår minskade den genomsnittliga  tiden  förr&gt;
åklagare  att fattar&gt;
beslut i åtalsfrågan i färdiga förundersökningar med 40r&gt;
% jämfört med årr&gt;
2000  (från  48  till  29  dagar).  Riksåklagarens målr&gt;
har varit att denr&gt;
genomsnittliga  genomströmningstiden  förr&gt;
brottsmisstankar  i  färdigar&gt;
förundersökningar skall vara högst 30 dagar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Åklagarna beslutade år 2001 om 67 % av allar&gt;
brottsmisstankar i färdigar&gt;
förundersökningar inom 15 dagar mot 55 % under årr&gt;
2000.r&gt;
r&gt;
Av tabellen nedan framgår utvecklingen av antaletr&gt;
beslut  som  medförr&gt;
lagföring  (väckt  åtal,  strafföreläggande  ochr&gt;
åtalsunderlåtelse) ochr&gt;
beslut som medför att lagföring inte sker av det totalar&gt;
antalet  beslutr&gt;
som  fattas  om  brottsmisstankar i färdigar&gt;
förundersökningar respektiver&gt;
år.  En  förklaring   till  begreppet  brottsmisstanker&gt;
finns  i  direktr&gt;
anslutning till tabellen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
--------------------------------------------------r&gt;
|År  |Åtal    |Strafföreläggande|Åtalsunderlåtelser&gt;
|                           Åtal   |Totalt antal |r&gt;
|    |väckt   |      |      |ej    |beslut om    |r&gt;
|    |        |      |      |väckt |r&gt;
brottsmisstankar                                 |r&gt;
|    |        |      |      |      |i färdiga    |r&gt;
|    |        |      |      |      |r&gt;
förundersökningar                                |r&gt;
--------------------------------------------------r&gt;
|1999|160 649 |54 842|31 328|50 834|  297 653    |r&gt;
--------------------------------------------------r&gt;
|2000|167 280 |49 340|32 492|48 601|  297 713    |r&gt;
--------------------------------------------------r&gt;
|2001|166 152 |44 037|28 276|37 261|  275 726    |r&gt;
--------------------------------------------------r&gt;
Förklaring: Ett ärende  kan  innehålla  en eller flerar&gt;
misstänkta och enr&gt;
eller   flera   brottsmisstankar.   En   inkommenr&gt;
misstanke   om   enr&gt;
lagöverträdelse registreras som en brottsmisstanke. Omr&gt;
två  personer ärr&gt;
misstänkta för samma lagöverträdelse registreras tvår&gt;
brottsmisstankar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Som  framgår  av  tabellen ökade lagföringsandelen,r&gt;
dvs. den andel  avr&gt;
alla avslutade brottsmisstankar  i  färdigar&gt;
förundersökningar  som lettr&gt;
till  beslut  om  åtal,  strafföreläggande ellerr&gt;
åtalsunderlåtelse, tillr&gt;
drygt 86 % under år 2001 jämfört med knappt 84 % underr&gt;
år 2000.r&gt;
r&gt;
Det   antal   brottsmisstankar    som    polisenr&gt;
redovisade    tillr&gt;
åklagarorganisationen  var  i  princip  oförändratr&gt;
jämfört med år 2000.r&gt;
Åklagarna avslutade car&gt;
16 000 fler brottsmisstankar än vad som kom in.r&gt;
Utvecklingen  har  varitr&gt;
ungefärligen  densamma  under  de  senaste  tre  åren.r&gt;
Antalet avslutader&gt;
brottsmisstankar minskade med ca 8 000 jämfört med  årr&gt;
2000.  Av  dessar&gt;
avsåg emellertidr&gt;
7 000 bötesbrott, vilket enligt regeringen innebär attr&gt;
förändringen inter&gt;
är lika stor när det gäller åklagarnasr&gt;
arbetsbelastning.r&gt;
r&gt;
Vad   gäller  våldsbrott  var  lagföringsandelen  årr&gt;
2001  i  färdigar&gt;
förundersökningar 80 % (35 069 av 43 654) jämfört med 77r&gt;
% (35 900 av 46r&gt;
828) under  år 2000. När det gäller våldsbrottslighetr&gt;
har andelen beslutr&gt;
om åtal ökat  från  69 till 74 % (32 140 av 43 654)r&gt;
jämfört med år 2000.r&gt;
Det tog i genomsnitt  33  dagar  för  en  åklagare  attr&gt;
ta  ställning ir&gt;
åtalsfrågan i färdiga förundersökningar om våldsbrott.r&gt;
För åren 1999 ochr&gt;
2000  var  genomsnittstiderna 52 respektive 45 dagar.r&gt;
Under år 2001  varr&gt;
andelen beslut  att  lägga ned förundersökningar omr&gt;
våldsbrott 42 %. Förr&gt;
åren 1999 och 2000 var  den  andelen 35 % respektive 37r&gt;
%. En orsak tillr&gt;
att ganska många våldsbrottsärenden  skrivs  av  ärr&gt;
enligt Riksåklagarenr&gt;
att  bevissvårigheterna  i  allmänhet är större i sådanar&gt;
ärenden  än  ir&gt;
andra.r&gt;
r&gt;
Utgångspunkten för åklagarorganisationens  insatserr&gt;
för  att  bekämpar&gt;
våld  mot kvinnor är de särskilda åtgärdsprogram somr&gt;
togs fram vid  allar&gt;
åklagarmyndigheter under år 1999. Insatserna harr&gt;
huvudsakligen inriktatsr&gt;
på samarbete  med polisen för att utveckla effektivarer&gt;
utredningsmetoderr&gt;
samt pår&gt;
snabbare lagföring genom bl.a. särskildar&gt;
rättskedjeprojekt.r&gt;
r&gt;
Under år 2001  tog  det  i  genomsnitt  23  dagar  förr&gt;
åklagare att tar&gt;
ställning i åtalsfrågan i färdiga förundersökningar omr&gt;
våld mot kvinnor.r&gt;
För  åren  1999  och 2000 var genomsnittstiden 40r&gt;
respektive  36  dagar.r&gt;
Lagföringsandelen   när   det   gäller   färdigar&gt;
förundersökningar  omr&gt;
familjerelaterat våld mot kvinnor har ökat från 76 %  årr&gt;
2000 till 80 %r&gt;
år 2001. Vid samtliga åklagarmyndigheter har det underr&gt;
år 2001 bedrivitsr&gt;
rättskedjeprojekt med inriktning på utredningar omr&gt;
kvinnovåld.r&gt;
r&gt;
Under  år  2001  meddelade åklagare över 3 000 beslutr&gt;
om besöksförbud.r&gt;
För åren 1998 och 1999 var antalet ca 2 000 respektive 2r&gt;
500.r&gt;
r&gt;
Åklagarorganisationen   har   fortsatt  sinar&gt;
ansträngningar  för  attr&gt;
förbättra bekämpningen av brott med  rasistiska ellerr&gt;
främlingsfientligar&gt;
inslag.  Brottet  hets mot folkgrupp ledde  tillr&gt;
lagföring  i  70  fallr&gt;
jämfört med året före då 96 fall lagfördes. Under årr&gt;
2001 ledde ett fallr&gt;
av  olaga  diskriminering  till  lagföring  jämfört  medr&gt;
tre  år  2000.r&gt;
Riksåklagaren  har uttalat att anledningen till att sår&gt;
få åtal väcks förr&gt;
olaga  diskriminering   är   att   det  är  svårt  attr&gt;
bevisa  brottet.r&gt;
Åklagarmyndigheterna har under år 2001 vidtagitr&gt;
ytterligare åtgärder förr&gt;
att säkerställa att utredningar om rasistiskr&gt;
brottslighet prioriteras ir&gt;
verksamheten, bl.a. genom utbildningsinsatser.r&gt;
r&gt;
Vad   gäller   narkotikabrott   ökader&gt;
lagföringsandelen   i   färdigar&gt;
förundersökningar till 90 % (26 680 av 29 752) under årr&gt;
2001 jämfört medr&gt;
86  %  (27  915  av  32  508)  under  år  2000.r&gt;
Utredningar   om  grovr&gt;
gränsöverskridande     narkotikabrottslighetr&gt;
handläggs     vid    der&gt;
internationella åklagarkamrarna.r&gt;
r&gt;
Alla  anmälda  brott  mot  miljön  går  till skillnadr&gt;
från andra brottr&gt;
direkt  till  åklagare  för bedömning. Polisen  läggerr&gt;
inte  ned  någrar&gt;
miljöbrottsutredningar.  Under   år   2001   kom   detr&gt;
in   ca  4  000r&gt;
miljöbrottsärenden, och åklagarna avslutade ca 3 000r&gt;
ärenden. Detta  kanr&gt;
jämföras  med  år  2000  då  det  kom  in ca 3 000r&gt;
ärenden samtidigt somr&gt;
åklagarna avslutade ca 1 000. Vid slutet  av  år  2001r&gt;
fanns det drygt 3r&gt;
000  ärenden  i balans jämfört med drygt 2 000r&gt;
balanserade  ärenden  vidr&gt;
utgången av år  2000. Andelen ärenden om brott motr&gt;
miljön som ledde tillr&gt;
lagföring var 13 % (388 av 3 045) under år 2001.r&gt;
r&gt;
Sedan januari 2000  finns  det  en central enhet hosr&gt;
Riksåklagaren somr&gt;
ansvarar    för    analys,    planering,r&gt;
verksamhetsuppföljning    ochr&gt;
metodutveckling  inom miljöbrottsbekämpningen.  Centralr&gt;
samverkan  inomr&gt;
miljöbrottsbekämpningen   sker  inom  Miljöbrottsrådet.r&gt;
I  rådet  ingårr&gt;
företrädare för centrala myndigheter, länsstyrelser ochr&gt;
kommuner.r&gt;
r&gt;
Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen  övervägerr&gt;
tillsammans  hur  denr&gt;
polisiära    utredningskapaciteten    förr&gt;
miljöbrottsbekämpning   kanr&gt;
förbättras. Utbildningsinsatser har ordnats på  såvälr&gt;
central som lokalr&gt;
nivå.r&gt;
r&gt;
Åklagarväsendets  kostnader  för  att  bekämpar&gt;
ekonomisk brottslighetr&gt;
inklusive  miljöbrott uppgick till drygt 342 miljonerr&gt;
kronor  under  årr&gt;
2001. Ekobrottsmyndigheten svarade för ca 304 miljonerr&gt;
kronor och övrigar&gt;
åklagarmyndigheter  för  ca  38  miljoner  kronor.r&gt;
Ekobrottsmyndighetensr&gt;
verksamhet redovisas nedan.r&gt;
r&gt;
Åklagarmyndigheterna avslutade lika många ekoärendenr&gt;
under år 2001 somr&gt;
under  år 2000. Lagföringsandelen minskade till  35  %r&gt;
under  år  2001,r&gt;
jämfört  med  40  %  under  år  2000.  Det  totalar&gt;
antalet  balanserader&gt;
ekoärenden  minskade  marginellt från 1 810 år 2000 tillr&gt;
1 776 år  2001.r&gt;
Antalet inkomna och avslutade  ärenden  låg  på  enr&gt;
oförändrad  nivå  ir&gt;
förhållande till år 2000. Den totalar&gt;
genomströmningstiden, beräknad frånr&gt;
färdigt förundersökningsprotokoll till beslut ir&gt;
åtalsfrågan, har minskatr&gt;
från 189 dagar år 2000 till 77 dagar år 2001.r&gt;
r&gt;
Enligt  budgetpropositionen har åklagarorganisationenr&gt;
under år 2001 pår&gt;
ett aktivt  sätt  deltagit  i  det  europeiskar&gt;
rättsliga  nätverket förr&gt;
åklagare. Även under innevarande år har Riksåklagarenr&gt;
varit  engagerad ir&gt;
riksåklagarsamarbetet i Östersjöområdet och har haftr&gt;
fortsatt ansvar förr&gt;
uppdateringen av Östersjömanualen.r&gt;
r&gt;
Vid  varje  internationell åklagarkammare finnsr&gt;
kontaktpunkter  i  detr&gt;
europeiska rättsliga  nätverket.  Åklagarna  vid dessar&gt;
kamrar samarbetarr&gt;
också med Europol och Eurojust.r&gt;
r&gt;
Såvitt   angår   Riksåklagarens   roll   förr&gt;
rättsutvecklingen   ochr&gt;
rättsbildningen framgår av budgetpropositionen attr&gt;
myndigheten varje årr&gt;
upprättar en rättsutvecklingsplan över de frågor somr&gt;
bedöms ha betydelser&gt;
för en enhetlig rättsutveckling. Rättsutvecklingsplanenr&gt;
tas fram för attr&gt;
förstärka Riksåklagarens verksamhet i Högsta domstolen.r&gt;
Under  år  2001r&gt;
överklagade  Riksåklagaren  10  domar till Högstar&gt;
domstolen. Dessa avsågr&gt;
bl.a. gränsdragningen mellan mord  och  dråp samtr&gt;
bestämmande av påföljdr&gt;
för grovt våldsbrott.r&gt;
r&gt;
Riksåklagaren avser att presentera ett  förslag  omr&gt;
att införa krav pår&gt;
prövningstillstånd i Högsta domstolen även förr&gt;
Riksåklagaren. Syftet medr&gt;
detta är bl.a. att förtydliga Riksåklagarensr&gt;
åklagarroll.r&gt;
r&gt;
Riksåklagaren påbörjade ett chefsutvecklingsprogram  ir&gt;
september 2000.r&gt;
Målet  med  chefsutbildningen  är  att  ytterligarer&gt;
stärka alla  chefersr&gt;
kompetens  att  leda,  styra  samt  fördjupa  chefernasr&gt;
ledarroll  ochr&gt;
möjligheter    att   utveckla   verksamheten   vidr&gt;
myndigheter   ellerr&gt;
åklagarkammare.  Cheferna  skall  också  kunna  behållar&gt;
och  stärka sinr&gt;
åklagarkompetens. Målgruppen för chefsutvecklingen ärr&gt;
överåklagare, vicer&gt;
överåklagare,  de  åklagare  som  är  kammarchefer,r&gt;
personalchefer samtr&gt;
enhetschefer vid Riksåklagarens kansli.r&gt;
r&gt;
Riksåklagaren  beslutade  i juni 2002 om en revideradr&gt;
utvecklingsplanr&gt;
för  åklagarorganisationen avseende  åren  2002-2006.r&gt;
Utvecklingsplanenr&gt;
innehåller    program   för   åklagarnas   bekämpningr&gt;
av   organiseradr&gt;
gränsöverskridande  brottslighet, grov och kompliceradr&gt;
brottslighet samtr&gt;
övrig  brottslighet  innefattande   s.k.r&gt;
mängdbrottslighet.   Dessutomr&gt;
innehåller  utvecklingsplanen  program  för  stöd  tillr&gt;
samt ledning ochr&gt;
styrning   av   åklagarverksamheten  samt  program  förr&gt;
utveckling   avr&gt;
Riksåklagarens   rättsliga   och   kriminalpolitiskar&gt;
verksamhet.   Detr&gt;
övergripande syftet  med  utvecklingsplanen  är  attr&gt;
åstadkomma  bättrer&gt;
förutsättningar   för   det  operativa  åklagararbetetr&gt;
och  därmed  ökar&gt;
lagföringen,  förstärka åklagarrollen  i  samhälletr&gt;
samt  förbättra  der&gt;
anställdas arbetssituation.r&gt;
r&gt;
Ekobrottsmyndigheten  avslutade under år 2001 2 791r&gt;
ärenden, vilket ärr&gt;
en ökning med 2 % jämfört  med  år  2000. Det totalar&gt;
antalet balanserader&gt;
ärenden ökade med ca 8 % under året.  Antalet inkomnar&gt;
ärenden ökade frånr&gt;
2 440 tillr&gt;
3 019, eller med 24 %. Fördelningen av  inkomna ochr&gt;
avslutade ärenden pår&gt;
ärendekategorier har inte förändrats nämnvärt jämförtr&gt;
med föregående år.r&gt;
r&gt;
Av  tabellen  nedan  framgår utvecklingen  av  inkomnar&gt;
och  avslutader&gt;
ärenden samt myndighetens totala balans.r&gt;
r&gt;
r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|År   |  Inkomna     | Avslutade     |Total balans|r&gt;
|     |  ärenden     |  ärenden      |            |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|1999 |   2 544      |   2 336       |  3 826     |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|2000 |   2 440      |   2 744       |  3 442     |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|2001 |   3 019      |   2 791       |  3 702     |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
Vid Ekobrottsmyndigheten minskade lagföringsandelen tillr&gt;
drygt 26 % (738r&gt;
av 2 791 avslutade ärenden)  under  år  2001  jämförtr&gt;
med 35 % år 2000.r&gt;
Lagföringsandelen  när  det  gäller de särskilt krävander&gt;
ärendena  ökader&gt;
däremot från 43 % under 2000 till 68 % under 2001.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Av  tabellen  nedan  framgår  utvecklingen   avr&gt;
lagföringen   (åtal,r&gt;
strafföreläggande  och  åtalsunderlåtelse)  samt  beslutr&gt;
som innebär attr&gt;
lagföring  inte  sker  av det totala antalet beslut somr&gt;
fattas  rörander&gt;
brottsmisstankar hos Ekobrottsmyndigheten.  Enr&gt;
förklaring  av begreppetr&gt;
brottsmisstanke finns i direkt anslutning tillr&gt;
tabellen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
--------------------------------------------------r&gt;
|År  |Åtal |Strafföreläggande|Åtalsunderlåtelse|r&gt;
Beslut som                           |Totalt antalr&gt;
|r&gt;
|    |     |      |      |innebär att|beslut om  |r&gt;
|    |     |      |      |lagföring  |brottsmiss-|r&gt;
|    |     |      |      |inte sker  |tankar underr&gt;
|r&gt;
|    |     |      |      |           |året       |r&gt;
--------------------------------------------------r&gt;
|1999|1 529|166   | 49   | 6 004     |  7 748    |r&gt;
--------------------------------------------------r&gt;
|2000|1 604|480   | 60   | 6 765     |  8 909    |r&gt;
--------------------------------------------------r&gt;
|2001|1 168|307   | 21   | 6 401     |  7 897    |r&gt;
--------------------------------------------------r&gt;
Förklaring: Ett  ärende  kan  innehålla en eller flerar&gt;
misstänkta och enr&gt;
eller   flera   brottsmisstankar.   En    inkommenr&gt;
misstanke   om   enr&gt;
lagöverträdelse registreras som en brottsmisstanke.  Omr&gt;
två personer ärr&gt;
misstänkta för samma lagöverträdelse registreras tvår&gt;
brottsmisstankar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Lagföringsandelen avseende samtliga fattade beslut omr&gt;
brottsmisstankarr&gt;
uppgick till knappt 19 % under år 2001. Motsvarander&gt;
siffra  för  år 2000r&gt;
var  drygt 24 %. I kategorin beslut som innebär attr&gt;
lagföring inte  skerr&gt;
utgjorde de två största grupperna beslut som innebär attr&gt;
förundersökningr&gt;
inte inleddes respektive lades ned, detsamma gällder&gt;
under år 2000. Dessar&gt;
beslut  uppgick  till 2 171 och 2 484 år 2001 respektiver&gt;
1 566 och 2 896r&gt;
under år 2000.r&gt;
r&gt;
Det   genomsnittliga   medelvärdet   förr&gt;
genomströmningstiden   frånr&gt;
brottsanmälan     till    beslut    i    åtalsfråganr&gt;
avseende    helar&gt;
Ekobrottsmyndigheten  ökade  marginellt  från  528  tillr&gt;
533  dagar. Omr&gt;
mediantiden  i  stället beräknas minskader&gt;
genomströmningstiden från  405r&gt;
dagar till 345 dagar,  dvs.  med  ca  15  %.  Det  börr&gt;
påpekas att dessar&gt;
siffror inte är jämförbara med de för övrigar&gt;
åklagarväsendet  som  mäterr&gt;
genomströmningstid  från färdigtr&gt;
förundersökningsprotokoll och inte frånr&gt;
brottsanmälan.r&gt;
r&gt;
I   tabellen   nedan  framgår   utvecklingen   förr&gt;
medelvärdet   förr&gt;
genomströmningstiden  för  tiden  från anmälan tillr&gt;
beslut och för tidenr&gt;
från   färdigt   förundersökningsprotokoll    tillr&gt;
beslut    avseender&gt;
brottsmisstankar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
| År   |Från   anmälan   till |Från        färdigt|r&gt;
|      |beslut        rörande |r&gt;
förundersökningsprotokoll                         |r&gt;
|      |brottsmisstanke       |till beslut        |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|1999  |     458 dagar        |    174 dagar      |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|2000  |     528 dagar        |    198 dagar      |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|2001  |     533 dagar        |    129 dagar      |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
Under  det  gångna  året  har  samverkan mellanr&gt;
Ekobrottsmyndigheten ochr&gt;
polismyndigheterna fortsatt att  utvecklas  positivt.r&gt;
Samverkan har tillr&gt;
stor del bestått i att myndigheterna har biträttr&gt;
varandra  i  operativar&gt;
ärenden. Samverkan sker också när det gällerr&gt;
kompetensutveckling.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det  vanligaste  konkret  förekommander&gt;
brottsförebyggande arbetet  harr&gt;
bedrivits genom PEK-verksamhet  (preventiv ekonomiskr&gt;
kontroll). Under årr&gt;
2001 besöktes cirka 470 näringsidkare av lokala PEK-r&gt;
grupper. I samarbeter&gt;
med andra berörda aktörer genomförder&gt;
Ekobrottsmyndigheten  ett  flertalr&gt;
brottsförebyggande  projekt  av  pilotkaraktär  för attr&gt;
få ny eller ökadr&gt;
kunskap om problem och förutsättningar inom specifikar&gt;
branscher.r&gt;
r&gt;
Ekobrottsmyndigheten utvecklade under år 2001r&gt;
ytterligare  kontakternar&gt;
med  de  ekobrottsbekämpande  myndigheterna  i  övrigar&gt;
nordiska länder.r&gt;
Myndigheten har besökts av delegationer från samtligar&gt;
baltstater.  Underr&gt;
år  2001  har  verksamheten  vid  myndighetensr&gt;
internationella funktionr&gt;
utvecklats och fördjupats i enlighet med regeringensr&gt;
beslut  den  3 majr&gt;
2001,  i  vilket  vissa av rättsväsendets myndigheterr&gt;
fick i uppdrag attr&gt;
stärka rättsväsendet i andra länder, i första hand EU:sr&gt;
kandidatländer.r&gt;
r&gt;
Ekobrottsmyndigheten har sedan den 1 juli 2000 detr&gt;
nationella ansvaretr&gt;
för  att  samordna  åtgärderna   i   Sverige   motr&gt;
bedrägerier,  andrar&gt;
oegentligheter  och  ineffektiv  hantering  av  EU-r&gt;
relaterade   medel  ir&gt;
Sverige.   Den   1   mars   2001   inrättades  ett  EU-r&gt;
bedrägeriråd  vidr&gt;
Ekobrottsmyndigheten.   Rådet  har  under   höstenr&gt;
2001   hållit   tvår&gt;
sammanträden.r&gt;
r&gt;
Tillsammans med de myndigheter  i Sverige som ansvararr&gt;
för hanteringenr&gt;
av EU-medel tog Ekobrottsmyndigheten  fram  enr&gt;
årsrapport  för år 2000.r&gt;
Ekobrottsmyndigheten  ålades  också  uppgiften att varar&gt;
kontaktmyndighetr&gt;
för   EU-kommissionens   bedrägeribekämpningsbyrår&gt;
(OLAF).   Samarbetetr&gt;
startade redan under år 2000  och  har  utvecklatsr&gt;
under år 2001. Underr&gt;
året  har  också det nordiska samarbetet avseender&gt;
skyddet  för  EU-medelr&gt;
inletts.r&gt;
r&gt;
Under år 2001 deltog myndighetens personal ir&gt;
kompetenshöjande åtgärderr&gt;
under ca 13  dagar per individ. Ekobrottsmyndighetenr&gt;
introducerade underr&gt;
året en ny ekoutbildning.  Utbildningen  riktar  sigr&gt;
främst till dem somr&gt;
hand-lägger  ekomål.  Utöver  denna utbildning har flerar&gt;
yrkesspecifikar&gt;
kurser tagits fram med inriktning  på  respektiver&gt;
yrkesgrupps särskildar&gt;
behov av kompetensutveckling.r&gt;
r&gt;
Regeringen beslutade i maj 2002 att uppdra åtr&gt;
Brottsförebyggande rådetr&gt;
att  i  nära  samverkan  med  Ekobrottsmyndigheten,r&gt;
Rikspolisstyrelsen,r&gt;
Riksåklagaren     och     Riksskatteverket    analyserar&gt;
behovet    avr&gt;
ekobrottsförebyggande arbete.r&gt;
r&gt;
Vad gäller stabsverksamheten  vid Ekobrottsmyndighetenr&gt;
har myndighetenr&gt;
utarbetat en sammanfattande redogörelse  omr&gt;
ekobrottsbekämpningen underr&gt;
år 2000. Myndigheten har även överlämnat en lägesrapportr&gt;
till regeringenr&gt;
om den ekonomiska brottsligheten och dess bekämpning.r&gt;
Myndigheten har pår&gt;
regeringens   uppdrag   utvärderat   de   regionalar&gt;
samverkansorganen.r&gt;
Samarbetet med andra myndigheter och organisationer harr&gt;
under  år  2001r&gt;
fortsatt  och  utvecklats. Ekobrottsmyndigheten harr&gt;
lämnat synpunkter pår&gt;
lagstiftningen främst  genom  besvarande  av  remisser.r&gt;
Myndigheten harr&gt;
därutöver i en skrivelse till Finansdepartementetr&gt;
redovisat förslag tillr&gt;
ändring av insiderstrafflagen.r&gt;
r&gt;
Regeringen   har  med  anledning  av  verksamhetsmålenr&gt;
anfört   bl.a.r&gt;
följande.r&gt;
r&gt;
Regeringen bedömer,  liksom  Riksåklagaren,  att  detr&gt;
inte  längre ärr&gt;
ändamålsenligt   att   kräva   att   åklagarna   skallr&gt;
förkorta   sinar&gt;
genomströmningstider  ytterligare. De stora satsningarr&gt;
som Riksåklagarenr&gt;
och åklagarmyndigheterna  har  gjort  under  år  2001r&gt;
för  att förkortar&gt;
åklagarnas genomströmningstider har varit lyckosamma.r&gt;
Däremot  finns detr&gt;
fortfarande  mycket att göra för att i enskildar&gt;
brottmålsärenden  minskar&gt;
den totala genomströmningstiden  från  brottsanmälanr&gt;
till åtal och dom.r&gt;
Det är enligt regeringens uppfattning rimligt att krävar&gt;
att åklagare ochr&gt;
polis tillsammans skall ha kapacitet att genomföra ettr&gt;
stort  antal  avr&gt;
alla   brottsutredningar   i  nära  anslutning  tillr&gt;
brottet.  För  attr&gt;
åstadkomma sådana förbättringar  avr&gt;
brottsutredningsverksamheten är detr&gt;
nödvändigt att polisen och åklagarorganisationen  vidtarr&gt;
kraftfulla ochr&gt;
fortsatt konkreta åtgärder på såväl central som lokalr&gt;
nivå.  På sikt börr&gt;
sådana    insatser    leda    till    en    välr&gt;
fungerade    operativr&gt;
brottsutredningsverksamhet  med kortare totalar&gt;
genomströmningstider  ochr&gt;
bättre  lagföringskapacitet.  Detta   är   avgörander&gt;
för   att   kunnar&gt;
upprätthålla enskilda människors förtroende förr&gt;
rättsväsendet.r&gt;
r&gt;
Det   är   enligt   regeringen  positivt  attr&gt;
lagföringen  i  färdigar&gt;
förundersökningar om våldsbrott har ökat med trer&gt;
procentenheter sedan årr&gt;
1999.   Däremot  kan  det  inte   anses   godtagbartr&gt;
att   42   %   avr&gt;
våldsbrottsutredningarna  läggs  ned.  Det är positivtr&gt;
att Riksåklagarenr&gt;
och åklagarmyndigheterna under år 2001 målmedvetetr&gt;
fortsatt  att  vidtar&gt;
åtgärder  för  att  förbättra bekämpningen av våldsbrottr&gt;
mot kvinnor ochr&gt;
brottslighet  med rasistiska,  främlingsfientliga,r&gt;
antisemitiska  ellerr&gt;
homofobiska inslag  samt  olaga diskriminering. Det ärr&gt;
angeläget att detr&gt;
arbetet fortsätter med oförminskad kraft.r&gt;
r&gt;
Enligt regeringen är det en positiv utveckling attr&gt;
lagföringsandelen ir&gt;
färdiga förundersökningar om  narkotikabrott  har ökatr&gt;
till en hög nivå.r&gt;
Riksåklagarens  beslut  om  att  inrätta  särskildar&gt;
åklagarkamrar  förr&gt;
bekämpning av grov gränsöverskridande brottslighet ärr&gt;
enligt regeringensr&gt;
uppfattning  viktigt  för att skapa ännu bättrer&gt;
förutsättningar  för  enr&gt;
mera effektiv bekämpning av internationellr&gt;
narkotikabrottslighet.r&gt;
r&gt;
Det  är  enligt  regeringens   bedömning   tydligtr&gt;
att  den  skärptar&gt;
anmälningsplikten  i  miljölagstiftningen  ochr&gt;
åklagarnas och  polisensr&gt;
utvecklingsinsatser  inom miljöbrottsbekämpningenr&gt;
medfört  att  antaletr&gt;
anmälda brott mot miljön har ökat kraftigt på senare år.r&gt;
Mot bakgrund avr&gt;
det kraftigt ökade ärendeinflödet  är  det  angelägetr&gt;
att åklagarnas ochr&gt;
polisens gemensamma utvecklingsarbete fortsätter  medr&gt;
oförminskad kraft.r&gt;
Det bör finnas utrymme för att öka lagföringsandelen  ir&gt;
fråga om anmäldar&gt;
brott mot miljön.r&gt;
r&gt;
Enligt  regeringens  bedömning synes det finnasr&gt;
utrymme  för  att  ökar&gt;
antalet överklagade domar till Högsta domstolen.r&gt;
r&gt;
Regeringen påpekar att  Ekobrottsmyndigheten  är  enr&gt;
förhållandevis nyr&gt;
myndighet.  Det  är  positivt att myndigheten i ettr&gt;
tidigt  skede  varitr&gt;
föremål för flera granskningar.  De  iakttagelser  somr&gt;
har gjorts underr&gt;
granskningsarbetet   utgör  ett  värdefullt  underlagr&gt;
för  myndighetensr&gt;
fortsatta utveckling.  Regeringen konstaterar att detr&gt;
ännu är för tidigtr&gt;
att  utvärdera Ekobrottsmyndigheten.  Genom  detr&gt;
utvecklingsarbete  somr&gt;
myndigheten  själv  har  påbörjat  kommerr&gt;
förutsättningarna att bedrivar&gt;
verksamheten  ändamålsenligt och effektivt attr&gt;
förbättras  ytterligare.r&gt;
Detta  sammantaget   med   den   satsning   somr&gt;
regeringen   gjort  pår&gt;
Ekobrottsmyndigheten  i  stort,  ger  anledning  attr&gt;
räkna  med  bättrer&gt;
verksamhetsresultat framöver.r&gt;
r&gt;
Genom  det  arbete  som  Brottsförebyggande  rådet  nur&gt;
genomför i närar&gt;
samverkan  med  berörda  myndigheter  kommer  konkretar&gt;
verktyg  för  detr&gt;
ekobrottsförebyggande  arbetet  att  tydliggöras.r&gt;
Regeringen  gör  denr&gt;
bedömningen att detta sammantaget med resultatet av detr&gt;
arbete som pågårr&gt;
inom  Ekobrottsmyndigheten  med  att  ta  fram  enr&gt;
strategi   för   detr&gt;
ekobrottsförebyggande   arbetet   ger   godar&gt;
förutsättningar  för  ettr&gt;
framgångsrikt sådant arbete.r&gt;
r&gt;
Målet att lagföringen skall öka har uppfyllts  vadr&gt;
gäller de särskiltr&gt;
krävande ärendena. Målet har dock inte uppfyllts när detr&gt;
gäller  övrigar&gt;
ärendekategorier.  Enligt  myndigheten  kan  de  underr&gt;
året  utarbetader&gt;
riktlinjerna och rutinerna för i vilkenr&gt;
prioritetsordning ärendena skallr&gt;
handläggas  ha  påverkat  lagföringsandelen  positivtr&gt;
för  de  särskiltr&gt;
krävande  ärendena.  En  intern  omfördelning  avr&gt;
ärenden har skett inomr&gt;
myndigheten.  Detta kan enligt regeringen ha påverkatr&gt;
lagföringsandelenr&gt;
negativt.r&gt;
r&gt;
Målet att antalet  avslutade  ärenden skall uppgå tillr&gt;
minst det antalr&gt;
som kommit in har inte uppfyllts.  Detta  måste  ses motr&gt;
bakgrund av denr&gt;
kraftiga ökningen av antalet inkomna ärenden, ca 20r&gt;
%.r&gt;
r&gt;
Det är positivt att lagföringsandelen vad gäller  der&gt;
särskilt krävander&gt;
ärendena har ökat. Det är emellertid oroväckande attr&gt;
den totala andelenr&gt;
ärenden  som  lett  till  lagföring  har  minskat  underr&gt;
året.  Det  ärr&gt;
tillfredsställande    att    en    utveckling    skettr&gt;
mot    kortarer&gt;
genomströmningstider.r&gt;
r&gt;
Staben   har   successivt   byggts   upp   sedanr&gt;
Ekobrottsmyndighetenr&gt;
inrättades.  Staben har utvecklat ändamålsenligar&gt;
arbetsformer  i  flerar&gt;
avseenden. Det  återstår  dock  arbete  för  att stabenr&gt;
till fullo skallr&gt;
fylla den funktion som var avsikten då myndighetenr&gt;
inrättades.r&gt;
r&gt;
Med hänsyn till det förhållandevis komplicerader&gt;
område  som  ekobrottr&gt;
utgör föreligger det ett stort behov av utbildning förr&gt;
den personal  somr&gt;
har  att  utreda sådana brott. Det är därför särskiltr&gt;
tillfredsställander&gt;
att   Ekobrottsmyndigheten   under   året   harr&gt;
introducerat   en   nyr&gt;
ekoutbildning.r&gt;
r&gt;
Utskottet  noterar  först  den  positiva  utvecklingenr&gt;
för  avslutader&gt;
miljöbrottsärenden;  här pekade utskottet i förra åretsr&gt;
budgetbetänkander&gt;
på behovet av en förstärkt  utredningskapacitet  (bet.r&gt;
2001/02:JuU1  s.r&gt;
57).r&gt;
r&gt;
Utskottet  konstaterar därefter att ingentingr&gt;
framkommit som talar motr&gt;
regeringens bedömning  av  åklagarorganisationensr&gt;
resultat. I stort harr&gt;
alltså    statsmakternas    mål    för   verksamhetenr&gt;
uppnåtts,    ochr&gt;
utvecklingsarbetet inom åklagarorganisationen ärr&gt;
fortsatt framgångsrikt.r&gt;
Samtidigt finns - självklart -utrymme  för ytterligarer&gt;
utveckling, t.ex.r&gt;
när  det gäller kvalitetsuppföljningen. Ett  annatr&gt;
viktigt  område  somr&gt;
utskottet  vill  framhålla  är  Riksåklagarens  arbeter&gt;
med planen för enr&gt;
enhetlig  rättsutveckling.  Att tillräckligt många  målr&gt;
förs  upp  tillr&gt;
Högsta domstolen är nödvändigt  för  en  enhetlig  ochr&gt;
väl avvägd rätts-r&gt;
tillämpning.r&gt;
r&gt;
När  det  gäller  Ekobrottsmyndigheten  kan  utskottetr&gt;
i  likhet  medr&gt;
regeringen konstatera att verksamheten inte når  der&gt;
uppsatta  målen  pår&gt;
åtskilliga  punkter.  Samtidigt  går  utvecklingen åtr&gt;
rätt håll, och ettr&gt;
stort    arbete   läggs   ned   på   att   förbättrar&gt;
och    förstärkar&gt;
utvecklingsarbetet.  Det  är alltså inte alldelesr&gt;
orealistiskt att räknar&gt;
med att Ekobrottsmyndigheten  på  några års sikt kommerr&gt;
att ha bemästratr&gt;
de  svårigheter  som  myndigheten inledningsvisr&gt;
drabbats  av.  Mot  denr&gt;
bakgrunden är det också, som regeringen anför, förr&gt;
tidigt att nu göra enr&gt;
utvärdering av Ekobrottsmyndigheten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Prioriteringar inför budgetåret 2003r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I  fråga  om  prioriteringar  inför  budgetåret  2003r&gt;
anför  regeringenr&gt;
följande.  Åklagarväsendet  skall  ytterligare  utvecklar&gt;
åklagarrollen.r&gt;
Åklagarväsendet   skall   i  största  möjligar&gt;
utsträckning  medverka  ir&gt;
polisväsendets kompetens- och  verksamhetsutveckling förr&gt;
att säkerställar&gt;
en effektiv och snabb brottsutredningsverksamhet  medr&gt;
högt ställda kravr&gt;
på rättssäkerhet och kvalitet. Brott skall oftare ledar&gt;
till lagföring.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Åklagarna  skall  i  ännu  större utsträckning gesr&gt;
utrymme  att  kunnar&gt;
koncentrera  sig på de mera kvalificerader&gt;
brottmålsärendena  och  utövar&gt;
aktiv förundersökningsledning i dessa.r&gt;
r&gt;
Åklagarna skall  utveckla sin förmåga att bekämpar&gt;
våldsbrott, särskiltr&gt;
våld mot kvinnor och barn, narkotikabrott, ekonomiskr&gt;
brottslighet, brottr&gt;
mot  miljön  samt  brott   med   rasistiska   ellerr&gt;
främlingsfientliga,r&gt;
antisemitiska och homofobiska inslag samt olagar&gt;
diskriminering.r&gt;
r&gt;
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringenr&gt;
anfört.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Anslagenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Åklagarorganisationenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I   tabellen   nedan   återfinns   en  jämförelse  avr&gt;
regeringens   ochr&gt;
oppositionens förslag till anslag förr&gt;
åklagarorganisationen år 2003.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
(Beloppen anges i tusental kronor)r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
------r&gt;
|Anslag   |Prop.    |  m      |  fp     |  kd     |r&gt;
c    |r&gt;
|2002     | 2003    |         |         |         |r&gt;
|r&gt;
|         |         |         |         |         |r&gt;
|r&gt;
|inkl. TB |         |         |         |         |r&gt;
|r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
------r&gt;
|741 751  |788 314  |+ 30 000 |+ 100    |+ 50 000 |+r&gt;
30 000r&gt;
|r&gt;
|         |         |         | 000     |         |r&gt;
|r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
------r&gt;
För  år  2002 uppgår åklagarorganisationens  anslagr&gt;
till  knappt  742  miljonerr&gt;
kronor. Vid  ingången  av  året  fanns  ettr&gt;
anslagssparande  om ca 4,5 miljonerr&gt;
kronor. Utgiftsprognosen för år 2002 är beräknad tillr&gt;
drygt 758  miljoner kronorr&gt;
vilket medför, som regeringen påpekat ir&gt;
budgetpropositionen, att det  under åretr&gt;
kommer att uppstå ett stort kreditbehov.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen  föreslår  ett  ramanslag  för  år  2003r&gt;
på  788  314  000  kr.  Ir&gt;
anslagsberäkningen  har  hänsyn tagits till beräknader&gt;
utgiftsökningar för löner,r&gt;
lokaler och övriga förvaltningskostnader  samt  tillr&gt;
en generell begränsning avr&gt;
statlig  konsumtion.  Ökningen  av  anslaget  avser,r&gt;
utöver   nämnda   post  avr&gt;
justeringskaraktär,  ett  tidigare aviserat tillskottr&gt;
för fortsatt moderniseringr&gt;
av rättsväsendet (prop. 1999/2000:100 s. 175).r&gt;
r&gt;
I motion Ju370 (m) föreslås  att  anslaget  tillr&gt;
åklagarorganisationen  skallr&gt;
höjas  med  30 miljoner kronor. Dessa ytterligarer&gt;
medel skall möta kostnader förr&gt;
bl.a. fler åklagare och ökad brottsuppklaring.r&gt;
r&gt;
En anslagsökning  för  åklagarväsendet  om  100r&gt;
miljoner  kronor  förordas  ir&gt;
motionerna  Ju364  och  Fi232, (båda fp). Dessar&gt;
ytterligare medel skall användasr&gt;
till fler åklagare och utveckling av effektivarer&gt;
ärendehantering.r&gt;
r&gt;
I motion Ju346 (kd) yrkas  att anslaget tillr&gt;
åklagarorganisationen skall höjasr&gt;
med 50 miljoner kronor i förhållande  tillr&gt;
regeringens  förslag. I den motionenr&gt;
liksom  i  motion  Ju340  (kd)  betonas vikten avr&gt;
kompetensutveckling,  fortsattr&gt;
nyrekrytering av åklagare och administrativ  personal,r&gt;
att åklagarorganisationenr&gt;
bör förstärkas med 20 åklagare för internationellar&gt;
insatser,  38  åklagare  förr&gt;
mängdärenden,   6   åklagare   för   ekobrottsärendenr&gt;
och   10   åklagare  förr&gt;
miljöbrottsärenden.r&gt;
r&gt;
I  motion  Ju373  (c)  föreslås att anslaget tillr&gt;
åklagarorganisationen  skallr&gt;
höjas med 30 miljoner kronor.  Dessa  ytterligarer&gt;
medel  skall användas för attr&gt;
bl.a. öka lagföringen.r&gt;
r&gt;
Utskottet  har  behandlat anslagsyrkandena ovan ir&gt;
avsnittet  Utgiftsramen  ochr&gt;
anslagen. Som framgår  där  föreslår  utskottet  attr&gt;
riksdagen antar regeringensr&gt;
förslag och avslår motionsyrkandena.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ekobrottsmyndighetenr&gt;
r&gt;
r&gt;
I  tabellen nedan återfinns en redogörelse förr&gt;
regeringens  och  oppositionensr&gt;
förslag till anslag för Ekobrottsmyndigheten årr&gt;
2003.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
(Beloppen anges i tusental kronor)r&gt;
-----------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|Anslag   |Prop.    |  m      |  fp     |  kd     |  cr&gt;
|r&gt;
|2002     |2003     |         |         |         |r&gt;
|r&gt;
|         |         |         |         |         |r&gt;
|r&gt;
|inkl. TB |         |         |         |         |r&gt;
|r&gt;
-----------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|312 389  |321 640  |  -      |- 120    |  -      |- 30r&gt;
000r&gt;
|r&gt;
|         |         |         | 000     |         |r&gt;
|r&gt;
-----------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
För år 2002 uppgår Ekobrottsmyndighetens anslag till 312r&gt;
389 000 kr. Anslagssparandet vidr&gt;
årets  ingång  uppgick till 5,1 miljoner kronor.r&gt;
Utgiftsprognosen för år 2002 är beräknadr&gt;
till drygt 309 miljoner kronor.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen föreslår  för år 2003 ett ramanslag tillr&gt;
Ekobrottsmyndigheten på 321 640 000r&gt;
kr. I anslagsberäkningen  har  hänsyn  tagits  tillr&gt;
beräknade utgiftsökningar för löner,r&gt;
lokaler och övriga förvaltningskostnader samt till enr&gt;
generell  begränsning  av  statligr&gt;
konsumtion.r&gt;
r&gt;
I  motionerna Ju364 och Fi232 (båda fp) föreslås attr&gt;
anslaget till Ekobrottsmyndighetenr&gt;
sänks  med  120  miljoner  kronor.  I  motion  Ju364 yrkasr&gt;
att Ekobrottsmyndigheten skallr&gt;
avskaffas  och  dess  uppgifter inordnas ir&gt;
åklagarorganisationen  eller,  i  vissa  fall,r&gt;
överföras till polisorganisationen. Ekobrottsmyndighetenr&gt;
bör upphöra under år 2004.r&gt;
r&gt;
I  motion Ju373 (c) föreslås  att  anslaget  tillr&gt;
Ekobrottsmyndigheten  sänks  med  30r&gt;
miljoner kronor. Den föreslagna sänkningen av anslagetr&gt;
motiveras med att verksamheten börr&gt;
koncentreras   till   de   allvarligaste   ekobrottenr&gt;
och   med   ökade  satsningar  pår&gt;
brottsförebyggande åtgärder.r&gt;
r&gt;
Utskottet  har behandlat anslagsyrkandena ovan ir&gt;
avsnittet Utgiftsramen  och  anslagen.r&gt;
Som framgår där  föreslår  utskottet  att  riksdagen antarr&gt;
regeringens förslag och avslårr&gt;
motionsyrkandena.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Organisationsfrågorr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Rättskedjanr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I  motion  Ju249  (c) tas frågor upp som rörr&gt;
åklagarorganisationen  och  andra  delar  avr&gt;
rättskedjan. Det lämnas  en  rad  förslag  främst  i syfter&gt;
att korta handläggningstidernar&gt;
såväl inom åklagarväsendet som inom rättsväsendet ir&gt;
stort.  Sålunda  begärs  i  motionenr&gt;
kortare     handläggningstider    inom    rättsväsendet,r&gt;
ett    snabbförfarande    förr&gt;
mängdbrottsärenden,  ett gemensamt ärendehanteringssystemr&gt;
och en översyn av effekterna avr&gt;
centraliseringen inom  åklagarväsendet.  Vidare  anförsr&gt;
att åklagarna skall överta vissar&gt;
administrativa uppgifter från domstolarna.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen  har  tillsatt en beredning förr&gt;
rättsväsendets  utveckling  (dir.  2000:90).r&gt;
Beredningen  skall  bl.a.   undersöka   möjligheterna  attr&gt;
förkorta  den  genomsnittligar&gt;
genomströmningstiden  från brottsanmälan till  dom  ochr&gt;
straffverkställighet.  En  annanr&gt;
uppgift för beredningen  är  att överväga på vilket sättr&gt;
brottsutredningsverksamheten kanr&gt;
förbättras. I det arbetet ligger också att överväga frågorr&gt;
kring de skilda myndigheternasr&gt;
organisation och rollfördelningen mellan dem. Beredningenr&gt;
skall presentera delbetänkandenr&gt;
efter hand som olika frågor behandlas.  Senast förer&gt;
utgången av år 2003 skall beredningenr&gt;
redovisa  det  då  aktuella  läget inom rättsväsendet  förr&gt;
de  frågor  som  ankommer  pår&gt;
beredningen samt en plan för det fortsatta arbetet.r&gt;
r&gt;
Beredningen har avgett fyra  delbetänkanden:  Snabbarer&gt;
lagföring 1 - Några förslag tillr&gt;
förenklingar  (SOU  2001:59),  Snabbare  lagföring 2  -r&gt;
Förenklad  brottsutredning  (SOUr&gt;
2001:93), Snabbare lagföring 3 - Snatteribrott  (SOUr&gt;
2002:44) och Snabbare lagföring 4 -r&gt;
Ett snabbförfarande för brottmål (SOU 2002:45). Förslagenr&gt;
i  det förstnämnda betänkandetr&gt;
om utökade möjligheter för åklagare att utfärda stämningr&gt;
och kalla  till huvudförhandlingr&gt;
samt  en  möjlighet  för  åklagare  att  besluta  att  enr&gt;
personutredning skall  utförasr&gt;
genomfördes   genom   prop.   2001/02:147,   bet.r&gt;
2001/02:JuU24,   rskr.   2001/02:249.r&gt;
Lagändringarna  trädde  i  kraft  den  1 juli 2002. Övrigar&gt;
delbetänkanden av  beredningenr&gt;
bereds inom Justitiedepartementet respektive är föremålr&gt;
för remissbehandling.r&gt;
r&gt;
Samma eller liknande yrkanden behandlades,  utöver  vadr&gt;
som  har  redogjorts för ovan,r&gt;
under föregående riksmöte (bet. 2001/02:JuU1 s. 59r&gt;
f.).r&gt;
r&gt;
Utskottet  konstaterar att de frågor som tas upp ir&gt;
motionerna väl inryms  i  de  nämndar&gt;
direktiven, att  vissa av de begärda förändringarna redanr&gt;
har genomförts och att vissa avr&gt;
de övriga frågorna  är  aktuella  i  de övrigar&gt;
delbetänkanden som beredningen har avgett.r&gt;
Enligt  utskottets  mening  bör  det pågående  utrednings-r&gt;
respektive  beredningsarbetetr&gt;
avvaktas. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionr&gt;
Ju249 i här behandlade delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ekobrottsmyndighetenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I motion Ju340 (kd) begärs en utredning  omr&gt;
Ekobrottsmyndighetens  ansvarsområde och attr&gt;
Ekobrottsmyndigheten    skall    tillåtas   att   upprättar&gt;
ett   eget   spanings-   ochr&gt;
underrättelseregister. Motionärerna  anser  attr&gt;
Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde skallr&gt;
omfatta hela landet och att myndigheten skall  handläggar&gt;
avancerad ekonomisk brottslighetr&gt;
och annan allvarlig brottslighet som har samband  medr&gt;
denna, t.ex. grova miljöbrott. Vadr&gt;
gäller Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet pekarr&gt;
motionärerna  på de olikheterr&gt;
som råder mellan myndigheten och skattemyndigheterna i denr&gt;
frågan.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Frågan om Ekobrottsmyndighetens ansvarsområder&gt;
behandlades senast av utskottet  i mars ir&gt;
år  (bet.  2001/02:JuU8).  Utskottet  anförde  då  bl.a.r&gt;
följande. Vid riksmötet 1996/97r&gt;
uttalade utskottet sin tillfredsställelse över attr&gt;
regeringen hade för avsikt att inrättar&gt;
en Ekobrottsmyndighet. Den nya myndighetens tillkomstr&gt;
borde  kunna  innebära en betydander&gt;
förstärkning av samhällets insatser mot den ekonomiskar&gt;
brottsligheten. Utskottet instämder&gt;
i  regeringens  bedömning  att  Ekobrottsmyndighetenr&gt;
borde inrättas som en  självständigr&gt;
myndighet inom åklagarväsendet. Därigenom skuller&gt;
myndigheten på ett naturligt sätt knytasr&gt;
till den organisation för brottsbekämpning som redanr&gt;
existerade (bet. 1996/97:JuU6 s. 9).r&gt;
r&gt;
Riksrevisionsverket  har  avlämnat  rapporten  Vadr&gt;
hindrar   Ekobrottsmyndigheten?  Enr&gt;
granskning av hinder för effektivt resursutnyttjande (RRVr&gt;
2001:29).  Flera  av  de hinderr&gt;
verket har identifierat i sin rapport beror på att denr&gt;
organisatoriska speciallösning somr&gt;
Ekobrottsmyndigheten utgör ställer höga krav på samverkanr&gt;
med polis- och åklagarväsendet.r&gt;
Många hinder beror dock på interna förhållanden.r&gt;
r&gt;
I  den  årliga  skrivelsen  om  den ekonomiskar&gt;
brottsligheten (skr. 2001/02:40) anförder&gt;
regeringen (s. 12) att arbetet med att vidareutveckla denr&gt;
nya myndighetsstrukturen kommerr&gt;
att fortsätta. Därvid kommer Riksrevisionsverketsr&gt;
rapport, Riksdagens revisorers rapportr&gt;
Myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet (2001/02:3)r&gt;
och  den rapport - Översyn avr&gt;
Ekobrottsmyndighetens organisation - somr&gt;
Ekobrottsmyndigheten låtit  en extern konsult tar&gt;
fram enligt regeringen att utgöra ett underlag.r&gt;
r&gt;
Regeringen har också i regleringsbrevet förr&gt;
Ekobrottsmyndigheten för  år 2002 uppdragitr&gt;
åt myndigheten att bl.a. återredovisa vilka åtgärder somr&gt;
har vidtagits med  anledning  avr&gt;
uppgiften   att   nationellt   utveckla  och  samordnar&gt;
bekämpningen  av  den  ekonomiskar&gt;
brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten  skall  ocksår&gt;
redovisa samverkan med polisen när detr&gt;
gäller  rekrytering  av personal och när det gällerr&gt;
brottsutredning,  brottsförebyggander&gt;
arbete  samt  kriminalunderrättelseverksamhet,   samverkanr&gt;
med  skattebrottsenheterna  ir&gt;
brottsutredningar samt på vilket sätt myndighetenr&gt;
tillsammans med Riksåklagaren samordnatr&gt;
ekobrottsbekämpningen i hela landet.r&gt;
r&gt;
Även Riksåklagaren skall enligt regleringsbrevetr&gt;
avseende åklagarorganisationen för årr&gt;
2002 återredovisa bl.a. på vilket sätt Riksåklagarenr&gt;
tillsammans med Ekobrottsmyndighetenr&gt;
samordnat ekobrottsbekämpningen i hela landet.r&gt;
r&gt;
Frågan om utarbetandet av en ny samlad strategi mot  denr&gt;
ekonomiska brottsligheten ochr&gt;
det  fortsatta  arbetet  med  att  vidareutvecklar&gt;
Ekobrottsmyndigheten   bereds   nu   ir&gt;
Regeringskansliet.r&gt;
r&gt;
Även frågan om Ekobrottsmyndighetensr&gt;
underrättelseverksamhet behandlades av utskottet ir&gt;
mars  2002  (bet.  2001/02:JuU8).  Yrkandet avstyrktes medr&gt;
hänvisning till bl.a. pågåender&gt;
utrednings-    och    beredningsarbete.   I    betänkandetr&gt;
redovisades    bl.a.    attr&gt;
Ekobrottsmyndigheten  i   yttrande  överr&gt;
Ekosekretessutredningens  betänkande  Ekonomiskr&gt;
brottslighet och sekretess (SOU 1999:53), pekat på attr&gt;
myndigheten inte har tillgång tillr&gt;
samma   verktyg   som   polisen   ochr&gt;
skattebrottsenheterna   har   för   att   bedrivar&gt;
kriminalunderrättelseverksamhet. Det  handlade främst omr&gt;
att Ekobrottsmyndigheten inte ärr&gt;
en  polismyndighet  och  därmed inte kan bedrivar&gt;
kriminalunderrättelseverksamhet  i  denr&gt;
mening  som  regleras  i  polisdatalagen   (1998:622).r&gt;
Frånvaron   härav   har   enligtr&gt;
Ekobrottsmyndigheten  medfört  effektivitetsförluster ir&gt;
det operativa arbetet och hindratr&gt;
myndighetens utvecklingsarbete när det gäller detr&gt;
brottsförebyggande arbetet. Myndighetenr&gt;
anser därför att den bör ges samma  befogenheter  somr&gt;
polisen har på området, t.ex. genomr&gt;
att  polisdatalagen (1998:622) utvidgas till att ävenr&gt;
omfatta  Ekobrottsmyndigheten.  Enr&gt;
begäran härom har framställts till regeringen i enr&gt;
promemoria av den 2 oktober 2000.r&gt;
r&gt;
Genom  ändringar  i polisdataförordningen (SFSr&gt;
2002:434), som trädde i kraft den 1 julir&gt;
2002, har polisman vid  Ekobrottsmyndigheten  och  annanr&gt;
person  som  deltar i polisiärtr&gt;
arbete vid myndigheten getts direkt åtkomst tillr&gt;
kriminalunderrättelseregistren  och tillr&gt;
det allmänna spaningsregistret.r&gt;
r&gt;
I  en  inom  Justitiedepartementet  upprättadr&gt;
promemoria (Ju2002/6933/PÅ) föreslås attr&gt;
polisverksamhet  vid Ekobrottsmyndigheten skall omfattasr&gt;
av  polisdatalagen  (1998:622).r&gt;
Förslaget  innebär   att  polismän  vidr&gt;
Ekobrottsmyndigheten  får  samma  möjlighet  attr&gt;
automatiserat behandla personuppgifter i sammar&gt;
utsträckning som polismän i övrigt. Enligtr&gt;
promemorian  saknas  behov   av   att   inrätta  ettr&gt;
kriminalunderrättelseregister  inomr&gt;
Ekobrottsmyndigheten. Detta skulle inte heller varar&gt;
lämpligt eftersom ett sådant registerr&gt;
skulle   motverka   målsättningen   att   bygga   uppr&gt;
ett    heltäckande    nationelltr&gt;
kriminalunderrättelseregister.  Promemorian är föremål förr&gt;
remissbehandling. Promemoriansr&gt;
förslag  kommer  att,  tillsammans  med   förslagen  ir&gt;
Polisdatautredningens  betänkander&gt;
Behandling  av  personuppgifter  i polisens verksamhetr&gt;
(SOU  2001:92),  behandlas  i  enr&gt;
proposition som planeras att lämnas till riksdagen underr&gt;
våren 2003.r&gt;
r&gt;
Utskottet är, som framgått ovan,  underrättat omr&gt;
Ekobrottsmyndighetens svårigheter som,r&gt;
får det antas, åtminstone delvis har  sitt  ursprung  ir&gt;
den  organisatoriska  lösningen.r&gt;
Utskottet är emellertid inte nu berett att ta ställningr&gt;
till denna. Detta bör anstå  tillr&gt;
dess att en utvärdering av myndigheten har gjorts. Motionr&gt;
Ju340 i denna del avstyrks.r&gt;
r&gt;
När  det  sedan  gäller  Ekobrottsmyndighetens  tillgångr&gt;
till  olika polisregister kanr&gt;
utskottet   konstatera   att   vissa   ändringar  redanr&gt;
vidtagits  och  att  ytterligarer&gt;
beredningsarbete pågår. Detta bör avvaktas. Även i dennar&gt;
del bör motion Ju340 avstyrkas.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Domstolsväsendet, m.m.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottets förslag i korthetr&gt;
r&gt;
r&gt;
I detta avsnitt redogörs för domstolsväsendetsr&gt;
resultat  under verksamhetsåretr&gt;
2001.  Utskottet  delar  regeringens  bedömning  attr&gt;
domstolsväsendet  i  stortr&gt;
fullgjort de mål som ställts upp för dess verksamhet.r&gt;
I avsnittet tar utskottetr&gt;
vidare  ställning  till  vilka  prioriteringar somr&gt;
bör  ligga  till  grund  förr&gt;
domstolsväsendets verksamhet år 2003.  Utskottetr&gt;
föreslår  också att riksdagenr&gt;
antar   regeringens  förslag  till  förlängdr&gt;
giltighetstid  för  en   lag   omr&gt;
försöksverksamhet  med  videokonferens  i allmänr&gt;
förvaltningsdomstol. Utskottetr&gt;
behandlar  härutöver ett antal motionsyrkanden  omr&gt;
Domstolsverkets  ställning,r&gt;
reformeringen av domstolsväsendet, avskaffande avr&gt;
specialdomstolarna, utnämningr&gt;
av domare, nämndemän,  kompetensfrågor  och vittnen.r&gt;
Utskottet hänvisar i dessar&gt;
delar    i    huvudsak    till   pågåender&gt;
beredningsarbete    och    tidigarer&gt;
ställningstaganden. Mot den  bakgrunden föreslårr&gt;
utskottet att riksdagen avslårr&gt;
samtliga motionsyrkanden. Jämför reservationernar&gt;
16-31.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Inledningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Domstolsväsendets uppgift är  att utöva rättskipning.r&gt;
Härtill kommer ett antal avgränsader&gt;
uppgifter av mera rättsvårdande natur.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Domstolsverket  är  central  förvaltningsmyndighet  förr&gt;
de  allmänna  domstolarna,  der&gt;
allmänna     förvaltningsdomstolarna,r&gt;
arrendenämnderna,      hyresnämnderna      ochr&gt;
Rättshjälpsmyndigheten.  Verket  har vidare till uppgiftr&gt;
att på det allmännas vägnar förar&gt;
talan mot beslut i rättshjälpsfrågor.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Resultatuppföljningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I detta avsnitt behandlas resultatet av verksamheten inomr&gt;
domstolsväsendet under år 2001.r&gt;
Verksamheten delades in i fem verksamhetsgrenar.  Dessar&gt;
var  handläggning  av  brottmål,r&gt;
tvistemål,  förvaltningsmål  och  ärenden  samtr&gt;
resursfördelning och reformarbete. Såvittr&gt;
gäller handläggning av ärenden berörs i det  följander&gt;
endast handläggningen vid arrende-r&gt;
och  hyresnämnderna  samt vid Rättshjälpsmyndigheten.r&gt;
Verksamhetsgrenen  resursfördelningr&gt;
och reformarbete berörs inte alls.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det  övergripande  målet   för   rättsväsendet   är  denr&gt;
enskildes  rättstrygghet  ochr&gt;
rättssäkerhet. För domstolsväsendet gällde att mål ochr&gt;
ärenden  skulle  avgöras  på  ettr&gt;
rättssäkert  och  effektivt  sätt.  För  att  kunnar&gt;
bedöma  hur  väl detta mål uppfylltsr&gt;
redovisar  regeringen  ett  antal  resultatindikatorer.r&gt;
Dessa är bl.a.  antalet  inkomna,r&gt;
avgjorda  och balanserade mål samt omloppstider  ochr&gt;
balansernas  åldersstruktur.  Dessar&gt;
resultatindikatorer  används  generellt  för enr&gt;
beskrivning av domstolsväsendets resultatr&gt;
under  år  2001. Den övergripande målsättningen  var  attr&gt;
genomströmningstiderna  skuller&gt;
minska och att balansernas åldersstruktur skuller&gt;
förbättras.r&gt;
r&gt;
Det nu sagda  gällde  alltså  generellt  förr&gt;
domstolsväsendet. För verksamhetsgrenarnar&gt;
handläggning av brottmål, tvistemål och förvaltningsmålr&gt;
beslutade regeringen dessutom omr&gt;
särskilda  verksamhetsmål.  För  tingsrätter,  hovrätter,r&gt;
länsrätter   och  kammarrätterr&gt;
beslutades  sålunda  att  medianåldern  på avgjorda målr&gt;
inte skulle överstiga  viss  tid.r&gt;
Vidare fastställdes en maximal andel mål  i  balans  settr&gt;
i  förhållande till det totalar&gt;
antalet  inkomna  mål.  Slutligen  bestämdes  att  vissar&gt;
närmare angivna  andelar  av  der&gt;
balanserade  målen  inte  fick  vara  äldre  än  sexr&gt;
respektive   tolv   månader.  Dessar&gt;
verksamhetsmål  avsåg  inte  alla  måltyper  i  de  nämndar&gt;
domstolarna.  För de allmännar&gt;
domstolarna    hade    exempelvis    familjemålenr&gt;
undantagits.    För    de   allmännar&gt;
förvaltningsdomstolarna   gällde   verksamhetsmålen   ir&gt;
huvudsak  för  skattemålen  ochr&gt;
socialförsäkringsmålen.r&gt;
r&gt;
När  det  sedan  gällde de två högstar&gt;
domstolsinstanserna, dvs.  Högsta  domstolen  ochr&gt;
Regeringsrätten, lät  regeringen  dessa  domstolar  självar&gt;
bestämma vilka mål som skuller&gt;
gälla för verksamheten.r&gt;
r&gt;
De  uppställda  verksamhetsmålen  för  tingsrätterna,r&gt;
hovrätterna,   länsrätterna  ochr&gt;
kammarrätterna  samt  domstolarnas  resultat framgår avr&gt;
tabell 4.4 i budgetpropositionen,r&gt;
utg.omr. 4, avsnitt 4.6.3. Tabellen återges  i  bilaga 6r&gt;
till betänkandet. I det följander&gt;
kommenteras arbetsbelastningen och resultaten förr&gt;
respektive domstolsslag.r&gt;
r&gt;
För tingsrätternas del skedde inte några störrer&gt;
förändringar under år 2001 jämfört medr&gt;
de föregående åren, se tabell.r&gt;
r&gt;
Tingsrätternas målutveckling 1999-2001r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|1999    | 128 361     | 130 821      |  61 994    |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|2000    | 129 847     | 129 202      |  62 639    |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|2001    | 128 054     | 128 779      |  61 914    |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
Av  antalet  balanserade  mål var 23 % äldre än ett år.r&gt;
Genomsnittsåldern  för  avgjordar&gt;
tvistemål, brottmål och FT-mål  var  8,6,  4,6  respektiver&gt;
3,4  månader.  Som framgår avr&gt;
tabellen i bilaga 6 var medianåldern lägre.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Av  de  tolv  verksamhetsmål  som gällde förr&gt;
tingsrätterna uppnåddes tre. Detta  gällder&gt;
andelen balanserade FT-mål äldre  än  sex  respektiver&gt;
tolv  månader och andelen brottmålr&gt;
äldre  än  tolv månader. I övrigt låg måluppfyllelsenr&gt;
relativt nära  målet.  Den  störstar&gt;
avvikelsen rörde  målet att medianåldern på avgjordar&gt;
brottmål bör vara högst två månader.r&gt;
Där var resultatet två och en halv månad.r&gt;
r&gt;
Vad härefter gäller hovrätterna minskade såväl antaletr&gt;
inkomna som antalet avgjorda målr&gt;
samtidigt som antalet balanserade mål ökade, ser&gt;
tabell.r&gt;
r&gt;
Hovrätternas målutveckling 1999-2001r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|1999    |  23 216     |  24 188      |  7 553     |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|2000    |  22 170     |  22 287      |  7 436     |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|2001    |  21 815     |  21 369      |  7 882     |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
Av antalet balanserade  mål  var  13  %  äldre  än ettr&gt;
år. Genomsnittsåldern på avgjordar&gt;
tvistemål och brottmål var 8,8 respektive 4,9 månader.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Också för hovrätterna fanns verksamhetsmål. Av der&gt;
totalt  åtta  målen uppnåddes tre. Ir&gt;
övrigt låg måluppfyllelsen mycket nära de uppsatta målen,r&gt;
med undantag  för  medianåldernr&gt;
på avgjorda tvistemål. Där var målet 5 månader medanr&gt;
resultatet låg på 6,7 månader.r&gt;
r&gt;
Vad  härefter gäller länsrätterna kan konstateras attr&gt;
antalet inkomna och avgjorda  målr&gt;
också här  minskade  samt  att  antalet  balanserade  målr&gt;
i stort sett var oförändrat, ser&gt;
tabell.r&gt;
r&gt;
Länsrätternas målutveckling 1999-2001r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|1999    |  88 308     | 100 487      |  34 876    |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|2000    |  86 809     |  89 879      |  31 581    |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|2001    |  84 626     |  84 833      |  31 374    |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
Av  antalet balanserade mål var 16 % äldre än ett år. Der&gt;
tre  största  målgrupperna  varr&gt;
skattemål  (ca  15 500),  socialförsäkringsmål  (ca 15r&gt;
000) och psykiatrimål (ca 12 000).r&gt;
Genomsnittsåldern för avgjorda skattemål ochr&gt;
socialförsäkringsmål var 10,2 respektive 7,2r&gt;
månader.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Även för länsrätterna uppställdes särskildar&gt;
verksamhetsmål.  Av  de  totalt  åtta målenr&gt;
uppnåddes fyra. För den kraftigaste avvikelsen från måletr&gt;
svarade målet om att högst 25 %r&gt;
av de balanserade socialförsäkringsmålen borde vara äldrer&gt;
än sex månader. Resultatet  varr&gt;
41  %,  vilket  var  en  försämring  jämfört  medr&gt;
föregående år. Härutöver kan nämnas attr&gt;
medianåldern  för  avgjorda  skattemål var 9,1 månader.r&gt;
Detta  var  i  och  för  sig  enr&gt;
förbättring jämfört med år 2000,  men målet innebar attr&gt;
tiden skulle uppgå till högst sexr&gt;
månader.r&gt;
r&gt;
Vad gäller kammarrätterna var trenden  nedåtgåender&gt;
såväl när det gäller inkommande somr&gt;
avgjorda och balanserade mål, se tabell.r&gt;
r&gt;
Kammarrätternas målutveckling 1999-2001r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|1999    |  26 497     |  27 423      |  22 166    |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|2000    |  24 411     |  26 577      |  19 827    |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|2001    |  22 014     |  24 308      |  17 568    |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
Av antalet balanserade mål var 37 % äldre än ett år. Avr&gt;
de nio verksamhetsmål som gällder&gt;
för kammarrätterna uppnåddes fem. I övrigt lågr&gt;
måluppfyllelsen  nära  målen  med undantagr&gt;
för  medianåldern för avgjorda skattemål. Där var målet 6r&gt;
månader, vilket skall  jämförasr&gt;
med resultatet som var 19 månader.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Arbetsläget i Högsta domstolen framgår av följander&gt;
tabell.r&gt;
r&gt;
Målutvecklingen i Högsta domstolen 1999-2001r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|1999    |  5 461      |  5 382 |  1 441     |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|2000    |  4 862      |  5 165 |  1 138     |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|2001    |  4 691      |  5 005 |     823    |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
Antalet balanserade mål minskade under år 2001 med 27 %.r&gt;
Av antalet balanserade mål var 9r&gt;
% äldre än ett år. Prövningstillstånd meddelades i 95r&gt;
mål.r&gt;
r&gt;
r&gt;
För  Högsta domstolen gällde att domstolen själv hader&gt;
att ställa upp verksamhetsmål. Avr&gt;
de tolv  mål  som ställdes upp var det endast tre som inter&gt;
uppfylldes. Två av dessa rörder&gt;
de verksamhetsmål som tar sikte på de äldsta målen.r&gt;
r&gt;
Vad slutligen gäller Regeringsrätten framgår arbetslägetr&gt;
av följande tabell.r&gt;
r&gt;
Målutvecklingen i Regeringsrätten 1999-2001r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade  |r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
|1999    |  8 666      |  8 393 |   8 875     |r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
|2000    |  8 504      |  9 002 |   8 173     |r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
|2001    |  7 753      |  8 569 |   7 337     |r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
Antalet balanserade  mål  minskade under år 2001 med 10 %.r&gt;
Av antalet balanserade mål varr&gt;
drygt 40 % äldre än ett år. Prövningstillstånd meddeladesr&gt;
i 138 mål.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Av de tio verksamhetsmål  som  uppställdes avr&gt;
Regeringsrätten uppfylldes sju. Av de trer&gt;
verksamhetsmål som inte uppfylldes avsåg två de äldstar&gt;
målen.r&gt;
r&gt;
Sammanfattningsvis pekar regeringen på att 15 av 37r&gt;
verksamhetsmål har uppnåtts och attr&gt;
resultatet  för  18  av målen ligger  förhållandevis  närar&gt;
de  uppsatta  målen.  Som  enr&gt;
jämförelse nämner regeringen  att  endast 4 av 28r&gt;
verksamhetsmål uppnåddes under år 2000.r&gt;
Regeringens bedömning är att domstolarnas  samlader&gt;
måluppfyllelse är god. Regeringen serr&gt;
verksamhetsmålen främst som ett uttryck förr&gt;
medborgarperspektivet i reformarbetet. Syftetr&gt;
är att söka nå mål som framstår som rimliga och som kanr&gt;
fungera  som utgångspunkt för enr&gt;
uppföljning  av  reformarbetet.  Regeringen  avser  att  ir&gt;
det  fortsatta  budgetarbetetr&gt;
återkomma till verksamhetsmålen och överväga i vilkenr&gt;
omfattning dessa bör justeras ellerr&gt;
förändras.r&gt;
r&gt;
Utskottet vill för sin del framhålla att de uppsattar&gt;
verksamhetsmålen och redovisningenr&gt;
av  måluppfyllelsen utgör ett värdefullt beslutsunderlagr&gt;
för riksdagen.  När  det  gällerr&gt;
själva  måluppfyllelsen  kan  konstateras  att  den  ökatr&gt;
sedan förra året. Detta gällerr&gt;
oavsett  om  man  ser  till  antalet uppfylldar&gt;
verksamhetsmål eller  hur  resultaten  förr&gt;
respektive mål förändrats.r&gt;
r&gt;
Såvitt gäller tingsrätter, hovrätter, länsrätter ochr&gt;
kammarrätter synes måluppfyllelsenr&gt;
koncentrerad till balanserna och då särskilt balanserna avr&gt;
äldre mål. Samtidigt har dessar&gt;
domstolar svårt med måluppfyllelsen  när  det  gällerr&gt;
medianåldern  på avgjorda mål. Denr&gt;
huvudsakliga bild som detta beskriver är enr&gt;
domstolsorganisation där de balanserade målenr&gt;
inte  är  oroväckande  gamla  samtidigt  som inkomna målr&gt;
behandlas tämligen  snabbt.  Attr&gt;
måluppfyllelsen inte synes så god vad gäller  medianåldernr&gt;
för avgjorda mål framstår i der&gt;
flesta fall inte som oroväckande mot bakgrund av  de  högar&gt;
mål  som  ställts  upp  -  enr&gt;
medianålder på avgjorda brottmål i tingsrätt om tvår&gt;
månader är ett högt ställt krav.r&gt;
r&gt;
Även  om helhetsintrycket alltså är positivt kanr&gt;
utskottet samtidigt konstatera att detr&gt;
också finns  vissa  problem. För vissa verksamhetsmål harr&gt;
resultatet försämrats. Särskiltr&gt;
gäller detta skattemålen  i  kammarrätt  där  redanr&gt;
utgångsläget med en medianålder på 16r&gt;
månader under år 2000 för avgjorda mål var klartr&gt;
otillfredsställande.  Handläggningen  ir&gt;
kammarrätt  visar nu på ett sämre eller oförändratr&gt;
resultat. Försämringarna - som inte ärr&gt;
särskilt stora  jämfört med resultatet för år 2000 - ärr&gt;
dessutom i huvudsak koncentrerader&gt;
till just de verksamhetsmål  som  har  med  balanserna  avr&gt;
äldre mål att göra. Utskottetr&gt;
konstaterar att medborgarperspektivet kräver att detr&gt;
vidtas åtgärder  för  att komma tillr&gt;
rätta med långa handläggningstider. I sammanhanget noterarr&gt;
utskottet att Domstolsverket ir&gt;
sin utvärdering av reformen med prövningstillstånd ir&gt;
kammarrätt föreslagit att ett sådantr&gt;
krav  skall  gälla även i skattemålen (DV-rapport 2002:4).r&gt;
Rapporten remissbehandlas  förr&gt;
närvarande och remisstiden går ut den 27 januari 2003.r&gt;
r&gt;
När det sedan  gäller  de  högsta  instanserna  ärr&gt;
deras  uppgift  i  instansordningenr&gt;
huvudsakligen begränsad till att svara förr&gt;
rättsbildningen. Resultatet av  verksamheten ir&gt;
dessa organ bör snarast bedömas utifrån andrar&gt;
utgångspunkter än hur snabbt målen  avgörs,r&gt;
även om tidsfaktorn inte kan frånkännas betydelse även ir&gt;
dessa fall.r&gt;
r&gt;
Sammanfattningsvis  har ingenting framkommit somr&gt;
motsäger regeringens bedömning av  attr&gt;
domstolarnas samlade måluppfyllelse är god.r&gt;
r&gt;
Rättshjälpsmyndigheten skall snabbt och korrekt hanterar&gt;
rättshjälpsfrågor. Omloppstidenr&gt;
för ärenden hos myndigheten  minskade från åtta till sexr&gt;
dagar, vilket utskottet i likhetr&gt;
med regeringen anser vara ett mycket gott resultat.r&gt;
r&gt;
Antalet inkommande ärenden till hyres- ochr&gt;
arrendenämnderna ökade med ca 7 %. Samtidigtr&gt;
ökade antalet avgjorda ärenden.  Även  om  balansernar&gt;
ökat  med drygt 11 % är resultatetr&gt;
enligt regeringen att bedöma som tillfredsställande.r&gt;
Utskottet  har ingen erinran mot denr&gt;
bedömningen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Prioriteringar inför budgetåret 2003r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen anför i budgetpropositionen attr&gt;
domstolsväsendet skall fortsätta utvecklas förr&gt;
att motsvara högt ställda krav på verksamheten.r&gt;
Reformarbetet skall inriktas på renodlingr&gt;
av  arbetsuppgifter  och  arbetsformer.  Det processuellar&gt;
regelverket  skall  förbättras.r&gt;
Tingsrätternas organisation skall reformeras  för  attr&gt;
stärka  domstolarna och därigenomr&gt;
bl.a.  skapa förbättrade förutsättningar förr&gt;
kompetensutveckling och  specialisering.  Der&gt;
satsningar som genomförs skall noga följas upp ochr&gt;
utvärderas.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottet har inget att invända mot vad regeringenr&gt;
anfört.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Anslagetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I tabellen nedan finns en jämförelse av regeringens ochr&gt;
oppositionens förslag till anslagr&gt;
för domstolsväsendet år 2003.r&gt;
r&gt;
r&gt;
(Beloppen anges i tusental kronor)r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|Anslag   |Prop.    | m     |  fp      |  kd     |  cr&gt;
|r&gt;
|2002     | 2003    | |    |   | |r&gt;
|inkl. TB |   | |    |   | |r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|3 634    |3 667    |+  81  |+  100    |+  160   |  -r&gt;
|r&gt;
| 792     | 435     |500    | 000      | 000     | |r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
Från anslaget  betalas kostnaderna för de allmännar&gt;
domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna,r&gt;
hyresnämnderna, arrendenämnderna och Domstolsverket.r&gt;
Härutöver betalas från anslaget kostnaderna förr&gt;
Rättshjälpsmyndigheten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
För år 2002 uppgår domstolsväsendets anslag, inklusiver&gt;
medel som tillförts på tilläggsbudget, tillr&gt;
knappt 3 635 miljoner  kronor.  Vid ingången av åretr&gt;
fanns också ett anslagssparande om 140 miljonerr&gt;
kronor. Utgiftsprognosen för år 2002  är  beräknad tillr&gt;
knappt 3 696 miljoner kronor. Innevarande årr&gt;
kommer utgifterna att överstiga anvisade medel,  ochr&gt;
anslagssparandet  kommer  enligt vad utskottetr&gt;
inhämtat uppskattningsvis att minska till ca 80 miljonerr&gt;
kronor.r&gt;
r&gt;
Regeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 på 3 667r&gt;
435 000 kr. I anslagsberäkningen har hänsynr&gt;
bl.a.  tagits  till  beräknade  utgiftsökningar förr&gt;
löner, lokaler och övriga förvaltningskostnader,r&gt;
vilket medfört en höjning av anslaget  med  ca  101r&gt;
miljoner  kronor. Vidare har de schablonmässigtr&gt;
beräknade begränsningarna av statlig konsumtionr&gt;
inneburit en sänkning av anslaget med ca 26 miljonerr&gt;
kronor. Dessutom föreslås en ramhöjning med 21 miljonerr&gt;
kronor för  att  kompensera för de kostnaderr&gt;
som inrättandet av miljödomstolarna medfört. Regeringenr&gt;
föreslår härutöver  en sänkning av ramen medr&gt;
4,4 miljoner kronor med anledning av attr&gt;
Sjöfartsregistret numera förs hos Sjöfartsverket  ochr&gt;
inter&gt;
vid Stockholms tingsrätt. Härutöver görs ett antalr&gt;
justeringar för tidigare engångsbelopp.r&gt;
r&gt;
I  motion  Ju370 (m) yrkas en höjning av anslaget medr&gt;
81,5 miljoner kronor. En höjning av anslagetr&gt;
med 100 miljoner kronor begärs i motionerna Fi232 ochr&gt;
Ju364, båda (fp). I motion Ju346 (kd) yrkas enr&gt;
höjning med 160 miljoner kronor. Motionsyrkandenar&gt;
motiveras i huvudsak med att ökade resurser behövsr&gt;
för att möta belastningen på domstolarna.r&gt;
r&gt;
Utskottet har  behandlat  anslagsyrkandena ovan ir&gt;
avsnittet Utgiftsramen och anslagen. Som framgårr&gt;
där föreslår utskottet att riksdagen antar regeringensr&gt;
förslag och avslår motionsyrkandena.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Domstolsverkets ställningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I motionerna K379 och Ju236,  båda (m), begärs att det ir&gt;
stället för Domstolsverket skall införas enr&gt;
självständig domstolsadministration.  Motionärernar&gt;
anser att en domstolsstyrelse bör inrättas efterr&gt;
dansk  modell. Även i motion Ju249 (c) begärs attr&gt;
Domstolsverket  skall  avskaffas,  men  här  anserr&gt;
motionärerna att den verksamhet som i dag ligger pår&gt;
verket skall decentraliseras.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringsformen  upptar  i  11 kap. bestämmelser tillr&gt;
skydd för domstolarnas självständighet. En ir&gt;
detta hänseende central bestämmelse  är  11  kap. 2 §r&gt;
vari föreskrivs att ingen myndighet, ej hellerr&gt;
riksdagen, får bestämma hur domstol skall döma  i  detr&gt;
enskilda  fallet  eller hur domstol i övrigtr&gt;
skall tillämpa rättsregel i särskilt fall.r&gt;
r&gt;
Domstolsverket inrättades den 1 juli 1975 (prop. 1974:1r&gt;
bil. 4, JuU6, rskr. 128).r&gt;
r&gt;
Utskottet  hade  år  1972  att ta ställning till detr&gt;
principiella förslaget om  inrättande  av  enr&gt;
central förvaltningsmyndighet  för  domstolsväsendetr&gt;
(prop.  1972:1  bil.  4,  JuU8, rskr. 159). Der&gt;
farhågor  som  i en då behandlad motion uttalats för attr&gt;
domstolarnas självständighet  skulle  kunnar&gt;
äventyras av beslutet  att  inrätta  en sådan myndighetr&gt;
föranledde utskottet att, i överensstämmelser&gt;
med uttalanden i direktiven för Domstolsverksutredningenr&gt;
och  i denna utrednings betänkande, mycketr&gt;
bestämt  framhålla  att  tillskapandet  av  en  centralr&gt;
förvaltningsmyndighet  för  domstolsväsendetr&gt;
självfallet inte fick innebära något som helst ingrepp ir&gt;
domstolarnas självständighet och integritetr&gt;
när det gällde den dömande verksamheten. Att så inter&gt;
blev fallet var en rättssäkerhetsfråga av storr&gt;
vikt som borde ägnas särskild uppmärksamhet i dettar&gt;
sammanhang. Framför allt borde enligt utskottetsr&gt;
mening  övervägas  den  problematik  som  sammanhängder&gt;
med  gränsdragningen   mellan   dömande  ochr&gt;
administrativ   verksamhet.  Utskottet  förutsatte  attr&gt;
så  skedde  i  det  fortsatta  arbetet  medr&gt;
fastläggandet  av   verkets  ställning,  organisationr&gt;
och  arbetsuppgifter.  I  sammanhanget  kunder&gt;
framhållas  att  ett  domstolsverk   självfallet   ir&gt;
vanlig   ordning   skulle   bli   underkastatr&gt;
justitieombudsmännens och justitiekanslerns tillsyn samtr&gt;
att vederbörande statsråd hade att  se tillr&gt;
att  verksamheten  hölls inom den ram som Kungl. Maj:tr&gt;
och riksdagen gemensamt dragit upp. Man kunder&gt;
också utgå från att  domstolarna  själva  hader&gt;
förutsättningar att tillse att ifrågavarande gränserr&gt;
inte överskreds (JuU 1972:8 s. 4).r&gt;
r&gt;
I  samband  med  behandlingen  av  propositionen  medr&gt;
förslag   till  organisation  av  den  nyar&gt;
centralmyndigheten för domstolsväsendet m.m. (prop.r&gt;
1974:149) återkom utskottet till de principiellar&gt;
frågorna  kring  myndighetens  ställning  (JuU  1975:1,r&gt;
rskr.  1). Härvid anförde  utskottet  bl.a.r&gt;
följande.r&gt;
r&gt;
När  det  nu  gällde att dra upp de närmare riktlinjernar&gt;
för den nya  domstolsförvaltningen  viller&gt;
utskottet framhålla  att  avsikten inte var - och inter&gt;
heller hade varit - att Domstolsverket skuller&gt;
anförtros andra uppgifter än  sådana  som  var  av  rentr&gt;
administrativ  karaktär. Att den egentligar&gt;
verksamheten  inom  domstolsväsendet,  den  dömande ochr&gt;
rättstillämpande verksamheten,  måste  fallar&gt;
utanför Domstolsverkets kompetensområde följde  redanr&gt;
av  stadgandet i 11 kap. 2 § regeringsformen.r&gt;
För  den  dömande  verksamheten  hade  också  byggtsr&gt;
upp  en  särskild   instansordning.   Att   enr&gt;
centralmyndighet  på  domstolsväsendets  område  sålundar&gt;
inte hade att handlägga ärenden rörande denr&gt;
egentliga verksamheten inom förvaltningsområdet gavr&gt;
myndigheten  en särställning i förhållande tillr&gt;
andra centrala ämbetsverk och blev av avgörander&gt;
betydelse vid fastläggandet av dess uppgifter.r&gt;
r&gt;
Som  utskottet  hade uttalat år 1972 var det enr&gt;
rättssäkerhetsfråga  av  stor  betydelse  att  denr&gt;
grundläggande  principen   om  domstolarnasr&gt;
självständighet  i  den  dömande  och  rättstillämpander&gt;
verksamheten upprätthölls. Med beaktande härav ansågr&gt;
utskottet, i likhet med departementschefen, attr&gt;
det i centralmyndighetens instruktion  skulle  tas in enr&gt;
erinran om att myndigheten vid fullgörandetr&gt;
av  sina åligganden hade att iaktta principen omr&gt;
domstolarnas  grundlagsfästa  självständighet  vidr&gt;
fullgörandet  av  de  dömande  och rättstilllämpander&gt;
uppgifterna. I enlighet härmed borde det enligtr&gt;
utskottets mening av instruktionen  också  framgå  attr&gt;
centralmyndighetens  åligganden skulle gällar&gt;
enbart  den  administrativa verksamheten inomr&gt;
förvaltningsområdet. Av vad nu sagts  följde  att  detr&gt;
genom Domstolsverkets  inrättande  huvudsakligenr&gt;
tillskapats  möjligheter  för  domstolarna  att får&gt;
kvalificerad  service  i  frågor  av  den  art  somr&gt;
dittills  hade  ankommit  på  Domstolsväsendetsr&gt;
organisationsnämnd.  Något  subordinationsförhållander&gt;
av  för  svensk förvaltning sedvanlig  modellr&gt;
skulle däremot inte komma till stånd (s. 13).r&gt;
r&gt;
Beaktandet  av  självständighetsprincipen föranledde,r&gt;
fortsatte utskottet,  en  begränsning  i  der&gt;
uppgifter som skulle  ankomma  på  Domstolsverket  pår&gt;
grund av dess ansvar för att verksamheten inomr&gt;
förvaltningsområdet  bedrevs  effektivt  och rationellt.r&gt;
Centralmyndigheten  borde  verka  för  attr&gt;
verksamheten bedrevs effektivt, men effektivitetskravetr&gt;
fick inte drivas så långt att det inkräktader&gt;
på det viktiga allmänna intresset av rättssäkerhetensr&gt;
upprätthållande.  Vad det för verkets del varr&gt;
fråga  om var att genom en rationellt avpassadr&gt;
organisation och genom ändamålsenliga  administrativar&gt;
rutiner  skapa  förutsättningar för effektivt arbetander&gt;
och i sin verksamhet självständiga domstolarr&gt;
för vilka allmänheten  hyste  förtroende.  Medr&gt;
effektivitet  måste i detta sammanhang i första handr&gt;
avses säkerhet i dömandet (s. 14 f).r&gt;
r&gt;
År 1980 beslöt regeringen att tillkalla en särskildr&gt;
utredare  med  uppgift  att följa upp 1975 årsr&gt;
reform av domstolsadministrationen. Enligt direktivenr&gt;
skulle utredaren bl.a. undersöka  om principenr&gt;
om   domstolarnas   självständighet   trätts   för  närr&gt;
genom  Domstolsverkets  verksamhet  och  omr&gt;
uppgiftsfördelningen  i administrativt hänseende  mellanr&gt;
domstolarna,  verket  och  regeringen  varr&gt;
ändamålsenlig. I promemorian  Domstolsverket  ochr&gt;
domstolarna  (Ds Ju 1982:3) anförde utredaren attr&gt;
Domstolsverkets verksamhet inte hade medfört någotr&gt;
intrång i domstolarnas  självständighet  samt attr&gt;
verket  syntes  ha  ägnat sig åt angelägna uppgifter ochr&gt;
hade gjort en riktig prioritering av dessa.r&gt;
Utredningen  framhöll  att  Domstolsverketsr&gt;
servicefunktion  gentemot  domstolarna  var  den  allrar&gt;
viktigaste av  verkets uppgifter och att andra, i ochr&gt;
för sig angelägna, uppgifter inte borde ges enr&gt;
sådan omfattning att serviceverksamheten till någon delr&gt;
eftersattes.r&gt;
r&gt;
Domstolsverkets   verksamhet  regleras  numera  ir&gt;
förordningen  (1988:317)  med  instruktion  förr&gt;
Domstolsverket. Av denna  framgår  att verket är centralr&gt;
förvaltningsmyndighet för bl.a. de allmännar&gt;
domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna (1r&gt;
§). Vidare gäller att verket, med iakttagander&gt;
av  domstolarnas  självständighet enligtr&gt;
regeringsformen  vid  fullgörande  av  deras  dömander&gt;
ochr&gt;
rättstillämpande uppgifter,  skall,  utöver  vad  somr&gt;
följer  av  särskilda bestämmelser, inom sittr&gt;
verksamhetsområde  i administrativt hänseende leda ochr&gt;
samordna verksamheten,  meddela  föreskrifterr&gt;
och allmänna råd samt  se till att verksamheten bedrivsr&gt;
effektivt. Verket får inte föreskriva att enr&gt;
viss rotel eller ett visst  mål  eller  ärende skallr&gt;
tilldelas en viss enskild domare eller på annatr&gt;
sätt bestämma hur dömande uppgifter skall fördelasr&gt;
mellan enskilda domare (2 §).r&gt;
r&gt;
I en år 1992 inom Justitiedepartementet  upprättadr&gt;
promemoria, Domstolsväsendet - Organisation ochr&gt;
administration i framtiden (Ds 1992:38), föreslogs  attr&gt;
Domstolsverket  skulle  avvecklas  och dessr&gt;
uppgifter  fördelas  mellan  Regeringskansliet,  ettr&gt;
centralt  stabsorgan  och  domstolarna.  Efterr&gt;
remisskritik fullföljdes inte förslaget (prop.r&gt;
1992/93:100 bil. 3 s. 26).r&gt;
r&gt;
I  Danmark  ankommer,  enligt  vad  utskottet antecknader&gt;
i sitt budgetbetänkande hösten 2000 (bet.r&gt;
2000/01:JuU1  s.  64  f), frågor om domstolsväsendetsr&gt;
administration  och  budget  på  en  särskildr&gt;
statsinstitution, benämnd  Domstolsstyrelsen.  Dennar&gt;
inrättades år 1998 genom en särskild lag, lovenr&gt;
1998-04-26 nr 401 om Domstolsstyrelsen. Av förarbetenar&gt;
till lagen framgår att ett särskilt syfte medr&gt;
denna varit att markera domstolarnas självständiga ochr&gt;
oavhängiga ställning.r&gt;
r&gt;
Enligt lagen är Domstolsstyrelsen en självständigr&gt;
statsinstitution som leds av en styrelse och enr&gt;
direktör.  Justitieministern  har  ingenr&gt;
instruktionsrätt   gentemot  Domstolsstyrelsen,  ochr&gt;
dessr&gt;
avgöranden   kan   inte   heller   överklagas   tillr&gt;
ministern.  Det  föreligger   således   ingetr&gt;
subordinationsförhållande  mellan  justitieministernr&gt;
och Domstolsstyrelsen,  och  justitieministernr&gt;
utövar  inte  heller  någon  tillsyn  överr&gt;
Domstolsstyrelsens   verksamhet.  Justitieministernr&gt;
harr&gt;
emellertid  rätt  att  begära  upplysningar  omr&gt;
verksamheten.  Skulle  de  danska  statsrevisorernar&gt;
framställa allvarliga anmärkningar mot Domstolsstyrelsenr&gt;
med anledning av  företagen  revision,  kanr&gt;
vidare  justitieministern  ålägga  Domstolsstyrelsenr&gt;
att vidta de åtgärder som statsrevisorerna ochr&gt;
justitieministern  är  ense  om.  Efterkommerr&gt;
Domstolsstyrelsen  inte  ett  sådant  åläggande,  kanr&gt;
justitieministern avsätta dess styrelse.r&gt;
r&gt;
Styrelsen  är  det överordnade ledningsorganet förr&gt;
Domstolsstyrelsen  och  har  det  övergripander&gt;
ansvaret för dess  verksamhet.  Styrelsen  skall  sörjar&gt;
för  en ansvarig och ändamålsenlig drift avr&gt;
domstolarna. Häri ligger en rätt att företa ändringar ir&gt;
domstolsadministrationen  i  syfte att säkrar&gt;
en rättssäker och samtidigt effektiv drift avr&gt;
domstolarna.r&gt;
r&gt;
Styrelsen  skall  vidare  fatta  beslut i alla frågor somr&gt;
är av väsentlig betydelse. Hit  hör  attr&gt;
upprätta Domstolsstyrelsens förslag  till  budget  förr&gt;
det  kommande  budgetåret och att besluta omr&gt;
fördelningen av beviljade medel på de olikar&gt;
myndigheterna.r&gt;
r&gt;
Styrelsen består av elva ledamöter, vilka utses avr&gt;
justitieministern. I styrelsen ingår en ledamotr&gt;
från  Högsta domstolen (Höjesteret), två hovrättsdomare,r&gt;
två underrättsdomare,  en  företrädare  förr&gt;
övrig juridisk  personal  vid  domstolarna,  tvår&gt;
företrädare  för den administrativa personalen vidr&gt;
domstolarna, en advokat och två ledamöter som skall har&gt;
särskild  erfarenhet  av  samhällsfrågor  ochr&gt;
ledningsfrågor. Ledamöterna från Högsta domstolen ochr&gt;
överrätterna utses efter förslag av respektiver&gt;
domstol,  advokatledamoten  på  förslag  avr&gt;
advokatsamfundet. Övriga ledamöter föreslås i formerr&gt;
somr&gt;
justitieministern överenskommer med berördar&gt;
personalorganisationer.r&gt;
r&gt;
Ledamöter av folketinget eller kommunala församlingar kanr&gt;
inte ingå i styrelsen.r&gt;
r&gt;
Domstolsstyrelsen står inte under tillsyn av folketingetsr&gt;
ombudsman.r&gt;
r&gt;
Styrelsens ledamöter utses för fyra år och kan få förnyatr&gt;
mandat.r&gt;
r&gt;
Den dagliga ledningen av Domstolsstyrelsen utövas av enr&gt;
direktör i enlighet med de anvisningar ochr&gt;
riktlinjer som styrelsen bestämmer.r&gt;
r&gt;
Om  en  ledamot av styrelsen gör sig skyldig  till  grovr&gt;
försummelse  i  tjänsten   eller  eljestr&gt;
uppträder på  ett  sätt  som  i  betydande  grad  rubbarr&gt;
tilltron till att ledamoten kan utföra sittr&gt;
uppdrag på ett betryggande sätt, kan justitieministernr&gt;
vid  domstol  (Den  Saerlige  Klageret) förar&gt;
talan om att ledamoten skall avsättas.r&gt;
r&gt;
Domstolsstyrelsen inledde sin verksamhet den 1 julir&gt;
1999.r&gt;
r&gt;
Utskottet  har  behandlat  motionsyrkanden  motsvarander&gt;
de  nu  aktuella vid ett flertal tidigarer&gt;
tillfällen. Senast skedde det hösten 2001 (bet.r&gt;
2001/02:JuU1 s. 69 f).  Utskottet  fann då inte skälr&gt;
att  ändra sitt tidigare ställningstagande i frågan, somr&gt;
går ut på att den nuvarande  organisationenr&gt;
fungerar väl.r&gt;
r&gt;
Utskottet  anser  inte  att  det framkommit något som nur&gt;
motiverar en annan bedömning av frågan omr&gt;
Domstolsverkets ställning gentemot  domstolarna.r&gt;
Utskottet  konstaterar  i likhet med vad som sagtsr&gt;
tidigare  att  Domstolsverkets  verksamhet  inte  ir&gt;
något  hänseende får inkräkta  på  domstolarnasr&gt;
självständighet  i  deras  rättstillämpande och dömander&gt;
verksamhet.  Domstolsverkets  uppgift  är  ir&gt;
stället att tillhandahålla kvalificerad  service åtr&gt;
domstolarna i administrativa frågor. Visserligenr&gt;
bör  Domstolsverket  eftersträva  attr&gt;
domstolsorganisationen   är   effektiv,  men  utskottetr&gt;
villr&gt;
understryka  att strävan efter effektivitet inte får går&gt;
ut över rättssäkerheten.  Enligt  utskottetsr&gt;
uppfattning kommer det nu redovisade synsättet också välr&gt;
till uttryck i Domstolsverkets instruktion.r&gt;
Att  verket  inom   dessa  ramar  bidrar  medr&gt;
beslutsunderlag  till  regeringens  reformarbete  medr&gt;
domstolsorganisationen ser utskottet som naturligt. Motr&gt;
denna bakgrund ser utskottet ingen anledningr&gt;
att förorda en utredning  om  Domstolsverkets  ställningr&gt;
i förhållande till domstolarna. Motionernar&gt;
K379, Ju236 och Ju249 i nu behandlade delar bör avslåsr&gt;
av riksdagen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Domstolsorganisationenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Bakgrundr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen överlämnade i april 2000 en skrivelse tillr&gt;
riksdagen, Reformeringen av domstolsväsendet -r&gt;
en handlingsplan (skr. 1999/2000:106). I handlingsplanenr&gt;
beskrev  regeringen  de  allmänna principerr&gt;
som  borde  bilda  utgångspunkt vid reformeringen avr&gt;
domstolsväsendet. Riksdagen ställde  sig  bakomr&gt;
dessa utgångspunkter  liksom  regeringens  tankar  ir&gt;
fråga  om de organisatoriska lösningarna (bet.r&gt;
1999/2000:JuU22, rskr. 255).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Våren 2001 informerade regeringen riksdagen om hurr&gt;
reformarbetet i domstolarna utvecklatsr&gt;
(skr. 2000/01:112). I den skrivelsen redogjordes bl.a. förr&gt;
de organisatoriska förändringarr&gt;
av tingsrättsorganisationen som genomförts, beslutats ochr&gt;
planerats. Vidare redogjordesr&gt;
för flera av de utredningar i övrigt av organisationen somr&gt;
då pågick. Riksdagen ställder&gt;
sig bakom även den skrivelsen (bet. 2000/01:JuU29, rskr.r&gt;
283).r&gt;
r&gt;
Reformarbetets inriktningr&gt;
r&gt;
r&gt;
I enlighet med handlingsplanen ligger följande allmännar&gt;
principer  till  grund  för reformeringen avr&gt;
domstolsväsendet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Domstolarna bör finnas på sådana platser i landet att der&gt;
allra flesta medborgarna  har ett rimligtr&gt;
avstånd  till  en  tingsrätt.  För  att  även  ir&gt;
framtiden klara en snabb och kompetent handläggningr&gt;
fordras en stärkt beredningsorganisation, som kanr&gt;
renodla domarens arbete till verksamhet som kräverr&gt;
domarens kompetens. För att åstadkomma detta behövs  ettr&gt;
större  målunderlag än vad de allra minstar&gt;
tingsrätterna   numera  har.  Målunderlaget  bör  varar&gt;
tillräckligt  stort   för   att   möjliggörar&gt;
specialisering. För att säkerställa ett brettr&gt;
rekryteringsunderlag måste man se till att domstolarnar&gt;
är attraktiva arbetsplatser  med  god arbetsmiljö ochr&gt;
goda möjligheter till personlig utveckling förr&gt;
de anställda. Behovet av kompetensutveckling  måster&gt;
kunna  tillgodoses. Starka praktiska skäl talarr&gt;
för  en  bättre  geografisk  samordning  medr&gt;
rättsväsendets övriga  myndigheter,  framför  allt  medr&gt;
åklagarorganisationen.r&gt;
r&gt;
Den organisatoriska lösningen bör vara att  störrer&gt;
domkretsar  skapas. Här arbetar regeringen medr&gt;
tre olika modeller. Den första går ut på att tingsrätterr&gt;
läggs samman.  Den  andra  lösningen är attr&gt;
verksamheten  bedrivs  i en domkrets med permanentr&gt;
verksamhet på flera orter. Detta innebär  att  der&gt;
befintliga domstolarna bildar  en myndighet med kanslierr&gt;
på flera orter. En tredje lösning är att, ir&gt;
de fall målunderlaget inte bär permanent  verksamhet  pår&gt;
mer  än  en  ort, tillgängligheten och denr&gt;
lokala förankringen tillgodoses genom att domstolen harr&gt;
s.k. tingsställe  vid  en eller flera orter.r&gt;
Med tingsställe menas att personal från kansliorten medr&gt;
viss regelbundenhet besöker  orten  i  frågar&gt;
för att hålla sammanträden för företrädesvisr&gt;
huvudförhandling i brottmål.r&gt;
r&gt;
I   motionerna   Ju246  och  Ju249,  båda  (c),  krävsr&gt;
ett  bibehållande  av  en  decentraliseradr&gt;
tingsrättsorganisation.  I  motion Ju209 (c) understryksr&gt;
värdet av notarietjänstgöring vid en mindrer&gt;
tingsrätt.r&gt;
r&gt;
Vid behandlingen av regeringens skrivelse våren 2001r&gt;
behandlade utskottet yrkanden om vikten av enr&gt;
lokalt förankrad rättskipning  över  hela  landet.r&gt;
Utskottet pekade då på att en av utgångspunkternar&gt;
för reformeringen är att domstolarna skall finnas  pår&gt;
sådana  platser  i landet att de allra flestar&gt;
medborgarna har ett rimligt avstånd till en tingsrätt.r&gt;
Den geografiska närheten  till  domstolen ochr&gt;
domstolens lokala förankring i allmänhet menader&gt;
utskottet måste få väga tungt. Utskottet  ansåg  attr&gt;
avståndsfaktorn  också  hade  beaktats  vid der&gt;
genomförda och beslutade organisationsförändringarna.r&gt;
Avslutningsvis  konstaterade  utskottet  att  det  inter&gt;
kunde  anses  föreligga  någon  principiellr&gt;
meningsmotsättning mellan utskottet och motionärerna  ir&gt;
denna fråga, och motionerna avstyrktes (bet.r&gt;
2000/01:JuU29 s. 6).r&gt;
r&gt;
Utskottet hänvisade till detta uttalande när det förrar&gt;
hösten  behandlade ett yrkande liknande der&gt;
nu aktuella (bet. 2001/02:JuU1 s. 70 f).r&gt;
r&gt;
Utskottet vidhåller denna uppfattning och föreslår attr&gt;
riksdagen  avslår  motionerna  Ju209, Ju246r&gt;
och Ju249 i denna del.r&gt;
r&gt;
En  annan  av de principer som gäller för reformarbetetr&gt;
är en bättre samordning med rättsväsendetsr&gt;
övriga myndigheter.  Enligt  utskottets mening fårr&gt;
önskemålet i motion Ju364 (fp) - vari understryksr&gt;
vikten av att samordna tingsrätternas  geografiskar&gt;
områden  med polisen och åklagarorganisationen -r&gt;
anses tillgodosett genom de riktlinjer som lagts fast.r&gt;
Utskottet  föreslår  att motion Ju364 i dennar&gt;
del avslås.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Domkretsindelningenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I motionerna Ju249 och Ju358, båda (c), samt i motionr&gt;
Ju339 (kd) begärs att tingsrättsorganisationenr&gt;
skall beslutas av riksdagen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Enligt  11 kap. 4 § regeringsformen gäller bl.a. attr&gt;
föreskrifter om huvuddragen  av  domstolarnasr&gt;
organisation  meddelas  i lag. I 1 kap. 1 §r&gt;
rättegångsbalken föreskrivs inledningsvis att tingsrättr&gt;
är allmän underrätt och,  om  ej  annat  är föreskrivet,r&gt;
första domstol. Av paragrafens andra stycker&gt;
framgår att domsaga är tingsrättens domkrets och attr&gt;
regeringen förordnar om indelningen i domsagor.r&gt;
Denna ordning har gällt sedan år 1969.r&gt;
r&gt;
Tingsrätternas domkretsar bestäms genom  förordningenr&gt;
(1982:996)  om rikets indelning i domsagor.r&gt;
Även  om det sålunda är regeringen som bestämmer omr&gt;
indelningen i domsagor  och  därmed  om  antaletr&gt;
tingsrätter  får,  med  hänsyn  till  de  ändringar  ir&gt;
anslagsbehov  och personaluppsättning som enr&gt;
domsagoreglering kan föranleda, riksdagen ofta ettr&gt;
avgörande inflytande på frågan (se betänkandet Nyr&gt;
domkretsindelning för underrätterna, SOU 1967:4 s.r&gt;
32).r&gt;
r&gt;
Utskottet har under de senaste åren återkommander&gt;
behandlat den här aktuella  frågan. Senast skedder&gt;
detta  hösten  2001.  Utskottet hänvisade då tillr&gt;
tidigare ställningstaganden som sammanfattningsvisr&gt;
innebär att det inte finns anledning att lagreglerar&gt;
domkretsindelningen eller på annat sätt överförar&gt;
beslutanderätten till riksdagen.  Utskottet  förordader&gt;
liksom  tidigare den nuvarande ordningen därr&gt;
regeringen informerar riksdagen om kommander&gt;
förändringar. Att regeringen i sina övervägandenr&gt;
beaktarr&gt;
vad  riksdagen  uttalat  om  principerna förr&gt;
domstolsorganisationen har  utskottet  ansett  vara  enr&gt;
självklarhet (se bet. 2001/02:JuU1 s. 72).r&gt;
r&gt;
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan, ochr&gt;
utskottet föreslår att motionerna Ju249, Ju339r&gt;
och Ju358 i här behandlade delar avslås.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det fortsatta reformarbetetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Som nämnts inledningsvis redogjorde  regeringen  i enr&gt;
skrivelse våren 2001 för genomförda, beslutader&gt;
och planerade förändringar av tingsrättsorganisationen.r&gt;
Vidare lämnade regeringen en redogörelse förr&gt;
sådana organisationsprojekt som Domstolsverket tillsattr&gt;
beträffande  vissa  tingsrätter.  Samtidigtr&gt;
aviserade  regeringen  att  den  under  hösten  2001r&gt;
avsåg att påbörja en utvärdering av genomfördar&gt;
förändringar av tingsrättsorganisationen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottet underströk vid behandlingen av regeringensr&gt;
skrivelse  för  sin  del  vikten  av  att der&gt;
organisationsförändringar som genomförs också följs uppr&gt;
och utvärderas (bet. 2000/01:JuU29 s. 8  f).r&gt;
Det  fanns  enligt utskottet emellertid inte anledningr&gt;
att avvakta med att genomföra de förändringarr&gt;
som redan planerats.  Såvitt  gällde  övriga  initierader&gt;
projekt och utredningar ansåg utskottet attr&gt;
resultatet av utvärderingen borde avvaktas innanr&gt;
organisationsförändringar  genomförs,  såvida  detr&gt;
inte  är  oundgängligen  nödvändigt  för verksamhetensr&gt;
fullgörande. Motionsönskemålet i motion Ju339r&gt;
(kd)  om  att  riksdagen skall uttala att  inga  beslutr&gt;
om  nedläggningar  skall  fattas  innan  enr&gt;
utvärdering gjorts får anses vara tillgodosett medr&gt;
nämnda uttalande från utskottet. Motionen i dennar&gt;
del bör avslås av riksdagen.r&gt;
r&gt;
Den aviserade  utvärderingen  har nu påbörjats. Arbetetr&gt;
inleddes med att Riksrevisionsverket (RRV)r&gt;
fick i uppdrag att granska de förändringar  avr&gt;
tingsrättsorganisationen  som genomförts under tidenr&gt;
1999-2001. Verket skulle granska om förändringarnar&gt;
skapat större förutsättningar  för  att  uppnå der&gt;
mål som regeringen ställt upp för reformeringen avr&gt;
tingsrättsorganisationen.r&gt;
r&gt;
Uppdraget  har  redovisats  i rapporten Tingsrätter ir&gt;
förändring (RRV 2002:9). Verket bedömer  attr&gt;
målet att bibehålla tillgängligheten  i  allt väsentligtr&gt;
har kunnat uppnås. Vidare anser RRV att denr&gt;
geografiska samordningen har ökat mellan domstolarnar&gt;
och  åklagare  och  kriminalvård.  Vidare  gerr&gt;
enbart det faktum att en tingsrätt ökat i storlekr&gt;
förbättrade möjligheter att pröva olika former förr&gt;
förstärkning  av beredningsorganisationen. I fråga omr&gt;
möjligheterna till specialisering anför verketr&gt;
att de ökat, samtidigt som det sägs att domare vid der&gt;
flesta tingsrätter menat att målunderlaget förr&gt;
specialisering  inte  är  tillräckligt  stort.r&gt;
Förutsättningarna  för personalrekrytering anser sigr&gt;
verket  inte kunna bedöma. Slutligen anser RRV attr&gt;
förutsättningarna  för  kompetensutveckling  ökatr&gt;
något vid de större tingsrätterna.r&gt;
r&gt;
Härefter  har regeringen beslutat att ge en särskildr&gt;
utredare i uppdrag att göra en utvärdering avr&gt;
de förändringar  av  tingsrättsorganisationen  somr&gt;
genomförts  under åren 1999-2001 (dir. 2002:69).r&gt;
Utredaren  skall  med  utgångspunkt från RRV:sr&gt;
granskning bedöma hur  de  genomförda  förändringarnar&gt;
förhåller  sig  till  de  mål   som  regeringen  harr&gt;
ställt  upp  för  arbetet  med  att  reformerar&gt;
tingsrättsorganisationen. Vidare  skall utredarenr&gt;
granska genomförandet av förändringarna. Utredarenr&gt;
skall ha tillgång till en referensgrupp  bestående  avr&gt;
representanter för riksdagspartierna. Arbetetr&gt;
skall redovisas senast den 31 januari 2003 (dir.r&gt;
2002:126).r&gt;
r&gt;
Flera  motionsyrkanden som väckts med anledning avr&gt;
budgetpropositionen  går  ut  på  att  en  vissr&gt;
tingsrätt eller vissa tingsrätter skall bevaras. Ir&gt;
motionerna Ju229 (fp) och Ju275 (kd) gäller dettar&gt;
Lycksele tingsrätt,  i  motion  Ju246  (c)r&gt;
tingsrätterna  i  Stockholms  län,  i  motion Ju308r&gt;
(kd)r&gt;
Strömstads  tingsrätt,  i motion Ju309 (kd) Vänersborgsr&gt;
och Trollhättans tingsrätter samt  i  motionr&gt;
Ju358 (c) tingsrätterna i  Örebro  län.  I motion Ju209r&gt;
(c) anförs att tingsrätten i Tierp bör få enr&gt;
större domkrets.r&gt;
r&gt;
Vid behandlingen av budgetpropositionen för år 2002r&gt;
avstyrkte utskottet ett antal yrkanden rörander&gt;
enskilda tingsrätters bevarande (bet. 2001/02:JuU1 s. 73r&gt;
f).r&gt;
r&gt;
Utskottet anser, i likhet med vad som tidigare  uttalatsr&gt;
i  denna  fråga,  att  det följer av denr&gt;
principiella inställning till reformarbetet inomr&gt;
domstolsväsendet som riksdagen intagit att den inter&gt;
nu bör uttala sig om de enskilda tingsrätter somr&gt;
omfattas av motionsyrkandena. I den mån de aktuellar&gt;
tingsrätterna skulle komma att beröras av nedläggningarr&gt;
eller sammanläggningar kommer  riksdagen attr&gt;
få tillfälle att ta ställning därtill när regeringenr&gt;
anmäler sådana organisationsförändringar. Någrar&gt;
sådana  förändringar  har  inte  anmälts. Utskottetr&gt;
föreslår att riksdagen avslår motionerna  Ju209,r&gt;
Ju229, Ju246, Ju275, Ju308, Ju309 och Ju358 i härr&gt;
aktuella delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar m.m.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I motion Ju339 (kd) anförs att de  allmänna  domstolarnar&gt;
och  förvaltningsdomstolarna  på  sikt börr&gt;
läggas  samman.  Motsatt  ståndpunkt  förs  fram ir&gt;
motion Ju364 (fp). I motion Ju249 (c) understryksr&gt;
vikten av att rättsväsendets myndigheter samverkar förr&gt;
att utnyttja lokaler m.m.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottet har tidigare haft att ta ställning  tillr&gt;
motionsyrkanden  om  att lägga samman allmännar&gt;
domstolar  och  förvaltningsdomstolar.  I  denr&gt;
principiella frågan om sammanläggning  har  utskottetr&gt;
anfört  att  det  för  sin  del  inte vill bestrida  attr&gt;
det  kan  finnas  vissa  fördelar  med  enr&gt;
sammanläggning  av  de båda domstolsorganisationerna.r&gt;
En  sådan  ordning  skulle  enligt  utskottetr&gt;
antagligen framstå som  lättare  att  överblicka  förr&gt;
enskilda. Medborgarperspektivet skulle alltsår&gt;
tjäna på det. Mot en sådan ordning har utskottet dockr&gt;
ansett  att  man  måste  ställa  nackdelar somr&gt;
också  de  har  sitt samband med justr&gt;
medborgarperspektivet. En viktig fråga i det sammanhangetr&gt;
harr&gt;
enligt utskottets mening varit att allmänhetensr&gt;
berättigade krav på en kompetent rättskipning kräverr&gt;
specialisering. En  förändring  mot  en  sammanläggningr&gt;
av domstolsslagen skulle kunna leda till attr&gt;
specialiseringen  tunnas  ut. Utskottet har  vidarer&gt;
konstaterat  att  de  övriga  fördelar  som  enr&gt;
sammanläggning skulle kunna  erbjuda  också  kan tasr&gt;
till vara inom ramen för en sådan inriktning avr&gt;
reformarbetet som regeringen tagit upp i sinr&gt;
handlingsplan  för  reformeringen  av domstolsväsendet,r&gt;
dvs. mot gemensam ledning och administrativr&gt;
samverkan.r&gt;
r&gt;
Senast   utskottet   tog   ställning   i   frågan  hader&gt;
en  särskild  utredare  föreslagit  vissar&gt;
författningsändringar för att en sådan samordningr&gt;
skulle  vara  möjlig,  och  regeringen  avsåg attr&gt;
återkomma till riksdagen (bet. 2001/02:JuU1 s. 74r&gt;
f).r&gt;
r&gt;
Detta  arbete  har  nu  resulterat  i  ett  förslag  tillr&gt;
riksdagen. I propositionen Administrativr&gt;
samverkan  mellan  tingsrätt  och  länsrätt  (prop.r&gt;
2002/03:4)  gjorde  regeringen  bedömningen  attr&gt;
försöksverksamheten med administrativ samverkan  border&gt;
permanentas.  Förslag  på vissa lagändringarr&gt;
lämnades  också. Regeringen tog också upp frågan om enr&gt;
integrerad domstolsorganisation.  Bedömningenr&gt;
som gjordes  i  den  delen  var  att  de tvår&gt;
domstolsorganisationerna för överskådlig tid kommer attr&gt;
bestå.r&gt;
r&gt;
Utskottet fann, som framgår av utskottets  betänkander&gt;
2002/03:JuU2 med anledning av propositionen,r&gt;
ingen anledning till erinran mot regeringens bedömning.r&gt;
Detta innebär att reformarbetet i varje fallr&gt;
för närvarande bör inriktas på administrativ samverkan.r&gt;
Utskottet kan mot denna bakgrund inte ställar&gt;
sig bakom önskemålet om sammanläggning i motion  Ju339.r&gt;
Av  motsvarande  skäl behövs det inte någotr&gt;
uttalande  från  riksdagen om att en sammanläggning inter&gt;
skall ske såsom förordas  i  motion  Ju364.r&gt;
Eftersom själva essensen  i administrativ samverkan ärr&gt;
att ta till vara de fördelar som kan komma avr&gt;
att man kan nyttja lokaler  m.m. gemensamt får motionr&gt;
Ju249 i här aktuell del anses tillgodosedd medr&gt;
den  bedömning  som gjordes i det  nyssnämnda  ärendet.r&gt;
Utskottet  föreslår  att  riksdagen  avslårr&gt;
motionerna Ju249, Ju339 och Ju364.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Avskaffande av specialdomstolarna samt hyresnämndernar&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I motion Ju271 (m)  yrkas  att special- ochr&gt;
partssammansatta domstolar skall avvecklas och attr&gt;
derasr&gt;
uppgifter  skall  övertas  av  de   allmännar&gt;
domstolarna.  I  motion  Bo238  (m)  begärs  att  ävenr&gt;
hyresnämnderna skall avskaffas. I motion  Ju336  (s)r&gt;
förordas  i  stället  att hyresnämnderna skallr&gt;
bevaras.r&gt;
r&gt;
r&gt;
De  helt  fristående specialdomstolarna som finns i dagr&gt;
är Patentbesvärsrätten,  Marknadsdomstolenr&gt;
och Arbetsdomstolen.  Under  början  av  1990-taletr&gt;
avvecklades  flera  specialdomstolar,  nämligenr&gt;
försäkringsrätterna,   Försäkringsöverdomstolen   ochr&gt;
Bostadsdomstolen.  För  närvarande  bereds  ir&gt;
Regeringskansliet  också  ett  förslag  om  att  förar&gt;
över   den   verksamhet   som  nu  bedrivs  ir&gt;
Patentbesvärsrätten till Stockholms tingsrätt (SOUr&gt;
2001:33).r&gt;
r&gt;
Regeringen   gjorde   i  sin  skrivelse  Reformeringenr&gt;
av  domstolsväsendet  -  en  handlingsplanr&gt;
(1999/2000:106) bedömningen  att den dömander&gt;
verksamheten i landet så långt som möjligt bör ske i der&gt;
allmänna domstolarna eller de  allmännar&gt;
förvaltningsdomstolarna.  Regeringen  anförde  bl.a. attr&gt;
enr&gt;
allomfattad  princip  under  det  senaste  decennietr&gt;
varit  att  specialdomstolar  utanför de bägger&gt;
domstolsslagen  bör undvikas. Regeringen uttalade bl.a.r&gt;
att personalförsörjning, ökad  flexibilitet,r&gt;
minskad sårbarhet  och  högre effektivitet talade för enr&gt;
lösning med en sammanhållen organisation. Ir&gt;
sin  till  riksdagen  våren   2001   överlämnader&gt;
skrivelse   om  information  och  uppföljning  avr&gt;
handlingsplanen har regeringen vidhållit dennar&gt;
inställning (skr. 2000/01:112 s. 54).r&gt;
r&gt;
Även  utskottet  har  intagit en restriktiv hållning tillr&gt;
specialdomstolar.  Våren  1994  uttalader&gt;
sålunda utskottets dåvarande  majoritet  attr&gt;
specialdomstolar i möjligaste mån borde avskaffas (bet.r&gt;
1993/94:JuU31 s. 9). I en reservation anförde  dock  denr&gt;
socialdemokratiska  minoriteten  att varjer&gt;
specialdomstols  fortsatta  verksamhet  borde  bedömasr&gt;
efter  dess  egna  meriter  och inte utifrånr&gt;
principiella ståndpunkter.r&gt;
r&gt;
Våren   1998   behandlade   utskottet  en  motionr&gt;
liknande  den  nu  aktuella  om  avveckling  avr&gt;
specialdomstolarna (bet. 1997/98:JuU24  s.  12 f).r&gt;
Utskottet ansåg då att det fanns anledning att ser&gt;
mera  nyanserat  på frågan om specialdomstolar.  Dessar&gt;
fick  nämligen  anses  besitta  en  särskildr&gt;
kompetens som leder  till  att  målen  behandlasr&gt;
skickligt,  snabbt  och  ekonomiskt  effektivt. Der&gt;
återstående specialdomstolarnas fortsatta verksamhetr&gt;
borde bedömas efter sina egna meriter  och inter&gt;
endast  utifrån principiella utgångspunkter. Vad gällder&gt;
Patentbesvärsrätten ansåg utskottet att  detr&gt;
då  pågående   beredningsarbetet   borde  avvaktas.r&gt;
Några  skäl  att  förorda  ett  avskaffande  avr&gt;
Marknadsdomstolen eller Arbetsdomstolen  kunder&gt;
utskottet  inte  finna.  Utskottet  avstyrkte den dår&gt;
aktuella  motionen. Detta uttalande har utskottet senarer&gt;
hänvisat till (se senast bet.  2001/02:JuU1r&gt;
s. 75 f).r&gt;
r&gt;
Utskottet har inte någon annan uppfattning i dag ochr&gt;
föreslår att motion Ju271 avslås.r&gt;
r&gt;
Hyresnämnderna  har bl.a. till uppgift att medla ochr&gt;
avgöra vissa hyrestvister. Hyresnämnderna harr&gt;
gemensamt kansli med arrendenämnderna på tolv orter ir&gt;
landet.r&gt;
r&gt;
I betänkandet Nytt  system  för  prövning av hyres- ochr&gt;
arrendemål (SOU 1999:15) föreslog 1997 årsr&gt;
hyreslagstiftningsutredning att merparten  av  hyres-r&gt;
och arrendenämndernas verksamhet skulle förasr&gt;
över till domstol.r&gt;
r&gt;
Domstolsverket  har  på regeringens uppdrag utrett ochr&gt;
lämnat  förslag  på  en  administrativ  ochr&gt;
organisatorisk samordning  som knyter nämnderna tillr&gt;
tingsrätten på orten. Förslaget går bl.a. ut pår&gt;
att de mindre nämnderna ombildas till särskildar&gt;
domstolar inom tingsrätten på respektive ort.r&gt;
r&gt;
Frågan om hyresnämndernas framtida organisation bereds ir&gt;
Regeringskansliet.r&gt;
r&gt;
Det nu redovisade arbetet  bör  enligt  utskottets meningr&gt;
inte föregripas, och riksdagen bör avslår&gt;
såväl motion Ju336 som motion Bo238 i denna del.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utnämning av domare och domstolscheferr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I motionerna Ju364 (fp) och K379 (m) begärs en störrer&gt;
öppenhet vid utnämningen av högre domare.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Av 11 kap. 9 § första stycket regeringsformen samt 4 kap.r&gt;
2 § rättegångsbalken och 3, 10 och 15 §§r&gt;
lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolarr&gt;
framgår  att  ordinarie domare alltid utnämns avr&gt;
regeringen.  I  fråga om de högsta domartjänsterna, dvs.r&gt;
tjänsterna som  justitieråd,  regeringsråd,r&gt;
president i hovrätt  och  kammarrätt,  lagman i hovrättr&gt;
och kammarrätt, domare i Arbetsdomstolen ochr&gt;
Marknadsdomstolen, ordförande och vice ordförande  ir&gt;
Patentbesvärsrätten,  tjänsterna  som lagman ir&gt;
tingsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö,r&gt;
tjänsterna som lagman i Länsrätten i Stockholms  län,r&gt;
Länsrätten  i Göteborg och Länsrätten i Skåne län samtr&gt;
tjänsterna som ordförande i hyresnämnderna  ir&gt;
Stockholm, Göteborg  och  Malmö,  gäller  att  der&gt;
tillsätts  direkt  efter  ett kallelseförfarande.r&gt;
Tjänsterna kungörs alltså inte lediga, och det sker inter&gt;
heller något formellt anmälningsförfarande.r&gt;
r&gt;
Övriga  ordinarie  domartjänster  och  tjänster  somr&gt;
hyresråd och dispaschör tillsätts  efter  ettr&gt;
ansökningsförfarande sedan tjänsterna kungjorts lediga.r&gt;
Ansökan  ställs  till regeringen men ges inr&gt;
till Domstolsverket. Tjänsteförslagsnämnden förr&gt;
domstolsväsendet (TFN) bereder tillsättningsärendenar&gt;
och avger förslag till regeringen på vilka sökande somr&gt;
bör komma i fråga för tjänsten.r&gt;
r&gt;
Med anledning av ett tillkännagivande från riksdagen harr&gt;
formerna för tillsättandet  av  de  högrer&gt;
domartjänsterna  nyligen  varit föremål för utredningr&gt;
(bet. 1997/98:JuU24 s. 3 f, rskr. 228). I sittr&gt;
betänkande  Domarutnämningar  och  domstolsledning  -r&gt;
frågor  om  utnämning  av  högre  domare  ochr&gt;
domstolschefens  roll  (SOU  2000:99) har denr&gt;
parlamentariska kommittén lämnat sitt förslag. När detr&gt;
gäller utnämningen av högre domare  sägs i betänkandetr&gt;
att regeringen även fortsättningsvis bör varar&gt;
det organ som utnämner de högre domarna  och  att  denr&gt;
inte bör kunna delegera uppgiften att utnämnar&gt;
ordinarie domare. Beredningen av utnämningen till högrer&gt;
domarbefattningar  bör  enligt  betänkandetr&gt;
inledas   i   ett   särskilt   från   såväl   riksdagr&gt;
som  regering  organisatoriskt  självständigtr&gt;
beredningsorgan,  en  förslagsnämnd,  som  lämnarr&gt;
regeringen   förslag   på   lämpliga  kandidater.r&gt;
Förslagsnämnden bör vara lagreglerad. Alla ledigar&gt;
befattningar bör tillkännages  offentligt  och ettr&gt;
system  med  intresseanmälningar  införas. Nämnden skallr&gt;
lämna regeringen ett offentligt förslag  pår&gt;
lämpliga kandidater till högre befattningar.  Regeringenr&gt;
bör enligt kommittébetänkandet kunna väljar&gt;
fritt bland de personer som nämnden fört upp på förslag.r&gt;
Om  regeringen  vill  utse någon person somr&gt;
nämnden  inte  fört  upp på förslag, skall regeringenr&gt;
anmäla det till justitieutskottet,  som  skallr&gt;
hålla  en  offentlig utfrågning.  Om  utskottetr&gt;
därefter  yttrar  sig  till  förmån  för  någon  avr&gt;
kandidaterna skall regeringen vara bunden avr&gt;
yttrandet.r&gt;
r&gt;
Betänkandet har remissbehandlats och bereds förr&gt;
närvarande i Regeringskansliet.r&gt;
r&gt;
Enligt utskottets  mening  bör  beredningsarbetet inter&gt;
föregripas. Motionerna K379 och Ju364 i härr&gt;
behandlade delar bör avslås.r&gt;
r&gt;
I motion Ju323 (s) begärs att antalet kvinnor på högrer&gt;
domartjänster skall öka.r&gt;
r&gt;
Den övervägande majoriteten domstolschefer ochr&gt;
chefsdomare är i dag män samtidigt som kvinnorna ärr&gt;
i majoritet bland de yngre domarna.r&gt;
r&gt;
I budgetpropositionen anför regeringen  att  målet  ärr&gt;
att fler kvinnor skall anställas bl.a. somr&gt;
domstolschefer. Ett intensivt jämställdhetsarbeter&gt;
bedrivs i  olika  former.  Bland  annat uppmuntrasr&gt;
kvinnor  att  söka chefstjänster. Av under åretr&gt;
tillsatta chefstjänster (exklusive kallelsetjänster)r&gt;
tillsattes sju  tjänster  med män och fyra med kvinnor.r&gt;
Ca 25 % av sökandena till dessa tjänster varr&gt;
kvinnor.r&gt;
r&gt;
Under hösten 2000 bildade  Domstolsverket  enr&gt;
projektgrupp  för jämställdhetsfrågor som bestod avr&gt;
kvinnor och män i olika funktioner i både allmän domstolr&gt;
och allmän förvaltningsdomstol. Gruppen harr&gt;
haft i uppgift att utforma ett handlingsprogram för hurr&gt;
arbetet  fortsättningsvis  skall  bedrivas ir&gt;
domstolsväsendet. Under hösten kommer verket attr&gt;
presentera ett handlingsprogram.r&gt;
r&gt;
Utskottet  anser  i  likhet  med  vad  utskottet  ansågr&gt;
hösten 2001 (bet. 2001/02:JuU1 s. 78) närr&gt;
motsvarande  yrkanden behandlades att önskemålet ir&gt;
motionen får  anses  vara  tillgodosett  med  detr&gt;
arbete som pågår. Motion Ju323 bör avslås avr&gt;
riksdagen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Nämndemänr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I ett antal motioner  tas  frågor om nämndemän upp. Ir&gt;
motionerna Ju202 (m), Ju313 (c) och Ju339 (kd)r&gt;
begärs höjda ersättningar. I  motion Ju235 (kd)r&gt;
efterfrågas en översyn av arvodesnivån. Kvotering avr&gt;
nämndemän med utländsk bakgrund  förordas  i  motionr&gt;
Ju392 (s) medan motionärerna bakom motion Ju364r&gt;
(fp) vill införa en fri kvot för nominering av  andrar&gt;
än politiskt aktiva. Motion Ju359 (s) tar uppr&gt;
frågan om nämndemännens möjligheter till ersättning ir&gt;
samband  med utbildning och i motion A242 (kd)r&gt;
anförs att nämndemän av båda könen bör medverka ir&gt;
prövningen av vårdnadstvister.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Nämndemän medverkar i handläggningen av olika måltyper ir&gt;
såväl  allmänna  domstolar  som  allmännar&gt;
förvaltningsdomstolar.  I  tingsrätt  och hovrätt deltarr&gt;
sålunda nämndemän i avgörandet av flertaletr&gt;
brottmål, se 1 kap. 3 b § och 2 kap. 4 §r&gt;
rättegångsbalken.  Vidare  ingår  nämndemän  i  rättenr&gt;
närr&gt;
sådana  domstolar  avgör  familjerättsliga  tvistemålr&gt;
med  fullsutten rätt, se 14 kap. 17 och 18 §§r&gt;
äktenskapsbalken  samt  20 kap. 1 §  föräldrabalken.r&gt;
För de allmänna  förvaltningsdomstolarnas  delr&gt;
gäller att nämndemän som huvudregel deltar när länsrättr&gt;
företar  mål  till avgörande, se 17 § lagenr&gt;
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Ir&gt;
kammarrätt däremot medverkar nämndemän endast om detr&gt;
är särskilt föreskrivet, se 12 § nämnda lag.r&gt;
r&gt;
Bestämmelser om ersättning till nämndemän har meddelats ir&gt;
förordningen  (1982:814)  om  ersättningr&gt;
till  nämndemän  och  vissa  andra  uppdragstagare  inomr&gt;
domstolsväsendet m.m. Av 2 § i förordningenr&gt;
framgår  att  nämndemän  i  tingsrätter,  länsrätter,r&gt;
hovrätter  och  kammarrätter  samt  jurymän  ir&gt;
tryckfrihetsmål erhåller ett arvode för sammanträde omr&gt;
300 kr per dag. Härutöver gäller enligt 2 a §r&gt;
i förordningen att en nämndeman eller juryman,  somr&gt;
förlorar  inkomst på grund av sitt uppdrag, förr&gt;
varje  dag  som  han  har  rätt  till  arvode förr&gt;
sammanträde också har  rätt  till  ersättning  förr&gt;
inkomstförlusten till den del denna inte täcks avr&gt;
arvodet.r&gt;
r&gt;
Arvodena beräknas sålunda utan hänsyn  tillr&gt;
sammanträdestidens  längd  och  någon  ersättning förr&gt;
barnomsorgskostnader betalas inte. Inte heller gottgörsr&gt;
nämndemannens arbete med annat än ersättningr&gt;
för förlorad inkomst i den mån denna går utöver arvodetsr&gt;
belopp.r&gt;
r&gt;
Vad härefter gäller frågan om rekrytering antecknarr&gt;
utskottet att nämndemän i allmän domstol utsesr&gt;
genom   val   (4   kap.   5   §  rättegångsbalken).  Valr&gt;
av  nämndeman  i  tingsrätt  förrättas  avr&gt;
kommunfullmäktige. Nämndeman i  hovrätt väljs avr&gt;
landstingsfullmäktige utom i Gotlands län där valetr&gt;
förrättas av kommunfullmäktige. Valet  skall  varar&gt;
proportionellt,  och  det skall eftersträvas attr&gt;
nämndemannakåren får en allsidig sammansättning medr&gt;
hänsyn till ålder, kön  och  yrke  (4  kap.  7 §r&gt;
rättegångsbalken). Likartade bestämmelser gäller förr&gt;
nämndemän i de allmänna förvaltningsdomstolarnar&gt;
enligt 19 § lagen (1971:289) om allmännar&gt;
förvaltningsdomstolar.r&gt;
r&gt;
Enligt  11  kap. 9 § tredje stycket regeringsformen fårr&gt;
endast den som är svensk medborgare innehar&gt;
eller utöva domartjänst.  Kravet  på svensktr&gt;
medborgarskap är lagfäst beträffande nämndemän i allmänr&gt;
domstol i 4 kap. 6 § rättegångsbalken  och beträffander&gt;
nämndemän i allmän förvaltningsdomstol i 20 §r&gt;
lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.r&gt;
r&gt;
Frågor om rekrytering av nämndemän och  de  därmedr&gt;
sammanhängande frågorna om ersättning m.m. harr&gt;
nyligen varit föremål för utredning.r&gt;
Nämndemannakommittén har i betänkande Framtidens nämndemänr&gt;
(SOUr&gt;
2002:61) bl.a. föreslagit att en femtedel av der&gt;
nämndemän  som skall väljas skall tas ur en kvot därr&gt;
allmänheten kan lämna förslag på tänkbara kandidater.r&gt;
Kommittén  har  vidare  lämnat förslag rörander&gt;
nämndemännens ersättningar. Sålunda har föreslagits attr&gt;
kopplingen mellan arvode  och tilläggsbeloppr&gt;
tas  bort,  att  regler  införs  om  ersättning  förr&gt;
förlust av pensionsrätt och semesterförmån,  omr&gt;
ersättning  för barnomsorg, om skälig ersättning förr&gt;
merkostnader  som  drabbar  näringsidkare,  omr&gt;
särskild ersättning  till  den  som  har  lång  resvägr&gt;
samt att ett förtydligande skall göras så attr&gt;
ersättning kan lämnas till den som kallas till såvälr&gt;
information som introduktionsutbildning.r&gt;
r&gt;
Betänkandet, som nyligen remissbehandlats, bereds ir&gt;
Regeringskansliet.r&gt;
r&gt;
När utskottet senast hade att ta ställning tillr&gt;
motsvarande yrkanden hänvisade utskottet till denr&gt;
nyss nämnda utredningens arbete (bet. 2001/02:JuU1 s. 78r&gt;
f).r&gt;
r&gt;
Utskottet anser alltjämt att det arbete som pågår rörander&gt;
nämndemännens rekrytering och ersättningr&gt;
bör avvaktas. Utskottet noterar att syftet med förslagenr&gt;
är  att åstadkomma en bredare rekrytering,r&gt;
något som också bidrar till att öka förutsättningarnar&gt;
att hålla  en  jämn  könsfördelning vad gällerr&gt;
nämndemän i vårdnadstvister. Utskottet är emellertidr&gt;
inte berett att förorda  en  reglering  av  hurr&gt;
nämndemän  skall fördelas på olika typer av mål.r&gt;
Slutligen vill utskottet påpeka att förslagen ocksår&gt;
underlättar  situationen  för  nämndemän  som  deltar ir&gt;
utbildning. Utskottet föreslår att riksdagenr&gt;
avslår motionerna Ju202, Ju235, Ju313, Ju339, Ju359,r&gt;
Ju364, Ju392 och A242 i här aktuella delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Kompetensfrågor inom rättsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I en rad motioner tas olika frågor omr&gt;
kompetensförsörjningen  inom  rättsväsendet  upp. Ir&gt;
motionernar&gt;
Ju364  (fp),  Sf214  (c)  och Sf336 (v) understryksr&gt;
vikten av att personalen inom rättsväsendet  harr&gt;
erforderlig kompetens att bedöma  och  bemöta personerr&gt;
från andra kulturer. Motionärerna pekar bl.a.r&gt;
på vikten av utbildning och att rekryteringen  till der&gt;
olika yrkeskategorierna breddas. I motionernar&gt;
Ju224 (kd), Ju226 (s), Ju331 (s), Ju361 (kd) och  L277r&gt;
(v) läggs tonvikten på kunskap och erfarenhetr&gt;
som på olika sätt har anknytning till barn. I motionr&gt;
Ju224  begärs  också att det skall inrättas enr&gt;
särskild barndomstol. I motion Ju339 (kd) efterfrågasr&gt;
särskild kompetens  hos  domare som handläggerr&gt;
miljömål  och  mål  som  gäller sexualbrott. I motionr&gt;
Ju232 (kd) begärs att det skall  inrättas  ettr&gt;
nationellt  centrum  för  brottsbekämpning   somr&gt;
skulle   ha   till   uppgift   att   bidra   tillr&gt;
kunskapsförsörjning inom rättsväsendet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ett  av  de  områden  som regeringen har pekat ut ir&gt;
budgetpropositionen som särskilt angelägna attr&gt;
prioritera  är  just  frågor   om  kompetens  -r&gt;
kompetensutveckling  skall  prioriteras  inom  helar&gt;
rättsväsendet. Vidare anförs att  myndigheternasr&gt;
uppgift  att fortlöpande beakta samhällets etniskar&gt;
och  kulturella mångfald innebär att också åtgärder förr&gt;
att öka  den  etniska  mångfalden  bland  der&gt;
anställda  är  ett  viktigt  inslag.  Det  är  en viktigr&gt;
uppgift för rättsväsendet att verka för attr&gt;
andelen med annan etnisk bakgrund än den svenska ökarr&gt;
bland de anställda.r&gt;
r&gt;
Vad först gäller de motioner vars tonvikt ligger på denr&gt;
kulturella kompetensen kan konstateras attr&gt;
regeringen  i regleringsbreven avseende innevarander&gt;
budgetår  för  polisen,  åklagarorganisationen,r&gt;
domstolsväsendet  och  kriminalvården  angivit attr&gt;
myndigheterna skall återrapportera vad som gjortsr&gt;
för  att  personalen skall ha goda kunskaper  omr&gt;
grunden  för  rasistiska,  främlingsfientliga  ochr&gt;
homofobiska brott. Rapporteringen skall även avser&gt;
situationen för dem som utsatts för dessa typer avr&gt;
brott.r&gt;
r&gt;
Dessa krav  är  inte  nya  -  redan  i  förra  åretsr&gt;
regleringsbrev  fanns  motsvarande  krav  pår&gt;
återrapportering.  Domstolsverkets  återrapportering kanr&gt;
tjäna som exempel. Av den framgår att det ir&gt;
den obligatoriska utbildningen som alla  ordinarier&gt;
domare och även föredragande i länsrätter kallasr&gt;
till ingår inslag om kulturmötesfrågor (nationalitet,r&gt;
kultur och etnisk identitet). Detsamma gällerr&gt;
beträffande den obligatoriska utbildningen som allar&gt;
nyutnämnda  domare  kallas  till.  Vidare  nämnsr&gt;
exempel på inslag om etniska frågor och kulturellr&gt;
mångfald i utbildningsverksamheten.r&gt;
r&gt;
Även  åtgärder  som  vidtagits  för att öka den etniskar&gt;
och kulturella mångfalden bland personalenr&gt;
redovisas av Domstolsverket. Verket  påpekar att detr&gt;
ankommer på varje domstol att själv upprätta enr&gt;
plan för ändamålet. För att stödja domstolarna  i  dettar&gt;
arbete har verket utarbetat riktlinjer förr&gt;
hur en sådan plan kan se ut.r&gt;
r&gt;
Inom polis- och åklagarorganisationerna har man fört inr&gt;
dessa  frågor  i  andra  ämnesområden  somr&gt;
t.ex.  våld  mot  kvinnor  i  stället  för attr&gt;
särbehandla just frågan om kulturkompetens. Ett annatr&gt;
exempel är förhörsledarkurser.r&gt;
r&gt;
När  det  sedan  gäller  yrkandena  om  kompetensr&gt;
rörande  barn  har  Domstolsverket  ålagts  attr&gt;
återrapportera på vilket sätt bestämmelserna  i  FN:sr&gt;
barnkonvention och intentionerna bakom dem harr&gt;
beaktats i utbildningsverksamheten. Av verketsr&gt;
rapportering för år 2001 framgår att barnkonventionenr&gt;
är ett stående inslag i Domstolsverkets seminarier  omr&gt;
vårdnadsmål  för  domare vid allmän domstol.r&gt;
Syftet med seminarierna är att förmedla kunskap i frågorr&gt;
som har anknytning  till  mål  om  vårdnad,r&gt;
boende  och  umgänge samt att ge tillfälle att frånr&gt;
olika erfarenheter diskutera processuella frågorr&gt;
och frågor om  handläggning  av  sådana  mål.  Vidarer&gt;
framgår att konventionen också är ett ståender&gt;
inslag  i  verkets seminarier om verkställighetsmål förr&gt;
domare  i  allmän  förvaltningsdomstol.  Detr&gt;
framgår också  att den obligatoriska utbildningen förr&gt;
nyutnämnda domare innehåller inslag om barnetsr&gt;
ställning i rättsprocessen.  Här  liksom  i  denr&gt;
obligatoriska  utbildningen för ordinarie domare ir&gt;
allmän förvaltningsdomstol ingår ett särskilt avsnitt omr&gt;
barnkonventionen.  Från  och  med  år  2002r&gt;
kommer  barnkonventionen  att ingå även i den utbildningr&gt;
som erbjuds icke ordinarie domare i de bådar&gt;
domstolsorganisationerna. Intervjumetodik  - hur barnr&gt;
minns och berättar om våld och övergrepp - harr&gt;
också tagits upp i verkets kursverksamhet.r&gt;
r&gt;
Också  inom  åklagarorganisationen  har  frågor   omr&gt;
barn  uppmärksammats.  Sålunda  framgår  avr&gt;
Riksåklagarens  årsredovisning  för  år  2001  (s.  43)r&gt;
att åtgärder  vidtagits  för  att  utvecklar&gt;
hanteringen  av  ärenden  som  rör  våldsbrott.  Ir&gt;
denna  del  anförs   bl.a.   att   en   särskildr&gt;
utbildningssatsning genomförts för ett antal åklagarer&gt;
som ingår i lokala familjevåldsgrupper och förr&gt;
specialiståklagare  som  handlägger sexualbrott mot barnr&gt;
och barnmisshandel. Satsningen ingår i  denr&gt;
utbildning som startats under  år  2001 förr&gt;
åklagarorganisationens specialiståklagare. Under årr&gt;
2001r&gt;
har dessutom Riksåklagaren kompletterat  en  promemoriar&gt;
med stöd för utredningar om sexualbrott motr&gt;
barn så att den numera även omfattar våldsbrott motr&gt;
barn.r&gt;
r&gt;
Förutom  den utbildning som genomförts i Riksåklagarensr&gt;
regi  har  åklagarmyndigheterna  genomförtr&gt;
egna utbildningsinsatser.  Enligt vad som anförs ir&gt;
årsredovisningen har vidtagna utbildningsinsatserr&gt;
och samverkan med andra myndigheter  medfört  attr&gt;
kunskapen  och medvetenheten om dessa brott ökat,r&gt;
vilket  i  sin  tur medfört att samtliga åklagarkammarer&gt;
prioriterar  utredningar  rörande  våld  motr&gt;
kvinnor och barn.r&gt;
r&gt;
Vad härefter gäller  kompetensen  hos  dem som företräderr&gt;
barn finns en lagreglering såvitt gällerr&gt;
dem som utsetts till särskild företrädare  för  barn.r&gt;
Enligt  5  §  lagen  (1999:997)  om  särskildr&gt;
företrädare  för barn får endast den som på grund avr&gt;
sina kunskaper och erfarenheter samt personligar&gt;
egenskaper är  särskilt  lämplig  för uppdragetr&gt;
förordnas. För rättshjälpsbiträden i allmänhet finnsr&gt;
ingen sådan reglering.r&gt;
r&gt;
I 2002 års regleringsbrev har regeringen  gettr&gt;
Rikspolisstyrelsen i uppdrag att bl.a. redovisa detr&gt;
brottsbekämpande arbete som har bedrivits när  detr&gt;
gäller  våld mot kvinnor och mot barn, inklusiver&gt;
barn som polisen påträffar som inte själva utsätts förr&gt;
våld,  men tvingas uppleva våld i sin familj.r&gt;
Redovisningen skall innehålla en sammanhållen nationellr&gt;
beskrivning  och  analys av hur verksamhetenr&gt;
har  utvecklats  och  dess resultat. Av redovisningenr&gt;
skall även framgå bl.a.  antalet  och  andelenr&gt;
ärenden som avser våld mot kvinnor eller mot barn,r&gt;
vidtagna åtgärder för att beakta barnperspektivetr&gt;
i verksamheten, utifrån FN:s barnkonventionsr&gt;
bestämmelser och intentioner, och vidtagna åtgärder förr&gt;
att vidareutveckla polisens bemötande och stöd tillr&gt;
brottsoffer och vittnen.r&gt;
r&gt;
Vad gäller polisens kompetens  bör här även nämnas att 18r&gt;
§ förundersökningskungörelsen (1947:948)r&gt;
ändrats. Där föreskrivs nu att förhör  med  någon  somr&gt;
är  under  18 år bör hållas av en person medr&gt;
särskild kompetens för uppgiften.r&gt;
r&gt;
I  detta  sammanhang  bör även nämnas att regeringen ir&gt;
juni 2002 beslutat  att  en  parlamentariskr&gt;
kommitté skall göra en utvärdering av 1998 års reform omr&gt;
vårdnad, boende och umgänge (dir. 2002:89).r&gt;
Kommittén skall bl.a. undersöka och beskriva vilkenr&gt;
kompetens i vårdnadsfrågor som finns hos domarnar&gt;
och vilken kompetensutveckling som pågår. Anserr&gt;
kommittén att det finns brister, skall det övervägasr&gt;
hur domarnas kompetens kan  stärkas  ytterligare.r&gt;
Uppdraget  skall  redovisas senast den 1 novemberr&gt;
2004.r&gt;
r&gt;
Sedan den nämnda förändringen av reglerna om bl.a.r&gt;
vårdnad genomfördes  har Advokatsamfundet minstr&gt;
en gång per år erbjudit samfundets medlemmar en kurs ir&gt;
ämnet. Kursen tar bl.a.  upp olika frågor medr&gt;
anknytning till barnets bästa och barnets vilja.r&gt;
r&gt;
När  det  sedan gäller miljömålen kan nämnas attr&gt;
Domstolsverket tillhandahållit en  miljöbalkskursr&gt;
som förutom miljöbalkens materiella innehåll också tarr&gt;
upp frågor om buller, avloppsanläggningar ochr&gt;
jordbruksjuridik.  Här  kan  tilläggas  att  regeringenr&gt;
gett Domstolsverket i uppdrag att analyserar&gt;
erfarenheterna   av   miljöbalksreformen   vad  avserr&gt;
miljödomstolarnas   och   Miljööverdomstolensr&gt;
organisation, personal och ekonomi.r&gt;
r&gt;
Utskottet behandlade liknande yrkanden under  våren  2002r&gt;
(bet. 2001/02:JuU7 s. 13 f och JuU11 s.r&gt;
27).r&gt;
r&gt;
Utskottet vill inledningsvis poängtera att utskottetr&gt;
naturligtvis  delar motionärernas uppfattningr&gt;
att det är viktigt att rättsväsendets personal harr&gt;
kompetens i de ämnen  som  tas  upp i motionerna.r&gt;
Samtidigt  kan utskottet konstatera - och detta finnerr&gt;
utskottet glädjande - att de frågeställningarr&gt;
som nu är aktuella är väl kända hos berörda myndigheterr&gt;
och att det pågår ett omfattande arbete.r&gt;
r&gt;
När det sedan  gäller  de särskilda frågor som tas upp ir&gt;
motionerna vill utskottet understryka attr&gt;
det är mycket angeläget att  bidra  till en förbättradr&gt;
integration av människor från andra kulturer.r&gt;
För rättsväsendets del handlar det om  att  förstå  denr&gt;
situation som människor med bakgrund i andrar&gt;
länder befinner sig i. Här spelar naturligtvisr&gt;
utbildning  en  viktig  roll. Som regeringen anför ärr&gt;
det  viktigt  att  kunskaper och erfarenheter finnsr&gt;
bland de anställda inom  rättsväsendet.  Förutomr&gt;
utbildning skulle en större mångfald bland personalenr&gt;
bidra till en ökad kunskapsnivå.r&gt;
r&gt;
Vad härefter gäller frågorna om barn kan utskottetr&gt;
instämma i vad motionärerna anför om betydelsenr&gt;
av att de domare som  dömer  i mål där barn ärr&gt;
inblandade har nödvändig kunskap om hur barn reagerarr&gt;
m.m. Utskottet anser emellertid  att  de möjligheter somr&gt;
i dag finns i rättegångsbalken att förordnar&gt;
sakkunnig  för  att  bistå rätten, ger möjlighet  därr&gt;
så  krävs  att  förse  domare  med  nödvändigr&gt;
specialistkunskap  om  barns   utveckling   m.m.r&gt;
Härtill  kommer  att  frågorna  också  tas  upp  ir&gt;
Domstolsverkets kursverksamhet.r&gt;
r&gt;
Att låta en särskild domstol ta hand om alla  de mål därr&gt;
det finns barn inblandade skulle innebärar&gt;
att  det  skapades ytterligare en specialdomstol. Vadr&gt;
gäller  specialdomstolar  har  utskottet  vidr&gt;
upprepade tillfällen  uttalat  att  sådana  endast  börr&gt;
tillåtas om de kan anses besitta en särskildr&gt;
kompetens som leder till att målen behandlas skickligt,r&gt;
snabbt  och ekonomiskt effektivt. Utskottetr&gt;
kan inte se några sådana fördelar med enr&gt;
barndomstol.r&gt;
r&gt;
Miljörätt tas upp i Domstolsverkets kursverksamhet.r&gt;
r&gt;
Utskottet  ser  inte  heller  något skäl för att enr&gt;
gemensam och centraliserad  utbildning  skuller&gt;
medföra en bättre utbildning eller en högrer&gt;
kunskapsnivå.r&gt;
r&gt;
Utskottet föreslår med det anförda  att  riksdagenr&gt;
avslår  motionerna Ju224, Ju226, Ju232, Ju331,r&gt;
Ju339, Ju361, Ju364, L277, Sf214 och Sf336 i härr&gt;
aktuella delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vittnesfrågorr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Flera motioner tar upp olika frågor som rör vittnen. Ir&gt;
motion Ju369  (m)  efterfrågas  en höjning avr&gt;
ersättningen till vittnen. I motionerna Ju297 (s), Ju363r&gt;
(kd) och Ju364 (fp) efterfrågas vittnesstödr&gt;
i olika former.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ersättning  till  vittnen regleras i förordningenr&gt;
(1982:805) om ersättning av allmänna medel  tillr&gt;
vittnen, m.m. Av 5 §  framgår  att  ersättning  förr&gt;
tidsspillan får betalas till den som på grund avr&gt;
inställelsen mister inkomst eller gör annan ekonomiskr&gt;
förlust.  Ersättningen får bestämmas till detr&gt;
belopp som svarar mot den faktiska förlusten, dock högstr&gt;
700 kr per dag. Beloppet höjdes till 700 krr&gt;
den  1  september  1999 från att tidigare under enr&gt;
längre tid ha varit  300  kr.  Av  8  kap.  27  §r&gt;
inkomstskattelagen (1999:1229) följer att ersättningenr&gt;
är skattefri.r&gt;
r&gt;
I proposition 2000/01:79  Stöd  till brottsofferr&gt;
redovisade regeringen som målsättning att det vidr&gt;
samtliga tingsrätter och hovrätter  skulle  finnasr&gt;
vittnesstöd  inom  tre  år.  I  juni  2001  fickr&gt;
Brottsoffermyndigheten  regeringens  uppdrag  attr&gt;
tillsammans med Domstolsverket ta fram en plan förr&gt;
hur det målet skall kunna uppnås samt att medverka  tillr&gt;
att vittesstödsverksamheten anordnas vid der&gt;
orter där sådan verksamhet ännu inte bedrivs. Uppdragetr&gt;
redovisades  i  januari  2002  i  rapportenr&gt;
Vittnesstöd  -  En  kartläggning  avr&gt;
vittnesstödsverksamheten vid landets tingsrätter ochr&gt;
hovrätterr&gt;
hösten  2001. I rapporten redovisas en kartläggning  avr&gt;
omfattningen  av  vittnesstöd  vid  landetsr&gt;
domstolar.r&gt;
r&gt;
I rapporten  redovisas  också en handlingsplan, uppdeladr&gt;
i etapper, över hur regeringens mål skallr&gt;
uppnås. Någon exakt tidpunkt  för  inrättandet  avr&gt;
vittnesstöd  vid  de  olika domstolarna har inter&gt;
föreslagits   i   handlingsplanen  utan  snarare  ettr&gt;
rullande  schema  där  domstolar   med   godar&gt;
förutsättningar för  inrättande  av  verksamhetenr&gt;
kommer  att  erhålla  erbjudande om inrättande avr&gt;
vittnesstöd.r&gt;
r&gt;
För  närvarande finns vittnesstöd eller förbereds sådantr&gt;
stöd vid samtliga  tingsrätter  i  landetr&gt;
utom  Svegs  tingsrätt,  Huddinge  tingsrätt,r&gt;
Sollentuna  tingsrätt,  Solna  tingsrätt,  Södertäljer&gt;
tingsrätt, Södra Roslags tingsrätt, Alingsås tingsrätt,r&gt;
Lidköpings tingsrätt, Gotlands tingsrätt ochr&gt;
Trelleborgs  tingsrätt.  Bland  de  tingsrätter  som harr&gt;
kansliort på flera ställen finns dock flerar&gt;
exempel  på  att  vittnesstöd inte finns vid samtligar&gt;
kansliorter.  Vittnesstödet  finns  även  vidr&gt;
hovrätterna med undantag för Svea hovrätt och Hovrättenr&gt;
över Skåne och  Blekinge. Inför den slutligar&gt;
redovisningen av vittnesstödsverksamheten  år  2004r&gt;
kommer  viss utvärdering att göras och också enr&gt;
kontroll för att få bekräftelse på att alla domstolar dår&gt;
har tillgång till vittnesstöd.r&gt;
r&gt;
Utskottet har härutöver inhämtat följande upplysningar omr&gt;
projektet rörande vittnesstöd.r&gt;
r&gt;
Verksamheten sker vanligen inom ramen för den verksamhetr&gt;
som  brottsofferjourerna  bedriver. Dessar&gt;
får visst stöd av kommunerna men också frånr&gt;
brottsofferfonden. Fonden finansierar också någrar&gt;
lokalar&gt;
samordnare. I övrigt får denna verksamhet inte någotr&gt;
ekonomiskt stöd utan bedrivs ideellt.r&gt;
r&gt;
På  varje  ort  finns  i  regel  en  samordnare somr&gt;
vanligen kommer från brottsofferjouren.  Vissar&gt;
samordnare erhåller arvode.r&gt;
r&gt;
Många av dem som fungerar som vittnesstödjare  ärr&gt;
pensionärer,  studenter eller deltidsarbetande.r&gt;
Det  finns  ingen statistik över könsfördelningen men enr&gt;
vag uppskattning  ger  vid  handen  att  enr&gt;
majoritet är kvinnor.r&gt;
r&gt;
Den som skall  fungera  som vittnesstödjare måste genomgår&gt;
utbildning. Den sköts i samarbete mellanr&gt;
brottsofferjourerna och Brottsoffermyndigheten.r&gt;
r&gt;
Här kan också nämnas att  domstolslokalernas utformningr&gt;
är föremål för en kontinuerlig översyn ochr&gt;
vid ombyggnader beaktas alltid behovet av särskildar&gt;
väntrum för målsägande och vittnen.r&gt;
r&gt;
Utskottet behandlade yrkanden  om  vittnesersättningr&gt;
våren  2001  (bet.  2000/01:JuU32 s. 10) ochr&gt;
yrkanden om vittnesstöd våren 2002 (bet. 2001/02:JuU7 s.r&gt;
23 f).r&gt;
r&gt;
Utskottet konstaterar att trygghet för vittnen är enr&gt;
viktig hörnsten i rättsväsendets  arbete  medr&gt;
att  minska  brottsligheten  och  öka  tryggheten.r&gt;
Frågorna har också under senare år rönt ett stortr&gt;
intresse i riksdagen. Mot den bakgrunden är detr&gt;
glädjande att arbetet med att organisera en särskildr&gt;
stödverksamhet för vittnen nu kommit igång. Utskottetr&gt;
känner ingen tvekan om att arbetet bedrivs medr&gt;
erforderlig kraft och engagemang. Med det anfördar&gt;
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionernar&gt;
Ju297, Ju363 och Ju364 i här aktuella delar.r&gt;
r&gt;
När det sedan gäller ersättningen konstaterar  utskottetr&gt;
att  en  kraftig  höjning  skedde  1999.r&gt;
Utskottet  anser  inte nu att det är påkallat med någonr&gt;
ytterligare höjning. Motion Ju369 bör avslåsr&gt;
av riksdagen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Videokonferens i förvaltningsdomstolarnar&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
För  närvarande  pågår   en  försöksverksamhet  medr&gt;
videokonferens  i  allmän  förvaltningsdomstol.r&gt;
Försöksverksamheten innebär  att  parter under vissar&gt;
förutsättningar kan delta i muntlig förhandlingr&gt;
inför  rätten  genom  videokonferens.  Vidare  kanr&gt;
tekniken  användas  för  bevisupptagning,  t.ex.r&gt;
vittnesförhör. Bestämmelser  om  detta  har  meddelatsr&gt;
i  lagen  (2001:25) om försöksverksamhet medr&gt;
videokonferens   i  allmän  förvaltningsdomstol.  Lagenr&gt;
gäller  t.o.m.  den   31   mars   2003.   Ir&gt;
budgetpropositionen  föreslås  -  med hänvisning tillr&gt;
att den nya tekniken inte kunnat installeras ir&gt;
den omfattning som det var tänkt - att giltighetstidenr&gt;
förlängs till den 31 december 2004. Utskottetr&gt;
föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Kriminalvårdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottets förslag i korthetr&gt;
r&gt;
r&gt;
I  detta  avsnitt  redogörs för kriminalvårdens  resultatr&gt;
under  verksamhetsåret  2001.r&gt;
Utskottet delar regeringens  bedömning  attr&gt;
kriminalvården i stort har fullgjort de målr&gt;
som ställts upp för dess verksamhet. I avsnittet  tarr&gt;
utskottet  vidare  ställning tillr&gt;
vilka  prioriteringar som bör ligga till grund förr&gt;
kriminalvårdens verksamhet  under  årr&gt;
2003. Utskottet  behandlar  också  ett  antalr&gt;
motionsyrkanden rörande bl.a. åtgärder motr&gt;
droger inom kriminalvården, platstillgången  pår&gt;
anstalter och häkten, personalkompetensr&gt;
samt ersättning till lekmannaövervakare. Utskottetr&gt;
hänvisar  i  dessa  delar bl.a. tillr&gt;
genomförda    reformer    och   pågående   reformarbete.r&gt;
Beträffande   anstalts-   ochr&gt;
häkteskapaciteten hänvisar  utskottet till de tillskottr&gt;
som regeringen föreslår. Mot denr&gt;
bakgrunden avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.r&gt;
Jämför reservationerna 32-36.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Inledningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Kriminalvårdens huvuduppgifter  är  att verkställar&gt;
påföljderna fängelse, skyddstillsyn och vilkorligr&gt;
dom med samhällstjänst, att ansvara för  övervakningenr&gt;
av  de  villkorligt frigivna och de som stårr&gt;
under  intensivövervakning med elektronisk kontroll samtr&gt;
att utföra  särskilda  personutredningar  ir&gt;
brottmål.  Kriminalvården  ansvarar dessutom förr&gt;
verksamheten vid häktena samt sköter transporter avr&gt;
frihetsberövade personer som  skall  avvisas  ellerr&gt;
utvisas från Sverige. Kriminalvårdens verksamhetr&gt;
skall  präglas  av  en  human  människosyn,  godr&gt;
omvårdnad  och  ett  aktivt  påverkansarbete  underr&gt;
iakttagande av en hög grad av säkerhet samt respekt förr&gt;
den enskildes integritet och rättssäkerhet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
I syfte att effektivisera verksamheten har kriminalvårdenr&gt;
under  senare  år  bl.a.  genomfört ettr&gt;
antal   organisationsförändringar.   Regionmyndigheternar&gt;
har  avskaffats  och  ersatts  av  en  nyr&gt;
organisation  för  uppföljning  och tillsyn. En nyr&gt;
placerarorganisation  med  samordningsansvar  harr&gt;
inrättats för ett effektivare utnyttjande  av  platserr&gt;
på häkten och anstalter. Anstaltsindelningenr&gt;
har också förändrats på så sätt att indelningen i fyrar&gt;
säkerhetsklasser  har  avskaffats och ersattsr&gt;
av  en  ordning  där  åtskillnad  görs  endast  mellanr&gt;
placering  i  öppna  och  slutna  anstalter.r&gt;
Kriminalvårdsstyrelsen  är  centralr&gt;
förvaltningsmyndighet  för all kriminalvårdsverksamhet. Denr&gt;
ärr&gt;
också  chefsmyndighet  för  de 36 lokalar&gt;
kriminalvårdsmyndigheterna  och  för  transporttjänsten.r&gt;
Ir&gt;
administrativt hänseende är styrelsen  chefsmyndighetr&gt;
även  för  Kriminalvårdsnämnden och för de 30r&gt;
övervakningsnämnderna.r&gt;
r&gt;
Under   behandlingen   av  budgetpropositionen  harr&gt;
utskottet  haft  en  utfrågning   där   bl.a.r&gt;
generaldirektören för Kriminalvårdsstyrelsenr&gt;
medverkade.  Utfrågningen  var  särskilt  inriktad  pår&gt;
beläggningssituationen på anstalter och häkten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Resultatuppföljningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Kriminalvårdens  resultat  för  år  2001 skall bedömasr&gt;
mot bakgrund av de mål och prioriteringar somr&gt;
gällde för verksamheten. Enligt dessa  hader&gt;
kriminalvården  att utforma verkställigheten så att denr&gt;
främjar en anpassning till samhället efter frigivningen.r&gt;
Frigivningsförberedelserna  skulle anpassasr&gt;
så  att  de  dömdas möjligheter till en ordnad situationr&gt;
vid frigivningen förbättras. Vidare  skuller&gt;
kriminalvården  skapa  förutsättningar  för att görar&gt;
alternativen till fängelse trovärdiga så att der&gt;
skulle kunna få bredast möjliga tillämpning. Anstalterr&gt;
och häkten skulle hållas fria från narkotika,r&gt;
alkohol och andra droger.r&gt;
r&gt;
r&gt;
I det följande beskrivs kriminalvårdens  resultat  jämter&gt;
regeringens bedömning med fokus på de nur&gt;
angivna målen. Avslutningsvis redovisar utskottet sinr&gt;
uppfattning.r&gt;
r&gt;
Medelbeläggningen vid landets kriminalvårdsanstalter varr&gt;
3 892  personer under år 2001 eller ca 92r&gt;
%  av  tillängliga platser, vilket är en ökning medr&gt;
2 procentenheter  från  föregående  år  (ser&gt;
tabell).  Medelantalet  tillgängliga anstaltsplatser varr&gt;
103 fler år 2001 jämfört med föregående år.r&gt;
Antalet tillgängliga platser  på  slutna  anstalter  varr&gt;
per den 31 december 2001 drygt 130 fler änr&gt;
samma datum föregående år.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Antal tillgängliga platser och medelbeläggning på riketsr&gt;
anstalterr&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|   År |Medelantal   |Medelbeläggning|Beläggning i |r&gt;
|      |tillgängliga |på rikets     |procent av    |r&gt;
|      |platser      |anstalter     |tillgängliga  |r&gt;
|      |       |  |platser |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|1998  |  4 087      |  3 573 |    87 %      |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|1999  |  4 085      |  3 596 |    88 %      |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|2000  |  4 125      |  3 712 |    90 %      |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
|2001  |  4 228      |   3 892 1    |    92 %      |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
1  Uppgiften, som hämtats från Kriminalvårdensr&gt;
officiella statistik för 2001, avviker någotr&gt;
r&gt;
från vad som angetts i budgetpropositionen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Medelbeläggningen  vid  landets  häkten  var  1 507r&gt;
personer under år 2001r&gt;
eller  ca  94  %  av  tillängliga  platser,  vilket ärr&gt;
en  ökning  med  4r&gt;
procentenheter från föregående år (se tabell).r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Antal häktesplatser och medelbeläggning på riketsr&gt;
häktenr&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|   År |Medelantal   |Medelbeläggning|Beläggning ir&gt;
|r&gt;
|      |tillgängliga |på rikets     |procent avr&gt;
|r&gt;
|      |platser      |häkten  |tillgängliga  |r&gt;
|      |       |  |platser |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|1998  |  1 479      |  1 264 |    85 %      |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|1999  |  1 480      |  1 276 |    86 %      |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|2000  |  1 521      |  1 367 |    90 %      |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|2001  |  1 601      |  1 507 |    94 %      |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
Medelantalet  tillgängliga  häktesplatser  var 80 flerr&gt;
år 2001 jämfört medr&gt;
föregående år. Antalet tillgängliga häktesplatser perr&gt;
den 31 december 2001r&gt;
var 28 fler än samma datum föregående år. Denna  ökningr&gt;
hade blivit störrer&gt;
om   inte  kriminalvården  samtidigt  hade  tvingatsr&gt;
stänga   ett   antalr&gt;
häktesplatser på grund av mögelproblem.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Antalet  verkställighetsfall  i  häkte var i medeltalr&gt;
329 under år 2001,r&gt;
vilket motsvarar en ökning med närmare  60 % jämfört medr&gt;
föregående år (ser&gt;
tabell).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Medelantal verkställighetsfall på rikets häktenr&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|   År |Medelantal    |Därav fängelsedömda somr&gt;
|r&gt;
|      |verkställighetsfall |väntar pår&gt;
anstaltsplatsr&gt;
|r&gt;
|      |på häkte      |    |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|1998  |      178     |  135     |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|1999  |      201     |  146     |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|2000  |      206     |  153     |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|2001  |      329     |  277     |r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
Kriminalvårdsstyrelsen  har  på  uppdrag  av  regeringenr&gt;
bl.a. analyseratr&gt;
orsakerna   till   den   uppkomna   situationen   medr&gt;
ett   stort  antalr&gt;
verkställighetsfall.    Av   analysen   framgår   bl.a.r&gt;
att   det   högar&gt;
platsutnyttjandet  på  anstalterna  är  en  viktigr&gt;
förklaring.  Den  högar&gt;
beläggningen på anstalterna,  främst  på  de slutnar&gt;
platserna, beror i sinr&gt;
tur främst på att strafftiderna har ökat och  attr&gt;
reglerna  om villkorligr&gt;
frigivning  efter  halva  strafftiden  togs  bort  årr&gt;
1999. Dessutom  ökarr&gt;
platsbehovet vid en ökad differentiering av olikar&gt;
kategorier av intagna.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Kostnaden per producerat vårddygn på anstalt var årr&gt;
2001  i  genomsnittr&gt;
1 684 kr, vilket är en minskning med drygt 3 % jämförtr&gt;
med föregående  år.r&gt;
Dygnskostnaden  per  producerat  vårddygn på häkte var 1r&gt;
809 kr, vilket ärr&gt;
samma kostnad som föregående år (se tabell).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Genomsnittlig kostnad per producerat vårddygn på anstaltr&gt;
och häkter&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|År  | Alla     | Slutna     | Öppna      |Häkte  |r&gt;
|    |anstalter |anstalter   |anstalter   | |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|1998|1 870 kr  |2 123 kr    |1 288 kr    |1 869 krr&gt;
|r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|1999|1 836 kr  |2 028 kr    |1 340 kr    |1 925 krr&gt;
|r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|2000|1 737 kr  |1 896 kr    |1 327 kr    |1 809 krr&gt;
|r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|2001|1 684 kr  |1 835 kr    |1 275 kr    |1 809 krr&gt;
|r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
Regeringen   konstaterar   att   den  högar&gt;
beläggningen   har   påverkatr&gt;
kriminalvårdens arbete år 2001. Under  innevarande  årr&gt;
har  150  miljonerr&gt;
kronor  tillförts  kriminalvården  för att kunna hanterar&gt;
volymökningen  pår&gt;
kort sikt. Den akuta situationen kan  enligt regeringenr&gt;
härigenom hanterasr&gt;
och nya platser öppnas. Olika alternativ  för  en merr&gt;
långsiktig hanteringr&gt;
av platssituationen måste emellertid övervägas.r&gt;
r&gt;
r&gt;
I  fråga om åtgärder för att förebygga återfall  ir&gt;
brott  kan  följander&gt;
nämnas. Den totala sysselsättningsgraden för de intagnar&gt;
i anstalt under årr&gt;
2001 var     79 %, vilket är en minskning med 2r&gt;
procentenheter jämfört medr&gt;
året innan.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Fördelning mellan olika slag av sysselsättning vidr&gt;
anstalt  (tusental tim.)r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
|År  |Arbets-|Utbild-|Intern|Program-|Övrig  |r&gt;
Outnyttjadr&gt;
|r&gt;
|    |drift |ning  |service2|verksamhet|sysselsätt-|tidr&gt;
|r&gt;
|    |1     |      |      |         |ning          |r&gt;
|r&gt;
-----------------------------------------------------------r&gt;
-r&gt;
|1998|2 081 |853   |1 296 | 652     |   968        |1 419r&gt;
|r&gt;
-----------------------------------------------------------r&gt;
-r&gt;
|1999|2 045 |845   |1 312 | 526     |   991        |1 234r&gt;
|r&gt;
-----------------------------------------------------------r&gt;
-r&gt;
|2000|2 062 |872   |1 425 | 402     |  1 018       |1 355r&gt;
|r&gt;
-----------------------------------------------------------r&gt;
-r&gt;
|2001|2 073 |898   |1 483 | 384     |  1 156       |1 561r&gt;
|r&gt;
-----------------------------------------------------------r&gt;
-r&gt;
1  Arbete med produktion m.m.r&gt;
r&gt;
2  Inre arbete såsom lokalvård, kökshandräckning samtr&gt;
underhåll av lokaler och grönytor.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Kriminalvården har  haft  svårigheter  att fullt utr&gt;
genomföra denr&gt;
utökade satsningen på nationella brotts-  ochr&gt;
missbruksrelaterader&gt;
program. Detta har enligt Kriminalvårdsstyrelsen  berottr&gt;
på  högr&gt;
personalomsättning   och   svårigheter   att   får&gt;
klienter  tillr&gt;
programmen respektive att få dem att fullfölja dem,  menr&gt;
även pår&gt;
en   ökad   medvetenhet   om   vikten   av   attr&gt;
programmen  ärr&gt;
forskningsbaserade och genomförs i enlighet med uppställdar&gt;
krav.r&gt;
Antalet yrkesutbildningar finansierade avr&gt;
länsarbetsnämnderna harr&gt;
utökats  och har lett till att kriminalvården kan erbjudar&gt;
intagnar&gt;
i Stockholmsområdet  och  på andra håll i landet ettr&gt;
utökat antalr&gt;
yrkesutbildningar.  Arbetet   med   att   förbättra  der&gt;
intagnasr&gt;
möjligheter till kontakt med sina familjer harr&gt;
fortsatt.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen konstaterar att kriminalvårdens  verksamhetr&gt;
under årr&gt;
2001 präglats av den höga beläggningsnivån och der&gt;
svårigheter somr&gt;
är  förknippade  med  den. Trots det har kriminalvårdenr&gt;
fortsattr&gt;
strävandena  mot  ett  effektivt   återfallsförebyggander&gt;
arbete.r&gt;
Regeringen anser att den inriktning  avr&gt;
programverksamheten  därr&gt;
kvalitet  snarare  än  kvantitet prioriteras är värdefullr&gt;
och attr&gt;
detta arbete bör fortsätta.  Att  kriminalvården inte harr&gt;
uppnåttr&gt;
det uppställda målet att alla intagna  med  behov  skallr&gt;
erbjudasr&gt;
grundskole-    och    gymnasieutbildning   serr&gt;
regeringen   somr&gt;
oroväckande, eftersom utbildning  är  en mycket viktigr&gt;
faktor förr&gt;
möjligheterna  till  återanpassning  till  samhället.r&gt;
Regeringenr&gt;
påtalar vidare vikten av att det arbete  som inleds underr&gt;
tiden ir&gt;
anstalt  med  att  förebygga  återfall i brott  fortsätterr&gt;
efterr&gt;
verkställighetens  slut.  För att  inledande  åtgärderr&gt;
skall  har&gt;
eftersträvad effekt krävs att  också  andra  huvudmän ir&gt;
samhälletr&gt;
fortsätter  det  arbete som påbörjas underr&gt;
verkställigheten.  Ettr&gt;
stärkt    samarbete    mellan     kriminalvården     ochr&gt;
olikar&gt;
frivilligorganisationer  är  enligt regeringen positivtr&gt;
och  börr&gt;
fortsätta.r&gt;
r&gt;
Angående målet att frigivningsförberedelserna  skallr&gt;
förbättrasr&gt;
kan konstateras att problemet med att många intagnar&gt;
friges  tillr&gt;
en  oordnad  social  tillvaro  med  missbruksproblem ochr&gt;
negativar&gt;
sociala  kontakter kvarstår och att andelen  intagna  somr&gt;
frigesr&gt;
direkt från  häkte har ökat. Kriminalvården har sedanr&gt;
hösten 2001r&gt;
infört ett nytt  sätt  att  planera för de intagnas tid ir&gt;
anstaltr&gt;
innebärande  att en risk- och  behovsbedömning  alltidr&gt;
görs  somr&gt;
grund  för  planeringen   såväl   vad   avser   säkerhetr&gt;
som  der&gt;
individuellt prioriterade brottsrelaterade behoven.r&gt;
Härigenom harr&gt;
kriminalvården  redan  från verkställighetens början  ettr&gt;
störrer&gt;
fokus på frigivningen.r&gt;
r&gt;
Den   treåriga   försöksverksamheten    medr&gt;
användning    avr&gt;
intensivövervakning  med  elektronisk  kontroll  som  ettr&gt;
led  ir&gt;
frigivningsförberedelserna  (IÖV-utsluss)  inleddes den 1r&gt;
oktoberr&gt;
2001    och    har    inledningsvis    fungerat    väl.r&gt;
Enligtr&gt;
Kriminalvårdsstyrelsen  har  intresset  förr&gt;
självförvaltning,  ir&gt;
syfte  att  förbereda  de intagna för frigivningen och attr&gt;
stärkar&gt;
den  enskildes  personliga  ansvar,  ökat  blandr&gt;
kriminalvårdensr&gt;
myndigheter. Verksamhet  med  självförvaltning  harr&gt;
genomförts pår&gt;
ett antal anstalter.r&gt;
r&gt;
Kriminalvården har under år 2001 fortsatt sitt  bredar&gt;
samarbeter&gt;
med  externa  myndigheter och olikar&gt;
frivilligorganisationer  inomr&gt;
ramen för arbetet  med  att  förbereda de intagna förr&gt;
frigivning.r&gt;
För  att  ytterligare  stimulera  samarbetet  med  olikar&gt;
ideellar&gt;
organisationer  har Kriminalvårdsstyrelsen  avsatt  ochr&gt;
fördelatr&gt;
särskilda medel,  i  avsikt  att  kunna  betala  förr&gt;
tjänster somr&gt;
utförts av vissa organisationer i utslussningsarbetet.r&gt;
Vidare harr&gt;
många   kriminalvårdsmyndigheter   tecknat   avtal   medr&gt;
lokalar&gt;
arbetsförmedlingar.r&gt;
r&gt;
Regeringen anser att det är oroväckande att andelenr&gt;
intagna somr&gt;
friges  direkt  från  häkte  har ökat, men att de extrar&gt;
medel somr&gt;
regeringen har tillfört kriminalvården  under  innevarander&gt;
år börr&gt;
leda  till  en förbättrad situation i detta avseende.r&gt;
Regeringenr&gt;
ser det också  som  positivt  att den inleddar&gt;
försöksverksamhetenr&gt;
med intensivövervakning med elektronisk  kontroll  ir&gt;
samband medr&gt;
frigivningen  inledningsvis  haft  goda  resultat.  Vidarer&gt;
anförr&gt;
regeringen  att  kriminalvården  bör  fortsättar&gt;
utvecklingen  avr&gt;
samarbetet med kommunerna och andra huvudmän ir&gt;
samhället.r&gt;
r&gt;
Antalet  personer  som  i någon form var klienter hosr&gt;
frivårdenr&gt;
ökade under år 2001 med 2 % (se tabell).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Genomsnittligt antal frivårdsklienterr&gt;
-----------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|År  |Frivård|Skydds-|Villkorligt|Samhälls-|Kontrakts-|r&gt;
Intensiv-r&gt;
|r&gt;
|    |(totalt)|tillsyn1|frigivna|tjänst |vård     |r&gt;
övervakn.r&gt;
|r&gt;
-----------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|1998|11    |5 470  |4 023    | 680     |1 013    | 381r&gt;
|r&gt;
|    |567   |       |         |         |         |r&gt;
|r&gt;
-----------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|1999|11    |5 084  |4 219    |1 0112   |1 091    | 340r&gt;
|r&gt;
|    |753   |       |         |         |         |r&gt;
|r&gt;
-----------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|2000|11    |4 765  |4 234    |1 4183   |1 092    | 218r&gt;
|r&gt;
|    |727   |       |         |         |         |r&gt;
|r&gt;
-----------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|2001|12    |4 734  |4 233    |1 8024   |1 048    | 202r&gt;
|r&gt;
|    |019   |       |         |         |         |r&gt;
|r&gt;
-----------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
1   Exklusive skyddstillsynsdömda med föreskrift omr&gt;
samhällstjänst ellerr&gt;
kontraktsvårdr&gt;
r&gt;
r&gt;
2 Varav 854 skyddstillsynsdömda och 157 villkorligr&gt;
domr&gt;
r&gt;
3 Varav 1 087 skyddstillsynsdömda och 331 villkorligr&gt;
domr&gt;
r&gt;
4 Varav 1 156 skyddstillsynsdömda och 646 villkorligr&gt;
domr&gt;
r&gt;
r&gt;
Med  anledning  av  att  antalet  personer  som  dömtsr&gt;
tillr&gt;
påföljdskombinationer    innehållande   samhällstjänstr&gt;
harr&gt;
fortsatt  att  öka  under  år   2001   har  regeringenr&gt;
gettr&gt;
Brottsförebyggande  rådet  i  uppdrag  att  utvärderar&gt;
dessar&gt;
påföljdskombinationer  såsom  de  har  kommit attr&gt;
tillämpasr&gt;
efter  den  1 januari 1999. Uppdraget kommer  attr&gt;
redovisasr&gt;
under våren 2003.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Under  år  2001   fortsatte   kriminalvårdensr&gt;
myndigheterr&gt;
arbetet  med  att  stärka  samverkan   med  andra  delarr&gt;
avr&gt;
rättsväsendet  och övriga samverkanspartner.  Denr&gt;
samverkanr&gt;
som   sker   med  det   övriga   rättsväsendet   ärr&gt;
enligtr&gt;
Kriminalvårdsstyrelsen  av  primär  betydelse för attr&gt;
spridar&gt;
kännedom  om  frivårdsalternativen  och  öka  tilltronr&gt;
tillr&gt;
dessa. Frivården deltar i flera olika  samverkansprojektr&gt;
förr&gt;
att få till stånd en snabbare lagföring. Erfarenheternar&gt;
frånr&gt;
dessa projekt är enligt Kriminalvårdsstyrelsen mycketr&gt;
goda.r&gt;
r&gt;
Den 1 januari 2002 var antalet lekmannaövervakare  4r&gt;
508,r&gt;
vilket motsvarar en ökning med 4 % sedan den 1 januarir&gt;
2001.r&gt;
Andelen  klienter  med  lekmannaövervakare  har dockr&gt;
minskatr&gt;
under den senaste femårsperioden, från 48 % 1998  till  44r&gt;
%r&gt;
2002.r&gt;
r&gt;
Regeringen  ser positivt på de åtgärder somr&gt;
kriminalvårdenr&gt;
vidtagit för att  försöka öka antalet lekmannaövervakarer&gt;
ochr&gt;
konstaterar att det  verkar  som  att de vidtagnar&gt;
åtgärdernar&gt;
haft  effekt  och  att  det är angeläget  att  dettar&gt;
arbeter&gt;
fortsätter.  Regeringen  anför   slutligen   attr&gt;
frivårdenr&gt;
uppfyller  en  central del av kriminalvårdens uppdrag.r&gt;
Inter&gt;
minst mot bakgrund  av  arbetet  med försöksverksamhetenr&gt;
medr&gt;
intensifierade  frigivningsförberedelser  kommerr&gt;
regeringenr&gt;
att ha anledning att noga följa frivårdens arbeter&gt;
framöver.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Drogmissbrukare inskrivna  i anstalt per den 1 oktoberr&gt;
årenr&gt;
1998-2001r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|År  |      |Narkotikamiss-|Blandmiss-    |Alkoholmiss-r&gt;
|r&gt;
|    |Totalt|brukare       |              |r&gt;
|r&gt;
|    | antal|              |brukare       |brukarer&gt;
|r&gt;
|    |      |              |              |r&gt;
|r&gt;
|    | intagna|            |              |r&gt;
|r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|    |      |Antal | %     |Antal | %     |Antal | %r&gt;
|r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|1998|3 546 |1 021 |28,8   |590   |16,6   |523   |14,7r&gt;
|r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|1999|3 536 |1 025 |29,0   |634   |17,9   |551   |15,6r&gt;
|r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|2000|3 633 |1 215 |33,4   |624   |17,2   |479   |13,2r&gt;
|r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|2001|3 708 |1 279 |34,5   |555   |15,0   |468   |12,6r&gt;
|r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
I fråga om bekämpningen av narkotika och andra drogerr&gt;
framgår det avr&gt;
uppgifter som anstalterna  har  lämnat  att  antaletr&gt;
anstalter  medr&gt;
daglig  förekomst av narkotika minskat under år 2001.r&gt;
Åtta anstalterr&gt;
har uppgivit att missbruk förekommit ofta eller så gottr&gt;
som dagligenr&gt;
under perioden april-september 2001, jämfört med nior&gt;
anstalter underr&gt;
motsvarande  period  år 2000. Andelenr&gt;
narkotikamissbrukare i anstaltr&gt;
har ökat de senaste åren.  Omkring    50 % av de intagnar&gt;
var år 2001r&gt;
klassificerade  som narkotika- eller blandmissbrukarer&gt;
(se  tabell).r&gt;
Det bör här påpekas att detta inte innebär att hälften avr&gt;
de intagnar&gt;
missbrukar under  anstaltstiden;  innebörden  är  attr&gt;
hälften av der&gt;
intagna bedömdes vara aktiva missbrukare när de togs in.r&gt;
Även blandr&gt;
frivårdsklienterna har andelen med känt missbrukr&gt;
ökat.r&gt;
r&gt;
r&gt;
För   att   hålla  anstalter  och  häkten  fria  frånr&gt;
droger  harr&gt;
kriminalvården  bl.a.  vidtagit flera olika ingripander&gt;
åtgärder, somr&gt;
kontroll, differentiering  av  intagna  ochr&gt;
påverkansinsatser.  Somr&gt;
specialresurser   för   att   motiverar&gt;
narkotikamissbrukare   tillr&gt;
behandling  fanns  474 inrättade platser i början av årr&gt;
2001, vilketr&gt;
är en ökning jämfört med föregående år. Vid ingången avr&gt;
år 2002 hader&gt;
antalet    platser    ökat    ytterligare    till    633.r&gt;
Antaletr&gt;
narkotikamissbrukare som  var placerade enligt 34 § lagenr&gt;
(1974:203)r&gt;
om  kriminalvård  i anstalt (KvaL)  ökade  något  underr&gt;
år  2001  ir&gt;
jämförelse med de föregående  åren,  även  om  antaletr&gt;
var fortsattr&gt;
lågt.  Enligt Kriminalvårdsstyrelsen kan detta vara enr&gt;
antydan  tillr&gt;
att den  negativa  trenden  i  detta  avseende  harr&gt;
brutits. Enligtr&gt;
Kriminalvårdsstyrelsen  är  finansieringsfrågan fortsattr&gt;
ett  stortr&gt;
problem   vid   placeringar   av  detta   slag.   Ävenr&gt;
de   längrer&gt;
verkställighetstiderna och den  därmed  lägrer&gt;
genomströmningen  somr&gt;
varit under året kan ha lett till färre placeringar.r&gt;
r&gt;
Inom  ramen  för  regeringens narkotikapolitiskar&gt;
handlingsplan harr&gt;
Kriminalvårdsstyrelsen under våren 2002 fått i uppdragr&gt;
att genomförar&gt;
en  särskild  satsning  på  att  bekämpar&gt;
narkotikamissbruket  blandr&gt;
kriminalvårdens  klienter.  För  detta ändamål harr&gt;
regeringen avsattr&gt;
100 miljoner kronor under en treårsperiod.  Målsättningenr&gt;
är  bl.a.r&gt;
att   samtliga   narkotikamissbrukare   som  kommer  ir&gt;
kontakt  medr&gt;
kriminalvården skall identifieras och erbjudas  vård,r&gt;
att  utvecklar&gt;
och   utvärdera  de  missbruksrelaterade  programmen  ochr&gt;
att  flerr&gt;
narkotikamissbrukare  genomgår  dessa  program,  attr&gt;
kraftigt minskar&gt;
införseln  av  narkotika  på  anstalter  och  häktenr&gt;
samt  att  ökar&gt;
personalens  kunskaper  om  motivation  avr&gt;
narkotikamissbrukare.  Ir&gt;
uppdraget ingår även att kartlägga problemen som hindrarr&gt;
placeringarr&gt;
enligt   34   §   KvaL  och  att  utveckla  särskildar&gt;
program   förr&gt;
kontraktsvård.r&gt;
r&gt;
Regeringen konstaterar  att narkotikasituationen vidr&gt;
anstalter ochr&gt;
inom frivården återspeglar  utvecklingen  avr&gt;
narkotikasituationen ir&gt;
samhället  i  stort.  Under  senare år harr&gt;
narkotikasituationen  vidr&gt;
såväl   anstalter   som   inom   frivården    försämrats.r&gt;
Andelenr&gt;
narkotikamissbrukare  bland  nyintagna på anstalt harr&gt;
ökat. Detsammar&gt;
gäller bland frivårdens klienter.  Enligt  regeringen  ärr&gt;
det en avr&gt;
kriminalvårdens      viktigaste      uppgifter      attr&gt;
bekämpar&gt;
narkotikamissbruket. Detta arbete har fortsatt högr&gt;
prioritet, vilketr&gt;
bl.a.  visas  genom att regeringen tillförtr&gt;
kriminalvården särskildar&gt;
medel  för  satsningen  på  att  bekämpar&gt;
narkotikamissbruket  blandr&gt;
kriminalvårdens   klienter.  Att  så  sker  är  också  avr&gt;
väsentligr&gt;
betydelse för att förebygga  återfall  i brott.r&gt;
Regeringen avser attr&gt;
noggrant följa kriminalvårdens insatser motr&gt;
narkotikamissbruk.r&gt;
r&gt;
Beträffande  kampen  mot brott med rasistiska,r&gt;
främlingsfientligar&gt;
eller    homofobiska    inslag     konstaterarr&gt;
regeringen    attr&gt;
Kriminalvårdsstyrelsen   ställt   sig   bakom   denr&gt;
strategi   somr&gt;
Brottsförebyggande  rådet  har  utarbetat  för  attr&gt;
säkerställa  attr&gt;
rättsväsendets personal har god kunskap om såväl  grundenr&gt;
för brottr&gt;
med  rasistiska,  främlingsfientliga  eller  homofobiskar&gt;
inslag  somr&gt;
situationen  för  dem som utsätts för dessa brott.r&gt;
Personalen  inomr&gt;
kriminalvården  kommer,   som   ett   led   i  den  nyar&gt;
grund-  ochr&gt;
fortutbildningen, att få lära sig om grunden  för  dessar&gt;
brott  ochr&gt;
situationen  för  de grupper som utsätts för dem. Förr&gt;
intagna som ärr&gt;
dömda för denna typ  av  brott  är  differentiering,r&gt;
utbildning ochr&gt;
deltagande  i  påverkansprogram  viktiga delar ir&gt;
strategin  för  attr&gt;
motverka och begränsa rasism, främlingsfientlighet ochr&gt;
homofobi.r&gt;
r&gt;
Beträffande kriminalvårdens personal  kan  det noterasr&gt;
att antaletr&gt;
årsarbetskrafter  under  år 2001 uppgick till 6 754,r&gt;
vilket  är  enr&gt;
marginell ökning jämfört med  föregående  år.r&gt;
Kriminalvårdsstyrelsenr&gt;
betraktar personalomsättningen som relativt låg ellerr&gt;
åtminstone somr&gt;
normal.  I fråga om kompetensutvecklingen blandr&gt;
personalen  framgårr&gt;
att det år 2001 genomfördes 20 500 dagar grundutbildningr&gt;
av personalr&gt;
med klientnära  arbete, vilket utgör en ökning jämförtr&gt;
med åren 1999r&gt;
och  2000  då som mest  19  000  grundutbildningsdagarr&gt;
genomfördes.r&gt;
Utöver grundutbildningen  användes  ca  35 500r&gt;
utbildningsdagar tillr&gt;
annan kompetensutveckling, varav ca 28 000 dagar avsågr&gt;
utbildning avr&gt;
personal  med  klientnära  arbete.  Från  årsskiftetr&gt;
2001/2002  harr&gt;
kriminalvården tagit i bruk en ny utbildningsmodell,r&gt;
benämnd  KRUT,r&gt;
för  såväl  grundutbildning  som  fortbildning.  Måletr&gt;
är  att höjar&gt;
kompetensen,   främst   hos   vårdarpersonalen.r&gt;
Nyanställda   inomr&gt;
kriminalvården genomgår utbildning varvat med praktisktr&gt;
arbete underr&gt;
ett  och ett halvt år. För nyanställda som saknarr&gt;
högskoleutbildningr&gt;
kommer en tio poängs högskoleutbildning att ingå.r&gt;
Kriminalvården harr&gt;
även under år 2001 upplevt svårigheter att rekryterar&gt;
medarbetare medr&gt;
rätt utbildning och erfarenhet.r&gt;
r&gt;
Regeringen  anför  att  kriminalvårdens  personalr&gt;
utgör en mycketr&gt;
viktig  resurs  och att det därför är angeläget att der&gt;
har  relevantr&gt;
och tillräcklig utbildning  för  det  arbete  som  der&gt;
skall utföra.r&gt;
Regeringen   ser   positivt   på  den  satsning  pår&gt;
utbildning  somr&gt;
kriminalvården  nu genomför. Eftersom  andrar&gt;
kompetensprofiler  varr&gt;
aktuella då många  av  dem  som  i  dag  arbetar inomr&gt;
kriminalvårdenr&gt;
rekryterades  är kompetensutveckling av centralr&gt;
betydelse.  Det  ärr&gt;
enligt regeringen  viktigt att personalen ges de rättar&gt;
verktygen förr&gt;
att kunna bedriva en effektiv kriminalvård. Regeringenr&gt;
betonar ocksår&gt;
vikten av att kriminalvården  även  i fortsättningenr&gt;
vidtar åtgärderr&gt;
för att personalen i ökad utsträckning  skall  ha enr&gt;
varierad etniskr&gt;
bakgrund  och  att  kriminalvården fortsätter strävandenar&gt;
efter  enr&gt;
jämnare könsfördelning mellan olika yrkeskategorier.r&gt;
r&gt;
Utskottet vill i fråga om de enskildar&gt;
verksamhetsområdena framförar&gt;
följande.r&gt;
r&gt;
Vad gäller beläggningssituationen  på  anstalter  ochr&gt;
häkten  kanr&gt;
utskottet  konstatera  att  denna  ytterligarer&gt;
förvärrats under detr&gt;
första halvåret 2002. Utskottet instämmer emellertid  ir&gt;
regeringensr&gt;
bedömning att den akuta beläggningssituationen kanr&gt;
hanteras  och nyar&gt;
platser  öppnas  genom  de extra medel som kriminalvårdenr&gt;
tillförts.r&gt;
När    det    gäller    den   mer   långsiktigar&gt;
hanteringen    avr&gt;
beläggningssituationen  är   det   viktigt  attr&gt;
kriminalvården  gesr&gt;
möjlighet  att hantera volymförändringar  utan  attr&gt;
verksamheten  ir&gt;
övrigt  blir   lidande.   Som  regeringen  konstaterarr&gt;
måste  olikar&gt;
alternativ  för  en  mer långsiktig  hantering  avr&gt;
platssituationenr&gt;
övervägas.r&gt;
r&gt;
I  fråga om åtgärder  för  att  förebygga  återfall  ir&gt;
brott  kanr&gt;
utskottet  konstatera  att  den  totalar&gt;
sysselsättningsgraden för der&gt;
intagna  fortsatt  att  minska även under  år  2001.  Somr&gt;
utskottetr&gt;
anförde i föregående års  budgetbetänkande  (2001/02:JuU1r&gt;
s. 86) ärr&gt;
det viktigt att fängelsetiden ges ett meningsfulltr&gt;
innehåll  och attr&gt;
de  intagna  därvid  erbjuds lämplig sysselsättning.r&gt;
Utskottet delarr&gt;
regeringens uppfattning  om  betydelsen av att arbetetr&gt;
under tiden ir&gt;
anstalt  med  att  förebygga  återfall   i  brottr&gt;
fortsätter  efterr&gt;
verkställighetens slut.r&gt;
r&gt;
När det gäller frigivningsförberedelser  välkomnarr&gt;
utskottet  attr&gt;
kriminalvården  under  år  2001  infört  ett  nytt  sättr&gt;
att planerar&gt;
verkställigheten,  med  ett  redan  från  början  störrer&gt;
fokus   pår&gt;
frigivningen.   Det   är   glädjande   attr&gt;
försöksverksamheten  medr&gt;
användning av intensivövervakning med elektroniskr&gt;
kontroll  som ettr&gt;
led  i  frigivningsförberedelserna  (IÖV-utsluss)r&gt;
inledningsvis harr&gt;
fungerat  väl. Som regeringen konstaterar är detr&gt;
emellertid  oroander&gt;
att andelen dömda som friges direkt från häkte harr&gt;
ökat.r&gt;
r&gt;
Bekämpning av droger är en av kriminalvårdensr&gt;
viktigaste uppgifterr&gt;
och av väsentlig  betydelse  för  att  förebyggar&gt;
återfall  i brott.r&gt;
Utskottet  kan  konstatera  att  missbrukssituationen pår&gt;
anstalternar&gt;
inte har blivit bättre under år 2001.  De särskilda medelr&gt;
regeringenr&gt;
har   tillfört  kriminalvården  för  satsningen   pår&gt;
att   bekämpar&gt;
narkotikamissbruket  bland  kriminalvårdens klienter ärr&gt;
välkomna ochr&gt;
torde  vara  av väsentlig betydelse  för  strävandenar&gt;
mot  drogfriar&gt;
anstalter och häkten.r&gt;
r&gt;
Utskottet    vill    slutligen    framhålla    viktenr&gt;
av    attr&gt;
kompetensutvecklingen  bland personalen fortsätter. Detr&gt;
är angelägetr&gt;
att kriminalvårdens personal har relevant och tillräckligr&gt;
utbildningr&gt;
för det arbete som de skall  utföra.  En  kompetent  ochr&gt;
välutbildadr&gt;
personal  är  av  avgörande  betydelse för attr&gt;
kriminalvården  skallr&gt;
kunna uppfylla de mål som gäller för verksamheten, t.ex.r&gt;
att erbjudar&gt;
de  intagna i anstalterna ett meningsfulltr&gt;
verkställighetsinnehåll.r&gt;
En bra  grundutbildning  för  nyanställda ochr&gt;
kompetensutveckling avr&gt;
befintlig personal i klientnära  arbete  är  såledesr&gt;
mycket viktigt.r&gt;
Den nya utbildningsmodell för grundutbildning  ochr&gt;
fortbildning somr&gt;
kriminalvården  börjat  tillämpa  under innevarande årr&gt;
framstår  somr&gt;
ändamålsenlig för att uppfylla dessa behov.r&gt;
r&gt;
Sammanfattningsvis har utskottet  inte funnit något somr&gt;
talar emotr&gt;
de   slutsatser   regeringen   dragit   i   fråga    omr&gt;
de   olikar&gt;
verksamhetsmålen. Utskottet vill tillägga attr&gt;
kriminalvården  har enr&gt;
mycket svår uppgift och att målen är högt satta.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Prioriteringar inför budgetåret 2003r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I  fråga  om  verksamhetens inriktning under kommander&gt;
budgetår anförr&gt;
regeringen bl.a.  följande.  Kriminalvårdens arbete skallr&gt;
präglas avr&gt;
ambitionen att minska riskerna  för återfall i brott utanr&gt;
att kravenr&gt;
på att utdömda påföljder verkställs  på  ett  säkert  ochr&gt;
trovärdigtr&gt;
sätt  eftersätts.  Genom  de ekonomiska tillskott som harr&gt;
tillförtsr&gt;
kriminalvården innevarande år och de som nu föreslås förr&gt;
kommande årr&gt;
finns förutsättningar att hantera  de  inträffader&gt;
volymökningarna der&gt;
närmaste  åren.  Det innebär att kriminalvården  kanr&gt;
fortsätta  attr&gt;
utveckla verksamheten  mot  de  prioriterade  målen,r&gt;
dvs. förebyggar&gt;
återfall    i    brott,    förhindra    grovr&gt;
brottslighet   underr&gt;
verkställigheten,     förbereda     frigivningen     ochr&gt;
bekämpar&gt;
narkotikamissbruket.  Regeringens  narkotikapolitiskar&gt;
handlingsplanr&gt;
innefattar en särskild narkotikasatsning inomr&gt;
kriminalvården som görr&gt;
att arbetet med att bekämpa narkotikan - både genomr&gt;
kontrollåtgärderr&gt;
och  behandlingsinsatser  - kan bedrivas med ökadr&gt;
intensitet.  Genomr&gt;
extern   granskning   av   kriminalvårdensr&gt;
resursutnyttjande   ochr&gt;
tillsättandet av en utredning  som  skall  utarbetar&gt;
förslag till enr&gt;
modern   lagreglering   av   verkställigheten  avr&gt;
påföljder  stärksr&gt;
förutsättningarna för en effektivt bedrivenr&gt;
verksamhet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottet har ingen erinran  mot  de  bedömningarr&gt;
regeringen  harr&gt;
gjort i denna del.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Anslagetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I   tabellen  nedan  återfinns  en  jämförelse  avr&gt;
regeringens  ochr&gt;
oppositionens förslag till anslag för kriminalvården förr&gt;
år 2003.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
(Beloppen anges i tusental kronor)r&gt;
---------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|Anslag    |Prop.     | m      | fp     | kd     | cr&gt;
|r&gt;
|2002      | 2003     |        |        |        |r&gt;
|r&gt;
|inkl. TB  |          |        |        |        |r&gt;
|r&gt;
---------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|4 282 603 |4 472 939 |+ 114   |+ 100   |+ 87    |+ 200r&gt;
|r&gt;
|          |          |998     |000     |000     |000r&gt;
|r&gt;
---------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
För  år 2002 uppgår kriminalvårdens anslag, inklusiver&gt;
medel som tillförts pår&gt;
tilläggsbudget,  till knappt 4,3 miljarder kronor. Vidr&gt;
ingången av året hader&gt;
en anslagskredit om  ca  57 miljoner kronor utnyttjats.r&gt;
Utgiftsprognosen förr&gt;
år 2002 är beräknad till knappt 4,3 miljarderr&gt;
kronor.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen föreslår ett  ramanslag  för  år  2003 pår&gt;
närmare 4,5 miljarderr&gt;
kronor.  För  att  ge kriminalvården förutsättningarr&gt;
att  både  behålla  der&gt;
platser som öppnas under  innevarande  år  och  klarar&gt;
förväntade platsbehovr&gt;
under  kommande  år föreslår regeringen att anslagetr&gt;
tillförs  230  miljonerr&gt;
kronor. Vidare föreslår  regeringen att anslaget ökasr&gt;
med 20 miljoner kronorr&gt;
i enlighet med tidigare beslut  att  under  periodenr&gt;
2002-2004  avsätta 100r&gt;
miljoner  kronor  för en särskild narkotikasatsningr&gt;
inom kriminalvården  (ser&gt;
prop.  2001/02:91).   Regeringen   föreslår   ocksår&gt;
för  detta  syfte  attr&gt;
kriminalvården  tillförs  10  miljoner kronor av detr&gt;
under  utgiftsområde  9r&gt;
uppförda  anslaget  14:8  Alkohol-   ochr&gt;
narkotikapolitiska   åtgärder.  Ir&gt;
anslagsberäkningen har även hänsyn tagits tillr&gt;
beräknade utgiftsökningar förr&gt;
löner,  lokaler och övriga förvaltningskostnader samtr&gt;
en delfinansiering  avr&gt;
arkivhållningen  hos  Riksarkivet.  Därutöver  harr&gt;
regeringen föreslagit attr&gt;
anslagsnivån justeras ned med drygt 31 miljoner  kronorr&gt;
i syfte att begränsar&gt;
statlig konsumtion.r&gt;
r&gt;
I motion Ju370 (m) begärs en höjning av anslaget  medr&gt;
115 miljoner kronorr&gt;
för  att  överföra  institutionsvården av ungar&gt;
lagöverträdare  från  Statensr&gt;
institutionsstyrelse till kriminalvården. I motionr&gt;
Ju353 och Fi232 (båda fp)r&gt;
begärs en höjning av  anslaget  med  100  miljonerr&gt;
kronor.  Beloppet  skallr&gt;
användas   bl.a.  till  en  ökning  av  antaletr&gt;
anstaltsplatser  samt  tillr&gt;
personalförstärkningar  inom  kriminalvården.  I motionr&gt;
Ju346 (kd) begärs enr&gt;
höjning  av  anslaget med 87 miljoner kronor. De ökader&gt;
medlen  skall  bl.a.r&gt;
användas till  att  korta  tiden i häkte i väntan pår&gt;
anstaltsplacering, tillr&gt;
utbildningsinsatser för anställda  som  arbetar nära der&gt;
intagna och till attr&gt;
öka narkotikabekämpningen inom anstalterna.  I  motionr&gt;
Ju349 (kd) begärs merr&gt;
resurser  till kriminalvården bl.a. för att förbättrar&gt;
arbetsmiljön  för  der&gt;
anställda och  för  att förbättra möjligheterna tillr&gt;
umgänge mellan barn ochr&gt;
föräldrar som är intagna  i anstalt. I motion Ju373 (c)r&gt;
begärs en höjning avr&gt;
anslaget med 200 miljoner kronor  att  användas tillr&gt;
bl.a. att utöka antaletr&gt;
anstalts- och häktesplatser, öka möjligheten  tillr&gt;
utbildning  för  intagnar&gt;
samt  för  att  öka behandlingsinsatserna pår&gt;
anstalterna för psykiskt sjuka,r&gt;
sexualförbrytare  och drogmissbrukare. I motion Ju258r&gt;
(c) begärs ytterligarer&gt;
resurser     för     att     stärka     kriminalvårdensr&gt;
program-     ochr&gt;
rehabiliteringsverksamhet.r&gt;
r&gt;
Anslagsyrkandena  har  behandlats   ovan   ir&gt;
avsnittet  Utgiftsramen  ochr&gt;
anslagen. Som framgår där föreslår utskottet attr&gt;
riksdagen antar regeringensr&gt;
förslag och avslår motionsyrkandena.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Åtgärder mot droger på anstalter och häktenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Som  framgått  ovan  har  på  senare  år  andelenr&gt;
narkotikamissbrukare  inomr&gt;
kriminalvården  ökat.  Ungefär  50  % av de intagna  ir&gt;
anstalt  missbrukader&gt;
narkotika   vid   intagningen   och   alltför    mångar&gt;
fortsatte    underr&gt;
anstaltsvistelsen. Kriminalvården bekämparr&gt;
narkotikamissbruket i anstalternar&gt;
genom   att  differentiera  de  intagna,r&gt;
tillhandahålla  missbruksrelateradr&gt;
programverksamhet,   genomföra   kontroller,   dvs.r&gt;
urinprovstagningar  ochr&gt;
visitationer,  samt  genom  att bedriva särskildar&gt;
projekt.  Även  i  häktenar&gt;
erbjuds  de  intagna  missbruksrelateradr&gt;
programverksamhet  och  genomförsr&gt;
visitationer. Ett system med kontantlös handel  harr&gt;
också möjliggjorts inomr&gt;
anstalterna.r&gt;
r&gt;
r&gt;
I propositionen Nationell narkotikahandlingsplanr&gt;
(prop.  2001/02:91,  bet.r&gt;
2001/02:SoU15,  bet. 2001/02:JuU5y, rskr. 2001/02:193)r&gt;
underströk regeringenr&gt;
att kriminalvården  har  en  viktig funktion att fyllar&gt;
i samhällets insatserr&gt;
mot narkotikamissbruket. Såväl  häktes-  ochr&gt;
anstaltstid som tiden i frivårdr&gt;
måste  utnyttjas  för  att  motivera  missbrukarer&gt;
till   behandling.   Vidr&gt;
verkställighet  av  fängelsestraff  och  skyddstillsynr&gt;
bör  det erbjudas enr&gt;
missbrukarvård  som vid behov fortsätter även efterr&gt;
verkställighetens  slut.r&gt;
Redan  från början  av  verkställigheten  börr&gt;
åtgärderna  inriktas  på  attr&gt;
förbereda  klienten  för  ett  drogfritt  liv i frihet.r&gt;
Utgångspunkten skallr&gt;
enligt regeringen vara att intagna utanr&gt;
narkotikaproblem  inte  skall behövar&gt;
komma  i  kontakt med narkotika, att missbrukarer&gt;
avskärs från tillförsel  avr&gt;
narkotika och  att  intagna  förhindras  att  bedrivar&gt;
narkotikahandel  inomr&gt;
häktena  och  anstalterna  samt  ute  i  samhället.r&gt;
För  att  åstadkomma enr&gt;
narkotikafri  miljö  krävs  enligt  regeringen  enr&gt;
kombination av kraftfullar&gt;
motivations- och behandlingsinsatser samt väl avvägdar&gt;
kontrollåtgärder.r&gt;
r&gt;
Regeringen aviserade i propositionen 100 miljonerr&gt;
kronor under tre år tillr&gt;
en särskild narkotikasatsning inom kriminalvården.r&gt;
Målet  för satsningen ärr&gt;
att  samtliga  narkotikamissbrukare  som kommer ir&gt;
kontakt med kriminalvårdenr&gt;
identifieras,  bl.a.  genom  uppsökande verksamhet  pår&gt;
häkten,  och  utredsr&gt;
avseende problem och behov samt  erbjuds  adekvat vård.r&gt;
Vidare sätts som målr&gt;
att   missbrukarens   problematik,   behov   ochr&gt;
önskemål    beaktas   vidr&gt;
anstaltsplaceringen, att intagna som inte vill komma ir&gt;
kontakt med narkotikar&gt;
erbjuds   en   narkotikafri   verkställighet,   att  der&gt;
missbruksrelaterader&gt;
programmen  utvecklas  och  utvärderas  samt  att flerr&gt;
narkotikamissbrukarer&gt;
genomgår dessa program. I målsättningen ligger  ocksår&gt;
att  kraftigt  minskar&gt;
införseln  av  narkotika på anstalter och häkten samtr&gt;
att utveckla samverkanr&gt;
både  inom  och  mellan   lokalar&gt;
kriminalvårdsmyndigheter  samt  med  andrar&gt;
myndigheter. Personalen skall också ha kunskaper som ärr&gt;
relevanta för arbeter&gt;
med bl.a. motivation av missbrukare.r&gt;
r&gt;
Propositionen behandlades  i  riksdagen  avr&gt;
socialutskottet (bet. 2001/02:r&gt;
SoU15), som tillstyrkte förslaget. I yttrande  tillr&gt;
socialutskottet noterader&gt;
justitieutskottet  med  tillfredsställelse  att  sår&gt;
stor  vikt  lagts  vidr&gt;
kriminalvårdens  insatser  för att bekämpar&gt;
narkotikamissbruket,  främst  vidr&gt;
dess behandlingsinsatser (2001/02:JuU5y s. 11).r&gt;
r&gt;
Genom  beslut  den  25  april   2002r&gt;
(Ju2002/3054/KRIM)  gav  regeringenr&gt;
Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att genomföra  enr&gt;
särskild satsning på attr&gt;
bekämpa  narkotikamissbruket  bland  kriminalvårdensr&gt;
klienter.  I  uppdragetr&gt;
ingick  också  bl.a.  att  öka  kunskapen och  utvecklar&gt;
metoderna  för  attr&gt;
förhindra att narkotika förs in på  häkten  ochr&gt;
anstalter.  Uppdraget i denr&gt;
delen skall redovisas senast den 1 oktober 2003.r&gt;
r&gt;
Kriminalvårdsstyrelsen  antog  i sin tur den 18 junir&gt;
2002 en handlingsplanr&gt;
för  en särskild satsning på narkotikabekämpning  m.m.r&gt;
inom  kriminalvårdenr&gt;
(Dnr 2002-005943).  Handlingsplanen  anger  tydligar&gt;
riktlinjer och ramar förr&gt;
den  verksamhet som skall bedrivas vid de lokalar&gt;
kriminalvårdsmyndigheternar&gt;
som deltar  i  den särskilda narkotikasatsningen. Blandr&gt;
annat skall ca 1 200r&gt;
anstaltsplatser   omvandlas   tillr&gt;
behandlingsplatser,  motivationsplatserr&gt;
respektive platser för svårmotiverade.  Vidare inrättasr&gt;
särskilda uppsökander&gt;
narkomanvårdsteam. Dessa team - omfattande  totalt 23r&gt;
tjänster - skall verkar&gt;
på  häktena  med  att  bl.a.  identifiera  ochr&gt;
kartlägga  missbrukare,  sökar&gt;
motivera dem till placering på olika motivations-r&gt;
eller  behandlingsplatserr&gt;
samt utreda behov av vård och behandlingsinsatser.r&gt;
Narkomanvårdsteamen skallr&gt;
också    initiera    informationsinsatser    förr&gt;
häktespersonal   avseender&gt;
missbruksfrågor. För att minska införseln ochr&gt;
förekomsten  av  narkotika pår&gt;
anstalter    och   häkten   skall   sexr&gt;
narkotikahundar   anskaffas   tillr&gt;
kriminalvården.r&gt;
r&gt;
I motion Ju258  (c)  begärs ökade kontrollåtgärderr&gt;
mot droger på anstalterr&gt;
och  häkten,  såsom  ett ökat  antalr&gt;
urinprovstagningar  och  visitationer,r&gt;
användande av narkotikahundar  och  en ökadr&gt;
differentiering av de intagna. Ir&gt;
motion  Ju349 (kd) begärs också ökader&gt;
kontrollåtgärder,  bl.a.  genom  flerr&gt;
drogtester  av  de  intagna,  övervakade  besök  förr&gt;
korttidsdömda och ökadr&gt;
differentiering   av   de  intagna.  I  motion  Ju353r&gt;
(fp)  begärs   skärptr&gt;
narkotikakontroll på anstalterna, bl.a. genomr&gt;
användande av narkotikahundar.r&gt;
I motion So442 (fp) begärs  att  såväl  besökande  somr&gt;
personal skall kunnar&gt;
kroppsvisiteras vid inpassering på en anstalt. I motionr&gt;
Ju315  (s) begärs enr&gt;
åtgärds- och tidsplan för att göra anstalternar&gt;
drogfria. I motion  Ju377 (m)r&gt;
begärs  att  intagna  som  önskar  komma  ifrån sittr&gt;
missbruk skall erbjudasr&gt;
placering  på  drogfria  anstalter medan andra  intagnar&gt;
skall  placeras  pår&gt;
anstalter utan rätt till permission och med besök bakomr&gt;
s.k. glasruta.r&gt;
r&gt;
I   det   ovan   nämnda   yttrandet    tillr&gt;
socialutskottet   behandlader&gt;
justitieutskottet liknande yrkanden som de nu aktuellar&gt;
(bet. 2001/02:Ju5y s.r&gt;
13 f). Utskottet framhöll därvid att bestämmelserna  omr&gt;
de kontrollåtgärderr&gt;
som  kan  vidtas inom såväl häkten och anstalter somr&gt;
inom frivården  i  alltr&gt;
väsentligt  är  ändamålsenligt  utformade.  Även om manr&gt;
kunde konstatera attr&gt;
regelverket ger goda möjligheter att genom kontrollr&gt;
förhindra att narkotikar&gt;
förs in i anstalterna, förekommer sådan införsel i enr&gt;
på  vissa håll ganskar&gt;
utbredd    omfattning.    Utskottet    välkomnader&gt;
därför    det   uppdragr&gt;
Kriminalvårdsstyrelsen skulle få att ytterligare ökar&gt;
kunskapen och  utvecklar&gt;
metoder  för  att  förhindra  att narkotika förs in pår&gt;
häkten och anstalter.r&gt;
Utskottet  ansåg  att  någon  ökad   slutenhet  avr&gt;
anstalterna  inte  border&gt;
tillgripas, även om det skulle kunna förhindra  en delr&gt;
av narkotikainflödet,r&gt;
eftersom  öppenheten är avgörande för att minska der&gt;
skadliga  följderna  avr&gt;
frihetsberövandet  och  för  att främja den intagnesr&gt;
anpassning i samhället.r&gt;
Mot den bakgrunden ansåg utskottet  att  det  inter&gt;
fanns skäl att föreslå enr&gt;
rutinmässig kontroll av alla inpasserande.r&gt;
r&gt;
Beträffande frågan om besök under sådana förhållandenr&gt;
att den intagne ochr&gt;
den besökande inte kan överlämna föremål till varandrar&gt;
(den  s.k. glasrutan)r&gt;
hänvisade utskottet till regeringens överväganden ir&gt;
denna fråga och till detr&gt;
aviserade uppdraget till Kriminalvårdsstyrelsen attr&gt;
utreda vad det finns förr&gt;
hjälpmedel  som  kan  användas  i  arbetet  för  attr&gt;
förhindra införsel  avr&gt;
narkotika, i vilken mån de olika hjälpmedlen kan bidrar&gt;
till  att personalenr&gt;
kan  användas  till andra uppgifter än kontroll ochr&gt;
övervakning samt  vilkenr&gt;
kostnad användningen  av  hjälpmedlen kan leda till.r&gt;
Med hänvisning till detr&gt;
aviserade uppdraget ansåg utskottet  attr&gt;
motionsyrkandena  i  denna del varr&gt;
tillgodosedda.    Som   nämnts   ovan   skallr&gt;
regeringens   uppdrag   tillr&gt;
Kriminalvårdsstyrelsen i denna del redovisas senast denr&gt;
1 oktober 2003.r&gt;
r&gt;
Utskottet har inte  ändrat  sin  uppfattning  ir&gt;
dessa frågor. Beträffander&gt;
användande av narkotikahundar för att eftersökar&gt;
narkotika  på  anstalter ochr&gt;
häkten kan konstateras att Kriminalvårdsstyrelsenr&gt;
beslutat om anskaffning avr&gt;
sex sådana hundar. En ökad möjlighet tillr&gt;
differentiering av de  intagna harr&gt;
skapats   genom   beslutet  om  inrättande  av  ettr&gt;
stort  antal  särskildar&gt;
motivations- och behandlingsplatser samt platser förr&gt;
svårmotiverade.r&gt;
r&gt;
Vad  särskilt  gäller   begäran   i   motion  So442r&gt;
om  möjliggörande  avr&gt;
visitationer av kriminalvårdens personal,  i syfte attr&gt;
förhindra införsel avr&gt;
narkotika  på  anstalter  och  häkten,  vill  utskottetr&gt;
härutöver  tilläggar&gt;
följande. I propositionen Nationellr&gt;
narkotikahandlingsplan  angav regeringenr&gt;
att kriminalvårdsstyrelsen upplyst att frågan omr&gt;
visitation av  personal varr&gt;
föremål  för  arbetsrättsliga förhandlingar medr&gt;
personalens fackförbund  ochr&gt;
att det därför  enligt  regeringen  inte fannsr&gt;
anledning att föregripa dennar&gt;
process  (prop.  2001/02:91  s.  59). Justitieutskottetr&gt;
delade  regeringensr&gt;
bedömning i denna fråga och föreslog  i  sitt  yttrander&gt;
till socialutskottetr&gt;
att  motionsyrkandena i denna del skulle avstyrkasr&gt;
(bet.  2001/02:JuU5y  s.r&gt;
13).  Kriminalvårdsstyrelsen   har   nu   uppgett   attr&gt;
de  arbetsrättsligar&gt;
förhandlingarna endast rör möjligheten tillr&gt;
kroppsvisitation  av  personalenr&gt;
genom  användande  av  metalldetektor. Sådan kontrollr&gt;
skulle syfta till  attr&gt;
förhindra införsel av mobiltelefoner  och  vapen.r&gt;
Narkotika kan däremot inter&gt;
upptäckas med hjälp av metalldetektorer. Dettar&gt;
förhållande  ger  emellertidr&gt;
inte  utskottet anledning att nu ändra sin inställningr&gt;
till motionsyrkandet.r&gt;
Det är  naturligtvis  angeläget  att  förhindra allr&gt;
införsel av narkotika pår&gt;
anstalt. Något stöd för antagandet att  narkotika  ir&gt;
någon större omfattningr&gt;
förs  in  på  anstalter  och häkten av anställda finnsr&gt;
emellertid  inte.  Avr&gt;
gällande rätt följer att den  som är skäligen misstänktr&gt;
för narkotikabrott -r&gt;
efter  beslut  av tingsrätt, åklagare  ellerr&gt;
förundersökningsledare  -  kanr&gt;
kroppsvisiteras    för   eftersökande   av   narkotikar&gt;
(28   kap.   11   §r&gt;
rättegångsbalken).   Vid    en   avvägning   mellanr&gt;
intresset   att   utanr&gt;
brottsmisstanke  kunna  söka  efter  narkotika  hos  der&gt;
anställda  och  denr&gt;
integritetskränkning som generella  ellerr&gt;
stickprovsvisa kroppsvisitationerr&gt;
skulle   innebära   för   personalen   väger   enligtr&gt;
utskottets   meningr&gt;
integritetsintresset över.r&gt;
r&gt;
Utskottet föreslår således att riksdagen avslårr&gt;
motionerna  Ju258,  Ju315,r&gt;
Ju349, Ju 353, Ju377 och So442 i nu behandlader&gt;
delar.r&gt;
r&gt;
I motion Ju264 (v) anförs attr&gt;
narkotikabehandlingsåtgärder bör prioriterasr&gt;
på  anstalterna  framför  ökade  kontrollåtgärder  ochr&gt;
att förhållandena förr&gt;
missbrukare  intagna  i  häkte  måste  förbättras.  Ir&gt;
motion   Ju349   (kd)r&gt;
förespråkas  att  motivationsavdelningar och särskildar&gt;
trestegsanstalter förr&gt;
intagna med missbruksproblem inrättas.r&gt;
r&gt;
Utskottet delar motionärernas  uppfattning att storar&gt;
insatser måste vidtasr&gt;
för behandling av missbrukare inom  kriminalvården.  Enr&gt;
betydande  andel avr&gt;
alla  tunga  narkomaner  i  Sverige  passerar  årligenr&gt;
genom kriminalvården.r&gt;
Insatserna  för  missbruksbehandling  under framförr&gt;
allt  anstaltstiden  ärr&gt;
därför av särskilt stor betydelse. Tiden  i  anstalt,r&gt;
men även i häkte, börr&gt;
således användas för att motivera de intagna tillr&gt;
behandling,  planera sådanr&gt;
behandling  och  genomföra den. I många fall kanr&gt;
behandlingsinsatserna  inter&gt;
fullbordas under själva  anstaltstiden.  Då  är detr&gt;
särskilt viktigt med ettr&gt;
gott   samarbete   mellan   kriminalvården   ochr&gt;
externa   aktörer,   bl.a.r&gt;
socialtjänsten i kommunerna.r&gt;
r&gt;
Som nämnts ovan har Kriminalvårdsstyrelsen,  inomr&gt;
ramen  för  den antagnar&gt;
handlingsplanen mot narkotika inom kriminalvården,r&gt;
beslutat att inrätta  ettr&gt;
stort   antal   behandlings-   och   motivationsplatserr&gt;
samt  platser  förr&gt;
svårmotiverade.  Den  övergripande  målsättningen förr&gt;
dessa platser  är  attr&gt;
motivera alla missbrukare till drogfrihet  samtr&gt;
erbjuda  adekvat behandlingr&gt;
inom  kriminalvården och/eller genom samarbete medr&gt;
externa samarbetspartner.r&gt;
På motivationsavdelningar skall de intagna bl.a.r&gt;
erbjudas motivationssamtal,r&gt;
individuellt   eller   i   grupp,   vid   behovr&gt;
erbjudas  avgiftning  ellerr&gt;
tablettnedtrappning och en lämplig kombination  avr&gt;
programverksamhet, såsomr&gt;
arbete, studier och allmänna program inriktade motr&gt;
impulsstyrning och brott.r&gt;
Om en intagen på motivationsavdelning är motiverad attr&gt;
flytta  över till enr&gt;
behandlingsavdelning skall denne enkelt kunna överförasr&gt;
eller ställas  i  kör&gt;
till  en  sådan  enhet. På behandlingsavdelningarnar&gt;
skall de intagna genomgår&gt;
särskilda brotts-  och  missbruksrelaterade  programr&gt;
som  är  vetenskapligtr&gt;
utprövade.  På  sådana avdelningar skall ocksår&gt;
självförvaltning tillämpas  ir&gt;
stor utsträckning. För att placeras på enr&gt;
behandlingsavdelning krävs att denr&gt;
intagne särskilt  söker dit och ingår ettr&gt;
behandlingskontrakt för ändamålet.r&gt;
Intagna på behandlingsavdelning  som  återfaller ir&gt;
missbruk skall föras frånr&gt;
behandlingsavdelning till motivationsavdelning  förr&gt;
avgiftning och eventuellr&gt;
revidering av behandlingsplanen.r&gt;
Behandlingsavdelningarna  skall ha ett närar&gt;
och  regelbundet  samarbete  med  vårdgivare  utanförr&gt;
kriminalvården,  t.ex.r&gt;
behandlingshem, öppenvård och familjevård. Pår&gt;
avdelningar för svårmotiverader&gt;
skall de intagna få motivationssamtal i syfte attr&gt;
stimulera de intagna tillr&gt;
att söka förflyttning till andra enheter. Intagna somr&gt;
visar förändringsviljar&gt;
skall enkelt kunna överföras till motivations- ellerr&gt;
behandlingsavdelning.r&gt;
r&gt;
Enligt   utskottets   mening   innebär   denr&gt;
inledda   satsningen    motr&gt;
narkotikamissbruk  på  anstalterna  att  betydander&gt;
insatser  nu  görs  inomr&gt;
kriminalvården   för   att   komma  till  rätta  medr&gt;
ett  av  våra  störstar&gt;
samhällsproblem.   Inrättandet   av    de    särskildar&gt;
motivations-   ochr&gt;
behandlingsplatserna   för  narkomaner  innebär  attr&gt;
de  intagna   i   storr&gt;
utsträckning differentieras  och  motiveras  i enlighetr&gt;
med vad motionärernar&gt;
efterfrågar.r&gt;
r&gt;
Inrättandet  av  uppsökande  narkomanvårdsteam   pår&gt;
häktena   är  mycketr&gt;
betydelsefullt för att tidigt kunna möta intagna medr&gt;
ett missbruk,  motiverar&gt;
dem och planera för eventuella behandlingsinsatserr&gt;
under den fortsatta tidenr&gt;
i  häkte  och  anstalt.  Härigenom sätts fokus även pår&gt;
behovet av hjälp tillr&gt;
missbrukare under den tid  som  de  vistas  i  häkte.r&gt;
Som nämnts ovan skallr&gt;
narkomanvårdsteamen även initiera informationsinsatserr&gt;
för  häktespersonalenr&gt;
avseende missbruksfrågor.r&gt;
r&gt;
Mot bakgrund av vad som har anförts anser utskottetr&gt;
att något  uttalande ir&gt;
dessa  frågor  från  riksdagens  sida  inte  ärr&gt;
påkallat. Utskottet föreslårr&gt;
således att riksdagen avslår motionerna Ju264  ochr&gt;
Ju349  i  nu  behandlader&gt;
delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Anstalts- och häkteskapacitetenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I motion Ju353 (fp) begärs att antalet anstaltsplatserr&gt;
vkas. I motion  Ju349r&gt;
(kd)  begärs  att  fler anstalts- och häktesplatserr&gt;
inrättas. I motion Ju357r&gt;
(kd) begärs att antalet häktesplatser utökas.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Som  utskottet  konstaterat   under   rubrikenr&gt;
Resultatuppföljning   harr&gt;
beläggningssituationen  på anstalter och häktenr&gt;
ytterligare förvärrats underr&gt;
innevarande   år.   Beräknat   utifrånr&gt;
Kriminalvårdsstyrelsens   månatligar&gt;
verksamhetsstatistik var under det första halvåret 2002r&gt;
i genomsnitt 94 % avr&gt;
alla  tillgängliga anstaltsplatser  belagda.  Det  kanr&gt;
vidare  noteras  attr&gt;
beläggningstrycket  under  denna  period  varr&gt;
betydligt  högre på de slutnar&gt;
anstalterna (97 %) än på de öppna (86 %). Ävenr&gt;
beläggningen  på  häktena harr&gt;
fortsatt  att  öka  under  det  första  halvåret  2002r&gt;
och  uppgick  till ir&gt;
genomsnitt  97  %.  Enligt  samma  verksamhetsstatistikr&gt;
och enligt uppgifterr&gt;
lämnade av Kriminalvårdsstyrelsen har  beläggningenr&gt;
ökat  ytterligare underr&gt;
hösten 2002 och uppgår, både vad gäller häkten ochr&gt;
slutna anstalter,  tidvisr&gt;
till  mer  än  100  %,  vilket bl.a. resulterat ir&gt;
dubbelbeläggning i celler.r&gt;
Antalet s.k. verkställighetsfall  -  intagna i häkter&gt;
med verkställbar dom pår&gt;
fängelse - är fortsatt stort.r&gt;
r&gt;
Kriminalvårdsstyrelsen har i en analys  av  orsakernar&gt;
till  den  uppkomnar&gt;
situationen  med  ett  stort antal verkställighetsfallr&gt;
på häktena, gjord  pår&gt;
begäran   av   regeringen,   bedömt    att    orsakenr&gt;
till   att   antaletr&gt;
verkställighetsfall  har ökat är det högar&gt;
platsutnyttjandet  på  anstalternar&gt;
och den därmed följande svårigheten att placera utr&gt;
fängelsedömda på anstalt.r&gt;
Den höga beläggningen  på  anstalterna kan i sin turr&gt;
till stor del förklarasr&gt;
av ett ökat platsbehov till följd av att strafftidernar&gt;
har ökat på senare årr&gt;
och att reglerna om villkorlig  frigivning efter halvar&gt;
strafftiden togs bortr&gt;
år 1999. Dessutom ökar platsbehovet  vid  en  ökadr&gt;
differentiering av olikar&gt;
kategorier intagna.r&gt;
r&gt;
Enligt   uppgifter   från   Kriminalvårdsstyrelsenr&gt;
har  drygt   120   nyar&gt;
anstaltsplatser  tagits  i  bruk  under   år   2002,r&gt;
varav  25  platser  pår&gt;
Storbodaanstalten och 23 platser på anstalten ir&gt;
Kristianstad.  Under  sammar&gt;
period  har ca 20 nya häktesplatser tagits i bruk. Vidr&gt;
utskottets ovannämndar&gt;
utfrågning   erhölls  vidare  uppgiften  att  detr&gt;
under  år  2003  planerasr&gt;
inrättande av ytterligare ca 350 anstaltsplatser ochr&gt;
drygt 60 häktesplatser.r&gt;
Det kan i detta  sammanhang även nämnas attr&gt;
Kriminalvårdsstyrelsen inlett enr&gt;
planering  av en ny  kriminalvårdsanläggning  ir&gt;
Västerås  med  närmare  250r&gt;
platser. En  dialog  pågår  i  denna  fråga mellanr&gt;
Justitiedepartementet ochr&gt;
Kriminalvårdsstyrelsen, varvid alternativa  lösningarr&gt;
i form av ytterligarer&gt;
utbyggnad och förtätning av befintliga anstalter ocksår&gt;
undersöks.r&gt;
r&gt;
Utskottet ser med stor oro på den utveckling avr&gt;
beläggningen  på anstalterr&gt;
och  häkten  som skett under senare år. Trots att ettr&gt;
inte obetydligt  antalr&gt;
nya anstalts- och häktesplatser tagits i bruk harr&gt;
beläggningsgraden fortsattr&gt;
att öka. Såvitt  kan  bedömas  torde den ökader&gt;
beläggningen inte vara endastr&gt;
tillfällig. En alltför hög beläggning  på  anstalternar&gt;
medför inte bara renr&gt;
trängsel  utan  också  stora problem för kriminalvårdenr&gt;
att  uppnå  önskvärdr&gt;
differentiering  vid  placering  av  de  intagna  ochr&gt;
att  erbjuda  adekvatr&gt;
verksamhet   under   anstalts-tiden.    Sådanar&gt;
möjligheter    till   ökadr&gt;
differentiering är särskilt viktigt för att kunna når&gt;
ambitionerna att stävjar&gt;
narkotikamissbruket  på  anstalterna  och erbjudar&gt;
lämpliga insatser till  der&gt;
intagna  som  är  missbrukare.  Omr&gt;
beläggningssituationen  inte  förbättrasr&gt;
väsentligt   äventyras   den   angelägna   satsningenr&gt;
på    att   bekämpar&gt;
narkotikamissbruket    inom   kriminalvården.   Ir&gt;
varje   fall   försämrasr&gt;
förutsättningarna att uppnå önskvärt resultatr&gt;
betydligt.r&gt;
r&gt;
Vad särskilt gäller det stora antalet s.k.r&gt;
verkställighetsfall i häkte harr&gt;
utskottet vid flera tillfällen  tidigare,  senast ir&gt;
budgetbetänkandet för årr&gt;
2002 (bet. 2001/02:JuU1 s. 91 f), framfört oro  överr&gt;
detta  förhållande ochr&gt;
pekat  på angelägenheten i att fängelsedömda snarastr&gt;
kommer ut  på  anstalt.r&gt;
Utskottet   tvingas  nu  återigen  konstatera  attr&gt;
situationen  vad  gällerr&gt;
verkställighetsfallen inte förbättrats utan tvärtomr&gt;
förvärrats. Utvecklingenr&gt;
i detta avseende  kan antas vara en följd av den mycketr&gt;
höga beläggningen pår&gt;
främst de slutna anstalterna.r&gt;
r&gt;
Utskottet instämmer,  som  framgått  ovan, ir&gt;
regeringens bedömning att denr&gt;
akuta beläggningssituationen kan hanteras,  och  nyar&gt;
platser öppnas genom der&gt;
extra medel som kriminalvården tillförts i dennar&gt;
budget.  När det gäller denr&gt;
mer  långsiktiga  hanteringen av beläggningssituationenr&gt;
är det  viktigt  attr&gt;
kriminalvården  ges   möjlighet   att  hanterar&gt;
volymförändringar  utan  attr&gt;
verksamheten i övrigt blir lidande.  Här  måste  olikar&gt;
alternativ för en merr&gt;
långsiktig   hantering   av  platssituationenr&gt;
övervägas.   Utskottet   villr&gt;
understryka att frågan brådskar  och  utgår  från attr&gt;
regeringen noga följerr&gt;
den. Någon anledning till ett uttalande från riksdagenr&gt;
finns för närvarander&gt;
inte.r&gt;
r&gt;
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagenr&gt;
avslår  motionerna Ju349,r&gt;
Ju353 och Ju357.r&gt;
r&gt;
I  motion  Ju327  (s)  begärs  att  det skall skapasr&gt;
fler häktesplatser  ir&gt;
Eskilstuna.   I   motion   Ju286   (kd)   begärs    attr&gt;
en   planerad   nyr&gt;
kriminalvårdsanläggning lokaliseras till Västmanlandsr&gt;
län.  I  motion Ju343r&gt;
(s)  begärs  att en eventuell nyr&gt;
kriminalvårdsanläggning i Mälardalsregionenr&gt;
lokaliseras till  västra  Södermanland.  I motion Ju344r&gt;
(s) begärs att en nyr&gt;
kriminalvårdsanläggning förläggs till Norrköpingsr&gt;
kommun. Slutligen begärs ir&gt;
motion N308 (c) att en ny kriminalvårdsanläggning byggsr&gt;
i Arboga.r&gt;
r&gt;
De  nu  behandlade  motionerna  rör  dels  fråganr&gt;
hur  stor  en  enskildr&gt;
häktesanläggning  bör vara, dels var en eventuell nyr&gt;
kriminalvårdsanläggningr&gt;
bör lokaliseras. Sådana  frågor  utgör angelägenheterr&gt;
för kriminalvården attr&gt;
avgöra utifrån de krav som ställs på verksamheten. Detr&gt;
ankommer således inter&gt;
på riksdagen att uttala sig i hithörande  frågor.  Medr&gt;
hänvisning  till detr&gt;
anförda avstyrker utskottet motionerna Ju286, Ju327,r&gt;
Ju343, Ju344 och N308 ir&gt;
nu behandlade delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Kompetensutveckling m.m.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I   motion  Ju258  (c)  begärs  att  samtliga  vårdarer&gt;
inom  kriminalvårdenr&gt;
kontinuerligt  skall  få  vidareutbildning.  I  motionr&gt;
Ju349 (kd) begärs attr&gt;
utbildningen för personalen inom kriminalvårdenr&gt;
förbättras och förlängs, attr&gt;
fler  unga  rekryteras  till  kriminalvården  samt  attr&gt;
personalen  erbjudsr&gt;
utvecklingsmöjligheter i yrket.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Under år 2002 har kriminalvården börjat tillämpa enr&gt;
ny  utbildningsmodellr&gt;
för  såväl  grundutbildning  som  fortbildning  (KRUT),r&gt;
med målet  att  höjar&gt;
kompetensen,  främst  bland vårdarna. Den som anställsr&gt;
inom  kriminalvårdenr&gt;
genomgår under de första  18  månaderna närmare 20r&gt;
veckors utbildning varvatr&gt;
med  handledning och praktiskt arbete.  I  utbildningenr&gt;
ingår  ämnen  såsomr&gt;
kriminalvårdslagstiftning,     kunskap    omr&gt;
kriminalvårdens    klienter,r&gt;
kommunikation    och    påverkan,    säkerhet     ochr&gt;
konflikthantering,r&gt;
verkställighetsplanering,    frigivningsförberedelserr&gt;
samt   individuelltr&gt;
fördjupningsarbete.   För   nyanställda   som   saknarr&gt;
för  yrket  relevantr&gt;
högskoleutbildning  kommer  därutöver  en tio poängsr&gt;
högskoleutbildning  pår&gt;
distans att ingå.r&gt;
r&gt;
Fortbildning av kriminalvårdens baspersonal  skerr&gt;
dels i form av centraltr&gt;
tillhandahållna tvåveckorskurser vart femte år, dels ir&gt;
form  av  lokalt ochr&gt;
regionalt  tillhandahållen  utbildning.  De  centralar&gt;
fortbildningskursernar&gt;
fokuseras  på  psykiatri-  och  missbruksfrågor. Ävenr&gt;
frågor  om  pedagogik,r&gt;
säkerhet och programverksamhet berörs.r&gt;
Vidareutveckling  av personalen skerr&gt;
också   genom   kontinuerlig   och   löpander&gt;
kompetensutveckling  ute   pår&gt;
kriminalvårdsmyndigheterna och på anstalterna, både  ir&gt;
form av utveckling avr&gt;
team och av individer. Syftet med detta arbete är bl.a.r&gt;
att alla medarbetarer&gt;
skall  bli  mer  delaktiga  i  verksamheten och därmedr&gt;
höja  yrkets  status.r&gt;
Dessutom  finns vidare- och fördjupningsutbildningr&gt;
inriktad  på  speciellar&gt;
uppdrag eller arbetsuppgifter.r&gt;
r&gt;
Enligt vad  som  också  inhämtats frånr&gt;
Kriminalvårdsstyrelsen genomgick der&gt;
som   anställdes   inom   kriminalvården    underr&gt;
eren    1996-2001    enr&gt;
introduktionsutbildning    om    totalt   16   veckor,r&gt;
fördelat   på   tvår&gt;
åttaveckorskurser under det första utbildningsåret.r&gt;
Utbildningen innehöll dår&gt;
ämnen  som  kriminalvårdsmetodik,  mänskligt   beteender&gt;
på   individ-  ochr&gt;
gruppnivå,  kunskaper  om  missbruk, kriminalitet,r&gt;
droger, drogmissbruk  ochr&gt;
missbruksbehandling, information  om  kriminalvårdensr&gt;
samarbetspartner  ochr&gt;
samverkansformer samt information om aggressions- ochr&gt;
kristeorier. Även förer&gt;
år 1996 genomgick de nyanställda en relativt omfattander&gt;
grundutbildning.r&gt;
r&gt;
Medelåldern    bland    vårdare    inomr&gt;
kriminalvården   uppgår   enligtr&gt;
kriminalvårdens officiella statistik för  år  2001r&gt;
till  41  år.  33  %  avr&gt;
vårdarna  är  under  35  år  medan  17  %  är  55  årr&gt;
eller  äldre.  Enligtr&gt;
Kriminalvårdsstyrelsen  är  de  som  nyrekryteras  ir&gt;
regel  relativt  unga.r&gt;
Problemet  vid  nyrekrytering  är  snarare  att  der&gt;
sökande  har  för  liter&gt;
arbetslivserfarenhet än att de skulle ha för högr&gt;
ålder.r&gt;
r&gt;
Utskottet  delar  motionärernas  uppfattning  attr&gt;
det  är  angeläget  attr&gt;
kriminalvårdens personal erhåller tillräcklig ochr&gt;
adekvat utbildning, i formr&gt;
av  såväl  grundutbildning  som  fortbildning. Somr&gt;
regeringen konstaterat ärr&gt;
kompetensutveckling av personalen  särskilt  viktigr&gt;
för  vårdarpersonal somr&gt;
rekryterats i en tid då andra kompetensprofilerr&gt;
efterfrågades.  Det är ocksår&gt;
viktigt att unga kan rekryteras till kriminalvården.r&gt;
Som redogjorts för ovanr&gt;
bedriver  kriminalvården  ett  omfattande  arbete  heltr&gt;
i linje med vad  somr&gt;
efterfrågas av motionärerna.r&gt;
r&gt;
Sammanfattningsvis  kan  utskottet inte se att detr&gt;
för  närvarande  skuller&gt;
finnas  anledning  till något  uttalande  frånr&gt;
riksdagens  sida.  Utskottetr&gt;
avstyrker motionerna Ju258 och Ju349 i nu behandlader&gt;
delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ersättning till lekmannaövervakarer&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I motion Ju349 (kd)  begärs  att  regeringen  ser  överr&gt;
arvodesnivåerna förr&gt;
lekmannaövervakare och vidtar åtgärder så att dessar&gt;
höjs.r&gt;
r&gt;
r&gt;
I   5   kap.   17  §  förordningen  (1998:642)  omr&gt;
verkställighet   avr&gt;
frivårdspåföljder anges att övervakare som inte fullgörr&gt;
uppdraget i tjänstenr&gt;
har rätt till ersättning enligt de normer somr&gt;
fastställs av regeringen ellerr&gt;
den myndighet som regeringen  bestämmer.  Ersättningr&gt;
till lekmannaövervakarer&gt;
uppgår enligt beslut av Kriminalvårdsstyrelsen  ir&gt;
januari  2001 till 400 krr&gt;
per månad, varav 150 kr avser arvode och 250 krr&gt;
utgiftstäckning.r&gt;
r&gt;
Utskottet  har behandlat liknande yrkanden tidigare,r&gt;
senast  i  föregåender&gt;
års budgetbetänkande (bet. 2001/02:JuU1 s. 96 f).r&gt;
Utskottet uttryckte därvidr&gt;
bl.a. sin uppskattning  för  de  insatser  somr&gt;
lekmannaövervakarna  gör förr&gt;
kriminalvården  och  framhöll  värdet  av  derasr&gt;
arbete.  Utskottet  delader&gt;
motionärernas  uppfattning  om  vikten  av  att  der&gt;
personer som tar på sigr&gt;
uppdrag som lekmannaövervakare ges både en rimligr&gt;
ersättning och stöd i sinar&gt;
uppdrag.  Med hänvisning bl.a. till den avr&gt;
Kriminalvårdsstyrelsen  beslutader&gt;
höjningen  av  ersättningen  till  lekmannaövervakarnar&gt;
avstyrkte  utskottetr&gt;
motionerna.  Som  framgår  i  det  föregående bröts denr&gt;
negativa trenden vadr&gt;
gäller antalet lekmannaövervakare under  år 2001.r&gt;
Antalet lekmannaövervakarer&gt;
hade år 2001 ökat med 4 % i jämförelse med föregåender&gt;
år.r&gt;
r&gt;
Utskottet, som inte kan finna att det nu framkommitr&gt;
skäl som ger anledningr&gt;
att frångå tidigare bedömning, avstyrker motion Ju349 ir&gt;
denna del.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Brottsförebyggande rådet m.m.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottets förslag i korthetr&gt;
r&gt;
r&gt;
I  detta  avsnitt  redogörs  för  Brottsförebyggander&gt;
rådets  (BRÅ)r&gt;
resultat under verksamhetsåret 2001.  Utskottet  delarr&gt;
regeringensr&gt;
bedömning att BRÅ:s verksamhet håller god kvalitet ochr&gt;
utvecklas pår&gt;
ett positivt sätt samt att myndigheten lyckats särskiltr&gt;
bra  i sittr&gt;
arbete  med att stimulera det lokala brottsförebyggander&gt;
arbetet.  Ir&gt;
avsnittet  tar utskottet vidare ställning till vilkar&gt;
prioriteringarr&gt;
som bör ligga  till  grund  för  BRÅ:s  verksamhetr&gt;
under  år 2003.r&gt;
Utskottet behandlar också ett antal motionsyrkandenr&gt;
rörande  lokaltr&gt;
brottsförebyggande  arbete,  boendesegregation  m.m.,r&gt;
forskning omr&gt;
ekonomisk   brottslighet   samt  lokal  brottsstatistik.r&gt;
Utskottetr&gt;
hänvisar i dessa delar bl.a.  till  fortlöpande arbeter&gt;
inom BRÅ ochr&gt;
pågående beredningsarbete. Mot den bakgrunden  avstyrkerr&gt;
utskottetr&gt;
samtliga motionsyrkanden. Jämför reservationernar&gt;
37-42.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Inledningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Brottsförebyggande  rådet (BRÅ) är ett stabsorgan underr&gt;
regeringen  och  ettr&gt;
expertorgan  inom rättsväsendet.  Rådets  övergripander&gt;
mål  är  att  främjar&gt;
brottsförebyggande    insatser    genom   utvärdering,r&gt;
kunskapsutveckling,r&gt;
informationsspridning  och utbildningsinsatser  inomr&gt;
det  kriminalpolitiskar&gt;
området. Härigenom skall  rådet bidra till att minskar&gt;
brottsligheten och ökar&gt;
människors trygghet. Viktiga  inslag  i verksamheten ärr&gt;
att ta fram underlagr&gt;
till   regeringen   och   rättsväsendets  myndigheterr&gt;
för   åtgärder   ochr&gt;
prioriteringar  i det kriminalpolitiska  arbetet,r&gt;
utvärdering  av  vidtagnar&gt;
åtgärder samt stöd till lokalt brottsförebyggander&gt;
arbete. BRÅ fördelar ocksår&gt;
de medel som finns på anslaget Bidrag tillr&gt;
brottsförebyggande arbete.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Två  rådgivande   organ   är   knutna   till  BRÅ:r&gt;
en  referensgrupp  förr&gt;
rättsväsendet,   som  skall  ge  förslag  tillr&gt;
prioriteringar   av   rådetsr&gt;
forsknings- och utvecklingsarbete och skapa ökader&gt;
kontakter mellan praktisktr&gt;
och vetenskapligt verksamma inom rättsväsendet och enr&gt;
vetenskaplig nämnd medr&gt;
representanter  från   olika   ämnesområden  som  harr&gt;
betydelse  för  BRÅ:sr&gt;
verksamhet.  BRÅ:s arbetsuppgifter  finns  närmarer&gt;
reglerade  i  förordningr&gt;
(1997:1056) med instruktion för Brottsförebyggander&gt;
rådet.r&gt;
r&gt;
I budgetpropositionen  aviserar  regeringen enr&gt;
utvärdering av BRÅ och dessr&gt;
verksamhet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Resultatuppföljningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I budgetpropositionen redovisar regeringen BRÅ:sr&gt;
resultat för år 2001 med enr&gt;
uppdelning på verksamhetsmålen stöd  till  lokaltr&gt;
brottsförebyggande arbete,r&gt;
reformutvärdering   och   analys  avr&gt;
brottsutvecklingen,   individinriktader&gt;
åtgärder, internationellt arbete samt officiellr&gt;
statistik för rättsväsendet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Här  redovisas BRÅ:s resultat  enligt  sammar&gt;
uppdelning.  I  samband  medr&gt;
verksamhetsområdet   lokalt   brottsförebyggander&gt;
arbete   redovisas   ävenr&gt;
användningen  av  de  anslagna  medlen  för  bidragr&gt;
till brottsförebyggander&gt;
arbete.r&gt;
r&gt;
BRÅ:s arbete för att stimulera lokaltr&gt;
brottsförebyggande  arbete  har lettr&gt;
till  att  åtminstone  250 lokala brottsförebyggander&gt;
råd existerar eller  ärr&gt;
under uppbyggnad i landet.  I  de lokalar&gt;
brottsförebyggande råden har enligtr&gt;
regeringen  aktiviteten  ökat. Flera  olika  aktörerr&gt;
är  aktiva  i  arbetetr&gt;
(polisen, socialförvaltningen,  skolan  och de lokalar&gt;
företagen). Vidare harr&gt;
vart tredje lokalt brottsförebyggande råd  haft  någonr&gt;
form  av  verksamhetr&gt;
inriktad mot brott med rasistiska ellerr&gt;
främlingsfientliga inslag.r&gt;
r&gt;
I syfte att informera de lokala aktörerna om resultatr&gt;
och erfarenheter  avr&gt;
lokalt  brottsförebyggande arbete gav BRÅ utr&gt;
idéskrifter, tidskriften Apropår&gt;
och nyhetsbrevet  Loopen,  vilka  alla  enligtr&gt;
regeringen  erhöll  positivtr&gt;
gensvar.  BRÅ:s  webbsida  Kontaktpunkten  har  dockr&gt;
inte  använts  i sammar&gt;
utsträckning. BRÅ arbetar emellertid med att förbättrar&gt;
Kontaktpunkten.r&gt;
r&gt;
BRÅ  beviljade  under  år  2001, enligt vad utskottetr&gt;
inhämtat, ekonomisktr&gt;
stöd för lokalt brottsförebyggande  arbete  till totaltr&gt;
85 projekt, varav 40r&gt;
avsåg bidrag för uppstartande av nya lokalar&gt;
brottsförebyggande  råd. BRÅ harr&gt;
därutöver främst beviljat bidrag till projekt ochr&gt;
verksamheter inom  skolansr&gt;
område  och  till  projekt  som  syftar  till  attr&gt;
minska brottsligheten ochr&gt;
ordningsstörningar  i  bostadsområden  för  att  ökar&gt;
tryggheten  där.  Ävenr&gt;
föräldrastöd och kvinnoprojekt har fått del av medlen.r&gt;
Enligt  BRÅ  har detr&gt;
ekonomiska  stödet  inneburit  att  aktiviteten  i detr&gt;
lokala arbetet blivitr&gt;
påtagligt  bättre.  Från och med år 2002 prioriterasr&gt;
utöver  vad  som  nyssr&gt;
nämnts även projekt som  syftar till att involvera detr&gt;
lokala näringslivet ir&gt;
det  brottsförebyggande arbetet.  Metod-  ochr&gt;
kunskapsutveckling  inom  detr&gt;
brottspreventiva området har därtill ökatr&gt;
betydligt.r&gt;
r&gt;
Ekonomiskt stöd till brottsförebyggande projektr&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
| År    |Antal  projekt som  |Beviljat belopp (kr)r&gt;
|r&gt;
|       |beviljats           |r&gt;
|r&gt;
|       |ekonomiskt stöd     |r&gt;
|r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|1999   |      104           |     7 293 475r&gt;
|r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|2000   |       97           |     7 360 000r&gt;
|r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|2001   |       85           |     6 673 000r&gt;
|r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
Vad   gäller   verksamhetsmålet  rörander&gt;
reformutvärdering  och  analys  avr&gt;
brottsutvecklingen  kan  det noteras att rådet under årr&gt;
2001 publicerade ettr&gt;
flertal  rapporter  inom  de   båda   områdena,r&gt;
exempelvis  en  rapport  omr&gt;
närpolisreformens genomförande och utveckling  (BRÅ-r&gt;
rapport  2001:5). Vidarer&gt;
har  under  året  två  större projekt som avser attr&gt;
belysa kriminalpolitiskar&gt;
reformer påbörjats. Här  rör  det  sig  dels  om  enr&gt;
utvärdering av lagen omr&gt;
besöksförbud,  dels  om  en  numera avslutadr&gt;
uppföljning  av  rättsväsendetsr&gt;
insatser mot rasistisk, främlingsfientlig  ochr&gt;
homofobisk brottslighet samtr&gt;
olaga diskriminering.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Inom  verksamhetsmålet  individinriktade  åtgärderr&gt;
har  BRÅ  under  åretr&gt;
publicerat  fyra rapporter; Efter muck - Från anstaltr&gt;
till  livet  i  frihetr&gt;
(2001:2), Brott och annan misskötsamhet underr&gt;
permission (2001:6), Exit - Enr&gt;
uppföljning och  utvärdering  av  organisationen Exitr&gt;
för avhoppare (2001:8)r&gt;
samt  Kriminell utveckling. Tidiga riskfaktorer  ochr&gt;
förebyggande  åtgärderr&gt;
(2001:15).  I  samband med publicerandet av rapporterr&gt;
sprids resultatet ävenr&gt;
genom seminarier och föreläsningar.r&gt;
r&gt;
Vad gäller verksamhetsmålet  internationellt arbeter&gt;
har BRÅ samarbetat medr&gt;
de övriga brottsförebyggande råden  i Norden och bl.a.r&gt;
utarbetat en strategir&gt;
för hur man skall förbättra kriminalstatistikensr&gt;
jämförbarhet. BRÅ har ocksår&gt;
vidtagit åtgärder för att förbättra tillgänglighetenr&gt;
internationellt, bl.a.r&gt;
innehåller samtliga BRÅ:s rapporter en sammanfattningr&gt;
på engelska. Därutöverr&gt;
är  BRÅ  en  av de svenska kontaktpunkterna i detr&gt;
Europeiska  nätverket  förr&gt;
förebyggande av  brott  (EUCPN).  BRÅ  har  även  varitr&gt;
aktivt i ett nätverkr&gt;
bestående av brottsförebyggande råd från en rad olikar&gt;
länder.r&gt;
r&gt;
Verksamhetsmålet  officiell statistik förr&gt;
rättsväsendet  gick  ut  på  attr&gt;
statistiken  för år 2000  skulle  publiceras  den  1r&gt;
juni  2001.  Av  BRÅ:sr&gt;
årsredovisning  framgår  att  publiceringen  i vissar&gt;
fall skedde i mitten avr&gt;
juni 2001. I övrigt nämner regeringen att BRÅ  harr&gt;
minskat produktionstidenr&gt;
för den månadsvisa statistiken över anmälda brott frånr&gt;
fyra till två veckor.r&gt;
Publiceringen av vissa delar av statistiken under årr&gt;
2001  har påverkats avr&gt;
de störningar i statistikproduktionen som förekom årr&gt;
2000 och som berodde pår&gt;
de stora systemomläggningar som genomfördes hos der&gt;
myndigheter som levererarr&gt;
uppgifter  till  statistiken.  Mindre förseningar ir&gt;
vissa statistikprodukterr&gt;
uppkom därför under året.r&gt;
r&gt;
Vidare  har  BRÅ  under  året  tillsammans  medr&gt;
övriga  myndigheter  inomr&gt;
rättsväsendet arbetat fram ett förslag  på  ett  nyttr&gt;
sätt  att strukturerar&gt;
informationen  om  brott  som  skall  leda till att manr&gt;
kan registrera  flerr&gt;
uppgifter om brottet. BRÅ utför regelbundet  noggrannar&gt;
kvalitetskontroller,r&gt;
och man har upptäckt brister i det material somr&gt;
levererats  från flera andrar&gt;
myndigheter.  BRÅ  har  inlett ett samarbete med dessar&gt;
myndigheter  för  attr&gt;
kontinuerligt förbättra statistikens kvalitet.r&gt;
r&gt;
Regeringens slutsats är  att  BRÅ:s  verksamhetr&gt;
håller  god  kvalitet ochr&gt;
utvecklas  på  ett  positivt  sätt.  Regeringen  anserr&gt;
att rådet har lyckatsr&gt;
särskilt  bra  i  sitt  arbete  att stimulera detr&gt;
lokala  brottsförebyggander&gt;
arbetet. Numera finns det sålunda  lokalar&gt;
brottsförebyggande råd i nästan 80r&gt;
% av alla kommuner (225 av 289 kommuner),  vilketr&gt;
överstiger regeringens målr&gt;
på två tredjedelar av landets kommuner. Vidare  anserr&gt;
regeringen att det ärr&gt;
viktigt att ytterligare insatser görs för attr&gt;
åstadkomma  en  ökad samverkanr&gt;
med näringslivet på lokal nivå. Härvid konstaterarr&gt;
regeringen att BRÅ har enr&gt;
betydelsefull  roll  i att göra det möjligt för der&gt;
lokala aktörerna  att  får&gt;
kontakt  med varandra och  utbyta  erfarenheter.  Dettar&gt;
arbete  kan  enligtr&gt;
regeringen  behöva  utvecklas  ytterligare. När detr&gt;
gäller bidragen till detr&gt;
lokala brottsförebyggande arbetet  delar  regeringenr&gt;
myndighetens bedömningr&gt;
att det ekonomiska stödet på nationell nivå börr&gt;
fortsätta  för att stimulerar&gt;
denna  verksamhet.  Vidare  är  det  enligt  regeringenr&gt;
positivt att  medlenr&gt;
används  till  projekt inom vissa teman, t.ex.r&gt;
brottsförebyggande  arbete  ir&gt;
skolorna och till  att  involvera  näringslivet i detr&gt;
lokala arbetet för attr&gt;
förebygga brott. Eftersom det är viktigt  medr&gt;
uppföljning och utvärdering avr&gt;
de verksamheter och projekt som beviljas medel  serr&gt;
regeringen  positivt pår&gt;
att en del av det ekonomiska stödet används till attr&gt;
vetenskapligt följa uppr&gt;
och  utvärdera  projekt. Målet enligt regeringen är attr&gt;
resurserna skall  går&gt;
till  projekt  som   erfarenhetsmässigt   kanr&gt;
förväntas   ha   effekt   pår&gt;
brottsligheten.  I  fråga  om det internationellar&gt;
arbetet ser regeringen detr&gt;
som tillfredsställande att BRÅ  under  2002 har blivitr&gt;
mer aktivt vad gällerr&gt;
rollen  som  kontaktpunkt i det Europeiska  nätverketr&gt;
för  förebyggande  avr&gt;
brott.r&gt;
r&gt;
Utskottet har  inte  funnit  något som talar emot der&gt;
slutsatser regeringenr&gt;
dragit  i  fråga om BRÅ:s verksamhet.  Utskottet  delarr&gt;
alltså  regeringensr&gt;
uppfattning  att  BRÅ:s  verksamhet håller god kvalitetr&gt;
och utvecklas på ettr&gt;
positivt sätt samt att myndigheten  lyckats  särskiltr&gt;
bra i sitt arbete attr&gt;
stimulera det lokala brottsförebyggande arbetet.r&gt;
Utskottet anser det vara avr&gt;
stor vikt att verksamheten vid de lokalar&gt;
brottsförebyggande råden fortsätterr&gt;
att utvecklas.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Prioriteringar inför budgetåret 2003r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I fråga om verksamhetens inriktning under kommander&gt;
budgetår anför regeringenr&gt;
bl.a. följande. BRÅ skall fortsätta att prioriterar&gt;
lokalt brottsförebyggander&gt;
arbete. Det fortsatta arbetet bör inriktas på attr&gt;
utveckla  verksamheten vidr&gt;
de    lokala    brottsförebyggande    råden,   särskiltr&gt;
kunskapsstöd   ochr&gt;
metodutveckling.  Det  är  också  viktigt attr&gt;
samarbetet  med  näringslivetr&gt;
intensifieras och fördjupas. BRÅ bör således verka förr&gt;
att näringslivet i sår&gt;
stor utsträckning som möjligt kan ingå i de lokalar&gt;
brottsförebyggande råden.r&gt;
Vidare  är  det  en  fortsatt angelägen  uppgift  förr&gt;
BRÅ  att  arbeta  medr&gt;
reformutvärdering inom rättsväsendet. Det är samtidigtr&gt;
viktigt att rådet harr&gt;
en hög beredskap för att  med  kort varsel ta hand omr&gt;
uppdrag och övrigt somr&gt;
regeringen  har  behov av att få utförda.  Det  ärr&gt;
också  viktigt  att  BRÅr&gt;
fortsätter att utveckla  sitt  internationellar&gt;
samarbete. När det gäller denr&gt;
officiella statistiken för rättsväsendet  skall  BRÅr&gt;
arbeta  vidare för attr&gt;
förbättra statistikens tillförlitlighet, relevans ochr&gt;
lättillgänglighet. Detr&gt;
är även viktigt att arbetet fortsätter med attr&gt;
målgruppsanpassa statistiken.r&gt;
Därutöver  skall  brottsstatistiken  på  lokal  nivår&gt;
förbättras  och  kunnar&gt;
publiceras i större utsträckning på Internet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottet  har  inte något att erinra mot regeringensr&gt;
bedömningar i  dennar&gt;
del.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Anslagenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Brottsförebyggande rådetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I tabellen nedan återfinns  en  jämförelse  avr&gt;
regeringens och oppositionensr&gt;
förslag till anslag för BRÅ år 2003.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
(Beloppen anges i tusental kronor)r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
|Anslag    |Prop.     | m      | fp     | kd     | cr&gt;
|r&gt;
|2002      | 2003     |        |        |        |r&gt;
|r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
|45 817    |60 993    |- 5 000 |- 5 000 | -      | -r&gt;
|r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
För  år 2002 uppgår BRÅ:s anslag till knappt 46r&gt;
miljoner kronor. Vid ingången av åretr&gt;
fanns  också  ett anslagssparande på knappt 5,9r&gt;
miljoner kronor. Utgiftsprognosen förr&gt;
år 2002 är beräknad till drygt 51 miljonerr&gt;
kronor.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen föreslår  ett ramanslag för år 2003 pår&gt;
drygt 60,9 miljoner kronor såvittr&gt;
gäller BRÅ. Förslaget innebär  att  BRÅ:s anslagr&gt;
tillförs 18 miljoner kronor under årr&gt;
2003 med anledning av att regeringen  avser  att ger&gt;
myndigheten i uppdrag att fördelar&gt;
finansieringsbidrag till medlingsverksamhet samtr&gt;
svara  för  frågor  om  utbildning,r&gt;
metodutveckling   och  kvalitetssäkring  inom  dettar&gt;
område.  Regeringen  avser  attr&gt;
återkomma om finansieringen  från  och  med  år 2004.r&gt;
I anslagsberäkningen har hänsynr&gt;
tagits   till   beräknade   utgiftsökningar   förr&gt;
löner,    lokaler    och   övrigar&gt;
förvaltningskostnader, minskade kostnader på grund avr&gt;
överflyttning av en anställningr&gt;
från  BRÅ  till  Rikspolisstyrelsen samt detr&gt;
generella besparingskravet på 0,7  %  pår&gt;
anslag  för förvaltnings-  och  investeringsändamålr&gt;
i  syfte  att  begränsa  statligr&gt;
konsumtion.r&gt;
r&gt;
I motion  Ju370  (m)  föreslås  att  anslaget tillr&gt;
BRÅ skall minskas med 5 miljonerr&gt;
kronor.  Enligt  motionärerna  bör en tydligarer&gt;
akademisk  frihet  och  ett  bredarer&gt;
perspektiv inom det kriminalpolitiska  områdetr&gt;
eftersträvas. Även i motionerna Ju364r&gt;
och  Fi232 (båda fp) föreslås att anslaget till BRÅr&gt;
skall  minskas  med  5  miljonerr&gt;
kronor,  vilket motiveras med att BRÅ bör öka sinr&gt;
forskningssamverkan med universitetr&gt;
och högskolor.r&gt;
r&gt;
Utskottet   har  behandlat  anslagsyrkandena  ovanr&gt;
i  avsnittet  Utgiftsramen  ochr&gt;
anslagen. Som framgår  där föreslår utskottet attr&gt;
riksdagen antar regeringens förslagr&gt;
och avslår motionerna.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Bidrag till brottsförebyggande arbeter&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I tabellen nedan återfinns  en  jämförelse  avr&gt;
regeringens och oppositionens förslagr&gt;
till anslag för bidrag till brottsförebyggande arbeter&gt;
år 2003.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
(Beloppen anges i tusental kronor)r&gt;
---------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|Anslag    |Prop.     | m      | fp     | kd     | cr&gt;
|r&gt;
| 2002     | 2003     |        |        |        |r&gt;
|r&gt;
---------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|7 200     |7 200     | -      |+ 3 000 |+ 50    | -r&gt;
|r&gt;
|          |          |        |        |000     |r&gt;
|r&gt;
---------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
För år 2002 uppgår anslaget för Bidrag tillr&gt;
brottsförebyggande arbete till 7,2 miljoner kronor.r&gt;
Vid  ingången  av  året  fanns  också  ettr&gt;
anslagssparande  på  knappt  2,5  miljoner  kronor.r&gt;
Utgiftsprognosen för år 2002 är beräknad till knappt 9,5r&gt;
miljoner kronor.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen föreslår ett ramanslag för år 2003  på  7,2r&gt;
miljoner  kronor.  Detta  innebär attr&gt;
anslaget är oförändrat jämfört med innevarander&gt;
budgetår.r&gt;
r&gt;
I  motion  Ju346  (kd) yrkas en höjning av anslaget med 50r&gt;
miljoner kronor. Dessa ytterligarer&gt;
medel skall användas  till det brottsförebyggande arbetetr&gt;
i kommunerna, föräldrautbildning samtr&gt;
bebyggelseinriktade åtgärder  mot  brott.  I  motionernar&gt;
Ju364 och Fi232 (båda fp) förordas enr&gt;
ökning av anslaget med 3 miljoner kronor i syfte attr&gt;
stimulera  det bebyggelseinriktade arbetetr&gt;
mot brott.r&gt;
r&gt;
Utskottet  har  behandlat anslagsyrkandena ovan ir&gt;
avsnittet Utgiftsramen  och  anslagen.  Somr&gt;
framgår  där  föreslår   utskottet   att   riksdagenr&gt;
antar  regeringens  förslag  och  avslårr&gt;
motionsyrkandena.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Lokalt brottsförebyggande arbeter&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Flera motioner tar upp frågor som berör det lokalar&gt;
brottsförebyggande  arbetet.  I motion Ju236r&gt;
(m)  begärs  att  staten  skall  ta sitt huvudansvar förr&gt;
att förebygga brottslighet riktad  motr&gt;
enskilda butiker och företag i form  av  rån  ochr&gt;
inbrott.  I motion Ju249 (c) förordas att der&gt;
ideella organisationernas lokala brottsförebyggander&gt;
arbete skall  prioriteras vid fördelning avr&gt;
det ekonomiska stödet till brottsförebyggande arbete. Ir&gt;
motion Ju366  (kd)  begärs att praktiskr&gt;
utbildning och stöd, exempelvis föräldrautbildning, skallr&gt;
prioriteras.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen  anför  i  budgetpropositionen  (utg.omr.  4 s.r&gt;
106) att lokalt brottsförebyggander&gt;
arbete fortfarande är prioriterat och att det därtill ärr&gt;
mycket  viktigt  att  samarbetet  medr&gt;
näringslivet  intensifieras  och fördjupas. Vidare sägsr&gt;
att mycket av vardagsbrottsligheten kanr&gt;
förebyggas genom åtgärder från  näringslivet och genomr&gt;
förbättrad samverkan mellan näringslivetr&gt;
och andra aktörer. Insatser från  det lokala näringslivetr&gt;
kan spela stor roll för att förebyggar&gt;
brott och andra ordningsstörningar t.ex. när brott begåsr&gt;
mot eller i anslutning till det lokalar&gt;
näringslivet i centrum- och bostadsområden.  Regeringenr&gt;
anser därför att BRÅ bör verka för attr&gt;
näringslivet i så stor utsträckning som möjligt kan ingår&gt;
i de lokala brottsförebyggande råden.r&gt;
r&gt;
Regeringen   avser   att   skapa  en  plattform  förr&gt;
brottsförebyggande   samarbete   mellanr&gt;
Justitiedepartementet och näringslivet.  Under  oktoberr&gt;
2002  har fyra regionala konferenser ir&gt;
frågan genomförts i samverkan mellanr&gt;
Justitiedepartementet och näringslivet.r&gt;
r&gt;
I sammanhanget kan även nämnas BRÅ-rapporten Butiksrånr&gt;
(2002:16)  som  syftar  till att ge enr&gt;
fördjupad kunskap om butiksrån, exempelvis när, var ochr&gt;
hur brotten begås.r&gt;
r&gt;
Utskottet  vill  inledningsvis  framhålla  att detr&gt;
självklart är staten som har det  ytterstar&gt;
ansvaret för att bekämpa brottsligheten i landet.  Attr&gt;
rättsväsendets  verksamhet hör till denr&gt;
statliga kärnverksamheten har utskottet också framhållitr&gt;
i inledningen till  detta  betänkande.r&gt;
Det  nu  sagda  hindrar  dock  inte  att  näringslivet, ir&gt;
linje med regeringens ovan redovisader&gt;
prioriteringar, engageras i det lokala brottsförebyggander&gt;
arbetet.  Ett  framgångsrikt  lokaltr&gt;
brottsförebyggande  arbete är utan tvekan av storr&gt;
betydelse för att åstadkomma en minskning  avr&gt;
den brottslighet som  drabbar  den  enskilde  företagarenr&gt;
i form av exempelvis rån och inbrott.r&gt;
Utskottet  delar  alltså  regeringens  bedömning  närr&gt;
det  gäller  vikten  av  samverkan  medr&gt;
näringslivet.r&gt;
r&gt;
När det gäller fördelningen av bidrag tillr&gt;
brottsförebyggande  arbete  konstaterar  utskottetr&gt;
att detta är - och bör förbli - en uppgift för BRÅ.r&gt;
r&gt;
Som framgår ovan ställer sig utskottet bakom regeringensr&gt;
prioriteringar för verksamheten inomr&gt;
BRÅ.r&gt;
r&gt;
Av  vad  som  antecknats i avsnittet om BRÅ:s resultatr&gt;
under år 2001 framgår bl.a. att bidragr&gt;
till lokala brottsförebyggande  råd och föräldrastödr&gt;
prioriteras. Utskottet ser ingen anledningr&gt;
att göra några närmare uttalanden  om vilka projekt somr&gt;
bör prioriteras. Utskottet föreslår attr&gt;
riksdagen avslår motionerna Ju236, Ju249 och Ju366 i nur&gt;
behandlade delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Boendesegregation m.m.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I motion Ju249 (c) anförs att sambandet  mellanr&gt;
segregation och utanförskap som grund för ökadr&gt;
brottslighet  skall  uppmärksammas. I motionen begärsr&gt;
också  att  brottsförebyggande  aspekterr&gt;
alltid skall beaktas vid bostadsbyggande och i övrigr&gt;
samhällsplanering.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ett av de två övergripande målen för storstadspolitiken -r&gt;
som fastställts av riksdagen (prop.r&gt;
1997/98:165,  bet.  1998/99:AU2,   rskr.   34)   -  ärr&gt;
att  bryta  den  sociala,  etniska  ochr&gt;
diskriminerande  segregationen i storstadsregionerna  ochr&gt;
verka  för  jämlika  och  jämställdar&gt;
levnadsvillkor för  storstädernas  invånare. Som en del ir&gt;
den nationella storstadspolitiken harr&gt;
staten  tecknat  lokala  utvecklingsavtal   med   sjur&gt;
storstadskommuner   om  insatser  i  der&gt;
socioekonomiskt mest utsatta stadsdelarna. Sammanlagtr&gt;
omfattas 24 stadsdelar  av insatserna. Enr&gt;
del i det lokala utvecklingsarbetet är brottsförebyggander&gt;
åtgärder för att förbättra trygghetenr&gt;
i stadsdelarna. Enligt vad utskottet inhämtat har efterr&gt;
ett regeringsbeslut en  studie  om  detr&gt;
brottsförebyggande arbetet inom ramen för lokalar&gt;
utvecklingsavtal inletts.r&gt;
r&gt;
Som  ovan framgår i avsnittet om resultatuppföljningr&gt;
prioriterar BRÅ bl.a. projekt som syftarr&gt;
till att  minska  brottsligheten  ochr&gt;
ordningsstörningarna  i  bostadsområden  och numerar&gt;
ävenr&gt;
projekt som syftar till att öka tryggheten ir&gt;
centrumdelar.r&gt;
r&gt;
Vidare   bör  nämnas  att  BRÅ  på  uppdrag  avr&gt;
regeringen  har  arbetat  med  att  utvecklar&gt;
bebyggelseinriktade  åtgärder som ökar tryggheten ochr&gt;
förebygger brott. Uppdraget genomfördes ir&gt;
samverkan mellan BRÅ,  Rikspolisstyrelsen  och Boverket.r&gt;
Rapporten Bebyggelseinriktade åtgärderr&gt;
mot brott och otrygghet överlämnades till regeringen  ir&gt;
april 2002. Av rapporten framgår bl.a.r&gt;
att berörda myndigheter kommer att fortsätta att bistår&gt;
kommuner  och andra lokala aktörer i detr&gt;
lokala  utvecklingsarbetet.  Vidare  avser  myndigheternar&gt;
att, som en  direkt  fortsättning  pår&gt;
uppdraget,  ta  fram  rådgivande och stödjande skrifterr&gt;
som  bedöms  relevanta  för  de  olikar&gt;
skeendena i planeringen,  byggandet  och  förvaltningenr&gt;
av  miljöer  och  som  kan  användas ir&gt;
utbildningssammanhang.r&gt;
r&gt;
Utskottet  konstaterar  att storstadspolitiken syftar justr&gt;
till att minska segregationen  ochr&gt;
att arbete pågår på detta område  bl.a.  i  syfte attr&gt;
förebygga brott. Vidare noterar utskottetr&gt;
att BRÅ, Rikspolisstyrelsen och Boverket bedriver  ettr&gt;
betydelsefullt  arbete som tar sikte pår&gt;
bebyggelseinriktade åtgärder för att öka tryggheten ochr&gt;
förebygga brott.  Utskottet kan inte ser&gt;
att det behövs någon åtgärd från riksdagens sida.r&gt;
Motionen Ju249 avstyrks i nu berörda delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Forskning om ekonomisk brottslighetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I  motion  Ju362  (kd)  begärs  att  den  svenskar&gt;
forskningen om ekonomisk brottslighet  skallr&gt;
utvecklas.r&gt;
r&gt;
r&gt;
BRÅ tilldelades 1998-2002 sammanlagt 26 miljoner kronorr&gt;
av  regeringen för att verka för attr&gt;
forskningen  om  ekonomisk brottslighet inklusiver&gt;
miljöbrott utvecklades  vid  universitet  ochr&gt;
högskolor. BRÅ har  nu  föreslagit  att  den svenskar&gt;
ekobrottsforskningen i framtiden skall sker&gt;
även hos BRÅ.r&gt;
r&gt;
När det gäller den framtida forskningen  om ekonomiskr&gt;
brottslighet inklusive miljöbrott anförr&gt;
regeringen  i  budgetpropositionen  (utg.omr.  4,   s.r&gt;
106)   att  det  är  viktigt  att  denr&gt;
ekobrottsforskning som nu inletts inte går förlorad ellerr&gt;
trappas  av.  BRÅ bör, inom ramen förr&gt;
sina  resurser,  ha ett fortsatt ansvar för denr&gt;
tillämpade forskningen och  utvärderingen  samtr&gt;
fortsatt ansvar för att forskningsresultat sprids.r&gt;
Slutligen anger regeringen att man avser attr&gt;
återkomma med förslag  till  hur den fortsattar&gt;
forskningen skall bedrivas i samband med att denr&gt;
övergripande   ekobrottsstrategin,    som    förr&gt;
närvarande   är   under   utarbetande   inomr&gt;
Justitiedepartementet, läggs fram.r&gt;
r&gt;
Utskottet behandlade ett liknande yrkande i mars 2002r&gt;
(bet. 2001/02:JuU8 s. 22 f.).r&gt;
r&gt;
Utskottet finner inte skäl att föregripa det  pågåender&gt;
beredningsarbetet  och  föreslår  attr&gt;
riksdagen avslår motion Ju362 i här behandlad del.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Lokal brottsstatistikr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I  motion  Ju366  (kd)  begärs att den lokalar&gt;
brottsstatistiken i ökad utsträckning skall görasr&gt;
tillgänglig för lokala aktörer.r&gt;
r&gt;
r&gt;
BRÅ påbörjade år 2000 ett  projekt som syftar till attr&gt;
tillsammans med polismyndigheten i ettr&gt;
län utveckla rutiner för hur statistiken  över  anmäldar&gt;
brott  kan  produceras och presenterasr&gt;
löpande på en lägre nivå, exempelvis kommunnivå, än vadr&gt;
som görs i dag. I projektet ingår ocksår&gt;
att utveckla formerna för hur sådan statistik kanr&gt;
presenteras och göras tillgänglig för polisenr&gt;
och andra brottsförebyggande aktörer.r&gt;
r&gt;
BRÅ  publicerade  år  2001  idéskriften LUPP - en lokalr&gt;
uppföljnings- och  prognosprocedur  ir&gt;
problemorienterat brottsförebyggande  arbete  (BRÅ-r&gt;
rapport 2001:13). I den presenteras en metodr&gt;
för att med enkla medel göra prognoser och följa  uppr&gt;
kategorier  av  vardagsbrottslighet inomr&gt;
olika  geografiska  områden.  I slutet av år 2001 ladesr&gt;
en datorbaserad mall  ut  på  Internet,r&gt;
vilket gör det möjligt för polisen  och  andra  attr&gt;
använda  LUPP. Målgruppen är i första handr&gt;
polisen, men även lokala brottsförebyggande råd och andrar&gt;
lokala  aktörer bedöms kunna ha nyttar&gt;
av systemet. Under år 2002 har gjorts insatser för attr&gt;
sprida metoden  och för att implementerar&gt;
den vid ett antal polismyndigheter samt att följa upp ochr&gt;
eventuellt vidareutveckla den.r&gt;
r&gt;
Enligt vad utskottet inhämtat pågår även ettr&gt;
statistikprojekt på BRÅ som  syftar till att viar&gt;
Internet  öka  den  lokala  brottsstatistikensr&gt;
tillgänglighet för de lokala brottsförebyggander&gt;
aktörerna.r&gt;
r&gt;
Som framgår ovan under Prioriteringar inför budgetåretr&gt;
2003 skall brottsstatistiken på lokalr&gt;
nivå förbättras och kunna publiceras i störrer&gt;
utsträckning på Internet.r&gt;
r&gt;
Utskottet behandlade ett liknande yrkande i förra åretsr&gt;
budgetbetänkande  (bet. 2001/02:JuU1,r&gt;
s. 106 f.). Utskottet pekade då bl.a. på det pågåender&gt;
arbetet med lokal brottsstatistik och attr&gt;
frågan  om  förbättringar  av  den  lokalar&gt;
brottsstatistiken  var  en  av  de  frågor som  BRÅr&gt;
prioriterade.  Utskottet  utgick från att de av BRÅr&gt;
vidtagna åtgärderna skulle resultera  i  enr&gt;
ökad tillgänglighet för den lokala brottsstatistiken ochr&gt;
avstyrkte motionen.r&gt;
r&gt;
I  likhet  med  motionärerna   anser   utskottet   attr&gt;
det  är  angeläget  att  den  lokalar&gt;
brottsstatistiken är tillgänglig för de lokala aktörerna.r&gt;
Utskottet  konstaterar vidare att BRÅr&gt;
sedan förra hösten inlett ytterligare arbete i denr&gt;
riktning som efterfrågas i motionen. Härtillr&gt;
kommer  att  förbättringar  av den lokalar&gt;
brottsstatistiken alltjämt är en  prioriterad  fråga.r&gt;
Någon åtgärd från riksdagens  sida behövs alltså inte.r&gt;
Utskottet avstyrker motion Ju366 i dennar&gt;
del.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Brottsoffermyndigheten, m.m.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottets förslag i korthetr&gt;
r&gt;
r&gt;
I detta avsnitt redogörs för Brottsoffermyndighetensr&gt;
resultat under verksamhetsåretr&gt;
2001.  Utskottet  delar  regeringens  bedömning attr&gt;
Brottsoffermyndigheten  i  stortr&gt;
fullgjort de mål som ställts upp för dess  verksamhet.  Ir&gt;
avsnittet  tar  utskottetr&gt;
vidare   ställning   till   vilka  prioriteringar  somr&gt;
bör  ligga  till  grund  förr&gt;
Brottsoffermyndighetens  verksamhet   under   år  2003.r&gt;
Utskottet  lämnar  även  enr&gt;
redovisning av Brottsofferfondens resultat under  årr&gt;
2001.  I  avsnittet  behandlarr&gt;
utskottet  också  motionsyrkanden  rörande  avdrag  pår&gt;
ersättningen till intagna  ir&gt;
kriminalvårdsanstalt för tillskott till Brottsofferfonden,r&gt;
handläggning  av ärendenr&gt;
om  brottsskadeersättning  och  frågor  om  prioriteringr&gt;
av  brottsoffer. Utskottetr&gt;
hänvisar  i  denna  del  till  bl.a.  genomförda  insatserr&gt;
inom dessa  områden  ochr&gt;
ansträngningar  inom EU att få till stånd gemensammar&gt;
minimibestämmelser  om  statligr&gt;
ersättning   till   brottsoffer.    Mot    denr&gt;
bakgrunden   avstyrker   utskottetr&gt;
motionsyrkandena. Jämför reservationerna 43-46.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Inledningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Brottsoffermyndighetens  övergripande  mål  och uppgifterr&gt;
är  att  tillförsäkra  den  enskilder&gt;
rättstrygghet och rättssäkerhet, att främja brottsoffersr&gt;
rättig-heter,  att bevaka deras behovr&gt;
och  intressen  samt  att  verka  för att den som ärr&gt;
berättigad till brottsskadeersättning  fårr&gt;
sådan.  Myndigheten  skall  pröva  ärenden  omr&gt;
brottsskadeersättning  enligt  brottsskadelagenr&gt;
(1978:413) och ärenden om bidrag från  Brottsofferfonden.r&gt;
Vid  myndigheten  finns  en särskildr&gt;
nämnd  för  prövning  av  vissa  ärenden omr&gt;
brottsskadeersättning samt ett råd för prövning  avr&gt;
frågor om bidrag ur Brottsofferfonden.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Resultatuppföljningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Enligt regeringens regleringsbrev  för år 2001 skuller&gt;
Brottsoffermyndigheten handlägga minst 70r&gt;
% av brottsskadeärendena inom fyra månader  medr&gt;
bibehållen  kvalitet. Regeringen sänkte därvidr&gt;
kravet på kort handläggningstid från tre månader år 2000r&gt;
till  fyra  månader  år  2001.  Vidarer&gt;
skulle  ärendebalansen  i  fråga  omr&gt;
brottsskadeersättning  minska.  Brottsofferfondenr&gt;
skuller&gt;
utnyttjas  så  effektivt som möjligt. De organisationerr&gt;
och projekt som bedömdes kunna tillförar&gt;
brottsoffer störst  nytta  skulle  beviljas  bidrag urr&gt;
Brottsofferfonden. Projekt inriktade motr&gt;
våld  mot  kvinnor,  brott  mot  barn  samt  brott  medr&gt;
rasistiska,  främlingsfientliga  ellerr&gt;
homofobiska inslag skulle därvid prioriteras.r&gt;
Brottsoffermyndigheten  skulle  vidare prioriterar&gt;
informationsinsatser som bidrar till att sprida kunskapr&gt;
om brottsoffers rättigheter.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Under år 2001 inkom 7 306 brottsskadeärenden, vilketr&gt;
innebär en ökning jämfört  med  år  2000r&gt;
med 12 % (se tabell). Enligt myndighetens bedömningarr&gt;
kommer antalet inkommande ärenden att ökar&gt;
även under år 2002.r&gt;
r&gt;
Målet  att  handlägga 70 % av ärendena inom fyra månaderr&gt;
har inte uppnåtts under år 2001. Denr&gt;
kraftigt ökade  tillströmningen  av  ärenden  har  avr&gt;
Brottsoffermyndigheten  angetts  som  enr&gt;
förklaring till detta.r&gt;
r&gt;
Myndigheten   har  inte  heller  uppnått  målet  attr&gt;
ärendebalansen  skall  minska.  Antaletr&gt;
balanserade ärenden  uppgick  vid  utgången  av  år  2001r&gt;
till 1 876, en ökning med nästan 7 %r&gt;
jämfört med föregående år. Totalt avgjordes 7 183 ärendenr&gt;
under  år  2001,  vilket  jämfört medr&gt;
året  innan är en ökning med drygt 10 % (se tabell).r&gt;
Under samma tid har antalet anställda  hosr&gt;
Brottsoffermyndigheten varit i stort sett oförändrad.r&gt;
r&gt;
r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|År   |Inkomna      |Avgjorda |Ärendebalans |r&gt;
|     |brotts-      |brotts-  |vid årets    |r&gt;
|     |skadeärenden |skadeärenden   |utgång |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|1998 |  5 386      |   5 083 |   1 780     |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|1999 |  6 133      |   6 193 |   1 709     |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|2000 |  6 522      |   6 491 |   1 755     |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|2001 |  7 306      |   7 183 |   1 876     |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
De medel som influtit genom regressverksamheten, där kravr&gt;
ställs på den skadeståndsskyldige attr&gt;
göra rätt  för  sig,  har  ökat  från  drygt 3,4 miljonerr&gt;
kronor år 2000 till nära 5,3 miljonerr&gt;
kronor år 2001, en ökning med mer än  50 %.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Under år 2001 beviljades sammanlagt 195r&gt;
brottsofferprojekt bidrag från Brottsofferfonden. Avr&gt;
dessa var 82 projekt inriktade på våld mot kvinnor,  44r&gt;
på  frågor kring övergrepp riktade motr&gt;
barn och 6 rörde offer för homofobiska brott. När detr&gt;
gäller offer  för  brott  med  rasistiskar&gt;
eller  främlingsfientliga  förtecken beviljades inter&gt;
något projekt finansiering. Detta resultatr&gt;
beror  enligt  Brottsoffermyndigheten   på   att  detr&gt;
inte  inkommit  ansökningar  i  önskvärdr&gt;
utsträckning.  Under år 2001 genomförde myndighetenr&gt;
riktade  informationsinsatser  till  olikar&gt;
ideella organisationer,  bl.a.  invandrarföreningar,  somr&gt;
kan  antas  ha  intresse  av  att  ir&gt;
projektform  arbeta med dessa frågor. Dessar&gt;
informationsinsatser har resulterat i att fem olikar&gt;
lokala  brottsofferjourer   tagit  initiativ  tillr&gt;
projekt  som  bl.a.  avser  rekrytering  avr&gt;
stödpersoner och vittnesstödjare med annan etniskr&gt;
bakgrund än svensk.r&gt;
r&gt;
Ur Brottsofferfonden beviljades  också  verksamhetsstöd  ir&gt;
116 fall under år 2001. Sammanlagtr&gt;
fördelade fonden under året nästan 21,7 miljoner kronor,r&gt;
varav  drygt  5  miljoner kronor avsågr&gt;
verksamhetsstöd.r&gt;
r&gt;
Regeringen  bedömer att Brottsoffermyndigheten har denr&gt;
inriktning som statsmakterna  bestämt.r&gt;
Målen som uppställts  för verksamheten har i alltr&gt;
väsentligt uppfyllts. Verksamhetsmålet att 70r&gt;
% av brottsskadeärendena  skall  handläggas  inom  vissr&gt;
tid har inte kunnat uppnås på flera år,r&gt;
delvis  beroende  på att målet stått i konflikt medr&gt;
önskemålet  om  att  myndigheten  i  störrer&gt;
utsträckning skall  bedriva  ett s.k. fördjupatr&gt;
utredningsarbete. Det ligger i sakens natur attr&gt;
den fördjupade utredningen tar  resurser  i anspråk ochr&gt;
att den försvårar möjligheten att uppnår&gt;
det uppställda målet. Att detta mål, trots  att kravet pår&gt;
omloppstid ändrats från tre till fyrar&gt;
månader, inte uppnåtts heller år 2001 beror enligtr&gt;
regeringen  på  att antalet inkomna ärendenr&gt;
ökat mer än vad som kunnat förutses. Sammanfattningsvisr&gt;
anser regeringen  att myndigheten drivsr&gt;
på ett effektivt sätt mot de uppsatta målen och med godr&gt;
kvalitet.r&gt;
r&gt;
Utskottet ser med tillfredsställelse på att antaletr&gt;
avgjorda brottsskadeärenden  har fortsattr&gt;
att  öka  även under år 2001. En väsentlig förbättringr&gt;
har också skett beträffande omloppstidenr&gt;
för brottsskadeärendena, även om verksamhetsmålet omr&gt;
handläggning av 70 % av ärendena inom fyrar&gt;
månader inte  tillfullo  har  uppnåtts.r&gt;
Brottsoffermyndigheten har en central funktion när detr&gt;
gäller stöd till dem som drabbats av brott.  Det  ärr&gt;
därför av stor vikt att brottsskadeärendenr&gt;
handläggs effektivt, snabbt och med hög kvalitet. Somr&gt;
anförts ovan kan den ökade ärendebalansenr&gt;
och det stora antalet ärenden som inte handläggs inomr&gt;
fyra  månader  förklaras  med  den ökader&gt;
tillströmningen  av ärenden. Detta i sin tur torde i storr&gt;
utsträckning kunna förklaras med  attr&gt;
Brottsoffermyndigheten  varit  framgångsrik  i ett avr&gt;
sina andra mål för verksamheten, nämligenr&gt;
att  prioritera  informationsinsatser  som  bidrar   tillr&gt;
att  de  som  är  berättigade  tillr&gt;
brottsskadeersättning  får sådan ersättning. När detr&gt;
gäller regressverksamheten  ser  utskottetr&gt;
positivt på att de medel  som  har  influtit  genomr&gt;
denna verksamhet ökat kraftigt jämfört medr&gt;
föregående  år.  Det  är  bra att verksamheten medr&gt;
fördjupad  utredning  i  brottsskadeärendenar&gt;
prioriterats   även   under  år   2001.   Utskottetr&gt;
vill   också   betona   vikten   av   attr&gt;
Brottsoffermyndigheten,  vid  fördelning av medel urr&gt;
Brottsofferfonden, även stimulerar projektr&gt;
rörande homofobiska brott och brott  med  rasistiskar&gt;
eller främlingsfientliga förtecken. Dettar&gt;
kan kräva särskilda insatser av Brottsoffermyndigheten  ir&gt;
form  av  stöd  och information tillr&gt;
organisationer vid utformande av projekt på dessar&gt;
områden.r&gt;
r&gt;
Utskottet har inte funnit något som motsäger regeringensr&gt;
bedömning att Brottsoffermyndighetenr&gt;
drivs på ett effektivt sätt med god kvalitet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Prioriteringar inför budgetåret 2003r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Beträffande  verksamhetens  inriktning kommande budgetårr&gt;
anför regeringen i huvudsak  följande.r&gt;
Det är ur medborgarperspektiv  viktigt att ansökningar omr&gt;
brottsskadeersättning prövas så snartr&gt;
som möjligt. Myndigheten bör därför  fokusera  särskiltr&gt;
på  denna del av verksamheten och sökar&gt;
effektivisera ärendehanteringen ytterligare. Strävan attr&gt;
snabbt  pröva  inkomna ansökningar fårr&gt;
dock  inte  leda till försämrad kvalitet i handläggningenr&gt;
av ärendena. Myndigheten  bör  därförr&gt;
även  fortsättningsvis   prioritera   s.k.  fördjupadr&gt;
utredning  av  såväl  den  skadelidandesr&gt;
försäkringsförhållanden som den skadeståndsskyldigesr&gt;
betalningsförmåga.  Myndigheten bör ocksår&gt;
sträva efter att vidareutveckla sinr&gt;
regressverksamhet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottet  har ingen erinran mot de bedömningar regeringenr&gt;
har gjort i denna  del.  Utskottetr&gt;
konstaterar dock  att de krav på effektivisering somr&gt;
ställs på Brottsoffermyndigheten är mycketr&gt;
stora.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Anslagenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Brottsoffermyndighetenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I tabellen nedan återfinns  en  jämförelse av regeringensr&gt;
och oppositionens förslag till anslagr&gt;
för Brottsoffermyndigheten år 2003.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
(Beloppen anges i tusental kronor)r&gt;
---------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|Anslag    |Prop.     | m      | fp     | kd     | cr&gt;
|r&gt;
|2002      | 2003     |  |  |  |      |r&gt;
|inkl. TB  |    |  |  |  |      |r&gt;
---------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|22 719    |19 093    |+ 3 000 |+ 20    |+ 3 000 |+ 500r&gt;
|r&gt;
|    |    |  |000     |  |      |r&gt;
---------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
För år 2002 uppgår Brottsoffermyndighetens  anslag,r&gt;
inklusive  medel som tillförts på tilläggsbudget, tillr&gt;
drygt 22,7 miljoner kronor. Vid ingången av året uppgickr&gt;
anslagssparandet  till  drygt 1,3 miljoner kronor.r&gt;
Utgiftsprognosen för år 2002 är beräknad till knappt 23,7r&gt;
miljoner kronor.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 på drygtr&gt;
19 miljoner kronor. I anslagsberäkningen  har ävenr&gt;
hänsyn  tagits  till  beräknade utgiftsökningar för löner,r&gt;
lokaler och övriga förvaltningskostnader. Vidarer&gt;
har regeringen föreslagit  att  anslagsnivån  justerasr&gt;
ned  med  135  000 kr, i syfte att begränsa statligr&gt;
konsumtion. Härutöver har en justering för engångsvisar&gt;
medel år 2002 gjorts.  Regeringen framhåller att detr&gt;
finns osäkerhet när det gäller ärendetillströmningen ochr&gt;
anför att den avser att noga följa utvecklingen.r&gt;
r&gt;
I motion Ju370 (m) begärs att anslaget tillförsr&gt;
ytterligare 3 miljoner kronor.  I  motionerna  Fi232r&gt;
ochr&gt;
Ju364  (båda  fp)  begärs en höjning av anslaget medr&gt;
ytterligare 20 miljoner kronor för att säkerställa attr&gt;
brottsoffer får ett  tillräckligt  stöd  av  samhället. Ir&gt;
motion Ju346 (kd) begärs att anslaget tillförs  3r&gt;
miljoner kronor för att ge Brottsoffermyndigheten  enr&gt;
möjlighet att leva upp till målen för verksamheten. Ir&gt;
motion  Ju363  (kd) begärs att mer medel tillförsr&gt;
Brottsoffermyndigheten  för  att  handläggningstidernar&gt;
ir&gt;
brottsskadeärenden  skall kunna kortas och attr&gt;
verksamhetsmålet för Brottsoffermyndigheten ändras så attr&gt;
70r&gt;
% av ärendena om brottsskadersättning  skall  handläggasr&gt;
inom  tre  månader.  I motion Ju373 (c) begärs enr&gt;
höjning  av  anslaget  med  ytterligare  500 000 kr förr&gt;
att ge Brottsoffermyndigheten  möjlighet  att  höjar&gt;
kunskapen och medvetenheten inom rättsväsendet omr&gt;
brottsoffers situation.r&gt;
r&gt;
Anslagsyrkandena har behandlats ovan i avsnittetr&gt;
Utgiftsramen  och  anslagen.  Som  framgår där föreslårr&gt;
utskottet att riksdagen antar regeringens förslag ochr&gt;
avslår motionsyrkandena.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ersättning för skador på grund av brottr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Från anslaget betalas ersättning av statsmedel enligtr&gt;
brottsskadelagen (1978:413) för skador  på  grund  avr&gt;
brott.   Utgifterna   på   anslaget   är   huvudsakligenr&gt;
beroende  av  antalet  beviljade  ansökningar  omr&gt;
brottsskadeersättning och ersättningarnas storlek.r&gt;
Anslaget disponeras av Brottsoffermyndigheten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
(Beloppen anges i tusental kronor)r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|År   |Utbetald      |Intäkter från   |r&gt;
|     |brottsskadeersättning|regressverksamhet    |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|1998 |     49 828   | 1 698    |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|1999 |     67 102   | 2 862    |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|2000 |     67 346   | 3 441    |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
|2001 |     80 126   | 5 264    |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
Under budgetåret 2001 utbetalades drygt 80 miljonerr&gt;
kronor i brottsskadeersättning, vilket utgör en ökningr&gt;
jämfört med år 2000 med 19 %. Samtidigt erhölls - somr&gt;
tidigare berörts - intäkter från regressverksamhetenr&gt;
med knappt 5,3 miljoner kronor. Den främsta orsaken tillr&gt;
att  summan  av  utbetalda  ersättningar har ökatr&gt;
jämfört med föregående år är att antalet avgjorda ärendenr&gt;
har ökat. Den stora merparten  av  de  utbetalader&gt;
medlen  avsåg  ersättning  för  personskador;  endast  car&gt;
400  000  kr  utgick som ersättning för sak- ochr&gt;
förmögenhetsskador.r&gt;
r&gt;
r&gt;
I  tabellen nedan återfinns regeringens förslag tillr&gt;
anslag för år 2003.  Oppositionen  har  inte  lämnatr&gt;
några förslag avseende detta anslag.r&gt;
r&gt;
r&gt;
(Beloppen anges i tusental kronor)r&gt;
------------------------------------------------------r&gt;
---r&gt;
|Anslag    |Prop.     | m      | fp     | kd     | cr&gt;
|r&gt;
|2002      | 2003     |  |  |  |      |r&gt;
|inkl. TB  |    |  |  |  |      |r&gt;
------------------------------------------------------r&gt;
---r&gt;
|62 500    |73 978    | -      | -      | -      | -r&gt;
|r&gt;
------------------------------------------------------r&gt;
---r&gt;
För  år  2002 uppgår anslaget, inklusive medel somr&gt;
tillförts på tilläggsbudget, till 62,5 miljoner kronor. Vidr&gt;
ingångenr&gt;
av året uppgick  anslagssparandet till drygt 21,1r&gt;
miljoner kronor. Utgiftsprognosen för år 2002 är beräknadr&gt;
till knapptr&gt;
84,9 miljoner kronor.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen föreslår  ett  ramanslag  för  år 2003 pår&gt;
nästan 74 miljoner kronor. Brottsoffermyndigheten harr&gt;
bedömt attr&gt;
belastningen på anslaget kommer att fortsätta  ökar&gt;
under  år 2003, huvudsakligen på grund av det ökade antaletr&gt;
inkomnar&gt;
och avgjorda brottsskadeärenden. Regeringen avser attr&gt;
noga följa utgiftsutvecklingen för detta anslag.r&gt;
r&gt;
Anslagsyrkandet har behandlats ovan i avsnittetr&gt;
Utgiftsramen  och  anslagen.  Som  framgår där föreslårr&gt;
utskottet attr&gt;
riksdagen antar regeringens förslag.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Tillskott till Brottsofferfonden genom avdrag pår&gt;
ersättningen till intagna i kriminalvårdsanstaltr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Brottsofferfonden  inrättades  den  1 juli 1994.r&gt;
Fondens medel skall användas för verksamhet  som  gagnarr&gt;
brottsoffer.r&gt;
Bidrag från fonden får lämnas för att  stödja  ideellar&gt;
organisationer som verkar på brottsofferområdet samt förr&gt;
privatr&gt;
och offentlig verksamhet som gäller brottsoffer. Bidragr&gt;
ur  fonden  kan  även  lämnas  för  forskning,  utbildningr&gt;
ochr&gt;
information i brottsofferfrågor.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Brottsofferfonden  finansieras  genom  att  den  somr&gt;
döms för brott som har fängelse i straffskalan skallr&gt;
åläggas attr&gt;
betala en avgift om 500 kr till fonden. Vidare skallr&gt;
den  som verkställer fängelsestraff genomr&gt;
intensivövervakning medr&gt;
elektronisk kontroll vanligen betala en avgift om 50 krr&gt;
per dag till fonden, dock högst 3 000 kr. Under år 2001r&gt;
uppgickr&gt;
Brottsofferfondens intäkter till knappt 25 miljonerr&gt;
kronor.r&gt;
r&gt;
När  fonden  inrättades  tillfördes  den  även  medelr&gt;
som  frigjordes   genom   att   ersättningen  till  intagnar&gt;
ir&gt;
kriminalvårdsanstalt för arbete och annanr&gt;
sysselsättning sänktes med i genomsnitt 20 % från  och  medr&gt;
den 1 juli 1994.r&gt;
Sänkningen  innebar  att medel motsvarande 12,4r&gt;
miljoner kronor frigjordes (se bet. 1993/94:JuU17 s. 20 f).r&gt;
Genom  ettr&gt;
regeringsbeslut tillfördes  fonden  3,3  miljonerr&gt;
kronor av detta belopp. Återstoden av de medel somr&gt;
motsvarades av denr&gt;
sänkta ersättningen användes till annanr&gt;
brottsofferrelaterad verksamhet.r&gt;
r&gt;
Föreskrifter och allmänna råd om ersättning  tillr&gt;
intagna  i  anstalt  och häkte meddelas avr&gt;
Kriminalvårdsstyrelsen.r&gt;
Normalersättningen för intagen som deltar i arbete,r&gt;
utbildning eller programverksamhet uppgår till 0,0247 % avr&gt;
gällander&gt;
prisbasbelopp per timme, vilket för närvarander&gt;
motsvarar en timersättning om  9  kronor  och 36 öre. Vissr&gt;
något förhöjdr&gt;
ersättning kan utgå för arbete till intagen som bedömtsr&gt;
ha gjort en särskilt god insats och tagit särskilt stortr&gt;
ansvarr&gt;
i arbetet (KVVFS 2001:5).r&gt;
r&gt;
I motionerna Ju280 och Ju369 (båda m) förespråkas enr&gt;
ordning innebärande att de intagna  i kriminalvårdsanstaltr&gt;
skallr&gt;
vara med och finansiera Brottsofferfonden genom att ettr&gt;
20-procentigt avdrag görs på deras ersättning  förr&gt;
deltagande ir&gt;
programverksamhet m.m. och att medlen tillförsr&gt;
Brottsofferfonden.r&gt;
r&gt;
Utskottet  har  behandlat  liknande  yrkanden  vidr&gt;
tidigare  tillfällen.  Senast  var i samband medr&gt;
behandlingen  avr&gt;
budgetpropositionen för år 2001 (bet. 2000/01:JuU1 s.r&gt;
104 f). Utskottet, som avstyrkte  motionskraven,  erinrader&gt;
därvidr&gt;
om att beslutet om användning av en del av de medel somr&gt;
frigjordes genom sänkningen av ersättningen till  der&gt;
intagna årr&gt;
1994  var  en  engångssatsning  vid  uppbyggnaden  avr&gt;
Brottsofferfonden.  Vidare anförde utskottet att denr&gt;
pedagogiskar&gt;
kopplingen i att den som dömts till fängelse erläggerr&gt;
ersättning till Brottsofferfonden redan finns i nuvarander&gt;
ordningr&gt;
eftersom dessa personer genom brottmålsdomen alltidr&gt;
skall åläggas att betala  en  avgift  tillr&gt;
Brottsofferfonden om 500r&gt;
kr.  Den  i  motionerna föreslagna ordningen skuller&gt;
innebära en betydande sänkning i de intagnas  ersättningr&gt;
även  medr&gt;
beaktande av att en viss höjning av ersättningenr&gt;
gjordes år 1999.r&gt;
r&gt;
Enligt uppgift  inhämtad  från  Rikspolisstyrelsenr&gt;
betalas  ca  43  %  av  utdömda  avgifter  tillr&gt;
Brottsofferfondenr&gt;
frivilligt,  dvs.  utan  hjälp  med  indrivningen  frånr&gt;
Kronofogdemyndigheten.  Någon  uppgift  om hur stor  andelr&gt;
avr&gt;
fängelsedömda som frivilligt betalar avgiften tillr&gt;
Brottsofferfonden finns inte sammanställd.r&gt;
r&gt;
Utskottet konstaterar att det i och för sig inte ärr&gt;
ovanligt att utdömda avgifter till Brottsofferfonden inter&gt;
betalasr&gt;
av de dömda. Detta är emellertid inte anledning nog attr&gt;
införa den efterfrågade ordningen. Utskottet är inte berettr&gt;
attr&gt;
nu frångå sin tidigare bedömning i denna fråga utanr&gt;
avstyrker motionerna Ju280 och Ju369 i nu behandlader&gt;
delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Handläggning av ärenden om brottsskadeersättningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Den  som  skadats  till  följd av ett brott kan krävar&gt;
skadestånd av gärningsmannen. En talan om sådantr&gt;
skadestånd  kanr&gt;
handläggas tillsammans med  själva  åtalet.  Vid  sidanr&gt;
av  möjligheten att kräva skadestånd från gärningsmannenr&gt;
finnsr&gt;
möjligheter  att  av  statsmedel få s.k.r&gt;
brottsskadeersättning. Förutsättningarna  för  det  angesr&gt;
i  brottsskadelagenr&gt;
(1978:413) och innebär  sammanfattningsvis  attr&gt;
ersättning kan betalas ut för personskada och kränkning somr&gt;
någon liditr&gt;
till  följd  av  brott.  Frågor  omr&gt;
brottsskadeersättning   prövas   avr&gt;
Brottsoffermyndigheten.  Vid  bestämmande  avr&gt;
brottsskadeersättning avräknas skadestånd som harr&gt;
betalts eller bedöms  kunna bli betalt till denr&gt;
skadelidande på grundr&gt;
av skadan. Om brottsskadeersättning betalas ut inträderr&gt;
staten intill det  utgivna  beloppet  i  den skadelidandesr&gt;
rättr&gt;
till  skadestånd.  Anspråk  på brottsskadeersättningr&gt;
med anledning av personskada får i princip inte  utmätasr&gt;
för  denr&gt;
skadelidandes skulder.r&gt;
r&gt;
r&gt;
I motion Ju272 (m) begärs att  personer  som  pår&gt;
grund av egen brottslighet redan är skyldiga att ersättar&gt;
staten tillr&gt;
följd av utbetalad brottsskadeersättning till någonr&gt;
annan  skall  undantas från utmätningsförbudet avseender&gt;
anspråk pår&gt;
brottsskadeersättning.  I  motion  Ju363  (kd) begärsr&gt;
att regeringen skall  låta  utreda  möjligheten  attr&gt;
förskotterar&gt;
brottsskadeersättning.r&gt;
r&gt;
Liknande yrkanden har varit föremål för utskottetsr&gt;
bedömning  tidigare.  Senast  detta  skedde var i februarir&gt;
2002 ir&gt;
motionsbetänkandet Våldsbrott och brottsoffer (bet.r&gt;
2001/02:JuU11 s. 27 f).r&gt;
r&gt;
För närvarande pågår ansträngningar inom EU attr&gt;
tillnärma medlemsstaternas bestämmelser om  statligr&gt;
ersättning  tillr&gt;
brottsoffer. Europeiska kommissionen lade i septemberr&gt;
2001 fram en grönbok, Ersättning till brottsoffer (KOMr&gt;
[2001] 536r&gt;
slutlig).  Syftet  med grönboken angavs vara att startar&gt;
ett samråd med alla berörda parter om åtgärder som skuller&gt;
kunnar&gt;
vidtas på gemenskapsnivå  för  att  förbättra der&gt;
statliga ersättningarna till brottsoffer i EU. Frågor somr&gt;
kommissionenr&gt;
ville att medlemsstaterna skulle svara på var bl.a.r&gt;
följande. Hur bör den subsidiära naturen hos en statligr&gt;
ersättning,r&gt;
i förhållande till andra ersättningskällor  som offretr&gt;
kan använda, definieras i en miniminorm? Vilka ersättningarr&gt;
frånr&gt;
övriga källor bör dras av från statlig ersättning?  Börr&gt;
möjlighet  till förskottsbetalning inbegripas i enr&gt;
miniminorm?r&gt;
Bör kriterier som är kopplade till offrets uppträdander&gt;
i samband med brottet, offrets deltagande i brottsligr&gt;
verksamhetr&gt;
i allmänhet eller andra faktorer som är kopplade tillr&gt;
det allmänna rättsmedvetandet  eller  statlig praxisr&gt;
inbegripas ir&gt;
en miniminorm?r&gt;
r&gt;
Efter remissbehandling av grönboken har Europeiskar&gt;
kommissionen den 16 oktober 2002 avgivit  ett  förslag tillr&gt;
rådetsr&gt;
direktiv  om  brottsofferersättning  (2002/0247r&gt;
[CNS]). Förslaget innehåller miniminormer för brottsoffersr&gt;
rätt  tillr&gt;
statlig  ersättning  samt  särskilda  bestämmelser  förr&gt;
gränsöverskridande  fall.  Bland  annat  föreslårr&gt;
Europeiskar&gt;
kommissionen  att  brottsoffer  skall  ha rätt tillr&gt;
förskottsutbetalning  av  den  statliga  ersättningenr&gt;
under  vissar&gt;
förutsättningar, nämligen om de grundläggander&gt;
villkoren  för ersättning är uppfyllda, det finns anledningr&gt;
att anta attr&gt;
det slutliga beslutet om ersättning inte kan fattasr&gt;
inom kort  tid efter det att ansökan har lämnats in, det ärr&gt;
befogatr&gt;
med hänsyn till sökandens ekonomiska förhållanden attr&gt;
betala ut  förskott  och  det  med  rimlig säkerhet kanr&gt;
antas attr&gt;
gärningsmannen helt eller delvis inte kan fullgöra enr&gt;
dom eller ett beslut om skadestånd till brottsoffretr&gt;
(artikel 5 ir&gt;
förslaget). Enligt förslaget skall medlemsstaternar&gt;
senast den 30 juni 2005 ha genomfört för  direktivetsr&gt;
efterföljander&gt;
nödvändiga författningsändringar.r&gt;
r&gt;
Mot  bakgrund av det pågående arbetet inom EU i dessar&gt;
frågor ser utskottet ingen anledning att nu ta någotr&gt;
initiativr&gt;
med anledning av här behandlade yrkanden. Utskottetr&gt;
avstyrker motion Ju272 och motion Ju363 i nu behandladr&gt;
del.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Prioritering av brottsofferr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I motion  Ju322  (c)  förespråkas  ett  störrer&gt;
samhälleligt stöd till brottsoffer och påtalas vikten avr&gt;
att brottsofferr&gt;
bemöts väl av myndighetspersoner. I motion  Ju363  (kd)r&gt;
anförs att medel ur Brottsofferfonden i större utsträckningr&gt;
börr&gt;
komma brottsoffren till del snarare än att dessa gesr&gt;
till  forskning.  I Ju369 (m) anförs att inrättande avr&gt;
stödcentrar&gt;
för unga brottsoffer runt om i Sverige bör uppmuntras.r&gt;
I motion Ju222 (kd) begärs att en brottsofferombudsmanr&gt;
inrättas.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Brottsoffrens  behov  av  skydd  och stöd har underr&gt;
de senaste två decennierna  varit  föremål  för  en  mängdr&gt;
olikar&gt;
utredningar och förslag. Våren 1995 föreslog utskottetr&gt;
i sitt av riksdagen godkända betänkande (bet.r&gt;
1994/95:JuU13) ettr&gt;
tillkännagivande om att det behövdes  en  utvärderingr&gt;
av de åtgärder som hade vidtagits på brottsofferområdetr&gt;
under denr&gt;
senaste tioårsperioden. Med utgångspunkt i  de  förslagr&gt;
som  Brottsofferutredningen sedan redovisade i sittr&gt;
betänkander&gt;
Brottsoffer - Vad har gjorts? Vad bör göras? (SOUr&gt;
1998:40) har  regeringen  avgivit  flera olika förslag pår&gt;
området somr&gt;
har  behandlats  av  riksdagen  vid  olika tillfällen.r&gt;
Ett antal förslag togs upp i proposition  2000/01:79  Stödr&gt;
tillr&gt;
brottsoffer, där regeringen lämnade en  redovisning  avr&gt;
pågående arbete med brottsofferfrågor och presenterader&gt;
bl.a. enr&gt;
strategi för det fortsatta stödet till brottsoffren.r&gt;
Strategin byggde på tanken att hela samhället måster&gt;
engageras. Detr&gt;
handlade  bl.a.  om  förbättrat  samarbete  mellanr&gt;
rättsväsendets   myndigheter,  utbildningsinsatser  ochr&gt;
forskning.r&gt;
Socialtjänstens uppgifter skulle förtydligas och ettr&gt;
ökat stöd ges till vittnen och målsägande.r&gt;
r&gt;
Vid behandlingen av nämnda proposition våren 2001r&gt;
ställde sig riksdagen  bakom  regeringens  övervägandenr&gt;
och avslogr&gt;
motionsyrkanden liknande de nu aktuella (bet.r&gt;
2000/01:JuU20, rskr. 205).r&gt;
r&gt;
Utskottet delar motionärernas uppfattning att detr&gt;
behövs åtgärder som är direkt inriktade på att ger&gt;
brottsoffer stöd.r&gt;
Här är det av betydelse hur arbetet inom polisväsendet,r&gt;
åklagarmyndigheterna och domstolarna bedrivs i dessar&gt;
frågor. Enr&gt;
särskilt  viktig  roll  i  detta  stöd  spelarr&gt;
brottsofferjourer och socialtjänst. Som framhålls i motionr&gt;
Ju322 är detr&gt;
angeläget att brottsoffer blir väl bemötta i sinar&gt;
kontakter med myndigheter. Här är utbildningsfrågorr&gt;
särskilt viktiga.r&gt;
Domstolsverket, Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsenr&gt;
har  i  respektive  regleringsbrev  för  år 2002 fåttr&gt;
uppdrag somr&gt;
syftar  till  att  förbättra bemötandet avr&gt;
brottsoffren. Här kan också nämnas att Rikspolisstyrelsenr&gt;
sammanställt  ochr&gt;
under år 2001 givit  ut  en  handledning  för  poliserr&gt;
såvitt avser brottsofferfrågor, Brottsoffer - Enr&gt;
handledning förr&gt;
Polisens del i lokalsamhällets brottsofferstödjander&gt;
arbete (RPS Rapport 2001:1).r&gt;
r&gt;
Mot bakgrund av de åtgärder som under senare år harr&gt;
vidtagits på brottsofferområdet ser utskottet inte någotr&gt;
behov avr&gt;
att riksdagen vidtar några åtgärder med anledning  avr&gt;
motionerna.  Utskottet  föreslår  alltså  att  riksdagenr&gt;
avslårr&gt;
motionerna Ju363, i här aktuella delar, samt Ju222 ochr&gt;
Ju322.r&gt;
r&gt;
Vad  särskilt  gäller  begäran  i  motion Ju369 omr&gt;
inrättande av stödcentra för unga brottsoffer kan härutöverr&gt;
nämnasr&gt;
följande. Den 1 juni 1999 startader&gt;
Socialtjänstförvaltningen  i  Stockholms  stad ochr&gt;
Polismyndigheten i Stockholms länr&gt;
tillsammans  en försöksverksamhet med ett stödcentrumr&gt;
för unga brottsoffer. Verksamheten  riktar  sig  till  allar&gt;
ungar&gt;
brottsoffer som  polisanmält att de blivit utsatta förr&gt;
brott såsom personrån, misshandel, våldtäkt och olaga hot ir&gt;
Cityr&gt;
polismästardistrikt.  Det  övergripande  syftet  medr&gt;
verksamheten  är  att  hjälpa och stödja brottsoffren samtr&gt;
att får&gt;
gärningsmännen att upphöra med sin kriminellar&gt;
verksamhet. Verksamheten finansieras avr&gt;
socialtjänstförvaltningen (löner)r&gt;
och  polisen  (lokaler, telefon etc.). Inledningsvisr&gt;
erhölls även bidrag från Brottsofferfonden.  Ir&gt;
verksamheten,  somr&gt;
permanentades år  2001,  är  tre  socionomer  anställdar&gt;
och dessutom är ett 20-tal frivilliga stödpersonerr&gt;
engagerade.r&gt;
Stödpersonerna är rekryterade bland juridikstuderander&gt;
vid Stockholms universitet. Verksamheten bedrivs främst ir&gt;
form avr&gt;
stödsamtal till brottsoffren och medföljandestöd ir&gt;
samband  med  rättegångar.  Härutöver  erbjuds  ävenr&gt;
medling mellanr&gt;
brottsoffer och gärningsman. Enligt uppgift frånr&gt;
verksamhetsansvariga på Stödcentrum för unga brottsofferr&gt;
etableras enr&gt;
klientkontakt med ca 40 % av alla brottsoffer somr&gt;
kontaktas genom brev från centret. En verksamhet med den ir&gt;
Stockholmr&gt;
som förebild har startats i Eskilstuna kommun. Vidarer&gt;
planeras ytterligare ett projekt i Skärholmen och på siktr&gt;
ett  ir&gt;
Stockholms västra förorter.r&gt;
r&gt;
Utskottet ser mycket positivt på den typ avr&gt;
verksamhet som bedrivs för unga brottsoffer i Stockholm.r&gt;
Det är glädjander&gt;
att  ytterligare  verksamheter  med  denna  somr&gt;
förebild startats eller planeras att starta även på andrar&gt;
håll. Det ärr&gt;
naturligtvis angeläget att det runt om i Sverige finnsr&gt;
en  genomtänkt  form  av  stöd till brottsoffer, såväl ungar&gt;
somr&gt;
vuxna. Som redovisats finns möjligheter att vidr&gt;
uppstartande av nya verksamheter ansöka  om  visst statligtr&gt;
stöd, t.ex.r&gt;
från  Brottsofferfonden  och  Brottsförebyggande rådet.r&gt;
Med detta sagt finner utskottet att några  vidare  åtgärderr&gt;
avr&gt;
riksdagen med anledning av motion Ju369 inte ärr&gt;
påkallade. Utskottet föreslår således att riksdagen avslårr&gt;
motion Ju369r&gt;
i nu behandlade delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Rättsmedicinalverketr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottets bedömning i korthetr&gt;
r&gt;
r&gt;
I detta avsnitt redogörs för Rättsmedicinalverketsr&gt;
resultat  under verksamhetsåret 2001. Utskottet delarr&gt;
regeringens bedömning att Rättsmedicinalverket i alltr&gt;
väsentligt  fullgjort  de  mål  som ställts upp förr&gt;
dess verksamhet samt drivit verksamheten enligtr&gt;
regleringsbrevets krav. I avsnittet tar  utskottetr&gt;
vidarer&gt;
ställning  till vilka prioriteringar som bör ligga tillr&gt;
grund för Rättsmedicinalverkets verksamhet  underr&gt;
år 2003.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Inledningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Rättsmedicinalverket   är   centralr&gt;
förvaltningsmyndighet   för  rättspsykiatrisk,r&gt;
rättsmedicinsk,  rättskemisk  ochr&gt;
rättsgenetisk verksamhet i den utsträckning sådanar&gt;
frågor inte  handläggs av någon annan statlig myndighet. Ir&gt;
praktikenr&gt;
går verksamheten ut på att sörja för att domstolarnar&gt;
har teknisk (medicinsk) bevisning i brottmål ochr&gt;
faderskapsmål ochr&gt;
ett  fullgott  underlag  för  påföljdsbestämningen  ir&gt;
brottmål  i  form  av  t.ex.  rättspsykiatriskar&gt;
undersökningar.r&gt;
Rättsmedicinalverkets  arbetsuppgifter  finns  närmarer&gt;
reglerade  i  förordning   (1996:613)   med   instruktionr&gt;
förr&gt;
Rättsmedicinalverket.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Inom Rättsmedicinalverkets verksamhet förekommerr&gt;
såväl anslagsfinansierad som uppdragsfinansieradr&gt;
verksamhet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Resultatuppföljningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
För  Rättsmedicinalverket  gällde för år 2001 följander&gt;
verksamhetsmål. Verksamheten och dess resultat skuller&gt;
präglas avr&gt;
hög kvalitet i relation till  uppdragsgivarnas  behov.r&gt;
Verksamheten  skulle  bedrivas  med  respekt för der&gt;
undersöktasr&gt;
personliga integritet. Verket skulle bedrivar&gt;
utvecklingsarbete och ge stöd åt forskning av betydelser&gt;
för verksamheten.r&gt;
Verket skulle också informera övriga myndigheter inomr&gt;
rättsväsendet om vunna erfarenheter. Verket skuller&gt;
dessutom, därr&gt;
det  är  lämpligt  och  där  verksamheten  kan  skapar&gt;
särskilda  förutsättningar,  vinnlägga sig om att bidrar&gt;
till detr&gt;
brottsförebyggande arbetet. Rättsmedicinalverket skuller&gt;
också verka för en långsiktigt  god försörjning av personalr&gt;
medr&gt;
ändamålsenlig  kompetens  och  specialistkunskap.r&gt;
Särskilt gällde det att minska sårbarheten  i  utnyttjandetr&gt;
av  ochr&gt;
tillgången på rättsläkare genom en aktiv ochr&gt;
förutseende  rekrytering  och  utbildning.  Slutligenr&gt;
skulle verket ocksår&gt;
arbeta för att förnya arbetsformerna och utvecklar&gt;
ledarskapet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
I budgetpropositionen redovisar regeringenr&gt;
Rättsmedicinalverkets resultat med en huvudsakligr&gt;
uppdelning  på  de  fyrar&gt;
verksamhetsgrenarna  rättspsykia-tri,  rättsmedicin,r&gt;
rättskemi  samt rättsgenetik. Här redovisasr&gt;
Rättsmedicinalverketsr&gt;
resultat enligt samma uppdelning.r&gt;
r&gt;
Inom rättspsykiatrin har domstolarnas efterfrågan pår&gt;
rättspsykiatriska  undersökningar  (RPU), efter att underr&gt;
senarer&gt;
delen av 1990-talet ha ökat, planat ut under år 2001.r&gt;
Antalet undersökningar som utfördes under  året uppgickr&gt;
till 589.r&gt;
Detta antal ligger något under nivån för föregående årr&gt;
(se tabell). Andelen ärenden där väntetiden  i  häkter&gt;
inför  enr&gt;
undersökning  har  överstigit  sju  dagar  minskader&gt;
betydligt  under året. Däremot har andelen ärenden där detr&gt;
behövtsr&gt;
anstånd  avseende  undersökning  av  häktade  liksomr&gt;
utredningstiderna   ökat.  En  under  året  genomfördr&gt;
studie  omr&gt;
uppdragsgivarnas syn på de rättspsykiatriskar&gt;
undersökningarnas genomförande  och  kvalitet visade attr&gt;
uppdragsgivarna ir&gt;
huvudsak var positiva.r&gt;
r&gt;
Antalet  av  Rättsmedicinalverket utfärdader&gt;
läkarintyg enligt 7 § lagen (1991:2041)  om  särskildr&gt;
personutredning  ir&gt;
brottmål, m.m.,  s.k. § 7-intyg, uppgick under år 2001r&gt;
till 1 797, vilket är en måttlig ökning i förhållande tillr&gt;
nivånr&gt;
under det föregående året (se tabell).r&gt;
r&gt;
Antalet rättspsykiatriska undersökningar och § 7-r&gt;
intygr&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|År    |Utförda       |Utfärdade § 7-intyg  |r&gt;
|      |rättspsykiatriska   |   |r&gt;
|      |undersökningar      |   |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|1997  |      600     | 1 858   |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|1998  |      609     | 1 847   |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|1999  |      657     | 1 838   |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|2000  |      619     | 1 772   |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|2001  |      589     | 1 797   |r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
Inom rättsmedicinen har det totala antalet ärendenr&gt;
under året ökat med 9 %. Medianhandläggningstiden förr&gt;
undersökningarr&gt;
av  levande personer minskade under år 2001 från tior&gt;
till åtta dagar medan den för dödsfallsutredningarna ökader&gt;
från 37r&gt;
till  42  dagar. Det rådde under året alltjämt brist pår&gt;
utbildade rättsläkare. Rättsmedicinalverket bedriverr&gt;
emellertidr&gt;
ett aktivt  arbete  i  denna  fråga,  som  har  börjatr&gt;
ge  resultat.  Dessutom  har  en  försöksverksamhet  medr&gt;
en nyr&gt;
personalkategori,  rättsmedicinska  utredare,  somr&gt;
bl.a.  skall  avlasta rättsläkarna, prövats vid trer&gt;
rättsmedicinskar&gt;
avdelningar. Försöksverksamheten utvärderades underr&gt;
året och utfallet  blev  positivt.  Rättsmedicinalverketr&gt;
har därförr&gt;
beslutat att utöka försöksverksamheten till samtligar&gt;
rättsmedicinska avdelningar i landet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Den  rättskemiska  verksamheten  har under år 2001r&gt;
expanderat jämfört med föregående år. Antalet  ärendenr&gt;
ökade  medr&gt;
totalt 11 %. Den nya drograttfyllerilagstiftning  somr&gt;
trädde  i  kraft år 1999 har resulterat i att antaletr&gt;
ärenden avr&gt;
denna typ ökat dramatiskt. Under år 2001 ökader&gt;
drograttfylleriärendena  med  mer än 800, vilket motsvararr&gt;
en ökning medr&gt;
22 % jämfört med föregående år.r&gt;
r&gt;
Inom  rättsgenetiken  har  under  år  2001  handlagtsr&gt;
och  besvarats  totalt  2  076  ärenden,  varav  2  061r&gt;
avsågr&gt;
faderskapsärenden och 15 avsåg släktärenden. Dettar&gt;
innebar en ökning av antalet ärenden med totalt 5 % jämförtr&gt;
med åretr&gt;
innan. Handläggningstiderna har fortsatt att successivtr&gt;
minska.r&gt;
r&gt;
Rättsmedicinalverket har under år 2001, liksomr&gt;
tidigare år, satsat aktivt på forskning och  utvecklingr&gt;
inom de olikar&gt;
verksamhetsgrenarna. Forsknings- och utvecklingsarbetetr&gt;
har dock i vissa delar fått prioriteras ned på grund  avr&gt;
ökander&gt;
undersökningsvolymer  och  en ansträngdr&gt;
personalsituation. För att stärka, utveckla och följa uppr&gt;
kvaliteten inrättadesr&gt;
under år 2001 ett kvalitets-  och utvecklingsråd inomr&gt;
vartdera av de rättspsykiatriska och rättsmedicinskar&gt;
områdena. Der&gt;
rättskemiska och rättsgenetiska avdelningarna finnsr&gt;
representerade i det rättsmedicinska rådet.r&gt;
r&gt;
Tilläggas kan att det inom Justitiedepartementetr&gt;
pågår ett arbete med att ta fram ett förslag till en nyr&gt;
ordning förr&gt;
utfärdande av rättsintyg (jfr bet. 2001/02:JuU1 s. 120r&gt;
f.).r&gt;
r&gt;
Regeringen gör bedömningen att Rättsmedicinalverket ir&gt;
allt väsentligt uppfyllt de mål som statsmakterna harr&gt;
uppställtr&gt;
för myndighetens verksamhet samt bedrivit verksamhetenr&gt;
enligt regleringsbrevets krav.r&gt;
r&gt;
Därtill  anser  regeringen,  med anledning av ettr&gt;
förslag  från  Rättsmedicinalverket  och  Statensr&gt;
kriminaltekniskar&gt;
laboratorium om att samordna de båda myndigheternasr&gt;
verksamhet med DNA-undersökningar, att avr&gt;
kostnadseffektivitetsskälr&gt;
alla möjligheter till samordning bör utnyttjas.r&gt;
Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.r&gt;
r&gt;
Utskottet konstaterar att det inte framkommit någotr&gt;
som talar mot regeringens bedömning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Prioriteringar inför budgetåret 2003r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen  anför i budgetpropositionen  att  det  ärr&gt;
mycket  angeläget  att  Rättsmedicinalverket  ävenr&gt;
kommande  årr&gt;
upprätthåller  en  fortsatt hög kvalitet på sinar&gt;
undersökningar. Av stor vikt i detta sammanhang är detr&gt;
forsknings- ochr&gt;
utvecklingsarbete som  bedrivs  inom  verket  ellerr&gt;
med  stöd  av verket. Vidare anser regeringen, mot bakgrundr&gt;
av attr&gt;
bristen  på  utbildade  rättsläkare är ett stortr&gt;
problem, att det är  angeläget  att  verket  under  der&gt;
kommande  årenr&gt;
fortsätter arbetet med att  rekrytera  kompetentr&gt;
arbetskraft  till  den rättsmedicinska verksamheten. Denr&gt;
rättskemiskar&gt;
verksamheten har enligt regeringen hittills klarat avr&gt;
att möta den ökande efterfrågan på dess tjänster medr&gt;
anledning avr&gt;
den  nya  drograttfyllerilagstiftningen. Det är enligtr&gt;
regeringen angeläget  att  Rättsmedicinalverket  fortsätterr&gt;
attr&gt;
upprätthålla effektivitet och hög kvalitet inomr&gt;
området.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottet har ingen erinran mot regeringensr&gt;
bedömningar i denna del.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Anslagetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I tabellen  nedan återfinns en jämförelse avr&gt;
regeringens och oppositionens förslag till anslag förr&gt;
Rättsmedicinalverketr&gt;
år 2003.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
(Beloppen anges i tusental kronor)r&gt;
---------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|Anslag    |Prop.     | m      | fp     | kd     | cr&gt;
|r&gt;
|2002      | 2003     |  |  |  |      |r&gt;
|inkl. TB  |    |  |  |  |      |r&gt;
---------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
|211 202   |213 648   | -      |+ 10    | -      | -r&gt;
|r&gt;
|    |    |  |000     |  |      |r&gt;
---------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
För år 2002  uppgår  Rättsmedicinalverkets anslag,r&gt;
inklusive medel som tillförts på tilläggsbudget, till drygtr&gt;
211,2 miljoner kronor.r&gt;
Det anslagssparande på knappt 3,4 miljoner kronor somr&gt;
fanns vid ingången av år 2001 förbyttes under året till ettr&gt;
underskott på drygtr&gt;
4,1 miljoner kronor. Utgiftsprognosen  för  år  2002  ärr&gt;
beräknad  till drygt 208 miljoner kronor. Detta innebär attr&gt;
anslagskreditenr&gt;
kommer att behöva utnyttjas under året.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 på drygtr&gt;
213,6 miljoner  kronor.  Förslaget  innefattar  en  höjningr&gt;
av  ramen om 12r&gt;
miljoner kronor. Rättsmedicinalverket bör enligtr&gt;
regeringen medges denna höjning av ramen i syfte attr&gt;
vidareutveckla verksamheten medr&gt;
rättspsykiatriska  undersökningar  och  för  att  mötar&gt;
den  ökande  efterfrågan  på  drograttfylleriundersökningarr&gt;
samt för att gesr&gt;
möjligheter att fortsätta att intensifiera rekryteringenr&gt;
av rättsläkare.r&gt;
r&gt;
I anslagsberäkningen har även hänsyn tagits tillr&gt;
beräknade utgiftsökningar för löner, lokaler och övrigar&gt;
förvaltningskostnader samtr&gt;
det generella besparingskravet på 0,7 % på anslag förr&gt;
förvaltnings- och investeringsändamål i syfte att begränsar&gt;
statlig konsumtion.r&gt;
r&gt;
I  motionerna  Ju364  och  Fi232  (båda  fp)  förordasr&gt;
en  ökning  av anslaget med 10 miljoner kronor i syfte attr&gt;
säkerställa  attr&gt;
Rättsmedicinalverket klarar ökande undersökningsvolymerr&gt;
inom verksamheten och nödvändig rekrytering avr&gt;
personal.r&gt;
r&gt;
Anslagsyrkandena har behandlats ovan i avsnittetr&gt;
Utgiftsramen och anslagen.  Som framgår där föreslårr&gt;
utskottet att riksdagen antarr&gt;
regeringens förslag och avslår motionsyrkandena.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Rättshjälpskostnader m.m.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottets förslag i korthetr&gt;
r&gt;
r&gt;
I detta avsnitt redogörs för anslagetr&gt;
Rättshjälpskostnader m.m. Utskottet behandlar  här  ocksår&gt;
motioner om utvärderingr&gt;
av rättshjälpslagen m.m., ersättning tillr&gt;
målsägandebiträden och rättshjälp vid pisksnärtsskador.r&gt;
Utskottet hänvisar ir&gt;
dessa delar i huvudsak till genomförda undersökningarr&gt;
och gällande regelverk. Jämför reservationerna 47 ochr&gt;
48.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Inledningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Rättshjälpslagen (1996:1619) har till grundläggande syfter&gt;
att ge rättsskydd åt dem som inte kan få rättsligt biståndr&gt;
på annat sätt.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Enligt lagen är rättshjälpen subsidiär tillr&gt;
rättsskyddet, dvs. den som har en rättsskyddsförsäkringr&gt;
eller  liknande rättsskydd somr&gt;
täcker den aktuella rättsliga angelägenheten får inter&gt;
beviljas rättshjälp. Vidare innebär lagen att den som inter&gt;
har  rättsskydd  avr&gt;
ifrågavarande slag men som borde ha haft det med hänsynr&gt;
till sitt försäkringsskydd i övrigt eller till sinar&gt;
personliga och ekonomiskar&gt;
förhållanden  får  beviljas rättshjälp endast om det finnsr&gt;
särskilda skäl (9 §). Som en allmän förutsättning för attr&gt;
rättshjälp skallr&gt;
beviljas gäller att det, med hänsyn till angelägenhetensr&gt;
art och betydelse samt tvisteföremålets värde ochr&gt;
omständigheterna i övrigt,r&gt;
är rimligt att staten bidrar till kostnaderna (8 §).r&gt;
r&gt;
Enligt rättshjälpslagen  är inkomstgränsen förr&gt;
rättshjälp 260 000 kr i årsinkomst (6 § första stycket).r&gt;
Lagen föreskriver också attr&gt;
rådgivning i minst en timme  som huvudregel är enr&gt;
förutsättning för att rättshjälp skall beviljas (2 § andrar&gt;
stycket). Vidare innebärr&gt;
lagen bl.a. att biträdesbehovet  är  avgörande för omr&gt;
rättshjälp skall beviljas och att biträde enligtr&gt;
rättshjälpslagen normalt skallr&gt;
få ersättning för högst 100 timmars arbete (15 §).r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Anslagetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Från  anslaget  betalas  de  kostnader  som   enligt   21r&gt;
kap. 10 §  rättegångsbalken,  lagen  (1988:609)  omr&gt;
målsägandebiträde  ochr&gt;
rättshjälpslagen skall utgå av allmänna medel. Därutöverr&gt;
skall  från  anslaget  betalas de kostnader som enligtr&gt;
lagen (1996:1620) omr&gt;
offentligt  biträde  skall  betalas av allmänna medel,r&gt;
dock inte sådana kostnader som  avser  offentligt  biträder&gt;
i  ärenden  enligtr&gt;
utlänningslagen (1989:529) och  lagen  (1991:572)  omr&gt;
särskild  utlänningskontroll.  Från och med år 2000r&gt;
finansierar anslaget ocksår&gt;
utgifter för särskilda företrädare för barn enligt 12 §r&gt;
lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn.r&gt;
r&gt;
r&gt;
De  faktorer som styr kostnaderna är framför alltr&gt;
antalet ärenden, ärendenas svårighetsgrad,r&gt;
ersättningsnivån  till  biträden  ochr&gt;
offentliga försvarare samt den andel avr&gt;
rättshjälpskostnaderna som betalas av den rättssökande.r&gt;
r&gt;
Regeringen  bestämmer  den timkostnadsnorm som liggerr&gt;
till grund för ersättning för arbete på rättshjälpsområdet.r&gt;
Ersättningen tillr&gt;
offentliga försvarare och  målsägandebiträden reglerasr&gt;
också i viss utsträckning med hjälp av taxor. Förr&gt;
närvarande finns en taxa förr&gt;
ersättning till offentliga försvarare  i  vissa  brottmålr&gt;
i  tingsrätt  och  hovrätt och en motsvarande taxa förr&gt;
målsägandebiträden.r&gt;
Taxorna är fastställda i DVFS 2000:13 respektive DVFSr&gt;
2001:14. Taxor beslutas av  Domstolsverket  på  grundvalr&gt;
av timkostnadsnormen.r&gt;
Regeringen har fastställt timkostnadsnormen för år 2002r&gt;
till 929 kr exklusive mervärdesskatt (1 162 kr inklusiver&gt;
mervärdesskatt).r&gt;
r&gt;
I följande tabell finns en jämförelse av regeringens ochr&gt;
oppositionens förslag till anslag för år 2003.r&gt;
r&gt;
r&gt;
(Beloppen anges i tusental kronor)r&gt;
------------------------------------------------------r&gt;
----r&gt;
|Anslag    |Prop.    | m     |  fp     |  kd     |  cr&gt;
|r&gt;
|2002      | 2003    | |   |   | |r&gt;
|inkl. TB  |   | |   |   | |r&gt;
------------------------------------------------------r&gt;
----r&gt;
|892 000   |827 664  | -     |+ 60 000 |  -      |  -r&gt;
|r&gt;
------------------------------------------------------r&gt;
----r&gt;
För år 2002 uppgår anslaget till 892 miljoner kronor,r&gt;
inklusive medel som tillförts på tilläggsbudget. Prognosenr&gt;
för år 2002 pekar på att utgifternar&gt;
kommer att uppgå till drygt 842 miljoner kronor.r&gt;
Tillskottet om 90 miljoner kronor på tilläggsbudgeten förr&gt;
år 2002  innebär  att  det  vid årets slutr&gt;
kommer att finnas ett anslagssparande om ca 10 miljonerr&gt;
kronor. Regeringen föreslår att riksdagen tillr&gt;
Rättshjälpskostnader m.m. för budgetåret  2003r&gt;
anvisar ett ramanslag om 827 664 000 kr.r&gt;
r&gt;
r&gt;
I  motionerna  Fi232  och  Ju364,  båda  (fp),  yrkasr&gt;
att anslaget skall höjas med 60 miljoner kronor. Beloppetr&gt;
skall motsvara kostnaderna för attr&gt;
återställa de rättshjälpsförmåner som utgick före denr&gt;
nuvarande  rättshjälpslagens  införande. I konsekvensr&gt;
härmed yrkas i motion Ju364 också att denr&gt;
nuvarande rättshjälpslagen skall upphävas.r&gt;
r&gt;
Utskottet har behandlat anslagsyrkandena ovan ir&gt;
avsnittet Utgiftsramen och anslagen.  Som  framgår  därr&gt;
föreslår  utskottet  att  riksdagen  antarr&gt;
regeringens förslag och avslår motionsyrkandena.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utvärdering av rättshjälpslagen m.m.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I  motion  Ju278  (v)  efterfrågas  en  utvärdering  avr&gt;
den nya rättshjälpslagen. I samma motion föreslås också enr&gt;
utvärdering av de förändringar somr&gt;
genomfördes år 1983 i fråga om rätten till offentligr&gt;
försvarare  samt en översyn av reglerna om tolk vidr&gt;
rättegång. I motion Ju391 (s) efterfrågas enr&gt;
precisering av barns rätt till förmåner ir&gt;
rättshjälpssystemet. I motionen  hävdas  attr&gt;
rättshjälpslagen tillämpas på olika sätt i olika domstolarr&gt;
närr&gt;
det gäller faderskapsmål.r&gt;
r&gt;
r&gt;
I april 2000 gav regeringen Domstolsverket i uppdragr&gt;
att göra en utvärdering och en  allmän  översyn  av lagen.r&gt;
Verket har bl.a. haft i uppdrag attr&gt;
analysera  effekterna  av  att  rättshjälpen gjortsr&gt;
subsidiär i förhållande till rättsskyddsförsäkringar, attr&gt;
undersöka  om  rådgivningsinstrumentetr&gt;
fungerat på det sätt som var avsett samt att göra enr&gt;
heltäckande översyn av det nya avgiftssystemet.r&gt;
r&gt;
Domstolsverket avlämnade i slutet  av  septemberr&gt;
2001  rapporten Utvärdering av rättshjälpslagen (1996:1619)r&gt;
- redovisning av ett regeringsuppdragr&gt;
(DV-rapport 2001:6, del A och B). Verket anför ir&gt;
rapporten  att  rättshjälpsreformen i allt väsentligtr&gt;
fallit väl ut. Verket har inte funnit skäl attr&gt;
föreslå några ändringar i rättshjälpslagen till följdr&gt;
av att rättsskyddet numera är primärt. Rapporten harr&gt;
remissbehandlats.r&gt;
r&gt;
Vad gäller frågan om rättshjälp i faderskapsmålr&gt;
konstateras i rapporten  (s. 99  f) att rättshjälp inte kanr&gt;
beviljas om det finns en försäkring medr&gt;
rättsskydd som kan användas i angelägenheten. Vidarer&gt;
anförs att det förekommit att en  moder  inte  vill tar&gt;
försäkringsskyddsmomentet i anspråk i sinr&gt;
hemförsäkring i denna typ av mål. Hur detta problemr&gt;
skall lösas borde enligt vad som anförs i rapportenr&gt;
övervägas i annat sammanhang.r&gt;
r&gt;
Utskottet har inhämtat att frågan om rättshjälp ir&gt;
faderskapsmål inte är föremål för särskild beredning ir&gt;
Regeringskansliet.r&gt;
r&gt;
Önskemålet  rörande  rätten till offentlig försvararer&gt;
tar sikte på den lagändring varigenom 21 kap. 3  a  §r&gt;
rättegångsbalken  infördes.  Ändringenr&gt;
innebar att det i lagtexten  på  ett  mer  preciseratr&gt;
sätt än tidigare angavs i vilka fall sådan försvarare skallr&gt;
förordnas. Syftet var att återförar&gt;
praxis till den nivå som avsågs med den tidigarer&gt;
regleringen (prop. 1983/84:23).r&gt;
r&gt;
I rapporten Rätten till offentlig försvarare - enr&gt;
utvärdering  av  tillämpningen  av  reglerna  om  offentligr&gt;
försvarare  (DV-rapport  1996:1) harr&gt;
Domstolsverket  redovisat ett regeringsuppdrag som gickr&gt;
ut på att undersöka hur reglerna om förordnande och byte avr&gt;
offentlig försvarare tillämpades.r&gt;
Sammanfattningsvis  visade  resultaten avr&gt;
undersökningen att varannan tilltalad hade offentligr&gt;
försvarare, vilket var fler än år 1983, dvs. året förer&gt;
skärpningen.r&gt;
r&gt;
Riksrevisionsverket (RRV) har  på  regeringensr&gt;
uppdrag  granskat  utgiftsutvecklingen  för bl.a.r&gt;
offentliga försvarare. Uppdraget har redovisats ir&gt;
rapporten Varför blev det dyrare? (RRV 2001:30).r&gt;
Granskningen, som omfattar perioden 1996-2000, visar bl.a.r&gt;
att kostnaderna för offentliga försvararer&gt;
ökat från ca 380 miljoner år 1996 kronor till närmarer&gt;
500 miljoner år 2000, att antalet förordnanden  underr&gt;
denna tid ökat med 2 %, att timkostnadenr&gt;
ökat med knappt 10 % och att den genomsnittligtr&gt;
debiterade tiden ökat med drygt 16 %. Om orsaken till detr&gt;
ökade  antalet  förordnanden  anför RRV attr&gt;
den i huvudsak är att det blivit vanligare att förordnar&gt;
offentlig försvarare i mål som gäller grovt rattfylleri.r&gt;
Ett skäl till det anges vara att detr&gt;
i  sådana  mål framstår som tveksamt vilken påföljd somr&gt;
skall väljas (jfr 21 kap. 3 a § andra stycket 2r&gt;
rättegångsbalken). Vidare anför RRV  att  denr&gt;
största förändringen  relativt sett när det gällerr&gt;
kostnaderna för offentlig försvarare är att denr&gt;
genomsnittligt debiterade tiden har ökat med drygtr&gt;
en och en halv timme. En  mindre  del av ökningen berorr&gt;
på att den genomsnittliga förhandlingstiden ökat. Denr&gt;
huvudsakliga förklaringen till ökningenr&gt;
av debiterad tid anses vara att målen blivit merr&gt;
komplicerade.r&gt;
r&gt;
Den  25  april  2002  gav  regeringenr&gt;
Domstolsverket   i  uppdrag  att  ge  förslag  tillr&gt;
åtgärder  som  kan  påverka  kostnadsutvecklingen  förr&gt;
rättshjälpsanslaget. Uppdraget skall redovisas senastr&gt;
den 31 december 2002.r&gt;
r&gt;
Av 5 kap. 6 § rättegångsbalken framgår att tolk fårr&gt;
förordnas  att  biträda  rätten  om  part, vittne ellerr&gt;
annan som skall höras inför rätten inter&gt;
behärskar svenska språket.r&gt;
r&gt;
Utskottet har tidigare behandlat frågan om enr&gt;
utvärdering av den nya rättshjälpslagen (bet. 1998/99:JuU6r&gt;
s. 5 f).r&gt;
r&gt;
Utskottet konstaterar att den nya rättshjälpslagenr&gt;
nyligen varit föremål för utvärdering.  Som  framgår  ovanr&gt;
har  utvärderingen  inte bara berörtr&gt;
frågan om huruvida besparingsmålet medr&gt;
rättshjälpsreformen uppfyllts. När det sedan gällerr&gt;
önskemålet om en utvärdering av 1983 års ändringarr&gt;
rörander&gt;
rätten till offentlig försvarare konstaterar utskottetr&gt;
att närmare tjugo år förflutit sedan den nämndar&gt;
förändringen trädde i kraft och  att  RRV - omr&gt;
än  med  andra  utgångspunkter  än  dem  somr&gt;
motionärerna efterfrågar - nyligen har granskat en del avr&gt;
den perioden. Härtill kommer att reformen somr&gt;
framgått ovan utvärderats av Domstolsverket. Utskottetr&gt;
ser inte för närvarande något behov av ytterligare översynr&gt;
av reglerna om rätt till offentligr&gt;
förvarare. Detsamma gäller reglerna om tolk vidr&gt;
rättegångar.  Utskottet  är  alltså  inte  berett attr&gt;
ställa sig bakom önskemålen i motion Ju278, ochr&gt;
utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen i härr&gt;
aktuella delar.r&gt;
r&gt;
När det gäller frågan om barns rätt till rättshjälp ir&gt;
faderskapsmål konstaterar utskottet  att  problemet  redanr&gt;
uppmärksammats  i den ovan nämndar&gt;
utvärderingen. Utskottet utgår från att fråganr&gt;
behandlas i lämpligt sammanhang. Motion Ju391 bör avslås avr&gt;
riksdagen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ersättning till målsägandebiträder&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I motion Ju234 (fp) anförs att ersättningen tillr&gt;
målsägandebiträden bör baseras på faktiskt arbetad tid.r&gt;
Bakgrunden till yrkandet är  att  det  sedanr&gt;
den 1 mars 2002 gäller en taxa för fastställande avr&gt;
ersättning till målsägandebiträden.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Den  3  oktober  2002  beslutade  regeringen attr&gt;
uppdra åt Domstolsverket att förbereda och genomföra enr&gt;
försöksverksamhet utan taxa för offentligar&gt;
försvarare och målsägandebiträden i tingsrätt  ochr&gt;
hovrätt.  Uppdraget  gavs  för att kunna göra en jämförelser&gt;
mellan den ersättning som tillerkännsr&gt;
enligt de allmänna reglerna om ersättning respektiver&gt;
ersättning enligt taxa. I uppdraget  ingår  också  attr&gt;
undersöka  hur en sådan ordning påverkarr&gt;
domstolarnas arbetsbörda. Försöksverksamheten skallr&gt;
omfatta de domstolar som ingår i Hovrättens för Västrar&gt;
Sverige domkrets  och  skall pågå under årr&gt;
2003.r&gt;
r&gt;
Utskottet  konstaterar  att  en taxa nyligen införtsr&gt;
för målsägandebiträdenas ersättning. Utskottet är inter&gt;
berett att nu göra några  uttalanden  ir&gt;
frågan. Motion Ju234 i denna del bör avslås avr&gt;
riksdagen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Rättshjälp vid pisksnärtsskadorr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I motion T233 (mp) efterfrågas större möjligheter tillr&gt;
rättshjälp vid s.k. pisksnärtsskador.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Med pisksnärtsskada förstås en skada i nackregionenr&gt;
som kan uppkomma i samband med påkörningar bakifrån ochr&gt;
vissa andra slag av trafikolyckor.r&gt;
r&gt;
Av trafikskadelagen (1975:1410)  följer  attr&gt;
personskada till följd av trafik med motordrivet fordon ir&gt;
princip ger rätt till trafikskadeersättning,r&gt;
som utgår ur trafikförsäkringen för fordonet.r&gt;
Trafikskadeersättning  beräknas på motsvarande sätt somr&gt;
skadestånd enligt skadeståndslagens (1972:207)r&gt;
bestämmelser.r&gt;
r&gt;
När det gäller ersättning ur trafikförsäkring riktasr&gt;
anspråken normalt  mot  försäkringsgivaren,  dvs. den somr&gt;
försäkrat fordonet. Den skadelidander&gt;
har i och för sig rätt att i stället begära skadeståndr&gt;
enligt skadeståndslagens bestämmelser och talan  riktas dår&gt;
mot skadevållaren. Sådana processerr&gt;
torde dock i praktiken vara sällsynta.r&gt;
r&gt;
Av  10  §  första  stycket  10  rättshjälpslagenr&gt;
framgår att rättshjälp inte får beviljas i en angelägenhetr&gt;
som  rör  trafikskadeersättning  enligtr&gt;
trafikskadelagen. Rättshjälp får dock  beviljas  i enr&gt;
sådan angelägenhet om ett mål eller ärende har inletts vidr&gt;
domstol eller enbart rör annan skadar&gt;
än personskada.r&gt;
r&gt;
Enligt lagmotiven var ett huvudsakligt skäl förr&gt;
denna  bestämmelse, som infördes år 1988, att det allmännar&gt;
inte skulle behöva betala kostnader förr&gt;
sådant rättsligt bistånd som slutligen komr&gt;
försäkringsbolagen  till  godo.  Det  rör  sig här omr&gt;
tvister där det egentligen är försäkringsbolagen somr&gt;
berörs och inte de formella parterna. Regleringenr&gt;
innebär således att någon rättshjälp inte får beviljas sår&gt;
länge tvisten om trafikskadeersättning ärr&gt;
utomprocessuell. Under detta skede förutsättsr&gt;
försäkringsbolagen bära parternas kostnader för rättsligtr&gt;
biträde.r&gt;
r&gt;
I  motiven  framhålls  dock  att i de fall denr&gt;
skadelidande och försäkringsgivaren inte kan  kommar&gt;
överens  om  skadeståndsskyldigheten  eller  omr&gt;
skadeersättningens  storlek, återstår  för  denr&gt;
skadelidande  att  väcka  talan  vid  domstol.  När  ettr&gt;
skadeståndsärende  gått  så  långt  brukarr&gt;
försäkringsbolagen i allmänhet upphöra att ta ansvaretr&gt;
för den skadelidandes kostnader för förfarandet. Är sakenr&gt;
anhängig vid domstol, bör därför denr&gt;
skadelidande ha möjligheter till rättshjälp (prop.r&gt;
1987/88:73 s. 29).r&gt;
r&gt;
Väljer den som drabbats av en trafikskada att väckar&gt;
talan mot skadevållaren i stället för att begärar&gt;
trafikskadeersättning, torde bestämmelsen inter&gt;
hindra att rättshjälp beviljas.r&gt;
r&gt;
I den ovannämnda rapporten om utvärdering avr&gt;
rättshjälpslagen lämnas inte några förslag tillr&gt;
förändringar såvitt avser 10 § och dess innehåll.r&gt;
r&gt;
Förra hösten behandlade utskottet ett motionsyrkander&gt;
motsvarande det nu aktuella (bet. 2001/02:JuU1 s. 123 f).r&gt;
Utskottet vidhöll då sin uppfattningr&gt;
att det inte kunde anses  föreligga  något  behov avr&gt;
att utöka möjligheterna att erhålla rättshjälp i fråga omr&gt;
trafikskador. En annan sak var att detr&gt;
kunde  upplevas  som  besvärande  för  en enskildr&gt;
person  att  begära  att  få  ta  rättsskyddet  ir&gt;
hemförsäkringen  i  anspråk  när  motparten  ärr&gt;
försäkringsbolaget. Utskottet utgick dock från attr&gt;
försäkringsbolagen klarar det krav på opartiskhet somr&gt;
regelsystemet förutsätter.r&gt;
r&gt;
Som utskottet ser det har ingenting framkommit  somr&gt;
motiverar  en  annan  bedömning  i denna fråga än den somr&gt;
utskottet tidigare gett uttryck för.r&gt;
Motion T233 i denna del bör avslås av riksdagen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Övriga anslagr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottets bedömning i korthetr&gt;
r&gt;
r&gt;
I  detta  avsnitt  redogörs  för  resultaten  underr&gt;
verksamhetsåret  2001 för anslaget till Gentekniknämnden,r&gt;
Kostnader  för  vissar&gt;
skaderegleringar m.m. samt till Avgifter till vissar&gt;
internationella sammanslutningar  m.m.  Utskottet har inter&gt;
några invändningar motr&gt;
regeringens bedömningar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Gentekniknämndenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Gentekniknämndens övergripande mål är att främja enr&gt;
etiskt försvarbar och säker användning  av  gentekniken förr&gt;
att skydda människors och djurs hälsar&gt;
och för att skydda miljön. Nämnden har vidare tillr&gt;
uppgift att sprida kunskap om den gentekniskar&gt;
utvecklingen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Av verksamhetsredogörelsen för budgetåret 2001r&gt;
framgår att nämnden har verkat för att verksamhetsmåletr&gt;
skulle  uppnås  genom  att  bl.a. informerar&gt;
allmänheten  genom  direktkontakt, massmedier och viar&gt;
nämndens hemsida, genom att avge yttranden samt genom attr&gt;
arrangera och medverka i  konferenserr&gt;
och seminarier.r&gt;
r&gt;
Regeringen anför i  budgetpropositionen  att  måletr&gt;
för nämndens verksamhet är sådant att det är svårt att pår&gt;
gängse sätt mäta om det har uppnåttsr&gt;
eller inte. Regeringens bedömning är attr&gt;
Gentekniknämnden genom sin allsidiga verksamhet inomr&gt;
området på ett förtjänstfullt sätt verkat för att uppnår&gt;
verksamhetsmålet.  Mot bakgrund av den snabbar&gt;
utvecklingen  inom  genteknikområdet  anser  regeringenr&gt;
att  Gentekniknämndens  verksamhet  är  mycketr&gt;
betydelsefull.r&gt;
r&gt;
Det har enligt utskottets mening inte framkommitr&gt;
något som talar mot regeringens bedömning.r&gt;
r&gt;
För år 2002 uppgår  Gentekniknämndens  anslag, efterr&gt;
att hänsyn tagits även till förändringar på tilläggsbudget,r&gt;
till 3 083 000 kr. Vid ingången avr&gt;
år 2002 fanns ett anslagssparande om 46 000  kr.r&gt;
Utgiftsprognosen  för  år  2002  är beräknad till 3 043 000r&gt;
kr. Anslagssparandet kan vid årets slutr&gt;
beräknas uppgå till 86 000 kr.r&gt;
r&gt;
Regeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 på 2r&gt;
929 000 kr. Förslaget innebär att  Gentekniknämndensr&gt;
anslag  engångsvis tillförs 300 000 kr förr&gt;
att  nämnden  skall  kunna ordna konferenser under årr&gt;
2003 om bl.a. kloning av djur samt informera forskare,r&gt;
industriföreträdare  m.fl.  om  gällander&gt;
regler för kontroll av  genteknisk verksamhet ir&gt;
Sverige. I anslagsberäkningen har hänsyn tagits tillr&gt;
beräknade utgiftsökningar för löner, lokaler ochr&gt;
övriga förvaltningskostnader  samt  det  generellar&gt;
besparingskravet på 0,7 % på anslag för förvaltnings- ochr&gt;
investeringsändamål i syfte att begränsar&gt;
statlig konsumtion.r&gt;
r&gt;
Utskottet har behandlat anslagsyrkandet  ovan  ir&gt;
avsnittet  Utgiftsramen  och  anslagen.  Som  framgår  därr&gt;
föreslår utskottet att riksdagen antarr&gt;
regeringens förslag.r&gt;
r&gt;
Avslutningsvis kan i detta sammanhang nämnas att denr&gt;
parlamentariska Bioteknikkommittén i sitt slutbetänkander&gt;
Att  spränga  gränser - Bioteknikensr&gt;
möjligheter  och risker (SOU 2000:103) bl.a. föreslagitr&gt;
att Gentekniknämnden ombildas till en bioteknikinspektionr&gt;
som skall kontrollera  principielltr&gt;
viktiga och nya  tillämpningar  samt  utöva tillsyn.r&gt;
Regeringen anser i budgetpropositionen, med hänvisning tillr&gt;
det negativa remissutfallet, att detr&gt;
för närvarande saknas anledning att gå vidare medr&gt;
kommitténs förslag såvitt gäller Gentekniknämnden.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Från anslaget, som disponeras av Justitiekanslern,r&gt;
betalas  kostnader för vissa skaderegleringar m.m. somr&gt;
exempelvis ersättning till frihetsberövader&gt;
enligt lagen (1998:714) om ersättning vidr&gt;
frihetsberövande och  andra  tvångsåtgärder.  I  anslutningr&gt;
till  att  sådan ersättning utbetalas kan ävenr&gt;
kostnader  för  ombud  betalas  ur  anslaget. Vidarer&gt;
omfattas skadestånd m.m. i andra fall jämte bl.a. kostnaderr&gt;
för ombud  och  rättegångskostnader.r&gt;
Rättegångskostnader som flyter in till staten frånr&gt;
motparter i sådana mål tillgodoräknas anslaget.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Frågan om anslagets konstruktion har varit föremålr&gt;
för utskottets intresse tidigare (bet. 2000/01:JuU1 s.r&gt;
108).r&gt;
r&gt;
Regeringen framhåller nu att det är  svårt  att  pår&gt;
förhand  förutse  vilka  ersättningsanspråk  som tid efterr&gt;
annan kommer att riktas mot staten.r&gt;
Samtidigt konstaterar regeringen att utfallet pår&gt;
anslaget har varit förhållandevis stabilt under senare år.r&gt;
Vidare anför regeringen att sedan år 2000r&gt;
har både antalet ansökningar om ersättning frånr&gt;
personer som varit frihetsberövade och det totalar&gt;
utbetalade beloppet ökat.r&gt;
r&gt;
För år 2002 uppgår anslaget, efter att hänsyn tagitsr&gt;
även till förändringar på tilläggsbudget, till  21  399r&gt;
000 kr. Vid ingången av år 2002 fannsr&gt;
ett anslagssparande om 3 985 000 kr. Utgiftsprognosenr&gt;
för år 2002 är beräknad till 25 054 000 kr.r&gt;
Anslagssparandet  vid årets slut kan beräknas uppgår&gt;
till 330 000 kr.r&gt;
r&gt;
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2003r&gt;
till anslaget Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.r&gt;
anvisar  ett  ramanslag på 15 291 000r&gt;
kr. Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits tillr&gt;
det generella besparingskravet på 0,7 % på anslag förr&gt;
förvaltnings- och  investeringsändamål ir&gt;
syfte att begränsa statlig konsumtion.r&gt;
r&gt;
Utskottet  har  behandlat  anslagsyrkandet  ovan  ir&gt;
avsnittet  Utgiftsramen  och anslagen. Som framgår därr&gt;
föreslår utskottet att riksdagen  antarr&gt;
regeringens förslag.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Avgifter till vissa internationella sammanslutningarr&gt;
m.m.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Från anslaget betalas årsavgifter till Haagkonferensenr&gt;
för internationell privaträtt, Internationella institutet ir&gt;
Rom för unifiering av privaträttenr&gt;
(UNIDROIT), Association Internationale des Hautesr&gt;
Jurisdictions Administratives samt Bernunionen (WIPO=Worldr&gt;
Intellectual Property Organization).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Från anslaget betalas också bidrag till Helsingforsr&gt;
kriminalpolitiska institut  och  till Nordiskar&gt;
samarbetsrådet för kriminologi. Även bidrag tillr&gt;
vissa andra internationella sammanslutningar medr&gt;
anknytning till Justitiedepartementet betalas  frånr&gt;
anslaget. Vidare betalas från anslaget kostnaderr&gt;
som hänför sig till internationellt straff- ochr&gt;
civilrättsligt samarbete och som inte skall bäras av annanr&gt;
myndighet.r&gt;
r&gt;
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2003r&gt;
till anslaget Avgifter till vissa internationellar&gt;
sammanslutningar m.m. anvisar ett ramanslagr&gt;
på 6 456 000 kr. Vid utgången av år 2001 uppgickr&gt;
anslagssparandet till knappt 4,8 miljoner kronor.r&gt;
Utgiftsprognosen för innevarande år beräknas tillr&gt;
knappt 7,9 miljoner kronor.r&gt;
r&gt;
Utskottet  har  behandlat  anslagsyrkandet  ovan ir&gt;
avsnittet Utgiftsramen och anslagen. Som framgår därr&gt;
föreslår  utskottet  att  riksdagen  antarr&gt;
regeringens förslag.r&gt;
r&gt;&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;
Reservationerr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen (punkt 3)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar&gt;
Sidén (m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju329 yrkande 2.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Den organiserade brottsligheten är gränslös och harr&gt;
tillgång till stora ekonomiska resurser. För att effektivtr&gt;
kunna bekämpa denna brottslighet måster&gt;
polisens resurser hanteras rationellt och utanr&gt;
prestige.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi ser positivt på det arbete som nu sker inomr&gt;
Rikspolisstyrelsen medr&gt;
frågor om organisatorisk samverkan ochr&gt;
informationsflöden  mellan  Rikskriminalpolisen  ochr&gt;
Säkerhetspolisen.  Vi menar dock att regeringen måster&gt;
tar&gt;
ytterligare initiativ för att polisen skall får&gt;
effektiva verktyg för att bekämpa den grova organiserader&gt;
brottsligheten.r&gt;
r&gt;
Det bör ankomma på regeringen att återkomma medr&gt;
förslag i enlighet med vad vi har anfört.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Specialiserade narkotikaenheter (punkt 4)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper&gt;
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr&gt;
(m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motionerna  2002/03:Ju281 yrkandena 12r&gt;
och 13 samt 2002/03:So442 yrkande 5.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Insatser från specialenheter som gatulangningsgrupperr&gt;
och den s.k. ravekommissionen har inneburit ett nytt sättr&gt;
att arbeta med  fokus på det enskildar&gt;
missbruket.  Genom  en  offensiv  polisverksamhetr&gt;
upptäcks  enligt  vår  mening  tidigt långt flerr&gt;
missbrukare än genom någon annan myndighet  ellerr&gt;
institution. Enheterna måste nu ges bemanning för attr&gt;
svara upp mot behoven.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser därför att det skall finnas specialiserader&gt;
narkotikaenheter i varje län  och  att det i de störrer&gt;
städerna skall finnas gatulangnings- ochr&gt;
ungdomsgrupper för att en effektiv verksamhet skallr&gt;
kunna utvecklas. Dessutom bör varje polismyndighet  inrättar&gt;
särskilda  enheter  för  att bekämpar&gt;
narkotika i ungdomsmiljöer på samma sätt som finns inomr&gt;
Polismyndigheten i Stockholms län.r&gt;
r&gt;
Det får ankomma på regeringen att föranstalta om enr&gt;
sådan organisationsförändring.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
3. Närpolisen (punkt 5)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Linander (c).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju258 yrkandena  4,  5,r&gt;
14 och 15.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag  anser att de åtgärder som hittills vidtagits förr&gt;
att närpolisreformen skall kunna fullföljas inte ärr&gt;
tillräckliga. Bland annat är det nödvändigtr&gt;
med fler  poliser  än  vad  de  nu  aktuellar&gt;
resurstillskotten  medger. Genom att öka antalet poliserr&gt;
kan man öka polisens tillgänglighet och stärkar&gt;
medborgarnas trygghet och säkerhet. Ett annat viktigtr&gt;
led är att erfarenheterna  från de modeller förr&gt;
kvalitetssäkring av brottsutredningar som finnsr&gt;
i högre utsträckning tas till vara och sprids inomr&gt;
polisen. För att närpolisreformen  skall  fungera  fulltr&gt;
ut  är  det också nödvändigt att öka detr&gt;
brottsförebyggande  arbetet  inomr&gt;
närpolisverksamheten.  Det  arbete  som  har påbörjats ir&gt;
detta avseende bör därför även fortsättningsvis  gesr&gt;
högr&gt;
prioritet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det får ankomma på regeringen att vidta åtgärder medr&gt;
anledning av det anförda.  Regeringen  bör  även  se  överr&gt;
möjligheterna  att  ge  de  lokalar&gt;
myndigheterna en klumpsumma som de, som bäst kännerr&gt;
till vilka åtgärder som behövs inom sitt verksamhetsområde,r&gt;
själva kan förfoga över.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
4. Polisutbildningen (punkt 6)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar&gt;
Sidén (m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju329 yrkandena 3  ochr&gt;
6.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Med dagens utbildningssystem  får  eleverna  vidr&gt;
polisutbildningen  en koncentrerad och teoretiskt inriktadr&gt;
utbildning vid ett tillfälle. Polisyrketr&gt;
bygger emellertid på samspel och relationer mellanr&gt;
människor. För att  uppnå  kompetens  på  detta  områder&gt;
krävs personliga erfarenheter av praktisktr&gt;
polisarbete. Vi anser därför att den nuvarander&gt;
polisutbildningen måste reformeras. Enligt vår mening  börr&gt;
den första delen av utbildningen kortas nedr&gt;
till ett år. Denna del bör som i dag ge kunskaper ir&gt;
svensk och europeisk rättskunskap, straffrätt, kriminologi,r&gt;
ordnings-  och utredningsverksamhet,r&gt;
beteendevetenskap,  etik  och  psykologi.  Vidarer&gt;
skall  mental  träning  ingå, liksom personligr&gt;
färdighetsträning i självskydd, vapenhantering  ochr&gt;
bilkörning. Den teoretiska utbildningen skall följas avr&gt;
en längre sammanhållen  praktiktjänstgöring  under  tolvr&gt;
månader. Under en 3-5 år lång periodr&gt;
skall sedan alla genomgå en grundläggander&gt;
vidareutbildning med möjlighet att välja olikar&gt;
inriktningar. Kunskaper  i  självskydd,  vapenhanteringr&gt;
ochr&gt;
bilkörning skall upprätthållas genom årligar&gt;
utvärderingar och kompetensprov.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Enligt  vår  uppfattning  måste  polisen  snabbtr&gt;
tillföras ny kompetens och specialistkunskap. I detta syfter&gt;
måste mer flexibla anställningsformerr&gt;
grundade på polisens behov skapas. Ekonomer,r&gt;
analytiker,  beteendevetare  och  IT-personal  skuller&gt;
t.ex.  genom  en  förkortad  utbildning kunna gesr&gt;
polismans befogenhet. Som underrättelseoperatör medr&gt;
ansvar för Internetbaserad brottslighet är det inter&gt;
nödvändigt att vara utbildad  trafikpolis. Vir&gt;
anser  därför  att  man  inom  Rikspolisstyrelsen skallr&gt;
fastställa vilka uppgifter som kräver polismans befogenhetr&gt;
och inrätta en särskild utbildningr&gt;
genom vilken specialister av olika slag kan erhållar&gt;
sådan befogenhet.r&gt;
r&gt;
Det får ankomma på regeringen att vidta erforderligar&gt;
åtgärder för att tillgodose vad vi här anfört.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
5. Polisutbildning på distans (punkt 7)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper&gt;
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr&gt;
(m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju329 yrkande 4 i dennar&gt;
del och bifaller delvis motion 2002/03:Ju345.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Med dagens teknik finns mycket goda  förutsättningarr&gt;
att  effektivt  bedriva vidareutbildning på distans förr&gt;
olika personalkategorier. Att samverka,r&gt;
samordna och samutnyttja den kompetens som finns inomr&gt;
organisationen med  hjälp  av olika tekniska lösningar gerr&gt;
stora vinster. Varje medarbetare börr&gt;
på detta sätt kunna erbjudas funktionsinriktadr&gt;
vidareutbildning med hög kvalitet.  Ett kraftfullt arbeter&gt;
bör läggas ned på att utveckla möjligheternar&gt;
till vidareutbildning på distans.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det anförda innebär att vi ställer oss bakomr&gt;
motionerna Ju329 och Ju345 i berörda delar.r&gt;
r&gt;
Det ankommer på regeringen att vidta erforderligar&gt;
åtgärder för att tillgodose att  vidareutbildning pår&gt;
distans kan genomföras i enlighet med vad vir&gt;
här anfört.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
6. Vidareutbildningen, m.m. (punkt 9)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir&gt;
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m),  Torkild  Strandbergr&gt;
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr&gt;
(m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sinr&gt;
mening vad som anförs i reservation 6. Därmed bifallerr&gt;
riksdagen  delvis  motionerna  2002/03:Ju258r&gt;
yrkandena 9 och 11, 2002/03:Ju329 yrkande 4 i denna delr&gt;
och yrkande 5 samt 2002/03:Ju364 yrkandena 4 och 5.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Den nya generationen poliser ställer stora  krav  pår&gt;
en  förändringsbenägen  organisation  med  ett  tydligtr&gt;
ledarskap.  För  att uppnå detta måster&gt;
möjligheterna  till  vidareutveckling  ochr&gt;
fortbildning  inom  polisen förbättras. Bland annat börr&gt;
chefsutbildningar finnas, t.ex. för  inspektörer,r&gt;
vakthavande befäl, yttre befäl, rotelchefer ochr&gt;
kommissarier. Det  är  också  viktigt attr&gt;
karriärmöjligheterna inom polisen utvecklas. De poliserr&gt;
somr&gt;
visar goda resultat inom ett område måste ha en chansr&gt;
att bli befordrade. Detta  får  dock  inte  hindra attr&gt;
personer med särskild kompetens av olikar&gt;
slag anlitas utifrån för att möta de krav som ställs pår&gt;
specialistkunskap inom polisorganisationen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det får ankomma på regeringen att vidta erforderligar&gt;
åtgärder för att tillgodose vad vi nu har anfört.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
7. Antagningen till polisutbildningen (punkt 10)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Linander (c).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 border&gt;
ha följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 7. Därmed bifaller  riksdagenr&gt;
motion  2002/03:Ju258  yrkande 8 ochr&gt;
avslår motion 2002/03:Ju274.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Enligt  min  mening skulle antagningsförfarandet tillr&gt;
polisutbildningen kunna förbättras. För närvarande skötsr&gt;
antagningen av Rikspolisstyrelsen  ochr&gt;
Pliktverket. Enligt  min  mening vore det naturligt attr&gt;
man från respektive polisutbildning blev mer aktiv i dennar&gt;
process. Det vore också värdefulltr&gt;
om någon som inte är polis deltog i de avslutander&gt;
samtalen vid antagningen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen bör därför ta initiativ till en översyn avr&gt;
antagningsförfarandet. I översynen bör bl.a. det ovanr&gt;
anförda beaktas.r&gt;
r&gt;
Detta innebär att jag ställer mig bakom motion Ju258r&gt;
i nu behandlad del. Beträffande motion Ju274 delar jagr&gt;
majoritetens uppfattning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
8. Fler poliser med invandrarbakgrund (punkt 11)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Linander (c).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11 border&gt;
ha följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sinr&gt;
mening vad som anförs i reservation 8. Därmed bifallerr&gt;
riksdagen motion 2002/03:Ju258 yrkande 7 ochr&gt;
bifaller delvis motion 2002/03:Sf336 yrkande 32.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det är viktigt att sammansättningen inom polisenr&gt;
speglar  samhället  i  stort.  I  dag  är  det  enr&gt;
alldeles för liten andel av alla poliser som harr&gt;
invandrarbakgrund. För att uppnå detta mål måste detr&gt;
därför till en stor satsning på att rekrytera poliser medr&gt;
invandrarbakgrund.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det ankommer på regeringen att vidta erforderligar&gt;
åtgärder för att tillgodose vad jag här anfört.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
9. Ytterligare en polishögskola (punkt 12)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper&gt;
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c)r&gt;
och Anita Sidén (m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion  2002/03:Ju258  yrkande  6 ochr&gt;
bifaller  delvis  motionerna  2002/03:Ju201,r&gt;
2002/03:Ju203,  2002/03:Ju204  yrkande  6,  2002/03:Ju238,r&gt;
2002/03:Ju240, 2002/03:Ju252, 2002/03:Ju276,r&gt;
2002/03:Ju304, 2002/03:Ju333, 2002/03:Ju347 ochr&gt;
2002/03:Ju350.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Antalet poliser måste bli fler. Rekryteringsbehovet avr&gt;
poliser påverkas också av den relativt  höga medelåldernr&gt;
inom poliskåren och en förväntad ökadr&gt;
rörlighet  bland  främst  yngre poliser. Kapaciteten pår&gt;
polisutbildningarna i Stockholm, Umeå och Växjö  måster&gt;
utnyttjas  maximalt.  För  att  klarar&gt;
rekryteringsbehovet bör det inrättas en fjärder&gt;
polishögskola, i närheten av någon befintlig högskola ellerr&gt;
universitet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det ankommer på regeringen att vidta erforderligar&gt;
åtgärder för att tillgodose vad vi här anfört.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
10.Kompensation för EU-toppmötet i Göteborg (punkt 14)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp), Beatrice  Ask  (m),  Ragnwir&gt;
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr&gt;
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr&gt;
(m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 10. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju261 yrkande 1.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Polismyndigheten i Västra Götaland hade uppgiften  attr&gt;
garantera  trygghet och säkerhet under och omkring EU-r&gt;
toppmötet i Göteborg i juni 2001. Extrar&gt;
poliser fick kallas in. Toppmötet kunde genomföras ir&gt;
stort enligt programmet trots alla störningar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Polismyndigheten  har  redovisat  alla kostnader förr&gt;
toppmötet; de uppgår  till  146  miljoner  kronor  mer  änr&gt;
vad  som  var  beräknat  exklusiver&gt;
räntekostnader. Även Rikspolisstyrelsen  instämmer  ir&gt;
uppfattningen  att den drabbade polismyndigheten skallr&gt;
kompenseras och har begärt resurser somr&gt;
skall kunna anslås till Polismydigheten i Västrar&gt;
Götaland för uppkomna merkostnader.r&gt;
r&gt;
Kompenseras inte polismyndigheten för de uppkomnar&gt;
merkostnaderna finns  inga  möjligheter  att  komma  tillr&gt;
rätta  med  de övriga obalanserna inomr&gt;
myndigheten. Polismyndighetens totala underskott årr&gt;
2006 beräknas uppgå till 500 miljoner kronor.r&gt;
r&gt;
Enligt vår bedömning saknas det ekonomiskt utrymme ir&gt;
regeringens förslag för att nu tillgodose angivna behov attr&gt;
kompensera  för  merkostnader  förr&gt;
toppmötet.  Regeringen  bör  återkomma  med  förslagr&gt;
om  anslag  på  tilläggsbudget  och  ge  Rikspolisstyrelsenr&gt;
de instruktioner som behövs för attr&gt;
Polismyndigheten i Västra Götaland skall få fullr&gt;
täckning för sina merkostnader med anledning av EU-r&gt;
toppmötet i Göteborg.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
11.Polisförsörjningen i glesbygdsområden (punkt 15)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Linander (c).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser att utskottets förslag under punkt 15 border&gt;
ha följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 11. Därmed bifaller  riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju258 yrkandena 2 ochr&gt;
3 samt bifaller delvis motionerna 2002/03:Ju223,r&gt;
2002/03:Ju319, 2002/03:Ju324, 2002/03:Ju337, 2002/03:Ju374r&gt;
och 2002/03:Ju383.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Polisförsörjningen i glesbygdsområden måste förbättrasr&gt;
avsevärt. Glesbygdens speciella förhållanden måste beaktasr&gt;
bättre vid fördelningen av polisensr&gt;
resurser  mellan  myndigheterna. Ett annat sätt attr&gt;
förbättra polisförsörjningen på landsbygden är attr&gt;
polismyndigheter  med  stora  avstånd  har  enr&gt;
flexiblare lösning  vad  gäller  arbetsplatsensr&gt;
lokalisering. Om den enskilde polisen i vissa avseenden kanr&gt;
anses ha sin arbetsplats lokaliserad tillr&gt;
bostaden kan utryckningstiden förmodligen  förkortasr&gt;
avsevärt i dessa delar av landet. Detta möjliggörs genomr&gt;
att den enskilde polismannen exempelvisr&gt;
kan ha material och polisbil i eller i nära anslutningr&gt;
till bostaden.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det ankommer på regeringen att vidta erforderligar&gt;
åtgärder för att tillgodose vad jag här anfört.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
12.Insatser mot rattfylleri (punkt 16)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m),  Ragnwir&gt;
Marcelind  (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr&gt;
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr&gt;
(m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs  i  reservation 12. Därmed bifallerr&gt;
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju386 ochr&gt;
2002/03:T378 yrkande 1.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Alldeles för många av alla bilister på vägarna körr&gt;
trots att de är berusade.  Rattfyllerister  kommer  vidr&gt;
årets slut att ha dödat 150 människor ochr&gt;
skadat  ytterligare 1 000 personer allvarligt. Dettar&gt;
sker varje år och är oacceptabelt. För att snabbt kommar&gt;
till  rätta  med  detta  missförhållander&gt;
måste polisen radikalt öka sina insatser motr&gt;
rattfylleriet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det ankommer på regeringen att vidta erforderligar&gt;
åtgärder för att tillgodose vad vi här anfört.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
13.Bättre teknikutnyttjande (punkt 17)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Linander (c).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser att utskottets förslag under punkt 17 border&gt;
ha följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 13. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion 2002/03:T466 yrkande 41.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
För att trafikpolisen  skall  kunna  använda  sinar&gt;
begränsade  resurser på bästa sätt krävs att befintligr&gt;
teknik utnyttjas för att frigöra så mycketr&gt;
resurser som möjligt för bekämpning av de mångar&gt;
allvarliga trafikbrotten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Genom en ökad användning av automatiskr&gt;
hastighetsövervakning kan resurser frigöras för andrar&gt;
viktiga uppgifter.r&gt;
r&gt;
Det ankommer på regeringen att vidta erforderligar&gt;
åtgärder för att tillgodose vad jag här anfört.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Åklagarväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
14.Rättskedjan (punkt 18)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Linander (c).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser att utskottets förslag under punkt 18 border&gt;
ha följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs  i reservation 14. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju249 yrkandena 1, 3,r&gt;
4 och 30.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förtroendet för rättsväsendet - inte minstr&gt;
åklagarväsendet - grundas på  att det fungerar snabbt, attr&gt;
det är förutsägbart och konsekvent samt att detr&gt;
finns nära tillgängligt. För att upprätthålla dettar&gt;
förtroende anser jag att  handläggningstiderna  inomr&gt;
rättsväsendet måste kortas ytterligare. Ettr&gt;
sätt att uppnå detta är att polisen förbättrar sittr&gt;
ärendehanteringssystem, så att ärenden som kan avslutasr&gt;
snabbt blir identifierade och därmed kanr&gt;
hanteras skyndsamt. Ett annat sätt att effektiviserar&gt;
arbetet och korta handläggningstiderna är att införa ettr&gt;
gemensamt  ärendehanteringssystem  förr&gt;
myndigheterna inom rättsväsendet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Mot  bakgrund  av vad jag anfört bör regeringen få ir&gt;
uppdrag att ta de initiativ som krävs för att genomföra der&gt;
åtgärder som jag nu har föreslagit.r&gt;
Vidare bör regeringen få i uppdrag att följa upp vilkar&gt;
konsekvenser centraliseringen av åklagarväsendet harr&gt;
fått.r&gt;
r&gt;
Detta innebär att jag ställer mig bakom motion Ju249r&gt;
i nu behandlade delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
15.Ekobrottsmyndighetens geografiska ansvarsområde (punktr&gt;
20)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Ragnwi Marcelind (kd).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser att utskottets  förslag  under  punkt  20r&gt;
borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager förr&gt;
regeringen som sin mening vad som anförs ir&gt;
reservation 15. Därmed bifaller riksdagen motionr&gt;
2002/03:Ju340 yrkande 6.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser att all avancerad ekonomisk brottslighet,r&gt;
innefattande  också grova miljöbrott, kräver operativar&gt;
insatser av sådan kvalificerad art att detr&gt;
behövs en enhetlig och kraftfull organisation. Därförr&gt;
är det nödvändigt  att  Ekobrottsmyndighetensr&gt;
ansvarsområde förändras så att den kan svara uppr&gt;
mot dessa krav. Ekobrottsmyndigheten bör vara enr&gt;
central myndighet för hela landet. Myndigheten skallr&gt;
handlägga avancerad ekonomisk brottslighet ochr&gt;
annan allvarlig brottslighet som kan kopplas tillr&gt;
denna, t.ex. grova miljöbrott. Övrig ekonomisk brottslighetr&gt;
skall  utredas i den lokala polis- ochr&gt;
åklagarorganisationen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det bör ankomma på regeringen att till riksdagenr&gt;
återkomma med förslag som tillgodoser vad jag nu harr&gt;
anfört.r&gt;
r&gt;
Det anförda innebär att jag ställer mig bakom motionr&gt;
Ju340 i berörd del.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
16.Domstolsverkets ställning (punkt 22)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir&gt;
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr&gt;
(fp), Johan Linander  (c)  och  Anita Sidénr&gt;
(m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sinr&gt;
mening  vad som anförs i reservation 16. Därmed bifallerr&gt;
riksdagen delvis motionerna 2002/03:K379r&gt;
yrkande 16, 2002/03:Ju236 yrkande 13 och 2002/03:Ju249r&gt;
yrkande 33.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi  anser  att  den centrala domstolsorganisationenr&gt;
inte bör utformas  på  ett  sätt  som  riskerar  ettr&gt;
oberoende  domstolsväsende.  Den  nuvarander&gt;
konstruktionen ger  regeringen  ett  alltför starktr&gt;
grepp om domstolsorganisationen. Det finns därför skäl attr&gt;
överväga en annan ordning. Om servicenr&gt;
till domstolarna sköttes utan att regeringen hader&gt;
inflytande över den skulle också domstolarnasr&gt;
självständighet kunna garanteras. I sammanhanget villr&gt;
vi som ett alternativ peka på det danska  systemet  medr&gt;
en myndighet som ligger under riksdagen och vars verksamhetr&gt;
regleras i lag. En annan lösningr&gt;
skulle kunna vara att föra över Domstolsverketsr&gt;
uppgifter till domstolarna.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att regeringen bör få i uppdrag att utredar&gt;
frågan  om Domstolsverkets ställning och funktion ir&gt;
förhållande till domstolarna utifrån vad vir&gt;
nu förordat.r&gt;
r&gt;
Detta innebär att vi ställer oss bakom motionernar&gt;
K379, Ju236 och Ju249 i här aktuella delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
17.Reformarbetets inriktning (punkt 23)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr&gt;
(fp).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs  i  reservation  17. Därmed bifallerr&gt;
riksdagen motion 2002/03:Ju364 yrkande 2 ochr&gt;
avslår motionerna 2002/03:Ju209 yrkande 3,r&gt;
2002/03:Ju246 yrkande 3 och 2002/03:Ju249 yrkande 31.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Enligt vår mening är det nödvändigt med en bättrer&gt;
samordning av tingsrätternas, åklagarmyndigheternas  ochr&gt;
polisens geografiska ansvarsområden. Genomr&gt;
en sådan samordning skulle effektiviteten i helar&gt;
rättskedjan kunna öka, vilket skulle leda till ett bättrer&gt;
resursutnyttjande.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det får ankomma på regeringen att ge de direktiv somr&gt;
behövs för att myndigheterna bättre skall samordna  sinar&gt;
verksamheter.  Vi ställer oss alltsår&gt;
bakom motion Ju364 i denna del. I fråga om motionernar&gt;
Ju209, Ju246 och Ju249 i berörda delar har vi sammar&gt;
uppfattning som majoriteten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
18.Reformarbetets inriktning (punkt 23)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Jepper&gt;
Johnsson (m), Johan Linander (c) och Anita Sidén (m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sinr&gt;
mening vad som anförs i reservation 18. Därmed bifallerr&gt;
riksdagen delvis motionerna  2002/03:Ju209r&gt;
yrkande 3, 2002/03:Ju246 yrkande 3 och 2002/03:Ju249r&gt;
yrkande 31 samt avslår motion 2002/03:Ju364 yrkande 2.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att medborgarperspektivet inte har fått  ettr&gt;
tillräckligt  stort  utrymme  i  regeringens  överväganden.r&gt;
Här  står  medborgarnas  krav  pår&gt;
tillgänglighet  i  förgrunden.  Detta  innebär  ir&gt;
praktiken att alla måste ha någorlunda nära till enr&gt;
tingsrätt. Med en sådan ordning åstadkommer manr&gt;
också en lokal förankring i den dömande verksamheten.r&gt;
I  sammanhanget vill vi peka på den breda erfarenhet somr&gt;
notarietjänst vid en mindre tingsrättr&gt;
kan erbjuda. Detta bör regeringen beakta i detr&gt;
fortsatta reformarbetet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi ställer oss alltså bakom motionerna Ju209, Ju246r&gt;
och Ju249  i  här aktuella delar. I fråga om motion Ju364 ir&gt;
berörd del har vi samma uppfattningr&gt;
som majoriteten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
19.Domkretsindelningen (punkt 24)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Ragnwi Marcelind (kd) och Johan Linander (c).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i  reservation  19.  Därmed  bifallerr&gt;
riksdagen  delvis motionerna 2002/03:Ju249r&gt;
yrkande 32, 2002/03:Ju339 yrkande 2 och 2002/03:Ju358r&gt;
yrkande 1r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att förändringarna i domstolsorganisationenr&gt;
bör ha en bred politisk förankring. Det är därför lämpligtr&gt;
att dessa  beslutas av riksdagen, somr&gt;
där-igenom ges en direkt möjlighet att påverkar&gt;
reformarbetet. Domkretsindelningen bör därför regleras ir&gt;
lag. En sådan ordning  skulle också ligga merr&gt;
i  linje med regeringsformens krav på att huvuddragen ir&gt;
domstolsorganisationen skall anges i lag och de krav somr&gt;
Europakonventionen  ställer  på  attr&gt;
domstolar  skall  vara  upprättade  enligt  lag.  Överr&gt;
huvud  taget  skulle  en  lagreglering bidra till ett ökatr&gt;
skydd för de enskilda domstolarnasr&gt;
självständighet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma tillr&gt;
riksdagen med ett lagförslag i enlighet med detr&gt;
anförda.r&gt;
r&gt;
Vi ställer oss alltså bakom motionerna Ju249, Ju339r&gt;
och Ju358 i här berörda delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
20.Det fortsatta reformarbetet (punkt 25)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind (kd) ochr&gt;
Torkild Strandberg (fp).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 20.  Därmed  bifallerr&gt;
riksdagen motion 2002/03:Ju339 yrkande 3 ochr&gt;
avslår  motionerna  2002/03:Ju209  yrkande  2,r&gt;
2002/03:Ju229,  2002/03:Ju246  yrkandena  1 och 2,r&gt;
2002/03:Ju275,  2002/03:Ju308,  2002/03:Ju309  ochr&gt;
2002/03:Ju358 yrkande 2.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det är inte tillräckligt att utskottet i ett betänkander&gt;
uttalat att några beslut om nedläggningar  av  tingsrätterr&gt;
inte  skall  fattas förrän den nur&gt;
påbörjade utvärderingen avslutats. För att skänka kraftr&gt;
åt den meningsyttringen bör den ha stöd i ett uttryckligtr&gt;
beslut av riksdagen.  Riksdagen börr&gt;
därför formellt uttala att det inte skall fattas någrar&gt;
beslut innan utvärderingen är klar. Vi står alltså bakomr&gt;
motion Ju339 i denna del.  I fråga omr&gt;
övriga här aktuella motioner har vi samma uppfattningr&gt;
som majoriteten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
21.Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.r&gt;
(punkt 26)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Johanr&gt;
Linander (c) och Anita Sidén (m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 21. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju249 yrkande  2  samtr&gt;
avslår motionerna 2002/03:Ju339 yrkande 1 ochr&gt;
2002/03:Ju364 yrkande 12.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi  anser  att myndigheterna inom rättskedjan börr&gt;
samverka i högre utsträckning för att bli mer effektiva.r&gt;
Den samverkan som beskrivs i propositionenr&gt;
mellan tingsrätt  och  länsrätt  är  här  ett steg ir&gt;
rätt riktning. Vi vill emellertid gå ett steg längre ochr&gt;
låta administrativ samverkan ske mellanr&gt;
myndigheterna inom rättskedjan. Exempelvis  bör lokalerr&gt;
etc. kunna nyttjas gemensamt av polis och åklagare.r&gt;
Domstolarna bör dock inte ingå i en sådanr&gt;
samverkan eftersom detta skulle kunna ge intryck av attr&gt;
domstolen inte är självständig i förhållande tillr&gt;
exempelvis åklagarna.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi ställer oss alltså bakom motion Ju249 i  dennar&gt;
del.  I  fråga  om  motionerna Ju339 och Ju364 i härr&gt;
aktuella delar har vi samma uppfattning somr&gt;
majoriteten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
22.Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.r&gt;
(punkt 26)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr&gt;
(fp).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation  22.  Därmed bifallerr&gt;
riksdagen motion 2002/03:Ju364 yrkande 12 ochr&gt;
avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 2 ochr&gt;
2002/03:Ju339 yrkande 1.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att nackdelarna med att lägga samman der&gt;
allmänna domstolarna med de allmännar&gt;
förvaltningsdomstolarna  överväger  fördelarna.  Härr&gt;
tänker vir&gt;
främst på att betydande kostnader skulle vara förenader&gt;
med en sammanläggning. Störningar i verksamheten skuller&gt;
också uppkomma. Vi anser att riksdagenr&gt;
som sin mening bör uttala att någon sammanläggning inter&gt;
bör komma till stånd.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi  ställer  oss alltså bakom motion Ju364 i dennar&gt;
del. Motion Ju339 bör avslås av riksdagen. I fråga omr&gt;
motion Ju249 har vi samma uppfattning  somr&gt;
majoriteten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
23.Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.r&gt;
(punkt 26)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Ragnwi Marcelind (kd).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser att utskottets förslag under punkt 26 border&gt;
ha följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 23. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju339 yrkande 1 samtr&gt;
avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 2 ochr&gt;
2002/03:Ju364 yrkande 12.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
På längre sikt bör de båda domstolsslagen  läggasr&gt;
samman.  Härigenom  skapas möjlighet att behålla dömander&gt;
verksamhet på fler orter. Som jag ser detr&gt;
skulle en sådan ordning medverka till attr&gt;
domstolsväsendet uppfattas mer  enhetligt.  Även frånr&gt;
personalsynpunkt finns det skäl att överväga en sådanr&gt;
förändring. Det bör ankomma på regeringen att beaktar&gt;
det anförda inom ramen för det fortsatta reformarbetet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag ställer mig alltså bakom motion Ju339 i dennar&gt;
del. Motion Ju364 i här aktuella delar bör avslås avr&gt;
riksdagen. När det gäller motion Ju249 delarr&gt;
jag majoritetens uppfattning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
24.Avskaffande av specialdomstolarna (punkt 27)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper&gt;
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr&gt;
(m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 24. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju271.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi  står  fast  vid det principiella synsätt i fråga omr&gt;
specialdomstolarna som utskottet gav  uttryck  för  underr&gt;
riksmötet  1993/94,  nämligen  attr&gt;
specialdomstolarna  i  möjligaste  mån  bör  avskaffas.r&gt;
Enligt  vår uppfattning bör deras uppgifter övertas av der&gt;
allmänna domstolarna. Vid en sådanr&gt;
överföring är det givetvis av stor vikt att man tarr&gt;
till vara den kompetens som utvecklats vidr&gt;
specialdomstolarna.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen bör få i uppdrag att återkomma tillr&gt;
riksdagen med förslag  om  hur  de  återståender&gt;
specialdomstolarna  skall kunna avvecklas och derasr&gt;
uppgifter överföras till de allmänna domstolarna.r&gt;
r&gt;
Vi ställer oss alltså bakom motion Ju271.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
25.Hyresnämnderna (punkt 28)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper&gt;
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr&gt;
(m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 25. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion  2002/03:Bo238  yrkande 13 ochr&gt;
avslår motion 2002/03:Ju336.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Enligt  vår  mening  bör  hyresnämnderna  avskaffas ochr&gt;
den verksamhet som bedrivs där i dag föras över till allmänr&gt;
domstol. En sådan ordning  skuller&gt;
bättre kunna garantera en objektiv bedömning  ir&gt;
ärenden  om bl.a. hyressättningar än vad en partssammansattr&gt;
hyresnämnd kan göra. Den enskildes skyddr&gt;
mot t.ex. oskäliga hyreshöjningar skulle enligt vårr&gt;
mening på detta sätt kunna stärkas.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen bör få i uppdrag att återkomma tillr&gt;
riksdagen med förslag om hur hyresnämnderna skall kunnar&gt;
avvecklas och deras uppgifter överföras tillr&gt;
de allmänna domstolarna.r&gt;
r&gt;
Vi ställer oss alltså bakom motion Bo238 i denna del.r&gt;
Motion Ju336 bör avslås av riksdagen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
26.Utnämning av högre domare (punkt 29)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper&gt;
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr&gt;
(m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som  anförs  i  reservation 26. Därmed bifallerr&gt;
riksdagen motionerna 2002/03:K379 yrkande 17r&gt;
och 2002/03:Ju364 yrkande 15 samt avslår motionr&gt;
2002/03:Ju323.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Medborgarnas förtroende för domstolsväsendet ochr&gt;
rättstillämpningen förutsätter  att utnämningsförfarandetr&gt;
präglas av större insyn vid utnämningar avr&gt;
de högre domarna. Utnämningen av domare bör enligt vårr&gt;
mening präglas av så stor öppenhet som möjligt och det s.k.r&gt;
kallelseförfarandet måste därför ir&gt;
allt väsentligt anses ha spelat ut sin roll. Vi kanr&gt;
därför ställa oss bakom det kommittéförslag  som  nur&gt;
finns, dock bör regeringen alltjämt ha kvarr&gt;
det slutgiltiga ansvaret i utnämningsprocessen. Någonr&gt;
utfrågning i justitieutskottet bör därför inte införas.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det får ankomma på regeringen att vidta de åtgärderr&gt;
som behövs för att få en förändring till stånd.r&gt;
r&gt;
Vi ställer oss alltså bakom motionerna K379 ochr&gt;
Ju364. I fråga om motion Ju323 delar vi majoritetensr&gt;
uppfattning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
27.Ersättning till nämndemän (punkt 30)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir&gt;
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr&gt;
(fp),  Johan  Linander  (c) och Anita Sidénr&gt;
(m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sinr&gt;
mening vad som anförs i reservation 27. Därmed bifallerr&gt;
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju202,r&gt;
2002/03:Ju235 yrkande 1, 2002/03:Ju313, 2002/03:Ju339r&gt;
yrkande 4 och 2002/03:Ju359.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att det är glädjande att det nu lagts framr&gt;
ett  kommittéförslag  som  syftar till att åstadkomma enr&gt;
bredare rekrytering av nämndemän. I denr&gt;
frågan står möjligheten till bättre ersättning ir&gt;
förgrunden. Förslagen ligger i allt  väsentligt  i  linjer&gt;
med våra förslag i motionerna. Enligt vårr&gt;
uppfattning bör regeringen skynda på beredningen avr&gt;
ärendet och återkomma med en proposition till riksdagenr&gt;
under våren 2003.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi ställer oss alltså bakom motionerna Ju202, Ju235,r&gt;
Ju313, Ju339 och Ju359 i här aktuella delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
28.Rekrytering av nämndemän (punkt 31)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr&gt;
(fp).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 28. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju364 yrkande 16 samtr&gt;
avslår motionerna 2002/03:Ju392 och 2002/03:A242r&gt;
yrkande 31.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi  anser  att  systemet  för  rekrytering  avr&gt;
nämndemän  bör  förändras så att nämndemännen i högrer&gt;
utsträckning representerar  hela  befolkningen.r&gt;
Nämndemannakommitténs förslag om en fri kvot är därförr&gt;
ett steg i  rätt  riktning.  Regeringen  bör  skynda  pår&gt;
beredningen  av  ärendet  så  att enr&gt;
proposition kan läggas fram under våren 2003.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi ställer oss alltså bakom motion Ju364 i denna del.r&gt;
När det gäller övriga här behandlade yrkanden delar vir&gt;
majoritetens uppfattning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
29.Kompetensfrågor inom rättsväsendet (punkt 32)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Ragnwi Marcelind (kd).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser att utskottets förslag under punkt 32 border&gt;
ha följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 29. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motionerna 2002/03:Ju339 yrkandena  5r&gt;
och 6 och 2002/03:Ju361 yrkande 4 samt avslårr&gt;
motionerna 2002/03:Ju224 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju226,r&gt;
2002/03:Ju232, 2002/03:Ju331, 2002/03:r&gt;
Ju364 yrkande 26, 2002/03:L277 yrkande 2, 2002/03:Sf214r&gt;
yrkande 10 samt 2002/03:Sf336 yrkandena 29-31 och 33.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
För  att  domare  och  andra  anställda  inomr&gt;
rättsväsendet skall kunna göra riktiga bedömningar av vadr&gt;
ett barn faktiskt uttrycker och känner måster&gt;
domaren få bättre utbildning i barns kognitiva ochr&gt;
språkliga  utveckling.  Det  är  också viktigt att veta attr&gt;
individuella skillnader mellan barn ir&gt;
samma ålder kan vara stora. Man måste också kunnar&gt;
förstå hur ett barn uppträder och uttrycker  sig  när  detr&gt;
befinner sig i kris, vilket i stort settr&gt;
alltid är fallet när ett mål som rör barn handläggs.r&gt;
Inte minst gäller detta mål om sexuella övergrepp pår&gt;
barn.r&gt;
r&gt;
r&gt;
För att prövningen av miljömål skall fungerar&gt;
tillfredsställande krävs att det inte bara satsas pår&gt;
polisen  och  åklagarna.  Även  domarna måste gesr&gt;
möjlighet till adekvat utbildning i ämnet.r&gt;
r&gt;
Det får enligt min mening ankomma på regeringen attr&gt;
ta de initiativ som krävs för att rättsväsendets anställdar&gt;
skall erhålla erforderlig  kompetensr&gt;
i barnfrågor och i fråga om miljörätt.r&gt;
r&gt;
Jag  ställer  mig  alltså  bakom  motionerna  Ju339r&gt;
och  Ju361 i dessa delar. När det gäller övriga härr&gt;
behandlade yrkanden delar jag majoritetensr&gt;
uppfattning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
30.Vittnen (punkt 33)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar&gt;
Sidén (m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som  anförs  i  reservation 30. Därmed bifallerr&gt;
riksdagen motion 2002/03:Ju369 yrkande 4 ochr&gt;
avslår motionerna 2002/03:Ju297, 2002/03:Ju363r&gt;
yrkandena 19-21 samt 2002/03:Ju364 yrkande 13.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att ersättningen till vittnen behöver höjas.r&gt;
Dagens ersättningsregler  innebär  att  småföretagarer&gt;
drabbas särskilt hårt, exempelvis om hanr&gt;
eller hon tvingas vänta på att bli hörd under enr&gt;
rättegång. Regeringen bör ges i uppdrag att göra en översynr&gt;
av reglerna. Vi ställer oss alltså bakomr&gt;
motion Ju369 i denna del. När det gäller övriga härr&gt;
behandlade yrkanden delar vi majoritetens uppfattning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
31.Vittnen (punkt 33)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind (kd) ochr&gt;
Torkild Strandberg (fp).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sinr&gt;
mening  vad  som  anförs  i reservation 31. Därmed bifallerr&gt;
riksdagen  motionerna  2002/03:Ju297,r&gt;
2002/03:Ju363 yrkandena 19-21 och 2002/03:Ju364 yrkander&gt;
13 samt avslår motion 2002/03:Ju369 yrkande 4.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att vittnesstödsverksamheten är av ett mycketr&gt;
stort värde. Det är därför beklagligt att regeringenr&gt;
planerat verksamheten så att man inte kanr&gt;
räkna med att den är rikstäckande förrän den 1 julir&gt;
2004. För att öka förutsättningarna  för  att  verksamhetenr&gt;
skall  vara rikstäckande före nämndar&gt;
datum bör frågan ges en hårdare prioritet hosr&gt;
Brottsoffermyndigheten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det  finns  också  ett  behov av en tydlig kopplingr&gt;
mellan vittnesstödsverksamheten och domstolarna.r&gt;
Domstolsverket och Brottsoffermyndigheten  börr&gt;
därför se över sambandet mellanr&gt;
vittnesstödsverksamheten och verksamheten i domstolarna.r&gt;
För detta bör nämnda myndigheter disponera särskiltr&gt;
avsattar&gt;
medel.r&gt;
r&gt;
Slutligen bör möjligheten att betala arvode tillr&gt;
vittnesstödjare och deras samordnare övervägas.r&gt;
r&gt;
Det ankommer på regeringen att vidta  åtgärder  medr&gt;
anledning  av det anförda. Vi ställer oss alltså bakomr&gt;
motionerna Ju297, Ju363 och Ju364 i härr&gt;
aktuella delar. I fråga om motion Ju369 delar vir&gt;
majoritetens uppfattning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Kriminalvårdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
32.Kontroll av droger på anstalter och häkten (punktr&gt;
35)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir&gt;
Marcelind (kd),  Jeppe  Johnsson  (m), Torkild Strandbergr&gt;
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr&gt;
(m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 32.  Därmed  bifallerr&gt;
riksdagen  delvis  motionerna  2002/03:Ju258r&gt;
yrkande 24, 2002/03:Ju315, 2002/03:Ju349 yrkandenar&gt;
15-17, 2002/03:Ju353 yrkande 4, 2002/03:Ju377 ochr&gt;
2002/03:So442 yrkande 4.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ett  angeläget  mål  för  kriminalpolitiken måste varar&gt;
att hålla anstalter och häkten fria från droger. Pågåender&gt;
missbruk på anstalter och häkten  ärr&gt;
oacceptabelt. Det bidrar till fortsatt kriminalitetr&gt;
under fängelsetiden, våld och oro mellan de intagna ochr&gt;
undergräver deras möjligheter att anpassar&gt;
sig till ett liv i frihet efter  avtjänat  straff.  Detr&gt;
behövs resurser och ökade möjligheter att på ett effektivtr&gt;
sätt kontrollera att drogfrihetenr&gt;
efterlevs. Urinprovtagning och andra kontrollåtgärderr&gt;
bör  användas i större utsträckning än i dag vid misstanker&gt;
om missbruk. Åtgärder för att stoppar&gt;
införseln av narkotika på anstalter och häkten måster&gt;
också vidtas.  Inpasserande  till  anstalterna  bör  ir&gt;
större  utsträckning  kontrolleras genomr&gt;
kroppsvisitation. Vidare bör en översyn företas avr&gt;
reglerna för permission och besök vid fängelserna samt hurr&gt;
dessa regler tillämpas. Narkotikahundarr&gt;
bör  användas  i  större omfattning. Det är ocksår&gt;
viktigt att en ökad differentiering vid placering av der&gt;
intagna möjliggörs. Intagna som  inte  villr&gt;
komma i kontakt med droger bör få vistas på drogfriar&gt;
enheter.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi delar den syn på hanteringen av narkotikafråganr&gt;
inom kriminalvården som kommer till uttryck i här aktuellar&gt;
motioner. Regeringen bör få i uppdragr&gt;
att se till att ytterligare förstärka arbetet motr&gt;
narkotika inom kriminalvården i enlighet med vad vi härr&gt;
anfört.r&gt;
r&gt;
Det sagda innebär att vi ställer oss bakom motionernar&gt;
Ju315 och Ju377 samt motionerna Ju258, Ju349, Ju353 ochr&gt;
So442 i nu behandlade delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
33.Missbruksbehandling inom kriminalvården (punkt 36)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Ragnwi Marcelind (kd).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser att utskottets förslag under punkt 36 border&gt;
ha följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 33. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju349 yrkandena 10 ochr&gt;
11 samt avslår motion 2002/03:Ju264 yrkandena 1 ochr&gt;
2.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Enligt min mening bör  befintliga  anstalter  i  riketr&gt;
byggas om och byggas till, bl.a. för att möta behovet avr&gt;
fler platser inom kriminalvården, menr&gt;
också för att möjliggöra en ny inriktning pår&gt;
anstalternas  verksamhet  med indelning ir&gt;
motivationsavdelningar och utslussningsboenden. Ett förslagr&gt;
ärr&gt;
att göra om hela anstalter till motivationsanstalterr&gt;
med tre steg för de  intagna  att  passera  underr&gt;
vistelsen  där. I det första steget skulle der&gt;
intagna bl.a. underkastas dagliga drogkontroller samtr&gt;
få möjlighet att delta i behandlingsprogram mot missbrukr&gt;
och mot  en kriminell livsstil. I stegr&gt;
två skulle de intagna få genomgå grundliga anlags- ochr&gt;
kunskapstester i syfte att finna en individuellt anpassadr&gt;
utbildning.  Den  vidare vistelsen ir&gt;
steg  två skulle sedan innehålla schemalagda dagar medr&gt;
arbete och studier samt relationsskapande verksamhet medr&gt;
organisationer utanför  anstalten.  Ir&gt;
steg tre  skulle  de  intagna  vistas  ir&gt;
utslussningsboende  för  att  därigenom  på ett bättre sättr&gt;
förberedas på ett liv utanför anstalten. Utöverr&gt;
satsningar på motivationsavdelningar med utslussningr&gt;
bör kriminalvården också ytterligare  prioritera de mycketr&gt;
framgångsrika påverkansprogrammen medr&gt;
användande av cognitive skills-metoden. Regeringen börr&gt;
vidta de åtgärder som föranleds av vad som anförtsr&gt;
ovan.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det sagda innebär att jag tillstyrker motion Ju349 ir&gt;
nu behandlade delar. Beträffande motion Ju264 delar jagr&gt;
däremot majoritetens uppfattning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
34.Behov av ökad anstalts- och häkteskapacitet (punktr&gt;
37)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir&gt;
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild  Strandbergr&gt;
(fp),  Johan Linander (c) och Anita Sidénr&gt;
(m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sinr&gt;
mening vad som anförs i reservation 34. Därmed bifallerr&gt;
riksdagen delvis  motionerna  2002/03:Ju349r&gt;
yrkande 28, 2002/03:Ju353 yrkande 3 och 2002/03:Ju357r&gt;
yrkande 4.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Beläggningssituationen på landets anstalter  ochr&gt;
häkten  är  nu oerhört problematisk. Situationen medr&gt;
närmare 100 procents beläggning, två intagna ir&gt;
samma cell på såväl anstalter som häkten och ett stortr&gt;
antal s.k.  verkställighetsfall  på  häktena  är inter&gt;
acceptabel. Med en så hög beläggning ochr&gt;
svårigheter  att  placera  ut  fängelsedömda på anstaltr&gt;
försvåras kriminalvårdens uppdrag att främja den intagnesr&gt;
anpassning  till  samhället  efterr&gt;
frigivningen och att hålla anstalter  och  häkten  friar&gt;
från  droger  väsentligt.  Bristerna skapar dessutomr&gt;
problem i andra delar av rättsväsendet,r&gt;
samtidigt som kvaliteten i befintlig kriminalvårdr&gt;
eftersätts, vilket redan idag är ett  allvarligt  bekymmer.r&gt;
Det  krävs  en omfattande utbyggnad avr&gt;
kriminalvårdens kapacitet för att komma till rätta medr&gt;
detta problem. Regeringen bör snarast vidta åtgärder förr&gt;
att lösa denna allvarliga situation.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi ställer oss således bakom motionerna Ju349, Ju353r&gt;
och Ju 357 i nu behandlade delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
35.Personalfrågor (punkt 39)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir&gt;
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr&gt;
(fp), Johan Linander  (c)  och  Anita Sidénr&gt;
(m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sinr&gt;
mening vad som anförs i reservation 35. Därmed bifallerr&gt;
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju258r&gt;
yrkande 19 och 2002/03:Ju349 yrkandena 7-9.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att en betydande utbildningssatsning måster&gt;
genomföras för att höja kompetensen hos kriminalvårdensr&gt;
personal. Detta är särskilt angeläget förr&gt;
den personal som arbetar nära de intagna. Vidare måste,r&gt;
för  att  förbättra  möjligheterna  till  rekrytering  avr&gt;
främst  yngre och för att behållar&gt;
personal,  utbildningstiden  förlängas  och  statusenr&gt;
på  vårdaryrket höjas. Kriminalvården måste även kunnar&gt;
erbjuda utvecklingsmöjligheter  så  attr&gt;
ambitionen att bli kvar inom yrket ökar. Det måster&gt;
också vara en självklarhet att all personal fortlöpander&gt;
erbjuds vidareutbildning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad vir&gt;
nu anfört. Det sagda innebär att vi tillstyrker motionernar&gt;
Ju258 och Ju349 i aktuella delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
36.Ersättning till lekmannaövervakare (punkt 40)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Ragnwi Marcelind (kd).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser att utskottets förslag under punkt 40 border&gt;
ha följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 36. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju349 yrkande 12.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Lekmannaövervakare har en viktig uppgift i samhället.r&gt;
Trots  det är de alltför få för att fylla de behov somr&gt;
finns. Några av orsakerna är ineffektivar&gt;
administrativa system och en alltför låg ersättning förr&gt;
uppdraget.  Ersättningen  är  på  en  nivå som är så lågr&gt;
att det närmast ger en signal om attr&gt;
uppdraget inte anses vara viktigt. Trots en höjning avr&gt;
månadsarvodet i januari 2001 utgår ändå  bara  150  kr  somr&gt;
arvode och 250 kr för omkostnader.r&gt;
Sistnämnda del är skattefri.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser att det är hög tid att lekmannaövervakarnasr&gt;
insatser tas till vara på ett bättre sätt och att statusenr&gt;
på  uppgiften  höjs. Vidare anserr&gt;
jag att ersättningen bör ses över och höjas så attr&gt;
summan upplevs som en rimlig ersättning för uppdraget.r&gt;
r&gt;
Det får ankomma på regeringen att vidta åtgärder ir&gt;
enlighet med vad jag anfört. Det sagda innebär att jagr&gt;
tillstyrker motion Ju349 i denna del.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Brottsförebyggande rådetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
37.Lokalt brottsförebyggande arbete (punkt 41)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper&gt;
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr&gt;
(m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 41 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 37. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju236  yrkande  4  ochr&gt;
avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 26 ochr&gt;
2002/03:Ju366 yrkande 2.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Butiksrån  är  ett  allvarligt brott som drabbar demr&gt;
som utsätts hårt. Framför allt psykiska, men även fysiska,r&gt;
skador är vanliga i samband med dessar&gt;
brott. Butiksrånen medför  även  kännbara  ekonomiskar&gt;
förluster för de oftast mindre butiker som drabbas.r&gt;
Merparten av butiksrånen klaras aldrig upp.r&gt;
Sett i ett längre perspektiv är ökningen avr&gt;
butiksrånen betydlig. Ett annat stort problem ärr&gt;
inbrottsstölderna. För att skydda sig mot rånen tvingasr&gt;
den enskilde företagaren att göra kostsammar&gt;
säkerhetsinvesteringar.  Till  detta  skall läggas höga ochr&gt;
stigande försäkringspremier och i värsta fallr&gt;
att företagaren nekas teckna försäkring.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Mot denna bakgrund är det i och för sig positivt attr&gt;
regeringen avser att prioritera ett samarbete medr&gt;
näringslivet i syfte att förebygga brott. Vir&gt;
vill dock understryka att det inte bör komma i frågar&gt;
att lägga ett ökat ekonomiskt ansvar för detta pår&gt;
näringslivet.r&gt;
r&gt;
Det får ankomma på regeringen att beakta det anfördar&gt;
i det fortsatta arbetet. Det  sagda  innebär  att  vir&gt;
tillstyrker motion Ju236 i denna del. Ir&gt;
fråga om motionerna Ju249 och Ju366 delar vir&gt;
majoritetens uppfattning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
38.Lokalt brottsförebyggande arbete (punkt 41)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Ragnwi Marcelind (kd).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser att utskottets förslag under punkt 41 border&gt;
ha följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 38. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion  2002/03:Ju366  yrkande 2 ochr&gt;
avslår motionerna 2002/03:Ju236 yrkande 4 ochr&gt;
2002/03:Ju249 yrkande 26.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Familjen  har  en central roll i det brottsförebyggander&gt;
arbetet. Familjens funktion som etisk signalgivare ochr&gt;
uppbyggare av den inre kontrollen  hosr&gt;
barnen är av avgörande  betydelse i detta preventivar&gt;
arbete. Det behövs därför en förändrad brottsförebyggander&gt;
strategi som systematiskt, långsiktigtr&gt;
och med stor tydlighet arbetar  medr&gt;
informationsinsatser  för att medvetandegöra föräldrar ochr&gt;
andra som har tillsyn över barn om värdeöverföringensr&gt;
betydelse och behovet av att stärka barns inrer&gt;
kontroll.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser därför att medlen till brottsförebyggander&gt;
arbete som BRÅ fördelar inte huvudsakligen skall läggas pår&gt;
forskning och utvärdering. I ställetr&gt;
skall praktisk utbildning och stöd prioriteras. Framförr&gt;
allt  bör  stöd  ges  till föräldrautbildning. Jag anserr&gt;
att regeringen bör ges i uppdrag attr&gt;
utreda frågan om fördelning av medel förr&gt;
brottsförebyggande arbete. Arbetet bör ges den inriktningr&gt;
jag förordat.r&gt;
r&gt;
Detta innebär att jag ställer mig bakom motion Ju366r&gt;
i nu berörd del. I fråga  om  motionerna  Ju236  och  Ju249r&gt;
har  jag  samma  uppfattning  somr&gt;
majoriteten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
39.Lokalt brottsförebyggande arbete (punkt 41)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Linander (c).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser att utskottets förslag under punkt 41 border&gt;
ha följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 39. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju249 yrkande 26 ochr&gt;
avslår motionerna 2002/03:Ju236 yrkande 4 ochr&gt;
2002/03:Ju366 yrkande 2.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
De ideella organisationerna utför ett viktigtr&gt;
brottsförebyggande arbete på lokal nivå. Det arbete somr&gt;
utförs ideellt, med eller utan statliga bidrag,r&gt;
bör uppmärksammas och stärkas. För att detta arbeter&gt;
långsiktigt skall kunna fortgå krävs ett statligt stöd tillr&gt;
dessa organisationer. BRÅ bör vid sinr&gt;
fördelning av ekonomiskt stöd till lokaltr&gt;
brottsförebyggande arbete prioritera projekt som drivs avr&gt;
ideella organisationer.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringen bör ges i uppdrag att vidta åtgärder ir&gt;
enlighet med vad jag nu anfört. Det sagda innebär att jagr&gt;
tillstyrker motion Ju249 i denna del. Ir&gt;
fråga om motionerna Ju236 och Ju366 delar jagr&gt;
majoritetens uppfattning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
40.Boendesegregation m.m. (punkt 42)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Linander (c).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser att utskottets förslag under punkt 42 border&gt;
ha följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 40. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
delvis motion 2002/03:Ju249 yrkandenar&gt;
18 och 23.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det finns i dag segregerade områden i Sverige med storr&gt;
arbetslöshet och omfattande sociala problem, vilket oftar&gt;
leder till ett ökat utanförskap och ir&gt;
förlängningen till en ökad  kriminalitet.  Särskilt  ir&gt;
storstadsområdena  finns  en omfattande boendesegregation.r&gt;
Naturliga kontakter och personligar&gt;
relationer med andra grupper går ofta förlorade ir&gt;
segregerade stadsdelar. Om invandrare  och  inföddar&gt;
svenskar  bor  och  arbetar tillsammans skapasr&gt;
däremot personliga relationer som ger kunskap om ochr&gt;
förståelse för varandra. Bostadspolitiken är därför enr&gt;
central del i skapandet av ett integreratr&gt;
samhälle. Åtgärder för att motverka segregationen harr&gt;
även brottsförebyggande betydelse.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Inom  ramen  för  bostadspolitiken kanr&gt;
brottsförebyggande åtgärder vidtas också på ett annat plan.r&gt;
Många människor upplever i  dag  en  rädsla  förr&gt;
inbrott, överfall, våldtäkt  och  andra kriminellar&gt;
handlingar i den egna hemmiljön. Det går emellertid attr&gt;
skapa en ökad trygghet i bostadsområden omr&gt;
man planerar och skapar kreativa, varma  ochr&gt;
välkomnande  miljöer.  Det  är  viktig  att de boender&gt;
själva får möjlighet att föreslå förändringar ochr&gt;
medverka i genomförandet. Brottsförebyggande aspekterr&gt;
bör således alltid finnas med i planeringen avr&gt;
bostadsområden och i övrig samhällsplanering.r&gt;
r&gt;
Regeringen bör ges i uppdrag att utredar&gt;
bostadspolitikens betydelse och återkomma till riksdagenr&gt;
med förslag på de lagändringar och övriga åtgärderr&gt;
som kan behövas. Det sagda innebär att jag tillstyrkerr&gt;
motion Ju249 i berörda delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
41.Forskning om ekonomisk brottslighet (punkt 43)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Ragnwi Marcelind (kd).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser att utskottets förslag under punkt 43 border&gt;
ha följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 41. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju362 yrkande 2.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det är i dag svårt att beskriva den faktiska ekonomiskar&gt;
brottsligheten enbart med hjälp  av  brottsstatistik.  Detr&gt;
saknas tillräckligt med kunskap omr&gt;
ekobrottslighetens karaktär och omfattning. Vidare ärr&gt;
det ovisst om den faktiska brottsligheten ökar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Enligt  min  mening är det därför viktigt att denr&gt;
svenska forskningen om ekonomisk brottslighet utvecklas ochr&gt;
att  den  forskning  som  bedrivs  ärr&gt;
relevant för det  praktiska  arbetet  medr&gt;
ekobrottsbekämpning.  Denna  forskning  bör  utgå från enr&gt;
modern definition av vad som avses med ekonomiskr&gt;
brottslighet.r&gt;
r&gt;
Det bör ankomma på regeringen att beakta det anfördar&gt;
vid utformningen av regeringens nya strategi mot ekobrott.r&gt;
Jag ställer mig alltså bakom motionr&gt;
Ju362 i denna del.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
42.Lokal brottsstatistik (punkt 44)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Ragnwi Marcelind (kd).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser att utskottets förslag under punkt 44 border&gt;
ha följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 42. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju366 yrkande 3.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
BRÅ:s projekt att tillsammans med polismyndigheten ir&gt;
ett län utveckla rutiner för hur statistiken  över  anmäldar&gt;
brott kan produceras och presenterasr&gt;
löpande på en lägre nivå än vad som görs i dag ärr&gt;
enligt min uppfattning lovvärt. Denna satsning måste dockr&gt;
följas upp så att den kunskap som tagitsr&gt;
fram inom ramen för projektet tas till vara. Här krävsr&gt;
bl.a. att regeringen inom berörda anslag avsätter särskildar&gt;
medel för detta ändamål.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det ankommer på regeringen att beakta vad jag nur&gt;
anfört vid utformningen av regleringsbreven förr&gt;
polisväsendet och BRÅ.r&gt;
r&gt;
Detta innebär att jag ställer mig bakom motion Ju366r&gt;
i nu behandlad del.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Brottsoffermyndighetenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
43.Tillskott till Brottsofferfonden genom avdrag pår&gt;
ersättningen till intagna i kriminalvårdsanstalt (punktr&gt;
45)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir&gt;
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr&gt;
(fp),  Johan  Linander  (c) och Anita Sidénr&gt;
(m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 43. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motionerna 2002/03:Ju280  yrkande  1r&gt;
och 2002/03:Ju369 yrkande 7.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att  intagna  i  kriminalvårdsanstalt  skallr&gt;
vara med och finansiera Brottsofferfonden, såsom var falletr&gt;
när fonden inrättades. Eftersom der&gt;
intagnas ersättning har höjts finns det anledning attr&gt;
åter  ta  upp frågan om att införa ett 20-procentigt avdragr&gt;
på de intagnas ersättning. Avdragetr&gt;
skall framgå av de intagnas lönebesked då det finns enr&gt;
betydelsefull  pedagogisk  poäng  i  att den dömder&gt;
regelbundet påminns om att han betalar tillr&gt;
Brottsofferfonden. Att införa denna ordning skuller&gt;
också innebära en naturlig fokusering på brottsoffrensr&gt;
situation. Regeringen bör snarast vidta der&gt;
åtgärder som krävs för att uppnå den ordning som härr&gt;
förespråkas.r&gt;
r&gt;
r&gt;
De medel som flyter in från de intagnas ersättningr&gt;
skall i sin helhet tillföras Brottsofferfonden.r&gt;
r&gt;
Det anförda innebär att vi ställer oss bakomr&gt;
motionerna Ju280 och Ju369 i berörda delar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
44.Handläggning av ärenden om brottsskadeersättning (punktr&gt;
46)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar&gt;
Sidén (m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 44. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion  2002/03:Ju272  samt  avslårr&gt;
motion 2002/03:Ju363 yrkande 14.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det är olämpligt  att  betala ut brottsskadeersättningr&gt;
till personer som genom sin tidigare brottsliga verksamhetr&gt;
förorsakat staten stora kostnader ir&gt;
form av utbetalad brottsskadeersättning  och som inter&gt;
reglerat motsvarande skuld till staten. Enligt vår meningr&gt;
bör bestämmelsen i 16 § andra stycketr&gt;
brottsskadelagen  (1978:413)  om  utmätningsförbudr&gt;
för   brottsskadeersättning   ändras   på   så  sätt  attr&gt;
skulder  med  anledning  av  utbetaldr&gt;
brottsskadeersättning undantas. Det får ankomma pår&gt;
regeringen att föreslå den närmare lydelsen avr&gt;
bestämmelsen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Detta innebär att vi ställer oss bakom motion Ju272.r&gt;
I fråga om motion Ju363 delar vi majoritetensr&gt;
uppfattning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
45.Handläggning av ärenden om brottsskadeersättning (punktr&gt;
46)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind (kd),r&gt;
Torkild Strandberg (fp) och Johan Linander (c).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 45. Därmed bifaller  riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju363 yrkande 14 samtr&gt;
avslår motion 2002/03:Ju272.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Målet för politiken på brottsofferområdet måste varar&gt;
att människor som drabbats av brott skall erhålla all  denr&gt;
hjälp och det stöd de behöver för attr&gt;
kunna  återgå  till  ett  normalt  liv.  En viktigr&gt;
aspekt är därvid den ekonomiska. Det är principielltr&gt;
viktigt att  förövaren  gottgör  brottsoffretr&gt;
ekonomiskt för det lidande och den förlust  som  denner&gt;
åsamkats.  Det  är  dock inte rimligt att brottsoffretr&gt;
skall löpa risk att på nytt skymfas avr&gt;
brottslingen genom utebliven betalning. Inte heller börr&gt;
brottsoffret behöva vänta  så lång tid på att få utr&gt;
brottsskadeersättning som ofta är fallet.r&gt;
Vi anser att regeringen bör ges i uppdrag att tillsättar&gt;
en utredning med uppdrag att  se  över  möjligheten  attr&gt;
staten,  vid skadestånd på grund avr&gt;
brott,  förskotterar  skadeståndet  till  brottsoffret.r&gt;
Det  förhållandet  att  det  inom  EU  pågårr&gt;
ansträngningar  att  få till stånd  gemensammar&gt;
minimibestämmelser rörande statlig ersättning tillr&gt;
brottsoffer utgör inte skäl att avvakta med frågan.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det anförda innebär att vi ställer oss bakom motionr&gt;
Ju363 i berörd del. Motion Ju272 bör däremot, på de avr&gt;
majoriteten anförda  skälen,  avslås  avr&gt;
riksdagen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
46.Prioritering av brottsoffer (punkt 47)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av  Johan  Pehrson  (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir&gt;
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr&gt;
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr&gt;
(m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 47 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sinr&gt;
mening  vad som anförs i reservation 46. Därmed bifallerr&gt;
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju322,r&gt;
2002/03:Ju363 yrkande 15 och 2002/03:Ju369 yrkande 2r&gt;
samt avslår motion 2002/03:Ju222.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
De åtgärder som regeringen har vidtagit för att ger&gt;
brottsoffer  bättre  stöd  är  inte  tillräckliga.  Enligtr&gt;
vår mening krävs det än mer omfattander&gt;
åtgärder. Myndigheternas insatser måste präglas avr&gt;
respekt och förståelse för brottsoffrets situation.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det  behövs  en  resursförstärkning  tillr&gt;
brottsofferjourernas värdefulla verksamheter runt om ir&gt;
landet. Även om t.ex.  forskningsprojekt  rörander&gt;
brottsofferfrågor är mycket viktiga får inte enr&gt;
snedfördelning  av  resurserna  från  Brottsofferfondenr&gt;
ske  till  nackdel för verksamheter som harr&gt;
direktkontakt med brottsoffren.r&gt;
r&gt;
Den  verksamhet  med  stödcentrum för ungar&gt;
brottsoffer som bedrivs bl.a. i Stockholm framstår somr&gt;
mycket bra och är angelägen.  Unga  personer  somr&gt;
blivit utsatta för brott måste bli tagna på allvar ochr&gt;
få hjälp från de rättsvårdande myndigheterna, såväl med attr&gt;
bearbeta det som hänt som att orkar&gt;
medverka i polisutredning och rättegång. Härtill kommerr&gt;
att det samarbete mellan socialtjänst och polis som bedrivsr&gt;
i denna typ av stödverksamhet gerr&gt;
polisen större möjligheter  att  klara  upp  begångnar&gt;
brott  eftersom  de  unga  målsägandena,  med  detta  stöd,r&gt;
i större utsträckning medverkar ir&gt;
polisutredningen och vid rättegången. En utveckling avr&gt;
liknande verksamhet på andra håll i landet bör uppmuntras.r&gt;
Det  bör  ankomma på regeringen attr&gt;
vidta åtgärder i den föreslagna riktningen.r&gt;
r&gt;
Det  anförda  innebär att vi ställer oss bakom motionr&gt;
Ju322 samt motionerna Ju363 och Ju369 i berörda delar.r&gt;
Motion Ju222 däremot  bör,  på  de  avr&gt;
majoriteten anförda skälen, avslås av riksdagen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Rättshjälpskostnaderr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
47.Utvärdering av nya rättshjälpslagen, m.m. (punktr&gt;
48)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Alice Åström (v).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Jag anser att utskottets förslag under punkt 48 border&gt;
ha följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 47. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju278 yrkandena 5 ochr&gt;
6 och avslår motion 2002/03:Ju391.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Möjligheten för en part att  låta  sig företrädas av enr&gt;
juridiskt kunnig person är av betydelse för hur välr&gt;
personen kan ta till vara sin rätt. Dettar&gt;
gäller i fråga om såväl brottmål som tvistemål.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Både reglerna om offentlig försvarare  i  brottmålr&gt;
och  möjligheterna att på det allmännas bekostnad erhållar&gt;
rättshjälp i tvistemål har begränsatsr&gt;
genom  lagändringar.  Här  tänker  jag  på  den år 1983r&gt;
genomförda  förändringen  av  möjligheten  att  erhållar&gt;
offentlig  försvarare  och  den  nyar&gt;
rättshjälpslagen som trädde i kraft år 1997. Båda dessar&gt;
förändringar har genomförts i syfte att begränsa statensr&gt;
ekonomiska ansvar.r&gt;
r&gt;
Med hänsyn till dessa stödformers grundläggander&gt;
betydelse  för  parters möjligheter att ta till vara sinr&gt;
rätt bör nu en grundlig utvärdering av der&gt;
nämnda förändringarna äga rum. I sammanhanget vill jagr&gt;
särskilt peka  på att den utvärdering som gjorts avr&gt;
Domstolsverket av den nya rättshjälpslagenr&gt;
i huvudsak uppehåller sig vid frågan om huruvida der&gt;
ekonomiska målen med  reformen  uppnåtts.  Enligt  minr&gt;
mening  måste  här ett bredare perspektivr&gt;
anläggas  där  den  enskildes  möjligheter  attr&gt;
oberoende  av  ekonomisk  ställning  hävda  sin  rättr&gt;
ställs  i fokus. Som exempel på att  den  nyar&gt;
rättshjälpslagen kan ha brister i detta avseende villr&gt;
jag nämna att rättsskyddsförsäkringarna ofta har ett takr&gt;
för  hur  mycket  som kan betalas ut ir&gt;
biträdesersättning varför ekonomiskt svaga grupper kanr&gt;
tvingas att avstå från sin rätt i en komplicerad tvist.r&gt;
r&gt;
De  utvärderingar  av rättshjälpslagen och reglernar&gt;
om offentlig försvarare som har genomförts har gjorts avr&gt;
Domstolsverket. Jag anser  att  en  nyr&gt;
utvärdering bör ske inom  ramen  för  enr&gt;
parlamentariskt sammansatt kommitté. Den bör också få ir&gt;
uppdrag att göra en översyn av reglerna om tolk vidr&gt;
domstolsförhandling.r&gt;
r&gt;
Regeringen bör ges i uppdrag att tillsätta  enr&gt;
utredning  med  den  inriktning  som jag nu förordat. Detr&gt;
anförda innebär att jag ställer mig bakomr&gt;
motion Ju278 i dessa delar. Såvitt gäller motion Ju391r&gt;
har jag samma uppfattning som majoriteten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
48.Ersättning till målsägandebiträden (punkt 49)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr&gt;
(fp).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till riksdagsbeslutr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att utskottets förslag under punkt 49 borde har&gt;
följande lydelse:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som anförs i reservation 48. Därmed bifaller riksdagenr&gt;
motion 2002/03:Ju234 yrkande 15.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ställningstagander&gt;
r&gt;
r&gt;
Vi anser att målsägandebiträdena måste ges så godar&gt;
förutsättningar som möjligt för  att  ta till varar&gt;
brottsoffrens intressen. Härom torde det rådar&gt;
en bred enighet. Ett sådant synsätt är svårt att förenar&gt;
med den nyligen beslutade förändringen attr&gt;
målsägandebiträdenas ersättning skall styras av enr&gt;
taxa. Vi förordar alltså att taxan avskaffas. Det fårr&gt;
ankomma på regeringen att vidta åtgärder  med  anledningr&gt;
av det anförda. Vi ställer oss alltsår&gt;
bakom motion Ju234 i denna del.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Särskilda yttrandenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet (punktr&gt;
1)r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar&gt;
Sidén (m).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det övergripande målet för rättsväsendet är människorsr&gt;
rättssäkerhet och rättstrygghet. Kriminalpolitikens syfter&gt;
är att minska brottsligheten och ökar&gt;
människors trygghet. För att uppnå det måster&gt;
rättsväsendet ha resurser för att kunna fullgöra sinar&gt;
uppgifter och  tillgodose medborgarnas berättigader&gt;
krav.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Människors  tilltro  till  att  staten  förmårr&gt;
upprätthålla lag och ordning har emellertid successivtr&gt;
försvagats i och  med  att  de  rättsvårdander&gt;
myndigheterna inte längre klarar att fullgöra  sinar&gt;
uppgifter  på  ett  godtagbart  sätt.  En  bidragander&gt;
orsak  till  den negativa utvecklingen ärr&gt;
myndigheternas uppdämda behov av personalförstärkning,r&gt;
kompetensutveckling och vidareutbildning.r&gt;
r&gt;
En ansvarsfull kriminalpolitik måste bygga på attr&gt;
rättsstaten besitter en tillräcklig slagkraft för att klarar&gt;
sina grundläggande uppgifter. För attr&gt;
bryta utvecklingen krävs resurstillskott som möjliggörr&gt;
en intensifierad satsning från rättsväsendets myndigheter.r&gt;
En substantiell  resursförstärkningr&gt;
till polisen framstår som mest angelägen. Faktum är attr&gt;
det är nödvändigt för att klara de ambitioner som ävenr&gt;
regeringen har. Vi föreslog därför attr&gt;
rättsväsendet  skulle  tillföras  1  983  miljonerr&gt;
kronor mer under den kommande tvåårsperioden än vadr&gt;
riksdagen nu beslutat om. Härav skulle  1  419r&gt;
miljoner kronor ha kommit polisen till del.r&gt;
r&gt;
Enligt vår mening är rättsväsendet i stort  behov  avr&gt;
både  personalförstärkning  och  kvalitetshöjande  åtgärderr&gt;
inom  de  olika  myndigheternasr&gt;
verksamhetsområden. Vidare behöver kraven på gottr&gt;
ledarskap, effektivt resursutnyttjande ochr&gt;
resultatuppföljning skärpas. Vårt förslag innebärr&gt;
därförr&gt;
en  kraftfull satsning på modern teknik,r&gt;
kompetensutveckling och vidareutbildning inomr&gt;
rättsväsendets myndigheter samtidigt som det uppdämdar&gt;
behovetr&gt;
av personalförstärkningar tillgodoses. Vi avvisarr&gt;
förslaget om besparingar på Säkerhetspolisen.r&gt;
r&gt;
Vårt  budgetalternativ  bygger  på  en helhetssyn därr&gt;
medel finns så att rättskedjans alla led kan fungera. Medelr&gt;
behövs för en ökad rekrytering avr&gt;
poliser och av civil personal och för att  tillgodoser&gt;
behoven  av  polisinsatser  såväl  i  storstadslänen som pår&gt;
landsbygden. Detta medför ett ökatr&gt;
resursbehov  i  senare  led av rättskedjan. Vårtr&gt;
förslag innebär vidare att förändringsarbetet inomr&gt;
domstolsväsendet  kan  fortgå  utan  vidhängander&gt;
besparingskrav, och det blir  möjligt  att  ökar&gt;
antalet  platser  inom  kriminalvården samtidigt somr&gt;
innehållet i programverksamheten förbättras ochr&gt;
utrymme skapas för kriminalvårdens övertagande avr&gt;
institutionsvården av unga  lagöverträdare.r&gt;
Brottsoffermyndigheten får också reella möjligheter attr&gt;
leva upp till de krav på snabbhet i ärendehanteringenr&gt;
som ställs samt tillse att gärningsmannen får betala denr&gt;
skada han vållat.r&gt;
r&gt;
Sammantaget föreslog vi i utskottets yttrande tillr&gt;
finansutskottet att utgiftsramen  för  rättsväsendet  förr&gt;
nästa  budgetår  skulle tillföras 946r&gt;
miljoner kronor mer än vad riksdagen nu beslutat om.r&gt;
Detta hade gett utrymme för de anslagsökningar vi i dettar&gt;
ärende föreslagit i motion Ju370.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet (punktr&gt;
1)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr&gt;
(fp).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Samhället skall skydda medborgarna mot brott ochr&gt;
myndighetsövergrepp. För polis, myndigheter och domstolarr&gt;
måste de enskildas rättssäkerhet och allasr&gt;
likhet  inför  lagen  vara  en  ledstjärna.  Få  tingr&gt;
är  så fundamentala för civilisationen som en fungerander&gt;
rättsstat. Att staten klarar  av  denr&gt;
grundläggande uppgiften att trygga medborgarna från attr&gt;
bli  utsatta  för  brott  är  nödvändigt för samhälletsr&gt;
trygghet och öppenhet. Där så inte ärr&gt;
möjligt måste samhället ingripa och beivrar&gt;
brottsligheten. En stor andel ouppklarade brott ärr&gt;
förödande för rättsstaten på flera sätt. Brottslighetenr&gt;
påverkar många fler än dem som drabbats direkt, t.ex. ir&gt;
form av högre priser, högre försäkringspremier  ochr&gt;
kostnader för egna säkerhetsarrangemang.r&gt;
Medborgarnas förtroende för de rättsvårdander&gt;
instanserna minskar. Det kan på sikt leda till attr&gt;
respekten för lagarna undergrävs.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Mot den bakgrunden föreslog vi att rättsväsendetr&gt;
skulle tillföras 938 miljoner kronor mer under den kommander&gt;
tvåårsperioden  än  vad  riksdagen nur&gt;
beslutat om.r&gt;
r&gt;
Vårt  förslag  möjliggör  en  förstärkning  av  polis-r&gt;
och  åklagarorganisationerna. Arbetet med att förebygga ochr&gt;
förhindra brott får en behövligr&gt;
förstärkning genom bl.a. en utbyggd närpolisverksamhetr&gt;
med starka  brottsförebyggande inslag. Kampen motr&gt;
ekobrotten förstärks genom att nedläggningenr&gt;
av Ekobrottsmyndigheten inleds och verksamheten försr&gt;
över till åklagarorganisationen.  Detsamma  gällerr&gt;
domstolsväsendet där nedläggningen av de smår&gt;
tingsrätterna  riskerar  domstolsväsendets  lokalar&gt;
förankring. Brottsoffermyndighetens skadelindrande insatserr&gt;
kan  prioriteras,  och  rättshjälpenr&gt;
förstärkas; rättvisan får inte bli ett privilegium förr&gt;
dem  med  ekonomiska  resurser.  Samhället har ett ansvarr&gt;
att se till att alla medborgare harr&gt;
möjlighet att söka sin rätt. Vi avsätter därför medelr&gt;
för att återställa rättshjälpen till den nivå som gällder&gt;
före år 1997.r&gt;
r&gt;
Sammantaget föreslog vi i utskottets yttrande tillr&gt;
finansutskottet att utgiftsramen för  rättsväsendet  förr&gt;
nästa  budgetår  skulle  tillföras 498r&gt;
miljoner  kronor mer än vad riksdagen nu beslutat om.r&gt;
Detta hade gett utrymme för de anslagsökningar vi i dettar&gt;
ärende föreslagit i motionerna  Ju364r&gt;
och Fi232.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
3. Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet (punktr&gt;
1)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Ragnwi Marcelind (kd).r&gt;
r&gt;
r&gt;
En fungerande rättsordning är oumbärlig för ett gottr&gt;
samhälle. Rättsväsendet måste utvecklas så att det kan mötar&gt;
morgondagens behov och påfrestningarr&gt;
och garantera  medborgarna  rättstrygghet  i ettr&gt;
internationaliserat samhälle. I ett gott samhälle överförsr&gt;
de demokratiska värdena och värderingarnar&gt;
från generation till generation. Utan dessa kommerr&gt;
relationerna mellan människor inte att fungera ir&gt;
vardagslivet. Tilliten och förtroendet måste utgår&gt;
från att respekten för varje människas unika  värde  ärr&gt;
införlivad hos varje medmänniska. Rättsstatens uppgift ärr&gt;
att ge en ram för dessa värden. Denr&gt;
skall syfta till att skapa en samlevnad med trygghetr&gt;
och  respekt  mellan  människor  och  bidrar  därmed  ocksår&gt;
till  att  upprätthålla  samhälletsr&gt;
grundvärden.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Nedskärningarna inom rättsväsendet har nu gått sår&gt;
långt att frågan är berättigad om rättsväsendet förmårr&gt;
fylla sin uppgift. Enligt min mening måster&gt;
rättsväsendet  ha  så  stora  resurser  till  sittr&gt;
förfogande att det är möjligt att garantera medborgarnar&gt;
säkerhet och trygghet. Mot den bakgrundenr&gt;
föreslog jag att rättsväsendet skulle tillföras 1 350r&gt;
miljoner kronor mer under den kommande tvåårsperioden änr&gt;
vad riksdagen nu beslutat om.r&gt;
r&gt;
Mitt förslag innebär en nödvändig satsning på flerr&gt;
poliser.  Genom att satsa på civilanställd personal inomr&gt;
polisen frigörs också de polisresurserr&gt;
som behövs för att inte bara bekämpa den allvarligaster&gt;
brottsligheten.  Polisen  får  också  möjlighet  att  tar&gt;
itu  med  vardagsbrottsligheten, ochr&gt;
närpolisverksamheten  kan  utvecklas.  Ocksår&gt;
eklagarväsendet får ett tillskott på 74 åklagare som görr&gt;
det möjligt att satsa på  specialåklagare  förr&gt;
ekobrott,  miljöbrott  och  mängdbrott samtidigt somr&gt;
det  internationella  samarbetet  kan  öka.  Ettr&gt;
rättssamhälle  kräver  fungerande  domstolar.r&gt;
Medborgarperspektivet med tyngdpunkt  pår&gt;
tillgänglighet och lokal förankring är viktiga aspekter,r&gt;
även om en organisation som tillgodoser dessa kravr&gt;
kostar  något mer. I mitt förslag ryms sådanar&gt;
kostnader.  Detsamma  gäller  kriminalvården,  där  jagr&gt;
avsätter  medel  för  bl.a.  en  satsning  pår&gt;
personalutbildning, förbättring av programverksamhetenr&gt;
och skärpt narkotikakontroll. Slutligen fårr&gt;
Brottsoffermyndigheten en förstärkning som gör detr&gt;
möjligt för  myndigheten  att  leva  upp  till  målenr&gt;
för verksamheten, och en kraftfull satsning kan göras pår&gt;
det brottsförebyggande arbetet där detr&gt;
centrala  inslaget  är  en  förändradr&gt;
brottsförebyggande  strategi  i  syfte  att  systematiskt,r&gt;
långsiktigt  och  med  stor  tydlighet  arbeta  medr&gt;
informationsinsatser för att medvetandegöra föräldrarr&gt;
och andra som har tillsyn över barn om värdeöverföringensr&gt;
betydelse.r&gt;
r&gt;
Sammantaget föreslog jag i  utskottets  yttrander&gt;
till  finansutskottet  att utgiftsramen för rättsväsendetr&gt;
för nästa budgetår skulle tillföras 700r&gt;
miljoner kronor mer än vad riksdagen nu beslutat om.r&gt;
Detta hade gett utrymme för de anslagsökningar jag i dettar&gt;
ärende föreslagit i motion Ju346.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
4. Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet (punktr&gt;
1)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Johan Linander (c).r&gt;
r&gt;
r&gt;
I ett demokratiskt samhälle är det väsentligt attr&gt;
människor känner tilltro till och har förtroende förr&gt;
rättsväsendet. Att skydda medborgarna mot våldr&gt;
och övergrepp och att garantera individensr&gt;
rättssäkerhet är avgörande för tilltron till systemet. Enr&gt;
av samhällets hörnstenar, kanske den viktigaste,r&gt;
är således att garantera människor säkerhet ochr&gt;
trygghet. Rättssäkerheten är  helt  enkelt en väsentlig delr&gt;
av människors livskvalitet. Samhället fårr&gt;
aldrig acceptera en utveckling där den enskildesr&gt;
rättssäkerhet och rättstrygghet sätts på spel.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Likhet inför lagen är en regel som med kraft måster&gt;
hävdas. Det är nödvändigt att människor  känner  trygghetr&gt;
och  att  människors  rättsmedvetander&gt;
återspeglas i rättsväsendet.r&gt;
r&gt;
En  av  rättsstatens  viktigaste  uppgifter  är  attr&gt;
forma  gemensamma  spelregler  och  säkra att de efterlevs.r&gt;
Närhet mellan medborgarna och  der&gt;
rättsvårdande myndigheterna är viktig för att tillitr&gt;
skall kunna skapas. En förutsättning är  att rättsväsendetsr&gt;
myndigheter finns på rimligt avståndr&gt;
i hela landet.r&gt;
r&gt;
Förtroendet för rättsväsendet grundas följaktligen pår&gt;
att det fungerar snabbt, har hög kvalitet  samt att detr&gt;
finns nära tillgängligt. Därför måster&gt;
handläggningstiderna  och  utredningstiderna  vara  sår&gt;
korta som möjligt. Tiden från brottsanmälan tillr&gt;
kriminalvårdspåföljd  måste  förkortas,  ochr&gt;
polisutryckningarna måste nå fram inom skälig tid. Detr&gt;
handlar om allas rätt till en trygg tillvaro - det handlarr&gt;
om lika villkor.r&gt;
r&gt;
Mot den bakgrunden föreslog jag att rättsväsendetr&gt;
skulle  tillföras  1  600  miljoner kronor mer under denr&gt;
kommande tvåårsperioden än vad riksdagenr&gt;
beslutat om.r&gt;
r&gt;
Mitt förslag innebär att det bli möjligt attr&gt;
förstärka polisen både i storstäder  och  på  landsbygdenr&gt;
och att genomföra en satsning på närpolisen.r&gt;
Polisen  har  den  centrala  rollen  i  arbetet  förr&gt;
att motverka våldstendenser i samhället. Genom mitt  ochr&gt;
Centerpartiets  budgetförslag  skapasr&gt;
förutsättningar för att det skall finnas tillgång tillr&gt;
polis  under dygnets alla timmar i varje kommun och i der&gt;
stora städerna i varje stadsdel. Medr&gt;
fler närpoliser kan polisens arbete i högre gradr&gt;
utformas efter  lokala behov och förutsättningar. Mittr&gt;
förslag innebär också att polisen kan öka sinr&gt;
civilanställda personal och att ledarskapsutbildningenr&gt;
inom polisen  kan  förbättras.  Den framtidar&gt;
polisförsörjningen garanteras genom att en fjärder&gt;
polishögskola öppnas.r&gt;
r&gt;
Mitt förslag innebär vidare en förstärkning avr&gt;
kriminalvården så att den kan verka för  att  intagna gesr&gt;
förutsättningar att efter verkställighetenr&gt;
leva ett laglydigt liv. Härigenom minskarr&gt;
återfallsbrottsligheten. Utbildning, arbetsträning ochr&gt;
social färdighetsträning skall erbjudas de intagna ir&gt;
större omfattning än som sker i dag. Behandlings- ochr&gt;
rehabiliteringsinstanserna för psykiskt sjuka,r&gt;
sexualförbrytare och drogmissbrukare måste ocksår&gt;
förbättras. Kriminalvården kommer genom mitt förslagr&gt;
att få fler och mindre enheter och ett utökat antal platserr&gt;
i häkten och anstalter.r&gt;
r&gt;
Mitt  förslag medför också att åklagarorganisationenr&gt;
ytterligare kan utvecklas och stärkas så attr&gt;
lagföringsprocessen  kan  fungera  oklanderligt.r&gt;
Åklagarväsendet   får   resurser  att  medverka  ir&gt;
polisens  kompetens-  och  verksamhetsutveckling  för  attr&gt;
säkerställa  en  effektiv  och  snabbr&gt;
brottsutredningsverksamhet  med  högt ställda krav pår&gt;
rättssäkerhet och kvalitet. Brott kommer att betydligtr&gt;
oftare leda till lagföring än vad som ärr&gt;
fallet i dag och arbetssituationen för anställda inomr&gt;
åklagarorganisationen att förbättras.r&gt;
r&gt;
Slutligen får Brottsoffermyndigheten  ett  nödvändigtr&gt;
tillskott  för  att  kunna  öka kunskapen och medvetenhetenr&gt;
om brottsoffers situation i vårtr&gt;
samhälle. Detta leder även till större uppmärksamhetr&gt;
inom rättsväsendet, vilket i sin  tur  påverkarr&gt;
rättsväsendets  prioriteringar  och  förbättrarr&gt;
möjligheterna att ta hänsyn till brottsoffretsr&gt;
situation i den rättsliga processen.r&gt;
r&gt;
Sammantaget föreslog jag i utskottets yttrande tillr&gt;
finansutskottet att utgiftsramen för rättsväsendet förr&gt;
nästa budgetår skulle tillföras  1 000,5r&gt;
miljoner  kronor  mer  än vad riksdagen beslutade om. Ir&gt;
och med detta var Centerpartiet det parti som föreslog mestr&gt;
resurser till rättsväsendet. Mittr&gt;
förslag hade gett utrymme för de anslagsökningar jag ir&gt;
detta ärende föreslagit i motion Ju373.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
5. Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet (punktr&gt;
21)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Ragnwi Marcelind (kd).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Ekobrottsmyndigheten  påpekade   redan   under   slutetr&gt;
av  år  2000  att  myndigheten  inte  har  tillgång  tillr&gt;
samma  verktyg  som  polisen  ochr&gt;
skattebrottsmyndigheterna för att bedrivar&gt;
kriminalunderrättelseverksamhet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det är beklagligt att frågan legat så länge pår&gt;
regeringens  bord  utan  att något konkret förslag ännur&gt;
lagts fram för riksdagen. En proposition medr&gt;
förslag som innebär att Ekobrottsmyndigheten fårr&gt;
tillgång till samma verktyg  som  polisen  ochr&gt;
skattebrottsmyndigheterna  måste  komma inom en snarr&gt;
framtid. Det är nödvändigt att Ekobrottsmyndigheten gesr&gt;
förutsättningar att bedriva ett effektivt spanings- ochr&gt;
underrättelsearbete.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
6. Utnämning av högre domare (punkt 29)r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
av Ragnwi Marcelind (kd).r&gt;
r&gt;
r&gt;
Det  är  glädjande  att  det  nu lagts fram ett förslagr&gt;
i syfte att säkerställa bl.a. en bredare rekrytering tillr&gt;
de högsta domarbefattningarna.  Jagr&gt;
ställer mig i huvudsak bakom förslagen  från  Kommitténr&gt;
om  domstolschefens  roll  och  utnämningen  av högrer&gt;
domare. Eftersom förslaget nu bereds ir&gt;
Regeringskansliet har jag valt att inte reservera migr&gt;
till förmån för de motioner som utskottet behandlar i dennar&gt;
del.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Bilaga 1r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förteckning över behandlade förslagr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;
Propositionenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I proposition 2002/03:1 utgiftsområde 4 Rättsväsendetr&gt;
har regeringen föreslagit att riksdagenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. antar regeringens förslag till lag om fortsattr&gt;
giltighet av lagen (2001:25) om försöksverksamhet medr&gt;
videokonferens i allmän förvaltningsdomstol,r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. för budgetåret 2003 anvisar anslagen underr&gt;
utgiftsområde 4 Rättsväsendet  enligt följander&gt;
uppställning:r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
Anslag (tusental kronor)   Anslagstypr&gt;
Anslagsbeloppr&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
4:1  Polisorganisationen   (ram)      13 559 801r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
4:2  Säkerhetspolisen      (ram)   547 409r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
4:3  Åklagarorganisationen       (ram)   788 314r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
4:4  Ekobrottsmyndigheten  (ram)   321 640r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
4:5  Domstolsväsendet m.m.       (ram) 3 667 435r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
4:6  Kriminalvården        (ram) 4 472 939r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
4:7  Brottsförebyggande rådet    (ram)    60 993r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
4:8  Rättsmedicinalverket  (ram)   213 648r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
4:9  Gentekniknämnden      (ram)     2 929r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
4:10  Brottsoffermyndigheten     (ram)    19 093r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
4:11  Ersättning för skador på grund   (ram)    73r&gt;
978r&gt;
av brottr&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
4:12  Rättshjälpskostnader m.m.  (ram)   827 664r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
4:13  Kostnader för vissa  (ram)    15 291r&gt;
skaderegleringar m.m.r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
4:14  Avgifter till vissa  (ram)     6 456r&gt;
internationella samman-  r&gt;
slutningar m.m.r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
4:15  Bidrag till brottsförebyggande   (ram)     7r&gt;
200r&gt;
arbeter&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
Summa         24 584 790r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
-----r&gt;
Motionernar&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Motionerna fördelade på anslagr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utgiftsramen och anslagenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
11. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagenr&gt;
under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt uppställningen ir&gt;
tabell 9 (i motionen).r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju204 av Sten Tolgfors (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om polisbristen i Sverige.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om åldersstrukturen inomr&gt;
polisen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om förutsättningarna förr&gt;
polisen att finnas representerad i varje kommun.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om polisbristens effekter pår&gt;
polisers trygghet i ingripandesituationer.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju214 av Sten Tolgfors (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om antalet poliser ir&gt;
Sverige.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju215 av Sofia Larsen och Claes Västertegr&gt;
(c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om ökade resurser tillr&gt;
polisen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju225 av Rolf Gunnarsson (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om behovet av flera poliser.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju236 av Bo Lundgren m.fl. (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om behovet av att förbättrar&gt;
polisens förmåga att klara upp brott.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju258 av Johan Linander m.fl. (c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att ökar&gt;
antalet civilanställda i polisorganisationen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att stärka kriminalvårdensr&gt;
program- och rehabiliteringsverksamhet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju303 av Peter Danielsson (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om att renodla polismannens roll förr&gt;
att maximera antalet polistimmar i yttre tjänst.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju316 av Viviann Gerdin (c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om ökade resurser tillr&gt;
polisväsendet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om behovet av extra resurserr&gt;
för att komma tillrätta med ohälsan inom polisen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju329 av Beatrice Ask m.fl. (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om bemanning av basuppgifternar&gt;
inom polisen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om skälen för och insatser förr&gt;
att åstadkomma 20 000 poliser och ytterligare 500r&gt;
civilanställda i organisationen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju340 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om fortsatt behov avr&gt;
kompetensutveckling samt utbildning för åklagare och annanr&gt;
personal inom åklagarorganisationen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om vikten av en fortsattr&gt;
nyrekrytering av åklagare och administrativ personal.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att förstärkar&gt;
åklagarorganisationen med 20 åklagare för att klara enr&gt;
beredskap för internationella insatser.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att förstärkar&gt;
åklagarorganisationen med 38 åklagare i syfte att skapa enr&gt;
arbetsorganisation med åklagarstöd för mängdärenden.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om behovet av att förstärkar&gt;
åklagarorganisationen med sex åklagare i syfte att skapa enr&gt;
arbetsorganisation med åklagarstöd förr&gt;
ekobrottsärenden.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om behovet av att förstärkar&gt;
åklagarorganisationen med tio åklagare i syfte att skapa enr&gt;
arbetsorganisation med åklagarstöd förr&gt;
miljöbrottsärenden.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju346 av Alf Svensson m.fl. (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen anvisar med följande ändring i förhållander&gt;
till regeringens förslag anslagen för år 2003 underr&gt;
utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt uppställning:r&gt;
r&gt;
r&gt;
Anslag (tkr)     Regeringens förslagr&gt;
Anslagsförändringr&gt;
r&gt;
4:1 Polisorganisationen            13 559 801   350r&gt;
000r&gt;
r&gt;
4:3 Åklagarväsendet     788 314     50 000r&gt;
r&gt;
4:5 Domstolsväsendet  3 667 435   160 000r&gt;
r&gt;
4:6 Kriminalvården    4 472 939     87 000r&gt;
r&gt;
4:10 Brottsoffermyndigheten    19 093       3 000r&gt;
r&gt;
4:15 Brottsförebyggande arbete  7 200     50 000r&gt;
r&gt;
Summa för utgiftsområdet   24 584 790   700 000r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju349 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att kriminalvården genastr&gt;
måste få resurser för att förbättra arbetsklimatet för der&gt;
anställda.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju351 av Mikael Oscarsson (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om behovet av åtgärder så attr&gt;
vardagsbrottsligheten kan bekämpas.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju353 av Johan Pehrson m.fl. (fp):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
8. Riksdagen beslutar om ändring av regeringensr&gt;
förslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligtr&gt;
uppställning:r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Anslag (tkr)    Regeringens förslag  Fp:sr&gt;
anslagsförändringarr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
4:6 Kriminalvården      4 472 939         + 100r&gt;
000r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju357 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om fler civilanställda för attr&gt;
avlasta polisen från administrativt arbete.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att förstärka resursernar&gt;
för att utveckla närpolisarbetet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att tillsätta 100 nyar&gt;
polistjänster som är specialinriktade på att bekämpar&gt;
narkotikabrott.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att öka utbildningstaktenr&gt;
av poliser för att uppnå 19 000 poliser år 2007.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att brottsskadeärendenar&gt;
skall handläggas inom tre månader.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om en förstärkning avr&gt;
polisen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att avskaffa den särskildar&gt;
ekobrottsmyndigheten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
19. Riksdagen beslutar att upphäva rättshjälpslagenr&gt;
(1996:1619) så att den allmänna rättshjälpen återställsr&gt;
till vad som gällde före den 1 december 1997.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
29. Riksdagen beslutar om ändring av regeringensr&gt;
förslag under utgiftsområde 4. Rättsväsendet enligtr&gt;
uppställning:r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
Anslag (tkr)     Fp:sr&gt;
Regeringensr&gt;
anslagsförändringarr&gt;
förslagr&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
4:1   13 559 801   +250 000r&gt;
Polisorganisationenr&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
4:2 Säkerhetspolisen 547 409    -20 000r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
4:3      788 314   +100 000r&gt;
Åklagarorganisationenr&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
4:4      321 640   -120 000r&gt;
Ekobrottsmyndighetenr&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
4:5   Domstolsväsendet   3 667 435   +100 000r&gt;
m.m.r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
4:6 Kriminalvården 4 472 939   +100 000r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
4:7 Brottsförebyggande      60 993     -5 000r&gt;
rådetr&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
4:8      213 648    +10 000r&gt;
Rättsmedicinalverketr&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
4:10      19 093    +20 000r&gt;
Brottsoffermyndighetenr&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
4:12     827 664    +60 000r&gt;
Rättshjälpskostnaderr&gt;
m.m.r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
4:15 Bidrag tillr&gt;
brottsföre-byggander&gt;
arbete     7 200     +3 000r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
Summa utgiftsområdet    24 584 790   +498 000r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju370 av Beatrice Ask m.fl. (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr&gt;
anförs till anslag 4:1 Polisorganisationen för budgetåretr&gt;
2003 14 261 801 000 kr.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr&gt;
anförs till anslag 4:2 Säkerhetspolisen för budgetåret 2003r&gt;
567 409 000 kr.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr&gt;
anförs till anslag 4:3 Åklagarorganisationen för budgetåretr&gt;
2003 818 314 000 kr.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr&gt;
anförs till anslag 4:5 Domstolsväsendet för budgetåret 2003r&gt;
3 748 935 000 kr.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr&gt;
anförs till anslag 4:6 Kriminalvården för budgetåret 2003 4r&gt;
587 937 000 kr.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr&gt;
anförs till anslag 4:7 BRÅ för budgetåret 2003 55 993 000r&gt;
kr.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
7. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr&gt;
anförs till anslag 4:10 Brottsoffermyndigheten 22 093 000r&gt;
kr.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju373 av Johan Linander m.fl. (c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållander&gt;
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 4r&gt;
Rättsväsendet enligt följande uppställning:r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
Anslag (tkr)      Regeringensr&gt;
Anslagsförändringarr&gt;
förslagr&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
4:1    13 559 801    800 000r&gt;
Polisorganisationenr&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
4:3       788 314     30 000r&gt;
Åklagarorganisationenr&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
4:4       321 640    -30 000r&gt;
Ekobrottsmyndighetenr&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
4:6 Kriminalvården  4 472 939    200 000r&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
4:10       19 093  500r&gt;
Brottsoffermyndighetenr&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
Summa       för    24 584 790  1 000 500r&gt;
utgiftsområdetr&gt;
-----------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om stärkt rättsväsende.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:A315 av Anders G Högmark m.fl. (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att öka antaletr&gt;
poliser.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju201 av Elizabeth Nyström och Ulf Sjöstenr&gt;
(m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om ytterligare enr&gt;
polishögskola.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att en ny polishögskolar&gt;
skall lokaliseras till Borås.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju203 av Rolf Gunnarsson (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om inrättandet av en polishögskola ir&gt;
Falun/Borlänge.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju204 av Sten Tolgfors (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om polisbristen i Örebror&gt;
län.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
6. Riksdagen begär att regeringen utrederr&gt;
förutsättningarna för inrättandet av en fjärder&gt;
polishögskola i Örebro.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju209 av Rigmor Stenmark (c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att medel för polisväsendetr&gt;
i Uppsala tillförs så att verksamheten kan bedrivas på ettr&gt;
för medborgarna bra sätt.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju223 av Gunilla Tjernberg (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om att rekryteringen av poliser tillr&gt;
glesbygdsområdena måste säkerställas.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju238 av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr&gt;
(m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om en polishögskola förlagd tillr&gt;
västra Sverige.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju240 av Sonja Fransson m.fl. (s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om etablering av en polishögskola ir&gt;
Borås.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju243 av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr&gt;
(m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om tillsättande av en utredning förr&gt;
att omorganisera det svenska polisväsendet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju252 av Birgitta Carlsson (c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om att en ny polisutbildning börr&gt;
förläggas till Skövde.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju258 av Johan Linander m.fl. (c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att det vid fördelningen avr&gt;
polisresurser även tas hänsyn till glesbygdensr&gt;
förhållanden.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om en förkortad utryckningstidr&gt;
för polisen på landsbygden.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om närpolisens betydelse motr&gt;
vardagsbrottsligheten, mot de där förekommander&gt;
ordningsproblemen samt i synnerhet mot vålds- ochr&gt;
narkotikabrott.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att närpolisverksamhetenr&gt;
skall bli den naturliga basen för all polisverksamhet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att inrätta ytterligare enr&gt;
fjärde polishögskola i närheten av någon befintlig högskolar&gt;
eller universitet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om vikten av fler poliser medr&gt;
invandrarbakgrund.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att bredda kompetensen ir&gt;
antagningsförfarandet till polisutbildningen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att öka möjligheter förr&gt;
polisen att göra karriär inom sitt yrke.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om behovet av flerr&gt;
ledarskapskurser inom polisen för att skapa ett ledarskapr&gt;
som utmärks av öppenhet och delaktighet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att kvalitetssäkra polisensr&gt;
brottsutredningsverksamhet för att slå vakt omr&gt;
rättssäkerheten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs angående ökade möjligheter förr&gt;
polisen att på lokal nivå disponera över budgetmedel.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju261 av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr&gt;
(m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att Polismyndigheten ir&gt;
Västra Götaland skall kompenseras för de merkostnader somr&gt;
uppstod i samband med säkerhetsarrangemangen vidr&gt;
regeringens EU-möte ir&gt;
Göteborg i juni 2001.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju274 av Cecilia Wikström (fp):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om att den lokala polismyndigheten ir&gt;
respektive län skall få ett ökat inflytande vid antagningenr&gt;
av polisaspiranter till landets polishögskolor.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju276 av Runar Patriksson (fp):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad som i motionen anförs om polisverksamheten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad som i motionen anförs om startandet av enr&gt;
polisutbildning i Karlstad.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju281 av Beatrice Ask m.fl. (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om specialiserader&gt;
narkotikaenheter.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om förstärkningar av polis ochr&gt;
tull.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju304 av Peter Danielsson (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om att förlägga den fjärder&gt;
polishögskolan till Hässleholm.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju319 av Jörgen Johansson (c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om behovet av en översyn avr&gt;
organisationen av svensk polis för att trygga den polisiärar&gt;
kompetensen i landets alla bygder.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju324 av Göran Magnusson (s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som i motionen anförs om ansvaret för polisrekryteringr&gt;
till alla distrikt i hela landet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju329 av Beatrice Ask m.fl. (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om ökad samverkan mellanr&gt;
Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att förändrar&gt;
polisutbildningen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten attr&gt;
förbättra vidareutbildningen inom polisen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om karriärplan ochr&gt;
chefsutbildning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
6. Riksdagen beslutar om att en kortare utbildning förr&gt;
sökande med specialistkompetens skall utformas inkluderander&gt;
polismans befogenhet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju333 av Inger Lundberg m.fl. (s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om lokalisering av en kommander&gt;
polishögskola till Örebro.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju337 av Raimo Pärssinen och Per-Olof Svenssonr&gt;
(s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som i motionen anförs om att underlätta rekrytering avr&gt;
poliser till hela landet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju345 av Tommy Ternemar m.fl. (s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om polisutbildning på distans.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju347 av Owe Hellberg (v):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om att utreda placeringen av en nyr&gt;
polishögskola i Gävleborgs län.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju350 av Claes Västerteg och Annika Qarlssonr&gt;
(c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om att inrätta en polishögskola ir&gt;
Borås.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om vikten av ökad status ochr&gt;
karriärmöjligheter samt behovet av specialkompetens inomr&gt;
hela polisväsendet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om mindre byråkrati, tydligar&gt;
mål, ledarskap och ledningsfunktion inom polisen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju374 av Agneta Lundberg och Kerstinr&gt;
Kristiansson Karlstedt (s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som i motionen anförs om närpolis i glesbygd.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju383 av Karl Gustav Abramsson och Carinr&gt;
Lundberg (s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om behovet av rättvisare fördelningr&gt;
av resurser till polisen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju386 av Birgitta Ahlqvist (s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om insatser mot rattfylleri.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
32. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att Rikspolisstyrelsenr&gt;
aktivt fortsätter sitt arbete för att öka rekryteringen avr&gt;
personer med utländsk bakgrund och då särskilt kvinnor tillr&gt;
utbildningr&gt;
och anställningar inom polisväsendet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad som i motionen anförs om polisens organisationr&gt;
för insatser mot langning och annan illegalr&gt;
droghantering.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:T378 av Margareta Andersson och Annikar&gt;
Qarlsson (c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om ökade resurser för polisensr&gt;
alkoholövervakning i trafiken.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:T379 av Yvonne Ångström (fp):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om utbildning avr&gt;
polisaspiranter i körkortsmedicin.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening  vad  i  motionen anförs om vikten av attr&gt;
trafikpolisen, genom att i större grad använda tillgängligr&gt;
teknik för hastighetsövervakning, kan frigöra ytterligarer&gt;
resurser till andrar&gt;
viktiga uppgifter.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.r&gt;
(m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för attr&gt;
öka rättssäkerheten i Stockholmsregionen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om behovet av fler poliser ir&gt;
Stockholms län.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen  anförs  om  att  ge  polisen ir&gt;
Stockholms län resurser för att omgående kunna anställa 500r&gt;
tjänstemän, som kan ta över administrativa uppgifter frånr&gt;
polisutbildader&gt;
tjänstemän.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Åklagarväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju249 av Johan Linander m.fl. (c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att kortar&gt;
handläggningstiderna.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om ett snabbare förfarande ir&gt;
fråga om mängdbrottsärenden.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om gemensammar&gt;
ärendehanteringssystem för rättsväsendet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att åklagarna skall övertar&gt;
vissa administrativa uppgifter från domstolarna.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
30. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr&gt;
om en kommitté som skall utreda vilka konsekvenser denr&gt;
pågående centraliseringen av åklagarväsendet fått.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju340 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
6. Riksdagen begär att regeringen utreder och läggerr&gt;
fram förslag i syfte att förändra Ekobrottsmyndighetensr&gt;
ansvarsområde i enlighet med vad i motionen anförs.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr&gt;
till ändring av lagstiftningen så att Ekobrottsmyndighetenr&gt;
tillåts skapa ett eget spanings- ochr&gt;
underrättelseregister.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:K379 av Bo Lundgren m.fl. (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
16. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr&gt;
om avskaffande av Domstolsverket och inrättandet av enr&gt;
domstyrelse i enlighet med vad som anförs i motionen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om utnämningen av högrer&gt;
domare.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju202 av Rolf Gunnarsson (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om ersättningen till nämndemän.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju209 av Rigmor Stenmark (c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att Tierps tingsrättsr&gt;
verksamhetsområde utökas.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att betydelsen avr&gt;
notarietjänstgöring hos mindre tingsrätterr&gt;
uppmärksammas.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju224 av Annelie Enochson (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att kunskapscentrumr&gt;
inrättas för hjälp till barn som utsatts för brott ellerr&gt;
försummelse och att dessa centrum har ett samordningsansvarr&gt;
och tillgång tillr&gt;
juridisk och psykologisk kompetens.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att behovet av en särskildr&gt;
barndomstol utreds.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju226 av Carina Hägg (s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om behovet av en lagstiftning om attr&gt;
rättshjälpsbiträde som företräder barn skall ha speciellr&gt;
barnkompetens.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju229 av Yvonne Ångström (fp):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om vikten av att behålla Lyckseler&gt;
tingsrätt och behovet av ökade resurser till dessr&gt;
verksamhet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju232 av Yvonne Andersson och Sven Brusr&gt;
(kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att skapa ett nationelltr&gt;
resurscentrum för brottsbekämpning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att ett nationelltr&gt;
resurscentrum för brottsbekämpning blir lokaliserat tillr&gt;
Linköping-Norrköpingsregionen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju235 av Sven Brus och Yvonne Anderssonr&gt;
(kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om villkor och ersättningarr&gt;
för uppdraget som nämndeman.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju236 av Bo Lundgren m.fl. (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om ett mer självständigtr&gt;
domstolsväsende.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju246 av Kerstin Lundgren (c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om kravet på en förnyad ochr&gt;
opartisk översyn av Stockholms tingsrätt.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att inte slå sammanr&gt;
tingsrätter i Stockholmsregionen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om kompletterande uppdrag attr&gt;
följa upp och utvärdera beslutade och genomfördar&gt;
sammanläggningar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju249 av Johan Linander m.fl. (c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om breddad samverkan mellanr&gt;
rättsväsendets myndigheter.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att bibehålla enr&gt;
decentraliserad tingsrättsorganisation.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att förändringar avr&gt;
domstolsorganisationen skall beslutas av riksdagen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att lägga nedr&gt;
Domstolsverket och decentralisera dess verksamhet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju271 av Henrik S Järrel (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag omr&gt;
att de s.k. special- och partssammansatta domstolarna skallr&gt;
upphöra och deras mål och ärenden införlivas i det allmännar&gt;
domstolsväsendet enligt vad i motionen anförs.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju275 av Gunilla Tjernberg (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om att uppdra åt Domstolsverket attr&gt;
beakta vad i motionen anförs om Lycksele tingsrätt.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju297 av Krister Örnfjäder m.fl. (s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om att förbättra situationen förr&gt;
vittnen i domstol.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju308 av Ingemar Vänerlöv (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om att Strömstads tingsrätt bör varar&gt;
kvar som en självständig domstol.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju309 av Ingemar Vänerlöv (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om att Vänersborgs och Trollhättansr&gt;
tingsrätter bör vara kvar som självständiga domstolar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju313 av Birgitta Carlsson och Lena Ekr&gt;
(c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att grundarvodet förr&gt;
nämndemän måste höjas.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om större rättvisa vad gällerr&gt;
reseersättning till nämndemän.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju323 av Birgitta Ahlqvist och Carina Häggr&gt;
(s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om beredningsförfarandet vidr&gt;
tillsättning av högre domare.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju331 av Hans Hoff och Sven-Erik Österbergr&gt;
(s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om en samlad strategi för att ökar&gt;
barnens rättssäkerhet i samhället.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju336 av Sinikka Bohlin (s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om hyresnämnder.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju339 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att sammanlägga de allmännar&gt;
domstolarna med förvaltningsdomstolarna.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen begär att regeringen utrederr&gt;
huvudmannaskapet för domstolarna i syfte att ge riksdagenr&gt;
rätt att fastställa domstolsorganisationen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att inga beslut omr&gt;
nedläggning av tingsrätter skall fattas innan utredningenr&gt;
kommit med sitt förslag.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om nämndemännensr&gt;
situation.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att rätten vid domstol somr&gt;
dömer i mål som rör miljöbrott ges adekvat utbildning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att höja kompetensen hosr&gt;
dem som handlägger ärenden som berör barn som utsatts förr&gt;
sexuella övergrepp.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju358 av Sofia Larsen (c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att varje förändring avr&gt;
domstolsorganisationen bör föregås av ettr&gt;
riksdagsbeslut.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att bevara den nuvarander&gt;
tingsrättsorganisationen i Örebro län.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju359 av Agneta Lundberg och Kerstinr&gt;
Kristiansson Karlstedt (s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om att uppmärksamma utbildning avr&gt;
nämndemän.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju361 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr&gt;
om specialkompetens som krav för de personalgrupper inomr&gt;
polis och domstolar som skall arbeta med förhör av utsattar&gt;
barn.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att tingsrättslokalernasr&gt;
väntrum skall vara så utformade att vittne, vittnesstöd ochr&gt;
brottsoffer inte behöver sitta i samma väntrum somr&gt;
gärningsman.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att vittnesstöd skallr&gt;
finnas vid alla tingsrätter och hovrätter inom enr&gt;
treårsperiod.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att utbildningsinsatserr&gt;
vidtas för dem som går in i vittnesstödsverksamheten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om behovet av ökad samordningr&gt;
mellan rättssamhällets olika myndigheter.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om organisation och samordningr&gt;
inom domstolsväsendet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om vittnesbiträden.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om tillsättning av de högstar&gt;
domartjänsterna efter öppet ansökningsförfarande.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om ett nytt system förr&gt;
nämndemän.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
26. Riksdagen begär att regeringen låter utredar&gt;
åtgärder, arbetsmetoder och kompetens i etniska frågorr&gt;
under polisutredningar och rättsprocesser.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju369 av Beatrice Ask m.fl. (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr&gt;
rörande förbättrade ersättningar för vittnen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju392 av Nikos Papadopoulos och Paavo Valliusr&gt;
(s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om aktiv kvotering av nämndemän m.fl.r&gt;
med invandrarbakgrund.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:L277 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om kompetensen för bl.a.r&gt;
skola, socialtjänst och rättsväsende i frågan omr&gt;
barnäktenskap och tvångsäktenskap.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om kontinuerlig utbildning avr&gt;
åklagare, domare och nämndemän.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om fortsatta ansträngningarr&gt;
för att öka rekryteringen av medarbetare med utländskr&gt;
bakgrund inom åklagar- och domstolsväsendet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
30. Riksdagen begär att regeringen tillsätter enr&gt;
utredning i syfte att klarlägga om personer med utländskr&gt;
bakgrund döms hårdare än andra vid jämförbara brott.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om behov av åtgärder inomr&gt;
kriminalvården för att de intagna skall bemötas på ettr&gt;
värdigt sätt.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att vidareutbildning ochr&gt;
handledning i kulturkompetens skall vara givna inslag ir&gt;
polisens verksamhet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att nämndemän av båda könenr&gt;
bör finnas företrädda vid vårdnadstvister.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Bo238 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.r&gt;
(m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
13. Riksdagen beslutar att avskaffa hyresnämnden.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Kriminalvårdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju258 av Johan Linander m.fl. (c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om vikten av att samtligar&gt;
vårdare inom kriminalvården kontinuerligt fårr&gt;
vidareutbildningr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att omfattningen avr&gt;
kontrollåtgärder  för  att  minska  narkotika  och alkoholr&gt;
inom anstalterna måste öka genom bl.a. flerr&gt;
urinprovtagningar och grundligar&gt;
visitationer samt ökat antal narkotikahundar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju264 av Alice Åström m.fl. (v):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening att det fortsatta arbetet med narkotikaproblematikenr&gt;
inom kriminalvården skall inriktas på ökader&gt;
behandlingsinsatser.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening att situationen när det gäller narkotika på häkten,r&gt;
avgiftningssituationer, personalens kompetens  och  der&gt;
intagnas tillgång till sjukvård skall uppmärksammas ir&gt;
enlighet med vad ir&gt;
motionen anförs.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju286 av Torsten Lindström (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om att den nya kriminalvårdsanstaltr&gt;
som planeras bör placeras i Västmanlands län.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju315 av Håkan Juholt m.fl. (s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om åtgärder för att skapa drogfriar&gt;
fängelser.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju327 av Laila Bjurling och Reynoldhr&gt;
Furustrand (s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som i motionen anförs om att Eskilstuna skallr&gt;
prioriteras vid tilldelning av häktesplatser.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju343 av Fredrik Olovsson (s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som i motionen anförs om lokalisering av en eventuellr&gt;
ny kriminalvårdsanläggning i Mälardalen till västrar&gt;
Sörmland.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju344 av Billy Gustafsson (s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad som i motionen anförs om lokalisering av en nyr&gt;
kriminalvårdsanstalt till Norrköpings kommun.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju349 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att förbättra och förlängar&gt;
utbildningen av de anställda inom kriminalvården.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att ökar&gt;
rekryteringen av unga medarbetare till kriminalvården.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att kriminalvården måster&gt;
kunna erbjuda utvecklingsmöjligheter så att ambitionen attr&gt;
bli kvar inom yrket ökar.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om väl fungerander&gt;
motivationsavdelningar med kognitiva program.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att införar&gt;
trestegsanstalter med motivations- ochr&gt;
behandlingsplatser.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
12. Riksdagen begär att regeringen ser överr&gt;
lekmannaarvodet enligt vad i motionen anförs.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om drogfria anstalter.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att införa generella reglerr&gt;
för övervakade besök för dem som dömts till fängelse förr&gt;
narkotikabrott i 2-3 månader.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att drogtester bör användasr&gt;
i större utsträckning vid misstanke om missbruk.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att omedelbart åtgärdar&gt;
situationen på landets häkten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju353 av Johan Pehrson m.fl. (fp):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om utbyggnad avr&gt;
kriminalvårdens kapacitet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om narkotikafriar&gt;
anstalter.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju357 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att utöka antaletr&gt;
arrestantvakter, arrestlokaler och häktesplatser.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju377 av Göran Lindblad (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om drogfria fängelser.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad som i motionen anförs om narkotikafriar&gt;
fängelser.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:N308 av Jörgen Johansson (c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om etablering av nytt fängelser&gt;
till Västmanlands län.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Brottsförebyggande rådetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju236 av Bo Lundgren m.fl. (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om statens huvudansvar förr&gt;
skyddet av utsatta företag och arbetsplatser.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju249 av Johan Linander m.fl. (c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om utanförskap och segregationr&gt;
som grund för brottsbekämpning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att brottsförebyggander&gt;
aspekter alltid bör tas med i såväl planering avr&gt;
bostadsområden som samhällsplanering i övrigt.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om statlig hjälp till der&gt;
ideella organisationerna i deras arbete medr&gt;
brottsförebyggande arbete.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju362 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att utveckla den svenskar&gt;
forskningen om ekonomisk brottslighet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju366 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda hurr&gt;
medlen till brottsförebyggande arbete skall fördelas.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att ta till vara denr&gt;
kunskap som finns i form av statistik om brottsstrukturerr&gt;
för att stimulera till ett problemorienterat tänkande.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Brottsoffermyndighetenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju222 av Annelie Enochson (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om att inrätta en tjänst somr&gt;
brottsofferombudsman.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju272 av Jan-Evert Rådhström och Cristinar&gt;
Husmark Pehrsson (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om ändringar i brottsskadelagen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju280 av Beatrice Ask m.fl. (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om tillskott tillr&gt;
Brottsofferfonden genom avdrag på de intagnasr&gt;
dagersättning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju322 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmarkr&gt;
(c):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om ett större samhälleligt stöd tillr&gt;
brottsoffer.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
14. Riksdagen begär av regeringen en utredningr&gt;
angående statens möjlighet att förskottera skadestånd tillr&gt;
brottsoffret.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om resurser till brottsoffrenr&gt;
i förhållande till forskningsverksamheten.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju369 av Beatrice Ask m.fl. (m):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om stödcentrum för ungar&gt;
brottsoffer.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om att en andel av de intagnasr&gt;
ersättning skall gå till Brottsofferfonden.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Rättshjälpkostnaderr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju234 av Johan Pehrson m.fl. (fp):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr&gt;
mening vad i motionen anförs om målsägandebiträdensr&gt;
villkor.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju278 av Gudrun Schyman m.fl. (v):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
5. Riksdagen begär att regeringen tillsätter enr&gt;
utredning för att utvärdera effekterna av inskränkningarnar&gt;
i rätten till offentlig försvarare och frånvaron avr&gt;
lagstadgad rätt till tolk i brottmål.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
6. Riksdagen begär att regeringen tillsätter enr&gt;
parlamentarisk utredning för att utvärdera 1997 årsr&gt;
ändringar i rättshjälpslagen i enlighet med vad som anförsr&gt;
i motionen.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju391 av Christina Axelsson m.fl. (s):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad ir&gt;
motionen anförs om förtydligande avr&gt;
rättshjälpslagstiftningen så att barn ges lika rätt tillr&gt;
rättshjälp.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:T233 av Barbro Feltzing (mp):r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr&gt;
vad i motionen anförs om rättshjälp vid whiplashskador.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Motionerna i nummerföljdr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
I det följande redovisas de i betänkandet behandlader&gt;
motionsyrkandena i nummerföljd.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju201  av Elizabeth Nyström och Ulf Sjöstenr&gt;
(m)r&gt;
yrk. 1, 2r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju202      av Rolf Gunnarsson (m)r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju203      av Rolf Gunnarsson (m)r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju204      av Sten Tolgfors (m)r&gt;
yrk. 1, 3-5r&gt;
utgiftsramenr&gt;
yrk. 2, 6r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju209      av Rigmor Stenmark (c)r&gt;
yrk. 1r&gt;
polisväsendetr&gt;
yrk. 2, 3r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju214      av Sten Tolgfors (m)r&gt;
yrk. 1r&gt;
utgiftsramenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju215      av Sofia Larsen och Claes Västertegr&gt;
(c)r&gt;
yrk. 2r&gt;
utgiftsramenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju222      av Annelie Enochson (kd)r&gt;
Brottsoffermyndighetenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju223      av Gunilla Tjernberg (kd)r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju224      av Annelie Enochson (kd)r&gt;
yrk. 1, 2r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju225      av Rolf Gunnarsson (m)r&gt;
utgiftsramenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju226      av Carina Hägg (s)r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju229      av Yvonne Ångström (fp)r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju232      av Yvonne Andersson och Sven Brusr&gt;
(kd)r&gt;
yrk. 1, 2r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju234      av Johan Pehrson m.fl. (fp)r&gt;
yrk. 15r&gt;
rättshjälpskostnaderr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju235      av Sven Brus och Yvonne Anderssonr&gt;
(kd)r&gt;
yrk. 1r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju236      av Bo Lundgren m.fl. (m)r&gt;
yrk. 5r&gt;
utgiftsramenr&gt;
yrk. 13r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
yrk. 4r&gt;
Brottsförebyggande rådetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju238      av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr&gt;
(m)r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju240      av Sonja Fransson m.fl. (s)r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju243      av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr&gt;
(m)r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju246      av Kerstin Lundgren (c)r&gt;
yrk. 1-3r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju249  av Johan Linander m.fl. (c)r&gt;
yrk. 2, 31-33r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
yrk. 1, 3, 4, 29, 30r&gt;
åklagarväsendetr&gt;
yrk. 18, 23, 26r&gt;
Brottsförebyggande rådetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju252      av Birgitta Carlsson (c)r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju258      av Johan Linander m.fl. (c)r&gt;
yrk. 12, 17r&gt;
utgiftsramenr&gt;
yrk. 2-9, 11, 14, 15r&gt;
polisväsendetr&gt;
yrk. 19, 24r&gt;
kriminalvårdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju261      av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr&gt;
(m)r&gt;
yrk. 1r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju264      av Alice Åström m.fl. (v)r&gt;
yrk. 1, 2r&gt;
kriminalvårdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju271      av Henrik S Järrel (m)r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju272      av Jan-Evert Rådhström och Cristinar&gt;
Husmark Pehrsson (m)r&gt;
Brottsoffermyndighetenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju274  av Cecilia Wikström (fp)r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju275  av Gunilla Tjernberg (kd)r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju276      av Runar Patriksson (fp)r&gt;
yrk. 1, 2r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju278      av Gudrun Schyman m.fl. (v)r&gt;
yrk. 5, 6r&gt;
rättshjälpskostnaderr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju280      av Beatrice Ask m.fl. (m)r&gt;
yrk. 1r&gt;
Brottsoffermyndighetenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju281  av Beatrice Ask m.fl. (m)r&gt;
yrk. 12, 13r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju286  av Torsten Lindström (kd)r&gt;
kriminalvårdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju297  av Krister Örnfjäder m.fl. (s)r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju303      av Peter Danielsson (m)r&gt;
utgiftsramenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju304      av Peter Danielsson (m)r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju308      av Ingemar Vänerlöv (kd)r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju309      av Ingemar Vänerlöv (kd)r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju313      av Birgitta Carlsson och Lena Ekr&gt;
(c)r&gt;
yrk. 1, 2r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju315      av Håkan Juholt m.fl. (s)r&gt;
kriminalvårdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju316      av Viviann Gerdin (c)r&gt;
yrk. 1, 2r&gt;
utgiftsramenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju319      av Jörgen Johansson (c)r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju322      av Birgitta Carlsson och Rigmorr&gt;
Stenmark (c)r&gt;
Brottsoffermyndighetenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju323      av Birgitta Ahlqvist och Carina Häggr&gt;
(s)r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju324      av Göran Magnusson (s)r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju327      av Laila Bjurling och Reynoldhr&gt;
Furustrand (s)r&gt;
kriminalvårdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju329      av Beatrice Ask m.fl. (m)r&gt;
yrk. 1, 7r&gt;
utgiftsramenr&gt;
yrk. 2-6r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju331      av Hans Hoff och Sven-Erik Österbergr&gt;
(s)r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju333      av Inger Lundberg m.fl. (s)r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju336      av Sinikka Bohlin (s)r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju337      av Raimo Pärssinen och Per-Olofr&gt;
Svensson   (s)r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju339      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r&gt;
yrk. 1-6r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju340  av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r&gt;
yrk. 1-4, 7, 10r&gt;
utgiftsramenr&gt;
yrk. 6, 8r&gt;
åklagarväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju343      av Fredrik Olovsson (s)r&gt;
kriminalvårdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju344      av Billy Gustafsson (s)r&gt;
kriminalvårdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju345      av Tommy Ternemar m.fl. (s)r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju346      av Alf Svensson m.fl. (kd)r&gt;
utgiftsramenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju347      av Owe Hellberg (v)r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju349      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r&gt;
yrk. 23r&gt;
utgiftsramenr&gt;
yrk. 7-12, 15-17, 28r&gt;
kriminalvårdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju350      av Claes Västerteg och Annika Qarlssonr&gt;
(c)r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju351      av Mikael Oscarsson (kd)r&gt;
utgiftsramenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju353      av Johan Pehrson m.fl. (fp)r&gt;
yrk. 8r&gt;
utgiftsramenr&gt;
yrk. 3, 4r&gt;
kriminalvårdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju357      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r&gt;
yrk. 3, 5, 6, 17r&gt;
utgiftsramenr&gt;
yrk. 4r&gt;
kriminalvårdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju358      av Sofia Larsen (c)r&gt;
yrk. 1, 2r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju359      av Agneta Lundberg och Kerstinr&gt;
Kristiansson Karlstedt (s)r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju361      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r&gt;
yrk. 4r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju362      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r&gt;
yrk. 2r&gt;
Brottsförebyggande rådetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju363      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r&gt;
yrk. 16r&gt;
utgiftsramenr&gt;
yrk. 19-21r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
yrk. 14, 15r&gt;
Brottsoffermyndighetenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju364      av Lars Leijonborg m.fl. (fp)r&gt;
yrk. 3, 11, 19, 29r&gt;
utgiftsramenr&gt;
yrk. 4, 5r&gt;
polisväsendetr&gt;
yrk. 2, 12, 13, 15, 16, 26r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju366      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r&gt;
yrk. 2, 3r&gt;
Brottsförebyggande rådetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju369      av Beatrice Ask m.fl. (m)r&gt;
yrk. 4r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
yrk. 2, 7r&gt;
Brottsoffermyndighetenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju370      av Beatrice Ask m.fl. (m)r&gt;
yrk. 1-7r&gt;
utgiftsramenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju373      av Johan Linander m.fl. (c)r&gt;
utgiftsramenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju374      av Agneta Lundberg och Kerstinr&gt;
Kristiansson Karlstedt (s)r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju377      av Göran Lindblad (m)r&gt;
kriminalvårdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju383      av Karl Gustav Abramsson och Carinr&gt;
Lundberg (s)r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju386      av Birgitta Ahlqvist (s)r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju391      av Christina Axelsson m.fl. (s)r&gt;
rättshjälpskostnaderr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Ju392      av Nikos Papadopoulos och Paavo Valliusr&gt;
(s)r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:K379       av Bo Lundgren m.fl. (m)r&gt;
yrk. 16, 17r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Fi232      av Lars Leijonborg m.fl. (fp)r&gt;
yrk. 11r&gt;
utgiftsramenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:L277       av Tasso Stafilidis m.fl. (v)r&gt;
yrk. 2r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Sf214      av Birgitta Carlsson m.fl. (c)r&gt;
yrk. 10r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Sf336      av Gudrun Schyman m.fl. (v)r&gt;
yrk. 32r&gt;
polisväsendetr&gt;
yrk. 29-31, 33r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:So442      av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)r&gt;
yrk. 5r&gt;
polisväsendetr&gt;
yrk. 4r&gt;
kriminalvårdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:T233       av Barbro Feltzing (mp)r&gt;
yrk. 3r&gt;
rättshjälpskostnaderr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:T378       av Margareta Andersson och Annikar&gt;
Qarlsson (c)r&gt;
yrk. 1r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:T379       av Yvonne Ångström (fp)r&gt;
yrk. 4r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:T466       av Sven Bergström m.fl. (c)r&gt;
yrk. 41r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:N305       av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.r&gt;
(m)r&gt;
yrk. 8r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:N308       av Jörgen Johansson (c)r&gt;
yrk. 2r&gt;
kriminalvårdenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:N392       av Maria Larsson m.fl. (kd)r&gt;
yrk. 5r&gt;
utgiftsramenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:N397    av Martin Andreasson m.fl. (fp)r&gt;
yrk. 19, 20r&gt;
polisväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:A242       av Annelie Enochson m.fl. (kd)r&gt;
yrk. 31r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:A315       av Anders G Högmark m.fl. (m)r&gt;
yrk. 7r&gt;
utgiftsramenr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
2002/03:Bo238    av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.r&gt;
(m)r&gt;
yrk. 13r&gt;
domstolsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;&lt;/pre&gt;&lt;pre&gt;
Bilaga 2r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Regeringens lagförslagr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagenr&gt;
(2001:25)r&gt;
om försöksverksamhet med videokonferens i allmänr&gt;
förvaltningsdomstolr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Härigenom föreskrivs att lagen (2001:25) omr&gt;
försöksverksamhet med videokonferens i allmänr&gt;
förvaltningsdomstol, som gäller till och med den 31 marsr&gt;
2003, skall fortsätta att gälla till och med den 31r&gt;
december 2004.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Bilaga 3r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Sammanställning av förslag till anslag för år 2003r&gt;
inom utgiftsområde 4  Rättsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Belopp i 1 000-tal kronorr&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
-----------------------------------------------r&gt;
Anslag         Anslags-r&gt;
Regeringens    Ändringar  i regeringens förslagr&gt;
r&gt;
r&gt;
typ       förslag (m)       (fp)r&gt;
(kd)        (c)r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------r&gt;
4:1  Polisorganisationen    (ram)      13r&gt;
559 801   +702 000  +250 000  +350 000  +800 000r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------r&gt;
4:2  Säkerhetspolisen       (ram)r&gt;
547 409   +20 000   -20 000r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------r&gt;
4:3  Åklagarorganisationen  (ram)r&gt;
788 314   +30 000   +100 000  +50 000   +30 000r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------r&gt;
4:4  Ekobrottsmyndigheten   (ram)r&gt;
321 640       -120 000      -30 000r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------r&gt;
4:5  Domstolsväsendet m.m.  (ram)  3r&gt;
667 435   +81 500   +100 000  +160 000r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------r&gt;
4:6  Kriminalvården   (ram)  4r&gt;
472 939   +114 998  +100 000  +87 000   +200 000r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------r&gt;
4:7  Brottsförebyggande rådet     (ram)r&gt;
60 993    -5 000    -5 000r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------r&gt;
4:8  Rättsmedicinalverket   (ram)r&gt;
213 648       +10 000r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------r&gt;
4:9  Gentekniknämnden       (ram)r&gt;
2 929r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------r&gt;
4:10  Brottsoffermyndigheten      (ram)r&gt;
19 093    +3 000    +20 000   +3 000r&gt;
+500r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------r&gt;
4:11  Ersättning för skador på grund av (ram)r&gt;
brott      73 978r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------r&gt;
4:12  Rättshjälpskostnader m.m.   (ram)r&gt;
827 664       +60 000r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------r&gt;
4:13  Kostnader för vissa   (ram)r&gt;
skaderegleringar m.m.        15 291r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------r&gt;
4:14  Avgifter till vissa   (ram)r&gt;
internationella sammanslutningar m.m.    6 456r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------r&gt;
4:15  Bidrag till brottsförebyggande    (ram)r&gt;
arbete           7 200   +3 000    +50 000r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------r&gt;
Summa          24        +1r&gt;
584 790   +946 498  +498 000  +700 000  000r&gt;
500r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
---------------------------------------------r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Bilaga 4r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 4r&gt;
Rättsväsendetr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Utskottets  förslag  överensstämmer  med  regeringensr&gt;
förslag till anslagsför-delning.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Moderata  samlingspartiet,  Folkpartiet  liberalerna,r&gt;
Kristdemokraterna  och  Centerpartiet redovisar  sinar&gt;
ställningstaganden i särskilda  yttranden  som fogatsr&gt;
till betänkandet.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
Verksamhetsområde        Utskottetsr&gt;
r&gt;
Ramanslag (1 000-tal kronor)      förslagr&gt;
r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
4:1  Polisorganisationen       13 559 801r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
4:2  Säkerhetspolisen       547 409r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
4:3  Åklagarorganisationen        788 314r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
4:4  Ekobrottsmyndigheten         321 640r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
4:5  Domstolsväsendet m.m.      3 667 435r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
4:6  Kriminalvården       4 472 939r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
4:7  Brottsförebyggande rådet      60 993r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
4:8  Rättsmedicinalverket         213 648r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
4:9  Gentekniknämnden         2 929r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
4:10  Brottsoffermyndigheten       19 093r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
4:11  Ersättning för skador på grund av  73 978r&gt;
brottr&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
4:12  Rättshjälpskostnader m.m.   827 664r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
4:13  Kostnader för vissa skaderegleringar     15 291r&gt;
m.m.r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
4:14  Avgifter till vissa internationella       6 456r&gt;
sammanslutningar m.m.r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
4:15  Bidrag till brottsförebyggande arbete     7 200r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
Summa        24 584 790r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
----------------------------------------------------------r&gt;
--r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Bilaga 5r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Vissa av utskottet avstyrkta motionsyrkandenr&gt;
r&gt;
(punkt 1 i utskottets förslag tillr&gt;
riksdagsbeslut)r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
Motion      Motionärer        Yrkandenr&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Ju204av Sten Tolgfors (m)   1, 3-5r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Ju214av Sten Tolgfors (m)   1r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Ju215av Sofia Larsen och Claes    2r&gt;
Västerteg (c)r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Ju225av Rolf Gunnarsson (m)r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Ju236av Bo Lundgren m.fl. (m)     5r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Ju258av Johan Linander m.fl. (c)  12, 17r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Ju303av Peter Danielsson (m)r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Ju316av Vivann Gerdin (c)   1-2r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Ju329av Beatrice Ask m.fl. (m)    1, 7r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Ju340av  Ragnwi Marcelind m.fl.   1-4, 7,r&gt;
(kd)        10r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Ju346av Alf Svensson m.fl. (kd)r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Ju349av Ragnwi Marcelind m.fl.    23r&gt;
(kd)r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Ju351av Mikael Oscarsson (kd)r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Ju353av Johan Pehrson m.fl. (fp)  8r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Ju357av Ragnwi Marcelind m.fl.    3, 5-6,r&gt;
(kd)        17r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Ju363av Ragnwi Marcelind m.fl.    16r&gt;
(kd)r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Ju364av Lars Leijonborg m.fl.     3, 11,r&gt;
(fp)        19, 29r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Ju370av Beatrice Ask m.fl. (m)    1-7r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Ju373av Johan Linander m.fl. (c)r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:Fi232av Lars Leijonborg m.fl.     11r&gt;
(fp)r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:N392av Maria Larsson m.fl. (kd)   5r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
2002/03:A315av Anders G       7r&gt;
Högmark m.fl. (m)r&gt;
---------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Bilaga 6r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Måluppfyllelse i tingsrätt, hovrätt, länsrätt ochr&gt;
kammarrättr&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
Källa: Domstolsverketr&gt;
--------------------------------------------------r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
Domstolsslag/      Medianålder     Total balans1r&gt;
Andel balanserade mål    Andel balanserade målr&gt;
målkategori  avgjorda mål   äldre än 6 månader2r&gt;
äldre änr&gt;
(månader)          12 månader2r&gt;
--------------------------------------------------r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
MålResultatResultat  MålResultatr&gt;
MålResultatResultat    Mål  ResultatResultatr&gt;
2001  20003     2001      2001   20003       2001r&gt;
20003r&gt;
--------------------------------------------------r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
Tingsrätterr&gt;
--------------------------------------------------r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
- FT-mål    2,0    2,4    2,5  25%     29%    25%r&gt;
19%     18%    10%  6%      5%r&gt;
--------------------------------------------------r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
- Övriga tvistemålr&gt;
exkl. familjemål  4,0    4,4    4,6  65%     69%r&gt;
50%  54%     54%    30% 31%     31%r&gt;
--------------------------------------------------r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
- Brottmål exkl.  2,0    2,5    2,3  35%     39%r&gt;
35%  40%     36%    20% 20%     18%r&gt;
notariemålr&gt;
--------------------------------------------------r&gt;
--------------------------------------------------------r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;-------------------------------------------------------r&gt;
-------------------------------------r&gt;
Hovrätterr&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
-----------------------------------------r&gt;
- Tvistemål   5,0   6,7   7,0   70%    64%    55%r&gt;
56%     54%   25%     25%     25%r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
-----------------------------------------r&gt;
- Brottmål    3,0   3,2   3,3   40%    42%    35%r&gt;
36%     37%   10%      9%     10%r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
-----------------------------------------r&gt;
Länsrätterr&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
-----------------------------------------r&gt;
- Skattemål   6,0   9,1   9,8   85%    74%    55%r&gt;
62%     63%   35%     29%     33%r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
-----------------------------------------r&gt;
-       5,0   5,9   4,8   60%    59%    25%    41%r&gt;
36%   10%     10%     11%r&gt;
Socialförsäkringsmålr&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
-----------------------------------------r&gt;
Kammarrätterr&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
-----------------------------------------r&gt;
- Dispensfrågan ir&gt;
mål där       3,0   2,6   2,8     -      -      -r&gt;
- -     - - -r&gt;
prövnings-r&gt;
tillstånd krävsr&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
-----------------------------------------r&gt;
- Skattemål   6,0  19,0  16,3  150%   132%    70%r&gt;
73%     73%   45%     47%     46%r&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
-----------------------------------------r&gt;
-       4,0   6,6   8,8   75%    58%    50%    42%r&gt;
44%   25%     14%     15%r&gt;
Socialförsäkringsmålr&gt;
----------------------------------------------------r&gt;
-----------------------------------------r&gt;
1 Antal balanserade mål per målkategori vid 2001 årsr&gt;
utgång/genomsnittligt antal inkomna mål inomr&gt;
målkategorinr&gt;
r&gt;
under de senaste tre åren.r&gt;
r&gt;
2 Antal balanserade mål inom målkategorin vid 2001r&gt;
års utgång som är äldre än sex respektive tolvr&gt;
månader/totaltr&gt;
r&gt;
antal balanserade mål inom målkategorin vid 2001 årsr&gt;
utgång.r&gt;
r&gt;
r&gt;
3 Resultatet för 2000 är omräknat efter der&gt;
beräkningsgrunder som gäller för 2001.r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;
r&gt;&lt;/pre&gt;</html>
</dokument>
<dokutskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>1</punkt>
<rubrik>Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet</rubrik>
<forslag>Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 4 punkt 1 och avslår motionerna 2002/03:Fi232 yrkande 11, 2002/03:Ju204 yrkandena 1 och 3-5, 2002/03:Ju214 yrkande 1, 2002/03:Ju215 yrkande 2, 2002/03:Ju225, 2002/03:Ju236 yrkande 5, 2002/03:Ju258 yrkandena 12 och 17, 2002/03:Ju303, 2002/03:Ju316 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju329 yrkandena 1 och 7, 2002/03:Ju340 yrkandena 1-4, 7 och 10, 2002/03:Ju346, 2002/03:Ju349 yrkande 23, 2002/03:Ju351, 2002/03:Ju353 yrkande 8, 2002/03:Ju357 yrkandena 3, 5, 6 och 17, 2002/03:Ju363 yrkande 16, 2002/03:Ju364 yrkandena 3, 11, 19 och 29, 2002/03:Ju370 yrkandena 1-7, 2002/03:Ju373, 2002/03:N392 yrkande 5 och 2002/03:A315 yrkande 7.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>2</punkt>
<rubrik>Omorganisation av polisen</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju243.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>3</punkt>
<rubrik>Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju329 yrkande 2.
</forslag>
<beslutstyp>röstning</beslutstyp>
<motforslag_nummer>1</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"m"</motforslag_partier>
<votering_id>B1F6CDAE-08EE-11D7-AE34-000475504C4C</votering_id>
<votering_sammanfattning_html><table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 1 (m)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">133</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">50</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">19</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">43</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">30</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">25</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">16</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">266</td><td class="summa_nej">51</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">32</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>
</votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml>http://data.riksdagen.se/votering/B1F6CDAE-08EE-11D7-AE34-000475504C4C</votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>4</punkt>
<rubrik>Specialiserade narkotikaenheter</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju281 yrkandena 12 och 13 och 2002/03:So442 yrkande 5.
</forslag>
<beslutstyp>röstning</beslutstyp>
<motforslag_nummer>2</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"m","fp"</motforslag_partier>
<votering_id>B1F6CDB0-08EE-11D7-AE34-000475504C4C</votering_id>
<votering_sammanfattning_html><table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 2 (m, fp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">133</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">50</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">19</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">44</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">30</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">25</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">16</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">223</td><td class="summa_nej">94</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">32</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>
</votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml>http://data.riksdagen.se/votering/B1F6CDB0-08EE-11D7-AE34-000475504C4C</votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>5</punkt>
<rubrik>Närpolisen</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju258 yrkandena 4, 5, 14 och 15.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>6</punkt>
<rubrik>Polisutbildningen</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju329 yrkandena 3 och 6.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>7</punkt>
<rubrik>Polisutbildning på distans</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju329 yrkande 4 i denna del och 2002/03:Ju345.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>8</punkt>
<rubrik>Körkortsmedicin i polisutbildningen</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2002/03:T379 yrkande 4.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>9</punkt>
<rubrik>Vidareutbildningen, m.m.</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258 yrkandena 9 och 11, 2002/03:Ju329 yrkandena 4 i denna del och 5 och 2002/03:Ju364 yrkandena 4 och 5.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>10</punkt>
<rubrik>Antagningen till polisutbildingen</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258 yrkande 8 och 2002/03:Ju274.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>11</punkt>
<rubrik>Fler poliser med invandrarbakgrund</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258 yrkande 7 och 2002/03:Sf336 yrkande 32.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>12</punkt>
<rubrik>Ytterligare en polishögskola</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju201 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju203, 2002/03:Ju204 yrkande 6, 2002/03:Ju238, 2002/03:Ju240, 2002/03:Ju252, 2002/03:Ju258 yrkande 6, 2002/03:Ju276 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju304, 2002/03:Ju333, 2002/03:Ju347 och 2002/03:Ju350.
</forslag>
<beslutstyp>röstning</beslutstyp>
<motforslag_nummer>9</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"m","c","fp"</motforslag_partier>
<votering_id>B1F6CDCC-08EE-11D7-AE34-000475504C4C</votering_id>
<votering_sammanfattning_html><table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 9 (m, c, fp)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">132</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">12</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">50</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">19</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">44</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">27</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">24</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">16</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">199</td><td class="summa_nej">115</td><td class="summa_avstar">1</td><td class="summa_franvarande">34</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>
</votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml>http://data.riksdagen.se/votering/B1F6CDCC-08EE-11D7-AE34-000475504C4C</votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>13</punkt>
<rubrik>Resursfördelningen mellan myndigheterna</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju204 yrkande 2, 2002/03:Ju209 yrkande 1, 2002/03:N305 yrkande 8 och 2002/03:N397 yrkandena 19 och 20.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>14</punkt>
<rubrik>Kompensation för EU-toppmötet i Göteborg</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju261 yrkande 1.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>15</punkt>
<rubrik>Polisförsörjningen i glesbygdsområden</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju223, 2002/03:Ju258 yrkandena 2 och 3, 2002/03:Ju319, 2002/03:Ju324, 2002/03:Ju337, 2002/03:Ju374 och 2002/03:Ju383.
</forslag>
<beslutstyp>röstning</beslutstyp>
<motforslag_nummer>11</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"c"</motforslag_partier>
<votering_id>B1F6CDE3-08EE-11D7-AE34-000475504C4C</votering_id>
<votering_sammanfattning_html><table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 11 (c)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">132</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">12</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">49</td><td class="rost_nej">1</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">19</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">39</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">2</td><td class="rost_franvarande">7</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">29</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">25</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">16</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">290</td><td class="summa_nej">20</td><td class="summa_avstar">2</td><td class="summa_franvarande">37</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>
</votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml>http://data.riksdagen.se/votering/B1F6CDE3-08EE-11D7-AE34-000475504C4C</votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>16</punkt>
<rubrik>Insatser mot rattfylleri</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju386 och 2002/03:T378 yrkande 1.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>17</punkt>
<rubrik>Bättre teknikutnyttjande</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2002/03:T466 yrkande 41.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>18</punkt>
<rubrik>Rättskedjan</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju249 yrkandena 1, 3, 4 och 30.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>19</punkt>
<rubrik>Snabbare lagföring</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju249 yrkande 29.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>20</punkt>
<rubrik>Ekobrottsmyndighetens geografiska ansvarsområde</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju340 yrkande 6.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>21</punkt>
<rubrik>Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju340 yrkande 8.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>22</punkt>
<rubrik>Domstolsverkets ställning</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K379 yrkande 16, 2002/03:Ju236 yrkande 13 och 2002/03:Ju249 yrkande 33.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>23</punkt>
<rubrik>Reformarbetets inriktning</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju209 yrkande 3, 2002/03:Ju246 yrkande 3, 2002/03:Ju249 yrkande 31 och 2002/03:Ju364 yrkande 2.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>24</punkt>
<rubrik>Domkretsindelningen</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 32, 2002/03:Ju339 yrkande 2 och 2002/03:Ju358 yrkande 1.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>25</punkt>
<rubrik>Det fortsatta reformarbetet</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju209 yrkande 2, 2002/03:Ju229, 2002/03:Ju246 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju275, 2002/03:Ju308, 2002/03:Ju309, 2002/03:Ju339 yrkande 3 och 2002/03:Ju358 yrkande 2.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>26</punkt>
<rubrik>Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 2, 2002/03:Ju339 yrkande 1 och 2002/03:Ju364 yrkande 12.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>27</punkt>
<rubrik>Avskaffande av specialdomstolarna</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju271.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>28</punkt>
<rubrik>Hyresnämnderna</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju336 och 2002/03:Bo238 yrkande 13.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>29</punkt>
<rubrik>Utnämning av högre domare</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K379 yrkande 17, 2002/03:Ju323 och 2002/03:Ju364 yrkande 15.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>30</punkt>
<rubrik>Ersättning till nämndemän</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju202, 2002/03:Ju235 yrkande 1, 2002/03:Ju313 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju339 yrkande 4 och 2002/03:Ju359.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>31</punkt>
<rubrik>Rekrytering av nämndemän</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju364 yrkande 16, 2002/03:Ju392 och 2002/03:A242 yrkande 31.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>32</punkt>
<rubrik>Kompetensfrågor inom rättsväsendet</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju224 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju226, 2002/03:Ju232 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju331, 2002/03:Ju339 yrkandena 5 och 6, 2002/03:Ju361 yrkande 4, 2002/03:Ju364 yrkande 26, 2002/03:L277 yrkande 2, 2002/03:Sf214 yrkande 10 och 2002/03:Sf336 yrkandena 29-31 och 33.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>33</punkt>
<rubrik>Vittnen</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju297, 2002/03:Ju363 yrkandena 19-21, 2002/03:Ju364 yrkande 13 och 2002/03:Ju369 yrkande 4.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>34</punkt>
<rubrik>Videokonferens i förvaltningsdomstolarna</rubrik>
<forslag>Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 4 punkt 2.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>35</punkt>
<rubrik>Kontroll av droger på anstalter och häkten</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258 yrkande 24, 2002/03:Ju315, 2002/03:Ju349 yrkandena 15-17, 2002/03:Ju353 yrkande 4, 2002/03:Ju377 och 2002/03:So442 yrkande 4.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>36</punkt>
<rubrik>Missbruksbehandling inom kriminalvården</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju264 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:Ju349 yrkandena 10 och 11.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>37</punkt>
<rubrik>Behov av ökad anstalts- och häkteskapacitet</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju349 yrkande 28, 2002/03:Ju353 yrkande 3 och 2002/03:Ju357 yrkande 4.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>38</punkt>
<rubrik>Lokalisering av ny kriminalvårdsanstalt m.m.</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju286, 2002/03:Ju327, 2002/03:Ju343, 2002/03:Ju344 och 2002/03:N308 yrkande 2.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>39</punkt>
<rubrik>Personalfrågor</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258 yrkande 19 och 2002/03:Ju349 yrkandena 7-9.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>40</punkt>
<rubrik>Ersättning till lekmannaövervakare</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju349 yrkande 12.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>41</punkt>
<rubrik>Lokalt brottsförebyggande arbete</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju236 yrkande 4, 2002/03:Ju249 yrkande 26 och 2002/03:Ju366 yrkande 2.
</forslag>
<beslutstyp>röstning</beslutstyp>
<motforslag_nummer>38</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"kd"</motforslag_partier>
<votering_id>B1F6CE63-08EE-11D7-AE34-000475504C4C</votering_id>
<votering_sammanfattning_html><table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 38 (kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">133</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">3</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">47</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">3</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">16</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">1</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">43</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">30</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">25</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">180</td><td class="summa_nej">30</td><td class="summa_avstar">107</td><td class="summa_franvarande">32</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>
</votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml>http://data.riksdagen.se/votering/B1F6CE63-08EE-11D7-AE34-000475504C4C</votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>42</punkt>
<rubrik>Boendesegregationen m.m.</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju249 yrkandena 18 och 23.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>43</punkt>
<rubrik>Forskning om ekonomisk brottslighet</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju362 yrkande 2.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>44</punkt>
<rubrik>Lokal brottsstatistik</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju366 yrkande 3.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>45</punkt>
<rubrik>Tillskott till Brottofferfonden genom avdrag på ersättningen till intagna i kriminalvårdsanstalt</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju280 yrkande 1 och 2002/03:Ju369 yrkande 7.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>46</punkt>
<rubrik>Handläggning av ärenden om brottsskadeersättning</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju272 och 2002/03:Ju363 yrkande 14.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>47</punkt>
<rubrik>Prioritering av brottsoffer</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju222, 2002/03:Ju322, 2002/03:Ju363 yrkande 15 och 2002/03:Ju369 yrkande 2.
</forslag>
<beslutstyp>röstning</beslutstyp>
<motforslag_nummer>46</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"m","c","fp","kd"</motforslag_partier>
<votering_id>B1F6CE73-08EE-11D7-AE34-000475504C4C</votering_id>
<votering_sammanfattning_html><table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 46 (m, c, fp, kd)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">133</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">50</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">19</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">44</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">30</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">25</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">16</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">174</td><td class="summa_nej">143</td><td class="summa_avstar">0</td><td class="summa_franvarande">32</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>
</votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml>http://data.riksdagen.se/votering/B1F6CE73-08EE-11D7-AE34-000475504C4C</votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>48</punkt>
<rubrik>Utvärdering av nya rättshjälpslagen, m.m.</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju278 yrkandena 5 och 6 och 2002/03:Ju391.
</forslag>
<beslutstyp>röstning</beslutstyp>
<motforslag_nummer>47</motforslag_nummer>
<motforslag_partier>"v"</motforslag_partier>
<votering_id>B1F6CE78-08EE-11D7-AE34-000475504C4C</votering_id>
<votering_sammanfattning_html><table class="vottabell" summary="Voteringsresultat">
<tr class="sakfragan"><td colspan="5"><h4>Omröstning i sakfrågan</h4>
<p>Utskottets förslag mot reservation 47 (v)
</p></td></tr><tr class="vottabellrubik"><th>Parti</th><th>Ja</th><th>Nej</th><th>Avstående</th><th>Frånvarande</th></tr>
<tr><td class="parti">s</td><td class="rost_ja">133</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">11</td></tr>
<tr><td class="parti">m</td><td class="rost_ja">50</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">c</td><td class="rost_ja">19</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">fp</td><td class="rost_ja">44</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">4</td></tr>
<tr><td class="parti">kd</td><td class="rost_ja">30</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">3</td></tr>
<tr><td class="parti">v</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">25</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">5</td></tr>
<tr><td class="parti">mp</td><td class="rost_ja">15</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">1</td><td class="rost_franvarande">1</td></tr>
<tr><td class="parti">-</td><td class="rost_ja">0</td><td class="rost_nej">0</td><td class="rost_avstar">0</td><td class="rost_franvarande">0</td></tr>
<tr><td class="totalt">Totalt</td><td class="summa_ja">291</td><td class="summa_nej">25</td><td class="summa_avstar">1</td><td class="summa_franvarande">32</td></tr>
<tr><td colspan="5"><h4 class="beslut">Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag</h4></td></tr>
</table>
</votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml>http://data.riksdagen.se/votering/B1F6CE78-08EE-11D7-AE34-000475504C4C</votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>49</punkt>
<rubrik>Ersättning till målsägandebiträden</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju234 yrkande 15.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
<utskottsforslag>
<punkt>50</punkt>
<rubrik>Rättshjälp vid pisksnärtsskador</rubrik>
<forslag>Riksdagen avslår motion 2002/03:T233 yrkande 3.
</forslag>
<beslutstyp>acklamation</beslutstyp>
<motforslag_nummer>0</motforslag_nummer>
<motforslag_partier></motforslag_partier>
<votering_id></votering_id>
<votering_sammanfattning_html></votering_sammanfattning_html>
<votering_url_xml></votering_url_xml>
<rm>2002/03</rm>
<bet>JUU1</bet>
<vinnare>utskottet</vinnare>
<voteringskrav></voteringskrav>
<beslutsregelkvot></beslutsregelkvot>
<beslutsregelparagraf></beslutsregelparagraf>
<punkttyp></punkttyp>
</utskottsforslag>
</dokutskottsforslag>
<dokmotforslag>
<motforslag>
<nummer>1</nummer>
<rubrik>Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen</rubrik>
<partier>"m"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>3</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>2</nummer>
<rubrik>Specialiserade narkotikaenheter</rubrik>
<partier>"m","fp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>4</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>3</nummer>
<rubrik>Närpolisen</rubrik>
<partier>"c"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>5</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>4</nummer>
<rubrik>Polisutbildningen</rubrik>
<partier>"m"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>6</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>5</nummer>
<rubrik>Polisutbildning på distans</rubrik>
<partier>"m","fp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>7</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>6</nummer>
<rubrik>Vidareutbildningen, m.m.</rubrik>
<partier>"m","c","fp","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>9</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>7</nummer>
<rubrik>Antagningen till polisutbildingen</rubrik>
<partier>"c"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>10</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>8</nummer>
<rubrik>Fler poliser med invandrarbakgrund</rubrik>
<partier>"c"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>11</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>9</nummer>
<rubrik>Ytterligare en polishögskola</rubrik>
<partier>"m","c","fp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>12</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>10</nummer>
<rubrik>Kompensation för EU-toppmötet i Göteborg</rubrik>
<partier>"m","c","fp","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>14</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>11</nummer>
<rubrik>Polisförsörjningen i glesbygdsområden</rubrik>
<partier>"c"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>15</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>12</nummer>
<rubrik>Insatser mot rattfylleri</rubrik>
<partier>"m","c","fp","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>16</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>13</nummer>
<rubrik>Bättre teknikutnyttjande</rubrik>
<partier>"c"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>17</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>14</nummer>
<rubrik>Rättskedjan</rubrik>
<partier>"c"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>18</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>15</nummer>
<rubrik>Ekobrottsmyndighetens geografiska ansvarsområde</rubrik>
<partier>"kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>20</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>16</nummer>
<rubrik>Domstolsverkets ställning</rubrik>
<partier>"m","c","fp","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>22</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>17</nummer>
<rubrik>Reformarbetets inriktning</rubrik>
<partier>"fp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>23</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>18</nummer>
<rubrik>Reformarbetets inriktning</rubrik>
<partier>"m","c","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>23</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>19</nummer>
<rubrik>Domkretsindelningen</rubrik>
<partier>"c","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>24</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>20</nummer>
<rubrik>Det fortsatta reformarbetet</rubrik>
<partier>"fp","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>25</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>21</nummer>
<rubrik>Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.</rubrik>
<partier>"m","c"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>26</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>22</nummer>
<rubrik>Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.</rubrik>
<partier>"fp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>26</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>23</nummer>
<rubrik>Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.</rubrik>
<partier>"kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>26</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>24</nummer>
<rubrik>Avskaffande av specialdomstolarna</rubrik>
<partier>"m","fp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>27</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>25</nummer>
<rubrik>Hyresnämnderna</rubrik>
<partier>"m","fp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>28</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>26</nummer>
<rubrik>Utnämning av högre domare</rubrik>
<partier>"m","fp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>29</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>27</nummer>
<rubrik>Ersättning till nämndemän</rubrik>
<partier>"m","c","fp","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>30</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>28</nummer>
<rubrik>Rekrytering av nämndemän</rubrik>
<partier>"fp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>31</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>29</nummer>
<rubrik>Kompetensfrågor inom rättsväsendet</rubrik>
<partier>"kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>32</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>30</nummer>
<rubrik>Vittnen</rubrik>
<partier>"m"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>33</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>31</nummer>
<rubrik>Vittnen</rubrik>
<partier>"fp","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>33</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>32</nummer>
<rubrik>Kontroll av droger på anstalter och häkten</rubrik>
<partier>"m","c","fp","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>35</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>33</nummer>
<rubrik>Missbruksbehandling inom kriminalvården</rubrik>
<partier>"kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>36</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>34</nummer>
<rubrik>Behov av ökad anstalts- och häkteskapacitet</rubrik>
<partier>"m","c","fp","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>37</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>35</nummer>
<rubrik>Personalfrågor</rubrik>
<partier>"m","c","fp","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>39</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>36</nummer>
<rubrik>Ersättning till lekmannaövervakare</rubrik>
<partier>"kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>40</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>37</nummer>
<rubrik>Lokalt brottsförebyggande arbete</rubrik>
<partier>"m","fp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>41</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>38</nummer>
<rubrik>Lokalt brottsförebyggande arbete</rubrik>
<partier>"kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>41</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>39</nummer>
<rubrik>Lokalt brottsförebyggande arbete</rubrik>
<partier>"c"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>41</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>40</nummer>
<rubrik>Boendesegregationen m.m.</rubrik>
<partier>"c"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>42</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>41</nummer>
<rubrik>Forskning om ekonomisk brottslighet</rubrik>
<partier>"kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>43</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>42</nummer>
<rubrik>Lokal brottsstatistik</rubrik>
<partier>"kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>44</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>43</nummer>
<rubrik>Tillskott till Brottofferfonden genom avdrag på ersättningen till intagna i kriminalvårdsanstalt</rubrik>
<partier>"m","c","fp","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>45</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>44</nummer>
<rubrik>Handläggning av ärenden om brottsskadeersättning</rubrik>
<partier>"m"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>46</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>45</nummer>
<rubrik>Handläggning av ärenden om brottsskadeersättning</rubrik>
<partier>"c","fp","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>46</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>46</nummer>
<rubrik>Prioritering av brottsoffer</rubrik>
<partier>"m","c","fp","kd"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>47</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>47</nummer>
<rubrik>Utvärdering av nya rättshjälpslagen, m.m.</rubrik>
<partier>"v"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>48</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
<motforslag>
<nummer>48</nummer>
<rubrik>Ersättning till målsägandebiträden</rubrik>
<partier>"fp"</partier>
<typ>reservation</typ>
<utskottsforslag_punkt>49</utskottsforslag_punkt>
</motforslag>
</dokmotforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>UBE</kod>
<namn>Under beredning</namn>
<datum>2002-11-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>30</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>UBE</kod>
<namn>Under beredning</namn>
<datum>2002-11-12 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>30</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>UBE</kod>
<namn>Under beredning</namn>
<datum>2002-11-14 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>30</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>UBE</kod>
<namn>Under beredning</namn>
<datum>2002-11-19 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>30</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>UBE</kod>
<namn>Under beredning</namn>
<datum>2002-11-21 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>30</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>UBE</kod>
<namn>Under beredning</namn>
<datum>2002-11-26 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>30</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>UBE</kod>
<namn>Under beredning</namn>
<datum>2002-11-28 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>30</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>JUS</kod>
<namn>Justering</namn>
<datum>2002-12-03 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>40</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>JUS</kod>
<namn>Justering</namn>
<datum>2002-12-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>40</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>TROWE</kod>
<namn>Trycklov till Gotab och webb</namn>
<datum>2002-12-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>70</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>TRY</kod>
<namn>Trycklov</namn>
<datum>2002-12-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>beredning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B1</kod>
<namn>Bordläggning 1</namn>
<datum>2002-12-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>BEH</kod>
<namn>Behandling</namn>
<datum>2002-12-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>AVG</kod>
<namn>Avgörande</namn>
<datum>2002-12-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>5</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>BES</kod>
<namn>Beslut</namn>
<datum>2002-12-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>RSKR</kod>
<namn>Utfärdande av riksdagsskrivelse</namn>
<datum>2002-12-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>6</ordning>
<process>avgorande</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>beslutssammanfattningusk</kod>
<namn>Utskottets förslag till beslut</namn>
<text>Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 01:18:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>notis</kod>
<namn>Beslut i korthet</namn>
<text>Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om 24,6 miljarder kronor i anslag till rättsväsendet för 2003. De största anslagen går till polisorganisationen (13,6 miljarder kronor), domstolsväsendet (3,7 miljarder kronor) och kriminalvården (4,5 miljarder kronor). Riksdagen beslutade också om fortsatt giltighet av lagen om försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol. </text>
<dok_id>GQ01JUU1</dok_id>
<systemdatum></systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>notisrubrik</kod>
<namn>Beslut</namn>
<text>Anslag till rättsväsendet (JuU1)</text>
<dok_id>GQ01JUU1</dok_id>
<systemdatum></systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>rdbeslut</kod>
<namn>Riksdagens beslut</namn>
<text>Kammaren biföll utskottets förslag</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 01:18:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GQ01JUU1</dok_id>
<systemdatum>2017-10-20 10:24:55</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>utsknotis</kod>
<namn>Utskottets förslag till beslut</namn>
<text>&lt;p&gt;Justitieutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag i budgetpropositionen om 24,6 miljarder kronor i anslag till rättsväsendet. De största anslagen går till polisorganisationen (13,6 miljarder kronor), domstolsväsendet (3,7 miljarder kronor) och kriminalvården (4,5 miljarder kronor). Riksdagen föreslås också godkänna regeringens förslag om fortsatt giltighet av lagen om försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;</text>
<dok_id>GQ01JuU1</dok_id>
<systemdatum>2016-01-26 17:45:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>utsknotisrubrik</kod>
<namn>Utskottets förslag</namn>
<text>Anslag till rättsväsendet (JuU1)</text>
<dok_id>GQ01JuU1</dok_id>
<systemdatum>2016-01-26 17:45:30</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GQ01JUU1</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>bet_200203_juu_1.docx</filnamn>
<filstorlek>328730</filstorlek>
<filtyp>docx</filtyp>
<titel>Utgiftsområde 4 Rättsväsendetr&gt;r&gt;r&gt;r&gt;</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/BA58D842-D7E0-415E-BDBF-1C71E226995F</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>GQ01JUU1</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>bet_200203_juu_1.pdf</filnamn>
<filstorlek>1870687</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bilaga: bet_200203_juu_1</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7211060B-0A4B-4962-8C96-29361A83CB58</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:A242 Jämställdhet</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02A242</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A242</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Jämställdhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Annelie Enochson m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:A315 Jämställdhet</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02A315</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A315</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Jämställdhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders G Högmark m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Bo238 Bostadspolitiken</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Bo238</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo238</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Bostadspolitiken</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Fi232 Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Fi232</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi232</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju201 Polishögskola i Borås</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju201</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju201</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Polishögskola i Borås</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elizabeth Nyström och Ulf Sjösten (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju202 Ersättning till nämndemän</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju202</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju202</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ersättning till nämndemän</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Gunnarsson (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju203 Polishögskola i Falun/Borlänge</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju203</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju203</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Polishögskola i Falun/Borlänge</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Gunnarsson (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju204 Polisen i Örebro</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju204</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju204</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Polisen i Örebro</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Tolgfors (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju209 Polis- och rättsväsende i Uppsala län</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju209</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju209</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Polis- och rättsväsende i Uppsala län</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rigmor Stenmark (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju214 Vård av demokratin</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju214</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju214</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vård av demokratin</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Tolgfors (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju215 Lågprioriterad brottslighet</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju215</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju215</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lågprioriterad brottslighet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sofia Larsen och Claes Västerteg (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju222 Inrättande av en brottsofferombudsman</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju222</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju222</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Inrättande av en brottsofferombudsman</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Annelie Enochson (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju223 Polisen i Västerbottens län</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju223</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju223</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Polisen i Västerbottens län</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunilla Tjernberg (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju224 Barn som brottsoffer</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju224</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju224</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Barn som brottsoffer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Annelie Enochson (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju225 Polisens resurser i Dalarna</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju225</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju225</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Polisens resurser i Dalarna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Gunnarsson (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju226 Offentligt biträde för barn</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju226</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju226</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Offentligt biträde för barn</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carina Hägg (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju229 Lycksele tingsrätt</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju229</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju229</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lycksele tingsrätt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Ångström (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju232 Skapande av ett centrum för brottsbekämpning</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju232</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju232</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Skapande av ett centrum för brottsbekämpning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Andersson och Sven Brus (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju234 Våld i nära relationer</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju234</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju234</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Våld i nära relationer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johan Pehrson m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju235 Ersättning till nämndemän och borgerliga vigselförrättare</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju235</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju235</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ersättning till nämndemän och borgerliga vigselförrättare</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven Brus och Yvonne Andersson (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju236 En förnyad syn på rättsväsendet</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju236</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju236</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En förnyad syn på rättsväsendet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju238 Polishögskola i västra Sverige</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju238</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju238</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Polishögskola i västra Sverige</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju240 Etablering av en polishögskola i Borås</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju240</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju240</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Etablering av en polishögskola i Borås</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sonja Fransson m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju243 Omorganisering av polisväsendet</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju243</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju243</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Omorganisering av polisväsendet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju246 Decentraliserad tingsrättsorganisation i Stockholmsregionen</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju246</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju246</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Decentraliserad tingsrättsorganisation i Stockholmsregionen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kerstin Lundgren (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju249 Rättstrygghet</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju249</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju249</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Rättstrygghet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johan Linander m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju252 Polisutbildning till Skövde</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju252</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju252</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Polisutbildning till Skövde</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Carlsson (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju258 Polis och kriminalvård</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju258</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju258</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Polis och kriminalvård</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johan Linander m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju261 Kompensation för EU-toppmötet i Göteborg</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju261</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju261</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kompensation för EU-toppmötet i Göteborg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju264 Narkotikasituationen inom kriminalvården</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju264</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju264</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Narkotikasituationen inom kriminalvården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alice Åström m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju271 Avskaffande av partssammansatta domstolar</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju271</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju271</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Avskaffande av partssammansatta domstolar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Henrik S Järrel (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju272 Brottsskadelagen</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju272</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju272</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Brottsskadelagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan-Evert Rådhström och Cristina Husmark Pehrsson (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju274 Rekryteringen av aspiranter till landets polishögskolor</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju274</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju274</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Rekryteringen av aspiranter till landets polishögskolor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Cecilia Wikström (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju275 Lycksele tingsrätt</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju275</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju275</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lycksele tingsrätt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunilla Tjernberg (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju276 Polisen</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju276</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju276</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Polisen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Runar Patriksson (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju278 Stärkt skydd för mänskliga rättigheter</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju278</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju278</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Stärkt skydd för mänskliga rättigheter</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju280 Ungdomsvåldet</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju280</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju280</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ungdomsvåldet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju281 Kampen mot narkotikan</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju281</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju281</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kampen mot narkotikan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju286 Fängelse i Västmanland</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju286</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju286</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Fängelse i Västmanland</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Torsten Lindström (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju297 Skydd för vittnen</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju297</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju297</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Skydd för vittnen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Krister Örnfjäder m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju303 Polismannarollen</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju303</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju303</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Polismannarollen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Peter Danielsson (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju304 Den fjärde polishögskolans placering</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju304</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju304</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Den fjärde polishögskolans placering</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Peter Danielsson (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju308 Strömstads tingsrätt</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju308</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju308</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Strömstads tingsrätt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingemar Vänerlöv (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju309  Vänersborgs och Trollhättans tingsrätter </uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju309</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju309</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel> Vänersborgs och Trollhättans tingsrätter </ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingemar Vänerlöv (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju313 Höjda ersättningar till nämndemän</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju313</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju313</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Höjda ersättningar till nämndemän</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Carlsson och Lena Ek (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju315 Drogfria fängelser</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju315</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju315</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Drogfria fängelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Håkan Juholt m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju316 Polisens resurser </uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju316</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju316</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Polisens resurser </ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Viviann Gerdin (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju319 Svensk landsbygspolis</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju319</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju319</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Svensk landsbygspolis</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jörgen Johansson (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju322 Stöd till brottsoffer</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju322</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju322</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Stöd till brottsoffer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju323 Utnämning av domare</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju323</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju323</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utnämning av domare</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju324 Rekryteringen av poliser</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju324</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju324</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Rekryteringen av poliser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Magnusson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju327 Behov av häktesplatser i Eskilstuna</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju327</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju327</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Behov av häktesplatser i Eskilstuna</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Laila Bjurling och Reynoldh Furustrand (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju329 En modern polisorganisation</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju329</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju329</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En modern polisorganisation</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju331 Barnens rättssäkerhet</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju331</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju331</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Barnens rättssäkerhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Hoff och Sven-Erik Österberg (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju333 Lokalisering av polishögskola till Örebro</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju333</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju333</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lokalisering av polishögskola till Örebro</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Lundberg m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju336 Hyresnämnder</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju336</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju336</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Hyresnämnder</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sinikka Bohlin (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju337 Rekrytering av poliser till hela landet</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju337</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju337</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Rekrytering av poliser till hela landet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Raimo Pärssinen och Per-Olof Svensson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju339 Domstolsorganisationen</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju339</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju339</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Domstolsorganisationen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju340 Åklagarväsendet och Ekobrottsmyndigheten</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju340</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju340</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Åklagarväsendet och Ekobrottsmyndigheten</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju343 Lokalisering av ny kriminalvårdsanläggning till västra Sörmland</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju343</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju343</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lokalisering av ny kriminalvårdsanläggning till västra Sörmland</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Fredrik Olovsson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju344 Lokalisering av en ny kriminalvårdsanstalt till Norrköping</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju344</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju344</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lokalisering av en ny kriminalvårdsanstalt till Norrköping</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Billy Gustafsson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju345 Distansutbildning av poliser</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju345</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju345</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Distansutbildning av poliser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tommy Ternemar m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju346 Utgiftsområde 4, Rättsväsendet</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju346</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju346</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 4, Rättsväsendet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alf Svensson m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju347 En polishögskola med placering i Gävleborgs län</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju347</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju347</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En polishögskola med placering i Gävleborgs län</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Owe Hellberg (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju349 Kriminalvården</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju349</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju349</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kriminalvården</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju350 En polishögskola i Borås</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju350</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju350</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En polishögskola i Borås</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Claes Västerteg och Annika Qarlsson (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju351 Kriminalitet, droger och psykiatrisk vård</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju351</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju351</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kriminalitet, droger och psykiatrisk vård</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mikael Oscarsson (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju353 Effektiv och human kriminalvård</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju353</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju353</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Effektiv och human kriminalvård</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johan Pehrson m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju357 Polisen i medborgarnas tjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju357</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju357</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Polisen i medborgarnas tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju358 Tingsrättsorganisationen i Örebro län</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju358</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju358</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Tingsrättsorganisationen i Örebro län</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sofia Larsen (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju359 Utbildning av nämndemän</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju359</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju359</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utbildning av nämndemän</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Agneta Lundberg och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju361 Våld och sexuella övergrepp mot barn</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju361</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju361</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Våld och sexuella övergrepp mot barn</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju362 Ekonomisk brottslighet</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju362</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju362</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ekonomisk brottslighet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju363 Brottsoffer och kvinnofrid</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju363</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju363</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Brottsoffer och kvinnofrid</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju364 Stärkt rättstrygghet och rättssäkerhet</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju364</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju364</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Stärkt rättstrygghet och rättssäkerhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju366 Brottsförebyggande arbete</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju366</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju366</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Brottsförebyggande arbete</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju369 Brottsoffer</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju369</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju369</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Brottsoffer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju370 Rättsväsendet, utgiftsområde 4</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju370</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju370</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Rättsväsendet, utgiftsområde 4</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju373 Rättsväsendet, utgiftsområde 4</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju373</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju373</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Rättsväsendet, utgiftsområde 4</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Johan Linander m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju374 Närpolis i glesbygd</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju374</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju374</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Närpolis i glesbygd</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Agneta Lundberg och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju377 Drogfria fängelser</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju377</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju377</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Drogfria fängelser</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Lindblad (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju383 Fördelning av polisens resurser </uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju383</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju383</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Fördelning av polisens resurser </ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl Gustav Abramsson och Carin Lundberg (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju386 Rattfylleri</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju386</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju386</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Rattfylleri</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Ahlqvist (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju391 Förtydligande av rättshjälpslagstiftningen</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju391</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju391</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förtydligande av rättshjälpslagstiftningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christina Axelsson m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Ju392 Aktiv kvotering av nämndemän m.fl. med invandrarbakgrund</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Ju392</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju392</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Aktiv kvotering av nämndemän m.fl. med invandrarbakgrund</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nikos Papadopoulos och Paavo Vallius (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:K379 En frihetens författning</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02K379</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K379</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En frihetens författning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:L277 Barnäktenskap</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02L277</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L277</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Barnäktenskap</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tasso Stafilidis m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:N305 Stockholmsregionen</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02N305</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N305</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Stockholmsregionen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:N308 Etablering av statlig verksamhet i Västmanland</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02N308</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N308</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Etablering av statlig verksamhet i Västmanland</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jörgen Johansson (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:N392 Småföretagande</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02N392</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N392</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Småföretagande</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maria Larsson m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:N397 Stockholm - stad och region i världen</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02N397</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N397</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Stockholm - stad och region i världen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Martin Andreasson m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Sf214 Migrations- och integrationspolitik</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Sf214</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf214</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Migrations- och integrationspolitik</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Carlsson m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:Sf336 Integration</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02Sf336</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf336</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Integration</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:So442 Narkotika-, alkohol- och tobaksfrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02So442</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So442</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Narkotika-, alkohol- och tobaksfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:T233 Whiplash, en pisksnärtskada</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02T233</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T233</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Whiplash, en pisksnärtskada</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Feltzing (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:T378 Alkolås i bilar m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02T378</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T378</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Alkolås i bilar m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Andersson och Annika Qarlsson (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:T379 Äldre bilförare</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02T379</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T379</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Äldre bilförare</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Ångström (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>motion 2002/03:T466 Hållbara kommunikationer i hela landet</uppgift>
<ref_dok_id>GQ02T466</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T466</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Hållbara kommunikationer i hela landet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven Bergström m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlar</referenstyp>
<uppgift>proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003</uppgift>
<ref_dok_id>GQ031</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>prop</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Budgetpropositionen för 2003</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Proposition</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>protokollbeslut</referenstyp>
<uppgift>2002-12-18</uppgift>
<ref_dok_id>GQ0939</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>prot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>2002-12-18</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Protokoll</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>protokolldebatt</referenstyp>
<uppgift>2002-12-16</uppgift>
<ref_dok_id>GQ0937</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>prot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>2002-12-16</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Protokoll</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>rskr</referenstyp>
<uppgift>2002/03:70</uppgift>
<ref_dok_id>GQ0K70</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>rskr</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2002/03</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>70</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Riksdagsskrivelse 2002/03:70</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Riksdagsskrivelse</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>ändringsförfattning</referenstyp>
<uppgift>2003:46</uppgift>
<ref_dok_id>2001:25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>grundförfattning</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm></ref_dok_rm>
<ref_dok_bet></ref_dok_bet>
<ref_dok_titel></ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>grundförfattning</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>