{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2289505",
      "dok_id": "GQ01FIU3",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "FIU3",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:FIU3",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "3",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2002-12-10 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:39",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:43",
      "titel": "Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01FIU3/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01FIU3",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01FIU3",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01FIU3",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:FIU3</div><h1>Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nFinansutskottet   behandlar   i   detta   betänkande\r\nförslagen  i  budgetpropositionen  till  anslag  för\r\nbudgetåret   2003  inom  utgiftsområde  25  Allmänna\r\nbidrag till kommuner samt de motioner som väckts med\r\nanledning av propositionens förslag.\r\nAnslagen under  utgiftsområde  25,  som sammanlagt\r\nuppgår  till 101 737 miljoner kronor 2002,  omfattar\r\nhuvuddelen  av  statens  bidrag  till  kommuner  och\r\nlandsting.  Bidragen  lämnas  dels  i  form  av  ett\r\nallmänt   finansiellt   stöd   till   kommuner   och\r\nlandsting,  dels i form av bidrag för att åstadkomma\r\nlikvärdiga   ekonomiska    förutsättningar    mellan\r\nkommuner   respektive  landsting.  Bidrag  kan  även\r\nlämnas till  särskilda insatser i vissa kommuner och\r\nlandsting. Utskottet tillstyrker regeringens förslag\r\ntill fördelning  av anslagen inom utgiftsområdet med\r\nden ändringen att  anslag 48:1 Generellt statsbidrag\r\ntill kommuner och landsting tillförs ytterligare 456\r\nmiljoner kronor. Utskottets  förslag  ryms  inom den\r\nram för utgiftsområde 25 som riksdagen beslutade den\r\n4 december.\r\nUtskottet behandlar i betänkandet också ett  antal\r\nandra  kommunalekonomiska  frågor  som  förts fram i\r\nmotioner under den allmänna motionstiden.  Yrkandena\r\nrör  hivpreventiv  verksamhet i storstadsregionerna,\r\nbalanskravet   och   utjämningssystemet.    Samtliga\r\nmotionsyrkanden    som   behandlas   i   betänkandet\r\navstyrks.\r\nI  betänkandet  finns   9   reservationer   och  4\r\nsärskilda yttranden.</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n\r\n1. Anslagen för 2003\r\n\r\nRiksdagen  anvisar för budgetåret 2003 anslagen\r\nunder  utgiftsområde   25  Allmänna  bidrag  till\r\nkommuner   enligt  efterföljande   specifikation.\r\nDärmed  bifaller   riksdagen  delvis  proposition\r\n2002/03:1 utgiftsområde  25  punkt  3  och avslår\r\nmotionerna\r\n2002/03:Fi232   av  Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp)\r\nyrkande 9 i denna  del,  2002/03:Fi262 av Fredrik\r\nReinfeldt m.fl. (m),\r\n2002/03:Fi264 av Lena Ek m.fl. (c),\r\n2002/03:Fi278  av  Karin  Pilsäter   m.fl.   (fp)\r\nyrkande 1 samt\r\n\r\n2002/03:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd)\r\nyrkandena 1 och 10.\r\n\r\n2. Bemyndigande under anslag 48:2 Bidrag\r\ntill särskilda insatser i vissa kommuner och\r\nlandsting\r\n\r\nRiksdagen  bemyndigar regeringen att under 2003\r\nför reservationsanslag 48:2 Bidrag till särskilda\r\ninsatser i vissa  kommuner  och landsting besluta\r\nom  bidrag  för  främjande  av  samverkan  mellan\r\nkommuner     och     mellan     landsting     med\r\nbefolkningsminskning   som   inklusive   tidigare\r\ngjorda åtaganden medför utgifter om högst  50 000\r\n000  kr  under  2004.  Därmed  bifaller riksdagen\r\nproposition 2002/03:1 utgiftsområde 25 punkt 1.\r\n\r\n3. Hivpreventivt arbete i\r\nstorstadsregionerna\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Fi219 av Tasso Stafilidis  m.fl.  (v,  s,\r\nfp, c, mp),\r\n2002/03:Fi220 av Tasso Stafilidis (v),\r\n2002/03:Fi260  av  Tasso Stafilidis m.fl. (v, fp,\r\nc, mp) samt\r\n2002/03:L249  av  Lars   Leijonborg   m.fl.  (fp)\r\nyrkande 15.\r\nReservation 1 (fp)\r\n\r\n4. Tillfälligt sysselsättningsstöd\r\n\r\nRiksdagen   godkänner   att   det   tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet till kommuner och landsting\r\nförlängs.  Därmed  bifaller riksdagen proposition\r\n2002/03:1 utgiftsområde  25  punkt  2  och avslår\r\nmotion\r\n2002/03:Fi287  av  Lennart  Hedquist  m.fl.   (m)\r\nyrkande 40.\r\nReservation 2 (m)\r\n\r\n5. Kommunal ekonomi och balanskrav\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Fi221   av  Christer  Adelsbo  och  Göran\r\nPersson i Simrishamn (s),\r\n2002/03:Fi234 av  Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande\r\n9,\r\n2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande 1,\r\n2002/03:Fi278  av  Karin   Pilsäter   m.fl.  (fp)\r\nyrkandena 2 och 3 samt\r\n2002/03:Fi284   av   Olle   Sandahl   m.fl.  (kd)\r\nyrkandena 6 och 8.\r\nReservation 3 (fp)\r\nReservation 4 (kd)\r\nReservation 5 (c)\r\n\r\n6. Inkomst- och\r\nkostnadsutjämningssystemet\r\n\r\nRiksdagen avslår motionerna\r\n2002/03:Fi204   av  Lilian  Virgin  och  Christer\r\nEngelhardt (s),\r\n2002/03:Fi206 av Henrik Westman (m) yrkande 2,\r\n2002/03:Fi222  av   Christer  Adelsbo  och  Göran\r\nPersson i Simrishamn (s),\r\n2002/03:Fi224 av Cinnika Beiming m.fl. (s),\r\n2002/03:Fi226 av Anna Lilliehöök (m),\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren  m.fl. (m) yrkandena\r\n15 och 16,\r\n2002/03:Fi242 av Kerstin Lundgren (c),\r\n2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande 2,\r\n2002/03:Fi290 av Karin Pilsäter m.fl. (fp),\r\n2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.\r\n(m) yrkande 11,\r\n2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena\r\n13 och 14,\r\n2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl.  (kd) yrkandena\r\n4 och 5,\r\n2002/03:N397  av  Martin  Andreasson  m.fl.  (fp)\r\nyrkande 18,\r\n2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s)  yrkande 4\r\nsamt\r\n2002/03:Bo290   av  Lars  Leijonborg  m.fl.  (fp)\r\nyrkande 8.\r\nReservation 6 (m)\r\nReservation 7 (fp)\r\nReservation 8 (kd)\r\nReservation 9 (c)\r\n\r\nStockholm den 10 december 2002\r\n\r\n\r\nPå finansutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nSven-Erik Österberg\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter har  deltagit  i  beslutet: Sven-\r\nErik  Österberg  (s), Fredrik Reinfeldt  (m),  Carin\r\nLundberg (s), Karin  Pilsäter  (fp),  Sonia Karlsson\r\n(s),  Agneta  Ringman  (s),  Gunnar Axén (m),  Tommy\r\nWaidelich (s), Hans Hoff (s),  Tomas  Högström  (m),\r\nAgneta   Gille  (s),  Bo  Bernhardsson  (s),  Gunnar\r\nNordmark (fp),  Olle  Sandahl (kd), Jörgen Johansson\r\n(c) och Rolf Olsson (v).\r\n\r\nFörslag  till beslut om anslag  för\r\n2003 inom\r\n\r\nutgiftsområde  25  Allmänna  bidrag\r\ntill kommuner\r\n\r\nUtskottets  förslag överensstämmer  med  regeringens\r\nförslag  till  anslagsfördelning  med  undantag  för\r\nanslag 48:1  Generellt statsbidrag till kommuner och\r\nlandsting.\r\n\r\nBelopp i 1 000-tal kronor\r\n------------------------------------------------------------\r\nPolitikområde                  RegeringensUtskottets\r\nanslag (anslagstyp)             förslag  förslagAvvikelse\r\n------------------------------------------------------------\r\n48  Allmänna bidrag till kommuner\r\n-------------------------------------------------------------\r\n48:1Generellt statsbidrag till\r\nkommuner och landsting (ramanslag)42 673   43 129    +456\r\n000      000     000\r\n-------------------------------------------------------------\r\n48:2Bidrag till särskilda insatser i\r\nvissa kommuner och landsting        347 750  347 750\r\n(reservationsanslag)\r\n------------------------------------------------------------\r\n48:3Statligt utjämningsbidrag till\r\nkommuner och landsting (obetecknat   23 759   23 759\r\nanslag)                                 414      414\r\n------------------------------------------------------------\r\n48:4Bidrag till Rådet för kommunal\r\nredovisning (obetecknat anslag)         500      500\r\n-------------------------------------------------------------\r\n48:5Bidrag för ökad tillgänglighet i\r\nhälso- och sjukvården (ramanslag)     1 250    1 250\r\n000      000\r\n-------------------------------------------------------------\r\nSumma                                68 030   68 486\r\n664      664\r\n-------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------\r\n\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nFiU3\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI budgetpropositionen  för 2003 lämnar regeringen tre förslag\r\nsom berör utgiftsområde  25  Allmänna  bidrag  till kommuner.\r\nRegeringen  föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen  att\r\nunder 2003, i  fråga  om  anslag  48:2  Bidrag till särskilda\r\ninsatser i vissa kommuner och landsting,  besluta  om  bidrag\r\nsom  inklusive  tidigare gjorda åtaganden medför utgifter  på\r\nhögst 50 miljoner  kronor under 2004. Under 2002 infördes ett\r\ntillfälligt sysselsättningsstöd  till kommuner och landsting.\r\nRegeringen  föreslår  att detta stöd  förlängs  t.o.m.  2003.\r\nFörslaget föranleder ingen  lagändring.  Regeringen  föreslår\r\nockså  att riksdagen anvisar de fem anslag som finns uppförda\r\npå utgiftsområdet.  Regeringens förslag återges i bilaga till\r\nbetänkandet.\r\n\r\nSamtliga motionsyrkanden återges i bilaga till betänkandet.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nRiksdagen beslutade den  4  december 2002 om utgiftsramar för\r\nstatsbudgetens 27 utgiftsområden  för  budgetåret 2003 (prop.\r\n2002/03:1,   bet.   2002/03:FiU1,   rskr.  2002/03:24).   Vid\r\nriksdagens  fortsatta beredning av anslagen  inom  respektive\r\nutgiftsområde   får   dessa   ramar   inte  överskridas.  För\r\nutgiftsområde  25 fastställde riksdagen  ramen  till  68  487\r\nmiljoner kronor  vilket  är  456  miljoner  kronor mer än vad\r\nregeringen föreslår i budgetpropositionen.\r\n\r\nI  enlighet  med  5 kap. 12 § riksdagsordningen  fastställs\r\nsamtliga anslag inom  ett  utgiftsområde  genom  ett  beslut.\r\nFrågor  som  inte  påverkar  anslagsbelopp,  anslagstyp eller\r\nanslagsvillkor för 2003 behandlas emellertid separat.\r\nBetänkandet är disponerat så att utskottet inleder  med  en\r\ngenomgång  av  politikens  allmänna  inriktning  så  som  den\r\nframställs    i    propositionen    och    i    parti-    och\r\nkommittémotionerna.\r\n\r\nPolitikens allmänna inriktning\r\n\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\nUtgiftsområdet  omfattar  merparten  av  statens utgifter för\r\nbidrag till kommuner och landsting. Den beräknade  ramen  för\r\nutgiftsområdet  uppgår  till  68  031  miljoner  kronor 2003.\r\nUtgiftsutvecklingen    framgår    av   nedanstående   tabell.\r\nUtgångspunkten  är  att  det  generella   statsbidraget   och\r\nutjämningssystemet  ska  utgöra  instrumentet  för  att uppnå\r\npolitikens   mål   dvs.   att   skapa   goda  och  likvärdiga\r\nförutsättningar  för  kommuner  och landsting  att  uppnå  de\r\nnationella målen inom olika verksamheter. Politiken har varit\r\ninriktad  på  att  värna  kvaliteten  i  vården,  skolan  och\r\nomsorgen. Politikområdet har  tillförts  24  miljarder kronor\r\nsedan 1996. Genom satsningen på vård och omsorg i samband med\r\nminskningarna av försvaret tillförs kommunsektorn 2 miljarder\r\nkronor  och  genom  den  särskilda  satsningen  för  att  öka\r\ntillgängligheten i sjukvården tillförs sektorn 1,25 miljarder\r\nkronor.\r\n\r\nBeslutade  förändringar  i  kommunkontosystemet under  2003\r\ninnebär  bl.a.  att de avgifter som  kommuner  och  landsting\r\nbetalat för att täcka uttagen från systemet avskaffas fr.o.m.\r\n2003.  Samtidigt  minskas  det  generella  statsbidraget  med\r\nmotsvarande belopp, dvs. med ca 31,4 miljarder kronor.\r\nI budgetpropositionen föreslås ett antal skatteförändringar\r\nsom påverkar kommunernas skatteinkomster. För att kommunernas\r\nekonomi  inte  ska  påverkas   föreslår  regeringen  att  det\r\ngenerella  statsbidraget  justeras   för   att   neutralisera\r\nskatteförändringarna.    Reformeringen    av   det   allmänna\r\npensionssystemet   beräknas  öka  kommuners  och   landstings\r\nskatteintäkter med 9,5  miljarder kronor. Avskaffandet av det\r\nsärskilda grundavdraget medför  ökade  skatteintäkter med 2,8\r\nmiljarder kronor och höjd garantipension  ökade  intäkter med\r\n0,1   miljard   kronor.   En  tidigare  beslutad  höjning  av\r\ngrundavdraget  beräknas  minska   skatteinkomsterna  med  4,3\r\nmiljarder kronor. Förslag i budgetpropositionen om en höjning\r\nav  grundavdraget beräknas minska kommunernas  skatteintäkter\r\nmed  ytterligare  2,5  miljarder  kronor.  Vidare  föranleder\r\navskaffandet av inkomstprövning av änkepensioner en minskning\r\nav det generella statsbidraget med 0,2 miljarder kronor.\r\nJämfört   med   anvisade   medel  2002  är  den  föreslagna\r\nanslagsramen 30,9 miljarder kronor lägre 2003.\r\n\r\nUtgiftsutvecklingen\r\n\r\nMiljoner kronor (löpande priser)\r\n---------------------------------------------------------\r\nUtfall       Anslag       UtgiftsprognosFörslag   Beräknat\r\nanslag       anslag\r\n2001         2002         2002\r\n2003         2004\r\n----------------------------------------------------------\r\n100 639      101 737      101 616      68 031       70 134\r\n----------------------------------------------------------\r\nMotionerna\r\n\r\nModerata  samlingspartiet   framhåller   i   motion\r\nFi231  att  den  kommunala\r\n                    verksamheten bör\r\nkoncentreras till de viktigaste  uppgifterna.  Det  finns  ett\r\nbehov  av  avregleringar  och  förändrade  ansvarsförhållanden\r\nmellan stat och\r\n                    kommun.  Detta  gagnar den kommunala\r\ndemokratin och skapar förutsättningar  för\r\neffektivisering.   De   uppgifter  som  ska  åligga  kommuner  i  det\r\nframtida\r\n                    välfärdssamhället ska skötas  inom  ramen\r\nför  den  kommunala  självstyrelsen.\r\n                    Moderata\r\nsamlingspartiet  föreslår att en översyn görs om uppgiftsfördelningen\r\nmellan stat och kommun, det civila samhället och\r\ngemenskaperna.\r\n\r\n                      Statsbidraget till\r\nkommunerna  kan  sänkas  som en följd av kommunernas ökade\r\nskatteintäkter och som ett resultat av de avregleringar,\r\neffektiviseringar och\r\n                    besparingar som de moderata\r\nförslagen möjliggör.\r\n                      Grunden  för den\r\nkommunala ekonomin är skatteintäkterna och  deras  tillväxt.\r\nDet bästa sättet  att  stärka  kommunernas  ekonomi  och  skapa\r\nutrymme för god\r\n                    service och lägre skatter är därför\r\natt ha en god tillväxt.\r\n                      Folkpartiet\r\nliberalerna stöder i motion Fi278 regeringens  förslag  till nivå\r\npå statsbidragen. Detta är nödvändigt i avsaknad av en politik\r\nsom ger kommuner\r\n                    och  landsting  bästa  möjliga\r\nförutsättningar  att  lösa  sina uppgifter. Det\r\nviktiga  är  att  driva  en  politik  för  god  och  stabil  tillväxt  och\r\nhög\r\n                    sysselsättning  för  att ge kommunerna\r\nförutsättningar att klara sina uppgifter\r\n                    och sin\r\nekonomi.\r\n                      Folkpartiet vill avveckla  de\r\nkommunala  bolagen; endast i undantagsfall ska\r\nkommunal  verksamhet bedrivas i bolagsform. Det  gäller  exempelvis  ett\r\nvisst\r\n                    kommunalt bostadsbestånd.  Kommunala  bolag\r\nanvänds  i  skatteplaneringssyfte.\r\n                    Statsbidraget\r\nbör  minskas till de kommuner som skatteplanerar  och  därigenom\r\nminskar de statliga skatteintäkterna.\r\nDet är ett gemensamt  ansvar för stat och kommun att få dem som är\r\nlångvarigt\r\n                    socialbidragsberoende ur\r\nfattigdomsfällan.  Det  bör  därför  vara  ett  delat\r\nkostnadsansvar mellan stat och kommun.\r\nKommunkontosystemet  behöver  förändras  så  att  det  tillgodoser  kravet\r\npå\r\n                    konkurrensneutralitet.  Verksamhet  som  bedrivs\r\ni  privat  regi  men  som har\r\n                    offentlig finansiering\r\nmissgynnas genom att avdrag för moms inte medges.\r\nKristdemokraterna  anför  i  motion  Fi284  att  kommunsektorn använts\r\nsom en\r\n                    budgetregulator  av  den  socialdemokratiska\r\nregeringen.   Statsbidragen   har\r\n                    urholkats  och\r\nskatteintäkterna  försvagats samtidigt som staten lagt ett ökat\r\nansvar  på  kommunerna.  Motionärerna  föreslår  en  ökning  av\r\ndet  generella\r\n                    statsbidraget för att möta de växande\r\nbehoven av vård och omsorg.\r\n                      Motionärerna\r\nframhåller betydelsen av det kommunala självstyret och anser att\r\nstatlig ersättning ska utgå  i  form  av  generella och inte\r\nspecialdestinerade\r\n                    bidrag.   Det   gäller   bl.a.\r\nregeringens   särskilda    skolsatsning    som\r\nKristdemokraterna   anser   bör  utformas  som  en  höjning  av  det\r\ngenerella\r\n                    statsbidraget. Det gäller också  att  öka\r\nkommunsektorns  förutsättningar till\r\n                    egen\r\nförsörjning genom att skattebasen breddas.\r\nKristdemokraterna  framhåller  behovet  av att regeringen utreder  frågan\r\nom\r\n                    kommunkontosystemets effekter på\r\nkonkurrensneutralitet mellan verksamhet i egen\r\n                    regi\r\noch på entreprenad.\r\n                      Även  Centerpartiet\r\nvärnar  i motion Fi234  om  det  kommunala  självstyret.\r\nRegeringens  försök  att  med  specialdestinerade   bidrag   styra\r\nkommunernas\r\n                    verksamhet  avvisas.  Centern  anför\r\nockså att staten överfört uppgifter  till\r\n                    kommunerna\r\nutan att till fullo kompensera  för  detta.  Centerpartiets  förslag\r\ntill  ny  inkomstbeskattning  medför  en  kraftig\r\nförstärkning av den kommunala\r\n                    skattebasen  vilket\r\nförstärker kommunernas ekonomi  och  minskar  beroendet  av\r\nstatsbidrag.\r\n                       Motionärerna  efterlyser\r\nen  översyn  av skatteutjämningssystemet och pekar\r\nbl.a.  på  inslag  av  regionalpolitik  i utjämningssystemet  som  snarare\r\nbör\r\n                    tillföras kommunerna över statsbudgeten.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\n1 Anslagen för 2003\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet föreslår att riksdagen för budgetåret  2003\r\nanvisar anslagen\r\n                   under utgiftsområde 25 Allmänna\r\nbidrag till kommuner  i  enlighet  med\r\n                   regeringens\r\nförslag (punkt 3), med den ändringen att anslaget för det\r\ngenerella  statsbidraget   ökas   med   456   miljoner  kronor\r\nutöver\r\n                   regeringens förslag. Motionerna avstyrks.\r\n\r\n                  Bakgrund\r\n\r\nRiksdagen  har  efter  förslag  av utskottet i betänkande  2002/03:FiU1\r\nden  4\r\n                    december  2002  beslutat om ramar för\r\nutgiftsområden  och  om  beräkningen  av\r\n                    statens\r\ninkomster  för  2003.  Ramen för utgiftsområde 25 har därvid lagts fast\r\ntill 68 487 miljoner kronor. Utskottet  har i det\r\nsammanhanget ställt sig bakom\r\n                    den samhällsekonomiska\r\nbedömning av det finansiella  utrymmet för kommunsektorn\r\nsom regeringen gjort i budgetpropositionen (prop. 2002/3:1).\r\n\r\n                      Riksdagen har beslutat i enlighet med motion\r\nFi230 av  Britt Bohlin m.fl. (s,\r\n                    v, mp) yrkande 12\r\nsom bl.a. innebär att den av regeringen  föreslagna höjningen\r\nav   grundavdraget  ökas  ytterligare.  Denna  ökning  medför  att\r\nkommunernas\r\n                    skatteintäkter  minskas.  Riksdagen\r\nhar  därför  beslutat  att  öka  ramen för\r\nutgiftsområdet  och  har  därigenom skapat ett utrymme för en ökad\r\nkompensation\r\n                    till kommunsektorn med 456 miljoner\r\nkronor utöver regeringens förslag.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\n                    I\r\nbudgetpropositionen föreslår  regeringen  att riksdagen ska anvisa anslag\r\nför\r\n                    2003 under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till\r\nkommuner.\r\n\r\n                      Från  och  med  2002  omfattas\r\näven utgiftsområde  25  Allmänna  bidrag  till\r\nkommuner av indelningen i  politikområden.  Politikområdet  kallas  48\r\nAllmänna\r\n                    bidrag till kommuner och är identiskt med\r\nutgiftsområde 25.\r\n                      Utgiftsområdet  omfattar\r\nfem  anslag.  Bidragen  lämnas  dels i form av  ett\r\nallmänt  finansiellt  stöd till kommuner och landsting, anslag  48:1\r\nGenerellt\r\n                    statsbidrag till kommuner  och  landsting,\r\ndels i form av ett utjämningsbidrag\r\n                    för att\r\nåstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar  mellan  kommuner  och\r\nlandsting, anslag 48:3 Statligt utjämningsbidrag till\r\nkommuner och landsting.\r\n                      Utgiftsområdet\r\nomfattar  också  ett bidrag för särskilda insatser i kommuner\r\noch landsting, anslag 48:2 Bidrag till  särskilda insatser i vissa\r\nkommuner och\r\n                    landsting. Syftet med detta anslag är\r\natt  skapa  möjligheter  att  tillfälligt\r\n                    bistå\r\nkommuner  som  på grund av särskilda omständigheter hamnat i en\r\nsärskilt\r\n                    svår ekonomisk situation.  Medel  från\r\nanslaget  används även till vissa andra\r\n                    ändamål.\r\nTill  detta  kommer  ett  mindre  bidrag  till  Rådet   för  kommunal\r\nredovisning, anslag 48:4 Bidrag till Rådet för kommunal\r\nredovisning.  Därutöver\r\n                    innehåller   utgiftsområdet\r\nsedan  2002  ett  anslag  syftande  till  att  öka\r\ntillgängligheten   i  hälso-  och  sjukvården,  anslag  48:5  Bidrag  för\r\nökad\r\n                    tillgänglighet i hälso- och sjukvården.\r\n                      Till anslag 48:1 Generellt  statsbidrag  till\r\nkommuner och landsting föreslås\r\n                    riksdagen anvisa ett\r\nramanslag på 42 673 miljoner  kronor.  Syftet med bidraget\r\när  att  utgöra  ett  allmänt  finansiellt  stöd  till kommuner och\r\nlandsting.\r\n                    Bidraget  ska  dessutom  vara  ett\r\ninstrument  för  att  genomföra  ekonomiska\r\nregleringar mellan staten och kommuner respektive landsting.  Anslaget\r\nfördelas\r\n                    i  relation  till kommunens eller\r\nlandstingets invånarantal. En mindre  del  av\r\nbidraget till  kommunerna  fördelas dessutom t.o.m. 2004 utifrån\r\nåldersbaserade\r\n                    kriterier.\r\nMed anledning av den nationella handlingsplanen för vården höjs det\r\ngenerella\r\n                    statsbidraget med 2 miljarder  kronor 2003\r\noch med ytterligare 1 miljard kronor\r\n                    2004.\r\n\r\n                    Regleringar enligt finansieringsprincipen\r\n\r\n                    Vid beräkningen av utgiftsramen  har  hänsyn\r\nockså  tagits  till de regleringar som föreslås till\r\nföljd av finansieringsprincipen.\r\n\r\n                    §\r\nFörändringarna   i   det  s.k.  kommunkontosystemet  föranleder\r\nen\r\n                    minskning av det generella statsbidraget  fr.o.m.\r\n2003  med  31  357  miljoner\r\n                    kronor  varav  22 003\r\nmiljoner kronor för kommunerna och 9 354 för landstingen.\r\nEn slutlig reglering  av  beloppen  kommer  att göras i\r\nbudgetpropositionen för\r\n                    2004.  Genom förändringarna\r\nutökas Riksskatteverkets  arbetsuppgifter  avseende\r\nkommunkontosystemet.   För   att   finansiera   en   ökning   av   anslag\r\n3:1\r\n                    Riksskatteverket  under  utgiftsområde 3 Skatt,\r\ntull och exekution, minskas det\r\n                    generella\r\nstatsbidraget med 3 miljoner kronor.\r\n                    §\r\n§          Införandet av en  allmän förskola för 4- och\r\n5-åringar föranleder en\r\n                    höjning av det generella\r\nstatsbidraget  till  kommunerna  med  1  200  miljoner\r\nkronor.\r\n                    §\r\n                    §\r\nInförandet  av  äldreförsörjningsstödet  beräknas minska kommunernas\r\nkostnader för socialbidrag. Det generella statsbidraget\r\ntill kommunerna minskas\r\n                    därför med 305 miljoner\r\nkronor 2003.\r\n                    §\r\n                    §\r\nKommunerna  får,  genom införandet av maxtaxan  inom  äldreomsorgen,\r\nminskade  avgiftsintäkter.  Därför   höjs   det  generella\r\nstatsbidraget  till\r\n                    kommunerna med 125 miljoner\r\nkronor 2003.\r\n                    §\r\n                    §\r\nInförandet  av  ett  nytt  rekryteringsbidrag  till  vuxenstuderande\r\nmedför  vissa  kostnader  för  kommunerna.  Det  generella\r\nstatsbidraget  till\r\n                    kommunerna höjs därför med 20\r\nmiljoner kronor 2003.\r\n                    §\r\nSammantaget beräknas dessa förändringar  öka  nettoresultatet  av kommuners\r\noch\r\n                    landstings  kostnader och intäkter med 30 320\r\nmiljoner kronor 2003  varför  det\r\n                    generella\r\nstatsbidraget minskas med motsvarande belopp.\r\n\r\nRegleringar för beslut som påverkar skatteunderlaget\r\n\r\n                    Vid  beräkning   av   utgiftsramen  har  hänsyn\r\ntagits  till  beslut  och  förslag  som  påverkar\r\nskatteunderlaget.\r\n\r\n                    ·  De kommunala\r\nskatteintäkterna  beräknas  öka  med 9 500 miljoner kronor till\r\nföljd av reformeringen av det allmänna pensionssystemet.\r\n                    ·\r\n                    ·  Avskaffandet  av  det\r\nsärskilda  grundavdraget  medför   att  de  kommunala\r\nskatteintäkterna beräknas öka med 2 800 miljoner kronor.\r\n·\r\n                    ·  Höjd garantipension medför ökade\r\nskatteintäkter med 100 miljoner kronor.\r\n                    ·\r\n·  Den   höjning   av  grundavdraget  för  låg-  och\r\nmedelinkomsttagare   samt\r\n                       pensionärer som 2003\r\nersätter den skattereduktion som dessa erhållit minskar\r\nde kommunala skatteintäkterna med 4 280 miljoner kronor.\r\n·\r\n                    ·  I  propositionen  föreslås  en\r\nytterligare  höjning  av  grundavdraget  som\r\nberäknas minska kommuners  och  landstings  skatteintäkter med ytterligare\r\n2\r\n                       544 miljoner kronor 2003.\r\n·\r\n                    ·  Till  följd  av  att  inkomstprövningen  av\r\nänkepensioner   avskaffas  ökar\r\n                       kommunernas\r\nskatteintäkter med 250 miljoner kronor.\r\n                    ·\r\nSammantaget  beräknas  dessa  förändringar  öka\r\nkommunernas  och  landstingens\r\n                    skatteintäkter   med\r\n5   826   miljoner  kronor  2003  varför  det  generella\r\nstatsbidraget minskas med motsvarande  belopp. De ovan redovisade\r\neffekterna på\r\n                    skatteinkomsterna är förknippade med\r\nviss  osäkerhet.  Regeringen  avser därför\r\n                    återkomma\r\ni budgetpropositionen för 2004 med förslag till slutlig reglering.\r\n\r\n                    Övriga regleringar av det generella\r\nstatsbidraget\r\n\r\n                    ·  Ytterligare\r\nregleringar av det generella statsbidraget görs bl.a. till följd\r\nav en tidigare överenskommelse om lärarpensioner.\r\nStatsbidraget ökas  därför\r\n                       med 210 miljoner\r\nkronor.\r\n                    ·\r\n                    ·  Anslaget\r\nökas med 69 miljoner kronor då vissa utgifter som tidigare belastat\r\nanslag  13:2 Bidrag till läkemedelsförmånen under\r\nutgiftsområde 9 Hälsovård,\r\n                       sjukvård  och  social\r\nomsorg  nu  kommer  att  utbetalas över det generella\r\nstatsbidraget.\r\n                    ·\r\n                    ·\r\nRegeringen  har  på  basis  av  underlag  från Konsumentverket  beslutat\r\nom\r\n                       förändringar  av  socialbidragsnormen  vilket\r\nmedför  ökade  kostnader  för\r\n                       kommunerna.\r\nKommunerna  kompenseras  för detta  genom  en  höjning  av  det\r\ngenerella statsbidraget med 50 miljoner kronor.\r\n·\r\n                    Slutligen minskas anslaget\r\ntillfälligt 2003  för  att  finansiera  en ökning av\r\nanslag 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting\r\nunder\r\n                    samma utgiftsområde.\r\n\r\nTill anslag 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa\r\nkommuner och  landsting\r\n                    föreslår  regeringen  att\r\nriksdagen  ska anvisa ett reservationsanslag på  348\r\nmiljoner kronor. Anslagsbehållningen vid  ingången  av 2003 beräknas till 1\r\n440\r\n                    miljoner kronor.\r\n\r\nSyftet med anslaget är att med bidrag skapa möjligheter att tillfälligt\r\nbistå\r\n                    kommuner  och landsting som på grund av\r\nspeciella omständigheter  hamnat  i  en\r\n                    särskilt\r\nsvår  situation.  Delar  av anslaget används emellertid även för andra\r\nändamål.\r\n                      Regeringen  räknar\r\nbl.a.  med  att 2003  använda  160  miljoner  kronor  för\r\nomställningsbidrag  till  landsting  med  befolkningsminskning.\r\nRiksdagen  har\r\n                    godkänt   ett   särskilt\r\nstatsbidrag   för   kommuner   och   landsting   med\r\nbefolkningsminskning  åren 2003 och 2004. Anslag  48:2  Bidrag  till\r\nsärskilda\r\n                    insatser i vissa kommuner  och  landsting\r\nhar  därför  tillförts  200 miljoner\r\n                    kronor  vardera\r\nåret. 150 miljoner kronor av dessa beräknas användas  för  att\r\nstödja kommuner med kraftig befolkningsminskning. För samverkan\r\nmellan kommuner\r\n                    och  landsting  beräknas  125\r\nmiljoner  kronor  fördelas  perioden  20022004.\r\nRegeringen  har beslutat  att  inrätta  ett  råd  för  kommunala  analyser\r\noch\r\n                    jämförelser som  bl.a.  ska  upprätta  en\r\nkommunal databas. Kostnaderna för att\r\n                    driva rådet\r\nberäknas till sammanlagt 13  miljoner  kronor  under 2003 och 2004.\r\nKostnaden    ska    belasta    anslaget.   För   att\r\nförebygga   hiv/aids   i\r\n                    storstadsregionerna\r\navsätter regeringen  högst  90  miljoner  kronor 2003. Även\r\nkostnader för LSS beräknas under anslaget.\r\n\r\nAnslag  48:2  Bidrag  till  särskilda  insatser i vissa kommuner och\r\nlandsting\r\n                    föreslås  ökas  med 300 miljoner kronor\r\n2003  för  att  säkerställa  att  redan\r\n                    beviljade\r\nbidrag kan betalas ut till de kommuner och landsting som slutit avtal\r\nmed staten efter beredning med kommundelegationen.\r\n\r\n                    Till anslag 48:3 Statligt\r\nutjämningsbidrag till kommuner och landsting föreslår\r\nregeringen att riksdagen  ska  anvisa  ett obetecknat anslag på 23 759\r\nmiljoner\r\n                    kronor. Syftet med det statliga\r\nutjämningssystemet  för  kommuner och landsting\r\n                    är\r\natt åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner\r\nrespektive\r\n                    landsting att bedriva sin verksamhet\r\noavsett strukturella förhållanden.\r\n\r\nAnslaget för utjämningsbidrag motsvarar summan av samtliga  bidrag som\r\nkommuner\r\n                    och  landsting får i både inkomst- och\r\nkostnadsutjämningen. Bidraget  motsvaras\r\n                    av avgifter\r\npå statsbudgetens inkomstsida. Inkomst- och kostnadsutjämningen är\r\nstatsfinansiellt neutral eftersom summan av bidrag och\r\navgifter är lika stora.\r\n\r\n                    Till anslag\r\n48:4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning föreslår regeringen\r\natt riksdagen  ska  anvisa ett obetecknat anslag på 0,5\r\nmiljoner kronor. Syftet\r\n                    med  anslaget  är  att bidra\r\nmed  ekonomiskt  stöd  till  Rådet  för  kommunal\r\nredovisning, som är  en  ideell  förening för normbildning i\r\nredovisningsfrågor\r\n                    för kommuner och landsting.\r\n\r\n                    Till  anslag  48:5  Bidrag  för ökad\r\ntillgänglighet  i  hälso-  och  sjukvården\r\n                    föreslår\r\nregeringen att riksdagen  ska  anvisa  ett ramanslag på 1 250 miljoner\r\nkronor. Den närmare inriktningen av satsningen regleras\r\ni  en  överenskommelse\r\n                    mellan staten och\r\nLandstingsförbundet.\r\n\r\n                  Motionerna\r\n\r\n                    I motion Fi262 av Fredrik Reinfeldt m.fl.\r\n(m) framhålls att partiet  satsar  på\r\n                    sänkningar  av\r\nkommunalskatten,  bl.a.  genom  en  höjning  av  grundavdraget.\r\nKommunerna  kompenseras  fullt ut för dessa förändringar genom\r\natt anslag  48:1\r\n                    Generellt statsbidrag till\r\nkommuner  och  landsting  ökas  med  71,2 miljarder\r\nkronor  2003  och  74,9  miljarder  kronor 2004. Moderaternas förslag\r\nförväntas\r\n                    också leda till minskade kostnader för\r\nkommunerna t.ex. vad avser socialbidrag\r\n                    och genom\r\nökad tillväxt. Effekterna av förslagen beräknas leda till besparingar\r\npå  2,8  miljarder  kronor  2003 och 14,0 miljarder\r\nkronor  2004.  Moderaterna\r\n                    minskar därför det\r\ngenerella  statsbidraget  med  2,5  respektive 9,0 miljarder\r\nkronor.\r\n\r\n                      Folkpartiet  stöder  i\r\nmotion Fi278 av Karin Pilsäter m.fl.  (fp)  yrkande  1\r\nregeringens förslag till  generellt  statsbidrag  och  de regleringar som\r\nskett\r\n                    enligt   finansieringsprincipen   och   som\r\nen  följd  av  förändringarna   i\r\n                    skatteunderlaget.\r\nYtterligare justeringar med 8,5  miljarder  kronor  föreslås\r\ntill följd av motionärernas  förslag.  Motionärerna föreslår också\r\nen minskning\r\n                    av  statsbidraget  med  2,4  miljarder\r\nkronor   som   kompensation   för   det\r\nskatteundandragande   som   sker   genom   kommunala\r\nkoncernbolagsbildningar.\r\n                    Motionärerna vill minska\r\nanslag 48:2 Bidrag till särskilda  insatser i kommuner\r\noch  landsting  med  257  miljoner.  Medel  för  hiv/aidsförebyggande\r\nåtgärder\r\n                    (beräknas till 90 miljoner kronor 2003)\r\nföreslås finnas kvar på anslaget. Medel\r\n                    för kommuner\r\nsom har särskilt höga kostnader för LSS  föreslås  föras över till\r\nutgiftsområde  9.  Folkpartiets  ram  överstiger  därmed\r\nregeringens  med  8,2\r\n                    miljarder kronor.\r\nI  motion  Fi284  av  Olle  Sandahl  m.fl.  (kd)\r\nyrkandena 1 och 10 föreslås\r\n                    statsbidraget höjas med\r\n2 miljarder kronor 2003 och ytterligare  1,5  miljarder\r\nkronor  2004.  Därtill  tillförs  1  miljard kronor de närmsta två åren\r\nför  en\r\n                    nationell vårdgaranti. De särskilda\r\ntillgänglighetsmedlen  som  finns på anslag\r\n                    48:5\r\nföreslås föras till utgiftsområde 9. Kristdemokraternas förslag också\r\ninom\r\n                    andra områden påverkar kommunernas uppgifter\r\noch inkomster. För detta  tillförs\r\n                    kommunerna    2\r\nmiljarder   kronor   över   det   generella   statsbidraget.\r\nKristdemokraternas ram är därför 5,2 miljarder kronor större än\r\nregeringens.\r\n                      I motion Fi264 av  Lena  Ek\r\nm.fl. (c) föreslås att de 2 miljarder kronor som\r\nregeringen avsätter för en skolsatsning  flyttas  från  utgiftsområde  16\r\ntill\r\n                    utgiftsområde  25.  Motionärerna  vill  vidare\r\nminska  anslag 48:2 Bidrag till\r\n                    särskilda insatser i\r\nkommuner och landsting med 200 miljoner  kronor  för att i\r\nstället  satsa  dessa  inom  regionalpolitiken. Centerpartiet har\r\nförslag också\r\n                    inom andra områden som påverkar\r\nkommunernas  utgifter  och inkomster. Av dessa\r\n                    skäl\r\nminskas det generella statsbidraget till kommunerna  med  19,5\r\nmiljarder\r\n                    kronor.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\n                    De\r\nsenaste  årens  goda  utveckling  har  givit  både  kommuner  och\r\nlandsting\r\n                    förbättrade  ekonomiska  förutsättningar\r\nbåde  genom ökade skatteintäkter  och\r\n                    ökade\r\nstatsbidrag. Kommunernas konsumtionsutgifter  beräknas 2002 öka med 1,7\r\n%\r\n                    och  2003 med 1,3 % för att 2004 mattas av till en\r\nökning  med  0,4 %.  Antalet\r\n                    kommuner och landsting\r\nmed ekonomiskt överskott har ökat under de senaste åren.\r\n\r\nPrioriteringen av kommunerna och landstingen fortsätter. År\r\n2003 tillförs det\r\n                    generella  statsbidraget  2\r\nmiljarder  kronor  och  2004 ytterligare 1 miljard\r\nkronor i enlighet med den nationella handlingsplanen för  hälso-  och\r\nsjukvård.\r\n                    En särskild satsning med 1,25 miljarder\r\nkronor per år 2002(2004 görs  också för\r\n                    att\r\nförbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården. Kommuner och\r\nlandsting\r\n                    har under  1999(2002  erhållit  ca  1,3\r\nmiljarder kronor i extra skatteintäkter\r\n                    genom den\r\ns.k. 200-kronan. Denna föreslås  i  årets budgetproposition förlängas\r\nt.o.m. 2003. Till följd av konjunkturavmattningen  och\r\nkommunernas behov av att\r\n                    behålla    och    rekrytera\r\npersonal    infördes    2002   ett   tillfälligt\r\nsysselsättningsstöd  till  kommuner  och  landsting. Även detta  stöd\r\nföreslås\r\n                    förlängas t.o.m. 2003.\r\nModerata samlingspartiet föreslår kraftiga skattesänkningar och\r\navregleringar\r\n                    som  bl.a.  ska leda till minskade\r\nkostnader  för  kommunerna  och  därför  ett\r\n                    utrymme\r\natt minska  statsbidragen  med 2,5 respektive 9,0 miljarder kronor 2003\r\noch  2004.  De  beräkningar  Moderaterna   redovisar\r\nbedömer  utskottet  vara\r\n                    orealistiska.  I  själva\r\nverket  skulle enligt utskottets mening  Moderaternas\r\nförslag leda till minskade resurser till kommunerna och svårigheter att\r\nbedriva\r\n                    en  tillfredsställande  kommunal verksamhet.\r\nDärtill  kommer  att  Moderaterna\r\n                    avvisar såväl\r\nförslaget om  tillfälligt  sysselsättningsstöd  som bidraget till\r\nsärskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Utskottet\r\navvisar bestämt en\r\n                    sådan politik.\r\nUtskottet  konstaterar att Folkpartiet liberalerna föreslår en\r\nminskning  av\r\n                    statsbidraget till kommunerna med 2,4\r\nmiljarder kronor. Motionärerna hävdar att\r\n                    kommunala\r\nkoncernbildningar leder till att motsvarande skatteintäkter undandras\r\nstaten. Utskottet  delar inte motionärernas syn på\r\nkommunala koncerner. När det\r\n                    gäller koncernernas\r\nförhållande  till  skattelagstiftningen framhöll utskottet\r\nsenast i betänkande 2001/02:FiU3 att kommunala  bolag givetvis ska\r\nbehandlas på\r\n                    samma sätt som privata bolag. Utskottet\r\nfinner inte anledning att ompröva denna\r\n                    uppfattning.\r\nMotionärerna      föreslår     också     förändringar      av\r\nutgiftsområdestillhörighet  för  LSS-kostnaderna.   Utskottet\r\nkonstaterar  att\r\n                    kommittén  Utjämning  av\r\nLSS-kostnader  avlämnade  sitt  slutbetänkande   (SOU\r\n2002:103) i november 2002. Utskottet bedömer att kommitténs förslag bör\r\nberedas\r\n                    innan beslut fattas i frågan.\r\nKristdemokraterna  föreslår  i  sin  motion  bidrag  till\r\nkommunsektorn  som\r\n                    överstiger  de som föreslås i\r\nbudgetpropositionen. Detta beror bl.a. på att det\r\n                    i\r\nKristdemokraternas budgetalternativ föreslås skattesänkningar som påverkar\r\nde\r\n                    kommunala skatteinkomsterna.  Dessa  föreslås\r\nregleras genom höjda statsbidrag\r\n                    men  också genom\r\natt inkomsterna nettoredovisas på  inkomsttitel  1111  Fysiska\r\npersoners  inkomstskatt.  Motionärerna  föreslår  en ram för\r\nutgiftsområdet som\r\n                    innebär  ett  nettotillskott till\r\nkommunerna med 2 miljarder  kronor  2003  och\r\nytterligare 1,5 miljarder kronor 2004.\r\nUtskottet vill  framhålla  att  i takt med att ekonomiskt utrymme har\r\nskapats\r\n                    sedan andra halvan av 1990-talet har\r\nförstärkningar  av vård, skola och omsorg\r\n                    haft  hög\r\nprioritet. Sedan 1996 har 24 miljarder kronor  tillförts  kommunerna.\r\nTillskottet  beräknas  öka  ytterligare  genom satsningar\r\npå vården och skolan.\r\n                    Riksdagen har i beslutet om\r\nramarna för 2003  avstyrkt såväl Kristdemokraternas\r\ninriktning  av  den  ekonomiska  politiken som deras  förslag  till  ramar\r\nför\r\n                    utgiftsområde  25.  Utskottet  ställer  sig\r\ndärför  inte  bakom  motionärernas\r\n                    förslag.\r\nCenterpartiets  justering  av  statsbidragen  för  de\r\nförslag  som  påverkar\r\n                    skatteunderlaget innebär en\r\nnettominskning av ramen för utgiftsområdet med 19,5\r\nmiljarder kronor. Förslagen till neutraliseringar  uppgår  till  21,3\r\nmiljarder\r\n                    kronor.  Nettoöverföringen  till\r\nkommunerna  ökar  således  med  1,8 miljarder\r\nkronor.   Centerpartiet  avvisar  emellertid  regeringens  skolsatsning  på\r\n2\r\n                    miljarder kronor  2003  vilken  redovisas under\r\nutgiftsområde 16 Utbildning och\r\nuniversitetsforskning och föreslår  i  stället en satsning på skolan genom\r\nhöjt\r\n                    generellt statsbidrag genom utgiftsområde\r\n25.\r\n                      Centerpartiet avvisar regeringens förslag\r\nom tillfälligt sysselsättningsstöd\r\n                    vilket\r\nförsvagar  kommunernas ekonomi. Resultatet  av  Centerns  förslag  blir\r\nsåledes att kommunernas  resurser minskar. Utskottet\r\nställer sig avvisande till\r\n                    detta förslag.\r\nMed det anförda tillstyrker  utskottet  regeringens\r\nförslag till anslag inom\r\n                    utgiftsområde  25 (punkt\r\n3). Utskottet anser att den ökning  med  456  miljoner\r\nkronor av ramen  för  utgiftsområde 25 som riksdagen beslutat om den 4\r\ndecember\r\n                    2002  bör  föranleda  en  höjning   av\r\ndet   generella   statsbidraget   till\r\nkommunsektorn.   Utskottet   har   i  betänkande  2002/03:FiU1  tillstyrkt\r\natt\r\n                    grundavdraget höjs på sätt som föreslås  i\r\nmotion  Fi230 (s, v, mp). Därigenom\r\n                    reduceras  det\r\nkommunala skatteunderlaget. För att kompensera  kommunerna  för\r\ndetta föreslås i  betänkandet  att  dessa  tillförs 456 miljoner\r\nkronor. Enligt\r\n                    utskottets mening bör denna\r\nkompensation regleras  över  anslag  48:1 Generellt\r\nstatsbidrag  till  kommuner  och  landsting.  I  övrigt  tillstyrker\r\nutskottet\r\n                    regeringens  förslag  till  anslag  inom\r\nutgiftsområde  25  (punkt  3). Därmed\r\n                    avstyrks\r\nmotionerna  Fi262  (m), Fi232 (fp) yrkande 9 i denna del, Fi278  (fp)\r\nyrkande 1, Fi284 (kd) yrkandena 1 och 10 samt Fi264\r\n(c).\r\n\r\n              2 Bemyndigande under anslag 48:2\r\nBidrag till särskilda\r\n              insatser i vissa kommuner och\r\nlandsting\r\n\r\n\r\n                   Utskottets förslag i\r\nkorthet\r\n\r\n                   Utskottet tillstyrker regeringens\r\nförslag att bemyndiga regeringen att\r\n                   för\r\nreservationsanslag 48:2 under 2003 besluta om bidrag för främjande\r\nav   samverkan   mellan   kommuner   och    mellan\r\nlandsting    med\r\n                   befolkningsminskning  som  inklusive\r\nredan  gjorda  åtaganden innebär\r\n                   utgifter  om  högst\r\n50 miljoner kronor under 2004. Därmed  tillstyrker\r\nutskottet propositionens punkt 1.\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\n                    Regeringen\r\nföreslår  i  punkt  1  att riksdagen bemyndigar regeringen att under\r\n2003  för  reservationsanslag  48:2 Bidrag  till  särskilda\r\ninsatser  i  vissa\r\n                    kommuner och landsting besluta\r\nom  bidrag  för  främjande  av  samverkan mellan\r\nkommuner  och mellan landsting med befolkningsminskning som inklusive\r\ntidigare\r\n                    gjorda åtaganden innebär utgifter om högst\r\n50 000 000 kr under 2004.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nEnligt  regeringsformens  9  kap.  10  §  får  regeringen  inte  ikläda\r\nstaten\r\n                    ekonomiska  förpliktelser utan riksdagens\r\nbemyndigande. För det i propositionen\r\n                    beskrivna\r\nändamålet   fordras   det   ett  bemyndigande.  Mot  denna  bakgrund\r\ntillstyrker    utskottet   regeringens   förslag    till\r\nbemyndigande    för\r\n                    reservationsanslag  48:2  Bidrag\r\ntill  särskilda insatser i vissa kommuner och\r\nlandsting (punkt 1).\r\n\r\n\r\n3 Hivpreventivt arbete i storstadsregionerna\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet ställer sig bakom att regeringen  2003  betalar\r\nut högst 90\r\n                   miljoner  kronor  till  hivpreventivt\r\narbete  i  storstadsregionerna.\r\n                   Motionsyrkandena\r\navstyrks.\r\n                     Jämför reservation 1 (fp).\r\n\r\n                  Bakgrund\r\n\r\n                    Åren\r\n1998, 1999 och 2000 anvisade riksdagen medel  för  hivpreventivt  arbete\r\ni\r\n                    storstadsregionerna.  Medlen har anvisats inom\r\nramen för anslaget för särskilda\r\n                    insatser i kommuner\r\noch landsting. I budgetpropositionen för 2001 gjordes ingen\r\nöronmärkning av dessa medel.  Riksdagen  tog då initiativ till att\r\nmedel skulle\r\n                    öronmärkas även för 2001. I\r\nbudgetpropositionen  för  2002 aviserade regeringen\r\natt man även för 2002 avsåg att betala ut samma belopp, 84 miljoner\r\nkronor.\r\n\r\n                      I budgetpropositionen för 2003\r\naviserar regeringen att  man  avser  betala ut\r\n                    högst\r\n90 miljoner kronor för att förebygga hiv/aids i storstadsregionerna\r\nfrån\r\n                    anslag 48:2 Bidrag till särskilda insatser i\r\nvissa kommuner och landsting.\r\n\r\n                  Motionerna\r\n\r\n                    I   motion   Fi219  av  Tasso  Stafilidis\r\nm.fl.  (v,  s,  fp,  c,  mp)  begärs\r\ntillkännagivande  om  att  permanenta  det specialdestinerade statliga\r\nanslaget\r\n                    till  den preventiva verksamheten mot\r\nhiv/aids.  Motionärerna  pekar  bl.a.  på\r\n                    betydelsen\r\nav frivilligorganisationernas arbete.\r\n\r\n                      I\r\nmotion  Fi220  av  Tasso  Stafilidis  (v)  föreslås  att  riksdagen  ska\r\nge\r\n                    regeringen till känna att resurserna för det\r\nöronmärkta hivpreventionsarbetet i\r\nstorstadsregionerna   bör  fördelas  på  central  nivå.  Motionären  anser\r\natt\r\n                    nuvarande ordning, där  de  organ  som fördelar\r\nresurserna själva är aktörer på\r\n                    området, bör\r\nersättas av en ordning  där  fördelningen sker på central nivå och\r\ndär frivilligorganisationer, kommuner och landsting  i\r\nstorstadsregionerna får\r\n                    söka på lika villkor.\r\n                      Motion  Fi260  av  Tasso Stafilidis m.fl. (v, fp,\r\nc, mp) överensstämmer  till\r\n                    sitt innehåll med motion\r\nFi219.\r\n                      I motion L249 av Lars  Leijonborg\r\nm.fl.  (fp)  föreslås att riksdagen ska ge\r\nregeringen till känna att öronmärkta statsbidrag för  hivprevention  ska\r\nfinnas\r\n                    också  i  fortsättningen.  Bakgrunden är att\r\nregeringen betecknar bidragen  som\r\n                    tillfälliga.\r\n\r\n                  Finansutskottets ställningstagande\r\n\r\n                    Utskottet har ovan (avsnitt  1)  tillstyrkt  att\r\nreservationsanslag 48:2 Bidrag\r\n                    till särskilda\r\ninsatser i vissa kommuner och landsting  ska  föras  upp med 348\r\nmiljoner  kronor  2003. Insatser som finansierats från detta\r\nanslag de  senaste\r\n                    åren har utgjort ett  viktigt\r\ninslag i kampen mot hiv/aids. Arbetet bedrivs med\r\nhjälp av flera frivilligorganisationer  som  t.ex.  Röda korset, RFSL och\r\nNoaks\r\n                    ark  och  når  på så sätt i stor utsträckning\r\nut till riskgrupperna.  Utskottet\r\n                    förutsätter att\r\nmedlen fördelas på ett sådant sätt så att bästa möjliga effekt\r\nuppnås. I budgetförslaget  för 2003 aviserar regeringen att man\r\n2003 kommer att\r\n                    betala  ut  upp  till  90  miljoner\r\nkronor   för   hivpreventivt   arbete   i\r\nstorstadsregionerna från anslaget.\r\n\r\n                      Mot\r\ndenna  bakgrund  ställer sig utskottet bakom regeringens inriktning\r\nsamt\r\n                    avstyrker motionerna Fi219  (v,  s, fp, c, mp),\r\nFi220 (v), Fi260 (v, fp, c, mp)\r\n                    samt L249 yrkande 15\r\n(fp).\r\n\r\n              4 Tillfälligt sysselsättningsstöd\r\n\r\n\r\n                   Utskottsförslag i korthet\r\n\r\n                   Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag   att\r\ndet   tillfälliga\r\n                   sysselsättningsstödet till kommuner\r\noch landsting förlängs och att det\r\n                   ska utgå även 2003\r\n(punkt 2). Motionsyrkandet avstyrks.\r\n                     Jämför\r\nreservation 2 (m).\r\n\r\n                  Budgetpropositionen\r\n\r\n                    Regeringen  föreslår  i  punkt  2  att\r\nriksdagen godkänner att det  tillfälliga\r\nsysselsättningsstödet till kommuner och landsting förlängs och att det ska\r\nutgå\r\n                    även  2003.  Förslaget  beräknas  medföra\r\nminskade  inkomster  för  staten  om\r\n                    sammanlagt ca 3\r\nmiljarder kronor under 2003 och 2004.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n                    I motion Fi287 av Lennart\r\nHedquist  m.fl.  (m)  föreslås att riksdagen beslutar\r\natt upphäva det tillfälliga sysselsättningsstödet till kommuner och\r\nlandsting.\r\n\r\n                      I motion Fi234 av Maud\r\nOlofsson m.fl. (c) bygger  inkomstberäkningen  på  att\r\ndet tillfälliga sysselsättningsstödet avskaffas.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet   behandlade   regeringens   förslag  i  proposition\r\n2001/02:95  ett\r\n                    tillfälligt  sysselsättningsstöd\r\ntill  kommuner   och  landsting  för  2002  i\r\nbetänkandena  2001/02:FiU25  och 2001/02:FiU26. Utskottet  tillstyrkte  då\r\nmed\r\n                    vissa  förtydliganden  regeringens  förslag  i\r\npropositionen.  I  samband  med\r\n                    behandlingen av\r\npropositionen  avvisade  utskottet  yrkanden med samma innebörd\r\nsom den nu aktuella.\r\n\r\nUtskottet motiverade sitt ställningstagande med att  stödet  gör  det\r\nmöjligt\r\n                    att   stärka   kvaliteten   i   den\r\nkommunala  verksamheten  och  upprätthålla\r\nsysselsättningen  samt  tidigarelägga   planerade   nyanställningar.\r\nDärigenom\r\n                    motverkas  en ökning av arbetslösheten\r\nsamtidigt som verksamheten  stärks  inom\r\n                    sektorer\r\nsom   har   stor   betydelse   för   välfärden.  Regeringen  anför  i\r\nbudgetpropositionen att man bedömer att motsvarande  stöd\r\nbör  utgå även 2003.\r\n                    Detta motiveras bl.a. av att\r\nman vill förstärka kommunernas ekonomi  (se  bl.a.\r\nvolym 1 s. 28 och 87 samt volym 2 utgiftsområde 25 s. 12 f.).\r\nMot   denna  bakgrund  tillstyrker  utskottet  regeringens\r\nförslag  att  det\r\n                    tillfälliga  sysselsättningsstödet\r\ntill kommuner och landsting förlängs och att\r\n                    det ska\r\nutgå även  2003  (punkt 2). Därmed avstyrker utskottet motion Fi287 (m)\r\nyrkande 40.\r\n\r\n              5 Kommunal\r\nekonomi och balanskrav\r\n\r\n\r\n                   Utskottets\r\nförslag i korthet\r\n\r\n                   Utskottet avstyrker\r\nmotionsyrkanden om bl.a. balanskravet, precisering\r\noch reglering av finansieringsprincipen och breddning av den kommunala\r\nskattebasen.\r\n                     Jämför\r\nreservationerna 3 (fp), 4 (kd) och 5 (c).\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\n                    I motion Fi278 av Karin\r\nPilsäter  m.fl.  (fp) yrkande 2 framhålls betydelsen av\r\natt  följa  utvecklingen  så  att  kommuner  kompenseras  på  rätt  nivå\r\nefter\r\n                    införandet  av  maxtaxa  inom  barnomsorg\r\noch  äldreomsorg.   Det   är  enligt\r\n                    motionärerna\r\nviktigt att följa utvecklingen så att de båda maxtaxesystemen inte\r\nleder till kvalitetsförsämringar.\r\n\r\nMotionärerna  framhåller vidare i yrkande 3 att det bör utredas hur\r\nstor  del\r\n                    av  kostnaderna för  socialbidrag  som  är\r\ndirekt  beroende  av  arbetslöshet.\r\n                    Bakgrunden\r\ntill  förslaget  är att motionärerna anser att det är ett gemensamt\r\nansvar för stat och kommun att  få  dem som är långvarigt\r\nsocialbidragsberoende\r\n                    ur fattigdomsfällan.\r\nKunskaperna behövs för att kunna utveckla åtgärder för att\r\nbyta bidrag mot försörjning.\r\n                      I motion\r\nFi284 av Olle Sandahl m.fl.  (kd) anförs att regeringen under senare\r\ndelen  av  1990-talet  använt  kommunerna  som   en\r\nbudgetregulator  och  att\r\n                    statsbidragen urholkats\r\noch skatteintäkterna försvagats. Samtidigt har statliga\r\nreformer  krävt  ett  ökat  kommunalt ansvarstagande som inte\r\nkompenserats  av\r\n                    finansieringsprincipen.  I yrkande\r\n6  framhålls  att  nuvarande  regering  och\r\nmajoriteten i riksdagen gjort alltför många avsteg från\r\nfinansieringsprincipen.\r\n                    Kommuner och landsting har\r\ninte  fått motsvarande kompensation via statsbidrag\r\nför  att  täcka  kostnaderna för de nya  uppgifterna.  Motionärerna  menar\r\natt\r\n                    finansieringsprincipen behöver lagfästas och ges\r\nett mer preciserat innehåll.\r\n                      I yrkande 8 i\r\nsamma  motion  förespråkar motionärerna ett fortsatt arbete med\r\nsyfte att öka den kommunala skattebasen  så  att behovet av\r\nstatliga bidrag kan\r\n                    minskas.  Den  kommunala\r\nsjälvstyrelsen  gagnas enligt  motionärerna  inte  av\r\nspecialdestinerade bidrag. Dessa orsakar i stället undanträngningseffekter\r\ninom\r\n                    flera av kommunernas verksamheter.\r\nI motion Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c)  yrkande  9\r\nbegär motionärerna att\r\n                    regeringen  ska  låta utreda\r\nfrågan om förstärkt kommunal skattebas.  Genom  en\r\nförstärkning av skattebasen  ska  bl.a.  beroendet  av  statsbidrag\r\nminskas. En\r\n                    metod  som  motionärerna  framhåller  är\r\natt  ersätta  grundavdraget   med  en\r\nskatterabatt.\r\n                      I  motion  Fi221  av  Christer\r\nAdelsbo  och  Göran  Persson i Simrishamn (s)\r\nframhålls att den ekonomiska situationen är svår för många,  framför  allt\r\nför\r\n                    små och medelstora kommuner. Motionärerna\r\nkonstaterar att det har varit en viss\r\n                    övervältring\r\nav  kostnader  från  stat  till  landsting  och  kommuner och att\r\nkommunernas svårigheter att få ekonomin i balans i kombination\r\nmed balanskravet\r\n                    ibland  leder  till åtgärder som på\r\nsikt inte är bra för kommunen.  Därför  bör\r\nkommunernas ekonomiska situation och effekterna av balanskravet ses\r\növer.\r\n                      Owe Hellberg (v) anför i motion Fi246\r\nyrkande 1 att inte alla kommuner kommer\r\n                    att kunna\r\nleva upp till balanskravet såsom föreskrivs i kommunallagen. Kommuner\r\noch landsting ska ha sina budgetar i balans senast 2002.\r\nDet är dock oklart vad\r\n                    som händer i de  fall\r\nkommuner inte lever upp till kravet. I lagstiftningen ska\r\ndet  klargöras  vilket  åtagande  den  enskilda  kommunen  har  liksom\r\nstatens\r\n                    skyldigheter att  agera  och  ta sitt\r\nansvar. Det bör enligt motionären utredas\r\n                    hur denna\r\nlagstiftning bör utformas.\r\n\r\n                  Finansutskottets\r\nställningstagande\r\n\r\n                    Frågan  om  att\r\nprecisera  finansieringsprincipens   innehåll   togs   upp  av\r\nfinansutskottet  redan  hösten 1993 (bet. 1993/94:FiU2) då\r\nutskottet ansåg  att\r\n                    tolkningen   och\r\ntillämpningen    av    principen    borde    klargöras.    I\r\nkompletteringspropositionen  1994  (prop.  1993/94:150, bilaga 7,\r\ns. 33 och 34)\r\n                    gjorde  regeringen  ett  antal\r\nförtydliganden om  principens  tillämpning.  Där\r\nframgår t.ex. att principen enbart omfattar statligt beslutade åtgärder som\r\ntar\r\n                    direkt sikte på kommunala  verksamheter,  att\r\nreglering  enbart  ska göras för\r\n                    direkta\r\nekonomiska   effekter   och   att  alla  propositioner  som  påverkar\r\nkommunsektorns  verksamhet  och  ekonomi  ska  innehålla\r\nen  bedömning  av  de\r\n                    kommunalekonomiska\r\nkonsekvenserna  och  huruvida   finansieringsprincipen   är\r\ntillämplig. Finansieringsprincipen omfattar inte statliga åtgärder\r\nsom inte tar\r\n                    direkt  sikte på, men ändå får\r\nindirekta ekonomiska effekter för kommunsektorn.\r\nSådana effekter  ska  däremot  beaktas  när en bedömning görs av\r\nstatsbidragens\r\n                    storlek.\r\n\r\nI 2001 års ekonomiska vårproposition anförde  regeringen  att den\r\ntillsammans\r\n                    med Svenska Kommunförbundet och\r\nLandstingsförbundet tillsatt en arbetsgrupp med\r\nuppgift    att    diskutera    processfrågor    avseende    tillämpningen\r\nav\r\n                    finansieringsprincipen.  Regeringen  avser att\r\nåterkomma om resultatet av detta\r\n                    arbete.\r\nMot bakgrund av de svårigheter vissa kommuner och\r\nlandsting har med att uppnå\r\n                    ekonomisk balans utsåg\r\nregeringen en utredare  med  uppgift att göra en översyn\r\nav   kommunallagens  bestämmelser  om  god  ekonomisk  hushållning\r\noch   dess\r\n                    tillämpning.  Utredaren  skulle  enligt\r\ndirektivet  undersöka  behovet  av att\r\n                    ytterligare\r\nförtydliga  och  eventuellt  modifiera  balanskravet. Utredningens\r\nresultat,  som  presenterades  i  november  2001  (SOU\r\n2001:76),  bereds  inom\r\n                    Regeringskansliet.\r\nRegeringen  beslutade  i  november  2002  att  förordna\r\ngeneraldirektör  Jane\r\n                    Cederqvist som generaldirektör\r\ni Finansdepartementet  från  den 1 januari 2003.\r\nHennes  uppgift blir i första hand att med hjälp av ett särskilt  kansli\r\nfölja\r\n                    utvecklingen   i   kommuner  och  landsting\r\nsom  har  ekonomiska  svårigheter.\r\n                    Arbetsuppgifterna\r\nhandlar  om  att analysera den ekonomiska situationen i vissa\r\nkommuner och landsting, samt vid  behov  och  i  samarbete  med\r\ndessa  ta fram\r\n                    program  för  omstrukturering  och\r\nutveckling  av verksamheten. Hon kommer att\r\n                    biträda\r\nden politiska ledningen i Finansdepartementet  i bedömningen av behovet\r\nav insatser. Arbetet kommer inledningsvis att inriktas\r\npå  att  särskilt  följa\r\n                    upp den ekonomiska\r\nsituationen i Stockholms läns landsting.\r\n                      Vad\r\ngäller   skattebasen   har   Kommunförbundet   i\r\nSkattebasutredningens\r\n                    slutrapport (november 2000)\r\nslagit fast att den enskilt  viktigaste faktorn för\r\nutvecklingen   av   kommunernas  inkomster  är  sysselsättningens\r\nutveckling.\r\n                    Sysselsättningen är också  ett  centralt\r\nmål för politiken, och en rad åtgärder\r\n                    vidtas för\r\natt öka sysselsättningen.  Kommunförbundet  har också pekat på några\r\nandra  möjliga förändringar för att bredda skattebasen och\r\nminska  kommunernas\r\n                    beroende  av  statliga  bidrag.\r\nI det nu behandlade förslaget till statsbudget\r\ngenomförs två förändringar som bidrar  till  att minska kommunernas\r\nberoende av\r\n                    statens   bidrag.   Det   gäller   dels\r\nborttagandet   av    avgiften    till\r\nkommunkontosystemet, dels skattereduktionen för allmän pensionsavgift.\r\n                      Utskottet  ser  mot bakgrund av det arbete som\r\npågår ingen anledning att göra\r\n                    något\r\ntillkännagivande  utifrån  de här behandlade motionerna. Därmed\r\navstyrker\r\n                    utskottet motionerna Fi221 (s), Fi278\r\n(fp)  yrkandena  2  och  3,  Fi284  (kd)\r\n                    yrkandena 6\r\noch 8, Fi246 (v) yrkande 1 samt Fi234 (c) yrkande 9.\r\n\r\n6 Inkomst- och kostnadsutjämningssystemet\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nEn  kommitté har till uppgift att se över vissa delar av\r\nstatsbidrags-\r\n                   och utjämningssystemet. Med hänvisning\r\nhärtill avstyrker utskottet ett\r\n                   antal motionsyrkanden\r\nom översyn av utjämningssystemet.\r\n                     Jämför\r\nreservationerna 6 (m), 7 (fp), 8 (kd) och 9 (c).\r\n\r\nBudgetpropositionen\r\n\r\n                    I\r\nbudgetpropositionen  för  2003 konstaterar regeringen att det finns ett\r\nbehov\r\n                    av att kontinuerligt följa upp  och  utvärdera\r\nutjämningssystemet.  En  parla-\r\n                    mentarisk\r\nkommitté   för   översyn   av   det   kommunala  statsbidrags-  och\r\nutjämningssystemet   (dir.   2001:73)  har  i  uppdrag  att\r\nbl.a.   se   över\r\n                    träffsäkerheten  i\r\nutjämningssystemet,  möjligheterna  till  förenklingar  och\r\neffekterna  av  befolkningsförändringar.   Den   ska   även  se\r\növer  de  s.k.\r\n                    införandereglerna.  Kommittén ska\r\nredovisa sitt uppdrag senast  den  1  oktober\r\n2003.\r\n\r\n                  Motionerna\r\n\r\nI  Moderata  samlingspartiets   motion   Fi231   föreslås\r\natt  det  kommunala\r\n                    utjämningssystemet  snarast ska\r\nersättas med ett statligt utjämningssystem  som\r\ntydligt belönar tillväxt  och  kostnadseffektivitet  samtidigt som det ger\r\ngoda\r\n                    förutsättningar  för  alla kommuner med\r\notillräcklig skattekraft  att  fullgöra\r\n                    sina\r\nuppgifter (yrkandena  15  och  16).  Motionärerna  anser att det\r\nnuvarande\r\n                    systemet  är  oförenligt  med grundlagens\r\nbestämmelser. Utjämningssystemet  tar\r\n                    bort alla\r\nincitament för kommunerna  att  själva  påverka  sin inkomstsituation\r\ngenom  en  förhöjd  skattekraft.  De  hårdast drabbade är\r\ntillväxtkommuner  och\r\n                    aktiva glesbygdskommuner.\r\nUtjämningssystemet  har  direkt skadliga effekter för\r\nsamhällsekonomin. Kommuner med hög förvärvsfrekvens  straffas. Kommuner\r\ndär nya\r\n                    jobb skapas straffas. Kommuner som kommer in\r\ni en negativ utvecklingsspiral får\r\n                    inte  högre\r\nintäkter,  även  om kommunen anstränger sig för  att  vända  denna\r\nutveckling.\r\n\r\n                      På\r\nlandstingssidan har Stockholms  läns landsting som enda landsting\r\ndrabbats\r\n                    mycket  hårt  av  en  mycket  långtgående\r\nutjämning   som   leder   till   att\r\ninkomstutjämningsavgiften skenat. Landstinget har inte fått behålla\r\ninkomsterna\r\n                    av sin tillväxt men däremot med råge ta\r\nkostnaderna för den.\r\n                      I  avvaktan  på  ett\r\nnytt statligt utjämningssystem föreslår motionärerna att\r\nvissa  förändringar  görs  i  utjämningssystemet  fr.o.m.  2003.\r\nKommuner  och\r\n                    landsting  som  har  en relativ\r\nskattekraftstillväxt  ska  få  behålla  denna.\r\nKommuner som tappar skattekraft  berörs  inte  utan får som nu kompensation\r\nför\r\n                    detta. Motionärerna anser att en spärr ska\r\ninföras  för  utjämningsavgiften för\r\n                    landsting.\r\nEffekten  blir  att  en allt orimligare finansieringssituation  för\r\nvissa kommuner och landsting mildras;  samtidigt  får de\r\nkommuner och landsting\r\n                    som erhåller stöd inom\r\nutjämningssystemet behålla dessa.\r\n                      Folkpartiet\r\nliberalerna  anför  i  motion  Fi290  att   direktiven  för  den\r\nparlamentariska  Kommittén  om  översyn  av  inkomst- och\r\nskatteutjämningen  är\r\n                    alltför    begränsade.\r\nKommittén    bör    därför    ges   tilläggsdirektiv.\r\nUtjämningssystemet måste bli tydligare. I dag kan en kommun bli starkt\r\nberoende\r\n                    av  hur  en  viss  enskild  faktor  faller\r\nut. Inkomstutjämning  med  nuvarande\r\n                    konstruktion\r\nger skenande oförutsedda  betalningsflöden.  Mot bakgrund av detta\r\nbör  kommittén  utreda en renodling av systemet, dvs. minska\r\nantalet  ingående\r\n                    faktorer. Inkomst-  och\r\nkostnadsutjämning bör ses samlat och inte som i dagens\r\nsystem separerat. Kommittén bör vidare utreda om utjämningen som helhet\r\nska ske\r\n                    genom statens försorg. I ett  sådant\r\nuppdrag  måste  ligga  att  utreda  vilka\r\nförändringar   i   form   av   skatteväxlingar   och   andra   förändringar\r\ni\r\n                    statsbidragssystemet  som  i så fall skulle vara\r\nnödvändiga för att utjämningen\r\n                    även i fortsättningen\r\nska beröra  både  kostnader  och intäkter samt hur staten\r\nskulle ha ekonomiskt utrymme att lösa denna uppgift.\r\nFolkpartiet liberalerna anför i motion Bo290 att systemet för\r\nskatteutjämning\r\n                    mellan  kommuner  utgör  en hämmande\r\nfaktor för bostadsbyggandet  (yrkande  8).\r\nMotionärerna anser att kommuner och landsting ska ha likvärdiga\r\nförutsättningar\r\n                    att bedriva sin kärnverksamhet.\r\nUtjämningen ska dock baseras på tydligt mätbara\r\nstrukturella  kostnadsskillnader.   För   flera   kommuner   uppstår   en\r\ns.k.\r\n                    pomperipossaeffekt, dvs. vid en ökning av\r\nskatteunderlaget får kommunen  betala\r\n                    en  avgift\r\ntill systemet som är högre än skatteinkomstökningen. Reglerna medför\r\nen  utjämningseffekt   på   mellan   99  och  102  %.\r\nMotionärerna  anser  att\r\n                    utjämningsgraden  bör\r\nsänkas  för  att rätta  till  rådande  missförhållanden.\r\nRegelverket måste således reformeras i grunden.\r\nCenterpartiet  anför i motion N345 att  vissa  faktorer  från  det\r\nkommunala\r\n                    skatteutjämningssystemet  ska  föras  över\r\ntill den statliga regionalpolitiken\r\n                    (yrkandena 13\r\noch 14). Riksdag och regering ska  inte  inskränka  den kommunala\r\nbeslutanderätten. För att det ska fungera måste landets\r\nkommuner så  långt  som\r\n                    möjligt  också  ges\r\nekonomiska möjligheter till självbestämmande. Det kommunala\r\nskattesystemet handlar om att alla i hela landet ska få likvärdig\r\ntillgång till\r\n                    skola, vård och omsorg. Systemet ska\r\nutjämna såväl skillnader i skattekraft som\r\nstrukturella skillnader.  Dagens  tekniska lösning kan leda till vissa\r\neffekter\r\n                    som kan upplevas motverka tillväxt  och\r\nförnyelse.  Dessa mindre problem måste\r\n                    justeras för\r\natt systemet ska ha bred förankring och legitimitet.\r\nI motion Fi204 av Lilian Virgin och Christer Engelhardt  (s) anförs\r\natt en ö-\r\n                    faktor  bör  införas i utjämningssystemet\r\nså att Gotlands kommuns  merkostnader\r\n                    för sjukvården\r\nkan  utjämnas.  Motionärerna  anser att kommunen inte i längden\r\nkommer att klara av finansieringen av sjukvården  om den ska ha\r\nen sjukvård som\r\n                    är  likvärdig  med  övriga landet.\r\nDe anser att de speciella  förhållanden  som\r\n                    gäller\r\nför sjukvården  på  Gotland  bör uppmärksammas i arbetet med att se\r\növer\r\n                    utjämningssystemet.\r\nHenrik Westman (m) begär i motion Fi206  ett  tillkännagivande  om att\r\ndagens\r\n                    utjämningssystem mellan kommunerna ska\r\navskaffas (yrkande 2). Om en  kommun med\r\n                    en  för\r\nlåg  egen  skattekraft behöver ytterligare resurser ska detta regleras\r\nmellan staten och den  enskilda  kommunen.  Motionären\r\npåpekar att ingen kommun\r\n                    ska  tvingas  höja  skatten\r\nför  att  finansiera  andra  kommuners  åtaganden.\r\nMotionären  anser  att  en  utjämning  mellan  kommuner kan  behövas,  men\r\natt\r\n                    utjämningen  då  bör  vara  objektiv,\r\nnågorlunda rättvis,  innehålla  positiva\r\n                    incitament\r\nsamt ske via statsskatten och inte, som nu, via kommunalskatten.\r\nI motion Fi222 av Christer Adelsbo och  Göran Persson i\r\nSimrishamn (s) begärs\r\n                    ett tillkännagivande om vikten\r\nav att se över kostnadsutjämningens effekter för\r\n                    små\r\noch medelstora industrikommuner. Motionärerna  anför  att  nuvarande\r\nsystem\r\n                    fungerar  bra men att det finns en del\r\nbrister som bör studeras vid  översynen.\r\n                    Det finns\r\nexempel  på  industrikommuner  som nu har lägre statsbidrag än vad de\r\nhade när nuvarande system infördes. Detta  beror  på\r\nkostnadsutjämningen mellan\r\n                    kommunerna.\r\nI  motion  Fi224  av  Cinnika  Beiming  m.fl. (s) begärs\r\natt  grunderna  för\r\n                    byggkostnadsfaktorn  i\r\nutjämningssystemet  ska  uppdateras  till  de  verkliga\r\nförhållandena. Motionärerna anser att faktorn  har  till uppgift att\r\nkompensera\r\n                    kommuner med höga byggkostnader. De anser\r\natt om faktorn  uppdateras kommer det\r\n                    att  innebära\r\natt  samtliga  kommuner  i Stockholms län får tillägg  för  höga\r\nbyggkostnader.\r\n                      Anna Lilliehöök\r\n(m) anser i motion Fi226 att det kommunala utjämningssystemet\r\nbehöver reformeras. Regelsystemet är komplicerat  och  har vuxit\r\noch lappats på\r\n                    under de senaste 20 åren. De olika\r\nkompensations- och bidragsmodellerna  ger  i\r\n                    vissa\r\nfall  kompensation  för samma sak flera gånger eller belastar med\r\navgift\r\n                    samtidigt som kompensation utbetalas  i någon\r\nannan del av systemet. Motionären\r\n                    anser att\r\nkostnadsutjämning av olika fördyrande  faktorer  för kommunal service\r\nbehövs.  Det är dock viktigt att systemet är trovärdigt\r\noch baseras  på  fakta.\r\n                    När och om  en  kommun\r\nanses  behöva  bidrag  ska detta vara en statlig fråga.\r\nKommuner  ska  inte  behöva  höja skatten för att betala  för  andra\r\nkommuners\r\n                    ansvarsområde. Alla regler måste  utformas\r\nså  att  de  uppmuntrar och belönar\r\n                    åtgärder som\r\nleder till tillväxt och positiv utveckling.\r\nKerstin Lundgren (c) förordar i motion Fi242 att Kommittén för översyn av\r\ndet\r\n                    kommunala   statsbidrags-  och\r\nutjämningssystemet  ska  ges  tilläggsdirektiv.\r\nTilläggsdirektiven  ska  innebära att kommittén förutsättningslöst ska\r\ngranska,\r\n                    pröva och forma ett system  som  ger\r\nmänniskor  likvärdiga  möjligheter i hela\r\n                    landet,\r\nstärker  och fördjupar det kommunala självstyret och främjar  tillväxt\r\növer hela landet. Ett nytt system bör kunna genomföras\r\nunder mandatperioden.\r\n                      I  motion  Fi246  av\r\nOwe   Hellberg   (v)  begärs  att  regeringen  utreder\r\nutjämningssystemen och det generella statsbidraget  (yrkande  2). Det\r\nkommunala\r\n                    inkomstutjämningssystemet  bör garantera\r\nalla kommuner och landsting  100 %  av\r\n                    den\r\ngenomsnittliga skattekraften.  Det generella statsbidraget bör i sin\r\nhelhet\r\n                    fördelas utifrån antalet invånare och\r\nåldersstruktur.  En  utredning  och  ett\r\n                    beslut i\r\nfrågan är nödvändigt för att bl.a. ta bort de särskilda insatser som i\r\ndag är nödvändiga för att systemet inte fungerar fullt\r\nut.\r\n                      I  motion  N305  av  Marietta  de\r\nPourbaix-Lundin  m.fl.  (m) anförs att det\r\ninomkommunala utjämningssystemet ska avskaffas från den 1 januari 2004\r\n(yrkande\r\n                    11).  Riksdagen  bör  då  ha  hunnit\r\nbesluta om ett nytt system som  stimulerar\r\n                    ekonomisk\r\ntillväxt samtidigt som  det ger tillräckliga bidrag till kommuner och\r\nlandsting med otillräcklig skattekraft.  Motionärerna\r\nanser  att regeringen är\r\n                    Stockholmsfientlig.\r\nUtjämningssystemet  innebär en omflyttning av  skattemedel\r\nfrån  en  kommun  till  en annan. Det inomkommunala\r\nutjämningssystemet  är  så\r\n                    konstruerat att det\r\nstraffar tillväxt var den än uppstår. Ett tiotal kommuner i\r\nStockholms län drabbas av  pomperipossaeffekter  i  systemet.  I\r\npomperipossa-\r\n                    kommunerna innebär en nyinflyttad med\r\nfast lön att kommunen måste betala mer än\r\nskatteintäktsökningen i skatteutjämning. Flera kommuner i Stockholms län\r\nfår se\r\n                    stora  delar  av  sina  skatteinkomster\r\nutdelas  till  andra  delar av landet.\r\n                    Invånarna\r\ntror sig betala för att få en bra skola för sina barn eller en värdig\r\nvård  för åldrande släktingar. I själva verket används\r\nderas skattepengar  till\r\n                    något annat någon\r\nannanstans i Sverige.\r\n                      Invånarna  i\r\nStockholmsregionen utgör en femtedel av den svenska befolkningen\r\noch svarar för  en  dryg fjärdedel av statens samlade\r\nskatteintäkter. Därutöver\r\n                    bidrar regionens invånare\r\ntill övriga landet med totalt ca 10 miljarder kronor\r\nvia den kommunala skatteutjämningen.\r\n                      I\r\nmotion  N393  av  Lars  Lindén  m.fl.  (kd)  framhålls  betydelsen  av\r\nen\r\n                    långtgående  utjämning  av de ekonomiska\r\nförutsättningarna  för  kommuner  och\r\n                    landsting\r\n(yrkandena  4  och  5).  Kommunerna  ska  ha  någorlunda  likvärdiga\r\nförutsättningar för sin verksamhet  och  service  oberoende\r\nav skattekraft och\r\n                    opåverkbara  strukturella\r\nkostnader.  Systemet  ska  förena  en utjämning  med\r\nincitament  för  tillväxt  och  förnyelse.  Det  är  viktigt  att  systemet\r\när\r\n                    begripligt   och  demokratiskt  förankrat  hos\r\nalla  kommuner  och  landsting.\r\n                    Motionärerna är\r\nkritiska  mot kostnadsutjämningens bristande träffsäkerhet. De\r\nanser att utjämningssystemet  inte är i enlighet med grundlagens\r\nintentioner om\r\n                    den  kommunala  självstyrelsen,\r\nlokaliseringsprincipen   och   den   kommunala\r\nbeskattningsrätten.  De  anser därför att systemet bör ändras till ett\r\nstatligt\r\n                    utjämningssystem.\r\nMartin Andreasson m.fl.  (fp) anför i motion N397 att det är dags att\r\nrenodla\r\n                    dagens skatteutjämningssystem  och  minska\r\nantalet  ingående faktorer (yrkande\r\n                    18).\r\nUtjämningssystemet  leder  till  orimliga  följder både  för\r\nkommunernas\r\n                    ekonomi och för medborgarnas situation.\r\nInkomst- och  kostnadsutjämning bör ses\r\n                    samlat  och\r\ninte  separerat som i dagens system. Att människor  ska  ha  samma\r\nmöjligheter till grundläggande kommunalt finansierad service\r\noavsett var de bor\r\n                    i landet är en grundläggande\r\nsocialliberal princip. Ett system för utjämning av\r\nde  kommunalekonomiska   förutsättningarna  är  både  rimligt  och\r\nnödvändigt.\r\n                    Motionärerna anser att\r\nskatteutjämningssystemet ska vara tillväxtfrämjande. Det\r\ngällande systemet är oöverskådligt  och  innebär  att  slutresultatet\r\nför  den\r\n                    enskilda  kommunen  ibland  blir  starkt\r\nberoende av hur en viss enskild faktor\r\n                    faller  ut.\r\nInkomstutjämningen  med  nuvarande   konstruktion   ger   skenande\r\nbetalningsflöden. Ett talande exempel är Stockholms läns\r\nlandsting, som  är den\r\n                    enda  nettobetalaren  i\r\nlandstingens utjämningssystem. Alla andra landsting  är\r\nnettomottagare.\r\n                      Monica  Green  m.fl.  (s)\r\nanför   i   motion   N398   att   det   kommunala\r\nutjämningssystemet bidrar till en ökad rättvisa mellan kommunerna (yrkande\r\n4).\r\n                    Motionärerna anser att det behövs mer samverkan\r\nmellan de mindre kommunerna för\r\n                    att  skapa  bättre\r\nförutsättningar  för vård, skola och omsorg. På landsbygden\r\nbehöver de små skolorna och affärerna bevaras för att servicen ska\r\ntillgodoses.\r\n                    Skolorna  är oerhört viktiga för\r\nbyarnas  överlevnad.  Motionärerna  anser  att\r\nförutsättningarna  för skolor, affärer och annan service på landsbygden bör\r\nses\r\n                    över.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nUtskottet har vid flera  tillfällen  behandlat  flera motsvarande förslag\r\nbl.a.\r\n                    hösten 2000 (bet. 2000/01:FiU3), våren 2001\r\n(bet.  2000/01:FiU29),  hösten 2001\r\n                    (bet.\r\n2001/02:FiU3)  och  senast  våren  2002  (2001/02:FiU19)  och  då\r\nbl.a.\r\n                    konstaterat:\r\n\r\n§  att  utskottet  återkommande  har  pekat  på att grundlagsfrågan har\r\nprövats\r\n                       såväl  av  Lagrådet som av\r\nkonstitutionsutskottet.  Utskottet  har  vid  ett\r\nflertal tillfällen  uttalat  att  man  delar konstitutionsutskottets syn\r\natt\r\n                       någon  omprövning  av  systemet  från\r\nkonstitutionella  synpunkter  inte  är\r\nerforderlig,\r\n                    §\r\n                    §\r\natt   dagens   utjämningssystem  är  väl   förenligt   med   den\r\nkommunala\r\n                       självstyrelsen.  För  många  kommuner\r\nmed  låg skattekraft är bidragen från\r\ninkomstutjämningen i själva verket en förutsättning  för  att  principen\r\nom\r\n                       kommunalt självstyre ska ges ett reellt\r\ninnehåll. Utan dessa bidrag vore det\r\n                       omöjligt\r\nför  många  kommuner  att  upprätthålla  en  nivå på den kommunala\r\nservicen i paritet med landet i övrigt,\r\n§\r\n                    §  att  det inte är aktuellt att\r\nompröva de grundläggande principerna  för  det\r\nnuvarande systemet som har ett brett stöd både i den kommunala världen och\r\ni\r\n                       riksdagen.  I  stället vill utskottet\r\nunderstryka den mycket stora betydelse\r\n                       som\r\nutjämningssystemet   har   för   att   skapa   likvärdiga   ekonomiska\r\nförutsättningar för landets kommuner och\r\nlandsting.\r\n                    §\r\nUtjämningssystemet har varit föremål för ett omfattande utredningsarbete. I\r\nSOU\r\n                    2000:120 och  SOU 2000:127 lämnar utredarna\r\nvissa förslag om utjämningssystemet\r\n                    och pekar på\r\nbehovet  av  en  fortsatt  analys av delar av systemet. Regeringen\r\ntillsatte i september 2001 en parlamentarisk  kommitté  för\r\natt  se över vissa\r\n                    delar  av  statsbidrags- och\r\nutjämningssystemet. Kommittén för översyn  av  det\r\nkommunala statsbidrags- och utjämningssystemet (dir.2001:73) ska bl.a.:\r\n\r\n                    §  analysera  om  målen  för\r\nutjämningssystemet  uppnås  i  den  del som avser\r\nutjämning   för   strukturella  kostnadsskillnader  och  vid  behov\r\nföreslå\r\n                       förändringar,\r\n§\r\n                    §  analysera och lämna  förslag  till  hur\r\nkommuner  och landsting med kraftig\r\nbefolkningsminskning kan ges likvärdiga förutsättningar  att\r\ntillhandahålla\r\n                       vård, omsorg och utbildning,\r\n                    §\r\n                    §  undersöka och\r\nlämna förslag till hantering av de eftersläpningseffekter  som\r\nuppstår i vissa kommuner med kraftig befolkningsökning,\r\n                    §\r\n                    §  undersöka\r\nmöjligheterna    till   förenklingar   av   statsbidrags-   och\r\nutjämningssystemet,\r\n                    §\r\n§  lämna  förslag  till  hur  intäktsförändringar  för\r\nenskilda  kommuner  och\r\n                       landsting till följd av\r\nändringar  i  statsbidrags-  och  utjämningssystemet\r\nefter 2004 ska hanteras.\r\n                    §\r\nUppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 oktober\r\n2003.\r\n\r\n                      Utskottet  ser  ingen  anledning\r\natt föregripa det pågående utredningsarbetet\r\n                    och\r\navstyrker därför motionerna  Fi204  (s),  Fi206  (m)  yrkande 2, Fi222\r\n(s),\r\n                    Fi224  (s),  Fi226  (m), Fi231 (m) yrkandena 15\r\noch 16, Fi242  (c),  Fi246  (v)\r\n                    yrkande 2, Fi290\r\n(fp),  N305 (m) yrkande 11, N345 (c) yrkandena 13 och 14, N393\r\n(kd) yrkandena 4 och 5, N397 (fp) yrkande 18, N398 (s) yrkande 4\r\noch Bo290 (fp)\r\n                    yrkande 8.\r\n </pre><pre>\r\nReservationer\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut  och\r\nställningstaganden  har  föranlett\r\n                    följande\r\nreservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n                  1. Hivpreventivt arbete i storstadsregionerna\r\n punkt 3 (fp)\r\n\r\n                       av Karin\r\nPilsäter och Gunnar Nordmark (fp).\r\n\r\n                  Förslag\r\ntill riksdagsbeslut\r\n\r\n                    Vi anser att\r\nutskottets förslag under punkt 3 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening vad som anförs  i\r\n                    reservation 1 om att de\r\nspecialdestinerade statsbidragen  för  hivprevention  i\r\nstorstadsregionerna ska finnas kvar. Därmed bifaller riksdagen\r\nmotionerna\r\n                    2002/03:Fi219 av Tasso Stafilidis\r\nm.fl. (v, s, fp, c, mp),\r\n                    2002/03:Fi260 av Tasso\r\nStafilidis m.fl. (v, fp, c, mp) och\r\n2002/03:L249 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 15 samt avslår\r\nmotion\r\n                    2002/03:Fi220 av Tasso Stafilidis\r\n(v).\r\n\r\n                  Ställningstagande\r\n\r\nVi  anser  att  de  ekonomiska  förutsättningarna  för\r\nhivprevention  inte får\r\n                    försämras.  Det vore direkt\r\nförödande att rusta ner hivpreventionen. Regeringen\r\nhar  flera  gånger   aviserat   att  de  specialdestinerade  statsbidragen\r\nför\r\n                    hivprevention  i  storstadsregionerna   ska\r\nupphöra.  Vi  avvisar  bestämt  en\r\n                    nedrustning   av\r\nden   hivpreventiva   verksamheten    och   anser   att   de\r\nspecialdestinerade  statsbidragen ska finnas kvar även i\r\nframtiden.  Detta  bör\r\n                    riksdagen tillkännage för\r\nregeringen som sin mening.\r\n\r\n                    Med det anförda\r\nföreslår vi att riksdagen bifaller motionerna L249 (fp) yrkande\r\n15, Fi219 (v, s, fp,  c,  mp) och Fi260 (v, fp, c, mp) samt\r\navslår motion Fi220\r\n                    (v).\r\n\r\n2.     Tillfälligt sysselsättningsstöd  punkt 4 (m)\r\n\r\n                       av Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och\r\nTomas Högström (alla m).\r\n\r\n                  Förslag till\r\nriksdagsbeslut\r\n\r\n                    Vi anser att\r\nutskottets förslag under punkt 4 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n4. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad  som  anförs i\r\n                    reservation 2 om att det\r\ntillfälliga sysselsättningsstödet bör upphöra.  Därmed\r\nbifaller  riksdagen  motion 2002/03:Fi287 av Lennart Hedquist m.fl. (m)\r\nyrkande\r\n                    40 och\r\n                    avslår\r\nproposition 2002/03:1 utgiftsområde 25 punkt 2.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\n                    Vi anser att det\r\ntillfälliga  sysselsättningsstödet till kommuner och landsting\r\nbör upphävas. De åtgärder som bör sättas in för att stärka\r\nsysselsättningen och\r\n                    företagandet måste vara av\r\nlångsiktig och strukturell natur.\r\n\r\nRegeringens   uttalade   syfte   med    förslaget    till    förlängning\r\nav\r\n                    sysselsättningsstödet  är att ge kommunerna ett\r\nytterligare statligt  stöd  för\r\n                    sin verksamhet.\r\nKommuner kan dock inte bygga sin verksamhet på tillfälliga stöd\r\nutan de behöver tydliga  och  stabila  spelregler för en hållbar\r\noch balanserad\r\n                    ekonomi. Dessutom är\r\nsysselsättningsstödet inte konkurrensneutralt mellan olika\r\nverksamhetsformer, vilket bl.a. försvårar  en rättvis offentlig\r\nupphandling och\r\n                    försvårar för privat verksamhet.\r\n                      Även den nu föreslagna förlängningen av det\r\ntillfälliga sysselsättningsstödet\r\n                    till  kommuner\r\noch  landsting föreslås avräknas  mot  skattekontot,  dvs.  mot\r\nstatsbudgetens inkomster.  Något skäl till varför denna lösning\r\nväljs redovisas\r\n                    inte  av  regeringen.  Enligt 17  §\r\nförsta  stycket  budgetlagen  ska  statens\r\n                    inkomster\r\noch utgifter redovisas  brutto  på statsbudgeten. Den valda ordningen\r\nkan  inte  anses  vara förenlig med\r\nbruttoredovisningsprincipens  krav  på  att\r\ninkomster  som redovisas  mot  en  inkomsttitel  på  statsbudgeten  alltid\r\nska\r\n                    budgeteras och redovisas brutto. Finansutskottet\r\nhar vid ett flertal tillfällen\r\n                    i  sina  betänkanden\r\nbetonat   bruttoredovisningens  betydelse  för  att  öka\r\nstatsbudgetens genomsiktlighet i syfte att förbättra riksdagens\r\nmöjligheter att\r\n                    fatta ett välgrundat\r\nbudgetbeslut.\r\n                      Skatteavdrag av detta slag kan\r\nbidra  till att tilltron till utgiftstaket som\r\n                    ett\r\nåterhållande styrinstrument urholkas.  En utgift som avräknas direkt mot\r\nen\r\n                    inkomsttitel påverkar inte statsbudgetens\r\nutgiftssida  och omfattas därför inte\r\n                    heller  av\r\nutgiftstaket. Därför kommer den inte heller att  prövas  mot  andra\r\nutgifter.\r\n                      Vi  anser att\r\nriksdagen  bör  avslå  regeringens  förslag  till  tillfälligt\r\nsysselsättningsstöd.  Därmed bifaller riksdagen motion Fi287 (m)\r\nyrkande 40 och\r\n                    avslår proposition 2002/03:1\r\nutgiftsområde 25 punkt 2.\r\n\r\n                     3.\r\nKommunal ekonomi och balanskrav  punkt 5 (fp)\r\n\r\nav Karin Pilsäter och Gunnar Nordmark (fp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\n                    5. Riksdagen tillkännager  för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad  som anförs i\r\nreservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2 och 3 och\r\navslår motionerna\r\n2002/03:Fi221 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s),\r\n                    2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande\r\n9,\r\n                    2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande 1\r\nsamt\r\n                    2002/03:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd)\r\nyrkandena 6 och 8.\r\n\r\n                  Ställningstagande\r\n\r\n                    Vi anser att det efter införandet av\r\nmaxtaxa inom barnomsorg och äldreomsorg är\r\n                    viktigt\r\natt följa utvecklingen så att kommuner kompenseras på rätt nivå.  De är\r\näven  viktigt  att följa utvecklingen så att de båda\r\nmaxtaxesystemen inte leder\r\n                    till\r\nkvalitetsförsämringar  i verksamheten. Detta bör riksdagen tillkännage\r\nför\r\n                    regeringen.\r\n\r\nFolkpartiet arbetar för att arbetslösa och socialbidragstagare ska komma\r\nbort\r\n                    från bidragsberoende. Det är  ett  gemensamt\r\nansvar för stat och kommun att få\r\n                    den som är\r\nlångvarigt socialbidragsberoende ur  fattigdomsfällan. Det är staten\r\nsom ansvarar för arbetsmarknadspolitiken och för\r\nföretagandets  villkor  medan\r\n                    kommunerna  ansvarar\r\nför  att  sfi,  skola och vuxenutbildning har tillräcklig\r\nkvalitet för att människor ska kunna ha en möjlighet på\r\narbetsmarknaden.\r\n                      Det bör vara ett delat\r\nkostnadsansvar för stat och kommun för de åtgärder som\r\nkrävs för att människor ska kunna gå från bidragsberoende till egen\r\nförsörjning\r\n                    genom arbete. Därigenom undviks\r\nlösningar  som  innebär  att  människor flyttas\r\n                    runt\r\nmellan olika stödsystem. Som stöd för ett fortsatt förändringsarbete\r\nbör\r\n                    underlag  tas  fram  som  visar hur stor del av\r\nsocialbidragskostnaderna som är\r\n                    direkt beroende av\r\narbetslöshet.\r\n                      Vad  vi anfört bör riksdagen\r\ntillkännage  för  regeringen.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen  motion  Fi278  (fp) yrkandena 2 och 3 och avslår övriga här\r\naktuella\r\n                    motionsyrkanden.\r\n\r\n4.     Kommunal ekonomi och balanskrav  punkt 5 (kd)\r\n\r\n                       av Olle Sandahl (kd).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\n                    5. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen  som  sin  mening  vad  som  anförs i\r\nreservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd) yrkandena 6 och 8 samt\r\navslår motionerna\r\n                    2002/03:Fi221\r\nav Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s),\r\n2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 9,\r\n2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande 1 och\r\n2002/03:Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2 och\r\n3.\r\n\r\n                  Ställningstagande\r\n\r\nDen av riksdagen antagna finansieringsprincipen innebär att\r\nstatliga beslut som\r\n                    medför  nya  kostnader  för\r\nkommuner  och  landsting  också ska finansieras av\r\nstaten.  Detta  innebär att ett statligt reformbeslut ska  regleras  genom\r\natt\r\n                    nivån på det generella statsbidraget ändras.\r\nMånga avsteg har emellertid gjorts\r\n                    från\r\nfinansieringsprincipen  sedan  den  började  tillämpas  1993. Kommuner\r\noch\r\n                    landsting  har  inte fått kompensation via\r\nstatsbidrag för att täcka  kostnader\r\n                    för nya\r\nuppgifter.  Jag  menar att finansieringsprincipen behöver lagfästas och\r\nges ett mer preciserat innehåll.\r\n\r\nEtt fortsatt arbete för  att  öka  den kommunala skattebasen är\r\nangeläget för\r\n                    att minska behovet av statliga bidrag\r\noch  då  i synnerhet riktade bidrag. Den\r\n                    kommunala\r\nsjälvstyrelsen gagnas inte av specialdestinerade  statsbidrag.  Dessa\r\nmissar  kommunernas  skiftande  behov  och\r\nförutsättningar. Specialdestinerade\r\n                    statsbidrag\r\nleder  också  till  ökade  administrativa   behov   liksom   till\r\nundanträngningseffekter vilka underminerar övriga kommunala\r\nbehov.\r\n                      Det jag anfört  bör riksdagen\r\ntillkännage för regeringen. Det innebär att jag\r\ntillstyrker motion  Fi284  (kd)  yrkandena  6  och  8 samt avstyrker övriga\r\nhär\r\n                    aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n5. Kommunal ekonomi och balanskrav  punkt 5 (c)\r\n\r\n                       av Jörgen Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\n                    5.  Riksdagen  tillkännager  för\r\nregeringen som sin mening  vad  som  anförs  i\r\nreservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion\r\n2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande 9\r\noch avslår motionerna\r\n                    2002/03:Fi221 av\r\nChrister Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s),\r\n2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande 1,\r\n2002/03:Fi278 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 2 och 3 samt\r\n                    2002/03:Fi284 av Olle Sandahl m.fl. (kd) yrkandena\r\n6 och 8.\r\n\r\n                  Ställningstagande\r\n\r\n                    De flesta välfärdstjänsterna som  utnyttjas  (\r\nsåsom  vård,  skola  omsorg och\r\n                    socialtjänst ( sker\r\ni kommuners och landstings regi. Det kommunala ansvaret för\r\nvälfärden  är  också  grunden  för  den  kommunala\r\nbeskattningsrätten  och ett\r\n                    långtgående\r\nutjämningssystem mellan kommuner.\r\n\r\n                      I\r\ntakt  med  att  välfärden byggts ut genom nationell lagstiftning har\r\nockså\r\n                    kraven ökat på kommunerna.  Kommunernas\r\nmöjligheter  att  finansiera det ökade\r\n                    ansvaret har\r\ninte ökat i samma takt utan de ökade skatteintäkterna  har  i stor\r\nutsträckning   tillfallit   staten.   Därigenom  har\r\nkommunernas  beroende  av\r\n                    statsbidrag ökat.\r\nRegeringen har också  ökat andelen specialdestinerade bidrag.\r\nDenna utveckling äventyrar i förlängningen det kommunala\r\nsjälvstyret.\r\n                      Centerpartiet föreslår en\r\ninkomstskattereform  som ersätter grundavdraget med\r\nen  skatterabatt.  Denna  metod  ökar kommunernas egen  skattebas  och\r\nminskar\r\n                    beroendet  av  statsbidrag.  En fördel\r\nytterligare  med  förändringen  är  att\r\n                    kommunerna\r\nfår  behålla  ökningen   av  denna  skattebas  genom  tillväxten  i\r\nlönesummorna.\r\n                      Jag anser att\r\nregeringen bör tillsätta  en  parlamentarisk  utredning som kan\r\nstudera  hur  kommunernas  skattebas  kan stärkas och beroendet\r\nav  statsbidrag\r\n                    minskas.\r\nMed det anförda föreslår jag att riksdagen  bifaller motion 234 (c)\r\nyrkande 9\r\n                    och avslår övriga här aktuella\r\nmotioner.\r\n\r\n                  6. Inkomst- och\r\nkostnadsutjämningssystemet  punkt 6 (m)\r\n\r\nav Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och Tomas Högström (alla\r\nm).\r\n\r\n                  Förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n                    Vi anser att utskottets förslag under punkt 6\r\nborde ha följande lydelse:\r\n\r\n                    6.  Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin  mening  vad  som  anförs  i\r\nreservation 6 om  det  kommunala  utjämningssystemet. Därmed\r\nbifaller riksdagen\r\n                    motionerna\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 15 och 16,\r\n2002/03: Fi206 av Henrik Westman (m) yrkande 2,\r\n2002/03:Fi226 av Anna Lilliehöök (m) och\r\n2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande\r\n11\r\n                    samt avslår motionerna\r\n2002/03:Fi204 av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (s),\r\n2002/03:Fi222 av Christer Adelsbo och Göran Persson i\r\nSimrishamn (s),\r\n                    2002/03:Fi224 av Cinnika\r\nBeiming m.fl. (s),\r\n                    2002/03:Fi242 av Kerstin\r\nLundgren (c),\r\n                    2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v)\r\nyrkande 2,\r\n                    2002/03:Fi290 av Karin Pilsäter\r\nm.fl. (fp),\r\n                    2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl.\r\n(c) yrkande 13 och 14,\r\n                    2002/03:N393 av Lars\r\nLindén m.fl. (kd) yrkandena 4 och 5,\r\n2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 18,\r\n2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s) yrkande 4 samt\r\n2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 8.\r\n\r\n                  Ställningstagande\r\n\r\nVi anser att det kommunala utjämningssystemet  snarast  ska\r\nersättas  med  ett\r\n                    statligt   utjämningssystem.\r\nSystemet   ska   tydligt   belöna  tillväxt  och\r\nkostnadseffektivitet  samtidigt  som det ska ge goda förutsättningar  för\r\nalla\r\n                    kommuner med otillräcklig skattekraft att\r\nfullgöra sina uppgifter.\r\n\r\n                      Nuvarande\r\nutjämningssystem innebär  en  omflyttning  av  skattemedel  från en\r\nkommun  till  en  annan.  Utjämningssystemet  har  direkt\r\nskadliga effekter för\r\n                    samhällsekonomin.  Det  tar\r\nbort  alla  incitament för kommunerna  att  själva\r\npåverka sin inkomstsituation. De olika kompensations- och bidragsmodellerna\r\nger\r\n                    i vissa fall kompensation för samma sak flera\r\ngånger eller belastar med avgift\r\n                    samtidigt som\r\nkompensation utbetalas i någon annan  del  av  systemet. Systemet\r\nstraffar kommuner med hög förvärvsfrekvens.\r\nFlera  av  kommunerna  i  Stockholms  län  drabbas av\r\npomperipossaeffekter  i\r\n                    systemet. En nyinflyttad\r\nkommunmedlem med fast  lön  medför  att kommunen måste\r\nbetala  mer än skatteintäktsökningen i skatteutjämning. Flera kommuner\r\nfår  se\r\n                    stora delar  av  sina  skatteinkomster\r\nutdelas  till  andra  delar  av landet.\r\n                    Invånarna\r\ntror sig betala för att få en bra skola för sina barn eller en värdig\r\nvård  för åldrande släktingar. I själva verket används\r\nderas skattepengar  till\r\n                    något annat någon\r\nannanstans i Sverige.\r\n                      Stockholms  läns\r\nlandsting har som enda landsting drabbats mycket hårt av en\r\nmycket  långtgående utjämning  som  leder  till  att\r\ninkomstutjämningsavgiften\r\n                    skenat. Landstinget  har\r\ninte  fått  behålla  inkomsterna  av sin tillväxt men\r\ndäremot med råge ta kostnaderna för den.\r\nInvånarna i Stockholmsregionen utgör en femtedel av den svenska\r\nbefolkningen\r\n                    och  svarar för en dryg fjärdedel av\r\nstatens samlade skatteintäkter.  Därutöver\r\n                    bidrar\r\nregionens invånare till övriga landet med totalt ca 10 miljarder kronor\r\nvia den kommunala skatteutjämningen.\r\nVi anser dock att det kan behövas en utjämning mellan kommuner\r\noch landsting,\r\n                    men att utjämningen  bör  vara\r\nobjektiv, någorlunda rättvis, innehålla positiva\r\nincitament samt ske via statsskatten och inte, som nu, via kommunalskatten.\r\nDet\r\n                    är viktigt att systemet är  trovärdigt  och\r\nbaseras  på  fakta.  Om  en kommun\r\n                    behöver  bidrag\r\nska detta vara en statlig fråga. Vi anser att ingen kommun  ska\r\nbehöva höja skatten för att betala för andra kommuners\r\nansvarsområde.\r\n                      Vi föreslår  i avvaktan\r\npå ett nytt statligt system  att vissa förändringar\r\ngörs i utjämningssystemet  fr.o.m.  2003.  Kommuner  och  landsting\r\nsom har en\r\n                    relativ   skattekraftstillväxt  ska  få\r\nbehålla  denna.  Kommuner  som  tappar\r\n                    skattekraft\r\nska,  som  nu,  få  kompensation för detta. Vi anser vidare att en\r\nspärr ska införas för utjämningsavgiften  för  landsting.\r\nEffekten av förslaget\r\n                    blir  att  en allt orimligare\r\nfinansieringssituation  för  vissa  kommuner  och\r\nlandsting mildras,  och  samtidigt  får  de kommuner och landsting som\r\nerhåller\r\n                    stöd inom utjämningssystemet behålla\r\ndessa.\r\n                      Vidare  anser  vi  att nuvarande\r\nsystem inte  är  förenligt  med  grundlagens\r\nbestämmelser.\r\n                      Vad vi anfört här bör\r\nriksdagen  som  sin mening tillkännage för regeringen.\r\nDet  innebär  att  vi  anser att riksdagen bör  bifalla  motionerna\r\nFi231  (m)\r\n                    yrkandena 15 och 16, Fi206  (m)  yrkande\r\n2, Fi226 (m) samt N305 (m) yrkande 11\r\n                    och avslå\r\növriga här aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n                  7.\r\nInkomst- och kostnadsutjämningssystemet  punkt 6 (fp)\r\n\r\n                       av Karin Pilsäter och Gunnar Nordmark (fp).\r\n\r\n                  Förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha\r\nföljande lydelse:\r\n\r\n                    6.  Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som  sin  mening  vad  som  anförs  i\r\nreservation   7  om  inkomst-  och  skatteutjämningssystemet.\r\nDärmed  bifaller\r\n                    riksdagen motionerna\r\n2002/03:Fi290 av Karin Pilsäter m.fl. (fp),\r\n2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 18 och\r\n                    2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande\r\n8\r\n                    samt avslår motionerna\r\n2002/03:Fi204 av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (s),\r\n2002/03:Fi206 av Henrik Westman (m) yrkande 2,\r\n2002/03:Fi222 av Christer Adelsbo och Göran Persson i\r\nSimrishamn (s),\r\n                    2002/03:Fi224 av Cinnika\r\nBeiming m.fl. (s),\r\n                    2002/03:Fi226 av Anna\r\nLilliehöök (m),\r\n                    2002/03:Fi231 av Bo Lundgren\r\nm.fl. (m) yrkandena 15 och 16,\r\n                    2002/03:Fi242 av\r\nKerstin Lundgren (c),\r\n                    2002/03:Fi246 av Owe\r\nHellberg (v) yrkande 2,\r\n                    2002/03:N305 av\r\nMarietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande 11,\r\n2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 13 och 14,\r\n2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena 4 och 5\r\nsamt\r\n                    2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s)\r\nyrkande 4.\r\n\r\n                  Ställningstagande\r\n\r\n                    Vi anser att människor  ska  ha  samma möjligheter\r\ntill grundläggande kommunalt\r\n                    finansierad service\r\noavsett var de  bor  i landet och vilken inkomstnivå övriga\r\ninvånare har i kommunen. Det är en viktig socialliberal princip. Ett\r\nsystem för\r\n                    utjämning av de kommunalekonomiska\r\nförutsättningarna är därför både rimligt och\r\nnödvändigt.  Utjämningssystemets nuvarande  konstruktion  leder  till\r\norimliga\r\n                    följder  både  för   kommunernas   ekonomi\r\noch  för  medborgarnas  situation.\r\nSkatteutjämningssystemet ska vara tillväxtfrämjande. Nuvarande konstruktion\r\nger\r\n                    i stället skenande betalningsflöden och är så\r\ngott  som omöjligt att sätta sig\r\n                    in   i,  än  mindre\r\nförutse  resultatet  av.  Vi  anser  därför   att   dagens\r\nskatteutjämningssystem måste reformeras grundligt.\r\n\r\nVi anser  att  den  parlamentariska  Kommittén  om\r\növersyn  av  inkomst- och\r\n                    skatteutjämningen bör ges\r\ntilläggsdirektiv. De nuvarande direktiven  är alltför\r\nbegränsade.  Kommittén  bör  utreda  en renodling av systemet. Antalet\r\ningående\r\n                    faktorer  ska  minskas. Vi anser att\r\ninkomst-  och  kostnadsutjämning  bör  ses\r\n                    samlat\r\noch inte,  som  i  dagens  system, separerat. Utjämningen ska baseras\r\npå\r\n                    tydligt mätbara strukturella kostnadsskillnader.\r\nKommittén  bör även utreda om\r\n                    utjämningen som helhet\r\nkan och bör ske genom statens försorg och  vilka  övriga\r\nförändringar i relationen mellan stat och kommun som då krävs.\r\nRiksdagen  bör  tillkännage  för  regeringen  vad  vi\r\nredovisat  här  om det\r\n                    kommunala\r\nutjämningssystemet.  Det  innebär  att  vi  anser  att riksdagen bör\r\nbifalla  motionerna Fi290 (fp), N397 (fp) yrkande 18 och\r\nBo290 (fp)  yrkande  8\r\n                    och avslå övriga här aktuella\r\nmotionsyrkanden.\r\n\r\n                  8. Inkomst- och\r\nkostnadsutjämningssystemet  punkt 6 (kd)\r\n\r\nav Olle Sandahl (kd).\r\n\r\n                  Förslag\r\ntill riksdagsbeslut\r\n\r\n                    Jag anser att\r\nutskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sin\r\nmening  vad som anförs i\r\n                    reservation  8  om det\r\nkommunala utjämningssystemet. Därmed bifaller  riksdagen\r\nmotion\r\n                    2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl.\r\n(kd) yrkandena 4 och 5\r\n                    och avslår\r\nmotionerna\r\n                    2002/03:Fi204 av Lilian Virgin och\r\nChrister Engelhardt (s),\r\n                    2002/03:Fi206 av\r\nHenrik Westman (m) yrkande 2,\r\n                    2002/03:Fi222 av\r\nChrister Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s),\r\n2002/03:Fi224 av Cinnika Beiming m.fl. (s),\r\n2002/03:Fi226 av Anna Lilliehöök (m),\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 15 och 16,\r\n2002/03:Fi242 av Kerstin Lundgren (c),\r\n2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande 2,\r\n2002/03:Fi290 av Karin Pilsäter m.fl. (fp),\r\n2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande 11,\r\n2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 13 och\r\n14,\r\n                    2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl.\r\n(fp) yrkande 18,\r\n                    2002/03:N398 av Monica Green\r\nm.fl. (s) yrkande 4 samt\r\n                    2002/03:Bo290 av Lars\r\nLeijonborg m.fl. (fp) yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\n                    Jag anser att det\r\när  viktigt  med  en  långtgående utjämning av de ekonomiska\r\nförutsättningarna  för kommuner och landsting.  Kommunerna  ska  ha\r\nnågorlunda\r\n                    likvärdiga  förutsättningar   för  sin\r\nverksamhet  och  service  oberoende  av\r\n                    skattekraft\r\noch opåverkbara strukturella  kostnader.  Systemet  ska  förena  en\r\nutjämning  med  incitament  för  tillväxt  och  förnyelse.\r\nDet  är viktigt att\r\n                    systemet  är  begripligt  och\r\ndemokratiskt  förankrat  hos  alla kommuner  och\r\nlandsting.   Jag   är   dock   kritisk   mot   kostnadsutjämningens\r\nbristande\r\n                    träffsäkerhet.  Jag anser vidare att\r\nutjämningssystemet inte är i enlighet  med\r\ngrundlagens intentioner om den kommunala självstyrelsen,\r\nlokaliseringsprincipen\r\n                    och den kommunala\r\nbeskattningsrätten. Jag anser därför att systemet bör ändras\r\ntill ett statligt utjämningssystem.\r\n\r\nVad  jag anfört här  om  utjämningssystemet  bör  riksdagen  tillkännage\r\nför\r\n                    regeringen.  Jag  tillstyrker  därmed  motion\r\nN393 (kd) yrkandena 4 och 5 samt\r\n                    avstyrker övriga\r\nhär aktuella motionsyrkanden.\r\n\r\n                  9.\r\nInkomst- och kostnadsutjämningssystemet  punkt 6 (c)\r\n\r\n                       av Jörgen Johansson (c).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nJag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande\r\nlydelse:\r\n\r\n                    6.  Riksdagen  tillkännager för\r\nregeringen som sin  mening  vad  som  anförs  i\r\nreservation  9  om  det  kommunala  skatteutjämningssystemet.  Därmed\r\nbifaller\r\n                    riksdagen motion\r\n2002/03:N345 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkandena 13 och 14,\r\nsamt avslår motionerna\r\n2002/03:Fi204 av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (s),\r\n2002/03:Fi206 av Henrik Westman (m) yrkande 2,\r\n2002/03:Fi222 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn\r\n(s),\r\n                    2002/03:Fi224 av Cinnika Beiming m.fl.\r\n(s),\r\n                    2002/03:Fi226 av Anna Lilliehöök (m),\r\n                    2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 15\r\noch 16,\r\n                    2002/03:Fi242 av Kerstin Lundgren\r\n(c),\r\n                    2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v) yrkande\r\n2,\r\n                    2002/03:Fi290 av Karin Pilsäter m.fl.\r\n(fp),\r\n                    2002/03:N305 av Marietta de\r\nPourbaix-Lundin m.fl. (m) yrkande 11,\r\n2002/03:N393 av Lars Lindén m.fl. (kd) yrkandena 4 och 5,\r\n2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp) yrkande 18,\r\n2002/03:N398 av Monica Green m.fl. (s) yrkande 4\r\nsamt\r\n                    2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl.\r\n(fp) yrkande 8.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nJag anser att vissa  faktorer  från  det kommunala\r\nskatteutjämningssystemet ska\r\n                    föras över till den\r\nstatliga regionalpolitiken. Landets kommuner måste så långt\r\nsom möjligt ges ekonomiska möjligheter  till  självbestämmande.  Det\r\nkommunala\r\n                    skattesystemet handlar om att alla i hela\r\nlandet ska få likvärdig tillgång till\r\n                    skola,  vård\r\noch  omsorg.  Systemet  ska  således  utjämna  såväl skillnader i\r\nskattekraft som strukturella skillnader. Nuvarande system kan\r\nleda  till vissa\r\n                    effekter som kan upplevas motverka\r\ntillväxt och förnyelse.\r\n\r\n                      Jag  anser  att\r\nden  parlamentariska  Kommittén  om  översyn av inkomst- och\r\nskatteutjämningen  ska  ges tilläggsdirektiv. Kommittén ska\r\nförutsättningslöst\r\n                    granska, pröva och forma  ett\r\nsystem som ger människor likvärdiga möjligheter i\r\nhela  landet,  stärker och fördjupar  det  kommunala  självstyret  och\r\nfrämjar\r\n                    tillväxt  över  hela  landet.  Ett  nytt\r\nsystem  bör  kunna  genomföras  under\r\nmandatperioden.\r\n                      Riksdagen bör tillkännage\r\nför regeringen vad jag har anfört om det kommunala\r\nutjämningssystemet. Det innebär  att  jag tillstyrker motion N345 (c)\r\nyrkandena\r\n                    13 och 14 samt avstyrker övriga här\r\naktuella motionsyrkanden.\r\n                Särskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\n                    Utskottets beredning av\r\närendet har föranlett  följande  särskilda yttranden. I\r\nrubriken   anges   inom  parentes  vilken  punkt  i  utskottets  förslag\r\ntill\r\n                    riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n                  1. Anslagen för 2003  punkt 1\r\n(m)\r\n\r\n                       av Fredrik Reinfeldt, Gunnar\r\nAxén och Tomas Högström (alla m).\r\n\r\n                    Den  4\r\ndecember  2002   beslöt   en   majoritet   i   riksdagen  bestående  av\r\nsocialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister\r\natt  för  2003 fastställa\r\n                    ramarna för de olika\r\nutgiftsområdena. Beslutet innefattade också  en  beräkning\r\nav  statsbudgetens inkomster för 2003 liksom av skatteförändringar\r\nsom påverkar\r\n                    dessa inkomster.\r\n\r\nFör  budgetåret 2003 gäller därmed att de samlade utgifterna på\r\nutgiftsområde\r\n                    25 inte  får  överstiga  68 487\r\nmiljoner  kronor  under  riksdagens  fortsatta\r\nbehandling.  Moderata  samlingspartiets  förslag  på  utgiftsområdet\r\növerstiger\r\n                    denna nivå med 62 374 miljoner kronor och\r\nkan således inte tas upp till formell\r\nbehandling.\r\n                      Moderata samlingspartiet har i\r\nparti- och kommittémotioner  förordat en annan\r\ninriktning  av  politiken  avseende  den  kommunala  sektorn och den\r\nkommunala\r\n                    ekonomin. Vi vidhåller vår uppfattning att\r\nanslagen inom utgiftsområde 25 borde\r\n                    vara  62\r\nmiljarder  kronor högre än den ram för utgiftsområdet  som  riksdagen\r\nefter utskottets förslag  beslutat  om.  Den stora\r\nskillnaden mot den beslutade\r\n                    ramen beror i huvudsak\r\npå att kommunerna kompenseras för det skattebortfall som\r\nvårt budgetalternativ ger upphov till.\r\nGrunden för den kommunala ekonomin är skatteintäkterna  och  deras\r\ntillväxt.\r\n                    Det  bästa  sättet  att  stärka\r\nkommunernas  ekonomi och skapa utrymme för god\r\nservice och lägre skatter är därför att ha en god tillväxt.\r\nVi anser att den kommunala verksamheten bör koncentreras\r\ntill  de viktigaste\r\n                    uppgifterna.    Det    finns\r\nett   behov   av   avregleringar   och   ändrade\r\nansvarsförhållanden mellan  stat  och  kommun.  Dessa  förändringar  gagnar\r\nden\r\n                    kommunala  demokratin  och skapar samtidigt\r\nförutsättningar för effektivisering\r\n                    av den kommunala\r\nverksamheten.  Våra  förslag  leder  till sådana besparingar i\r\nkommunerna att det blir möjligt att minska statsbidragen.\r\n                      De  uppgifter  som  ska åligga kommuner i det\r\nframtida välfärdssamhället  ska\r\n                    skötas inom ramen\r\nför den  kommunala självstyrelsen. Vi föreslår att en översyn\r\ngörs av uppgiftsfördelningen  mellan  stat och kommun, det civila\r\nsamhället och\r\n                    gemenskaperna.\r\n\r\n2.     Anslagen för 2003  punkt 1 (fp)\r\n\r\n                       av Karin Pilsäter och Gunnar Nordmark (fp).\r\n\r\n                    Riksdagen  har  den  4 december 2002 som ett\r\nförsta  steg  av  budgetprocessen\r\n                    beslutat om ramar\r\nför  de 27 utgiftsområdena och en beräkning av statsbudgetens\r\ninkomster för 2003 liksom  av  skatte-  och avgiftsförändringar\r\nsom ska träda i\r\n                    kraft nästa år.\r\n\r\nFolkpartiet liberalerna har i motioner  föreslagit  en\r\nalternativ budget för\r\n                    2003.  För  utgiftsområde  25\r\nföreslog  vi en ram som är 8,2 miljarder  kronor\r\nstörre än regeringens förslag och 7,8 miljarder  kronor  större  än den ram\r\nsom\r\n                    riksdagen  beslutat  om  för  utgiftsområdet.\r\nVårt förslag till utgiftsram  har\r\n                    avslagits av\r\nriksdagen i budgetprocessens första steg, och vi är nu förhindrade\r\natt fullfölja våra anslagsyrkanden.\r\nVi  anser  att  den  mest centrala  uppgiften  för  att  ge  kommunerna\r\ngoda\r\n                    förutsättningar att klara  sina  uppgifter\r\noch  sin  ekonomi  är  att driva en\r\n                    politik för god\r\noch stabil tillväxt och hög sysselsättning.\r\nVår utgångspunkt är att de kommunala bolagen ska avvecklas. Vi ser  också\r\natt\r\n                    kommunala   bolag   och   koncernbildningar\r\nanvänds  i  skatteplaneringssyfte.\r\n                    Statsbidraget\r\nbör  minska till  kommuner  som  genom  skatteplanering  minskar\r\nstatens intäkter.\r\nKostnadsansvaret  för  LSS  bör  återgå  till  staten  och\r\nassistansreformen\r\n                    återupprättas. Därmed  ska  också,\r\nenligt finansieringsprincipen, 1,2 miljarder\r\n                    kronor\r\növerföras från utgiftsområde 25 till utgiftsområde 9.\r\n\r\n3. Anslagen för 2003  punkt 1 (kd)\r\n\r\nav Olle Sandahl (kd).\r\n\r\nRiksdagen har den 4 december  2002  som  ett  första  steg  av\r\nbudgetprocessen\r\n                    beslutat  om  såväl  ramar  för  de\r\n27  utgiftsområdena  som  en beräkning  av\r\nstatsbudgetens inkomster för 2003 liksom av skatte- och avgiftsförändringar\r\nsom\r\n                    ska träda i kraft nästa år.\r\n\r\nFör  2003  gäller  därmed bl.a. att utgifterna på\r\nutgiftsområde 25  inte  får\r\n                    överstiga 68 487\r\nmiljoner  kronor. Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet\r\növerstiger denna nivå med 4 761  miljoner  kronor och kan således\r\ninte formellt\r\n                    tas upp till behandling.\r\nKommunsektorn  har  använts  som  en  budgetregulator   av\r\nregeringen   när\r\n                    statsbidragen  har  urholkats och\r\nskatteintäkterna har försvagats samtidigt som\r\n                    staten\r\nlagt ett ökat ansvar på kommunerna. Jag anser att det krävs en ökning\r\nav\r\n                    det generella statsbidraget för att möta de\r\nväxande behoven i vård och omsorg.\r\n                      Jag anser\r\natt den kommunala  självstyrelsen måste stärkas. Statlig ersättning\r\nska utgå i form av generella och  inte  specialdestinerade\r\nbidrag.  Det gäller\r\n                    exempelvis regeringens särskilda\r\nskolsatsning som i stället bör utformas som en\r\nhöjning av det generella statsbidraget. Det är i sammanhanget också viktigt\r\natt\r\n                    öka  kommunsektorns förutsättningar till egen\r\nförsörjning genom att skattebasen\r\n                    breddas genom en\r\nökad tillväxt med fler människor i arbete.\r\n\r\n4. Anslagen för 2003  punkt 1 (c)\r\n\r\nav Jörgen Johansson (c).\r\n\r\n                    Riksdagen\r\nhar  den  4  december  2002  som  ett första steg av budgetprocessen\r\nbeslutat om ramar för de 27 utgiftsområdena och  en\r\nberäkning av statsbudgetens\r\n                    inkomster för 2003\r\nliksom av skatte- och avgiftsförändringar  som  ska  träda i\r\nkraft nästa år. Vårt förslag har därvid fallit. Det är därmed inte\r\nmöjligt  för\r\n                    oss  att  fullfölja  vår  politik  inom\r\nolika utgiftsområden i budgetprocessens\r\n                    andra steg.\r\nMin uppfattning om de kommunalekonomiska frågorna väljer jag därför\r\natt redovisa i ett särskilt yttrande.\r\n\r\nI takt med att välfärden byggts ut  genom nationell\r\nlagstiftning har ett ökat\r\n                    ansvar  lagts  på\r\nkommunerna.  Kommunerna   har  emellertid  inte  fått  ökade\r\nmöjligheter att finansiera verksamheten genom  ökade\r\nskatteintäkter. I stället\r\n                    har kommunerna fått lita\r\ntill statsbidrag som i ökande omfattning givits i form\r\nav  specialdestinerade  bidrag.  I  förlängningen  hotar denna\r\nutveckling  det\r\n                    kommunala självstyret.\r\nDen   kommunala   verksamheten   har   under\r\nlågkonjunktur    använts   som\r\n                    budgetregulator.\r\nKommunerna har ålagts uppgifter men har sedan inte  fått  full\r\nkompensation för de ökade kostnaderna.\r\nJag  anser att det kommunala självstyret måste stärkas, dels genom att\r\nbidrag\r\n                    lämnas som  generella  statsbidrag,  inte\r\nspecialdestinerade,  dels  genom att\r\n                    kommunernas\r\nskattebas  breddas  så  att  de i högre grad kan försörja sin egen\r\nverksamhet.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nI proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003,\r\nutgiftsområde 25 Allmänna\r\n                    bidrag till kommuner,\r\nföreslår regeringen:\r\n\r\n                    1. att riksdagen\r\nbemyndigar regeringen att  under  2003  för reservationsanslag\r\n48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och\r\nlandsting besluta om\r\n                     bidrag  för  främjande av\r\nsamverkan mellan kommuner och mellan  landsting  med\r\nbefolkningsminskning  som  inklusive tidigare gjorda åtaganden medför\r\nutgifter\r\n                     om högst 50 000 000 kronor under 2004\r\n(avsnitt 2.8.2).\r\n\r\n                    2.  att  riksdagen\r\ngodkänner att  det  tillfälliga  sysselsättningsstödet  till\r\nkommuner och landsting förlängs (avsnitt 2.7),\r\n\r\n3. att riksdagen  för  budgetåret  2003 anvisar anslagen\r\nunder utgiftsområde 25\r\n                     Allmänna bidrag till\r\nkommuner enligt följande uppställning:\r\n\r\nTusental kronor\r\n----------------------------------------------------------\r\nAnslag                                    Anslagstyp\r\nRegeringens\r\nförslag\r\n----------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------\r\n48:1  Generellt statsbidrag till kommuner (ram)    42\r\n673\r\n                       och landsting\r\n000\r\n----------------------------------------------------------\r\n48:2  Bidrag till särskilda insatser\r\ni vissa kommuner och landsting\r\n(res.)  347 750\r\n----------------------------------------------------------\r\n48:3  Statligt utjämningsbidrag till      (obet.)  23 759\r\nkommuner och landsting\r\n414\r\n----------------------------------------------------------\r\n48:4  Bidrag till Rådet för kommunal      (obet.)     500\r\nredovisning\r\n----------------------------------------------------------\r\n48:5  Bidrag för ökad tillgänglighet i    (ram)     1 250\r\nhälso- och sjukvården\r\n000\r\n----------------------------------------------------------\r\n----------------------------------------------------------\r\nSumma                                              68\r\n030\r\n664\r\n----------------------------------------------------------</pre><pre>\r\nMotioner från allmänna motionstiden 2002\r\n\r\n\r\n2002/03:Fi204 av Lilian Virgin och Christer\r\nEngelhardt (s):\r\n\r\n                               Riksdagen\r\ntillkännager för  regeringen  som  sin  mening  vad  i  motionen  anförs\r\nom  att  hänsyn bör tas till en ö-faktor i\r\nutjämningssystemet för sjukvården.\r\n\r\n2002/03:Fi206 av Henrik Westman (m):\r\n\r\n2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om avskaffande av  nuvarande\r\nutjämningssystem\r\n                                 mellan kommunerna.\r\n\r\n                               2002/03:Fi219 av Tasso\r\nStafilidis m.fl. (v, s, fp, c, mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager  för  regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att permanenta det specialdestinerade statliga\r\nanslaget till den preventiva verksamheten mot\r\nhiv/aids.\r\n\r\n                               2002/03:Fi220 av\r\nTasso Stafilidis (v):\r\n\r\nRiksdagen  tillkännager  för  regeringen   som  sin  mening  vad  i\r\nmotionen  anförs  om  att  anslaget  för  det  öronmärkta\r\nhivpreventionsarbetet i storstadsregionerna bör fördelas på\r\ncentral nivå.\r\n\r\n2002/03:Fi221 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s):\r\n\r\n                               1. Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin mening vad i motionen anförs om kommunernas ekonomiska\r\nsituation.\r\n\r\n                               2. Riksdagen\r\ntillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om\r\nbalanskravet.\r\n\r\n2002/03:Fi222 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (s):\r\n\r\n                               Riksdagen tillkännager för\r\nregeringen som sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att se\r\növer kostnadsutjämningens\r\n                               effekter för\r\nsmå och medelstora industrikommuner.\r\n\r\n2002/03:Fi224 av Cinnika Beiming m.fl. (s):\r\n\r\nRiksdagen   tillkännager  för  regeringen  som\r\nsin  mening  vad  i  motionen  anförs  om  byggkostnadsfaktorn   i\r\nkommunala\r\n                               kostnadsutjämningssystem.\r\n\r\n                               2002/03:Fi226 av Anna\r\nLilliehöök (m):\r\n\r\n                               Riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen  som  sin  mening  vad  i  motionen  anförs\r\nom  behovet av att reformera de kommunala\r\nutjämningssystemen.\r\n\r\n2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m):\r\n\r\n15. Riksdagen beslutar att genomföra förändringar i det\r\ninomkommunala utjämningssystemet i  enlighet  med  vad  som  anförs  i\r\nmotionen (avsnitt 7.6.6).\r\n\r\n16.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen\r\nsom  sin  mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  ersätta  det\r\ninomkommunala\r\n                                 utjämningssystemet med\r\nett statligt utjämningssystem (avsnitt 7.6.6).\r\n\r\n2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):\r\n\r\n                               9.  Riksdagen  anvisar  för\r\nbudgetåret  2003  anslagen  under  utgiftsområde  2  Samhällsekonomi  och\r\nfinansförvaltning  och\r\n                                 utgiftsområde 25\r\nAllmänna bidrag till kommunerna enligt uppställningen i tabell (i denna\r\ndel)\r\n\r\n                                     Tabell\r\n-------------------------------------------------------------\r\nFolkpartiets ändringsförslag\r\n2003      2004\r\n(miljoner kronor)\r\n-------------------------------------------------------------\r\n-------------------------------------------------------------\r\nUO25  Allmänna bidrag till kommuner\r\n+8 234    +8 704\r\n-------------------------------------------------------------\r\n91:1  Generellt statsbidrag till\r\nkommuner   +8 491    +8 734\r\noch landsting\r\n-------------------------------------------------------------\r\n91:2  Bidrag till särskilda insatser\r\ni        257       30\r\nvissa kommuner\r\n-------------------------------------------------------------\r\n2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c):\r\n\r\n                                    9. Riksdagen begär att\r\nregeringen låter utreda frågan om förstärkt kommunal skattebas (avsnitt\r\n5.3).\r\n\r\n                                    2002/03:Fi242\r\nav Kerstin Lundgren (c):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen\r\nanförs om att ge den parlamentariska  översynen  av  inkomst- och\r\nskatteutjämningen\r\n                                    tilläggsdirektiv\r\nsyftande  till  att förutsättningslöst granska, pröva och forma ett system\r\nsom ger människor likvärdiga möjligheter  i  hela  landet,\r\nstärker och fördjupar det kommunala självstyret och\r\nfrämjar tillväxt över hela landet.\r\n\r\n2002/03:Fi246 av Owe Hellberg (v):\r\n\r\n1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin\r\nmening vad i motionen anförs om kommunallagen och budgetbalanskravet.\r\n\r\n                                    2.  Riksdagen\r\ntillkännager  för  regeringen   som   sin   mening  vad  i  motionen\r\nanförs  om  det  generella  statsbidraget  och  det  inomkommunala\r\ninkomstutjämningssystemet.\r\n\r\n                                    2002/03:Fi260 av Tasso Stafilidis\r\nm.fl. (v, fp, c, mp):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen  anförs\r\nom  att  permanenta  det  specialdestinerade  statliga  anslaget  till\r\nden\r\n                                    preventiva verksamheten mot\r\nhiv/aids.\r\n\r\n2002/03:Fi262 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):\r\n\r\nRiksdagen  beslutar  att  för  budgetåret  2003\r\nanvisa  anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner m.m.\r\nmed följande förändringar i\r\nförhållande till regeringens förslag.\r\n\r\n\r\n------------------------------------------------------------\r\nUO  Anslag, tusental kronor\r\nRegeringens\r\nFörändring\r\n                                                      25\r\nförslag\r\n(m)\r\n------------------------------------------------------------\r\n48:1Generellt statsbidrag till\r\nkommuner      42 673 +64 410\r\noch landsting                               000     000\r\n------------------------------------------------------------\r\n48:2Bidrag till särskilda\r\ninsatser i\r\nvissa kommuner och landsting\r\n347 750    -330\r\n000\r\n------------------------------------------------------------\r\n48:5Bidrag för ökad\r\ntillgänglighet i      1 250 000  -1 250\r\nhälso- och sjukvården\r\n000\r\n------------------------------------------------------------\r\n [B\r\nTotalt\r\n68 030 +62 830\r\n664     000\r\n------------------------------------------------------------\r\n\r\n                                           2002/03:Fi264 av Lena Ek\r\nm.fl. (c):\r\n\r\nRiksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens\r\nförslag anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner\r\nenligt följande uppställning:\r\n\r\n\r\n-------------------------------------------------------------\r\n|Anslag (tkr)\r\n|Regeringens|\r\nAnslags-                                                    |\r\n|\r\n|förslag  |\r\nförändring                                                  |\r\n-------------------------------------------------------------\r\n|48:1 Generellt statsbidrag till\r\nkommuner | 42 673  |-19 335|\r\n|och landsting                            |    000  |    000|\r\n-------------------------------------------------------------\r\n|48:2 Bidrag till särskilda\r\ninsatser i    |         |       |\r\n|vissa kommuner och                       |347 750  |-200\r\n000\r\n                                                     |\r\n|\r\n|         |       |\r\n|        landsting                        |         |       |\r\n-------------------------------------------------------------\r\n|Summa för utgiftsområdet\r\n| 68 030  |-19 535|\r\n|                                         |    664  |    000|\r\n-------------------------------------------------------------\r\n\r\n                                                   2002/03:Fi278 av\r\nKarin Pilsäter m.fl. (fp):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar om ändring i förhållande till\r\nregeringens förslag gällande anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna\r\nbidrag till kommuner enligt uppställning.\r\n\r\n </pre><pre></pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Anslagen för 2003",
          "forslag": "Riksdagen bifaller delvis proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 25 punkt 3 och avslår motionerna 2002/03:Fi232 yrkande 9, 2002/03:Fi262, 2002/03:Fi264, 2002/03:Fi278 yrkande 1 och 2002/03:Fi284 yrkandena 1 och 10.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Bemyndigande under anslag 48:2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 25 punkt 1.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Hivpreventivt arbete i storstadsregionerna",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi219, 2002/03:Fi220, 2002/03:Fi260 och 2002/03:L249 yrkande 15.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"fp\"",
          "votering_id": "56F2511C-11BA-11D7-AE26-00010313F932",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (fp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "0",
                    "42",
                    "0",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "28",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "24",
                    "1",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "10",
                    "4",
                    "2",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "250",
                    "47",
                    "2",
                    "50"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/56F2511C-11BA-11D7-AE26-00010313F932",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Tillfälligt sysselsättningsstöd",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:1 Utgiftsområde 25 punkt 2 och avslår motion 2002/03:Fi287 yrkande 40.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Kommunal ekonomi och balanskrav",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi221 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Fi234 yrkande 9, 2002/03:Fi246 yrkande 1, 2002/03:Fi278 yrkandena 2 och 3 och 2002/03:Fi284 yrkandena 6 och 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "4",
          "motforslag_partier": "\"kd\"",
          "votering_id": "56F2511E-11BA-11D7-AE26-00010313F932",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 4 (kd)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "46",
                    "0",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "16",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "0",
                    "41",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "28",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "214",
                    "28",
                    "57",
                    "50"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/56F2511E-11BA-11D7-AE26-00010313F932",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "6",
          "rubrik": "Inkomst- och kostnadsutjämningssystemet",
          "forslag": "Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi204, 2002/03:Fi206 yrkande 2, 2002/03:Fi222, 2002/03:Fi224, 2002/03:Fi226, 2002/03:Fi231 yrkandena 15 och 16, 2002/03:Fi242, 2002/03:Fi246 yrkande 2, 2002/03:Fi290, 2002/03:N305 yrkande 11, 2002/03:N345 yrkandena 13 och 14, 2002/03:N393 yrkandena 4 och 5, 2002/03:N397 yrkande 18, 2002/03:N398 yrkande 4 och 2002/03:Bo290 yrkande 8.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "6",
          "motforslag_partier": "\"m\"",
          "votering_id": "56F2511F-11BA-11D7-AE26-00010313F932",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 6 (m)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "126",
                    "0",
                    "0",
                    "18"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "0",
                    "46",
                    "0",
                    "9"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "0",
                    "0",
                    "16",
                    "6"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "1",
                    "0",
                    "40",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "0",
                    "0",
                    "28",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "25",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "16",
                    "0",
                    "0",
                    "1"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "168",
                    "46",
                    "84",
                    "51"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/56F2511F-11BA-11D7-AE26-00010313F932",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU3",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": [
        {
          "nummer": "1",
          "rubrik": "Hivpreventivt arbete i storstadsregionerna",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "3"
        },
        {
          "nummer": "2",
          "rubrik": "Tillfälligt sysselsättningsstöd",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "4"
        },
        {
          "nummer": "3",
          "rubrik": "Kommunal ekonomi och balanskrav",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "4",
          "rubrik": "Kommunal ekonomi och balanskrav",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "5",
          "rubrik": "Kommunal ekonomi och balanskrav",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "5"
        },
        {
          "nummer": "6",
          "rubrik": "Inkomst- och kostnadsutjämningssystemet",
          "partier": "\"m\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "7",
          "rubrik": "Inkomst- och kostnadsutjämningssystemet",
          "partier": "\"fp\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "8",
          "rubrik": "Inkomst- och kostnadsutjämningssystemet",
          "partier": "\"kd\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        },
        {
          "nummer": "9",
          "rubrik": "Inkomst- och kostnadsutjämningssystemet",
          "partier": "\"c\"",
          "typ": "reservation",
          "utskottsforslag_punkt": "6"
        }
      ]
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-12-03 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2002-12-05 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2002-12-10 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2002-12-13 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2002-12-16 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2002-12-18 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2002-12-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2002-12-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2002-12-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2002-12-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Delvis bifall till proposition 1 utgiftsområde 25 punkt 3, i övrigt bifall. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:29:39"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till allmänna bidrag till kommuner och landsting för 2003. Anslaget Generellt statsbidrag till kommuner och landsting tillförs dock ca 0,5 miljarder kronor utöver regeringens förslag. Ändringen är en följd av att riksdagen ställde sig bakom Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets gemensamma motion med vissa kompletteringar till budgetpropositionens förslag. Pengarna ska användas till att kompensera kommunerna för uteblivna skatteintäkter, som följer på att den gröna skatteväxlingen i regeringens budgetförslag ökas i uppgörelsen mellan s, v och mp. Sammanlagt får utgiftsområdet 68,5 miljarder kronor för 2003. Statsbidraget till kommunerna minskas med 30,4 miljarder kronor jämfört med 2002. ",
          "dok_id": "GQ01FIU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Anslag till allmänna bidrag till kommuner (FiU3)",
          "dok_id": "GQ01FIU3",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-24 01:29:39"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01FIU3",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:57"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till allmänna bidrag till kommuner och landsting för 2003. Anslaget Generellt statsbidrag till kommuner och landsting tillförs dock ca 0,5 miljarder kronor utöver regeringens förslag. Ändringen är en följd av att riksdagen ställde sig bakom Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiet de Grönas gemensamma motion med vissa kompletteringar till budgetpropositionens förslag. Pengarna ska användas till att kompensera kommunerna för uteblivna skatteintäkter, som följer på att den gröna skatteväxlingen i regeringens budgetförslag ökas i uppgörelsen mellan s, v och mp. Sammanlagt får utgiftsområdet 68,5 miljarder kronor för 2003. Statsbidraget till kommunerna minskas med 30,4 miljarder kronor jämfört med 2002.</p>",
          "dok_id": "GQ01FiU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:28"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Anslag till allmänna bidrag till kommuner (FiU3)",
          "dok_id": "GQ01FiU3",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:28"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01FIU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_fiu_3.docx",
          "filstorlek": "118490",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/094EF68B-937F-4EEA-8ACD-311B907B2525"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01FIU3",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_fiu_3.pdf",
          "filstorlek": "554132",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_fiu_3",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/06504C3A-DAEB-49F7-8B81-4A7E8E1CB15A"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Bo290 Bostadspolitiken",
          "ref_dok_id": "GQ02Bo290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Bo290",
          "ref_dok_titel": "Bostadspolitiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi204 Kostnadsutjämning för sjukvården på Gotland",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi204",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi204",
          "ref_dok_titel": "Kostnadsutjämning för sjukvården på Gotland",
          "ref_dok_subtitel": "av Lilian Virgin och Christer Engelhardt (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi206 Kommunala skatteutjämningssystemet",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi206",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi206",
          "ref_dok_titel": "Kommunala skatteutjämningssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Henrik Westman (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi219 Permanenta preventionsanslaget för hiv/aids",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi219",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi219",
          "ref_dok_titel": "Permanenta preventionsanslaget för hiv/aids",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V, S, FP, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi220 Fördelningen av storstadspengar för hiv/aids",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi220",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi220",
          "ref_dok_titel": "Fördelningen av storstadspengar för hiv/aids",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi221 Kommuners ekonomiska situation",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi221",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi221",
          "ref_dok_titel": "Kommuners ekonomiska situation",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi222 Kostnadsutjämningens effekter",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi222",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi222",
          "ref_dok_titel": "Kostnadsutjämningens effekter",
          "ref_dok_subtitel": "av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi224 Byggkostnadsfaktorn i kommunala kostnadsutjämningssystemet",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi224",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi224",
          "ref_dok_titel": "Byggkostnadsfaktorn i kommunala kostnadsutjämningssystemet",
          "ref_dok_subtitel": "av Cinnika Beiming m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi226 Skatteutjämningen och statsbidrag",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi226",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi226",
          "ref_dok_titel": "Skatteutjämningen och statsbidrag",
          "ref_dok_subtitel": "av Anna Lilliehöök (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi231 Den ekonomiska politiken",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi231",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi231",
          "ref_dok_titel": "Den ekonomiska politiken",
          "ref_dok_subtitel": "av Bo Lundgren m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi232 Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi232",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi232",
          "ref_dok_titel": "Ett annat Sverige är möjligt - Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi234 En budget för lika villkor",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi234",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi234",
          "ref_dok_titel": "En budget för lika villkor",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi242 Översynen av inkomst- och skatteutjämningen",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi242",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi242",
          "ref_dok_titel": "Översynen av inkomst- och skatteutjämningen",
          "ref_dok_subtitel": "av Kerstin Lundgren (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi246 Statliga och inomkommunala stöd till kommuner och landsting",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi246",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi246",
          "ref_dok_titel": "Statliga och inomkommunala stöd till kommuner och landsting",
          "ref_dok_subtitel": "av Owe Hellberg (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi260 Permanentande av preventionsanslaget för hiv/aids",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi260",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi260",
          "ref_dok_titel": "Permanentande av preventionsanslaget för hiv/aids",
          "ref_dok_subtitel": "av Tasso Stafilidis m.fl. (V, FP, C, MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi262 Allmänna bidrag till kommuner m.m., utgiftsområde 25",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi262",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi262",
          "ref_dok_titel": "Allmänna bidrag till kommuner m.m., utgiftsområde 25",
          "ref_dok_subtitel": "av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi264 Allmänna bidrag till kommuner, utgiftsområde 25",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi264",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi264",
          "ref_dok_titel": "Allmänna bidrag till kommuner, utgiftsområde 25",
          "ref_dok_subtitel": "av Lena Ek m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi278 Kommunal ekonomi",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi278",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi278",
          "ref_dok_titel": "Kommunal ekonomi",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi284 Allmänna bidrag till kommuner, utgiftsområde 25",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi284",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi284",
          "ref_dok_titel": "Allmänna bidrag till kommuner, utgiftsområde 25",
          "ref_dok_subtitel": "av Olle Sandahl m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi287 Vissa skattefrågor",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi287",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi287",
          "ref_dok_titel": "Vissa skattefrågor",
          "ref_dok_subtitel": "av Lennart Hedquist m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi290 Kommunal utjämning",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi290",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi290",
          "ref_dok_titel": "Kommunal utjämning",
          "ref_dok_subtitel": "av Karin Pilsäter m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:L249 Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_id": "GQ02L249",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "L249",
          "ref_dok_titel": "Sexuellt likaberättigande",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Leijonborg m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N305 Stockholmsregionen",
          "ref_dok_id": "GQ02N305",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N305",
          "ref_dok_titel": "Stockholmsregionen",
          "ref_dok_subtitel": "av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (M)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N345 Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_id": "GQ02N345",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N345",
          "ref_dok_titel": "Från regionalpolitik till tillväxt och utveckling i hela landet",
          "ref_dok_subtitel": "av Maud Olofsson m.fl. (C)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N393 Regional utjämning och utveckling, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_id": "GQ02N393",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N393",
          "ref_dok_titel": "Regional utjämning och utveckling, utgiftsområde 19",
          "ref_dok_subtitel": "av Lars Lindén m.fl. (KD)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N397 Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_id": "GQ02N397",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N397",
          "ref_dok_titel": "Stockholm - stad och region i världen",
          "ref_dok_subtitel": "av Martin Andreasson m.fl. (FP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:N398 Västsverige",
          "ref_dok_id": "GQ02N398",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "N398",
          "ref_dok_titel": "Västsverige",
          "ref_dok_subtitel": "av Monica Green m.fl. (S)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_id": "GQ031",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "1",
          "ref_dok_titel": "Budgetpropositionen för 2003",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2002-12-20",
          "ref_dok_id": "GQ0941",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "41",
          "ref_dok_titel": "2002-12-20",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2002-12-20",
          "ref_dok_id": "GQ0941",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "41",
          "ref_dok_titel": "2002-12-20",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:87",
          "ref_dok_id": "GQ0K87",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "87",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:87",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:88",
          "ref_dok_id": "GQ0K88",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "88",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:88",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}