{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2284935",
      "dok_id": "GQ01JUU1",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "JUU1",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:JUU1",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "JUU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "1",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2002-12-05 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:40",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:44",
      "titel": "Utgiftsområde 4 Rättsväsendetr>r>r>r>",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01JUU1/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01JUU1",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01JUU1",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01JUU1",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Justitieutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:JUU1</div><h1>Utgiftsområde 4 Rättsväsendetr>r>r>r></h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI  detta  betänkande behandlar utskottet regeringensr>\r\nförslag till  anslag för år 2003 under utgiftsområder>\r\n4 Rättsväsendet  samt  ett antal motioner som väcktsr>\r\nunder den allmänna motionstiden i år.r>\r\nr>\r\nUtskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  tillr>\r\nanslag för utgiftsområdet  som  uppgår  till  totaltr>\r\ndrygt    24,5    miljarder    kronor.   De   tyngstar>\r\nanslagsposterna  är  polisorganisationen   (13   560r>\r\nmiljoner  kronor),  domstolsväsendet (3 667 miljonerr>\r\nkronor) och kriminalvården  (4 473 miljoner kronor).r>\r\nModerata  samlingspartiet, Folkpartiet  liberalerna,r>\r\nKristdemokraterna   och   Centerpartiet   har,   medr>\r\nhänvisning   till   sina   respektive  förslag  tillr>\r\nmedelsanvisning för utgiftsområdet,  inte deltagit ir>\r\nbeslutet  såvitt  avser tilldelningen på  anslag.  Ir>\r\nstället     redovisar     dessa     partier     sinar>\r\nställningstaganden i särskilda yttranden.r>\r\nr>\r\nUtskottet tillstyrker vidare  regeringens  förslagr>\r\ntill   fortsatt  giltighet  av  lagen  (2001:25)  omr>\r\nförsöksverksamhet   med   videokonferens   i  allmänr>\r\nförvaltningsdomstol.r>\r\nr>\r\nI  ärendet  behandlar  utskottet  också  som redanr>\r\nframgått ett stort antal motionsyrkanden som  väcktsr>\r\nunder  den  allmänna  motionstiden i år. I yrkandenar>\r\ntas  i  första  hand  upp frågor  som  rör  mål  ochr>\r\nresurser samt organisations- och prioriteringsfrågorr>\r\nför  myndigheterna  inom   rättsväsendet.  Utskottetr>\r\navstyrker samtliga motionsyrkanden,  i  första  handr>\r\nmed  hänvisning  till  gällande  regler och pågåender>\r\narbete.r>\r\nr>\r\nI ärendet föreligger reservationer  och  särskildar>\r\nyttranden     från     samtliga     partier     utomr>\r\nSocialdemokraterna   och   Miljöpartiet   de  gröna.r>\r\nSammanlagt  handlar det om 48  reservationer  och  6r>\r\nsärskilda yttranden.r>\r\nr></pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nUtgiftsramen och anslagenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Anslag under utgiftsområde 4r>\r\nRättsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen anvisar anslag till verksamheten inomr>\r\nrättsväsendet    för   budgetåret   2003   enligtr>\r\nutskottets förslag  i  bilaga  4. Därmed bifallerr>\r\nriksdagen proposition 2002/03:1  i  denna del ochr>\r\navslår de i bilaga 5 angivna motionsyrkandena.r>\r\nr>\r\nr>\r\nPolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Omorganisation av polisenr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju243.r>\r\nr>\r\nr>\r\n3. Rikskriminalpolisen ochr>\r\nSäkerhetspolisenr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ju329  yrkander>\r\n2.r>\r\nr>\r\nReservation 1 (m)r>\r\nr>\r\nr>\r\n4. Specialiserade narkotikaenheterr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju281r>\r\nyrkandena 12 och 13 samt 2002/03:So442 yrkande 5.r>\r\nr>\r\nReservation 2 (m, fp)r>\r\nr>\r\nr>\r\n5. Närpolisenr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju258 yrkandenar>\r\n4, 5, 14 och 15.r>\r\nr>\r\nReservation 3 (c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n6. Polisutbildningenr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju329 yrkandenar>\r\n3 och 6.r>\r\nr>\r\nReservation 4 (m)r>\r\nr>\r\nr>\r\n7. Polisutbildning på distansr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju329 yrkande 4r>\r\ni denna del och motion 2002/03:Ju345.r>\r\nr>\r\nReservation 5 (m, fp)r>\r\nr>\r\nr>\r\n8. Körkortsmedicin i polisutbildningenr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:T379 yrkande 4.r>\r\nr>\r\nr>\r\n9. Vidareutbildningen, m.m.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258r>\r\nyrkandena 9 och  11,  2002/03:Ju329  yrkande  4 ir>\r\ndenna   del  och  yrkande  5  samt  2002/03:Ju364r>\r\nyrkandena 4 och 5.r>\r\nr>\r\nReservation 6 (m, fp, kd, c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n10. Antagningen till polisutbildningenr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258r>\r\nyrkande 8 och 2002/03:r>\r\nJu274.r>\r\nr>\r\nReservation 7 (c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n11. Fler poliser med invandrarbakgrundr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258r>\r\nyrkande 7 och 2002/03:r>\r\nSf336 yrkande 32.r>\r\nr>\r\nReservation 8 (c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n12. Ytterligare en polishögskolar>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Ju201,r>\r\n2002/03:Ju203, 2002/03:r>\r\nJu204  yrkande  6, 2002/03:Ju238,  2002/03:Ju240,r>\r\n2002/03:Ju252,    2002/03:Ju258     yrkande    6,r>\r\n2002/03:Ju276, 2002/03:Ju304, 2002/03:r>\r\nJu333, 2002/03:Ju347 och 2002/03:Ju350.r>\r\nr>\r\nReservation 9 (m, fp, c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n13. Resursfördelningen mellanr>\r\nmyndigheternar>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju204r>\r\nyrkande  2, 2002/03:Ju209 yrkande 1, 2002/03:N305r>\r\nyrkande 8 och 2002/03:N397 yrkandena 19 och 20.r>\r\nr>\r\nr>\r\n14. Kompensation för EU-toppmötet ir>\r\nGöteborgr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  avslår  motion 2002/03:Ju261 yrkander>\r\n1.r>\r\nr>\r\nReservation 10 (m, fp, kd, c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n15. Polisförsörjningen i glesbygdsområdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Ju223,r>\r\n2002/03:Ju258 yrkandena  2  och 3, 2002/03:Ju319,r>\r\n2002/03:Ju324, 2002/03:Ju337,  2002/03:Ju374  ochr>\r\n2002/03:Ju383.r>\r\nr>\r\nReservation 11 (c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n16. Insatser mot rattfyllerir>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2002/03:Ju386 ochr>\r\n2002/03:T378 yrkande 1.r>\r\nr>\r\nReservation 12 (m, fp, kd, c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n17. Bättre teknikutnyttjander>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  avslår motion  2002/03:T466  yrkander>\r\n41.r>\r\nr>\r\nReservation 13 (c)r>\r\nr>\r\nr>\r\nÅklagarväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n18. Rättskedjanr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju249 yrkandenar>\r\n1, 3, 4 och 30.r>\r\nr>\r\nReservation 14 (c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n19. Snabbare lagföringr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:Ju249 yrkander>\r\n29.r>\r\nr>\r\nr>\r\n20. Ekobrottsmyndighetens geografiskar>\r\nansvarsområder>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ju340  yrkander>\r\n6.r>\r\nr>\r\nReservation 15 (kd)r>\r\nr>\r\nr>\r\n21. Ekobrottsmyndighetensr>\r\nunderrättelseverksamhetr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:Ju340 yrkander>\r\n8.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n22. Domstolsverkets ställningr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:K379r>\r\nyrkande   16,   2002/03:Ju236   yrkande   13  ochr>\r\n2002/03:Ju249 yrkande 33.r>\r\nr>\r\nReservation 16 (m, fp, kd, c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n23. Reformarbetets inriktningr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju209r>\r\nyrkande 3, 2002/03:Ju246 yrkande 3, 2002/03:Ju249r>\r\nyrkande 31 och 2002/03:Ju364 yrkande 2.r>\r\nr>\r\nReservation 17 (fp)r>\r\nr>\r\nReservation 18 (m, kd, c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n24. Domkretsindelningenr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju249r>\r\nyrkande   32,   2002/03:Ju339   yrkande   2   ochr>\r\n2002/03:Ju358 yrkande 1.r>\r\nr>\r\nReservation 19 (kd, c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n25. Det fortsatta reformarbetetr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju209r>\r\nyrkande 2, 2002/03:Ju229, 2002/03:Ju246 yrkandenar>\r\n1    och    2,    2002/03:Ju275,   2002/03:Ju308,r>\r\n2002/03:Ju309,  2002/03:Ju339   yrkande   3   ochr>\r\n2002/03:Ju358 yrkande 2.r>\r\nr>\r\nReservation 20 (fp, kd)r>\r\nr>\r\nr>\r\n26. Allmänna domstolar ochr>\r\nförvaltningsdomstolar, m.m.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju249r>\r\nyrkande    2,   2002/03:Ju339   yrkande   1   ochr>\r\n2002/03:Ju364 yrkande 12.r>\r\nr>\r\nReservation 21 (m, c)r>\r\nr>\r\nReservation 22 (fp)r>\r\nr>\r\nReservation 23 (kd)r>\r\nr>\r\nr>\r\n27. Avskaffande av specialdomstolarnar>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju271.r>\r\nr>\r\nReservation 24 (m, fp)r>\r\nr>\r\nr>\r\n28. Hyresnämndernar>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  avslår  motionerna 2002/03:Ju336 ochr>\r\n2002/03:Bo238 yrkande 13.r>\r\nr>\r\nReservation 25 (m, fp)r>\r\nr>\r\nr>\r\n29. Utnämning av högre domarer>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna    2002/03:K379r>\r\nyrkande   17,   2002/03:Ju323  och  2002/03:Ju364r>\r\nyrkande 15.r>\r\nr>\r\nReservation 26 (m, fp)r>\r\nr>\r\nr>\r\n30. Ersättning till nämndemänr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2002/03:Ju202,r>\r\n2002/03:Ju235     yrkande    1,    2002/03:Ju313,r>\r\n2002/03:Ju339 yrkande 4 och 2002/03:Ju359.r>\r\nr>\r\nReservation 27 (m, fp, kd, c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n31. Rekrytering av nämndemänr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju364r>\r\nyrkande   16,  2002/03:Ju392   och   2002/03:A242r>\r\nyrkande 31.r>\r\nr>\r\nReservation 28 (fp)r>\r\nr>\r\nr>\r\n32. Kompetensfrågor inom rättsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju224r>\r\nyrkandena  1 och 2, 2002/03:Ju226, 2002/03:Ju232,r>\r\n2002/03:Ju331,  2002/03:Ju339  yrkandena 5 och 6,r>\r\n2002/03:Ju361  yrkande  4, 2002/03:Ju364  yrkander>\r\n26, 2002/03:L277 yrkande 2, 2002/03:Sf214 yrkander>\r\n10 samt 2002/03:Sf336 yrkandena 29-31 och 33.r>\r\nr>\r\nReservation 29 (kd)r>\r\nr>\r\nr>\r\n33. Vittnenr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Ju297,r>\r\n2002/03:Ju363  yrkandena   19-21,   2002/03:Ju364r>\r\nyrkande 13 och 2002/03:Ju369 yrkande 4.r>\r\nr>\r\nReservation 30 (m)r>\r\nr>\r\nReservation 31 ( fp, kd)r>\r\nr>\r\nr>\r\n34. Videokonferens ir>\r\nförvaltningsdomstolarnar>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag omr>\r\nfortsatt   giltighet   av   lagen  (2001:25)   omr>\r\nförsöksverksamhet  med  videokonferens  i  allmänr>\r\nförvaltningsdomstol.  Därmed  bifaller  riksdagenr>\r\nproposition 2002/03:1 i denna del.r>\r\nr>\r\nr>\r\nKriminalvårdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n35. Kontroll av droger på anstalter ochr>\r\nhäktenr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258r>\r\nyrkande    24,    2002/03:Ju315,    2002/03:Ju349r>\r\nyrkandena   15-17,   2002/03:Ju353   yrkande   4,r>\r\n2002/03:r>\r\nJu377 samt 2002/03:So442 yrkande 4.r>\r\nr>\r\nReservation 32 (m, fp, kd, c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n36. Missbruksbehandling inomr>\r\nkriminalvårdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju264r>\r\nyrkandena 1 och 2 samt 2002/03:Ju349 yrkandena 10r>\r\noch 11.r>\r\nr>\r\nReservation 33 (kd)r>\r\nr>\r\nr>\r\n37. Behov av ökad anstalts- ochr>\r\nhäkteskapacitetr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju349r>\r\nyrkande   28,   2002/03:Ju353   yrkande   3   ochr>\r\n2002/03:Ju357 yrkande 4.r>\r\nr>\r\nReservation 34 (m, fp, kd, c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n38. Lokalisering av ny kriminalvårdsanstaltr>\r\nm.m. r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  avslår   motionerna   2002/03:Ju286,r>\r\n2002/03:Ju327, 2002/03:r>\r\nr>\r\nJu343, 2002/03:Ju344 och 2002/03:N308 yrkande 2.r>\r\nr>\r\nr>\r\n39. Personalfrågorr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258r>\r\nyrkande 19 och 2002/03:r>\r\nr>\r\nJu349 yrkandena 7-9.r>\r\nr>\r\nReservation 35 (m, fp, kd, c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n40. Ersättning till lekmannaövervakarer>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ju349  yrkander>\r\n12.r>\r\nr>\r\nReservation 36 (kd)r>\r\nr>\r\nr>\r\nBrottsförebyggande rådetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n41. Lokalt brottsförebyggande arbeter>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju236r>\r\nyrkande   4,   2002/03:Ju249   yrkande   26   ochr>\r\n2002/03:Ju366 yrkande 2.r>\r\nr>\r\nReservation 37 (m, fp)r>\r\nr>\r\nReservation 38 (kd)r>\r\nr>\r\nReservation 39 (c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n42. Boendesegregation m.m.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Ju249 yrkandenar>\r\n18 och 23.r>\r\nr>\r\nReservation 40 (c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n43. Forskning om ekonomisk brottslighetr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen avslår  motion  2002/03:Ju362 yrkander>\r\n2.r>\r\nr>\r\nReservation 41 (kd)r>\r\nr>\r\nr>\r\n44. Lokal brottsstatistikr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ju366  yrkander>\r\n3.r>\r\nr>\r\nReservation 42 (kd)r>\r\nr>\r\nr>\r\nBrottsoffermyndighetenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n45. Tillskott till Brottsofferfonden genomr>\r\navdrag på ersättningen till intagna ir>\r\nkriminalvårdsanstaltr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju280r>\r\nyrkande 1 och 2002/03:r>\r\nr>\r\nJu369 yrkande 7.r>\r\nr>\r\nReservation 43 (m, fp, kd, c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n46. Handläggning av ärenden omr>\r\nbrottsskadeersättningr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen avslår  motionerna  2002/03:Ju272 ochr>\r\n2002/03:Ju363 yrkande 14.r>\r\nr>\r\nReservation 44 (m)r>\r\nr>\r\nReservation 45 (fp, kd, c)r>\r\nr>\r\nr>\r\n47. Prioritering av brottsofferr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Ju222,r>\r\n2002/03:Ju322,  2002/03:Ju363   yrkande   15  ochr>\r\n2002/03:Ju369 yrkande 2.r>\r\nr>\r\nReservation 46 (m, fp, kd, c)r>\r\nr>\r\nr>\r\nRättshjälpskostnaderr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n48. Utvärdering av nya rättshjälpslagen,r>\r\nm.m.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju278r>\r\nyrkandena 5 och 6 samt 2002/03:Ju391.r>\r\nr>\r\nReservation 47 (v)r>\r\nr>\r\nr>\r\n49. Ersättning till målsägandebiträdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  avslår motion 2002/03:Ju234  yrkander>\r\n15.r>\r\nr>\r\nReservation 48 (fp)r>\r\nr>\r\nr>\r\n50. Rättshjälp vid pisksnärtsskadorr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:T233 yrkande 3.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nStockholm den 5 december 2002\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nPå justitieutskottets vägnarr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJohan Pehrsonr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nFöljande ledamöter  har deltagit i beslutet: Johanr>\r\nPehrson[1]1  (fp),  Susanne   Eberstein  (s),  Alicer>\r\nÅström (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask[2]1r>\r\n(m),  Lennart  Nilsson (s), Helena  Zakariasén  (s),r>\r\nRagnwi Marcelind[3]1  (kd), Elisebeht Markström (s),r>\r\nJeppe Johnsson[4]1 (m),  Yilmaz  Kerimo (s), Torkildr>\r\nStrandberg[5]1 (fp), Johan Linander[6]1  (c),  Göranr>\r\nNorlander (s), Joe Frans (s), Leif Björnlod (mp) ochr>\r\nAnita Sidén[7]1 (m).r>\r\nr>\r\nr>\r\n**FOOTNOTES**r>\r\nr>\r\n[1]:1 Dock ej i beslutet under punkt 1r>\r\nr>\r\nr>\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJuU1\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr></pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nInledningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nAllmäntr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nUtgiftsområde  4  Rättsväsendet omfattar anslag tillr>\r\nbl.a.        polisväsendet,        åklag-arväsendet,r>\r\ndomstolsväsendet, kriminalvården, Brottsförebyggander>\r\nrådet,    Rättsmedicinalverket,    Gentekniknämnden,r>\r\nBrottsoffermyndigheten   och  rätts-hjälpskostnader.r>\r\nFör   år   2002  anslogs  inklusive   tillskott   pår>\r\ntilläggsbudget,    som   berörde  flertalet  anslag,r>\r\nknappt 24 miljarder kronor medan utgifterna beräknasr>\r\nuppgå    till    drygt   det   anslagna    beloppet.r>\r\nMellanskillnaden  täcks   av   anslagssparande.   Der>\r\ntyngsta   anslagsposterna   är    polisen   med   13r>\r\nmiljarder  kronor,  kriminalvården med 4,3 miljarderr>\r\nkronor  och  domstolsväsendet   med   3,6  miljarderr>\r\nkronor.r>\r\nr>\r\nr>\r\nFör år 2003 har riksdagen bestämt utgiftsramen förr>\r\nrättsväsendet till 24 584 790 000  kr.r>\r\nr>\r\nInom  rättsväsendets verksamhet kan urskiljas  tvår>\r\nhuvudsakliga    områden.   Det   ena   området   rörr>\r\nkriminalpolitiken,   sammanfattningsvis   frågor  omr>\r\nbrott  och  straff  och, inte minst, frågor som  rörr>\r\nbrottsförebyggande verksamhet. Det andra området rörr>\r\nrättskipningen och organisationen av rättsväsendet.r>\r\nr>\r\nDen   centrala   uppgiften    för   rättsväsendetsr>\r\nmyndigheter är att värna den enskildes rättssäkerhetr>\r\noch  rättstrygghet. Uppgiften fullgörs  bl.a.  genomr>\r\natt myndigheterna  inom rättsväsendet förebygger ochr>\r\nbeivrar  brott  och  sörjer  för  verkställighet  avr>\r\nutdömda  straff.  Inom  rättsväsendet   löses  ocksår>\r\ntvister,  såväl mellan enskilda som mellan  enskildar>\r\noch det allmänna.r>\r\nr>\r\nVerksamheten  inom  rättsväsendet  är   -  och börr>\r\nsjälvklart  förbli  - en statlig angelägenhet. Dettar>\r\nställer särskilda krav  på verksamheten. Sådana kravr>\r\när t.ex. att polisen har  resurser att förebygga ochr>\r\nbekämpa  brott  och att verkställigheten  av  straffr>\r\npräglas av säkerhet  och humanitet samt att enskildar>\r\nsom  vänder  sig till domstolarna  kan  få  sin  sakr>\r\nprövad på ett rättssäkert sätt och inom rimlig tid.r>\r\nr>\r\nInom rättsväsendet  pågår  sedan  ett antal år ettr>\r\nomfattande  moderniseringsarbete  i  syfte  att  ökar>\r\nrättstryggheten och rättssäkerheten samt för att ökar>\r\nrationaliteten  och  effektiviteten i rättsväsendetsr>\r\narbete. Detta ger också  bättre  förutsättningar förr>\r\natt förebygga och bekämpa brottslighet  och  för attr>\r\nöka    tryggheten.    Viktiga    utgångspunkter    ir>\r\nförändringsarbetet  är  medborgarperspektivet och enr>\r\nhelhetssyn  som  ställer  krav   på  en  långtgåender>\r\nsamverkan    mellan    rättsväsendets   myndigheter,r>\r\ngivetvis   med   respekt   för   den   grundläggander>\r\nrollfördelningen mellan rättsväsendets olika delar.r>\r\nr>\r\nMedborgarperspektivet skall  vara  en ledstjärna ir>\r\nreformarbetet.   På   det  sättet  kan  medborgarnasr>\r\nberättigade krav på snabbhet,  rättssäkerhet och högr>\r\nkvalitet   tillgodoses.  Centrala  beståndsdelar   ir>\r\narbetet bör  även  i  fortsättningen  vara frågor omr>\r\nverksamhetsutveckling       hos       myndigheterna,r>\r\nkontinuerlig  fortbildning av personalen,  främjander>\r\nav jämställdhet  och  etnisk och kulturell mångfald,r>\r\nen fortsatt utveckling  av organisationsstrukturernar>\r\noch en ständigt pågående  översyn  och anpassning avr>\r\nlagstiftningen.r>\r\nr>\r\nEtt  väsentligt  inslag  i förändringsarbetet  somr>\r\nberör  rättsväsendets  alla  olika   delar   är  detr>\r\ninternationella  samarbetet.  Detta har under senarer>\r\når  ökat i betydelse, inte minst  genom  den  snabbar>\r\nutvecklingen inom Europeiska unionens tredje pelare.r>\r\nUtmaningen nu är att använda sig av och att utvecklar>\r\nde  fördelar   som   ligger  i  ett  internationelltr>\r\nsamarbete där länder och  folk  tillsammans  arbetarr>\r\nför   att  minska  brottsligheten  och  för  att  får>\r\nsamhällets rättsliga funktioner att fungera väl överr>\r\ngränserna.    Det   internationella   samarbetet   ir>\r\nlagstiftningsfrågor  behöver  vidareutvecklas så attr>\r\nnationella  och internationella  regelverk  anpassasr>\r\ntill dagens och morgondagens krav.r>\r\nr>\r\nEtt välfungerande rättsväsende är en grundläggander>\r\nförutsättning  för  det  demokratiska samhället, förr>\r\nett   fungerande  samhällsliv,   för   näringslivetsr>\r\nutveckling och för ekonomisk tillväxt.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nKriminalpolitikens inriktningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nMålet   för    kriminalpolitiken   är   att   minskar>\r\nbrottsligheten  och  öka  människors  trygghet.  Denr>\r\nkriminalpolitiskt   inriktade   verksamheten  syftarr>\r\nframför  allt till att upprätthålla  allmän  ordningr>\r\noch säkerhet,  att  förebygga  brott och lagföra demr>\r\nsom  begår brott, att verkställa  påföljder  och  ger>\r\nstöd till  dem  som  drabbas av brott. Arbetet skallr>\r\nbygga på en helhetssyn  och  utgå  från principen omr>\r\nalla  människors  lika  värde  och respekt  för  denr>\r\nenskildes integritet och värdighet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nEnligt  utskottets  mening  kan  en   framgångsrikr>\r\nkriminalpolitik bara drivas inom ramen för en allmänr>\r\nvälfärdspolitik   som   innefattar   mål  om  socialr>\r\ntrygghet, rättvis fördelning och stärkt  solidaritetr>\r\nmellan människor. Hänsynen till brottsoffren  är  enr>\r\ndel av den helhetssyn som utskottet här gör sig tillr>\r\ntolk för.r>\r\nr>\r\nUtskottet vill också understryka betydelsen av detr>\r\nbrottsförebyggande  arbetet  som  en  hörnsten  i der>\r\nkriminalpolitiska  strävandena. Brottsligheten måster>\r\nangripas med en bred kriminalpolitisk ansats. Här ärr>\r\nvissa    delar    av   samhällspolitiken    särskiltr>\r\nbetydelsefulla. Åtgärder  som rör barn och ungdomar,r>\r\nalkohol och droger, arbets- och bostadsmarknaden ochr>\r\nutbildning  har  särskilt  stor  potential  när  detr>\r\ngäller att förebygga brottslighet.  Detsamma  gällerr>\r\nandra   åtgärder   som   syftar  till  att  motverkar>\r\nutanförskap och segregation.  Det råder också allmänr>\r\nenighet  om  vikten  av  att  det brottsförebyggander>\r\narbetet  koncentreras på breda åtgärder  som  riktarr>\r\nsig till barn  och  ungdom  och att föräldrar, skolar>\r\noch  föreningsliv engageras i  det  arbetet.  Vidarer>\r\nmåste   de   brott  som  begås  leda  till  adekvatar>\r\nreaktioner  från   samhällets   sida.  I  det  ingårr>\r\nnaturligtvis   att   ta   till   vara  brottsoffrensr>\r\nintressen men också att det finns en human och säkerr>\r\nkriminalvård   vars  verksamhet  inriktas   på   attr>\r\nmotverka återfall i brott.r>\r\nr>\r\nEtt självklart  krav på rättsväsendet är att brottr>\r\nutreds och att lagföring sker inom rimlig tid.r>\r\nr>\r\nEtt centralt inslag  är  att medborgarperspektivetr>\r\npräglar kriminalpolitiken. I  det brottsförebyggander>\r\narbetet är detta perspektiv och  kravet på samverkanr>\r\nmellan myndigheter och andra berörda tydligare än pår>\r\nmånga  andra  områden. Det lokala brottsförebyggander>\r\narbetet måste stödjas  och  utvecklas  för att skapar>\r\nökad  trygghet i människors närmiljö. Brottslighetenr>\r\nmåste angripas  i  samverkan  med  dem som berörs avr>\r\nden.   Denna   utgångspunkt   gör  sig  naturligtvisr>\r\nsärskilt     starkt    gällande    i    fråga     omr>\r\nmängdbrottsligheten,  som utgör merparten av antaletr>\r\nanmälda  brott.  Här  har  närpolisverksamheten  ochr>\r\nnärpolisens   samarbete  med   t.ex.   näringslivet,r>\r\nskolan, brottsofferjourer,  föreningslivet och andrar>\r\nfrivilligorganisationer en särskild  betydelse.  Detr>\r\när   således   viktigt   att   utvecklingen  av  detr>\r\nproblemorienterade         polisarbetet         inomr>\r\nnärpolisområdena   fortsätter    och   att   arbetetr>\r\nkontinuerligt   utvärderas  och  information   häromr>\r\nsprids så att goda  erfarenheter  kommer hela landetr>\r\ntill    godo.    Brottsförebyggande    insatser    ir>\r\nstorstadsområdena  är  en  mycket angelägen  uppgiftr>\r\nsamtidigt  som  det brottsförebyggande  arbetet  därr>\r\nofta är mer komplicerat än i andra delar av landet.r>\r\nr>\r\nDen   grova,  i  många   fall   organiserade   ochr>\r\ngränsöverskridande  brottsligheten  måste emellertidr>\r\nangripas  med  andra metoder. Utskottet  tänker  härr>\r\nbl.a. på tvångsmedelsregleringen  och på möjlighetenr>\r\natt        använda       modern       teknik       ir>\r\nkriminalunderrättelsearbetet.  Också samarbetet inomr>\r\nden öppna polisen och mellan den  öppna  polisen ochr>\r\nSäkerhetspolisen  har betydelse. Det internationellar>\r\nsamarbetet har här  en särskilt framskjuten roll. Avr>\r\nstort värde för insatserna  mot  den internationellar>\r\nbrottsligheten i Europa är samarbetet  inom  EU. Därr>\r\npågår ett omfattande arbete med att förbättra  såvälr>\r\ndet polisiära samarbetet inom ramen för Europol  somr>\r\nsamarbetet        på       den       internationellar>\r\nstraffprocessrättens  område,  och  ett samarbete pår>\r\nåklagarnivå  pågår sedan några år. Åklagarsamarbetetr>\r\npermanentades  våren  2002  genom  tillskapandet  avr>\r\nEurojust.   Schengensamarbetet,   där  Sverige  blevr>\r\noperativ  medlem i mars 2001, har också  stärkt  detr>\r\npolisiära  och   rättsliga   samarbetet.   Inom   EUr>\r\nfortsätter   också  uppgiften  med  att  förverkligar>\r\nåtgärdsprogrammet  om  genomförandet av principen omr>\r\nömsesidigt erkännande av  varandras domar och beslutr>\r\ngenom nya initiativ från medlemsstaterna.  Inom  detr>\r\npolisiära och straffrättsliga området har samarbetetr>\r\navseende  terrorism och gränskontroll intensifieratsr>\r\nefter terrordåden i USA den 11 september 2001.r>\r\nr>\r\nInom  ramen  för  Aktionsgruppen  mot  organiseradr>\r\nbrottslighet i Östersjöområdet genomförs ett konkretr>\r\noch  praktiskt   brottsbekämpande  samarbete  mellanr>\r\nberörda   länder.  Också   inom   ramen   för   FN:sr>\r\nnarkotikaprogram  och  FN:s  brottsförebyggande  ochr>\r\nstraffrättsliga   kommission   pågår   ett   viktigtr>\r\nutvecklingsarbete.  För närvarande koncentreras  detr>\r\nsvenska  lagstiftningsarbetet  på  de  åtgärder  somr>\r\nbehövs   för   att   uppfylla   FN:s   säkerhetsrådsr>\r\nresolution  1373   (2001)  -  Hot mot internationellr>\r\nfred och säkerhet orsakad av terroristhandlingar somr>\r\nantogs  med  anledning  av terroristdåden  i  USA  ir>\r\nseptember  förra  året.  Också  inom  EU  pågår  ettr>\r\nliknande arbete och regeringen  räknar med att läggar>\r\nfram   en   proposition   om   lagstiftning    underr>\r\ninnevarande  riksdagsår.  I  sammanhanget  kan ocksår>\r\nnämnas  att  Sverige  ratificerade stadgan för  FN:sr>\r\ninternationella brottmålsdomstol  sommaren  2001 ochr>\r\natt  stadgan  numera  trätt  i  kraft. Genom stadganr>\r\ninrättas  en  permanent internationell  domstol  förr>\r\nutredning  och  lagföring  av  folkmord,  brott  motr>\r\nmänskligheten och krigsförbrytelser.r>\r\nr>\r\nSamarbetet  på internationell  nivå  leder  alltsår>\r\ntill ständigt förbättrade  möjligheter att effektivtr>\r\ningripa    mot   den   grova   brottsligheten    medr>\r\ninternationell  anknytning.  Samtidigt kommer svenskr>\r\npolis med fredsfrämjande uppdrag i ökad utsträckningr>\r\natt   ingå  som  en  del  i  humanitärt   stöd   ochr>\r\nutvecklingsbistånd  i samband med återskapande ellerr>\r\nuppbyggnad av rättsväsendet i ett konfliktområde.r>\r\nr>\r\nI budgetpropositionen anlägger regeringen just ettr>\r\nsådant brett perspektiv  på  brottsbekämpningen  somr>\r\nutskottet   förordar.  Här  beskrivs  också  föränd-r>\r\nringsarbetet  som inte bara omfattar sådana faktorerr>\r\nsom  utskottet  nu   nämnt   utan   också  t.ex.  enr>\r\nbeskrivning  av  myndigheternas  åtgärder   mot  denr>\r\nsärskilt allvarliga brottsligheten. En utveckling avr>\r\nverkställighetsinnehållet   i   det  straffrättsligar>\r\npåföljdssystemet  är  en  annan  väsentlig  del  därr>\r\nsiktet är inställt på åtgärder som  skall  förhindrar>\r\nåterfall  i  brott.  Ytterligare ett viktigt uppdragr>\r\nför kriminalvården är  att  inom  ramen för en humanr>\r\nkriminalvård  öka  säkerheten  inom anstalterna  ochr>\r\nförhindra att intagna missbrukar  permissioner ellerr>\r\navviker.r>\r\nr>\r\nUtskottet vill för sin del understryka  vikten  avr>\r\natt    bakomliggande   orsaker   till   kriminalitetr>\r\nundanröjs  och  att  tidiga  åtgärder  sätts  in. Enr>\r\nhuvuduppgift  för kriminalpolitiken är att förhindrar>\r\natt  barn  och unga  rekryteras  till  en  kriminellr>\r\nlivstil.   Missbruk,    arbetslöshet    och    andrar>\r\nomständigheter  av social karaktär har även i övrigtr>\r\nstor  betydelse för  brottslighetens  utveckling.  Ir>\r\nsammanhanget       noterar       utskottet       medr>\r\ntillfredsställelse      att      storstadssatsningenr>\r\nfortsätter.  Det  långsiktiga  målet   är  att  allar>\r\nstadsdelar   i  storstäderna  skall  uppfattas   somr>\r\nattraktiva och  trygga  av  sina invånare och utgörar>\r\ngoda och hälsosamma livsmiljöer.r>\r\nr>\r\nVad utskottet nu anfört hindrar  naturligtvis inter>\r\natt  också  brottsbekämpningen  har stor  betydelse.r>\r\nBrottsligheten  innebär  ett angrepp  på  människorsr>\r\nliv, hälsa, integritet eller  egendom och förorsakarr>\r\nlidande  och otrygghet. Den medför  också  betydander>\r\nkostnader  för enskilda och samhället och kan i sinar>\r\ngrövsta uttrycksformer  och i sin förlängning utgörar>\r\nett  hot  mot  den  demokratiska   rättsstaten   ochr>\r\ngrunderna för vår samhällsgemenskap.r>\r\nr>\r\nUtskottet  delar  regeringens  uppfattning  att enr>\r\nförhållandevis  stor  del av rättsväsendets resurserr>\r\ninom det kriminalpolitiska  området  bör inriktas pår>\r\natt   förebygga   och   bekämpa   den  allvarligaster>\r\nbrottsligheten  som  våldsbrott, narkotikabrott  ochr>\r\nekonomisk  brottslighet  inklusive  miljöbrott  samtr>\r\nbrottslighet  som  drabbar särskilt utsatta personerr>\r\neller grupper. Också grov organiserad brottslighet ir>\r\növrigt  bör  enligt utskottets  mening  räknas  hit.r>\r\nSamtidigt  vill   utskottet   dock  understryka  attr>\r\nmerparten  av  de  brott  som kommer  till  polisensr>\r\nkännedom  inte har denna allvarliga  karaktär.  Frånr>\r\ntrygghetssynpunkt   är   det   också   viktigt   attr>\r\nmängdbrottsligheten  förhindras  och,  när  den ändår>\r\nförekommer,   beivras.  Det  stora  flertalet  brottr>\r\ntillhör  den  kategorin,  och  de  medför  betydander>\r\nskador för enskilda  och för samhället samtidigt somr>\r\nde, också för dem som inte direkt drabbas, skapar enr>\r\nallmän känsla av olust och otrygghet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nUtgiftsramen och anslagenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottets förslag i korthetr>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottet  tillstyrker   regeringens  förslagr>\r\ntill    anslag    inom    utgiftsområde     4r>\r\nRättsväsendet  och avstyrker därmed ett stortr>\r\nantal motions-yrkanden  om  utökade  resurserr>\r\noch därmed sammanhängande frågor.r>\r\nr>\r\nr>\r\nInledningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI  detta  avsnitt  behandlar  utskottet  regeringensr>\r\nbudgetförslag   och   de  motioner  som  väckts  medr>\r\nanledning  av  budgetpropositionen   och  som  avserr>\r\nfördelningen på anslag inom rättsväsendet. Yrkandenar>\r\nframgår  av  tabell,  se bilaga 3. Vidare  behandlarr>\r\nutskottet en del motionsyrkanden som mer allmänt rörr>\r\nresursfrågor  eller  verksamhet  och  prioriteringarr>\r\nm.m. och som utskottet  ansett bör behandlas i dettar>\r\nsammanhang.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nUtgiftsramen 2003-2004r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen   föreslår   i   budgetpropositionen   enr>\r\nutgiftsram för rättsväsendet  för  år 2003 på 24 584r>\r\n790  000 kr. Riksdagen har nyligen fattat  beslut  ir>\r\nenlighet med regeringens förslag.r>\r\nr>\r\nr>\r\nBeslutet  innebär,  jämfört  med  anslagen  för årr>\r\n2002,  att  satsningen på polisen fortsätter år 2003r>\r\nmed ytterligare 100 miljoner kronor och att anslagetr>\r\ntill kriminalvården  ökas  med  250 miljoner kronor.r>\r\nFör  år 2004 har riksdagen beräknat  utgiftsområdetsr>\r\nram  till   preliminärt   25  550  miljoner  kronor.r>\r\nBeloppet skall tjäna som riktlinje  för  regeringensr>\r\nbudgetarbete. För åren 2003 och 2004 beräknas alltsår>\r\natt   utgiftsramen   för   rättsväsendet   ökar  medr>\r\nsammanlagt  1  647,2  miljoner  kronor.  Därvid  harr>\r\nhänsyn tagits till det generella besparingskravet pår>\r\n0,7    %    på    anslag   för   förvaltnings-   ochr>\r\ninvesteringsändamål  som  görs  för att begränsa denr>\r\nstatliga konsumtionen.r>\r\nr>\r\nTrots den fortsatta satsning på  rättsväsendet somr>\r\nriksdagen   just   beslutat   om   måste   utskottetr>\r\nkonstatera att det finns risk att föreslagna  anslagr>\r\ni vissa fall framstår som väl låga vid en jämförelser>\r\nmed    årets   utgiftsprognos.   Detta   gäller   der>\r\nregelstyrda anslagen till Rättshjälpskostnader m.m.,r>\r\nErsättning   för   skador  på  grund  av  brott  ochr>\r\nKostnader  för  vissa   skaderegleringar   m.m.  därr>\r\nutrymmet    för    effektiviseringar   eller   andrar>\r\nbesparingsåtgärder saknas  och  där anslagssparandetr>\r\npå  det  stora  hela  kommer  att  förbrukas   underr>\r\ninnevarande år. Även i övrigt är det nödvändigt  attr>\r\nalla möjligheter tas till vara att utnyttja anslagnar>\r\nmedel  effektivt  inom  de olika verksamhetsgrenarnar>\r\ninom  rättsväsendet.  Regeringen  aviserar  också  ir>\r\nbudgetpropositionen (s.  17)  sin tydliga avsikt attr>\r\näven  fortsättningsvis  noga  följa   rättsväsendetsr>\r\nverksamhet  och  resultat och att, efter  analys  avr>\r\nvidtagna  effektiviseringsåtgärder,  återkomma  tillr>\r\nriksdagen om  de  ytterligare insatser som erfordrasr>\r\nför  att  fullfölja statsmakternas  intentioner  förr>\r\nutvecklingen  av  rättsväsendet.  Mot den bakgrundenr>\r\nkände    utskottet    ingen    tvekan    att    tillr>\r\nfinansutskottet  tillstyrka regeringens förslag tillr>\r\nutgiftsram för år 2003 och preliminär utgiftsram förr>\r\når 2004 (se prot. 2002/03:4).r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nAnslag för budgetåret 2003r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen har lagt fram ett förslag till fördelningr>\r\nav utgiftsramen på  anslagen  inom rättsväsendet förr>\r\når  2003, se bilaga 3. I bilagan  sammanfattas  ävenr>\r\növriga partiers förslag.r>\r\nr>\r\nr>\r\nSammanfattningsvis innebär regeringens förslag attr>\r\nsatsningen  på polisen och kriminalvården fortsätterr>\r\nmed ytterligare  100 respektive 250 miljoner kronor.r>\r\nAnslagen  uppgår  enligt   förslaget   till  13  560r>\r\nrespektive 4 473 miljoner kronor. Vidare  kan nämnasr>\r\natt  anslaget  till  domstolsväsendet  föreslås  blir>\r\n3 667    miljoner    kronor    och   anslaget   tillr>\r\nåklagarorganisationen  föreslås  bli   788  miljonerr>\r\nkronor   medan  anslaget  till  Ekobrottsmyndighetenr>\r\nföreslås bli  322 miljoner kronor. I övrigt hänvisasr>\r\ntill nyssnämnda tabell. Ramen för utgiftsområdet harr>\r\nsom nämnts ovan bestämts till 24 585 miljoner kronorr>\r\nför år 2003.r>\r\nr>\r\nI motion Ju370  (m)  föreslås  anslagsförändringarr>\r\nsom   innebär   en   ökning   av   den   fastställdar>\r\nutgiftsramen  med  946 miljoner kronor. Förslagen  ir>\r\nmotionen    innebär    jämfört    med    regeringensr>\r\nanslagsförslag          förstärkningar          tillr>\r\npolisorganisationen    (702     miljoner    kronor),r>\r\nSäkerhetspolisen      (20      miljoner     kronor),r>\r\nåklagarorganisationen    (30    miljoner    kronor),r>\r\ndomstolsväsendet     (81,5     miljoner     kronor),r>\r\nkriminalvården    (115    miljoner    kronor)    ochr>\r\nBrottsoffermyndigheten (3 miljoner kronor) samtidigtr>\r\nsom  anslaget till Brottsförebyggande rådet föreslåsr>\r\ntilldelas  ett  lägre  belopp (-5 miljoner kronor) ir>\r\nsyfte  att  öka  samarbetet  om  den  kriminologiskar>\r\nforskningen med universitet och högskolor.r>\r\nr>\r\nMotionärerna   anser   att   regeringen   i   sittr>\r\nbudgetförslag inte  tagit tillräcklig hänsyn till enr>\r\nrad faktorer. De anför  bl.a.  att det är nödvändigtr>\r\natt öka rekryteringen av poliser  och  civilanställdr>\r\npersonal,  att öka kompetensen hos all personal  ochr>\r\natt införskaffa mer och bättre utrustning. Man anserr>\r\ndet inte försvarbart  att  spara på säkerhetspolisenr>\r\nmed   hänsyn   till   den   osäkra   internationellar>\r\nsituationen    och    framhåller,    i    fråga   omr>\r\nåklagarverksamheten  att  förstärkningen  av polisenr>\r\nkommer     att     medföra    ökade    behov    inomr>\r\nåklagarorganisationen.    Detsamma    gäller,    medr>\r\nhänvisning  till  rättskedjan, även domstolsväsendetr>\r\ndär det pågående förändringsarbetet  av  hänsyn tillr>\r\nrättssäkerheten   inte   heller   bör   förenas  medr>\r\nytterligare   besparingskrav  utan  i  stället   medr>\r\nordentliga satsningar.  Det behövs också ytterligarer>\r\nresurser för att förbättra  kriminalvården  och  förr>\r\ngenomförandet  av  motionärernas  förslag  (som inter>\r\nsakbehandlas  här)  om  att överföra vården av  ungar>\r\nlagöverträdare  från  Statens   institutionsstyrelser>\r\ntill kriminalvården. Slutligen föreslås en minskningr>\r\nav anslaget till BRÅ.r>\r\nr>\r\nLiknande  synpunkter  beträffande  i  första  handr>\r\npolisen framförs i motionerna  Ju204,  Ju214, Ju225,r>\r\nJu236, Ju303, Ju329 och A315 (alla m).r>\r\nr>\r\nI  motionerna  Ju353,  Ju364  och Fi232 (alla  fp)r>\r\nföreslås anslagsändringar som innebär  en  ökning avr>\r\nden   fastställda   utgiftsramen  med  498  miljonerr>\r\nkronor. Förslagen i motionerna  innebär  jämfört medr>\r\nregeringens   anslagsförslag   förstärkningar   tillr>\r\npolisorganisationen    (250    miljoner     kronor),r>\r\nåklagarorganisationen    (100    miljoner   kronor),r>\r\ndomstolsväsendet      (100     miljoner     kronor),r>\r\nkriminalvården      (100      miljoner      kronor),r>\r\nRättsmedicinalverket    (10    miljoner     kronor),r>\r\nBrottsoffermyndigheten    (20    miljoner   kronor),r>\r\nrättshjälpskostnader (60 miljoner kronor) och bidragr>\r\ntill  brottsförebyggande arbete 3 miljoner  kronor).r>\r\nVidare   föreslås   sänkningar   av   anslagen  tillr>\r\nSäkerhetspolisen      (-20     miljoner     kronor),r>\r\nEkobrottsmyndigheten  (-120   miljoner  kronor)  ochr>\r\nBrottsförebyggande rådet (-5 miljoner kronor).r>\r\nr>\r\nMotionärerna  anför  att det inom  polisen  behövsr>\r\nytterligare resurstillskott, bl.a. för administrativr>\r\npersonal  som  kan  frigöra  poliser  för  renodlader>\r\npolisuppgifter. Satsningen  på  polisen medför i sinr>\r\ntur   nya  resursbehov  inom  åklagarorganisationen,r>\r\ndomstolsväsendet         och         kriminalvården.r>\r\nSäkerhetspolisens     uppgifter     inom     områdetr>\r\nkontraspionage har minskat och vissa andra kostnaderr>\r\nbör  överföras  till  näringslivet.  Det  är  därförr>\r\nrimligt  att  sänka  anslaget till säkerhetspolisen.r>\r\nEkobrottsmyndigheten bör  läggas  ned  och  anslagetr>\r\nbörja  överföras  till  åklagarorganisationen. BRÅ:sr>\r\nsamarbete med bl.a. Stockholms  universitet  när detr>\r\ngäller  forskning  motiverar en sänkning av anslagetr>\r\nmedan anslaget till  bidrag  till brottsförebyggander>\r\narbete     bör     höjas.     Verksamheten      inomr>\r\nRättsmedicinalverket bör förstärkas. Detsamma gällerr>\r\nBrottsoffermyndigheten  i syfte att förbättra stödetr>\r\ntill brottsoffer. Slutligen bör medel anslås för attr>\r\nman skall kunna återgå till de regler som gällde förr>\r\nallmän rättshjälp före den 1 december 1997.r>\r\nr>\r\nI  motion  Ju346  och  N392   (båda  kd)  föreslåsr>\r\nanslagsökningar  som  innebär  en  ökning   av   denr>\r\nfastställda  utgiftsramen  med  700 miljoner kronor.r>\r\nMotionsförslagen  innebär  jämfört  med  regeringensr>\r\nanslagsförslag          förstärkningar          tillr>\r\npolisorganisationen    (350     miljoner    kronor),r>\r\nåklagarorganisationen    (50    miljoner    kronor),r>\r\ndomstolsväsendet      (160     miljoner     kronor),r>\r\nkriminalvården      (87      miljoner       kronor),r>\r\nBrottsoffermyndigheten   (3   miljoner  kronor)  ochr>\r\nbidrag till brottsförebyggande  arbete  (50 miljonerr>\r\nkronor).r>\r\nr>\r\nSatsningar  bör,  som  också  anförs  i motionernar>\r\nJu351 och Ju357 (båda kd), bl.a. göras på  att utökar>\r\npolisorganisationen,          att          reformerar>\r\nnärpolisverksamheten,  att  utöka  polisutbildningenr>\r\noch  att  öka antalet civilanställda.  Man  föreslårr>\r\nockså  en satsning  på  särskilda  narkotikapoliser.r>\r\nÅklagarverksamheten   måste  förstärkas  särskilt  ir>\r\nfråga om miljöbrott och  ekonomisk brottslighet och,r>\r\nsom även framförs i motion Ju340 (kd), måste arbetetr>\r\nmed    nyrekrytering    och    kompetensförstärkningr>\r\nfortsätta  samtidigt som ekonomiskt  utrymme  beredsr>\r\nför ett antal  specialiståklagare.  Domstolsväsendetr>\r\nbehöver   extra   resurser   för   att   skapa    enr>\r\narbetssituation   där   mål   kan   avgöras  på  ettr>\r\nrättssäkert  och  effektivt  sätt med en  bibehållenr>\r\nlokal förankring. Inom kriminalvården  bör särskildar>\r\nsatsningar    göras    bl.a.   för   att   förstärkar>\r\nprogramverksamheten och  åtgärderna mot narkotika pår>\r\nanstalterna. Vidare måste, som anförs i motion Ju349r>\r\n(kd), en särskild satsning  göras  på  att förbättrar>\r\narbetsmiljön        på       anstalterna.       Ävenr>\r\nBrottsoffermyndigheten    är    i    behov   av   enr>\r\nresursförstärkning för att myndigheten  som anförs ir>\r\nmotion    Ju363    (kd)    skall    kunna   förkortar>\r\nhandläggningstiden   till  tre  månader.   Slutligenr>\r\nframställs  önskemål om  en  kraftfull  satsning  pår>\r\nbrottsförebyggande arbete i kommunerna.r>\r\nr>\r\nI motion Ju373  (c)  föreslås anslagsändringar somr>\r\ninnebär  en ökning av den  fastställda  utgiftsramenr>\r\nmed  1  000,5   miljoner   kronor.  Motionsförslagetr>\r\ninnebär   jämfört  med  regeringens   anslagsförslagr>\r\nförstärkningar    till    polisorganisationen   (800r>\r\nmiljoner kronor), åklagarorganisationen (30 miljonerr>\r\nkronor). kriminalvården (200  miljoner  kronor)  ochr>\r\nBrottsoffermyndigheten    (0,5    miljoner   kronor)r>\r\nsamtidigt  som  anslaget  till  Ekobrottsmyndighetenr>\r\nföreslås sänkt  (-30 miljoner kronor).r>\r\nr>\r\nSatsningar bör, som även anförs  i  motion  Ju 258r>\r\n(c), göras på en ökning av såväl antalet poliser somr>\r\npå   civilanställd  personal  inom  polisen.  Vidarer>\r\nföreslås        en       resursöverföring       frånr>\r\nEkobrottsmyndigheten till åklagarorganisationen. Detr>\r\nbehövs också ett  rejält  tillskott av medel för attr>\r\nförbättra behandlingsinnehållet i kriminalvården ochr>\r\nöka   platstillgången  på  anstalter   och   häkten.r>\r\nSlutligen  behöver  Brottsoffermyndigheten ett extrar>\r\ntillskott för att öka kunskapen och medvetenheten omr>\r\nbrottsoffers situation.r>\r\nr>\r\nLiknande synpunkter beträffande polisen framförs ir>\r\nmotion Ju215 och Ju316  (båda c).r>\r\nr>\r\nModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,r>\r\nKristdemokraterna och  Centerpartiet fullföljer sinar>\r\nhär nämnda förslag avseende  år  2003  med  yrkandenr>\r\navseende utgiftsramen för rättsväsendet för år 2004.r>\r\nDetta yrkande har behandlats av finansutskottet  (ser>\r\n2002/03:FiU1).r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottets ställningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nSom   framgått   har   riksdagen  just  beslutat  omr>\r\nutgiftsramen  för rättsväsendet  för  år  2003,  ettr>\r\nbeslut som utskottet  tillstyrkte.  Ett  bifall tillr>\r\nhär    aktuella   yrkanden   skulle   innebära   attr>\r\nutgiftsramen  överskrids. Motionerna i ifrågavarander>\r\ndelar   avstyrks.   Utskottet   tillstyrker   alltsår>\r\nregeringens  förslag  till fördelning på anslag inomr>\r\nutgiftsområde 4 Rättsväsendet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nPolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottets förslag i korthetr>\r\nr>\r\nr>\r\nI detta avsnitt redogörs  för  polisväsendetsr>\r\nresultat    under    verksamhetsåret    2001.r>\r\nUtskottet  delar  regeringens  bedömning  attr>\r\npolisen  i stort fullgjort de mål som ställtsr>\r\nupp för dess  verksamhet, men att ytterligarer>\r\ninsatser krävs  på vissa områden. I avsnittetr>\r\ntar  utskottet vidare  ställning  till  vilkar>\r\nprioriteringar  som  bör ligga till grund förr>\r\npolisens verksamhet under  år 2003. Utskottetr>\r\nbehandlar     också     ett    stort    antalr>\r\nmotionsyrkanden        rörande       polisensr>\r\norganisation,        samverkan         mellanr>\r\nRikskriminalpolisen   och   Säkerhetspolisen,r>\r\npolisens narkotikabekämpning,  behovet av attr>\r\nfullfölja                   närpolisreformen,r>\r\npolisutbildningen, resursfördelningen  mellanr>\r\nde          olika         polismyndigheterna,r>\r\npolisförsörjningen,   polisutbildningen   ochr>\r\npolisens  insatser  mot rattfylleri. Samtligar>\r\nmotionsyrkanden avstyrks  med hänvisning tillr>\r\nbl.a.   genomförda  reformer  samt   pågåender>\r\nutredningar    och    beredningsarbete   inomr>\r\nRegeringskansliet.   Jämför   reservationernar>\r\n1-13.r>\r\nr>\r\nr>\r\nInledningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nPolisens verksamhet syftar  till  att  förebygga ochr>\r\nbeivra   brott,  upprätthålla  allmän  ordning   ochr>\r\nsäkerhet samt  att i övrigt tillförsäkra allmänhetenr>\r\nskydd och annan hjälp.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRikspolisstyrelsen      (RPS)      är      centralr>\r\nförvaltningsmyndighet   för  polisväsendet  och  harr>\r\ntillsyn  över  detta.  Till  Rikspolisstyrelsen  hörr>\r\nSäkerhetspolisen,      Rikskriminalpolisen       ochr>\r\nPolishögskolan.   Styrelsen  är  chefsmyndighet  förr>\r\nStatens        kriminaltekniska        laboratorium.r>\r\nRikspolisstyrelsen  ingår också i samverkansområdenar>\r\nSpridning   av   allvarliga    smittämnen,   giftigar>\r\nkemikalier   och  radioaktiva  ämnen   samt   Skydd,r>\r\nundsättning och  vård.  Samverkansområdena redovisasr>\r\nunder  utgiftsområde 6 Försvar  samt  beredskap  motr>\r\nsårbarhet.r>\r\nr>\r\nI varje  län  finns en polismyndighet som ansvararr>\r\nför polisverksamheten  där. Polismyndigheten leds avr>\r\nen polisstyrelse. Den består  av  myndighetens  chefr>\r\noch   det  antal  övriga  ledamöter  som  regeringenr>\r\nbestämmer och även utser.r>\r\nr>\r\nDen 31 december  2001  fanns  det 22 708 anställdar>\r\ninom polisen (se tabell nedan). Av  dem  var  16 120r>\r\npoliser   och  6  588  civilanställda.  Jämfört  medr>\r\nutgången av år 2000 hade antalet poliser ökat med 31r>\r\noch civilanställda  med  383. Majoriteten av de sistr>\r\nnämnda anställdes med anledning  av Sveriges inträder>\r\ni Schengen.r>\r\nr>\r\nr>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\n|År    | Antalet      |Därav poliser |   Därav      |r>\r\n|      |anställda     |              |civilanställda|r>\r\n|      |  den 31      |              |              |r>\r\n|      | december     |              |              |r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\n|1997  |  22 755      |  16 783      |   5 972      |r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\n|1998  |  21 951      |  16 429      |   5 522      |r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\n|1999  |  22 009      |  16 201      |   5 808      |r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\n|2000  |  22 294      |  16 089      |   6 205      |r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\n|2001  |  22 708      |  16 120      |   6 588      |r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\nResultatuppföljningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nDe   övergripande   målen   för   polisväsendet   ärr>\r\nattr>\r\ntillförsäkra den enskilde rättssäkerhet ochr>\r\nrättstrygghet,r>\r\nförebygga och upptäcka brott samt att  se till att denr>\r\nsomr>\r\nhar begått brott identifieras och lagförs. I dettar>\r\navsnittr>\r\nredovisas  resultatet fördelat på de olikar>\r\nverksamhetsmålr>\r\nsom de övergripande målen har brutits ned på.r>\r\nr>\r\nr>\r\nFöljande verksamhetsmål ställdes upp för år 2001.r>\r\nr>\r\nr>\r\nPolisorganisationenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVarje polismyndighet  skulle  utarbeta  och dokumenterar>\r\nenr>\r\nbrottsföre-byggande strategi där det också framgår hurr>\r\nochr>\r\nmed vilka myndigheter och organisationer som polisenr>\r\nskallr>\r\nsamverka. Polismyndigheterna skulle också  säkerställar>\r\nattr>\r\ndessa  strategier får genomslag och utgör enr>\r\nutgångspunktr>\r\nför de handlingsplaner  som  tas  fram  samt  i övrigtr>\r\nvidr>\r\nplaneringen av den dagliga polisverksamheten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nIngripandeverksamheten   samt   övervakningen   avr>\r\ndenr>\r\nallmänna   ordningen   och   säkerheten   skuller>\r\nbedrivasr>\r\nrättssäkert och effektivt. Särskilda ansträngningarr>\r\nskuller>\r\ngöras  för  att  utveckla  en väl fungerande styrningr>\r\nochr>\r\nuppföljning av verksamheten.  Kända  variationer ir>\r\nbehovetr>\r\nskulle  beaktas  i  planeringen,  liksom attr>\r\nverksamhetenr>\r\ningår som en resurs i det långsiktiga  arbete  somr>\r\nformatsr>\r\nutifrån de lokala behoven.r>\r\nr>\r\nPolisen   skulle   medverka   till   att  der>\r\nnationellar>\r\ntrafiksäkerhetsmålen  om  färre  skadade  och   dödader>\r\nir>\r\ntrafiken uppnås.r>\r\nr>\r\nPolisen  skulle delta i och utveckla detr>\r\ninternationellar>\r\npolissamarbetet  och  se  till att det kommer till nyttar>\r\nir>\r\nverksamheten   mot   den  grova   ochr>\r\ngränsöverskridander>\r\nbrottsligheten. Polisen  skulle  också vara redo attr>\r\nfulltr>\r\nut tillämpa Schengenregelverket.r>\r\nr>\r\nPolisens utredningsarbete skulle  bedrivasr>\r\nrättssäkert,r>\r\neffektivt   och   på   ett  ändamålsenligt  sätt.r>\r\nAndelenr>\r\nuppklarade brott skulle öka och tiden mellanr>\r\nbrottsanmälanr>\r\noch slutredovisning skulle bli kortare. Polisensr>\r\nbemötander>\r\nav  och  stöd till brottsoffer  och  vittnen  skuller>\r\nävenr>\r\nfortsättningsvis ägnas särskild uppmärksamhet.r>\r\nr>\r\nSlutligen  skulle  polisen  ge  allmänheten  godr>\r\nservicer>\r\ngenom   hög   tillgänglighet   samt   snabb   ochr>\r\nkorrektr>\r\nhandläggning av förvaltningsärenden.r>\r\nr>\r\nSåvitt       gäller       verksamhetsmåletr>\r\navseender>\r\nbrottsförebyggande verksamhet  kan det konstateras attr>\r\ndetr>\r\når  2001  anmäldes nästan 1,2 miljoner  brott,  vilketr>\r\närr>\r\nomkring 26  000  (2  %) färre än under år 2000.r>\r\nRegeringenr>\r\nkonstaterar  att  de flesta  polismyndigheterna  inter>\r\nharr>\r\ndokumenterat några  genomarbetade och för helar>\r\nmyndighetenr>\r\nsammanhållna brottsförebyggande  strategier.  Det  brotts-r>\r\nr>\r\nförebyggande  arbetet  har  ändå  gått  framåt. Enr>\r\npositivr>\r\nutveckling  noteras  för arbetet med att minska  våldr>\r\nmotr>\r\nkvinnor. Det bör även  påpekas  att polismyndigheternar>\r\nharr>\r\narbetat   utifrån   lokala   handlingsplaner    ochr>\r\nmedr>\r\nbrottsförebyggande      åtgärder     inom     der>\r\nolikar>\r\nresultatområdena. Åtgärder  har  vidtagits  för  att får>\r\ninr>\r\nmedborgarperspektivet   i  det  brottspreventivar>\r\narbetet.r>\r\nBekämpningen   av  mängdbrotten   har   fortskridit.r>\r\nEttr>\r\nbetydande regionalt  samarbete inom området rasistiskar>\r\nochr>\r\nfrämlingsfientliga  brott   har  utvecklats  mellanr>\r\nflerar>\r\npolismyndigheter      över      hela     landet.r>\r\nInomr>\r\nmiljöbrottsbekämpningen  har  polismyndigheternar>\r\narbetatr>\r\ntillsammans  med miljöåklagare och dessutom samverkatr>\r\nmedr>\r\nandra  myndigheter  och  organisationer.  Någrar>\r\nnämnvärdar>\r\nsituationella  brottsförebyggande  åtgärder  som  tarr>\r\nsinr>\r\nutgångspunkt  i  själva  brottssituationen  har  dockr>\r\ninter>\r\nvidtagits.r>\r\nr>\r\nVad härefter gäller verksamhetsmålet rörande ordningr>\r\nochr>\r\nsäkerhet  anges  att polismyndigheterna under år 2001r>\r\nharr>\r\nblivit bättre på att organisera ingripandeverksamhetenr>\r\nmedr>\r\nhänsyn till lokala betingelser. Dessutom görs i högrer>\r\ngradr>\r\nän tidigare bedömningar  och  prioriteringar avr>\r\nuppdragen.r>\r\nVid   hälften   av   landets   polismyndigheterr>\r\nbedrivsr>\r\ningripandeverksamheten   integrerat  med  närpolisen.r>\r\nDetr>\r\nproblemorienterade arbetet  ökade under året men harr>\r\nlångtr>\r\nifrån fått full genomslagskraft.r>\r\nr>\r\nVad härefter gäller polisens  medverkan för attr>\r\nuppfyllar>\r\nde nationella trafiksäkerhetsmålen  kan  följander>\r\nnämnas.r>\r\nDen nationella strategin för trafikövervakningen harr>\r\nunderr>\r\når   2001   lagts   till   grund   för  verksamhetenr>\r\ninomr>\r\ntrafikområdet. Det innebär att arbetet främst inriktasr>\r\nmotr>\r\nefterlevnaden         avr>\r\nhastighetsbestämmelserna,r>\r\ntrafiknykterhetsbrott  och  kontroll  av  användningenr>\r\navr>\r\nbilbälte.  För att öka effektiviteten  i  arbetet  ärr>\r\ndetr>\r\nangeläget att  polisen använder sig av ordningsbot närr>\r\ndetr>\r\när  möjligt.  Enligt   Rikspolisstyrelsen   ökader>\r\nantaletr>\r\nutfärdade ordningsböter för trafikbrott endastr>\r\nmarginelltr>\r\nunder år 2001, medan antalet primärrapporter ochr>\r\nutfärdader>\r\nordningsförelägganden   för  hastighetsöverträdelserr>\r\nochr>\r\nandra  straffbara beteenden  i  trafiken  minskader>\r\nnågot.r>\r\nAntalet   anmälda  rattfylleribrott  ökade  samtidigtr>\r\nsomr>\r\nantalet positiva  alkoholutandningsprov i förhållander>\r\ntillr>\r\ndet totala antalet sådana prover var oförändrat.r>\r\nr>\r\nr>\r\nUtvecklingen   av  polisens   brottsutredander>\r\nverksamhetr>\r\nåskådliggörs i följande  tabell.  Vid en jämförelser>\r\nmellanr>\r\nde följande tabellerna i detta avsnitt  och de som finnsr>\r\nir>\r\ntidigare  års  budgetbetänkanden  förekommerr>\r\ndifferenserr>\r\nrörande  vissa  av de föregående årens siffror. Detr>\r\nberorr>\r\nhuvudsakligen på  att  polisen  från  mitten  av  årr>\r\n2001r>\r\nändrade  definitionen  på  våldsbrott  så  att  olagar>\r\nhotr>\r\ndärefter  ingår  i  den kategorin. Vissa ekobrott harr>\r\nävenr>\r\nförts  över  till  Ekobrottsmyndighetens   statistik.r>\r\nDer>\r\nuppgifter  som  nu redovisas i tabellerna är, medr>\r\nundantagr>\r\nför uppgifterna om  genomströmningstid, värden somr>\r\nräknatsr>\r\nfram  med  beaktande  av  dessa  förändringar  ir>\r\npolisensr>\r\nstatistik även för åren före år 2000.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|År   |Inkomna |Till    |Genomström-|Balans|varavr>\r\n>1                                                 |r>\r\n|     |        |åklagare|ningstider|      |  år    |r>\r\n|     |ärenden |        |          |31.12 |        |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|1997 |1 159   |185 602 |41 dagar  |187   |40 625  |r>\r\n|     |018     |        |          |754   |(22 %)  |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|1998 |1 174   |186 899 |47 dagar  |164   |39 742  |r>\r\n|     |730     |        |          |500   |(24 %)  |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|1999 |1 153   |172 331 |48 dagar  |160   |30 895  |r>\r\n|     |103     |        |          |566   |(19 %)  |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|2000 |1 163   |189 375 |44 dagar  |155   |29 800  |r>\r\n|     |221     |        |          |173   |(19 %)  |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|2001 |1 141   |187 249 |43 dagar  |136   |22 555  |r>\r\n|     |935     |        |          |996   |(16 %)  |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nAntalet anmälda  brott  och  genomströmningstiderna  -r>\r\nsomr>\r\nredovisas  med  en genomsnittssiffra - har alltsår>\r\nminskat,r>\r\nliksom antalet balanserade  ärenden.  Antalet  ärendenr>\r\nsomr>\r\nredovisats till åklagare har också minskat något.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen  anför att resultatutvecklingen i sinr>\r\nhelhetr>\r\nför  år  2001  tyder   på   att   det   har  skapatsr>\r\ngodar>\r\nförutsättningar   för  att  utredningsverksamhetenr>\r\nskallr>\r\nutvecklas  till  det   bättre.   Förutsättningar   förr>\r\nenr>\r\npolisverksamhet  som  i  högre grad kan bidra till enr>\r\nökadr>\r\nlagföring  har  skapats  genom   konkreta   satsningarr>\r\npår>\r\nunderrättelseledd  polisverksamhet och en ökadr>\r\ndiskussionr>\r\nom     behovet    av    att    utöka     ochr>\r\nförbättrar>\r\nspaningsverksamheten.    Utredningsverksamheten   förr>\r\nder>\r\nprioriterade brottstyperna  bedöms somr>\r\ntillfredsställande.r>\r\nUtvecklingen  har  sedan  år  1997   inneburit  enr>\r\ntydligr>\r\nförskjutning   av   den   anmälda   brottslighetenr>\r\nfrånr>\r\nförmögenhetsbrott  utan interaktion mellan gärningsmanr>\r\nochr>\r\noffer till våldsbrott  och  andra  interaktionsbrott.r>\r\nDetr>\r\ninnebär  att polisen får in alltfler ärenden medr>\r\ntydligarer>\r\nutredningsuppslag,  vilket  rimligen  inneburit  attr>\r\nökader>\r\nresurser    gått    till   utredningsverksamheten.r>\r\nAntalr>\r\nredovisade  utredningstimmar   visar  på  en  alltr>\r\nstörrer>\r\ntidsåtgång för utredning av våldsbrott  och en minskadr>\r\ntidr>\r\nför  tillgrepps-  och skadegörelsebrott. Regeringenr>\r\nanförr>\r\natt  ca  314  900  brott   klarades  upp  år  2001r>\r\nenligtr>\r\nBrottsförebyggande rådets statistik.  Det  är  ca  26 %r>\r\navr>\r\nalla   polisanmälda   brott.   Jämfört   med  år  2000r>\r\närr>\r\nuppklaringsprocenten  oförändrad,  på  samma   nivår>\r\nsedanr>\r\nmitten av 1990-talet. Brottsuppklaringen har dockr>\r\nminskatr>\r\nsett över en längre tidsperiod.r>\r\nr>\r\nVad  gäller  ungdomsbrottsligheten anför regeringenr>\r\nattr>\r\nantalet brottsmisstänkta  ungdomar i åldrarna 15-17 årr>\r\nharr>\r\nminskat  med  9 % under åren  1997-2000.  Minskningenr>\r\nkanr>\r\nförklaras av färre förmögenhetsbrott och i viss mån avr>\r\nettr>\r\nminskat antal skadegörelsebrott.  En annan förklaringr>\r\ntillr>\r\ndet  minskade  antalet  anmälda  ungdomsbrott  kanr>\r\nenligtr>\r\nRikspolisstyrelsen vara att en ökad  prioritering avr>\r\ntungtr>\r\nkriminellt  belastade  ungdomar och ungdomsgäng  harr>\r\nlettr>\r\ntill minskade insatser mot  den  större gruppen ungdomarr>\r\nir>\r\nriskzonen. Antalet inkomna ungdomsbrottsärendenr>\r\nfortsatter>\r\nockså  att  minska.  År  2001  var antalet 22 779.r>\r\nAntaletr>\r\närenden redovisade till åklagare och socialförvaltningr>\r\nharr>\r\nvarit relativt konstant sedan år 1999 och var 24 097r>\r\nunderr>\r\når 2001. Genomströmningstiden var  under  år 2001r>\r\ndensammar>\r\nsom under år 2000, 53 dagar.r>\r\nr>\r\nUtvecklingen i fråga om våldsbrott beskrivs  ir>\r\nföljander>\r\ntabell. Nya histo-riska värden för åren 1997 och 1998r>\r\nharr>\r\ninte  kunna  erhållas.  Vad  gäller åren 1999 och 2000r>\r\nharr>\r\njusterade    värden   inte   kunnat   erhållasr>\r\navseender>\r\ngenomströmningstider och uppgifter om balans.r>\r\nr>\r\nr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|År   |Inkomna |Till  |Genomström-|Balans |varav >1|r>\r\n|     |        |åklagare|ningstider|31.12 |  år    |r>\r\n|     |ärenden |      |          |        |        |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|1999 |87 794  |24    |  -       | -      |  -     |r>\r\n|     |        |799   |          |        |        |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|2000 |89 785  |24    |  -       | -      |  -     |r>\r\n|     |        |932   |          |        |        |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|2001 |93 121  |24    |122 dagar |33 049  |   4 109|r>\r\n|     |        |145   |          |        |(12 %)  |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nSom framgår av  tabellen  har  antalet  anmäldar>\r\nvåldsbrottr>\r\nökat.    Ökningstrenden   för   anmäldar>\r\nmisshandelsbrottr>\r\nfortsätter,  liksom  den  kraftiga ökningen avr>\r\nanmälningarr>\r\navseende   brottet   olaga  hot.   Antalet   ochr>\r\nandelenr>\r\nvåldsbrottsärenden redovisade till åklagare harr>\r\nminskat.r>\r\nr>\r\nr>\r\nUtredningskostnaden  per  ärende redovisat tillr>\r\nåklagarer>\r\nhar minskat, liksom genomströmningstiden.r>\r\nr>\r\nVad gäller våld mot kvinnor och övergrepp mot barnr>\r\nanförr>\r\nregeringen     bl.a.     följande.     Antaletr>\r\nanmäldar>\r\nmisshandelsbrott mot kvinnor har sedan år 1999 legat pår>\r\nenr>\r\nganska  konstant  nivå.  När  det  gäller antaletr>\r\nanmäldar>\r\nvåldtäkter och sexuella ofredanden har dessa ökat underr>\r\nårr>\r\n2001 jämfört med år 2000. Antalet anmälda  brott  omr>\r\nolagar>\r\nhot och ofredande mot kvinnor över 18 år har ökatr>\r\ntydligt.r>\r\nÖverträdelserna  av  besöksförbud  har ökat från ca 2r>\r\n800r>\r\ntill ca 3 400. De flesta polismyndigheterna  harr>\r\nredovisatr>\r\nåtgärder  som vidtagits för att förbättra verksamhetenr>\r\npår>\r\ndetta område.r>\r\nr>\r\nUnder 1990-talet  har  antalet  anmäldar>\r\nmisshandelsbrottr>\r\nmot   barn   ökat  kraftigt.  Ökningstakten   förr>\r\nanmäldr>\r\nmisshandel mot  barn  mellan  noll  och  sex  år  harr>\r\ndockr>\r\navstannat   under   åren   2000   och   2001.  Der>\r\nanmäldar>\r\nsexualbrotten   mot  barn  har  ökat.r>\r\nPolismyndigheternasr>\r\nrapportering  av  vad   som  har  gjorts  för  attr>\r\ninförar>\r\nbarnkonventionen   i   arbetet    visar   emellertidr>\r\nattr>\r\ntillämpningen av konventionen än så  länge varken harr>\r\nfåttr>\r\ngenomslag  i  myndigheternas  handlingsplaner,r>\r\noperativar>\r\nverksamhet eller i personalutbildningen.r>\r\nr>\r\nBarnpornografibrotten  ökar och har fått en alltr>\r\nstörrer>\r\nglobal      spridning,      bl.a.     genomr>\r\nInternet.r>\r\nRikskriminalpolisen   samlar   in    ochr>\r\nsystematiserarr>\r\nanträffade   barnpornografiska   bilder   i  ettr>\r\ndigitaltr>\r\nreferensbibliotek.  Svensk  polis är ensam om  att  har>\r\nenr>\r\ndatabas   av   detta  slag  och  lämnar   informationr>\r\nomr>\r\nbarnpornografiska  bilder till utländskar>\r\npolismyndigheter.r>\r\nInterpol har påbörjat uppbyggnaden av ett liknander>\r\nsystem.r>\r\nr>\r\nRörande  handel  med   människor  för  sexuellar>\r\nändamålr>\r\nredovisas   att   det   sedan   1998    har   inlettsr>\r\n19r>\r\nförundersökningar.  De  har  avsett koppleri  ellerr>\r\ngrovtr>\r\nkoppleri som kan härledas till  människohandel.  Sju avr>\r\nder>\r\nnitton  förundersökningarna  har lett till fällander>\r\ndomarr>\r\nmot  totalt  tolv personer. Under  år  2001  inleddesr>\r\nfemr>\r\nförundersökningar.  Att  det  inte  har  blivit flerr>\r\nberorr>\r\nenligt   Rikskriminalpolisen   delvis   pår>\r\notillräckligar>\r\npersonalresurser   på   lokal   nivå.   Inom   ramenr>\r\nförr>\r\naktionsgruppen     mot    organiserad    brottslighetr>\r\nir>\r\nÖstersjöområdet  finns   en  expertgrupp  mot  handelr>\r\nmedr>\r\nkvinnor. Expertgruppen leds  av  Sverige och Lettland.r>\r\nDenr>\r\nfokuserar på operativt och konkret  polissamarbete,r>\r\nt.ex.r>\r\nutbyte av kriminalpoliser.r>\r\nr>\r\nNär det gäller brott med rasistiska,r>\r\nfrämlingsfientliga,r>\r\nantisemitiska   eller   homofobiska   inslag   samtr>\r\nolagar>\r\ndiskriminering noteras att antalet anmälda brottr>\r\navseender>\r\nhets  mot  folkgrupp  under  år 2001 har minskat tillr>\r\n744,r>\r\njämfört med 865 under år 2000.  Antalet  anmälda  fallr>\r\navr>\r\nolaga  diskriminering  har minskat till 217, vilket ärr>\r\ndetr>\r\nlägsta antalet sedan år  1997.  Under  år 2000 varr>\r\nantaletr>\r\nanmälda  fall  av olaga diskriminering 265.  Inomr>\r\nområdetr>\r\nrasistiska och främlingsfientliga  brott har ettr>\r\nregionaltr>\r\nsamarbete utvecklats. Inom ramen för  ett sådantr>\r\nsamarbeter>\r\nkan  myndigheterna  t.ex.  ha  en  gemensam  strategir>\r\nochr>\r\npolistaktik    för   aktioner   mot   sammankomsterr>\r\nmedr>\r\nnazistbesläktade  organisationer  och  bistå  varandrar>\r\nmedr>\r\nresursförstärkning.r>\r\nr>\r\nUtvecklingen i fråga om narkotikabrottslighetenr>\r\nbeskrivsr>\r\ni följande tabell.r>\r\nr>\r\nr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|År   |Inkomna |Till     |Genomström-|Balans|varav >r>\r\n|r>\r\n|     |        |åklagare |          |      |1 år   |r>\r\n|     |ärenden |         |ningstider|31.12 |       |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|1997 |21 979  |15 621   |74 dagar  |5 900 | 803 (14r>\r\n|r>\r\n|     |        |         |          |      |  %)   |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|1998 |22 471  |16 277   |76 dagar  |5 687 | 938 (16r>\r\n|r>\r\n|     |        |         |          |      |  %)   |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|1999 |22 172  |15 813   |81 dagar  |5 941 | 786 (13r>\r\n|r>\r\n|     |        |         |          |      |  %)   |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|2000 |22 963  |16 378   |87 dagar  |5 970 | 701 (11r>\r\n|r>\r\n|     |        |         |          |      |  %)   |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|2001 |23 626  |17 011   |83 dagar  |6 127 |569 (9 |r>\r\n|     |        |         |          |      |  %)   |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nAntalet  inkomna  narkotikabrottsärenden  har under der>\r\ntvår>\r\nsenaste åren ökat från 22 172 till 23 626 ärenden.r>\r\nAntaletr>\r\närenden redovisade till åklagare har ökat två  år  ir>\r\nrad,r>\r\nliksom  antalet  beslag. Några polismyndigheter uppgerr>\r\nattr>\r\narbetet inom narkotikaområdet  har  fått  stå tillbakar>\r\nförr>\r\nannan  verksamhet. Polismyndigheterna har främstr>\r\ninriktatr>\r\nsitt  arbete   på   ungdomar   i   syfte   attr>\r\nförhindrar>\r\nnyrekrytering,  eget bruk på gatunivå och fortsattr>\r\ngrövrer>\r\ndrogmissbruk.r>\r\nr>\r\nr>\r\nVad  gäller  ekonomisk  brottslighet  redovisasr>\r\nminskatr>\r\nantal inkomna ärenden  och  ärenden  i balans, vilketr>\r\nävenr>\r\nvar  fallet  under  år  2000.  Genomströmningstidenr>\r\nökader>\r\ndäremot från 331 till 389 dagar,  vilket innebär enr>\r\nökningr>\r\nmed nästan 18 %. Genomströmningstiden  ökade även underr>\r\nårr>\r\n2000.  Rikskriminalpolisen  har  inom  områdetr>\r\nekonomiskr>\r\nbrottslighet  tagit  fram  och  förmedlat informationr>\r\nsomr>\r\nbl.a.  syftat  till  att förebygga och  avvärjar>\r\nekonomiskr>\r\nbrottslighet. Den nationella och internationellar>\r\nsamverkanr>\r\nhar vidareutvecklats,  bl.a.  genom  att samarbeter>\r\ninlettsr>\r\nmed    betalningsöverföringsföretagen    och    denr>\r\nnyar>\r\nkasinoverksamheten. Det förebyggande arbetet motr>\r\nekonomiskr>\r\nbrottslighet anges ligga på en fortsatt låg  nivå. Detr>\r\nkanr>\r\npåpekas att de allra flesta ekobrottsärendena handläggsr>\r\navr>\r\nEkobrottsmyndigheten,  vars  verksamhet  redovisasr>\r\nlängrer>\r\nfram i betänkandet.r>\r\nr>\r\nAntalet  anmälda  miljöbrott  fortsätter  att   öka.r>\r\nIr>\r\nhuvudsak    gäller    det    mindre    allvarligar>\r\nbrott.r>\r\nUtredningsverksamheten   för  miljöbrott  harr>\r\nutvecklatsr>\r\npositivt.   Verksamheten  är   dock   fortfarande   ir>\r\nenr>\r\nuppbyggnadsfas  och har problem med ökande balanser.r>\r\nDettar>\r\nhar   uppmärksammats    och    åtgärder    harr>\r\ninletts.r>\r\nPolismyndigheterna  har  utbildat nyar>\r\nmiljöbrottsutredare,r>\r\nrekryterat särskilda miljötekniker och utvecklatr>\r\nsamverkanr>\r\nmellan   polismyndigheter   men    också   medr>\r\nåklagare,r>\r\ntillsynsmyndigheter     och    andra    myndigheter.r>\r\nIr>\r\nmiljöbrottsärenden   finns    ofta   en   kändr>\r\nmisstänktr>\r\ngärningsman  eller  så  är  det  möjligt  att  efterr>\r\nvissr>\r\nutredning fastställa vem som kan misstänkas  förr>\r\nbrottet.r>\r\nMot   den   bakgrunden   finner   Rikspolisstyrelsenr>\r\ndetr>\r\növerraskande  att hälften av utredningarna inte lederr>\r\ntillr>\r\nredovisning med förundersökningsprotokoll.r>\r\nr>\r\nSåvitt  gäller   verksamhetsmålet   avseende  stödr>\r\ntillr>\r\nbrottsoffer    och   vittnen   framgår   det   attr>\r\nallar>\r\npolismyndigheter utom en har redovisat åtgärder förr>\r\nbättrer>\r\nstöd  och  skydd  för   brottsoffer,   vittnen  ochr>\r\nandrar>\r\nbevispersoner. Elva polismyndigheter har helt ellerr>\r\ndelvisr>\r\ngenomfört brottsofferundersökningar. Det  är  dockr>\r\nendastr>\r\nett  fåtal  polismyndigheter  som  redovisat resultatr>\r\nfrånr>\r\nundersökningar gjorda under år 2001.  Nior>\r\npolismyndigheterr>\r\nlyfter    fram    olika    former    av    samverkanr>\r\nmedr>\r\nbrottsofferjourer.  Sex  myndigheter  pekar  på   attr>\r\nder>\r\ntillhandahåller  olika  former av skydd. Någrar>\r\nmyndigheterr>\r\narbetar med hotbildsanalyser.  Vissa  pekar  pår>\r\nsärskildar>\r\ninsatser  mot  utsatta  grupper. Sju myndigheterr>\r\nredovisarr>\r\natt de lämnat vittnen stöd  i  samband med rättegångarr>\r\nochr>\r\nfyra tillhandahåller särskilt stöd  till  vittnen  somr>\r\närr>\r\nutsatta för hot.r>\r\nr>\r\nVad    gäller    den    grova   ochr>\r\ngränsöverskridander>\r\nbrottsligheten så tillämpar Sverige sedan den 25 marsr>\r\n2001r>\r\nSchengenregelverket fullt ut.  Sveriges  gränskontrollr>\r\nvidr>\r\nde yttre gränserna är både effektiv och tillförlitligr>\r\nochr>\r\nuppfyller därmed Schengenkraven. Även de förr>\r\ngränskontrollr>\r\nsamverkande  myndigheterna  har  tillgång  tillr>\r\nSchengensr>\r\ninformationssystem            (SIS).r>\r\nNationellar>\r\nsambandskontoret/Sirenekontoret   vidr>\r\nRikspolisstyrelsenr>\r\nbedriver  verksamhet dygnet runt vad gäller  hanteringr>\r\navr>\r\nbåde   nationella   och   internationella   ärendenr>\r\nsamtr>\r\ninläggning av svenska registreringar i SIS.r>\r\nr>\r\nSystemet  har  en  hög  nyttjandegrad, med 30 000-50r>\r\n000r>\r\nsökningar per dygn. Användandet  av  SIS  har resulteratr>\r\nir>\r\nett  stort antal \"träffar\". Rikspolisstyrelsen  anserr>\r\nattr>\r\nSIS är  ett  mycket effektivt verktyg ir>\r\nSchengensamarbetetr>\r\noch i brottsbekämpningen.r>\r\nr>\r\nMot bakgrund  av terrordåden i USA den 11 septemberr>\r\n2001r>\r\npågår inom EU en  översyn  av  SIS  för  att  se  omr>\r\ndettar>\r\nnätverk   även   kan  utnyttjas  som  ett  instrumentr>\r\nförr>\r\nterrorismbekämpning.r>\r\nr>\r\nI  Aktionsgruppen   mot   organiserad   brottslighetr>\r\nir>\r\nÖstersjöområdet  bedriver  de nordiska länderna,r>\r\nTyskland,r>\r\nde   baltiska   staterna,   Polen    och    Rysslandr>\r\nettr>\r\nbrottsbekämpande  samarbete. Inom ramen förr>\r\naktionsgruppenr>\r\ngenomförs  ett  konkret  och  praktiskt  samarbeter>\r\nmellanr>\r\nländernas polis-, åklagar-, tull-,r>\r\nskatte-   samt   kust-   ochr>\r\ngränsbevakningsmyndigheter.r>\r\nGemensamma operativa  aktioner  genomförs fortlöpander>\r\ninomr>\r\nområdena  illegal  migration,  narkotika,  stulnar>\r\nfordon,r>\r\nhögbeskattade varor, gängbrottslighet,  penningtvättr>\r\nsamtr>\r\nnumera  även miljöbrottslighet. Sverige och Lettlandr>\r\nlederr>\r\nexpertgruppen   mot   handel   med  kvinnor.  Förutomr>\r\ndetr>\r\noperativa  samarbetet har aktionsgruppen  tagitr>\r\ninitiativr>\r\ntill att det  bedrivs  åklagarsamarbete  och  samarbeter>\r\nir>\r\nfråga   om   vittnesskydd   samt   vidtas   åtgärderr>\r\nmotr>\r\nskattebrottslighet.r>\r\nr>\r\nVad gäller Europol har arbetet på högkvarteret i Haagr>\r\nir>\r\nNederländerna  under det gångna året främst varitr>\r\ninriktatr>\r\npå ökad operativ  relevans och ökat informationsflöder>\r\nfrånr>\r\nmedlemsstaterna till  Europol.  Med Europols medverkanr>\r\nharr>\r\nett  flertal  fall av organiserad brottslighetr>\r\navslöjats.r>\r\nEuropol har också  deltagit aktivt i der>\r\nbrottsförebyggander>\r\nåtgärder som vidtagits  med  anledning  av  införandetr>\r\navr>\r\neuron   den   1   januari   2002.  Arbetet  med  hot-r>\r\nochr>\r\nriskanalyser inom prioriterade  områden har ökat ochr>\r\nlegatr>\r\ntill  grund  för medlemsstaternas bedömningar.  Avtalr>\r\nmedr>\r\nytterligare tre  utomstående  organ och sju länderr>\r\nutanförr>\r\nEU har upprättats och sambandsmän  kan nu utbytas ävenr>\r\nmedr>\r\ndessa länder.r>\r\nr>\r\nAntalet  poliser i fredsfrämjande insatser  harr>\r\nminskatr>\r\ntill en nivå  som  för  närvarande uppgår till ungefärr>\r\n100r>\r\npoliser. Riktmärket för kapaciteten är dock ungefär 1 %r>\r\navr>\r\nden samlade nationella polisstyrkan.  Det  störstar>\r\nsvenskar>\r\nbidraget går för närvarande till FN:s och OSSE:sr>\r\nmissionerr>\r\ni Kosovo, där 50 poliser tjänstgör. Utbildnings-, process-r>\r\nr>\r\noch metodfrågor för polis i fredsfrämjande tjänst harr>\r\nfåttr>\r\nökad  betydelse.  Sedan hösten 2000 harr>\r\nRikspolisstyrelsenr>\r\nanvänt  ett kvalitativt  säkerställande  av  attr>\r\nsamtligar>\r\npersoner  som  skickas  ut  i  utlandstjänst  uppfyllerr>\r\nder>\r\nutbildningskrav  som  ställs från samtligar>\r\ninternationellar>\r\norganisationer.r>\r\nr>\r\nVad slutligen gäller  verksamhetsmålet  rörander>\r\npolisensr>\r\nservice  och  tillgänglighet  för allmänheten  anförsr>\r\nattr>\r\nservice och tillgänglighet samt  kvalitet vidr>\r\nhandläggningr>\r\nav förvaltningsärenden har blivit ännu bättre hos mångar>\r\navr>\r\npolismyndigheterna  från  en sedan tidigare  relativtr>\r\nhögr>\r\nnivå.   Detta   är   ett   resultat   av   främstr>\r\nutökadr>\r\nteknikanvändning          ochr>\r\nkompetensutveckling.r>\r\nGenomströmningstiderna för  förvaltningsärenden  harr>\r\ndockr>\r\nvarit fortsatt förhållandevis långa.r>\r\nr>\r\nRegeringen  har med anledning av verksamhetsmålenr>\r\nanförtr>\r\nbl.a. följande.r>\r\nr>\r\nI  fråga  om  polisens   brottsförebyggander>\r\nverksamhetr>\r\nnoterar regeringen att polisen under år 2001 harr>\r\nutvecklatr>\r\ndet förebyggande arbetet på en rad områden. Ambitionenr>\r\nattr>\r\narbeta  mer  med  att  förebygga brott framgår tydligtr>\r\navr>\r\nårsredovisningen    och    uttrycken     för    attr>\r\ndetr>\r\nproblemorienterade  arbetssättet  har slagit  igenomr>\r\nblirr>\r\nalltfler. Ett nytt och viktigt inslag är de satsningarr>\r\nsomr>\r\npolisen   har   gjort   på  att  förebygga   ochr>\r\nbekämpar>\r\nmängdbrottslighet med problemorienteradr>\r\nunderrättelseleddr>\r\npolisverksamhet. De senaste åren harr>\r\nemellertid   resursanvändningen   förskjutits   frånr>\r\ndetr>\r\nförebyggande till det utredande arbetet. Dessutom harr>\r\nbarar>\r\nen minoritet av polismyndigheterna nått målet attr>\r\nutarbetar>\r\nbrottsförebyggande strategier. Regeringen  konstaterarr>\r\nattr>\r\nmålet  ännu inte har uppfyllts. Justitiedepartementetr>\r\nharr>\r\ndärför   under    hand    diskuterat   denna   frågar>\r\nmedr>\r\nmyndighetscheferna    inom    polisen.     Därefterr>\r\nharr>\r\nRikspolisstyrelsen   vidtagit   åtgärder   ochr>\r\ninformeratr>\r\ndepartementet  om  arbetet.  Regeringen  avser  attr>\r\nföljar>\r\nutvecklingen   noga   och  förväntar  sig  attr>\r\nresultatetr>\r\nförbättras.r>\r\nr>\r\nVad sedan gäller målet  ordning och säkerhetr>\r\nkonstaterarr>\r\nregeringen   att   det,   genom   den    helhetssynr>\r\nochr>\r\nprocessorientering  som  allt mer präglar polisensr>\r\narbete,r>\r\nhar blivit tydligare att patruller  pår>\r\nutryckningsuppdragr>\r\nutgör  det  viktiga  första ledet i polisens  uppgiftr>\r\nattr>\r\nt.ex. utreda brott. Regeringen  välkomnar  detr>\r\nförändrader>\r\nsynsättet och är positiv till att polisen nu skaparr>\r\nbättrer>\r\nförutsättningar       för      bl.a.      styrningr>\r\navr>\r\nutryckningspatrullernas  arbete.  En del i utvecklingenr>\r\närr>\r\npolisens ökade noggrannhet i att prioritera  uppdrag.r>\r\nDenr>\r\nbör  bl.a.  leda till att patrullerna i högrer>\r\nutsträckningr>\r\nkan delta i förebyggande arbete i närpolisområden.r>\r\nr>\r\nNär det gäller  polisens  medverkan  för att uppfyllar>\r\nder>\r\nnationella   trafiksäkerhetsmålen  anför  regeringenr>\r\nattr>\r\npolisens styrning  av arbetet med trafikövervakningr>\r\nhållerr>\r\nfortsatt hög standard. Det problemorienterader>\r\narbetssättetr>\r\npräglar   verksamheten.   Resultatuppföljningen   ärr>\r\nvälr>\r\nutvecklad.   Rikspolisstyrelsen   har  ir>\r\nårsredovisningenr>\r\nuppmärksammat   en   minskning   av   antaletr>\r\nupprättader>\r\nprimärrapporter  och  utfärdade ordningsföreläggandenr>\r\nförr>\r\nhastighetsöverträdelser  och  andra straffbara beteendenr>\r\nir>\r\ntrafiken.  Regeringen utgår ifrån  attr>\r\nRikspolisstyrelsenr>\r\nkommer att analysera  förändringen  och  vidta der>\r\nåtgärderr>\r\nsom kan vara aktuella.r>\r\nr>\r\nRörande polisens brottsutredande verksamhetr>\r\nkonstaterarr>\r\nregeringen  att  Rikspolisstyrelsen  vidtar olikar>\r\nåtgärderr>\r\nför att förbättra utredningsverksamheten. Det ärr>\r\nangelägetr>\r\neftersom   polisen   har   stor   del  i  resultatetr>\r\nförr>\r\nrättskedjan. Rikspolisstyrelsen noterar  att effekternar>\r\navr>\r\nutvecklingsarbetet ännu bara märks i begränsadr>\r\nomfattning.r>\r\nDet är förståeligt mot bakgrund av att polisen  är enr>\r\nstorr>\r\norganisation.     Samtidigt    är    det    viktigtr>\r\nattr>\r\nutredningsverksamhetens   resultat   förbättras.r>\r\nViktigar>\r\nåtgärder för att öka antalet uppklarade brott är t.ex.r>\r\nattr>\r\npolisen   fortsätter   att   satsa  på  en  utvecklingr>\r\navr>\r\nunderrättelseledd  polisverksamhet   och  den  s.k.r>\r\nandrar>\r\nlinjen. Det sistnämnda begreppet syftar  på detr>\r\narbetssättr>\r\nsom innebär att poliser med utredningskompetens kopplasr>\r\ninr>\r\ni  omedelbar  anslutning till att ett brott  harr>\r\nbegåtts.r>\r\nEnligt  regeringen   bör  polisen  med  dennar>\r\narbetsmetodr>\r\nsnabbare kunna klara upp ett större antal brott.r>\r\nr>\r\nViktigt är också det  pågående  arbetet med attr>\r\nutvecklar>\r\nde långtgående förstahandsåtgärderna  och  att  breddar>\r\nochr>\r\nförstärka  den  polisiära  förundersökningskompetensen.r>\r\nIr>\r\nseptember   1996   gav   regeringen    i    uppdragr>\r\ntillr>\r\nRikspolisstyrelsen och Riksåklagaren att utvecklar>\r\nformernar>\r\nför sin samverkan (dnr Ju1996/3067/F2). Under  den tidr>\r\nsomr>\r\nhar  gått  sedan  dess  har  en  rad  åtgärderr>\r\nvidtagits.r>\r\nRegeringens  bedömning  är dock att det fortfarander>\r\nfinnsr>\r\nmycket      att     göra     för     attr>\r\neffektiviserar>\r\nbrottsutredningsverksamheten.  Regeringen, somr>\r\nkonstaterarr>\r\natt antalet ärenden som har redovisats  till  åklagarer>\r\nharr>\r\nminskat, ser positivt på att Rikspolisstyrelsen  visatr>\r\nattr>\r\nden har tagit frågan på allvar.r>\r\nr>\r\nVad  gäller  ungdomsbrottsligheten anför regeringenr>\r\nattr>\r\ndet är viktigt att  polisen  motverkar  nyrekryteringr>\r\ntillr>\r\ns.k.  kriminella  karriärer  genom  att  identifierar>\r\nungar>\r\ngärningsmän. Det har ett stort värde för både den unger>\r\nochr>\r\nsamhället. Genomströmningstiden för ungdomsärenden  varr>\r\nårr>\r\n2001 densamma som under år 2000. Att den tidigarer>\r\nökningenr>\r\nhar  stoppats  är  positivt.  Det är en fortsattr>\r\nangelägenr>\r\nuppgift för Rikspolisstyrelsen  och polismyndigheternar>\r\nattr>\r\nminska       genomströmningstiden.       Attr>\r\nbekämpar>\r\nungdomsbrottsligheten - särskilt att förebygga den - ärr>\r\nenr>\r\nfortsatt viktig uppgift för polisen.r>\r\nr>\r\nVad  gäller  polisens arbete med våldsbrottr>\r\nkonstaterarr>\r\nregeringen att ökningen  av  antalet anmälda våldsbrottr>\r\närr>\r\noroväckande. Utvecklingen av polisens nyckeltal skallr>\r\ndockr>\r\ntolkas   med   försiktighet   eftersom   definitionenr>\r\navr>\r\nvåldsbrott har ändrats till att också omfatta olagar>\r\nhot.r>\r\nr>\r\nVad gäller våld mot kvinnor och övergrepp mot barnr>\r\nanförr>\r\nregeringen att polisens brottsbekämpande  arbeter>\r\navseender>\r\nvåld  mot  kvinnor  och  barn  har fortsatt högr>\r\nprioritet.r>\r\nRegeringen  bedömer  att  den  vidareutveckling  avr>\r\nbl.a.r>\r\narbetsmetoder, samverkansformer  och  utbildning somr>\r\npågårr>\r\nbör  leda  till  förbättrade verksamhetsresultat.  Detr>\r\närr>\r\nviktigt  att  polisens   ambitiösa   ochr>\r\nkunskapsbaserader>\r\ninsatser mot familjevåld fortsätter. Det finnsr>\r\nfortfarander>\r\nbehov  av  att  vidareutveckla polisens förmåga  attr>\r\ngörar>\r\nhotbildsbedömningar.  Det  gäller  inte  minst förr>\r\nutsattar>\r\nkvinnor och barn. En fortsatt utveckling behövs  ocksår>\r\navr>\r\nden  tekniska  utrustning  som  har  betydelse förr>\r\nutsattar>\r\nkvinnors skydd. Rikspolisstyrelsen ochr>\r\npolismyndigheternar>\r\nbör  aktivt  arbeta  vidare  med att görar>\r\nbarnkonventionenr>\r\ntill en del i all polisverksamhet.r>\r\nr>\r\nKunskaperna  om hur barnpornografibrotten  kanr>\r\nhanterasr>\r\nhar  ökat  vid polismyndigheterna.  Genom  detr>\r\nutvecklader>\r\nsamarbetet mellan  myndigheterna  och  genom  detr>\r\ndigitalar>\r\nreferensbiblioteket   med  barnpornografiska  bilderr>\r\nharr>\r\nmöjligheterna   att   identifiera   offer   ochr>\r\nförövarer>\r\nförbättrats avsevärt.r>\r\nr>\r\nRörande  handel  med  människor   för  sexuellar>\r\nändamålr>\r\npoängterar  regeringen  att  det  är  viktigt   attr>\r\nallar>\r\npolismyndigheter  har  god  kunskap om hur dessa brottr>\r\nkanr>\r\nförebyggas    och   utredas.   Det   är    positivtr>\r\nattr>\r\nRikspolisstyrelsen,  inte minst genomr>\r\nRikskriminalpolisen,r>\r\nfortsätter  att sprida  kunskaper  och  erfarenheterr>\r\ntillr>\r\npolismyndigheterna  och  även  till  andra myndigheterr>\r\nochr>\r\nideella organisationer. Genom insatser avr>\r\nMigrationsverketr>\r\noch genom åtgärder som vidtas vid gränskontrollen  ärr>\r\ndetr>\r\nmöjligt   att   upptäcka   misstänkt  brottslighet  ochr>\r\nir>\r\nsamarbete  med polisen bekämpa  den.  Detr>\r\ninternationellar>\r\nsamarbetet har en viktig roll. Polisväsendets ochr>\r\nSverigesr>\r\nsamlade  ansträngningar   för  att  genomr>\r\ninternationelltr>\r\nsamarbete motverka denna brottslighet bör därförr>\r\nfortsättar>\r\nmed oförminskad kraft.r>\r\nr>\r\nVad  gäller  brott  med rasistiska,r>\r\nfrämlingsfientliga,r>\r\nantisemitiska   eller  homofobiska   inslag   samtr>\r\nolagar>\r\ndiskriminering anför  regeringen att bekämpningen avr>\r\ndennar>\r\nbrottslighet har fortsatt hög prioritet förr>\r\npolisväsendet.r>\r\nDet     är    viktigt    att    Rikspolisstyrelsenr>\r\nochr>\r\npolismyndigheterna  fortsätter  att uppmärksamma ochr>\r\nvidtar>\r\nåtgärder  för  att förbättra bekämpningen  av  nur>\r\naktuellr>\r\nkriminalitet, inklusive  brottet olaga diskriminering.r>\r\nDetr>\r\när också viktigt att de anställda  och  de  studerander>\r\nvidr>\r\nden polisiära grundutbildningen har god kunskap omr>\r\ngrundenr>\r\nför dessa yttringar och om situationen för de  grupperr>\r\nsomr>\r\nutsätts för sådana brott.r>\r\nr>\r\nFlera  nyckeltal  rörande narkotikabrottslighetenr>\r\nvisarr>\r\natt  polisen  även  under   år   2001   höll  arbetetr>\r\nmotr>\r\nnarkotikabrott  på  en  hög  nivå. Rikspolisstyrelsenr>\r\nharr>\r\nemellertid noterat att några polismyndigheter har käntr>\r\nsigr>\r\ntvungna att minska resurserna för narkotikabekämpning.r>\r\nDetr>\r\när illavarslande inte minst mot  bakgrund  av der>\r\nuppgifterr>\r\nsom  finns  om  att ungdomars missbruk av narkotikar>\r\nökar.r>\r\nPolisen    bedriver     ett     viktigt    arbeter>\r\ngenomr>\r\nproblemorienterade, riktade insatser  i  de skolor därr>\r\ndetr>\r\när befogat.r>\r\nr>\r\nAntalet  inkomna ärenden rörande ekonomiskr>\r\nbrottslighetr>\r\nfortsätter  att  minska  kraftigt.  Den  störstar>\r\nenskildar>\r\nförklaringsfaktorn  anges  enligt  Rikspolisstyrelsenr>\r\nvarar>\r\natt   brott   mot  skattebrottslagen  nästanr>\r\nuteslutander>\r\nhandläggs  av  skattemyndigheternasr>\r\nskattebrottsenheter.r>\r\nAntalet  ärenden som redovisas till åklagare  är  ir>\r\nstortr>\r\nsett oförändrat.  Däremot  har  genomströmningstidenr>\r\nökatr>\r\nmarkant.  Det  är  viktigt att polisen vidtar åtgärderr>\r\nförr>\r\natt här vända utvecklingen.r>\r\nr>\r\nRegeringen  ser  avseende  miljöbrott  positivt  pår>\r\nattr>\r\nRikspolisstyrelsen i samverkan med Riksåklagaren harr>\r\ntagitr>\r\nsig  an  de oroväckande  uppgifterna  om  att  hälftenr>\r\navr>\r\nutredningarna    inte    leder    till   redovisningr>\r\nmedr>\r\nförundersökningsprotokoll,  vilket  medfört   bl.a.r>\r\nökader>\r\nbalanser  och  låg andel ärenden som leder tillr>\r\nlagföring.r>\r\nAnsträngningarna  att öka uppklaringen för dennar>\r\nbrottstypr>\r\n- liksom för övriga - skall fortsätta.r>\r\nr>\r\nAtt öka skydd och  stöd  till brottsoffer och vittnenr>\r\närr>\r\nen  prioriterad  fråga för regeringen.  Inom  polisenr>\r\nharr>\r\ndetta arbete utvecklas positivt under året. Det ärr>\r\nviktigtr>\r\natt denna utveckling  inte  avstannar  utan fortsätterr>\r\nmedr>\r\nkraft även framöver.r>\r\nr>\r\nAngående     den     grova    ochr>\r\ngränsöverskridandenr>\r\nbrottsligheten  finner regeringen  attr>\r\nRikspolisstyrelsenr>\r\noch polismyndigheterna på ett förtjänstfullt sättr>\r\nbedriverr>\r\narbetet inom Schengensamarbetet.  Regeringen  delarr>\r\nvidarer>\r\nRikspolisstyrelsens uppfattning att SIS har visat sigr>\r\nvarar>\r\nett   effektivt   verktyg   i  Schengensamarbetet  ochr>\r\nir>\r\nbrottsbekämpningen. Det är viktigt att informationen ir>\r\nSISr>\r\nutnyttjas    i    samband   med   brottsutredningarr>\r\nochr>\r\npoliskontroller inne i landet.r>\r\nr>\r\nAktionsgruppens   mot    organiserad    brottslighetr>\r\nir>\r\nÖstersjöområdet  verksamhet  är  en  naturlig del  avr>\r\ndetr>\r\ndagliga  arbetet för de brottsbekämpande  myndigheternar>\r\nir>\r\nÖstersjöområdet.   Sverige   skall  fortsätta  attr>\r\naktivtr>\r\nmedverka i samarbetet.r>\r\nr>\r\nFör att samarbetet inom Europol skall fungera fullt utr>\r\nir>\r\nenlighet  med  Europolkonventionen   krävs   attr>\r\nsvenskar>\r\npolismyndigheter  bidrar till ett ökatr>\r\ninformationsutbyte.r>\r\nDet    krävs    vidare    att     det    hjälpmedelr>\r\nsomr>\r\ninformationssystemet utgör kan tas  i bruk. Sveriger>\r\nkommerr>\r\natt verka för att informationssystemet snarast tas ir>\r\nbruk.r>\r\nSverige  kommer  också  att  verka för att  denr>\r\noperativar>\r\nrelevansen inom Europolsamarbetet ökar.r>\r\nr>\r\nRikspolisstyrelsen  har  en  effektiv  organisationr>\r\nförr>\r\npoliser i fredsfrämjande insatser.  Svensk  polis börr>\r\nvarar>\r\nberedd att bidra med högst 1 %, dvs. ca 170 poliser avr>\r\ndenr>\r\nsamlade  nationella  polisstyrkan.  Svensk  polis  ärr>\r\nvälr>\r\nlämpad  för  att  bidra  till att förbereda poliserr>\r\ninförr>\r\nsvåra  internationella  insatser   och   verka   förr>\r\nattr>\r\ninsatserna   genomförs   under  så  bra  förhållandenr>\r\nsomr>\r\nmöjligt.r>\r\nr>\r\nVad slutligen gäller verksamhetsmålet  rörander>\r\npolisensr>\r\nservice   och   tillgänglighet   för   allmänhetenr>\r\nanserr>\r\nregeringen  att polisen i stort uppfyller de mål somr>\r\nsattsr>\r\nupp för service och tillgänglighet.r>\r\nr>\r\nUtskottet vill  först  något uppehålla sig vid fråganr>\r\nomr>\r\nuppföljning och återrapportering till riksdagen.r>\r\nr>\r\nI resultatuppföljningen  avseende  år  2000 (se 2002r>\r\nårsr>\r\nbudgetproposition  volym  3 s. 67) anförde regeringenr>\r\nattr>\r\nökningarna av utredningskostnad och genomströmningstidr>\r\nförr>\r\nungdomsärenden  var  anmärkningsvärda.  Det  var,r>\r\nanförder>\r\nregeringen, en angelägen  uppgift  förr>\r\nRikspolisstyrelsenr>\r\noch  polismyndigheterna  att  analysera dennar>\r\nutveckling.r>\r\nMotsvarande förhållanden gällde, anförde regeringen,r>\r\nocksår>\r\nutredningskostnaden per ärende  redovisat  till åklagarer>\r\nir>\r\nfråga om våldsbrott. Utskottet utgick för sin del frånr>\r\nattr>\r\nregeringen  skulle  vidta  erforderliga åtgärder  förr>\r\nattr>\r\nanalysera utvecklingen och komma till rätta medr>\r\neventuellar>\r\nproblem (bet. 2001/02:JuU1 s. 31).r>\r\nr>\r\nI årets budgetproposition redovisasr>\r\ngenomströmningstidenr>\r\nför ungdomsärenden till oförändrade  53 dagar för årr>\r\n2001.r>\r\nEn  förklaring  till  längre  handläggningstider  ir>\r\nvissar>\r\npolismyndigheter  anges  vara den  hjälp  med  attr>\r\nutredar>\r\närenden i balans som dessa  myndigheter  fått.r>\r\nRegeringenr>\r\nanser  att  det  är  positivt att ökningen avstannat.r>\r\nDenr>\r\nuppfattningen delar utskottet självklart. Vidare angesr>\r\nattr>\r\nutredningskostnaden för  våldsbrott minskade under årr>\r\n2001r>\r\nmedan  kostnaden förr ungdomsärenden  inte  kommenterasr>\r\nir>\r\nresultatuppföljningen.r>\r\nr>\r\nUtskottet  anser,  med  hänvisning  till  attr>\r\nregeringenr>\r\nförra året ansåg situationen anmärkningsvärd, att detr>\r\nhader>\r\nvarit  önskvärt med en fylligare beskrivning avr>\r\norsakernar>\r\ntill problemen  och  hur  de  åtgärdats.  Det  bör varar>\r\nenr>\r\nsjälvklarhet att förhållanden som ett år anses liggar>\r\nklartr>\r\nutanför  ramen för en normal fluktuation blir föremålr>\r\nförr>\r\nåterrapportering  och  redovisning till riksdagenr>\r\nföljander>\r\når i den mån en förklaring inte genast kan lämnas.r>\r\nr>\r\nNär det sedan gäller 2001  års  resultatuppföljningr>\r\nharr>\r\nutskottet  inte  funnit  något som talar mot der>\r\nslutsatserr>\r\nregeringen   dragit   i   fråga    om    resultatetr>\r\nförr>\r\npolisorganisationen.    Utskottet    anser    alltsår>\r\nattr>\r\npolisorganisationen i stort uppfyllt de verksamhetsmålr>\r\nsomr>\r\nuppställts för år 2001, men att ytterligare insatserr>\r\nkrävsr>\r\npå vissa områden. I likhet med regeringen kännerr>\r\nutskottetr>\r\noro   vad   gäller  polisens  brottsutredander>\r\nverksamhet,r>\r\nsärskilt polisens  arbete med våldsbrott. Enligtr>\r\nutskottetr>\r\när det inte tillfredsställande  att  antalet  ochr>\r\nandelenr>\r\nvåldsbrottsärenden  som  redovisats till åklagarer>\r\nminskat.r>\r\nUtskottet utgår därför från  att  regeringen  ser tillr>\r\nattr>\r\npolisen  omgående  analyserar denna utveckling ochr>\r\nvidtarr>\r\nåtgärder för att förbättra  verksamheten.  Ir>\r\nsammanhangetr>\r\nvill   utskottet  anmärka  att  en  sådan  förändringr>\r\navr>\r\ndefinitionen  av, i det här fallet, våldsbrott -r>\r\nkategorinr>\r\ninkluderar numera  olaga  hot - som polisen genomförtr>\r\nbarar>\r\nbör göras om det finns mycket  starka skäl.r>\r\nOmdefinitionerr>\r\nförsvårar    jämförelser    över    tid.     Vadr>\r\ngällerr>\r\nnarkotikabrottsligheten  är  det  också oroande attr>\r\nvissar>\r\nmyndigheter  känt  sig tvungna att minska  insatsernar>\r\nförr>\r\nnarkotikabekämpningen.  Utskottet  kan inte hellerr>\r\nundvikar>\r\natt   ställa   frågan   om   polisens   koncentrationr>\r\npår>\r\nmissbrukarledet  utgör  det  bästa  sättet  attr>\r\nbegränsar>\r\ntillgången  på narkotika och förhindra missbruk. Dettar>\r\närr>\r\nen   fråga   som    bör    besvaras    i    detr>\r\npågåender>\r\nutredningsarbetet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nSäkerhetspolisenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRedovisningen  av verksamheten inom Säkerhetspolisenr>\r\nskerr>\r\nutifrån  en indelning  av  verksamheten  i  fyrar>\r\nområden,r>\r\nnämligen säkerhetsskydd, författningsskydd,r>\r\nkontraspionager>\r\noch terrorismbekämpning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nSåvitt gäller  säkerhetsskyddet  anför regeringen attr>\r\nenr>\r\nav  Säkerhetspolisens viktigaste uppgifter  är  attr>\r\ngenomr>\r\nkontroll  och  rådgivning  till  myndigheter  ochr>\r\nföretagr>\r\nmedverka   till   att   dessa  har  ett  med  hänsynr>\r\ntillr>\r\nverksamheten tillfredsställande  säkerhetsskydd.  Underr>\r\nårr>\r\n2001   fick   drygt   8   000   personer   någon  formr>\r\navr>\r\nsäkerhetsskyddsrådgivning    eller    informationr>\r\ngenomr>\r\nSäkerhetspolisens        försorg.        Behovetr>\r\navr>\r\nsäkerhetsskyddsåtgärder  med  anledning av det svenska EU-r>\r\nr>\r\nordförandeskapet har inneburit  att  säkerhetsskyddetr>\r\nfåttr>\r\navstå från eller skjuta upp övriga aktiviteter underr>\r\nåretsr>\r\nförsta hälft.r>\r\nr>\r\nSäkerhetsskyddet   handlägger  också  de   uppgifterr>\r\nir>\r\nregisterkontrollverksamheten  som  Säkerhetspolisenr>\r\nenligtr>\r\nsäkerhetsskyddslagstiftningen ansvarar  för. Under årr>\r\n2001r>\r\nhar    drygt   66   000   personer   varit   föremålr>\r\nförr>\r\nregisterkontroll.r>\r\nr>\r\nInom  denna   del   av   verksamheten   redovisasr>\r\nocksår>\r\nSäkerhetspolisens  personskyddsverksamhet.  Denr>\r\nomfattarr>\r\nbevaknings-  och  säkerhetsarbete  som  avser denr>\r\ncentralar>\r\nstatsledningen,  kungafamiljen  och  utländskr>\r\ndiplomatiskr>\r\npersonal  eller  som  har  samband  med  statsbesökr>\r\nellerr>\r\nliknande  händelser. Under år 2001 har den  tidigarer>\r\nlågar>\r\nhotbilden förändrats, dels med anledning av denr>\r\nomfattander>\r\nmötesverksamheten  under  det svenska EU-r>\r\nordförandeskapet,r>\r\ndels    till    följd   av   terrorattentaten    ir>\r\nUSA.r>\r\nSkyddsinsatserna  har  därför varit extra omfattander>\r\nunderr>\r\nåret.  Förutom  ett  permanent   skydd  för  denr>\r\ncentralar>\r\nstatsledningen  och  kungafamiljen samt  vissr>\r\ndiplomatiskr>\r\npersonal har temporärt personskydd satts in i ca 200r>\r\nfall.r>\r\nr>\r\nSåvitt gäller författningsskyddet  harr>\r\nSäkerhetspolisensr>\r\narbete under år 2001 främst omfattat riktade  åtgärderr>\r\nmotr>\r\ninhemska grupper, nätverk och enskilda individer somr>\r\ngenomr>\r\nsitt  handlande  visat att de är beredda att användar>\r\nvåldr>\r\neller hot om våld  i syfte att nå politisk vinning.r>\r\nFrämstr>\r\nhandlar  det  om  personer   med   anknytning   tillr>\r\ndenr>\r\nhögerextrema  vit makt-miljön eller denr>\r\nvänsterorienterader>\r\nautonoma  rörelsen.   Till   följd   av  det  svenska  EU-r>\r\nr>\r\nordförandeskapet har författningsskyddets  verksamhetr>\r\nfåttr>\r\nen  särskild  prioritet  under  första  halvåret.r>\r\nLiksomr>\r\ntidigare  anser  Säkerhetspolisen att hotbilden motr>\r\nriketsr>\r\ninre säkerhet inte är så hög att det föreligger någonr>\r\nriskr>\r\nför   det   svenska  statsskicket.   Däremot   finnsr>\r\ndetr>\r\nutomparlamentariska   grupper  och  enskilda  medlemmarr>\r\nir>\r\nsådana som utgör ett hot  mot våra demokratiska värden;r>\r\nder>\r\när beredda att använda brott för att nå sina politiskar>\r\nmålr>\r\neller   i   syfte   att  inskränka   enskildar>\r\nindividersr>\r\nmedborgerliga fri- och rättigheter.r>\r\nr>\r\nVad  gäller  kontraspionage   är   Säkerhetspolisenr>\r\navr>\r\nuppfattningen   att   underrättelsehotet  mot  Sveriger>\r\närr>\r\npåtagligt. Flera stora  underrättelsetjänster  har,r>\r\nenligtr>\r\nSäkerhetspolisen,  en  omfattande  närvaro  i Sverige.r>\r\nDer>\r\nsenaste   åren   har  underrättelseinhämtningen  inomr>\r\nder>\r\nvetenskapliga och  tekniska  områdena  ökat  ir>\r\nomfattning,r>\r\nmedan den politiska underrättelseverksamheten  i  vissr>\r\nmånr>\r\nminskat.  Under år 2001 har Säkerhetspolisen ingripitr>\r\nmotr>\r\nutländska  underrättelsetjänsters   försök  attr>\r\nkartläggar>\r\noppositionella  flyktingar och organisationer  ir>\r\nSverige.r>\r\nDenna  verksamhet  har  tagits  på  stort  allvar  dår>\r\ndenr>\r\nriskerar  att  äventyra  enskilda  individers säkerhetr>\r\nochr>\r\nytterst kan få effekter för Sveriges politiskar>\r\nintegritet.r>\r\nSäkerhetspolisen  har  under år 2001 lyckats  avbrytar>\r\nettr>\r\nantal  värvningsförsök  och  andra  verksamheter  somr>\r\nharr>\r\nbedrivits av utländska underrättelsetjänster.r>\r\nr>\r\nI    fråga   om   terrorismbekämpningen    anförsr>\r\nattr>\r\nSäkerhetspolisen   efter   terrorattentaten   i   USAr>\r\nharr>\r\nintensifierat    kartläggningen    av   detr>\r\nislamistiskar>\r\nextremistnätverkets      förgreningar      ir>\r\nSverige.r>\r\nSäkerhetspolisen   gör  bedömningen  att  hotet  frånr>\r\ndetr>\r\nislamistiska nätverket  även  fortsättningsvis  riktasr>\r\nmotr>\r\ntredje land och främst mot amerikanska intressen. Underr>\r\nårr>\r\n2001   har   det   inte  funnits  några  konkreta  hotr>\r\nomr>\r\nterrorattentat på svenskt territorium.r>\r\nr>\r\nEtt     viktigt    inslag     i     denr>\r\nförebyggander>\r\nterrorismbekämpningen  är  att  verka  för  attr>\r\nutländskar>\r\nmedborgare  som  är  aktiva  i  organisationer  somr>\r\nutövarr>\r\npolitiskt   motiverat  våld  avvisas  eller  utvisasr>\r\nfrånr>\r\nSverige. Detta  sker genom yttranden tillr>\r\nMigrationsverketr>\r\növer asylansökningar.  Migrationsverket,r>\r\nUtlänningsnämndenr>\r\noch    regeringen    begär    vidare     yttrandenr>\r\nfrånr>\r\nSäkerhetspolisen  i  ärenden  rörander>\r\nuppehållstillstånd.r>\r\nUnder  år 2001 har Säkerhetspolisen yttrat  sig  i  3r>\r\n635r>\r\nsådana ärenden,  vilket  innebär  att  antalet ärendenr>\r\nharr>\r\nökat   markant  under  året.  I  ca  1  %  av  dessar>\r\nharr>\r\nSäkerhetspolisen avstyrkt bifall till ansökan.r>\r\nr>\r\nSäkerhetspolisen  svarar  också  för analyser av hotr>\r\nsomr>\r\nriktar sig framför allt mot enskilda  personer  menr>\r\nocksår>\r\nmot  institutioner  av  olika  slag.  Totalt har 18r>\r\nsådanar>\r\ngenerella  hotbildsbedömningar  gjorts  under   årr>\r\n2001.r>\r\nYtterligare  ca  310  taktiska hotbildsanalyser harr>\r\ntagitsr>\r\nfram   med   anledning   av  särskilda   händelserr>\r\nellerr>\r\nomständigheter,  exempelvis   inför  statsbesök,  EU-r>\r\nmötenr>\r\neller konferenser.r>\r\nr>\r\nI    resultatredovisningen    redogörs     ocksår>\r\nförr>\r\nSäkerhetspolisens  arkiv.  Under  år 2001 har detr>\r\ninkommitr>\r\n392  framställningar  om  att få ta del  av  uppgifterr>\r\nurr>\r\nSäkerhetspolisens register.  Säkerhetspolisen harr>\r\nbeslutatr>\r\ni 338 sådana fall, inklusive balans från år 2000. I 118r>\r\navr>\r\närendena förekom sökanden hos  Säkerhetspolisen.r>\r\nUppgifterr>\r\nlämnades ut i 93 av dessa.r>\r\nr>\r\nRegeringen  beslutade  i juni 2001  attr>\r\nRegisternämndenr>\r\nskulle återuppta sitt arbete.  Nämnden  redovisade ir>\r\naprilr>\r\n2002  sitt  uppdrag,  varvid  angavs att 94 personerr>\r\nhader>\r\nbegärt utredning. Registernämnden  konstaterade  i  tvår>\r\navr>\r\nfallen att anställningsförhållanden hade påverkats pår>\r\nettr>\r\norimligt  sätt av utlämnade uppgifter urr>\r\nSäkerhetspolisensr>\r\nregister. Regeringen  beslutade i juni i år att var ochr>\r\nenr>\r\nav de två som drabbats  på  detta sätt skuller>\r\ntillerkännasr>\r\nersättning ex gratia med 100 000 kr.r>\r\nr>\r\nRegeringens  slutsatser  i  fråga  omr>\r\nSäkerhetspolisensr>\r\nverksamhet är över lag positiva.r>\r\nr>\r\nUtskottet har inte funnit något som motsägerr>\r\nregeringensr>\r\nslutsatser.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nPrioriteringar inför budgetåret 2003r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen anför i budgetpropositionen  att  polisenr>\r\nskallr>\r\nfortsätta   att   utveckla   verksamheten   så   attr>\r\ndenr>\r\nkännetecknas   av   ett  långsiktigt  perspektiv  ochr>\r\nettr>\r\nproblemorienterat  underrättelselett  arbetssätt  medr>\r\nettr>\r\nbrottsförebyggande syfte.r>\r\nr>\r\nr>\r\nKoncentrationen      av      polisverksamhetenr>\r\ntillr>\r\nnärpolisområdena    skall   fort-sätta.    Kvalitetenr>\r\nir>\r\nbrottsutredningarna skall  höjas så attr>\r\nbrottsuppklaringenr>\r\noch  lagföringen  ökar. Genomströmningstiderna  skallr>\r\nblir>\r\nkortare. Arbetet skall  bedrivas  så  att  hänsyn tasr>\r\ntillr>\r\nbrottsoffer   och   vittnen.  Polis  och  åklagarer>\r\nskallr>\r\ngemensamt  vidareutveckla   formerna   för  samarbeter>\r\nochr>\r\nansvarsfördelning.  Polisen skall fortsätta  attr>\r\nutvecklar>\r\nsin  förmåga att i samverkan  med  andra  myndigheterr>\r\nochr>\r\norganisationer    hantera    och    bemästrar>\r\nallvarligar>\r\nordningsstörningar i samhället.r>\r\nr>\r\nPolisens  prioriteringar  skall  styras  av enr>\r\nframtagenr>\r\nproblembild,   baserad  på  brottsstatistik,r>\r\nmedborgarnasr>\r\nönskemål och annan  information. Insatser skall följasr>\r\nuppr>\r\noch utvärderas.r>\r\nr>\r\nAntalet poliser skall  öka så att polisen kanr>\r\nförstärkasr>\r\noch föryngras.r>\r\nr>\r\nPolisen skall utveckla sin  förmåga  att  förebyggar>\r\nochr>\r\nbekämpa  våldsbrott,  särskilt  våld mot kvinnor ochr>\r\nbarn,r>\r\nnarkotikabrott, ekonomisk brottslighet,  brott  motr>\r\nmiljönr>\r\nsamt   brott   med  rasistiska  ellerr>\r\nfrämlingsfientliga,r>\r\nantisemitiska   och    homofobiska   inslag   samtr>\r\nolagar>\r\ndiskriminering.r>\r\nr>\r\nUtskottet har ingen erinran  mot regeringensr>\r\nbedömningarr>\r\ni denna del.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nAnslagenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nPolisorganisationenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI  tabellen nedan återfinns en jämförelse  avr>\r\nregeringensr>\r\noch     oppositionens     förslag    till    anslagr>\r\nförr>\r\npolisorganisationen år 2003.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)r>\r\n---------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n|Anslag     |Prop.    | m     |  fp     |  kd     |  cr>\r\n|r>\r\n|2002 inkl. |2003     |       |         |         |r>\r\n|r>\r\n|TB         |         |       |         |         |r>\r\n|r>\r\n---------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n|13 118 422 |13 559   |+ 702  |+ 250    |+ 350    |+ 800r>\r\n|r>\r\n|           | 801     |000    | 000     | 000     | 000r>\r\n|r>\r\n---------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\nFrån anslaget till  polisorganisationen  betalasr>\r\nkostnaderna förr>\r\nverksamheten  vid  polismyndigheterna,r>\r\nRikspolisstyrelsen,   medr>\r\nundantag   för  Säkerhetspolisen,  och  Statensr>\r\nkriminaltekniskar>\r\nlaboratorium.   Som  framgår  ovan  hörr>\r\nRikskriminalpolisen  ochr>\r\nPolishögskolan till Rikspolisstyrelsen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nFör år 2002 uppgår  polisorganisationens  anslag,r>\r\ninklusive 890r>\r\n000 kr som tillförts på tilläggsbudget, till drygt 13,1r>\r\nmiljarderr>\r\nkronor.  Vid  ingången  av året fanns ett anslagssparander>\r\npå  39r>\r\nmiljoner kronor. Utgiftsprognosen  för  år  2002 ärr>\r\nberäknad tillr>\r\nknappt 13,1 miljarder kronor.r>\r\nr>\r\nRegeringen  föreslår ett ramanslag förr>\r\npolisorganisationen  förr>\r\når 2003 på 13 559  801  000  kr.  I anslagsberäkningen harr>\r\nhänsynr>\r\ntagits  till beräknade utgiftsökningar  för  löner,r>\r\nlokaler  ochr>\r\növriga förvaltningskostnader  samt  en  generellr>\r\nbegränsning  avr>\r\nstatlig  konsumtion. I budgetpropositionen finns ettr>\r\ntillskott pår>\r\n100 miljoner kronor. I enlighet med tidigare beslut omr>\r\npreliminärr>\r\nram för budgetåret  2003  föreslås  en anslagsökning pår>\r\nknappt 72r>\r\nmiljoner kronor. Resurstillskottet skall  användas tillr>\r\natt bl.a.r>\r\nöka  antalet  poliser och höja kvaliteten ir>\r\nbrottsutredningar  sår>\r\natt uppklaringen och lagföringen ökar.r>\r\nr>\r\nI  ett  antal  motioner   yrkas  att  anslaget  skallr>\r\nhöjas  ir>\r\nförhållande till regeringens förslag.r>\r\nr>\r\nI  motionerna  Ju370 och Ju329  (båda  m)  begärsr>\r\nsålunda  attr>\r\nanslaget skall höjas  med  702  miljoner  kronor.r>\r\nHöjningen skallr>\r\ngöra  det möjligt att utbilda fler poliser.r>\r\nResursförstärkningenr>\r\nskall  vidare   användas   för  att  anställa  flerr>\r\npoliser  ochr>\r\ncivilanställda samt utrusta polisväsendet med denr>\r\nmetodutvecklingr>\r\noch teknik som behövs för att  möta  kommande krav på enr>\r\neffektivr>\r\nbrottsbekämpning.  Genom att tillföra mer  resurserr>\r\nskapas  ävenr>\r\nförutsättningar    bl.a.     för     att    förbättrar>\r\npolisensr>\r\nbrottsuppklaringsförmåga, insatser mot kvinnovåld ochr>\r\nförmåga attr>\r\nlösa  basuppgifterna  inom  polisen. I motionerna  Ju204,r>\r\nJu214,r>\r\nJu225,  Ju236,  Ju303  och  A315  (alla  m)  framställsr>\r\nliknander>\r\nyrkanden.r>\r\nr>\r\nI motionerna Ju364 och Fi232  (båda  fp)  begärs  enr>\r\nhöjning avr>\r\nanslaget  med  250  miljoner  kronor i syfte attr>\r\nfinansiera  flerr>\r\npoliser, anställa administrativ  personal som kan frigörar>\r\npoliserr>\r\nför  renodlade polisuppgifter och utredare  medr>\r\nspecialkompetensr>\r\nför att förstärka polisens egen utredningskapacitet.r>\r\nr>\r\nI motion  Ju346  (kd) begärs att anslaget höjs med 350r>\r\nmiljonerr>\r\nkronor   för  att  bl.a.   finansiera   100   nyar>\r\npoliser   medr>\r\nspecialuppgift att bekämpa narkotikabrott. I motionernar>\r\nJu351 ochr>\r\nJu357 (båda  kd)  begärs  mer resurser till polisen förr>\r\natt kunnar>\r\nanställa   fler   poliser   och  civilanställda   inomr>\r\npolisen.r>\r\nMotionärerna    vill    även    satsa     mer     resurserr>\r\npår>\r\nnärpolisverksamheten,  bekämpningen  avr>\r\nvardagsbrottsligheten ochr>\r\npå  att  effektivisera utbildningen för  att  därigenomr>\r\nfå  flerr>\r\npoliser.r>\r\nr>\r\nI motion  Ju373  (c)  begärs  en  höjning  av  anslagetr>\r\nmed 800r>\r\nmiljoner kronor för att göra det möjligt att öka antaletr>\r\npoliser,r>\r\nfrämst närpoliser, samt att inköpa ett nyttr>\r\nkommunikationssystem.r>\r\nI motionerna Ju215, Ju258 och Ju316 (alla c) begärs  merr>\r\nresurserr>\r\nför  att  kunna  anställa fler poliser och civilanställda.r>\r\nÖkader>\r\nresurser skapar förutsättningar  för  att  förbättrar>\r\nallmänhetensr>\r\nförtroende för rättsväsendet och polisens arbetsmiljö.r>\r\nr>\r\nUtskottet  har  behandlat  anslagsyrkandena  ovan  ir>\r\navsnittetr>\r\nUtgiftsramen och anslagen. Som framgår där föreslårr>\r\nutskottet attr>\r\nriksdagen antar regeringens förslag och avslårr>\r\nmotionsyrkandena.r>\r\nr>\r\nr>\r\nSäkerhetspolisenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI  tabellen  nedan  återfinns  en  jämförelse avr>\r\nregeringens  ochr>\r\noppositionens förslag till anslag för Säkerhetspolisen årr>\r\n2003.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)r>\r\n-------------------------------------------------------r>\r\n----r>\r\n|Anslag     |Prop.    | m     |  fp     |  kd     |  cr>\r\n|r>\r\n|2002       | 2003    |       |         |         |r>\r\n|r>\r\n|           |         |       |         |         |r>\r\n|r>\r\n|inkl. TB   |         |       |         |         |r>\r\n|r>\r\n-------------------------------------------------------r>\r\n----r>\r\n|542 030    |547 409  |+ 20   |- 20 000 |  -      |  -r>\r\n|r>\r\n|           |         |000    |         |         |r>\r\n|r>\r\n-------------------------------------------------------r>\r\n----r>\r\nFör  år  2002  uppgår  Säkerhetspolisens  anslag,  efterr>\r\nen minskning pår>\r\ntilläggsbudget med drygt 24,2 miljoner kronor, tillr>\r\ndrygt  542 miljonerr>\r\nkronor. Vid årets ingång fanns ett anslagssparande pår>\r\nknappt 72 miljonerr>\r\nkronor. Utgiftsprognosen för innevarande år uppgår tillr>\r\n568 512 000 kr.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen föreslår ett ramanslag för Säkerhetspolisenr>\r\nför år 2003 pår>\r\n547  409  000  kr. I anslagsberäkningen har hänsynr>\r\ntagits till beräknader>\r\nutgiftsökningar för löner, lokaler och övrigar>\r\nförvaltningskostnader samtr>\r\nen generell begränsning  av  statlig konsumtion. Frånr>\r\nanslaget har förtsr>\r\nmedel till medling i anledning  av  brott  och  enr>\r\nengångsvis överföringr>\r\ntill  anslaget 4:8 Rättsmedicinalverket, med 18r>\r\nrespektive  12  miljonerr>\r\nkronor.r>\r\nr>\r\nI motion  Ju370  (m)  begärs  att anslaget skall höjasr>\r\nmed 20 miljonerr>\r\nkronor.r>\r\nr>\r\nI motionerna Ju364 och Fi232 båda  (fp)  begärs attr>\r\nanslaget sänks medr>\r\n20 miljoner kronor.r>\r\nr>\r\nUtskottet har behandlat anslagsyrkandena ovan ir>\r\navsnittet Utgiftsramenr>\r\noch  anslagen. Som framgår där föreslår utskottet  attr>\r\nriksdagen  antarr>\r\nregeringens förslag och avslår motionsyrkandena.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nOrganisationsfrågorr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nGrundläggande  bestämmelser  om polisens organisationr>\r\nfinns i polislagenr>\r\n(1984:387). Varje län utgör ett  polisdistrikt.  Inomr>\r\nvarje län finns enr>\r\npolismyndighet som ansvarar för polisverksamheten där (4r>\r\n§).r>\r\nr>\r\nr>\r\nNågra motioner rör polisens organisation. I motionr>\r\nJu243  (m)  begärsr>\r\natt  polisen  skall  omorganiseras till en myndighet.r>\r\nMotionärerna anförr>\r\natt  den  nuvarande strukturen  med  21  självständigar>\r\npolismyndigheterr>\r\nskapar hinder  för  samordning  av  verksamhet  ochr>\r\nekonomi. Med en endar>\r\npolismyndighet  kan  de  budgeteffekter  som i dagr>\r\ndrabbar  de  enskildar>\r\nmyndigheterna undvikas.r>\r\nr>\r\nUtskottet  behandlade  samma  fråga  senast   i   marsr>\r\ni   år  (bet.r>\r\n2001/02:JuU13  s. 13). Utskottet avstyrkte yrkandet medr>\r\nhänvisning  tillr>\r\nett pågående arbete  inom Rikspolisstyrelsen om hur manr>\r\nkan skapa en merr>\r\nrationell organisation  inom  polisen.  Arbetet  skuller>\r\nredovisas  tillr>\r\nregeringen under hösten i år.r>\r\nr>\r\nUtskottet   har   inhämtat  att  det  arbetetr>\r\nalltjämt  fortgår,  medr>\r\nmånadsvisa     avstämningar      mellanr>\r\nRikspolisstyrelsen      ochr>\r\nJustitiedepartementet.  Arbetet  inomr>\r\nRikspolisstyrelsen har till syfter>\r\natt förbättra resursutnyttjandet inom den befintligar>\r\norganisationen. Närr>\r\ndet arbetet är färdigt kan det, om behov  ansesr>\r\nföreligga, bli aktuelltr>\r\natt  titta  på  frågan  om  en  eventuellr>\r\norganisationsförändring.  Ettr>\r\nregeringsbeslut i den delen kan bli aktuellt  tidigastr>\r\nunder våren 2003.r>\r\nEnligt   utskottets   bedömning   bör   det   pågåender>\r\narbetet    inomr>\r\nRikspolisstyrelsen  inte  föregripas.  Utskottetr>\r\nföreslår att riksdagenr>\r\navslår motion Ju243.r>\r\nr>\r\nI motion Ju329 (m) begärs att Rikskriminalpolisen ochr>\r\nSäkerhetspolisenr>\r\nskall  samverka  i  större utsträckning för attr>\r\nkompetens  och  operativr>\r\nförmåga skall kunna utnyttjas maximalt.r>\r\nr>\r\nUnder föregående riksmöte  behandlade  utskottet  ettr>\r\nliknande yrkander>\r\n(se  bet. 2001/02:JuU1 s. 43). Yrkandet avstyrktes medr>\r\nhänvisning  tillr>\r\npågående beredningsarbete inomr>\r\nJustitiedepartementet.r>\r\nr>\r\nI regleringsbrevet  för  polisen  för detta år gavsr>\r\nRikspolisstyrelsenr>\r\nett uppdrag att beträffande den öppna  polisen  ochr>\r\nSäkerhetspolisen - ir>\r\nsyfte   att  stärka  polisväsendets  förmåga  attr>\r\nbekämpa   den   grovar>\r\norganiserade brottsligheten - dels utveckla samverkan,r>\r\ndels företa ellerr>\r\ni förekommande  fall föreslå regeringen förändringar ir>\r\nfråga om ansvars-r>\r\noch  uppgiftsfördelningen.   Åtgärderna,   somr>\r\nsamtidigt   skall  görar>\r\nrollfördelningen   tydligare,   skall   hållas   inomr>\r\nramarna  för  denr>\r\norganisationsstruktur  som  råder och ske i närar>\r\nsamverkan  med  berördar>\r\norgan inom polisväsendet.r>\r\nr>\r\nAv Rikspolisstyrelsens slutrapporteringr>\r\n(Ju2002/6831/PÅ)  framgår attr>\r\narbetet  bedrivits  i två etapper. Frågorna i den förstar>\r\netappen  var  ir>\r\nhuvudsak av sådan karaktär  att  Rikspolisstyrelsen  pår>\r\negen hand kunder>\r\nbesluta om dem. Arbetet med då aktuella frågor, somr>\r\nfrämst  rörde utökadr>\r\nsamverkan  vad  gäller  teknik,  utveckling  ochr>\r\nutbildning samt en  merr>\r\nstrukturerad samordning på olika nivåer, överlämnadesr>\r\nefter  beslut  avr>\r\nrikspolischefen   till   linjeorganisationen   förr>\r\nfortsatta  åtgärder.r>\r\nRikspolisstyrelsen  har  i syfte att såväl centralt  somr>\r\nlokalt  stärkar>\r\nledning  och  styrning  av kriminalunderrättelsetjänstenr>\r\nin-rättat  ettr>\r\noperativt  råd.  Efter  arbetet  med  den  förstar>\r\netappen  konstaterader>\r\nRikspolisstyrelsen att det  finns  goda  möjligheterr>\r\natt  utveckla  ochr>\r\nstärka samverkan mellan den öppna polisen, särskiltr>\r\nRikskriminalpolisen,r>\r\noch  Säkerhetspolisen.  Vissa  begränsningarr>\r\nkonstaterades dock, som harr>\r\nsin grund i att det är fråga om  skilda  organisationerr>\r\nmed olikheter ir>\r\nbl.a.    verksamhetens    syften,    ansvars-    ochr>\r\nuppgiftsområden.r>\r\nBegränsningarna har tydliggjorts under arbetet med etappr>\r\ntvå.r>\r\nr>\r\nI  den  andra  etappen  har  berörts  frågor  omr>\r\nbl.a.  ansvars-  ochr>\r\nuppgiftsfördelningen mellan Säkerhetspolisen och denr>\r\nöppna polisen på der>\r\nverksamhetsområden  som ligger utanför Säkerhetspolisensr>\r\nkärnverksamhet.r>\r\nArbetet har inriktats  på  de  frågor  som  rör områdetr>\r\ngrov organiseradr>\r\nbrottslighet.  Det  arbetet  har  inte  kunnat slutförasr>\r\ninom  den  förr>\r\nuppdraget   stipulerade  tiden,  men  kommer  attr>\r\nfortgå   trots   attr>\r\nregeringsuppdraget   formellt   har   upphört.  Vidarer>\r\nhar  ett  arbeter>\r\ngenomförts    i   syfte   att   utvecklar>\r\ninformationsvägarna    mellanr>\r\nSäkerhetspolisen   och   den  öppna  polisen  för  attr>\r\nsäkerställa  attr>\r\ninformation i relevanta frågor kommer alla berörda tillr>\r\ndel.r>\r\nr>\r\nUtskottet, som delar motionärernas  uppfattning omr>\r\nvikten av bl.a. brar>\r\ninformationsvägar mellan Säkerhetspolisen  och den öppnar>\r\npolisen, finnerr>\r\nmed hänsyn till det arbete som har gjorts och  somr>\r\npågår inte skäl tillr>\r\nnågot uttalande från riksdagen i frågan. Motion Ju329  ir>\r\nhär  behandladr>\r\ndel avstyrks.r>\r\nr>\r\nUtskottet   vill   i   detta   sammanhang   nämnar>\r\natt  regeringen  ir>\r\nbudgetpropositionen  anför  att  den  anser  att  detr>\r\nbör  införas   enr>\r\ninstruktion  för  Säkerhetspolisen  som  bör  kunnar>\r\nträda i kraft den 1r>\r\njanuari  2003.  Arbetet  är  ett  led  i  att  skapar>\r\nstörre öppenhet  omr>\r\nSäkerhetspolisen. Samtidigt aviserar regeringen sinr>\r\navsikt att flytta der>\r\nfrågor   som   handläggs   vid   Säkerhetspolisensr>\r\nförsvarsenhet   tillr>\r\npolisenheten   vid   Rikspolisstyrelsen.    Detr>\r\nhandlar    bl.a.   omr>\r\nberedskapsplaneringen.  Denna  fråga  behandlades  ir>\r\nriksdagen  år 1989r>\r\n(prop.  1988/89:108, bet. 1988/89:JuU21) när riksdagenr>\r\nutan erinran  togr>\r\ndel av vad  civilministern  anförde om Säkerhetspolisensr>\r\norganisatoriskar>\r\nhemvist, arbetsuppgifter och  organisation.  I  ärendetr>\r\nantog riksdagenr>\r\nockså  riktlinjer  i fråga om Säkerhetspolisenr>\r\nbeträffande dels  ledningr>\r\noch parlamentarisk insyn, dels personalpolitik. Ir>\r\npropositionen anfördesr>\r\nbl.a. att beredskapsplaneringen för polisväsendet ocksår>\r\ni fortsättningenr>\r\nskulle bedrivas vid  Säkerhetspolisen.  Utskottetr>\r\nnoterar att regeringenr>\r\nnu aviserar en ändring i denna del. Utskottet har ingenr>\r\nerinran häremot.r>\r\nr>\r\nI  motionerna Ju281 (m) och So442 (fp) begärs  attr>\r\npolisen  tilldelasr>\r\nsärskilda resurser för narkotikabekämpningen, vilkar>\r\nskall användas bl.a.r>\r\ntill att det i varje län inrättas specialiserader>\r\nnarkotikaenheter.r>\r\nr>\r\nUtskottet  behandlade  likalydande  yrkanden underr>\r\nföregående riksmöter>\r\n(2001/02:JuU5y   s.  6  som  avsåg  propositionr>\r\n2001/02:91   Nationellr>\r\nnarkotika- handlingsplan).  Yrkandena  avstyrktes  medr>\r\nhänvisning  tillr>\r\nbl.a.  att  regeringen  i  propositionen  aviserat  attr>\r\nden  skulle  ger>\r\nBrottsförebyggande  rådet i uppdrag att utvärderar>\r\neffekterna av polisensr>\r\narbete med att bekämpa narkotikabrottsligheten.r>\r\nr>\r\nRegeringen  beslutade  den  25  april  2002r>\r\n(Ju2002/3159/PÅ)  att  ger>\r\nBrottsförebyggande  rådet  det  nämnda  uppdraget,  somr>\r\nskall redovisasr>\r\nsenast  den  1  november  2003.  I  uppdraget  ingårr>\r\nbl.a.  att  bedömar>\r\neffekterna  av  polisens  åtgärder  mot båder>\r\nmängdbrottsligheten och denr>\r\ngrövre   brottsligheten.   Däri  ingår  att   behandlar>\r\nde   delar   avr>\r\npolisorganisationen som deltar  i bekämpningen avr>\r\nnarkotikabrottslighet,r>\r\nframför   allt   kriminalunderrättelsetjänsten    samtr>\r\nspanings-   ochr>\r\nutredningsverksamheten. I uppdraget ingår också attr>\r\nlämna  förslag tillr>\r\nåtgärder   för   att   utveckla   polisens  metoder  förr>\r\nbekämpning  avr>\r\nnarkotikabrottslighet.r>\r\nr>\r\nUtskottet  vill  inte  föregripa  Brottsförebyggander>\r\nrådets  arbete.r>\r\nUtskottet  avstyrker därför motionerna Ju281 och So442 ir>\r\nhär  behandlader>\r\ndelar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nNärpolisenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nNärpolisreformen  syftar  till  att  medborgare  i  helar>\r\nlandet skall har>\r\ntillgång  till  en  polis  med  lokal  förankring,  högr>\r\nkompetens   ochr>\r\ntillräckliga  resurser. På det sättet skapas garantierr>\r\nför att brott ochr>\r\nordningsstörningar   i   ett  område  kan  bekämpasr>\r\nuthålligt  och  medr>\r\ntillämpning av de bästa polisiära metoderna ochr>\r\nkunskaperna.r>\r\nr>\r\nr>\r\nI   motion   Ju258   (c)   tas  frågor   upp   medr>\r\nanknytning   tillr>\r\nnärpolisreformen. Det poängteras att närpolisen skallr>\r\nvara basen för allr>\r\npolisverksamhet, dess betydelse  förr>\r\nvardagsbrottsligheten, att åtgärderr>\r\nskall vidtas för att kvalitetssäkra  brottsutredningarr>\r\noch att viss delr>\r\nav budgeten skall gå direkt till den lokalar>\r\npolismyndigheten.r>\r\nr>\r\nEn grundtanke med polisverksamhet i närpolisområden ärr>\r\natt  brott somr>\r\ndrabbar enskilda och skapar otrygghet i lokalsamhälletr>\r\nskall utredas  avr>\r\npolisen  i  det  område där brottet har begåtts.r>\r\nNärpolisen skall i sittr>\r\narbete utgå från de  problem  som  de  boende och andrar>\r\nlokalt verksammar>\r\npersoner har. För att bli framgångsrikt  måste  polisensr>\r\narbete med attr>\r\nförebygga  brott  och  ordningsstörningar bedrivas ir>\r\nnära samverkan  medr>\r\nandra  som  berörs  av eller  kan  påverka  situationen.r>\r\nDen  fortsattar>\r\nutvecklingen av närpolisen  skall  beakta  ny kunskapr>\r\noch ta hänsyn tillr>\r\nförändringar i samhället. En förutsättning för  attr>\r\nnärpolisen verkligenr>\r\nskall bli basen i polisverksamheten är att den fårr>\r\ntillräckliga resurserr>\r\noch kompetens, t.ex. vad gäller ledarskap. De resurserr>\r\nsom har tillförtsr>\r\noch  nu  tillförs  polisen gör det möjligt att ökar>\r\nantalet  poliser  ochr>\r\nskapar förutsättningar  för  att prioriterar>\r\nkompetensutveckling. På siktr>\r\nbör enligt regeringens mening polisen i närpolisområdenar>\r\nansvara för allr>\r\npolisverksamhet som inte kräver  speciell  kompetensr>\r\neller av andra skälr>\r\nbör bedrivas centralt.r>\r\nr>\r\nI  regleringsbrevet  för  polisen  för  år 2002  harr>\r\nregeringen  gettr>\r\nRikspolisstyrelsen i uppdrag att redovisa bl.a.  vilkar>\r\nåtgärder som harr>\r\nvidtagits för att närpolisen skall bli basen ir>\r\npolisverksamheten.r>\r\nr>\r\nAv  Rikspolisstyrelsens  redovisning  av  uppdragetr>\r\n(POL-480-3058/02)r>\r\nframgår  bl.a.  att  flera  myndigheter  har fortsattr>\r\natt integrera  denr>\r\nhändelsestyrda verksamheten med polisverksamheten ir>\r\nnärpolisområdena. Enr>\r\ntrend i motsatt riktning är att föra poliser  frånr>\r\nnärpolisområdena tillr>\r\nden  händelsestyrda  verksamheten.  För att få enr>\r\nbättre  styrning  harr>\r\nflertalet   myndigheter   inrättat   enr>\r\nnärpolisavdelning   för   bl.a.r>\r\nsamordning,    utveckling    och    uppföljning    avr>\r\narbetet    inomr>\r\nnärpolisenheterna. I tidigare rapporter  från  BRÅ  ochr>\r\nRRV har påpekatsr>\r\natt  vissa  närpolisområdena är för små. Närr>\r\npersonaltillgången  minskatr>\r\nvid vissa myndigheter  har  därför  en sammanslagning avr>\r\nnärpolisområdenr>\r\ngenomförts  för  att  minska sårbarheten.  Dennar>\r\nutveckling  är  enligtr>\r\nRikspolisstyrelsen i princip rationell. Samtligar>\r\nmyndigheter prioriterarr>\r\nfortfarande utbildning i problemorienteratr>\r\narbetssätt.r>\r\nr>\r\nRikspolisstyrelsen konstaterar  vidare  attr>\r\nnärpolisverksamheten  harr>\r\nförändrats sedan starten i början av 1990-talet. Framr>\r\ntill juni 2001 varr>\r\ndet  inte  alltid möjligt att hålla enr>\r\ntillfredsställande bemanning inomr>\r\npolisverksamheten  i  närpolisområdena eftersom antaletr>\r\npoliser till denr>\r\ntidpunkten    minskade.   För    att    förbättrar>\r\ntillståndet    inomr>\r\npolisorganisationen måste antalet poliser öka ochr>\r\nantalet civilanställdar>\r\ni vart fall inte  minska.  En ökning av antalet poliserr>\r\nkommer att gynnar>\r\npolisverksamheten i närpolisområdena både direkt ochr>\r\nindirekt.r>\r\nr>\r\nUtskottet har vid ett flertal  tillfällen  tidigarer>\r\nbehandlat liknander>\r\nyrkanden   om   närpolisen,   senast  i  samband  medr>\r\nbehandlingen   avr>\r\nbudgetpropositionen för innevarande år (bet.r>\r\n2001/02:JuU1 s. 38 f.).r>\r\nr>\r\nUtskottet delar uppfattningen  i  motion  Ju258  attr>\r\ndet behövs en delr>\r\nåtgärder för att närpolisreformen skall fungera fulltr>\r\nut. Det är därförr>\r\nglädjande  att  regeringen bland prioriteringarna införr>\r\nbudgetåret  2003r>\r\nframhållit    att    koncentrationen     avr>\r\npolisverksamheten    tillr>\r\nnärpolisområdena    skall    fortsätta    samt    attr>\r\nkvaliteten    ir>\r\nbrottsutredningarna  skall  höjas  så att uppklaringenr>\r\noch  lagföringenr>\r\nökar. Detta är prioriteringar som utskottet ställt sigr>\r\nbakom.r>\r\nr>\r\nNär  det gäller frågan om vilka åtgärder  som  skallr>\r\nvidtas  för  attr>\r\nförstärka  närpolisverksamheten  vill  utskottet  ocksår>\r\nframhålla att der>\r\nresurser som nu tillförs polisen bl.a. syftar till  attr>\r\nantalet poliserr>\r\nskall  öka. Detta medför i sin tur att polisen blir merr>\r\ntillgänglig  förr>\r\nmedborgarna. En utbyggd och utveckladr>\r\nnärpolisorganisation innebär ocksår>\r\natt medborgarna känner sig tryggare. Utskottet utgårr>\r\nfrån att regeringenr>\r\nmot bakgrund  av  Rikspolisstyrelsens  senaster>\r\nredovisning  kommer  attr>\r\növerväga om ytterligare åtgärder behöver vidtas för attr>\r\nnärpolisreformenr>\r\nskall få fullt genomslag.r>\r\nr>\r\nSammantaget  innebär det nu anförda att utskottet inter>\r\nser något behovr>\r\nav ett uttalande  från  riksdagen  med  anledning avr>\r\nmotionen. Utskottetr>\r\nföreslår att riksdagen avslår motion Ju258 i nur>\r\nbehandlade delar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nPolisförsörjningen, m.m.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nEn ny polisiär grundutbildning startade vidr>\r\nPolishögskolan  i  Solna årr>\r\n1998.  Polisutbildning  startades  dessutom  i  Umeå årr>\r\n2000 och i Växjör>\r\nunder  år 2001. Sammanlagt har de tre utbildningsorternar>\r\nkapacitet  förr>\r\nantagning  av  mellan  700  och  900  poliser  per  år.r>\r\nSedan  den  nyar>\r\npolisutbildningen  påbörjades  år  1998  har 1 064r>\r\npoliser utexamineratsr>\r\nt.o.m.   midsommar   2002.   År   2001  påbörjade  car>\r\n530   studerander>\r\ngrundutbildningen.  Regeringen har beslutat  attr>\r\npolisutbildningen  vidr>\r\nUmeå universitet får  utökas  med 72 studerande perr>\r\ntermin. Under höstenr>\r\n2002 sker en ökning med 24 platser, vilket ger en ökningr>\r\nmed 96 platser.r>\r\nRikspolisstyrelsen har dessutom  ökat antaletr>\r\nutbildningsplatser i Solnar>\r\nmed 48, till totalt 240 platser. Utbildningen  i  Växjör>\r\nhar ökats med 24r>\r\nplatser,  vilket ger 96 platser totalt.r>\r\nRikspolisstyrelsen  bedömer  attr>\r\ndet kring årsskiftet 2004/05 skall finnas ca 17 000r>\r\npoliser.r>\r\nr>\r\nr>\r\nI   april   2002   startades   en   polisiärr>\r\ndistansutbildning   förr>\r\ncivilanställda.   Utbildningen   riktar   sig  tillr>\r\ncivilanställda  vidr>\r\npolismyndigheter  som  har  en  större andelr>\r\ncivilanställda  än  de  kanr>\r\nfinansiera.   Sjutton  personer,  varav   fyra   kvinnorr>\r\nantogs   tillr>\r\nutbildningen.r>\r\nr>\r\nGrundutbildningen  vidareutvecklas  fortlöpande.r>\r\nArbetet  syftar tillr>\r\nkvalitetsutveckling  på  samtliga  områden med bl.a.r>\r\nkompetensutvecklingr>\r\nför lärare samt forskningsanknytning av utbildningen.r>\r\nDet omfattar ocksår>\r\nde testmetoder som används för att identifiera  der>\r\nsökande som kan antasr>\r\nvara mest lämpliga som poliser.r>\r\nr>\r\nUnder  år 2001 har satsningar på vidareutbildningr>\r\ngjorts  inom  t.ex.r>\r\nproblemorienterat  polisarbete,  polistaktik samt moral-r>\r\noch etikfrågor.r>\r\nFlera    myndigheter    har    utnyttjat   möjlighetenr>\r\natt    erbjudar>\r\npraktiktjänstgöring  inom den egna  organisationen.r>\r\nPolishögskolan  harr>\r\nfortsatt arbetet för att  i samverkan medr>\r\npolismyndigheterna utveckla enr>\r\nmodell för vidareutbildning  där bl.a. formerna förnyasr>\r\nmed hjälp av denr>\r\npedagogik som grundutbildningen  bygger  på. Därigenomr>\r\nbyggs också broarr>\r\nmellan de poliser som gått den gamla utbildningen  ochr>\r\nde  som gått denr>\r\nnya.  Polishögskolan har under år 2001, i dialog medr>\r\npolismyndigheterna,r>\r\narbetat  med  en  modell för generell och återkommander>\r\nvidareutbildning.r>\r\nDär  betonas  den  enskildes  ansvar  för  sinr>\r\nkompetensutveckling  ochr>\r\nkopplingen till verksamhetens utvecklingsbehov. Pår>\r\nliknande sätt arbetarr>\r\nLedarskapscentrum med  ett  utvecklingsprogram  förr>\r\nhögre  chefer  inomr>\r\npolisen.r>\r\nr>\r\nAndelen  kvinnor  var  år  2001  ca  18  % avr>\r\npoliserna och 73 % av der>\r\ncivilanställda. Andelen kvinnliga chefer var 7 % inomr>\r\npolispersonalen (6r>\r\n% år 2000) och 40 % inom kategorin civilanställda (43 %r>\r\når 2000). Arbeter>\r\npågår med att implementera jämställdhetsfrågorna  ir>\r\nverksamheten. Vid der>\r\nstörsta  myndigheterna  finns heltidsanställdar>\r\njämställdhetshandläggare.r>\r\nFör att öka antalet kvinnliga  chefer  har  detr>\r\nnationella nätverket förr>\r\nkvinnliga  poliser  tagit  fram  en  utbildning  förr>\r\nkvinnor   som  ärr>\r\nintresserade av chefsbefattningar. Utbildningen harr>\r\ngenomförts vid flerar>\r\npolismyndigheter.r>\r\nr>\r\nRikspolisstyrelsen  har  utarbetat  en  övergripander>\r\nhandlingsplan förr>\r\netnisk mångfald. En mångfaldsgrupp har inrättats vidr>\r\nRikspolisstyrelsen.r>\r\nFyra polismyndigheter har under år 2001 tagit  framr>\r\negna planer. Övrigar>\r\nmyndigheter  arbetar  med  att  ta  fram  sådana planer.r>\r\nAv  de  ca  530r>\r\nstuderande  som  under  år  2001 påbörjader>\r\ngrundutbildningen  var  32  %r>\r\nkvinnor.  Andelen  med  utländsk   bakgrund   varr>\r\noförändrad,   14  %.r>\r\nRikspolisstyrelsen  har  vidtagit  åtgärder  för att får>\r\nfler kvinnor ochr>\r\npersoner med utländsk bakgrund att söka sig tillr>\r\npolisutbildningen.r>\r\nr>\r\nFlera  motioner  berör  polisutbildningen  ochr>\r\nmöjligheterna   att  ir>\r\nframtiden  bemanna  polisorganisationen så att den kanr>\r\nsvara mot de kravr>\r\nsom ställs på polisen.  I  motion  Ju329  (m)  begärsr>\r\natt  utbildningenr>\r\nförändras  så att exempelvis sökande medr>\r\nspecialistkompetens får  gå  enr>\r\nkortare  utbildning.   I  motion  Ju345  (s)  begärsr>\r\natt  försöket  medr>\r\npolisutbildning på distans  skall  utvecklas ochr>\r\npermanentas. I motionenr>\r\nanförs  att  distansutbildning  även  kan   ger>\r\npositiva  effekter  förr>\r\nmyndigheternas    interna    fortbildning,r>\r\nkompetensutveckling    ochr>\r\nvidareutbildning.  Liknande  tankar  framförs i motionr>\r\nJu329  (m).  Ettr>\r\nyrkande   om  att  körkortsmedicin  skall  ingå   somr>\r\nett   moment   ir>\r\npolisutbildningen framställs i motion T379 (fp).r>\r\nYrkanden om ökat lokaltr>\r\ninflytande  och  breddad  kompetens ir>\r\nantagningsförfarandet framställs ir>\r\nmotionerna Ju258 (c) och Ju274  (fp).  I  motionernar>\r\nJu258 och Sf336 (v)r>\r\nbegärs att fler poliser med invandrarbakgrund  skallr>\r\nrekryteras,  i denr>\r\nsistnämnda särskilt kvinnor.r>\r\nr>\r\nUtskottet har behandlat liknande yrkanden vid flerar>\r\ntillfällen (senastr>\r\nbet. 2001/02:JuU1 s. 43 f).r>\r\nr>\r\nSom  angetts  ovan  påbörjades  den  nyar>\r\ngrundutbildningen för poliserr>\r\nunder  år  1998.  Den  30  maj  2000  presenterades  enr>\r\nutvärdering  avr>\r\nutbildningen   (se   bet.   2001/02:JuU1  s.  45).r>\r\nRikspolisstyrelsensr>\r\ninternrevision  beslutade  den   30   maj   2002  om  enr>\r\ngranskning  avr>\r\ngrundutbildningen och rekrytering av poliserr>\r\n(VKA-977-2964/02). Avsiktenr>\r\nmed granskningen är att identifiera krav och  mål förr>\r\ngrundutbildningen,r>\r\nvarvid en fråga är om det finns tydliga och klara målr>\r\noch strategier förr>\r\nvad polisväsendet vill med utbildningen. En annan  frågar>\r\när hur polisenr>\r\nskall  klara  ett  markant  ökande  rekryterings-  ochr>\r\nutbildningsbehov.r>\r\nVidare   är   avsikten   med   granskningen   bl.a.r>\r\natt   säkra    attr>\r\nrekryteringsprocessen  fungerar  och föreslå eventuellar>\r\nåtgärder för attr>\r\nförbättra verksamheten. Utskottet  har inhämtat attr>\r\nrapporten kommer attr>\r\npresenteras den 13 december 2002.r>\r\nr>\r\nUtskottet   anser,   i  likhet  med  motionärerna,r>\r\natt   frågor   omr>\r\npolisutbildningens utformning  och  rekrytering  avr>\r\npoliser  är viktigar>\r\nfrågor.  Utskottet ser med tillfredsställelse attr>\r\ninternrevisorerna  hosr>\r\nRikspolisstyrelsen  initierat  en översyn av bl.a.r>\r\ngrundutbildningen ochr>\r\nrekryteringen. Det är viktigt att  sammansättningen inomr>\r\npolisen speglarr>\r\nsamhället i stort. Det är därför viktigt att såvälr>\r\npersoner med en annanr>\r\netnisk bakgrund än svensk, särskilt  personer  frånr>\r\nutomnordiska länder,r>\r\nsom  kvinnor  antas  till  polisutbildningen.  Utskottetr>\r\nnoterar   attr>\r\nregeringen i budgetpropositionen poängterar att det ärr>\r\nen viktig uppgiftr>\r\nför rättsväsendet att verka för att andelen med annanr>\r\netnisk bakgrund änr>\r\nden  svenska  ökar  bland  de  anställda.  Vidare kanr>\r\nanmärkas att det ir>\r\nregleringsbrevet  för polisen för år 2002 anges  attr>\r\nRikspolisstyrelsenr>\r\nskall  redovisa en sammanhållen  nationell  beskrivningr>\r\noch  analys  avr>\r\nstatistik  samt  åtgärder  på  det  personalpolitiskar>\r\nområdet. Utskottetr>\r\nutgår från att regeringen noga följer  den  frågan i detr>\r\nvidare arbetet.r>\r\nMot  bakgrund av det arbete som pågår och med  beaktander>\r\nav  de  övrigar>\r\nåtgärder  som  regeringen  vidtagit  finner utskottetr>\r\ninte skäl att görar>\r\nnågot uttalande i frågan. Utskottet avstyrkerr>\r\nmotionerna  Ju329,  T379,r>\r\nJu274, Ju258 och Sf336 i här behandlade delar.r>\r\nr>\r\nUtskottet har inhämtat att försöket medr>\r\npolisutbildning på distans harr>\r\nfallit mycket väl ut och att en fortsättning ärr>\r\nplanerad. Det finns inomr>\r\nPolishögskolan     en     önskan    att    utökar>\r\ndistansutbildningen.r>\r\nDistansutbildningen har visat sig vara särskiltr>\r\neftertraktad av personerr>\r\nsom bor i glesbygd. Mot bakgrund  härav  får syftet medr>\r\nmotion Ju345 ochr>\r\nmotion Ju329 i denna del anses tillgodosett.  Motionernar>\r\navstyrks  i nur>\r\nbehandlade delar.r>\r\nr>\r\nI   motionerna  Ju258  (c),  Ju329  (m)  och  Ju364r>\r\n(fp)  begärs  attr>\r\nvidareutbildningen,  karriärmöjligheterna  ochr>\r\nchefsutbildningen  skallr>\r\nförbättras.   Utöver   vad   som   redovisats   ovanr>\r\nkan  anmärkas  attr>\r\nRikspolisstyrelsen enligt regleringsbrevet för år  2002r>\r\nskall  redovisar>\r\nvilka  åtgärder  som  har vidtagits för att bl.a.r>\r\nrekrytera och utvecklar>\r\nchefer, uppmuntra kvinnor  och  män att utveckla sinr>\r\nkompetens så att der>\r\nkan  utgöra en bas för framtida chefsrekrytering  ochr>\r\nhöja  personalensr>\r\nkompetens  i  övrigt.  Mot  bakgrund  av  det  pågåender>\r\narbetet  finnerr>\r\nutskottet  inte  skäl  att  göra  något  uttalande  ir>\r\nfrågan. Utskottetr>\r\nförutsätter att regeringen noga följer frågan och vidtarr>\r\nde åtgärder somr>\r\nkan  anses  vara  nödvändiga för att uppnå såväl en godr>\r\nchefsförsörjningr>\r\nsom kompetensutveckling  i övrigt. Utskottet avstyrkerr>\r\ndärför motionernar>\r\nJu258, Ju329 och Ju364 i här behandlade delar.r>\r\nr>\r\nI  ett  stort  antal  motioner   framhålls   behovetr>\r\nav  att  inrättar>\r\nytterligare  en  polishögskola  och i alla utom en,r>\r\nmotion  Ju258  (c),r>\r\nframförs önskemål om var den skall förläggas. Här rörr>\r\ndet sig om Borås ir>\r\nmotionerna Ju201 (m), Ju240 (s) och  Ju350  (c),r>\r\nFalun/Borlänge i motionr>\r\nJu203 (m), Örebro i motionerna Ju204 (m) och Ju333 (s),r>\r\nvästra Sverige ir>\r\nmotion Ju238 (m), Skövde i motion Ju252 (c),  Karlstadr>\r\ni  motion  Ju276r>\r\n(fp), Hässleholm i motion Ju304 (m) och om Gävleborgsr>\r\nlän i motion Ju347r>\r\n(v).r>\r\nr>\r\nUtskottet har tidigare uttalat sig om liknander>\r\nmotionsyrkanden, senastr>\r\ni  samband  med  behandlingen  av budgetpropositionenr>\r\nför innevarande årr>\r\n(bet. 2001/02:JuU1 s. 43 f).r>\r\nr>\r\nUtskottet  vill  inledningsvis  framhålla  att  det,r>\r\nsom  framgår  avr>\r\navsnittet  Prioriteringar  inför  budgetåret  2003,  ärr>\r\nen  prioriteradr>\r\nuppgift för polisen att öka antalet  poliser  så attr>\r\npolisorganisationenr>\r\nkan förstärkas och föryngras. Ett av syftena med der>\r\nresursförstärkningarr>\r\nsom nu föreslås är också att öka antalet poliser.  Närr>\r\ndet  gäller  hurr>\r\nmånga   poliser   som   skall   utbildas   respektiver>\r\nanställas   inomr>\r\npolisorganisationen  vill utskottet liksom tidigare årr>\r\nframhålla att detr>\r\när  en uppgift för Rikspolisstyrelsen  att  skötar>\r\npersonalförsörjningenr>\r\ninom  polisväsendet.  Utskottet  har  inhämtat  att detr>\r\ninte pågår någotr>\r\narbete  inom  Justitiedepartementet  med  att  inrättar>\r\nytterligare  enr>\r\npolishögskola. Däremot ställer sig regeringen inter>\r\navvisande  till en nyr>\r\nskola om behov av en sådan skulle uppstå. Utskottetr>\r\nföreslår sålunda attr>\r\nriksdagen  avslår  motionerna Ju201, Ju203, Ju204,r>\r\nJu238, Ju240,  Ju252,r>\r\nJu258, Ju276, Ju304, Ju333, Ju347 och Ju350 i nur>\r\nbehandlade delar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nResursfördelningen mellan myndigheternar>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nInom anslaget till polisorganisationen skallr>\r\nRikspolisstyrelsen tilldelar>\r\npolismyndigheterna medelsramar.  Enligt regleringsbrevetr>\r\nför innevarander>\r\nbudgetår  skall Rikspolisstyrelsen  vid  fördelningenr>\r\nav  medel  mellanr>\r\npolismyndigheterna  ta  hänsyn  till myndigheternasr>\r\narbetsbelastning ochr>\r\nmedborgarnas behov.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRikspolisstyrelsen genomför varje  år,  tillsammansr>\r\nmed ledningen förr>\r\nvarje polismyndighet, dels en budgetdialog på våren omr>\r\nmedelsramarna förr>\r\nde  tre kommande åren, dels en resultatdialog på höstenr>\r\nom  verksamhetenr>\r\ninnevarande  år  samt  resultatens  konsekvenser  förr>\r\nde kommande åren.r>\r\nDialogerna  är viktiga instrument när det gäller attr>\r\nfördela  resursernar>\r\npå ett sätt som säkerställer en rationellr>\r\npolisverksamhet i hela landet.r>\r\nr>\r\nI  samband  med   det   nya   budgetsystemet   årr>\r\n1992  infördes  enr>\r\nfördelningsmodell.   Enligt  den  modellen  skuller>\r\ninvånarantalet   förr>\r\nrespektive län beaktas,  liksom  att  det  i vissa länr>\r\nbedrivs speciellar>\r\ntyper  av  verksamhet.  Som  exempel  på  detr>\r\nsistnämnda   kan   nämnasr>\r\nfjällräddning    och    gränskontroll.    Härtill    komr>\r\nen   särskildr>\r\nstorstadsfaktor. Denna modell har aldrig tillämpatsr>\r\nfullt ut. Bakgrundenr>\r\ntill  det  är  att  en  exakt  tillämpning  skulle  har>\r\ninneburit  storar>\r\nförändringar  i den etablerade organisationen. Vissar>\r\nansträngningar  harr>\r\ngjorts i syfte  att  anpassa  sig  till  modellen.r>\r\nDessa ansträngningarr>\r\nfrystes  i samband med det besparingskrav som åladesr>\r\npolisen  budgetåretr>\r\n1995/96. I  dagsläget  är utgångspunkten förr>\r\nfördelningen den fördelningr>\r\nsom ägde rum 1995/96 med de tillägg och ändringar somr>\r\nbl.a. motiveras avr>\r\nförändringar beträffande  verksamheten. Hur detta skallr>\r\nske avgörs genomr>\r\nden ovan beskrivna budgetdialogen.r>\r\nr>\r\nSedan   Rikspolisstyrelsen    fördelat    polisensr>\r\nresurser   mellanr>\r\npolismyndigheterna  sker  en  fördelning  inomr>\r\nrespektive   län.  Dennar>\r\nfördelning görs av länspolismästaren. Rikspolisstyrelsenr>\r\nhar inte  någonr>\r\nmöjlighet att påverka fördelningen av resurserna inom enr>\r\nmyndighet.r>\r\nr>\r\nEtt  stort  antal  motioner  ifrågasätter  detr>\r\nrådande  systemet  förr>\r\nfördelning  av  resurser  mellan  olikar>\r\npolismyndigheter och hävdar attr>\r\nglesbygdsområden för närvarande missgynnas.  Ir>\r\nmotionerna  Ju223  (kd),r>\r\nJu258  (c),  Ju319  (c),  Ju324  (s), Ju337 (s), Ju374r>\r\n(s) och Ju383 (s)r>\r\nföreslås att åtgärder skall vidtas  för  att  underlättar>\r\nrekrytering avr>\r\npolis  till  glesbygd  i  allmänhet och särskilt tillr>\r\nområden med  storar>\r\navstånd  till en polishögskola.  Andra  förslag  syftarr>\r\ntill  förkortadr>\r\nutryckningstid och en kompetent poliskår pår>\r\nlandsbygden.r>\r\nr>\r\nI några  motioner yrkas ökade resurser till ett visstr>\r\nsärskilt angivetr>\r\nlän. I motion  Ju204  (m)  yrkas  sålunda attr>\r\nytterligare resurser skallr>\r\ntillföras Örebro, i motion Ju209 (c)  Uppsala  och ir>\r\nmotionerna N305 (m)r>\r\noch N397 (fp) Stockholm. I flera av motionerna framhållsr>\r\npolisbristen ir>\r\nlänet som skäl för ökade resurser.r>\r\nr>\r\nVid Rikspolisstyrelsen har arbete för att breddar>\r\nbeslutsunderlaget förr>\r\nfördelningen  av  polisorganisationens  anslag  tillr>\r\npolismyndigheternar>\r\ngenomförts.  Detta  arbete har bl.a. resulterat i attr>\r\nRikspolisstyrelsenr>\r\ntagit fram ett antal statistiska mått, indikatorer, somr>\r\nskall ligga tillr>\r\ngrund   för   budgetdialogen.    De    viktigaster>\r\nindikatorerna    ärr>\r\nbefolkningsunderlaget,   hur  stor  brottsligheten  ärr>\r\ninom  respektiver>\r\nmyndighet samt hur stor andel våldsbrott varje myndighetr>\r\nhar. Den senarer>\r\nindikatorn ger ett mått på hur tung arbetsbelastningenr>\r\när vid respektiver>\r\nmyndighet. Andra faktorer  som  vägs  in  vidr>\r\nresursfördelningen  är der>\r\nsärskilda   problem   som   finns  i  glesbygdsområdenar>\r\noch  den  extrar>\r\narbetsbelastning som storstadsregionerna har.r>\r\nr>\r\nArbetet vid Rikspolisstyrelsen med att breddar>\r\nbeslutsunderlaget kommerr>\r\natt  fortsätta  även framöver i  syfte  att  utvecklar>\r\noch  förfina  denr>\r\nanalysverksamhet som föregår resursfördelningen.r>\r\nr>\r\nUtskottet har behandlat  liknande yrkanden tidigarer>\r\n(bet. 2000/01:JuU1r>\r\ns. 31 f). Utskottet ansåg då bl.a. att det var och ävenr>\r\ni fortsättningenr>\r\nborde  vara en uppgift för Rikspolisstyrelsen  attr>\r\nfördela  resurserna.r>\r\nUtskottet  utgick  från att de speciella förhållandenr>\r\nsom råder på olikar>\r\nhåll blir beaktade i  tillbörlig  omfattning.  Riksdagenr>\r\nborde, framhöllr>\r\nutskottet,  alltså inte uttala sig med anledning  avr>\r\nmotionsönskemålen.r>\r\nMed  detta  avstyrktes   då   aktuellar>\r\nmotionsyrkanden.   I  fjolåretsr>\r\nbudgetbetänkande  vidhöll  utskottet  sin tidigarer>\r\nuppfattning i  fråganr>\r\n(bet. 2001/02:JuU1 s. 35 f).r>\r\nr>\r\nUtskottet  gör  samma  bedömning  i  år,  nämligenr>\r\natt  det  även  ir>\r\nfortsättningen  bör  vara  en fråga förr>\r\nRikspolisstyrelsen  att  fördelar>\r\npolisorganisationens  anslag   mellan   de   olikar>\r\npolismyndigheterna.r>\r\nUtskottet  ser  härvid  positivt  på  det  arbete somr>\r\nRikspolisstyrelsenr>\r\ngenomfört för att bredda beslutsunderlaget förr>\r\nresursfördelningen  samtr>\r\natt   arbete   pågår  för  att  ytterligare  utvecklar>\r\noch  förfina  denr>\r\nanalysverksamhet som föregår fördelningen. Därigenomr>\r\ntorde möjligheternar>\r\natt beakta de speciella  förhållanden  som  råder pår>\r\nolika håll, t.ex. ir>\r\nglesbygdsområdena   och   i   storstadsregionerna,r>\r\nöka   ytterligare.r>\r\nSammanfattningsvis anser utskottet alltså att riksdagenr>\r\ninte bör uttalar>\r\nsig  med  anledning  av  de  nu  aktuellar>\r\nmotionsönskemålen.  Utskottetr>\r\nföreslår  att  riksdagen  avslår  motionerna Ju204,r>\r\nJu209, Ju223, Ju258,r>\r\nJu319, Ju324, Ju337, Ju374, Ju383, N305 och N397 i nur>\r\nbehandlade delar.r>\r\nr>\r\nI motion Ju261 (m) begärs att Polismyndigheten ir>\r\nVästra Götaland skallr>\r\nkompenseras för de merkostnader som  uppstod  i  sambandr>\r\nmed säkerhets-r>\r\narrangemangen vid regeringens EU-möte i Göteborg i junir>\r\n2001.r>\r\nr>\r\nI budgetunderlaget för åren 2003-2005 anförr>\r\nRikspolisstyrelsen att denr>\r\nprincipiellt  anser att polisen skall kompenserasr>\r\nsärskilt för  alla  der>\r\nmerkostnader  som   EU-ordförandeskapet   medförde.r>\r\nEmellertid  höjdesr>\r\npolisens  anslag  för år 2001, låt vara att någotr>\r\nsärskilt  belopp  inter>\r\nangavs för ordförandeskapet.  Härtill  kommer attr>\r\npolisens ekonomi var ir>\r\nbalans vid utgången av året. Polisväsendet som helhetr>\r\nhar alltså i stortr>\r\nsett, låt vara kortsiktigt, klarat den ekonomiskar>\r\npåfrestningen. Däremotr>\r\nhar  insatserna  lett  till  svåra  ekonomiska   problemr>\r\nför  enskildar>\r\npolismyndigheter.  De  totala  kostnaderna  somr>\r\nredovisades i skrivelsenr>\r\ntill  regeringen  den 24 september 2001 (uppföljning  avr>\r\nkostnader  förr>\r\npolisen som har samband  med  Sveriges  ordförandeskapr>\r\ni  EU  år  2001)r>\r\nuppgick  till  340  miljoner  kronor,  varav  193r>\r\nmiljoner kronor avsågr>\r\ndirekta  merkostnader. Därtill kommer 13 miljoner kronorr>\r\nför  kostnaderr>\r\nsom avser  efterarbete med brottsutredningar ir>\r\nPolismyndigheten i Västrar>\r\nGötaland. Totalt  uppgår  polisens  merkostnader för EU-r>\r\nordförandeskapetr>\r\ntill 206 miljoner kronor. I de prognoser  som lämnadesr>\r\ntill regeringen ir>\r\nbörjan av år 2001 beräknades merkostnaderna  bli  120r>\r\nmiljoner  kronor,r>\r\nfortsätter Rikspolisstyrelsen.r>\r\nr>\r\nRikspolisstyrelsen  hänvisar  vidare  till attr>\r\njustitieministern i  enr>\r\ninterpellationsdebatt  (snabbprotokoll  2001/02:63)r>\r\nanförde  bl.a.  attr>\r\nGöteborgsmötets  kostnader  på  145  miljoner   kronorr>\r\n\".  kommer  attr>\r\nkompenseras i satsningar till polisen.\"r>\r\nr>\r\nMed  denna bakgrund bör enligt Rikspolisstyrelsenr>\r\npolisen  kompenserasr>\r\nmed 145 miljoner kronor som avser merkostnader förr>\r\nGöteborgsmötet.r>\r\nr>\r\nRegeringen    uttalar    i   budgetpropositionen   attr>\r\ndet   svenskar>\r\nordförandeskapet i EU, och särskilt  toppmötet  ir>\r\nGöteborg, medförde enr>\r\novanligt  stor  insats  från  bl.a.  polisens  sida. Detr>\r\när  regeringensr>\r\nuppfattning  att  Polismyndigheten i Västra Götalandr>\r\ninte  ensam  skallr>\r\nfinansiera samtliga  merkostnader  för  polisen ir>\r\nsamband med toppmötet.r>\r\nRikspolisstyrelsen kommer att få i uppdrag att redovisar>\r\nhur mycket av der>\r\nsatsningar  som görs på polisen har fördelats  tillr>\r\nPolismyndigheten  ir>\r\nVästra Götaland,  så att den kompenseras förr>\r\nmerkostnader den har haft ir>\r\nsamband med toppmötet.r>\r\nr>\r\nUtskottet delar regeringens  uppfattning attr>\r\nPolismyndigheten i Västrar>\r\nGötaland inte ensam skall stå för  alla de merkostnaderr>\r\nmyndigheten fickr>\r\nmed   anledning   av   toppmötet.   Med   hänsyn   tillr>\r\ndet   kommander>\r\nregeringsuppdraget finner utskottet inte skäl  föreliggar>\r\natt  riksdagenr>\r\nuttalar  sig  i  frågan.  Motion  Ju261  får  med  dettar>\r\nuttalande ansesr>\r\ntillgodosedd.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nInsatser mot rattfylleri, m.m.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI några motioner berörs frågan om polisens insatser  motr>\r\nrattfylleri. Ir>\r\nmotionerna  Ju386  (s),  T378  och  T466  (båda  c)r>\r\npekas bl.a. på  detr>\r\nförhållandet  att  ett  bättre  teknikutnyttjande  hosr>\r\npolisen,   såsomr>\r\nytterligare  användning av automatiskr>\r\nhastighetsövervakning, kan frigörar>\r\nresurser  hos  polisen   för  insatser  motr>\r\nalkoholpåverkade  förare  ir>\r\ntrafiken.r>\r\nr>\r\nr>\r\nI   3   kap.  1  §  polisförordningen   (1998:1558)r>\r\nföreskrivs   attr>\r\npolisstyrelsen  särskilt  skall  se  till  attr>\r\npolisarbetet  bedrivs  ir>\r\növerensstämmelse  med de prioriteringar och riktlinjerr>\r\nsom riksdagen ochr>\r\nregeringen lagt fast för polisverksamheten.r>\r\nr>\r\nUtskottet har som  framgår  ovan  i  avsnittet omr>\r\nprioriteringar införr>\r\nbudgetåret 2003 ställt sig bakom de bedömningar  somr>\r\nregeringen  gjort.r>\r\nUtskottet  vill  i sammanhanget framhålla att detr>\r\nförhållandet att vissar>\r\ntyper  av  brottslighet  betraktas  som  prioriterader>\r\nsjälvfallet  inter>\r\ninnebär att  annan brottslighet skall lämnas åt sidan.r>\r\nHur avvägningarnar>\r\ni fråga om insatser mot olika typer av brottslighetr>\r\nskall göras bör dockr>\r\navgöras lokalt  ute  i  polismyndigheterna inom ramenr>\r\nför statsmakternasr>\r\nprioriteringar.   Utskottet    noterar    attr>\r\nRikspolisstyrelsen    ir>\r\nregleringsbrevet för år 2002 ålagts att redovisa hurr>\r\nförsöksverksamhetenr>\r\nmed  automatisk  hastighetsövervakning  har utvecklats.r>\r\nAv redovisningenr>\r\nskall framgå bl.a. hur många kameror som använts, hurr>\r\nmånga sträckor somr>\r\nbevakas och vilket resultat verksamheten  har  lettr>\r\ntill. Som framgår avr>\r\nresultatredovisningen för år 2001 innebär det åretsr>\r\nnationella strategir>\r\nför  trafikövervakningen att arbetet främst inriktatsr>\r\nmot  efterlevnadenr>\r\nav   bl.a.    trafiknykterhetsbrott.    Ir>\r\nPolisverksamhetsutredningensr>\r\ndelbetänkande Polisverksamhet i förändring  (SOUr>\r\n2002:70) finns förslagr>\r\nsom  berör  vissa av polisens uppgifter inomr>\r\ntrafikområdet.  Utredningenr>\r\nföreslår att parkeringsvakter i större utsträckning än ir>\r\ndag skall kunnar>\r\nbistå  polisen  vid  t.ex.  trafikdirigering,  vid  ir>\r\nförväg  planerader>\r\nfordonskontroller  och  vid  eskort  av transporter.r>\r\nVidare föreslås attr>\r\nkommunerna  skall  ta  över  ansvaret förr>\r\nfelparkeringsavgifterna.  Motr>\r\nbakgrund  av  det  anförda  föreslår   utskottet  attr>\r\nriksdagen  avslårr>\r\nmotionerna Ju386, T378 och T466 i nu behandlader>\r\ndelar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nÅklagarväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottets förslag i korthetr>\r\nr>\r\nr>\r\nI  detta avsnitt redogörs för åklagarväsendets  resultatr>\r\nunderr>\r\nverksamhetsåret 2001. Utskottet delar regeringensr>\r\nbedömning attr>\r\nåklagarväsendet  i  stort  nått de mål som ställts uppr>\r\nför dessr>\r\nverksamhet,  men  att  ytterligare   insatser  krävs  pår>\r\nvissar>\r\nområden. I avsnittet tar utskottet vidare  ställningr>\r\ntill vilkar>\r\nprioriteringar  som  bör ligga till grund förr>\r\nåklagarväsendetsr>\r\nverksamhet under år 2003.  Utskottet  behandlar ocksår>\r\nett antalr>\r\nmotionsyrkanden rörande organisationsfrågor. Utskottetr>\r\nhänvisarr>\r\ni  dessa  delar  i  huvudsak  till  pågåender>\r\nutredningar  ochr>\r\nberedningsarbete.   Mot   den  bakgrunden  avstyrkerr>\r\nutskottetr>\r\nsamtliga motionsyrkanden. Jämför reservationernar>\r\n14-15.r>\r\nr>\r\nr>\r\nInledningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nMålet för åklagarverksamheten  är  att  se till att denr>\r\nsom begått brottr>\r\nlagförs.r>\r\nr>\r\nr>\r\nÅklagaren har en central roll inom rättsväsendet  närr>\r\ndet  gäller attr>\r\nbekämpa   brottslighet.   Till   åklagarens   uppgifterr>\r\nhör  att  ledar>\r\nförundersökningar, fatta beslut i åtalsfrågor och förar>\r\ntalan  om  ansvarr>\r\nför brott vid domstol. Inom ramen förr>\r\nförundersökningsledningen beslutarr>\r\nåklagaren  om  personella och reella tvångsmedel avr>\r\nintegritetskränkander>\r\nnatur såsom anhållande,  kroppsbesiktning,  reseförbudr>\r\noch husrannsakan.r>\r\nÅklagaren kan också begränsa eller lägga ned  enr>\r\nförundersökning. Andrar>\r\nviktiga  uppgifter  som  ankommer  på  åklagaren  ärr>\r\natt   under  vissar>\r\nförutsättningar     utfärda    strafföreläggande    ochr>\r\nbesluta    omr>\r\nåtalsunderlåtelse.r>\r\nr>\r\nCentral förvaltningsmyndighet  för  åklagarväsendetr>\r\när  Riksåklagarenr>\r\n(RÅ).    Åklagarväsendets    organisation    i    övrigtr>\r\nbestår    avr>\r\nåklagarmyndigheterna  i  Stockholm, Västerås, Linköping,r>\r\nMalmö, Göteborgr>\r\noch  Umeå,  var och en under  ledning  av  enr>\r\növeråklagare.  Vid  dessar>\r\nmyndigheter finns åklagar-kammare.r>\r\nr>\r\nEkobrottsmyndigheten  svarar  förr>\r\nekobrottsbekämpningen  i Stockholmsr>\r\nlän,  Skåne län, Västra Götalands län, Hallands län,r>\r\nGotlands  län  samtr>\r\nsedan  den   1   juli   2001   Blekinge   län.   Avr>\r\ninstruktionen  förr>\r\nEkobrottsmyndigheten    framgår    att    myndighetenr>\r\ndels    är   enr>\r\nåklagarmyndighet,    dels   en   centralr>\r\nförvaltningsmyndighet   underr>\r\nregeringen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nResultatuppföljningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nFöljande verksamhetsmål gällde för åklagarväsendet årr>\r\n2001.r>\r\nr>\r\nr>\r\nLagföringen skulle öka  och  kvaliteten  pår>\r\nförundersökningarna skuller>\r\nhöjas. Antalet avslutade ärenden skulle uppgå  tillr>\r\nminst det antal somr>\r\nkommit in. Genomströmningstiden skulle minska.r>\r\nr>\r\nRättstillämpningen  skulle  vara  enhetlig.r>\r\nRiksåklagaren  skulle  somr>\r\nåklagare i Högsta domstolen verka för  rättsutvecklingr>\r\noch rättsbildningr>\r\ninom rättsområden där behovet av ledning är nödvändigtr>\r\nför den praktiskar>\r\nrättstillämpningen.r>\r\nr>\r\nFör  Ekobrottsmyndighetens  del  gällde  dessutom  attr>\r\nförebygga  ochr>\r\nupptäcka ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndighetenr>\r\nskulle  genom nyar>\r\narbetsmetoder  och  hög  kompetens skapa förutsättningarr>\r\nför en effektivr>\r\nekobrottsbekämpning.  Det  arbetet   skulle  särskiltr>\r\ninriktas  på  attr>\r\nutveckla och ytterligare förstärka bekämpningen  av  denr>\r\nkvalificerade,r>\r\nomfattande eller gränsöverskridande ekonomiskar>\r\nbrottsligheten.r>\r\nr>\r\nMålet  för  stabsfunktionerna  vidr>\r\nEkobrottsmyndigheten  var  att  ger>\r\nregeringen   och   andra  intressenter  en  bättrer>\r\nhelhetsbild  av  denr>\r\nekonomiska   brottsligheten   och   bättre   möjligheterr>\r\natt   förutser>\r\nutvecklingen på  området.  Berörda  myndigheter  skuller>\r\npå ett så tidigtr>\r\nstadium som möjligt informeras om nya former avr>\r\nekonomisk kriminalitet.r>\r\nr>\r\nRegeringen lämnar i budgetpropositionen en utförligr>\r\nbeskrivning av hurr>\r\nverksamheten utvecklats under de senaste åren.r>\r\nr>\r\nFörst    redovisas    åklagarorganisationensr>\r\nutveckling,    därefterr>\r\nEkobrottsmyndighetens.r>\r\nr>\r\nInledningsvis anför regeringen attr>\r\nåklagarorganisationen under år 2001r>\r\nhar  satsat stora resurser  på  de  prioriterader>\r\nområdena.  Vålds-  ochr>\r\nnarkotikabrott,  ekonomisk  brottslighet  ochr>\r\nmiljöbrottslighet utgjorder>\r\nsammanlagt  21  %  av alla avslutade ärenden ochr>\r\nbekämpandet  av  dessar>\r\nbrottstyper förbrukade  332  miljoner  kronor,  ellerr>\r\nca  44 %, av helar>\r\nresursanvändningen.r>\r\nr>\r\nDe  totala  balanserna  minskade  från 55 377 till 54r>\r\n594 ärenden.  Avr>\r\ndessa fanns 22 802 ärenden hos polisen  för  utredningr>\r\noch  24  991 hosr>\r\ndomstol i avvaktan på huvudförhandling eller dom.r>\r\nr>\r\nUtvecklingen  avseende  polis-, åklagar- ochr>\r\ndomstolsbalans samt totalr>\r\nbalans  framgår  av  tabellen   nedan.  En  förklaringr>\r\nfinns  i  direktr>\r\nanslutning till tabellen.r>\r\nr>\r\nr>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|År  |Polisbalans|Åklagarbalans|Domstolsbalans|r>\r\nTotal                                             |r>\r\n|    |         |           |             |balans  |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|1999|22 782   | 14 040    |  25 567     |62 389  |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|2000|22 523   | 7 581     |  25 273     |55 377  |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|2001|22 802   | 6 801     |  24 991     |54 594  |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\nFörklaring: Åklagarorganisationens  balans  delasr>\r\ntraditionellt in i trer>\r\ngrupper: polis-, åklagar- och domstolsbalans.  Gruppernar>\r\nspeglar de trer>\r\nprocesstegen  i åklagarverksamheten:r>\r\nförundersökningsledning,  beslut  ir>\r\nåtalsfrågan och processföring.r>\r\nr>\r\nr>\r\nAv tabellen framgår  att såväl åklagarbalansen som denr>\r\ntotala balansenr>\r\nminskade.r>\r\nr>\r\nUtvecklingen  avseende   inkomna  och  avslutader>\r\närenden  framgår  avr>\r\ntabellen nedan.r>\r\nr>\r\nr>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|      År         |Inkomna ärenden  |  Avslutader>\r\n|r>\r\n|                 |                 |   ärendenr>\r\n|r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|     1999        |   178 865       |   187 456r>\r\n|r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|     2000        |   167 899       |   180 034r>\r\n|r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|     2001        |   166 798       |   171 923r>\r\n|r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nSom framgår var antalet inkomna  ärenden  i  principr>\r\noförändrat under årr>\r\n2001  jämfört  med år 2000. Både antalet och andelenr>\r\navslutade  ärendenr>\r\nminskade något.r>\r\nr>\r\nr>\r\nUtvecklingen  avseende  misstänkta  som  blivitr>\r\nlagförda  framgår  avr>\r\ntabellen nedan.r>\r\nr>\r\nr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|År   |Antal misstänkta som    |Detsamma uttrycktr>\r\ni|r>\r\n|     |blev lagförda av        |procent, dvs.r>\r\n|r>\r\n|     |samtliga misstänkta där |lagföringsandelenr>\r\navr>\r\n|r>\r\n|     |avslutande beslut       |samtligar>\r\nmisstänkta|r>\r\n|     |fattats                 |r>\r\n|r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|1999 |114 175    av    187    |       61 %r>\r\n|r>\r\n|     |        683             |r>\r\n|r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|2000 |115 832    av    187    |       62 %r>\r\n|r>\r\n|     |        159             |r>\r\n|r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|2001 |108 597    av    180    |       60 %r>\r\n|r>\r\n|     |        445             |r>\r\n|r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nSom framgår minskade såväl antalet som andelen lagfördar>\r\nmisstänkta någotr>\r\nunder år 2001 jämfört med år 2000.r>\r\nr>\r\nr>\r\nAv tabellen nedan framgår den genomsnittligar>\r\ngenomströmningstiden frånr>\r\ndet  att  förundersökning   blev   åklagarleddr>\r\nrespektive  från  färdigr>\r\nförundersökning till beslut i åtalsfrågan.r>\r\nr>\r\nr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|År   |Genomströmningstidr>\r\n|Genomströmningstid|r>\r\n|     |avseende tid från det    |avseende tid frånr>\r\n|r>\r\n|     |att förundersökningen    |färdigr>\r\n|r>\r\n|     |blev åklagarledd till    |förundersökningr>\r\n|r>\r\n|     |avslutande beslut av     |till beslut ir>\r\n|r>\r\n|     |åklagare (exklusive      |åtalsfråganr>\r\n|r>\r\n|     |ekobrott)                |(exklusiver>\r\n|r>\r\n|     |                         |ekobrott)r>\r\n|r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|1999 |      120 dagar          |    53 dagarr>\r\n|r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|2000 |      117 dagar          |    48 dagarr>\r\n|r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|2001 |      112 dagar          |    29 dagarr>\r\n|r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nSom framgår minskade den genomsnittliga  tiden  förr>\r\nåklagare  att fattar>\r\nbeslut i åtalsfrågan i färdiga förundersökningar med 40r>\r\n% jämfört med årr>\r\n2000  (från  48  till  29  dagar).  Riksåklagarens målr>\r\nhar varit att denr>\r\ngenomsnittliga  genomströmningstiden  förr>\r\nbrottsmisstankar  i  färdigar>\r\nförundersökningar skall vara högst 30 dagar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nÅklagarna beslutade år 2001 om 67 % av allar>\r\nbrottsmisstankar i färdigar>\r\nförundersökningar inom 15 dagar mot 55 % under årr>\r\n2000.r>\r\nr>\r\nAv tabellen nedan framgår utvecklingen av antaletr>\r\nbeslut  som  medförr>\r\nlagföring  (väckt  åtal,  strafföreläggande  ochr>\r\nåtalsunderlåtelse) ochr>\r\nbeslut som medför att lagföring inte sker av det totalar>\r\nantalet  beslutr>\r\nsom  fattas  om  brottsmisstankar i färdigar>\r\nförundersökningar respektiver>\r\når.  En  förklaring   till  begreppet  brottsmisstanker>\r\nfinns  i  direktr>\r\nanslutning till tabellen.r>\r\nr>\r\nr>\r\n--------------------------------------------------r>\r\n|År  |Åtal    |Strafföreläggande|Åtalsunderlåtelser>\r\n|                           Åtal   |Totalt antal |r>\r\n|    |väckt   |      |      |ej    |beslut om    |r>\r\n|    |        |      |      |väckt |r>\r\nbrottsmisstankar                                 |r>\r\n|    |        |      |      |      |i färdiga    |r>\r\n|    |        |      |      |      |r>\r\nförundersökningar                                |r>\r\n--------------------------------------------------r>\r\n|1999|160 649 |54 842|31 328|50 834|  297 653    |r>\r\n--------------------------------------------------r>\r\n|2000|167 280 |49 340|32 492|48 601|  297 713    |r>\r\n--------------------------------------------------r>\r\n|2001|166 152 |44 037|28 276|37 261|  275 726    |r>\r\n--------------------------------------------------r>\r\nFörklaring: Ett ärende  kan  innehålla  en eller flerar>\r\nmisstänkta och enr>\r\neller   flera   brottsmisstankar.   En   inkommenr>\r\nmisstanke   om   enr>\r\nlagöverträdelse registreras som en brottsmisstanke. Omr>\r\ntvå  personer ärr>\r\nmisstänkta för samma lagöverträdelse registreras tvår>\r\nbrottsmisstankar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nSom  framgår  av  tabellen ökade lagföringsandelen,r>\r\ndvs. den andel  avr>\r\nalla avslutade brottsmisstankar  i  färdigar>\r\nförundersökningar  som lettr>\r\ntill  beslut  om  åtal,  strafföreläggande ellerr>\r\nåtalsunderlåtelse, tillr>\r\ndrygt 86 % under år 2001 jämfört med knappt 84 % underr>\r\når 2000.r>\r\nr>\r\nDet   antal   brottsmisstankar    som    polisenr>\r\nredovisade    tillr>\r\nåklagarorganisationen  var  i  princip  oförändratr>\r\njämfört med år 2000.r>\r\nÅklagarna avslutade car>\r\n16 000 fler brottsmisstankar än vad som kom in.r>\r\nUtvecklingen  har  varitr>\r\nungefärligen  densamma  under  de  senaste  tre  åren.r>\r\nAntalet avslutader>\r\nbrottsmisstankar minskade med ca 8 000 jämfört med  årr>\r\n2000.  Av  dessar>\r\navsåg emellertidr>\r\n7 000 bötesbrott, vilket enligt regeringen innebär attr>\r\nförändringen inter>\r\när lika stor när det gäller åklagarnasr>\r\narbetsbelastning.r>\r\nr>\r\nVad   gäller  våldsbrott  var  lagföringsandelen  årr>\r\n2001  i  färdigar>\r\nförundersökningar 80 % (35 069 av 43 654) jämfört med 77r>\r\n% (35 900 av 46r>\r\n828) under  år 2000. När det gäller våldsbrottslighetr>\r\nhar andelen beslutr>\r\nom åtal ökat  från  69 till 74 % (32 140 av 43 654)r>\r\njämfört med år 2000.r>\r\nDet tog i genomsnitt  33  dagar  för  en  åklagare  attr>\r\nta  ställning ir>\r\nåtalsfrågan i färdiga förundersökningar om våldsbrott.r>\r\nFör åren 1999 ochr>\r\n2000  var  genomsnittstiderna 52 respektive 45 dagar.r>\r\nUnder år 2001  varr>\r\nandelen beslut  att  lägga ned förundersökningar omr>\r\nvåldsbrott 42 %. Förr>\r\nåren 1999 och 2000 var  den  andelen 35 % respektive 37r>\r\n%. En orsak tillr>\r\natt ganska många våldsbrottsärenden  skrivs  av  ärr>\r\nenligt Riksåklagarenr>\r\natt  bevissvårigheterna  i  allmänhet är större i sådanar>\r\närenden  än  ir>\r\nandra.r>\r\nr>\r\nUtgångspunkten för åklagarorganisationens  insatserr>\r\nför  att  bekämpar>\r\nvåld  mot kvinnor är de särskilda åtgärdsprogram somr>\r\ntogs fram vid  allar>\r\nåklagarmyndigheter under år 1999. Insatserna harr>\r\nhuvudsakligen inriktatsr>\r\npå samarbete  med polisen för att utveckla effektivarer>\r\nutredningsmetoderr>\r\nsamt pår>\r\nsnabbare lagföring genom bl.a. särskildar>\r\nrättskedjeprojekt.r>\r\nr>\r\nUnder år 2001  tog  det  i  genomsnitt  23  dagar  förr>\r\nåklagare att tar>\r\nställning i åtalsfrågan i färdiga förundersökningar omr>\r\nvåld mot kvinnor.r>\r\nFör  åren  1999  och 2000 var genomsnittstiden 40r>\r\nrespektive  36  dagar.r>\r\nLagföringsandelen   när   det   gäller   färdigar>\r\nförundersökningar  omr>\r\nfamiljerelaterat våld mot kvinnor har ökat från 76 %  årr>\r\n2000 till 80 %r>\r\når 2001. Vid samtliga åklagarmyndigheter har det underr>\r\når 2001 bedrivitsr>\r\nrättskedjeprojekt med inriktning på utredningar omr>\r\nkvinnovåld.r>\r\nr>\r\nUnder  år  2001  meddelade åklagare över 3 000 beslutr>\r\nom besöksförbud.r>\r\nFör åren 1998 och 1999 var antalet ca 2 000 respektive 2r>\r\n500.r>\r\nr>\r\nÅklagarorganisationen   har   fortsatt  sinar>\r\nansträngningar  för  attr>\r\nförbättra bekämpningen av brott med  rasistiska ellerr>\r\nfrämlingsfientligar>\r\ninslag.  Brottet  hets mot folkgrupp ledde  tillr>\r\nlagföring  i  70  fallr>\r\njämfört med året före då 96 fall lagfördes. Under årr>\r\n2001 ledde ett fallr>\r\nav  olaga  diskriminering  till  lagföring  jämfört  medr>\r\ntre  år  2000.r>\r\nRiksåklagaren  har uttalat att anledningen till att sår>\r\nfå åtal väcks förr>\r\nolaga  diskriminering   är   att   det  är  svårt  attr>\r\nbevisa  brottet.r>\r\nÅklagarmyndigheterna har under år 2001 vidtagitr>\r\nytterligare åtgärder förr>\r\natt säkerställa att utredningar om rasistiskr>\r\nbrottslighet prioriteras ir>\r\nverksamheten, bl.a. genom utbildningsinsatser.r>\r\nr>\r\nVad   gäller   narkotikabrott   ökader>\r\nlagföringsandelen   i   färdigar>\r\nförundersökningar till 90 % (26 680 av 29 752) under årr>\r\n2001 jämfört medr>\r\n86  %  (27  915  av  32  508)  under  år  2000.r>\r\nUtredningar   om  grovr>\r\ngränsöverskridande     narkotikabrottslighetr>\r\nhandläggs     vid    der>\r\ninternationella åklagarkamrarna.r>\r\nr>\r\nAlla  anmälda  brott  mot  miljön  går  till skillnadr>\r\nfrån andra brottr>\r\ndirekt  till  åklagare  för bedömning. Polisen  läggerr>\r\ninte  ned  någrar>\r\nmiljöbrottsutredningar.  Under   år   2001   kom   detr>\r\nin   ca  4  000r>\r\nmiljöbrottsärenden, och åklagarna avslutade ca 3 000r>\r\närenden. Detta  kanr>\r\njämföras  med  år  2000  då  det  kom  in ca 3 000r>\r\närenden samtidigt somr>\r\nåklagarna avslutade ca 1 000. Vid slutet  av  år  2001r>\r\nfanns det drygt 3r>\r\n000  ärenden  i balans jämfört med drygt 2 000r>\r\nbalanserade  ärenden  vidr>\r\nutgången av år  2000. Andelen ärenden om brott motr>\r\nmiljön som ledde tillr>\r\nlagföring var 13 % (388 av 3 045) under år 2001.r>\r\nr>\r\nSedan januari 2000  finns  det  en central enhet hosr>\r\nRiksåklagaren somr>\r\nansvarar    för    analys,    planering,r>\r\nverksamhetsuppföljning    ochr>\r\nmetodutveckling  inom miljöbrottsbekämpningen.  Centralr>\r\nsamverkan  inomr>\r\nmiljöbrottsbekämpningen   sker  inom  Miljöbrottsrådet.r>\r\nI  rådet  ingårr>\r\nföreträdare för centrala myndigheter, länsstyrelser ochr>\r\nkommuner.r>\r\nr>\r\nRiksåklagaren och Rikspolisstyrelsen  övervägerr>\r\ntillsammans  hur  denr>\r\npolisiära    utredningskapaciteten    förr>\r\nmiljöbrottsbekämpning   kanr>\r\nförbättras. Utbildningsinsatser har ordnats på  såvälr>\r\ncentral som lokalr>\r\nnivå.r>\r\nr>\r\nÅklagarväsendets  kostnader  för  att  bekämpar>\r\nekonomisk brottslighetr>\r\ninklusive  miljöbrott uppgick till drygt 342 miljonerr>\r\nkronor  under  årr>\r\n2001. Ekobrottsmyndigheten svarade för ca 304 miljonerr>\r\nkronor och övrigar>\r\nåklagarmyndigheter  för  ca  38  miljoner  kronor.r>\r\nEkobrottsmyndighetensr>\r\nverksamhet redovisas nedan.r>\r\nr>\r\nÅklagarmyndigheterna avslutade lika många ekoärendenr>\r\nunder år 2001 somr>\r\nunder  år 2000. Lagföringsandelen minskade till  35  %r>\r\nunder  år  2001,r>\r\njämfört  med  40  %  under  år  2000.  Det  totalar>\r\nantalet  balanserader>\r\nekoärenden  minskade  marginellt från 1 810 år 2000 tillr>\r\n1 776 år  2001.r>\r\nAntalet inkomna och avslutade  ärenden  låg  på  enr>\r\noförändrad  nivå  ir>\r\nförhållande till år 2000. Den totalar>\r\ngenomströmningstiden, beräknad frånr>\r\nfärdigt förundersökningsprotokoll till beslut ir>\r\nåtalsfrågan, har minskatr>\r\nfrån 189 dagar år 2000 till 77 dagar år 2001.r>\r\nr>\r\nEnligt  budgetpropositionen har åklagarorganisationenr>\r\nunder år 2001 pår>\r\nett aktivt  sätt  deltagit  i  det  europeiskar>\r\nrättsliga  nätverket förr>\r\nåklagare. Även under innevarande år har Riksåklagarenr>\r\nvarit  engagerad ir>\r\nriksåklagarsamarbetet i Östersjöområdet och har haftr>\r\nfortsatt ansvar förr>\r\nuppdateringen av Östersjömanualen.r>\r\nr>\r\nVid  varje  internationell åklagarkammare finnsr>\r\nkontaktpunkter  i  detr>\r\neuropeiska rättsliga  nätverket.  Åklagarna  vid dessar>\r\nkamrar samarbetarr>\r\nockså med Europol och Eurojust.r>\r\nr>\r\nSåvitt   angår   Riksåklagarens   roll   förr>\r\nrättsutvecklingen   ochr>\r\nrättsbildningen framgår av budgetpropositionen attr>\r\nmyndigheten varje årr>\r\nupprättar en rättsutvecklingsplan över de frågor somr>\r\nbedöms ha betydelser>\r\nför en enhetlig rättsutveckling. Rättsutvecklingsplanenr>\r\ntas fram för attr>\r\nförstärka Riksåklagarens verksamhet i Högsta domstolen.r>\r\nUnder  år  2001r>\r\növerklagade  Riksåklagaren  10  domar till Högstar>\r\ndomstolen. Dessa avsågr>\r\nbl.a. gränsdragningen mellan mord  och  dråp samtr>\r\nbestämmande av påföljdr>\r\nför grovt våldsbrott.r>\r\nr>\r\nRiksåklagaren avser att presentera ett  förslag  omr>\r\natt införa krav pår>\r\nprövningstillstånd i Högsta domstolen även förr>\r\nRiksåklagaren. Syftet medr>\r\ndetta är bl.a. att förtydliga Riksåklagarensr>\r\nåklagarroll.r>\r\nr>\r\nRiksåklagaren påbörjade ett chefsutvecklingsprogram  ir>\r\nseptember 2000.r>\r\nMålet  med  chefsutbildningen  är  att  ytterligarer>\r\nstärka alla  chefersr>\r\nkompetens  att  leda,  styra  samt  fördjupa  chefernasr>\r\nledarroll  ochr>\r\nmöjligheter    att   utveckla   verksamheten   vidr>\r\nmyndigheter   ellerr>\r\nåklagarkammare.  Cheferna  skall  också  kunna  behållar>\r\noch  stärka sinr>\r\nåklagarkompetens. Målgruppen för chefsutvecklingen ärr>\r\növeråklagare, vicer>\r\növeråklagare,  de  åklagare  som  är  kammarchefer,r>\r\npersonalchefer samtr>\r\nenhetschefer vid Riksåklagarens kansli.r>\r\nr>\r\nRiksåklagaren  beslutade  i juni 2002 om en revideradr>\r\nutvecklingsplanr>\r\nför  åklagarorganisationen avseende  åren  2002-2006.r>\r\nUtvecklingsplanenr>\r\ninnehåller    program   för   åklagarnas   bekämpningr>\r\nav   organiseradr>\r\ngränsöverskridande  brottslighet, grov och kompliceradr>\r\nbrottslighet samtr>\r\növrig  brottslighet  innefattande   s.k.r>\r\nmängdbrottslighet.   Dessutomr>\r\ninnehåller  utvecklingsplanen  program  för  stöd  tillr>\r\nsamt ledning ochr>\r\nstyrning   av   åklagarverksamheten  samt  program  förr>\r\nutveckling   avr>\r\nRiksåklagarens   rättsliga   och   kriminalpolitiskar>\r\nverksamhet.   Detr>\r\növergripande syftet  med  utvecklingsplanen  är  attr>\r\nåstadkomma  bättrer>\r\nförutsättningar   för   det  operativa  åklagararbetetr>\r\noch  därmed  ökar>\r\nlagföringen,  förstärka åklagarrollen  i  samhälletr>\r\nsamt  förbättra  der>\r\nanställdas arbetssituation.r>\r\nr>\r\nEkobrottsmyndigheten  avslutade under år 2001 2 791r>\r\närenden, vilket ärr>\r\nen ökning med 2 % jämfört  med  år  2000. Det totalar>\r\nantalet balanserader>\r\närenden ökade med ca 8 % under året.  Antalet inkomnar>\r\närenden ökade frånr>\r\n2 440 tillr>\r\n3 019, eller med 24 %. Fördelningen av  inkomna ochr>\r\navslutade ärenden pår>\r\närendekategorier har inte förändrats nämnvärt jämförtr>\r\nmed föregående år.r>\r\nr>\r\nAv  tabellen  nedan  framgår utvecklingen  av  inkomnar>\r\noch  avslutader>\r\närenden samt myndighetens totala balans.r>\r\nr>\r\nr>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|År   |  Inkomna     | Avslutade     |Total balans|r>\r\n|     |  ärenden     |  ärenden      |            |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|1999 |   2 544      |   2 336       |  3 826     |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|2000 |   2 440      |   2 744       |  3 442     |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|2001 |   3 019      |   2 791       |  3 702     |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\nVid Ekobrottsmyndigheten minskade lagföringsandelen tillr>\r\ndrygt 26 % (738r>\r\nav 2 791 avslutade ärenden)  under  år  2001  jämförtr>\r\nmed 35 % år 2000.r>\r\nLagföringsandelen  när  det  gäller de särskilt krävander>\r\närendena  ökader>\r\ndäremot från 43 % under 2000 till 68 % under 2001.r>\r\nr>\r\nr>\r\nAv  tabellen  nedan  framgår  utvecklingen   avr>\r\nlagföringen   (åtal,r>\r\nstrafföreläggande  och  åtalsunderlåtelse)  samt  beslutr>\r\nsom innebär attr>\r\nlagföring  inte  sker  av det totala antalet beslut somr>\r\nfattas  rörander>\r\nbrottsmisstankar hos Ekobrottsmyndigheten.  Enr>\r\nförklaring  av begreppetr>\r\nbrottsmisstanke finns i direkt anslutning tillr>\r\ntabellen.r>\r\nr>\r\nr>\r\n--------------------------------------------------r>\r\n|År  |Åtal |Strafföreläggande|Åtalsunderlåtelse|r>\r\nBeslut som                           |Totalt antalr>\r\n|r>\r\n|    |     |      |      |innebär att|beslut om  |r>\r\n|    |     |      |      |lagföring  |brottsmiss-|r>\r\n|    |     |      |      |inte sker  |tankar underr>\r\n|r>\r\n|    |     |      |      |           |året       |r>\r\n--------------------------------------------------r>\r\n|1999|1 529|166   | 49   | 6 004     |  7 748    |r>\r\n--------------------------------------------------r>\r\n|2000|1 604|480   | 60   | 6 765     |  8 909    |r>\r\n--------------------------------------------------r>\r\n|2001|1 168|307   | 21   | 6 401     |  7 897    |r>\r\n--------------------------------------------------r>\r\nFörklaring: Ett  ärende  kan  innehålla en eller flerar>\r\nmisstänkta och enr>\r\neller   flera   brottsmisstankar.   En    inkommenr>\r\nmisstanke   om   enr>\r\nlagöverträdelse registreras som en brottsmisstanke.  Omr>\r\ntvå personer ärr>\r\nmisstänkta för samma lagöverträdelse registreras tvår>\r\nbrottsmisstankar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nLagföringsandelen avseende samtliga fattade beslut omr>\r\nbrottsmisstankarr>\r\nuppgick till knappt 19 % under år 2001. Motsvarander>\r\nsiffra  för  år 2000r>\r\nvar  drygt 24 %. I kategorin beslut som innebär attr>\r\nlagföring inte  skerr>\r\nutgjorde de två största grupperna beslut som innebär attr>\r\nförundersökningr>\r\ninte inleddes respektive lades ned, detsamma gällder>\r\nunder år 2000. Dessar>\r\nbeslut  uppgick  till 2 171 och 2 484 år 2001 respektiver>\r\n1 566 och 2 896r>\r\nunder år 2000.r>\r\nr>\r\nDet   genomsnittliga   medelvärdet   förr>\r\ngenomströmningstiden   frånr>\r\nbrottsanmälan     till    beslut    i    åtalsfråganr>\r\navseende    helar>\r\nEkobrottsmyndigheten  ökade  marginellt  från  528  tillr>\r\n533  dagar. Omr>\r\nmediantiden  i  stället beräknas minskader>\r\ngenomströmningstiden från  405r>\r\ndagar till 345 dagar,  dvs.  med  ca  15  %.  Det  börr>\r\npåpekas att dessar>\r\nsiffror inte är jämförbara med de för övrigar>\r\nåklagarväsendet  som  mäterr>\r\ngenomströmningstid  från färdigtr>\r\nförundersökningsprotokoll och inte frånr>\r\nbrottsanmälan.r>\r\nr>\r\nI   tabellen   nedan  framgår   utvecklingen   förr>\r\nmedelvärdet   förr>\r\ngenomströmningstiden  för  tiden  från anmälan tillr>\r\nbeslut och för tidenr>\r\nfrån   färdigt   förundersökningsprotokoll    tillr>\r\nbeslut    avseender>\r\nbrottsmisstankar.r>\r\nr>\r\nr>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n| År   |Från   anmälan   till |Från        färdigt|r>\r\n|      |beslut        rörande |r>\r\nförundersökningsprotokoll                         |r>\r\n|      |brottsmisstanke       |till beslut        |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|1999  |     458 dagar        |    174 dagar      |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|2000  |     528 dagar        |    198 dagar      |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|2001  |     533 dagar        |    129 dagar      |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\nUnder  det  gångna  året  har  samverkan mellanr>\r\nEkobrottsmyndigheten ochr>\r\npolismyndigheterna fortsatt att  utvecklas  positivt.r>\r\nSamverkan har tillr>\r\nstor del bestått i att myndigheterna har biträttr>\r\nvarandra  i  operativar>\r\närenden. Samverkan sker också när det gällerr>\r\nkompetensutveckling.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet  vanligaste  konkret  förekommander>\r\nbrottsförebyggande arbetet  harr>\r\nbedrivits genom PEK-verksamhet  (preventiv ekonomiskr>\r\nkontroll). Under årr>\r\n2001 besöktes cirka 470 näringsidkare av lokala PEK-r>\r\ngrupper. I samarbeter>\r\nmed andra berörda aktörer genomförder>\r\nEkobrottsmyndigheten  ett  flertalr>\r\nbrottsförebyggande  projekt  av  pilotkaraktär  för attr>\r\nfå ny eller ökadr>\r\nkunskap om problem och förutsättningar inom specifikar>\r\nbranscher.r>\r\nr>\r\nEkobrottsmyndigheten utvecklade under år 2001r>\r\nytterligare  kontakternar>\r\nmed  de  ekobrottsbekämpande  myndigheterna  i  övrigar>\r\nnordiska länder.r>\r\nMyndigheten har besökts av delegationer från samtligar>\r\nbaltstater.  Underr>\r\når  2001  har  verksamheten  vid  myndighetensr>\r\ninternationella funktionr>\r\nutvecklats och fördjupats i enlighet med regeringensr>\r\nbeslut  den  3 majr>\r\n2001,  i  vilket  vissa av rättsväsendets myndigheterr>\r\nfick i uppdrag attr>\r\nstärka rättsväsendet i andra länder, i första hand EU:sr>\r\nkandidatländer.r>\r\nr>\r\nEkobrottsmyndigheten har sedan den 1 juli 2000 detr>\r\nnationella ansvaretr>\r\nför  att  samordna  åtgärderna   i   Sverige   motr>\r\nbedrägerier,  andrar>\r\noegentligheter  och  ineffektiv  hantering  av  EU-r>\r\nrelaterade   medel  ir>\r\nSverige.   Den   1   mars   2001   inrättades  ett  EU-r>\r\nbedrägeriråd  vidr>\r\nEkobrottsmyndigheten.   Rådet  har  under   höstenr>\r\n2001   hållit   tvår>\r\nsammanträden.r>\r\nr>\r\nTillsammans med de myndigheter  i Sverige som ansvararr>\r\nför hanteringenr>\r\nav EU-medel tog Ekobrottsmyndigheten  fram  enr>\r\nårsrapport  för år 2000.r>\r\nEkobrottsmyndigheten  ålades  också  uppgiften att varar>\r\nkontaktmyndighetr>\r\nför   EU-kommissionens   bedrägeribekämpningsbyrår>\r\n(OLAF).   Samarbetetr>\r\nstartade redan under år 2000  och  har  utvecklatsr>\r\nunder år 2001. Underr>\r\nåret  har  också det nordiska samarbetet avseender>\r\nskyddet  för  EU-medelr>\r\ninletts.r>\r\nr>\r\nUnder år 2001 deltog myndighetens personal ir>\r\nkompetenshöjande åtgärderr>\r\nunder ca 13  dagar per individ. Ekobrottsmyndighetenr>\r\nintroducerade underr>\r\nåret en ny ekoutbildning.  Utbildningen  riktar  sigr>\r\nfrämst till dem somr>\r\nhand-lägger  ekomål.  Utöver  denna utbildning har flerar>\r\nyrkesspecifikar>\r\nkurser tagits fram med inriktning  på  respektiver>\r\nyrkesgrupps särskildar>\r\nbehov av kompetensutveckling.r>\r\nr>\r\nRegeringen beslutade i maj 2002 att uppdra åtr>\r\nBrottsförebyggande rådetr>\r\natt  i  nära  samverkan  med  Ekobrottsmyndigheten,r>\r\nRikspolisstyrelsen,r>\r\nRiksåklagaren     och     Riksskatteverket    analyserar>\r\nbehovet    avr>\r\nekobrottsförebyggande arbete.r>\r\nr>\r\nVad gäller stabsverksamheten  vid Ekobrottsmyndighetenr>\r\nhar myndighetenr>\r\nutarbetat en sammanfattande redogörelse  omr>\r\nekobrottsbekämpningen underr>\r\når 2000. Myndigheten har även överlämnat en lägesrapportr>\r\ntill regeringenr>\r\nom den ekonomiska brottsligheten och dess bekämpning.r>\r\nMyndigheten har pår>\r\nregeringens   uppdrag   utvärderat   de   regionalar>\r\nsamverkansorganen.r>\r\nSamarbetet med andra myndigheter och organisationer harr>\r\nunder  år  2001r>\r\nfortsatt  och  utvecklats. Ekobrottsmyndigheten harr>\r\nlämnat synpunkter pår>\r\nlagstiftningen främst  genom  besvarande  av  remisser.r>\r\nMyndigheten harr>\r\ndärutöver i en skrivelse till Finansdepartementetr>\r\nredovisat förslag tillr>\r\nändring av insiderstrafflagen.r>\r\nr>\r\nRegeringen   har  med  anledning  av  verksamhetsmålenr>\r\nanfört   bl.a.r>\r\nföljande.r>\r\nr>\r\nRegeringen bedömer,  liksom  Riksåklagaren,  att  detr>\r\ninte  längre ärr>\r\nändamålsenligt   att   kräva   att   åklagarna   skallr>\r\nförkorta   sinar>\r\ngenomströmningstider  ytterligare. De stora satsningarr>\r\nsom Riksåklagarenr>\r\noch åklagarmyndigheterna  har  gjort  under  år  2001r>\r\nför  att förkortar>\r\nåklagarnas genomströmningstider har varit lyckosamma.r>\r\nDäremot  finns detr>\r\nfortfarande  mycket att göra för att i enskildar>\r\nbrottmålsärenden  minskar>\r\nden totala genomströmningstiden  från  brottsanmälanr>\r\ntill åtal och dom.r>\r\nDet är enligt regeringens uppfattning rimligt att krävar>\r\natt åklagare ochr>\r\npolis tillsammans skall ha kapacitet att genomföra ettr>\r\nstort  antal  avr>\r\nalla   brottsutredningar   i  nära  anslutning  tillr>\r\nbrottet.  För  attr>\r\nåstadkomma sådana förbättringar  avr>\r\nbrottsutredningsverksamheten är detr>\r\nnödvändigt att polisen och åklagarorganisationen  vidtarr>\r\nkraftfulla ochr>\r\nfortsatt konkreta åtgärder på såväl central som lokalr>\r\nnivå.  På sikt börr>\r\nsådana    insatser    leda    till    en    välr>\r\nfungerade    operativr>\r\nbrottsutredningsverksamhet  med kortare totalar>\r\ngenomströmningstider  ochr>\r\nbättre  lagföringskapacitet.  Detta   är   avgörander>\r\nför   att   kunnar>\r\nupprätthålla enskilda människors förtroende förr>\r\nrättsväsendet.r>\r\nr>\r\nDet   är   enligt   regeringen  positivt  attr>\r\nlagföringen  i  färdigar>\r\nförundersökningar om våldsbrott har ökat med trer>\r\nprocentenheter sedan årr>\r\n1999.   Däremot  kan  det  inte   anses   godtagbartr>\r\natt   42   %   avr>\r\nvåldsbrottsutredningarna  läggs  ned.  Det är positivtr>\r\natt Riksåklagarenr>\r\noch åklagarmyndigheterna under år 2001 målmedvetetr>\r\nfortsatt  att  vidtar>\r\nåtgärder  för  att  förbättra bekämpningen av våldsbrottr>\r\nmot kvinnor ochr>\r\nbrottslighet  med rasistiska,  främlingsfientliga,r>\r\nantisemitiska  ellerr>\r\nhomofobiska inslag  samt  olaga diskriminering. Det ärr>\r\nangeläget att detr>\r\narbetet fortsätter med oförminskad kraft.r>\r\nr>\r\nEnligt regeringen är det en positiv utveckling attr>\r\nlagföringsandelen ir>\r\nfärdiga förundersökningar om  narkotikabrott  har ökatr>\r\ntill en hög nivå.r>\r\nRiksåklagarens  beslut  om  att  inrätta  särskildar>\r\nåklagarkamrar  förr>\r\nbekämpning av grov gränsöverskridande brottslighet ärr>\r\nenligt regeringensr>\r\nuppfattning  viktigt  för att skapa ännu bättrer>\r\nförutsättningar  för  enr>\r\nmera effektiv bekämpning av internationellr>\r\nnarkotikabrottslighet.r>\r\nr>\r\nDet  är  enligt  regeringens   bedömning   tydligtr>\r\natt  den  skärptar>\r\nanmälningsplikten  i  miljölagstiftningen  ochr>\r\nåklagarnas och  polisensr>\r\nutvecklingsinsatser  inom miljöbrottsbekämpningenr>\r\nmedfört  att  antaletr>\r\nanmälda brott mot miljön har ökat kraftigt på senare år.r>\r\nMot bakgrund avr>\r\ndet kraftigt ökade ärendeinflödet  är  det  angelägetr>\r\natt åklagarnas ochr>\r\npolisens gemensamma utvecklingsarbete fortsätter  medr>\r\noförminskad kraft.r>\r\nDet bör finnas utrymme för att öka lagföringsandelen  ir>\r\nfråga om anmäldar>\r\nbrott mot miljön.r>\r\nr>\r\nEnligt  regeringens  bedömning synes det finnasr>\r\nutrymme  för  att  ökar>\r\nantalet överklagade domar till Högsta domstolen.r>\r\nr>\r\nRegeringen påpekar att  Ekobrottsmyndigheten  är  enr>\r\nförhållandevis nyr>\r\nmyndighet.  Det  är  positivt att myndigheten i ettr>\r\ntidigt  skede  varitr>\r\nföremål för flera granskningar.  De  iakttagelser  somr>\r\nhar gjorts underr>\r\ngranskningsarbetet   utgör  ett  värdefullt  underlagr>\r\nför  myndighetensr>\r\nfortsatta utveckling.  Regeringen konstaterar att detr>\r\nännu är för tidigtr>\r\natt  utvärdera Ekobrottsmyndigheten.  Genom  detr>\r\nutvecklingsarbete  somr>\r\nmyndigheten  själv  har  påbörjat  kommerr>\r\nförutsättningarna att bedrivar>\r\nverksamheten  ändamålsenligt och effektivt attr>\r\nförbättras  ytterligare.r>\r\nDetta  sammantaget   med   den   satsning   somr>\r\nregeringen   gjort  pår>\r\nEkobrottsmyndigheten  i  stort,  ger  anledning  attr>\r\nräkna  med  bättrer>\r\nverksamhetsresultat framöver.r>\r\nr>\r\nGenom  det  arbete  som  Brottsförebyggande  rådet  nur>\r\ngenomför i närar>\r\nsamverkan  med  berörda  myndigheter  kommer  konkretar>\r\nverktyg  för  detr>\r\nekobrottsförebyggande  arbetet  att  tydliggöras.r>\r\nRegeringen  gör  denr>\r\nbedömningen att detta sammantaget med resultatet av detr>\r\narbete som pågårr>\r\ninom  Ekobrottsmyndigheten  med  att  ta  fram  enr>\r\nstrategi   för   detr>\r\nekobrottsförebyggande   arbetet   ger   godar>\r\nförutsättningar  för  ettr>\r\nframgångsrikt sådant arbete.r>\r\nr>\r\nMålet att lagföringen skall öka har uppfyllts  vadr>\r\ngäller de särskiltr>\r\nkrävande ärendena. Målet har dock inte uppfyllts när detr>\r\ngäller  övrigar>\r\närendekategorier.  Enligt  myndigheten  kan  de  underr>\r\nåret  utarbetader>\r\nriktlinjerna och rutinerna för i vilkenr>\r\nprioritetsordning ärendena skallr>\r\nhandläggas  ha  påverkat  lagföringsandelen  positivtr>\r\nför  de  särskiltr>\r\nkrävande  ärendena.  En  intern  omfördelning  avr>\r\närenden har skett inomr>\r\nmyndigheten.  Detta kan enligt regeringen ha påverkatr>\r\nlagföringsandelenr>\r\nnegativt.r>\r\nr>\r\nMålet att antalet  avslutade  ärenden skall uppgå tillr>\r\nminst det antalr>\r\nsom kommit in har inte uppfyllts.  Detta  måste  ses motr>\r\nbakgrund av denr>\r\nkraftiga ökningen av antalet inkomna ärenden, ca 20r>\r\n%.r>\r\nr>\r\nDet är positivt att lagföringsandelen vad gäller  der>\r\nsärskilt krävander>\r\närendena har ökat. Det är emellertid oroväckande attr>\r\nden totala andelenr>\r\närenden  som  lett  till  lagföring  har  minskat  underr>\r\nåret.  Det  ärr>\r\ntillfredsställande    att    en    utveckling    skettr>\r\nmot    kortarer>\r\ngenomströmningstider.r>\r\nr>\r\nStaben   har   successivt   byggts   upp   sedanr>\r\nEkobrottsmyndighetenr>\r\ninrättades.  Staben har utvecklat ändamålsenligar>\r\narbetsformer  i  flerar>\r\navseenden. Det  återstår  dock  arbete  för  att stabenr>\r\ntill fullo skallr>\r\nfylla den funktion som var avsikten då myndighetenr>\r\ninrättades.r>\r\nr>\r\nMed hänsyn till det förhållandevis komplicerader>\r\nområde  som  ekobrottr>\r\nutgör föreligger det ett stort behov av utbildning förr>\r\nden personal  somr>\r\nhar  att  utreda sådana brott. Det är därför särskiltr>\r\ntillfredsställander>\r\natt   Ekobrottsmyndigheten   under   året   harr>\r\nintroducerat   en   nyr>\r\nekoutbildning.r>\r\nr>\r\nUtskottet  noterar  först  den  positiva  utvecklingenr>\r\nför  avslutader>\r\nmiljöbrottsärenden;  här pekade utskottet i förra åretsr>\r\nbudgetbetänkander>\r\npå behovet av en förstärkt  utredningskapacitet  (bet.r>\r\n2001/02:JuU1  s.r>\r\n57).r>\r\nr>\r\nUtskottet  konstaterar därefter att ingentingr>\r\nframkommit som talar motr>\r\nregeringens bedömning  av  åklagarorganisationensr>\r\nresultat. I stort harr>\r\nalltså    statsmakternas    mål    för   verksamhetenr>\r\nuppnåtts,    ochr>\r\nutvecklingsarbetet inom åklagarorganisationen ärr>\r\nfortsatt framgångsrikt.r>\r\nSamtidigt finns - självklart -utrymme  för ytterligarer>\r\nutveckling, t.ex.r>\r\nnär  det gäller kvalitetsuppföljningen. Ett  annatr>\r\nviktigt  område  somr>\r\nutskottet  vill  framhålla  är  Riksåklagarens  arbeter>\r\nmed planen för enr>\r\nenhetlig  rättsutveckling.  Att tillräckligt många  målr>\r\nförs  upp  tillr>\r\nHögsta domstolen är nödvändigt  för  en  enhetlig  ochr>\r\nväl avvägd rätts-r>\r\ntillämpning.r>\r\nr>\r\nNär  det  gäller  Ekobrottsmyndigheten  kan  utskottetr>\r\ni  likhet  medr>\r\nregeringen konstatera att verksamheten inte når  der>\r\nuppsatta  målen  pår>\r\nåtskilliga  punkter.  Samtidigt  går  utvecklingen åtr>\r\nrätt håll, och ettr>\r\nstort    arbete   läggs   ned   på   att   förbättrar>\r\noch    förstärkar>\r\nutvecklingsarbetet.  Det  är alltså inte alldelesr>\r\norealistiskt att räknar>\r\nmed att Ekobrottsmyndigheten  på  några års sikt kommerr>\r\natt ha bemästratr>\r\nde  svårigheter  som  myndigheten inledningsvisr>\r\ndrabbats  av.  Mot  denr>\r\nbakgrunden är det också, som regeringen anför, förr>\r\ntidigt att nu göra enr>\r\nutvärdering av Ekobrottsmyndigheten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nPrioriteringar inför budgetåret 2003r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI  fråga  om  prioriteringar  inför  budgetåret  2003r>\r\nanför  regeringenr>\r\nföljande.  Åklagarväsendet  skall  ytterligare  utvecklar>\r\nåklagarrollen.r>\r\nÅklagarväsendet   skall   i  största  möjligar>\r\nutsträckning  medverka  ir>\r\npolisväsendets kompetens- och  verksamhetsutveckling förr>\r\natt säkerställar>\r\nen effektiv och snabb brottsutredningsverksamhet  medr>\r\nhögt ställda kravr>\r\npå rättssäkerhet och kvalitet. Brott skall oftare ledar>\r\ntill lagföring.r>\r\nr>\r\nr>\r\nÅklagarna  skall  i  ännu  större utsträckning gesr>\r\nutrymme  att  kunnar>\r\nkoncentrera  sig på de mera kvalificerader>\r\nbrottmålsärendena  och  utövar>\r\naktiv förundersökningsledning i dessa.r>\r\nr>\r\nÅklagarna skall  utveckla sin förmåga att bekämpar>\r\nvåldsbrott, särskiltr>\r\nvåld mot kvinnor och barn, narkotikabrott, ekonomiskr>\r\nbrottslighet, brottr>\r\nmot  miljön  samt  brott   med   rasistiska   ellerr>\r\nfrämlingsfientliga,r>\r\nantisemitiska och homofobiska inslag samt olagar>\r\ndiskriminering.r>\r\nr>\r\nUtskottet har ingen erinran mot vad regeringenr>\r\nanfört.r>\r\nr>\r\nr>\r\nAnslagenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nÅklagarorganisationenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI   tabellen   nedan   återfinns   en  jämförelse  avr>\r\nregeringens   ochr>\r\noppositionens förslag till anslag förr>\r\nåklagarorganisationen år 2003.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\n------r>\r\n|Anslag   |Prop.    |  m      |  fp     |  kd     |r>\r\nc    |r>\r\n|2002     | 2003    |         |         |         |r>\r\n|r>\r\n|         |         |         |         |         |r>\r\n|r>\r\n|inkl. TB |         |         |         |         |r>\r\n|r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\n------r>\r\n|741 751  |788 314  |+ 30 000 |+ 100    |+ 50 000 |+r>\r\n30 000r>\r\n|r>\r\n|         |         |         | 000     |         |r>\r\n|r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\n------r>\r\nFör  år  2002 uppgår åklagarorganisationens  anslagr>\r\ntill  knappt  742  miljonerr>\r\nkronor. Vid  ingången  av  året  fanns  ettr>\r\nanslagssparande  om ca 4,5 miljonerr>\r\nkronor. Utgiftsprognosen för år 2002 är beräknad tillr>\r\ndrygt 758  miljoner kronorr>\r\nvilket medför, som regeringen påpekat ir>\r\nbudgetpropositionen, att det  under åretr>\r\nkommer att uppstå ett stort kreditbehov.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen  föreslår  ett  ramanslag  för  år  2003r>\r\npå  788  314  000  kr.  Ir>\r\nanslagsberäkningen  har  hänsyn tagits till beräknader>\r\nutgiftsökningar för löner,r>\r\nlokaler och övriga förvaltningskostnader  samt  tillr>\r\nen generell begränsning avr>\r\nstatlig  konsumtion.  Ökningen  av  anslaget  avser,r>\r\nutöver   nämnda   post  avr>\r\njusteringskaraktär,  ett  tidigare aviserat tillskottr>\r\nför fortsatt moderniseringr>\r\nav rättsväsendet (prop. 1999/2000:100 s. 175).r>\r\nr>\r\nI motion Ju370 (m) föreslås  att  anslaget  tillr>\r\nåklagarorganisationen  skallr>\r\nhöjas  med  30 miljoner kronor. Dessa ytterligarer>\r\nmedel skall möta kostnader förr>\r\nbl.a. fler åklagare och ökad brottsuppklaring.r>\r\nr>\r\nEn anslagsökning  för  åklagarväsendet  om  100r>\r\nmiljoner  kronor  förordas  ir>\r\nmotionerna  Ju364  och  Fi232, (båda fp). Dessar>\r\nytterligare medel skall användasr>\r\ntill fler åklagare och utveckling av effektivarer>\r\närendehantering.r>\r\nr>\r\nI motion Ju346 (kd) yrkas  att anslaget tillr>\r\nåklagarorganisationen skall höjasr>\r\nmed 50 miljoner kronor i förhållande  tillr>\r\nregeringens  förslag. I den motionenr>\r\nliksom  i  motion  Ju340  (kd)  betonas vikten avr>\r\nkompetensutveckling,  fortsattr>\r\nnyrekrytering av åklagare och administrativ  personal,r>\r\natt åklagarorganisationenr>\r\nbör förstärkas med 20 åklagare för internationellar>\r\ninsatser,  38  åklagare  förr>\r\nmängdärenden,   6   åklagare   för   ekobrottsärendenr>\r\noch   10   åklagare  förr>\r\nmiljöbrottsärenden.r>\r\nr>\r\nI  motion  Ju373  (c)  föreslås att anslaget tillr>\r\nåklagarorganisationen  skallr>\r\nhöjas med 30 miljoner kronor.  Dessa  ytterligarer>\r\nmedel  skall användas för attr>\r\nbl.a. öka lagföringen.r>\r\nr>\r\nUtskottet  har  behandlat anslagsyrkandena ovan ir>\r\navsnittet  Utgiftsramen  ochr>\r\nanslagen. Som framgår  där  föreslår  utskottet  attr>\r\nriksdagen antar regeringensr>\r\nförslag och avslår motionsyrkandena.r>\r\nr>\r\nr>\r\nEkobrottsmyndighetenr>\r\nr>\r\nr>\r\nI  tabellen nedan återfinns en redogörelse förr>\r\nregeringens  och  oppositionensr>\r\nförslag till anslag för Ekobrottsmyndigheten årr>\r\n2003.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)r>\r\n-----------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|Anslag   |Prop.    |  m      |  fp     |  kd     |  cr>\r\n|r>\r\n|2002     |2003     |         |         |         |r>\r\n|r>\r\n|         |         |         |         |         |r>\r\n|r>\r\n|inkl. TB |         |         |         |         |r>\r\n|r>\r\n-----------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|312 389  |321 640  |  -      |- 120    |  -      |- 30r>\r\n000r>\r\n|r>\r\n|         |         |         | 000     |         |r>\r\n|r>\r\n-----------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nFör år 2002 uppgår Ekobrottsmyndighetens anslag till 312r>\r\n389 000 kr. Anslagssparandet vidr>\r\nårets  ingång  uppgick till 5,1 miljoner kronor.r>\r\nUtgiftsprognosen för år 2002 är beräknadr>\r\ntill drygt 309 miljoner kronor.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen föreslår  för år 2003 ett ramanslag tillr>\r\nEkobrottsmyndigheten på 321 640 000r>\r\nkr. I anslagsberäkningen  har  hänsyn  tagits  tillr>\r\nberäknade utgiftsökningar för löner,r>\r\nlokaler och övriga förvaltningskostnader samt till enr>\r\ngenerell  begränsning  av  statligr>\r\nkonsumtion.r>\r\nr>\r\nI  motionerna Ju364 och Fi232 (båda fp) föreslås attr>\r\nanslaget till Ekobrottsmyndighetenr>\r\nsänks  med  120  miljoner  kronor.  I  motion  Ju364 yrkasr>\r\natt Ekobrottsmyndigheten skallr>\r\navskaffas  och  dess  uppgifter inordnas ir>\r\nåklagarorganisationen  eller,  i  vissa  fall,r>\r\növerföras till polisorganisationen. Ekobrottsmyndighetenr>\r\nbör upphöra under år 2004.r>\r\nr>\r\nI  motion Ju373 (c) föreslås  att  anslaget  tillr>\r\nEkobrottsmyndigheten  sänks  med  30r>\r\nmiljoner kronor. Den föreslagna sänkningen av anslagetr>\r\nmotiveras med att verksamheten börr>\r\nkoncentreras   till   de   allvarligaste   ekobrottenr>\r\noch   med   ökade  satsningar  pår>\r\nbrottsförebyggande åtgärder.r>\r\nr>\r\nUtskottet  har behandlat anslagsyrkandena ovan ir>\r\navsnittet Utgiftsramen  och  anslagen.r>\r\nSom framgår där  föreslår  utskottet  att  riksdagen antarr>\r\nregeringens förslag och avslårr>\r\nmotionsyrkandena.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nOrganisationsfrågorr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRättskedjanr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI  motion  Ju249  (c) tas frågor upp som rörr>\r\nåklagarorganisationen  och  andra  delar  avr>\r\nrättskedjan. Det lämnas  en  rad  förslag  främst  i syfter>\r\natt korta handläggningstidernar>\r\nsåväl inom åklagarväsendet som inom rättsväsendet ir>\r\nstort.  Sålunda  begärs  i  motionenr>\r\nkortare     handläggningstider    inom    rättsväsendet,r>\r\nett    snabbförfarande    förr>\r\nmängdbrottsärenden,  ett gemensamt ärendehanteringssystemr>\r\noch en översyn av effekterna avr>\r\ncentraliseringen inom  åklagarväsendet.  Vidare  anförsr>\r\natt åklagarna skall överta vissar>\r\nadministrativa uppgifter från domstolarna.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen  har  tillsatt en beredning förr>\r\nrättsväsendets  utveckling  (dir.  2000:90).r>\r\nBeredningen  skall  bl.a.   undersöka   möjligheterna  attr>\r\nförkorta  den  genomsnittligar>\r\ngenomströmningstiden  från brottsanmälan till  dom  ochr>\r\nstraffverkställighet.  En  annanr>\r\nuppgift för beredningen  är  att överväga på vilket sättr>\r\nbrottsutredningsverksamheten kanr>\r\nförbättras. I det arbetet ligger också att överväga frågorr>\r\nkring de skilda myndigheternasr>\r\norganisation och rollfördelningen mellan dem. Beredningenr>\r\nskall presentera delbetänkandenr>\r\nefter hand som olika frågor behandlas.  Senast förer>\r\nutgången av år 2003 skall beredningenr>\r\nredovisa  det  då  aktuella  läget inom rättsväsendet  förr>\r\nde  frågor  som  ankommer  pår>\r\nberedningen samt en plan för det fortsatta arbetet.r>\r\nr>\r\nBeredningen har avgett fyra  delbetänkanden:  Snabbarer>\r\nlagföring 1 - Några förslag tillr>\r\nförenklingar  (SOU  2001:59),  Snabbare  lagföring 2  -r>\r\nFörenklad  brottsutredning  (SOUr>\r\n2001:93), Snabbare lagföring 3 - Snatteribrott  (SOUr>\r\n2002:44) och Snabbare lagföring 4 -r>\r\nEtt snabbförfarande för brottmål (SOU 2002:45). Förslagenr>\r\ni  det förstnämnda betänkandetr>\r\nom utökade möjligheter för åklagare att utfärda stämningr>\r\noch kalla  till huvudförhandlingr>\r\nsamt  en  möjlighet  för  åklagare  att  besluta  att  enr>\r\npersonutredning skall  utförasr>\r\ngenomfördes   genom   prop.   2001/02:147,   bet.r>\r\n2001/02:JuU24,   rskr.   2001/02:249.r>\r\nLagändringarna  trädde  i  kraft  den  1 juli 2002. Övrigar>\r\ndelbetänkanden av  beredningenr>\r\nbereds inom Justitiedepartementet respektive är föremålr>\r\nför remissbehandling.r>\r\nr>\r\nSamma eller liknande yrkanden behandlades,  utöver  vadr>\r\nsom  har  redogjorts för ovan,r>\r\nunder föregående riksmöte (bet. 2001/02:JuU1 s. 59r>\r\nf.).r>\r\nr>\r\nUtskottet  konstaterar att de frågor som tas upp ir>\r\nmotionerna väl inryms  i  de  nämndar>\r\ndirektiven, att  vissa av de begärda förändringarna redanr>\r\nhar genomförts och att vissa avr>\r\nde övriga frågorna  är  aktuella  i  de övrigar>\r\ndelbetänkanden som beredningen har avgett.r>\r\nEnligt  utskottets  mening  bör  det pågående  utrednings-r>\r\nrespektive  beredningsarbetetr>\r\navvaktas. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionr>\r\nJu249 i här behandlade delar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nEkobrottsmyndighetenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI motion Ju340 (kd) begärs en utredning  omr>\r\nEkobrottsmyndighetens  ansvarsområde och attr>\r\nEkobrottsmyndigheten    skall    tillåtas   att   upprättar>\r\nett   eget   spanings-   ochr>\r\nunderrättelseregister. Motionärerna  anser  attr>\r\nEkobrottsmyndighetens ansvarsområde skallr>\r\nomfatta hela landet och att myndigheten skall  handläggar>\r\navancerad ekonomisk brottslighetr>\r\noch annan allvarlig brottslighet som har samband  medr>\r\ndenna, t.ex. grova miljöbrott. Vadr>\r\ngäller Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet pekarr>\r\nmotionärerna  på de olikheterr>\r\nsom råder mellan myndigheten och skattemyndigheterna i denr>\r\nfrågan.r>\r\nr>\r\nr>\r\nFrågan om Ekobrottsmyndighetens ansvarsområder>\r\nbehandlades senast av utskottet  i mars ir>\r\når  (bet.  2001/02:JuU8).  Utskottet  anförde  då  bl.a.r>\r\nföljande. Vid riksmötet 1996/97r>\r\nuttalade utskottet sin tillfredsställelse över attr>\r\nregeringen hade för avsikt att inrättar>\r\nen Ekobrottsmyndighet. Den nya myndighetens tillkomstr>\r\nborde  kunna  innebära en betydander>\r\nförstärkning av samhällets insatser mot den ekonomiskar>\r\nbrottsligheten. Utskottet instämder>\r\ni  regeringens  bedömning  att  Ekobrottsmyndighetenr>\r\nborde inrättas som en  självständigr>\r\nmyndighet inom åklagarväsendet. Därigenom skuller>\r\nmyndigheten på ett naturligt sätt knytasr>\r\ntill den organisation för brottsbekämpning som redanr>\r\nexisterade (bet. 1996/97:JuU6 s. 9).r>\r\nr>\r\nRiksrevisionsverket  har  avlämnat  rapporten  Vadr>\r\nhindrar   Ekobrottsmyndigheten?  Enr>\r\ngranskning av hinder för effektivt resursutnyttjande (RRVr>\r\n2001:29).  Flera  av  de hinderr>\r\nverket har identifierat i sin rapport beror på att denr>\r\norganisatoriska speciallösning somr>\r\nEkobrottsmyndigheten utgör ställer höga krav på samverkanr>\r\nmed polis- och åklagarväsendet.r>\r\nMånga hinder beror dock på interna förhållanden.r>\r\nr>\r\nI  den  årliga  skrivelsen  om  den ekonomiskar>\r\nbrottsligheten (skr. 2001/02:40) anförder>\r\nregeringen (s. 12) att arbetet med att vidareutveckla denr>\r\nnya myndighetsstrukturen kommerr>\r\natt fortsätta. Därvid kommer Riksrevisionsverketsr>\r\nrapport, Riksdagens revisorers rapportr>\r\nMyndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet (2001/02:3)r>\r\noch  den rapport - Översyn avr>\r\nEkobrottsmyndighetens organisation - somr>\r\nEkobrottsmyndigheten låtit  en extern konsult tar>\r\nfram enligt regeringen att utgöra ett underlag.r>\r\nr>\r\nRegeringen har också i regleringsbrevet förr>\r\nEkobrottsmyndigheten för  år 2002 uppdragitr>\r\nåt myndigheten att bl.a. återredovisa vilka åtgärder somr>\r\nhar vidtagits med  anledning  avr>\r\nuppgiften   att   nationellt   utveckla  och  samordnar>\r\nbekämpningen  av  den  ekonomiskar>\r\nbrottsligheten. Ekobrottsmyndigheten  skall  ocksår>\r\nredovisa samverkan med polisen när detr>\r\ngäller  rekrytering  av personal och när det gällerr>\r\nbrottsutredning,  brottsförebyggander>\r\narbete  samt  kriminalunderrättelseverksamhet,   samverkanr>\r\nmed  skattebrottsenheterna  ir>\r\nbrottsutredningar samt på vilket sätt myndighetenr>\r\ntillsammans med Riksåklagaren samordnatr>\r\nekobrottsbekämpningen i hela landet.r>\r\nr>\r\nÄven Riksåklagaren skall enligt regleringsbrevetr>\r\navseende åklagarorganisationen för årr>\r\n2002 återredovisa bl.a. på vilket sätt Riksåklagarenr>\r\ntillsammans med Ekobrottsmyndighetenr>\r\nsamordnat ekobrottsbekämpningen i hela landet.r>\r\nr>\r\nFrågan om utarbetandet av en ny samlad strategi mot  denr>\r\nekonomiska brottsligheten ochr>\r\ndet  fortsatta  arbetet  med  att  vidareutvecklar>\r\nEkobrottsmyndigheten   bereds   nu   ir>\r\nRegeringskansliet.r>\r\nr>\r\nÄven frågan om Ekobrottsmyndighetensr>\r\nunderrättelseverksamhet behandlades av utskottet ir>\r\nmars  2002  (bet.  2001/02:JuU8).  Yrkandet avstyrktes medr>\r\nhänvisning till bl.a. pågåender>\r\nutrednings-    och    beredningsarbete.   I    betänkandetr>\r\nredovisades    bl.a.    attr>\r\nEkobrottsmyndigheten  i   yttrande  överr>\r\nEkosekretessutredningens  betänkande  Ekonomiskr>\r\nbrottslighet och sekretess (SOU 1999:53), pekat på attr>\r\nmyndigheten inte har tillgång tillr>\r\nsamma   verktyg   som   polisen   ochr>\r\nskattebrottsenheterna   har   för   att   bedrivar>\r\nkriminalunderrättelseverksamhet. Det  handlade främst omr>\r\natt Ekobrottsmyndigheten inte ärr>\r\nen  polismyndighet  och  därmed inte kan bedrivar>\r\nkriminalunderrättelseverksamhet  i  denr>\r\nmening  som  regleras  i  polisdatalagen   (1998:622).r>\r\nFrånvaron   härav   har   enligtr>\r\nEkobrottsmyndigheten  medfört  effektivitetsförluster ir>\r\ndet operativa arbetet och hindratr>\r\nmyndighetens utvecklingsarbete när det gäller detr>\r\nbrottsförebyggande arbetet. Myndighetenr>\r\nanser därför att den bör ges samma  befogenheter  somr>\r\npolisen har på området, t.ex. genomr>\r\natt  polisdatalagen (1998:622) utvidgas till att ävenr>\r\nomfatta  Ekobrottsmyndigheten.  Enr>\r\nbegäran härom har framställts till regeringen i enr>\r\npromemoria av den 2 oktober 2000.r>\r\nr>\r\nGenom  ändringar  i polisdataförordningen (SFSr>\r\n2002:434), som trädde i kraft den 1 julir>\r\n2002, har polisman vid  Ekobrottsmyndigheten  och  annanr>\r\nperson  som  deltar i polisiärtr>\r\narbete vid myndigheten getts direkt åtkomst tillr>\r\nkriminalunderrättelseregistren  och tillr>\r\ndet allmänna spaningsregistret.r>\r\nr>\r\nI  en  inom  Justitiedepartementet  upprättadr>\r\npromemoria (Ju2002/6933/PÅ) föreslås attr>\r\npolisverksamhet  vid Ekobrottsmyndigheten skall omfattasr>\r\nav  polisdatalagen  (1998:622).r>\r\nFörslaget  innebär   att  polismän  vidr>\r\nEkobrottsmyndigheten  får  samma  möjlighet  attr>\r\nautomatiserat behandla personuppgifter i sammar>\r\nutsträckning som polismän i övrigt. Enligtr>\r\npromemorian  saknas  behov   av   att   inrätta  ettr>\r\nkriminalunderrättelseregister  inomr>\r\nEkobrottsmyndigheten. Detta skulle inte heller varar>\r\nlämpligt eftersom ett sådant registerr>\r\nskulle   motverka   målsättningen   att   bygga   uppr>\r\nett    heltäckande    nationelltr>\r\nkriminalunderrättelseregister.  Promemorian är föremål förr>\r\nremissbehandling. Promemoriansr>\r\nförslag  kommer  att,  tillsammans  med   förslagen  ir>\r\nPolisdatautredningens  betänkander>\r\nBehandling  av  personuppgifter  i polisens verksamhetr>\r\n(SOU  2001:92),  behandlas  i  enr>\r\nproposition som planeras att lämnas till riksdagen underr>\r\nvåren 2003.r>\r\nr>\r\nUtskottet är, som framgått ovan,  underrättat omr>\r\nEkobrottsmyndighetens svårigheter som,r>\r\nfår det antas, åtminstone delvis har  sitt  ursprung  ir>\r\nden  organisatoriska  lösningen.r>\r\nUtskottet är emellertid inte nu berett att ta ställningr>\r\ntill denna. Detta bör anstå  tillr>\r\ndess att en utvärdering av myndigheten har gjorts. Motionr>\r\nJu340 i denna del avstyrks.r>\r\nr>\r\nNär  det  sedan  gäller  Ekobrottsmyndighetens  tillgångr>\r\ntill  olika polisregister kanr>\r\nutskottet   konstatera   att   vissa   ändringar  redanr>\r\nvidtagits  och  att  ytterligarer>\r\nberedningsarbete pågår. Detta bör avvaktas. Även i dennar>\r\ndel bör motion Ju340 avstyrkas.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nDomstolsväsendet, m.m.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottets förslag i korthetr>\r\nr>\r\nr>\r\nI detta avsnitt redogörs för domstolsväsendetsr>\r\nresultat  under verksamhetsåretr>\r\n2001.  Utskottet  delar  regeringens  bedömning  attr>\r\ndomstolsväsendet  i  stortr>\r\nfullgjort de mål som ställts upp för dess verksamhet.r>\r\nI avsnittet tar utskottetr>\r\nvidare  ställning  till  vilka  prioriteringar somr>\r\nbör  ligga  till  grund  förr>\r\ndomstolsväsendets verksamhet år 2003.  Utskottetr>\r\nföreslår  också att riksdagenr>\r\nantar   regeringens  förslag  till  förlängdr>\r\ngiltighetstid  för  en   lag   omr>\r\nförsöksverksamhet  med  videokonferens  i allmänr>\r\nförvaltningsdomstol. Utskottetr>\r\nbehandlar  härutöver ett antal motionsyrkanden  omr>\r\nDomstolsverkets  ställning,r>\r\nreformeringen av domstolsväsendet, avskaffande avr>\r\nspecialdomstolarna, utnämningr>\r\nav domare, nämndemän,  kompetensfrågor  och vittnen.r>\r\nUtskottet hänvisar i dessar>\r\ndelar    i    huvudsak    till   pågåender>\r\nberedningsarbete    och    tidigarer>\r\nställningstaganden. Mot den  bakgrunden föreslårr>\r\nutskottet att riksdagen avslårr>\r\nsamtliga motionsyrkanden. Jämför reservationernar>\r\n16-31.r>\r\nr>\r\nr>\r\nInledningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nDomstolsväsendets uppgift är  att utöva rättskipning.r>\r\nHärtill kommer ett antal avgränsader>\r\nuppgifter av mera rättsvårdande natur.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDomstolsverket  är  central  förvaltningsmyndighet  förr>\r\nde  allmänna  domstolarna,  der>\r\nallmänna     förvaltningsdomstolarna,r>\r\narrendenämnderna,      hyresnämnderna      ochr>\r\nRättshjälpsmyndigheten.  Verket  har vidare till uppgiftr>\r\natt på det allmännas vägnar förar>\r\ntalan mot beslut i rättshjälpsfrågor.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nResultatuppföljningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI detta avsnitt behandlas resultatet av verksamheten inomr>\r\ndomstolsväsendet under år 2001.r>\r\nVerksamheten delades in i fem verksamhetsgrenar.  Dessar>\r\nvar  handläggning  av  brottmål,r>\r\ntvistemål,  förvaltningsmål  och  ärenden  samtr>\r\nresursfördelning och reformarbete. Såvittr>\r\ngäller handläggning av ärenden berörs i det  följander>\r\nendast handläggningen vid arrende-r>\r\noch  hyresnämnderna  samt vid Rättshjälpsmyndigheten.r>\r\nVerksamhetsgrenen  resursfördelningr>\r\noch reformarbete berörs inte alls.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet  övergripande  målet   för   rättsväsendet   är  denr>\r\nenskildes  rättstrygghet  ochr>\r\nrättssäkerhet. För domstolsväsendet gällde att mål ochr>\r\närenden  skulle  avgöras  på  ettr>\r\nrättssäkert  och  effektivt  sätt.  För  att  kunnar>\r\nbedöma  hur  väl detta mål uppfylltsr>\r\nredovisar  regeringen  ett  antal  resultatindikatorer.r>\r\nDessa är bl.a.  antalet  inkomna,r>\r\navgjorda  och balanserade mål samt omloppstider  ochr>\r\nbalansernas  åldersstruktur.  Dessar>\r\nresultatindikatorer  används  generellt  för enr>\r\nbeskrivning av domstolsväsendets resultatr>\r\nunder  år  2001. Den övergripande målsättningen  var  attr>\r\ngenomströmningstiderna  skuller>\r\nminska och att balansernas åldersstruktur skuller>\r\nförbättras.r>\r\nr>\r\nDet nu sagda  gällde  alltså  generellt  förr>\r\ndomstolsväsendet. För verksamhetsgrenarnar>\r\nhandläggning av brottmål, tvistemål och förvaltningsmålr>\r\nbeslutade regeringen dessutom omr>\r\nsärskilda  verksamhetsmål.  För  tingsrätter,  hovrätter,r>\r\nlänsrätter   och  kammarrätterr>\r\nbeslutades  sålunda  att  medianåldern  på avgjorda målr>\r\ninte skulle överstiga  viss  tid.r>\r\nVidare fastställdes en maximal andel mål  i  balans  settr>\r\ni  förhållande till det totalar>\r\nantalet  inkomna  mål.  Slutligen  bestämdes  att  vissar>\r\nnärmare angivna  andelar  av  der>\r\nbalanserade  målen  inte  fick  vara  äldre  än  sexr>\r\nrespektive   tolv   månader.  Dessar>\r\nverksamhetsmål  avsåg  inte  alla  måltyper  i  de  nämndar>\r\ndomstolarna.  För de allmännar>\r\ndomstolarna    hade    exempelvis    familjemålenr>\r\nundantagits.    För    de   allmännar>\r\nförvaltningsdomstolarna   gällde   verksamhetsmålen   ir>\r\nhuvudsak  för  skattemålen  ochr>\r\nsocialförsäkringsmålen.r>\r\nr>\r\nNär  det  sedan  gällde de två högstar>\r\ndomstolsinstanserna, dvs.  Högsta  domstolen  ochr>\r\nRegeringsrätten, lät  regeringen  dessa  domstolar  självar>\r\nbestämma vilka mål som skuller>\r\ngälla för verksamheten.r>\r\nr>\r\nDe  uppställda  verksamhetsmålen  för  tingsrätterna,r>\r\nhovrätterna,   länsrätterna  ochr>\r\nkammarrätterna  samt  domstolarnas  resultat framgår avr>\r\ntabell 4.4 i budgetpropositionen,r>\r\nutg.omr. 4, avsnitt 4.6.3. Tabellen återges  i  bilaga 6r>\r\ntill betänkandet. I det följander>\r\nkommenteras arbetsbelastningen och resultaten förr>\r\nrespektive domstolsslag.r>\r\nr>\r\nFör tingsrätternas del skedde inte några störrer>\r\nförändringar under år 2001 jämfört medr>\r\nde föregående åren, se tabell.r>\r\nr>\r\nTingsrätternas målutveckling 1999-2001r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|1999    | 128 361     | 130 821      |  61 994    |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|2000    | 129 847     | 129 202      |  62 639    |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|2001    | 128 054     | 128 779      |  61 914    |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nAv  antalet  balanserade  mål var 23 % äldre än ett år.r>\r\nGenomsnittsåldern  för  avgjordar>\r\ntvistemål, brottmål och FT-mål  var  8,6,  4,6  respektiver>\r\n3,4  månader.  Som framgår avr>\r\ntabellen i bilaga 6 var medianåldern lägre.r>\r\nr>\r\nr>\r\nAv  de  tolv  verksamhetsmål  som gällde förr>\r\ntingsrätterna uppnåddes tre. Detta  gällder>\r\nandelen balanserade FT-mål äldre  än  sex  respektiver>\r\ntolv  månader och andelen brottmålr>\r\näldre  än  tolv månader. I övrigt låg måluppfyllelsenr>\r\nrelativt nära  målet.  Den  störstar>\r\navvikelsen rörde  målet att medianåldern på avgjordar>\r\nbrottmål bör vara högst två månader.r>\r\nDär var resultatet två och en halv månad.r>\r\nr>\r\nVad härefter gäller hovrätterna minskade såväl antaletr>\r\ninkomna som antalet avgjorda målr>\r\nsamtidigt som antalet balanserade mål ökade, ser>\r\ntabell.r>\r\nr>\r\nHovrätternas målutveckling 1999-2001r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|1999    |  23 216     |  24 188      |  7 553     |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|2000    |  22 170     |  22 287      |  7 436     |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|2001    |  21 815     |  21 369      |  7 882     |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nAv antalet balanserade  mål  var  13  %  äldre  än ettr>\r\når. Genomsnittsåldern på avgjordar>\r\ntvistemål och brottmål var 8,8 respektive 4,9 månader.r>\r\nr>\r\nr>\r\nOckså för hovrätterna fanns verksamhetsmål. Av der>\r\ntotalt  åtta  målen uppnåddes tre. Ir>\r\növrigt låg måluppfyllelsen mycket nära de uppsatta målen,r>\r\nmed undantag  för  medianåldernr>\r\npå avgjorda tvistemål. Där var målet 5 månader medanr>\r\nresultatet låg på 6,7 månader.r>\r\nr>\r\nVad  härefter gäller länsrätterna kan konstateras attr>\r\nantalet inkomna och avgjorda  målr>\r\nockså här  minskade  samt  att  antalet  balanserade  målr>\r\ni stort sett var oförändrat, ser>\r\ntabell.r>\r\nr>\r\nLänsrätternas målutveckling 1999-2001r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|1999    |  88 308     | 100 487      |  34 876    |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|2000    |  86 809     |  89 879      |  31 581    |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|2001    |  84 626     |  84 833      |  31 374    |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nAv  antalet balanserade mål var 16 % äldre än ett år. Der>\r\ntre  största  målgrupperna  varr>\r\nskattemål  (ca  15 500),  socialförsäkringsmål  (ca 15r>\r\n000) och psykiatrimål (ca 12 000).r>\r\nGenomsnittsåldern för avgjorda skattemål ochr>\r\nsocialförsäkringsmål var 10,2 respektive 7,2r>\r\nmånader.r>\r\nr>\r\nr>\r\nÄven för länsrätterna uppställdes särskildar>\r\nverksamhetsmål.  Av  de  totalt  åtta målenr>\r\nuppnåddes fyra. För den kraftigaste avvikelsen från måletr>\r\nsvarade målet om att högst 25 %r>\r\nav de balanserade socialförsäkringsmålen borde vara äldrer>\r\nän sex månader. Resultatet  varr>\r\n41  %,  vilket  var  en  försämring  jämfört  medr>\r\nföregående år. Härutöver kan nämnas attr>\r\nmedianåldern  för  avgjorda  skattemål var 9,1 månader.r>\r\nDetta  var  i  och  för  sig  enr>\r\nförbättring jämfört med år 2000,  men målet innebar attr>\r\ntiden skulle uppgå till högst sexr>\r\nmånader.r>\r\nr>\r\nVad gäller kammarrätterna var trenden  nedåtgåender>\r\nsåväl när det gäller inkommande somr>\r\navgjorda och balanserade mål, se tabell.r>\r\nr>\r\nKammarrätternas målutveckling 1999-2001r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|1999    |  26 497     |  27 423      |  22 166    |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|2000    |  24 411     |  26 577      |  19 827    |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|2001    |  22 014     |  24 308      |  17 568    |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nAv antalet balanserade mål var 37 % äldre än ett år. Avr>\r\nde nio verksamhetsmål som gällder>\r\nför kammarrätterna uppnåddes fem. I övrigt lågr>\r\nmåluppfyllelsen  nära  målen  med undantagr>\r\nför  medianåldern för avgjorda skattemål. Där var målet 6r>\r\nmånader, vilket skall  jämförasr>\r\nmed resultatet som var 19 månader.r>\r\nr>\r\nr>\r\nArbetsläget i Högsta domstolen framgår av följander>\r\ntabell.r>\r\nr>\r\nMålutvecklingen i Högsta domstolen 1999-2001r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|1999    |  5 461      |  5 382 |  1 441     |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|2000    |  4 862      |  5 165 |  1 138     |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|2001    |  4 691      |  5 005 |     823    |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nAntalet balanserade mål minskade under år 2001 med 27 %.r>\r\nAv antalet balanserade mål var 9r>\r\n% äldre än ett år. Prövningstillstånd meddelades i 95r>\r\nmål.r>\r\nr>\r\nr>\r\nFör  Högsta domstolen gällde att domstolen själv hader>\r\natt ställa upp verksamhetsmål. Avr>\r\nde tolv  mål  som ställdes upp var det endast tre som inter>\r\nuppfylldes. Två av dessa rörder>\r\nde verksamhetsmål som tar sikte på de äldsta målen.r>\r\nr>\r\nVad slutligen gäller Regeringsrätten framgår arbetslägetr>\r\nav följande tabell.r>\r\nr>\r\nMålutvecklingen i Regeringsrätten 1999-2001r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\n| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade  |r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\n|1999    |  8 666      |  8 393 |   8 875     |r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\n|2000    |  8 504      |  9 002 |   8 173     |r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\n|2001    |  7 753      |  8 569 |   7 337     |r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\nAntalet balanserade  mål  minskade under år 2001 med 10 %.r>\r\nAv antalet balanserade mål varr>\r\ndrygt 40 % äldre än ett år. Prövningstillstånd meddeladesr>\r\ni 138 mål.r>\r\nr>\r\nr>\r\nAv de tio verksamhetsmål  som  uppställdes avr>\r\nRegeringsrätten uppfylldes sju. Av de trer>\r\nverksamhetsmål som inte uppfylldes avsåg två de äldstar>\r\nmålen.r>\r\nr>\r\nSammanfattningsvis pekar regeringen på att 15 av 37r>\r\nverksamhetsmål har uppnåtts och attr>\r\nresultatet  för  18  av målen ligger  förhållandevis  närar>\r\nde  uppsatta  målen.  Som  enr>\r\njämförelse nämner regeringen  att  endast 4 av 28r>\r\nverksamhetsmål uppnåddes under år 2000.r>\r\nRegeringens bedömning är att domstolarnas  samlader>\r\nmåluppfyllelse är god. Regeringen serr>\r\nverksamhetsmålen främst som ett uttryck förr>\r\nmedborgarperspektivet i reformarbetet. Syftetr>\r\när att söka nå mål som framstår som rimliga och som kanr>\r\nfungera  som utgångspunkt för enr>\r\nuppföljning  av  reformarbetet.  Regeringen  avser  att  ir>\r\ndet  fortsatta  budgetarbetetr>\r\nåterkomma till verksamhetsmålen och överväga i vilkenr>\r\nomfattning dessa bör justeras ellerr>\r\nförändras.r>\r\nr>\r\nUtskottet vill för sin del framhålla att de uppsattar>\r\nverksamhetsmålen och redovisningenr>\r\nav  måluppfyllelsen utgör ett värdefullt beslutsunderlagr>\r\nför riksdagen.  När  det  gällerr>\r\nsjälva  måluppfyllelsen  kan  konstateras  att  den  ökatr>\r\nsedan förra året. Detta gällerr>\r\noavsett  om  man  ser  till  antalet uppfylldar>\r\nverksamhetsmål eller  hur  resultaten  förr>\r\nrespektive mål förändrats.r>\r\nr>\r\nSåvitt gäller tingsrätter, hovrätter, länsrätter ochr>\r\nkammarrätter synes måluppfyllelsenr>\r\nkoncentrerad till balanserna och då särskilt balanserna avr>\r\näldre mål. Samtidigt har dessar>\r\ndomstolar svårt med måluppfyllelsen  när  det  gällerr>\r\nmedianåldern  på avgjorda mål. Denr>\r\nhuvudsakliga bild som detta beskriver är enr>\r\ndomstolsorganisation där de balanserade målenr>\r\ninte  är  oroväckande  gamla  samtidigt  som inkomna målr>\r\nbehandlas tämligen  snabbt.  Attr>\r\nmåluppfyllelsen inte synes så god vad gäller  medianåldernr>\r\nför avgjorda mål framstår i der>\r\nflesta fall inte som oroväckande mot bakgrund av  de  högar>\r\nmål  som  ställts  upp  -  enr>\r\nmedianålder på avgjorda brottmål i tingsrätt om tvår>\r\nmånader är ett högt ställt krav.r>\r\nr>\r\nÄven  om helhetsintrycket alltså är positivt kanr>\r\nutskottet samtidigt konstatera att detr>\r\nockså finns  vissa  problem. För vissa verksamhetsmål harr>\r\nresultatet försämrats. Särskiltr>\r\ngäller detta skattemålen  i  kammarrätt  där  redanr>\r\nutgångsläget med en medianålder på 16r>\r\nmånader under år 2000 för avgjorda mål var klartr>\r\notillfredsställande.  Handläggningen  ir>\r\nkammarrätt  visar nu på ett sämre eller oförändratr>\r\nresultat. Försämringarna - som inte ärr>\r\nsärskilt stora  jämfört med resultatet för år 2000 - ärr>\r\ndessutom i huvudsak koncentrerader>\r\ntill just de verksamhetsmål  som  har  med  balanserna  avr>\r\näldre mål att göra. Utskottetr>\r\nkonstaterar att medborgarperspektivet kräver att detr>\r\nvidtas åtgärder  för  att komma tillr>\r\nrätta med långa handläggningstider. I sammanhanget noterarr>\r\nutskottet att Domstolsverket ir>\r\nsin utvärdering av reformen med prövningstillstånd ir>\r\nkammarrätt föreslagit att ett sådantr>\r\nkrav  skall  gälla även i skattemålen (DV-rapport 2002:4).r>\r\nRapporten remissbehandlas  förr>\r\nnärvarande och remisstiden går ut den 27 januari 2003.r>\r\nr>\r\nNär det sedan  gäller  de  högsta  instanserna  ärr>\r\nderas  uppgift  i  instansordningenr>\r\nhuvudsakligen begränsad till att svara förr>\r\nrättsbildningen. Resultatet av  verksamheten ir>\r\ndessa organ bör snarast bedömas utifrån andrar>\r\nutgångspunkter än hur snabbt målen  avgörs,r>\r\näven om tidsfaktorn inte kan frånkännas betydelse även ir>\r\ndessa fall.r>\r\nr>\r\nSammanfattningsvis  har ingenting framkommit somr>\r\nmotsäger regeringens bedömning av  attr>\r\ndomstolarnas samlade måluppfyllelse är god.r>\r\nr>\r\nRättshjälpsmyndigheten skall snabbt och korrekt hanterar>\r\nrättshjälpsfrågor. Omloppstidenr>\r\nför ärenden hos myndigheten  minskade från åtta till sexr>\r\ndagar, vilket utskottet i likhetr>\r\nmed regeringen anser vara ett mycket gott resultat.r>\r\nr>\r\nAntalet inkommande ärenden till hyres- ochr>\r\narrendenämnderna ökade med ca 7 %. Samtidigtr>\r\nökade antalet avgjorda ärenden.  Även  om  balansernar>\r\nökat  med drygt 11 % är resultatetr>\r\nenligt regeringen att bedöma som tillfredsställande.r>\r\nUtskottet  har ingen erinran mot denr>\r\nbedömningen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nPrioriteringar inför budgetåret 2003r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen anför i budgetpropositionen attr>\r\ndomstolsväsendet skall fortsätta utvecklas förr>\r\natt motsvara högt ställda krav på verksamheten.r>\r\nReformarbetet skall inriktas på renodlingr>\r\nav  arbetsuppgifter  och  arbetsformer.  Det processuellar>\r\nregelverket  skall  förbättras.r>\r\nTingsrätternas organisation skall reformeras  för  attr>\r\nstärka  domstolarna och därigenomr>\r\nbl.a.  skapa förbättrade förutsättningar förr>\r\nkompetensutveckling och  specialisering.  Der>\r\nsatsningar som genomförs skall noga följas upp ochr>\r\nutvärderas.r>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottet har inget att invända mot vad regeringenr>\r\nanfört.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nAnslagetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI tabellen nedan finns en jämförelse av regeringens ochr>\r\noppositionens förslag till anslagr>\r\nför domstolsväsendet år 2003.r>\r\nr>\r\nr>\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|Anslag   |Prop.    | m     |  fp      |  kd     |  cr>\r\n|r>\r\n|2002     | 2003    | |    |   | |r>\r\n|inkl. TB |   | |    |   | |r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|3 634    |3 667    |+  81  |+  100    |+  160   |  -r>\r\n|r>\r\n| 792     | 435     |500    | 000      | 000     | |r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nFrån anslaget  betalas kostnaderna för de allmännar>\r\ndomstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna,r>\r\nhyresnämnderna, arrendenämnderna och Domstolsverket.r>\r\nHärutöver betalas från anslaget kostnaderna förr>\r\nRättshjälpsmyndigheten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nFör år 2002 uppgår domstolsväsendets anslag, inklusiver>\r\nmedel som tillförts på tilläggsbudget, tillr>\r\nknappt 3 635 miljoner  kronor.  Vid ingången av åretr>\r\nfanns också ett anslagssparande om 140 miljonerr>\r\nkronor. Utgiftsprognosen för år 2002  är  beräknad tillr>\r\nknappt 3 696 miljoner kronor. Innevarande årr>\r\nkommer utgifterna att överstiga anvisade medel,  ochr>\r\nanslagssparandet  kommer  enligt vad utskottetr>\r\ninhämtat uppskattningsvis att minska till ca 80 miljonerr>\r\nkronor.r>\r\nr>\r\nRegeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 på 3 667r>\r\n435 000 kr. I anslagsberäkningen har hänsynr>\r\nbl.a.  tagits  till  beräknade  utgiftsökningar förr>\r\nlöner, lokaler och övriga förvaltningskostnader,r>\r\nvilket medfört en höjning av anslaget  med  ca  101r>\r\nmiljoner  kronor. Vidare har de schablonmässigtr>\r\nberäknade begränsningarna av statlig konsumtionr>\r\ninneburit en sänkning av anslaget med ca 26 miljonerr>\r\nkronor. Dessutom föreslås en ramhöjning med 21 miljonerr>\r\nkronor för  att  kompensera för de kostnaderr>\r\nsom inrättandet av miljödomstolarna medfört. Regeringenr>\r\nföreslår härutöver  en sänkning av ramen medr>\r\n4,4 miljoner kronor med anledning av attr>\r\nSjöfartsregistret numera förs hos Sjöfartsverket  ochr>\r\ninter>\r\nvid Stockholms tingsrätt. Härutöver görs ett antalr>\r\njusteringar för tidigare engångsbelopp.r>\r\nr>\r\nI  motion  Ju370 (m) yrkas en höjning av anslaget medr>\r\n81,5 miljoner kronor. En höjning av anslagetr>\r\nmed 100 miljoner kronor begärs i motionerna Fi232 ochr>\r\nJu364, båda (fp). I motion Ju346 (kd) yrkas enr>\r\nhöjning med 160 miljoner kronor. Motionsyrkandenar>\r\nmotiveras i huvudsak med att ökade resurser behövsr>\r\nför att möta belastningen på domstolarna.r>\r\nr>\r\nUtskottet har  behandlat  anslagsyrkandena ovan ir>\r\navsnittet Utgiftsramen och anslagen. Som framgårr>\r\ndär föreslår utskottet att riksdagen antar regeringensr>\r\nförslag och avslår motionsyrkandena.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nDomstolsverkets ställningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI motionerna K379 och Ju236,  båda (m), begärs att det ir>\r\nstället för Domstolsverket skall införas enr>\r\nsjälvständig domstolsadministration.  Motionärernar>\r\nanser att en domstolsstyrelse bör inrättas efterr>\r\ndansk  modell. Även i motion Ju249 (c) begärs attr>\r\nDomstolsverket  skall  avskaffas,  men  här  anserr>\r\nmotionärerna att den verksamhet som i dag ligger pår>\r\nverket skall decentraliseras.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringsformen  upptar  i  11 kap. bestämmelser tillr>\r\nskydd för domstolarnas självständighet. En ir>\r\ndetta hänseende central bestämmelse  är  11  kap. 2 §r>\r\nvari föreskrivs att ingen myndighet, ej hellerr>\r\nriksdagen, får bestämma hur domstol skall döma  i  detr>\r\nenskilda  fallet  eller hur domstol i övrigtr>\r\nskall tillämpa rättsregel i särskilt fall.r>\r\nr>\r\nDomstolsverket inrättades den 1 juli 1975 (prop. 1974:1r>\r\nbil. 4, JuU6, rskr. 128).r>\r\nr>\r\nUtskottet  hade  år  1972  att ta ställning till detr>\r\nprincipiella förslaget om  inrättande  av  enr>\r\ncentral förvaltningsmyndighet  för  domstolsväsendetr>\r\n(prop.  1972:1  bil.  4,  JuU8, rskr. 159). Der>\r\nfarhågor  som  i en då behandlad motion uttalats för attr>\r\ndomstolarnas självständighet  skulle  kunnar>\r\näventyras av beslutet  att  inrätta  en sådan myndighetr>\r\nföranledde utskottet att, i överensstämmelser>\r\nmed uttalanden i direktiven för Domstolsverksutredningenr>\r\noch  i denna utrednings betänkande, mycketr>\r\nbestämt  framhålla  att  tillskapandet  av  en  centralr>\r\nförvaltningsmyndighet  för  domstolsväsendetr>\r\nsjälvfallet inte fick innebära något som helst ingrepp ir>\r\ndomstolarnas självständighet och integritetr>\r\nnär det gällde den dömande verksamheten. Att så inter>\r\nblev fallet var en rättssäkerhetsfråga av storr>\r\nvikt som borde ägnas särskild uppmärksamhet i dettar>\r\nsammanhang. Framför allt borde enligt utskottetsr>\r\nmening  övervägas  den  problematik  som  sammanhängder>\r\nmed  gränsdragningen   mellan   dömande  ochr>\r\nadministrativ   verksamhet.  Utskottet  förutsatte  attr>\r\nså  skedde  i  det  fortsatta  arbetet  medr>\r\nfastläggandet  av   verkets  ställning,  organisationr>\r\noch  arbetsuppgifter.  I  sammanhanget  kunder>\r\nframhållas  att  ett  domstolsverk   självfallet   ir>\r\nvanlig   ordning   skulle   bli   underkastatr>\r\njustitieombudsmännens och justitiekanslerns tillsyn samtr>\r\natt vederbörande statsråd hade att  se tillr>\r\natt  verksamheten  hölls inom den ram som Kungl. Maj:tr>\r\noch riksdagen gemensamt dragit upp. Man kunder>\r\nockså utgå från att  domstolarna  själva  hader>\r\nförutsättningar att tillse att ifrågavarande gränserr>\r\ninte överskreds (JuU 1972:8 s. 4).r>\r\nr>\r\nI  samband  med  behandlingen  av  propositionen  medr>\r\nförslag   till  organisation  av  den  nyar>\r\ncentralmyndigheten för domstolsväsendet m.m. (prop.r>\r\n1974:149) återkom utskottet till de principiellar>\r\nfrågorna  kring  myndighetens  ställning  (JuU  1975:1,r>\r\nrskr.  1). Härvid anförde  utskottet  bl.a.r>\r\nföljande.r>\r\nr>\r\nNär  det  nu  gällde att dra upp de närmare riktlinjernar>\r\nför den nya  domstolsförvaltningen  viller>\r\nutskottet framhålla  att  avsikten inte var - och inter>\r\nheller hade varit - att Domstolsverket skuller>\r\nanförtros andra uppgifter än  sådana  som  var  av  rentr>\r\nadministrativ  karaktär. Att den egentligar>\r\nverksamheten  inom  domstolsväsendet,  den  dömande ochr>\r\nrättstillämpande verksamheten,  måste  fallar>\r\nutanför Domstolsverkets kompetensområde följde  redanr>\r\nav  stadgandet i 11 kap. 2 § regeringsformen.r>\r\nFör  den  dömande  verksamheten  hade  också  byggtsr>\r\nupp  en  särskild   instansordning.   Att   enr>\r\ncentralmyndighet  på  domstolsväsendets  område  sålundar>\r\ninte hade att handlägga ärenden rörande denr>\r\negentliga verksamheten inom förvaltningsområdet gavr>\r\nmyndigheten  en särställning i förhållande tillr>\r\nandra centrala ämbetsverk och blev av avgörander>\r\nbetydelse vid fastläggandet av dess uppgifter.r>\r\nr>\r\nSom  utskottet  hade uttalat år 1972 var det enr>\r\nrättssäkerhetsfråga  av  stor  betydelse  att  denr>\r\ngrundläggande  principen   om  domstolarnasr>\r\nsjälvständighet  i  den  dömande  och  rättstillämpander>\r\nverksamheten upprätthölls. Med beaktande härav ansågr>\r\nutskottet, i likhet med departementschefen, attr>\r\ndet i centralmyndighetens instruktion  skulle  tas in enr>\r\nerinran om att myndigheten vid fullgörandetr>\r\nav  sina åligganden hade att iaktta principen omr>\r\ndomstolarnas  grundlagsfästa  självständighet  vidr>\r\nfullgörandet  av  de  dömande  och rättstilllämpander>\r\nuppgifterna. I enlighet härmed borde det enligtr>\r\nutskottets mening av instruktionen  också  framgå  attr>\r\ncentralmyndighetens  åligganden skulle gällar>\r\nenbart  den  administrativa verksamheten inomr>\r\nförvaltningsområdet. Av vad nu sagts  följde  att  detr>\r\ngenom Domstolsverkets  inrättande  huvudsakligenr>\r\ntillskapats  möjligheter  för  domstolarna  att får>\r\nkvalificerad  service  i  frågor  av  den  art  somr>\r\ndittills  hade  ankommit  på  Domstolsväsendetsr>\r\norganisationsnämnd.  Något  subordinationsförhållander>\r\nav  för  svensk förvaltning sedvanlig  modellr>\r\nskulle däremot inte komma till stånd (s. 13).r>\r\nr>\r\nBeaktandet  av  självständighetsprincipen föranledde,r>\r\nfortsatte utskottet,  en  begränsning  i  der>\r\nuppgifter som skulle  ankomma  på  Domstolsverket  pår>\r\ngrund av dess ansvar för att verksamheten inomr>\r\nförvaltningsområdet  bedrevs  effektivt  och rationellt.r>\r\nCentralmyndigheten  borde  verka  för  attr>\r\nverksamheten bedrevs effektivt, men effektivitetskravetr>\r\nfick inte drivas så långt att det inkräktader>\r\npå det viktiga allmänna intresset av rättssäkerhetensr>\r\nupprätthållande.  Vad det för verkets del varr>\r\nfråga  om var att genom en rationellt avpassadr>\r\norganisation och genom ändamålsenliga  administrativar>\r\nrutiner  skapa  förutsättningar för effektivt arbetander>\r\noch i sin verksamhet självständiga domstolarr>\r\nför vilka allmänheten  hyste  förtroende.  Medr>\r\neffektivitet  måste i detta sammanhang i första handr>\r\navses säkerhet i dömandet (s. 14 f).r>\r\nr>\r\nÅr 1980 beslöt regeringen att tillkalla en särskildr>\r\nutredare  med  uppgift  att följa upp 1975 årsr>\r\nreform av domstolsadministrationen. Enligt direktivenr>\r\nskulle utredaren bl.a. undersöka  om principenr>\r\nom   domstolarnas   självständighet   trätts   för  närr>\r\ngenom  Domstolsverkets  verksamhet  och  omr>\r\nuppgiftsfördelningen  i administrativt hänseende  mellanr>\r\ndomstolarna,  verket  och  regeringen  varr>\r\nändamålsenlig. I promemorian  Domstolsverket  ochr>\r\ndomstolarna  (Ds Ju 1982:3) anförde utredaren attr>\r\nDomstolsverkets verksamhet inte hade medfört någotr>\r\nintrång i domstolarnas  självständighet  samt attr>\r\nverket  syntes  ha  ägnat sig åt angelägna uppgifter ochr>\r\nhade gjort en riktig prioritering av dessa.r>\r\nUtredningen  framhöll  att  Domstolsverketsr>\r\nservicefunktion  gentemot  domstolarna  var  den  allrar>\r\nviktigaste av  verkets uppgifter och att andra, i ochr>\r\nför sig angelägna, uppgifter inte borde ges enr>\r\nsådan omfattning att serviceverksamheten till någon delr>\r\neftersattes.r>\r\nr>\r\nDomstolsverkets   verksamhet  regleras  numera  ir>\r\nförordningen  (1988:317)  med  instruktion  förr>\r\nDomstolsverket. Av denna  framgår  att verket är centralr>\r\nförvaltningsmyndighet för bl.a. de allmännar>\r\ndomstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna (1r>\r\n§). Vidare gäller att verket, med iakttagander>\r\nav  domstolarnas  självständighet enligtr>\r\nregeringsformen  vid  fullgörande  av  deras  dömander>\r\nochr>\r\nrättstillämpande uppgifter,  skall,  utöver  vad  somr>\r\nföljer  av  särskilda bestämmelser, inom sittr>\r\nverksamhetsområde  i administrativt hänseende leda ochr>\r\nsamordna verksamheten,  meddela  föreskrifterr>\r\noch allmänna råd samt  se till att verksamheten bedrivsr>\r\neffektivt. Verket får inte föreskriva att enr>\r\nviss rotel eller ett visst  mål  eller  ärende skallr>\r\ntilldelas en viss enskild domare eller på annatr>\r\nsätt bestämma hur dömande uppgifter skall fördelasr>\r\nmellan enskilda domare (2 §).r>\r\nr>\r\nI en år 1992 inom Justitiedepartementet  upprättadr>\r\npromemoria, Domstolsväsendet - Organisation ochr>\r\nadministration i framtiden (Ds 1992:38), föreslogs  attr>\r\nDomstolsverket  skulle  avvecklas  och dessr>\r\nuppgifter  fördelas  mellan  Regeringskansliet,  ettr>\r\ncentralt  stabsorgan  och  domstolarna.  Efterr>\r\nremisskritik fullföljdes inte förslaget (prop.r>\r\n1992/93:100 bil. 3 s. 26).r>\r\nr>\r\nI  Danmark  ankommer,  enligt  vad  utskottet antecknader>\r\ni sitt budgetbetänkande hösten 2000 (bet.r>\r\n2000/01:JuU1  s.  64  f), frågor om domstolsväsendetsr>\r\nadministration  och  budget  på  en  särskildr>\r\nstatsinstitution, benämnd  Domstolsstyrelsen.  Dennar>\r\ninrättades år 1998 genom en särskild lag, lovenr>\r\n1998-04-26 nr 401 om Domstolsstyrelsen. Av förarbetenar>\r\ntill lagen framgår att ett särskilt syfte medr>\r\ndenna varit att markera domstolarnas självständiga ochr>\r\noavhängiga ställning.r>\r\nr>\r\nEnligt lagen är Domstolsstyrelsen en självständigr>\r\nstatsinstitution som leds av en styrelse och enr>\r\ndirektör.  Justitieministern  har  ingenr>\r\ninstruktionsrätt   gentemot  Domstolsstyrelsen,  ochr>\r\ndessr>\r\navgöranden   kan   inte   heller   överklagas   tillr>\r\nministern.  Det  föreligger   således   ingetr>\r\nsubordinationsförhållande  mellan  justitieministernr>\r\noch Domstolsstyrelsen,  och  justitieministernr>\r\nutövar  inte  heller  någon  tillsyn  överr>\r\nDomstolsstyrelsens   verksamhet.  Justitieministernr>\r\nharr>\r\nemellertid  rätt  att  begära  upplysningar  omr>\r\nverksamheten.  Skulle  de  danska  statsrevisorernar>\r\nframställa allvarliga anmärkningar mot Domstolsstyrelsenr>\r\nmed anledning av  företagen  revision,  kanr>\r\nvidare  justitieministern  ålägga  Domstolsstyrelsenr>\r\natt vidta de åtgärder som statsrevisorerna ochr>\r\njustitieministern  är  ense  om.  Efterkommerr>\r\nDomstolsstyrelsen  inte  ett  sådant  åläggande,  kanr>\r\njustitieministern avsätta dess styrelse.r>\r\nr>\r\nStyrelsen  är  det överordnade ledningsorganet förr>\r\nDomstolsstyrelsen  och  har  det  övergripander>\r\nansvaret för dess  verksamhet.  Styrelsen  skall  sörjar>\r\nför  en ansvarig och ändamålsenlig drift avr>\r\ndomstolarna. Häri ligger en rätt att företa ändringar ir>\r\ndomstolsadministrationen  i  syfte att säkrar>\r\nen rättssäker och samtidigt effektiv drift avr>\r\ndomstolarna.r>\r\nr>\r\nStyrelsen  skall  vidare  fatta  beslut i alla frågor somr>\r\när av väsentlig betydelse. Hit  hör  attr>\r\nupprätta Domstolsstyrelsens förslag  till  budget  förr>\r\ndet  kommande  budgetåret och att besluta omr>\r\nfördelningen av beviljade medel på de olikar>\r\nmyndigheterna.r>\r\nr>\r\nStyrelsen består av elva ledamöter, vilka utses avr>\r\njustitieministern. I styrelsen ingår en ledamotr>\r\nfrån  Högsta domstolen (Höjesteret), två hovrättsdomare,r>\r\ntvå underrättsdomare,  en  företrädare  förr>\r\növrig juridisk  personal  vid  domstolarna,  tvår>\r\nföreträdare  för den administrativa personalen vidr>\r\ndomstolarna, en advokat och två ledamöter som skall har>\r\nsärskild  erfarenhet  av  samhällsfrågor  ochr>\r\nledningsfrågor. Ledamöterna från Högsta domstolen ochr>\r\növerrätterna utses efter förslag av respektiver>\r\ndomstol,  advokatledamoten  på  förslag  avr>\r\nadvokatsamfundet. Övriga ledamöter föreslås i formerr>\r\nsomr>\r\njustitieministern överenskommer med berördar>\r\npersonalorganisationer.r>\r\nr>\r\nLedamöter av folketinget eller kommunala församlingar kanr>\r\ninte ingå i styrelsen.r>\r\nr>\r\nDomstolsstyrelsen står inte under tillsyn av folketingetsr>\r\nombudsman.r>\r\nr>\r\nStyrelsens ledamöter utses för fyra år och kan få förnyatr>\r\nmandat.r>\r\nr>\r\nDen dagliga ledningen av Domstolsstyrelsen utövas av enr>\r\ndirektör i enlighet med de anvisningar ochr>\r\nriktlinjer som styrelsen bestämmer.r>\r\nr>\r\nOm  en  ledamot av styrelsen gör sig skyldig  till  grovr>\r\nförsummelse  i  tjänsten   eller  eljestr>\r\nuppträder på  ett  sätt  som  i  betydande  grad  rubbarr>\r\ntilltron till att ledamoten kan utföra sittr>\r\nuppdrag på ett betryggande sätt, kan justitieministernr>\r\nvid  domstol  (Den  Saerlige  Klageret) förar>\r\ntalan om att ledamoten skall avsättas.r>\r\nr>\r\nDomstolsstyrelsen inledde sin verksamhet den 1 julir>\r\n1999.r>\r\nr>\r\nUtskottet  har  behandlat  motionsyrkanden  motsvarander>\r\nde  nu  aktuella vid ett flertal tidigarer>\r\ntillfällen. Senast skedde det hösten 2001 (bet.r>\r\n2001/02:JuU1 s. 69 f).  Utskottet  fann då inte skälr>\r\natt  ändra sitt tidigare ställningstagande i frågan, somr>\r\ngår ut på att den nuvarande  organisationenr>\r\nfungerar väl.r>\r\nr>\r\nUtskottet  anser  inte  att  det framkommit något som nur>\r\nmotiverar en annan bedömning av frågan omr>\r\nDomstolsverkets ställning gentemot  domstolarna.r>\r\nUtskottet  konstaterar  i likhet med vad som sagtsr>\r\ntidigare  att  Domstolsverkets  verksamhet  inte  ir>\r\nnågot  hänseende får inkräkta  på  domstolarnasr>\r\nsjälvständighet  i  deras  rättstillämpande och dömander>\r\nverksamhet.  Domstolsverkets  uppgift  är  ir>\r\nstället att tillhandahålla kvalificerad  service åtr>\r\ndomstolarna i administrativa frågor. Visserligenr>\r\nbör  Domstolsverket  eftersträva  attr>\r\ndomstolsorganisationen   är   effektiv,  men  utskottetr>\r\nvillr>\r\nunderstryka  att strävan efter effektivitet inte får går>\r\nut över rättssäkerheten.  Enligt  utskottetsr>\r\nuppfattning kommer det nu redovisade synsättet också välr>\r\ntill uttryck i Domstolsverkets instruktion.r>\r\nAtt  verket  inom   dessa  ramar  bidrar  medr>\r\nbeslutsunderlag  till  regeringens  reformarbete  medr>\r\ndomstolsorganisationen ser utskottet som naturligt. Motr>\r\ndenna bakgrund ser utskottet ingen anledningr>\r\natt förorda en utredning  om  Domstolsverkets  ställningr>\r\ni förhållande till domstolarna. Motionernar>\r\nK379, Ju236 och Ju249 i nu behandlade delar bör avslåsr>\r\nav riksdagen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nDomstolsorganisationenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBakgrundr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen överlämnade i april 2000 en skrivelse tillr>\r\nriksdagen, Reformeringen av domstolsväsendet -r>\r\nen handlingsplan (skr. 1999/2000:106). I handlingsplanenr>\r\nbeskrev  regeringen  de  allmänna principerr>\r\nsom  borde  bilda  utgångspunkt vid reformeringen avr>\r\ndomstolsväsendet. Riksdagen ställde  sig  bakomr>\r\ndessa utgångspunkter  liksom  regeringens  tankar  ir>\r\nfråga  om de organisatoriska lösningarna (bet.r>\r\n1999/2000:JuU22, rskr. 255).r>\r\nr>\r\nr>\r\nVåren 2001 informerade regeringen riksdagen om hurr>\r\nreformarbetet i domstolarna utvecklatsr>\r\n(skr. 2000/01:112). I den skrivelsen redogjordes bl.a. förr>\r\nde organisatoriska förändringarr>\r\nav tingsrättsorganisationen som genomförts, beslutats ochr>\r\nplanerats. Vidare redogjordesr>\r\nför flera av de utredningar i övrigt av organisationen somr>\r\ndå pågick. Riksdagen ställder>\r\nsig bakom även den skrivelsen (bet. 2000/01:JuU29, rskr.r>\r\n283).r>\r\nr>\r\nReformarbetets inriktningr>\r\nr>\r\nr>\r\nI enlighet med handlingsplanen ligger följande allmännar>\r\nprinciper  till  grund  för reformeringen avr>\r\ndomstolsväsendet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDomstolarna bör finnas på sådana platser i landet att der>\r\nallra flesta medborgarna  har ett rimligtr>\r\navstånd  till  en  tingsrätt.  För  att  även  ir>\r\nframtiden klara en snabb och kompetent handläggningr>\r\nfordras en stärkt beredningsorganisation, som kanr>\r\nrenodla domarens arbete till verksamhet som kräverr>\r\ndomarens kompetens. För att åstadkomma detta behövs  ettr>\r\nstörre  målunderlag än vad de allra minstar>\r\ntingsrätterna   numera  har.  Målunderlaget  bör  varar>\r\ntillräckligt  stort   för   att   möjliggörar>\r\nspecialisering. För att säkerställa ett brettr>\r\nrekryteringsunderlag måste man se till att domstolarnar>\r\när attraktiva arbetsplatser  med  god arbetsmiljö ochr>\r\ngoda möjligheter till personlig utveckling förr>\r\nde anställda. Behovet av kompetensutveckling  måster>\r\nkunna  tillgodoses. Starka praktiska skäl talarr>\r\nför  en  bättre  geografisk  samordning  medr>\r\nrättsväsendets övriga  myndigheter,  framför  allt  medr>\r\nåklagarorganisationen.r>\r\nr>\r\nDen organisatoriska lösningen bör vara att  störrer>\r\ndomkretsar  skapas. Här arbetar regeringen medr>\r\ntre olika modeller. Den första går ut på att tingsrätterr>\r\nläggs samman.  Den  andra  lösningen är attr>\r\nverksamheten  bedrivs  i en domkrets med permanentr>\r\nverksamhet på flera orter. Detta innebär  att  der>\r\nbefintliga domstolarna bildar  en myndighet med kanslierr>\r\npå flera orter. En tredje lösning är att, ir>\r\nde fall målunderlaget inte bär permanent  verksamhet  pår>\r\nmer  än  en  ort, tillgängligheten och denr>\r\nlokala förankringen tillgodoses genom att domstolen harr>\r\ns.k. tingsställe  vid  en eller flera orter.r>\r\nMed tingsställe menas att personal från kansliorten medr>\r\nviss regelbundenhet besöker  orten  i  frågar>\r\nför att hålla sammanträden för företrädesvisr>\r\nhuvudförhandling i brottmål.r>\r\nr>\r\nI   motionerna   Ju246  och  Ju249,  båda  (c),  krävsr>\r\nett  bibehållande  av  en  decentraliseradr>\r\ntingsrättsorganisation.  I  motion Ju209 (c) understryksr>\r\nvärdet av notarietjänstgöring vid en mindrer>\r\ntingsrätt.r>\r\nr>\r\nVid behandlingen av regeringens skrivelse våren 2001r>\r\nbehandlade utskottet yrkanden om vikten av enr>\r\nlokalt förankrad rättskipning  över  hela  landet.r>\r\nUtskottet pekade då på att en av utgångspunkternar>\r\nför reformeringen är att domstolarna skall finnas  pår>\r\nsådana  platser  i landet att de allra flestar>\r\nmedborgarna har ett rimligt avstånd till en tingsrätt.r>\r\nDen geografiska närheten  till  domstolen ochr>\r\ndomstolens lokala förankring i allmänhet menader>\r\nutskottet måste få väga tungt. Utskottet  ansåg  attr>\r\navståndsfaktorn  också  hade  beaktats  vid der>\r\ngenomförda och beslutade organisationsförändringarna.r>\r\nAvslutningsvis  konstaterade  utskottet  att  det  inter>\r\nkunde  anses  föreligga  någon  principiellr>\r\nmeningsmotsättning mellan utskottet och motionärerna  ir>\r\ndenna fråga, och motionerna avstyrktes (bet.r>\r\n2000/01:JuU29 s. 6).r>\r\nr>\r\nUtskottet hänvisade till detta uttalande när det förrar>\r\nhösten  behandlade ett yrkande liknande der>\r\nnu aktuella (bet. 2001/02:JuU1 s. 70 f).r>\r\nr>\r\nUtskottet vidhåller denna uppfattning och föreslår attr>\r\nriksdagen  avslår  motionerna  Ju209, Ju246r>\r\noch Ju249 i denna del.r>\r\nr>\r\nEn  annan  av de principer som gäller för reformarbetetr>\r\när en bättre samordning med rättsväsendetsr>\r\növriga myndigheter.  Enligt  utskottets mening fårr>\r\nönskemålet i motion Ju364 (fp) - vari understryksr>\r\nvikten av att samordna tingsrätternas  geografiskar>\r\nområden  med polisen och åklagarorganisationen -r>\r\nanses tillgodosett genom de riktlinjer som lagts fast.r>\r\nUtskottet  föreslår  att motion Ju364 i dennar>\r\ndel avslås.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDomkretsindelningenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI motionerna Ju249 och Ju358, båda (c), samt i motionr>\r\nJu339 (kd) begärs att tingsrättsorganisationenr>\r\nskall beslutas av riksdagen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nEnligt  11 kap. 4 § regeringsformen gäller bl.a. attr>\r\nföreskrifter om huvuddragen  av  domstolarnasr>\r\norganisation  meddelas  i lag. I 1 kap. 1 §r>\r\nrättegångsbalken föreskrivs inledningsvis att tingsrättr>\r\när allmän underrätt och,  om  ej  annat  är föreskrivet,r>\r\nförsta domstol. Av paragrafens andra stycker>\r\nframgår att domsaga är tingsrättens domkrets och attr>\r\nregeringen förordnar om indelningen i domsagor.r>\r\nDenna ordning har gällt sedan år 1969.r>\r\nr>\r\nTingsrätternas domkretsar bestäms genom  förordningenr>\r\n(1982:996)  om rikets indelning i domsagor.r>\r\nÄven  om det sålunda är regeringen som bestämmer omr>\r\nindelningen i domsagor  och  därmed  om  antaletr>\r\ntingsrätter  får,  med  hänsyn  till  de  ändringar  ir>\r\nanslagsbehov  och personaluppsättning som enr>\r\ndomsagoreglering kan föranleda, riksdagen ofta ettr>\r\navgörande inflytande på frågan (se betänkandet Nyr>\r\ndomkretsindelning för underrätterna, SOU 1967:4 s.r>\r\n32).r>\r\nr>\r\nUtskottet har under de senaste åren återkommander>\r\nbehandlat den här aktuella  frågan. Senast skedder>\r\ndetta  hösten  2001.  Utskottet hänvisade då tillr>\r\ntidigare ställningstaganden som sammanfattningsvisr>\r\ninnebär att det inte finns anledning att lagreglerar>\r\ndomkretsindelningen eller på annat sätt överförar>\r\nbeslutanderätten till riksdagen.  Utskottet  förordader>\r\nliksom  tidigare den nuvarande ordningen därr>\r\nregeringen informerar riksdagen om kommander>\r\nförändringar. Att regeringen i sina övervägandenr>\r\nbeaktarr>\r\nvad  riksdagen  uttalat  om  principerna förr>\r\ndomstolsorganisationen har  utskottet  ansett  vara  enr>\r\nsjälvklarhet (se bet. 2001/02:JuU1 s. 72).r>\r\nr>\r\nUtskottet har inte ändrat uppfattning i frågan, ochr>\r\nutskottet föreslår att motionerna Ju249, Ju339r>\r\noch Ju358 i här behandlade delar avslås.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet fortsatta reformarbetetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nSom nämnts inledningsvis redogjorde  regeringen  i enr>\r\nskrivelse våren 2001 för genomförda, beslutader>\r\noch planerade förändringar av tingsrättsorganisationen.r>\r\nVidare lämnade regeringen en redogörelse förr>\r\nsådana organisationsprojekt som Domstolsverket tillsattr>\r\nbeträffande  vissa  tingsrätter.  Samtidigtr>\r\naviserade  regeringen  att  den  under  hösten  2001r>\r\navsåg att påbörja en utvärdering av genomfördar>\r\nförändringar av tingsrättsorganisationen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottet underströk vid behandlingen av regeringensr>\r\nskrivelse  för  sin  del  vikten  av  att der>\r\norganisationsförändringar som genomförs också följs uppr>\r\noch utvärderas (bet. 2000/01:JuU29 s. 8  f).r>\r\nDet  fanns  enligt utskottet emellertid inte anledningr>\r\natt avvakta med att genomföra de förändringarr>\r\nsom redan planerats.  Såvitt  gällde  övriga  initierader>\r\nprojekt och utredningar ansåg utskottet attr>\r\nresultatet av utvärderingen borde avvaktas innanr>\r\norganisationsförändringar  genomförs,  såvida  detr>\r\ninte  är  oundgängligen  nödvändigt  för verksamhetensr>\r\nfullgörande. Motionsönskemålet i motion Ju339r>\r\n(kd)  om  att  riksdagen skall uttala att  inga  beslutr>\r\nom  nedläggningar  skall  fattas  innan  enr>\r\nutvärdering gjorts får anses vara tillgodosett medr>\r\nnämnda uttalande från utskottet. Motionen i dennar>\r\ndel bör avslås av riksdagen.r>\r\nr>\r\nDen aviserade  utvärderingen  har nu påbörjats. Arbetetr>\r\ninleddes med att Riksrevisionsverket (RRV)r>\r\nfick i uppdrag att granska de förändringar  avr>\r\ntingsrättsorganisationen  som genomförts under tidenr>\r\n1999-2001. Verket skulle granska om förändringarnar>\r\nskapat större förutsättningar  för  att  uppnå der>\r\nmål som regeringen ställt upp för reformeringen avr>\r\ntingsrättsorganisationen.r>\r\nr>\r\nUppdraget  har  redovisats  i rapporten Tingsrätter ir>\r\nförändring (RRV 2002:9). Verket bedömer  attr>\r\nmålet att bibehålla tillgängligheten  i  allt väsentligtr>\r\nhar kunnat uppnås. Vidare anser RRV att denr>\r\ngeografiska samordningen har ökat mellan domstolarnar>\r\noch  åklagare  och  kriminalvård.  Vidare  gerr>\r\nenbart det faktum att en tingsrätt ökat i storlekr>\r\nförbättrade möjligheter att pröva olika former förr>\r\nförstärkning  av beredningsorganisationen. I fråga omr>\r\nmöjligheterna till specialisering anför verketr>\r\natt de ökat, samtidigt som det sägs att domare vid der>\r\nflesta tingsrätter menat att målunderlaget förr>\r\nspecialisering  inte  är  tillräckligt  stort.r>\r\nFörutsättningarna  för personalrekrytering anser sigr>\r\nverket  inte kunna bedöma. Slutligen anser RRV attr>\r\nförutsättningarna  för  kompetensutveckling  ökatr>\r\nnågot vid de större tingsrätterna.r>\r\nr>\r\nHärefter  har regeringen beslutat att ge en särskildr>\r\nutredare i uppdrag att göra en utvärdering avr>\r\nde förändringar  av  tingsrättsorganisationen  somr>\r\ngenomförts  under åren 1999-2001 (dir. 2002:69).r>\r\nUtredaren  skall  med  utgångspunkt från RRV:sr>\r\ngranskning bedöma hur  de  genomförda  förändringarnar>\r\nförhåller  sig  till  de  mål   som  regeringen  harr>\r\nställt  upp  för  arbetet  med  att  reformerar>\r\ntingsrättsorganisationen. Vidare  skall utredarenr>\r\ngranska genomförandet av förändringarna. Utredarenr>\r\nskall ha tillgång till en referensgrupp  bestående  avr>\r\nrepresentanter för riksdagspartierna. Arbetetr>\r\nskall redovisas senast den 31 januari 2003 (dir.r>\r\n2002:126).r>\r\nr>\r\nFlera  motionsyrkanden som väckts med anledning avr>\r\nbudgetpropositionen  går  ut  på  att  en  vissr>\r\ntingsrätt eller vissa tingsrätter skall bevaras. Ir>\r\nmotionerna Ju229 (fp) och Ju275 (kd) gäller dettar>\r\nLycksele tingsrätt,  i  motion  Ju246  (c)r>\r\ntingsrätterna  i  Stockholms  län,  i  motion Ju308r>\r\n(kd)r>\r\nStrömstads  tingsrätt,  i motion Ju309 (kd) Vänersborgsr>\r\noch Trollhättans tingsrätter samt  i  motionr>\r\nJu358 (c) tingsrätterna i  Örebro  län.  I motion Ju209r>\r\n(c) anförs att tingsrätten i Tierp bör få enr>\r\nstörre domkrets.r>\r\nr>\r\nVid behandlingen av budgetpropositionen för år 2002r>\r\navstyrkte utskottet ett antal yrkanden rörander>\r\nenskilda tingsrätters bevarande (bet. 2001/02:JuU1 s. 73r>\r\nf).r>\r\nr>\r\nUtskottet anser, i likhet med vad som tidigare  uttalatsr>\r\ni  denna  fråga,  att  det följer av denr>\r\nprincipiella inställning till reformarbetet inomr>\r\ndomstolsväsendet som riksdagen intagit att den inter>\r\nnu bör uttala sig om de enskilda tingsrätter somr>\r\nomfattas av motionsyrkandena. I den mån de aktuellar>\r\ntingsrätterna skulle komma att beröras av nedläggningarr>\r\neller sammanläggningar kommer  riksdagen attr>\r\nfå tillfälle att ta ställning därtill när regeringenr>\r\nanmäler sådana organisationsförändringar. Någrar>\r\nsådana  förändringar  har  inte  anmälts. Utskottetr>\r\nföreslår att riksdagen avslår motionerna  Ju209,r>\r\nJu229, Ju246, Ju275, Ju308, Ju309 och Ju358 i härr>\r\naktuella delar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nAllmänna domstolar och förvaltningsdomstolar m.m.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI motion Ju339 (kd) anförs att de  allmänna  domstolarnar>\r\noch  förvaltningsdomstolarna  på  sikt börr>\r\nläggas  samman.  Motsatt  ståndpunkt  förs  fram ir>\r\nmotion Ju364 (fp). I motion Ju249 (c) understryksr>\r\nvikten av att rättsväsendets myndigheter samverkar förr>\r\natt utnyttja lokaler m.m.r>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottet har tidigare haft att ta ställning  tillr>\r\nmotionsyrkanden  om  att lägga samman allmännar>\r\ndomstolar  och  förvaltningsdomstolar.  I  denr>\r\nprincipiella frågan om sammanläggning  har  utskottetr>\r\nanfört  att  det  för  sin  del  inte vill bestrida  attr>\r\ndet  kan  finnas  vissa  fördelar  med  enr>\r\nsammanläggning  av  de båda domstolsorganisationerna.r>\r\nEn  sådan  ordning  skulle  enligt  utskottetr>\r\nantagligen framstå som  lättare  att  överblicka  förr>\r\nenskilda. Medborgarperspektivet skulle alltsår>\r\ntjäna på det. Mot en sådan ordning har utskottet dockr>\r\nansett  att  man  måste  ställa  nackdelar somr>\r\nockså  de  har  sitt samband med justr>\r\nmedborgarperspektivet. En viktig fråga i det sammanhangetr>\r\nharr>\r\nenligt utskottets mening varit att allmänhetensr>\r\nberättigade krav på en kompetent rättskipning kräverr>\r\nspecialisering. En  förändring  mot  en  sammanläggningr>\r\nav domstolsslagen skulle kunna leda till attr>\r\nspecialiseringen  tunnas  ut. Utskottet har  vidarer>\r\nkonstaterat  att  de  övriga  fördelar  som  enr>\r\nsammanläggning skulle kunna  erbjuda  också  kan tasr>\r\ntill vara inom ramen för en sådan inriktning avr>\r\nreformarbetet som regeringen tagit upp i sinr>\r\nhandlingsplan  för  reformeringen  av domstolsväsendet,r>\r\ndvs. mot gemensam ledning och administrativr>\r\nsamverkan.r>\r\nr>\r\nSenast   utskottet   tog   ställning   i   frågan  hader>\r\nen  särskild  utredare  föreslagit  vissar>\r\nförfattningsändringar för att en sådan samordningr>\r\nskulle  vara  möjlig,  och  regeringen  avsåg attr>\r\nåterkomma till riksdagen (bet. 2001/02:JuU1 s. 74r>\r\nf).r>\r\nr>\r\nDetta  arbete  har  nu  resulterat  i  ett  förslag  tillr>\r\nriksdagen. I propositionen Administrativr>\r\nsamverkan  mellan  tingsrätt  och  länsrätt  (prop.r>\r\n2002/03:4)  gjorde  regeringen  bedömningen  attr>\r\nförsöksverksamheten med administrativ samverkan  border>\r\npermanentas.  Förslag  på vissa lagändringarr>\r\nlämnades  också. Regeringen tog också upp frågan om enr>\r\nintegrerad domstolsorganisation.  Bedömningenr>\r\nsom gjordes  i  den  delen  var  att  de tvår>\r\ndomstolsorganisationerna för överskådlig tid kommer attr>\r\nbestå.r>\r\nr>\r\nUtskottet fann, som framgår av utskottets  betänkander>\r\n2002/03:JuU2 med anledning av propositionen,r>\r\ningen anledning till erinran mot regeringens bedömning.r>\r\nDetta innebär att reformarbetet i varje fallr>\r\nför närvarande bör inriktas på administrativ samverkan.r>\r\nUtskottet kan mot denna bakgrund inte ställar>\r\nsig bakom önskemålet om sammanläggning i motion  Ju339.r>\r\nAv  motsvarande  skäl behövs det inte någotr>\r\nuttalande  från  riksdagen om att en sammanläggning inter>\r\nskall ske såsom förordas  i  motion  Ju364.r>\r\nEftersom själva essensen  i administrativ samverkan ärr>\r\natt ta till vara de fördelar som kan komma avr>\r\natt man kan nyttja lokaler  m.m. gemensamt får motionr>\r\nJu249 i här aktuell del anses tillgodosedd medr>\r\nden  bedömning  som gjordes i det  nyssnämnda  ärendet.r>\r\nUtskottet  föreslår  att  riksdagen  avslårr>\r\nmotionerna Ju249, Ju339 och Ju364.r>\r\nr>\r\nr>\r\nAvskaffande av specialdomstolarna samt hyresnämndernar>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI motion Ju271 (m)  yrkas  att special- ochr>\r\npartssammansatta domstolar skall avvecklas och attr>\r\nderasr>\r\nuppgifter  skall  övertas  av  de   allmännar>\r\ndomstolarna.  I  motion  Bo238  (m)  begärs  att  ävenr>\r\nhyresnämnderna skall avskaffas. I motion  Ju336  (s)r>\r\nförordas  i  stället  att hyresnämnderna skallr>\r\nbevaras.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDe  helt  fristående specialdomstolarna som finns i dagr>\r\när Patentbesvärsrätten,  Marknadsdomstolenr>\r\noch Arbetsdomstolen.  Under  början  av  1990-taletr>\r\navvecklades  flera  specialdomstolar,  nämligenr>\r\nförsäkringsrätterna,   Försäkringsöverdomstolen   ochr>\r\nBostadsdomstolen.  För  närvarande  bereds  ir>\r\nRegeringskansliet  också  ett  förslag  om  att  förar>\r\növer   den   verksamhet   som  nu  bedrivs  ir>\r\nPatentbesvärsrätten till Stockholms tingsrätt (SOUr>\r\n2001:33).r>\r\nr>\r\nRegeringen   gjorde   i  sin  skrivelse  Reformeringenr>\r\nav  domstolsväsendet  -  en  handlingsplanr>\r\n(1999/2000:106) bedömningen  att den dömander>\r\nverksamheten i landet så långt som möjligt bör ske i der>\r\nallmänna domstolarna eller de  allmännar>\r\nförvaltningsdomstolarna.  Regeringen  anförde  bl.a. attr>\r\nenr>\r\nallomfattad  princip  under  det  senaste  decennietr>\r\nvarit  att  specialdomstolar  utanför de bägger>\r\ndomstolsslagen  bör undvikas. Regeringen uttalade bl.a.r>\r\natt personalförsörjning, ökad  flexibilitet,r>\r\nminskad sårbarhet  och  högre effektivitet talade för enr>\r\nlösning med en sammanhållen organisation. Ir>\r\nsin  till  riksdagen  våren   2001   överlämnader>\r\nskrivelse   om  information  och  uppföljning  avr>\r\nhandlingsplanen har regeringen vidhållit dennar>\r\ninställning (skr. 2000/01:112 s. 54).r>\r\nr>\r\nÄven  utskottet  har  intagit en restriktiv hållning tillr>\r\nspecialdomstolar.  Våren  1994  uttalader>\r\nsålunda utskottets dåvarande  majoritet  attr>\r\nspecialdomstolar i möjligaste mån borde avskaffas (bet.r>\r\n1993/94:JuU31 s. 9). I en reservation anförde  dock  denr>\r\nsocialdemokratiska  minoriteten  att varjer>\r\nspecialdomstols  fortsatta  verksamhet  borde  bedömasr>\r\nefter  dess  egna  meriter  och inte utifrånr>\r\nprincipiella ståndpunkter.r>\r\nr>\r\nVåren   1998   behandlade   utskottet  en  motionr>\r\nliknande  den  nu  aktuella  om  avveckling  avr>\r\nspecialdomstolarna (bet. 1997/98:JuU24  s.  12 f).r>\r\nUtskottet ansåg då att det fanns anledning att ser>\r\nmera  nyanserat  på frågan om specialdomstolar.  Dessar>\r\nfick  nämligen  anses  besitta  en  särskildr>\r\nkompetens som leder  till  att  målen  behandlasr>\r\nskickligt,  snabbt  och  ekonomiskt  effektivt. Der>\r\nåterstående specialdomstolarnas fortsatta verksamhetr>\r\nborde bedömas efter sina egna meriter  och inter>\r\nendast  utifrån principiella utgångspunkter. Vad gällder>\r\nPatentbesvärsrätten ansåg utskottet att  detr>\r\ndå  pågående   beredningsarbetet   borde  avvaktas.r>\r\nNågra  skäl  att  förorda  ett  avskaffande  avr>\r\nMarknadsdomstolen eller Arbetsdomstolen  kunder>\r\nutskottet  inte  finna.  Utskottet  avstyrkte den dår>\r\naktuella  motionen. Detta uttalande har utskottet senarer>\r\nhänvisat till (se senast bet.  2001/02:JuU1r>\r\ns. 75 f).r>\r\nr>\r\nUtskottet har inte någon annan uppfattning i dag ochr>\r\nföreslår att motion Ju271 avslås.r>\r\nr>\r\nHyresnämnderna  har bl.a. till uppgift att medla ochr>\r\navgöra vissa hyrestvister. Hyresnämnderna harr>\r\ngemensamt kansli med arrendenämnderna på tolv orter ir>\r\nlandet.r>\r\nr>\r\nI betänkandet Nytt  system  för  prövning av hyres- ochr>\r\narrendemål (SOU 1999:15) föreslog 1997 årsr>\r\nhyreslagstiftningsutredning att merparten  av  hyres-r>\r\noch arrendenämndernas verksamhet skulle förasr>\r\növer till domstol.r>\r\nr>\r\nDomstolsverket  har  på regeringens uppdrag utrett ochr>\r\nlämnat  förslag  på  en  administrativ  ochr>\r\norganisatorisk samordning  som knyter nämnderna tillr>\r\ntingsrätten på orten. Förslaget går bl.a. ut pår>\r\natt de mindre nämnderna ombildas till särskildar>\r\ndomstolar inom tingsrätten på respektive ort.r>\r\nr>\r\nFrågan om hyresnämndernas framtida organisation bereds ir>\r\nRegeringskansliet.r>\r\nr>\r\nDet nu redovisade arbetet  bör  enligt  utskottets meningr>\r\ninte föregripas, och riksdagen bör avslår>\r\nsåväl motion Ju336 som motion Bo238 i denna del.r>\r\nr>\r\nr>\r\nUtnämning av domare och domstolscheferr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI motionerna Ju364 (fp) och K379 (m) begärs en störrer>\r\nöppenhet vid utnämningen av högre domare.r>\r\nr>\r\nr>\r\nAv 11 kap. 9 § första stycket regeringsformen samt 4 kap.r>\r\n2 § rättegångsbalken och 3, 10 och 15 §§r>\r\nlagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolarr>\r\nframgår  att  ordinarie domare alltid utnämns avr>\r\nregeringen.  I  fråga om de högsta domartjänsterna, dvs.r>\r\ntjänsterna som  justitieråd,  regeringsråd,r>\r\npresident i hovrätt  och  kammarrätt,  lagman i hovrättr>\r\noch kammarrätt, domare i Arbetsdomstolen ochr>\r\nMarknadsdomstolen, ordförande och vice ordförande  ir>\r\nPatentbesvärsrätten,  tjänsterna  som lagman ir>\r\ntingsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö,r>\r\ntjänsterna som lagman i Länsrätten i Stockholms  län,r>\r\nLänsrätten  i Göteborg och Länsrätten i Skåne län samtr>\r\ntjänsterna som ordförande i hyresnämnderna  ir>\r\nStockholm, Göteborg  och  Malmö,  gäller  att  der>\r\ntillsätts  direkt  efter  ett kallelseförfarande.r>\r\nTjänsterna kungörs alltså inte lediga, och det sker inter>\r\nheller något formellt anmälningsförfarande.r>\r\nr>\r\nÖvriga  ordinarie  domartjänster  och  tjänster  somr>\r\nhyresråd och dispaschör tillsätts  efter  ettr>\r\nansökningsförfarande sedan tjänsterna kungjorts lediga.r>\r\nAnsökan  ställs  till regeringen men ges inr>\r\ntill Domstolsverket. Tjänsteförslagsnämnden förr>\r\ndomstolsväsendet (TFN) bereder tillsättningsärendenar>\r\noch avger förslag till regeringen på vilka sökande somr>\r\nbör komma i fråga för tjänsten.r>\r\nr>\r\nMed anledning av ett tillkännagivande från riksdagen harr>\r\nformerna för tillsättandet  av  de  högrer>\r\ndomartjänsterna  nyligen  varit föremål för utredningr>\r\n(bet. 1997/98:JuU24 s. 3 f, rskr. 228). I sittr>\r\nbetänkande  Domarutnämningar  och  domstolsledning  -r>\r\nfrågor  om  utnämning  av  högre  domare  ochr>\r\ndomstolschefens  roll  (SOU  2000:99) har denr>\r\nparlamentariska kommittén lämnat sitt förslag. När detr>\r\ngäller utnämningen av högre domare  sägs i betänkandetr>\r\natt regeringen även fortsättningsvis bör varar>\r\ndet organ som utnämner de högre domarna  och  att  denr>\r\ninte bör kunna delegera uppgiften att utnämnar>\r\nordinarie domare. Beredningen av utnämningen till högrer>\r\ndomarbefattningar  bör  enligt  betänkandetr>\r\ninledas   i   ett   särskilt   från   såväl   riksdagr>\r\nsom  regering  organisatoriskt  självständigtr>\r\nberedningsorgan,  en  förslagsnämnd,  som  lämnarr>\r\nregeringen   förslag   på   lämpliga  kandidater.r>\r\nFörslagsnämnden bör vara lagreglerad. Alla ledigar>\r\nbefattningar bör tillkännages  offentligt  och ettr>\r\nsystem  med  intresseanmälningar  införas. Nämnden skallr>\r\nlämna regeringen ett offentligt förslag  pår>\r\nlämpliga kandidater till högre befattningar.  Regeringenr>\r\nbör enligt kommittébetänkandet kunna väljar>\r\nfritt bland de personer som nämnden fört upp på förslag.r>\r\nOm  regeringen  vill  utse någon person somr>\r\nnämnden  inte  fört  upp på förslag, skall regeringenr>\r\nanmäla det till justitieutskottet,  som  skallr>\r\nhålla  en  offentlig utfrågning.  Om  utskottetr>\r\ndärefter  yttrar  sig  till  förmån  för  någon  avr>\r\nkandidaterna skall regeringen vara bunden avr>\r\nyttrandet.r>\r\nr>\r\nBetänkandet har remissbehandlats och bereds förr>\r\nnärvarande i Regeringskansliet.r>\r\nr>\r\nEnligt utskottets  mening  bör  beredningsarbetet inter>\r\nföregripas. Motionerna K379 och Ju364 i härr>\r\nbehandlade delar bör avslås.r>\r\nr>\r\nI motion Ju323 (s) begärs att antalet kvinnor på högrer>\r\ndomartjänster skall öka.r>\r\nr>\r\nDen övervägande majoriteten domstolschefer ochr>\r\nchefsdomare är i dag män samtidigt som kvinnorna ärr>\r\ni majoritet bland de yngre domarna.r>\r\nr>\r\nI budgetpropositionen anför regeringen  att  målet  ärr>\r\natt fler kvinnor skall anställas bl.a. somr>\r\ndomstolschefer. Ett intensivt jämställdhetsarbeter>\r\nbedrivs i  olika  former.  Bland  annat uppmuntrasr>\r\nkvinnor  att  söka chefstjänster. Av under åretr>\r\ntillsatta chefstjänster (exklusive kallelsetjänster)r>\r\ntillsattes sju  tjänster  med män och fyra med kvinnor.r>\r\nCa 25 % av sökandena till dessa tjänster varr>\r\nkvinnor.r>\r\nr>\r\nUnder hösten 2000 bildade  Domstolsverket  enr>\r\nprojektgrupp  för jämställdhetsfrågor som bestod avr>\r\nkvinnor och män i olika funktioner i både allmän domstolr>\r\noch allmän förvaltningsdomstol. Gruppen harr>\r\nhaft i uppgift att utforma ett handlingsprogram för hurr>\r\narbetet  fortsättningsvis  skall  bedrivas ir>\r\ndomstolsväsendet. Under hösten kommer verket attr>\r\npresentera ett handlingsprogram.r>\r\nr>\r\nUtskottet  anser  i  likhet  med  vad  utskottet  ansågr>\r\nhösten 2001 (bet. 2001/02:JuU1 s. 78) närr>\r\nmotsvarande  yrkanden behandlades att önskemålet ir>\r\nmotionen får  anses  vara  tillgodosett  med  detr>\r\narbete som pågår. Motion Ju323 bör avslås avr>\r\nriksdagen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nNämndemänr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI ett antal motioner  tas  frågor om nämndemän upp. Ir>\r\nmotionerna Ju202 (m), Ju313 (c) och Ju339 (kd)r>\r\nbegärs höjda ersättningar. I  motion Ju235 (kd)r>\r\nefterfrågas en översyn av arvodesnivån. Kvotering avr>\r\nnämndemän med utländsk bakgrund  förordas  i  motionr>\r\nJu392 (s) medan motionärerna bakom motion Ju364r>\r\n(fp) vill införa en fri kvot för nominering av  andrar>\r\nän politiskt aktiva. Motion Ju359 (s) tar uppr>\r\nfrågan om nämndemännens möjligheter till ersättning ir>\r\nsamband  med utbildning och i motion A242 (kd)r>\r\nanförs att nämndemän av båda könen bör medverka ir>\r\nprövningen av vårdnadstvister.r>\r\nr>\r\nr>\r\nNämndemän medverkar i handläggningen av olika måltyper ir>\r\nsåväl  allmänna  domstolar  som  allmännar>\r\nförvaltningsdomstolar.  I  tingsrätt  och hovrätt deltarr>\r\nsålunda nämndemän i avgörandet av flertaletr>\r\nbrottmål, se 1 kap. 3 b § och 2 kap. 4 §r>\r\nrättegångsbalken.  Vidare  ingår  nämndemän  i  rättenr>\r\nnärr>\r\nsådana  domstolar  avgör  familjerättsliga  tvistemålr>\r\nmed  fullsutten rätt, se 14 kap. 17 och 18 §§r>\r\näktenskapsbalken  samt  20 kap. 1 §  föräldrabalken.r>\r\nFör de allmänna  förvaltningsdomstolarnas  delr>\r\ngäller att nämndemän som huvudregel deltar när länsrättr>\r\nföretar  mål  till avgörande, se 17 § lagenr>\r\n(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Ir>\r\nkammarrätt däremot medverkar nämndemän endast om detr>\r\när särskilt föreskrivet, se 12 § nämnda lag.r>\r\nr>\r\nBestämmelser om ersättning till nämndemän har meddelats ir>\r\nförordningen  (1982:814)  om  ersättningr>\r\ntill  nämndemän  och  vissa  andra  uppdragstagare  inomr>\r\ndomstolsväsendet m.m. Av 2 § i förordningenr>\r\nframgår  att  nämndemän  i  tingsrätter,  länsrätter,r>\r\nhovrätter  och  kammarrätter  samt  jurymän  ir>\r\ntryckfrihetsmål erhåller ett arvode för sammanträde omr>\r\n300 kr per dag. Härutöver gäller enligt 2 a §r>\r\ni förordningen att en nämndeman eller juryman,  somr>\r\nförlorar  inkomst på grund av sitt uppdrag, förr>\r\nvarje  dag  som  han  har  rätt  till  arvode förr>\r\nsammanträde också har  rätt  till  ersättning  förr>\r\ninkomstförlusten till den del denna inte täcks avr>\r\narvodet.r>\r\nr>\r\nArvodena beräknas sålunda utan hänsyn  tillr>\r\nsammanträdestidens  längd  och  någon  ersättning förr>\r\nbarnomsorgskostnader betalas inte. Inte heller gottgörsr>\r\nnämndemannens arbete med annat än ersättningr>\r\nför förlorad inkomst i den mån denna går utöver arvodetsr>\r\nbelopp.r>\r\nr>\r\nVad härefter gäller frågan om rekrytering antecknarr>\r\nutskottet att nämndemän i allmän domstol utsesr>\r\ngenom   val   (4   kap.   5   §  rättegångsbalken).  Valr>\r\nav  nämndeman  i  tingsrätt  förrättas  avr>\r\nkommunfullmäktige. Nämndeman i  hovrätt väljs avr>\r\nlandstingsfullmäktige utom i Gotlands län där valetr>\r\nförrättas av kommunfullmäktige. Valet  skall  varar>\r\nproportionellt,  och  det skall eftersträvas attr>\r\nnämndemannakåren får en allsidig sammansättning medr>\r\nhänsyn till ålder, kön  och  yrke  (4  kap.  7 §r>\r\nrättegångsbalken). Likartade bestämmelser gäller förr>\r\nnämndemän i de allmänna förvaltningsdomstolarnar>\r\nenligt 19 § lagen (1971:289) om allmännar>\r\nförvaltningsdomstolar.r>\r\nr>\r\nEnligt  11  kap. 9 § tredje stycket regeringsformen fårr>\r\nendast den som är svensk medborgare innehar>\r\neller utöva domartjänst.  Kravet  på svensktr>\r\nmedborgarskap är lagfäst beträffande nämndemän i allmänr>\r\ndomstol i 4 kap. 6 § rättegångsbalken  och beträffander>\r\nnämndemän i allmän förvaltningsdomstol i 20 §r>\r\nlagen om allmänna förvaltningsdomstolar.r>\r\nr>\r\nFrågor om rekrytering av nämndemän och  de  därmedr>\r\nsammanhängande frågorna om ersättning m.m. harr>\r\nnyligen varit föremål för utredning.r>\r\nNämndemannakommittén har i betänkande Framtidens nämndemänr>\r\n(SOUr>\r\n2002:61) bl.a. föreslagit att en femtedel av der>\r\nnämndemän  som skall väljas skall tas ur en kvot därr>\r\nallmänheten kan lämna förslag på tänkbara kandidater.r>\r\nKommittén  har  vidare  lämnat förslag rörander>\r\nnämndemännens ersättningar. Sålunda har föreslagits attr>\r\nkopplingen mellan arvode  och tilläggsbeloppr>\r\ntas  bort,  att  regler  införs  om  ersättning  förr>\r\nförlust av pensionsrätt och semesterförmån,  omr>\r\nersättning  för barnomsorg, om skälig ersättning förr>\r\nmerkostnader  som  drabbar  näringsidkare,  omr>\r\nsärskild ersättning  till  den  som  har  lång  resvägr>\r\nsamt att ett förtydligande skall göras så attr>\r\nersättning kan lämnas till den som kallas till såvälr>\r\ninformation som introduktionsutbildning.r>\r\nr>\r\nBetänkandet, som nyligen remissbehandlats, bereds ir>\r\nRegeringskansliet.r>\r\nr>\r\nNär utskottet senast hade att ta ställning tillr>\r\nmotsvarande yrkanden hänvisade utskottet till denr>\r\nnyss nämnda utredningens arbete (bet. 2001/02:JuU1 s. 78r>\r\nf).r>\r\nr>\r\nUtskottet anser alltjämt att det arbete som pågår rörander>\r\nnämndemännens rekrytering och ersättningr>\r\nbör avvaktas. Utskottet noterar att syftet med förslagenr>\r\när  att åstadkomma en bredare rekrytering,r>\r\nnågot som också bidrar till att öka förutsättningarnar>\r\natt hålla  en  jämn  könsfördelning vad gällerr>\r\nnämndemän i vårdnadstvister. Utskottet är emellertidr>\r\ninte berett att förorda  en  reglering  av  hurr>\r\nnämndemän  skall fördelas på olika typer av mål.r>\r\nSlutligen vill utskottet påpeka att förslagen ocksår>\r\nunderlättar  situationen  för  nämndemän  som  deltar ir>\r\nutbildning. Utskottet föreslår att riksdagenr>\r\navslår motionerna Ju202, Ju235, Ju313, Ju339, Ju359,r>\r\nJu364, Ju392 och A242 i här aktuella delar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nKompetensfrågor inom rättsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI en rad motioner tas olika frågor omr>\r\nkompetensförsörjningen  inom  rättsväsendet  upp. Ir>\r\nmotionernar>\r\nJu364  (fp),  Sf214  (c)  och Sf336 (v) understryksr>\r\nvikten av att personalen inom rättsväsendet  harr>\r\nerforderlig kompetens att bedöma  och  bemöta personerr>\r\nfrån andra kulturer. Motionärerna pekar bl.a.r>\r\npå vikten av utbildning och att rekryteringen  till der>\r\nolika yrkeskategorierna breddas. I motionernar>\r\nJu224 (kd), Ju226 (s), Ju331 (s), Ju361 (kd) och  L277r>\r\n(v) läggs tonvikten på kunskap och erfarenhetr>\r\nsom på olika sätt har anknytning till barn. I motionr>\r\nJu224  begärs  också att det skall inrättas enr>\r\nsärskild barndomstol. I motion Ju339 (kd) efterfrågasr>\r\nsärskild kompetens  hos  domare som handläggerr>\r\nmiljömål  och  mål  som  gäller sexualbrott. I motionr>\r\nJu232 (kd) begärs att det skall  inrättas  ettr>\r\nnationellt  centrum  för  brottsbekämpning   somr>\r\nskulle   ha   till   uppgift   att   bidra   tillr>\r\nkunskapsförsörjning inom rättsväsendet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nEtt  av  de  områden  som regeringen har pekat ut ir>\r\nbudgetpropositionen som särskilt angelägna attr>\r\nprioritera  är  just  frågor   om  kompetens  -r>\r\nkompetensutveckling  skall  prioriteras  inom  helar>\r\nrättsväsendet. Vidare anförs att  myndigheternasr>\r\nuppgift  att fortlöpande beakta samhällets etniskar>\r\noch  kulturella mångfald innebär att också åtgärder förr>\r\natt öka  den  etniska  mångfalden  bland  der>\r\nanställda  är  ett  viktigt  inslag.  Det  är  en viktigr>\r\nuppgift för rättsväsendet att verka för attr>\r\nandelen med annan etnisk bakgrund än den svenska ökarr>\r\nbland de anställda.r>\r\nr>\r\nVad först gäller de motioner vars tonvikt ligger på denr>\r\nkulturella kompetensen kan konstateras attr>\r\nregeringen  i regleringsbreven avseende innevarander>\r\nbudgetår  för  polisen,  åklagarorganisationen,r>\r\ndomstolsväsendet  och  kriminalvården  angivit attr>\r\nmyndigheterna skall återrapportera vad som gjortsr>\r\nför  att  personalen skall ha goda kunskaper  omr>\r\ngrunden  för  rasistiska,  främlingsfientliga  ochr>\r\nhomofobiska brott. Rapporteringen skall även avser>\r\nsituationen för dem som utsatts för dessa typer avr>\r\nbrott.r>\r\nr>\r\nDessa krav  är  inte  nya  -  redan  i  förra  åretsr>\r\nregleringsbrev  fanns  motsvarande  krav  pår>\r\nåterrapportering.  Domstolsverkets  återrapportering kanr>\r\ntjäna som exempel. Av den framgår att det ir>\r\nden obligatoriska utbildningen som alla  ordinarier>\r\ndomare och även föredragande i länsrätter kallasr>\r\ntill ingår inslag om kulturmötesfrågor (nationalitet,r>\r\nkultur och etnisk identitet). Detsamma gällerr>\r\nbeträffande den obligatoriska utbildningen som allar>\r\nnyutnämnda  domare  kallas  till.  Vidare  nämnsr>\r\nexempel på inslag om etniska frågor och kulturellr>\r\nmångfald i utbildningsverksamheten.r>\r\nr>\r\nÄven  åtgärder  som  vidtagits  för att öka den etniskar>\r\noch kulturella mångfalden bland personalenr>\r\nredovisas av Domstolsverket. Verket  påpekar att detr>\r\nankommer på varje domstol att själv upprätta enr>\r\nplan för ändamålet. För att stödja domstolarna  i  dettar>\r\narbete har verket utarbetat riktlinjer förr>\r\nhur en sådan plan kan se ut.r>\r\nr>\r\nInom polis- och åklagarorganisationerna har man fört inr>\r\ndessa  frågor  i  andra  ämnesområden  somr>\r\nt.ex.  våld  mot  kvinnor  i  stället  för attr>\r\nsärbehandla just frågan om kulturkompetens. Ett annatr>\r\nexempel är förhörsledarkurser.r>\r\nr>\r\nNär  det  sedan  gäller  yrkandena  om  kompetensr>\r\nrörande  barn  har  Domstolsverket  ålagts  attr>\r\nåterrapportera på vilket sätt bestämmelserna  i  FN:sr>\r\nbarnkonvention och intentionerna bakom dem harr>\r\nbeaktats i utbildningsverksamheten. Av verketsr>\r\nrapportering för år 2001 framgår att barnkonventionenr>\r\när ett stående inslag i Domstolsverkets seminarier  omr>\r\nvårdnadsmål  för  domare vid allmän domstol.r>\r\nSyftet med seminarierna är att förmedla kunskap i frågorr>\r\nsom har anknytning  till  mål  om  vårdnad,r>\r\nboende  och  umgänge samt att ge tillfälle att frånr>\r\nolika erfarenheter diskutera processuella frågorr>\r\noch frågor om  handläggning  av  sådana  mål.  Vidarer>\r\nframgår att konventionen också är ett ståender>\r\ninslag  i  verkets seminarier om verkställighetsmål förr>\r\ndomare  i  allmän  förvaltningsdomstol.  Detr>\r\nframgår också  att den obligatoriska utbildningen förr>\r\nnyutnämnda domare innehåller inslag om barnetsr>\r\nställning i rättsprocessen.  Här  liksom  i  denr>\r\nobligatoriska  utbildningen för ordinarie domare ir>\r\nallmän förvaltningsdomstol ingår ett särskilt avsnitt omr>\r\nbarnkonventionen.  Från  och  med  år  2002r>\r\nkommer  barnkonventionen  att ingå även i den utbildningr>\r\nsom erbjuds icke ordinarie domare i de bådar>\r\ndomstolsorganisationerna. Intervjumetodik  - hur barnr>\r\nminns och berättar om våld och övergrepp - harr>\r\nockså tagits upp i verkets kursverksamhet.r>\r\nr>\r\nOckså  inom  åklagarorganisationen  har  frågor   omr>\r\nbarn  uppmärksammats.  Sålunda  framgår  avr>\r\nRiksåklagarens  årsredovisning  för  år  2001  (s.  43)r>\r\natt åtgärder  vidtagits  för  att  utvecklar>\r\nhanteringen  av  ärenden  som  rör  våldsbrott.  Ir>\r\ndenna  del  anförs   bl.a.   att   en   särskildr>\r\nutbildningssatsning genomförts för ett antal åklagarer>\r\nsom ingår i lokala familjevåldsgrupper och förr>\r\nspecialiståklagare  som  handlägger sexualbrott mot barnr>\r\noch barnmisshandel. Satsningen ingår i  denr>\r\nutbildning som startats under  år  2001 förr>\r\nåklagarorganisationens specialiståklagare. Under årr>\r\n2001r>\r\nhar dessutom Riksåklagaren kompletterat  en  promemoriar>\r\nmed stöd för utredningar om sexualbrott motr>\r\nbarn så att den numera även omfattar våldsbrott motr>\r\nbarn.r>\r\nr>\r\nFörutom  den utbildning som genomförts i Riksåklagarensr>\r\nregi  har  åklagarmyndigheterna  genomförtr>\r\negna utbildningsinsatser.  Enligt vad som anförs ir>\r\nårsredovisningen har vidtagna utbildningsinsatserr>\r\noch samverkan med andra myndigheter  medfört  attr>\r\nkunskapen  och medvetenheten om dessa brott ökat,r>\r\nvilket  i  sin  tur medfört att samtliga åklagarkammarer>\r\nprioriterar  utredningar  rörande  våld  motr>\r\nkvinnor och barn.r>\r\nr>\r\nVad härefter gäller  kompetensen  hos  dem som företräderr>\r\nbarn finns en lagreglering såvitt gällerr>\r\ndem som utsetts till särskild företrädare  för  barn.r>\r\nEnligt  5  §  lagen  (1999:997)  om  särskildr>\r\nföreträdare  för barn får endast den som på grund avr>\r\nsina kunskaper och erfarenheter samt personligar>\r\negenskaper är  särskilt  lämplig  för uppdragetr>\r\nförordnas. För rättshjälpsbiträden i allmänhet finnsr>\r\ningen sådan reglering.r>\r\nr>\r\nI 2002 års regleringsbrev har regeringen  gettr>\r\nRikspolisstyrelsen i uppdrag att bl.a. redovisa detr>\r\nbrottsbekämpande arbete som har bedrivits när  detr>\r\ngäller  våld mot kvinnor och mot barn, inklusiver>\r\nbarn som polisen påträffar som inte själva utsätts förr>\r\nvåld,  men tvingas uppleva våld i sin familj.r>\r\nRedovisningen skall innehålla en sammanhållen nationellr>\r\nbeskrivning  och  analys av hur verksamhetenr>\r\nhar  utvecklats  och  dess resultat. Av redovisningenr>\r\nskall även framgå bl.a.  antalet  och  andelenr>\r\närenden som avser våld mot kvinnor eller mot barn,r>\r\nvidtagna åtgärder för att beakta barnperspektivetr>\r\ni verksamheten, utifrån FN:s barnkonventionsr>\r\nbestämmelser och intentioner, och vidtagna åtgärder förr>\r\natt vidareutveckla polisens bemötande och stöd tillr>\r\nbrottsoffer och vittnen.r>\r\nr>\r\nVad gäller polisens kompetens  bör här även nämnas att 18r>\r\n§ förundersökningskungörelsen (1947:948)r>\r\nändrats. Där föreskrivs nu att förhör  med  någon  somr>\r\när  under  18 år bör hållas av en person medr>\r\nsärskild kompetens för uppgiften.r>\r\nr>\r\nI  detta  sammanhang  bör även nämnas att regeringen ir>\r\njuni 2002 beslutat  att  en  parlamentariskr>\r\nkommitté skall göra en utvärdering av 1998 års reform omr>\r\nvårdnad, boende och umgänge (dir. 2002:89).r>\r\nKommittén skall bl.a. undersöka och beskriva vilkenr>\r\nkompetens i vårdnadsfrågor som finns hos domarnar>\r\noch vilken kompetensutveckling som pågår. Anserr>\r\nkommittén att det finns brister, skall det övervägasr>\r\nhur domarnas kompetens kan  stärkas  ytterligare.r>\r\nUppdraget  skall  redovisas senast den 1 novemberr>\r\n2004.r>\r\nr>\r\nSedan den nämnda förändringen av reglerna om bl.a.r>\r\nvårdnad genomfördes  har Advokatsamfundet minstr>\r\nen gång per år erbjudit samfundets medlemmar en kurs ir>\r\nämnet. Kursen tar bl.a.  upp olika frågor medr>\r\nanknytning till barnets bästa och barnets vilja.r>\r\nr>\r\nNär  det  sedan gäller miljömålen kan nämnas attr>\r\nDomstolsverket tillhandahållit en  miljöbalkskursr>\r\nsom förutom miljöbalkens materiella innehåll också tarr>\r\nupp frågor om buller, avloppsanläggningar ochr>\r\njordbruksjuridik.  Här  kan  tilläggas  att  regeringenr>\r\ngett Domstolsverket i uppdrag att analyserar>\r\nerfarenheterna   av   miljöbalksreformen   vad  avserr>\r\nmiljödomstolarnas   och   Miljööverdomstolensr>\r\norganisation, personal och ekonomi.r>\r\nr>\r\nUtskottet behandlade liknande yrkanden under  våren  2002r>\r\n(bet. 2001/02:JuU7 s. 13 f och JuU11 s.r>\r\n27).r>\r\nr>\r\nUtskottet vill inledningsvis poängtera att utskottetr>\r\nnaturligtvis  delar motionärernas uppfattningr>\r\natt det är viktigt att rättsväsendets personal harr>\r\nkompetens i de ämnen  som  tas  upp i motionerna.r>\r\nSamtidigt  kan utskottet konstatera - och detta finnerr>\r\nutskottet glädjande - att de frågeställningarr>\r\nsom nu är aktuella är väl kända hos berörda myndigheterr>\r\noch att det pågår ett omfattande arbete.r>\r\nr>\r\nNär det sedan  gäller  de särskilda frågor som tas upp ir>\r\nmotionerna vill utskottet understryka attr>\r\ndet är mycket angeläget att  bidra  till en förbättradr>\r\nintegration av människor från andra kulturer.r>\r\nFör rättsväsendets del handlar det om  att  förstå  denr>\r\nsituation som människor med bakgrund i andrar>\r\nländer befinner sig i. Här spelar naturligtvisr>\r\nutbildning  en  viktig  roll. Som regeringen anför ärr>\r\ndet  viktigt  att  kunskaper och erfarenheter finnsr>\r\nbland de anställda inom  rättsväsendet.  Förutomr>\r\nutbildning skulle en större mångfald bland personalenr>\r\nbidra till en ökad kunskapsnivå.r>\r\nr>\r\nVad härefter gäller frågorna om barn kan utskottetr>\r\ninstämma i vad motionärerna anför om betydelsenr>\r\nav att de domare som  dömer  i mål där barn ärr>\r\ninblandade har nödvändig kunskap om hur barn reagerarr>\r\nm.m. Utskottet anser emellertid  att  de möjligheter somr>\r\ni dag finns i rättegångsbalken att förordnar>\r\nsakkunnig  för  att  bistå rätten, ger möjlighet  därr>\r\nså  krävs  att  förse  domare  med  nödvändigr>\r\nspecialistkunskap  om  barns   utveckling   m.m.r>\r\nHärtill  kommer  att  frågorna  också  tas  upp  ir>\r\nDomstolsverkets kursverksamhet.r>\r\nr>\r\nAtt låta en särskild domstol ta hand om alla  de mål därr>\r\ndet finns barn inblandade skulle innebärar>\r\natt  det  skapades ytterligare en specialdomstol. Vadr>\r\ngäller  specialdomstolar  har  utskottet  vidr>\r\nupprepade tillfällen  uttalat  att  sådana  endast  börr>\r\ntillåtas om de kan anses besitta en särskildr>\r\nkompetens som leder till att målen behandlas skickligt,r>\r\nsnabbt  och ekonomiskt effektivt. Utskottetr>\r\nkan inte se några sådana fördelar med enr>\r\nbarndomstol.r>\r\nr>\r\nMiljörätt tas upp i Domstolsverkets kursverksamhet.r>\r\nr>\r\nUtskottet  ser  inte  heller  något skäl för att enr>\r\ngemensam och centraliserad  utbildning  skuller>\r\nmedföra en bättre utbildning eller en högrer>\r\nkunskapsnivå.r>\r\nr>\r\nUtskottet föreslår med det anförda  att  riksdagenr>\r\navslår  motionerna Ju224, Ju226, Ju232, Ju331,r>\r\nJu339, Ju361, Ju364, L277, Sf214 och Sf336 i härr>\r\naktuella delar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVittnesfrågorr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nFlera motioner tar upp olika frågor som rör vittnen. Ir>\r\nmotion Ju369  (m)  efterfrågas  en höjning avr>\r\nersättningen till vittnen. I motionerna Ju297 (s), Ju363r>\r\n(kd) och Ju364 (fp) efterfrågas vittnesstödr>\r\ni olika former.r>\r\nr>\r\nr>\r\nErsättning  till  vittnen regleras i förordningenr>\r\n(1982:805) om ersättning av allmänna medel  tillr>\r\nvittnen, m.m. Av 5 §  framgår  att  ersättning  förr>\r\ntidsspillan får betalas till den som på grund avr>\r\ninställelsen mister inkomst eller gör annan ekonomiskr>\r\nförlust.  Ersättningen får bestämmas till detr>\r\nbelopp som svarar mot den faktiska förlusten, dock högstr>\r\n700 kr per dag. Beloppet höjdes till 700 krr>\r\nden  1  september  1999 från att tidigare under enr>\r\nlängre tid ha varit  300  kr.  Av  8  kap.  27  §r>\r\ninkomstskattelagen (1999:1229) följer att ersättningenr>\r\när skattefri.r>\r\nr>\r\nI proposition 2000/01:79  Stöd  till brottsofferr>\r\nredovisade regeringen som målsättning att det vidr>\r\nsamtliga tingsrätter och hovrätter  skulle  finnasr>\r\nvittnesstöd  inom  tre  år.  I  juni  2001  fickr>\r\nBrottsoffermyndigheten  regeringens  uppdrag  attr>\r\ntillsammans med Domstolsverket ta fram en plan förr>\r\nhur det målet skall kunna uppnås samt att medverka  tillr>\r\natt vittesstödsverksamheten anordnas vid der>\r\norter där sådan verksamhet ännu inte bedrivs. Uppdragetr>\r\nredovisades  i  januari  2002  i  rapportenr>\r\nVittnesstöd  -  En  kartläggning  avr>\r\nvittnesstödsverksamheten vid landets tingsrätter ochr>\r\nhovrätterr>\r\nhösten  2001. I rapporten redovisas en kartläggning  avr>\r\nomfattningen  av  vittnesstöd  vid  landetsr>\r\ndomstolar.r>\r\nr>\r\nI rapporten  redovisas  också en handlingsplan, uppdeladr>\r\ni etapper, över hur regeringens mål skallr>\r\nuppnås. Någon exakt tidpunkt  för  inrättandet  avr>\r\nvittnesstöd  vid  de  olika domstolarna har inter>\r\nföreslagits   i   handlingsplanen  utan  snarare  ettr>\r\nrullande  schema  där  domstolar   med   godar>\r\nförutsättningar för  inrättande  av  verksamhetenr>\r\nkommer  att  erhålla  erbjudande om inrättande avr>\r\nvittnesstöd.r>\r\nr>\r\nFör  närvarande finns vittnesstöd eller förbereds sådantr>\r\nstöd vid samtliga  tingsrätter  i  landetr>\r\nutom  Svegs  tingsrätt,  Huddinge  tingsrätt,r>\r\nSollentuna  tingsrätt,  Solna  tingsrätt,  Södertäljer>\r\ntingsrätt, Södra Roslags tingsrätt, Alingsås tingsrätt,r>\r\nLidköpings tingsrätt, Gotlands tingsrätt ochr>\r\nTrelleborgs  tingsrätt.  Bland  de  tingsrätter  som harr>\r\nkansliort på flera ställen finns dock flerar>\r\nexempel  på  att  vittnesstöd inte finns vid samtligar>\r\nkansliorter.  Vittnesstödet  finns  även  vidr>\r\nhovrätterna med undantag för Svea hovrätt och Hovrättenr>\r\növer Skåne och  Blekinge. Inför den slutligar>\r\nredovisningen av vittnesstödsverksamheten  år  2004r>\r\nkommer  viss utvärdering att göras och också enr>\r\nkontroll för att få bekräftelse på att alla domstolar dår>\r\nhar tillgång till vittnesstöd.r>\r\nr>\r\nUtskottet har härutöver inhämtat följande upplysningar omr>\r\nprojektet rörande vittnesstöd.r>\r\nr>\r\nVerksamheten sker vanligen inom ramen för den verksamhetr>\r\nsom  brottsofferjourerna  bedriver. Dessar>\r\nfår visst stöd av kommunerna men också frånr>\r\nbrottsofferfonden. Fonden finansierar också någrar>\r\nlokalar>\r\nsamordnare. I övrigt får denna verksamhet inte någotr>\r\nekonomiskt stöd utan bedrivs ideellt.r>\r\nr>\r\nPå  varje  ort  finns  i  regel  en  samordnare somr>\r\nvanligen kommer från brottsofferjouren.  Vissar>\r\nsamordnare erhåller arvode.r>\r\nr>\r\nMånga av dem som fungerar som vittnesstödjare  ärr>\r\npensionärer,  studenter eller deltidsarbetande.r>\r\nDet  finns  ingen statistik över könsfördelningen men enr>\r\nvag uppskattning  ger  vid  handen  att  enr>\r\nmajoritet är kvinnor.r>\r\nr>\r\nDen som skall  fungera  som vittnesstödjare måste genomgår>\r\nutbildning. Den sköts i samarbete mellanr>\r\nbrottsofferjourerna och Brottsoffermyndigheten.r>\r\nr>\r\nHär kan också nämnas att  domstolslokalernas utformningr>\r\när föremål för en kontinuerlig översyn ochr>\r\nvid ombyggnader beaktas alltid behovet av särskildar>\r\nväntrum för målsägande och vittnen.r>\r\nr>\r\nUtskottet behandlade yrkanden  om  vittnesersättningr>\r\nvåren  2001  (bet.  2000/01:JuU32 s. 10) ochr>\r\nyrkanden om vittnesstöd våren 2002 (bet. 2001/02:JuU7 s.r>\r\n23 f).r>\r\nr>\r\nUtskottet konstaterar att trygghet för vittnen är enr>\r\nviktig hörnsten i rättsväsendets  arbete  medr>\r\natt  minska  brottsligheten  och  öka  tryggheten.r>\r\nFrågorna har också under senare år rönt ett stortr>\r\nintresse i riksdagen. Mot den bakgrunden är detr>\r\nglädjande att arbetet med att organisera en särskildr>\r\nstödverksamhet för vittnen nu kommit igång. Utskottetr>\r\nkänner ingen tvekan om att arbetet bedrivs medr>\r\nerforderlig kraft och engagemang. Med det anfördar>\r\nföreslår utskottet att riksdagen avslår motionernar>\r\nJu297, Ju363 och Ju364 i här aktuella delar.r>\r\nr>\r\nNär det sedan gäller ersättningen konstaterar  utskottetr>\r\natt  en  kraftig  höjning  skedde  1999.r>\r\nUtskottet  anser  inte nu att det är påkallat med någonr>\r\nytterligare höjning. Motion Ju369 bör avslåsr>\r\nav riksdagen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVideokonferens i förvaltningsdomstolarnar>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nFör  närvarande  pågår   en  försöksverksamhet  medr>\r\nvideokonferens  i  allmän  förvaltningsdomstol.r>\r\nFörsöksverksamheten innebär  att  parter under vissar>\r\nförutsättningar kan delta i muntlig förhandlingr>\r\ninför  rätten  genom  videokonferens.  Vidare  kanr>\r\ntekniken  användas  för  bevisupptagning,  t.ex.r>\r\nvittnesförhör. Bestämmelser  om  detta  har  meddelatsr>\r\ni  lagen  (2001:25) om försöksverksamhet medr>\r\nvideokonferens   i  allmän  förvaltningsdomstol.  Lagenr>\r\ngäller  t.o.m.  den   31   mars   2003.   Ir>\r\nbudgetpropositionen  föreslås  -  med hänvisning tillr>\r\natt den nya tekniken inte kunnat installeras ir>\r\nden omfattning som det var tänkt - att giltighetstidenr>\r\nförlängs till den 31 december 2004. Utskottetr>\r\nföreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nKriminalvårdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottets förslag i korthetr>\r\nr>\r\nr>\r\nI  detta  avsnitt  redogörs för kriminalvårdens  resultatr>\r\nunder  verksamhetsåret  2001.r>\r\nUtskottet delar regeringens  bedömning  attr>\r\nkriminalvården i stort har fullgjort de målr>\r\nsom ställts upp för dess verksamhet. I avsnittet  tarr>\r\nutskottet  vidare  ställning tillr>\r\nvilka  prioriteringar som bör ligga till grund förr>\r\nkriminalvårdens verksamhet  under  årr>\r\n2003. Utskottet  behandlar  också  ett  antalr>\r\nmotionsyrkanden rörande bl.a. åtgärder motr>\r\ndroger inom kriminalvården, platstillgången  pår>\r\nanstalter och häkten, personalkompetensr>\r\nsamt ersättning till lekmannaövervakare. Utskottetr>\r\nhänvisar  i  dessa  delar bl.a. tillr>\r\ngenomförda    reformer    och   pågående   reformarbete.r>\r\nBeträffande   anstalts-   ochr>\r\nhäkteskapaciteten hänvisar  utskottet till de tillskottr>\r\nsom regeringen föreslår. Mot denr>\r\nbakgrunden avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.r>\r\nJämför reservationerna 32-36.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nInledningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nKriminalvårdens huvuduppgifter  är  att verkställar>\r\npåföljderna fängelse, skyddstillsyn och vilkorligr>\r\ndom med samhällstjänst, att ansvara för  övervakningenr>\r\nav  de  villkorligt frigivna och de som stårr>\r\nunder  intensivövervakning med elektronisk kontroll samtr>\r\natt utföra  särskilda  personutredningar  ir>\r\nbrottmål.  Kriminalvården  ansvarar dessutom förr>\r\nverksamheten vid häktena samt sköter transporter avr>\r\nfrihetsberövade personer som  skall  avvisas  ellerr>\r\nutvisas från Sverige. Kriminalvårdens verksamhetr>\r\nskall  präglas  av  en  human  människosyn,  godr>\r\nomvårdnad  och  ett  aktivt  påverkansarbete  underr>\r\niakttagande av en hög grad av säkerhet samt respekt förr>\r\nden enskildes integritet och rättssäkerhet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nI syfte att effektivisera verksamheten har kriminalvårdenr>\r\nunder  senare  år  bl.a.  genomfört ettr>\r\nantal   organisationsförändringar.   Regionmyndigheternar>\r\nhar  avskaffats  och  ersatts  av  en  nyr>\r\norganisation  för  uppföljning  och tillsyn. En nyr>\r\nplacerarorganisation  med  samordningsansvar  harr>\r\ninrättats för ett effektivare utnyttjande  av  platserr>\r\npå häkten och anstalter. Anstaltsindelningenr>\r\nhar också förändrats på så sätt att indelningen i fyrar>\r\nsäkerhetsklasser  har  avskaffats och ersattsr>\r\nav  en  ordning  där  åtskillnad  görs  endast  mellanr>\r\nplacering  i  öppna  och  slutna  anstalter.r>\r\nKriminalvårdsstyrelsen  är  centralr>\r\nförvaltningsmyndighet  för all kriminalvårdsverksamhet. Denr>\r\närr>\r\nockså  chefsmyndighet  för  de 36 lokalar>\r\nkriminalvårdsmyndigheterna  och  för  transporttjänsten.r>\r\nIr>\r\nadministrativt hänseende är styrelsen  chefsmyndighetr>\r\näven  för  Kriminalvårdsnämnden och för de 30r>\r\növervakningsnämnderna.r>\r\nr>\r\nUnder   behandlingen   av  budgetpropositionen  harr>\r\nutskottet  haft  en  utfrågning   där   bl.a.r>\r\ngeneraldirektören för Kriminalvårdsstyrelsenr>\r\nmedverkade.  Utfrågningen  var  särskilt  inriktad  pår>\r\nbeläggningssituationen på anstalter och häkten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nResultatuppföljningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nKriminalvårdens  resultat  för  år  2001 skall bedömasr>\r\nmot bakgrund av de mål och prioriteringar somr>\r\ngällde för verksamheten. Enligt dessa  hader>\r\nkriminalvården  att utforma verkställigheten så att denr>\r\nfrämjar en anpassning till samhället efter frigivningen.r>\r\nFrigivningsförberedelserna  skulle anpassasr>\r\nså  att  de  dömdas möjligheter till en ordnad situationr>\r\nvid frigivningen förbättras. Vidare  skuller>\r\nkriminalvården  skapa  förutsättningar  för att görar>\r\nalternativen till fängelse trovärdiga så att der>\r\nskulle kunna få bredast möjliga tillämpning. Anstalterr>\r\noch häkten skulle hållas fria från narkotika,r>\r\nalkohol och andra droger.r>\r\nr>\r\nr>\r\nI det följande beskrivs kriminalvårdens  resultat  jämter>\r\nregeringens bedömning med fokus på de nur>\r\nangivna målen. Avslutningsvis redovisar utskottet sinr>\r\nuppfattning.r>\r\nr>\r\nMedelbeläggningen vid landets kriminalvårdsanstalter varr>\r\n3 892  personer under år 2001 eller ca 92r>\r\n%  av  tillängliga platser, vilket är en ökning medr>\r\n2 procentenheter  från  föregående  år  (ser>\r\ntabell).  Medelantalet  tillgängliga anstaltsplatser varr>\r\n103 fler år 2001 jämfört med föregående år.r>\r\nAntalet tillgängliga platser  på  slutna  anstalter  varr>\r\nper den 31 december 2001 drygt 130 fler änr>\r\nsamma datum föregående år.r>\r\nr>\r\nr>\r\nAntal tillgängliga platser och medelbeläggning på riketsr>\r\nanstalterr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|   År |Medelantal   |Medelbeläggning|Beläggning i |r>\r\n|      |tillgängliga |på rikets     |procent av    |r>\r\n|      |platser      |anstalter     |tillgängliga  |r>\r\n|      |       |  |platser |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|1998  |  4 087      |  3 573 |    87 %      |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|1999  |  4 085      |  3 596 |    88 %      |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|2000  |  4 125      |  3 712 |    90 %      |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n|2001  |  4 228      |   3 892 1    |    92 %      |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n1  Uppgiften, som hämtats från Kriminalvårdensr>\r\nofficiella statistik för 2001, avviker någotr>\r\nr>\r\nfrån vad som angetts i budgetpropositionen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nMedelbeläggningen  vid  landets  häkten  var  1 507r>\r\npersoner under år 2001r>\r\neller  ca  94  %  av  tillängliga  platser,  vilket ärr>\r\nen  ökning  med  4r>\r\nprocentenheter från föregående år (se tabell).r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nAntal häktesplatser och medelbeläggning på riketsr>\r\nhäktenr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|   År |Medelantal   |Medelbeläggning|Beläggning ir>\r\n|r>\r\n|      |tillgängliga |på rikets     |procent avr>\r\n|r>\r\n|      |platser      |häkten  |tillgängliga  |r>\r\n|      |       |  |platser |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|1998  |  1 479      |  1 264 |    85 %      |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|1999  |  1 480      |  1 276 |    86 %      |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|2000  |  1 521      |  1 367 |    90 %      |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|2001  |  1 601      |  1 507 |    94 %      |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nMedelantalet  tillgängliga  häktesplatser  var 80 flerr>\r\når 2001 jämfört medr>\r\nföregående år. Antalet tillgängliga häktesplatser perr>\r\nden 31 december 2001r>\r\nvar 28 fler än samma datum föregående år. Denna  ökningr>\r\nhade blivit störrer>\r\nom   inte  kriminalvården  samtidigt  hade  tvingatsr>\r\nstänga   ett   antalr>\r\nhäktesplatser på grund av mögelproblem.r>\r\nr>\r\nr>\r\nAntalet  verkställighetsfall  i  häkte var i medeltalr>\r\n329 under år 2001,r>\r\nvilket motsvarar en ökning med närmare  60 % jämfört medr>\r\nföregående år (ser>\r\ntabell).r>\r\nr>\r\nr>\r\nMedelantal verkställighetsfall på rikets häktenr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|   År |Medelantal    |Därav fängelsedömda somr>\r\n|r>\r\n|      |verkställighetsfall |väntar pår>\r\nanstaltsplatsr>\r\n|r>\r\n|      |på häkte      |    |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|1998  |      178     |  135     |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|1999  |      201     |  146     |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|2000  |      206     |  153     |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|2001  |      329     |  277     |r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nKriminalvårdsstyrelsen  har  på  uppdrag  av  regeringenr>\r\nbl.a. analyseratr>\r\norsakerna   till   den   uppkomna   situationen   medr>\r\nett   stort  antalr>\r\nverkställighetsfall.    Av   analysen   framgår   bl.a.r>\r\natt   det   högar>\r\nplatsutnyttjandet  på  anstalterna  är  en  viktigr>\r\nförklaring.  Den  högar>\r\nbeläggningen på anstalterna,  främst  på  de slutnar>\r\nplatserna, beror i sinr>\r\ntur främst på att strafftiderna har ökat och  attr>\r\nreglerna  om villkorligr>\r\nfrigivning  efter  halva  strafftiden  togs  bort  årr>\r\n1999. Dessutom  ökarr>\r\nplatsbehovet vid en ökad differentiering av olikar>\r\nkategorier av intagna.r>\r\nr>\r\nr>\r\nKostnaden per producerat vårddygn på anstalt var årr>\r\n2001  i  genomsnittr>\r\n1 684 kr, vilket är en minskning med drygt 3 % jämförtr>\r\nmed föregående  år.r>\r\nDygnskostnaden  per  producerat  vårddygn på häkte var 1r>\r\n809 kr, vilket ärr>\r\nsamma kostnad som föregående år (se tabell).r>\r\nr>\r\nr>\r\nGenomsnittlig kostnad per producerat vårddygn på anstaltr>\r\noch häkter>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|År  | Alla     | Slutna     | Öppna      |Häkte  |r>\r\n|    |anstalter |anstalter   |anstalter   | |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|1998|1 870 kr  |2 123 kr    |1 288 kr    |1 869 krr>\r\n|r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|1999|1 836 kr  |2 028 kr    |1 340 kr    |1 925 krr>\r\n|r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|2000|1 737 kr  |1 896 kr    |1 327 kr    |1 809 krr>\r\n|r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|2001|1 684 kr  |1 835 kr    |1 275 kr    |1 809 krr>\r\n|r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\nRegeringen   konstaterar   att   den  högar>\r\nbeläggningen   har   påverkatr>\r\nkriminalvårdens arbete år 2001. Under  innevarande  årr>\r\nhar  150  miljonerr>\r\nkronor  tillförts  kriminalvården  för att kunna hanterar>\r\nvolymökningen  pår>\r\nkort sikt. Den akuta situationen kan  enligt regeringenr>\r\nhärigenom hanterasr>\r\noch nya platser öppnas. Olika alternativ  för  en merr>\r\nlångsiktig hanteringr>\r\nav platssituationen måste emellertid övervägas.r>\r\nr>\r\nr>\r\nI  fråga om åtgärder för att förebygga återfall  ir>\r\nbrott  kan  följander>\r\nnämnas. Den totala sysselsättningsgraden för de intagnar>\r\ni anstalt under årr>\r\n2001 var     79 %, vilket är en minskning med 2r>\r\nprocentenheter jämfört medr>\r\nåret innan.r>\r\nr>\r\nr>\r\nFördelning mellan olika slag av sysselsättning vidr>\r\nanstalt  (tusental tim.)r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n|År  |Arbets-|Utbild-|Intern|Program-|Övrig  |r>\r\nOutnyttjadr>\r\n|r>\r\n|    |drift |ning  |service2|verksamhet|sysselsätt-|tidr>\r\n|r>\r\n|    |1     |      |      |         |ning          |r>\r\n|r>\r\n-----------------------------------------------------------r>\r\n-r>\r\n|1998|2 081 |853   |1 296 | 652     |   968        |1 419r>\r\n|r>\r\n-----------------------------------------------------------r>\r\n-r>\r\n|1999|2 045 |845   |1 312 | 526     |   991        |1 234r>\r\n|r>\r\n-----------------------------------------------------------r>\r\n-r>\r\n|2000|2 062 |872   |1 425 | 402     |  1 018       |1 355r>\r\n|r>\r\n-----------------------------------------------------------r>\r\n-r>\r\n|2001|2 073 |898   |1 483 | 384     |  1 156       |1 561r>\r\n|r>\r\n-----------------------------------------------------------r>\r\n-r>\r\n1  Arbete med produktion m.m.r>\r\nr>\r\n2  Inre arbete såsom lokalvård, kökshandräckning samtr>\r\nunderhåll av lokaler och grönytor.r>\r\nr>\r\nr>\r\nKriminalvården har  haft  svårigheter  att fullt utr>\r\ngenomföra denr>\r\nutökade satsningen på nationella brotts-  ochr>\r\nmissbruksrelaterader>\r\nprogram. Detta har enligt Kriminalvårdsstyrelsen  berottr>\r\npå  högr>\r\npersonalomsättning   och   svårigheter   att   får>\r\nklienter  tillr>\r\nprogrammen respektive att få dem att fullfölja dem,  menr>\r\näven pår>\r\nen   ökad   medvetenhet   om   vikten   av   attr>\r\nprogrammen  ärr>\r\nforskningsbaserade och genomförs i enlighet med uppställdar>\r\nkrav.r>\r\nAntalet yrkesutbildningar finansierade avr>\r\nlänsarbetsnämnderna harr>\r\nutökats  och har lett till att kriminalvården kan erbjudar>\r\nintagnar>\r\ni Stockholmsområdet  och  på andra håll i landet ettr>\r\nutökat antalr>\r\nyrkesutbildningar.  Arbetet   med   att   förbättra  der>\r\nintagnasr>\r\nmöjligheter till kontakt med sina familjer harr>\r\nfortsatt.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen konstaterar att kriminalvårdens  verksamhetr>\r\nunder årr>\r\n2001 präglats av den höga beläggningsnivån och der>\r\nsvårigheter somr>\r\när  förknippade  med  den. Trots det har kriminalvårdenr>\r\nfortsattr>\r\nsträvandena  mot  ett  effektivt   återfallsförebyggander>\r\narbete.r>\r\nRegeringen anser att den inriktning  avr>\r\nprogramverksamheten  därr>\r\nkvalitet  snarare  än  kvantitet prioriteras är värdefullr>\r\noch attr>\r\ndetta arbete bör fortsätta.  Att  kriminalvården inte harr>\r\nuppnåttr>\r\ndet uppställda målet att alla intagna  med  behov  skallr>\r\nerbjudasr>\r\ngrundskole-    och    gymnasieutbildning   serr>\r\nregeringen   somr>\r\noroväckande, eftersom utbildning  är  en mycket viktigr>\r\nfaktor förr>\r\nmöjligheterna  till  återanpassning  till  samhället.r>\r\nRegeringenr>\r\npåtalar vidare vikten av att det arbete  som inleds underr>\r\ntiden ir>\r\nanstalt  med  att  förebygga  återfall i brott  fortsätterr>\r\nefterr>\r\nverkställighetens  slut.  För att  inledande  åtgärderr>\r\nskall  har>\r\neftersträvad effekt krävs att  också  andra  huvudmän ir>\r\nsamhälletr>\r\nfortsätter  det  arbete som påbörjas underr>\r\nverkställigheten.  Ettr>\r\nstärkt    samarbete    mellan     kriminalvården     ochr>\r\nolikar>\r\nfrivilligorganisationer  är  enligt regeringen positivtr>\r\noch  börr>\r\nfortsätta.r>\r\nr>\r\nAngående målet att frigivningsförberedelserna  skallr>\r\nförbättrasr>\r\nkan konstateras att problemet med att många intagnar>\r\nfriges  tillr>\r\nen  oordnad  social  tillvaro  med  missbruksproblem ochr>\r\nnegativar>\r\nsociala  kontakter kvarstår och att andelen  intagna  somr>\r\nfrigesr>\r\ndirekt från  häkte har ökat. Kriminalvården har sedanr>\r\nhösten 2001r>\r\ninfört ett nytt  sätt  att  planera för de intagnas tid ir>\r\nanstaltr>\r\ninnebärande  att en risk- och  behovsbedömning  alltidr>\r\ngörs  somr>\r\ngrund  för  planeringen   såväl   vad   avser   säkerhetr>\r\nsom  der>\r\nindividuellt prioriterade brottsrelaterade behoven.r>\r\nHärigenom harr>\r\nkriminalvården  redan  från verkställighetens början  ettr>\r\nstörrer>\r\nfokus på frigivningen.r>\r\nr>\r\nDen   treåriga   försöksverksamheten    medr>\r\nanvändning    avr>\r\nintensivövervakning  med  elektronisk  kontroll  som  ettr>\r\nled  ir>\r\nfrigivningsförberedelserna  (IÖV-utsluss)  inleddes den 1r>\r\noktoberr>\r\n2001    och    har    inledningsvis    fungerat    väl.r>\r\nEnligtr>\r\nKriminalvårdsstyrelsen  har  intresset  förr>\r\nsjälvförvaltning,  ir>\r\nsyfte  att  förbereda  de intagna för frigivningen och attr>\r\nstärkar>\r\nden  enskildes  personliga  ansvar,  ökat  blandr>\r\nkriminalvårdensr>\r\nmyndigheter. Verksamhet  med  självförvaltning  harr>\r\ngenomförts pår>\r\nett antal anstalter.r>\r\nr>\r\nKriminalvården har under år 2001 fortsatt sitt  bredar>\r\nsamarbeter>\r\nmed  externa  myndigheter och olikar>\r\nfrivilligorganisationer  inomr>\r\nramen för arbetet  med  att  förbereda de intagna förr>\r\nfrigivning.r>\r\nFör  att  ytterligare  stimulera  samarbetet  med  olikar>\r\nideellar>\r\norganisationer  har Kriminalvårdsstyrelsen  avsatt  ochr>\r\nfördelatr>\r\nsärskilda medel,  i  avsikt  att  kunna  betala  förr>\r\ntjänster somr>\r\nutförts av vissa organisationer i utslussningsarbetet.r>\r\nVidare harr>\r\nmånga   kriminalvårdsmyndigheter   tecknat   avtal   medr>\r\nlokalar>\r\narbetsförmedlingar.r>\r\nr>\r\nRegeringen anser att det är oroväckande att andelenr>\r\nintagna somr>\r\nfriges  direkt  från  häkte  har ökat, men att de extrar>\r\nmedel somr>\r\nregeringen har tillfört kriminalvården  under  innevarander>\r\når börr>\r\nleda  till  en förbättrad situation i detta avseende.r>\r\nRegeringenr>\r\nser det också  som  positivt  att den inleddar>\r\nförsöksverksamhetenr>\r\nmed intensivövervakning med elektronisk  kontroll  ir>\r\nsamband medr>\r\nfrigivningen  inledningsvis  haft  goda  resultat.  Vidarer>\r\nanförr>\r\nregeringen  att  kriminalvården  bör  fortsättar>\r\nutvecklingen  avr>\r\nsamarbetet med kommunerna och andra huvudmän ir>\r\nsamhället.r>\r\nr>\r\nAntalet  personer  som  i någon form var klienter hosr>\r\nfrivårdenr>\r\nökade under år 2001 med 2 % (se tabell).r>\r\nr>\r\nr>\r\nGenomsnittligt antal frivårdsklienterr>\r\n-----------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|År  |Frivård|Skydds-|Villkorligt|Samhälls-|Kontrakts-|r>\r\nIntensiv-r>\r\n|r>\r\n|    |(totalt)|tillsyn1|frigivna|tjänst |vård     |r>\r\növervakn.r>\r\n|r>\r\n-----------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|1998|11    |5 470  |4 023    | 680     |1 013    | 381r>\r\n|r>\r\n|    |567   |       |         |         |         |r>\r\n|r>\r\n-----------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|1999|11    |5 084  |4 219    |1 0112   |1 091    | 340r>\r\n|r>\r\n|    |753   |       |         |         |         |r>\r\n|r>\r\n-----------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|2000|11    |4 765  |4 234    |1 4183   |1 092    | 218r>\r\n|r>\r\n|    |727   |       |         |         |         |r>\r\n|r>\r\n-----------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|2001|12    |4 734  |4 233    |1 8024   |1 048    | 202r>\r\n|r>\r\n|    |019   |       |         |         |         |r>\r\n|r>\r\n-----------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n1   Exklusive skyddstillsynsdömda med föreskrift omr>\r\nsamhällstjänst ellerr>\r\nkontraktsvårdr>\r\nr>\r\nr>\r\n2 Varav 854 skyddstillsynsdömda och 157 villkorligr>\r\ndomr>\r\nr>\r\n3 Varav 1 087 skyddstillsynsdömda och 331 villkorligr>\r\ndomr>\r\nr>\r\n4 Varav 1 156 skyddstillsynsdömda och 646 villkorligr>\r\ndomr>\r\nr>\r\nr>\r\nMed  anledning  av  att  antalet  personer  som  dömtsr>\r\ntillr>\r\npåföljdskombinationer    innehållande   samhällstjänstr>\r\nharr>\r\nfortsatt  att  öka  under  år   2001   har  regeringenr>\r\ngettr>\r\nBrottsförebyggande  rådet  i  uppdrag  att  utvärderar>\r\ndessar>\r\npåföljdskombinationer  såsom  de  har  kommit attr>\r\ntillämpasr>\r\nefter  den  1 januari 1999. Uppdraget kommer  attr>\r\nredovisasr>\r\nunder våren 2003.r>\r\nr>\r\nr>\r\nUnder  år  2001   fortsatte   kriminalvårdensr>\r\nmyndigheterr>\r\narbetet  med  att  stärka  samverkan   med  andra  delarr>\r\navr>\r\nrättsväsendet  och övriga samverkanspartner.  Denr>\r\nsamverkanr>\r\nsom   sker   med  det   övriga   rättsväsendet   ärr>\r\nenligtr>\r\nKriminalvårdsstyrelsen  av  primär  betydelse för attr>\r\nspridar>\r\nkännedom  om  frivårdsalternativen  och  öka  tilltronr>\r\ntillr>\r\ndessa. Frivården deltar i flera olika  samverkansprojektr>\r\nförr>\r\natt få till stånd en snabbare lagföring. Erfarenheternar>\r\nfrånr>\r\ndessa projekt är enligt Kriminalvårdsstyrelsen mycketr>\r\ngoda.r>\r\nr>\r\nDen 1 januari 2002 var antalet lekmannaövervakare  4r>\r\n508,r>\r\nvilket motsvarar en ökning med 4 % sedan den 1 januarir>\r\n2001.r>\r\nAndelen  klienter  med  lekmannaövervakare  har dockr>\r\nminskatr>\r\nunder den senaste femårsperioden, från 48 % 1998  till  44r>\r\n%r>\r\n2002.r>\r\nr>\r\nRegeringen  ser positivt på de åtgärder somr>\r\nkriminalvårdenr>\r\nvidtagit för att  försöka öka antalet lekmannaövervakarer>\r\nochr>\r\nkonstaterar att det  verkar  som  att de vidtagnar>\r\nåtgärdernar>\r\nhaft  effekt  och  att  det är angeläget  att  dettar>\r\narbeter>\r\nfortsätter.  Regeringen  anför   slutligen   attr>\r\nfrivårdenr>\r\nuppfyller  en  central del av kriminalvårdens uppdrag.r>\r\nInter>\r\nminst mot bakgrund  av  arbetet  med försöksverksamhetenr>\r\nmedr>\r\nintensifierade  frigivningsförberedelser  kommerr>\r\nregeringenr>\r\natt ha anledning att noga följa frivårdens arbeter>\r\nframöver.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDrogmissbrukare inskrivna  i anstalt per den 1 oktoberr>\r\nårenr>\r\n1998-2001r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|År  |      |Narkotikamiss-|Blandmiss-    |Alkoholmiss-r>\r\n|r>\r\n|    |Totalt|brukare       |              |r>\r\n|r>\r\n|    | antal|              |brukare       |brukarer>\r\n|r>\r\n|    |      |              |              |r>\r\n|r>\r\n|    | intagna|            |              |r>\r\n|r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|    |      |Antal | %     |Antal | %     |Antal | %r>\r\n|r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|1998|3 546 |1 021 |28,8   |590   |16,6   |523   |14,7r>\r\n|r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|1999|3 536 |1 025 |29,0   |634   |17,9   |551   |15,6r>\r\n|r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|2000|3 633 |1 215 |33,4   |624   |17,2   |479   |13,2r>\r\n|r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|2001|3 708 |1 279 |34,5   |555   |15,0   |468   |12,6r>\r\n|r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nI fråga om bekämpningen av narkotika och andra drogerr>\r\nframgår det avr>\r\nuppgifter som anstalterna  har  lämnat  att  antaletr>\r\nanstalter  medr>\r\ndaglig  förekomst av narkotika minskat under år 2001.r>\r\nÅtta anstalterr>\r\nhar uppgivit att missbruk förekommit ofta eller så gottr>\r\nsom dagligenr>\r\nunder perioden april-september 2001, jämfört med nior>\r\nanstalter underr>\r\nmotsvarande  period  år 2000. Andelenr>\r\nnarkotikamissbrukare i anstaltr>\r\nhar ökat de senaste åren.  Omkring    50 % av de intagnar>\r\nvar år 2001r>\r\nklassificerade  som narkotika- eller blandmissbrukarer>\r\n(se  tabell).r>\r\nDet bör här påpekas att detta inte innebär att hälften avr>\r\nde intagnar>\r\nmissbrukar under  anstaltstiden;  innebörden  är  attr>\r\nhälften av der>\r\nintagna bedömdes vara aktiva missbrukare när de togs in.r>\r\nÄven blandr>\r\nfrivårdsklienterna har andelen med känt missbrukr>\r\nökat.r>\r\nr>\r\nr>\r\nFör   att   hålla  anstalter  och  häkten  fria  frånr>\r\ndroger  harr>\r\nkriminalvården  bl.a.  vidtagit flera olika ingripander>\r\nåtgärder, somr>\r\nkontroll, differentiering  av  intagna  ochr>\r\npåverkansinsatser.  Somr>\r\nspecialresurser   för   att   motiverar>\r\nnarkotikamissbrukare   tillr>\r\nbehandling  fanns  474 inrättade platser i början av årr>\r\n2001, vilketr>\r\när en ökning jämfört med föregående år. Vid ingången avr>\r\når 2002 hader>\r\nantalet    platser    ökat    ytterligare    till    633.r>\r\nAntaletr>\r\nnarkotikamissbrukare som  var placerade enligt 34 § lagenr>\r\n(1974:203)r>\r\nom  kriminalvård  i anstalt (KvaL)  ökade  något  underr>\r\når  2001  ir>\r\njämförelse med de föregående  åren,  även  om  antaletr>\r\nvar fortsattr>\r\nlågt.  Enligt Kriminalvårdsstyrelsen kan detta vara enr>\r\nantydan  tillr>\r\natt den  negativa  trenden  i  detta  avseende  harr>\r\nbrutits. Enligtr>\r\nKriminalvårdsstyrelsen  är  finansieringsfrågan fortsattr>\r\nett  stortr>\r\nproblem   vid   placeringar   av  detta   slag.   Ävenr>\r\nde   längrer>\r\nverkställighetstiderna och den  därmed  lägrer>\r\ngenomströmningen  somr>\r\nvarit under året kan ha lett till färre placeringar.r>\r\nr>\r\nInom  ramen  för  regeringens narkotikapolitiskar>\r\nhandlingsplan harr>\r\nKriminalvårdsstyrelsen under våren 2002 fått i uppdragr>\r\natt genomförar>\r\nen  särskild  satsning  på  att  bekämpar>\r\nnarkotikamissbruket  blandr>\r\nkriminalvårdens  klienter.  För  detta ändamål harr>\r\nregeringen avsattr>\r\n100 miljoner kronor under en treårsperiod.  Målsättningenr>\r\när  bl.a.r>\r\natt   samtliga   narkotikamissbrukare   som  kommer  ir>\r\nkontakt  medr>\r\nkriminalvården skall identifieras och erbjudas  vård,r>\r\natt  utvecklar>\r\noch   utvärdera  de  missbruksrelaterade  programmen  ochr>\r\natt  flerr>\r\nnarkotikamissbrukare  genomgår  dessa  program,  attr>\r\nkraftigt minskar>\r\ninförseln  av  narkotika  på  anstalter  och  häktenr>\r\nsamt  att  ökar>\r\npersonalens  kunskaper  om  motivation  avr>\r\nnarkotikamissbrukare.  Ir>\r\nuppdraget ingår även att kartlägga problemen som hindrarr>\r\nplaceringarr>\r\nenligt   34   §   KvaL  och  att  utveckla  särskildar>\r\nprogram   förr>\r\nkontraktsvård.r>\r\nr>\r\nRegeringen konstaterar  att narkotikasituationen vidr>\r\nanstalter ochr>\r\ninom frivården återspeglar  utvecklingen  avr>\r\nnarkotikasituationen ir>\r\nsamhället  i  stort.  Under  senare år harr>\r\nnarkotikasituationen  vidr>\r\nsåväl   anstalter   som   inom   frivården    försämrats.r>\r\nAndelenr>\r\nnarkotikamissbrukare  bland  nyintagna på anstalt harr>\r\nökat. Detsammar>\r\ngäller bland frivårdens klienter.  Enligt  regeringen  ärr>\r\ndet en avr>\r\nkriminalvårdens      viktigaste      uppgifter      attr>\r\nbekämpar>\r\nnarkotikamissbruket. Detta arbete har fortsatt högr>\r\nprioritet, vilketr>\r\nbl.a.  visas  genom att regeringen tillförtr>\r\nkriminalvården särskildar>\r\nmedel  för  satsningen  på  att  bekämpar>\r\nnarkotikamissbruket  blandr>\r\nkriminalvårdens   klienter.  Att  så  sker  är  också  avr>\r\nväsentligr>\r\nbetydelse för att förebygga  återfall  i brott.r>\r\nRegeringen avser attr>\r\nnoggrant följa kriminalvårdens insatser motr>\r\nnarkotikamissbruk.r>\r\nr>\r\nBeträffande  kampen  mot brott med rasistiska,r>\r\nfrämlingsfientligar>\r\neller    homofobiska    inslag     konstaterarr>\r\nregeringen    attr>\r\nKriminalvårdsstyrelsen   ställt   sig   bakom   denr>\r\nstrategi   somr>\r\nBrottsförebyggande  rådet  har  utarbetat  för  attr>\r\nsäkerställa  attr>\r\nrättsväsendets personal har god kunskap om såväl  grundenr>\r\nför brottr>\r\nmed  rasistiska,  främlingsfientliga  eller  homofobiskar>\r\ninslag  somr>\r\nsituationen  för  dem som utsätts för dessa brott.r>\r\nPersonalen  inomr>\r\nkriminalvården  kommer,   som   ett   led   i  den  nyar>\r\ngrund-  ochr>\r\nfortutbildningen, att få lära sig om grunden  för  dessar>\r\nbrott  ochr>\r\nsituationen  för  de grupper som utsätts för dem. Förr>\r\nintagna som ärr>\r\ndömda för denna typ  av  brott  är  differentiering,r>\r\nutbildning ochr>\r\ndeltagande  i  påverkansprogram  viktiga delar ir>\r\nstrategin  för  attr>\r\nmotverka och begränsa rasism, främlingsfientlighet ochr>\r\nhomofobi.r>\r\nr>\r\nBeträffande kriminalvårdens personal  kan  det noterasr>\r\natt antaletr>\r\nårsarbetskrafter  under  år 2001 uppgick till 6 754,r>\r\nvilket  är  enr>\r\nmarginell ökning jämfört med  föregående  år.r>\r\nKriminalvårdsstyrelsenr>\r\nbetraktar personalomsättningen som relativt låg ellerr>\r\nåtminstone somr>\r\nnormal.  I fråga om kompetensutvecklingen blandr>\r\npersonalen  framgårr>\r\natt det år 2001 genomfördes 20 500 dagar grundutbildningr>\r\nav personalr>\r\nmed klientnära  arbete, vilket utgör en ökning jämförtr>\r\nmed åren 1999r>\r\noch  2000  då som mest  19  000  grundutbildningsdagarr>\r\ngenomfördes.r>\r\nUtöver grundutbildningen  användes  ca  35 500r>\r\nutbildningsdagar tillr>\r\nannan kompetensutveckling, varav ca 28 000 dagar avsågr>\r\nutbildning avr>\r\npersonal  med  klientnära  arbete.  Från  årsskiftetr>\r\n2001/2002  harr>\r\nkriminalvården tagit i bruk en ny utbildningsmodell,r>\r\nbenämnd  KRUT,r>\r\nför  såväl  grundutbildning  som  fortbildning.  Måletr>\r\när  att höjar>\r\nkompetensen,   främst   hos   vårdarpersonalen.r>\r\nNyanställda   inomr>\r\nkriminalvården genomgår utbildning varvat med praktisktr>\r\narbete underr>\r\nett  och ett halvt år. För nyanställda som saknarr>\r\nhögskoleutbildningr>\r\nkommer en tio poängs högskoleutbildning att ingå.r>\r\nKriminalvården harr>\r\näven under år 2001 upplevt svårigheter att rekryterar>\r\nmedarbetare medr>\r\nrätt utbildning och erfarenhet.r>\r\nr>\r\nRegeringen  anför  att  kriminalvårdens  personalr>\r\nutgör en mycketr>\r\nviktig  resurs  och att det därför är angeläget att der>\r\nhar  relevantr>\r\noch tillräcklig utbildning  för  det  arbete  som  der>\r\nskall utföra.r>\r\nRegeringen   ser   positivt   på  den  satsning  pår>\r\nutbildning  somr>\r\nkriminalvården  nu genomför. Eftersom  andrar>\r\nkompetensprofiler  varr>\r\naktuella då många  av  dem  som  i  dag  arbetar inomr>\r\nkriminalvårdenr>\r\nrekryterades  är kompetensutveckling av centralr>\r\nbetydelse.  Det  ärr>\r\nenligt regeringen  viktigt att personalen ges de rättar>\r\nverktygen förr>\r\natt kunna bedriva en effektiv kriminalvård. Regeringenr>\r\nbetonar ocksår>\r\nvikten av att kriminalvården  även  i fortsättningenr>\r\nvidtar åtgärderr>\r\nför att personalen i ökad utsträckning  skall  ha enr>\r\nvarierad etniskr>\r\nbakgrund  och  att  kriminalvården fortsätter strävandenar>\r\nefter  enr>\r\njämnare könsfördelning mellan olika yrkeskategorier.r>\r\nr>\r\nUtskottet vill i fråga om de enskildar>\r\nverksamhetsområdena framförar>\r\nföljande.r>\r\nr>\r\nVad gäller beläggningssituationen  på  anstalter  ochr>\r\nhäkten  kanr>\r\nutskottet  konstatera  att  denna  ytterligarer>\r\nförvärrats under detr>\r\nförsta halvåret 2002. Utskottet instämmer emellertid  ir>\r\nregeringensr>\r\nbedömning att den akuta beläggningssituationen kanr>\r\nhanteras  och nyar>\r\nplatser  öppnas  genom  de extra medel som kriminalvårdenr>\r\ntillförts.r>\r\nNär    det    gäller    den   mer   långsiktigar>\r\nhanteringen    avr>\r\nbeläggningssituationen  är   det   viktigt  attr>\r\nkriminalvården  gesr>\r\nmöjlighet  att hantera volymförändringar  utan  attr>\r\nverksamheten  ir>\r\növrigt  blir   lidande.   Som  regeringen  konstaterarr>\r\nmåste  olikar>\r\nalternativ  för  en  mer långsiktig  hantering  avr>\r\nplatssituationenr>\r\növervägas.r>\r\nr>\r\nI  fråga om åtgärder  för  att  förebygga  återfall  ir>\r\nbrott  kanr>\r\nutskottet  konstatera  att  den  totalar>\r\nsysselsättningsgraden för der>\r\nintagna  fortsatt  att  minska även under  år  2001.  Somr>\r\nutskottetr>\r\nanförde i föregående års  budgetbetänkande  (2001/02:JuU1r>\r\ns. 86) ärr>\r\ndet viktigt att fängelsetiden ges ett meningsfulltr>\r\ninnehåll  och attr>\r\nde  intagna  därvid  erbjuds lämplig sysselsättning.r>\r\nUtskottet delarr>\r\nregeringens uppfattning  om  betydelsen av att arbetetr>\r\nunder tiden ir>\r\nanstalt  med  att  förebygga  återfall   i  brottr>\r\nfortsätter  efterr>\r\nverkställighetens slut.r>\r\nr>\r\nNär det gäller frigivningsförberedelser  välkomnarr>\r\nutskottet  attr>\r\nkriminalvården  under  år  2001  infört  ett  nytt  sättr>\r\natt planerar>\r\nverkställigheten,  med  ett  redan  från  början  störrer>\r\nfokus   pår>\r\nfrigivningen.   Det   är   glädjande   attr>\r\nförsöksverksamheten  medr>\r\nanvändning av intensivövervakning med elektroniskr>\r\nkontroll  som ettr>\r\nled  i  frigivningsförberedelserna  (IÖV-utsluss)r>\r\ninledningsvis harr>\r\nfungerat  väl. Som regeringen konstaterar är detr>\r\nemellertid  oroander>\r\natt andelen dömda som friges direkt från häkte harr>\r\nökat.r>\r\nr>\r\nBekämpning av droger är en av kriminalvårdensr>\r\nviktigaste uppgifterr>\r\noch av väsentlig  betydelse  för  att  förebyggar>\r\nåterfall  i brott.r>\r\nUtskottet  kan  konstatera  att  missbrukssituationen pår>\r\nanstalternar>\r\ninte har blivit bättre under år 2001.  De särskilda medelr>\r\nregeringenr>\r\nhar   tillfört  kriminalvården  för  satsningen   pår>\r\natt   bekämpar>\r\nnarkotikamissbruket  bland  kriminalvårdens klienter ärr>\r\nvälkomna ochr>\r\ntorde  vara  av väsentlig betydelse  för  strävandenar>\r\nmot  drogfriar>\r\nanstalter och häkten.r>\r\nr>\r\nUtskottet    vill    slutligen    framhålla    viktenr>\r\nav    attr>\r\nkompetensutvecklingen  bland personalen fortsätter. Detr>\r\när angelägetr>\r\natt kriminalvårdens personal har relevant och tillräckligr>\r\nutbildningr>\r\nför det arbete som de skall  utföra.  En  kompetent  ochr>\r\nvälutbildadr>\r\npersonal  är  av  avgörande  betydelse för attr>\r\nkriminalvården  skallr>\r\nkunna uppfylla de mål som gäller för verksamheten, t.ex.r>\r\natt erbjudar>\r\nde  intagna i anstalterna ett meningsfulltr>\r\nverkställighetsinnehåll.r>\r\nEn bra  grundutbildning  för  nyanställda ochr>\r\nkompetensutveckling avr>\r\nbefintlig personal i klientnära  arbete  är  såledesr>\r\nmycket viktigt.r>\r\nDen nya utbildningsmodell för grundutbildning  ochr>\r\nfortbildning somr>\r\nkriminalvården  börjat  tillämpa  under innevarande årr>\r\nframstår  somr>\r\nändamålsenlig för att uppfylla dessa behov.r>\r\nr>\r\nSammanfattningsvis har utskottet  inte funnit något somr>\r\ntalar emotr>\r\nde   slutsatser   regeringen   dragit   i   fråga    omr>\r\nde   olikar>\r\nverksamhetsmålen. Utskottet vill tillägga attr>\r\nkriminalvården  har enr>\r\nmycket svår uppgift och att målen är högt satta.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nPrioriteringar inför budgetåret 2003r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI  fråga  om  verksamhetens inriktning under kommander>\r\nbudgetår anförr>\r\nregeringen bl.a.  följande.  Kriminalvårdens arbete skallr>\r\npräglas avr>\r\nambitionen att minska riskerna  för återfall i brott utanr>\r\natt kravenr>\r\npå att utdömda påföljder verkställs  på  ett  säkert  ochr>\r\ntrovärdigtr>\r\nsätt  eftersätts.  Genom  de ekonomiska tillskott som harr>\r\ntillförtsr>\r\nkriminalvården innevarande år och de som nu föreslås förr>\r\nkommande årr>\r\nfinns förutsättningar att hantera  de  inträffader>\r\nvolymökningarna der>\r\nnärmaste  åren.  Det innebär att kriminalvården  kanr>\r\nfortsätta  attr>\r\nutveckla verksamheten  mot  de  prioriterade  målen,r>\r\ndvs. förebyggar>\r\nåterfall    i    brott,    förhindra    grovr>\r\nbrottslighet   underr>\r\nverkställigheten,     förbereda     frigivningen     ochr>\r\nbekämpar>\r\nnarkotikamissbruket.  Regeringens  narkotikapolitiskar>\r\nhandlingsplanr>\r\ninnefattar en särskild narkotikasatsning inomr>\r\nkriminalvården som görr>\r\natt arbetet med att bekämpa narkotikan - både genomr>\r\nkontrollåtgärderr>\r\noch  behandlingsinsatser  - kan bedrivas med ökadr>\r\nintensitet.  Genomr>\r\nextern   granskning   av   kriminalvårdensr>\r\nresursutnyttjande   ochr>\r\ntillsättandet av en utredning  som  skall  utarbetar>\r\nförslag till enr>\r\nmodern   lagreglering   av   verkställigheten  avr>\r\npåföljder  stärksr>\r\nförutsättningarna för en effektivt bedrivenr>\r\nverksamhet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottet har ingen erinran  mot  de  bedömningarr>\r\nregeringen  harr>\r\ngjort i denna del.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nAnslagetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI   tabellen  nedan  återfinns  en  jämförelse  avr>\r\nregeringens  ochr>\r\noppositionens förslag till anslag för kriminalvården förr>\r\når 2003.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)r>\r\n---------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|Anslag    |Prop.     | m      | fp     | kd     | cr>\r\n|r>\r\n|2002      | 2003     |        |        |        |r>\r\n|r>\r\n|inkl. TB  |          |        |        |        |r>\r\n|r>\r\n---------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|4 282 603 |4 472 939 |+ 114   |+ 100   |+ 87    |+ 200r>\r\n|r>\r\n|          |          |998     |000     |000     |000r>\r\n|r>\r\n---------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nFör  år 2002 uppgår kriminalvårdens anslag, inklusiver>\r\nmedel som tillförts pår>\r\ntilläggsbudget,  till knappt 4,3 miljarder kronor. Vidr>\r\ningången av året hader>\r\nen anslagskredit om  ca  57 miljoner kronor utnyttjats.r>\r\nUtgiftsprognosen förr>\r\når 2002 är beräknad till knappt 4,3 miljarderr>\r\nkronor.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen föreslår ett  ramanslag  för  år  2003 pår>\r\nnärmare 4,5 miljarderr>\r\nkronor.  För  att  ge kriminalvården förutsättningarr>\r\natt  både  behålla  der>\r\nplatser som öppnas under  innevarande  år  och  klarar>\r\nförväntade platsbehovr>\r\nunder  kommande  år föreslår regeringen att anslagetr>\r\ntillförs  230  miljonerr>\r\nkronor. Vidare föreslår  regeringen att anslaget ökasr>\r\nmed 20 miljoner kronorr>\r\ni enlighet med tidigare beslut  att  under  periodenr>\r\n2002-2004  avsätta 100r>\r\nmiljoner  kronor  för en särskild narkotikasatsningr>\r\ninom kriminalvården  (ser>\r\nprop.  2001/02:91).   Regeringen   föreslår   ocksår>\r\nför  detta  syfte  attr>\r\nkriminalvården  tillförs  10  miljoner kronor av detr>\r\nunder  utgiftsområde  9r>\r\nuppförda  anslaget  14:8  Alkohol-   ochr>\r\nnarkotikapolitiska   åtgärder.  Ir>\r\nanslagsberäkningen har även hänsyn tagits tillr>\r\nberäknade utgiftsökningar förr>\r\nlöner,  lokaler och övriga förvaltningskostnader samtr>\r\nen delfinansiering  avr>\r\narkivhållningen  hos  Riksarkivet.  Därutöver  harr>\r\nregeringen föreslagit attr>\r\nanslagsnivån justeras ned med drygt 31 miljoner  kronorr>\r\ni syfte att begränsar>\r\nstatlig konsumtion.r>\r\nr>\r\nI motion Ju370 (m) begärs en höjning av anslaget  medr>\r\n115 miljoner kronorr>\r\nför  att  överföra  institutionsvården av ungar>\r\nlagöverträdare  från  Statensr>\r\ninstitutionsstyrelse till kriminalvården. I motionr>\r\nJu353 och Fi232 (båda fp)r>\r\nbegärs en höjning av  anslaget  med  100  miljonerr>\r\nkronor.  Beloppet  skallr>\r\nanvändas   bl.a.  till  en  ökning  av  antaletr>\r\nanstaltsplatser  samt  tillr>\r\npersonalförstärkningar  inom  kriminalvården.  I motionr>\r\nJu346 (kd) begärs enr>\r\nhöjning  av  anslaget med 87 miljoner kronor. De ökader>\r\nmedlen  skall  bl.a.r>\r\nanvändas till  att  korta  tiden i häkte i väntan pår>\r\nanstaltsplacering, tillr>\r\nutbildningsinsatser för anställda  som  arbetar nära der>\r\nintagna och till attr>\r\nöka narkotikabekämpningen inom anstalterna.  I  motionr>\r\nJu349 (kd) begärs merr>\r\nresurser  till kriminalvården bl.a. för att förbättrar>\r\narbetsmiljön  för  der>\r\nanställda och  för  att förbättra möjligheterna tillr>\r\numgänge mellan barn ochr>\r\nföräldrar som är intagna  i anstalt. I motion Ju373 (c)r>\r\nbegärs en höjning avr>\r\nanslaget med 200 miljoner kronor  att  användas tillr>\r\nbl.a. att utöka antaletr>\r\nanstalts- och häktesplatser, öka möjligheten  tillr>\r\nutbildning  för  intagnar>\r\nsamt  för  att  öka behandlingsinsatserna pår>\r\nanstalterna för psykiskt sjuka,r>\r\nsexualförbrytare  och drogmissbrukare. I motion Ju258r>\r\n(c) begärs ytterligarer>\r\nresurser     för     att     stärka     kriminalvårdensr>\r\nprogram-     ochr>\r\nrehabiliteringsverksamhet.r>\r\nr>\r\nAnslagsyrkandena  har  behandlats   ovan   ir>\r\navsnittet  Utgiftsramen  ochr>\r\nanslagen. Som framgår där föreslår utskottet attr>\r\nriksdagen antar regeringensr>\r\nförslag och avslår motionsyrkandena.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nÅtgärder mot droger på anstalter och häktenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nSom  framgått  ovan  har  på  senare  år  andelenr>\r\nnarkotikamissbrukare  inomr>\r\nkriminalvården  ökat.  Ungefär  50  % av de intagna  ir>\r\nanstalt  missbrukader>\r\nnarkotika   vid   intagningen   och   alltför    mångar>\r\nfortsatte    underr>\r\nanstaltsvistelsen. Kriminalvården bekämparr>\r\nnarkotikamissbruket i anstalternar>\r\ngenom   att  differentiera  de  intagna,r>\r\ntillhandahålla  missbruksrelateradr>\r\nprogramverksamhet,   genomföra   kontroller,   dvs.r>\r\nurinprovstagningar  ochr>\r\nvisitationer,  samt  genom  att bedriva särskildar>\r\nprojekt.  Även  i  häktenar>\r\nerbjuds  de  intagna  missbruksrelateradr>\r\nprogramverksamhet  och  genomförsr>\r\nvisitationer. Ett system med kontantlös handel  harr>\r\nockså möjliggjorts inomr>\r\nanstalterna.r>\r\nr>\r\nr>\r\nI propositionen Nationell narkotikahandlingsplanr>\r\n(prop.  2001/02:91,  bet.r>\r\n2001/02:SoU15,  bet. 2001/02:JuU5y, rskr. 2001/02:193)r>\r\nunderströk regeringenr>\r\natt kriminalvården  har  en  viktig funktion att fyllar>\r\ni samhällets insatserr>\r\nmot narkotikamissbruket. Såväl  häktes-  ochr>\r\nanstaltstid som tiden i frivårdr>\r\nmåste  utnyttjas  för  att  motivera  missbrukarer>\r\ntill   behandling.   Vidr>\r\nverkställighet  av  fängelsestraff  och  skyddstillsynr>\r\nbör  det erbjudas enr>\r\nmissbrukarvård  som vid behov fortsätter även efterr>\r\nverkställighetens  slut.r>\r\nRedan  från början  av  verkställigheten  börr>\r\nåtgärderna  inriktas  på  attr>\r\nförbereda  klienten  för  ett  drogfritt  liv i frihet.r>\r\nUtgångspunkten skallr>\r\nenligt regeringen vara att intagna utanr>\r\nnarkotikaproblem  inte  skall behövar>\r\nkomma  i  kontakt med narkotika, att missbrukarer>\r\navskärs från tillförsel  avr>\r\nnarkotika och  att  intagna  förhindras  att  bedrivar>\r\nnarkotikahandel  inomr>\r\nhäktena  och  anstalterna  samt  ute  i  samhället.r>\r\nFör  att  åstadkomma enr>\r\nnarkotikafri  miljö  krävs  enligt  regeringen  enr>\r\nkombination av kraftfullar>\r\nmotivations- och behandlingsinsatser samt väl avvägdar>\r\nkontrollåtgärder.r>\r\nr>\r\nRegeringen aviserade i propositionen 100 miljonerr>\r\nkronor under tre år tillr>\r\nen särskild narkotikasatsning inom kriminalvården.r>\r\nMålet  för satsningen ärr>\r\natt  samtliga  narkotikamissbrukare  som kommer ir>\r\nkontakt med kriminalvårdenr>\r\nidentifieras,  bl.a.  genom  uppsökande verksamhet  pår>\r\nhäkten,  och  utredsr>\r\navseende problem och behov samt  erbjuds  adekvat vård.r>\r\nVidare sätts som målr>\r\natt   missbrukarens   problematik,   behov   ochr>\r\nönskemål    beaktas   vidr>\r\nanstaltsplaceringen, att intagna som inte vill komma ir>\r\nkontakt med narkotikar>\r\nerbjuds   en   narkotikafri   verkställighet,   att  der>\r\nmissbruksrelaterader>\r\nprogrammen  utvecklas  och  utvärderas  samt  att flerr>\r\nnarkotikamissbrukarer>\r\ngenomgår dessa program. I målsättningen ligger  ocksår>\r\natt  kraftigt  minskar>\r\ninförseln  av  narkotika på anstalter och häkten samtr>\r\natt utveckla samverkanr>\r\nbåde  inom  och  mellan   lokalar>\r\nkriminalvårdsmyndigheter  samt  med  andrar>\r\nmyndigheter. Personalen skall också ha kunskaper som ärr>\r\nrelevanta för arbeter>\r\nmed bl.a. motivation av missbrukare.r>\r\nr>\r\nPropositionen behandlades  i  riksdagen  avr>\r\nsocialutskottet (bet. 2001/02:r>\r\nSoU15), som tillstyrkte förslaget. I yttrande  tillr>\r\nsocialutskottet noterader>\r\njustitieutskottet  med  tillfredsställelse  att  sår>\r\nstor  vikt  lagts  vidr>\r\nkriminalvårdens  insatser  för att bekämpar>\r\nnarkotikamissbruket,  främst  vidr>\r\ndess behandlingsinsatser (2001/02:JuU5y s. 11).r>\r\nr>\r\nGenom  beslut  den  25  april   2002r>\r\n(Ju2002/3054/KRIM)  gav  regeringenr>\r\nKriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att genomföra  enr>\r\nsärskild satsning på attr>\r\nbekämpa  narkotikamissbruket  bland  kriminalvårdensr>\r\nklienter.  I  uppdragetr>\r\ningick  också  bl.a.  att  öka  kunskapen och  utvecklar>\r\nmetoderna  för  attr>\r\nförhindra att narkotika förs in på  häkten  ochr>\r\nanstalter.  Uppdraget i denr>\r\ndelen skall redovisas senast den 1 oktober 2003.r>\r\nr>\r\nKriminalvårdsstyrelsen  antog  i sin tur den 18 junir>\r\n2002 en handlingsplanr>\r\nför  en särskild satsning på narkotikabekämpning  m.m.r>\r\ninom  kriminalvårdenr>\r\n(Dnr 2002-005943).  Handlingsplanen  anger  tydligar>\r\nriktlinjer och ramar förr>\r\nden  verksamhet som skall bedrivas vid de lokalar>\r\nkriminalvårdsmyndigheternar>\r\nsom deltar  i  den särskilda narkotikasatsningen. Blandr>\r\nannat skall ca 1 200r>\r\nanstaltsplatser   omvandlas   tillr>\r\nbehandlingsplatser,  motivationsplatserr>\r\nrespektive platser för svårmotiverade.  Vidare inrättasr>\r\nsärskilda uppsökander>\r\nnarkomanvårdsteam. Dessa team - omfattande  totalt 23r>\r\ntjänster - skall verkar>\r\npå  häktena  med  att  bl.a.  identifiera  ochr>\r\nkartlägga  missbrukare,  sökar>\r\nmotivera dem till placering på olika motivations-r>\r\neller  behandlingsplatserr>\r\nsamt utreda behov av vård och behandlingsinsatser.r>\r\nNarkomanvårdsteamen skallr>\r\nockså    initiera    informationsinsatser    förr>\r\nhäktespersonal   avseender>\r\nmissbruksfrågor. För att minska införseln ochr>\r\nförekomsten  av  narkotika pår>\r\nanstalter    och   häkten   skall   sexr>\r\nnarkotikahundar   anskaffas   tillr>\r\nkriminalvården.r>\r\nr>\r\nI motion Ju258  (c)  begärs ökade kontrollåtgärderr>\r\nmot droger på anstalterr>\r\noch  häkten,  såsom  ett ökat  antalr>\r\nurinprovstagningar  och  visitationer,r>\r\nanvändande av narkotikahundar  och  en ökadr>\r\ndifferentiering av de intagna. Ir>\r\nmotion  Ju349 (kd) begärs också ökader>\r\nkontrollåtgärder,  bl.a.  genom  flerr>\r\ndrogtester  av  de  intagna,  övervakade  besök  förr>\r\nkorttidsdömda och ökadr>\r\ndifferentiering   av   de  intagna.  I  motion  Ju353r>\r\n(fp)  begärs   skärptr>\r\nnarkotikakontroll på anstalterna, bl.a. genomr>\r\nanvändande av narkotikahundar.r>\r\nI motion So442 (fp) begärs  att  såväl  besökande  somr>\r\npersonal skall kunnar>\r\nkroppsvisiteras vid inpassering på en anstalt. I motionr>\r\nJu315  (s) begärs enr>\r\nåtgärds- och tidsplan för att göra anstalternar>\r\ndrogfria. I motion  Ju377 (m)r>\r\nbegärs  att  intagna  som  önskar  komma  ifrån sittr>\r\nmissbruk skall erbjudasr>\r\nplacering  på  drogfria  anstalter medan andra  intagnar>\r\nskall  placeras  pår>\r\nanstalter utan rätt till permission och med besök bakomr>\r\ns.k. glasruta.r>\r\nr>\r\nI   det   ovan   nämnda   yttrandet    tillr>\r\nsocialutskottet   behandlader>\r\njustitieutskottet liknande yrkanden som de nu aktuellar>\r\n(bet. 2001/02:Ju5y s.r>\r\n13 f). Utskottet framhöll därvid att bestämmelserna  omr>\r\nde kontrollåtgärderr>\r\nsom  kan  vidtas inom såväl häkten och anstalter somr>\r\ninom frivården  i  alltr>\r\nväsentligt  är  ändamålsenligt  utformade.  Även om manr>\r\nkunde konstatera attr>\r\nregelverket ger goda möjligheter att genom kontrollr>\r\nförhindra att narkotikar>\r\nförs in i anstalterna, förekommer sådan införsel i enr>\r\npå  vissa håll ganskar>\r\nutbredd    omfattning.    Utskottet    välkomnader>\r\ndärför    det   uppdragr>\r\nKriminalvårdsstyrelsen skulle få att ytterligare ökar>\r\nkunskapen och  utvecklar>\r\nmetoder  för  att  förhindra  att narkotika förs in pår>\r\nhäkten och anstalter.r>\r\nUtskottet  ansåg  att  någon  ökad   slutenhet  avr>\r\nanstalterna  inte  border>\r\ntillgripas, även om det skulle kunna förhindra  en delr>\r\nav narkotikainflödet,r>\r\neftersom  öppenheten är avgörande för att minska der>\r\nskadliga  följderna  avr>\r\nfrihetsberövandet  och  för  att främja den intagnesr>\r\nanpassning i samhället.r>\r\nMot den bakgrunden ansåg utskottet  att  det  inter>\r\nfanns skäl att föreslå enr>\r\nrutinmässig kontroll av alla inpasserande.r>\r\nr>\r\nBeträffande frågan om besök under sådana förhållandenr>\r\natt den intagne ochr>\r\nden besökande inte kan överlämna föremål till varandrar>\r\n(den  s.k. glasrutan)r>\r\nhänvisade utskottet till regeringens överväganden ir>\r\ndenna fråga och till detr>\r\naviserade uppdraget till Kriminalvårdsstyrelsen attr>\r\nutreda vad det finns förr>\r\nhjälpmedel  som  kan  användas  i  arbetet  för  attr>\r\nförhindra införsel  avr>\r\nnarkotika, i vilken mån de olika hjälpmedlen kan bidrar>\r\ntill  att personalenr>\r\nkan  användas  till andra uppgifter än kontroll ochr>\r\növervakning samt  vilkenr>\r\nkostnad användningen  av  hjälpmedlen kan leda till.r>\r\nMed hänvisning till detr>\r\naviserade uppdraget ansåg utskottet  attr>\r\nmotionsyrkandena  i  denna del varr>\r\ntillgodosedda.    Som   nämnts   ovan   skallr>\r\nregeringens   uppdrag   tillr>\r\nKriminalvårdsstyrelsen i denna del redovisas senast denr>\r\n1 oktober 2003.r>\r\nr>\r\nUtskottet har inte  ändrat  sin  uppfattning  ir>\r\ndessa frågor. Beträffander>\r\nanvändande av narkotikahundar för att eftersökar>\r\nnarkotika  på  anstalter ochr>\r\nhäkten kan konstateras att Kriminalvårdsstyrelsenr>\r\nbeslutat om anskaffning avr>\r\nsex sådana hundar. En ökad möjlighet tillr>\r\ndifferentiering av de  intagna harr>\r\nskapats   genom   beslutet  om  inrättande  av  ettr>\r\nstort  antal  särskildar>\r\nmotivations- och behandlingsplatser samt platser förr>\r\nsvårmotiverade.r>\r\nr>\r\nVad  särskilt  gäller   begäran   i   motion  So442r>\r\nom  möjliggörande  avr>\r\nvisitationer av kriminalvårdens personal,  i syfte attr>\r\nförhindra införsel avr>\r\nnarkotika  på  anstalter  och  häkten,  vill  utskottetr>\r\nhärutöver  tilläggar>\r\nföljande. I propositionen Nationellr>\r\nnarkotikahandlingsplan  angav regeringenr>\r\natt kriminalvårdsstyrelsen upplyst att frågan omr>\r\nvisitation av  personal varr>\r\nföremål  för  arbetsrättsliga förhandlingar medr>\r\npersonalens fackförbund  ochr>\r\natt det därför  enligt  regeringen  inte fannsr>\r\nanledning att föregripa dennar>\r\nprocess  (prop.  2001/02:91  s.  59). Justitieutskottetr>\r\ndelade  regeringensr>\r\nbedömning i denna fråga och föreslog  i  sitt  yttrander>\r\ntill socialutskottetr>\r\natt  motionsyrkandena i denna del skulle avstyrkasr>\r\n(bet.  2001/02:JuU5y  s.r>\r\n13).  Kriminalvårdsstyrelsen   har   nu   uppgett   attr>\r\nde  arbetsrättsligar>\r\nförhandlingarna endast rör möjligheten tillr>\r\nkroppsvisitation  av  personalenr>\r\ngenom  användande  av  metalldetektor. Sådan kontrollr>\r\nskulle syfta till  attr>\r\nförhindra införsel av mobiltelefoner  och  vapen.r>\r\nNarkotika kan däremot inter>\r\nupptäckas med hjälp av metalldetektorer. Dettar>\r\nförhållande  ger  emellertidr>\r\ninte  utskottet anledning att nu ändra sin inställningr>\r\ntill motionsyrkandet.r>\r\nDet är  naturligtvis  angeläget  att  förhindra allr>\r\ninförsel av narkotika pår>\r\nanstalt. Något stöd för antagandet att  narkotika  ir>\r\nnågon större omfattningr>\r\nförs  in  på  anstalter  och häkten av anställda finnsr>\r\nemellertid  inte.  Avr>\r\ngällande rätt följer att den  som är skäligen misstänktr>\r\nför narkotikabrott -r>\r\nefter  beslut  av tingsrätt, åklagare  ellerr>\r\nförundersökningsledare  -  kanr>\r\nkroppsvisiteras    för   eftersökande   av   narkotikar>\r\n(28   kap.   11   §r>\r\nrättegångsbalken).   Vid    en   avvägning   mellanr>\r\nintresset   att   utanr>\r\nbrottsmisstanke  kunna  söka  efter  narkotika  hos  der>\r\nanställda  och  denr>\r\nintegritetskränkning som generella  ellerr>\r\nstickprovsvisa kroppsvisitationerr>\r\nskulle   innebära   för   personalen   väger   enligtr>\r\nutskottets   meningr>\r\nintegritetsintresset över.r>\r\nr>\r\nUtskottet föreslår således att riksdagen avslårr>\r\nmotionerna  Ju258,  Ju315,r>\r\nJu349, Ju 353, Ju377 och So442 i nu behandlader>\r\ndelar.r>\r\nr>\r\nI motion Ju264 (v) anförs attr>\r\nnarkotikabehandlingsåtgärder bör prioriterasr>\r\npå  anstalterna  framför  ökade  kontrollåtgärder  ochr>\r\natt förhållandena förr>\r\nmissbrukare  intagna  i  häkte  måste  förbättras.  Ir>\r\nmotion   Ju349   (kd)r>\r\nförespråkas  att  motivationsavdelningar och särskildar>\r\ntrestegsanstalter förr>\r\nintagna med missbruksproblem inrättas.r>\r\nr>\r\nUtskottet delar motionärernas  uppfattning att storar>\r\ninsatser måste vidtasr>\r\nför behandling av missbrukare inom  kriminalvården.  Enr>\r\nbetydande  andel avr>\r\nalla  tunga  narkomaner  i  Sverige  passerar  årligenr>\r\ngenom kriminalvården.r>\r\nInsatserna  för  missbruksbehandling  under framförr>\r\nallt  anstaltstiden  ärr>\r\ndärför av särskilt stor betydelse. Tiden  i  anstalt,r>\r\nmen även i häkte, börr>\r\nsåledes användas för att motivera de intagna tillr>\r\nbehandling,  planera sådanr>\r\nbehandling  och  genomföra den. I många fall kanr>\r\nbehandlingsinsatserna  inter>\r\nfullbordas under själva  anstaltstiden.  Då  är detr>\r\nsärskilt viktigt med ettr>\r\ngott   samarbete   mellan   kriminalvården   ochr>\r\nexterna   aktörer,   bl.a.r>\r\nsocialtjänsten i kommunerna.r>\r\nr>\r\nSom nämnts ovan har Kriminalvårdsstyrelsen,  inomr>\r\nramen  för  den antagnar>\r\nhandlingsplanen mot narkotika inom kriminalvården,r>\r\nbeslutat att inrätta  ettr>\r\nstort   antal   behandlings-   och   motivationsplatserr>\r\nsamt  platser  förr>\r\nsvårmotiverade.  Den  övergripande  målsättningen förr>\r\ndessa platser  är  attr>\r\nmotivera alla missbrukare till drogfrihet  samtr>\r\nerbjuda  adekvat behandlingr>\r\ninom  kriminalvården och/eller genom samarbete medr>\r\nexterna samarbetspartner.r>\r\nPå motivationsavdelningar skall de intagna bl.a.r>\r\nerbjudas motivationssamtal,r>\r\nindividuellt   eller   i   grupp,   vid   behovr>\r\nerbjudas  avgiftning  ellerr>\r\ntablettnedtrappning och en lämplig kombination  avr>\r\nprogramverksamhet, såsomr>\r\narbete, studier och allmänna program inriktade motr>\r\nimpulsstyrning och brott.r>\r\nOm en intagen på motivationsavdelning är motiverad attr>\r\nflytta  över till enr>\r\nbehandlingsavdelning skall denne enkelt kunna överförasr>\r\neller ställas  i  kör>\r\ntill  en  sådan  enhet. På behandlingsavdelningarnar>\r\nskall de intagna genomgår>\r\nsärskilda brotts-  och  missbruksrelaterade  programr>\r\nsom  är  vetenskapligtr>\r\nutprövade.  På  sådana avdelningar skall ocksår>\r\nsjälvförvaltning tillämpas  ir>\r\nstor utsträckning. För att placeras på enr>\r\nbehandlingsavdelning krävs att denr>\r\nintagne särskilt  söker dit och ingår ettr>\r\nbehandlingskontrakt för ändamålet.r>\r\nIntagna på behandlingsavdelning  som  återfaller ir>\r\nmissbruk skall föras frånr>\r\nbehandlingsavdelning till motivationsavdelning  förr>\r\navgiftning och eventuellr>\r\nrevidering av behandlingsplanen.r>\r\nBehandlingsavdelningarna  skall ha ett närar>\r\noch  regelbundet  samarbete  med  vårdgivare  utanförr>\r\nkriminalvården,  t.ex.r>\r\nbehandlingshem, öppenvård och familjevård. Pår>\r\navdelningar för svårmotiverader>\r\nskall de intagna få motivationssamtal i syfte attr>\r\nstimulera de intagna tillr>\r\natt söka förflyttning till andra enheter. Intagna somr>\r\nvisar förändringsviljar>\r\nskall enkelt kunna överföras till motivations- ellerr>\r\nbehandlingsavdelning.r>\r\nr>\r\nEnligt   utskottets   mening   innebär   denr>\r\ninledda   satsningen    motr>\r\nnarkotikamissbruk  på  anstalterna  att  betydander>\r\ninsatser  nu  görs  inomr>\r\nkriminalvården   för   att   komma  till  rätta  medr>\r\nett  av  våra  störstar>\r\nsamhällsproblem.   Inrättandet   av    de    särskildar>\r\nmotivations-   ochr>\r\nbehandlingsplatserna   för  narkomaner  innebär  attr>\r\nde  intagna   i   storr>\r\nutsträckning differentieras  och  motiveras  i enlighetr>\r\nmed vad motionärernar>\r\nefterfrågar.r>\r\nr>\r\nInrättandet  av  uppsökande  narkomanvårdsteam   pår>\r\nhäktena   är  mycketr>\r\nbetydelsefullt för att tidigt kunna möta intagna medr>\r\nett missbruk,  motiverar>\r\ndem och planera för eventuella behandlingsinsatserr>\r\nunder den fortsatta tidenr>\r\ni  häkte  och  anstalt.  Härigenom sätts fokus även pår>\r\nbehovet av hjälp tillr>\r\nmissbrukare under den tid  som  de  vistas  i  häkte.r>\r\nSom nämnts ovan skallr>\r\nnarkomanvårdsteamen även initiera informationsinsatserr>\r\nför  häktespersonalenr>\r\navseende missbruksfrågor.r>\r\nr>\r\nMot bakgrund av vad som har anförts anser utskottetr>\r\natt något  uttalande ir>\r\ndessa  frågor  från  riksdagens  sida  inte  ärr>\r\npåkallat. Utskottet föreslårr>\r\nsåledes att riksdagen avslår motionerna Ju264  ochr>\r\nJu349  i  nu  behandlader>\r\ndelar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nAnstalts- och häkteskapacitetenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI motion Ju353 (fp) begärs att antalet anstaltsplatserr>\r\nvkas. I motion  Ju349r>\r\n(kd)  begärs  att  fler anstalts- och häktesplatserr>\r\ninrättas. I motion Ju357r>\r\n(kd) begärs att antalet häktesplatser utökas.r>\r\nr>\r\nr>\r\nSom  utskottet  konstaterat   under   rubrikenr>\r\nResultatuppföljning   harr>\r\nbeläggningssituationen  på anstalter och häktenr>\r\nytterligare förvärrats underr>\r\ninnevarande   år.   Beräknat   utifrånr>\r\nKriminalvårdsstyrelsens   månatligar>\r\nverksamhetsstatistik var under det första halvåret 2002r>\r\ni genomsnitt 94 % avr>\r\nalla  tillgängliga anstaltsplatser  belagda.  Det  kanr>\r\nvidare  noteras  attr>\r\nbeläggningstrycket  under  denna  period  varr>\r\nbetydligt  högre på de slutnar>\r\nanstalterna (97 %) än på de öppna (86 %). Ävenr>\r\nbeläggningen  på  häktena harr>\r\nfortsatt  att  öka  under  det  första  halvåret  2002r>\r\noch  uppgick  till ir>\r\ngenomsnitt  97  %.  Enligt  samma  verksamhetsstatistikr>\r\noch enligt uppgifterr>\r\nlämnade av Kriminalvårdsstyrelsen har  beläggningenr>\r\nökat  ytterligare underr>\r\nhösten 2002 och uppgår, både vad gäller häkten ochr>\r\nslutna anstalter,  tidvisr>\r\ntill  mer  än  100  %,  vilket bl.a. resulterat ir>\r\ndubbelbeläggning i celler.r>\r\nAntalet s.k. verkställighetsfall  -  intagna i häkter>\r\nmed verkställbar dom pår>\r\nfängelse - är fortsatt stort.r>\r\nr>\r\nKriminalvårdsstyrelsen har i en analys  av  orsakernar>\r\ntill  den  uppkomnar>\r\nsituationen  med  ett  stort antal verkställighetsfallr>\r\npå häktena, gjord  pår>\r\nbegäran   av   regeringen,   bedömt    att    orsakenr>\r\ntill   att   antaletr>\r\nverkställighetsfall  har ökat är det högar>\r\nplatsutnyttjandet  på  anstalternar>\r\noch den därmed följande svårigheten att placera utr>\r\nfängelsedömda på anstalt.r>\r\nDen höga beläggningen  på  anstalterna kan i sin turr>\r\ntill stor del förklarasr>\r\nav ett ökat platsbehov till följd av att strafftidernar>\r\nhar ökat på senare årr>\r\noch att reglerna om villkorlig  frigivning efter halvar>\r\nstrafftiden togs bortr>\r\når 1999. Dessutom ökar platsbehovet  vid  en  ökadr>\r\ndifferentiering av olikar>\r\nkategorier intagna.r>\r\nr>\r\nEnligt   uppgifter   från   Kriminalvårdsstyrelsenr>\r\nhar  drygt   120   nyar>\r\nanstaltsplatser  tagits  i  bruk  under   år   2002,r>\r\nvarav  25  platser  pår>\r\nStorbodaanstalten och 23 platser på anstalten ir>\r\nKristianstad.  Under  sammar>\r\nperiod  har ca 20 nya häktesplatser tagits i bruk. Vidr>\r\nutskottets ovannämndar>\r\nutfrågning   erhölls  vidare  uppgiften  att  detr>\r\nunder  år  2003  planerasr>\r\ninrättande av ytterligare ca 350 anstaltsplatser ochr>\r\ndrygt 60 häktesplatser.r>\r\nDet kan i detta  sammanhang även nämnas attr>\r\nKriminalvårdsstyrelsen inlett enr>\r\nplanering  av en ny  kriminalvårdsanläggning  ir>\r\nVästerås  med  närmare  250r>\r\nplatser. En  dialog  pågår  i  denna  fråga mellanr>\r\nJustitiedepartementet ochr>\r\nKriminalvårdsstyrelsen, varvid alternativa  lösningarr>\r\ni form av ytterligarer>\r\nutbyggnad och förtätning av befintliga anstalter ocksår>\r\nundersöks.r>\r\nr>\r\nUtskottet ser med stor oro på den utveckling avr>\r\nbeläggningen  på anstalterr>\r\noch  häkten  som skett under senare år. Trots att ettr>\r\ninte obetydligt  antalr>\r\nnya anstalts- och häktesplatser tagits i bruk harr>\r\nbeläggningsgraden fortsattr>\r\natt öka. Såvitt  kan  bedömas  torde den ökader>\r\nbeläggningen inte vara endastr>\r\ntillfällig. En alltför hög beläggning  på  anstalternar>\r\nmedför inte bara renr>\r\nträngsel  utan  också  stora problem för kriminalvårdenr>\r\natt  uppnå  önskvärdr>\r\ndifferentiering  vid  placering  av  de  intagna  ochr>\r\natt  erbjuda  adekvatr>\r\nverksamhet   under   anstalts-tiden.    Sådanar>\r\nmöjligheter    till   ökadr>\r\ndifferentiering är särskilt viktigt för att kunna når>\r\nambitionerna att stävjar>\r\nnarkotikamissbruket  på  anstalterna  och erbjudar>\r\nlämpliga insatser till  der>\r\nintagna  som  är  missbrukare.  Omr>\r\nbeläggningssituationen  inte  förbättrasr>\r\nväsentligt   äventyras   den   angelägna   satsningenr>\r\npå    att   bekämpar>\r\nnarkotikamissbruket    inom   kriminalvården.   Ir>\r\nvarje   fall   försämrasr>\r\nförutsättningarna att uppnå önskvärt resultatr>\r\nbetydligt.r>\r\nr>\r\nVad särskilt gäller det stora antalet s.k.r>\r\nverkställighetsfall i häkte harr>\r\nutskottet vid flera tillfällen  tidigare,  senast ir>\r\nbudgetbetänkandet för årr>\r\n2002 (bet. 2001/02:JuU1 s. 91 f), framfört oro  överr>\r\ndetta  förhållande ochr>\r\npekat  på angelägenheten i att fängelsedömda snarastr>\r\nkommer ut  på  anstalt.r>\r\nUtskottet   tvingas  nu  återigen  konstatera  attr>\r\nsituationen  vad  gällerr>\r\nverkställighetsfallen inte förbättrats utan tvärtomr>\r\nförvärrats. Utvecklingenr>\r\ni detta avseende  kan antas vara en följd av den mycketr>\r\nhöga beläggningen pår>\r\nfrämst de slutna anstalterna.r>\r\nr>\r\nUtskottet instämmer,  som  framgått  ovan, ir>\r\nregeringens bedömning att denr>\r\nakuta beläggningssituationen kan hanteras,  och  nyar>\r\nplatser öppnas genom der>\r\nextra medel som kriminalvården tillförts i dennar>\r\nbudget.  När det gäller denr>\r\nmer  långsiktiga  hanteringen av beläggningssituationenr>\r\när det  viktigt  attr>\r\nkriminalvården  ges   möjlighet   att  hanterar>\r\nvolymförändringar  utan  attr>\r\nverksamheten i övrigt blir lidande.  Här  måste  olikar>\r\nalternativ för en merr>\r\nlångsiktig   hantering   av  platssituationenr>\r\növervägas.   Utskottet   villr>\r\nunderstryka att frågan brådskar  och  utgår  från attr>\r\nregeringen noga följerr>\r\nden. Någon anledning till ett uttalande från riksdagenr>\r\nfinns för närvarander>\r\ninte.r>\r\nr>\r\nMed det anförda föreslår utskottet att riksdagenr>\r\navslår  motionerna Ju349,r>\r\nJu353 och Ju357.r>\r\nr>\r\nI  motion  Ju327  (s)  begärs  att  det skall skapasr>\r\nfler häktesplatser  ir>\r\nEskilstuna.   I   motion   Ju286   (kd)   begärs    attr>\r\nen   planerad   nyr>\r\nkriminalvårdsanläggning lokaliseras till Västmanlandsr>\r\nlän.  I  motion Ju343r>\r\n(s)  begärs  att en eventuell nyr>\r\nkriminalvårdsanläggning i Mälardalsregionenr>\r\nlokaliseras till  västra  Södermanland.  I motion Ju344r>\r\n(s) begärs att en nyr>\r\nkriminalvårdsanläggning förläggs till Norrköpingsr>\r\nkommun. Slutligen begärs ir>\r\nmotion N308 (c) att en ny kriminalvårdsanläggning byggsr>\r\ni Arboga.r>\r\nr>\r\nDe  nu  behandlade  motionerna  rör  dels  fråganr>\r\nhur  stor  en  enskildr>\r\nhäktesanläggning  bör vara, dels var en eventuell nyr>\r\nkriminalvårdsanläggningr>\r\nbör lokaliseras. Sådana  frågor  utgör angelägenheterr>\r\nför kriminalvården attr>\r\navgöra utifrån de krav som ställs på verksamheten. Detr>\r\nankommer således inter>\r\npå riksdagen att uttala sig i hithörande  frågor.  Medr>\r\nhänvisning  till detr>\r\nanförda avstyrker utskottet motionerna Ju286, Ju327,r>\r\nJu343, Ju344 och N308 ir>\r\nnu behandlade delar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nKompetensutveckling m.m.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI   motion  Ju258  (c)  begärs  att  samtliga  vårdarer>\r\ninom  kriminalvårdenr>\r\nkontinuerligt  skall  få  vidareutbildning.  I  motionr>\r\nJu349 (kd) begärs attr>\r\nutbildningen för personalen inom kriminalvårdenr>\r\nförbättras och förlängs, attr>\r\nfler  unga  rekryteras  till  kriminalvården  samt  attr>\r\npersonalen  erbjudsr>\r\nutvecklingsmöjligheter i yrket.r>\r\nr>\r\nr>\r\nUnder år 2002 har kriminalvården börjat tillämpa enr>\r\nny  utbildningsmodellr>\r\nför  såväl  grundutbildning  som  fortbildning  (KRUT),r>\r\nmed målet  att  höjar>\r\nkompetensen,  främst  bland vårdarna. Den som anställsr>\r\ninom  kriminalvårdenr>\r\ngenomgår under de första  18  månaderna närmare 20r>\r\nveckors utbildning varvatr>\r\nmed  handledning och praktiskt arbete.  I  utbildningenr>\r\ningår  ämnen  såsomr>\r\nkriminalvårdslagstiftning,     kunskap    omr>\r\nkriminalvårdens    klienter,r>\r\nkommunikation    och    påverkan,    säkerhet     ochr>\r\nkonflikthantering,r>\r\nverkställighetsplanering,    frigivningsförberedelserr>\r\nsamt   individuelltr>\r\nfördjupningsarbete.   För   nyanställda   som   saknarr>\r\nför  yrket  relevantr>\r\nhögskoleutbildning  kommer  därutöver  en tio poängsr>\r\nhögskoleutbildning  pår>\r\ndistans att ingå.r>\r\nr>\r\nFortbildning av kriminalvårdens baspersonal  skerr>\r\ndels i form av centraltr>\r\ntillhandahållna tvåveckorskurser vart femte år, dels ir>\r\nform  av  lokalt ochr>\r\nregionalt  tillhandahållen  utbildning.  De  centralar>\r\nfortbildningskursernar>\r\nfokuseras  på  psykiatri-  och  missbruksfrågor. Ävenr>\r\nfrågor  om  pedagogik,r>\r\nsäkerhet och programverksamhet berörs.r>\r\nVidareutveckling  av personalen skerr>\r\nockså   genom   kontinuerlig   och   löpander>\r\nkompetensutveckling  ute   pår>\r\nkriminalvårdsmyndigheterna och på anstalterna, både  ir>\r\nform av utveckling avr>\r\nteam och av individer. Syftet med detta arbete är bl.a.r>\r\natt alla medarbetarer>\r\nskall  bli  mer  delaktiga  i  verksamheten och därmedr>\r\nhöja  yrkets  status.r>\r\nDessutom  finns vidare- och fördjupningsutbildningr>\r\ninriktad  på  speciellar>\r\nuppdrag eller arbetsuppgifter.r>\r\nr>\r\nEnligt vad  som  också  inhämtats frånr>\r\nKriminalvårdsstyrelsen genomgick der>\r\nsom   anställdes   inom   kriminalvården    underr>\r\neren    1996-2001    enr>\r\nintroduktionsutbildning    om    totalt   16   veckor,r>\r\nfördelat   på   tvår>\r\nåttaveckorskurser under det första utbildningsåret.r>\r\nUtbildningen innehöll dår>\r\nämnen  som  kriminalvårdsmetodik,  mänskligt   beteender>\r\npå   individ-  ochr>\r\ngruppnivå,  kunskaper  om  missbruk, kriminalitet,r>\r\ndroger, drogmissbruk  ochr>\r\nmissbruksbehandling, information  om  kriminalvårdensr>\r\nsamarbetspartner  ochr>\r\nsamverkansformer samt information om aggressions- ochr>\r\nkristeorier. Även förer>\r\når 1996 genomgick de nyanställda en relativt omfattander>\r\ngrundutbildning.r>\r\nr>\r\nMedelåldern    bland    vårdare    inomr>\r\nkriminalvården   uppgår   enligtr>\r\nkriminalvårdens officiella statistik för  år  2001r>\r\ntill  41  år.  33  %  avr>\r\nvårdarna  är  under  35  år  medan  17  %  är  55  årr>\r\neller  äldre.  Enligtr>\r\nKriminalvårdsstyrelsen  är  de  som  nyrekryteras  ir>\r\nregel  relativt  unga.r>\r\nProblemet  vid  nyrekrytering  är  snarare  att  der>\r\nsökande  har  för  liter>\r\narbetslivserfarenhet än att de skulle ha för högr>\r\nålder.r>\r\nr>\r\nUtskottet  delar  motionärernas  uppfattning  attr>\r\ndet  är  angeläget  attr>\r\nkriminalvårdens personal erhåller tillräcklig ochr>\r\nadekvat utbildning, i formr>\r\nav  såväl  grundutbildning  som  fortbildning. Somr>\r\nregeringen konstaterat ärr>\r\nkompetensutveckling av personalen  särskilt  viktigr>\r\nför  vårdarpersonal somr>\r\nrekryterats i en tid då andra kompetensprofilerr>\r\nefterfrågades.  Det är ocksår>\r\nviktigt att unga kan rekryteras till kriminalvården.r>\r\nSom redogjorts för ovanr>\r\nbedriver  kriminalvården  ett  omfattande  arbete  heltr>\r\ni linje med vad  somr>\r\nefterfrågas av motionärerna.r>\r\nr>\r\nSammanfattningsvis  kan  utskottet inte se att detr>\r\nför  närvarande  skuller>\r\nfinnas  anledning  till något  uttalande  frånr>\r\nriksdagens  sida.  Utskottetr>\r\navstyrker motionerna Ju258 och Ju349 i nu behandlader>\r\ndelar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nErsättning till lekmannaövervakarer>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI motion Ju349 (kd)  begärs  att  regeringen  ser  överr>\r\narvodesnivåerna förr>\r\nlekmannaövervakare och vidtar åtgärder så att dessar>\r\nhöjs.r>\r\nr>\r\nr>\r\nI   5   kap.   17  §  förordningen  (1998:642)  omr>\r\nverkställighet   avr>\r\nfrivårdspåföljder anges att övervakare som inte fullgörr>\r\nuppdraget i tjänstenr>\r\nhar rätt till ersättning enligt de normer somr>\r\nfastställs av regeringen ellerr>\r\nden myndighet som regeringen  bestämmer.  Ersättningr>\r\ntill lekmannaövervakarer>\r\nuppgår enligt beslut av Kriminalvårdsstyrelsen  ir>\r\njanuari  2001 till 400 krr>\r\nper månad, varav 150 kr avser arvode och 250 krr>\r\nutgiftstäckning.r>\r\nr>\r\nUtskottet  har behandlat liknande yrkanden tidigare,r>\r\nsenast  i  föregåender>\r\nårs budgetbetänkande (bet. 2001/02:JuU1 s. 96 f).r>\r\nUtskottet uttryckte därvidr>\r\nbl.a. sin uppskattning  för  de  insatser  somr>\r\nlekmannaövervakarna  gör förr>\r\nkriminalvården  och  framhöll  värdet  av  derasr>\r\narbete.  Utskottet  delader>\r\nmotionärernas  uppfattning  om  vikten  av  att  der>\r\npersoner som tar på sigr>\r\nuppdrag som lekmannaövervakare ges både en rimligr>\r\nersättning och stöd i sinar>\r\nuppdrag.  Med hänvisning bl.a. till den avr>\r\nKriminalvårdsstyrelsen  beslutader>\r\nhöjningen  av  ersättningen  till  lekmannaövervakarnar>\r\navstyrkte  utskottetr>\r\nmotionerna.  Som  framgår  i  det  föregående bröts denr>\r\nnegativa trenden vadr>\r\ngäller antalet lekmannaövervakare under  år 2001.r>\r\nAntalet lekmannaövervakarer>\r\nhade år 2001 ökat med 4 % i jämförelse med föregåender>\r\når.r>\r\nr>\r\nUtskottet, som inte kan finna att det nu framkommitr>\r\nskäl som ger anledningr>\r\natt frångå tidigare bedömning, avstyrker motion Ju349 ir>\r\ndenna del.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBrottsförebyggande rådet m.m.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottets förslag i korthetr>\r\nr>\r\nr>\r\nI  detta  avsnitt  redogörs  för  Brottsförebyggander>\r\nrådets  (BRÅ)r>\r\nresultat under verksamhetsåret 2001.  Utskottet  delarr>\r\nregeringensr>\r\nbedömning att BRÅ:s verksamhet håller god kvalitet ochr>\r\nutvecklas pår>\r\nett positivt sätt samt att myndigheten lyckats särskiltr>\r\nbra  i sittr>\r\narbete  med att stimulera det lokala brottsförebyggander>\r\narbetet.  Ir>\r\navsnittet  tar utskottet vidare ställning till vilkar>\r\nprioriteringarr>\r\nsom bör ligga  till  grund  för  BRÅ:s  verksamhetr>\r\nunder  år 2003.r>\r\nUtskottet behandlar också ett antal motionsyrkandenr>\r\nrörande  lokaltr>\r\nbrottsförebyggande  arbete,  boendesegregation  m.m.,r>\r\nforskning omr>\r\nekonomisk   brottslighet   samt  lokal  brottsstatistik.r>\r\nUtskottetr>\r\nhänvisar i dessa delar bl.a.  till  fortlöpande arbeter>\r\ninom BRÅ ochr>\r\npågående beredningsarbete. Mot den bakgrunden  avstyrkerr>\r\nutskottetr>\r\nsamtliga motionsyrkanden. Jämför reservationernar>\r\n37-42.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nInledningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBrottsförebyggande  rådet (BRÅ) är ett stabsorgan underr>\r\nregeringen  och  ettr>\r\nexpertorgan  inom rättsväsendet.  Rådets  övergripander>\r\nmål  är  att  främjar>\r\nbrottsförebyggande    insatser    genom   utvärdering,r>\r\nkunskapsutveckling,r>\r\ninformationsspridning  och utbildningsinsatser  inomr>\r\ndet  kriminalpolitiskar>\r\nområdet. Härigenom skall  rådet bidra till att minskar>\r\nbrottsligheten och ökar>\r\nmänniskors trygghet. Viktiga  inslag  i verksamheten ärr>\r\natt ta fram underlagr>\r\ntill   regeringen   och   rättsväsendets  myndigheterr>\r\nför   åtgärder   ochr>\r\nprioriteringar  i det kriminalpolitiska  arbetet,r>\r\nutvärdering  av  vidtagnar>\r\nåtgärder samt stöd till lokalt brottsförebyggander>\r\narbete. BRÅ fördelar ocksår>\r\nde medel som finns på anslaget Bidrag tillr>\r\nbrottsförebyggande arbete.r>\r\nr>\r\nr>\r\nTvå  rådgivande   organ   är   knutna   till  BRÅ:r>\r\nen  referensgrupp  förr>\r\nrättsväsendet,   som  skall  ge  förslag  tillr>\r\nprioriteringar   av   rådetsr>\r\nforsknings- och utvecklingsarbete och skapa ökader>\r\nkontakter mellan praktisktr>\r\noch vetenskapligt verksamma inom rättsväsendet och enr>\r\nvetenskaplig nämnd medr>\r\nrepresentanter  från   olika   ämnesområden  som  harr>\r\nbetydelse  för  BRÅ:sr>\r\nverksamhet.  BRÅ:s arbetsuppgifter  finns  närmarer>\r\nreglerade  i  förordningr>\r\n(1997:1056) med instruktion för Brottsförebyggander>\r\nrådet.r>\r\nr>\r\nI budgetpropositionen  aviserar  regeringen enr>\r\nutvärdering av BRÅ och dessr>\r\nverksamhet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nResultatuppföljningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI budgetpropositionen redovisar regeringen BRÅ:sr>\r\nresultat för år 2001 med enr>\r\nuppdelning på verksamhetsmålen stöd  till  lokaltr>\r\nbrottsförebyggande arbete,r>\r\nreformutvärdering   och   analys  avr>\r\nbrottsutvecklingen,   individinriktader>\r\nåtgärder, internationellt arbete samt officiellr>\r\nstatistik för rättsväsendet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nHär  redovisas BRÅ:s resultat  enligt  sammar>\r\nuppdelning.  I  samband  medr>\r\nverksamhetsområdet   lokalt   brottsförebyggander>\r\narbete   redovisas   ävenr>\r\nanvändningen  av  de  anslagna  medlen  för  bidragr>\r\ntill brottsförebyggander>\r\narbete.r>\r\nr>\r\nBRÅ:s arbete för att stimulera lokaltr>\r\nbrottsförebyggande  arbete  har lettr>\r\ntill  att  åtminstone  250 lokala brottsförebyggander>\r\nråd existerar eller  ärr>\r\nunder uppbyggnad i landet.  I  de lokalar>\r\nbrottsförebyggande råden har enligtr>\r\nregeringen  aktiviteten  ökat. Flera  olika  aktörerr>\r\när  aktiva  i  arbetetr>\r\n(polisen, socialförvaltningen,  skolan  och de lokalar>\r\nföretagen). Vidare harr>\r\nvart tredje lokalt brottsförebyggande råd  haft  någonr>\r\nform  av  verksamhetr>\r\ninriktad mot brott med rasistiska ellerr>\r\nfrämlingsfientliga inslag.r>\r\nr>\r\nI syfte att informera de lokala aktörerna om resultatr>\r\noch erfarenheter  avr>\r\nlokalt  brottsförebyggande arbete gav BRÅ utr>\r\nidéskrifter, tidskriften Apropår>\r\noch nyhetsbrevet  Loopen,  vilka  alla  enligtr>\r\nregeringen  erhöll  positivtr>\r\ngensvar.  BRÅ:s  webbsida  Kontaktpunkten  har  dockr>\r\ninte  använts  i sammar>\r\nutsträckning. BRÅ arbetar emellertid med att förbättrar>\r\nKontaktpunkten.r>\r\nr>\r\nBRÅ  beviljade  under  år  2001, enligt vad utskottetr>\r\ninhämtat, ekonomisktr>\r\nstöd för lokalt brottsförebyggande  arbete  till totaltr>\r\n85 projekt, varav 40r>\r\navsåg bidrag för uppstartande av nya lokalar>\r\nbrottsförebyggande  råd. BRÅ harr>\r\ndärutöver främst beviljat bidrag till projekt ochr>\r\nverksamheter inom  skolansr>\r\nområde  och  till  projekt  som  syftar  till  attr>\r\nminska brottsligheten ochr>\r\nordningsstörningar  i  bostadsområden  för  att  ökar>\r\ntryggheten  där.  Ävenr>\r\nföräldrastöd och kvinnoprojekt har fått del av medlen.r>\r\nEnligt  BRÅ  har detr>\r\nekonomiska  stödet  inneburit  att  aktiviteten  i detr>\r\nlokala arbetet blivitr>\r\npåtagligt  bättre.  Från och med år 2002 prioriterasr>\r\nutöver  vad  som  nyssr>\r\nnämnts även projekt som  syftar till att involvera detr>\r\nlokala näringslivet ir>\r\ndet  brottsförebyggande arbetet.  Metod-  ochr>\r\nkunskapsutveckling  inom  detr>\r\nbrottspreventiva området har därtill ökatr>\r\nbetydligt.r>\r\nr>\r\nEkonomiskt stöd till brottsförebyggande projektr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n| År    |Antal  projekt som  |Beviljat belopp (kr)r>\r\n|r>\r\n|       |beviljats           |r>\r\n|r>\r\n|       |ekonomiskt stöd     |r>\r\n|r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|1999   |      104           |     7 293 475r>\r\n|r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|2000   |       97           |     7 360 000r>\r\n|r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|2001   |       85           |     6 673 000r>\r\n|r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nVad   gäller   verksamhetsmålet  rörander>\r\nreformutvärdering  och  analys  avr>\r\nbrottsutvecklingen  kan  det noteras att rådet under årr>\r\n2001 publicerade ettr>\r\nflertal  rapporter  inom  de   båda   områdena,r>\r\nexempelvis  en  rapport  omr>\r\nnärpolisreformens genomförande och utveckling  (BRÅ-r>\r\nrapport  2001:5). Vidarer>\r\nhar  under  året  två  större projekt som avser attr>\r\nbelysa kriminalpolitiskar>\r\nreformer påbörjats. Här  rör  det  sig  dels  om  enr>\r\nutvärdering av lagen omr>\r\nbesöksförbud,  dels  om  en  numera avslutadr>\r\nuppföljning  av  rättsväsendetsr>\r\ninsatser mot rasistisk, främlingsfientlig  ochr>\r\nhomofobisk brottslighet samtr>\r\nolaga diskriminering.r>\r\nr>\r\nr>\r\nInom  verksamhetsmålet  individinriktade  åtgärderr>\r\nhar  BRÅ  under  åretr>\r\npublicerat  fyra rapporter; Efter muck - Från anstaltr>\r\ntill  livet  i  frihetr>\r\n(2001:2), Brott och annan misskötsamhet underr>\r\npermission (2001:6), Exit - Enr>\r\nuppföljning och  utvärdering  av  organisationen Exitr>\r\nför avhoppare (2001:8)r>\r\nsamt  Kriminell utveckling. Tidiga riskfaktorer  ochr>\r\nförebyggande  åtgärderr>\r\n(2001:15).  I  samband med publicerandet av rapporterr>\r\nsprids resultatet ävenr>\r\ngenom seminarier och föreläsningar.r>\r\nr>\r\nVad gäller verksamhetsmålet  internationellt arbeter>\r\nhar BRÅ samarbetat medr>\r\nde övriga brottsförebyggande råden  i Norden och bl.a.r>\r\nutarbetat en strategir>\r\nför hur man skall förbättra kriminalstatistikensr>\r\njämförbarhet. BRÅ har ocksår>\r\nvidtagit åtgärder för att förbättra tillgänglighetenr>\r\ninternationellt, bl.a.r>\r\ninnehåller samtliga BRÅ:s rapporter en sammanfattningr>\r\npå engelska. Därutöverr>\r\när  BRÅ  en  av de svenska kontaktpunkterna i detr>\r\nEuropeiska  nätverket  förr>\r\nförebyggande av  brott  (EUCPN).  BRÅ  har  även  varitr>\r\naktivt i ett nätverkr>\r\nbestående av brottsförebyggande råd från en rad olikar>\r\nländer.r>\r\nr>\r\nVerksamhetsmålet  officiell statistik förr>\r\nrättsväsendet  gick  ut  på  attr>\r\nstatistiken  för år 2000  skulle  publiceras  den  1r>\r\njuni  2001.  Av  BRÅ:sr>\r\nårsredovisning  framgår  att  publiceringen  i vissar>\r\nfall skedde i mitten avr>\r\njuni 2001. I övrigt nämner regeringen att BRÅ  harr>\r\nminskat produktionstidenr>\r\nför den månadsvisa statistiken över anmälda brott frånr>\r\nfyra till två veckor.r>\r\nPubliceringen av vissa delar av statistiken under årr>\r\n2001  har påverkats avr>\r\nde störningar i statistikproduktionen som förekom årr>\r\n2000 och som berodde pår>\r\nde stora systemomläggningar som genomfördes hos der>\r\nmyndigheter som levererarr>\r\nuppgifter  till  statistiken.  Mindre förseningar ir>\r\nvissa statistikprodukterr>\r\nuppkom därför under året.r>\r\nr>\r\nVidare  har  BRÅ  under  året  tillsammans  medr>\r\növriga  myndigheter  inomr>\r\nrättsväsendet arbetat fram ett förslag  på  ett  nyttr>\r\nsätt  att strukturerar>\r\ninformationen  om  brott  som  skall  leda till att manr>\r\nkan registrera  flerr>\r\nuppgifter om brottet. BRÅ utför regelbundet  noggrannar>\r\nkvalitetskontroller,r>\r\noch man har upptäckt brister i det material somr>\r\nlevererats  från flera andrar>\r\nmyndigheter.  BRÅ  har  inlett ett samarbete med dessar>\r\nmyndigheter  för  attr>\r\nkontinuerligt förbättra statistikens kvalitet.r>\r\nr>\r\nRegeringens slutsats är  att  BRÅ:s  verksamhetr>\r\nhåller  god  kvalitet ochr>\r\nutvecklas  på  ett  positivt  sätt.  Regeringen  anserr>\r\natt rådet har lyckatsr>\r\nsärskilt  bra  i  sitt  arbete  att stimulera detr>\r\nlokala  brottsförebyggander>\r\narbetet. Numera finns det sålunda  lokalar>\r\nbrottsförebyggande råd i nästan 80r>\r\n% av alla kommuner (225 av 289 kommuner),  vilketr>\r\növerstiger regeringens målr>\r\npå två tredjedelar av landets kommuner. Vidare  anserr>\r\nregeringen att det ärr>\r\nviktigt att ytterligare insatser görs för attr>\r\nåstadkomma  en  ökad samverkanr>\r\nmed näringslivet på lokal nivå. Härvid konstaterarr>\r\nregeringen att BRÅ har enr>\r\nbetydelsefull  roll  i att göra det möjligt för der>\r\nlokala aktörerna  att  får>\r\nkontakt  med varandra och  utbyta  erfarenheter.  Dettar>\r\narbete  kan  enligtr>\r\nregeringen  behöva  utvecklas  ytterligare. När detr>\r\ngäller bidragen till detr>\r\nlokala brottsförebyggande arbetet  delar  regeringenr>\r\nmyndighetens bedömningr>\r\natt det ekonomiska stödet på nationell nivå börr>\r\nfortsätta  för att stimulerar>\r\ndenna  verksamhet.  Vidare  är  det  enligt  regeringenr>\r\npositivt att  medlenr>\r\nanvänds  till  projekt inom vissa teman, t.ex.r>\r\nbrottsförebyggande  arbete  ir>\r\nskolorna och till  att  involvera  näringslivet i detr>\r\nlokala arbetet för attr>\r\nförebygga brott. Eftersom det är viktigt  medr>\r\nuppföljning och utvärdering avr>\r\nde verksamheter och projekt som beviljas medel  serr>\r\nregeringen  positivt pår>\r\natt en del av det ekonomiska stödet används till attr>\r\nvetenskapligt följa uppr>\r\noch  utvärdera  projekt. Målet enligt regeringen är attr>\r\nresurserna skall  går>\r\ntill  projekt  som   erfarenhetsmässigt   kanr>\r\nförväntas   ha   effekt   pår>\r\nbrottsligheten.  I  fråga  om det internationellar>\r\narbetet ser regeringen detr>\r\nsom tillfredsställande att BRÅ  under  2002 har blivitr>\r\nmer aktivt vad gällerr>\r\nrollen  som  kontaktpunkt i det Europeiska  nätverketr>\r\nför  förebyggande  avr>\r\nbrott.r>\r\nr>\r\nUtskottet har  inte  funnit  något som talar emot der>\r\nslutsatser regeringenr>\r\ndragit  i  fråga om BRÅ:s verksamhet.  Utskottet  delarr>\r\nalltså  regeringensr>\r\nuppfattning  att  BRÅ:s  verksamhet håller god kvalitetr>\r\noch utvecklas på ettr>\r\npositivt sätt samt att myndigheten  lyckats  särskiltr>\r\nbra i sitt arbete attr>\r\nstimulera det lokala brottsförebyggande arbetet.r>\r\nUtskottet anser det vara avr>\r\nstor vikt att verksamheten vid de lokalar>\r\nbrottsförebyggande råden fortsätterr>\r\natt utvecklas.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nPrioriteringar inför budgetåret 2003r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI fråga om verksamhetens inriktning under kommander>\r\nbudgetår anför regeringenr>\r\nbl.a. följande. BRÅ skall fortsätta att prioriterar>\r\nlokalt brottsförebyggander>\r\narbete. Det fortsatta arbetet bör inriktas på attr>\r\nutveckla  verksamheten vidr>\r\nde    lokala    brottsförebyggande    råden,   särskiltr>\r\nkunskapsstöd   ochr>\r\nmetodutveckling.  Det  är  också  viktigt attr>\r\nsamarbetet  med  näringslivetr>\r\nintensifieras och fördjupas. BRÅ bör således verka förr>\r\natt näringslivet i sår>\r\nstor utsträckning som möjligt kan ingå i de lokalar>\r\nbrottsförebyggande råden.r>\r\nVidare  är  det  en  fortsatt angelägen  uppgift  förr>\r\nBRÅ  att  arbeta  medr>\r\nreformutvärdering inom rättsväsendet. Det är samtidigtr>\r\nviktigt att rådet harr>\r\nen hög beredskap för att  med  kort varsel ta hand omr>\r\nuppdrag och övrigt somr>\r\nregeringen  har  behov av att få utförda.  Det  ärr>\r\nockså  viktigt  att  BRÅr>\r\nfortsätter att utveckla  sitt  internationellar>\r\nsamarbete. När det gäller denr>\r\nofficiella statistiken för rättsväsendet  skall  BRÅr>\r\narbeta  vidare för attr>\r\nförbättra statistikens tillförlitlighet, relevans ochr>\r\nlättillgänglighet. Detr>\r\när även viktigt att arbetet fortsätter med attr>\r\nmålgruppsanpassa statistiken.r>\r\nDärutöver  skall  brottsstatistiken  på  lokal  nivår>\r\nförbättras  och  kunnar>\r\npubliceras i större utsträckning på Internet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottet  har  inte något att erinra mot regeringensr>\r\nbedömningar i  dennar>\r\ndel.r>\r\nr>\r\nr>\r\nAnslagenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBrottsförebyggande rådetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI tabellen nedan återfinns  en  jämförelse  avr>\r\nregeringens och oppositionensr>\r\nförslag till anslag för BRÅ år 2003.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\n|Anslag    |Prop.     | m      | fp     | kd     | cr>\r\n|r>\r\n|2002      | 2003     |        |        |        |r>\r\n|r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\n|45 817    |60 993    |- 5 000 |- 5 000 | -      | -r>\r\n|r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\nFör  år 2002 uppgår BRÅ:s anslag till knappt 46r>\r\nmiljoner kronor. Vid ingången av åretr>\r\nfanns  också  ett anslagssparande på knappt 5,9r>\r\nmiljoner kronor. Utgiftsprognosen förr>\r\når 2002 är beräknad till drygt 51 miljonerr>\r\nkronor.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen föreslår  ett ramanslag för år 2003 pår>\r\ndrygt 60,9 miljoner kronor såvittr>\r\ngäller BRÅ. Förslaget innebär  att  BRÅ:s anslagr>\r\ntillförs 18 miljoner kronor under årr>\r\n2003 med anledning av att regeringen  avser  att ger>\r\nmyndigheten i uppdrag att fördelar>\r\nfinansieringsbidrag till medlingsverksamhet samtr>\r\nsvara  för  frågor  om  utbildning,r>\r\nmetodutveckling   och  kvalitetssäkring  inom  dettar>\r\nområde.  Regeringen  avser  attr>\r\nåterkomma om finansieringen  från  och  med  år 2004.r>\r\nI anslagsberäkningen har hänsynr>\r\ntagits   till   beräknade   utgiftsökningar   förr>\r\nlöner,    lokaler    och   övrigar>\r\nförvaltningskostnader, minskade kostnader på grund avr>\r\növerflyttning av en anställningr>\r\nfrån  BRÅ  till  Rikspolisstyrelsen samt detr>\r\ngenerella besparingskravet på 0,7  %  pår>\r\nanslag  för förvaltnings-  och  investeringsändamålr>\r\ni  syfte  att  begränsa  statligr>\r\nkonsumtion.r>\r\nr>\r\nI motion  Ju370  (m)  föreslås  att  anslaget tillr>\r\nBRÅ skall minskas med 5 miljonerr>\r\nkronor.  Enligt  motionärerna  bör en tydligarer>\r\nakademisk  frihet  och  ett  bredarer>\r\nperspektiv inom det kriminalpolitiska  områdetr>\r\neftersträvas. Även i motionerna Ju364r>\r\noch  Fi232 (båda fp) föreslås att anslaget till BRÅr>\r\nskall  minskas  med  5  miljonerr>\r\nkronor,  vilket motiveras med att BRÅ bör öka sinr>\r\nforskningssamverkan med universitetr>\r\noch högskolor.r>\r\nr>\r\nUtskottet   har  behandlat  anslagsyrkandena  ovanr>\r\ni  avsnittet  Utgiftsramen  ochr>\r\nanslagen. Som framgår  där föreslår utskottet attr>\r\nriksdagen antar regeringens förslagr>\r\noch avslår motionerna.r>\r\nr>\r\nr>\r\nBidrag till brottsförebyggande arbeter>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI tabellen nedan återfinns  en  jämförelse  avr>\r\nregeringens och oppositionens förslagr>\r\ntill anslag för bidrag till brottsförebyggande arbeter>\r\når 2003.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)r>\r\n---------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|Anslag    |Prop.     | m      | fp     | kd     | cr>\r\n|r>\r\n| 2002     | 2003     |        |        |        |r>\r\n|r>\r\n---------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|7 200     |7 200     | -      |+ 3 000 |+ 50    | -r>\r\n|r>\r\n|          |          |        |        |000     |r>\r\n|r>\r\n---------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nFör år 2002 uppgår anslaget för Bidrag tillr>\r\nbrottsförebyggande arbete till 7,2 miljoner kronor.r>\r\nVid  ingången  av  året  fanns  också  ettr>\r\nanslagssparande  på  knappt  2,5  miljoner  kronor.r>\r\nUtgiftsprognosen för år 2002 är beräknad till knappt 9,5r>\r\nmiljoner kronor.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen föreslår ett ramanslag för år 2003  på  7,2r>\r\nmiljoner  kronor.  Detta  innebär attr>\r\nanslaget är oförändrat jämfört med innevarander>\r\nbudgetår.r>\r\nr>\r\nI  motion  Ju346  (kd) yrkas en höjning av anslaget med 50r>\r\nmiljoner kronor. Dessa ytterligarer>\r\nmedel skall användas  till det brottsförebyggande arbetetr>\r\ni kommunerna, föräldrautbildning samtr>\r\nbebyggelseinriktade åtgärder  mot  brott.  I  motionernar>\r\nJu364 och Fi232 (båda fp) förordas enr>\r\nökning av anslaget med 3 miljoner kronor i syfte attr>\r\nstimulera  det bebyggelseinriktade arbetetr>\r\nmot brott.r>\r\nr>\r\nUtskottet  har  behandlat anslagsyrkandena ovan ir>\r\navsnittet Utgiftsramen  och  anslagen.  Somr>\r\nframgår  där  föreslår   utskottet   att   riksdagenr>\r\nantar  regeringens  förslag  och  avslårr>\r\nmotionsyrkandena.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nLokalt brottsförebyggande arbeter>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nFlera motioner tar upp frågor som berör det lokalar>\r\nbrottsförebyggande  arbetet.  I motion Ju236r>\r\n(m)  begärs  att  staten  skall  ta sitt huvudansvar förr>\r\natt förebygga brottslighet riktad  motr>\r\nenskilda butiker och företag i form  av  rån  ochr>\r\ninbrott.  I motion Ju249 (c) förordas att der>\r\nideella organisationernas lokala brottsförebyggander>\r\narbete skall  prioriteras vid fördelning avr>\r\ndet ekonomiska stödet till brottsförebyggande arbete. Ir>\r\nmotion Ju366  (kd)  begärs att praktiskr>\r\nutbildning och stöd, exempelvis föräldrautbildning, skallr>\r\nprioriteras.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen  anför  i  budgetpropositionen  (utg.omr.  4 s.r>\r\n106) att lokalt brottsförebyggander>\r\narbete fortfarande är prioriterat och att det därtill ärr>\r\nmycket  viktigt  att  samarbetet  medr>\r\nnäringslivet  intensifieras  och fördjupas. Vidare sägsr>\r\natt mycket av vardagsbrottsligheten kanr>\r\nförebyggas genom åtgärder från  näringslivet och genomr>\r\nförbättrad samverkan mellan näringslivetr>\r\noch andra aktörer. Insatser från  det lokala näringslivetr>\r\nkan spela stor roll för att förebyggar>\r\nbrott och andra ordningsstörningar t.ex. när brott begåsr>\r\nmot eller i anslutning till det lokalar>\r\nnäringslivet i centrum- och bostadsområden.  Regeringenr>\r\nanser därför att BRÅ bör verka för attr>\r\nnäringslivet i så stor utsträckning som möjligt kan ingår>\r\ni de lokala brottsförebyggande råden.r>\r\nr>\r\nRegeringen   avser   att   skapa  en  plattform  förr>\r\nbrottsförebyggande   samarbete   mellanr>\r\nJustitiedepartementet och näringslivet.  Under  oktoberr>\r\n2002  har fyra regionala konferenser ir>\r\nfrågan genomförts i samverkan mellanr>\r\nJustitiedepartementet och näringslivet.r>\r\nr>\r\nI sammanhanget kan även nämnas BRÅ-rapporten Butiksrånr>\r\n(2002:16)  som  syftar  till att ge enr>\r\nfördjupad kunskap om butiksrån, exempelvis när, var ochr>\r\nhur brotten begås.r>\r\nr>\r\nUtskottet  vill  inledningsvis  framhålla  att detr>\r\nsjälvklart är staten som har det  ytterstar>\r\nansvaret för att bekämpa brottsligheten i landet.  Attr>\r\nrättsväsendets  verksamhet hör till denr>\r\nstatliga kärnverksamheten har utskottet också framhållitr>\r\ni inledningen till  detta  betänkande.r>\r\nDet  nu  sagda  hindrar  dock  inte  att  näringslivet, ir>\r\nlinje med regeringens ovan redovisader>\r\nprioriteringar, engageras i det lokala brottsförebyggander>\r\narbetet.  Ett  framgångsrikt  lokaltr>\r\nbrottsförebyggande  arbete är utan tvekan av storr>\r\nbetydelse för att åstadkomma en minskning  avr>\r\nden brottslighet som  drabbar  den  enskilde  företagarenr>\r\ni form av exempelvis rån och inbrott.r>\r\nUtskottet  delar  alltså  regeringens  bedömning  närr>\r\ndet  gäller  vikten  av  samverkan  medr>\r\nnäringslivet.r>\r\nr>\r\nNär det gäller fördelningen av bidrag tillr>\r\nbrottsförebyggande  arbete  konstaterar  utskottetr>\r\natt detta är - och bör förbli - en uppgift för BRÅ.r>\r\nr>\r\nSom framgår ovan ställer sig utskottet bakom regeringensr>\r\nprioriteringar för verksamheten inomr>\r\nBRÅ.r>\r\nr>\r\nAv  vad  som  antecknats i avsnittet om BRÅ:s resultatr>\r\nunder år 2001 framgår bl.a. att bidragr>\r\ntill lokala brottsförebyggande  råd och föräldrastödr>\r\nprioriteras. Utskottet ser ingen anledningr>\r\natt göra några närmare uttalanden  om vilka projekt somr>\r\nbör prioriteras. Utskottet föreslår attr>\r\nriksdagen avslår motionerna Ju236, Ju249 och Ju366 i nur>\r\nbehandlade delar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBoendesegregation m.m.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI motion Ju249 (c) anförs att sambandet  mellanr>\r\nsegregation och utanförskap som grund för ökadr>\r\nbrottslighet  skall  uppmärksammas. I motionen begärsr>\r\nockså  att  brottsförebyggande  aspekterr>\r\nalltid skall beaktas vid bostadsbyggande och i övrigr>\r\nsamhällsplanering.r>\r\nr>\r\nr>\r\nEtt av de två övergripande målen för storstadspolitiken -r>\r\nsom fastställts av riksdagen (prop.r>\r\n1997/98:165,  bet.  1998/99:AU2,   rskr.   34)   -  ärr>\r\natt  bryta  den  sociala,  etniska  ochr>\r\ndiskriminerande  segregationen i storstadsregionerna  ochr>\r\nverka  för  jämlika  och  jämställdar>\r\nlevnadsvillkor för  storstädernas  invånare. Som en del ir>\r\nden nationella storstadspolitiken harr>\r\nstaten  tecknat  lokala  utvecklingsavtal   med   sjur>\r\nstorstadskommuner   om  insatser  i  der>\r\nsocioekonomiskt mest utsatta stadsdelarna. Sammanlagtr>\r\nomfattas 24 stadsdelar  av insatserna. Enr>\r\ndel i det lokala utvecklingsarbetet är brottsförebyggander>\r\nåtgärder för att förbättra trygghetenr>\r\ni stadsdelarna. Enligt vad utskottet inhämtat har efterr>\r\nett regeringsbeslut en  studie  om  detr>\r\nbrottsförebyggande arbetet inom ramen för lokalar>\r\nutvecklingsavtal inletts.r>\r\nr>\r\nSom  ovan framgår i avsnittet om resultatuppföljningr>\r\nprioriterar BRÅ bl.a. projekt som syftarr>\r\ntill att  minska  brottsligheten  ochr>\r\nordningsstörningarna  i  bostadsområden  och numerar>\r\nävenr>\r\nprojekt som syftar till att öka tryggheten ir>\r\ncentrumdelar.r>\r\nr>\r\nVidare   bör  nämnas  att  BRÅ  på  uppdrag  avr>\r\nregeringen  har  arbetat  med  att  utvecklar>\r\nbebyggelseinriktade  åtgärder som ökar tryggheten ochr>\r\nförebygger brott. Uppdraget genomfördes ir>\r\nsamverkan mellan BRÅ,  Rikspolisstyrelsen  och Boverket.r>\r\nRapporten Bebyggelseinriktade åtgärderr>\r\nmot brott och otrygghet överlämnades till regeringen  ir>\r\napril 2002. Av rapporten framgår bl.a.r>\r\natt berörda myndigheter kommer att fortsätta att bistår>\r\nkommuner  och andra lokala aktörer i detr>\r\nlokala  utvecklingsarbetet.  Vidare  avser  myndigheternar>\r\natt, som en  direkt  fortsättning  pår>\r\nuppdraget,  ta  fram  rådgivande och stödjande skrifterr>\r\nsom  bedöms  relevanta  för  de  olikar>\r\nskeendena i planeringen,  byggandet  och  förvaltningenr>\r\nav  miljöer  och  som  kan  användas ir>\r\nutbildningssammanhang.r>\r\nr>\r\nUtskottet  konstaterar  att storstadspolitiken syftar justr>\r\ntill att minska segregationen  ochr>\r\natt arbete pågår på detta område  bl.a.  i  syfte attr>\r\nförebygga brott. Vidare noterar utskottetr>\r\natt BRÅ, Rikspolisstyrelsen och Boverket bedriver  ettr>\r\nbetydelsefullt  arbete som tar sikte pår>\r\nbebyggelseinriktade åtgärder för att öka tryggheten ochr>\r\nförebygga brott.  Utskottet kan inte ser>\r\natt det behövs någon åtgärd från riksdagens sida.r>\r\nMotionen Ju249 avstyrks i nu berörda delar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nForskning om ekonomisk brottslighetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI  motion  Ju362  (kd)  begärs  att  den  svenskar>\r\nforskningen om ekonomisk brottslighet  skallr>\r\nutvecklas.r>\r\nr>\r\nr>\r\nBRÅ tilldelades 1998-2002 sammanlagt 26 miljoner kronorr>\r\nav  regeringen för att verka för attr>\r\nforskningen  om  ekonomisk brottslighet inklusiver>\r\nmiljöbrott utvecklades  vid  universitet  ochr>\r\nhögskolor. BRÅ har  nu  föreslagit  att  den svenskar>\r\nekobrottsforskningen i framtiden skall sker>\r\näven hos BRÅ.r>\r\nr>\r\nNär det gäller den framtida forskningen  om ekonomiskr>\r\nbrottslighet inklusive miljöbrott anförr>\r\nregeringen  i  budgetpropositionen  (utg.omr.  4,   s.r>\r\n106)   att  det  är  viktigt  att  denr>\r\nekobrottsforskning som nu inletts inte går förlorad ellerr>\r\ntrappas  av.  BRÅ bör, inom ramen förr>\r\nsina  resurser,  ha ett fortsatt ansvar för denr>\r\ntillämpade forskningen och  utvärderingen  samtr>\r\nfortsatt ansvar för att forskningsresultat sprids.r>\r\nSlutligen anger regeringen att man avser attr>\r\nåterkomma med förslag  till  hur den fortsattar>\r\nforskningen skall bedrivas i samband med att denr>\r\növergripande   ekobrottsstrategin,    som    förr>\r\nnärvarande   är   under   utarbetande   inomr>\r\nJustitiedepartementet, läggs fram.r>\r\nr>\r\nUtskottet behandlade ett liknande yrkande i mars 2002r>\r\n(bet. 2001/02:JuU8 s. 22 f.).r>\r\nr>\r\nUtskottet finner inte skäl att föregripa det  pågåender>\r\nberedningsarbetet  och  föreslår  attr>\r\nriksdagen avslår motion Ju362 i här behandlad del.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nLokal brottsstatistikr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI  motion  Ju366  (kd)  begärs att den lokalar>\r\nbrottsstatistiken i ökad utsträckning skall görasr>\r\ntillgänglig för lokala aktörer.r>\r\nr>\r\nr>\r\nBRÅ påbörjade år 2000 ett  projekt som syftar till attr>\r\ntillsammans med polismyndigheten i ettr>\r\nlän utveckla rutiner för hur statistiken  över  anmäldar>\r\nbrott  kan  produceras och presenterasr>\r\nlöpande på en lägre nivå, exempelvis kommunnivå, än vadr>\r\nsom görs i dag. I projektet ingår ocksår>\r\natt utveckla formerna för hur sådan statistik kanr>\r\npresenteras och göras tillgänglig för polisenr>\r\noch andra brottsförebyggande aktörer.r>\r\nr>\r\nBRÅ  publicerade  år  2001  idéskriften LUPP - en lokalr>\r\nuppföljnings- och  prognosprocedur  ir>\r\nproblemorienterat brottsförebyggande  arbete  (BRÅ-r>\r\nrapport 2001:13). I den presenteras en metodr>\r\nför att med enkla medel göra prognoser och följa  uppr>\r\nkategorier  av  vardagsbrottslighet inomr>\r\nolika  geografiska  områden.  I slutet av år 2001 ladesr>\r\nen datorbaserad mall  ut  på  Internet,r>\r\nvilket gör det möjligt för polisen  och  andra  attr>\r\nanvända  LUPP. Målgruppen är i första handr>\r\npolisen, men även lokala brottsförebyggande råd och andrar>\r\nlokala  aktörer bedöms kunna ha nyttar>\r\nav systemet. Under år 2002 har gjorts insatser för attr>\r\nsprida metoden  och för att implementerar>\r\nden vid ett antal polismyndigheter samt att följa upp ochr>\r\neventuellt vidareutveckla den.r>\r\nr>\r\nEnligt vad utskottet inhämtat pågår även ettr>\r\nstatistikprojekt på BRÅ som  syftar till att viar>\r\nInternet  öka  den  lokala  brottsstatistikensr>\r\ntillgänglighet för de lokala brottsförebyggander>\r\naktörerna.r>\r\nr>\r\nSom framgår ovan under Prioriteringar inför budgetåretr>\r\n2003 skall brottsstatistiken på lokalr>\r\nnivå förbättras och kunna publiceras i störrer>\r\nutsträckning på Internet.r>\r\nr>\r\nUtskottet behandlade ett liknande yrkande i förra åretsr>\r\nbudgetbetänkande  (bet. 2001/02:JuU1,r>\r\ns. 106 f.). Utskottet pekade då bl.a. på det pågåender>\r\narbetet med lokal brottsstatistik och attr>\r\nfrågan  om  förbättringar  av  den  lokalar>\r\nbrottsstatistiken  var  en  av  de  frågor som  BRÅr>\r\nprioriterade.  Utskottet  utgick från att de av BRÅr>\r\nvidtagna åtgärderna skulle resultera  i  enr>\r\nökad tillgänglighet för den lokala brottsstatistiken ochr>\r\navstyrkte motionen.r>\r\nr>\r\nI  likhet  med  motionärerna   anser   utskottet   attr>\r\ndet  är  angeläget  att  den  lokalar>\r\nbrottsstatistiken är tillgänglig för de lokala aktörerna.r>\r\nUtskottet  konstaterar vidare att BRÅr>\r\nsedan förra hösten inlett ytterligare arbete i denr>\r\nriktning som efterfrågas i motionen. Härtillr>\r\nkommer  att  förbättringar  av den lokalar>\r\nbrottsstatistiken alltjämt är en  prioriterad  fråga.r>\r\nNågon åtgärd från riksdagens  sida behövs alltså inte.r>\r\nUtskottet avstyrker motion Ju366 i dennar>\r\ndel.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBrottsoffermyndigheten, m.m.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottets förslag i korthetr>\r\nr>\r\nr>\r\nI detta avsnitt redogörs för Brottsoffermyndighetensr>\r\nresultat under verksamhetsåretr>\r\n2001.  Utskottet  delar  regeringens  bedömning attr>\r\nBrottsoffermyndigheten  i  stortr>\r\nfullgjort de mål som ställts upp för dess  verksamhet.  Ir>\r\navsnittet  tar  utskottetr>\r\nvidare   ställning   till   vilka  prioriteringar  somr>\r\nbör  ligga  till  grund  förr>\r\nBrottsoffermyndighetens  verksamhet   under   år  2003.r>\r\nUtskottet  lämnar  även  enr>\r\nredovisning av Brottsofferfondens resultat under  årr>\r\n2001.  I  avsnittet  behandlarr>\r\nutskottet  också  motionsyrkanden  rörande  avdrag  pår>\r\nersättningen till intagna  ir>\r\nkriminalvårdsanstalt för tillskott till Brottsofferfonden,r>\r\nhandläggning  av ärendenr>\r\nom  brottsskadeersättning  och  frågor  om  prioriteringr>\r\nav  brottsoffer. Utskottetr>\r\nhänvisar  i  denna  del  till  bl.a.  genomförda  insatserr>\r\ninom dessa  områden  ochr>\r\nansträngningar  inom EU att få till stånd gemensammar>\r\nminimibestämmelser  om  statligr>\r\nersättning   till   brottsoffer.    Mot    denr>\r\nbakgrunden   avstyrker   utskottetr>\r\nmotionsyrkandena. Jämför reservationerna 43-46.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nInledningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBrottsoffermyndighetens  övergripande  mål  och uppgifterr>\r\när  att  tillförsäkra  den  enskilder>\r\nrättstrygghet och rättssäkerhet, att främja brottsoffersr>\r\nrättig-heter,  att bevaka deras behovr>\r\noch  intressen  samt  att  verka  för att den som ärr>\r\nberättigad till brottsskadeersättning  fårr>\r\nsådan.  Myndigheten  skall  pröva  ärenden  omr>\r\nbrottsskadeersättning  enligt  brottsskadelagenr>\r\n(1978:413) och ärenden om bidrag från  Brottsofferfonden.r>\r\nVid  myndigheten  finns  en särskildr>\r\nnämnd  för  prövning  av  vissa  ärenden omr>\r\nbrottsskadeersättning samt ett råd för prövning  avr>\r\nfrågor om bidrag ur Brottsofferfonden.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nResultatuppföljningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nEnligt regeringens regleringsbrev  för år 2001 skuller>\r\nBrottsoffermyndigheten handlägga minst 70r>\r\n% av brottsskadeärendena inom fyra månader  medr>\r\nbibehållen  kvalitet. Regeringen sänkte därvidr>\r\nkravet på kort handläggningstid från tre månader år 2000r>\r\ntill  fyra  månader  år  2001.  Vidarer>\r\nskulle  ärendebalansen  i  fråga  omr>\r\nbrottsskadeersättning  minska.  Brottsofferfondenr>\r\nskuller>\r\nutnyttjas  så  effektivt som möjligt. De organisationerr>\r\noch projekt som bedömdes kunna tillförar>\r\nbrottsoffer störst  nytta  skulle  beviljas  bidrag urr>\r\nBrottsofferfonden. Projekt inriktade motr>\r\nvåld  mot  kvinnor,  brott  mot  barn  samt  brott  medr>\r\nrasistiska,  främlingsfientliga  ellerr>\r\nhomofobiska inslag skulle därvid prioriteras.r>\r\nBrottsoffermyndigheten  skulle  vidare prioriterar>\r\ninformationsinsatser som bidrar till att sprida kunskapr>\r\nom brottsoffers rättigheter.r>\r\nr>\r\nr>\r\nUnder år 2001 inkom 7 306 brottsskadeärenden, vilketr>\r\ninnebär en ökning jämfört  med  år  2000r>\r\nmed 12 % (se tabell). Enligt myndighetens bedömningarr>\r\nkommer antalet inkommande ärenden att ökar>\r\näven under år 2002.r>\r\nr>\r\nMålet  att  handlägga 70 % av ärendena inom fyra månaderr>\r\nhar inte uppnåtts under år 2001. Denr>\r\nkraftigt ökade  tillströmningen  av  ärenden  har  avr>\r\nBrottsoffermyndigheten  angetts  som  enr>\r\nförklaring till detta.r>\r\nr>\r\nMyndigheten   har  inte  heller  uppnått  målet  attr>\r\närendebalansen  skall  minska.  Antaletr>\r\nbalanserade ärenden  uppgick  vid  utgången  av  år  2001r>\r\ntill 1 876, en ökning med nästan 7 %r>\r\njämfört med föregående år. Totalt avgjordes 7 183 ärendenr>\r\nunder  år  2001,  vilket  jämfört medr>\r\nåret  innan är en ökning med drygt 10 % (se tabell).r>\r\nUnder samma tid har antalet anställda  hosr>\r\nBrottsoffermyndigheten varit i stort sett oförändrad.r>\r\nr>\r\nr>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|År   |Inkomna      |Avgjorda |Ärendebalans |r>\r\n|     |brotts-      |brotts-  |vid årets    |r>\r\n|     |skadeärenden |skadeärenden   |utgång |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|1998 |  5 386      |   5 083 |   1 780     |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|1999 |  6 133      |   6 193 |   1 709     |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|2000 |  6 522      |   6 491 |   1 755     |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|2001 |  7 306      |   7 183 |   1 876     |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\nDe medel som influtit genom regressverksamheten, där kravr>\r\nställs på den skadeståndsskyldige attr>\r\ngöra rätt  för  sig,  har  ökat  från  drygt 3,4 miljonerr>\r\nkronor år 2000 till nära 5,3 miljonerr>\r\nkronor år 2001, en ökning med mer än  50 %.r>\r\nr>\r\nr>\r\nUnder år 2001 beviljades sammanlagt 195r>\r\nbrottsofferprojekt bidrag från Brottsofferfonden. Avr>\r\ndessa var 82 projekt inriktade på våld mot kvinnor,  44r>\r\npå  frågor kring övergrepp riktade motr>\r\nbarn och 6 rörde offer för homofobiska brott. När detr>\r\ngäller offer  för  brott  med  rasistiskar>\r\neller  främlingsfientliga  förtecken beviljades inter>\r\nnågot projekt finansiering. Detta resultatr>\r\nberor  enligt  Brottsoffermyndigheten   på   att  detr>\r\ninte  inkommit  ansökningar  i  önskvärdr>\r\nutsträckning.  Under år 2001 genomförde myndighetenr>\r\nriktade  informationsinsatser  till  olikar>\r\nideella organisationer,  bl.a.  invandrarföreningar,  somr>\r\nkan  antas  ha  intresse  av  att  ir>\r\nprojektform  arbeta med dessa frågor. Dessar>\r\ninformationsinsatser har resulterat i att fem olikar>\r\nlokala  brottsofferjourer   tagit  initiativ  tillr>\r\nprojekt  som  bl.a.  avser  rekrytering  avr>\r\nstödpersoner och vittnesstödjare med annan etniskr>\r\nbakgrund än svensk.r>\r\nr>\r\nUr Brottsofferfonden beviljades  också  verksamhetsstöd  ir>\r\n116 fall under år 2001. Sammanlagtr>\r\nfördelade fonden under året nästan 21,7 miljoner kronor,r>\r\nvarav  drygt  5  miljoner kronor avsågr>\r\nverksamhetsstöd.r>\r\nr>\r\nRegeringen  bedömer att Brottsoffermyndigheten har denr>\r\ninriktning som statsmakterna  bestämt.r>\r\nMålen som uppställts  för verksamheten har i alltr>\r\nväsentligt uppfyllts. Verksamhetsmålet att 70r>\r\n% av brottsskadeärendena  skall  handläggas  inom  vissr>\r\ntid har inte kunnat uppnås på flera år,r>\r\ndelvis  beroende  på att målet stått i konflikt medr>\r\nönskemålet  om  att  myndigheten  i  störrer>\r\nutsträckning skall  bedriva  ett s.k. fördjupatr>\r\nutredningsarbete. Det ligger i sakens natur attr>\r\nden fördjupade utredningen tar  resurser  i anspråk ochr>\r\natt den försvårar möjligheten att uppnår>\r\ndet uppställda målet. Att detta mål, trots  att kravet pår>\r\nomloppstid ändrats från tre till fyrar>\r\nmånader, inte uppnåtts heller år 2001 beror enligtr>\r\nregeringen  på  att antalet inkomna ärendenr>\r\nökat mer än vad som kunnat förutses. Sammanfattningsvisr>\r\nanser regeringen  att myndigheten drivsr>\r\npå ett effektivt sätt mot de uppsatta målen och med godr>\r\nkvalitet.r>\r\nr>\r\nUtskottet ser med tillfredsställelse på att antaletr>\r\navgjorda brottsskadeärenden  har fortsattr>\r\natt  öka  även under år 2001. En väsentlig förbättringr>\r\nhar också skett beträffande omloppstidenr>\r\nför brottsskadeärendena, även om verksamhetsmålet omr>\r\nhandläggning av 70 % av ärendena inom fyrar>\r\nmånader inte  tillfullo  har  uppnåtts.r>\r\nBrottsoffermyndigheten har en central funktion när detr>\r\ngäller stöd till dem som drabbats av brott.  Det  ärr>\r\ndärför av stor vikt att brottsskadeärendenr>\r\nhandläggs effektivt, snabbt och med hög kvalitet. Somr>\r\nanförts ovan kan den ökade ärendebalansenr>\r\noch det stora antalet ärenden som inte handläggs inomr>\r\nfyra  månader  förklaras  med  den ökader>\r\ntillströmningen  av ärenden. Detta i sin tur torde i storr>\r\nutsträckning kunna förklaras med  attr>\r\nBrottsoffermyndigheten  varit  framgångsrik  i ett avr>\r\nsina andra mål för verksamheten, nämligenr>\r\natt  prioritera  informationsinsatser  som  bidrar   tillr>\r\natt  de  som  är  berättigade  tillr>\r\nbrottsskadeersättning  får sådan ersättning. När detr>\r\ngäller regressverksamheten  ser  utskottetr>\r\npositivt på att de medel  som  har  influtit  genomr>\r\ndenna verksamhet ökat kraftigt jämfört medr>\r\nföregående  år.  Det  är  bra att verksamheten medr>\r\nfördjupad  utredning  i  brottsskadeärendenar>\r\nprioriterats   även   under  år   2001.   Utskottetr>\r\nvill   också   betona   vikten   av   attr>\r\nBrottsoffermyndigheten,  vid  fördelning av medel urr>\r\nBrottsofferfonden, även stimulerar projektr>\r\nrörande homofobiska brott och brott  med  rasistiskar>\r\neller främlingsfientliga förtecken. Dettar>\r\nkan kräva särskilda insatser av Brottsoffermyndigheten  ir>\r\nform  av  stöd  och information tillr>\r\norganisationer vid utformande av projekt på dessar>\r\nområden.r>\r\nr>\r\nUtskottet har inte funnit något som motsäger regeringensr>\r\nbedömning att Brottsoffermyndighetenr>\r\ndrivs på ett effektivt sätt med god kvalitet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nPrioriteringar inför budgetåret 2003r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBeträffande  verksamhetens  inriktning kommande budgetårr>\r\nanför regeringen i huvudsak  följande.r>\r\nDet är ur medborgarperspektiv  viktigt att ansökningar omr>\r\nbrottsskadeersättning prövas så snartr>\r\nsom möjligt. Myndigheten bör därför  fokusera  särskiltr>\r\npå  denna del av verksamheten och sökar>\r\neffektivisera ärendehanteringen ytterligare. Strävan attr>\r\nsnabbt  pröva  inkomna ansökningar fårr>\r\ndock  inte  leda till försämrad kvalitet i handläggningenr>\r\nav ärendena. Myndigheten  bör  därförr>\r\näven  fortsättningsvis   prioritera   s.k.  fördjupadr>\r\nutredning  av  såväl  den  skadelidandesr>\r\nförsäkringsförhållanden som den skadeståndsskyldigesr>\r\nbetalningsförmåga.  Myndigheten bör ocksår>\r\nsträva efter att vidareutveckla sinr>\r\nregressverksamhet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottet  har ingen erinran mot de bedömningar regeringenr>\r\nhar gjort i denna  del.  Utskottetr>\r\nkonstaterar dock  att de krav på effektivisering somr>\r\nställs på Brottsoffermyndigheten är mycketr>\r\nstora.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nAnslagenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBrottsoffermyndighetenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI tabellen nedan återfinns  en  jämförelse av regeringensr>\r\noch oppositionens förslag till anslagr>\r\nför Brottsoffermyndigheten år 2003.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)r>\r\n---------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|Anslag    |Prop.     | m      | fp     | kd     | cr>\r\n|r>\r\n|2002      | 2003     |  |  |  |      |r>\r\n|inkl. TB  |    |  |  |  |      |r>\r\n---------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|22 719    |19 093    |+ 3 000 |+ 20    |+ 3 000 |+ 500r>\r\n|r>\r\n|    |    |  |000     |  |      |r>\r\n---------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nFör år 2002 uppgår Brottsoffermyndighetens  anslag,r>\r\ninklusive  medel som tillförts på tilläggsbudget, tillr>\r\ndrygt 22,7 miljoner kronor. Vid ingången av året uppgickr>\r\nanslagssparandet  till  drygt 1,3 miljoner kronor.r>\r\nUtgiftsprognosen för år 2002 är beräknad till knappt 23,7r>\r\nmiljoner kronor.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 på drygtr>\r\n19 miljoner kronor. I anslagsberäkningen  har ävenr>\r\nhänsyn  tagits  till  beräknade utgiftsökningar för löner,r>\r\nlokaler och övriga förvaltningskostnader. Vidarer>\r\nhar regeringen föreslagit  att  anslagsnivån  justerasr>\r\nned  med  135  000 kr, i syfte att begränsa statligr>\r\nkonsumtion. Härutöver har en justering för engångsvisar>\r\nmedel år 2002 gjorts.  Regeringen framhåller att detr>\r\nfinns osäkerhet när det gäller ärendetillströmningen ochr>\r\nanför att den avser att noga följa utvecklingen.r>\r\nr>\r\nI motion Ju370 (m) begärs att anslaget tillförsr>\r\nytterligare 3 miljoner kronor.  I  motionerna  Fi232r>\r\nochr>\r\nJu364  (båda  fp)  begärs en höjning av anslaget medr>\r\nytterligare 20 miljoner kronor för att säkerställa attr>\r\nbrottsoffer får ett  tillräckligt  stöd  av  samhället. Ir>\r\nmotion Ju346 (kd) begärs att anslaget tillförs  3r>\r\nmiljoner kronor för att ge Brottsoffermyndigheten  enr>\r\nmöjlighet att leva upp till målen för verksamheten. Ir>\r\nmotion  Ju363  (kd) begärs att mer medel tillförsr>\r\nBrottsoffermyndigheten  för  att  handläggningstidernar>\r\nir>\r\nbrottsskadeärenden  skall kunna kortas och attr>\r\nverksamhetsmålet för Brottsoffermyndigheten ändras så attr>\r\n70r>\r\n% av ärendena om brottsskadersättning  skall  handläggasr>\r\ninom  tre  månader.  I motion Ju373 (c) begärs enr>\r\nhöjning  av  anslaget  med  ytterligare  500 000 kr förr>\r\natt ge Brottsoffermyndigheten  möjlighet  att  höjar>\r\nkunskapen och medvetenheten inom rättsväsendet omr>\r\nbrottsoffers situation.r>\r\nr>\r\nAnslagsyrkandena har behandlats ovan i avsnittetr>\r\nUtgiftsramen  och  anslagen.  Som  framgår där föreslårr>\r\nutskottet att riksdagen antar regeringens förslag ochr>\r\navslår motionsyrkandena.r>\r\nr>\r\nr>\r\nErsättning för skador på grund av brottr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nFrån anslaget betalas ersättning av statsmedel enligtr>\r\nbrottsskadelagen (1978:413) för skador  på  grund  avr>\r\nbrott.   Utgifterna   på   anslaget   är   huvudsakligenr>\r\nberoende  av  antalet  beviljade  ansökningar  omr>\r\nbrottsskadeersättning och ersättningarnas storlek.r>\r\nAnslaget disponeras av Brottsoffermyndigheten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|År   |Utbetald      |Intäkter från   |r>\r\n|     |brottsskadeersättning|regressverksamhet    |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|1998 |     49 828   | 1 698    |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|1999 |     67 102   | 2 862    |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|2000 |     67 346   | 3 441    |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n|2001 |     80 126   | 5 264    |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\nUnder budgetåret 2001 utbetalades drygt 80 miljonerr>\r\nkronor i brottsskadeersättning, vilket utgör en ökningr>\r\njämfört med år 2000 med 19 %. Samtidigt erhölls - somr>\r\ntidigare berörts - intäkter från regressverksamhetenr>\r\nmed knappt 5,3 miljoner kronor. Den främsta orsaken tillr>\r\natt  summan  av  utbetalda  ersättningar har ökatr>\r\njämfört med föregående år är att antalet avgjorda ärendenr>\r\nhar ökat. Den stora merparten  av  de  utbetalader>\r\nmedlen  avsåg  ersättning  för  personskador;  endast  car>\r\n400  000  kr  utgick som ersättning för sak- ochr>\r\nförmögenhetsskador.r>\r\nr>\r\nr>\r\nI  tabellen nedan återfinns regeringens förslag tillr>\r\nanslag för år 2003.  Oppositionen  har  inte  lämnatr>\r\nnågra förslag avseende detta anslag.r>\r\nr>\r\nr>\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)r>\r\n------------------------------------------------------r>\r\n---r>\r\n|Anslag    |Prop.     | m      | fp     | kd     | cr>\r\n|r>\r\n|2002      | 2003     |  |  |  |      |r>\r\n|inkl. TB  |    |  |  |  |      |r>\r\n------------------------------------------------------r>\r\n---r>\r\n|62 500    |73 978    | -      | -      | -      | -r>\r\n|r>\r\n------------------------------------------------------r>\r\n---r>\r\nFör  år  2002 uppgår anslaget, inklusive medel somr>\r\ntillförts på tilläggsbudget, till 62,5 miljoner kronor. Vidr>\r\ningångenr>\r\nav året uppgick  anslagssparandet till drygt 21,1r>\r\nmiljoner kronor. Utgiftsprognosen för år 2002 är beräknadr>\r\ntill knapptr>\r\n84,9 miljoner kronor.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen föreslår  ett  ramanslag  för  år 2003 pår>\r\nnästan 74 miljoner kronor. Brottsoffermyndigheten harr>\r\nbedömt attr>\r\nbelastningen på anslaget kommer att fortsätta  ökar>\r\nunder  år 2003, huvudsakligen på grund av det ökade antaletr>\r\ninkomnar>\r\noch avgjorda brottsskadeärenden. Regeringen avser attr>\r\nnoga följa utgiftsutvecklingen för detta anslag.r>\r\nr>\r\nAnslagsyrkandet har behandlats ovan i avsnittetr>\r\nUtgiftsramen  och  anslagen.  Som  framgår där föreslårr>\r\nutskottet attr>\r\nriksdagen antar regeringens förslag.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nTillskott till Brottsofferfonden genom avdrag pår>\r\nersättningen till intagna i kriminalvårdsanstaltr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBrottsofferfonden  inrättades  den  1 juli 1994.r>\r\nFondens medel skall användas för verksamhet  som  gagnarr>\r\nbrottsoffer.r>\r\nBidrag från fonden får lämnas för att  stödja  ideellar>\r\norganisationer som verkar på brottsofferområdet samt förr>\r\nprivatr>\r\noch offentlig verksamhet som gäller brottsoffer. Bidragr>\r\nur  fonden  kan  även  lämnas  för  forskning,  utbildningr>\r\nochr>\r\ninformation i brottsofferfrågor.r>\r\nr>\r\nr>\r\nBrottsofferfonden  finansieras  genom  att  den  somr>\r\ndöms för brott som har fängelse i straffskalan skallr>\r\nåläggas attr>\r\nbetala en avgift om 500 kr till fonden. Vidare skallr>\r\nden  som verkställer fängelsestraff genomr>\r\nintensivövervakning medr>\r\nelektronisk kontroll vanligen betala en avgift om 50 krr>\r\nper dag till fonden, dock högst 3 000 kr. Under år 2001r>\r\nuppgickr>\r\nBrottsofferfondens intäkter till knappt 25 miljonerr>\r\nkronor.r>\r\nr>\r\nNär  fonden  inrättades  tillfördes  den  även  medelr>\r\nsom  frigjordes   genom   att   ersättningen  till  intagnar>\r\nir>\r\nkriminalvårdsanstalt för arbete och annanr>\r\nsysselsättning sänktes med i genomsnitt 20 % från  och  medr>\r\nden 1 juli 1994.r>\r\nSänkningen  innebar  att medel motsvarande 12,4r>\r\nmiljoner kronor frigjordes (se bet. 1993/94:JuU17 s. 20 f).r>\r\nGenom  ettr>\r\nregeringsbeslut tillfördes  fonden  3,3  miljonerr>\r\nkronor av detta belopp. Återstoden av de medel somr>\r\nmotsvarades av denr>\r\nsänkta ersättningen användes till annanr>\r\nbrottsofferrelaterad verksamhet.r>\r\nr>\r\nFöreskrifter och allmänna råd om ersättning  tillr>\r\nintagna  i  anstalt  och häkte meddelas avr>\r\nKriminalvårdsstyrelsen.r>\r\nNormalersättningen för intagen som deltar i arbete,r>\r\nutbildning eller programverksamhet uppgår till 0,0247 % avr>\r\ngällander>\r\nprisbasbelopp per timme, vilket för närvarander>\r\nmotsvarar en timersättning om  9  kronor  och 36 öre. Vissr>\r\nnågot förhöjdr>\r\nersättning kan utgå för arbete till intagen som bedömtsr>\r\nha gjort en särskilt god insats och tagit särskilt stortr>\r\nansvarr>\r\ni arbetet (KVVFS 2001:5).r>\r\nr>\r\nI motionerna Ju280 och Ju369 (båda m) förespråkas enr>\r\nordning innebärande att de intagna  i kriminalvårdsanstaltr>\r\nskallr>\r\nvara med och finansiera Brottsofferfonden genom att ettr>\r\n20-procentigt avdrag görs på deras ersättning  förr>\r\ndeltagande ir>\r\nprogramverksamhet m.m. och att medlen tillförsr>\r\nBrottsofferfonden.r>\r\nr>\r\nUtskottet  har  behandlat  liknande  yrkanden  vidr>\r\ntidigare  tillfällen.  Senast  var i samband medr>\r\nbehandlingen  avr>\r\nbudgetpropositionen för år 2001 (bet. 2000/01:JuU1 s.r>\r\n104 f). Utskottet, som avstyrkte  motionskraven,  erinrader>\r\ndärvidr>\r\nom att beslutet om användning av en del av de medel somr>\r\nfrigjordes genom sänkningen av ersättningen till  der>\r\nintagna årr>\r\n1994  var  en  engångssatsning  vid  uppbyggnaden  avr>\r\nBrottsofferfonden.  Vidare anförde utskottet att denr>\r\npedagogiskar>\r\nkopplingen i att den som dömts till fängelse erläggerr>\r\nersättning till Brottsofferfonden redan finns i nuvarander>\r\nordningr>\r\neftersom dessa personer genom brottmålsdomen alltidr>\r\nskall åläggas att betala  en  avgift  tillr>\r\nBrottsofferfonden om 500r>\r\nkr.  Den  i  motionerna föreslagna ordningen skuller>\r\ninnebära en betydande sänkning i de intagnas  ersättningr>\r\näven  medr>\r\nbeaktande av att en viss höjning av ersättningenr>\r\ngjordes år 1999.r>\r\nr>\r\nEnligt uppgift  inhämtad  från  Rikspolisstyrelsenr>\r\nbetalas  ca  43  %  av  utdömda  avgifter  tillr>\r\nBrottsofferfondenr>\r\nfrivilligt,  dvs.  utan  hjälp  med  indrivningen  frånr>\r\nKronofogdemyndigheten.  Någon  uppgift  om hur stor  andelr>\r\navr>\r\nfängelsedömda som frivilligt betalar avgiften tillr>\r\nBrottsofferfonden finns inte sammanställd.r>\r\nr>\r\nUtskottet konstaterar att det i och för sig inte ärr>\r\novanligt att utdömda avgifter till Brottsofferfonden inter>\r\nbetalasr>\r\nav de dömda. Detta är emellertid inte anledning nog attr>\r\ninföra den efterfrågade ordningen. Utskottet är inte berettr>\r\nattr>\r\nnu frångå sin tidigare bedömning i denna fråga utanr>\r\navstyrker motionerna Ju280 och Ju369 i nu behandlader>\r\ndelar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nHandläggning av ärenden om brottsskadeersättningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nDen  som  skadats  till  följd av ett brott kan krävar>\r\nskadestånd av gärningsmannen. En talan om sådantr>\r\nskadestånd  kanr>\r\nhandläggas tillsammans med  själva  åtalet.  Vid  sidanr>\r\nav  möjligheten att kräva skadestånd från gärningsmannenr>\r\nfinnsr>\r\nmöjligheter  att  av  statsmedel få s.k.r>\r\nbrottsskadeersättning. Förutsättningarna  för  det  angesr>\r\ni  brottsskadelagenr>\r\n(1978:413) och innebär  sammanfattningsvis  attr>\r\nersättning kan betalas ut för personskada och kränkning somr>\r\nnågon liditr>\r\ntill  följd  av  brott.  Frågor  omr>\r\nbrottsskadeersättning   prövas   avr>\r\nBrottsoffermyndigheten.  Vid  bestämmande  avr>\r\nbrottsskadeersättning avräknas skadestånd som harr>\r\nbetalts eller bedöms  kunna bli betalt till denr>\r\nskadelidande på grundr>\r\nav skadan. Om brottsskadeersättning betalas ut inträderr>\r\nstaten intill det  utgivna  beloppet  i  den skadelidandesr>\r\nrättr>\r\ntill  skadestånd.  Anspråk  på brottsskadeersättningr>\r\nmed anledning av personskada får i princip inte  utmätasr>\r\nför  denr>\r\nskadelidandes skulder.r>\r\nr>\r\nr>\r\nI motion Ju272 (m) begärs att  personer  som  pår>\r\ngrund av egen brottslighet redan är skyldiga att ersättar>\r\nstaten tillr>\r\nföljd av utbetalad brottsskadeersättning till någonr>\r\nannan  skall  undantas från utmätningsförbudet avseender>\r\nanspråk pår>\r\nbrottsskadeersättning.  I  motion  Ju363  (kd) begärsr>\r\natt regeringen skall  låta  utreda  möjligheten  attr>\r\nförskotterar>\r\nbrottsskadeersättning.r>\r\nr>\r\nLiknande yrkanden har varit föremål för utskottetsr>\r\nbedömning  tidigare.  Senast  detta  skedde var i februarir>\r\n2002 ir>\r\nmotionsbetänkandet Våldsbrott och brottsoffer (bet.r>\r\n2001/02:JuU11 s. 27 f).r>\r\nr>\r\nFör närvarande pågår ansträngningar inom EU attr>\r\ntillnärma medlemsstaternas bestämmelser om  statligr>\r\nersättning  tillr>\r\nbrottsoffer. Europeiska kommissionen lade i septemberr>\r\n2001 fram en grönbok, Ersättning till brottsoffer (KOMr>\r\n[2001] 536r>\r\nslutlig).  Syftet  med grönboken angavs vara att startar>\r\nett samråd med alla berörda parter om åtgärder som skuller>\r\nkunnar>\r\nvidtas på gemenskapsnivå  för  att  förbättra der>\r\nstatliga ersättningarna till brottsoffer i EU. Frågor somr>\r\nkommissionenr>\r\nville att medlemsstaterna skulle svara på var bl.a.r>\r\nföljande. Hur bör den subsidiära naturen hos en statligr>\r\nersättning,r>\r\ni förhållande till andra ersättningskällor  som offretr>\r\nkan använda, definieras i en miniminorm? Vilka ersättningarr>\r\nfrånr>\r\növriga källor bör dras av från statlig ersättning?  Börr>\r\nmöjlighet  till förskottsbetalning inbegripas i enr>\r\nminiminorm?r>\r\nBör kriterier som är kopplade till offrets uppträdander>\r\ni samband med brottet, offrets deltagande i brottsligr>\r\nverksamhetr>\r\ni allmänhet eller andra faktorer som är kopplade tillr>\r\ndet allmänna rättsmedvetandet  eller  statlig praxisr>\r\ninbegripas ir>\r\nen miniminorm?r>\r\nr>\r\nEfter remissbehandling av grönboken har Europeiskar>\r\nkommissionen den 16 oktober 2002 avgivit  ett  förslag tillr>\r\nrådetsr>\r\ndirektiv  om  brottsofferersättning  (2002/0247r>\r\n[CNS]). Förslaget innehåller miniminormer för brottsoffersr>\r\nrätt  tillr>\r\nstatlig  ersättning  samt  särskilda  bestämmelser  förr>\r\ngränsöverskridande  fall.  Bland  annat  föreslårr>\r\nEuropeiskar>\r\nkommissionen  att  brottsoffer  skall  ha rätt tillr>\r\nförskottsutbetalning  av  den  statliga  ersättningenr>\r\nunder  vissar>\r\nförutsättningar, nämligen om de grundläggander>\r\nvillkoren  för ersättning är uppfyllda, det finns anledningr>\r\natt anta attr>\r\ndet slutliga beslutet om ersättning inte kan fattasr>\r\ninom kort  tid efter det att ansökan har lämnats in, det ärr>\r\nbefogatr>\r\nmed hänsyn till sökandens ekonomiska förhållanden attr>\r\nbetala ut  förskott  och  det  med  rimlig säkerhet kanr>\r\nantas attr>\r\ngärningsmannen helt eller delvis inte kan fullgöra enr>\r\ndom eller ett beslut om skadestånd till brottsoffretr>\r\n(artikel 5 ir>\r\nförslaget). Enligt förslaget skall medlemsstaternar>\r\nsenast den 30 juni 2005 ha genomfört för  direktivetsr>\r\nefterföljander>\r\nnödvändiga författningsändringar.r>\r\nr>\r\nMot  bakgrund av det pågående arbetet inom EU i dessar>\r\nfrågor ser utskottet ingen anledning att nu ta någotr>\r\ninitiativr>\r\nmed anledning av här behandlade yrkanden. Utskottetr>\r\navstyrker motion Ju272 och motion Ju363 i nu behandladr>\r\ndel.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nPrioritering av brottsofferr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI motion  Ju322  (c)  förespråkas  ett  störrer>\r\nsamhälleligt stöd till brottsoffer och påtalas vikten avr>\r\natt brottsofferr>\r\nbemöts väl av myndighetspersoner. I motion  Ju363  (kd)r>\r\nanförs att medel ur Brottsofferfonden i större utsträckningr>\r\nbörr>\r\nkomma brottsoffren till del snarare än att dessa gesr>\r\ntill  forskning.  I Ju369 (m) anförs att inrättande avr>\r\nstödcentrar>\r\nför unga brottsoffer runt om i Sverige bör uppmuntras.r>\r\nI motion Ju222 (kd) begärs att en brottsofferombudsmanr>\r\ninrättas.r>\r\nr>\r\nr>\r\nBrottsoffrens  behov  av  skydd  och stöd har underr>\r\nde senaste två decennierna  varit  föremål  för  en  mängdr>\r\nolikar>\r\nutredningar och förslag. Våren 1995 föreslog utskottetr>\r\ni sitt av riksdagen godkända betänkande (bet.r>\r\n1994/95:JuU13) ettr>\r\ntillkännagivande om att det behövdes  en  utvärderingr>\r\nav de åtgärder som hade vidtagits på brottsofferområdetr>\r\nunder denr>\r\nsenaste tioårsperioden. Med utgångspunkt i  de  förslagr>\r\nsom  Brottsofferutredningen sedan redovisade i sittr>\r\nbetänkander>\r\nBrottsoffer - Vad har gjorts? Vad bör göras? (SOUr>\r\n1998:40) har  regeringen  avgivit  flera olika förslag pår>\r\nområdet somr>\r\nhar  behandlats  av  riksdagen  vid  olika tillfällen.r>\r\nEtt antal förslag togs upp i proposition  2000/01:79  Stödr>\r\ntillr>\r\nbrottsoffer, där regeringen lämnade en  redovisning  avr>\r\npågående arbete med brottsofferfrågor och presenterader>\r\nbl.a. enr>\r\nstrategi för det fortsatta stödet till brottsoffren.r>\r\nStrategin byggde på tanken att hela samhället måster>\r\nengageras. Detr>\r\nhandlade  bl.a.  om  förbättrat  samarbete  mellanr>\r\nrättsväsendets   myndigheter,  utbildningsinsatser  ochr>\r\nforskning.r>\r\nSocialtjänstens uppgifter skulle förtydligas och ettr>\r\nökat stöd ges till vittnen och målsägande.r>\r\nr>\r\nVid behandlingen av nämnda proposition våren 2001r>\r\nställde sig riksdagen  bakom  regeringens  övervägandenr>\r\noch avslogr>\r\nmotionsyrkanden liknande de nu aktuella (bet.r>\r\n2000/01:JuU20, rskr. 205).r>\r\nr>\r\nUtskottet delar motionärernas uppfattning att detr>\r\nbehövs åtgärder som är direkt inriktade på att ger>\r\nbrottsoffer stöd.r>\r\nHär är det av betydelse hur arbetet inom polisväsendet,r>\r\nåklagarmyndigheterna och domstolarna bedrivs i dessar>\r\nfrågor. Enr>\r\nsärskilt  viktig  roll  i  detta  stöd  spelarr>\r\nbrottsofferjourer och socialtjänst. Som framhålls i motionr>\r\nJu322 är detr>\r\nangeläget att brottsoffer blir väl bemötta i sinar>\r\nkontakter med myndigheter. Här är utbildningsfrågorr>\r\nsärskilt viktiga.r>\r\nDomstolsverket, Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsenr>\r\nhar  i  respektive  regleringsbrev  för  år 2002 fåttr>\r\nuppdrag somr>\r\nsyftar  till  att  förbättra bemötandet avr>\r\nbrottsoffren. Här kan också nämnas att Rikspolisstyrelsenr>\r\nsammanställt  ochr>\r\nunder år 2001 givit  ut  en  handledning  för  poliserr>\r\nsåvitt avser brottsofferfrågor, Brottsoffer - Enr>\r\nhandledning förr>\r\nPolisens del i lokalsamhällets brottsofferstödjander>\r\narbete (RPS Rapport 2001:1).r>\r\nr>\r\nMot bakgrund av de åtgärder som under senare år harr>\r\nvidtagits på brottsofferområdet ser utskottet inte någotr>\r\nbehov avr>\r\natt riksdagen vidtar några åtgärder med anledning  avr>\r\nmotionerna.  Utskottet  föreslår  alltså  att  riksdagenr>\r\navslårr>\r\nmotionerna Ju363, i här aktuella delar, samt Ju222 ochr>\r\nJu322.r>\r\nr>\r\nVad  särskilt  gäller  begäran  i  motion Ju369 omr>\r\ninrättande av stödcentra för unga brottsoffer kan härutöverr>\r\nnämnasr>\r\nföljande. Den 1 juni 1999 startader>\r\nSocialtjänstförvaltningen  i  Stockholms  stad ochr>\r\nPolismyndigheten i Stockholms länr>\r\ntillsammans  en försöksverksamhet med ett stödcentrumr>\r\nför unga brottsoffer. Verksamheten  riktar  sig  till  allar>\r\nungar>\r\nbrottsoffer som  polisanmält att de blivit utsatta förr>\r\nbrott såsom personrån, misshandel, våldtäkt och olaga hot ir>\r\nCityr>\r\npolismästardistrikt.  Det  övergripande  syftet  medr>\r\nverksamheten  är  att  hjälpa och stödja brottsoffren samtr>\r\natt får>\r\ngärningsmännen att upphöra med sin kriminellar>\r\nverksamhet. Verksamheten finansieras avr>\r\nsocialtjänstförvaltningen (löner)r>\r\noch  polisen  (lokaler, telefon etc.). Inledningsvisr>\r\nerhölls även bidrag från Brottsofferfonden.  Ir>\r\nverksamheten,  somr>\r\npermanentades år  2001,  är  tre  socionomer  anställdar>\r\noch dessutom är ett 20-tal frivilliga stödpersonerr>\r\nengagerade.r>\r\nStödpersonerna är rekryterade bland juridikstuderander>\r\nvid Stockholms universitet. Verksamheten bedrivs främst ir>\r\nform avr>\r\nstödsamtal till brottsoffren och medföljandestöd ir>\r\nsamband  med  rättegångar.  Härutöver  erbjuds  ävenr>\r\nmedling mellanr>\r\nbrottsoffer och gärningsman. Enligt uppgift frånr>\r\nverksamhetsansvariga på Stödcentrum för unga brottsofferr>\r\netableras enr>\r\nklientkontakt med ca 40 % av alla brottsoffer somr>\r\nkontaktas genom brev från centret. En verksamhet med den ir>\r\nStockholmr>\r\nsom förebild har startats i Eskilstuna kommun. Vidarer>\r\nplaneras ytterligare ett projekt i Skärholmen och på siktr>\r\nett  ir>\r\nStockholms västra förorter.r>\r\nr>\r\nUtskottet ser mycket positivt på den typ avr>\r\nverksamhet som bedrivs för unga brottsoffer i Stockholm.r>\r\nDet är glädjander>\r\natt  ytterligare  verksamheter  med  denna  somr>\r\nförebild startats eller planeras att starta även på andrar>\r\nhåll. Det ärr>\r\nnaturligtvis angeläget att det runt om i Sverige finnsr>\r\nen  genomtänkt  form  av  stöd till brottsoffer, såväl ungar>\r\nsomr>\r\nvuxna. Som redovisats finns möjligheter att vidr>\r\nuppstartande av nya verksamheter ansöka  om  visst statligtr>\r\nstöd, t.ex.r>\r\nfrån  Brottsofferfonden  och  Brottsförebyggande rådet.r>\r\nMed detta sagt finner utskottet att några  vidare  åtgärderr>\r\navr>\r\nriksdagen med anledning av motion Ju369 inte ärr>\r\npåkallade. Utskottet föreslår således att riksdagen avslårr>\r\nmotion Ju369r>\r\ni nu behandlade delar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRättsmedicinalverketr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottets bedömning i korthetr>\r\nr>\r\nr>\r\nI detta avsnitt redogörs för Rättsmedicinalverketsr>\r\nresultat  under verksamhetsåret 2001. Utskottet delarr>\r\nregeringens bedömning att Rättsmedicinalverket i alltr>\r\nväsentligt  fullgjort  de  mål  som ställts upp förr>\r\ndess verksamhet samt drivit verksamheten enligtr>\r\nregleringsbrevets krav. I avsnittet tar  utskottetr>\r\nvidarer>\r\nställning  till vilka prioriteringar som bör ligga tillr>\r\ngrund för Rättsmedicinalverkets verksamhet  underr>\r\når 2003.r>\r\nr>\r\nr>\r\nInledningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRättsmedicinalverket   är   centralr>\r\nförvaltningsmyndighet   för  rättspsykiatrisk,r>\r\nrättsmedicinsk,  rättskemisk  ochr>\r\nrättsgenetisk verksamhet i den utsträckning sådanar>\r\nfrågor inte  handläggs av någon annan statlig myndighet. Ir>\r\npraktikenr>\r\ngår verksamheten ut på att sörja för att domstolarnar>\r\nhar teknisk (medicinsk) bevisning i brottmål ochr>\r\nfaderskapsmål ochr>\r\nett  fullgott  underlag  för  påföljdsbestämningen  ir>\r\nbrottmål  i  form  av  t.ex.  rättspsykiatriskar>\r\nundersökningar.r>\r\nRättsmedicinalverkets  arbetsuppgifter  finns  närmarer>\r\nreglerade  i  förordning   (1996:613)   med   instruktionr>\r\nförr>\r\nRättsmedicinalverket.r>\r\nr>\r\nr>\r\nInom Rättsmedicinalverkets verksamhet förekommerr>\r\nsåväl anslagsfinansierad som uppdragsfinansieradr>\r\nverksamhet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nResultatuppföljningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nFör  Rättsmedicinalverket  gällde för år 2001 följander>\r\nverksamhetsmål. Verksamheten och dess resultat skuller>\r\npräglas avr>\r\nhög kvalitet i relation till  uppdragsgivarnas  behov.r>\r\nVerksamheten  skulle  bedrivas  med  respekt för der>\r\nundersöktasr>\r\npersonliga integritet. Verket skulle bedrivar>\r\nutvecklingsarbete och ge stöd åt forskning av betydelser>\r\nför verksamheten.r>\r\nVerket skulle också informera övriga myndigheter inomr>\r\nrättsväsendet om vunna erfarenheter. Verket skuller>\r\ndessutom, därr>\r\ndet  är  lämpligt  och  där  verksamheten  kan  skapar>\r\nsärskilda  förutsättningar,  vinnlägga sig om att bidrar>\r\ntill detr>\r\nbrottsförebyggande arbetet. Rättsmedicinalverket skuller>\r\nockså verka för en långsiktigt  god försörjning av personalr>\r\nmedr>\r\nändamålsenlig  kompetens  och  specialistkunskap.r>\r\nSärskilt gällde det att minska sårbarheten  i  utnyttjandetr>\r\nav  ochr>\r\ntillgången på rättsläkare genom en aktiv ochr>\r\nförutseende  rekrytering  och  utbildning.  Slutligenr>\r\nskulle verket ocksår>\r\narbeta för att förnya arbetsformerna och utvecklar>\r\nledarskapet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nI budgetpropositionen redovisar regeringenr>\r\nRättsmedicinalverkets resultat med en huvudsakligr>\r\nuppdelning  på  de  fyrar>\r\nverksamhetsgrenarna  rättspsykia-tri,  rättsmedicin,r>\r\nrättskemi  samt rättsgenetik. Här redovisasr>\r\nRättsmedicinalverketsr>\r\nresultat enligt samma uppdelning.r>\r\nr>\r\nInom rättspsykiatrin har domstolarnas efterfrågan pår>\r\nrättspsykiatriska  undersökningar  (RPU), efter att underr>\r\nsenarer>\r\ndelen av 1990-talet ha ökat, planat ut under år 2001.r>\r\nAntalet undersökningar som utfördes under  året uppgickr>\r\ntill 589.r>\r\nDetta antal ligger något under nivån för föregående årr>\r\n(se tabell). Andelen ärenden där väntetiden  i  häkter>\r\ninför  enr>\r\nundersökning  har  överstigit  sju  dagar  minskader>\r\nbetydligt  under året. Däremot har andelen ärenden där detr>\r\nbehövtsr>\r\nanstånd  avseende  undersökning  av  häktade  liksomr>\r\nutredningstiderna   ökat.  En  under  året  genomfördr>\r\nstudie  omr>\r\nuppdragsgivarnas syn på de rättspsykiatriskar>\r\nundersökningarnas genomförande  och  kvalitet visade attr>\r\nuppdragsgivarna ir>\r\nhuvudsak var positiva.r>\r\nr>\r\nAntalet  av  Rättsmedicinalverket utfärdader>\r\nläkarintyg enligt 7 § lagen (1991:2041)  om  särskildr>\r\npersonutredning  ir>\r\nbrottmål, m.m.,  s.k. § 7-intyg, uppgick under år 2001r>\r\ntill 1 797, vilket är en måttlig ökning i förhållande tillr>\r\nnivånr>\r\nunder det föregående året (se tabell).r>\r\nr>\r\nAntalet rättspsykiatriska undersökningar och § 7-r>\r\nintygr>\r\n---------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|År    |Utförda       |Utfärdade § 7-intyg  |r>\r\n|      |rättspsykiatriska   |   |r>\r\n|      |undersökningar      |   |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|1997  |      600     | 1 858   |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|1998  |      609     | 1 847   |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|1999  |      657     | 1 838   |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|2000  |      619     | 1 772   |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|2001  |      589     | 1 797   |r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nInom rättsmedicinen har det totala antalet ärendenr>\r\nunder året ökat med 9 %. Medianhandläggningstiden förr>\r\nundersökningarr>\r\nav  levande personer minskade under år 2001 från tior>\r\ntill åtta dagar medan den för dödsfallsutredningarna ökader>\r\nfrån 37r>\r\ntill  42  dagar. Det rådde under året alltjämt brist pår>\r\nutbildade rättsläkare. Rättsmedicinalverket bedriverr>\r\nemellertidr>\r\nett aktivt  arbete  i  denna  fråga,  som  har  börjatr>\r\nge  resultat.  Dessutom  har  en  försöksverksamhet  medr>\r\nen nyr>\r\npersonalkategori,  rättsmedicinska  utredare,  somr>\r\nbl.a.  skall  avlasta rättsläkarna, prövats vid trer>\r\nrättsmedicinskar>\r\navdelningar. Försöksverksamheten utvärderades underr>\r\nåret och utfallet  blev  positivt.  Rättsmedicinalverketr>\r\nhar därförr>\r\nbeslutat att utöka försöksverksamheten till samtligar>\r\nrättsmedicinska avdelningar i landet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDen  rättskemiska  verksamheten  har under år 2001r>\r\nexpanderat jämfört med föregående år. Antalet  ärendenr>\r\nökade  medr>\r\ntotalt 11 %. Den nya drograttfyllerilagstiftning  somr>\r\nträdde  i  kraft år 1999 har resulterat i att antaletr>\r\närenden avr>\r\ndenna typ ökat dramatiskt. Under år 2001 ökader>\r\ndrograttfylleriärendena  med  mer än 800, vilket motsvararr>\r\nen ökning medr>\r\n22 % jämfört med föregående år.r>\r\nr>\r\nInom  rättsgenetiken  har  under  år  2001  handlagtsr>\r\noch  besvarats  totalt  2  076  ärenden,  varav  2  061r>\r\navsågr>\r\nfaderskapsärenden och 15 avsåg släktärenden. Dettar>\r\ninnebar en ökning av antalet ärenden med totalt 5 % jämförtr>\r\nmed åretr>\r\ninnan. Handläggningstiderna har fortsatt att successivtr>\r\nminska.r>\r\nr>\r\nRättsmedicinalverket har under år 2001, liksomr>\r\ntidigare år, satsat aktivt på forskning och  utvecklingr>\r\ninom de olikar>\r\nverksamhetsgrenarna. Forsknings- och utvecklingsarbetetr>\r\nhar dock i vissa delar fått prioriteras ned på grund  avr>\r\nökander>\r\nundersökningsvolymer  och  en ansträngdr>\r\npersonalsituation. För att stärka, utveckla och följa uppr>\r\nkvaliteten inrättadesr>\r\nunder år 2001 ett kvalitets-  och utvecklingsråd inomr>\r\nvartdera av de rättspsykiatriska och rättsmedicinskar>\r\nområdena. Der>\r\nrättskemiska och rättsgenetiska avdelningarna finnsr>\r\nrepresenterade i det rättsmedicinska rådet.r>\r\nr>\r\nTilläggas kan att det inom Justitiedepartementetr>\r\npågår ett arbete med att ta fram ett förslag till en nyr>\r\nordning förr>\r\nutfärdande av rättsintyg (jfr bet. 2001/02:JuU1 s. 120r>\r\nf.).r>\r\nr>\r\nRegeringen gör bedömningen att Rättsmedicinalverket ir>\r\nallt väsentligt uppfyllt de mål som statsmakterna harr>\r\nuppställtr>\r\nför myndighetens verksamhet samt bedrivit verksamhetenr>\r\nenligt regleringsbrevets krav.r>\r\nr>\r\nDärtill  anser  regeringen,  med anledning av ettr>\r\nförslag  från  Rättsmedicinalverket  och  Statensr>\r\nkriminaltekniskar>\r\nlaboratorium om att samordna de båda myndigheternasr>\r\nverksamhet med DNA-undersökningar, att avr>\r\nkostnadseffektivitetsskälr>\r\nalla möjligheter till samordning bör utnyttjas.r>\r\nFörslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.r>\r\nr>\r\nUtskottet konstaterar att det inte framkommit någotr>\r\nsom talar mot regeringens bedömning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nPrioriteringar inför budgetåret 2003r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen  anför i budgetpropositionen  att  det  ärr>\r\nmycket  angeläget  att  Rättsmedicinalverket  ävenr>\r\nkommande  årr>\r\nupprätthåller  en  fortsatt hög kvalitet på sinar>\r\nundersökningar. Av stor vikt i detta sammanhang är detr>\r\nforsknings- ochr>\r\nutvecklingsarbete som  bedrivs  inom  verket  ellerr>\r\nmed  stöd  av verket. Vidare anser regeringen, mot bakgrundr>\r\nav attr>\r\nbristen  på  utbildade  rättsläkare är ett stortr>\r\nproblem, att det är  angeläget  att  verket  under  der>\r\nkommande  årenr>\r\nfortsätter arbetet med att  rekrytera  kompetentr>\r\narbetskraft  till  den rättsmedicinska verksamheten. Denr>\r\nrättskemiskar>\r\nverksamheten har enligt regeringen hittills klarat avr>\r\natt möta den ökande efterfrågan på dess tjänster medr>\r\nanledning avr>\r\nden  nya  drograttfyllerilagstiftningen. Det är enligtr>\r\nregeringen angeläget  att  Rättsmedicinalverket  fortsätterr>\r\nattr>\r\nupprätthålla effektivitet och hög kvalitet inomr>\r\nområdet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottet har ingen erinran mot regeringensr>\r\nbedömningar i denna del.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nAnslagetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI tabellen  nedan återfinns en jämförelse avr>\r\nregeringens och oppositionens förslag till anslag förr>\r\nRättsmedicinalverketr>\r\når 2003.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)r>\r\n---------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|Anslag    |Prop.     | m      | fp     | kd     | cr>\r\n|r>\r\n|2002      | 2003     |  |  |  |      |r>\r\n|inkl. TB  |    |  |  |  |      |r>\r\n---------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n|211 202   |213 648   | -      |+ 10    | -      | -r>\r\n|r>\r\n|    |    |  |000     |  |      |r>\r\n---------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nFör år 2002  uppgår  Rättsmedicinalverkets anslag,r>\r\ninklusive medel som tillförts på tilläggsbudget, till drygtr>\r\n211,2 miljoner kronor.r>\r\nDet anslagssparande på knappt 3,4 miljoner kronor somr>\r\nfanns vid ingången av år 2001 förbyttes under året till ettr>\r\nunderskott på drygtr>\r\n4,1 miljoner kronor. Utgiftsprognosen  för  år  2002  ärr>\r\nberäknad  till drygt 208 miljoner kronor. Detta innebär attr>\r\nanslagskreditenr>\r\nkommer att behöva utnyttjas under året.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 på drygtr>\r\n213,6 miljoner  kronor.  Förslaget  innefattar  en  höjningr>\r\nav  ramen om 12r>\r\nmiljoner kronor. Rättsmedicinalverket bör enligtr>\r\nregeringen medges denna höjning av ramen i syfte attr>\r\nvidareutveckla verksamheten medr>\r\nrättspsykiatriska  undersökningar  och  för  att  mötar>\r\nden  ökande  efterfrågan  på  drograttfylleriundersökningarr>\r\nsamt för att gesr>\r\nmöjligheter att fortsätta att intensifiera rekryteringenr>\r\nav rättsläkare.r>\r\nr>\r\nI anslagsberäkningen har även hänsyn tagits tillr>\r\nberäknade utgiftsökningar för löner, lokaler och övrigar>\r\nförvaltningskostnader samtr>\r\ndet generella besparingskravet på 0,7 % på anslag förr>\r\nförvaltnings- och investeringsändamål i syfte att begränsar>\r\nstatlig konsumtion.r>\r\nr>\r\nI  motionerna  Ju364  och  Fi232  (båda  fp)  förordasr>\r\nen  ökning  av anslaget med 10 miljoner kronor i syfte attr>\r\nsäkerställa  attr>\r\nRättsmedicinalverket klarar ökande undersökningsvolymerr>\r\ninom verksamheten och nödvändig rekrytering avr>\r\npersonal.r>\r\nr>\r\nAnslagsyrkandena har behandlats ovan i avsnittetr>\r\nUtgiftsramen och anslagen.  Som framgår där föreslårr>\r\nutskottet att riksdagen antarr>\r\nregeringens förslag och avslår motionsyrkandena.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRättshjälpskostnader m.m.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottets förslag i korthetr>\r\nr>\r\nr>\r\nI detta avsnitt redogörs för anslagetr>\r\nRättshjälpskostnader m.m. Utskottet behandlar  här  ocksår>\r\nmotioner om utvärderingr>\r\nav rättshjälpslagen m.m., ersättning tillr>\r\nmålsägandebiträden och rättshjälp vid pisksnärtsskador.r>\r\nUtskottet hänvisar ir>\r\ndessa delar i huvudsak till genomförda undersökningarr>\r\noch gällande regelverk. Jämför reservationerna 47 ochr>\r\n48.r>\r\nr>\r\nr>\r\nInledningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRättshjälpslagen (1996:1619) har till grundläggande syfter>\r\natt ge rättsskydd åt dem som inte kan få rättsligt biståndr>\r\npå annat sätt.r>\r\nr>\r\nr>\r\nEnligt lagen är rättshjälpen subsidiär tillr>\r\nrättsskyddet, dvs. den som har en rättsskyddsförsäkringr>\r\neller  liknande rättsskydd somr>\r\ntäcker den aktuella rättsliga angelägenheten får inter>\r\nbeviljas rättshjälp. Vidare innebär lagen att den som inter>\r\nhar  rättsskydd  avr>\r\nifrågavarande slag men som borde ha haft det med hänsynr>\r\ntill sitt försäkringsskydd i övrigt eller till sinar>\r\npersonliga och ekonomiskar>\r\nförhållanden  får  beviljas rättshjälp endast om det finnsr>\r\nsärskilda skäl (9 §). Som en allmän förutsättning för attr>\r\nrättshjälp skallr>\r\nbeviljas gäller att det, med hänsyn till angelägenhetensr>\r\nart och betydelse samt tvisteföremålets värde ochr>\r\nomständigheterna i övrigt,r>\r\när rimligt att staten bidrar till kostnaderna (8 §).r>\r\nr>\r\nEnligt rättshjälpslagen  är inkomstgränsen förr>\r\nrättshjälp 260 000 kr i årsinkomst (6 § första stycket).r>\r\nLagen föreskriver också attr>\r\nrådgivning i minst en timme  som huvudregel är enr>\r\nförutsättning för att rättshjälp skall beviljas (2 § andrar>\r\nstycket). Vidare innebärr>\r\nlagen bl.a. att biträdesbehovet  är  avgörande för omr>\r\nrättshjälp skall beviljas och att biträde enligtr>\r\nrättshjälpslagen normalt skallr>\r\nfå ersättning för högst 100 timmars arbete (15 §).r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nAnslagetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nFrån  anslaget  betalas  de  kostnader  som   enligt   21r>\r\nkap. 10 §  rättegångsbalken,  lagen  (1988:609)  omr>\r\nmålsägandebiträde  ochr>\r\nrättshjälpslagen skall utgå av allmänna medel. Därutöverr>\r\nskall  från  anslaget  betalas de kostnader som enligtr>\r\nlagen (1996:1620) omr>\r\noffentligt  biträde  skall  betalas av allmänna medel,r>\r\ndock inte sådana kostnader som  avser  offentligt  biträder>\r\ni  ärenden  enligtr>\r\nutlänningslagen (1989:529) och  lagen  (1991:572)  omr>\r\nsärskild  utlänningskontroll.  Från och med år 2000r>\r\nfinansierar anslaget ocksår>\r\nutgifter för särskilda företrädare för barn enligt 12 §r>\r\nlagen (1999:997) om särskild företrädare för barn.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDe  faktorer som styr kostnaderna är framför alltr>\r\nantalet ärenden, ärendenas svårighetsgrad,r>\r\nersättningsnivån  till  biträden  ochr>\r\noffentliga försvarare samt den andel avr>\r\nrättshjälpskostnaderna som betalas av den rättssökande.r>\r\nr>\r\nRegeringen  bestämmer  den timkostnadsnorm som liggerr>\r\ntill grund för ersättning för arbete på rättshjälpsområdet.r>\r\nErsättningen tillr>\r\noffentliga försvarare och  målsägandebiträden reglerasr>\r\nockså i viss utsträckning med hjälp av taxor. Förr>\r\nnärvarande finns en taxa förr>\r\nersättning till offentliga försvarare  i  vissa  brottmålr>\r\ni  tingsrätt  och  hovrätt och en motsvarande taxa förr>\r\nmålsägandebiträden.r>\r\nTaxorna är fastställda i DVFS 2000:13 respektive DVFSr>\r\n2001:14. Taxor beslutas av  Domstolsverket  på  grundvalr>\r\nav timkostnadsnormen.r>\r\nRegeringen har fastställt timkostnadsnormen för år 2002r>\r\ntill 929 kr exklusive mervärdesskatt (1 162 kr inklusiver>\r\nmervärdesskatt).r>\r\nr>\r\nI följande tabell finns en jämförelse av regeringens ochr>\r\noppositionens förslag till anslag för år 2003.r>\r\nr>\r\nr>\r\n(Beloppen anges i tusental kronor)r>\r\n------------------------------------------------------r>\r\n----r>\r\n|Anslag    |Prop.    | m     |  fp     |  kd     |  cr>\r\n|r>\r\n|2002      | 2003    | |   |   | |r>\r\n|inkl. TB  |   | |   |   | |r>\r\n------------------------------------------------------r>\r\n----r>\r\n|892 000   |827 664  | -     |+ 60 000 |  -      |  -r>\r\n|r>\r\n------------------------------------------------------r>\r\n----r>\r\nFör år 2002 uppgår anslaget till 892 miljoner kronor,r>\r\ninklusive medel som tillförts på tilläggsbudget. Prognosenr>\r\nför år 2002 pekar på att utgifternar>\r\nkommer att uppgå till drygt 842 miljoner kronor.r>\r\nTillskottet om 90 miljoner kronor på tilläggsbudgeten förr>\r\når 2002  innebär  att  det  vid årets slutr>\r\nkommer att finnas ett anslagssparande om ca 10 miljonerr>\r\nkronor. Regeringen föreslår att riksdagen tillr>\r\nRättshjälpskostnader m.m. för budgetåret  2003r>\r\nanvisar ett ramanslag om 827 664 000 kr.r>\r\nr>\r\nr>\r\nI  motionerna  Fi232  och  Ju364,  båda  (fp),  yrkasr>\r\natt anslaget skall höjas med 60 miljoner kronor. Beloppetr>\r\nskall motsvara kostnaderna för attr>\r\nåterställa de rättshjälpsförmåner som utgick före denr>\r\nnuvarande  rättshjälpslagens  införande. I konsekvensr>\r\nhärmed yrkas i motion Ju364 också att denr>\r\nnuvarande rättshjälpslagen skall upphävas.r>\r\nr>\r\nUtskottet har behandlat anslagsyrkandena ovan ir>\r\navsnittet Utgiftsramen och anslagen.  Som  framgår  därr>\r\nföreslår  utskottet  att  riksdagen  antarr>\r\nregeringens förslag och avslår motionsyrkandena.r>\r\nr>\r\nr>\r\nUtvärdering av rättshjälpslagen m.m.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI  motion  Ju278  (v)  efterfrågas  en  utvärdering  avr>\r\nden nya rättshjälpslagen. I samma motion föreslås också enr>\r\nutvärdering av de förändringar somr>\r\ngenomfördes år 1983 i fråga om rätten till offentligr>\r\nförsvarare  samt en översyn av reglerna om tolk vidr>\r\nrättegång. I motion Ju391 (s) efterfrågas enr>\r\nprecisering av barns rätt till förmåner ir>\r\nrättshjälpssystemet. I motionen  hävdas  attr>\r\nrättshjälpslagen tillämpas på olika sätt i olika domstolarr>\r\nnärr>\r\ndet gäller faderskapsmål.r>\r\nr>\r\nr>\r\nI april 2000 gav regeringen Domstolsverket i uppdragr>\r\natt göra en utvärdering och en  allmän  översyn  av lagen.r>\r\nVerket har bl.a. haft i uppdrag attr>\r\nanalysera  effekterna  av  att  rättshjälpen gjortsr>\r\nsubsidiär i förhållande till rättsskyddsförsäkringar, attr>\r\nundersöka  om  rådgivningsinstrumentetr>\r\nfungerat på det sätt som var avsett samt att göra enr>\r\nheltäckande översyn av det nya avgiftssystemet.r>\r\nr>\r\nDomstolsverket avlämnade i slutet  av  septemberr>\r\n2001  rapporten Utvärdering av rättshjälpslagen (1996:1619)r>\r\n- redovisning av ett regeringsuppdragr>\r\n(DV-rapport 2001:6, del A och B). Verket anför ir>\r\nrapporten  att  rättshjälpsreformen i allt väsentligtr>\r\nfallit väl ut. Verket har inte funnit skäl attr>\r\nföreslå några ändringar i rättshjälpslagen till följdr>\r\nav att rättsskyddet numera är primärt. Rapporten harr>\r\nremissbehandlats.r>\r\nr>\r\nVad gäller frågan om rättshjälp i faderskapsmålr>\r\nkonstateras i rapporten  (s. 99  f) att rättshjälp inte kanr>\r\nbeviljas om det finns en försäkring medr>\r\nrättsskydd som kan användas i angelägenheten. Vidarer>\r\nanförs att det förekommit att en  moder  inte  vill tar>\r\nförsäkringsskyddsmomentet i anspråk i sinr>\r\nhemförsäkring i denna typ av mål. Hur detta problemr>\r\nskall lösas borde enligt vad som anförs i rapportenr>\r\növervägas i annat sammanhang.r>\r\nr>\r\nUtskottet har inhämtat att frågan om rättshjälp ir>\r\nfaderskapsmål inte är föremål för särskild beredning ir>\r\nRegeringskansliet.r>\r\nr>\r\nÖnskemålet  rörande  rätten till offentlig försvararer>\r\ntar sikte på den lagändring varigenom 21 kap. 3  a  §r>\r\nrättegångsbalken  infördes.  Ändringenr>\r\ninnebar att det i lagtexten  på  ett  mer  preciseratr>\r\nsätt än tidigare angavs i vilka fall sådan försvarare skallr>\r\nförordnas. Syftet var att återförar>\r\npraxis till den nivå som avsågs med den tidigarer>\r\nregleringen (prop. 1983/84:23).r>\r\nr>\r\nI rapporten Rätten till offentlig försvarare - enr>\r\nutvärdering  av  tillämpningen  av  reglerna  om  offentligr>\r\nförsvarare  (DV-rapport  1996:1) harr>\r\nDomstolsverket  redovisat ett regeringsuppdrag som gickr>\r\nut på att undersöka hur reglerna om förordnande och byte avr>\r\noffentlig försvarare tillämpades.r>\r\nSammanfattningsvis  visade  resultaten avr>\r\nundersökningen att varannan tilltalad hade offentligr>\r\nförsvarare, vilket var fler än år 1983, dvs. året förer>\r\nskärpningen.r>\r\nr>\r\nRiksrevisionsverket (RRV) har  på  regeringensr>\r\nuppdrag  granskat  utgiftsutvecklingen  för bl.a.r>\r\noffentliga försvarare. Uppdraget har redovisats ir>\r\nrapporten Varför blev det dyrare? (RRV 2001:30).r>\r\nGranskningen, som omfattar perioden 1996-2000, visar bl.a.r>\r\natt kostnaderna för offentliga försvararer>\r\nökat från ca 380 miljoner år 1996 kronor till närmarer>\r\n500 miljoner år 2000, att antalet förordnanden  underr>\r\ndenna tid ökat med 2 %, att timkostnadenr>\r\nökat med knappt 10 % och att den genomsnittligtr>\r\ndebiterade tiden ökat med drygt 16 %. Om orsaken till detr>\r\nökade  antalet  förordnanden  anför RRV attr>\r\nden i huvudsak är att det blivit vanligare att förordnar>\r\noffentlig försvarare i mål som gäller grovt rattfylleri.r>\r\nEtt skäl till det anges vara att detr>\r\ni  sådana  mål framstår som tveksamt vilken påföljd somr>\r\nskall väljas (jfr 21 kap. 3 a § andra stycket 2r>\r\nrättegångsbalken). Vidare anför RRV  att  denr>\r\nstörsta förändringen  relativt sett när det gällerr>\r\nkostnaderna för offentlig försvarare är att denr>\r\ngenomsnittligt debiterade tiden har ökat med drygtr>\r\nen och en halv timme. En  mindre  del av ökningen berorr>\r\npå att den genomsnittliga förhandlingstiden ökat. Denr>\r\nhuvudsakliga förklaringen till ökningenr>\r\nav debiterad tid anses vara att målen blivit merr>\r\nkomplicerade.r>\r\nr>\r\nDen  25  april  2002  gav  regeringenr>\r\nDomstolsverket   i  uppdrag  att  ge  förslag  tillr>\r\nåtgärder  som  kan  påverka  kostnadsutvecklingen  förr>\r\nrättshjälpsanslaget. Uppdraget skall redovisas senastr>\r\nden 31 december 2002.r>\r\nr>\r\nAv 5 kap. 6 § rättegångsbalken framgår att tolk fårr>\r\nförordnas  att  biträda  rätten  om  part, vittne ellerr>\r\nannan som skall höras inför rätten inter>\r\nbehärskar svenska språket.r>\r\nr>\r\nUtskottet har tidigare behandlat frågan om enr>\r\nutvärdering av den nya rättshjälpslagen (bet. 1998/99:JuU6r>\r\ns. 5 f).r>\r\nr>\r\nUtskottet konstaterar att den nya rättshjälpslagenr>\r\nnyligen varit föremål för utvärdering.  Som  framgår  ovanr>\r\nhar  utvärderingen  inte bara berörtr>\r\nfrågan om huruvida besparingsmålet medr>\r\nrättshjälpsreformen uppfyllts. När det sedan gällerr>\r\nönskemålet om en utvärdering av 1983 års ändringarr>\r\nrörander>\r\nrätten till offentlig försvarare konstaterar utskottetr>\r\natt närmare tjugo år förflutit sedan den nämndar>\r\nförändringen trädde i kraft och  att  RRV - omr>\r\nän  med  andra  utgångspunkter  än  dem  somr>\r\nmotionärerna efterfrågar - nyligen har granskat en del avr>\r\nden perioden. Härtill kommer att reformen somr>\r\nframgått ovan utvärderats av Domstolsverket. Utskottetr>\r\nser inte för närvarande något behov av ytterligare översynr>\r\nav reglerna om rätt till offentligr>\r\nförvarare. Detsamma gäller reglerna om tolk vidr>\r\nrättegångar.  Utskottet  är  alltså  inte  berett attr>\r\nställa sig bakom önskemålen i motion Ju278, ochr>\r\nutskottet föreslår att riksdagen avslår motionen i härr>\r\naktuella delar.r>\r\nr>\r\nNär det gäller frågan om barns rätt till rättshjälp ir>\r\nfaderskapsmål konstaterar utskottet  att  problemet  redanr>\r\nuppmärksammats  i den ovan nämndar>\r\nutvärderingen. Utskottet utgår från att fråganr>\r\nbehandlas i lämpligt sammanhang. Motion Ju391 bör avslås avr>\r\nriksdagen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nErsättning till målsägandebiträder>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI motion Ju234 (fp) anförs att ersättningen tillr>\r\nmålsägandebiträden bör baseras på faktiskt arbetad tid.r>\r\nBakgrunden till yrkandet är  att  det  sedanr>\r\nden 1 mars 2002 gäller en taxa för fastställande avr>\r\nersättning till målsägandebiträden.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDen  3  oktober  2002  beslutade  regeringen attr>\r\nuppdra åt Domstolsverket att förbereda och genomföra enr>\r\nförsöksverksamhet utan taxa för offentligar>\r\nförsvarare och målsägandebiträden i tingsrätt  ochr>\r\nhovrätt.  Uppdraget  gavs  för att kunna göra en jämförelser>\r\nmellan den ersättning som tillerkännsr>\r\nenligt de allmänna reglerna om ersättning respektiver>\r\nersättning enligt taxa. I uppdraget  ingår  också  attr>\r\nundersöka  hur en sådan ordning påverkarr>\r\ndomstolarnas arbetsbörda. Försöksverksamheten skallr>\r\nomfatta de domstolar som ingår i Hovrättens för Västrar>\r\nSverige domkrets  och  skall pågå under årr>\r\n2003.r>\r\nr>\r\nUtskottet  konstaterar  att  en taxa nyligen införtsr>\r\nför målsägandebiträdenas ersättning. Utskottet är inter>\r\nberett att nu göra några  uttalanden  ir>\r\nfrågan. Motion Ju234 i denna del bör avslås avr>\r\nriksdagen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRättshjälp vid pisksnärtsskadorr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI motion T233 (mp) efterfrågas större möjligheter tillr>\r\nrättshjälp vid s.k. pisksnärtsskador.r>\r\nr>\r\nr>\r\nMed pisksnärtsskada förstås en skada i nackregionenr>\r\nsom kan uppkomma i samband med påkörningar bakifrån ochr>\r\nvissa andra slag av trafikolyckor.r>\r\nr>\r\nAv trafikskadelagen (1975:1410)  följer  attr>\r\npersonskada till följd av trafik med motordrivet fordon ir>\r\nprincip ger rätt till trafikskadeersättning,r>\r\nsom utgår ur trafikförsäkringen för fordonet.r>\r\nTrafikskadeersättning  beräknas på motsvarande sätt somr>\r\nskadestånd enligt skadeståndslagens (1972:207)r>\r\nbestämmelser.r>\r\nr>\r\nNär det gäller ersättning ur trafikförsäkring riktasr>\r\nanspråken normalt  mot  försäkringsgivaren,  dvs. den somr>\r\nförsäkrat fordonet. Den skadelidander>\r\nhar i och för sig rätt att i stället begära skadeståndr>\r\nenligt skadeståndslagens bestämmelser och talan  riktas dår>\r\nmot skadevållaren. Sådana processerr>\r\ntorde dock i praktiken vara sällsynta.r>\r\nr>\r\nAv  10  §  första  stycket  10  rättshjälpslagenr>\r\nframgår att rättshjälp inte får beviljas i en angelägenhetr>\r\nsom  rör  trafikskadeersättning  enligtr>\r\ntrafikskadelagen. Rättshjälp får dock  beviljas  i enr>\r\nsådan angelägenhet om ett mål eller ärende har inletts vidr>\r\ndomstol eller enbart rör annan skadar>\r\nän personskada.r>\r\nr>\r\nEnligt lagmotiven var ett huvudsakligt skäl förr>\r\ndenna  bestämmelse, som infördes år 1988, att det allmännar>\r\ninte skulle behöva betala kostnader förr>\r\nsådant rättsligt bistånd som slutligen komr>\r\nförsäkringsbolagen  till  godo.  Det  rör  sig här omr>\r\ntvister där det egentligen är försäkringsbolagen somr>\r\nberörs och inte de formella parterna. Regleringenr>\r\ninnebär således att någon rättshjälp inte får beviljas sår>\r\nlänge tvisten om trafikskadeersättning ärr>\r\nutomprocessuell. Under detta skede förutsättsr>\r\nförsäkringsbolagen bära parternas kostnader för rättsligtr>\r\nbiträde.r>\r\nr>\r\nI  motiven  framhålls  dock  att i de fall denr>\r\nskadelidande och försäkringsgivaren inte kan  kommar>\r\növerens  om  skadeståndsskyldigheten  eller  omr>\r\nskadeersättningens  storlek, återstår  för  denr>\r\nskadelidande  att  väcka  talan  vid  domstol.  När  ettr>\r\nskadeståndsärende  gått  så  långt  brukarr>\r\nförsäkringsbolagen i allmänhet upphöra att ta ansvaretr>\r\nför den skadelidandes kostnader för förfarandet. Är sakenr>\r\nanhängig vid domstol, bör därför denr>\r\nskadelidande ha möjligheter till rättshjälp (prop.r>\r\n1987/88:73 s. 29).r>\r\nr>\r\nVäljer den som drabbats av en trafikskada att väckar>\r\ntalan mot skadevållaren i stället för att begärar>\r\ntrafikskadeersättning, torde bestämmelsen inter>\r\nhindra att rättshjälp beviljas.r>\r\nr>\r\nI den ovannämnda rapporten om utvärdering avr>\r\nrättshjälpslagen lämnas inte några förslag tillr>\r\nförändringar såvitt avser 10 § och dess innehåll.r>\r\nr>\r\nFörra hösten behandlade utskottet ett motionsyrkander>\r\nmotsvarande det nu aktuella (bet. 2001/02:JuU1 s. 123 f).r>\r\nUtskottet vidhöll då sin uppfattningr>\r\natt det inte kunde anses  föreligga  något  behov avr>\r\natt utöka möjligheterna att erhålla rättshjälp i fråga omr>\r\ntrafikskador. En annan sak var att detr>\r\nkunde  upplevas  som  besvärande  för  en enskildr>\r\nperson  att  begära  att  få  ta  rättsskyddet  ir>\r\nhemförsäkringen  i  anspråk  när  motparten  ärr>\r\nförsäkringsbolaget. Utskottet utgick dock från attr>\r\nförsäkringsbolagen klarar det krav på opartiskhet somr>\r\nregelsystemet förutsätter.r>\r\nr>\r\nSom utskottet ser det har ingenting framkommit  somr>\r\nmotiverar  en  annan  bedömning  i denna fråga än den somr>\r\nutskottet tidigare gett uttryck för.r>\r\nMotion T233 i denna del bör avslås av riksdagen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nÖvriga anslagr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottets bedömning i korthetr>\r\nr>\r\nr>\r\nI  detta  avsnitt  redogörs  för  resultaten  underr>\r\nverksamhetsåret  2001 för anslaget till Gentekniknämnden,r>\r\nKostnader  för  vissar>\r\nskaderegleringar m.m. samt till Avgifter till vissar>\r\ninternationella sammanslutningar  m.m.  Utskottet har inter>\r\nnågra invändningar motr>\r\nregeringens bedömningar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nGentekniknämndenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nGentekniknämndens övergripande mål är att främja enr>\r\netiskt försvarbar och säker användning  av  gentekniken förr>\r\natt skydda människors och djurs hälsar>\r\noch för att skydda miljön. Nämnden har vidare tillr>\r\nuppgift att sprida kunskap om den gentekniskar>\r\nutvecklingen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nAv verksamhetsredogörelsen för budgetåret 2001r>\r\nframgår att nämnden har verkat för att verksamhetsmåletr>\r\nskulle  uppnås  genom  att  bl.a. informerar>\r\nallmänheten  genom  direktkontakt, massmedier och viar>\r\nnämndens hemsida, genom att avge yttranden samt genom attr>\r\narrangera och medverka i  konferenserr>\r\noch seminarier.r>\r\nr>\r\nRegeringen anför i  budgetpropositionen  att  måletr>\r\nför nämndens verksamhet är sådant att det är svårt att pår>\r\ngängse sätt mäta om det har uppnåttsr>\r\neller inte. Regeringens bedömning är attr>\r\nGentekniknämnden genom sin allsidiga verksamhet inomr>\r\nområdet på ett förtjänstfullt sätt verkat för att uppnår>\r\nverksamhetsmålet.  Mot bakgrund av den snabbar>\r\nutvecklingen  inom  genteknikområdet  anser  regeringenr>\r\natt  Gentekniknämndens  verksamhet  är  mycketr>\r\nbetydelsefull.r>\r\nr>\r\nDet har enligt utskottets mening inte framkommitr>\r\nnågot som talar mot regeringens bedömning.r>\r\nr>\r\nFör år 2002 uppgår  Gentekniknämndens  anslag, efterr>\r\natt hänsyn tagits även till förändringar på tilläggsbudget,r>\r\ntill 3 083 000 kr. Vid ingången avr>\r\når 2002 fanns ett anslagssparande om 46 000  kr.r>\r\nUtgiftsprognosen  för  år  2002  är beräknad till 3 043 000r>\r\nkr. Anslagssparandet kan vid årets slutr>\r\nberäknas uppgå till 86 000 kr.r>\r\nr>\r\nRegeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 på 2r>\r\n929 000 kr. Förslaget innebär att  Gentekniknämndensr>\r\nanslag  engångsvis tillförs 300 000 kr förr>\r\natt  nämnden  skall  kunna ordna konferenser under årr>\r\n2003 om bl.a. kloning av djur samt informera forskare,r>\r\nindustriföreträdare  m.fl.  om  gällander>\r\nregler för kontroll av  genteknisk verksamhet ir>\r\nSverige. I anslagsberäkningen har hänsyn tagits tillr>\r\nberäknade utgiftsökningar för löner, lokaler ochr>\r\növriga förvaltningskostnader  samt  det  generellar>\r\nbesparingskravet på 0,7 % på anslag för förvaltnings- ochr>\r\ninvesteringsändamål i syfte att begränsar>\r\nstatlig konsumtion.r>\r\nr>\r\nUtskottet har behandlat anslagsyrkandet  ovan  ir>\r\navsnittet  Utgiftsramen  och  anslagen.  Som  framgår  därr>\r\nföreslår utskottet att riksdagen antarr>\r\nregeringens förslag.r>\r\nr>\r\nAvslutningsvis kan i detta sammanhang nämnas att denr>\r\nparlamentariska Bioteknikkommittén i sitt slutbetänkander>\r\nAtt  spränga  gränser - Bioteknikensr>\r\nmöjligheter  och risker (SOU 2000:103) bl.a. föreslagitr>\r\natt Gentekniknämnden ombildas till en bioteknikinspektionr>\r\nsom skall kontrollera  principielltr>\r\nviktiga och nya  tillämpningar  samt  utöva tillsyn.r>\r\nRegeringen anser i budgetpropositionen, med hänvisning tillr>\r\ndet negativa remissutfallet, att detr>\r\nför närvarande saknas anledning att gå vidare medr>\r\nkommitténs förslag såvitt gäller Gentekniknämnden.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nKostnader för vissa skaderegleringar m.m.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nFrån anslaget, som disponeras av Justitiekanslern,r>\r\nbetalas  kostnader för vissa skaderegleringar m.m. somr>\r\nexempelvis ersättning till frihetsberövader>\r\nenligt lagen (1998:714) om ersättning vidr>\r\nfrihetsberövande och  andra  tvångsåtgärder.  I  anslutningr>\r\ntill  att  sådan ersättning utbetalas kan ävenr>\r\nkostnader  för  ombud  betalas  ur  anslaget. Vidarer>\r\nomfattas skadestånd m.m. i andra fall jämte bl.a. kostnaderr>\r\nför ombud  och  rättegångskostnader.r>\r\nRättegångskostnader som flyter in till staten frånr>\r\nmotparter i sådana mål tillgodoräknas anslaget.r>\r\nr>\r\nr>\r\nFrågan om anslagets konstruktion har varit föremålr>\r\nför utskottets intresse tidigare (bet. 2000/01:JuU1 s.r>\r\n108).r>\r\nr>\r\nRegeringen framhåller nu att det är  svårt  att  pår>\r\nförhand  förutse  vilka  ersättningsanspråk  som tid efterr>\r\nannan kommer att riktas mot staten.r>\r\nSamtidigt konstaterar regeringen att utfallet pår>\r\nanslaget har varit förhållandevis stabilt under senare år.r>\r\nVidare anför regeringen att sedan år 2000r>\r\nhar både antalet ansökningar om ersättning frånr>\r\npersoner som varit frihetsberövade och det totalar>\r\nutbetalade beloppet ökat.r>\r\nr>\r\nFör år 2002 uppgår anslaget, efter att hänsyn tagitsr>\r\näven till förändringar på tilläggsbudget, till  21  399r>\r\n000 kr. Vid ingången av år 2002 fannsr>\r\nett anslagssparande om 3 985 000 kr. Utgiftsprognosenr>\r\nför år 2002 är beräknad till 25 054 000 kr.r>\r\nAnslagssparandet  vid årets slut kan beräknas uppgår>\r\ntill 330 000 kr.r>\r\nr>\r\nRegeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2003r>\r\ntill anslaget Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.r>\r\nanvisar  ett  ramanslag på 15 291 000r>\r\nkr. Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits tillr>\r\ndet generella besparingskravet på 0,7 % på anslag förr>\r\nförvaltnings- och  investeringsändamål ir>\r\nsyfte att begränsa statlig konsumtion.r>\r\nr>\r\nUtskottet  har  behandlat  anslagsyrkandet  ovan  ir>\r\navsnittet  Utgiftsramen  och anslagen. Som framgår därr>\r\nföreslår utskottet att riksdagen  antarr>\r\nregeringens förslag.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nAvgifter till vissa internationella sammanslutningarr>\r\nm.m.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nFrån anslaget betalas årsavgifter till Haagkonferensenr>\r\nför internationell privaträtt, Internationella institutet ir>\r\nRom för unifiering av privaträttenr>\r\n(UNIDROIT), Association Internationale des Hautesr>\r\nJurisdictions Administratives samt Bernunionen (WIPO=Worldr>\r\nIntellectual Property Organization).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFrån anslaget betalas också bidrag till Helsingforsr>\r\nkriminalpolitiska institut  och  till Nordiskar>\r\nsamarbetsrådet för kriminologi. Även bidrag tillr>\r\nvissa andra internationella sammanslutningar medr>\r\nanknytning till Justitiedepartementet betalas  frånr>\r\nanslaget. Vidare betalas från anslaget kostnaderr>\r\nsom hänför sig till internationellt straff- ochr>\r\ncivilrättsligt samarbete och som inte skall bäras av annanr>\r\nmyndighet.r>\r\nr>\r\nRegeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2003r>\r\ntill anslaget Avgifter till vissa internationellar>\r\nsammanslutningar m.m. anvisar ett ramanslagr>\r\npå 6 456 000 kr. Vid utgången av år 2001 uppgickr>\r\nanslagssparandet till knappt 4,8 miljoner kronor.r>\r\nUtgiftsprognosen för innevarande år beräknas tillr>\r\nknappt 7,9 miljoner kronor.r>\r\nr>\r\nUtskottet  har  behandlat  anslagsyrkandet  ovan ir>\r\navsnittet Utgiftsramen och anslagen. Som framgår därr>\r\nföreslår  utskottet  att  riksdagen  antarr>\r\nregeringens förslag.r>\r\nr></pre><pre>\r\nReservationerr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nPolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen (punkt 3)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar>\r\nSidén (m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju329 yrkande 2.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nDen organiserade brottsligheten är gränslös och harr>\r\ntillgång till stora ekonomiska resurser. För att effektivtr>\r\nkunna bekämpa denna brottslighet måster>\r\npolisens resurser hanteras rationellt och utanr>\r\nprestige.r>\r\nr>\r\nr>\r\nVi ser positivt på det arbete som nu sker inomr>\r\nRikspolisstyrelsen medr>\r\nfrågor om organisatorisk samverkan ochr>\r\ninformationsflöden  mellan  Rikskriminalpolisen  ochr>\r\nSäkerhetspolisen.  Vi menar dock att regeringen måster>\r\ntar>\r\nytterligare initiativ för att polisen skall får>\r\neffektiva verktyg för att bekämpa den grova organiserader>\r\nbrottsligheten.r>\r\nr>\r\nDet bör ankomma på regeringen att återkomma medr>\r\nförslag i enlighet med vad vi har anfört.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Specialiserade narkotikaenheter (punkt 4)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>\r\nJohnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr>\r\n(m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotionerna  2002/03:Ju281 yrkandena 12r>\r\noch 13 samt 2002/03:So442 yrkande 5.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nInsatser från specialenheter som gatulangningsgrupperr>\r\noch den s.k. ravekommissionen har inneburit ett nytt sättr>\r\natt arbeta med  fokus på det enskildar>\r\nmissbruket.  Genom  en  offensiv  polisverksamhetr>\r\nupptäcks  enligt  vår  mening  tidigt långt flerr>\r\nmissbrukare än genom någon annan myndighet  ellerr>\r\ninstitution. Enheterna måste nu ges bemanning för attr>\r\nsvara upp mot behoven.r>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser därför att det skall finnas specialiserader>\r\nnarkotikaenheter i varje län  och  att det i de störrer>\r\nstäderna skall finnas gatulangnings- ochr>\r\nungdomsgrupper för att en effektiv verksamhet skallr>\r\nkunna utvecklas. Dessutom bör varje polismyndighet  inrättar>\r\nsärskilda  enheter  för  att bekämpar>\r\nnarkotika i ungdomsmiljöer på samma sätt som finns inomr>\r\nPolismyndigheten i Stockholms län.r>\r\nr>\r\nDet får ankomma på regeringen att föranstalta om enr>\r\nsådan organisationsförändring.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n3. Närpolisen (punkt 5)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Linander (c).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju258 yrkandena  4,  5,r>\r\n14 och 15.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJag  anser att de åtgärder som hittills vidtagits förr>\r\natt närpolisreformen skall kunna fullföljas inte ärr>\r\ntillräckliga. Bland annat är det nödvändigtr>\r\nmed fler  poliser  än  vad  de  nu  aktuellar>\r\nresurstillskotten  medger. Genom att öka antalet poliserr>\r\nkan man öka polisens tillgänglighet och stärkar>\r\nmedborgarnas trygghet och säkerhet. Ett annat viktigtr>\r\nled är att erfarenheterna  från de modeller förr>\r\nkvalitetssäkring av brottsutredningar som finnsr>\r\ni högre utsträckning tas till vara och sprids inomr>\r\npolisen. För att närpolisreformen  skall  fungera  fulltr>\r\nut  är  det också nödvändigt att öka detr>\r\nbrottsförebyggande  arbetet  inomr>\r\nnärpolisverksamheten.  Det  arbete  som  har påbörjats ir>\r\ndetta avseende bör därför även fortsättningsvis  gesr>\r\nhögr>\r\nprioritet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta åtgärder medr>\r\nanledning av det anförda.  Regeringen  bör  även  se  överr>\r\nmöjligheterna  att  ge  de  lokalar>\r\nmyndigheterna en klumpsumma som de, som bäst kännerr>\r\ntill vilka åtgärder som behövs inom sitt verksamhetsområde,r>\r\nsjälva kan förfoga över.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n4. Polisutbildningen (punkt 6)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar>\r\nSidén (m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju329 yrkandena 3  ochr>\r\n6.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nMed dagens utbildningssystem  får  eleverna  vidr>\r\npolisutbildningen  en koncentrerad och teoretiskt inriktadr>\r\nutbildning vid ett tillfälle. Polisyrketr>\r\nbygger emellertid på samspel och relationer mellanr>\r\nmänniskor. För att  uppnå  kompetens  på  detta  områder>\r\nkrävs personliga erfarenheter av praktisktr>\r\npolisarbete. Vi anser därför att den nuvarander>\r\npolisutbildningen måste reformeras. Enligt vår mening  börr>\r\nden första delen av utbildningen kortas nedr>\r\ntill ett år. Denna del bör som i dag ge kunskaper ir>\r\nsvensk och europeisk rättskunskap, straffrätt, kriminologi,r>\r\nordnings-  och utredningsverksamhet,r>\r\nbeteendevetenskap,  etik  och  psykologi.  Vidarer>\r\nskall  mental  träning  ingå, liksom personligr>\r\nfärdighetsträning i självskydd, vapenhantering  ochr>\r\nbilkörning. Den teoretiska utbildningen skall följas avr>\r\nen längre sammanhållen  praktiktjänstgöring  under  tolvr>\r\nmånader. Under en 3-5 år lång periodr>\r\nskall sedan alla genomgå en grundläggander>\r\nvidareutbildning med möjlighet att välja olikar>\r\ninriktningar. Kunskaper  i  självskydd,  vapenhanteringr>\r\nochr>\r\nbilkörning skall upprätthållas genom årligar>\r\nutvärderingar och kompetensprov.r>\r\nr>\r\nr>\r\nEnligt  vår  uppfattning  måste  polisen  snabbtr>\r\ntillföras ny kompetens och specialistkunskap. I detta syfter>\r\nmåste mer flexibla anställningsformerr>\r\ngrundade på polisens behov skapas. Ekonomer,r>\r\nanalytiker,  beteendevetare  och  IT-personal  skuller>\r\nt.ex.  genom  en  förkortad  utbildning kunna gesr>\r\npolismans befogenhet. Som underrättelseoperatör medr>\r\nansvar för Internetbaserad brottslighet är det inter>\r\nnödvändigt att vara utbildad  trafikpolis. Vir>\r\nanser  därför  att  man  inom  Rikspolisstyrelsen skallr>\r\nfastställa vilka uppgifter som kräver polismans befogenhetr>\r\noch inrätta en särskild utbildningr>\r\ngenom vilken specialister av olika slag kan erhållar>\r\nsådan befogenhet.r>\r\nr>\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta erforderligar>\r\nåtgärder för att tillgodose vad vi här anfört.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n5. Polisutbildning på distans (punkt 7)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>\r\nJohnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr>\r\n(m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju329 yrkande 4 i dennar>\r\ndel och bifaller delvis motion 2002/03:Ju345.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nMed dagens teknik finns mycket goda  förutsättningarr>\r\natt  effektivt  bedriva vidareutbildning på distans förr>\r\nolika personalkategorier. Att samverka,r>\r\nsamordna och samutnyttja den kompetens som finns inomr>\r\norganisationen med  hjälp  av olika tekniska lösningar gerr>\r\nstora vinster. Varje medarbetare börr>\r\npå detta sätt kunna erbjudas funktionsinriktadr>\r\nvidareutbildning med hög kvalitet.  Ett kraftfullt arbeter>\r\nbör läggas ned på att utveckla möjligheternar>\r\ntill vidareutbildning på distans.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet anförda innebär att vi ställer oss bakomr>\r\nmotionerna Ju329 och Ju345 i berörda delar.r>\r\nr>\r\nDet ankommer på regeringen att vidta erforderligar>\r\nåtgärder för att tillgodose att  vidareutbildning pår>\r\ndistans kan genomföras i enlighet med vad vir>\r\nhär anfört.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n6. Vidareutbildningen, m.m. (punkt 9)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>\r\nMarcelind (kd), Jeppe Johnsson (m),  Torkild  Strandbergr>\r\n(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>\r\n(m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sinr>\r\nmening vad som anförs i reservation 6. Därmed bifallerr>\r\nriksdagen  delvis  motionerna  2002/03:Ju258r>\r\nyrkandena 9 och 11, 2002/03:Ju329 yrkande 4 i denna delr>\r\noch yrkande 5 samt 2002/03:Ju364 yrkandena 4 och 5.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nDen nya generationen poliser ställer stora  krav  pår>\r\nen  förändringsbenägen  organisation  med  ett  tydligtr>\r\nledarskap.  För  att uppnå detta måster>\r\nmöjligheterna  till  vidareutveckling  ochr>\r\nfortbildning  inom  polisen förbättras. Bland annat börr>\r\nchefsutbildningar finnas, t.ex. för  inspektörer,r>\r\nvakthavande befäl, yttre befäl, rotelchefer ochr>\r\nkommissarier. Det  är  också  viktigt attr>\r\nkarriärmöjligheterna inom polisen utvecklas. De poliserr>\r\nsomr>\r\nvisar goda resultat inom ett område måste ha en chansr>\r\natt bli befordrade. Detta  får  dock  inte  hindra attr>\r\npersoner med särskild kompetens av olikar>\r\nslag anlitas utifrån för att möta de krav som ställs pår>\r\nspecialistkunskap inom polisorganisationen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta erforderligar>\r\nåtgärder för att tillgodose vad vi nu har anfört.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n7. Antagningen till polisutbildningen (punkt 10)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Linander (c).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 10 border>\r\nha följande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 7. Därmed bifaller  riksdagenr>\r\nmotion  2002/03:Ju258  yrkande 8 ochr>\r\navslår motion 2002/03:Ju274.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nEnligt  min  mening skulle antagningsförfarandet tillr>\r\npolisutbildningen kunna förbättras. För närvarande skötsr>\r\nantagningen av Rikspolisstyrelsen  ochr>\r\nPliktverket. Enligt  min  mening vore det naturligt attr>\r\nman från respektive polisutbildning blev mer aktiv i dennar>\r\nprocess. Det vore också värdefulltr>\r\nom någon som inte är polis deltog i de avslutander>\r\nsamtalen vid antagningen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen bör därför ta initiativ till en översyn avr>\r\nantagningsförfarandet. I översynen bör bl.a. det ovanr>\r\nanförda beaktas.r>\r\nr>\r\nDetta innebär att jag ställer mig bakom motion Ju258r>\r\ni nu behandlad del. Beträffande motion Ju274 delar jagr>\r\nmajoritetens uppfattning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n8. Fler poliser med invandrarbakgrund (punkt 11)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Linander (c).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 11 border>\r\nha följande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som  sinr>\r\nmening vad som anförs i reservation 8. Därmed bifallerr>\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju258 yrkande 7 ochr>\r\nbifaller delvis motion 2002/03:Sf336 yrkande 32.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nDet är viktigt att sammansättningen inom polisenr>\r\nspeglar  samhället  i  stort.  I  dag  är  det  enr>\r\nalldeles för liten andel av alla poliser som harr>\r\ninvandrarbakgrund. För att uppnå detta mål måste detr>\r\ndärför till en stor satsning på att rekrytera poliser medr>\r\ninvandrarbakgrund.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet ankommer på regeringen att vidta erforderligar>\r\nåtgärder för att tillgodose vad jag här anfört.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n9. Ytterligare en polishögskola (punkt 12)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>\r\nJohnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c)r>\r\noch Anita Sidén (m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion  2002/03:Ju258  yrkande  6 ochr>\r\nbifaller  delvis  motionerna  2002/03:Ju201,r>\r\n2002/03:Ju203,  2002/03:Ju204  yrkande  6,  2002/03:Ju238,r>\r\n2002/03:Ju240, 2002/03:Ju252, 2002/03:Ju276,r>\r\n2002/03:Ju304, 2002/03:Ju333, 2002/03:Ju347 ochr>\r\n2002/03:Ju350.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nAntalet poliser måste bli fler. Rekryteringsbehovet avr>\r\npoliser påverkas också av den relativt  höga medelåldernr>\r\ninom poliskåren och en förväntad ökadr>\r\nrörlighet  bland  främst  yngre poliser. Kapaciteten pår>\r\npolisutbildningarna i Stockholm, Umeå och Växjö  måster>\r\nutnyttjas  maximalt.  För  att  klarar>\r\nrekryteringsbehovet bör det inrättas en fjärder>\r\npolishögskola, i närheten av någon befintlig högskola ellerr>\r\nuniversitet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet ankommer på regeringen att vidta erforderligar>\r\nåtgärder för att tillgodose vad vi här anfört.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n10.Kompensation för EU-toppmötet i Göteborg (punkt 14)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice  Ask  (m),  Ragnwir>\r\nMarcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>\r\n(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>\r\n(m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 10. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju261 yrkande 1.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nPolismyndigheten i Västra Götaland hade uppgiften  attr>\r\ngarantera  trygghet och säkerhet under och omkring EU-r>\r\ntoppmötet i Göteborg i juni 2001. Extrar>\r\npoliser fick kallas in. Toppmötet kunde genomföras ir>\r\nstort enligt programmet trots alla störningar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nPolismyndigheten  har  redovisat  alla kostnader förr>\r\ntoppmötet; de uppgår  till  146  miljoner  kronor  mer  änr>\r\nvad  som  var  beräknat  exklusiver>\r\nräntekostnader. Även Rikspolisstyrelsen  instämmer  ir>\r\nuppfattningen  att den drabbade polismyndigheten skallr>\r\nkompenseras och har begärt resurser somr>\r\nskall kunna anslås till Polismydigheten i Västrar>\r\nGötaland för uppkomna merkostnader.r>\r\nr>\r\nKompenseras inte polismyndigheten för de uppkomnar>\r\nmerkostnaderna finns  inga  möjligheter  att  komma  tillr>\r\nrätta  med  de övriga obalanserna inomr>\r\nmyndigheten. Polismyndighetens totala underskott årr>\r\n2006 beräknas uppgå till 500 miljoner kronor.r>\r\nr>\r\nEnligt vår bedömning saknas det ekonomiskt utrymme ir>\r\nregeringens förslag för att nu tillgodose angivna behov attr>\r\nkompensera  för  merkostnader  förr>\r\ntoppmötet.  Regeringen  bör  återkomma  med  förslagr>\r\nom  anslag  på  tilläggsbudget  och  ge  Rikspolisstyrelsenr>\r\nde instruktioner som behövs för attr>\r\nPolismyndigheten i Västra Götaland skall få fullr>\r\ntäckning för sina merkostnader med anledning av EU-r>\r\ntoppmötet i Göteborg.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n11.Polisförsörjningen i glesbygdsområden (punkt 15)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Linander (c).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 15 border>\r\nha följande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 11. Därmed bifaller  riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju258 yrkandena 2 ochr>\r\n3 samt bifaller delvis motionerna 2002/03:Ju223,r>\r\n2002/03:Ju319, 2002/03:Ju324, 2002/03:Ju337, 2002/03:Ju374r>\r\noch 2002/03:Ju383.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nPolisförsörjningen i glesbygdsområden måste förbättrasr>\r\navsevärt. Glesbygdens speciella förhållanden måste beaktasr>\r\nbättre vid fördelningen av polisensr>\r\nresurser  mellan  myndigheterna. Ett annat sätt attr>\r\nförbättra polisförsörjningen på landsbygden är attr>\r\npolismyndigheter  med  stora  avstånd  har  enr>\r\nflexiblare lösning  vad  gäller  arbetsplatsensr>\r\nlokalisering. Om den enskilde polisen i vissa avseenden kanr>\r\nanses ha sin arbetsplats lokaliserad tillr>\r\nbostaden kan utryckningstiden förmodligen  förkortasr>\r\navsevärt i dessa delar av landet. Detta möjliggörs genomr>\r\natt den enskilde polismannen exempelvisr>\r\nkan ha material och polisbil i eller i nära anslutningr>\r\ntill bostaden.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet ankommer på regeringen att vidta erforderligar>\r\nåtgärder för att tillgodose vad jag här anfört.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n12.Insatser mot rattfylleri (punkt 16)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m),  Ragnwir>\r\nMarcelind  (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>\r\n(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>\r\n(m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs  i  reservation 12. Därmed bifallerr>\r\nriksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju386 ochr>\r\n2002/03:T378 yrkande 1.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nAlldeles för många av alla bilister på vägarna körr>\r\ntrots att de är berusade.  Rattfyllerister  kommer  vidr>\r\nårets slut att ha dödat 150 människor ochr>\r\nskadat  ytterligare 1 000 personer allvarligt. Dettar>\r\nsker varje år och är oacceptabelt. För att snabbt kommar>\r\ntill  rätta  med  detta  missförhållander>\r\nmåste polisen radikalt öka sina insatser motr>\r\nrattfylleriet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet ankommer på regeringen att vidta erforderligar>\r\nåtgärder för att tillgodose vad vi här anfört.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n13.Bättre teknikutnyttjande (punkt 17)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Linander (c).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 17 border>\r\nha följande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 13. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:T466 yrkande 41.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nFör att trafikpolisen  skall  kunna  använda  sinar>\r\nbegränsade  resurser på bästa sätt krävs att befintligr>\r\nteknik utnyttjas för att frigöra så mycketr>\r\nresurser som möjligt för bekämpning av de mångar>\r\nallvarliga trafikbrotten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nGenom en ökad användning av automatiskr>\r\nhastighetsövervakning kan resurser frigöras för andrar>\r\nviktiga uppgifter.r>\r\nr>\r\nDet ankommer på regeringen att vidta erforderligar>\r\nåtgärder för att tillgodose vad jag här anfört.r>\r\nr>\r\nr>\r\nÅklagarväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n14.Rättskedjan (punkt 18)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Linander (c).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 18 border>\r\nha följande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs  i reservation 14. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju249 yrkandena 1, 3,r>\r\n4 och 30.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nFörtroendet för rättsväsendet - inte minstr>\r\nåklagarväsendet - grundas på  att det fungerar snabbt, attr>\r\ndet är förutsägbart och konsekvent samt att detr>\r\nfinns nära tillgängligt. För att upprätthålla dettar>\r\nförtroende anser jag att  handläggningstiderna  inomr>\r\nrättsväsendet måste kortas ytterligare. Ettr>\r\nsätt att uppnå detta är att polisen förbättrar sittr>\r\närendehanteringssystem, så att ärenden som kan avslutasr>\r\nsnabbt blir identifierade och därmed kanr>\r\nhanteras skyndsamt. Ett annat sätt att effektiviserar>\r\narbetet och korta handläggningstiderna är att införa ettr>\r\ngemensamt  ärendehanteringssystem  förr>\r\nmyndigheterna inom rättsväsendet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nMot  bakgrund  av vad jag anfört bör regeringen få ir>\r\nuppdrag att ta de initiativ som krävs för att genomföra der>\r\nåtgärder som jag nu har föreslagit.r>\r\nVidare bör regeringen få i uppdrag att följa upp vilkar>\r\nkonsekvenser centraliseringen av åklagarväsendet harr>\r\nfått.r>\r\nr>\r\nDetta innebär att jag ställer mig bakom motion Ju249r>\r\ni nu behandlade delar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n15.Ekobrottsmyndighetens geografiska ansvarsområde (punktr>\r\n20)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser att utskottets  förslag  under  punkt  20r>\r\nborde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager förr>\r\nregeringen som sin mening vad som anförs ir>\r\nreservation 15. Därmed bifaller riksdagen motionr>\r\n2002/03:Ju340 yrkande 6.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser att all avancerad ekonomisk brottslighet,r>\r\ninnefattande  också grova miljöbrott, kräver operativar>\r\ninsatser av sådan kvalificerad art att detr>\r\nbehövs en enhetlig och kraftfull organisation. Därförr>\r\när det nödvändigt  att  Ekobrottsmyndighetensr>\r\nansvarsområde förändras så att den kan svara uppr>\r\nmot dessa krav. Ekobrottsmyndigheten bör vara enr>\r\ncentral myndighet för hela landet. Myndigheten skallr>\r\nhandlägga avancerad ekonomisk brottslighet ochr>\r\nannan allvarlig brottslighet som kan kopplas tillr>\r\ndenna, t.ex. grova miljöbrott. Övrig ekonomisk brottslighetr>\r\nskall  utredas i den lokala polis- ochr>\r\nåklagarorganisationen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet bör ankomma på regeringen att till riksdagenr>\r\nåterkomma med förslag som tillgodoser vad jag nu harr>\r\nanfört.r>\r\nr>\r\nDet anförda innebär att jag ställer mig bakom motionr>\r\nJu340 i berörd del.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n16.Domstolsverkets ställning (punkt 22)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>\r\nMarcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>\r\n(fp), Johan Linander  (c)  och  Anita Sidénr>\r\n(m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sinr>\r\nmening  vad som anförs i reservation 16. Därmed bifallerr>\r\nriksdagen delvis motionerna 2002/03:K379r>\r\nyrkande 16, 2002/03:Ju236 yrkande 13 och 2002/03:Ju249r>\r\nyrkande 33.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi  anser  att  den centrala domstolsorganisationenr>\r\ninte bör utformas  på  ett  sätt  som  riskerar  ettr>\r\noberoende  domstolsväsende.  Den  nuvarander>\r\nkonstruktionen ger  regeringen  ett  alltför starktr>\r\ngrepp om domstolsorganisationen. Det finns därför skäl attr>\r\növerväga en annan ordning. Om servicenr>\r\ntill domstolarna sköttes utan att regeringen hader>\r\ninflytande över den skulle också domstolarnasr>\r\nsjälvständighet kunna garanteras. I sammanhanget villr>\r\nvi som ett alternativ peka på det danska  systemet  medr>\r\nen myndighet som ligger under riksdagen och vars verksamhetr>\r\nregleras i lag. En annan lösningr>\r\nskulle kunna vara att föra över Domstolsverketsr>\r\nuppgifter till domstolarna.r>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att regeringen bör få i uppdrag att utredar>\r\nfrågan  om Domstolsverkets ställning och funktion ir>\r\nförhållande till domstolarna utifrån vad vir>\r\nnu förordat.r>\r\nr>\r\nDetta innebär att vi ställer oss bakom motionernar>\r\nK379, Ju236 och Ju249 i här aktuella delar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n17.Reformarbetets inriktning (punkt 23)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr>\r\n(fp).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs  i  reservation  17. Därmed bifallerr>\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju364 yrkande 2 ochr>\r\navslår motionerna 2002/03:Ju209 yrkande 3,r>\r\n2002/03:Ju246 yrkande 3 och 2002/03:Ju249 yrkande 31.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nEnligt vår mening är det nödvändigt med en bättrer>\r\nsamordning av tingsrätternas, åklagarmyndigheternas  ochr>\r\npolisens geografiska ansvarsområden. Genomr>\r\nen sådan samordning skulle effektiviteten i helar>\r\nrättskedjan kunna öka, vilket skulle leda till ett bättrer>\r\nresursutnyttjande.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet får ankomma på regeringen att ge de direktiv somr>\r\nbehövs för att myndigheterna bättre skall samordna  sinar>\r\nverksamheter.  Vi ställer oss alltsår>\r\nbakom motion Ju364 i denna del. I fråga om motionernar>\r\nJu209, Ju246 och Ju249 i berörda delar har vi sammar>\r\nuppfattning som majoriteten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n18.Reformarbetets inriktning (punkt 23)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Jepper>\r\nJohnsson (m), Johan Linander (c) och Anita Sidén (m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sinr>\r\nmening vad som anförs i reservation 18. Därmed bifallerr>\r\nriksdagen delvis motionerna  2002/03:Ju209r>\r\nyrkande 3, 2002/03:Ju246 yrkande 3 och 2002/03:Ju249r>\r\nyrkande 31 samt avslår motion 2002/03:Ju364 yrkande 2.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att medborgarperspektivet inte har fått  ettr>\r\ntillräckligt  stort  utrymme  i  regeringens  överväganden.r>\r\nHär  står  medborgarnas  krav  pår>\r\ntillgänglighet  i  förgrunden.  Detta  innebär  ir>\r\npraktiken att alla måste ha någorlunda nära till enr>\r\ntingsrätt. Med en sådan ordning åstadkommer manr>\r\nockså en lokal förankring i den dömande verksamheten.r>\r\nI  sammanhanget vill vi peka på den breda erfarenhet somr>\r\nnotarietjänst vid en mindre tingsrättr>\r\nkan erbjuda. Detta bör regeringen beakta i detr>\r\nfortsatta reformarbetet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nVi ställer oss alltså bakom motionerna Ju209, Ju246r>\r\noch Ju249  i  här aktuella delar. I fråga om motion Ju364 ir>\r\nberörd del har vi samma uppfattningr>\r\nsom majoriteten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n19.Domkretsindelningen (punkt 24)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Ragnwi Marcelind (kd) och Johan Linander (c).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i  reservation  19.  Därmed  bifallerr>\r\nriksdagen  delvis motionerna 2002/03:Ju249r>\r\nyrkande 32, 2002/03:Ju339 yrkande 2 och 2002/03:Ju358r>\r\nyrkande 1r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att förändringarna i domstolsorganisationenr>\r\nbör ha en bred politisk förankring. Det är därför lämpligtr>\r\natt dessa  beslutas av riksdagen, somr>\r\ndär-igenom ges en direkt möjlighet att påverkar>\r\nreformarbetet. Domkretsindelningen bör därför regleras ir>\r\nlag. En sådan ordning  skulle också ligga merr>\r\ni  linje med regeringsformens krav på att huvuddragen ir>\r\ndomstolsorganisationen skall anges i lag och de krav somr>\r\nEuropakonventionen  ställer  på  attr>\r\ndomstolar  skall  vara  upprättade  enligt  lag.  Överr>\r\nhuvud  taget  skulle  en  lagreglering bidra till ett ökatr>\r\nskydd för de enskilda domstolarnasr>\r\nsjälvständighet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen bör ges i uppdrag att återkomma tillr>\r\nriksdagen med ett lagförslag i enlighet med detr>\r\nanförda.r>\r\nr>\r\nVi ställer oss alltså bakom motionerna Ju249, Ju339r>\r\noch Ju358 i här berörda delar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n20.Det fortsatta reformarbetet (punkt 25)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind (kd) ochr>\r\nTorkild Strandberg (fp).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 20.  Därmed  bifallerr>\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju339 yrkande 3 ochr>\r\navslår  motionerna  2002/03:Ju209  yrkande  2,r>\r\n2002/03:Ju229,  2002/03:Ju246  yrkandena  1 och 2,r>\r\n2002/03:Ju275,  2002/03:Ju308,  2002/03:Ju309  ochr>\r\n2002/03:Ju358 yrkande 2.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nDet är inte tillräckligt att utskottet i ett betänkander>\r\nuttalat att några beslut om nedläggningar  av  tingsrätterr>\r\ninte  skall  fattas förrän den nur>\r\npåbörjade utvärderingen avslutats. För att skänka kraftr>\r\nåt den meningsyttringen bör den ha stöd i ett uttryckligtr>\r\nbeslut av riksdagen.  Riksdagen börr>\r\ndärför formellt uttala att det inte skall fattas någrar>\r\nbeslut innan utvärderingen är klar. Vi står alltså bakomr>\r\nmotion Ju339 i denna del.  I fråga omr>\r\növriga här aktuella motioner har vi samma uppfattningr>\r\nsom majoriteten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n21.Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.r>\r\n(punkt 26)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Johanr>\r\nLinander (c) och Anita Sidén (m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 21. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju249 yrkande  2  samtr>\r\navslår motionerna 2002/03:Ju339 yrkande 1 ochr>\r\n2002/03:Ju364 yrkande 12.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi  anser  att myndigheterna inom rättskedjan börr>\r\nsamverka i högre utsträckning för att bli mer effektiva.r>\r\nDen samverkan som beskrivs i propositionenr>\r\nmellan tingsrätt  och  länsrätt  är  här  ett steg ir>\r\nrätt riktning. Vi vill emellertid gå ett steg längre ochr>\r\nlåta administrativ samverkan ske mellanr>\r\nmyndigheterna inom rättskedjan. Exempelvis  bör lokalerr>\r\netc. kunna nyttjas gemensamt av polis och åklagare.r>\r\nDomstolarna bör dock inte ingå i en sådanr>\r\nsamverkan eftersom detta skulle kunna ge intryck av attr>\r\ndomstolen inte är självständig i förhållande tillr>\r\nexempelvis åklagarna.r>\r\nr>\r\nr>\r\nVi ställer oss alltså bakom motion Ju249 i  dennar>\r\ndel.  I  fråga  om  motionerna Ju339 och Ju364 i härr>\r\naktuella delar har vi samma uppfattning somr>\r\nmajoriteten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n22.Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.r>\r\n(punkt 26)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr>\r\n(fp).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation  22.  Därmed bifallerr>\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju364 yrkande 12 ochr>\r\navslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 2 ochr>\r\n2002/03:Ju339 yrkande 1.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att nackdelarna med att lägga samman der>\r\nallmänna domstolarna med de allmännar>\r\nförvaltningsdomstolarna  överväger  fördelarna.  Härr>\r\ntänker vir>\r\nfrämst på att betydande kostnader skulle vara förenader>\r\nmed en sammanläggning. Störningar i verksamheten skuller>\r\nockså uppkomma. Vi anser att riksdagenr>\r\nsom sin mening bör uttala att någon sammanläggning inter>\r\nbör komma till stånd.r>\r\nr>\r\nr>\r\nVi  ställer  oss alltså bakom motion Ju364 i dennar>\r\ndel. Motion Ju339 bör avslås av riksdagen. I fråga omr>\r\nmotion Ju249 har vi samma uppfattning  somr>\r\nmajoriteten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n23.Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.r>\r\n(punkt 26)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 26 border>\r\nha följande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 23. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju339 yrkande 1 samtr>\r\navslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 2 ochr>\r\n2002/03:Ju364 yrkande 12.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nPå längre sikt bör de båda domstolsslagen  läggasr>\r\nsamman.  Härigenom  skapas möjlighet att behålla dömander>\r\nverksamhet på fler orter. Som jag ser detr>\r\nskulle en sådan ordning medverka till attr>\r\ndomstolsväsendet uppfattas mer  enhetligt.  Även frånr>\r\npersonalsynpunkt finns det skäl att överväga en sådanr>\r\nförändring. Det bör ankomma på regeringen att beaktar>\r\ndet anförda inom ramen för det fortsatta reformarbetet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nJag ställer mig alltså bakom motion Ju339 i dennar>\r\ndel. Motion Ju364 i här aktuella delar bör avslås avr>\r\nriksdagen. När det gäller motion Ju249 delarr>\r\njag majoritetens uppfattning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n24.Avskaffande av specialdomstolarna (punkt 27)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>\r\nJohnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr>\r\n(m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 24. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju271.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi  står  fast  vid det principiella synsätt i fråga omr>\r\nspecialdomstolarna som utskottet gav  uttryck  för  underr>\r\nriksmötet  1993/94,  nämligen  attr>\r\nspecialdomstolarna  i  möjligaste  mån  bör  avskaffas.r>\r\nEnligt  vår uppfattning bör deras uppgifter övertas av der>\r\nallmänna domstolarna. Vid en sådanr>\r\növerföring är det givetvis av stor vikt att man tarr>\r\ntill vara den kompetens som utvecklats vidr>\r\nspecialdomstolarna.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen bör få i uppdrag att återkomma tillr>\r\nriksdagen med förslag  om  hur  de  återståender>\r\nspecialdomstolarna  skall kunna avvecklas och derasr>\r\nuppgifter överföras till de allmänna domstolarna.r>\r\nr>\r\nVi ställer oss alltså bakom motion Ju271.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n25.Hyresnämnderna (punkt 28)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>\r\nJohnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr>\r\n(m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 25. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion  2002/03:Bo238  yrkande 13 ochr>\r\navslår motion 2002/03:Ju336.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nEnligt  vår  mening  bör  hyresnämnderna  avskaffas ochr>\r\nden verksamhet som bedrivs där i dag föras över till allmänr>\r\ndomstol. En sådan ordning  skuller>\r\nbättre kunna garantera en objektiv bedömning  ir>\r\närenden  om bl.a. hyressättningar än vad en partssammansattr>\r\nhyresnämnd kan göra. Den enskildes skyddr>\r\nmot t.ex. oskäliga hyreshöjningar skulle enligt vårr>\r\nmening på detta sätt kunna stärkas.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen bör få i uppdrag att återkomma tillr>\r\nriksdagen med förslag om hur hyresnämnderna skall kunnar>\r\navvecklas och deras uppgifter överföras tillr>\r\nde allmänna domstolarna.r>\r\nr>\r\nVi ställer oss alltså bakom motion Bo238 i denna del.r>\r\nMotion Ju336 bör avslås av riksdagen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n26.Utnämning av högre domare (punkt 29)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>\r\nJohnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr>\r\n(m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som  anförs  i  reservation 26. Därmed bifallerr>\r\nriksdagen motionerna 2002/03:K379 yrkande 17r>\r\noch 2002/03:Ju364 yrkande 15 samt avslår motionr>\r\n2002/03:Ju323.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nMedborgarnas förtroende för domstolsväsendet ochr>\r\nrättstillämpningen förutsätter  att utnämningsförfarandetr>\r\npräglas av större insyn vid utnämningar avr>\r\nde högre domarna. Utnämningen av domare bör enligt vårr>\r\nmening präglas av så stor öppenhet som möjligt och det s.k.r>\r\nkallelseförfarandet måste därför ir>\r\nallt väsentligt anses ha spelat ut sin roll. Vi kanr>\r\ndärför ställa oss bakom det kommittéförslag  som  nur>\r\nfinns, dock bör regeringen alltjämt ha kvarr>\r\ndet slutgiltiga ansvaret i utnämningsprocessen. Någonr>\r\nutfrågning i justitieutskottet bör därför inte införas.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta de åtgärderr>\r\nsom behövs för att få en förändring till stånd.r>\r\nr>\r\nVi ställer oss alltså bakom motionerna K379 ochr>\r\nJu364. I fråga om motion Ju323 delar vi majoritetensr>\r\nuppfattning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n27.Ersättning till nämndemän (punkt 30)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>\r\nMarcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>\r\n(fp),  Johan  Linander  (c) och Anita Sidénr>\r\n(m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sinr>\r\nmening vad som anförs i reservation 27. Därmed bifallerr>\r\nriksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju202,r>\r\n2002/03:Ju235 yrkande 1, 2002/03:Ju313, 2002/03:Ju339r>\r\nyrkande 4 och 2002/03:Ju359.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att det är glädjande att det nu lagts framr>\r\nett  kommittéförslag  som  syftar till att åstadkomma enr>\r\nbredare rekrytering av nämndemän. I denr>\r\nfrågan står möjligheten till bättre ersättning ir>\r\nförgrunden. Förslagen ligger i allt  väsentligt  i  linjer>\r\nmed våra förslag i motionerna. Enligt vårr>\r\nuppfattning bör regeringen skynda på beredningen avr>\r\närendet och återkomma med en proposition till riksdagenr>\r\nunder våren 2003.r>\r\nr>\r\nr>\r\nVi ställer oss alltså bakom motionerna Ju202, Ju235,r>\r\nJu313, Ju339 och Ju359 i här aktuella delar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n28.Rekrytering av nämndemän (punkt 31)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr>\r\n(fp).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 28. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju364 yrkande 16 samtr>\r\navslår motionerna 2002/03:Ju392 och 2002/03:A242r>\r\nyrkande 31.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi  anser  att  systemet  för  rekrytering  avr>\r\nnämndemän  bör  förändras så att nämndemännen i högrer>\r\nutsträckning representerar  hela  befolkningen.r>\r\nNämndemannakommitténs förslag om en fri kvot är därförr>\r\nett steg i  rätt  riktning.  Regeringen  bör  skynda  pår>\r\nberedningen  av  ärendet  så  att enr>\r\nproposition kan läggas fram under våren 2003.r>\r\nr>\r\nr>\r\nVi ställer oss alltså bakom motion Ju364 i denna del.r>\r\nNär det gäller övriga här behandlade yrkanden delar vir>\r\nmajoritetens uppfattning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n29.Kompetensfrågor inom rättsväsendet (punkt 32)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 32 border>\r\nha följande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 29. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotionerna 2002/03:Ju339 yrkandena  5r>\r\noch 6 och 2002/03:Ju361 yrkande 4 samt avslårr>\r\nmotionerna 2002/03:Ju224 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju226,r>\r\n2002/03:Ju232, 2002/03:Ju331, 2002/03:r>\r\nJu364 yrkande 26, 2002/03:L277 yrkande 2, 2002/03:Sf214r>\r\nyrkande 10 samt 2002/03:Sf336 yrkandena 29-31 och 33.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nFör  att  domare  och  andra  anställda  inomr>\r\nrättsväsendet skall kunna göra riktiga bedömningar av vadr>\r\nett barn faktiskt uttrycker och känner måster>\r\ndomaren få bättre utbildning i barns kognitiva ochr>\r\nspråkliga  utveckling.  Det  är  också viktigt att veta attr>\r\nindividuella skillnader mellan barn ir>\r\nsamma ålder kan vara stora. Man måste också kunnar>\r\nförstå hur ett barn uppträder och uttrycker  sig  när  detr>\r\nbefinner sig i kris, vilket i stort settr>\r\nalltid är fallet när ett mål som rör barn handläggs.r>\r\nInte minst gäller detta mål om sexuella övergrepp pår>\r\nbarn.r>\r\nr>\r\nr>\r\nFör att prövningen av miljömål skall fungerar>\r\ntillfredsställande krävs att det inte bara satsas pår>\r\npolisen  och  åklagarna.  Även  domarna måste gesr>\r\nmöjlighet till adekvat utbildning i ämnet.r>\r\nr>\r\nDet får enligt min mening ankomma på regeringen attr>\r\nta de initiativ som krävs för att rättsväsendets anställdar>\r\nskall erhålla erforderlig  kompetensr>\r\ni barnfrågor och i fråga om miljörätt.r>\r\nr>\r\nJag  ställer  mig  alltså  bakom  motionerna  Ju339r>\r\noch  Ju361 i dessa delar. När det gäller övriga härr>\r\nbehandlade yrkanden delar jag majoritetensr>\r\nuppfattning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n30.Vittnen (punkt 33)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar>\r\nSidén (m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som  anförs  i  reservation 30. Därmed bifallerr>\r\nriksdagen motion 2002/03:Ju369 yrkande 4 ochr>\r\navslår motionerna 2002/03:Ju297, 2002/03:Ju363r>\r\nyrkandena 19-21 samt 2002/03:Ju364 yrkande 13.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att ersättningen till vittnen behöver höjas.r>\r\nDagens ersättningsregler  innebär  att  småföretagarer>\r\ndrabbas särskilt hårt, exempelvis om hanr>\r\neller hon tvingas vänta på att bli hörd under enr>\r\nrättegång. Regeringen bör ges i uppdrag att göra en översynr>\r\nav reglerna. Vi ställer oss alltså bakomr>\r\nmotion Ju369 i denna del. När det gäller övriga härr>\r\nbehandlade yrkanden delar vi majoritetens uppfattning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n31.Vittnen (punkt 33)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind (kd) ochr>\r\nTorkild Strandberg (fp).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sinr>\r\nmening  vad  som  anförs  i reservation 31. Därmed bifallerr>\r\nriksdagen  motionerna  2002/03:Ju297,r>\r\n2002/03:Ju363 yrkandena 19-21 och 2002/03:Ju364 yrkander>\r\n13 samt avslår motion 2002/03:Ju369 yrkande 4.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att vittnesstödsverksamheten är av ett mycketr>\r\nstort värde. Det är därför beklagligt att regeringenr>\r\nplanerat verksamheten så att man inte kanr>\r\nräkna med att den är rikstäckande förrän den 1 julir>\r\n2004. För att öka förutsättningarna  för  att  verksamhetenr>\r\nskall  vara rikstäckande före nämndar>\r\ndatum bör frågan ges en hårdare prioritet hosr>\r\nBrottsoffermyndigheten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet  finns  också  ett  behov av en tydlig kopplingr>\r\nmellan vittnesstödsverksamheten och domstolarna.r>\r\nDomstolsverket och Brottsoffermyndigheten  börr>\r\ndärför se över sambandet mellanr>\r\nvittnesstödsverksamheten och verksamheten i domstolarna.r>\r\nFör detta bör nämnda myndigheter disponera särskiltr>\r\navsattar>\r\nmedel.r>\r\nr>\r\nSlutligen bör möjligheten att betala arvode tillr>\r\nvittnesstödjare och deras samordnare övervägas.r>\r\nr>\r\nDet ankommer på regeringen att vidta  åtgärder  medr>\r\nanledning  av det anförda. Vi ställer oss alltså bakomr>\r\nmotionerna Ju297, Ju363 och Ju364 i härr>\r\naktuella delar. I fråga om motion Ju369 delar vir>\r\nmajoritetens uppfattning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nKriminalvårdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n32.Kontroll av droger på anstalter och häkten (punktr>\r\n35)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>\r\nMarcelind (kd),  Jeppe  Johnsson  (m), Torkild Strandbergr>\r\n(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>\r\n(m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 32.  Därmed  bifallerr>\r\nriksdagen  delvis  motionerna  2002/03:Ju258r>\r\nyrkande 24, 2002/03:Ju315, 2002/03:Ju349 yrkandenar>\r\n15-17, 2002/03:Ju353 yrkande 4, 2002/03:Ju377 ochr>\r\n2002/03:So442 yrkande 4.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nEtt  angeläget  mål  för  kriminalpolitiken måste varar>\r\natt hålla anstalter och häkten fria från droger. Pågåender>\r\nmissbruk på anstalter och häkten  ärr>\r\noacceptabelt. Det bidrar till fortsatt kriminalitetr>\r\nunder fängelsetiden, våld och oro mellan de intagna ochr>\r\nundergräver deras möjligheter att anpassar>\r\nsig till ett liv i frihet efter  avtjänat  straff.  Detr>\r\nbehövs resurser och ökade möjligheter att på ett effektivtr>\r\nsätt kontrollera att drogfrihetenr>\r\nefterlevs. Urinprovtagning och andra kontrollåtgärderr>\r\nbör  användas i större utsträckning än i dag vid misstanker>\r\nom missbruk. Åtgärder för att stoppar>\r\ninförseln av narkotika på anstalter och häkten måster>\r\nockså vidtas.  Inpasserande  till  anstalterna  bör  ir>\r\nstörre  utsträckning  kontrolleras genomr>\r\nkroppsvisitation. Vidare bör en översyn företas avr>\r\nreglerna för permission och besök vid fängelserna samt hurr>\r\ndessa regler tillämpas. Narkotikahundarr>\r\nbör  användas  i  större omfattning. Det är ocksår>\r\nviktigt att en ökad differentiering vid placering av der>\r\nintagna möjliggörs. Intagna som  inte  villr>\r\nkomma i kontakt med droger bör få vistas på drogfriar>\r\nenheter.r>\r\nr>\r\nr>\r\nVi delar den syn på hanteringen av narkotikafråganr>\r\ninom kriminalvården som kommer till uttryck i här aktuellar>\r\nmotioner. Regeringen bör få i uppdragr>\r\natt se till att ytterligare förstärka arbetet motr>\r\nnarkotika inom kriminalvården i enlighet med vad vi härr>\r\nanfört.r>\r\nr>\r\nDet sagda innebär att vi ställer oss bakom motionernar>\r\nJu315 och Ju377 samt motionerna Ju258, Ju349, Ju353 ochr>\r\nSo442 i nu behandlade delar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n33.Missbruksbehandling inom kriminalvården (punkt 36)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 36 border>\r\nha följande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 33. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju349 yrkandena 10 ochr>\r\n11 samt avslår motion 2002/03:Ju264 yrkandena 1 ochr>\r\n2.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nEnligt min mening bör  befintliga  anstalter  i  riketr>\r\nbyggas om och byggas till, bl.a. för att möta behovet avr>\r\nfler platser inom kriminalvården, menr>\r\nockså för att möjliggöra en ny inriktning pår>\r\nanstalternas  verksamhet  med indelning ir>\r\nmotivationsavdelningar och utslussningsboenden. Ett förslagr>\r\närr>\r\natt göra om hela anstalter till motivationsanstalterr>\r\nmed tre steg för de  intagna  att  passera  underr>\r\nvistelsen  där. I det första steget skulle der>\r\nintagna bl.a. underkastas dagliga drogkontroller samtr>\r\nfå möjlighet att delta i behandlingsprogram mot missbrukr>\r\noch mot  en kriminell livsstil. I stegr>\r\ntvå skulle de intagna få genomgå grundliga anlags- ochr>\r\nkunskapstester i syfte att finna en individuellt anpassadr>\r\nutbildning.  Den  vidare vistelsen ir>\r\nsteg  två skulle sedan innehålla schemalagda dagar medr>\r\narbete och studier samt relationsskapande verksamhet medr>\r\norganisationer utanför  anstalten.  Ir>\r\nsteg tre  skulle  de  intagna  vistas  ir>\r\nutslussningsboende  för  att  därigenom  på ett bättre sättr>\r\nförberedas på ett liv utanför anstalten. Utöverr>\r\nsatsningar på motivationsavdelningar med utslussningr>\r\nbör kriminalvården också ytterligare  prioritera de mycketr>\r\nframgångsrika påverkansprogrammen medr>\r\nanvändande av cognitive skills-metoden. Regeringen börr>\r\nvidta de åtgärder som föranleds av vad som anförtsr>\r\novan.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet sagda innebär att jag tillstyrker motion Ju349 ir>\r\nnu behandlade delar. Beträffande motion Ju264 delar jagr>\r\ndäremot majoritetens uppfattning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n34.Behov av ökad anstalts- och häkteskapacitet (punktr>\r\n37)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>\r\nMarcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild  Strandbergr>\r\n(fp),  Johan Linander (c) och Anita Sidénr>\r\n(m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sinr>\r\nmening vad som anförs i reservation 34. Därmed bifallerr>\r\nriksdagen delvis  motionerna  2002/03:Ju349r>\r\nyrkande 28, 2002/03:Ju353 yrkande 3 och 2002/03:Ju357r>\r\nyrkande 4.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBeläggningssituationen på landets anstalter  ochr>\r\nhäkten  är  nu oerhört problematisk. Situationen medr>\r\nnärmare 100 procents beläggning, två intagna ir>\r\nsamma cell på såväl anstalter som häkten och ett stortr>\r\nantal s.k.  verkställighetsfall  på  häktena  är inter>\r\nacceptabel. Med en så hög beläggning ochr>\r\nsvårigheter  att  placera  ut  fängelsedömda på anstaltr>\r\nförsvåras kriminalvårdens uppdrag att främja den intagnesr>\r\nanpassning  till  samhället  efterr>\r\nfrigivningen och att hålla anstalter  och  häkten  friar>\r\nfrån  droger  väsentligt.  Bristerna skapar dessutomr>\r\nproblem i andra delar av rättsväsendet,r>\r\nsamtidigt som kvaliteten i befintlig kriminalvårdr>\r\neftersätts, vilket redan idag är ett  allvarligt  bekymmer.r>\r\nDet  krävs  en omfattande utbyggnad avr>\r\nkriminalvårdens kapacitet för att komma till rätta medr>\r\ndetta problem. Regeringen bör snarast vidta åtgärder förr>\r\natt lösa denna allvarliga situation.r>\r\nr>\r\nr>\r\nVi ställer oss således bakom motionerna Ju349, Ju353r>\r\noch Ju 357 i nu behandlade delar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n35.Personalfrågor (punkt 39)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>\r\nMarcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>\r\n(fp), Johan Linander  (c)  och  Anita Sidénr>\r\n(m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sinr>\r\nmening vad som anförs i reservation 35. Därmed bifallerr>\r\nriksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju258r>\r\nyrkande 19 och 2002/03:Ju349 yrkandena 7-9.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att en betydande utbildningssatsning måster>\r\ngenomföras för att höja kompetensen hos kriminalvårdensr>\r\npersonal. Detta är särskilt angeläget förr>\r\nden personal som arbetar nära de intagna. Vidare måste,r>\r\nför  att  förbättra  möjligheterna  till  rekrytering  avr>\r\nfrämst  yngre och för att behållar>\r\npersonal,  utbildningstiden  förlängas  och  statusenr>\r\npå  vårdaryrket höjas. Kriminalvården måste även kunnar>\r\nerbjuda utvecklingsmöjligheter  så  attr>\r\nambitionen att bli kvar inom yrket ökar. Det måster>\r\nockså vara en självklarhet att all personal fortlöpander>\r\nerbjuds vidareutbildning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad vir>\r\nnu anfört. Det sagda innebär att vi tillstyrker motionernar>\r\nJu258 och Ju349 i aktuella delar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n36.Ersättning till lekmannaövervakare (punkt 40)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 40 border>\r\nha följande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 36. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju349 yrkande 12.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nLekmannaövervakare har en viktig uppgift i samhället.r>\r\nTrots  det är de alltför få för att fylla de behov somr>\r\nfinns. Några av orsakerna är ineffektivar>\r\nadministrativa system och en alltför låg ersättning förr>\r\nuppdraget.  Ersättningen  är  på  en  nivå som är så lågr>\r\natt det närmast ger en signal om attr>\r\nuppdraget inte anses vara viktigt. Trots en höjning avr>\r\nmånadsarvodet i januari 2001 utgår ändå  bara  150  kr  somr>\r\narvode och 250 kr för omkostnader.r>\r\nSistnämnda del är skattefri.r>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser att det är hög tid att lekmannaövervakarnasr>\r\ninsatser tas till vara på ett bättre sätt och att statusenr>\r\npå  uppgiften  höjs. Vidare anserr>\r\njag att ersättningen bör ses över och höjas så attr>\r\nsumman upplevs som en rimlig ersättning för uppdraget.r>\r\nr>\r\nDet får ankomma på regeringen att vidta åtgärder ir>\r\nenlighet med vad jag anfört. Det sagda innebär att jagr>\r\ntillstyrker motion Ju349 i denna del.r>\r\nr>\r\nr>\r\nBrottsförebyggande rådetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n37.Lokalt brottsförebyggande arbete (punkt 41)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>\r\nJohnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr>\r\n(m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 41 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 37. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju236  yrkande  4  ochr>\r\navslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 26 ochr>\r\n2002/03:Ju366 yrkande 2.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nButiksrån  är  ett  allvarligt brott som drabbar demr>\r\nsom utsätts hårt. Framför allt psykiska, men även fysiska,r>\r\nskador är vanliga i samband med dessar>\r\nbrott. Butiksrånen medför  även  kännbara  ekonomiskar>\r\nförluster för de oftast mindre butiker som drabbas.r>\r\nMerparten av butiksrånen klaras aldrig upp.r>\r\nSett i ett längre perspektiv är ökningen avr>\r\nbutiksrånen betydlig. Ett annat stort problem ärr>\r\ninbrottsstölderna. För att skydda sig mot rånen tvingasr>\r\nden enskilde företagaren att göra kostsammar>\r\nsäkerhetsinvesteringar.  Till  detta  skall läggas höga ochr>\r\nstigande försäkringspremier och i värsta fallr>\r\natt företagaren nekas teckna försäkring.r>\r\nr>\r\nr>\r\nMot denna bakgrund är det i och för sig positivt attr>\r\nregeringen avser att prioritera ett samarbete medr>\r\nnäringslivet i syfte att förebygga brott. Vir>\r\nvill dock understryka att det inte bör komma i frågar>\r\natt lägga ett ökat ekonomiskt ansvar för detta pår>\r\nnäringslivet.r>\r\nr>\r\nDet får ankomma på regeringen att beakta det anfördar>\r\ni det fortsatta arbetet. Det  sagda  innebär  att  vir>\r\ntillstyrker motion Ju236 i denna del. Ir>\r\nfråga om motionerna Ju249 och Ju366 delar vir>\r\nmajoritetens uppfattning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n38.Lokalt brottsförebyggande arbete (punkt 41)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 41 border>\r\nha följande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 38. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion  2002/03:Ju366  yrkande 2 ochr>\r\navslår motionerna 2002/03:Ju236 yrkande 4 ochr>\r\n2002/03:Ju249 yrkande 26.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nFamiljen  har  en central roll i det brottsförebyggander>\r\narbetet. Familjens funktion som etisk signalgivare ochr>\r\nuppbyggare av den inre kontrollen  hosr>\r\nbarnen är av avgörande  betydelse i detta preventivar>\r\narbete. Det behövs därför en förändrad brottsförebyggander>\r\nstrategi som systematiskt, långsiktigtr>\r\noch med stor tydlighet arbetar  medr>\r\ninformationsinsatser  för att medvetandegöra föräldrar ochr>\r\nandra som har tillsyn över barn om värdeöverföringensr>\r\nbetydelse och behovet av att stärka barns inrer>\r\nkontroll.r>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser därför att medlen till brottsförebyggander>\r\narbete som BRÅ fördelar inte huvudsakligen skall läggas pår>\r\nforskning och utvärdering. I ställetr>\r\nskall praktisk utbildning och stöd prioriteras. Framförr>\r\nallt  bör  stöd  ges  till föräldrautbildning. Jag anserr>\r\natt regeringen bör ges i uppdrag attr>\r\nutreda frågan om fördelning av medel förr>\r\nbrottsförebyggande arbete. Arbetet bör ges den inriktningr>\r\njag förordat.r>\r\nr>\r\nDetta innebär att jag ställer mig bakom motion Ju366r>\r\ni nu berörd del. I fråga  om  motionerna  Ju236  och  Ju249r>\r\nhar  jag  samma  uppfattning  somr>\r\nmajoriteten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n39.Lokalt brottsförebyggande arbete (punkt 41)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Linander (c).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 41 border>\r\nha följande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  tillkännager  för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 39. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju249 yrkande 26 ochr>\r\navslår motionerna 2002/03:Ju236 yrkande 4 ochr>\r\n2002/03:Ju366 yrkande 2.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nDe ideella organisationerna utför ett viktigtr>\r\nbrottsförebyggande arbete på lokal nivå. Det arbete somr>\r\nutförs ideellt, med eller utan statliga bidrag,r>\r\nbör uppmärksammas och stärkas. För att detta arbeter>\r\nlångsiktigt skall kunna fortgå krävs ett statligt stöd tillr>\r\ndessa organisationer. BRÅ bör vid sinr>\r\nfördelning av ekonomiskt stöd till lokaltr>\r\nbrottsförebyggande arbete prioritera projekt som drivs avr>\r\nideella organisationer.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringen bör ges i uppdrag att vidta åtgärder ir>\r\nenlighet med vad jag nu anfört. Det sagda innebär att jagr>\r\ntillstyrker motion Ju249 i denna del. Ir>\r\nfråga om motionerna Ju236 och Ju366 delar jagr>\r\nmajoritetens uppfattning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n40.Boendesegregation m.m. (punkt 42)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Linander (c).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 42 border>\r\nha följande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 40. Därmed bifaller riksdagenr>\r\ndelvis motion 2002/03:Ju249 yrkandenar>\r\n18 och 23.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nDet finns i dag segregerade områden i Sverige med storr>\r\narbetslöshet och omfattande sociala problem, vilket oftar>\r\nleder till ett ökat utanförskap och ir>\r\nförlängningen till en ökad  kriminalitet.  Särskilt  ir>\r\nstorstadsområdena  finns  en omfattande boendesegregation.r>\r\nNaturliga kontakter och personligar>\r\nrelationer med andra grupper går ofta förlorade ir>\r\nsegregerade stadsdelar. Om invandrare  och  inföddar>\r\nsvenskar  bor  och  arbetar tillsammans skapasr>\r\ndäremot personliga relationer som ger kunskap om ochr>\r\nförståelse för varandra. Bostadspolitiken är därför enr>\r\ncentral del i skapandet av ett integreratr>\r\nsamhälle. Åtgärder för att motverka segregationen harr>\r\näven brottsförebyggande betydelse.r>\r\nr>\r\nr>\r\nInom  ramen  för  bostadspolitiken kanr>\r\nbrottsförebyggande åtgärder vidtas också på ett annat plan.r>\r\nMånga människor upplever i  dag  en  rädsla  förr>\r\ninbrott, överfall, våldtäkt  och  andra kriminellar>\r\nhandlingar i den egna hemmiljön. Det går emellertid attr>\r\nskapa en ökad trygghet i bostadsområden omr>\r\nman planerar och skapar kreativa, varma  ochr>\r\nvälkomnande  miljöer.  Det  är  viktig  att de boender>\r\nsjälva får möjlighet att föreslå förändringar ochr>\r\nmedverka i genomförandet. Brottsförebyggande aspekterr>\r\nbör således alltid finnas med i planeringen avr>\r\nbostadsområden och i övrig samhällsplanering.r>\r\nr>\r\nRegeringen bör ges i uppdrag att utredar>\r\nbostadspolitikens betydelse och återkomma till riksdagenr>\r\nmed förslag på de lagändringar och övriga åtgärderr>\r\nsom kan behövas. Det sagda innebär att jag tillstyrkerr>\r\nmotion Ju249 i berörda delar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n41.Forskning om ekonomisk brottslighet (punkt 43)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 43 border>\r\nha följande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 41. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju362 yrkande 2.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nDet är i dag svårt att beskriva den faktiska ekonomiskar>\r\nbrottsligheten enbart med hjälp  av  brottsstatistik.  Detr>\r\nsaknas tillräckligt med kunskap omr>\r\nekobrottslighetens karaktär och omfattning. Vidare ärr>\r\ndet ovisst om den faktiska brottsligheten ökar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nEnligt  min  mening är det därför viktigt att denr>\r\nsvenska forskningen om ekonomisk brottslighet utvecklas ochr>\r\natt  den  forskning  som  bedrivs  ärr>\r\nrelevant för det  praktiska  arbetet  medr>\r\nekobrottsbekämpning.  Denna  forskning  bör  utgå från enr>\r\nmodern definition av vad som avses med ekonomiskr>\r\nbrottslighet.r>\r\nr>\r\nDet bör ankomma på regeringen att beakta det anfördar>\r\nvid utformningen av regeringens nya strategi mot ekobrott.r>\r\nJag ställer mig alltså bakom motionr>\r\nJu362 i denna del.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n42.Lokal brottsstatistik (punkt 44)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 44 border>\r\nha följande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 42. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju366 yrkande 3.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBRÅ:s projekt att tillsammans med polismyndigheten ir>\r\nett län utveckla rutiner för hur statistiken  över  anmäldar>\r\nbrott kan produceras och presenterasr>\r\nlöpande på en lägre nivå än vad som görs i dag ärr>\r\nenligt min uppfattning lovvärt. Denna satsning måste dockr>\r\nföljas upp så att den kunskap som tagitsr>\r\nfram inom ramen för projektet tas till vara. Här krävsr>\r\nbl.a. att regeringen inom berörda anslag avsätter särskildar>\r\nmedel för detta ändamål.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet ankommer på regeringen att beakta vad jag nur>\r\nanfört vid utformningen av regleringsbreven förr>\r\npolisväsendet och BRÅ.r>\r\nr>\r\nDetta innebär att jag ställer mig bakom motion Ju366r>\r\ni nu behandlad del.r>\r\nr>\r\nr>\r\nBrottsoffermyndighetenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n43.Tillskott till Brottsofferfonden genom avdrag pår>\r\nersättningen till intagna i kriminalvårdsanstalt (punktr>\r\n45)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>\r\nMarcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>\r\n(fp),  Johan  Linander  (c) och Anita Sidénr>\r\n(m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 43. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotionerna 2002/03:Ju280  yrkande  1r>\r\noch 2002/03:Ju369 yrkande 7.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att  intagna  i  kriminalvårdsanstalt  skallr>\r\nvara med och finansiera Brottsofferfonden, såsom var falletr>\r\nnär fonden inrättades. Eftersom der>\r\nintagnas ersättning har höjts finns det anledning attr>\r\nåter  ta  upp frågan om att införa ett 20-procentigt avdragr>\r\npå de intagnas ersättning. Avdragetr>\r\nskall framgå av de intagnas lönebesked då det finns enr>\r\nbetydelsefull  pedagogisk  poäng  i  att den dömder>\r\nregelbundet påminns om att han betalar tillr>\r\nBrottsofferfonden. Att införa denna ordning skuller>\r\nockså innebära en naturlig fokusering på brottsoffrensr>\r\nsituation. Regeringen bör snarast vidta der>\r\nåtgärder som krävs för att uppnå den ordning som härr>\r\nförespråkas.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDe medel som flyter in från de intagnas ersättningr>\r\nskall i sin helhet tillföras Brottsofferfonden.r>\r\nr>\r\nDet anförda innebär att vi ställer oss bakomr>\r\nmotionerna Ju280 och Ju369 i berörda delar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n44.Handläggning av ärenden om brottsskadeersättning (punktr>\r\n46)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar>\r\nSidén (m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen  tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 44. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion  2002/03:Ju272  samt  avslårr>\r\nmotion 2002/03:Ju363 yrkande 14.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nDet är olämpligt  att  betala ut brottsskadeersättningr>\r\ntill personer som genom sin tidigare brottsliga verksamhetr>\r\nförorsakat staten stora kostnader ir>\r\nform av utbetalad brottsskadeersättning  och som inter>\r\nreglerat motsvarande skuld till staten. Enligt vår meningr>\r\nbör bestämmelsen i 16 § andra stycketr>\r\nbrottsskadelagen  (1978:413)  om  utmätningsförbudr>\r\nför   brottsskadeersättning   ändras   på   så  sätt  attr>\r\nskulder  med  anledning  av  utbetaldr>\r\nbrottsskadeersättning undantas. Det får ankomma pår>\r\nregeringen att föreslå den närmare lydelsen avr>\r\nbestämmelsen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDetta innebär att vi ställer oss bakom motion Ju272.r>\r\nI fråga om motion Ju363 delar vi majoritetensr>\r\nuppfattning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n45.Handläggning av ärenden om brottsskadeersättning (punktr>\r\n46)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind (kd),r>\r\nTorkild Strandberg (fp) och Johan Linander (c).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 45. Därmed bifaller  riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju363 yrkande 14 samtr>\r\navslår motion 2002/03:Ju272.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nMålet för politiken på brottsofferområdet måste varar>\r\natt människor som drabbats av brott skall erhålla all  denr>\r\nhjälp och det stöd de behöver för attr>\r\nkunna  återgå  till  ett  normalt  liv.  En viktigr>\r\naspekt är därvid den ekonomiska. Det är principielltr>\r\nviktigt att  förövaren  gottgör  brottsoffretr>\r\nekonomiskt för det lidande och den förlust  som  denner>\r\nåsamkats.  Det  är  dock inte rimligt att brottsoffretr>\r\nskall löpa risk att på nytt skymfas avr>\r\nbrottslingen genom utebliven betalning. Inte heller börr>\r\nbrottsoffret behöva vänta  så lång tid på att få utr>\r\nbrottsskadeersättning som ofta är fallet.r>\r\nVi anser att regeringen bör ges i uppdrag att tillsättar>\r\nen utredning med uppdrag att  se  över  möjligheten  attr>\r\nstaten,  vid skadestånd på grund avr>\r\nbrott,  förskotterar  skadeståndet  till  brottsoffret.r>\r\nDet  förhållandet  att  det  inom  EU  pågårr>\r\nansträngningar  att  få till stånd  gemensammar>\r\nminimibestämmelser rörande statlig ersättning tillr>\r\nbrottsoffer utgör inte skäl att avvakta med frågan.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet anförda innebär att vi ställer oss bakom motionr>\r\nJu363 i berörd del. Motion Ju272 bör däremot, på de avr>\r\nmajoriteten anförda  skälen,  avslås  avr>\r\nriksdagen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n46.Prioritering av brottsoffer (punkt 47)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav  Johan  Pehrson  (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>\r\nMarcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>\r\n(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>\r\n(m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 47 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för  regeringen  som  sinr>\r\nmening  vad som anförs i reservation 46. Därmed bifallerr>\r\nriksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju322,r>\r\n2002/03:Ju363 yrkande 15 och 2002/03:Ju369 yrkande 2r>\r\nsamt avslår motion 2002/03:Ju222.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nDe åtgärder som regeringen har vidtagit för att ger>\r\nbrottsoffer  bättre  stöd  är  inte  tillräckliga.  Enligtr>\r\nvår mening krävs det än mer omfattander>\r\nåtgärder. Myndigheternas insatser måste präglas avr>\r\nrespekt och förståelse för brottsoffrets situation.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet  behövs  en  resursförstärkning  tillr>\r\nbrottsofferjourernas värdefulla verksamheter runt om ir>\r\nlandet. Även om t.ex.  forskningsprojekt  rörander>\r\nbrottsofferfrågor är mycket viktiga får inte enr>\r\nsnedfördelning  av  resurserna  från  Brottsofferfondenr>\r\nske  till  nackdel för verksamheter som harr>\r\ndirektkontakt med brottsoffren.r>\r\nr>\r\nDen  verksamhet  med  stödcentrum för ungar>\r\nbrottsoffer som bedrivs bl.a. i Stockholm framstår somr>\r\nmycket bra och är angelägen.  Unga  personer  somr>\r\nblivit utsatta för brott måste bli tagna på allvar ochr>\r\nfå hjälp från de rättsvårdande myndigheterna, såväl med attr>\r\nbearbeta det som hänt som att orkar>\r\nmedverka i polisutredning och rättegång. Härtill kommerr>\r\natt det samarbete mellan socialtjänst och polis som bedrivsr>\r\ni denna typ av stödverksamhet gerr>\r\npolisen större möjligheter  att  klara  upp  begångnar>\r\nbrott  eftersom  de  unga  målsägandena,  med  detta  stöd,r>\r\ni större utsträckning medverkar ir>\r\npolisutredningen och vid rättegången. En utveckling avr>\r\nliknande verksamhet på andra håll i landet bör uppmuntras.r>\r\nDet  bör  ankomma på regeringen attr>\r\nvidta åtgärder i den föreslagna riktningen.r>\r\nr>\r\nDet  anförda  innebär att vi ställer oss bakom motionr>\r\nJu322 samt motionerna Ju363 och Ju369 i berörda delar.r>\r\nMotion Ju222 däremot  bör,  på  de  avr>\r\nmajoriteten anförda skälen, avslås av riksdagen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nRättshjälpskostnaderr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n47.Utvärdering av nya rättshjälpslagen, m.m. (punktr>\r\n48)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Alice Åström (v).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 48 border>\r\nha följande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager  för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 47. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju278 yrkandena 5 ochr>\r\n6 och avslår motion 2002/03:Ju391.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nMöjligheten för en part att  låta  sig företrädas av enr>\r\njuridiskt kunnig person är av betydelse för hur välr>\r\npersonen kan ta till vara sin rätt. Dettar>\r\ngäller i fråga om såväl brottmål som tvistemål.r>\r\nr>\r\nr>\r\nBåde reglerna om offentlig försvarare  i  brottmålr>\r\noch  möjligheterna att på det allmännas bekostnad erhållar>\r\nrättshjälp i tvistemål har begränsatsr>\r\ngenom  lagändringar.  Här  tänker  jag  på  den år 1983r>\r\ngenomförda  förändringen  av  möjligheten  att  erhållar>\r\noffentlig  försvarare  och  den  nyar>\r\nrättshjälpslagen som trädde i kraft år 1997. Båda dessar>\r\nförändringar har genomförts i syfte att begränsa statensr>\r\nekonomiska ansvar.r>\r\nr>\r\nMed hänsyn till dessa stödformers grundläggander>\r\nbetydelse  för  parters möjligheter att ta till vara sinr>\r\nrätt bör nu en grundlig utvärdering av der>\r\nnämnda förändringarna äga rum. I sammanhanget vill jagr>\r\nsärskilt peka  på att den utvärdering som gjorts avr>\r\nDomstolsverket av den nya rättshjälpslagenr>\r\ni huvudsak uppehåller sig vid frågan om huruvida der>\r\nekonomiska målen med  reformen  uppnåtts.  Enligt  minr>\r\nmening  måste  här ett bredare perspektivr>\r\nanläggas  där  den  enskildes  möjligheter  attr>\r\noberoende  av  ekonomisk  ställning  hävda  sin  rättr>\r\nställs  i fokus. Som exempel på att  den  nyar>\r\nrättshjälpslagen kan ha brister i detta avseende villr>\r\njag nämna att rättsskyddsförsäkringarna ofta har ett takr>\r\nför  hur  mycket  som kan betalas ut ir>\r\nbiträdesersättning varför ekonomiskt svaga grupper kanr>\r\ntvingas att avstå från sin rätt i en komplicerad tvist.r>\r\nr>\r\nDe  utvärderingar  av rättshjälpslagen och reglernar>\r\nom offentlig försvarare som har genomförts har gjorts avr>\r\nDomstolsverket. Jag anser  att  en  nyr>\r\nutvärdering bör ske inom  ramen  för  enr>\r\nparlamentariskt sammansatt kommitté. Den bör också få ir>\r\nuppdrag att göra en översyn av reglerna om tolk vidr>\r\ndomstolsförhandling.r>\r\nr>\r\nRegeringen bör ges i uppdrag att tillsätta  enr>\r\nutredning  med  den  inriktning  som jag nu förordat. Detr>\r\nanförda innebär att jag ställer mig bakomr>\r\nmotion Ju278 i dessa delar. Såvitt gäller motion Ju391r>\r\nhar jag samma uppfattning som majoriteten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n48.Ersättning till målsägandebiträden (punkt 49)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr>\r\n(fp).r>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till riksdagsbeslutr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 49 borde har>\r\nföljande lydelse:r>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som anförs i reservation 48. Därmed bifaller riksdagenr>\r\nmotion 2002/03:Ju234 yrkande 15.r>\r\nr>\r\nr>\r\nStällningstagander>\r\nr>\r\nr>\r\nVi anser att målsägandebiträdena måste ges så godar>\r\nförutsättningar som möjligt för  att  ta till varar>\r\nbrottsoffrens intressen. Härom torde det rådar>\r\nen bred enighet. Ett sådant synsätt är svårt att förenar>\r\nmed den nyligen beslutade förändringen attr>\r\nmålsägandebiträdenas ersättning skall styras av enr>\r\ntaxa. Vi förordar alltså att taxan avskaffas. Det fårr>\r\nankomma på regeringen att vidta åtgärder  med  anledningr>\r\nav det anförda. Vi ställer oss alltsår>\r\nbakom motion Ju234 i denna del.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nSärskilda yttrandenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet (punktr>\r\n1)r>\r\nr>\r\nr>\r\nav Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar>\r\nSidén (m).r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet övergripande målet för rättsväsendet är människorsr>\r\nrättssäkerhet och rättstrygghet. Kriminalpolitikens syfter>\r\när att minska brottsligheten och ökar>\r\nmänniskors trygghet. För att uppnå det måster>\r\nrättsväsendet ha resurser för att kunna fullgöra sinar>\r\nuppgifter och  tillgodose medborgarnas berättigader>\r\nkrav.r>\r\nr>\r\nr>\r\nMänniskors  tilltro  till  att  staten  förmårr>\r\nupprätthålla lag och ordning har emellertid successivtr>\r\nförsvagats i och  med  att  de  rättsvårdander>\r\nmyndigheterna inte längre klarar att fullgöra  sinar>\r\nuppgifter  på  ett  godtagbart  sätt.  En  bidragander>\r\norsak  till  den negativa utvecklingen ärr>\r\nmyndigheternas uppdämda behov av personalförstärkning,r>\r\nkompetensutveckling och vidareutbildning.r>\r\nr>\r\nEn ansvarsfull kriminalpolitik måste bygga på attr>\r\nrättsstaten besitter en tillräcklig slagkraft för att klarar>\r\nsina grundläggande uppgifter. För attr>\r\nbryta utvecklingen krävs resurstillskott som möjliggörr>\r\nen intensifierad satsning från rättsväsendets myndigheter.r>\r\nEn substantiell  resursförstärkningr>\r\ntill polisen framstår som mest angelägen. Faktum är attr>\r\ndet är nödvändigt för att klara de ambitioner som ävenr>\r\nregeringen har. Vi föreslog därför attr>\r\nrättsväsendet  skulle  tillföras  1  983  miljonerr>\r\nkronor mer under den kommande tvåårsperioden än vadr>\r\nriksdagen nu beslutat om. Härav skulle  1  419r>\r\nmiljoner kronor ha kommit polisen till del.r>\r\nr>\r\nEnligt vår mening är rättsväsendet i stort  behov  avr>\r\nbåde  personalförstärkning  och  kvalitetshöjande  åtgärderr>\r\ninom  de  olika  myndigheternasr>\r\nverksamhetsområden. Vidare behöver kraven på gottr>\r\nledarskap, effektivt resursutnyttjande ochr>\r\nresultatuppföljning skärpas. Vårt förslag innebärr>\r\ndärförr>\r\nen  kraftfull satsning på modern teknik,r>\r\nkompetensutveckling och vidareutbildning inomr>\r\nrättsväsendets myndigheter samtidigt som det uppdämdar>\r\nbehovetr>\r\nav personalförstärkningar tillgodoses. Vi avvisarr>\r\nförslaget om besparingar på Säkerhetspolisen.r>\r\nr>\r\nVårt  budgetalternativ  bygger  på  en helhetssyn därr>\r\nmedel finns så att rättskedjans alla led kan fungera. Medelr>\r\nbehövs för en ökad rekrytering avr>\r\npoliser och av civil personal och för att  tillgodoser>\r\nbehoven  av  polisinsatser  såväl  i  storstadslänen som pår>\r\nlandsbygden. Detta medför ett ökatr>\r\nresursbehov  i  senare  led av rättskedjan. Vårtr>\r\nförslag innebär vidare att förändringsarbetet inomr>\r\ndomstolsväsendet  kan  fortgå  utan  vidhängander>\r\nbesparingskrav, och det blir  möjligt  att  ökar>\r\nantalet  platser  inom  kriminalvården samtidigt somr>\r\ninnehållet i programverksamheten förbättras ochr>\r\nutrymme skapas för kriminalvårdens övertagande avr>\r\ninstitutionsvården av unga  lagöverträdare.r>\r\nBrottsoffermyndigheten får också reella möjligheter attr>\r\nleva upp till de krav på snabbhet i ärendehanteringenr>\r\nsom ställs samt tillse att gärningsmannen får betala denr>\r\nskada han vållat.r>\r\nr>\r\nSammantaget föreslog vi i utskottets yttrande tillr>\r\nfinansutskottet att utgiftsramen  för  rättsväsendet  förr>\r\nnästa  budgetår  skulle tillföras 946r>\r\nmiljoner kronor mer än vad riksdagen nu beslutat om.r>\r\nDetta hade gett utrymme för de anslagsökningar vi i dettar>\r\närende föreslagit i motion Ju370.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet (punktr>\r\n1)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr>\r\n(fp).r>\r\nr>\r\nr>\r\nSamhället skall skydda medborgarna mot brott ochr>\r\nmyndighetsövergrepp. För polis, myndigheter och domstolarr>\r\nmåste de enskildas rättssäkerhet och allasr>\r\nlikhet  inför  lagen  vara  en  ledstjärna.  Få  tingr>\r\när  så fundamentala för civilisationen som en fungerander>\r\nrättsstat. Att staten klarar  av  denr>\r\ngrundläggande uppgiften att trygga medborgarna från attr>\r\nbli  utsatta  för  brott  är  nödvändigt för samhälletsr>\r\ntrygghet och öppenhet. Där så inte ärr>\r\nmöjligt måste samhället ingripa och beivrar>\r\nbrottsligheten. En stor andel ouppklarade brott ärr>\r\nförödande för rättsstaten på flera sätt. Brottslighetenr>\r\npåverkar många fler än dem som drabbats direkt, t.ex. ir>\r\nform av högre priser, högre försäkringspremier  ochr>\r\nkostnader för egna säkerhetsarrangemang.r>\r\nMedborgarnas förtroende för de rättsvårdander>\r\ninstanserna minskar. Det kan på sikt leda till attr>\r\nrespekten för lagarna undergrävs.r>\r\nr>\r\nr>\r\nMot den bakgrunden föreslog vi att rättsväsendetr>\r\nskulle tillföras 938 miljoner kronor mer under den kommander>\r\ntvåårsperioden  än  vad  riksdagen nur>\r\nbeslutat om.r>\r\nr>\r\nVårt  förslag  möjliggör  en  förstärkning  av  polis-r>\r\noch  åklagarorganisationerna. Arbetet med att förebygga ochr>\r\nförhindra brott får en behövligr>\r\nförstärkning genom bl.a. en utbyggd närpolisverksamhetr>\r\nmed starka  brottsförebyggande inslag. Kampen motr>\r\nekobrotten förstärks genom att nedläggningenr>\r\nav Ekobrottsmyndigheten inleds och verksamheten försr>\r\növer till åklagarorganisationen.  Detsamma  gällerr>\r\ndomstolsväsendet där nedläggningen av de smår>\r\ntingsrätterna  riskerar  domstolsväsendets  lokalar>\r\nförankring. Brottsoffermyndighetens skadelindrande insatserr>\r\nkan  prioriteras,  och  rättshjälpenr>\r\nförstärkas; rättvisan får inte bli ett privilegium förr>\r\ndem  med  ekonomiska  resurser.  Samhället har ett ansvarr>\r\natt se till att alla medborgare harr>\r\nmöjlighet att söka sin rätt. Vi avsätter därför medelr>\r\nför att återställa rättshjälpen till den nivå som gällder>\r\nföre år 1997.r>\r\nr>\r\nSammantaget föreslog vi i utskottets yttrande tillr>\r\nfinansutskottet att utgiftsramen för  rättsväsendet  förr>\r\nnästa  budgetår  skulle  tillföras 498r>\r\nmiljoner  kronor mer än vad riksdagen nu beslutat om.r>\r\nDetta hade gett utrymme för de anslagsökningar vi i dettar>\r\närende föreslagit i motionerna  Ju364r>\r\noch Fi232.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n3. Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet (punktr>\r\n1)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).r>\r\nr>\r\nr>\r\nEn fungerande rättsordning är oumbärlig för ett gottr>\r\nsamhälle. Rättsväsendet måste utvecklas så att det kan mötar>\r\nmorgondagens behov och påfrestningarr>\r\noch garantera  medborgarna  rättstrygghet  i ettr>\r\ninternationaliserat samhälle. I ett gott samhälle överförsr>\r\nde demokratiska värdena och värderingarnar>\r\nfrån generation till generation. Utan dessa kommerr>\r\nrelationerna mellan människor inte att fungera ir>\r\nvardagslivet. Tilliten och förtroendet måste utgår>\r\nfrån att respekten för varje människas unika  värde  ärr>\r\ninförlivad hos varje medmänniska. Rättsstatens uppgift ärr>\r\natt ge en ram för dessa värden. Denr>\r\nskall syfta till att skapa en samlevnad med trygghetr>\r\noch  respekt  mellan  människor  och  bidrar  därmed  ocksår>\r\ntill  att  upprätthålla  samhälletsr>\r\ngrundvärden.r>\r\nr>\r\nr>\r\nNedskärningarna inom rättsväsendet har nu gått sår>\r\nlångt att frågan är berättigad om rättsväsendet förmårr>\r\nfylla sin uppgift. Enligt min mening måster>\r\nrättsväsendet  ha  så  stora  resurser  till  sittr>\r\nförfogande att det är möjligt att garantera medborgarnar>\r\nsäkerhet och trygghet. Mot den bakgrundenr>\r\nföreslog jag att rättsväsendet skulle tillföras 1 350r>\r\nmiljoner kronor mer under den kommande tvåårsperioden änr>\r\nvad riksdagen nu beslutat om.r>\r\nr>\r\nMitt förslag innebär en nödvändig satsning på flerr>\r\npoliser.  Genom att satsa på civilanställd personal inomr>\r\npolisen frigörs också de polisresurserr>\r\nsom behövs för att inte bara bekämpa den allvarligaster>\r\nbrottsligheten.  Polisen  får  också  möjlighet  att  tar>\r\nitu  med  vardagsbrottsligheten, ochr>\r\nnärpolisverksamheten  kan  utvecklas.  Ocksår>\r\neklagarväsendet får ett tillskott på 74 åklagare som görr>\r\ndet möjligt att satsa på  specialåklagare  förr>\r\nekobrott,  miljöbrott  och  mängdbrott samtidigt somr>\r\ndet  internationella  samarbetet  kan  öka.  Ettr>\r\nrättssamhälle  kräver  fungerande  domstolar.r>\r\nMedborgarperspektivet med tyngdpunkt  pår>\r\ntillgänglighet och lokal förankring är viktiga aspekter,r>\r\näven om en organisation som tillgodoser dessa kravr>\r\nkostar  något mer. I mitt förslag ryms sådanar>\r\nkostnader.  Detsamma  gäller  kriminalvården,  där  jagr>\r\navsätter  medel  för  bl.a.  en  satsning  pår>\r\npersonalutbildning, förbättring av programverksamhetenr>\r\noch skärpt narkotikakontroll. Slutligen fårr>\r\nBrottsoffermyndigheten en förstärkning som gör detr>\r\nmöjligt för  myndigheten  att  leva  upp  till  målenr>\r\nför verksamheten, och en kraftfull satsning kan göras pår>\r\ndet brottsförebyggande arbetet där detr>\r\ncentrala  inslaget  är  en  förändradr>\r\nbrottsförebyggande  strategi  i  syfte  att  systematiskt,r>\r\nlångsiktigt  och  med  stor  tydlighet  arbeta  medr>\r\ninformationsinsatser för att medvetandegöra föräldrarr>\r\noch andra som har tillsyn över barn om värdeöverföringensr>\r\nbetydelse.r>\r\nr>\r\nSammantaget föreslog jag i  utskottets  yttrander>\r\ntill  finansutskottet  att utgiftsramen för rättsväsendetr>\r\nför nästa budgetår skulle tillföras 700r>\r\nmiljoner kronor mer än vad riksdagen nu beslutat om.r>\r\nDetta hade gett utrymme för de anslagsökningar jag i dettar>\r\närende föreslagit i motion Ju346.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n4. Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet (punktr>\r\n1)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Johan Linander (c).r>\r\nr>\r\nr>\r\nI ett demokratiskt samhälle är det väsentligt attr>\r\nmänniskor känner tilltro till och har förtroende förr>\r\nrättsväsendet. Att skydda medborgarna mot våldr>\r\noch övergrepp och att garantera individensr>\r\nrättssäkerhet är avgörande för tilltron till systemet. Enr>\r\nav samhällets hörnstenar, kanske den viktigaste,r>\r\när således att garantera människor säkerhet ochr>\r\ntrygghet. Rättssäkerheten är  helt  enkelt en väsentlig delr>\r\nav människors livskvalitet. Samhället fårr>\r\naldrig acceptera en utveckling där den enskildesr>\r\nrättssäkerhet och rättstrygghet sätts på spel.r>\r\nr>\r\nr>\r\nLikhet inför lagen är en regel som med kraft måster>\r\nhävdas. Det är nödvändigt att människor  känner  trygghetr>\r\noch  att  människors  rättsmedvetander>\r\nåterspeglas i rättsväsendet.r>\r\nr>\r\nEn  av  rättsstatens  viktigaste  uppgifter  är  attr>\r\nforma  gemensamma  spelregler  och  säkra att de efterlevs.r>\r\nNärhet mellan medborgarna och  der>\r\nrättsvårdande myndigheterna är viktig för att tillitr>\r\nskall kunna skapas. En förutsättning är  att rättsväsendetsr>\r\nmyndigheter finns på rimligt avståndr>\r\ni hela landet.r>\r\nr>\r\nFörtroendet för rättsväsendet grundas följaktligen pår>\r\natt det fungerar snabbt, har hög kvalitet  samt att detr>\r\nfinns nära tillgängligt. Därför måster>\r\nhandläggningstiderna  och  utredningstiderna  vara  sår>\r\nkorta som möjligt. Tiden från brottsanmälan tillr>\r\nkriminalvårdspåföljd  måste  förkortas,  ochr>\r\npolisutryckningarna måste nå fram inom skälig tid. Detr>\r\nhandlar om allas rätt till en trygg tillvaro - det handlarr>\r\nom lika villkor.r>\r\nr>\r\nMot den bakgrunden föreslog jag att rättsväsendetr>\r\nskulle  tillföras  1  600  miljoner kronor mer under denr>\r\nkommande tvåårsperioden än vad riksdagenr>\r\nbeslutat om.r>\r\nr>\r\nMitt förslag innebär att det bli möjligt attr>\r\nförstärka polisen både i storstäder  och  på  landsbygdenr>\r\noch att genomföra en satsning på närpolisen.r>\r\nPolisen  har  den  centrala  rollen  i  arbetet  förr>\r\natt motverka våldstendenser i samhället. Genom mitt  ochr>\r\nCenterpartiets  budgetförslag  skapasr>\r\nförutsättningar för att det skall finnas tillgång tillr>\r\npolis  under dygnets alla timmar i varje kommun och i der>\r\nstora städerna i varje stadsdel. Medr>\r\nfler närpoliser kan polisens arbete i högre gradr>\r\nutformas efter  lokala behov och förutsättningar. Mittr>\r\nförslag innebär också att polisen kan öka sinr>\r\ncivilanställda personal och att ledarskapsutbildningenr>\r\ninom polisen  kan  förbättras.  Den framtidar>\r\npolisförsörjningen garanteras genom att en fjärder>\r\npolishögskola öppnas.r>\r\nr>\r\nMitt förslag innebär vidare en förstärkning avr>\r\nkriminalvården så att den kan verka för  att  intagna gesr>\r\nförutsättningar att efter verkställighetenr>\r\nleva ett laglydigt liv. Härigenom minskarr>\r\nåterfallsbrottsligheten. Utbildning, arbetsträning ochr>\r\nsocial färdighetsträning skall erbjudas de intagna ir>\r\nstörre omfattning än som sker i dag. Behandlings- ochr>\r\nrehabiliteringsinstanserna för psykiskt sjuka,r>\r\nsexualförbrytare och drogmissbrukare måste ocksår>\r\nförbättras. Kriminalvården kommer genom mitt förslagr>\r\natt få fler och mindre enheter och ett utökat antal platserr>\r\ni häkten och anstalter.r>\r\nr>\r\nMitt  förslag medför också att åklagarorganisationenr>\r\nytterligare kan utvecklas och stärkas så attr>\r\nlagföringsprocessen  kan  fungera  oklanderligt.r>\r\nÅklagarväsendet   får   resurser  att  medverka  ir>\r\npolisens  kompetens-  och  verksamhetsutveckling  för  attr>\r\nsäkerställa  en  effektiv  och  snabbr>\r\nbrottsutredningsverksamhet  med  högt ställda krav pår>\r\nrättssäkerhet och kvalitet. Brott kommer att betydligtr>\r\noftare leda till lagföring än vad som ärr>\r\nfallet i dag och arbetssituationen för anställda inomr>\r\nåklagarorganisationen att förbättras.r>\r\nr>\r\nSlutligen får Brottsoffermyndigheten  ett  nödvändigtr>\r\ntillskott  för  att  kunna  öka kunskapen och medvetenhetenr>\r\nom brottsoffers situation i vårtr>\r\nsamhälle. Detta leder även till större uppmärksamhetr>\r\ninom rättsväsendet, vilket i sin  tur  påverkarr>\r\nrättsväsendets  prioriteringar  och  förbättrarr>\r\nmöjligheterna att ta hänsyn till brottsoffretsr>\r\nsituation i den rättsliga processen.r>\r\nr>\r\nSammantaget föreslog jag i utskottets yttrande tillr>\r\nfinansutskottet att utgiftsramen för rättsväsendet förr>\r\nnästa budgetår skulle tillföras  1 000,5r>\r\nmiljoner  kronor  mer  än vad riksdagen beslutade om. Ir>\r\noch med detta var Centerpartiet det parti som föreslog mestr>\r\nresurser till rättsväsendet. Mittr>\r\nförslag hade gett utrymme för de anslagsökningar jag ir>\r\ndetta ärende föreslagit i motion Ju373.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n5. Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet (punktr>\r\n21)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).r>\r\nr>\r\nr>\r\nEkobrottsmyndigheten  påpekade   redan   under   slutetr>\r\nav  år  2000  att  myndigheten  inte  har  tillgång  tillr>\r\nsamma  verktyg  som  polisen  ochr>\r\nskattebrottsmyndigheterna för att bedrivar>\r\nkriminalunderrättelseverksamhet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet är beklagligt att frågan legat så länge pår>\r\nregeringens  bord  utan  att något konkret förslag ännur>\r\nlagts fram för riksdagen. En proposition medr>\r\nförslag som innebär att Ekobrottsmyndigheten fårr>\r\ntillgång till samma verktyg  som  polisen  ochr>\r\nskattebrottsmyndigheterna  måste  komma inom en snarr>\r\nframtid. Det är nödvändigt att Ekobrottsmyndigheten gesr>\r\nförutsättningar att bedriva ett effektivt spanings- ochr>\r\nunderrättelsearbete.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n6. Utnämning av högre domare (punkt 29)r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nav Ragnwi Marcelind (kd).r>\r\nr>\r\nr>\r\nDet  är  glädjande  att  det  nu lagts fram ett förslagr>\r\ni syfte att säkerställa bl.a. en bredare rekrytering tillr>\r\nde högsta domarbefattningarna.  Jagr>\r\nställer mig i huvudsak bakom förslagen  från  Kommitténr>\r\nom  domstolschefens  roll  och  utnämningen  av högrer>\r\ndomare. Eftersom förslaget nu bereds ir>\r\nRegeringskansliet har jag valt att inte reservera migr>\r\ntill förmån för de motioner som utskottet behandlar i dennar>\r\ndel.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBilaga 1r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nFörteckning över behandlade förslagr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr></pre><pre>\r\nPropositionenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI proposition 2002/03:1 utgiftsområde 4 Rättsväsendetr>\r\nhar regeringen föreslagit att riksdagenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. antar regeringens förslag till lag om fortsattr>\r\ngiltighet av lagen (2001:25) om försöksverksamhet medr>\r\nvideokonferens i allmän förvaltningsdomstol,r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. för budgetåret 2003 anvisar anslagen underr>\r\nutgiftsområde 4 Rättsväsendet  enligt följander>\r\nuppställning:r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\nAnslag (tusental kronor)   Anslagstypr>\r\nAnslagsbeloppr>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\n4:1  Polisorganisationen   (ram)      13 559 801r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\n4:2  Säkerhetspolisen      (ram)   547 409r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\n4:3  Åklagarorganisationen       (ram)   788 314r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\n4:4  Ekobrottsmyndigheten  (ram)   321 640r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\n4:5  Domstolsväsendet m.m.       (ram) 3 667 435r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\n4:6  Kriminalvården        (ram) 4 472 939r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\n4:7  Brottsförebyggande rådet    (ram)    60 993r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\n4:8  Rättsmedicinalverket  (ram)   213 648r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\n4:9  Gentekniknämnden      (ram)     2 929r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\n4:10  Brottsoffermyndigheten     (ram)    19 093r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\n4:11  Ersättning för skador på grund   (ram)    73r>\r\n978r>\r\nav brottr>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\n4:12  Rättshjälpskostnader m.m.  (ram)   827 664r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\n4:13  Kostnader för vissa  (ram)    15 291r>\r\nskaderegleringar m.m.r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\n4:14  Avgifter till vissa  (ram)     6 456r>\r\ninternationella samman-  r>\r\nslutningar m.m.r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\n4:15  Bidrag till brottsförebyggande   (ram)     7r>\r\n200r>\r\narbeter>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\nSumma         24 584 790r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\n-----r>\r\nMotionernar>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nMotionerna fördelade på anslagr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nUtgiftsramen och anslagenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n11. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagenr>\r\nunder utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt uppställningen ir>\r\ntabell 9 (i motionen).r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju204 av Sten Tolgfors (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om polisbristen i Sverige.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om åldersstrukturen inomr>\r\npolisen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om förutsättningarna förr>\r\npolisen att finnas representerad i varje kommun.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om polisbristens effekter pår>\r\npolisers trygghet i ingripandesituationer.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju214 av Sten Tolgfors (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om antalet poliser ir>\r\nSverige.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju215 av Sofia Larsen och Claes Västertegr>\r\n(c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om ökade resurser tillr>\r\npolisen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju225 av Rolf Gunnarsson (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om behovet av flera poliser.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju236 av Bo Lundgren m.fl. (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av att förbättrar>\r\npolisens förmåga att klara upp brott.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju258 av Johan Linander m.fl. (c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att ökar>\r\nantalet civilanställda i polisorganisationen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att stärka kriminalvårdensr>\r\nprogram- och rehabiliteringsverksamhet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju303 av Peter Danielsson (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om att renodla polismannens roll förr>\r\natt maximera antalet polistimmar i yttre tjänst.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju316 av Viviann Gerdin (c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om ökade resurser tillr>\r\npolisväsendet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av extra resurserr>\r\nför att komma tillrätta med ohälsan inom polisen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju329 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om bemanning av basuppgifternar>\r\ninom polisen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om skälen för och insatser förr>\r\natt åstadkomma 20 000 poliser och ytterligare 500r>\r\ncivilanställda i organisationen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju340 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om fortsatt behov avr>\r\nkompetensutveckling samt utbildning för åklagare och annanr>\r\npersonal inom åklagarorganisationen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om vikten av en fortsattr>\r\nnyrekrytering av åklagare och administrativ personal.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att förstärkar>\r\nåklagarorganisationen med 20 åklagare för att klara enr>\r\nberedskap för internationella insatser.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att förstärkar>\r\nåklagarorganisationen med 38 åklagare i syfte att skapa enr>\r\narbetsorganisation med åklagarstöd för mängdärenden.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av att förstärkar>\r\nåklagarorganisationen med sex åklagare i syfte att skapa enr>\r\narbetsorganisation med åklagarstöd förr>\r\nekobrottsärenden.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av att förstärkar>\r\nåklagarorganisationen med tio åklagare i syfte att skapa enr>\r\narbetsorganisation med åklagarstöd förr>\r\nmiljöbrottsärenden.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju346 av Alf Svensson m.fl. (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen anvisar med följande ändring i förhållander>\r\ntill regeringens förslag anslagen för år 2003 underr>\r\nutgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt uppställning:r>\r\nr>\r\nr>\r\nAnslag (tkr)     Regeringens förslagr>\r\nAnslagsförändringr>\r\nr>\r\n4:1 Polisorganisationen            13 559 801   350r>\r\n000r>\r\nr>\r\n4:3 Åklagarväsendet     788 314     50 000r>\r\nr>\r\n4:5 Domstolsväsendet  3 667 435   160 000r>\r\nr>\r\n4:6 Kriminalvården    4 472 939     87 000r>\r\nr>\r\n4:10 Brottsoffermyndigheten    19 093       3 000r>\r\nr>\r\n4:15 Brottsförebyggande arbete  7 200     50 000r>\r\nr>\r\nSumma för utgiftsområdet   24 584 790   700 000r>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju349 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att kriminalvården genastr>\r\nmåste få resurser för att förbättra arbetsklimatet för der>\r\nanställda.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju351 av Mikael Oscarsson (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om behovet av åtgärder så attr>\r\nvardagsbrottsligheten kan bekämpas.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju353 av Johan Pehrson m.fl. (fp):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n8. Riksdagen beslutar om ändring av regeringensr>\r\nförslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligtr>\r\nuppställning:r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nAnslag (tkr)    Regeringens förslag  Fp:sr>\r\nanslagsförändringarr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n4:6 Kriminalvården      4 472 939         + 100r>\r\n000r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju357 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om fler civilanställda för attr>\r\navlasta polisen från administrativt arbete.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att förstärka resursernar>\r\nför att utveckla närpolisarbetet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att tillsätta 100 nyar>\r\npolistjänster som är specialinriktade på att bekämpar>\r\nnarkotikabrott.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att öka utbildningstaktenr>\r\nav poliser för att uppnå 19 000 poliser år 2007.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att brottsskadeärendenar>\r\nskall handläggas inom tre månader.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om en förstärkning avr>\r\npolisen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att avskaffa den särskildar>\r\nekobrottsmyndigheten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n19. Riksdagen beslutar att upphäva rättshjälpslagenr>\r\n(1996:1619) så att den allmänna rättshjälpen återställsr>\r\ntill vad som gällde före den 1 december 1997.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n29. Riksdagen beslutar om ändring av regeringensr>\r\nförslag under utgiftsområde 4. Rättsväsendet enligtr>\r\nuppställning:r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nAnslag (tkr)     Fp:sr>\r\nRegeringensr>\r\nanslagsförändringarr>\r\nförslagr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n4:1   13 559 801   +250 000r>\r\nPolisorganisationenr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n4:2 Säkerhetspolisen 547 409    -20 000r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n4:3      788 314   +100 000r>\r\nÅklagarorganisationenr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n4:4      321 640   -120 000r>\r\nEkobrottsmyndighetenr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n4:5   Domstolsväsendet   3 667 435   +100 000r>\r\nm.m.r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n4:6 Kriminalvården 4 472 939   +100 000r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n4:7 Brottsförebyggande      60 993     -5 000r>\r\nrådetr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n4:8      213 648    +10 000r>\r\nRättsmedicinalverketr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n4:10      19 093    +20 000r>\r\nBrottsoffermyndighetenr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n4:12     827 664    +60 000r>\r\nRättshjälpskostnaderr>\r\nm.m.r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n4:15 Bidrag tillr>\r\nbrottsföre-byggander>\r\narbete     7 200     +3 000r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nSumma utgiftsområdet    24 584 790   +498 000r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n2002/03:Ju370 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>\r\nanförs till anslag 4:1 Polisorganisationen för budgetåretr>\r\n2003 14 261 801 000 kr.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>\r\nanförs till anslag 4:2 Säkerhetspolisen för budgetåret 2003r>\r\n567 409 000 kr.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>\r\nanförs till anslag 4:3 Åklagarorganisationen för budgetåretr>\r\n2003 818 314 000 kr.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>\r\nanförs till anslag 4:5 Domstolsväsendet för budgetåret 2003r>\r\n3 748 935 000 kr.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>\r\nanförs till anslag 4:6 Kriminalvården för budgetåret 2003 4r>\r\n587 937 000 kr.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>\r\nanförs till anslag 4:7 BRÅ för budgetåret 2003 55 993 000r>\r\nkr.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n7. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>\r\nanförs till anslag 4:10 Brottsoffermyndigheten 22 093 000r>\r\nkr.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju373 av Johan Linander m.fl. (c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen anvisar med följande ändringar i förhållander>\r\ntill regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 4r>\r\nRättsväsendet enligt följande uppställning:r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nAnslag (tkr)      Regeringensr>\r\nAnslagsförändringarr>\r\nförslagr>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n4:1    13 559 801    800 000r>\r\nPolisorganisationenr>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n4:3       788 314     30 000r>\r\nÅklagarorganisationenr>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n4:4       321 640    -30 000r>\r\nEkobrottsmyndighetenr>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n4:6 Kriminalvården  4 472 939    200 000r>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n4:10       19 093  500r>\r\nBrottsoffermyndighetenr>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nSumma       för    24 584 790  1 000 500r>\r\nutgiftsområdetr>\r\n-----------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om stärkt rättsväsende.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:A315 av Anders G Högmark m.fl. (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att öka antaletr>\r\npoliser.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nPolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju201 av Elizabeth Nyström och Ulf Sjöstenr>\r\n(m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om ytterligare enr>\r\npolishögskola.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att en ny polishögskolar>\r\nskall lokaliseras till Borås.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju203 av Rolf Gunnarsson (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om inrättandet av en polishögskola ir>\r\nFalun/Borlänge.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju204 av Sten Tolgfors (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om polisbristen i Örebror>\r\nlän.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n6. Riksdagen begär att regeringen utrederr>\r\nförutsättningarna för inrättandet av en fjärder>\r\npolishögskola i Örebro.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju209 av Rigmor Stenmark (c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att medel för polisväsendetr>\r\ni Uppsala tillförs så att verksamheten kan bedrivas på ettr>\r\nför medborgarna bra sätt.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju223 av Gunilla Tjernberg (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om att rekryteringen av poliser tillr>\r\nglesbygdsområdena måste säkerställas.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju238 av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr>\r\n(m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om en polishögskola förlagd tillr>\r\nvästra Sverige.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju240 av Sonja Fransson m.fl. (s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om etablering av en polishögskola ir>\r\nBorås.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju243 av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr>\r\n(m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om tillsättande av en utredning förr>\r\natt omorganisera det svenska polisväsendet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju252 av Birgitta Carlsson (c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om att en ny polisutbildning börr>\r\nförläggas till Skövde.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju258 av Johan Linander m.fl. (c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att det vid fördelningen avr>\r\npolisresurser även tas hänsyn till glesbygdensr>\r\nförhållanden.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om en förkortad utryckningstidr>\r\nför polisen på landsbygden.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om närpolisens betydelse motr>\r\nvardagsbrottsligheten, mot de där förekommander>\r\nordningsproblemen samt i synnerhet mot vålds- ochr>\r\nnarkotikabrott.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att närpolisverksamhetenr>\r\nskall bli den naturliga basen för all polisverksamhet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att inrätta ytterligare enr>\r\nfjärde polishögskola i närheten av någon befintlig högskolar>\r\neller universitet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om vikten av fler poliser medr>\r\ninvandrarbakgrund.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att bredda kompetensen ir>\r\nantagningsförfarandet till polisutbildningen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att öka möjligheter förr>\r\npolisen att göra karriär inom sitt yrke.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av flerr>\r\nledarskapskurser inom polisen för att skapa ett ledarskapr>\r\nsom utmärks av öppenhet och delaktighet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att kvalitetssäkra polisensr>\r\nbrottsutredningsverksamhet för att slå vakt omr>\r\nrättssäkerheten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs angående ökade möjligheter förr>\r\npolisen att på lokal nivå disponera över budgetmedel.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju261 av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr>\r\n(m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att Polismyndigheten ir>\r\nVästra Götaland skall kompenseras för de merkostnader somr>\r\nuppstod i samband med säkerhetsarrangemangen vidr>\r\nregeringens EU-möte ir>\r\nGöteborg i juni 2001.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju274 av Cecilia Wikström (fp):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om att den lokala polismyndigheten ir>\r\nrespektive län skall få ett ökat inflytande vid antagningenr>\r\nav polisaspiranter till landets polishögskolor.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju276 av Runar Patriksson (fp):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad som i motionen anförs om polisverksamheten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad som i motionen anförs om startandet av enr>\r\npolisutbildning i Karlstad.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju281 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om specialiserader>\r\nnarkotikaenheter.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om förstärkningar av polis ochr>\r\ntull.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju304 av Peter Danielsson (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om att förlägga den fjärder>\r\npolishögskolan till Hässleholm.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju319 av Jörgen Johansson (c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om behovet av en översyn avr>\r\norganisationen av svensk polis för att trygga den polisiärar>\r\nkompetensen i landets alla bygder.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju324 av Göran Magnusson (s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som i motionen anförs om ansvaret för polisrekryteringr>\r\ntill alla distrikt i hela landet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju329 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om ökad samverkan mellanr>\r\nRikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att förändrar>\r\npolisutbildningen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om nödvändigheten attr>\r\nförbättra vidareutbildningen inom polisen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om karriärplan ochr>\r\nchefsutbildning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n6. Riksdagen beslutar om att en kortare utbildning förr>\r\nsökande med specialistkompetens skall utformas inkluderander>\r\npolismans befogenhet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju333 av Inger Lundberg m.fl. (s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om lokalisering av en kommander>\r\npolishögskola till Örebro.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju337 av Raimo Pärssinen och Per-Olof Svenssonr>\r\n(s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som i motionen anförs om att underlätta rekrytering avr>\r\npoliser till hela landet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju345 av Tommy Ternemar m.fl. (s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om polisutbildning på distans.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju347 av Owe Hellberg (v):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om att utreda placeringen av en nyr>\r\npolishögskola i Gävleborgs län.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju350 av Claes Västerteg och Annika Qarlssonr>\r\n(c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om att inrätta en polishögskola ir>\r\nBorås.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om vikten av ökad status ochr>\r\nkarriärmöjligheter samt behovet av specialkompetens inomr>\r\nhela polisväsendet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om mindre byråkrati, tydligar>\r\nmål, ledarskap och ledningsfunktion inom polisen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju374 av Agneta Lundberg och Kerstinr>\r\nKristiansson Karlstedt (s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som i motionen anförs om närpolis i glesbygd.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju383 av Karl Gustav Abramsson och Carinr>\r\nLundberg (s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om behovet av rättvisare fördelningr>\r\nav resurser till polisen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju386 av Birgitta Ahlqvist (s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om insatser mot rattfylleri.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n32. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att Rikspolisstyrelsenr>\r\naktivt fortsätter sitt arbete för att öka rekryteringen avr>\r\npersoner med utländsk bakgrund och då särskilt kvinnor tillr>\r\nutbildningr>\r\noch anställningar inom polisväsendet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad som i motionen anförs om polisens organisationr>\r\nför insatser mot langning och annan illegalr>\r\ndroghantering.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:T378 av Margareta Andersson och Annikar>\r\nQarlsson (c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om ökade resurser för polisensr>\r\nalkoholövervakning i trafiken.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:T379 av Yvonne Ångström (fp):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om utbildning avr>\r\npolisaspiranter i körkortsmedicin.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening  vad  i  motionen anförs om vikten av attr>\r\ntrafikpolisen, genom att i större grad använda tillgängligr>\r\nteknik för hastighetsövervakning, kan frigöra ytterligarer>\r\nresurser till andrar>\r\nviktiga uppgifter.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.r>\r\n(m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för attr>\r\nöka rättssäkerheten i Stockholmsregionen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av fler poliser ir>\r\nStockholms län.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen  anförs  om  att  ge  polisen ir>\r\nStockholms län resurser för att omgående kunna anställa 500r>\r\ntjänstemän, som kan ta över administrativa uppgifter frånr>\r\npolisutbildader>\r\ntjänstemän.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nÅklagarväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju249 av Johan Linander m.fl. (c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att kortar>\r\nhandläggningstiderna.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om ett snabbare förfarande ir>\r\nfråga om mängdbrottsärenden.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om gemensammar>\r\närendehanteringssystem för rättsväsendet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att åklagarna skall övertar>\r\nvissa administrativa uppgifter från domstolarna.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n30. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr>\r\nom en kommitté som skall utreda vilka konsekvenser denr>\r\npågående centraliseringen av åklagarväsendet fått.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju340 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n6. Riksdagen begär att regeringen utreder och läggerr>\r\nfram förslag i syfte att förändra Ekobrottsmyndighetensr>\r\nansvarsområde i enlighet med vad i motionen anförs.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr>\r\ntill ändring av lagstiftningen så att Ekobrottsmyndighetenr>\r\ntillåts skapa ett eget spanings- ochr>\r\nunderrättelseregister.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nDomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:K379 av Bo Lundgren m.fl. (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n16. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr>\r\nom avskaffande av Domstolsverket och inrättandet av enr>\r\ndomstyrelse i enlighet med vad som anförs i motionen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om utnämningen av högrer>\r\ndomare.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju202 av Rolf Gunnarsson (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om ersättningen till nämndemän.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju209 av Rigmor Stenmark (c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att Tierps tingsrättsr>\r\nverksamhetsområde utökas.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att betydelsen avr>\r\nnotarietjänstgöring hos mindre tingsrätterr>\r\nuppmärksammas.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju224 av Annelie Enochson (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att kunskapscentrumr>\r\ninrättas för hjälp till barn som utsatts för brott ellerr>\r\nförsummelse och att dessa centrum har ett samordningsansvarr>\r\noch tillgång tillr>\r\njuridisk och psykologisk kompetens.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att behovet av en särskildr>\r\nbarndomstol utreds.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju226 av Carina Hägg (s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om behovet av en lagstiftning om attr>\r\nrättshjälpsbiträde som företräder barn skall ha speciellr>\r\nbarnkompetens.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju229 av Yvonne Ångström (fp):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om vikten av att behålla Lyckseler>\r\ntingsrätt och behovet av ökade resurser till dessr>\r\nverksamhet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju232 av Yvonne Andersson och Sven Brusr>\r\n(kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att skapa ett nationelltr>\r\nresurscentrum för brottsbekämpning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att ett nationelltr>\r\nresurscentrum för brottsbekämpning blir lokaliserat tillr>\r\nLinköping-Norrköpingsregionen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju235 av Sven Brus och Yvonne Anderssonr>\r\n(kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om villkor och ersättningarr>\r\nför uppdraget som nämndeman.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju236 av Bo Lundgren m.fl. (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om ett mer självständigtr>\r\ndomstolsväsende.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju246 av Kerstin Lundgren (c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om kravet på en förnyad ochr>\r\nopartisk översyn av Stockholms tingsrätt.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att inte slå sammanr>\r\ntingsrätter i Stockholmsregionen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om kompletterande uppdrag attr>\r\nfölja upp och utvärdera beslutade och genomfördar>\r\nsammanläggningar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju249 av Johan Linander m.fl. (c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om breddad samverkan mellanr>\r\nrättsväsendets myndigheter.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att bibehålla enr>\r\ndecentraliserad tingsrättsorganisation.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att förändringar avr>\r\ndomstolsorganisationen skall beslutas av riksdagen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att lägga nedr>\r\nDomstolsverket och decentralisera dess verksamhet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju271 av Henrik S Järrel (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen begär att regeringen lägger fram förslag omr>\r\natt de s.k. special- och partssammansatta domstolarna skallr>\r\nupphöra och deras mål och ärenden införlivas i det allmännar>\r\ndomstolsväsendet enligt vad i motionen anförs.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju275 av Gunilla Tjernberg (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om att uppdra åt Domstolsverket attr>\r\nbeakta vad i motionen anförs om Lycksele tingsrätt.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju297 av Krister Örnfjäder m.fl. (s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om att förbättra situationen förr>\r\nvittnen i domstol.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju308 av Ingemar Vänerlöv (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om att Strömstads tingsrätt bör varar>\r\nkvar som en självständig domstol.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju309 av Ingemar Vänerlöv (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om att Vänersborgs och Trollhättansr>\r\ntingsrätter bör vara kvar som självständiga domstolar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju313 av Birgitta Carlsson och Lena Ekr>\r\n(c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att grundarvodet förr>\r\nnämndemän måste höjas.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om större rättvisa vad gällerr>\r\nreseersättning till nämndemän.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju323 av Birgitta Ahlqvist och Carina Häggr>\r\n(s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om beredningsförfarandet vidr>\r\ntillsättning av högre domare.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju331 av Hans Hoff och Sven-Erik Österbergr>\r\n(s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om en samlad strategi för att ökar>\r\nbarnens rättssäkerhet i samhället.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju336 av Sinikka Bohlin (s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om hyresnämnder.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju339 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att sammanlägga de allmännar>\r\ndomstolarna med förvaltningsdomstolarna.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen begär att regeringen utrederr>\r\nhuvudmannaskapet för domstolarna i syfte att ge riksdagenr>\r\nrätt att fastställa domstolsorganisationen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att inga beslut omr>\r\nnedläggning av tingsrätter skall fattas innan utredningenr>\r\nkommit med sitt förslag.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om nämndemännensr>\r\nsituation.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att rätten vid domstol somr>\r\ndömer i mål som rör miljöbrott ges adekvat utbildning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att höja kompetensen hosr>\r\ndem som handlägger ärenden som berör barn som utsatts förr>\r\nsexuella övergrepp.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju358 av Sofia Larsen (c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att varje förändring avr>\r\ndomstolsorganisationen bör föregås av ettr>\r\nriksdagsbeslut.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att bevara den nuvarander>\r\ntingsrättsorganisationen i Örebro län.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju359 av Agneta Lundberg och Kerstinr>\r\nKristiansson Karlstedt (s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om att uppmärksamma utbildning avr>\r\nnämndemän.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju361 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr>\r\nom specialkompetens som krav för de personalgrupper inomr>\r\npolis och domstolar som skall arbeta med förhör av utsattar>\r\nbarn.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att tingsrättslokalernasr>\r\nväntrum skall vara så utformade att vittne, vittnesstöd ochr>\r\nbrottsoffer inte behöver sitta i samma väntrum somr>\r\ngärningsman.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att vittnesstöd skallr>\r\nfinnas vid alla tingsrätter och hovrätter inom enr>\r\ntreårsperiod.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att utbildningsinsatserr>\r\nvidtas för dem som går in i vittnesstödsverksamheten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om behovet av ökad samordningr>\r\nmellan rättssamhällets olika myndigheter.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om organisation och samordningr>\r\ninom domstolsväsendet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om vittnesbiträden.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om tillsättning av de högstar>\r\ndomartjänsterna efter öppet ansökningsförfarande.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om ett nytt system förr>\r\nnämndemän.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n26. Riksdagen begär att regeringen låter utredar>\r\nåtgärder, arbetsmetoder och kompetens i etniska frågorr>\r\nunder polisutredningar och rättsprocesser.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju369 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr>\r\nrörande förbättrade ersättningar för vittnen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju392 av Nikos Papadopoulos och Paavo Valliusr>\r\n(s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om aktiv kvotering av nämndemän m.fl.r>\r\nmed invandrarbakgrund.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:L277 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om kompetensen för bl.a.r>\r\nskola, socialtjänst och rättsväsende i frågan omr>\r\nbarnäktenskap och tvångsäktenskap.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om kontinuerlig utbildning avr>\r\nåklagare, domare och nämndemän.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om fortsatta ansträngningarr>\r\nför att öka rekryteringen av medarbetare med utländskr>\r\nbakgrund inom åklagar- och domstolsväsendet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n30. Riksdagen begär att regeringen tillsätter enr>\r\nutredning i syfte att klarlägga om personer med utländskr>\r\nbakgrund döms hårdare än andra vid jämförbara brott.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om behov av åtgärder inomr>\r\nkriminalvården för att de intagna skall bemötas på ettr>\r\nvärdigt sätt.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att vidareutbildning ochr>\r\nhandledning i kulturkompetens skall vara givna inslag ir>\r\npolisens verksamhet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att nämndemän av båda könenr>\r\nbör finnas företrädda vid vårdnadstvister.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Bo238 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.r>\r\n(m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n13. Riksdagen beslutar att avskaffa hyresnämnden.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nKriminalvårdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju258 av Johan Linander m.fl. (c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om vikten av att samtligar>\r\nvårdare inom kriminalvården kontinuerligt fårr>\r\nvidareutbildningr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att omfattningen avr>\r\nkontrollåtgärder  för  att  minska  narkotika  och alkoholr>\r\ninom anstalterna måste öka genom bl.a. flerr>\r\nurinprovtagningar och grundligar>\r\nvisitationer samt ökat antal narkotikahundar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju264 av Alice Åström m.fl. (v):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening att det fortsatta arbetet med narkotikaproblematikenr>\r\ninom kriminalvården skall inriktas på ökader>\r\nbehandlingsinsatser.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening att situationen när det gäller narkotika på häkten,r>\r\navgiftningssituationer, personalens kompetens  och  der>\r\nintagnas tillgång till sjukvård skall uppmärksammas ir>\r\nenlighet med vad ir>\r\nmotionen anförs.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju286 av Torsten Lindström (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om att den nya kriminalvårdsanstaltr>\r\nsom planeras bör placeras i Västmanlands län.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju315 av Håkan Juholt m.fl. (s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om åtgärder för att skapa drogfriar>\r\nfängelser.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju327 av Laila Bjurling och Reynoldhr>\r\nFurustrand (s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som i motionen anförs om att Eskilstuna skallr>\r\nprioriteras vid tilldelning av häktesplatser.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju343 av Fredrik Olovsson (s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som i motionen anförs om lokalisering av en eventuellr>\r\nny kriminalvårdsanläggning i Mälardalen till västrar>\r\nSörmland.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju344 av Billy Gustafsson (s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad som i motionen anförs om lokalisering av en nyr>\r\nkriminalvårdsanstalt till Norrköpings kommun.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju349 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att förbättra och förlängar>\r\nutbildningen av de anställda inom kriminalvården.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att ökar>\r\nrekryteringen av unga medarbetare till kriminalvården.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att kriminalvården måster>\r\nkunna erbjuda utvecklingsmöjligheter så att ambitionen attr>\r\nbli kvar inom yrket ökar.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om väl fungerander>\r\nmotivationsavdelningar med kognitiva program.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att införar>\r\ntrestegsanstalter med motivations- ochr>\r\nbehandlingsplatser.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n12. Riksdagen begär att regeringen ser överr>\r\nlekmannaarvodet enligt vad i motionen anförs.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om drogfria anstalter.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att införa generella reglerr>\r\nför övervakade besök för dem som dömts till fängelse förr>\r\nnarkotikabrott i 2-3 månader.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att drogtester bör användasr>\r\ni större utsträckning vid misstanke om missbruk.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att omedelbart åtgärdar>\r\nsituationen på landets häkten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju353 av Johan Pehrson m.fl. (fp):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om utbyggnad avr>\r\nkriminalvårdens kapacitet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om narkotikafriar>\r\nanstalter.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju357 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att utöka antaletr>\r\narrestantvakter, arrestlokaler och häktesplatser.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju377 av Göran Lindblad (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om drogfria fängelser.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad som i motionen anförs om narkotikafriar>\r\nfängelser.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:N308 av Jörgen Johansson (c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om etablering av nytt fängelser>\r\ntill Västmanlands län.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBrottsförebyggande rådetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju236 av Bo Lundgren m.fl. (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om statens huvudansvar förr>\r\nskyddet av utsatta företag och arbetsplatser.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju249 av Johan Linander m.fl. (c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om utanförskap och segregationr>\r\nsom grund för brottsbekämpning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att brottsförebyggander>\r\naspekter alltid bör tas med i såväl planering avr>\r\nbostadsområden som samhällsplanering i övrigt.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om statlig hjälp till der>\r\nideella organisationerna i deras arbete medr>\r\nbrottsförebyggande arbete.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju362 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att utveckla den svenskar>\r\nforskningen om ekonomisk brottslighet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju366 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda hurr>\r\nmedlen till brottsförebyggande arbete skall fördelas.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att ta till vara denr>\r\nkunskap som finns i form av statistik om brottsstrukturerr>\r\nför att stimulera till ett problemorienterat tänkande.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBrottsoffermyndighetenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju222 av Annelie Enochson (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om att inrätta en tjänst somr>\r\nbrottsofferombudsman.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju272 av Jan-Evert Rådhström och Cristinar>\r\nHusmark Pehrsson (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om ändringar i brottsskadelagen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju280 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om tillskott tillr>\r\nBrottsofferfonden genom avdrag på de intagnasr>\r\ndagersättning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju322 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmarkr>\r\n(c):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om ett större samhälleligt stöd tillr>\r\nbrottsoffer.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n14. Riksdagen begär av regeringen en utredningr>\r\nangående statens möjlighet att förskottera skadestånd tillr>\r\nbrottsoffret.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om resurser till brottsoffrenr>\r\ni förhållande till forskningsverksamheten.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju369 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om stödcentrum för ungar>\r\nbrottsoffer.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om att en andel av de intagnasr>\r\nersättning skall gå till Brottsofferfonden.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRättshjälpkostnaderr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju234 av Johan Pehrson m.fl. (fp):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>\r\nmening vad i motionen anförs om målsägandebiträdensr>\r\nvillkor.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju278 av Gudrun Schyman m.fl. (v):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n5. Riksdagen begär att regeringen tillsätter enr>\r\nutredning för att utvärdera effekterna av inskränkningarnar>\r\ni rätten till offentlig försvarare och frånvaron avr>\r\nlagstadgad rätt till tolk i brottmål.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n6. Riksdagen begär att regeringen tillsätter enr>\r\nparlamentarisk utredning för att utvärdera 1997 årsr>\r\nändringar i rättshjälpslagen i enlighet med vad som anförsr>\r\ni motionen.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju391 av Christina Axelsson m.fl. (s):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad ir>\r\nmotionen anförs om förtydligande avr>\r\nrättshjälpslagstiftningen så att barn ges lika rätt tillr>\r\nrättshjälp.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:T233 av Barbro Feltzing (mp):r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>\r\nvad i motionen anförs om rättshjälp vid whiplashskador.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nMotionerna i nummerföljdr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nI det följande redovisas de i betänkandet behandlader>\r\nmotionsyrkandena i nummerföljd.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju201  av Elizabeth Nyström och Ulf Sjöstenr>\r\n(m)r>\r\nyrk. 1, 2r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju202      av Rolf Gunnarsson (m)r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju203      av Rolf Gunnarsson (m)r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju204      av Sten Tolgfors (m)r>\r\nyrk. 1, 3-5r>\r\nutgiftsramenr>\r\nyrk. 2, 6r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju209      av Rigmor Stenmark (c)r>\r\nyrk. 1r>\r\npolisväsendetr>\r\nyrk. 2, 3r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju214      av Sten Tolgfors (m)r>\r\nyrk. 1r>\r\nutgiftsramenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju215      av Sofia Larsen och Claes Västertegr>\r\n(c)r>\r\nyrk. 2r>\r\nutgiftsramenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju222      av Annelie Enochson (kd)r>\r\nBrottsoffermyndighetenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju223      av Gunilla Tjernberg (kd)r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju224      av Annelie Enochson (kd)r>\r\nyrk. 1, 2r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju225      av Rolf Gunnarsson (m)r>\r\nutgiftsramenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju226      av Carina Hägg (s)r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju229      av Yvonne Ångström (fp)r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju232      av Yvonne Andersson och Sven Brusr>\r\n(kd)r>\r\nyrk. 1, 2r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju234      av Johan Pehrson m.fl. (fp)r>\r\nyrk. 15r>\r\nrättshjälpskostnaderr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju235      av Sven Brus och Yvonne Anderssonr>\r\n(kd)r>\r\nyrk. 1r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju236      av Bo Lundgren m.fl. (m)r>\r\nyrk. 5r>\r\nutgiftsramenr>\r\nyrk. 13r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nyrk. 4r>\r\nBrottsförebyggande rådetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju238      av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr>\r\n(m)r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju240      av Sonja Fransson m.fl. (s)r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju243      av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr>\r\n(m)r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju246      av Kerstin Lundgren (c)r>\r\nyrk. 1-3r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju249  av Johan Linander m.fl. (c)r>\r\nyrk. 2, 31-33r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nyrk. 1, 3, 4, 29, 30r>\r\nåklagarväsendetr>\r\nyrk. 18, 23, 26r>\r\nBrottsförebyggande rådetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju252      av Birgitta Carlsson (c)r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju258      av Johan Linander m.fl. (c)r>\r\nyrk. 12, 17r>\r\nutgiftsramenr>\r\nyrk. 2-9, 11, 14, 15r>\r\npolisväsendetr>\r\nyrk. 19, 24r>\r\nkriminalvårdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju261      av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr>\r\n(m)r>\r\nyrk. 1r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju264      av Alice Åström m.fl. (v)r>\r\nyrk. 1, 2r>\r\nkriminalvårdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju271      av Henrik S Järrel (m)r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju272      av Jan-Evert Rådhström och Cristinar>\r\nHusmark Pehrsson (m)r>\r\nBrottsoffermyndighetenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju274  av Cecilia Wikström (fp)r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju275  av Gunilla Tjernberg (kd)r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju276      av Runar Patriksson (fp)r>\r\nyrk. 1, 2r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju278      av Gudrun Schyman m.fl. (v)r>\r\nyrk. 5, 6r>\r\nrättshjälpskostnaderr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju280      av Beatrice Ask m.fl. (m)r>\r\nyrk. 1r>\r\nBrottsoffermyndighetenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju281  av Beatrice Ask m.fl. (m)r>\r\nyrk. 12, 13r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju286  av Torsten Lindström (kd)r>\r\nkriminalvårdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju297  av Krister Örnfjäder m.fl. (s)r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju303      av Peter Danielsson (m)r>\r\nutgiftsramenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju304      av Peter Danielsson (m)r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju308      av Ingemar Vänerlöv (kd)r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju309      av Ingemar Vänerlöv (kd)r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju313      av Birgitta Carlsson och Lena Ekr>\r\n(c)r>\r\nyrk. 1, 2r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju315      av Håkan Juholt m.fl. (s)r>\r\nkriminalvårdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju316      av Viviann Gerdin (c)r>\r\nyrk. 1, 2r>\r\nutgiftsramenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju319      av Jörgen Johansson (c)r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju322      av Birgitta Carlsson och Rigmorr>\r\nStenmark (c)r>\r\nBrottsoffermyndighetenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju323      av Birgitta Ahlqvist och Carina Häggr>\r\n(s)r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju324      av Göran Magnusson (s)r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju327      av Laila Bjurling och Reynoldhr>\r\nFurustrand (s)r>\r\nkriminalvårdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju329      av Beatrice Ask m.fl. (m)r>\r\nyrk. 1, 7r>\r\nutgiftsramenr>\r\nyrk. 2-6r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju331      av Hans Hoff och Sven-Erik Österbergr>\r\n(s)r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju333      av Inger Lundberg m.fl. (s)r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju336      av Sinikka Bohlin (s)r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju337      av Raimo Pärssinen och Per-Olofr>\r\nSvensson   (s)r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju339      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>\r\nyrk. 1-6r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju340  av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>\r\nyrk. 1-4, 7, 10r>\r\nutgiftsramenr>\r\nyrk. 6, 8r>\r\nåklagarväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju343      av Fredrik Olovsson (s)r>\r\nkriminalvårdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju344      av Billy Gustafsson (s)r>\r\nkriminalvårdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju345      av Tommy Ternemar m.fl. (s)r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju346      av Alf Svensson m.fl. (kd)r>\r\nutgiftsramenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju347      av Owe Hellberg (v)r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju349      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>\r\nyrk. 23r>\r\nutgiftsramenr>\r\nyrk. 7-12, 15-17, 28r>\r\nkriminalvårdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju350      av Claes Västerteg och Annika Qarlssonr>\r\n(c)r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju351      av Mikael Oscarsson (kd)r>\r\nutgiftsramenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju353      av Johan Pehrson m.fl. (fp)r>\r\nyrk. 8r>\r\nutgiftsramenr>\r\nyrk. 3, 4r>\r\nkriminalvårdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju357      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>\r\nyrk. 3, 5, 6, 17r>\r\nutgiftsramenr>\r\nyrk. 4r>\r\nkriminalvårdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju358      av Sofia Larsen (c)r>\r\nyrk. 1, 2r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju359      av Agneta Lundberg och Kerstinr>\r\nKristiansson Karlstedt (s)r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju361      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>\r\nyrk. 4r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju362      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>\r\nyrk. 2r>\r\nBrottsförebyggande rådetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju363      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>\r\nyrk. 16r>\r\nutgiftsramenr>\r\nyrk. 19-21r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nyrk. 14, 15r>\r\nBrottsoffermyndighetenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju364      av Lars Leijonborg m.fl. (fp)r>\r\nyrk. 3, 11, 19, 29r>\r\nutgiftsramenr>\r\nyrk. 4, 5r>\r\npolisväsendetr>\r\nyrk. 2, 12, 13, 15, 16, 26r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju366      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>\r\nyrk. 2, 3r>\r\nBrottsförebyggande rådetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju369      av Beatrice Ask m.fl. (m)r>\r\nyrk. 4r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nyrk. 2, 7r>\r\nBrottsoffermyndighetenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju370      av Beatrice Ask m.fl. (m)r>\r\nyrk. 1-7r>\r\nutgiftsramenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju373      av Johan Linander m.fl. (c)r>\r\nutgiftsramenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju374      av Agneta Lundberg och Kerstinr>\r\nKristiansson Karlstedt (s)r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju377      av Göran Lindblad (m)r>\r\nkriminalvårdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju383      av Karl Gustav Abramsson och Carinr>\r\nLundberg (s)r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju386      av Birgitta Ahlqvist (s)r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju391      av Christina Axelsson m.fl. (s)r>\r\nrättshjälpskostnaderr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Ju392      av Nikos Papadopoulos och Paavo Valliusr>\r\n(s)r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:K379       av Bo Lundgren m.fl. (m)r>\r\nyrk. 16, 17r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Fi232      av Lars Leijonborg m.fl. (fp)r>\r\nyrk. 11r>\r\nutgiftsramenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:L277       av Tasso Stafilidis m.fl. (v)r>\r\nyrk. 2r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Sf214      av Birgitta Carlsson m.fl. (c)r>\r\nyrk. 10r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Sf336      av Gudrun Schyman m.fl. (v)r>\r\nyrk. 32r>\r\npolisväsendetr>\r\nyrk. 29-31, 33r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:So442      av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)r>\r\nyrk. 5r>\r\npolisväsendetr>\r\nyrk. 4r>\r\nkriminalvårdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:T233       av Barbro Feltzing (mp)r>\r\nyrk. 3r>\r\nrättshjälpskostnaderr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:T378       av Margareta Andersson och Annikar>\r\nQarlsson (c)r>\r\nyrk. 1r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:T379       av Yvonne Ångström (fp)r>\r\nyrk. 4r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:T466       av Sven Bergström m.fl. (c)r>\r\nyrk. 41r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:N305       av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.r>\r\n(m)r>\r\nyrk. 8r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:N308       av Jörgen Johansson (c)r>\r\nyrk. 2r>\r\nkriminalvårdenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:N392       av Maria Larsson m.fl. (kd)r>\r\nyrk. 5r>\r\nutgiftsramenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:N397    av Martin Andreasson m.fl. (fp)r>\r\nyrk. 19, 20r>\r\npolisväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:A242       av Annelie Enochson m.fl. (kd)r>\r\nyrk. 31r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:A315       av Anders G Högmark m.fl. (m)r>\r\nyrk. 7r>\r\nutgiftsramenr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n2002/03:Bo238    av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.r>\r\n(m)r>\r\nyrk. 13r>\r\ndomstolsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr></pre><pre></pre><pre>\r\nBilaga 2r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nRegeringens lagförslagr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till lag om fortsatt giltighet av lagenr>\r\n(2001:25)r>\r\nom försöksverksamhet med videokonferens i allmänr>\r\nförvaltningsdomstolr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nHärigenom föreskrivs att lagen (2001:25) omr>\r\nförsöksverksamhet med videokonferens i allmänr>\r\nförvaltningsdomstol, som gäller till och med den 31 marsr>\r\n2003, skall fortsätta att gälla till och med den 31r>\r\ndecember 2004.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBilaga 3r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nSammanställning av förslag till anslag för år 2003r>\r\ninom utgiftsområde 4  Rättsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBelopp i 1 000-tal kronorr>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n-----------------------------------------------r>\r\nAnslag         Anslags-r>\r\nRegeringens    Ändringar  i regeringens förslagr>\r\nr>\r\nr>\r\ntyp       förslag (m)       (fp)r>\r\n(kd)        (c)r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------r>\r\n4:1  Polisorganisationen    (ram)      13r>\r\n559 801   +702 000  +250 000  +350 000  +800 000r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------r>\r\n4:2  Säkerhetspolisen       (ram)r>\r\n547 409   +20 000   -20 000r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------r>\r\n4:3  Åklagarorganisationen  (ram)r>\r\n788 314   +30 000   +100 000  +50 000   +30 000r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------r>\r\n4:4  Ekobrottsmyndigheten   (ram)r>\r\n321 640       -120 000      -30 000r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------r>\r\n4:5  Domstolsväsendet m.m.  (ram)  3r>\r\n667 435   +81 500   +100 000  +160 000r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------r>\r\n4:6  Kriminalvården   (ram)  4r>\r\n472 939   +114 998  +100 000  +87 000   +200 000r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------r>\r\n4:7  Brottsförebyggande rådet     (ram)r>\r\n60 993    -5 000    -5 000r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------r>\r\n4:8  Rättsmedicinalverket   (ram)r>\r\n213 648       +10 000r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------r>\r\n4:9  Gentekniknämnden       (ram)r>\r\n2 929r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------r>\r\n4:10  Brottsoffermyndigheten      (ram)r>\r\n19 093    +3 000    +20 000   +3 000r>\r\n+500r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------r>\r\n4:11  Ersättning för skador på grund av (ram)r>\r\nbrott      73 978r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------r>\r\n4:12  Rättshjälpskostnader m.m.   (ram)r>\r\n827 664       +60 000r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------r>\r\n4:13  Kostnader för vissa   (ram)r>\r\nskaderegleringar m.m.        15 291r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------r>\r\n4:14  Avgifter till vissa   (ram)r>\r\ninternationella sammanslutningar m.m.    6 456r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------r>\r\n4:15  Bidrag till brottsförebyggande    (ram)r>\r\narbete           7 200   +3 000    +50 000r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------r>\r\nSumma          24        +1r>\r\n584 790   +946 498  +498 000  +700 000  000r>\r\n500r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n---------------------------------------------r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBilaga 4r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nFörslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 4r>\r\nRättsväsendetr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nUtskottets  förslag  överensstämmer  med  regeringensr>\r\nförslag till anslagsför-delning.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nModerata  samlingspartiet,  Folkpartiet  liberalerna,r>\r\nKristdemokraterna  och  Centerpartiet redovisar  sinar>\r\nställningstaganden i särskilda  yttranden  som fogatsr>\r\ntill betänkandet.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\nVerksamhetsområde        Utskottetsr>\r\nr>\r\nRamanslag (1 000-tal kronor)      förslagr>\r\nr>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n4:1  Polisorganisationen       13 559 801r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n4:2  Säkerhetspolisen       547 409r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n4:3  Åklagarorganisationen        788 314r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n4:4  Ekobrottsmyndigheten         321 640r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n4:5  Domstolsväsendet m.m.      3 667 435r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n4:6  Kriminalvården       4 472 939r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n4:7  Brottsförebyggande rådet      60 993r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n4:8  Rättsmedicinalverket         213 648r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n4:9  Gentekniknämnden         2 929r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n4:10  Brottsoffermyndigheten       19 093r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n4:11  Ersättning för skador på grund av  73 978r>\r\nbrottr>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n4:12  Rättshjälpskostnader m.m.   827 664r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n4:13  Kostnader för vissa skaderegleringar     15 291r>\r\nm.m.r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n4:14  Avgifter till vissa internationella       6 456r>\r\nsammanslutningar m.m.r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n4:15  Bidrag till brottsförebyggande arbete     7 200r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\nSumma        24 584 790r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\n----------------------------------------------------------r>\r\n--r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBilaga 5r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nVissa av utskottet avstyrkta motionsyrkandenr>\r\nr>\r\n(punkt 1 i utskottets förslag tillr>\r\nriksdagsbeslut)r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\nMotion      Motionärer        Yrkandenr>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Ju204av Sten Tolgfors (m)   1, 3-5r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Ju214av Sten Tolgfors (m)   1r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Ju215av Sofia Larsen och Claes    2r>\r\nVästerteg (c)r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Ju225av Rolf Gunnarsson (m)r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Ju236av Bo Lundgren m.fl. (m)     5r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Ju258av Johan Linander m.fl. (c)  12, 17r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Ju303av Peter Danielsson (m)r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Ju316av Vivann Gerdin (c)   1-2r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Ju329av Beatrice Ask m.fl. (m)    1, 7r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Ju340av  Ragnwi Marcelind m.fl.   1-4, 7,r>\r\n(kd)        10r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Ju346av Alf Svensson m.fl. (kd)r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Ju349av Ragnwi Marcelind m.fl.    23r>\r\n(kd)r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Ju351av Mikael Oscarsson (kd)r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Ju353av Johan Pehrson m.fl. (fp)  8r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Ju357av Ragnwi Marcelind m.fl.    3, 5-6,r>\r\n(kd)        17r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Ju363av Ragnwi Marcelind m.fl.    16r>\r\n(kd)r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Ju364av Lars Leijonborg m.fl.     3, 11,r>\r\n(fp)        19, 29r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Ju370av Beatrice Ask m.fl. (m)    1-7r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Ju373av Johan Linander m.fl. (c)r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:Fi232av Lars Leijonborg m.fl.     11r>\r\n(fp)r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:N392av Maria Larsson m.fl. (kd)   5r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\n2002/03:A315av Anders G       7r>\r\nHögmark m.fl. (m)r>\r\n---------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nBilaga 6r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nMåluppfyllelse i tingsrätt, hovrätt, länsrätt ochr>\r\nkammarrättr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nKälla: Domstolsverketr>\r\n--------------------------------------------------r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nDomstolsslag/      Medianålder     Total balans1r>\r\nAndel balanserade mål    Andel balanserade målr>\r\nmålkategori  avgjorda mål   äldre än 6 månader2r>\r\näldre änr>\r\n(månader)          12 månader2r>\r\n--------------------------------------------------r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nMålResultatResultat  MålResultatr>\r\nMålResultatResultat    Mål  ResultatResultatr>\r\n2001  20003     2001      2001   20003       2001r>\r\n20003r>\r\n--------------------------------------------------r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nTingsrätterr>\r\n--------------------------------------------------r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n- FT-mål    2,0    2,4    2,5  25%     29%    25%r>\r\n19%     18%    10%  6%      5%r>\r\n--------------------------------------------------r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n- Övriga tvistemålr>\r\nexkl. familjemål  4,0    4,4    4,6  65%     69%r>\r\n50%  54%     54%    30% 31%     31%r>\r\n--------------------------------------------------r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\n- Brottmål exkl.  2,0    2,5    2,3  35%     39%r>\r\n35%  40%     36%    20% 20%     18%r>\r\nnotariemålr>\r\n--------------------------------------------------r>\r\n--------------------------------------------------------r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>-------------------------------------------------------r>\r\n-------------------------------------r>\r\nHovrätterr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n-----------------------------------------r>\r\n- Tvistemål   5,0   6,7   7,0   70%    64%    55%r>\r\n56%     54%   25%     25%     25%r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n-----------------------------------------r>\r\n- Brottmål    3,0   3,2   3,3   40%    42%    35%r>\r\n36%     37%   10%      9%     10%r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n-----------------------------------------r>\r\nLänsrätterr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n-----------------------------------------r>\r\n- Skattemål   6,0   9,1   9,8   85%    74%    55%r>\r\n62%     63%   35%     29%     33%r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n-----------------------------------------r>\r\n-       5,0   5,9   4,8   60%    59%    25%    41%r>\r\n36%   10%     10%     11%r>\r\nSocialförsäkringsmålr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n-----------------------------------------r>\r\nKammarrätterr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n-----------------------------------------r>\r\n- Dispensfrågan ir>\r\nmål där       3,0   2,6   2,8     -      -      -r>\r\n- -     - - -r>\r\nprövnings-r>\r\ntillstånd krävsr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n-----------------------------------------r>\r\n- Skattemål   6,0  19,0  16,3  150%   132%    70%r>\r\n73%     73%   45%     47%     46%r>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n-----------------------------------------r>\r\n-       4,0   6,6   8,8   75%    58%    50%    42%r>\r\n44%   25%     14%     15%r>\r\nSocialförsäkringsmålr>\r\n----------------------------------------------------r>\r\n-----------------------------------------r>\r\n1 Antal balanserade mål per målkategori vid 2001 årsr>\r\nutgång/genomsnittligt antal inkomna mål inomr>\r\nmålkategorinr>\r\nr>\r\nunder de senaste tre åren.r>\r\nr>\r\n2 Antal balanserade mål inom målkategorin vid 2001r>\r\nårs utgång som är äldre än sex respektive tolvr>\r\nmånader/totaltr>\r\nr>\r\nantal balanserade mål inom målkategorin vid 2001 årsr>\r\nutgång.r>\r\nr>\r\nr>\r\n3 Resultatet för 2000 är omräknat efter der>\r\nberäkningsgrunder som gäller för 2001.r>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr>\r\nr></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 4 punkt 1 och avslår motionerna 2002/03:Fi232 yrkande 11, 2002/03:Ju204 yrkandena 1 och 3-5, 2002/03:Ju214 yrkande 1, 2002/03:Ju215 yrkande 2, 2002/03:Ju225, 2002/03:Ju236 yrkande 5, 2002/03:Ju258 yrkandena 12 och 17, 2002/03:Ju303, 2002/03:Ju316 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju329 yrkandena 1 och 7, 2002/03:Ju340 yrkandena 1-4, 7 och 10, 2002/03:Ju346, 2002/03:Ju349 yrkande 23, 2002/03:Ju351, 2002/03:Ju353 yrkande 8, 2002/03:Ju357 yrkandena 3, 5, 6 och 17, 2002/03:Ju363 yrkande 16, 2002/03:Ju364 yrkandena 3, 11, 19 och 29, 2002/03:Ju370 yrkandena 1-7, 2002/03:Ju373, 2002/03:N392 yrkande 5 och 2002/03:A315 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Omorganisation av polisen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju243.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju329 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "B1F6CDAE-08EE-11D7-AE34-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "1",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "266",
                    "51",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B1F6CDAE-08EE-11D7-AE34-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Specialiserade narkotikaenheter",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju281 yrkandena 12 och 13 och 2002/03:So442 yrkande 5.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "2",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"fp\"",
          "votering_id": "B1F6CDB0-08EE-11D7-AE34-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 2 (m, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "223",
                    "94",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B1F6CDB0-08EE-11D7-AE34-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Närpolisen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju258 yrkandena 4, 5, 14 och 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Polisutbildningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju329 yrkandena 3 och 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "7",
          "rubrik": "Polisutbildning på distans",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju329 yrkande 4 i denna del och 2002/03:Ju345.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "8",
          "rubrik": "Körkortsmedicin i polisutbildningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T379 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "9",
          "rubrik": "Vidareutbildningen, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258 yrkandena 9 och 11, 2002/03:Ju329 yrkandena 4 i denna del och 5 och 2002/03:Ju364 yrkandena 4 och 5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "10",
          "rubrik": "Antagningen till polisutbildingen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258 yrkande 8 och 2002/03:Ju274.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "11",
          "rubrik": "Fler poliser med invandrarbakgrund",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258 yrkande 7 och 2002/03:Sf336 yrkande 32.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "12",
          "rubrik": "Ytterligare en polishögskola",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju201 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju203, 2002/03:Ju204 yrkande 6, 2002/03:Ju238, 2002/03:Ju240, 2002/03:Ju252, 2002/03:Ju258 yrkande 6, 2002/03:Ju276 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju304, 2002/03:Ju333, 2002/03:Ju347 och 2002/03:Ju350.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "9",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "votering_id": "B1F6CDCC-08EE-11D7-AE34-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 9 (m, c, fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "27",
                    "1",
                    "1",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "199",
                    "115",
                    "1",
                    "34"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B1F6CDCC-08EE-11D7-AE34-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "13",
          "rubrik": "Resursfördelningen mellan myndigheterna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju204 yrkande 2, 2002/03:Ju209 yrkande 1, 2002/03:N305 yrkande 8 och 2002/03:N397 yrkandena 19 och 20.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "14",
          "rubrik": "Kompensation för EU-toppmötet i Göteborg",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju261 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "15",
          "rubrik": "Polisförsörjningen i glesbygdsområden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju223, 2002/03:Ju258 yrkandena 2 och 3, 2002/03:Ju319, 2002/03:Ju324, 2002/03:Ju337, 2002/03:Ju374 och 2002/03:Ju383.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "11",
          "motforslag_partier": "\"c\"",
          "votering_id": "B1F6CDE3-08EE-11D7-AE34-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 11 (c)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "0",
                    "12"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "49",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "39",
                    "0",
                    "2",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "290",
                    "20",
                    "2",
                    "37"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B1F6CDE3-08EE-11D7-AE34-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "16",
          "rubrik": "Insatser mot rattfylleri",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju386 och 2002/03:T378 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "17",
          "rubrik": "Bättre teknikutnyttjande",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T466 yrkande 41.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "18",
          "rubrik": "Rättskedjan",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju249 yrkandena 1, 3, 4 och 30.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "19",
          "rubrik": "Snabbare lagföring",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju249 yrkande 29.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "20",
          "rubrik": "Ekobrottsmyndighetens geografiska ansvarsområde",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju340 yrkande 6.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "21",
          "rubrik": "Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju340 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "22",
          "rubrik": "Domstolsverkets ställning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K379 yrkande 16, 2002/03:Ju236 yrkande 13 och 2002/03:Ju249 yrkande 33.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "23",
          "rubrik": "Reformarbetets inriktning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju209 yrkande 3, 2002/03:Ju246 yrkande 3, 2002/03:Ju249 yrkande 31 och 2002/03:Ju364 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "24",
          "rubrik": "Domkretsindelningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 32, 2002/03:Ju339 yrkande 2 och 2002/03:Ju358 yrkande 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "25",
          "rubrik": "Det fortsatta reformarbetet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju209 yrkande 2, 2002/03:Ju229, 2002/03:Ju246 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju275, 2002/03:Ju308, 2002/03:Ju309, 2002/03:Ju339 yrkande 3 och 2002/03:Ju358 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "26",
          "rubrik": "Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 2, 2002/03:Ju339 yrkande 1 och 2002/03:Ju364 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "27",
          "rubrik": "Avskaffande av specialdomstolarna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju271.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "28",
          "rubrik": "Hyresnämnderna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju336 och 2002/03:Bo238 yrkande 13.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "29",
          "rubrik": "Utnämning av högre domare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K379 yrkande 17, 2002/03:Ju323 och 2002/03:Ju364 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "30",
          "rubrik": "Ersättning till nämndemän",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju202, 2002/03:Ju235 yrkande 1, 2002/03:Ju313 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju339 yrkande 4 och 2002/03:Ju359.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "31",
          "rubrik": "Rekrytering av nämndemän",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju364 yrkande 16, 2002/03:Ju392 och 2002/03:A242 yrkande 31.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "32",
          "rubrik": "Kompetensfrågor inom rättsväsendet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju224 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju226, 2002/03:Ju232 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju331, 2002/03:Ju339 yrkandena 5 och 6, 2002/03:Ju361 yrkande 4, 2002/03:Ju364 yrkande 26, 2002/03:L277 yrkande 2, 2002/03:Sf214 yrkande 10 och 2002/03:Sf336 yrkandena 29-31 och 33.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "33",
          "rubrik": "Vittnen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju297, 2002/03:Ju363 yrkandena 19-21, 2002/03:Ju364 yrkande 13 och 2002/03:Ju369 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "34",
          "rubrik": "Videokonferens i förvaltningsdomstolarna",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 4 punkt 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "35",
          "rubrik": "Kontroll av droger på anstalter och häkten",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258 yrkande 24, 2002/03:Ju315, 2002/03:Ju349 yrkandena 15-17, 2002/03:Ju353 yrkande 4, 2002/03:Ju377 och 2002/03:So442 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "36",
          "rubrik": "Missbruksbehandling inom kriminalvården",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju264 yrkandena 1 och 2 och 2002/03:Ju349 yrkandena 10 och 11.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "37",
          "rubrik": "Behov av ökad anstalts- och häkteskapacitet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju349 yrkande 28, 2002/03:Ju353 yrkande 3 och 2002/03:Ju357 yrkande 4.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "38",
          "rubrik": "Lokalisering av ny kriminalvårdsanstalt m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju286, 2002/03:Ju327, 2002/03:Ju343, 2002/03:Ju344 och 2002/03:N308 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "39",
          "rubrik": "Personalfrågor",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju258 yrkande 19 och 2002/03:Ju349 yrkandena 7-9.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "40",
          "rubrik": "Ersättning till lekmannaövervakare",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju349 yrkande 12.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "41",
          "rubrik": "Lokalt brottsförebyggande arbete",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju236 yrkande 4, 2002/03:Ju249 yrkande 26 och 2002/03:Ju366 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "38",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "B1F6CE63-08EE-11D7-AE34-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 38 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "3",
                    "0",
                    "47",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "3",
                    "0",
                    "16",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "0",
                    "43",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "1",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "180",
                    "30",
                    "107",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B1F6CE63-08EE-11D7-AE34-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "42",
          "rubrik": "Boendesegregationen m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju249 yrkandena 18 och 23.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "43",
          "rubrik": "Forskning om ekonomisk brottslighet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju362 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "44",
          "rubrik": "Lokal brottsstatistik",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju366 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "45",
          "rubrik": "Tillskott till Brottofferfonden genom avdrag på ersättningen till intagna i kriminalvårdsanstalt",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju280 yrkande 1 och 2002/03:Ju369 yrkande 7.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "46",
          "rubrik": "Handläggning av ärenden om brottsskadeersättning",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju272 och 2002/03:Ju363 yrkande 14.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "47",
          "rubrik": "Prioritering av brottsoffer",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju222, 2002/03:Ju322, 2002/03:Ju363 yrkande 15 och 2002/03:Ju369 yrkande 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "46",
          "motforslag_partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "votering_id": "B1F6CE73-08EE-11D7-AE34-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 46 (m, c, fp, kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "50",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "19",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "44",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "30",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "174",
                    "143",
                    "0",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B1F6CE73-08EE-11D7-AE34-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "48",
          "rubrik": "Utvärdering av nya rättshjälpslagen, m.m.",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Ju278 yrkandena 5 och 6 och 2002/03:Ju391.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "47",
          "motforslag_partier": "\"v\"",
          "votering_id": "B1F6CE78-08EE-11D7-AE34-000475504C4C",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 47 (v)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "133",
                    "0",
                    "0",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "50",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "19",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "44",
                    "0",
                    "0",
                    "4"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "30",
                    "0",
                    "0",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "15",
                    "0",
                    "1",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "291",
                    "25",
                    "1",
                    "32"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B1F6CE78-08EE-11D7-AE34-000475504C4C",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "49",
          "rubrik": "Ersättning till målsägandebiträden",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju234 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "50",
          "rubrik": "Rättshjälp vid pisksnärtsskador",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:T233 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "JUU1",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Specialiserade narkotikaenheter",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Närpolisen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Polisutbildningen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Polisutbildning på distans",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "7"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Vidareutbildningen, m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "9"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Antagningen till polisutbildingen",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "10"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Fler poliser med invandrarbakgrund",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "11"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Ytterligare en polishögskola",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "12"
        },
        {
          "nummer": "10",
          "rubrik": "Kompensation för EU-toppmötet i Göteborg",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "14"
        },
        {
          "nummer": "11",
          "rubrik": "Polisförsörjningen i glesbygdsområden",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "15"
        },
        {
          "nummer": "12",
          "rubrik": "Insatser mot rattfylleri",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "16"
        },
        {
          "nummer": "13",
          "rubrik": "Bättre teknikutnyttjande",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "17"
        },
        {
          "nummer": "14",
          "rubrik": "Rättskedjan",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "18"
        },
        {
          "nummer": "15",
          "rubrik": "Ekobrottsmyndighetens geografiska ansvarsområde",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "20"
        },
        {
          "nummer": "16",
          "rubrik": "Domstolsverkets ställning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "22"
        },
        {
          "nummer": "17",
          "rubrik": "Reformarbetets inriktning",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "18",
          "rubrik": "Reformarbetets inriktning",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "23"
        },
        {
          "nummer": "19",
          "rubrik": "Domkretsindelningen",
          "partier": "\"c\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "24"
        },
        {
          "nummer": "20",
          "rubrik": "Det fortsatta reformarbetet",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "25"
        },
        {
          "nummer": "21",
          "rubrik": "Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.",
          "partier": "\"m\",\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "22",
          "rubrik": "Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "23",
          "rubrik": "Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "26"
        },
        {
          "nummer": "24",
          "rubrik": "Avskaffande av specialdomstolarna",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "27"
        },
        {
          "nummer": "25",
          "rubrik": "Hyresnämnderna",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "28"
        },
        {
          "nummer": "26",
          "rubrik": "Utnämning av högre domare",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "29"
        },
        {
          "nummer": "27",
          "rubrik": "Ersättning till nämndemän",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "30"
        },
        {
          "nummer": "28",
          "rubrik": "Rekrytering av nämndemän",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "31"
        },
        {
          "nummer": "29",
          "rubrik": "Kompetensfrågor inom rättsväsendet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "32"
        },
        {
          "nummer": "30",
          "rubrik": "Vittnen",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "31",
          "rubrik": "Vittnen",
          "partier": "\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "33"
        },
        {
          "nummer": "32",
          "rubrik": "Kontroll av droger på anstalter och häkten",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "35"
        },
        {
          "nummer": "33",
          "rubrik": "Missbruksbehandling inom kriminalvården",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "36"
        },
        {
          "nummer": "34",
          "rubrik": "Behov av ökad anstalts- och häkteskapacitet",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "37"
        },
        {
          "nummer": "35",
          "rubrik": "Personalfrågor",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "39"
        },
        {
          "nummer": "36",
          "rubrik": "Ersättning till lekmannaövervakare",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "40"
        },
        {
          "nummer": "37",
          "rubrik": "Lokalt brottsförebyggande arbete",
          "partier": "\"m\",\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "38",
          "rubrik": "Lokalt brottsförebyggande arbete",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "39",
          "rubrik": "Lokalt brottsförebyggande arbete",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "41"
        },
        {
          "nummer": "40",
          "rubrik": "Boendesegregationen m.m.",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "42"
        },
        {
          "nummer": "41",
          "rubrik": "Forskning om ekonomisk brottslighet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "43"
        },
        {
          "nummer": "42",
          "rubrik": "Lokal brottsstatistik",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "44"
        },
        {
          "nummer": "43",
          "rubrik": "Tillskott till Brottofferfonden genom avdrag på ersättningen till intagna i kriminalvårdsanstalt",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "45"
        },
        {
          "nummer": "44",
          "rubrik": "Handläggning av ärenden om brottsskadeersättning",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "46"
        },
        {
          "nummer": "45",
          "rubrik": "Handläggning av ärenden om brottsskadeersättning",
          "partier": "\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "46"
        },
        {
          "nummer": "46",
          "rubrik": "Prioritering av brottsoffer",
          "partier": "\"m\",\"c\",\"fp\",\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "47"
        },
        {
          "nummer": "47",
          "rubrik": "Utvärdering av nya rättshjälpslagen, m.m.",
          "partier": "\"v\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "48"
        },
        {
          "nummer": "48",
          "rubrik": "Ersättning till målsägandebiträden",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "49"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-12 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-14 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-19 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-21 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-26 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-11-28 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2002-12-03 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2002-12-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2002-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2002-12-09 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2002-12-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2002-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 01:18:45"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om 24,6 miljarder kronor i anslag till rättsväsendet för 2003. De största anslagen går till polisorganisationen (13,6 miljarder kronor), domstolsväsendet (3,7 miljarder kronor) och kriminalvården (4,5 miljarder kronor). Riksdagen beslutade också om fortsatt giltighet av lagen om försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol. ",
          "dok_id": "GQ01JUU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till rättsväsendet (JuU1)",
          "dok_id": "GQ01JUU1",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 01:18:45"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01JUU1",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:55"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Justitieutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag i budgetpropositionen om 24,6 miljarder kronor i anslag till rättsväsendet. De största anslagen går till polisorganisationen (13,6 miljarder kronor), domstolsväsendet (3,7 miljarder kronor) och kriminalvården (4,5 miljarder kronor). Riksdagen föreslås också godkänna regeringens förslag om fortsatt giltighet av lagen om försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol.</p>",
          "dok_id": "GQ01JuU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:30"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till rättsväsendet (JuU1)",
          "dok_id": "GQ01JuU1",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:30"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01JUU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_juu_1.docx",
          "filstorlek": "328730",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde 4 Rättsväsendetr>r>r>r>",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/BA58D842-D7E0-415E-BDBF-1C71E226995F"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01JUU1",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_juu_1.pdf",
          "filstorlek": "1870687",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_juu_1",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/7211060B-0A4B-4962-8C96-29361A83CB58"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A242 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A242",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:A315 Jämställdhet",
          "ref_dok_id": "GQ02A315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "A315",
          "ref_dok_titel": "Jämställdhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Anders G Högmark m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo238 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo238",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi232 Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi232",
          "ref_dok_titel": "Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju201 Polishögskola i Borås",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju201",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju201",
          "ref_dok_titel": "Polishögskola i Borås",
          "ref_dok_subtitel": "av Elizabeth Nyström och Ulf Sjösten (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju202 Ersättning till nämndemän",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju202",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju202",
          "ref_dok_titel": "Ersättning till nämndemän",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju203 Polishögskola i Falun/Borlänge",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju203",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju203",
          "ref_dok_titel": "Polishögskola i Falun/Borlänge",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju204 Polisen i Örebro",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju204",
          "ref_dok_titel": "Polisen i Örebro",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju209 Polis- och rättsväsende i Uppsala län",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju209",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju209",
          "ref_dok_titel": "Polis- och rättsväsende i Uppsala län",
          "ref_dok_subtitel": "av Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju214 Vård av demokratin",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju214",
          "ref_dok_titel": "Vård av demokratin",
          "ref_dok_subtitel": "av Sten Tolgfors (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju215 Lågprioriterad brottslighet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju215",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju215",
          "ref_dok_titel": "Lågprioriterad brottslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen och Claes Västerteg (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju222 Inrättande av en brottsofferombudsman",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju222",
          "ref_dok_titel": "Inrättande av en brottsofferombudsman",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju223 Polisen i Västerbottens län",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju223",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju223",
          "ref_dok_titel": "Polisen i Västerbottens län",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju224 Barn som brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju224",
          "ref_dok_titel": "Barn som brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Annelie Enochson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju225 Polisens resurser i Dalarna",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju225",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju225",
          "ref_dok_titel": "Polisens resurser i Dalarna",
          "ref_dok_subtitel": "av Rolf Gunnarsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju226 Offentligt biträde för barn",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju226",
          "ref_dok_titel": "Offentligt biträde för barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju229 Lycksele tingsrätt",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju229",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju229",
          "ref_dok_titel": "Lycksele tingsrätt",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju232 Skapande av ett centrum för brottsbekämpning",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju232",
          "ref_dok_titel": "Skapande av ett centrum för brottsbekämpning",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Andersson och Sven Brus (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju234 Våld i nära relationer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju234",
          "ref_dok_titel": "Våld i nära relationer",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju235 Ersättning till nämndemän och borgerliga vigselförrättare",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju235",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju235",
          "ref_dok_titel": "Ersättning till nämndemän och borgerliga vigselförrättare",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Brus och Yvonne Andersson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju236 En förnyad syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju236",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju236",
          "ref_dok_titel": "En förnyad syn på rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju238 Polishögskola i västra Sverige",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju238",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju238",
          "ref_dok_titel": "Polishögskola i västra Sverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju240 Etablering av en polishögskola i Borås",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju240",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju240",
          "ref_dok_titel": "Etablering av en polishögskola i Borås",
          "ref_dok_subtitel": "av Sonja Fransson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju243 Omorganisering av polisväsendet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju243",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju243",
          "ref_dok_titel": "Omorganisering av polisväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju246 Decentraliserad tingsrättsorganisation i Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju246",
          "ref_dok_titel": "Decentraliserad tingsrättsorganisation i Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju249 Rättstrygghet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju249",
          "ref_dok_titel": "Rättstrygghet",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju252 Polisutbildning till Skövde",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju252",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju252",
          "ref_dok_titel": "Polisutbildning till Skövde",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju258 Polis och kriminalvård",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju258",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju258",
          "ref_dok_titel": "Polis och kriminalvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju261 Kompensation för EU-toppmötet i Göteborg",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju261",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju261",
          "ref_dok_titel": "Kompensation för EU-toppmötet i Göteborg",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Magnusson och Anita Sidén (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju264 Narkotikasituationen inom kriminalvården",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju264",
          "ref_dok_titel": "Narkotikasituationen inom kriminalvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Alice Åström m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju271 Avskaffande av partssammansatta domstolar",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju271",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju271",
          "ref_dok_titel": "Avskaffande av partssammansatta domstolar",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik S Järrel (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju272 Brottsskadelagen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju272",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju272",
          "ref_dok_titel": "Brottsskadelagen",
          "ref_dok_subtitel": "av Jan-Evert Rådhström och Cristina Husmark Pehrsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju274 Rekryteringen av aspiranter till landets polishögskolor",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju274",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju274",
          "ref_dok_titel": "Rekryteringen av aspiranter till landets polishögskolor",
          "ref_dok_subtitel": "av Cecilia Wikström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju275 Lycksele tingsrätt",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju275",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju275",
          "ref_dok_titel": "Lycksele tingsrätt",
          "ref_dok_subtitel": "av Gunilla Tjernberg (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju276 Polisen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju276",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju276",
          "ref_dok_titel": "Polisen",
          "ref_dok_subtitel": "av Runar Patriksson (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju278 Stärkt skydd för mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju278",
          "ref_dok_titel": "Stärkt skydd för mänskliga rättigheter",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju280 Ungdomsvåldet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju280",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju280",
          "ref_dok_titel": "Ungdomsvåldet",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju281 Kampen mot narkotikan",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju281",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju281",
          "ref_dok_titel": "Kampen mot narkotikan",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju286 Fängelse i Västmanland",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju286",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju286",
          "ref_dok_titel": "Fängelse i Västmanland",
          "ref_dok_subtitel": "av Torsten Lindström (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju297 Skydd för vittnen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju297",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju297",
          "ref_dok_titel": "Skydd för vittnen",
          "ref_dok_subtitel": "av Krister Örnfjäder m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju303 Polismannarollen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju303",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju303",
          "ref_dok_titel": "Polismannarollen",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju304 Den fjärde polishögskolans placering",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju304",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju304",
          "ref_dok_titel": "Den fjärde polishögskolans placering",
          "ref_dok_subtitel": "av Peter Danielsson (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju308 Strömstads tingsrätt",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju308",
          "ref_dok_titel": "Strömstads tingsrätt",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju309  Vänersborgs och Trollhättans tingsrätter ",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju309",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju309",
          "ref_dok_titel": " Vänersborgs och Trollhättans tingsrätter ",
          "ref_dok_subtitel": "av Ingemar Vänerlöv (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju313 Höjda ersättningar till nämndemän",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju313",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju313",
          "ref_dok_titel": "Höjda ersättningar till nämndemän",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Lena Ek (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju315 Drogfria fängelser",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju315",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju315",
          "ref_dok_titel": "Drogfria fängelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Håkan Juholt m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju316 Polisens resurser ",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju316",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju316",
          "ref_dok_titel": "Polisens resurser ",
          "ref_dok_subtitel": "av Viviann Gerdin (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju319 Svensk landsbygspolis",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju319",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju319",
          "ref_dok_titel": "Svensk landsbygspolis",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju322 Stöd till brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju322",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju322",
          "ref_dok_titel": "Stöd till brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmark (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju323 Utnämning av domare",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju323",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju323",
          "ref_dok_titel": "Utnämning av domare",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist och Carina Hägg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju324 Rekryteringen av poliser",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju324",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju324",
          "ref_dok_titel": "Rekryteringen av poliser",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Magnusson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju327 Behov av häktesplatser i Eskilstuna",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju327",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju327",
          "ref_dok_titel": "Behov av häktesplatser i Eskilstuna",
          "ref_dok_subtitel": "av Laila Bjurling och Reynoldh Furustrand (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju329 En modern polisorganisation",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju329",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju329",
          "ref_dok_titel": "En modern polisorganisation",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju331 Barnens rättssäkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju331",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju331",
          "ref_dok_titel": "Barnens rättssäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Hans Hoff och Sven-Erik Österberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju333 Lokalisering av polishögskola till Örebro",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju333",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju333",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av polishögskola till Örebro",
          "ref_dok_subtitel": "av Inger Lundberg m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju336 Hyresnämnder",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju336",
          "ref_dok_titel": "Hyresnämnder",
          "ref_dok_subtitel": "av Sinikka Bohlin (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju337 Rekrytering av poliser till hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju337",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju337",
          "ref_dok_titel": "Rekrytering av poliser till hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Raimo Pärssinen och Per-Olof Svensson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju339 Domstolsorganisationen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju339",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju339",
          "ref_dok_titel": "Domstolsorganisationen",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju340 Åklagarväsendet och Ekobrottsmyndigheten",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju340",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju340",
          "ref_dok_titel": "Åklagarväsendet och Ekobrottsmyndigheten",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju343 Lokalisering av ny kriminalvårdsanläggning till västra Sörmland",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju343",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju343",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av ny kriminalvårdsanläggning till västra Sörmland",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Olovsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju344 Lokalisering av en ny kriminalvårdsanstalt till Norrköping",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju344",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju344",
          "ref_dok_titel": "Lokalisering av en ny kriminalvårdsanstalt till Norrköping",
          "ref_dok_subtitel": "av Billy Gustafsson (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju345 Distansutbildning av poliser",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju345",
          "ref_dok_titel": "Distansutbildning av poliser",
          "ref_dok_subtitel": "av Tommy Ternemar m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju346 Utgiftsområde 4, Rättsväsendet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju346",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju346",
          "ref_dok_titel": "Utgiftsområde 4, Rättsväsendet",
          "ref_dok_subtitel": "av Alf Svensson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju347 En polishögskola med placering i Gävleborgs län",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju347",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju347",
          "ref_dok_titel": "En polishögskola med placering i Gävleborgs län",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju349 Kriminalvården",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju349",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju349",
          "ref_dok_titel": "Kriminalvården",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju350 En polishögskola i Borås",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju350",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju350",
          "ref_dok_titel": "En polishögskola i Borås",
          "ref_dok_subtitel": "av Claes Västerteg och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju351 Kriminalitet, droger och psykiatrisk vård",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju351",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju351",
          "ref_dok_titel": "Kriminalitet, droger och psykiatrisk vård",
          "ref_dok_subtitel": "av Mikael Oscarsson (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju353 Effektiv och human kriminalvård",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju353",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju353",
          "ref_dok_titel": "Effektiv och human kriminalvård",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Pehrson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju357 Polisen i medborgarnas tjänst",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju357",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju357",
          "ref_dok_titel": "Polisen i medborgarnas tjänst",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju358 Tingsrättsorganisationen i Örebro län",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju358",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju358",
          "ref_dok_titel": "Tingsrättsorganisationen i Örebro län",
          "ref_dok_subtitel": "av Sofia Larsen (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju359 Utbildning av nämndemän",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju359",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju359",
          "ref_dok_titel": "Utbildning av nämndemän",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju361 Våld och sexuella övergrepp mot barn",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju361",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju361",
          "ref_dok_titel": "Våld och sexuella övergrepp mot barn",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju362 Ekonomisk brottslighet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju362",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju362",
          "ref_dok_titel": "Ekonomisk brottslighet",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju363 Brottsoffer och kvinnofrid",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju363",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju363",
          "ref_dok_titel": "Brottsoffer och kvinnofrid",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju364 Stärkt rättstrygghet och rättssäkerhet",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju364",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju364",
          "ref_dok_titel": "Stärkt rättstrygghet och rättssäkerhet",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju366 Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju366",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju366",
          "ref_dok_titel": "Brottsförebyggande arbete",
          "ref_dok_subtitel": "av Ragnwi Marcelind m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju369 Brottsoffer",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju369",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju369",
          "ref_dok_titel": "Brottsoffer",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju370 Rättsväsendet, utgiftsområde 4",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju370",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju370",
          "ref_dok_titel": "Rättsväsendet, utgiftsområde 4",
          "ref_dok_subtitel": "av Beatrice Ask m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju373 Rättsväsendet, utgiftsområde 4",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju373",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju373",
          "ref_dok_titel": "Rättsväsendet, utgiftsområde 4",
          "ref_dok_subtitel": "av Johan Linander m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju374 Närpolis i glesbygd",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju374",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju374",
          "ref_dok_titel": "Närpolis i glesbygd",
          "ref_dok_subtitel": "av Agneta Lundberg och Kerstin Kristiansson Karlstedt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju377 Drogfria fängelser",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju377",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju377",
          "ref_dok_titel": "Drogfria fängelser",
          "ref_dok_subtitel": "av Göran Lindblad (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju383 Fördelning av polisens resurser ",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju383",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju383",
          "ref_dok_titel": "Fördelning av polisens resurser ",
          "ref_dok_subtitel": "av Karl Gustav Abramsson och Carin Lundberg (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju386 Rattfylleri",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju386",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju386",
          "ref_dok_titel": "Rattfylleri",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Ahlqvist (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju391 Förtydligande av rättshjälpslagstiftningen",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju391",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju391",
          "ref_dok_titel": "Förtydligande av rättshjälpslagstiftningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Christina Axelsson m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Ju392 Aktiv kvotering av nämndemän m.fl. med invandrarbakgrund",
          "ref_dok_id": "GQ02Ju392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Ju392",
          "ref_dok_titel": "Aktiv kvotering av nämndemän m.fl. med invandrarbakgrund",
          "ref_dok_subtitel": "av Nikos Papadopoulos och Paavo Vallius (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:K379 En frihetens författning",
          "ref_dok_id": "GQ02K379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "K379",
          "ref_dok_titel": "En frihetens författning",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L277 Barnäktenskap",
          "ref_dok_id": "GQ02L277",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L277",
          "ref_dok_titel": "Barnäktenskap",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N305 Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GQ02N305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N305",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N308 Etablering av statlig verksamhet i Västmanland",
          "ref_dok_id": "GQ02N308",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N308",
          "ref_dok_titel": "Etablering av statlig verksamhet i Västmanland",
          "ref_dok_subtitel": "av Jörgen Johansson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N392 Småföretagande",
          "ref_dok_id": "GQ02N392",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N392",
          "ref_dok_titel": "Småföretagande",
          "ref_dok_subtitel": "av Maria Larsson m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N397 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GQ02N397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N397",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf214 Migrations- och integrationspolitik",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf214",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf214",
          "ref_dok_titel": "Migrations- och integrationspolitik",
          "ref_dok_subtitel": "av Birgitta Carlsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Sf336 Integration",
          "ref_dok_id": "GQ02Sf336",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Sf336",
          "ref_dok_titel": "Integration",
          "ref_dok_subtitel": "av Gudrun Schyman m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:So442 Narkotika-, alkohol- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02So442",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "So442",
          "ref_dok_titel": "Narkotika-, alkohol- och tobaksfrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Heinemann m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T233 Whiplash, en pisksnärtskada",
          "ref_dok_id": "GQ02T233",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T233",
          "ref_dok_titel": "Whiplash, en pisksnärtskada",
          "ref_dok_subtitel": "av Barbro Feltzing (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T378 Alkolås i bilar m.m.",
          "ref_dok_id": "GQ02T378",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T378",
          "ref_dok_titel": "Alkolås i bilar m.m.",
          "ref_dok_subtitel": "av Margareta Andersson och Annika Qarlsson (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T379 Äldre bilförare",
          "ref_dok_id": "GQ02T379",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T379",
          "ref_dok_titel": "Äldre bilförare",
          "ref_dok_subtitel": "av Yvonne Ångström (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:T466 Hållbara kommunikationer i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02T466",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "T466",
          "ref_dok_titel": "Hållbara kommunikationer i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Sven Bergström m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_id": "GQ031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2002-12-18",
          "ref_dok_id": "GQ0939",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "39",
          "ref_dok_titel": "2002-12-18",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2002-12-16",
          "ref_dok_id": "GQ0937",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "37",
          "ref_dok_titel": "2002-12-16",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:70",
          "ref_dok_id": "GQ0K70",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "70",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:70",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "ändringsförfattning",
          "uppgift": "2003:46",
          "ref_dok_id": "2001:25",
          "ref_dok_typ": "grundförfattning",
          "ref_dok_rm": "",
          "ref_dok_bet": "",
          "ref_dok_titel": "",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "grundförfattning"
        }
      ]
    }
  }
}