{
  "dokumentstatus": {
    "dokument": {
      "hangar_id": "2224481",
      "dok_id": "GQ01FIU24",
      "rm": "2002/03",
      "beteckning": "FIU24",
      "typ": "bet",
      "subtyp": "",
      "doktyp": "bet",
      "typrubrik": "Betänkande 2002/03:FIU24",
      "dokumentnamn": "Betänkande",
      "debattnamn": "Debatt om förslag",
      "tempbeteckning": "",
      "organ": "FIU",
      "mottagare": "",
      "nummer": "24",
      "slutnummer": "0",
      "datum": "2003-03-04 00:00:00",
      "systemdatum": "2006-03-15 11:56:53",
      "publicerad": "2006-03-15 11:56:57",
      "titel": "Folkomröstning   om   införande  av  euron  (prop.2002/03:46)",
      "subtitel": "",
      "status": "",
      "htmlformat": "",
      "relaterat_id": "",
      "source": "",
      "sourceid": "",
      "dokument_url_text": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01FIU24/text",
      "dokument_url_html": "https://data.riksdagen.se/dokument/GQ01FIU24",
      "dokumentstatus_url_xml": "https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GQ01FIU24",
      "utskottsforslag_url_xml": "https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/GQ01FIU24",
      "html": "<div class=\"sidhuvud_publikation\">Finansutskottets betänkande</div><div class=\"sidhuvud_beteckning\">2002/03:FIU24</div><h1>Folkomröstning   om   införande  av  euron  (prop.2002/03:46)</h1>\r\n<hr class=\"sidhuvud_linje\"><pre>\r\nSammanfattning\r\n\r\nI   betänkandet   behandlar  utskottet   regeringens\r\nproposition om folkomröstning  om införande av euron\r\noch   de  motioner  som  väckts  med  anledning   av\r\npropositionen.\r\nPropositionen  grundar  sig  på  resultatet  av de\r\növerläggningar där företrädare för riksdagspartierna\r\nhar  enats  om  att  en rådgivande folkomröstning om\r\ninförande av euron i Sverige  ska  äga  rum  den  14\r\nseptember 2003.\r\nSvarsalternativen  vid  omröstningen föreslås vara\r\nja eller nej till frågan om Sverige ska införa euron\r\nsom valuta. Rösträtten föreslås omfatta alla som har\r\nrösträtt vid riksdags- och kommunalvalen.\r\nI propositionen läggs också  fram  förslag rörande\r\nde  kostnader  som  föranleds  av  folkomröstningen.\r\nKostnaderna     för     att     genomföra     själva\r\nfolkomröstningen  bedöms  uppgå  till  200  miljoner\r\nkronor.   För   informations-  och  kampanjkostnader\r\nföreslås att totalt  140  miljoner  kronor  anvisas.\r\nGenom  neddragning  på  annat  område  är  summan av\r\ntotalt anvisade medel över statsbudgeten oförändrad.\r\nFinansutskottet erinrar om att regeringens förslag\r\nbygger   på   resultatet  av  överläggningar  mellan\r\nriksdagspartierna  den  28  november 2002 och den 17\r\ndecember 2002. Överenskommelsen  innebär ett givande\r\noch tagande för alla parter.\r\nPropositionen   tillstyrks   med   en   lagteknisk\r\njustering  gällande  lagen om brevröstning  i  vissa\r\nfall. Motionerna avstyrks.\r\nTill betänkandet har  en  reservation  (v, mp) och\r\nfyra särskilda yttranden (v, c, mp) fogats.\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\r\n\r\n1. Lag om folkomröstning om införande av\r\neuron\r\nRiksdagen antar regeringens förslag till lag om\r\nfolkomröstning  om  införande  av  euron med  den\r\nändringen  att  punkt  2  i  ikraftträdande-  och\r\növergångsbestämmelserna  utgår.  Därmed  bifaller\r\nriksdagen delvis regeringens  förslag proposition\r\n2002/03:46  punkt  1  i  denna  del   och  avslår\r\nmotionerna 2002/03:Fi6 samt 2002/03:Fi7 yrkandena\r\n1 och 2.\r\nReservation (v, mp)\r\n\r\n2. Lag om brevröstning i vissa fall\r\n\r\nRiksdagen  antar utskottets i bilaga 3  intagna\r\nförslag till lag  om  brevröstning  i vissa fall.\r\nDärmed   bifaller  riksdagen  delvis  regeringens\r\nförslag proposition  2002/03:46  punkt  1 i denna\r\ndel.\r\n\r\n3. Ändrade ramar för budgetåret 2003\r\n\r\nRiksdagen    godkänner    ändrade   ramar   för\r\nutgiftsområden   för   2003   i   enlighet    med\r\nefterföljande  specifikation  till  denna punkt i\r\nutskottets  förslag  till riksdagsbeslut.  Därmed\r\nbifaller    riksdagen   proposition    2002/03:46\r\npunkt 2.\r\n\r\n4. Ändrade och nya anslag för budgetåret 2003\r\n\r\nRiksdagen anvisar  ändrade  och  nya anslag för\r\nbudgetåret  2003  i  enlighet  med  efterföljande\r\nspecifikation   till  denna  punkt  i  utskottets\r\nförslag  till  riksdagsbeslut.   Därmed  bifaller\r\nriksdagen  proposition 2002/03:46 punkterna  3-5.\r\nMotion 2002/03:Fi7 yrkande 3 avslås.\r\n\r\n5. Kommunernas kostnader för folkomröstningen\r\nRiksdagen avslår motion 2002/03:Fi5.\r\n\r\nStockholm den 4 mars 2003\r\n\r\nPå finansutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nSven-Erik Österberg\r\n\r\n\r\n\r\nFöljande ledamöter  har  deltagit  i beslutet: Sven-\r\nErik  Österberg  (s), Fredrik Reinfeldt  (m),  Carin\r\nLundberg (s), Karin  Pilsäter  (fp),  Sonia Karlsson\r\n(s),  Kjell  Nordström (s), Mats Odell (kd),  Agneta\r\nRingman (s), Gunnar  Axén  (m), Tommy Waidelich (s),\r\nChrister Nylander (fp), Lena  Ek (c), Hans Hoff (s),\r\nTomas Högström (m), Agneta Gille  (s), Siv Holma (v)\r\noch Mikael Johansson (mp).\r\n---------------------------------------------------\r\n\r\n---------------------------------------------------\r\nSpecifikation av ändrade ramar för utgiftsområden\r\noch ändrade och nya anslag för budgetåret 2003\r\n(punkterna 3 och 4 i utskottets förslag till\r\nriksdagsbeslut)\r\n\r\nUtskottets   förslag   till   ramar   och   anslag\r\növerensstämmer med propositionens förslag.\r\n---------------------------------------------------\r\nTusental kronor\r\n------------------------------------------------------------------\r\nUtgiftsområde              Belopp   Förändring  Ny ramnivå\r\nenligt                              av\r\nstatsbudget                         ram\r\n2003\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n1     Rikets                    7 349          325 000   7 674 618\r\nstyrelse                    618\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n15    Studiestöd               21 599         -340 000  21 259 680\r\n680\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n17    Kultur,                   8 357           15 000   8 372 903\r\nmedier,                     903\r\ntrossamfund\r\noch fritid\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n\r\nTusental kronor\r\n------------------------------------------------------------------\r\nAnslag                            Belopp   Förändring          Ny\r\nenligt           av anslagsnivå\r\nstatsbudget       anslag\r\n2003\r\n------------------------------------------------------------------\r\n46:6  Folkomröstning\r\nom\r\ninförande                               200 000     200 000\r\nav euron,\r\nobetecknat\r\nanslag\r\n------------------------------------------------------------------\r\n90:3  Riksdagens\r\nförvaltningskostnader,\r\nramanslag              509 398            5 000     514 398\r\n------------------------------------------------------------------\r\n90:8  Kampanjkostnader\r\nm.m. för\r\nfolkomröstning               0          120 000     120 000\r\nom\r\ninförande\r\nav euron,\r\nobetecknat\r\nanslag\r\n------------------------------------------------------------------\r\n\r\nTusental kronor\r\n--------------------------------------------------------------------\r\nAnslag                              Belopp   Förändring          Ny\r\nenligt           av anslagsnivå\r\nstatsbudget       anslag\r\n2003\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n25:3  Studiemedelsräntor\r\nm.m.,\r\nramanslag               5                -340 000   5 245 224\r\n585\r\n224\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n\r\nTusental kronor\r\n------------------------------------------------------------------\r\nAnslag                           Belopp    Förändring          Ny\r\nenligt            av anslagsnivå\r\nstatsbudget        anslag\r\n2003\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n25:4  Folkbildningsinsatser\r\nför\r\nfolkomröstning                   0        15 000      15 000\r\nom\r\ninförande\r\nav euron,\r\nobetecknat\r\nanslag\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n</pre><pre>\r\n2002/03\r\n\r\nFiU24\r\n\r\n\r\nRedogörelse för ärendet\r\n\r\n\r\nÄrendet och dess beredning\r\n\r\nI   betänkandet  behandlar  utskottet  regeringens  proposition  om\r\nfolkomröstning om införande av euron (prop. 2002/03:46) samt de tre\r\nmotioner som väckts med anledning av propositionen.\r\nFinansutskottet      har      berett      konstitutionsutskottet,\r\nkulturutskottet samt utbildningsutskottet tillfälle  att yttra sig.\r\nKonstitutionsutskottet har avgivit yttrande. Yttrandet  återfinns i\r\nbilaga 4. Kulturutskottet och utbildningsutskottet har avstått från\r\natt yttra sig.\r\nSvenska  Kommunförbundet  har  inkommit  med  en  skrivelse  till\r\nutskottet om kommunernas kostnader för folkomröstning om euron.\r\nRegeringens lagförslag återfinns i bilaga 2 i betänkandet. Ett av\r\nutskottet  upprättat  förslag till lag om brevröstning i vissa fall\r\nåterfinns i bilaga 3.\r\n\r\nBakgrund\r\n\r\n\r\nFöreträdare för riksdagspartierna  har  vid  överläggningar  den 28\r\nnovember  och  den  17  december  2002  enats  om att en rådgivande\r\nfolkomröstning om införande av euron i Sverige ska  äga  rum den 14\r\nseptember 2003.\r\n\r\nFör  att en rådgivande folkomröstning ska kunna genomföras  krävs\r\nenligt 8 kap. 4 § regeringsformen att riksdagen fattar beslut därom\r\ni form av  lag.  På grundval av resultatet av partiöverläggningarna\r\nlägger regeringen  i  den  aktuella propositionen fram förslag till\r\nbehövlig lagstiftning samt förslag om vissa anslagsfrågor.\r\n\r\nPropositionens huvudsakliga innehåll\r\n\r\n\r\nRegeringen föreslår i propositionen  en  lag  om  folkomröstning om\r\ninförande  av  euron.  Svarsalternativen vid omröstningen  föreslås\r\nvara ja eller nej till frågan  om  Sverige  ska  införa  euron  som\r\nvaluta.  Alla  som har rösträtt vid riksdags- och kommunalvalen ska\r\nkunna delta i folkomröstningen.\r\n\r\nLagförslaget behandlar  i  övrigt  den fråga som folkomröstningen\r\ngäller och vissa valtekniska frågor i samband med omröstningen.\r\n\r\nI propositionen läggs också fram förslag  rörande de kostnader som\r\nföranleds av folkomröstningen.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nUtskottets överväganden\r\n\r\n\r\nFolkomröstning om införande av euron\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   tillstyrker,   med  en  lagteknisk  justering,\r\nregeringens  förslag  till  lag   om   folkomröstning   om\r\ninförande   av   euron.   Motioner   om  annat  datum  för\r\nfolkomröstningen och om folkomröstningsfrågans formulering\r\navstyrks.\r\nJämför reservation (v, mp).\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEnligt  regeringsformen  ska beslut om att  anordna  en  rådgivande\r\nfolkomröstning  fattas  av riksdagen  genom  lag.  I  propositionen\r\nföreslår regeringen en ny  lag  om  folkomröstning  om införande av\r\neuron,   som   komplement   till  folkomröstningslagen  (1979:369).\r\nLagförslaget  bygger  på  resultatet   av  överläggningarna  mellan\r\nriksdagspartierna, och enligt lagen ska bl.a. följande gälla:\r\n\r\n·  Folkomröstning ska äga rum den 14 september 2003.\r\n·\r\n·  Folkomröstningen ska gälla frågan \"Anser  du  att  Sverige skall\r\ninföra euron som valuta?\" Regeringen motiverar formuleringen  av\r\nfrågan  med att riksdagen i anslutning till inledningen av EMU:s\r\ntredje etapp  beslutade  att Sverige inte skulle införa euron då\r\nden tredje etappen inleddes.  Frågeställningen  nu gäller om den\r\nståndpunkten förändrats.\r\n·\r\n·  Svarsalternativen  ska  vara  ja eller nej. Det ska  också  vara\r\nmöjligt att rösta blankt.\r\n·\r\n1. Röstsedlarna ska utformas med  rubriken \"Folkomröstning\", den\r\novan  redovisade frågan samt något  av  svarsalternativen  ja\r\neller nej.  På  de  blanka  röstsedlarna ska förutom rubriken\r\nendast finnas orden \"Blank röstsedel\".\r\n2.\r\n·  Alla som har rösträtt vid riksdags-  och kommunalvalen ska kunna\r\ndelta   i   folkomröstningen.   Detta   är  en   utvidgning   av\r\nfolkomröstningslagen som anger att endast svenska medborgare som\r\nhar rösträtt i riksdagsvalet har rösträtt vid folkomröstning.\r\n·\r\n1. Riksdagspartierna och de kampanjorganisationer som verkar för\r\nnågot  av  svarsalternativen  i  folkomröstningen   (och  som\r\nerhåller statsbidrag) får hos valmyndigheten beställa  önskat\r\nantal    röstsedlar,    dock   högst   två   gånger   antalet\r\nröstberättigade. Staten svarar  för  kostnaden och på begäran\r\nerhåller  också  varje  parti och organisation  kostnadsfritt\r\nröstkuvert,   ytterkuvert  för   budröst   och   kuvert   för\r\npoströstning. Den centrala valmyndigheten bestämmer slutdatum\r\nför beställning av röstsedlar.\r\n2.\r\n1. En  övergångsregel   införs   med   innebörden   att   lagen  om\r\nbrevröstning  i  vissa fall, som upphörde att gälla vid utgången\r\nav 2002, ändå ska tillämpas vid folkomröstningen.\r\n2.\r\nLagen föreslås träda  i  kraft  den 1 april 2003. Vidare framhåller\r\nregeringen  i  propositionen  att den  förutsätter  att  kommunerna\r\nmedverkar till att röstning vid  särskilda  röstmottagningsställen,\r\ns.k. institutionsröstning, kan ske i lika stor  omfattning  som vid\r\n2002 års val.\r\n\r\nMotionerna\r\n\r\nI  motion  Fi7  av  Ulf  Holm  m.fl.  (mp)  anser  motionärerna att\r\nfolkomröstningen bör hållas först i samband med riksdagsvalet 2006.\r\nFör  att  de  fulla  konsekvenserna och effekterna av EMU  ska  bli\r\ntydliga  krävs  att  unionen   varit   i   kraft   under   en   hel\r\nkonjunkturcykel.  Unionen  har  dock  inte funnits så länge, varför\r\nfolkomröstningen bör vänta. Motionärerna  anser en lämplig tidpunkt\r\nför en folkomröstning hade varit i samband  med  nästa riksdagsval.\r\nLagen om folkomröstning om införande av euron bör  därför ändras så\r\natt datumet för folkomröstningen sätts till den tredje  söndagen  i\r\nseptember  2006  (yrkande  1).  Motionärerna  anser  vidare att den\r\nföreslagna frågeställningen på röstsedeln är både vilseledande  och\r\nfelaktig.  Den  lämnar  dessutom fältet öppet för en lång rad olika\r\ntolkningar. EMU handlar,  enligt  motionärerna, om betydligt mer än\r\natt byta ut sedlar och mynt. Det handlar  om  vem  som ska bestämma\r\növer Sveriges ränte- och valutapolitik. Det måste också  framgå  av\r\nröstsedeln.  Därför  bör  texten på röstsedeln ändras till följande\r\nfråga: \"Anser du att Sverige  skall  gå med i valutaunionen EMU och\r\nersätta  kronan med euro som valuta?\" Enligt  motionärerna  innebär\r\nden i propositionen  föreslagna  formuleringen att ja-partierna kör\r\növer nej-partierna. På ja-sidan finns  en  utbredd  rädsla  för att\r\nsäga vad omröstningen egentligen handlar om (yrkande 2).\r\n\r\nI motion Fi6 av Mats Einarsson m.fl. (v) anför motionärerna att  de\r\nställer  sig  bakom propositionens förslag om folkomröstning, datum\r\nför  omröstning,   rösträtt   osv.   men   att  frågeställningen  i\r\nfolkomröstningen  bör  ändras till frågan: \"Anser  du  att  Sverige\r\nskall  gå  med  i  valutaunionen   EMU?\"   Motionärerna  anser  att\r\npropositionens  förslag  till  frågeställning förminskar  beslutets\r\ninnebörd och konsekvenser, vilket gynnar ja-sidan. Folkomröstningen\r\nhandlar, enligt motionärerna, om  mycket  mer än namnet på valutan.\r\nEtt deltagande i EMU innebär t.ex. att Sverige  underordnar  sig en\r\npenningpolitisk, och indirekt en finanspolitisk, regim som står fri\r\nfrån demokratisk och politisk påverkan. Sveriges riksbank läggs ned\r\noch Sverige underordnas Europeiska centralbanken i Frankfurt.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet  konstaterar  i  sitt  yttrande  (KU2y)  att\r\npartiöverläggningarna  inför folkomröstningen om införande av euron\r\nbl.a. resulterade i att  alla  som  har  rösträtt i riksdags- eller\r\nkommunalvalen   ska  kunna  delta  i  folkomröstningen.   Utskottet\r\nkonstaterar vidare att det i grundlag inte finns regler om rösträtt\r\ni  rådgivande  folkomröstningar.   Det  finns  således  inte  något\r\nkonstitutionellt eller formellt hinder mot att utsträcka rösträtten\r\nvid en viss rådgivande folkomröstning  också  till  den som inte är\r\nsvensk medborgare men som har rösträtt vid kommunala val. Utskottet\r\nvill    inte   frångå   den   mellan   riksdagspartierna   träffade\r\növerenskommelsen om vilka som ska ha rösträtt vid folkomröstningen.\r\nUtskottet  tillstyrker  därför  3  §  i  den  föreslagna  lagen  om\r\nfolkomröstning om införande av euron.\r\n\r\nRegeringen  föreslår i övergångsbestämmelse 2 till den föreslagna\r\nlagen om folkomröstning  om  införande  av  euron  följande: \"Lagen\r\n(1997:159)  om  brevröstning  i vissa fall upphörde att  gälla  vid\r\nutgången av år 2002. Lagen skall  i  den  lydelse den då hade trots\r\ndetta tillämpas vid folkomröstningen\".\r\nKonstitutionsutskottet  anser i sitt yttrande  att  punkten  2  i\r\növergångsbestämmelserna bör utgå. Konstitutionsutskottet föreslår i\r\nstället  att  riksdagen antar  utskottets  i  yttrandets  bilaga  1\r\nintagna  förslag   till   lag   om   brevröstning   i  vissa  fall.\r\nBestämmelserna  i  utskottets förslag till lag om brevomröstning  i\r\nvissa fall är likalydande  med  dem  i lagen som upphörde att gälla\r\nvid utgången av år 2002.\r\nKonstitutionsutskottet tillstyrker regeringens  förslag  i övrigt\r\nsamt avstyrker motionerna Fi6 (v) och Fi7 (mp) yrkande 2.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet   vill  inledningsvis  erinra  om  att  regeringens\r\nförslag   bygger   på   resultatet    av    överläggningar   mellan\r\nriksdagspartierna den 28 november 2002 och den  17  december  2002.\r\nÖverenskommelsen  innebär  ett givande och tagande för alla parter.\r\nParterna fick ge avkall på vissa  av sina egna önskemål i syfte att\r\nuppnå ett resultat som en bred majoritet kunde ställa sig bakom.\r\n\r\nI  motionerna  Fi6  (v) och Fi7 (mp)  föreslår  motionärerna  att\r\nfrågeställningen  på  röstsedeln  bör  innehålla  formuleringen  om\r\nSverige ska gå med i valutaunionen  EMU. Utskottet vill dock erinra\r\nom att Sverige redan deltar i den ekonomiska  och monetära unionen,\r\nEMU. Enligt EG-fördragets terminologi är Sveriges relation till EMU\r\ni dag att Sverige är en medlemsstat med undantag (artikel 122.1 EG-\r\nfördraget).\r\nDetta innebär enligt utskottets mening att det  inte  är lämpligt\r\natt  formulera frågan som om den avsåg Sveriges deltagande  i  EMU.\r\nUtskottet  delar  därför  uppfattningen  i  propositionen  att  den\r\nlämpliga formuleringen är: \"Anser du att Sverige skall införa euron\r\nsom  valuta?\" Utskottet vill vidare erinra om att i slutet av 1997,\r\nnär  riksdagen   behandlade   propositionen   om  Sverige  och  den\r\nekonomiska och monetära unionen, uttrycktes riksdagens  beslut just\r\nmed  orden  \". godkänner vad i propositionen anförs om att  Sverige\r\ninte bör införa  Europeiska unionens gemensamma valuta euron då den\r\ntredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU) inleds\"\r\n(prop. 1997/98:25, bet. 1997/98:FiU9).\r\nI motion Fi7 (mp)  anser  motionärerna också att folkomröstningen\r\nbör  hållas  först  i  samband med  riksdagsvalet  2006.  Utskottet\r\nställer sig dock bakom överenskommelsen mellan riksdagspartierna om\r\natt folkomröstningen ska äga rum den 14 september 2003.\r\nKonstitutionsutskottet  anser  i  sitt  yttrande att punkten 2 i\r\növergångsbestämmelserna   i  regeringens  förslag   till   lag   om\r\nfolkomröstning    om    införande     av     euron     bör    utgå.\r\nÖvergångsbestämmelsen   handlar   om   att   lagen   (1997:159)  om\r\nbrevomröstning  i  vissa  fall  ska tillämpas vid folkomröstningen,\r\ntrots  att  lagen  upphörde  att  gälla   vid   utgången  av  2002.\r\nKonstitutionsutskottet föreslår i stället att riksdagen antar en ny\r\nlag  om  brevröstning  i  vissa  fall.  Den  nya  lagen  ska   vara\r\nlikalydande  med  den  som upphörde att gälla vid utgången av 2002.\r\nFinansutskottet har ingen  anledning att göra någon annan bedömning\r\nän konstitutionsutskottet.\r\nMed det anförda tillstyrker  utskottet  regeringens  förslag till\r\nlag  om folkomröstning om införande av euron med undantag  för  att\r\npunkten  2  i lagens övergångsbestämmelser bör utgå. Motionerna Fi6\r\n(v) och Fi7 (mp) yrkandena 1 och 2 avstyrks.\r\n\r\nLag om brevröstning i vissa fall\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nFinansutskottet      föreslår,      i     enlighet     med\r\nkonstitutionsutskottets  yttrande,  att   riksdagen  antar\r\nutskottets förslag till lag om brevröstning i vissa fall.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nI  punkt  2  i  övergångsbestämmelserna  i förslaget  till  lag  om\r\nfolkomröstning om införande av euron föreslår  regeringen följande:\r\n\"Lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall upphörde  att  gälla\r\nvid  utgången  av  år  2002.  Lagen i den lydelse den då hade skall\r\ntrots detta tillämpas vid folkomröstningen.\"\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet anser i sitt yttrande (KU2y) att punkten 2 i\r\növergångsbestämmelserna bör utgå. Konstitutionsutskottet föreslår i\r\nstället  att  riksdagen  antar utskottets  i  yttrandets  bilaga  1\r\nintagna förslag till lag om  brevröstning  i  vissa fall. Lagen bör\r\nträda  i  kraft  vid  samma  tidpunkt som den föreslagna  lagen  om\r\nfolkomröstning om införande av  euron  samt  gälla till utgången av\r\n2003.   Bestämmelserna   i   utskottets   förslag   till   lag   om\r\nbrevomröstning  i  vissa  fall är likalydande med dem i  lagen  som\r\nupphörde att gälla vid utgången av år 2002.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet har ingen anledning  att göra någon annan bedömning\r\nän  konstitutionsutskottet.  Således föreslår  finansutskottet  att\r\nriksdagen antar det i betänkandets  bilaga  3  framlagda  förslaget\r\ntill  lag om brevröstning i vissa fall. Lagförslaget är likalydande\r\nmed  den  tidigare  lagen  med  undantag  för  vissa  redaktionella\r\nändringar.\r\n\r\n\r\nÄndrade utgiftsramar för 2003\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet  tillstyrker att riksdagen godkänner regeringens\r\nförslag till ändrade ramar för utgiftsområden.\r\n\r\nInledning\r\n\r\nEnligt  9 kap.  5  §  regeringsformen  kan  riksdagen  för  löpande\r\nbudgetår på tilläggsbudget ändra anslag och anvisa nya anslag.\r\n\r\nEnligt  5  kap.  12 § riksdagsordningen får inte beslut om anslag\r\nför löpande budgetår  som innebär att en utgiftsram påverkas fattas\r\nföre beslut om godkännande  av  ändrad  utgiftsram. Finansutskottet\r\nbehandlar  således  inledningsvis  frågan  om   ändrade  ramar  för\r\nutgiftsområden.  Anslagen  inom respektive utgiftsområde  behandlas\r\ndärefter. Finansutskottet föreslår  att  riksdagen fattar beslut om\r\nförändringar av ramar respektive anslag i var sin beslutspunkt.\r\nRegeringens förslag till förändringar av gällande statsbudget med\r\nanledning av folkomröstningen om införande av euron redovisas i det\r\nföljande.\r\nRegeringens förslag innebär att summan av  totalt  anvisade medel\r\nför 2003 är oförändrad.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  föreslår  att  riksdagen  godkänner  ändrade ramar  för\r\nutgiftsområden för 2003 enligt följande.\r\n\r\nTusental kronor\r\n------------------------------------------------------------------\r\nUtgiftsområde              Belopp  Förändring   Ny ramnivå\r\nenligt          av\r\nstatsbudget         ram\r\n2003\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n1     Rikets                    7 349         325 000    7 674 618\r\nstyrelse                    618\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n15    Studiestöd               21 599        -340 000   21 259 680\r\n680\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n17    Kultur,                   8 357          15 000    8 372 903\r\nmedier,                     903\r\ntrossamfund\r\noch fritid\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker regeringens förslag till ändrade ramar (punkt\r\n2).\r\n\r\n\r\nÄndrade och nya anslag för 2003\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till nya  och ändrade\r\nanslag\r\nmed anledning av folkomröstningen om införande av euron.\r\nEn motion om kampanjmedlens fördelning avstyrks.\r\n\r\nUtgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\n\r\n\r\n46:6 Folkomröstning om införande av euron\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen  bedömer att kostnaderna för att genomföra  själva\r\nfolkomröstningen\r\nuppgår till 200  miljoner  kronor. Dessa kostnader bör föras upp under ett\r\nnytt\r\nanslag, benämnt 46:6 Folkomröstning om införande av euron.\r\n\r\nRegeringen  anför  att  de kostnader  i  anledning  av  folkomröstningen\r\nsom\r\nuppkommer för kommunerna ska dessa i vanlig ordning själva stå för.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU2y) regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker,  i  likhet med konstitutionsutskottet,\r\nregeringens\r\nförslag (punkt 3 i denna del).\r\n\r\n\r\n90:3 Riksdagens förvaltningskostnader\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen anför i propositionen att  det  inom riksdagen bedrivs en\r\nomfattande\r\ninformationsverksamhet  om  EU.  Detta  sker bl.a.  med  stöd  av  en\r\nsärskild\r\nwebbplats på Internet (www.riksdagen.se/eu).  Det  behov av förstärkta\r\nstatliga\r\ninformationsinsatser som folkomröstningen medför bör  täckas inom ramen\r\nför den\r\nverksamheten.\r\n\r\nRegeringen  framhåller  att det ställs särskilda krav på  neutralitet  i\r\nden\r\ninformation som det här handlar  om.  Informationen  får  inte förmedla\r\nbudskap\r\nfrån ja- eller nej-sidan utan ska på ett opartiskt sätt lämna\r\nupplysningar  om\r\nEMU,  euron  och  andra  aspekter  av verksamheten inom EU. EU-\r\nupplysningen vid\r\nSveriges riksdag har goda förutsättningar  att  leva  upp  till de höga\r\nkrav på\r\nintegritet som kan ställas i detta sammanhang.\r\nVid  partiöverläggningarna  har  det ekonomiska utrymmet för  utökad\r\nstatlig\r\ninformation  om  EU fastställts till 5  miljoner  kronor.  Regeringen\r\nföreslår\r\ndärför att anslaget  90:3  Riksdagens förvaltningskostnader för 2003 ökas\r\nmed 5\r\nmiljoner kronor.\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU2y) regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker,  i  likhet med konstitutionsutskottet,\r\nregeringens\r\nförslag (punkt 3 i denna del).\r\n\r\n\r\n90:8 Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning om införande av euron\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nEnligt vad som beslutades vid partiöverläggningarna  ska 120 miljoner\r\nkronor av\r\nstatliga  medel  anslås  för kampanjverksamheten inför folkomröstningen.\r\nDetta\r\nbelopp bör anvisas över ett  nytt  obetecknat  anslag på statsbudgeten,\r\nbenämnt\r\n90:8 Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning om införande av euron.\r\n\r\nAv  beloppet  ska riksdagspartierna erhålla sammanlagt  30  miljoner\r\nkronor.\r\nBeloppet ska fördelas  på  så  sätt  att  varje  parti  först erhåller 1\r\nmiljon\r\nkronor. Återstoden ska proportioneras mellan partierna i  relation  till\r\nderas\r\nstorlek.  Detta  innebär  att  partierna  ska  erhålla de belopp som\r\nframgår av\r\nföljande uppställning.\r\n\r\n(s)    10 499 000 kr\r\n\r\n(m)    4 611 000 kr\r\n\r\n(fp)    4 151 000 kr\r\n\r\n(kd)   3 185 000 kr\r\n\r\n(v)     2 978 000 kr\r\n\r\n(c)     2 449 000 kr\r\n\r\n(mp)  2 127 000 kr\r\n\r\nBidragen  avses efter ansökan betalas ut av Regeringskansliet  till\r\nrespektive\r\nparti.\r\n\r\nÅterstående  90  miljoner  kronor  bör ställas till ja- respektive nej-\r\nsidans\r\nförfogande  och  på vardera sidan - på samma  sätt  som  skedde  vid  1994\r\nårs\r\nfolkomröstning om  EU-medlemskap - fördelas av ett särskilt organ med\r\nställning\r\nsom juridisk person, som bildas av företrädare för kampanjorganisationerna\r\n.\r\nEnligt vad som beslutades  vid partiöverläggningarna bör det\r\nförhållandet att\r\nbidraget till riksdagspartierna  till övervägande delen går till partier\r\npå ja-\r\nsidan beaktas vid fördelningen till  kampanjorganisationerna.\r\nOrganisationerna\r\npå  nej-sidan  bör därför få 48 miljoner kronor medan organisationerna  på\r\nja-\r\nsidan bör få 42 miljoner kronor.\r\nEftersom riksdagspartierna  erhåller  särskilda  bidrag,  bör ingen del\r\nav de\r\nmedel  som ställs till kampanjorganisationernas förfogande tilldelas\r\nnågot  av\r\ndessa partier.  Detta  hindrar  givetvis inte att företrädare för olika\r\npartier\r\nverkar inom de organisationer som  får del av kampanjmedlen. I själva\r\nverket är\r\ndet naturligt att så sker.\r\nBidragen till kampanjorganisationerna  avses  efter  ansökan  betalas\r\nut  av\r\nRegeringskansliet  till  de  båda  nämnda  särskilda  organen,  sedan\r\ndessa har\r\nbildats.\r\n\r\nMotion om fördelning av kampanjmedel\r\n\r\nI motion Fi7 av Ulf Holm m.fl. (mp) anförs att statens resurser måste\r\nfördelas\r\nlika mellan de båda sidorna. Det gäller både det som går till partierna\r\noch det\r\nsom går till kampanjorganisationerna. Motionärerna anser att kampanjmedlen\r\nska\r\nfördelas  lika  mellan  de  båda sidorna oavsett storlek, och är inte\r\nnöjda med\r\nresultatet. Resultatet är att ja-sidan får 64,5 miljoner kronor medan nej-\r\nsidan\r\nsammantaget får 55,5 miljoner.  Fördelningen  innebär  att  ja-partierna -\r\n(s),\r\n(m),  (fp) samt (kd) - får dela på ca 22,5 miljoner och nej-partierna  -\r\n(mp),\r\n(v) samt  (c) - får dela på 7,5 miljoner. Motionärerna tycker i första\r\nhand att\r\npartistödet  borde delas lika mellan ja- och nej-partierna och i andra\r\nhand att\r\ngrundstödet borde vara högre (yrkande 3).\r\n\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n\r\nKonstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU2y) regeringens\r\nförslag.\r\n\r\nTidigare behandling av frågan om fördelning av kampanjmedel\r\n\r\nInför folkomröstningen om EU-medlemskap samt inför valet till\r\nEuropaparlamentet\r\n1995 behandlade  riksdagen frågan om kampanjmedels fördelning mellan\r\npartierna.\r\nInför  folkomröstningen   1994   anförde  regeringen  att  fördelningen\r\nmellan\r\npartierna bör ske med utgångspunkt  i  den procentuella röstfördelningen\r\nmellan\r\npartierna i riksdagsvalet 1991. Med hänsyn  till  att  samtliga  partier\r\nska nå\r\nsamma  antal  väljare bör fördelningen justeras något, framhöll regeringen\r\n,  så\r\natt de större partierna  får  något mindre utdelning och de små partierna\r\nnågot\r\nstörre (prop. 1993/94:245, s. 11).  Inför  valet  till  Europaparlamentet\r\n1995\r\nanförde konstitutionsutskottet att fördelningen av medel mellan partierna\r\nborde\r\nvara   i   huvudsak   proportionell   med   utgångspunkt   i  den\r\nprocentuella\r\nröstfördelningen vid riksdagsvalet 1994 (bet. 1994/95:KU50, s. 4).\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet   finner   ingen  anledning  att  avvika  från  resultatet\r\nav\r\npartiöverläggningarna. Utskottet  finner den föreslagna fördelningen väl\r\navvägd\r\noch avstyrker därmed motion Fi7 (mp)  yrkande  3.  Propositionens  förslag\r\ntill\r\nanslag tillstyrks (punkt 3 i denna del).\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 15 Studiestöd\r\n\r\n\r\n25:3 Studiemedelsräntor m.m.\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nDe  sammanlagda  utgifterna  för  folkomröstning  om  införande av euron\r\nuppgår\r\nenligt föreslagna anslagsökningar till 340 miljoner kronor.  För att\r\nfinansiera\r\ndessa  utgifter föreslår regeringen att det under utgiftsområde  15\r\nStudiestöd\r\nuppförda  ramanslaget  25:3  Studiemedelsräntor  m.m.  minskas  med\r\nmotsvarande\r\nbelopp.  I  statsbudgeten  för innevarande år har 5 585 224 000 kr\r\nanvisats  på\r\ndetta anslag.\r\n\r\nÅtgärden beräknas inte medföra några konsekvenser för verksamheten.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 4).\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid\r\n\r\n\r\n25:4 Folkbildningsinsatser för folkomröstning om införande av euron\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nVid partiöverläggningarna beslutades  att  15  miljoner kronor ska\r\navsättas för\r\nfolkbildningsinsatser  inför folkomröstningen. Regeringen  föreslår  att\r\ndessa\r\nkostnader  förs  upp  under   ett   nytt   obetecknat   anslag,   benämnt\r\n25:4\r\nFolkbildningsinsatser för folkomröstning om införande av euron.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 5).\r\n\r\n\r\nMotion om kommunernas kostnader för folkomröstningen\r\n\r\n\r\nUtskottets förslag i korthet\r\n\r\nUtskottet   avstyrker   en   motion   om   kommunernas  kostnader\r\nför\r\nfolkomröstningen.\r\n\r\nI  motion  Fi5  av  Siv  Holma  (v)  erinras om att  i  mars  1996\r\ngjordes  en\r\növerenskommelse mellan Finansdepartementet  och Kommun- och\r\nLandstingsförbunden\r\ndär finansieringsprincipen formulerades klart  och  tydligt.  Staten\r\nskulle  i\r\nfortsättningen  ekonomiskt  reglera  nya  och  ändrade  regler som\r\npåverkar det\r\nkommunala  skatteunderlaget och det kommunala utgiftstrycket.  Uppgörelsen\r\nbör\r\nenligt  motionären   beaktas   i  den  process  som  föregår  den  nu\r\naktuella\r\nfolkomröstningen. Innebär denna  folkomröstning ett ökat kommunalt\r\nutgiftstryck\r\när det enligt motionären statens ansvar  att  reglera det ekonomiskt.\r\nDetta bör\r\nriksdagen som sin mening ge regeringen till känna.\r\n\r\nFinansutskottets ställningstagande\r\n\r\nFinansutskottet  vill inledningsvis erinra om att  regeringen  i\r\npropositionen\r\nanför att de kostnader  i  anledning  av  folkomröstningen  som  uppkommer\r\nför\r\nkommunerna  ska dessa i vanlig ordning själva stå för. Också i\r\npropositionen om\r\nfolkomröstning  om  EU-medlemskap  framhölls  att  de  kostnader i\r\nanledning av\r\nfolkomröstningen som uppkommer för kommunerna ska dessa i vanlig ordning\r\nsjälva\r\nstå för (prop. 1993/94:245, s. 10).\r\n\r\nBeträffande finansieringsprincipen anförde utskottet följande  hösten\r\n2002 i\r\nsamband  med  behandlingen  av  utgiftsområde  25 Allmänna bidrag till\r\nkommuner\r\n(bet. 2002/03:FiU3, s. 19-20):\r\n\r\nFrågan  om  att  precisera  finansieringsprincipens  innehåll  togs\r\nupp  av\r\nfinansutskottet redan hösten 1993 (bet. 1993/94:FiU2) då utskottet\r\nansåg att\r\ntolkningen   och   tillämpningen    av    principen   borde   klargöras\r\n.   I\r\nkompletteringspropositionen 1994 (prop. 1993/94:150, bilaga 7, s. 33\r\noch 34)\r\ngjorde regeringen ett antal förtydliganden  om  principens  tillämpning\r\n. Där\r\nframgår t.ex. att principen enbart omfattar statligt beslutade\r\nåtgärder som\r\ntar direkt sikte på kommunala verksamheter, att reglering enbart  ska\r\ngöras\r\nför  direkta  ekonomiska  effekter  och  att alla propositioner som\r\npåverkar\r\nkommunsektorns  verksamhet och ekonomi ska  innehålla  en  bedömning\r\nav  de\r\nkommunalekonomiska  konsekvenserna  och  huruvida\r\nfinansieringsprincipen är\r\ntillämplig. Finansieringsprincipen omfattar inte statliga  åtgärder som\r\ninte\r\ntar  direkt  sikte  på,  men  ändå  får  indirekta  ekonomiska effekter\r\nför\r\nkommunsektorn. Sådana effekter ska däremot beaktas när  en bedömning\r\ngörs av\r\nstatsbidragens storlek.\r\n\r\nI   2001  års  ekonomiska  vårproposition  anförde  regeringen   att\r\nden\r\ntillsammans  med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet\r\ntillsatt en\r\narbetsgrupp med  uppgift  att diskutera processfrågor avseende\r\ntillämpningen\r\nav finansieringsprincipen.  Regeringen  avser att återkomma om\r\nresultatet av\r\ndetta arbete.\r\n\r\nArbetsgruppen har inte avslutat sitt arbete  och regeringen har inte\r\nåterkommit\r\ntill riksdagen om resultatet.\r\n\r\nUtskottet finner inget skäl till att frångå  principen  om att de\r\nkostnader i\r\nanledning av folkomröstningen som uppkommer för kommunerna ska dessa\r\nsjälva stå\r\nför. Motion Fi5 (v) avstyrks således.\r\nReservation\r\n\r\n\r\nUtskottets  förslag  till riksdagsbeslut och ställningstaganden  har\r\nföranlett\r\nföljande reservation.  I  rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag\r\ntill\r\nriksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.\r\n\r\nLag om folkomröstning om införande av euron, punkt 1 - (v och mp)\r\n\r\nav Siv Holma (v) och Mikael Johansson (mp).\r\n\r\nFörslag till riksdagsbeslut\r\n\r\nVi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:\r\n\r\n1. Riksdagen antar regeringens  förslag till lag om folkomröstning om\r\ninförande\r\nav euron med de ändringarna dels  att  frågan  i 1 § ändras till: \"Anser\r\ndu att\r\nSverige  skall  gå  med i valutaunionen EMU och ersätta  kronan  med  euro\r\nsom\r\nvaluta?\", dels att punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna\r\nutgår.\r\nDärmed bifaller riksdagen  delvis motionerna 2002/03:Fi6, 2002/03:Fi7\r\nyrkande 2\r\noch proposition 2002/03:46 punkt  1  i denna del samt avslår motion 2002/\r\n03:Fi7\r\nyrkande 1.\r\n\r\nStällningstagande\r\n\r\nEnligt vår mening handlar ett deltagande  i EMU om betydligt mer än att\r\nbyta ut\r\nsedlar och mynt. Det handlar bl.a. om att Sverige  underordnar  sig en\r\npenning-\r\noch  valutapolitisk  regim  som står fri från demokratiska beslut och\r\npolitisk\r\npåverkan. Beslutanderätten över penningpolitiken förs över från Riksbanken\r\ntill\r\nEuropeiska centralbanken, ECB,  i Frankfurt. Valutaunionen innebär\r\ndessutom att\r\nfinans-  och  budgetpolitiken  underställs   stabilitetspaktens   villkor\r\noch\r\nunionspolitiken.  Genom ett deltagande i valutaunionen förlorar Sverige\r\nviktiga\r\nredskap  för att trygga  och  utveckla  en  generell  välfärdsmodell  där\r\nfull\r\nsysselsättning och en ekologiskt uthållig utveckling prioriteras.\r\n\r\nDärför är  det,  enligt  vår  mening,  olyckligt  att  den  röstsedel\r\nsom ja-\r\npartierna beslutat använda i folkomröstningen bara ställer frågan  om  man\r\nvill\r\ninföra  euron eller ej. Röstsedeln bör i stället innehålla en neutral text\r\ndär\r\ndet bl.a.  tydligt  framgår  att  det  är  frågan  om Sverige skall gå med\r\ni en\r\nvalutaunion som är den viktiga. Vi anser därför att  frågan  i  1  §\r\nlagen  om\r\nfolkomröstning  om  införande av euron bör ändras till följande lydelse:\r\n\"Anser\r\ndu att Sverige skall gå med i valutaunionen EMU och ersätta kronan med\r\neuro som\r\nvaluta?\"\r\nVi föreslår att riksdagen  beslutar  att  genomföra  den  av  oss\r\nföreslagna\r\nförändringen  av  frågan  i  1 § lagen om folkomröstning om införande av\r\neuron.\r\nDärmed tillstyrker vi delvis motionerna  Fi6  (v)  och  Fi7  (mp) yrkande\r\n2. Vi\r\ntillstyrker propositionens förslag i övrigt med undantag för att  punkten\r\n2  i\r\nlagens övergångsbestämmelser bör utgå. Motion Fi7 (mp) yrkande 1 avstyrks.\r\nSärskilda yttranden\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottets  beredning  av ärendet har föranlett följande särskilda\r\nyttranden. I\r\nrubriken  anges vilken punkt  i  utskottets  förslag  till  riksdagsbeslut\r\nsom\r\nbehandlas i avsnittet.\r\n\r\n\r\n1. Lag om folkomröstning om införande av euron, punkt 1 - (c)\r\n\r\nav Lena Ek (c).\r\n\r\nI samband med  överläggningarna  med riksdagens partier framförde\r\nCenterpartiet\r\nsom sin mening att röstsedeln i folkomröstningen  borde  få en annan\r\nlydelse än\r\nden nu föreslagna. Det hade varit klargörande med en formulering  som\r\ntalade om\r\nvad  ett medlemskap i EMU:s tredje steg innebär, nämligen att kronan  byts\r\nmot\r\neuron och att beslutanderätten över räntepolitiken flyttas från Riksbanken\r\ntill\r\nEuropeiska centralbanken.\r\n\r\nNär det  gäller kretsen röstberättigade i den kommande folkomröstningen\r\nvar det\r\nCenterpartiets  mening  att  den  borde  vidgas  ytterligare.  Det  är\r\nbra att\r\nröstberättigade  vid  de  kommunala valen får rösträtt i omröstningen, men\r\nännu\r\nbättre vore om även de som  uppnått  16  års ålder på valdagen givits\r\nrösträtt.\r\nDetta  hade  krävt  att  den kompletterande bestämmelse  som  nu  ingår  i\r\nden\r\nföreslagna lagen också innehållit en utvidgning av kretsen röstberättigade\r\n.\r\n\r\nCenterpartiet  har  konstaterat   att  det  finns  en  tydlig  majoritet\r\nför\r\nregeringens förslag på båda de punkter  vi  här berört. I stället för att\r\nnu ta\r\nstrid om formuleringarna och kretsen röstberättigade  väljer vi att\r\nfokusera på\r\nden kommande folkomröstningen. Av det skälet framför jag  inget  eget\r\nyrkande i\r\ndetta ärende.\r\n\r\n2. Lag om folkomröstning om införande av euron, punkt 1, såvitt avser\r\ntidpunkt för folkomröstningen - (mp)\r\n\r\nav Mikael Johansson (mp).\r\n\r\nFör att det ska vara möjligt att utvärdera vilka effekter och konsekvenser\r\nEMU\r\nfår  på  den  svenska ekonomin och det svenska samhället bör unionen ha\r\nvarit i\r\nkraft under minst en hel konjunkturcykel.\r\n\r\nEftersom EMU  ännu inte varit i kraft under så lång tid anser jag att\r\nman bör\r\navvakta med folkomröstningen.  Ett mer lämpligt tillfälle för en\r\nfolkomröstning\r\när, enligt min mening, i samband  med  nästa riksdagsval, den tredje\r\nsöndagen i\r\nseptember  2006.  I  den  uppkomna  situationen,  med  en  bred  majoritet\r\nför\r\nfolkomröstning redan 2003, väljer jag dock att inte framföra något eget\r\nyrkande\r\ni denna fråga.\r\n\r\n3. Ändrade och nya anslag för budgetåret 2003, såvitt avser\r\nkampanjmedel, punkt 4 - (mp)\r\n\r\nav Mikael Johansson (mp).\r\n\r\nJag  vill  erinra  om  att  i folkomröstningen  om  EU-medlemskapet  1994\r\nhade\r\ndåvarande ja-sidan betydligt  mycket  mer resurser till sitt förfogande än\r\nnej-\r\nsidan. Miljöpartiet utgick därför från  att de båda alternativen skulle få\r\nlika\r\nstora resurser till sina kampanjer i den kommande folkomröstningen. Så\r\nblir det\r\nuppenbarligen inte.\r\n\r\nStatens resurser borde fördelas lika mellan  de  båda sidorna, och det\r\ngäller\r\nbåde  det som går till partierna och det som går till\r\nkampanjorganisationerna.\r\nDet är  viktigt  att staten satsar rejält med resurser. Annars finns\r\nrisken att\r\nnäringslivspengar  kommer  att  dominera  hela  kampanjen och att båda\r\nsidornas\r\nargument inte kommer fram.\r\n\r\nMiljöpartiet anser att kampanjmedlen ska fördelas lika mellan de båda\r\nsidorna oavsett storlek, och jag är inte nöjd med resultatet av\r\npartiöverläggningarna. Jag kan dock konstatera att det finns en bred\r\nmajoritet för den av regeringen föreslagna fördelningen, och jag\r\navstår därför från att reservera mig på denna punkt.\r\n\r\n\r\n4. Kommunernas kostnader för folkomröstningen, punkt 5 - (v och c)\r\n\r\nav Siv Holma (v) och Lena Ek (c)\r\n\r\nI mars 1996 gjordes en överenskommelse mellan Finansdepartementet  och\r\nKommun-\r\noch  Landstingsförbunden  där  finansieringsprincipen  formulerades  klart\r\noch\r\ntydligt.  Staten  skulle  i  fortsättningen  ekonomiskt reglera nya och\r\nändrade\r\nregler  som  påverkar  det  kommunala  skatteunderlaget   och   det\r\nkommunala\r\nutgiftstrycket.  Uppgörelsen  bör  beaktas  i  den  process  som föregår\r\nden nu\r\naktuella folkomröstningen. Om folkomröstningen ökar utgiftstrycket i\r\nkommunerna\r\nförutsätter   vi   att   staten  reglerar  detta  ekonomiskt  i  enlighet\r\nmed\r\nfinansieringsprincipen.\r\n\r\nBilaga 1\r\n\r\nFörteckning över behandlade förslag\r\n\r\n\r\n</pre><pre></pre><pre>\r\nPropositionen\r\n\r\nI proposition 2002/03:46 föreslår regeringen\r\n\r\ndels\r\n\r\n1. att riksdagen antar regeringens  förslag  till  lag  om\r\nfolkomröstning om\r\ninförande av euron,\r\n\r\ndels\r\n\r\n2. att riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden för 2003\r\nenligt följande\r\n\r\nTusental kronor\r\n------------------------------------------------------------------\r\nUtgiftsområde              Belopp  Förändring   Ny ramnivå\r\nenligt          av\r\nstatsbudget         ram\r\n2003\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n1     Rikets                    7 349         325 000    7 674 618\r\nstyrelse                    618\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n15    Studiestöd               21 599        -340 000   21 259 680\r\n680\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n17    Kultur,                   8 357          15 000    8 372 903\r\nmedier,                     903\r\ntrossamfund\r\noch fritid\r\n-------------------------------------------------------------------\r\n\r\n\r\ndels att riksdagen anvisar ändrade och nya anslag för 2003 enligt\r\nföljande\r\n\r\n3. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\nTusental kronor\r\n------------------------------------------------------------------\r\nAnslag                            Belopp  Förändring           Ny\r\nenligt          av  anslagsnivå\r\nstatsbudget      anslag\r\n2003\r\n------------------------------------------------------------------\r\n46:6  Folkomröstning\r\nom\r\ninförande                              200 000      200 000\r\nav euron,\r\nobetecknat\r\nanslag\r\n------------------------------------------------------------------\r\n90:3  Riksdagens\r\nförvaltningskostnader,\r\nramanslag              509 398           5 000      514 398\r\n------------------------------------------------------------------\r\n90:8  Kampanjkostnader\r\nm.m. för\r\nfolkomröstning               0         120 000      120 000\r\nom\r\ninförande\r\nav euron,\r\nobetecknat\r\nanslag\r\n------------------------------------------------------------------\r\n\r\n4. inom utgiftsområde 15 Studiestöd\r\nTusental kronor\r\n--------------------------------------------------------------------\r\nAnslag                              Belopp  Förändring           Ny\r\nenligt          av  anslagsnivå\r\nstatsbudget      anslag\r\n2003\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n25:3  Studiemedelsräntor\r\nm.m.,\r\nramanslag               5               -340 000    5 245 224\r\n585\r\n224\r\n--------------------------------------------------------------------\r\n\r\n5. inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid\r\nTusental kronor\r\n-----------------------------------------------------------------\r\n-\r\nAnslag                           Belopp   Förändring           Ny\r\nenligt           av  anslagsnivå\r\nstatsbudget       anslag\r\n2003\r\n-----------------------------------------------------------------\r\n--\r\n25:4  Folkbildningsinsatser\r\nför\r\nfolkomröstning                   0       15 000       15\r\n000\r\nom\r\ninförande\r\nav euron,\r\nobetecknat\r\nanslag\r\n-----------------------------------------------------------------\r\n--\r\n\r\n\r\nFöljdmotioner\r\n\r\n\r\n2002/03:Fi5 av Siv Holma (v):\r\n\r\nRiksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att beakta finansieringsprincipen i processen inför\r\nfolkomröstningen om införande av euron.\r\n\r\n2002/03:Fi6 av Mats Einarsson m.fl. (v):\r\n\r\nRiksdagen beslutar, med ändring av lagförslaget i regeringens\r\nproposition, att lagen om folkomröstning om införande av euron, 1 § tredje\r\nstycket, skall lyda: \"Anser du att Sverige skall gå med i valutaunionen EMU\r\n?\"\r\n\r\n2002/03:Fi7 av Ulf Holm m.fl. (mp):\r\n\r\n1. Riksdagen beslutar om ändring av förslag till lag om\r\nfolkomröstning om införande av euron så att första meningen i 1 § ändras\r\ntill: \"Den tredje söndagen i september 2006 skall folkomröstning hållas i\r\nhela landet om införande av\r\neuro.\"\r\n\r\n2. Riksdagen beslutar om ändring av förslag till lag om\r\nfolkomröstning om införande av euron så att frågan i 1 § ändras till\r\n\"Omröstningen gäller ja eller nej till följande fråga: ''''Anser du att\r\nSverige skall gå med i valutaunionen\r\nEMU och ersätta kronan med euro som valuta?'''' \".\r\n\r\n3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i\r\nmotionen anförs om att kampanjmedlen skall fördelas lika mellan ja- och nej\r\n-sidan.</pre><pre>\r\nMotionerna\r\n\r\n\r\nI motion 2002/03:Fi6 av Mats Einarsson m.fl. (v) föreslås\r\natt riksdagen beslutar, med ändring av lagförslaget i regeringens\r\nproposition, att 1 § tredje stycket lagen om folkomröstning om införande av\r\neuron skall lyda: \"Anser du att Sverige skall gå med i valutaunionen EMU?\"\r\nRiksdagens partier kunde vid partiöverläggningarna inte nå enighet i den\r\ncentrala frågan om folkomröstningsfrågans formulering. Att det förslag som\r\nregeringen förelägger riksdagen endast stöds av de partier som förordar ett\r\ninträde i EMU, medan nej-sidan är kritisk, redovisas inte i propositionen.\r\nDet är enligt motionärerna viktigt att omröstningsfrågan utformas på ett\r\nsådant sätt att den uppfattas som neutral och rättvisande och inte gynnar\r\nden ena eller andra sidan. Kritiken mot EMU handlar om mycket mer än namnet\r\npå vår valuta. Ett deltagande i EMU innebär inte bara att Sverige byter\r\nvaluta utan också att vi underordnar oss en penningpolitisk och indirekt\r\nfinanspolitisk regim som skall stå fri från demokratiska beslut och\r\npolitisk påverkan.\r\n\r\nI motion 2002/03:Fi7 av Ulf Holm m.fl. (mp) föreslås\r\natt riksdagen beslutar om ändring av förslaget till lag om folkomröstning\r\nom införande av euron så att frågan i 1 § ändras till \"Omröstningen gäller\r\nja eller nej till följande fråga: Anser du att Sverige skall gå med i\r\nvalutaunionen EMU och ersätta kronan med euro som valuta?\" (yrkande 2). Det\r\när enligt motionärerna olyckligt att den röstsedel som skall användas i\r\nfolkomröstningen bara ställer frågan om man vill införa euron eller ej.\r\nMiljöpartiet anser att det skall finnas en neutral text på röstsedlarna där\r\ndet bl.a. tydligt framgår att det är frågan om Sverige skall gå med i en\r\nvalutaunion som är det viktiga.\r\n\r\nUtskottets ställningstagande\r\n\r\n\r\nFöreskrifter om rådgivande folkomröstning i hela riket\r\noch om förfarandet vid folkomröstning i grundlagsfråga meddelas, enligt 8\r\nkap. 4 § regeringsformen (RF), genom lag.\r\n\r\nAv 8 kap. 15 § fjärde stycket RF framgår att rätt att\r\ndelta i folkomröstning i grundlagsfråga tillkommer envar som är\r\nröstberättigad vid val till riksdagen. Någon sådan bestämmelse finns\r\ndäremot inte i RF för de rådgivande folkomröstningarnas del. Av 5 §\r\nfolkomröstningslagen (1979:369) framgår emellertid att rösträtt vid\r\nfolkomröstning tillkommer den som är röstberättigad vid val till riksdagen.\r\nVid 1980 års folkomröstning i kärnkraftsfrågan tillkom, enligt 3 § lagen (\r\n1980:7) om folkomröstning i kärnkraftsfrågan, rösträtt också den som inte\r\nvar svensk medborgare, om han eller hon hade varit kyrkobokförd i riket den\r\n1 november vart och ett av åren 1976, 1977 och 1978 och senast den 23 mars\r\n1980 hade uppnått 18 års ålder. Inför den folkomröstningen hade en\r\növerenskommelse träffats mellan riksdagspartierna med utgångspunkt i att\r\ninvandrarna skulle ha rösträtt vid folkomröstningen. Rösträtt borde därför,\r\nenligt propositionen, föreligga i den omfattning som framgick av\r\növerenskommelsen (prop. 1979/80:75 s. 14 och 79).\r\nResultatet av partiöverläggningarna inför\r\nfolkomröstningen om införande av euron var bl.a. att alla som har rösträtt\r\ni riksdags- eller kommunalvalen skall kunna delta i folkomröstningen. I\r\ngrundlag finns inga regler om rösträtt i rådgivande folkomröstningar. Det\r\nfinns inte något konstitutionellt eller formellt hinder mot att utsträcka\r\nrösträtten vid en viss rådgivande folkomröstning också till den som inte är\r\nsvensk medborgare men som har rösträtt vid kommunala val. Utskottet vill\r\ninte frångå den mellan riksdagspartierna träffade överenskommelsen om vilka\r\nsom skall ha rösträtt vid folkomröstningen. Utskottet tillstyrker därför 3\r\n§ i den föreslagna lagen om folkomröstning om införande av euron.\r\n\r\nLagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall gällde till\r\nutgången av år 2002. Regeringen föreslår i övergångsbestämmelse 2 till den\r\nföreslagna lagen om folkomröstning om införande av euron att lagen (1997:\r\n159) om brevröstning i vissa fall upphörde att gälla vid utgången av år\r\n2002. Lagen i den lydelse den då hade skall trots detta tillämpas vid\r\nfolkomröstningen.\r\n\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om\r\nfolkomröstning om införande av euron, dock med den ändringen att punkten 2\r\ni övergångsbestämmelserna bör utgå samt föreslår i stället att riksdagen\r\nantar utskottets i bilaga 1 intagna förslag till lag om brevröstning i\r\nvissa fall. Lagen bör träda i kraft vid samma tidpunkt som den föreslagna\r\nlagen om folkomröstning om införande av euron samt gälla till utgången av\r\når 2003. Bestämmelserna i utskottets förslag till lag om brevröstning i\r\nvissa fall är likalydande med dem i lagen som upphörde att gälla vid\r\nutgången av år 2002.\r\nUtskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt samt\r\navstyrker motionerna 2002/03:Fi6 och 2002/03:Fi7 yrkande 2.\r\n\r\nStockholm den 20 februari 2003\r\n\r\nPå konstitutionsutskottets vägnar\r\n\r\n\r\nGunnar Hökmark\r\n\r\nFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar\r\nHökmark (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel\r\nSahlberg (s), Kenth Högström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v),\r\nMats Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Tobias Krantz (fp), Kerstin\r\nLundgren (c), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy\r\nGustafsson (s), Gustav Fridolin (mp), Inger Jarl Beck (s) och Christer\r\nAdelsbo (s).\r\nAvvikande meningar\r\n\r\n\r\n\r\n1. Folkomröstningsfrågan\r\n\r\nMats Einarsson (v) anför:\r\n\r\nRiksdagens partier kunde vid partiöverläggningarna inte\r\nnå enighet på den centrala punkten om folkomröstningsfrågans formulering.\r\nAtt regeringens förslag endast stöds av de partier som förordar ett inträde\r\ni EMU redovisas inte i propositionen. Det är viktigt att omröstningsfrågan\r\nutformas på ett sådant sätt att den uppfattas som neutral och rättvisande\r\noch inte gynnar den ena eller andra sidan. Kritiken mot EMU handlar om\r\nmycket mer än namnet på vår valuta. Ett deltagande i EMU innebär inte bara\r\natt Sverige byter valuta utan också att vi underordnar oss en\r\npenningpolitisk och indirekt finanspolitisk regim som skall stå fri från\r\ndemokratiska beslut och politisk påverkan. Därför bör riksdagen enligt min\r\nmening bifalla motion 2002/03:Fi6 i vilken föreslås att riksdagen beslutar\r\natt frågan i 1 § lagen om folkomröstning om införande av euron skall lyda:\r\n\"Anser du att Sverige skall gå med i valutaunionen EMU?\"\r\n\r\n\r\n2. Folkomröstningsfrågan\r\n\r\n\r\nGustav Fridolin (mp) anför:\r\n\r\nDet är olyckligt att den röstsedel som skall användas i\r\nfolkomröstningen bara ställer frågan om man vill införa euron eller ej. Det\r\nbör finnas en neutral text på röstsedlarna där det bl.a. tydligt framgår\r\natt det är frågan om Sverige skall gå med i en valutaunion som är det\r\nviktiga. Därför bör riksdagen bifalla motion 2002/03:Fi7 yrkande 2 och\r\nbesluta om en ändring av förslaget till lag om folkomröstning om införande\r\nav euron så att frågan i 1 § ändras till \"Omröstningen gäller ja eller nej\r\ntill följande fråga: Anser du att Sverige skall gå med i valutaunionen EMU\r\noch ersätta kronan med euro som valuta? \"\r\n\r\nSärskilt yttrande\r\n\r\n\r\nKerstin Lundgren (c) anför:\r\n\r\nI samband med överläggningarna med riksdagens partier\r\nframförde Centerpartiet som sin mening att frågan på röstsedeln i\r\nfolkomröstningen borde få en annan lydelse än den nu föreslagna. Enligt vår\r\nmening hade det varit klargörande med en formulering som talade om vad ett\r\nmedlemskap i EMU:s tredje steg innebär, nämligen att kronan byts mot euron\r\noch att beslutanderätten över räntepolitiken flyttas från Riksbanken till\r\nEuropeiska centralbanken.\r\n\r\nNär det gäller kretsen röstberättigade i den kommande\r\nfolkomröstningen var det vår mening att den borde vidgas ytterligare. Det\r\när bra att röstberättigade vid de kommunala valen får rösträtt i\r\nomröstningen, men ännu bättre vore om även de som uppnått 16 års ålder på\r\nvaldagen givits rösträtt. Detta hade krävt att den kompletterande\r\nbestämmelse som nu ingår i den föreslagna lagen också innehållit en\r\nutvidgning av kretsen röstberättigade.\r\n\r\nCenterpartiet har konstaterat att det finns en tydlig\r\nmajoritet för regeringens förslag på båda de punkter jag här berört. I\r\nstället för att nu ta strid om formuleringarna och kretsen röstberättigade\r\nväljer jag att fokusera på den kommande folkomröstningen. Av det skälet\r\nframför jag inget eget yrkande i detta ärende.\r\n\r\nBilaga\r\n\r\nUtskottets lagförslag\r\n\r\n\r\nUtskottet har följande förslag till lagtext.\r\n\r\nFörslag till lag om brevröstning i vissa fall\r\n\r\n\r\nHärigenom föreskrivs följande.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\nVem får brevrösta?\r\n1 § Vid ordinarie val eller omval till riksdagen,\r\nordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige\r\nsamt   vid   extra  val  till  riksdagen,  val  till\r\nEuropaparlamentet och folkomröstning får väljare som\r\nvistas  utomlands  eller  ombord  på  ett  fartyg  i\r\nutrikes fart brevrösta enligt bestämmelserna i denna\r\nlag.\r\nVid brevröstning skall bestämmelserna i vallagen\r\n(1997:157)  tillämpas  om inte annat följer av denna\r\nlag.\r\nHur brevröstning går till\r\n2 § Den som vill brevrösta skall\r\n- för varje slag av val själv lägga in en valsedel i\r\nett valkuvert,\r\n- i närvaro av två vittnen lägga de valkuvert som\r\ngjorts i ordning i ett ytterkuvert för brevröst,\r\n- klistra igen ytterkuvertet,\r\n- försäkra på heder och samvete att valkuvert och\r\nytterkuvert  gjorts  i ordning på detta sätt och att\r\nde gjorts i ordning utomlands  respektive  ombord på\r\nett fartyg i utrikes fart,\r\n- skriva sitt namn och sitt personnummer på\r\nytterkuvertet för brevröst, och\r\n- intyga att valkuvert inte gjorts i ordning\r\ntidigare än vad som sägs i 6 §.\r\n3 § När ytterkuvertet för brevröst gjorts i ordning\r\npå det sätt som sägs i 2 §\r\nskall vittnena på ytterkuvertet\r\n- skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit\r\nunder  försäkran  och  att de inte känner till något\r\nsom gör att innehållet i  försäkran inte är riktigt,\r\noch\r\n- skriva sina adresser.\r\n4 § Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make\r\neller  barn  eller makens barn får inte vara vittne.\r\nDetsamma gäller sambo eller sambons barn.\r\n\r\nHur brevrösten skall skickas\r\n5 § När ytterkuvertet gjorts i ordning på det sätt\r\nsom sägs i 2 och 3 §§ skall väljaren\r\n- lägga ytterkuvertet i ett omslagskuvert för\r\nbrevröst,\r\n- lägga i antingen röstkort eller förtryckt\r\nadresskort  eller om väljaren inte har tillgång till\r\nnågotdera ett  adresskort som väljaren själv skrivit\r\npersonnummer och namn på,\r\n- klistra igen detta kuvert,\r\n- skriva sitt namn och sitt personnummer på\r\nomslagskuvertet, och\r\n- skicka omslagskuvertet med postbefordran till den\r\ncentrala valmyndigheten.\r\nNär brevrösten får göras i ordning\r\n6 § Vid ordinarie val eller omval till riksdagen,\r\nordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige\r\nsamt  vid  extra  val   till   riksdagen,  val  till\r\nEuropaparlamentet   och   folkomröstning   får   ett\r\nytterkuvert för brevröst från  utlandet  eller  från\r\nett  fartyg  göras  i ordning tidigast 30 dagar före\r\nvaldagen.\r\n7 § Omslagskuvert för brevröst skall vara den\r\ncentrala  valmyndigheten  till  handa  senast  dagen\r\nefter valdagen.\r\n8 § Den centrala valmyndigheten skall allt eftersom\r\nomslagskuverten  kommer från utlandet eller från ett\r\nfartyg i utrikes fart fortlöpande anteckna hur många\r\nomslagskuvert som  kommer  in  till  myndigheten och\r\ndärefter  skicka  kuverten  till  valnämnden  i  den\r\nkommun där väljaren finns i röstlängden.\r\nVad valnämnden skall göra med omslagskuverten\r\n9 § När det kommer ett omslagskuvert för brevröst\r\nfrån  den  centrala  valmyndigheten till  valnämnden\r\nskall nämnden anteckna detta i ett protokoll.\r\nValnämnden skall förvara omslagskuverten på ett\r\nsäkert sätt fram till  valnämndens  sammanträde  för\r\npreliminär   rösträkning  enligt  17  kap.  vallagen\r\n(1997:157).\r\n10 § Valnämnden skall granska omslagskuverten och\r\nderas   innehåll  vid  valnämndens  sammanträde  för\r\npreliminär   rösträkning  enligt  17  kap.  vallagen\r\n(1997:157).\r\nEfter  att valnämnden gjort det som sägs i 17 kap.\r\n3-7    §§    vallagen    skall    nämnden    granska\r\nomslagskuverten  för  brevröst. Vid denna granskning\r\nskall nämnden göra följande.\r\n1. Räkna antalet omslagskuvert och anteckna i\r\nprotokollet.\r\n2.  Granska  omslagskuverten.  Vid  denna granskning\r\nskall valnämnden kontrollera att omslagskuvert\r\n- inte har blivit öppnat efter att det klistrats\r\nigen,\r\n- har skickats med post från utlandet eller från ett\r\nfartyg i utrikes fart, och\r\n- inte har inkommit till den centrala valmyndigheten\r\nsenare än dagen efter valdagen.\r\n3. Öppna de omslagskuvert som uppfyller kraven under\r\n2, ta ut ytterkuvertet och kontrollera att väljarna\r\n- har rösträtt i kommunen,\r\n- inte har röstat i vallokalen under valdagen,\r\n- inte har lämnat ett fönsterkuvert som sägs i 8\r\nkap. 3 § tredje stycket vallagen, och\r\n- inte har lämnat fler än ett ytterkuvert för\r\nbrevröst.\r\n11 § Uppfylls kraven som ställs i 10 § skall\r\nvalnämnden  fortsätta  att  granska  ytterkuvert och\r\nkontrollera att det är igenklistrat.\r\nOm  ytterkuvertet är igenklistrat skall valnämnden\r\nvid  sin   fortsatta   granskning   kontrollera  att\r\nväljaren\r\n- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder\r\noch  samvete  att  väljaren  själv  gjort  i ordning\r\nvalkuvert och lagt det i  ytterkuvertet i närvaro av\r\ntvå  vittnen  och  att  kuverten gjorts i ordning  i\r\nutlandet respektive ombord  på  ett fartyg i utrikes\r\nfart,\r\n- skrivit sitt namn och sitt personnummer på\r\nkuvertet, och\r\n- intygat att valkuvert inte gjorts i ordning\r\ntidigare än vad som sägs i 6 §.\r\nValnämnden skall också kontrollera att två vittnen\r\npå ytterkuvertet skriftligen intygat att\r\n- väljaren själv lagt valkuvert i ytterkuvertet och\r\nklistrat igen det,\r\n- väljaren själv har skrivit under en försäkran på\r\nytterkuvertet,\r\n- ytterkuvertet gjorts i ordning i utlandet\r\nrespektive ombord på ett fartyg i utrikes fart, och\r\n- ytterkuvertet inte gjorts i ordning tidigare än\r\nvad som sägs i 6 §.\r\n12 § Uppfylls kraven i 11 § skall valnämnden öppna\r\nytterkuvertet och kontrollera att\r\n- det innehåller valkuvert,\r\n- väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för\r\nvarje slag av val,\r\n- det inte finns någon obehörig märkning på något\r\nvalkuvert, och\r\n- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.\r\n13   §   Vid  granskningen  enligt  10-12  §§  skall\r\nvalnämnden\r\n- lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 10-12 §§\r\ni  valurnan för den         valkrets och för det val\r\nsom valsedeln gäller,\r\n- markera i röstlängden för det val som valsedeln\r\ngäller att väljaren         röstat,\r\n- lägga de omslagskuvert som inte uppfyllt kraven i\r\n10 § andra stycket 2 i ett särskilt omslag,\r\n- lägga tillbaka ytterkuvert eller valkuvert som\r\ninte uppfyllt kraven i 10 § andra stycket 3 och i 11\r\noch  12  §§ i sina omslagskuvert efter att valkuvert\r\nlagts  tillbaka   i   sitt   ytterkuvert  och  lägga\r\nomslagskuverten i ett särskilt omslag,\r\n- anteckna valkretsens och kommunens namn och hur\r\nmånga  omslagskuvert  omslaget innehåller  på  varje\r\nsärskilt omslag, och\r\n- försegla det särskilda omslaget.\r\n-----------------------------------------------------\r\n___________\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 april 2003 och gäller till utgången av år\r\n2003.\r\n\r\n\r\n</pre><pre>\r\nBilaga 2\r\n\r\nRegeringens lagförslag\r\n\r\n\r\nFörslag till lag om folkomröstning om införande av euron\r\n\r\nHärigenom föreskrivs följande.\r\n\r\n1 §    Den 14 september 2003 skall folkomröstning hållas i hela\r\nlandet om införande av euron.\r\n\r\nOmröstningen gäller ja eller nej till följande fråga:\r\n\r\n\"Anser du att Sverige skall införa euron som valuta?\"\r\n\r\n2 §    För folkomröstningen gäller folkomröstningslagen (1979:369)\r\noch de föreskrifter som finns i 3-7 §§.\r\n\r\n3 §    Rösträtt vid folkomröstningen har också\r\n\r\n1. medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater samt\r\nmedborgare i Island eller Norge som fyller 18 år senast på dagen för\r\nfolkomröstningen och som är folkbokförda i Sverige,\r\n\r\n2. andra utlänningar som fyller 18 år senast på dagen för\r\nfolkomröstningen och som har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd\r\nföre den dagen.\r\n\r\n4 §    På röstsedlarna skall finnas\r\n\r\n1. rubriken \"Folkomröstning\",\r\n2. den i 1 § angivna frågan,\r\n3. något av svarsalternativen \"Ja\" eller \"Nej\".\r\n\r\nPå de blanka röstsedlarna skall dock förutom rubriken endast\r\nfinnas orden \"Blank röstsedel\".\r\n\r\n5 §    De partier som är representerade  i  riksdagen  och sådana\r\nkampanjorganisationer som verkar för något av svarsalternativen ja eller\r\nnej och som får statsbidrag för sin verksamhet får hos den centrala\r\nvalmyndigheten beställa\r\nönskat antal röstsedlar. Staten svarar för kostnaderna för\r\nröstsedlarna,  dock  högst  till  ett  antal  som för varje beställare\r\nmotsvarar två gånger antalet röstberättigade i landet. Varje parti och\r\norganisation får dessutom på\r\nbegäran kostnadsfritt röstkuvert, ytterkuvert för budröst och\r\nkuvert för brevröstning i den utsträckning som den centrala valmyndigheten\r\nanser att det behövs.\r\n\r\n6 §    De lantbrevbärare som tar hand om ytterkuvert för budröst\r\nskall ha med sig röstsedlar för de två svarsalternativen och blanka\r\nröstsedlar.\r\n\r\n7 §    Den centrala valmyndigheten bestämmer den sista dag då\r\nbeställning av röstsedlar skall ha gjorts för  att  leverans  skall  kunna\r\nske  30  dagar  före dagen för omröstningen. I övrigt tillämpas\r\nbestämmelserna i 6 kap. 15 §\r\nvallagen (1997:157).\r\n\r\n_______________\r\n1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2003.\r\n2. Lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall upphörde att\r\ngälla vid utgången av år 2002. Lagen i den lydelse den då hade skall trots\r\ndetta tillämpas vid folkomröstningen.\r\n\r\nBilaga 3\r\n\r\nUtskottets lagförslag\r\n\r\n\r\n\r\nUtskottet har följande förslag till lagtext.\r\n\r\n\r\nFörslag till lag om brevröstning i vissa fall\r\n\r\n\r\nHärigenom föreskrivs följande.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\nVem får brevrösta?\r\n1 § Vid ordinarie val eller omval till riksdagen,\r\nordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige\r\nsamt   vid   extra  val  till  riksdagen,  val  till\r\nEuropaparlamentet och folkomröstning får väljare som\r\nvistas  utomlands  eller  ombord  på  ett  fartyg  i\r\nutrikes fart brevrösta enligt bestämmelserna i denna\r\nlag.\r\nVid brevröstning skall bestämmelserna i vallagen\r\n(1997:157)  tillämpas  om inte annat följer av denna\r\nlag.\r\nHur brevröstning går till\r\n2 § Den som vill brevrösta skall\r\n- för varje slag av val själv lägga in en valsedel i\r\nett valkuvert,\r\n- i närvaro av två vittnen lägga de valkuvert som\r\ngjorts i ordning i ett ytterkuvert för brevröst,\r\n- klistra igen ytterkuvertet,\r\n- försäkra på heder och samvete att valkuvert och\r\nytterkuvert  gjorts  i ordning på detta sätt och att\r\nde gjorts i ordning utomlands  respektive  ombord på\r\nett fartyg i utrikes fart,\r\n- skriva sitt namn och sitt personnummer på\r\nytterkuvertet för brevröst, och\r\n- intyga att valkuvert inte gjorts i ordning\r\ntidigare än vad som sägs i 6 §.\r\n3 § När ytterkuvertet för brevröst gjorts i ordning\r\npå det sätt som sägs i 2 §\r\nskall vittnena på ytterkuvertet\r\n- skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit\r\nunder  försäkran  och  att de inte känner till något\r\nsom gör att innehållet i  försäkran inte är riktigt,\r\noch\r\n- skriva sina adresser.\r\n4 § Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make\r\neller  barn  eller makens barn får inte vara vittne.\r\nDetsamma gäller sambo eller sambons barn.\r\n\r\nHur brevrösten skall skickas\r\n5 § När ytterkuvertet gjorts i ordning på det sätt\r\nsom sägs i 2 och 3 §§ skall väljaren\r\n- lägga ytterkuvertet i ett omslagskuvert för\r\nbrevröst,\r\n- lägga i antingen röstkort eller förtryckt\r\nadresskort  eller om väljaren inte har tillgång till\r\nnågotdera ett  adresskort som väljaren själv skrivit\r\npersonnummer och namn på,\r\n- klistra igen detta kuvert,\r\n- skriva sitt namn och sitt personnummer på\r\nomslagskuvertet, och\r\n- skicka omslagskuvertet med postbefordran till den\r\ncentrala valmyndigheten.\r\nNär brevrösten får göras i ordning\r\n6 § Vid ordinarie val eller omval till riksdagen,\r\nordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige\r\nsamt  vid  extra  val   till   riksdagen,  val  till\r\nEuropaparlamentet   och   folkomröstning   får   ett\r\nytterkuvert för brevröst från  utlandet  eller  från\r\nett  fartyg  göras  i ordning tidigast 30 dagar före\r\nvaldagen.\r\n7 § Omslagskuvert för brevröst skall vara den\r\ncentrala  valmyndigheten  till  handa  senast  dagen\r\nefter valdagen.\r\n8 § Den centrala valmyndigheten skall allt eftersom\r\nomslagskuverten  kommer från utlandet eller från ett\r\nfartyg i utrikes fart fortlöpande anteckna hur många\r\nomslagskuvert som  kommer  in  till  myndigheten och\r\ndärefter  skicka  kuverten  till  valnämnden  i  den\r\nkommun där väljaren finns i röstlängden.\r\nVad valnämnden skall göra med omslagskuverten\r\n9 § När det kommer ett omslagskuvert för brevröst\r\nfrån  den  centrala  valmyndigheten till  valnämnden\r\nskall nämnden anteckna detta i ett protokoll.\r\nValnämnden skall förvara omslagskuverten på ett\r\nsäkert sätt fram till  valnämndens  sammanträde  för\r\npreliminär   rösträkning  enligt  17  kap.  vallagen\r\n(1997:157).\r\n10 § Valnämnden skall granska omslagskuverten och\r\nderas   innehåll  vid  valnämndens  sammanträde  för\r\npreliminär   rösträkning  enligt  17  kap.  vallagen\r\n(1997:157).\r\nEfter  att valnämnden gjort det som sägs i 17 kap.\r\n3-7    §§    vallagen    skall    nämnden    granska\r\nomslagskuverten  för  brevröst. Vid denna granskning\r\nskall nämnden göra följande.\r\n1. Räkna antalet omslagskuvert och anteckna i\r\nprotokollet.\r\n2. Granska omslagskuverten. Vid denna granskning\r\nskall valnämnden kontrollera att omslagskuvert\r\n- inte har blivit öppnat efter att det klistrats\r\nigen,\r\n- har skickats med post från utlandet eller från ett\r\nfartyg i utrikes fart, och\r\n- inte har inkommit till den centrala valmyndigheten\r\nsenare än dagen efter valdagen.\r\n3. Öppna de omslagskuvert som uppfyller kraven under\r\n2, ta ut ytterkuvertet och kontrollera att väljarna\r\n- har rösträtt i kommunen,\r\n- inte har röstat i vallokalen under valdagen,\r\n- inte har lämnat ett fönsterkuvert som sägs i 8\r\nkap. 3 § tredje stycket vallagen, och\r\n- inte har lämnat fler än ett ytterkuvert för\r\nbrevröst.\r\n11 § Uppfylls kraven som ställs i 10 § skall\r\nvalnämnden  fortsätta  att  granska  ytterkuvert och\r\nkontrollera att det är igenklistrat.\r\nOm  ytterkuvertet är igenklistrat skall valnämnden\r\nvid  sin   fortsatta   granskning   kontrollera  att\r\nväljaren\r\n- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder\r\noch  samvete  att  väljaren  själv  gjort  i ordning\r\nvalkuvert och lagt det i  ytterkuvertet i närvaro av\r\ntvå  vittnen  och  att  kuverten gjorts i ordning  i\r\nutlandet respektive ombord  på  ett fartyg i utrikes\r\nfart,\r\n- skrivit sitt namn och sitt personnummer på\r\nkuvertet, och\r\n- intygat att valkuvert inte gjorts i ordning\r\ntidigare än vad som sägs i 6 §.\r\nValnämnden skall också kontrollera att två vittnen\r\npå ytterkuvertet skriftligen intygat att\r\n- väljaren själv lagt valkuvert i ytterkuvertet och\r\nklistrat igen det,\r\n- väljaren själv har skrivit under en försäkran på\r\nytterkuvertet,\r\n- ytterkuvertet gjorts i ordning i utlandet\r\nrespektive ombord på ett fartyg i utrikes fart, och\r\n- ytterkuvertet inte gjorts i ordning tidigare än\r\nvad som sägs i 6 §.\r\n12 § Uppfylls kraven i 11 § skall valnämnden öppna\r\nytterkuvertet och kontrollera att\r\n- det innehåller valkuvert,\r\n- väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för\r\nvarje slag av val,\r\n- det inte finns någon obehörig märkning på något\r\nvalkuvert, och\r\n- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.\r\n13 § Vid granskningen enligt 10-12 §§ skall\r\nvalnämnden\r\n- lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 10-12 §§\r\ni  valurnan för den         valkrets och för det val\r\nsom valsedeln gäller,\r\n- markera i röstlängden för det val som valsedeln\r\ngäller att väljaren         röstat,\r\n- lägga de omslagskuvert som inte uppfyllt kraven i\r\n10 § andra stycket 2 i ett särskilt omslag,\r\n- lägga tillbaka ytterkuvert eller valkuvert som\r\ninte uppfyllt kraven i 10 § andra stycket 3 och i 11\r\noch  12  §§ i sina omslagskuvert efter att valkuvert\r\nlagts  tillbaka   i   sitt   ytterkuvert  och  lägga\r\nomslagskuverten i ett särskilt omslag,\r\n- anteckna valkretsens och kommunens namn och hur\r\nmånga  omslagskuvert  omslaget innehåller  på  varje\r\nsärskilt omslag, och\r\n- försegla det särskilda omslaget.\r\n-----------------------------------------------------\r\n-----------------------------------------------------\r\n___________\r\n\r\nDenna lag träder i kraft den 1 april 2003 och gäller till utgången\r\nav år 2003.\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n----------------------------------------------------\r\nBilaga 4\r\nKonstitutionsutskottets yttrande\r\n2002/03:KU2y\r\n----------------------------------------------------\r\nFolkomröstning om införande av euron\r\n----------------------------------------------------\r\nTill finansutskottet\r\n\r\n\r\nFinansutskottet har den 6 februari 2003 beslutat att\r\nbereda konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 2002\r\n/03:46 Folkomröstning om införande av euron jämte motioner. Tre motioner\r\nhar väckts med anledning av propositionen.\r\n\r\nI propositionen föreslås en lag om folkomröstning om\r\ninförande av euron samt ändrade ramar, nya och ändrade anslag för 2003.\r\nKonstitutionsutskottets yttrande avser främst frågan om\r\nrösträtt och lagen om brevröstning i vissa fall samt motionerna 2002/03:Fi6\r\noch 2002/03:Fi7 yrkande 2.\r\nTvå avvikande meningar samt ett särskilt yttrande har\r\navlämnats.\r\n\r\nUtskottet\r\n\r\n\r\nPropositionen\r\n\r\nRegeringen föreslår dels att riksdagen antar regeringens\r\nförslag till lag om folkomröstning om införande av euron, dels att\r\nriksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden för 2003 och anvisar\r\nändrade och nya anslag för 2003.\r\n\r\n\r\nFolkomröstning om införande av euron\r\n\r\n\r\nFöreträdare för riksdagspartierna har vid överläggningar\r\nden 28 november och den 17 december 2002 enats om att en rådgivande\r\nfolkomröstning om införande av euron i Sverige skall äga rum den 14\r\nseptember 2003.  Resultatet av partiöverläggningarna är vidare bl.a.\r\nföljande. Alla som har rösträtt i riksdags- eller kommunalvalen skall kunna\r\ndelta i folkomröstningen. Röstsedeln skall ha följande innehåll:\r\n\"Folkomröstning Anser du att Sverige skall införa euron som valuta?\"\r\n\r\nRegeringen uppdrog den 16 januari 2003 åt\r\nValmyndigheten att vidta de förberedande åtgärder som behövs för\r\ngenomförandet av folkomröstningen (dnr Ju2003/504).\r\n\r\nAllmänna bestämmelser om folkomröstning\r\n\r\nEnligt 8 kap. 4 § regeringsformen meddelas föreskrifter\r\nom rådgivande folkomröstning i hela riket och om förfarandet vid\r\nfolkomröstning i grundlagsfråga genom lag. Sådana föreskrifter finns i\r\nfolkomröstningslagen (1979:369).  Lagen innehåller alla de regler som har\r\nbedömts erforderliga för att hålla en folkomröstning i en grundlagsfråga.\r\nDäremot innehåller den inte alla föreskrifter som behövs för en rådgivande\r\nfolkomröstning. Bland annat skall enligt 18 § tidpunkten för omröstningen\r\noch den fråga som skall ställas till folket anges i en särskild lag. Vidare\r\nkan i den särskilda lagen meddelas bestämmelser som avviker från eller\r\nkompletterar folkomröstningslagens föreskrifter, t.ex. bestämmelser om\r\nröstsedlarnas utformning och tillhandahållandet av röstsedlar.\r\n\r\nEtt exempel på en sådan särskild lag som avses i 18 §\r\nfolkomröstningslagen är lagen (1994:1064) om folkomröstning om EU-\r\nmedlemskap (prop. 1993/94:245, bet. 1993/94:KU50, rskr. 1993/94:430).\r\nFolkomröstningslagen hänvisar i stor utsträckning till\r\nbestämmelser i val-lagen (1997:157). Därutöver finns det i\r\nfolkomröstningslagen föreskrifter som på olika punkter avviker från eller\r\nkompletterar vallagens bestämmelser.\r\nRösträtt vid folkomröstning tillkommer enligt\r\nfolkomröstningslagen den som är röstberättigad vid val till riksdagen.\r\nVilka personer som därmed avses framgår av 3 kap. 2 § regeringsformen. Där\r\nanges att rösträtten tillkommer svensk medborgare som är eller någon gång\r\nhar varit bosatt i riket. Den som inte har uppnått 18 års ålder senast på\r\nvaldagen har inte rösträtt.\r\nFrågan om en person har rösträtt i en folkomröstning\r\navgörs på grundval av en före omröstningen upprättad röstlängd.\r\nBara sådana röstsedlar som tillhandahålls av den\r\ncentrala valmyndigheten får användas vid en folkomröstning. För varje\r\nförslag som är föremål för omröstning  skall det framställas röstsedlar som\r\när försedda med en tryckt meningsyttring. Dessutom skall det finnas blanka\r\nröstsedlar. Röstsedlarna för en omröstning skall vara lika till storlek,\r\nfärg och material. Staten svarar för kostnaderna för framställningen av det\r\nantal röstsedlar som behövs. Som kuvert vid en folkomröstning används samma\r\nslag av kuvert som vid ett val.\r\nRöstning sker på dagen för folkomröstningen i\r\nomröstningslokalen för det omröstningsdistrikt där den röstande är upptagen\r\ni röstlängd. Röstning får också ske på postkontor och på särskilt\r\nröstmottagningsställe inom landet samt hos svensk utlandsmyndighet.\r\n\r\nRegeringens förslag\r\n\r\nRegeringen föreslår att folkomröstningen skall hållas den\r\n14 september 2003. Svarsalternativen vid omröstningen skall vara ja eller\r\nnej till frågan om Sverige skall införa euron som valuta. Rösträtten skall\r\nomfatta både svenska medborgare som har rösträtt i val till riksdagen och\r\nutlänningar som har rösträtt i de kommunala valen.\r\n\r\nBeslut om att anordna en rådgivande folkomröstning skall\r\nenligt regeringsformen fattas av riksdagen genom lag. I lagen skall anges\r\nbl.a. tidpunkten för folkomröstningen och den fråga som skall ställas.\r\n\r\nRegeringen gör i propositionen följande bedömning när det\r\ngäller formuleringen av den fråga som  skall ställas till folket.\r\n\r\nRiksdagen godkände hösten 1997 regeringens förslag i\r\nproposition 1997/98:25 att Sverige inte skulle införa euron då den tredje\r\netappen av EMU inleddes. Vad saken nu gäller är således om denna ståndpunkt\r\nskall ändras. Den fråga som ställs till folket bör därför avse införandet\r\nav euron i Sverige.\r\nResultatet av partiöverläggningarna är att\r\nsvarsalternativen skall vara ja eller nej. Förutom möjligheten att rösta\r\nblankt skall något tredje alternativ således inte finnas. Det är, enligt\r\nregeringen, naturligt att det såväl bland förespråkarna för ett införande\r\nav euron som bland motståndarna finns skiftande motiv bakom\r\nställningstagandet. Det finns inte anledning att utforma röstsedlarna på\r\nett sådant sätt att de anger varför väljaren säger ja eller nej.  Varje\r\nväljare kommer att ha gjort sin egen värdering av för- och nackdelar med\r\natt införa euron och skall ges tillfälle till en viljeyttring. Man bör\r\ndäremot inte avkräva väljaren en röstförklaring. Röstsedlarna bör förutom\r\nrubriken \"Folkomröstning\" därför endast innehålla den fråga riksdagen\r\nbeslutar ställa till folket. På de blanka röstsedlarna bör, förutom\r\nrubriken, finnas orden \"Blank röstsedel\".\r\nEftersom resultatet av partiöverläggningarna är att\r\nrösträtten vid folkomröstningen skall omfatta även dem som har rösträtt vid\r\nde kommunala valen och eftersom rösträtt vid en folkomröstning enligt\r\nfolkomröstningslagen tillkommer endast svenska medborgare som har rösträtt\r\ni riksdagsvalet, behöver en kompletterande bestämmelse tas in i den nu\r\nföreslagna lagen.  En föreskrift av motsvarande slag fanns i 3 § lagen (\r\n1980:7) om folkomröstning i kärnkraftsfrågan (prop. 1979/80:75, bet. 1979/\r\n80:NU26, rskr. 1979/80:141). Den bestämmelse som nu föreslås har sin\r\nmotsvarighet i 1 kap. 3 § vallagen.\r\nRöstsedlar skall finnas tillgängliga bl.a. i\r\nröstningslokalerna och hos kampanjorganisationerna. Riksdagspartierna och\r\nde kampanjorganisationer som verkar för något av svarsalternativen och som\r\nerhåller statsbidrag för sin verksamhet skall, enligt regeringens förslag,\r\nha rätt att efter beställning erhålla röstsedlar för det förslag de verkar\r\nför och till det antal som önskas. Valmyndigheten skall kunna föreskriva\r\natt en sådan beställning måste göras inom en viss tid före dagen för\r\nfolkomröstningen.\r\nEnligt 8 § folkomröstningslagen svarar staten för\r\nkostnaderna för framställning av det antal röstsedlar som behövs. Varje\r\nparti eller kampanjorganisation bör därför ha rätt att utan kostnad\r\nbeställa röstsedlar för det - eller i förekommande fall de - alternativ de\r\nverkar för. De bör därvid gratis erhålla högst så många röstsedlar som\r\nmotsvarar två gånger antalet röstberättigade i riket. Inget hindrar att\r\npartierna och kampanjorganisationerna, eller någon annan, beställer\r\nytterligare röstsedlar mot betalning. I sammanhanget bör erinras om att\r\nendast röstsedlar som tillhandahålls av Valmyndigheten får användas vid\r\nfolkomröstningen (7 § folkomröstningslagen).\r\nI samband med att riksdagen våren 2002 behandlade\r\nregeringens förslag till vissa ändringar i vallagstiftningen (prop. 2001/02\r\n:53), beslutade riksdagen att föreskrifterna i den tidsbegränsade lagen (\r\n1997:159) om brevröstning i vissa fall skulle utvidgas till att avse alla\r\nväljare som vistas utomlands (bet. 2001/02:KU8, rskr. 2001/02:147). Någon\r\nändring av lagens giltighetstid gjordes dock inte. Brevröstningslagen\r\nupphörde att gälla vid utgången av år 2002. Det är i avvaktan på en slutlig\r\nutformning av systemet med brevröstning enligt regeringens bedömning bäst i\r\növerensstämmelse med riksdagens beslut att brevröstningslagen, i sin\r\nsenaste lydelse, trots detta tillämpas vid folkomröstningen om införande av\r\neuron.\r\nAvslutningsvis framhåller regeringen att den\r\nförutsätter att kommunerna medverkar till att röstning vid särskilda\r\nröstmottagningsställen inom landet, s.k. institutionsröstning, kan ske i en\r\nomfattning som motsvarar den som gällde vid 2002 års val.\r\n\r\nNya och ändrade anslag\r\n\r\n\r\nUtgiftsområde 1 Rikets styrelse\r\n\r\nRegeringen föreslår att en nytt obetecknat anslag, 46:6\r\nFolkomröstning om införande av euron, på 200 000 000 kr anvisas samt att\r\nanslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader ökas med 5 000 000 kr.\r\nVidare föreslår regeringen att ett nytt obetecknat anslag, 90:8\r\nKampanjkostnader m.m. för folkomröstning om införande av euron, på 120 000\r\n000 kr anvisas.\r\n\r\n</pre>"
    },
    "dokutskottsforslag": {
      "utskottsforslag": [
        {
          "punkt": "1",
          "rubrik": "Lag om folkomröstning av införande av euron",
          "forslag": "Riksdagen bifaller delvis proposition 2002/03:46 punkt 1 i denna del och avslår motionerna 2002/03:Fi6 och 2002/03:Fi7 yrkandena 1 och 2.\r\n",
          "beslutstyp": "röstning",
          "motforslag_nummer": "1",
          "motforslag_partier": "\"v\",\"mp\"",
          "votering_id": "B84AD539-5391-11D7-AE4F-000103094657",
          "votering_sammanfattning_html": {
            "table": {
              "tr": [
                {
                  "td": {
                    "h4": "Omröstning i sakfrågan",
                    "p": "Utskottets förslag mot reservation 1 (v, mp)\r\n"
                  }
                },
                {
                  "th": [
                    "Parti",
                    "Ja",
                    "Nej",
                    "Avstående",
                    "Frånvarande"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "s",
                    "132",
                    "0",
                    "1",
                    "11"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "m",
                    "48",
                    "0",
                    "0",
                    "7"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "c",
                    "18",
                    "0",
                    "1",
                    "3"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "fp",
                    "43",
                    "0",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "kd",
                    "29",
                    "0",
                    "2",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "v",
                    "0",
                    "25",
                    "0",
                    "5"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "mp",
                    "0",
                    "15",
                    "0",
                    "2"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "-",
                    "0",
                    "0",
                    "0",
                    "0"
                  ]
                },
                {
                  "td": [
                    "Totalt",
                    "270",
                    "40",
                    "4",
                    "35"
                  ]
                },
                {
                  "td": {
                    "h4": "Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag"
                  }
                }
              ]
            }
          },
          "votering_url_xml": "http://data.riksdagen.se/votering/B84AD539-5391-11D7-AE4F-000103094657",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "2",
          "rubrik": "Lag om brevröstning i vissa fall",
          "forslag": "Riksdagen bifaller delvis proposition 2002/03:46 punkt 1 i denna del.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "3",
          "rubrik": "Ändrade ramar för budgetåret 2003",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:46 punkt 2.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "4",
          "rubrik": "Ändrade och nya anslag för budgetåret 2003",
          "forslag": "Riksdagen bifaller proposition 2002/03:46 punkterna 3-5 och avslår motion 2002/03:Fi7 yrkande 3.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        },
        {
          "punkt": "5",
          "rubrik": "Kommunernas kostnader för folkomröstningen",
          "forslag": "Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi5.\r\n",
          "beslutstyp": "acklamation",
          "motforslag_nummer": "0",
          "motforslag_partier": "",
          "votering_id": "",
          "votering_sammanfattning_html": "",
          "votering_url_xml": "",
          "rm": "2002/03",
          "bet": "FIU24",
          "vinnare": "utskottet",
          "voteringskrav": "",
          "beslutsregelkvot": "",
          "beslutsregelparagraf": "",
          "punkttyp": ""
        }
      ]
    },
    "dokmotforslag": {
      "motforslag": {
        "nummer": "1",
        "rubrik": "Lag om folkomröstning av införande av euron",
        "partier": "\"v\",\"mp\"",
        "typ": "reservation",
        "utskottsforslag_punkt": "1"
      }
    },
    "dokaktivitet": {
      "aktivitet": [
        {
          "kod": "UBE",
          "namn": "Under beredning",
          "datum": "2003-02-20 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "30",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "YTT",
          "namn": "Yttranden inkomna",
          "datum": "2003-02-20 00:00:00",
          "status": "planerat",
          "ordning": "2",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "JUS",
          "namn": "Justering",
          "datum": "2003-03-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "40",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TROWE",
          "namn": "Trycklov till Gotab och webb",
          "datum": "2003-03-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "70",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "TRY",
          "namn": "Trycklov",
          "datum": "2003-03-04 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "60",
          "process": "beredning"
        },
        {
          "kod": "B1",
          "namn": "Bordläggning 1",
          "datum": "2003-03-07 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "1",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "AVG",
          "namn": "Avgörande",
          "datum": "2003-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "5",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BEH",
          "namn": "Behandling",
          "datum": "2003-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "3",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "BES",
          "namn": "Beslut",
          "datum": "2003-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "4",
          "process": "avgorande"
        },
        {
          "kod": "RSKR",
          "namn": "Utfärdande av riksdagsskrivelse",
          "datum": "2003-03-12 00:00:00",
          "status": "inträffat",
          "ordning": "6",
          "process": "avgorande"
        }
      ]
    },
    "dokuppgift": {
      "uppgift": [
        {
          "kod": "beslutssammanfattningusk",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "Bifall till propositionen med en lagteknisk justering gällande lagen om brevröstning i vissa fall. Avslag på motionerna.",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 15:54:58"
        },
        {
          "kod": "notis",
          "namn": "Beslut i korthet",
          "text": "En rådgivande folkomröstning om införande av euron i Sverige ska äga rum den 14 september 2003. Svarsalternativen vid omröstningen ska vara ja eller nej till frågan om Sverige ska införa euron som valuta. Alla som har rösträtt vid riksdags- och kommunalvalen ska kunna delta i folkomröstningen. Det kommer att kosta 200 miljoner kronor att genomföra själva folkomröstningen. Informations- och kampanjverksamheten inför folkomröstningen kommer att kosta 140 miljoner kronor. ",
          "dok_id": "GQ01FIU24",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "notisrubrik",
          "namn": "Beslut",
          "text": "Folkomröstning om införande av euron (FiU24)",
          "dok_id": "GQ01FIU24",
          "systemdatum": ""
        },
        {
          "kod": "rdbeslut",
          "namn": "Riksdagens beslut",
          "text": "Kammaren biföll utskottets förslag",
          "dok_id": "",
          "systemdatum": "2014-11-23 15:54:58"
        },
        {
          "kod": "statustext",
          "namn": "statustext",
          "text": "Ärendet är avslutat",
          "dok_id": "GQ01FIU24",
          "systemdatum": "2017-10-20 10:24:58"
        },
        {
          "kod": "utsknotis",
          "namn": "Utskottets förslag till beslut",
          "text": "<p>Finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att en rådgivande folkomröstning om införande av euron i Sverige ska äga rum den 14 september 2003. Svarsalternativen vid omröstningen ska vara ja eller nej till frågan om Sverige ska införa euron som valuta. Alla som har rösträtt vid riksdags- och kommunalvalen ska kunna delta i folkomröstningen. Det kommer att kosta 200 miljoner kronor att genomföra själva folkomröstningen. Informations- och kampanjverksamheten inför folkomröstningen kommer att kosta 140 miljoner kronor.</p>",
          "dok_id": "GQ01FiU24",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:21"
        },
        {
          "kod": "utsknotisrubrik",
          "namn": "Utskottets förslag",
          "text": "Folkomröstning om införande av euron (FiU24)",
          "dok_id": "GQ01FiU24",
          "systemdatum": "2016-01-26 17:45:21"
        }
      ]
    },
    "dokbilaga": {
      "bilaga": [
        {
          "dok_id": "GQ01FIU24",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_fiu_24.docx",
          "filstorlek": "152517",
          "filtyp": "docx",
          "titel": "Folkomröstning   om   införande  av  euron  (prop.2002/03:46)",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/E5C500E7-2326-4200-93AC-95C7E00A94ED"
        },
        {
          "dok_id": "GQ01FIU24",
          "subtitel": "",
          "filnamn": "bet_200203_fiu_24.pdf",
          "filstorlek": "518715",
          "filtyp": "pdf",
          "titel": "Bilaga: bet_200203_fiu_24",
          "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/0CB392C1-8005-4D84-9EFC-AF89DCA8FFE0"
        }
      ]
    },
    "dokreferens": {
      "referens": [
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi5 med anledning av prop. 2002/03:46 Folkomröstning om införande av euron",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi5",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi5",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:46 Folkomröstning om införande av euron",
          "ref_dok_subtitel": "av Siv Holma (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi6 med anledning av prop. 2002/03:46 Folkomröstning om införande av euron",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi6",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi6",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:46 Folkomröstning om införande av euron",
          "ref_dok_subtitel": "av Mats Einarsson m.fl. (V)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "motion 2002/03:Fi7 med anledning av prop. 2002/03:46 Folkomröstning om införande av euron",
          "ref_dok_id": "GQ02Fi7",
          "ref_dok_typ": "mot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "Fi7",
          "ref_dok_titel": "med anledning av prop. 2002/03:46 Folkomröstning om införande av euron",
          "ref_dok_subtitel": "av Ulf Holm m.fl. (MP)",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Motion"
        },
        {
          "referenstyp": "behandlar",
          "uppgift": "proposition 2002/03:46 Folkomröstning om införande av euron",
          "ref_dok_id": "GQ0346",
          "ref_dok_typ": "prop",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "46",
          "ref_dok_titel": "Folkomröstning om införande av euron",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Proposition"
        },
        {
          "referenstyp": "protokollbeslut",
          "uppgift": "2003-03-12",
          "ref_dok_id": "GQ0970",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "70",
          "ref_dok_titel": "2003-03-12",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "protokolldebatt",
          "uppgift": "2003-03-12",
          "ref_dok_id": "GQ0970",
          "ref_dok_typ": "prot",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "70",
          "ref_dok_titel": "2003-03-12",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll"
        },
        {
          "referenstyp": "rskr",
          "uppgift": "2002/03:119",
          "ref_dok_id": "GQ0K119",
          "ref_dok_typ": "rskr",
          "ref_dok_rm": "2002/03",
          "ref_dok_bet": "119",
          "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2002/03:119",
          "ref_dok_subtitel": "",
          "ref_dok_subtyp": "",
          "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse"
        }
      ]
    }
  }
}